2877218H10312013/141proppropProposition 2013/14:1PropositionPropositiond1102013-09-18 00:00:002013-09-19 11:24:132013-09-18 14:22:16Budgetproposition 2014 Förslag till statens budget för 2014, Finansplan och skattefrågor, kapitel 1-6 DokTextExtraktorhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H1031/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H1031https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H1031
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Budgetproposition 2014 Förslag till statens budget för 2014, Finansplan och skattefrågor, kapitel 1-6 </TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 244px 0px 574px 85px;padding: 0px;border: none;width: 709px;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:129px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 242px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_3 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:256px;z-index:-1;width:89px;height:168px;}
#page_3 #dimg1 #img1 {width:89px;height:168px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_4 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 671px;overflow: hidden;}
#page_4 #id_2 {border:none;margin: 89px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_4 #dimg1 {position:absolute;top:141px;left:0px;z-index:-1;width:604px;height:55px;}
#page_4 #dimg1 #img1 {width:604px;height:55px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_5 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 728px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {border:none;margin: 89px 0px 0px 595px;padding: 0px;border:none;width: 133px;overflow: hidden;}
#page_5 #dimg1 {position:absolute;top:143px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:55px;}
#page_5 #dimg1 #img1 {width:605px;height:55px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 595px;padding: 0px;border:none;width: 133px;overflow: hidden;}
#page_7 #dimg1 {position:absolute;top:191px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_7 #dimg1 #img1 {width:605px;height:1px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 39px 0px 73px 143px;padding: 0px;border: none;width: 651px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 651px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 518px;padding: 0px;border:none;width: 133px;overflow: hidden;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 39px 0px 73px 181px;padding: 0px;border: none;width: 613px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 613px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 115px;padding: 0px;border: none;width: 679px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 679px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 539px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 529px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 678px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 588px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_17 #dimg1 {position:absolute;top:189px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:605px;height:1px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 39px 0px 73px 143px;padding: 0px;border: none;width: 651px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 526px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 511px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 39px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 332px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 588px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_21 #dimg1 {position:absolute;top:189px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:605px;height:1px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 39px 0px 73px 143px;padding: 0px;border: none;width: 651px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 526px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 441px 0px 0px 511px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 241px;padding: 0px;border: none;width: 530px;height: 1123px;}
#page_25 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:87px;z-index:-1;width:443px;height:1123px;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:443px;height:1123px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 128px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_3 {border:none;margin: 22px 0px 0px 661px;padding: 0px;border:none;width: 133px;overflow: hidden;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 310px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 359px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_28 #dimg1 {position:absolute;top:357px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:219px;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:293px;height:219px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 593px;padding: 0px;border:none;width: 133px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 593px;padding: 0px;border:none;width: 133px;overflow: hidden;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 122px;padding: 0px;border: none;width: 672px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 671px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 313px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:299px;height:707px;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:299px;height:707px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 727px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 313px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 595px;padding: 0px;border:none;width: 133px;overflow: hidden;}
#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:461px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:400px;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:605px;height:400px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 122px;padding: 0px;border: none;width: 672px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 671px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 313px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:375px;left:0px;z-index:-1;width:294px;height:329px;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:294px;height:329px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 113px;padding: 0px;border: none;width: 681px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 22px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:627px;height:944px;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:627px;height:944px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 252px 0px 0px 654px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:53px;z-index:-1;width:627px;height:943px;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:627px;height:943px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_3 {border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 108px;padding: 0px;border: none;width: 686px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:30px;left:0px;z-index:-1;width:632px;height:957px;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:632px;height:957px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 51px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 603px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:633px;height:958px;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:633px;height:958px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 310px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 359px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:309px;z-index:-1;width:298px;height:296px;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:298px;height:296px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 515px;padding: 0px;border:none;width: 211px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_3 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_5 {border:none;margin: 26px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 310px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 359px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:375px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:258px;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:293px;height:258px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 668px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 545px 0px 0px 654px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 109px;padding: 0px;border: none;width: 685px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 144px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:30px;left:0px;z-index:-1;width:632px;height:957px;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:632px;height:957px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 536px 0px 0px 654px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:54px;z-index:-1;width:633px;height:957px;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:633px;height:957px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 22px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:219px;left:0px;z-index:-1;width:604px;height:356px;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:604px;height:356px;}
#page_48 #inl_img1 {position:relative;width:4px;height:4px;}
#page_48 #inl_img2 {position:relative;width:4px;height:4px;}
#page_48 #inl_img3 {position:relative;width:4px;height:4px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 515px;padding: 0px;border:none;width: 211px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 422px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:303px;z-index:-1;width:305px;height:391px;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:305px;height:391px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 8px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:149px;left:0px;z-index:-1;width:603px;height:726px;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:603px;height:726px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 22px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 668px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 654px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 105px;padding: 0px;border: none;width: 689px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:632px;height:957px;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:632px;height:957px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:874px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_3 {border:none;margin: 14px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:922px;left:312px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:548px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:407px;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:293px;height:407px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 100px 0px 0px 312px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:954px;left:312px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_3 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_5 {border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 8px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 8px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:938px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 310px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:357px;left:309px;z-index:-1;width:294px;height:582px;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:294px;height:582px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_3 {border:none;margin: 21px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:427px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:284px;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:293px;height:284px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 551px 0px 0px 654px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:66px;z-index:-1;width:293px;height:280px;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:293px;height:280px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 203px;padding: 0px;border: none;width: 591px;height: 1123px;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:125px;z-index:-1;width:443px;height:1123px;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:443px;height:1123px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_3 {border:none;margin: 36px 0px 0px 654px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:330px;left:66px;z-index:-1;width:605px;height:10px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:605px;height:10px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 247px;padding: 0px;border: none;width: 547px;height: 1123px;}
#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:81px;z-index:-1;width:443px;height:1123px;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:443px;height:1123px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 206px;padding: 0px;border: none;width: 588px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 448px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:357px;left:0px;z-index:-1;width:465px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:465px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 446px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 97px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 446px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 446px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 314px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:633px;left:0px;z-index:-1;width:102px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:102px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 446px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:954px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 720px 0px 0px 446px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:183px;left:0px;z-index:-1;width:102px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:102px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 582px 0px 0px 446px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:373px;left:15px;z-index:-1;width:102px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:102px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:938px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_98 #tx1 {position:absolute;top:237px;left:241px;width:220px;height:340px;}
#page_98 #tx2 {position:absolute;top:600px;left:241px;width:220px;height:36px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 221px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 344px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 571px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_3 {border:none;margin: 366px 0px 0px 446px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:581px;left:0px;z-index:-1;width:102px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:102px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:790px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:165px;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:192px;height:165px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 446px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:374px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:581px;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:192px;height:581px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:252px;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:192px;height:252px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 446px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:954px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:954px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 221px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 224px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_3 {border:none;margin: 65px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_4 {border:none;margin: 16px 0px 0px 446px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:938px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 242px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 224px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_3 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_4 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:954px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 106px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:954px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_107 #tx1 {position:absolute;top:305px;left:242px;width:219px;height:204px;}
#page_107 #tx2 {position:absolute;top:530px;left:241px;width:220px;height:238px;}
#page_107 #tx3 {position:absolute;top:773px;left:242px;width:219px;height:85px;}
#page_107 #tx4 {position:absolute;top:859px;left:242px;width:219px;height:36px;}
#page_107 #tx5 {position:absolute;top:991px;left:446px;width:20px;height:17px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 221px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 448px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_4 {border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_5 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:954px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 221px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 224px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_3 {border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_4 {border:none;margin: 16px 0px 0px 446px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:938px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:954px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 462px 0px 0px 446px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:305px;left:15px;z-index:-1;width:126px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:126px;height:1px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:954px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 446px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:938px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 224px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 445px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_3 {border:none;margin: 59px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_4 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:922px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 39px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 799px 0px 0px 446px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 120px;padding: 0px;border: none;width: 674px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 674px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:334px;left:0px;z-index:-1;width:471px;height:621px;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:471px;height:621px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 202px;padding: 0px;border: none;width: 592px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 591px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 214px 0px 0px 452px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:363px;left:0px;z-index:-1;width:472px;height:204px;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:472px;height:204px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 119px;padding: 0px;border: none;width: 675px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 674px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 193px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:472px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:472px;height:1px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 200px;padding: 0px;border: none;width: 594px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 593px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 234px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 126px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 95px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_3 {border:none;margin: 22px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 594px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_4 {border:none;margin: 16px 0px 0px 454px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:203px;left:1px;z-index:-1;width:475px;height:752px;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:475px;height:752px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 117px;padding: 0px;border: none;width: 677px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 235px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 126px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 96px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_3 {border:none;margin: 22px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 476px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_4 {border:none;margin: 474px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:203px;left:1px;z-index:-1;width:475px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:475px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 446px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:954px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:938px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 39px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 446px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:941px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 521px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:408px;left:0px;z-index:-1;width:102px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:102px;height:1px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:938px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:841px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:98px;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:192px;height:98px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 210px;padding: 0px;border: none;width: 584px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 584px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 437px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:842px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:938px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 210px;padding: 0px;border: none;width: 584px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 584px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 843px 0px 0px 437px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:669px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:286px;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:192px;height:286px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:874px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 70px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 221px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 449px;padding: 0px;border: none;width: 345px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 345px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 198px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 979px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 449px;padding: 0px;border: none;width: 345px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 345px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 198px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 221px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 224px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_3 {border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_4 {border:none;margin: 16px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:954px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_4 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:954px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 375px;padding: 0px;border:none;width: 211px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 221px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 224px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_4 {border:none;margin: 16px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:954px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:938px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:954px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 241px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_3 {border:none;margin: 190px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_4 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:954px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 251px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:954px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 224px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_3 {border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 224px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_4 {border:none;margin: 9px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_5 {border:none;margin: 16px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:954px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_3 {border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 241px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_4 {border:none;margin: 36px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_5 {border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_5 #id_5_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 221px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_5 #id_5_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 224px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_6 {border:none;margin: 57px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_7 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:808px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:131px;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:192px;height:131px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 748px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:61px;left:0px;z-index:-1;width:102px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:102px;height:1px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:954px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 344px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:938px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 573px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:338px;left:0px;z-index:-1;width:102px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:102px;height:1px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:651px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:304px;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:192px;height:304px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:922px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 436px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:512px;left:0px;z-index:-1;width:102px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:102px;height:1px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:938px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 571px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 696px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:252px;left:0px;z-index:-1;width:102px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:102px;height:1px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 192px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:668px;left:0px;z-index:-1;width:102px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:102px;height:1px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 505px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:408px;left:0px;z-index:-1;width:102px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:102px;height:1px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:236px;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:192px;height:236px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 221px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 224px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_4 {border:none;margin: 16px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:954px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 461px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 220px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_3 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_4 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 221px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_5 {border:none;margin: 66px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_6 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:954px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 39px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 800px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:134px;left:0px;z-index:-1;width:102px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:102px;height:1px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 448px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 221px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 224px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_4 {border:none;margin: 121px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:754px;left:0px;z-index:-1;width:102px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:102px;height:1px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 120px;padding: 0px;border: none;width: 674px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 674px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 9px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 39px 0px 73px 202px;padding: 0px;border: none;width: 592px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 591px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 109px 0px 0px 445px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:445px;left:0px;z-index:-1;width:404px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:404px;height:1px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 670px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:875px;left:0px;z-index:-1;width:403px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:403px;height:1px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 200px;padding: 0px;border: none;width: 594px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 593px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 126px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 95px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_3 {border:none;margin: 21px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 476px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_4 {border:none;margin: 301px 0px 0px 447px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:375px;left:1px;z-index:-1;width:475px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:475px;height:1px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 117px;padding: 0px;border: none;width: 677px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 235px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 126px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 96px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_3 {border:none;margin: 22px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 476px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_4 {border:none;margin: 109px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:203px;left:1px;z-index:-1;width:475px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:475px;height:1px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 95px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 1123px;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:233px;z-index:-1;width:443px;height:1123px;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:443px;height:1123px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 147px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_3 {border:none;margin: 8px 0px 0px 647px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:359px;left:66px;z-index:-1;width:506px;height:611px;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:506px;height:611px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 304px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 43px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 365px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:609px;height:894px;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:609px;height:894px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 8px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:392px;left:0px;z-index:-1;width:602px;height:515px;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:602px;height:515px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 65px;padding: 0px;border: none;width: 729px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 729px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 14px 0px 0px 582px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:606px;height:753px;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:606px;height:753px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:686px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:263px;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:293px;height:263px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:80px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:545px;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:605px;height:545px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 108px;padding: 0px;border: none;width: 686px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 8px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:0px;z-index:-1;width:630px;height:940px;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:630px;height:940px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:607px;height:541px;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:607px;height:541px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:604px;height:894px;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:604px;height:894px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 14px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:758px;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:605px;height:758px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:461px;left:0px;z-index:-1;width:606px;height:299px;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:606px;height:299px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 52px;padding: 0px;border: none;width: 742px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 595px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:0px;z-index:-1;width:627px;height:943px;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:627px;height:943px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 112px;padding: 0px;border: none;width: 682px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 99px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:37px;left:0px;z-index:-1;width:615px;height:944px;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:615px;height:944px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 8px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:184px;left:0px;z-index:-1;width:607px;height:739px;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:607px;height:739px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 600px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_3 {border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:826px;left:0px;z-index:-1;width:503px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:503px;height:1px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 55px;padding: 0px;border: none;width: 739px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 309px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 417px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 592px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:0px;z-index:-1;width:627px;height:943px;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:627px;height:943px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 111px;padding: 0px;border: none;width: 683px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 310px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 359px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_3 {border:none;margin: 8px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:627px;height:944px;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:627px;height:944px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 65px;padding: 0px;border: none;width: 729px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 8px 0px 0px 582px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:115px;left:0px;z-index:-1;width:606px;height:792px;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:606px;height:792px;}
#page_189 #inl_img1 {position:relative;width:4px;height:4px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:47px;left:0px;z-index:-1;width:606px;height:812px;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:606px;height:812px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 39px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 728px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:275px;left:18px;z-index:-1;width:252px;height:152px;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:252px;height:152px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 122px;padding: 0px;border: none;width: 672px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 671px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 313px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:184px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:605px;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:605px;height:605px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:184px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:777px;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:293px;height:777px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:604px;height:878px;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:604px;height:878px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 65px;padding: 0px;border: none;width: 729px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 728px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 582px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:115px;left:0px;z-index:-1;width:606px;height:566px;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:606px;height:566px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 122px;padding: 0px;border: none;width: 672px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 671px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 313px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:683px;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:605px;height:683px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:149px;left:309px;z-index:-1;width:294px;height:443px;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:294px;height:443px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 93px;padding: 0px;border: none;width: 701px;height: 1123px;}
#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:236px;z-index:-1;width:442px;height:1123px;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:442px;height:1123px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 130px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_3 {border:none;margin: 23px 0px 0px 647px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:342px;left:66px;z-index:-1;width:605px;height:107px;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:605px;height:107px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:954px;left:311px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:473px;left:310px;z-index:-1;width:295px;height:450px;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:295px;height:450px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 515px;padding: 0px;border:none;width: 211px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_3 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_5 {border:none;margin: 8px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:906px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 122px;padding: 0px;border: none;width: 672px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 671px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_3 {border:none;margin: 10px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:894px;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:605px;height:894px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 14px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:523px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:115px;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:293px;height:115px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 122px;padding: 0px;border: none;width: 672px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 671px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_3 {border:none;margin: 11px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:306px;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:605px;height:306px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 65px;padding: 0px;border: none;width: 729px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 728px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 582px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:167px;left:0px;z-index:-1;width:606px;height:446px;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:606px;height:446px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:938px;left:311px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 65px;padding: 0px;border: none;width: 729px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 728px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 582px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:201px;left:0px;z-index:-1;width:294px;height:579px;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:294px;height:579px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:217px;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:293px;height:217px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:201px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:283px;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:293px;height:283px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 122px;padding: 0px;border: none;width: 672px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 671px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 313px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_3 {border:none;margin: 14px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:284px;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:605px;height:284px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 515px;padding: 0px;border:none;width: 211px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_4 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_5 {border:none;margin: 11px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:340px;left:0px;z-index:-1;width:603px;height:599px;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:603px;height:599px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 310px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 359px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:149px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:184px;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:293px;height:184px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 65px;padding: 0px;border: none;width: 729px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 729px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 582px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:357px;left:1px;z-index:-1;width:293px;height:582px;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:293px;height:582px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 95px 0px 0px 647px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 225px;padding: 0px;border: none;width: 569px;height: 1123px;}
#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:103px;z-index:-1;width:443px;height:1123px;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:443px;height:1123px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 131px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_3 {border:none;margin: 33px 0px 0px 647px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:342px;left:66px;z-index:-1;width:293px;height:4px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:293px;height:4px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 600px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_3 {border:none;margin: 4px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 27px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_5 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_5 #id_5_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_5 #id_5_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_6 {border:none;margin: 24px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:346px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:4px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:293px;height:4px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 41px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 65px;padding: 0px;border: none;width: 729px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 728px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 582px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:479px;left:0px;z-index:-1;width:606px;height:426px;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:606px;height:426px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 43px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:271px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:583px;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:293px;height:583px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 122px;padding: 0px;border: none;width: 672px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 671px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 306px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 365px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_3 {border:none;margin: 22px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:115px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:355px;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:605px;height:355px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 65px;padding: 0px;border: none;width: 729px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 728px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 582px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:606px;height:554px;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:606px;height:554px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 310px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 359px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 240px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:604px;height:318px;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:604px;height:318px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 122px;padding: 0px;border: none;width: 672px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 671px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 313px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:827px;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:605px;height:827px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:201px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:262px;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:293px;height:262px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:230px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:287px;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:293px;height:287px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:201px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:775px;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:293px;height:775px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 7px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:310px;z-index:-1;width:296px;height:859px;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:296px;height:859px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 310px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 359px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 251px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:305px;left:0px;z-index:-1;width:604px;height:423px;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:604px;height:423px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 65px;padding: 0px;border: none;width: 729px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 728px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 373px 0px 0px 582px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:184px;left:0px;z-index:-1;width:606px;height:417px;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:606px;height:417px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 8px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:201px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:266px;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:293px;height:266px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:167px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:116px;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:293px;height:116px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 517px;padding: 0px;border:none;width: 211px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_3 {border:none;margin: 1px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_5 {border:none;margin: 24px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:323px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:306px;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:293px;height:306px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:581px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:116px;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:293px;height:116px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:80px;left:0px;z-index:-1;width:604px;height:808px;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:604px;height:808px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_3 {border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:99px;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:293px;height:99px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:633px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:116px;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:293px;height:116px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 209px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:134px;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:293px;height:134px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 40px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 310px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:305px;left:309px;z-index:-1;width:294px;height:244px;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:294px;height:244px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 22px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:219px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:185px;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:293px;height:185px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 21px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:184px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:185px;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:293px;height:185px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 22px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:841px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:81px;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:293px;height:81px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:269px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:238px;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:293px;height:238px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_268 #dimg1 {position:absolute;top:235px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:289px;}
#page_268 #dimg1 #img1 {width:293px;height:289px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 9px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_269 #dimg1 {position:absolute;top:443px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:375px;}
#page_269 #dimg1 #img1 {width:293px;height:375px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 9px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:443px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:254px;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:293px;height:254px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:288px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:203px;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:293px;height:203px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 8px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:906px;left:312px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 122px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 727px;height: 1001px;}
#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:123px;z-index:-1;width:604px;height:875px;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:604px;height:875px;}
#page_274 #tx1 {position:absolute;top:911px;left:125px;width:27px;height:17px;}
#page_274 #tx2 {position:absolute;top:749px;left:436px;width:205px;height:10px;}
#page_274 #tx3 {position:absolute;top:883px;left:436px;width:275px;height:10px;}
#page_274 #tx4 {position:absolute;top:743px;left:125px;width:158px;height:16px;}
#page_274 #tx5 {position:absolute;top:761px;left:125px;width:289px;height:102px;}
#page_274 #tx6 {position:absolute;top:732px;left:436px;width:221px;height:10px;}
#page_274 #tx7 {position:absolute;top:709px;left:125px;width:176px;height:18px;}
#page_274 #tx8 {position:absolute;top:697px;left:655px;width:25px;height:14px;}
#page_274 #tx9 {position:absolute;top:697px;left:614px;width:26px;height:14px;}
#page_274 #tx10 {position:absolute;top:697px;left:699px;width:26px;height:14px;}
#page_274 #tx11 {position:absolute;top:697px;left:574px;width:26px;height:14px;}
#page_274 #tx12 {position:absolute;top:697px;left:534px;width:25px;height:14px;}
#page_274 #tx13 {position:absolute;top:697px;left:442px;width:67px;height:28px;}
#page_274 #tx14 {position:absolute;top:663px;left:654px;width:25px;height:14px;}
#page_274 #tx15 {position:absolute;top:663px;left:614px;width:25px;height:14px;}
#page_274 #tx16 {position:absolute;top:663px;left:699px;width:25px;height:14px;}
#page_274 #tx17 {position:absolute;top:663px;left:574px;width:25px;height:14px;}
#page_274 #tx18 {position:absolute;top:663px;left:442px;width:50px;height:28px;}
#page_274 #tx19 {position:absolute;top:663px;left:537px;width:22px;height:14px;}
#page_274 #tx20 {position:absolute;top:630px;left:573px;width:26px;height:14px;}
#page_274 #tx21 {position:absolute;top:630px;left:698px;width:26px;height:14px;}
#page_274 #tx22 {position:absolute;top:630px;left:653px;width:26px;height:14px;}
#page_274 #tx23 {position:absolute;top:630px;left:613px;width:26px;height:14px;}
#page_274 #tx24 {position:absolute;top:630px;left:533px;width:26px;height:14px;}
#page_274 #tx25 {position:absolute;top:630px;left:442px;width:55px;height:28px;}
#page_274 #tx26 {position:absolute;top:601px;left:690px;width:29px;height:20px;}
#page_274 #tx27 {position:absolute;top:601px;left:657px;width:22px;height:12px;}
#page_274 #tx28 {position:absolute;top:601px;left:617px;width:22px;height:12px;}
#page_274 #tx29 {position:absolute;top:601px;left:577px;width:22px;height:12px;}
#page_274 #tx30 {position:absolute;top:601px;left:537px;width:22px;height:12px;}
#page_274 #tx31 {position:absolute;top:582px;left:436px;width:70px;height:12px;}
#page_274 #tx32 {position:absolute;top:537px;left:436px;width:278px;height:42px;}
#page_274 #tx33 {position:absolute;top:-34px;left:125px;width:223px;height:16px;}
#page_274 #tx34 {position:absolute;top:-35px;left:436px;width:290px;height:36px;}
#page_274 #tx35 {position:absolute;top:0px;left:125px;width:601px;height:85px;}
#page_274 #tx36 {position:absolute;top:86px;left:436px;width:294px;height:16px;}
#page_274 #tx37 {position:absolute;top:104px;left:125px;width:601px;height:121px;}
#page_274 #tx38 {position:absolute;top:224px;left:125px;width:468px;height:16px;}
#page_274 #tx39 {position:absolute;top:241px;left:125px;width:601px;height:119px;}
#page_274 #tx40 {position:absolute;top:362px;left:125px;width:601px;height:171px;}
#page_274 #tx41 {position:absolute;top:536px;left:125px;width:289px;height:136px;}
#page_274 #tx42 {position:absolute;top:-80px;left:125px;width:89px;height:12px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:461px;left:0px;z-index:-1;width:604px;height:220px;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:604px;height:220px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 121px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:238px;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:293px;height:238px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 329px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:224px;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:293px;height:224px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 515px;padding: 0px;border:none;width: 211px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_5 {border:none;margin: 22px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:203px;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:293px;height:203px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 34px 'Arial';line-height: 44px;}
.ft1{font: 27px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft2{font: 21px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft3{font: 25px 'Arial';line-height: 35px;}
.ft4{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft5{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft6{font: 19px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft7{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft8{font: bold 16px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 19px;}
.ft9{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft10{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft11{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft12{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft13{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft14{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft15{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft16{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft17{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft18{font: 15px 'Arial';margin-left: 38px;line-height: 17px;}
.ft19{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft20{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft21{font: 15px 'Arial';margin-left: 39px;line-height: 17px;}
.ft22{font: 15px 'Arial';margin-left: 31px;line-height: 17px;}
.ft23{font: 14px 'Arial';margin-left: 31px;line-height: 18px;}
.ft24{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft25{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft26{font: italic 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft27{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft28{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft29{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft30{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft31{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft32{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft33{font: 13px 'Arial';margin-left: 38px;line-height: 18px;}
.ft34{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft35{font: 53px 'Arial';line-height: 87px;}
.ft36{font: 32px 'Arial';line-height: 36px;}
.ft37{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft38{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft39{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft40{font: bold 11px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 14px;}
.ft41{font: italic 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft42{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft43{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft44{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft45{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft46{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft47{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft48{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft49{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft50{font: 8px 'Arial';margin-left: 1px;line-height: 10px;}
.ft51{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft52{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 11px;}
.ft53{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft54{font: 9px 'Arial';margin-left: 1px;line-height: 10px;}
.ft55{font: 9px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft56{font: 9px 'Arial';margin-left: 1px;line-height: 12px;}
.ft57{font: 9px 'Arial';margin-left: 1px;line-height: 11px;}
.ft58{font: 15px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 18px;}
.ft59{font: 15px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 17px;}
.ft60{font: 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft61{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft62{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft63{font: bold 6px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft64{font: bold 10px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 13px;}
.ft65{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft66{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft67{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft68{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft69{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft70{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft71{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft72{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft73{font: bold 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft74{font: bold 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft75{font: 4px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft76{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 11px;}
.ft77{font: 8px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 10px;}
.ft78{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 19px;}
.ft79{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 18px;}
.ft80{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 10px;}
.ft81{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft82{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft83{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft84{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft85{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft86{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft87{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft88{font: bold 10px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 12px;}
.ft89{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft90{font: 15px 'PMingLiU';line-height: 15px;}
.ft91{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft92{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft93{font: 8px 'Arial';line-height: 17px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft94{font: 8px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft95{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft96{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft97{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft98{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft99{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft100{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft101{font: bold 9px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 14px;}
.ft102{font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft103{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft104{font: 8px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft105{font: 8px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft106{font: 9px 'PMingLiU';line-height: 9px;}
.ft107{font: 5px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft108{font: 13px 'PMingLiU';line-height: 14px;}
.ft109{font: 9px 'Arial';line-height: 16px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft110{font: 9px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft111{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft112{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft113{font: italic 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft114{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft115{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft116{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 33px;line-height: 19px;}
.ft117{font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft118{font: 9px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft119{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft120{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 16px;}
.ft121{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft122{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 16px;}
.ft123{font: bold 14px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 17px;}
.ft124{font: bold 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft125{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft126{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft127{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft128{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 10px;}
.ft129{font: 8px 'Arial';line-height: 15px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft130{font: 8px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft131{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft132{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 18px;}
.ft133{font: 56px 'Arial';line-height: 65px;}
.ft134{font: 52px 'Arial';line-height: 71px;}
.ft135{font: 13px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 18px;}
.ft136{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft137{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 18px;}
.ft138{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft139{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft140{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft141{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft142{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft143{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft144{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 18px;}
.ft145{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft146{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft147{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft148{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft149{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft150{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft151{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft152{font: 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft153{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft154{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft155{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft156{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft157{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft158{font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft159{font: italic 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft160{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft161{font: italic bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft162{font: italic 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft163{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 18px;}
.ft164{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft165{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft166{font: 1px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft167{font: 1px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft168{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft169{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft170{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft171{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 19px;}
.ft172{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft173{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 13px;}
.ft174{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft175{font: 11px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 14px;}
.ft176{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft177{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft178{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft179{font: italic 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft180{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft181{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft182{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft183{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft184{font: 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft185{font: 8px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft186{font: 8px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft187{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft188{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft189{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft190{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft191{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft192{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft193{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft194{font: italic 13px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft195{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft196{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft197{font: italic 14px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft198{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft199{font: 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft200{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft201{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft202{font: 54px 'Arial';line-height: 71px;}
.ft203{font: 15px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 17px;}
.ft204{font: 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 18px;}
.ft205{font: bold 9px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 11px;}
.ft206{font: bold 11px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 13px;}
.ft207{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 31px;line-height: 16px;}
.ft208{font: 8px 'Arial';line-height: 18px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft209{font: 9px 'Arial';line-height: 15px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft210{font: 9px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft211{font: 8px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 11px;}
.ft212{font: 8px 'Arial';line-height: 16px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft213{font: 8px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft214{font: 9px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 16px;}
.ft215{font: 9px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft216{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft217{font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft218{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 17px;}
.ft219{font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft220{font: bold 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft221{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft222{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft223{font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft224{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft225{font: bold 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft226{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 19px;}
.ft227{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft228{font: 14px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft229{font: 13px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft230{font: 14px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft231{font: italic 9px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft232{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 33px;line-height: 18px;}
.ft233{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft234{font: 8px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 10px;}
.ft235{font: 15px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 18px;}
.ft236{font: 14px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 18px;}
.ft237{font: 14px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 19px;}
.ft238{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 17px;}
.ft239{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 18px;}
.ft240{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 17px;}
.ft241{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 18px;}
.ft242{font: italic 18px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft243{font: bold 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft244{font: 9px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft245{font: bold 10px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 14px;}
.ft246{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft247{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 19px;}
.ft248{font: 15px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft249{font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft250{font: bold 16px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft251{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 18px;}
.ft252{font: bold 11px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft253{font: italic 19px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft254{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft255{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft256{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft257{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft258{font: 10px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft259{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft260{font: bold 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft261{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft262{font: bold 8px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft263{font: 8px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft264{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft265{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft266{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 19px;}
.ft267{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 17px;}
.ft268{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 18px;}
.ft269{font: italic 9px 'Arial';line-height: 16px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 211px;padding-right: 241px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -106px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 114px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-left: 244px;padding-right: 283px;margin-top: 243px;margin-bottom: 0px;text-indent: -81px;}
.p4{text-align: left;padding-left: 165px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;padding-left: 159px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 107px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 517px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 515px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: left;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: justify;padding-left: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: justify;padding-left: 170px;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: justify;padding-left: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: justify;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 113px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 468px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p56{text-align: left;padding-left: 123px;padding-right: 122px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 123px;padding-right: 129px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p58{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 123px;padding-right: 145px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p61{text-align: left;padding-left: 123px;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p63{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p64{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p65{text-align: left;padding-left: 458px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p69{text-align: left;padding-left: 170px;padding-right: 107px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 170px;padding-right: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 113px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 113px;padding-right: 139px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 170px;padding-right: 214px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 170px;padding-right: 150px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p78{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p79{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p80{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p81{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p82{text-align: left;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: right;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p84{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p85{text-align: right;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p86{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p87{text-align: left;padding-right: 270px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;text-indent: 113px;}
.p88{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 275px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: left;padding-right: 54px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p94{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p95{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p96{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p98{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 68px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 69px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 69px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: left;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p118{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p119{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p121{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p122{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p125{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p129{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p130{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p133{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 53px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p140{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p141{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p142{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p143{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p148{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 95px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p150{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p153{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p157{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p158{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 179px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p166{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: left;padding-right: 167px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p173{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p174{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p175{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p176{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p177{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 22px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 20px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 20px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 95px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p185{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-right: 60px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-right: 108px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p194{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p198{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p199{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p201{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 437px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 432px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 432px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 432px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 437px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 432px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p214{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;padding-right: 62px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p218{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p219{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p220{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p221{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p223{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p225{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p227{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p228{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p229{text-align: left;padding-right: 85px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p231{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:17px;height:10px;}
.p232{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:17px;height:30px;}
.p233{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p235{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p236{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p237{text-align: justify;padding-right: 120px;padding-top: 4px;margin-top: 652px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p241{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 99px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 58px;padding-right: 72px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p248{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p249{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p250{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p251{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p253{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p256{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p258{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 306px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 306px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-right: 36px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: left;padding-right: 149px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: left;padding-right: 74px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p276{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 432px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 454px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 470px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 87px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p284{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p286{text-align: left;padding-right: 27px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p289{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p301{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p302{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 152px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 124px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 120px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 117px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 120px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p309{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p310{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p311{text-align: left;padding-right: 49px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p314{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p315{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-right: 2px;padding-top: 4px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 143px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p325{text-align: left;padding-right: 43px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p327{text-align: justify;padding-right: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 105px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p329{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 306px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 311px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 306px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 306px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 306px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p335{text-align: left;padding-right: 57px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 35px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p337{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 94px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p339{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 60px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p341{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p343{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: left;padding-right: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p349{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p350{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p351{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p352{text-align: justify;padding-right: 1px;padding-top: 4px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p354{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p355{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p357{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p358{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p362{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p365{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p366{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-right: 64px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 91px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p372{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p373{text-align: left;padding-right: 150px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:15px;}
.p381{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:14px;}
.p382{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:14px;}
.p383{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:13px;height:14px;}
.p384{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:28px;height:14px;}
.p385{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:34px;height:13px;}
.p386{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:30px;height:15px;}
.p387{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:14px;}
.p388{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:46px;height:13px;}
.p389{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:45px;height:15px;}
.p390{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:15px;}
.p391{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:21px;height:8px;}
.p392{text-align: left;padding-right: 120px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: left;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-right: 56px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p397{text-align: left;padding-right: 33px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p399{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p400{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p401{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p402{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;padding-right: 77px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 69px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p405{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-right: 68px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 69px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p411{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 45px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p414{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p416{text-align: left;padding-right: 185px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-right: 123px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 169px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p419{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 41px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p421{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p423{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p429{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-right: 24px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 150px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p433{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p434{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 46px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p439{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p440{text-align: justify;padding-right: 22px;padding-top: 4px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p442{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 28px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p446{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 205px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 120px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 120px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 120px;padding-top: 4px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p457{text-align: left;padding-right: 27px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 130px;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -99px;}
.p459{text-align: left;padding-right: 23px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p461{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 443px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 432px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 151px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: left;padding-right: 255px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 40px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 177px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 30px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 30px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 2px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 2px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 125px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 30px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 120px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 125px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p489{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 125px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 22px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 22px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 22px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 22px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 22px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 20px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 68px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 68px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -31px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 107px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 375px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 142px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p518{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p519{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p520{text-align: justify;padding-right: 203px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p521{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p522{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: left;padding-right: 208px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p526{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-right: 120px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p529{text-align: left;padding-right: 120px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;padding-right: 208px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-right: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p533{text-align: justify;padding-right: 203px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p534{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p538{text-align: justify;padding-right: 203px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p539{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-right: 203px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-right: 203px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 206px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 209px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-right: 203px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: left;padding-right: 208px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p558{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p559{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p560{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p561{text-align: right;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p562{text-align: left;padding-left: 241px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 241px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 257px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p566{text-align: right;padding-right: 218px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p567{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p568{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-right: 208px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 219px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-right: 445px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p572{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p573{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p574{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p575{text-align: center;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p576{text-align: center;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p577{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p578{text-align: justify;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p581{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 249px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p583{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 212px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 219px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p587{text-align: left;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 176px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p589{text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 219px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p591{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p592{text-align: left;margin-top: 527px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 213px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p594{text-align: left;padding-right: 203px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p595{text-align: right;padding-right: 187px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p596{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p597{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p598{text-align: left;margin-top: 199px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 212px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: center;padding-left: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p601{text-align: center;padding-left: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p602{text-align: left;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: right;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 241px;padding-right: 203px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p607{text-align: left;margin-top: 371px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 183px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 176px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 212px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p612{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p613{text-align: justify;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p614{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 212px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: left;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;padding-right: 367px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-right: 362px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p621{text-align: justify;padding-right: 362px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p622{text-align: justify;padding-right: 367px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p623{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 20px;padding-right: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 20px;padding-right: 203px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p626{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p627{text-align: right;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p628{text-align: left;padding-right: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p629{text-align: left;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 219px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p632{text-align: justify;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 241px;padding-right: 203px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 219px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p636{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p637{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p638{text-align: left;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 218px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 212px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p641{text-align: left;padding-right: 208px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 184px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 211px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 218px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p647{text-align: left;padding-right: 203px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p648{text-align: left;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 171px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p650{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p651{text-align: right;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p652{text-align: right;padding-right: 194px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p653{text-align: left;padding-left: 224px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-right: 166px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: right;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p657{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p658{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 224px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p662{text-align: left;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p663{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p664{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 208px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 203px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p671{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 216px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 208px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 181px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 217px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 224px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 226px;padding-right: 333px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 382px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 183px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 214px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 446px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 228px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 207px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: left;margin-top: 476px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 216px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p702{text-align: left;padding-right: 221px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 214px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: right;padding-right: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p705{text-align: right;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p706{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p707{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p708{text-align: right;padding-right: 214px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 181px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p710{text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p713{text-align: left;padding-left: 257px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 241px;padding-right: 203px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 210px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 241px;padding-right: 208px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 241px;padding-right: 203px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 210px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p721{text-align: justify;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 373px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 179px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 124px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: right;padding-right: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p726{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p727{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p728{text-align: right;padding-right: 119px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p729{text-align: justify;padding-right: 363px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p730{text-align: justify;padding-right: 363px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p733{text-align: right;padding-right: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p734{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 214px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-right: 210px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p737{text-align: justify;padding-right: 205px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p738{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 224px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p741{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 212px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 253px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-right: 203px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p745{text-align: left;margin-top: 233px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 199px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 180px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 221px;padding-right: 333px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-right: 472px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-right: 445px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 221px;padding-right: 416px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p753{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p755{text-align: justify;padding-right: 203px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 125px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 120px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p772{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 120px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 241px;padding-right: 203px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 241px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 241px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 241px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-left: 241px;padding-right: 203px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 242px;padding-right: 125px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p783{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p784{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p785{text-align: right;padding-right: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p786{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p789{text-align: left;padding-right: 208px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: right;padding-right: 216px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p793{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p794{text-align: center;padding-right: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p795{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p796{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p797{text-align: justify;padding-right: 445px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: justify;padding-right: 450px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p799{text-align: right;padding-right: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p800{text-align: right;padding-right: 193px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p801{text-align: left;padding-left: 242px;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p803{text-align: left;margin-top: 414px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 184px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 214px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;padding-right: 208px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p813{text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p814{text-align: left;padding-left: 187px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p817{text-align: left;padding-left: 218px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p818{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 217px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 174px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 217px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 241px;padding-right: 208px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 213px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: right;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p831{text-align: right;padding-right: 138px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p832{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p833{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 294px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 288px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: right;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p837{text-align: center;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 241px;padding-right: 203px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p841{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p842{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;margin-top: 268px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 264px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p845{text-align: center;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p846{text-align: right;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p847{text-align: justify;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 221px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p850{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p851{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p852{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p853{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 227px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 227px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 227px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 227px;padding-right: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p858{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 278px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 241px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 241px;padding-right: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 172px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 308px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 221px;padding-right: 416px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 241px;padding-right: 348px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 241px;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: left;padding-right: 208px;padding-top: 4px;margin-top: 200px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: justify;padding-right: 203px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 234px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p876{text-align: left;padding-right: 120px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 218px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 221px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 208px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p881{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p883{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 228px;padding-right: 333px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 63px;padding-right: 181px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 120px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 155px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: center;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p892{text-align: right;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 259px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 124px;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -124px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 23px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 21px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p901{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p902{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 21px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p903{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p904{text-align: justify;padding-right: 5px;padding-top: 4px;margin-top: 230px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p910{text-align: justify;padding-right: 15px;padding-top: 4px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p921{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p922{text-align: left;padding-right: 167px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: justify;padding-right: 22px;padding-top: 4px;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: justify;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: justify;padding-left: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: justify;padding-left: 91px;padding-right: 31px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -88px;}
.p935{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 23px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 36px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 21px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: justify;padding-right: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p943{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p945{text-align: left;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p949{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: left;padding-right: 30px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: justify;padding-right: 20px;padding-top: 4px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p953{text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p954{text-align: justify;padding-right: 64px;padding-top: 4px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: justify;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: left;padding-right: 33px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: left;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p964{text-align: left;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: justify;padding-right: 69px;padding-top: 4px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: left;padding-right: 25px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p969{text-align: left;padding-right: 149px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: left;padding-right: 74px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p976{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p977{text-align: left;padding-right: 134px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p980{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: left;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p983{text-align: left;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: justify;padding-right: 21px;padding-top: 4px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: left;padding-right: 140px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p988{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: justify;padding-top: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: justify;padding-right: 18px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p991{text-align: justify;padding-left: 88px;padding-right: 55px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -88px;}
.p992{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: justify;padding-right: 18px;padding-top: 4px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: left;padding-left: 206px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 125px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 149px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 206px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 120px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 120px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1003{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 126px;padding-top: 4px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 68px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 82px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-right: 28px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: left;padding-left: 100px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: left;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1021{text-align: left;padding-right: 131px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1023{text-align: justify;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: justify;padding-right: 125px;padding-top: 4px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: left;padding-right: 267px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: left;padding-right: 64px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: justify;padding-right: 64px;padding-top: 4px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1030{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1031{text-align: center;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1032{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 20px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1042{text-align: left;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: left;padding-right: 34px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: left;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 229px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1049{text-align: left;padding-right: 26px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: left;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1052{text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: justify;padding-right: 69px;padding-top: 4px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p1056{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1057{text-align: justify;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: left;padding-right: 161px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1060{text-align: left;padding-right: 68px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1063{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1064{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1068{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1069{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: left;padding-right: 159px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1072{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 58px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 112px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p1074{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 125px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 135px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 187px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 120px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1080{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 82px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 21px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1084{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 23px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1085{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1086{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1087{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1088{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1089{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: left;padding-right: 33px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1093{text-align: left;padding-right: 158px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1095{text-align: left;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1099{text-align: justify;padding-right: 125px;padding-top: 4px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 26px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p1101{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: justify;padding-right: 2px;padding-top: 4px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 47px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1107{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 18px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1109{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 39px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 18px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1111{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1113{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 126px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: left;padding-top: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p1117{text-align: left;padding-right: 154px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 93px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1124{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 24px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1126{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 21px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 23px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 26px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1132{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1133{text-align: justify;padding-right: 69px;padding-top: 4px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1134{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1135{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1138{text-align: left;padding-right: 77px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1140{text-align: left;padding-right: 78px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: left;padding-right: 73px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1143{text-align: left;padding-right: 44px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1144{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 12px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p1146{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1147{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1148{text-align: left;padding-right: 157px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 22px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1150{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 46px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1151{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1152{text-align: left;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: left;padding-right: 78px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: left;margin-top: 242px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1156{text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1157{text-align: justify;padding-right: 2px;padding-top: 4px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p1158{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 175px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1159{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 120px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1160{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 126px;padding-top: 4px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p1161{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1163{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 52px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1164{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1165{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1166{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1167{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1168{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1169{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 53px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1170{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1171{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1172{text-align: justify;padding-left: 3px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p1173{text-align: justify;padding-left: 3px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 150px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1175{text-align: left;padding-right: 134px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1178{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1179{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1180{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1181{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1182{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 432px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1183{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 432px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1184{text-align: left;padding-left: 129px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p1185{text-align: left;padding-left: 267px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p1186{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 23px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p1187{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 23px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p1188{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 23px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p1189{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 21px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p1190{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p1191{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 23px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p1192{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p1193{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p1194{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1195{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 120px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p1196{text-align: justify;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p1197{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1198{text-align: left;padding-right: 68px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1199{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1200{text-align: justify;padding-left: 30px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p1201{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1202{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 2px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p1203{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p1204{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1205{text-align: justify;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p1206{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 69px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p1207{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 68px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1208{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 69px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p1209{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1210{text-align: left;padding-left: 30px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1211{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1212{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1213{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1214{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1215{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1216{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1217{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 125px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p1218{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1219{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1220{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1221{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1222{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1223{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1224{text-align: left;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1225{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1226{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 83px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p1227{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1228{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 19px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1229{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1230{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1231{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1232{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 64px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1233{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 120px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1234{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 120px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1235{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1236{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 147px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1237{text-align: justify;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1238{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1239{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1240{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1241{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1242{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1243{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1244{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 20px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1245{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 18px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1246{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1247{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 14px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1248{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 15px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1249{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 14px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1250{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1251{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 69px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1252{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1253{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1254{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1255{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1256{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1257{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 28px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1258{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1259{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 21px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1260{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1261{text-align: left;padding-right: 27px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1262{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1263{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1264{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1265{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1266{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1267{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1268{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1269{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1270{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1271{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1272{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 68px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1273{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1274{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 24px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1275{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 23px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1276{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1277{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 20px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1278{text-align: left;padding-right: 107px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1279{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1280{text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1281{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1282{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1283{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1284{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1285{text-align: center;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1286{text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1287{text-align: justify;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1288{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1289{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1290{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1291{text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1292{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1293{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1294{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1295{text-align: center;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1296{text-align: center;padding-right: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1297{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1298{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1299{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1300{text-align: right;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1301{text-align: right;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1302{text-align: right;padding-right: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1303{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1304{text-align: left;padding-right: 26px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1305{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1306{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 27px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1307{text-align: left;padding-right: 137px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1308{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1309{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1310{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1311{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1312{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1313{text-align: left;padding-right: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1314{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1315{text-align: left;padding-right: 80px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1316{text-align: right;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1317{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 86px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p1318{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1319{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1320{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1321{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1322{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1323{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1324{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 44px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1325{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1326{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1327{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 27px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1328{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1329{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1330{text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1331{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1332{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1333{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1334{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 91px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p1335{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1336{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1337{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1338{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1339{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1340{text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1341{text-align: left;padding-right: 68px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1342{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1343{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1344{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 68px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1345{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1346{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1347{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1348{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1349{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 172px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1350{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1351{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1352{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 46px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1353{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1354{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1355{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 32px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p1356{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1357{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1358{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 120px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1359{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1360{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 125px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1361{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1362{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1363{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 169px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1364{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1365{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 34px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1366{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1367{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 52px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p1368{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 21px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1369{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 120px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1370{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1371{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p1372{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1373{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1374{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1375{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1376{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1377{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1378{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 125px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1379{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 125px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1380{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1381{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1382{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1383{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1384{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1385{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1386{text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1387{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1388{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1389{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1390{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1391{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1392{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1393{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1394{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1395{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1396{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1397{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1398{text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1399{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1400{text-align: justify;padding-right: 125px;padding-top: 4px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p1401{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1402{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1403{text-align: left;padding-right: 181px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1404{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1405{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1406{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1407{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 70px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p1408{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1409{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1410{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1411{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 147px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1412{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1413{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1414{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1415{text-align: left;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1416{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1417{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1418{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1419{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 198px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1420{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1421{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1422{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1423{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1424{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1425{text-align: justify;padding-right: 6px;padding-top: 4px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.td0{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td1{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td8{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 490px;vertical-align: bottom;}
.td10{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 490px;vertical-align: bottom;}
.td11{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td12{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td13{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td14{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 503px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 434px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 502px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 496px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 494px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 450px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 522px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 514px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 506px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 578px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 482px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 483px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 475px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 500px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 481px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 476px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 474px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 484px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 498px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td160{border-bottom: #838383 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #838383;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td259{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td269{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td280{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td282{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td284{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td285{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td291{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td297{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td298{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td300{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td301{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td302{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td303{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td304{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td306{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td307{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td308{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td309{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td310{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td311{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td312{padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;}
.td313{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td314{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td315{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td316{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td317{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td318{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td319{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td320{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td321{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td322{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td323{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td324{padding: 0px;margin: 0px;width: 461px;vertical-align: bottom;}
.td325{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td326{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td327{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td328{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td329{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td330{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td331{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td332{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td333{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td334{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td335{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td336{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td337{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td338{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td339{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td340{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td341{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td342{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td343{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td344{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td345{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td346{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td347{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td348{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td349{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td350{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td351{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td352{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td353{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td354{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td355{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td356{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td357{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td358{padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;}
.td359{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td360{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td361{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td362{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td363{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td364{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td365{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td366{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td367{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td368{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td369{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td370{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td371{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td372{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td373{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td374{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td375{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td376{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td377{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td378{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td379{padding: 0px;margin: 0px;width: 289px;vertical-align: bottom;}
.td380{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td381{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td382{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td383{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td384{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td385{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td386{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td387{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td388{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td389{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td390{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td391{padding: 0px;margin: 0px;width: 251px;vertical-align: bottom;}
.td392{padding: 0px;margin: 0px;width: 293px;vertical-align: bottom;}
.td393{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td394{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td395{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td396{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td397{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td398{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td399{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td400{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td401{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td402{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td403{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td404{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td405{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td406{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td407{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td408{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td409{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td410{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td411{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td412{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td413{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td414{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td415{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td416{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td417{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td418{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td419{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td420{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td421{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td422{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td423{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td424{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td425{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #9b9b9b;}
.td426{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td427{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td428{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td429{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td430{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;}
.td431{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td432{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td433{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td434{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td435{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td436{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td437{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td438{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td439{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td440{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td441{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td442{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td443{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td444{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td445{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td446{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td447{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td448{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td449{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td450{border-bottom: #838383 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td451{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td452{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td453{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td454{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td455{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td456{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td457{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td458{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td459{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 289px;vertical-align: bottom;}
.td460{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td461{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.td462{padding: 0px;margin: 0px;width: 293px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td463{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td464{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td465{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td466{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td467{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td468{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td469{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td470{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td471{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td472{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td473{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td474{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td475{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td476{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td477{border-right: #727272 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td478{border-right: #c5c5c5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td479{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 19px;}
.tr1{height: 18px;}
.tr2{height: 16px;}
.tr3{height: 17px;}
.tr4{height: 3px;}
.tr5{height: 57px;}
.tr6{height: 20px;}
.tr7{height: 22px;}
.tr8{height: 34px;}
.tr9{height: 14px;}
.tr10{height: 52px;}
.tr11{height: 21px;}
.tr12{height: 55px;}
.tr13{height: 36px;}
.tr14{height: 37px;}
.tr15{height: 54px;}
.tr16{height: 40px;}
.tr17{height: 12px;}
.tr18{height: 6px;}
.tr19{height: 13px;}
.tr20{height: 2px;}
.tr21{height: 15px;}
.tr22{height: 4px;}
.tr23{height: 23px;}
.tr24{height: 10px;}
.tr25{height: 25px;}
.tr26{height: 11px;}
.tr27{height: 7px;}
.tr28{height: 5px;}
.tr29{height: 8px;}
.tr30{height: 24px;}
.tr31{height: 9px;}
.tr32{height: 29px;}
.tr33{height: 28px;}
.tr34{height: 27px;}
.tr35{height: 33px;}
.tr36{height: 26px;}
.tr37{height: 31px;}
.tr38{height: 32px;}
.tr39{height: 46px;}
.tr40{height: 35px;}
.tr41{height: 39px;}
.tr42{height: 38px;}
.tr43{height: 30px;}
.tr44{height: 42px;}
.tr45{height: 43px;}
.tr46{height: 41px;}
.t0{width: 601px;margin-top: 18px;font: 13px 'Arial';}
.t1{width: 601px;margin-left: 1px;margin-top: 19px;font: 13px 'Arial';}
.t2{width: 602px;margin-top: 487px;font: 13px 'Arial';}
.t3{width: 526px;margin-left: 75px;margin-top: 35px;font: 15px 'Arial';}
.t4{width: 488px;margin-left: 113px;font: 13px 'Arial';}
.t5{width: 488px;margin-left: 113px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 526px;margin-left: 75px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 488px;margin-left: 113px;margin-top: 29px;font: 13px 'Arial';}
.t8{width: 431px;margin-left: 170px;font: 12px 'Arial';}
.t9{width: 487px;margin-left: 113px;font: 13px 'Arial';}
.t10{width: 430px;margin-left: 170px;font: 12px 'Arial';}
.t11{width: 430px;margin-left: 170px;font: 13px 'Arial';}
.t12{width: 525px;margin-left: 75px;font: 13px 'Arial';}
.t13{width: 488px;margin-left: 38px;font: 15px 'Arial';}
.t14{width: 526px;font: 15px 'Arial';}
.t15{width: 488px;margin-left: 38px;font: 13px 'Arial';}
.t16{width: 431px;margin-left: 95px;font: 13px 'Arial';}
.t17{width: 431px;margin-left: 170px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t18{width: 488px;font: 15px 'Arial';}
.t19{width: 488px;font: 12px 'Arial';}
.t20{width: 430px;margin-left: 170px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t21{width: 431px;margin-left: 123px;font: 12px 'Arial';}
.t22{width: 488px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t23{width: 554px;font: 15px 'Arial';}
.t24{width: 488px;margin-left: 66px;font: 13px 'Arial';}
.t25{width: 431px;margin-left: 123px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t26{width: 554px;margin-left: 47px;margin-top: 29px;font: 13px 'Arial';}
.t27{width: 430px;margin-left: 170px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t28{width: 544px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t29{width: 516px;margin-left: 28px;font: 13px 'Arial';}
.t30{width: 601px;margin-top: 151px;font: 15px 'Arial';}
.t31{width: 525px;margin-left: 75px;margin-top: 29px;font: 13px 'Arial';}
.t32{width: 601px;font: 13px 'Arial';}
.t33{width: 526px;margin-left: 75px;margin-top: 18px;font: 13px 'Arial';}
.t34{width: 286px;margin-top: 1px;font: 11px 'Arial';}
.t35{width: 289px;font: 15px 'Arial';}
.t36{width: 298px;margin-top: 13px;font: 11px 'Arial';}
.t37{width: 289px;margin-left: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t38{width: 298px;margin-top: 2px;font: 11px 'Arial';}
.t39{width: 279px;margin-left: 2px;margin-top: 9px;font: 9px 'Arial';}
.t40{width: 292px;margin-top: 7px;font: italic 11px 'Arial';}
.t41{width: 287px;margin-top: 3px;font: 9px 'Arial';}
.t42{width: 260px;margin-left: 7px;margin-top: 2px;font: 8px 'Arial';}
.t43{width: 264px;margin-left: 7px;margin-top: 16px;font: 8px 'Arial';}
.t44{width: 297px;margin-top: 7px;font: 11px 'Arial';}
.t45{width: 285px;margin-top: 5px;font: 11px 'Arial';}
.t46{width: 289px;margin-left: 68px;margin-top: 3px;font: 15px 'Arial';}
.t47{width: 276px;margin-left: 11px;margin-top: 2px;font: 6px 'Arial';}
.t48{width: 253px;margin-left: 30px;margin-top: 1px;font: 9px 'Arial';}
.t49{width: 276px;margin-top: 1px;font: 9px 'Arial';}
.t50{width: 292px;margin-left: 66px;margin-top: 5px;font: 11px 'Arial';}
.t51{width: 272px;margin-top: 12px;font: 8px 'Arial';}
.t52{width: 222px;margin-left: 41px;margin-top: 1px;font: 8px 'Arial';}
.t53{width: 304px;margin-top: 5px;font: 11px 'Arial';}
.t54{width: 262px;margin-left: 20px;margin-top: 1px;font: 9px 'Arial';}
.t55{width: 245px;margin-left: 29px;font: 6px 'Arial';}
.t56{width: 290px;font: 15px 'Arial';}
.t57{width: 290px;margin-top: 5px;font: 11px 'Arial';}
.t58{width: 283px;margin-left: 2px;margin-top: 4px;font: 8px 'Arial';}
.t59{width: 167px;margin-left: 71px;margin-top: 17px;font: 8px 'Arial';}
.t60{width: 148px;margin-left: 143px;margin-top: 1px;font: 7px 'Arial';}
.t61{width: 461px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Arial';}
.t62{width: 461px;margin-top: 29px;font: italic 15px 'Arial';}
.t63{width: 345px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t64{width: 461px;margin-top: 32px;font: 15px 'Arial';}
.t65{width: 461px;font: 15px 'Arial';}
.t66{width: 461px;font: 13px 'Arial';}
.t67{width: 461px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t68{width: 407px;margin-top: 14px;font: 15px 'Arial';}
.t69{width: 345px;margin-top: 15px;font: italic 15px 'Arial';}
.t70{width: 461px;font: italic 14px 'Arial';}
.t71{width: 472px;font: 11px 'Arial';}
.t72{width: 450px;margin-left: 5px;font: 11px 'Arial';}
.t73{width: 471px;margin-top: 33px;font: 11px 'Arial';}
.t74{width: 471px;font: 11px 'Arial';}
.t75{width: 445px;margin-left: 5px;font: 11px 'Arial';}
.t76{width: 472px;margin-top: 33px;font: 11px 'Arial';}
.t77{width: 475px;margin-top: 17px;font: 11px 'Arial';}
.t78{width: 476px;font: 11px 'Arial';}
.t79{width: 461px;font: italic 15px 'Arial';}
.t80{width: 461px;font: italic 13px 'Arial';}
.t81{width: 459px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Arial';}
.t82{width: 459px;font: 15px 'Arial';}
.t83{width: 459px;margin-top: 44px;font: 13px 'Arial';}
.t84{width: 446px;margin-left: 15px;font: 15px 'Arial';}
.t85{width: 467px;font: 15px 'Arial';}
.t86{width: 461px;margin-top: 11px;font: italic 13px 'Arial';}
.t87{width: 220px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Arial';}
.t88{width: 220px;font: 15px 'Arial';}
.t89{width: 461px;margin-top: 11px;font: 15px 'Arial';}
.t90{width: 461px;margin-top: 47px;font: italic 15px 'Arial';}
.t91{width: 461px;margin-top: 14px;font: 15px 'Arial';}
.t92{width: 345px;font: italic 12px 'Arial';}
.t93{width: 461px;margin-top: 12px;font: italic 15px 'Arial';}
.t94{width: 343px;margin-top: 18px;font: italic 11px 'Arial';}
.t95{width: 345px;margin-top: 16px;font: italic 12px 'Arial';}
.t96{width: 404px;font: 11px 'Arial';}
.t97{width: 465px;font: 11px 'Arial';}
.t98{width: 402px;margin-left: 4px;font: 11px 'Arial';}
.t99{width: 402px;margin-top: 33px;font: 11px 'Arial';}
.t100{width: 475px;margin-top: 20px;font: 11px 'Arial';}
.t101{width: 345px;margin-left: 8px;margin-top: 30px;font: italic 12px 'Arial';}
.t102{width: 461px;margin-left: 8px;font: 15px 'Arial';}
.t103{width: 271px;margin-top: 11px;font: italic 9px 'Arial';}
.t104{width: 269px;margin-left: 7px;font: italic 9px 'Arial';}
.t105{width: 303px;margin-top: 6px;font: 11px 'Arial';}
.t106{width: 276px;margin-top: 35px;font: italic 9px 'Arial';}
.t107{width: 292px;margin-left: 1px;margin-top: 5px;font: 11px 'Arial';}
.t108{width: 294px;margin-top: 12px;font: 11px 'Arial';}
.t109{width: 264px;margin-top: 20px;font: italic 9px 'Arial';}
.t110{width: 267px;margin-top: 20px;font: italic 9px 'Arial';}
.t111{width: 268px;margin-top: 18px;font: 8px 'Arial';}
.t112{width: 269px;font: italic 9px 'Arial';}
.t113{width: 277px;margin-left: 5px;margin-top: 6px;font: 11px 'Arial';}
.t114{width: 287px;margin-top: 21px;font: italic 9px 'Arial';}
.t115{width: 281px;margin-left: 5px;margin-top: 5px;font: 11px 'Arial';}
.t116{width: 286px;margin-top: 1px;font: italic 9px 'Arial';}
.t117{width: 293px;margin-top: 5px;font: 11px 'Arial';}
.t118{width: 274px;margin-left: 7px;margin-top: 2px;font: 9px 'Arial';}
.t119{width: 280px;margin-top: 6px;font: italic 9px 'Arial';}
.t120{width: 287px;margin-top: 18px;font: italic 9px 'Arial';}
.t121{width: 289px;margin-top: 9px;font: italic 9px 'Arial';}
.t122{width: 280px;margin-left: 6px;margin-top: 11px;font: 11px 'Arial';}
.t123{width: 267px;margin-top: 2px;font: 8px 'Arial';}
.t124{width: 271px;margin-top: 2px;font: 9px 'Arial';}
.t125{width: 272px;margin-top: 1px;font: 9px 'Arial';}
.t126{width: 279px;margin-top: 2px;font: 9px 'Arial';}
.t127{width: 286px;margin-left: 5px;margin-top: 5px;font: 11px 'Arial';}
.t128{width: 296px;margin-top: 7px;font: 11px 'Arial';}
.t129{width: 294px;margin-top: 7px;font: 11px 'Arial';}
.t130{width: 249px;margin-left: 17px;font: 8px 'Arial';}
.t131{width: 279px;margin-left: 6px;margin-top: 5px;font: 11px 'Arial';}
.t132{width: 261px;margin-left: 6px;margin-top: 2px;font: 9px 'Arial';}
.t133{width: 268px;margin-top: 2px;font: 9px 'Arial';}
.t134{width: 278px;margin-left: 6px;margin-top: 12px;font: 11px 'Arial';}
.t135{width: 280px;margin-left: 6px;margin-top: 5px;font: 11px 'Arial';}
.t136{width: 603px;font: 15px 'Arial';}
.t137{width: 292px;margin-top: 7px;font: 11px 'Arial';}
.t138{width: 259px;margin-top: 1px;font: 9px 'Arial';}
.t139{width: 270px;margin-top: 1px;font: 9px 'Arial';}
.t140{width: 256px;margin-top: 1px;font: 9px 'Arial';}
.t141{width: 264px;margin-left: 7px;margin-top: 2px;font: 9px 'Arial';}
.t142{width: 262px;margin-left: 5px;margin-top: 2px;font: 9px 'Arial';}
.t143{width: 293px;margin-top: 7px;font: 11px 'Arial';}
.t144{width: 289px;margin-left: 2px;font: 15px 'Arial';}
.t145{width: 257px;margin-left: 7px;margin-top: 3px;font: 6px 'Arial';}
.t146{width: 258px;margin-left: 7px;margin-top: 3px;font: 8px 'Arial';}
.t147{width: 292px;margin-top: 11px;font: 11px 'Arial';}
.t148{width: 292px;margin-top: 15px;font: 11px 'Arial';}
.t149{width: 293px;margin-top: 8px;font: 11px 'Arial';}
.t150{width: 604px;margin-top: 7px;font: 11px 'Arial';}
.t151{width: 295px;margin-top: 7px;font: 11px 'Arial';}
.t152{width: 274px;margin-left: 7px;margin-top: 4px;font: 9px 'Arial';}
.t153{width: 277px;margin-left: 7px;margin-top: 11px;font: 9px 'Arial';}
.t154{width: 292px;margin-top: 5px;font: 11px 'Arial';}
.t155{width: 404px;margin-left: 57px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t156{width: 292px;margin-top: 1px;font: 11px 'Arial';}
.t157{width: 294px;margin-top: 8px;font: 11px 'Arial';}
.t158{width: 289px;margin-top: 13px;font: italic 15px 'Arial';}
.t159{width: 292px;margin-top: 3px;font: 9px 'Arial';}
.t160{width: 292px;margin-top: 3px;font: 11px 'Arial';}
.t161{width: 274px;margin-left: 7px;margin-top: 3px;font: 9px 'Arial';}
.t162{width: 254px;margin-left: 27px;margin-top: 1px;font: 9px 'Arial';}
.t163{width: 292px;margin-top: 9px;font: 11px 'Arial';}
.t164{width: 292px;font: 11px 'Arial';}
.t165{width: 283px;margin-left: 7px;margin-top: 3px;font: 8px 'Arial';}
.t166{width: 227px;margin-left: 45px;font: 6px 'Arial';}
.t167{width: 283px;margin-left: 7px;margin-top: 2px;font: 6px 'Arial';}
.t168{width: 296px;margin-top: 1px;font: 11px 'Arial';}
.t169{width: 274px;margin-left: 7px;margin-top: 2px;font: 6px 'Arial';}
.t170{width: 292px;margin-top: 10px;font: 11px 'Arial';}
.t171{width: 252px;margin-left: 28px;font: 9px 'Arial';}
.t172{width: 283px;margin-top: 1px;font: italic 9px 'Arial';}
.t173{width: 282px;margin-left: 5px;margin-top: 3px;font: 8px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H10311x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2013/14:1</P>
<P class="p1 ft1">Budgetpropositionen för 2014</P>
<P class="p2 ft2">Förslag till statens budget för 2014, finansplan och skattefrågor</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
</DIV>
<DIV id="page_3">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H10313x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p3 ft3">Regeringens proposition 2013/14:1</P>
<P class="p4 ft2">Budgetpropositionen för 2014</P>
<P class="p5 ft4">Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 2 § regeringsformen budgetpropositionen för 2014.</P>
<P class="p6 ft4">Stockholm den 12 september 2013</P>
<P class="p7 ft5">Fredrik Reinfeldt</P>
<P class="p8 ft5">Anders Borg</P>
<P class="p9 ft4">(Finansdepartementet)</P>
<P class="p10 ft6">Propositionens huvudsakliga innehåll</P>
<P class="p11 ft4">I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statens budget för 2014 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget. Vidare presenteras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till utgiftstak och förslag till hur utgifterna ska fördelas på utgiftsområden. En prognos för statens budget för 2013 redovisas. Regeringen lämnar också förslag och bedömningar avseende skatteområdet.</P>
<P class="p12 ft4">I bilaga 1 redovisas en specifikation av budgetens utgifter och inkomster för 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H10314x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p13 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p14 ft1">Förslag till statens budget för 2014</P>
<P class="p15 ft8">Utgifter</P>
<P class="p16 ft9">Tusental kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p18 ft11">1</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p19 ft11">Rikets styrelse</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p20 ft11">12 896 040</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p18 ft11">2</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p21 ft11">Samhällsekonomi och finansförvaltning</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p20 ft11">14 121 162</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p18 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr1 td2"><P class="p19 ft11">Skatt, tull och exekution</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p20 ft11">10 515 523</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p18 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p21 ft11">Rättsväsendet</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p20 ft11">40 291 647</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p18 ft11">5</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p21 ft11">Internationell samverkan</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p20 ft11">2 018 087</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p18 ft11">6</P></TD>
<TD class="tr1 td2"><P class="p21 ft11">Försvar och samhällets krisberedskap</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p20 ft11">47 196 317</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p18 ft11">7</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p21 ft11">Internationellt bistånd</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p20 ft11">31 830 988</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p18 ft11">8</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p21 ft11">Migration</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p20 ft11">9 919 331</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p18 ft11">9</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p19 ft11">Hälsovård, sjukvård och social omsorg</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p20 ft11">62 160 768</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p18 ft10">10</P></TD>
<TD class="tr1 td2"><P class="p21 ft12">Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p20 ft11">96 519 847</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p18 ft10">11</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p21 ft11">Ekonomisk trygghet vid ålderdom</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p20 ft11">39 012 596</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p18 ft10">12</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p21 ft11">Ekonomisk trygghet för familjer och barn</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p20 ft11">81 610 132</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p18 ft10">13</P></TD>
<TD class="tr1 td2"><P class="p21 ft11">Integration och jämställdhet</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p20 ft11">12 431 994</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p18 ft10">14</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p21 ft11">Arbetsmarknad och arbetsliv</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p20 ft11">70 374 895</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p18 ft10">15</P></TD>
<TD class="tr1 td2"><P class="p21 ft11">Studiestöd</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p20 ft11">21 005 141</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p18 ft10">16</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p21 ft11">Utbildning och universitetsforskning</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p20 ft11">60 110 013</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p18 ft10">17</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p21 ft11">Kultur, medier, trossamfund och fritid</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p20 ft11">12 880 425</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p18 ft10">18</P></TD>
<TD class="tr2 td6"><P class="p21 ft12">Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p21 ft11">konsumentpolitik</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p20 ft11">1 229 683</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p18 ft10">19</P></TD>
<TD class="tr1 td2"><P class="p19 ft11">Regional tillväxt</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p20 ft11">2 972 701</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p18 ft10">20</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p19 ft11">Allmän miljö- och naturvård</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p20 ft11">5 155 997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p18 ft10">21</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p21 ft11">Energi</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p20 ft11">2 829 958</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p18 ft10">22</P></TD>
<TD class="tr1 td2"><P class="p21 ft11">Kommunikationer</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p20 ft11">45 427 646</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p18 ft10">23</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p21 ft11">Areella näringar, landsbygd och livsmedel</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p20 ft11">15 278 336</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p18 ft10">24</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p21 ft11">Näringsliv</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p20 ft11">5 588 403</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p18 ft10">25</P></TD>
<TD class="tr1 td2"><P class="p21 ft11">Allmänna bidrag till kommuner</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p20 ft11">93 595 983</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p18 ft10">26</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p21 ft11">Statsskuldsräntor m.m.</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p20 ft11">22 084 200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p17 ft10">Utgiftsområde</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p18 ft10">27</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p19 ft11">Avgiften till Europeiska unionen</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p20 ft11">37 700 222</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td8"><P class="p17 ft14">Summa utgiftsområden</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p20 ft11">856 758 035</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td9"><P class="p17 ft11">Minskning av anslagsbehållningar</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p20 ft11"><NOBR>-1</NOBR> 660 236</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td0"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p17 ft16">Summa utgifter</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p20 ft11">855 097 799</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td10"><P class="p17 ft11">Riksgäldskontorets nettoutlåning</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p20 ft11">13 817 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><P class="p17 ft11">Kassamässig korrigering</P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p22 ft11">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td0"><P class="p17 ft14">Summa</P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p20 ft14">868 914 799</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">4</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H10315x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p24 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p25 ft8">Inkomster</P>
<P class="p26 ft9">Tusental kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td8"><P class="p17 ft11">Inkomsttyp 1000</P></TD>
<TD class="tr1 td11"><P class="p19 ft11">Statens skatteinkomster</P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p22 ft11">811 812 116</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p17 ft11">Inkomsttyp 2000</P></TD>
<TD class="tr0 td11"><P class="p19 ft11">Inkomster av statens verksamhet</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p22 ft11">49 114 046</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p17 ft11">Inkomsttyp 3000</P></TD>
<TD class="tr0 td11"><P class="p19 ft11">Inkomster av försåld egendom</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p22 ft11">15 000 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><P class="p17 ft11">Inkomsttyp 4000</P></TD>
<TD class="tr1 td11"><P class="p19 ft11">Återbetalning av lån</P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p22 ft11">1 053 100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p17 ft11">Inkomsttyp 5000</P></TD>
<TD class="tr0 td11"><P class="p19 ft11">Kalkylmässiga inkomster</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p22 ft11">10 254 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><P class="p17 ft11">Inkomsttyp 6000</P></TD>
<TD class="tr1 td11"><P class="p19 ft11">Bidrag m.m. från EU</P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p22 ft11">12 405 552</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p17 ft11">Inkomsttyp 7000</P></TD>
<TD class="tr0 td11"><P class="p19 ft11">Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p22 ft11"><NOBR>-75</NOBR> 419 496</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p17 ft11">Inkomsttyp 8000</P></TD>
<TD class="tr0 td11"><P class="p19 ft11">Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p22 ft11">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p17 ft14">Summa inkomster</P></TD>
<TD class="tr0 td11"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p22 ft14">824 219 318</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr1 td13"><P class="p27 ft11">Beräknat lånebehov</P></TD>
<TD class="tr1 td14"><P class="p22 ft11">44 695 481</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><P class="p27 ft14">Summa</P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p22 ft14">868 914 799</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">5</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_6">
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H10317x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p28 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p29 ft17">Innehållsförteckning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td15"><P class="p30 ft4">1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td16"><P class="p31 ft12">Finansplan ...............................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p30 ft4">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td18"><P class="p31 ft4">1.1</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p32 ft11">Svensk ekonomi står inför stora utmaningar ........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p30 ft4">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td18"><P class="p31 ft4">1.1.1</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p32 ft11">Fortsatt lågt resursutnyttjande i ekonomin ..........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p30 ft4">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td18"><P class="p31 ft4">1.1.2</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p32 ft12">Sverige har starka offentliga finanser.....................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p30 ft4">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td18"><P class="p31 ft4">1.1.3</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p32 ft11">Risken för en svagare utveckling överväger.........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p30 ft11">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td18"><P class="p31 ft4">1.2</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p32 ft11">Finanspolitikens övergripande inriktning ...........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p30 ft11">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td18"><P class="p31 ft4">1.2.1</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p32 ft11">Utgiftstakets nivå 2016 och 2017.........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p30 ft11">18</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">1.3</SPAN><SPAN class="ft18">Åtgärder som stödjer tillväxt i ekonomin och ökar den varaktiga</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr0 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p32 ft12">sysselsättningen.....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td22"><P class="p30 ft4">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p34 ft11">1.3.1</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p32 ft11">Stärkt ekonomi för hushållen stöttar tillväxt och jobb.......................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p34 ft11">1.3.2</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p32 ft11">Nya och bredare vägar in i arbetslivet för unga...................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">24</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">1.3.3</SPAN><SPAN class="ft19">Förbättrade förutsättningar för långtidsarbetslösa att komma i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p32 ft12">arbete......................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td22"><P class="p30 ft4">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">1.3.4</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p32 ft12">En förbättrad integration......................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">1.3.5</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p32 ft11">En flexibel och trygg arbetsmarknad...................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">32</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">1.3.6</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p32 ft11">Bättre möjligheter till uppföljning.......................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">1.4</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p32 ft11">Satsningar på kunskap och stärkt konkurrenskraft ............................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">1.4.1</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p32 ft12">Ökat kunskapsfokus i skolan...............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">1.4.2</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p32 ft11">Forskning, innovation och entreprenörskap.......................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">1.4.3</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p32 ft11">Ökad rörlighet och bättre fungerande bostadsmarknad ....................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td20"><P class="p19 ft4">1.5</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p32 ft11">Åtgärder för välfärd och sammanhållning...........................................</P></TD>
<TD class="tr0 td22"><P class="p30 ft4">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">1.5.1</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p32 ft11">Fördelningsåtgärder och insatser för barn och familj.........................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">1.5.2</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p32 ft11">Hälso- och sjukvård med hög kvalitet och en god omsorg................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">1.6</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p32 ft12">Rättsväsendet och försvarsmakten.......................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">1.6.1</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p32 ft12">Ett väl fungerande rättsväsende ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">1.6.2</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p32 ft11">Ett användbart och tillgängligt försvar ................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">1.7</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p32 ft12">Skydda miljö och klimat .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">1.8</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p32 ft11">Finansiell stabilitet och stärkt konsumentskydd ................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">1.8.1</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p32 ft12">Finansiell stabilitet................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">1.8.2</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p32 ft11">Finansiella stabilitetsarbetet i Europa..................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">1.8.3</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p32 ft12">Starkare konsumenter...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">1.9</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p32 ft11">Effekter av regeringens politik.............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">1.9.1</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p32 ft11">Regeringens politik bidrar till högre sysselsättning............................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">1.9.2</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p32 ft11">Fördelningseffekter av regeringens politik..........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">52</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">1.9.3</SPAN><SPAN class="ft19">Effekter av regeringens politik för den ekonomiska jämställdheten</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td23"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td24"><P class="p35 ft11">mellan kvinnor och män .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td22"><P class="p30 ft4">52</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><P class="p30 ft4">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td25"><P class="p35 ft20">Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p30 ft4">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><P class="p30 ft4">3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td25"><P class="p35 ft11">Lagförslag..............................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p30 ft4">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p36 ft4">3.1</P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p35 ft4">Förslag till lag om stöd vid korttidsarbete ..........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td26"><P class="p36 ft11">3.2</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p37 ft11">Förslag till lag om kvotplikt för biodrivmedel.....................................</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p38 ft11">69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><P class="p36 ft11">3.3</P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p37 ft11">Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken ..........................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p38 ft11">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><P class="p36 ft11">3.4</P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p37 ft11">Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480).......................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p30 ft4">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><P class="p36 ft11">3.5</P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p37 ft11">Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ....</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p38 ft11">76</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">3.6</SPAN><SPAN class="ft21">Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td27"><P class="p19 ft12">inkomstskatt för utomlands bosatta ....................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td22"><P class="p30 ft4">77</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">3.7</SPAN><SPAN class="ft21">Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td24"><P class="p37 ft11">inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl................................</P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p30 ft11">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><P class="p39 ft11">3.8</P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p37 ft11">Förslag till lag om ändring i ordningslagen (1993:1617) ....................</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p30 ft11">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td26"><P class="p39 ft11">3.9</P></TD>
<TD class="tr0 td24"><P class="p37 ft11">Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) ..........</P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p30 ft11">81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">3.10</SPAN><SPAN class="ft22">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td29"><P class="p40 ft12">import, m.m. ..........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p30 ft11">88</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td28"><P class="p41 ft11">3.11</P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p40 ft11">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt .......</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p30 ft11">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td28"><P class="p41 ft11">3.12</P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p40 ft11">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi....</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p30 ft11">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td28"><P class="p41 ft11">3.13</P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p40 ft11">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi....</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p30 ft11">98</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">3.14</SPAN><SPAN class="ft22">Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><P class="p19 ft12">arbetslöshetsförsäkring .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p30 ft11">101</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">3.15</SPAN><SPAN class="ft22">Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><P class="p19 ft12">arbetslöshetskassor..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p30 ft11">103</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft24"><SPAN class="ft11">3.16</SPAN><SPAN class="ft23">Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr1 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td32"><P class="p40 ft12">energiprodukter ...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td28"><P class="p41 ft11">3.17</P></TD>
<TD class="tr1 td32"><P class="p40 ft11">Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) .........</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td28"><P class="p41 ft11">3.18</P></TD>
<TD class="tr1 td32"><P class="p40 ft11">Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)...............</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">124</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">3.19</SPAN><SPAN class="ft22">Förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><P class="p19 ft12">socialavgifter ........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p30 ft11">127</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">3.20</SPAN><SPAN class="ft22">Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><P class="p19 ft11">uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet............................</P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p30 ft11">128</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">3.21</SPAN><SPAN class="ft22">Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td33"><P class="p40 ft20">vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td32"><P class="p40 ft11">löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) .....................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">130</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td28"><P class="p41 ft11">3.22</P></TD>
<TD class="tr1 td32"><P class="p40 ft11">Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)...........</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">132</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">3.23</SPAN><SPAN class="ft22">Förslag till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p40 ft12">bestämmelser om fordonsskatt...........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p30 ft11">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td28"><P class="p41 ft11">3.24</P></TD>
<TD class="tr1 td32"><P class="p40 ft11">Förslag till lag om ändring i budgetlagen (2011:203)........................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td28"><P class="p41 ft11">3.25</P></TD>
<TD class="tr1 td32"><P class="p40 ft11">Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)......</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">135</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">3.26</SPAN><SPAN class="ft22">Förslag till lag om ändring i lagen (2011:1269) om godkännande av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><P class="p19 ft11">gåvomottagare vid skattereduktion för gåva......................................</P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p30 ft11">138</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">3.27</SPAN><SPAN class="ft22">Förslag till lag om ändring i lagen (2012:681) om ändring i lagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><P class="p19 ft4">(2010:1823) om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen</P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td30"><P class="p19 ft12">(1994:1776) om skatt på energi ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">140</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">3.28</SPAN><SPAN class="ft22">Förslag till lag om ändring i lagen (2012:797) om ändring i lagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td36"><P class="p38 ft11">(2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi .....</P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p30 ft11">143</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p30 ft11">4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td37"><P class="p38 ft4">Den makroekonomiska utvecklingen................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p30 ft11">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td35"><P class="p43 ft4">4.1</P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p38 ft11">Utvecklingen 2013 och 2014...............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">148</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td35"><P class="p43 ft4">4.1.1</P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p38 ft4">Internationell konjunkturutveckling..................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">148</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td35"><P class="p43 ft4">4.1.2</P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p30 ft12">BNP......................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">150</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td35"><P class="p43 ft4">4.1.3</P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p30 ft12">Arbetsmarknad ....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">155</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td35"><P class="p43 ft4">4.1.4</P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p30 ft12">Resursutnyttjande................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">160</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td35"><P class="p43 ft4">4.1.5</P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p30 ft11">Löner och inflation..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">162</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">8</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td20"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p38 ft7">PROP. 2013/14:1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td20"><P class="p19 ft4">4.1.6</P></TD>
<TD class="tr10 td38"><P class="p32 ft12">Räntor och växelkurser.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td39"><P class="p30 ft4">166</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">4.2</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p32 ft12">Utvecklingen <NOBR>2015–2017 ....................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p30 ft4">167</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">4.2.1</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p32 ft12">Internationella förutsättningar...........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p30 ft4">167</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">4.2.2</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p32 ft12">BNP .....................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p30 ft4">168</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">4.2.3</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p32 ft12">Arbetsmarknad och resursutnyttjande..............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p30 ft4">169</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">4.2.4</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p32 ft12">Löner och inflation .............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p30 ft4">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">4.3</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p32 ft10">Risker och alternativscenarier ............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p30 ft4">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">4.3.1</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p32 ft12">Risker...................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p30 ft4">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">4.3.2</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p32 ft12">Alternativscenarier..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p30 ft4">172</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft4"><SPAN class="ft11">4.4</SPAN><SPAN class="ft18">Huvudsakliga revideringar jämfört med 2013 års ekonomiska</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr0 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td23"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td40"><P class="p38 ft11">vårproposition .....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft4">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><P class="p30 ft4">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td42"><P class="p38 ft4">Finanspolitikens övergripande inriktning.........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p30 ft4">179</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p36 ft4">5.1</P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p38 ft20">Målen för finanspolitiken ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">179</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft4"><SPAN class="ft11">5.2</SPAN><SPAN class="ft18">De budgetpolitiska målens roll för att nå målen för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td40"><P class="p37 ft12">finanspolitiken.....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft4">182</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><P class="p36 ft11">5.3</P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p37 ft11">Uppföljning av överskottsmålet.........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">183</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft4"><SPAN class="ft11">5.4</SPAN><SPAN class="ft18">Uppföljning av utgiftstaket, förslag till tekniska justeringar och nivå</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr0 td43"><P class="p19 ft11">för 2016 samt bedömning av nivån för 2017 .....................................</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft4">185</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft4"><SPAN class="ft11">5.5</SPAN><SPAN class="ft18">Uppföljning av god ekonomisk hushållning och det kommunala</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr0 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p38 ft11">balanskravet.........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft4">191</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p31 ft4">5.6</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p38 ft4">Sverige uppfyller stabilitets- och tillväxtpaktens krav ......................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">193</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p31 ft4">5.7</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p38 ft4">Finanspolitiken är långsiktigt hållbar ................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p31 ft4">5.8</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p38 ft4">Finanspolitikens övergripande inriktning .........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">195</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><P class="p30 ft4">6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td42"><P class="p38 ft11">Skattefrågor.........................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p30 ft4">201</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p31 ft4">6.1</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p38 ft4">Riktlinjer för skattepolitiken..............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">202</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p38 ft5">Skatt på arbetsinkomster <NOBR>–förvärvsinkomstbeskattningen<SPAN class="ft11">........</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td41"><P class="p30 ft4">204</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p31 ft4">6.2</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p38 ft4">Förstärkt jobbskatteavdrag och sänkt statlig inkomstskatt .............</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">204</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p31 ft4">6.2.1</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p38 ft11">Ärendet och dess beredning...............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">204</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p31 ft4">6.2.2</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p38 ft12">Bakgrund .............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p31 ft4">6.2.3</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p38 ft11">Överväganden och förslag..................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">206</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p31 ft4">6.2.4</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p38 ft11">Konsekvensanalys ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p31 ft4">6.3</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p38 ft11">Sänkt skatt för pensionärer.................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">214</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p31 ft4">6.3.1</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p38 ft11">Ärendet och dess beredning...............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">214</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p31 ft4">6.3.2</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p38 ft12">Bakgrund .............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">214</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p31 ft4">6.3.3</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p38 ft11">Överväganden och förslag..................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">215</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p31 ft4">6.3.4</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p38 ft11">Konsekvensanalys ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">220</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p31 ft4">6.4</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p38 ft4">Sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta..........................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">220</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p31 ft4">6.4.1</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p38 ft11">Ärendet och dess beredning...............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">220</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p31 ft4">6.4.2</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p38 ft12">Bakgrund .............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p31 ft4">6.4.3</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p38 ft11">Överväganden och förslag..................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p31 ft4">6.4.4</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p38 ft11">Konsekvensanalys ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">222</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft4"><SPAN class="ft11">6.5</SPAN><SPAN class="ft18">Inkomstskatteändringar för att underlätta omställning på</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr0 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td45"><P class="p32 ft12">arbetsmarknaden .................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft4">222</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">6.5.1</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p32 ft12">Ärendet och dess beredning...............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">222</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">6.5.2</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p32 ft12">Bakgrund .............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">222</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">6.5.3</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p32 ft11">Inskränkt skattskyldighet för vissa stiftelser ....................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">223</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">6.5.4</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p32 ft11">Förmån av utbildning vid personalavveckling...................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">225</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft4">6.5.5</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p32 ft12">Konsekvensanalys ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">227</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td20"><P class="p19 ft4">6.6</P></TD>
<TD class="tr0 td45"><P class="p32 ft11">Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöanpassade förmånsbilar .........</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft4">228</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft4">6.6.1</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p38 ft11">Ärendet och dess beredning................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p38 ft11">228</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td46"><P class="p19 ft4">6.6.2</P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p30 ft11">Gällande rätt.........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">228</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td46"><P class="p19 ft4">6.6.3</P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p30 ft20">Den tidsbegränsade nedsättningen förlängs med tre år ....................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">229</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td46"><P class="p19 ft4">6.6.4</P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p30 ft11">Konsekvensanalys................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">231</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td46"><P class="p19 ft4">6.7</P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p30 ft4">Utredning om optioner till nyckelpersoner i företag........................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">231</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td46"><P class="p19 ft4">6.8</P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p30 ft4">Husavdrag för arbeten utförda utomlands.........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">232</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p30 ft5">Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m<SPAN class="ft11">. ............................</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p38 ft11">233</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">6.9</SPAN><SPAN class="ft21">Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr0 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td29"><P class="p30 ft4">forskning eller utveckling....................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p30 ft11">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td46"><P class="p19 ft4">6.9.1</P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p38 ft11">Ärendet och dess beredning................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td46"><P class="p19 ft4">6.9.2</P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p30 ft12">Bakgrund ..............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td46"><P class="p19 ft4">6.9.3</P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p30 ft4">Ekonomiska aspekter avseende forskning och utveckling................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">235</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td46"><P class="p19 ft4">6.9.4</P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p30 ft11">Överväganden och förslag...................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">236</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td46"><P class="p19 ft4">6.9.5</P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p30 ft11">Konsekvensanalys................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">250</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td46"><P class="p19 ft4">6.10</P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p38 ft11">Nystartszoner ......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">252</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td46"><P class="p19 ft4">6.11</P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p38 ft20">Förstärkt nedsättning av egenavgifter................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">252</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td46"><P class="p19 ft4">6.12</P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p38 ft4">Mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta...........</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">253</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p30 ft5">Skatt på kapitalägande – kapital och egendomsskatter<SPAN class="ft11">...............</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td47"><P class="p38 ft11">255</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">6.13</SPAN><SPAN class="ft22">Ändringar i den s.k. löneunderlagsregeln i </SPAN><NOBR>3:12-reglerna</NOBR> och i reglerna</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p30 ft12">om räntefördelning..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p38 ft11">255</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.13.1</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p38 ft12">Ärendet och dess beredning................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">255</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.13.2</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p30 ft12">Gällande rätt.........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">256</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.13.3</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p30 ft11">Behovet av en förändrad löneunderlagsregel .....................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">257</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.13.4</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p30 ft11">Kapitalandelskrav för lönebaserat utrymme ......................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">264</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.13.5</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p30 ft12">Ändrat löneuttagskrav.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">270</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.13.6</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p30 ft11">Definition av dotterföretag.................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">273</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.13.7</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p38 ft11">Tak för storleken på det lönebaserade utrymmet..............................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">276</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.13.8</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p38 ft11">Höjt lönebaserat utrymme..................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">278</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.13.9</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p30 ft11">Höjd positiv räntefördelningsränta....................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">280</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.13.10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td49"><P class="p46 ft11">Sammantagna effekter av förändringarna i <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> och i reglerna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p38 ft12">om räntefördelning..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">281</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td50"><P class="p30 ft26">Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter <SPAN class="ft4">...............................</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td47"><P class="p38 ft11">282</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td48"><P class="p19 ft4">6.14</P></TD>
<TD class="tr0 td27"><P class="p30 ft11">Reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor...........................</P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p30 ft11">282</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.14.1</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p38 ft12">Ärendet och dess beredning................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">282</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p19 ft4">6.14.2</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p30 ft12">Behovet av moderna regler..................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p38 ft11">283</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td48"><P class="p19 ft4">6.14.3</P></TD>
<TD class="tr0 td27"><P class="p38 ft11">Mervärdesskatt och den ideella sektorn .............................................</P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p38 ft11">283</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.14.4</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p30 ft12">Gällande rätt.........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">284</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.14.5</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p30 ft11">Krav på allmännyttigt ändamål ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">286</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.14.6</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p38 ft12">Verksamhetskrav .................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">309</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.14.7</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p30 ft12">Fullföljdskrav.......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">312</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.14.8</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p30 ft12">Öppenhetskravet .................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">323</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.14.9</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p38 ft12">Periodiska understöd...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">324</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.14.10</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p38 ft11">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.....................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">325</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.14.11</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p38 ft12">Konsekvensanalys................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">326</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.15</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p38 ft11">Slopad skattefrihet för inkomster från specialbyggnader m.m.........</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">329</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.15.1</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p38 ft12">Ärendet och dess beredning................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">329</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.15.2</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p38 ft12">Gällande rätt.........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">329</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.15.3</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p30 ft11">Överväganden och förslag...................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">330</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">6.15.4</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p38 ft12">Konsekvensanalys................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">333</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">6.16</SPAN><SPAN class="ft22">Uppdrag till Skatteverket att utvärdera reglerna om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr1 td30"><P class="p19 ft11">dokumentationsskyldighet vid internprissättning.............................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">335</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">10</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr9 td26"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td51"><P class="p38 ft7">PROP. 2013/14:1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr12 td40"><P class="p38 ft12"><SPAN class="ft9">Korttidsarbete</SPAN>........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td41"><P class="p30 ft4">335</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td26"><P class="p19 ft4">6.17</P></TD>
<TD class="tr0 td40"><P class="p38 ft20">Statligt stöd vid korttidsarbete...........................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft4">335</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><P class="p19 ft11">6.17.1</P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p38 ft11">Ärendet och dess beredning...............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">335</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><P class="p19 ft11">6.17.2</P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p38 ft12">Gällande rätt........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">336</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><P class="p19 ft11">6.17.3</P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p38 ft20">Stöd vid korttidsarbete införs ............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">339</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><P class="p19 ft11">6.17.4</P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p38 ft4">Allmänt om regelverket om stöd vid korttidsarbete ........................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">340</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><P class="p19 ft11">6.17.5</P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p38 ft4">Förutsättningar för att preliminärt stöd ska lämnas.........................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">348</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><P class="p19 ft11">6.17.6</P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p38 ft11">Förfarandet..........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">362</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><P class="p19 ft11">6.17.7</P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p38 ft20">Ersättningar från trygghetssystem m.m. ...........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">380</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><P class="p19 ft11">6.17.8</P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p38 ft11">Ikraftträdande......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">392</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><P class="p19 ft11">6.17.9</P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p38 ft12">Konsekvensanalys ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">392</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td40"><P class="p38 ft5">Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter<SPAN class="ft11">................</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td41"><P class="p30 ft4">397</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft4"><SPAN class="ft11">6.18</SPAN><SPAN class="ft22">Fortsatt arbete med effektivare skatter på </SPAN><NOBR>energi-,</NOBR> klimat- och</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr0 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td53"><P class="p27 ft12">miljöområdet .......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft4">397</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.19</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft11">Kvotplikt och beskattning av biodrivmedel ......................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">398</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.19.1</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft12">Ärendet och dess beredning...............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">398</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.19.2</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft12">Bakgrund .............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">399</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.19.3</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft11">En långsiktig strategi för främjande av hållbara biodrivmedel .........</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">402</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.19.4</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft11">Kvotplikt för bensin och dieselbränsle ..............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">406</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td52"><P class="p19 ft4">6.19.5</P></TD>
<TD class="tr0 td53"><P class="p27 ft12">Kvoternas storlek ................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft4">409</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.19.6</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft12">Hållbarhetskriterierna.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">414</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.19.7</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft11">Årlig redovisning av kvotplikt............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">414</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.19.8</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft12">Kvotpliktsavgift...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">416</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.19.9</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft11">Tillsyn och tillsynsmyndighet............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">417</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.19.10</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft12">Överklagande ......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">419</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.19.11</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft11">Ikraftträdande av lagen om kvotplikt för biodrivmedel ...................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">419</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.19.12</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft11">Koldioxidskatten – principer och utformning ..................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">420</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.19.13</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft4">Beskattning av biodrivmedel som ingår i bensin eller</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft12">dieselbränsle ........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">423</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.19.14</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft4">Beskattning av biodrivmedel som inte ingår i bensin eller</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft12">dieselbränsle ........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">426</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.19.15</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft12">Konsekvensanalys ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">428</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.20</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft11">Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ......................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">435</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.21</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft11">Sänkt energiskatt för blyfri flygbensin ..............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">435</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.21.1</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft12">Ärendet och dess beredning...............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p38 ft11">435</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.21.2</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft12">Bakgrund .............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">435</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.21.3</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft12">Överväganden och förslag..................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">437</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.21.4</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft12">Konsekvensanalys ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">439</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.22</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft12">Europadiesel ........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">440</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.22.1</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft12">Ärendet och dess beredning...............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">440</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td52"><P class="p19 ft4">6.22.2</P></TD>
<TD class="tr0 td53"><P class="p27 ft12">Bakgrund .............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft4">440</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.22.3</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft12">Överväganden och förslag..................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">441</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.23</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft11">Ändrad beskattning av bränslen för viss värmeproduktion .............</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">441</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.23.1</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft12">Ärendet och dess beredning...............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">441</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.23.2</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft11">Dagens <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> och svenska regler............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">442</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.23.3</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft12">Överväganden och förslag..................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">443</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft4">6.23.4</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p27 ft12">Konsekvensanalys ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">445</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft4"><SPAN class="ft11">6.24</SPAN><SPAN class="ft22">Definition av begreppet skattepliktig för första gången inom</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr0 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td55"><P class="p48 ft12">fordonsbeskattningen .........................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft4">446</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td54"><P class="p49 ft11">6.24.1</P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p48 ft12">Ärendet och dess bredning.................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">446</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td54"><P class="p49 ft11">6.24.2</P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p48 ft12">Bakgrund .............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">446</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">11</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p19 ft4">6.24.3</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p48 ft12">Gällande rätt.........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p38 ft11">447</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td54"><P class="p19 ft4">6.24.4</P></TD>
<TD class="tr1 td56"><P class="p48 ft11">Begreppet skattepliktig för första gången..........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">447</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td54"><P class="p19 ft4">6.24.5</P></TD>
<TD class="tr1 td56"><P class="p48 ft11">Definition av begreppet skattepliktig för första gången ...................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">449</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td54"><P class="p19 ft4">6.24.6</P></TD>
<TD class="tr1 td56"><P class="p48 ft11">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.....................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">450</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td54"><P class="p19 ft4">6.24.7</P></TD>
<TD class="tr1 td56"><P class="p48 ft12">Konsekvensanalys................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">451</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td54"><P class="p19 ft4">6.25</P></TD>
<TD class="tr1 td56"><P class="p48 ft11">Egenförbrukning av el vid värmeföretags industrileveranser............</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">452</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td54"><P class="p19 ft4">6.26</P></TD>
<TD class="tr1 td56"><P class="p48 ft20">Utredning om ekonomiska styrmedel för kemikalier.......................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">452</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">6.27</SPAN><SPAN class="ft22">Omräkning av koldioxid- och energiskattesatser efter prisutveckling</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p30 ft11">(indexering)..........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p38 ft11">453</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td58"><P class="p30 ft5">Skatt på konsumtion m.m.– övriga punktskatter<SPAN class="ft11">.........................</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p38 ft11">454</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft4">6.28</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p30 ft12">Trängselskatt........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">454</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft4">6.29</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p30 ft12">Reklamskatt .........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">455</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft4">6.30</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p30 ft4">Omräkning av tobaksskatt efter prisutveckling (indexering) ..........</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">455</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft4">6.31</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p38 ft20">Höjd skatt på alkohol..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">456</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft11">6.31.1</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p38 ft11">Ärendet och dess beredning................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">456</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft11">6.31.2</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p30 ft12">Gällande rätt.........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">456</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft11">6.31.3</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p30 ft11">Överväganden och förslag...................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">457</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft11">6.31.4</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p38 ft12">Konsekvensanalys................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">459</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td58"><P class="p30 ft12"><SPAN class="ft27">Skatt på konsumtion – mervärdesskatt </SPAN>...........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p38 ft11">460</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft4">6.32</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p30 ft4">Frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler.........</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">460</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft11">6.32.1</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p38 ft11">Ärendet och dess beredning................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">460</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft11">6.32.2</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p30 ft12">Bakgrund ..............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">460</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft11">6.32.3</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p30 ft12">Gällande rätt.........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">460</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft11">6.32.4</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p30 ft20">Nuvarande tillämpning........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">463</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft11">6.32.5</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p38 ft11">Slopande av ansöknings- och anmälningsförfarandet .......................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">466</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft11">6.32.6</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p38 ft12">Konsekvensanalys................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">480</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft4">6.33</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p30 ft20">Förändrad hantering av mervärdesskatt vid import ..........................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">482</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft4">6.34</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p30 ft20">Förenklad skatteredovisning för små företag ....................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">483</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft4">6.35</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p38 ft4">Deklarationstidpunkten för mervärdesskatt......................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">483</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p30 ft12"><SPAN class="ft27">Övriga skattefrågor</SPAN>...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td47"><P class="p38 ft11">484</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft4">6.36</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p30 ft11">Månadsuppgifter..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">484</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft4">6.37</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p30 ft11">Skatteförfarandet .................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">485</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft11">6.37.1</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p30 ft4">Utvärdering av utjämningsordningen med Danmark .......................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">485</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td57"><P class="p19 ft11">6.37.2</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p38 ft11">Ytterligare stärkt rättsäkerhet.............................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p38 ft11">485</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft11">6.37.3</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p30 ft11">Åtgärder mot skattefusk .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">486</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">6.38</SPAN><SPAN class="ft22">Vissa ändrade förfaranderegler för alkoholskatt, tobaksskatt och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><P class="p19 ft12">energiskatt............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p30 ft11">486</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">6.39</SPAN><SPAN class="ft22">Den internationella utvecklingen för att motverka</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p48 ft12">skatteundandragande...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p30 ft11">487</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td54"><P class="p19 ft4">6.40</P></TD>
<TD class="tr1 td56"><P class="p48 ft12">Skatteforskning....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">488</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td54"><P class="p19 ft4">6.41</P></TD>
<TD class="tr1 td56"><P class="p48 ft11">Offentligfinansiella effekter – en sammanfattning............................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">489</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td54"><P class="p19 ft4">6.42</P></TD>
<TD class="tr1 td56"><P class="p48 ft12">Författningskommentar......................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">492</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td54"><P class="p19 ft4">6.42.1</P></TD>
<TD class="tr1 td56"><P class="p48 ft11">Förslaget till lag om stöd vid korttidsarbete......................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">492</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td54"><P class="p19 ft4">6.42.2</P></TD>
<TD class="tr1 td56"><P class="p48 ft11">Förslaget till lag om kvotplikt för biodrivmedel ...............................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">502</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td54"><P class="p19 ft4">6.42.3</P></TD>
<TD class="tr1 td56"><P class="p48 ft11">Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.....................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">505</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td54"><P class="p19 ft4">6.42.4</P></TD>
<TD class="tr1 td56"><P class="p48 ft11">Förslaget till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)..................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">506</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">6.42.5</SPAN><SPAN class="ft28">Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)506</SPAN></P>
<P class="p50 ft4"><SPAN class="ft11">6.42.6</SPAN><SPAN class="ft28">Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><P class="p19 ft11">inkomstskatt för utomlands bosatta ..................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p30 ft11">506</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">6.42.7</SPAN><SPAN class="ft28">Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr1 td30"><P class="p19 ft11">inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl..............................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">507</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="id_1">
<P class="p51 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p52 ft4">6.42.8 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) .... 507</P>
<P class="p53 ft4"><SPAN class="ft11">6.42.9</SPAN><SPAN class="ft28">Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr0 td43"><P class="p19 ft12">skatt vid import, m.m. ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft4">510</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft4"><SPAN class="ft11">6.42.10</SPAN><SPAN class="ft29">Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt . 510</SPAN></P>
<P class="p53 ft4"><SPAN class="ft11">6.42.11</SPAN><SPAN class="ft29">Förslagen till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td59"><P class="p55 ft12">energi....................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft4">510</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><P class="p19 ft4">6.42.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><P class="p55 ft12">arbetslöshetsförsäkring.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">513</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft24"><SPAN class="ft11">6.42.13</SPAN><SPAN class="ft30">Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td59"><P class="p38 ft4">och energiprodukter ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft4">514</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><P class="p38 ft11">6.42.14 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)......</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">514</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><P class="p38 ft11">6.42.15 Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) ...........</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">521</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><P class="p19 ft4">6.42.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><P class="p38 ft4">socialavgifter........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">524</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><P class="p19 ft20">6.42.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><P class="p38 ft4">uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ...........................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">524</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft32"><SPAN class="ft11">6.42.18</SPAN><SPAN class="ft31">Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr1 td59"><P class="p38 ft4">löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980).....................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">524</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><P class="p38 ft11">6.42.19 Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227).......</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">525</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><P class="p58 ft11">6.42.20 Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><P class="p38 ft4">bestämmelser om fordonsskatt ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">525</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><P class="p38 ft11">6.42.21 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) ..</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">525</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><P class="p35 ft11">6.42.22 Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:1269) om godkännande</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><P class="p38 ft4">av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">526</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft32"><SPAN class="ft11">6.42.23</SPAN><SPAN class="ft31">Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:681) om ändring i lagen (2010:1823) om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p38 ft11">(1994:1776) om skatt på energi..........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">526</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p60 ft4">6.42.24</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p38 ft11">Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:797) om ändring i lagen</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p38 ft11">(2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.....</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">527</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td15"><P class="p30 ft4">7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td61"><P class="p38 ft4">Inkomster............................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td41"><P class="p30 ft4">531</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p60 ft4">7.1</P></TD>
<TD class="tr0 td53"><P class="p38 ft11">Offentliga sektorns skatteintäkter.....................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft4">531</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p60 ft4">7.1.1</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p38 ft12">Skatt på arbete .....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">534</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p60 ft4">7.1.2</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p38 ft12">Skatt på kapital ....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">537</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p60 ft4">7.1.3</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p38 ft11">Skatt på konsumtion och insatsvaror.................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">538</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p60 ft4">7.1.4</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p38 ft12">Skattekvoten........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">540</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p60 ft4">7.2</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p38 ft12">Inkomster i statens budget.................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">540</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p60 ft4">7.2.1</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p38 ft12">Skatteinkomster ..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">540</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p60 ft4">7.2.2</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p38 ft12">Övriga inkomster ................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">540</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p60 ft4">7.2.3</P></TD>
<TD class="tr1 td53"><P class="p38 ft11">Ändrad redovisning av inkomsttitlar.................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">542</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft32"><SPAN class="ft11">7.3</SPAN><SPAN class="ft33">Jämförelse med prognosen i 2013 års ekonomiska vårproposition och uppföljning av statens budget för 2012 och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr1 td62"><P class="p30 ft12">2013......................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p30 ft4">542</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft4"><SPAN class="ft11">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft19">Jämförelse med prognosen i 2013 års ekonomiska</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr0 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td45"><P class="p32 ft12">vårproposition .....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft4">542</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p34 ft11">7.3.2</P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p32 ft11">Uppföljning av statens budget för 2012 och 2013 ............................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">545</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft4"><SPAN class="ft11">7.4</SPAN><SPAN class="ft18">Lagstiftning som ligger till grund för beräkningen av statens</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr1 td43"><P class="p19 ft12">övriga inkomster .................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">547</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">13</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p62 ft4">7.4.1</P></TD>
<TD class="tr7 td66"><P class="p63 ft4">Ändringar i lagen om arbetslöshetskassor avseende</P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft12">arbetslöshetsavgiften ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">547</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">7.4.2</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft4">Ändringar i ordningslagens bestämmelser om</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft12">ersättningsskyldighet...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">552</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td64"><P class="p30 ft4">8</P></TD>
<TD class="tr13 td65"><P class="p62 ft4">Utgifter</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p38 ft12">..............................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p38 ft11">559</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">8.1</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft11">Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter.................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">559</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">8.1.1</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft12">Utgiftsramar för 2014..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">560</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">8.1.2</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft12">Utgifter <NOBR>2013–2017..............................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">562</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td65"><P class="p62 ft4">8.1.3</P></TD>
<TD class="tr0 td66"><P class="p63 ft11">Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna <NOBR>2013–2017.................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p38 ft11">564</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">8.1.4</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft11">Risker för annan utgiftsutveckling .....................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">571</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">8.2</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft4">Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2013 års</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft12">ekonomiska vårproposition ................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">572</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">8.2.1</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft11">Nya föreslagna och aviserade reformer för <NOBR>2014–2017.....................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">574</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">8.2.2</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft4">Övriga utgiftsförändringar jämfört med 2013 års ekonomiska</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft12">vårproposition......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">590</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">8.2.3</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft12">Pris- och löneomräkning.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">591</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">8.3</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft4">Uppföljning av utgifterna på statens budget och takbegränsade</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft12">utgifter 2013.........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">592</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">8.3.1</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft12">Utgiftsprognos 2013 ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">592</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td64"><P class="p30 ft4">9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td67"><P class="p62 ft11">Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld...................</P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p38 ft11">601</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">9.1</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft11">Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik ..........</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">602</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">9.2</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft11">Den offentliga sektorns finansiella sparande .....................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">605</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">9.2.1</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft12">Staten....................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">607</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">9.2.2</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft12">Ålderspensionssystemet......................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">611</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">9.2.3</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft12">Kommuner och landsting....................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">612</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">9.3</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft11">Den ekonomiska ställningen och skuldutvecklingen........................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">613</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">9.4</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft11">Jämförelse med 2013 års ekonomiska vårproposition.......................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">616</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">9.4.1</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft12">Den offentliga sektorns finanser ........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">616</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">9.5</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft11">Finansiellt sparande enligt olika bedömare ........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">617</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">9.6</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p64 ft4">Den offentliga sektorns finansiella sparande och skuld i EU,</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p64 ft12">Japan och USA.....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">618</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td64"><P class="p46 ft11">10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td67"><P class="p62 ft11">Kommunsektorns finanser, sysselsättning och skuldsättning .........................</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p38 ft11">623</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">10.1</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p64 ft11">Kommunsektorn – en stor och viktig del av svensk ekonomi..........</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">624</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">10.2</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p64 ft12">Utgifter.................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">626</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">10.2.1</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p64 ft11">Konsumtion - den skattefinansierade välfärden ................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">626</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td67"><P class="p62 ft11">10.2.2 Investeringar, transfereringar och räntor ...........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">627</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">10.3</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p64 ft11">Kommunfinansierad sysselsättning och arbetade timmar.................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">627</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td67"><P class="p62 ft4">10.3.1 Sysselsättningen bedöms öka förhållandevis starkt 2013 och</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p38 ft12">2014 ......................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">628</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">10.4</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft12">Inkomster.............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">629</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td67"><P class="p62 ft11">10.4.1 Skatteintäkterna växer svagt 2014.......................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">630</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td67"><P class="p62 ft11">10.4.2 Statsbidragen ökar 2013 och 2014 ......................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">630</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">10.5</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft11">Ekonomiskt resultat och finansiellt sparande....................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">631</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td67"><P class="p62 ft4">10.5.1 Förhållandevis stabila finanser under prognosperioden trots</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft12">svagt konjunkturläge ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">632</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p62 ft4">10.6</P></TD>
<TD class="tr1 td66"><P class="p63 ft11">Ekonomisk ställning och skuldutveckling .........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">635</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft4"><SPAN class="ft11">10.6.1</SPAN><SPAN class="ft28">Något snabbare ökning av skuldsättningen i kommunsektorn än</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr1 td30"><P class="p19 ft12">i kommunkoncernerna ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">635</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="id_1">
<P class="p65 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p66 ft4">10.6.2</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p48 ft4">Kommunsektorns andel av den offentliga sektorns</P></TD>
<TD class="tr7 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td69"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p38 ft11">konsoliderade bruttoskuld ökar.........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">636</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td69"><P class="p66 ft4">10.7</P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p48 ft4">Kommunsektorns finanser i jämförelse med 2013 års</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td69"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p38 ft11">ekonomiska vårproposition................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">639</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td68"><P class="p30 ft11">11</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td70"><P class="p38 ft4">Lån, garantier och <NOBR>beställnings–bemyndiganden..............................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td41"><P class="p30 ft4">643</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td69"><P class="p66 ft4">11.1</P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p38 ft11">Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital..................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">643</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td69"><P class="p66 ft4">11.1.1</P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p38 ft12">Låneramar för 2014.............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">643</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td69"><P class="p66 ft4">11.1.2</P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p38 ft11">Räntekontokrediter för 2014..............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">645</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td69"><P class="p66 ft4">11.1.3</P></TD>
<TD class="tr0 td55"><P class="p38 ft12">Statlig utlåning ....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft4">646</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td69"><P class="p66 ft4">11.1.4</P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p38 ft12">Övriga kreditramar .............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">646</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td69"><P class="p66 ft4">11.2</P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p38 ft12">Statliga garantier..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">647</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td69"><P class="p66 ft4">11.3</P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p38 ft11">Beställningsbemyndiganden...............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">649</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td69"><P class="p66 ft4">11.4</P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p38 ft11">Bemyndigande att överskrida anslag..................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">651</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td68"><P class="p30 ft11">12</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td70"><P class="p38 ft4">Granskning och ekonomisk styrning................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td41"><P class="p30 ft4">655</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td69"><P class="p66 ft4">12.1</P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p38 ft20"><NOBR>EU-direktiv</NOBR> om krav på medlemsstaternas budgetramverk.............</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">655</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td69"><P class="p66 ft4">12.1.1</P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p38 ft11">Ärendet och dess beredning...............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">655</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td69"><P class="p66 ft4">12.1.2</P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p38 ft11">Överväganden och förslag..................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">656</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td69"><P class="p66 ft4">12.1.3</P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p38 ft12">Konsekvensanalys ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">662</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td69"><P class="p66 ft4">12.1.4</P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p38 ft11">Författningskommentarer..................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">663</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft4"><SPAN class="ft11">12.2</SPAN><SPAN class="ft22">Den europeiska terminen och EU:s rekommendationer till</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr0 td71"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p21 ft12">Sverige..................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p30 ft11">663</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td71"><P class="p68 ft4">12.3</P></TD>
<TD class="tr1 td72"><P class="p21 ft11">Finanspolitiska rådets bedömningar ..................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">670</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td71"><P class="p68 ft4">12.4</P></TD>
<TD class="tr1 td72"><P class="p21 ft11">Riksrevisionens granskning av årsredovisningen för staten 2012....</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">675</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td71"><P class="p68 ft4">12.5</P></TD>
<TD class="tr1 td72"><P class="p21 ft11">Utvecklingen av den ekonomiska styrningen ...................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">676</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td42"><P class="p19 ft5">Fördjupningsrutor</P></TD>
<TD class="tr15 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td42"><P class="p68 ft12">Hushållens skuldsättning.....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft4">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td42"><P class="p68 ft12">Överskottsmålet och utgiftstaket .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft4">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td42"><P class="p68 ft4">Förstärkning av jobbskatteavdraget ökar hushållens inkomster och</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td71"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td72"><P class="p21 ft12">sysselsättning.........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft4">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td42"><P class="p68 ft11">Trepartssamtal för en bättre fungerande arbetsmarknad...................................</P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p30 ft4">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td42"><P class="p68 ft11">Jämförelse med andra bedömares prognoser för svensk ekonomi..................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">154</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td42"><P class="p68 ft11">De flesta har en låg arbetslöshetsrisk trots att arbetslösheten är hög.............</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">159</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td42"><P class="p68 ft11">Revideringar av potentiella variabler .................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">163</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td42"><P class="p68 ft11">Ramverket för kommunsektorns finanser........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">625</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td42"><P class="p68 ft11">Skillnaden mellan det ekonomiska resultatet och det finansiella sparandet ..</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">634</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td42"><P class="p68 ft4">Näringslivets produktion av välfärdstjänster ökar och därmed kraven på</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td42"><P class="p68 ft12">utveckling av statistiken.....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">637</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td71"><P class="p19 ft5">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr10 td72"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td42"><P class="p68 ft4">Bilaga 1 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2014</P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td42"><P class="p68 ft4">Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td71"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td72"><P class="p21 ft4">finanser</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td42"><P class="p68 ft4">Bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td71"><P class="p68 ft4">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr1 td72"><P class="p19 ft4">Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td71"><P class="p68 ft4">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr1 td72"><P class="p19 ft4">Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2014</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">15</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p69 ft34">Bilaga 6 Nedsättning av arbetsgivaravgifter förpersoner som arbetar med forskning eller utveckling</P>
<P class="p70 ft34">Bilaga 7 Reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor och slopad skattefrihet för specialbyggnader m.m.</P>
<P class="p71 ft4">Bilaga 8 Statligt stöd vid korttidsarbete</P>
<P class="p72 ft4">Bilaga 9 Kvotplikt och beskattning av biodrivmedel</P>
<P class="p73 ft34">Bilaga 10 Ändrad beskattning av bränslen för viss värmeproduktion Bilaga 11 Avskaffande av arbetslöshetsavgiften</P>
<P class="p74 ft34">Bilaga 12 Ändringar i ordningslagens bestämmelser om ersättningsskyldighet</P>
<P class="p75 ft34">Bilaga 13 Ändringar i budgetlagen med anledning av EU:s krav på medlemsstaternas budgetramverk</P>
<P class="p76 ft4">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 2013</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103117x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p28 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td73"><P class="p19 ft17">Tabellförteckning</P></TD>
<TD class="tr11 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td73"><P class="p77 ft12">Utgifter..............................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p30 ft4">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td73"><P class="p77 ft12">Inkomster..........................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft4">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p77 ft4">1.1</P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p64 ft12">Sammanfattningstabell ...............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft4">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p77 ft4">1.2</P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p64 ft4">Reformer i budgetpropositionen för 2014, effekt på finansiellt sparande i</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p78 ft12">offentlig sektor .......................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft4">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p77 ft4">1.3</P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p64 ft12">Nyckeltal .....................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft4">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p77 ft4">1.4</P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p64 ft11">Den konsoliderade offentliga sektorns finanser.....................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft4">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p77 ft4">1.5</P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p64 ft12">Utgiftstak <NOBR>2013–2017 ...............................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft4">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p77 ft4">1.6</P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p64 ft4">Skattesänkning genom det ytterligare förhöjda grundavdraget för personer</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p78 ft4">som är 65 år eller äldre vid olika inkomstnivåer, kommunalskattesats</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td74"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p78 ft12">31,73 procent ........................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p30 ft4">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p77 ft4">1.7</P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p64 ft11">Jobbskatteavdrag vid olika månadslöner 2014 efter föreslagen förstärkning .......</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft4">23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p77 ft4">1.8</P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p64 ft11">Exempel på lönekostnad för arbetsgivare vid yrkesintroduktionsanställning ......</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft4">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p77 ft4">1.9</P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p64 ft12">Effekter av regeringens politik på lång sikt.............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft4">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p77 ft4">4.1</P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p64 ft11">Internationell och finansiell ekonomi ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">148</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td73"><P class="p77 ft12">4.2 BNP .........................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">151</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p77 ft4">4.3</P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p64 ft11">BNP: Regeringens prognos för 2013 och 2014 jämfört med andra bedömare ...</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">151</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p77 ft4">4.4</P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p64 ft12">Näringslivets produktion .......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">153</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p77 ft4">4.5</P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p64 ft12">Arbetsmarknad .......................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">155</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p77 ft4">4.6</P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p64 ft12">Sysselsättning i ekonomins olika sektorer ............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">156</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p77 ft4">4.7</P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p64 ft4">Arbetslöshet: Regeringens prognos för 2013 och 2014 jämfört med andra</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p78 ft12">bedömare.............................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">158</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td73"><P class="p77 ft12">4.8 <NOBR>BNP-gap ..................................................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">161</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p77 ft4">4.9</P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p64 ft4">Prognoser för potentiella variabler i budgetpropositionen för 2014 och</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p78 ft12">vårpropositionen för 2013..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">163</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td73"><P class="p77 ft12">4.10 Potentiell <NOBR>BNP-tillväxt .........................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">164</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td73"><P class="p77 ft12">4.11 Löner och inflation ...............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">165</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td73"><P class="p77 ft11">4.12 KPI: Regeringens prognos för 2013 och 2014 jämfört med andra bedömare...</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">166</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td73"><P class="p77 ft12">4.13 Räntor och växelkurser.........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">166</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td73"><P class="p77 ft12">4.14 Nyckeltalstabell ....................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">168</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td73"><P class="p77 ft11">4.15 Alternativscenario 1: Högre räntor i omvärlden ................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td73"><P class="p77 ft4">4.16 Alternativscenario 2: Starkare omvärldsefterfrågan och högre</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p78 ft12">konsumentförtroende ........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td73"><P class="p77 ft4">4.17 Regeringens prognoser i budgetpropositionen för 2014 och 2013 års</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td74"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p78 ft12">ekonomiska vårproposition ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p30 ft11">175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p77 ft4">5.1</P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p64 ft11">Indikatorer för impuls till efterfrågan ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">181</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p77 ft4">5.2</P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p64 ft4">Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p78 ft12">överskottsmålet ..................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">184</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td74"><P class="p77 ft4">5.3</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p64 ft11">Bedömningar av strukturellt sparande <NOBR>2013–2017................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p30 ft11">184</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td74"><P class="p77 ft4">5.4</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p21 ft11">Ursprungligt och faktiskt utgiftstak <NOBR>2003–2015...................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p30 ft11">186</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p77 ft4">5.5</P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p64 ft11">Förslag till tekniska justeringar av utgiftstaket för staten <NOBR>2013–2017.................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">187</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p77 ft4">5.6</P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p64 ft12">Utgiftstak för staten <NOBR>2013–2017............................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">189</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr7 td76"><P class="p19 ft4">5.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td77"><P class="p64 ft11">Resultaträkning för kommuner och landsting <NOBR>2010–2012 ...................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p30 ft11">192</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft4">5.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td77"><P class="p64 ft11">Bedömningskriterier för stabilitets- och tillväxtpakten........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">193</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft4">5.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td77"><P class="p64 ft12">Finanspolitiska nyckeltal.........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">5.10</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p64 ft11">Indikatorer på finanspolitikens långsiktiga hållbarhet........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">195</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft4">6.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td77"><P class="p64 ft11">Beräkning av jobbskatteavdraget för personer som inte har fyllt 65 år ...............</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft4">6.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td77"><P class="p64 ft11">Beräkning av jobbskatteavdraget för personer som har fyllt 65 år.......................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft4">6.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td77"><P class="p64 ft4">Beräkning av jobbskatteavdraget efter föreslagen förstärkning för personer</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p48 ft12">som inte fyllt 65 år ..............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">208</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft4">6.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td77"><P class="p64 ft4">Skatt på arbetsinkomster och jobbskatteavdrag 2014 enligt gällande regler</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p48 ft4">samt enligt förslag om förstärkt jobbskatteavdrag för personer som inte</P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p48 ft12">har fyllt 65 år .......................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">208</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft4">6.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td77"><P class="p64 ft4">Jobbskatteavdraget 2014 efter föreslagen förstärkning vid olika</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p48 ft11">kombinationer av inkomster för personer som inte fyllt 65 år........................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">209</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft4">6.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td77"><P class="p64 ft4">Procentuell förändring av nettoinkomst och skatt för personer som inte har</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p48 ft11">fyllt 65 år till följd av förslagen om sänkt skatt på förvärvsinkomster............</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">210</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft4">6.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td77"><P class="p64 ft4">Förväntade effekter på arbetsutbud och jämvikten på arbetsmarknaden av</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p48 ft11">förstärkt jobbskatteavdrag och höjd nedre skiktgräns .....................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft4">6.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td77"><P class="p64 ft11">Nuvarande särskilt belopp för personer över 65 år...............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft4">6.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td77"><P class="p64 ft11">Nytt särskilt belopp för personer över 65 år .........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">6.10</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p64 ft11">Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år ......................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">6.11</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p64 ft11">Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år ......................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">6.12</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p64 ft4">Skattesänkning i kronor per år genom förslaget om ytterligare förhöjt</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p48 ft4">grundavdrag för personer över 65 år, vid olika inkomst- och</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p48 ft12">kommunalskattenivåer........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">218</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">6.13</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p21 ft4">Total skattesänkning i kronor per år till följd av det förhöjda</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p48 ft4">grundavdraget (steg <NOBR>1–4)</NOBR> och förslaget om ytterligare förhöjt</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p48 ft4">grundavdrag (steg 5) för olika inkomstnivåer vid genomsnittlig</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p48 ft12">kommunalskatt (31,73 %)..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">6.14</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p21 ft12">Avgiftsnivåer 2013.................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">6.15</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p64 ft4">Offentligfinansiella effekter av nedsatta arbetsgivaravgifter för personer</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p48 ft11">som arbetar med forskning eller utveckling......................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">250</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">6.16</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p21 ft4">Varaktig effekt av förslagen inom <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> och reglerna om</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p48 ft12">räntefördelning....................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">282</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td78"><P class="p19 ft4">6.17</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p21 ft4">Kostnadsfördelning mellan arbetstagare, arbetsgivare och skatter vid</P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p48 ft12">korttidsarbete (i procent)...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">354</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">6.18</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p21 ft11">Kostnadsfördelning vid de tre nivåerna och en månadslön på 25 000 kronor...</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">355</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">6.19</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p21 ft11">Kostnadsfördelning vid de tre nivåerna och en månadslön på 35 000 kronor...</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">355</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">6.20</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p21 ft11">Kostnadsfördelning vid de tre nivåerna och en månadslön på 50 000 kronor...</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">355</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">6.21</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p21 ft4">Koldioxidskatt för motorbränslen baserat på innehåll av fossilt kol i</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p48 ft12">bränslet ................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">422</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">6.22</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p21 ft4">Omräkning av koldioxidskattens storlek för motorbränslen från 6.21 till</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p48 ft11">kronor per volym- respektive viktenhet............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">423</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">6.23</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p21 ft11">Offentligfinansiella effekter <NOBR>2014–2017 ..............................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">430</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">6.24</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p64 ft4">Ändringar av skattesatser på vissa bränslen för 2014 jämfört med 2013,</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p48 ft12">inklusive mervärdesskatt.....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">454</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">6.25</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p64 ft20">Ändringar av skattesatserna på tobak för 2014 jämfört med 2013, inklusive</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p48 ft12">mervärdesskatt ....................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">456</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">6.26</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p64 ft4">Offentligfinansiella effekter av ändrade skatteregler. Bruttoeffekt 2014,</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p48 ft11">periodiserad nettoeffekt år <NOBR>2014–2017</NOBR> samt varaktig effekt ............................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">491</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td80"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td82"><P class="p38 ft7">PROP. 2013/14:1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td80"><P class="p19 ft4">7.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td83"><P class="p64 ft4">Totala skatteintäkter <NOBR>2012–2017</NOBR> jämfört med prognosen i 2013 års</P></TD>
<TD class="tr10 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p79 ft12">ekonomiska vårproposition ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">532</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">7.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p64 ft11">Bruttoeffekter av ändrade skatte- och avgiftsregler <NOBR>2011–2017 ..........................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">532</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">7.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p21 ft4">Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2008–</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p79 ft12">2017 .....................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">533</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">7.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p21 ft4">Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2008–</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p79 ft12">2017 forts. ...........................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p38 ft11">534</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">7.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p64 ft12">Skatt på arbete <NOBR>2011–2017......................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">534</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">7.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p64 ft11">Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas skatteunderlag............</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">535</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td80"><P class="p19 ft4">7.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td83"><P class="p64 ft12">Skattereduktioner <NOBR>2011–2017 ................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft4">536</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">7.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p64 ft11">Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift <NOBR>2011–2017.................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">538</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">7.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p64 ft11">Skatt på konsumtion och insatsvaror <NOBR>2011–2017 .................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">539</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">7.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p21 ft12">Skattekvot <NOBR>2011–2017.............................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">540</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td85"><P class="p19 ft11">7.10</P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p80 ft11">Nu föreslagna och aviserade förändringar av övriga inkomster.........................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">541</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td85"><P class="p19 ft11">7.11</P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p80 ft4">Antaganden och förändringar jämfört med 2013 års ekonomiska</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p79 ft12">vårproposition.....................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">543</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td85"><P class="p19 ft11">7.12</P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p80 ft4">Aktuell prognos jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition samt</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p79 ft12">statens budget för 2012 och 2013......................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">544</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td85"><P class="p19 ft11">7.13</P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p80 ft4">Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med 2013 års ekonomiska</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p79 ft12">vårproposition.....................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">545</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td85"><P class="p19 ft11">7.14</P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p80 ft4">Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med statens budget för 2012</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p79 ft12">och 2013 ..............................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">547</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td85"><P class="p19 ft11">7.15</P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p80 ft4">Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar,</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p79 ft11">bruttoeffekter i förhållande till föregående år ..................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">556</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">8.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p64 ft4">Utgifter på budgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter 2012–</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p79 ft12">2017 .....................................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">560</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">8.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p21 ft12">Utgiftsramar 2014...................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">561</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">8.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p21 ft11">Utgifter per utgiftsområde <NOBR>2012–2017..................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">563</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">8.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p64 ft11">Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år ......................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">564</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">8.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p64 ft4">Utgiftsförändringar <NOBR>2013–2017</NOBR> i förhållande till föregående år till följd av</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p79 ft20">tidigare beslutade, aviserade samt nu föreslagna och aviserade åtgärder</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p79 ft12">och finansieringar ...............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">566</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">8.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p21 ft12">Helårsekvivalenter i vissa ersättningssystem ........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">567</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td80"><P class="p19 ft4">8.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td83"><P class="p21 ft11">Volymer inom olika transfereringssystem.............................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft4">570</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">8.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p64 ft4">Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med bedömningen i 2013 års</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p79 ft12">ekonomiska vårproposition ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">572</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">8.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p64 ft4">Förändring av utgiftsramar <NOBR>2014–2017</NOBR> jämfört med 2013 års ekonomiska</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p79 ft12">vårproposition.....................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">573</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td85"><P class="p19 ft11">8.10</P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p80 ft11">Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">584</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td85"><P class="p19 ft11">8.11</P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p80 ft11">Volymer inom olika transfereringssystem <NOBR>2014–2017........................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">590</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td85"><P class="p19 ft11">8.12</P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p80 ft12">Pris- och löneomräkning för 2014.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">592</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td85"><P class="p19 ft11">8.13</P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p80 ft11">Takbegränsade utgifter och statsskuldsräntor m.m. 2013..................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">593</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td85"><P class="p19 ft11">8.14</P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p80 ft12">Utgifter 2013.........................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">594</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td85"><P class="p19 ft11">8.15</P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p80 ft11">Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2013 ..............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">597</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">9.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p64 ft4">Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar <NOBR>2013–2017,</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p79 ft11">effekt på offentliga sektorns finansiella sparande.............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">602</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">9.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p64 ft4">Utgifts- och inkomstförändringar <NOBR>2012–2017</NOBR> i förhållande till föregående år</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p79 ft4">av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p79 ft4">åtgärder och finansieringar, effekt på offentliga sektorns finansiella</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p79 ft12">sparande...............................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">603</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">9.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p64 ft11">Den konsoliderade offentliga sektorns finanser <NOBR>2012–2017................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">605</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">19</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr9 td86"><P class="p19 ft7">PROP. 2013/14:1</P></TD>
<TD class="tr9 td87"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td73"><P class="p77 ft12">9.4 Skatter och avgifter <NOBR>2012–2017 ..............................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td47"><P class="p38 ft11">606</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td73"><P class="p77 ft11">9.5 Den offentliga sektorns utgifter <NOBR>2012–2017..........................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">607</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td73"><P class="p77 ft12">9.6 Statens inkomster och utgifter <NOBR>2012–2017 ............................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">607</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td73"><P class="p77 ft11">9.7 Statens finansiella sparande och budgetsaldo <NOBR>2012–2017 .....................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">608</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td73"><P class="p77 ft12">9.8 Statens budgetsaldo <NOBR>2012–2017..............................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">609</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td73"><P class="p77 ft11">9.9 Statens budgetsaldo samt justering för större engångseffekter <NOBR>2012–2017.........</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">610</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p77 ft4">9.10</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p21 ft11">Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter <NOBR>2012–2017............................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">611</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p77 ft4">9.11</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p21 ft11">Inkomstindex, balanstal och balansindex <NOBR>2012–2017 .........................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">612</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p77 ft4">9.12</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p21 ft12">Kommunsektorns finanser <NOBR>2012–2017.................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">612</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"><P class="p77 ft4">9.13</P></TD>
<TD class="tr0 td87"><P class="p21 ft11">Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet <NOBR>2012–2017.............................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p38 ft11">614</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p77 ft4">9.14</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p21 ft12">Statsskuldens förändring <NOBR>2012–2017....................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">615</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p77 ft4">9.15</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p21 ft4">Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och bidrag till</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p81 ft12">förändringen <NOBR>2012–2017.....................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">616</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p77 ft4">9.16</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p21 ft4">Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p81 ft11">förändringar jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition .....................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">617</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p77 ft4">9.17</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p21 ft4">Offentliga sektorns finansiella ställning. Aktuell prognos och förändringar</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p81 ft11">jämfört med 2013 års vårproposition.................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">617</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p77 ft4">9.18</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p21 ft11">Prognosjämförelse finansiellt sparande <NOBR>2013–2017.............................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">618</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p77 ft4">10.1</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p21 ft11">Totala utgifter för kommuner och landsting <NOBR>2012–2017 ....................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">626</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p77 ft4">10.2</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p19 ft12">Konsumtionens sammansättning 2012 ................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">627</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p77 ft4">10.3</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p19 ft11">Kommunfinansierad sysselsättning <NOBR>2012–2017...................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">628</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p77 ft4">10.4</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p21 ft11">Antal arbetade kommunfinansierade timmar <NOBR>2012–2017 ...................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">629</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p77 ft4">10.5</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p19 ft12">Skatter och statsbidrag <NOBR>2012–2017.......................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">630</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p77 ft4">10.6</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p19 ft11">Årlig förändring av statsbidragen <NOBR>2012–2017......................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">631</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p77 ft4">10.7</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p19 ft12">Kommunsektorns finanser <NOBR>2012–2017.................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">632</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p77 ft4">10.8</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p19 ft11">Skillnader mellan resultat och finansiellt sparande <NOBR>2009–2013...........................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">634</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p77 ft4">10.9</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p19 ft20">Kommunsektorns finanser <NOBR>2012–2017.</NOBR> Förändringar jämfört med 2013 års</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p81 ft12">ekonomiska vårproposition................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">639</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p77 ft4">11.1</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p19 ft12">Låneram för 2014...................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">644</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p77 ft4">11.2</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p19 ft12">Investeringslån och låneramar <NOBR>2002–2013 ...........................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">645</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p77 ft4">11.3</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p19 ft12">Räntekontokreditram för 2014.............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">646</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p77 ft4">11.4</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p19 ft12">Statlig utlåning 2014..............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">646</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td86"><P class="p77 ft4">11.5</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p19 ft12">Övriga kreditramar 2014.......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft11">647</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"><P class="p77 ft4">11.6</P></TD>
<TD class="tr0 td87"><P class="p19 ft12">Garantiramar och utfärdade garantier..................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p38 ft11">648</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103121x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p28 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p82 ft17">Diagramförteckning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr7 td80"><P class="p19 ft4">1.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td75"><P class="p64 ft11">Den offentliga sektorns underskott och bruttoskuld 2012 .....................................</P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p30 ft4">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">1.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td75"><P class="p30 ft12">Hushållens skuldsättning .........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p38 ft4">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">1.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td75"><P class="p30 ft12">Hushållens tillgångar ................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft4">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">1.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td75"><P class="p30 ft11"><NOBR>BNP-gap</NOBR> och finansiellt sparande i offentlig sektor...............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft4">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">1.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td75"><P class="p30 ft11">Marginalskatter 2014 för olika månadsinkomster ..................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft4">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">1.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td75"><P class="p64 ft4">Inkomstskatt som andel av inkomst i Sverige, genomsnittet för OECD för</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p83 ft11">en ensamstående person utan barn och med två tredjedelar av</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p30 ft12">genomsnittlig inkomst .........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft4">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">1.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td75"><P class="p30 ft12">Arbetslöshet i åldersgruppen <NOBR>15–24</NOBR> år ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft4">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">1.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td75"><P class="p30 ft12">Ungdomars sysselsättning och arbetslöshet 2012 ..................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft4">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">1.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td75"><P class="p30 ft12">Arbetslöshet fördelat efter ålder 2012.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft4">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td78"><P class="p19 ft4">1.10</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p30 ft11">Utgifter för forskning och utveckling som andel av BNP 2010..........................</P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p30 ft4">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">1.11</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p64 ft4">Effekter på disponibel inkomst av förslagen i denna proposition för olika</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p30 ft12">inkomstgrupper ....................................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft4">52</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">1.12</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p64 ft4">Effekter av förslagen i denna proposition på individuell disponibel inkomst</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p30 ft12">för kvinnor och män.............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft4">53</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">4.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td75"><P class="p35 ft11">Världshandel och industriproduktion <NOBR>2006–2013 ................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">148</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">4.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td75"><P class="p35 ft11">Förtroendeindikatorer i valda länder <NOBR>2006–2013..................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">148</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">4.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td75"><P class="p35 ft12">Förtroendeindikatorer <NOBR>2006–2013.........................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">150</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">4.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td75"><P class="p35 ft12">Hushållens förtroende <NOBR>2006–2013.........................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">151</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">4.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td75"><P class="p35 ft11">Konfidensindikatorn för totala näringslivet <NOBR>2003–2013.......................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">152</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">4.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td75"><P class="p35 ft12">Exportorderingång <NOBR>2000–2013...............................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">153</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">4.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td75"><P class="p35 ft11">Näringslivets produktion <NOBR>2003–2014 ....................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">153</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">4.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td75"><P class="p35 ft12">Sysselsatta och sysselsättningsgrad <NOBR>1990–2014.....................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">155</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">4.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td75"><P class="p35 ft11">Ett urval av sysselsättningsindikatorer <NOBR>2001–2013...............................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">156</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">4.10</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p35 ft11">Sysselsättning i näringslivet och offentlig sektor <NOBR>1994–2014 ............................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">156</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">4.11</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p35 ft12">BNP, arbetade timmar och sysselsatta <NOBR>1994–2014 ..............................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">4.12</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p35 ft11">Arbetskraften och arbetskraftsdeltagande <NOBR>1990–2014 .......................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">4.13</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p35 ft12">Arbetslöshet <NOBR>1990–2014.......................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">4.14</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p35 ft12">Långtidsarbetslösa <NOBR>2001–2013 .............................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">158</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">4.15</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p35 ft12">Arbetslöshetsrisker <NOBR>2006–2013............................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">159</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">4.16</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p35 ft11">Nyinskrivna vid arbetsförmedlingen, fördelat på olika grupper <NOBR>2001–2013.....</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">159</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">4.17</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p35 ft11">Andelen arbetslösa med långa arbetslöshetsperioder <NOBR>2000–2013 ......................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">160</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td78"><P class="p19 ft4">4.18</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p35 ft12">Kapacitetsutnyttjande <NOBR>1996–2013........................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p30 ft11">160</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">4.19</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p35 ft12">Resursutnyttjande <NOBR>2000–2014..............................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">161</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">4.20</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p35 ft11">Centrala avtal och löneökningar i näringslivet <NOBR>1993–2014.................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">165</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">4.21</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p35 ft11">Enhetsarbetskostnad, produktivitet och löner <NOBR>2007–2014 ................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">165</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td16"><P class="p35 ft12">4.22 KPI och KPIF <NOBR>2006–2014 ....................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">166</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">4.23</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p35 ft12">Statsobligationsräntor <NOBR>2008–2013........................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">167</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">4.24</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p35 ft11">Exportutveckling under konjunkturuppgångar..................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">168</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">4.25</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p35 ft11">Hushållens konsumtion, disponibel inkomst och sparkvot <NOBR>1994–2017............</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">169</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">4.26</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p35 ft11">Konsumtionsutveckling under konjunkturuppgångar .......................................</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft11">169</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">21</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td16"><P class="p19 ft11">4.27 Jämviktsarbetslöshet och arbetslöshet <NOBR>1990–2017..............................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p30 ft11">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td16"><P class="p19 ft11">4.28 Real och nominell löneutveckling <NOBR>1994–2017 .....................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td16"><P class="p19 ft12">4.29 <NOBR>BNP-tillväxt</NOBR> <NOBR>2011–2017 ........................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td16"><P class="p19 ft12">4.30 Arbetslöshet <NOBR>2011–2017........................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">5.1</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft12">Utgiftstak <NOBR>1997–2017..............................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">5.2</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft11">Kommunsektorns resultat och finansiella sparande <NOBR>2000–2017...........................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">191</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">5.3</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft4">Andel kommuner och landsting som redovisat nollresultat eller överskott</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p37 ft12"><NOBR>2000-2012 ............................................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">192</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">6.1</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft4">Genomsnittlig skatt 2014 för personer som inte har fyllt 65 år utan</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p37 ft4">jobbskatteavdraget, enligt gällande regler samt enligt förslaget om sänkt</P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p37 ft12">skatt på förvärvsinkomster.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">209</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">6.2</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft4">Marginalskatt 2014 för personer som inte har fyllt 65 år utan</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p37 ft4">jobbskatteavdraget, enligt gällande regler samt enligt förslaget om sänkt</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p37 ft12">skatt på förvärvsinkomster.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">210</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">6.3</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft4">Kortsiktiga och långsiktiga effekter av förslagen på justerad disponibel</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p37 ft11">inkomst för hela befolkningen (över 19 år). Inkomstgrupper (deciler) .........</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">6.4</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft4">Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst för dem som</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p37 ft11">omfattas av förslagen, indelade utifrån socioekonomisk grupp.......................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">6.5</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft4">Kortsiktiga och långsiktiga effekter av förstärkt jobbskatteavdrag och höjd</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p37 ft4">nedre skiktgräns på individuell disponibel inkomst för hela befolkningen</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p37 ft11">(över 19 år), uppdelat på kvinnor och män .......................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">214</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">6.6</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft4">Grundavdrag i kronor för personer över 65 år enligt gällande regler, enligt</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p37 ft4">förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag samt grundavdrag för</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p37 ft12">personer under 65 år ...........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">218</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">6.7</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft4">Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst 2014 för personer</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p37 ft12">över 65 år efter decilindelad inkomst.................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">6.8</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft4">Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst 2014 för personer</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p37 ft12">över 65 år efter kön och åldersgrupp .................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">220</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">6.9</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft12">Arbetslöshet fördelat efter ålder 2012 ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">254</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td16"><P class="p19 ft12">6.10 Barometerindikatorn.............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">345</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">7.1</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft12">Totala skatteintäkter <NOBR>2000–2017.............................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">531</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">7.2</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft11">Arbetade timmar, timlön och lönesumma <NOBR>2000–2017 ..........................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">535</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">7.3</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft4">Transfereringsinkomster som andel av underlaget för skatt på arbete</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p37 ft12"><NOBR>2000–2017............................................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p30 ft11">535</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">7.4</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft11">Antal personer som betalar statlig inkomstskatt <NOBR>2000–2017................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">536</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">7.5</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft11">Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetspriser <NOBR>1988–2017.............................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">537</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">7.6</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft12">Skatt på företagsvinster <NOBR>1990–2017........................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">538</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">7.7</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft4">Hushållens konsumtion i löpande priser och underliggande intäkter från</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p37 ft12">mervärdesskatt <NOBR>2000–2017 .................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">539</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">8.1</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft11">Fördelning av de takbegränsade utgifterna 2014...................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">561</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">8.2</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft4">Utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiska</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p37 ft20">program samt antalet helårsekvivalenter i arbetslöshetsförsäkringen och</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p37 ft11">arbetsmarknadspolitiska program <NOBR>2012–2017...................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">567</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">8.3</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft4">Utgifter för sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuk- och</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p37 ft4">aktivitetsersättning samt antalet helårsekvivalenter i sjuk- och</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p37 ft11">rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning <NOBR>2012–2017 ............</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">568</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">8.4</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft20">Skillnad mellan utgiftsprognos för 2013 och ursprungligt anvisade medel på</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p37 ft11">statens budget för 2013 för vissa utgiftsområden.............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">595</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">9.1</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft11">Den offentliga sektorns finansiella sparande <NOBR>2000–2017......................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">605</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">9.2</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft12">Inkomster och utgifter <NOBR>2000–2017.........................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">606</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft11">9.3</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p63 ft12">Statens budgetsaldo <NOBR>2000–2017..............................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p30 ft11">609</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td80"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td34"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td90"><P class="p38 ft7">PROP. 2013/14:1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td80"><P class="p19 ft4">9.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td83"><P class="p38 ft11">Utvecklingen av inkomstindex och balansindex <NOBR>2009–2017................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td41"><P class="p30 ft4">611</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">9.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p84 ft20">Utvecklingen av kommunsektorns inkomster och utgifter samt finansiella</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p38 ft12">sparande <NOBR>2000–2017............................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">613</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">9.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p38 ft11">Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet <NOBR>1990–2017 ..............................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">613</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">9.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p38 ft12">Statsskuldens utveckling <NOBR>2000–2017 .....................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">614</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">9.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p38 ft11">Den konsoliderade bruttoskulden <NOBR>1994–2017......................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">615</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft4">9.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td83"><P class="p85 ft11">Den offentliga sektorns finansiella sparande i EU, Japan och USA</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p38 ft12"><NOBR>2007–2012 ...........................................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">619</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">9.10</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p38 ft11">Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld i EU 2007 och 2012 ........</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">619</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td78"><P class="p19 ft4">10.1</P></TD>
<TD class="tr0 td87"><P class="p38 ft11">Kommunsektorns utgifter efter ändamål 2011...................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft4">624</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td25"><P class="p38 ft11">10.2 Konsumtion i kommunsektorn <NOBR>2001–2017 ........................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">627</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">10.3</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p64 ft4">Kommunfinansierad sysselsättning och sysselsättning i kommunsektorn</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p38 ft12"><NOBR>1993–2017 ...........................................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">628</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">10.4</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p64 ft20">Kommunfinansierad sysselsättning som andel av totala sysselsättningen i</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p38 ft12">ekonomin <NOBR>1993–2017 .........................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">628</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">10.5</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p64 ft4">Kommunfinansierad sysselsättning och sysselsättning i näringslivet</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p38 ft12"><NOBR>1994–2017 ...........................................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">629</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">10.6</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p38 ft11">Antalet kommunalt finansierade arbetade timmar <NOBR>1994–2017 ..........................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">629</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">10.7</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p38 ft12">Skatteintäkter och statsbidrag <NOBR>2002–2017...........................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">630</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">10.8</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p38 ft11">Kommunsektorns resultat och finansiella sparande <NOBR>2000–2017 ........................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">633</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">10.9</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p64 ft4">Skuld och tillgångar i kommunsektorn och kommunkoncernerna</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p38 ft12"><NOBR>2007–2012 ...........................................................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">635</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td25"><P class="p86 ft11">10.10 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, uppdelad på stat,</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p38 ft11">kommunsektor och ålderspensionssystemet <NOBR>1994–2017.................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">636</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td25"><P class="p85 ft11">10.11 Alternativa utförares andel av total kommunal konsumtion, per</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p38 ft11">verksamhetsområde <NOBR>1993–2011........................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">637</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">11.1</P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p38 ft12">Myndigheternas investeringslån ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">645</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td87"><P class="p38 ft12">december <NOBR>2000–juni</NOBR> 2013 .....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft4">645</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103125x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p87 ft35">1 Finansplan</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="id_1">
<P class="p88 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p89 ft36">1 Finansplan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p90 ft37">Sammanfattning – Politik för tillväxt och jobb</P>
<P class="p91 ft38">Den globala finans- och skuldkrisen har dämpat svensk ekonomi och arbetsmarknad i snart över fem år. Den utdragna internationella lågkon- junkturens konsekvenser för jobb och välfärd i Sverige ska fortsatt motverkas. Styrkan i Sveriges offentliga finanser ska användas för att stödja tillväxt och sysselsättning och motverka att den höga arbetslösheten, som följt i finanskrisens spår, biter sig fast. Samtidigt ska uthålligheten i de offentliga finanserna värnas.</P>
<P class="p92 ft39">Finanspolitiken ska ge stöd för tillväxt och sysselsättning</P>
<P class="p47 ft38">Regeringens främsta mål är full sysselsättning. Sverige är ett av få <NOBR>EU-länder</NOBR> som under krisen förmått öka sysselsättningen och samtidigt värnat såväl starka offentliga finanser som sam- manhållning. Sedan 2006 har sysselsättningen ökat med över 200 000 personer. Arbetslösheten har ökat, men <NOBR>upp-gången</NOBR> har varit mindre än vad som kunde förväntas mot bakgrund av krisens omfattning. Sverige är ett av de EU- länder som har lägst långtidsarbetslöshet. Utan- förskapet har minskat med upp emot 200 000 personer och den snabba ökningen av inkomstskillnaderna åren före 2006 har bromsats upp. Välfärdssatsningar för ökad samman- hållning har samtidigt kunnat genomföras.</P>
<P class="p93 ft32">Den svaga ekonomiska utvecklingen har dock medfört en lång period med hög arbetslöshet. Eftersom det förväntas ta tid innan det sker en tydlig återhämtning i omvärlden finns betydande risker för att arbetslösheten, som främst drabbar unga, funktionsnedsatta och utrikes födda, biter sig fast på höga nivåer. Finanspolitiken inriktas</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p47 ft38">mot att sysselsättningen ska öka också givet den svaga utvecklingen i omvärlden. Samhället måste hålla ihop – inte minst därför ska arbetslösheten fortsatt pressas tillbaka och utanförskapet bekämpas. Regeringen föreslår därför åtgärder för att öka efterfrågan och sysselsättningen. Satsningar på att stärka hushållens ekonomi prioriteras. Samtidigt ska den svenska ekonomins långsiktiga potential stärkas.</P>
<P class="p94 ft38">Tillväxten ska vila på en robust grund där obalanser i ekonomin undviks. Arbetet med att göra det finansiella systemet mer motstånds- kraftigt och stabilt är därför fortsatt prioriterat. Detta är särskilt viktigt eftersom Sverige har en relativt stor banksektor och hushållens skuld- sättning har ökat över en lång period. Regerin- gen och berörda myndigheter har vidtagit ett antal åtgärder inom området, t.ex. kapitalkrav, golv för riskvikter och bolånetak. Regeringen följer fortsatt noga utvecklingen av hushållens skuldsättning och har beredskap att vidta ytter- ligare åtgärder om indikatorer visar att skuld- sättningen skulle öka på ett sätt som förstärker riskerna för obalanser i ekonomin.</P>
<P class="p95 ft38">Vägarna till jobb ska bli fler och bredare. Regeringens initiativ att tillsammans med arbets- marknadens parter finna lösningar på hur fler unga kan få arbete ger nu resultat. För att stimulera till anställning av unga på basis av yrkesintroduktionsavtal föreslås ett ekonomiskt stöd till arbetsgivare. En bra skola med kunskap i fokus är avgörande för sammanhållningen. Att alla ges tillgång till utbildning av hög kvalitet är även avgörande för sysselsättning och för att värna Sveriges konkurrenskraft.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">3</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103128x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft5">Starka offentliga finanser ska värnas</P>
<P class="p96 ft38">Ordning och reda i de offentliga finanserna har upprätthållit förtroendet för svensk ekonomi, skyddat landet från krisens värsta härjningar och möjliggjort reformer för fler i arbete och för- stärkt välfärd. Detta förtroende ska värnas. Sverige är fortsatt ett av få länder som ligger väl inom ramarna när det gäller EU:s treprocents- gräns för underskott och <NOBR>60-procentsgräns</NOBR> för skuld som andel av BNP. Sverige är ett av EU- länderna med lägst skuld och skulden förväntas sjunka ytterligare framöver. I de bedömningar som kommissionen gör av den långsiktiga håll- barheten i offentliga finanser uppvisar Sverige hög uthållighet.</P>
<P class="p97 ft38">Det finanspolitiska ramverket ska bidra till att bibehålla förtroendet för sunda offentliga finan- ser. Utgiftstak och överskottsmål ska värnas. Detta är särskilt viktigt i ett ekonomiskt läge som alltjämt präglas av betydande internationell osäkerhet. Sunda offentliga finanser behövs för att kraftfulla åtgärder ska kunna vidtas om svensk ekonomi åter utsätts för stora störningar. Det behövs också som en buffert för att hantera andra risker, inte minst de som följer av Sveriges stora banksektor.</P>
<P class="p98 ft38">I enlighet med principerna för överskotts- målet är det finansiella sparandet i offentlig sektor nu lägre än 1 procent av BNP. Om sparandet inte anpassas efter konjunkturläget riskerar finanspolitiken att bidra till konjunktur- svängningar, i stället för att som nu motverka dem. Takten i återgången till 1 procent bör, i enlighet med det finanspolitiska ramverket, anpassas efter läget på arbetsmarknaden och ut- vecklingen av resursutnyttjandet. Förutsatt att förtroende finns för de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet bör finanspolitiken inte vara åtstramande så länge arbetslösheten är hög och resursutnyttjandet lågt. En allt för snabb återgång till överskott riskerar att leda till en för- sämrad utveckling på arbetsmarknaden. När de lediga resurserna i ekonomin minskar bör det finansiella sparandet gradvis stärkas. Det är rim- ligt att återvända till ett sparande om 1 procent av BNP först när resursutnyttjandet närmat sig balans för att därigenom säkra en stabil tillväxt och lägre arbetslöshet. Enligt nuvarande prognos förväntas det finansiella sparandet vara 1,1 procent 2017.</P>
<P class="p99 ft32">Utrymmet för utgiftsreformer under utgifts- taket är mycket begränsat 2014. Detta innebär att huvuddelen av satsningarna för att stötta</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p100 ft4">ekonomin bör ligga på inkomstsidan. Sedan den första bedömningen av utgiftstakets nivå för 2014, som gjordes i 2010 års ekonomiska vårproposition, har huvuddelen, 38 miljarder kronor, av det tillgängliga utrymmet i för- hållande till utgiftstaket tagits i anspråk för utgiftsreformer, exempelvis stora satsningar på forskning och utveckling samt infrastruktur i budgetpropositionen för 2013. Därtill har ökade utgifter i transfereringssystemen, framför allt sjukförsäkringen, tagit ca 16 miljarder kronor i anspråk</P>
<P class="p101 ft32">Fler företag ska starta, växa och anställa i hela landet. Det ställer krav på ett konkurrenskraftigt näringsklimat med högutbildad arbetskraft och goda skattevillkor där skatter tas ut på ett effektivt och rättvist sätt.</P>
<P class="p102 ft40">Tabell 1.1 Sammanfattningstabell</P>
<P class="p103 ft41">Utfall för 2012, prognos för <NOBR>2013–2017</NOBR></P>
<P class="p103 ft42">Procentuell förändring om annat ej anges</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr17 td7"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td91"><P class="p30 ft7">2012</P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p30 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr17 td78"><P class="p30 ft7">2014</P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p30 ft7">2015</P></TD>
<TD class="tr17 td78"><P class="p30 ft7">2016</P></TD>
<TD class="tr17 td46"><P class="p22 ft7">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td3"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td93"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td94"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td94"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td96"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td7"><P class="p17 ft10">BNP</P></TD>
<TD class="tr11 td91"><P class="p30 ft10">0,7</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p30 ft10">1,2</P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p30 ft10">2,5</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p30 ft10">3,6</P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p30 ft10">3,9</P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p22 ft10">2,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td7"><P class="p17 ft10">Sysselsatta<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td91"><P class="p30 ft10">0,7</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p30 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p30 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p30 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p30 ft10">1,3</P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p22 ft10">1,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td7"><P class="p17 ft10">Sysselsättningsgrad<SPAN class="ft45">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p30 ft10">79,4</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p30 ft10">79,6</P></TD>
<TD class="tr0 td78"><P class="p30 ft10">79,7</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p30 ft10">80,1</P></TD>
<TD class="tr0 td78"><P class="p30 ft10">80,7</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p22 ft10">81,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td7"><P class="p17 ft10">Arbetslöshet<SPAN class="ft45">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p30 ft10">8,0</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p30 ft10">8,2</P></TD>
<TD class="tr0 td78"><P class="p30 ft10">8,1</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p30 ft10">7,8</P></TD>
<TD class="tr0 td78"><P class="p30 ft10">7,0</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p22 ft10">6,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td7"><P class="p17 ft7">Arbetslöshet, äldre def.<SPAN class="ft46">4</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p30 ft10">5,6</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p30 ft10">5,6</P></TD>
<TD class="tr0 td78"><P class="p30 ft10">5,5</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p30 ft10">5,2</P></TD>
<TD class="tr0 td78"><P class="p30 ft10">4,7</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p22 ft10">4,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p17 ft10"><NOBR>BNP-gap<SPAN class="ft45">5</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p30 ft10"><NOBR>-3,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p30 ft10"><NOBR>-3,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p22 ft10"><NOBR>-0,2</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td7"><P class="p17 ft10">Finansiellt sparande<SPAN class="ft45">6</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td91"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,6</NOBR></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td39"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,2</NOBR> <NOBR>-1,5</NOBR> <NOBR>-0,4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p30 ft10">0,4</P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p22 ft10">1,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p17 ft10">Bruttoskuld<SPAN class="ft45">6</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p30 ft10">38,1</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p30 ft10">41,9</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p30 ft10">42,6</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p30 ft10">41,2</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p30 ft10">38,3</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p22 ft10">35,1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft7"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft48">Sysselsatta i åldern </SPAN><NOBR>15–74</NOBR> år.</P>
<P class="p104 ft51"><SPAN class="ft49">2</SPAN><SPAN class="ft50">Enligt </SPAN><NOBR>EU2020-målet,</NOBR> dvs. sysselsatta i procent av befolkningen i åldersgruppen 20–</P>
<P class="p104 ft53"><SPAN class="ft51">64</SPAN><SPAN class="ft52">år.</SPAN></P>
<P class="p104 ft53"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft52">I procent av arbetskraften, </SPAN><NOBR>15–74</NOBR> år.</P>
<P class="p105 ft55"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft54">Antal arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i procent av arbetskraften, s.k. öppen arbetslöshet. Här avses </SPAN><NOBR>15–74</NOBR> år, ursprungligen avsågs <NOBR>16–64</NOBR> år. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är marginell när det gäller arbetslöshetstalet.</P>
<P class="p106 ft7"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft56">Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.</SPAN></P>
<P class="p104 ft53"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft57">Konsoliderad offentlig sektor. Procent av BNP.</SPAN></P>
<P class="p107 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p108 ft5">Reformer i budgetpropositionen för 2014</P>
<P class="p109 ft34">I denna proposition föreslår regeringen åtgärder på drygt 24 miljarder kronor. Det handlar bl.a. om att:</P>
<P class="p110 ft34"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft58">stödja tillväxt och varaktigt öka syssel- sättningen,</SPAN></P>
<P class="p111 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft59">satsa på kunskap och stärkt konkurrens- kraft,</SPAN></P>
<P class="p112 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft59">stärka välfärd och sammanhållning samt</SPAN></P>
<P class="p112 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft59">skydda miljö och klimat.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">4</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p113 ft39">Åtgärder som stödjer tillväxt och varaktigt ökar sysselsättningen</P>
<P class="p47 ft60">För att stärka hushållens ekonomi, öka den varaktiga sysselsättningen och antalet arbetade timmar samt göra det mer attraktivt att utbilda sig föreslås en ytterligare förstärkning av jobbskatteavdraget och en höjning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Förslaget är motiverat både ur ett stabiliseringspolitiskt och strukturellt perspektiv. En förstärkning av jobbskatteavdraget och den statliga inkomst- skatten bör kombineras med sänkt skatt för pen- sionärer för att stärka pensionärernas ekonomis- ka situation med fokus på dem med de minsta ekonomiska marginalerna. De sammantagna förslagen riktade mot hushållen innebär att hus- hållens ekonomi stärks med drygt 20 miljarder kronor 2014 och att den disponibla inkomsten stiger med 3,7 procent jämfört med 2,7 procent i avsaknad av de föreslagna åtgärderna. Existeran- de jobbskatteavdrag bedöms på sikt öka den varaktiga sysselsättningen med 106 000 personer. Effekten av den ytterligare förstärkningen av jobbskatteavdraget är lika kraftfull och bedöms inte vara avtagande. Den förstärkning av jobb- skatteavdraget som föreslås i denna proposition bedöms öka antalet sysselsatta med ytterligare ca 13 000. Sammantaget väntas därmed jobbskatte- avdraget på sikt leda till 119 000 fler sysselsatta.</P>
<P class="p114 ft38">En viktig del i regeringens arbete med att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden har bedrivits inom ramen för trepartssamtalen. Arbetsmarknadens parter har inom ett antal avtalsområden tecknat s.k. yrkesintroduktions- avtal för att underlätta ungas övergång från skola till arbetsliv och säkra arbetsgivarnas långsiktiga kompetensförsörjning. Denna typ av avtal kan potentiellt få en stor betydelse för arbetet med att minska ungdomsarbetslösheten och regerin- gen vill därför, tillsammans med parterna, verka för att fler yrkesintroduktionsavtal tecknas och att fler anställs inom ramen för dessa avtal. För att uppmuntra användandet av yrkesintroduk- tionsavtal föreslås ett ekonomiskt stöd till yrkes- introduktionsanställningar för unga. Stödet ut- formas som en lönesubvention motsvarande en ordinarie arbetsgivaravgift (31,42 procent av bruttolönen) och ett handledarstöd om 2 500 kronor per månad. Dessutom föreslår regeringen ett antal åtgärder som syftar till att förbättra omställningsförmågan och flexi- biliteten på arbetsmarknaden. Därtill lämnas förslag om statligt stöd till korttidsarbete som är</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft34">tänkt att användas vid en synnerligen djup ekonomisk kris.</P>
<P class="p117 ft38">Den gymnasiala lärlingsutbildningen är viktig för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. För att fler arbetsplatser ska erbjuda lärlings- utbildning föreslås därför det statliga anordnar- bidraget som utgår till arbetsplatser som tar emot lärlingar höjas med 17 500 kronor till 47 500 kronor per elev och år. För de arbetsplat- ser som har en handledare som gått en godkänd</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr6 td97"><P class="p19 ft11">handledarutbildning</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td98"><P class="p118 ft4">föreslås därutöver</P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p30 ft4">att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td97"><P class="p19 ft4">anordnarbidraget</P></TD>
<TD class="tr1 td99"><P class="p80 ft4">ökas</P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft4">med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td100"><P class="p30 ft11">ytterligare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td97"><P class="p19 ft4">10 000 kronor per</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td98"><P class="p20 ft4">elev och år. För att</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p30 ft4">öka</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td101"><P class="p19 ft20">lärlingsutbildningens attraktionskraft</P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p119 ft4">bör</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p30 ft11">även</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td102"><P class="p19 ft4">en kostnadsersättning om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td71"><P class="p20 ft11">1 000 kronor</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p30 ft4">per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td101"><P class="p19 ft4">studiemånad och lärling införas.</P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft38">För att göra de nedsatta socialavgifterna för unga mer effektiva bör nedsättningen av social- avgifterna förstärkas för de yngre som ska etablera sig på arbetsmarknaden. För unga som vid årets ingång inte fyllt 23 år sänks social- avgifterna därför till 10,21 procent, samtidigt som nedsättningen slopas för de som vid årets ingång fyllt 25 år. För de som vid årets ingång fyllt 23 men inte 25 år kvarstår dagens ned- sättning (15,49 procent). Att rikta en större del av subventionen mot de yngsta bedöms kunna leda till att den varaktiga sysselsättningen ökar med ca 5 000 personer och till en lägre arbets- löshet bland unga och i ekonomin som helhet.</P>
<P class="p120 ft38">Som en del i arbetet för att stärka nyanlända elevers resultat har regeringen avsatt medel för en försöksverksamhet med utökad undervis- ningstid i svenska med tre timmar i veckan för årskurserna <NOBR>6–9.</NOBR> Denna försöksverksamhet bör utökas till att även omfatta årskurserna <NOBR>1–5.</NOBR></P>
<P class="p120 ft38">Regeringen aviserar i denna proposition ett förslag om nystartszoner. Förslaget innebär att företag inom zonerna som uppfyller vissa villkor, bl.a. vad gäller de anställdas bosättning, får göra avdrag vid beräkning av socialavgifterna. Nystartzoner är ett verktyg för att minska utanförskapet i de områden där högst andel personer saknar sysselsättning, har låg utbildning och får långvarigt försörjningsstöd. Inter- nationella erfarenheter visar att nystartszoner i kombination med andra åtgärder kan ha positiva effekter. Avdraget utgör ett statligt stöd som måste notifieras och godkännas av Europeiska kommissionen innan det kan genomföras. Vid en förnyad notifiering om fem år kommer åt- gärden att utvärderas.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">5</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p121 ft38">Den differentierade arbetslöshetsavgiften bör avskaffas. Förslaget medför att 2,2 miljoner personer som är medlemmar i <NOBR>a-kassor</NOBR> som tidigare haft högre avgifter än genomsnittet får en sänkning av avgiften med totalt ca 3 miljarder kronor. För de tio arbetslöshetskassor som i dag har de högsta medlemsavgifterna motsvarar minskningen i genomsnitt ca 170 kronor per månad och för arbetslöshetskassan med högst avgift, Hotell- och restauranganställdas, mot- svarar minskningen drygt 250 kronor per månad och medlem.</P>
<P class="p122 ft61">Satsningar på kunskap och stärkt konkurrenskraft</P>
<P class="p123 ft32">Det ska löna sig att vara en bra lärare och att bli en bättre lärare. Ytterligare medel föreslås därför tillföras till karriärutvecklingsreformen som syftar till att de bästa lärarna ska kunna premieras. Denna reform innebär att skolhuvud- männen kan inrätta två nya karriärsteg för särskilt skickliga lärare (förstelärare och lektor) och ansöka om statsbidrag som möjliggör löneökningar om 5 000 respektive 10 000 kronor per månad. Ökningen gör att utrymme skapas för att ca 7 000 fler karriärtjänster kan inrättas. Sammantaget innebär karriärutvecklingsrefor- men att det på sikt skapas utrymme för att ca 17 000 lärare kan komma att omfattas av karriär- tjänsterna. För att fler lärare ska kunna genomgå fortbildning inom ramen för Lärarlyftet II föreslår regeringen att ytterligare medel tillförs denna reform 2015 och 2016.</P>
<P class="p124 ft62">Vidare behöver studieresultaten i matematik förbättras. Från och med hösten 2013 utökas därför undervisningstiden för matematik i grundskolan med fokus på de lägre årskurserna. För att stärka matematikresultaten föreslår regeringen att undervisningstiden i matematik från och med hösten 2016, utökas med en timme per vecka för ytterligare tre årskurser i grund- skolan.</P>
<P class="p125 ft4">Likvärdigheten i skolan ska öka genom förbättrade metoder för att tidigare upptäcka elevers behov av stöd och ökade möjligheter att få hjälp med läxor och hemuppgifter.</P>
<P class="p126 ft24">Regeringen har de senaste åren genomfört flera satsningar för att säkra Sveriges framtid som framstående forskningsnation. I syfte att ge framför allt de mindre företagen ytterligare förbättrade möjligheter att bedriva forskning och utveckling är en riktad skattelättnad till företag som bedriver sådan verksamhet motiverad. Av den anledningen föreslår</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p127 ft38">regeringen att arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning och utveckling sänks med 10 procentenheter. Sammanlagt får dock nedsättningen högst uppgå till 230 000 kronor per koncern och månad.</P>
<P class="p128 ft32">Företag och deras ägare ska ha goda skatte- mässiga villkor och skatter ska tas ut på ett effektivt och rättvist sätt. För närvarande kan de s.k. <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> användas på ett sätt som inte är avsett, genom att tjänsteinkomster omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster, när anställda med mycket litet ägande i ett fåmansföretag tillämpar regler som är avsedda för personer som genom sitt ägande tar risker. För att öka <NOBR>3:12-reglernas</NOBR> legitimitet föreslår regeringen därför bl.a. att ett krav på en minsta kapitalandel på 4 procent i företaget införs för att få beräkna ett lönebaserat utrymme, dvs. för att få tillämpa den s.k. löneunderlagsregeln. Regeringen bedömer att det offentligfinansiella utrymme som frigörs främst ska omfördelas inom <NOBR>3:12-systemet.</NOBR> Därför föreslås generella lättnader för att reglerna i högre grad än i dag ska stimulera delägarna i de mindre företagen och förstärka deras incitament att anställa. Det föreslås även en höjning av räntenivån för positiv räntefördelning för enskilda näringsidkare. Regeringen kommer, med anledning av Lagrådets kritik, inte att gå vidare med förslaget om ett höjt löneuttagskrav.</P>
<P class="p129 ft4">För att ytterligare minska den administrativa bördan för företagen föreslår regeringen bl.a. förenklingar av företagens hantering av mer- värdesskatt.</P>
<P class="p6 ft5">Åtgärder för välfärd och sammanhållning</P>
<P class="p127 ft32">För att stärka ekonomin för de barnfamiljer som har lägst ekonomisk standard föreslås en höjning av det särskilda bidraget i bostadsbidraget. Höjningen innebär att det särskilda bidraget höjs med 200 kronor till 1 500 kronor per månad för ett barn, med 250 kronor till 2 000 kronor per månad för två barn och med 300 kronor till 2 650 kronor per månad för tre eller flera barn. En fritidspeng avses också införas för barn i ekonomiskt utsatta hushåll.</P>
<P class="p130 ft4">Regeringen föreslår en viss förstärkning i bostadstillägget för ålderspensionärer med arbetsinkomster liksom i etableringstillägget och bostadsersättningen för personer med rätt till etableringsersättning.</P>
<P class="p129 ft4">God tillgång till hälso- och sjukvård och omsorg av hög kvalitet ska ges till alla efter</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">6</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p131 ft4">behov. Regeringen föreslår därför bl.a. en flerårig satsning på vården för personer med långvariga eller kroniska sjukdomar.</P>
<P class="p132 ft4">Den medicinska utvecklingen skapar nya möjligheter samtidigt är samhällets möjligheter att finansiera läkemedel begränsade. Regeringen avser därför att utveckla prissättningsmodellen för läkemedel för att säkerställa att Sverige inte betalar mer för läkemedel än andra jämförbara länder.</P>
<P class="p133 ft5">Skydda miljö och klimat</P>
<P class="p134 ft4">Sverige ska fortsatt bedriva ett ambitiöst <NOBR>miljö-,</NOBR> energi- och klimatarbete. Regeringens vision är att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.</P>
<P class="p132 ft62">Regeringen föreslår åtgärder som innebär ett ökat fokus på kemikaliefrågor och för att åstadkomma en bättre vattenmiljö. Ytterligare resurser föreslås avsättas till satsningen på en Giftfri vardag och regeringen kommer att utreda om ekonomiska styrmedel bör införas på kemikalieområdet.</P>
<P class="p132 ft38">För att förbättra vattenkvaliteten avsätter regeringen nya medel för lokala vattenvårds- projekt, LOVA, och för att prova mer avancerad reningsteknik för svårnedbrytbara kemikalier.</P>
<P class="p132 ft38">I syfte att stimulera användningen av biodrivmedel avser regeringen att införa ett kvotpliktssystem för låginblandade biodrivmedel under 2014. För att även fortsättningsvis stödja introduktionen av miljöanpassade bilar på marknaden föreslår regeringen att den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöbilar förlängs med ytterligare tre år t.o.m. 2016. Som ett led i regeringens politik för att öka andelen förnybar energi och skapa ett tydligt regelverk för mikroproducenter av el, aviserar regeringen att en skattereduktion införs för mikroproducenter av el från förnybara energikällor under 2014.</P>
<P class="p135 ft5">Finansiell stabilitet</P>
<P class="p136 ft38">Finansiella kriser har visat sig vara mycket kostsamma och utgör därför ett allvarligt hot mot de offentliga finanserna och ett lands ekonomiska utveckling. Arbetet med att säkerställa ett stabilt finansiellt system i spåren av den finansiella krisen är därför högt prioriterat av regeringen. Som ett led i detta arbete föreslår regeringen att Finansinspektionen ska få det huvudsakliga ansvaret för verktygen för finansiell stabilitet, t.ex. för den s.k. kontra-</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft4">cykliska kapitalbufferten. För att stärka förut- sättningarna för Finansinspektionen att bidra till ett väl fungerande finansiellt system föreslår regeringen att ytterligare 100 miljoner kronor samlat tillförs myndigheten <NOBR>2014–2016.</NOBR> Regeringen avser vidare inrätta ett formellt finansiellt stabilitetsråd, bestående av finans- marknadsministern och cheferna för Finans- inspektionen, Riksbanken och Riksgälds- kontoret. Rådet ska ge möjlighet till samråd och informationsutbyte samt omfatta såväl kris- förebyggande arbete som eventuell kris- hantering.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103132x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p13 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p138 ft64">Tabell 1.2 Reformer i budgetpropositionen för 2014, effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor<SPAN class="ft63">1</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr19 td103"><P class="p139 ft7">Miljarder kronor</P></TD>
<TD class="tr19 td104"><P class="p140 ft7">2014</P></TD>
<TD class="tr19 td105"><P class="p141 ft7">2015</P></TD>
<TD class="tr19 td93"><P class="p30 ft7">2016</P></TD>
<TD class="tr19 td106"><P class="p142 ft7">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td107"><P class="p139 ft65">Stöd för tillväxt och varaktigt högre sysselsättning</P></TD>
<TD class="tr11 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td103"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td106"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><P class="p139 ft10">Stärkt ekonomi för</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p143 ft10">20,56</P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p140 ft7">20,32</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p30 ft10">19,80</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p142 ft10">19,54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td108"><P class="p139 ft67">hushållen</P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td91"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td103"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td106"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><P class="p139 ft7">Nya och bredare vägar in i</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p143 ft10">0,63</P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p140 ft10">0,93</P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p30 ft10">1,20</P></TD>
<TD class="tr2 td48"><P class="p142 ft10">1,57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p139 ft69">jobb för unga</P></TD>
<TD class="tr17 td52"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td91"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td103"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td106"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><P class="p139 ft7">Förbättrade förutsättningar</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p143 ft10">0,36</P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p140 ft10">0,60</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p30 ft10">0,61</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p142 ft10">0,63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td108"><P class="p139 ft67">för långtidsarbetslösa</P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td91"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td103"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td106"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><P class="p139 ft10">Förbättrad integration</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p143 ft10">0,11</P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p140 ft10">0,17</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p38 ft10">0,16</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p142 ft10">0,07</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td103"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td106"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td103"><P class="p139 ft10">Etableringsplanstart</P></TD>
<TD class="tr0 td104"><P class="p143 ft10"><NOBR>-0,39</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td105"><P class="p140 ft10"><NOBR>-0,40</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td93"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,09</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p142 ft10"><NOBR>-0,07</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><P class="p139 ft10">Ökad flexibilitet och</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p143 ft10">0,15</P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p140 ft10">0,17</P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p30 ft10">0,17</P></TD>
<TD class="tr2 td48"><P class="p142 ft10">0,18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td103"><P class="p139 ft10">trygghet<SPAN class="ft45">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr21 td104"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td105"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td93"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td106"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><P class="p139 ft10">Bättre möjligheter till</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p143 ft10">0,03</P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p140 ft10">0,05</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p30 ft10">0,04</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p142 ft10">0,04</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td103"><P class="p139 ft10">uppföljning</P></TD>
<TD class="tr2 td104"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td105"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td93"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td106"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td107"><P class="p139 ft65">Satsningar på kunskap och stärkt konkurrenskraft</P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td103"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td106"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td108"><P class="p139 ft10">Kunskapsfokus i skolan</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p143 ft10">0,67</P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p140 ft10">1,10</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p30 ft10">1,39</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p142 ft10">1,57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td52"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td109"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td91"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td48"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td103"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td106"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><P class="p139 ft10">Innovation och</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p143 ft10">1,19</P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p140 ft10">1,45</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p30 ft10">1,42</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p142 ft10">1,33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td108"><P class="p139 ft67">entreprenörskap</P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td91"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td103"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td106"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><P class="p139 ft10">Ökad rörlighet och bättre</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p143 ft10">0,02</P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p140 ft10">0,03</P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p30 ft10">0,02</P></TD>
<TD class="tr2 td48"><P class="p142 ft10">0,00</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td108"><P class="p139 ft10">fungerande</P></TD>
<TD class="tr9 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td108"><P class="p139 ft67">bostadsmarknad</P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td91"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td110"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td106"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td110"><P class="p139 ft65">Åtgärder för välfärd och sammanhållning</P></TD>
<TD class="tr23 td105"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td93"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td106"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td108"><P class="p139 ft10">Fördelningsåtgärder</P></TD>
<TD class="tr0 td52"><P class="p143 ft10">0,53</P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p140 ft10">0,57</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p30 ft10">0,56</P></TD>
<TD class="tr0 td48"><P class="p142 ft10">0,55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td103"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td108"><P class="p139 ft10">Sjukvård och omsorg</P></TD>
<TD class="tr6 td52"><P class="p143 ft10">0,12</P></TD>
<TD class="tr6 td109"><P class="p140 ft10">0,18</P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p30 ft10">0,22</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p142 ft10">0,16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td103"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td108"><P class="p139 ft10">Utvecklad prismodell för</P></TD>
<TD class="tr21 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td108"><P class="p139 ft67">läkemedel</P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p143 ft67"><NOBR>-0,42</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p140 ft67"><NOBR>-0,59</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td91"><P class="p30 ft67"><NOBR>-0,83</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p142 ft67"><NOBR>-1,02</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td103"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td106"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p139 ft10">Höjd alkoholskatt</P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p143 ft10"><NOBR>-0,73</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p140 ft10"><NOBR>-0,62</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td91"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,65</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p142 ft10"><NOBR>-0,67</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td103"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td106"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td108"><P class="p139 ft16">Skydda miljö och klimat</P></TD>
<TD class="tr0 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td103"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td104"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td105"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td93"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td106"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td108"><P class="p139 ft10">Insatser för miljö och</P></TD>
<TD class="tr21 td52"><P class="p143 ft10">0,35</P></TD>
<TD class="tr21 td109"><P class="p140 ft10">0,58</P></TD>
<TD class="tr21 td91"><P class="p30 ft10">0,60</P></TD>
<TD class="tr21 td48"><P class="p142 ft10">0,36</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td103"><P class="p139 ft10">klimat</P></TD>
<TD class="tr21 td104"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td105"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td93"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td106"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td108"><P class="p139 ft10">Kvotplikt och beskattning</P></TD>
<TD class="tr21 td52"><P class="p143 ft10"><NOBR>-0,51</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td109"><P class="p140 ft10"><NOBR>-0,65</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td91"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,60</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td48"><P class="p142 ft10"><NOBR>-0,60</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td108"><P class="p139 ft67">av biodrivmedel</P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td91"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td103"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td106"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td103"><P class="p139 ft16">Övriga utgiftsreformer</P></TD>
<TD class="tr0 td104"><P class="p143 ft71">1,42</P></TD>
<TD class="tr0 td105"><P class="p140 ft71">1,77</P></TD>
<TD class="tr0 td93"><P class="p30 ft71">1,79</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p142 ft71">1,41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><P class="p139 ft16">Övriga inkomstreformer</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p143 ft71">0,06</P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p140 ft71">0,17</P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p30 ft71">0,16</P></TD>
<TD class="tr2 td48"><P class="p142 ft71">0,16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td103"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><P class="p139 ft16">Summa reformer som</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p143 ft71">24,16</P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p140 ft72">25,84</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p30 ft71">25,97</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p142 ft71">25,19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td108"><P class="p139 ft73">påverkar finansiellt</P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td91"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td108"><P class="p139 ft71">sparande<SPAN class="ft74">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft55">Anm.: Beloppen är avrundade.</P>
<P class="p144 ft53"><SPAN class="ft75">1</SPAN><SPAN class="ft76">En positiv siffra innebär en försvagning av det finansiella sparandet</SPAN></P>
<P class="p145 ft51"><SPAN class="ft75">2</SPAN><SPAN class="ft77">Sammantaget uppgår reformerna för trepartssamtalen till ca 3 miljarder kronor per år. Utöver det tillkommer korttidsarbete om 4,7 miljarder kronor per 12- månadersperiod, givet att systemet aktiveras.</SPAN></P>
<P class="p146 ft51"><SPAN class="ft75">3</SPAN><SPAN class="ft77">Inklusive korrigering för utgiftsreformer som inte påverkar finansiellt sparande.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p147 ft37"><SPAN class="ft37">1.1</SPAN><SPAN class="ft78">Svensk ekonomi står inför stora utmaningar</SPAN></P>
<P class="p148 ft24">I följande avsnitt beskrivs utsikterna för svensk ekonomi och utvecklingen av de offentliga finanserna. Vidare görs en bedömning av de risker som prognosen rymmer.</P>
<P class="p149 ft17"><SPAN class="ft17">1.1.1</SPAN><SPAN class="ft79">Fortsatt lågt resursutnyttjande i ekonomin</SPAN></P>
<P class="p150 ft4">Den finansiella krisen och den efterföljande skuldkrisen har fått långtgående konsekvenser för svensk ekonomi. Efter den kraftiga konjunkturnedgången 2009 följde en återhämt- ning de två följande åren. Men till följd av försämringen av det internationella konjunktur- läget fördjupades lågkonjunkturen återigen i svensk ekonomi med en ökad arbetslöshet som följd.</P>
<P class="p133 ft5">Långsam återhämtning i omvärlden</P>
<P class="p151 ft4">Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden var fortsatt svag under första halvan av 2013, men under sommaren har det i många av Sveriges viktiga exportländer funnits indikationer på att förtroendet för den ekonomiska utvecklingen stiger bland hushåll och företag. Konjunk- turnedgången i euroområdet tycks dessutom ha bottnat.</P>
<P class="p152 ft38">År 2014 bedöms BNP i euroområdet växa något men tillväxten förväntas bli låg. Mildringen av de finanspolitiska åtstramningarna i USA innebär stärkta förutsättningar för en återhämtning i USA 2014, vilket det redan finns tecken på. Tillväxten i många s.k. tillväxt- ekonomier blir fortsatt lägre än vad som var fallet under inledningen av <NOBR>2000-talet.</NOBR> Samman- taget väntas en starkare ekonomisk utveckling nästa år och framåt för de mest betydande svenska exportmarknaderna. De svenska export- marknaderna bedöms dock sammantaget växa i en lägre takt än genomsnittet för de senaste femton åren.</P>
<P class="p153 ft5">Sverige påverkas av omvärlden</P>
<P class="p154 ft32">Trots att en något starkare utveckling i omvärlden kan anas under det andra halvåret förväntas tillväxten i svensk ekonomi för helåret 2013 vara låg. Detta beror främst på att såväl export som investeringar faller. Hushållens konsumtion växer i en måttlig takt och bidrar</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">8</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103133x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p155 ft32">tillsammans med lagerinvesteringar och offentlig konsumtion till att hålla <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> uppe.</P>
<P class="p156 ft38">Den svenska exporten utvecklas svagt nästa år och hushållens konsumtion förväntas fortsatt ge det främsta bidraget till tillväxten. En förhållandevis stark konsumtionsutveckling möjliggörs av ett i utgångsläget högt sparande, stigande reallöner och de åtgärder riktade till hushållen som föreslås i denna proposition. De föreslagna åtgärderna innebär att hushållens</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR height=0>
<TD width=76px></TD>
<TD width=67px></TD>
<TD width=19px></TD>
<TD width=59px></TD>
<TD width=36px></TD>
<TD width=32px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td111"><P class="p19 ft4">ekonomi stärks med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td112"><P class="p19 ft4">sammantaget</P></TD>
<TD class="tr6 td113"><P class="p30 ft4">drygt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td114"><P class="p19 ft4">20 miljarder</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p157 ft4">kronor</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td116"><P class="p157 ft4">2014. Den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td23"><P class="p30 ft4">nominella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td114"><P class="p19 ft4">disponibla</P></TD>
<TD class="tr1 td115"><P class="p158 ft11">inkomsten</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td116"><P class="p158 ft12">beräknas</P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p19 ft4">stiga</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p30 ft4">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td114"><P class="p19 ft20">3,7 procent,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td39"><P class="p63 ft4">jämfört med</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td118"><P class="p30 ft4">2,7 procent utan de</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft4">föreslagna åtgärderna.</P>
<P class="p159 ft4">En god utveckling av de disponibla inkomsterna och ett i utgångsläget högt sparande bland hushållen ger utrymme för en stark utveckling av hushållens konsumtion även efter 2015. Om dessutom den internationella efterfrågan tar ytterligare fart finns förutsätt- ningar för en förhållandevis hög <NOBR>BNP-tillväxt</NOBR> <NOBR>2015–2017.</NOBR></P>
<P class="p160 ft40">Tabell 1.3 Nyckeltal</P>
<P class="p103 ft41">Utfall för 2012, prognos för <NOBR>2013–2017</NOBR></P>
<P class="p103 ft42">Procentuell förändring om annat ej anges</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr9 td119"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td78"><P class="p30 ft10">2012</P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p30 ft10">2013</P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p30 ft10">2014</P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p30 ft10">2015</P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p30 ft10">2016</P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p22 ft10">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td121"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td95"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td122"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td122"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td122"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td122"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td123"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td119"><P class="p17 ft10">BNP</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p30 ft10">0,7</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p30 ft10">1,2</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p30 ft10">2,5</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p30 ft10">3,6</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p30 ft10">3,9</P></TD>
<TD class="tr6 td117"><P class="p22 ft10">2,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td119"><P class="p17 ft10"><NOBR>BNP-gap<SPAN class="ft45">1</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p30 ft10"><NOBR>-3,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p30 ft10"><NOBR>-3,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p22 ft10"><NOBR>-0,2</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td119"><P class="p17 ft10">Sysselsatta<SPAN class="ft45">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p30 ft10">0,7</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p30 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p30 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p30 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p30 ft10">1,3</P></TD>
<TD class="tr6 td117"><P class="p22 ft10">1,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td119"><P class="p17 ft10">Sysselsättningsgrad<SPAN class="ft45">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p30 ft10">79,4</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p30 ft10">79,6</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p30 ft10">79,7</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p30 ft10">80,1</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p30 ft10">80,7</P></TD>
<TD class="tr11 td117"><P class="p22 ft10">81,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td119"><P class="p17 ft10">Arbetade timmar<SPAN class="ft45">4</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p30 ft10">0,6</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p30 ft10">0,3</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p30 ft10">0,5</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p30 ft10">1,1</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p30 ft10">1,6</P></TD>
<TD class="tr6 td117"><P class="p22 ft10">1,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td119"><P class="p17 ft10">Produktivitet<SPAN class="ft45">4, 5</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p30 ft10">1,1</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p30 ft10">1,3</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p30 ft10">2,7</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p30 ft10">2,5</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p30 ft10">2,0</P></TD>
<TD class="tr6 td117"><P class="p22 ft10">1,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td119"><P class="p17 ft10">Arbetslöshet<SPAN class="ft45">6</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p30 ft10">8,0</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p30 ft10">8,2</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p30 ft10">8,1</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p30 ft10">7,8</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p30 ft10">7,0</P></TD>
<TD class="tr11 td117"><P class="p22 ft10">6,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td119"><P class="p17 ft7">Arbetslöshet, äldre def.<SPAN class="ft46">7</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p30 ft10">5,6</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p30 ft10">5,6</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p30 ft10">5,5</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p30 ft10">5,2</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p30 ft10">4,7</P></TD>
<TD class="tr11 td117"><P class="p22 ft10">4,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td119"><P class="p17 ft10">Löner<SPAN class="ft45">8</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p30 ft10">3,0</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p30 ft10">2,7</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p30 ft10">2,8</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p30 ft10">2,9</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p30 ft10">3,2</P></TD>
<TD class="tr11 td117"><P class="p22 ft10">3,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td119"><P class="p17 ft10">KPI<SPAN class="ft45">9</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td78"><P class="p30 ft10">0,9</P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p30 ft10">0,1</P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p30 ft10">0,9</P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p30 ft10">1,7</P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p30 ft10">2,7</P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p22 ft10">3,2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft7"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft48">Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.</SPAN></P>
<P class="p104 ft53"><SPAN class="ft47">2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft52">15–74</SPAN></NOBR> år.</P>
<P class="p161 ft55"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft80">Enligt </SPAN><NOBR>EU2020-målet,</NOBR> dvs. sysselsatta i procent av befolkningen i åldersgruppen <NOBR>20–64</NOBR> år.</P>
<P class="p104 ft7"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft48">Kalenderkorrigerad.</SPAN></P>
<P class="p104 ft55"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft80">Produktivitet i näringslivet.</SPAN></P>
<P class="p104 ft53"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft52">I procent av arbetskraften, </SPAN><NOBR>15–74</NOBR> år.</P>
<P class="p162 ft55"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft80">Antal arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande som andel av arbetskraften, s.k. öppen arbetslöshet. Här avses </SPAN><NOBR>15–74</NOBR> år, ursprungligen avsågs åldersgruppen <NOBR>16–64</NOBR> år. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är marginell när det gäller arbetslöshetstalet.</P>
<P class="p106 ft53"><SPAN class="ft47">8</SPAN><SPAN class="ft52">Mätt enligt konjunkturlönestatistiken.</SPAN></P>
<P class="p104 ft7"><SPAN class="ft47">9</SPAN><SPAN class="ft48">Årsgenomsnitt.</SPAN></P>
<P class="p107 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p163 ft4">utan detta förväntas dröja. Arbetslösheten bedöms ligga kvar på över 8 procent nästa år och det är inte förrän mot slutet av 2015 som arbetslösheten förväntas minska mer tydligt. Först i slutet av 2017 bedöms konjunkturläget bli balanserat.</P>
<P class="p6 ft5">Jämförelse med andra bedömare</P>
<P class="p164 ft4">Genom att redovisa jämförelser med andra bedömare, och att motivera större avvikelser, avser regeringen öka transparensen för de bedömningar som görs. Jämförelserna visar att regeringens bedömning av <NOBR>BNP-tillväxt,</NOBR> arbets- löshet och finansiellt sparande i offentlig sektor ligger i linje med andra bedömares. Även regeringens bedömning att det finns lediga resurser i svensk ekonomi stöds av andra bedömare.</P>
<P class="p165 ft17"><SPAN class="ft17">1.1.2</SPAN><SPAN class="ft79">Sverige har starka offentliga finanser</SPAN></P>
<P class="p166 ft32">Sverige är ett av EU:s medlemsländer med starkast offentliga finanser (se diagram 1.1). Den konsoliderade bruttoskulden uppgick i slutet av 2012 till ca 38 procent av BNP, vilket ger en god marginal till referensvärdet inom EU:s stabilitets- och tillväxtpakt på 60 procent av BNP. Även det finansiella sparandet är bättre än referensvärdet om <NOBR>-3</NOBR> procent av BNP.</P>
<P class="p167 ft40">Diagram 1.1 Den offentliga sektorns underskott och bruttoskuld 2012</P>
<P class="p168 ft42">Procent av BNP</P>
<P class="p169 ft7">180</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr17 td47"><P class="p170 ft47">160</P></TD>
<TD class="tr17 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td57"><P class="p171 ft7">EL</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td47"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td124"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td52"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td15"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td126"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td124"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td47"><P class="p170 ft47">140</P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr23 td47"><P class="p170 ft47">120</P></TD>
<TD class="tr2 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p119 ft49">IT</P></TD>
<TD class="tr2 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td126"><P class="p41 ft7">PT</P></TD>
<TD class="tr2 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td124"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td52"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td15"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr24 td124"><P class="p172 ft49">IE</P></TD>
<TD class="tr22 td57"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td124"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td47"><P class="p170 ft47">100</P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td47"><P class="p63 ft7">BE</P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td126"><P class="p173 ft7">UK</P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td47"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td124"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td52"><P class="p174 ft53">HU</P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td15"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td124"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td57"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td47"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td124"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td68"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td117"><P class="p139 ft7">FR</P></TD>
<TD class="tr27 td15"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td126"><P class="p141 ft7">CY</P></TD>
<TD class="tr27 td124"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td57"><P class="p49 ft7">ES</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr19 td47"><P class="p170 ft7">80</P></TD>
<TD class="tr27 td124"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td52"><P class="p27 ft7">DE</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td68"><P class="p19 ft7">MT</P></TD>
<TD class="tr27 td15"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td124"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td124"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td47"><P class="p19 ft7">NL</P></TD>
<TD class="tr18 td15"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td126"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td124"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td52"><P class="p175 ft7">AT</P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td47"><P class="p170 ft55">60</P></TD>
<TD class="tr24 td124"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td52"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td68"><P class="p80 ft51">PL</P></TD>
<TD class="tr24 td125"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td47"><P class="p19 ft55">SL</P></TD>
<TD class="tr24 td15"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td126"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td124"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td47"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td124"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td52"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td47"><P class="p48 ft55">SK</P></TD>
<TD class="tr22 td15"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td126"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td124"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td57"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td47"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td124"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td52"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td68"><P class="p21 ft53">LT</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td15"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td126"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td124"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr19 td47"><P class="p170 ft7">40</P></TD>
<TD class="tr28 td124"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td52"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td125"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td47"><P class="p176 ft7">CZ</P></TD>
<TD class="tr28 td15"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td126"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td124"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td57"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td124"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td52"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr11 td91"><P class="p80 ft86">RO <SPAN class="ft85">DK</SPAN></P></TD>
<TD class="tr29 td15"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td126"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td57"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td47"><P class="p170 ft55">20</P></TD>
<TD class="tr24 td124"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td52"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td68"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td125"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td47"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td15"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td126"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td124"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td47"><P class="p170 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr30 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td47"><P class="p30 ft7"><NOBR>-2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td124"><P class="p30 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr17 td52"><P class="p175 ft7">2</P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p22 ft7">4</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td15"><P class="p30 ft7">6</P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p46 ft7">8</P></TD>
<TD class="tr17 td124"><P class="p30 ft7">10</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p30 ft7">12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft7">Källa: Eurostat.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p23 ft5">Arbetslösheten är hög</P>
<P class="p177 ft87">Tillväxten 2013 och 2014 är inte tillräckligt hög för att arbetslösheten ska börja sjunka stadigt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p47 ft24">Den utdragna lågkonjunkturen medför att den offentliga sektorns finanser bedöms uppvisa underskott både 2013 och 2014. Den starkare ekonomiska utvecklingen åren därefter medför</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103134x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p13 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p178 ft34">att det finansiella sparandet gradvis stärks till överskott 2016 (se tabell 1.4).</P>
<P class="p179 ft38">Staten och ålderspensionssystemet bedöms redovisa underskott 2013 medan kommun- sektorn väntas redovisa ett mindre överskott 2013. Den förstärkning som förutses fr.o.m. 2015 sker i huvudsak i staten. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet bedöms gradvis försvagas fram till 2017. Den kommunala sektorn redovisar ett positivt ekonomiskt resultat men ett negativt finansiellt sparande.</P>
<P class="p180 ft32">Riksgäldskontorets utlåning om 104 miljarder kronor till Riksbanken, för förstärkning av valutareserven, medför att bruttoskulden som andel av BNP ökar med ca 3 procentenheter 2013. Statens nettoskuld påverkas emellertid inte av detta. Bruttoskulden förväntas gradvis minska ned mot 35 procent under perioden.</P>
<P class="p181 ft88">Tabell 1.4 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser</P>
<P class="p182 ft42">Miljarder kronor om annat ej anges</P>
<P class="p26 ft42">Utfall 2012, prognos <NOBR>2013–2017</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr19 td127"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td128"><P class="p38 ft7">2012</P></TD>
<TD class="tr19 td129"><P class="p30 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p30 ft7">2014</P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p30 ft7">2015</P></TD>
<TD class="tr19 td129"><P class="p30 ft7">2016</P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p119 ft7">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td114"><P class="p17 ft71">Inkomster</P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p38 ft71">1 767</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p30 ft71">1 816</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p30 ft71">1 842</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p30 ft71">1 929</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p30 ft71">2 026</P></TD>
<TD class="tr3 td132"><P class="p119 ft71">2 125</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td114"><P class="p176 ft42">Procent av BNP</P></TD>
<TD class="tr1 td131"><P class="p30 ft89">49,6</P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p30 ft89">50,1</P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p30 ft89">49,1</P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p30 ft89">49,0</P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p30 ft89">48,8</P></TD>
<TD class="tr1 td132"><P class="p119 ft89">48,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td114"><P class="p17 ft10">Skatter och</P></TD>
<TD class="tr0 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td114"><P class="p17 ft67">avgifter</P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p30 ft67">1 567</P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p30 ft67">1 611</P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p30 ft67">1 654</P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p30 ft67">1 734</P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p30 ft67">1 823</P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p119 ft67">1 913</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td114"><P class="p176 ft42">Procent av BNP</P></TD>
<TD class="tr0 td131"><P class="p30 ft89">44,0</P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p30 ft89">44,4</P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p30 ft89">44,1</P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p30 ft89">44,1</P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p30 ft89">44,0</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p119 ft89">44,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td114"><P class="p17 ft10">Övriga</P></TD>
<TD class="tr0 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td114"><P class="p17 ft67">inkomster</P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p30 ft67">200</P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p30 ft67">205</P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p30 ft67">188</P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p30 ft67">195</P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p30 ft67">203</P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p119 ft67">212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td127"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td114"><P class="p17 ft71">Utgifter</P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p30 ft71">1 789</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p30 ft71">1 858</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p30 ft71">1 900</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p30 ft71">1 946</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p30 ft71">2 008</P></TD>
<TD class="tr3 td132"><P class="p119 ft71">2 078</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td114"><P class="p176 ft42">Procent av BNP</P></TD>
<TD class="tr1 td131"><P class="p30 ft10">50,2</P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p30 ft10">51,3</P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p30 ft10">50,7</P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p30 ft10">49,5</P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p30 ft10">48,4</P></TD>
<TD class="tr1 td132"><P class="p119 ft10">47,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td127"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td114"><P class="p17 ft71">Finansiellt</P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td114"><P class="p17 ft71">sparande</P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p30 ft71"><NOBR>-22</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p30 ft71"><NOBR>-43</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p30 ft71"><NOBR>-58</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p30 ft71"><NOBR>-17</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p30 ft71">18</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p119 ft71">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td114"><P class="p176 ft42">Procent av BNP</P></TD>
<TD class="tr1 td131"><P class="p38 ft10"><NOBR>-0,6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p30 ft10">0,4</P></TD>
<TD class="tr1 td132"><P class="p119 ft10">1,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td127"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td123"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td123"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td114"><P class="p17 ft16">Konsoliderad</P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td114"><P class="p17 ft73">bruttoskuld</P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p38 ft73">1 358</P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p30 ft73">1 521</P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p30 ft73">1 597</P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p30 ft73">1 620</P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p30 ft73">1 590</P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p119 ft73">1 528</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td114"><P class="p176 ft42">Procent av BNP</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p30 ft89">38,1</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p30 ft89">41,9</P></TD>
<TD class="tr6 td117"><P class="p30 ft89">42,6</P></TD>
<TD class="tr6 td117"><P class="p30 ft89">41,2</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p30 ft89">38,3</P></TD>
<TD class="tr6 td132"><P class="p119 ft89">35,1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p183 ft38">För att företag, medborgare och de finansiella marknaderna ska ha förtroende för finans- politiken måste den vara hållbar på lång sikt. Regeringen och ett antal andra bedömare av svensk ekonomi gör beräkningar av finans- politikens långsiktiga hållbarhet med hjälp av ekonomiska modeller. Syftet med dessa hållbar- hetsbedömningar är att i god tid fånga upp tecken på att finanspolitiken kommer att behövas läggas om, så att åtgärder för att säker- ställa hållbarheten och upprätthålla förtroendet för finanspolitiken kan vidtas i god tid. I de ekonomiska vårpropositionerna presenteras en mer utförlig analys av finanspolitikens lång-</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p127 ft32">siktiga hållbarhet. Uppdaterade hållbarhets- beräkningar i denna proposition visar att finans- politiken i Sverige fortsatt är långsiktigt hållbar.</P>
<P class="p184 ft17"><SPAN class="ft17">1.1.3</SPAN><SPAN class="ft79">Risken för en svagare utveckling överväger</SPAN></P>
<P class="p185 ft38">Fortsatt stark konsumtionstillväxt bland hus- hållen och en internationell konjunkturuppgång är förutsättningar för en ökad tillväxt de närmaste åren. För båda dessa faktorer finns osäkerhet som innebär att tillväxten kan bli såväl sämre som bättre än vad som nu väntas. Den sammantagna bedömningen är dock att riskerna för en svagare konjunkturutveckling fortsatt dominerar. Risken för en kraftig nedgång av det</P>
<P class="p186 ft4">VODJ<SPAN class="ft90"></SPAN>VRP<SPAN class="ft90"></SPAN>GUDEEDGH<SPAN class="ft90"></SPAN>YlUOGVHNRQRPLQ<SPAN class="ft90"></SPAN>ï<SPAN class="ft90"> </SPAN>bedöms emellertid vara betydligt lägre än vad den har varit de senaste åren.</P>
<P class="p187 ft5">Fortsatt osäker politisk utveckling i euroområdet</P>
<P class="p188 ft32">Den politiska situationen i euroområdet är fortfarande osäker. Även om läget har stabiliserats finns fortsatt en risk för förnyad turbulens på de finansiella marknaderna. Om det politiska stödet för finanspolitiken i krisländerna vacklar kan krishanteringen och reformpolitiken försvåras. Förtroendet för flera länders förmåga att klara sina åtaganden skulle då kunna minska ytterligare. Det relativa lugn som nu råder på de finansiella marknaderna beror därtill till stor del på utfästelser från Europeiska centralbanken om att vid behov genomföra stödköp på obligations- marknaderna. En ytterligare riskfaktor är att många parter är inblandade i krishanteringen i euroområdet, allt från enskilda länders regeringar till institutionella och privata långivare. Att väga samman dessa intressen har visat sig vara svårt och avgörande beslut har många gånger dragit ut på tiden.</P>
<P class="p189 ft39">Osäkerhet kring utvecklingen av finans- och penningpolitiken i USA</P>
<P class="p127 ft38">Även USA står inför stora utmaningar i hanteringen av sina offentliga finanser. Om en överenskommelse om fortsatt finansiering av den federala budgeten inte träffas i tid, kan det leda till finansiell oro. Inriktningen på penning- politiken i USA är också en osäkerhetsfaktor. Försök från den amerikanska centralbanken att förbereda marknaderna på en eventuell ned- dragning av dess köp av statsobligationer har bidragit till en påtaglig ränteuppgång i stora delar</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">10</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p134 ft32">av världen. Det finns en fortsatt risk att de internationella räntorna stiger mer än väntat och att svängningarna på ränte- och valuta- marknaderna ökar. Det skulle slå mot länders möjligheter att låna, framför allt i tillväxt- ekonomierna och i länder med stora bytesbalans- underskott. Stigande räntor riskerar också att leda till stora och snabba valutautflöden med svåröverblickbara effekter på världsekonomin.</P>
<P class="p190 ft5">Starkare internationell konjunkturuppgång möjlig</P>
<P class="p136 ft32">Om förtroendet bland hushåll och företag, särskilt i USA och i Europa, återvänder snabbare än förväntat kan tillväxten bli starkare än i prognosen. I ett sådant scenario kan efterfrågan på svensk export stiga i en högre takt än vad som antas i prognosen. Detta skulle få positiva effekter på <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> genom hushållens konsumtion och företagens investeringar. Även utvecklingen på arbetsmarknaden skulle då bli starkare än i prognosen. Tillväxten i svensk ekonomi skulle påskyndas och resursut- nyttjandet balanseras tidigare än vad som nu antas.</P>
<P class="p191 ft5">Risker omgärdar prognosen för hushållens konsumtion</P>
<P class="p192 ft4">Då hushållens konsumtion bedöms komma att stå för en större del av <NOBR>BNP-tillväxten,</NOBR> jämfört med tidigare konjunkturuppgångar, är prog- nosen särskilt känslig för förändringar i hus- hållens konsumtion.</P>
<P class="p132 ft38">Ett högre internationellt ränteläge skulle få negativa effekter även för svensk ekonomi, dels genom lägre omvärldsefterfrågan, dels via högre finansieringskostnader för framför allt företag och hushåll. En sådan utveckling skulle i sin tur medföra en mer dämpad utveckling av hus- hållens konsumtion och företagens investeringar jämfört med bedömningarna i prognosen. Utöver ett högre ränteläge utgör även hushållens höga skuldsättningsgrad en risk i prognosen för hushållens konsumtion (se fördjupningsrutan Hushållens skuldsättning). Hushållens skulder steg som andel av den disponibla inkomsten snabbt från slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> till 2011. Sedan dess har skuldsättningsgraden legat relativt still, men den höga nivån riskerar att förstärka effekterna av stigande räntor.</P>
<P class="p193 ft32">Bostadsprisernas utveckling utgör också en risk. I prognosen förutsätts bostadspriserna öka, om än i en måttlig takt de närmaste åren. Detta följer bl.a. att ökningen av de disponibla inkomsterna förväntas vara god och att arbets-</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft38">lösheten gradvis minskar. Samtidigt kan bostads- priserna stiga snabbare än vad prognosen förut- sätter. Detta kan i sin tur få till följd att hus- hållens skulder också ökar i en snabbare takt. Därtill ökar snabbt stigande bostadspriser risken för stora bostadsprisfall. En sådan utveckling vore inte önskvärd eftersom en kombination av höga skulder och fallande bostadspriser riskerar att få betydande konsekvenser för den finansiella stabiliteten och den makroekonomiska utveck- lingen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">11</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103136x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft17">Hushållens skuldsättning</P>
<P class="p194 ft38">De svenska hushållens samlade skulder har sedan 2010 legat på en nivå motsvarande omkring 165 procent av deras sammanlagda disponibla inkomst, eller knappt 85 procent av BNP (se diagram 1.2). Ökningstakten av hushållens skulder har minskat de senaste åren, men skuld- nivån är fortsatt hög både utifrån ett historiskt och internationellt perspektiv. Hushållens skuld- sättning är en fråga av stor betydelse för den makroekonomiska utvecklingen och den finan- siella stabiliteten. Skulle hushållen minska sin konsumtion för att ta ned skuldsättningsgraden kan det snabbt få stora effekter på samhälls- ekonomin och tillväxten. Detta eftersom den privata konsumtionen uppgår till omkring halva BNP.</P>
<P class="p195 ft40">Diagram 1.2 Hushållens skuldsättning</P>
<P class="p196 ft42">Procent av disponibel inkomst och procent av BNP</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr17 td46"><P class="p141 ft7">200</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td133"><P class="p197 ft51">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td46"><P class="p141 ft7">180</P></TD>
<TD class="tr7 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td86"><P class="p21 ft86">Skuld / Disponibel inkomst (t.v.)</P></TD>
<TD class="tr7 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td133"><P class="p197 ft7">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td46"><P class="p141 ft7">160</P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td100"><P class="p21 ft51">Skuld / BNP (t.h.)</P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td133"><P class="p197 ft7">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td80"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td80"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td80"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td80"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td31"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td88"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td80"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td80"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td46"><P class="p141 ft7">140</P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td133"><P class="p197 ft7">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td46"><P class="p141 ft7">120</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td133"><P class="p197 ft7">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td46"><P class="p141 ft7">100</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td133"><P class="p197 ft7">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td46"><P class="p141 ft7">80</P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td133"><P class="p197 ft7">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td46"><P class="p141 ft7">60</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td133"><P class="p197 ft7">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td46"><P class="p141 ft7">40</P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td133"><P class="p197 ft7">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td46"><P class="p141 ft7">20</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td133"><P class="p197 ft7">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td46"><P class="p141 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td133"><P class="p197 ft7">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td46"><P class="p30 ft53">1980</P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p30 ft53">1983</P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p30 ft53">1986</P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p30 ft53">1989</P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p30 ft53">1992</P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p30 ft53">1995</P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p30 ft53">1997</P></TD>
<TD class="tr26 td31"><P class="p38 ft53">2000</P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p30 ft51">2003</P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p30 ft53">2006</P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p30 ft53">2009</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p17 ft53">2012</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr0 td134"><P class="p119 ft51">Källa: Statistiska centralbyrån.</P></TD>
<TD class="tr0 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p194 ft38">För att bedöma eventuella risker med hushållens skuldsättning är det viktigt att också beakta deras tillgångssida. Hushållens tillgångar består framför allt av reala tillgångar som småhus och bostadsrättsandelar, samt finansiella tillgångar som aktier och fondandelar (se diagram 1.3). Under våren 2013 beräknades hushållens finansiella tillgångar uppgå till omkring 4 500 miljarder kronor, vilket var mer än dubbelt så mycket som hushållens skulder.</P>
<P class="p198 ft32">Eftersom hushållens reala tillgångar har ökat snabbare än de finansiella sedan mitten av 1990- talet, framför allt på grund av att bostäder utgör en allt större andel av hushållens samlade tillgångar. Detta har inneburit att hushållen blivit mer känsliga för variationer i bostadspriser. Det är mot den bakgrunden rimligt att hushållens</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p151 ft4">framtida konsumtion i högre utsträckning än tidigare påverkas av fluktuationer i bostads- priserna. De svenska hushållens nettoförmögen- het har alltså ökat samtidigt som riskerna för ekonomin, exempelvis i form av priskänslighet också har ökat.</P>
<P class="p135 ft40">Diagram 1.3 Hushållens tillgångar</P>
<P class="p199 ft42">Procent av disponibel inkomst</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr17 td135"></TD>
<TD class="tr17 td136"><P class="p30 ft51">700</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td137"><P class="p200 ft7">Totala tillgångar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td135"></TD>
<TD class="tr31 td136"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td135"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td136"><P class="p30 ft51">600</P></TD>
<TD class="tr26 td137"><P class="p200 ft53">Reala tillgångar och bostadsrätter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td135"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td137"><P class="p200 ft7">Aktier och fondandelar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td135"></TD>
<TD class="tr4 td136"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td135"></TD>
<TD class="tr26 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td137"><P class="p200 ft53">Övriga finansiella tillgångar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td135"></TD>
<TD class="tr21 td136"><P class="p30 ft51">500</P></TD>
<TD class="tr21 td137"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td135"></TD>
<TD class="tr32 td136"><P class="p30 ft51">400</P></TD>
<TD class="tr32 td137"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td135"></TD>
<TD class="tr33 td136"><P class="p30 ft51">300</P></TD>
<TD class="tr33 td137"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td135"></TD>
<TD class="tr32 td136"><P class="p30 ft51">200</P></TD>
<TD class="tr32 td137"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td135"></TD>
<TD class="tr32 td136"><P class="p30 ft51">100</P></TD>
<TD class="tr32 td137"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td135"></TD>
<TD class="tr32 td136"><P class="p30 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr32 td137"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td135"></TD>
<TD class="tr26 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td137"><P class="p19 ft51">1980 1983 1986 1988 1991 1993 1996 1999 2001 2004 2006 2009 2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p201 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p202 ft14">Regeringens åtgärder</P>
<P class="p203 ft4">Den höga skuldsättningen manar till fortsatt uppmärksamhet och regeringen och berörda myndigheter har redan vidtagit flera åtgärder för att minska riskerna med den höga skuldsätt- ningen. Finansinspektionen införde hösten 2010 en rekommendation till bankerna om ett bolånetak för att förhindra alltför hög belåning av hushållens bostäder. Taket anger att belåningen inte bör uppgå till mer än 85 procent av priset.</P>
<P class="p133 ft5">Högre kapitalkrav och riskviktsgolv för bolån</P>
<P class="p204 ft4">Kapitalkraven för bankerna kommer att höjas för att öka bankernas motståndskraft mot framtida finansiella kriser. Kraven på de stora bankerna ska vara högre än de minimikrav som föreskrivs i EU:s nya kapitaltäckningsregelverk på grund av Sveriges utsatthet med en stor bank- sektor.</P>
<P class="p205 ft32">Finansinspektionen har även infört ett golv för bankernas riskvikter på sina bolån. Riskvikter används för att beräkna det kapital som en bank behöver hålla för varje enskilt bostadslån. Golvet innebär att de svenska bankerna behöver hålla mer kapital för sina bolån och att riskvikterna</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103137x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p88 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p206 ft34">hamnar närmare motsvarande krav i övriga EU- länder.</P>
<P class="p207 ft5">En sundare amorteringskultur</P>
<P class="p208 ft32">I syfte att uppmuntra en sund amorteringskultur har Finansinspektionen fått i uppdrag att pröva förutsättningarna för en lämplig reglering så att bolåneinstituten lämnar förslag till en individuellt anpassad amorteringsplan till nya och befintliga bolånekunder som ökar sina lån. Finansinspektionen ska återkomma till regerin- gen i denna fråga under hösten 2013.</P>
<P class="p209 ft5">Åtgärderna har haft effekt</P>
<P class="p210 ft38">Mycket tyder på att de vidtagna åtgärderna har bidragit till att dämpa den tidigare snabba ökningen i kreditgivningen till hushållen. Finansinspektionens bolåneundersökning från 2013 visar att belåningsgraderna minskat för första gången på tio år. Andelen hushåll med nya lån över 85 procent av bostadens marknadsvärde har halverats sedan 2009. Endast 11 procent av hushållen tar nya lån över det s.k. bolånetaket.</P>
<P class="p211 ft38">Finansinspektionens undersökning visar också att hushåll med belåning över bolånetaket amorterar och att nio av tio hushåll amorterar på lån över 75 procent av bostadens marknadsvärde. Utifrån stresstester drar Finansinspektionen slutsatsen att de flesta hushåll som tagit ett nytt bolån har god återbetalningsförmåga och är motståndskraftiga mot ränteuppgångar.</P>
<P class="p212 ft4">Effekten av åtgärderna visar sig även i att den årliga kredittillväxten har sjunkit från nivåer på över 10 procent årligen <NOBR>2000–2010</NOBR> till under 5 procent de senaste åren.</P>
<P class="p213 ft32">Regeringen följer fortsatt noga utvecklingen av hushållens skuldsättning och har beredskap att vidta ytterligare åtgärder om indikatorer visar att skuldsättningen ökar på ett sätt som förstärker riskerna för obalanser i ekonomin.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">13</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p214 ft4"><SPAN class="ft37">1.2</SPAN><SPAN class="ft78">Finanspolitikens övergripande </SPAN>lingen för att ge aktiva insatser till långtidsar-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p215 ft37">inriktning</P>
<P class="p194 ft38">Sverige har klarat den internationella ekonomiska nedgången bättre än de flesta andra länder. Sverige har som ett av få länder, under hela lågkonjunkturen, kunnat stötta syssel- sättningen och genomföra reformer för fler i arbete, tillväxtinvesteringar och välfärdssats- ningar. Regeringens politik har varit framgångs- rik. Kraftfulla åtgärder för att dämpa effekterna av lågkonjunkturen har förenats med ett tydligt fokus på strukturellt riktiga åtgärder för högre varaktig sysselsättning, förbättrade tillväxtvillkor för företagen och åtgärder som förbättrar väl- färden och håller samman samhället. Samtidigt har långsiktigt hållbara offentliga finanser upp- rätthållits.</P>
<P class="p216 ft5">Läget motiverar en finanspolitik som stödjer tillväxt och sysselsättning</P>
<P class="p123 ft38">Arbetslösheten steg kraftigt i samband med finanskrisen och bedöms ligga kvar på höga nivåer också de närmaste åren. Trots att svensk ekonomi drabbades hårt av finanskrisen och den därpå följande skuldkrisen, har sysselsättningen utvecklas bättre än i många andra länder. Den fortsatta internationella lågkonjunkturen gör dock att det tar lång tid innan arbetslösheten minskar påtagligt. Även om <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> väntas ta fart 2014 kommer det att finnas gott om lediga resurser i svensk ekonomi under flera år framöver. Mot slutet av prognosperioden kommer Sverige att ha gått igenom en lågkonjunktur som varat i minst nio år, vilket är längre än den tid som <NOBR>1990-talskrisen</NOBR> varade. En så lång period av låg efterfrågan på arbetskraft ökar riskerna för att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Detta visas av att det framför allt är längre arbetslöshetstider som drivit upp- gången i arbetslösheten, snarare än ett ökat inflöde i arbetslöshet.</P>
<P class="p124 ft38">Utrymmet för en ytterligare expansiv penningpolitik är begränsat eftersom reporäntan ligger på en låg nivå. Det är därför lämpligt att finanspolitiken tar ett större ansvar i detta läge.</P>
<P class="p126 ft32">Finanspolitiken 2014 bör därför, inom ramen för överskottsmålet och utgiftstaket, stödja ekonomin och förhindra att arbetslösheten biter sig fast. Det är viktigt med aktiva insatser för att motverka långtidsarbetslösheten. Regeringen har avsatt omfattande resurser till Arbetsförmed-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p23 ft4">betslösa.</P>
<P class="p217 ft4">Riskerna för en allvarlig global nedgång är betydligt mindre än för ett par år sedan. Men riskerna för en sämre ekonomisk utveckling än i prognosen är fortsatt större än chanserna till en bättre utveckling. Läget på de finansiella marknaderna är fundamentalt bättre, men riskerna kvarstår för att turbulens åter ska uppstå. Utvecklingen av hushållens skuld- sättning utgör vidare en risk för makro- ekonomisk stabilitet och finanspolitiken ska inte bidra till en ohållbar skulduppbyggnad. Dessa risker måste beaktas när behovet av säker- hetsmarginaler bedöms.</P>
<P class="p135 ft5">Budgetutrymme 2014</P>
<P class="p127 ft38">Att överskottsmålet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel innebär att det finansiella sparandet i offentlig sektor bör ligga under målnivån på 1 procent av BNP när resursutnyttjandet är lågt (se fördjupningsrutan Finanspolitiken och överskottsmålet). Över- skottsmålet stödjer därigenom en finanspolitik som motverkar stora konjunktursvängningar och inte verkar procykliskt. Sparandet i den offentliga sektorn behöver för att bidra till ett stabilt och högt resursutnyttjande variera över konjunkturcykeln.</P>
<P class="p218 ft4">De indikatorer som används för att följa upp överskottsmålet pekar på att det finansiella sparandet för närvarande ligger under den målsatta nivån men att det finansiella sparandet stärks över tid.</P>
<P class="p128 ft38">Samtidigt som det finns behov av att finanspolitiken stödjer tillväxten i ekonomin, finns det även fortsättningsvis behov av utrym- me för att kunna vidta åtgärder vid en ny kraftigt fördjupad konjunkturnedgång eller förnyad finansiell oro. Att det finns ett stort förtroende för Sveriges offentliga finanser ger utrymme för att 2014 bedriva en finanspolitik som stödjer arbetsmarknaden. Låg och sjunkande offentlig skuldsättning, inte minst i ett internationellt perspektiv, och god långsiktig offentligfinansiell hållbarhet ger denna starka position.</P>
<P class="p219 ft32">Utrymmet för att vidta åtgärder för att stödja sysselsättningen begränsas av att sparandet ska återvända till den målsatta nivån när resursut- nyttjandet går mot balans. Jämfört med bedöm- ningen i 2013 års ekonomiska vårproposition är det finansiella sparandet i de offentliga finan- serna något lägre ett par år fram i tiden. Detta</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p192 ft4">innebär att riskerna med att använda en del av budgetutrymmet tidigare under perioden har ökat, men detta måste vägas mot risken att den höga arbetslösheten permanentas om inte finanspolitiken agerar.</P>
<P class="p220 ft34">Regeringen bedömer mot denna bakgrund att ett budgetutrymme för 2014 motsvarande drygt 24 miljarder kronor är väl avvägt.</P>
<P class="p221 ft5">Stor återhållsamhet krävs de närmaste åren</P>
<P class="p134 ft32">För att bevara det starka förtroendet för finans- politiken är det viktigt att det finansiella sparandet, vid ett balanserat resursutnyttjande, visar ett överskott om 1 procent av BNP. Överskott i de offentliga finanserna behövs för att kraftfulla åtgärder ska kunna vidtas om svensk ekonomi åter utsätts för stora störningar. Det behövs också som en buffert för att hantera andra risker, inte minst de som följer av Sveriges stora banksektor. Takten i återgången till 1 procent bör, i enlighet med det finanspolitiska ramverket, anpassas efter läget på arbetsmark- naden och utvecklingen av resursutnyttjandet. Förutsatt att det finns förtroende för de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet bör finanspolitiken inte vara åtstramande så länge arbetslösheten är hög och resursutnyttjandet lågt. En allt för snabb återgång till överskott riskerar leda till att en försämrad utveckling på arbetsmarknaden som följd. När de lediga resurserna i ekonomin minskar bör det finansiella sparandet gradvis stärkas. Det är rimligt att återvända till ett sparande om 1 procent av BNP först när resursutnyttjandet närmat sig balans för att därigenom säkra en stabil tillväxt och lägre arbetslöshet. Enligt nuvarande prognos förväntas det finansiella sparandet vara 1,1 procent 2017.</P>
<P class="p222 ft38">För att ett överskott om 1 procent av BNP ska uppnås när resursutnyttjandet är balanserat krävs en stor återhållsamhet i finanspolitiken framöver. Budgetutrymmet bedöms vara mycket begränsat de närmaste åren. Det innebär att nya reformer i högre utsträckning än tidigare kommer att kräva finansiering. Det handlar exempelvis om åtgärder som säkrar skatte- systemets effektivitet och legitimitet samt åtgärder som motverkar samhällsekonomisk ineffektivitet. Det är också viktigt med stram utgiftsgranskning och god utgiftskontroll.</P>
<P class="p122 ft5">Finanspolitikens sammansättning</P>
<P class="p136 ft87">Fokus för finanspolitiken i denna proposition är att stödja ekonomin och det är därför viktigt att</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft62">prioritera åtgärder som är effektiva både vad gäller att stabilisera konjunkturläget och att möta de långsiktiga tillväxtutmaningarna. Fokus bör därför ligga på strukturellt riktiga permanenta åtgärder. En av de viktigaste lär- domarna från de senaste åren, både i Sverige och i andra länder, är vikten av att politiken även vid en ekonomisk nedgång fokuserar på strukturellt riktiga reformer för varaktigt högre syssel- sättning och tillväxt. Därigenom stärks de lång- siktiga tillväxtförutsättningarna samtidigt som ekonomin stöttas på kort sikt.</P>
<P class="p224 ft62">Den möjliga sammansättningen av åtgärder påverkas även i hög grad av att utrymmet för utgiftsökningar i förhållande till utgiftstaket är mycket litet 2014 och 2015. Budgeterings- marginalen under utgiftstaket för <NOBR>2013–2015</NOBR> ligger i linje med regeringens riktlinjer för hur stora marginaler som behövs för att hantera den osäkerhet som finns i utgiftsutvecklingen. Emel- lertid finns det inget ytterligare utrymme i förhållande till säkerhetsmarginalen 2014 och 2015. Det innebär att det för 2014 och 2015 inte går att genomföra annat än mindre reformer på utgiftssidan utan att det görs motsvarande utgiftsminskningar. Sedan den första bedöm- ningen av utgiftstakets nivå för 2014 i 2010 års ekonomiska vårproposition har huvuddelen, 38 miljarder kronor, av det tillgängliga utrymmet i förhållande till utgiftstaket tagits i anspråk för utgiftsreformer, exempelvis stora satsningar på forskning och utveckling samt infrastruktur för att motverka krisen och skjuta in energi i ekonomin. Därtill har ökade utgifter i trans- fereringssystemen i förhållande till prognosen, framför allt i sjukförsäkringen, tagit ca 16 miljarder kronor i anspråk. Detta innebär att huvuddelen av satsningarna för att stötta tillväxt och jobb bör ligga på inkomstsidan för att värna utgiftstaket och säkerhetsmarginalerna under taket.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">15</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103140x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft17">Överskottsmålet och utgiftstaket</P>
<P class="p194 ft32">Det finanspolitiska ramverket, som bl.a. omfattar överskottsmål och utgiftstak, är ett instrument som säkerställer att finanspolitiken är långsiktigt hållbar och transparent. Vissa av principerna regleras av lag, medan andra utgår från den praxis som gradvis utvecklats sedan den offentligfinansiella krisen på <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p201 ft5">Överskottsmålet</P>
<P class="p225 ft38">Överskottsmålet anger att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Att målet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Kon- junkturcykelns längd varierar, varför uppfölj- ningen av överskottsmålet inte sker mot en fastslagen tidsperiod. Om sparandet skulle vara 1 procent av BNP varje enskilt år, eller under en förbestämd tidsperiod, skulle finanspolitiken riskera att behöva stramas åt även vid ett svagt konjunkturläge. Finanspolitiken skulle då förstärka konjunktursvängningarna i stället för att dämpa dem. Vid utformningen av finans- politiken är det nödvändigt att ta hänsyn till konjunkturläget. Det innebär att det måste göras en åtskillnad mellan att uppfylla överskottsmålet och att uppnå den målsatta nivån på sparandet om 1 procent av BNP.</P>
<P class="p226 ft38">Regeringen har i skrivelsen Ramverk för finanspolitiken lagt fast ett antal principer för hur en aktiv stabiliseringspolitik bör bedrivas för att vara förenlig med överskottsmålet. Enligt dessa principer kan regeringen temporärt avvika från den målsatta nivån av stabiliseringspolitiska skäl, förutsatt att förtroendet för finanspolitiken upprätthålls (skr. 2010/11:79).</P>
<P class="p227 ft38">För att överskottsmålet ska fungera som ankare för finanspolitiken är det också viktigt att etablera en trovärdig bana tillbaka till den målsatta nivån vid avvikelser. Det finns därför ett antal principer som regeringen tillämpar för hur avvikelser från den målsatta nivån bör hanteras. Dessa tar sin utgångspunkt i framför allt avvikelsens storlek och konjunkturläget. Om det finansiella sparandet bedöms ligga varaktigt under den målsatta nivån i ett läge med lågt resursutnyttjande är huvudprincipen att sparandet bör stärkas i en takt som inte äventyrar tillväxten. Denna princip gäller under</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p151 ft34">förutsättning att det finns förtroende för finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.</P>
<P class="p228 ft32">Den lågkonjunktur som Sverige befinner sig i sedan 2008 förväntas bli mycket utdragen. För att illustrera detta kan en jämförelse göras med utvecklingen under början av <NOBR>1990-talet</NOBR> (se diagram 1.4). Nedgången i resursutnyttjandet var ungefär lika stor i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> som 2008 och 2009. Även om tillväxten återhämtade sig relativt snabbt 2010 och 2011 har den inter- nationella konjunkturavmattningen de senaste åren medfört ett minskat resursutnyttjande. Låg- konjunkturen förväntas nu pågå längre än 1990- talskrisen.</P>
<P class="p229 ft40">Diagram 1.4 <NOBR>BNP-gap</NOBR> och finansiellt sparande i offentlig sektor</P>
<P class="p196 ft42">Procent av BNP</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr17 td31"><P class="p230 ft7">6</P></TD>
<TD class="tr17 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td31"><P class="p230 ft7">4</P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td31"><P class="p230 ft7">2</P></TD>
<TD class="tr30 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td31"><P class="p230 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td31"><P class="p230 ft7"><NOBR>-2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td31"><P class="p230 ft7"><NOBR>-4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr30 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td31"><P class="p230 ft7"><NOBR>-6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td31"><P class="p230 ft7"><NOBR>-8</NOBR></P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td138"><P class="p68 ft86"><NOBR>BNP-gap</NOBR></P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td31"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td46"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td124"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td124"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td46"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td124"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p230 ft51"><NOBR>-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td140"><P class="p68 ft47">Finansiellt sparande</P></TD>
<TD class="tr6 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td31"><P class="p230 ft51"><NOBR>-12</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td31"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p231 ft51"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:7px;" class="p231 ft51"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:8px;margin-top:4px;margin-right:-15px;margin-bottom:3px;" class="p231 ft51"><![endif]>1980</P></TD>
<TD class="tr3 td46"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:24px;margin-top:0px;margin-right:-31px;margin-bottom:0px;" class="p231 ft51"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:17px;margin-top:0px;margin-right:-24px;margin-bottom:7px;" class="p231 ft51"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:20px;margin-top:4px;margin-right:-27px;margin-bottom:3px;" class="p231 ft51"><![endif]>1985</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:25px;margin-top:0px;margin-right:-32px;margin-bottom:0px;" class="p231 ft51"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:18px;margin-top:0px;margin-right:-25px;margin-bottom:7px;" class="p231 ft51"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:21px;margin-top:4px;margin-right:-28px;margin-bottom:3px;" class="p231 ft51"><![endif]>1990</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:25px;margin-top:0px;margin-right:-32px;margin-bottom:0px;" class="p231 ft51"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:18px;margin-top:0px;margin-right:-25px;margin-bottom:7px;" class="p231 ft51"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:21px;margin-top:4px;margin-right:-28px;margin-bottom:3px;" class="p231 ft51"><![endif]>1995</P></TD>
<TD class="tr3 td46"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:24px;margin-top:0px;margin-right:-31px;margin-bottom:0px;" class="p231 ft51"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:17px;margin-top:0px;margin-right:-24px;margin-bottom:7px;" class="p231 ft51"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:20px;margin-top:4px;margin-right:-27px;margin-bottom:3px;" class="p231 ft51"><![endif]>2000</P></TD>
<TD class="tr3 td138"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:28px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p232 ft51"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:41px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:-13px;" class="p232 ft51"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:35px;margin-top:-7px;margin-right:-22px;margin-bottom:-6px;" class="p232 ft51"><![endif]>2005</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:8px;margin-bottom:0px;" class="p232 ft51"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:18px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:-13px;" class="p232 ft51"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:12px;margin-top:-7px;margin-right:1px;margin-bottom:-6px;" class="p232 ft51"><![endif]>2010</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p231 ft51"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p231 ft51"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p231 ft51"><![endif]>2015</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft7">Källor: Statiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p233 ft38">Trots ett lågt resursutnyttjande är det offentligfinansiella läget i dag betydligt bättre än under början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Detta har möjliggjort en finanspolitik som dämpar krisens effekter. Eftersom förtroendet för den svenska finanspolitiken är mycket starkt finns vidare möjlighet att, i enlighet med det finanspolitiska ramverket, ta hänsyn till konjunkturläget när det gäller hur snabbt sparandet ska återföras till den målsatta nivån. Återgången till överskott kan därför tillåtas ske i en takt som anpassas till hur resursutnyttjandet utvecklas och som inte äventyrar tillväxten. Den förda finanspolitiken, där sparandet når den målsatta nivån först mot slutet av prognosperioden, är därmed förenlig med överskottsmålet och ramverket för finans- politiken.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103141x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft5">Utgiftstaket</P>
<P class="p225 ft38">Utgiftstaket är ett centralt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket anger den maximala nivå som de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de s.k. takbegränsade utgifterna, kan uppgå till. De takbegränsade utgifterna består av större delen av utgifterna i staten och ålderspensions- systemet, och utgör tillsammans med utgifterna i kommuner och landsting i det närmaste de totala utgifterna för den offentliga sektorn.</P>
<P class="p234 ft38">En av lärdomarna från krisen i början av 1990- talet var att budgetprocessens utformning har avgörande betydelse för budgetutfallet. Med reformeringen av den statliga budgetprocessen under mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> gick Sverige från en av de svagaste till en av de stramaste budget- processerna i Europa. Budgetprocessen har sedan dess haft ett brett parlamentariskt stöd. Enligt budgetlagen (2011:203) är det obligatoriskt för regeringen att föreslå utgiftstak för det tredje tillkommande året. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen för budget- processen i termer av totala utgifter. Från det att taket fastställs för det tredje tillkommande året till dess att det året passerat, understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Detta medelfristiga perspektiv minskar risken för att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas risken för en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida.</P>
<P class="p235 ft38">En viktig uppgift för utgiftstaket är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara finanser. Tillsammans med över- skottsmålet är utgiftstaket styrande för det totala skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.</P>
<P class="p236 ft38">Utgiftstakets nivå fastställs i nominella termer och ändras normalt inte. Samtidigt är det normalt att bedömningen av de takbegränsade utgifterna förändras över tiden eftersom det är svårt att förutse utgiftsutvecklingen flera år framåt i tiden. Därför finnas det en buffert av obudgeterat utrymme under utgiftstaket så att de faktiska utgifterna kan fluktuera utan att det kräver åtgärder från regeringens sida. Detta obudgeterade utrymme mellan utgiftstaket och</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft38">de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen och ska i första hand fungera som en buffert om utgifterna på grund av konjunkturutvecklingen skulle utveck- las på ett annat sätt än beräknat. Riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta storlek, den s.k. säkerhetsmarginalen, är regeringens bedömning av hur stor budgeteringsmarginalen minst behöver vara för att hantera osäkerheten till följd av konjunkturutvecklingen.<SPAN class="ft92">1</SPAN></P>
<P class="p237 ft94"><SPAN class="ft93">1 </SPAN>Enligt regeringens riktlinje bör budgeteringsmarginalen uppgå till minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna innevarande år t (2013), minst 1,5 procent år t+1 (2014) och minst 2 procent år t+2 (2015). Den nödvändiga bufferten för t+3 (2016) och för t+4 (2017) bedöms till minst 3 procent av de takbegränsade utgifterna. I miljarder kronor motsvarar det 11 för 2013, 16 för 2014, 22 för 2015, 34 för 2016 och 35 för 2017, givet den aktuella beräkningen av de takbegränsade utgifterna.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103142x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p238 ft17"><SPAN class="ft17">1.2.1</SPAN><SPAN class="ft95">Utgiftstakets nivå 2016 och 2017</SPAN></P>
<P class="p239 ft4">Utgiftstaket sätter en övre gräns för hur höga utgifterna får bli varje enskilt år. Genom utgiftstaket ges riksdagen och regeringen förbättrade möjligheter till nödvändig kontroll och styrning av utgifterna. Utgiftstaket tydlig- gör även behovet av prioriteringar mellan ut- gifter och förebygger en utveckling där skatte- uttaget måste höjas till följd av bristfällig utgifts- kontroll.</P>
<P class="p240 ft38">Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen lämna förslag till utgiftstak för det tredje till- kommande året. I enlighet med budgetlagen lämnas i denna proposition ett förslag till utgiftstak för 2016. Regeringen kvarstår vid bedömningen i 2013 års ekonomiska vår- proposition om att utgiftstakets nivå 2016 bör öka med 40 miljarder kronor jämfört med 2015. Eftersom förslaget till beslut baseras på prognoser långt fram i tiden kan förutsätt- ningarna förändras och finanspolitiken komma att behöva axla ett större ansvar än vad som bedömdes vara nödvändigt när beslutet om utgiftstakets nivå fattades. Osäkerheten om utvecklingen de kommande åren är fortsatt stor och riskerna för en negativ utveckling överväger. Det är därför angeläget att det finns möjligheter att vidta kraftfulla åtgärder på budgetens utgifts- sida för att stödja den ekonomiska utvecklingen, om ett sådant behov skulle uppstå. Budgeteringsmarginalen för 2016, dvs. skillnaden mellan utgiftstaket och de prognostiserade takbegränsade utgifterna, är därför större än regeringens riktlinje för hur stor säkerhetsmarginal som bör finnas för att hantera den automatiska förändringen av de takbegränsade utgifterna vid en större chock.</P>
<P class="p241 ft38">Regeringen bedömde i 2013 års ekonomiska vårproposition att utgiftstaket borde öka med 30 miljarder kronor mellan 2016 och 2017, vilket ungefär motsvarar den genomsnittliga årliga ökningstakten sedan utgiftstaket infördes 1997. Denna bedömning är fortsatt rimlig. Bud- geteringsmarginalen för 2017 är då tillräckligt stor för att kunna hantera osäkerheter till följd av konjunkturutvecklingen, samtidigt som nivån på utgiftstaket minskar som andel av potentiell BNP, vilket stödjer en förstärkning av de offentliga finanserna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p107 ft40">Tabell 1.5 Utgiftstak <NOBR>2013–2017</NOBR></P>
<P class="p242 ft42">Miljarder kronor om inget annat anges</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p38 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p35 ft7">2014</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p35 ft7">2015</P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p38 ft7">2016</P></TD>
<TD class="tr19 td105"><P class="p142 ft7">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p139 ft7">Regeringens förslag till</P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td105"><P class="p22 ft10">1 196<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p139 ft10">utgiftstak</P></TD>
<TD class="tr2 td96"><P class="p30 ft10">1 095</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p30 ft10">1 107</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p30 ft10">1 127</P></TD>
<TD class="tr2 td123"><P class="p30 ft10">1 167</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p139 ft10">Utgiftstak,</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td7"><P class="p139 ft67">procent av potentiell</P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p139 ft10">BNP</P></TD>
<TD class="tr2 td96"><P class="p30 ft10">29,1</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p30 ft10">28,5</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p38 ft10">28,0</P></TD>
<TD class="tr2 td123"><P class="p30 ft10">27,9</P></TD>
<TD class="tr2 td105"><P class="p22 ft10">27,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p139 ft7">Takbegränsade utgifter</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p30 ft10">1 066</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p30 ft10">1 091</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p38 ft10">1 105</P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft10">1 124</P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p22 ft10">1 156</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p139 ft10">Budgeteringsmarginal</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p30 ft10">29</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p30 ft10">16</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p30 ft10">22</P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft10">43</P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p22 ft10">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p139 ft7">Budgeteringsmarginal,</P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td7"><P class="p139 ft67">procent av</P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p139 ft96">takbegränsade utgifter</P></TD>
<TD class="tr2 td96"><P class="p30 ft10">2,7</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p30 ft10">1,5</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p30 ft10">2,0</P></TD>
<TD class="tr2 td123"><P class="p30 ft10">3,9</P></TD>
<TD class="tr2 td105"><P class="p22 ft10">3,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p139 ft7">Budgeteringsmarginal,</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p139 ft10">procent av BNP</P></TD>
<TD class="tr2 td96"><P class="p30 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p30 ft10">0,4</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p30 ft10">0,6</P></TD>
<TD class="tr2 td123"><P class="p30 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr2 td105"><P class="p22 ft10">0,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p139 ft10">Strukturellt sparande</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p139 ft10">offentlig sektor,</P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p139 ft10">procent av BNP</P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p30 ft10">0,5</P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p30 ft10">0,2</P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p30 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p30 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p22 ft10">1,2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft53"><SPAN class="ft97">1 </SPAN>Regeringen lämnar en bedömning av utgiftstakets nivå för 2017 i denna proposition.</P>
<P class="p244 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p245 ft37"><SPAN class="ft37">1.3</SPAN><SPAN class="ft78">Åtgärder som stödjer tillväxt i ekonomin och ökar den varaktiga sysselsättningen</SPAN></P>
<P class="p246 ft38">Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är full sysselsättning. Sysselsättningen föll i samband med finanskrisen 2008, men har ökat sedan slutet av 2009 och är i dag högre än vid finanskrisens utbrott. Samtidigt har arbets- kraftsdeltagandet ökat starkt och ligger nu på samma nivå som före finanskrisen. Utvecklingen har även varit god sedan regeringen tillträdde 2006. Sysselsättningen har under denna period ökat med över 200 000 personer och andelen sysselsatta utvecklats bättre än vad som kan för- klaras av demografin och konjunkturläget. Detta indikerar att regeringens politik har förbättrat arbetsmarknadens funktionssätt.</P>
<P class="p101 ft38">Arbetslösheten bedöms ligga kvar på en hög nivå 2014, även om det finns indikationer på att uppgången i såväl arbetslösheten som långtids- arbetslösheten planat ut. Det dröjer till slutet av 2015 innan läget på arbetsmarknaden tydligt förbättras. Den höga arbetslösheten är en följd av att krisen medfört dämpad efterfrågan på arbetskraft samtidigt som arbetskraftsutbudet har ökat. Att fler söker sig till arbetskraften bidrar till högre sysselsättning på sikt, även om arbetslösheten temporärt blir högre. Den utdragna lågkonjunkturen har medfört att långtidsarbetslösheten har ökat och vissa</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p47 ft38">grupper, som unga, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning, har fått det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Därmed riskerar den svaga konjunkturutvecklingen att förstärka vissa strukturella problem på arbets- marknaden och tillfällig arbetslöshet övergå i långvarigt utanförskap.</P>
<P class="p247 ft4">Givet det svaga efterfrågeläget bör finans- politiken under de närmaste åren bidra till att stimulera arbetskraftsefterfrågan och minska låg- konjunkturens varaktiga effekter på arbetsmark- naden. Det är också viktigt att företagen vill och kan anställa.</P>
<P class="p248 ft32">Det är fortsatt angeläget med utbuds- stimulerande åtgärder för att få fler att delta på arbetsmarknaden och öka sitt arbetsutbud. Detta måste kombineras med åtgärder som stimulerar efterfrågan på arbetskraft för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och som har svårt att hitta ett arbete till rådande lönestruktur. Även åtgärder som förbättrar matchningen är angelägna.</P>
<P class="p249 ft38">De åtgärder som föreslås i denna proposition fokuserar därför på åtgärder som ökar syssel- sättningen redan på kort sikt, samtidigt som drivkrafterna till arbete stärks varaktigt. Regeringen fortsätter även arbetet med att stärka jobbchanserna för unga, långtidsarbetslösa och de som av andra skäl har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p94 ft4">En utgångspunkt för regeringens reform- arbete för att förbättra arbetsmarknadens funk- tionssätt är att arbetsmarknaden ska bli mer inkluderande och flexibel. I detta arbete har arbetsmarknadens parter en central roll och ett omfattande arbete har därför bedrivits inom ramen för de s.k. trepartssamtalen (se fördjup- ningsrutan Trepartssamtal för en bättre fun- gerande arbetsmarknad).</P>
<P class="p250 ft4">Även arbetsförmedling fyller en viktig funktion och regeringen anser att det är viktigt att arbetsförmedlingen på bästa sätt bidrar till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, bl.a. genom en förbättrad matchning. Regeringen avser därför att göra en bred översyn av Arbetsförmedlingen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p251 ft38">Det är därför motiverat att stödja tillväxten genom att ytterligare stärka hushållens ekonomi. Fortsatta förstärkningar till hushållen är ett viktigt komplement till den ökade offentliga konsumtionen och de ökade offentliga inves- teringarna som genomförts under krisen.</P>
<P class="p120 ft38">Samtidigt är det viktigt att fortsätta arbetet med att stärka arbetsutbudet eftersom det är utbudet som långsiktigt bestämmer syssel- sättningen. För många lönar det sig fortfarande inte tillräckligt att gå från utanförskap till arbete. En central del i regeringens politik för att var- aktigt höja arbetsutbudet är jobbskatteavdraget.</P>
<P class="p120 ft38">Den statliga inkomstskatten bidrar till att finansiera välfärden och till en jämnare inkomst- fördelning. Men samtidigt minskar den driv- krafterna för att utbilda sig, ta på sig mer ansvar samt öka sin arbetstid. Regeringen anser därför att för många i dag betalar statlig inkomstskatt.</P>
<P class="p252 ft38">Många pensionärer har små ekonomiska mar- ginaler. För att förbättra ekonomin för dem har regeringen vid fyra tillfällen, 2009, 2010, 2011 och 2013, sänkt skatten för personer som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år. Den samlade sänkningen, räknat vid respektive års ikraft- trädande, motsvarar 13,95 miljarder kronor.</P>
<P class="p253 ft14">Regeringens åtgärder</P>
<P class="p254 ft5">Förstärkt jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt</P>
<P class="p251 ft32">För att stödja tillväxten i ekonomin och öka den varaktiga sysselsättningen föreslår regeringen en ytterligare förstärkning av jobbskatteavdraget och en höjning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Förslagen är motiverade både ur ett stabiliseringspolitiskt och strukturellt perspektiv.</P>
<P class="p255 ft38">Mellan 2006 och 2012 har jobbskatteavdraget tydligt bidragit till hushållens ökade disponibla inkomster. För att ytterligare stärka hushållens ekonomi och på så vis stödja tillväxten och sysselsättningen och samtidigt stärka drivkraf- terna till arbete, föreslås i denna proposition att jobbskatteavdraget förstärks med 12 miljarder kronor. Förslaget innebär att en sjuksköterska i genomsnitt får sin skatt sänkt med ytterligare ca</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p47 ft4"><SPAN class="ft17">1.3.1</SPAN><SPAN class="ft79">Stärkt ekonomi för hushållen stöttar </SPAN>330 kronor per månad. Det samlade jobbskatte-</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p215 ft17">tillväxt och jobb</P>
<P class="p256 ft32">Den utdragna lågkonjunkturen riskerar medföra att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p47 ft34">avdraget innebär en total skattelättnad om ca 2 200 kronor per månad eller 26 200 kronor per år för samma person.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p23 ft4">19</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103144x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p257 ft38">Det är även viktigt att skattesystemet är utformat så att det lönar sig för personer att genomgå en högre utbildning eller att vidare- utbilda sig inom arbetslivet. Sänkta marginal- skatter i form av sänkt statlig inkomstskatt leder till att utbildning lönar sig bättre och bidrar därmed till ökad produktivitet. Sänkta marginal- skatter stimulerar också entreprenörskap. Med hänsyn härtill bör en sänkning även ske av den statliga inkomstskatten. Sänkningen inriktas mot den nedre delen av den statliga inkomst- skatteskalan för att öka drivkrafterna till större arbetssatsningar och högre produktivitet för så stora grupper av sysselsatta som möjligt.</P>
<P class="p97 ft38">I denna proposition föreslås en höjning av brytpunkten för uttag av statlig inkomstskatt från 433 900 kronor per år, vilket motsvarar en månadslön om 36 150 kronor, till 449 000 kro- nor per år, dvs. en månadslön om 37 400 kronor. Detta innebär att ytterligare ca 110 000 personer slipper betala statlig inkomstskatt och bedöms öka arbetade timmar med motsvarande 4 000 helårsarbetskrafter.</P>
<P class="p258 ft38">Ett förstärkt jobbskatteavdrag och minskat uttag av statlig inkomstskatt leder till lägre genomsnitts- och marginalskatt för vissa in- komstgrupper, men påverkar inte den högsta marginalskatten. De föreslagna skattesänknin- garna bör av förenklingsskäl och administrativa skäl även kombineras med en sänkning av den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta.</P>
<P class="p240 ft38">Regeringen gör bedömningen att existerande jobbskatteavdrag på sikt leder till 106 000 fler sysselsatta bland de under 65 år. Samtidigt väljer de som redan i dag är sysselsatta att arbeta fler timmar till följd av jobbskatteavdraget. De totalt arbetade timmarna ökar med motsvarande 120 000 helårsarbetskrafter. Den nu föreslagna förstärkningen beräknas på sikt leda till en ytterligare ökning av antalet sysselsatta med ca 13 000 och totalt sett en ökning av antalet arbetade timmar med motsvarande ca 16 000 helårsarbetskrafter.</P>
<P class="p135 ft5">Sänkt skatt för pensionärer</P>
<P class="p96 ft62">Pensionärer är ingen enhetlig grupp. Somliga har god ekonomi och god hälsa, medan andra har små marginaler och kanske behöver en trygg omsorg för att få vardagen att fungera.</P>
<P class="p258 ft32">Regeringens politik syftar till att människor ska känna att Sverige är ett bra och tryggt land att åldras i. Som ett led i denna politik har regeringen vid fyra tillfällen sänkt skatten för</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p100 ft38">pensionärer. Regeringen anser att det finns skäl att gå vidare i ambitionen att förbättra välfärden för dem som har fyllt 65 år och föreslår därför en höjning av det förhöjda grundavdraget för äldre. Den ytterligare skattelättnaden föreslås uppgå till 2,5 miljarder kronor. Sammantaget har regeringen därmed sänkt skatten för pensionärer med drygt 16 miljarder kronor. Denna skatte- sänkning bidrar vidare till att stödja tillväxten och sysselsättningen genom ökad efterfrågan.</P>
<P class="p259 ft4">Skattesänkningen berör alla inkomstnivåer. För en garantipensionär innebär förslaget om- kring 1 250 kronor lägre skatt per år. Den årliga skattesänkningen för olika inkomstskattenivåer visas i tabell 1.6. Av tabellen framgår också den samlade effekten av regeringens tidigare genom- förda och nu föreslagna skattesänkningar för pensionärer.</P>
<P class="p260 ft64">Tabell 1.6 Skattesänkning genom det ytterligare förhöjda grundavdraget för personer som är 65 år eller äldre vid olika inkomstnivåer, kommunalskattesats 31,73 procent</P>
<P class="p261 ft42">Kronor per år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr19 td142"><P class="p139 ft7">Inkomst</P></TD>
<TD class="tr19 td143"><P class="p39 ft7">Skatte-</P></TD>
<TD class="tr19 td99"><P class="p39 ft51">som andel</P></TD>
<TD class="tr19 td144"><P class="p36 ft51">Total skatte-</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p119 ft51">som andel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td142"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td143"><P class="p39 ft53">sänkning</P></TD>
<TD class="tr26 td99"><P class="p36 ft51">av brutto-</P></TD>
<TD class="tr26 td144"><P class="p36 ft53">sänkning</P></TD>
<TD class="tr26 td145"><P class="p119 ft51">av brutto-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td146"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td147"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td148"><P class="p39 ft51">inkomsten</P></TD>
<TD class="tr17 td149"><P class="p36 ft7">steg <NOBR>1-5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td150"><P class="p119 ft51">inkomsten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td142"><P class="p139 ft10">50 000</P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p39 ft10">1 174</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p39 ft10">2,3</P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p36 ft10">9 266</P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p119 ft10">18,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td146"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td147"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td148"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td149"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td142"><P class="p139 ft10">84 360</P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p39 ft10">1 269</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p39 ft10">1,5</P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p36 ft10">8 345</P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p119 ft10">9,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td146"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td147"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td148"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td149"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td146"><P class="p139 ft10">94 572</P></TD>
<TD class="tr0 td147"><P class="p39 ft10">1 237</P></TD>
<TD class="tr0 td148"><P class="p39 ft10">1,3</P></TD>
<TD class="tr0 td149"><P class="p36 ft10">8 059</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p119 ft10">8,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td142"><P class="p139 ft10">150 000</P></TD>
<TD class="tr2 td143"><P class="p39 ft10">1 333</P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p39 ft10">0,9</P></TD>
<TD class="tr2 td144"><P class="p36 ft10">8 790</P></TD>
<TD class="tr2 td145"><P class="p119 ft10">5,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td146"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td147"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td148"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td149"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td142"><P class="p139 ft10">200 000</P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p39 ft10">1 237</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p39 ft10">0,6</P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p36 ft10">10 883</P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p119 ft10">5,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td146"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td147"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td148"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td149"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td146"><P class="p139 ft10">300 000</P></TD>
<TD class="tr0 td147"><P class="p39 ft10">1 301</P></TD>
<TD class="tr0 td148"><P class="p39 ft10">0,4</P></TD>
<TD class="tr0 td149"><P class="p36 ft10">11 581</P></TD>
<TD class="tr0 td150"><P class="p119 ft10">3,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td142"><P class="p139 ft10">400 000</P></TD>
<TD class="tr2 td143"><P class="p39 ft10">1 301</P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p39 ft10">0,3</P></TD>
<TD class="tr2 td144"><P class="p36 ft10">10 281</P></TD>
<TD class="tr2 td145"><P class="p119 ft10">2,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td146"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td148"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td149"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td142"><P class="p139 ft10">500 000</P></TD>
<TD class="tr1 td143"><P class="p39 ft10">2 121</P></TD>
<TD class="tr1 td99"><P class="p39 ft10">0,4</P></TD>
<TD class="tr1 td144"><P class="p36 ft10">12 105</P></TD>
<TD class="tr1 td145"><P class="p119 ft10">2,4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p244 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p102 ft5">Arbetslöshetsförsäkringen</P>
<P class="p262 ft38">I trepartssamtalen har det framförts önskemål om att avskaffa den arbetslöshetsavgift som arbetslöshetskassorna betalar till staten, de s.k. differentierade <NOBR>a-kasseavgifterna.</NOBR> Att avskaffa arbetslöshetsavgiften innebär att det inte längre är förknippat med en högre avgift till arbets- löshetsförsäkringen att gå från arbetslöshet till sysselsättning. De steg som parterna i samband med trepartssamtalen har tagit för att möjliggöra fler jobb för unga motiverar att avgiften tas bort. Förslaget innebär att de disponibla inkomsterna ökar för ett stort antal hushåll, varav många med lägre inkomster, vilket väntas bidra till en högre konsumtion och en snabbare tillväxt. Regeringen föreslår därför i denna budgetproposition att arbetslöshetsavgiften avskaffas.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="id_1">
<P class="p263 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p264 ft38">Förslaget medför att ca 2,2 miljoner av totalt 3,4 miljoner sysselsatta medlemmar i alla arbets- löshetskassor får en sänkning av avgiften med cirka 2,8 miljarder kronor 2014. Den genom- snittliga medlemsavgiften är för närvarande ca 200 kronor per månad och sysselsatt medlem, men varierar från 85 kronor för Finans- och försäkringsbranschens arbetslöshetskassa till 390 kronor för Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa. Avskaffandet av arbetslös- hetsavgiften leder till en genomsnittlig avgift om ca 110 kronor per månad, med en variation mellan ca 85 och 165 kronor givet nuvarande avgiftsbelopp. Den genomsnittliga avgiftsminsk- ningen uppgår därmed till ca 90 kronor per månad och sysselsatt medlem. För de tio arbets- löshetskassor som med nuvarande avgifts- struktur har de högsta medlemsavgifterna</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr7 td114"><P class="p19 ft4">motsvarar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td151"><P class="p19 ft4">minskningen i</P></TD>
<TD class="tr7 td152"><P class="p19 ft4">genomsnitt</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p30 ft4">ca</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td114"><P class="p19 ft4">170 kronor</P></TD>
<TD class="tr3 td154"><P class="p265 ft4">per</P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p19 ft4">månad</P></TD>
<TD class="tr3 td152"><P class="p174 ft4">och</P></TD>
<TD class="tr3 td153"><P class="p30 ft4">för</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft24">arbetslöshetskassan med högst avgift, Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa, drygt 250 kronor per månad.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">21</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103146x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p267 ft99">En förstärkning av jobbskatteavdraget ökar hushållens inkomster och sysselsättningen</P>
<P class="p268 ft38">Jobbskatteavdraget infördes 2007 och har sedan dess förstärkts vid tre tillfällen. Syftet med jobbskatteavdraget är att göra det mer lönsamt att arbeta. Jobbskatteavdrag är ett effektivt sätt att få fler i arbete och återfinns i många länder.<SPAN class="ft92">2</SPAN></P>
<P class="p126 ft32">Eftersom jobbskatteavdraget gör det mer lönsamt att arbeta förväntas avdraget leda till ökad sysselsättning. Fler söker sig till arbetskraften och arbetslösa söker arbete mer intensivt. Nuvarande jobbskatteavdrag bedöms på sikt öka den varaktiga sysselsättningen med 106 000 personer. Det finns inte anledning att tro att effekterna av jobbskatteavdraget är avtagande i nuläget eller inom ramen för den nu föreslagna förstärkningen. Förr eller senare är dock effekterna avtagande men simuleringar indikerar att detta inträffar först vid betydligt större förändringar. Den nu föreslagna förstärkningen beräknas på sikt leda till en ytterligare ökning av antalet sysselsatta med ca 13 000.<SPAN class="ft100">3</SPAN></P>
<P class="p226 ft38">De ekonomiska drivkrafterna att arbeta har stärkts avsevärt genom införandet av jobbskatte- avdraget. Jobbskatteavdragets utformning innebär att marginalskatten sänkts för låg- och medelinkomsttagare. Marginalskatten har hittills sänkts upp till en månadsinkomst på 25 900 kronor (se diagram 1.5). Efter denna nivå är nuvarande jobbskatteavdrag inte tilltagande.</P>
<P class="p227 ft62">Trots de redan genomförda jobbskatteav- dragen är det för många människor med låga inkomster fortfarande inte tillräckligt lönsamt att gå från utanförskap till arbete. Ett vårdbiträde som går från arbetslöshet till heltidsarbete mister i genomsnitt 69 procent av inkomstökningen genom minskade bidrag och ökade skatter. Innan jobbskatteavdraget infördes var mot- svarande andel 76 procent. I ett internationellt perspektiv är beskattningen av arbete fortfarande hög i Sverige.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p269 ft40">Diagram 1.5 Marginalskatter 2014 för olika månadsinkomster</P>
<P class="p196 ft42">Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr17 td17"><P class="p119 ft47">60</P></TD>
<TD class="tr27 td155"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr27 td156"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr27 td157"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td85"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td81"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr36 td158"><P class="p64 ft7">Utan jobbskatteavdrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr13 td17"><P class="p119 ft47">50</P></TD>
<TD class="tr21 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td85"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td159"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td85"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td160"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td158"><P class="p64 ft7">Gällande regler</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr35 td17"><P class="p119 ft47">40</P></TD>
<TD class="tr20 td85"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p270 ft7">30</P>
<P class="p271 ft7">20</P>
<P class="p271 ft7">10</P>
<P class="p272 ft53">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr17 td31"><P class="p30 ft51">10 000</P></TD>
<TD class="tr17 td78"><P class="p30 ft7">15 000</P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p30 ft7">20 000</P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p30 ft7">25 000</P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p30 ft7">30 000</P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p30 ft7">35 000</P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p30 ft7">40 000</P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p30 ft7">50 000</P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p30 ft7">60 000</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p199 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p273 ft4">Diagram 1.6 visar inkomstskatt som andel av inkomsten för en genomsnittlig inkomst i Sverige jämfört med OECD i genomsnitt. Sverige ligger fortfarande över genomsnittet i OECD, även om skillnaden har minskat betydligt sedan 2004.</P>
<P class="p274 ft101">Diagram 1.6 Inkomstskatt som andel av inkomst i Sverige, genomsnittet för OECD för en ensamstående person utan barn och med två tredjedelar av genomsnittlig inkomst</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr17 td145"><P class="p275 ft102">Procent</P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td145"><P class="p172 ft7">30</P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td28"><P class="p78 ft86">Sverige</P></TD>
<TD class="tr23 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td145"><P class="p172 ft55">25</P></TD>
<TD class="tr24 td92"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td92"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td92"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td92"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td92"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td28"><P class="p78 ft51">OECD</P></TD>
<TD class="tr24 td64"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td145"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td92"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td92"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td92"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td78"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td92"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td92"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td64"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td145"><P class="p172 ft7">20</P></TD>
<TD class="tr30 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td145"><P class="p172 ft7">15</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td145"><P class="p172 ft7">10</P></TD>
<TD class="tr35 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td145"><P class="p172 ft7">5</P></TD>
<TD class="tr35 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td145"><P class="p172 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td145"><P class="p30 ft7">2004</P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p30 ft7">2005</P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p30 ft7">2006</P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p30 ft7">2007</P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p30 ft7">2008</P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p30 ft7">2009</P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p30 ft7">2010</P></TD>
<TD class="tr19 td28"><P class="p170 ft7">2011</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p30 ft51">2012</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft55">Anm.: Inkomstskatt inkl. skattereduktioner men exkl. arbetsgivarens sociala avgifter.</P>
<P class="p199 ft7">Källa: OECD.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p47 ft7"><SPAN class="ft51">2</SPAN><SPAN class="ft48">Se 2012 års ekonomiska vårproposition (2012/13:100, bilaga 5).</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">3</SPAN><SPAN class="ft48">Se Ds 2010:37.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103147x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p88 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p278 ft32">Den föreslagna förstärkningen av jobbskatteav- draget leder till en lägre genomsnittsskatt för alla som betalar skatt på sina arbetsinkomster och en lägre marginalskatt upp till ca 29 800 kronor per månad. Det samlade jobbskatteavdraget innebär störst procentuell skattesänkning för dem med låga inkomster (se tabell 1.7).</P>
<P class="p279 ft40">Tabell 1.7 Jobbskatteavdrag vid olika månadslöner 2014 efter föreslagen förstärkning</P>
<P class="p280 ft42">Kronor per månad</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr19 td161"><P class="p176 ft7">Lön</P></TD>
<TD class="tr19 td143"><P class="p140 ft7">Förstärk-</P></TD>
<TD class="tr19 td99"><P class="p141 ft7">Totalt</P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p41 ft7">Ökning av</P></TD>
<TD class="tr19 td143"><P class="p142 ft7">Ökning av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td161"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td143"><P class="p140 ft53">ning av</P></TD>
<TD class="tr26 td99"><P class="p141 ft51">jobbskatte-</P></TD>
<TD class="tr26 td138"><P class="p41 ft53">netto-</P></TD>
<TD class="tr26 td143"><P class="p142 ft53">nettoinkomst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td161"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td143"><P class="p140 ft55">jobbskatte-</P></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p141 ft55">avdrag</P></TD>
<TD class="tr24 td138"><P class="p41 ft51">inkomst till</P></TD>
<TD class="tr24 td143"><P class="p142 ft51">till följd av hela</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td161"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td143"><P class="p140 ft53">avdraget</P></TD>
<TD class="tr26 td99"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td138"><P class="p41 ft53">följd av</P></TD>
<TD class="tr26 td143"><P class="p142 ft53">jobbskatte-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td161"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td143"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td99"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td138"><P class="p41 ft51">förstärkning</P></TD>
<TD class="tr26 td143"><P class="p142 ft53">avdraget</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td162"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td148"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p41 ft7">(procent)</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p142 ft7">(procent)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td162"><P class="p176 ft10">10 000</P></TD>
<TD class="tr0 td147"><P class="p140 ft10">59</P></TD>
<TD class="tr0 td148"><P class="p141 ft10">868</P></TD>
<TD class="tr0 td163"><P class="p41 ft10">0,7</P></TD>
<TD class="tr0 td147"><P class="p142 ft10">11,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td161"><P class="p176 ft10">15 000</P></TD>
<TD class="tr2 td143"><P class="p140 ft10">141</P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p141 ft10">1 212</P></TD>
<TD class="tr2 td138"><P class="p41 ft10">1,2</P></TD>
<TD class="tr2 td143"><P class="p142 ft10">11,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td162"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td147"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td148"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td163"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td147"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td161"><P class="p176 ft10">20 000</P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p140 ft10">166</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p141 ft10">1 546</P></TD>
<TD class="tr3 td138"><P class="p41 ft10">1,1</P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p142 ft10">10,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td162"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td147"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td148"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td163"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td147"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td162"><P class="p176 ft10">25 000</P></TD>
<TD class="tr0 td147"><P class="p140 ft10">192</P></TD>
<TD class="tr0 td148"><P class="p141 ft10">1 881</P></TD>
<TD class="tr0 td163"><P class="p41 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr0 td147"><P class="p142 ft10">10,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td161"><P class="p176 ft10">30 000</P></TD>
<TD class="tr2 td143"><P class="p140 ft10">337</P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p141 ft10">2 184</P></TD>
<TD class="tr2 td138"><P class="p41 ft10">1,5</P></TD>
<TD class="tr2 td143"><P class="p142 ft10">10,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td162"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td147"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td148"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td163"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td147"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td161"><P class="p176 ft10">35 000</P></TD>
<TD class="tr1 td143"><P class="p140 ft10">337</P></TD>
<TD class="tr1 td99"><P class="p141 ft10">2 184</P></TD>
<TD class="tr1 td138"><P class="p41 ft10">1,3</P></TD>
<TD class="tr1 td143"><P class="p142 ft10">9,0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p281 ft103">Anm.: Beräkningarna utgår från att övriga inkomster är 0 kronor och en kommunalskattesats på 31,73 procent (vägt genomsnitt 2013).</P>
<P class="p282 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103148x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p283 ft17"><SPAN class="ft17">1.3.2</SPAN><SPAN class="ft95">Nya och bredare vägar in i arbetslivet för unga</SPAN></P>
<P class="p284 ft24">Ungdomsarbetslösheten är en av våra största samhällsutmaningar. Många unga har svårt att komma in på arbetsmarknaden och arbets- lösheten inom gruppen är fortsatt hög (se diagram 1.7). Det är därför viktigt att skapa nya och bredare vägar till jobb för unga.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD colspan=9 class="tr21 td164"><P class="p19 ft88">Diagram 1.7 Arbetslöshet i åldersgruppen <NOBR>15–24</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr21 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td117"><P class="p19 ft42">Procent</P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td117"><P class="p84 ft51">30</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p37 ft86"><NOBR>15–24</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td117"><P class="p84 ft51">25</P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr33 td35"><P class="p37 ft51"><NOBR>15–24</NOBR> år exkl.</P></TD>
<TD class="tr1 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td35"><P class="p37 ft47">heltidsstuderande</P></TD>
<TD class="tr24 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td117"><P class="p84 ft51">20</P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td54"><P class="p37 ft86"><NOBR>25–34</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr21 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td117"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td91"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td165"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td78"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td78"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td78"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td166"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td22"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td117"><P class="p84 ft51">15</P></TD>
<TD class="tr38 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td117"><P class="p84 ft51">10</P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td117"><P class="p84 ft51">5</P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td117"><P class="p84 ft51">0</P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td117"><P class="p275 ft51">76</P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p30 ft51">80</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p285 ft51">84</P></TD>
<TD class="tr26 td91"><P class="p36 ft51">88</P></TD>
<TD class="tr26 td165"><P class="p30 ft51">92</P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p30 ft51">96</P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p30 ft51">00</P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p30 ft51">04</P></TD>
<TD class="tr26 td166"><P class="p170 ft51">08</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p30 ft51">12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft51">Anm.: Data för <NOBR>2001–2005</NOBR> länkade av SCB, medan perioden <NOBR>1976–2000</NOBR> är en tillbakaskrivning av Konjunkturinstitutet som bygger på SCB:s länkning av data för <NOBR>16–24</NOBR> år, historisk statistik och antaganden.</P>
<P class="p287 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.</P>
<P class="p268 ft38">Arbetsmarknadsanknytningen och orsakerna till arbetslöshet skiljer sig åt inom gruppen unga arbetslösa. En stor del av de unga arbetslösa söker extrajobb eller feriejobb vid sidan av studierna. För de flesta unga är också arbetslös- hetsperioderna relativt korta och de lyckas ganska snabbt etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslösheten sjunker och sysselsättnings- graden stiger snabbt med åldern (se diagram 1.8). Samtidigt finns en betydande grupp bland de unga arbetslösa som befinner sig långt från arbetsmarknaden med svårigheter att hitta vägar in till arbetslivet. De möter höga trösklar in på arbetsmarknaden. Den största risken för långtidsarbetslöshet och framtida arbetsmarknadsrelaterade problem finns hos unga som saknar fullföljd gymnasieutbildning, är utrikes födda eller har nedsatt arbetsförmåga.</P>
<P class="p288 ft32">Att unga ofta blir arbetslösa kan till viss del ses som en del av etableringsprocessen på arbets- marknaden och hänger samman med att de är på väg från skola till arbetsliv. Både för individen och för samhället som helhet finns det emellertid behov av att förenkla och korta vägen in i</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p127 ft38">arbetslivet. Brister i utbildningssystemet och en för svag koppling mellan skola och arbetsliv gör att etableringen försenas generellt och vissa unga riskerar mer varaktiga problem med att få en fast förankring på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p205 ft38">Höga kostnader för att anställa (lön och socialavgifter) kan också medföra svårigheter för unga att komma in på arbetsmarknaden. Många unga har inte tillräckliga kunskaper för att arbetsgivarna ska anse det lönsamt att anställa dem till rådande kostnader för att anställa. Det kan också vara särskilt svårt för arbetsgivare att bedöma produktiviteten hos en ung person, bl.a. om denne saknar tidigare arbetslivserfarenhet och jobbrelaterade nätverk.</P>
<P class="p289 ft40">Diagram 1.8 Ungdomars sysselsättning och arbetslöshet 2012</P>
<P class="p196 ft42">Procent</P>
<P class="p290 ft104">90</P>
<P class="p291 ft51"><IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103148xi2.jpg" id="inl_img1"> Sysselsättning i procent av befolkningen</P>
<P class="p292 ft104">80</P>
<P class="p291 ft51"><IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103148xi3.jpg" id="inl_img2"> Arbetslösa i procent av arbetskraften</P>
<P class="p292 ft104">70</P>
<P class="p293 ft105"><IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103148xi4.jpg" id="inl_img3"> Arbetslösa (exkl. heltidsstuderande) i procent av</P>
<P class="p294 ft104">arbetskraften</P>
<P class="p295 ft51">60</P>
<P class="p296 ft51">50</P>
<P class="p296 ft51">40</P>
<P class="p296 ft51">30</P>
<P class="p296 ft51">20</P>
<P class="p296 ft51">10</P>
<P class="p297 ft104">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr24 td144"><P class="p19 ft51"><NOBR>15–19</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr24 td144"><P class="p19 ft51"><NOBR>20–24</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr24 td144"><P class="p19 ft51"><NOBR>25–29</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr24 td41"><P class="p19 ft47"><NOBR>30–34</NOBR> år</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p298 ft7">Källa: Statistiska centralbyrån.</P>
<P class="p7 ft14">Regeringens åtgärder</P>
<P class="p187 ft5">Stöd för yrkesintroduktionsanställningar</P>
<P class="p204 ft4">Avgörande steg för nya och bredare vägar till jobb för unga har tagits inom ramen för trepartssamtalen mellan regeringen och arbets- marknadens parter.</P>
<P class="p128 ft38">Partena har inom ett antal avtalsområden på arbetsmarknaden tecknat s.k. yrkesintroduk- tionsavtal i syfte att underlätta ungas övergång från skola till arbetsliv och för att säkra arbets- givarnas långsiktiga kompetensförsörjning. Dessa avtal bygger normalt sett på principen att personer som saknar relevant erfarenhet i yrket får handledning och utbildning under en del av arbetstiden. Denna del av arbetstiden är inte lönegrundande. Yrkesintroduktionsavtalen inne- bär att det blir mer attraktivt för arbetsgivare att anställa personer utan yrkeserfarenhet. Regerin-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103149x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p299 ft38">gen bedömer att yrkesintroduktionsanställningar har potential att väsentligt bidra till att underlätta arbetsmarknadsinträdet och därigenom minska ungdomsarbetslösheten.</P>
<P class="p300 ft38">För att stimulera till anställning av unga (15– 24 år) på yrkesintroduktion föreslår regeringen ett ekonomiskt stöd till arbetsgivare. Stödet utformas som en lönesubvention, i form av en kreditering på skattekontot, motsvarande en ordinarie arbetsgivaravgift (31,42 procent av bruttolönen). Stödet förutsätter att anställ- ningen pågår minst 6 månader och lämnas som längst under 12 månader. För att kvalificera för stöd ska lönen uppgå till minst 75 procent av den kollektivavtalade minimilönen i den berörda branschen. Den resterande tiden, dock minst 15 procent av arbetstiden, ska bestå av utbild- ning/handledning.</P>
<P class="p301 ft38">Lönesubventionen till yrkesintroduktion före- slås ges utöver de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga. För att ytterligare underlätta arbets- marknadsinträdet för unga aviserar regeringen i denna proposition ett förslag till ny utformning som kortfattat innebär att nedsättningen för de yngsta förstärks. Det förväntas också öka möjligheterna att få en yrkesintroduktionsan- ställning snabbare efter gymnasiet.</P>
<P class="p302 ft38">I samtalen om yrkesintroduktionsavtal har parterna påtalat den centrala betydelsen av strukturerad handledning och utbildning på arbetsplatsen för att arbetsgivare bättre ska kunna ta emot en ungdom. För att skapa ut- rymme för arbetsgivaren att avsätta tid för hand- ledning och att handledaren har tillräcklig kompetens för uppgiften förslår regeringen ett ekonomiskt handledarstöd till arbetsgivarna om 2 500 kronor per anställd och månad. Hand- ledarstödet lämnas under samma period som lönesubventionen. Arbetsgivaren kommer att kunna ansöka hos Arbetsförmedlingen om stöd i form av lönesubvention och handledarstöd.</P>
<P class="p93 ft32">Tabell 1.8 visar arbetsgivarens lönekostnad för en ungdom vars ordinarie lön är 18 000 kronor per månad, och där utbildning/handledning enligt yrkesintroduktionsavtalet uppgår till 25 procent av arbetstiden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p303 ft40">Tabell 1.8 Exempel på lönekostnad för arbetsgivare vid yrkesintroduktionsanställning</P>
<P class="p304 ft42">Kronor per månad</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr17 td135"></TD>
<TD class="tr17 td167"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td168"><P class="p41 ft55">Från 15</P></TD>
<TD class="tr17 td169"><P class="p41 ft55">Från 1 juli</P></TD>
<TD class="tr17 td170"><P class="p119 ft55">Från 1 juli</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td135"></TD>
<TD class="tr26 td171"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td143"><P class="p41 ft51">januari 2014</P></TD>
<TD class="tr26 td172"><P class="p41 ft53">2014</P></TD>
<TD class="tr26 td173"><P class="p119 ft53">2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td135"></TD>
<TD class="tr24 td171"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td143"><P class="p41 ft51">Ung anställd</P></TD>
<TD class="tr24 td172"><P class="p41 ft51">Ung anställd</P></TD>
<TD class="tr24 td173"><P class="p119 ft51">Ung anställd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td135"></TD>
<TD class="tr19 td174"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p41 ft7"><SPAN class="ft106"></SPAN>24 år</P></TD>
<TD class="tr19 td175"><P class="p41 ft7"><SPAN class="ft106"> </SPAN>22 år<SPAN class="ft97">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr19 td176"><P class="p119 ft7">24 år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td135"></TD>
<TD class="tr3 td171"><P class="p176 ft10">Ordinarie lön enligt</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr30 td143"><P class="p41 ft10">18 000</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr30 td172"><P class="p41 ft10">18 000</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr30 td173"><P class="p119 ft10">18 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td135"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td174"><P class="p176 ft10">kollektivavtal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td135"></TD>
<TD class="tr31 td147"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td175"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td176"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td135"></TD>
<TD class="tr2 td171"><P class="p176 ft71">Arbetsgivarens</P></TD>
<TD class="tr2 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td172"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td135"></TD>
<TD class="tr9 td171"><P class="p176 ft71">lönekostnad för</P></TD>
<TD class="tr9 td143"><P class="p41 ft10">20 800</P></TD>
<TD class="tr9 td172"><P class="p41 ft10">19 800</P></TD>
<TD class="tr9 td173"><P class="p119 ft10">20 800</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td135"></TD>
<TD class="tr19 td171"><P class="p176 ft73">ordinarie lön</P></TD>
<TD class="tr19 td143"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td172"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td135"></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td147"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td175"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td176"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td135"></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p176 ft10">Socialavgift</P></TD>
<TD class="tr0 td147"><P class="p41 ft10">15,49%</P></TD>
<TD class="tr0 td175"><P class="p41 ft10">10,21%</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p142 ft10">15,49%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td135"></TD>
<TD class="tr2 td171"><P class="p176 ft10">Lön motsvarande 75 %</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td143"><P class="p41 ft10">13 500</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td172"><P class="p41 ft10">13 500</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td173"><P class="p119 ft10">13 500</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td135"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td174"><P class="p176 ft10">av ordinarie lön</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td135"></TD>
<TD class="tr31 td147"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td175"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td176"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td135"></TD>
<TD class="tr2 td171"><P class="p176 ft71">Arbetsgivarens</P></TD>
<TD class="tr2 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td172"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td135"></TD>
<TD class="tr9 td171"><P class="p176 ft72">lönekostnad för 75 % av</P></TD>
<TD class="tr9 td143"><P class="p41 ft10">15 600</P></TD>
<TD class="tr9 td172"><P class="p41 ft10">14 900</P></TD>
<TD class="tr9 td173"><P class="p119 ft10">15 600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td135"></TD>
<TD class="tr19 td171"><P class="p176 ft73">ordinarie lön</P></TD>
<TD class="tr19 td143"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td172"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td135"></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td147"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td175"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td176"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td135"></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p176 ft10">Lönesubvention</P></TD>
<TD class="tr0 td147"><P class="p41 ft10">4 200</P></TD>
<TD class="tr0 td175"><P class="p41 ft10">4 200</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p119 ft10">4 200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td135"></TD>
<TD class="tr2 td171"><P class="p176 ft10">Handledarstöd</P></TD>
<TD class="tr2 td143"><P class="p41 ft10">2 500</P></TD>
<TD class="tr2 td172"><P class="p41 ft10">2 500</P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p119 ft10">2 500</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td135"></TD>
<TD class="tr4 td174"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td175"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td176"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td135"></TD>
<TD class="tr3 td171"><P class="p176 ft71">Arbetsgivarens</P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td172"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td135"></TD>
<TD class="tr19 td171"><P class="p176 ft72">nettokostnad vid stöd för</P></TD>
<TD class="tr19 td143"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td172"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td135"></TD>
<TD class="tr9 td171"><P class="p176 ft71">yrkesintroduktions-</P></TD>
<TD class="tr9 td143"><P class="p41 ft71">8 800</P></TD>
<TD class="tr9 td172"><P class="p41 ft71">8 100</P></TD>
<TD class="tr9 td173"><P class="p119 ft71">8 800</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td135"></TD>
<TD class="tr19 td171"><P class="p176 ft73">anställning (inkl.</P></TD>
<TD class="tr19 td143"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td172"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td135"></TD>
<TD class="tr21 td171"><P class="p176 ft71">handledarstöd)</P></TD>
<TD class="tr21 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td172"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft51">Anm.: Tabellen visar arbetsgivarens lönekostnad för en ung person vars ordinarie lön är 18 000 kronor per månad och där utbildning/handledning enligt yrkesintroduktionsavtalet uppgår till 25 procent av arbetstiden.</P>
<P class="p305 ft103"><SPAN class="ft107">1 </SPAN>För personer som vid årets ingång inte fyllt 23 år föreslås socialavgifterna uppgå till endast ålderspensionsavgiften (10,21 procent). Det betyder att även personer som fyller 23 år under året omfattas av den lägre avgiften. För personer som vid årets ingång fyllt 23 år men inte 25 år gäller nuvarande nedsättning. Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p306 ft38">För att stödja parternas arbete med att bygga upp stödstrukturer för handledning och lärande på arbetsplatsen inom respektive bransch föreslår regeringen att, under en tillfällig upp- byggnadsperiod, införa ett riktat statsbidrag för detta ändamål. Statsbidraget ska kunna lämnas till organisationer som åtar sig att genomföra utvecklingsinsatser i form av framtagande av kompetensprofiler och valideringsmodeller, ut- veckling av system för certifiering eller godkän- nande av utbildningsanordnare och av hand- ledarutbildningar. Regeringen anser att bran-</P>
<P class="p307 ft38">VFKHUQD<SPAN class="ft108"> </SPAN>XQGHU<SPAN class="ft108"> </SPAN>XSSE\JJQDGVIDVHQ<SPAN class="ft108"> </SPAN>ï<SPAN class="ft108"> </SPAN>bör ges operativt stöd i syfte att främja kvalitet, legitimitet och likvärdighet vad gäller de stöd- strukturer som byggs upp. Formerna hur detta stöd ska utformas bereds inom Regerings- kansliet och ett arbetsmöte med arbetsmark- nadens parter planeras för att få in synpunkter.</P>
<P class="p308 ft32">För att sprida kunskap och erfarenhet och därigenom redan nu främja användningen av yrkesintroduktionsavtal har regeringen under 2013 beslutat om bidrag till partsorganisationer för informationsinsatser. Denna satsning kommer att fortsätta under 2014.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">25</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p309 ft32">Det är centralt att systemet för stöd till yrkesintroduktion byggs upp i god ordning, med kvalitet i handledning och lärande på arbets- platsen, och i fortsatt dialog med parterna. Regeringen har till kommissionen initialt notifierat stödet för yrkesintroduktionsanställ- ningar för en treårsperiod. Under dessa tre år omfattas endast arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal. Denna period kan komma att förlängas med ytterligare två år innan icke kollektivavtalsbundna arbetsgivare inkluderas. Regeringen kommer att följa implementeringen noga och en utvärdering planeras under det tredje året avseende effekter på arbetsmarknaden och konkurrensförhållanden.</P>
<P class="p226 ft38">Det föreslagna stödet till yrkesintroduktions- anställningar bedöms öka arbetsgivarnas vilja att anställa personer utan relevant yrkeserfarenhet och utbildningsinnehållet förväntas bidra till att höja individens produktivitet så att denne blir anställningsbar till rådande lönestruktur. Regeringen bedömer att yrkesintroduktions- avtalen potentiellt kan få stor betydelse för att minska arbetslösheten bland unga.</P>
<P class="p125 ft4">Att bygga upp ett system för yrkes- introduktion i Sverige är dock ett långsiktigt arbete. När systemet för yrkesintroduktion väl är etablerat, uppskattas det kunna omfatta upp emot 30 000 anställda per år.</P>
<P class="p310 ft62">För att åstadkomma en mer inkluderande arbetsmarknad är det regeringens förhoppning att yrkesintroduktionsavtal på sikt även kan komma att användas vid anställning av andra med särskilda svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, som utrikes födda och lång- tidsarbetslösa.</P>
<P class="p227 ft32">Parterna inom vissa sektorer förhandlar också om avtal för s.k. studentmedarbetare. Detta innebär att studenter på högskoleutbildningar erbjuds studierelevanta extrajobb. Det kan underlätta deras övergång från utbildning till arbetsliv, samtidigt som arbetsgivarnas kom- petensförsörjning underlättas. Regeringen följer förhandlingarna med intresse och vill, när parterna slutit avtal, erbjuda parterna möjlighet att söka bidrag för informationsinsatser kopp- lade till avtalen. Denna fråga bereds i Regerings- kansliet.</P>
<P class="p311 ft5">De gymnasiala lärlings- och yrkesprogrammen stärks</P>
<P class="p312 ft34">En bättre fungerande skola är grunden för en snabbare etablering för unga på arbetsmark-</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p47 ft32">naden. En viktig del i att öka ungas anställnings- barhet och göra unga mer förberedda för yrkes- livet efter avslutad yrkesutbildning, är att öka omfattningen och kvaliteten på det arbetsplats- förlagda lärandet. Regeringen föreslår i denna proposition ett antal åtgärder för att förbättra den skolförlagda yrkesutbildningen och för att göra den gymnasiala lärlingsutbildningen mer attraktiv.</P>
<P class="p249 ft38">I många andra europeiska länder ges yrkes- utbildningarna på gymnasienivå främst i form av lärlingsutbildningar, vilket innebär att eleverna praktiserar på arbetsplatser en stor del av utbildningstiden. Det finns många fördelar med sådana system. Eleverna får en direkt yrkes- kunskap, lär sig mer om de sociala koderna som kan vara nödvändiga för att både få och behålla ett jobb samt får kontaktnät och referenser för sitt senare jobbsökande. Regeringen bedömer att den gymnasiala lärlingsutbildningen är viktig för att ge ungdomar goda möjligheter att skaffa sig yrkeskunskaper som är relevanta för arbetslivet och därmed underlätta inträdet på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p93 ft32">För att stimulera fler arbetsgivare att erbjuda lärlingsutbildningar och för att höja kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet bör det s.k. anordnarbidraget, som utgår till arbetsplatser som tar emot lärlingar, höjas med 17 500 kronor till 47 500 kronor per elev och år. För de arbets- givare som har en handledare som gått en god- känd handledarutbildning föreslås att anordnar- bidraget ökas med ytterligare 10 000 kronor per elev och år. Det innebär att bidraget för en arbetsplats med en utbildad handledare totalt kan bli 57 500 kronor per lärling. Därutöver får huvudmännen ett bidrag på 10 000 kr som kan användas för att täcka egna kostnader eller vidarebefordras till arbetsgivarna.</P>
<P class="p313 ft38">För att öka lärlingsutbildningens attraktions- kraft föreslås en kostnadsersättning till lärlingar på 1 000 kronor per studiemånad under den tid som lärlingen har utbildningskontrakt, vilket motsvarar ca 100 kronor per dag som lärlingen är på arbetsplatsen. Kostnadsersättningen syftar till att kompensera för eventuella merkostnader som uppstår då lärlingarna är på arbetsplatsen.</P>
<P class="p94 ft32">Utöver en satsning på lärlingsutbildningar är det också viktigt att stärka intresset för och kvaliteten på de gymnasiala yrkesprogrammen. Den gymnasiala yrkesutbildningen förstärks också genom stöd för ökat samarbete mellan myndigheter och branscher och utvecklingsstöd</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103151x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p47 ft38">för branscher. Arbetet inom de olika branscherna för att utveckla yrkesutbildningens innehåll och kvalitet behöver förstärkas. Sär- skilda utvecklingsmedel föreslås för att framför allt öka kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet. Från och med hösten 2013 är det möjligt för huvudmännen att erbjuda samtliga elever på yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolestudier utan att behöva läsa utökad studiekurs.</P>
<P class="p314 ft24">Arbetsmarknaden efterfrågar personer med kortare ingenjörsutbildning. Regeringen har följt den pågående försöksverksamheten med ett fjärde tekniskt år inom gymnasieskolan och bedömer nu att ett permanent fjärde tekniskt år bör införas fr.o.m. läsåret 2015/16 för att öppna en utbildningsväg till gymnasieingenjör.</P>
<P class="p315 ft5">Mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta</P>
<P class="p47 ft38">Regeringen sänkte 2007 och 2009 socialavgif- terna för unga. Denna åtgärd bedöms ha medfört en ökad efterfrågan på att anställa ungdomar och därmed en lägre ungdomsarbetslöshet. Detta framför allt genom att de sänkta socialavgifterna för unga bedöms minska skillnaden mellan ungdomars förväntade produktivitet och de ingångslöner som arbetsgivarna betalar.<SPAN class="ft92">4</SPAN></P>
<P class="p94 ft38">Arbetslösheten är särskilt hög för de unga som söker sig in på arbetsmarknaden direkt efter gymnasiet, men minskar gradvis med åldern (se diagram 1.9). För unga med högskoleutbildning går arbetsmarknadsinträdet snabbare och arbets- lösheten är bland dessa betydligt lägre. Dagens nedsättning av socialavgifterna bedöms främst underlätta arbetsmarknadsinträdet för unga med gymnasieutbildning som saknar tidigare arbets- livserfarenhet. Att rikta en större del av subven- tionen mot de yngsta bedöms därför kunna leda till en högre varaktig sysselsättning och lägre arbetslöshet bland unga och i ekonomin som helhet.</P>
<P class="p93 ft24">Förslaget till ny utformning av socialavgifts- nedsättningen kommer att medföra att även subventionsgraden inom yrkesintroduktions-</P>
<P class="p316 ft110"><SPAN class="ft109">4 </SPAN>Det bedöms generellt vara samhällsekonomiskt effektivt med lägre socialavgifter för grupper med en relativt sett svagare ställning på arbets- marknaden. Givet att dessa grupper har en låg sysselsättningsgrad och i större utsträckning än andra grupper har en hög lön relativt deras för- väntade produktivitet kan höga kostnader för att anställa vara speciellt skadliga för dessa grupper.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p163 ft4">avtalen kommer att variera med åldern då sub- ventionerna går att kombinera. Detta förväntas underlätta möjligheterna att snabbare få en yrkesintroduktionsanställning efter avslutade gymnasiestudier.</P>
<P class="p135 ft40">Diagram 1.9 Arbetslöshet fördelat efter ålder 2012</P>
<P class="p317 ft42">Procent av befolkningen</P>
<P class="p182 ft7">25</P>
<P class="p318 ft7">20</P>
<P class="p318 ft7">15</P>
<P class="p318 ft7">10</P>
<P class="p319 ft7">5</P>
<P class="p320 ft53">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr17 td15"><P class="p30 ft51">15</P></TD>
<TD class="tr17 td136"><P class="p30 ft7">16</P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p30 ft7">17</P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p30 ft7">18</P></TD>
<TD class="tr17 td136"><P class="p30 ft7">19</P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p30 ft7">20</P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p30 ft7">21</P></TD>
<TD class="tr17 td136"><P class="p30 ft7">22</P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p30 ft7">23</P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p30 ft7">24</P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p30 ft7">25</P></TD>
<TD class="tr17 td136"><P class="p30 ft7">26</P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p30 ft7">27</P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p30 ft7">28</P></TD>
<TD class="tr17 td136"><P class="p30 ft7">29</P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p30 ft7">30</P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p30 ft7">31</P></TD>
<TD class="tr17 td136"><P class="p30 ft7">32</P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p30 ft7">33</P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p30 ft7">34</P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p30 ft7">35</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft7">Ålder</P>
<P class="p322 ft7">Anm.: Arbetslöshet (inklusive heltidsstuderande) som andel av befolkningen. Källa: Statistiska centralbyrån.</P>
<P class="p323 ft38">Regeringen aviserar i denna proposition att socialavgifterna, inklusive den allmänna löneav- giften, sänks för personer som vid årets ingång inte fyllt 23 år så att bara ålderspensionsavgiften om 10,21 procent ska betalas. För personer som vid årets ingång fyllt 23 men inte 25 år föreslås att dagens nedsättning bibehålls i nuvarande utformning. För personer som vid årets ingång fyllt 25 år tas nedsättningen bort. Den offentlig- finansiella kostnaden efter justeringen beräknas bli något högre än kostnaden för dagens ned- sättning. Företagens lönekostnader på en agg- regerad nivå kommer därmed minska till följd av förslaget. Förslaget bedöms öka effektiviteten i åtgärden och leda till högre sysselsättning samt lägre arbetslöshet bland unga och i ekonomin som helhet.</P>
<P class="p324 ft4">Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag med ovanstående förändringar i socialavgiftsnedsättningen för unga. Regeringen avser därefter återkomma till riksdagen med ett förslag till lagändringar senare under riksmötet. Ändringarna bedöms kunna träda i kraft den 1 juli 2014.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p325 ft39">Effektivare arbetsmarknadspolitiska insatser för unga</P>
<P class="p225 ft38">Regeringens föreslagna stöd för yrkesintroduk- tionsanställningar och den nya utformningen av socialavgiftssänkningen för unga bedöms på- skynda och underlätta arbetsmarknadsinträdet för breda grupper av unga. Det är viktigt att också särskilt stärka jobbchanserna för de unga som står längre från arbetsmarknaden. Arbets- marknadspolitiken spelar här en viktig roll för att rusta och matcha unga arbetslösa till jobb eller utbildning. Det finns en stor spridning i vilket stöd som unga är i behov av från Arbets- förmedlingen. Samtidigt som unga personer med relativt sett starka arbetsmarknadsförutsätt- ningar inte ska fastna i en onödig åtgärd är det viktigt att ungdomar som riskerar mer varaktiga problem tidigt får det stöd de behöver. Det är därför av stor vikt att arbetsförmedlarna ges tid för att göra en individuell behovsbedömning. Bedömningen bör avspeglas i den handlingsplan som varje arbetslös ungdom, enligt Arbetsför- medlingen, ska få inom fem dagar.</P>
<P class="p326 ft4">Vidare är det viktigt att förmedlarna jobbar med att etablera goda arbetsgivarkontakter. Goda arbetsgivarkontakter är ett särskilt viktigt stöd för unga som ofta saknar jobbrelaterade nätverk. Regeringen föreslår därför att 50 miljoner kronor avsätts årlig<SPAN class="ft90">HQ ï </SPAN>till fler förmedlare för ungdomsgruppen.</P>
<P class="p126 ft38">Ungdomar erbjuds i normala fall insatser efter tre månaders arbetslöshet inom ramen för jobb- garantin för unga. För ungdomar som av sär- skilda skäl bedöms stå långt från arbetsmark- naden finns sedan 2012 även en möjlighet till programinsatser från första dagen i arbetslöshet. Arbetsförmedlingen bör säkerställa att dessa ungdomar tidigt får ett individuellt anpassat stöd, oavsett om det handlar om en praktikplats, arbetsmarknadsutbildning eller om förmedlings- insatser. Regeringens satsning på fler förmedlare för unga förväntas leda till ett mer aktivt och för- djupat förmedlingsarbete tidigt i arbets- löshetsperioden och därmed särskilt komma de med hög risk för varaktiga problem till del.</P>
<P class="p124 ft32">Unga utan fullföljd gymnasieutbildning har en särskilt utsatt position på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att inom arbetsmarknads- politiken tydliggöra vägen till utbildning. Regeringen avser att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att i högre grad prioritera vägled- ningsinsatser för unga såväl före som inom jobbgarantin för ungdomar samt jobb- och</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p327 ft32">utvecklingsgarantin. Regeringen föreslår också en förlängning till och med 2014 av det för- höjda studiebidrag för unga inom garantierna som återupptar sina gymnasiestudier. För att säkerställa insatsernas effektivitet kommer regeringen även låta genomföra en utvärdering av såväl det förhöjda studiebidraget som de studiemotiverande kurserna på folkhögskola<SPAN class="ft111">.</SPAN></P>
<P class="p328 ft17"><SPAN class="ft17">1.3.3</SPAN><SPAN class="ft79">Förbättrade förutsättningar för långtidsarbetslösa att komma i arbete</SPAN></P>
<P class="p148 ft38">Dagens höga arbetslöshet förklaras huvud- sakligen av att arbetslöshetstiderna har förlängts. Även om Sverige är ett av länderna med lägst långtidsarbetslöshet i EU går många utan arbete en längre tid. Långa tider utan arbete kan drabba den enskilde hårt och dessutom leda till lägre varaktig sysselsättning. Stora skillnader i olika gruppers möjligheter på arbetsmarknaden skapar även orättvisor och kan leda till sociala spänningar i samhället.</P>
<P class="p205 ft38">Långtidsarbetslöshet är särskilt problematiskt eftersom sannolikheten att få ett arbete minskar med tiden som arbetslös. Detta kan bero på att individens motivation att söka arbete minskar efter hand eller att kunskaper inte längre är gångbara på arbetsmarknaden. Det kan även bero på att arbetsgivare anser att personer som varit arbetslösa länge, trots i övrigt likvärdig kompetens, är mindre produktiva än personer med kortare arbetslöshetstider.</P>
<P class="p152 ft4">Förmedlingsinsatser och aktiva åtgärder såsom arbetsmarknadsutbildning och praktik kan bidra till att stärka motivationen och upp- rätthålla kompetensen. Ett viktigt komplement till praktik och utbildning är subventioner till arbetsgivare som anställer någon som varit arbetslös en längre tid. Erfarenheten visar att lönesubventionerade anställningar har relativt god effekt på möjligheterna att efter insatsen få ett jobb med en lön som svarar mot rådande lönestruktur.</P>
<P class="p329 ft14">Regeringens åtgärder</P>
<P class="p233 ft32">Jobb- och utvecklingsgarantin innebär att långtidsarbetslösa ska erbjudas aktiva insatser. Antalet deltagare har ökat de senaste åren, vilket medfört svårigheter för Arbetsförmedlingen att</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="id_1">
<P class="p263 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p330 ft38">hålla aktivitetsnivån på avsedd nivå. Regeringen har satsat betydande resurser för att förbättra garantins innehåll. Detta har börjat ge resultat. De arbetsplatsförlagda aktiviteterna i garantins första faser, såsom arbetspraktik, arbetsträning och arbetsmarknadsutbildning, har ökat. Fler av deltagarna i sysselsättningsfasen får en subven- tionerad anställning och en majoritet av del- tagarna med en sysselsättningsplats uppger att arbetsuppgifterna är meningsfulla. Mer måste dock göras.</P>
<P class="p331 ft4">Det är särskilt viktigt att fler långtidsarbets- lösa kan få en anställning. Samtidigt måste in- satserna i tillräcklig utsträckning ta hänsyn till individuella behov. Regeringen har successivt infört ett bredare utbud av insatser i sysselsätt- ningsfasen, bl.a. möjlighet till arbetsmarknads- utbildning. Denna möjlighet föreslås nu per- manentas.</P>
<P class="p332 ft38">För att öka arbetsgivarnas vilja att anställa långtidsarbetslösa personer föreslås ytterligare satsningar på det särskilda anställningsstödet som erbjuds långtidsarbetslösa. Anställnings- stödet till långtidsarbetslösa har de senaste åren i flera steg gjorts mer generöst. Ett handledarstöd har införts, med en tillfällig satsning på ett högre belopp för de i sysselsättningsfasen. Regeringen föreslår nu att den tillfälliga höjningen av hand- ledarstödet i sysselsättningsfasen permanentas. Samtidigt införs möjlighet till tvååriga anställ- ningsstöd till långtidsarbetslösa. Regeringen föreslår även en fyraårig satsning på tillfälliga an- ställningar vid Samhall. Anledningen till för- slaget är att en relativt stor andel av deltagarna i sysselsättningsfasen har nedsatt arbetsförmåga och att behovet av stöd för att komma i arbete därför ofta är stort.</P>
<P class="p333 ft38">Regeringen bedömer att satsningarna sam- mantaget kan öka arbetsgivarnas vilja att anställa fler, och därmed kan antalet personer som om- fattas av de subventionerade anställningarna öka. År 2015 bedöms reformerna ge 9 000 fler sub- ventionerade anställningar, varav 8 000 från sysselsättningsfasen. En stor del av dessa anställ- ningar är en följd av att det förstärkta särskilda anställningsstödet permanentas.</P>
<P class="p334 ft32">För att fler arbetsgivare ska våga satsa på att anställa en person som är långtidsarbetslös, är det viktigt att Arbetsförmedlingen erbjuder kon- takt och stöd. Stödet bör erbjudas såväl före som under anställningen. Regeringen anser också att det är viktigt att ge mer tid till aktiva förmed- lingsinsatser, bl.a. i form av arbetsgivarkontakter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103154x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p335 ft17">Trepartssamtal för en bättre fungerande arbetsmarknad</P>
<P class="p284 ft38">Regeringen tog hösten 2011 initiativ till samtal med arbetsmarknadens parter. Bakgrunden till samtalen är den långdragna lågkonjunkturen, som slår mot jobben i Sverige. Det finns vidare strukturella problem på svensk arbetsmarknad, med höga trösklar för grupper med svag förank- ring på arbetsmarknaden. Utgångspunkter för trepartssamtalen är att parterna och regeringen tillsammans ansvarar för arbetsmarknadens funktionssätt, att ansvaret för lönebildningen vilar på parterna och att överenskommelser bygger på initiativ från parterna. Syftet med samtalen är att finna gemensamma lösningar som varaktigt förbättrar arbetsmarknadens funk- tionssätt. Regeringen vill åstadkomma varaktigt högre sysselsättning och lägre arbetslöshet.</P>
<P class="p195 ft4">Tre områden är i fokus:</P>
<P class="p336 ft5">1. Yrkesintroduktionsanställningar innebär fler vägar till jobb för unga</P>
<P class="p225 ft38">Yrkesintroduktionsavtal är ett samlingsnamn för branschspecifika avtal om anställningar för individer som saknar relevant yrkeserfarenhet, där en del av tiden används för utbildning och handledning. Avtalen specificerar hur anställ- ningarna ska se ut i varje enskild bransch vad gäller t.ex. anställningsvillkor och vilken ut- bildning/handledning som ska ingå.</P>
<P class="p126 ft4">Yrkesintroduktionsanställningar kan komma att utgöra en viktig väg in i arbetslivet och ett viktigt sätt för arbetsgivare att säkra sin kompetensförsörjning. För att uppmuntra fler parter att teckna avtal, och säkra att antalet yrkesintroduktionsanställningar ökar, föreslår regeringen en lönesubvention och ett handledarstöd för arbetsgivare som anställer unga <NOBR>(15–24</NOBR> år) enligt sådana avtal.</P>
<P class="p227 ft38">Vidare föreslår regeringen under en uppbyggnads- och spridningsfas ett riktat stats- bidrag så att parterna kan bygga upp strukturer för handledning på arbetsplatserna. Därtill har regeringen tidigare beslutat om bidrag till partsorganisationer för informationsinsatser med koppling till yrkesintroduktionsavtal.</P>
<P class="p337 ft4">Yrkesintroduktionsavtal har redan tecknats i viktiga ungdomsbranscher som handeln, metallindustrin samt kommunal vård och omsorg. Diskussioner och förhandlingar om avtal pågår i många andra branscher. Det är</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p47 ft62">regeringens målsättning att fler branscher ska välja att teckna avtal och att fler arbetsgivare ska anställa inom ramen för dessa avtal till följd av de stödåtgärder som nu lanseras.</P>
<P class="p248 ft32">I trepartssamtalen har det vidare framförts önskemål om att avskaffa den arbetslöshetsavgift som arbetslöshetskassorna betalar till staten. Inte minst de framsteg som nu görs i treparts- samtalen motiverar ett borttagande av avgiften och regeringen föreslår i denna budget- proposition att avgiften avskaffas.</P>
<P class="p338 ft113"><SPAN class="ft61">2.</SPAN><SPAN class="ft112">Stärkt omställningsförmåga på arbetsmarknaden</SPAN></P>
<P class="p339 ft38">Med ett ökat omvandlingstryck i ekonomin ställs allt större krav på arbetsmarknadens om- ställningsförmåga. Förhandlingar om ett utvecklat omställningsavtal förs mellan Privat- tjänstemannakartellen (PTK) och Svenskt Näringsliv. Regeringen vill underlätta för parterna att träffa avtal som förbättrar arbets- marknadens funktionssätt. Samtalen har berört bl.a. bättre möjligheter till utbildning genom att t.ex. erbjuda vidareutbildning på ett sätt som är enkelt att kombinera med arbete och individens försörjning under tiden i utbildning. För att förbättra omställningsmöjligheterna på arbets- marknaden föreslår regeringen ett antal föränd- ringar i denna proposition avseende studie- medelssystemet och möjligheten att bedriva studier på eftergymnasial nivå. Vidare föreslås vissa förändringar och förtydliganden i skattelag- stiftningen. Inom Regeringskansliet förbereds också förslag gällande möjligheten att kombinera arbetslöshetsersättning och studier.</P>
<P class="p340 ft111"><SPAN class="ft61">3.</SPAN><SPAN class="ft114">Statligt stöd vid korttidsarbete under synnerligen djup ekonomisk kris</SPAN></P>
<P class="p47 ft38">I ett flertal andra <NOBR>EU-länder</NOBR> gavs under finans- krisen statligt stöd vid s.k. korttidsarbete. Kort- tidsarbete innebär att parterna kommer överens om att korta arbetstiden och samtidigt minska lönen, för att minska behovet av personalned- dragningar och ge företagen möjligheter att behålla nödvändig kompetens. Erfarenheterna från bl.a. Tyskland av denna typ av stöd är goda. Regeringen föreslår i denna budgetproposition att ett statligt stöd vid korttidsarbete inrättas i Sverige. Systemet där kostnaden delas mellan stat, företag och anställda, ska endast kunna aktiveras i synnerligen djupa lågkonjunkturer.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft17">1.3.4</SPAN><SPAN class="ft79">En förbättrad integration</SPAN></P>
<P class="p341 ft38">De flesta som invandrat till Sverige försörjer sig själva. Tiden det tar att etablera sig på arbets- marknaden och finna egen försörjning varierar för olika grupper av invandrare. Arbetskrafts- invandrare och deras anhöriga, studenter och i allmänhet även EU- och <NOBR>EES-medborgare</NOBR> med uppehållsrätt etablerar sig snabbare. Många utrikes födda har dock svårt att hitta ett första jobb. Det gäller i synnerhet de som kommit till Sverige som skyddsbehövande och anhörig- invandrare. Det behövs därför ytterligare insatser för att sänka trösklarna till jobb och öka anställningsbarheten för breda grupper.</P>
<P class="p234 ft38">Kunskaper i svenska är viktiga för möjlig- heterna att få jobb. En väl fungerande under- visning i svenska är därför av stor vikt för att förbättra arbetsmarknadssituationen för utrikes födda. Skolsystemet har inte i tillräcklig ut- sträckning kunnat stödja elever som kommer till Sverige under skolåldern, vilket påverkat förutsättningarna för dessa att få ett arbete eller gå vidare till högre studier. Skillnaderna mellan elever födda i Sverige och nyanlända elever födda utomlands har enligt Statistiska centralbyrån ökat. Elever som anländer till Sverige sent under sin skoltid möter särskilt stora utmaningar. Många elever får inte den extra hjälp som de hade behövt för att fullfölja sin utbildning med godkända resultat.</P>
<P class="p193 ft38">Mottagandet i kommunerna är också av stor betydelse för integrationen och etableringen på arbetsmarknaden. Mottagningskapaciteten i landets kommuner har inte ökat i samma ut- sträckning som behovet av hjälp med bosättning, vilket kan innebära en försenad start och försämrad kvalitet på etableringsinsatserna.</P>
<P class="p236 ft38">Utrikes föddas problematiska arbetsmark- nadssituation kan också förklaras av att till- gången till bra jobbrelaterade nätverk ofta är sämre bland utrikes än inrikes födda. Därtill förekommer diskriminering på arbetsmark- naden, vilket oftare drabbar personer med utom- europeisk bakgrund. Många utrikes födda bor i stadsdelar med utbrett utanförskap. Personers livsvillkor tenderar att gynnas om de närboende i hög utsträckning har arbete. Att skapa syssel- sättning i utsatta områden är därför av stor vikt för att förbättra de utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden samt för långsiktig tillväxt och sammanhållning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p202 ft14">Regeringens åtgärder</P>
<P class="p6 ft5">Etableringsprocessen utvecklas</P>
<P class="p164 ft38">För att stärka måluppfyllelsen i etableringsrefor- men har ett antal förändringar av etablerings- uppdraget genomförts. Regeringen har vidare aviserat att ytterligare justeringar kan behövas. Antalet åtgärder som Arbetsförmedlingen förfogar över i sitt arbete med att påskynda etableringen har utvidgats. Regeringen föreslår i denna proposition att Arbetsförmedlingen också får möjlighet att använda målgruppsanpassade utbildningar vid folkhögskolor som etablerings- insats. Regeringen avser vidare att under 2014 återkomma till riksdagen med en proposition om en förlängning av tiden i etableringsinsatser för vissa nyanlända föräldrar.</P>
<P class="p342 ft4">I budgetpropositionen för 2012 föreslogs åtgärder för att minska marginaleffekterna för arbetsinkomster för individer i etableringsupp- draget. Regeringen avser nu ta ytterligare ett steg på detta område genom att avskaffa inkomstav- räkningen för etableringstillägg och bostads- ersättning.</P>
<P class="p120 ft38">Antalet nyanlända personer förväntas förbli högt de närmaste åren. Efter förslag i budget- propositionen för 2013 avsattes medel för att skapa ett prestationsbaserat ersättningssystem för kommuner som sluter överenskommelser om flyktingmottagande. Regeringen föreslår att detta system kompletteras med en ersättning till kommuner som har ett högt mottagande i för- hållande till sin befolkning. Vidare avser regerin- gen förtydliga att Arbetsförmedlingens bosätt- ningsansvar för personer som har ett eget boende enbart ska gälla dem som har behov av att flytta av arbetsmarknadsskäl. För att möjlig- göra effektivare etableringsinsatser för vissa nyanlända och underlätta kommunernas mot- tagande föreslår regeringen att medel avsätts för att etableringsplanens start för de som bor i anläggningsboende senareläggs till dess per- sonerna är kommunmottagna. Dessa åtgärder förväntas minska ledtiderna och öka effek- tiviteten i etableringsprocessen.</P>
<P class="p343 ft5">Etableringsplanen flyttas fram</P>
<P class="p164 ft32">För att förhindra att delar av etableringstiden då individen har rätt till etableringsinsatser och etableringsersättning har förbrukats när in- dividen blir kommunmottagen, bör etablerings- planens start flyttas fram för personer boende i anläggningsboende. Etableringsplanen bör starta</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">31</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft38">i anslutning till att personen blir kommun- mottagen eller senast en månad efter mottagan- det, i stället för inom två månader från att uppehållstillstånd beviljats som gäller i dag. Ändringen innebär att personen får dager- sättning enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. så länge han eller hon är in- skriven i Migrationsverkets mottagande. Per- sonen får därmed rätt till maximalt 24 månader med etableringsersättning och etableringsin- satser efter kommunplacering.</P>
<P class="p198 ft38">Syftet med förändringen är att uppnå snabbare bosättning och mer effektiv etablering. Samman- taget bör tiden i anläggningsboende i genomsnitt minska då kommunernas vilja att ta emot nyanlända förväntas öka. Förändringen innebär initialt lägre utgifter eftersom kostnader skjuts upp som en konsekvens av att individer i anlägg- ningsboende får den lägre dagersättningen enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl.</P>
<P class="p345 ft5">Förbättrade kunskaper i svenska språket för nyanlända elever</P>
<P class="p123 ft4">Undervisningstiden i svenska är viktig för den nyanlända elevens möjlighet att klara sin skol- gång. Som en del i arbetet för att stärka nyan- lända elevers resultat har regeringen avsatt medel för en försöksverksamhet med utökad under- visningstid i svenska med tre timmar i veckan för årskurserna <NOBR>6–9.</NOBR> Denna försöksverksamhet utökas fr.o.m. hösten 2014 till att även omfatta årskurserna <NOBR>1–5.</NOBR></P>
<P class="p122 ft5">Kompletterande utbildningar till bristyrken</P>
<P class="p123 ft38">Utrikes födda har svårare att hitta ett arbete som motsvarar deras kompetensnivå. Komplet- terande högskoleutbildning för akademiker med utländsk examen har visat sig underlätta deras inträde på arbetsmarknaden på rätt kompetens- nivå. Fortsatta satsningar bör i huvudsak riktas mot bristyrken. Därför föreslås ytterligare platser för kompletterande utbildning av lärare samt en förstärkning av den tidigare satsningen på kompletterande utbildningar för bl.a. läkare och jurister för att upprätthålla de anvisade helårsstudieplatserna.</P>
<P class="p122 ft5">Nystartszoner införs</P>
<P class="p123 ft32">Regeringen aviserar i denna proposition ett för- slag om införande av ett system med nystarts- zoner. Förslaget innebär att företag inom nystartszonerna som uppfyller vissa villkor, bl.a. vad gäller de anställdas bosättning, får göra avdrag vid beräkning av socialavgifterna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p228 ft38">Nystartzoner är ett verktyg för att minska utanförskapet i de områden där högst andel personer saknar sysselsättning, har låg utbildning och får långvarigt försörjningsstöd. Inter- nationella erfarenheter visar att nystartszoner i kombination med andra åtgärder kan ha positiva effekter. Effekterna ligger främst i ekonomisk aktivitet i form av företagsetableringar. För att effekterna på arbetslöshet och sysselsättning ska vara varaktiga bör systemet kombineras med t.ex. utbildningssatsningar.</P>
<P class="p152 ft62">Vilka områden som ska utgöra nystartszoner kommer att omprövas vart femte år. Systemet med nystartszoner ska utvärderas.</P>
<P class="p128 ft38">Regeringen beslutade den 18 april 2013 en lagrådsremiss där det föreslås att ett system med nystartszoner införs. Innan ett system med nystartszoner kan träda i kraft måste det av statsstödsskäl godkännas av Europeiska kom- missionen. Förslaget notifierades den 31 maj 2013, men ärendet är ännu inte avslutat. Om kommissionen godkänner avdraget kommer det att vara tidsbegränsat. Inför en eventuell förnyad notifiering kommer åtgärden att utvärderas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag som bedöms kunna träda i kraft tidigast den 1 juli 2014.</P>
<P class="p346 ft17"><SPAN class="ft17">1.3.5</SPAN><SPAN class="ft79">En flexibel och trygg arbetsmarknad</SPAN></P>
<P class="p185 ft38">En väl fungerande arbetsmarknad präglas av en god förmåga till omställning vid struktur- omvandling och ekonomiska kriser. Samtidigt som företag behöver flexibilitet för att kunna anpassa produktionen efter nya förutsättningar, måste arbetstagares behov av trygghet, förut- sägbarhet och rättssäkerhet vägas in. Viktiga områden för regeringen har varit att i samarbete med arbetsmarknadens parter verka för ökade möjligheter till omställning och att hitta lös- ningar för att överbrygga djupa lågkonjunkturer.</P>
<P class="p329 ft14">Regeringens åtgärder</P>
<P class="p187 ft5">Statligt stöd vid korttidsarbete införs</P>
<P class="p188 ft32">Regeringen föreslår i denna proposition att det införs ett statligt subventionerat system – tillfälligt stöd vid korttidsarbete – som syftar till att i synnerligen djupa lågkonjunkturer bevara arbetstillfällen vid företag som möter en vikande</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103157x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p347 ft34">efterfrågan genom att anställda tillfälligt går ned i arbetstid och lön.</P>
<P class="p348 ft38">Under finanskrisen ingicks inom industrin ett antal krisavtal som innebar att parterna på en- skilda arbetsplatser kom överens om att korta arbetstiden och samtidigt gå ned i lön, s.k. kort- tidsarbete. För företag som tillfälligt mötte en kraftig nedgång i efterfrågan och behövde minska antalet arbetade timmar innebar avtalen att uppsägningar kunde motverkas. För de an- ställda som omfattades innebar avtalet att arbets- löshet kunde undvikas i stor utsträckning. Kort- tidsarbete kan i en djup lågkonjunktur bidra till att sysselsättningen hålls uppe och att arbetslös- heten ökar mindre än vad som annars skulle vara fallet. Korttidsarbete är ett sätt att fördela bördan av en lågkonjunktur mer jämnt mellan arbetstagarna och kan även bidra till att företagen kan öka produktionsvolymerna snabbare när konjunkturen vänder eftersom företagens behov av att nyrekrytera minskar.</P>
<P class="p349 ft4">I ett flertal andra <NOBR>EU-länder,</NOBR> bl.a. Tyskland, gavs under krisen statligt stöd vid korttidsarbete. OECD bedömer att det tyska systemet har bidragit till att hålla sysselsättningen uppe under krisen.<SPAN class="ft115">5</SPAN></P>
<P class="p350 ft38">Stöd vid korttidsarbete ska kunna lämnas om det råder en synnerligen djup lågkonjunktur eller om det är sannolikt att en sådan lågkonjunktur är nära förestående. Det ska också krävas att stödet inte i beaktansvärd omfattning hindrar en samhällsekonomiskt önskvärd strukturomvand- ling eller medför andra betydande samhälls- ekonomiska nackdelar. Det främsta skälet till att stöd vid korttidsarbete endast bör aktiveras i synnerligen djupa lågkonjunkturer, som t.ex. vid den senaste finanskrisen, är att det annars finns en risk att strukturomvandlingstakten, och därmed också produktivitetstillväxten, dämpas. Det är också möjligt att lönebildningen påverkas negativt, vilket i förlängningen kan innebära att det blir svårare för inträdande grupper att få jobb.</P>
<P class="p351 ft32">Staten, arbetsgivare och arbetstagare ska dela på kostnaderna för korttidsarbete enligt tre fasta</P>
<P class="p352 ft94"><SPAN class="ft93">5 </SPAN>Se OECD Employment Outlook – Moving Beyond the Jobs Crisis (OECD 2010). Olika utvärderingar som gjorts av användningen av statligt subventionerat korttidsarbete under finanskrisen tyder på att åt- gärden hade positiva effekter på sysselsättningen under krisen, även om det är svårt att uppskatta hur stora effekterna var. De är ännu för tidigt för att uttala sig om de långsiktiga effekterna på sysselsättningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft4">nivåer. Staten ska bära en tredjedel av kost- naderna. Under perioder då systemet är aktivt beräknas det medföra minskade intäkter för staten motsvarande 4,7 miljarder kronor per tolvmånadersperiod.</P>
<P class="p353 ft4">Regeringens bedömning av när förutsätt- ningarna för stöd vid korttidsarbete är uppfyllda bör vila på ett allsidigt underlag. Till grund för prövningen bör i första hand ligga en bedömning från Konjunkturinstitutet.</P>
<P class="p6 ft5">Stärkt omställningsförmåga på arbetsmarknaden</P>
<P class="p251 ft32">Det är viktigt att flexibiliteten på arbetsmark- naden ökar och att trösklarna till jobb blir lägre. Arbetsmarknadens parter är de som har bäst kunskap om företagens och arbetstagarnas vill- kor och är därför också bäst lämpade att göra av- vägningar mellan olika former av trygghet och flexibilitet. Regeringen bedömer att en parts- överenskommelse är en mer effektiv åtgärd på detta område än lagstiftning. Regeringen ser därför positivt på att Svenskt Näringsliv och PTK för samtal om ett nytt omställningsavtal och vill stödja parternas arbete med att nå en överenskommelse.</P>
<P class="p354 ft32">I den gemensamma avsiktsförklaringen har Svenskt Näringsliv angett att de vill få till stånd ändrade turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist och ändringar av företrädes- rätten vid återanställning. Svenskt Näringsliv vill att turordningsreglerna ska tillgodose behovet av att, efter en driftsinskränkning, ha kvar den personal som har den kompetens som krävs för att den fortsatta verksamheten ska kunna bedrivas med bästa möjliga konkurrenskraft. PTK vill se åtgärder som förbättrar möjligheter- na till utbildning och kompetensutveckling under hela arbetslivet och som därigenom stärker individens anställningsbarhet och om- ställningsförmåga. Vidare har PTK framfört önskemål om omställningsstöd för personer som förlorar arbetet till följd av ohälsa och för visstidsanställda.</P>
<P class="p324 ft4">Samtalen med parterna har berört bl.a. bättre möjligheter till utbildning genom att t.ex. er- bjuda vidareutbildning på ett sätt som är enkelt att kombinera med arbete och individens försörjning under tiden i utbildning.</P>
<P class="p252 ft32">För att möjliggöra ett ökat utbud av yrkesut- bildningar avser regeringen att införa en möjlig- het att få studiemedel även för utbildningar inom yrkeshögskolan som inte omfattas av stats-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft34">bidrag. Detta kommer att gälla ett begränsat antal utbildningar.</P>
<P class="p356 ft38">Vidare avser regeringen förbättra möjligheter- na till utbildning i omställning genom att bestämmelsen om skattefri förmån av utbildning eller annan åtgärd vid personalavveckling ut- vidgas och förtydligas. Dessutom föreslås inkomstskatteändringar för vissa stiftelser, däribland kollektivavtalsstiftelser. Förslaget innebär att antalet ändamål som är skattemässigt gynnade utvidgas, bl.a. när det gäller att lämna understöd vid utbildning till arbetstagare.</P>
<P class="p126 ft32">För att underlätta försörjning under tid i ut- bildning föreslår regeringen också vissa justeringar inom ramen för dagens studiemedels- system. Personer som har fyllt 25 år och har haft viss tidigare förvärvsinkomst kan i dag få tilläggslån vid heltidsstudier. Tilläggslånet föreslås nu fördubblas samt kunna ges även vid deltidsstudier. Vidare avser regeringen höja den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel med två år, liksom den ålder vid vilken låne- begränsningen påbörjas. Som en följd därav bör även avskrivningsåldern för studiemedel höjas. Regeringen avser också höja fribeloppsgränsen i studiemedelssystemet med 30 000 kronor till ca 172 400 kronor per år.</P>
<P class="p357 ft32">Regeringen förbereder även förslag om att förtydliga gällande regelverk för rätt till <NOBR>a-kassa</NOBR> vid deltidsutbildningar, samt att med bibehållen ersättning möjliggöra kortare kurser som ges inom ramen för en omställningsinsats.</P>
<P class="p358 ft17"><SPAN class="ft17">1.3.6</SPAN><SPAN class="ft95">Bättre möjligheter till uppföljning</SPAN></P>
<P class="p194 ft32">En fungerande arbetslinje innebär att det utöver drivkrafter och stöd för att hitta ett arbete ställs krav på att alla som kan söker egen försörjning. Det är därför viktigt att de som på grund av ar- betslöshet uppbär ersättning i form av arbetslös- hetsersättning, aktivitetsstöd eller ekonomiskt bistånd verkligen står till arbetsmarknadens för- fogande.</P>
<P class="p359 ft14">Regeringens åtgärder</P>
<P class="p360 ft32">Regeringen har tidigare vidtagit flera åtgärder för att tydliggöra kraven på och förbättra uppfölj- ningen av de arbetslösas sökaktivitet inom främst arbetslöshetsförsäkringen. För de arbets- lösa som deltar i arbetsmarknadspolitiska</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p47 ft62">program bedömer regeringen att det finns skäl att genomföra ytterligare reformer. I september 2013 remitteras en departementspromemoria med förslag om att införa i princip samma åtgärder som nu införs inom arbetslöshets- försäkringen även för dem som deltar i arbets- marknadspolitiska program.</P>
<P class="p248 ft62">I budgetpropositionen för 2013 aviserade regeringen flera åtgärder för att säkerställa jobbsökandet för personer som på grund av arbetslöshet uppbär ekonomiskt bistånd. Ytter- ligare kompletterande åtgärder bedöms dock vara nödvändiga. Regeringen avser att tillsätta en utredning för att se över hur socialtjänstens möj- ligheter att ställa krav och följa upp individens jobbsökande kan förbättras.</P>
<P class="p248 ft32">Ett väl fungerande samarbete mellan Arbetsförmedlingen och socialtjänsten är vidare en förutsättning för att kunna ställa krav och följa upp jobbsökande för personer med försörj- ningsstöd. Regeringen avser att ge ett gemen- samt uppdrag till Socialstyrelsen och Arbetsför- medlingen om att ta fram modeller för hur en mer formaliserad och strukturerad samverkan mellan socialtjänsten och Arbetsförmedling kan utformas. Regeringen avser vidare att besluta om nödvändiga förordningsändringar för att ge socialtjänsten bättre möjlighet att ta del av upp- gifter i den aktivitetsrapport där den arbetslösa rapporterar om sitt jobbsökande till Arbetsför- medlingen.</P>
<P class="p361 ft4">Regeringen arbetar även med att se över kraven på nyanlända att aktivt söka arbete inom ramen för Arbetsförmedlingens etablerings- uppdrag.</P>
<P class="p248 ft32">Det är viktigt att de företag som får stöd från Arbetsförmedlingen använder medlen till det som de avsetts för. Fusk och felaktiga utbetal- ningar innebär ett ineffektivt användande av resurser och riskerar att försämra stödens legitimitet. Den 1 april 2013 tillsatte regeringen en särskild utredare som ska kartlägga förekomsten av oegentligheter, överutnyttjande och andra felaktigheter i ekonomiska ersätt- ningar till arbetsgivare samt föreslå åtgärder som syftar till att motverka sådana felaktigheter (dir. 2013:31). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2014.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103159x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p28 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p214 ft4"><SPAN class="ft37">1.4</SPAN><SPAN class="ft116">Satsningar på kunskap och stärkt </SPAN>skolning av andra orsaker. Den eftergymnasiala</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p215 ft37">konkurrenskraft</P>
<P class="p239 ft62">Sverige är en liten öppen ekonomi där handel och andra former av utbyte med omvärlden är avgörande för välfärdsutvecklingen. Då om- världen förändras är det nödvändigt att struk- turen för svensk produktion anpassas. Det innebär att näringslivets sammansättning föränd- ras och att nya arbetstillfällen skapas, medan andra försvinner.</P>
<P class="p236 ft38">Sverige har i ett historiskt perspektiv haft en god anpassningsförmåga till förändrade förut- sättningar för såväl företag som arbetskraft. Flera faktorer har betydelse för att den svenska ekonomin även fortsättningsvis ska ha goda förutsättningar att möta utmaningar som följer av internationaliseringen. Det krävs därför ett utbildningssystem som säkerställer tillgången på välutbildad arbetskraft, högkvalitativ forskning och innovation samt väl fungerande transport- system och arbetsmarknad. Vidare är bra villkor för företagande och entreprenörskap avgörande för att företagen ska investera i Sverige. En väl fungerande bostadsmarknad och goda pend- lingsmöjligheter ökar arbetskraftens rörlighet och underlättar därmed anpassningen till följd av strukturomvandlingen.</P>
<P class="p362 ft17"><SPAN class="ft17">1.4.1</SPAN><SPAN class="ft79">Ökat kunskapsfokus i skolan</SPAN></P>
<P class="p341 ft38">Utbildning är centralt både för den enskilde och för samhället i stort. Kunskap ger den enskilda människan möjligheter att växa och påverka sin situation. En likvärdig och kunskapsfokuserad skola anpassad efter varje elevs behov möjliggör en ekonomi med hög produktivitet och ett sam- hälle som håller ihop, präglat av hög grad av social rörlighet. Utbildningen ska ge alla den kompetens som krävs för att komma in på arbetsmarknaden eller för fortsatta studier.</P>
<P class="p234 ft38">I många avseenden fungerar det svenska utbildningssystemet bra. I stort sett alla elever går ut grundskolan och fortsätter vidare till gymnasieskolan. Andelen ungdomar som går vidare till högre utbildning är hög. En dryg fjärdedel av Sveriges vuxna befolkning är hög- skoleutbildad och inkluderas även tvåårig efter- gymnasial utbildning är andelen en dryg tredjedel. Andelen forskarutbildade är bland de högsta i Europa. Därutöver finns en omfattande vuxenutbildning som ger möjlighet att kom- pensera eventuella tidigare felval eller till om-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p363 ft4">yrkesutbildningen inom yrkeshögskolan har byggts upp under ett antal år och visar goda resultat för studenternas etablering på arbets- marknaden.</P>
<P class="p364 ft38">Internationella jämförelser visar dock att svenska elevers kunskapsnivå har sjunkit sedan <NOBR>1990-talet.</NOBR> Även om positiva tecken kunde skönjas i den senaste <NOBR>TIMSS-undersökningen<SPAN class="ft92">6</SPAN></NOBR><SPAN class="ft92"> </SPAN>vad gäller resultaten hos elever i årskurs 4 är det för tidigt att dra några entydiga slutsatser utifrån denna observation.</P>
<P class="p252 ft38">Det finns flera utmaningar inom utbildnings- systemet. Mer än var tionde elev är inte behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan. Detta är i stor utsträckning en följd av otillräckliga matematikkunskaper. Andelen underkända elever i årskurs 9 i matematik har ökat från 5,3 procent till 8,8 procent, sedan 1998.</P>
<P class="p120 ft38">Skillnaderna i skolresultat mellan elever vars föräldrar har en relativt sett hög utbildningsnivå och elever vars föräldrar har en relativt sett låg utbildningsnivå är fortsatt stora. Det har också visat sig att många elever alltför sent, eller inte alls, får det extra stöd som de hade behövt för att fullfölja utbildningen med godkänt resultat. Det är därför viktigt att ge lärarna verktyg för att tidigt upptäcka vilka elever som behöver extra hjälp och avsätta extra resurser för att hjälpa dessa elever. Andra sätt att hjälpa elever som inte får tillräckligt med stöd hemifrån är att dels tillhandahålla hjälp med läxor och skolarbetet i allmänhet efter ordinarie skoltid, dels möjliggöra för elever, som inte klarar kunskapskraven, att gå i skolan även på sommaren.</P>
<P class="p365 ft38">Enligt såväl svensk som internationell forsk- ning är läraren och lärarens agerande i klass- rummet en av de viktigaste faktorerna för elever- nas kunskapsutveckling. Det är därför oroande att läraryrket har tappat i attraktionskraft och många lärare har övervägt att lämna yrket, samtidigt som antalet sökande till lärarutbild- ningen är på en för låg nivå. <SPAN class="ft92">7 </SPAN>Det är dock positivt att antalet sökande till lärarutbildningen ökar enligt den senaste statistiken. Det är fortsatt viktigt att säkra rekryteringen till läraryrket och att lärare ges möjlighet till</P>
<P class="p366 ft118"><SPAN class="ft51">6</SPAN><SPAN class="ft117">TIMSS är förkortningen för Trends in International Mathematics and Science Study.</SPAN></P>
<P class="p47 ft7"><SPAN class="ft51">7</SPAN><SPAN class="ft48">Se rapporten Attityder till skolan (Skolverket 2013).</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p367 ft34">karriärutveckling så att duktiga lärare stannar inom yrket.</P>
<P class="p7 ft14">Regeringens åtgärder</P>
<P class="p187 ft5">Fler karriärtjänster för lärare</P>
<P class="p123 ft24">Det ska löna sig att vara en bra lärare och att bli en bättre lärare. Regeringen har genomfört ett stort antal reformer för att höja lärarnas kompetens och läraryrkets status, men fort- satta insatser är nödvändiga. Regeringen har sedan tidigare tillfört medel för en karriärut- vecklingsreform som syftar till att stimulera skolhuvudmännen att inrätta karriärsteg för särskilt skickliga lärare. Skolhuvudmännen kan inrätta två nya karriärsteg för särskilt skickliga lärare (förstelärare respektive lektor) och an- söka om statsbidrag som möjliggör löneök- ningar om 5 000 respektive 10 000 kronor per månad för dessa lärare. För att förstärka reformen tillförs ytterligare medel <NOBR>2014–2017,</NOBR> vilket ger utrymme till att ca 11 000 fler karriärtjänster kan inrättas hösten 2014. Sam- mantaget innebär karriärutvecklingsreformen att det på sikt skapas utrymme för ca 17 000 lärare som kommer att omfattas av karriärtjänsterna.</P>
<P class="p356 ft62">Lärarnas administrativa börda har ökat, vilket riskerar att minska den tid som läggs på under- visning. För att frigöra mer tid för undervisning avser regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om att ta bort kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurserna <NOBR>6–9</NOBR> och att reducera kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurserna <NOBR>1–5</NOBR> till en gång per år.</P>
<P class="p198 ft62">Lärarlyftet II är inriktat på att lärare ska bli behöriga i alla skolformer, ämnen och årskurser där de undervisar. Regeringen har avsatt totalt 1,5 miljarder kronor för Lärarlyftet II 2012– 2015. För att fler lärare ska kunna genomgå fort- bildningen föreslår regeringen att ytterligare medel tillförs 2015 och 2016.</P>
<P class="p227 ft32">Regeringen följer noga hur arbetet med hand- läggningen av ärendena om legitimation av lärare fortlöper. För att säkerställa att tillräckligt många legitimationer kan meddelas föreslås Statens skolverk tillföras ytterligare medel.</P>
<P class="p368 ft5">Ökad kunskap och likvärdighet</P>
<P class="p123 ft32">Studieresultaten i matematik behöver förbättras. Från och med hösten 2013 har därför undervis-</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p327 ft62">ningstiden för matematik i grundskolan utökats med en timme per vecka i årskurserna <NOBR>1–3.</NOBR> Regeringen föreslår i denna proposition att un- dervisningstiden i matematik utökas för årskur- serna <NOBR>4–6</NOBR> i grundskolan från hösten 2016. Det pågående matematiklyftet för lärare väntas ge en positiv effekt på undervisningens kvalitet. Därigenom finns förutsättningar för att ytter- ligare undervisningstid får större positiv effekt på studieresultaten.</P>
<P class="p152 ft4">För att öka elevernas läs- och skrivförmåga i svenska föreslår regeringen att medel avsätts för en kompetensutvecklingssatsning för i första hand lärare i svenska <NOBR>2014–2018.</NOBR></P>
<P class="p217 ft38">Studiero i klassrummet och skolan är viktiga förutsättningar för goda studieresultat. Regerin- gen avser därför att tillsätta en utredning med uppdrag att utvärdera genomförda reformer med detta syfte, samt ta fram kompletterande förslag som ökar förutsättningarna för studiero samt ordning och reda i klassrummet och skolan.</P>
<P class="p129 ft4">Elever som får stöd och hjälp hemifrån har lättare för att klara skolgången. För att öka likvärdigheten och ge mer lika förutsättningar för alla elever föreslår regeringen att ett tillfälligt statsbidrag till skolhuvudmännen införs för läx- hjälp i årskurserna <NOBR>6–9.</NOBR></P>
<P class="p129 ft4">Erfarenheterna av regeringens tidigare satsnin- gar på sommarskola är goda. Ett statsbidrag bör därför införas <NOBR>2014–2016</NOBR> för anordnande av un- dervisning under skollov för de elever främst i årskurserna <NOBR>6–9</NOBR> som riskerar att inte klara kun- skapskraven.</P>
<P class="p205 ft24">Regeringen har tidigare påtalat behovet av att förbättra genomströmning och studieresultat inom kommunal vuxenutbildning (komvux). De förslag som lämnats av <NOBR>GRUV-utredningen</NOBR> (SOU 2013:20) bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen avser att under hösten arbeta vidare med ett förslag om ökade aktivitetskrav, med utgångspunkt i utredningens betänkande.</P>
<P class="p190 ft5">Effektivare skolledarskap</P>
<P class="p369 ft32">Ett effektivt skolledarskap är en viktig förutsätt- ning för att förbättra elevernas studieresultat. Regeringen avser därför att utreda rektorernas arbetssituation i syfte att stärka deras ledarskap, ansvar och befogenheter. Vidare föreslås en ettårig förlängning av det s.k. rektorslyftet, som är inriktat på styrnings- och ledarskapsfrågor.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103161x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft5">Gymnasiereformen</P>
<P class="p134 ft38">Regeringen bedömer att gymnasiereformen, som trädde i kraft 2011, på sikt kommer att förbättra förutsättningarna när det gäller elevers genom- strömning samt skolornas planering, schema- läggning och möjligheter att kunna fylla under- visningsgrupper. I budgetpropositionen för 2012 aviserade regeringen därför en reglering av an- slaget till kommunerna i enlighet med den kom- munala finansieringsprincipen. Denna reglering påbörjades 2012 i enlighet med riksdagens beslut.</P>
<P class="p370 ft4">Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting delade i samband med budget- propositionen för 2013 bedömningen att mer tydliga effektiviseringsmöjligheter kunde upp- komma först 2014 då reformen skulle få fullt genomslag (prop. 2012/13:1, utg.omr. 16, bet. 2012/13:FiU1, rskr. 2012/13:37). Regeringen föreslog därför att 895 miljoner kronor borde tillföras för de första två åren och riksdagen beslutade i enlighet därmed.</P>
<P class="p234 ft38">Regeringen bedömer nu att gymnasie- reformen på kort sikt inte leder till lägre kostnader i den omfattning som tidigare beräk- nats. Den beräknade neddragningen av anslaget för kommunalekonomisk utjämning bör därför inte genomföras för 2014 och 2015 samt minskas kraftigt för åren därefter. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att anslaget för kommunal- ekonomisk utjämning ökas med 1,36 miljarder kronor 2014. För 2015 beräknas 1,93 miljarder kronor och för åren därefter 1,46 miljarder kronor per år. Regeringen anser att detta på sikt kommer att medföra ett ekonomiskt utrymme för kommunerna. Detta utrymme bör även användas för att stärka rättigheterna till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Regeringen anser således att förändringarna kan genomföras utan ytterligare kompensation till kommunerna och avser efter en sådan överens- kommelse med Sveriges kommuner och lands- ting, att återkomma till riksdagen med förslag som förstärker dessa rättigheter.</P>
<P class="p371 ft17"><SPAN class="ft17">1.4.2</SPAN><SPAN class="ft79">Forskning, innovation och entreprenörskap</SPAN></P>
<P class="p341 ft24">För att upprätthålla och förstärka Sveriges konkurrenskraft krävs ett dynamiskt näringsliv i hela landet. Hindren för att starta, driva och</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft34">utveckla företag ska därför vara så få och låga som möjligt.</P>
<P class="p372 ft4">För att svenska företag även i framtiden ska kunna konkurrera framgångsrikt och bidra till en hög ekonomisk tillväxt sänktes den svenska bolagsskatten från 26,3 till 22 procent fr.o.m. den 1 januari 2013. Den sänkta bolagsskatte- satsen förväntas stärka drivkrafterna att investera i Sverige.</P>
<P class="p252 ft38">Kontinuerliga satsningar på forskning och innovation är en viktig faktor för att företagen ska behålla sin konkurrenskraft och ha goda förutsättningar att möta framtidens utmaningar. I regeringens forsknings- och innovations- proposition (prop. 2012/13:30) presenterades insatser som innebär en succesiv ökning av anslagen till forskning till 4 miljarder kronor i ökad nivå 2016. Internationella jämförelser av forskning och utveckling som andel av BNP visar att Sverige är ett av de länder som satsar mest på detta område (se diagram 1.10). Flera <NOBR>OECD-länder</NOBR> har under senare år infört särskilda skattelättnader för att ge företagen in- citament att öka investeringarna i forskning och utveckling.<SPAN class="ft92">8 </SPAN>Det är nödvändigt att kontinuerligt pröva behovet av åtgärder för att tillse att investeringarna i forskning och utveckling ligger på en samhällsekonomiskt önskvärd nivå.</P>
<P class="p373 ft40">Diagram 1.10 Utgifter för forskning och utveckling som andel av BNP 2010</P>
<P class="p196 ft42">Procent</P>
<P class="p374 ft7">4,5</P>
<P class="p375 ft7">4</P>
<P class="p376 ft7">3,5</P>
<P class="p377 ft7">3</P>
<P class="p378 ft7">2,5</P>
<P class="p377 ft7">2</P>
<P class="p378 ft7">1,5</P>
<P class="p377 ft7">1</P>
<P class="p378 ft7">0,5</P>
<P class="p379 ft53">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:-22px;margin-right:-14px;margin-bottom:22px;" class="p380 ft86"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-4px;margin-top:-22px;margin-right:-5px;margin-bottom:31px;" class="p380 ft86"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:0px;margin-top:-17px;margin-right:-9px;margin-bottom:26px;" class="p380 ft86"><![endif]>Finland</P></TD>
<TD class="tr39 td88"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:-22px;margin-right:-15px;margin-bottom:22px;" class="p381 ft86"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-22px;margin-right:-5px;margin-bottom:32px;" class="p381 ft86"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:0px;margin-top:-17px;margin-right:-10px;margin-bottom:27px;" class="p381 ft86"><![endif]>Sverige</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:-27px;margin-right:-11px;margin-bottom:27px;" class="p382 ft47"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:1px;margin-top:-27px;margin-right:-6px;margin-bottom:32px;" class="p382 ft47"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:3px;margin-top:-24px;margin-right:-8px;margin-bottom:29px;" class="p382 ft47"><![endif]>Japan</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:-33px;margin-right:-5px;margin-bottom:33px;" class="p383 ft47"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:7px;margin-top:-33px;margin-right:-6px;margin-bottom:32px;" class="p383 ft47"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:7px;margin-top:-34px;margin-right:-6px;margin-bottom:33px;" class="p383 ft47"><![endif]>USA</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:-18px;margin-right:-20px;margin-bottom:18px;" class="p384 ft47"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-18px;margin-right:-6px;margin-bottom:32px;" class="p384 ft47"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:-11px;margin-right:-13px;margin-bottom:25px;" class="p384 ft47"><![endif]>Tyskland</P></TD>
<TD class="tr39 td88"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:-12px;margin-right:-27px;margin-bottom:12px;" class="p385 ft47"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-15px;margin-top:-12px;margin-right:-6px;margin-bottom:33px;" class="p385 ft47"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-1px;margin-right:-16px;margin-bottom:22px;" class="p385 ft47"><![endif]>OECD snitt</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:-16px;margin-right:-20px;margin-bottom:16px;" class="p386 ft86"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-16px;margin-right:-5px;margin-bottom:31px;" class="p386 ft86"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:-8px;margin-right:-12px;margin-bottom:23px;" class="p386 ft86"><![endif]>Frankrike</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:-22px;margin-right:-16px;margin-bottom:22px;" class="p381 ft47"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-4px;margin-top:-22px;margin-right:-6px;margin-bottom:32px;" class="p381 ft47"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:1px;margin-top:-17px;margin-right:-11px;margin-bottom:27px;" class="p381 ft47"><![endif]>Belgien</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:-13px;margin-right:-25px;margin-bottom:13px;" class="p387 ft47"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-13px;margin-right:-6px;margin-bottom:32px;" class="p387 ft47"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:-3px;margin-right:-15px;margin-bottom:22px;" class="p387 ft47"><![endif]>EU28 snitt</P></TD>
<TD class="tr39 td88"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-39px;margin-bottom:0px;" class="p388 ft47"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-27px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:33px;" class="p388 ft47"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:17px;margin-right:-22px;margin-bottom:16px;" class="p388 ft47"><![endif]>Nederländerna</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:-1px;margin-right:-35px;margin-bottom:1px;" class="p389 ft86"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-25px;margin-top:-1px;margin-right:-5px;margin-bottom:31px;" class="p389 ft86"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:14px;margin-right:-20px;margin-bottom:16px;" class="p389 ft86"><![endif]>Storbritannien</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:-27px;margin-right:-9px;margin-bottom:27px;" class="p390 ft86"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:1px;margin-top:-27px;margin-right:-5px;margin-bottom:31px;" class="p390 ft86"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:3px;margin-top:-25px;margin-right:-7px;margin-bottom:29px;" class="p390 ft86"><![endif]>Norge</P></TD>
<TD class="tr39 td15"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-25px;margin-right:-13px;margin-bottom:25px;" class="p391 ft105"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-25px;margin-right:0px;margin-bottom:38px;" class="p391 ft105"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-18px;margin-right:-6px;margin-bottom:31px;" class="p391 ft105"><![endif]>Italien</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p287 ft7">Källa: OECD.</P>
<P class="p392 ft34">Världsbanken genomför varje år en global jämförande studie om de hinder som finns för</P>
<P class="p393 ft7"><SPAN class="ft115">8 </SPAN>Bland annat Belgien, Nederländerna, Storbritannien, Island och Norge.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">37</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p367 ft4">företagande. För att få stöd i att utveckla företagandet i Sverige har Världsbanken fått i uppdrag att göra en särskild granskning för att identifiera de svårigheter som finns för företagandet i Sverige. Granskningen kommer att leda till två separata rapporter som avses presenteras under 2014.</P>
<P class="p394 ft14">Regeringens åtgärder</P>
<P class="p395 ft5">Skatteincitament för forskning och utveckling införs</P>
<P class="p225 ft32">Regeringen har de senaste åren genomfört flera satsningar för att ytterligare utveckla Sverige som framstående forskningsnation. Ett antal stora internationella företag svarar för en betydande del av näringslivets satsningar. Även de mindre företagen möter dock en tilltagande internationell konkurrens med krav på anpassning och utveckling. Med ökade in- vesteringar i forskning och utveckling i mindre företag blir Sverige bättre rustat för att möta den tilltagande konkurrensen.</P>
<P class="p396 ft4">För att ge framför allt mindre företag förbättrade möjligheter att bedriva forskning och utveckling föreslår regeringen att arbets- givaravgifterna för personer som arbetar med forskning och utveckling sätts ned med 10 procentenheter. Sammanlagt får dock ned- sättningen uppgå till högst 230 000 kronor per koncern och månad.</P>
<P class="p397 ft5">Goda och likvärdiga skattevillkor för företagande och entreprenörskap</P>
<P class="p123 ft38">För att förbättra skattevillkoren för företagande har regeringen tillsatt Företagsskattekommittén (dir. 2011:1). Kommitténs huvuduppdrag består i att göra villkoren mer lika för finansiering med eget kapital och lån. Med utgångspunkt i Företagsskattekommitténs första delbetänkande överlämnade regeringen i april 2013 ett förslag om införande av ett investeraravdrag (prop. 2012/13:134). Investeraravdraget ska stimulera investeringar i mindre företag och därigenom öka de mindre företagens tillgång till kapital. Investeraravdraget, som nu har godkänts av kommissionen bedöms, efter avslutad riksdags- behandling, träda i kraft den 1 december 2013.</P>
<P class="p398 ft32">Företag och deras ägare ska ha goda skatte- mässiga villkor och skatter ska tas ut på ett effektivt och rättvist sätt. De s.k. <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> tillämpas av personer som är verksamma i</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p47 ft38">betydande omfattning i de företag som de äger. Dagens löneunderlagsregel har dock använts på ett sätt som inte var avsett. I stora företag med många anställda och många verksamma delägare är det inte lika motiverat med en sådan skatte- lättnad som tillämpningen av löneunderlags- regeln ger utrymme för. Detta bl.a. mot bak- grund av att det med det spridda ägandet är naturligt att det även följer en spridning av den risk, som löneunderlagsregeln är avsedd att kom- pensera för. Behovet av en sådan kompensation är större i fåmansföretag med ett koncentrerat ägande än i företag med ett spritt ägande. Av denna anledning föreslås ett krav på en minsta kapitalandel på 4 procent i företaget för att få utnyttja löneunderlagsregeln i <NOBR>3:12-reglerna.</NOBR> Regeringen kommer, med anledning av Lag- rådets kritik, inte att gå vidare med förslaget om ett höjt löneuttagskrav.</P>
<P class="p399 ft4">Regeringen bedömer att det offentlig- finansiella utrymme som frigörs främst ska omfördelas inom <NOBR>3:12-systemet.</NOBR> Därför föreslås generella lättnader för att reglerna i högre grad än i dag ska stimulera delägarna i de mindre företagen och förstärker deras incitament att anställa. Det föreslås även en höjning av ränte- nivån för positiv räntefördelning för enskilda näringsidkare.</P>
<P class="p94 ft62">Villkoren för enskilda näringsidkare förbättras också genom det aviserade förslaget om sänkta egenavgifter, genom ett förstärkt avdrag vid beräkningen av avgifterna.</P>
<P class="p248 ft38">För att främja entreprenörskap och jobb- skapande investeringar i snabbväxande företag kommer regeringen att låta utreda skattereglerna för finansiella instrument, t.ex. optioner och andra aktierelaterade incitament, som företagen ger till nyckelpersoner som en del av sin ägarstyrning. Syftet med utredningen är att skattereglerna för optioner och andra aktie- relaterade incitament som framför allt snabb- växande företag erbjuder sina anställda ska förbättras. I detta arbete ska grundläggande skatterättsliga principer beaktas.</P>
<P class="p400 ft38">Regeringen föreslår att bestämmelserna om inkomstskattefrihet för fastighetsinkomster från specialbyggnader och vissa lantbruksenheter av- skaffas. Verksamhet som tidigare i huvudsak bedrevs inom den offentliga sektorn är nu kon- kurrensutsatt och bedrivs i allt högre utsträck- ning av privaträttsliga subjekt. Att aktiebolag eller privatpersoner som bedriver närings- verksamhet i stor utsträckning skattebefrias för</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103163x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p192 ft4">fastighetsinkomster är inte lämpligt. Reglerna är dessutom svåra att tillämpa och är inte kon- kurrensneutrala, vilket har föranlett många rätts- processer.</P>
<P class="p6 ft5">Nya insatser för utveckling i hela landet</P>
<P class="p225 ft38">Till följd av beslutet om EU:s långtidsbudget för perioden <NOBR>2014–2020</NOBR> lämnar regeringen förslag till svensk medfinansiering för den kommande sjuårsperioden för genomförande av EU:s sammanhållningspolitik (regionalfondsprogram, socialfondsprogram och territoriella samarbets- program) och landsbygdsprogrammet.</P>
<P class="p236 ft38">Sammanhållningspolitiken i Sverige finan- sieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden och syftar bl.a. till att främja forskning, innovation och entre- prenörskap, öka sysselsättningen och främja anställbarhet samt utveckling mot en hållbar tillväxt. Politiken genomförs i nationella och regionala program.</P>
<P class="p132 ft38">Medlen från den regionala utvecklingsfonden fördelas i huvudsak till åtta regionala struktur- fondsprogram samt en mindre del till ett nationellt regionalfondsprogram. Regeringen beräknar att medlen från regionala utvecklings- fonden kommer att uppgå till cirka 945 miljoner euro. Därutöver beräknas 342 miljoner euro att tilldelas de territoriella samarbetsprogrammen. Medlen från Europeiska socialfonden fördelas till ett nationellt socialfondsprogram. Regerin- gen beräknar att medlen från socialfonden kom- mer att uppgå till cirka 827 miljoner euro in- klusive ungdomsarbetslöshetsinitiativet.</P>
<P class="p401 ft4">Det nya landsbygdsprogrammet <NOBR>2014–2020</NOBR> kommer fortsatt att syfta till att främja miljö, jobb, och tillväxt på den svenska landsbygden. Utformningen av landsbygdsprogrammet är fortfarande under beredning inom Regerings- kansliet.</P>
<P class="p236 ft24">Landsbygdsprogrammets sammanlagda bud- get uppgår till cirka 32,5 miljarder kronor för programperioden <NOBR>2014–2020.</NOBR> Jämfört med nuvarande programperiod höjer regeringen den statliga medfinansieringsgraden i landsbygds- programmet från drygt 50 procent till knappt 55 procent.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft5">Minskade administrativa bördor för företagen</P>
<P class="p251 ft62">Enligt internationella jämförelser är hindren för företagande relativt låga i Sverige. Exempelvis visar OECD:s indikator att bara Storbritannien och Nederländerna har lägre hinder.<SPAN class="ft119">9 </SPAN>Det finns dock mer att göra för att minska hindren och förenkla för företagen att göra rätt. Som ett led i detta arbete föreslår regeringen att reglerna om frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt vid uthyrning av verksamhetslokaler förenklas.</P>
<P class="p252 ft32">Andra åtgärder som syftar till förenklingar för företagen inkluderar ändrad hantering av mer- värdesskatt för företag som importerar varor till Sverige. För att underlätta för företagen att lämna sina uppgifter samlat och vid ett tillfälle föreslår regeringen, i enlighet med förslagen från utredningen om ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dir. 2012:35), att ett uppgiftslämnarregister inrättas. I dag tvingas företag rapportera in uppgifter till olika myndigheter och vid olika tillfällen. Vidare aviserar regeringen ett förslag om att tidpunkten för när vissa företag ska lämna sin mervärdes- skattedeklaration ska samordnas med inkomst- deklarationen. Internprisättningsreglerna som syftar till att företagen ska betala rätt skatt i rätt land uppfattas som betungande av näringslivet. Nuvarande krav på dokumentation för sådana transaktioner har tillämpats i drygt sex år. Regeringen avser att ge Skatteverket i uppdrag att utvärdera regelverket för att bedöma regler- nas funktionalitet samt analysera möjligheten till förenklingar.</P>
<P class="p342 ft4">Arbetet inom Regeringskansliet med att analysera möjligheten att förenkla skatte- redovisningen för små företag genom att införa en rak kontantmetod fortsätter.</P>
<P class="p6 ft5">Satsning inom sjöfarten</P>
<P class="p402 ft4">Regeringen föreslår i denna proposition en satsning på sjöfarten. Som en del av denna satsning permanentas resurserna för flyg- och sjöräddning. Därutöver föreslås åtgärder som bedöms ge utrymme för att bibehålla eller sänka farledsavgifterna. Detta är i sin tur ett led i regeringens ambition att stärka basindustrins konkurrenskraft.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft7"><SPAN class="ft115">9 </SPAN>Product Market Regulation Database (OECD 2008).</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p403 ft39">Effektivare upphandling och möjlighet till innovationsupphandling</P>
<P class="p225 ft38">Inom offentlig sektor upphandlas varor och tjänster till ett samlat värde av ca 600 miljarder kronor per år. Väl fungerande upphandlingar innebär ett ansvarsfullt användande av de offent- liga resurserna. Utredningar och rapporter ger dock en entydig bild av att kunskapen om effektiv offentlig upphandling vid upphandlande enheter är bristfällig. Därtill genomförs i Sverige relativt få innovationsupphandlingar jämfört med länder som Storbritannien och Neder- länderna. Regeringen bedömer därför att stöd, information och vägledning om offentlig upp- handling inklusive innovationsupphandling behöver förbättras och avser att under 2014 samla dessa verksamheter vid Konkurrensverket. De verksamheter vid Miljöstyrningsrådet, Kam- markollegiet och Vinnova som rör offentlig upp- handling överförs till Konkurrensverket. Ytter- ligare 35 miljoner kronor satsas på området, sammantaget innebär detta att stödet för offentlig upphandling förstärks och förbättras.</P>
<P class="p404 ft14"><SPAN class="ft17">1.4.3</SPAN><SPAN class="ft120">Ökad rörlighet och bättre fungerande bostadsmarknad</SPAN></P>
<P class="p360 ft24">En väl fungerande bostadsmarknad och infra- struktur är en förutsättning för god ekonomisk tillväxt. Detta är en särskild utmaning i stor- stadsområdena. Planeringen av infrastruktur respektive bostäder påverkar varandra. I starkt expansiva regioner kan en utbyggnad av infrastrukturen vara en grundförutsättning för att antalet bostäder ska kunna ökas i tillräcklig omfattning.</P>
<P class="p201 ft61">Rörlighet på arbetsmarknaden förutsätter bostäder</P>
<P class="p405 ft38">För rörlighet på arbetsmarknaden krävs möjlig- het att bo och verka där arbetstillfällena finns. Bostadsbyggandet svarar inte alltid mot befolkningsökningen i kraftigt expanderande regioner. Underskottet på bostäder drabbar inte minst många av de unga som ska etablera sig på bostadsmarknaden. Detta gäller framför allt i storstadsregioner, där underskottet på bostäder riskerar att leda till minskad tillväxt. Hyresrätten fyller en viktig funktion i att förenkla rörligheten för unga och nyetablerade, men också som ett alternativ för dem som inte kan eller vill köpa ett eget boende. På en bostadsmarknad där nyin- flyttade i brist på andra alternativ tvingas ta lån</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p127 ft4">för att köpa en bostad skapas risker för att hushåll blir högt skuldsatta. En mångfald i bostadsutbudet av olika upplåtelseformer och möjligheter att hyra till olika kontraktslängd bidrar till flexibiliteten på bostadsmarknaden.</P>
<P class="p205 ft32">Regeringens bostadspolitik syftar till att öka utbudet av bostäder genom att förbättra förut- sättningarna för byggandet av nya bostäder, men också för ett bättre utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. En väl fungerande bostads- marknad ska uppnås utan snedvridande subven- tioner och hushållens behov ska stå i centrum.</P>
<P class="p406 ft5">Behovet av infrastruktur förändras</P>
<P class="p188 ft38">Sverige har ett välutvecklat transportsystem som i många delar håller god kvalitet. För att systemets kapacitet ska kunna bibehållas behöver det underhållas. Detta är särskilt tydligt i järnvägsinfrastrukturen, där underhållet har varit eftersatt och där problemen längs vissa sträckor är påtagliga. Infrastrukturen behöver samtidigt utvecklas för att kunna möta förändrade resmönster och behov av förstärkt kapacitet. Det märks inte minst i storstads- regionerna där vissa pendlingsstråk är hårt an- strängda. Behovet av infrastruktur för person- och godstransporter ser olika ut i olika delar av landet. Ett väl anpassat och väl fungerande tran- sportsystem är en förutsättning för att säkra individers och företags transportbehov.</P>
<P class="p329 ft14">Regeringens åtgärder</P>
<P class="p407 ft121">Fortsatt arbete med att förenkla regelverket för nyproduktion av hyresrätter</P>
<P class="p188 ft38">Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2013 en rad åtgärder som syftade till att under- lätta uthyrningen av privatbostäder för att därigenom nå ett bättre utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Riksdagen antog flertalet av dessa förslag, vilket har fått en positiv effekt på uthyrningen av privatbostäder.</P>
<P class="p128 ft38">Den reguljära hyresmarknaden fyller en viktig funktion för rörligheten på bostadsmarknaden. För att förbättra investeringsförutsättningarna och öka drivkrafterna för nybyggnation av hyresrätter har regeringen vidtagit en rad åtgärder. Regeringen fortsätter arbetet med att förbättra det regelverk som påverkar nyproduk- tion av hyresrätter. En särskild utredare, med uppdrag att se över hyresrättens förutsättningar, har lämnat förslag på hur vissa hinder för</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p134 ft32">nyproduktion av hyresrätter kan tas bort (SOU 2012:88). Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Bland annat övervägs förslagen om att utveckla hyressättningen för nybyggda hyreslägenheter. Ett förslag kommer att skickas ut på remiss.</P>
<P class="p406 ft5">En enklare planprocess</P>
<P class="p123 ft38">Frågor som rör planprocessen och tillgång till mark som är lämplig att bebygga är av stor betydelse för bostadsproduktionen. Det är viktigt att vidta åtgärder som underlättar planeringen av bostadsbyggande, inte minst för att öka konkurrensen inom byggsektorn. Det är även angeläget att effektivisera kommunernas arbete med att planera markanvändningen och göra markanvisnings- och exploateringsproces- serna mer tydliga. Flera studier visar att planeringsprocesserna tar längre tid i Sverige än i flera andra länder, där detaljplaneprocessen kortats avsevärt genom ett väl utformat plan- förfarande. Plangenomförandeutredningen har därför haft i uppdrag att bl.a. se över kraven på detaljplaner och bygglov för att möjliggöra en effektivare plan- och byggprocess. Utredningen lämnade i sitt slutbetänkande i april 2013 förslag till omfattande förenklingar och effektiviseringar (SOU 2013:34). Regeringen överväger nu vilka åtgärder som behöver vidtas för att utredningens förslag ska kunna genomföras.</P>
<P class="p195 ft5">Tekniska egenskapskrav</P>
<P class="p136 ft32">Regeringen avser att fortsätta arbetet med att förenkla förutsättningarna för byggande och begränsa möjligheterna för kommuner att ställa särkrav om tekniska egenskaper enligt den inriktning som föreslagits av Byggkravsut- redningen (SOU 2012:86). Som en följd av detta ska nivån på vissa nationella egenskapskrav avseende energiprestanda skärpas.</P>
<P class="p408 ft5">Ett nationellt transportsystem med fokus på arbetspendling</P>
<P class="p134 ft38">Riksdagen beslutade i oktober 2012 om en planeringsram för åtgärder i transportinfra- strukturen på 522 miljarder kronor för 2014– 2025. Beslutet innebär en kraftig höjning av de resurser som avsätts till infrastrukturåtgärder. Ambitionshöjningen gäller för såväl drift och underhåll som investeringar i ny infrastruktur. För järnvägen tillkommer dessutom resurser från effektiviseringsåtgärder.</P>
<P class="p401 ft4">Under våren 2014 kommer regeringen att besluta om hur den ekonomiska ramen ska</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft32">fördelas på olika infrastrukturprojekt. Utgångs- punkten för detta beslut är att bibehålla kapaciteten, underhålla och utveckla infrastruk- turen samt möta förändrade resmönster och behov av förstärkt kapacitet. Trafikverket har haft i uppdrag att ta fram ett underlag till detta beslut och redovisade sitt förslag i juni 2013. Regeringens åtgärder kommer att riktas mot de för samhället viktigaste transportlederna och de sträckor som är särskilt betydelsefulla för arbets- pendling.</P>
<P class="p409 ft5">2013 års Stockholmsförhandling</P>
<P class="p164 ft38">Regeringens förhandlingspersoner har under 2013 inlett förhandlingar med berörda kom- muner i Stockholms län samt med Stockholms läns landsting om genomförandet av en utbygg- nad av tunnelbanan och eventuella anslutande åt- gärder i väg- och järnvägsinfrastrukturen. Syftet är att åstadkomma en påtaglig förbättring av trafiksituationen i Stockholmsregionen och möjliggöra ett kraftigt ökat bostadsbyggande. I regeringens direktiv till Stockholmsförhand- lingen anges att höjda och bredare intäkter från trängselskatten utöver det som är reserverat för Förbifart Stockholm m.m. kan användas för finansiering av andra åtgärder i Stockholms läns transportsystem (dir. 2013:22). Nivåerna för trängselskatten bör utformas så att de bidrar till så hög effektivitet i vägsystemet som möjligt.</P>
<P class="p365 ft38">Regeringens förhandlingspersoner i Stock- holmsförhandlingen har i juli 2013 i en fram- ställan till regeringen lämnat förslag om föränd- ringar av trängselskatten i Stockholm. Förslaget innebär att trängselskatten höjs inom det nuvarande tillämpningsområdet. Därutöver föreslås att trängselskatt införs för Essingeleden och för passage över det s.k. <NOBR>Saltsjö-Mälarsnittet.</NOBR> Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Finansdepartementet har i september 2013 remitterat Stockholmsförhand- lingens framställan. I remissen har utredningens förslag kompletterats med ett förslag till författ- ningstext som har tagits fram inom Finans- departementet. Regeringen bedömer att höjd och breddad trängselskatt är en förutsättning för de infrastrukturinvesteringar som förhandlas inom ramen för Stockholmsförhandlingen. Om någon av delarna i förslaget inte bedöms kunna genomföras ökar behovet av finansiering från berörda kommuner och Stockholms läns lands- ting. Regeringen avvaktar nu remissinstansernas</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">41</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p23 ft34">synpunkter och utfallet av förhandlingarna innan slutlig ställning tas till förslaget.</P>
<P class="p410 ft37"><SPAN class="ft37">1.5</SPAN><SPAN class="ft78">Åtgärder för välfärd och sammanhållning</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p411 ft4">innebär att det särskilda bidraget höjs med 200 kronor till 1 500 kronor per månad för ett barn, med 250 kronor till 2 000 kronor per månad för två barn och med 300 kronor till 2 650 kronor per månad för tre eller flera barn.</P>
<P class="p248 ft38">Regeringen föreslår också att arbetsinkomster under 24 000 kronor per år inte ska räknas med i inkomstprövningen av bostadstillägget för</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p47 ft4"><SPAN class="ft17">1.5.1</SPAN><SPAN class="ft95">Fördelningsåtgärder och insatser för </SPAN>ålderspensionärer. Bostadstillägget är ett behovs-</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p215 ft17">barn och familj</P>
<P class="p284 ft38">I Sverige kombineras en konkurrenskraftig ekonomi med en förhållandevis liten inkomst- spridning. Sedan regeringen tillträdde 2006 har det fördelningspolitiska arbetet inriktats mot att stärka drivkrafterna för och möjligheterna till arbete och insatser för att stärka de ekonomiska marginalerna för utsatta hushåll med svag ekonomi. Därigenom läggs grunden för ett sam- hälle som håller ihop. Sverige har en inter- nationellt sett mycket jämn inkomstfördelning, oavsett vilket mått som används. Med ett in- komstbegrepp som även beaktar värdet av de offentliga välfärdstjänsterna har Sverige de lägsta inkomstskillnaderna i OECD.</P>
<P class="p398 ft38">Fördelningspolitiken har främst två mål. Det första är att ge alla människor goda förutsätt- ningar oavsett bakgrund. Det andra handlar om att kompensera för att utfallen ändå kan bli olika. Den enskilt viktigaste förklaringen till att en del hushåll har låg ekonomisk standard eller är ekonomiskt utsatta är svag förankring på arbets- marknaden. Därför är kärnan i regeringens för- delningspolitiska strategi fortsatt ökad syssel- sättning, bättre utbildning och minskat utanför- skap. För grupper som är ekonomiskt utsatta är regeringens arbete även inriktat på att minska ekonomisk utsatthet genom riktade åtgärder.</P>
<P class="p329 ft14">Regeringens åtgärder</P>
<P class="p360 ft38">Utöver inkomstskattelättnader, i syfte att stärka enskildas ekonomiska förutsättningar, föreslår regeringen i denna proposition vissa riktade insatser till familjer och pensionärer. Det är viktigt att dessa insatser på ett effektivt sätt stär- ker inkomsterna för ekonomiskt utsatta hushåll, samtidigt som drivkrafterna för att arbeta inte försvagas i alltför stor utsträckning. För att stärka ekonomin för ekonomiskt utsatta barn- familjer föreslår regeringen en höjning av det särskilda bidraget i bostadsbidraget. Höjningen</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p151 ft4">prövat bidrag för pensionärer med låga in- komster och hög boendekostnad, vars syfte är att ge denna grupp bättre förutsättningar att upprätthålla en skälig bostadsstandard. Bidraget prövas mot i princip alla inkomster och förslaget innebär att marginaleffekten sänks för låga arbetsinkomster.</P>
<P class="p128 ft62">Fler insatser behövs för att ge föräldrar utökat stöd i sitt föräldraskap och för att ge barn goda möjligheter till hälsa och utveckling. Regeringen föreslår ytterligare insatser för att bl.a. satsa på utvecklingsledare med tonårsfokus inom föräldrastödet och utveckla modeller för familje- centraler.</P>
<P class="p205 ft38">Barn i ekonomiskt utsatta hushåll tenderar att ha en mindre aktiv fritid och i lägre utsträckning delta i organiserade fritidsaktiviteter än andra barn. I syfte att förbättra dessa barns möjligheter att delta i fritidsaktiviteter och minska riskerna för utanförskap avser regeringen att under 2014 införa en fritidspeng. Barn i hushåll med lång- varigt ekonomiskt bistånd kommer genom fritidspengen att få ett extra bidrag för deltagande i kontinuerliga fritidsaktiviteter.</P>
<P class="p133 ft5">Migrationsöverenskommelsen</P>
<P class="p127 ft32">Barnrättsperspektivet och principen om barnets bästa är grundläggande för en säker och human asylpolitik. Den bestämmelse i utlänningslagen (2005:716) som reglerar uppehållstillstånd för barn bör därför ses över så att uppehållstillstånd beviljas om omständigheterna för ett asyl- sökande barn är särskilt ömmande. Barn ska också ha möjlighet att beviljas uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning när det kommer fram nya om- ständigheter som innebär att det finns medicinska hinder eller annan särskild anledning att beslutet inte bör verkställas, även om de om- ständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer.</P>
<P class="p412 ft87">Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition om ändringar i utlännings-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p23 ft4">42</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p47 ft32">lagen under 2014. Initiativet är en del i ram- överenskommelsen om migrationspolitik mellan regeringspartierna och Miljöpartiet de gröna.</P>
<P class="p413 ft14"><SPAN class="ft17">1.5.2</SPAN><SPAN class="ft122">Hälso- och sjukvård med hög kvalitet och en god omsorg</SPAN></P>
<P class="p414 ft38">I ett välfärdssamhälle ska alla invånare erbjudas god tillgång till hälso- och sjukvård samt omsorg av hög kvalitet. Det bidrar till välbefinnande och trygghet. Därför är regeringens mål för hälso- och sjukvården samt omsorgen att alla, oavsett inkomst och bakgrund, ska erbjudas en behovs- anpassad, tillgänglig och effektiv vård samt omsorg av god kvalitet. Vidare ska äldre per- soner kunna leva ett aktivt liv samt ha inflytande i samhället och valfrihet i sin vardag. Regeringen har de senaste åren gjort en rad satsningar för att nå dessa mål. Flera utmaningar kvarstår dock.</P>
<P class="p94 ft62">Genom den s.k. vårdgarantin och den s.k. kömiljarden har regeringen väsentligt kortat köerna och ökat tillgängligheten till vården. Alla har också fått möjlighet att välja vårdgivare genom lagen om valfrihetssystem.</P>
<P class="p350 ft38">Svensk vård och omsorg uppvisar i ett inter- nationellt perspektiv goda resultat. Samtidigt kvarstår vissa brister i delar av vården och omsorgen. Inte minst mot bakgrund av detta in- rättade regeringen under 2013 tillsynsmyndig- heten Inspektionen för vård och omsorg. Sam- tidigt har regeringen tillfört 650 miljoner kronor under perioden <NOBR>2013–2016</NOBR> för att stärka till- synen. Därutöver bidrar regeringen aktivt till kommunernas och landstingens utvecklings- arbete genom fortsatta stimulanssatsningar samt åtgärder inom vården och omsorgen. Tidigare satsningar innebär att regeringen för 2014 satsar ca 1,8 miljarder kronor på att förbättra vården och omsorgen om äldre. Regeringens stora <NOBR>patientsäkerhets-,</NOBR> psykiatri- och tillgänglighets- satsningar fortsätter.</P>
<P class="p415 ft38">Den demografiska utvecklingen är en annan stor utmaning för sjukvården och omsorgen. Ökningen av antalet äldre innebär att allt fler lever med olika former av långvariga eller kroniska sjukdomar. Den snabba medicinska utvecklingen har kontinuerligt ökat betydelsen av läkemedel för patienter och sjukvård, men innebär också en ekonomisk utmaning. De möjligheter som den medicinska utvecklingen skapar måste samtidigt ses i ljuset av att samhällets möjligheter att finansiera nya</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p163 ft4">behandlingsmetoder är begränsade. En viktig aspekt för att stärka de ekonomiska förut- sättningarna för vården är därför att säkerställa att svenska läkemedelspriser är i nivå med priserna i jämförbara länder.</P>
<P class="p394 ft14">Regeringens åtgärder</P>
<P class="p416 ft5">Höjd kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvården</P>
<P class="p164 ft38">Regeringen föreslår bl.a. en flerårig satsning på vård av personer med kroniska sjukdomar. Satsningen omfattar bl.a. framtagandet av en strategi för att utveckla och förbättra vården för personer med långvariga eller kroniska sjuk- domar och en utredning om hur vården bäst kan organiseras för att möta vårdbehoven hos lång- varigt eller kroniskt sjuka. Dessutom avsätts medel för att stödja förbättringsarbetet i vården. Syftet med regeringens förslag är att vården av långvarigt eller kroniskt sjuka personer ska bli mer effektiv, hålla högre kvalitet och i högre utsträckning involvera patienterna. Utgångs- punkten för de åtgärder som regeringen föreslår är att nyttan av åtgärderna ska tillfalla patienter i form av förbättrad kvalitet och tillgänglighet samt skattebetalarna i form av förbättrad resurs- användning.</P>
<P class="p394 ft5">Läkemedelskostnaderna kan sänkas</P>
<P class="p164 ft38">I syfte att säkerställa en långsiktig kostnadskon- troll och en fortsatt god tillgång till kostnads- effektiva läkemedel har regeringen och Läke- medelsindustriföreningen kommit överens om att utveckla den svenska takprismodellen för äldre läkemedel. Förslaget innebär en utvecklad takprismodell för äldre läkemedel, i kombination med en överenskommelse med industrin om prissänkningar redan från januari 2014. Modellen med takprissänkningar kompletteras dessutom med att Tandvårds- och läkemedelsförmåns- verket (TLV) ges i uppdrag att arbeta mer aktivt med att utveckla den värdebaserade prissättnin- gen för att åstadkomma en ökad kostnadseffek- tivitet. Förslaget om en utvecklad prissättnings- modell ska också kompletteras med åtgärder som syftar till att dels främja god tillgång till kostnadseffektiva läkemedel, dels stimulera forskning och innovation. De åtgärder som ingår är fortsatt utveckling av kunskaperna när det gäller läkemedelsbehandling av barn, ordnat in- förande och strukturerad uppföljning av nya och</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft38">innovativa läkemedel, utveckling av statistiken inom läkemedelsområdet, fortsatt arbete med frågor som rör antibiotikaresistens samt satsning på klinisk forskning. Detta säkerställer en fort- satt god tillgång på läkemedel. Sammantaget beräknas detta leda till besparingar på 416 mil- joner kronor 2014, 587 miljoner kronor 2015, 833 miljoner kronor 2016 och 1 023 miljoner kronor 2017. Om takprismodellen och den ut- vecklade värdebaserade prissättningen inte har gett upphov till önskade besparingar kommer frågan om en övergång till internationell referensprissättning att prövas inför 2018.</P>
<P class="p417 ft39">Fortsatt utbyggnad av hälso- och sjukvårdsutbildningar</P>
<P class="p225 ft38">Kompetensförsörjning är en viktig aspekt i regeringens arbete för en effektiv och kvalitativ vård. Regeringen har tidigare gjort bedömningen att efterfrågan på högskoleutbildad personal kommer att öka snabbare än tillgången. Särskilt i stockholmsregionen ökar efterfrågan i takt med att inflyttningen till området fortsätter.</P>
<P class="p126 ft32">Regeringen föreslår därför en särskild satsning på utbyggnad av hälso- och sjukvårdsutbild- ningar i Stockholm, företrädesvis sjuksköterske- och barnmorskeutbildningar.</P>
<P class="p221 ft5">Väl fungerande tillnyktringsverksamhet</P>
<P class="p225 ft38">En väl fungerande tillnyktringsverksamhet av personer som omhändertas enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer utgör en viktig länk i en samordnad vårdkedja. I dag sker merparten av tillnyktringen i polisarrest. Ett tilltagande blandmissbruk av alkohol och droger, liksom nya droger, har dock gjort det svårare för polisen att bedöma de omhändertagnas tillstånd och tillgodose nöd- vändig medicinsk tillsyn.</P>
<P class="p198 ft38">Regeringen föreslår därför en satsning för att stimulera utvecklingen av en mer ändamålsenlig tillnyktringsverksamhet. Tillnyktring i polis- arrest kommer med regeringens förslag i högre utsträckning kunna ersättas av omvårdnad och medicinsk övervakning på särskilda tillnyktrings- enheter i landstingens eller kommunernas regi. Satsningen möjliggör både en mer samordnad vårdkedja och en ökad medicinsk säkerhet för berusade personer som omhändertas.</P>
<P class="p122 ft5">Höjd skatt på alkohol</P>
<P class="p123 ft24">Priset på alkohol har ökat mindre än priserna i allmänhet sedan slutet av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Alkohol- skatternas syfte att minska alkoholkonsum-</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p127 ft4">tionen och förbättra folkhälsan har därmed urholkats. Av folkhälsopolitiska skäl föreslår regeringen därför att punktskatterna på öl och vin höjs med ca 7 procent och att punktskatten på sprit höjs med 1 procent fr.o.m. den 1 januari 2014. Höjningar av skatten på alkohol och tobak måste alltid balanseras mot risken för ökad illegal införsel.</P>
<P class="p418 ft124"><SPAN class="ft37">1.6</SPAN><SPAN class="ft123">Rättsväsendet och försvarsmakten</SPAN></P>
<P class="p91 ft17"><SPAN class="ft17">1.6.1</SPAN><SPAN class="ft79">Ett väl fungerande rättsväsende</SPAN></P>
<P class="p273 ft4">Ett väl fungerande rättsväsende är en viktig förutsättning för att befolkningen ska känna trygghet. Regeringen har därför genom stora resurstillskott kraftigt förstärkt rättsväsendets kapacitet, men mer behöver göras för en effektiv brottsbekämpning.</P>
<P class="p394 ft14">Regeringens åtgärder</P>
<P class="p419 ft38">Regeringen har skärpt straffen för allvarliga våldsbrott, men har också vidtagit ett flertal andra straffskärpande åtgärder, bl.a. när det gäller sexualbrott och fridskränkningsbrott. Regeringen ser dock – inte minst mot bakgrund av att de skärpta straffen för våldsbrott inte tycks fått avsett genomslag i rättsväsendet – behov av ytterligare åtgärder som tydliggör att samhället ser allvarligt på våldsbrottslighet. Regeringen har därför beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå ändringar av straff- skalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Syftet är att åstadkomma en höjd straffnivå för dessa brott (dir. 2013:30). Dessutom har insatser gjorts mot seriebrottslighet och återfall i brott och livsstilskriminella. I syfte att utreda om det finns behov av att stärka det straffrättsliga skyddet för egendom har en utredning tillsatts (dir. 2012:73). Utredningen ska bl.a. överväga om det finns behov av förändringar i straffskalor för förmögenhetsbrott, exempelvis stöld och skadegörelse. Utredningens slutsatser presen- teras i december 2013. Regeringen har även prioriterat arbetet med att förebygga ungdoms- brottslighet, bl.a. genom arbetet med s.k. sociala insatsgrupper.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p114 ft38">Regeringen bedriver ett kontinuerligt arbete för att stärka insatserna mot våld i nära relationer. Som en del i detta arbete föreslår regeringen en permanent förstärkning av resur- serna till landets kvinnojourer. För att utreda våld i nära relationer utsåg regeringen under 2012 en nationell samordnare som kommer att redovisa sina slutsatser under 2014.</P>
<P class="p314 ft62">Sedan 2010 har Sverige ca 20 000 poliser, vilket är fler än någonsin. Det är en viktig förutsättning i arbetet med att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten. För att förbättra förutsättningarna för polisens effek- tivitet har regeringen vidtagit en rad åtgärder. En mycket betydelsefull åtgärd är att de 21 polismyndigheterna fr.o.m. den 1 januari 2015 kommer att övergå i en samlad organisation.</P>
<P class="p420 ft17"><SPAN class="ft17">1.6.2</SPAN><SPAN class="ft79">Ett användbart och tillgängligt försvar</SPAN></P>
<P class="p421 ft38">I och med att riksdagen fattade beslut om en ny inriktning för försvaret 2009 (prop. 2008/09:140, bet. 2008/09:FöU10, rskr. 2008/09:292) inleddes ett omfattande omställningsarbete. Genom riks- dagsbeslutet gavs en ny försvarspolitisk inrikt- ning mot ett användbart och tillgängligt in- satsförsvar baserat på frivillighet. Regeringen angav som en utgångspunkt för personal- försörjningen att systemet bör vara utformat så att det på ett kostnadseffektivt sätt gagnar insatsorganisationens tillgänglighet, använd- barhet och förmåga att möta nya uppgifter och förändringar i det säkerhetspolitiska läget. Det är en omfattande reform som genomförs. Viktiga steg har tagits, men ytterligare arbete återstår innan den nya insatsorganisationen kan sägas vara helt på plats. Reformen genomförs i syfte att stärka Sveriges försvarsförmåga. Frivillig- heten ställer krav på Försvarsmakten att kunna rekrytera och behålla personal.</P>
<P class="p422 ft38">En förutsättning för ett kostnadseffektivt och flexibelt personalförsörjningssystem är en högre andel tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T). I propositionen Ett an- vändbart försvar (prop. 2008/09:140) framhåller regeringen att en mindre del av soldaterna i arméstridskrafterna bör utgöras av kontinuerligt tjänstgörande. Regeringen anser att Försvars- makten hittills inte rekryterat och behållit GSS/T i tillräcklig utsträckning. Den nödvändiga lagstiftningen för att möjliggöra tidsbegränsade</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p163 ft34">anställningar har dock endast varit på plats sedan juli 2012, varför reformen haft begränsad tid att få fullt genomslag.</P>
<P class="p202 ft14">Regeringens åtgärder</P>
<P class="p423 ft32">Regeringen föreslår att Försvarsmakten tillförs ytterligare resurser för att underlätta genom- förandet av omställningen. Satsningen reserveras för förbandsverksamhet och inriktas mot att stärka genomförandet av insatsorganisationen och därmed öka försvarets förmåga. Framför allt ska åtgärder för att rekrytera, utbilda och behålla tidvis tjänstgörande personal prioriteras.</P>
<P class="p424 ft37"><SPAN class="ft37">1.7</SPAN><SPAN class="ft78">Skydda miljö och klimat</SPAN></P>
<P class="p425 ft32">Regeringens vision är att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Genom att uppfylla högt ställda målsättningar visar Sverige vägen för andra länder och skapar ett bra utgångsläge för det fortsatta arbetet.</P>
<P class="p406 ft5">Ett ambitiöst miljömålssystem</P>
<P class="p363 ft4">Utgångspunkten i regeringens miljöarbete är det reviderade miljömålssystem som riksdagen beslutade 2009. Regeringens arbete syftar till att uppfylla dessa mål och det är mot dem som regeringen redovisar hur miljöarbetet fram- skridit.</P>
<P class="p120 ft38">Under 2012 förstärkte och vidareutvecklade regeringen miljömålssystemet genom en första uppsättning etappmål och uppdaterade preciseringar till miljökvalitetsmålen. Etapp- målen ersätter de tidigare delmålen. De ska i större utsträckning vara målövergripande och mer inriktade på den samhällsomställning som behövs. Regeringen kommer löpande att besluta om nya etappmål inom systemet för att på så sätt ge signaler till aktörerna om vilken inriktning som behövs för att nå miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p122 ft5">Effektiva nationella ekonomiska styrmedel</P>
<P class="p164 ft32">Sverige har en lång och god erfarenhet av att använda miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel för att kostnadseffektivt bidra till att nå <NOBR>klimat-,</NOBR> energi- och miljöpolitiska mål. Det är angeläget att fortsätta arbetet med att göra dessa styrmedel mer träffsäkra och ändamålsenliga. Att redovisa erfarenheterna internationellt är en</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">45</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p367 ft34">viktig del i regeringens arbete med att uppmuntra till kraftfulla insatser globalt.</P>
<P class="p426 ft121">En framgångsrik klimatpolitik genom internationellt engagemang</P>
<P class="p225 ft62">Regeringen bedömer att de bindande mål- sättningar som Sverige åtagit sig nationellt och gentemot EU till 2020, om minskade utsläpp av växthusgaser och ökad andel förnybar energi, kommer att uppnås med god marginal. Kommissionen har nyligen presenterat en grönbok om ett klimat- och energipolitiskt ramverk till 2030. Grönboken utgör startskottet för en diskussion om EU:s långsiktiga strategier för klimat- och energipolitiken. Målet för regeringen är att bidra till att EU driver en ambitiös och tydlig linje i de internationella klimatförhandlingarna. Regeringen anser att EU ska agera kraftfullt och konstruktivt för att åstadkomma ett globalt klimatavtal. De globala utsläppen måste minska. Avgörande för detta är att de stora utsläppsländerna reducerar sina utsläpp.</P>
<P class="p124 ft32">De internationella klimatförhandlingarna kommer att intensifieras under 2013 och 2014. FN:s klimatpanel kommer i september 2013 att presentera sin nästa klimatrapport i Stockholm. Rapporten kommer att utgöra ett viktigt under- lag i diskussionerna inom Klimatkonventionen.</P>
<P class="p427 ft14">Regeringens åtgärder</P>
<P class="p6 ft5">Ökat fokus på kemikaliefrågor</P>
<P class="p131 ft4">För att bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, avsätter regeringen ytterligare resurser till satsningen på en Giftfri vardag.</P>
<P class="p126 ft32">Under hösten 2013 kommer regeringen dessutom att överlämna en proposition till riksdagen som anger den fortsatta inriktningen på den svenska kemikaliepolitiken. Regeringen avser även tillsätta en särskild utredare för att analysera den roll som ekonomiska styrmedel kan spela för att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen i t.ex. kläder eller hem- elektronik.</P>
<P class="p409 ft5">Renare vatten</P>
<P class="p123 ft32">Tillgången till vatten av bra kvalitet är en nödvändig resurs för vår överlevnad. Regeringen avsätter 75 miljoner kronor per år för lokala vattenvårdsprojekt, LOVA. En ökad användning av kemikalier i samhället får till följd att vatten-</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p127 ft32">miljön utsätts för ökade utsläpp av kemikalier. Dagens reningsverk är inte utformade för att ta hand om svårnedbrytbara kemikalier. Regerin- gen avser därför satsa på ett fyraårigt projekt för att prova mer avancerad reningsteknik för svår- nedbrytbara kemikalier, exempelvis läkemedel.</P>
<P class="p368 ft5">Säkra den biologiska mångfalden</P>
<P class="p204 ft4">Regeringen prioriterar arbetet med att säkra biologisk mångfald och viktiga ekosystem- tjänster.</P>
<P class="p228 ft62">I samband med yrkesfiske kastas varje år stora mängder oönskad fisk tillbaka i hav och sjöar. Ofta överlever inte fiskarna, vilket innebär ett resursslöseri som dessutom påverkar den biologiska mångfalden och ekosystemen i sjöar och hav. Som ett stöd för fiskenäringen föreslår regeringen en satsning på utveckling av selektiva fiskeredskap som minskar upptaget av oönskad fångst.</P>
<P class="p128 ft62">År 2014 inleds en ny sjuårig programperiod för Landsbygdsprogrammet. Utformningen av programmet är fortfarande under beredning inom Regeringskansliet, men det kommer även fortsättningsvis att vara ett viktigt instrument för att värna den biologiska mångfalden.</P>
<P class="p428 ft34">Under våren 2014 kommer regeringen i en proposition redovisa sin politik för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.</P>
<P class="p429 ft5">Energieffektivisering</P>
<P class="p127 ft38">Ett nytt <NOBR>EU-direktiv</NOBR> om ökad energieffektivitet ska genomföras i medlemsstaterna under 2014. Direktivet innehåller bestämmelser och krav som bidrar till uppfyllelse av EU:s mål om en effektivare energianvändning till 2020. Förslaget till lagstiftning som behövs för att uppfylla krav i direktivet har remitterats och de nya reglerna bedöms i huvudsak kunna träda i kraft den 1 juni 2014. Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen i mars 2014.</P>
<P class="p152 ft32">Regeringen föreslår en förlängning av stödet till kommunal energi- och klimatrådgivning i ytterligare tre år t.o.m. 2017. Med stöd av EU:s regionalfond kommer ett nationellt program för energieffektivisering att genomföras under perioden <NOBR>2014–2020.</NOBR> Regeringen föreslår att 40 miljoner kronor per år tillförs som nationell medfinansiering till detta program. Därutöver kommer även insatser inom området energi- effektivisering, användning av förnybar energi och koldioxidsnål teknik att genomföras inom ramen för de åtta regionala strukturfonds- programmen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">46</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft5">Grön investeringsfond</P>
<P class="p136 ft38">Investeringar för att utveckla miljöteknikföretag är ofta långsiktiga och kapitalkrävande vilket medför svårigheter att attrahera tillräckligt med kapital i ett tidigt skede. Regeringen avser därför att under programperioden <NOBR>2014–2020</NOBR> med stöd av resurser från EU:s regionalfondsprogram, givet ett godkännande av kommissionen, Almi Företagspartner AB och Energimyndigheten etablera en grön investeringsfond med inriktning på energi- och miljöteknik. Syftet är att stärka utbudet av riskkapital för finansiering av företag med affärsmodeller som bidrar till att minska utsläppen av koldioxid.</P>
<P class="p430 ft5">Ett kvotpliktssystem införs för ökad användning av biodrivmedel</P>
<P class="p134 ft32">I syfte att säkerställa låginblandade volymer biodrivmedel på marknaden föreslår regeringen att ett kvotpliktssystem för biodrivmedel införs fr.o.m. den 1 maj 2014, med åtföljande justeringar av energiskatten. För att ge högin- blandade och rena biodrivmedel goda konkur- rensförutsättningar ges fortsatt skattebefrielse även efter 2013. Avsikten är att skillnaden i beskattningen mellan hållbara höginblandade biodrivmedel och drivmedel utan fossilt innehåll och deras fossila motsvarigheter framöver ska fortsätta att vara lika stor som i dag. Beskatt- ningen kan dock komma att förändras om s.k. överkompensation inträffar.</P>
<P class="p431 ft38">Kvotpliktsystemets införande skapar budget- utrymme att vidta åtgärder som skyndar på den positiva utvecklingen inom energi- och klimat- området. Med detta i beaktande avser regeringen att presentera ytterligare styrmedelsåtgärder som ger positiva incitament inom klimat- och energi- skatteområdet utöver de som presenteras i denna proposition. I det arbetet kommer insatser för att reducera transportsektorns utsläpp och beroende av fossila bränslen att vara viktiga.</P>
<P class="p122 ft5">Satsning på biogas</P>
<P class="p136 ft24">Regeringen avser att lansera ett regionalt tioårigt projekt i södra Sverige i syfte att stimulera produktion av biogas genom rötning av stallgöd- sel. Projektet förväntas bidra dels till minskade utsläpp av växthusgaser, dels till minskad över- gödning.</P>
<P class="p406 ft5">Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöbilar</P>
<P class="p136 ft32">För att även fortsättningsvis stödja introduk- tionen av miljöanpassade bilar på marknaden föreslår regeringen att den tidsbegränsade ned-</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft87">sättningen av förmånsvärdet för vissa miljöbilar förlängs med tre år fr.o.m. den 1 januari 2014.</P>
<P class="p368 ft5">Småskalig, förnybar och egenproducerad el</P>
<P class="p164 ft38">Som ett steg i regeringens politik för att öka andelen förnybar energi och stärka ställningen för de konsumenter som också producerar för- nybar el aviserar regeringen i denna proposition ett förslag, som är mer generöst än netto- debiteringsutredningens. Det aviserade förslaget innebär att en skattereduktion införs för mikroproducenter av el från förnybara energi- källor. Förslaget bedöms tidigast kunna träda i kraft den 1 juli 2014.</P>
<P class="p122 ft5">Sänkt energiskatt på blyfri flygbensin</P>
<P class="p164 ft32">Flygbensinen står för ca 16 procent av Sveriges utsläpp av bly till luft. Utsläppen av bly leder till skador på människor och miljö. För att minska användningen av bly, och därigenom bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, sänks energiskatten för flygbensin med mycket låga blyhalter, s.k. blyfri flygbensin.</P>
<P class="p432 ft37"><SPAN class="ft37">1.8</SPAN><SPAN class="ft78">Finansiell stabilitet och stärkt konsumentskydd</SPAN></P>
<P class="p91 ft17"><SPAN class="ft17">1.8.1</SPAN><SPAN class="ft95">Finansiell stabilitet</SPAN></P>
<P class="p166 ft38">En stabil och väl fungerande finansiell sektor är en förutsättning för investeringar, produktion, sysselsättning och sparande. Finansiella kriser har visat sig vara mycket kostsamma och utgör därför ett allvarligt hot mot offentliga finanser och ett lands ekonomiska utveckling. Arbetet med att säkerställa ett stabilt finansiellt system i spåren av den finansiella krisen är därför fortsatt högt prioriterat.</P>
<P class="p120 ft38">Stabiliteten på de finansiella marknaderna har successivt stärkts sedan finanskrisens mest in- tensiva period hösten 2008. Detta har till stor del uppnåtts genom en kombination av åtgärder som stärkt det finansiella systemets motstånds- kraft, t.ex. höjda kapitaltäckningskrav, och lik- viditetsfrämjande åtgärder från centralbanker.</P>
<P class="p120 ft32">Även om situationen på den svenska mark- naden är stabil är bilden en helt annan i framför allt södra Europa. Finanskrisen präglar fort- farande den europeiska bankmarknaden och det finns en påtaglig oro över att det i de europeiska bankernas balansräkningar finns omfattande finansiella tillgångar med osäkert värde. Därtill</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">47</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft4">har räntedifferensen mellan vad företag i olika europeiska länder betalar för att låna på mark- naden successivt ökat.</P>
<P class="p310 ft32">Vidare har utbudet av krediter minskat eftersom många banker konsoliderar sina balans- räkningar. En fortsatt hög arbetslöshet i kombination med en svag, i flera <NOBR>EU-länder</NOBR> mycket svag, tillväxt förstärker osäkerheten ytterligare. Den kvarvarande osäkerheten innebär att det finns skäl att fortsätta arbetet med att stärka den finansiella stabiliteten på både europeisk och svensk nivå.</P>
<P class="p433 ft38">Den stora svenska banksektorn utgör en potentiell risk för samhällsekonomin och de offentliga finanserna. Det medför att olika risker ständigt måste analyseras och möjliga åtgärder beaktas. Samtidigt är det viktigt att gå varsamt fram och säkerställa att åtgärderna har avsedd effekt och inte leder till makroekonomiska obalanser. Regeringen arbetar kontinuerligt med att stärka den finansiella stabiliteten och följer fortsatt noga utvecklingen av hushållens skuld- sättning samt har beredskap att vidta ytterligare åtgärder om indikatorer visar att skuldsättningen ökar på ett sätt som förstärker riskerna för obalanser i ekonomin.</P>
<P class="p398 ft38">Regeringen och berörda myndigheter har vid- tagit eller aviserat flera åtgärder för att stärka den finansiella stabiliteten. Kapitalkraven för ban- kerna kommer att höjas för att öka bankernas motståndskraft mot framtida finansiella kriser och för större kreditinstitut har ett likviditets- krav införts. Dessutom har ett golv för riskvikter införts, vilket gör att bankerna med den befint- liga utlåningen till bostadsändamål kan behöva finansiera sig med mer eget kapital (s.k. kärn- primärkapital). För att uppmuntra till en sund amorteringskultur har Finansinspektionen fått i uppdrag att pröva förutsättningarna för en lämp- lig reglering så att bolåneinstituten ger förslag till en individuellt anpassad amorteringsplan till nya bolånekunder och till befintliga bolånekunder som ökar sina lån.</P>
<P class="p434 ft14">Regeringens åtgärder</P>
<P class="p6 ft5">Stärkt finansiell tillsyn</P>
<P class="p123 ft32">För att stärka förutsättningarna för Finans- inspektionen att bidra till ett väl fungerande finansiellt system föreslog regeringen i samband med budgetpropositionen för 2012 att ökade resurser motsvarande 103 miljoner kronor skulle</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p127 ft32">tillföras under perioden <NOBR>2012–2014.</NOBR> Bakgrunden var att kraven ökat på Finansinspektionen. Regeringens bedömning kvarstår och satsningen bör därför utvidgas. Därför föreslår regeringen att ytterligare 100 miljoner kronor sammantaget tillförs under <NOBR>2014–2016.</NOBR> Genom förstärkningen förbättras Finansinspektionens förutsättningar att ytterligare svara upp mot regeringens höga ambitioner.</P>
<P class="p435 ft5">Tydligare ansvarsfördelning</P>
<P class="p127 ft38">I syfte att skapa en tydligare ansvarsfördelning mellan olika statliga aktörer som arbetar med finansiell stabilitet avser regeringen att föreslå att Finansinspektionen ska få det huvudsakliga an- svaret för verktygen för finansiell stabilitet, t.ex. över den s.k. kontracykliska kapitalbufferten.</P>
<P class="p205 ft38">I syfte att stärka både det förebyggande arbetet och samarbetet under en kris avser regeringen att inrätta ett finansiellt stabilitetsråd bestående av finansmarknadsministern och cheferna för Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgäldskontoret. Rådet ska vara ett mötesforum och inte ett beslutsfattande organ. För att säkerställa insyn och möjlighet till an- svarsutkrävande bör diskussionerna i det nya rådet redogöras för i offentliga protokoll eller någon annan form av offentlig kommunikation som tydliggör deltagande myndigheters ställ- ningstaganden i de frågor som behandlats i rådet och som avser stabilitetsåtgärder som gäller för hela den finansiella sektorn.</P>
<P class="p436 ft5">Utökad finansiering av valutareserven</P>
<P class="p188 ft38">För att Sverige ska vara bättre rustat för finan- siella störningar eller kriser har Riksbanken kraf- tigt utökat valutareserven till ca 400 miljarder kronor. Denna ökning var delvis motiverad av det svenska banksystemets omfattande mark- nadsfinansiering i utländsk valuta. Samtidigt innebär en större valutareserv en kostnad för Riksbanken och minskade intäkter för stats- budgeten. Regeringen anser att den finansiella sektorn ska bidra till att täcka de kostnader som en extra stor valutareserv innebär, kostnader som annars belastar skattebetalarna. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag i frågan.</P>
<P class="p153 ft5">Tydligare och starkare stabilitetsfond</P>
<P class="p188 ft32">Sverige införde tidigt under krisen en stabilitets- fond som finansieras genom avgifter från den finansiella sektorn. Fondens syfte är att värna finansiell stabilitet genom att säkerställa att</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">48</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p299 ft38">medel finns tillgängliga för att kunna vidta åtgärder inom ramen för stödlagstiftningen. Genom att branschen finansierar fonden bär de finansiella företagen kostnaderna för eventuella räddningsinsatser i stället för skattebetalarna.</P>
<P class="p437 ft4">Regeringen anser att stabilitetsfonden bör göras om till en fond med finansiella tillgångar, att målnivån för fonden tas bort och att stabilitetsavgiften ses över. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag i dessa frågor.</P>
<P class="p438 ft17"><SPAN class="ft17">1.8.2</SPAN><SPAN class="ft79">Finansiella stabilitetsarbetet i Europa</SPAN></P>
<P class="p91 ft38">Inom EU pågår ett omfattande arbete med att skärpa regelverken för de finansiella marknader- na. Kommissionen har lagt fram flera förslag för att stärka den finansiella stabiliteten och för- tydliga hur finansinstitut i kris ska hanteras. Förslagen kommer på sikt att få stor påverkan på den finansiella stabiliteten i Sverige, både direkt och indirekt. Särskilt stor betydelse har kommissionens förslag om en bankunion och ett ramverk för krishantering.</P>
<P class="p301 ft38">Förslaget om en bankunion består av en gemensam tillsynsmekanism och, i ett andra steg, en gemensam avvecklingsmekanism. Den gemensamma avvecklingsmekanismen syftar till att hantera de banker som trots gemensam tillsyn riskerar att fallera. Bankunionen omfattar de medlemsstater som tillhör euroområdet och de övriga medlemsstater som frivilligt väljer att ansluta sig till den.</P>
<P class="p302 ft38">Krishanteringsdirektivet kommer att gälla för alla EU:s medlemsstater och är därför formellt sett inte en del av bankunionen. Direktivet om- fattar bl.a. bindande regler för hur finansinstitut ska hanteras i kris. Grundtanken är att finans- institutens aktieägare i första hand ska bära förluster. Om det inte är tillräckligt ska övriga fordringshavares tillgångar skrivas ned eller omvandlas till aktier i en bestämd ordning. Syftet med direktivet är att minimera behovet av statligt finansiellt stöd till enskilda institut i en krissituation.</P>
<P class="p301 ft32">Regeringen menar att detta är en riktig ut- gångspunkt, men anser att det är problematiskt om direktivet inte medger tillräcklig flexibilitet för att bedriva en kostnadseffektiv krishantering. Att bankernas långivare, efter att ägarna förlorat sitt aktiekapital, alltid ska stå för hela det kapital</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft62">som saknas riskerar att leda till okontrollerade spridningseffekter vid en systemkris. En sådan s.k. <NOBR>bail-in-ansats</NOBR> kan t.o.m. utlösa en systemkris genom att andra banker får mycket svårt att finansiera verksamheten. I ett sådant läge kan stater tvingas att ge olika former av likviditets- stöd eller tvingas lämna garantier till nya lån- givare.</P>
<P class="p439 ft38">Sveriges linje i förhandlingarna har därför varit att det måste finnas viss flexibilitet vid an- vändningen av skuldnedskrivningsinstrumentet och att stabilitetsfonden ska få användas för att rekapitalisera banker om situationen är så all- varlig att staten behöver ta över som tillfällig ägare av ett institut. Regeringen har också fått gehör för sitt krav på ökad flexibilitet. Denna flexibilitet förutsätter dock bl.a. att det finns en av sektorn förfinansierad fond om minst 3 procent av de garanterade insättningarna.</P>
<P class="p120 ft38">Inom EU pågår sedan hösten 2010 förhand- lingar om ytterligare förbättringar av regelverket om insättningsgarantin. Inom ramen för dessa förhandlingar arbetar regeringen för att under- lätta genomförandet av direktivet i medlems- stater som inte har euro som valuta och för att ersättningsbeloppet ska kunna anges i svenska kronor. Förhandlingarna är ännu inte avslutade.</P>
<P class="p353 ft4">Under krisen höjdes insättningsgarantin till motsvarande 100 000 euro per person och institut. Det är en kraftig höjning jämfört med den tidigare nivån på 250 000 kronor som gällde före krisen. Insättningsgarantin dämpar oron vid en finansiell kris genom att minska risken för s.k. uttagsanstormningar.</P>
<P class="p362 ft17"><SPAN class="ft17">1.8.3</SPAN><SPAN class="ft79">Starkare konsumenter</SPAN></P>
<P class="p423 ft38">Regeringen arbetar för att konsumenterna ska ha ett ändamålsenligt konsumentskydd. Ett antal generella åtgärder för att förbättra konsument- skyddet och konsumentinformationen vidtas. Det är särskilt viktigt att konsumenterna har en stark ställning och kan fatta väl grundade beslut när det gäller finansiella produkter. Att kon- sumenterna har förtroende för aktörerna på de finansiella marknaderna är en grundläggande förutsättning för ett väl fungerande finansiellt system. Det är därför problematiskt att kon- sumenten har ett informationsunderläge gent- emot producenten, inte minst för att finansiella produkter och tjänster är svåra att utvärdera. Konsekvenserna för konsumenten vid ett felak-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">49</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103174x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p367 ft4">tigt beslut kan bli stora. Vidare är finansiella produkter och tjänster, såsom sparande, försäkringar, bostadslån och betalningar, en mycket viktig del av konsumenternas ekonomi. Regeringen vill att konsumenter, för att kunna göra välavvägda val, ska få bättre och mer lättillgänglig information om finansiella produkter samt tjänster.</P>
<P class="p133 ft5">Mer tillgänglig konsumentinformation</P>
<P class="p123 ft38">Regeringen bedömer att det krävs åtgärder som underlättar för konsumenter att göra väl avvägda val. Regeringen föreslår att en för samtliga konsumentfrågor gemensam konsumentupplys- ningstjänst inrättas genom en telefontjänst och en webbaserad informationstjänst. Konsumenter ska kunna få svar på såväl frågor som rör rättig- heter och skyldigheter som på frågor av betydel- se i olika valsituationer, bl.a. hur de kan bidra till en mer hållbar konsumtion. Konsumentverket föreslås få i uppdrag att samordna stödet i samar- bete med övriga berörda myndigheter. Samver- kan ska eftersträvas med den frivilliga kon- sumentverksamheten i kommunerna och med de konsumentbyråer som finns för <NOBR>finans-,</NOBR> försäk- <NOBR>rings-,</NOBR> energi- respektive telekommarknaden.</P>
<P class="p436 ft5">Reglering av finansiella aktörer</P>
<P class="p225 ft38">Regeringen arbetar vidare med att förtydliga kraven på de aktörer som erbjuder finansiella tjänster och produkter, både de som producerar dem och de aktörer som enbart förmedlar dem.</P>
<P class="p126 ft38">Studier visar att många konsumenter har svårt att göra enkla beräkningar och har bristande kunskaper om grundläggande finansiella begrepp.<SPAN class="ft92">10 </SPAN>Dessutom är ofta de finansiella produkterna komplexa, vilket möjliggör höga avgifter och ersättningar till producenter och distributörer. Komplexiteten påverkar även möj- ligheten att göra ett välgrundat val mellan olika produkter varför den enskilde får ett allt större ansvar för att göra olika privatekonomiska val. Det finns därför ett behov av en väl fungerande reglering av finansiell rådgivning, förmedling och förvaltning. Regeringen avser att skapa likvärdiga förutsättningar genom ett bättre fungerande regelverk och krav på kunskap vad gäller finansiella aktörer. Två utredningar arbetar</P>
<P class="p440 ft126"><SPAN class="ft125">10 </SPAN>Se rapporten Räknefärdighet och finansiell förmåga (Finans- inspektionen 2011).</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p127 ft87">parallellt med att stärka regelverken för rådgivare och förvaltare (dir. 2012:98 och dir. 2013:55).</P>
<P class="p368 ft5">Högre krav på transparens i bolånemarknaden</P>
<P class="p23 ft4">Ungefär två tredjedelar av Sveriges befolkning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr0 td114"><P class="p19 ft4">bor i hus</P></TD>
<TD class="tr0 td177"><P class="p79 ft4">eller bostadsrätt</P></TD>
<TD class="tr0 td178"><P class="p38 ft4">och ungefär</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td114"><P class="p19 ft4">85 procent</P></TD>
<TD class="tr3 td177"><P class="p19 ft4">av kreditinstitutens</P></TD>
<TD class="tr3 td178"><P class="p30 ft4">utlåning till</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft38">hushåll är bostadsrelaterade. Det är därför viktigt att bolånemarknaden präglas av transparens, god konkurrens och sunda villkor.</P>
<P class="p441 ft4">Finansinspektionens utvärdering av bolånetaket tyder på att taket har medfört en lägre skuldökningstakt, även om hushållens skuldsättning är fortsatt hög. Genomförandet av EU:s bolånedirektiv väntas bidra till en ökad konkurrens på bolånemarknaden genom att genomlysningen av villkor och förutsättningar för lån förbättras.</P>
<P class="p205 ft38">Vidare har Finansinspektionen fått i uppdrag av regeringen att utreda och redovisa möjliga åtgärder för hur kreditinstituten (banker, m.fl.) ska kunna öka hushållens insyn i hur ut- låningsräntorna för bolån bestäms. Uppdraget ska redovisas i oktober 2013. Dessutom har regeringen låtit analysera en mer rättvis modell för beräkning av kostnader vid förtidsinlösen av bundna bolån, s.k. ränteskillnadsersättning (Ds 2013:38). Remitteringen av förslaget har avslutats och regeringen avser återkomma till Riksdagen med en proposition under 2013.</P>
<P class="p152 ft38">En särskild typ av hushållskrediter, s.k. snabblån, fortsätter att vara föremål för reformer. Statistik från Kronofogdemyndig- heten tyder på att utvecklingen av antalet ärenden om betalningsanmärkning inte minskar i den takt som är önskvärd. Regeringen avser under hösten 2013 lämna förslag till riksdagen om att förstärka Konsumentverkets sanktions- möjligheter vid bristande kreditprövning och om krav på tillstånd från Finansinspektionen för all slags kreditverksamhet (dir. 2012:30 och dir. 2012:31).</P>
<P class="p153 ft5">Stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning</P>
<P class="p188 ft38">Telefonförsäljning är ett område där konsumen- ternas skydd behöver utvecklas. Ett gott kon- sumentskydd på det finansiella området är av stor vikt, inte minst som allt fler finansiella beslut har flyttats över till individerna själva. Ett problemområde som har lyfts fram särskilt är telefonförsäljning av premiepensionstjänster. Justitiedepartementet har presenterat ett förslag om att vissa tjänster på premiepensionsområdet som säljs via telefon ska bli bindande för en</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">50</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103175x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p134 ft4">konsument först när konsumenten, inom en viss tid, skriftligen har bekräftat avtalet (Ds 2013:25). Förslaget har varit ute på remiss och regeringen avser återkomma med ett förslag till riksdagen. Vidare kommer det att utredas om kon- sumentskyddet vid telefonförsäljning generellt behöver stärkas.</P>
<P class="p236 ft4">Inom Regeringskansliet arbetas även med en lag som ska begränsa användningen av automatisk avtalsförlängning i konsument- förhållanden.</P>
<P class="p6 ft5">Överskuldsättning</P>
<P class="p442 ft38">Ett stort antal personer har omfattande problem med sina skulder. Regeringen kommer under hösten att överlämna ett lagförslag till riksdagen med krav på tillstånd för konsumentkredit- givning för snabblåneföretag. Inom Regerings- kansliet arbetas med lagförslag som ska möjlig- göra för Konsumentverket att ta ut en straff- avgift från bl.a. snabblåneföretag som inte gör ordentliga kreditprövningar och utreder möjlig- heten att underlätta skuldsanering för s.k. evig- hetsgäldenärer.</P>
<P class="p443 ft37"><SPAN class="ft37">1.9</SPAN><SPAN class="ft116">Effekter av regeringens politik</SPAN></P>
<P class="p444 ft32">I detta avsnitt redovisas regeringens bedömning av BNP- och sysselsättningseffekterna av de reformer som föreslås eller aviseras i denna proposition och av de reformer som regeringen tidigare har genomfört. Vidare redovisas för- delningseffekterna av de reformer som föreslås eller aviseras i denna proposition.</P>
<P class="p445 ft17"><SPAN class="ft17">1.9.1</SPAN><SPAN class="ft79">Regeringens politik bidrar till högre sysselsättning</SPAN></P>
<P class="p446 ft38">Regeringen bedömer att de hittills genomförda strukturreformerna, inklusive de reformer som föreslås eller aviseras i denna proposition, ökar den varaktiga sysselsättningen med ca 250 000 personer och att jämviktsarbetslösheten sjunker med 1,8 procentenheter på lång sikt (se tabell 1.9). Regeringens reformer påverkar inte enbart sysselsättningen, utan bidrar även till att de som redan är sysselsatta arbetar mer, t.ex. genom att incitamenten till att gå från deltids- till heltidsarbete ökar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p447 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p448 ft4">Sammantaget bedöms de hittills genomförda strukturreformerna och de reformer som föreslås eller aviseras i denna proposition varaktigt öka antalet arbetade timmar med drygt 6 procent på lång sikt, vilket motsvarar knappt 280 000 årsarbetskrafter. Jobbskatteavdraget bedöms bidra med omkring hälften av denna ökning.</P>
<P class="p449 ft38">Regeringens bedömning baseras på den forskning som finns kring effekterna av olika åtgärder, t.ex. hur förändringar i skattesystemet, socialförsäkringen och inom arbetsmarknads- politiken påverkar arbetsutbudet och syssel- sättningen.<SPAN class="ft92">11 </SPAN>Kunskapen om effekternas storlek, och särskilt i vilken takt de slår igenom, är dock långt ifrån fullständig. De bedömningar som redovisas i tabell 1.9 är därmed osäkra.</P>
<P class="p450 ft40">Tabell 1.9 Effekter av regeringens politik på lång sikt</P>
<P class="p169 ft42">Förändring i procent om annat ej anges</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr17 td179"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td142"><P class="p34 ft51">Årsarbets-</P></TD>
<TD class="tr17 td180"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td166"><P class="p451 ft7">Arbets-</P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td181"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td146"><P class="p34 ft7">kraft<SPAN class="ft97">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr9 td182"><P class="p275 ft51">Sysselsatta<SPAN class="ft97">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr9 td183"><P class="p451 ft7">löshet<SPAN class="ft97">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr9 td128"><P class="p119 ft7">BNP</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td181"><P class="p139 ft7">Jobbskatteavdrag <NOBR>1–4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td146"><P class="p34 ft10">120 000</P></TD>
<TD class="tr0 td182"><P class="p275 ft10">106 000</P></TD>
<TD class="tr0 td183"><P class="p451 ft10"><NOBR>-0,6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td128"><P class="p119 ft10">2,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td179"><P class="p139 ft10">Jobbskatteavdrag 5</P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p34 ft10">16 000</P></TD>
<TD class="tr2 td180"><P class="p275 ft10">13 000</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p451 ft10"><NOBR>-0,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p119 ft10">0,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td181"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td146"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td182"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td179"><P class="p139 ft10">Förhöjt jobbskatte-</P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td180"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td181"><P class="p139 ft10">avdrag för äldre</P></TD>
<TD class="tr2 td146"><P class="p34 ft10">6 000</P></TD>
<TD class="tr2 td182"><P class="p275 ft10">10 000</P></TD>
<TD class="tr2 td183"><P class="p451 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr2 td128"><P class="p119 ft10">0,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td179"><P class="p139 ft10">Arbetslöshets-</P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td180"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td179"><P class="p139 ft67">försäkring</P></TD>
<TD class="tr19 td142"><P class="p34 ft67">39 000</P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p275 ft67">45 000</P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p451 ft67"><NOBR>-0,7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p119 ft67">0,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td181"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td146"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td182"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td183"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td181"><P class="p139 ft7">Arbetsmarknadspolitik</P></TD>
<TD class="tr1 td146"><P class="p34 ft10">11 000</P></TD>
<TD class="tr1 td182"><P class="p275 ft10">13 000</P></TD>
<TD class="tr1 td183"><P class="p451 ft10"><NOBR>-0,2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td128"><P class="p119 ft10">0,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td179"><P class="p139 ft10">Sjukförsäkring</P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p34 ft10">19 000</P></TD>
<TD class="tr2 td180"><P class="p275 ft10">16 000</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p451 ft10">0,5</P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p119 ft10">0,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td181"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td146"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td182"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td179"><P class="p139 ft10"><NOBR>Hus-avdraget</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p34 ft10">27 000</P></TD>
<TD class="tr2 td180"><P class="p275 ft10">25 000</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p451 ft10"><NOBR>-0,3</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p119 ft10">0,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td181"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td146"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td182"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td181"><P class="p139 ft96">Sänkta socialavgifter</P></TD>
<TD class="tr0 td146"><P class="p34 ft10">18 000</P></TD>
<TD class="tr0 td182"><P class="p275 ft10">20 000</P></TD>
<TD class="tr0 td183"><P class="p451 ft10"><NOBR>-0,3</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td128"><P class="p119 ft10">0,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td179"><P class="p139 ft10">Skiktgräns</P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p34 ft10">17 000</P></TD>
<TD class="tr2 td180"><P class="p275 ft10">0</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p451 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p119 ft10">0,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td181"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td146"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td182"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td179"><P class="p139 ft10">Sänkt tjänstemoms</P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p34 ft10">6 000</P></TD>
<TD class="tr2 td180"><P class="p275 ft10">4 000</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p451 ft10"><NOBR>-0,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p119 ft10">0,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td181"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td146"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td182"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td181"><P class="p139 ft10">Höjt bostadsbidrag<SPAN class="ft45">4</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td146"><P class="p34 ft10"><NOBR>-2</NOBR> 000</P></TD>
<TD class="tr6 td182"><P class="p275 ft10"><NOBR>-2</NOBR> 000</P></TD>
<TD class="tr6 td183"><P class="p451 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr6 td128"><P class="p119 ft10">0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td179"><P class="p139 ft71">Summa</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td180"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td179"><P class="p139 ft71">strukturreformer</P></TD>
<TD class="tr21 td142"><P class="p170 ft71">279 000</P></TD>
<TD class="tr21 td180"><P class="p275 ft71">250 000</P></TD>
<TD class="tr21 td166"><P class="p451 ft71"><NOBR>-1,8</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p142 ft71">5,1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p452 ft53"><SPAN class="ft75">1</SPAN><SPAN class="ft76">Antal arbetade timmar omräknat till årsarbetskrafter. En årsarbetskraft motsvarar 1 800 timmar.</SPAN></P>
<P class="p146 ft7"><SPAN class="ft75">2</SPAN><SPAN class="ft127">Antal personer i åldersgruppen </SPAN><NOBR>15–74</NOBR> år.</P>
<P class="p144 ft55"><SPAN class="ft75">3</SPAN><SPAN class="ft128">Förändring i procentenheter.</SPAN></P>
<P class="p453 ft7"><SPAN class="ft97">3 </SPAN>Effekten av tidigare reformer av ekonomiskt bistånd och av höjt bostadsbidrag bedöms sammantaget netto ha små effekter på den varaktiga sysselsättningen. Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p454 ft32">De reformer som föreslås eller aviseras i denna proposition bidrar till att tillväxten och syssel- sättningen blir starkare än vad som annars hade blivit fallet. Sammantaget bedöms åtgärderna som föreslås eller aviseras i denna proposition leda till att <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> blir ca 0,3 procenten-</P>
<P class="p455 ft130"><SPAN class="ft129">11 </SPAN>Se rapporten Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas? (Finansdepartementets ekonomiska avdelning 2011:1).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">51</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103176x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft32">heter högre och att antalet sysselsatta blir ca 10 000 personer fler 2014 än om åtgärderna inte vidtagits. En snabbare tillväxt leder även till att färre personer långvarigt hamnar utanför arbets- marknaden, vilket minskar risken för att arbets- lösheten biter sig fast på höga nivåer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p47 ft4">inkomst av arbete utgör en större andel av hushållsinkomsterna. På längre sikt, när fler kommer in på arbetsmarknaden, bidrar jobbskatteavdraget till att den ekonomiska standarden relativt sett ökar mest bland de med lägst inkomster.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p456 ft17"><SPAN class="ft17">1.9.2</SPAN><SPAN class="ft95">Fördelningseffekter av regeringens politik</SPAN></P>
<P class="p284 ft38">När fler arbetar och färre försörjs genom sociala ersättningar minskar inkomstskillnaderna i sam- hället. I diagram 1.11 redovisas åtgärdernas effekter på den justerade disponibla inkomsten för olika delar av inkomstfördelningen. Redovis- ningen avser såväl ett direkt (statiskt) som ett långsiktigt (dynamiskt) perspektiv. I det senare fallet tas även hänsyn till de inkomstförändringar som väntas uppkomma till följd av ett ökat arbetsutbud.</P>
<P class="p457 ft64">Diagram 1.11 Effekter på disponibel inkomst av förslagen i denna proposition för olika inkomstgrupper</P>
<P class="p298 ft42">Procentuell förändring</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr17 td64"><P class="p142 ft7">2</P></TD>
<TD class="tr26 td93"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td185"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td156"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td186"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td93"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr23 td64"><P class="p142 ft51">1,8</P></TD>
<TD class="tr17 td189"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=17 rowspan=3 class="tr0 td191"><P class="p64 ft7">Långsiktig effekt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td189"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td64"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td192"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td189"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td64"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td189"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td64"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td81"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td193"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td195"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr23 td64"><P class="p142 ft51">1,6</P></TD>
<TD class="tr29 td189"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td190"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td81"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD colspan=17 rowspan=3 class="tr9 td191"><P class="p64 ft7">Direkt effekt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td189"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td64"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td159"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td189"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td64"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td189"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td190"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td64"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td81"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td193"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td194"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td63"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td190"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td63"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td190"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td63"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td194"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td63"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td190"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td63"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td194"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td63"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td190"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td63"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td190"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td195"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td64"><P class="p142 ft51">1,4</P></TD>
<TD class="tr23 td189"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td193"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td195"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td64"><P class="p142 ft51">1,2</P></TD>
<TD class="tr23 td189"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td193"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td195"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td64"><P class="p142 ft53">1</P></TD>
<TD class="tr23 td189"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td193"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td195"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td64"><P class="p142 ft51">0,8</P></TD>
<TD class="tr23 td189"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td193"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td195"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p142 ft51">0,6</P></TD>
<TD class="tr7 td189"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td193"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td64"><P class="p142 ft51">0,4</P></TD>
<TD class="tr23 td189"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td193"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td195"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td64"><P class="p142 ft51">0,2</P></TD>
<TD class="tr23 td189"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td193"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td195"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr30 td64"><P class="p142 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr6 td196"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td185"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td156"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td186"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td197"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td91"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td193"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td194"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td194"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td194"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft7">1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inkomstgrupp</P>
<P class="p459 ft51">Anm.: Justerad disponibel inkomst är hushållets sammanlagda inkomst justerad för försörjningsbörda. Diagrammet visar effekterna av förändringarna i skatt på arbete, höjningen av det särskilda bidraget för barnfamiljer inom bostads- bidraget samt minskad reducering av bostadstillägg för pensionärer med arbets- inkomst. Den justerade disponibla inkomsten har sedan utökats med de utgifts- minskningar som tillkommer hushållen av förändringarna i arbetslöshetsavgiften och egenavgiften för företagare.</P>
<P class="p298 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p284 ft32">Förändringen i bostadsbidraget och den sänkta skatten för pensionärer ger en ökad disponibel inkomst i den nedre delen av inkomst- fördelningen. Jobbskatteavdraget och den högre skiktgränsen för statlig inkomstskatt ger däremot, på kort sikt, främst en ökad disponibel inkomst högre upp i inkomstfördelningen, där</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p460 ft99"><SPAN class="ft131">1.9.3</SPAN><SPAN class="ft132">Effekter av regeringens politik för den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män</SPAN></P>
<P class="p461 ft32">Åtgärderna som föreslås eller aviseras i denna proposition leder till att mäns inkomster ökar något mer än kvinnors (se diagram 1.12). Detta beror på att män i genomsnitt har högre arbets- inkomster och jobbar heltid i högre utsträckning än kvinnor. Det föreslagna förstärkta jobbskatte- avdraget och den höjda skiktgränsen för statlig inkomstskatt ger därför tillsammans en något större ökning av den disponibla inkomsten för män jämfört med för kvinnor. Den föreslagna sänkta skatten för pensionärer ökar däremot kvinnors genomsnittliga disponibla inkomst något mer än mäns eftersom fler kvinnor är pensionärer. Den föreslagna höjningen av det särskilda bidraget för barn i bostadsbidraget gynnar också kvinnors inkomster i högre ut- sträckning än mäns, eftersom det är vanligare att kvinnor är ensamstående med barn.</P>
<P class="p462 ft4">På sikt förväntas politiken leda till ett ökat arbetsutbud och därigenom en ytterligare ökning av den disponibla inkomsten. Denna effekt väntas vara nästan lika stor för kvinnor som för män.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">52</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103177x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p88 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p463 ft64">Diagram 1.12 Effekter av förslagen i denna proposition på individuell disponibel inkomst för kvinnor och män</P>
<P class="p464 ft42">Procentuell förändring</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr17 td52"><P class="p86 ft51">1,4</P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr17 td115"><P class="p21 ft51">Långsiktig effekt</P></TD>
<TD class="tr4 td198"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr17 td126"><P class="p64 ft86">Direkt effekt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td192"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td199"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td81"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td198"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p465 ft7">1,2</P>
<P class="p466 ft7">1</P>
<P class="p467 ft7">0,8</P>
<P class="p467 ft7">0,6</P>
<P class="p467 ft7">0,4</P>
<P class="p467 ft7">0,2</P>
<P class="p468 ft53">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr17 td200"><P class="p19 ft7">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft86">Män</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p469 ft103">Anm.: Individuell disponibel inkomst utgörs av de individuella inkomsterna samt den andel av de hushållsgemensamma inkomsterna som fås om de fördelas på de vuxna i hushållet. Diagrammet visar effekterna av förändringarna i skatt på arbete, höjningen av det särskilda bidraget för barnfamiljer inom bostads- bidraget samt minskad reducering av bostadstillägg för pensionärer med arbets- inkomst. Den disponibla inkomsten har sedan utökats med de utgiftsminskningar som tillkommer individen av förändringarna i arbetslöshetsavgiften och egen- avgiften för företagare.</P>
<P class="p470 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">53</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103179x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p471 ft133">2</P>
<P class="p472 ft134">Förslag till riksdagsbeslut</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103181x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p88 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p473 ft36">2 Förslag till riksdagsbeslut</P>
<P class="p474 ft37">Regeringen föreslår att riksdagen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p475 ft5">vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statens budget för 2014</P>
<P class="p476 ft32"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft135">godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 1),</SPAN></P>
<P class="p477 ft32"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft135">fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 107 miljarder kronor för 2014 och 1 127 miljarder kronor för 2015 (avsnitt 5.4),</SPAN></P>
<P class="p478 ft4"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft136">fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 167 miljarder kronor för 2016 (avsnitt 5.4),</SPAN></P>
<P class="p479 ft34"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft137">godkänner beräkningen av budgetens inkomster för 2014 (avsnitt 7.1 och bilaga 1 avsnitt 2),</SPAN></P>
<P class="p480 ft34"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft137">beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2014 (avsnitt 8.1.1 och tabell 8.2),</SPAN></P>
<P class="p480 ft4"><SPAN class="ft11">6.</SPAN><SPAN class="ft136">godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2014 (avsnitt 8.1.1 tabell 8.2),</SPAN></P>
<P class="p476 ft32"><SPAN class="ft11">7.</SPAN><SPAN class="ft135">godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2014 (avsnitt 8.1.1 tabell 8.2),</SPAN></P>
<P class="p477 ft32"><SPAN class="ft11">8.</SPAN><SPAN class="ft135">godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2015, 2016 och 2017 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 8.1.2 tabell 8.3),</SPAN></P>
<P class="p478 ft4"><SPAN class="ft11">9.</SPAN><SPAN class="ft136">bemyndigar regeringen att under 2014 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203) (avsnitt 9.2.1),</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p481 ft34"><SPAN class="ft12">10.</SPAN><SPAN class="ft138">godkänner beräkningen av Riksgälds- kontorets nettoutlåning för 2014 (avsnitt</SPAN></P>
<P class="p482 ft4"><SPAN class="ft12">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft139">tabell 9.8),</SPAN></P>
<P class="p483 ft4"><SPAN class="ft12">11.</SPAN><SPAN class="ft29">godkänner beräkningen av den kassa- mässiga korrigeringen för 2014 (avsnitt</SPAN></P>
<P class="p484 ft4"><SPAN class="ft12">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft139">tabell 9.8),</SPAN></P>
<P class="p485 ft32"><SPAN class="ft12">12.</SPAN><SPAN class="ft31">bemyndigar regeringen att för 2014 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 38 600 000 000 kronor (avsnitt 11.1.1),</SPAN></P>
<P class="p486 ft38"><SPAN class="ft12">13.</SPAN><SPAN class="ft140">bemyndigar regeringen att för 2014 besluta om krediter för myndigheternas ränte-</SPAN></P>
<P class="p487 ft4">konton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 17 600 000 000 kronor (avsnitt 11.1.2),</P>
<P class="p488 ft4"><SPAN class="ft12">14.</SPAN><SPAN class="ft29">bemyndigar regeringen att under 2014, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta om överskridande av vissa anslag (avsnitt 11.4),</SPAN></P>
<P class="p488 ft34"><SPAN class="ft12">15.</SPAN><SPAN class="ft138">antar förslaget till lag om ändring i budgetlagen (2011:203) (avsnitt 3.24 och 12.1.2),</SPAN></P>
<P class="p489 ft39">vad gäller skattefrågor och annan lagstiftning som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster</P>
<P class="p490 ft4"><SPAN class="ft12">16.</SPAN><SPAN class="ft29">antar förslaget till lag om stöd vid korttidsarbete (avsnitt 3.1 och 6.17),</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">57</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p491 ft34"><SPAN class="ft12">17.</SPAN><SPAN class="ft138">antar förslaget till lag om kvotplikt för biodrivmedel (avsnitt 3.2 och 6.19),</SPAN></P>
<P class="p492 ft34"><SPAN class="ft12">18.</SPAN><SPAN class="ft138">antar förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 3.3, 6.14 och 6.17),</SPAN></P>
<P class="p492 ft34"><SPAN class="ft12">19.</SPAN><SPAN class="ft138">antar förslaget till lag om ändring i semesterlagen (1977:480) (avsnitt 3.4 och 6.17),</SPAN></P>
<P class="p492 ft4"><SPAN class="ft11">20.</SPAN><SPAN class="ft141">antar förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) (avsnitt 3.5 och 6.14),</SPAN></P>
<P class="p493 ft34"><SPAN class="ft11">21.</SPAN><SPAN class="ft142">antar förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (avsnitt 3.6 och 6.4),</SPAN></P>
<P class="p492 ft4"><SPAN class="ft11">22.</SPAN><SPAN class="ft141">antar förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (avsnitt 3.7 och 6.14),</SPAN></P>
<P class="p494 ft4"><SPAN class="ft11">23.</SPAN><SPAN class="ft143">antar förslaget till lag om ändring i ordningslagen (1993:1617) (avsnitt 3.8 och 7.4.2),</SPAN></P>
<P class="p493 ft34"><SPAN class="ft11">24.</SPAN><SPAN class="ft142">antar förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) (avsnitt 3.9, 6.14 och 6.32),</SPAN></P>
<P class="p492 ft4"><SPAN class="ft11">25.</SPAN><SPAN class="ft141">antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import m.m. (avsnitt 3.10 och 6.31),</SPAN></P>
<P class="p493 ft34"><SPAN class="ft11">26.</SPAN><SPAN class="ft144">antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt (avsnitt 3.11 och 6.31),</SPAN></P>
<P class="p492 ft34"><SPAN class="ft11">27.</SPAN><SPAN class="ft144">antar förslagen till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.12, 3.13, 6.19, 6.21 och 6.23),</SPAN></P>
<P class="p495 ft34"><SPAN class="ft11">28.</SPAN><SPAN class="ft144">antar förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (avsnitt 3.14 och 6.17),</SPAN></P>
<P class="p492 ft34"><SPAN class="ft11">29.</SPAN><SPAN class="ft142">antar förslaget till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (avsnitt 3.15 och 7.4.1),</SPAN></P>
<P class="p492 ft4"><SPAN class="ft11">30.</SPAN><SPAN class="ft143">antar förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter (avsnitt 3.16 och 6.31),</SPAN></P>
<P class="p496 ft32"><SPAN class="ft11">31.</SPAN><SPAN class="ft145">antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.17, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.13, 6.14 och 6.15),</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p497 ft32"><SPAN class="ft11">32.</SPAN><SPAN class="ft31">antar förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.18,</SPAN></P>
<P class="p498 ft4"><SPAN class="ft12">6.9</SPAN><SPAN class="ft139">och 6.14),</SPAN></P>
<P class="p499 ft4"><SPAN class="ft11">33.</SPAN><SPAN class="ft29">antar förslaget till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter (avsnitt 3.19 och 6.9),</SPAN></P>
<P class="p499 ft4"><SPAN class="ft11">34.</SPAN><SPAN class="ft29">antar förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (avsnitt 3.20 och 6.17),</SPAN></P>
<P class="p500 ft4"><SPAN class="ft11">35.</SPAN><SPAN class="ft29">antar förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.21 och 6.9),</SPAN></P>
<P class="p500 ft4"><SPAN class="ft11">36.</SPAN><SPAN class="ft29">antar förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227) (avsnitt</SPAN></P>
<P class="p501 ft4"><SPAN class="ft12">3.22</SPAN><SPAN class="ft146">och 6.24),</SPAN></P>
<P class="p502 ft34"><SPAN class="ft11">37.</SPAN><SPAN class="ft138">antar förslaget till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt (avsnitt 3.23 och 6.24),</SPAN></P>
<P class="p503 ft38"><SPAN class="ft11">38.</SPAN><SPAN class="ft140">antar förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt</SPAN></P>
<P class="p501 ft4"><SPAN class="ft12">3.25</SPAN><SPAN class="ft146">och 6.14),</SPAN></P>
<P class="p500 ft4"><SPAN class="ft11">39.</SPAN><SPAN class="ft29">antar förslaget till lag om ändring i lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva (avsnitt 3.26 och 6.14),</SPAN></P>
<P class="p502 ft32"><SPAN class="ft11">40.</SPAN><SPAN class="ft31">antar förslaget till lag om ändring i lagen (2012:681) om ändring i lagen (2010:1823) om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.27 och 6.21),</SPAN></P>
<P class="p503 ft38"><SPAN class="ft11">41.</SPAN><SPAN class="ft140">antar förslaget till lag om ändring i lagen (2012:797) om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på</SPAN></P>
<P class="p504 ft4">energi (avsnitt 3.28 och 6.23).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">58</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103183x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p505 ft133">3</P>
<P class="p153 ft133">Lagförslag</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103185x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p507 ft36">3 Lagförslag</P>
<P class="p508 ft6">Regeringen har följande förslag till lagtext.</P>
<P class="p509 ft37"><SPAN class="ft37">3.1</SPAN><SPAN class="ft78">Förslag till lag om stöd vid korttidsarbete</SPAN></P>
<P class="p510 ft4">Härigenom föreskrivs följande.</P>
<P class="p6 ft17">Lagens tillämpningsområde</P>
<P class="p511 ft4"><SPAN class="ft17">1 § </SPAN>Arbetsgivare har rätt till stöd vid korttidsarbete enligt bestämmelserna i denna lag.</P>
<P class="p6 ft17">Lagens innehåll</P>
<P class="p187 ft4"><SPAN class="ft17">2 § </SPAN>I denna lag finns bestämmelser om</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">vilka arbetsgivare som omfattas av lagen (3 §),</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">innebörden av vissa uttryck i denna lag (4 §),</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">när stöd vid korttidsarbete får lämnas </SPAN><NOBR>(5–8</NOBR> §§),</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">förutsättningar för preliminärt stöd </SPAN><NOBR>(9–16</NOBR> §§),</P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">beräkning av preliminärt stöd (17 §),</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">ansökan om preliminärt stöd (18 §),</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">avstämning av preliminärt stöd </SPAN><NOBR>(19–27</NOBR> §§),</P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">anmälan om avstämning </SPAN><NOBR>(28–30</NOBR> §§),</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">återbetalningsskyldighet för felaktiga utbetalningar (31 §),</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">kreditering och debitering av skattekonto </SPAN><NOBR>(32–34</NOBR> §§),</P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">kontroll (35 och 36 §§),</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">handläggande myndighet (37 §), och</SPAN></P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">överklagande (38 §).</SPAN></P>
<P class="p133 ft17">Vilka arbetsgivare som omfattas av lagen</P>
<P class="p514 ft4"><SPAN class="ft17">3 § </SPAN>Lagen gäller arbetsgivare som är juridiska personer eller som är fysiska personer och bedriver näringsverksamhet.</P>
<P class="p515 ft4">Lagen gäller dock inte</P>
<P class="p516 ft4">1. staten, landsting, kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">61</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p517 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft139">juridiska personer över vilka staten, landsting, kommuner, kommunal- förbund och samverkansorgan, var för sig eller tillsammans, har ett direkt eller indirekt rättsligt bestämmande inflytande, såvida inte verksamheten avser affärsverksamhet, och</SPAN></P>
<P class="p518 ft4"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft139">arbetsgivare i fråga om verksamhet som huvudsakligen är finansierad av allmänna medel och där det enligt en offentligrättslig reglering ankommer på det allmänna att tillhandahålla verksamheten.</SPAN></P>
<P class="p133 ft17">Innebörden av vissa uttryck i denna lag</P>
<P class="p187 ft4"><SPAN class="ft17">4 § </SPAN>Vid tillämpning av denna lag ska följande gälla:</P>
<P class="p519 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft147">Ordinarie arbetstid </SPAN>är den tid som en arbetstagare skulle ha arbetat, om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete. Vid beräkning av den ordinarie arbetstiden ska det bortses från frånvaro.</P>
<P class="p519 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft147">Ordinarie lön </SPAN>är den regelmässigt utgående kontanta lön som arbetstagaren skulle ha haft under stödmånaden om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete. I den ordinarie lönen ingår dock inte löneökningar som avser tid efter jämförelsemånaden. Inte heller ingår lön till den del som den överstiger det belopp som regeringen bestämmer. Vid beräkning av den ordinarie lönen ska det bortses från frånvaro. Om arbetstagaren har deltagit i korttidsarbete under endast en del av stödmånaden, utgör den ordinarie lönen motsvarande del.</P>
<P class="p520 ft38"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft148">Korttidsarbete </SPAN>är arbete där arbetstiden är kortare än den ordinarie arbetstiden, eller där partiell arbetsbefrielse införs med stöd av ett centralt kollektivavtal, under en begränsad period med anledning av en synnerligen djup lågkonjunktur och lönen därför är lägre än den ordinarie lönen.</P>
<P class="p521 ft4"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft147">Stödperiod </SPAN>är den tidsperiod när stöd vid korttidsarbete ska lämnas enligt <NOBR>5–8</NOBR> §§.</P>
<P class="p519 ft34"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft149">Stödmånad </SPAN>är den kalendermånad som arbetsgivaren begär preliminärt stöd för.</P>
<P class="p519 ft34"><SPAN class="ft11">6.</SPAN><SPAN class="ft149">Jämförelsemånad </SPAN>är den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då regeringen föreskriver att stöd vid korttidsarbete ska lämnas enligt 5 §.</P>
<P class="p522 ft17">När stöd vid korttidsarbete får lämnas</P>
<P class="p6 ft5">Regeringens föreskrifter om rätt till stöd vid korttidsarbete</P>
<P class="p523 ft4"><SPAN class="ft17">5 § </SPAN>Regeringen får meddela föreskrifter om att stöd vid korttidsarbete ska lämnas.</P>
<P class="p515 ft4">Sådana föreskrifter får meddelas endast om</P>
<P class="p519 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">det råder en synnerligen djup lågkonjunktur eller är sannolikt att en sådan är nära förestående, och</SPAN></P>
<P class="p521 ft34"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft150">stödet bedöms inte i beaktansvärd omfattning hindra en samhälls- ekonomiskt önskvärd strukturomvandling eller medföra andra betydande samhällsekonomiska nackdelar.</SPAN></P>
<P class="p187 ft5">Tidsperiod</P>
<P class="p6 ft4"><SPAN class="ft17">6 § </SPAN>Föreskrifter enligt 5 § ska avse en tid av tolv kalendermånader.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">62</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p524 ft5">Förlängning av tidsperiod</P>
<P class="p425 ft62"><SPAN class="ft124">7 § </SPAN>Om förutsättningarna i 5 § andra stycket är uppfyllda får den tidsperiod som anges i 6 § förlängas en gång med tolv kalendermånader.</P>
<P class="p525 ft4">Föreskrifter om förlängning får meddelas tidigast sex kalendermånader efter det att föreskrifter enligt 5 § meddelades.</P>
<P class="p133 ft5">Ny tidsperiod</P>
<P class="p526 ft4"><SPAN class="ft17">8 § </SPAN>När en sådan tidsperiod som avses i 6 eller 7 § har löpt ut, får föreskrifter enligt 5 § avse en tidsperiod som infaller tidigast 24 kalendermånader från den tidpunkt när tidsperioden löpt ut.</P>
<P class="p133 ft17">Förutsättningar för preliminärt stöd – gemensamma bestämmelser</P>
<P class="p187 ft5">Registrering hos Skatteverket</P>
<P class="p425 ft24"><SPAN class="ft151">9 § </SPAN>Preliminärt stöd får lämnas endast till arbetsgivare som var registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket under jämförelsemånaden och som även är registrerad som sådan när ansökan om preliminärt stöd prövas.</P>
<P class="p522 ft5">Näringsförbud eller skatte- och avgiftsskulder</P>
<P class="p425 ft32"><SPAN class="ft99">10 § </SPAN>Preliminärt stöd får inte lämnas till arbetsgivare som har näringsförbud eller skatte- och avgiftsskulder som har överlämnats till Kronofogde- myndigheten för indrivning, när ansökan om sådant stöd prövas. Är arbetsgivaren en juridisk person, får den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i verksamheten inte ha näringsförbud.</P>
<P class="p429 ft5">Krav hänförliga till arbetstagare</P>
<P class="p6 ft4"><SPAN class="ft17">11 § </SPAN>Preliminärt stöd får lämnas endast för arbetstagare</P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">som var anställda hos arbetsgivaren under hela eller en del av jäm- förelsemånaden med samma eller högre sysselsättningsgrad som under stödmånaden,</SPAN></P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft139">för vilka arbetsgivaren för stödmånaden var skyldig att betala arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980), och</SPAN></P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft139">som inte tillhör arbetsgivarens familj.</SPAN></P>
<P class="p133 ft5">Nivåer för arbetstids- och löneminskning</P>
<P class="p527 ft4"><SPAN class="ft17">12 § </SPAN>För att ge rätt till preliminärt stöd ska en arbetstagares arbetstids- minskning vid deltagande i korttidsarbete under en avtalsperiod uppgå till</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">20 procent av ordinarie arbetstid,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft139">40 procent av ordinarie arbetstid, eller</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft139">60 procent av ordinarie arbetstid.</SPAN></P>
<P class="p528 ft34">Har ett centralt kollektivavtal om partiell arbetsbefrielse ingåtts, ska arbetsbefrielsen motsvara arbetstidsminskningen enligt första stycket.</P>
<P class="p529 ft32"><SPAN class="ft99">13 § </SPAN>För att ge rätt till preliminärt stöd ska en arbetstagares löneminskning vid deltagande i korttidsarbete under en avtalsperiod uppgå till</P>
<P class="p515 ft4">1. 12 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 20 procent,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">63</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p530 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft139">16 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 40 procent,</SPAN></P>
<P class="p47 ft4">eller</P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft139">20 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 60 procent.</SPAN></P>
<P class="p133 ft5">Stöd lämnas inte för uppsägningstid</P>
<P class="p523 ft4"><SPAN class="ft17">14 § </SPAN>Stöd får inte lämnas för korttidsarbete som är hänförligt till en arbets- tagares uppsägningstid.</P>
<P class="p6 ft17">Förutsättningar för preliminärt stöd när det finns kollektivavtal</P>
<P class="p531 ft4"><SPAN class="ft17">15 § </SPAN>För att en arbetsgivare ska ha rätt till preliminärt stöd ska, om inte annat följer av 16 §, följande förutsättningar vara uppfyllda:</P>
<P class="p532 ft62"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft152">Arbetsgivaren ska vara bunden av ett kollektivavtal om korttidsarbete som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation.</SPAN></P>
<P class="p533 ft62"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft152">De närmare förutsättningarna för tillämpningen av korttidsarbete och vilka arbetstagare som ska omfattas ska regleras i ett lokalt kollektivavtal.</SPAN></P>
<P class="p519 ft4"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft139">Den arbetstids- och löneminskning som avtalats ska vara förenlig med 12 och 13 §§.</SPAN></P>
<P class="p521 ft34">Om det inte finns någon lokal part på arbetstagarsidan, får ett avtal enligt första stycket 2 i stället ingås mellan arbetsgivaren och den centrala arbetstagarorganisationen.</P>
<P class="p187 ft17">Förutsättningar för preliminärt stöd när det inte finns kollektivavtal</P>
<P class="p534 ft4"><SPAN class="ft17">16 § </SPAN>För att en arbetsgivare som inte är bunden av ett sådant kollektivavtal som avses i 15 § ska ha rätt till preliminärt stöd ska följande förutsättningar vara uppfyllda:</P>
<P class="p519 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">Arbetstagarens deltagande i korttidsarbete ska ha stöd i skriftligt avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Ett sådant avtal ska ha ingåtts efter det att korttidsarbete aktualiserats hos arbetsgivaren.</SPAN></P>
<P class="p521 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft139">Minst 70 procent av de arbetstagare inom en driftsenhet som uppfyller kraven enligt 11 § ska delta i stödberättigat korttidsarbete under stöd- månaden.</SPAN></P>
<P class="p521 ft34"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft150">Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten.</SPAN></P>
<P class="p519 ft4"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft139">Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara förenlig med 12 och 13 §§.</SPAN></P>
<P class="p133 ft17">Beräkning av preliminärt stöd</P>
<P class="p535 ft4"><SPAN class="ft17">17 § </SPAN>Underlaget för preliminärt stöd för en arbetstagare avseende en stödmånad ska beräknas på följande sätt. Arbetstagarens ordinarie lön ska multipliceras med den avtalade arbetstidsminskningen enligt 12 § för avtalsperioden. Detta resultat ska minskas i proportion till det antal hela dagar arbetstagaren har varit frånvarande från arbetet under den del av stödmånaden som arbetstagaren deltagit i korttidsarbete.</P>
<P class="p521 ft4">Preliminärt stöd betalas med ett belopp som motsvarar 43 procent av underlaget enligt första stycket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p524 ft17">Ansökan om preliminärt stöd</P>
<P class="p526 ft4"><SPAN class="ft17">18 § </SPAN>En ansökan om preliminärt stöd ska ha kommit in till Skatteverket inom två kalendermånader från utgången av stödmånaden. I annat fall får stöd inte lämnas för stödmånaden.</P>
<P class="p133 ft17">Avstämning av preliminärt stöd</P>
<P class="p187 ft5">Arbetsgivarens skyldighet att göra en avstämning</P>
<P class="p536 ft4"><SPAN class="ft17">19 § </SPAN>En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd ska göra en avstämning enligt 20 §.</P>
<P class="p117 ft62">Avstämning ska ske vid utgången av tredje kalendermånaden från den tidpunkt då en stödperiod löpt ut. Om arbetsgivaren före denna tidpunkt under tre på varandra följande kalendermånader inte har ansökt om preliminärt stöd, uppkommer dock skyldigheten att göra en avstämning vid utgången av den tremånadersperioden. Den tidpunkt då skyldigheten att göra en avstämning uppkommit, är en avstämningstidpunkt.</P>
<P class="p537 ft4">En stödperiod eller den kortare period som skyldigheten att göra en avstämning avser, är en avstämningsperiod.</P>
<P class="p133 ft5">Vad avstämning innebär</P>
<P class="p526 ft4"><SPAN class="ft17">20 § </SPAN>En avstämning innebär att arbetsgivaren ska, för varje arbetstagare som det preliminära stödet har avsett, bedöma om den genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen som har tillämpats under respektive avtalsperiod som avstämningsperioden består av</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">motsvarar en och samma nivå enligt 12 och 13 §§, och</SPAN></P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft139">har stöd i avtal enligt 15 eller 16 §.</SPAN></P>
<P class="p133 ft5">Tillämpad genomsnittlig arbetstidsminskning</P>
<P class="p526 ft4"><SPAN class="ft17">21 § </SPAN>Den tillämpade genomsnittliga arbetstidsminskningen under en avtalsperiod är den minskning av arbetstiden som en arbetstagare har haft eller, om han eller hon har varit frånvarande, skulle ha haft under avtals- perioden.</P>
<P class="p525 ft4">Den tillämpade genomsnittliga arbetstidsminskningen anges i procent av ordinarie arbetstid.</P>
<P class="p526 ft4"><SPAN class="ft17">22 § </SPAN>När den tillämpade genomsnittliga arbetstidsminskningen enligt 21 § fastställs för en arbetstagare, ska hänsyn tas endast till månader eller delar av månader under avtalsperioden för vilka preliminärt stöd har lämnats för honom eller henne.</P>
<P class="p525 ft34">Den tillämpade genomsnittliga arbetstidsminskningen ska anses motsvara en nivå enligt 12 § om den är minst lika stor som det procenttal som anges där för respektive nivå.</P>
<P class="p522 ft5">Tillämpad genomsnittlig löneminskning</P>
<P class="p425 ft32"><SPAN class="ft99">23 § </SPAN>Den tillämpade genomsnittliga löneminskningen under en avtalsperiod är den minskning av lönen som en arbetstagare har haft eller, om han eller hon har varit frånvarande, skulle ha haft under avtalsperioden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">65</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p538 ft87">Den tillämpade genomsnittliga löneminskningen anges i procent av summan av ordinarie lön under avtalsperioden avrundat till närmaste heltal.</P>
<P class="p539 ft4"><SPAN class="ft17">24 § </SPAN>När den tillämpade genomsnittliga löneminskningen enligt 23 § fastställs för en arbetstagare, ska hänsyn tas endast till månader eller delar av månader under avtalsperioden för vilka preliminärt stöd lämnats för honom eller henne.</P>
<P class="p521 ft34">Den tillämpade genomsnittliga löneminskningen ska anses motsvara en nivå enligt 13 § om den är lika stor som det procenttal som anges där för respektive nivå.</P>
<P class="p187 ft5">Återbetalningsskyldighet för allt preliminärt stöd i vissa fall</P>
<P class="p535 ft4"><SPAN class="ft17">25 § </SPAN>Arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd som har betalats ut för en arbetstagare under en avtalsperiod, om tillämpad genomsnittlig arbetstids- och löneminskning beräknat på de månader eller delar av månader under avtalsperioden för vilka preliminärt stöd lämnats för arbetstagarens deltagande i korttidsarbete inte motsvarar en och samma nivå enligt 12 och 13 §§. Detsamma gäller om något av angivna förhållanden inte har stöd i avtal enligt 15 eller 16 §.</P>
<P class="p122 ft5">Beräkning av slutligt stöd om avtal justerats under avtalsperioden</P>
<P class="p540 ft38"><SPAN class="ft153">26 § </SPAN>En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd är skyldig att betala tillbaka skillnaden mellan preliminärt stöd och slutligt stöd, om det preliminära stödet för en stödmånad har beräknats på en större arbetstidsminskning än den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden.</P>
<P class="p518 ft4">Slutligt stöd beräknas på motsvarande sätt som preliminärt stöd men baserat på den mindre arbetstidsminskningen.</P>
<P class="p541 ft4"><SPAN class="ft17">27 § </SPAN>En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd har rätt till ytterligare stöd motsvarande skillnaden mellan preliminärt stöd och slutligt stöd, om preliminärt stöd för en stödmånad har beräknats på en mindre arbetstids- minskning än den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden.</P>
<P class="p519 ft4">Slutligt stöd beräknas på motsvarande sätt som preliminärt stöd men baserat på den större arbetstidsminskningen.</P>
<P class="p533 ft32">Ytterligare stöd får inte lämnas till en arbetsgivare som har näringsförbud eller skatte- och avgiftsskulder som har överlämnats till Krono- fogdemyndigheten för indrivning, när frågan om sådant stöd prövas. Är arbetsgivaren en juridisk person, får den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i verksamheten inte ha näringsförbud.</P>
<P class="p429 ft17">Anmälan om avstämning</P>
<P class="p535 ft4"><SPAN class="ft17">28 § </SPAN>Arbetsgivaren ska ställa samman belopp som arbetsgivaren i före- kommande fall är skyldig att betala tillbaka enligt 25 och 26 §§ och har rätt till enligt 27 § till ett nettobelopp.</P>
<P class="p540 ft32"><SPAN class="ft99">29 § </SPAN>En arbetsgivare som är skyldig att göra en avstämning ska ge in en anmälan om avstämning. Anmälan ska ha kommit in till Skatteverket inom två kalendermånader från avstämningstidpunkten. I anmälan ska det anges om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft34">arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka ett belopp efter sammanställning enligt 28 §.</P>
<P class="p372 ft4">En arbetsgivare som efter sammanställning enligt 28 § har rätt till ytterligare stöd ska begära detta i anmälan om avstämning. I annat fall betalas inte något ytterligare stöd ut för avstämningsperioden.</P>
<P class="p525 ft34">Om det finns särskilda skäl, ska anstånd med att ge in anmälan om avstämning medges. Om förhållandena har ändrats så att det inte längre finns förutsättningar för anståndet, ska anståndet återkallas.</P>
<P class="p323 ft4"><SPAN class="ft17">30 § </SPAN>Om en anmälan om avstämning inte ges in inom rätt tid, är arbets- givaren skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd. Detsamma gäller en arbetsgivare som i anmälan inte anger återbetalningsskyldighet enligt 25 eller 26 § eller anger återbetalningsskyldighet med för lågt belopp.</P>
<P class="p525 ft34">Arbetsgivaren ska helt eller delvis befrias från sin återbetalningsskyldighet, om det är uppenbart oskäligt att arbetsgivaren ska betala tillbaka allt preliminärt stöd.</P>
<P class="p187 ft17">Återbetalningsskyldighet för felaktiga utbetalningar</P>
<P class="p542 ft38"><SPAN class="ft153">31 § </SPAN>En arbetsgivare som genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att stöd lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp, är återbetalningsskyldig för det som har betalats ut för mycket.</P>
<P class="p537 ft34">Om stöd i annat fall lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp, är arbetsgivaren återbetalningsskyldig endast om denne har insett eller skäligen borde ha insett felet.</P>
<P class="p187 ft17">Kreditering och debitering av skattekonto</P>
<P class="p543 ft4"><SPAN class="ft17">32 § </SPAN>Preliminärt stöd och ytterligare stöd ska tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på ett sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244).</P>
<P class="p525 ft34">Stödet ska krediteras arbetsgivarens skattekonto den 12 i månaden efter det att beslut om utbetalning fattats, med undantag för januari då stödet i stället ska krediteras den 17 och i augusti den 12 eller 17.</P>
<P class="p543 ft4"><SPAN class="ft17">33 § </SPAN>Om en arbetsgivare är återbetalningsskyldig enligt denna lag, ska Skatteverket besluta att återkräva beloppet. Ett sådant beslut ska innehålla uppgift om det belopp som arbetsgivaren ska betala tillbaka och när beloppet senast ska betalas.</P>
<P class="p372 ft4">Senaste betalningsdagen ska bestämmas till den 12 eller 26 i en månad, i januari den 17 eller 26, i augusti den 12, 17 eller 26 och i december den 12 eller 27, och tidigast 30 dagar efter beslutet.</P>
<P class="p252 ft32">Det belopp som arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka ska debiteras ett sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244).</P>
<P class="p11 ft4"><SPAN class="ft17">34 § </SPAN>I fråga om stöd enligt denna lag gäller vad som sägs i skatteför- farandelagen (2011:1244) om</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">inbetalning till det särskilda kontot för skattebetalningar i 62 kap. 2 §,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft139">avräkning i 62 kap. </SPAN><NOBR>11–14</NOBR> §§,</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft139">vilken skatt eller avgift som är betald i 62 kap. 15 §,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft139">inbetalda belopp som inte har kunnat tillgodoräknas någon i 62 kap. 19 §,</SPAN></P>
<P class="p525 ft4"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft139">anstånd med betalning av skatter och avgifter i 63 kap. 2, </SPAN><NOBR>4–6,</NOBR> <NOBR>8–10,</NOBR> 13, 15, 16, 22 och 23 §§,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">67</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103192x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p530 ft4"><SPAN class="ft11">6.</SPAN><SPAN class="ft139">återbetalning av skatter och avgifter i 64 kap. 2, 4, 9 och 10 §§,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">7.</SPAN><SPAN class="ft139">ränta i 65 kap. </SPAN><NOBR>2–4,</NOBR> 7, 8, <NOBR>13–16</NOBR> och 18 §§,</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">8.</SPAN><SPAN class="ft139">besluts verkställbarhet i 68 kap. 1 §,</SPAN></P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft11">9.</SPAN><SPAN class="ft139">indrivning i 70 kap., och</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">10.</SPAN><SPAN class="ft139">övriga bestämmelser om verkställighet i 71 kap.</SPAN></P>
<P class="p521 ft34">En fordran enligt denna lag ska vid tillämpningen av lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. anses vara en sådan fordran som har påförts enligt skatteförfarandelagen.</P>
<P class="p522 ft17">Kontroll</P>
<P class="p540 ft32"><SPAN class="ft99">35 § </SPAN>En arbetsgivare som har ansökt om eller fått stöd ska ge Skatteverket tillfälle att granska verksamheten med avseende på arbetsgivarens rätt till stöd och lämna de uppgifter som behövs för granskningen.</P>
<P class="p534 ft4"><SPAN class="ft17">36 § </SPAN>Skatteverket får förelägga en arbetsgivare att fullgöra sina skyldigheter enligt 35 §.</P>
<P class="p532 ft32">Ett föreläggande får förenas med vite. Ett föreläggande får dock inte förenas med vite om det finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en gärning som är straffbelagd, och föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen.</P>
<P class="p429 ft17">Handläggande myndighet</P>
<P class="p535 ft4"><SPAN class="ft17">37 § </SPAN>Frågor enligt denna lag, utom frågor som avses i <NOBR>5–8</NOBR> §§, prövas av Skatteverket.</P>
<P class="p6 ft17">Överklagande</P>
<P class="p535 ft4"><SPAN class="ft17">38 § </SPAN>Beslut enligt denna lag överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Beslut enligt 5– 8 §§ och beslut om sådant anstånd som avses i 63 kap. 23 § skatte- förfarandelagen (2011:1244) får dock inte överklagas.</P>
<P class="p544 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103193x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p545 ft37"><SPAN class="ft37">3.2</SPAN><SPAN class="ft78">Förslag till lag om kvotplikt för biodrivmedel</SPAN></P>
<P class="p510 ft4">Härigenom föreskrivs följande</P>
<P class="p6 ft17">Inledande bestämmelser</P>
<P class="p526 ft4"><SPAN class="ft17">1 § </SPAN>Denna lag reglerar inblandningen av biodrivmedel i bensin och i diesel- bränsle.</P>
<P class="p187 ft4"><SPAN class="ft17">2 § </SPAN>I denna lag betyder uttrycken</P>
<P class="p372 ft4"><NOBR><SPAN class="ft5">KN-nr:</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> </SPAN>nummer i Kombinerade nomenklaturen enligt kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomen- klaturen och om gemensamma tulltaxan<SPAN class="ft154">1</SPAN>,</P>
<P class="p364 ft4"><SPAN class="ft5">bensin: </SPAN>ett bränsle som är avsett för motordrift och omfattas av <NOBR>KN-nr</NOBR> 2710 11 41, 2710 11 45, 2710 11 49, 2710 11 51 eller 2710 11 59,</P>
<P class="p372 ft34"><SPAN class="ft39">biodrivmedel: </SPAN>vätskeformiga bränslen som framställs av biomassa och som är avsedda för motordrift,</P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft5">dieselbränsle</SPAN><SPAN class="ft155">: </SPAN>ett bränsle som är avsett för motordrift och omfattas av KN- nr 2710 19 41 eller 2710 19 45,</P>
<P class="p525 ft4"><SPAN class="ft5">kvotpliktig volym: </SPAN>den mängd bensin, exklusive alkylatbensin enligt 5 § drivmedelslagen (2011:319), eller dieselbränsle, inklusive den volym biodriv- medel som blandats in eller ingår i bränslet, som den kvotskyldiges skatt- skyldighet har inträtt för under ett kalenderår enligt 5 kap. lagen (1994:1776) om skatt på energi.</P>
<P class="p546 ft4"><SPAN class="ft17">3 § </SPAN>Den myndighet som regeringen bestämmer utövar tillsyn över att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs.</P>
<P class="p6 ft17">Kvotskyldighet</P>
<P class="p11 ft4"><SPAN class="ft17">4 § </SPAN>Kvotskyldig är den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 1 och 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi för kvotpliktiga volymer.</P>
<P class="p423 ft87"><SPAN class="ft156">5 § </SPAN>Den som är kvotskyldig ska se till att det för varje kalenderår finns en viss andel biodrivmedel i den kvotpliktiga volymen bensin eller dieselbränsle.</P>
<P class="p547 ft4"><SPAN class="ft17">6 § </SPAN>Andelen biodrivmedel i dieselbränsle ska uppgå till sammanlagt minst 9,5 volymprocent av den kvotpliktiga volymen varav minst 3,5 procentenheter ska bestå av särskilt anvisade biodrivmedel.</P>
<P class="p364 ft32">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om vad som avses med särskilt anvisade biodrivmedel och om hur andelen biodrivmedel i dieselbränsle ska beräknas och uppfyllas.</P>
<P class="p548 ft7"><SPAN class="ft115">1 </SPAN>EGT L 279, 23.10.2001, s.1 (Celex 32001R2031).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">69</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p549 ft38"><SPAN class="ft153">7 § </SPAN>Andelen biodrivmedel i bensin ska uppgå till minst 4,8 volymprocent av den kvotpliktiga volymen bensin. Från och med den 1 maj 2015 ska denna andel uppgå till minst 7 volymprocent av den kvotpliktiga volymen bensin.</P>
<P class="p518 ft34">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om hur andelen biodrivmedel i bensin ska beräknas och uppfyllas.</P>
<P class="p534 ft4"><SPAN class="ft17">8 § </SPAN>Kvotplikten får endast fullgöras med biodrivmedel som uppfyller hållbarhetskriterierna enligt lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.</P>
<P class="p133 ft17">Redovisning av kvotplikt</P>
<P class="p534 ft4"><SPAN class="ft17">9 § </SPAN>Den som är kvotskyldig ska varje år redovisa till tillsynsmyndigheten hur kvotplikten har uppfyllts under det föregående kalenderåret.</P>
<P class="p521 ft4">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om redovisning av kvotplikt.</P>
<P class="p133 ft17">Förseningsavgift och kvotpliktsavgift</P>
<P class="p550 ft4"><SPAN class="ft17">10 § </SPAN>En förseningsavgift på 5 000 kronor ska tas ut av en kvotskyldig som inte lämnar en sådan redovisning som avses i 9 § i rätt tid.</P>
<P class="p551 ft87">Förseningsavgiften får sättas ned eller efterges om det finns synnerliga skäl. Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om förseningsavgiften.</P>
<P class="p539 ft4"><SPAN class="ft17">11 § </SPAN>En kvotpliktsavgift ska tas ut av en kvotskyldig som inte har uppfyllt kvotplikten för ett kalenderår. Avgiften ska vara högst 20 kronor per liter biodrivmedel som saknas i den kvotpliktiga volymen.</P>
<P class="p552 ft87">Kvotpliktsavgiften får sättas ned eller efterges om det finns synnerliga skäl. Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om kvotpliktsavgiften.</P>
<P class="p553 ft4"><SPAN class="ft17">12 § </SPAN>Tillsynsmyndigheten prövar frågor om förseningsavgift och om kvotpliktsavgift.</P>
<P class="p535 ft4"><SPAN class="ft17">13 § </SPAN>Om en förseningsavgift eller en kvotpliktsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, ska avgiften lämnas för indrivning. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.</P>
<P class="p133 ft17">Skyldighet att spara uppgifter</P>
<P class="p554 ft4"><SPAN class="ft17">14 § </SPAN>Den som är eller har varit kvotskyldig ska spara uppgifter som har betydelse för bedömning av hur kvotplikten har uppfyllts. Uppgifterna ska sparas i sju år från utgången av det kalenderår som uppgifterna avser.</P>
<P class="p133 ft17">Tillsyn</P>
<P class="p550 ft4"><SPAN class="ft17">15 § </SPAN>Den som är eller har varit kvotskyldig ska på tillsynsmyndighetens begäran lämna de upplysningar och de handlingar som myndigheten behöver för tillsynen.</P>
<P class="p550 ft4"><SPAN class="ft17">16 § </SPAN>Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för tillsynen.</P>
<P class="p516 ft4">Ett föreläggande får förenas med vite.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">70</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103195x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p524 ft17">Överklagande</P>
<P class="p11 ft4"><SPAN class="ft17">17 § </SPAN>Tillsynsmyndighetens beslut om förseningsavgift, om kvotpliktsavgift eller om föreläggande som har förenats med vite får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p516 ft4">Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</P>
<P class="p555 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014.</SPAN></P>
<P class="p525 ft34"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft150">År 2014 omfattar skyldigheten i 5 § tiden från och med maj till och med december.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">71</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p545 ft37"><SPAN class="ft37">3.3</SPAN><SPAN class="ft78">Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken</SPAN></P>
<P class="p556 ft4">Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken</P>
<P class="p557 ft4"><SPAN class="ft5">dels </SPAN>att 25 kap. 19 §, 26 kap. 9 § och 59 kap. 24 § samt rubriken närmast efter 26 kap. 8 § ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p557 ft4"><SPAN class="ft5">dels </SPAN>att det i balken ska införas en ny paragraf, 26 kap. 18 a §, samt närmast före 26 kap. 18 a § en ny rubrik av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td201"><P class="p19 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td171"><P class="p265 ft9">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td144"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td202"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr40 td203"><P class="p81 ft17">25 kap.</P></TD>
<TD class="tr40 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td144"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td203"><P class="p558 ft157">19 §</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td204"><P class="p559 ft4">Som sjukpenninggrundande</P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p38 ft4">in-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td205"><P class="p560 ft20">Som sjukpenninggrundande</P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p30 ft4">in-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td206"><P class="p19 ft4">komst av anställning räknas inte</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td207"><P class="p265 ft4">komst av anställning räknas inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td206"><P class="p19 ft11">ersättning som en idrottsutövare får</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td207"><P class="p265 ft11">ersättning som en idrottsutövare får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td206"><P class="p19 ft4">från en <SPAN class="ft5">sådan </SPAN>ideell förening som</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td207"><P class="p265 ft4">från en ideell förening som <SPAN class="ft5">har till</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td206"><P class="p19 ft5">avses <SPAN class="ft4">i 7 kap. </SPAN>7 § första stycket</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td207"><P class="p265 ft5">ändamål att främja idrott och som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td206"><P class="p19 ft11">inkomstskattelagen (1999:1229) <SPAN class="ft61">och</SPAN></P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td207"><P class="p265 ft5">uppfyller kraven i 7 kap. <NOBR>4–6</NOBR> och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td206"><P class="p19 ft5">som har till huvudsakligt syfte att</P></TD>
<TD class="tr3 td208"><P class="p265 ft5">10 §§</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td151"><P class="p30 ft11">inkomstskattelagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td206"><P class="p19 ft5">främja idrottslig verksamhet<SPAN class="ft4">, om</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td208"><P class="p265 ft11">(1999:1229),</P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p27 ft20">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td209"><P class="p81 ft4">ersättningen</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft11">från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td206"><P class="p19 ft11">ersättningen från föreningen under</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td207"><P class="p265 ft11">föreningen under året kan antas bli</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td206"><P class="p19 ft11">året kan antas bli mindre än ett halvt</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td207"><P class="p265 ft4">mindre än ett halvt prisbasbelopp.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td201"><P class="p19 ft4">prisbasbelopp.</P></TD>
<TD class="tr1 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr40 td203"><P class="p81 ft17">26 kap.</P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td144"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr40 td201"><P class="p19 ft14">Sjukpenninggrundande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr40 td44"><P class="p38 ft17">inkomst</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr40 td210"><P class="p265 ft14">Sjukpenninggrundande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr40 td44"><P class="p30 ft17">inkomst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td206"><P class="p19 ft14">vid <SPAN class="ft158">förvärvsavbrott </SPAN><NOBR>(SGI-skyddad</NOBR></P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td207"><P class="p265 ft158"><SPAN class="ft14">vid </SPAN>avbrott eller inskränkning av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td144"><P class="p19 ft17">tid)</P></TD>
<TD class="tr1 td202"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td207"><P class="p265 ft14"><SPAN class="ft158">förvärvsarbete </SPAN><NOBR>(SGI-skyddad</NOBR> tid)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td144"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td202"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td208"><P class="p561 ft14">9 §</P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td206"><P class="p38 ft4"><NOBR>SGI-skydd</NOBR> innebär att den</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td207"><P class="p30 ft4"><NOBR>SGI-skydd</NOBR> innebär att den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td201"><P class="p19 ft4">sjukpenninggrundande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td44"><P class="p38 ft11">inkomsten</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td210"><P class="p265 ft4">sjukpenninggrundande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td44"><P class="p30 ft20">inkomsten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td206"><P class="p19 ft11">för tid då den försäkrade <SPAN class="ft61">gör avbrott i</SPAN></P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td207"><P class="p265 ft4">för tid då den försäkrade <SPAN class="ft5">avbryter</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td206"><P class="p19 ft11"><SPAN class="ft61">sitt arbete </SPAN>av något skäl som anges i</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td207"><P class="p265 ft61">eller inskränker sitt förvärvsarbete <SPAN class="ft11">av</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td144"><P class="p19 ft4"><NOBR>11–<SPAN class="ft5">18</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> </SPAN>§§</P></TD>
<TD class="tr1 td202"><P class="p19 ft4"><NOBR>(SGI-skyddad</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td132"><P class="p176 ft4">tid)</P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p38 ft11">be-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td210"><P class="p265 ft4">något skäl som anges i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td44"><P class="p30 ft11"><NOBR>11–<SPAN class="ft61">18</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> a </SPAN>§§</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td206"><P class="p19 ft4">räknas med utgångspunkt i för-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td207"><P class="p265 ft4"><NOBR>(SGI-skyddad</NOBR> tid) beräknas med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td144"><P class="p19 ft11">hållandena</P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p17 ft4">närmast före</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td44"><P class="p38 ft4">avbrottet,</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td207"><P class="p265 ft4">utgångspunkt i förhållandena när-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td144"><P class="p19 ft4">om den</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td211"><P class="p38 ft4">sjukpenninggrundande</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td207"><P class="p265 ft4">mast före avbrottet <SPAN class="ft5">eller inskränk-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td206"><P class="p19 ft20">inkomsten därigenom blir högre än</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td207"><P class="p265 ft4"><SPAN class="ft5">ningen</SPAN>, om den sjukpenning-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td206"><P class="p19 ft4">om den hade beräknats med</P></TD>
<TD class="tr3 td208"><P class="p265 ft4">grundande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td116"><P class="p19 ft4">inkomsten</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td44"><P class="p30 ft11">därigenom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td144"><P class="p19 ft11">beaktande</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td211"><P class="p38 ft4">av förhållandena under</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td207"><P class="p265 ft11">blir högre än om den hade beräknats</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td144"><P class="p19 ft4">avbrottet.</P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td171"><P class="p265 ft4">med beaktande</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td151"><P class="p30 ft4">av förhållandena</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td144"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td207"><P class="p265 ft61"><SPAN class="ft11">under avbrottet </SPAN>eller inskränkningen<SPAN class="ft11">.</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft4">Det som föreskrivs i denna paragraf gäller dock inte när 7 § 1, 3 eller 4 är tillämplig.</P>
<P class="p562 ft159">Korttidsarbete</P>
<P class="p563 ft155">18 a §</P>
<P class="p564 ft5"><NOBR>SGI-skydd</NOBR> gäller under tid då den</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">72</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103197x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr7 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td204"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p19 ft61">försäkrade deltar i korttidsarbete som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td204"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft27">berättigar arbetsgivaren till prelimi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td204"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft61">närt stöd enligt lagen (2013:000) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft5">stöd vid korttidsarbete.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td213"><P class="p565 ft160">59 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td213"><P class="p566 ft17">24 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td214"><P class="p567 ft4">Som pensionsgrundande inkomst</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p559 ft11">Som pensionsgrundande inkomst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td214"><P class="p567 ft11">av anställning räknas inte ersättning</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft11">av anställning räknas inte ersättning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td214"><P class="p567 ft4">som en idrottsutövare får från en</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft4">som en idrottsutövare får från en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft5">sådan</P></TD>
<TD class="tr3 td204"><P class="p567 ft4">ideell förening som avses i</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft20">ideell förening som <SPAN class="ft27">har till ändamål</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft4">7 kap.</P></TD>
<TD class="tr3 td204"><P class="p567 ft5">7 § första stycket <SPAN class="ft4">inkomst-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft5">att främja idrott och som uppfyller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td214"><P class="p567 ft11">skattelagen (1999:1229) <SPAN class="ft61">och som har</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft5">kraven i 7 kap. <NOBR>4–6</NOBR> och 10 §§</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td214"><P class="p567 ft5">till huvudsakligt syfte att främja</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft11">inkomstskattelagen (1999:1229), om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td214"><P class="p567 ft5">idrottslig verksamhet, <SPAN class="ft4">om ersätt-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft11">ersättningen från föreningen under</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td214"><P class="p567 ft11">ningen från föreningen under ett år</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft11">ett år är mindre än hälften av det för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td214"><P class="p567 ft11">är mindre än hälften av det för året</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft4">året gällande prisbasbeloppet.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td214"><P class="p19 ft4">gällande prisbasbeloppet.</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p568 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">73</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103198x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft38">Antalet semesterdagar med semesterlön beräknas på följande sätt. Från de dagar arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren under intjänandeåret (anställningstiden) subtraheras de dagar då arbets- tagaren varit helt frånvarande från arbetet utan lön. Frånvaro som beror på semesterledighet, permittering</SPAN><SPAN class="ft121">, korttidsarbete </SPAN><SPAN class="ft38">eller ledighet som enligt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">17–17</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> b §§ är semesterlöne- grundande, liksom arbetsfria dagar som infaller under sådana frånvaroperioder, ska dock räknas in i anställningstiden. Differensen divideras med antalet dagar under intjänandeåret. Kvoten multipliceras med tjugofem. Om ett brutet tal då uppstår, avrundas detta till närmast högre hela tal.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft151">Semesterledighet vid permittering </SPAN><SPAN class="ft161">eller korttidsarbete</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p545 ft37"><SPAN class="ft37">3.4</SPAN><SPAN class="ft78">Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)</SPAN></P>
<P class="p569 ft4">Härigenom föreskrivs att 7 och 13 §§ samt rubriken närmast före 13 § semesterlagen (1977:480) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p19 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr1 td86"><P class="p19 ft9">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p570 ft17">7 §<SPAN class="ft115">1</SPAN></P>
<P class="p571 ft38">Antalet semesterdagar med semesterlön beräknas på följande sätt. Från de dagar arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren under intjänandeåret (anställningstiden) subtraheras de dagar då arbets- tagaren varit helt frånvarande från arbetet utan lön. Frånvaro som beror på semesterledighet, permittering eller ledighet som enligt <NOBR>17–17</NOBR> b §§ är semesterlönegrundande, liksom arbetsfria dagar som infaller under sådana frånvaroperioder, ska dock räknas in i anställningstiden. Differensen divideras med antalet dagar under intjänandeåret. Kvoten multipliceras med tjugofem. Om ett brutet tal då uppstår, avrundas detta till närmast högre hela tal.</P>
<P class="p329 ft14">Semesterledighet vid permittering</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr7 td215"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td216"><P class="p572 ft17">13 §<SPAN class="ft115">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td215"><P class="p559 ft11">Beslutar</P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p19 ft4">en</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td4"><P class="p230 ft11">arbetsgivare</P></TD>
<TD class="tr3 td217"><P class="p573 ft4">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td4"><P class="p40 ft4">Beslutar</P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft4">en</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td4"><P class="p19 ft4">arbetsgivare</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p30 ft4">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr1 td207"><P class="p19 ft4">permittering som arbetstagaren inte</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr1 td206"><P class="p19 ft11">permittering som arbetstagaren inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">hade anledning att räkna med när</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td206"><P class="p19 ft4">hade anledning att räkna med när</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td218"><P class="p19 ft20">besked lämnades</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td219"><P class="p81 ft4">enligt</P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p118 ft11">8 §,</P></TD>
<TD class="tr3 td217"><P class="p573 ft4">har</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p19 ft4">besked</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td138"><P class="p19 ft11">lämnades</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td4"><P class="p81 ft4">enligt 8 §,</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p30 ft4">har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr1 td207"><P class="p19 ft4">arbetstagaren rätt att avstå från</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr1 td206"><P class="p19 ft4">arbetstagaren rätt att avstå från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td215"><P class="p19 ft4">utlagd</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td220"><P class="p574 ft11">semesterledighet</P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td217"><P class="p573 ft11">utan</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p19 ft4">utlagd</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td221"><P class="p575 ft11">semesterledighet</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p30 ft11">utan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td222"><P class="p19 ft11">semesterlön,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td173"><P class="p576 ft20">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td223"><P class="p573 ft4">ledigheten</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td4"><P class="p19 ft20">semesterlön,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td173"><P class="p576 ft20">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td224"><P class="p30 ft4">ledigheten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td222"><P class="p19 ft11">sammanfaller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td173"><P class="p577 ft4">med</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td223"><P class="p573 ft11">permitterings-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td4"><P class="p19 ft11">sammanfaller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td173"><P class="p577 ft4">med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td224"><P class="p30 ft11">permitterings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td207"><P class="p19 ft61"><SPAN class="ft11">perioden. </SPAN>Detta gäller dock endast om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td4"><P class="p19 ft4">perioden.</P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td222"><P class="p19 ft61">arbetstagaren</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td224"><P class="p559 ft61">underrättar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td114"><P class="p573 ft5">arbets-</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td207"><P class="p19 ft5">givaren senast två veckor före</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td215"><P class="p19 ft9">ledighetens</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr0 td225"><P class="p573 ft61">början. Får arbetstagaren</P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p578 ft7"><SPAN class="ft51">1</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2009:1439.</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">2</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2009:1439.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">74</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H103199x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p47 ft111">först senare kännedom om permit- teringen, får arbetstagaren avstå från ledigheten om han eller hon utan dröjsmål underrättar arbetsgivaren. Har semesterledigheten då inletts, upphör ledigheten vid utgången av den dag då arbetsgivaren underrättades.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p579 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p580 ft162">Har en arbetstagare lämnat besked enligt 8 § innan han eller hon fått information om hur arbetstiden ska läggas ut vid korttidsarbete, har arbets- tagaren rätt att avstå från utlagd semesterledighet utan semesterlön, om semesterledigheten sammanfaller med tid då arbetstagaren ska vara helt frånvarande på grund av korttids- arbete.</P>
<P class="p581 ft121">Första och andra styckena gäller dock endast om arbetstagaren under- rättar arbetsgivaren senast två veckor före semesterledighetens början. Får arbetstagaren först senare kännedom om permitteringen eller hur arbets- tiden ska läggas ut vid korttidsarbete, får arbetstagaren avstå från semester- ledigheten om han eller hon utan dröjsmål underrättar arbetsgivaren. Har semesterledigheten då inletts, upphör ledigheten vid utgången av den dag då arbetsgivaren underrättades.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">75</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031100x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p582 ft37"><SPAN class="ft37">3.5</SPAN><SPAN class="ft78">Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)</SPAN></P>
<P class="p583 ft4">Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska ha följande lydelse.</P>
<P class="p133 ft5">Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</P>
<P class="p584 ft17">3 kap.</P>
<P class="p585 ft157">4 §<SPAN class="ft115">1</SPAN></P>
<P class="p532 ft38">Byggnad samt tomtmark och övrig mark som hör till byggnaden samt markanläggning som hör till fastigheten ska undantas från skatte- och avgiftsplikt om fastigheten ägs av någon av följande institutioner och om den</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR height=0>
<TD width=33px></TD>
<TD width=47px></TD>
<TD width=30px></TD>
<TD width=18px></TD>
<TD width=15px></TD>
<TD width=26px></TD>
<TD width=72px></TD>
<TD width=31px></TD>
<TD width=46px></TD>
<TD width=33px></TD>
<TD width=14px></TD>
<TD width=42px></TD>
<TD width=54px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr0 td226"><P class="p19 ft11">till övervägande del används i deras verksamhet såsom sådana:</P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td119"><P class="p559 ft4">1. <SPAN class="ft5">kyrkor </SPAN>samt</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td227"><P class="p573 ft11">barmhärtighetsin-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td228"><P class="p40 ft5"><SPAN class="ft4">1. </SPAN>Kyrkor</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td54"><P class="p139 ft4">samt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td74"><P class="p30 ft11">barmhärtighets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">rättningar som avses i 7 kap. 15 §</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td206"><P class="p19 ft11">inrättningar som avses i 7 kap. 15 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td108"><P class="p19 ft4">inkomstskattelagen</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td229"><P class="p573 ft11">(1999:1229)</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td230"><P class="p19 ft20">inkomstskattelagen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td74"><P class="p30 ft4">(1999:1229)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td231"><P class="p19 ft4">samt</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p17 ft11">sådana</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td143"><P class="p176 ft11">särskilda</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td229"><P class="p573 ft4">rättssubjekt</P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft20">samt</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td232"><P class="p30 ft4">sådana särskilda rättssubjekt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">som avses i 10 § första stycket lagen</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td206"><P class="p19 ft11">som avses i 10 § första stycket lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr1 td207"><P class="p19 ft4">(1998:1592) om införande av lagen</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr1 td206"><P class="p19 ft11">(1998:1592) om införande av lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">(1998:1591) om Svenska kyrkan</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td206"><P class="p19 ft4">(1998:1591) om Svenska kyrkan.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td222"><P class="p559 ft9"><SPAN class="ft12">2. </SPAN>stiftelser<SPAN class="ft12">,</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td217"><P class="p80 ft4">ideella</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td233"><P class="p573 ft11">föreningar och</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td206"><P class="p40 ft61"><SPAN class="ft11">2. </SPAN>Stiftelser som uppfyller kraven i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr1 td207"><P class="p19 ft4">registrerade trossamfund som upp-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr1 td206"><P class="p19 ft61">7 kap. <NOBR>4–6</NOBR> §§ samt <SPAN class="ft11">ideella föreningar</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td207"><P class="p19 ft20">fyller kraven i 7 kap. <SPAN class="ft27">3 </SPAN>§ <SPAN class="ft27">första stycket</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft4">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td152"><P class="p19 ft4">registrerade</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td119"><P class="p30 ft20">trossamfund som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td207"><P class="p19 ft5">respektive i 7 kap. 7 § första stycket</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td206"><P class="p19 ft4">uppfyller kraven i 7 kap. <NOBR><SPAN class="ft5">4–6</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> och</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td108"><P class="p19 ft4">inkomstskattelagen</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td234"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td235"><P class="p19 ft20"><SPAN class="ft27">10 §§ </SPAN>inkomstskattelagen.</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td207"><P class="p559 ft4">3. <SPAN class="ft5">akademier</SPAN>, Nobelstiftelsen, stif-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td119"><P class="p40 ft5"><SPAN class="ft4">3. </SPAN>Akademier<SPAN class="ft4">,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td74"><P class="p30 ft20">Nobelstiftelsen,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">telsen Dag Hammarskjölds Minnes-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td228"><P class="p19 ft4">stiftelsen</P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p19 ft4">Dag</P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td74"><P class="p30 ft20">Hammarskjölds</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td231"><P class="p19 ft4">fond,</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td236"><P class="p176 ft11">Apotekarsocietetens</P></TD>
<TD class="tr1 td234"><P class="p573 ft4">stiftelse</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td228"><P class="p19 ft20">Minnesfond,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td237"><P class="p30 ft4">Apotekarsocietetens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td231"><P class="p19 ft4">för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td228"><P class="p81 ft4">främjande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td231"><P class="p559 ft4">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td229"><P class="p573 ft4">farmacins</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td206"><P class="p19 ft20">stiftelse för främjande av farmacins</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td119"><P class="p19 ft4">utveckling m.m.,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td238"><P class="p19 ft4">stiftelsen</P></TD>
<TD class="tr3 td234"><P class="p573 ft11">Sveriges</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td228"><P class="p19 ft4">utveckling</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td54"><P class="p63 ft4">m.m.</P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p17 ft5">och</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p30 ft11">stiftelsen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td222"><P class="p19 ft4">sjömanshus</P></TD>
<TD class="tr1 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td234"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td230"><P class="p19 ft12">Sveriges sjömanshus.</P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td222"><P class="p559 ft5"><SPAN class="ft4">4. </SPAN>sådana</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td69"><P class="p19 ft4">studentkårer,</P></TD>
<TD class="tr3 td234"><P class="p573 ft11">nationer</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td228"><P class="p40 ft61"><SPAN class="ft11">4. </SPAN>Sådana</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td69"><P class="p17 ft20">studentkårer,</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p30 ft4">nationer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td231"><P class="p19 ft4">och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td112"><P class="p19 ft11">samarbetsorgan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td28"><P class="p81 ft4">som</P></TD>
<TD class="tr3 td234"><P class="p573 ft4">avses i</P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft4">och</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td200"><P class="p63 ft11">samarbetsorgan som</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p30 ft4">avses i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr1 td207"><P class="p19 ft4">7 kap. 16 § inkomstskattelagen och</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr1 td206"><P class="p19 ft4">7 kap. 16 § inkomstskattelagen.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td207"><P class="p559 ft4">5. <SPAN class="ft5">utländska </SPAN>staters beskickningar.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td119"><P class="p40 ft5"><SPAN class="ft4">5. </SPAN>Utländska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td99"><P class="p19 ft4">staters</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p30 ft4">beskick-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td234"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td228"><P class="p19 ft4">ningar.</P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft4">Skatte- och avgiftsfriheten ska endast avse egendom, som enligt 4 kap. 5 § utgör annan typ av taxeringsenhet än lantbruksenhet.</P>
<P class="p586 ft34">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas första gången vid 2014 års fastighetstaxering.</P>
<P class="p587 ft7"><SPAN class="ft115">1 </SPAN>Senaste lydelse 2009:767.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031101x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p588 ft17"><SPAN class="ft37">3.6</SPAN><SPAN class="ft163">Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta</SPAN></P>
<P class="p589 ft4">Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p19 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p19 ft5">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td214"><P class="p590 ft14">7 §<SPAN class="ft164">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr40 td212"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p559 ft4">Särskild inkomstskatt tas ut med</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p559 ft20">Särskild inkomstskatt tas ut med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">25 </SPAN>procent av skattepliktig inkomst.</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft11"><SPAN class="ft61">20 </SPAN>procent av skattepliktig inkomst.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p19 ft4">Särskild inkomstskatt tas dock ut</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft4">Särskild inkomstskatt tas dock ut</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">med 15 procent av skattepliktig</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft4">med 15 procent av skattepliktig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">inkomst beträffande inkomster som</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft11">inkomst beträffande inkomster som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">avses i 5 § första stycket 12.</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft4">avses i 5 § första stycket 12.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p515 ft4">Öretal som uppkommer vid beräkning av skatten bortfaller.</P>
<P class="p591 ft34">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas på inkomster som uppbärs efter utgången av år 2013.</P>
<P class="p592 ft7"><SPAN class="ft115">1 </SPAN>Senaste lydelse 2001:358.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">77</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031102x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p593 ft17"><SPAN class="ft17">3.7</SPAN><SPAN class="ft163">Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.</SPAN></P>
<P class="p594 ft4">Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p19 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr1 td86"><P class="p19 ft9">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p570 ft17">8 §<SPAN class="ft115">1</SPAN></P>
<P class="p515 ft4">Från skatteplikt enligt denna lag undantas</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">frivilliga betalningar som gatumusikanter och liknande får,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft139">inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fast driftställe i Sverige,</SPAN></P>
<P class="p519 ft4"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft139">inkomst av royalty eller periodiskt utgående avgift för utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar,</SPAN></P>
<P class="p519 ft34"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft150">inkomst som är undantagen från beskattning på grund av bestämmelse i dubbelbeskattningsavtal,</SPAN></P>
<P class="p532 ft38"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft165">vederlag för nödvändig resa eller transport samt förmån av kost och logi i samband med inkomsternas förvärvande eller för styrkta kostnader härför,</SPAN></P>
<P class="p532 ft38"><SPAN class="ft11">6.</SPAN><SPAN class="ft165">ersättning i annan form än kontanter och därmed likställt vederlag, om det sammanlagda värdet från en utbetalare under en redovisningsperiod uppgår till högst 0,03 prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkrings- balken, avrundat till närmaste hundratal kronor,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD class="tr6 td207"><P class="p573 ft4">7. inkomster enligt 7 § andra</P></TD>
<TD class="tr6 td206"><P class="p30 ft4">7. inkomster enligt 7 § andra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft11">stycket, om arrangören i allt väsent-</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft11">stycket, om arrangören i allt väsent-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">ligt motsvarar en sådan ideell</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft4">ligt motsvarar en sådan ideell</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft4">förening som avses i 7 kap. <SPAN class="ft5">7 </SPAN>§</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft5"><SPAN class="ft4">förening som </SPAN>uppfyller kraven <SPAN class="ft4">i</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft11">inkomstskattelagen (1999:1229) och</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft11">7 kap. <NOBR><SPAN class="ft61">4–6</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> och 10 §§ </SPAN>inkomstskatte-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft11">skattskyldighet enligt den lagen inte</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft11">lagen (1999:1229) och skattskyldig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft20">hade förelegat för inkomsterna om</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft11">het enligt den lagen inte hade före-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">arrangören hade varit en sådan</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft11">legat för inkomsterna om arrangören</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p595 ft11">förening.</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p596 ft11">hade varit en sådan förening.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft34">Vid tillämpning av första stycket 3 ska ersättning från ljudradio eller television anses som inkomst av royalty eller periodvis utgående avgift till den del den inte avser förstagångssändning från sändare här i riket.</P>
<P class="p597 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas på inkomster som uppbärs efter utgången av 2013.</P>
<P class="p598 ft7"><SPAN class="ft115">1 </SPAN>Senaste lydelse 2010:1247.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">78</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031103x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p545 ft37"><SPAN class="ft37">3.8</SPAN><SPAN class="ft78">Förslag till lag om ändring i ordningslagen (1993:1617)</SPAN></P>
<P class="p599 ft4">Härigenom föreskrivs i fråga om ordningslagen (1993:1617)<SPAN class="ft115">1 </SPAN><SPAN class="ft5">dels </SPAN>att 2 kap. 26 § ska upphöra att gälla,</P>
<P class="p516 ft4"><SPAN class="ft5">dels </SPAN>att 2 kap. 11, 27 och 28 §§ ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr7 td207"><P class="p19 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td239"><P class="p19 ft5">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr40 td240"><P class="p600 ft160">2 kap.</P></TD>
<TD class="tr40 td203"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td240"><P class="p601 ft14">11 §</P></TD>
<TD class="tr3 td203"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft4">Beslut med anledning av en an-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td206"><P class="p30 ft4">Beslut med anledning av en an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">sökan eller en anmälan enligt 6 §</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p21 ft11">sökan eller en anmälan enligt 6 § <SPAN class="ft61">ska</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft11"><SPAN class="ft61">skall </SPAN>meddelas skyndsamt. Beslutet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td239"><P class="p21 ft20">meddelas skyndsamt. Beslutet</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p30 ft5">ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft11"><SPAN class="ft61">skall </SPAN>innehålla de villkor enligt 16 §</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td206"><P class="p21 ft11">innehålla de villkor enligt 16 § andra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft11">andra stycket som polismyndigheten</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p21 ft11">stycket som polismyndigheten med-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft11">meddelar för sammankomsten eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p21 ft20">delar för sammankomsten eller till-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft27"><SPAN class="ft20">tillställningen. </SPAN>Vidare skall beslutet</P></TD>
<TD class="tr1 td114"><P class="p21 ft4">ställningen.</P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft9">innehålla uppgift om det högsta belopp</P></TD>
<TD class="tr3 td114"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td203"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft5">som anordnaren av en allmän</P></TD>
<TD class="tr3 td114"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td203"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft5">sammankomst eller offentlig till-</P></TD>
<TD class="tr1 td114"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft61">ställning kan komma att bli tvungen</P></TD>
<TD class="tr3 td114"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td203"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft5">att betala i ersättning för polisens</P></TD>
<TD class="tr3 td114"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td203"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p19 ft5">kostnader för att hålla ordning.</P></TD>
<TD class="tr1 td114"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td240"><P class="p601 ft14">27 §</P></TD>
<TD class="tr8 td203"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft20">Om anordnaren av en allmän sam-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td206"><P class="p30 ft4">Om anordnaren av en allmän</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft11">mankomst som anordnas i vinstsyfte</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p21 ft11">sammankomst som anordnas i vinst-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">eller av en offentlig tillställning inte</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p21 ft11">syfte eller av en offentlig tillställning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft11">har gjort ansökan eller anmälan som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td206"><P class="p21 ft11">inte har gjort ansökan eller anmälan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft11">krävs enligt 4 eller 5 § eller inte har</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p21 ft11">som krävs enligt 4 eller 5 § eller inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">fullgjort ansöknings- eller anmäl-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p21 ft11">har fullgjort ansöknings- eller anmäl-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft4">ningsskyldigheten i sådan tid att</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td206"><P class="p21 ft4">ningsskyldigheten i sådan tid att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">beslut enligt 11 § har kunnat med-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p21 ft4">beslut enligt 11 § har kunnat med-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft11">delas före sammankomsten eller till-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p21 ft11">delas före sammankomsten eller till-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft20">ställningen, <SPAN class="ft27">skall </SPAN>polismyndigheten</P></TD>
<TD class="tr1 td114"><P class="p21 ft4">ställningen,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td241"><P class="p30 ft4"><SPAN class="ft5">ska </SPAN>polismyndigheten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft11">ålägga anordnaren att ersätta myn-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p21 ft11">ålägga anordnaren att ersätta myn-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">dighetens kostnader för att hålla</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p21 ft4">dighetens kostnader för att hålla</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft4">ordning vid sammankomsten eller</P></TD>
<TD class="tr1 td114"><P class="p21 ft4">ordning vid</P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p81 ft20">sammankomsten</P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p30 ft11">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">tillställningen, i den mån kostnad-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p21 ft4">tillställningen, i den mån kost-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft11">erna beror på anordnarens försum-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p21 ft11">naderna beror på anordnarens för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft11">melse. Detsamma gäller om anord-</P></TD>
<TD class="tr1 td114"><P class="p21 ft4">summelse.</P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p19 ft4">Detsamma gäller</P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p30 ft4">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">naren inte har följt de föreskrifter</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p21 ft4">anordnaren inte har följt de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft11">och villkor om ordning och säkerhet</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p21 ft4">föreskrifter och villkor om ordning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft20">som har gällt för sammankomsten</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td206"><P class="p21 ft4">och säkerhet som har gällt för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">eller tillställningen.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p21 ft11">sammankomsten eller tillställningen.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft61">Vad som sägs i första stycket gäller</P></TD>
<TD class="tr1 td114"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p602 ft7"><SPAN class="ft115">1 </SPAN>Senaste lydelse av 2 kap. 26 § 1999:1282.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">79</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031104x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td214"><P class="p19 ft27">även i fråga om anordnare som inte är</P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td214"><P class="p19 ft5">ersättningsskyldiga enligt 26 §.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td212"><P class="p30 ft4">Om de kostnader som beror på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td214"><P class="p567 ft4">Om de kostnader som beror på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td242"><P class="p19 ft11">anordnarens försummelse</P></TD>
<TD class="tr1 td4"><P class="p567 ft4">inte kan</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p30 ft20">anordnarens försummelse inte kan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td242"><P class="p19 ft4">beräknas med tillräcklig</P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p567 ft11">säkerhet,</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p30 ft12">beräknas med tillräcklig säkerhet, <SPAN class="ft9">ska</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td242"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">skall </SPAN>polismyndigheten</P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p567 ft11">uppskatta</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p30 ft11">polismyndigheten uppskatta dem till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td242"><P class="p19 ft20">dem till ett skäligt belopp.</P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p603 ft11">ett skäligt belopp.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft4">Ersättningsskyldigheten får sättas ned eller efterges, om det finns särskilda skäl.</P>
<P class="p604 ft111">Regeringen får meddela föreskrifter om hur polismyndighetens kostnader för ordningshållning ska beräknas.</P>
<P class="p605 ft17">28 §<SPAN class="ft115">2</SPAN></P>
<P class="p519 ft4">Polismyndighetens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p519 ft4">Länsstyrelsens beslut enligt 8 § andra stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p521 ft4">Länsstyrelsens beslut enligt 15 § andra stycket och Socialstyrelsens beslut enligt 19 § får inte överklagas.</P>
<P class="p515 ft4">Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td207"><P class="p573 ft20">Om inte något annat har beslutats</P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p30 ft4">Om inte något annat har beslutats</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td243"><P class="p19 ft4">gäller polismyndighetens</P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p573 ft4">beslut</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft4">gäller polismyndighetens beslut</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td207"><P class="p573 ft11">omedelbart utom när det är fråga om</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft11">omedelbart utom när det är fråga om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td243"><P class="p19 ft20">ersättningsskyldighet enligt</P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p573 ft61">26 eller</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p84 ft11">ersättningsskyldighet enligt 27 §.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td216"><P class="p19 ft4">27 §.</P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td244"><P class="p19 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr2 td154"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td23"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td206"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p606 ft34">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. Äldre föreskrifter gäller fort- farande för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar som ägt rum före ikraftträdandet.</P>
<P class="p607 ft7"><SPAN class="ft115">2 </SPAN>Senaste lydelse 2005:68.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">80</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031105x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p608 ft37"><SPAN class="ft37">3.9</SPAN><SPAN class="ft78">Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)</SPAN></P>
<P class="p609 ft4">Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)<SPAN class="ft115">1 </SPAN><SPAN class="ft5">dels </SPAN>att 13 kap. 28 b § ska upphöra att gälla,</P>
<P class="p528 ft4"><SPAN class="ft5">dels </SPAN>att 3 kap. 3 §, 4 kap. 8 §, 9 kap. 1, 3, 4, <NOBR>6–8</NOBR> och 12 §§ ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p19 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr1 td86"><P class="p19 ft9">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p610 ft17">3 kap.</P>
<P class="p585 ft17">3 §<SPAN class="ft115">2</SPAN></P>
<P class="p515 ft4">Undantaget enligt 2 § omfattar inte</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">upplåtelse eller överlåtelse av verksamhetstillbehör,</SPAN></P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft139">omsättning av växande skog, odling och annan växtlighet utan samband med överlåtelse av marken,</SPAN></P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft139">upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverkningsrätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra naturprodukter samt rätt till jakt, fiske eller bete,</SPAN></P>
<P class="p537 ft4"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft139">rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft139">upplåtelse av parkeringsplatser i parkeringsverksamhet,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">6.</SPAN><SPAN class="ft139">upplåtelse för fartyg av hamnar eller för luftfartyg av flygplatser,</SPAN></P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft11">7.</SPAN><SPAN class="ft139">upplåtelse av förvaringsboxar,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">8.</SPAN><SPAN class="ft139">upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på fastigheter,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">9.</SPAN><SPAN class="ft139">upplåtelse för djur av byggnader eller mark,</SPAN></P>
<P class="p372 ft34"><SPAN class="ft11">10.</SPAN><SPAN class="ft150">upplåtelse för trafik av väg, bro eller tunnel samt upplåtelse av spår- anläggning för järnvägstrafik,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p611 ft4"><SPAN class="ft11">11.</SPAN><SPAN class="ft139">korttidsupplåtelse av lokaler och anläggningar för idrotts- utövning, </SPAN><SPAN class="ft5">och</SPAN></P>
<P class="p612 ft34"><SPAN class="ft11">12.</SPAN><SPAN class="ft150">upplåtelse av terminalanlägg- ning för buss- och tågtrafik till trafikoperatörer.</SPAN></P>
<P class="p613 ft24">Undantaget enligt 2 § gäller inte heller när en fastighetsägare, ett konkursbo eller en sådan mervär- desskattegrupp som avses i 6 a kap. för stadigvarande användning i en verksamhet som medför skatt-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p614 ft4"><SPAN class="ft12">11.</SPAN><SPAN class="ft146">korttidsupplåtelse av lokaler och anläggningar för idrotts- utövning,</SPAN></P>
<P class="p114 ft4"><SPAN class="ft12">12.</SPAN><SPAN class="ft146">upplåtelse av terminalanlägg- ning för buss- och tågtrafik till trafikoperatörer</SPAN><SPAN class="ft5">, och</SPAN></P>
<P class="p248 ft121"><SPAN class="ft9">13.</SPAN><SPAN class="ft168">upplåtelse till en mobiloperatör av plats för utrustning på en mast eller liknande konstruktion och tillhörande utrymme för teknisk utrustning som omfattas av upplåtelsen.</SPAN></P>
<P class="p248 ft24">Undantaget enligt 2 § gäller inte heller när en fastighetsägare, ett konkursbo eller en sådan mervär- desskattegrupp som avses i 6 a kap. för stadigvarande användning i en verksamhet som medför skatt-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p47 ft7"><SPAN class="ft51">1</SPAN><SPAN class="ft48">Lagen omtryckt 2000:500</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">2</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2012:386</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p23 ft4">81</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031106x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p134 ft38">skyldighet eller som medför rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1, 6, 9, 11, 11 e eller 12 § helt eller delvis hyr ut en sådan byggnad eller annan anläggning<SPAN class="ft121">, </SPAN>som utgör fastighet. Uthyrning till staten, en kommun, ett kommunalförbund eller ett sam- ordningsförbund som avses i 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser är skattepliktig även om uthyrningen sker för en verksamhet som inte medför <SPAN class="ft121">sådan skyldighet eller rätt</SPAN>. Skatteplikt <SPAN class="ft121">föreligger </SPAN>dock inte för uthyrning till en kommun, ett kommunalförbund eller ett samord- ningsförbund, om fastigheten vidare- uthyrs av kommunen, kommunal- förbundet eller samordningsför- bundet för användning i en verksamhet som bedrivs av någon annan än staten, en kommun, ett kommunalförbund eller ett samord- ningsförbund och som inte medför skattskyldighet eller rätt till åter- betalning enligt 10 kap. 1, 6, 9, 11, 11 e eller 12 § <SPAN class="ft121">eller om uthyrningen avser stadigvarande bostad. Vad </SPAN>som har sagts om uthyrning gäller även för upplåtelse av bostadsrätt.</P>
<P class="p615 ft4">Andra stycket tillämpas också</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p47 ft38">skyldighet eller som medför rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1, 6, 9, 11, 11 e eller 12 § helt eller delvis hyr ut en sådan byggnad eller annan anläggning, som utgör fastighet.</P>
<P class="p616 ft113">Skatteplikt gäller dock inte om uthyrningen avser stadigvarande bostad. <SPAN class="ft62">Uthyrning till staten, en kommun, ett kommunalförbund eller ett samordningsförbund som avses i 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabili- teringsinsatser är skattepliktig även om uthyrningen sker för en verk- samhet som inte medför </SPAN>skatt- skyldighet eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1, 6, 9, 11, 11 e eller 12 §<SPAN class="ft62">. Skatteplikt </SPAN>gäller <SPAN class="ft62">dock inte för uthyrning till en kommun, ett kommunalförbund eller ett samord- ningsförbund, om fastigheten vidare- uthyrs av kommunen, kommunal- förbundet eller samordningsförbun- det för användning i en verksamhet som bedrivs av någon annan än staten, en kommun, ett kommunal- förbund eller ett samordnings- förbund och som inte medför skatt- skyldighet eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1, 6, 9, 11, 11 e eller 12 §. </SPAN>Det <SPAN class="ft62">som har sagts om uthyrning gäller även för upplåtelse av bostadsrätt.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">vid uthyrning i andra och tredje hand,</SPAN></P>
<P class="p519 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft139">vid bostadsrättshavares upplåtelse av nyttjanderätt till fastighet som innehas med bostadsrätt, och</SPAN></P>
<P class="p532 ft38"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft165">när en byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet uppförs eller genomgår omfattande till- eller ombyggnad i syfte att anläggningen helt eller delvis ska kunna hyras ut för sådan verksamhet som avses i andra stycket.</SPAN></P>
<P class="p518 ft34">I 9 kap. finns särskilda bestämmelser om skattskyldighet för sådan ut- hyrning, bostadsrättsupplåtelse och upplåtelse av nyttjanderätt som anges i andra och tredje styckena.</P>
<P class="p617 ft17">4 kap.</P>
<P class="p585 ft157">8 §<SPAN class="ft115">3</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft4">Som ekonomisk verksamhet</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft4">Som ekonomisk verksamhet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">räknas inte en verksamhet som</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft4">räknas inte en verksamhet som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft11">bedrivs av en ideell förening eller ett</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft11">bedrivs av en ideell förening eller ett</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p618 ft7"><SPAN class="ft115">3 </SPAN>Senaste lydelse 2013:368.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p23 ft4">82</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031107x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft38">Skyldigheten att betala skatt enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 för sådan skattepliktig fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som an- ges i 3 kap. 3 § andra stycket och tredje stycket 1 och 2 gäller endast </SPAN><SPAN class="ft121">för </SPAN><SPAN class="ft38">fastighetsägare, </SPAN><SPAN class="ft121">hyresgäster</SPAN><SPAN class="ft38">, bostadsrättshavare, </SPAN><SPAN class="ft121">konkursbon och mervärdesskattegrupper som har angett utgående skatt i en faktura för uthyrningen eller upplåtelsen </SPAN><SPAN class="ft38">(frivillig skattskyldighet)</SPAN><SPAN class="ft121">.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft38">Om den fastighet, hyresrätt eller bostadsrätt som ska omfattas av den frivilliga skattskyldigheten ägs eller innehas av en beskattningsbar person som ingår i en mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap. 1 §</SPAN><SPAN class="ft121">, blir mer- värdesskattegruppen frivilligt skatt- skyldig om fakturan har utfärdats av </SPAN><SPAN class="ft38">den beskattningsbara person i mervärdesskattegruppen som äger fastigheten eller, i fråga om </SPAN><SPAN class="ft121">en </SPAN><SPAN class="ft38">hyresrätt eller bostadsrätt, av den beskattningsbara person som inne- har hyresrätten eller bostadsrätten.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft5">Första stycket gäller även om fakturan har utfärdats i den beskattningsbara personens namn och för dennes räkning av köparen eller av en tredje person</SPAN><SPAN class="ft4">.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx4"><SPAN class="ft34">Frivillig skattskyldighet för ut- hyrning eller annan upplåtelse till</SPAN></DIV>
<DIV id="tx5"><SPAN class="ft4">83</SPAN></DIV>
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td214"><P class="p19 ft4">registrerat trossamfund, när in-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td212"><P class="p19 ft4">registrerat trossamfund, när in-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td215"><P class="p19 ft4">komsten</P></TD>
<TD class="tr3 td210"><P class="p567 ft4">av verksamheten utgör</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td245"><P class="p19 ft4">komsten av verksamheten</P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p30 ft4">utgör</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">sådan inkomst av näringsverksamhet</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td212"><P class="p19 ft11">sådan inkomst av näringsverksamhet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td214"><P class="p19 ft4">för vilken skattskyldighet inte före-</P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p19 ft4">för vilken</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p577 ft4">skattskyldighet</P></TD>
<TD class="tr1 td231"><P class="p30 ft4">inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">ligger för föreningen <SPAN class="ft5">enligt 7 kap. 7 §</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p19 ft4">föreligger</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p19 ft4">för föreningen</P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p30 ft4">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td214"><P class="p19 ft5">första och andra stycket inkomst-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td212"><P class="p19 ft4">trossamfundet enligt 7 kap. <SPAN class="ft5">3 </SPAN>§</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td215"><P class="p19 ft9">skattelagen</P></TD>
<TD class="tr3 td210"><P class="p567 ft5">(1999:1229) <SPAN class="ft4">eller </SPAN>för</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td212"><P class="p19 ft5">inkomstskattelagen (1999:1229)<SPAN class="ft4">.</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p619 ft4">trossamfundet enligt 7 kap. <SPAN class="ft5">14 </SPAN>§ <SPAN class="ft5">samma lag.</SPAN></P>
<P class="p525 ft34">Vad som sägs i första stycket om ideella föreningar gäller också för sådan förening som omfattas av 4 kap. 2 § lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229).</P>
<P class="p617 ft17">9 kap.</P>
<P class="p585 ft157">1 §<SPAN class="ft115">4</SPAN></P>
<P class="p620 ft38">Skyldigheten att betala skatt enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 för sådan skattepliktig fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som anges i 3 kap. 3 § andra stycket och tredje stycket 1 och 2 gäller endast <SPAN class="ft121">om Skatteverket har beslutat om detta efter ansökan </SPAN>(frivillig skatt- skyldighet)<SPAN class="ft121">. En sådan ansökan får göras av en </SPAN>fastighetsägare, <SPAN class="ft121">en hyres- gäst</SPAN>, <SPAN class="ft121">en </SPAN>bostadsrättshavare, <SPAN class="ft121">ett konkursbo eller av en sådan grupp- huvudman som avses i 6 a kap. 4 §</SPAN>.</P>
<P class="p621 ft38">Om den fastighet, hyresrätt eller bostadsrätt som ska omfattas av den frivilliga skattskyldigheten ägs eller innehas av en beskattningsbar person som ingår i en <SPAN class="ft121">sådan </SPAN>mervärdes- skattegrupp som avses i 6 a kap. 1 § <SPAN class="ft121">ska ansökan göras av grupphuvud- mannen med samtycke av </SPAN>den beskattningsbara person i mer- värdesskattegruppen som äger fastig- heten eller, i fråga om <NOBR>hyres-rätt</NOBR> eller bostadsrätt, av den beskattningsbara person som innehar hyresrätten eller bostadsrätten.</P>
<P class="p622 ft34">Frivillig skattskyldighet för ut- hyrning eller annan upplåtelse till</P>
<P class="p618 ft7"><SPAN class="ft115">4 </SPAN>Senaste lydelse 2013:368</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031108x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p47 ft32">någon som har rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 6 § gäller endast om upplåtaren <SPAN class="ft111">visar </SPAN>ett intyg om att upplåtelsen sker till någon som har rätt till sådan åter- betalning. Intyget ska vara utfärdat av Utrikesdepartementet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p47 ft62">någon som har rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 6 § gäller endast om upplåtaren <SPAN class="ft113">har </SPAN>ett intyg om att upplåtelsen sker till någon som har rätt till sådan åter- betalning. Intyget ska vara utfärdat av Utrikesdepartementet.</P>
<P class="p94 ft162">En faktura som avses i första stycket ska ha utfärdats senast sex månader från den första dagen i den uthyrnings- period eller upplåtelseperiod som fakturan avser. En fastighetsägare, en hyresgäst, en bostadsrättshavare, ett konkursbo eller en mervärdesskatte- grupp ska inte anses ha blivit frivilligt skattskyldig enligt första stycket om hela skattebeloppet sätts ned i en kreditnota som avses i 11 kap. 10 §. Det gäller dock endast om kreditnotan utfärdas senast fyra månader från den dag då fakturan utfärdades.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p114 ft5">Vad som härefter <SPAN class="ft4">i detta kapitel sägs om fastighetsägare gäller även </SPAN>annan <SPAN class="ft4">som är </SPAN>skattskyldig <SPAN class="ft4">till följd av beslut enligt </SPAN>1 <SPAN class="ft4">eller 2 §.</SPAN></P>
<P class="p623 ft5">Vad som härefter <SPAN class="ft4">i detta kapitel sägs om fastighet gäller </SPAN>fastighet <SPAN class="ft4">eller </SPAN>del <SPAN class="ft4">av </SPAN>fastighet <SPAN class="ft4">som är eller som kan vara föremål för sådan uthyrning eller annan upplåtelse som </SPAN>är skattepliktig till följd av beslut <SPAN class="ft4">enligt 1 eller 2 §.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p23 ft17">3 §</P>
<P class="p624 ft121">Det som i fortsättningen <SPAN class="ft38">i detta kapitel sägs om fastighetsägare gäller även </SPAN>andra <SPAN class="ft38">som är </SPAN>skattskyldiga för en uthyrning eller annan upplåtelse <SPAN class="ft38">enligt </SPAN>1 § <SPAN class="ft38">eller </SPAN>är skattskyldiga <SPAN class="ft38">till följd av beslut enligt 2 §</SPAN>.</P>
<P class="p625 ft169">Det som i fortsättningen <SPAN class="ft24">i detta kapitel sägs om fastighet gäller </SPAN>fastigheter <SPAN class="ft24">eller </SPAN>delar <SPAN class="ft24">av </SPAN>fastigheter <SPAN class="ft24">som är eller som kan vara föremål för sådan uthyrning eller annan upplåtelse som </SPAN>omfattas av skatt- skyldighet <SPAN class="ft24">enligt 1 eller 2 §.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p585 ft17">4 §<SPAN class="ft115">5</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft5"><SPAN class="ft4">Skattskyldighet </SPAN>till följd av beslut</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft4">Skattskyldighet enligt 1 § inträder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">enligt 1 <SPAN class="ft5">§ </SPAN>inträder den <SPAN class="ft5">dag då</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p38 ft27"><SPAN class="ft20">den </SPAN>första dagen i den uthyrnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft61">ansökan inkommer till Skatteverket</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft5">period eller upplåtelseperiod som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft61">eller den senare dag som sökanden</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft11"><SPAN class="ft61">fakturan avser, </SPAN>dock tidigast den dag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft4"><SPAN class="ft5">angett, </SPAN>dock tidigast den dag då</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft4">då hyresgästen eller bostads-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft11">hyresgästen eller bostadsrättshavaren</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft11">rättshavaren enligt avtal tillträder den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">enligt avtal tillträder den del av</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft11">del av fastigheten som <SPAN class="ft61">uthyrningen</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p626 ft12">fastigheten som <SPAN class="ft9">ansökan </SPAN>avser.</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p627 ft9">eller upplåtelsen <SPAN class="ft12">avser.</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p628 ft32">Skattskyldighet till följd av beslut enligt 2 § inträder den dag då ansökan inkommer till Skatteverket eller den senare dag som sökanden angett.</P>
<P class="p629 ft7"><SPAN class="ft115">5 </SPAN>Senaste lydelse 2003:659</P>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p23 ft4">84</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031109x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p630 ft17">6 §<SPAN class="ft115">6</SPAN></P>
<P class="p515 ft4">Den frivilliga skattskyldigheten upphör</P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">när fastighetsägaren övergår till att använda fastigheten för annat ändamål än för skattepliktig uthyrning eller annan upplåtelse, eller</SPAN></P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft139">när fastigheten inte längre kan hyras ut eller på annat sätt upplåtas på grund av brand eller av annan orsak som fastighetsägaren inte råder över eller på grund av rivning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p114 ft62">Skatteverket får, innan uthyrning eller annan upplåtelse påbörjats, besluta att frivillig skattskyldighet till följd av beslut enligt 2 § <SPAN class="ft113">skall </SPAN>upphöra, om förutsättningar för sådan skattskyldighet <SPAN class="ft113">inte längre föreligger.</SPAN></P>
<P class="p94 ft32">Skatteverket <SPAN class="ft111">skall, </SPAN>om en fastighet överlåts, besluta att frivillig skatt- skyldighet för uthyrning eller annan upplåtelse <SPAN class="ft111">skall </SPAN>upphöra vid tillträdet om den tidigare och den <SPAN class="ft111">nye </SPAN>ägaren gemensamt ansöker om detta före tillträdesdagen<SPAN class="ft111">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p114 ft32">Skatteverket får, innan uthyrning eller annan upplåtelse påbörjats, besluta att frivillig skattskyldighet till följd av beslut enligt 2 § <SPAN class="ft111">ska </SPAN>upphöra, om <SPAN class="ft111">det inte längre finns </SPAN>förutsätt- ningar för <SPAN class="ft111">en </SPAN>sådan skattskyldighet.</P>
<P class="p631 ft38">Skatteverket <SPAN class="ft121">ska, </SPAN>om en fastighet överlåts, besluta att frivillig skatt- skyldighet för uthyrning eller annan upplåtelse <SPAN class="ft121">ska </SPAN>upphöra vid tillträdet om den tidigare och den <SPAN class="ft121">nya </SPAN>ägaren gemensamt ansöker om detta före tillträdesdagen. <SPAN class="ft121">Det som nu sagts gäller endast om frivillig skattskyldig- het har beslutats enligt 2 § och över- låtelsen sker innan skattepliktig uthyr- ning eller upplåtelse har påbörjats.</SPAN></P>
<P class="p314 ft111">Om en fastighet överlåts i andra fall än som avses i tredje stycket upphör den frivilliga skattskyldigheten vid tillträdet, om den tidigare och den nya ägaren före tillträdesdagen ingått ett skriftligt avtal om att den frivilliga skattskyldigheten inte ska övergå.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr11 td214"><P class="p30 ft17">7 §<SPAN class="ft115">7</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td246"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td238"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft4">En överlåtelse av fastighet <SPAN class="ft5">skall</SPAN></P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td212"><P class="p30 ft4">En överlåtelse av <SPAN class="ft5">en </SPAN>fastighet <SPAN class="ft5">ska</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft11">anmälas till Skatteverket av både den</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td212"><P class="p30 ft11">anmälas till Skatteverket av både den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p19 ft4">tidigare och den <SPAN class="ft5">nye </SPAN>ägaren<SPAN class="ft5">.</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td247"><P class="p19 ft4">tidigare och den <SPAN class="ft5">nya </SPAN>ägaren.</P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft4">En fastighetsägare är skyldig att</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td212"><P class="p30 ft4">En fastighetsägare är skyldig att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft20">till Skatteverket anmäla sådant för-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td212"><P class="p30 ft4">till Skatteverket anmäla <SPAN class="ft5">ett </SPAN>sådant</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft11">hållande som enligt 6 § första stycket</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td212"><P class="p30 ft4">förhållande som enligt 6 § första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p567 ft4">medför att skattskyldigheten upp-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td212"><P class="p30 ft11">stycket medför att skattskyldigheten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">hör.</P></TD>
<TD class="tr3 td246"><P class="p19 ft4">upphör.</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td238"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td212"><P class="p30 ft5">Första och andra styckena gäller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td246"><P class="p19 ft5">endast om</P></TD>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td238"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td246"><P class="p559 ft5">1. frivillig</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td119"><P class="p27 ft5">skattskyldighet</P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p30 ft5">har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td221"><P class="p19 ft9">beslutats enligt 2 §, och</P></TD>
<TD class="tr3 td238"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td221"><P class="p451 ft27">2. överlåtelsen sker,</P></TD>
<TD class="tr1 td238"><P class="p19 ft5">eller det</P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p30 ft61">för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td246"><P class="p19 ft5">hållande som</P></TD>
<TD class="tr1 td52"><P class="p451 ft61">avses i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td222"><P class="p30 ft61">andra stycket</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p632 ft7"><SPAN class="ft51">6</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2003:659</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">7</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2003:659</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p23 ft4">85</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031110x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p633 ft170">inträffar, innan skattepliktig uthyrning eller upplåtelse påbörjats.</P>
<P class="p634 ft17">8 §<SPAN class="ft115">8</SPAN></P>
<P class="p515 ft4">En fastighetsägare har rätt att göra avdrag för ingående skatt enligt be-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td248"><P class="p19 ft4">stämmelserna i 8 kap.</P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td248"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td207"><P class="p573 ft4">I stället för att korrigera den in-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td206"><P class="p30 ft4">I stället för att korrigera den in-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">gående skatten genom jämkning får</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p30 ft11">gående skatten genom jämkning får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td249"><P class="p19 ft4">fastighetsägaren</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p635 ft11">göra</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p635 ft11">avdrag</P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p573 ft20">om</P></TD>
<TD class="tr3 td248"><P class="p19 ft4">fastighetsägaren göra</P></TD>
<TD class="tr3 td217"><P class="p119 ft11">avdrag</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p30 ft4">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td249"><P class="p19 ft4">skattskyldighet</P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P class="p636 ft5">till</P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p637 ft61">följd</P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p573 ft5">av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td206"><P class="p30 ft11">skattskyldighet <SPAN class="ft61">som gäller </SPAN>enligt 1 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p19 ft5">Skatteverkets beslut <SPAN class="ft4">enligt 1 § </SPAN>har</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p30 ft61">har inträtt eller, vid skattskyldighet till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p19 ft5">börjat gälla för honom <SPAN class="ft4">inom tre år</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p30 ft5">följd av beslut enligt 2 § om en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td207"><P class="p19 ft4">från utgången av det kalenderår</P></TD>
<TD class="tr1 td248"><P class="p19 ft5">skattepliktig uthyrning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td18"><P class="p30 ft5">eller annan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td249"><P class="p19 ft4">under vilket</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p30 ft61">upplåtelse har påbörjats, <SPAN class="ft11">inom tre år</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td249"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p30 ft4">från utgången av det kalenderår</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td249"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td248"><P class="p19 ft4">under vilket</P></TD>
<TD class="tr1 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">1. <SPAN class="ft5">han </SPAN>har utfört eller låtit utföra</P></TD>
<TD class="tr3 td248"><P class="p40 ft9"><SPAN class="ft12">1. </SPAN>fastighetsägaren <SPAN class="ft12">har</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td217"><P class="p119 ft4">utfört</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p30 ft11">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p19 ft4"><NOBR>ny-,</NOBR> till- eller ombyggnad av <SPAN class="ft5">fastighet</SPAN>,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p30 ft11">låtit utföra <NOBR>ny-,</NOBR> till- eller ombyggnad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td207"><P class="p19 ft4">under förutsättning att den del av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td206"><P class="p30 ft11">av <SPAN class="ft61">fastigheten</SPAN>, under förutsättning att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">fastigheten som omfattas av <NOBR>ny-,</NOBR> till-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p30 ft11">den del av fastigheten som omfattas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">eller ombyggnaden inte tagits i bruk</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p30 ft4">av <NOBR>ny-,</NOBR> till- eller ombyggnaden inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td248"><P class="p19 ft4">efter åtgärderna, eller</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p19 ft4">tagits i bruk efter åtgärderna, eller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft4">2. en tidigare ägare har utfört eller låtit utföra <NOBR>ny-,</NOBR> till- eller ombyggnad av fastighet.</P>
<P class="p515 ft4">Avdragsrätt enligt andra stycket 2 gäller endast under förutsättning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td207"><P class="p573 ft4">– att den <SPAN class="ft5">nye </SPAN>ägaren inte har av-</P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p30 ft4">– att den <SPAN class="ft5">nya </SPAN>ägaren inte har av-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">dragsrätt enligt 8 kap. 4 § första</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft4">dragsrätt enligt 8 kap. 4 § första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td98"><P class="p19 ft4">stycket 4,</P></TD>
<TD class="tr1 td250"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p19 ft4">stycket 4,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td98"><P class="p559 ft4">– att den tidigare</P></TD>
<TD class="tr3 td250"><P class="p573 ft4">ägaren inte</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft4">– att den tidigare ägaren inte <SPAN class="ft5">varit</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p19 ft5">medgetts frivillig skattskyldighet<SPAN class="ft4">, och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p19 ft5">frivilligt skattskyldig<SPAN class="ft4">, och</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td207"><P class="p573 ft4">– att varken den tidigare eller den</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft4">– att varken den tidigare eller den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p573 ft4"><SPAN class="ft5">nye </SPAN>ägaren tagit den del av</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft4"><SPAN class="ft5">nya </SPAN>ägaren tagit den del av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p573 ft11">fastigheten som omfattas av <NOBR>ny-,</NOBR> till-</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft11">fastigheten som omfattas av <NOBR>ny-,</NOBR> till-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td207"><P class="p573 ft4">eller ombyggnaden i bruk efter</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft4">eller ombyggnaden i bruk efter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td98"><P class="p19 ft4">åtgärderna.</P></TD>
<TD class="tr3 td250"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p19 ft4">åtgärderna.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">Avdrag enligt andra stycket 1 eller</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft4">Avdrag enligt andra stycket 1 eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td207"><P class="p573 ft4">2 får göras för den ingående skatt</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft4">2 får göras för den ingående skatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p573 ft11">som hänför sig till byggarbetena och</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft11">som hänför sig till byggarbetena och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td98"><P class="p19 ft4">som motsvarar den</P></TD>
<TD class="tr3 td250"><P class="p573 ft11">skattepliktiga</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft4">som motsvarar den skattepliktiga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p573 ft27">uthyrning <SPAN class="ft20">som </SPAN>anges i beslutet om</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft27">upplåtelse <SPAN class="ft20">som </SPAN>omfattas av <SPAN class="ft20">frivillig</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td98"><P class="p19 ft20">frivillig skattskyldighet.</P></TD>
<TD class="tr1 td250"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft61"><SPAN class="ft11">skattskyldighet. </SPAN>Avdrag får inte göras</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td98"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td250"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft5">för ingående skatt som det gjorts</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td98"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td250"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p19 ft5">avdrag för efter beslut enligt 2 §.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p638 ft7"><SPAN class="ft115">8 </SPAN>Senaste lydelse 2007:1376</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">86</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031111x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p639 ft17">12 §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft4">Bestämmelserna i 8 a kap. 12 §</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p30 ft4">Bestämmelserna i 8 a kap. 12 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p567 ft11">gäller även vid överlåtelse av fastig-</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p30 ft11">gäller även vid överlåtelse av fastig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft4">het som omfattas av frivillig skatt-</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p30 ft4">het som omfattas av frivillig skatt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft11">skyldighet, även om den <SPAN class="ft61">nye </SPAN>ägaren</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p30 ft11">skyldighet, även om den <SPAN class="ft61">nya </SPAN>ägaren</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft4">blir skattskyldig först vid tillträdet</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p30 ft4">blir skattskyldig först vid tillträdet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p19 ft4">enligt 5 § andra stycket.</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft4">enligt 5 § andra stycket.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft4">Om skattskyldighet upphör <SPAN class="ft5">till</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p30 ft4">Om skattskyldighet upphör enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft4"><SPAN class="ft5">följd av beslut </SPAN>enligt 6 § tredje</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p30 ft11">6 § tredje <SPAN class="ft61">eller fjärde </SPAN>stycket är den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p567 ft11">stycket är den tidigare ägaren skyldig</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p30 ft11">tidigare ägaren skyldig att jämka, om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft20">att jämka, om inte den <SPAN class="ft27">nye </SPAN>ägaren</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p30 ft11">inte den <SPAN class="ft61">nya </SPAN>ägaren övertar rättighet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft4">övertar rättighet och skyldighet att</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p30 ft4">och skyldighet att jämka enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p19 ft4">jämka enligt 8 a kap. 12 §.</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft4">8 a kap. 12 §.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p530 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.</SPAN></P>
<P class="p372 ft34"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft150">Äldre bestämmelser gäller fortfarande för uthyrning eller upplåtelse som avser tid före ikraftträdandet.</SPAN></P>
<P class="p117 ft38"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft165">Den som vid ikraftträdandet är skattskyldig enligt 9 kap. 1 § i den äldre lydelsen anses som skattskyldig enligt de nya bestämmelserna i 9 kap.</SPAN></P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft139">9 kap. 8 § i den nya lydelsen tillämpas efter beslut enligt 9 kap. 2 § om skattepliktig uthyrning eller upplåtelse påbörjas efter ikraftträdandet.</SPAN></P>
<P class="p525 ft4"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft139">Om en faktura som anger utgående skatt har ställts ut före ikraftträdandet och avser en uthyrningsperiod eller upplåtelseperiod efter ikraftträdandet tillämpas 9 kap. 1 § i sin äldre lydelse under förutsättning att frivillig skattskyldighet inte har inträtt för uthyrningen eller upplåtelsen före ikraftträdandet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">87</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031112x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p640 ft37"><SPAN class="ft37">3.10</SPAN><SPAN class="ft171">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.</SPAN></P>
<P class="p641 ft4">Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. ska ha följande lydelse.</P>
<P class="p642 ft5">Nuvarande lydelse</P>
<P class="p643 ft17">4 kap.</P>
<P class="p644 ft17">3 §<SPAN class="ft154">1</SPAN></P>
<P class="p515 ft4">Tull och skatt enligt 1 § ska tas ut med följande belopp.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD class="tr7 td242"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td242"><P class="p19 ft4">tull</P></TD>
<TD class="tr7 td224"><P class="p19 ft4">skatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td242"><P class="p19 ft4">Spritdryck</P></TD>
<TD class="tr1 td242"><P class="p19 ft4">4 kr/liter</P></TD>
<TD class="tr1 td224"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">253 </SPAN>kr/liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td242"><P class="p19 ft4">Starkvin</P></TD>
<TD class="tr1 td242"><P class="p19 ft4">2 kr/liter</P></TD>
<TD class="tr1 td224"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">67 </SPAN>kr/liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td242"><P class="p19 ft4">Vin</P></TD>
<TD class="tr1 td242"><P class="p19 ft4">1 kr/liter</P></TD>
<TD class="tr1 td224"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">30 </SPAN>kr/liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td242"><P class="p19 ft4">Starköl</P></TD>
<TD class="tr1 td242"><P class="p19 ft4">3 kr/liter</P></TD>
<TD class="tr1 td224"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">16 </SPAN>kr/liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td242"><P class="p19 ft4">Cigaretter</P></TD>
<TD class="tr1 td242"><P class="p19 ft4">34 öre/styck</P></TD>
<TD class="tr1 td224"><P class="p19 ft20">185 öre/styck</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td242"><P class="p19 ft4">Cigarrer</P></TD>
<TD class="tr1 td242"><P class="p19 ft4">86 öre/styck</P></TD>
<TD class="tr1 td224"><P class="p19 ft20">207 öre/styck</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td242"><P class="p19 ft4">Röktobak</P></TD>
<TD class="tr0 td242"><P class="p19 ft4">428 kr/kg</P></TD>
<TD class="tr0 td224"><P class="p19 ft4">2 285 kr/kg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td242"><P class="p19 ft4">Snus</P></TD>
<TD class="tr1 td242"><P class="p19 ft4">104 kr/kg</P></TD>
<TD class="tr1 td224"><P class="p19 ft4">680 kr/kg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td242"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td242"><P class="p577 ft5">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr13 td224"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p643 ft17">4 kap.</P>
<P class="p645 ft17">3 §</P>
<P class="p515 ft4">Tull och skatt enligt 1 § ska tas ut med följande belopp.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD class="tr7 td216"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td206"><P class="p646 ft4">tull</P></TD>
<TD class="tr7 td224"><P class="p19 ft4">skatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td216"><P class="p19 ft4">Spritdryck</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p646 ft4">4 kr/liter</P></TD>
<TD class="tr1 td224"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">256 </SPAN>kr/liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td216"><P class="p19 ft4">Starkvin</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p646 ft4">2 kr/liter</P></TD>
<TD class="tr1 td224"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">72 </SPAN>kr/liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td216"><P class="p19 ft4">Vin</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p646 ft4">1 kr/liter</P></TD>
<TD class="tr1 td224"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">32 </SPAN>kr/liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td216"><P class="p19 ft4">Starköl</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p646 ft4">3 kr/liter</P></TD>
<TD class="tr1 td224"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">17 </SPAN>kr/liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td216"><P class="p19 ft4">Cigaretter</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p646 ft4">34 öre/styck</P></TD>
<TD class="tr1 td224"><P class="p19 ft20">185 öre/styck</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td216"><P class="p19 ft4">Cigarrer</P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p646 ft4">86 öre/styck</P></TD>
<TD class="tr0 td224"><P class="p19 ft20">207 öre/styck</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td216"><P class="p19 ft4">Röktobak</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p646 ft4">428 kr/kg</P></TD>
<TD class="tr1 td224"><P class="p19 ft4">2 285 kr/kg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td216"><P class="p19 ft4">Snus</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p646 ft4">104 kr/kg</P></TD>
<TD class="tr1 td224"><P class="p19 ft4">680 kr/kg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td244"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td224"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p647 ft34">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</P>
<P class="p648 ft7"><SPAN class="ft115">1 </SPAN>Senaste lydelse 2011:1291.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">88</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031113x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p649 ft37"><SPAN class="ft37">3.11</SPAN><SPAN class="ft171">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt</SPAN></P>
<P class="p650 ft4">Härigenom föreskrivs att <NOBR>2–6</NOBR> §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr7 td251"><P class="p19 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p30 ft5">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td251"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p651 ft17">2 §<SPAN class="ft154">1</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft4">Skatt ska betalas för öl som hänförs till <NOBR>KN-nr</NOBR> 2203 om alkoholhalten överstiger 0,5 volymprocent.</P>
<P class="p372 ft4">Skatt ska även betalas för produkter innehållande en blandning av öl och <NOBR>icke-alkoholhaltig</NOBR> dryck hänförlig till <NOBR>KN-nr</NOBR> 2206 om alkoholhalten i blandningen överstiger 0,5 volymprocent.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr6 td214"><P class="p567 ft4">Skatt tas ut per liter med</P></TD>
<TD class="tr6 td212"><P class="p559 ft4">Skatt tas ut per liter med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft20"><SPAN class="ft27">1,66 </SPAN>kronor för varje volymprocent</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft20"><SPAN class="ft27">1,78 </SPAN>kronor för varje volymprocent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p652 ft11">alkohol.</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft4">alkohol.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft4">För öl med en alkoholhalt om högst 2,8 volymprocent tas skatt ut med 0 kronor.</P>
<P class="p653 ft17">3 §<SPAN class="ft172">2</SPAN></P>
<P class="p654 ft34">Skatt ska betalas för vin som hänförs till <NOBR>KN-nr</NOBR> 2204 och 2205 om alkoholhalten uppkommit enbart genom jäsning och</P>
<P class="p515 ft4">1. alkoholhalten överstiger 1,2 volymprocent men uppgår till högst</P>
<P class="p23 ft4">15 volymprocent, eller</P>
<P class="p655 ft4">2. alkoholhalten överstiger 15 volymprocent men uppgår till högst</P>
<P class="p168 ft4">18 volymprocent och vinet producerats utan tillsatser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p656 ft4">Skatt tas ut per liter för</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p657 ft4">Skatt tas ut per liter för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p567 ft4">drycker med en alkoholhalt över</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p30 ft4">drycker med en alkoholhalt över</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft4">2,25 men inte över 4,5 volym-</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p30 ft4">2,25 men inte över 4,5 volym-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">procent med <SPAN class="ft5">7,58 </SPAN>kronor,</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft4">procent med <SPAN class="ft5">8,11 </SPAN>kronor,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p567 ft4">drycker med en alkoholhalt över</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p30 ft4">drycker med en alkoholhalt över</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft4">4,5 men inte över 7 volymprocent</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p30 ft4">4,5 men inte över 7 volymprocent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">med <SPAN class="ft5">11,20 </SPAN>kronor,</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft4">med <SPAN class="ft5">11,98 </SPAN>kronor,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p567 ft4">drycker med en alkoholhalt över 7</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p30 ft4">drycker med en alkoholhalt över 7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft11">men inte över 8,5 volymprocent med</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p30 ft11">men inte över 8,5 volymprocent med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">15,41 </SPAN>kronor,</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">16,49 </SPAN>kronor,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p567 ft4">drycker med en alkoholhalt över</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p30 ft4">drycker med en alkoholhalt över</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft20">8,5 men inte över 15 volymprocent</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p30 ft20">8,5 men inte över 15 volymprocent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">med <SPAN class="ft5">21,58 </SPAN>kronor, och för</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft4">med <SPAN class="ft5">23,09 </SPAN>kronor, och för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft4">drycker med en alkoholhalt över</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p30 ft4">drycker med en alkoholhalt över</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p567 ft4">15 men inte över 18 volymprocent</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p30 ft4">15 men inte över 18 volymprocent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">med <SPAN class="ft5">45,17 </SPAN>kronor.</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft4">med <SPAN class="ft5">48,33 </SPAN>kronor.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p658 ft4">För vin med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas skatt ut med</P>
<P class="p339 ft4"><SPAN class="ft11">0</SPAN><SPAN class="ft146">kronor.</SPAN></P>
<P class="p659 ft7"><SPAN class="ft51">1</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2007:1386.</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">2</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2007:1386.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">89</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031114x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p660 ft17">4 §<SPAN class="ft154">3</SPAN></P>
<P class="p661 ft34">Skatt ska betalas för andra jästa drycker än vin eller öl som hänförs till <NOBR>KN-nr</NOBR> 2206 samt sådana drycker som hänförs till <NOBR>KN-nr</NOBR> 2204 och 2205 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 3 §, om alkoholhalten överstiger 1,2 men inte 10 volymprocent eller om alkoholhalten överstiger 10 men inte 15 volymprocent under förutsättning att alkoholhalten uteslutande har uppkommit genom jäsning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p83 ft4">Skatt tas ut per liter för</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p657 ft4">Skatt tas ut per liter för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">drycker med en alkoholhalt över</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft4">drycker med en alkoholhalt över</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft4">2,25 men inte över 4,5 volym-</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft4">2,25 men inte över 4,5 volym-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">procent med <SPAN class="ft5">7,58 </SPAN>kronor,</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p19 ft4">procent med <SPAN class="ft5">8,11 </SPAN>kronor,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">drycker med en alkoholhalt över</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft4">drycker med en alkoholhalt över</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft4">4,5 men inte över 7 volymprocent</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft4">4,5 men inte över 7 volymprocent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">med <SPAN class="ft5">11,20 </SPAN>kronor,</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p19 ft4">med <SPAN class="ft5">11,98 </SPAN>kronor,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">drycker med en alkoholhalt över 7</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft4">drycker med en alkoholhalt över 7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft11">men inte över 8,5 volymprocent med</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft11">men inte över 8,5 volymprocent med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">15,41 </SPAN>kronor, och för</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">16,49 </SPAN>kronor, och för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">drycker med en alkoholhalt över</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft4">drycker med en alkoholhalt över</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft20">8,5 men inte över 15 volymprocent</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft20">8,5 men inte över 15 volymprocent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">med <SPAN class="ft5">21,58 </SPAN>kronor.</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p19 ft4">med <SPAN class="ft5">23,09 </SPAN>kronor.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p662 ft4">För andra jästa drycker med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas skatt ut med 0 kronor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p614 ft4">Skatt <SPAN class="ft5">skall </SPAN>betalas för mellan- klassprodukter med en alkoholhalt över 1,2 men inte över 22 volym- procent som hänförs till <NOBR>KN-nr</NOBR> 2204, 2205 och 2206 men som inte beskattas enligt <NOBR>2–4</NOBR> §§.</P>
<P class="p12 ft4">Skatt tas ut per liter för</P>
<P class="p663 ft4">drycker med en alkoholhalt om högst 15 volymprocent med <SPAN class="ft5">27,20 </SPAN>kronor,</P>
<P class="p515 ft5">och för</P>
<P class="p663 ft32">drycker med en alkoholhalt över 15 volymprocent med <SPAN class="ft111">45,17 </SPAN>kronor.</P>
<P class="p664 ft24">Skatt <SPAN class="ft169">skall </SPAN>betalas för varor hänförliga till <NOBR>KN-nr</NOBR> 2207 och 2208 med en alkoholhalt överstigande 1,2 volymprocent även om dessa ingår i en vara som hänförs till ett annat <NOBR>KN-kapitel.</NOBR> Skatt <SPAN class="ft169">skall </SPAN>även betalas för drycker som hänförs till <NOBR>KN-nr</NOBR> 2204, 2205 och 2206 om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p23 ft17">5 §<SPAN class="ft154">4</SPAN></P>
<P class="p665 ft4">Skatt <SPAN class="ft5">ska </SPAN>betalas för mellan- klassprodukter med en alkoholhalt över 1,2 men inte över 22 volym- procent som hänförs till <NOBR>KN-nr</NOBR> 2204, 2205 och 2206 men som inte beskattas enligt <NOBR>2–4</NOBR> §§.</P>
<P class="p666 ft4">Skatt tas ut per liter för</P>
<P class="p667 ft4">drycker med en alkoholhalt om högst 15 volymprocent med <SPAN class="ft5">29,10 </SPAN>kronor, <SPAN class="ft5">och för</SPAN></P>
<P class="p668 ft24">drycker med en alkoholhalt över 15 volymprocent med <SPAN class="ft169">48,33 </SPAN>kronor.</P>
<P class="p2 ft17">6 §<SPAN class="ft154">5</SPAN></P>
<P class="p669 ft4">Skatt <SPAN class="ft5">ska </SPAN>betalas för varor hänförliga till <NOBR>KN-nr</NOBR> 2207 och 2208 med en alkoholhalt överstigande 1,2 volymprocent även om dessa ingår i en vara som hänförs till ett annat <NOBR>KN-kapitel.</NOBR> Skatt <SPAN class="ft5">ska </SPAN>även betalas för drycker som hänförs till <NOBR>KN-nr</NOBR> 2204, 2205 och 2206 om</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p47 ft7"><SPAN class="ft51">3</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2007:1386.</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">4</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 1998:595.</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">5</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 1998:595.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p23 ft4">90</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr9 td216"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td212"><P class="p670 ft7">PROP. 2013/14:1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td214"><P class="p19 ft4">alkoholhalten överstiger 22 volym-</P></TD>
<TD class="tr10 td212"><P class="p19 ft4">alkoholhalten överstiger 22 volym-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">procent.</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft4">procent.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td214"><P class="p559 ft4">Skatt tas ut med <SPAN class="ft5">501,41 </SPAN>kronor</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p559 ft4">Skatt tas ut med <SPAN class="ft5">506,42 </SPAN>kronor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td214"><P class="p19 ft4">per liter ren alkohol.</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft4">per liter ren alkohol.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td244"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p671 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">91</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031116x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p672 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p673 ft37"><SPAN class="ft37">3.12</SPAN><SPAN class="ft171">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi</SPAN></P>
<P class="p674 ft4">Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § samt 6 a kap. 1 och 2 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.</P>
<P class="p675 ft5">Nuvarande lydelse</P>
<P class="p676 ft17">2 kap.</P>
<P class="p677 ft157">1 §<SPAN class="ft115">1</SPAN></P>
<P class="p678 ft4">Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr21 td252"><P class="p174 ft10"><NOBR>KN-nr</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td253"><P class="p19 ft10">Slag av bränsle</P></TD>
<TD class="tr9 td254"><P class="p17 ft10">Skattebelopp</P></TD>
<TD class="tr9 td255"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td256"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td257"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td119"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td216"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td74"><P class="p17 ft10">Energiskatt</P></TD>
<TD class="tr9 td258"><P class="p19 ft10">Koldioxidskatt</P></TD>
<TD class="tr9 td259"><P class="p19 ft10">Summa skatt</P></TD>
<TD class="tr9 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p679 ft67"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft173">2710 11 31, </SPAN>Bensin som uppfyller</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p577 ft67">2710 11 41,</P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">krav för</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p577 ft10">2710 11 45</P></TD>
<TD class="tr9 td223"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p577 ft67">eller</P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p577 ft67">2710 11 49</P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">a) miljöklass 1</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">– motorbensin</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft67">3 kr 13 öre</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">2 kr 50 öre</P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft67">5 kr 63 öre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">– alkylatbensin</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft67">1 kr 40 öre</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">2 kr 50 öre</P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft67">3 kr 90 öre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">b) miljöklass 2</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft67">3 kr 16 öre</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">2 kr 50 öre</P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft67">5 kr 66 öre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td223"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td261"><P class="p19 ft10">per liter</P></TD>
<TD class="tr9 td258"><P class="p19 ft10">per liter</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p19 ft10">per liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td15"><P class="p30 ft7">2.</P></TD>
<TD class="tr41 td260"><P class="p577 ft10">2710 11 31,</P></TD>
<TD class="tr41 td223"><P class="p19 ft10">Annan bensin än som</P></TD>
<TD class="tr41 td261"><P class="p19 ft10">3 kr 91 öre</P></TD>
<TD class="tr41 td258"><P class="p19 ft10">2 kr 50 öre</P></TD>
<TD class="tr41 td219"><P class="p19 ft10">6 kr 41 öre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p577 ft67">2710 11 51</P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">avses under 1</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p577 ft67">eller</P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p577 ft67">2710 11 59</P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td15"><P class="p30 ft7">3.</P></TD>
<TD class="tr34 td260"><P class="p577 ft10">2710 19 21,</P></TD>
<TD class="tr34 td223"><P class="p19 ft10">Eldningsolja,</P></TD>
<TD class="tr34 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p577 ft67">2710 19 25,</P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">dieselbrännolja,</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p577 ft67">2710 19 41–</P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">fotogen, m.m. som</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p577 ft67">2710 19 49 eller</P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p577 ft67">2710 19 61–</P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p577 ft67">2710 19 69</P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td261"><P class="p19 ft10">817 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td258"><P class="p19 ft10">3 093 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">a) har försetts med</P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft7">3 910 kr per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">märk- och färgämnen</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft67">m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td223"><P class="p19 ft10">eller ger mindre än</P></TD>
<TD class="tr9 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">85 volymprocent</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">destillat vid 350<SPAN class="ft164">o</SPAN>C,</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">b) inte har försetts</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">med märk- och</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">färgämnen och ger</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">minst 85 volym-</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">procent destillat vid</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td223"><P class="p19 ft10">350ºC, tillhörig</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td261"><P class="p19 ft10">1 762 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td258"><P class="p19 ft10">3 093 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">miljöklass 1</P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft7">4 855 kr per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td261"><P class="p19 ft10">2 031 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td258"><P class="p19 ft10">3 093 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft67">m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">miljöklass 2</P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft7">5 124 kr per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td261"><P class="p19 ft10">2 172 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td258"><P class="p19 ft10">3 093 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft67">m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">miljöklass 3 eller inte</P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft7">5 265 kr per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">tillhör någon</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft67">m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td223"><P class="p19 ft10">miljöklass</P></TD>
<TD class="tr9 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p680 ft7"><SPAN class="ft115">1 </SPAN>Senaste lydelse 2012:680.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">92</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031117x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p681 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73">
<TR>
<TD class="tr21 td262"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td263"><P class="p577 ft10"><NOBR>KN-nr</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td253"><P class="p19 ft10">Slag av bränsle</P></TD>
<TD class="tr9 td254"><P class="p17 ft10">Skattebelopp</P></TD>
<TD class="tr9 td255"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td256"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td264"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td265"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td266"><P class="p17 ft67">Energiskatt</P></TD>
<TD class="tr19 td267"><P class="p19 ft67">Koldioxidskatt</P></TD>
<TD class="tr19 td268"><P class="p19 ft67">Summa skatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td125"><P class="p30 ft10">4.</P></TD>
<TD class="tr10 td260"><P class="p577 ft10">2711 12 11–</P></TD>
<TD class="tr10 td216"><P class="p19 ft10">Gasol m.m. som</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td259"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p577 ft67">2711 19 00</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">används för</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td216"><P class="p19 ft10">a) drift av motor-</P></TD>
<TD class="tr36 td74"><P class="p17 ft10">0 kr per</P></TD>
<TD class="tr36 td258"><P class="p19 ft10">2 603 kr per 1 000</P></TD>
<TD class="tr36 td259"><P class="p19 ft10">2 603 kr per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td216"><P class="p19 ft10">drivet fordon, fartyg</P></TD>
<TD class="tr9 td74"><P class="p17 ft10">1 000 kg</P></TD>
<TD class="tr9 td258"><P class="p19 ft10">kg</P></TD>
<TD class="tr9 td259"><P class="p19 ft10">1 000 kg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">eller luftfartyg</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">b) annat ändamål än</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p17 ft67">1 050 kr per</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">3 254 kr per</P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft67">4 304 kr per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">som avses under a</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p17 ft67">1 000 kg</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">1 000 kg</P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft67">1 000 kg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td125"><P class="p30 ft10">5.</P></TD>
<TD class="tr36 td260"><P class="p577 ft10">2711 11 00,</P></TD>
<TD class="tr36 td216"><P class="p19 ft10">Naturgas som</P></TD>
<TD class="tr36 td74"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td259"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p577 ft67">2711 21 00</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">används för</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">a) drift av motor-</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p17 ft67">0 kr per</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">1 853 kr per</P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft67">1 853 kr per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td216"><P class="p19 ft10">drivet fordon, fartyg</P></TD>
<TD class="tr9 td74"><P class="p17 ft10">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr9 td258"><P class="p19 ft10">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr9 td259"><P class="p19 ft10">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">eller luftfartyg</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">b) annat ändamål än</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p17 ft67">903 kr per</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">2 316 kr per</P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft67">3 219 kr per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td216"><P class="p19 ft10">som avses under a</P></TD>
<TD class="tr1 td74"><P class="p17 ft10">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td258"><P class="p19 ft10">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td259"><P class="p19 ft10">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td125"><P class="p30 ft10">6.</P></TD>
<TD class="tr11 td260"><P class="p577 ft10">2701, 2702 eller</P></TD>
<TD class="tr11 td216"><P class="p19 ft10">Kol och koks</P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p17 ft10">621 kr per</P></TD>
<TD class="tr11 td258"><P class="p19 ft10">2 691 kr per</P></TD>
<TD class="tr11 td259"><P class="p19 ft10">3 312 kr per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p577 ft10">2704</P></TD>
<TD class="tr9 td216"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td74"><P class="p17 ft10">1 000 kg</P></TD>
<TD class="tr9 td258"><P class="p19 ft10">1 000 kg</P></TD>
<TD class="tr9 td259"><P class="p19 ft10">1 000 kg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p682 ft4">I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.</P>
<P class="p683 ft5">Föreslagen lydelse</P>
<P class="p684 ft157"><SPAN class="ft14">2</SPAN><SPAN class="ft174">kap. 1 §</SPAN></P>
<P class="p685 ft34">Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74">
<TR>
<TD class="tr21 td252"><P class="p174 ft10"><NOBR>KN-nr</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td253"><P class="p19 ft10">Slag av bränsle</P></TD>
<TD class="tr9 td254"><P class="p17 ft10">Skattebelopp</P></TD>
<TD class="tr9 td255"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td256"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td119"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p17 ft67">Energiskatt</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">Koldioxidskatt</P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft67">Summa skatt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p679 ft10"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft175">2710 11 41, Bensin som uppfyller</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75">
<TR>
<TD class="tr19 td269"><P class="p265 ft67">2710 11 45</P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">krav för</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td269"><P class="p265 ft67">eller</P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td269"><P class="p265 ft67">2710 11 49</P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">a) miljöklass 1</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">– motorbensin</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft67">3 kr 13 öre</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">2 kr 50 öre</P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p19 ft7">5 kr 63 öre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">– alkylatbensin</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft67">1 kr 40 öre</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">2 kr 50 öre</P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p19 ft7">3 kr 90 öre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td223"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td261"><P class="p19 ft10">per liter</P></TD>
<TD class="tr9 td258"><P class="p19 ft10">per liter</P></TD>
<TD class="tr9 td217"><P class="p19 ft10">per liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">b) miljöklass 2</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft67">3 kr 16 öre</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">2 kr 50 öre</P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p19 ft7">5 kr 66 öre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td269"><P class="p19 ft10">2. 2710 11 31,</P></TD>
<TD class="tr36 td223"><P class="p19 ft10">Annan bensin än som</P></TD>
<TD class="tr36 td261"><P class="p19 ft10">3 kr 91 öre</P></TD>
<TD class="tr36 td258"><P class="p19 ft10">2 kr 50 öre</P></TD>
<TD class="tr36 td217"><P class="p19 ft7">6 kr 41 öre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td269"><P class="p265 ft67">2710 11 51</P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft67">avses under 1 <SPAN class="ft176">eller 7</SPAN></P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td269"><P class="p265 ft67">eller</P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td269"><P class="p265 ft10">2710 11 59</P></TD>
<TD class="tr9 td223"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">93</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031118x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p672 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t76">
<TR>
<TD class="tr21 td262"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td263"><P class="p577 ft10"><NOBR>KN-nr</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td253"><P class="p19 ft10">Slag av bränsle</P></TD>
<TD class="tr9 td254"><P class="p17 ft10">Skattebelopp</P></TD>
<TD class="tr9 td255"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td256"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td257"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td264"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td265"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td266"><P class="p17 ft67">Energiskatt</P></TD>
<TD class="tr19 td267"><P class="p19 ft67">Koldioxidskatt</P></TD>
<TD class="tr19 td268"><P class="p19 ft67">Summa skatt</P></TD>
<TD class="tr19 td184"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td125"><P class="p30 ft10">3.</P></TD>
<TD class="tr10 td260"><P class="p577 ft10">2710 19 21,</P></TD>
<TD class="tr10 td216"><P class="p19 ft10">Eldningsolja,</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td259"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p577 ft67">2710 19 25,</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">dieselbrännolja,</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p577 ft67">2710 19 41–</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">fotogen, m.m. som</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p577 ft67">2710 19 49 eller</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p577 ft10">2710 19 61–</P></TD>
<TD class="tr9 td216"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td74"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td259"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p577 ft67">2710 19 69</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td74"><P class="p17 ft10">817 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td258"><P class="p19 ft10">3 093 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">a) har försetts med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td270"><P class="p19 ft67">3 910 kr per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft96">märk- och färgämnen</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td270"><P class="p19 ft177">m<SPAN class="ft86">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">eller ger mindre än</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">85 volymprocent</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">destillat vid 350<SPAN class="ft164">o</SPAN>C,</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">b) inte har försetts</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">med märk- och</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td216"><P class="p19 ft10">färgämnen och ger</P></TD>
<TD class="tr9 td74"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td259"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">minst 85 volym-</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">procent destillat vid</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">350ºC, tillhörig</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td74"><P class="p17 ft10">1 762 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td258"><P class="p19 ft10">3 093 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">miljöklass 1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td270"><P class="p19 ft67">4 855 kr per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td74"><P class="p17 ft10">2 031 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td258"><P class="p19 ft10">3 093 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td270"><P class="p19 ft177">m<SPAN class="ft86">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">miljöklass 2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td270"><P class="p19 ft67">5 124 kr per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td216"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td74"><P class="p17 ft10">2 172 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td258"><P class="p19 ft10">3 093 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td270"><P class="p19 ft177">m<SPAN class="ft86">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">miljöklass 3 eller inte</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td270"><P class="p19 ft67">5 265 kr per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">tillhör någon</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td270"><P class="p19 ft67">m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">miljöklass</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td125"><P class="p30 ft10">4.</P></TD>
<TD class="tr36 td260"><P class="p577 ft10">2711 12 11–</P></TD>
<TD class="tr36 td216"><P class="p19 ft10">Gasol m.m. som</P></TD>
<TD class="tr36 td74"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td259"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p577 ft67">2711 19 00</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">används för</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">a) drift av motor-</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p17 ft67">0 kr per</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">2 603 kr per 1 000</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td270"><P class="p19 ft67">2 603 kr per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">drivet fordon, fartyg</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p17 ft67">1 000 kg</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">kg</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td270"><P class="p19 ft67">1 000 kg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td216"><P class="p19 ft10">eller luftfartyg</P></TD>
<TD class="tr9 td74"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td259"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">b) annat ändamål än</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p17 ft67">1 050 kr per</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">3 254 kr per</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td270"><P class="p19 ft67">4 304 kr per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">som avses under a</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p17 ft67">1 000 kg</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">1 000 kg</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td270"><P class="p19 ft67">1 000 kg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td125"><P class="p30 ft10">5.</P></TD>
<TD class="tr36 td260"><P class="p577 ft10">2711 11 00,</P></TD>
<TD class="tr36 td216"><P class="p19 ft10">Naturgas som</P></TD>
<TD class="tr36 td74"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td259"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p577 ft67">2711 21 00</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">används för</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">a) drift av motor-</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p17 ft67">0 kr per</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">1 853 kr per</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td270"><P class="p19 ft67">1 853 kr per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td216"><P class="p19 ft10">drivet fordon, fartyg</P></TD>
<TD class="tr9 td74"><P class="p17 ft10">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr9 td258"><P class="p19 ft10">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td270"><P class="p19 ft10">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">eller luftfartyg</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft67">b) annat ändamål än</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p17 ft67">903 kr per</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">2 316 kr per</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td270"><P class="p19 ft67">3 219 kr per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td260"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td216"><P class="p19 ft10">som avses under a</P></TD>
<TD class="tr1 td74"><P class="p17 ft10">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td258"><P class="p19 ft10">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td270"><P class="p19 ft10">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td125"><P class="p30 ft10">6.</P></TD>
<TD class="tr11 td260"><P class="p577 ft10">2701, 2702 eller</P></TD>
<TD class="tr11 td216"><P class="p19 ft10">Kol och koks</P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p17 ft10">621 kr per</P></TD>
<TD class="tr11 td258"><P class="p19 ft10">2 691 kr per</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td270"><P class="p19 ft10">3 312 kr per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p577 ft67">2704</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p17 ft67">1 000 kg</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft67">1 000 kg</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td270"><P class="p19 ft67">1 000 kg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td125"><P class="p30 ft89">7.</P></TD>
<TD class="tr16 td260"><P class="p577 ft89">2710 11 31</P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p19 ft89">Flygbensin med en</P></TD>
<TD class="tr16 td74"><P class="p17 ft89">3 kronor 16 öre</P></TD>
<TD class="tr16 td258"><P class="p19 ft89">2 kronor 50 öre per</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td270"><P class="p19 ft89">5 kronor 66</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft42">blyhalt om högst 0,005</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p17 ft176">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft176">liter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td270"><P class="p19 ft176">öre per liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft176">gram per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td258"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p686 ft34">I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">94</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031119x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p687 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p688 ft5">Nuvarande lydelse</P>
<P class="p689 ft17">6 a kap.</P>
<P class="p690 ft157">1 §<SPAN class="ft115">2</SPAN></P>
<P class="p691 ft34">Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77">
<TR>
<TD class="tr2 td271"><P class="p139 ft10">Ändamål</P></TD>
<TD class="tr2 td272"><P class="p19 ft10">Bränsle som inte ger</P></TD>
<TD class="tr2 td234"><P class="p19 ft10">Befrielse från</P></TD>
<TD class="tr2 td234"><P class="p19 ft10">Befrielse från</P></TD>
<TD class="tr2 td215"><P class="p19 ft96">Befrielse från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td271"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td272"><P class="p19 ft10">befrielse</P></TD>
<TD class="tr3 td234"><P class="p19 ft10">energiskatt</P></TD>
<TD class="tr3 td234"><P class="p19 ft10">koldioxid-</P></TD>
<TD class="tr3 td215"><P class="p19 ft10">svavelskatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td273"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td274"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td275"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td275"><P class="p19 ft10">skatt</P></TD>
<TD class="tr1 td276"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p692 ft10">– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p23 ft118">17. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för framställning av värme i en anläggning för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p47 ft118">Råtallolja och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78">
<TR>
<TD class="tr2 td277"><P class="p176 ft10">a) i kraftvärmeproduktion</P></TD>
<TD class="tr2 td234"><P class="p19 ft10">70 procent</P></TD>
<TD class="tr2 td234"><P class="p19 ft10">100 procent</P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p19 ft10">–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td278"><P class="p176 ft10">b) i annan värmeproduktion</P></TD>
<TD class="tr40 td275"><P class="p19 ft10">–</P></TD>
<TD class="tr40 td275"><P class="p19 ft10"><SPAN class="ft89">6 </SPAN>procent</P></TD>
<TD class="tr40 td279"><P class="p19 ft10">–</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p693 ft7"><SPAN class="ft115">2 </SPAN>Senaste lydelse 2012:796.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p23 ft4">95</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031120x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p694 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p695 ft5">Föreslagen lydelse</P>
<P class="p689 ft17">6 a kap.</P>
<P class="p696 ft157">1 §</P>
<P class="p697 ft34">Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77">
<TR>
<TD class="tr2 td271"><P class="p139 ft10">Ändamål</P></TD>
<TD class="tr2 td272"><P class="p19 ft10">Bränsle som inte ger</P></TD>
<TD class="tr2 td234"><P class="p19 ft10">Befrielse från</P></TD>
<TD class="tr2 td234"><P class="p19 ft10">Befrielse från</P></TD>
<TD class="tr2 td215"><P class="p19 ft96">Befrielse från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td271"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td272"><P class="p19 ft10">befrielse</P></TD>
<TD class="tr3 td234"><P class="p19 ft10">energiskatt</P></TD>
<TD class="tr3 td234"><P class="p19 ft10">koldioxid-</P></TD>
<TD class="tr3 td215"><P class="p19 ft10">svavelskatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td273"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td274"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td275"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td275"><P class="p19 ft10">skatt</P></TD>
<TD class="tr1 td276"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p692 ft10">– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p23 ft118">17. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för framställning av värme i en anläggning för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p47 ft118">Råtallolja och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78">
<TR>
<TD class="tr2 td277"><P class="p176 ft10">a) i kraftvärmeproduktion</P></TD>
<TD class="tr2 td234"><P class="p19 ft10">70 procent</P></TD>
<TD class="tr2 td234"><P class="p19 ft10">100 procent</P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p19 ft10">–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td278"><P class="p176 ft10">b) i annan värmeproduktion</P></TD>
<TD class="tr40 td275"><P class="p19 ft10">–</P></TD>
<TD class="tr40 td275"><P class="p19 ft10"><SPAN class="ft89">20 </SPAN>procent</P></TD>
<TD class="tr40 td279"><P class="p19 ft10">–</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p23 ft4">96</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031121x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p524 ft5">Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</P>
<P class="p698 ft17">6 a kap.</P>
<P class="p585 ft157">2 §<SPAN class="ft115">3</SPAN></P>
<P class="p372 ft4">Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 <NOBR>b–11</NOBR> medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 70 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.</P>
<P class="p117 ft38">Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 a eller 17 a, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td214"><P class="p19 ft4">2 kap. 1 § första stycket 3 a.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr42 td52"><P class="p559 ft4">Om</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr42 td280"><P class="p27 ft11">råtallolja</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr42 td7"><P class="p30 ft4">förbrukas för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td161"><P class="p559 ft4">Om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td99"><P class="p17 ft11">råtallolja</P></TD>
<TD class="tr1 td281"><P class="p567 ft4">förbrukas för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">ändamål som anges i 1 § 17 b,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td212"><P class="p19 ft4">ändamål som anges i 1 § 17 b,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft20">medges</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td99"><P class="p19 ft4">befrielse</P></TD>
<TD class="tr3 td281"><P class="p567 ft11">från energiskatten</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p19 ft20">medges</P></TD>
<TD class="tr3 td280"><P class="p19 ft4">befrielse</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p30 ft11">från energiskatten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">med ett belopp som motsvarar <SPAN class="ft5">6</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td212"><P class="p19 ft4">med ett belopp som motsvarar <SPAN class="ft5">20</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td214"><P class="p19 ft4">procent av den koldioxidskatt som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td212"><P class="p19 ft4">procent av den koldioxidskatt som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 §</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td212"><P class="p19 ft4">tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td249"><P class="p19 ft11">första stycket 3 a.</P></TD>
<TD class="tr1 td281"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td249"><P class="p19 ft11">första stycket 3 a.</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td162"><P class="p19 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr21 td106"><P class="p19 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr2 td282"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td281"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td280"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p699 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.</SPAN></P>
<P class="p525 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft178">Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</SPAN></P>
<P class="p700 ft7"><SPAN class="ft115">3 </SPAN>Senaste lydelse 2012:798.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">97</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031122x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p701 ft37"><SPAN class="ft37">3.13</SPAN><SPAN class="ft171">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi</SPAN></P>
<P class="p702 ft4">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi att 7 kap. 3 <NOBR>a–3</NOBR> d §§ ska ha följande lydelse.</P>
<P class="p133 ft5">Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</P>
<P class="p584 ft17">7 kap.</P>
<P class="p703 ft157">3 a §<SPAN class="ft115">1</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft5">Om inte annat följer av 3 <NOBR>b–3</NOBR> d §§</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft5">För annat bränsle än som avses i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft27">får en skattskyldig <SPAN class="ft20">göra avdrag för</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft9">2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3 och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft11">energiskatt med 100 procent och för</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft9">som en skattskyldig förbrukat eller sålt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft20">koldioxidskatt med 100 procent <SPAN class="ft27">på</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft61">som motorbränsle, får den skattskyl-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft9">bränsle som den skattskyldige har för-</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft11"><SPAN class="ft61">dige </SPAN>göra avdrag för energiskatt med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft9">brukat eller sålt som motorbränsle, upp</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft4">100 procent och för koldioxidskatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft61">till belopp som motsvarar <SPAN class="ft11">skatten på</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft11">med 100 procent <SPAN class="ft61">av </SPAN>skatten på den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">den andel av motorbränslet som</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft20">andel av motorbränslet som utgörs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">utgörs av beståndsdel som fram-</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p38 ft20">av beståndsdel som framställts av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p704 ft12">ställts av biomassa.</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p705 ft10">biomassa.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p532 ft38">Första stycket gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhets-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td283"><P class="p19 ft4">kriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.</P></TD>
<TD class="tr0 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td116"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">Första stycket gäller dock inte för</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p30 ft4">Första stycket gäller dock inte för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p573 ft61"><SPAN class="ft11">biogas </SPAN>eller för den beståndsdel av</P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p19 ft4">biogas.</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td207"><P class="p573 ft61">motorbränsle enligt 2 kap. 1 § första</P></TD>
<TD class="tr1 td202"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td116"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td207"><P class="p19 ft27">stycket 1 eller 2 som utgörs av etanol<SPAN class="ft20">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td202"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td116"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td223"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td284"><P class="p706 ft17">3 b §<SPAN class="ft115">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p573 ft27">Om ett <SPAN class="ft20">bränsle som </SPAN>framställts av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p30 ft20"><SPAN class="ft27">För </SPAN>bränsle som <SPAN class="ft27">avses </SPAN>i 2 kap. 1 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p573 ft9">biomassa utgör ett bränsle som avses i</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p30 ft11">första stycket 1, 2 eller 3 <SPAN class="ft61">och som en</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td207"><P class="p573 ft11">2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td206"><P class="p30 ft61">skattskyldig förbrukat eller sålt som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p573 ft9">får den skattskyldige under respektive</P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p19 ft5">motorbränsle,</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft5">får den</P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p30 ft61">skattskyldige</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p573 ft9">redovisningsperiod endast <SPAN class="ft12">göra avdrag</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p30 ft27"><SPAN class="ft20">göra avdrag </SPAN>för koldioxidskatt med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td207"><P class="p573 ft61">enligt 3 a § för skatt som motsvarar</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td206"><P class="p30 ft27">100 procent av koldioxidskatten <SPAN class="ft20">på</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p573 ft61">skatten <SPAN class="ft11">på den andel av </SPAN>motorbränsle</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p30 ft9"><SPAN class="ft12">den andel av </SPAN>motorbränslet som utgörs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p573 ft9">som bränslet utgör och till den del som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p30 ft27">av beståndsdel som framställts av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td207"><P class="p573 ft61">uppgår till högst 15 volymprocent av</P></TD>
<TD class="tr1 td202"><P class="p19 ft5">biomassa.</P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td116"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p573 ft61">den totala mängd motorbränsle som</P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p573 ft61">detta bränsle ingår i och för vilket den</P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td207"><P class="p573 ft9">skattskyldige ska redovisa skatt under</P></TD>
<TD class="tr1 td202"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td116"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p19 ft5">redovisningsperioden.</P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr8 td206"><P class="p30 ft5">Första stycket gäller endast om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p573 ft61">Med redovisningsperiod förstås här</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td223"><P class="p19 ft61">redovisningsperiod</P></TD>
<TD class="tr3 td281"><P class="p573 ft5">enligt 26 kap. 10</P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p19 ft5">motorbränslet</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p176 ft5">eller</P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p30 ft89">beståndsdelen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td223"><P class="p19 ft5">eller 17 § eller</P></TD>
<TD class="tr0 td281"><P class="p573 ft61">en händelse enligt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td206"><P class="p30 ft9">omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p578 ft7"><SPAN class="ft51">1</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2012:798.</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">2</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2012:798.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">98</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031123x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79">
<TR>
<TD class="tr9 td145"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td234"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td212"><P class="p670 ft7">PROP. 2013/14:1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td145"><P class="p19 ft61">26 kap.</P></TD>
<TD class="tr10 td109"><P class="p46 ft5">8 §</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr10 td285"><P class="p567 ft61">skatteförfarandelagen</P></TD>
<TD class="tr10 td212"><P class="p19 ft5">3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td286"><P class="p19 ft5">(2011:1244).</P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td234"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft61">hållbarhetskriterier för biodrivmedel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td234"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft5">och flytande biobränslen.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td287"><P class="p139 ft17">3 c §<SPAN class="ft115">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td214"><P class="p567 ft20">För bränsle som avses i 2 kap. 1 §</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p559 ft11">För bränsle som avses i 2 kap. 1 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr1 td214"><P class="p19 ft4">första stycket 1 eller 2 och som <SPAN class="ft5">den</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft20">första stycket 1 eller 2 och som <SPAN class="ft27">en</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td214"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">skattskyldige </SPAN>förbrukat eller sålt som</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft11"><SPAN class="ft61">skattskyldig </SPAN>förbrukat eller sålt som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td286"><P class="p19 ft4">motorbränsle</P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p19 ft4">får</P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p19 ft4">den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td223"><P class="p567 ft4">skattskyldige</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft20">motorbränsle får den skattskyldige</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr1 td214"><P class="p19 ft4">göra avdrag för energiskatt med <SPAN class="ft5">89</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft11">göra avdrag för energiskatt med <SPAN class="ft61">viss</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td214"><P class="p19 ft5">procent och för koldioxidskatt med</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft61">procentuell andel av energiskatten <SPAN class="ft11">på</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td214"><P class="p19 ft5">100 procent <SPAN class="ft4">på den andel av </SPAN>bränslet</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft4">den andel av <SPAN class="ft5">motorbränslet </SPAN>som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr1 td214"><P class="p19 ft4">som utgörs av <SPAN class="ft5">annan </SPAN>beståndsdel</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft4">utgörs av beståndsdel som fram-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td214"><P class="p19 ft20">som framställts av biomassa <SPAN class="ft27">än sådan</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft4">ställts av biomassa<SPAN class="ft5">.</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td214"><P class="p19 ft5">som avses i 3 b §. Avdrag får dock</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td145"><P class="p19 ft5">under</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td144"><P class="p19 ft27">respektive</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td227"><P class="p567 ft61">redovisningsperiod</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td214"><P class="p19 ft5">endast göras för skatt motsvarande</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td214"><P class="p19 ft5">skatten på beståndsdelens andel av</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr1 td214"><P class="p19 ft5">motorbränslet till den del som uppgår</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td214"><P class="p19 ft27">till högst 5 volymprocent av den totala</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p19 ft5">mängd</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td202"><P class="p27 ft27">motorbränsle</P></TD>
<TD class="tr3 td234"><P class="p63 ft27">som avses</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p567 ft5">i</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr1 td214"><P class="p19 ft61">2 kap. 1 § första stycket 1 och 2 och för</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td214"><P class="p19 ft5">vilket den skattskyldige ska redovisa</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td288"><P class="p19 ft61">skatt under redovisningsperioden.</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td212"><P class="p559 ft5">Med procentuell andel i första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr1 td214"><P class="p567 ft61">Med redovisningsperiod förstås här</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td214"><P class="p19 ft61">period enligt 26 kap. 10 eller 17 § eller</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft61">stycket förstås 100 procent minskat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td286"><P class="p19 ft5">en händelse</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td217"><P class="p63 ft5">enligt</P></TD>
<TD class="tr3 td234"><P class="p19 ft5">26 kap. 8</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p567 ft5">§</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft61">med kvoten mellan energiinnehållet i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td288"><P class="p19 ft61">skatteförfarandelagen (2011:1244)<SPAN class="ft11">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft9">beståndsdelen och 0,0326 GJ per liter.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft4">Första stycket gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr0 td214"><P class="p567 ft61">Om beståndsdelen utgörs av etanol</P></TD>
<TD class="tr0 td212"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p19 ft27">medges</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td202"><P class="p64 ft61">skattebefrielse</P></TD>
<TD class="tr3 td126"><P class="p19 ft5">enligt</P></TD>
<TD class="tr3 td172"><P class="p567 ft61">denna</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr1 td214"><P class="p567 ft61">paragraf endast om den skattskyldige</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td214"><P class="p567 ft61">har framställt eller anskaffat denna</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p19 ft5">etanol</P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p19 ft5">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td250"><P class="p707 ft5">motsvarande</P></TD>
<TD class="tr3 td172"><P class="p567 ft61">mängd</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr1 td214"><P class="p567 ft5">etanol, vilken vid import eller</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td214"><P class="p567 ft27">framställning inom EU har hänförts</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td214"><P class="p567 ft61">till <NOBR>KN-nr</NOBR> 2207 10 00 (odenaturerad</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft5">etanol).</P></TD>
<TD class="tr1 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td172"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td289"><P class="p708 ft17">3 d §<SPAN class="ft115">4</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td214"><P class="p567 ft20">För bränsle som avses i 2 kap. 1 §</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p30 ft20">För bränsle som avses i 2 kap. 1 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr1 td214"><P class="p567 ft11">första stycket 3 och som <SPAN class="ft61">den skatt-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p30 ft20">första stycket 3 och som <SPAN class="ft27">en skatt-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td214"><P class="p567 ft4"><SPAN class="ft5">skyldige </SPAN>förbrukat eller sålt som</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p30 ft4"><SPAN class="ft5">skyldig </SPAN>förbrukat eller sålt som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td152"><P class="p19 ft11">motorbränsle</P></TD>
<TD class="tr3 td100"><P class="p176 ft4">får den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td216"><P class="p567 ft11">skattskyldige</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p30 ft20">motorbränsle får den skattskyldige</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr1 td214"><P class="p567 ft11">göra avdrag för energiskatt med <SPAN class="ft61">84</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p30 ft11">göra avdrag för energiskatt med <SPAN class="ft61">viss</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td48"><P class="p19 ft5">procent</P></TD>
<TD class="tr1 td92"><P class="p21 ft5">och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td290"><P class="p567 ft27">för koldioxidskatt med</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p30 ft61">procentuell andel av energiskatten <SPAN class="ft11">på</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p632 ft7"><SPAN class="ft51">3</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2012:798.</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">4</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2012:798.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">99</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031124x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td207"><P class="p19 ft5">100 procent <SPAN class="ft4">på den andel av </SPAN>bränslet</P></TD>
<TD class="tr7 td206"><P class="p19 ft4">den andel av <SPAN class="ft5">motorbränslet </SPAN>som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">som utgörs av <SPAN class="ft5">annan </SPAN>beståndsdel</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p19 ft4">utgörs av beståndsdel som fram-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p19 ft20">som framställts av biomassa <SPAN class="ft27">än sådan</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p19 ft4">ställts av biomassa<SPAN class="ft5">.</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td207"><P class="p19 ft5">som avses i 3 b §<SPAN class="ft4">. </SPAN>Avdrag får dock</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p19 ft5">under</P></TD>
<TD class="tr3 td291"><P class="p573 ft61">respektive redovisningsperiod</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p19 ft5">endast göras för skatt motsvarande</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td207"><P class="p19 ft5">skatten på beståndsdelens andel av</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p19 ft5">motorbränslet till den del som uppgår</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p19 ft27">till högst 5 volymprocent av den totala</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td145"><P class="p19 ft5">mängd</P></TD>
<TD class="tr1 td291"><P class="p573 ft5">motorbränsle som avses i</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p19 ft61">2 kap. 1 § första stycket 3 och för vilket</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p19 ft5">den skattskyldige ska redovisa skatt</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td207"><P class="p19 ft5">under redovisningsperioden.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td206"><P class="p40 ft5">Med procentuell andel i första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p573 ft61">Med redovisningsperiod förstås här</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p19 ft61">period enligt 26 kap. 10 eller 17 § eller</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p19 ft61">stycket förstås 100 procent minskat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td207"><P class="p19 ft27">en händelse enligt 26 kap. 8 § skatte-</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p19 ft61">med kvoten mellan energiinnehållet i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p19 ft5">förfarandelagen (2011:1244).</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p19 ft9">beståndsdelen och 0,0359 GJ per liter.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft4">Första stycket gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.</P>
<P class="p586 ft34">Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">100</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031125x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p709 ft37"><SPAN class="ft37">3.14</SPAN><SPAN class="ft171">Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring</SPAN></P>
<P class="p710 ft4">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:238) om arbetslöshets- försäkring</P>
<P class="p515 ft4"><SPAN class="ft5">dels </SPAN>att 10, 13, 15 a och 17 a §§ ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p516 ft4"><SPAN class="ft5">dels </SPAN>att det i lagen ska införas en ny paragraf, 16 d §, av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p19 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr1 td86"><P class="p19 ft9">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p711 ft17">10 §<SPAN class="ft115">1</SPAN></P>
<P class="p23 ft4">Ersättning enligt denna lag lämnas inte till en sökande som</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">deltar i utbildning,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft139">är permitterad utan lön,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td292"><P class="p559 ft11">3. är tjänstledig utan lön, <SPAN class="ft61">eller</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td292"><P class="p559 ft4">3. är tjänstledig utan lön,</P></TD>
<TD class="tr0 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td214"><P class="p567 ft4">4. har rätt till etableringsersättning</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td212"><P class="p30 ft4">4. har rätt till etableringsersättning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td280"><P class="p19 ft4">enligt</P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p19 ft4">lagen</P></TD>
<TD class="tr1 td220"><P class="p567 ft4">(2010:197)</P></TD>
<TD class="tr1 td20"><P class="p567 ft20">om</P></TD>
<TD class="tr1 td217"><P class="p19 ft4">enligt</P></TD>
<TD class="tr1 td238"><P class="p176 ft4">lagen</P></TD>
<TD class="tr1 td209"><P class="p712 ft11">(2010:197)</P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p30 ft20">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td214"><P class="p567 ft4">etableringsinsatser för vissa ny-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td212"><P class="p30 ft4">etableringsinsatser för vissa ny-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td292"><P class="p19 ft4">anlända invandrare<SPAN class="ft5">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td292"><P class="p19 ft4">anlända invandrare<SPAN class="ft5">, eller</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td280"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td220"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td292"><P class="p559 ft27">5. deltar i korttidsarbete som</P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p30 ft61">be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td280"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td220"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td217"><P class="p19 ft5">rättigar</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td293"><P class="p30 ft61">arbetsgivaren till preliminärt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td280"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td220"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td212"><P class="p30 ft61">stöd enligt lagen (2013:000) om stöd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td280"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td220"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td223"><P class="p19 ft61">vid korttidsarbete.</P></TD>
<TD class="tr3 td209"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft4">Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas inte till personer som enligt 37 § första stycket lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor har uteslutits från medlemskap under en tid av ett år från uteslutningen.</P>
<P class="p525 ft34">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om undantag från första stycket samt om de villkor för rätt till ersättning som i sådana fall ska gälla.</P>
<P class="p605 ft17">13 §<SPAN class="ft115">2</SPAN></P>
<P class="p515 ft4">Som tid med förvärvsarbete anses även tid då den sökande</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">haft semester,</SPAN></P>
<P class="p525 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft139">varit ledig med helt eller delvis bibehållen lön av någon annan anledning än sjukdom, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller barns födelse, eller</SPAN></P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft139">på grund av anställningens upphörande får avgångsvederlag eller ekonomiskt skadestånd som motsvarar lön.</SPAN></P>
<P class="p117 ft62">Tid med avgångsvederlag beräknas med utgångspunkt i avgångsvederlagets storlek i förhållande till den sökandes genomsnittliga inkomst per månad i anställningen under en viss period. Tid med ekonomiskt skadestånd som motsvarar lön beräknas till det antal månader som ersättningen avser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om beräkningen.</P>
<P class="p713 ft5">Tid med arbetstidsminskning eller</P>
<P class="p714 ft7"><SPAN class="ft51">1</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2013:152.</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">2</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2006:470.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">101</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031126x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p715 ft111">partiell arbetsbefrielse som berättigar arbetsgivaren till preliminärt stöd enligt lagen (2013:000) om stöd vid korttidsarbete ska dock inte jämställas med förvärvsarbete enligt första stycket 2.</P>
<P class="p716 ft17">15 a §<SPAN class="ft115">3</SPAN></P>
<P class="p532 ft4">Med ramtid avses de tolv månader som närmast föregått den månad när den sökande anmält sig som arbetslös hos den offentliga arbetsförmedlingen. Om anmälningsmånaden innehåller förvärvsarbete, tid med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt i sådan omfattning att den kan tillgodoräknas i ett arbets- villkor, ska den dock ingå i ramtiden.</P>
<P class="p519 ft34">Av <NOBR>16–17</NOBR> a §§ följer att viss tid är överhoppningsbar vid fastställande av ramtiden.</P>
<P class="p519 ft4">En månad som innehåller förvärvsarbete, tid med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt i sådan omfattning att den kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor är dock inte överhoppningsbar.</P>
<P class="p717 ft5">Tredje stycket gäller inte för en sökande som avses i 16 d §.</P>
<P class="p563 ft155">16 d §</P>
<P class="p604 ft179">När ramtid ska bestämmas räknas inte heller månader då den sökande har deltagit i korttidsarbete för vilket preliminärt stöd har lämnats enligt lagen (2013:000) om stöd vid kort- tidsarbete, om det inte är förmånligare för sökanden att sådan tid räknas med.</P>
<P class="p718 ft121">Om sökanden har deltagit i korttidsarbete under en samman- hängande period och arbetsgivaren har fått preliminärt stöd för någon del av denna period men ansökan om sådant stöd ännu inte har lämnats in eller prövats för aktuell månad, ska ramtid enligt första stycket bestämmas på samma sätt som när preliminärt stöd har lämnats för månaden.</P>
<P class="p719 ft17">17 a §<SPAN class="ft115">4</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft20">Tid som enligt 16, 16 a, 16 b, 16 c,</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p40 ft11">Tid som enligt 16, 16 a, 16 b, 16 c,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">17 eller 23 § inte ska räknas in i</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p19 ft11"><SPAN class="ft61">16 d, </SPAN>17 eller 23 § inte ska räknas in i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p720 ft11">ramtiden får omfatta högst fem år.</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p19 ft20">ramtiden får omfatta högst fem år.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p515 ft4">Detta gäller dock inte för en sökande som avses i 16 c § första stycket 1.</P>
<P class="p544 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P class="p721 ft7"><SPAN class="ft51">3</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2010:2030.</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">4</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2010:2031.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">102</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031127x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p722 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p723 ft37"><SPAN class="ft37">3.15</SPAN><SPAN class="ft171">Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor</SPAN></P>
<P class="p724 ft38">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor<SPAN class="ft180">1 </SPAN><SPAN class="ft121">dels </SPAN>att 41 a, 48 a, 48 b och 94 f §§ ska upphöra att gälla,</P>
<P class="p515 ft4"><SPAN class="ft5">dels </SPAN>att 41, 48 c, 49 och 87 §§ ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p516 ft4"><SPAN class="ft5">dels </SPAN>att rubriken närmast före 48 § ska lyda ”Finansieringsavgift”<SPAN class="ft154">2</SPAN>.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td292"><P class="p19 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td294"><P class="p603 ft61">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td295"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr40 td296"><P class="p725 ft17">41 §<SPAN class="ft154">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td297"><P class="p141 ft4">En arbetslöshetskassa ska ta ut</P></TD>
<TD class="tr3 td294"><P class="p30 ft4">En arbetslöshetskassa ska ta ut</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td297"><P class="p19 ft4">medlemsavgifter som i förening med</P></TD>
<TD class="tr3 td294"><P class="p30 ft11">medlemsavgifter som i förening med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td297"><P class="p19 ft4">andra inkomster får antas täcka</P></TD>
<TD class="tr1 td294"><P class="p30 ft4">andra inkomster får antas täcka</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td297"><P class="p19 ft20">kassans förvaltningskostnader, betal-</P></TD>
<TD class="tr3 td294"><P class="p30 ft11">kassans förvaltningskostnader, betal-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td28"><P class="p19 ft11">ningen</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p726 ft11">av</P></TD>
<TD class="tr3 td295"><P class="p170 ft11">finansieringsavgift</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p141 ft11">och</P></TD>
<TD class="tr3 td294"><P class="p30 ft4">ningen av finansieringsavgift och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td297"><P class="p19 ft5">arbetslöshetsavgift samt <SPAN class="ft4">övriga ut-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td294"><P class="p30 ft11">övriga utgifter. En arbetslöshetskassa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td28"><P class="p19 ft4">gifter.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p727 ft20">En</P></TD>
<TD class="tr3 td295"><P class="p451 ft12">arbetslöshetskassa</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p141 ft4">får</P></TD>
<TD class="tr3 td294"><P class="p30 ft11">får besluta om olika medlemsavgifter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td297"><P class="p19 ft20">besluta om olika medlemsavgifter för</P></TD>
<TD class="tr3 td294"><P class="p30 ft11">för olika medlemskategorier, om det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td28"><P class="p19 ft4">olika</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td298"><P class="p451 ft20">medlemskategorier, om</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p141 ft4">det</P></TD>
<TD class="tr1 td294"><P class="p728 ft11">finns skäl för det.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td292"><P class="p19 ft4">finns skäl för det.</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td294"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td297"><P class="p141 ft61">En arbetslöshetskassa får dock inte</P></TD>
<TD class="tr3 td294"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td297"><P class="p19 ft61">för att täcka kostnaderna för arbetslös-</P></TD>
<TD class="tr1 td294"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td292"><P class="p19 ft5">hetsavgiften ta ut</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td294"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p729 ft5"><SPAN class="ft61">1.</SPAN><SPAN class="ft181">någon avgift av en medlem som är arbetslös i den mening som avses i 41 a §, eller</SPAN></P>
<P class="p730 ft5"><SPAN class="ft61">2.</SPAN><SPAN class="ft181">mer än 300 kronor i månaden i avgift per medlem av övriga medlemmar.</SPAN></P>
<P class="p731 ft17">48 c §<SPAN class="ft154">4</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t82">
<TR>
<TD class="tr1 td297"><P class="p141 ft61"><SPAN class="ft11">En </SPAN>finansierings- eller arbetslöshets-</P></TD>
<TD class="tr1 td294"><P class="p30 ft5"><SPAN class="ft4">En </SPAN>finansieringsavgift <SPAN class="ft4">får inte</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td297"><P class="p141 ft4"><SPAN class="ft5">avgift </SPAN>får inte ändras efter tolv</P></TD>
<TD class="tr3 td294"><P class="p30 ft4">ändras efter tolv månader från ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td297"><P class="p141 ft4">månader från utgången av den</P></TD>
<TD class="tr3 td294"><P class="p30 ft11">gången av den kalendermånad som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td297"><P class="p141 ft11">kalendermånad som avgiften avser,</P></TD>
<TD class="tr1 td294"><P class="p30 ft4">avgiften avser, om anledningen till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td297"><P class="p141 ft11">om anledningen till ändringen är att</P></TD>
<TD class="tr3 td294"><P class="p30 ft4">ändringen är att de uppgifter som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td297"><P class="p141 ft20">de uppgifter som legat till grund för</P></TD>
<TD class="tr3 td294"><P class="p30 ft4">legat till grund för beräkningen av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td297"><P class="p732 ft11">beräkningen av avgiften ändrats.</P></TD>
<TD class="tr1 td294"><P class="p733 ft11">avgiften ändrats.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p659 ft7"><SPAN class="ft51">1</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse av</SPAN></P>
<P class="p734 ft7"><SPAN class="ft51">41</SPAN><SPAN class="ft48">a § 2008:410</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">48</SPAN><SPAN class="ft48">a § 2009:665</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">48</SPAN><SPAN class="ft48">b § 2009:665</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">94</SPAN><SPAN class="ft48">f § 2013:153.</SPAN></P>
<P class="p47 ft7"><SPAN class="ft51">2</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2008:410.</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">3</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2008:410.</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">4</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2009:1438.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">103</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031128x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t83">
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td299"><P class="p725 ft17">49 §<SPAN class="ft154">5</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td246"><P class="p559 ft11">Regeringen</P></TD>
<TD class="tr3 td300"><P class="p140 ft20">får meddela närmare</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p30 ft4">Regeringen får meddela närmare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td301"><P class="p19 ft4">föreskrifter om när och på vilket sätt</P></TD>
<TD class="tr1 td107"><P class="p30 ft11">föreskrifter om när och på vilket sätt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td246"><P class="p19 ft4">betalningarna</P></TD>
<TD class="tr3 td300"><P class="p140 ft11">enligt <NOBR>48<SPAN class="ft61">–48</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> b §§ </SPAN>ska</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p141 ft12">betalningarna enligt 48 § ska göras.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td246"><P class="p19 ft4">göras.</P></TD>
<TD class="tr1 td300"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td107"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p735 ft17">87 §<SPAN class="ft154">6</SPAN></P>
<P class="p736 ft4">För den kompletterande kassan gäller i övrigt bestämmelserna i denna lag med följande undantag.</P>
<P class="p737 ft38">Bestämmelserna i 1 § andra stycket och 5 § första stycket 2 om kassans verksamhetsområde, bestämmelsen i 3 § om minsta antal medlemmar, bestämmelsen i 8 § om att registrering i vissa fall får vägras samt</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t82">
<TR>
<TD colspan=8 class="tr0 td302"><P class="p19 ft4">bestämmelserna i <NOBR>82–84</NOBR> §§ om fusion gäller inte.</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td303"><P class="p559 ft4">Bestämmelserna i 3 §, 5 §</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p140 ft11">första</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td118"><P class="p559 ft20">Bestämmelserna i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td85"><P class="p17 ft12">3 §,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td23"><P class="p30 ft4">5 § första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr1 td301"><P class="p19 ft20">stycket 12, <NOBR>34–47</NOBR> a §§ samt 60 § om</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr1 td107"><P class="p19 ft11">stycket 12, <NOBR>34–47</NOBR> a §§ samt 60 § om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td112"><P class="p19 ft4">medlemskap,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td237"><P class="p140 ft11">medlemsförteckning,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td112"><P class="p19 ft4">medlemskap,</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td304"><P class="p30 ft11">medlemsförteckning,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td301"><P class="p19 ft20">medlemsavgift m.m., i <NOBR>48<SPAN class="ft27">–48</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> b §§ </SPAN>om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td112"><P class="p19 ft4">medlemsavgift</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td132"><P class="p80 ft4">m.m.,</P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p139 ft4">i</P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p119 ft4">48 §</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p30 ft4">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td221"><P class="p19 ft11">finansieringsavgift <SPAN class="ft61">och</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td208"><P class="p140 ft9">arbetslöshets-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr1 td107"><P class="p19 ft11">finansieringsavgift, i 94 g § om upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td301"><P class="p19 ft20"><SPAN class="ft27">avgift</SPAN>, i <SPAN class="ft27">94 f och </SPAN>94 g §§ om uppgifts-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td107"><P class="p19 ft20">giftsskyldighet samt i <NOBR>95–97</NOBR> §§ och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td301"><P class="p19 ft20">skyldighet<SPAN class="ft27">, </SPAN>samt i <NOBR>95–97</NOBR> §§ och 111–</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td291"><P class="p19 ft4"><NOBR>111–115</NOBR> §§ om överklagande,</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p30 ft20">om-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td228"><P class="p19 ft4">115 §§ om</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td242"><P class="p140 ft11">överklagande, ompröv-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr1 td107"><P class="p19 ft4">prövning och ändring gäller för de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td301"><P class="p19 ft4">ning och ändring gäller för de</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td107"><P class="p19 ft20">anslutna i stället för medlemmarna.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td301"><P class="p19 ft4">anslutna i stället för medlemmarna.</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td107"><P class="p19 ft20">Det som sägs om medlem i 31 och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr1 td301"><P class="p19 ft4">Det som sägs om medlem i 31 och</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr1 td107"><P class="p19 ft11">61 §§ gäller även den som är ansluten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td301"><P class="p19 ft11">61 §§ gäller även den som är ansluten</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td107"><P class="p19 ft4">till den kompletterande arbetslös-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td301"><P class="p19 ft4">till den kompletterande arbetslös-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td112"><P class="p19 ft4">hetskassan.</P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td228"><P class="p19 ft20">hetskassan.</P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td172"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td301"><P class="p140 ft4">I stället för det som sägs i 17 §</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td107"><P class="p30 ft4">I stället för det som sägs i 17 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td301"><P class="p19 ft4">tredje stycket gäller för den</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td107"><P class="p19 ft4">tredje stycket gäller för den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td112"><P class="p19 ft11">kompletterande</P></TD>
<TD class="tr1 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td236"><P class="p140 ft12">arbetslöshetskassan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td112"><P class="p19 ft11">kompletterande</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td304"><P class="p30 ft11">arbetslöshetskassan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td301"><P class="p19 ft20">följande. Till <SPAN class="ft27">styrelseledamot </SPAN>får utses</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td112"><P class="p19 ft4">följande. Till</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td250"><P class="p20 ft89">styrelseledamöter</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p30 ft4">får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td228"><P class="p19 ft20">medlemmar,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td119"><P class="p22 ft4">förtroendevalda</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p140 ft4">eller</P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p19 ft11">utses</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td258"><P class="p176 ft4">medlemmar,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td258"><P class="p30 ft11">förtroendevalda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr1 td301"><P class="p19 ft4">anställda i de organisationer som är</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr1 td107"><P class="p19 ft11">eller anställda i de organisationer som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td301"><P class="p19 ft4">medlemmar i föreningen. Styrelse-</P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p19 ft4">är</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td258"><P class="p19 ft4">medlemmar</P></TD>
<TD class="tr3 td136"><P class="p19 ft4">i</P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td23"><P class="p30 ft11">föreningen.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td301"><P class="p19 ft4">ledamöterna får inte vara styrelse-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td118"><P class="p19 ft11">Styrelseledamöterna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td85"><P class="p17 ft4">får</P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p170 ft4">inte</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p30 ft11">vara</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td228"><P class="p19 ft4">ledamöter,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td119"><P class="p22 ft12">kassaföreståndare</P></TD>
<TD class="tr1 td52"><P class="p140 ft4">eller</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr1 td107"><P class="p19 ft11">styrelseledamöter, kassaföreståndare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td301"><P class="p19 ft4">ombud vid föreningsstämma i en</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td107"><P class="p19 ft20">eller ombud vid föreningsstämma i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td303"><P class="p19 ft4">annan arbetslöshetskassa.</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td291"><P class="p19 ft4">en annan arbetslöshetskassa.</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td301"><P class="p140 ft20">Bestämmelserna i <NOBR>51–54</NOBR> §§ om val</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td107"><P class="p30 ft20">Bestämmelserna i <NOBR>51–54</NOBR> §§ om val</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr1 td301"><P class="p19 ft4">av ombud och valda ombud gäller i</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr1 td107"><P class="p19 ft20">av ombud och valda ombud gäller i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td221"><P class="p19 ft4">den kompletterande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td208"><P class="p140 ft11">arbetslöshets-</P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p19 ft4">den</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td179"><P class="p19 ft4">kompletterande</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td178"><P class="p30 ft11">arbetslöshets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td301"><P class="p19 ft4">kassan på motsvarande sätt ombud</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td107"><P class="p19 ft11">kassan på motsvarande sätt ombud</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr1 td301"><P class="p19 ft4">som utses av medlemsorganisa-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr1 td107"><P class="p19 ft4">som utses av medlemsorganisa-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td301"><P class="p19 ft4">tionerna. För sådana ombud gäller</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td107"><P class="p19 ft20">tionerna. För sådana ombud gäller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td301"><P class="p19 ft4">det som sägs i fjärde stycket om</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td107"><P class="p19 ft4">det som sägs i fjärde stycket om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr1 td301"><P class="p19 ft20"><SPAN class="ft27">styrelseledamot </SPAN>i den kompletterande</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr1 td107"><P class="p19 ft5">styrelseledamöter <SPAN class="ft4">i den komplet-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td228"><P class="p19 ft4">kassan.</P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td112"><P class="p19 ft11">terande kassan.</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td305"><P class="p19 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr21 td306"><P class="p19 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr21 td307"><P class="p19 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td231"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td172"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td136"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td20"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p738 ft7"><SPAN class="ft51">5</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2009:665.</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">6</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2013:153.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">104</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="id_1">
<P class="p722 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p739 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.</SPAN></P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft139">Äldre föreskrifter gäller fortfarande för arbetslöshetsavgift som avser tid före den 1 januari 2014.</SPAN></P>
<P class="p525 ft34"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft150">Den upphävda 94 f § gäller fortfarande för uppgifter som avser tid före den 1 januari 2014.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">105</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031130x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p740 ft37"><SPAN class="ft37">3.16</SPAN><SPAN class="ft171">Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter</SPAN></P>
<P class="p741 ft34">Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 a § lagen (1998:506) om punktskatte- kontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energi- produkter ska ha följande lydelse.</P>
<P class="p187 ft5">Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</P>
<P class="p742 ft17">3 kap.</P>
<P class="p703 ft17">5 a §<SPAN class="ft154">1</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p559 ft4">Saknas tillräckliga uppgifter för att</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p40 ft11">Saknas tillräckliga uppgifter för att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p19 ft4">fastställa skatten enligt 5 § första</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p19 ft4">fastställa skatten enligt 5 § första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">stycket får denna tas ut med</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p19 ft4">stycket får denna tas ut med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p559 ft4"><SPAN class="ft5">196 </SPAN>kronor/liter för spritdryck,</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p40 ft4"><SPAN class="ft5">198 </SPAN>kronor/liter för spritdryck,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p559 ft4"><SPAN class="ft5">45 </SPAN>kronor/liter för starkvin,</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p40 ft4"><SPAN class="ft5">48 </SPAN>kronor/liter för starkvin,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p559 ft4"><SPAN class="ft5">22 </SPAN>kronor/liter för vin,</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p40 ft4"><SPAN class="ft5">24 </SPAN>kronor/liter för vin,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p559 ft4"><SPAN class="ft5">8 </SPAN>kronor/liter för starköl,</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p40 ft4"><SPAN class="ft5">9 </SPAN>kronor/liter för starköl,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p559 ft4">1 krona/styck för cigaretter,</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p40 ft4">1 krona/styck för cigaretter,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p559 ft4">64 öre/styck för cigariller och</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p40 ft4">64 öre/styck för cigariller och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p559 ft4">cigarrer och</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p40 ft4">cigarrer och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p559 ft4">709 kronor/kg för röktobak.</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p40 ft4">709 kronor/kg för röktobak.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">I denna bestämmelse förstås med</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft4"><SPAN class="ft5">spritdryck</SPAN>: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volym- procent,</P>
<P class="p521 ft4"><SPAN class="ft5">starkvin</SPAN>: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte 22 volymprocent,</P>
<P class="p532 ft4"><SPAN class="ft5">vin</SPAN>: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl,</P>
<P class="p743 ft183"><SPAN class="ft182">starköl</SPAN>: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent och <SPAN class="ft182">cigarill</SPAN>: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck.</P>
<P class="p744 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</P>
<P class="p745 ft7"><SPAN class="ft115">1</SPAN>Senaste lydelse 2011:1292.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">106</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031131x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p746 ft37"><SPAN class="ft37">3.17</SPAN><SPAN class="ft171">Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)</SPAN></P>
<P class="p747 ft4">Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)<SPAN class="ft115">1 </SPAN><SPAN class="ft5">dels </SPAN>att 7 kap. <NOBR>3–14</NOBR> §§ ska upphöra att gälla,</P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft5">dels </SPAN>att rubrikerna närmast före 7 kap. 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13 och 14 §§ samt rubrikerna närmast efter 7 kap. 2 och 6 §§ ska utgå,</P>
<P class="p117 ft184"><SPAN class="ft179">dels </SPAN>att 1 kap. 7 §, 3 kap. 1 §, 7 kap. 1, 16, 18 och 21 §§, 11 kap. 17 och 47 §§, 33 kap. 3 §, 57 kap. 11, 16 och 19 §§, 63 kap. 3 a och 11 §§, 65 kap. 5 §, 67 kap. 7 och 24 §§ samt rubriken närmast före 63 kap. 11 § ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p525 ft34"><SPAN class="ft39">dels </SPAN>att punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2001:1175) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p372 ft34"><SPAN class="ft39">dels </SPAN>att det i lagen ska införas tio nya paragrafer, 7 kap. <NOBR>3–11</NOBR> §§ och 57 kap. 19 a § samt närmast före 7 kap. 3, 4, 5, 6 och 10 §§ och närmast efter 7 kap. 2 § nya rubriker av följande lydelse.</P>
<P class="p522 ft5">Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</P>
<P class="p584 ft17">1 kap.</P>
<P class="p585 ft157">7 §<SPAN class="ft115">2</SPAN></P>
<P class="p372 ft4">Juridiska personers skatt ska beräknas på den beskattningsbara inkomsten. Denna ska beräknas på följande sätt.</P>
<P class="p364 ft38">Överskottet i inkomstslaget näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt tiotal kronor och är</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr1 td308"><P class="p19 ft11">den fastställda och den beskattningsbara inkomsten.</P></TD>
<TD class="tr1 td236"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td214"><P class="p567 ft4">För sådana ideella föreningar och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td212"><P class="p30 ft4">För sådana ideella föreningar och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">registrerade trossamfund som upp-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td212"><P class="p30 ft11">registrerade trossamfund som upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td214"><P class="p19 ft20">fyller kraven i 7 kap. <SPAN class="ft27">7 </SPAN>§ <SPAN class="ft27">första stycket</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td212"><P class="p30 ft11">fyller kraven i 7 kap. <NOBR><SPAN class="ft61">4–6</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> och 10 §§</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td280"><P class="p19 ft4">minskas</P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p19 ft4">den</P></TD>
<TD class="tr1 td309"><P class="p567 ft20">fastställda inkomsten</P></TD>
<TD class="tr1 td280"><P class="p19 ft4">minskas</P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p19 ft4">den</P></TD>
<TD class="tr1 td236"><P class="p30 ft20">fastställda inkomsten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">med grundavdrag. Det belopp som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td212"><P class="p30 ft20">med grundavdrag. Det belopp som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td280"><P class="p19 ft4">återstår</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p21 ft4">är</P></TD>
<TD class="tr3 td309"><P class="p567 ft11">den beskattningsbara</P></TD>
<TD class="tr3 td280"><P class="p19 ft4">återstår</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p21 ft4">är</P></TD>
<TD class="tr3 td236"><P class="p30 ft11">den beskattningsbara</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td310"><P class="p19 ft4">inkomsten.</P></TD>
<TD class="tr1 td309"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td310"><P class="p19 ft4">inkomsten.</P></TD>
<TD class="tr1 td236"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p748 ft157"><SPAN class="ft14">3</SPAN><SPAN class="ft174">kap. 1 §</SPAN></P>
<P class="p749 ft4">Detta kapitel gäller för fysiska personer.</P>
<P class="p515 ft4">Det finns bestämmelser om</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">obegränsat skattskyldiga i </SPAN><NOBR>3–16</NOBR> §§,</P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">begränsat skattskyldiga i </SPAN><NOBR>17–21</NOBR> §§, och</P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">skattskyldighet för överlåtna pensioner eller andra periodiska inkomster i 22 och 23 §§.</SPAN></P>
<P class="p513 ft4">För dödsbon finns särskilda bestämmelser i 4 kap.</P>
<P class="p750 ft186"><SPAN class="ft51">1</SPAN><SPAN class="ft185">Lagen omtryckt 2008:803. Senaste lydelse av</SPAN></P>
<P class="p47 ft7"><SPAN class="ft51">7</SPAN><SPAN class="ft127">kap. 6 § 2011:1271</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">7</SPAN><SPAN class="ft127">kap. 10 § 2011:1271</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">7</SPAN><SPAN class="ft127">kap. 11 § 2011:1256.</SPAN></P>
<P class="p47 ft7"><SPAN class="ft51">2</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2011:1256.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">107</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p751 ft169">I 7 kap. 21 § finns bestämmelser om att ägare av vissa fastigheter inte är skattskyldiga för inkomst av fastig- heten.</P>
<P class="p752 ft157"><SPAN class="ft14">7</SPAN><SPAN class="ft174">kap. 1 §</SPAN></P>
<P class="p749 ft4">I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för</P>
<P class="p515 ft4">– staten, kommuner och pensionsstiftelser i 2 §,</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t84">
<TR>
<TD class="tr0 td311"><P class="p19 ft4">– stiftelser <SPAN class="ft5">i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">3–6</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> §§</SPAN>,</P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p40 ft11">– stiftelser, ideella föreningar <SPAN class="ft61">och</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td311"><P class="p19 ft4">– ideella föreningar <SPAN class="ft5">i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">7–13</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> §§</SPAN>,</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p19 ft11">registrerade trossamfund i <NOBR><SPAN class="ft61">3–11</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> §§</SPAN>,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">registrerade trossamfund i </SPAN><SPAN class="ft5">14 </SPAN>§,</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">vissa andra juridiska personer i </SPAN><NOBR>15–20</NOBR> §§, och</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">ägare av vissa fastigheter i 21 §.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p114 ft24">I fråga om begränsat skatt- skyldiga gäller bestämmelserna de inkomster som de är skattskyldiga för enligt <SPAN class="ft169">3 eller </SPAN>6 kap.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p532 ft5">Vad som sägs om ett registrerat trossamfund gäller även för själv- ständiga organisatoriska delar av ett sådant samfund.</P>
<P class="p518 ft4">I fråga om begränsat skatt- skyldiga gäller bestämmelserna de inkomster som de är skattskyldiga för enligt 6 kap.</P>
<P class="p753 ft155">Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund</P>
<P class="p133 ft159">Skattskyldighet</P>
<P class="p6 ft155">3 §</P>
<P class="p532 ft121">Stiftelser som uppfyller <NOBR>ändamåls-,</NOBR> verksamhets- och fullföljdskraven i <NOBR>4–6</NOBR> §§ samt ideella föreningar och registrerade trossamfund som förutom dessa krav även uppfyller öppenhets- kravet i 10 § är, med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §.</P>
<P class="p754 ft5">Föreningar och trossamfund som uppfyller kraven i <NOBR>4–6</NOBR> och 10 §§ är dock inte skattskyldiga för</P>
<P class="p532 ft121">1. sådan inkomst som kommer från en självständig näringsverksamhet eller en särskild förvaltningsenhet som avser fastighet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer från</P>
<P class="p755 ft5"><SPAN class="ft61">–</SPAN><SPAN class="ft187">verksamhet som är ett direkt led i främjandet av sådana ändamål som avses i 4 § eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål, eller</SPAN></P>
<P class="p756 ft5"><SPAN class="ft61">–</SPAN><SPAN class="ft147">verksamhet som av hävd</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">108</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="id_1">
<P class="p757 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p758 ft39">utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete, eller</P>
<P class="p759 ft111">2. inkomst från innehav av en fastighet som tillhör föreningen eller trossamfundet och som används i verksamheten på sådant sätt som anges i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152).</P>
<P class="p760 ft159">Ändamålskravet</P>
<P class="p761 ft155">4 §</P>
<P class="p762 ft121">Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska ha ett eller flera allmännyttiga ändamål. Med allmännyttigt ändamål avses ett ändamål som främjar</P>
<P class="p763 ft5"><SPAN class="ft61">–</SPAN><SPAN class="ft147">idrott,</SPAN></P>
<P class="p764 ft5"><SPAN class="ft61">–</SPAN><SPAN class="ft147">kultur,</SPAN></P>
<P class="p763 ft5"><SPAN class="ft61">–</SPAN><SPAN class="ft147">miljövård,</SPAN></P>
<P class="p764 ft5"><SPAN class="ft61">–</SPAN><SPAN class="ft147">omsorg om barn och ungdom,</SPAN></P>
<P class="p764 ft5"><SPAN class="ft61">–</SPAN><SPAN class="ft147">politisk verksamhet,</SPAN></P>
<P class="p763 ft5"><SPAN class="ft61">–</SPAN><SPAN class="ft147">religiös verksamhet,</SPAN></P>
<P class="p764 ft5"><SPAN class="ft61">–</SPAN><SPAN class="ft147">sjukvård,</SPAN></P>
<P class="p764 ft5"><SPAN class="ft61">–</SPAN><SPAN class="ft147">social hjälpverksamhet,</SPAN></P>
<P class="p765 ft169"><SPAN class="ft61">–</SPAN><SPAN class="ft188">Sveriges försvar och krisbered- skap i samverkan med myndighet,</SPAN></P>
<P class="p764 ft5"><SPAN class="ft61">–</SPAN><SPAN class="ft147">utbildning,</SPAN></P>
<P class="p764 ft5"><SPAN class="ft61">–</SPAN><SPAN class="ft147">vetenskaplig forskning, eller</SPAN></P>
<P class="p766 ft113"><SPAN class="ft61">–</SPAN><SPAN class="ft189">en annan likvärdig verksamhet. Stiftelsens ändamål får inte vara</SPAN></P>
<P class="p767 ft111">begränsat till vissa familjer eller bestämda personer. Föreningens eller trossamfundets ändamål får inte vara begränsat till vissa familjers, medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen.</P>
<P class="p760 ft159">Verksamhetskravet</P>
<P class="p761 ft155">5 §</P>
<P class="p759 ft179">Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska i den verksamhet som bedrivs under beskattningsåret uteslutande eller så gott som uteslutande främja ett eller flera sådana ändamål som anges i 4 §.</P>
<P class="p768 ft162">Om verksamhetskravet inte är upp- fyllt under beskattningsåret, får hänsyn tas till hur kravet sammantaget har uppfyllts året före beskattningsåret, beskattningsåret samt det närmast följande beskattningsåret.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">109</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">110</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="id_1">
<P class="p757 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p769 ft159">Fullföljdskravet</P>
<P class="p761 ft155">6 §</P>
<P class="p759 ft121">Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska under beskattningsåret i skälig om- fattning använda sina intäkter för ett eller flera allmännyttiga ändamål enligt 4 §. Hänsyn får även tas till hur intäkterna sammantaget har använts under en period av flera beskattnings- år.</P>
<P class="p768 ft121">Fullföljdskravet är uppfyllt även om stiftelsen, föreningen eller trossam- fundet under beskattningsåret inte har använt sina intäkter i tillräcklig omfattning, om detta förhållande kan antas vara tillfälligt. Vid denna be- dömning ska hänsyn tas till om kravet har uppfyllts de föregående beskatt- ningsåren samt förutsättningarna för att det kommer att uppfyllas under det närmast följande beskattningsåret.</P>
<P class="p770 ft155">7 §</P>
<P class="p762 ft121">Vid bedömningen av om fullföljds- kravet är uppfyllt ska sådana intäkter beaktas som enligt 3 § inte ska tas upp till beskattning, dock med undantag för schablonintäkter enligt 42 kap. 43 § och kapitalvinster. Även följande intäkter ska beaktas, om intäkterna inte ska tas upp till beskattning enligt denna lag:</P>
<P class="p771 ft5"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft147">Medlemsavgifter och andra avgif- ter för deltagande i den allmännyttiga verksamheten.</SPAN></P>
<P class="p764 ft5"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft147">Stöd eller bidrag.</SPAN></P>
<P class="p772 ft5"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft147">Förvärv genom testamente eller gåva.</SPAN></P>
<P class="p117 ft121">Intäkter som avses i första stycket 2 och 3 ska dock beaktas bara om det framgår av omständigheterna att av- sikten är att de ska användas direkt för verksamheten.</P>
<P class="p773 ft111">Intäkter som avses i första stycket ska minskas med kostnader för att förvärva och bibehålla dessa intäkter.</P>
<P class="p774 ft155">8 §</P>
<P class="p775 ft5">Skatteverket får medge undantag</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">111</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p715 ft121">från fullföljdskravet för en ideell förening eller ett registrerat trossam- fund som avser att förvärva en fastighet eller annan anläggning som är avsedd för den ideella verksamheten. Detsamma gäller om en förening eller ett trossamfund avser att genomföra omfattande <NOBR>byggnads-,</NOBR> reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som används av föreningen eller trossamfundet.</P>
<P class="p718 ft179">Beslutet får avse högst fem beskattningsår i följd. Det får förenas med villkor att föreningen eller trossamfundet ska ställa säkerhet eller liknande för den inkomstskatt som kan komma att påföras föreningen eller trossamfundet på grund av omprövning av besluten om slutlig skatt för de år som beslutet avser, om det upphör att gälla enligt 9 §.</P>
<P class="p776 ft111">Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Pröv- ningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</P>
<P class="p777 ft155">9 §</P>
<P class="p604 ft111">Om den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet inte inom föreskriven tid har genomfört den avsedda investeringen eller inte har iakttagit något annat villkor i beslutet, ska skattskyldigheten prövas som om undantaget inte hade medgetts.</P>
<P class="p778 ft159">Öppenhetskravet</P>
<P class="p779 ft155">10 §</P>
<P class="p604 ft111">En ideell förening eller ett registre- rat trossamfund får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av dess verk- samhet, syfte eller annat.</P>
<P class="p778 ft155">11 §</P>
<P class="p604 ft121">Ideella föreningars <NOBR>central-,</NOBR> distrikts- eller samarbetsorganisationer anses som öppna om deras medlemmar utgörs av föreningar som uppfyller kravet i 10 §.</P>
<P class="p780 ft169">Ett registrerat trossamfund anses som öppet om den del av trossam-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">112</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031137x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p781 ft39">fundet där medlemsantagning sker uppfyller kravet i 10 §.</P>
<P class="p605 ft17">16 §<SPAN class="ft115">3</SPAN></P>
<P class="p782 ft4">Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">akademier,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">allmänna undervisningsverk,</SPAN></P>
<P class="p252 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft178">studentkårer vid statliga universitet och högskolor som avses i 4 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434) och nationer vid Uppsala universitet eller Lunds universitet som avses i 4 kap. 15 § högskolelagen samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att sköta de uppgifter som sammanslutningarna enligt högskolelagen eller föreskrift som meddelats med stöd av högskolelagen ansvarar för,</SPAN></P>
<P class="p252 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft190">regionala utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare samt moderbolag till sådana utvecklingsbolag,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">arbetslöshetskassor,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p611 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och vars ändamål uteslutande är att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom </SPAN><SPAN class="ft5">eller </SPAN>olycksfall,</P>
<P class="p248 ft38"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft191">stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att lämna avgångsersättning till </SPAN><SPAN class="ft121">friställda </SPAN>arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit <SPAN class="ft121">uppsagda </SPAN>eller löper risk att bli <SPAN class="ft121">upp- sagda till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggning eller rationalise- ring av företags verksamhet </SPAN>eller <SPAN class="ft121">med ändamål </SPAN>att lämna permitterings- löneersättning, och</P>
<P class="p93 ft111"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft192">bolag eller </SPAN>annan juridisk person <SPAN class="ft32">som uteslutande har till uppgift att lämna permitteringslöneersättning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p114 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och vars ändamål uteslutande är att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom, olycksfall </SPAN><SPAN class="ft5">eller utbildning</SPAN>,</P>
<P class="p94 ft38"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft191">stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att lämna avgångsersättning till arbets- tagare </SPAN><SPAN class="ft121">som blivit arbetslösa </SPAN>eller <SPAN class="ft121">att </SPAN>främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit eller löper risk att bli <SPAN class="ft121">arbetslösa eller att lämna understöd vid utbildning </SPAN>eller att lämna permitteringslöneersättning, och</P>
<P class="p783 ft5"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">bolag eller </SPAN>andra juridiska personer <SPAN class="ft4">som uteslutande har till uppgift att lämna permitterings- löneersättning.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td312"><P class="p784 ft17">18 §</P></TD>
<TD class="tr7 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft20">Bestämmelserna om begränsning i</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td212"><P class="p30 ft20">Bestämmelserna om begränsning i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p567 ft4">skattskyldigheten i <NOBR>15–17</NOBR> §§</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td212"><P class="p30 ft11">skattskyldigheten i <NOBR>15–17</NOBR> §§ tilläm-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft4">tillämpas för stiftelser bara om</P></TD>
<TD class="tr3 td126"><P class="p19 ft4">pas</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft4">för</P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p64 ft4">stiftelser</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p19 ft4">bara</P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p30 ft20">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft20">fullföljdskravet i 6 § är uppfyllt. Om</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td212"><P class="p30 ft4">fullföljdskravet i 6 § är uppfyllt. <SPAN class="ft5">Vid</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p567 ft11">det finns särskilda krav när det gäller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td116"><P class="p19 ft5">tillämpning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td295"><P class="p19 ft5">av fullföljdskravet</P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p30 ft9">ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft11">verksamheten eller liknande, tilläm-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td212"><P class="p30 ft61">stiftelserna anses främja ett allmän-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p567 ft11">pas bestämmelserna om begränsning</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td313"><P class="p19 ft5">nyttigt ändamål.</P></TD>
<TD class="tr1 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p618 ft7"><SPAN class="ft115">3 </SPAN>Senaste lydelse 2009:768.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p23 ft4">113</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031138x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p47 ft4">i skattskyldigheten bara om stiftel- serna i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande uppfyller dessa krav. När det anges att stiftelserna uteslutande ska bedriva viss verksamhet gäller dock det.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p114 ft62">Om det finns särskilda krav när det gäller verksamheten eller lik- nande, tillämpas bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten bara om stiftelserna i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande uppfyller dessa krav. När det anges att stiftelserna uteslutande ska bedriva viss verksamhet gäller dock det.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79">
<TR>
<TD class="tr11 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td229"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td249"><P class="p626 ft17">21 §</P></TD>
<TD class="tr11 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td207"><P class="p573 ft5">Ägare av en sådan fastighet som</P></TD>
<TD class="tr1 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p573 ft5">avses i 3 kap. 2 § fastighetstaxe-</P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td143"><P class="p19 ft61">ringslagen</P></TD>
<TD class="tr3 td229"><P class="p34 ft5">(1979:1152)</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p27 ft5">är</P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p573 ft5">inte</P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td207"><P class="p573 ft61">skattskyldig för inkomst från sådan</P></TD>
<TD class="tr1 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p573 ft9">användning av fastigheten som gör att</P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td291"><P class="p19 ft5">byggnaden enligt 2 kap. 2</P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p573 ft5">§</P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td242"><P class="p19 ft9">fastighetstaxeringslagen ska</P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p19 ft61">anses</P></TD>
<TD class="tr1 td145"><P class="p573 ft89">som</P></TD>
<TD class="tr1 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p573 ft61">annan specialbyggnad än kommuni-</P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p573 ft9">kationsbyggnad, distributionsbyggnad</P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td242"><P class="p19 ft5">eller reningsanläggning.</P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p573 ft5">Ägare av en sådan fastighet som</P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p573 ft5">avses i 3 kap. 3 § fastighets-</P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td207"><P class="p573 ft61">taxeringslagen är inte skattskyldig för</P></TD>
<TD class="tr1 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p573 ft27">inkomst från sådan användning av</P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p19 ft61">fastigheten som avses i den paragrafen.</P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td207"><P class="p573 ft11"><SPAN class="ft61">Annan </SPAN>ägare av en sådan fastighet</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td206"><P class="p30 ft4">Ägare av en sådan fastighet som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">som avses i 3 kap. 4 §</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p30 ft4">avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxe-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p573 ft11">fastighetstaxeringslagen <SPAN class="ft61">än en sådan</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p19 ft11">ringslagen</P></TD>
<TD class="tr3 td269"><P class="p143 ft4">(1979:1152)</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p30 ft4">är inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td207"><P class="p573 ft5">ideell förening eller ett sådant</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td206"><P class="p30 ft4">skattskyldig för inkomst av fastig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td143"><P class="p19 ft61">registrerat</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td102"><P class="p573 ft61">trossamfund som uppfyller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p30 ft11">heten i den utsträckning den används</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p573 ft5">kraven i 7 § första stycket <SPAN class="ft4">är inte</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p30 ft4">för ändamål som avses i den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td207"><P class="p573 ft4">skattskyldig för inkomst av fastig-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td314"><P class="p19 ft4">paragrafen.</P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p573 ft11">heten i den utsträckning den används</P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">för ändamål som avses i den</P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td242"><P class="p19 ft4">paragrafen.</P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr8 td206"><P class="p30 ft5">För sådan ideell förening eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td143"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td229"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td124"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td145"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td229"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td143"><P class="p19 ft61">registrerat</P></TD>
<TD class="tr1 td269"><P class="p157 ft9">trossamfund som</P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p30 ft61">uppfyller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td229"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p30 ft9">kraven i <NOBR>4–6</NOBR> och 10 §§ tillämpas dock</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td229"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td314"><P class="p19 ft61">i stället 3 § andra stycket 2.</P></TD>
<TD class="tr0 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td229"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td249"><P class="p577 ft17">11 kap.</P></TD>
<TD class="tr35 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td229"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td249"><P class="p785 ft17">17 §<SPAN class="ft115">4</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">Förmån i form av utbildning eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p30 ft4">Förmån i form av utbildning eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">annan åtgärd som är av <SPAN class="ft5">väsentlig</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p30 ft11">annan åtgärd som är av betydelse för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td207"><P class="p573 ft4">betydelse för att den skattskyldige</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td206"><P class="p30 ft4">att den skattskyldige ska kunna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td207"><P class="p573 ft11">ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p30 ft11">fortsätta att förvärvsarbeta ska inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td207"><P class="p573 ft12">ska inte tas upp hos den som <SPAN class="ft9">riskerar</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td206"><P class="p30 ft11">tas upp hos den som <SPAN class="ft61">blivit eller löper</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p618 ft7"><SPAN class="ft115">4 </SPAN>Senaste lydelse 2007:1419.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p23 ft4">114</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031139x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p786 ft4">att bli arbetslös på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verk- samhet.</P>
<P class="p787 ft62">Första <SPAN class="ft113">stycket </SPAN>gäller inte förmån från fåmansföretag eller fåmans- handelsbolag, om den anställde är företagsledare eller delägare i före- taget eller närstående till en sådan person. Om arbetsgivaren är en enskild näringsidkare, gäller första <SPAN class="ft113">stycket </SPAN>inte förmån till sådana an- ställda som är närstående till arbets- givaren.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p47 ft4"><SPAN class="ft5">risk </SPAN>att <SPAN class="ft5">inom fem år </SPAN>bli arbetslös på grund av omstrukturering, personal- avveckling eller liknande i arbets- givarens verksamhet.</P>
<P class="p350 ft121">Första stycket gäller också om avsikten är att den skattskyldige ska få annat arbete hos arbetsgivaren.</P>
<P class="p248 ft121"><SPAN class="ft38">Första </SPAN>och andra styckena <SPAN class="ft38">gäller inte förmån från fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, om den an- ställde är företagsledare eller delägare i företaget eller närstående till en sådan person. Om arbetsgivaren är en enskild näringsidkare, gäller första </SPAN>och andra styckena <SPAN class="ft38">inte förmån till sådana anställda som är närstående till arbetsgivaren.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p644 ft17">47 §</P>
<P class="p117 ft38">Periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster ska inte tas upp till den del givaren enligt 9 kap. 3 § eller 62 kap. 7 § inte får dra av det ut-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td171"><P class="p19 ft4">betalade beloppet.</P></TD>
<TD class="tr0 td134"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr13 td212"><P class="p30 ft4">Som inkomst ska inte heller tas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td214"><P class="p567 ft4">Som inkomst ska inte heller tas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td124"><P class="p19 ft4">upp</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p19 ft4">sådana</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td315"><P class="p567 ft20">periodiska understöd</P></TD>
<TD class="tr3 td300"><P class="p19 ft4">upp sådana periodiska</P></TD>
<TD class="tr3 td259"><P class="p30 ft4">understöd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td214"><P class="p19 ft20">som betalas ut från <SPAN class="ft27">en stiftelse </SPAN>som är</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td212"><P class="p30 ft11">som betalas ut från <SPAN class="ft61">stiftelser</SPAN>, <SPAN class="ft61">ideella</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td224"><P class="p19 ft5">undantagen</P></TD>
<TD class="tr3 td126"><P class="p21 ft4">från</P></TD>
<TD class="tr3 td134"><P class="p567 ft20">skattskyldighet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td212"><P class="p30 ft61">föreningar eller registrerade trossam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td214"><P class="p19 ft5"><SPAN class="ft4">enligt 7 kap. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">3–</SPAN>6</NOBR> §<SPAN class="ft4">§ </SPAN>eller från en ideell</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td212"><P class="p30 ft5">fund <SPAN class="ft4">som är </SPAN>undantagna <SPAN class="ft4">från</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td214"><P class="p19 ft5">förening som har till uppgift att främja</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td212"><P class="p30 ft4">skattskyldighet enligt 7 kap. 3 §.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td214"><P class="p19 ft61">de ändamål som anges i 7 kap. 4 §, om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td212"><P class="p30 ft4">Detta gäller dock bara om utbetal-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td171"><P class="p19 ft61">föreningen uppfyller</P></TD>
<TD class="tr3 td134"><P class="p567 ft5">övriga villkor i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td212"><P class="p30 ft11">ningen görs för att <SPAN class="ft61">främja omsorg om</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td214"><P class="p19 ft5">7 kap. <NOBR>7–13</NOBR> §§ för undantag helt eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td212"><P class="p30 ft61">barn och ungdom, social hjälpverk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td124"><P class="p19 ft27">delvis</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p79 ft5">från</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td315"><P class="p567 ft61">skattskyldighet. <SPAN class="ft11">Detta</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td300"><P class="p19 ft5">samhet, utbildning eller</P></TD>
<TD class="tr3 td259"><P class="p30 ft89">vetenskaplig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">gäller dock bara om utbetalningen</P></TD>
<TD class="tr3 td300"><P class="p19 ft5">forskning.</P></TD>
<TD class="tr3 td259"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td214"><P class="p19 ft5"><SPAN class="ft4">görs för att </SPAN>fullfölja något av de</P></TD>
<TD class="tr1 td300"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td259"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td214"><P class="p19 ft4">ändamål <SPAN class="ft5">som anges i </SPAN>7 kap. <SPAN class="ft5">4 §</SPAN>.</P></TD>
<TD class="tr1 td300"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td259"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td316"><P class="p788 ft17">33 kap.</P></TD>
<TD class="tr8 td259"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td134"><P class="p30 ft157">3 §<SPAN class="ft115">5</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td300"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td259"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td214"><P class="p567 ft5"><SPAN class="ft4">Ett </SPAN><SPAN class="ft159">positivt fördelningsbelopp </SPAN><SPAN class="ft4">be-</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td212"><P class="p30 ft5"><SPAN class="ft4">Ett </SPAN><SPAN class="ft159">positivt fördelningsbelopp </SPAN><SPAN class="ft4">be-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">räknas genom att ett positivt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td212"><P class="p30 ft4">räknas genom att ett positivt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td171"><P class="p19 ft4">kapitalunderlag för</P></TD>
<TD class="tr1 td134"><P class="p567 ft11">räntefördelning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td212"><P class="p30 ft4">kapitalunderlag för räntefördelning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">multipliceras med statslåneräntan vid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td212"><P class="p30 ft11">multipliceras med statslåneräntan vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">utgången av november året närmast</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td212"><P class="p30 ft11">utgången av november året närmast</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td214"><P class="p19 ft4">före det kalenderår under vilket</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td212"><P class="p30 ft4">före det kalenderår under vilket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">beskattningsåret går ut ökad med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td212"><P class="p30 ft4">beskattningsåret går ut ökad med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td214"><P class="p19 ft5">fem och en halv procentenhet<SPAN class="ft4">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td300"><P class="p19 ft5">sex procentenheter<SPAN class="ft4">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td259"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft34">Ett <SPAN class="ft39">negativt fördelningsbelopp </SPAN>beräknas genom att ett negativt kapital- underlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid samma tidpunkt ökad med en procentenhet.</P>
<P class="p602 ft7"><SPAN class="ft115">5 </SPAN>Senaste lydelse 2011:1272.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p23 ft4">115</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031140x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p789 ft34">Om beskattningsåret omfattar längre eller kortare tid än tolv månader, ska fördelningsbeloppet justeras i motsvarande mån.</P>
<P class="p515 ft4">Hur kapitalunderlaget beräknas framgår av <NOBR>8–20</NOBR> §§.</P>
<P class="p790 ft17">57 kap.</P>
<P class="p791 ft157">11 §<SPAN class="ft115">6</SPAN></P>
<P class="p515 ft4">Årets gränsbelopp är</P>
<P class="p519 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">ett belopp som motsvarar två och tre fjärdedels inkomstbasbelopp fördelat med lika belopp på andelarna i företaget, eller</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft139">summan av</SPAN></P>
<P class="p516 ft4">– underlaget för årets gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan ökad</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t85">
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p19 ft4">med nio procentenheter, och</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr13 td311"><P class="p40 ft11">– för andelar i fåmansföretag eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p559 ft4">– för andelar i fåmansföretag eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">företag som avses i 6 § lönebaserat</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td311"><P class="p19 ft20">företag som avses i 6 § lönebaserat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">utrymme enligt <NOBR>16–<SPAN class="ft5">19</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> </SPAN>§§.</P></TD>
<TD class="tr3 td317"><P class="p19 ft4">utrymme enligt <NOBR>16–<SPAN class="ft5">19</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> a </SPAN>§§.</P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p559 ft4">För tillgångar som avses i 2 §</P></TD>
<TD class="tr1 td317"><P class="p40 ft4">För tillgångar som avses i</P></TD>
<TD class="tr1 td92"><P class="p118 ft4">2 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">andra stycket ska statslåneräntan i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td311"><P class="p19 ft4">andra stycket ska statslåneräntan i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">stället ökas med en procentenhet.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td311"><P class="p19 ft4">stället ökas med en procentenhet.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p19 ft4">Bestämmelserna i första stycket 1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td311"><P class="p19 ft4">Bestämmelserna i första stycket 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">och i <NOBR>16–<SPAN class="ft5">19</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> </SPAN>§§ gäller inte för sådana</P></TD>
<TD class="tr3 td317"><P class="p19 ft4">och i <NOBR>16–<SPAN class="ft5">19</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> a </SPAN>§§ gäller inte</P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p118 ft4">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">tillgångar.</P></TD>
<TD class="tr3 td317"><P class="p19 ft4">sådana tillgångar.</P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p532 ft24">Årets gränsbelopp beräknas vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger andelen vid denna tidpunkt. Om en andel förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens situation i fråga om beräkning av årets gränsbelopp.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t86">
<TR>
<TD class="tr11 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td318"><P class="p792 ft17">16 §<SPAN class="ft115">7</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td207"><P class="p793 ft4">Det lönebaserade utrymmet är</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft4">Det lönebaserade utrymmet är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td217"><P class="p559 ft5">– 25</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p64 ft20">procent</P></TD>
<TD class="tr3 td237"><P class="p573 ft4">av löneunderlaget</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft11"><SPAN class="ft61">50 </SPAN>procent av löneunderlaget enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td207"><P class="p794 ft11">enligt 17 och 18 §§<SPAN class="ft61">, </SPAN>och</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft11">17 och 18 §§ och <SPAN class="ft61">fördelas med lika</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td217"><P class="p559 ft5">– 25</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p795 ft9">procent</P></TD>
<TD class="tr3 td237"><P class="p573 ft61">av det löneunderlag</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p796 ft9">belopp på andelarna i företaget.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p797 ft5">som överstiger ett belopp som mot- svarar 60 inkomstbasbelopp.</P>
<P class="p798 ft5">Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på andelarna i företaget.</P>
<P class="p521 ft4">Om en andel ägts under del av året före beskattningsåret, ska bara er- sättning som betalats ut under denna tid ingå i löneunderlaget vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet för den andelen.</P>
<P class="p780 ft162">Det lönebaserade utrymmet för delägarens samtliga andelar får inte överstiga ett belopp som motsvarar 50 gånger sådan kontant ersättning som avses i 17 § första stycket och som delägaren eller någon närstående har fått från företaget och dess dotterföretag under året före beskattningsåret.</P>
<P class="p659 ft7"><SPAN class="ft51">6</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2011:1271.</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">7</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2011:1271.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">116</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031141x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td319"><P class="p799 ft17">19 §<SPAN class="ft115">8</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td154"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft4">Lönebaserat utrymme ska be-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td212"><P class="p30 ft4">Lönebaserat utrymme ska be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft11">räknas bara om andelsägaren eller</P></TD>
<TD class="tr3 td233"><P class="p19 ft4">räknas bara om</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td154"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p567 ft4">någon närstående under året före</P></TD>
<TD class="tr1 td233"><P class="p559 ft61">1. andelsägaren</P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p80 ft5">äger</P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p30 ft5">andelar i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft11">beskattningsåret fått sådan kontant</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td212"><P class="p30 ft27">företaget som motsvarar minst fyra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft20">ersättning som avses i 17 § första</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td212"><P class="p19 ft61">procent av kapitalet i företaget, och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p567 ft4">stycket från företaget och dess</P></TD>
<TD class="tr1 td233"><P class="p559 ft11"><SPAN class="ft61">2. </SPAN>andelsägaren</P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p19 ft4">eller</P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p30 ft4">någon när-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft4">dotterföretag med ett belopp som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td212"><P class="p30 ft4">stående under året före beskatt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft4">sammanlagt inte understiger det</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td212"><P class="p30 ft11">ningsåret fått sådan kontant ersätt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p800 ft12">lägsta av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td212"><P class="p30 ft11">ning som avses i 17 § första stycket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td212"><P class="p30 ft11">från företaget och dess dotterföretag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p801 ft4">med ett belopp som sammanlagt inte understiger det lägsta av</P>
<P class="p802 ft38">– sex inkomstbasbelopp med tillägg för fem procent av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och i dess dotterföretag, och</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t84">
<TR>
<TD class="tr0 td320"><P class="p19 ft4">– <SPAN class="ft5">tio </SPAN>inkomstbasbelopp.</P></TD>
<TD class="tr0 td212"><P class="p559 ft4">– <SPAN class="ft5">9,6 </SPAN>inkomstbasbelopp.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td320"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td212"><P class="p19 ft155">19 a §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td320"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p559 ft27">Vid tillämpning av <NOBR>16–19</NOBR> §§ ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td320"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft9">det med dotterföretag avses ett företag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td320"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft9">där moderföretagets andel, direkt eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td320"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft9">indirekt genom ett annat dotterföretag,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td320"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft27">överstiger 50 procent av kapitalet i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td320"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft61">företaget. Om företaget är ett svenskt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td320"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft5">handelsbolag eller en i utlandet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td320"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft9">delägarbeskattad juridisk person, ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td320"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p19 ft61">det dock med dotterföretag avses ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td320"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft61">företag där samtliga andelar, direkt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td320"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p19 ft61">eller indirekt, ägs av moderföretaget.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p803 ft7"><SPAN class="ft115">8 </SPAN>Senaste lydelse 2008:1343.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">117</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031142x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p804 ft17">63 kap.</P>
<P class="p805 ft5">Nuvarande lydelse</P>
<P class="p806 ft17">3 a §<SPAN class="ft193">9</SPAN></P>
<P class="p628 ft32">För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p23 ft159">Fastställd förvärvsinkomst</P>
<P class="p133 ft4">överstiger inte 0,99 prisbasbelopp</P>
<P class="p807 ft34">överstiger 0,99 men inte <SPAN class="ft39">1,01 </SPAN>pris- basbelopp</P>
<P class="p808 ft34">överstiger <SPAN class="ft39">1,01 </SPAN>men inte 2,72 pris- basbelopp</P>
<P class="p809 ft4">överstiger 2,72 men inte 3,11 pris- basbelopp</P>
<P class="p810 ft4">överstiger 3,11 men inte <SPAN class="ft5">3,75 </SPAN>pris- basbelopp</P>
<P class="p810 ft34">överstiger <SPAN class="ft39">3,75 </SPAN>men inte <SPAN class="ft39">4,77 </SPAN>pris- basbelopp</P>
<P class="p809 ft4">överstiger <SPAN class="ft5">4,77 </SPAN>men inte 7,88 pris- basbelopp</P>
<P class="p810 ft4">överstiger 7,88 men inte <SPAN class="ft5">12,12 </SPAN>prisbasbelopp</P>
<P class="p7 ft4">överstiger <SPAN class="ft5">12,12 </SPAN>prisbasbelopp</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p23 ft159">Särskilt belopp</P>
<P class="p133 ft4"><SPAN class="ft5">0,567 </SPAN>prisbasbelopp</P>
<P class="p187 ft4"><SPAN class="ft5">0,785 </SPAN>prisbasbelopp minskat med</P>
<P class="p811 ft34">20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten</P>
<P class="p187 ft4"><SPAN class="ft5">0,674 </SPAN>prisbasbelopp minskat med</P>
<P class="p811 ft4"><SPAN class="ft5">9 </SPAN>procent av den fastställda förvärvs- inkomsten</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t87">
<TR>
<TD class="tr11 td321"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">0,129 </SPAN>prisbasbelopp ökat</P></TD>
<TD class="tr11 td85"><P class="p30 ft11">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td321"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">11 </SPAN>procent av den fastställda</P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p30 ft4">för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td321"><P class="p19 ft4">värvsinkomsten</P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p522 ft4"><SPAN class="ft5">21 </SPAN>procent av den fastställda</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88">
<TR height=0>
<TD width=38px></TD>
<TD width=42px></TD>
<TD width=36px></TD>
<TD width=31px></TD>
<TD width=47px></TD>
<TD width=26px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td151"><P class="p19 ft20">förvärvsinkomsten</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td116"><P class="p143 ft4">minskat</P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p30 ft11">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td248"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">0,182 </SPAN>prisbasbelopp</P></TD>
<TD class="tr1 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td26"><P class="p19 ft5">0,233</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td60"><P class="p812 ft11">prisbasbelopp</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p143 ft4">ökat</P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p30 ft11">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td222"><P class="p19 ft4">10 procent</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p635 ft11">av</P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p64 ft4">den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td18"><P class="p30 ft4">fastställda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td151"><P class="p19 ft20">förvärvsinkomsten</P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td26"><P class="p19 ft5">0,66</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td60"><P class="p635 ft11">prisbasbelopp</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p39 ft4">ökat</P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p30 ft11">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td222"><P class="p19 ft4">1 procent</P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p813 ft11">av</P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p19 ft4">den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td18"><P class="p30 ft4">fastställda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td151"><P class="p19 ft20">förvärvsinkomsten</P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td26"><P class="p19 ft5">1,448</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td201"><P class="p230 ft20">prisbasbelopp minskat</P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p30 ft11">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td222"><P class="p19 ft4">9 procent</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p813 ft11">av</P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft4">den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td18"><P class="p30 ft4">fastställda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td151"><P class="p19 ft20">förvärvsinkomsten</P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p187 ft4"><SPAN class="ft5">0,357 </SPAN>prisbasbelopp</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft7"><SPAN class="ft115">9 </SPAN>Senaste lydelse 2012:757.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p23 ft4">118</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p814 ft5">Föreslagen lydelse</P>
<P class="p815 ft17">3 a §</P>
<P class="p802 ft87">För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t89">
<TR height=0>
<TD width=230px></TD>
<TD width=49px></TD>
<TD width=42px></TD>
<TD width=36px></TD>
<TD width=20px></TD>
<TD width=14px></TD>
<TD width=44px></TD>
<TD width=26px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p19 ft159">Fastställd förvärvsinkomst</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td118"><P class="p79 ft159">Särskilt belopp</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td158"><P class="p19 ft4">överstiger inte 0,99 prisbasbelopp</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td248"><P class="p79 ft4"><SPAN class="ft5">0,682 </SPAN>prisbasbelopp</P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td158"><P class="p19 ft4">överstiger 0,99 men inte <SPAN class="ft5">1,105 </SPAN>pris-</P></TD>
<TD class="tr40 td322"><P class="p79 ft5">0,880</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr40 td229"><P class="p17 ft4">prisbasbelopp</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr40 td138"><P class="p230 ft11">minskat</P></TD>
<TD class="tr40 td85"><P class="p30 ft11">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p19 ft4">basbelopp</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td261"><P class="p79 ft4">20 procent</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p635 ft11">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td46"><P class="p63 ft4">den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td270"><P class="p30 ft4">fastställda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td118"><P class="p79 ft20">förvärvsinkomsten</P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td158"><P class="p19 ft4">överstiger <SPAN class="ft5">1,105 </SPAN>men inte 2,72 pris-</P></TD>
<TD class="tr8 td322"><P class="p79 ft5">0,753</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td229"><P class="p17 ft4">prisbasbelopp</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td138"><P class="p230 ft11">minskat</P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p30 ft11">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p19 ft4">basbelopp</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td261"><P class="p79 ft4"><SPAN class="ft5">8,5 </SPAN>procent</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p139 ft4">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td46"><P class="p80 ft4">den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td270"><P class="p30 ft4">fastställda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td118"><P class="p79 ft20">förvärvsinkomsten</P></TD>
<TD class="tr0 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td158"><P class="p19 ft4">överstiger 2,72 men inte 3,11 pris-</P></TD>
<TD class="tr35 td322"><P class="p79 ft5">0,208</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr35 td229"><P class="p816 ft11">prisbasbelopp</P></TD>
<TD class="tr35 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td132"><P class="p143 ft11">ökat</P></TD>
<TD class="tr35 td85"><P class="p30 ft11">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td158"><P class="p19 ft4">basbelopp</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td261"><P class="p79 ft11"><SPAN class="ft61">11,5 </SPAN>procent</P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p79 ft4">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td46"><P class="p27 ft4">den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td270"><P class="p30 ft4">fastställda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td118"><P class="p79 ft20">förvärvsinkomsten</P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td158"><P class="p19 ft4">överstiger 3,11 men inte <SPAN class="ft5">3,69 </SPAN>pris-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td323"><P class="p79 ft4"><SPAN class="ft5">21,5 </SPAN>procent av den fastställda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p19 ft4">basbelopp</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td118"><P class="p79 ft20">förvärvsinkomsten</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td116"><P class="p140 ft4">minskat</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p30 ft11">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td248"><P class="p79 ft4"><SPAN class="ft5">0,103 </SPAN>prisbasbelopp</P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td158"><P class="p19 ft4">överstiger <SPAN class="ft5">3,69 </SPAN>men inte <SPAN class="ft5">4,785 </SPAN>pris-</P></TD>
<TD class="tr8 td322"><P class="p79 ft5">0,322</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td229"><P class="p816 ft11">prisbasbelopp</P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td132"><P class="p143 ft11">ökat</P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p30 ft11">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p19 ft4">basbelopp</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td261"><P class="p79 ft4">10 procent</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p635 ft11">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td46"><P class="p64 ft4">den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td270"><P class="p30 ft4">fastställda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td118"><P class="p79 ft20">förvärvsinkomsten</P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td158"><P class="p19 ft4">överstiger <SPAN class="ft5">4,785 </SPAN>men inte 7,88 pris-</P></TD>
<TD class="tr8 td322"><P class="p79 ft5">0,753</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td229"><P class="p816 ft11">prisbasbelopp</P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td132"><P class="p143 ft11">ökat</P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p30 ft11">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td158"><P class="p19 ft4">basbelopp</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td261"><P class="p79 ft4">1 procent</P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p19 ft4">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td46"><P class="p19 ft4">den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td270"><P class="p30 ft4">fastställda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td118"><P class="p79 ft20">förvärvsinkomsten</P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td158"><P class="p19 ft4">överstiger 7,88 men inte <SPAN class="ft5">12,43</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td322"><P class="p79 ft5">1,541</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td229"><P class="p17 ft4">prisbasbelopp</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td138"><P class="p230 ft11">minskat</P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p30 ft11">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p19 ft4">prisbasbelopp</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td261"><P class="p79 ft4">9 procent</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft4">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td46"><P class="p19 ft4">den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td270"><P class="p30 ft4">fastställda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td118"><P class="p79 ft20">förvärvsinkomsten</P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td158"><P class="p19 ft4">överstiger <SPAN class="ft5">12,43 </SPAN>prisbasbelopp</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td248"><P class="p79 ft4"><SPAN class="ft5">0,422 </SPAN>prisbasbelopp</P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">119</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031144x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t90">
<TR>
<TD class="tr7 td207"><P class="p19 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td206"><P class="p19 ft5">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td207"><P class="p19 ft17">Ideella föreningar</P></TD>
<TD class="tr13 td206"><P class="p19 ft14">Ideella föreningar <SPAN class="ft158">och registrerade</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p19 ft155">trossamfund</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td324"><P class="p817 ft17">11 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p559 ft4">Ideella föreningar och registrerade</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p40 ft11">Ideella föreningar och registrerade</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p19 ft4">trossamfund som uppfyller kraven i</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p19 ft20">trossamfund som uppfyller kraven i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">7 kap. <SPAN class="ft5">7 § första stycket </SPAN>har rätt till</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p19 ft4">7 kap. <NOBR><SPAN class="ft5">4–6</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> och 10 §§ </SPAN>har rätt till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p19 ft4">grundavdrag med 15 000 kronor.</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p19 ft4">grundavdrag med 15 000 kronor.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p818 ft17">65 kap.</P>
<P class="p819 ft157">5 §<SPAN class="ft115">10</SPAN></P>
<P class="p519 ft4">För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster</P>
<P class="p519 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns, och</SPAN></P>
<P class="p521 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr0 td158"><P class="p230 ft4">Skiktgränserna bestäms med ut-</P></TD>
<TD class="tr0 td323"><P class="p30 ft4">Skiktgränserna bestäms med ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p230 ft11">gångspunkt i en nedre skiktgräns på</P></TD>
<TD class="tr3 td323"><P class="p30 ft20">gångspunkt i en nedre skiktgräns på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p230 ft11"><SPAN class="ft61">367 600 </SPAN>kronor för beskattningsåret</P></TD>
<TD class="tr3 td323"><P class="p30 ft4"><SPAN class="ft5">435 900 </SPAN>kronor för beskattningsåret</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td158"><P class="p230 ft4"><SPAN class="ft5">2009 </SPAN>och en övre skiktgräns på</P></TD>
<TD class="tr1 td323"><P class="p30 ft4"><SPAN class="ft5">2014 </SPAN>och en övre skiktgräns på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p230 ft11"><SPAN class="ft61">526 200 </SPAN>kronor för beskattningsåret</P></TD>
<TD class="tr3 td323"><P class="p30 ft4"><SPAN class="ft5">602 600 </SPAN>kronor för beskattningsåret</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p19 ft5">2009<SPAN class="ft4">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td323"><P class="p707 ft5">2014<SPAN class="ft4">.</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p230 ft4">För de därpå följande beskatt-</P></TD>
<TD class="tr3 td323"><P class="p30 ft4">För de därpå följande beskatt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td158"><P class="p230 ft11">ningsåren uppgår skiktgränserna till</P></TD>
<TD class="tr1 td323"><P class="p30 ft4">ningsåren uppgår skiktgränserna till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p230 ft4">skiktgränserna för det föregående</P></TD>
<TD class="tr3 td323"><P class="p30 ft4">skiktgränserna för det föregående</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p230 ft11">beskattningsåret multiplicerade med</P></TD>
<TD class="tr3 td323"><P class="p30 ft20">beskattningsåret multiplicerade med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td158"><P class="p230 ft11">det jämförelsetal, uttryckt i procent,</P></TD>
<TD class="tr1 td323"><P class="p30 ft4">det jämförelsetal, uttryckt i procent,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p230 ft20">som anger förhållandet mellan det</P></TD>
<TD class="tr3 td323"><P class="p30 ft4">som anger förhållandet mellan det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p230 ft4">allmänna prisläget i juni året före</P></TD>
<TD class="tr3 td323"><P class="p30 ft4">allmänna prisläget i juni året före</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td158"><P class="p230 ft11">beskattningsåret och prisläget i juni</P></TD>
<TD class="tr1 td323"><P class="p30 ft4">beskattningsåret och prisläget i juni</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p230 ft11">andra året före beskattningsåret plus</P></TD>
<TD class="tr3 td323"><P class="p30 ft11">andra året före beskattningsåret plus</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p230 ft11">två procentenheter. Skiktgränserna</P></TD>
<TD class="tr3 td323"><P class="p30 ft4">två procentenheter. Skiktgränserna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td158"><P class="p230 ft11">fastställs av regeringen före utgången</P></TD>
<TD class="tr1 td323"><P class="p30 ft11">fastställs av regeringen före utgången</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p230 ft4">av året före beskattningsåret och</P></TD>
<TD class="tr3 td323"><P class="p30 ft4">av året före beskattningsåret och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p230 ft4">avrundas <SPAN class="ft5">nedåt </SPAN>till helt hundratal</P></TD>
<TD class="tr3 td323"><P class="p30 ft4">avrundas <SPAN class="ft5">uppåt </SPAN>till helt hundratal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p19 ft4">kronor.</P></TD>
<TD class="tr3 td323"><P class="p707 ft4">kronor.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft34">Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska de skiktgränser som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas.</P>
<P class="p820 ft7"><SPAN class="ft115">10 </SPAN>Senaste lydelse 2011:1256.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">120</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031145x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p804 ft17">67 kap.</P>
<P class="p821 ft5">Nuvarande lydelse</P>
<P class="p822 ft17">7 §<SPAN class="ft115">11</SPAN></P>
<P class="p372 ft34">För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t89">
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p19 ft194">Arbetsinkomst som beskattas i Sverige</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td212"><P class="p19 ft159">Skattereduktion</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td214"><P class="p19 ft4">överstiger inte 0,91 prisbasbelopp</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td212"><P class="p19 ft11">skillnaden mellan arbetsinkomsterna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft4">och</P></TD>
<TD class="tr1 td325"><P class="p30 ft20">grundavdraget, multiplicerad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft4">med</P></TD>
<TD class="tr3 td325"><P class="p30 ft4">skattesatsen för kommunal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td212"><P class="p19 ft4">inkomstskatt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p23 ft34">överstiger 0,91 men inte <SPAN class="ft39">2,72 </SPAN>pris- basbelopp</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p47 ft32">skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och <SPAN class="ft111">30,4 </SPAN>procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och <SPAN class="ft111">2,72 </SPAN>prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p23 ft4">överstiger <SPAN class="ft5">2,72 </SPAN>men inte <SPAN class="ft5">7,00 </SPAN>pris- basbelopp</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p47 ft32">skillnaden mellan å ena sidan summan av <SPAN class="ft111">1,461 </SPAN>prisbasbelopp och <SPAN class="ft111">9,50 </SPAN>procent av arbetsinkomsterna mellan <SPAN class="ft111">2,72 </SPAN>och <SPAN class="ft111">7,00 </SPAN>prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr7 td207"><P class="p19 ft4">överstiger <SPAN class="ft5">7,00 </SPAN>prisbasbelopp</P></TD>
<TD class="tr7 td206"><P class="p19 ft4">skillnaden mellan <SPAN class="ft5">1,868 </SPAN>prisbas-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p21 ft11">belopp och grundavdraget, multipli-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p21 ft4">cerad med skattesatsen för kom-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p21 ft4">munal inkomstskatt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p821 ft5">Föreslagen lydelse</P>
<P class="p823 ft17">7 §</P>
<P class="p372 ft4">För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t91">
<TR>
<TD class="tr7 td207"><P class="p19 ft194">Arbetsinkomst som beskattas i Sverige</P></TD>
<TD class="tr7 td206"><P class="p21 ft159">Skattereduktion</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td207"><P class="p19 ft4">överstiger inte 0,91 prisbasbelopp</P></TD>
<TD class="tr8 td206"><P class="p19 ft11">skillnaden mellan arbetsinkomsterna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p21 ft4">och grundavdraget, multiplicerad</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p824 ft7"><SPAN class="ft115">11 </SPAN>Senaste lydelse 2009:1452.</P>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p23 ft4">121</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031146x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p825 ft34">med skattesatsen för kommunal inkomstskatt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p23 ft34">överstiger 0,91 men inte <SPAN class="ft39">2,94 </SPAN>pris- basbelopp</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p47 ft24">skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och <SPAN class="ft169">33,2 </SPAN>procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och <SPAN class="ft169">2,94 </SPAN>prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p826 ft4">överstiger <SPAN class="ft5">2,94 </SPAN>men inte <SPAN class="ft5">8,08 </SPAN>pris- basbelopp</P>
<P class="p827 ft4">överstiger <SPAN class="ft5">8,08 </SPAN>prisbasbelopp</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p47 ft38">skillnaden mellan å ena sidan summan av <SPAN class="ft121">1,584 </SPAN>prisbasbelopp och <SPAN class="ft121">11,1 </SPAN>procent av arbetsinkomsterna mellan <SPAN class="ft121">2,94 </SPAN>och <SPAN class="ft121">8,08 </SPAN>prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt</P>
<P class="p828 ft4">skillnaden mellan <SPAN class="ft5">2,155 </SPAN>prisbas- belopp och grundavdraget, multipli- cerad med skattesatsen för kom- munal inkomstskatt</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t92">
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p19 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr1 td86"><P class="p19 ft9">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p829 ft17">24 §<SPAN class="ft115">12</SPAN></P>
<P class="p515 ft4">Rätt till skattereduktion enligt 25 och 26 §§ har efter begäran de som</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft139">är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD class="tr0 td207"><P class="p573 ft4">3. har haft utgifter för gåva</P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p30 ft4">3. har haft utgifter för gåva</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft61"><SPAN class="ft11">avseende </SPAN>hjälpverksamhet bland <SPAN class="ft11">be-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft61"><SPAN class="ft11">avseende </SPAN>främjande av social <SPAN class="ft11">hjälp-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft4">hövande eller <SPAN class="ft5">främjande av </SPAN>veten-</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft11">verksamhet eller vetenskaplig forsk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">skaplig forskning till en godkänd</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft11">ning till en godkänd gåvomottagare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft11">gåvomottagare eller ska ta upp värdet</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft11">eller ska ta upp värdet av sådan gåva</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p830 ft12">av sådan gåva som inkomst.</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p831 ft20">som inkomst.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p532 ft38">Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.</P>
<P class="p518 ft4">Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för gåva som har lämnats före dödsfallet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<DIV id="id_5_1">
<P class="p114 ft32">3.<SPAN class="ft100">13 </SPAN>Bestämmelserna i 61 kap. 8 a § andra och tredje styckena tillämpas till och med det beskattningsår som slutar den 31 december <SPAN class="ft111">2013</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_5_2">
<P class="p114 ft32">3. Bestämmelserna i 61 kap. 8 a § andra och tredje styckena tillämpas till och med det beskattningsår som slutar den 31 december <SPAN class="ft111">2016</SPAN>.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_6">
<P class="p47 ft7"><SPAN class="ft51">12</SPAN><SPAN class="ft127">Senaste lydelse 2011:1271.</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">13</SPAN><SPAN class="ft127">Senaste lydelse 2011:1271.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_7">
<P class="p23 ft4">122</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031147x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p832 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2013.</SPAN></P>
<P class="p117 ft38"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft165">Bestämmelserna i 22 kap. 5 § om beskattning vid uttag ur närings- verksamhet ska inte tillämpas om en stiftelse vid ikraftträdandet blir skattskyldig enligt bestämmelserna i 7 kap. till följd av den nya bestämmelsen</SPAN></P>
<P class="p833 ft4"><SPAN class="ft4">i</SPAN><SPAN class="ft139">7 kap. 4 §.</SPAN></P>
<P class="p525 ft4"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft139">Vid tillämpningen av bestämmelsen i 57 kap. 19 § 2 andra strecksatsen ska för beskattningsår 2014 och 2015 i stället för 9,6 inkomstbasbelopp gälla tio inkomstbasbelopp.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">123</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031148x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p834 ft37"><SPAN class="ft37">3.18</SPAN><SPAN class="ft171">Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)</SPAN></P>
<P class="p835 ft4">Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980) <SPAN class="ft5">dels </SPAN>att 2 kap. 19 § ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p521 ft4"><SPAN class="ft5">dels </SPAN>att det i lagen ska införas sex nya paragrafer, 1 kap. <NOBR>11–13</NOBR> §§ och 2 kap. <NOBR>29–31</NOBR> §§, samt närmast före 1 kap. 11 och 13 §§ och 2 kap. 29 § nya rubriker av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p836 ft61">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td326"><P class="p707 ft9">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td327"><P class="p837 ft160">1 kap.</P></TD>
<TD class="tr13 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td4"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td291"><P class="p707 ft159">Forskning och utveckling</P></TD>
<TD class="tr8 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td202"><P class="p707 ft155">11 §</P></TD>
<TD class="tr8 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td323"><P class="p30 ft5">Med forskning avses i denna lag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p707 ft27">systematiskt</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p19 ft5">och</P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p27 ft5">kvalificerat</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p30 ft89">arbete</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td323"><P class="p707 ft9">med att i kommersiellt syfte ta fram ny</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td202"><P class="p707 ft5">kunskap.</P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td4"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td202"><P class="p707 ft155">12 §</P></TD>
<TD class="tr8 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td323"><P class="p30 ft5">Med utveckling avses i denna lag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p707 ft27">systematiskt</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p19 ft5">och</P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p27 ft5">kvalificerat</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p30 ft89">arbete</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td323"><P class="p707 ft61">med att i kommersiellt syfte använda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td323"><P class="p707 ft61">resultatet av forskning för att utveckla</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td323"><P class="p707 ft61">nya varor, tjänster eller produktions-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td323"><P class="p707 ft27">processer eller väsentligt förbättra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td291"><P class="p707 ft5">redan existerande sådana<SPAN class="ft4">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td202"><P class="p707 ft159">Koncern</P></TD>
<TD class="tr40 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td4"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td202"><P class="p707 ft155">13 §</P></TD>
<TD class="tr8 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td323"><P class="p30 ft5">Med koncern avses vid tillämpning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td323"><P class="p707 ft61">av 2 kap. 31 § en koncern av sådant</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td323"><P class="p707 ft9">slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovis-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td158"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td291"><P class="p707 ft5">ningslagen (1995:1554).</P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td327"><P class="p837 ft160">2 kap.</P></TD>
<TD class="tr8 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td327"><P class="p837 ft14">19 §<SPAN class="ft164">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td158"><P class="p230 ft4">En ersättning till en idrottsutövare</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td323"><P class="p30 ft4">En ersättning till en idrottsutövare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p230 ft4">från en <SPAN class="ft5">sådan </SPAN>ideell förening som</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td323"><P class="p707 ft4">från en ideell förening som <SPAN class="ft5">har till</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p230 ft4"><SPAN class="ft5">avses </SPAN>i 7 kap. <NOBR><SPAN class="ft5">7–13</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> </SPAN>§§ inkomst-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td323"><P class="p707 ft5">ändamål att främja idrott och som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p230 ft11">skattelagen (1999:1229) <SPAN class="ft61">och som har</SPAN></P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td323"><P class="p707 ft5">uppfyller kraven <SPAN class="ft4">i 7 kap. </SPAN><NOBR>4–6</NOBR> och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td158"><P class="p230 ft5">till huvudsakligt syfte att främja</P></TD>
<TD class="tr1 td202"><P class="p707 ft5">10 <SPAN class="ft4">§§</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td151"><P class="p38 ft11">inkomstskattelagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td158"><P class="p230 ft61">idrottslig verksamhet <SPAN class="ft11">är avgiftsfri, om</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td202"><P class="p707 ft4">(1999:1229)</P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p577 ft11">är</P></TD>
<TD class="tr1 td4"><P class="p285 ft4">avgiftsfri,</P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p30 ft4">om</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p602 ft7"><SPAN class="ft115">1 </SPAN>Senaste lydelse 2010:1282.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">124</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031149x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p47 ft4">ersättningen från föreningen under året inte har uppgått till ett halvt prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p579 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p163 ft4">ersättningen från föreningen under året inte har uppgått till ett halvt prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.</P>
<P class="p546 ft159">Avdrag för personer som arbetar med forskning eller utveckling</P>
<P class="p6 ft155">29 §<SPAN class="ft195">2</SPAN></P>
<P class="p117 ft5">Vid beräkning av arbetsgivar- avgifterna ska avdrag göras enligt 31 §, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling.</P>
<P class="p120 ft162">Med avgiftspliktig ersättning ska vid tillämpning av första stycket inte avses sådan ersättning på vilken avgifter ska betalas enligt 27 eller 28 §.</P>
<P class="p429 ft155">30 §<SPAN class="ft195">3</SPAN></P>
<P class="p117 ft121">Avdrag enligt 31 § får göras bara om personen under kalendermånaden har arbetat med forskning eller utveck- ling hos den avgiftsskyldige under minst tre fjärdedelar och minst 15 timmar av sin faktiska arbetstid.</P>
<P class="p252 ft113">Om villkoren i första stycket inte är uppfyllda, får avdrag enligt 31 § ändå göras om avdrag enligt första stycket har fått göras under var och en av de närmast föregående fyra kalender- månaderna.</P>
<P class="p353 ft5">Avdrag enligt andra stycket får inte göras om orsaken till att villkoren enligt första stycket inte är uppfyllda är att personen har fått ändrade arbets- uppgifter.</P>
<P class="p133 ft155">31 §</P>
<P class="p364 ft111">Vid beräkning av arbetsgivar- avgifterna på avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forsk- ning eller utveckling ska avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för denna person. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 26 §. Det</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p47 ft7"><SPAN class="ft51">2</SPAN><SPAN class="ft48">Tidigare 2 kap. 29 § upphävd genom 2006:1345.</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">3</SPAN><SPAN class="ft48">Tidigare 2 kap. 30 § upphävd genom 2006:1345.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">125</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031150x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p838 ft179">sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige får inte överstiga 230 000 kronor.</P>
<P class="p780 ft121">Vid bedömningen av avdragsrätten enligt första stycket ska flera avgifts- skyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgifts- skyldig. Avdraget ska i ett sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Till den del avdraget inte kan ut- nyttjas av moderföretaget, får det utnyttjas av dotterföretagen i den ordning som moderföretaget bestäm- mer.</P>
<P class="p839 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.</SPAN></P>
<P class="p521 ft34"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft150">De nya bestämmelserna i 2 kap. </SPAN><NOBR>29–31</NOBR> §§ tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2013.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">126</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031151x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p709 ft37"><SPAN class="ft37">3.19</SPAN><SPAN class="ft171">Förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter</SPAN></P>
<P class="p710 ft4">Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (2000:981) om fördelning av social- avgifter ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td158"><P class="p19 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td97"><P class="p707 ft61">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr40 td329"><P class="p840 ft17">11 §<SPAN class="ft115">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr40 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td35"><P class="p559 ft4">Influtna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td201"><P class="p230 ft20">arbetsgivaravgifter ska</P></TD>
<TD class="tr3 td286"><P class="p841 ft4">Influtna</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td241"><P class="p30 ft20">arbetsgivaravgifter ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td158"><P class="p19 ft11">fördelas mellan avgiftsändamålen en-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td323"><P class="p79 ft11">fördelas mellan avgiftsändamålen en-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft4">ligt</P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p19 ft4">beslut</P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p119 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr3 td330"><P class="p230 ft11">arbetsgivaravgifter</P></TD>
<TD class="tr3 td286"><P class="p79 ft4">ligt beslut</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p63 ft4">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td60"><P class="p30 ft11">arbetsgivaravgifter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td158"><P class="p19 ft4">som följer av 53 kap. skatte-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td323"><P class="p79 ft4">som följer av 53 kap. skatte-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td158"><P class="p19 ft11">förfarandelagen (2011:1244). Avdrag</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td323"><P class="p79 ft11">förfarandelagen (2011:1244). Avdrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td158"><P class="p19 ft4">som görs enligt 5 § lagen</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td323"><P class="p79 ft27"><SPAN class="ft20">som görs enligt </SPAN>2 kap. 31 § social-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td158"><P class="p19 ft4">(2001:1170) om särskilda avdrag i</P></TD>
<TD class="tr3 td286"><P class="p79 ft27">avgiftslagen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td65"><P class="p19 ft5">(2000:980) och</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p30 ft61">avdrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td120"><P class="p19 ft11">vissa</P></TD>
<TD class="tr1 td20"><P class="p707 ft4">fall</P></TD>
<TD class="tr1 td231"><P class="p275 ft4">vid</P></TD>
<TD class="tr1 td330"><P class="p230 ft11">avgiftsberäkningen</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td323"><P class="p79 ft11"><SPAN class="ft61">som görs enligt </SPAN>5 § lagen (2001:1170)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td158"><P class="p19 ft4">enligt lagen (1994:1920) om allmän</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td323"><P class="p79 ft20">om särskilda avdrag i vissa fall vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td35"><P class="p19 ft4">löneavgift</P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p119 ft4">och</P></TD>
<TD class="tr3 td330"><P class="p230 ft20">socialavgiftslagen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td177"><P class="p79 ft20">avgiftsberäkningen</P></TD>
<TD class="tr3 td138"><P class="p577 ft4">enligt</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p30 ft4">lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td158"><P class="p19 ft4">(2000:980) ska i första hand avse</P></TD>
<TD class="tr1 td286"><P class="p79 ft11">(1994:1920)</P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p27 ft4">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td60"><P class="p30 ft4">allmän löneavgift</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td158"><P class="p19 ft11">arbetsmarknadsavgiften och därefter</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td323"><P class="p79 ft11">och socialavgiftslagen (2000:980) ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td158"><P class="p19 ft4">sjukförsäkringsavgiften, föräldraför-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td323"><P class="p79 ft11">i första hand avse arbetsmarknads-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td158"><P class="p19 ft11">säkringsavgiften, arbetsskadeavgiften</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td323"><P class="p79 ft4">avgiften och därefter <SPAN class="ft5">i angiven</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td158"><P class="p19 ft4">och efterlevandepensionsavgiften.</P></TD>
<TD class="tr3 td286"><P class="p79 ft5">ordning</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td241"><P class="p30 ft11">sjukförsäkringsavgiften,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td330"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td331"><P class="p79 ft4">föräldraförsäkringsavgiften,</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p30 ft11">arbets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td330"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td177"><P class="p79 ft4">skadeavgiften och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td208"><P class="p30 ft11">efterlevandepen-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td330"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td97"><P class="p79 ft4">sionsavgiften.</P></TD>
<TD class="tr3 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft4">Bestämmelserna i första stycket ska tillämpas också på avgifts- och räntebelopp som betalas ut till arbetsgivare.</P>
<P class="p372 ft34">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om fördelningen.</P>
<P class="p842 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P class="p843 ft7"><SPAN class="ft115">1 </SPAN>Senaste lydelse 2011:1404.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">127</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031152x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p844 ft37"><SPAN class="ft37">3.20</SPAN><SPAN class="ft171">Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p741 ft34">Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § och 2 kap. 3 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet<SPAN class="ft196">1 </SPAN>ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t93">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td207"><P class="p19 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td218"><P class="p19 ft61">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td224"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr40 td214"><P class="p845 ft160">1 kap.</P></TD>
<TD class="tr40 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td224"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td214"><P class="p846 ft157">1 §<SPAN class="ft115">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">Denna lag tillämpas vid be-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td206"><P class="p30 ft4">Denna lag tillämpas vid be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td224"><P class="p19 ft4">handling av</P></TD>
<TD class="tr1 td201"><P class="p573 ft4">personuppgifter i</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p19 ft4">handling av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td281"><P class="p30 ft4">personuppgifter i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td224"><P class="p19 ft11">Skatteverkets</P></TD>
<TD class="tr3 td201"><P class="p573 ft11">beskattningsverksam-</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p19 ft20">Skatteverkets</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td281"><P class="p30 ft11">beskattningsverksam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">het och i verkets handläggning enligt</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td206"><P class="p19 ft11">het och i verkets handläggning enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td207"><P class="p19 ft4">lagen (2007:324) om Skatteverkets</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td218"><P class="p19 ft4">lagen (2007:324)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td249"><P class="p30 ft11">om Skatteverkets</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">hantering av vissa borgenärsupp-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td206"><P class="p19 ft4">hantering av vissa borgenärsupp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">gifter, om behandlingen är helt eller</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td206"><P class="p19 ft61"><SPAN class="ft11">gifter </SPAN>och lagen (2013:000) om stöd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td207"><P class="p19 ft4">delvis automatiserad eller om upp-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td206"><P class="p19 ft61">vid korttidsarbete<SPAN class="ft11">, om behandlingen</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">gifterna ingår i eller är avsedda att</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td206"><P class="p19 ft11">är helt eller delvis automatiserad eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">ingå i en strukturerad samling av</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td206"><P class="p19 ft4">om uppgifterna ingår i eller är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td207"><P class="p19 ft4">personuppgifter som är tillgängliga</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td206"><P class="p19 ft4">avsedda att ingå i en strukturerad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td224"><P class="p19 ft4">för sökning</P></TD>
<TD class="tr3 td201"><P class="p573 ft11">eller sammanställning</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td206"><P class="p19 ft20">samling av personuppgifter som är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">enligt särskilda kriterier.</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p19 ft4">tillgängliga</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p19 ft4">för</P></TD>
<TD class="tr3 td178"><P class="p577 ft4">sökning</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p30 ft11">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td224"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td201"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td218"><P class="p19 ft4">sammanställning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td249"><P class="p30 ft4">enligt särskilda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td224"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td201"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p19 ft4">kriterier.</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft4">Bestämmelserna i <NOBR>4–6</NOBR> och 8 §§ samt 2 kap. gäller även vid behandling av uppgifter om juridiska personer och avlidna.</P>
<P class="p742 ft17">2 kap.</P>
<P class="p585 ft157">3 §<SPAN class="ft115">3</SPAN></P>
<P class="p519 ft4">För de ändamål som anges i 1 kap. 4 § får följande uppgifter behandlas i databasen:</P>
<P class="p521 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">en fysisk persons identitet, medborgarskap, bosättning och familje- förhållanden,</SPAN></P>
<P class="p519 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft139">en juridisk persons identitet, säte, ägarförhållanden samt firmatecknare och andra företrädare,</SPAN></P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft139">registrering för skatter och avgifter,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft139">underlag för fastställande av skatter och avgifter,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft139">bestämmande av skatter och avgifter,</SPAN></P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft11">6.</SPAN><SPAN class="ft139">underlag för fastighetstaxering,</SPAN></P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft11">7.</SPAN><SPAN class="ft139">revision och annan kontroll av skatter och avgifter,</SPAN></P>
<P class="p847 ft7"><SPAN class="ft51">1</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse av lagens rubrik 2003:670.</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">2</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2007:329.</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">3</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2013:645.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">128</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031153x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p848 ft34"><SPAN class="ft11">8.</SPAN><SPAN class="ft150">uppgifter som behövs för handläggning enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter,</SPAN></P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft11">9.</SPAN><SPAN class="ft139">avgiftsskyldighet till ett registrerat trossamfund och medlemskap i fack- förening,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">10.</SPAN><SPAN class="ft139">yrkanden och grunder i ett ärende,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">11.</SPAN><SPAN class="ft139">beslut, betalning, redovisning och övriga åtgärder i ett ärende,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr0 td214"><P class="p567 ft4">12. uppgifter som behövs i verk-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td212"><P class="p30 ft4">12. uppgifter som behövs i verk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td214"><P class="p567 ft11">samheten med bouppteckningar och</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td212"><P class="p30 ft11">samheten med bouppteckningar och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td171"><P class="p19 ft20">dödsboanmälningar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td134"><P class="p567 ft4">enligt ärvda-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td177"><P class="p19 ft4">dödsboanmälningar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td286"><P class="p30 ft4">enligt ärvda-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td154"><P class="p19 ft11">balken, <SPAN class="ft61">och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td270"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td229"><P class="p19 ft4">balken,</P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td229"><P class="p559 ft4">13. uppgifter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td260"><P class="p139 ft4">som behövs</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p567 ft4">vid</P></TD>
<TD class="tr3 td229"><P class="p559 ft4">13. uppgifter</P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p139 ft20">som</P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p577 ft4">behövs</P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p30 ft4">vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td154"><P class="p19 ft4">hantering</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft4">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td260"><P class="p19 ft4">underrättelser</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p567 ft11">från</P></TD>
<TD class="tr3 td229"><P class="p19 ft4">hantering av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td260"><P class="p19 ft4">underrättelser</P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p30 ft11">från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td154"><P class="p19 ft11">arbetsgivare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td173"><P class="p78 ft4">om</P></TD>
<TD class="tr1 td270"><P class="p19 ft4">anställning</P></TD>
<TD class="tr1 td54"><P class="p567 ft4">av</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td212"><P class="p30 ft4">arbetsgivare om anställning av ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td214"><P class="p567 ft4">utlänningar som avses i lagen</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td212"><P class="p30 ft4">länningar som avses i lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td214"><P class="p567 ft11">(2013:644) om rätt till lön och annan</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td212"><P class="p30 ft11">(2013:644) om rätt till lön och annan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr1 td214"><P class="p567 ft4">ersättning för arbete utfört av en</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td212"><P class="p30 ft4">ersättning för arbete utfört av en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td214"><P class="p567 ft11">utlänning som inte har rätt att vistas</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td212"><P class="p30 ft11">utlänning som inte har rätt att vistas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td154"><P class="p19 ft4">i Sverige<SPAN class="ft5">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td270"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td229"><P class="p19 ft4">i Sverige<SPAN class="ft5">, och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td154"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td270"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td212"><P class="p30 ft61">14. uppgifter som behövs för hand-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p801 ft5">läggning enligt lagen (2013:000) om stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p364 ft38">I databasen får även andra uppgifter behandlas som behövs för fullgörande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande internationellt åtagande.</P>
<P class="p525 ft4">Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas i databasen enligt första stycket.</P>
<P class="p544 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">129</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031154x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p849 ft37"><SPAN class="ft37">3.21</SPAN><SPAN class="ft171">Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)</SPAN></P>
<P class="p850 ft4">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)<SPAN class="ft115">1</SPAN></P>
<P class="p515 ft4"><SPAN class="ft5">dels </SPAN>att 5 § ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p521 ft4"><SPAN class="ft5">dels </SPAN>att det i lagen ska införas en ny paragraf, 7 §, samt närmast före 7 § en ny rubrik av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td108"><P class="p19 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td233"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td223"><P class="p19 ft9">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td23"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td220"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr40 td309"><P class="p851 ft17">5 §<SPAN class="ft115">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr40 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td23"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">Vid beräkning av den allmänna</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td206"><P class="p30 ft4">Vid beräkning av den allmänna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td220"><P class="p19 ft4">löneavgiften</P></TD>
<TD class="tr1 td78"><P class="p19 ft4">och</P></TD>
<TD class="tr1 td233"><P class="p573 ft4">arbetsgivar-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td222"><P class="p21 ft4">löneavgiften</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td217"><P class="p265 ft4">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td209"><P class="p30 ft4">arbetsgivar-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td207"><P class="p19 ft20">avgifterna ska från summan av dessa</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td206"><P class="p21 ft11">avgifterna ska från summan av dessa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td207"><P class="p19 ft20">avgifter avdrag göras med 10 procent</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td206"><P class="p21 ft11">avgifter avdrag göras med 10 procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td207"><P class="p19 ft4">av avgiftsunderlaget. För den del av</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr1 td206"><P class="p21 ft11">av avgiftsunderlaget. För den del av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">underlaget som arbetsgivaravgifterna</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td206"><P class="p21 ft11">underlaget som arbetsgivaravgifterna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">beräknas på enligt 2 kap. 28 §</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td206"><P class="p21 ft4">beräknas på enligt 2 kap. 28 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td207"><P class="p19 ft4">socialavgiftslagen (2000:980) får</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td223"><P class="p21 ft11">socialavgiftslagen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td69"><P class="p275 ft4">(2000:980)</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft61">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">avdraget inte medföra att dessa</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td222"><P class="p21 ft5">som avdrag</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft5">ska</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td233"><P class="p30 ft61">beräknas på enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td108"><P class="p19 ft4">avgifter understiger</P></TD>
<TD class="tr3 td233"><P class="p573 ft11">ålderspensions-</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p21 ft5">2 kap.</P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p30 ft5">31 §</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td151"><P class="p20 ft61">socialavgiftslagen,</P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p30 ft4">får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td207"><P class="p19 ft20">avgiften enligt 2 kap. 26 § samma lag.</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr1 td206"><P class="p21 ft4">avdraget inte medföra att dessa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">Sammanlagt får avdrag göras med</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p21 ft11">avgifter</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td178"><P class="p139 ft4">understiger</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td209"><P class="p30 ft11">ålderspensions-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">högst 7 100 kronor. Avdraget ska i</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td206"><P class="p21 ft11">avgiften enligt 2 kap. 26 § samma lag.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td207"><P class="p19 ft4">första hand göras från den allmänna</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr1 td206"><P class="p21 ft20">Sammanlagt får avdrag göras med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td220"><P class="p19 ft4">löneavgiften.</P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td233"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td206"><P class="p21 ft20">högst 7 100 kronor. Avdraget ska i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td220"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td233"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td206"><P class="p21 ft11">första hand göras från den allmänna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td220"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td233"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td222"><P class="p21 ft11">löneavgiften.</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p532 ft62">I avgiftsunderlaget för beräkning av avdraget enligt första stycket ska endast ingå sådan avgiftspliktig ersättning som avses i 2 § första stycket.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80">
<TR>
<TD class="tr0 td207"><P class="p573 ft5">Om flera avgiftsskyldiga ingår</P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p30 ft4"><SPAN class="ft5">V</SPAN>id bedömningen av avdrags-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft61">tillsammans i en koncern, ska de v<SPAN class="ft11">id</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft11">rätten enligt första stycket <SPAN class="ft61">ska flera</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft11">bedömningen av avdragsrätten enligt</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft27">avgiftsskyldiga som ingår i samma</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft11">första stycket anses som en avgifts-</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft61">koncern och som uppfyller villkoren</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft20">skyldig. Avdraget ska i sådant fall i</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft61">för att få göra avdrag <SPAN class="ft11">anses som en</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft11">första hand göras av moderföretaget.</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft4">avgiftsskyldig. Avdraget ska i <SPAN class="ft5">ett</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p573 ft4">Till den del avdraget inte kan</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft4">sådant fall i första hand göras av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft11">utnyttjas av moderföretaget, får det</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft11">moderföretaget. Till den del avdraget</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p573 ft4">utnyttjas av dotterföretagen i den</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p30 ft11">inte kan utnyttjas av moderföretaget,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p852 ft11">ordning moderföretaget bestämmer.</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft11">får det utnyttjas av dotterföretagen i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p30 ft4">den ordning <SPAN class="ft5">som </SPAN>moderföretaget</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p578 ft7"><SPAN class="ft51">1</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse av lagens rubrik 2007:286.</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft51">2</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2008:1268.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">130</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031155x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p853 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p854 ft4">bestämmer.</P>
<P class="p855 ft155">Kombination av avdrag</P>
<P class="p856 ft155">7 §</P>
<P class="p857 ft111">Om avdrag ska göras både enligt denna lag och enligt 2 kap. 31 § socialavgiftslagen (2000:980), ska av- drag i första hand göras enligt 2 kap. 31 § socialavgiftslagen.</P>
<P class="p858 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">131</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031156x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p859 ft37"><SPAN class="ft37">3.22</SPAN><SPAN class="ft171">Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)</SPAN></P>
<P class="p641 ft4">Härigenom föreskrivs att det i vägtrafikskattelagen (2006:227) ska införas en ny paragraf, 1 kap. 6 a §, av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t94">
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p19 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr1 td216"><P class="p19 ft89">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p610 ft17">1 kap.</P>
<P class="p860 ft155">6 a §</P>
<P class="p861 ft113">Med <SPAN class="ft197">skattepliktig för första gången </SPAN>avses den tidpunkt då ett fordon för första gången blir skattepliktigt enligt 2 kap. 1 § eller, om lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt är tillämplig, enligt 3 § den lagen.</P>
<P class="p780 ft113">Om ett fordon har registrerats i ett annat land än Sverige före den tidpunkt som avses i första stycket, ska i stället med skattepliktig för första gången avses den tidpunkt då fordonet för första gången har registrerats i ett annat land enligt uppgift i vägtrafikregistret.</P>
<P class="p718 ft111">Om det vid tillämpningen av andra stycket inte går att fastställa den tidpunkt då fordonet för första gången har registrerats i ett annat land, ska i stället med skattepliktig för första gången avses den 1 januari det år som utgör fordonsåret enligt 1 kap. 5 §.</P>
<P class="p862 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.</SPAN></P>
<P class="p519 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft139">Den nya bestämmelsen i 1 kap. 6 a § ska inte tillämpas vid befrielse från fordonsskatt enligt 2 kap. 11 a § om fordonet före ikraftträdandet var befriat från fordonsskatt.</SPAN></P>
<P class="p518 ft34"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft150">I övrigt gäller fortfarande äldre bestämmelser för vägtrafikskatt som avser tid före den 1 januari 2014.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">132</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031157x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p863 ft37"><SPAN class="ft37">3.23</SPAN><SPAN class="ft171">Förslag till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt</SPAN></P>
<P class="p710 ft4">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2006:228) med särskilda bestäm- melser om fordonsskatt att 2 § ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td304"><P class="p19 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td332"><P class="p864 ft5">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr10 td206"><P class="p38 ft4">Vid tillämpningen av denna lag</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p21 ft17">2 §</P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr1 td207"><P class="p30 ft4">Vid tillämpningen av denna lag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td126"><P class="p19 ft4">gäller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td39"><P class="p19 ft4">1 kap. <NOBR>2–5,</NOBR> <SPAN class="ft5">7</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td258"><P class="p38 ft4"><SPAN class="ft5">och </SPAN>8 §§ samt</P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p864 ft4">gäller</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p64 ft11">1 kap.</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p79 ft4"><NOBR>2–5,</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p63 ft11"><SPAN class="ft61">6 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">a</SPAN>–8</NOBR> §§</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft4">samt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td126"><P class="p19 ft4">2 kap.</P></TD>
<TD class="tr3 td126"><P class="p46 ft4">3 §</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td98"><P class="p38 ft4">vägtrafikskattelagen</P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p864 ft4">2 kap.</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p46 ft4">3 §</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td221"><P class="p30 ft4">vägtrafikskattelagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td206"><P class="p19 ft20">(2006:227). För personbilar klass I</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td333"><P class="p864 ft4">(2006:227). För personbilar</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p30 ft11">klass I</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td126"><P class="p19 ft4">gäller</P></TD>
<TD class="tr3 td126"><P class="p49 ft11">även</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p19 ft4">2 kap.</P></TD>
<TD class="tr3 td258"><P class="p38 ft4">11 § vägtrafik-</P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p864 ft4">gäller</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft4">även</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p19 ft4">2 kap.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td140"><P class="p30 ft4">11 § vägtrafik-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td222"><P class="p19 ft4">skattelagen.</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td258"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td216"><P class="p864 ft4">skattelagen.</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft4">Med skattevikt avses tjänstevikten för personbilar klass I samt totalvikten för personbilar klass II, lätta bussar och lätta lastbilar.</P>
<P class="p865 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.</SPAN></P>
<P class="p525 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft139">Äldre bestämmelser gäller fortfarande för fordonsskatt som avser tid före den 1 januari 2014.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">133</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031158x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p545 ft37"><SPAN class="ft37">3.24</SPAN><SPAN class="ft171">Förslag till lag om ändring i budgetlagen (2011:203)</SPAN></P>
<P class="p866 ft4">Härigenom föreskrivs<SPAN class="ft115">1 </SPAN>i fråga om budgetlagen (2011:203) <SPAN class="ft5">dels </SPAN>att 9 kap. 3 § ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p557 ft34"><SPAN class="ft39">dels </SPAN>att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 9 kap. 4 och 5 §§, samt närmast före 9 kap. 5 § en ny rubrik av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t95">
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p19 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr1 td86"><P class="p19 ft9">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p867 ft157"><SPAN class="ft14">9</SPAN><SPAN class="ft174">kap. 3 §</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td269"><P class="p559 ft4">Regeringen</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p19 ft4">ska</P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p793 ft4">i</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p567 ft4">budget-</P></TD>
<TD class="tr6 td202"><P class="p559 ft4">Regeringen</P></TD>
<TD class="tr6 td52"><P class="p559 ft4">ska</P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p17 ft4">i</P></TD>
<TD class="tr6 td238"><P class="p30 ft4">budget-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">propositionen och den ekonomiska</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td212"><P class="p19 ft11">propositionen och den ekonomiska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td214"><P class="p19 ft4">vårpropositionen redovisa prognoser</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td212"><P class="p19 ft11">vårpropositionen redovisa prognoser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">över statens inkomster och utgifter,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td212"><P class="p19 ft61"><SPAN class="ft11">över </SPAN>den makroekonomiska utveck-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td108"><P class="p19 ft4">statens lånebehov</P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p19 ft5">och</P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p567 ft11">utgifterna</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td212"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">lingen</SPAN>, statens inkomster och ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td108"><P class="p19 ft4">under utgiftstaket.</P></TD>
<TD class="tr1 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td4"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td202"><P class="p19 ft4">gifter, statens</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td270"><P class="p19 ft4">lånebehov,</P></TD>
<TD class="tr1 td238"><P class="p30 ft11">utgifterna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td212"><P class="p19 ft11">under utgiftstaket <SPAN class="ft61">och den offentliga</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td334"><P class="p19 ft5">sektorns inkomster,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td116"><P class="p30 ft5">utgifter och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td269"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p19 ft5">skulder<SPAN class="ft4">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td238"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft34">Prognoserna ska omfatta det innevarande budgetåret och de tre därpå följande åren och baseras på väl specificerade förutsättningar.</P>
<P class="p779 ft155">4 §</P>
<P class="p604 ft111">Regeringen ska i den ekonomiska vårpropositionen redovisa en bedöm- ning av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.</P>
<P class="p868 ft161">Utvärdering 5 §</P>
<P class="p869 ft39">Regeringen ska regelbundet redo- visa en utvärdering av de prognoser som anges i 3 §.</P>
<P class="p870 ft4">Denna lag träder i kraft den 31 december 2013.</P>
<P class="p871 ft126"><SPAN class="ft125">1 </SPAN>Jfr Europeiska unionens råds direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk, i den ursprungliga lydelsen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">134</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031159x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p608 ft37"><SPAN class="ft37">3.25</SPAN><SPAN class="ft171">Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)</SPAN></P>
<P class="p710 ft4">Härigenom föreskrivs att 10 kap. 4 §, 30 kap. 4 § och 66 kap. 27 § skatte- förfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p19 ft5">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr1 td86"><P class="p19 ft9">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p790 ft17">10 kap.</P>
<P class="p645 ft157">4 §</P>
<P class="p515 ft4">Skatteavdrag ska inte göras från ersättning för arbete om</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">ersättningen understiger 100 kronor,</SPAN></P>
<P class="p117 ft38"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft165">det kan antas att den ersättning som utbetalaren sammanlagt kommer att betala ut till mottagaren under kalenderåret understiger 1 000 kronor,</SPAN></P>
<P class="p117 ft32"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft198">det kan antas att den ersättning som utbetalaren sammanlagt kommer att betala ut till mottagaren under kalenderåret understiger 10 000 kronor och</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">a)</SPAN><SPAN class="ft139">utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo,</SPAN></P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft4">b)</SPAN><SPAN class="ft139">ersättningen inte utgör utgift i en näringsverksamhet som utbetalaren bedriver,</SPAN></P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft20">c)</SPAN><SPAN class="ft139">utbetalaren och mottagaren inte har träffat en sådan överenskommelse som avses i 25 kap. 13 § 4 socialförsäkringsbalken om att ersättningen ska anses som inkomst av anställning, samt</SPAN></P>
<P class="p537 ft4"><SPAN class="ft4">d)</SPAN><SPAN class="ft139">det inte är fråga om sådan ersättning till en förmyndare, god man eller förvaltare som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken, eller</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p114 ft38">4. ersättningen betalas ut till en idrottsutövare av en <SPAN class="ft121">sådan </SPAN>ideell förening som <SPAN class="ft121">avses </SPAN>i 7 kap. <SPAN class="ft121">7 § första stycket </SPAN>inkomstskattelagen (1999:1229) <SPAN class="ft121">och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet </SPAN>och det kan antas att det som föreningen sammanlagt kom- mer att betala ut under kalenderåret understiger ett halvt prisbasbelopp.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p114 ft38">4. ersättningen betalas ut till en idrottsutövare av en ideell förening som <SPAN class="ft121">har till ändamål att främja idrott och som uppfyller kraven </SPAN>i 7 kap. <NOBR><SPAN class="ft121">4–6</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> och 10 §§ </SPAN>inkomstskattelagen (1999:1229) och det kan antas att det som föreningen sammanlagt kom- mer att betala ut under kalenderåret understiger ett halvt prisbasbelopp.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p872 ft17">30 kap.</P>
<P class="p585 ft157">4 §<SPAN class="ft115">1</SPAN></P>
<P class="p515 ft4">En inkomstdeklaration ska lämnas av</P>
<P class="p117 ft38">1. aktiebolag, ekonomiska föreningar och sådana stiftelser, andra liknande subjekt eller andra tillgångsmassor som enligt stiftelseförordnande eller motsvarande bestämmelse har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss släkts, vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen,</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr0 td171"><P class="p559 ft4">2. sådana ideella</P></TD>
<TD class="tr0 td269"><P class="p230 ft4">föreningar och</P></TD>
<TD class="tr0 td202"><P class="p49 ft4">2. sådana</P></TD>
<TD class="tr0 td334"><P class="p30 ft4">ideella föreningar och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td158"><P class="p230 ft11">registrerade trossamfund som avses i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td323"><P class="p30 ft11">registrerade trossamfund som avses i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td158"><P class="p230 ft4">7 kap. <SPAN class="ft5">7 och 14 §§ </SPAN>inkomstskatte-</P></TD>
<TD class="tr1 td202"><P class="p230 ft4">7 kap. <SPAN class="ft5">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td334"><P class="p30 ft4"><SPAN class="ft5">§ </SPAN>inkomstskattelagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td171"><P class="p19 ft4">lagen (1999:1229),</P></TD>
<TD class="tr1 td269"><P class="p230 ft4">om intäkterna</P></TD>
<TD class="tr1 td202"><P class="p20 ft4">(1999:1229),</P></TD>
<TD class="tr1 td334"><P class="p30 ft4">om intäkterna under</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p602 ft7"><SPAN class="ft115">1 </SPAN>Senaste lydelse 2011:1289.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p23 ft4">135</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031160x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p47 ft4">under beskattningsåret har överstigit grundavdraget enligt 63 kap. 11 § den lagen,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p47 ft4">beskattningsåret har överstigit grundavdraget enligt 63 kap. 11 § den lagen,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p532 ft38"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft165">andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med undantag för dödsbon och svenska handelsbolag, om de skattepliktiga intäkterna under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 200 kronor, och</SPAN></P>
<P class="p873 ft24"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft199">andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensions- medel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas.</SPAN></P>
<P class="p874 ft17">66 kap.</P>
<P class="p791 ft157">27 §<SPAN class="ft115">2</SPAN></P>
<P class="p519 ft4">Ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller av ett beslut om skatt eller avgift som avses i 2 kap. 2 § får meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (<SPAN class="ft5">efterbeskattning</SPAN>) om</P>
<P class="p519 ft34"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft150">ett beslut har blivit felaktigt eller inte fattats på grund av att den uppgiftsskyldige</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">a)</SPAN><SPAN class="ft139">under förfarandet har lämnat oriktig uppgift till ledning för egen beskatt-</SPAN></P>
<P class="p47 ft4">ning,</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft4">b)</SPAN><SPAN class="ft146">har lämnat oriktig uppgift i ett mål om egen beskattning,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft20">c)</SPAN><SPAN class="ft139">inte har lämnat en deklaration eller låtit bli att lämna en begärd uppgift,</SPAN></P>
<P class="p339 ft4">eller</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft4">d)</SPAN><SPAN class="ft146">inte har lämnat begärt varuprov,</SPAN></P>
<P class="p521 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft139">en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende ska rättas,</SPAN></P>
<P class="p521 ft4"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft139">kontrolluppgift som ska lämnas utan föreläggande har saknats eller varit felaktig och den som uppgiften ska lämnas för inte har varit skyldig att lämna inkomstdeklaration,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft139">det föranleds av ett beslut i ett ärende eller mål</SPAN></P>
<P class="p519 ft4"><SPAN class="ft11">a)</SPAN><SPAN class="ft139">om en annan skatt eller avgift som avses i 2 kap. 2 §, eller samma skatt eller avgift som avses i 2 kap. 2 §, men för en annan redovisningsperiod, ett annat beskattningsår eller en annan person,</SPAN></P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft4">b)</SPAN><SPAN class="ft139">om fastighetstaxering,</SPAN></P>
<P class="p532 ft24"><SPAN class="ft20">c)</SPAN><SPAN class="ft199">om utländsk skatt eller om obligatoriska utländska socialförsäkrings- avgifter som avses i 62 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229),</SPAN></P>
<P class="p519 ft4"><SPAN class="ft4">d)</SPAN><SPAN class="ft139">enligt lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund,</SPAN></P>
<P class="p519 ft4"><SPAN class="ft11">e)</SPAN><SPAN class="ft139">om huruvida en inkomst ska beskattas enligt inkomstskattelagen eller enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., eller</SPAN></P>
<P class="p521 ft4"><SPAN class="ft4">f)</SPAN><SPAN class="ft139">om Skatteverkets prissättningsbesked enligt lagen (2009:1289) om pris- sättningsbesked vid internationella transaktioner eller beslut om ändring av sådant prissättningsbesked,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p114 ft32">5. en förening eller ett registrerat trossamfund inte har genomfört en investering inom den tid som före- skrivs i ett sådant beslut som avses i</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p114 ft32">5. en förening eller ett registrerat trossamfund inte har genomfört en investering inom den tid som före- skrivs i ett sådant beslut som avses i</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p23 ft7"><SPAN class="ft115">2 </SPAN>Senaste lydelse 2012:387.</P>
</DIV>
<DIV id="id_6">
<P class="p23 ft4">136</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031161x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr9 td214"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td138"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td242"><P class="p38 ft7">PROP. 2013/14:1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td214"><P class="p19 ft4">7 kap. <SPAN class="ft5">12 </SPAN>§ inkomstskattelagen eller</P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p19 ft4">7 kap. <SPAN class="ft5">9</SPAN></P></TD>
<TD class="tr10 td242"><P class="p30 ft11">§ inkomstskattelagen eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">inte har följt ett annat villkor i</P></TD>
<TD class="tr3 td138"><P class="p19 ft4">inte har</P></TD>
<TD class="tr3 td242"><P class="p30 ft4">följt ett annat villkor i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p19 ft4">beslutet, eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td212"><P class="p19 ft4">beslutet, eller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p515 ft4">6. det föranleds av en uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 14 §.</P>
<P class="p591 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2013.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">137</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p875 ft37"><SPAN class="ft37">3.26</SPAN><SPAN class="ft171">Förslag till lag om ändring i lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva</SPAN></P>
<P class="p741 ft34">Härigenom föreskrivs att <NOBR>6–8</NOBR> och 15 §§ lagen (2011:1269) om god- kännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva ska ha följande lydelse.</P>
<P class="p187 ft5">Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</P>
<P class="p823 ft17">6 §</P>
<P class="p532 ft38">En svensk stiftelse, en svensk ideell förening eller ett svenskt registrerat trossamfund ska efter ansökan godkännas som gåvomottagare under förut-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr0 td207"><P class="p19 ft4">sättning att</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr13 td134"><P class="p40 ft4">1. den sökande</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td65"><P class="p30 ft4">vid beslutet om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p559 ft4">1. den sökande vid beslutet om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">slutlig skatt året före det år då</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p19 ft4">slutlig skatt året före det år då</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p19 ft4">ansökan görs är inskränkt skatt-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td206"><P class="p19 ft4">ansökan görs är inskränkt skatt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft20">skyldig enligt <SPAN class="ft27">bestämmelserna i </SPAN>7 kap.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p19 ft4">skyldig enligt 7 kap. 3 § inkomst-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">3, <SPAN class="ft5">7 eller 14 </SPAN>§ inkomstskattelagen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p19 ft4">skattelagen (1999:1229),</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p19 ft4">(1999:1229),</P></TD>
<TD class="tr1 td116"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p559 ft4">2. den sökande har som ändamål</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p30 ft4">2. den sökande har som ändamål</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">att <SPAN class="ft5">bedriva </SPAN>hjälpverksamhet <SPAN class="ft5">bland</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p19 ft5"><SPAN class="ft4">att </SPAN>främja</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p19 ft5">social</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p30 ft20">hjälpverksamhet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p19 ft27">behövande <SPAN class="ft20">eller </SPAN>att främja <SPAN class="ft20">vetenskap-</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td206"><P class="p19 ft11">eller vetenskaplig forskning eller helt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">lig forskning eller helt eller delvis</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p19 ft11">eller delvis bedriver sådan verksam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">bedriver sådan verksamhet,</P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p19 ft4">het,</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p559 ft4">3. det är sannolikt att den sökande</P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr40 td206"><P class="p30 ft20">a) även vid de två beslut om slutlig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p559 ft4">a) även vid de två beslut om slutlig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">skatt som fattas efter det beslut som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p19 ft11">skatt som fattas efter det beslut som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p19 ft4">avses i 1 kommer att bli inskränkt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td206"><P class="p19 ft4">avses i 1 kommer att bli inskränkt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">skattskyldig enligt <SPAN class="ft5">de bestämmelser</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p19 ft4">skattskyldig</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p21 ft4">enligt</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p30 ft9">den bestämmelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">som anges i samma punkt, och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p19 ft4">som anges i samma punkt, och</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft4">b)</SPAN><SPAN class="ft139">kommer att använda gåvorna på det sätt givarna avsett,</SPAN></P>
<P class="p519 ft4"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft139">det av den sökandes bokföring eller räkenskaper är möjligt att avgöra vilka gåvor som har tagits emot och hur de har använts, och</SPAN></P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft139">den sökande har minst en auktoriserad eller godkänd revisor.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p114 ft38">För en sökande vars skattskyl- dighet prövas enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskatte- lagen (1999:1229) än <SPAN class="ft121">de som anges i 6 </SPAN>§ <SPAN class="ft121">1</SPAN>, ska prövningen enligt 6 § 1 och 3 a gälla frågan om förhållandena är sådana att den sökande skulle ha blivit och skulle komma att bli in- skränkt skattskyldig vid tillämpning av <SPAN class="ft121">någon av de bestämmelser som anges i 6 § 1</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p23 ft17">7 §</P>
<P class="p624 ft38">För en sökande vars skattskyl- dighet prövas enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskatte- lagen (1999:1229) än <SPAN class="ft121">3 §</SPAN>, ska pröv- ningen enligt 6 § 1 och 3 a <SPAN class="ft121">denna lag </SPAN>gälla frågan om förhållandena är sådana att den sökande skulle ha blivit och skulle komma att bli inskränkt skattskyldig vid tillämp- ning av <SPAN class="ft121">7 kap. 3 § inkomstskattelagen</SPAN>.</P>
<P class="p394 ft17">8 §</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">138</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031163x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p506 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p876 ft32">Som gåvomottagare ska efter ansökan godkännas även utländska sökande om förutsättningarna i 6 § är uppfyllda och den sökande hör hemma i en stat</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller</SPAN></P>
<P class="p117 ft38"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft165">med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p567 ft4">Prövningen enligt 6 § 1 och 3 a</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p30 ft4">Prövningen enligt 6 § 1 och 3 a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p567 ft11">ska då gälla frågan om förhållandena</P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p30 ft11">ska då gälla frågan om förhållandena</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft11">är sådana att den sökande skulle ha</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p30 ft11">är sådana att den sökande skulle ha</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft4">blivit och skulle komma att bli</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p30 ft4">blivit och skulle komma att bli</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td214"><P class="p567 ft4">inskränkt skattskyldig enligt <SPAN class="ft5">någon</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td212"><P class="p30 ft4">inskränkt skattskyldig enligt <SPAN class="ft5">7 kap.</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p567 ft9">av de bestämmelser som anges i 6 <SPAN class="ft12">§ </SPAN>1</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p30 ft61">3 <SPAN class="ft11">§ </SPAN>inkomstskattelagen (1999:1229)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p58 ft12">om denne skulle beskattas i Sverige.</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p451 ft12">om denne skulle beskattas i Sverige.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft34">För att den sökande ska kunna godkännas som gåvomottagare gäller dessutom att ett skriftligt åtagande enligt 23 kap. 7 § och 38 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha kommit in till Skatteverket.</P>
<P class="p877 ft17">15 §</P>
<P class="p515 ft4">Skatteverket ska återkalla ett godkännande som gåvomottagare om</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">innehavaren begär det,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft139">förutsättningarna för godkännande inte längre är uppfyllda,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p114 ft38">3. innehavaren vid ett beslut om slutlig skatt som fattats under den tid som avses i 10 § inte är inskränkt skattskyldig enligt <SPAN class="ft121">bestämmelserna i </SPAN>7 kap. 3, <SPAN class="ft121">7 eller 14 </SPAN>§ in- komstskattelagen (1999:1229) eller, när det gäller en svensk mottagare som är inskränkt skattskyldig enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen än 3, <SPAN class="ft121">7 eller 14 </SPAN>§ eller en utländsk mottagare, inte skulle ha blivit inskränkt skattskyl- dig vid tillämpning av 7 kap. 3, <SPAN class="ft121">7 eller 14 </SPAN>§ inkomstskattelagen,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p114 ft38">3. innehavaren vid ett beslut om slutlig skatt som fattats under den tid som avses i 10 § inte är inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § in- komstskattelagen (1999:1229) eller, när det gäller en svensk mottagare som är inskränkt skattskyldig enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen än 3 § eller en utländsk mottagare, inte skulle ha blivit inskränkt skattskyldig vid tillämpning av 7 kap. 3 § inkomst- skattelagen,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft139">innehavaren inte betalar en sådan avgift som avses i 12 § andra stycket,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft139">innehavaren inte följer ett föreläggande enligt 14 §, eller</SPAN></P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft11">6.</SPAN><SPAN class="ft139">innehavaren inte lämnar kontrolluppgifter enligt 22 kap. 22 § skatte- förfarandelagen (2011:1244).</SPAN></P>
<P class="p525 ft34">Om det finns synnerliga skäl, får Skatteverket avstå från återkallelse enligt första stycket 2, 3 eller 6.</P>
<P class="p878 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.</SPAN></P>
<P class="p364 ft24"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft199">Vid tillämpning av 6 § 1, 7 §, 8 § andra stycket och 15 § första stycket 3 ska frågan om inskränkt skattskyldighet för år 2013 och tidigare år prövas i förhållande till 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen (1999:1229) i dessa paragrafers lydelse före den 1 januari 2014.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p23 ft4">139</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="id_1">
<P class="p672 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p879 ft37"><SPAN class="ft37">3.27</SPAN><SPAN class="ft171">Förslag till lag om ändring i lagen (2012:681) om ändring i lagen (2010:1823) om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi</SPAN></P>
<P class="p880 ft4">Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi i stället för dess lydelse enligt lagen (2012:681) om ändring i lagen (2010:1823) om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.</P>
<P class="p881 ft5">Lydelse enligt SFS 2012:681</P>
<P class="p822 ft17">2 kap.</P>
<P class="p690 ft17">1 §</P>
<P class="p686 ft4">Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t96">
<TR>
<TD class="tr21 td262"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td335"><P class="p48 ft10"><NOBR>KN-nr</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td336"><P class="p19 ft10">Slag av bränsle</P></TD>
<TD class="tr9 td337"><P class="p80 ft10">Skattebelopp</P></TD>
<TD class="tr9 td338"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td339"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td257"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p80 ft67">Energiskatt</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">Koldioxidskatt</P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft67">Summa</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td264"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td340"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td341"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td340"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td342"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td182"><P class="p19 ft10">skatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td125"><P class="p30 ft69">1.</P></TD>
<TD class="tr17 td178"><P class="p48 ft200">2710 11 31,</P></TD>
<TD class="tr17 td286"><P class="p19 ft69">Bensin som upp-</P></TD>
<TD class="tr17 td178"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td222"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td238"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p48 ft10">2710 11 41,</P></TD>
<TD class="tr9 td286"><P class="p19 ft10">fyller krav för</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td238"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p48 ft67">2710 11 45</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p48 ft67">eller</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p48 ft67">2710 11 49</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">a) miljöklass 1</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">– motorbensin</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p80 ft67">3 kr 25 öre</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">2 kr 60 öre</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td180"><P class="p19 ft67">5 kr 85 öre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p80 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td180"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">– alkylatbensin</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p80 ft67">1 kr 46 öre</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">2 kr 60 öre</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td180"><P class="p19 ft67">4 kr 6 öre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p80 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td180"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td286"><P class="p19 ft10">b) miljöklass 2</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p80 ft10">3 kr 28 öre</P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p19 ft10">2 kr 60 öre</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td180"><P class="p19 ft10">5 kr 88 öre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p80 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td180"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td125"><P class="p30 ft10">2.</P></TD>
<TD class="tr41 td178"><P class="p48 ft10">2710 11 31,</P></TD>
<TD class="tr41 td286"><P class="p19 ft10">Annan bensin än</P></TD>
<TD class="tr41 td178"><P class="p80 ft10">4 kr 7 öre</P></TD>
<TD class="tr41 td222"><P class="p19 ft10">2 kr 60 öre</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr41 td180"><P class="p19 ft10">6 kr 67 öre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p48 ft67">2710 11 51</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft96">som avses under 1</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p80 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td180"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p48 ft67">eller</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p48 ft67">2710 11 59</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td125"><P class="p30 ft10">3.</P></TD>
<TD class="tr34 td178"><P class="p48 ft10">2710 19 21,</P></TD>
<TD class="tr34 td286"><P class="p19 ft10">Eldningsolja,</P></TD>
<TD class="tr34 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td222"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td238"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p48 ft67">2710 19 25,</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">dieselbrännolja,</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p48 ft67">2710 19 41–</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">fotogen, m.m.</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p48 ft67">2710 19 49</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">som</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p48 ft67">eller</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p48 ft67">2710 19 61–</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p48 ft67">2710 19 69</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td286"><P class="p19 ft10">a) har försetts</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td178"><P class="p80 ft10">850 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td222"><P class="p19 ft10">3 218 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr34 td180"><P class="p19 ft10">4 068 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">med märk- och</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td180"><P class="p19 ft67">per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">färgämnen eller</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">ger mindre än</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">85 volymprocent</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">destillat vid</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">350<SPAN class="ft164">o</SPAN>C,</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">b) inte har</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td286"><P class="p19 ft10">försetts med</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td238"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">märk- och</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">färgämnen och</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">ger minst 85</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">volymprocent</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">destillat vid</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">350ºC, tillhörig</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td178"><P class="p80 ft10">1 833 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td222"><P class="p19 ft10">3 218 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">miljöklass 1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td180"><P class="p19 ft67">5 051 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td180"><P class="p19 ft67">per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td286"><P class="p19 ft10">miljöklass 2</P></TD>
<TD class="tr1 td178"><P class="p80 ft10">2 113 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td222"><P class="p19 ft10">3 218 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td180"><P class="p19 ft10">5 331 kr</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">140</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031165x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t97">
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td286"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td295"><P class="p882 ft7">PROP. 2013/14:1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td264"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td340"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td341"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td340"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td342"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td343"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td172"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p48 ft10"><NOBR>KN-nr</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td286"><P class="p19 ft10">Slag av bränsle</P></TD>
<TD class="tr19 td340"><P class="p80 ft67">Skattebelopp</P></TD>
<TD class="tr19 td342"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td343"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr9 td172"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p80 ft67">Energiskatt</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">Koldioxidskatt</P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft67">Summa</P></TD>
<TD class="tr19 td172"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td295"><P class="p19 ft67">skatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td262"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td335"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td336"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td335"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td344"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td345"><P class="p19 ft10">per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td286"><P class="p19 ft10">miljöklass 3 eller</P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p80 ft10">2 259 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td222"><P class="p19 ft10">3 218 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td295"><P class="p19 ft10">5 477 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">inte tillhör någon</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td295"><P class="p19 ft67">per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">miljöklass</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td172"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td125"><P class="p30 ft10">4.</P></TD>
<TD class="tr34 td178"><P class="p48 ft10">2711 12 11–</P></TD>
<TD class="tr34 td286"><P class="p19 ft10">Gasol m.m. som</P></TD>
<TD class="tr34 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td222"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td238"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td172"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p48 ft67">2711 19 00</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">används för</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td172"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">a) drift av motor-</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p80 ft67">0 kr per</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">3 385 kr per</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td295"><P class="p19 ft67">3 385 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">drivet fordon, far-</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p80 ft67">1 000 kg</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">1 000 kg</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td295"><P class="p19 ft67">per 1 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">tyg eller luftfartyg</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td295"><P class="p19 ft67">kg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">b) annat ändamål</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p80 ft67">1 092 kr per</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">3 385 kr per</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td295"><P class="p19 ft67">4 477 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">än som avses</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p80 ft67">1 000 kg</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">1 000 kg</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td295"><P class="p19 ft67">per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">under a</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td295"><P class="p19 ft67">1 000 kg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td125"><P class="p30 ft10">5.</P></TD>
<TD class="tr34 td178"><P class="p48 ft10">2711 11 00,</P></TD>
<TD class="tr34 td286"><P class="p19 ft10">Naturgas som</P></TD>
<TD class="tr34 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td222"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td238"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td172"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p48 ft67">2711 21 00</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">används för</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td222"><P class="p19 ft10">2 409 kr per</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr36 td295"><P class="p19 ft10">2 409 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">a) drift av motor-</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p80 ft67">0 kr per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">drivet fordon, far-</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p80 ft67">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td295"><P class="p19 ft67">per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">tyg eller luftfartyg</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td295"><P class="p19 ft67">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">b) annat ändamål</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p80 ft67">939 kr per</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">2 409 kr per</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td295"><P class="p19 ft67">3 348 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">än som avses</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p80 ft67">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td295"><P class="p19 ft67">per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td286"><P class="p19 ft10">under a</P></TD>
<TD class="tr1 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td222"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td295"><P class="p19 ft10">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td125"><P class="p30 ft10">6.</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p48 ft10">2701, 2702</P></TD>
<TD class="tr7 td286"><P class="p19 ft10">Kol och koks</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p80 ft10">646 kr per</P></TD>
<TD class="tr7 td222"><P class="p19 ft10">2 800 kr per</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td295"><P class="p19 ft10">3 446 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p48 ft67">eller 2704</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p80 ft67">1 000 kg</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">1 000 kg</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td295"><P class="p19 ft67">per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td295"><P class="p19 ft67">1 000 kg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p682 ft34">I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.</P>
<P class="p883 ft5">Föreslagen lydelse</P>
<P class="p884 ft17"><SPAN class="ft14">2</SPAN><SPAN class="ft201">kap. 1 §</SPAN></P>
<P class="p885 ft4">Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t98">
<TR>
<TD class="tr21 td262"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td346"><P class="p48 ft10"><NOBR>KN-nr</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td336"><P class="p19 ft10">Slag av bränsle</P></TD>
<TD class="tr9 td347"><P class="p17 ft10">Skattebelopp</P></TD>
<TD class="tr9 td338"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td348"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td4"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p17 ft67">Energiskatt</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">Koldioxidskatt</P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft67">Summa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td264"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td0"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td341"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td349"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td342"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td163"><P class="p19 ft10">skatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td125"><P class="p30 ft69">1.</P></TD>
<TD class="tr17 td4"><P class="p48 ft69">2710 11 41,</P></TD>
<TD class="tr17 td286"><P class="p19 ft69">Bensin som upp-</P></TD>
<TD class="tr17 td310"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td222"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td138"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td4"><P class="p48 ft10">2710 11 45</P></TD>
<TD class="tr9 td286"><P class="p19 ft10">fyller krav för</P></TD>
<TD class="tr9 td310"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td4"><P class="p48 ft67">eller</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td4"><P class="p48 ft67">2710 11 49</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td4"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">a) miljöklass 1</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td4"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">– motorbensin</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p17 ft67">3 kr 25 öre</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">2 kr 60 öre</P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft67">5 kr 85 öre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td4"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p17 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td4"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">– alkylatbensin</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p17 ft67">1 kr 46 öre</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">2 kr 60 öre</P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft67">4 kr 6 öre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td4"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p17 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td4"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td286"><P class="p19 ft10">b) miljöklass 2</P></TD>
<TD class="tr9 td310"><P class="p17 ft10">3 kr 28 öre</P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p19 ft10">2 kr 60 öre</P></TD>
<TD class="tr9 td138"><P class="p19 ft10">5 kr 88 öre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td4"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p17 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td125"><P class="p30 ft10">2.</P></TD>
<TD class="tr41 td4"><P class="p48 ft10">2710 11 31,</P></TD>
<TD class="tr41 td286"><P class="p19 ft10">Annan bensin än</P></TD>
<TD class="tr41 td310"><P class="p17 ft10">4 kr 7 öre</P></TD>
<TD class="tr41 td222"><P class="p19 ft10">2 kr 60 öre</P></TD>
<TD class="tr41 td138"><P class="p19 ft10">6 kr 67 öre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td4"><P class="p48 ft67">2710 11 51</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft96">som avses under 1</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p17 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft67">per liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td4"><P class="p48 ft67">eller</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft176">eller 7</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td4"><P class="p48 ft10">2710 11 59</P></TD>
<TD class="tr9 td286"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td310"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">141</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031166x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p107 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t99">
<TR>
<TD class="tr21 td350"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td335"><P class="p48 ft10"><NOBR>KN-nr</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td336"><P class="p19 ft10">Slag av bränsle</P></TD>
<TD class="tr9 td347"><P class="p17 ft10">Skattebelopp</P></TD>
<TD class="tr9 td338"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td348"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p17 ft67">Energiskatt</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">Koldioxidskatt</P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft67">Summa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td351"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td340"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td349"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td342"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p19 ft67">skatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td136"><P class="p30 ft10">3.</P></TD>
<TD class="tr41 td178"><P class="p48 ft10">2710 19 21,</P></TD>
<TD class="tr41 td286"><P class="p19 ft10">Eldningsolja,</P></TD>
<TD class="tr41 td310"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr41 td222"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr41 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p48 ft67">2710 19 25,</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">dieselbrännolja,</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p48 ft67">2710 19 41–</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">fotogen, m.m.</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p48 ft67">2710 19 49</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">som</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p48 ft10">eller</P></TD>
<TD class="tr9 td286"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td310"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p48 ft67">2710 19 61–</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p48 ft67">2710 19 69</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr41 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr41 td286"><P class="p19 ft10">a) har försetts</P></TD>
<TD class="tr41 td310"><P class="p17 ft10">850 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr41 td222"><P class="p19 ft10">3 218 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr41 td138"><P class="p19 ft10">4 068 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">med märk- och</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft67">per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">färgämnen eller</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">ger mindre än</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td286"><P class="p19 ft10">85 volymprocent</P></TD>
<TD class="tr9 td310"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">destillat vid</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">350<SPAN class="ft164">o</SPAN>C,</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">b) inte har</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">försetts med</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">märk- och</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">färgämnen och</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td286"><P class="p19 ft10">ger minst 85</P></TD>
<TD class="tr9 td310"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">volymprocent</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">destillat vid</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">350ºC, tillhörig</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td310"><P class="p17 ft10">1 833 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td222"><P class="p19 ft10">3 218 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td138"><P class="p19 ft10">5 051 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">miljöklass 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td310"><P class="p17 ft10">2 113 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td222"><P class="p19 ft10">3 218 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft67">per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">miljöklass 2</P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft67">5 331 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td310"><P class="p17 ft10">2 259 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td222"><P class="p19 ft10">3 218 kr per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft67">per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">miljöklass 3 eller</P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft67">5 477 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td286"><P class="p19 ft10">inte tillhör någon</P></TD>
<TD class="tr9 td310"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td138"><P class="p19 ft10">per m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">miljöklass</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td136"><P class="p30 ft10">4.</P></TD>
<TD class="tr36 td178"><P class="p48 ft10">2711 12 11–</P></TD>
<TD class="tr36 td286"><P class="p19 ft10">Gasol m.m. som</P></TD>
<TD class="tr36 td310"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td222"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p48 ft67">2711 19 00</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">används för</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">a) drift av motor-</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p17 ft67">0 kr per</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">3 385 kr per</P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft67">3 385 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">drivet fordon, far-</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p17 ft67">1 000 kg</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">1 000 kg</P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft67">per 1 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td286"><P class="p19 ft10">tyg eller luftfartyg</P></TD>
<TD class="tr9 td310"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td138"><P class="p19 ft10">kg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">b) annat ändamål</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p17 ft67">1 092 kr per</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">3 385 kr per</P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft67">4 477 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">än som avses</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p17 ft67">1 000 kg</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">1 000 kg</P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft67">per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">under a</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft67">1 000 kg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td136"><P class="p30 ft10">5.</P></TD>
<TD class="tr36 td178"><P class="p48 ft10">2711 11 00,</P></TD>
<TD class="tr36 td286"><P class="p19 ft10">Naturgas som</P></TD>
<TD class="tr36 td310"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td222"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p48 ft67">2711 21 00</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">används för</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">a) drift av motor-</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p17 ft67">0 kr per</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">2 409 kr per</P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft67">2 409 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">drivet fordon, far-</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p17 ft67">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft67">per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td286"><P class="p19 ft10">tyg eller luftfartyg</P></TD>
<TD class="tr9 td310"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td138"><P class="p19 ft10">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">b) annat ändamål</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p17 ft67">939 kr per</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">2 409 kr per</P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft67">3 348 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft67">än som avses</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p17 ft67">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft67">per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td286"><P class="p19 ft10">under a</P></TD>
<TD class="tr1 td310"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td222"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td138"><P class="p19 ft10">1 000 m<SPAN class="ft164">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td136"><P class="p30 ft10">6.</P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p48 ft10">2701, 2702</P></TD>
<TD class="tr11 td286"><P class="p19 ft10">Kol och koks</P></TD>
<TD class="tr11 td310"><P class="p17 ft10">646 kr per</P></TD>
<TD class="tr11 td222"><P class="p19 ft10">2 800 kr per</P></TD>
<TD class="tr11 td138"><P class="p19 ft10">3 446 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p48 ft67">eller 2704</P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p17 ft67">1 000 kg</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft67">1 000 kg</P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft67">per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td286"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td310"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td138"><P class="p19 ft10">1 000 kg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td136"><P class="p30 ft10">7.</P></TD>
<TD class="tr36 td178"><P class="p48 ft89">2710 11 31</P></TD>
<TD class="tr36 td286"><P class="p19 ft42">Flygbensin med en</P></TD>
<TD class="tr36 td310"><P class="p17 ft89">3 kr 28 öre</P></TD>
<TD class="tr36 td222"><P class="p19 ft89">2 kr 60 öre</P></TD>
<TD class="tr36 td138"><P class="p19 ft89">5 kr 88 öre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft176">blyhalt om högst</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p17 ft176">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft176">per liter</P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft176">per liter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft176">0,005 gram per</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td286"><P class="p19 ft89">liter</P></TD>
<TD class="tr9 td310"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p886 ft4">I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">142</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031167x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p687 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p887 ft37"><SPAN class="ft37">3.28</SPAN><SPAN class="ft171">Förslag till lag om ändring i lagen (2012:797) om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi</SPAN></P>
<P class="p888 ft32">Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 1 och 2 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi i stället för dess lydelse enligt lagen (2012:797) om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.</P>
<P class="p889 ft5">Lydelse enligt SFS 2012:797</P>
<P class="p806 ft17">6 a kap.</P>
<P class="p696 ft17">1 §</P>
<P class="p691 ft4">Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t100">
<TR>
<TD class="tr2 td332"><P class="p139 ft10">Ändamål</P></TD>
<TD class="tr2 td352"><P class="p19 ft10">Bränsle som inte ger</P></TD>
<TD class="tr2 td234"><P class="p19 ft10">Befrielse från</P></TD>
<TD class="tr2 td234"><P class="p19 ft10">Befrielse från</P></TD>
<TD class="tr2 td215"><P class="p19 ft96">Befrielse från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td332"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td352"><P class="p19 ft10">befrielse</P></TD>
<TD class="tr3 td234"><P class="p19 ft10">energiskatt</P></TD>
<TD class="tr3 td234"><P class="p19 ft10">koldioxid-</P></TD>
<TD class="tr3 td215"><P class="p19 ft10">svavelskatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td353"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td275"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td275"><P class="p19 ft10">skatt</P></TD>
<TD class="tr1 td276"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p890 ft10">– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p23 ft118">17. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för framställning av värme i en anläggning för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p47 ft118">Råtallolja och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78">
<TR>
<TD class="tr2 td316"><P class="p176 ft10">a) i kraftvärmeproduktion</P></TD>
<TD class="tr2 td234"><P class="p19 ft10">70 procent</P></TD>
<TD class="tr2 td234"><P class="p19 ft10">100 procent</P></TD>
<TD class="tr2 td215"><P class="p19 ft10">–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td354"><P class="p176 ft10">b) i annan värmeproduktion</P></TD>
<TD class="tr13 td275"><P class="p19 ft10">–</P></TD>
<TD class="tr13 td275"><P class="p19 ft10"><SPAN class="ft89">6 </SPAN>procent</P></TD>
<TD class="tr13 td276"><P class="p19 ft10">–</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p23 ft4">143</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031168x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p694 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p695 ft5">Föreslagen lydelse</P>
<P class="p689 ft17">6 a kap.</P>
<P class="p696 ft157">1 §</P>
<P class="p697 ft34">Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77">
<TR>
<TD class="tr2 td271"><P class="p139 ft10">Ändamål</P></TD>
<TD class="tr2 td272"><P class="p19 ft10">Bränsle som inte ger</P></TD>
<TD class="tr2 td234"><P class="p19 ft10">Befrielse från</P></TD>
<TD class="tr2 td234"><P class="p19 ft10">Befrielse från</P></TD>
<TD class="tr2 td215"><P class="p19 ft96">Befrielse från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td271"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td272"><P class="p19 ft10">befrielse</P></TD>
<TD class="tr3 td234"><P class="p19 ft10">energiskatt</P></TD>
<TD class="tr3 td234"><P class="p19 ft10">koldioxid-</P></TD>
<TD class="tr3 td215"><P class="p19 ft10">svavelskatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td273"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td274"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td275"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td275"><P class="p19 ft10">skatt</P></TD>
<TD class="tr1 td276"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p890 ft10">– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p23 ft118">17. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för framställning av värme i en anläggning för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p47 ft118">Råtallolja och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78">
<TR>
<TD class="tr2 td277"><P class="p176 ft10">a) i kraftvärmeproduktion</P></TD>
<TD class="tr2 td234"><P class="p19 ft10">70 procent</P></TD>
<TD class="tr2 td234"><P class="p19 ft10">100 procent</P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p19 ft10">–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td278"><P class="p176 ft10">b) i annan värmeproduktion</P></TD>
<TD class="tr40 td275"><P class="p19 ft10">–</P></TD>
<TD class="tr40 td275"><P class="p19 ft10"><SPAN class="ft89">20 </SPAN>procent</P></TD>
<TD class="tr40 td279"><P class="p19 ft10">–</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t101">
<TR>
<TD class="tr7 td355"><P class="p19 ft5">Lydelse enligt SFS 2012:797</P></TD>
<TD class="tr7 td356"><P class="p62 ft9">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td355"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td356"><P class="p891 ft160">6 a kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td355"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td356"><P class="p892 ft157">2 §</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p893 ft4">Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 <NOBR>b–11</NOBR> medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 40 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.</P>
<P class="p894 ft38">Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 a eller 17 a, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t102">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td207"><P class="p19 ft4">2 kap. 1 § första stycket 3 a.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td138"><P class="p40 ft4">Om</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td142"><P class="p20 ft11">råtallolja</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td223"><P class="p30 ft4">förbrukas för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td280"><P class="p559 ft4">Om</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p20 ft11">råtallolja</P></TD>
<TD class="tr3 td357"><P class="p573 ft4">förbrukas för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td207"><P class="p19 ft4">ändamål som anges i 1 § 17 b,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td206"><P class="p19 ft4">ändamål som anges i 1 § 17 b,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td218"><P class="p19 ft4">medges befrielse</P></TD>
<TD class="tr3 td357"><P class="p573 ft61"><SPAN class="ft11">från </SPAN>eneskattrgien</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td233"><P class="p19 ft4">medges befrielse</P></TD>
<TD class="tr3 td223"><P class="p30 ft61"><SPAN class="ft11">från </SPAN>energiskatten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td280"><P class="p19 ft4">med ett</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p46 ft4">belopp</P></TD>
<TD class="tr3 td357"><P class="p573 ft4">som motsvarar</P></TD>
<TD class="tr3 td138"><P class="p19 ft4">med ett</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p20 ft4">belopp</P></TD>
<TD class="tr3 td223"><P class="p30 ft4">som motsvarar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td207"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">6 </SPAN>procent av den koldioxidskatt som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td206"><P class="p19 ft4"><SPAN class="ft5">20 </SPAN>procent av den koldioxidskatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td207"><P class="p19 ft4">tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 §</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td206"><P class="p19 ft12">som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td218"><P class="p19 ft20">första stycket 3 a.</P></TD>
<TD class="tr1 td357"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td233"><P class="p19 ft20">första stycket 3 a.</P></TD>
<TD class="tr1 td223"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p23 ft4">144</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031169x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p895 ft133">4</P>
<P class="p896 ft202">Den makroekonomiska utvecklingen</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031171x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p88 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p897 ft36">4 Den makroekonomiska utvecklingen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p23 ft14">Sammanfattning</P>
<P class="p898 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft203">Svensk ekonomi har tydligt påverkats av det senaste årets internationella konjunkturnedgång. Tillväxten i svensk BNP mattades av 2012 och har varit låg under inledningen av 2013.</SPAN></P>
<P class="p899 ft32"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft204">Även om en något starkare utveckling kan anas det andra halvåret förväntas tillväxten i svensk ekonomi för helåret 2013 bli låg, med fallande export och investeringar.</SPAN></P>
<P class="p900 ft32"><SPAN class="ft11">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft204">BNP-tillväxten</SPAN></NOBR> bedöms öka 2014 jämfört med 2013, till följd av en starkare internationell utveckling och en ökad tillförsikt hos svenska företag och hushåll. Bidraget från hushållens konsumtion väntas bli högt relativt tidigare återhämtningar.</P>
<P class="p901 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft203">Sysselsättningen och arbetskraften väntas fortsätta öka i god takt 2014. Ökningen i sysselsättningen blir dock inte tillräckligt hög för att arbetslösheten ska minska påtagligt.</SPAN></P>
<P class="p902 ft32"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft204">Löneökningarna bedöms bli återhållna 2014 och inflationen låg. Penningpolitiken förväntas vara fortsatt expansiv.</SPAN></P>
<P class="p900 ft32"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft204">Det låga resursutnyttjandet och en god utveckling av de disponibla inkomsterna skapar tillsammans med en internationell återhämtning förutsättningar för en förhållandevis hög </SPAN><NOBR>BNP-tillväxt</NOBR> <NOBR>2015–2017.</NOBR></P>
<P class="p900 ft32"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft204">Det råder en stor osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen. Riskerna för en svagare utveckling bedöms överväga.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p47 ft38">I detta avsnitt redovisas prognosen för den ekonomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden fram t.o.m. 2017.<SPAN class="ft92">76 </SPAN>För att belysa den osäkerhet som omgärdar prognosen redovisas två alternativa scenarier för den ekonomiska utvecklingen. Osäkerheten ökar dessutom med prognoshorisonten. Till följd av detta har tyngd- punkten i framställningen lagts på prognosen för innevarande och nästa år. Utvecklingen 2015– 2017 redovisas i ett separat delavsnitt. Avsnittet avslutas med en beskrivning av hur prognosen har reviderats jämfört med den bedömning som gjordes i 2013 års ekonomiska vårproposition.</P>
<P class="p903 ft4">I avsnittet återfinns jämförelser med andra bedömares prognoser av variablerna BNP, arbetslöshet, inflation och <NOBR>BNP-gap.</NOBR> Genom att redovisa jämförelser med andra bedömare, och motivera större avvikelser, avser regeringen tydliggöra de prognoser och bedömningar som görs.</P>
<P class="p904 ft110"><SPAN class="ft109">76 </SPAN>I arbetet med denna prognos har information som fanns tillgänglig fram t.o.m. den 24 augusti 2013 beaktats. Prognosen är baserad på nu gällande regler och av regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition. I bilaga 2 redovisas prognosens siffermässiga innehåll i detalj.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">147</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031172x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p905 ft37"><SPAN class="ft37">4.1</SPAN><SPAN class="ft78">Utvecklingen 2013 och 2014</SPAN></P>
<P class="p906 ft17"><SPAN class="ft17">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft95">Internationell konjunkturutveckling</SPAN></P>
<P class="p133 ft14">Låg tillväxt i världsekonomin 2012 och 2013</P>
<P class="p907 ft32">Det internationella konjunkturläget försämrades 2012 och under inledningen av 2013. I euro- området föll BNP och den ekonomiska utvecklingen i USA bromsade in. Även i många tillväxtekonomier föll tillväxten tillbaka.<SPAN class="ft100">77 </SPAN>Världshandeln och industriproduktionen har som en följd av detta mattats av (se diagram 4.1).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t103">
<TR>
<TD colspan=8 class="tr21 td358"><P class="p19 ft205">Diagram 4.1 Världshandel och industriproduktion 2006–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td20"><P class="p19 ft206">2013</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td272"><P class="p19 ft42">Årlig procentuell förändring</P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td20"><P class="p852 ft7">25</P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td20"><P class="p852 ft7">20</P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td20"><P class="p852 ft7">15</P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><P class="p852 ft7">10</P></TD>
<TD class="tr6 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td20"><P class="p852 ft7">5</P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td20"><P class="p852 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td20"><P class="p852 ft7"><NOBR>-5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td20"><P class="p852 ft7"><NOBR>-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr32 td216"><P class="p40 ft86">Industriproduktion, världen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td20"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td113"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td145"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td113"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td20"><P class="p852 ft7"><NOBR>-15</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td154"><P class="p40 ft7">Världshandel</P></TD>
<TD class="tr17 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td20"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td145"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td64"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td120"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td20"><P class="p852 ft7"><NOBR>-20</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td20"><P class="p852 ft7"><NOBR>-25</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td20"><P class="p30 ft7">06</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p30 ft7">08</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p275 ft7">08</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p30 ft7">09</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p30 ft7">10</P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p30 ft7">11</P></TD>
<TD class="tr19 td126"><P class="p119 ft7">12</P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p119 ft7">13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft7">Källa: CPB - Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis.</P>
<P class="p908 ft4">En något starkare utveckling kan anas det andra halvåret i år. Aktörer på den finansiella marknaden visar viss tillförsikt inför framtiden och förtroendeindikatorer har stigit bland hushåll och företag i många <NOBR>OECD-länder</NOBR> (se diagram 4.2).</P>
<P class="p909 ft32">Konjunkturnedgången i euroområdet tycks ha nått sin botten. Recessionen ser dock ut att fortsätta i stora ekonomier som Spanien och Italien, vilket dämpar den ekonomiska utveck- lingen i euroområdet under den resterande delen av 2013. Till detta bidrar ett ansträngt bank- system som begränsar utlåningen, inte minst till små- och medelstora företag.</P>
<P class="p910 ft126"><SPAN class="ft125">77 </SPAN>Tillväxtekonomier definieras som länder som inte är medlemmar i OECD.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t104">
<TR>
<TD colspan=8 class="tr21 td359"><P class="p19 ft205">Diagram 4.2 Förtroendeindikatorer i valda länder 2006–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td20"><P class="p19 ft40">2013</P></TD>
<TD class="tr9 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td322"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td20"><P class="p19 ft42">Index</P></TD>
<TD class="tr21 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td322"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td20"><P class="p911 ft53">3</P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td322"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td20"><P class="p911 ft53">2</P></TD>
<TD class="tr32 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td322"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td20"><P class="p911 ft7">1</P></TD>
<TD class="tr43 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td322"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td20"><P class="p911 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr43 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td322"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td20"><P class="p911 ft7"><NOBR>-1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr43 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td322"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td20"><P class="p911 ft7"><NOBR>-2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr43 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td322"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td20"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td92"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td113"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td113"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td113"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr26 td250"><P class="p139 ft47">Euroområdet, inköpschefsindex</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td20"><P class="p911 ft7"><NOBR>-3</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td4"><P class="p139 ft47">USA, inköpschefsindex</P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td92"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td113"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td113"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td113"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td113"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td322"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td76"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td20"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td92"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td113"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td113"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td113"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr26 td250"><P class="p139 ft51">Japan, ekonomiskt sentiment</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td20"><P class="p911 ft53"><NOBR>-4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td322"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td20"><P class="p46 ft7">06</P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p30 ft7">07</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p30 ft7">08</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p30 ft7">09</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p30 ft7">10</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p30 ft7">11</P></TD>
<TD class="tr19 td322"><P class="p143 ft7">12</P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p118 ft7">13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p912 ft51">Anm.: Serierna är säsongrensade och normaliserade så att medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1. Data för euroområdet avser tjänste- och tillverknings– industrin. Data för USA avser tillverkningsindustrin.</P>
<P class="p913 ft7">Källor: Markit, Institute for Supply and Management och Sentix.</P>
<P class="p914 ft38">I USA har förtroendet för den ekonomiska utvecklingen stärkts bland konsumenter och företag den senaste tiden. Samtidigt har de längre marknadsräntorna stigit påtagligt under sommaren. Räntorna steg i anslutning till att den amerikanska centralbanken började förbereda marknaden på att den senare under 2013 avser trappa ned de kvantitativa lättnaderna. Det relativt höga ränteläget verkar dämpande på tillväxten i USA, men penningpolitiken är ändå att betrakta som expansiv och tillväxten förväntas stiga något det andra halvåret 2013 jämfört med det första. Den svaga utvecklingen det första halvåret medför dock att tillväxten för helåret 2013 blir dämpad (se tabell 4.1).</P>
<P class="p915 ft40">Tabell 4.1 Internationell och finansiell ekonomi</P>
<P class="p916 ft42">Utfall fram till 2012, prognos för 2013 och 2014</P>
<P class="p917 ft42">Procentuell förändring om annat ej anges</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t105">
<TR>
<TD class="tr17 td360"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td100"><P class="p275 ft51">Genomsnitt</P></TD>
<TD class="tr17 td120"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td145"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td161"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td361"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td362"><P class="p275 ft7"><NOBR>1998–2012</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p30 ft7">2012</P></TD>
<TD class="tr19 td150"><P class="p30 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr19 td162"><P class="p142 ft7">2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td360"><P class="p139 ft10">BNP, euroområdet</P></TD>
<TD class="tr3 td100"><P class="p275 ft10">1,5</P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p142 ft10">0,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td360"><P class="p139 ft10">BNP, USA</P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p275 ft10">2,3</P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p30 ft10">2,8</P></TD>
<TD class="tr0 td145"><P class="p30 ft10">1,5</P></TD>
<TD class="tr0 td161"><P class="p142 ft10">2,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td360"><P class="p139 ft10">BNP, världen</P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p275 ft10">3,6</P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p30 ft10">3,2</P></TD>
<TD class="tr0 td145"><P class="p30 ft10">3,2</P></TD>
<TD class="tr0 td161"><P class="p142 ft10">4,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td360"><P class="p139 ft10">Refiränta<SPAN class="ft45">1,2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p30 ft10">0,75</P></TD>
<TD class="tr7 td145"><P class="p30 ft10">0,50</P></TD>
<TD class="tr7 td161"><P class="p142 ft10">0,50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td360"><P class="p139 ft10">Fed funds<SPAN class="ft45">1,3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p30 ft10">0,25</P></TD>
<TD class="tr1 td145"><P class="p30 ft10">0,25</P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p142 ft10">0,25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td360"><P class="p139 ft10">EUR/USD<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p30 ft10">1,32</P></TD>
<TD class="tr0 td145"><P class="p30 ft10">1,30</P></TD>
<TD class="tr0 td161"><P class="p142 ft10">1,28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td360"><P class="p139 ft10">Brentolja<SPAN class="ft45">1,4</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p30 ft10">111</P></TD>
<TD class="tr6 td145"><P class="p30 ft10">106</P></TD>
<TD class="tr6 td161"><P class="p142 ft10">104</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p918 ft53"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft76">Värde vid respektive års slut.</SPAN></P>
<P class="p918 ft53"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft76">Europeiska centralbankens styrränta i procent.</SPAN></P>
<P class="p918 ft53"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft76">Amerikansk styrränta i procent.</SPAN></P>
<P class="p918 ft55"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft128">US Dollar per fat.</SPAN></P>
<P class="p919 ft7">Källor: Eurostat, Bureau of Economic Analysis, Internationella valutafonden, Reuters EcoWin och egna beräkningar.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">148</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p134 ft62">I Japan bedöms tillväxten stiga ytterligare något 2013, jämfört med 2012. Detta drivs framför allt av en mer expansiv penningpolitik, men även av finanspolitiska stimulanser.</P>
<P class="p920 ft38">De stigande räntorna i stora delar av världen och den ökade oron på finansiella marknader med anledning av konflikterna i Mellanöstern har bidragit till en accelererande kapitalflykt från flera tillväxtekonomier. Detta har försvagat valutorna i många länder och centralbankerna i bl.a. Indien och Brasilien har höjt sina styrräntor i ett försök att motverka försvagningen. För de stora tillväxtekonomierna, Kina, Indien, Brasilien och Ryssland, har den senaste tiden även präglats av en allmänt ökad osäkerhet inför hållbarheten i den ekonomiska tillväxten. För tillväxtekonomierna sammantaget ser 2013 ut att bli ett år med dämpad tillväxt jämfört med de senaste årens höga tillväxttal.</P>
<P class="p921 ft4">Regeringen bedömer att världsekonomin växer med 3,2 procent 2013, i linje med den förhållandevis låga tillväxt som även präglade 2012 (se tabell 4.1).</P>
<P class="p253 ft14">Olikartad utveckling i euroområdet</P>
<P class="p239 ft38">BNP förväntas öka i euroområdet 2014 (se tabell 4.1). Bedömningen är dock att tillväxten blir låg och att det tar ytterligare en tid innan arbetslös- heten faller tillbaka. De finanspolitiska åtstram- ningarna bedöms minska i omfattning och därtill förväntas den Europeiska centralbanken (ECB) behålla styrräntan på en låg nivå. Det alltjämt ansträngda banksystemet i delar av euroområdet förväntas även 2014 bidra till en svag kredittillväxt och till en dämpad investerings- utveckling. En fortsatt hög arbetslöshet med- verkar till att tillväxten i konsumtionen blir låg, trots den expansiva penningpolitiken.</P>
<P class="p398 ft32">Utvecklingen för de enskilda länderna inom valutaunionen är olikartad. Den tyska ekonomin förväntas fortsätta att utvecklas förhållandevis starkt även nästa år. En uppgång i världshandeln stärker exporten och den expansiva penning- politiken stimulerar investeringar och konsumt- ion. Arbetslösheten i Tyskland förväntas falla ytterligare något. För de ekonomier som dras med svaga offentliga finanser ser utvecklingen däremot ut att bli fortsatt dyster. Tillväxten blir låg 2014 och leder inte till någon nedgång i arbetslösheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p202 ft14">Stärkta tillväxtförutsättningar i USA</P>
<P class="p425 ft32">I den amerikanska ekonomin innebär mildare finanspolitiska åtstramningar förbättrade ut- sikter för en återhämtning 2014. Styrräntan bedöms fortsatt ligga kvar på en nivå strax över noll procent, även om en fortsatt nedtrappning av de kvantitativa lättnaderna väntas. Penning- politiken är därmed mycket expansiv även 2014. Detta bidrar tillsammans med en minskad skuldsättning hos de amerikanska hushållen och en allt starkare utveckling på både arbets- och bostadsmarknaden till att konsumtionen förväntas ta fart ytterligare. En allt högre aktivitet på bostadsmarknaden skapar också förutsättningar för en högre tillväxt i bostads- investeringarna. <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> i USA 2014 bedöms sammantaget bli högre än 2013 (se tabell 4.1). Om hänsyn tas till det låga resurs- utnyttjandet är tillväxttakten 2014 ändå att betrakta som återhållsam. Arbetslösheten för- väntas minska något, men inte falla tillbaka till nivåer som föranleder den amerikanska central- banken att börja höja räntan.</P>
<P class="p858 ft14">Högre global tillväxt 2014</P>
<P class="p423 ft62">Den återhämtning som inleds i den japanska ekonomin 2013 förväntas fortsätta även 2014, med stöd av en expansiv penningpolitik. Inflationen ser ut att bli positiv, efter ett drygt decennium av deflation. I tillväxtekonomierna fortsätter tillväxten att vara lägre än vad som var fallet under inledningen av <NOBR>2000-talet,</NOBR> bl.a. som en effekt av de högre styrräntor som följt i spåren av den senaste tidens oro på valuta- marknaderna.</P>
<P class="p342 ft4">Världsekonomin bedöms växa i en något högre takt 2014 jämfört med 2013 (se tabell 4.1). I de stora <NOBR>OECD-ländernas</NOBR> ekonomier sker en viss återhämtning, men resursutnyttjandet är fortsatt lågt.</P>
<P class="p922 ft14">Stabil <NOBR>ekonomisk-politisk</NOBR> utveckling är en förutsättning för en återhämtning</P>
<P class="p546 ft4">Prognosen för den internationella ekonomins utveckling förutsätter att de relativt stabila <NOBR>ekonomisk-politiska</NOBR> förhållanden som präglat stora delar av världen sedan sommaren 2012 fortsätter att råda.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">149</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031174x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">Finansmarknaderna har det senaste året visat en stor motståndskraft mot negativa nyheter. Denna utveckling beror till stor del på ECB:s utfästelser om stödköp av statsobligationer på andrahandsmarknaden, via det s.k. OMT- programmet.<SPAN class="ft180">78 </SPAN>Programmet har ännu inte testats i praktiken. Den internationella prognosen förutsätter emellertid att ECB och euroområdets medlemsländer infriar sina löften om detta skulle visa sig vara nödvändigt. Vidare förutsätts att de länder som omfattas av låneprogram från ECB, EU och Internationella valutafonden fortsätter att uppfylla långivarnas krav och att de så småningom blir redo att erhålla sin finansiering direkt på kreditmarknaden. Utöver detta är den internationella prognosen även baserad på ett scenario där fortsatta åtgärder vidtas för att förstärka det europeiska banksystemet.</P>
<P class="p288 ft62">I USA förutsätts att finansieringen av den federala staten inte äventyras. Det s.k. skuldtaket har den senaste tiden varit föremål för omfattande inrikespolitisk turbulens. Hittills har emellertid politiska uppgörelser nåtts som medfört att skuldtaket har kunnat höjas. Prognosen förutsätter att så även sker i samband med förhandlingarna hösten 2013.</P>
<P class="p227 ft38">Den internationella prognosen baseras på att marknadsräntor i USA och euroområdet fort- sätter att stiga, men i en mer gradvis takt, och att ränteutvecklingen är förenlig med en återhämt- ning. Vidare förutsätts den valutaoro som präglat många tillväxtekonomier under sommaren 2013 dämpa den ekonomiska utvecklingen något i vissa länder, men att betydande realekonomiska effekter på världsekonomin uteblir.</P>
<P class="p227 ft32">De huvudsakliga förutsättningar som beskrivs ovan ger även en indikation på de risker som omgärdar prognosen. För en genomgång av dessa risker och de två alternativa scenarier som beräknats utifrån dessa, se avsnitt 4.3.</P>
<P class="p924 ft110"><SPAN class="ft109">78 </SPAN>OMT är en förkortning av Outright Monetary Transactions (direkta monetära transaktioner). Det är ett program där ECB under vissa villkor avser köpa statsobligationer på andrahandsmarknaden utgivna av euroområdets medlemsstater.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft17">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft79">BNP</SPAN></P>
<P class="p133 ft14">Stigande <NOBR>BNP-tillväxt</NOBR></P>
<P class="p233 ft38">Det senaste årets internationella konjunktur- nedgång har slagit hårt mot svensk ekonomi. Exporten, men även investeringar och hushållens konsumtion, har påverkats negativt av de allmänt försämrade ekonomiska utsikterna. Samman- taget har lågkonjunkturen fördjupats och de lediga resurserna i svensk ekonomi har ökat.</P>
<P class="p205 ft38">Även om en något starkare utveckling kan anas i omvärlden det andra halvåret är prognosen att BNP för helåret 2013 utvecklas svagt, med såväl fallande export som investeringar. Detta stöds av indikatorer för <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> som fortfarande ligger något under genomsnittet (se diagram 4.3). Tillväxten 2013 hålls uppe av inhemsk efterfrågan.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t106">
<TR>
<TD colspan=7 class="tr21 td363"><P class="p19 ft40">Diagram 4.3 Förtroendeindikatorer <NOBR>2006–2013</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td133"><P class="p19 ft42">Index</P></TD>
<TD class="tr2 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td133"><P class="p852 ft7">2,0</P></TD>
<TD class="tr21 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p852 ft7">1,5</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p852 ft7">1,0</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p852 ft7">0,5</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p852 ft7">0,0</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p852 ft7"><NOBR>-0,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p852 ft7"><NOBR>-1,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p852 ft7"><NOBR>-1,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p852 ft7"><NOBR>-2,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td224"><P class="p793 ft51">Barometerindikatorn</P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td133"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td120"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td120"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td217"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td80"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td133"><P class="p852 ft7"><NOBR>-2,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td224"><P class="p793 ft51">Inköpschefsindex,</P></TD>
<TD class="tr0 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td133"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td120"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td120"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td217"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td68"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td224"><P class="p793 ft86">tillverkningsindustrin</P></TD>
<TD class="tr24 td80"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td133"><P class="p852 ft53"><NOBR>-3,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td173"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td133"><P class="p30 ft53">06</P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p30 ft53">07</P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p30 ft53">08</P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p140 ft53">09</P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p30 ft53">10</P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p30 ft53">11</P></TD>
<TD class="tr26 td173"><P class="p567 ft53">12</P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p170 ft51">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr19 td364"><P class="p19 ft51">Anm.: Säsongrensade månadsvärden. Serierna är normaliserade så att medel-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr26 td201"><P class="p19 ft51">värdet är 0 och standardavvikelsen är 1.</P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td173"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr26 td201"><P class="p19 ft51">Källor: Konjunkturinstitutet och Swedbank.</P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td173"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p185 ft38">Regeringen bedömer att svensk export växer nästa år och att förtroendet hos svenska hushåll och företag fortsätter att stärkas, i takt med att de internationella tillväxtutsikterna förbättras. Investeringarna förväntas därmed åter växa 2014 och konsumtionstillväxten stiger. Förstärk- ningen av hushållens ekonomi som föreslås i denna proposition bidrar till konsumtions- ökningen. <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> bedöms stiga i förhållande till 2013 (se tabell 4.2).</P>
<P class="p152 ft32">Även resursutnyttjandet förväntas stiga något nästa år, men ligger trots det på en fortsatt låg nivå. I termer av <NOBR>BNP-gap</NOBR> bedöms de lediga resurserna i svensk ekonomi 2014 uppgå till</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">150</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031175x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p925 ft34">3,0 procent som andel av potentiell BNP (se tabell 4.2).</P>
<P class="p926 ft40">Tabell 4.2 BNP</P>
<P class="p927 ft42">Utfall fram till 2012, prognos för 2013 och 2014</P>
<P class="p928 ft42">Procentuell förändring om annat ej anges</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t107">
<TR>
<TD class="tr17 td249"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td166"><P class="p230 ft7">Mdkr</P></TD>
<TD class="tr17 td133"><P class="p142 ft51">Genomsnitt</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td231"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td28"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td365"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td183"><P class="p230 ft7">2012</P></TD>
<TD class="tr19 td366"><P class="p142 ft51"><NOBR>1998–2012</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p38 ft7">2012</P></TD>
<TD class="tr19 td367"><P class="p30 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr19 td368"><P class="p119 ft7">2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td249"><P class="p21 ft96">Hushållens konsumtion</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p49 ft10">1 718</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p451 ft10">2,5</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p30 ft10">1,5</P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p30 ft10">2,1</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p142 ft10">3,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td249"><P class="p21 ft10">Offentlig konsumtion</P></TD>
<TD class="tr0 td166"><P class="p49 ft10">956</P></TD>
<TD class="tr0 td133"><P class="p451 ft10">1,2</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p38 ft10">0,7</P></TD>
<TD class="tr0 td231"><P class="p30 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p142 ft10">1,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td249"><P class="p21 ft7">Fasta bruttoinvesteringar</P></TD>
<TD class="tr0 td166"><P class="p49 ft10">669</P></TD>
<TD class="tr0 td133"><P class="p451 ft10">3,9</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p38 ft10">3,2</P></TD>
<TD class="tr0 td231"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p142 ft10">4,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td249"><P class="p21 ft10">Lagerinvesteringar<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p230 ft10"><NOBR>-1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td133"><P class="p451 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p38 ft10"><NOBR>-1,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td231"><P class="p30 ft10">0,4</P></TD>
<TD class="tr11 td28"><P class="p142 ft10"><NOBR>-0,1</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td249"><P class="p21 ft10">Export</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p49 ft10">1 736</P></TD>
<TD class="tr2 td133"><P class="p451 ft10">4,9</P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p38 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr2 td231"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,3</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p142 ft10">3,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td249"><P class="p21 ft10">Import</P></TD>
<TD class="tr0 td166"><P class="p49 ft10">1 516</P></TD>
<TD class="tr0 td133"><P class="p451 ft10">4,5</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p38 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr0 td231"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p142 ft10">3,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td365"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td366"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td188"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td367"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td368"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td365"><P class="p21 ft10">Nettoexport<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td183"><P class="p49 ft10">220</P></TD>
<TD class="tr0 td366"><P class="p451 ft10">0,4</P></TD>
<TD class="tr0 td188"><P class="p38 ft10">0,4</P></TD>
<TD class="tr0 td367"><P class="p30 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr0 td368"><P class="p142 ft10">0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td249"><P class="p21 ft10">BNP</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p49 ft10">3 562</P></TD>
<TD class="tr2 td133"><P class="p451 ft10">2,7</P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p30 ft10">0,7</P></TD>
<TD class="tr2 td231"><P class="p30 ft10">1,2</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p142 ft10">2,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td249"><P class="p21 ft7">BNP, kalenderkorrigerad</P></TD>
<TD class="tr0 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td133"><P class="p451 ft10">2,6</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p38 ft10">1,1</P></TD>
<TD class="tr0 td231"><P class="p30 ft10">1,2</P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p142 ft10">2,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td365"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td366"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td188"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td367"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td368"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td249"><P class="p21 ft10">Potentiell BNP,</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p49 ft10">3 667</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p451 ft10">2,5</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p30 ft10">2,4</P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p30 ft10">2,0</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p142 ft10">2,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td249"><P class="p21 ft10">kalenderkorrigerad<SPAN class="ft45">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td249"><P class="p21 ft10"><NOBR>BNP-gap<SPAN class="ft45">3</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td133"><P class="p451 ft10"><NOBR>-1,2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p38 ft10"><NOBR>-2,7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p30 ft10"><NOBR>-3,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p142 ft10"><NOBR>-3,0</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p929 ft55">Anm.: Fasta priser, referensår 2012.</P>
<P class="p930 ft53"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft52">Bidrag till </SPAN><NOBR>BNP-tillväxten,</NOBR> procentenheter.</P>
<P class="p931 ft55"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft80">Till marknadspris. Potentiell BNP är den nivå på produktionen som skulle uppnås vid normalt resursutnyttjande av de tillgängliga produktionsfaktorerna arbete och kapital.</SPAN></P>
<P class="p932 ft53"><SPAN class="ft47">3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft52">BNP-gapet</SPAN></NOBR> visar skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.</P>
<P class="p933 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p934 ft14"><SPAN class="ft14">4.1.2.1.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft207">BNP-prognosen</SPAN></NOBR> i linje med andra bedömares</P>
<P class="p935 ft34">Regeringens prognos för svensk <NOBR>BNP-tillväxt</NOBR> 2013 och 2014 ligger i linje med andra bedömares prognoser (se tabell 4.3).</P>
<P class="p936 ft40">Tabell 4.3 BNP: Regeringens prognos för 2013 och 2014 jämfört med andra bedömare</P>
<P class="p927 ft42">Procentuell förändring</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t108">
<TR>
<TD class="tr9 td103"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td369"><P class="p727 ft86">Publiceringsdatum</P></TD>
<TD class="tr9 td122"><P class="p30 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p119 ft7">2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><P class="p81 ft10">Regeringen</P></TD>
<TD class="tr2 td202"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td120"><P class="p30 ft10">1,2</P></TD>
<TD class="tr2 td145"><P class="p119 ft10">2,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td108"><P class="p81 ft10">Konjunkturinstitutet</P></TD>
<TD class="tr1 td202"><P class="p574 ft51"><NOBR>2013-08-28</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p30 ft10">1,1</P></TD>
<TD class="tr1 td145"><P class="p119 ft10">2,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td103"><P class="p81 ft7">Europeiska kommissionen</P></TD>
<TD class="tr1 td369"><P class="p574 ft51"><NOBR>2013-05-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td122"><P class="p30 ft10">1,5</P></TD>
<TD class="tr1 td150"><P class="p119 ft10">2,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><P class="p81 ft10">Riksbanken</P></TD>
<TD class="tr2 td202"><P class="p574 ft51"><NOBR>2013-09-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td120"><P class="p30 ft10">1,2</P></TD>
<TD class="tr2 td145"><P class="p119 ft10">2,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td108"><P class="p81 ft10">IMF</P></TD>
<TD class="tr6 td202"><P class="p574 ft51"><NOBR>2013-09-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p30 ft10">1,1</P></TD>
<TD class="tr6 td145"><P class="p119 ft10">2,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td103"><P class="p81 ft10">OECD<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td369"><P class="p574 ft51"><NOBR>2013-05-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td122"><P class="p30 ft10">1,3</P></TD>
<TD class="tr1 td150"><P class="p119 ft10">2,5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p929 ft7"><SPAN class="ft97">1 </SPAN>Kalenderkorrigerad data.</P>
<P class="p937 ft103">Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken, OECD, Europeiska kommissionen, Internationella valutafonden (IMF) och egna beräkningar.</P>
<P class="p938 ft32">Konjunkturinstitutet och Europeiska kommissionen bedömer att <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> blir 1,1 respektive 1,5 procent 2013. Här bör noteras att Europeiska kommissionen vid sin publicering inte hade tillgång till nationalräkenskaperna för det första eller snabbversionen för det andra</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft24">kvartalet 2013 (se fördjupningsrutan Jämförelser med andra bedömares prognoser för svensk ekonomi). Denna information har däremot beaktats i både Konjunkturinstitutets och regeringens prognoser. Regeringen, Europeiska kommissionen och Konjunkturinstitutet bedömer alla att BNP ökar med 2,5 procent 2014.</P>
<P class="p939 ft14">Hushållens konsumtion ger stöd 2014</P>
<P class="p166 ft38">Efter en hög tillväxt det första kvartalet 2013 var utvecklingen i hushållens konsumtion betydligt svagare det andra kvartalet. Det faktum att påsken 2013 inföll under det första kvartalet har påverkat tillväxtens fördelning mellan kvartalen. Sett över hela det första halvåret 2013 var tillväxten i hushållens konsumtion måttlig.</P>
<P class="p120 ft38">Konsumentförtroendet har dock stigit de senaste månaderna (se diagram 4.4). Hushållens syn på den egna ekonomin har förbättrats betydligt och är något mer positiv än normalt. Hushållen förefaller även ha en ljusare bild av svensk ekonomi. Även förmögenhetsutveckl- ingen har varit gynnsam den senaste tiden, med stigande bostadspriser och börskurser. Därtill har reallöneökningarna varit relativt höga. Sammanfattningsvis talar detta för en för- hållandevis stark konsumtionsutveckling det andra halvåret 2013.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t109">
<TR>
<TD colspan=7 class="tr21 td370"><P class="p19 ft88">Diagram 4.4 Hushållens förtroende <NOBR>2006–2013</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td145"><P class="p19 ft42">Index</P></TD>
<TD class="tr21 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td145"><P class="p173 ft7">130</P></TD>
<TD class="tr2 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td151"><P class="p864 ft47">Hushållens konfidensindikator</P></TD>
<TD class="tr9 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr6 td145"><P class="p173 ft7">120</P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td154"><P class="p864 ft7">Makroindex</P></TD>
<TD class="tr9 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td120"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td173"><P class="p864 ft47">Mikroindex</P></TD>
<TD class="tr18 td64"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td145"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td165"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td109"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td80"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td145"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td120"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td64"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td145"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td165"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td109"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td80"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td145"><P class="p173 ft7">110</P></TD>
<TD class="tr36 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td145"><P class="p173 ft7">100</P></TD>
<TD class="tr40 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td145"><P class="p173 ft7">90</P></TD>
<TD class="tr40 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td145"><P class="p173 ft7">80</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td145"><P class="p173 ft7">70</P></TD>
<TD class="tr40 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td145"><P class="p38 ft7">06</P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p30 ft7">07</P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p567 ft7">08</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p119 ft51">09</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p573 ft7">10</P></TD>
<TD class="tr19 td165"><P class="p30 ft51">11</P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p49 ft7">12</P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p30 ft7">13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p940 ft7">Anm.: Säsongrensade månadsvärden. Medelvärde = 100. Makroindex och mikro- index är mått på hushållens syn på svensk ekonomi respektive sin egen ekonomi. Källa: Konjunkturinstitutet.</P>
<P class="p941 ft32">Under 2014 förväntas utvecklingen av hushållens disponibla inkomster hållas uppe av den för- stärkning av hushållens ekonomi som föreslås i</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">151</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031176x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p367 ft4">denna proposition. Därtill väntas penning- politiken vara expansiv, inflationen låg och hushållens finansiella ställning fortsatt god. Detta gör att hushållen har ett relativt stort utrymme för konsumtion. Konsumtions- tillväxten förväntas därmed bli förhållandevis hög 2014; tillväxttakten ligger något över ett historiskt medelvärde (se tabell 4.2).</P>
<P class="p858 ft14">Investeringarna växer på nytt</P>
<P class="p284 ft32">De fasta bruttoinvesteringarna har fallit med över 2 procent det första halvåret 2013. Framför allt är det industriinvesteringarna som utvecklats svagt i kölvattnet av den internationella konjunkturnedgången. Bostadsinvesteringarna sjönk kraftigt 2012, men har under början av 2013 präglats av en viss återhämtning. De offent- liga investeringarna har utvecklats svagt 2013 efter en förhållandevis kraftig ökning framför allt 2012. Det beror på att kommunernas investeringar är återhållna efter flera år med stark tillväxt.</P>
<P class="p942 ft38">Förtroendeindikatorer bland företagen har stigit den senaste tiden, men har en längre tid varit lägre än normalt (se diagram 4.5). Även kapacitetsutnyttjandet i industrin var fortsatt lågt det andra kvartalet 2013, vilket också talar för en dämpad investeringsutveckling i industrin de kommande kvartalen. Detta får också stöd av industriföretagens investeringsplaner som antyder en svag investeringsutveckling den närmaste tiden. Samtidigt tyder statistik över påbörjade byggen av bostäder på en starkare utveckling av bostadsinvesteringarna.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t110">
<TR>
<TD colspan=11 class="tr21 td316"><P class="p19 ft205">Diagram 4.5 Konfidensindikatorn för totala näringslivet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td23"><P class="p19 ft206"><NOBR>2003–2013</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td126"><P class="p19 ft42">Index</P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td126"><P class="p573 ft7">130</P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td126"><P class="p573 ft7">120</P></TD>
<TD class="tr32 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td126"><P class="p573 ft7">110</P></TD>
<TD class="tr43 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td126"><P class="p573 ft7">100</P></TD>
<TD class="tr43 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td126"><P class="p573 ft7">90</P></TD>
<TD class="tr32 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td126"><P class="p573 ft7">80</P></TD>
<TD class="tr43 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td126"><P class="p573 ft7">70</P></TD>
<TD class="tr43 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td126"><P class="p573 ft7">60</P></TD>
<TD class="tr32 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td126"><P class="p30 ft53">03</P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p22 ft53">04</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p30 ft53">05</P></TD>
<TD class="tr26 td31"><P class="p30 ft53">06</P></TD>
<TD class="tr26 td47"><P class="p30 ft53">07</P></TD>
<TD class="tr26 td47"><P class="p30 ft53">08</P></TD>
<TD class="tr26 td47"><P class="p30 ft53">09</P></TD>
<TD class="tr26 td131"><P class="p119 ft53">10</P></TD>
<TD class="tr26 td17"><P class="p30 ft53">11</P></TD>
<TD class="tr26 td47"><P class="p30 ft53">12</P></TD>
<TD class="tr26 td31"><P class="p30 ft53">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr9 td288"><P class="p19 ft51">Anm.: Säsongrensade månadsvärden. Medelvärde = 100.</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p23 ft53">Källa: Konjunkturinstitutet.</P>
<P class="p188 ft32">Ett lågt kapacitetsutnyttjande och en allmänt svag produktionsutveckling medför att investeringarna bedöms öka långsamt andra halvåret 2013. För helåret 2013 faller investeringarna (se tabell 4.2). Investeringarna bedöms växa på nytt 2014. Industri- investeringarna väntas dock återhämta sig förhållandevis långsamt. Industriföretagen av- vaktar med att bygga ut produktionskapaciteten för att undvika överkapacitet.</P>
<P class="p943 ft14">Offentlig konsumtion växer i något högre takt</P>
<P class="p185 ft38">De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 0,7 procent 2012, vilket är under genomsnittet för den senaste femtonårsperioden (se tabell 4.2). Den offentliga konsumtionen har utvecklats svagt det första halvåret 2013. Konsumtionstillväxten väntas fortsätta vara låg även det andra halvåret, till följd av svag utveckling av konsumtionen i kommunsektorn.</P>
<P class="p944 ft4">Nästa år förväntas den offentliga konsum- tionen växa i en något högre takt än under 2013 (se tabell 4.2). Detta är en följd av högre offentliga utgifter, som beror på ett starkare demografiskt tryck och ökade statsbidrag till kommunsektorn.</P>
<P class="p394 ft14">Ökade lagerinvesteringar 2013</P>
<P class="p233 ft24">Efter en kraftig lagerminskning det sista kvartalet 2012 byggde företagen upp sina lager första halvåret 2013. Det andra kvartalet var det framför allt företag inom handeln som ökade sina lager. Under resten av 2013 väntas företagen i handeln minska sina lager, medan industriföretagen i stället ökar sina lager något. Helåret 2013 väntas lagerinvesteringarna bidra positivt till <NOBR>BNP-tillväxten,</NOBR> medan lager- bidraget bedöms bli i stort sett neutralt 2014 (se tabell 4.2).</P>
<P class="p253 ft14">Exporten växer i återhållsam takt</P>
<P class="p233 ft32">Den internationella konjunkturnedgången har slagit hårt mot svensk export. Det första halvåret 2013 har exporten fallit med över 2 procent. De senaste månaderna har indikatorer i flera av Sveriges viktiga exportländer stigit, men</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">152</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031177x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p134 ft38">förtroendet bland företag och hushåll har en längre tid varit lägre än normalt (se diagram 4.2). Även indikatorer för svensk exportorderingång har stigit sedan 2012, men nivån är fortsatt låg (se diagram 4.6). Sammantaget tyder indikato- rerna på en fortsatt svag utveckling av exporten den närmaste tiden, även om en viss tillväxt för- väntas. För helåret 2013 faller exporten (se tabell 4.2). Givet den internationella utvecklingen bedömer regeringen att svensk export åter växer nästa år, men att tillväxten är något återhållen.</P>
<P class="p401 ft4">Importen har utvecklats svagt 2012 och under inledningen av 2013. Förväntningarna bland importföretagen har stigit något sedan årsskiftet, men ligger fortfarande på låga nivåer. När väl exporten och den inhemska efterfrågetillväxten stiger 2014 förväntas även importtillväxten stiga (se tabell 4.2).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t111">
<TR>
<TD colspan=11 class="tr21 td371"><P class="p19 ft88">Diagram 4.6 Exportorderingång <NOBR>2000–2013</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td113"><P class="p19 ft42">Index</P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td113"><P class="p143 ft53">3</P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td113"><P class="p143 ft53">2</P></TD>
<TD class="tr37 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td113"><P class="p143 ft53">1</P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td113"><P class="p143 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td113"><P class="p36 ft7"><NOBR>-1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td113"><P class="p36 ft7"><NOBR>-2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td250"><P class="p80 ft47">Exportorderingång i Barometern</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td113"><P class="p36 ft7"><NOBR>-3</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td44"><P class="p80 ft47">Exportorderingång i</P></TD>
<TD class="tr1 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr24 td44"><P class="p80 ft51">inköpschefsindex</P></TD>
<TD class="tr24 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td113"><P class="p36 ft7"><NOBR>-4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td113"><P class="p30 ft51">00</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p30 ft51">01</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p30 ft51">02</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p30 ft51">03</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p30 ft51">04</P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p451 ft51">05</P></TD>
<TD class="tr26 td165"><P class="p30 ft51">06</P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p49 ft51">07</P></TD>
<TD class="tr26 td15"><P class="p30 ft51">08</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p30 ft51">09</P></TD>
<TD class="tr26 td47"><P class="p22 ft51">10</P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p30 ft51">11</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p30 ft51">12</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p30 ft51">13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p945 ft53">Anm.: Serierna är normaliserade så att medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1.</P>
<P class="p287 ft7">Källor: Konjunkturinstitutet och Swedbank.</P>
<P class="p946 ft14">Dämpad tjänsteproduktion och svag varuproduktion</P>
<P class="p947 ft4">Varuproduktionen har fallit något till följd av den internationella konjunkturnedgången (se diagram 4.7). Mest har den fallit inom fordons- och maskinindustrin.</P>
<P class="p132 ft32">Tjänsteproduktionen har däremot fortsatt att växa under inledningen av 2013, även om tillväxten mattats av. En måttlig tillväxt i tjänste- produktionen förväntas för helåret 2013 (se tabell 4.4). Tillväxten drivs i första hand av konsumentnära tjänster, såsom handel och hushållstjänster. Flera förtroendeindikatorer</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft34">antyder dessutom en tilltagande optimism inom de tjänsteproducerande branscherna.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t112">
<TR>
<TD colspan=10 class="tr19 td207"><P class="p19 ft88">Diagram 4.7 Näringslivets produktion <NOBR>2003–2014</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td126"><P class="p19 ft42">Index</P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td126"><P class="p573 ft7">150</P></TD>
<TD class="tr21 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td92"><P class="p19 ft51">Tjänster</P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td126"><P class="p573 ft53">140</P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p19 ft7">Varor</P></TD>
<TD class="tr3 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td126"><P class="p573 ft7">130</P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td126"><P class="p573 ft7">120</P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td126"><P class="p573 ft7">110</P></TD>
<TD class="tr40 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td126"><P class="p573 ft7">100</P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td126"><P class="p573 ft7">90</P></TD>
<TD class="tr40 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td126"><P class="p30 ft53">03</P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p30 ft53">04</P></TD>
<TD class="tr26 td231"><P class="p170 ft53">05</P></TD>
<TD class="tr26 td165"><P class="p30 ft51">06</P></TD>
<TD class="tr26 td92"><P class="p119 ft53">07</P></TD>
<TD class="tr26 td136"><P class="p30 ft53">08</P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p30 ft53">09</P></TD>
<TD class="tr26 td131"><P class="p451 ft53">10</P></TD>
<TD class="tr26 td136"><P class="p30 ft53">11</P></TD>
<TD class="tr26 td46"><P class="p34 ft53">12</P></TD>
<TD class="tr26 td15"><P class="p30 ft51">13</P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p30 ft53">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr21 td258"><P class="p19 ft51">Anm.: Index =100 år 2003.</P></TD>
<TD class="tr21 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr26 td239"><P class="p19 ft51">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P></TD>
<TD class="tr26 td136"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td46"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td15"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p6 ft40">Tabell 4.4 Näringslivets produktion</P>
<P class="p199 ft42">Utfall fram till 2012, prognos för 2013 och 2014</P>
<P class="p168 ft42">Procentuell förändring om annat ej anges</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t113">
<TR>
<TD class="tr19 td286"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td20"><P class="p49 ft7">Mdkr</P></TD>
<TD class="tr19 td142"><P class="p451 ft51">Genomsnitt</P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td231"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td286"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td20"><P class="p49 ft53">2012</P></TD>
<TD class="tr26 td142"><P class="p451 ft53"><NOBR>1998-2012</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td63"><P class="p30 ft53">2012</P></TD>
<TD class="tr26 td46"><P class="p38 ft53">2013</P></TD>
<TD class="tr26 td231"><P class="p30 ft53">2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td286"><P class="p19 ft10">Varuproducenter</P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p49 ft10">868</P></TD>
<TD class="tr11 td142"><P class="p451 ft10">3,5</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td231"><P class="p30 ft10">2,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td286"><P class="p31 ft10">Industri</P></TD>
<TD class="tr0 td20"><P class="p49 ft10">531</P></TD>
<TD class="tr0 td142"><P class="p451 ft10">4,5</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p30 ft10"><NOBR>-3,6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,3</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td231"><P class="p30 ft10">3,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td286"><P class="p948 ft10">Bygg</P></TD>
<TD class="tr0 td20"><P class="p49 ft10">181</P></TD>
<TD class="tr0 td142"><P class="p451 ft10">2,1</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p30 ft10">2,9</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p30 ft10">1,4</P></TD>
<TD class="tr0 td231"><P class="p30 ft10">2,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td286"><P class="p19 ft7">Tjänsteproducenter</P></TD>
<TD class="tr0 td20"><P class="p49 ft10">1 603</P></TD>
<TD class="tr0 td142"><P class="p451 ft10">3,3</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p30 ft10">1,9</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p30 ft10">2,4</P></TD>
<TD class="tr0 td231"><P class="p30 ft10">3,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td286"><P class="p31 ft10">exkl. FoF<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p49 ft10">1 190</P></TD>
<TD class="tr6 td142"><P class="p451 ft10">4,0</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p30 ft10">2,0</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p30 ft10">1,9</P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p30 ft10">2,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td286"><P class="p19 ft16">Näringslivet totalt</P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p49 ft10">2 471</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p451 ft10">3,4</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p30 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p30 ft10">1,4</P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p30 ft10">3,2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft7"><SPAN class="ft97">1 </SPAN>Finans- och fastighetstjänstebranscherna.</P>
<P class="p949 ft55">Anm.: Fasta priser, referensår 2012. Med produktion avses förädlingsvärde, dvs. bruttoproduktion minus insatsförbrukning.</P>
<P class="p287 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p526 ft4">För 2014 finns förutsättningar för en tillväxt i varuproduktionen då exporten och invest- eringarna återhämtar sig. Men tillväxttakten förväntas ändå vara låg givet det svaga resurs- utnyttjandet.</P>
<P class="p525 ft4">För kapacitetshöjande investeringar inom industrin och för offentliga infrastruktur- investeringar förväntas en svag utveckling 2014. Detta dämpar utvecklingen i byggproduktionen något.</P>
<P class="p537 ft4">Tillväxten i tjänsteproduktionen stiger 2014 i förhållande till 2013. Produktionen gynnas av den förhållandevis höga tillväxten i hushållens konsumtion.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">153</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031178x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p950 ft17">Jämförelse med andra bedömares prognoser för svensk ekonomi</P>
<P class="p268 ft4">Oberoende prognoser från externa aktörer är ett viktigt inslag i det offentliga samtalet och bidrar till en högre kvalitet i de ekonomiska bedömningarna. Genom att redovisa jäm- förelser med andra bedömare, och motivera större avvikelser, avser regeringen öka trans- parensen för de prognoser och bedömningar som görs. Sådana jämförelser är också i linje med det förslag till ändring av budgetlagen som regeringen lämnar i denna proposition med anledning av <NOBR>EU-direktivet</NOBR> om minimikrav på medlemsstaternas budgetramverk (se avsnitt 12.1.2).</P>
<P class="p398 ft38">I denna proposition återfinns jämförelser med andra bedömares prognoser av variablerna BNP, arbetslöshet, inflation, <NOBR>BNP-gap,</NOBR> finansiellt respektive strukturellt sparande i den offentliga sektorn.<SPAN class="ft92">79 </SPAN>I tabeller redovisas utöver regeringens även Konjunkturinstitutets (KI) prognos från augusti 2013, Internatio- nella valutafondens och Riksbankens prognos från september 2013 samt Europeiska kommi- ssionens och OECD:s prognoser, som båda publicerades i maj 2013. För arbetslösheten redovisas även Arbetsförmedlingens prognos från juni 2013. För den offentliga sektorns finansiella och strukturella sparande görs även en jämförelse med Ekonomistyrningsverkets bedömning från september 2013.</P>
<P class="p124 ft62">Betydande avvikelser från KI:s och Europeiska kommissionens prognoser kom- menteras särskilt. KI är som expertmyndighet med prognosansvar en naturlig jämförelse- kandidat. Europeiska kommissionen publice- rar tre prognoser per år bl.a. som underlag till den förstärkta ekonomiska övervakningen av medlemsstaternas ekonomier. Ett krav på jämförelse mellan medlemsländernas och Europeiska kommissionens prognoser ingår</P>
<P class="p951 ft186"><SPAN class="ft208">79 </SPAN>Följande prognoser utgör underlag för jämförelserna: Konjunkturläget, augusti 2013 (Konjunkturinstitutet 2013); European Economic Forecast, Spring 2013 (Europeiska kommissionen 2013); Penningpolitisk rapport och uppföljning, september 2013 (Riksbanken 2013); IMF Country Report No. 13/276 (Internationella valutafonden 2013); OECD Economic Outlook, Volume 2013, Issue 1 (OECD 2013); Prognos - Statens budget och de offentliga finanserna, september 2013 (Ekonomistyrningsverket 2013); Arbetsmarknadsutsikterna, våren 2013, Prognos för arbetsmarknaden <NOBR>2013–2014</NOBR> (Arbetsförmedlingen 2013).</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p151 ft34">även i <NOBR>EU-direktivet</NOBR> för medlemsstaternas budgetramverk (se avsnitt 12.1.2).</P>
<P class="p7 ft14">Avvikelser mellan prognoser</P>
<P class="p233 ft38">Det är inte ovanligt att olika bedömare skiljer sig åt i sin syn på den makroekonomiska utvecklingen. Skillnader mellan prognoser kan generellt uppstå på grund av olika förut- sättningar som t.ex. publikationsdatum och den information som då finns tillgänglig, olika prognosmetoder samt om bedömningarna inklu- derar prognos på ekonomiska reformer eller ej.</P>
<P class="p952 ft4">Spännvidden mellan publiceringsdatumen innebär att prognoserna baseras på olika mängd information. Av stor vikt för prognos- erna är nationalräkenskaperna (NR). Euro- peiska kommissionens prognoser har inte beaktat den information som blev tillgänglig i och med NR för det första och snabbversionen för det andra kvartalet 2013. Detsamma gäller arbetskrafts- undersökningarna för <NOBR>april–juni</NOBR> 2013 samt <NOBR>KPI-utfallen</NOBR> för <NOBR>maj–juli</NOBR> 2013. Då lång tid har gått mellan olika publicerade prognoser kan ekonomin i vissa fall även uppvisa tecken på att vara i ett nytt skede av konjunkturcykeln.</P>
<P class="p953 ft4">Bedömare kan ha olika metoder för att t.ex. uppskatta ekonomins långsiktiga potential och arbetsmarknadens funktionssätt. Olika bedömningar kan också göras av effekter av t.ex. förändringar i omvärlden eller av politiska reformer.</P>
<P class="p952 ft4">En prognos kan grundas på befintlig och känd politik. Bedömare kan även välja att förutse finanspolitikens inriktning, givet det rådande konjunkturläget.<SPAN class="ft115">80 </SPAN>Om prognosen inkluderar framtida, ännu inte beslutade eller föreslagna, finanspolitiska åtgärder eller inte är särskilt betydelsefullt för bedömningarna av den offentliga sektorns finansiella och strukturella sparande.</P>
<P class="p152 ft4">Sammantaget skapar olika tillgång till statistik, metodval och bedömningar samt antaganden om den framtida politiken olika förutsättningar utifrån vilka prognoserna görs.</P>
<P class="p954 ft210"><SPAN class="ft209">80 </SPAN>Detta gäller i princip även för penningpolitiken. Bedömare kan t.ex. anta att Riksbankens rådande reporäntebana gäller eller göra en egen bedömning av hur Riksbanken kommer att justera reporäntebanan.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">154</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031179x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft17">4.1.3</SPAN><SPAN class="ft79">Arbetsmarknad</SPAN></P>
<P class="p133 ft14">Sysselsättningen ökar trots lågkonjunkturen</P>
<P class="p239 ft38">Trots en utdragen lågkonjunktur i omvärlden har den svenska arbetsmarknaden utvecklats förhållandevis starkt. Sysselsättningen föll i samband med inledningen av finanskrisen, men har ökat stadigt sedan slutet av 2009 och nådde vid inledningen av 2011 samma nivå som före krisen (se diagram 4.8). Därefter har syssel- sättningen fortsatt att stiga, om än i lägre takt. Sysselsättningen har under 2012 och första halvåret 2013 ökat i takt med befolkningen, vilket innebär att sysselsättningsgraden är oförändrad. Ökningen har främst drivits av en ökad sysselsättning i tjänstebranscherna och i den offentliga sektorn (se tabell 4.6).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t114">
<TR>
<TD colspan=13 class="tr21 td372"><P class="p19 ft88">Diagram 4.8 Sysselsatta och sysselsättningsgrad 1990–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td20"><P class="p19 ft206">2014</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td20"><P class="p19 ft42">Tusental</P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td216"><P class="p30 ft42">Procent av befolkningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td20"><P class="p36 ft7">5 000</P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td57"><P class="p38 ft7">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td179"><P class="p275 ft51">Sysselsatta (vänster skala)</P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr43 td57"><P class="p38 ft7">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td20"><P class="p36 ft7">4 800</P></TD>
<TD class="tr31 td64"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td88"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD colspan=6 rowspan=2 class="tr2 td272"><P class="p118 ft86">Sysselsättningsgrad (höger skala)</P></TD>
<TD class="tr31 td125"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td88"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td88"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td64"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td88"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td88"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td88"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td57"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr38 td20"><P class="p36 ft7">4 600</P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p38 ft7">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td64"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td131"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td68"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td125"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p38 ft7">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td20"><P class="p36 ft7">4 400</P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td57"><P class="p38 ft7">66</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><P class="p36 ft7">4 200</P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr43 td57"><P class="p38 ft7">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td20"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td64"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td131"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td68"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td125"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td20"><P class="p36 ft7">4 000</P></TD>
<TD class="tr30 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td57"><P class="p38 ft7">62</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td20"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td64"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td131"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td68"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td125"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td20"><P class="p36 ft7">3 800</P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td57"><P class="p38 ft7">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td20"><P class="p35 ft53">90</P></TD>
<TD class="tr26 td64"><P class="p30 ft53">92</P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p30 ft53">94</P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p30 ft53">96</P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p30 ft53">98</P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p30 ft53">00</P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p30 ft53">02</P></TD>
<TD class="tr26 td131"><P class="p230 ft53">04</P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p118 ft51">06</P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p30 ft53">08</P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p30 ft53">10</P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p30 ft53">12</P></TD>
<TD class="tr26 td57"><P class="p143 ft53">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr17 td372"><P class="p19 ft51">Anm.: Avser åldersgruppen <NOBR>15–74</NOBR> år. Länkad data från Statistiska centralbyrån</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr26 td373"><P class="p19 ft51"><NOBR>(2001–2005)</NOBR> och Konjunkturinstitutet <NOBR>(1990–2000).</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td57"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr26 td372"><P class="p19 ft51">Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p239 ft38">De framåtblickande indikatorerna på arbets- kraftsefterfrågan, som anställningsplaner, varsel och nyanmälda lediga platser, tyder på att syssel- sättningen kommer att fortsätta att öka under andra halvåret 2013 (se diagram 4.9).</P>
<P class="p132 ft38">Antalet varsel har minskat kontinuerligt under 2013 och är i dagsläget i linje med det historiska genomsnittet. Antalet nyanmälda lediga platser befinner sig på en hög nivå. Sammantaget tyder dessa indikatorer på en uppgång på arbets- marknaden framöver. Anställningsplanerna i näringslivet är enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer fortsatt negativa (fler företag som avskedar än som anställer), men den</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p955 ft34">negativa utvecklingen ser ut att ha avtagit den senaste tiden.</P>
<P class="p6 ft40">Tabell 4.5 Arbetsmarknad</P>
<P class="p196 ft42">Utfall fram till 2012, prognos för 2013 och 2014</P>
<P class="p287 ft42">Procentuell förändring om annat ej anges</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t115">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td227"><P class="p63 ft51">Nivå, tusental om annat ej anges</P></TD>
<TD class="tr17 td217"><P class="p451 ft51">Genomsnitt</P></TD>
<TD class="tr17 td85"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td26"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td26"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td202"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td28"><P class="p230 ft53">2012</P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p119 ft51"><NOBR>1998–2012</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td85"><P class="p30 ft53">2012</P></TD>
<TD class="tr26 td26"><P class="p30 ft53">2013</P></TD>
<TD class="tr26 td26"><P class="p30 ft53">2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td202"><P class="p19 ft10">BNP<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr30 td28"><P class="p230 ft10">3 567</P></TD>
<TD class="tr30 td217"><P class="p170 ft10">2,6</P></TD>
<TD class="tr30 td85"><P class="p30 ft10">1,1</P></TD>
<TD class="tr30 td26"><P class="p30 ft10">1,2</P></TD>
<TD class="tr30 td26"><P class="p30 ft10">2,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td202"><P class="p19 ft10">Produktivitet<SPAN class="ft45">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p230 ft10">417</P></TD>
<TD class="tr0 td217"><P class="p170 ft10">1,9</P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p30 ft10">0,6</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p30 ft10">0,9</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p30 ft10">2,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td202"><P class="p19 ft10">Produktivitet i</P></TD>
<TD class="tr21 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td202"><P class="p19 ft10">näringslivet<SPAN class="ft45">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p230 ft10">461</P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p170 ft10">2,3</P></TD>
<TD class="tr2 td85"><P class="p30 ft10">1,1</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p30 ft10">1,3</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p30 ft10">2,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td202"><P class="p19 ft10">Arbetade timmar<SPAN class="ft45">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p230 ft10">7 542</P></TD>
<TD class="tr6 td217"><P class="p170 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr6 td85"><P class="p30 ft10">0,6</P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p30 ft10">0,3</P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p30 ft10">0,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td202"><P class="p19 ft10">Arbetade timmar i</P></TD>
<TD class="tr9 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td202"><P class="p19 ft10">näringslivet<SPAN class="ft45">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p230 ft10">5 371</P></TD>
<TD class="tr3 td217"><P class="p170 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p30 ft10">0,2</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">0,1</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">0,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td202"><P class="p19 ft10">Medelarbetstid<SPAN class="ft45">4</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p230 ft10">1 619</P></TD>
<TD class="tr0 td217"><P class="p170 ft10"><NOBR>-0,2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p30 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,3</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td202"><P class="p19 ft10">Sysselsatta</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p230 ft10">4 657</P></TD>
<TD class="tr3 td217"><P class="p170 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p30 ft10">0,7</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">0,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td202"><P class="p32 ft10">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p230 ft10">2 215</P></TD>
<TD class="tr1 td217"><P class="p170 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p30 ft10">1,2</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p30 ft10">-</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p30 ft10">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td202"><P class="p32 ft10">Män</P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p230 ft10">2 442</P></TD>
<TD class="tr0 td217"><P class="p170 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p30 ft10">0,2</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p30 ft10">-</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p30 ft10">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td202"><P class="p19 ft10">Potentiell</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td202"><P class="p19 ft10">sysselsättning<SPAN class="ft45">5</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p230 ft10">4 767</P></TD>
<TD class="tr3 td217"><P class="p170 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p30 ft10">1,3</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">0,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td202"><P class="p19 ft7">Sysselsättningsgap<SPAN class="ft45">6</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td217"><P class="p170 ft10"><NOBR>-1,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,3</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,4</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td202"><P class="p19 ft10">Arbetskraft</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p230 ft10">5 060</P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p170 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr2 td85"><P class="p30 ft10">0,9</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p30 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p30 ft10">0,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td202"><P class="p32 ft10">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p230 ft10">2 400</P></TD>
<TD class="tr0 td217"><P class="p170 ft10">0,7</P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p30 ft10">1,2</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p30 ft10">-</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p30 ft10">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td202"><P class="p32 ft10">Män</P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p230 ft10">2 660</P></TD>
<TD class="tr1 td217"><P class="p170 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p30 ft10">0,6</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p30 ft10">-</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p30 ft10">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td202"><P class="p19 ft10">Arbetslöshet<SPAN class="ft45">7</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p170 ft10">7,3</P></TD>
<TD class="tr11 td85"><P class="p30 ft10">8,0</P></TD>
<TD class="tr11 td26"><P class="p30 ft10">8,2</P></TD>
<TD class="tr11 td26"><P class="p30 ft10">8,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td202"><P class="p32 ft10">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td217"><P class="p170 ft10">7,2</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p30 ft10">7,7</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">-</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td202"><P class="p32 ft10">Män</P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td217"><P class="p170 ft10">7,4</P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p30 ft10">8,2</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p30 ft10">-</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p30 ft10">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td202"><P class="p19 ft7">Programdeltagare<SPAN class="ft45">7,8</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td28"><P class="p230 ft10">187</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p170 ft10">2,8</P></TD>
<TD class="tr11 td85"><P class="p30 ft10">3,7</P></TD>
<TD class="tr11 td26"><P class="p30 ft10">4,0</P></TD>
<TD class="tr11 td26"><P class="p30 ft10">4,0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p956 ft51">Anm.: BNP, produktivitet, arbetade timmar och medelarbetstid avser kalender- korrigerade data. Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser åldersgruppen <NOBR>15–74</NOBR> år enligt populationen i arbetskraftsundersökningarna (AKU). BNP, produktivitet, arbetade timmar, medelarbetstid och potentiell sysselsättning finns inte uppdelat på kön. Prognos fördelat på kvinnor och män görs ej.</P>
<P class="p833 ft7"><SPAN class="ft75">1</SPAN><SPAN class="ft127">BNP till marknadspris, fasta priser. Nivå avser miljarder kronor.</SPAN></P>
<P class="p47 ft55"><SPAN class="ft75">2</SPAN><SPAN class="ft128">Produktivitet mäts som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.</SPAN></P>
<P class="p47 ft53"><SPAN class="ft75">3</SPAN><SPAN class="ft76">Enligt nationalräkenskaperna. Nivå avser 10 </SPAN><NOBR>000-tal.</NOBR></P>
<P class="p957 ft51"><SPAN class="ft75">4</SPAN><SPAN class="ft77">Avser arbetade timmar per år enligt nationalräkenskaperna dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta i åldersgruppen </SPAN><NOBR>15–74</NOBR> år enligt AKU.</P>
<P class="p958 ft53"><SPAN class="ft75">5</SPAN><SPAN class="ft76">Potentiell sysselsättning avser inte den högsta möjliga nivån utan den nivå som är förenlig med stabil inflation och ekonomisk balans.</SPAN></P>
<P class="p959 ft103"><SPAN class="ft75">6</SPAN><SPAN class="ft211">Sysselsättningsgapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell sysselsättning i procent av potentiell sysselsättning.</SPAN></P>
<P class="p47 ft53"><SPAN class="ft75">7</SPAN><SPAN class="ft76">I procent av arbetskraften.</SPAN></P>
<P class="p47 ft55"><SPAN class="ft75">8</SPAN><SPAN class="ft128">Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program.</SPAN></P>
<P class="p23 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och egna beräkningar.</P>
<P class="p166 ft38">I takt med att produktionen ökar snabbare från 2014 får företagen ett ökat behov av att anställa. Sysselsättningsökningen blir dock förhållandevis dämpad 2014, då företagen delvis kan möta den ökade efterfrågan med lediga resurser inom företagen. Produktiviteten ökar därför starkt under 2014 (se tabell 4.5). Sammantaget bedöms sysselsättningen öka med ca 35 000 personer både under 2013 och 2014. Detta medför att sysselsättningsgraden blir nästintill oförändrad 2013 och 2014 (se diagram 4.8).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">155</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031180x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p960 ft40">Diagram 4.9 Ett urval av sysselsättningsindikatorer 2001– 2013</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t116">
<TR>
<TD class="tr17 td20"><P class="p451 ft102">Tusental</P></TD>
<TD class="tr17 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p81 ft42">Nettotal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td20"><P class="p84 ft7">100</P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p31 ft51">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td98"><P class="p577 ft47">Nyanmälda lediga platser (vänster skala)</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td109"><P class="p31 ft7">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td20"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td64"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr9 td178"><P class="p577 ft86">Varsel (vänster skala)</P></TD>
<TD class="tr24 td328"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td92"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td22"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td328"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td153"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td20"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td64"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td328"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td88"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td22"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td328"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td153"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td109"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td20"><P class="p84 ft53">80</P></TD>
<TD class="tr17 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=8 rowspan=2 class="tr21 td201"><P class="p577 ft47">Anställningsplaner, näringslivet (höger skala)</P></TD>
<TD class="tr17 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td20"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td328"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td109"><P class="p31 ft55">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td20"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td64"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td153"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td88"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td153"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td91"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td328"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td88"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td92"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td22"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td328"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td153"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr37 td20"><P class="p84 ft7">60</P></TD>
<TD class="tr36 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td109"><P class="p31 ft7">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td64"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td153"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td153"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td328"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td92"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td22"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td328"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td153"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td109"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p31 ft7">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td20"><P class="p84 ft7">40</P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td109"><P class="p31 ft7">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td20"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td64"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td153"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td153"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td328"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td92"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td22"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td328"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td153"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td109"><P class="p31 ft51"><NOBR>-20</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td20"><P class="p84 ft53">20</P></TD>
<TD class="tr26 td64"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td91"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td328"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td92"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td328"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td109"><P class="p31 ft51"><NOBR>-40</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td20"><P class="p84 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr34 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td109"><P class="p31 ft51"><NOBR>-60</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td20"><P class="p35 ft7">01</P></TD>
<TD class="tr17 td64"><P class="p30 ft7">02</P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p30 ft7">03</P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p30 ft7">04</P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p30 ft7">05</P></TD>
<TD class="tr17 td91"><P class="p119 ft7">06</P></TD>
<TD class="tr17 td328"><P class="p30 ft7">07</P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p30 ft7">08</P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p230 ft7">09</P></TD>
<TD class="tr17 td22"><P class="p451 ft47">10</P></TD>
<TD class="tr17 td328"><P class="p30 ft7">11</P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p30 ft7">12</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p707 ft7">13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p961 ft55">Anm.: Nyanmälda platser vid Arbetsförmedlingen. Anställningsplanerna är säsongrensade och avser förväntningar på antal anställda från Konjunkturbaro- metern. Nettotal är skillnaden mellan andelen positiva och andelen negativa svar.</P>
<P class="p196 ft51">Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och Konjunkturinstitutet.</P>
<P class="p153 ft14">Tjänstebranscherna driver sysselsättningen</P>
<P class="p962 ft4"><NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> 2013 och 2014 kommer till stor del att drivas av en ökad tjänsteproduktion. Detta följer av att den inhemska efterfrågan väntas växa relativt starkt. Bidraget från varuproduktionen blir förhållandevis litet eftersom exporttillväxten förväntas bli svag. Efterfrågan på arbetskraft kommer därmed skilja sig mellan olika sektorer de närmaste åren. I tjänstesektorn totalt bedöms sysselsättningen öka med närmare 80 000 personer från 2012 till 2014.</P>
<P class="p436 ft40">Tabell 4.6 Sysselsättning i ekonomins olika sektorer</P>
<P class="p199 ft42">Utfall fram till 2012, prognos för 2013 och 2014</P>
<P class="p168 ft42">Procentuell förändring om annat ej anges</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t117">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td374"><P class="p230 ft7">Nivå, tusental personer</P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p142 ft51">Genomsnitt</P></TD>
<TD class="tr19 td41"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td375"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td376"><P class="p230 ft7">2012</P></TD>
<TD class="tr19 td377"><P class="p142 ft51"><NOBR>1998–2012</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td378"><P class="p30 ft7">2012</P></TD>
<TD class="tr19 td129"><P class="p38 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr19 td105"><P class="p119 ft7">2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td223"><P class="p139 ft10">Näringslivet</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p230 ft10">3 215</P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p49 ft10">1,3</P></TD>
<TD class="tr2 td41"><P class="p30 ft10">0,6</P></TD>
<TD class="tr2 td124"><P class="p30 ft10">0,4</P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p119 ft10">1,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td223"><P class="p963 ft10">Varusektorn</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p230 ft10">1 082</P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p49 ft10"><NOBR>-0,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td41"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td124"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p119 ft10"><NOBR>-1,5</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td223"><P class="p963 ft96">Tjänstesektorn</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p230 ft10">2 134</P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p49 ft10">2,2</P></TD>
<TD class="tr2 td41"><P class="p30 ft10">1,1</P></TD>
<TD class="tr2 td124"><P class="p30 ft10">1,5</P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p119 ft10">2,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td223"><P class="p139 ft10">Offentlig sektor</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p230 ft10">1 306</P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p49 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr2 td41"><P class="p30 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr2 td124"><P class="p30 ft10">1,3</P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p119 ft10">0,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td223"><P class="p963 ft10">Staten</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p230 ft10">241</P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p49 ft10"><NOBR>-0,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td41"><P class="p30 ft10">2,0</P></TD>
<TD class="tr2 td124"><P class="p30 ft10">2,0</P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p119 ft10">0,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td375"><P class="p963 ft7">Kommunsektorn</P></TD>
<TD class="tr3 td376"><P class="p230 ft10">1 065</P></TD>
<TD class="tr3 td377"><P class="p49 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr3 td378"><P class="p30 ft10">0,5</P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p30 ft10">1,2</P></TD>
<TD class="tr3 td105"><P class="p119 ft10">0,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td223"><P class="p139 ft10">Ekonomin totalt<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p230 ft10">4 633</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p49 ft10">0,9</P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p30 ft10">0,7</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p30 ft10">0,7</P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p119 ft10">0,8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p964 ft53"><SPAN class="ft97">1 </SPAN>I ekonomin totalt inkluderas även sysselsatta i hushållens icke vinstdrivande organisationer. Antalet sysselsatta avser sysselsatta enligt nationalräken- skaperna.</P>
<P class="p23 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p284 ft32">Sysselsättningen i varubranscherna väntas däremot minska (se tabell 4.6). På kort sikt tyder flera indikatorer, såsom anställningsplaner enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer och</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p151 ft4">Swedbanks inköpschefsindex, på att antalet sysselsatta inom industrin kommer fortsätta att minska. Sysselsättningen bestäms dock inte bara av den konjunkturella utvecklingen. Den minsk- ande andelen sysselsatta i varubranscherna totalt, och den allt större andelen sysselsatta i tjänste- branscherna, följer en strukturell trend som pågått sedan mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> (se diagram 4.10).</P>
<P class="p965 ft40">Diagram 4.10 Sysselsättning i näringslivet och offentlig sektor <NOBR>1994–2014</NOBR></P>
<P class="p196 ft42">Procent av total sysselsättning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t118">
<TR>
<TD class="tr17 td85"><P class="p143 ft51">50</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td85"><P class="p143 ft51">40</P></TD>
<TD class="tr44 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td85"><P class="p143 ft51">30</P></TD>
<TD class="tr44 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td85"><P class="p143 ft51">20</P></TD>
<TD class="tr45 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr45 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr45 td44"><P class="p48 ft86">Varuproducenter</P></TD>
<TD class="tr45 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr45 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr45 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr45 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr45 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr45 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr17 td39"><P class="p48 ft51">Tjänsteproducenter</P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td39"><P class="p48 ft51">Offentliga myndigheter</P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td85"><P class="p143 ft51">10</P></TD>
<TD class="tr21 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td85"><P class="p143 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr44 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td85"><P class="p30 ft7">94</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p30 ft7">96</P></TD>
<TD class="tr17 td41"><P class="p30 ft7">98</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p30 ft7">00</P></TD>
<TD class="tr17 td166"><P class="p275 ft7">02</P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p230 ft7">04</P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p30 ft7">06</P></TD>
<TD class="tr17 td41"><P class="p30 ft7">08</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p30 ft7">10</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p30 ft7">12</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p30 ft7">14</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft53">Anm.: Sysselsatta enligt nationalräkenskaperna.</P>
<P class="p23 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p185 ft32">Sysselsättningen inom kommunsektorn har ökat under början av 2013 (se avsnitt 10.3).<SPAN class="ft100">81 </SPAN>För att uppfylla det kommunala balanskravet förväntas utvecklingen av antalet arbetade timmar avstanna något under andra halvåret 2013 och 2014.</P>
<P class="p2 ft14">Arbetade timmar</P>
<P class="p233 ft62">Det totala antalet arbetade timmar bedöms öka något under 2013 (se diagram 4.11). Ökningen drivs, liksom sysselsättningen, av en positiv utveckling i tjänstebranscherna och i den offentliga sektorn. Däremot växer antalet arbetade timmar långsammare än sysselsätt- ningen. En förklaring till detta är att frånvaron har ökat något. En annan förklaring är att medelarbetstiden, dvs. hur många timmar man arbetar under en vecka inklusive övertid, har stigit i kommunsektorn under en längre tid och</P>
<P class="p966 ft126"><SPAN class="ft125">81 </SPAN>Kommunsektorn avser kommunala myndigheter enligt nationalräken- skaperna, där kommuner och landsting ingår.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">156</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031181x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p134 ft24">nu ligger på en historiskt hög nivå. Det verkar som att kommunerna har behövt anställa fler för att korrigera den utvecklingen. Inom näringslivet utvecklas antalet arbetade timmar svagt 2013 och inom den exporttunga tillverkningsindustrin faller timmarna. Antalet arbetade timmar växer starkare 2014 då varuproduktionen kommer igång.</P>
<P class="p967 ft40">Diagram 4.11 BNP, arbetade timmar och sysselsatta 1994– 2014</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t119">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr19 td272"><P class="p451 ft42">Årlig procentuell förändring</P></TD>
<TD class="tr19 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td113"><P class="p143 ft7">8</P></TD>
<TD class="tr21 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td113"><P class="p143 ft7">6</P></TD>
<TD class="tr36 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td113"><P class="p143 ft7">4</P></TD>
<TD class="tr36 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td113"><P class="p143 ft7">2</P></TD>
<TD class="tr36 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td113"><P class="p143 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr36 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td113"><P class="p143 ft7"><NOBR>-2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr36 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td113"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td41"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td63"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td166"><P class="p968 ft86">BNP</P></TD>
<TD class="tr26 td41"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td63"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td63"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td63"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td41"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td113"><P class="p143 ft7"><NOBR>-4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td71"><P class="p968 ft51">Arbetade timmar</P></TD>
<TD class="tr21 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td113"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td41"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td63"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td143"><P class="p968 ft51">Sysselsatta</P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td63"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td63"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td63"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td41"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td113"><P class="p143 ft7"><NOBR>-6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td113"><P class="p143 ft7"><NOBR>-8</NOBR></P></TD>
<TD class="tr36 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td113"><P class="p30 ft7">94</P></TD>
<TD class="tr17 td41"><P class="p30 ft7">96</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p30 ft7">98</P></TD>
<TD class="tr17 td166"><P class="p275 ft7">00</P></TD>
<TD class="tr17 td41"><P class="p34 ft7">02</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p451 ft7">04</P></TD>
<TD class="tr17 td22"><P class="p30 ft7">06</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p30 ft7">08</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p30 ft7">10</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p30 ft7">12</P></TD>
<TD class="tr17 td41"><P class="p30 ft7">14</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft53">Anm.: Kalenderkorrigerade data för BNP och arbetade timmar.</P>
<P class="p23 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.</P>
<P class="p202 ft14">Arbetskraften ökar långsammare</P>
<P class="p239 ft38">Arbetskraften har ökat starkt under de senaste åren (se diagram 4.12). Det beror delvis på att befolkningen i arbetsför ålder har ökat, men också på att en större andel av befolkningen deltar i arbetskraften, dvs. arbetskraftsdel- tagandet har ökat. I regel sjunker arbetskrafts- deltagandet när konjunkturen försämras. Under finanskrisen och den efterföljande lågkonjunk- turen har det dock inte minskat i samma grad som under tidigare lågkonjunkturer. I dag är arbetskraftsdeltagandet på samma nivå som under högkonjunkturerna 2001 och 2007 (se diagram 4.12). En viktig förklaring till det ökade arbetskraftsdeltagandet är att regeringens skatte- och arbetsmarknadsreformer, framför allt jobbskatteavdraget, har ökat drivkrafterna att arbeta.</P>
<P class="p193 ft32">Den starka ökningen i arbetskraften bedöms avta under 2013 och 2014, huvudsakligen bero- ende på att regeringens tidigare reformer i stort bedöms ha fått full effekt på arbetskraften (se tabell 4.5). En annan anledning är att grupper med lågt arbetskraftsdeltagande, som äldre och</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p163 ft34">nyanlända invandrare, ökar i snabbare takt än andra grupper under prognosperioden.</P>
<P class="p969 ft40">Diagram 4.12 Arbetskraften och arbetskraftsdeltagande <NOBR>1990–2014</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t116">
<TR>
<TD class="tr17 td20"><P class="p451 ft102">Tusental</P></TD>
<TD class="tr17 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr17 td218"><P class="p30 ft42">Procent av befolkningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td20"><P class="p36 ft7">5 400</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p38 ft7">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td230"><P class="p79 ft86">Antal i arbetskraften (vänster skala)</P></TD>
<TD class="tr7 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr43 td117"><P class="p38 ft7">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td20"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td22"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td88"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td76"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD colspan=7 rowspan=2 class="tr2 td200"><P class="p79 ft86">Arbetskraftsdeltagande (höger skala)</P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr17 td20"><P class="p36 ft7">5 200</P></TD>
<TD class="tr29 td22"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td88"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td76"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td117"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td22"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td88"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td76"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td88"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td88"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td88"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td88"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td88"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td64"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td117"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p38 ft7">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td20"><P class="p36 ft7">5 000</P></TD>
<TD class="tr30 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr43 td117"><P class="p38 ft7">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td20"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td22"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td76"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td92"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td139"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td64"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr14 td20"><P class="p36 ft7">4 800</P></TD>
<TD class="tr37 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td117"><P class="p38 ft7">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td76"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td92"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td139"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td64"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td117"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td117"><P class="p38 ft7">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p36 ft7">4 600</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p38 ft53">69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td20"><P class="p36 ft7">4 400</P></TD>
<TD class="tr43 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td117"><P class="p38 ft7">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td20"><P class="p46 ft7">90</P></TD>
<TD class="tr19 td22"><P class="p30 ft7">92</P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p30 ft7">94</P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p30 ft7">96</P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p30 ft7">98</P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p30 ft7">00</P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p30 ft7">02</P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p30 ft7">04</P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p30 ft7">06</P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p49 ft7">08</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p35 ft51">10</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p30 ft7">12</P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p140 ft7">14</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p970 ft55">Anm.: Avser åldersgruppen <NOBR>15–74</NOBR> år. Länkad data från Statistiska centralbyrån <NOBR>(2001–2005)</NOBR> och Konjunkturinstitutet <NOBR>(1990–2000).</NOBR></P>
<P class="p168 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.</P>
<P class="p202 ft14">Arbetslösheten fortsatt hög 2014</P>
<P class="p536 ft4">Arbetslösheten minskade i samband med konjunkturåterhämtningen 2010 och 2011. När konjunkturen åter försvagades i slutet av 2011 bröts nedgången (se diagram 4.13) och under slutet av 2012 och början av 2013 har arbets- lösheten stigit ytterligare.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t120">
<TR>
<TD colspan=9 class="tr21 td291"><P class="p19 ft88">Diagram 4.13 Arbetslöshet <NOBR>1990–2014</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td126"><P class="p19 ft42">Tusental</P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr21 td151"><P class="p78 ft102">Procent av arbetskraften</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td126"><P class="p573 ft7">500</P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td124"><P class="p174 ft51">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td126"><P class="p573 ft7">450</P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td126"><P class="p573 ft7">400</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p174 ft51">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td68"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td76"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td88"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td76"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td88"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td92"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td328"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td63"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td68"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td41"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td153"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td124"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td126"><P class="p573 ft7">350</P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td124"><P class="p174 ft7">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td126"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td68"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td76"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td88"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td76"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td88"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td92"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td328"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td63"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td68"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td41"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td153"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td126"><P class="p573 ft7">300</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td126"><P class="p573 ft7">250</P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p174 ft7">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td126"><P class="p573 ft7">200</P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td272"><P class="p32 ft51">Antal arbetslösa (vänster skala)</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td68"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td76"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td88"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td76"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td88"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td328"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td41"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td153"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td124"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td126"><P class="p573 ft7">150</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td216"><P class="p32 ft86">Arbetslöshet (höger skala)</P></TD>
<TD class="tr9 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p174 ft7">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td68"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td76"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td88"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td76"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td88"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td92"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td328"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td63"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td68"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td41"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td153"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td124"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td126"><P class="p573 ft7">100</P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td124"><P class="p174 ft7">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td126"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td68"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td76"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td88"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td76"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td88"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td92"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td328"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td63"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td68"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td41"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td153"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td126"><P class="p573 ft7">50</P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td126"><P class="p573 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p174 ft7">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td126"><P class="p22 ft53">90</P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p30 ft53">92</P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p30 ft53">94</P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p30 ft53">96</P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p30 ft53">98</P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p30 ft53">00</P></TD>
<TD class="tr26 td92"><P class="p451 ft53">02</P></TD>
<TD class="tr26 td328"><P class="p30 ft53">04</P></TD>
<TD class="tr26 td63"><P class="p22 ft53">06</P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p30 ft53">08</P></TD>
<TD class="tr26 td41"><P class="p20 ft53">10</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p46 ft53">12</P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p81 ft53">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr21 td372"><P class="p19 ft51">Anm.: Avser åldersgruppen <NOBR>15–74</NOBR> år. Länkad av Statistiska centralbyrån (2001–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr26 td242"><P class="p19 ft51">2005) och Konjunkturinstitutet <NOBR>(1990–2000).</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td328"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td63"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td41"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr26 td372"><P class="p19 ft51">Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p423 ft32">Den höga arbetslösheten beror på att arbets- kraftsdeltagandet har ökat, samtidigt som efterfrågan på arbetskraft varit svag under den</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">157</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031182x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">utdragna lågkonjunkturen. Även om det ökade arbetskraftsdeltagandet bidrar till högre arbets- löshet är ett högt arbetskraftsdeltagande i grunden positivt, då chansen att få ett arbete är större för personer i arbetskraften jämfört med de som står utanför arbetsmarknaden.</P>
<P class="p126 ft38">Arbetslöshetstiderna har dock förlängts sedan finanskrisens utbrott. Den främsta förklaringen till ökningen i arbetslösheten är inte ett stort inflöde från sysselsättning till arbetslöshet, utan att det blivit svårare för de som redan är arbets- lösa, och för de som nyligen har trätt in i arbets- kraften, att hitta arbete (se fördjupningsrutan De flesta har en låg arbetslöshetsrisk trots att arbets- lösheten är hög).</P>
<P class="p198 ft32">De längre arbetslöshetstiderna har också resulterat i att långtidsarbetslösheten stigit kraftigt, även om antalet personer som är långtidsarbetslösa minskat jämfört med 2009 och 2010, då långtidsarbetslösheten var som högst (se diagram 4.14). Regeringen bedömer att långtidsarbetslösheten kommer att ligga kvar på en hög nivå de närmaste åren.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t121">
<TR>
<TD colspan=10 class="tr2 td107"><P class="p19 ft88">Diagram 4.14 Långtidsarbetslösa <NOBR>2001–2013</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td132"><P class="p19 ft42">Tusental</P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td260"><P class="p48 ft102">Procent av arbetslösa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td132"><P class="p852 ft7">160</P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td57"><P class="p174 ft7">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td132"><P class="p852 ft7">140</P></TD>
<TD class="tr36 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td57"><P class="p174 ft7">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td132"><P class="p852 ft7">120</P></TD>
<TD class="tr36 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td57"><P class="p174 ft7">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td132"><P class="p852 ft7">100</P></TD>
<TD class="tr36 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td57"><P class="p174 ft7">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td132"><P class="p852 ft7">80</P></TD>
<TD class="tr36 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td57"><P class="p174 ft7">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td132"><P class="p852 ft7">60</P></TD>
<TD class="tr36 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=7 rowspan=2 class="tr32 td200"><P class="p118 ft86">Antal långtidsarbetslösa (vänster skala)</P></TD>
<TD class="tr36 td57"><P class="p174 ft7">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td132"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr23 td132"><P class="p852 ft7">40</P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr21 td352"><P class="p118 ft86">Långtidsarbetslöshet (höger skala)</P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td57"><P class="p174 ft7">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td153"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td131"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td15"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td153"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td88"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td88"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td88"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td92"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td68"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td132"><P class="p852 ft7">20</P></TD>
<TD class="tr36 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td57"><P class="p174 ft7">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td132"><P class="p852 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr36 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td57"><P class="p174 ft7">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td132"><P class="p35 ft53">01</P></TD>
<TD class="tr26 td64"><P class="p30 ft53">02</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p30 ft53">03</P></TD>
<TD class="tr26 td131"><P class="p230 ft53">04</P></TD>
<TD class="tr26 td15"><P class="p30 ft51">05</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p30 ft53">06</P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p30 ft53">07</P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p30 ft53">08</P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p30 ft53">09</P></TD>
<TD class="tr26 td92"><P class="p707 ft53">10</P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p118 ft51">11</P></TD>
<TD class="tr26 td64"><P class="p20 ft53">12</P></TD>
<TD class="tr26 td57"><P class="p139 ft53">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr19 td379"><P class="p19 ft51">Anm.: Avser åldersgruppen <NOBR>15–74</NOBR> år. Långtidsarbetslösa avser arbetslösa 27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr24 td379"><P class="p19 ft51">veckor eller längre (svensk praxis), mätt enligt arbetskraftsundersökningarna.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr26 td60"><P class="p19 ft51">Säsongrensad kvartalsdata.</P></TD>
<TD class="tr26 td15"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td92"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td64"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td57"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr26 td60"><P class="p19 ft51">Källa: Statistiska centralbyrån.</P></TD>
<TD class="tr26 td15"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td92"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td64"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td57"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p971 ft4">Regeringen bedömer att sysselsättningen kommer att öka under andra halvåret av 2013. Även arbetskraften ökar under denna period och arbetslösheten blir fortsatt hög. Under 2014 förbättras läget på arbetsmarknaden och arbetslösheten faller gradvis tillbaka, då syssel- sättningen ökar snabbare än arbetskraften (se tabell 4.5).</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p972 ft153">Prognosen för arbetslösheten är i linje med andra bedömares</P>
<P class="p185 ft32">Regeringens prognos för arbetslösheten för 2013 ligger i linje med andra bedömares prognoser (se tabell 4.7). Europeiska kommissionens arbets- löshetsprognos är marginellt högre än regeringens. En möjlig förklaring är att kommissionen inte har haft tillgång till arbets- kraftsundersökningarna för andra kvartalet 2013, som publicerades i slutet av juli (se fördjupningsrutan Jämförelse med andra bedömares prognoser för svensk ekonomi). Konjunkturinstitutet bedömer att syssel- sättningen under 2013 blir något starkare och arbetskraften något svagare än bedömningen i regeringens prognos. Detta innebär att Konjunkturinstitutets prognos för arbetslös- heten 2013 är något lägre än regeringens.</P>
<P class="p412 ft62">För 2014 är regeringens bedömning av arbetslösheten helt i linje med Europeiska kommissionen, men 0,3 procentenheter högre än Konjunkturinstitutets prognos. Konjunktur- institutet prognostiserar en marginellt starkare sysselsättningsökning, 0,9 procentenheter jäm- fört med regeringens 0,8 procentenheter. Samtidigt bedömer Konjunkturinstitutet att arbetskraften kommer att utvecklas svagare än bedömningen i regeringens prognos.</P>
<P class="p973 ft40">Tabell 4.7 Arbetslöshet: Regeringens prognos för 2013 och 2014 jämfört med andra bedömare</P>
<P class="p196 ft42">Procent av arbetskraften</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t122">
<TR>
<TD class="tr19 td134"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td39"><P class="p140 ft51">Publiceringsdatum</P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p38 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p30 ft7">2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td134"><P class="p19 ft10">Regeringen</P></TD>
<TD class="tr0 td39"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p30 ft10">8,2</P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p30 ft10">8,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td134"><P class="p19 ft10">Konjunkturinstitutet</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p171 ft10"><NOBR>2013-08-28</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p30 ft10">8,0</P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p30 ft10">7,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td134"><P class="p19 ft7">Europeiska kommissionen</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p171 ft10"><NOBR>2013-05-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p30 ft10">8,3</P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p30 ft10">8,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td134"><P class="p19 ft10">Riksbanken</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p171 ft10"><NOBR>2013-09-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p30 ft10">8,1</P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p30 ft10">7,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td134"><P class="p19 ft10">IMF</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p171 ft10"><NOBR>2013-09-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p30 ft10">8,2</P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p30 ft10">7,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td134"><P class="p19 ft10">Arbetsförmedlingen</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p171 ft10"><NOBR>2013-06-11</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p30 ft10">8,4</P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p30 ft10">8,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td134"><P class="p19 ft10">OECD</P></TD>
<TD class="tr0 td39"><P class="p171 ft10"><NOBR>2013-05-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p30 ft10">8,2</P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p30 ft10">8,1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft53">Anm.: Avser åldersgruppen <NOBR>15–74</NOBR> år.</P>
<P class="p974 ft51">Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Internationella valutafonden (IMF), Europeiska kommissionen, OECD och Arbetsförmedlingen och egna beräkningar.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">158</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031183x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p826 ft17">De flesta har en låg arbetslöshetsrisk trots att arbetslösheten är hög</P>
<P class="p91 ft38">Arbetslöshetens nivå bestäms både av hur många som blir arbetslösa under en viss period (inflödet) och av hur lång tid det tar innan den arbetssökande hittar ett arbete (varaktigheten). Dagens höga arbetslöshet beror huvudsakligen på att arbetslöshetstiderna har förlängts sedan finanskrisens utbrott och i mindre utsträckning på att inflödet till arbetslöshet har ökat.</P>
<P class="p94 ft38">Sysselsatta som har en fast anställning, dvs. en klar majoritet av alla anställda på den svenska arbetsmarknaden, har en mycket liten risk att drabbas av arbetslöshet (se diagram 4.15). I samband med finanskrisen 2008 och 2009 då företag tvingades dra ned på antalet anställda ökade arbetslöshetsrisken temporärt för denna grupp. Under den senaste tiden har dock varslen legat på relativt normala nivåer samtidigt som sysselsättningen i både den privata och offentliga sektorn bedöms fortsätta öka de närmaste åren. Sammantaget indikerar detta att risken för att bli arbetslös kommer att ligga kvar på en låg nivå för personer som har en fast anställning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t109">
<TR>
<TD colspan=6 class="tr21 td380"><P class="p19 ft88">Diagram 4.15 Arbetslöshetsrisker <NOBR>2006–2013</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td145"><P class="p19 ft42">Procent</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td280"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td145"><P class="p975 ft7">9</P></TD>
<TD class="tr21 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td280"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td145"><P class="p975 ft7">8</P></TD>
<TD class="tr23 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td280"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td145"><P class="p975 ft7">7</P></TD>
<TD class="tr30 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td280"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td145"><P class="p975 ft7">6</P></TD>
<TD class="tr23 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td280"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td145"><P class="p975 ft7">5</P></TD>
<TD class="tr30 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td280"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td145"><P class="p975 ft7">4</P></TD>
<TD class="tr23 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr32 td286"><P class="p48 ft47">Tidsbegränsat anställda</P></TD>
<TD class="tr23 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td31"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td48"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td78"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td80"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td139"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td145"><P class="p975 ft7">3</P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr17 td229"><P class="p48 ft47">Företagare och medhjälpare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td31"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td48"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td78"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td80"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td280"><P class="p48 ft51">Fast anställda</P></TD>
<TD class="tr18 td131"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td139"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td31"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td48"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td78"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td80"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td131"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td139"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td145"><P class="p975 ft7">2</P></TD>
<TD class="tr26 td31"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td48"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td286"><P class="p48 ft53">Ej i arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr26 td139"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td31"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td48"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td78"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td80"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td280"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td139"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td145"><P class="p975 ft7">1</P></TD>
<TD class="tr23 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td280"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td145"><P class="p975 ft53">0</P></TD>
<TD class="tr30 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td280"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td145"><P class="p49 ft53">06</P></TD>
<TD class="tr26 td31"><P class="p30 ft53">07</P></TD>
<TD class="tr26 td48"><P class="p140 ft53">08</P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p170 ft53">09</P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p30 ft53">10</P></TD>
<TD class="tr26 td280"><P class="p976 ft53">11</P></TD>
<TD class="tr26 td131"><P class="p573 ft51">12</P></TD>
<TD class="tr26 td139"><P class="p30 ft53">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr17 td374"><P class="p19 ft51">Anm.: Säsongrensade kvartalsvärden.</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td280"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr26 td134"><P class="p19 ft51">Källa: Statistiska centralbyrån.</P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td280"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td131"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td139"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft38">Personer som har tillfälliga anställningar och de som söker sig in på arbetsmarknaden har en betydligt högre risk att drabbas av arbetslöshet än fast anställda. Dessa grupper består till stor del av unga <NOBR>(15–24</NOBR> år) som ska etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslöshetsrisken ökade även för dessa grupper i samband med finanskrisen. En indikation på att arbetslöshets- risken är högre bland unga än bland övriga åldersgrupper är att unga är kraftigt över-</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft34">representerade bland de som skrivs in vid Arbetsförmedlingen (se diagram 4.16).</P>
<P class="p117 ft38">Att unga ofta blir arbetslösa har i första hand att göra med att de ska gå från skola till arbetsliv eller att de söker tillfälliga jobb under studietiden. De har vidare i stor utsträckning tidsbegränsade anställningar, vilket innebär en risk för arbetslöshet när anställningstiden löper ut. De flesta unga arbetslösa har dock korta arbetslöshetsperioder jämfört med andra åldersgrupper. I åldersgruppen <NOBR>25–64</NOBR> är det en betydligt lägre andel som har tidsbegränsade anställningar, vilket tyder på att en tidsbegränsad anställning är en språngbräda till etablering på arbetsmarknaden för många unga. Utöver unga är det framför allt utrikes födda och personer med kort utbildning som är överrepresenterade bland de som skrivs in vid Arbetsförmedlingen (se diagram 4.16).</P>
<P class="p977 ft40">Diagram 4.16 Nyinskrivna vid arbetsförmedlingen, fördelat på olika grupper <NOBR>2001–2013</NOBR></P>
<P class="p196 ft42">Procent av arbetskraften</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t123">
<TR>
<TD class="tr17 td113"><P class="p39 ft51">3,5</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr26 td144"><P class="p63 ft51">Unga <NOBR>(15–24</NOBR> år)</P></TD>
<TD class="tr26 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td113"><P class="p39 ft51">3,0</P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td54"><P class="p63 ft51">Utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td76"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td76"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td76"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD colspan=5 rowspan=2 class="tr17 td208"><P class="p63 ft47">Endast förgymnasial utbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td113"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td76"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td76"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td76"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p63 ft86"><NOBR>25–64</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr19 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td113"><P class="p39 ft51">2,5</P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td113"><P class="p39 ft51">2,0</P></TD>
<TD class="tr43 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td113"><P class="p39 ft51">1,5</P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td113"><P class="p39 ft51">1,0</P></TD>
<TD class="tr43 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td113"><P class="p39 ft51">0,5</P></TD>
<TD class="tr43 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td113"><P class="p39 ft51">0,0</P></TD>
<TD class="tr43 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td113"><P class="p30 ft53">01</P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p30 ft53">02</P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p30 ft53">03</P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p30 ft53">04</P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p30 ft53">05</P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p30 ft53">06</P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p30 ft53">07</P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p30 ft53">08</P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p79 ft53">09</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p119 ft51">10</P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p142 ft53">11</P></TD>
<TD class="tr26 td136"><P class="p30 ft53">12</P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p35 ft53">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr17 td316"><P class="p19 ft51">Anm.: Säsongrensade värden, tre månaders glidande medelvärden. Endast</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr26 td381"><P class="p19 ft51">förgymnasial utbildning är interpolerad från kvartal till månader.</P></TD>
<TD class="tr26 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr26 td292"><P class="p19 ft51">Källor: Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån.</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p423 ft38">Den låga arbetslöshetsrisken för en klar majoritet av de sysselsatta innebär att dagens höga nivå på arbetslösheten huvudsakligen kommer sig av att arbetslöshetstiderna förlängts. Det har medfört att andelen arbetslösa med långa arbetslöshetstider har ökat (se diagram 4.17). Exempelvis har antalet personer med inskrivningstider som är längre än 730 dagar mer än fördubblats sedan finanskrisens utbrott. Grupper med relativt hög risk för långtids- arbetslöshet är bl.a. personer med kort ut- bildning, äldre som blivit arbetslösa och utrikes födda. Sverige har dock en låg långtidsarbets- löshet jämfört med andra <NOBR>OECD-länder</NOBR> och</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">159</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031184x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p367 ft34">långtidsarbetslösheten är betydligt lägre än under <NOBR>1990-talskrisen.</NOBR></P>
<P class="p978 ft40">Diagram 4.17 Andelen arbetslösa med långa arbetslöshetsperioder <NOBR>2000–2013</NOBR></P>
<P class="p196 ft42">Procent av arbetslösa</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t124">
<TR>
<TD class="tr17 td46"><P class="p39 ft53">70</P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td46"><P class="p39 ft7">60</P></TD>
<TD class="tr32 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td46"><P class="p39 ft7">50</P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td46"><P class="p39 ft7">40</P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td46"><P class="p39 ft53">30</P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td46"><P class="p39 ft7">20</P></TD>
<TD class="tr32 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td78"><P class="p79 ft47">Äldre</P></TD>
<TD class="tr32 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td46"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td88"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td153"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td63"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td139"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td153"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td153"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td88"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td153"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td17"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td76"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td328"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td153"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td46"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td153"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td63"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td139"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td153"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td153"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td153"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr24 td261"><P class="p79 ft86">Förgymnasialt utbildade</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td46"><P class="p39 ft53">10</P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr26 td143"><P class="p79 ft51">Utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr26 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td46"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td88"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td153"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td63"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td139"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td153"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td153"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td88"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td153"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr31 td143"><P class="p79 ft86">Funktionshinder</P></TD>
<TD class="tr31 td328"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td153"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td20"><P class="p79 ft51">Samtliga</P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td46"><P class="p39 ft53">0</P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td46"><P class="p30 ft53">00</P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p30 ft53">01</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p30 ft53">02</P></TD>
<TD class="tr26 td63"><P class="p142 ft53">03</P></TD>
<TD class="tr26 td139"><P class="p30 ft53">04</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p30 ft53">05</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p30 ft53">06</P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p30 ft53">07</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p30 ft53">08</P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p48 ft53">09</P></TD>
<TD class="tr26 td17"><P class="p142 ft51">10</P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p451 ft53">11</P></TD>
<TD class="tr26 td328"><P class="p30 ft53">12</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p30 ft53">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr17 td370"><P class="p19 ft51">Anm.: Säsongrensade värden, tre månaders glidande medelvärden.</P></TD>
<TD class="tr17 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr26 td382"><P class="p19 ft51">Långtidsarbetslösa avser arbetslösa mer än 420 dagar.</P></TD>
<TD class="tr26 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr26 td74"><P class="p19 ft51">Källa: Arbetsförmedlingen.</P></TD>
<TD class="tr26 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p194 ft38">Den ökande långtidsarbetslösheten är ett problem för både samhället i stort och de individer som drabbas. En anledning är att sannolikheten att få ett arbete minskar med tiden som arbetslös. Den utdragna låg- konjunkturen bedöms därför få långvariga negativa effekter på arbetsmarknaden (s.k. persistenseffekter). Det råder dock stor osäkerhet om storleken på persistenseffekterna och således hur mycket arbetslösheten kan minska framöver utan att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden blir ansträngt.</P>
<P class="p979 ft62">Regeringen har genomfört omfattande satsningar för att motverka långa tider utan arbete. Givet det svaga efterfrågeläget bör finanspolitiken under de närmaste åren bidra till att minska lågkonjunkturens varaktiga effekter på arbetsmarknaden och stimulera arbetskrafts- efterfrågan. Det är också fortsatt angeläget med utbudsstimulerande åtgärder kombinerat med åtgärder som stimulerar efterfrågan på arbetskraft för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft17">4.1.4</SPAN><SPAN class="ft79">Resursutnyttjande</SPAN></P>
<P class="p133 ft14">Företagen har lediga resurser</P>
<P class="p185 ft38">Företagens resursutnyttjande varierar med efterfrågan på deras varor och tjänster. Om efterfrågan plötsligt viker, kommer varken maskiner, anläggningar eller personal att användas fullt ut. Det uppstår då ledig kapacitet. Skulle den låga efterfrågan bestå under en lång period kommer företagen att anpassa sin produktionskapacitet till den lägre efterfrågan.</P>
<P class="p152 ft4">Flera indikatorer, som företagens syn på personalstyrkans storlek och kapacitets- utnyttjandet av maskiner och anläggningar, tyder på att resursutnyttjandet i företagen för närvarande är något lägre än normalt, framför allt i de varuproducerande branscherna (se diagram 4.18). Det beror på att företagen i viss utsträckning betraktar den svaga efterfråge- utvecklingen som tillfällig, och att de därmed inte anpassat antalet anställda fullt ut till den lägre efterfrågan. Det finns därmed lediga resurser inom företagen. När väl efterfråge- tillväxten stiger 2014 kan företagen öka produktionen utan att utöka personalstyrkan, maskinparken eller anläggningar i någon större omfattning. Detta innebär att produktiviteten i näringslivet ökar förhållandevis snabbt 2014 (se tabell 4.5).</P>
<P class="p980 ft40">Diagram 4.18 Kapacitetsutnyttjande <NOBR>1996–2013</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t125">
<TR>
<TD class="tr19 td120"><P class="p451 ft102">Index</P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td120"><P class="p140 ft7">2</P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><P class="p140 ft7">1</P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td120"><P class="p140 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr40 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><P class="p140 ft7"><NOBR>-1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td120"><P class="p140 ft7"><NOBR>-2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr40 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr30 td220"><P class="p707 ft51">Kapacitetsutnyttjande SCB</P></TD>
<TD class="tr30 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td120"><P class="p140 ft53"><NOBR>-3</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD colspan=10 rowspan=2 class="tr2 td374"><P class="p707 ft86">Kapacitetsutnyttjande Konjunkturinstitutet</P></TD>
<TD class="tr26 td139"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td17"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td120"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td68"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td68"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td139"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td17"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td68"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td68"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td68"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr2 td261"><P class="p707 ft47">Riksbankens <NOBR>RU-indikator</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td120"><P class="p140 ft7"><NOBR>-4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td120"><P class="p30 ft7">96</P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p30 ft7">97</P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p30 ft7">98</P></TD>
<TD class="tr19 td17"><P class="p30 ft7">99</P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p30 ft7">00</P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p30 ft7">01</P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p30 ft7">02</P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p30 ft7">03</P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p118 ft7">04</P></TD>
<TD class="tr19 td165"><P class="p30 ft51">05</P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p30 ft7">06</P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p30 ft7">07</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p46 ft7">08</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p30 ft7">09</P></TD>
<TD class="tr19 td17"><P class="p30 ft7">10</P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p30 ft7">11</P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p30 ft7">12</P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p30 ft7">13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p981 ft51">Anm.: Serierna är säsongrensade och normaliserade så att medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1. Kapacitetsutnyttjandet enligt SCB och Konjunktur- institutet avser tillverkningsindustrin.</P>
<P class="p287 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Riksbanken.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">160</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031185x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft14">Lågt resursutnyttjande på arbetsmarknaden</P>
<P class="p947 ft34">När företag vill öka sin produktion och behöver anställa är det viktigt att de kan hitta personal med rätt kompetens. I dagsläget är arbetslösheten hög, men det är inte en garanti för att företagen upplever att det är lätt att tillsätta vakanser.</P>
<P class="p222 ft38">Sysselsättningsgraden är fortsatt låg och arbetslösheten hög. Även andra indikatorer tyder sammantaget på att det finns lediga resurser på arbetsmarknaden. Konjunkturbaro- meterns bristtal mäter andelen företag som upplever brist på arbetskraft. Sammantaget är bristtalen låga i de flesta branscher, vilket är en indikation på att de lediga resurserna är stora på de delar av arbetsmarknaden där dessa företag verkar. Ytterligare ett tecken är att löneavtalen för 2013 slöts på en relativt låg nivå, sett ur ett historiskt perspektiv. Den samlade bedöm- ningen är att det finns gott om lediga resurser på arbetsmarknaden både 2013 och 2014.</P>
<P class="p982 ft32">Ett lågt resursutnyttjande inom företagen och gott om lediga resurser på arbetsmarknaden innebär att resursutnyttjandet i ekonomin i dess helhet också bedöms vara lågt. <NOBR>BNP-gapet</NOBR> är därmed negativt både 2013 och 2014 (se diagram 4.19).<SPAN class="ft100">82</SPAN></P>
<P class="p429 ft40">Diagram 4.19 Resursutnyttjande <NOBR>2000–2014</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t126">
<TR>
<TD class="tr19 td57"><P class="p118 ft102">Procent</P></TD>
<TD class="tr19 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td57"><P class="p567 ft7">6</P></TD>
<TD class="tr21 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td57"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td17"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td64"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td91"><P class="p19 ft47"><NOBR>BNP-gap</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td15"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td47"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td136"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td64"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td64"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td64"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td64"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td57"><P class="p567 ft7">4</P></TD>
<TD class="tr21 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td138"><P class="p19 ft51">Produktivitetsgap</P></TD>
<TD class="tr21 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td17"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td64"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td91"><P class="p19 ft51">Timgap</P></TD>
<TD class="tr22 td15"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td153"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td64"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td153"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td64"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td153"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td64"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td153"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td64"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td57"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td17"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td64"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td15"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td47"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td136"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td153"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td64"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td153"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td64"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td153"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td64"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td153"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td64"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td57"><P class="p567 ft7">2</P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td57"><P class="p567 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td57"><P class="p567 ft7"><NOBR>-2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td57"><P class="p567 ft7"><NOBR>-4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr32 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td57"><P class="p567 ft7"><NOBR>-6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td57"><P class="p567 ft53"><NOBR>-8</NOBR></P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td57"><P class="p46 ft7">00</P></TD>
<TD class="tr17 td17"><P class="p30 ft7">01</P></TD>
<TD class="tr17 td64"><P class="p30 ft7">02</P></TD>
<TD class="tr17 td91"><P class="p451 ft7">03</P></TD>
<TD class="tr17 td15"><P class="p30 ft51">04</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p22 ft7">05</P></TD>
<TD class="tr17 td136"><P class="p30 ft7">06</P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p30 ft7">07</P></TD>
<TD class="tr17 td64"><P class="p30 ft7">08</P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p30 ft7">09</P></TD>
<TD class="tr17 td64"><P class="p30 ft7">10</P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p30 ft7">11</P></TD>
<TD class="tr17 td64"><P class="p30 ft7">12</P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p30 ft7">13</P></TD>
<TD class="tr17 td64"><P class="p30 ft7">14</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p983 ft53">Anm.: Gapen visar skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå, i procent av potentiell nivå.</P>
<P class="p168 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p984 ft213"><SPAN class="ft212">82 </SPAN><NOBR>BNP-gapet</NOBR> är lika med summan av produktivitetsgapet, vilket mäter resursutnyttjandet inom företagen, och timgapet, vilket mäter resurs- utnyttjandet på arbetsmarknaden i termer av arbetade timmar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p202 ft14">Prognosjämförelse: <NOBR>BNP-gap</NOBR></P>
<P class="p536 ft4">Regeringens bedömning att det finns lediga resurser i svensk ekonomi stöds av andra bedömare. Skillnaderna i bedömningen av resursutnyttjandets nivå, i tabell 4.8 mätt med <NOBR>BNP-gapet,</NOBR> är dock stora.</P>
<P class="p122 ft40">Tabell 4.8 <NOBR>BNP-gap</NOBR></P>
<P class="p199 ft42">Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t127">
<TR>
<TD class="tr19 td383"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td91"><P class="p30 ft7">2012</P></TD>
<TD class="tr19 td41"><P class="p30 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p30 ft7">2014</P></TD>
<TD class="tr19 td41"><P class="p30 ft7">2015</P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p30 ft7">2016</P></TD>
<TD class="tr19 td41"><P class="p30 ft7">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td383"><P class="p19 ft10">Regeringen (BP14)</P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p30 ft10"><NOBR>-3,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p30 ft10"><NOBR>-3,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p38 ft10"><NOBR>-1,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p38 ft10"><NOBR>-0,2</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td383"><P class="p19 ft7">Konjunkturinstitutet (aug 2013)</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,9</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,9</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,8</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p38 ft10"><NOBR>-0,2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft10">0,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td383"><P class="p19 ft10">Europeiska kommissionen</P></TD>
<TD class="tr1 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td383"><P class="p19 ft10">(maj 2013)</P></TD>
<TD class="tr1 td91"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,3</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td383"><P class="p19 ft10">Riksbanken (sep 2013)</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,8</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft10">0,2</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td383"><P class="p19 ft10">IMF (sep 2013)</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td383"><P class="p19 ft10">OECD (maj 2013)</P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,9</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p985 ft51">Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken, OECD, Internationella valutafonden (IMF), Europeiska kommissionen och egna beräkningar.</P>
<P class="p536 ft4">Skillnaderna kan dels bero på olika sätt att beräkna potentiell BNP, dels på olika bedömningar av faktisk <NOBR>BNP-tillväxt.</NOBR> Tabell 4.3 visar dock att skillnaderna i prognoserna för faktisk BNP är relativt små; dvs. skillnaderna i gap beror på skillnader i beräkningar av potentiell BNP.</P>
<P class="p353 ft4">Konjunkturinstitutets (KI) och regeringens metoder är snarlika när det gäller att beräkna potentiell BNP.<SPAN class="ft115">83 </SPAN>Båda metoderna innebär att potentiell BNP beräknas från potentiell produktivitet och potentiellt antal arbetade timmar.<SPAN class="ft115">84 </SPAN>Potentiell produktivitet tas fram med hjälp av statistiska metoder och stäms av mot indikatorer, där kapacitetsutnyttjandet (se diagram 4.18) är den viktigaste. Potentiellt arbetade timmar beror bl.a. på befolkningstillväxt och beteendeeffekter av utformningen av regelverk, t.ex. skatte- och ersättningssystem.</P>
<P class="p986 ft110"><SPAN class="ft51">83</SPAN><SPAN class="ft214">Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas (Finansdepartementets ekonomiska avdelning 2011:1). Se även Konjunkturinstitutets fördjupningar Långsiktiga effekter på arbets- marknaden av </SPAN><NOBR>ekonomisk-politiska</NOBR> reformer, Konjunkturinstitutets bedömning av jämviktsarbetslösheten och Uppdaterad syn på potentiell produktion och sysselsättning i Konjunkturläget december 2011 och mars 2013.</P>
<P class="p363 ft118"><SPAN class="ft51">84</SPAN><SPAN class="ft117">Se Finansdepartementets promemoria Metod för beräkning av poten- tiella variabler, som publicerades på regeringens hemsida i anslutning till budgetpropositionen för 2013, för ytterligare detaljer.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">161</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031186x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft32">Vad gäller potentiell produktivitet är regeringens och KI:s bedömningar likartade. Skillnader i bedömningen av resursutnyttjandet härrör därför främst från olika syn på utvecklingen av potentiella arbetsmarknadsvariabler, i synnerhet effekterna av regeringens arbetsmarknads- reformer. Olikheterna är störst 2013 och åren dessförinnan.</P>
<P class="p987 ft4">Effektberäkningarna av regeringens arbets- marknadsreformer grundar sig på forskning inom området. Forskningen är dock inte heltäckande och resultaten i olika studier kan ibland skilja sig åt beroende på vilken metod och vilket datamaterial som används. Det innebär att det finns en betydande osäkerhet i bedömningarna.<SPAN class="ft115">85</SPAN></P>
<P class="p126 ft38">De reformer som regeringen beräknar effekterna av redovisas i tabell 1.9 i avsnitt 1. KI är inte lika utförlig i sina beskrivningar av hur de bedömer effekterna av enskilda reformer, vilket gör att det är svårt att med större precision förklara skillnaderna i förhållande till regeringens bedömningar. Tre viktiga skillnader finns dock när det gäller effekterna av de reformer som både regeringen och KI beräknar.<SPAN class="ft92">86</SPAN></P>
<P class="p227 ft38">För det första bedömer KI att jobbskatte– avdraget och den höjda skiktgränsen för statlig inkomstskatt endast har marginella effekter på medelarbetstiden. För det andra antar KI, till skillnad från regeringen, en förväntad framtida höjning av ersättningstaket i arbetslöshets– försäkringen vilket leder till en lägre potentiell sysselsättning än regeringens.<SPAN class="ft92">87</SPAN></P>
<P class="p125 ft4">För det tredje skiljer sig regeringen och KI åt i bedömningen av hur lång tid det tar för arbetsmarknaden att nå den nya, långsiktiga jämvikt på arbetsmarknaden som uppstår till följd av reformerna. Skillnader i bedömning av i vilken takt reformerna får effekt, beror bl.a. på konjunkturläget och förändringar i befolkningens sammansättning. Regeringen bedömer att de reformer som genomfördes i</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p151 ft4">början av förra mandatperioden till stor del redan har fått effekt på arbetsmarknaden. Av allt att döma uppskattar KI att effekterna slår igenom långsammare än i regeringens bedömning.<SPAN class="ft115">88</SPAN></P>
<P class="p428 ft4">Europeiska kommissionen använder sig av en mer modellbaserad metod som är enhetlig för alla europeiska länder.<SPAN class="ft115">89 </SPAN>Det medför att de inte explicit tar hänsyn till effekterna av regeringens reformer.</P>
<P class="p988 ft17"><SPAN class="ft17">4.1.5</SPAN><SPAN class="ft79">Löner och inflation</SPAN></P>
<P class="p133 ft14">Återhållsamma löneökningar</P>
<P class="p233 ft32">I avtalsrörelsen för 2013 har de flesta större avtalen redan slutits. Omkring 2,4 miljoner anställda har fått nya avtal, medan endast drygt 300 000 anställda omfattas av avtal som inte är klara eller ännu inte har löpt ut.<SPAN class="ft100">90 </SPAN>Industrins parter inledde med att sluta ett treårigt avtal med ett sammanlagt värde på 6,8 procent. Av denna kostnadsökning utgör ca 6,2 procent löne- ökningar, medan resterande del ska avsättas till ett system för delpension. Efter att avtalen inom industrin blev klara slöts treåriga avtal även inom andra större avtalsområden. Avtalsperioderna blev därmed längre jämfört med förra avtalsrörelsen, då merparten av avtalen hade en löptid på ungefär ett år. Sammantaget har kostnadsökningen i industrins avtal varit normerande för övriga parter på arbets- marknaden.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p786 ft118"><SPAN class="ft51">85</SPAN><SPAN class="ft215">Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas (Finansdepartementets ekonomiska avdelning 2011:1).</SPAN></P>
<P class="p786 ft110"><SPAN class="ft51">86</SPAN><SPAN class="ft216">Jämför tabell 3.2 i rapport 2011:1 från Finansdepartementets ekonom- iska avdelning och tabell 36 i fördjupningen Långsiktiga effekter på arbetsmarknaden av </SPAN><NOBR>ekonomisk-politiska</NOBR> reformer, Konjunkturläget december 2011.</P>
<P class="p47 ft213"><SPAN class="ft51">87</SPAN><SPAN class="ft217">Ser man endast till skillnaderna i potentiella timmar som härrör från beräkningen av jobbskatteavdraget </SPAN><NOBR>(1-4)</NOBR> och begränsningen av taket i arbetslöshetsförsäkringen är den 1,3 procentenheter på lång sikt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p989 ft126"><SPAN class="ft125">88 </SPAN>Skillnaden i potentiella timmar mellan regeringen och KI är i genomsnitt ca 1,4 procentenheter år 2013 och 2014.</P>
<P class="p989 ft210"><SPAN class="ft209">89 </SPAN>Calculating potential growth rates and output gaps - A revised production function approach - by Cécile Denis, Daniel Grenouilleau, Kieran Mc Morrow and Werner Röger. European Commission, Economic papers, no 247, 2006.</P>
<P class="p989 ft210"><SPAN class="ft209">90 </SPAN>Enligt uppgifter inrapporterade till Medlingsinstitutet t.o.m. 19 augusti 2013. I siffran 300 000 ingår bara anställda vars löneavtal går ut 2013.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">162</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031187x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft17">Revideringar av potentiella variabler</P>
<P class="p284 ft4">De potentiella variablerna är viktiga för bedömningen av konjunkturläget och ekonomins långsiktiga tillväxtförutsättningar. Bedömningen av om det råder en hög- eller lågkonjunktur eller om konjunkturläget är balanserat är beroende på hur faktisk BNP förhåller sig till potentiell BNP. Potentiell BNP definieras som den produktionsnivå som kan upprätthållas vid ett balanserat konjunkturläge. Potentiell BNP beräknas utifrån potentiell produktivitet och potentiellt antal arbetade timmar, vilka i sin tur består av ett antal underkomponenter.<SPAN class="ft154">91</SPAN></P>
<P class="p990 ft4">Potentiell BNP är ett teoretiskt begrepp och mäts inte i den officiella statistiken. I stället görs en bedömning av nivån med hjälp av olika indikatorer och statistiska metoder. Bedöm- ningen är därför mycket osäker.</P>
<P class="p310 ft4">I denna fördjupningsruta redovisas de större revideringar som gjorts av potentiell BNP sedan 2013 års ekonomiska vårproposition beslutades.<SPAN class="ft154">92</SPAN></P>
<P class="p126 ft4">Det är i huvudsak tre revideringar som har påverkat prognosen för potentiell BNP och ändrat bedömningen av resursutnyttjandet. De tre revideringarna beror på Statistiska centralbyråns (SCB) nya befolkningsprognos, effekterna av regeringens reformer och bedömningen av potentiell produktivitet. I tabell 4.9 redovisas de totala revideringarna av potentiell BNP och dess underliggande komponenter.</P>
<P class="p991 ft14"><SPAN class="ft14">4.1.5.1.1</SPAN><SPAN class="ft207">Statistiska centralbyråns nya befolkningsprognos</SPAN></P>
<P class="p992 ft4">I april 2013 publicerade SCB en ny befolk- ningsprognos för <NOBR>2013–2060.<SPAN class="ft115">93</SPAN></NOBR><SPAN class="ft115"> </SPAN>Prognosen</P>
<P class="p993 ft213"><SPAN class="ft212">91 </SPAN>Se Finansdepartementets promemoria Metod för beräkning av potentiella variabler, som publicerades på regeringens hemsida i anslutning till budgetpropositionen för 2013, för en mer detaljerad beskrivning av hur de potentiella variablerna definieras och är uppbyggda.</P>
<P class="p994 ft118"><SPAN class="ft51">92</SPAN><SPAN class="ft218">De potentiella variablerna kan revideras av en rad anledningar, bl.a. till följd av ekonomiska reformer, nya forskningsrön, förändrade befolkningsprognoser, ekonomiska kriser eller nya uppfattningar om ekonomins funktionssätt.</SPAN></P>
<P class="p225 ft126"><SPAN class="ft51">93</SPAN><SPAN class="ft219">Se Sveriges framtida befolkning </SPAN><NOBR>2013–2060,</NOBR> Statistiska meddelanden BE 18 SM 1301, Statistiska centralbyrån.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p995 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p996 ft4">påverkar bedömningen av arbetskraftens storlek. Med hjälp av en demografisk modell, som baseras på SCB:s befolkningsprognos, kan regeringen skriva fram olika arbetsmarknads- variabler.</P>
<P class="p997 ft64">Tabell 4.9 Prognoser för potentiella variabler i budget- propositionen för 2014 och vårpropositionen för 2013</P>
<P class="p998 ft42">2013 års ekonomiska vårproposition inom parentes Procentuell förändring om inte annat anges</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t128">
<TR>
<TD class="tr9 td384"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td385"><P class="p559 ft7">Nivå<SPAN class="ft97">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr9 td386"><P class="p30 ft7">2012</P></TD>
<TD class="tr9 td188"><P class="p30 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr9 td188"><P class="p30 ft7">2014</P></TD>
<TD class="tr9 td188"><P class="p30 ft7">2015</P></TD>
<TD class="tr9 td155"><P class="p30 ft7">2016</P></TD>
<TD class="tr9 td93"><P class="p35 ft7">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td86"><P class="p176 ft10">Potentiell BNP<SPAN class="ft45">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td387"><P class="p142 ft10">3 667</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p38 ft10">2,4</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p30 ft10">2,0</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p30 ft10">2,2</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p30 ft10">2,3</P></TD>
<TD class="tr6 td85"><P class="p38 ft10">2,4</P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p35 ft10">2,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td384"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td385"><P class="p142 ft96">(3 540)</P></TD>
<TD class="tr1 td386"><P class="p38 ft96">(2,1)</P></TD>
<TD class="tr1 td188"><P class="p30 ft10">(2,5)</P></TD>
<TD class="tr1 td188"><P class="p30 ft10">(2,1)</P></TD>
<TD class="tr1 td188"><P class="p30 ft10">(2,3)</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p38 ft10">(2,2)</P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p35 ft10">(2,4)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td86"><P class="p176 ft7">Potentiell produktivitet</P></TD>
<TD class="tr2 td387"><P class="p142 ft10">419</P></TD>
<TD class="tr2 td47"><P class="p38 ft10">1,3</P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p30 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p30 ft10">1,6</P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p30 ft10">1,8</P></TD>
<TD class="tr2 td85"><P class="p38 ft10">2,0</P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p35 ft10">1,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td387"><P class="p142 ft10">(408)</P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p38 ft96">(1,0)</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p30 ft10">(1,4)</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p30 ft10">(1,6)</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p30 ft10">(1,9)</P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p38 ft10">(2,0)</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p35 ft10">(2,2)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td86"><P class="p176 ft10">Pot. produktivititet<SPAN class="ft45">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td387"><P class="p142 ft10">465</P></TD>
<TD class="tr11 td47"><P class="p38 ft10">2,1</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p30 ft10">1,4</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p30 ft10">1,8</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p30 ft10">1,8</P></TD>
<TD class="tr11 td85"><P class="p38 ft10">2,0</P></TD>
<TD class="tr11 td91"><P class="p35 ft10">2,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td86"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td387"><P class="p142 ft10">(452)</P></TD>
<TD class="tr2 td47"><P class="p38 ft96">(1,6)</P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p30 ft10">(1,8)</P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p30 ft10">(1,8)</P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p30 ft10">(1,9)</P></TD>
<TD class="tr2 td85"><P class="p38 ft10">(2,0)</P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p35 ft10">(2,2)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td384"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td385"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td386"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td188"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td188"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td188"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td155"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td86"><P class="p176 ft10">Potentiella timmar</P></TD>
<TD class="tr2 td387"><P class="p142 ft10">7 711</P></TD>
<TD class="tr2 td47"><P class="p38 ft10">1,3</P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p30 ft10">0,9</P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p30 ft10">0,6</P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p30 ft10">0,6</P></TD>
<TD class="tr2 td85"><P class="p38 ft10">0,5</P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p35 ft10">0,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td384"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td385"><P class="p142 ft96">(7 606)</P></TD>
<TD class="tr11 td386"><P class="p38 ft96">(1,2)</P></TD>
<TD class="tr11 td188"><P class="p30 ft10">(1,0)</P></TD>
<TD class="tr11 td188"><P class="p30 ft10">(0,6)</P></TD>
<TD class="tr11 td188"><P class="p30 ft10">(0,5)</P></TD>
<TD class="tr11 td155"><P class="p38 ft10">(0,4)</P></TD>
<TD class="tr11 td93"><P class="p35 ft10">(0,4)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"><P class="p176 ft7">Jämviktsarbetslöshet<SPAN class="ft45">4</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td387"><P class="p142 ft10">6,0</P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p38 ft10">6,0</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p30 ft10">5,7</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p30 ft10">5,7</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p30 ft10">5,6</P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p38 ft10">5,7</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p35 ft10">5,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td86"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td387"><P class="p142 ft10">(6,4)</P></TD>
<TD class="tr2 td47"><P class="p38 ft96">(5,9)</P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p30 ft10">(5,6)</P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p30 ft10">(5,5)</P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p30 ft10">(5,5)</P></TD>
<TD class="tr2 td85"><P class="p38 ft10">(5,5)</P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p35 ft10">(5,5)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td384"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td385"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td386"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td155"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td93"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p999 ft103"><SPAN class="ft75">1</SPAN><SPAN class="ft211">Nivå för budgetpropositionen är 2012, medan nivå för vårpropositionen är 2011. Detta på grund av referensårsbyte. Pot. BNP i miljarder kronor, jämviktsarbets- löshet i procent av arbetskraften, potentiellt arbetade timmar i miljoner timmar och potentiell produktivitet i kronor per timme.</SPAN></P>
<P class="p930 ft7"><SPAN class="ft75">2</SPAN><SPAN class="ft127">Potentiell BNP till marknadspris.</SPAN></P>
<P class="p930 ft7"><SPAN class="ft75">3</SPAN><SPAN class="ft127">Potentiell produktivitet i näringslivet.</SPAN></P>
<P class="p930 ft7"><SPAN class="ft75">4</SPAN><SPAN class="ft127">Procent av potentiell arbetskraft.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft7">Källor: Egna beräkningar.</P>
<P class="p1001 ft38">Från 2014 bedömer SCB att den totala befolkningen växer snabbare än i tidigare prognos. Tillväxten i åldern <NOBR>15–74</NOBR> år har reviderats upp, det är främst i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. Den nya prognosen innebär även en snabbare befolk- ningsökning i åldern <NOBR>17–30</NOBR> år i början av prognosperioden. Det beror på att fler personer antas invandra de närmaste åren.<SPAN class="ft92">94</SPAN></P>
<P class="p1002 ft62">Mot denna bakgrund har potentiell arbets- kraft, sysselsättning, arbetade timmar och BNP reviderats upp. Befolkningssammansättningen i den nya befolkningsprognosen har en större andel utrikes födda som i genomsnitt har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med inrikes födda. Det medför att jämviktsarbets- lösheten är något uppreviderad jämfört med bedömningen i 2013 års ekonomiska vår- proposition.</P>
<P class="p1003 ft126"><SPAN class="ft125">94 </SPAN>Statistiska centralbyrån bedömer att den främsta orsaken till ökningen är en ökad asylinvandring.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">163</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031188x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p202 ft14">Effekter av regeringens reformer</P>
<P class="p1004 ft38">Förstärkningen av jobbskatteavdraget och den höjda skiktgränsen för statlig inkomstskatt som föreslås i denna proposition stärker drivkrafterna att arbeta. Reformerna leder därför till ett varaktigt högre arbetskraftsutbud. Utöver det ökade arbetskraftsutbudet leder jobbskatte- avdraget även till en något lägre jämvikts- arbetslöshet. Det beror på att skattesänkningen för de som arbetar förväntas öka sökintensiteten bland arbetssökande. Reformerna förväntas även leda till något mer dämpade löneökningskrav då lönen efter skatt stiger. På lång sikt bedöms potentiell BNP vara 0,4 procent högre till följd av det femte steget i jobbskatteavdraget och den höjda skiktgränsen för statlig inkomstskatt.</P>
<P class="p434 ft14">Revideringar av potentiell produktivitet</P>
<P class="p446 ft38">Bedömningen av potentiell produktivitet i näringslivet är väldigt osäker, både med avseende på den aktuella nivån och på den framtida utvecklingen. Av denna anledning stäms bedöm- ningen kontinuerligt av mot indikatorer som t.ex. kapacitetsutnyttjandet inom företagen.<SPAN class="ft180">95</SPAN></P>
<P class="p240 ft38">Den potentiella produktiviteten i näringslivet har reviderats sedan 2013 års ekonomiska vårproposition beslutades. Det beror främst på att nationalräkenskaperna för det första och andra kvartalet 2013 har publicerats sedan dess. Tillväxten i faktisk produktivitet var i genomsnitt lägre det första halvåret 2013 än enligt den utveckling som förväntades i bedömningen i vårpropositionen. Indikatorer stödjer dock den tidigare synen på utvecklingen av produktivitetsgapet i näringslivet för 2013. Av denna anledning har potentiell produktivitet i näringslivet reviderats i motsvarande grad.</P>
<P class="p329 ft14">Revideringar av potentiell BNP</P>
<P class="p444 ft32">Sammantaget innebär de revideringar som gjorts sedan 2013 års ekonomiska vårproposition beslutades att både nivån och tillväxten för</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p1005 ft34">potentiell BNP är i princip oförändrad för åren <NOBR>2013–2017.</NOBR></P>
<P class="p1006 ft14">Jämförelse med andra prognosmakare</P>
<P class="p1007 ft4">Tabell 4.10 visar tillväxten i potentiell BNP för sex olika bedömare. Det bör dock framhållas att inte alla bedömare publicerar tillväxten i potentiell BNP och att skillnaderna i bedömningen av tillväxten är stora för 2012– 2014, mellan <NOBR>1,5–2,7</NOBR> procent. OECD har i genomsnitt den högsta bedömningen av den potentiella tillväxten och Konjunkturinstitutet lägst. Regeringens bedömning ligger mitt emellan. På längre sikt har regeringen lite högre bedömning av den potentiella tillväxten än Konjunkturinstitutet (se avsnitt 4.1.4 för en jämförelse av <NOBR>BNP-gap</NOBR> och en utförligare diskussion).</P>
<P class="p1008 ft40">Tabell 4.10 Potentiell <NOBR>BNP-tillväxt</NOBR></P>
<P class="p1009 ft42">Procentuell förändring</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t129">
<TR>
<TD class="tr19 td388"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td93"><P class="p30 ft7">2012</P></TD>
<TD class="tr19 td378"><P class="p30 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p30 ft7">2014</P></TD>
<TD class="tr19 td378"><P class="p30 ft7">2015</P></TD>
<TD class="tr19 td378"><P class="p30 ft7">2016</P></TD>
<TD class="tr19 td155"><P class="p35 ft7">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td241"><P class="p139 ft10">Regeringen (BP14)</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p30 ft10">2,4</P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p30 ft10">2,0</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p38 ft10">2,2</P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p30 ft10">2,3</P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p30 ft10">2,4</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p35 ft10">2,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td241"><P class="p139 ft7">Konjunkturinstitutet (aug 2013)</P></TD>
<TD class="tr1 td91"><P class="p30 ft10">1,5</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft10">1,5</P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p38 ft10">2,1</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft10">2,2</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p30 ft10">2,3</P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p35 ft10">2,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td241"><P class="p139 ft10">Europeiska kommissionen</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td388"><P class="p139 ft10">(maj 2013)</P></TD>
<TD class="tr6 td93"><P class="p30 ft10">2,1</P></TD>
<TD class="tr6 td378"><P class="p30 ft10">1,8</P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p38 ft10">1,9</P></TD>
<TD class="tr6 td378"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td378"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td241"><P class="p139 ft10">OECD (maj 2013)</P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p30 ft10">2,4</P></TD>
<TD class="tr2 td41"><P class="p30 ft10">2,6</P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p38 ft10">2,7</P></TD>
<TD class="tr2 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td241"><P class="p139 ft10">IMF</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td114"><P class="p230 ft7">Publicerar inte</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td241"><P class="p139 ft10">Riksbanken</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td114"><P class="p230 ft7">Publicerar inte</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1010 ft51">Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, OECD, Internationella valutafonden (IMF), Riksbanken och egna beräkningar.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p989 ft110"><SPAN class="ft109">95 </SPAN>Se Finansdepartementets promemoria Metod för beräkning av potentiella variabler, som publicerades på regeringens hemsida i anslutning till budgetpropositionen för 2013, för en närmare redogörelse för bedömningen av den potentiella produktiviteten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">164</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031189x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p192 ft34">Det svaga konjunkturläget bidrog till att de avtalade löneökningarna blev förhållandevis återhållsamma (se diagram 4.20).</P>
<P class="p1011 ft40">Diagram 4.20 Centrala avtal och löneökningar i näringslivet <NOBR>1993–2014</NOBR></P>
<P class="p1012 ft42">Procentuell förändring</P>
<P class="p1013 ft51">7</P>
<P class="p1014 ft220">Utöver centrala avtal</P>
<P class="p928 ft51">6</P>
<P class="p1015 ft220"><IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031189xi2.jpg" id="inl_img1"> Centrala avtal</P>
<P class="p1016 ft51">5</P>
<P class="p1017 ft51">4</P>
<P class="p926 ft51">3</P>
<P class="p926 ft51">2</P>
<P class="p926 ft51">1</P>
<P class="p926 ft51">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t130">
<TR>
<TD class="tr24 td34"><P class="p30 ft47">93</P></TD>
<TD class="tr24 td41"><P class="p30 ft51">95</P></TD>
<TD class="tr24 td41"><P class="p30 ft51">97</P></TD>
<TD class="tr24 td41"><P class="p30 ft51">99</P></TD>
<TD class="tr24 td63"><P class="p30 ft51">01</P></TD>
<TD class="tr24 td41"><P class="p30 ft51">03</P></TD>
<TD class="tr24 td41"><P class="p30 ft51">05</P></TD>
<TD class="tr24 td41"><P class="p30 ft51">07</P></TD>
<TD class="tr24 td63"><P class="p30 ft51">09</P></TD>
<TD class="tr24 td41"><P class="p30 ft51">11</P></TD>
<TD class="tr24 td41"><P class="p30 ft51">13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p199 ft7">Källor: Medlingsinstitutet och egna beräkningar.</P>
<P class="p341 ft32">Sammantaget bedöms lönerna i hela ekonomin öka med 2,7 procent 2013 och 2,8 procent 2014, enligt konjunkturlönestatistikens definition (se tabell 4.11).</P>
<P class="p522 ft40">Tabell 4.11 Löner och inflation</P>
<P class="p199 ft42">Utfall fram till 2012, prognos för 2013 och 2014</P>
<P class="p168 ft42">Procentuell förändring</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t131">
<TR>
<TD class="tr19 td229"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td142"><P class="p41 ft51">Genomsnitt</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td322"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td229"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td142"><P class="p41 ft51"><NOBR>1998–2012</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td113"><P class="p30 ft53">2012</P></TD>
<TD class="tr26 td322"><P class="p30 ft53">2013</P></TD>
<TD class="tr26 td145"><P class="p30 ft53">2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td229"><P class="p19 ft71">Timlön</P></TD>
<TD class="tr6 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td322"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td229"><P class="p19 ft10">KL, hela ekonomin<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td142"><P class="p41 ft10">3,4</P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p30 ft10">3,0</P></TD>
<TD class="tr11 td322"><P class="p30 ft10">2,7</P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p30 ft10">2,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td229"><P class="p19 ft10">KL, näringslivet<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td142"><P class="p41 ft10">3,4</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">3,2</P></TD>
<TD class="tr0 td322"><P class="p30 ft10">2,7</P></TD>
<TD class="tr0 td145"><P class="p30 ft10">2,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td229"><P class="p19 ft10">NR, hela ekonomin<SPAN class="ft45">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td142"><P class="p41 ft10">3,5</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p30 ft10">2,9</P></TD>
<TD class="tr1 td322"><P class="p30 ft10">2,8</P></TD>
<TD class="tr1 td145"><P class="p30 ft10">2,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td229"><P class="p19 ft10">NR, näringslivet<SPAN class="ft45">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td142"><P class="p41 ft10">3,5</P></TD>
<TD class="tr6 td113"><P class="p30 ft10">3,4</P></TD>
<TD class="tr6 td322"><P class="p30 ft10">2,9</P></TD>
<TD class="tr6 td145"><P class="p30 ft10">2,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><P class="p19 ft71">Inflation</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td322"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td229"><P class="p19 ft10">KPI<SPAN class="ft45">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td142"><P class="p41 ft10">1,3</P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p30 ft10">0,9</P></TD>
<TD class="tr11 td322"><P class="p30 ft10">0,1</P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p30 ft10">0,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td229"><P class="p19 ft10">KPIF<SPAN class="ft45">3, 4</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td142"><P class="p41 ft10">1,6</P></TD>
<TD class="tr6 td113"><P class="p30 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr6 td322"><P class="p30 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr6 td145"><P class="p30 ft10">1,3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft53"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft52">Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.</SPAN></P>
<P class="p47 ft53"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft52">Timlön enligt nationalräkenskaperna.</SPAN></P>
<P class="p47 ft53"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft52">Årsgenomsnitt.</SPAN></P>
<P class="p1018 ft55"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft80">KPIF (KPI med fast bostadsränta) är ett av Riksbanken definierat mått på underliggande inflation. KPIF beräknas genom att den del av förändringen i hushållens räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser hålls konstant.</SPAN></P>
<P class="p833 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.</P>
<P class="p1019 ft32">Utöver konjunkturlönestatistiken mäts löneutvecklingen även av nationalräkenskaperna. Löneutvecklingen enligt de två källorna brukar följa varandra väl, även om vissa skillnader kan</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft87">förekomma.<SPAN class="ft221">96 </SPAN>År 2013 och 2014 bedöms lönerna enligt båda måtten öka i ungefär samma takt.</P>
<P class="p2 ft14">Låg inflation</P>
<P class="p166 ft32">Inflationen, både mätt som den årliga procentuella förändringen i konsumentprisindex (KPI) och med KPI med fast ränta (KPIF), var 2012 lägre än Riksbankens mål på 2 procent. Under inledningen av 2013 har inflationen fortsatt att vara låg.</P>
<P class="p1020 ft4">Det låga kostnadstrycket kan framför allt förklaras av att resursutnyttjandet är lågt. Vidare har förstärkningen av kronan bidragit till lägre importpriser utöver en allmänt svag prisutveckling internationellt. Dessutom sjönk boräntorna betydligt under 2012.</P>
<P class="p120 ft32">Enhetsarbetskostnaden bedöms 2013 stiga något mer än den genomsnittliga ökningstakten de senaste femton åren på 1,5 procent (se diagram 4.21). Men det allmänt svaga efterfråge- läget bidrar till att företagen har svårt att föra vidare högre kostnader till konsumenterna.</P>
<P class="p1021 ft40">Diagram 4.21 Enhetsarbetskostnad, produktivitet och löner <NOBR>2007–2014</NOBR></P>
<P class="p196 ft42">Procentuell förändring</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t132">
<TR>
<TD class="tr17 td124"><P class="p1022 ft47">10</P></TD>
<TD class="tr17 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td223"><P class="p68 ft51">Enhetsarbetskostnad</P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td124"><P class="p1022 ft7">8</P></TD>
<TD class="tr19 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p68 ft51">Timlön</P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td124"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td231"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td113"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td116"><P class="p68 ft51">Produktivitet</P></TD>
<TD class="tr26 td92"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td31"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td113"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td124"><P class="p1022 ft7">6</P></TD>
<TD class="tr21 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td124"><P class="p1022 ft7">4</P></TD>
<TD class="tr36 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td124"><P class="p1022 ft7">2</P></TD>
<TD class="tr36 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td124"><P class="p1022 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr36 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td124"><P class="p1022 ft51"><NOBR>-2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr36 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td124"><P class="p1022 ft51"><NOBR>-4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr25 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td124"><P class="p1022 ft51"><NOBR>-6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr36 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td124"><P class="p30 ft7">07</P></TD>
<TD class="tr19 td231"><P class="p30 ft7">08</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p30 ft7">09</P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p171 ft7">10</P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p275 ft7">11</P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p49 ft7">12</P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p30 ft7">13</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p30 ft7">14</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1023 ft53">Anm.: Samtliga variabler avser näringslivet, timlön enligt nationalräkenskaperna. Kalenderkorrigerad data.</P>
<P class="p287 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p423 ft32">Dessutom sker genomslaget från högre kostnader till högre priser gradvis under flertalet</P>
<P class="p1024 ft110"><SPAN class="ft109">96 </SPAN>Lönemåtten skiljer sig åt genom att olika typer av ersättningar, som bonusersättning, semesterersättning, sjuklön och vissa typer av skattepliktiga förmåner, ingår i nationalräkenskapernas lönemått men inte i konjunkturlönestatistiken.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">165</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031190x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">år. Prisökningen på varor och tjänster, som utgör merparten av förändringen av KPI och KPIF, väntas därmed vara fortsatt låg resterande delen av 2013 och 2014. Dessutom väntas boräntorna vara fortsatt låga och importpriserna likaså. De genomförda och pågående hyresförhandlingarna indikerar dock att hyreshöjningar ligger strax över genomsnittet de senaste tio åren.</P>
<P class="p125 ft4">Hushållens och företagens inflationsför- väntningar stödjer bilden att inflationstrycket blir lågt 2013. Sammantaget innebär detta att KPI och KPIF väntas stiga långsamt 2013 och 2014 (se diagram 4.22).</P>
<P class="p122 ft40">Diagram 4.22 KPI och KPIF <NOBR>2006–2014</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t133">
<TR>
<TD class="tr19 td217"><P class="p140 ft102">Procent</P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td217"><P class="p911 ft7">4,0</P></TD>
<TD class="tr21 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td217"><P class="p911 ft7">3,5</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td217"><P class="p911 ft7">3,0</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td217"><P class="p911 ft7">2,5</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td217"><P class="p911 ft7">2,0</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td217"><P class="p911 ft7">1,5</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td217"><P class="p911 ft7">1,0</P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p577 ft7">KPI</P></TD>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td63"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr6 td217"><P class="p911 ft7">0,5</P></TD>
<TD class="tr9 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p577 ft7">KPIF</P></TD>
<TD class="tr9 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td63"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td78"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td78"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td78"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td78"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td217"><P class="p911 ft7">0,0</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td217"><P class="p911 ft7"><NOBR>-0,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td217"><P class="p911 ft7"><NOBR>-1,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td217"><P class="p46 ft7">06</P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p30 ft7">07</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p451 ft7">08</P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p30 ft7">09</P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p30 ft7">10</P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p30 ft7">11</P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p30 ft7">12</P></TD>
<TD class="tr19 td91"><P class="p30 ft7">13</P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p30 ft7">14</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p298 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p202 ft14"><NOBR>KPI-prognosen</NOBR> något lägre än andra prognoser</P>
<P class="p360 ft38">Regeringens prognos för inflationens utveckling 2013 och 2014 är i linje med Konjunkturinsti- tutets bedömning. Europeiska kommissionen bedömer emellertid att <NOBR>KPI-inflationen</NOBR> kommer att vara högre både 2013 och 2014 jämfört med regeringens prognos (se tabell 4.12).</P>
<P class="p126 ft32">Skillnaden gentemot Europeiska kommission- ens prognos kan sannolikt till viss del förklaras av de låga inflationsutfallen under sommaren 2013 (se fördjupningen Jämförelser med andra bedömares prognoser för svensk ekonomi). Europeiska kommissionen publicerade sina prognoser före utfallen och hade därmed ingen möjlighet att beakta dessa.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p23 ft206">Tabell 4.12 KPI: Regeringens prognos för 2013 och 2014</P>
<P class="p168 ft40">jämfört med andra bedömare</P>
<P class="p1025 ft42">Årsgenomsnitt Procentuell förändring</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t134">
<TR>
<TD class="tr19 td203"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td202"><P class="p574 ft86">Publiceringsdatum</P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p30 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft7">2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td203"><P class="p19 ft10">Regeringen</P></TD>
<TD class="tr6 td202"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p30 ft10">0,1</P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p30 ft10">0,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td203"><P class="p19 ft10">Konjunkturinstitutet</P></TD>
<TD class="tr3 td202"><P class="p574 ft51"><NOBR>2013-08-28</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p30 ft10">0,1</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">0,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td203"><P class="p19 ft7">Europeiska kommissionen</P></TD>
<TD class="tr1 td202"><P class="p574 ft51"><NOBR>2013-05-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p30 ft10">0,9</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p30 ft10">1,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td203"><P class="p19 ft10">Riksbanken</P></TD>
<TD class="tr1 td202"><P class="p574 ft51"><NOBR>2013-09-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p30 ft10">0,1</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p30 ft10">1,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td203"><P class="p19 ft10">IMF</P></TD>
<TD class="tr0 td202"><P class="p574 ft51"><NOBR>2013-09-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p30 ft10">0,3</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p30 ft10">1,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td203"><P class="p19 ft10">OECD</P></TD>
<TD class="tr0 td202"><P class="p574 ft51"><NOBR>2013-05-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p30 ft10">0,2</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p30 ft10">1,3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1026 ft103">Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken, OECD, Europeiska kommissionen, Internationella valutafonden (IMF) och egna beräkningar.</P>
<P class="p1027 ft17"><SPAN class="ft17">4.1.6</SPAN><SPAN class="ft79">Räntor och växelkurser</SPAN></P>
<P class="p133 ft14">Expansiv penningpolitik</P>
<P class="p203 ft4">Bedömningen är att resursutnyttjandet blir svagt, arbetslösheten hög och inflationen låg under 2013 och 2014. Riksbanken fortsätter därför att föra en expansiv penningpolitik. Reporäntan förväntas ligga kvar på 1 procent under hela 2014 (se tabell 4.13).<SPAN class="ft115">97</SPAN></P>
<P class="p122 ft40">Tabell 4.13 Räntor och växelkurser</P>
<P class="p199 ft42">Utfall för 2012, prognos för 2013 och 2014</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t135">
<TR>
<TD class="tr19 td248"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft7">2012</P></TD>
<TD class="tr19 td322"><P class="p30 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p30 ft7">2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td248"><P class="p19 ft10">Reporänta</P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p30 ft10">1,00</P></TD>
<TD class="tr6 td322"><P class="p30 ft10">1,00</P></TD>
<TD class="tr6 td133"><P class="p30 ft10">1,00</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td248"><P class="p19 ft10">Statsobligationsränta <NOBR>(10-årig)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p30 ft10">1,53</P></TD>
<TD class="tr0 td322"><P class="p30 ft10">2,30</P></TD>
<TD class="tr0 td133"><P class="p30 ft10">2,50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td248"><P class="p19 ft10">TCW</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p30 ft10">119</P></TD>
<TD class="tr1 td322"><P class="p30 ft10">116</P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p30 ft10">116</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td248"><P class="p19 ft10">EUR/SEK</P></TD>
<TD class="tr11 td26"><P class="p30 ft10">8,58</P></TD>
<TD class="tr11 td322"><P class="p30 ft10">8,50</P></TD>
<TD class="tr11 td133"><P class="p30 ft10">8,40</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft7">Anm.: Värde vid respektive års slut.</P>
<P class="p23 ft7">Källor: Riksbanken, Reuters Ecowin och egna beräkningar.</P>
<P class="p185 ft32">Längre marknadsräntor, som tidigare i stor utsträckning pressats till rekordlåga nivåer av en mycket expansiv penningpolitik i omvärlden, har stigit kraftigt på bred front under sommaren (se diagram 4.23). Räntorna steg i anslutning till att den amerikanska centralbanken började för- bereda marknaden på att den senare i år avser minska expansionen av de kvantitativa</P>
<P class="p1028 ft94"><SPAN class="ft93">97 </SPAN>Regeringens prognos på reporäntan i denna proposition skiljer sig inte från prognosen i 2013 års ekonomiska vårproposition. Detta trots att regeringen har reviderat upp sin prognos för BNP 2014, bl.a. till följd av de förstärkningar av hushållens ekonomi som föreslås i denna proposition. Detta följer av att Riksbanken i sina prognoser för 2014, från april och juni 2013, förutspått en inriktning av finanspolitiken och en <NOBR>BNP-tillväxt</NOBR> i linje med prognoserna i denna proposition.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">166</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031191x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t136">
<TR>
<TD class="tr9 td194"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td190"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td194"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td92"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td190"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td190"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td136"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td190"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td92"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td139"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td228"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td322"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td153"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td223"><P class="p38 ft7">PROP. 2013/14:1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=16 class="tr10 td389"><P class="p19 ft11">lättnaderna. Men även en ökad optimism om den</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr10 td390"><P class="p265 ft11">att TCW ligger kvar på en nivå på cirka 116 (se</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=16 class="tr3 td389"><P class="p19 ft4">ekonomiska återhämtningen i USA har</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td249"><P class="p265 ft4">tabell 4.13).</P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td322"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td270"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=14 class="tr3 td391"><P class="p19 ft11">sannolikt bidragit till det högre ränteläget.</P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td228"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td322"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td270"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=16 class="tr1 td389"><P class="p35 ft4">Den globala ränteuppgången bedöms vara</P></TD>
<TD class="tr1 td228"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td322"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td270"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=17 class="tr3 td392"><P class="p64 ft4">varaktig. Förväntningar om en återhämtning i</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td228"><P class="p265 ft37">4.2</P></TD>
<TD colspan=6 rowspan=2 class="tr8 td291"><P class="p19 ft37">Utvecklingen <NOBR>2015–2017</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td97"><P class="p64 ft4">världsekonomin</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td234"><P class="p19 ft4">förväntas</P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td138"><P class="p575 ft11">driva</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td126"><P class="p35 ft11">längre</P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=17 class="tr1 td392"><P class="p64 ft11">obligationsräntor högre även 2014, om än i en</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td228"><P class="p265 ft17">4.2.1</P></TD>
<TD colspan=6 rowspan=2 class="tr40 td291"><P class="p19 ft14">Internationella förutsättningar</P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=17 class="tr3 td392"><P class="p64 ft4">något mer gradvis takt än vad som skett på</P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr1 td393"><P class="p64 ft20">sistone (se tabell 4.13).</P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=9 rowspan=2 class="tr8 td390"><P class="p265 ft4">Enligt prognosen inleds återhämtningen i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td194"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td76"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td190"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td194"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td190"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td190"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td120"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td136"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td190"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td139"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=15 class="tr9 td394"><P class="p64 ft88">Diagram 4.23 Statsobligationsräntor <NOBR>2008–2013</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td395"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td396"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr1 td97"><P class="p265 ft20"><NOBR>OECD-länderna</NOBR></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td322"><P class="p119 ft4">2014.</P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr1 td330"><P class="p63 ft20">Resursutnyttjandet</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td22"><P class="p80 ft11">är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td76"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td109"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td109"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td109"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr26 td44"><P class="p64 ft41">Procent</P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td194"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td92"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td136"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td92"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td139"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr3 td97"><P class="p265 ft4">dock fortsatt</P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr3 td393"><P class="p19 ft4">lågt. Återhämtningen</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td57"><P class="p30 ft11">väntas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr2 td31"><P class="p81 ft7">5</P></TD>
<TD class="tr18 td109"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td109"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td194"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td92"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td109"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td120"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td136"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td68"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td92"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td139"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td105"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td184"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td105"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td187"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td264"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td94"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td184"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td105"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td184"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td122"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td351"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td184"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td397"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td94"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr24 td139"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD colspan=9 rowspan=2 class="tr3 td390"><P class="p265 ft11">fortsätta <NOBR>2015–2017</NOBR> och bedömningen är att ett i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td194"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td398"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td109"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td109"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td194"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td92"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td109"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td120"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td68"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td399"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td139"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td194"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td398"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td194"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td92"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr24 td122"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr1 td400"><P class="p80 ft7">Tyskland</P></TD>
<TD class="tr26 td139"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD colspan=9 rowspan=2 class="tr1 td390"><P class="p265 ft11">stort sett balanserat resursutnyttjande nås 2017.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td194"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td398"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td109"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td109"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td194"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td92"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td109"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td120"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td139"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td401"><P class="p81 ft7">4</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td194"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td120"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr17 td91"><P class="p80 ft47">Sverige</P></TD>
<TD class="tr17 td399"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td139"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td228"><P class="p882 ft4">Inom</P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr3 td258"><P class="p80 ft4">euroområdet</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td68"><P class="p19 ft4">är</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td246"><P class="p1029 ft10">obalanserna</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td57"><P class="p30 ft4">stora.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td109"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td109"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td194"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td125"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td92"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td109"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td120"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td136"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td68"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td399"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td139"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td194"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td398"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td109"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td109"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td194"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td92"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td109"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr18 td122"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr26 td91"><P class="p80 ft53">USA</P></TD>
<TD class="tr27 td399"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td139"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD colspan=9 rowspan=3 class="tr3 td390"><P class="p265 ft4">Många av de länder som dras med svaga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td398"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td109"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td109"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td109"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td399"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td194"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td398"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td109"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td109"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td194"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td92"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td109"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td120"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td136"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td68"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td399"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td139"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td401"><P class="p81 ft7">3</P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td399"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td249"><P class="p265 ft4">statsfinanser</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td228"><P class="p63 ft4">har även</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td171"><P class="p30 ft4">stora bytesbalans-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td109"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td109"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td194"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td92"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td109"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td120"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td136"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td68"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td399"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td139"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD colspan=9 rowspan=2 class="tr3 td390"><P class="p265 ft4">underskott. För att kunna öka sin export</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td194"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td398"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td194"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td92"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td136"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td399"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td139"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td398"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td399"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td228"><P class="p265 ft4">behöver</P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p32 ft4">de</P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td322"><P class="p119 ft4">stärka</P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p19 ft20">sin</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td223"><P class="p30 ft4">internationella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td401"><P class="p81 ft7">2</P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td399"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td390"><P class="p265 ft11">konkurrenskraft. Samtidigt förväntas länder med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td398"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td399"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td390"><P class="p265 ft4">överskott i utrikeshandeln, t.ex. Tyskland, stå</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td401"><P class="p81 ft7">1</P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td399"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr0 td390"><P class="p265 ft11">för en allt större del av den inhemska efterfrågan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td194"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td398"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td190"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td194"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td190"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td190"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td120"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td136"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td190"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td399"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td139"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td390"><P class="p265 ft11">i euroområdet. Denna anpassning mellan olika</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr36 td401"><P class="p81 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td399"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td249"><P class="p265 ft4">ekonomier i</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td112"><P class="p1030 ft11">euroområdet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td261"><P class="p81 ft4">bidrar till</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p30 ft4">att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td105"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td184"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td105"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td187"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td264"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td94"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td184"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td105"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td184"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td122"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td351"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td184"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td397"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td402"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr31 td139"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD colspan=9 rowspan=2 class="tr0 td390"><P class="p265 ft11">återhämtningen förväntas bli utdragen i många</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr24 td44"><P class="p560 ft55">08</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td20"><P class="p36 ft55">09</P></TD>
<TD class="tr24 td194"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td125"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td92"><P class="p21 ft55">10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td20"><P class="p36 ft55">11</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td113"><P class="p119 ft55">12</P></TD>
<TD class="tr24 td136"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td190"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td68"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td92"><P class="p171 ft51">13</P></TD>
<TD class="tr24 td139"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td97"><P class="p64 ft7">Källa: Reuters EcoWin.</P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td190"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td190"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td120"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td136"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td190"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td68"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr2 td139"><P class="p19 ft167"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td390"><P class="p265 ft222">av de enskilda ekonomierna och för euro-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td293"><P class="p265 ft4">området som helhet.</P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td270"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr1 td390"><P class="p30 ft4">Resursutnyttjandet i USA bedöms vara lågt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td97"><P class="p64 ft160">Kronan fortsatt stark</P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td390"><P class="p265 ft11">även 2015. En fortsatt expansiv penningpolitik,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=17 rowspan=2 class="tr8 td392"><P class="p64 ft4">Kronan har trendmässigt förstärkts i</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td390"><P class="p265 ft11">en förbättrad finansiell ställning bland hushållen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td390"><P class="p265 ft11">och en stark återhämtning på bostadsmarknaden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=17 class="tr3 td392"><P class="p64 ft11">handelsviktade termer sedan sommaren 2012.</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td390"><P class="p265 ft4">bidrar till en hög tillväxt <NOBR>2015–2017.</NOBR> Finans-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=17 class="tr1 td392"><P class="p64 ft20">Under våren 2013 försvagades den något och</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr1 td390"><P class="p265 ft4">politiken i USA förväntas emellertid dämpa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=17 class="tr3 td392"><P class="p64 ft20">under sommaren har <NOBR>TCW-index</NOBR> varierat runt</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td390"><P class="p265 ft4">tillväxten fram t.o.m. 2015, även om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=17 class="tr3 td392"><P class="p64 ft4">en nivå på 117.<SPAN class="ft115">98 </SPAN>I handelsvägda nominella</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td97"><P class="p265 ft11">åtstramningarna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td143"><P class="p1031 ft11">mildras.</P></TD>
<TD class="tr3 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td270"><P class="p19 ft4">Därefter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td57"><P class="p30 ft11">väntas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=16 class="tr1 td389"><P class="p19 ft20">termer är kronan därmed relativt stark medan</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr1 td403"><P class="p265 ft4">finanspolitikens inriktning vara neutral.</P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=16 class="tr3 td389"><P class="p19 ft4">den i reala termer inte är långt ifrån den</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td390"><P class="p30 ft4">I Japan bedöms penningpolitiken vara</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=16 class="tr3 td389"><P class="p19 ft20">genomsnittliga nivån sedan 1993. <NOBR>TCW-index</NOBR></P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td390"><P class="p265 ft11">expansiv de kommande åren. Detta bidrar till en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=16 class="tr1 td389"><P class="p19 ft11">förväntas falla något, till 116 i slutet av 2013, det</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr1 td390"><P class="p265 ft11">fortsatt återhämtning av den japanska ekonomin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=16 class="tr3 td389"><P class="p19 ft4">vill säga kronan förväntas stärkas något.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td249"><P class="p265 ft4"><NOBR>2015–2017.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td322"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td270"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=16 class="tr3 td389"><P class="p19 ft4">Förstärkningen av TCW drivs av en starkare</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td390"><P class="p30 ft4">I Kina väntas tillväxten bli återhållen de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td172"><P class="p19 ft4">växelkurs</P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td234"><P class="p17 ft4">gentemot</P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td126"><P class="p35 ft11">euron.</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr1 td390"><P class="p265 ft11">närmaste åren. Detta följer av att konsumtionen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=16 class="tr3 td389"><P class="p19 ft20">Marknadsförväntningar om en fortsatt låg eller</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td390"><P class="p265 ft11">successivt antas lämna ett allt större bidrag till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=16 class="tr3 td389"><P class="p19 ft4">fallande styrränta i euroområdet kopplat till</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td390"><P class="p265 ft20"><NOBR>BNP-tillväxten,</NOBR> samtidigt som investeringarnas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=16 class="tr1 td389"><P class="p19 ft4">förväntningar om en allt tidigare reporänte-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr1 td390"><P class="p265 ft4">bidrag väntas minska. Denna omställning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=16 class="tr1 td389"><P class="p19 ft20">höjning bidrar till detta. Prognosen för 2014 är</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr1 td390"><P class="p265 ft4">dämpar sannolikt den ekonomiska aktiviteten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td390"><P class="p265 ft20">och BNP i Kina ser därmed ut att fortsätta att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td390"><P class="p265 ft11">växa i en lägre takt än vad som var fallet under</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td194"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr19 td404"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td105"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td184"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td105"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td187"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td264"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td94"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td184"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td105"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr9 td190"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td136"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td190"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td92"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD class="tr9 td139"><P class="p19 ft25"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td249"><P class="p265 ft4">inledningen</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td68"><P class="p19 ft11">av</P></TD>
<TD colspan=6 rowspan=2 class="tr3 td405"><P class="p30 ft4"><NOBR>2000-talet.</NOBR> Den måttliga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td194"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td109"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td109"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td194"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td109"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td120"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td136"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=17 class="tr0 td392"><P class="p64 ft7"><SPAN class="ft115">98 </SPAN><NOBR>TCW-index</NOBR> (Total Competitiveness Weights) är ett sätt att mäta</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr0 td390"><P class="p265 ft4">tillväxttakten i Kina påverkar även tillväxt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=17 class="tr2 td392"><P class="p64 ft7">kronans värde mot en korg av olika valutor. <NOBR>TCW-index</NOBR> har den 18</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td390"><P class="p265 ft222">förutsättningarna i många andra tillväxt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=17 class="tr3 td392"><P class="p64 ft51">november 1992 som startdatum. För detta datum är index lika med 100.</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td390"><P class="p265 ft4">ekonomier. Sammantaget bedöms tillväxt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=17 class="tr1 td392"><P class="p64 ft51">Den 19 november 1992 tilläts kronan att flyta. Ett högt värde på index</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr1 td390"><P class="p265 ft4">ekonomierna växa i en högre takt än OECD-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft7">betyder att kronans värde försvagats.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">167</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031192x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p13 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p178 ft34">länderna <NOBR>2015–2017,</NOBR> men i en lägre takt jämfört med de senaste tio åren.</P>
<P class="p1032 ft4">Återhämtningen i <NOBR>OECD-länderna</NOBR> bidrar till att <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> stiger i världsekonomin <NOBR>2015–2017</NOBR> jämfört med <NOBR>2012–2014</NOBR> (se tabell 4.14). Tillväxten bedöms uppgå till 4,4 procent samtliga år <NOBR>2015–2017.</NOBR></P>
<P class="p1033 ft40">Tabell 4.14 Nyckeltalstabell</P>
<P class="p169 ft42">Utfall för 2012, prognos för <NOBR>2013–2017</NOBR></P>
<P class="p1034 ft42">Procentuell förändring om annat ej anges</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t137">
<TR>
<TD class="tr19 td406"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td155"><P class="p38 ft7">2012</P></TD>
<TD class="tr19 td407"><P class="p38 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr19 td407"><P class="p38 ft7">2014</P></TD>
<TD class="tr19 td407"><P class="p30 ft7">2015</P></TD>
<TD class="tr19 td407"><P class="p30 ft7">2016</P></TD>
<TD class="tr19 td183"><P class="p142 ft7">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td208"><P class="p139 ft71">Sverige:</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td406"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td155"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td407"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td407"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td407"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td407"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td208"><P class="p139 ft10">BNP</P></TD>
<TD class="tr2 td85"><P class="p30 ft10">0,7</P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p30 ft10">1,2</P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p30 ft10">2,5</P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p30 ft10">3,6</P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p30 ft10">3,9</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p142 ft10">2,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td208"><P class="p139 ft10">BNP, kalenderkorr.</P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p30 ft10">1,1</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">1,2</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">2,6</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">3,3</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">3,5</P></TD>
<TD class="tr0 td166"><P class="p142 ft10">3,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td208"><P class="p139 ft10">Hushållens</P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p30 ft10">1,5</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">2,1</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">3,1</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">3,9</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">3,6</P></TD>
<TD class="tr0 td166"><P class="p142 ft10">3,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td208"><P class="p139 ft67">konsumtion</P></TD>
<TD class="tr19 td85"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td208"><P class="p139 ft7">Offentlig konsumtion</P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p30 ft10">0,7</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">1,1</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">0,2</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">0,7</P></TD>
<TD class="tr0 td166"><P class="p142 ft10">0,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td208"><P class="p139 ft10">Fasta</P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p30 ft10">3,2</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p30 ft10">4,3</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p30 ft10">6,9</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p30 ft10">6,7</P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P class="p142 ft10">4,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td208"><P class="p139 ft10">bruttoinvesteringar</P></TD>
<TD class="tr9 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td208"><P class="p139 ft96">Lagerinvesteringar<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td85"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p30 ft10">0,4</P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p30 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p30 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p142 ft10">0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td208"><P class="p139 ft10">Export</P></TD>
<TD class="tr2 td85"><P class="p30 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,3</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p30 ft10">3,0</P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p30 ft10">6,8</P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p30 ft10">7,7</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p142 ft10">6,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td208"><P class="p139 ft10">Import</P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p38 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p30 ft10">3,3</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p30 ft10">7,1</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p30 ft10">7,4</P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P class="p142 ft10">6,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td406"><P class="p139 ft10">Nettoexport<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td155"><P class="p30 ft10">0,4</P></TD>
<TD class="tr11 td407"><P class="p30 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr11 td407"><P class="p30 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr11 td407"><P class="p30 ft10">0,3</P></TD>
<TD class="tr11 td407"><P class="p30 ft10">0,6</P></TD>
<TD class="tr11 td183"><P class="p142 ft10">0,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td208"><P class="p139 ft10">Arbetade timmar<SPAN class="ft45">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p30 ft10">0,6</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">0,3</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">0,5</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">1,1</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">1,6</P></TD>
<TD class="tr0 td166"><P class="p142 ft10">1,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td208"><P class="p139 ft10">Sysselsatta<SPAN class="ft45">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p30 ft10">0,7</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">1,3</P></TD>
<TD class="tr0 td166"><P class="p142 ft10">1,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td208"><P class="p139 ft10">Arbetslöshet<SPAN class="ft45">4</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p30 ft10">8,0</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p30 ft10">8,2</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p30 ft10">8,1</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p30 ft10">7,8</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p30 ft10">7,0</P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P class="p142 ft10">6,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td208"><P class="p139 ft10">Timlön<SPAN class="ft45">5</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p30 ft10">3,0</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">2,7</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">2,8</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">2,9</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">3,2</P></TD>
<TD class="tr0 td166"><P class="p142 ft10">3,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td208"><P class="p139 ft10">KPI<SPAN class="ft45">6</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p30 ft10">0,9</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">0,1</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">0,9</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">1,7</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">2,7</P></TD>
<TD class="tr0 td166"><P class="p142 ft10">3,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td208"><P class="p139 ft10">KPIF<SPAN class="ft45">6</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p30 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p30 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p30 ft10">1,3</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p30 ft10">1,5</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p30 ft10">1,7</P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P class="p142 ft10">1,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td208"><P class="p139 ft10">Reporänta<SPAN class="ft45">7</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p30 ft10">1,00</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">1,00</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">1,00</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">1,75</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">2,75</P></TD>
<TD class="tr0 td166"><P class="p142 ft10">3,25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td208"><P class="p139 ft10">TCW<SPAN class="ft45">9</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p30 ft10">119</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">116</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">116</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">116</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">116</P></TD>
<TD class="tr0 td166"><P class="p142 ft10">116</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td406"><P class="p139 ft10"><NOBR>BNP-gap<SPAN class="ft45">8</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td407"><P class="p30 ft10"><NOBR>-3,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td407"><P class="p30 ft10"><NOBR>-3,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td407"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td407"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td183"><P class="p142 ft10"><NOBR>-0,2</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td208"><P class="p139 ft71">Internationellt:</P></TD>
<TD class="tr2 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td406"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td155"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td407"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td407"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td407"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td407"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td208"><P class="p139 ft10">BNP, euroområdet</P></TD>
<TD class="tr2 td85"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p30 ft10">0,9</P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p30 ft10">1,8</P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p30 ft10">2,1</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p142 ft10">2,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td208"><P class="p139 ft10">BNP, USA</P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p30 ft10">2,8</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">1,5</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">2,7</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">3,5</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">3,3</P></TD>
<TD class="tr0 td166"><P class="p142 ft10">3,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td208"><P class="p139 ft10">BNP, världen</P></TD>
<TD class="tr6 td85"><P class="p30 ft10">3,2</P></TD>
<TD class="tr6 td113"><P class="p30 ft10">3,2</P></TD>
<TD class="tr6 td113"><P class="p30 ft10">4,0</P></TD>
<TD class="tr6 td113"><P class="p30 ft10">4,4</P></TD>
<TD class="tr6 td113"><P class="p30 ft10">4,4</P></TD>
<TD class="tr6 td166"><P class="p142 ft10">4,4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1035 ft7"><SPAN class="ft75">1</SPAN><SPAN class="ft127">Bidrag till </SPAN><NOBR>BNP-tillväxten,</NOBR> procentenheter.</P>
<P class="p144 ft55"><SPAN class="ft75">2</SPAN><SPAN class="ft128">Kalenderkorrigerad.</SPAN></P>
<P class="p144 ft53"><SPAN class="ft75">3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft76">15–74</SPAN></NOBR> år.</P>
<P class="p144 ft53"><SPAN class="ft75">4</SPAN><SPAN class="ft76">I procent av arbetskraften, </SPAN><NOBR>15–74</NOBR> år.</P>
<P class="p144 ft55"><SPAN class="ft75">5</SPAN><SPAN class="ft128">Mätt enligt konjunkturlönestatistiken.</SPAN></P>
<P class="p144 ft53"><SPAN class="ft75">6</SPAN><SPAN class="ft76">Årsgenomsnitt.</SPAN></P>
<P class="p144 ft53"><SPAN class="ft75">7</SPAN><SPAN class="ft76">Procent, vid årets slut.</SPAN></P>
<P class="p144 ft55"><SPAN class="ft75">8</SPAN><SPAN class="ft128">Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.</SPAN></P>
<P class="p144 ft53"><SPAN class="ft75">9</SPAN><SPAN class="ft76">Värde vid respektive års slut.</SPAN></P>
<P class="p1036 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken, Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Reuters EcoWin, Internationella valutafonden och egna beräkningar.</P>
<P class="p1037 ft17"><SPAN class="ft17">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft95">BNP</SPAN></P>
<P class="p1038 ft32">Svensk exportmarknad är koncentrerad till Europa. Drygt 70 procent av svensk varuexport går till europeiska länder. Även om andelen antas minska de kommande åren allt eftersom tillväxt-</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p127 ft38">ekonomiernas vikt i världsekonomin ökar, kommer de europeiska länderna fortsatt att spela en stor roll för utvecklingen av svensk export. I den internationella prognosen bedöms tillväxten i euroområdet bli förhållandevis låg de kommande åren, särskilt givet det låga resurs- utnyttjandet i många euroländer. Detta gäller även länder utanför euroområdet, men som ändå är viktiga för svensk export, t.ex. Storbritannien och Danmark. Detta verkar dämpande på utvecklingen av svensk exportmarknad.</P>
<P class="p152 ft32">Under prognosperioden förväntas minskade bytesbalansöverskott i svensk ekonomi. Detta beror på att Sverige, efter en längre tid med stora överskott i utrikeshandeln har minskande behov av att ha ett högt nettosparande mot omvärlden. Detta minskade behov förstärks av en realt starkare växelkurs mot flera av Sveriges viktiga exportländers valutor. I nominella termer förväntas kronans handelsviktade växelkurs vara oförändrad <NOBR>2015–2017</NOBR> (se tabell 4.14). Den förhållandevis svaga exportmarknads- utvecklingen och den trendmässiga minskningen av överskotten i utrikeshandeln medför att svensk export, i förhållande till tidigare återhämtningar, utvecklas svagt (se diagram 4.24).</P>
<P class="p1039 ft40">Diagram 4.24 Exportutveckling under konjunkturuppgångar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t138">
<TR>
<TD class="tr19 td100"><P class="p784 ft102">Index</P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td100"><P class="p1040 ft7">160</P></TD>
<TD class="tr30 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p1041 ft47">2013</P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td100"><P class="p1040 ft7">150</P></TD>
<TD class="tr17 td173"><P class="p1041 ft47">2009</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td173"><P class="p1041 ft47">2003</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td100"><P class="p1040 ft7">140</P></TD>
<TD class="tr26 td173"><P class="p1041 ft47">1993</P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td52"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td52"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr17 td173"><P class="p1041 ft47">1983</P></TD>
<TD class="tr28 td109"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td52"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td52"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td100"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td109"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td52"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td52"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td100"><P class="p1040 ft7">130</P></TD>
<TD class="tr23 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td100"><P class="p1040 ft7">120</P></TD>
<TD class="tr43 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td100"><P class="p1040 ft7">110</P></TD>
<TD class="tr43 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td100"><P class="p1040 ft7">100</P></TD>
<TD class="tr43 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td100"><P class="p1040 ft7">90</P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td100"><P class="p22 ft7">01</P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p963 ft7">02</P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p30 ft7">03</P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p30 ft7">04</P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p30 ft7">05</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1042 ft51">Anm.: Index = 100 vid konjunkturbotten. Seriens förklaringspost avser detta år. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p1043 ft32">Ett i utgångsläget högt sparande bland hushållen och en god utveckling av de disponibla inkomsterna ger utrymme för en förhållandevis hög tillväxt i hushållens konsumtion de närmaste åren (se diagram 4.25 och 4.26). Även ett bättre läge på arbetsmarknaden <NOBR>2015–2017</NOBR> förväntas bidra till detta. En större andel av den disponibla</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">168</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031193x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p192 ft4">inkomsten förväntas då gå till konsumtion, vilket är liktydigt med en lägre sparkvot. Sett ur ett historiskt perspektiv är detta ingen anmärkningsvärd utveckling. Sparkvoten har vid flera tillfällen minskat under längre perioder och varit negativ <NOBR>1997–2000</NOBR> och <NOBR>2003–2006</NOBR> (se diagram 4.25).</P>
<P class="p1044 ft40">Diagram 4.25 Hushållens konsumtion, disponibel inkomst och sparkvot <NOBR>1994–2017</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t139">
<TR>
<TD class="tr19 td26"><P class="p142 ft102">Procent</P></TD>
<TD class="tr19 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td26"><P class="p712 ft7">8</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td26"><P class="p712 ft7">6</P></TD>
<TD class="tr32 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td26"><P class="p712 ft7">4</P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td26"><P class="p712 ft53">2</P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td26"><P class="p712 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr32 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td26"><P class="p712 ft7"><NOBR>-2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr43 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td116"><P class="p80 ft47">Hushållens konsumtion</P></TD>
<TD class="tr1 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td26"><P class="p712 ft7"><NOBR>-4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td116"><P class="p80 ft47">Real disponibel inkomst</P></TD>
<TD class="tr9 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td231"><P class="p80 ft51">Sparkvot</P></TD>
<TD class="tr9 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td26"><P class="p712 ft7"><NOBR>-6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td26"><P class="p142 ft7">94</P></TD>
<TD class="tr19 td17"><P class="p30 ft7">96</P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p30 ft7">98</P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p30 ft7">00</P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p30 ft7">02</P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p30 ft7">04</P></TD>
<TD class="tr19 td231"><P class="p230 ft7">06</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p30 ft7">08</P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p34 ft7">10</P></TD>
<TD class="tr19 td165"><P class="p30 ft51">12</P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p30 ft7">14</P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p30 ft7">16</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1045 ft51">Anm.: Sparkvoten är hushållens nettosparande exklusive sparande i avtals– pensioner och premiepensionssystemet. Sparkvoten är definierad som andel av hushållens disponibla inkomster medan hushållens konsumtion och real disponibel inkomst är årlig procentuell förändring.</P>
<P class="p196 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p341 ft32">Hushållen brukar vanligtvis höja sitt sparande när konjunkturutsikterna försvagas och minska sparandet vid konjunkturuppgångar. Att sparandet som andel av inkomsterna förväntas minska beror även på befolkningens samman- sättning. Äldre, som utgör en växande andel av befolkningen, tenderar att spendera en större andel av sina inkomster.</P>
<P class="p1046 ft40">Diagram 4.26 Konsumtionsutveckling under konjunkturuppgångar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t140">
<TR>
<TD class="tr19 td180"><P class="p720 ft102">Index</P></TD>
<TD class="tr19 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td180"><P class="p86 ft7">120</P></TD>
<TD class="tr23 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td180"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td142"><P class="p30 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr30 td180"><P class="p86 ft7">115</P></TD>
<TD class="tr17 td142"><P class="p30 ft7">2009</P></TD>
<TD class="tr17 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td142"><P class="p30 ft7">2003</P></TD>
<TD class="tr17 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td180"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td142"><P class="p30 ft7">1993</P></TD>
<TD class="tr19 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td180"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td142"><P class="p30 ft7">1983</P></TD>
<TD class="tr17 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td180"><P class="p86 ft7">110</P></TD>
<TD class="tr21 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td180"><P class="p86 ft7">105</P></TD>
<TD class="tr46 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr46 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr46 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr46 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td180"><P class="p86 ft7">100</P></TD>
<TD class="tr44 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td180"><P class="p86 ft7">95</P></TD>
<TD class="tr44 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr44 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td180"><P class="p22 ft7">01</P></TD>
<TD class="tr19 td142"><P class="p451 ft7">02</P></TD>
<TD class="tr19 td28"><P class="p30 ft7">03</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p30 ft7">04</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p30 ft7">05</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1047 ft103">Anm.: Index = 100 vid konjunkturbotten. Seriens förklaringspost avser detta år. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p526 ft4">Allteftersom kapacitetsutnyttjandet stiger i svensk ekonomi tilltar även behovet av investeringar, framför allt i industrin. Investeringstillväxten förväntas därmed stiga 2015 och fortsätta vara förhållandevis hög åren därefter (se tabell 4.14).</P>
<P class="p537 ft4">Sammantaget är prognosen att BNP växer i en relativt hög takt <NOBR>2015–2017.</NOBR></P>
<P class="p1048 ft14"><SPAN class="ft17">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft120">Arbetsmarknad och resursutnyttjande</SPAN></P>
<P class="p425 ft38">För att möta uppgången i efterfrågan bedöms företagen i näringslivet öka antalet anställda i en högre takt <NOBR>2015–2017.</NOBR> I prognosen ökar sysselsättningen med 244 000 personer mellan 2012 och 2017. Större delen av ökningen, drygt 170 000 personer, väntas äga rum under prognosperiodens senare del, <NOBR>2015–2017.</NOBR> Sysselsättningen väntas växa snabbare än befolkningen dessa år, vilket innebär att sysselsättningsgraden stiger, efter att ha legat mer eller mindre på en konstant nivå <NOBR>2011–2014.</NOBR></P>
<P class="p120 ft38">En avmattning av arbetskraftsökningen väntas <NOBR>2015–2017.</NOBR> Regeringen bedömer då att den faktiska arbetskraften utvecklas svagare än den potentiella. Samtidigt bedöms befolkningen växa snabbare än arbetskraften från 2015, vilket minskar arbetskraftsdeltagandet något. Antalet personer i arbetskraften väntas stiga med ca 174 000 personer mellan 2012 och 2017, vilket kan jämföras med en ökning på 290 000 personer från 2006 till 2012.</P>
<P class="p439 ft38">Eftersom sysselsättningen utvecklas starkare än arbetskraften <NOBR>2015–2017</NOBR> väntas arbetslös- heten minska till ca 6,4 procent 2017 (se tabell 4.14). Antalet arbetslösa bedöms då vara drygt 330 000, dvs. ca 70 000 färre än 2012.</P>
<P class="p252 ft38">Arbetslösheten förväntas vara högre än jämviktsnivån hela prognosperioden (se diagram 4.27). Det kommer därmed att finnas lediga resurser på arbetsmarknaden de kommande åren. Återhämtningen sker dock gradvis och arbets- marknaden bedöms närma sig konjunkturell balans under prognosperioden. För ekonomin i dess helhet bedöms resursutnyttjandet vara i stort sett balanserat 2017. Givet prognosen kommer svensk ekonomi då ha befunnit sig i lågkonjunktur i nio år (fr.o.m. 2009 t.o.m. 2017).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">169</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031194x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1049 ft40">Diagram 4.27 Jämviktsarbetslöshet och arbetslöshet 1990– 2017</P>
<P class="p196 ft42">Procent av arbetskraften</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t141">
<TR>
<TD class="tr17 td41"><P class="p140 ft47">12</P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td41"><P class="p140 ft47">10</P></TD>
<TD class="tr8 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td41"><P class="p140 ft7">8</P></TD>
<TD class="tr40 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td41"><P class="p140 ft7">6</P></TD>
<TD class="tr40 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td54"><P class="p81 ft47">Arbetslöshet</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr6 td41"><P class="p140 ft7">4</P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr21 td152"><P class="p81 ft51">Jämviktsarbetslöshet</P></TD>
<TD class="tr21 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td153"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td153"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td153"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td78"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td15"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td41"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td125"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td153"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td41"><P class="p140 ft7">2</P></TD>
<TD class="tr40 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr40 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td41"><P class="p140 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr8 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td41"><P class="p30 ft7">90</P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p30 ft7">92</P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p30 ft7">94</P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p30 ft7">96</P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p30 ft7">98</P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p30 ft7">00</P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p30 ft7">02</P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p49 ft7">04</P></TD>
<TD class="tr19 td15"><P class="p30 ft51">06</P></TD>
<TD class="tr19 td41"><P class="p22 ft7">08</P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p30 ft7">10</P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p30 ft7">12</P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p30 ft7">14</P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p30 ft7">16</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1050 ft51">Anm.: Avser åldersgruppen <NOBR>15–74</NOBR> år. Jämviktsarbetslöshet motsvarar skillnaden mellan potentiell arbetskraft och potentiell sysselsättning, i procent av potentiell arbetskraft. Faktisk arbetslöshet är länkad av Statistiska centralbyrån (2001– 2005) och Konjunkturinstitutet <NOBR>(1990–2000).</NOBR></P>
<P class="p196 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.</P>
<P class="p238 ft17"><SPAN class="ft17">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft95">Löner och inflation</SPAN></P>
<P class="p284 ft32">Det nya avtalet inom industrin har en löptid på tre år och gäller fram t.o.m. sista mars 2016. Efter att industrins avtal blev klart slöts treåriga avtal även inom andra större avtalsområden.<SPAN class="ft100">99 </SPAN>Detta innebär att merparten av de anställda har kollektivavtal som gäller fram till inledningen av 2016.<SPAN class="ft100">100 </SPAN>Detta innebär att löneökningstakten sannolikt blir dämpad även 2015. Först 2016 och 2017 bedöms lönerna stiga gradvis i takt med att konjunkturläget förbättras. Den genomsnittliga löneökningstakten <NOBR>2015–2017</NOBR> bedöms dock bli lägre än ett historiskt genomsnitt sedan industriavtalets tillkomst 1997.</P>
<P class="p357 ft38">Den dämpade utvecklingen av de nominella lönerna medför att reallönerna förväntas att bli något lägre än det historiska genomsnittet sedan industriavtalets tillkomst (se diagram 4.28).</P>
<P class="p1051 ft4">Arbetskostnaden kan på lång sikt öka med summan av produktivitetstillväxten och ökningen i företagens priser. Det relevanta prismåttet är inte KPI utan det pris som är</P>
<P class="p1052 ft118"><SPAN class="ft51">99</SPAN><SPAN class="ft223">Detta gäller t.ex. avtalen mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Svenska Kommunalarbetareförbundet, Svensk Handel och Handelsanställdas förbund samt mellan Visita och Hotell- och restaurangfacket.</SPAN></P>
<P class="p131 ft210"><SPAN class="ft51">100</SPAN><SPAN class="ft224">I en del avtal är dock det sista året uppsägningsbart. Detta gäller t.ex. mellan Svensk Handel och Handelsanställdas förbund samt mellan Visita och Hotell- och restaurangfacket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p127 ft32">relevant för företagen i näringslivet (det s.k. förädlingsvärdespriset). Historiskt sett har företagens priser ökat långsammare än konsumentprisinflationen.<SPAN class="ft100">101 </SPAN>Under prognos– perioden <NOBR>(2013–2017)</NOBR> bedöms produktiviteten i näringslivet i genomsnitt växa med 2 procent per år och företagens priser stiga med omkring 1 procent per år. Prognosens genomsnittliga löneökningstakt på 3 procent per år är alltså i linje med den samhällsekonomiskt hållbara utvecklingen. En indikator på detta är att vinstandelen i näringslivet är relativt konstant under prognosperioden.</P>
<P class="p1053 ft40">Diagram 4.28 Real och nominell löneutveckling 1994– 2017</P>
<P class="p196 ft42">Procentuell förändring</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t142">
<TR>
<TD class="tr17 td41"><P class="p140 ft7">8</P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td41"><P class="p140 ft7">7</P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td54"><P class="p80 ft51">Nominallön</P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td41"><P class="p140 ft7">6</P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p80 ft51">Reallön</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td41"><P class="p140 ft7">5</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td41"><P class="p140 ft7">4</P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><P class="p140 ft7">3</P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td41"><P class="p140 ft7">2</P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><P class="p140 ft7">1</P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td41"><P class="p140 ft53">0</P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><P class="p140 ft51"><NOBR>-1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td41"><P class="p140 ft51"><NOBR>-2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td41"><P class="p30 ft7">94</P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p30 ft7">96</P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p30 ft7">98</P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p30 ft7">00</P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p30 ft7">02</P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p30 ft7">04</P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p30 ft7">06</P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p49 ft7">08</P></TD>
<TD class="tr19 td22"><P class="p20 ft7">10</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p30 ft7">12</P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p30 ft7">14</P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p30 ft7">16</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1054 ft103">Anm.: Reallöneökning är nominell löneökning enligt nationalräkenskaperna deflaterad med hushållens konsumtionsdeflator.</P>
<P class="p23 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.</P>
<P class="p150 ft4">Trots en högre löneökningstakt dämpas enhetsarbetskostnaden något <NOBR>2015–2017</NOBR> till följd av en relativt hög produktivitetstillväxt. Genomslaget från enhetsarbetskostnaden till konsumentpriser sker dock med en betydande fördröjning. När konjunkturläget förbättras ökar företagens möjligheter att höja priserna, och inflationen väntas gradvis stiga mot inflationsmålet. <NOBR>KPIF-inflationen</NOBR> bedöms nå 2 procent i slutet av 2017. Inflationen, mätt med KPIF, har då legat under inflationsmålet i över sex år, vilket kan förklaras av att nuvarande lågkonjunktur både har varit ovanligt djup och långvarig.</P>
<P class="p1055 ft210"><SPAN class="ft209">101 </SPAN>I genomsnitt sedan 1997 har företagens priser ökat med ca 1,0 procent vilket kan jämföras med att KPIF har ökat med 1,6 procent och KPI med 1,3 procent i genomsnitt.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">170</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p1056 ft4">I takt med stigande resursutnyttjande och högre inflation blir penningpolitiken mindre expansiv. Reporäntan höjs gradvis till 3,25 procent i slutet av prognosperioden (se tabell 4.14).</P>
<P class="p1057 ft37"><SPAN class="ft37">4.3</SPAN><SPAN class="ft116">Risker och alternativscenarier</SPAN></P>
<P class="p906 ft17"><SPAN class="ft17">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft79">Risker</SPAN></P>
<P class="p133 ft14">Betydande risker för en svagare utveckling</P>
<P class="p947 ft34">En internationell konjunkturuppgång är en förutsättning för en ökad tillväxt de närmaste åren. Även om indikatorer i nuläget antyder att det internationella konjunkturläget kommer att förbättras, framför allt i OECD- länderna, är läget fortfarande osäkert och en konjunkturuppgång långt ifrån garanterad. En fortsatt stark konsumtionstillväxt bland hushållen är också en viktig förutsättning för en återhämtning i svensk ekonomi. Både den internationella utvecklingen och prognosen för hushållens konsumtion omgärdas av stora risker; tillväxten kan bli antingen lägre eller högre än vad som nu väntas. Den sammantagna bedömningen är dock att riskerna för en svagare konjunkturutveckling fortsatt dominerar. Risken för en kraftig nedgång av det slag som drabbade världs- ekonomin 2008 och 2009 framstår emellertid som betydligt lägre än vad den varit de senaste åren.</P>
<P class="p253 ft14">Fortsatt osäker politisk utveckling i euroområdet</P>
<P class="p194 ft38">Den politiska situationen i euroområdet är fortfarande osäker. Även om läget har stabiliserats finns fortfarande en risk för förnyad turbulens på de finansiella marknaderna. Om det politiska stödet för finanspolitiken i krisländerna vacklar kan krishanteringen och reformpolitiken försvåras. Förtroendet för flera länders förmåga att klara sina åtaganden skulle då kunna minska ytterligare. Det relativa lugn som nu råder på de finansiella marknaderna beror vidare till stor del på utfästelser från ECB om att vid behov genomföra stödköp på obligationsmarknaderna. En ytterligare riskfaktor är att många parter är</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft32">inblandade i krishanteringen i euroområdet, allt från enskilda länders regeringar till institutionella och privata långivare. Att väga samman dessa intressen har visat sig vara svårt och avgörande beslut har många gånger dragit ut på tiden.</P>
<P class="p1058 ft14">Osäkerhet kring utvecklingen av finans- och penningpolitiken i USA</P>
<P class="p425 ft32">Även USA står inför stora utmaningar i hanteringen av sina offentliga finanser. Om en överenskommelse om fortsatt finansiering av den federala budgeten inte träffas i tid kan det leda till finansiell oro. Inriktningen på penning- politiken i USA är också en osäkerhetsfaktor. Försök från den amerikanska centralbanken att förbereda marknaderna på en eventuell neddragning av dess köp av statsobligationer, har bidragit till en påtaglig ränteuppgång i stora delar av världen. Det finns en fortsatt risk att de internationella räntorna stiger mer än väntat och att svängningarna på ränte- och valuta- marknaderna ökar. Det skulle slå mot länders möjligheter att låna, framför allt i tillväxt- ekonomierna och för länder med stora bytes- balansunderskott. Stigande räntor riskerar också att leda till stora och snabba valutautflöden med svåröverblickbara effekter på världsekonomin.</P>
<P class="p365 ft24">I alternativscenario 1 nedan redovisas en analys av hur en avtrappning av USA:s expansiva penningpolitik skulle kunna leda till svagare omvärldsefterfrågan och högre marknadsräntor än tidigare väntat och därmed påverka den svenska ekonomins utveckling mer än vad som antagits i huvudscenariot.</P>
<P class="p939 ft14">Starkare internationell konjunkturuppgång möjlig</P>
<P class="p423 ft32">Om förtroendet bland hushåll och företag, särskilt i USA och i Europa, återvänder snabbare än förväntat kan tillväxten bli starkare än i prognosen. I ett sådant scenario kan efterfrågan på svensk export stiga i en högre takt än vad som antas i prognosen. Detta skulle få positiva effekter på <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> genom hushållens konsumtion och företagens investeringar. Även utvecklingen på arbetsmarknaden skulle då bli starkare än enligt prognosen. En återhämtning av svensk ekonomi skulle påskyndas och resursutnyttjandet balanseras tidigare än vad som nu antas.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">171</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1059 ft4">I alternativscenario 2 redovisas en analys av hur svensk ekonomi skulle kunna utvecklas om den internationella konjunkturåterhämtningen inleds tidigare och blir starkare än i huvud- scenariot.</P>
<P class="p1060 ft14">Risker omgärdar prognosen för hushållens konsumtion</P>
<P class="p971 ft4">Då hushållens konsumtion bedöms komma att stå för en större del av <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> jämfört med i tidigare konjunkturuppgångar är prognosen särskilt känslig för förändringar i hushållens konsumtion.</P>
<P class="p227 ft38">Ett högre internationellt ränteläge skulle få negativa effekter även för svensk ekonomi genom lägre omvärldsefterfrågan men också via högre finansieringskostnader för framför allt företag och hushåll. En sådan utveckling skulle i sin tur medföra en mer dämpad utveckling av hushållens konsumtion och företagens investeringar jämfört med huvudscenariot. Utöver ett högre ränteläge utgör även hushållens höga skuldsättningsgrad en risk i prognosen för hushållens konsumtion (se fördjupningsrutan Hushållens skuldsättning). Hushållens skulder steg som andel av den disponibla inkomsten kraftigt från slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> till 2011. Sedan dess har skuldsättningsgraden legat relativt still, men den höga nivån riskerar att förstora effekterna av stigande räntor.</P>
<P class="p398 ft38">Bostadsprisernas utveckling utgör också en risk. I prognosen förutsätts bostadspriserna öka, om än i en måttlig takt de närmaste åren. Detta följer bl.a. av att ökningen av de disponibla inkomsterna förväntas vara god och att arbetslösheten gradvis minskar. Samtidigt kan bostadspriserna stiga snabbare än vad prognosen förutsätter. Detta kan få till följd att hushållens skulder också ökar i en snabbare takt. Snabbt stigande bostadspriser ökar dessutom risken för stora fall i bostadspriser. En sådan utveckling vore inte önskvärd eftersom en kombination av höga skulder och fallande priser riskerar att få betydande konsekvenser för den finansiella stabiliteten och den makroekonomiska utvecklingen.</P>
<P class="p124 ft32">I prognosen hålls hushållens inkomster uppe av förstärkningar som föreslås i denna proposition. Samtidigt bedöms sparkvoten fortsatt vara hög 2014, även om den faller något (se diagram 4.25). Därmed finns fortsatt ett stort</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p151 ft4">konsumtionsutrymme för hushållen. En risk i prognosen är att hushållens konsumtion blir starkare än förväntat. I alternativscenario 2 redovisas utvecklingen av svensk ekonomi med ett antagande om ett starkare konsument- förtroende än förväntat. Detta utöver den starkare utveckling av svensk ekonomi som följer av den högre tillväxt internationellt som även antas i scenariot.</P>
<P class="p1061 ft17"><SPAN class="ft17">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft79">Alternativscenarier</SPAN></P>
<P class="p133 ft14">Alternativscenario 1: Högre räntor i omvärlden</P>
<P class="p185 ft32">I detta alternativscenario antas att avtrappningen av den expansiva penningpolitiken får större realekonomiska effekter än vad som antas i huvudscenariot. Detta skulle kunna orsakas av en avtrappning i den amerikanska centralbankens kvantitativa lättnader som leder till större ränteökningar än väntat, för framförallt obligationer med lång löptid. De oväntat stora ränteökningarna leder även till att de europeiska bankernas finansieringskostnader ökar, direkt genom högre räntekostnader, men även genom förhöjda riskpremier på grund av den ökade osäkerheten. Det högre ränteläget i, först och främst, USA och Europa attraherar även valuta från framför allt tillväxtländer. Dessa länder svarar med att höja sina räntor för att motverka valutautflödet, med dämpad ekonomisk utveckling och minskad import från bl.a. Europa och Sverige till följd.</P>
<P class="p219 ft62">Sammantaget dämpas tillväxten för den internationella efterfrågan mer än väntat, vilket slår hårdare mot svensk export än vad som antagits i huvudscenariot (se tabell 4.15). Det högre internationella ränteläget innebär också högre finansieringskostnader för svenska banker, som till viss del antas föra dessa vidare i form av högre räntor på lån till företag och hushåll. Högre bolåneräntor håller tillbaka hushållens disponibla inkomster, vilket bidrar till att konsumtionen dämpas 2014.</P>
<P class="p1062 ft4">Försämrade globala tillväxtutsikter och en förhöjd finansiell osäkerhet leder till en svagare krona, vilket till viss del motverkar den svagare efterfrågans negativa effekt på exporten. Företagens investeringar dämpas av den svagare exporten, men även till följd av högre lånekostnader och en generell osäkerhet om framtiden.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">172</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031197x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p1063 ft38">Sammantaget utvecklas BNP svagare än i huvudscenariot (se diagram 4.29). Företagen anställer även i mindre utsträckning än i huvudscenariot och arbetslösheten stiger till 8,5 procent 2014 (se diagram 4.30). Den svagare utvecklingen på arbetsmarknaden ger ett lägre lönetryck jämfört med i huvudscenariot.</P>
<P class="p1064 ft32">Konsumtionstillväxten tar fart först 2015. Riksbanken sänker reporäntan under 2014 för att sedan börja höja räntan i långsam takt 2015. Konjunkturåterhämtningen kommer först under 2016 och <NOBR>BNP-gapet</NOBR> är fortfarande negativt i slutet av prognosperioden.</P>
<P class="p1065 ft88">Tabell 4.15 Alternativscenario 1: Högre räntor i omvärlden</P>
<P class="p1066 ft42">Prognos enligt huvudscenariot inom parentes</P>
<P class="p1034 ft42">Procentuell förändring om annat ej anges</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t143">
<TR>
<TD class="tr19 td408"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p30 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr19 td183"><P class="p30 ft7">2014</P></TD>
<TD class="tr19 td376"><P class="p30 ft7">2015</P></TD>
<TD class="tr19 td183"><P class="p30 ft7">2016</P></TD>
<TD class="tr19 td366"><P class="p119 ft7">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td220"><P class="p176 ft10">BNP<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p30 ft10">1,2</P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P class="p30 ft10">1,8</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p30 ft10">2,4</P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P class="p30 ft10">3,0</P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p119 ft10">3,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td220"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td120"><P class="p30 ft69">(1,2)</P></TD>
<TD class="tr17 td166"><P class="p30 ft69">(2,6)</P></TD>
<TD class="tr17 td26"><P class="p30 ft69">(3,3)</P></TD>
<TD class="tr17 td166"><P class="p30 ft69">(3,5)</P></TD>
<TD class="tr17 td133"><P class="p119 ft69">(3,1)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td408"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td183"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td376"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td183"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td366"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td220"><P class="p176 ft10">Export<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td120"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,3</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p30 ft10">1,8</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p30 ft10">3,5</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p30 ft10">6,2</P></TD>
<TD class="tr2 td133"><P class="p119 ft10">7,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td220"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p30 ft67"><NOBR>(-2,3)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p30 ft67">(3,2)</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">(6,4)</P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p30 ft67">(7,2)</P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p119 ft67">(6,6)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td408"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td122"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td366"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td220"><P class="p176 ft10">Sysselsättning</P></TD>
<TD class="tr2 td120"><P class="p30 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p30 ft10">0,4</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p30 ft10">0,4</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p30 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr2 td133"><P class="p119 ft10">1,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td408"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td122"><P class="p30 ft10">(0,8)</P></TD>
<TD class="tr2 td183"><P class="p30 ft10">(0,8)</P></TD>
<TD class="tr2 td376"><P class="p30 ft10">(1,0)</P></TD>
<TD class="tr2 td183"><P class="p30 ft10">(1,3)</P></TD>
<TD class="tr2 td366"><P class="p119 ft10">(1,3)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td220"><P class="p176 ft10">Arbetslöshet<SPAN class="ft45">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p30 ft10">8,2</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p30 ft10">8,5</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">8,4</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p30 ft10">8,0</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p119 ft10">7,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td408"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td122"><P class="p30 ft10">(8,2)</P></TD>
<TD class="tr21 td183"><P class="p30 ft10">(8,1)</P></TD>
<TD class="tr21 td376"><P class="p30 ft10">(7,8)</P></TD>
<TD class="tr21 td183"><P class="p30 ft10">(7,0)</P></TD>
<TD class="tr21 td366"><P class="p119 ft10">(6,4)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td220"><P class="p176 ft10"><NOBR>BNP-gap<SPAN class="ft45">3</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td120"><P class="p30 ft10"><NOBR>-3,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p30 ft10"><NOBR>-3,8</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p30 ft10"><NOBR>-3,8</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p30 ft10"><NOBR>-3,2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td133"><P class="p119 ft10"><NOBR>-2,0</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td220"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p30 ft67"><NOBR>(-3,5)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p30 ft67"><NOBR>(-3,0)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67"><NOBR>(-2,1)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p30 ft67"><NOBR>(-1,0)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p119 ft67"><NOBR>(-0,2)</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td408"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td122"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td366"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td220"><P class="p176 ft10">Reporänta<SPAN class="ft45">4</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p30 ft10">1,00</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p30 ft10">0,50</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">0,75</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p30 ft10">1,25</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p119 ft10">2,25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td408"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td122"><P class="p30 ft10">(1,00)</P></TD>
<TD class="tr21 td183"><P class="p30 ft10">(1,00)</P></TD>
<TD class="tr21 td376"><P class="p30 ft10">(1,75)</P></TD>
<TD class="tr21 td183"><P class="p30 ft10">(2,75)</P></TD>
<TD class="tr21 td366"><P class="p119 ft10">(3,25)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td220"><P class="p176 ft10">Timlön<SPAN class="ft45">5</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p30 ft10">2,7</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p30 ft10">2,6</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">2,5</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p30 ft10">2,7</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p119 ft10">3,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td220"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td120"><P class="p30 ft69">(2,7)</P></TD>
<TD class="tr17 td166"><P class="p30 ft69">(2,8)</P></TD>
<TD class="tr17 td26"><P class="p30 ft69">(2,9)</P></TD>
<TD class="tr17 td166"><P class="p30 ft69">(3,2)</P></TD>
<TD class="tr17 td133"><P class="p119 ft69">(3,4)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td408"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td122"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td366"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td220"><P class="p176 ft10">KPIF<SPAN class="ft45">6</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p30 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p30 ft10">1,1</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">1,3</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p30 ft10">1,5</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p119 ft10">1,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td220"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p30 ft67">(1,0)</P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p30 ft67">(1,3)</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">(1,5)</P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p30 ft67">(1,7)</P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p119 ft67">(1,9)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td408"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td122"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td366"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td220"><P class="p176 ft10">TCW<SPAN class="ft45">4</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p30 ft10">116</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p30 ft10">118</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">119</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p30 ft10">118</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p119 ft10">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td408"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td122"><P class="p30 ft10">(116)</P></TD>
<TD class="tr21 td183"><P class="p30 ft10">(116)</P></TD>
<TD class="tr21 td376"><P class="p30 ft10">(116)</P></TD>
<TD class="tr21 td183"><P class="p30 ft10">(116)</P></TD>
<TD class="tr21 td366"><P class="p119 ft10">(116)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td220"><P class="p176 ft7">Finansiellt sparande<SPAN class="ft46">7</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,8</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,9</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p119 ft10">0,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td220"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p30 ft10"><NOBR>(-1,2)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p38 ft10"><NOBR>(-1,5)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p30 ft10"><NOBR>(-0,4)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p30 ft10">(0,4)</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p119 ft10">(1,1)</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft53"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft52">Kalenderkorrigerad.</SPAN></P>
<P class="p144 ft7"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft48">Procent av arbetskraften, </SPAN><NOBR>15–74</NOBR> år.</P>
<P class="p144 ft53"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft52">Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.</SPAN></P>
<P class="p144 ft55"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft80">Slutkurs.</SPAN></P>
<P class="p144 ft53"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft52">Timlön enligt nationalräkenskaperna.</SPAN></P>
<P class="p144 ft53"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft52">Årsgenomsnitt.</SPAN></P>
<P class="p144 ft55"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft80">Procent av BNP.</SPAN></P>
<P class="p13 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p1067 ft20">Den offentliga sektorns finansiella sparande som</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t144">
<TR>
<TD class="tr0 td233"><P class="p19 ft4">andel av BNP</P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p19 ft4">försämras med</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p19 ft4">som</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p30 ft11">mest</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td233"><P class="p19 ft11">0,6 procentenheter</P></TD>
<TD class="tr3 td60"><P class="p1068 ft4">jämfört</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p63 ft4">med</P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p30 ft4">i</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1069 ft32">huvudscenariot. Det beror i huvudsak på att lönesumman utvecklas betydligt långsammare till följd av färre arbetade timmar och lägre löner. Dessutom blir mervärdesskatteintäkterna lägre eftersom hushållens konsumtion ökar långsammare än i huvudscenariot. Bland utgifterna är det främst räntekostnaderna för statsskulden och arbetslöshetsersättningen som</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p163 ft34">ökar. En viss motverkande effekt följer av att även de offentliga utgifterna minskar till följd av den svagare efterfrågan.</P>
<P class="p187 ft40">Diagram 4.29 <NOBR>BNP-tillväxt</NOBR> <NOBR>2011–2017</NOBR></P>
<P class="p199 ft42">Procentuell förändring</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t145">
<TR>
<TD class="tr26 td166"><P class="p172 ft47">4,5</P></TD>
<TD class="tr26 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td238"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td166"><P class="p172 ft47">4,0</P></TD>
<TD class="tr23 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td238"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td166"><P class="p172 ft47">3,5</P></TD>
<TD class="tr23 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td238"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td166"><P class="p172 ft47">3,0</P></TD>
<TD class="tr30 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td238"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td166"><P class="p172 ft47">2,5</P></TD>
<TD class="tr23 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td238"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td166"><P class="p172 ft47">2,0</P></TD>
<TD class="tr23 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td238"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr23 td166"><P class="p172 ft47">1,5</P></TD>
<TD class="tr11 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td112"><P class="p68 ft7">Huvudscenario</P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td117"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td117"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td117"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td238"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td112"><P class="p68 ft51">Alternativscenario 1</P></TD>
<TD class="tr24 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td166"><P class="p172 ft47">1,0</P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td112"><P class="p68 ft51">Alternativscenario 2</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td166"><P class="p172 ft47">0,5</P></TD>
<TD class="tr23 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td238"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td166"><P class="p172 ft47">0,0</P></TD>
<TD class="tr23 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td238"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td166"><P class="p30 ft7">11</P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p30 ft7">12</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p30 ft7">13</P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p30 ft7">14</P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p948 ft47">15</P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p573 ft7">16</P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p30 ft7">17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p1070 ft225">Alternativscenario 2: En starkare omvärlds- efterfrågan och högre konsumentförtroende</P>
<P class="p542 ft4">I detta alternativscenario inleds den inter- nationella konjunkturåterhämtningen tidigare och blir starkare än i huvudscenariot. Ländernas utveckling tillbaka till långsiktigt hållbara offentliga finanser antas bli stabilare och kantas av mindre osäkerhet än förväntat, samtidigt som centralbankernas avtrappning av kvantitativa lättnader får mycket begränsade realekonomiska effekter.</P>
<P class="p120 ft38">Den starkare efterfrågan i omvärlden leder till en starkare exporttillväxt jämfört med i huvudprognosen (se tabell 4.16). Den internationella konjunkturåterhämtningen bidrar till att svenska hushåll blir mer optimistiska om framtiden. Ett högre konsumentförtroende driver på konsumtionen som växer med i genomsnitt 3,8 procent per år <NOBR>2014–2017,</NOBR> jämfört med 3,4 procent i huvudscenariot. Även investeringstillväxten blir starkare än i prognosen och <NOBR>BNP-gapet</NOBR> sluts i början av 2016.</P>
<P class="p224 ft32">Företagen möter initialt den högre efterfrågan med en högre produktivitet, men börjar successivt anställa i större utsträckning jämfört med i huvudscenariot. Detta medför att arbetslösheten sjunker från ca 8 procent 2014 till strax över 5 procent 2017 (se diagram 4.30). Den starka arbetsmarknadsutvecklingen ger ett högre lönetryck och inflationen blir något högre än</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">173</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031198x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p13 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p178 ft4">inflationsmålet 2017. Riksbanken inleder en höjning av reporäntan 2014, dvs. tidigare än i huvudscenariot.</P>
<P class="p1071 ft32">Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn förstärks i denna alternativa beräkning med som mest 0,6 procentenheter som andel av BNP jämfört med huvudscenariot. Det är framför allt en effekt av den beräknat starkare utvecklingen av lönesumman som följer av att antalet arbetade timmar är högre än i huvudscenariot. Även skatteintäkterna från mervärdesskatten blir högre som en följd av att hushållens konsumtion ökar.</P>
<P class="p1072 ft101">Tabell 4.16 Alternativscenario 2: Starkare omvärldsefterfrågan och högre konsumentförtroende</P>
<P class="p16 ft42">Prognos enligt huvudscenariot inom parentes</P>
<P class="p1034 ft42">Procentuell förändring om annat ej anges</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t137">
<TR>
<TD class="tr19 td409"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td367"><P class="p30 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr19 td376"><P class="p30 ft7">2014</P></TD>
<TD class="tr19 td376"><P class="p30 ft7">2015</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p30 ft7">2016</P></TD>
<TD class="tr19 td150"><P class="p142 ft7">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td250"><P class="p139 ft10">BNP<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td231"><P class="p30 ft10">1,2</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p30 ft10">3,2</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p30 ft10">3,9</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p30 ft10">3,6</P></TD>
<TD class="tr1 td145"><P class="p142 ft10">2,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td409"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td367"><P class="p30 ft10">(1,2)</P></TD>
<TD class="tr21 td376"><P class="p30 ft10">(2,6)</P></TD>
<TD class="tr21 td376"><P class="p30 ft10">(3,3)</P></TD>
<TD class="tr21 td141"><P class="p30 ft10">(3,5)</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p142 ft10">(3,1)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td250"><P class="p139 ft10">Hushållens</P></TD>
<TD class="tr2 td231"><P class="p30 ft10">2,1</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p30 ft10">4,0</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p30 ft10">4,4</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p30 ft10">4,0</P></TD>
<TD class="tr2 td145"><P class="p142 ft10">2,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td409"><P class="p139 ft10">konsumtion<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr21 td367"><P class="p30 ft10">(2,1)</P></TD>
<TD class="tr21 td376"><P class="p30 ft10">(3,1)</P></TD>
<TD class="tr21 td376"><P class="p30 ft10">(3,8)</P></TD>
<TD class="tr21 td141"><P class="p30 ft10">(3,5)</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p142 ft10">(3,2)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td250"><P class="p139 ft10">Investeringar<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">4,8</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">7,6</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p30 ft10">6,4</P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p142 ft10">4,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td250"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td231"><P class="p30 ft67"><NOBR>(-2,5)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">(4,4)</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">(6,5)</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p30 ft67">(6,3)</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p142 ft67">(4,7)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td409"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td367"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td250"><P class="p139 ft10">Sysselsättning</P></TD>
<TD class="tr2 td231"><P class="p30 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p30 ft10">0,9</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p30 ft10">1,6</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p30 ft10">1,8</P></TD>
<TD class="tr2 td145"><P class="p142 ft10">1,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td409"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td367"><P class="p30 ft10">(0,8)</P></TD>
<TD class="tr21 td376"><P class="p30 ft10">(0,8)</P></TD>
<TD class="tr21 td376"><P class="p30 ft10">(1,0)</P></TD>
<TD class="tr21 td141"><P class="p30 ft10">(1,3)</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p142 ft10">(1,3)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td250"><P class="p139 ft10">Arbetslöshet<SPAN class="ft45">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p30 ft10">8,2</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">8,0</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">7,1</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p30 ft10">6,0</P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p142 ft10">5,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td250"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td231"><P class="p30 ft67">(8,2)</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">(8,1)</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">(7,8)</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p30 ft67">(7,0)</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p142 ft67">(6,4)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td409"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td367"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td250"><P class="p139 ft10"><NOBR>BNP-gap<SPAN class="ft45">3</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p30 ft10"><NOBR>-3,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,9</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p30 ft10">0,5</P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p142 ft10">0,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td250"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td231"><P class="p30 ft67"><NOBR>(-3,5)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67"><NOBR>(-3,0)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67"><NOBR>(-2,1)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p30 ft67"><NOBR>(-1,0)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p142 ft67"><NOBR>(-0,2)</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td409"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td367"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td250"><P class="p139 ft10">Reporänta<SPAN class="ft45">4</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p30 ft10">1,00</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">1,50</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">2,50</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p30 ft10">3,50</P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p142 ft10">3,75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td250"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td231"><P class="p30 ft69">(1,00)</P></TD>
<TD class="tr17 td26"><P class="p30 ft69">(1,00)</P></TD>
<TD class="tr17 td26"><P class="p30 ft69">(1,75)</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p30 ft69">(2,75)</P></TD>
<TD class="tr17 td145"><P class="p142 ft69">(3,25)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td409"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td367"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td376"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td376"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td141"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td250"><P class="p139 ft10">Timlön<SPAN class="ft45">5</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td231"><P class="p30 ft10">2,7</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p30 ft10">2,9</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p30 ft10">3,1</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p30 ft10">3,6</P></TD>
<TD class="tr2 td145"><P class="p142 ft10">3,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td250"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td231"><P class="p30 ft67">(2,7)</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">(2,8)</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">(2,9)</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p30 ft67">(3,2)</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p142 ft67">(3,4)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td409"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td367"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td250"><P class="p139 ft10">KPIF<SPAN class="ft45">6</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p30 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">1,4</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">1,7</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p30 ft10">2,0</P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p142 ft10">2,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td409"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td367"><P class="p30 ft10">(1,0)</P></TD>
<TD class="tr21 td376"><P class="p30 ft10">(1,3)</P></TD>
<TD class="tr21 td376"><P class="p30 ft10">(1,5)</P></TD>
<TD class="tr21 td141"><P class="p30 ft10">(1,7)</P></TD>
<TD class="tr21 td150"><P class="p142 ft10">(1,9)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td250"><P class="p139 ft10">TCW<SPAN class="ft45">4</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p30 ft10">116</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">116</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">116</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p30 ft10">117</P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p142 ft10">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td250"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td231"><P class="p30 ft69">(116)</P></TD>
<TD class="tr17 td26"><P class="p30 ft69">(116)</P></TD>
<TD class="tr17 td26"><P class="p30 ft69">(116)</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p30 ft69">(116)</P></TD>
<TD class="tr17 td145"><P class="p142 ft69">(116)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td409"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td367"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td150"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td250"><P class="p139 ft7">Finansiellt sparande<SPAN class="ft46">7</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p30 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p142 ft10">1,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td250"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td231"><P class="p30 ft10"><NOBR>(-1,2)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td26"><P class="p30 ft10"><NOBR>(-1,5)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td26"><P class="p30 ft10"><NOBR>(-0,4)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td57"><P class="p30 ft10">(0,4)</P></TD>
<TD class="tr21 td145"><P class="p142 ft10">(1,1)</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft7"><SPAN class="ft75">1</SPAN><SPAN class="ft127">Kalenderkorrigerad.</SPAN></P>
<P class="p144 ft53"><SPAN class="ft75">2</SPAN><SPAN class="ft76">Procent av arbetskraften, </SPAN><NOBR>15–74</NOBR> år.</P>
<P class="p144 ft55"><SPAN class="ft75">3</SPAN><SPAN class="ft128">Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.</SPAN></P>
<P class="p144 ft53"><SPAN class="ft75">4</SPAN><SPAN class="ft76">Slutkurs.</SPAN></P>
<P class="p144 ft53"><SPAN class="ft75">5</SPAN><SPAN class="ft76">Timlön enligt nationalräkenskaperna.</SPAN></P>
<P class="p144 ft55"><SPAN class="ft75">6</SPAN><SPAN class="ft128">Årsgenomsnitt.</SPAN></P>
<P class="p144 ft53"><SPAN class="ft75">7</SPAN><SPAN class="ft76">Procent av BNP.</SPAN></P>
<P class="p13 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p23 ft40">Diagram 4.30 Arbetslöshet <NOBR>2011–2017</NOBR></P>
<P class="p196 ft42">Procent av arbetskraften</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t146">
<TR>
<TD class="tr17 td126"><P class="p172 ft51">9,0</P></TD>
<TD class="tr17 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td126"><P class="p172 ft51">8,5</P></TD>
<TD class="tr36 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td126"><P class="p172 ft51">8,0</P></TD>
<TD class="tr36 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td126"><P class="p172 ft51">7,5</P></TD>
<TD class="tr36 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td126"><P class="p172 ft51">7,0</P></TD>
<TD class="tr36 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td126"><P class="p172 ft51">6,5</P></TD>
<TD class="tr36 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td138"><P class="p27 ft51">Huvudscenario</P></TD>
<TD class="tr36 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td71"><P class="p27 ft51">Alternativscenario 1</P></TD>
<TD class="tr24 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td126"><P class="p172 ft51">6,0</P></TD>
<TD class="tr17 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td71"><P class="p27 ft51">Alternativscenario 2</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td117"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td138"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td85"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td117"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td57"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td126"><P class="p172 ft51">5,5</P></TD>
<TD class="tr36 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td126"><P class="p172 ft51">5,0</P></TD>
<TD class="tr36 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td126"><P class="p30 ft7">11</P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p30 ft7">12</P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p573 ft7">13</P></TD>
<TD class="tr19 td85"><P class="p230 ft7">14</P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p30 ft7">15</P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p30 ft7">16</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p30 ft7">17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p1073 ft156"><SPAN class="ft131">4.4</SPAN><SPAN class="ft226">Huvudsakliga revideringar jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition</SPAN></P>
<P class="p1074 ft38">De revideringar som redovisas i detta avsnitt är till viss del en effekt av regeringens reformer. Sammantaget bedöms reformerna som föreslås i denna proposition leda till att <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> blir ca 0,3 procentenheter högre 2014 och antalet sysselsatta blir ca 10 000 personer fler 2014 än vad som annars hade blivit fallet (se avsnitt 1.9 för en beskrivning av förväntade sysselsättnings- och fördelningseffekter av regeringens politik).</P>
<P class="p128 ft62">Makroekonomin 2013 bedöms sammantaget inte utvecklas väsentligt annorlunda än enligt den bedömning som gjordes i 2013 års ekonomiska vårproposition. De fasta brutto- investeringarna har visserligen fallit mer än vad som förväntades i vårpropositionen, men effekterna på BNP har motverkats av en lageruppbyggnad och en högre nettoexport. Som en följd av detta är prognosen för <NOBR>BNP-till-</NOBR> växten 2013 densamma som i vårpropositionen (se tabell 4.17).</P>
<P class="p152 ft38">Mycket tyder på att BNP i euroområdet växer 2014, från att ha fallit 2012 och 2013. Tillväxten väntas emellertid bli låg och har tillsammans med efterfrågan i omvärlden reviderats ned marginellt jämfört med bedömningen i vårpropositionen. Den svenska <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> för 2014 har trots det reviderats upp från 2,2 procent till 2,5 procent. Det är framför allt positiva effekter på hushållens disponibla inkomster av de reformer som föreslås i denna proposition som</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">174</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031199x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p347 ft4">bidrar till att hushållens konsumtionsutgifter utvecklas mer positivt 2014 än vad som förväntades i vårpropositionen. Även den offentliga konsumtionen revideras upp för 2014 bl.a. till följd av de reformer som föreslås i denna proposition.</P>
<P class="p248 ft38">Sysselsättningen har under 2013 hittills utvecklats överraskande starkt, vilket främst har berott på en ökad sysselsättning i den offentliga sektorn och tjänstebranscherna. Arbetskraften har också utvecklats starkare än vad som bedömdes i vårpropositionen, men inte i samma utsträckning som sysselsättningen. Detta har bidragit till att prognosen för arbetslösheten har reviderats ned för 2013. Arbetslösheten sjunker till 8,1 procent 2014, vilket är en nedrevidering</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr7 td219"><P class="p19 ft4">med</P></TD>
<TD class="tr7 td221"><P class="p19 ft4">0,3 procentenheter</P></TD>
<TD class="tr7 td154"><P class="p19 ft4">jämfört</P></TD>
<TD class="tr7 td85"><P class="p19 ft11">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td410"><P class="p19 ft4">bedömningen i vårpropositionen.</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td219"><P class="p559 ft4">Mätt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td411"><P class="p21 ft4">med KPI har inflationen utvecklats</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft38">svagare än vad som förväntades i vårproposit- ionen, framför allt på grund av lägre bolåneräntor. <NOBR>KPI-prognosen</NOBR> är, bl.a. till följd av detta, nedreviderad både 2013 och 2014. KPI förväntas vara 0,3 procentenheter lägre 2014 än vad som tidigare förutspåddes. Effekten av lägre bolåneräntor indikeras av att <NOBR>KPIF-prognosen</NOBR> inte har reviderats ned i samma utsträckning.</P>
<P class="p94 ft38">Den potentiella produktiviteten i näringslivet har reviderats ned med 0,4 procentenheter för 2013 jämfört med bedömningen i vår- propositionen. Tillsammans med en ny befolkningsprognos från SCB gör detta att även</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr0 td352"><P class="p19 ft4">potentiell BNP</P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p19 ft4">har</P></TD>
<TD class="tr0 td236"><P class="p30 ft4">reviderats ned med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td352"><P class="p19 ft11">0,5 procentenheter</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p78 ft11">(se</P></TD>
<TD class="tr3 td236"><P class="p30 ft4">fördjupningsrutan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft38">Revidering av potentiella variabler för en mer ingående förklaring av de revideringar som har gjorts). <NOBR>BNP-gapet</NOBR> förväntas vara <NOBR>-3,5</NOBR> procent 2013, vilket är samma bedömning som gjordes i vårpropositionen. Jämviktsarbetslösheten har reviderats upp marginellt, framför allt på grund av en ny befolkningsprognos från SCB.</P>
<P class="p302 ft38">Omvärldsefterfrågan har reviderats ned något under prognosperioden, vilket bidrar till att svensk export väntas öka långsammare än i vårpropositionen. Ökade disponibla inkomster till följd av regeringens reformer får även under 2015 genomslag i större tillväxt i hushållens konsumtionsutgifter än tidigare väntat, vilket i sin tur bidrar till att hålla <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> oförändrad jämfört med bedömningen i vårpropositionen. Sammantaget bedöms dock <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> <NOBR>2015–2017</NOBR> utvecklas i linje med prognosen i vårpropositionen. I takt med att</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p447 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1075 ft4">återhämtningen fortsätter stiger resursutnytt- jandet successivt och ekonomin når ett balanserat konjunkturläge under 2017, dvs. något tidigare men i linje med vad som antogs i vårpropositionen.</P>
<P class="p1076 ft101">Tabell 4.17 Regeringens prognoser i budgetpropositionen för 2014 och 2013 års ekonomiska vårproposition</P>
<P class="p1077 ft42">Prognos enligt vårpropositionen för 2013 inom parentes Procentuell förändring om annat ej anges</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t147">
<TR>
<TD class="tr19 td140"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p30 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p30 ft7">2014</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft7">2015</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p38 ft7">2016</P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p142 ft7">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td412"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td105"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td141"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td376"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td376"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td130"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td140"><P class="p139 ft10">BNP</P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p30 ft10">1,2</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p30 ft10">2,5</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">3,6</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">3,9</P></TD>
<TD class="tr3 td132"><P class="p142 ft10">2,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td412"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td105"><P class="p30 ft10">(1,2)</P></TD>
<TD class="tr3 td141"><P class="p30 ft10">(2,2)</P></TD>
<TD class="tr3 td376"><P class="p30 ft10">(3,6)</P></TD>
<TD class="tr3 td376"><P class="p30 ft10">(3,9)</P></TD>
<TD class="tr3 td130"><P class="p142 ft10">(2,9)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td140"><P class="p139 ft10">Arbetade timmar</P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p30 ft10">0,3</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p30 ft10">0,5</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p30 ft10">1,1</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p30 ft10">1,6</P></TD>
<TD class="tr1 td132"><P class="p142 ft10">1,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td412"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td105"><P class="p30 ft10">(0,2)</P></TD>
<TD class="tr3 td141"><P class="p30 ft10">(0,3)</P></TD>
<TD class="tr3 td376"><P class="p30 ft10">(0,7)</P></TD>
<TD class="tr3 td376"><P class="p30 ft10">(1,5)</P></TD>
<TD class="tr3 td130"><P class="p142 ft10">(1,3)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td140"><P class="p139 ft10">Sysselsättning<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p30 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr0 td57"><P class="p30 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p30 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p30 ft10">1,3</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p142 ft10">1,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td412"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td105"><P class="p30 ft10">(0,2)</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p30 ft10"><NOBR>(-0,1)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td376"><P class="p30 ft10">(0,6)</P></TD>
<TD class="tr2 td376"><P class="p30 ft10">(1,5)</P></TD>
<TD class="tr2 td130"><P class="p142 ft10">(1,4)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td140"><P class="p139 ft10">Arbetslöshet<SPAN class="ft45">1,2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p30 ft10">8,2</P></TD>
<TD class="tr0 td57"><P class="p30 ft10">8,1</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p30 ft10">7,8</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p30 ft10">7,0</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p142 ft10">6,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td412"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td105"><P class="p30 ft10">(8,3)</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p30 ft10">(8,4)</P></TD>
<TD class="tr2 td376"><P class="p30 ft10">(8,1)</P></TD>
<TD class="tr2 td376"><P class="p30 ft10">(7,1)</P></TD>
<TD class="tr2 td130"><P class="p142 ft10">(6,3)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td140"><P class="p139 ft10"><NOBR>BNP-gap<SPAN class="ft45">3</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p30 ft10"><NOBR>-3,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p30 ft10"><NOBR>-3,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td132"><P class="p142 ft10"><NOBR>-0,2</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td140"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p30 ft10"><NOBR>(-3,5)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p30 ft10"><NOBR>(-3,3)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p30 ft10"><NOBR>(-2,3)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p30 ft10"><NOBR>(-1,1)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p142 ft10"><NOBR>(-0,4)</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td412"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td140"><P class="p139 ft10">Potentiell BNP<SPAN class="ft45">4</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p30 ft10">2,0</P></TD>
<TD class="tr0 td57"><P class="p30 ft10">2,2</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p30 ft10">2,3</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p30 ft10">2,4</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p142 ft10">2,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td140"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p30 ft10">(2,5)</P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p30 ft10">(2,1)</P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p30 ft10">(2,3)</P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p30 ft10">(2,2)</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p142 ft10">(2,4)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td412"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td140"><P class="p139 ft10">Reporänta<SPAN class="ft45">5</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p30 ft10">1,00</P></TD>
<TD class="tr0 td57"><P class="p30 ft10">1,00</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p30 ft10">1,75</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p30 ft10">2,75</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p142 ft10">3,25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td412"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td105"><P class="p30 ft10">(1,00)</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p30 ft10">(1,00)</P></TD>
<TD class="tr2 td376"><P class="p30 ft10">(1,75)</P></TD>
<TD class="tr2 td376"><P class="p38 ft10">(2,75)</P></TD>
<TD class="tr2 td130"><P class="p142 ft10">(3,25)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td140"><P class="p139 ft10">Timlön<SPAN class="ft45">6</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p30 ft10">2,7</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p30 ft10">2,8</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p30 ft10">2,9</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p30 ft10">3,2</P></TD>
<TD class="tr1 td132"><P class="p142 ft10">3,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td412"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td105"><P class="p30 ft10">(2,8)</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p30 ft10">(2,9)</P></TD>
<TD class="tr2 td376"><P class="p30 ft10">(3,1)</P></TD>
<TD class="tr2 td376"><P class="p30 ft10">(3,4)</P></TD>
<TD class="tr2 td130"><P class="p142 ft10">(3,6)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td140"><P class="p139 ft10">KPI<SPAN class="ft45">7</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p30 ft10">0,1</P></TD>
<TD class="tr0 td57"><P class="p30 ft10">0,9</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p30 ft10">1,7</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p30 ft10">2,7</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p142 ft10">3,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td412"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td105"><P class="p30 ft10">(0,5)</P></TD>
<TD class="tr21 td141"><P class="p30 ft10">(1,2)</P></TD>
<TD class="tr21 td376"><P class="p30 ft10">(1,8)</P></TD>
<TD class="tr21 td376"><P class="p30 ft10">(2,7)</P></TD>
<TD class="tr21 td130"><P class="p142 ft10">(3,1)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td140"><P class="p139 ft10">KPIF<SPAN class="ft45">7</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td109"><P class="p30 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p30 ft10">1,3</P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p30 ft10">1,5</P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p30 ft10">1,7</P></TD>
<TD class="tr6 td132"><P class="p142 ft10">1,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td140"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td109"><P class="p30 ft10">(1,1)</P></TD>
<TD class="tr21 td57"><P class="p30 ft10">(1,3)</P></TD>
<TD class="tr21 td26"><P class="p30 ft10">(1,5)</P></TD>
<TD class="tr21 td26"><P class="p30 ft10">(1,8)</P></TD>
<TD class="tr21 td132"><P class="p142 ft10">(2,0)</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft53"><SPAN class="ft75">1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft76">15–74</SPAN></NOBR> år.</P>
<P class="p144 ft53"><SPAN class="ft75">2</SPAN><SPAN class="ft76">Procent av arbetskraften.</SPAN></P>
<P class="p144 ft7"><SPAN class="ft75">3</SPAN><SPAN class="ft127">Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.</SPAN></P>
<P class="p144 ft55"><SPAN class="ft75">4</SPAN><SPAN class="ft128">Avser marknadspris.</SPAN></P>
<P class="p144 ft53"><SPAN class="ft75">5</SPAN><SPAN class="ft76">Slutkurs.</SPAN></P>
<P class="p144 ft53"><SPAN class="ft75">6</SPAN><SPAN class="ft76">Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.</SPAN></P>
<P class="p144 ft55"><SPAN class="ft75">7</SPAN><SPAN class="ft128">Årsgenomsnitt.</SPAN></P>
<P class="p13 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p1078 ft62">Arbetslösheten bedöms vara något lägre 2015 på grund av en starkare sysselsättningstillväxt än vad som förväntades i vårpropositionen.</P>
<P class="p1079 ft24">Stigande resursutnyttjande, sysselsättning, bostadsräntor, importpriser och enhetsarbets- kostnader gör att kostnadstrycket ökar 2015– 2017. Under denna period utvecklas KPI och KPIF i stort sett i linje med prognosen i vår- propositionen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">175</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_200">
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031201x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p1080 ft133">5</P>
<P class="p1081 ft202">Finanspolitikens övergripande inriktning</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031203x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p88 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1082 ft36">5 Finanspolitikens övergripande inriktning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p23 ft14">Sammanfattning</P>
<P class="p1083 ft62"><SPAN class="ft227">-</SPAN><SPAN class="ft228">Det överordnade målet för finanspolitiken är att skapa en så hög välfärd som möjligt genom att bidra till en hög och hållbar ekonomisk tillväxt (genom struktur- politiken), en välfärd som kommer alla till del (genom fördelningspolitiken) och ett stabilt högt resursutnyttjande (genom stabiliseringspolitiken).</SPAN></P>
<P class="p1084 ft34"><SPAN class="ft227">-</SPAN><SPAN class="ft144">Det finansiella sparandet 2013 och 2014 bedöms ligga under 1 procent av BNP, även när hänsyn tas till det aktuella konjunkturläget.</SPAN></P>
<P class="p1085 ft38"><SPAN class="ft227">-</SPAN><SPAN class="ft229">Det av riksdagen fastlagda utgiftstaket har klarats samtliga år sedan det infördes 1997.</SPAN></P>
<P class="p1086 ft34"><SPAN class="ft227">-</SPAN><SPAN class="ft144">Regeringen föreslår att utgiftstakets nivå för 2016 fastställs till 1 167 miljarder kronor. Regeringen bedömer att utgifts- takets nivå för 2017 bör uppgå till 1 196 miljarder kronor. Utgiftstakets nivå ökar då med 40 miljarder kronor mellan 2015 och 2016 samt med 29 miljarder kronor mellan 2016 och 2017.</SPAN></P>
<P class="p1087 ft62"><SPAN class="ft227">-</SPAN><SPAN class="ft228">Trots ett fortsatt svagt konjunkturläge är kommunsektorns finanser stabila under prognosperioden. Resultatet beräknas uppgå till 10 miljarder kronor 2013, och förväntas sedan uppgå till mellan 7 och 12 miljarder kronor </SPAN><NOBR>2014–2017.</NOBR> Mot slutet av prognosperioden bedöms resultatet vara i nivå med god ekonomisk hushållning.</P>
<P class="p1084 ft34"><SPAN class="ft227">-</SPAN><SPAN class="ft144">Finanspolitikens övergripande inriktning bestäms i en samlad bedömning av ett antal olika mål och restriktioner.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p1088 ft34"><SPAN class="ft230">-</SPAN><SPAN class="ft144">Regeringen bedömer att det finns utrymme för ofinansierade permanenta reformer om 24 miljarder kronor 2014. Denna storlek på budgetutrymmet bidrar till att hålla uppe den samlade efterfrågan i ekonomin samtidigt som förtroendet för finanspolitiken värnas.</SPAN></P>
<P class="p1089 ft4">I detta avsnitt redogör regeringen för sin syn på den övergripande inriktningen på finans- politiken. Regeringens utgångspunkt är att inriktningen ska bedömas i en bred ansats, där ett antal enskilda mål och restriktioner ställs mot varandra. Regeringen gör därför en samlad bedömning av en rad faktorer som presenteras i detta avsnitt.</P>
<P class="p443 ft37"><SPAN class="ft37">5.1</SPAN><SPAN class="ft78">Målen för finanspolitiken</SPAN></P>
<P class="p423 ft38">Finanspolitiken är de beslut om offentliga inkomster och utgifter som tas i syfte att påverka ekonomin. Det överordnade målet för finanspolitiken är att skapa en så hög välfärd som möjligt genom att bidra till en hög och hållbar ekonomisk tillväxt (genom strukturpolitiken), en välfärd som kommer alla till del (genom fördelningspolitiken) och ett stabilt högt resurs- utnyttjande (genom stabiliseringspolitiken).</P>
<P class="p1090 ft17">Strukturpolitiken bidrar till en högre tillväxt</P>
<P class="p166 ft24">Ett av målen för finanspolitiken är att öka den varaktiga sysselsättningen och den långsiktiga</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">179</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031204x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">tillväxten. Det åstadkoms genom en väl ut- formad strukturpolitik, som bl.a. skapar goda drivkrafter för arbete och företagande. Ett högt antal arbetade timmar ökar den samlade produktionen av varor och tjänster och är en förutsättning för att den offentliga sektorns åtaganden ska kunna finansieras utan att skatte- belastningen blir för hög. Detta är särskilt viktigt eftersom andelen äldre i befolkningen ökar. Strukturpolitiken ska dessutom bidra till en hög produktivitetstillväxt i alla delar av ekonomin och till att korrigera s.k. marknadsmisslyckanden inom vissa områden, bl.a. miljö och hälsa. Ekonomisk tillväxt ska vara hållbar, dvs. inte åstadkommas till priset av oacceptabla effekter på miljön, klimatet eller människors hälsa.</P>
<P class="p124 ft32">Sverige är en konkurrenskraftig ekonomi med en internationellt sett hög sysselsättningsgrad. För att förbättra förutsättningarna för tillväxt fokuserar regeringens politik på åtgärder som bidrar till att öka sysselsättningen, invester- ingarna och produktiviteten. Regeringen har sedan sitt tillträde 2006 genomfört ett om- fattande reformarbete för att stärka Sveriges långsiktiga tillväxtförutsättningar. Detta arbete fortsätter.</P>
<P class="p1091 ft17">Fördelningspolitiken bidrar till att välfärden kommer alla till del</P>
<P class="p1092 ft38">Ett annat mål för finanspolitiken är att välfärden ska förbättras för alla medborgare. Det åstad- koms genom en fördelningspolitik som bidrar till att den inkomstökning som uppkommer när ekonomin växer kommer alla till del. Fördelningspolitiken verkar dels genom att skatte- och transfereringssystemet gör att de disponibla inkomsterna blir mer jämnt fördelade än inkomsterna före skatt, dels genom att offentligt finansierade tjänster, som exempelvis skola och sjukvård, tillhandahålls efter behov och inte efter betalningsförmåga. Fördelnings- politiken omfördelar också inkomster över livs- cykeln, bl.a. genom ålderspensionssystemet.</P>
<P class="p398 ft32">För den absoluta majoriteten av befolkningen är det egna arbetet den viktigaste inkomstkällan, och den vanligaste orsaken till en låg ekonomisk standard är avsaknaden av arbete. En politik för ökad sysselsättning och minskat utanförskap är därför kärnan i regeringens fördelningspolitiska strategi. När fler arbetar och färre försörjs av</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p151 ft34">sociala ersättningar minskar inkomstskillnaderna i samhället.</P>
<P class="p228 ft38">Trots finanskrisen och den efterföljande utdragna lågkonjunkturen har hushållens inkomster utvecklats gynnsamt sedan regeringen tillträdde 2006. Hushållens ekonomiska standard ökade mellan 2006 och 2011 med sammanlagt 15 procent, eller med 2,8 procent per år.<SPAN class="ft92">102 </SPAN>De ökade inkomsterna är emellertid inte jämnt för- delade, vilket har gjort att inkomstskillnaderna ökat i Sverige. Detta är en utveckling som har pågått i många länder under de senaste 20 åren.</P>
<P class="p1093 ft14">Stabiliseringspolitiken dämpar konjunktursvägningarna</P>
<P class="p185 ft38">Finanspolitiken ska också, genom stabiliserings- politiken, vid behov bidra till att stabilisera konjunkturen. Stora konjunktursvängningar är kostsamma då de har en negativ effekt på investeringar, konsumtion och sysselsättning. Eftersom investeringar i allmänhet inte kan tas tillbaka tenderar de att minska när osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen ökar. Perioder med hög arbetslöshet riskerar att leda till att de arbetslösas humankapital försämras och därmed till lägre produktivitet. Detta kan på sikt leda till en varaktigt högre arbetslöshet. Ett för högt resursutnyttjande i en högkonjunktur kan å andra sidan leda till för snabba pris- och löneökningar. Kraftiga konjunktursvängningar och stora variationer i inflationstakten försämrar dessutom förutsättningarna för hushåll och företag att fatta rationella beslut.</P>
<P class="p1094 ft38">Vid störningar som påverkar efterfrågeläget i ekonomin råder normalt sett inget motsats- förhållande mellan att stabilisera sysselsättningen och inflationen. Det innebär att penning- politiken normalt stimulerar ekonomin i låg- konjunkturer och stramar åt i högkonjunkturer. Finanspolitiken bidrar vid sådana störningar till konjunkturstabilisering, främst genom de automatiska och semiautomatiska stabilisa- torerna. De automatiska stabilisatorerna är finanspolitikens automatiska reaktion på konjunkturförändringar. I en konjunkturned- gång sjunker skatteintäkterna, medan utgifterna för bl.a. arbetslöshetsersättning ökar utan att</P>
<P class="p1095 ft7"><SPAN class="ft115">102 </SPAN>Se 2013 års ekonomiska vårproposition (prop. 2012/13:100 bilaga 2).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">180</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031205x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p134 ft38">några beslut behöver fattas. Den budget- försvagning som därmed uppkommer bidrar till att motverka konjunkturnedgången. Med semi- automatiska stabilisatorer avses främst den förstärkning av arbetsmarknadspolitiken som regelmässigt beslutas när arbetslösheten ökar av konjunkturella skäl, men i framtiden även det system för korttidsarbete som regeringen föreslår ska införas fr.o.m. januari 2014.</P>
<P class="p234 ft24">Finanspolitiken kan dessutom, till skillnad från penningpolitiken, vid behov hantera specifika problem som kan uppstå i ekonomin i samband med en konjunkturnedgång. Vid större efterfråge- och utbudsstörningar kan finans- politiken behöva stötta penningpolitiken mer aktivt, framförallt i ett läge där Riksbankens styrränta redan är låg.</P>
<P class="p409 ft4">Resursutnyttjandet är fortsatt svagt</P>
<P class="p1096 ft38">Till följd av den internationella lågkonjunkturen bedöms resursutnyttjandet vara lågt 2013 och 2014. Arbetslösheten förväntas ligga kvar på en hög nivå de närmaste åren. Läget på arbets- marknaden är i dag betydligt allvarligare än det var vid inledningen av finanskrisen. Arbets- lösheten är nu över 8 procent, vilket är ca 2 procentenheter högre än hösten 2008. Upp- gången beror huvudsakligen på att arbetslöshets- tiden har förlängts sedan finanskrisens utbrott, och endast i mindre utsträckning på att inflödet till arbetslöshet har ökat. Den utdragna låg- konjunkturen bidrar därmed till att långtids- arbetslösheten ökat. Grupper med svag för- ankring på arbetsmarknaden riskerar att drabbas hårt. Osäkerheten är dessutom stor om den framtida konjunkturutvecklingen. Sammantaget bedöms sannolikheten för en svagare utveckling än i huvudscenariot vara större än sannolikheten för en starkare utveckling (se vidare avsnitt 4).</P>
<P class="p288 ft38">Utrymmet för såväl finans- som penning- politiska åtgärder är mindre i dag än vid inledningen av finanskrisen. Detta gäller framför allt i de länder som drabbats hårdast av krisen, men även i Sverige. Reporäntan är i dagsläget väsentligt lägre än vad den var vid finanskrisens utbrott 2008 (1,00 jämfört med 4,75 procent). Även det finansiella sparandet i den offentliga sektorn är nu betydligt lägre än det var 2008 <NOBR>(-1,5</NOBR> procent av BNP jämfört med 2,2 procent av BNP). Eftersom Riksbankens styrränta redan är låg har finanspolitiken en mer aktiv roll att spela i stabiliseringspolitiken. Detta sker först</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p163 ft34">och främst genom att de automatiska stabilisatorerna tillåts verka fullt ut, men också genom aktiva åtgärder.</P>
<P class="p1097 ft4">Finanspolitiken anpassas till konjunkturläget</P>
<P class="p543 ft4">Det är viktigt att finanspolitiken anpassas till det rådande konjunkturläget för att motverka stora konjunktursvängningar. En ofta använd indikator på finanspolitikens inriktning är för- ändringen av det strukturella sparandet. Det är ett grovt mått på den offentliga sektorns effekter på efterfrågan, som inte bara innefattar aktiv finanspolitik i statens budget utan även ett flertal andra faktorer.<SPAN class="ft115">103</SPAN></P>
<P class="p439 ft32">Om förändringen i det strukturella sparandet är noll indikerar det att finanspolitiken, bortsett från effekten av de automatiska stabilisatorerna, har en neutral effekt på resursutnyttjandet i ekonomin. Om det strukturella sparandet i stället ökar eller minskar indikerar det att finanspolitiken har en åtstramande respektive expansiv effekt på resursutnyttjandet.</P>
<P class="p368 ft40">Tabell 5.1 Indikatorer för impuls till efterfrågan</P>
<P class="p199 ft42">Årlig förändring, procent av BNP</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t143">
<TR>
<TD class="tr19 td413"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td93"><P class="p30 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p38 ft7">2014</P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p30 ft7">2015</P></TD>
<TD class="tr19 td94"><P class="p30 ft7">2016</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p142 ft7">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td177"><P class="p63 ft71">Förändring finansiellt</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p30 ft71"><NOBR>-0,6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p38 ft71"><NOBR>-0,4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p30 ft71">1,1</P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p30 ft71">0,8</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p142 ft71">0,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td177"><P class="p63 ft71">sparande</P></TD>
<TD class="tr9 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td177"><P class="p78 ft10">Varav</P></TD>
<TD class="tr1 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td177"><P class="p78 ft7">Automatiska stabilisatorer</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p38 ft10">0,3</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p30 ft10">0,6</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p30 ft10">0,6</P></TD>
<TD class="tr0 td57"><P class="p142 ft10">0,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td177"><P class="p78 ft10">Engångseffekter</P></TD>
<TD class="tr1 td91"><P class="p30 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,3</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p30 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr1 td92"><P class="p30 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p142 ft10">0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td177"><P class="p78 ft10">Extraordinära</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p30 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p38 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p30 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p30 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr0 td57"><P class="p142 ft10">0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td177"><P class="p78 ft67">kapitalvinster</P></TD>
<TD class="tr19 td91"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td413"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td177"><P class="p63 ft71">Förändring strukturellt</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p30 ft71"><NOBR>-0,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p38 ft71"><NOBR>-0,3</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p30 ft71">0,6</P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p30 ft71">0,2</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p142 ft71">0,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td177"><P class="p63 ft73">sparande</P></TD>
<TD class="tr19 td91"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td177"><P class="p78 ft10">Varav</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td177"><P class="p78 ft10">Aktiv finanspolitik<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p38 ft10"><NOBR>-0,6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p30 ft10">0,2</P></TD>
<TD class="tr7 td92"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p142 ft10"><NOBR>-0,1</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td177"><P class="p78 ft10">Kapitalkostnader, netto</P></TD>
<TD class="tr21 td91"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p38 ft10"><NOBR>-0,2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p30 ft10">0,1</P></TD>
<TD class="tr21 td92"><P class="p30 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr21 td57"><P class="p142 ft10">0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td177"><P class="p78 ft7">Kommunsektorns finanser</P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p30 ft10">0,3</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p30 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p30 ft10">0,1</P></TD>
<TD class="tr0 td57"><P class="p142 ft10">0,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td177"><P class="p78 ft10">Övrigt</P></TD>
<TD class="tr1 td91"><P class="p30 ft10">0,2</P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p38 ft10">0,5</P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p30 ft10">0,3</P></TD>
<TD class="tr1 td92"><P class="p30 ft10">0,2</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p142 ft10">0,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td413"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td177"><P class="p63 ft10"><NOBR>BNP-gap,</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,8</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p30 ft10">0,4</P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p30 ft10">0,9</P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p30 ft10">1,1</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p142 ft10">0,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td177"><P class="p63 ft96">förändring i procentenheter</P></TD>
<TD class="tr9 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1098 ft103"><SPAN class="ft107">1 </SPAN>Avser utgifts- och inkomstförändringar <NOBR>2013–2017</NOBR> i förhållande till tidigare år av beslutade, föreslagna och aviserade reformer (se tabell 9.2).</P>
<P class="p168 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p1099 ft210"><SPAN class="ft209">103 </SPAN>Se vidare budgetpropositionen för 2013 för en utförligare redogörelse av dessa faktorer, (prop. 2012/13:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 4.3).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">181</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">År 2013 förväntas resursutnyttjandet minska och det negativa <NOBR>BNP-gapet</NOBR> öka med mot- svarande 0,8 procent av potentiell BNP (se den sista raden i tabell 5.1). En sådan avmattning försvagar normalt de offentliga finanserna med motsvarande ca 0,4 procent av BNP (se rad två i tabell 5.1). Det är effekten av de automatiska stabilisatorerna. Skillnaden mellan det finansiella sparandets förändring och nettoeffekten av automatiska stabilisatorer, engångseffekter och extraordinära kapitalvinster utgör förändringen av det strukturella sparandet.</P>
<P class="p125 ft4">Förändringen av det strukturella sparandet har en svagt expansiv effekt 2013 och en något starkare expansiv effekt 2014. Den aktiva finans- politiken i statens budget (rad 6 i tabell 5.1) lämnar ett expansivt bidrag motsvarande 0,5 procent av BNP 2013 och 0,6 procent av BNP 2014.</P>
<P class="p126 ft38">Normalt ökar skatteintäkterna i ungefär samma takt som BNP i löpande priser, medan de offentliga utgifterna ökar något långsammare. Vissa utgifter är exempelvis bestämda nominellt i kronor, medan andra endast är prisindexerade. Anslagen till statliga myndigheter kompenserar inte fullt ut för att lönerna ökar. Utan nya aktiva beslut förstärks de offentliga finanserna därför automatiskt, vilket till stor del förklarar de positiva värdena i rad 9 i tabell 5.2. För att denna automatiska budgetförstärkning inte ska ske kan normalt förslag om skattesänkningar eller utgiftsökningar lämnas i budgetpropositionen. När det s.k. budgetutrymmet bestäms beaktas dock inte enbart denna automatiska budget- förstärkning utan också ett antal andra faktorer (se avsnitt 5.8).</P>
<P class="p124 ft38">Sammantaget har det strukturella sparandet försvagats med motsvarande ca 2,5 procent av BNP sedan krisen inleddes 2009, vilket väsentligt bidragit till att hålla uppe efterfrågan i ekonomin. Det bör påpekas att effekten av en åtgärd ett enskilt år normalt ligger kvar även under åren därefter. Således har exempelvis en skattesänkning, som försämrar det offentliga sparandet endast ett år i tabell 5.1, vanligen en gradvis avtagande positiv effekt på efterfrågan även under de därpå närmast följande åren. Från och med 2015 bedöms finanspolitiken ha en åtstramande effekt vid oförändrad politik, sett till förändringen av det strukturella sparandet.</P>
<P class="p398 ft32">Vid utformningen av finanspolitiken de närmaste åren måste en avvägning göras mellan behovet av att stödja tillväxt och sysselsättning</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p47 ft24">och behovet av att återföra det offentliga sparandet till 1 procent av BNP i takt med att konjunkturläget förbättras. Mot bakgrund av den nu bedömda konjunkturutvecklingen, med ett relativt svagt resursutnyttjande och en fort- satt hög arbetslöshet, bör finanspolitiken enligt regeringen stödja återhämtningen 2014.</P>
<P class="p1100 ft37"><SPAN class="ft37">5.2</SPAN><SPAN class="ft78">De budgetpolitiska målens roll för att nå målen för finanspolitiken</SPAN></P>
<P class="p1101 ft38">Eftersom det finns flera mål för finanspolitiken måste regeringen kontinuerligt göra avvägningar mellan de olika målen och ibland uppstår det målkonflikter, vilket tvingar fram prioriteringar. De budgetpolitiska målen, dvs. överskottsmålet, utgiftstaket och det kommunala balanskravet, används i den politiska beslutsprocessen för att skapa förutsättningar för att finanspolitikens överordnade mål ska kunna nås på ett sätt som säkerställer att finanspolitiken är långsiktigt hållbar. Erfarenheter av tidigare statsfinansiella kriser visar på vikten av tydliga budgetpolitiska mål och en väl utformad budgetprocess för att det överordnade finanspolitiska målet ska kunna nås. De budgetpolitiska målen har även varit viktiga för att stärka finanspolitikens transparens och trovärdighet.</P>
<P class="p95 ft38">Det är viktigt att betona att syftet med ett budgetpolitiskt ramverk inte är att frånta demokratiskt valda företrädare beslutanderätten över finanspolitiken. Det är varken möjligt eller önskvärt att ersätta den politiska besluts- processen med mekaniska regler. Det politiska systemet kan dock använda sig av mål och principer som bidrar till att göra finanspolitiken långsiktigt hållbar. Ett trovärdigt budgetpolitiskt ramverk, med tydliga mål och restriktioner, kan i hög grad bidra till att finanspolitiken utformas på ett långsiktigt hållbart sätt. Det svenska ramverket, med överskottsmålet, utgiftstaket och det kommunala balanskravet, spelar därför en avgörande roll när storleken på budget- utrymmet eller besparingsbehovet fastställs. Det är dock viktigt att poängtera att regeringen vid utformningen av den övergripande inriktningen på finanspolitiken gör en bred analys genom att utöver de budgetpolitiska målen även ta hänsyn till de övergripande målen för finanspolitiken, finanspolitikens långsiktiga hållbarhet och den</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">182</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031207x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p47 ft34">osäkerhet om framtiden som alltid finns. Det svenska budgetramverkets förhållande till EU- rättens krav behandlas i avsnitt 12.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p47 ft38">Uppföljningar visar att det inte är ovanligt att bedömningen av det strukturella sparandet för ett utfallsår (dvs. ett år då det finansiella sparandet är känt) ändras med mer än 1 procent av BNP från en bedömning till en annan. Den genomsnittliga skillnaden mellan den lägsta</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p47 ft4"><SPAN class="ft37">5.3</SPAN><SPAN class="ft116">Uppföljning av överskottsmålet </SPAN>respektive högsta bedömningen av det</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p47 ft4">Överskottsmålet anger att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Att överskottsmålet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel, i stället för som ett årligt spar- krav på 1 procent av BNP, är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Om målet skulle vara 1 procents sparande varje enskilt år skulle finans- politiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas för att säkerställa att det årliga målet nåddes. Politiken skulle då förstärka konjunktursvängningarna när de automatiska stabilisatorerna inte skulle tillåtas verka fritt. Att målet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel gör det dock svårare att följa upp om finanspolitiken ligger i linje med målet.<SPAN class="ft115">104</SPAN></P>
<P class="p93 ft38">Eftersom överskottsmålet främst utgör ett framåtblickande riktmärke för finanspolitiken följs målet i första hand upp i ett framåt- blickande perspektiv. En bakåtblickande analys görs dock för att se om det funnits systematiska fel i finanspolitiken som riskerar att minska sannolikheten för att målet ska nås i framtiden. I tabell 5.2 redovisas det genomsnittliga finansiella sparandet under den senaste tioårsperioden med utfallsdata och de indikatorer som används för att stämma av budgetutrymmet eller besparings- behovet mot överskottsmålet i ett framåt- blickande perspektiv.</P>
<P class="p93 ft32">Vid bedömningen av dessa indikatorer är det viktigt att ha den betydande prognososäkerheten i åtanke. En genomgång av prognoser för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn under innevarande år gjorda <NOBR>2000–2011</NOBR> visar att prognosfelen i genomsnitt är så stora som knappt 2 procent av BNP. Även bedömningen av det strukturella sparandet är mycket osäker.</P>
<P class="p1102 ft110"><SPAN class="ft109">104 </SPAN>Se avsnitt 4 i budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m.) och skrivelsen Ramverk för finans- politiken (skr. 2010/11:79) för en mer utförlig beskrivning av upp- följningen av överskottsmålet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p251 ft24">strukturella sparandet ett utfallsår uppgick 2000– 2010 till 2 procent av BNP. Om bedömningen revideras på detta sätt kan storleken på budget- utrymmet ändras kraftigt.</P>
<P class="p1103 ft17">Bakåtblickande analys av måluppfyllelsen</P>
<P class="p166 ft38">År <NOBR>2003–2012</NOBR> uppgick det finansiella sparandet i den offentliga sektorn till i genomsnitt 0,7 procent av BNP. Justerat för det genomsnittliga resursutnyttjandet under perioden låg dock det genomsnittliga finansiella sparandet på 1,5 procent av BNP. Detta tyder på att det genomsnittliga finansiella sparandet i den offentliga sektorn <NOBR>2003–2012</NOBR> var i linje med överskottsmålet när hänsyn tas till konjunktur- läget under denna period, och att det inte finns några systematiska avvikelser i finanspolitiken som kan påverka måluppfyllelsen framöver.</P>
<P class="p1104 ft17">Framåtblickande analys av måluppfyllelsen</P>
<P class="p542 ft32">Sjuårsindikatorn uppgår till <NOBR>-0,8</NOBR> procent av BNP 2012, <NOBR>-0,6</NOBR> procent av BNP 2013 och <NOBR>-0,4</NOBR> procent av BNP 2014. Eftersom <NOBR>BNP-gapen</NOBR> bedöms vara stora i negativa termer under dessa år är den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn högre än den ojusterade. Den konjunkturjusterade indikatorn pekar på ett sparande något över den målsatta nivån 2012 som sedan sjunker under målsatt nivå 2013 och 2014. Om vikt tillmäts både den ojusterade och den konjunktur- justerade sjuårsindikatorn ligger det finansiella sparandet under 1 procent av BNP samtliga år <NOBR>2012–2014.</NOBR></P>
<P class="p1105 ft32">Det strukturella sparandet bedöms vara lägre än 1 procent av BNP <NOBR>2012–2015</NOBR> för att sedan öka till något över 1 procent 2017. Denna indikator pekar således på ett sparande som ligger under överskottsmålets nivå fram t.o.m. 2015 vid en oförändrad politik, utöver de åtgärder som föreslås i denna proposition.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p23 ft4">183</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031208x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p13 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1106 ft64">Tabell 5.2 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet</P>
<P class="p26 ft231">Procent av BNP respektive potentiell BNP</P>
<P class="p26 ft42">Utfallsdata för 2012 och prognoser <NOBR>2013–2017</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t148">
<TR>
<TD class="tr19 td414"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td378"><P class="p30 ft7">2012</P></TD>
<TD class="tr19 td407"><P class="p30 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr19 td407"><P class="p30 ft7">2014</P></TD>
<TD class="tr19 td407"><P class="p30 ft7">2015</P></TD>
<TD class="tr19 td95"><P class="p30 ft7">2016</P></TD>
<TD class="tr19 td183"><P class="p142 ft7">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td269"><P class="p63 ft16">Finansiellt sparande</P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p30 ft71"><NOBR>-0,6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p30 ft71"><NOBR>-1,2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p30 ft71"><NOBR>-1,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p30 ft71"><NOBR>-0,4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p30 ft71">0,4</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p142 ft71">1,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td414"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td378"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td407"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td407"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td407"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td269"><P class="p707 ft10">Bakåtblickande</P></TD>
<TD class="tr2 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td269"><P class="p707 ft10">tioårssnitt</P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p30 ft10">0,7</P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td414"><P class="p37 ft7">Konjunkturjusterat<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td378"><P class="p30 ft10">1,5</P></TD>
<TD class="tr6 td407"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td407"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td407"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td95"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td183"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td269"><P class="p707 ft10">Sjuårsindikatorn</P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,8</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td414"><P class="p37 ft7">Konjunkturjusterad<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td378"><P class="p30 ft10">1,1</P></TD>
<TD class="tr6 td407"><P class="p30 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr6 td407"><P class="p30 ft10">0,7</P></TD>
<TD class="tr6 td407"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td95"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td183"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td414"><P class="p707 ft7">Strukturellt sparande</P></TD>
<TD class="tr0 td378"><P class="p30 ft10">0,6</P></TD>
<TD class="tr0 td407"><P class="p30 ft10">0,5</P></TD>
<TD class="tr0 td407"><P class="p30 ft10">0,2</P></TD>
<TD class="tr0 td407"><P class="p30 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr0 td95"><P class="p30 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr0 td183"><P class="p142 ft10">1,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td269"><P class="p63 ft71"><NOBR>BNP-gap</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td41"><P class="p30 ft71"><NOBR>-2,7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p30 ft71"><NOBR>-3,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p30 ft71"><NOBR>-3,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p30 ft71"><NOBR>-2,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p30 ft71"><NOBR>-1,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p142 ft71"><NOBR>-0,2</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td269"><P class="p707 ft10">Sjuårssnitt</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p30 ft10"><NOBR>-3,2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10"><NOBR>-2,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td269"><P class="p707 ft10">Bakåtblickande</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td269"><P class="p707 ft10">tioårssnitt</P></TD>
<TD class="tr21 td41"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1107 ft103"><SPAN class="ft107">1 </SPAN>Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet minskas med <NOBR>BNP-gapet</NOBR> under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten 0,55.</P>
<P class="p1034 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p1108 ft38">Sjuårsindikatorn och det strukturella sparandet visar att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn ligger under den målsatta nivån 2012– 2015. Eftersom bedömningen bygger på en oförändrad finanspolitik efter det att de åtgärder som föreslås i denna proposition genomförts stärks det finansiella sparandet gradvis under åren därefter så att det överstiger 1 procent av BNP mot slutet av perioden.</P>
<P class="p1109 ft153">En jämförelse med andra bedömningar av det strukturella sparandet</P>
<P class="p1110 ft38">Det strukturella sparandet är en bedömning av hur stort det faktiska finansiella sparandet skulle vara om ekonomin inte påverkades av det aktuella konjunkturläget eller andra engångs- effekter. Det strukturella sparandet kan beräknas på olika sätt, men bygger i princip på två olika delar, förutom bedömningen av det faktiska finansiella sparandet. För det första görs en bedömning av det aktuella konjunkturläget och nivån på potentiell BNP, dvs. hur långt från ett balanserat resursutnyttjande ekonomin befinner sig.<SPAN class="ft92">105 </SPAN>För det andra görs en bedömning av hur det offentliga sparandet påverkas av det aktuella konjunkturläget. Till skillnad från det faktiska finansiella sparandet publiceras inte något</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p1111 ft4">allmänt accepterat utfall för det strukturella sparandet, utan bedömningarna skiljer sig åt även för redan passerade år.</P>
<P class="p1112 ft38">Vid en jämförelse av de olika bedömningarna är det viktigt att beakta att de har gjorts vid olika tidpunkter och bygger på olika antaganden om den framtida politiken (se fördjupningsrutan Jämförelse med andra bedömares prognoser för svensk ekonomi). Regeringens bedömning av det strukturella sparandet, som bygger på en oförändrad politik efter 2014, ligger 2013 över övriga aktörers bedömningar (se tabell 5.3). Även för 2014 och 2015 ligger regeringens bedömning högt om hänsyn tas till att de andra bedömningarna, förutom Konjunkturinstitutets, inte beaktar de åtgärder som förslås i denna proposition.</P>
<P class="p1113 ft40">Tabell 5.3 Bedömningar av strukturellt sparande <NOBR>2013–2017</NOBR></P>
<P class="p16 ft42">Procent av BNP eller potentiell BNP</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t149">
<TR>
<TD class="tr17 td274"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td141"><P class="p30 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr17 td407"><P class="p30 ft7">2014</P></TD>
<TD class="tr17 td407"><P class="p30 ft7">2015</P></TD>
<TD class="tr17 td407"><P class="p30 ft7">2016</P></TD>
<TD class="tr17 td415"><P class="p119 ft7">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td272"><P class="p176 ft71">Regeringen</P></TD>
<TD class="tr0 td57"><P class="p30 ft71">0,5</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft71">0,2</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft71">0,8</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft71">1,0</P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p119 ft71">1,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td272"><P class="p176 ft10">KI (aug 2013)</P></TD>
<TD class="tr0 td57"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,8</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,8</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">0,5</P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p119 ft10">1,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td272"><P class="p176 ft10">ESV (sep 2013)</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,9</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p30 ft10">0,2</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p30 ft10">0,6</P></TD>
<TD class="tr1 td126"><P class="p119 ft10">0,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td272"><P class="p176 ft10"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> (maj</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td272"><P class="p176 ft10">2013)</P></TD>
<TD class="tr21 td57"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p30 ft10">0,3</P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td272"><P class="p176 ft10">OECD (maj 2013)</P></TD>
<TD class="tr0 td57"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p30 ft10">0,3</P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td274"><P class="p176 ft10">IMF (sep 2013)</P></TD>
<TD class="tr11 td141"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td407"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,8</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td407"><P class="p30 ft10">0,1</P></TD>
<TD class="tr11 td407"><P class="p30 ft10">0,7</P></TD>
<TD class="tr11 td415"><P class="p119 ft10">1,2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1114 ft38">Konjunkturinstitutet räknar i sin bedömning med en permanent diskretionär budgetför- svagning om 25 miljarder kronor 2014, och att regeringen sedan genomför aktiva budget- förstärkningar 2016 och 2017 för att överskotts- målet ska nås 2017. Detta antagande får till följd att det strukturella sparandet stärks relativt snabbt fr.o.m. 2015. Ekonomistyrningsverkets bedömning bygger endast på redan fattade beslut och presenterade lagförslag från regering och riskdag. De budgetförsvagande åtgärder som förslås i denna proposition beaktas således inte, vilket förstärker det strukturella sparandet 2014– 2017 allt annat lika. Internationella valutafonden bedömer att det strukturella sparandet är lågt inledningsvis, men räknar sedan med den snabbaste förstärkningen fram till 2017.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1115 ft130"><SPAN class="ft129">105 </SPAN>En redogörelse för utvecklingen av potentiell BNP och en jämförelse med andra aktörers bedömning av potentiell BNP finns i avsnitt 4.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">184</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031209x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p1116 ft17"><SPAN class="ft17">5.4</SPAN><SPAN class="ft232">Uppföljning av utgiftstaket, förslag till tekniska justeringar och nivå för 2016 samt bedömning av nivån för 2017</SPAN></P>
<P class="p429 ft17">Uppföljning av utgiftstaket</P>
<P class="p1096 ft38">Utgifterna i statens budget är uppdelade på 27 utgiftsområden. De utgifter som omfattas av utgiftstaket är utgifterna under utgiftsområde <NOBR>1–25,</NOBR> utgiftsområde 27 och utgifterna för ålders- pensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen endast i begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på kort sikt. De takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel. Detta innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslags- sparande och anslagskredit ingår.</P>
<P class="p234 ft38">Utrymmet mellan de takbegränsade utgifterna och utgiftstaket benämns budgeterings- marginalen. Om budgeteringsmarginalen tas i anspråk försämras i regel de offentliga finanserna. Jämfört med bedömningen i 2013 års ekonomiska vårproposition bedöms nu budget- eringsmarginalen bli mindre 2014 och 2015. Störst förändring har skett för 2015, för vilket bedömningen av marginalen minskat med ca 8 miljarder kronor. Det förklaras i första hand av att volymerna i sjukförsäkringen nu bedöms bli väsentligt högre.</P>
<P class="p982 ft38">Budgeteringsmarginalen beräknas uppgå till 29 miljarder kronor för 2013, 16 miljarder kronor för 2014 och 22 miljarder kronor för 2015. I procent av de takbegränsade utgifterna motsvarar det 2,7 procent, 1,5 procent respektive 2,0 procent. Eftersom utgiftstaket fastställs i nominella termer, och normalt inte ändras, bör det finnas ett obudgeterat utrymme, en s.k. säkerhetsmarginal, under utgiftstaket för att kunna hantera osäkerhet, i första hand av konjunkturella skäl. Enligt regeringens riktlinje för budgeteringsmarginalens minsta storlek bör säkerhetsmarginalen uppgå till minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna innevarande år t (2013), minst 1,5 procent år t+1 (2014) och minst 2 procent år t+2 (2015). Den nödvändiga bufferten för t+3 (2016) och för t+4 (2017) bedöms behöva uppgå till minst 3 procent av de takbegränsade utgifterna. Bedömningen av budgeteringsmarginalen i denna proposition innebär att den överstiger säkerhetsmarginalen</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft34">för 2013 och är lika stor som säkerhets- marginalen för 2014 och 2015.</P>
<P class="p117 ft62">Regeringen bedömer mot bakgrund av det ovan anförda att budgeteringsmarginalen under utgiftstaket för <NOBR>2013–2015</NOBR> är tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns i utgifts- utvecklingen. Emellertid finns det inget ytterligare utrymme i förhållande till säkerhets- marginalen 2014 och 2015. Sedan den första bedömningen av utgiftstakets nivå för 2014 i 2010 års ekonomiska vårproposition har budgeteringsmarginalen minskat med 39 miljarder kronor. Huvuddelen av detta utrymme, 38 miljarder kronor, har tagits i anspråk av de utgiftsreformer som regeringen genomfört sedan dess. I övrigt har större volymer i transfereringssystemen, i förhållande till den ursprungliga prognosen, tagit ca 16 miljarder kronor i anspråk. Det motverkas av att ändrade makroekonomiska förutsättningar har medfört ett större utrymme under utgiftstaket om ca 17 miljarder kronor.</P>
<P class="p1117 ft17">Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå <NOBR>2013–2017</NOBR></P>
<P class="p1118 ft225">Regeringens förslag: <SPAN class="ft24">För 2014 och 2015 fastställs utgiftstaket för staten, inklusive ålders- pensionssystemet vid sidan av statens budget, till följd av tekniska justeringar till 1 107 respektive 1 127 miljarder kronor.</SPAN></P>
<P class="p1119 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Varje beslut om nivån på utgiftstaket för ett nytt år innebär att utgiftstaket definieras på ett visst sätt i förhållande till de takbegränsade utgifterna. Det gäller dels vilka utgifter som omfattas av taket, dels hur dessa utgifter redovisningsmässigt är bokförda i budgeten. Riksdagen fastställer efter förslag i budgetpropositionen nivån på utgifts- taket för det tredje tillkommande året.</SPAN></P>
<P class="p120 ft32">Från det att nivån fastställts för ett till- kommande år, fram till dess att det specifika året har passerats, ska utgiftstakets begränsande effekt på de statliga utgifterna för det året vara densamma. Under en så lång period sker emellertid normalt budgetmässiga förändringar av olika slag som förändrar de takbegränsade utgifterna, men som inte motsvaras av ett i sak förändrat offentligt åtagande.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">185</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031210x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p13 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p318 ft40">Tabell 5.4 Ursprungligt och faktiskt utgiftstak <NOBR>2003–2015</NOBR></P>
<P class="p169 ft42">Miljarder kronor om inget annat anges. Utfall <NOBR>2003–2011,</NOBR> prognos <NOBR>2012–2015.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t150">
<TR>
<TD class="tr19 td244"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p30 ft7">2003</P></TD>
<TD class="tr19 td376"><P class="p38 ft7">2004</P></TD>
<TD class="tr19 td376"><P class="p30 ft7">2005</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p30 ft7">2006</P></TD>
<TD class="tr19 td376"><P class="p30 ft7">2007</P></TD>
<TD class="tr19 td376"><P class="p30 ft7">2008</P></TD>
<TD class="tr19 td376"><P class="p30 ft7">2009</P></TD>
<TD class="tr19 td376"><P class="p30 ft7">2010</P></TD>
<TD class="tr19 td376"><P class="p30 ft7">2011</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p30 ft7">2012</P></TD>
<TD class="tr19 td416"><P class="p30 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr19 td416"><P class="p30 ft7">2014</P></TD>
<TD class="tr19 td104"><P class="p119 ft7">2015</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td216"><P class="p80 ft10">Ursprunglig årlig</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td216"><P class="p80 ft7">nominell förändring av</P></TD>
<TD class="tr9 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td244"><P class="p80 ft10">utgiftstaket<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr21 td188"><P class="p30 ft10">30</P></TD>
<TD class="tr21 td376"><P class="p38 ft10">33</P></TD>
<TD class="tr21 td376"><P class="p30 ft10">38</P></TD>
<TD class="tr21 td141"><P class="p30 ft10">37</P></TD>
<TD class="tr21 td376"><P class="p30 ft10">42</P></TD>
<TD class="tr21 td376"><P class="p30 ft10">33</P></TD>
<TD class="tr21 td376"><P class="p30 ft10">32</P></TD>
<TD class="tr21 td376"><P class="p30 ft10">30</P></TD>
<TD class="tr21 td376"><P class="p30 ft10">30</P></TD>
<TD class="tr21 td141"><P class="p30 ft10">20</P></TD>
<TD class="tr21 td416"><P class="p30 ft10">10</P></TD>
<TD class="tr21 td416"><P class="p30 ft10">10</P></TD>
<TD class="tr21 td104"><P class="p119 ft10">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td216"><P class="p80 ft10">Ursprungligt beslu-</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td216"><P class="p80 ft67">tade utgiftstak</P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p30 ft67">847</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">877</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">894</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p30 ft67">931</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">949</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">971</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">989</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">1 018</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">1 050</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p30 ft67">1 074</P></TD>
<TD class="tr19 td20"><P class="p30 ft67">1 093</P></TD>
<TD class="tr19 td20"><P class="p30 ft67">1 103</P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p119 ft67">1 123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td244"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td188"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td416"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td416"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td244"><P class="p81 ft10">Teknisk justering<SPAN class="ft45">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td188"><P class="p30 ft10"><NOBR>-25</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td376"><P class="p38 ft10"><NOBR>-19</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td376"><P class="p30 ft10"><NOBR>-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td141"><P class="p30 ft10"><NOBR>-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td376"><P class="p30 ft10">0</P></TD>
<TD class="tr0 td376"><P class="p30 ft10"><NOBR>-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td376"><P class="p30 ft10">0</P></TD>
<TD class="tr0 td376"><P class="p30 ft10">6</P></TD>
<TD class="tr0 td376"><P class="p30 ft10">13</P></TD>
<TD class="tr0 td141"><P class="p30 ft10">10</P></TD>
<TD class="tr0 td416"><P class="p30 ft10">2</P></TD>
<TD class="tr0 td416"><P class="p30 ft10">4</P></TD>
<TD class="tr0 td104"><P class="p119 ft10">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td244"><P class="p81 ft10">Reell justering<SPAN class="ft45">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td376"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td376"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td141"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td376"><P class="p30 ft10"><NOBR>-11</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td376"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td376"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td376"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td376"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td141"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td416"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td416"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td216"><P class="p80 ft10">Slutligt fastställda</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td216"><P class="p80 ft67">utgiftstak</P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p30 ft67">822</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p38 ft67">858</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">870</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p30 ft67">907</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">938</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">957</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">989</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">1 024</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p38 ft67">1 063</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p30 ft67">1 084</P></TD>
<TD class="tr19 td20"><P class="p30 ft67">1 095</P></TD>
<TD class="tr19 td20"><P class="p30 ft67">1 107</P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p119 ft67">1 127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td244"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td188"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td416"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td416"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td216"><P class="p80 ft10">Takbegränsade</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td216"><P class="p80 ft67">utgifter</P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p30 ft67">819</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p38 ft67">856</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">864</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p30 ft67">895</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">910</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">943</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">965</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">986</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p30 ft67">989</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p30 ft67">1 022</P></TD>
<TD class="tr19 td20"><P class="p30 ft67">1 066</P></TD>
<TD class="tr19 td20"><P class="p30 ft67">1 091</P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p119 ft67">1 105</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td244"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td188"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td376"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td376"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td141"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td376"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td376"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td376"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td376"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td376"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td141"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td416"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td416"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td216"><P class="p80 ft7">Budgeteringsmarginal</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p30 ft10">3</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p38 ft10">2</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">6</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p30 ft10">12</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">28</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">14</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">24</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">38</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p30 ft10">74</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p30 ft10">62</P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p30 ft10">29</P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p30 ft10">16</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p119 ft10">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td244"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td188"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td416"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td416"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td216"><P class="p80 ft7">Budgeteringsmarginal,</P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td216"><P class="p80 ft7">procent av takbegrän-</P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td20"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td20"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td216"><P class="p80 ft10">sade utgifter</P></TD>
<TD class="tr21 td63"><P class="p30 ft10">0,4</P></TD>
<TD class="tr21 td26"><P class="p38 ft10">0,3</P></TD>
<TD class="tr21 td26"><P class="p30 ft10">0,7</P></TD>
<TD class="tr21 td57"><P class="p30 ft10">1,3</P></TD>
<TD class="tr21 td26"><P class="p30 ft10">3,1</P></TD>
<TD class="tr21 td26"><P class="p30 ft10">1,4</P></TD>
<TD class="tr21 td26"><P class="p30 ft10">2,5</P></TD>
<TD class="tr21 td26"><P class="p30 ft10">3,9</P></TD>
<TD class="tr21 td26"><P class="p30 ft10">7,5</P></TD>
<TD class="tr21 td57"><P class="p30 ft10">6,0</P></TD>
<TD class="tr21 td20"><P class="p30 ft10">2,7</P></TD>
<TD class="tr21 td20"><P class="p30 ft10">1,5</P></TD>
<TD class="tr21 td52"><P class="p119 ft10">2,0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft53">Anm.: För åren <NOBR>1997–2002,</NOBR> se 2009 års ekonomiska vårproposition (prop. 2008/09:100 s. 164).</P>
<P class="p1120 ft53"><SPAN class="ft75">1</SPAN><SPAN class="ft76">Ursprunglig nominell förändring av utgiftstaket jämfört med föregående år vid det tillfälle utgiftstaket för det aktuella året fastställdes för första gången. Beloppen i första raden i tabellen avviker från förändringen mellan åren för de ursprungligt beslutade nivåerna på utgiftstaket (rad 2) eftersom fastställda nivåer regelbundet justeras av tekniska skäl. Exempelvis uppgick utgiftstaket för 2006 till 931 miljarder kronor när det ursprungligen fastställdes. Efter fastställandet justerades nivån av tekniska skäl till 907 miljarder kronor, vilket var den nivå som gällde när utgiftstaket för 2007 först fastställdes till 949 miljarder kronor, dvs. en ursprunglig ökning av utgiftstaket 2007 med 42 miljarder kronor.</SPAN></P>
<P class="p1121 ft53"><SPAN class="ft75">2</SPAN><SPAN class="ft76">Ett ursprungligt beslutat utgiftstak justeras ofta flera gånger till följd av tekniska orsaker. De tekniska justeringarna som redovisas här är de ackumulerade tekniska justeringarna för varje år.</SPAN></P>
<P class="p1122 ft7"><SPAN class="ft75">3</SPAN><SPAN class="ft127">Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2007. Den förändringen av utgiftstakets nivå är inte en teknisk justering, utan en finanspolitiskt motiverad sänkning av utgiftstaket.</SPAN></P>
<P class="p13 ft7">Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p47 ft38">Omvänt kan förändringar genomföras som påverkar det offentliga åtagandet, men som av tekniska skäl inte påverkar de takbegränsade utgifterna. För att utgiftstaket ska behålla den ursprungliga finansiella begränsningen måste beslutade taknivåer justeras så att budget- förändringar av detta slag neutraliseras. Detta sker genom s.k. tekniska justeringar.</P>
<P class="p248 ft38">För att föranleda en teknisk justering ska en förändring inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har beslutade nivåer på utgifts- taket justerats tekniskt vid flera tillfällen.</P>
<P class="p248 ft38">Vissa budgetförändringar som redovisas i denna proposition föranleder tekniska juste- ringar av utgiftstaket (se tabell 5.5). De tekniska justeringarna omfattar redan fastställda nivåer för utgiftstaket <NOBR>2013–2015.</NOBR> Regeringen gjorde i 2013 års ekonomiska vårproposition en bedömning av nivåerna för utgiftstaket 2016 och 2017. Förslaget till nivå på utgiftstaket för 2016, och den bedömning av nivån för 2017 som regeringen redovisar i denna proposition, tar hänsyn till de föreslagna tekniska justeringarna.</P>
<P class="p314 ft87">Regeringen föreslår i denna proposition att det särskilda grundavdraget för pensionärer höjs</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p47 ft4">ytterligare fr.o.m. 2014. Förslagets effekt på den offentliga sektorns finanser uppskattas till 2,5 miljarder kronor. En stor del av effekten utgörs av ett minskat skatteunderlag för kommuner och landsting. För att neutralisera effekten på kommunsektorns intäkter föreslår regeringen att 2,43 miljarder kronor fr.o.m. 2014 tillförs anslaget <SPAN class="ft5">Kommunalekonomisk utjämning </SPAN>under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.</P>
<P class="p94 ft32">Beräkningen av omslutningen i det kommunala kostnadsutjämningssystemet för stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) bedöms bli 0,01 miljarder kronor högre 2013 och preliminärt 0,16 miljarder kronor högre fr.o.m. 2014 än enligt beräkningen i budgetpropositionen för 2013. Detta föranleder en ökning av anslaget <SPAN class="ft111">Statligt utjämningsbidrag för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft111">LSS-kostnader</SPAN></NOBR><SPAN class="ft111"> </SPAN>under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, som dock motsvaras av högre avgifter från kommunerna till staten. Förändringen motiverar en höjning av utgiftstaket. Motsvarande tekniska justeringar har gjorts tidigare i samband med att om- slutningen i utjämningssystemet förändrats.</P>
<P class="p313 ft24">Budgetlagens (2011:203) bestämmelser om utlåning och hantering av förväntad förlust kommer att tillämpas på all nyutlåning i studie-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">186</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031211x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p1123 ft4">medelssystemet fr.o.m. den 1 januari 2014. Vidare kommer bruttoredovisningen av studie- medelsräntor att avskaffas. Förändringarna avser enbart inomstatliga transaktioner och påverkar varken statens budgetsaldo eller dess finansiella sparande.</P>
<P class="p1124 ft40">Tabell 5.5 Förslag till tekniska justeringar av utgiftstaket för staten <NOBR>2013–2017</NOBR></P>
<P class="p16 ft42">Miljarder kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t151">
<TR>
<TD class="tr19 td417"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p30 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p30 ft7">2014</P></TD>
<TD class="tr19 td367"><P class="p30 ft7">2015</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p46 ft7">2016</P></TD>
<TD class="tr19 td376"><P class="p142 ft7">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td97"><P class="p176 ft16">Utgiftstak för staten i</P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td141"><P class="p30 ft71">1 165<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td376"><P class="p20 ft71">1 195<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td417"><P class="p176 ft71">VÅP13</P></TD>
<TD class="tr21 td122"><P class="p30 ft71">1 095</P></TD>
<TD class="tr21 td96"><P class="p30 ft71">1 105</P></TD>
<TD class="tr21 td367"><P class="p30 ft71">1 125</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td97"><P class="p176 ft10">Reglering kommunal-</P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td97"><P class="p176 ft7">ekonomisk utjämning: höjt</P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td231"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td97"><P class="p176 ft10">särskilt grundavdrag till</P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td97"><P class="p176 ft67">pensionärer</P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p30 ft67">2,43</P></TD>
<TD class="tr19 td231"><P class="p30 ft67">2,43</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p46 ft67">2,43</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p142 ft67">2,43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td417"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td122"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td367"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td97"><P class="p176 ft10">Nivåhöjning statligt</P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td97"><P class="p176 ft7">utjämningsbidrag för LSS-</P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td231"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td97"><P class="p176 ft67">kostnader</P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p30 ft67">0,01</P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p30 ft67">0,16</P></TD>
<TD class="tr19 td231"><P class="p30 ft67">0,16</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p46 ft67">0,16</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p142 ft67">0,16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td417"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td122"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td367"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td97"><P class="p176 ft10">Ändrade principer för</P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td97"><P class="p176 ft67">förlusthantering på</P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td231"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td417"><P class="p176 ft10">studielån</P></TD>
<TD class="tr2 td122"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td96"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,48</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td367"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,80</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p46 ft10"><NOBR>-1,03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td376"><P class="p142 ft10"><NOBR>-1,65</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td97"><P class="p176 ft71">Summa tekniska</P></TD>
<TD class="tr2 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td417"><P class="p176 ft71">justeringar</P></TD>
<TD class="tr2 td122"><P class="p30 ft10">0,01</P></TD>
<TD class="tr2 td96"><P class="p30 ft10">2,11</P></TD>
<TD class="tr2 td367"><P class="p30 ft10">1,79</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p46 ft10">1,56</P></TD>
<TD class="tr2 td376"><P class="p142 ft10">0,94</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td97"><P class="p176 ft71">Summa tekniska</P></TD>
<TD class="tr2 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td417"><P class="p176 ft16">justeringar (avrundat)</P></TD>
<TD class="tr2 td122"><P class="p30 ft10">0</P></TD>
<TD class="tr2 td96"><P class="p30 ft10">2</P></TD>
<TD class="tr2 td367"><P class="p30 ft10">2</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p46 ft10">2</P></TD>
<TD class="tr2 td376"><P class="p142 ft10">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td97"><P class="p176 ft72">Förslag till utgiftstak för</P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td26"><P class="p20 ft71">1 196<SPAN class="ft45">2</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td97"><P class="p176 ft71">staten</P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p30 ft71">1 095</P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p30 ft71">1 107</P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p30 ft71">1 127</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p46 ft71">1 167</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1125 ft7"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft48">Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå för 2016 och 2017 i 2013 års ekonomiska vårproposition.</SPAN></P>
<P class="p1126 ft53"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft52">Regeringen lämnar en bedömning av utgiftstakets nivå 2017 i denna proposition.</SPAN></P>
<P class="p1034 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p1127 ft38">I enlighet med praxis avrundas de årsvisa tek- niska justeringarna till hela miljarder kronor. Sammantaget motiverar de ovan nämnda föränd- ringarna att de tidigare fastställda nivåerna på utgiftstaket för 2014 och 2015 bör höjas med 2 miljarder kronor. Även den i 2013 års ekonomiska vårproposition bedömda nivån på utgiftstaket för 2016 bör höjas med 2 miljarder kronor, medan den bedömda nivån för 2017 bör höjas med 1miljard kronor.</P>
<P class="p1128 ft4">Regeringen föreslår mot denna bakgrund att utgiftstaket för 2014 och 2015 fastställs till 1 107 respektive 1 127 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar.</P>
<P class="p1129 ft153">Förslag till nivå på utgiftstaket för 2016 och bedömning av utgiftstakets nivå för 2017</P>
<P class="p1130 ft32">Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande året. I enlighet med</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft34">detta lämnar regeringen i denna proposition ett förslag till nivå för utgiftstaket 2016.</P>
<P class="p117 ft38">I 2010 års ekonomiska vårproposition (prop. 2009/10:100) förlängdes tidsperspektivet med ett år och regeringen redovisade en bedömning av utgiftstaket för det fjärde tillkommande året för att tydliggöra strategin för en återgång till överskott i de offentliga finanserna. Samtidigt konstaterade regeringen att osäkerheten var stor avseende den framtida konjunkturutvecklingen och den långsiktigt hållbara tillväxttakten samt att det fanns stora risker för bakslag. Vidare framhölls att det förlängda tidsperspektivet också kunde bidra till en ökad osäkerhet. Regeringen redovisar i denna proposition en bedömning av utgiftstakets nivå för 2017. Regeringen återkommer med en bedömning av utgiftstakets nivå för 2017 i 2014 års ekonomiska vårproposition och avser i enlighet med budgetlagen att föreslå utgiftstak för 2017 i budgetpropositionen för 2015. I tabell 5.6 redovisas utgiftstakets nivåer för <NOBR>2013–2017.</NOBR></P>
<P class="p1131 ft14">Regeringens förslag: <SPAN class="ft4">För 2016 fastställs utgifts- taket för staten, inklusive ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget, till 1 167 miljarder kronor.</SPAN></P>
<P class="p252 ft225">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft24">För 2017 bör utgifts- taket för staten, inklusive ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget, uppgå till 1 196 miljarder kronor.</SPAN></P>
<P class="p1119 ft124">Skälen för regeringens förslag och bedömning: <SPAN class="ft62">Utgiftstaket är den tidiga, övergripande restriktionen som begränsar budgetprocessen och statens utgifter från det att taket fastställs flera år före budgetåret till budgetårets utgång. Genom utgiftstaket ges riksdag och regering förbättrade möjligheter till kontroll och styrning över anvisade medel och utgiftsutvecklingen. Användningen av utgifts– taket tydliggör behovet av prioriteringar mellan utgiftsområden och förebygger en utveckling där skatteuttaget måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.</SPAN></P>
<P class="p224 ft32">Enligt budgetlagen är det obligatoriskt för regeringen att använda utgiftstak. Vilken nivå på utgiftstaket som regeringen ska föreslå är däremot inte reglerat. Utgiftstakets nivå är ett uttryck för regeringens syn på hur det offentliga åtagandet mätt i utgiftstermer ska utvecklas och</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">187</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031212x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">är på sikt avgörande för det totala skatteuttaget. Att bestämma utgiftstakets nivå är ett politiskt beslut. Olika politiska majoriteter kommer att ha olika motiv till vilken nivå på de offentliga utgifterna som är lämplig och skatteuttaget som ska finansiera dessa. Det går därför inte att reducera ett beslut om nivån på utgiftstaket till en beräkning enligt en i förväg bestämd formel.</P>
<P class="p227 ft62">I enlighet med skrivelsen Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79) bör dock utgiftstakets nivå för ett nytt år beskrivas i förhållande till andra makroekonomiska storheter så att det framgår vilka avväganden som lett fram till den föreslagna nivån. Lämpliga bestämningsfaktorer är utgiftstakets relation till överskottsmålet, utvecklingen av de totala offentliga utgifterna i förhållande till BNP, budgeteringsmarginalens storlek och utvecklingen av utgiftstaket i fasta priser.</P>
<P class="p227 ft32">Så långt fram i tiden som 2016 och 2017 är bedömningarna av den ekonomiska utvecklingen mycket osäkra. Det är därför viktigt att ett osäkert framtida budgetutrymme inte intecknas på förhand utan att det kontinuerligt stäms av inför varje nytt budgetår. När det gäller utgifts- taket anger regeringen emellertid en fast övre gräns för utgiftsnivån minst tre år framåt. De makroekonomiska förutsättningarna och bedömningen av de offentliga finanserna kommer att förändras fram till 2016 och 2017. Eftersom utgiftstaket anges i nominella termer förändras dess relation till andra makro- ekonomiska storheter när bedömningen av den ekonomiska utvecklingen förändras jämfört med det tillfälle när nivån på utgiftstaket fastställdes. Risken för en väsentligt annorlunda utveckling av de offentliga finanserna bör därför vägas in i bedömningen av den lämpliga nivån på utgiftstaket.</P>
<P class="p124 ft32">Förslaget till nivå för 2016 och bedömningen av nivån för 2017 överensstämmer med bedömningen av dessa år i 2013 års ekonomiska vårproposition, exklusive sådana budgetför- ändringar som motiverar tekniska justeringar. Förslaget för 2016 innebär att nivån på utgiftstaket för 2016 ökar med 40 miljarder kronor i förhållande till 2015, medan bedömningen för 2017 innebär en ökning med 29 miljarder kronor jämfört med 2016. Nedan följer en motivering av förslaget till nivå 2016 och bedömningen av nivån 2017 med utgångspunkt i de bestämningsfaktorer som redovisas ovan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p23 ft4">Relationen till överskottsmålet</P>
<P class="p148 ft38">En viktig funktion för utgiftstaket är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet. I tabell 5.6 redovisas den bedömda utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och det offentliga sparandet. De offentliga finanserna förstärks successivt under de kommande åren och det strukturella sparandet uppgår till 1,0 procent av BNP för 2016 och 1,2 procent av BNP för 2017.</P>
<P class="p152 ft38">En ansvarsfull finanspolitik och tidigare genomförda strukturreformer har bidragit till att svensk ekonomi visat en förvånansvärt stor motståndskraft mot den negativa globala ekono- miska utvecklingen. Det gäller inte minst de offentliga finanserna. Osäkerheten om utvecklingen de kommande åren är fortsatt stor och riskerna för en sämre ekonomisk utveckling framöver är betydande. Tillväxten väntas ta fart men det finns lediga resurser i ekonomin ända fram till slutet av prognosperioden. Eftersom beslutet om utgiftstakets nivå baseras på prognoser på en sådan lång sikt som tre år kan förutsättningarna förändras och finanspolitiken komma att behöva axla ett större ansvar än vad som bedömdes vara nödvändigt när beslutet om utgiftstakets nivå fattades. Den negativa riskbilden i den makroekonomiska utvecklingen motiverar att det bör finnas möjlighet att vid behov vidta kraftfulla åtgärder på budgetens utgiftssida för att stötta sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen. Regeringen anser därför att budgeteringsmarginalen för 2016 behöver vara något större än den säkerhets- marginal som ges av riktlinjen för budgeterings- marginalens minsta storlek. Syftet med säker- hetsmarginalen är i första hand att det ska finnas utrymme för utgiftsförändringar som följer av konjunkturen.<SPAN class="ft92">106 </SPAN>Om utvecklingen framöver blir sådan att det, utöver det bidrag som ges av de samlade automatiska stabilisatorerna på inkomst- och utgiftssidan, uppstår ett behov av att stötta sysselsättningen och konjunktur- uppgången bör det finnas utrymme för detta.</P>
<P class="p1132 ft24">Utgiftstaket bör inte betraktas som ett utgiftsmål. Att det finns utrymme under utgifts- taket betyder inte i sig att det finns ett utrymme för reformer som ökar de takbegränsade utgifterna. Utrymmet för reformer på utgifts-</P>
<P class="p1133 ft126"><SPAN class="ft125">106 </SPAN>Med konjunkturberoende utgifter avses i detta sammanhang de automatiska stabilisatorerna på budgetens utgiftssida.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">188</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031213x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p1069 ft32">sidan 2016 och 2017 begränsas för närvarande primärt av överskottsmålet. Även skattepolitiken utgör en begränsning för utrymmet på utgifts- sidan, eftersom en skattesänkning tar i anspråk delar av ett potentiellt budgetutrymme. Slutligen begränsas utrymmet för reformer på utgiftssidan av behovet av en säkerhetsmarginal under utgiftstaket.</P>
<P class="p1134 ft40">Tabell 5.6 Utgiftstak för staten <NOBR>2013–2017</NOBR></P>
<P class="p169 ft42">Miljarder kronor om inget annat anges</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t143">
<TR>
<TD class="tr19 td3"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td128"><P class="p38 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p35 ft7">2014</P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p38 ft7">2015</P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p38 ft7">2016</P></TD>
<TD class="tr19 td416"><P class="p119 ft7">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p176 ft7">Av riksdagen beslutade</P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td123"><P class="p30 ft10">1 165<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td416"><P class="p118 ft10">1 195<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p176 ft10">utgiftstak</P></TD>
<TD class="tr2 td128"><P class="p30 ft10">1 095</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p30 ft10">1 105</P></TD>
<TD class="tr2 td123"><P class="p30 ft10">1 125</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p176 ft7">Regeringens förslag till</P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p176 ft10">utgiftstak</P></TD>
<TD class="tr2 td128"><P class="p30 ft10">1 095</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p30 ft10">1 107</P></TD>
<TD class="tr2 td123"><P class="p30 ft10">1 127</P></TD>
<TD class="tr2 td123"><P class="p30 ft10">1 167</P></TD>
<TD class="tr2 td416"><P class="p118 ft10">1 196<SPAN class="ft45">2</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p176 ft10">Årlig förändring av</P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p176 ft10">utgiftstaket vid</P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td7"><P class="p176 ft67">ursprungligt förslag</P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p30 ft67">10</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p38 ft67">10</P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p30 ft67">20</P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p30 ft67">40</P></TD>
<TD class="tr19 td20"><P class="p118 ft67">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td416"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p176 ft10">Utgiftstak,</P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p176 ft10">procent av BNP</P></TD>
<TD class="tr2 td128"><P class="p30 ft10">30,2</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p30 ft10">29,5</P></TD>
<TD class="tr2 td123"><P class="p30 ft10">28,6</P></TD>
<TD class="tr2 td123"><P class="p30 ft10">28,1</P></TD>
<TD class="tr2 td416"><P class="p118 ft10">27,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p176 ft10">Utgiftstak, procent av</P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td7"><P class="p176 ft67">potentiell BNP</P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p30 ft67">29,1</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p38 ft67">28,5</P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p30 ft67">28,0</P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p30 ft67">27,9</P></TD>
<TD class="tr19 td20"><P class="p118 ft67">27,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td416"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p176 ft96">Utgiftstak, fasta priser<SPAN class="ft233">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td128"><P class="p30 ft10">1 085</P></TD>
<TD class="tr0 td141"><P class="p30 ft10">1 083</P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p30 ft10">1 086</P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p30 ft10">1 105</P></TD>
<TD class="tr0 td416"><P class="p118 ft10">1 110</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p176 ft7">Takbegränsade utgifter</P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p30 ft10">1 066</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p30 ft10">1 091</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p30 ft10">1 105</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p30 ft10">1 124</P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p118 ft10">1 156</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td416"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p176 ft7">Takbegränsade utgifter,</P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p176 ft10">procent av BNP</P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p30 ft10">29,4</P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p30 ft10">29,1</P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p30 ft10">28,1</P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p30 ft10">27,1</P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p118 ft10">26,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td416"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p176 ft7">Takbegränsade utgifter,</P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p176 ft10">fasta priser<SPAN class="ft45">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td128"><P class="p30 ft10">1 057</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p30 ft10">1 067</P></TD>
<TD class="tr2 td123"><P class="p30 ft10">1 064</P></TD>
<TD class="tr2 td123"><P class="p30 ft10">1 064</P></TD>
<TD class="tr2 td416"><P class="p118 ft10">1 073</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p176 ft7">Budgeteringsmarginal</P></TD>
<TD class="tr0 td128"><P class="p30 ft10">29</P></TD>
<TD class="tr0 td141"><P class="p38 ft10">16</P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p30 ft10">22</P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p30 ft10">43</P></TD>
<TD class="tr0 td416"><P class="p118 ft10">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p176 ft7">Budgeteringsmarginal,</P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td7"><P class="p176 ft67">procent av</P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td20"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p176 ft7">takbegränsade utgifter</P></TD>
<TD class="tr2 td128"><P class="p30 ft10">2,7</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p30 ft10">1,5</P></TD>
<TD class="tr2 td123"><P class="p30 ft10">2,0</P></TD>
<TD class="tr2 td123"><P class="p30 ft10">3,9</P></TD>
<TD class="tr2 td416"><P class="p118 ft10">3,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p176 ft7">Budgeteringsmarginal,</P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p176 ft10">procent av BNP</P></TD>
<TD class="tr2 td128"><P class="p30 ft10">0,8</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p30 ft10">0,4</P></TD>
<TD class="tr2 td123"><P class="p30 ft10">0,6</P></TD>
<TD class="tr2 td123"><P class="p30 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr2 td416"><P class="p118 ft10">0,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p176 ft10">Finansiellt sparande</P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p176 ft7">offentlig sektor, procent</P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td7"><P class="p176 ft67">av BNP</P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p30 ft67"><NOBR>-1,2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p30 ft67"><NOBR>-1,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p30 ft67"><NOBR>-0,4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p30 ft67">0,4</P></TD>
<TD class="tr19 td20"><P class="p118 ft67">1,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td416"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p176 ft10">Strukturellt sparande</P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td7"><P class="p176 ft7">offentlig sektor, procent</P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td20"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td7"><P class="p176 ft67">av BNP</P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p30 ft67">0,5</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p30 ft67">0,2</P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p30 ft67">0,8</P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p30 ft67">1,0</P></TD>
<TD class="tr19 td20"><P class="p118 ft67">1,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td141"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td123"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td123"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td416"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p176 ft10">Offentliga sektorns</P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td7"><P class="p176 ft67">utgifter, procent av</P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td20"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td7"><P class="p176 ft10">BNP</P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p30 ft10">51,3</P></TD>
<TD class="tr21 td57"><P class="p30 ft10">50,7</P></TD>
<TD class="tr21 td117"><P class="p30 ft10">49,5</P></TD>
<TD class="tr21 td117"><P class="p30 ft10">48,4</P></TD>
<TD class="tr21 td20"><P class="p118 ft10">47,8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1135 ft7"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft48">Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå för 2016 och 2017 i 2013 års ekonomiska vårproposition.</SPAN></P>
<P class="p144 ft7"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft48">Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå 2017 i denna proposition.</SPAN></P>
<P class="p1136 ft51"><SPAN class="ft49">3</SPAN><SPAN class="ft234">Beräkningen i fasta priser är utförd med en schabloniserad metod. När det gäller de takbegränsade utgifterna är utgifter motsvarande andelen trans- fereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förut- sättningar) deflaterade med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter, utgifter motsvarande andelen förvaltningsanslag (pris- och löneomräknade anslag) är deflaterade med implicitprisindex för statliga konsumtionsutgifter och utgifter motsvarande andelen anslag som inte är indexerade är deflaterade med deflatorn för BNP. Samma metod har använts för beräkningen av utgiftstaket i fasta priser (med undantag för att 1 procent av de takbegränsade utgifterna, motsvarande riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek för innevarande år, har behandlats som transfereringsanslag).</SPAN></P>
<P class="p1033 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">I procent av BNP uppgår budgeterings- marginalen till 1,0 för 2016 och 0,9 för 2017. Hela budgeteringsmarginalen bör emellertid inte utnyttjas. Enligt regeringens riktlinje för budgeteringsmarginalens storlek bör en marginal motsvarande minst 1 procent av de tak- begränsade utgifterna finnas kvar under budget- året för att hantera osäkerheten i utgifts- bedömningarna. År 2016 motsvarar det ca 11 miljarder kronor eller knappt 0,3 procent av BNP. Budgeteringsmarginalen, exklusive denna säkerhetsmarginal, uppgår 2016 till 0,8 procent av BNP. För 2017 uppgår budgeterings- marginalen exklusive säkerhetsmarginalen till 0,6 procent av BNP. I sammanhanget bör också nämnas att regeringen sedan 2007 har lämnat ett relativt stort outnyttjat utrymme under utgiftstaket för de år som passerat. I genomsnitt uppgår det outnyttjade utrymmet för utfallsåren <NOBR>2007–2012</NOBR> till 40 miljarder kronor, alltså väsentligt mer än den säkerhetsmarginal som bör upprätthållas för innevarande år.</P>
<P class="p1137 ft38">Nivån på de takbegränsade utgifterna för 2016 och 2017 kan bli högre (och budgeterings- marginalen motsvarande mindre) än i den aktuella bedömningen av olika anledningar, så som makroekonomiska förändringar (t.ex. högre inflation), större volymer i transfererings- systemen eller beslut om reformer.</P>
<P class="p120 ft38">Om budgeteringsmarginalen delvis tas i anspråk för utgiftsökningar till följd av makro- ekonomiska förändringar är detta ofta inte ett problem i förhållande till överskottsmålet. Det beror på att överskottsmålet är formulerat på ett sätt som tillåter att utgiftsökningar som följer av de automatiska stabilisatorerna, främst utgifter för arbetslöshetsersättningen, normalt bör kunna försvaga den offentliga sektorns finans- iella sparande vid en försvagning av konjunk- turen. De takbegränsade utgifterna är också i hög grad beroende av pris- och löneutvecklingen i ekonomin som helhet. Förändringar av de tak- begränsade utgifterna till följd av oväntat höga priser och löner kan normalt tillåtas absorberas av budgeteringsmarginalen, utan att detta leder till en konflikt med överskottsmålet. Det beror på att generella förändringar av pris- och löne- nivån normalt har små effekter på det finansiella sparandet, eftersom den offentliga sektorns inkomster och utgifter på några års sikt tenderar att påverkas i ungefär samma utsträckning av sådana förändringar.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">189</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031214x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p121 ft32">Förändringar av nivån på de takbegränsade utgifterna som beror på förändrade volymer i transfereringssystemen som inte direkt följer av ändrade makroekonomiska förutsättningar, t.ex. ohälsa och migration, samt strukturella för- ändringar, som beslut om reformer, påverkar dock både det finansiella sparande och indikatorerna för överskottsmålet.</P>
<P class="p1138 ft4">Utgiftstakets och de totala offentliga utgifternas förhållande till BNP</P>
<P class="p1139 ft38">Utgiftstaket omfattar större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Tillsammans med utgifterna i kommuner och landsting utgör de takbegränsade utgifterna i det närmaste de totala utgifterna för den offentliga sektorn. Det är denna utgiftsnivå som tillsammans med över- skottsmålet i slutändan är avgörande för hur stora de samlade skatteintäkterna behöver vara.</P>
<P class="p227 ft38">Efter att utgiftstakets nivå under större delen av <NOBR>2000-talet</NOBR> motsvarat ungefär 31 procent av BNP, ökade kvoten 2009 i samband med finanskrisen, då nominell BNP föll. Utgifts- takets nivå som andel av BNP bedöms därefter minska successivt <NOBR>2010–2017.</NOBR> I förhållande till potentiell BNP utvecklades utgiftstakets nivå naturligt nog jämnare under krisåret 2009, men efter 2011 bedöms det minska på ungefär samma sätt som i förhållande till faktisk BNP.</P>
<P class="p337 ft4">De totala offentliga utgifterna har minskat från ca 58 procent av BNP 1997 till ca 50 procent av BNP 2012. Det budgetpolitiska ram- verket som infördes i samband med <NOBR>90-talskrisen</NOBR> har fungerat som ett stöd för denna utveckling. Ramverket bidrar till att det offentliga åtagandet ständigt omprövas, vilket skapar utrymme för omprioriteringar.</P>
<P class="p126 ft38">Förutsatt att det inte beslutas om skatte- förändringar som netto minskar de offentliga skatteintäkterna utvecklas den offentliga sektorns skatteinkomster över tiden i ungefär samma takt som BNP. Så länge utgiftstaket fastställs på en nivå som innebär att det minskar som andel av BNP kommer således de offentliga finanserna att förstärkas över tiden.</P>
<P class="p125 ft4">Förslaget till utgiftstakets nivå för 2016 och bedömningen av nivån för 2017 medför att utgiftstaket i procent av BNP minskar t.o.m. 2017. Nivåerna på utgiftstaket för 2016 och 2017 ger därmed stöd till en förstärkning av de offentliga finanserna t.o.m. 2017.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p23 ft40">Diagram 5.1 Utgiftstak <NOBR>1997–2017</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t152">
<TR>
<TD class="tr17 td76"><P class="p170 ft51">36</P></TD>
<TD class="tr17 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td76"><P class="p170 ft51">35</P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td76"><P class="p170 ft51">34</P></TD>
<TD class="tr17 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr17 td202"><P class="p176 ft47">Procent av potentiell BNP</P></TD>
<TD class="tr17 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td136"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td64"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td15"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td76"><P class="p170 ft51">33</P></TD>
<TD class="tr26 td136"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td136"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr26 td99"><P class="p176 ft47">Procent av BNP</P></TD>
<TD class="tr26 td15"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td136"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td136"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td136"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td136"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td64"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td15"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td76"><P class="p170 ft51">32</P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td76"><P class="p170 ft51">31</P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td76"><P class="p170 ft51">30</P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p170 ft51">29</P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td76"><P class="p170 ft51">28</P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td76"><P class="p170 ft51">27</P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td76"><P class="p170 ft51">26</P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td15"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td76"><P class="p30 ft7">97</P></TD>
<TD class="tr19 td136"><P class="p30 ft7">98</P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p30 ft7">99</P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p30 ft7">00</P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p30 ft7">01</P></TD>
<TD class="tr19 td136"><P class="p30 ft7">02</P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p30 ft7">03</P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p30 ft7">04</P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p30 ft7">05</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p22 ft7">06</P></TD>
<TD class="tr19 td15"><P class="p30 ft51">07</P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p30 ft7">08</P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p30 ft7">09</P></TD>
<TD class="tr19 td136"><P class="p30 ft7">10</P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p30 ft7">11</P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p30 ft7">12</P></TD>
<TD class="tr19 td136"><P class="p30 ft7">13</P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p30 ft7">14</P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p30 ft7">15</P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p30 ft7">16</P></TD>
<TD class="tr19 td136"><P class="p30 ft7">17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1140 ft103">Anm.: För att uppnå jämförbarhet över tiden har utgiftstak och takbegränsade utgifter rensats från skillnader över tiden i tekniska justeringar.</P>
<P class="p23 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p1141 ft4">Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och budgeteringsmarginalens storlek</P>
<P class="p1074 ft32">Den föreslagna nivån på utgiftstaket medför att budgeteringsmarginalen för 2016 uppgår till 43 miljarder kronor, eller 3,9 procent av de takbegränsade utgifterna. Det är ett något större obudgeterat utrymme under utgiftstaket än vad som följer av den riktlinje som regeringen använder för att bedöma den minsta storlek som budgeteringsmarginalen bör uppgå till, den s.k. säkerhetsmarginalen. Som beskrivs ovan är storleken på budgeteringsmarginalen motiverad av den negativa riskbilden och möjligheten att kunna vidta kraftfulla åtgärder på budgetens utgiftssida om det skulle uppstå ett behov av att göra det.</P>
<P class="p1142 ft4">Förslaget till nivå på utgiftstaket för 2016</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr0 td418"><P class="p19 ft4">innebär vidare en</P></TD>
<TD class="tr0 td142"><P class="p49 ft4">ökning</P></TD>
<TD class="tr0 td131"><P class="p63 ft4">av</P></TD>
<TD class="tr0 td133"><P class="p275 ft11">nivån</P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p30 ft11">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td418"><P class="p19 ft4">40 miljarder kronor</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p49 ft4">jämfört</P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p19 ft4">med</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p119 ft4">2015.</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p38 ft4">Det</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft38">motsvarar en ökning på 3,5 procent i löpande priser, vilket är något mer än den genomsnittliga årliga ökningen <NOBR>1998–2015</NOBR> om 2,8 procent.</P>
<P class="p228 ft62">Den bedömda nivån på utgiftstaket för 2017 innebär en ökning med 29 miljarder kronor jämfört med 2016. Det motsvarar en ökning på 2,5 procent i löpande priser, dvs. något mindre än den genomsnittliga ökningstakten.</P>
<P class="p129 ft4">Budgeteringsmarginalens storlek för 2017 är väl avvägd i förhållande till riktlinjen för den säkerhetsmarginal som bör upprätthållas. Det är viktigt att de konjunkturberoende utgifterna kan verka fullt ut vid en annan makroekonomisk utveckling än väntat.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">190</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031215x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p114 ft32">Den aktuella situationen med en mindre budgeteringsmarginal 2017 än 2016 medför vidare att nivån på utgiftstaket 2017 begränsar utrymmet för utgiftsökningar som permanent tar budgeteringsmarginalen i anspråk, innan nivå för 2016 blir en begränsning.</P>
<P class="p1143 ft4">Utvecklingen av utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna i fasta priser</P>
<P class="p1144 ft38">De takbegränsade utgifterna redovisas normalt i nominella termer. Då består förändringen av utgiftsnivån mellan två år av en volym- komponent och en priskomponent. Volym- komponenten visar om statens och pensions- systemets utgifter växer eller krymper i termer av exempelvis årsarbetskrafter, kontorsyta eller antal helårsekvivalenter med ersättning från något transfereringssystem. Priskomponenten visar hur förändringar i prisnivåer mellan åren bidrar till utgifternas förändring.</P>
<P class="p437 ft4">Utgiftstakets nivå, uttryckt i fasta priser, ökar med sammantaget 24 miljarder kronor 2016 och 2017. Det kan jämföras med ökningen i nominella termer på 69 miljarder kronor. Ungefär en tredjedel av ökningen av utgifts- takets nivå 2016 och 2017 består således av ökande volymer, medan ungefär två tredjedelar består av stigande priser.</P>
<P class="p302 ft32">De takbegränsade utgifterna, omräknade till fasta priser, ökar måttligt under prognosåren, i frånvaro av nya beslut om reformer. Ökningen är hänförlig till pensionssystemet, vilket är ett tecken på att antalet pensionärer ökar. Däremot faller statens utgifter omräknade till fasta priser, vilket betyder att statens samlade storlek minskar under perioden.</P>
<P class="p1145 ft37"><SPAN class="ft37">5.5</SPAN><SPAN class="ft116">Uppföljning av god ekonomisk hushållning och det kommunala balanskravet</SPAN></P>
<P class="p1146 ft4">Överskottsmålet för de offentliga finanserna inkluderar även det finansiella sparandet i kommunsektorn, dvs. i kommuner och lands- ting. Det finns dock inget uttalat mål för kommunsektorns finansiella sparande.</P>
<P class="p1147 ft4">Överskottsmålet är uttryckt i termer av finansiellt sparande såsom det definieras i nationalräkenskaperna. För kommuner och landsting är det emellertid det ekonomiska</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft32">resultatet som är avgörande för huruvida de uppfyller kommunallagens (1991:900) krav på en balanserad budget. Enligt detta krav ska kommuner och landsting upprätta en budget så att intäkterna överstiger kostnaderna. Endast om synnerliga skäl föreligger, får avvikelser göras från detta balanskrav. Balanskravet anger den lägsta godtagbara resultatnivån på kort sikt.</P>
<P class="p1148 ft40">Diagram 5.2 Kommunsektorns resultat och finansiella sparande <NOBR>2000–2017</NOBR></P>
<P class="p196 ft42">Miljarder kronor. Utfall för <NOBR>2000–2012,</NOBR> prognos för <NOBR>2013–2017.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t153">
<TR>
<TD class="tr17 td153"><P class="p119 ft7">20</P></TD>
<TD class="tr26 td397"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td187"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td264"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td264"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td186"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td419"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td420"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td187"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td264"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td264"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td264"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td187"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td264"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td264"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td264"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td397"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td264"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td264"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td264"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td187"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td264"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td264"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td264"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td187"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td397"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td153"><P class="p119 ft7">15</P></TD>
<TD class="tr37 td421"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td193"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td198"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td282"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td422"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td153"><P class="p119 ft7">10</P></TD>
<TD class="tr43 td421"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td193"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td198"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td282"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td422"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td153"><P class="p119 ft7">5</P></TD>
<TD class="tr37 td421"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td193"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td198"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td282"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td422"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td153"><P class="p119 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr32 td423"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td264"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td264"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td186"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td419"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td420"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td264"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td264"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td264"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td264"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td264"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td264"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td397"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td264"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td264"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td264"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td264"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td264"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td264"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td424"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td153"><P class="p119 ft7"><NOBR>-5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr38 td421"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td193"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td198"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td282"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td422"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr37 td153"><P class="p119 ft86"><NOBR>-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td421"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td193"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td198"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=10 rowspan=3 class="tr37 td215"><P class="p64 ft47">Finansiellt sparande</P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td422"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td421"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td194"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td125"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td125"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td193"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td425"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td125"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td125"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td68"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td125"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td125"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td125"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td194"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td125"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td125"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td125"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td194"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td422"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td421"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td193"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td198"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td422"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=5 class="tr43 td153"><P class="p119 ft86"><NOBR>-15</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td421"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td193"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td198"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=15 rowspan=3 class="tr1 td223"><P class="p64 ft47">Resultat före extraordinära poster</P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td422"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td421"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td193"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td199"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td422"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td421"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td194"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td193"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td198"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td194"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td194"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td422"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td423"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td187"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td264"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td184"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td264"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td184"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td186"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td419"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td420"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td187"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td264"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td184"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td264"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td184"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td264"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td187"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td264"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td184"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td264"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td184"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td264"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td184"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td397"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td184"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td264"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td184"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td264"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td184"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td264"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td187"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td264"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td184"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td264"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td184"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td264"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td187"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td424"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td194"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td193"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td198"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td282"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td194"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td194"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td194"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td194"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td113"><P class="p46 ft7">00</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr19 td92"><P class="p46 ft7">02</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr19 td92"><P class="p46 ft7">04</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr19 td78"><P class="p46 ft7">06</P></TD>
<TD class="tr19 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p46 ft7">08</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr19 td92"><P class="p20 ft7">10</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr19 td78"><P class="p46 ft7">12</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr19 td92"><P class="p46 ft7">14</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr19 td78"><P class="p46 ft7">16</P></TD>
<TD class="tr19 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p166 ft38">Mellan den kommunala redovisningen och nationalräkenskaperna förekommer redo- visningsmässiga skillnader som kan uppgå till flera miljarder kronor enskilda år (se diagram 5.2). Skillnaderna beror på att den kommunala redovisningen bygger på samma utgångspunkter som redovisningen inom näringslivet. Om t.ex. investeringsutgifterna ökar kraftigt mellan två år får detta omedelbart genomslag på det finansiella sparandet, medan resultatet endast påverkas av kostnader för avskrivning av investeringarna (se vidare fördjupningsrutan Skillnaden mellan det ekonomiska resultatet och det finansiella sparandet).</P>
<P class="p224 ft38">Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha en långsiktigt god ekonomisk hus- hållning i sin verksamhet. Från och med 2005 ska kommuner och landsting bl.a. fastställa de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Ett vanligt före- kommande mål i kommunerna är ett resultat som motsvarar 2 procent av intäkterna från skatter och generella statsbidrag. Kommunernas och landstingens årsredovisning ska vidare innehålla en bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Den ska även innehålla en utvärdering</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">191</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031216x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p13 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1149 ft34">av om kravet på god ekonomisk hushållning har uppnåtts.</P>
<P class="p1150 ft40">Tabell 5.7 Resultaträkning för kommuner och landsting <NOBR>2010–2012</NOBR></P>
<P class="p16 ft42">Miljarder kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t154">
<TR>
<TD class="tr17 td222"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td133"><P class="p30 ft7">Kommuner</P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td124"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p38 ft7">Landsting</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td342"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td366"><P class="p141 ft7">2010</P></TD>
<TD class="tr19 td426"><P class="p30 ft51">2011</P></TD>
<TD class="tr19 td129"><P class="p30 ft7">2012</P></TD>
<TD class="tr19 td106"><P class="p41 ft7">2010</P></TD>
<TD class="tr19 td404"><P class="p30 ft7">2011</P></TD>
<TD class="tr19 td105"><P class="p142 ft7">2012</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td222"><P class="p139 ft10">Nettokostnader</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p141 ft10"><NOBR>-409</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p30 ft7"><NOBR>-422</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p30 ft10"><NOBR>-428</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p41 ft10"><NOBR>-221</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p30 ft7"><NOBR>-228</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p142 ft10"><NOBR>-235</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td222"><P class="p139 ft10">Skatteintäkter</P></TD>
<TD class="tr0 td133"><P class="p141 ft10">343</P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p30 ft10">355</P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p30 ft10">365</P></TD>
<TD class="tr0 td48"><P class="p41 ft10">179</P></TD>
<TD class="tr0 td76"><P class="p30 ft10">185</P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p142 ft10">196</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td222"><P class="p139 ft10">Utjämn. system</P></TD>
<TD class="tr0 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p139 ft67">och generella</P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p139 ft67">statsbidrag</P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p141 ft67">76</P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p30 ft67">76</P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p30 ft67">74</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p41 ft67">47</P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p30 ft67">47</P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p142 ft67">46</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td222"><P class="p139 ft10">Finansnetto</P></TD>
<TD class="tr0 td133"><P class="p141 ft10">4</P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p30 ft10">1</P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p30 ft10">3</P></TD>
<TD class="tr0 td48"><P class="p41 ft10">0</P></TD>
<TD class="tr0 td76"><P class="p30 ft10"><NOBR>-7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p142 ft10"><NOBR>-1</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td342"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td366"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td426"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td106"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td404"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td222"><P class="p139 ft71">Resultat före</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p139 ft16">extraordinära</P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p139 ft73">poster</P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p141 ft73">14</P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p30 ft73">9</P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p30 ft73">14</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p41 ft73">5</P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p30 ft73"><NOBR>-2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p142 ft73">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td342"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td366"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td426"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td106"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td404"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td222"><P class="p139 ft10">Extraordinära</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p141 ft10">1</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p30 ft10">0</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p30 ft10">0</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p41 ft10">0</P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p30 ft10">0</P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p142 ft10">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p139 ft67">poster</P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td342"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td366"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td426"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td106"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td404"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td222"><P class="p139 ft16">Årets resultat</P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p141 ft71">14</P></TD>
<TD class="tr1 td88"><P class="p30 ft71">9</P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p30 ft71">14</P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p41 ft71">5</P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p30 ft71"><NOBR>-2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p142 ft71">5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1151 ft55">Anm.: På grund av avrundningar stämmer summan av de enskilda posterna inte alltid med totalsumman.</P>
<P class="p169 ft7">Källa: Statistiska centralbyrån.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p1152 ft34">2011, varierat mellan 50 och 90 procent (se diagram 5.3).</P>
<P class="p1153 ft40">Diagram 5.3 Andel kommuner och landsting som redovisat nollresultat eller överskott <NOBR>2000-2012</NOBR></P>
<P class="p196 ft42">Procent</P>
<P class="p1154 ft53">Anm.: Med resultat avses resultat före extraordinära poster.</P>
<P class="p168 ft7">Källa: Statistiska centralbyrån.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p23 ft17">Resultatet var starkt år 2012</P>
<P class="p1155 ft4">Kommunsektorns resultat före extraordinära poster uppgick till 19 miljarder kronor 2012 (se diagram 5.2 och tabell 5.7).</P>
<P class="p126 ft38">Resultatet blev därmed betydligt starkare än 2011, vilket till stor del förklaras av en åter- betalning av sjukförsäkringspremier från AFA Försäkring. Den redovisade intäktsökningen till följd av detta uppgick till ca åtta miljarder kronor för kommunerna och ca tre miljarder kronor för landstingen. Resultatet för kommunsektorn som helhet torde motsvara god ekonomisk hus- hållning. Justerat för effekten av återbetalningen av sjukförsäkringspremier torde dock det sammanlagda resultatet vara lägre än vad som följer av kravet om god ekonomisk hushållning.</P>
<P class="p198 ft38">Av kommunerna redovisade 270, eller 93 procent, ett positivt resultat 2012 (se diagram 5.3). Flertalet landsting, 17 av 20, redovisade också positiva resultat. Justerat för effekten av återbetalningen från AFA Försäkring redovisade 13 landsting ändå positiva resultat.</P>
<P class="p126 ft32">Sedan balanskravet infördes 2000 och kravet på att fastställa de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning infördes i kommunallagen 2005, har andelen kommuner som redovisat ett nollresultat eller ett överskott varierat mellan 75 och 97 procent. För landstingen har motsvarande andel, frånsett</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p1156 ft17">Stabila resultat framöver trots konjunkturläget</P>
<P class="p461 ft38">Kommunsektorns finanser bedöms vara för- hållandevis stabila under prognosperioden, trots ett fortsatt svagt konjunkturläge den närmaste tiden. Det sammanlagda resultatet under prognosperioden beräknas alltså bli högre än vad som följer av kravet på en balanserad budget.</P>
<P class="p350 ft4">Resultatet för 2013, som beräknas uppgå till 10 miljarder kronor, påverkas av engångs- effekter. Resultatet förstärks såväl 2012 som 2013 av en återbetalning av sjukförsäkrings- premier från AFA Försäkring. Den redovisade intäktsökningen till följd av detta uppgår 2013 preliminärt till ca 8 miljarder kronor för kommunerna och ca 3 miljarder kronor för landstingen. Återbetalningen påverkar både resultatet och det finansiella sparandet. Resultatet försvagas samtidigt av en justering av kalkylräntan som används för beräkning av pensionsskulden. Den redovisade kostnads- ökningen för kommunsektorn till följd av ränteförändringen uppgår till 11 miljarder kronor. Det finansiella sparandet påverkas dock inte av den justerade räntan.</P>
<P class="p95 ft32">Resultatet beräknas uppgå till mellan 7 och 12 miljarder kronor per år <NOBR>2013–2017.</NOBR> Det finansiella sparandet beräknas uppgå till mellan</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">192</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031217x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p786 ft34">2 och <NOBR>-12</NOBR> miljarder kronor för motsvarande period.</P>
<P class="p114 ft62">I prognosen antas kommuner och landsting sammantaget anpassa konsumtionsutgifterna så att ett resultat motsvarande god ekonomisk hus- hållning uppnås på sikt. Detta innebär att de gradvis bättre förutsättningarna mot slutet av prognosperioden slår igenom på kommun- sektorns resultat (se vidare avsnitt 10). Resultatet beräknas uppgå till 12 miljarder kronor 2017.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p47 ft38">säkerhetsmarginal till referensvärdet för budget- underskott på 3 procent av BNP. Sverige har i detta sammanhang valt ett MTO på <NOBR>-1</NOBR> procent av BNP. I maj 2013 bedömde EU- kommissionen att Sveriges strukturella sparande var <NOBR>-0,1</NOBR> procent av BNP 2013 och 0,3 procent av BNP 2014. Detta är 0,6 procent av BNP lägre respektive 0,1 procent av BNP högre än bedömningen i denna proposition (se tabell 5.8).<SPAN class="ft92">108 </SPAN>Europeiska kommissionens bedömning av Sveriges strukturella sparande 2014 tar inte hänsyn till den försvagning av det offentliga sparandet som blir följden av de åtgärder som föreslås i denna proposition. Enligt</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p47 ft4"><SPAN class="ft37">5.6</SPAN><SPAN class="ft116">Sverige uppfyller stabilitets- och </SPAN>bedömningarna finns en god marginal till</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t155">
<TR>
<TD class="tr6 td363"><P class="p19 ft37">tillväxtpaktens krav</P></TD>
<TD class="tr6 td427"><P class="p19 ft11">Sveriges MTO båda åren.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p47 ft38">Utöver det budgetpolitiska ramverket och dess regler är Sverige som medlem i EU även bunden av reglerna inom stabilitets- och tillväxtpakten. Dessa regler utgör en övergripande ram som det svenska regelverket måste hålla sig inom. Det svenska finanspolitiska ramverket är striktare och har en högre målsättning än vad stabilitets- och tillväxtpakten föreskriver.<SPAN class="ft92">107</SPAN></P>
<P class="p248 ft38">Inom stabilitets- och tillväxtpakten har två gränsvärden fastställts: underskottet i de offentliga finanserna får inte vara större än tre procent av BNP och den offentliga skulden ska inte överstiga 60 procent av BNP. Sverige klarar med god marginal båda dessa gränsvärden.</P>
<P class="p94 ft38">Den förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten ska motverka att medlemsstaterna bygger upp allt för stora underskott i sina offentliga finanser. Varje medlemsstat ska ha ett medelfristigt budgetmål (MTO) för det strukturella sparandet, dvs. det konjunktur- justerade finansiella sparandet för offentlig sektor rensat för engångseffekter och tillfälliga åtgärder. Målets nivå bestäms av respektive medlemsstat, men måste överstiga en viss miniminivå för att säkerställa finanspolitikens hållbarhet, eller snabba framsteg mot hållbarhet, samt ge möjlighet till budgetmässig handlings- frihet. En medlemsstats MTO ska vara nära balans eller i överskott, men kan avvika från detta, förutsatt att det finns en lämplig</P>
<P class="p1157 ft210"><SPAN class="ft209">107 </SPAN>I avsnitt 12 behandlas det svenska budgetramverkets förenlighet med Europeiska rådets direktiv (2011/85/EU) om krav på medlemsstaternas budgetramverk.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p1158 ft40">Tabell 5.8 Bedömningskriterier för stabilitets- och tillväxtpakten</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t156">
<TR>
<TD class="tr19 td428"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p30 ft7">2012</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p30 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr19 td416"><P class="p142 ft7">2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td428"><P class="p139 ft7">Strukturellt sparande, procent av BNP</P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td141"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td416"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td428"><P class="p265 ft10">Regeringen</P></TD>
<TD class="tr1 td123"><P class="p30 ft10">0,6</P></TD>
<TD class="tr1 td141"><P class="p30 ft10">0,5</P></TD>
<TD class="tr1 td416"><P class="p142 ft10">0,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td225"><P class="p265 ft10"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p30 ft10">0,2</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p30 ft10"><NOBR>-0,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p142 ft10">0,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td428"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td416"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td428"><P class="p265 ft10">Medelfristigt budgetmål (MTO)</P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td141"><P class="p30 ft10"><NOBR>-1,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td416"><P class="p142 ft10"><NOBR>-1,0</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td225"><P class="p139 ft10">Utgiftskriteriet, real tillväxttakt</P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td20"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td428"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td416"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td225"><P class="p265 ft10">Regeringen</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p30 ft10">2,8</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p30 ft10">3,6</P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p142 ft10">2,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td428"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td416"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td428"><P class="p265 ft10"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p30 ft10">2,8</P></TD>
<TD class="tr0 td141"><P class="p30 ft10">2,7</P></TD>
<TD class="tr0 td416"><P class="p142 ft10"><NOBR>---</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td225"><P class="p265 ft10">Referensvärde potentiell tillväxt</P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p30 ft10">1,9</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p30 ft10">1,9</P></TD>
<TD class="tr1 td20"><P class="p142 ft10">1,9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft7">Källor: Europeiska kommissionen och egna beräkningar.</P>
<P class="p1159 ft38">Ett lagstiftningspaket för stärkt ekonomisk styrning i EU antogs i december 2011. Detta innebar bl.a. att ett utgiftskriterium infördes som ett nytt element i stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del. Utgiftskriteriet innebär att den reala ökningen av de primära offentliga utgifterna, justerat för diskretionära skatte- förändringar, ska vara lägre än den reala potentiella <NOBR>BNP-tillväxten.</NOBR> Utgiftskriteriet används vid bedömningen av om en medlemsstat vidtar tillräckliga åtgärder för att uppnå sitt MTO. I en medlemsstat där sparandet ligger under dess MTO ska ökningen av de offentliga utgifterna vara så mycket långsammare än den potentiella reala <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> på medellång sikt att en tillfredsställande anpassningsbana mot landets MTO uppnås. Om en medlemsstat uppnår sitt MTO bör de offentliga utgifternas</P>
<P class="p1160 ft126"><SPAN class="ft125">108 </SPAN>Se European Economic Forecast, European Economy no 1, 2013 och Rådets not 10657/1/13.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p23 ft4">193</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031218x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1161 ft4">ökningstakt under normala omständigheter inte överstiga referensvärdet för potentiell BNP- tillväxt på medellång sikt.</P>
<P class="p258 ft38">För en medlemsstat som i likhet med Sverige överträffar sitt MTO är utgiftskriteriet dock inte bindande, såvida inte betydande oväntade inkomster används för utgiftsökningar och detta bedöms äventyra landets MTO. Även om de reala utgifterna i Sverige enligt utgiftskriteriets specifikation bedöms öka snabbare än potentiell BNP (se tabell 5.8) är detta således förenligt med reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten, så länge som det strukturella sparandet överstiger Sveriges MTO.</P>
<P class="p1162 ft4">Stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del, underskottsförfarandet, syftar till att rätta till alltför stora skulder och underskott i de offentliga finanserna. För närvarande befinner sig 16 av EU:s 27 medlemsländer i den korrigerande delen av stabilitets- och tillväxt- pakten. Sverige är tillsammans med Estland de enda <NOBR>EU-länderna</NOBR> som aldrig varit föremål för underskottsförfarandet.</P>
<P class="p1163 ft37"><SPAN class="ft37">5.7</SPAN><SPAN class="ft78">Finanspolitiken är långsiktigt hållbar</SPAN></P>
<P class="p1164 ft38">För att företag, medborgare och de finansiella marknaderna ska ha förtroende för finans- politiken måste den vara hållbar på lång sikt, dvs. sannolikheten ska vara låg för att en plötslig och väsentlig förändring av de regler som bestämmer de offentliga inkomsterna och utgifterna tvingas fram. En hållbar finanspolitik är en förutsättning för att möta både den rådande lågkonjunkturen och de ökade utgifter som följer av den demografiska utvecklingen eller andra kostnads- ökande trender. Utvecklingen i flera av euroländerna visar hur stora de samhälls- ekonomiska kostnaderna kan bli när förtroendet för finanspolitiken sviktar. Ett bristande för- troende för finanspolitiken riskerar att leda till att dess inriktning måste ändras från åtgärder som bidrar till tillväxt, välfärd och sysselsättning till skuldsanering.</P>
<P class="p1165 ft32">Förtroendet för finanspolitiken kan mätas på olika sätt. Ett vanligt mått är att jämföra ett lands upplåningskostnader, den långa räntan och risk- premien, som för Sverige i dag ligger på en historiskt sett låg nivå. Den tioåriga svenska statslåneräntan låg 2012 på samma nivå som den</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p1005 ft4">tyska (se tabell 5.9). Även den konsoliderade bruttoskulden ligger på en i internationell jämförelse mycket låg nivå och förväntas fortsätta minska framöver. Den finansiella nettoställningen är positiv.</P>
<P class="p160 ft40">Tabell 5.9 Finanspolitiska nyckeltal</P>
<P class="p242 ft42">Procent av BNP respektive procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t137">
<TR>
<TD class="tr19 td409"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td93"><P class="p30 ft7">2012</P></TD>
<TD class="tr19 td407"><P class="p30 ft7">2013</P></TD>
<TD class="tr19 td407"><P class="p30 ft7">2014</P></TD>
<TD class="tr19 td407"><P class="p30 ft7">2015</P></TD>
<TD class="tr19 td95"><P class="p30 ft7">2016</P></TD>
<TD class="tr19 td415"><P class="p119 ft7">2017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td250"><P class="p63 ft10">Konsoliderad</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p30 ft10">38,1</P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p30 ft10">41,9</P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p30 ft10">42,6</P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p30 ft10">41,2</P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p30 ft10">38,3</P></TD>
<TD class="tr3 td126"><P class="p119 ft10">35,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td409"><P class="p63 ft10">bruttoskuld</P></TD>
<TD class="tr2 td93"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td407"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td407"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td407"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td415"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td250"><P class="p63 ft10">Finansiell</P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p30 ft10">20,8</P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p30 ft10">19,1</P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p30 ft10">16,6</P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p30 ft10">15,4</P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p30 ft10">15,0</P></TD>
<TD class="tr2 td126"><P class="p119 ft10">15,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td250"><P class="p63 ft67">nettoställning</P></TD>
<TD class="tr19 td91"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td126"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td409"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td407"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td407"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td407"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td415"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td409"><P class="p63 ft7">Tioårig statslåneränta</P></TD>
<TD class="tr0 td93"><P class="p30 ft10">1,6</P></TD>
<TD class="tr0 td407"><P class="p30 ft10">2,0<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td407"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td407"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td95"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td415"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td250"><P class="p63 ft10">Räntedifferens mot</P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td250"><P class="p63 ft67">Tyskland, 10 år</P></TD>
<TD class="tr19 td91"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr43 td113"><P class="p30 ft10">0,4<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td126"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td250"><P class="p63 ft10">statsobl.</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p30 ft10">0,0</P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft7"><SPAN class="ft97">1 </SPAN>Avser utfall för månaderna <NOBR>januari–augusti.</NOBR></P>
<P class="p107 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån, Ecowin och egna beräkningar.</P>
<P class="p1166 ft38">Regeringen och ett antal andra granskare av svensk ekonomi gör även bedömningar av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet med hjälp av ekonomiska modeller. Syftet med dessa håll- barhetsbedömningar är att i god tid fånga upp tecken på att finanspolitiken kommer att behövas läggas om, så att åtgärder för att säker- ställa hållbarheten och upprätthålla förtroendet för finanspolitiken kan vidtas i god tid. En ohållbar utveckling som uppmärksammas tidigt kan lättare åtgärdas genom väl utformade reformer, samtidigt som hushåll och företag får möjlighet att ställa om till nya förutsättningar under en längre tidsperiod.</P>
<P class="p1167 ft38">Finanspolitikens långsiktiga hållbarhet mäts ofta med hjälp av de s.k. S1- och S2- indikatorerna. S1 visar hur mycket budgeten behöver förstärkas eller försvagas för att den offentliga skulden ska motsvara en viss andel av BNP vid en given tidpunkt, i denna proposition vad som krävs för att den offentliga skulden ska motsvara 60 procent av BNP 2030, medan S2 visar hur mycket budgeten behöver förstärkas eller försvagas för att de offentliga finanserna ska gå jämnt ut över en oändlig tidshorisont. Ett negativt värde på dessa indikatorer innebär att en permanent budgetförsvagning är möjlig utan att finanspolitiken blir ohållbar, medan ett positivt indikatorvärde pekar på att en permanent budgetförstärkning är nödvändig.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">194</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031219x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p1168 ft38">I de ekonomiska vårpropositionerna presenteras en mer utförlig analys av finans- politikens långsiktiga hållbarhet.<SPAN class="ft92">109 </SPAN>De hållbarhetsberäkningar som utförts inför denna proposition visar att finanspolitiken i Sverige är långsiktigt hållbar (se tabell 5.10). Tabell 5.10 visar att de båda <NOBR>S-indikatorerna</NOBR> har negativa värden, dvs. det går att permanent försvaga det offentliga sparandet något utan att finanspolitiken blir ohållbar. Värdena är dock mindre i absoluta tal än motsvarande värden i 2013 års ekonomiska vårproposition. Detta beror främst på de förslag till budgetförsvagande åtgärder som presenteras i denna proposition, men delvis också på att den offentliga konsumtionen och kostnaderna för ohälsan nu bedöms bli något högre på sikt.</P>
<P class="p1169 ft40">Tabell 5.10 Indikatorer på finanspolitikens långsiktiga hållbarhet</P>
<P class="p927 ft42">Procent av BNP</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t157">
<TR>
<TD class="tr17 td429"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td268"><P class="p41 ft7">S1</P></TD>
<TD class="tr17 td376"><P class="p119 ft7">S2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td303"><P class="p17 ft10">2013 års ekonomiska vårproposition</P></TD>
<TD class="tr3 td259"><P class="p41 ft10"><NOBR>-1,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p119 ft10"><NOBR>-2,4</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td303"><P class="p17 ft10">Budgetpropositionen för 2014</P></TD>
<TD class="tr0 td259"><P class="p41 ft10"><NOBR>-0,4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p119 ft10"><NOBR>-1,5</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td429"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td268"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td376"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td303"><P class="p63 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P></TD>
<TD class="tr17 td259"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td26"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1170 ft62">De båda <NOBR>S-måtten</NOBR> ger en i teoretiskt mening välgrundad bild av finanspolitikens långsiktiga konsekvenser. Samtidigt är måtten känsliga för olika beräkningsantaganden. Indikatorerna kan därmed inte användas för att direkt bedöma storleken på ett budgetutrymme, utan ska snarare ses som indikatorer på konsekvenserna av den förda finanspolitiken över olika tids- horisonter. Indikatorvärdena måste tolkas med försiktighet. Ett högt indikatorvärde i absoluta termer innebär dock att sannolikheten för att finanspolitiken är ohållbar och måste läggas om är större.</P>
<P class="p1171 ft32">Europeiska kommissionen bedömer att risken är låg för en offentligfinansiell kris i Sverige på ett års sikt, lägre än i de flesta andra EU- länder.<SPAN class="ft100">110 </SPAN>Även marknadens förtroende för den svenska finanspolitiken är stort. Allt tyder därmed på att förtroendet för finanspolitiken kommer att vara fortsatt starkt de närmaste åren.</P>
<P class="p1172 ft7"><SPAN class="ft51">109</SPAN><SPAN class="ft48">Se 2013 års ekonomiska vårproposition (prop. 2012/13:100, s. 221).</SPAN></P>
<P class="p1173 ft7"><SPAN class="ft51">110</SPAN><SPAN class="ft48">Fiscal sustainability report </SPAN><NOBR>(EU-kommissionen</NOBR> 2012).</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1174 ft37"><SPAN class="ft37">5.8</SPAN><SPAN class="ft78">Finanspolitikens övergripande inriktning</SPAN></P>
<P class="p542 ft32">Sverige har klarat den internationella ekonomiska nedgången bättre än de flesta andra länder. Sverige har som ett av få länder, under hela lågkonjunkturen, kunnat stötta syssel- sättningen och genomföra reformer för fler i arbete, tillväxtinvesteringar och välfärds- satsningar. Regeringens politik har varit fram- gångsrik. Kraftfulla åtgärder för att dämpa effekterna av lågkonjunkturen har förenats med ett tydligt fokus på strukturellt riktiga åtgärder för högre varaktig sysselsättning, förbättrade tillväxtvillkor för företagen och åtgärder som förbättrar välfärden och håller samman sam- hället. Samtidigt har långsiktigt hållbara offentliga finanser upprätthållits.</P>
<P class="p1175 ft17">Läget motiverar en finanspolitik som stödjer tillväxt och sysselsättning</P>
<P class="p1176 ft38">Arbetslösheten steg kraftigt i samband med finanskrisen och bedöms ligga kvar på höga nivåer också de närmaste åren. Trots att svensk ekonomi drabbades hårt av finanskrisen och den därpå följande skuldkrisen, har sysselsättningen utvecklas bättre än i många andra länder. Den fortsatta internationella lågkonjunkturen gör dock att det tar lång tid innan arbetslösheten minskar påtagligt. Även om <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> väntas ta fart 2014 kommer det att finnas gott om lediga resurser i svensk ekonomi under flera år framöver. Mot slutet av prognosperioden kommer Sverige att ha gått igenom en låg- konjunktur som varat i minst nio år, vilket är längre än den tid som <NOBR>1990-talskrisen</NOBR> varade. En så lång period av låg efterfrågan på arbetskraft ökar riskerna för att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Detta visas av att det framför allt är längre arbetslöshetstider som drivit upp- gången i arbetslösheten, snarare än ett ökat inflöde i arbetslöshet.</P>
<P class="p1177 ft38">Utrymmet för en ytterligare expansiv penningpolitik är begränsat eftersom reporäntan ligger på en låg nivå. Det är därför lämpligt att finanspolitiken tar ett större ansvar i detta läge.</P>
<P class="p252 ft32">Finanspolitiken 2014 bör därför, inom ramen för överskottsmålet och utgiftstaket, stödja ekonomin och förhindra att arbetslösheten biter sig fast. Det är viktigt med aktiva insatser för att motverka långtidsarbetslösheten. Regeringen har</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">195</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft4">avsatt omfattande resurser till Arbetsför- medlingen för att ge aktiva insatser till lång- tidsarbetslösa.</P>
<P class="p126 ft32">Riskerna för en allvarlig global nedgång är betydligt mindre än för ett par år sedan. Men riskerna för en sämre ekonomisk utveckling än i prognosen är fortsatt större än chanserna till en bättre utveckling. Läget på de finansiella marknaderna är fundamentalt bättre, men riskerna kvarstår för att turbulens åter ska upp- stå. Utvecklingen av hushållens skuldsättning utgör vidare en risk för makroekonomisk stabilitet och finanspolitiken ska inte bidra till en ohållbar skulduppbyggnad. Dessa risker måste beaktas när behovet av säkerhetsmarginaler bedöms.</P>
<P class="p1178 ft17">Budgetutrymme 2014</P>
<P class="p1139 ft32">Att överskottsmålet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel innebär att det finansiella sparandet i offentlig sektor bör ligga under målnivån på 1 procent av BNP när resursutnyttjandet är lågt (se fördjupningsrutan Finanspolitiken och överskottsmålet). Över- skottsmålet stödjer därigenom en finanspolitik som motverkar stora konjunktursvängningar och inte verkar procyklisk. Sparandet i den offentliga sektorn behöver för att bidra till ett stabilt och högt resursutnyttjande variera över konjunkturcykeln.</P>
<P class="p1179 ft4">De indikatorer som används för att följa upp överskottsmålet pekar på att det finansiella sparandet för närvarande ligger under den mål- satta nivån men att det finansiella sparandet stärks över tid.</P>
<P class="p126 ft38">Samtidigt som det finns behov av att finans- politiken stödjer tillväxten i ekonomin, finns det även fortsättningsvis behov av utrymme för att kunna vidta åtgärder vid en ny kraftigt fördjupad konjunkturnedgång eller förnyad finansiell oro. Att det finns ett stort förtroende för Sveriges offentliga finanser ger utrymme för att 2014 bedriva en finanspolitik som stödjer arbets- marknaden. Låg och sjunkande offentlig skuld- sättning, inte minst i ett internationellt perspektiv, och god långsiktig offentligfinansiell hållbarhet ger denna starka position.</P>
<P class="p398 ft32">Utrymmet för att vidta åtgärder för att stödja sysselsättningen begränsas av att sparandet ska återvända till den målsatta nivån när resurs- utnyttjandet går mot balans. Jämfört med</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p127 ft62">bedömningen i 2013 års ekonomiska vår- proposition är det finansiella sparandet i de offentliga finanserna något lägre ett par år fram i tiden. Detta innebär att riskerna med att använda en del av budgetutrymmet tidigare under perioden har ökat, men detta måste vägas mot risken att den höga arbetslösheten permanentas om inte finanspolitiken agerar.</P>
<P class="p944 ft34">Regeringen bedömer mot denna bakgrund att ett budgetutrymme för 2014 motsvarande drygt 24 miljarder kronor är väl avvägt.</P>
<P class="p1103 ft17">Stor återhållsamhet krävs de närmaste åren</P>
<P class="p148 ft32">För att bevara det starka förtroendet för finans- politiken är det viktigt att det finansiella sparandet, vid ett balanserat resursutnyttjande, visar ett överskott om 1 procent av BNP. Överskott i de offentliga finanserna behövs för att kraftfulla åtgärder ska kunna vidtas om svensk ekonomi åter utsätts för stora störningar. Det behövs också som en buffert för att hantera andra risker, inte minst de som följer av Sveriges stora banksektor. Takten i återgången till 1 procent bör, i enlighet med det finanspolitiska ramverket, anpassas efter läget på arbets- marknaden och utvecklingen av resurs- utnyttjandet. Förutsatt att det finns förtroende för de offentliga finansernas långsiktiga håll- barhet bör finanspolitiken inte vara åtstramande så länge arbetslösheten är hög och resurs- utnyttjandet lågt. En allt för snabb återgång till överskott riskerar leda till att en försämrad utveckling på arbetsmarknaden som följd. När de lediga resurserna i ekonomin minskar bör det finansiella sparandet gradvis stärkas. Det är rimligt att återvända till ett sparande om 1 procent av BNP först när resursutnyttjandet närmat sig balans för att därigenom säkra en stabil tillväxt och lägre arbetslöshet. Enligt nuvarande prognos förväntas det finansiella sparandet vara 1,2 procent 2017.</P>
<P class="p1180 ft38">För att ett överskott om 1 procent av BNP ska uppnås när resursutnyttjandet är balanserat krävs en stor återhållsamhet i finanspolitiken framöver. Budgetutrymmet bedöms vara mycket begränsat de närmaste åren. Det innebär att nya reformer i högre utsträckning än tidigare kommer att kräva finansiering.</P>
<P class="p428 ft34">Det handlar exempelvis om åtgärder som säkrar skattesystemets effektivitet och legitimitet samt åtgärder som motverkar</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">196</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="id_1">
<P class="p88 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p206 ft34">samhällsekonomisk ineffektivitet. Det är också viktigt med stram utgiftsgranskning och god utgiftskontroll.</P>
<P class="p1181 ft17">Finanspolitikens sammansättning</P>
<P class="p1182 ft62">Fokus för finanspolitiken i denna proposition är att stödja ekonomin och det är därför viktigt att prioritera åtgärder som är effektiva både vad gäller att stabilisera konjunkturläget och att möta de långsiktiga tillväxtutmaningarna. Fokus bör därför ligga på strukturellt riktiga permanenta åtgärder. En av de viktigaste lär- domarna från de senaste åren, både i Sverige och i andra länder, är vikten av att politiken även vid en ekonomisk nedgång fokuserar på strukturellt riktiga reformer för varaktigt högre syssel- sättning och tillväxt. Därigenom stärks de lång- siktiga tillväxtförutsättningarna samtidigt som ekonomin stöttas på kort sikt.</P>
<P class="p1183 ft38">Den möjliga sammansättningen av åtgärder påverkas även i hög grad av att utrymmet för utgiftsökningar i förhållande till utgiftstaket är mycket litet 2014 och 2015. Budgeterings- marginalen under utgiftstaket ligger <NOBR>2013–2015</NOBR> i linje med regeringens riktlinjer för hur stora marginaler som behövs för att hantera den osäkerhet som finns i utgiftsutvecklingen. Emellertid finns det inget ytterligare utrymme i förhållande till säkerhetsmarginalen 2014 och 2015. Det innebär att det 2014 och 2015 inte går att genomföra annat än mindre reformer på utgiftssidan utan att det görs motsvarande utgiftsminskningar. Sedan den första bedömningen av utgiftstakets nivå för 2014 i 2010 års ekonomiska vårproposition har huvud- delen, 38 miljarder kronor, av det tillgängliga utrymmet i förhållande till utgiftstaket tagits i anspråk för utgiftsreformer, exempelvis stora satsningar på forskning och utveckling samt infrastruktur för att motverka krisen och skjuta in energi i ekonomin. Därtill har ökade utgifter i transfereringssystemen i förhållande till prognosen, framför allt i sjukförsäkringen, tagit ca 16 miljarder kronor i anspråk. Detta innebär att huvuddelen av satsningarna för att stötta tillväxt och jobb bör ligga på inkomstsidan för att värna utgiftstaket och säkerhetsmarginalerna under taket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">197</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031223x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p1184 ft133">6</P>
<P class="p153 ft133">Skattefrågor</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031225x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p88 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1185 ft36">6 Skattefrågor</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p23 ft14">Sammanfattning</P>
<P class="p1186 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft203">Jobbskatteavdraget förstärks med 12 miljar- der kronor.</SPAN></P>
<P class="p1187 ft34"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft235">Den statliga inkomstskatten på förvärvs- inkomster begränsas genom att den nedre skiktgränsen höjs.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr11 td131"><P class="p19 ft4">–</P></TD>
<TD class="tr11 td430"><P class="p19 ft4">Skatten för pensionärer sänks med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td430"><P class="p19 ft4">2,5 miljarder kronor.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1188 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft203">Den särskilda inkomstskatten för utom- lands bosatta sänks med 5 procentenheter till 20 procent.</SPAN></P>
<P class="p1189 ft32"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft204">Omställning på arbetsmarknaden under- lättas genom vissa inkomstskatteändringar, bl.a. vad gäller förmån av utbildning.</SPAN></P>
<P class="p1190 ft24"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft236">Den tidsbegränsade nedsättningen av för- månsvärdet för vissa miljöanpassade bilar förlängs med tre år.</SPAN></P>
<P class="p1191 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft203">Skattereglerna för finansiella instrument, t.ex. optioner och andra aktierelaterade incitament, som företag ger till nyckel- personer, bör utredas.</SPAN></P>
<P class="p1187 ft34"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft235">Det införs ett incitament för forskning och utveckling genom sänkta arbetsgivar- avgifter.</SPAN></P>
<P class="p277 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft203">Ett system med nystartszoner bör införas.</SPAN></P>
<P class="p1189 ft32"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft204">Nedsättningen av socialavgifterna för unga bör förändras och riktas mer mot de yngsta.</SPAN></P>
<P class="p1190 ft24"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft236">I </SPAN><NOBR>3:12-reglerna</NOBR> genomförs vissa för- ändringar i den s.k. löneunderlagsregeln.</P>
<P class="p1191 ft34"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft235">Räntesatsen för positiv räntefördelning höjs, vilket främst berör enskilda närings- idkare.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p1192 ft24"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft236">Egenavgifterna för enskilda näringsidkare bör sänkas genom en förstärkning av avdraget vid beräkning av avgifterna.</SPAN></P>
<P class="p490 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft203">Inkomstskattereglerna för ideell sektor reformeras.</SPAN></P>
<P class="p483 ft34"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft235">Skattefriheten för inkomster från special- byggnader slopas.</SPAN></P>
<P class="p1193 ft32"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft204">Skatteverket bör ges i uppdrag att utvärdera reglerna om dokumentationsskyldighet vid internprissättning.</SPAN></P>
<P class="p490 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft203">Ett statligt stöd införs för korttidsarbete vid en synnerligen djup lågkonjunktur.</SPAN></P>
<P class="p485 ft24"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft236">Energiskatten på biodrivmedel ändras när kvotplikt för inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen införs.</SPAN></P>
<P class="p490 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft203">En skattereduktion bör införas för mikro- produktion av förnybar el.</SPAN></P>
<P class="p1194 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft203">Energiskatten för blyfri flygbensin sänks.</SPAN></P>
<P class="p483 ft34"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft235">Koldioxidskatten sänks för viss värme- produktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter.</SPAN></P>
<P class="p490 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft203">Fordonsbeskattningen justeras genom att begreppet skattepliktig för första gången definieras.</SPAN></P>
<P class="p485 ft34"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft235">Energibeskattning av el som förbrukas av värmeföretag för produktion av värme som levereras till industrin bör ses över.</SPAN></P>
<P class="p490 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft203">En särskild utredare bör analysera den roll som ekonomiska styrmedel kan spela för att minska miljö- och hälsofarliga ämnen i vissa varugrupper.</SPAN></P>
<P class="p1195 ft32"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft204">Skatten på öl och vin höjs med ca 7 procent och skatten på sprit höjs med 1 procent.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">201</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031226x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p1196 ft34"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft235">Reglerna om frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt vid lokaluthyrning för- enklas.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p1197 ft34">Avsnittet avslutas med en författnings- kommentar till lagförslagen (avsnitt 6.42).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p1196 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft203">Hanteringen av mervärdesskatt vid import bör förenklas och i huvudsak läggas över på Skatteverket.</SPAN></P>
<P class="p476 ft34"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft235">Möjligheterna att införa en s.k. rak kontantmetod bör analyseras.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p23 ft37">Beredning av förslagen</P>
<P class="p1198 ft34">För de ärenden där förslag lämnas finns lagförslag i avsnitt 3. Beredningen av de olika</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p47 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft203">Tidpunkten för att lämna mervärdes- frågorna inklusive granskning av Lagrådet redo-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<DIV id="id_5_1">
<P class="p1199 ft34">skattedeklaration för helt beskattningsår bör samordnas med tidpunkten för att lämna inkomstdeklaration.</P>
<P class="p1200 ft32"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft204">Vissa förfaranderegler avseende skatt på alkoholvaror, tobaksvaror och energi- produkter bör ändras för att motverka fusk.</SPAN></P>
<P class="p1201 ft4">Regeringen redovisar i följande avsnitt ett antal åtgärder på skatte- och avgiftsområdet med effekter för budgetåret 2014 och framåt.</P>
<P class="p248 ft24">Efter ett inledande avsnitt kring de av riksdagen antagna skattepolitiska riktlinjerna presenteras de olika åtgärderna med en indelning i ett antal huvudgrupper (se prop. 2008/09:1, Förslag till statsbudget för 2009, finansplan och skattefrågor m.m., avsnitt 6, s. <NOBR>163–165</NOBR> för motiv för den valda klassificeringen). De olika huvudgrupperna är:</P>
<P class="p1202 ft34"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft235">skatt på arbetsinkomster (skatter på förvärvsinkomster och socialavgifter m.m.; avsnitt </SPAN><NOBR>6.2–6.12),</NOBR></P>
<P class="p480 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft203">skatt på kapitalägande (kapital- och egendomsskatter; avsnitt 6.13),</SPAN></P>
<P class="p476 ft183"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft237">skatt på kapitalanvändning (företagsskatter; avsnitt </SPAN><NOBR>6.14–6.16)</NOBR> samt</P>
<P class="p1203 ft34"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft235">skatt på konsumtion m.m. (energi- och miljöskatter, övriga punktskatter och mer- värdesskatt; avsnitt </SPAN><NOBR>6.18–6.35).</NOBR></P>
<P class="p1204 ft34">Förslaget om ett statligt stöd vid korttidsarbete redovisas i avsnitt 6.17.</P>
<P class="p611 ft4">Efter bedömningar angående månadsupp- gifter, vissa skatteförfarandefrågor, den inter- nationella utvecklingen för att motverka skatte- undandraganden och skatteforskning (avsnitt <NOBR>6.36–6.40)</NOBR> sammanfattas de offentligfinansiella effekterna av de skatte- och avgiftsförslag som lämnas eller aviseras i denna proposition (avsnitt 6.41).</P>
</DIV>
<DIV id="id_5_2">
<P class="p23 ft4">visas i respektive delavsnitt.</P>
<P class="p1205 ft37"><SPAN class="ft37">6.1</SPAN><SPAN class="ft78">Riktlinjer för skattepolitiken</SPAN></P>
<P class="p233 ft38">Riksdagen antog våren 2008 riktlinjer för skatte- politiken i form av ett antal hållpunkter och ett antal krav (prop. 2007/08:100, avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). Genom fem hållpunkter inriktas skattepolitiken på att stödja de övergripande målen för regeringens ekono- miska politik som exempelvis en varaktigt högre sysselsättning och en högre generell och rättvist fördelad välfärd. Därutöver utformas skatte- politiken så att den tillgodoser fem krav som ställs på de svenska skattereglerna i en allt mera globaliserad värld. Här återges först de olika hållpunkterna och kraven. Därefter relateras de till de skatteåtgärder som redovisas i denna proposition.</P>
<P class="p1178 ft37">De fem hållpunkterna</P>
<P class="p1206 ft5"><SPAN class="ft4">2</SPAN><SPAN class="ft238">Goda förutsättningar för varaktigt hög sysselsättning</SPAN></P>
<P class="p1207 ft4">Skattereglerna ska bidra till att öka den var- aktiga sysselsättningen (antalet arbetade timmar) genom ökat arbetsmarknadsdel- tagande, genom att personer som redan har arbete ökar sitt arbete och genom ökad utbildning och kompetens hos dem som arbetar.</P>
<P class="p1208 ft39"><SPAN class="ft4">3</SPAN><SPAN class="ft239">Goda villkor för företagande och investeringar</SPAN></P>
<P class="p1209 ft32">Skattereglerna ska ge goda villkor för investeringar i Sverige, genom att attrahera utländska företags lokalisering och investe- ringar i Sverige och genom att företag redan verksamma i Sverige ökar sina investeringar.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_6">
<P class="p23 ft4">202</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p1210 ft183">Därutöver ska också goda villkor gälla för svenska företags investeringar i utlandet.</P>
<P class="p833 ft5"><SPAN class="ft11">4</SPAN><SPAN class="ft240">Generell och rättvist fördelad välfärd</SPAN></P>
<P class="p1211 ft32">Skattepolitiken ska utformas så att målen om en generell och rättvist fördelad välfärd och högre sysselsättning säkerställs.</P>
<P class="p616 ft5"><SPAN class="ft11">5</SPAN><SPAN class="ft240">Effektiva ekonomiska styrmedel</SPAN></P>
<P class="p1211 ft62">Skattereglerna ska bidra till att negativa miljö- och folkhälsoaspekter fångas upp i prisbildningen på olika marknader genom internalisering av s.k. negativa externa effekter. Korrigeringar av sådana effekter bör ske på ett så effektivt sätt som möjligt med beaktande av andra krav på skatte- systemet. På miljöområdet ska skatterna samordnas med andra styrmedel – som exempelvis handel med utsläppsrätter – så att miljöstyrningen blir samhälls- ekonomiskt effektiv. Principen om att förorenaren ska betala ska gälla.</P>
<P class="p1212 ft5"><SPAN class="ft11">6</SPAN><SPAN class="ft240">Ett legitimt och rättvist skattesystem</SPAN></P>
<P class="p1213 ft4">Skattereglerna ska utformas så att de stärker medborgarnas förtroende för skattesystemet och underlättar för dem att göra rätt för sig. Skattefel ska begränsas och skattebrott, skattefusk och skatteundan- dragande motverkas.</P>
<P class="p1214 ft37">De fem kraven</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t158">
<TR>
<TD class="tr7 td88"><P class="p170 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr7 td269"><P class="p707 ft5">Hållbara</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td272"><P class="p577 ft5">offentliga</P></TD>
<TD class="tr7 td145"><P class="p30 ft9">finanser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td431"><P class="p707 ft11">Skatterna ska finansiera offentliga utgifter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td431"><P class="p707 ft4">på ett hållbart sätt med bevarande av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td383"><P class="p707 ft20">samhällsekonomisk</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td418"><P class="p30 ft4">balans. Utifrån detta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td431"><P class="p707 ft11">fiskala krav ska skattereglerna utformas på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td431"><P class="p707 ft4">ett så enkelt sätt som möjligt med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td431"><P class="p707 ft11">beaktande av målet om hög välfärd och hög</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td432"><P class="p707 ft4">varaktig sysselsättning.</P></TD>
<TD class="tr1 td145"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td88"><P class="p170 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr7 td269"><P class="p707 ft5">Generella</P></TD>
<TD class="tr7 td113"><P class="p19 ft5">och</P></TD>
<TD class="tr7 td246"><P class="p976 ft5">tydliga</P></TD>
<TD class="tr7 td145"><P class="p30 ft5">regler</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1215 ft4">Med beaktande av hållpunkterna ska skatte- reglerna vara generella och existerande särregler (skatteutgifter) löpande prövas för att förenkla systemet och för att skapa finansiellt utrymme för att sänka strategiska skattesatser.</P>
<P class="p1216 ft5"><SPAN class="ft11">5</SPAN><SPAN class="ft240">Hållbara regler i förhållande till EU</SPAN></P>
<P class="p1213 ft4">Skatteregler och åtgärder ska vara hållbara och försvarbara i ett <NOBR>EU-rättsligt</NOBR> perspektiv.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1217 ft39"><SPAN class="ft11">6</SPAN><SPAN class="ft241">Beskattning i nära anslutning till inkomst- tillfället</SPAN></P>
<P class="p1218 ft34">På inkomstskatteområdet bör på sikt olika inslag av s.k. uppskjuten beskattning undvikas.</P>
<P class="p616 ft5"><SPAN class="ft11">7</SPAN><SPAN class="ft240">Förenkling av regler för ökad effektivitet</SPAN></P>
<P class="p1219 ft4">Arbetet med att förenkla skattereglerna (minskad administrativ börda) drivs vidare. I arbetet ska nyttan av förenklingar för företagen beaktas liksom behovet av att värna skatteintäkterna.</P>
<P class="p1220 ft38">Hållpunkterna och kraven ger en ram för utvecklingen av skattepolitiken. De fem håll- punkterna med dess koppling till den ekonomiska politiken pekar i första hand ut vad som är angeläget. De fem kraven har sin tyngdpunkt på det som bör undvikas. En i förhållande till hållpunkter och krav framgångs- rik skattepolitik innebär därmed i första hand att hållpunkterna förstärks medan avvikelserna från kraven är så begränsade som möjligt.</P>
<P class="p1221 ft37">Riktlinjerna och åtgärderna i denna proposition</P>
<P class="p542 ft38">I förhållande till riktlinjerna syftar förslaget om ett förstärkt jobbskatteavdrag och höjd nedre gräns för statlig inkomstskatt till att varaktigt öka sysselsättningen. Åtgärderna gör det mer lönsamt att arbeta vilket väntas leda till att fler människor arbetar. Sänkta marginalskatter kan också bidra till ett ökat arbetsutbud bland dem som redan har ett arbete. Att underlätta omställning på arbetsmarknaden bidrar också till högre varaktig sysselsättning. Det aviserade förslaget om nystartszoner syftar till att förbättra situationen i områden i Sverige där dynamiken i näringslivet inte är tillfredställande och där utanförskapet är mer påtagligt genom att skapa arbetstillfällen och öka sysselsättningen i dessa områden. För att ytterligare underlätta inträdet på arbetsmarknaden för unga bör nuvarande nedsättning av socialavgifterna riktas tydligare mot de yngsta och syftar till att nå en högre varaktig sysselsättning.</P>
<P class="p1222 ft32">Förändringarna i <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> slår vakt om legitimiteten i skattesystemet och bidrar till mer rättvisa villkor för företagande och investeringar. Ett gynnsamt skatteklimat för forskning och utveckling bidrar till att attrahera etableringar</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">203</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">och investeringar i Sverige, vilket förslaget till skatteincitament för forskning och utveckling tar sikte på. Ett förstärkt avdrag vid beräkning av egenavgifterna är också positivt för företagande med särskild inriktning på småföretagare.</P>
<P class="p227 ft38">Onödigt krångliga skatteregler har en negativ effekt både för villkoren för företagande och investeringar och för legitimiteten och rättvisan i skattesystemet. Förslagen på momsområdet om uthyrning av verksamhetslokal, ändrad deklara- tionstidpunkt och ändrad hantering av moms vid import underlättar för skattebetalarna att göra rätt för sig samtidigt som de bidrar till att förenkla skattereglerna och minska de administrativa bördorna. Förslaget om nedsatt skatt för utomlands bosatta gör det också lättare för människor att göra rätt för sig.</P>
<P class="p125 ft4">Den generella och rättvisa välfärden förstärks genom den ökade skattelättnaden för pensionärer.</P>
<P class="p356 ft32">På energi- och miljöområdet effektiveras styrningen genom att skattelättnader införs för blyfri flygbensin samt att förändringarna i beskattningen av biodrivmedel med anledning av förslaget om kvotplikt för inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränsle genom- förs. Förlängningen av nedsättningen av för- månsvärdet för vissa miljöbilar innebär en fortsatt användning av ett ekonomiskt effektivt styrmedel för att nå en mindre miljöförstörande fordonsflotta. En skattereduktion för mikro- producenter av förnybar el förbättrar styrningen på miljö- och energiområdet. Höjningarna av skatten på alkohol väntas minska incitamenten att konsumera alkohol och bidrar därmed till förbättrad folkhälsa.</P>
<P class="p1223 ft4">Förslagen om ändrad beskattning av viss värmeproduktion på grund av överkompensa- tion och förändringarna i fordonsbeskattningen bidrar till att energi- och koldioxidbeskattningen blir hållbar och försvarbar i ett <NOBR>EU-rättsligt</NOBR> perspektiv.</P>
<P class="p227 ft32">De reformerade inkomstskattereglerna för ideell sektor och den slopade skattefriheten för inkomster från specialbyggnader bidrar till att öka legitimiteten och rättvisan i skattesystemet och till att minska konkurrenssnedvridning av fastighetsinkomster.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p1224 ft242">Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen</P>
<P class="p1225 ft32">I avsnitten <NOBR>6.2–6.12</NOBR> redovisas regeringens förslag och bedömningar om skatt på arbetsinkomster i form av förvärvsinkomstbeskattningen och socialavgifter m.m.</P>
<P class="p1226 ft17"><SPAN class="ft17">6.2</SPAN><SPAN class="ft163">Förstärkt jobbskatteavdrag och sänkt statlig inkomstskatt</SPAN></P>
<P class="p906 ft17"><SPAN class="ft17">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft79">Ärendet och dess beredning</SPAN></P>
<P class="p185 ft38">I budgetpropositionen för 2011 angav rege- ringen att en ytterligare förstärkning av jobb- skatteavdraget skulle öka antalet arbetade timmar genom såväl ytterligare sänkta trösklar för inträde på arbetsmarknaden som fler arbetade timmar för dem som redan finns på arbetsmarknaden. Vidare angav regeringen att antalet löntagare som betalar statlig inkomst- skatt på sina förvärvsinkomster borde minska. Regeringen aviserade att den därför har som reformambition att förändra jobbskatteavdraget och den statliga inkomstskatten på beskattnings- bara förvärvsinkomster (prop. 2010/11:1, Förslag till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor m.m., avsnitt 1.7.4).</P>
<P class="p219 ft38">Inom Finansdepartementet utarbetades där- efter en promemoria innehållande bl.a. förslag om en förstärkning av jobbskatteavdraget med 12 miljarder kronor och en begränsning av ut- taget av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster till en kostnad av 3 miljarder kronor. En sammanfattning av promemorians förslag finns i <SPAN class="ft121">bilaga 4</SPAN>, <SPAN class="ft121">avsnitt 1 </SPAN>och prome- morians lagförslag finns i <SPAN class="ft121">bilaga 4</SPAN>, <SPAN class="ft121">avsnitt 2</SPAN>.</P>
<P class="p944 ft4">Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft5">bilaga 4</SPAN>, <SPAN class="ft5">avsnitt 3</SPAN>. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2011/1936).</P>
<P class="p133 ft5">Lagrådet</P>
<P class="p188 ft32">Förslagen om förstärkt jobbskatteavdrag och sänkt statlig inkomstskatt är författningstekniskt och även i övrigt enligt regeringens bedömning av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">204</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031229x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p144 ft17"><SPAN class="ft17">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft79">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p1067 ft5">Jobbskatteavdrag</P>
<P class="p1227 ft38">För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år beräknas jobbskatteavdraget, som är en skattereduktion, enligt gällande regler i 67 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229) på följande sätt för beskattningsåret 2013. På arbetsinkomster – vilka även omfattar inkomster av aktiv näringsverksamhet – upp till och med 40 500 kronor är jobbskatteavdraget skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt. Detta innebär att om en persons förvärvsinkomster uteslutande består av arbets- inkomster med högst 40 500 kronor per år, kommer jobbskatteavdraget att motsvara inkomstskatten.</P>
<P class="p1228 ft62">För arbetsinkomster som överstiger 40 500 men inte 121 000 kronor är underlaget för jobbskatteavdraget 40 495 kronor, med tillägg för 30,4 procent av den del av arbetsinkomsten som överstiger detta belopp, minskat med grundavdraget. Detta underlag multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt ger jobbskatteavdraget.</P>
<P class="p1229 ft38">För arbetsinkomster som överstiger 121 000 men inte 311 500 kronor är underlaget för jobbskatteavdraget 65 014 kronor, med tillägg för 9,5 procent av den del av arbetsinkomsten som överstiger 121 000 kronor, minskat med grundavdraget. Detta underlag multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt ger jobbskatteavdraget.</P>
<P class="p1230 ft32">För arbetsinkomster som överstiger 311 500 kronor är jobbskatteavdraget skillnaden mellan 83 126 kronor och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt. Beräkningen av jobbskatte- avdraget för dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år illustreras i tabell 6.1.</P>
<P class="p1231 ft40">Tabell 6.1 Beräkning av jobbskatteavdraget för personer som inte har fyllt 65 år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t159">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td208"><P class="p176 ft10">Arbetsinkomst</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td433"><P class="p577 ft10">Jobbskatteavdrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td406"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td434"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td208"><P class="p176 ft10"><NOBR>–0,91</NOBR> PBB</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td433"><P class="p577 ft10"><NOBR>(AI-GA)*KI</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td93"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td275"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td434"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td93"><P class="p176 ft7">0,91</P></TD>
<TD class="tr0 td275"><P class="p21 ft10"><NOBR>PBB–2,72</NOBR> PBB</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td434"><P class="p577 ft7">(0,91 <NOBR>PBB+0,304*(AI-0,91</NOBR> <NOBR>PBB)-GA)*KI</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td91"><P class="p176 ft7">2,72</P></TD>
<TD class="tr2 td234"><P class="p21 ft10"><NOBR>PBB–7,00</NOBR> PBB</P></TD>
<TD class="tr2 td126"><P class="p577 ft7">(1,461</P></TD>
<TD class="tr2 td356"><P class="p21 ft7"><NOBR>PBB+0,095*(AI-2,72</NOBR> <NOBR>PBB)-GA)*KI</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td93"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td275"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td415"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td435"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td91"><P class="p176 ft7">7,00</P></TD>
<TD class="tr0 td234"><P class="p21 ft10">PBB–</P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p577 ft7">(1,868</P></TD>
<TD class="tr0 td356"><P class="p21 ft10"><NOBR>PBB-GA)*KI</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1232 ft103">Anm.: PBB = Prisbasbelopp, AI = Arbetsinkomst, GA = Grundavdrag, KI = Skattesatsen för kommunal inkomstskatt.</P>
<P class="p13 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p447 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1233 ft62">För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är jobbskatteavdraget högre. Bak- grunden till detta är att vi lever allt längre samtidigt som den faktiska pensionsåldern inte har ökat. Det innebär att försörjningsbördan kommer att öka i betydande omfattning om antalet arbetade timmar är oförändrat. Det är därför viktigt att kunna behålla äldre på arbets- marknaden. Ett högre jobbskatteavdrag ger starkare drivkrafter för äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p1234 ft38">Jobbskatteavdraget för denna grupp beräknas enligt 67 kap. 8 § inkomstskattelagen på följande sätt för beskattningsåret 2013. På arbets- inkomster upp till och med 100 000 kronor är jobbskatteavdraget 20 procent av arbetsinkomst-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t144">
<TR>
<TD class="tr6 td225"><P class="p19 ft4">erna. För arbetsinkomster</P></TD>
<TD class="tr6 td233"><P class="p30 ft4">som överstiger</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td225"><P class="p19 ft4">100 000 kronor men inte</P></TD>
<TD class="tr3 td233"><P class="p30 ft11">300 000 kronor är</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1235 ft32">jobbskatteavdraget 15 000 kronor med tillägg av 5 procent av arbetsinkomsterna. För arbets- inkomster därutöver är jobbskatteavdraget 30 000 kronor. I tabell 6.2 visas hur jobbskatte- avdraget beräknas för dem som vid beskattnings- årets ingång har fyllt 65 år.</P>
<P class="p1236 ft40">Tabell 6.2 Beräkning av jobbskatteavdraget för personer som har fyllt 65 år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t160">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td134"><P class="p139 ft10">Arbetsinkomst (kr)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td436"><P class="p882 ft10">Jobbskatteavdrag (kr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td437"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td438"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td134"><P class="p139 ft10"><NOBR>–100</NOBR> 000</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td436"><P class="p882 ft10">0,2*AI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td378"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td412"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td366"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td439"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td41"><P class="p139 ft7">100</P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p21 ft10"><NOBR>000–300</NOBR> 000</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p882 ft7">15</P></TD>
<TD class="tr3 td357"><P class="p63 ft10">000+0,05*AI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td378"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td412"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td366"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td439"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td41"><P class="p139 ft7">300</P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p21 ft10">000–</P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p882 ft7">30</P></TD>
<TD class="tr1 td357"><P class="p63 ft10">000</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft53">Anm.: kr = kronor, AI = Arbetsinkomst.</P>
<P class="p1034 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p1065 ft5">Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster</P>
<P class="p1235 ft38">Fysiska personer som har beskattningsbara förvärvsinkomster över en viss nivå ska enligt 65 kap. 5 § inkomstskattelagen betala statlig inkomstskatt på dessa inkomster. Den statliga inkomstskatten tas ut efter två olika skattesatser. Skattesatsen är 20 procent för den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som över- stiger en nedre skiktgräns. För den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som över- stiger en övre skiktgräns är skattesatsen fem procentenheter högre, dvs. 25 procent.</P>
<P class="p449 ft32">Skiktgränserna bestäms med utgångspunkt i en nedre skiktgräns på 367 600 kronor och en övre skiktgräns på 526 200 kronor för beskatt- ningsåret 2009. Vid de därpå följande beskatt- ningsåren uppgår skiktgränserna till det före- gående beskattningsårets skiktgränser multi- plicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">205</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031230x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft32">allmänna prisläget i juni året före beskattnings- året och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus två procentenheter. Skikt- gränserna fastställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas nedåt till helt hundratal kronor. För beskattningsåret 2013 uppgår den nedre skiktgränsen till 413 200 kronor och den övre skiktgränsen till 591 600 kronor.</P>
<P class="p1237 ft17"><SPAN class="ft17">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft95">Överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p1238 ft243">Regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Skatten på förvärvs- inkomster sänks dels genom att jobbskatte- avdraget förstärks med 12 miljarder kronor, dels genom att uttaget av den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster begränsas till en kostnad av 3 miljarder kronor.</SPAN></P>
<P class="p310 ft38">Förstärkningen av jobbskatteavdraget innebär att nuvarande nivåer i jobbskatteavdraget höjs för dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år och som har arbetsinkomster som</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr6 td143"><P class="p19 ft20">överstiger</P></TD>
<TD class="tr6 td166"><P class="p451 ft4">0,91</P></TD>
<TD class="tr6 td209"><P class="p19 ft11">prisbasbelopp.</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p30 ft11">Förstärkningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td143"><P class="p19 ft20">motsvarar</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p812 ft11">en</P></TD>
<TD class="tr3 td209"><P class="p21 ft4">skattelättnad</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p30 ft4">med upp till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td321"><P class="p19 ft4">4 044 kronor per år vid en</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p30 ft4">genomsnittlig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td143"><P class="p19 ft11">skattesats</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p793 ft4">för</P></TD>
<TD class="tr3 td209"><P class="p265 ft4">kommunal</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p30 ft4">inkomstskatt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft4">(31,73 procent för 2013).</P>
<P class="p1056 ft4">Begränsningen av uttaget av den statliga inkomstskatten innebär dels att den nedre</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr0 td151"><P class="p19 ft4">skiktgränsen höjs</P></TD>
<TD class="tr0 td231"><P class="p176 ft4">från</P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p30 ft4">420 800 kronor till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><P class="p19 ft4">435 900 kronor</P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p19 ft4">för</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p30 ft11">beskattningsåret 2014</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft4">inklusive den årliga uppräkningen, dels att avrundningsregeln vid fastställande av skikt- gränserna för uttag av statlig inkomstskatt justeras så att avrundningen görs uppåt i stället för nedåt till helt hundratal kronor.</P>
<P class="p1051 ft4">I genomsnitt minskas skatten med ca 3 260 kronor per år för dem som omfattas av förslagen.</P>
<P class="p356 ft38">För att få samma basår, dvs. beskattningsår 2014, vid efterföljande uppräkningar av skikt- gränsen fastställs den övre skiktgränsen till 602 600 kronor för beskattningsåret 2014.</P>
<P class="p749 ft4">Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P class="p1239 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p310 ft32"><SPAN class="ft99">Remissinstanserna</SPAN>: Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslagen. <SPAN class="ft111">Svensk Handel</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p127 ft184">tillstyrker förslaget att förstärka jobbskatte- avdraget. <SPAN class="ft179">Sveriges akademikers centralorganisation </SPAN>(<SPAN class="ft179">Saco</SPAN>) och <SPAN class="ft179">Tjänstemännens Centralorganisation</SPAN></P>
<P class="p1240 ft38">(<SPAN class="ft121">TCO</SPAN>) tillstyrker förslaget att sänka den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvs- inkomster. <SPAN class="ft121">Landsorganisationen </SPAN>(<SPAN class="ft121">LO</SPAN>) avstyrker förslagen. <SPAN class="ft121">Statskontoret</SPAN>, Saco och TCO avstyrker förslaget att förstärka jobbskatteavdraget. LO anser att det inte finns utrymme för skatte- sänkningar, eftersom det fortfarande finns efter- satta områden i den offentliga välfärden som behöver ytterligare satsningar. LO anser också att förslagen ökar inkomstskillnaderna. LO är vidare kritisk till att föreslagna skattesänkningar inte kommer arbetslösa och sjuka till del. LO och TCO framhåller att jobbskatteavdraget minskar det relativa värdet av trygghets- försäkringarna. Saco anser att det på lång sikt är bättre med generella skattesänkningar då det inte är en uthållig strategi att åstadkomma skatte- sänkningar med hjälp av avdrag och skatte- reduktioner. Statskontoret och Saco anser att effekterna av nuvarande jobbskatteavdrag bör utvärderas empiriskt innan ytterligare steg tas. LO ifrågasätter förslagens effekter för sysselsätt- ningen. <SPAN class="ft121">Konjunkturinstitutet </SPAN>(<SPAN class="ft121">KI</SPAN>) och <SPAN class="ft121">Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering </SPAN>(<SPAN class="ft121">IFAU</SPAN>) anser dock att förslagen får positiva effekter för arbetsutbudet. KI bedömer att promemorians beräkningar av arbetskraftsutbudet är rimliga. Däremot anser KI att effekten på medel- arbetstiden är försumbar. Statskontoret anser att förslaget att höja den nedre skiktgränsen kan få positiva effekter på sysselsättningen. <SPAN class="ft121">Skatte- verket</SPAN>, <SPAN class="ft121">Föreningen Svenskt Näringsliv</SPAN>, <SPAN class="ft121">Närings- livets skattedelegation</SPAN>, <SPAN class="ft121">Fastighetsägarna Sverige </SPAN>och <SPAN class="ft121">Skattebetalarnas förening </SPAN>efterfrågar möjlig- heten att ge jobbskatteavdraget en enklare utformning för personer som vid beskattnings- årets ingång inte har fyllt 65 år.</P>
<P class="p1241 ft17">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p522 ft5">Motiven för skattesänkningen</P>
<P class="p127 ft38">Den utdragna lågkonjunkturen riskerar medföra att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer. Det är därför motiverat att stödja en åter- hämtning genom att ytterligare stärka hushållens ekonomi. Fortsatta förstärkningar till hushållen är ett viktigt komplement till den ökade offent- liga konsumtionen och de ökade offentliga investeringarna som genomförts under krisen.</P>
<P class="p205 ft87">Mellan 2006 och 2012 har jobbskatteavdraget tydligt bidragit till hushållens ökade disponibla</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">206</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p47 ft38">inkomster. För att ytterligare stärka hushållens ekonomi och på så vis stödja en återhämtning, och samtidigt stärka drivkrafterna till arbete, finns det skäl att ytterligare sänka skatten på förvärvsinkomster.</P>
<P class="p248 ft38">Jobbskatteavdraget är en central del i regeringens ekonomiska politik för att varaktigt öka sysselsättningen. Avdraget gör det mer lönsamt att arbeta vilket leder till att fler människor deltar i arbetskraften. Dessutom ökar incitamenten att söka arbete vilket bidrar till att arbetslösheten blir lägre. Genom sänkta marginalskatter kan avdraget också bidra till ett ökat arbetsutbud bland dem som redan har ett arbete. Såväl svenska som internationella erfarenheter visar att en politik som gör det mer lönsamt att arbeta är viktigt för att varaktigt höja sysselsättningen och minska frånvaron på arbets- marknaden. En lägre skatt på arbetsinkomster ökar därtill individernas självbestämmande över den egna inkomsten och gör att fler kan försörja sig på sin lön.</P>
<P class="p1242 ft4">Regeringen har redan vidtagit ett antal åtgärder för att få fler i arbete, t.ex. genom införandet av jobbskatteavdraget 2007 och genom att förstärka det vid tre tillfällen. Fortfarande står dock många utanför arbets- marknaden.</P>
<P class="p248 ft32">Som ett led i ansträngningarna att ytterligare stimulera arbetsutbudet och öka den varaktiga sysselsättningen, men också för att undvika att nuvarande arbetslöshet biter sig fast, föreslås i promemorian att skatten på förvärvsinkomster sänks dels genom att jobbskatteavdraget för- stärks med 12 miljarder kronor för personer som inte har fyllt 65 år, dels genom att uttaget av statlig inkomstskatt på beskattningsbara för- värvsinkomster begränsas med 3 miljarder kronor.</P>
<P class="p249 ft38">Det är enligt regeringens mening angeläget att åtgärder vidtas för att varaktigt öka syssel- sättningen. Fler i arbete är en förutsättning för att säkra välfärden för en befolkning med allt fler äldre. Med fler människor i arbete skapas således förutsättningar för att finansieringen av väl- färden säkras långsiktigt. Fler i arbete är därför av stor betydelse för att kunna tillhandahålla en god ekonomisk situation för bl.a. sjukskrivna, arbetslösa och pensionärer. Mot bakgrund härav gör regeringen, i motsats till vad <SPAN class="ft121">LO, Saco </SPAN>och <SPAN class="ft121">TCO </SPAN>anför om välfärd, inkomstskillnader och effektivitet, bedömningen att jobbskatteavdraget bör förstärkas med 12 miljarder kronor för</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft38">personer som inte har fyllt 65 år och att uttaget av den statliga inkomstskatten bör begränsas med 3 miljarder kronor. Samma bedömning gör också majoriteten av remissinstanserna.</P>
<P class="p364 ft38"><SPAN class="ft121">Statskontoret </SPAN>och Saco anser att effekterna av nuvarande jobbskatteavdrag bör utvärderas empiriskt innan ytterligare steg tas. Även riks- dagen har i ett tillkännagivande till regeringen framhållit att effekterna av jobbskatteavdraget bör utvärderas. Finansdepartementet har ut- värderat jobbskatteavdragets effekter på syssel- sättningen (prop. 2011/12:100, Förslag till rikt- linjer, bilaga 5). Resultaten indikerar att syssel- sättningseffekten av reformerna är betydande. Resultaten är i linje med regeringens bedömning.</P>
<P class="p439 ft38">För personer som har fyllt 65 år förenklades jobbskatteavdraget 2009 genom att bl.a. kopp- lingen till grundavdraget slopades. Denna för- enkling medförde att jobbskatteavdraget i genomsnitt blev kraftfullt förbättrat för denna grupp, särskilt för pensionärer med låga arbets- inkomster. De ekonomiska villkoren har också förbättrats för pensionärer generellt genom den höjning av grundavdraget som gjordes för pensionärer 2009 och som därefter har förstärkts vid tre tillfällen. Med hänsyn härtill och till att grundavdraget i avsnitt 6.3 föreslås höjas ytter- ligare för pensionärerna, bör förstärkningen av jobbskatteavdraget, i likhet med vad som fram- förts i promemorian, inte omfatta personer som har fyllt 65 år. Ingen remissinstans har haft något att erinra mot det.</P>
<P class="p365 ft62">För att få största möjliga effekt på arbets- utbud görs i promemorian bedömningen att jobbskatteavdraget även fortsättningsvis särskilt bör inriktas mot att dels sänka trösklarna för individen att gå från fulltidsfrånvaro till hel- eller deltidsarbete, dels förstärka drivkraften hos dem som redan har ett arbete att öka sin arbetsinsats. Regeringen ansluter sig till promemorians bedömning.</P>
<P class="p749 ft4">Några remissinstanser, däribland <SPAN class="ft5">Skatteverket</SPAN>,</P>
<P class="p164 ft121">Föreningen Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft38">och </SPAN>Näringslivets skattedelegation, <SPAN class="ft38">efterfrågar möjligheten att ge jobbskatteavdraget en enklare utformning för personer som inte har fyllt 65 år. Regeringen har förståelse för en sådan regelförenkling. Emeller- tid är en förenkling av jobbskatteavdraget för denna grupp inte oproblematisk då den är för- knippad med stora offentligfinansiella kostnader.</SPAN></P>
<P class="p120 ft32">När det gäller begränsningen av uttaget av den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster görs i promemorian bedöm-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">207</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031232x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p1243 ft32">ningen att den bör inriktas mot den nedre delen av den statliga inkomstskatteskalan för att därigenom öka drivkrafterna till större arbets- satsningar och högre produktivitet för så stora grupper av sysselsatta som möjligt. Regeringen delar denna bedömning. Ingen remissinstans har i detta avseende haft något att erinra.</P>
<P class="p1244 ft39">En förstärkning av jobbskatteavdraget för personer som inte har fyllt 65 år</P>
<P class="p1243 ft32">Förstärkningen av jobbskatteavdraget innebär att nuvarande nivåer i jobbskatteavdraget höjs för dem som har arbetsinkomster som överstiger 0,91 prisbasbelopp. I tabell 6.3 visas hur jobb- skatteavdraget beräknas efter föreslagen för- stärkning för personer som inte har fyllt 65 år.</P>
<P class="p1245 ft64">Tabell 6.3 Beräkning av jobbskatteavdraget efter föreslagen förstärkning för personer som inte fyllt 65 år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t154">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td112"><P class="p139 ft10">Arbetsinkomst</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td317"><P class="p81 ft10">Jobbskatteavdrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td440"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td441"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td112"><P class="p139 ft10"><NOBR>–0,91</NOBR> PBB</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td317"><P class="p81 ft10"><NOBR>(AI-GA)*KI</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td155"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td268"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td441"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td85"><P class="p139 ft7">0,91</P></TD>
<TD class="tr2 td259"><P class="p64 ft7"><NOBR>PBB–2,94</NOBR> PBB</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td317"><P class="p81 ft10">(0,91 <NOBR>PBB+0,332*(AI-0,91</NOBR> <NOBR>PBB)-GA)*KI</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td155"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td268"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td442"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td85"><P class="p139 ft7">2,94</P></TD>
<TD class="tr3 td259"><P class="p64 ft7"><NOBR>PBB–8,08</NOBR> PBB</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p81 ft7">(1,584</P></TD>
<TD class="tr3 td242"><P class="p21 ft10"><NOBR>PBB+0,111*(AI-2,94</NOBR> <NOBR>PBB)-GA)*KI</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td155"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td268"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td442"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td85"><P class="p139 ft7">8,08</P></TD>
<TD class="tr1 td259"><P class="p64 ft10">PBB–</P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p81 ft7">(2,155</P></TD>
<TD class="tr1 td242"><P class="p64 ft10"><NOBR>PBB-GA)*KI</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1246 ft51">Anm: PBB = Prisbasbelopp, AI = Arbetsinkomst, GA = Grundavdrag KI = Skattesatsen för kommunal inkomstskatt.</P>
<P class="p1034 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p1247 ft38"><SPAN class="ft153">Exempel. </SPAN>En person, som är under 65 år, har en arbetsinkomst år 2014 på 300 000 kronor och inga övriga inkomster. Skattesatsen för kommunal inkomstskatt är 31,73 procent. Prisbasbeloppet för 2014 är 44 400 kronor och grundavdraget uppgår till 18 000 kronor. Eftersom arbetsinkomsten på 300 000 kronor motsvarar 6,76 prisbasbelopp, beräknas jobb- skatteavdraget utifrån tredje raden i tabell 6.3. Jobbskatteavdraget blir då 22 572 kronor [= (1,584*44 400 + 0,111* (300 000 - 2,94*44 400) - 18 000)*0,3173].</P>
<P class="p1248 ft4">Förstärkningen av jobbskatteavdraget innebär en skattelättnad med upp till 4 044 kronor per år för dem som har genomsnittlig skattesats för kommunal inkomstskatt och som inte har fyllt 65 år.</P>
<P class="p1249 ft32">I tabell 6.4 visas skatten utan jobbskatteavdrag samt effekterna av jobbskatteavdraget före respektive efter förstärkningen (gällande jobb- skatteavdrag och föreslagen förstärkning). Dessutom visas den totala inkomstskatte- sänkningen som procent av arbetsinkomsten. Skattesänkningen i tabellen gäller för personer som har hela sin inkomst från arbete samt är under 65 år. I beräkningen används den genom-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p1250 ft34">snittliga skattesatsen för kommunal inkomst- skatt för 2013 (31,73 procent) samt prisbas- beloppet för 2014 på 44 400 kronor.</P>
<P class="p1251 ft64">Tabell 6.4 Skatt på arbetsinkomster och jobbskatteavdrag 2014 enligt gällande regler samt enligt förslag om förstärkt jobbskatteavdrag för personer som inte har fyllt 65 år</P>
<P class="p1252 ft42">Kronor per år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t154">
<TR>
<TD class="tr19 td322"><P class="p142 ft7">Arbets-</P></TD>
<TD class="tr19 td161"><P class="p230 ft7">Skatt</P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p34 ft7">Gällande</P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p230 ft51">Föreslag-</P></TD>
<TD class="tr19 td99"><P class="p143 ft7">Totalt</P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p142 ft7">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td322"><P class="p142 ft53">inkomst</P></TD>
<TD class="tr26 td161"><P class="p230 ft53">utan</P></TD>
<TD class="tr26 td52"><P class="p34 ft53">jobb-</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p230 ft53">en för-</P></TD>
<TD class="tr26 td99"><P class="p143 ft53">jobb-</P></TD>
<TD class="tr26 td26"><P class="p142 ft53">jobb-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td322"><P class="p119 ft55">kr/år</P></TD>
<TD class="tr24 td161"><P class="p230 ft55">jobb-</P></TD>
<TD class="tr24 td52"><P class="p34 ft55">skatte-</P></TD>
<TD class="tr24 td133"><P class="p230 ft51">stärkning</P></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p143 ft55">skatte-</P></TD>
<TD class="tr24 td26"><P class="p142 ft55">skatte-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td322"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td161"><P class="p230 ft53">skatte-</P></TD>
<TD class="tr26 td52"><P class="p34 ft53">avdrag</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p230 ft53">av jobb-</P></TD>
<TD class="tr26 td99"><P class="p143 ft53">avdrag</P></TD>
<TD class="tr26 td26"><P class="p142 ft51">avdrag i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td322"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td161"><P class="p230 ft53">avdrag</P></TD>
<TD class="tr26 td52"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p230 ft53">skatte-</P></TD>
<TD class="tr26 td99"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td26"><P class="p142 ft53">procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td322"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td161"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td52"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td133"><P class="p230 ft55">avdrag</P></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td26"><P class="p142 ft55">av in-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td443"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td162"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td104"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td366"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td148"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td376"><P class="p142 ft51">komsten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td322"><P class="p119 ft10">100 000</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p230 ft10">22 211</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p34 ft10">9 049</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p230 ft10">530</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p143 ft10">9 579</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p142 ft10">9,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td443"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td162"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td366"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td148"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td322"><P class="p119 ft10">150 000</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p230 ft10">37 124</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p34 ft10">10 992</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p230 ft10">1 538</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p143 ft10">12 530</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p142 ft10">8,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td443"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td162"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td366"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td148"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td443"><P class="p119 ft10">200 000</P></TD>
<TD class="tr0 td162"><P class="p230 ft10">54 575</P></TD>
<TD class="tr0 td104"><P class="p34 ft10">14 086</P></TD>
<TD class="tr0 td366"><P class="p230 ft10">1 791</P></TD>
<TD class="tr0 td148"><P class="p143 ft10">15 877</P></TD>
<TD class="tr0 td376"><P class="p142 ft10">7,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td322"><P class="p119 ft10">250 000</P></TD>
<TD class="tr2 td161"><P class="p230 ft10">72 027</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p34 ft10">17 180</P></TD>
<TD class="tr2 td133"><P class="p230 ft10">2 045</P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p143 ft10">19 225</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p142 ft10">7,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td443"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td162"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td366"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td148"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td443"><P class="p119 ft10">300 000</P></TD>
<TD class="tr0 td162"><P class="p230 ft10">89 478</P></TD>
<TD class="tr0 td104"><P class="p34 ft10">20 274</P></TD>
<TD class="tr0 td366"><P class="p230 ft10">2 298</P></TD>
<TD class="tr0 td148"><P class="p143 ft10">22 572</P></TD>
<TD class="tr0 td376"><P class="p142 ft10">7,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td443"><P class="p119 ft10">350 000</P></TD>
<TD class="tr1 td162"><P class="p230 ft10">106 898</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p34 ft10">22 159</P></TD>
<TD class="tr1 td366"><P class="p230 ft10">3 729</P></TD>
<TD class="tr1 td148"><P class="p143 ft10">25 888</P></TD>
<TD class="tr1 td376"><P class="p142 ft10">7,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td322"><P class="p119 ft10">400 000</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p230 ft10">122 763</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p34 ft10">22 159</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p230 ft10">4 044</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p143 ft10">26 203</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p142 ft10">6,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td443"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td162"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td366"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td148"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td322"><P class="p119 ft10">500 000</P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p230 ft10">167 713</P></TD>
<TD class="tr1 td52"><P class="p34 ft10">22 159</P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p230 ft10">4 044</P></TD>
<TD class="tr1 td99"><P class="p143 ft10">26 203</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p142 ft10">5,2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1253 ft51">Anm.: Beräkningarna utgår från att övriga förvärvsinkomster är 0 kronor, en kommunalskattesats på 31,73 procent (vägt genomsnitt för 2013) samt ett prisbasbelopp på 44 400 kronor. Höjningen av den nedre skiktgränsen som föreslås nedan är inte inkluderad i skatteberäkningen.</P>
<P class="p916 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p1254 ft38">Av tabellen framgår att för en person med en årsinkomst på 250 000 kronor före skatt, ger jobbskatteavdraget en skattesänkning med totalt 19 225 kronor per år. Av dessa är 2 045 kronor en följd av förstärkningen av jobbskatteavdraget. Det innebär att jobbskatteavdraget bidrar till att utbytet av ett heltidsarbete med denna arbets- inkomst ökar med 19 225 kronor per år.</P>
<P class="p1255 ft4">I tabell 6.5 redovisas storleken av det totala jobbskatteavdraget, inklusive en förstärkning, vid olika kombinationer av inkomster för personer som inte har fyllt 65 år.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">208</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031233x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p1256 ft64">Tabell 6.5 Jobbskatteavdraget 2014 efter föreslagen förstärkning vid olika kombinationer av inkomster för personer som inte fyllt 65 år</P>
<P class="p182 ft42">Kronor per år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t154">
<TR>
<TD class="tr19 td173"><P class="p119 ft7">Övrig</P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p30 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr19 td322"><P class="p30 ft7">50 000</P></TD>
<TD class="tr19 td322"><P class="p30 ft7">100 000</P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p30 ft7">150 000</P></TD>
<TD class="tr19 td99"><P class="p142 ft7">200 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td173"><P class="p119 ft53">inkomst</P></TD>
<TD class="tr26 td117"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td322"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td322"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td99"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td173"><P class="p176 ft7">Arbets-</P></TD>
<TD class="tr11 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td322"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td322"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td176"><P class="p176 ft7">inkomst</P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td443"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td443"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td444"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td148"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td176"><P class="p119 ft10">0</P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p30 ft10">0</P></TD>
<TD class="tr0 td443"><P class="p30 ft10">0</P></TD>
<TD class="tr0 td443"><P class="p30 ft10">0</P></TD>
<TD class="tr0 td444"><P class="p30 ft10">0</P></TD>
<TD class="tr0 td148"><P class="p142 ft10">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td173"><P class="p119 ft10">100 000</P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft10">9 579</P></TD>
<TD class="tr2 td322"><P class="p30 ft10">8 627</P></TD>
<TD class="tr2 td322"><P class="p30 ft10">10 213</P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p30 ft10">11 800</P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p142 ft10">13 386</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td176"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td443"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td443"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td444"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td148"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td173"><P class="p119 ft10">150 000</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p30 ft10">12 530</P></TD>
<TD class="tr3 td322"><P class="p30 ft10">14 116</P></TD>
<TD class="tr3 td322"><P class="p30 ft10">15 703</P></TD>
<TD class="tr3 td217"><P class="p30 ft10">17 289</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p142 ft10">18 844</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td176"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td443"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td443"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td444"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td148"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td176"><P class="p119 ft10">200 000</P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p30 ft10">15 877</P></TD>
<TD class="tr0 td443"><P class="p30 ft10">17 464</P></TD>
<TD class="tr0 td443"><P class="p30 ft10">19 050</P></TD>
<TD class="tr0 td444"><P class="p30 ft10">20 605</P></TD>
<TD class="tr0 td148"><P class="p142 ft10">20 605</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td173"><P class="p119 ft10">250 000</P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft10">19 225</P></TD>
<TD class="tr2 td322"><P class="p30 ft10">20 811</P></TD>
<TD class="tr2 td322"><P class="p30 ft10">22 366</P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p30 ft10">22 366</P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p142 ft10">22 366</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td176"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td443"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td443"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td444"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td148"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td173"><P class="p119 ft10">300 000</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p30 ft10">22 572</P></TD>
<TD class="tr3 td322"><P class="p30 ft10">24 127</P></TD>
<TD class="tr3 td322"><P class="p30 ft10">24 127</P></TD>
<TD class="tr3 td217"><P class="p30 ft10">24 127</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p142 ft10">24 127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td176"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td443"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td443"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td444"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td148"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td176"><P class="p119 ft10">350 000</P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p30 ft10">25 888</P></TD>
<TD class="tr0 td443"><P class="p30 ft10">25 888</P></TD>
<TD class="tr0 td443"><P class="p30 ft10">25 888</P></TD>
<TD class="tr0 td444"><P class="p30 ft10">25 888</P></TD>
<TD class="tr0 td148"><P class="p142 ft10">25 888</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td173"><P class="p119 ft10">400 000</P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p30 ft10">26 203</P></TD>
<TD class="tr1 td322"><P class="p30 ft10">26 203</P></TD>
<TD class="tr1 td322"><P class="p30 ft10">26 203</P></TD>
<TD class="tr1 td217"><P class="p30 ft10">26 203</P></TD>
<TD class="tr1 td99"><P class="p142 ft10">26 203</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1257 ft51">Anm.: Beräkningarna utgår från en kommunalskattesats på 31,73 procent (vägt genomsnitt för 2013) samt ett prisbasbelopp på 44 400 kronor.</P>
<P class="p1034 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p1065 ft5">Begränsning av uttag av statlig inkomstskatt</P>
<P class="p1123 ft4">Begränsningen av uttaget av den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvs- inkomster föreslås ske genom att den nedre skiktgränsen höjs.</P>
<P class="p1258 ft38">Begränsningen innebär att den nedre skiktgränsen höjs med 15 100 kronor till 435 900 kronor för beskattningsåret 2014. Utan höjning skulle den nedre skiktgränsen uppgå till 420 800 kronor för beskattningsåret 2014. År 2014 beräknas 29 procent av alla heltidsanställda betala statlig inkomstskatt med nu gällande regler. Med detta förslag minskar andelen till 26 procent. Vidare innebär förslaget att antalet personer som kommer att betala statlig inkomst- skatt minskar med ca 110 000 personer.</P>
<P class="p1128 ft4">Nuvarande skiktgränser för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvs- inkomster räknas årligen upp med förändringen av konsumentprisindex mellan juni året före beskattningsåret och juni andra året före beskattningsåret med tillägg av två procent- enheter. Före utgången av året före beskatt- ningsåret fastställer regeringen, i förordnings- form, skiktgränserna. Dessa avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Då avrundningen av- seende grundavdraget görs uppåt bör även avrundningen avseende skiktgränserna göras uppåt.</P>
<P class="p1259 ft32">För att få samma basår, dvs. beskattningsår 2014, vid efterföljande uppräkningar av skikt- gränserna bör den övre skiktgränsen för beskatt- ningsåret 2014 fastställas till 602 600 kronor. Vid denna bestämning har hänsyn tagits till en</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p163 ft34">uppräkning av skiktgränsen med förändringen av konsumentprisindex med tillägg av två procent- enheter.</P>
<P class="p429 ft5">Effekter på genomsnittlig skatt och marginalskatt</P>
<P class="p164 ft32">Förslagen medför ytterligare lägre genomsnittlig skatt och sänkta marginalskatter. I diagram 6.1 illustreras skillnaden i genomsnittlig skatt mellan en situation utan jobbskatteavdrag, enligt gällande regler och enligt förslaget om sänkt skatt på förvärvsinkomster. Beräkningarna i figuren avser personer, som inte har fyllt 65 år, med enbart arbetsinkomster och utgår från den genomsnittliga kommunalskattesatsen för 2013 (31,73 procent).</P>
<P class="p1260 ft40">Diagram 6.1 Genomsnittlig skatt 2014 för personer som inte har fyllt 65 år utan jobbskatteavdraget, enligt gällande regler samt enligt förslaget om sänkt skatt på förvärvsinkomster</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t161">
<TR>
<TD class="tr17 td41"><P class="p49 ft86">45%</P></TD>
<TD class="tr17 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td41"><P class="p49 ft86">40%</P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td41"><P class="p49 ft86">35%</P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td41"><P class="p49 ft86">30%</P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td41"><P class="p49 ft86">25%</P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td41"><P class="p49 ft86">20%</P></TD>
<TD class="tr30 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td41"><P class="p49 ft86">15%</P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr33 td383"><P class="p175 ft51">Förstärkt jobbskatteavdrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td132"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td46"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td124"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td41"><P class="p49 ft86">10%</P></TD>
<TD class="tr31 td132"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td46"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td124"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr31 td249"><P class="p175 ft104">och höjd skiktgräns</P></TD>
<TD class="tr31 td92"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td132"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td46"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td124"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr24 td249"><P class="p175 ft51">Utan jobbskatteavdrag</P></TD>
<TD class="tr24 td92"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td41"><P class="p49 ft7">5%</P></TD>
<TD class="tr1 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td249"><P class="p175 ft7">Nu gällande regler</P></TD>
<TD class="tr1 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td132"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td46"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td124"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td46"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td46"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td126"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td41"><P class="p49 ft7">0%</P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td126"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td41"><P class="p30 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p30 ft7">100000</P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p30 ft7">200000</P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p30 ft7">300000</P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p707 ft47">400000</P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p30 ft7">500000</P></TD>
<TD class="tr19 td126"><P class="p22 ft7">600000</P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p30 ft51">700000</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p749 ft53">Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p516 ft7">Anm.: Endast arbetsinkomster och 31,73 procent i kommunalskattesats.</P>
<P class="p323 ft4">För alla personer som betalar skatt på arbetsinkomst innebär skattelättnaden en lägre genomsnittlig skatt. På arbetsinkomster upp till 439 000 kronor per år blir den genomsnittliga skatten lägre än 25 procent (vid genomsnittlig kommunalskattesats).</P>
<P class="p120 ft32">I diagram 6.2 visas skillnaden i marginalskatt mellan en situation utan jobbskatteavdrag, jobbskatteavdrag enligt gällande regler och enligt förslaget om sänkt skatt på förvärvsinkomster.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">209</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031234x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1261 ft101">Diagram 6.2 Marginalskatt 2014 för personer som inte har fyllt 65 år utan jobbskatteavdraget, enligt gällande regler samt enligt förslaget om sänkt skatt på förvärvsinkomster</P>
<P class="p1252 ft7">60%</P>
<P class="p1262 ft7">50%</P>
<P class="p1262 ft7">40%</P>
<P class="p1262 ft7">30%</P>
<P class="p1263 ft55">20%</P>
<P class="p1264 ft55">Förstärkt jobbskatteavdrag och</P>
<P class="p1264 ft55">höjd skiktgräns</P>
<P class="p1264 ft244">Utan jobbskatteavdrag</P>
<P class="p694 ft55">10%</P>
<P class="p1264 ft7">Nu gällande regler</P>
<P class="p1265 ft53">0%</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t162">
<TR>
<TD class="tr17 td198"><P class="p30 ft51">0</P></TD>
<TD class="tr17 td132"><P class="p30 ft7">100000</P></TD>
<TD class="tr17 td46"><P class="p30 ft7">200000</P></TD>
<TD class="tr17 td124"><P class="p30 ft7">300000</P></TD>
<TD class="tr17 td46"><P class="p30 ft7">400000</P></TD>
<TD class="tr17 td46"><P class="p30 ft7">500000</P></TD>
<TD class="tr17 td124"><P class="p30 ft7">600000</P></TD>
<TD class="tr17 td46"><P class="p30 ft7">700000</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1266 ft53">Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p516 ft51">Anm.: Endast arbetsinkomster och 31,73 procent i kommunalskattesats.</P>
<P class="p444 ft38">Förslagen om en förstärkning av jobbskatte- avdraget och sänkt statlig inkomstskatt innebär att marginalskatten sänks med ca 0,9 procent- enheter för arbetsinkomster upp till 119 000 kronor per år. För arbetsinkomster runt 125 000 kronor sänks marginalskatten med 7,5 procentenheter. För arbetsinkomster mellan ca 131 000 och 310 000 kronor per år sänks marginalskatten med ca 0,5 procentenheter. För</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr7 td250"><P class="p19 ft20">arbetsinkomster</P></TD>
<TD class="tr7 td258"><P class="p230 ft4">mellan ca</P></TD>
<TD class="tr7 td258"><P class="p30 ft4">311 000 och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td250"><P class="p19 ft4">359 000 kronor</P></TD>
<TD class="tr3 td258"><P class="p49 ft4">per år sänks</P></TD>
<TD class="tr3 td258"><P class="p30 ft11">marginalskatten</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p134 ft4">med ca 3,5 procentenheter. Till följd av höj- ningen av den nedre skiktgränsen sänks marginalskatten för förvärvsinkomster mellan 433 900 och 449 000 kronor med 20 procent- enheter.</P>
<P class="p132 ft4">I tabell 6.6 visas den procentuella för- ändringen av nettoinkomsten samt den procen- tuella skatteförändringen till följd av förslaget om ett förstärkt jobbskatteavdrag och begränsat uttag av statlig inkomstskatt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p1267 ft64">Tabell 6.6 Procentuell förändring av nettoinkomst och skatt för personer som inte har fyllt 65 år till följd av förslagen om sänkt skatt på förvärvsinkomster</P>
<P class="p261 ft42">Kronor per år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t163">
<TR>
<TD class="tr21 td18"><P class="p139 ft96">Arbetsinkomst</P></TD>
<TD class="tr21 td229"><P class="p81 ft10">Förändring av</P></TD>
<TD class="tr21 td295"><P class="p37 ft10">Förändring av skatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td445"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td446"><P class="p81 ft10">nettoinkomst (%)</P></TD>
<TD class="tr3 td447"><P class="p37 ft10">(%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td18"><P class="p139 ft10">100 000</P></TD>
<TD class="tr3 td229"><P class="p81 ft10">0,6</P></TD>
<TD class="tr3 td295"><P class="p37 ft10"><NOBR>-4,0</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td445"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td446"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td447"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td18"><P class="p139 ft10">150 000</P></TD>
<TD class="tr3 td229"><P class="p81 ft10">1,2</P></TD>
<TD class="tr3 td295"><P class="p37 ft10"><NOBR>-5,9</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td445"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td446"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td447"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td445"><P class="p139 ft10">200 000</P></TD>
<TD class="tr0 td446"><P class="p81 ft10">1,1</P></TD>
<TD class="tr0 td447"><P class="p37 ft10"><NOBR>-4,4</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td18"><P class="p139 ft10">250 000</P></TD>
<TD class="tr2 td229"><P class="p81 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr2 td295"><P class="p37 ft10"><NOBR>-3,7</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td445"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td446"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td447"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td18"><P class="p139 ft10">300 000</P></TD>
<TD class="tr3 td229"><P class="p81 ft10">1,0</P></TD>
<TD class="tr3 td295"><P class="p37 ft10"><NOBR>-3,3</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td445"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td446"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td447"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td445"><P class="p139 ft10">350 000</P></TD>
<TD class="tr0 td446"><P class="p81 ft10">1,4</P></TD>
<TD class="tr0 td447"><P class="p37 ft10"><NOBR>-4,4</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td18"><P class="p139 ft10">400 000</P></TD>
<TD class="tr2 td229"><P class="p81 ft10">1,4</P></TD>
<TD class="tr2 td295"><P class="p37 ft10"><NOBR>-4,0</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td445"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td446"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td447"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td18"><P class="p139 ft10">450 000</P></TD>
<TD class="tr3 td229"><P class="p81 ft10">2,1</P></TD>
<TD class="tr3 td295"><P class="p37 ft10"><NOBR>-5,9</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td445"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td446"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td447"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td445"><P class="p139 ft10">500 000</P></TD>
<TD class="tr0 td446"><P class="p81 ft10">2,0</P></TD>
<TD class="tr0 td447"><P class="p37 ft10"><NOBR>-4,9</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td18"><P class="p139 ft10">550 000</P></TD>
<TD class="tr2 td229"><P class="p81 ft10">1,9</P></TD>
<TD class="tr2 td295"><P class="p37 ft10"><NOBR>-4,1</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td445"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td446"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td447"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><P class="p139 ft10">600 000</P></TD>
<TD class="tr1 td229"><P class="p81 ft10">1,8</P></TD>
<TD class="tr1 td295"><P class="p37 ft10"><NOBR>-3,6</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1268 ft55">Anm.: Nettoinkomst definieras här som arbetsinkomst minus skatt. Beräkningarna utgår från att övriga förvärvsinkomster är 0 kronor, en kommunalskattesats på 31,73 procent (vägt genomsnitt för 2013) samt ett prisbasbelopp på 44 400 kronor.</P>
<P class="p1269 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p1270 ft38">Av tabellen följer att vid en arbetsinkomst på 100 000 kronor per år ökar nettoinkomsten med 0,6 procent och skatten sänks med 4,0 procent. Vidare framgår att vid en arbetsinkomst på 500 000 kronor per år ökar nettoinkomsten med 2,0 procent och skatten sänks med 4,9 procent.</P>
<P class="p1271 ft38">Förslaget att begränsa uttaget av den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvs- inkomster medför att den procentuella för- ändringen av nettoinkomsten är högst för dem med årsinkomster runt 450 000 kronor. Enbart denna skattesänkning ökar nettoinkomsten för en person med inkomster på 450 000 kronor per år med 0,9 procent och med 0,7 procent för en person med inkomster på 600 000 kronor per år.</P>
<P class="p1272 ft34">I genomsnitt minskas skatten med ca 3 260 kronor per år för dem som omfattas av förslagen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">210</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p1273 ft39">Effekter på antalet sysselsatta, arbetade timmar och BNP</P>
<P class="p47 ft38">En hög sysselsättning är en av de mest betydelsefulla bestämningsfaktorerna för uthållig tillväxt och uthålliga offentliga finanser. Den kommande demografiska förändringen riskerar att bromsa <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> och underminera välfärdssystemets finansiering. En minskad sysselsättning leder till såväl lägre skatteintäkter som högre utgifter i de offentliga trygghets- systemen. Om skattehöjningar och utgifts- besparingar ska undvikas, krävs att befolkningen arbetar mer än vad som är fallet i dag.</P>
<P class="p248 ft38">Mot denna bakgrund är det angeläget att löpande mäta de ekonomiska drivkrafterna för arbete samt analysera hur dessa påverkas av regeländringar i skatte- och transfererings- systemen. Ett alltför begränsat ekonomiskt utbyte av ökat arbetsutbud eller av att vara rörlig på arbetsmarknaden reducerar utrymmet för privat och offentlig konsumtion. Skatte- och transfereringssystemens effekter på arbetsut- budet beror på hur dessa system påverkar de ekonomiska drivkrafterna samt hur känsligt arbetsutbudet är för dessa drivkrafter.</P>
<P class="p93 ft38">En förstärkning av jobbskatteavdraget och en begränsning av uttaget av den statliga inkomst- skatten på beskattningsbara förvärvsinkomster förstärker drivkrafterna för arbete. Jobbskatte- avdrag gör det mer lönsamt att arbeta och förväntas därför leda till att fler söker sig till arbetskraften. Jobbskatteavdraget och sänkt stat- lig inkomstskatt leder vidare till sänkta marginal- skatter för stora grupper, vilket kan bidra till ett ökat arbetsutbud bland dem som redan har ett arbete. Begränsat uttag av statlig inkomstskatt ökar incitamenten till utbildning och kan därför på sikt leda till högre produktivitet.</P>
<P class="p314 ft38">De förväntade långsiktiga effekterna av den föreslagna skattesänkningen beräknas med hjälp av en s.k. mikrosimuleringsmodell. Modellen innehåller detaljerade regler för skatter och bidrag, samt faktiska uppgifter om inkomster, skatter m.m. för ett representativt urval av befolkningen. Dessutom innehåller modellen ett antal skattade beteendeekvationer som beskriver dels individers preferenser för marknadsarbete, dels sannolikheter för övergångar från utan- förskap (arbetslöshet, långtidssjukskrivning eller sjuk- och aktivitetsersättning) till arbete när ersättningsgraden förändras.</P>
<P class="p93 ft32">När det gäller sysselsättningen utgör bedöm- ningen av effekterna med största sannolikhet ett</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft4">golv, dvs. effekterna är troligen större. Mikro- simuleringsmodellen fångar t.ex. inte jämvikts- effekter via lönebildningen. Under rimliga antaganden kan dessa antas påverka syssel- sättningen i positiv riktning. Vidare utesluter modellen att pensionärer och studenter ändrar sitt arbetsutbud. Detta innebär sannolikt också en underskattning av effekterna på syssel- sättningen.</P>
<P class="p439 ft38">Resultaten från mikrosimuleringsmodellen sammanfattas i tabell 6.7. Tabellen innehåller också bedömningar av hur jämvikten på arbets- marknaden förändras till följd av att jobbskatte- avdraget leder till ökade incitament för arbets- lösa att söka jobb. Denna effekt leder till att jobbskatteavdraget utöver att påverka arbets- utbudet även leder till en lägre jämviktsarbets- löshet. Tabellen inkluderar vidare en bedömning av lönebildningseffekten på sysselsättningen. Sammantaget bedöms skattesänkningen leda till att antalet i arbetskraften ökar med 0,19 procent och att antalet sysselsatta på lång sikt ökar med 0,27 procent. Vidare beräknas medelarbetstiden öka med 0,20 procent. Förändringen i medelarbetstid avspeglar förändringen i arbetstid för dem som redan arbetar, arbetstiden för nya sysselsatta samt övergång från långtidssjukskriv- ning till arbete. Effekten på det totala antalet arbetade timmar, dvs. summan av förändringen i sysselsättning och förändringen av medelarbets- tid, blir därmed 0,47 procent, vilket motsvarar ca 20 000 helårsarbetskrafter. De personer som kommer in på arbetsmarknaden bedöms ha en lägre produktivitet (70 procent) än genomsnittet av dem som arbetar i dagsläget. BNP bedöms sammantaget öka med ca 0,39 procent på lång sikt till följd av skattesänkningen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">211</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031236x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p13 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1274 ft40">Tabell 6.7 Förväntade effekter på arbetsutbud och jämvikten på arbetsmarknaden av förstärkt jobbskatteavdrag och höjd nedre skiktgräns</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t164">
<TR>
<TD class="tr24 td138"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td133"><P class="p176 ft55">Syssel-</P></TD>
<TD class="tr24 td132"><P class="p176 ft55">Arbets-</P></TD>
<TD class="tr24 td54"><P class="p707 ft55">Arbets-</P></TD>
<TD class="tr24 td48"><P class="p707 ft55">Medel-</P></TD>
<TD class="tr24 td54"><P class="p139 ft55">Arbets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td138"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p176 ft53">sättning</P></TD>
<TD class="tr26 td132"><P class="p176 ft53">kraften</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p707 ft53">timmar</P></TD>
<TD class="tr26 td48"><P class="p707 ft53">arbetstid</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p139 ft53">löshet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td138"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p176 ft53">(%)</P></TD>
<TD class="tr26 td132"><P class="p176 ft53">(%)</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p707 ft53">(%)</P></TD>
<TD class="tr26 td48"><P class="p707 ft53">för</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p139 ft53">(p.e.)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td138"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td133"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td132"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td54"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td48"><P class="p707 ft55">syssel-</P></TD>
<TD class="tr24 td54"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td138"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td132"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td48"><P class="p707 ft53">satta</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td163"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td366"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td377"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td106"><P class="p707 ft7">(%)</P></TD>
<TD class="tr19 td377"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td138"><P class="p139 ft10">Arbets-</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p176 ft10">0,22</P></TD>
<TD class="tr3 td132"><P class="p176 ft10">0,19</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p707 ft10">0,42</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p707 ft10">0,20</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p139 ft10"><NOBR>-0,03</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td138"><P class="p139 ft67">utbuds-</P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td138"><P class="p139 ft10">effekter</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td138"><P class="p139 ft10">(se anm.)</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td163"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td366"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td377"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td106"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td377"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td138"><P class="p139 ft10">Arbets-</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p176 ft10">0,27</P></TD>
<TD class="tr3 td132"><P class="p176 ft10">0,19</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p707 ft10">0,47</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p707 ft10">0,20</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p139 ft10"><NOBR>-0,08</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td138"><P class="p139 ft67">marknads-</P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td138"><P class="p139 ft67">jämvikt</P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td138"><P class="p139 ft10">inkl. löne-</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td138"><P class="p139 ft10">bildning</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td48"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1275 ft51">Anm.: Förändringen i arbetslöshet mäts vid ett konstant arbetskraftsdeltagande. Förändringen i sysselsättning, arbetstimmar och medelarbetstid är den uppskattade förändringen av individers önskade arbetsutbud. En del av arbetskraftsökningen kan på kort sikt medföra ökad arbetslöshet istället för ökad sysselsättning. Detta tas inte i beaktande. På lång sikt bedöms denna effekt emellertid vara av marginell betydelse.</P>
<P class="p1065 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p183 ft32">Den budgeteffekt som redovisas för förslagen är statiskt beräknad och tar inte hänsyn till lång- siktiga effekter på de offentliga finanserna till följd av att sysselsättningen ökar. Att försöka uppskatta förslagens långsiktiga effekter på de offentliga finanserna är komplicerat och kal- kylerna är därför behäftade med ett stort mått av osäkerhet. Inte desto mindre är det viktigt att försöka bedöma åtgärdens långsiktiga effekter för att få ett så brett beslutsunderlag som möjligt. Effekterna på de offentliga finanserna på lång sikt beräknas bli en förstärkning med ca 3,3 miljarder kronor. Den beräknade effekten innebär en självfinansieringsgrad på drygt 20 procent.</P>
<P class="p1276 ft5">Fördelningseffekter av förslagen</P>
<P class="p1277 ft38">Förslagen om en förstärkning av jobbskatte- avdraget och en begränsning av uttaget av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvs- inkomster syftar bl.a. till att stärka hushållens ekonomi, stimulera arbetsutbudet, höja produk- tiviteten på arbetsmarknaden och öka den varaktiga sysselsättningen. En sådan utveckling bidrar till en jämnare inkomstfördelning på lång sikt. Förstärkningen av jobbskatteavdraget bidrar till att fler människor kommer in på arbetsmarknaden och får en högre inkomst samt att personer med låga inkomster får behålla en större del av en arbetsinkomstökning. Begräns- ningen av uttaget av den statliga inkomstskatten ger högre incitament för dem som redan arbetar att öka sin arbetstid och arbetsprestation. Begränsat uttag av statlig inkomstskatt leder</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p151 ft4">även till att utbildning lönar sig bättre och bidrar därmed till ökad produktivitet på arbets- marknaden.</P>
<P class="p441 ft4">I diagram 6.3 redovisas både de kort- och långsiktiga fördelningseffekterna för olika inkomstgrupper. De kortsiktiga fördelnings- effekterna beräknas statiskt och exkluderar de effekter som berörs av förändrat beteende. De långsiktiga effekterna däremot inkluderar de effekter som uppstår till följd av ökat arbets- utbud. Effekterna redovisas för befolkningen över 19 år.</P>
<P class="p152 ft62">Beräkningarna avser en jämförelse mellan nu gällande regelverk och förslagen för 2014. Fördelningseffekter mellan inkomstgrupper redovisas i inkomstdeciler. Befolkningen är indelad i tio lika stora grupper sorterade efter justerad disponibel inkomst. Den justerade disponibla inkomsten är disponibel inkomst justerad för antal hushållsmedlemmar. Med disponibel inkomst avses den sammanlagda inkomsten efter skatt från arbete, social- försäkringar, arbetsmarknadsstöd och kapital.</P>
<P class="p152 ft24">Resultaten av beräkningarna visar att den ekonomiska standarden ökar för alla inkomst- grupper både på kort och lång sikt. På kort sikt är den procentuella förändringen större för högre inkomstdeciler än för lägre inkomst- deciler. På lång sikt minskar dock skillnaderna på grund av ökat arbetskraftsdeltagande i de lägre inkomstdecilerna.</P>
<P class="p1278 ft245">Diagram 6.3 Kortsiktiga och långsiktiga effekter av förslagen på justerad disponibel inkomst för hela befolkningen (över 19 år). Inkomstgrupper (deciler)</P>
<P class="p287 ft42">Procentuell ökning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t165">
<TR>
<TD class="tr17 td88"><P class="p451 ft51">1,4</P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td397"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td419"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td307"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr37 td448"><P class="p119 ft51">1,2</P></TD>
<TD class="tr31 td63"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td190"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td68"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td198"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD colspan=17 rowspan=3 class="tr2 td449"><P class="p64 ft7">Direkt effekt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td63"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td199"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td63"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td198"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td450"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=17 rowspan=2 class="tr3 td449"><P class="p64 ft7">Långsiktig effekt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr34 td448"><P class="p119 ft51">1,0</P></TD>
<TD class="tr20 td63"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td198"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td198"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr25 td451"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td448"><P class="p119 ft51">0,8</P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td198"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td451"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td448"><P class="p119 ft51">0,6</P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td198"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td451"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td448"><P class="p119 ft51">0,4</P></TD>
<TD class="tr43 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td198"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td451"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td448"><P class="p119 ft51">0,2</P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td68"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td198"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td34"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td451"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td448"><P class="p119 ft51">0,0</P></TD>
<TD class="tr34 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td397"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td419"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td307"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td188"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td452"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1279 ft7">1 2 3 4 5 6 7 8 9 10</P>
<P class="p298 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p148 ft34">I diagram 6.4 visas de kortsiktiga fördelnings- effekterna av förslaget för olika socioekono- miska grupper. Indelningen i arbetare och</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">212</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031237x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p134 ft32">tjänstemän är gjord utifrån socioekonomisk gruppering, som kombinerar utbildningsnivå efter grundskola med facklig tillhörighet. LO- anslutna är normalt arbetare medan TCO- och <NOBR>Saco-anslutna</NOBR> normalt räknas som tjänstemän. Den justerade disponibla inkomsten ökar till följd av förslagen något mer för högre tjänste- män än för andra arbetstagare.</P>
<P class="p1280 ft40">Diagram 6.4 Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst för dem som omfattas av förslagen, indelade utifrån socioekonomisk grupp</P>
<P class="p196 ft42">Procentuell ökning</P>
<P class="p374 ft7">1,4</P>
<P class="p1281 ft7">1,2</P>
<P class="p1282 ft7">1</P>
<P class="p1283 ft7">0,8</P>
<P class="p1281 ft7">0,6</P>
<P class="p1283 ft7">0,4</P>
<P class="p1281 ft7">0,2</P>
<P class="p1284 ft53">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t166">
<TR>
<TD class="tr26 td100"><P class="p19 ft53">Arbetare</P></TD>
<TD class="tr26 td238"><P class="p813 ft47">Tjänsteman</P></TD>
<TD class="tr26 td5"><P class="p19 ft53">Tjänsteman hög</P></TD>
<TD class="tr26 td113"><P class="p19 ft47">Företagare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td238"><P class="p1285 ft47">låg/medel</P></TD>
<TD class="tr24 td5"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td113"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P class="p341 ft38">På kort sikt leder förslagen till en liten ökning av inkomstspridningen och ginikoefficienten ökar något från 0,291 till 0,292. Ginikoefficienten är ett sammanfattande mått som beskriver hur ojämnt inkomsterna är fördelade. Giniko- efficienten kan anta värden mellan 0 och 1, ju lägre värden desto jämnare är fördelningen. På lång sikt motverkas ökningen av inkomst- spridningen av att sysselsättningen ökar i högre utsträckning bland låginkomsttagare.</P>
<P class="p133 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p136 ft87">Förslagen föranleder ändringar i 65 kap. 5 § och 67 kap. 7 § inkomstskattelagen, se avsnitt 3.17.</P>
<P class="p905 ft17"><SPAN class="ft17">6.2.4</SPAN><SPAN class="ft79">Konsekvensanalys</SPAN></P>
<P class="p187 ft5">Offentligfinansiella effekter</P>
<P class="p134 ft38">Förslagen att förstärka jobbskatteavdraget och begränsa uttaget av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster minskar skatteintäkterna med 15 miljarder kronor.</P>
<P class="p132 ft24">Kommunernas och landstingens skattebas utgörs av den beskattningsbara förvärvs- inkomsten för fysiska personer. Eftersom</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft32">skattereduktioner och statlig inkomstskatt inte påverkar den beskattningsbara förvärvs- inkomsten, medför förslagen ingen kostnad för kommuner och landsting. Förslagen bedöms vidare få positiva effekter på arbetsutbud och sysselsättning, vilket i sin tur leder till en förstärkning av såväl kommunernas och landstingens finanser som de statliga finanserna.</P>
<P class="p201 ft5">Effekter för myndigheter</P>
<P class="p251 ft38">Förslagen medför endast marginella förändringar för Skatteverket. Dessa kommer att ingå i den anpassning som årligen görs på grund av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella ekonomiska konsekvenser för Skatteverket får hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.</P>
<P class="p120 ft32">För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslagen inte få någon budgetpåverkan.</P>
<P class="p429 ft5">Effekter för företag</P>
<P class="p164 ft62">Förslagen om att förstärka jobbskatteavdraget och begränsa uttaget av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster gör det mer lönsamt att arbeta och att bedriva aktiv närings- verksamhet.</P>
<P class="p364 ft62">Omkring 270 000 personer beräknas ha inkomst av aktiv näringsverksamhet och påverkas av förslagen om förstärkt jobbskatte- avdrag och sänkt statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster.</P>
<P class="p252 ft32">Förslagen bedöms inte påverka företagens konkurrensförhållanden eftersom de omfattar alla som har arbetsinkomster, oavsett om man är anställd eller bedriver aktiv näringsverksamhet. Förslagen påverkar heller inte företagens administrativa börda och har inte några effekter på företagens villkor i övrigt.</P>
<P class="p406 ft5">Effekter för jämställdheten</P>
<P class="p164 ft38">Förslagen att förstärka jobbskatteavdraget och begränsa uttaget av den statliga inkomstskatten innebär ytterligare skattelättnader för både kvinnor och män. Förvärvsfrekvensen för kvinnor är lägre än för män och kvinnor arbetar oftare deltid. Kvinnor är i större utsträckning än män låg- och medelinkomsttagare. Därför går statiskt räknat 39 procent av förstärkningen av jobbskatteavdraget och begränsningen av uttaget av den statliga inkomstskatten vid oförändrat beteende till kvinnor och 61 procent till män.</P>
<P class="p439 ft24">Resultaten från mikrosimuleringsmodellen tyder på att män ökar sitt arbetsutbud något mer än kvinnor, 0,46 jämfört med 0,36 procent i termer av arbetade timmar. De kvinnor som</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">213</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031238x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">redan arbetar ökar emellertid sitt arbetsutbud med 0,22 procent medan männen som redan arbetar ökar sitt arbetsutbud med 0,11 procent.</P>
<P class="p126 ft32">När det gäller fördelningseffekten, som åskådliggörs i diagram 6.5, ökar den individuella disponibla inkomsten något mindre för kvinnor jämfört med män, både på kort och lång sikt. Förslagen innebär att ett av de jämställdhets- politiska delmålen påverkas, nämligen det som handlar om ekonomisk jämställdhet.</P>
<P class="p1286 ft64">Diagram 6.5 Kortsiktiga och långsiktiga effekter av förstärkt jobbskatteavdrag och höjd nedre skiktgräns på individuell disponibel inkomst för hela befolkningen (över 19 år), uppdelat på kvinnor och män</P>
<P class="p298 ft42">Procentuell ökning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t167">
<TR>
<TD class="tr17 td153"><P class="p451 ft47">1,4</P></TD>
<TD class="tr26 td341"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td453"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td454"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td156"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td445"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=6 class="tr38 td455"><P class="p119 ft47">1,2</P></TD>
<TD class="tr27 td286"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr27 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr27 td39"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr27 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr27 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr27 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr9 td456"><P class="p64 ft7">Direkt effekt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td286"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td194"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td39"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td194"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td328"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td159"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td286"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td194"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td194"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td328"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td286"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td39"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr1 td456"><P class="p64 ft51">Långsiktig effekt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td286"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td39"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td328"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td286"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td194"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td194"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td328"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td455"><P class="p119 ft47">1,0</P></TD>
<TD class="tr34 td286"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td39"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td456"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td455"><P class="p119 ft47">0,8</P></TD>
<TD class="tr43 td286"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td39"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td456"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td455"><P class="p119 ft47">0,6</P></TD>
<TD class="tr32 td286"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td39"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td456"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td455"><P class="p119 ft47">0,4</P></TD>
<TD class="tr32 td286"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td39"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td456"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td455"><P class="p119 ft47">0,2</P></TD>
<TD class="tr43 td286"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td39"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td456"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td455"><P class="p119 ft47">0,0</P></TD>
<TD class="tr34 td341"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td453"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td454"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td156"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr34 td457"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td286"><P class="p31 ft7">Samtliga</P></TD>
<TD class="tr9 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p882 ft7">Män</P></TD>
<TD class="tr9 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td328"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p40 ft7">Kvinnor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p199 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p1287 ft37"><SPAN class="ft37">6.3</SPAN><SPAN class="ft78">Sänkt skatt för pensionärer</SPAN></P>
<P class="p906 ft17"><SPAN class="ft17">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft95">Ärendet och dess beredning</SPAN></P>
<P class="p284 ft38">I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen att den har som reformambition att sänka skatten för pensionärer (prop. 2010/11:1, Förslag till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor m.m., avsnitt 1.7.4).</P>
<P class="p1051 ft4">Inom Finansdepartementet utarbetades där- efter en promemoria innehållande bl.a. förslag om en ytterligare skattesänkning för pensionärer med 2,3 miljarder kronor. En sammanfattning av promemorians förslag finns i <SPAN class="ft5">bilaga 4, avsnitt 1 </SPAN>och promemorians lagförslag finns i <SPAN class="ft5">bilaga 4, avsnitt 2</SPAN>.</P>
<P class="p337 ft4">Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft5">bilaga 4, avsnitt 3</SPAN>. En remissammanställning finns till- gänglig i Finansdepartementet (dnr Fi 2011/1936).</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p228 ft38">I budgetpropositionen för 2012 aviserade regeringen att den har som reformambition att under 2013 eller 2014 återkomma med förslag om sänkt skatt för pensionärer under förut- sättning att det råder balans i de offentliga finanserna (prop. 2011/12:1, Förslag till statens budget för 2012, finansplan och skattefrågor, avsnitt 1.9). I budgetpropositionen för 2013 föreslogs att det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år skulle mot bakgrund av utrymmet i de offentliga finanserna förstärkas med 1,15 miljarder kronor, vilket motsvarade hälften av den i promemorian föreslagna förstärkningen. Samtidigt aviserade regeringen att den avsåg att för 2014 återkomma med ytterligare förslag om sänkt skatt för pensionärer under förutsättning att de offentliga finanserna så tillät (prop. 2012/13:1, Förslag till statens budget för 2013, finansplan och skatte- frågor, avsnitt 6.2). Riksdagen antog därefter under hösten 2013 regeringens förslag (bet. 2012/13:FiU1, rskr. 2012/13:37).</P>
<P class="p1288 ft34">I denna budgetproposition behandlas reste- rande del av promemorians förslag om sänkt skatt för pensionärer.</P>
<P class="p429 ft5">Lagrådet</P>
<P class="p204 ft4">Förslaget om ytterligare skattesänkning för pensionärer är enligt regeringens bedömning författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.</P>
<P class="p988 ft17"><SPAN class="ft17">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft79">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p187 ft5">Grundavdrag</P>
<P class="p151 ft4">Någon form av grundavdrag har funnits i skatte- lagstiftningen sedan lång tid tillbaka. Avdraget har ett fördelningspolitiskt syfte och avser främst att lindra beskattningen för låginkomst- tagare. Bestämmelser om grundavdrag finns i 63 kap. <NOBR>1–5</NOBR> och 11 §§ inkomstskattelagen (1999:1229).</P>
<P class="p205 ft32">Rätt till grundavdrag har fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret och som har haft förvärvs- inkomst. Obegränsat skattskyldig är i princip den som är bosatt eller vistas stadigvarande i Sverige eller som har väsentlig anknytning hit och som tidigare har varit bosatt här (se 3 kap. 3 § inkomstskattelagen). Även begränsat skatt- skyldiga har i vissa fall rätt till grundavdrag.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">214</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031239x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p134 ft38">Grundavdragets storlek är beroende av den fastställda förvärvsinkomstens storlek. För beskattningsåret 2013 uppgår grundavdraget till 18 900 kronor vid en fastställd förvärvsinkomst upp till ca 44 000 kronor. För en fastställd förvärvsinkomst över ca 350 700 kronor uppgår grundavdraget till 13 100 kronor. För inkomster däremellan är grundavdraget högre (se 63 kap. 3 § inkomstskattelagen).</P>
<P class="p234 ft32">Grundavdraget får inte överstiga den skatt- skyldiges sammanlagda överskott av tjänst och aktiv näringsverksamhet sedan allmänna avdrag gjorts. Särskilda regler finns för hur överskottet av tjänst och allmänna avdrag ska beräknas i vissa speciella fall (se 63 kap. 5 § inkomstskattelagen).</P>
<P class="p406 ft5">Det förhöjda grundavdraget för pensionärer</P>
<P class="p134 ft38">Den 1 januari 2009 trädde det s.k. förhöjda grundavdraget för pensionärer i kraft (prop. 2008/09:38, bet. 2008/09:SkU13, rskr. 2008/09:109, SFS 2008:1306). Reformen syftade till att förbättra de ekonomiska villkoren för personer som har fyllt 65 år vid beskattnings- årets ingång. Ytterligare skattesänkningar har därefter gjorts den 1 januari 2010 (prop. 2009/10:29, bet. 2009/10:SkU24, rskr. 2009/10:111, SFS 2009:1490), den 1 januari 2011 (prop. 2010/11:1, Förslag till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor m.m., bet. 2010/11:FiU1, rskr. 2010/11:64, SFS 2010:1826) och den 1 januari 2013 (prop. 2012/13:1, Förslag till statens budget för 2013, finansplan och skattefrågor, bet. 2012/13:FiU1, rskr. 2012/13:37, SFS 2012:757).</P>
<P class="p1289 ft38">Bestämmelserna om det förhöjda grund- avdraget för personer som har fyllt 65 år åter- finns i 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen. Regleringen innebär att grundavdraget för fysiska personer som vid beskattningsårets in- gång har fyllt 65 år, uppgår till grundavdrags- beloppet enligt 3 § med tillägg av ett särskilt belopp som anges för vissa inkomstintervall.</P>
<P class="p236 ft38">I likhet med grundavdraget har den förhöjda delen av grundavdraget ett fördelningspolitiskt syfte. Följaktligen är den förhöjda delen av grundavdraget högst för personer med låga fastställda förvärvsinkomster. För beskattnings- året 2013 är grundavdraget inklusive den för- höjda delen lika stort som den fastställda förvärvsinkomsten på inkomster upp till 44 900 kronor, varför ingen skatt ska betalas på inkomsten. I inkomstintervallet 44 900– 166 800 kronor trappas grundavdraget upp. För</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p163 ft4">inkomster mellan 166 800 kronor och 212 200 kronor är avdraget konstant och trappas sedan av för inkomster mellan 212 200 kronor och 539 300 kronor. För inkomster därutöver är avdraget konstant.</P>
<P class="p988 ft17"><SPAN class="ft17">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft79">Överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p1290 ft38"><SPAN class="ft243">Regeringens förslag: </SPAN>Det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år förstärks med 2,5 miljarder kronor. Detta sker genom att grundavdragsbeloppet höjs för alla med en fastställd förvärvsinkomst som överstiger 44 800 kronor per år.</P>
<P class="p252 ft32">För beskattningsåret 2014 ska den förhöjda delen av grundavdraget beräknas på följande sätt:</P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">För inkomster upp till och med 0,99 pris- basbelopp uppgår den förhöjda delen av grund- avdraget till 0,682 prisbasbelopp.</SPAN></P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">För inkomster som överstiger 0,99 men inte 1,105 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till 0,880 prisbasbelopp minskat med 20 procent av inkomsterna.</SPAN></P>
<P class="p364 ft34"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft246">För inkomster som överstiger 1,105 men inte 2,72 prisbasbelopp uppgår den förhöjda</SPAN></P>
<P class="p1291 ft4">delen till 0,753 prisbasbelopp minskat med 8,5 procent av inkomsterna.</P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">För inkomster som överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till 0,208 prisbasbelopp ökat med 11,5 procent av inkomsterna.</SPAN></P>
<P class="p525 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">För inkomster som överstiger 3,11 men inte 3,69 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till 21,5 procent av inkomsterna minskat med 0,103 prisbasbelopp.</SPAN></P>
<P class="p537 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">För inkomster som överstiger 3,69 men inte 4,785 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till 0,322 prisbasbelopp ökat med 10 procent av inkomsterna.</SPAN></P>
<P class="p364 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">För inkomster som överstiger 4,785 men inte 7,88 prisbasbelopp uppgår den förhöjda</SPAN></P>
<P class="p1291 ft34">delen till 0,753 prisbasbelopp ökat med 1 procent av inkomsterna.</P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">För inkomster som överstiger 7,88 men inte 12,43 prisbasbelopp uppgår den förhöjda delen till 1,541 prisbasbelopp minskat med 9 procent av inkomsterna.</SPAN></P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">För inkomster som överstiger 12,43 prisbas- belopp uppgår den förhöjda delen till 0,422 pris- basbelopp.</SPAN></P>
<P class="p1292 ft4">Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">215</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p309 ft124">Promemorians förslag: <SPAN class="ft62">Överensstämmer med regeringens förslag med undantag för förstärkningens storlek. I promemorian föreslås en förstärkning med sammanlagt 2,3 miljarder kronor. En förstärkning om 1,15 miljarder kronor har genomförts den 1 januari 2013 och nu föreslås en ytterligare förstärkning om 2,5 miljarder kronor.</SPAN></P>
<P class="p227 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. <SPAN class="ft121">Arbets- givarverket </SPAN>och <SPAN class="ft121">Sveriges akademikers central- organisation (Saco) </SPAN>avstyrker förslaget. Saco,</P>
<P class="p405 ft121">Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)<SPAN class="ft38">, </SPAN>Tjänstemännens centralorganisation (TCO) <SPAN class="ft38">och </SPAN>Landsorganisationen i Sverige (LO) <SPAN class="ft38">har syn- punkter av mer principiell natur i fråga om valet av metod för att förstärka välfärden för pensionärerna. </SPAN>Sveriges pensionärsförbund (SPF)<SPAN class="ft38">, </SPAN>Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF)<SPAN class="ft38">, </SPAN>Pensionärernas Riksorganisation (PRO)<SPAN class="ft38">, </SPAN>Svenska Kommunalpensionärernas Riksförbund (SKPF) <SPAN class="ft38">och </SPAN>Riksförbundet Pensionärsgemenskap (RPG) <SPAN class="ft38">och LO anser att det är positivt med den ytterligare skattesänkningen för pensionärer, men anför att skatten bör vara densamma för pensionärer och yrkesverksamma. </SPAN>Konjunktur- institutet <SPAN class="ft38">anför att förslaget får en liten negativ effekt på arbetsutbudet för personer som fyllt 65 år. Även Arbetsgivarverket anser att förslaget får negativa effekter på arbetsutbudet för dem som har fyllt 65 år.</SPAN></P>
<P class="p195 ft17">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p429 ft5">Motiven för en skattesänkning</P>
<P class="p123 ft38">Pensionärer är ingen enhetlig grupp. Somliga har god ekonomi och god hälsa, medan andra har små marginaler och kanske behöver en trygg omsorg för att få vardagen att fungera. Regeringens politik syftar till att människor ska känna att Sverige är ett bra och tryggt land att åldras i. Som ett led i denna politik har regeringen sänkt skatten för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år vid fyra tillfällen – 2009, 2010, 2011 och 2013.</P>
<P class="p198 ft32">Det finns i dag ca 1,8 miljoner personer i Sverige som är 65 år eller äldre. Inom de närmaste tio åren beräknas antalet öka till närmare 2 miljoner. Medellivslängden har de senaste åren stigit med mellan 30 och 40 dagar per år. Det finns därmed allt fler pensionärer högre upp i åldrarna, varav en stor del är ensamstående. Kvinnor lever i genomsnitt längre</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p151 ft4">än män och utgör därmed en större andel av ålderspensionärerna ju högre upp i åldrarna man kommer.</P>
<P class="p128 ft38">Den genomsnittliga åldern för uttag av ålders- pension är ca 65 år och har i princip inte ändrats trots stigande medellivslängd. År 2005 fick drygt hälften av alla ålderspensionärer garantipension till någon del. Av dem som i dag beviljas ålders- pension får ca 40 procent garantipension till någon del. Den genomsnittliga disponibla inkomsten för pensionärer understiger den genomsnittliga disponibla inkomsten för personer som är under 65 år.</P>
<P class="p205 ft38">Regeringen anser, i likhet med vad som fram- förts i promemorian, att det således finns skäl att gå vidare i ambitionen att förbättra välfärden för dem som har fyllt 65 år. Denna bedömning gör också majoriteten av remissinstanserna.</P>
<P class="p128 ft38">I promemorian föreslogs att förbättringen av välfärden för pensionärer skulle ske genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget. <SPAN class="ft121">Saco, SKL, TCO </SPAN>och <SPAN class="ft121">LO </SPAN>har synpunkter av mer principiell natur i fråga om valet av metod för att förstärka välfärden för pensionärerna. Rege- ringen anser dock att det är enkelt att utöka det förhöjda grundavdraget eftersom det redan finns på plats. En förstärkning av grundavdraget är lämplig även av den anledningen att den går att utforma på ett fördelningsmässigt fördelaktigt sätt. En permanent åtgärd i form av en skattesänkning är därför det mest lämpliga medlet för att uppnå detta mål.</P>
<P class="p1293 ft4">När det gäller förstärkningens storlek gör regeringen bedömningen att det nu finns utrymme i de offentliga finanserna för en förstärkning med sammanlagt 2,5 miljarder kronor. Sett över de senaste sju åren kommer skattelättnaderna för pensionärerna därmed att uppgå till 16,45 miljarder kronor, räknat vid varje års ikraftträdande.</P>
<P class="p133 ft5">Förstärkningens utformning</P>
<P class="p188 ft38">När det gäller utformningen av förstärkningen bedöms det som lämpligt att bibehålla den utformning av det förhöjda grundavdraget som infördes 2011 där grundavdraget trappas upp i ett inledande intervall. Upptrappningen innebär att marginalskatten blir lägre i detta intervall, vilket skapar incitament till att arbeta mer i arbetsför ålder. På detta sätt mildras de negativa effekter på arbetsutbudet som förväntas uppstå till följd av att det förhöjda grundavdraget ökar den arbetsfria inkomsten. Av fördelningsmässiga</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">216</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031241x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p47 ft38">skäl trappas avdraget av vid höga inkomster. De negativa effekter på arbetsutbudet som därav kan uppstå bedöms som små eftersom få personer befinner sig i detta inkomstintervall. Den valda utformningen är en avvägning mellan att uppnå en rimlig fördelningsprofil och att upprätthålla arbetslinjen.</P>
<P class="p247 ft4">Utformningen innebär att skattesänkningen ökar välfärden för dem som har fyllt 65 år och bidrar till att genomföra regeringens politik att Sverige ska vara ett bra och tryggt land att åldras i.</P>
<P class="p248 ft38"><SPAN class="ft121">Konjunkturinstitutet </SPAN>anför att förslaget får en liten negativ effekt på arbetsutbudet för personer som fyllt 65 år. Även <SPAN class="ft121">Arbetsgivarverket </SPAN>anser att förslaget får negativa effekter på arbetsutbudet för dem som har fyllt 65 år. Regeringen delar uppfattningen att förslaget kan leda till ett försämrat arbetsutbud för dem som har fyllt 65 år, men anser trots detta att det är angeläget att förslaget genomförs för att förbättra pensio- närernas välfärd. För personer över 65 år gäller dessutom det förhöjda jobbskatteavdraget, vilket gör det mer lönsamt att arbeta och som motverkar negativa effekter på arbetsutbudet.</P>
<P class="p1242 ft4">Förstärkningen innebär att alla som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år och som betalar inkomstskatt får en skattesänkning. Skattesänkningen kan som mest uppgå till ca 2 300 kronor per år och beror på den fastställda inkomstens storlek samt personens marginal- skatt.</P>
<P class="p94 ft24">I tabell 6.8 och tabell 6.9 redovisas nuvarande särskilt belopp respektive det nya särskilda beloppet i olika inkomstintervall för beskatt- ningsåret 2014. Det förhöjda grundavdraget, dvs. grundavdraget med tillägg av det särskilda beloppet, redovisas för olika inkomster dels i termer av prisbasbelopp i tabell 6.10 och termer av kronor i tabell 6.11.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p447 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1294 ft40">Tabell 6.8 Nuvarande särskilt belopp för personer över 65 år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t168">
<TR>
<TD class="tr9 td198"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr19 td458"><P class="p707 ft7">Fastställd förvärvsinkomst (FFI)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td408"><P class="p119 ft51">Nuvarande särskilt belopp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td198"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p36 ft10">-</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p46 ft10">0,99</P></TD>
<TD class="tr3 td178"><P class="p1295 ft51">PBB</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td220"><P class="p20 ft10">0,567 PBB</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td198"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td416"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td340"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td265"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td186"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td198"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td128"><P class="p38 ft10">0,99</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td416"><P class="p36 ft7">PBB -</P></TD>
<TD class="tr0 td141"><P class="p46 ft10">1,01</P></TD>
<TD class="tr0 td340"><P class="p1295 ft51">PBB</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td408"><P class="p22 ft10">0,785 <NOBR>PBB-0,2</NOBR> FFI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td46"><P class="p38 ft10">1,01</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td20"><P class="p36 ft7">PBB -</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p46 ft10">2,72</P></TD>
<TD class="tr2 td178"><P class="p1295 ft51">PBB</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td220"><P class="p20 ft10">0,674 <NOBR>PBB-0,09</NOBR> FFI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td198"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td416"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td340"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td265"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td186"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td46"><P class="p38 ft10">2,72</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td20"><P class="p36 ft7">PBB -</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p46 ft10">3,11</P></TD>
<TD class="tr3 td178"><P class="p1295 ft51">PBB</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td220"><P class="p22 ft10">0,129 PBB+0,11 FFI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td198"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td416"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td340"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td265"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td186"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td198"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td128"><P class="p38 ft10">3,11</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td416"><P class="p36 ft7">PBB -</P></TD>
<TD class="tr0 td141"><P class="p46 ft10">3,75</P></TD>
<TD class="tr0 td340"><P class="p1295 ft51">PBB</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td408"><P class="p22 ft10">0,21 <NOBR>FFI-0,182</NOBR> PBB</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td46"><P class="p38 ft10">3,75</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td20"><P class="p36 ft7">PBB -</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p46 ft10">4,77</P></TD>
<TD class="tr2 td178"><P class="p1295 ft51">PBB</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td220"><P class="p22 ft10">0,233 PBB+0,1 FFI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td198"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td416"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td340"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td265"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td186"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td46"><P class="p38 ft10">4,77</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td20"><P class="p36 ft7">PBB -</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p46 ft10">7,88</P></TD>
<TD class="tr3 td178"><P class="p1295 ft51">PBB</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td220"><P class="p22 ft10">0,66 PBB+0,01 FFI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td198"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td416"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td340"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td265"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td186"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td198"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td128"><P class="p38 ft10">7,88</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td416"><P class="p36 ft7">PBB -</P></TD>
<TD class="tr0 td141"><P class="p46 ft10">12,12</P></TD>
<TD class="tr0 td340"><P class="p1295 ft51">PBB</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td408"><P class="p20 ft10">1,448 <NOBR>PBB-0,09</NOBR> FFI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td46"><P class="p38 ft10">12,12</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td20"><P class="p36 ft7">PBB -</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td220"><P class="p20 ft10">0,357 PBB</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td198"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr20 td459"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td186"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td198"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr24 td460"><P class="p1296 ft51">Anm: PBB = Prisbasbelopp, 44 400 kronor 2014. FFI = Fastställd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td198"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr26 td18"><P class="p63 ft51">förvärvsinkomst.</P></TD>
<TD class="tr26 td57"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td178"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td260"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td193"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td198"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr26 td119"><P class="p63 ft53">Källa: Egna beräkningar.</P></TD>
<TD class="tr26 td178"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td260"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td193"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td461"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr19 td462"><P class="p1297 ft205">Tabell 6.9 Nytt särskilt belopp för personer över 65 år</P></TD>
<TD class="tr19 td193"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td198"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr21 td458"><P class="p707 ft7">Fastställd förvärvsinkomst (FFI)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td408"><P class="p119 ft7">Nytt särskilt belopp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td198"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td128"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td156"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td376"><P class="p34 ft10">-</P></TD>
<TD class="tr6 td141"><P class="p46 ft10">0,99</P></TD>
<TD class="tr6 td340"><P class="p1295 ft51">PBB</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td408"><P class="p20 ft10">0,682 PBB</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td166"><P class="p30 ft10">0,99</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p34 ft7">PBB -</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p46 ft10">1,105</P></TD>
<TD class="tr2 td178"><P class="p1295 ft51">PBB</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td220"><P class="p20 ft10">0,880 <NOBR>PBB-0,2</NOBR> FFI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td198"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td129"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td340"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td408"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td166"><P class="p30 ft10">1,105</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p34 ft7">PBB -</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p46 ft10">2,72</P></TD>
<TD class="tr3 td178"><P class="p1295 ft51">PBB</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td220"><P class="p22 ft7">0,753 <NOBR>PBB-0,085</NOBR> FFI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td198"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td129"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td340"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td408"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td166"><P class="p30 ft10">2,72</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p34 ft7">PBB -</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p46 ft10">3,11</P></TD>
<TD class="tr2 td178"><P class="p1295 ft51">PBB</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td220"><P class="p20 ft7">0,208 PBB+0,115 FFI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td198"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td129"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td376"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td141"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td340"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td408"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td166"><P class="p30 ft10">3,11</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p34 ft7">PBB -</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p46 ft10">3,69</P></TD>
<TD class="tr2 td178"><P class="p1295 ft51">PBB</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td220"><P class="p22 ft7">0,215 <NOBR>FFI-0,103</NOBR> PBB</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td198"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td129"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td340"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td408"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td166"><P class="p30 ft10">3,69</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p34 ft7">PBB -</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p46 ft10">4,785</P></TD>
<TD class="tr3 td178"><P class="p1295 ft51">PBB</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td220"><P class="p20 ft10">0,322 PBB+0,1 FFI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td198"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td129"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td340"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td408"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td166"><P class="p30 ft10">4,785</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p34 ft7">PBB -</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p46 ft10">7,88</P></TD>
<TD class="tr2 td178"><P class="p1295 ft51">PBB</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td220"><P class="p20 ft10">0,753 PBB+0,01 FFI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td198"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td129"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td376"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td141"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td340"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td408"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td166"><P class="p30 ft10">7,88</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p34 ft7">PBB -</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p46 ft10">12,43</P></TD>
<TD class="tr2 td178"><P class="p1295 ft51">PBB</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td220"><P class="p20 ft10">1,541 <NOBR>PBB-0,09</NOBR> FFI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td198"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td129"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td340"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td408"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td166"><P class="p30 ft10">12,43</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p34 ft7">PBB -</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td178"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td220"><P class="p20 ft10">0,422 PBB</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1298 ft55">Anm: PBB = Prisbasbelopp, 44 400 kronor 2014. FFI = Fastställd förvärvsinkomst.</P>
<P class="p913 ft7">Källa: Egna beräkningar</P>
<P class="p1299 ft40">Tabell 6.10 Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år</P>
<P class="p16 ft42">Beskattningsår 2014</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t137">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr19 td463"><P class="p1300 ft51">Fastställd förvärvsinkomst (FFI)</P></TD>
<TD class="tr19 td464"><P class="p142 ft7">Förhöjt grundavdrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p34 ft10">-</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p38 ft10">1,105</P></TD>
<TD class="tr3 td261"><P class="p1301 ft51">PBB</P></TD>
<TD class="tr3 td209"><P class="p142 ft10">1,105 PBB</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td129"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td465"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td464"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td124"><P class="p30 ft10">1,105</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p170 ft7">PBB -</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p38 ft10">3,69</P></TD>
<TD class="tr3 td261"><P class="p1301 ft51">PBB</P></TD>
<TD class="tr3 td209"><P class="p142 ft51">0,978 PBB+0,115 FFI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td129"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td465"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td464"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td129"><P class="p30 ft10">3,69</P></TD>
<TD class="tr0 td376"><P class="p170 ft7">PBB -</P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p38 ft10">4,785</P></TD>
<TD class="tr0 td465"><P class="p1301 ft51">PBB</P></TD>
<TD class="tr0 td464"><P class="p142 ft10">1,403 PBB</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td124"><P class="p30 ft10">4,785</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p170 ft7">PBB -</P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p38 ft10">12,43</P></TD>
<TD class="tr2 td261"><P class="p1301 ft51">PBB</P></TD>
<TD class="tr2 td209"><P class="p142 ft7">1,834 <NOBR>PBB-0,09</NOBR> FFI</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td129"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td465"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td464"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td124"><P class="p30 ft10">12,43</P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p170 ft7">PBB -</P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td261"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td209"><P class="p142 ft10">0,715 PBB</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1298 ft53">Anm: PBB = Prisbasbelopp, 44 400 kronor 2014. FFI = Fastställd förvärvsinkomst.</P>
<P class="p694 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p1067 ft40">Tabell 6.11 Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år</P>
<P class="p169 ft42">Beskattningsår 2014, kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t137">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr19 td458"><P class="p1302 ft7">Fastställd förvärvsinkomst</P></TD>
<TD class="tr19 td408"><P class="p142 ft7">Förhöjt grundavdrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p38 ft10">-</P></TD>
<TD class="tr3 td227"><P class="p1302 ft10">49 100</P></TD>
<TD class="tr3 td220"><P class="p142 ft10">49 100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td176"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td307"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td466"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td408"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td176"><P class="p30 ft10">49 200</P></TD>
<TD class="tr0 td307"><P class="p30 ft10">-</P></TD>
<TD class="tr0 td466"><P class="p1302 ft10">163 800</P></TD>
<TD class="tr0 td408"><P class="p142 ft7">49 200 upp till 62 300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td173"><P class="p30 ft10">163 900</P></TD>
<TD class="tr2 td34"><P class="p30 ft10">-</P></TD>
<TD class="tr2 td227"><P class="p1302 ft10">212 500</P></TD>
<TD class="tr2 td220"><P class="p142 ft10">62 300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td176"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td307"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td466"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td408"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td176"><P class="p30 ft10">212 600</P></TD>
<TD class="tr0 td307"><P class="p30 ft10">-</P></TD>
<TD class="tr0 td466"><P class="p1302 ft10">552 100</P></TD>
<TD class="tr0 td408"><P class="p142 ft7">62 300 ner till 31 800</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td173"><P class="p30 ft10">552 200</P></TD>
<TD class="tr1 td34"><P class="p30 ft10">-</P></TD>
<TD class="tr1 td227"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td220"><P class="p142 ft10">31 800</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p917 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p1159 ft32">Det förhöjda grundavdraget för dem som har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång kommer</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">217</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031242x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1303 ft62">med förslaget att 2014 uppgå till hela den fastställda förvärvsinkomsten upp till en fastställd förvärvsinkomst om 1,105 prisbas- belopp (ca 49 100 kronor), varvid ingen skatt ska betalas på inkomsten. I inkomstintervallet 1,105 till 3,69 prisbasbelopp (ca 49 200– 163 800 kronor) trappas grundavdraget upp med</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td286"><P class="p19 ft4">11,5 procent</P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p19 ft4">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td233"><P class="p81 ft4">inkomsten. För</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td234"><P class="p30 ft4">inkomster</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p19 ft4">mellan</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td227"><P class="p79 ft11">3,69 prisbasbelopp</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p48 ft4">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td234"><P class="p30 ft4">4,785 pris-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td86"><P class="p19 ft4">basbelopp (ca</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td233"><P class="p19 ft4">163 <NOBR>900–212</NOBR> 500</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p19 ft4">kronor)</P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p30 ft4">är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td286"><P class="p19 ft11">grundavdraget</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td467"><P class="p30 ft4">62 300 kronor. För inkomster</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p19 ft4">mellan</P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p46 ft4">4,785</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td69"><P class="p81 ft4">och 12,43</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td112"><P class="p19 ft4">prisbasbelopp</P></TD>
<TD class="tr3 td153"><P class="p30 ft11">(ca</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td86"><P class="p19 ft11">212 <NOBR>600–552</NOBR> 100</P></TD>
<TD class="tr3 td234"><P class="p48 ft4">kronor)</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td233"><P class="p30 ft4">reduceras grund-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft32">avdraget med 90 kronor per 1 000 kronor i ökad fastställd förvärvsinkomst. För inkomster över 12,43 prisbasbelopp (ca 552 200 kronor) blir grundavdraget 0,715 prisbasbelopp (31 800 kronor). Skillnaden i grundavdrag mellan gällande regler och förslaget framgår av diagram 6.6, som visar de olika grundavdragsnivåerna.</P>
<P class="p1304 ft101">Diagram 6.6 Grundavdrag i kronor för personer över 65 år enligt gällande regler, enligt förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag samt grundavdrag för personer under 65 år</P>
<P class="p196 ft42">Kronor per år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t169">
<TR>
<TD class="tr17 td92"><P class="p49 ft47">70000</P></TD>
<TD class="tr17 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td270"><P class="p968 ft51">Grundavdrag</P></TD>
<TD class="tr26 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td92"><P class="p49 ft47">60000</P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td281"><P class="p968 ft51">Gällande förhöjt grundavdrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td132"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td46"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td231"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr19 td86"><P class="p968 ft86">Nytt förhöjt grundavdrag</P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td92"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td92"><P class="p49 ft47">50000</P></TD>
<TD class="tr11 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td92"><P class="p49 ft47">40000</P></TD>
<TD class="tr32 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td92"><P class="p49 ft47">30000</P></TD>
<TD class="tr32 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td92"><P class="p49 ft47">20000</P></TD>
<TD class="tr43 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td92"><P class="p49 ft47">10000</P></TD>
<TD class="tr32 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td92"><P class="p49 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr43 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr43 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td92"><P class="p30 ft53">0</P></TD>
<TD class="tr26 td132"><P class="p30 ft53">100 000</P></TD>
<TD class="tr26 td46"><P class="p30 ft53">200 000</P></TD>
<TD class="tr26 td231"><P class="p30 ft53">300 000</P></TD>
<TD class="tr26 td46"><P class="p30 ft53">400 000</P></TD>
<TD class="tr26 td117"><P class="p46 ft53">500 000</P></TD>
<TD class="tr26 td46"><P class="p46 ft51">600 000</P></TD>
<TD class="tr26 td131"><P class="p30 ft51">700 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td223"><P class="p84 ft86">Källa: Egna beräkningar.</P></TD>
<TD class="tr11 td231"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p100 ft4">I tabell 6.12 visas nettoinkomstökningar 2014 för olika inkomst- och kommunalskattenivåer som följer av förstärkningen av det förhöjda grundavdraget. För en garantipensionär innebär förstärkningen en nettoinkomstökning med mellan drygt 1 100 och knappt 1 400 kronor per år beroende på civilstånd och den kommunal- skattesats man betalar. För inkomster mellan 100 000 och 450 000 kronor per år är nettoinkomstökningen mellan ca 1 200 och 1 400 kronor per år och för inkomster däröver blir skattesänkningen på grund av den statliga inkomstskatten något större, runt 2 000 kronor per år.</P>
<P class="p1305 ft245">Tabell 6.12 Skattesänkning i kronor per år genom förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag för personer över 65 år, vid olika inkomst- och kommunalskattenivåer</P>
<P class="p242 ft42">Kronor per år och procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t170">
<TR>
<TD class="tr19 td69"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td39"><P class="p22 ft7">Kommunalskatt</P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td116"><P class="p20 ft7">Andel av bruttoin-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td166"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td69"><P class="p36 ft53">Fastställd för-</P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p142 ft53">Lägsta</P></TD>
<TD class="tr26 td52"><P class="p39 ft53">Medel</P></TD>
<TD class="tr26 td166"><P class="p170 ft51">Högsta</P></TD>
<TD class="tr26 td116"><P class="p20 ft51">komsten, kommunal-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td468"><P class="p36 ft7">värvsinkomst</P></TD>
<TD class="tr17 td129"><P class="p142 ft7">28,89</P></TD>
<TD class="tr17 td104"><P class="p39 ft7">31,73</P></TD>
<TD class="tr17 td183"><P class="p170 ft7">34,52</P></TD>
<TD class="tr17 td469"><P class="p20 ft7">skatt 31,73 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p139 ft10">50 000</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p142 ft10">1 069</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p39 ft10">1 174</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p170 ft10">1 277</P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p119 ft10">2,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td470"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td183"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td469"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td230"><P class="p139 ft10">Garantipensionär, född</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td116"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td69"><P class="p139 ft7">1938 eller senare:</P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td116"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td468"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td469"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p139 ft10">Gift/samman-</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td468"><P class="p139 ft10">boende, 84 360</P></TD>
<TD class="tr21 td129"><P class="p142 ft10">1 155</P></TD>
<TD class="tr21 td104"><P class="p39 ft10">1 269</P></TD>
<TD class="tr21 td183"><P class="p170 ft10">1 381</P></TD>
<TD class="tr21 td469"><P class="p119 ft10">1,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p139 ft10">Ensamstående,</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td69"><P class="p139 ft67">94 572</P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p142 ft67">1 127</P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p39 ft67">1 237</P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p170 ft67">1 347</P></TD>
<TD class="tr19 td116"><P class="p119 ft67">1,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td470"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td183"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td469"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td230"><P class="p139 ft10">Garantipensionär, född</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td116"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td69"><P class="p139 ft7">1937 eller tidigare:</P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td116"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td468"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td469"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p139 ft10">Gift/samman-</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td69"><P class="p139 ft67">boende, 86 287</P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p142 ft67">1 155</P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p39 ft67">1 269</P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p170 ft67">1 381</P></TD>
<TD class="tr19 td116"><P class="p119 ft67">1,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td468"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td469"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p139 ft10">Ensamstående,</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td69"><P class="p139 ft67">96 855</P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p142 ft67">1 156</P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p171 ft67">1 269</P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p170 ft67">1 381</P></TD>
<TD class="tr19 td116"><P class="p119 ft67">1,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td468"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td469"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p139 ft10">150 000</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p142 ft10">1 214</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p171 ft10">1 333</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p170 ft10">1 450</P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p119 ft10">0,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td468"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td469"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td468"><P class="p139 ft10">200 000</P></TD>
<TD class="tr0 td129"><P class="p142 ft10">1 127</P></TD>
<TD class="tr0 td104"><P class="p171 ft10">1 237</P></TD>
<TD class="tr0 td183"><P class="p170 ft10">1 346</P></TD>
<TD class="tr0 td469"><P class="p119 ft10">0,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td69"><P class="p139 ft10">300 000</P></TD>
<TD class="tr2 td124"><P class="p142 ft10">1 185</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p171 ft10">1 301</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p170 ft10">1 415</P></TD>
<TD class="tr2 td116"><P class="p119 ft10">0,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td468"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td469"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p139 ft10">400 000</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p142 ft10">1 184</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p171 ft10">1 301</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p170 ft10">1 415</P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p119 ft10">0,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td468"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td469"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td69"><P class="p139 ft10">500 000</P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p142 ft10">2 004</P></TD>
<TD class="tr1 td52"><P class="p171 ft10">2 121</P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P class="p170 ft10">2 235</P></TD>
<TD class="tr1 td116"><P class="p119 ft10">0,4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">218</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031243x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p1123 ft4">I tabell 6.13 visas, för olika inkomstnivåer och vid genomsnittlig kommunalskatt, den totala skattesänkningen till följd av de fyra stegen av det förhöjda grundavdraget. Sett till andel av inkomsten har skattesänkningarna en fördel- ningspolitisk profil där de med lägst inkomster gynnas.</P>
<P class="p1306 ft64">Tabell 6.13 Total skattesänkning i kronor per år till följd av det förhöjda grundavdraget (steg <NOBR>1–4)</NOBR> och förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag (steg 5) för olika inkomstnivåer vid genomsnittlig kommunalskatt (31,73 %)</P>
<P class="p1066 ft42">Kronor per år och procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t117">
<TR>
<TD class="tr19 td140"><P class="p567 ft7">Fastställd</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p275 ft51">Skattesänkning till följd</P></TD>
<TD class="tr19 td250"><P class="p119 ft51">Skattesänkning som andel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td412"><P class="p567 ft7">förvärvsinkomst</P></TD>
<TD class="tr19 td406"><P class="p275 ft7">av steg <NOBR>1-5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td409"><P class="p119 ft51">(%) av bruttoinkomsten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td412"><P class="p567 ft10">50 000</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p275 ft10">9 266</P></TD>
<TD class="tr0 td409"><P class="p119 ft10">18,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td355"><P class="p176 ft10">Garantipensionär, född</P></TD>
<TD class="tr2 td250"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td412"><P class="p176 ft96">1938 eller senare:</P></TD>
<TD class="tr2 td406"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td409"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td140"><P class="p567 ft10">Gift/samman-</P></TD>
<TD class="tr2 td208"><P class="p275 ft10">8 345</P></TD>
<TD class="tr2 td250"><P class="p119 ft10">9,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td412"><P class="p567 ft7">boende, 84 360</P></TD>
<TD class="tr2 td406"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td409"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td140"><P class="p567 ft7">Ensamstående,</P></TD>
<TD class="tr2 td208"><P class="p275 ft10">8 059</P></TD>
<TD class="tr2 td250"><P class="p119 ft10">8,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td412"><P class="p567 ft10">94 572</P></TD>
<TD class="tr2 td406"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td409"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td355"><P class="p176 ft10">Garantipensionär, född</P></TD>
<TD class="tr2 td250"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td140"><P class="p176 ft7">1937 eller tidigare:</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td250"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td412"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td406"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td409"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td140"><P class="p567 ft10">Gift/samman-</P></TD>
<TD class="tr2 td208"><P class="p275 ft10">8 281</P></TD>
<TD class="tr2 td250"><P class="p119 ft10">9,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td412"><P class="p567 ft7">boende, 86 287</P></TD>
<TD class="tr21 td406"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td409"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td140"><P class="p567 ft7">Ensamstående,</P></TD>
<TD class="tr3 td208"><P class="p275 ft10">7 996</P></TD>
<TD class="tr3 td250"><P class="p119 ft10">8,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td140"><P class="p567 ft67">96 855</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td250"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td412"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td406"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td409"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td140"><P class="p567 ft10">150 000</P></TD>
<TD class="tr2 td208"><P class="p275 ft10">8 790</P></TD>
<TD class="tr2 td250"><P class="p119 ft10">5,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td412"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td406"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td409"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td412"><P class="p567 ft10">200 000</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p275 ft10">10 883</P></TD>
<TD class="tr0 td409"><P class="p119 ft10">5,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td412"><P class="p567 ft10">300 000</P></TD>
<TD class="tr1 td406"><P class="p275 ft10">11 581</P></TD>
<TD class="tr1 td409"><P class="p119 ft10">3,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td140"><P class="p567 ft10">400 000</P></TD>
<TD class="tr3 td208"><P class="p275 ft10">10 281</P></TD>
<TD class="tr3 td250"><P class="p119 ft10">2,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td412"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td406"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td409"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td140"><P class="p567 ft10">500 000</P></TD>
<TD class="tr1 td208"><P class="p275 ft10">12 105</P></TD>
<TD class="tr1 td250"><P class="p119 ft10">2,4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1034 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft32">I diagram 6.7 visas den genomsnittliga procen- tuella förändringen av justerad disponibel inkomst per inkomstgrupp (decil) för de som är 65 år eller äldre vid årets början. Den justerade disponibla inkomsten ökar för samtliga inkomstnivåer och den genomsnittliga ökningen är drygt 0,6 procent. Den största ökningen återfinns i den första inkomstdecilen. Den minsta ökningen får de med högst inkomster.</P>
<P class="p1307 ft40">Diagram 6.7 Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst 2014 för personer över 65 år efter decilindelad inkomst</P>
<P class="p287 ft42">Procent</P>
<P class="p374 ft7">1,2</P>
<P class="p1308 ft7">1</P>
<P class="p1309 ft7">0,8</P>
<P class="p1309 ft7">0,6</P>
<P class="p1310 ft7">0,4</P>
<P class="p1309 ft7">0,2</P>
<P class="p1311 ft53">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t171">
<TR>
<TD class="tr26 td139"><P class="p30 ft53">1</P></TD>
<TD class="tr26 td28"><P class="p275 ft53">2</P></TD>
<TD class="tr26 td136"><P class="p30 ft53">3</P></TD>
<TD class="tr26 td91"><P class="p30 ft53">4</P></TD>
<TD class="tr26 td85"><P class="p30 ft53">5</P></TD>
<TD class="tr26 td91"><P class="p30 ft53">6</P></TD>
<TD class="tr26 td85"><P class="p30 ft53">7</P></TD>
<TD class="tr26 td85"><P class="p30 ft53">8</P></TD>
<TD class="tr26 td91"><P class="p30 ft53">9</P></TD>
<TD class="tr26 td92"><P class="p38 ft53">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td161"><P class="p451 ft51">Låg inkomst</P></TD>
<TD class="tr2 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td99"><P class="p30 ft7">Hög inkomst</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1312 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p427 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1313 ft87">Förslaget föranleder ändringar i 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229), se avsnitt 3.17.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">219</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031244x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p238 ft17"><SPAN class="ft17">6.3.4</SPAN><SPAN class="ft95">Konsekvensanalys</SPAN></P>
<P class="p187 ft5">Offentligfinansiella effekter</P>
<P class="p225 ft38">Förslaget att förstärka grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år bedöms beröra så gott som uteslutande hela åldersgruppen, ca 1,8 miljoner personer. De personer som berörs är de som i dag betalar inkomstskatt. Av de som berörs får antalet begränsat skattskyldiga bedömas som ringa. Den offentligfinansiella effekten av förslaget upp- skattas med beaktande av antalet berörda skatt- skyldiga och föreslagen nivå på höjningen av grundavdraget till 2,5 miljarder kronor. Denna effekt kommer till stor del att påverka skatte- underlaget för kommuner och landsting. Med en höjning av anslaget Kommunalekonomisk ut- jämning under utgiftsområde 25, kompenseras emellertid samtliga kommuner och landsting.</P>
<P class="p124 ft24">Förslaget innebär också att underlaget för det kommunala inkomstutjämningssystemet kan komma att påverkas. Genom utjämnings- systemet kommer dock eventuella förändringar av enskilda kommuners och landstings relativa skattekraft att jämnas ut.</P>
<P class="p368 ft5">Effekter för myndigheter och företag</P>
<P class="p225 ft38">En förstärkning av det förhöjda grundavdraget för pensionärer medför endast marginella för- ändringar för Skatteverket och ingår i den anpassning som årligen görs på grund av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella ekonomiska konsekvenser för Skatteverket får hanteras inom befintliga ramar.</P>
<P class="p227 ft38">För de allmänna förvaltningsdomstolarna be- döms förslaget inte få någon budgetpåverkan.</P>
<P class="p1314 ft4">För företagen bedöms förslaget inte få några effekter.</P>
<P class="p187 ft5">Jämställdhetsanalys</P>
<P class="p225 ft38">Grundavdrag har genom sin konstruktion en större relativ betydelse för låg- och medel- inkomsttagare än för höginkomsttagare. Grund- avdraget är generellt vid en given fastställd förvärvsinkomst och således lika stort för kvinnor som för män, oavsett om det handlar om löneinkomst eller pensionsinkomst.</P>
<P class="p227 ft32">Det förhöjda grundavdraget och även förslaget om ett ytterligare förhöjt grundavdrag innebär skattesänkningar för både kvinnor och män. Kvinnor har i större utsträckning än män låg pension bl.a. till följd av att kvinnor oftare arbetat deltid eller förvärvsarbetat under färre år. Kvinnor lever också längre än män. Förslaget</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p127 ft24">kommer därför att gynna kvinnor i något större utsträckning än män. Diagram 6.8 visar de genomsnittliga inkomstförstärkningarna till följd av det ytterligare förhöjda grundavdraget uppdelat på kön och åldersgrupper. Ökningen är störst i de äldre åldersgrupperna. I samtliga åldersgrupper ökar kvinnors disponibla inkomst mer än männens.</P>
<P class="p1315 ft40">Diagram 6.8 Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst 2014 för personer över 65 år efter kön och åldersgrupp</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t172">
<TR>
<TD class="tr19 td201"><P class="p19 ft42">Procent</P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td201"><P class="p1316 ft7">0,9</P></TD>
<TD class="tr21 td60"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p1316 ft7">0,8</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p1316 ft7">0,7</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p1316 ft7">0,6</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td201"><P class="p1316 ft7">0,5</P></TD>
<TD class="tr11 td60"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p1316 ft7">0,4</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p1316 ft7">0,3</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p1316 ft7">0,2</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p1316 ft7">0,1</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p1316 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td201"><P class="p22 ft51"><NOBR>Kv65-69Kv70-74Kv75-79Kv80-84</NOBR> Kv85-</P></TD>
<TD class="tr26 td60"><P class="p19 ft86">M <NOBR>65-69M</NOBR> <NOBR>70-74M</NOBR> <NOBR>75-79M</NOBR> <NOBR>80-84</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft86">M 85-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td201"><P class="p19 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P></TD>
<TD class="tr38 td60"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr38 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1317 ft37"><SPAN class="ft37">6.4</SPAN><SPAN class="ft78">Sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta</SPAN></P>
<P class="p421 ft17"><SPAN class="ft17">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft79">Ärendet och dess beredning</SPAN></P>
<P class="p185 ft38">I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen att den har som reformambition att kombinera en förstärkning av jobbskatte- avdraget med en sänkning av den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta (prop. 2010/11:1, Förslag till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor m.m., avsnitt 1.7.4).</P>
<P class="p128 ft32">Inom Finansdepartementet utarbetades där- efter en promemoria innehållande bl.a. förslag om en sänkning av den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta med skattepliktiga inkomster som inte utgör sjöinkomst med 5 procentenheter till 20 procent. En samman- fattning av promemorians förslag finns i <SPAN class="ft111">bilaga 4</SPAN>, <SPAN class="ft111">avsnitt 1 </SPAN>och promemorians lagförslag finns i <SPAN class="ft111">bilaga 4</SPAN>, <SPAN class="ft111">avsnitt 2</SPAN>.</P>
<P class="p1318 ft32">Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft111">bilaga</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">220</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031245x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p192 ft34"><SPAN class="ft39">4, avsnitt 3</SPAN>. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2011/1936).</P>
<P class="p429 ft5">Lagrådet</P>
<P class="p1319 ft4">Förslaget om sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta är författningstekniskt och även i övrigt enligt regeringens bedömning av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.</P>
<P class="p988 ft17"><SPAN class="ft17">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft79">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p341 ft38">Tjänsteinkomster i Sverige som uppbärs av fysiska personer som är bosatta utomlands be- skattas enligt bestämmelserna i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK), dock med undantag för artister och idrottsmän. Med bosatt utomlands avses en fysisk person som är begränsat skattskyldig enligt inkomstskattelagen (1999:1229). För inkomster i form av pension, sjukersättning och aktivitetsersättning som betalas ut från Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten gäller ett gemensamt fribelopp på 0,77 pris- basbelopp.</P>
<P class="p234 ft38">Den särskilda inkomstskatten är en statlig definitiv källskatt som betalas in av utbetalaren av ersättningen. Detta innebär att den skatt- skyldige inte behöver deklarera inkomsten och att administrationen underlättas för Skatte- verket. Skatten tas ut med 25 procent av den skattepliktiga inkomsten med undantag för sjöinkomst där skatten tas ut med 15 procent.</P>
<P class="p236 ft38">För personer som omfattas av SINK ska beslut om särskild inkomstskatt meddelas av Skatteverket. Eftersom det i vissa fall kan vara till nackdel för den skattskyldige att beskattas enligt SINK finns det en möjlighet att välja att i stället få sina svenska tjänsteinkomster beskattade enligt inkomstskattelagen. Om den skattskyl- dige gör ett sådant val sker beskattning enligt en för riket genomsnittlig kommunal skattesats och den skattskyldige ges rätt till avdrag för kostnader i inkomstslaget tjänst, sjöinkomst- avdrag och sådana skattereduktioner som inte bara ges till obegränsat skattskyldiga (allmän pensionsavgift och sjöinkomst). Om den skattskyldiges överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder uteslutande eller så gott som uteslutande utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige ges den skatt-</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p163 ft34">skyldige dessutom rätt till personliga avdrag. Med personliga avdrag avses bl.a. allmänna avdrag, grundavdrag och jobbskatteavdrag.</P>
<P class="p238 ft17"><SPAN class="ft17">6.4.3</SPAN><SPAN class="ft79">Överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p1320 ft4"><SPAN class="ft14">Regeringens förslag: </SPAN>Den särskilda inkomst- skatten för utomlands bosatta sänks med 5 procentenheter till 20 procent för skatte- pliktiga inkomster som inte utgör sjöinkomst.</P>
<P class="p749 ft4">Ändringen träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P class="p1321 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig i denna del tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. <SPAN class="ft5">Arbetsgivarverket </SPAN>framhåller att sänkt skatt för utländsk arbetskraft gör att det blir lättare för statliga myndigheter att rekrytera den typen av kompetens.</P>
<P class="p364 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Skatt enligt SINK tas ut med 25 procent av skattepliktiga inkomster som inte utgör sjöinkomst. Några kostnadsavdrag får inte göras. Inte heller ges jobbskatteavdrag och grundavdrag vid en beskattning enligt SINK. Eftersom det i vissa fall kan vara till nackdel för den skattskyldige att beskattas enligt SINK finns det en möjlighet att i stället välja att få sina svenska tjänsteinkomster beskattade enligt inkomstskattelagen. Skatt- skyldiga som gör detta val och som uteslutande eller så gott som uteslutande uppbär sin totala förvärvsinkomst från Sverige har också rätt till bl.a. jobbskatteavdrag och grundavdrag.</SPAN></P>
<P class="p224 ft62">Syftet med SINK är att underlätta för den skattskyldige och förenkla hanteringen för Skatteverket (se prop. 1990/91:107 s. 25). Således bör det för utomlands bosatta endast undantagsvis vara mer förmånligt att välja att beskattas enligt inkomstskattelagen framför en beskattning enligt SINK. Detta kan annars komma att medföra en inte obetydlig ökning av personer som väljer att beskattas enligt inkomstskattelagen. Vid ytterligare förstärk- ningar av jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget för pensionärer samt vid förändring av uttaget av statlig inkomstskatt finns det därför av förenklingsskäl och administrativa skäl anledning att sänka den</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">221</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft4">särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta med skattepliktiga inkomster som inte utgör sjöinkomst.</P>
<P class="p126 ft38">Mot bakgrund av att det i denna budget- proposition föreslås en förstärkning av såväl jobbskatteavdraget som det förhöjda grund- avdraget för personer över 65 år samt en begränsning av uttaget av statlig inkomstskatt, bör den särskilda inkomstskatten även sänkas för utomlands bosatta med andra tjänsteinkomster än sjöinkomst. I likhet med vad som framförts i promemorian gör regeringen bedömningen att det är lämpligt att sänka skattesatsen från 25 till 20 procent.</P>
<P class="p122 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1322 ft4">Förslaget föranleder en ändring i 7 § SINK, se avsnitt 3.6.</P>
<P class="p1323 ft17"><SPAN class="ft17">6.4.4</SPAN><SPAN class="ft95">Konsekvensanalys</SPAN></P>
<P class="p187 ft5">Offentligfinansiella effekter</P>
<P class="p123 ft32">Cirka 170 000 personer beskattas enligt SINK. Skatteintäkterna uppgår till drygt 1,5 miljarder kronor. En sänkning av skattesatsen med 5 procentenheter till 20 procent bedöms minska skatteintäkterna med 0,3 miljarder kronor 2014.</P>
<P class="p368 ft5">Effekter för myndigheter och företag</P>
<P class="p225 ft38">Förslaget att sänka den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta bedöms medföra endast en marginell förändring för Skatteverket, vilken kommer att ingå i den anpassning som årligen görs på grund av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella ekonomiska konsekvenser för Skatte- verket får hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.</P>
<P class="p198 ft38">För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan.</P>
<P class="p1314 ft4">För företagen bedöms förslaget inte få några effekter.</P>
<P class="p1324 ft37"><SPAN class="ft37">6.5</SPAN><SPAN class="ft78">Inkomstskatteändringar för att underlätta omställning på arbetsmarknaden</SPAN></P>
<P class="p1101 ft17"><SPAN class="ft17">6.5.1</SPAN><SPAN class="ft95">Ärendet och dess beredning</SPAN></P>
<P class="p971 ft34">För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter i budget- propositionen för 2014 remitterade Finans-</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p127 ft38">departementet en promemoria med olika förslag, Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2014 (dnr Fi2013/1535). En sammanfattning av promemorians förslag finns i <SPAN class="ft121">bilaga 5</SPAN>, <SPAN class="ft121">avsnitt 1</SPAN>. Promemorian innehöll bl.a. förslag om inkomst- skatteändringar för att underlätta omställning på arbetsmarknaden. Promemorians lagförslag i denna del finns i <SPAN class="ft121">bilaga 5</SPAN>, <SPAN class="ft121">avsnitt 2</SPAN>. Förslaget har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i <SPAN class="ft121">bilaga 5</SPAN>, <SPAN class="ft121">avsnitt 3</SPAN>. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi 2013/1535).</P>
<P class="p1062 ft4">I detta avsnitt behandlas denna del av promemorians förslag.</P>
<P class="p187 ft5">Lagrådet</P>
<P class="p188 ft62">Regeringen beslutade den 30 maj 2013 att inhämta Lagrådets yttrande över bl.a. de förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) som finns i <SPAN class="ft113">bilaga 5</SPAN>, <SPAN class="ft113">avsnitt 4</SPAN>. Lagrådet har lämnat förslaget om inkomst- skatteändringar för att underlätta omställning på arbetsmarknaden utan erinran. Lagrådets yttrande finns i <SPAN class="ft113">bilaga 5</SPAN>, <SPAN class="ft113">avsnitt 5</SPAN>. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag har vissa ändringar av redaktionell karaktär gjorts.</P>
<P class="p1061 ft17"><SPAN class="ft17">6.5.2</SPAN><SPAN class="ft79">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p185 ft38">Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger bl.a. på kollektivavtal och starka och själv- ständiga parter, som t.ex. ansvarar för löne- bildningen. Eftersom lönebildningen är av stor betydelse för utvecklingen på arbetsmarknaden har parterna ett, med regeringen gemensamt, ansvar för att arbetsmarknaden ska fungera väl.</P>
<P class="p952 ft4">Hösten 2011 bjöd regeringen in arbets- marknadens parter till s.k. trepartssamtal. Syftet är att finna gemensamma lösningar på svåra problem på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p129 ft4">Regeringens målsättning med treparts- samtalen är att finna åtgärder som sänker jäm- viktsarbetslösheten och ökar den varaktiga sysselsättningen.</P>
<P class="p128 ft24">Trepartssamtal pågår också vad gäller olika omställningsfrågor relaterade till Föreningen Svenskt Näringslivs och Privattjänstemanna- kartellens, förkortad PTK:s, förhandlingar om ett nytt omställningsavtal. Förhandlingarna tar sikte på åtgärder som förbättrar möjligheterna till utbildning och kompetensutveckling genom livet och som därigenom stärker individers an-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">222</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031247x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p786 ft34">ställningsbarhet och arbetsmarknadens om- ställningsförmåga.</P>
<P class="p114 ft32">Inom ramen för trepartssamtalen har Föreningen Svenskt Näringsliv och PTK framfört önskemål om ändringar i bestämmelsen i 7 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Det har också framhållits vissa tillämpningssvårigheter med avseende på bestämmelsen i 11 kap. 17 § IL.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p411 ft4">en så höggradigt allmännyttig verksamhet att deras skattskyldighet har inskränkts. Be- stämmelserna om vilka skattesubjekt som åtnjuter inskränkt skattskyldighet finns bl.a. i 7 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. De i den bestämmelsen nämnda rättssubjekten är endast skattskyldiga för in- komst av fastighet.</P>
<P class="p94 ft38">Bestämmelsen i 7 kap. 16 § IL gäller bl.a. stiftelser som har bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p47 ft4"><SPAN class="ft17">6.5.3</SPAN><SPAN class="ft79">Inskränkt skattskyldighet för vissa </SPAN>med ändamål att lämna avgångsersättning till</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p215 ft17">stiftelser</P>
<P class="p133 ft14">6.5.3.1 Kollektivavtalsstiftelser</P>
<P class="p1325 ft14">Regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Bestämmelsen om inskränkt skattskyldighet för stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare utvidgas så att den också omfattar ändamålen att</SPAN></P>
<P class="p1326 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">lämna avgångsersättning till arbetstagare som blivit uppsagda på grund av personliga skäl eller till arbetstagare vars tidsbegränsade anställningar har upphört,</SPAN></P>
<P class="p920 ft38"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft165">främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit eller löper risk att bli uppsagda på grund av personliga skäl eller till förmån för arbetstagare vars tidsbegränsade anställningar kommer att upphöra eller har upphört, och</SPAN></P>
<P class="p1327 ft87"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft247">lämna understöd vid utbildning. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2014.</SPAN></P>
<P class="p1328 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p222 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. <SPAN class="ft121">Arbetsgivarverket </SPAN>anser att skattereglerna bör vara neutralt utformade, så att det inte är någon skillnad om utbildning betalas av en enskild arbetsgivare eller en stiftelse. <SPAN class="ft121">Förvaltningsrätten i Falun </SPAN>anser att det är oklart om grundläggande högskoleutbild- ningar som syftar till att ändra nuvarande yrkesinriktning omfattas av begreppet ”ut- bildning”.</P>
<P class="p979 ft99">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft32">Stiftelser och aktiebolag är i likhet med flertalet andra juridiska personer i regel oinskränkt skattskyldiga till statlig inkomstskatt. Vissa stiftelser och andra juridiska personer har emellertid ansetts bedriva</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p47 ft38">friställda arbetstagare eller att främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagda eller löper risk att bli uppsagda till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggning eller rationalisering av företags verksamhet eller att lämna permitteringslöneersättning (sjunde strecksatsen). Inskränkningen i skattskyldig- heten gäller dock bara om stiftelserna uteslutande eller så gott som uteslutande upp- fyller de angivna kraven på verksamheten (7 kap. 18 § IL och RÅ 1999 not. 56).</P>
<P class="p94 ft38">Ändamålen att ”lämna avgångsersättning till friställda arbetstagare” och att ”främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagda eller löper risk att bli uppsagda till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggning eller rationalisering av företags verksamhet” tar sikte på uppsägningar som har sin grund i arbetsbrist.</P>
<P class="p248 ft38">Föreningen Svenskt Näringsliv och PTK har inom ramen för trepartssamtalen framfört önskemål om att också stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med vissa andra ändamål än de som i dag åtnjuter en inskränkning i skatt- skyldigheten ska befrias från skattskyldighet för annan inkomst än inkomst av fastighet. Det gäller stiftelser med ändamål att lämna av- gångsersättning till arbetstagare som blivit uppsagda på grund av personliga skäl eller till arbetstagare vars tidsbegränsade anställningar har upphört, att främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit eller löper risk att bli uppsagda på grund av personliga skäl eller till förmån för arbetstagare vars tidsbegränsade an- ställningar kommer att upphöra eller har upp- hört och att lämna understöd vid utbildning.</P>
<P class="p415 ft32">Kollektivavtalsstiftelsen TRR Trygghetsrådet, förkortat TRR, har sin grund i ett avtal mellan Föreningen Svenskt Näringsliv och PTK. Stiftelsen har i dag till ändamål att lämna av- gångsersättning till friställda arbetstagare och att</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p23 ft4">223</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031248x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft4">understödja sysselsättningsfrämjande åtgärder vid uppsägningar som har sin grund i personalinskränkningar.</P>
<P class="p1314 ft4">Målgruppen för TRR:s verksamhet är arbets- tagare som blivit uppsagda på grund av arbets- brist. Avsikten är att målgruppen för verk- samheten ska utvidgas så att den, förutom arbetstagare som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist, också omfattar arbetstagare som blivit uppsagda på grund av personliga skäl och arbetstagare vars tidsbegränsade anställningar har upphört.</P>
<P class="p227 ft38">Vidare är avsikten att Föreningen Svenskt Näringsliv och PTK ska bilda en ny kollektiv- avtalsstiftelse med ändamål att lämna bidrag för utbildning. Det gäller utbildning som ökar arbetstagarens anställningsbarhet. Målgruppen för den nya kollektivavtalsstiftelsen är i första hand arbetstagare som under pågående an- ställning önskar genomgå detta slag av ut- bildning. Utbildningarna ska utgöra ett hjälp- medel för framtida omställningsbehov.</P>
<P class="p227 ft38">Med den avsedda utvidgningen av verk- samheten kan TRR inte utan lagändring komma i åtnjutande av den inskränkning i skattskyldig- heten som TRR i dag åtnjuter. Inte heller kan utan lagändring en nybildad stiftelse med ända- mål att lämna understöd till utbildning komma i åtnjutande av den inskränkning som stiftelser med i bestämmelsen i 7 kap. 16 § IL angivna ändamål i dag åtnjuter.</P>
<P class="p227 ft38"><SPAN class="ft121">Arbetsgivarverket </SPAN>anser att skattereglerna bör vara neutralt utformade, så att det inte är någon skillnad om utbildning betalas av en enskild arbetsgivare eller en stiftelse. De avsedda ända- målen måste emellertid anses bidra till ett stärkande av arbetstagares anställningsbarhet och arbetsmarknadens omställningsförmåga. Det föreslås därför att stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med avsedda ändamål i be- skattningshänseende ska behandlas på samma sätt som de stiftelser som i dag åtnjuter en inskränkning i skattskyldigheten. Det innebär att bestämmelsen utvidgas så att den också omfattar ändamålen att</P>
<P class="p1329 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft248">lämna avgångsersättning till arbetstagare som blivit uppsagda på grund av personliga skäl eller till arbetstagare vars tidsbegränsade anställningar har upphört,</SPAN></P>
<P class="p126 ft32"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft249">främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit eller löper risk att bli uppsagda på grund av personliga skäl eller till förmån för</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p127 ft32">arbetstagare vars tidsbegränsade anställningar kommer att upphöra eller har upphört, och</P>
<P class="p515 ft4">– lämna understöd vid utbildning.</P>
<P class="p228 ft38">Ändamålet att ”lämna understöd vid ut- bildning” avser t.ex. ekonomiskt stöd till arbets- tagare vid deltagande i utbildning och bidrag till arbetstagare för bestridande av kostnader för deltagande i utbildning. <SPAN class="ft121">Förvaltningsrätten i Falun </SPAN>anser att det är oklart om grundläggande högskoleutbildningar som syftar till att ändra nuvarande yrkesinriktning omfattas av begreppet ”utbildning”. Med utbildning avses t.ex. grund- läggande utbildningar i syfte att ändra nuvarande yrkesinriktning eller påbyggnadsutbildningar i syfte att få möjlighet till befordran och ökat ansvar. Det gäller bl.a. utbildning som berättigar till studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) eller uppdragsutbildning enligt förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Det innebär att t.ex. grundläggande högskoleutbildningar som syftar till att ändra nuvarande yrkesinriktning omfattas av begreppet utbildning.</P>
<P class="p343 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1330 ft34">Förslaget föranleder ändringar i 7 kap. 16 § IL, se avsnitt 3.17.</P>
<P class="p202 ft14">6.5.3.2 Personalstiftelser</P>
<P class="p1331 ft14">Regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Bestämmelsen om inskränkt skattskyldighet för personalstiftelser utvidgas så att den också omfattar ändamålet att lämna understöd vid utbildning.</SPAN></P>
<P class="p749 ft4">Ändringen träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P class="p1332 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p1333 ft4"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.</P>
<P class="p228 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Bestäm- melsen i 7 kap. 16 § IL gäller också stiftelser som har ett med i avsnitt 6.5.3.1 angivna stiftelser närliggande syfte, nämligen personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., förkortad tryggande- lagen, med ändamål att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall (sjätte strecksatsen). Inskränkningen i skattskyl- digheten gäller dock bara om stiftelserna</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">224</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p192 ft34">uteslutande uppfyller de angivna kraven på verksamheten (7 kap. 18 § IL).</P>
<P class="p222 ft38">Med personalstiftelse avses enligt 27 § tryggandelagen en av arbetsgivare grundad stiftelse med ändamål att främja sådan välfärd åt arbetstagare eller arbetstagares efterlevande som inte avser pension, avlöning eller annan förmån vilken arbetsgivaren är skyldig att utge till enskild arbetstagare. Av förarbetena framgår att välfärd kan vara t.ex. utgivande av resestipendier eller studiebidrag (SOU 1965:41 s. 231 f.).</P>
<P class="p236 ft62">I avsnitt 6.5.3.1 föreslås en utvidgning av den inskränkta skattskyldigheten för stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att lämna understöd vid utbildning. Personal- stiftelser har som angetts ovan ett med angivna stiftelser närliggande syfte. Som en följd av detta föreslås att personalstiftelser med ändamål att lämna understöd vid utbildning av motsvarande slag ska omfattas av en inskränkning i skatt- skyldigheten.</P>
<P class="p122 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1319 ft4">Förslaget föranleder en ändring i 7 kap. 16 § IL, se avsnitt 3.17.</P>
<P class="p1334 ft14"><SPAN class="ft17">6.5.4</SPAN><SPAN class="ft122">Förmån av utbildning vid personalavveckling</SPAN></P>
<P class="p122 ft14">6.5.4.1 Gällande rätt</P>
<P class="p239 ft38">Enligt bestämmelsen i 11 kap. 17 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, gäller att förmån i form av utbildning eller annan åtgärd som är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att förvärvs- arbeta inte ska tas upp hos den som riskerar att bli arbetslös på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet.</P>
<P class="p132 ft4">Syftet med bestämmelsen är att underlätta för omställning vid personalavveckling genom utbildning eller annan åtgärd.</P>
<P class="p132 ft32">Bestämmelsen innebär att förmån i form av utbildning eller annan åtgärd vid personal- avveckling är skattefri oavsett kostnadernas storlek eller åtgärdens karaktär om kriterierna i bestämmelsen i övrigt är uppfyllda. Med ut- trycket ”annan åtgärd” avses insatser som syftar till att hjälpa den skattskyldige att få ett nytt arbete eller att i övrigt bistå den anställde på ett</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">personligt plan i samband med att en uppsägning kan bli aktuell. Bestämmelsen omfattar inte lön eller ersättning för ökade levnadskostnader. Däremot omfattas kurskostnader, termins- avgifter, kurslitteratur, arvoden till föredrags- hållare och konsulter m.m. En första förut- sättning för att bestämmelsen ska bli tillämplig är att arbetsgivaren vidtagit en åtgärd i syfte att minska personalen eller att omplacera anställda. Något krav på att den skattskyldige formellt har blivit uppsagd ställs inte. Den skattskyldige måste emellertid visa att det föreligger en personalavvecklings- eller omstrukturerings- situation. En förmån ska inte beskattas om han eller hon t.ex. visar att arbetsgivaren underrättat en arbetstagarorganisation om eventuella upp- sägningar eller att sådana övervägs. För det andra krävs att åtgärden ska vara av väsentlig betydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Åtgärden ska på ett påtagligt sätt öka den skattskyldiges möjligheter på arbets- marknaden i den arbetsmarknadssituation som råder när förmånen åtnjuts. Om den skatt- skyldige har en sådan utbildning att han eller hon kan få arbete hos en annan arbetsgivare, omfattas han eller hon inte av bestämmelsen. Skatte- befrielsen omfattar inte heller kurser som kan vara utvecklande för den skattskyldige men som inte ökar möjligheten att få ett arbete. Data- kurser och språkkurser av allmän karaktär som underlättar för den enskilde att studera vidare omfattas däremot av bestämmelsens tillämp- ningsområde. Vidare anses grund- och yrkes- utbildning vara av väsentlig betydelse för den skattskyldiges möjligheter att få arbete om han eller hon tidigare saknar sådan utbildning (prop. 1995/96:152 s. 87 f.).</P>
<P class="p1335 ft4">Skattskyldig som åtnjuter sådan skattefri för- mån som avses i bestämmelsen får göra avdrag för utgifter för resor mellan bostaden och platsen för utbildningen eller åtgärden (12 kap. 31 § första stycket IL).</P>
<P class="p120 ft32">Bestämmelsen gäller inte förmån från fåmans- företag eller fåmanshandelsbolag om den an- ställde är företagsledare eller delägare i företaget eller närstående till en sådan person. Om arbetsgivaren är en enskild näringsidkare gäller bestämmelsen inte förmån till sådana anställda som är närstående till arbetsgivaren (11 kap. 17 § andra stycket IL).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">225</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031250x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p202 ft14">6.5.4.2 Skattefriheten utvidgas</P>
<P class="p1336 ft4"><SPAN class="ft14">Regeringens förslag: </SPAN>Väsentlighetskravet i be- stämmelsen om skattefri förmån i form av utbildning eller annan åtgärd vid personal- avveckling slopas.</P>
<P class="p749 ft4">Ändringen träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P class="p1337 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p356 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. <SPAN class="ft121">Almega AB</SPAN>, <SPAN class="ft121">FAR</SPAN>,</P>
<P class="p225 ft121">Fastighetsägarna Sverige<SPAN class="ft38">, </SPAN>Föreningen Svenskt Näringsliv<SPAN class="ft38">, </SPAN>Företagarna<SPAN class="ft38">, </SPAN>Näringslivets skatte- delegation (NSD)<SPAN class="ft38">, </SPAN>Stockholms Handelskammare<SPAN class="ft38">, </SPAN>Svensk Industriförening (Sinf)<SPAN class="ft38">, </SPAN>Svenska Bank- föreningen <SPAN class="ft38">och </SPAN>Visita <SPAN class="ft38">anser att det nuvarande undantaget för delägare och närstående i fåmans- företag m.m. bör slopas.</SPAN></P>
<P class="p126 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Förut- sättningen ”utbildning eller annan åtgärd som är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta” innebär att bestämmelsen i 11 kap. 17 § IL inte omfattar åtgärder som inte påtagligt ökar den anställdes möjligheter att kunna fortsätta förvärvsarbeta (prop. 1995/96:152 s. 39). Fråga är emellertid om väsentlighetskravet bör slopas för att under- lätta omställning vid personalavveckling.</SPAN></P>
<P class="p198 ft38">Utgångspunkten vid tillämpning av be- stämmelsen bör vara att det normalt är arbets- givaren som, i samråd med arbetstagaren, har bäst förutsättningar att ta ställning till om en åtgärd kan antas leda till en ny anställning för arbetstagaren. Även om kravet på att en åtgärd ska vara ”av väsentlig betydelse” för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att förvärvs- arbeta ger utrymme för arbetsgivaren och arbets- tagaren att själv ta ställning till vilken åtgärd som kan antas leda till att den enskilde kvarstår i arbetslivet, ger tidigare förarbetsuttalanden in- trycket att bestämmelsen ska tillämpas med viss restriktivitet. Om kravet på att en åtgärd ska vara ”av väsentlig betydelse” för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta ändras till att åtgärden ska vara ”av betydelse” för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att förvärvs- arbeta, bör utrymmet för att kunna ta hänsyn till arbetsgivarens och arbetstagarens bedömning i det enskilda fallet vara större än i dag. Det inne-</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p127 ft38">bär att fler utbildningar och andra åtgärder än i dag kommer att omfattas av skattefriheten. För att underlätta omställning vid personalavveckling bör därför bestämmelsen ändras så att åtgärden ska vara ”av betydelse” för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta.</P>
<P class="p128 ft38">Bestämmelsen gäller inte förmån från fåmans- företag eller fåmanshandelsbolag om den an- ställde är företagsledare eller delägare i företaget eller närstående till en sådan person. Om arbetsgivaren är en enskild näringsidkare gäller bestämmelsen inte förmån till sådana anställda som är närstående till arbetsgivaren (11 kap. 17 § andra stycket IL). <SPAN class="ft121">Almega AB</SPAN>, <SPAN class="ft121">FAR</SPAN>, <SPAN class="ft121">Fastig- hetsägarna Sverige</SPAN>, <SPAN class="ft121">Föreningen Svenskt Närings- liv</SPAN>, <SPAN class="ft121">Företagarna</SPAN>, <SPAN class="ft121">NSD</SPAN>, <SPAN class="ft121">Stockholms Handels- kammare</SPAN>, <SPAN class="ft121">Sinf</SPAN>, <SPAN class="ft121">Svenska Bankföreningen </SPAN>och</P>
<P class="p1338 ft4"><SPAN class="ft5">Visita </SPAN>anser att undantaget bör slopas. Regeringen anser emellertid att undantaget behövs för att förhindra missbruk (prop. 1995/96:152 s. 45 ff.). I sammanhanget vill regeringen dock framhålla att undantaget endast avser förmåner som arbetsgivaren ger. Förmåner som en s.k. trygghetsstiftelse eller liknande lämnar omfattas inte av undantaget (prop. 1995/96:152 s. 88).</P>
<P class="p133 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1330 ft4">Förslaget föranleder en ändring i 11 kap. 17 § IL, se avsnitt 3.17.</P>
<P class="p153 ft14">6.5.4.3 Skattefriheten förtydligas</P>
<P class="p1339 ft14">Regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Bestämmelsen om skattefri förmån i form av utbildning eller annan åtgärd vid personalavveckling förtydligas så att det klart framgår att</SPAN></P>
<P class="p441 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">bestämmelsen omfattar en utbildning eller annan åtgärd som sätts in inom fem år före en eventuell uppsägning,</SPAN></P>
<P class="p441 ft34"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft150">den som redan blivit arbetslös omfattas av bestämmelsen, och</SPAN></P>
<P class="p1340 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">bestämmelsen blir tillämplig också om avsikten är att den skattskyldige ska få annat arbete hos arbetsgivaren.</SPAN></P>
<P class="p513 ft4">Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P class="p1341 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p1342 ft87"><SPAN class="ft156">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">226</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p47 ft62">att erinra mot förslaget. <SPAN class="ft113">Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) </SPAN>ifrågasätter om fem- årsgränsen inte är för kort tilltagen. <SPAN class="ft113">För- valtningsrätten i Falun </SPAN>framhåller att det kan vara svårt för den skattskyldige att visa att tidpunkten för skattefriheten har inträtt.</P>
<P class="p1343 ft4"><SPAN class="ft17">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Inom ramen för trepartssamtalen har framhållits att be- stämmelsen i 11 kap. 17 § IL är otydlig och svår- tillämpad. Det gäller framför allt tidpunkten för skattefrihetens inträde.</P>
<P class="p114 ft38">Förutsättningen ”riskerar att bli arbetslös på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet” är enligt förarbetena uppfyllt om arbetsgivaren vidtagit en åtgärd i syfte att minska personalen eller att omplacera anställda. Det innebär att skattefriheten inträder vid den tidpunkt då åtgärden planeras (prop. 1995/96:152 s. 40).</P>
<P class="p248 ft32">I RÅ 2002 not. 96 bedömdes bestämmelsen vara tillämplig i ett fall där en undersköterska som ett led i en större omstrukturering i ett landsting, som i praktiken innebar att under- sköterskor (tidigast) inom en treårsperiod skulle ersättas av sjuksköterskor, omskolat sig till sjuk- sköterska för att kunna få fortsatt anställning i landstinget. Innebörden av omstruktureringen var i praktiken att landstinget ville ha fler sjuk- sköterskor och färre undersköterskor. Lands- tinget avsåg alltså inte att minska andelen vård- personal i egentlig mening, bara att ändra kompetensen hos en del av personalen. I av- saknad av utbildningen till sjuksköterska riskerade undersköterskan att bli uppsagd från landstinget. Slutsatsen av rättsfallet är att skatte- friheten kan inträda flera år före en eventuell uppsägning.</P>
<P class="p415 ft38">Att skattefriheten kan inträda flera år före en eventuell uppsägning, bör, mot bakgrund av den osäkerhet om bestämmelsens tillämpnings- område som föreligger i det praktiska rättslivet, komma till uttryck i lagtexten. Detta sker lämpligen genom att det i bestämmelsen införs en tidsgräns, innebärande att den som inom tidsperioden löper risk att bli arbetslös på grund av personalavveckling omfattas av bestämmelsen. En tidsgräns sätter en bortre gräns för be- stämmelsens tillämplighet. Tidsgränsen bör lämpligen bestämmas till fem år. <SPAN class="ft121">Saco </SPAN>ifrågasätter om femårsgränsen inte är för kort tilltagen. En femårsgräns får emellertid, mot bakgrund av angivet rättsfall, anses vara väl tilltagen. Mot denna bakgrund föreslås att den som inom fem</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft32">år löper risk att bli arbetslös på grund av personalavveckling omfattas av bestämmelsen.</P>
<P class="p117 ft121">Förvaltningsrätten i Falun <SPAN class="ft38">framhåller att det kan vara svårt för den skattskyldige att visa att tidpunkten för skattefriheten har inträtt. För att skattefriheten ska inträda krävs att den skatt- skyldige kan visa att det föreligger en om- strukturerings- eller personalavvecklings- situation eller liknande i arbetsgivarens verk- samhet. En förmån ska inte beskattas om han eller hon t.ex. visar att arbetsgivaren underrättat arbetstagarna eller en arbetstagarorganisation om att uppsägningar kan komma att övervägas på grund av en tänkt omstrukturering.</SPAN></P>
<P class="p353 ft4">Av bestämmelsen bör också uttryckligen framgå att den är tillämplig om avsikten är att den skattskyldige ska få annat arbete hos samme arbetsgivare (RÅ 2002 not. 96).</P>
<P class="p252 ft4">Enligt förarbetena omfattar bestämmelsen, förutom den som riskerar att bli arbetslös på grund av personalavveckling, den som redan blivit arbetslös till följd av en sådan åtgärd (prop. 1995/96:152 s. 39). Detta bör uttryckligen framgå av bestämmelsen.</P>
<P class="p6 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p402 ft34">Förslaget föranleder ändringar i 11 kap. 17 § IL, se avsnitt 3.17.</P>
<P class="p1027 ft17"><SPAN class="ft17">6.5.5</SPAN><SPAN class="ft79">Konsekvensanalys</SPAN></P>
<P class="p187 ft5">Offentligfinansiella effekter</P>
<P class="p363 ft4">Den offentligfinansiella kostnaden för förslaget om utvidgad inskränkt skattskyldighet för vissa stiftelser bedöms uppgå till 30 miljoner kronor per år.</P>
<P class="p537 ft4">Förslagen om att utvidga och förtydliga bestämmelsen om skattefri förmån i form av ut- bildning eller annan åtgärd vid personal- avveckling bedöms få försumbara offentlig- finansiella effekter.</P>
<P class="p6 ft5">Effekter för myndigheter och företag</P>
<P class="p402 ft4">Förslagen medför inte någon ökad administrativ börda för företagen.</P>
<P class="p117 ft38">För arbetstagarna bidrar förslagen till ett stärkande av arbetstagares anställningsbarhet.</P>
<P class="p525 ft34">Förslagen bedöms inte medföra några ökade kostnader för vare sig Skatteverket eller de all- männa förvaltningsdomstolarna.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">227</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1344 ft4"><SPAN class="ft250">6.6</SPAN><SPAN class="ft251">Nedsatt förmånsvärde för vissa </SPAN>nybilspris som är högre än nybilspriset för <SPAN class="ft250">miljöanpassade förmånsbilar </SPAN>närmast jämförbara bil utan sådan teknik, ska</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft17">6.6.1</SPAN><SPAN class="ft95">Ärendet och dess beredning</SPAN></P>
<P class="p284 ft38">För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter i budget- propositionen för 2014 remitterade Finans- departementet en promemoria med olika förslag, Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2014 (dnr Fi2013/1535). En sammanfattning av promemorians förslag finns i <SPAN class="ft121">bilaga 5</SPAN>, <SPAN class="ft121">avsnitt 1</SPAN>. Promemorian innehöll bl.a. förslag om att den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar ska förlängas med ytterligare tre år. Promemorians lagförslag i denna del finns i <SPAN class="ft121">bilaga 5</SPAN>, <SPAN class="ft121">avsnitt 2</SPAN>. Förslaget har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft121">bilaga 5</SPAN>, <SPAN class="ft121">avsnitt 3</SPAN>. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi 2013/1535).</P>
<P class="p1345 ft4">I detta avsnitt behandlas denna del av promemorians förslag.</P>
<P class="p187 ft5">Lagrådet</P>
<P class="p1322 ft4">Förslaget om att den tidsbegränsade ned- sättningen av förmånsvärdet för vissa miljö- anpassade bilar ska förlängas med ytterligare tre år är enligt regeringens bedömning författnings- tekniskt och även i övrigt av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.</P>
<P class="p362 ft17"><SPAN class="ft17">6.6.2</SPAN><SPAN class="ft95">Gällande rätt</SPAN></P>
<P class="p284 ft62">Förmån av fri eller delvis fri bil beräknas på visst schabloniserat sätt enligt 61 kap. <NOBR>5–11</NOBR> §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Avsikten är att förmånsvärdet i princip ska motsvara kostnaderna för en motsvarande privatägd bil med samma privata körsträcka. För miljöanpassade förmånsbilar finns det dock särskilda regler i 61 kap. 8 a § IL som innebär att förmånsvärdet sätts ned under vissa för- utsättningar.</P>
<P class="p198 ft32">Reglerna om nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar tillämpades första gången vid 2000 års taxering. Reglerna innebär att förmånsvärdet för en bil som, helt eller delvis, är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja och som därför har ett</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p411 ft4">sättas ned till en nivå som motsvarar förmåns- värdet för den jämförbara bilen. Reglerna, som är permanenta, infördes bl.a. för att underlätta introduktionen av miljöbilar på bilmarknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar skulle öka (prop. 1999/2000:6, bet. 1999/2000:SkU7, rskr. 1999/2000:66, SFS 1999:1048).</P>
<P class="p94 ft4">Den 1 januari 2002 kompletterades dessa regler med en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare nedsättning av förmånsvärdet för vissa typer av miljöanpassade bilar. För bilar som var utrustade med teknik för drift med el- ektricitet eller med annan gas än gasol skulle nedsättningen göras till ett värde som motsvarar 60 procent av förmånsvärdet för närmast jämförbara konventionella bil, dock maximalt med 16 000 kronor per år. För bilar som var utrustade med teknik för drift med alkohol skulle motsvarande nedsättning göras till 80 procent av förmånsvärdet för närmast jäm- förbara konventionella bil, dock maximalt med 8 000 kronor per år. Syftet med denna ned- sättning var att ytterligare underlätta intro- duktionen av miljöanpassade bilar och att få beståndet av dessa fordon att öka (prop. 2001/02:45, bet. 2001/02:SkU12, rskr. 2001/02:122, SFS 2001:1175).</P>
<P class="p415 ft62">Den tidsbegränsade nedsättningen gällde initialt till och med 2005 års taxering för eldrivna bilar och 2006 års taxering för alkohol- och gasdrivna bilar. Därefter har tidsgränserna förlängts vid fyra tillfällen och för närvarande gäller en gemensam tidsgräns till och med det beskattningsår som slutar den 31 december 2013 (prop. 2011/12:1, Förslag till statens budget för 2012, finansplan och skattefrågor, bet. 2011/12:FiU1, rskr. 2011/12:32, SFS 2011:1271). Vid den senaste förlängningen av tidsgränsen begränsades dock förlängningen till att avse bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energikälla eller med annan gas än gasol. Detta innebar att etanol- och elhybridbilar från och med den 1 januari 2012 inte omfattas av den tidsbegränsade ned- sättningen, men alltjämt av den permanenta nedsättningen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">228</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031253x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p28 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p905 ft4"><SPAN class="ft17">6.6.3</SPAN><SPAN class="ft79">Den tidsbegränsade nedsättningen </SPAN>närmast jämförbara konventionella bil, dock</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p215 ft17">förlängs med tre år</P>
<P class="p1346 ft14">Regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Den tidsbegränsade ned- sättningen av förmånsvärdet för vissa miljö- anpassade bilar förlängs med tre år.</SPAN></P>
<P class="p749 ft4">Ändringen träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P class="p1347 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p222 ft153">Remissinstanserna: <SPAN class="ft38">Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. </SPAN><SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN><SPAN class="ft38">avstyrker förlaget. Detta eftersom kontant lön inte bör diskrimineras jämfört med en motsvarande förmån. Även förenklingsskäl talar, enligt verket, för att minska förekomsten av skattesubventionerade förmåner då de medför administrativa kostnader. </SPAN><SPAN class="ft121">Naturvårdsverket</SPAN><SPAN class="ft38">, </SPAN><SPAN class="ft121">BIL Sweden</SPAN><SPAN class="ft38">, </SPAN><SPAN class="ft121">E.ON Sverige AB</SPAN><SPAN class="ft38">, </SPAN><SPAN class="ft121">Motorbranschens Riksförbund</SPAN><SPAN class="ft38">, </SPAN><SPAN class="ft121">Motormännens Riksförbund</SPAN><SPAN class="ft38">, </SPAN><SPAN class="ft121">Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet (SPBI) </SPAN><SPAN class="ft38">och </SPAN><SPAN class="ft121">Volkswagen Group Sverige AB </SPAN><SPAN class="ft38">anser att förslaget är för kortsiktigt och att förlängningen bör gälla under längre tid, varvid BIL Sweden, Motorbranschens Riksförbund, Motormännens Riksförbund och Volkswagen Group Sverige AB anser att förslaget bör kopplas till leasingkontraktets fulla längd. SPBI anser att förslaget bör vara konkurrens- och teknikneutralt. SPBI och </SPAN><SPAN class="ft121">Svenska Bioenergi- föreningen (SVEBIO) </SPAN><SPAN class="ft38">anser att etanolbilar bör omfattas av förslaget, varvid SVEBIO anser att storleken på nedsättningen bör begränsas för etanolbilar, liksom för gasbilar.</SPAN></P>
<P class="p1348 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Nuvarande regler om nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar består av två delar. Den första delen består av en permanent nedsättning som innebär att förmånsvärdet för en bil som helt eller delvis är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja sätts ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för en jämförbar bensin- eller dieseldriven bil. Den andra delen består av tidsbegränsade regler som innebär att för bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energikälla eller med annan gas än gasol görs nedsättning till ett värde som motsvarar 60 procent av förmånsvärdet för</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p411 ft4">högst med 16 000 kronor per år. Den tids- begränsade nedsättningen gäller till och med det beskattningsår som slutar den 31 december 2013.</P>
<P class="p248 ft38">Det huvudsakliga syftet med dessa regler är att underlätta introduktionen av miljöanpassade bilar på marknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar ska öka.</P>
<P class="p350 ft62">När reglerna om den tidsbegränsade nedsätt- ningen infördes var avsikten att de endast skulle gälla ett fåtal år. Reglerna har därefter förlängts i olika omgångar, bl.a. för att det funnits behov av att stimulera utvecklingen av teknik, drivmedel och infrastruktur. Frågan är dock om den tids- begränsade nedsättningen bör förlängas ytter- ligare.</P>
<P class="p248 ft32">I promemorian görs bedömningen att det alltjämt finns behov av sådan stimulans. Det föreslås därför att den tidsbegränsade ned- sättningen förlängs. <SPAN class="ft111">Skatteverket </SPAN>anser dock att förslaget diskriminerar kontant lön jämfört med en motsvarande löneförmån. Även förenklings- skäl talar, enligt verket, mot förslaget. Av de riktlinjer för skattepolitiken som riksdagen antog våren 2008 framgår bl.a. att skattereglerna ska vara generella, dvs. kontant lön ska inte missgynnas jämfört med andra löneförmåner (prop. 2007/08:100, avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). Avsteg från denna riktlinje kan dock vara motiverade om det finns explicita krav på styrning. Det är enligt regeringens mening angeläget att åtgärder vidtas för att öka andelen miljöanpassade bilar på marknaden. De senaste årens ökning av andelen miljöanpassade förmånsbilar visar att ned- sättningen har de effekter som eftersträvas. Regeringen bedömer därför att förslaget ökar både företagens och de anställdas intresse av att vilja ha miljöanpassade förmånsbilar. Dessutom medför det kvardröjande effekter i bilparken när bilarna säljs vidare.</P>
<P class="p248 ft38">Sammantaget anser regeringen att de positiva effekterna av en förlängning av den tidsbe- gränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar motiverar ett avsteg från den riktlinje som bl.a. innebär att skatte- reglerna ska vara generella. Regeringen anser således, i likhet med vad som föreslås i promemorian, att en förlängning av reglernas giltighetstid bör ske. Samma bedömning gör också majoriteten av remissinstanserna.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p23 ft4">229</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p121 ft38">När det gäller vilka bilar som ska omfattas av förlängningen föreslås i promemorian att den ska gälla för bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energikälla eller med annan gas än gasol. <SPAN class="ft121">SPBI </SPAN>och <SPAN class="ft121">SVEBIO </SPAN>anser dock att förslaget bör omfatta etanolbilar, varvid SVEBIO anser att storleken på nedsättningen av förmånsvärdet bör begränsas för etanolbilar. Den tidsbegränsade nedsättningen av förmåns- värdet för etanol- och elhybrider löpte ut vid utgången av beskattningsåret 2011. I prop. 2011/12:1 uttalade regeringen följande (s. 236). ”Genom den teknikutveckling och marknads- introduktion som skett fram till i dag har for- donstekniken såvitt avser etanol (E85) nått en mognad. Det framgår dels av att andelen etanol- bilar har ökat fort, särskilt under de senaste åren, dels av att priset för dessa bilar i stort sett motsvarar priset för en likvärdig bensin- eller dieseldriven bil. Infrastrukturen när det gäller distributionen av E85 är också väl utvecklad. Regeringen delar därför promemorians be- dömning att det ursprungliga syftet är uppfyllt för dessa bilar och att skäl därmed saknas att ytterligare förlänga den tidsbegränsade ned- sättningen av förmånsvärdet för dessa bilar. Det innebär att tillämpningen av dessa regler såvitt avser bilar som är utrustade med teknik för drift med alkohol kommer att löpa ut beskattnings- året 2011. Etanolbilar kommer dock även i fort- sättningen att omfattas av den permanenta nedsättningen.” Regeringen anser fortfarande att de nuvarande reglerna har en rimlig utformning och är inte beredd att föreslå några ändringar.</P>
<P class="p942 ft38">När det gäller bilar som är utrustade med teknik för drift med el som tillförs genom laddning från yttre energikälla är tekniken alltjämt i behov av utveckling. Tekniken är fortfarande i ett inledande skede och de el- tekniska systemen, framför allt batterierna, i elbilar och laddhybrider är i dagsläget väsentligt dyrare än traditionella förbränningsmotorer. På marknaden finns för närvarande endast ett begränsat antal sådana bilar. Det finns därför behov av ytterligare stimulans för att den på- började utvecklingen ska fortsätta och därmed skäl att förlänga den tidsbegränsade ned- sättningen av förmånsvärdet för sådana bilar.</P>
<P class="p398 ft24">Teknikutvecklingen av fordonstekniken för gasbilar har i och för sig nått en mognad. Emellertid är infrastrukturen såvitt avser distribution av fordonsgas alltjämt outvecklad,</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p151 ft4">vilket har hämmat introduktionen av gasbilar på marknaden. Potentialen för gasbilar får dock bedöms vara betydligt större än den befintliga marknadsandelen och den tillfälliga ned- sättningen bör därför förlängas även för dessa bilar.</P>
<P class="p129 ft4">SPBI anser att förslaget bör vara konkurrens- och teknikneutralt. Syftet med reglerna är att driva fram den senaste och bästa tekniken vad gäller miljöfordon och att stimulera introduk- tionen av dessa fordon på marknaden. Med hänsyn härtill och till att föreslagen förlängning föreslås gälla i tre år, anser regeringen inte att det finns anledning att frångå nuvarande lag- stiftningsteknik.</P>
<P class="p205 ft32">Beträffande tiden för nedsättningen föreslås i promemorian att den förlängs i tre år. <SPAN class="ft111">Natu- rvårdsverket</SPAN>, <SPAN class="ft111">BIL Sweden</SPAN>, <SPAN class="ft111">E.ON Sverige AB</SPAN>, <SPAN class="ft111">Motorbranschens Riksförbund</SPAN>, <SPAN class="ft111">Motormännens Riksförbund</SPAN>, SPBI och <SPAN class="ft111">Volkswagen Group Sverige AB </SPAN>anser att förslaget är för kortsiktigt och att förlängningen bör gälla under längre tid, varvid BIL Sweden, Motorbranschens Riks- förbund, Motormännens Riksförbund och Volkswagen Group Sverige AB anser att förslaget bör kopplas till leasingkontraktets fulla längd. Regeringen har förståelse för branschens behov av långsiktiga regler. Promemorians förslag innebär att i de fall leasingperioden fortsätter att löpa efter utgången av 2016 så höjs förmånsvärdet för återstoden av tiden. Den permanenta nedsättningen medför dock att förmånsvärdet endast ökar till den nivå som gäller för en jämförbar bensin- och dieseldriven bil. Mot bakgrund av lagstiftningens syfte, att stimulera introduktionen av mer miljövänliga bilar, delar regeringen promemorians bedömning att en förlängning av reglerna bör ske med tre år, dvs. till och med det beskattningsår som slutar den 31 december 2016.</P>
<P class="p129 ft4">SVEBIO anser att storleken på den tids- begränsade nedsättningen bör begränsas såvitt avser gasbilar. Tillräckliga skäl för att begränsa storleken på den tidsbegränsade nedsättningen föreligger emellertid inte.</P>
<P class="p6 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p369 ft32">Förslaget föranleder en ändring i punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2001:1175) om ändring i inkomstskattelagen, se avsnitt 3.17.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">230</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031255x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft17">6.6.4</SPAN><SPAN class="ft79">Konsekvensanalys</SPAN></P>
<P class="p187 ft5">Offentligfinansiella effekter</P>
<P class="p136 ft38">Kostnaden för en förlängning av den tids- begränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar är beroende av hur bil- förmånsparkens storlek och sammansättning utvecklas. Denna utveckling är i sin tur beroende av ett flertal faktorer, t.ex. den allmänna ekonomiska utvecklingen och den incitaments- struktur som råder. Det är vidare särskilt svårt att göra en bedömning av hur många förmånsbilar som kommer att vara laddhybrider, eftersom det för närvarande är fråga om en teknik som ännu så länge finns i liten utsträckning på marknaden. En bedömning kan dock grunda sig på att introduktionen av laddhybrider liknar den för elhybrider. Mot denna bakgrund beräknas skatteintäkterna minska med 0,17, 0,23 respektive 0,24 miljarder kronor för åren <NOBR>2014–2016.</NOBR></P>
<P class="p436 ft5">Effekter för myndigheter</P>
<P class="p136 ft32">Skatteverket meddelar, med stöd av för- ordningen (2000:866) med bemyndigande för Skatteverket att meddela vissa föreskrifter till inkomstskattelagen (1999:1229), varje år före- skrifter för värdering av bilförmån. Dessa inne- bär i princip att Skatteverket, med utgångspunkt i de nybilspriser som tillhandahålls av bil- branschen, ger riktlinjer för hur förmånsvärdet för alla olika bilmodeller ska beräknas. Verket anger också vilka bilmodeller som ska omfattas av den tidsbegränsade nedsättningen. Skatte- verket har vidare på sin hemsida en funktion där var och en kan gå in och räkna fram förmåns- värdet för varje bilmodell, den s.k. bilsnurran. Det aktuella förslaget innebär en förlängning av den tidsbegränsade nedsättningen av förmåns- värdet. Det torde inte innebära någon ökad ad- ministrativ börda för verket att för kommande år justera riktlinjerna för hur förmånsvärdet ska beräknas för ifrågavarande bilar. Förslaget be- döms därför inte medföra några ökade kostnader för Skatteverket.</P>
<P class="p401 ft4">Förslaget bedöms inte medföra några mer- kostnader eller något merarbete för de allmänna förvaltningsdomstolarna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft5">Effekter för företag</P>
<P class="p251 ft38">Förslaget innebär att den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljö- anpassade bilar förlängs med tre år. För- längningen innebär att förmånsvärdet blir lägre för ifrågavarande bilar än för närmast jämförbara konventionella bil i ytterligare tre år. Det medför i sin tur att även underlaget för socialavgifter minskar, dvs. de arbetsgivaravgifter företaget ska betala blir något lägre under den period nedsättningen föreslås gälla.</P>
<P class="p439 ft32">När det gäller beräkningen av förmånsvärdet kommer företagen alltjämt kunna använda sig av Skatteverkets s.k. bilsnurra. Förslaget bedöms därför inte medföra någon förändring av den administrativa bördan för företagen.</P>
<P class="p368 ft5">Effekter för miljön</P>
<P class="p164 ft38"><SPAN class="ft121">Statskontoret </SPAN>efterlyser en konsekvensanalys såvitt avser förslagets effekter för miljön. För- längningen stimulerar inköp och användande av dels dyrare och icke fullt etablerade tekniker som utan stöd hade haft det svårare att vinna marknadsandelar, dels tekniker där outvecklad infrastruktur bedöms ha hämmat introduktionen av mer miljöanpassade förmånsbilar på mark- naden. Mot den bakgrunden kan förslaget antas leda till positiva effekter för miljön.</P>
<P class="p1349 ft17"><SPAN class="ft37">6.7</SPAN><SPAN class="ft163">Utredning om optioner till nyckelpersoner i företag</SPAN></P>
<P class="p1350 ft14">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Skattereglerna för finansiella instrument, t.ex. optioner och andra aktierelaterade incitament, som företagen ger till nyckelpersoner som en del av sin ägarstyrning bör utredas.</SPAN></P>
<P class="p1351 ft153">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft38">För att främja entreprenörskap och jobbskapande investeringar i snabbväxande företag kommer regeringen att låta utreda skattereglerna för finansiella instrument, t.ex. optioner och andra aktierelaterade incitament, som företagen ger till nyckelpersoner som en del av sin ägarstyrning. Syftet med utredningen är att skattereglerna för optioner och andra aktierelaterade incitament som framför allt snabbväxande företag erbjuder sina anställda ska förbättras. I detta arbete ska grundläggande skatterättsliga principer beaktas.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">231</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031256x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1352 ft37"><SPAN class="ft37">6.8</SPAN><SPAN class="ft78">Husavdrag för arbeten utförda utomlands</SPAN></P>
<P class="p1353 ft252">Regeringens bedömning<SPAN class="ft99">: </SPAN><SPAN class="ft32">En begränsning av husavdraget till arbeten utförda inom landets gränser skulle strida mot EU:s regler om fri rörlighet. Det finns därför inte skäl att ompröva det tidigare ställningstagandet att husavdrag ska ges för arbeten utförda utomlands.</SPAN></P>
<P class="p121 ft153">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft38">Riks- dagen har tillkännagivit för regeringen som sin mening att det finns skäl att ompröva det tidigare ställningstagandet att husavdrag ska ges för arbeten utförda utomlands (bet. 2011/12:SkU13, rskr. 2011/12:170). Vid in- förandet av husavdraget gjorde regeringen bedömningen att en skattereduktion som endast omfattar tjänster som utförs i Sverige med största sannolikhet strider mot EU:s regler om fri rörlighet (prop. 2006/07:94 s. 38).</SPAN></P>
<P class="p198 ft38">Den närmare innebörden av EU:s regler om fri rörlighet framgår av <NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis. Av domstolens praxis följer bl.a. att den gemenskapsrättsliga principen om lika- behandling innebär att en i t.ex. Sverige begränsat skattskyldig person som får huvud- delen av sina inkomster från verksamhet i Sverige samt vars personliga förhållanden och familjesituation inte kan beaktas i bosättnings- staten, vid beskattningen i Sverige ska få tillgång till samma avdrag avseende personliga förhållanden som en person bosatt i Sverige (se bl.a. <NOBR>C-279/93</NOBR> Schumacker, <NOBR>C-169/03</NOBR> Wallentin, <NOBR>C-182/06</NOBR> Lakebrink samt <NOBR>C-527/06</NOBR> Renneberg). <NOBR>EU-domstolen</NOBR> har vidare funnit att det strider mot den fria rörligheten för kapital att inte medge en obegränsat skattskyldig person avdrag hänförligt till fast egendom på grund av att den inte är belägen inom landets gränser (se bl.a. <NOBR>C-35/08</NOBR> Busley och Fernandez).</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p114 ft32">Finland har från och med den 1 januari 2013 ändrat sin lagstiftning så att hushållsavdrag kan beviljas även när arbetet har utförts i en annan stat inom EES. Detta efter att Europeiska kommissionen uppmärksammat Finland på att den finska lagstiftningen i fråga om hushållsavdrag begränsade den fria rörligheten för arbetstagare. Även Tyskland har ändrat sin lagstiftning så att skattelättnader för hushålls- tjänster numera kan beviljas för arbeten utförda i en annan stat inom EES. I Frankrike kan begränsat skattskyldiga som är bosatta i en annan stat inom EES under vissa förutsättningar få tillgång till samma skattemässiga förmåner som personer bosatta i Frankrike.</P>
<P class="p422 ft32">Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande har Finansdepartementet också efterfrågat Europeiska kommissionens inställning i frågan. Kommissionen framhåller i sitt svar till Finans- departementet att kommissionen, med hänvis- ning till <NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis, kommer att genomföra en närmare granskning av den svenska lagstiftningen om den ändras så att husavdrag inte ges för arbeten utförda utanför Sveriges gränser.</P>
<P class="p249 ft24">Regeringen gör mot denna bakgrund bedöm- ningen att en begränsning av husavdraget till arbeten utförda inom landets gränser skulle strida mot EU:s regler om fri rörlighet. Det finns därför inte skäl att ompröva det tidigare ställningstagandet att husavdrag ska ges för arbeten utförda utomlands.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">232</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031257x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p1354 ft253">Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.</P>
<P class="p1355 ft37"><SPAN class="ft37">6.9</SPAN><SPAN class="ft116">Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling</SPAN></P>
<P class="p1356 ft17"><SPAN class="ft17">6.9.1</SPAN><SPAN class="ft79">Ärendet och dess beredning</SPAN></P>
<P class="p341 ft4">Den 13 januari 2011 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppdrag att se över beskattningen av bolag. Som en del av uppdraget skulle kommittén belysa de svenska skatte- reglerna för forskning och utveckling (FoU) och lämna förslag på ökade skatteincitament för FoU.</P>
<P class="p258 ft62">Kommittén, som antagit namnet Företags- skattekommittén, överlämnade den 26 sep- tember 2012 delbetänkandet Skatteincitament för forskning och utveckling (SOU 2012:66). En sammanfattning av delbetänkandet finns i <SPAN class="ft113">bilaga 6</SPAN>, <SPAN class="ft113">avsnitt 1</SPAN>. Delbetänkandets lagförslag finns i <SPAN class="ft113">bilaga 6</SPAN>, <SPAN class="ft113">avsnitt 2</SPAN>.</P>
<P class="p236 ft4">Delbetänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft5">bilaga 6</SPAN>, <SPAN class="ft5">avsnitt 3</SPAN>. En sammanställning av remiss- yttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2012/3572).</P>
<P class="p6 ft5">Lagrådet</P>
<P class="p442 ft32">Regeringen beslutade den 23 maj 2013 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i <SPAN class="ft111">bilaga 6</SPAN>, <SPAN class="ft111">avsnitt 4</SPAN>. Lagrådets yttrande finns i <SPAN class="ft111">bilaga 6</SPAN>, <SPAN class="ft111">avsnitt 5</SPAN>. Regeringen har följt Lagrådets förslag, vilka behandlas i avsnitt 6.9.4.2 samt i författningskommentaren. Vissa språkliga och redaktionella ändringar har gjorts i förhållande till lagrådsremissens lagförslag.</P>
<P class="p1357 ft17"><SPAN class="ft17">6.9.2</SPAN><SPAN class="ft79">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p414 ft14"><SPAN class="ft14">6.9.2.1</SPAN><SPAN class="ft254">Socialavgifter och allmän löneavgift</SPAN></P>
<P class="p444 ft32">Socialavgifter tas ut för finansiering av de sociala trygghetssystemen och utgörs av arbetsgivar- avgifter och egenavgifter. Arbetsgivaravgifter be- talas i första hand av arbetsgivare medan egenavgifter normalt betalas av fysiska personer som bedriver aktiv näringsverksamhet, dvs. enskilda näringsidkare och fysiska personer som</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p447 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1358 ft34">är delägare i handelsbolag. Regler om social- avgifter finns i socialavgiftslagen (2000:980).</P>
<P class="p1359 ft38">Utöver socialavgifter ska, enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, ytterligare en avgift betalas av arbetsgivare och enskilda näringsidkare. Den allmänna löneavgiften debi- teras i samband med, och på samma underlag som, socialavgifterna. Författningstekniskt ingår den allmänna löneavgiften varken i arbetsgivar- avgifterna eller i egenavgifterna men eftersom den inte särskiljs i debiteringsförfarandet brukar den i dagligt tal ingå i begreppet socialavgifter.</P>
<P class="p1360 ft4">För inkomståret 2013 fördelar sig avgifterna på följande sätt:</P>
<P class="p1361 ft40">Tabell 6.14 Avgiftsnivåer 2013</P>
<P class="p169 ft42">Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t137">
<TR>
<TD class="tr19 td471"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td406"><P class="p1362 ft51">Arbetsgivaravgifter</P></TD>
<TD class="tr19 td182"><P class="p142 ft51">Egenavgifter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td471"><P class="p139 ft10">Sjukförsäkringsavgift</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1362 ft10">4,35</P></TD>
<TD class="tr0 td182"><P class="p142 ft10">4,44<SPAN class="ft45">1</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td418"><P class="p139 ft10">Föräldraförsäkringsavgift</P></TD>
<TD class="tr3 td208"><P class="p1362 ft10">2,60</P></TD>
<TD class="tr3 td180"><P class="p142 ft10">2,60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td471"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td406"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td182"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td471"><P class="p139 ft10">Ålderspensionsavgift</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1362 ft10">10,21</P></TD>
<TD class="tr0 td182"><P class="p142 ft10">10,21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td418"><P class="p139 ft7">Efterlevandepensionsavgift</P></TD>
<TD class="tr2 td208"><P class="p1362 ft10">1,17</P></TD>
<TD class="tr2 td180"><P class="p142 ft10">1,17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td471"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td406"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td182"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td471"><P class="p139 ft10">Arbetsmarknadsavgift</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1362 ft10">2,91</P></TD>
<TD class="tr0 td182"><P class="p142 ft10">0,37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td471"><P class="p139 ft10">Arbetsskadeavgift</P></TD>
<TD class="tr1 td406"><P class="p1362 ft10">0,30</P></TD>
<TD class="tr1 td182"><P class="p142 ft10">0,30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td418"><P class="p139 ft89">Summa socialavgifter</P></TD>
<TD class="tr3 td208"><P class="p1362 ft89">21,54</P></TD>
<TD class="tr3 td180"><P class="p142 ft89">19,09</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td471"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td406"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td182"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td471"><P class="p139 ft10">Allmän löneavgift</P></TD>
<TD class="tr0 td406"><P class="p1362 ft10">9,88</P></TD>
<TD class="tr0 td182"><P class="p142 ft10">9,88</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td418"><P class="p139 ft72">Summa socialavgifter och</P></TD>
<TD class="tr1 td208"><P class="p1362 ft71">31,42</P></TD>
<TD class="tr1 td180"><P class="p142 ft71">28,97</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td418"><P class="p139 ft71">allmän löneavgift</P></TD>
<TD class="tr9 td208"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td180"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1363 ft256"><SPAN class="ft255">1</SPAN>Sjukförsäkringsavgiften varierar beroende på vald karenstid. Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p1364 ft14">6.9.2.2 Finansiering av trygghetssystemen</P>
<P class="p1078 ft38">Socialavgifterna är i principiellt hänseende försäkringsavgifter men det faktiska försäkrings- inslaget varierar mellan försäkringsslagen och för flertalet försäkringar saknas en direkt koppling mellan avgiften och förmånen. Den inkomst- grundade ålderspensionen intar en särställning där kopplingen är absolut.</P>
<P class="p1234 ft38">Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet finansieras med en fast pensionsavgift på 18,5 procent av pensionsunderlaget, där 16 pro- centenheter går till fördelningssystemet för att finansiera inkomstpensionen. Resterande 2,5 procentenheter betalas in till systemet för premiepension där avgiftsintäkterna fonderas individuellt för varje försäkrad. Arbetsgivarens respektive den egenavgiftsskyldiges del av avgiftsinbetalningen sker i form av ålders- pensionsavgift om 10,21 procent av avgifts- underlaget enligt socialavgiftslagen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">233</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p309 ft38">Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet är ett fristående försäkringssystem vid sidan av statsbudgeten. Utgående inkomst- och tilläggs- pensioner i fördelningssystemet ska löpande finansieras av inbetalade avgifter samt till- gångarna i <NOBR>AP-fonderna.</NOBR> Det är konstruerat så att det ska vara finansiellt självreglerande, där eventuella anpassningar sker på förmånssidan – inte genom en förändrad avgiftssats. Premie- pensionen är ett fullfonderat system. Ingen skattefinansiering ska således ske utan systemet är helt slutet i detta avseende. En grundläggande princip bakom pensionssystemet är att varje intjänad pensionsrättighet ska motsvaras av en beslutad och inbetald avgift av en mot rättigheten svarande storlek. Om detta villkor bryts kan inte systemet garantera sin långsiktiga hållbarhet finansiellt. Ålderspensionsavgiften kan således inte reduceras.</P>
<P class="p1223 ft4">För vilka ändamål de olika avgifter som inflyter som socialavgifter ska användas framgår av lagen (2000:981) om fördelning av social- avgifter.</P>
<P class="p1365 ft153"><SPAN class="ft14">6.9.2.3</SPAN><SPAN class="ft257">Betalning av socialavgifter och allmän löneavgift</SPAN></P>
<P class="p284 ft38">Debitering och uppbörd av socialavgifter hanteras av Skatteverket. Den som avser att bedriva näringsverksamhet och som är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivar- avgifter ska enligt 7 kap. 1 och 2 §§ skatteför- farandelagen (2011:1244) anmäla sig för registrering hos Skatteverket. Vid registreringen anges bl.a. företagsform och huruvida företagets verksamhet bedrivs på flera adresser. När det gäller arbetsgivare anges bl.a. första datum för löneutbetalning, beräknat antal anställda och beräknad lönesumma under året. Om en uppgift som ligger till grund för registreringen ändras ska den som är registrerad underrätta Skatteverket om ändringen inom två veckor från det att ändringen inträffade.</P>
<P class="p124 ft32">Den som är skyldig att betala arbets- givaravgifter ska också lämna en arbets- givardeklaration. I denna ska arbetsgivaravgifter redovisas. En arbetsgivardeklaration ska lämnas för varje redovisningsperiod, vanligen varje månad. Med registreringen som underlag utfärdar Skatteverket förtryckta deklarations- blanketter för respektive kalendermånad. Deklarationerna ska för de flesta arbetsgivare</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p127 ft38">vara avlämnade senast den 12:e i månaden efter redovisningsperioden med undantag för deklarationerna avseende juli och december som ska vara avlämnade senast den 17:e i månaden efter redovisningsperioden. Redovisade arbets- givaravgifter ska vara inbetalda till Skatteverket samma dag som deklarationen ska vara avlämnad, dvs. i normalfallet den 12:e i månaden efter redovisningsperioden.</P>
<P class="p152 ft32">I arbetsgivardeklarationen redovisas avseende arbetsgivaravgifter samtliga avgiftspliktiga löner, förmåner och kostnadsavdrag. Därefter fördelas dessa på underlag för fulla arbetsgivaravgifter och reducerade avgifter, t.ex. på grund av att personal har fyllt 65 år. Den deklarationsskyldige räknar själv fram sina avgifter genom att multiplicera sina respektive underlag med tillämplig avgifts- eller löneskattesats och summerar resultaten. Från summan kan den avgiftsskyldige i vissa fall vara berättigad till avdrag. För närvarande kan arbetsgivare som är verksamma i vissa angivna kommuner i Norrland och västra Svealand (stödområde A) få ett avdrag vid beräkningen av socialavgifter och allmän löneavgift.</P>
<P class="p1366 ft14">6.9.2.4 Nedsättning av socialavgifter</P>
<P class="p6 ft5">Sänkta socialavgifter för ungdomar och äldre</P>
<P class="p127 ft38">För personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år är socialavgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, nedsatta. Nedsättningen innebär att avgifterna, med undantag för ålderspensions- avgiften, uppgår till en fjärdedel av de totala avgifterna. Detta innebär att arbetsgivar- avgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, för 2013 uppgår till 15,49 procent och att egenavgifterna, inklusive den allmänna löne- avgiften, för 2013 uppgår till 14,89 procent, om inte anmälan om annan karenstid än sju dagar har gjorts till Försäkringskassan.</P>
<P class="p219 ft32">På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och som omfattas av det reformerade pensionssystemet, dvs. är födda 1938 eller senare, ska bara ålderspensionsavgiften och inte övriga socialavgifter betalas. Detta gäller även dem som betalar egenavgifter. För personer som är födda 1937 eller tidigare tas inga socialavgifter ut. Varken allmän löneavgift eller särskild löneskatt tas ut för dem som vid årets ingång har fyllt 65 år.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">234</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft5">Regionalt avdrag vid avgiftsberäkningen</P>
<P class="p136 ft38">Arbetsgivare, enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag som är verksamma i vissa angivna kommuner i Norrland och västra Svealand (stödområde A) får göra avdrag vid beräkningen av socialavgifterna och den allmänna löneavgiften. Syftet med avdraget är att stimulera småföretagandet och att bidra till god service i de delar av landet som har de största geografiska lägesnackdelarna med bl.a. långa avstånd, liten hemmamarknad, sämre tillgång på service, låg befolkningstäthet och ogynnsamma klimatförhållanden. Reglerna finns i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och social- avgiftslagen (2000:980). Bestämmelserna innebär i huvudsak att företag som är verksamma i stödområdet ges ett avdrag med 10 procent av avgiftsunderlaget vid beräkningen av den allmänna löneavgiften, arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna. För arbetsgivare uppgår avdraget till högst 7 100 kronor per månad och för enskilda näringsidkare till högst 18 000 kronor per år.</P>
<P class="p1367 ft14"><SPAN class="ft17">6.9.3</SPAN><SPAN class="ft122">Ekonomiska aspekter avseende forskning och utveckling</SPAN></P>
<P class="p239 ft62">Goda förutsättningar för forskning och utveck- ling (FoU) är av stor betydelse för Sverige för att skapa tillväxt i en globaliserad ekonomi.</P>
<P class="p132 ft38">I propositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30) lämnar regeringen sin syn på forsknings- och innovationspolitikens inriktning under perioden <NOBR>2013–2016.</NOBR> Där framgår det att regeringens mål för forskningspolitiken är att Sverige ska vara en framstående forsknings- nation, där forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och bidrar till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft. Av propositionen framgår att forskning av hög kvalitet kan bättre bidra till medborgarnas välfärd, samhällets utveckling, näringslivets konkurrenskraft och en hållbar utveckling. I nämnda proposition redovisar regeringen åt- gärder som syftar till att forskningens kvalitet och nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap ska öka. Vidare framgår bl.a. följande av propositionen (s. 14).</P>
<P class="p1368 ft258">Sverige baserar mer än de flesta andra länder sin ekonomi på en hög kunskapsnivå i samhället och näringslivet. Det</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1369 ft256">är bl.a. därför som Sverige har kunnat utvecklas till ett av världens ledande välfärdsländer. Fortsatt forskning och utbildning på en internationellt konkurrenskraftig nivå liksom nyttiggörande av den svenska forskningen är därför av stor vikt för det svenska samhället och näringslivet. Fri forskning av hög kvalitet skapar förutsättningar för framtidens innovationer och bidrar därmed till näringslivets produktivitet och konkurrens- kraft, offentliga verksamheters effektivitet och till utvecklingen av nya varor och tjänster samt export- framgångar. Forskning av hög kvalitet bidrar också till att utveckla demokratiska, kulturella och bildningsmässiga värden i samhället. Den utgör grunden för kunskaps- samhällen och för en högre utbildning av god kvalitet. Resurserna för forskning och utveckling i Sverige är omfattande och den vetenskapliga kvaliteten på svensk forskning är hög.</P>
<P class="p1176 ft38">Det finns främst två anledningar till varför det ur en samhällsekonomisk synvinkel görs för lite FoU i företagssektorn. För det första kan ett företag som investerar i FoU inte helt utestänga andra från att ta del av avkastningen från de skapade immateriella tillgångarna. Dessa positiva externa effekter minskar incitamentet för att satsa på FoU. För det andra är kapital- kostnaderna för att finansiera FoU högre än för andra investeringar. De höga kapitalkostnaderna uppstår eftersom investeringar i FoU är riskabla. Det är dessutom svårt för utomstående att få en bra bild av hur mycket avkastning ett FoU- projekt kommer att ge åt investerarna. Som en följd av informationsasymmetrin kräver externa investerare ett riskpåslag för att investera i forskningsintensiva företag. Forskning visar att riskpåslaget betyder att kapitalkostnaderna för att finansiera FoU ofta är högre än för andra investeringar (se Hall, B. H., Lerner, J., The financing of R&D and innovation, Handbook of the Economics of Innovation, 2010). Utöver detta behandlar skattesystemet olika finansieringskällor på olika sätt. Exempelvis är finansiering med kvarhållna vinstmedel, vilket är en finansieringskälla som stora och etablerade företag kan använda, skattemässigt gynnade. Små och nya företag har vanligtvis mindre kvarhållna vinstmedel än större och etablerade företag. Avsaknaden av kvarhållna vinstmedel höjer kapitalkostnaderna ytterligare för nya och mindre företag som vill växa.</P>
<P class="p1370 ft32">Nationalekonomisk forskning visar att frågan om de samhällsekonomiska effekterna av en hög kapitalkostnad för investeringar i FoU är komplex. Problemen kring finansiering av FoU beror på att det nyetablerade företaget med finansieringssvårigheter har samhällsekonomiskt</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">235</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031260x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft38">lönsamma investeringsmöjligheter som hade kunnat realiseras, om externt kapital hade kunnat erhållas till den lägre kostnad som råder för stora och etablerade företag. Huruvida företag har sådana lönsamma investerings- möjligheter är en icke observerbar variabel för aktörer utanför företaget – både för forskare och för investerare. Därmed tvingas forskning kring företags kapitalkostnad att försöka uppskatta vilka företag som kan tänkas påverkas relativt mer av de två ovan nämnda faktorerna än andra. Forskningen visar att större, etablerade företag finansierar sina <NOBR>FoU-utgifter</NOBR> med interna medel såsom kvarhållna vinster med förklaringen att kapitalkostnaden för FoU vid extern finansiering är hög. För företag utan tillräckliga interna medel i relation till investeringsmöjligheter krävs däremot externt kapital (se Hall, B. H., Lerner, J., 2010). Eftersom immateriella tillgångar inte fungerar som säkerhet vid lån och eftersom avkastningen är osäker är det dock svårt att finansiera FoU med lånade medel. Därmed är det externt mer riskbenäget kapital som krävs.</P>
<P class="p288 ft62">Beträffande sannolika finansieringsproblem för FoU har det visats att tillgång till externt riskkapital påverkar nivån på företags FoU- investeringar runtom i världen. Länder med mer utvecklade finansmarknader har också mer FoU i de företag som mest sannolikt påverkas av den höga kapitalkostnaden, dvs. nya och mindre företag som vill växa.</P>
<P class="p227 ft38">Det finns även andra aspekter som kan bidra till att det görs för lite FoU i företagssektorn. Som nämnts är ett problem att det är svårare att belåna en immateriell tillgång som skapas genom FoU än fysiska tillgångar. Merparten av kostnaden för FoU utgörs av lönekostnader till ingenjörer och forskare. Dessutom består den immateriella tillgång som skapas, till viss del, av de forskare som arbetar med <NOBR>FoU-projekt</NOBR> i form av deras specifika kunskaper, dvs. en del av humankapitalet i företaget. Det är förknippat med stora kostnader för företagen att variera <NOBR>FoU-investeringarna</NOBR> över tid, eftersom en stor del av investeringskostnaderna är löpande i form av löner till forskare. Företag kan vara motvilliga att öka sina <NOBR>FoU-utgifter,</NOBR> dvs. anställa nya forskare och ingenjörer, eftersom en möjlig framtida neddragning av dessa utgifter innebär att man tvingas att säga upp personal. Denna personal kostar dels i form av upplärning, och troligen dels därför att de har vetskap om</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p1152 ft34">företagshemligheter som riskerar att spridas om personalen lämnar företaget.</P>
<P class="p238 ft17"><SPAN class="ft17">6.9.4</SPAN><SPAN class="ft79">Överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p1371 ft153"><SPAN class="ft14">6.9.4.1</SPAN><SPAN class="ft257">Skatteincitament för forskning och utveckling i form av en nedsättning av arbetsgivaravgifterna</SPAN></P>
<P class="p1372 ft4"><SPAN class="ft14">Regeringens förslag: </SPAN>Ett skatteincitament för forskning och utveckling (FoU) ska införas. Skatteincitamentet ska ges i form av ett avdrag vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling.</P>
<P class="p129 ft4">De nya bestämmelserna om avdrag vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna ska träda i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P class="p1373 ft4"><SPAN class="ft17">Kommitténs förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p228 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. <SPAN class="ft121">Förvaltningsrätten i Uppsala</SPAN>, <SPAN class="ft121">Ekonomistyrningsverket </SPAN>(<SPAN class="ft121">ESV</SPAN>), <SPAN class="ft121">Skatte- verke</SPAN>t, <SPAN class="ft121">Regelrådet</SPAN>, <SPAN class="ft121">Statens energimyndighet</SPAN>, <SPAN class="ft121">Landsorganisationen i Sverige </SPAN>(<SPAN class="ft121">LO</SPAN>), <SPAN class="ft121">Sveriges akademikers centralorganisation </SPAN>(<SPAN class="ft121">Saco</SPAN>) och <SPAN class="ft121">Akademikerförbundet SSR </SPAN>(<SPAN class="ft121">SSR</SPAN>) avstyrker förslaget. LO, Saco och SSR har invändningar av mer principiell natur mot att främja FoU genom skattestimulanser och framhåller att det är effektivare att främja FoU på andra sätt. Statens energimyndighet är liksom <SPAN class="ft121">Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser </SPAN>(<SPAN class="ft121">Tillväxtanalys</SPAN>), <SPAN class="ft121">Försäkringskassan</SPAN>, <SPAN class="ft121">Kronofogde- myndigheten </SPAN>(<SPAN class="ft121">KFM</SPAN>), <SPAN class="ft121">Kungl. Ingenjörsvetenskaps- akademien </SPAN>(<SPAN class="ft121">IVA</SPAN>), <SPAN class="ft121">Sveriges ingenjörer </SPAN>och <SPAN class="ft121">Lantbrukarnas riksförbund </SPAN>(<SPAN class="ft121">LRF</SPAN>) positiva till skattestimulanser för att främja FoU. Tillväxtanalys framhåller att de positiva externa effekterna av FoU hade kunnat beskrivas ut- förligare i kommitténs förslag. <SPAN class="ft121">Arbetsgivarverket </SPAN>framhåller att alltför många särregler och undan- tag gör skattesystemet mer svåröverskådligt. Även <SPAN class="ft121">Företagarna</SPAN>, <SPAN class="ft121">Näringslivets regelnämnd </SPAN>(<SPAN class="ft121">NNR</SPAN>), <SPAN class="ft121">Näringslivets skattedelegation </SPAN>(<SPAN class="ft121">NSD</SPAN>) och <SPAN class="ft121">Föreningen Svenskt Näringsliv </SPAN>föredrar generella regler. NNR, NSD och Föreningen Svenskt Näringsliv anser dock att det med</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">236</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p192 ft4">hänsyn till konkurrensen med omvärlden får anses motiverat med riktade åtgärder för att främja FoU.</P>
<P class="p920 ft121"><SPAN class="ft38">NSD, </SPAN>Svenska Riskkapitalföreningen <SPAN class="ft38">(</SPAN>SVCA<SPAN class="ft38">), </SPAN>FAR<SPAN class="ft38">, </SPAN>Myndigheten för utländska investeringar i Sverige <SPAN class="ft38">(</SPAN>Invest Sweden<SPAN class="ft38">) och </SPAN>Verket för innovationssystem <SPAN class="ft38">(</SPAN>Vinnova<SPAN class="ft38">) anser att ett avdrag vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med FoU är ett ändamålsenligt stöd för FoU inom näringslivet, eftersom avgifterna betalas av alla företag oavsett om de går med vinst eller förlust. </SPAN>Riksrevisionen<SPAN class="ft38">, </SPAN>Statskontoret<SPAN class="ft38">, SSR, ESV, Statens energimyn- dighet, LO, </SPAN>Naturvetarna <SPAN class="ft38">och Saco ifrågasätter om förslaget kommer att leda till avsedda effekter och därmed om förslaget är kostnadseffektivt. Naturvetarna anser att en nedsättning av arbetsgivaravgifterna bör kompletteras med ett intäktsbaserat skatte- incitament som används i många andra europeiska länder. Skatteverket, LO, Saco,</SPAN></P>
<P class="p1012 ft27">Tjänstemännens Centralorganisation <SPAN class="ft20">(</SPAN>TCO<SPAN class="ft20">) och</SPAN></P>
<P class="p123 ft38"><SPAN class="ft121">Lunds universitet </SPAN>anser att förslagets utformning kan medföra samhällsekonomiska snedvrid- ningar och kringgående av taket för avdrag genom att företag anlitar utomstående konsulter för FoU i stället för att anställa egen personal. Skatteverket och ESV anser att risken för dödviktskostnader skulle minska om, vid samma finansieringsutrymme, taket för avdrag höjdes. Företagarna är försiktigt positiva till att förslaget kan bidra till något ökade investeringar i FoU i mindre företag men framhåller, i likhet med Statens energimyndighet, IVA, TCO, Vinnova och <SPAN class="ft121">Almi Företagspartner AB </SPAN>(<SPAN class="ft121">Almi</SPAN>) att incitamentseffekten för större företag är begränsad. TCO och SVCA anser att det är positivt att det är FoU i mindre företag som gynnas.</P>
<P class="p1289 ft121"><SPAN class="ft38">TCO och </SPAN>Förvaltningsrätten i Malmö <SPAN class="ft38">anser att av de alternativ kommittén övervägt är det presenterade förslaget det mest lämpliga. Förvaltningsrätten i Malmö anser dock att förslaget förefaller onödigt komplicerat och framhåller bl.a. att förslaget kan medföra tillämpnings- och gränsdragningssvårigheter. Även Förvaltningsrätten i Uppsala, Skatteverket, ESV, IVA, Arbetsgivarverket, LRF och SSR anser att förslaget medför tillämpnings- och gränsdragningssvårigheter, framförallt i fråga om definitionen av FoU. FAR har förståelse för att förslaget kan medföra vissa gränsdragnings- problem, men anser att reglerna är rimligt klara.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">Också KFM anser att definitionen av FoU är tydlig. Företagarna och LRF anser att även egenavgifter bör omfattas av förslaget, eftersom neutral beskattning mellan företagsformerna är att föredra. Skatteverket anser att systemet är administrativt besvärligt att hantera för alla parter. Regelrådet anser att konsekvensanalysen är bristfällig mot bakgrund av att det kan finnas administrativa kostnader som inte har beaktats.</P>
<P class="p120 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Goda förut- sättningar för FoU är av stor betydelse för Sverige för att skapa tillväxt i en globaliserad ekonomi. FoU ökar inte enbart produktiviteten hos det företag som utför den utan har positiva externa effekter och kan leda till att det skapas kluster i en region. Eftersom det företag som står för kostnaden för FoU inte kan tillgodogöra sig hela avkastningen av investeringen finns en risk att det görs för lite FoU i förhållande till vad som är samhällsekonomiskt optimalt. Det finns således samhällsekonomiska skäl för att subventionera FoU. Skatteregler som ger incitament till ökade investeringar i FoU kan spela en viktig roll i detta sammanhang.</SPAN></P>
<P class="p365 ft38">Kommittén föreslår att ett skatteincitament för FoU ska införas i form av en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med FoU. Förutom att FoU har positiva externa effekter framhåller kommittén att finansierings- kostnaden för riskfyllda investeringar i nya företag ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är alltför hög. Detta är en följd av att nyemitterat kapital beskattas högre än kvarhållna vinstmedel och lånat kapital. Enligt kommittén är externa effekter relevanta för all FoU medan en samhällsekonomiskt alltför hög finansierings- kostnad främst gäller små och nya företag. Kommittén bedömer, mot bakgrund av de vill- kor som föreslås, att förhållandevis få enskilda näringsidkare och handelsbolag (borträknat anställda) i praktiken skulle uppfylla kraven för nedsättning. Att inkludera egenavgifter i förslaget skulle vidare enligt kommitténs bedömning öka komplexiteten, både lagtekniskt och tillämpningsmässigt. Kommittén föreslår därför att endast arbetsgivaravgifter ska omfattas.</P>
<P class="p1374 ft24">Regeringen anser att det är angeläget att åtgärder vidtas för att underlätta för företag att investera i FoU. Ett skatteincitament för FoU är enligt regeringens bedömning en av flera ändamålsenliga åtgärder i detta sammanhang. Utöver de samhällsekonomiska motiv som har</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">237</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft4">redovisats ovan vill regeringen, i likhet med bl.a.</P>
<P class="p225 ft121">NNR<SPAN class="ft38">, </SPAN>Föreningen Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft38">och </SPAN>NSD<SPAN class="ft38">, även framhålla att ett flertal länder inom EU på senare tid har infört särskilda skattesystem för att skapa ökade incitament för FoU. Enligt regeringen kan det inte uteslutas att Sverige – vars forsknings- och utvecklingskostnader i dagsläget utgör en hög andel av bruttonational- produkten (BNP) vid en internationell jäm- förelse – i avsaknad av ett särskilt skatte- incitament riskerar att gå miste om investeringar i FoU. Regeringen anser därför, i motsats till de invändningar av mer principiell natur som </SPAN>LO<SPAN class="ft38">, </SPAN>Saco <SPAN class="ft38">och </SPAN>SSR <SPAN class="ft38">för fram, att det bör införas ett skatteincitament för FoU. Några remiss- instanser, däribland </SPAN>Arbetsgivarverket<SPAN class="ft38">, framhåller att alltför många särregler och undantag gör skattesystemet mer svåröverskådligt. Regeringen gör bedömningen att det finns anledning att i detta fall avvika från principen om generella regler eftersom skattereglerna genom förslaget används för att skapa goda förutsättningar för investeringar i FoU. Majoriteten av remiss- instanserna delar denna bedömning.</SPAN></P>
<P class="p288 ft38">Fråga är därefter hur skatteincitamentet ska utformas. Kommittén föreslår att stödet ska ges som en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med FoU. Som bl.a. <SPAN class="ft121">SVCA </SPAN>och <SPAN class="ft121">FAR </SPAN>framhåller är fördelen med en nedsättning av arbetsgivaravgifterna att av- gifterna betalas av alla företag, oavsett om de går med vinst eller förlust. Ett sådant stöd innebär också en direkt sänkning av företagens kostnader för FoU. En nedsättning av arbetsgivaravgifterna innebär även att stödet i första hand kommer att avse FoU som utförs i Sverige eftersom betalning av svenska arbets- givaravgifter normalt innebär att arbetet utförs inom landet. Några remissinstanser, däribland</P>
<P class="p1375 ft121">Riksrevisionen<SPAN class="ft38">, </SPAN>Statskontoret<SPAN class="ft38">, SSR, </SPAN>ESV<SPAN class="ft38">, LO och Saco, ifrågasätter om förslaget kommer att leda till avsedda effekter och därmed om förslaget är kostnadseffektivt. </SPAN>Företagarna<SPAN class="ft38">, </SPAN>Statens energi- myndighet<SPAN class="ft38">, SVCA, </SPAN>IVA<SPAN class="ft38">, </SPAN>TCO<SPAN class="ft38">, </SPAN>Vinnova <SPAN class="ft38">och</SPAN></P>
<P class="p1322 ft4"><SPAN class="ft5">Almi </SPAN>framhåller att incitamentseffekten för större företag är begränsad. <SPAN class="ft5">Naturvetarna </SPAN>anser att en nedsättning av arbetsgivaravgifterna bör kompletteras med ett intäktsbaserat skatte- incitament som används i många andra europeiska länder.</P>
<P class="p126 ft24">En nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling medför att företagens kostnader för</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p47 ft32">FoU sänks, detta oavsett om företagen går med vinst eller inte. Enligt regeringens bedömning kommer en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling att öka investeringarna i FoU. Den av kommittén föreslagna finansieringen är inte heller aktuell vilket förstärker de positiva effek- terna. Regeringen anser mot denna bakgrund, i likhet med kommittén och majoriteten av remissinstanserna, att en nedsättning av arbets- givaravgifterna är ett lämpligt och ändamålsenligt sätt att främja investeringar i FoU. Regeringen föreslår därför att ett skatteincitament för FoU ska införas i form av ett avdrag vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Genom att utforma stödet så att det främst träffar mindre företag ger förslaget vidare ett väsentligt incitament till de företag som i dag har störst svårigheter att finansiera investeringar i FoU. Det är inte aktuellt att, som Naturvetarna föreslår, komplettera stödet med ett intäkts- baserat skatteincitament.</P>
<P class="p94 ft38">Företagarna och <SPAN class="ft121">LRF </SPAN>anser att avdraget även bör omfatta egenavgifter, eftersom neutral beskattning mellan företagsformerna är att föredra. Regeringen har förståelse för denna synpunkt, men delar kommitténs bedömning att det skulle öka komplexiteten både lagtekniskt och tillämpningsmässigt om egenavgifter skulle inkluderas. Regeringen anser mot denna bakgrund att det är lämpligt att begränsa förslaget till att enbart gälla arbetsgivaravgifter.</P>
<P class="p94 ft38"><SPAN class="ft121">Skatteverket</SPAN>, LO, Saco, TCO och <SPAN class="ft121">Lunds universitet </SPAN>anser att förslagets utformning kan medföra samhällsekonomiska snedvridningar och kringgående av taket för avdrag genom att företag anlitar konsulter för FoU i stället för att anställa egen personal. Skatteverket och ESV anser även att risken för dödviktskostnader skulle minska om taket för avdrag togs bort. Frågor om nivån på avdraget och risker för kringgåenden behandlas i avsnitt 6.9.4.6.</P>
<P class="p94 ft4">Flera av remissinstanserna, däribland <SPAN class="ft5">Förvalt- ningsrätten i Uppsala</SPAN>, Skatteverket, ESV och IVA, anser att förslaget medför tillämpnings- och gränsdragningssvårigheter, framförallt i fråga om definitionen av FoU. Denna fråga behandlas i avsnitt 6.9.4.2.</P>
<P class="p94 ft32">Skatteverket anser att systemet är administra- tivt besvärligt att hantera för alla parter och <SPAN class="ft111">Regelrådet </SPAN>anser att konsekvensanalysen är bristfällig mot bakgrund av att det kan finnas</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">238</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031263x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p192 ft4">administrativa kostnader som inte har beaktats. Frågor om administrativa kostnader för företag och myndigheter behandlas i avsnitt 6.9.4.5 och 6.9.5.</P>
<P class="p253 ft14">6.9.4.2 Definition av forskning och utveckling</P>
<P class="p1325 ft14">Regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Med forskning avses syste- matiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte ta fram ny kunskap.</SPAN></P>
<P class="p1326 ft4">Med utveckling avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana.</P>
<P class="p1347 ft4"><SPAN class="ft17">Kommitténs förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p222 ft184"><SPAN class="ft225">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig har inte fört fram några invändningar mot förslaget. <SPAN class="ft179">Kammarrätten i Stockholm</SPAN>, <SPAN class="ft179">Förvaltningsrätten i Uppsala</SPAN>, <SPAN class="ft179">Arbets- givarverket</SPAN>, <SPAN class="ft179">Statskontoret</SPAN>, <SPAN class="ft179">Ekonomistyrnings- verket </SPAN>(<SPAN class="ft179">ESV</SPAN>), <SPAN class="ft179">Skatteverket</SPAN>, <SPAN class="ft179">Verket för innovationssystem </SPAN>(<SPAN class="ft179">Vinnova</SPAN>), <SPAN class="ft179">Kungl. Ingenjörs- vetenskapsakademien </SPAN>(<SPAN class="ft179">IVA</SPAN>), <SPAN class="ft179">Lantbrukarnas Riks- förbund </SPAN>(<SPAN class="ft179">LRF</SPAN>) och <SPAN class="ft179">Akademikerförbundet SSR</SPAN></P>
<P class="p1376 ft38">(<SPAN class="ft121">SSR</SPAN>) framhåller att förslaget medför tillämpnings- och gränsdragningssvårigheter. Förvaltningsrätten i Uppsala och LRF ifrågasätter varför inte någon av de definitioner av FoU som finns inom skatterätten och redovisningsrätten används. Statskontoret anser att ett sätt att hantera gränsdragningsproblemen kan vara att kräva att personen som arbetar med FoU har viss utbildning. <SPAN class="ft121">FAR </SPAN>och <SPAN class="ft121">Förvaltnings- rätten i Malmö </SPAN>anser att reglerna är rimligt klara.</P>
<P class="p1376 ft169">Kronofogdemyndigheten <SPAN class="ft24">(</SPAN>KFM<SPAN class="ft24">) anser att definitionen av FoU är tydlig. </SPAN>Företagarna <SPAN class="ft24">och</SPAN></P>
<P class="p134 ft121">Tjänstemännens Centralorganisation <SPAN class="ft38">(</SPAN>TCO<SPAN class="ft38">) anser att även investeringar i sådana innovationer som inte direkt baseras på forskning bör omfattas av förslaget. SSR och TCO framhåller även att det är en begränsning att förslaget till stor del inte kommer att omfatta utredningsarbete som görs av samhällsvetare respektive löpande tjänsteutveckling. SSR,</SPAN></P>
<P class="p1377 ft39">Statens energimyndighet <SPAN class="ft34">och KFM anser att FoU som bedrivs i offentlig regi och av icke</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft38">vinstdrivande företag bör omfattas. Skatteverket och IVA anser att kravet på kommersiellt syfte bör tas bort av förenklingsskäl. Kravet innebär enligt Skatteverket och <SPAN class="ft121">Chalmers tekniska högskola </SPAN>att vissa aktörer missgynnas vilket kan leda till snedvridning av resurserna för FoU. Skatteverket och Chalmers tekniska högskola anser att det är lämpligare att utesluta FoU som finansieras med statliga medel oberoende av om utföraren har vinstsyfte eller inte. <SPAN class="ft121">Svenska Riskkapitalföreningen </SPAN>(<SPAN class="ft121">SVCA</SPAN>) instämmer dock i kommitténs förslag att <NOBR>FoU-verksamheten</NOBR> ska bedrivas i kommersiellt syfte. Förvaltningsrätten i Malmö, Skatteverket, Chalmers tekniska högskola och <SPAN class="ft121">Lunds universitet </SPAN>anser att den inom skatterätten etablerade termen ”närings- verksamhet” bör användas i stället för ”kommersiellt syfte”.</P>
<P class="p436 ft17">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p363 ft4">Kommittén föreslår att det införs en definition av arbete med forskning och utveckling.</P>
<P class="p525 ft4">Begreppen forskning och utveckling (FoU) förekommer bl.a. i reglerna om avdrag för utgifter i 16 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229) och i OECD:s s.k. Frascati manual (Proposed standard practise for surveys on research and experimental development, 2002). Reglerna i 16 kap. 9 § inkomstskattelagen har följande lydelse:</P>
<P class="p1378 ft259">Utgifter för forskning och utveckling som har eller kan antas få betydelse för den huvudsakliga näringsverk- samheten eller verksamheten i övrigt ska dras av. Detta gäller även utgifter för att få information om sådan forskning och utveckling.</P>
<P class="p1379 ft12">Bestämmelserna i denna lag om att utgifter för anskaffning av vissa tillgångar ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag tillämpas också på utgifter som avses i första stycket.</P>
<P class="p542 ft38">För att få avdrag enligt detta lagrum krävs dels att det är fråga om en utgift för FoU, dels att utgiften har eller kan antas få betydelse för näringsverksamheten eller verksamheten i övrigt.</P>
<P class="p252 ft38">Enligt OECD:s <NOBR>Frascati-manual</NOBR> avses med <NOBR>FoU-verksamhet</NOBR> ”verksamhet som sker på systematisk grundval för att öka fonden av vetande, inkluderande kunskap om människa, natur och samhälle, samt att utnyttja detta vetande för nya användningsområden”. Skillnad görs i <NOBR>Frascati-manualen</NOBR> mellan grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Med grundforskning avses ”att systematiskt söka efter ny kunskap och nya idéer utan någon</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">239</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft4">bestämd tillämpning i sikte”. Tillämpad forsk- ning innebär ”att systematiskt söka efter ny kunskap och nya idéer med en bestämd tillämpning i sikte”. Vidare definieras i nämnda manual utvecklingsarbete som arbete med ”att systematiskt utnyttja forskningsresultat och vetenskaplig kunskap för att åstadkomma nya material, produkter, processer, system, tjänster eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana”.</P>
<P class="p227 ft38">Innebörden av begreppet FoU i inkomst- skattelagen och i <NOBR>Frascati-manualen</NOBR> ligger i linje med de begrepp som används internationellt i redovisningssammanhang genom International Financial Reporting Standards. Även Statistiska centralbyrån (SCB) använder en definition som i princip motsvarar definitionen i Frascati- manualen. SCB definierar forskning som ett systematiskt arbete för att söka efter ny kunskap eller nya idéer med eller utan en bestämd tillämpning i sikte. Utvecklingsverksamhet definieras som ett systematiskt arbete som utnyttjar forskningsresultat, vetenskaplig kunskap eller nya idéer för att åstadkomma nya material, varor, tjänster, processer, system, metoder eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana.</P>
<P class="p124 ft38">Kommittén gör bedömningen att definitionen av FoU bör få en så tydlig avgränsning som möjligt och ligga i linje med de redan etablerade definitionerna, där OECD:s definitioner av FoU kan ge vägledning. Enligt kommittén är det dock viktigt att definitionen anpassas och avgränsas på ett sätt som lämpar sig för ändamålet.</P>
<P class="p1051 ft4">Mot denna bakgrund föreslår kommittén att som arbete med FoU ska avses systematiskt arbete med att ta fram ny kunskap (forskning) eller systematiskt arbete med att använda resultatet av forskning för att utveckla nya eller väsentligt förbättrade varor, tjänster eller produktionsprocesser (utveckling). Vidare före- slår kommittén att till <NOBR>FoU-arbete</NOBR> bara ska räknas arbete som är kvalificerat och som direkt utgör FoU eller ingår som en central del i sådant arbete.</P>
<P class="p398 ft32">Flera av remissinstanserna, däribland <SPAN class="ft111">Förvalt- ningsrätten i Uppsala</SPAN>, <SPAN class="ft111">Statskontoret</SPAN>, <SPAN class="ft111">ESV</SPAN>, <SPAN class="ft111">Skatte- verket</SPAN>, <SPAN class="ft111">IVA</SPAN>, <SPAN class="ft111">LRF </SPAN>och <SPAN class="ft111">SSR</SPAN>, framhåller att förslaget medför tillämpnings- och gränsdrag- ningssvårigheter. Förvaltningsrätten i Uppsala och LRF ifrågasätter varför inte någon av de definitioner av FoU som finns inom skatterätten och redovisningsrätten används.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p114 ft32">Regeringen anser att det är viktigt att skatteincitamentet utformas på ett sådant sätt att det stimulerar till ökade investeringar i verksamhet med reellt <NOBR>FoU-innehåll</NOBR> som medför positiva externa effekter. Vid utform- ningen av systemet är det även viktigt att beakta att frågan om vilket slags arbete som ska ligga till grund för en nedsättning av arbetsgivaravgifterna är av stor betydelse för stödets offentlig- finansiella kostnad. Hur FoU definieras har i detta sammanhang en avgörande betydelse. I likhet med kommittén anser regeringen att de definitioner av FoU som finns inom OECD och redovisningsrätten samt tillämpningen av begreppet FoU inom skatterätten bör utgöra en utgångspunkt för hur FoU ska definieras. Enligt regeringens bedömning är dessa definitioner dock mindre lämpliga för detta ändamål och bör därför inte användas utan att vissa anpassningar görs, vilket även kommittén har föreslagit. Majoriteten av remissinstanserna delar denna bedömning. Det kan även nämnas att flera andra länder som har infört skatteincitament för FoU, däribland Nederländerna och Norge, särskilt har definierat FoU som omfattas av incitamentet. Regeringen anser att den definition av FoU som kommittén föreslår är väl anpassad och avgränsad för ändamålet med skatteincitamentet, dvs. att stimulera till ökade investeringar i verksamhet med reellt <NOBR>FoU-innehåll</NOBR> som ger positiva externa effekter till en begränsad offentligfinansiell kostnad.</P>
<P class="p1380 ft38">Det är enligt regeringens bedömning vidare både naturligt och oundvikligt att en definition av forskning respektive utveckling som av- gränsar vilket arbete som ska omfattas av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna medför vissa gränsdragningsfrågor. Regeringen anser, i likhet med <SPAN class="ft121">FAR</SPAN>, <SPAN class="ft121">Förvaltningsrätten i Malmö </SPAN>och</P>
<P class="p1381 ft4"><SPAN class="ft5">KFM</SPAN>, att den av kommittén föreslagna defini- tionen av FoU innebär en tydlig avgränsning av det arbete som ska omfattas av förslaget och därmed väl uppfyller sitt syfte.</P>
<P class="p248 ft38">Statskontoret anser att ett sätt att hantera de gränsdragningsfrågor som behandlas ovan kan vara att kräva att personen som arbetar med FoU ska ha viss utbildning. Kommittén har övervägt ett sådant krav men funnit att nackdelarna överväger fördelarna. Ett utbildningskrav utan undantag skulle bli alltför strikt och inte lämna något utrymme för personer vars kunskap motsvarar men inte uppfyller utbildningskravet. En regel om att även motsvarande kvalifikationer</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">240</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p47 ft62">inom området är tillräckligt skulle samtidigt göra reglerna mindre förutsebara och därmed mot- verka syftet med ett utbildningskrav. Regeringen instämmer mot denna bakgrund i kommitténs bedömning. Något krav på viss utbildning bör därför inte införas.</P>
<P class="p94 ft38">Det är inte nödvändigt att arbetet avser både forskning och utveckling för nedsättning av arbetsgivaravgifterna utan arbetet kan avse antingen forskning eller utveckling. <SPAN class="ft121">Lagrådet </SPAN>har mot denna bakgrund ifrågasatt behovet av en gemensam definition av FoU och framhållit att reglerna skulle vinna i klarhet om de utformas så att de avser personer som arbetar med forskning eller utveckling. Regeringen instämmer i denna bedömning och föreslår därför av tydlighetsskäl att det i stället för en gemensam definition av FoU ska införas en definition av forskning och en definition av utveckling. Med forskning ska avses systematiskt och kvalificerat arbete med att ta fram ny kunskap. Med utveckling ska avses systematiskt och kvalificerat arbete med att använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana. Nedan framgår det att en ytterligare förutsättning för att det ska röra sig om forskning respektive utveckling är att arbetet har ett kommersiellt syfte.</P>
<P class="p1382 ft38">De föreslagna definitionerna av forskning och utveckling är avsedda att omfatta all slags FoU- verksamhet som har ett reellt <NOBR>FoU-innehåll,</NOBR> oavsett om det t.ex. rör sig om teknik, natur- vetenskap, medicin eller något annat forsknings- område. De omfattar även all produktion av varor och tjänster med ett reellt <NOBR>FoU-innehåll.</NOBR> Gemensamt för arbete med forskning respektive utveckling är i detta sammanhang att det ska vara fråga om arbete som utförs systematiskt. Att arbetet ska vara systematiskt innebär att det ska undersöka, genomföra eller följa upp fakta enligt en viss metod (en plan).</P>
<P class="p1383 ft38">För att arbete ska utgöra forskning krävs det att arbetet avser framtagande av ny kunskap. Med ny kunskap avses kunskap som tidigare inte varit känd. Det är dock viktigt att framhålla att kravet på att kunskapen ska vara ny inte betyder att forskningen inte kan utgå från resultatet av tidigare forskning och bygga vidare på denna. Det centrala är att det genom det systematiska arbetet tillkommer ny kunskap. Vidare krävs det för att arbete ska utgöra utveckling att utveck- lingen avser nya eller väsentligt förbättrade</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft32">varor, tjänster eller produktionsprocesser. I det följande används samlingsbegreppet produkter, med vilket avses varor, tjänster eller produk- tionsprocesser. Med nya produkter avses att ta fram produkter som tidigare inte funnits. Med att en produkt väsentligt förbättras avses att den genomgår en förändring som leder till en väsentlig förbättring med avseende på exempel- vis kvalitet, användning, utformning, tillverkning och tillhandahållande. Utvecklingsarbetet ska vidare utgå från användningen av resultat av forskning, vilket betyder att forskningsresultat ska vara en avgörande förutsättning för utvecklingen av en produkt. Till utvecklings- arbete hör således normalt inte arbete med att löpande utveckla en befintlig produkt, såsom att den förfinas, justeras eller anpassas, eftersom detta oftast varken grundar sig på forskning eller leder till några väsentliga förbättringar av produkten.</P>
<P class="p365 ft38">En utgångspunkt för förslaget är att det ska gynna FoU. Regeringen anser därför, i motsats till <SPAN class="ft121">Företagarna </SPAN>och <SPAN class="ft121">TCO</SPAN>, att förslaget inte bör omfatta sådana innovationer som inte utgör FoU. SSR och TCO framhåller att det är en begränsning att förslaget till stor del inte kommer att omfatta utredningsarbete som görs av samhällsvetare respektive löpande tjänste- utveckling. Regeringen kan konstatera att i vilken utsträckning visst utredningsarbete och löpande tjänsteutveckling kommer att omfattas är delvis beroende av hur arbetet organiseras och en fråga som måste avgöras i varje enskilt fall.</P>
<P class="p122 ft5">Arbetet ska ha ett kommersiellt syfte</P>
<P class="p164 ft4">Kommittén föreslår att en förutsättning för nedsättning av arbetsgivaravgifterna ska vara att arbetet med FoU har ett kommersiellt syfte. Avsikten är att utesluta FoU som bedrivs i offentlig regi av stat, kommun eller landsting eftersom sådan huvudsakligen redan är finansierad av offentliga medel. Kommittén konstaterar att ett krav på kommersiellt syfte innebär att även <NOBR>FoU-verksamhet</NOBR> som bedrivs av andra icke vinstdrivande juridiska personer (till exempel stiftelser) kan falla utanför definitionerna av forskning respektive utveck- ling. Kommittén ser inga problem med detta eftersom icke vinstdrivande verksamhet ligger utanför den grupp som stödet enligt kommitté- direktiven främst ska rikta sig till, nämligen näringslivet.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">241</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031266x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p309 ft38">Verksamhet som bedrivs i offentlig regi finansieras huvudsakligen av offentliga medel varför ett stöd till FoU som bedrivs i offentlig regi enligt regeringens mening i första hand bör regleras genom de offentliga anslagen och inte inom ramen för skattesystemet. Mot denna bakgrund instämmer regeringen, i motsats till</P>
<P class="p1384 ft5">SSR<SPAN class="ft4">, </SPAN>Statens energimyndighet <SPAN class="ft4">och </SPAN>KFM<SPAN class="ft4">, i kommitténs bedömning att FoU som bedrivs i offentlig regi inte bör omfattas. Ett krav på att arbetet ska ha ett kommersiellt syfte innebär en sådan begränsning.</SPAN></P>
<P class="p227 ft38">När det gäller frågan om åtgärder avseende offentligt finansierad forskning vill regeringen framhålla att regeringen i propositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30) som har behandlats av riksdagen har presenterat ett antal åtgärder för att öka nyttiggörandet av den kunskap som genereras i den offentligt finansierade forskningen. Dessa åtgärder syftar till att främja kvalitet och prestation i universitetens och högskolornas samverkan och nyttiggörande.</P>
<P class="p979 ft62"><SPAN class="ft113">Skatteverket </SPAN>och <SPAN class="ft113">IVA </SPAN>anser att kravet på kommersiellt syfte bör tas bort av förenklings- skäl. Kravet innebär enligt Skatteverket och</P>
<P class="p225 ft121">Chalmers tekniska högskola <SPAN class="ft38">att vissa aktörer missgynnas vilket kan leda till snedvridning av resurserna för FoU. Skatteverket och Chalmers tekniska högskola anser att det är lämpligare att utesluta FoU som finansieras med statliga medel oberoende av om utföraren har vinstsyfte eller inte. Regeringen anser dock att den av Skatteverket och Chalmers tekniska högskola förordade modellen skulle försvåra tillämp- ningen betydligt och därför inte bör införas.</SPAN></P>
<P class="p125 ft5">Förvaltningsrätten i Malmö<SPAN class="ft4">, Skatteverket, Chalmers tekniska högskola och </SPAN>Lunds universitet <SPAN class="ft4">anser att den inom skatterätten etablerade termen ”näringsverksamhet” bör användas i stället för ”kommersiellt syfte”.</SPAN></P>
<P class="p126 ft38">Regeringen instämmer i remissinstansernas uppfattning att det är att föredra om redan etablerade termer kan användas. Av 13 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen följer att med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Avgränsning till sådan verksamhet som bedrivs med ett förvärvssyfte betyder att verksamheten ska ge ett ekonomiskt utbyte, dvs. att det ska finnas ett vinstsyfte. Juridiska personers verksamhet kan dock trots avsaknaden av ett vinstsyfte i vissa fall anses utgöra närings-</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p151 ft4">verksamhet, förutsatt att den inte har alltför begränsad omfattning (jfr RÅ 1998 ref. 10). Begreppet näringsverksamhet har i praxis således givits en något vidare innebörd än vad som är avsikten med det föreslagna kravet på kommersiellt syfte.</P>
<P class="p128 ft32">Eftersom syftet med förslaget är att stimulera till ökade investeringar i FoU inom näringslivet är enligt regeringens bedömning en avgränsning till sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § inkomstskattelagen mindre lämplig, bl.a. eftersom det med hänsyn till hur begreppet har tolkats i praxis även skulle kunna medföra att stöd ges till <NOBR>icke-vinstdrivande</NOBR> verksamhet. Med hänsyn till detta anser regeringen att det är mer ändamålsenligt med en avgränsning till arbete med FoU som har ett kommersiellt syfte. Regeringen föreslår därför att en förutsättning för avdrag ska vara att arbetet har ett kommersiellt syfte.</P>
<P class="p1385 ft38">Bedömningen av om arbetet har ett kommersiellt syfte ska göras utifrån det företag där <NOBR>FoU-projektet</NOBR> bedrivs och innehållet i och syftet med detta projekt. När det gäller projekt i vinstdrivande företag bör utgångspunkten vara att <NOBR>FoU-arbetet</NOBR> har ett kommersiellt syfte. Om en person arbetar i ett <NOBR>FoU-projekt</NOBR> som bedrivs av ett vinstdrivande företag innebär detta således i regel att kommersialiseringskravet är uppfyllt, oavsett om personen är anställd i ett företag (det där FoU bedrivs eller något annat företag) eller av en offentlig arbetsgivare. Omvänt gäller att om en person arbetar i ett <NOBR>FoU-projekt</NOBR> som bedrivs i offentlig regi är kommersialiserings- kravet i regel inte uppfyllt, oavsett om personen är anställd i ett företag eller av en offentlig arbetsgivare (den som bedriver FoU eller någon annan arbetsgivare).</P>
<P class="p394 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p369 ft32">Definitionerna tas in i de nya paragraferna 1 kap. 11 och 12 §§ socialavgiftslagen, se avsnitt 3.18.</P>
<P class="p202 ft14">6.9.4.3 Definition av koncern</P>
<P class="p1386 ft153">Regeringens förslag: <SPAN class="ft34">Med koncern avses en koncern av sådant slag som anges i års- redovisningslagen.</SPAN></P>
<P class="p1387 ft156">Kommitténs förslag: <SPAN class="ft87">Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Kommittén föreslår</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">242</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031267x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p347 ft34">att en hänvisning görs till aktiebolagslagen (2005:551).</P>
<P class="p348 ft124">Remissinstanserna: <SPAN class="ft62">Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget.</SPAN></P>
<P class="p348 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Som framgår av avsnitt 6.9.4.6 ska taket för avdrag vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna gälla på koncernnivå. Taket innebär att avdrag får göras med högst 230 000 kronor per koncern och månad. Eftersom begreppet koncern har olika innebörd i olika lagar bedömer kommittén att begreppet koncern måste definieras särskilt när det gäller det föreslagna avdraget för FoU. Kommittén föreslår att koncern ska ha samma innebörd som i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen, med tillägget att andra juridiska personer än svenska aktiebolag ska kunna vara moderbolag.</SPAN></P>
<P class="p314 ft38">På socialavgiftsområdet har det hittills varit brukligt att inte definiera vad som avses med koncern. Begreppet koncern har t.ex. inte definierats i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980), se 5 §. Eftersom begreppet koncern har olika innebörd i olika lagar skulle en definition i förevarande fall dock öka förutsebarheten och underlätta tillämp- ningen av reglerna. Regeringen instämmer därför i kommitténs bedömning att begreppet koncern bör definieras särskilt.</P>
<P class="p301 ft38">Regeringen anser att en hänvisning bör göras till koncerndefinitionen i 1 kap. 4 § årsredo- visningslagen (1995:1554) i stället för till den definition som finns i aktiebolagslagen. Rege- ringen anser, i likhet med kommittén, att det är önskvärt att även koncerner där en annan juridisk person än ett aktiebolag är moderföretag omfattas. Om hänvisning sker till aktiebolags- lagen så måste det särskilt anges att även andra juridiska personer än aktiebolag ska räknas som moderföretag. Regeringen anser därför att det är mer ändamålsenligt att koncerndefinitionen i stället knyts till årsredovisningslagen, som inte förutsätter att moderföretaget är en association av ett visst slag. Enligt årsredovisningslagen kan alla fysiska och juridiska personer som direkt eller indirekt omfattas av en årsredovisning, koncernredovisning eller delårsrapport vara moderföretag. Definitionerna skiljer sig inte åt i övrigt.</P>
<P class="p1388 ft4">Förenklat innebär årsredovisningslagens definition att om ett företag, moderföretaget,</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft4">innehar mer än hälften av rösterna i en annan juridisk person, dotterföretaget, så ingår företagen i samma koncern. Det finns även några andra i årsredovisningslagen beskrivna sätt att skapa ett koncernförhållande.</P>
<P class="p6 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p402 ft34">Definitionen föreslås i den nya paragrafen 1 kap. 13 § socialavgiftslagen, se avsnitt 3.18.</P>
<P class="p7 ft14">6.9.4.4 Avdrag vid avgiftsberäkningen</P>
<P class="p1290 ft38"><SPAN class="ft243">Regeringens förslag: </SPAN>Den som ger ut avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling ska göra avdrag vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna, oavsett var företaget hör hemma eller i vilken form eller omfattning verksamheten bedrivs.</P>
<P class="p353 ft4">Vid beräkningen av avdrag för personer som arbetar med forskning eller utveckling avses med avgiftspliktig ersättning inte ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling som vid årets ingång är under 26 eller över 65 år.</P>
<P class="p1389 ft4"><SPAN class="ft17">Kommitténs förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Kommitténs förslag innehåller inget uttryckligt undantag för personer som är över 65 år.</P>
<P class="p117 ft4"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslagen.</P>
<P class="p364 ft99">Skälen för regeringen förslag: <SPAN class="ft32">Kommittén föreslår att den som ger ut avgiftspliktig ersättning enligt 2 kap. socialavgiftslagen till en person som arbetar med forskning eller utveck- ling ska få nedsättning av sina arbetsgivar- avgifter, oavsett var företaget hör hemma eller i vilken form eller omfattning verksamheten bedrivs. En förutsättning för att kunna utnyttja stödet är att svenska arbetsgivaravgifter ska betalas. Detta innebär normalt att </SPAN><NOBR><SPAN class="ft32">FoU-arbetet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft32"> utförs i Sverige. Om arbetet utförs hos ett svenskt eller utländskt företag är mot denna bakgrund av mindre betydelse. Regeringen instämmer i kommitténs bedömning att det saknas skäl att ställa krav på att den som ger ut den avgiftspliktiga ersättningen ska bedriva verksamhet i någon särskild form eller omfattning. Regeringen föreslår därför att den som ger ut avgiftspliktig ersättning till en person</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">243</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031268x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft4">som arbetar med forskning eller utveckling ska göra avdrag vid beräkningen av arbetsgivar- avgifterna för denna person, oavsett var företaget hör hemma eller i vilken form eller omfattning verksamheten bedrivs. Personen kan således vara anställd i såväl en liten enskild firma som ett stort aktiebolag.</P>
<P class="p227 ft32">Under de senaste åren har flera riktade åtgärder vidtagits på socialavgiftsområdet, främst för att skapa efterfrågan på viss arbetskraft. Som ett led i detta har bl.a. socialavgifterna för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år satts ned. Nedsättningen innebär att avgifterna, med undantag för ålderspensionsavgiften, uppgår till en fjärdedel av de totala avgifterna. Vidare gäller för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år att bara ålderspensionsavgiften och inte övriga avgifter ska betalas. För dem som är födda före 1938 ska dock inga avgifter betalas. Nedsättningen för dessa personer är därmed redan i dag större per anställd än det föreslagna avdraget för personer som arbetar med forskning eller utveckling.</P>
<P class="p226 ft38">Om förslaget om avdrag för personer som arbetar med forskning eller utveckling skulle tillämpas även för personer under 26 år skulle utrymmet för avdrag enligt förslaget vara mycket begränsat, eftersom ålderspensionsavgiften inte får tas i anspråk. Regeringen föreslår därför, i likhet med kommittén, att avdrag bara ska få göras för personer som arbetar med forskning eller utveckling som vid årets ingång har fyllt 26 år. Vid beräkningen av avdraget från arbets- givaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska med avgiftspliktig ersättning därför inte avses ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveck- ling och som är under 26 år.</P>
<P class="p398 ft38">För personer som vid årets ingång har fyllt 65 år betalas endast ålderspensionsavgiften och i vissa fall ingen avgift alls. Det är därför inte möjligt att ytterligare sätta ned avgifterna för personer som har fyllt 65 år. Detta innebär att dessa personer i praktiken inte kommer att omfattas av förslaget om avdrag för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Regeringen anser att det är lämpligt att det uttryckligen framgår av lagtexten att avdrag inte ska göras för personer som arbetar med forskning eller utveckling och som vid årets ingång har fyllt 65 år. Vid beräkningen av avdraget från arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p127 ft32">med avgiftspliktig ersättning därför inte avses ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling och som är över 65 år.</P>
<P class="p429 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p204 ft4">Förslagen tas in i den nya paragrafen 2 kap. 29 § socialavgiftslagen, se avsnitt 3.18.</P>
<P class="p153 ft14">6.9.4.5 Arbetstidsvillkoret</P>
<P class="p1372 ft4"><SPAN class="ft14">Regeringens förslag: </SPAN>Avdrag får göras bara om personen under kalendermånaden har arbetat med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige under minst tre fjärdedelar och minst 15 timmar av sin faktiska arbetstid (arbetstidsvillkoret).</P>
<P class="p128 ft38">Avdrag får även göras om den avgiftsskyldige med stöd av arbetstidsvillkoret har fått göra avdrag för personen under var och en av de närmast föregående fyra kalendermånaderna. Om orsaken till att arbetstidsvillkoret inte är uppfyllt beror på att personen har fått ändrade arbetsuppgifter och inte längre arbetar med forskning eller utveckling i tillräcklig omfatt- ning, får avdrag dock inte göras.</P>
<P class="p1390 ft4"><SPAN class="ft17">Kommitténs förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p1333 ft4"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslagen.</P>
<P class="p127 ft121">Förvaltningsrätten i Malmö <SPAN class="ft38">anser att villkoret kan medföra tillämpnings- och gränsdragnings- svårigheter samt vara svårt att kontrollera, varför det bör övervägas om det kan utgå. </SPAN>Kronofogde- myndigheten <SPAN class="ft38">(</SPAN>KFM<SPAN class="ft38">) är tveksam till arbetstids- villkoret och anser att arbetets kvalitet och inte omfattningen bör vara avgörande. Avdrag ska då beräknas efter en proportionell fördelning av lönen beroende på nedlagd tid för FoU. </SPAN>Skatteverket <SPAN class="ft38">och Förvaltningsrätten i Malmö framhåller även att arbetstidsvillkoret kräver en omfattande dokumentation om arbetstider och arbetsuppgifter för personer som arbetar med forskning respektive utveckling.</SPAN></P>
<P class="p152 ft99">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft32">För att stödet så långt som möjligt ska gå till </SPAN><NOBR><SPAN class="ft32">FoU-arbete</SPAN></NOBR><SPAN class="ft32"> föreslår kommittén att ett villkor för avdrag bör vara att minst tre fjärdedelar och minst 15 timmar av den faktiska arbetstiden under</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">244</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031269x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p786 ft34">kalendermånaden avser arbete med forskning eller utveckling.</P>
<P class="p114 ft121">Förvaltningsrätten i Malm<SPAN class="ft38">ö anser att arbets- tidsvillkoret kan medföra tillämpnings- och gränsdragningssvårigheter samt vara svårt att kontrollera, varför det bör övervägas om det inte kan utgå. Mot bakgrund av syftet med stödet anser regeringen dock, i likhet med kommittén, att en förutsättning för avdrag bör vara att en inte oväsentlig del av personens arbetstid under kalendermånaden består av arbete med forskning eller utveckling. Enligt regeringens bedömning har det av kommittén föreslagna arbetstids- villkoret utformats på ett sätt som gör det förhållandevis enkelt att tillämpa. Detta eftersom avgiftsunderlaget för personer som arbetar med forskning eller utveckling som ligger över gränsen kommer att motsvara hela den avgifts- pliktiga ersättning som omfattas av ned- sättningen och inte bara den del som hänför sig till arbete med forskning eller utveckling. </SPAN>KFM <SPAN class="ft38">är tveksam till arbetstidsvillkoret och anser att arbetets kvalitet och inte omfattningen bör vara avgörande. Avdrag ska då enligt KFM beräknas efter en proportionell fördelning av lönen beroende på nedlagd tid för FoU. Den modell KFM föreslår skulle enligt regeringens bedömning försvåra tillämpningen betydligt och bör därför inte införas. Regeringen kan slutligen konstatera att det för kontrollen av villkoret kommer att, som </SPAN>Skatteverket <SPAN class="ft38">och Förvaltnings- rätten i Malmö framhåller, krävas viss dokumen- tation om arbetstider och arbetsuppgifter för personer som arbetar med forskning respektive utveckling. Detta är emellertid uppgifter som den avgiftsskyldige bör ha redan i dag. Visserligen kan det skifta från företag till företag, men för flertalet rör det sig sannolikt om en relativt enkel hantering. Den administrativa börda som villkoret medför bedöms därför i de allra flesta fall vara begränsad och rimlig utifrån det stöd som ges. Majoriteten av remiss- instanserna delar även denna bedömning.</SPAN></P>
<P class="p1391 ft32">Den av kommittén föreslagna omfattningen och andelen av arbetstiden som ska bestå av arbete med forskning eller utveckling framstår enligt regeringens mening som rimlig. Villkorets utformning är även, som tidigare nämnts, lämplig av förenklingsskäl. Regeringen föreslår därför att avdrag får göras bara om en person under kalendermånaden hos den avgiftsskyldige har arbetat med forskning eller utveckling under</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft34">minst tre fjärdedelar och minst 15 timmar av sin faktiska arbetstid.</P>
<P class="p117 ft32">För att avdrag ska kunna göras även när personen har semester, är föräldraledig eller är sjuk under en del av månaden föreslår regeringen, i likhet med kommittén, att avdrag även ska kunna göras om den avgiftsskyldige har fått göra avdrag med stöd av arbetstidsvillkoret för personen under var och en av de närmast föregående fyra kalendermånaderna. Om orsaken till att arbetstidsvillkoret inte är uppfyllt är att personen har fått ändrade arbetsuppgifter och inte längre arbetar med forskning eller utveckling i tillräcklig omfattning, ska avdrag dock inte få göras.</P>
<P class="p1039 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p402 ft4">Förslagen tas in i den nya paragrafen 2 kap. 30 § socialavgiftslagen, se avsnitt 3.18.</P>
<P class="p153 ft14">6.9.4.6 Avdragets storlek</P>
<P class="p1392 ft62"><SPAN class="ft260">Regeringens förslag: </SPAN>Vid beräkningen av arbets- givaravgifterna på avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling ska avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för denna person. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålders- pensionsavgiften.</P>
<P class="p537 ft4">Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige får inte överstiga 230 000 kronor.</P>
<P class="p252 ft4">Om flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern uppfyller villkoren för att få göra avdrag, ska de vid bedömningen av avdragsrätten anses som en avgiftsskyldig. Avdrag ska i ett sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget, får avdraget utnyttjas av dotterföretagen i den ordning som moder- företaget bestämmer.</P>
<P class="p1389 ft4"><SPAN class="ft17">Kommitténs förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p364 ft32"><SPAN class="ft99">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslagen. <SPAN class="ft111">Skatteverket </SPAN>anser att takregeln bör tas bort i kombination med att avdraget sänks till 2,5 procent av avgiftsunderlaget för att förslaget ska ge större</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">245</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft38">incitament till ökad FoU och minska risken för dödviktskostnader. Skatteverket framhåller att ett slopande av takregeln skulle förenkla regelsystemet och innebära lägre administrativa kostnader. <SPAN class="ft121">Ekonomistyrningsverket </SPAN>(<SPAN class="ft121">ESV</SPAN>) fram- håller att ett lågt satt tak medför stora dödviktskostnader och att en lösning utan tak skulle minska dödviktskostnaderna och på marginalen påverka även stora företag. För det fall en takregel införs anser Skatteverket, i likhet med <SPAN class="ft121">Tjänstemännens Centralorganisation</SPAN></P>
<P class="p1393 ft38">(<SPAN class="ft121">TCO</SPAN>), att takbeloppet bör höjas i kombination med att avdraget sänks till fem procent av avgiftsunderlaget för att minska risken för dödviktskostnader. <SPAN class="ft121">Verket för innovationssystem </SPAN>(<SPAN class="ft121">Vinnova</SPAN>), <SPAN class="ft121">Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien </SPAN>(<SPAN class="ft121">IVA</SPAN>), <SPAN class="ft121">Statskontoret </SPAN>och <SPAN class="ft121">Almi Företagspartner AB </SPAN>(<SPAN class="ft121">Almi</SPAN>) framhåller att avdragets storlek gör att incitamentseffekterna för större företag är begränsade. <SPAN class="ft121">Myndigheten för utländska investeringar i Sverige </SPAN>(<SPAN class="ft121">Invest Sweden</SPAN>) anser att storleken på avdraget kan vara för lågt för att ha en betydande påverkan på företags beslut om lokaliseringen av FoU i Sverige eller utomlands. Vinnova anser dock att förslaget ger väsentliga incitamentseffekter för mindre företag. Skatteverket, <SPAN class="ft121">Landsorganisationen i Sverige </SPAN>(<SPAN class="ft121">LO</SPAN>), <SPAN class="ft121">Sveriges akademikers centralorganisation</SPAN></P>
<P class="p1394 ft38">(<SPAN class="ft121">Saco</SPAN>), TCO och <SPAN class="ft121">Lunds universitet </SPAN>framhåller att en takregel kan kringgås och medföra samhällsekonomiska snedvridningar genom att företagen anlitar utomstående konsulter för FoU i stället för att anställa egen personal. För att minska risken för kringgåenden och snedvridningar anser Skatteverket, i likhet med TCO, att endast det företag som utför FoU bör få göra avdrag upp till takbeloppet. Det utförande företaget ska enligt Skatteverkets förslag dock kunna överföra hela eller delar av sitt subventionsutrymme till underleverantörer.</P>
<P class="p398 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Regeringen instämmer i kommitténs förslag att stödet bör utformas som ett avdrag med en viss procent av avgiftsunderlaget vid beräkningen av arbetsgivar- avgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Enligt regeringens mening är en utgångspunkt för storleken på avdraget att avdraget bör vara så stort att det i största möjliga utsträckning får effekt vid företagens dimensionering av FoU. En alltför hög subventionsnivå innebär dock att den offentligfinansiella kostnaden blir för hög utifrån givna ramar. Genom att vid ett givet procentuellt</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p47 ft38">avdrag bestämma att avdraget vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna får uppgå till ett visst högsta belopp kan de offentligfinansiella kostnaderna för stödet begränsas.</P>
<P class="p350 ft38">Kommittén föreslår, vid en avvägning mellan avdragets procentuella storlek och ett högsta belopp för avdrag (taket), att vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget, dock med högst 230 000 kronor per koncern och månad. Detta motsvarar ett avgiftsunderlag om 27,6 miljoner kronor per koncern och år. För att företaget ska beakta subventionen i största möjliga utsträckning bör den procentuella nedsättningen enligt kommittén vara hög. Detta medför vid en given offentligfinansiell ram ett lägre tak.</P>
<P class="p1395 ft32">Regeringen delar, i motsats till <SPAN class="ft111">Skatteverket</SPAN>, kommitténs bedömning att det bör införas ett tak för att begränsa den offentligfinansiella kostnaden. Skatteverket, <SPAN class="ft111">LO</SPAN>, <SPAN class="ft111">Saco</SPAN>, <SPAN class="ft111">TCO </SPAN>och <SPAN class="ft111">Lunds universitet </SPAN>framhåller att en takregel kan kringgås och medföra samhällsekonomiska snedvridningar genom att företagen anlitar utomstående konsulter i stället för att anställa egen personal. För att minska risken för kringgåenden och snedvridningar anser Skatteverket, i likhet med TCO, att endast det företag som utför FoU bör få göra avdrag upp till takbeloppet. Det utförande företaget ska enligt Skatteverkets förslag dock kunna överföra hela eller delar av sitt subventionsutrymme till underleverantörer. Den av remissinstanserna föreslagna lösningen skulle enligt regeringens bedömning betydligt öka komplexiteten i förslaget och den administrativa bördan för företagen. Genom att höja regelbördan för de företag som vill få del av nedsättningen skulle förslaget bli mindre attraktivt och därmed ge mindre incitament för att investera i FoU. Regeringen anser därför att den av remiss- instanserna föreslagna lösningen inte ska införas. Att helt begränsa nedsättningen till anställda i det företag där FoU bedrivs eller att på annat sätt utesluta konsultföretag från stödet skulle vidare medföra en annan snedvridning, nämligen att FoU som utförs av anställda i andra företag missgynnas jämfört med FoU med egna anställda. Regeringen anser att den senare sned- vridningen är mera allvarlig. Dessutom bör det enligt regeringens bedömning finnas faktorer som gör det mindre intressant för företagen att</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">246</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031271x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p134 ft38">anlita konsulter för att utföra FoU. För det första kan det antas att en användning av konsulter gör det ännu svårare för företagen att utestänga andra från att ta del av avkastningen från de skapade immateriella tillgångarna, eftersom konsulterna kommer att få tillgång till känslig information avseende uppdragsgivarens FoU. För det andra medför anlitandet av konsulter koordinations- och komplexitets- kostnader. Dessa kostnader kan antas öka ju fler konsulter ett företag använder. Båda faktorerna kommer, enligt regeringens uppfattning, att motverka användningen av konsulter för att kringgå taket. Några begränsningar för att anlita konsulter bör därför inte införas.</P>
<P class="p1396 ft4">När det gäller nivån på taket framhåller bl.a.</P>
<P class="p134 ft111">Statskontoret, IVA <SPAN class="ft32">och </SPAN>Almi <SPAN class="ft32">att incitaments- effekten för större företag är begränsad. </SPAN>Invest Sweden <SPAN class="ft32">anser att storleken på avdraget kan vara för lågt för att ha en betydande påverkan på företags beslut om lokalisering av FoU i Sverige. </SPAN>ESV <SPAN class="ft32">framhåller att ett lågt satt tak medför stora dödviktskostnader och att en lösning utan tak skulle minska dödviktskostnaderna och på marginalen påverka även stora företag. Skatteverket och TCO anser att ett högre tak i kombination med ett lägre procentuellt avdrag skulle minska risken för dödviktskostnader. Syftet med att ge ett skatteincitament för FoU är i första hand att ge nya och mindre företag som vill växa ett väsentligt incitament för ökade investeringar i FoU. Det är dessa företag som har störst svårigheter med att finansiera FoU och som därför investerar mindre i FoU än vad som skulle vara samhällsekonomiskt optimalt. Regeringen anser mot denna bakgrund att den procentuella nivån på avdraget samt det tak för avdrag som kommittén föreslår framstår som väl avvägda.</SPAN></P>
<P class="p220 ft4">Regeringen anser i likhet med kommittén att taket för avdrag bör gälla på koncernnivå. En koncern skulle annars kunna dela upp en och samma verksamhet på flera olika företag för att vart och ett av företagen ska kunna utnyttja stödet upp till taket.</P>
<P class="p236 ft32">Regeringen föreslår sammanfattningsvis att det vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna på avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling ska göras avdrag med 10 procent av avgiftsunderlaget för denna person. Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige får inte</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft38">överstiga 230 000 kronor per koncern och månad. Avdraget får dock inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften. Det inkomstgrundande ålderspensionssystemet är nämligen ett fristående försäkringssystem där ålderspensionsavgiften har till uppgift att finansiera systemet.</P>
<P class="p353 ft4">Om flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern uppfyller villkoren för att få göra avdrag bör det finnas en ordning för hur stödet ska fördelas. Regeringen föreslår därför att avdrag i första hand ska göras i moderföretaget och att det som därefter återstår får utnyttjas av dotterföretagen i den ordning som moder- företaget bestämmer.</P>
<P class="p133 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p402 ft4">Förslagen tas in i den nya paragrafen 2 kap. 31 § socialavgiftslagen, se avsnitt 3.18.</P>
<P class="p153 ft14">6.9.4.7 Behov av ändringar i andra lagar</P>
<P class="p1392 ft38"><SPAN class="ft243">Regeringens förslag: </SPAN>Tillägg ska göras i lagen om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen om allmän löneavgift och social- avgiftslagen som dels förhindrar att avdraget för personer som arbetar med forskning eller utveckling medför att arbetsgivaravgifterna understiger ålderspensionsavgiften, dels anger i vilken turordning avdrag ska göras.</P>
<P class="p353 ft4">Vidare ska ett tillägg göras i lagen om fördelning av socialavgifter som innebär att avdrag för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska räknas av mot arbetsgivar- avgifterna i viss ordning.</P>
<P class="p1397 ft38"><SPAN class="ft153">Kommitténs förslag: </SPAN>Överensstämmer delvis med regeringens. Kommittén har inte lämnat något förslag om i vilken turordning avdrag ska göras om avdrag både ska göras för personer som arbetar med forskning eller utveckling och för verksamhet i stödområde A eller vilka arbetsgivaravgifter avdraget för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska räknas av mot och i vilken ordning.</P>
<P class="p439 ft32"><SPAN class="ft99">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av remiss- instanserna har inga synpunkter när det gäller behovet av ändringar i andra lagar. <SPAN class="ft111">Skatteverket </SPAN>framhåller att det behöver analyseras om det bör införas regler om i vilken turordning avdrag ska göras om avdrag både ska göras för personer</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">247</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031272x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft4">som arbetar med forskning eller utveckling och för verksamhet i stödområde A samt att det kan finnas anledning att se över fördelningen av olika avgifter i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.</P>
<P class="p126 ft99">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft32">I lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) finns bestämmelser om stöd till näringslivet och viss ideell verksamhet i stöd- område A. Stödet ges i form av avdrag vid beräkningen av den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgifterna. Eftersom bestämmelserna om avdrag för personer som arbetar med forskning eller utveckling och avdrag för verksamhet i stödområde A kan tillämpas sam- tidigt anser regeringen, i likhet med kommittén, att det i lagen om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen om allmän löneavgift och socialavgiftslagen bör införas en begränsningsregel för att förhindra att avdraget för personer som arbetar med forskning eller utveckling medför att arbetsgivaravgifterna understiger ålderspensionsavgiften. Som </SPAN><SPAN class="ft111">Skatte- verket </SPAN><SPAN class="ft32">framhåller bör det även i samma lag regleras i vilken turordning avdrag ska göras om avdrag både ska göras för personer som arbetar med forskning eller utveckling och för verksamhet i stödområde A. Tillägg ska därför göras i nämnda lag, enligt vilket avdrag i första hand ska göras för personer som arbetar med forskning eller utveckling</SPAN></P>
<P class="p356 ft38">Vidare anser regeringen, i likhet med Skatte- verket, att det bör regleras vilka arbetsgivar- avgifter avdraget för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska räknas av mot och i vilken ordning. Lagen om fördelning av socialavgifter innehåller bestämmelser som anger vilka förmåner inom systemen för social trygghet som ska finansieras genom vilka socialavgifter. I 11 § nämnda lag anges mot vilka avgifter och i vilken ordning avdrag enligt lagen om särskilda avdrag i vissa fall vid avgifts- beräkningen enligt lagen om allmän löneavgift och socialavgiftslagen ska göras. Regeringen föreslår att motsvarande ska gälla också för avdrag för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Ett tillägg ska därför göras i lagen om fördelning av socialavgifter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p23 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p188 ft38">Förslagen föranleder ändringar i 5 § lagen om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen om allmän löneavgift och social- avgiftslagen och i 11 § lagen om fördelning av socialavgifter, se avsnitt 3.21 och 3.19. Vidare införs en ny paragraf, 7 §, i lagen om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen om allmän löneavgift och social- avgiftslagen, se avsnitt 3.21.</P>
<P class="p394 ft14">6.9.4.8 <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> överväganden</P>
<P class="p1339 ft14">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Förslaget om avdrag vid beräkningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling är förenliga med bestämmelserna om lika- behandling och fri rörlighet som ställs upp i fördraget om Europeiska unionens funktions- sätt.</SPAN></P>
<P class="p428 ft34">Förslaget utgör inte ett sådant statligt stöd som måste anmälas till och godkännas av Europeiska kommissionen.</P>
<P class="p1398 ft4"><SPAN class="ft17">Kommitténs bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p228 ft32"><SPAN class="ft99">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig har inte haft några synpunkter när det gäller förslagets förenlighet med <NOBR>EU-rätten.</NOBR> <SPAN class="ft111">Lunds universitet </SPAN>ifrågasätter, mot bakgrund av Högsta förvaltnings- domstolens avgöranden RÅ 2000 ref. 47 I och II, om förslaget kan strida mot etableringsfriheten eftersom en förutsättning för avdrag är att svenska arbetsgivaravgifter ska betalas.</P>
<P class="p201 ft17">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p1399 ft39">EU:s bestämmelser om likabehandling och fri rörlighet</P>
<P class="p127 ft38">Inom EU omfattas frågor om direkta skatter av medlemsstaternas kompetens. Enligt <NOBR>EU-dom-</NOBR> stolens rättspraxis är medlemsstaterna dock skyldiga att iaktta EU:s bestämmelser om fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital vid utövandet av sin kompetens. När det gäller beskattningen av företag är det framförallt etableringsfriheten som kommit att få stor betydelse på den direkta skattens område. Etableringsfriheten enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF)</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">248</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031273x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p131 ft4">ger alla unionsmedborgare rätt att starta och utöva verksamhet som företagare. Vidare innebär etableringsfriheten en rätt att bilda och driva företag på samma villkor som gäller för medborgare i etableringsstaten enligt den där gällande lagstiftningen.</P>
<P class="p126 ft38">Förslaget innehåller inga begränsningar i fråga om var företaget ska höra hemma för att kunna ta del av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. Eftersom såväl svenska som utländska företag omfattas finns enligt kommittén inte någon konflikt med <NOBR>EU-rätten</NOBR> i detta avseende.</P>
<P class="p1326 ft5">Lunds universitet <SPAN class="ft4">ifrågasätter, mot bakgrund av Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden RÅ 2000 ref. 47 I och II, om förslaget kan strida mot etableringsfriheten eftersom en förut- sättning för nedsättning är att svenska arbets- givaravgifter ska betalas.</SPAN></P>
<P class="p132 ft62">Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden avser dock en annan situation som inte har bäring på detta förslag. I rättsfallet var det fråga om skattemässig olikbehandling vid tillämp- ningen av de s.k. <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> i 57 kap. inkomst- skattelagen (1999:1229) vid innehav i bolag som inte hör hemma i Sverige. Några sådana begränsningar finns, som anges ovan, inte i aktuellt förslag.</P>
<P class="p234 ft4">Regeringen gör mot denna bakgrund, i likhet med kommittén, bedömningen att förslaget inte strider mot EU:s bestämmelser om lika- behandling och fri rörlighet.</P>
<P class="p6 ft5">EU:s bestämmelser om statligt stöd</P>
<P class="p136 ft38">De svenska reglerna på den direkta skattens område påverkas inte bara av bestämmelserna om fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital utan även av fördragets bestämmelser i artikel <NOBR>107–109</NOBR> om statligt stöd. Av artikel 107.1 FEUF framgår att stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion inte är tillåtet om stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna. I artikel <NOBR>107.2–3</NOBR> FEUF anges ett flertal undantag från detta förbud, bl.a. för stöd som lämnas för att underlätta utvecklingen av vissa närings- verksamheter eller vissa regioner. Medlems- staterna är skyldiga att underrätta kommissionen om sina planer på att ändra befintliga stödåtgärder eller vidta nya. Ett stöd som omfattas av artikel 107.1 FEUF är otillåtet om det införs utan att kommissionen har under-</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft4">rättats och godkänt stödet. Otillåtna stöd kan återkrävas av den som fått det. Undantag från anmälningsförfarandet görs när det är fråga om s.k. stöd av mindre betydelse eftersom samtliga kriterier i artikel 107.1 FEUF då inte anses vara uppfyllda.</P>
<P class="p252 ft38">En första förutsättning för att ett stöd ska utgöra ett statligt stöd är att det är selektivt. En skattelättnad till förmån för FoU är selektiv om dess möjliga förmånstagare begränsas, fram- förallt rörande storlek, belägenhet eller bransch. Skattelättnader för vissa produktionskostnader, däribland kostnader för FoU, som syftar till att uppnå allmänna mål för den ekonomiska politiken utgör i vanliga fall inte statligt stöd om de gäller utan åtskillnad för alla företag och för all produktion av varor och tjänster. Det faktum att vissa företag, framför allt inom forsknings- och utvecklingsintensiva sektorer, har större utgifter för FoU än andra och på så sätt gynnas av skattemässiga bestämmelser rörande FoU, innebär inte i sig att bestämmelserna är selektiva.<SPAN class="ft92">111</SPAN></P>
<P class="p1177 ft38">Arbetsgivaravgifter och egenavgifter ska vid bedömningen av selektivitetskriteriet anses som två separata system. Den omständigheten att egenavgifter inte omfattas av förslaget innebär således inte att förslaget blir selektivt (jfr kommissionens beslut om statligt stöd den 7 december 2011, Nedsättning av egenavgifter för egenföretagare, SA.32834, 2011/N). Den föreslagna nedsättningen av arbetsgivar- avgifterna gäller alla företag oavsett storlek, belägenhet eller bransch. Stödet är således inte selektivt i detta avseende. Begränsningen av förslaget till personer som arbetar med FoU som vid årets ingång har fyllt 26 men inte 65 år är en generell åtgärd och innebär enligt regeringens bedömning inte heller att stödet blir selektivt enligt EU:s regler om statligt stöd. Förslaget bedöms därför inte utgöra ett sådant statligt stöd som måste anmälas till och godkännas av Europeiska kommissionen.</P>
<P class="p1400 ft110"><SPAN class="ft109">111 </SPAN>Se Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (KOM/2006/728) – I riktning mot en effektivare användning av skattelättnader till förmån för forskning och utveckling s. 8.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">249</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031274x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft4">250</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft51">Anm. Beloppen är avrundande och summerar inte.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft261">112 </SPAN><SPAN class="ft51">För en beskrivning av statistiken, se </SPAN><NOBR><SPAN class="ft51"><www.scb.se/fou-foretag>.</SPAN></NOBR></DIV>
<DIV id="tx4"><SPAN class="ft61">Offentligfinansiella effekter</SPAN></DIV>
<DIV id="tx5"><SPAN class="ft38">Förslaget innebär en nedsättning av arbets- givaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling i form av ett avdrag med 10 procent av avgiftsunderlaget för dessa personer, dock högst med 230 000 kronor per koncern och månad. Som förutsättning för</SPAN></DIV>
<DIV id="tx6"><SPAN class="ft51">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx7"><SPAN class="ft17">6.9.5 Konsekvensanalys</SPAN></DIV>
<DIV id="tx8"><NOBR><SPAN class="ft71">-0,82</SPAN></NOBR></DIV>
<DIV id="tx9"><NOBR><SPAN class="ft71">-0,82</SPAN></NOBR></DIV>
<DIV id="tx10"><NOBR><SPAN class="ft71">-0,82</SPAN></NOBR></DIV>
<DIV id="tx11"><NOBR><SPAN class="ft71">-0,82</SPAN></NOBR></DIV>
<DIV id="tx12"><NOBR><SPAN class="ft71">-0,82</SPAN></NOBR></DIV>
<DIV id="tx13"><SPAN class="ft262">Summa offentlig- finansiell effekt</SPAN></DIV>
<DIV id="tx14"><SPAN class="ft10">0, 23</SPAN></DIV>
<DIV id="tx15"><SPAN class="ft10">0, 23</SPAN></DIV>
<DIV id="tx16"><SPAN class="ft10">0, 23</SPAN></DIV>
<DIV id="tx17"><SPAN class="ft10">0, 23</SPAN></DIV>
<DIV id="tx18"><SPAN class="ft263">Intäkter från bolagsskatt</SPAN></DIV>
<DIV id="tx19"><SPAN class="ft10">0,23</SPAN></DIV>
<DIV id="tx20"><NOBR><SPAN class="ft10">-1,06</SPAN></NOBR></DIV>
<DIV id="tx21"><NOBR><SPAN class="ft10">-1,06</SPAN></NOBR></DIV>
<DIV id="tx22"><NOBR><SPAN class="ft10">-1,06</SPAN></NOBR></DIV>
<DIV id="tx23"><NOBR><SPAN class="ft10">-1,06</SPAN></NOBR></DIV>
<DIV id="tx24"><NOBR><SPAN class="ft10">-1,06</SPAN></NOBR></DIV>
<DIV id="tx25"><SPAN class="ft263">Intäkter från socialavgifter</SPAN></DIV>
<DIV id="tx26"><SPAN class="ft51">Varaktig effekt</SPAN></DIV>
<DIV id="tx27"><SPAN class="ft7">2017</SPAN></DIV>
<DIV id="tx28"><SPAN class="ft7">2016</SPAN></DIV>
<DIV id="tx29"><SPAN class="ft7">2015</SPAN></DIV>
<DIV id="tx30"><SPAN class="ft7">2014</SPAN></DIV>
<DIV id="tx31"><SPAN class="ft42">miljarder kronor</SPAN></DIV>
<DIV id="tx32"><SPAN class="ft40">Tabell 6.15 Offentligfinansiella effekter av nedsatta arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling</SPAN></DIV>
<DIV id="tx33"><SPAN class="ft14">6.9.4.9 Uppföljning och utvärdering</SPAN></DIV>
<DIV id="tx34"><SPAN class="ft34">avdraget gäller bl.a. att personerna vid årets ingång ska ha fyllt 26 men inte 65 år.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx35"><SPAN class="ft4">Beräkningen av den offentligfinansiella </SPAN><SPAN class="ft14">Regeringens bedömning: </SPAN><SPAN class="ft4">Den föreslagna nedsätt- </SPAN><SPAN class="ft264">effekten utgår från SCB:s </SPAN><NOBR><SPAN class="ft264">FoU-enkät</SPAN></NOBR><SPAN class="ft264"> som görs </SPAN><SPAN class="ft4">ningen av arbetsgivaravgifter för personer som </SPAN><SPAN class="ft264">vartannat år.</SPAN><SPAN class="ft7">112 </SPAN><SPAN class="ft264">Lönerna har skrivits fram till </SPAN><SPAN class="ft4">arbetar med forskning eller utveckling bör följas </SPAN><SPAN class="ft264">2014 års nivå med den prognosticerade </SPAN><SPAN class="ft265">upp och utvärderas. </SPAN><SPAN class="ft4">utvecklingen av nominell BNP. SCB:s FoU-</SPAN></DIV>
<DIV id="tx36"><SPAN class="ft20">enkät omfattar företag med minst 10 anställda.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx37"><SPAN class="ft4">Sammantaget bedöms lönesumman för personer </SPAN><SPAN class="ft17">Kommitténs bedömning </SPAN><SPAN class="ft4">överensstämmer som arbetar med FoU i dessa företag (exklusive med regeringens. konsultföretag) uppgå till ca 34 miljarder kronor </SPAN><SPAN class="ft17">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft4">Majoriteten av de remiss- per år. Underlag för stödet är den del av löne- instanser som har yttrat sig har inga synpunkter i kostnaderna som ligger under taket på detta avseende. </SPAN><SPAN class="ft5">Riksrevisionen</SPAN><SPAN class="ft4">, </SPAN><SPAN class="ft5">Myndigheten för </SPAN><SPAN class="ft4">27,6 miljoner kronor per år. De sammanlagda </SPAN><SPAN class="ft5">utländska investeringar i Sverige </SPAN><SPAN class="ft4">(</SPAN><SPAN class="ft5">Invest Sweden</SPAN><SPAN class="ft4">), underlagen för stödet uppgår i dessa företag till</SPAN></DIV>
<DIV id="tx38"><SPAN class="ft27">Verket för innovationssystem </SPAN><SPAN class="ft20">(</SPAN><SPAN class="ft27">Vinnova</SPAN><SPAN class="ft20">), </SPAN><SPAN class="ft27">Tillväxt- </SPAN><SPAN class="ft20">ca 10,56 miljarder kronor.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx39"><SPAN class="ft5">verket</SPAN><SPAN class="ft4">, </SPAN><SPAN class="ft5">Statens energimyndighet</SPAN><SPAN class="ft4">, </SPAN><SPAN class="ft5">Myndigheten för </SPAN><SPAN class="ft4">För att uppskatta den offentligfinansiella </SPAN><SPAN class="ft5">tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser </SPAN><SPAN class="ft4">kostnaden av den delen av stödet som tillfaller </SPAN><SPAN class="ft5">(Tillväxtanalys)</SPAN><SPAN class="ft4">, </SPAN><SPAN class="ft5">Företagarna</SPAN><SPAN class="ft4">, </SPAN><SPAN class="ft5">Näringslivets regel- </SPAN><SPAN class="ft4">mindre företag med färre än 10 anställda har </SPAN><SPAN class="ft5">nämnd</SPAN><SPAN class="ft4">, </SPAN><SPAN class="ft5">Tjänstemännens centralorganisation </SPAN><SPAN class="ft4">erfarenheterna från det norska systemet (</SPAN><SPAN class="ft5">TCO</SPAN><SPAN class="ft4">), </SPAN><SPAN class="ft5">Näringslivets skattedelegation </SPAN><SPAN class="ft4">(</SPAN><SPAN class="ft5">NSD</SPAN><SPAN class="ft4">) SkatteFUNN varit en utgångspunkt. Uppskatt- och </SPAN><SPAN class="ft5">Föreningen Svenskt Näringsliv </SPAN><SPAN class="ft4">framhåller att ningen av konsultkostnader för FoU bygger på reglerna bör följas upp och utvärderas. SCB:s </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">FoU-enkät.</SPAN></NOBR></DIV>
<DIV id="tx40"><SPAN class="ft17">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN><SPAN class="ft4">Rege- Med dessa utgångspunkter beräknas förslaget ringen instämmer i kommitténs och flera av leda till minskade intäkter från arbetsgivar- remissinstansernas, däribland </SPAN><SPAN class="ft5">Riksrevisione</SPAN><SPAN class="ft4">n, avgifterna med 1,06 miljarder kronor. Enligt det </SPAN><SPAN class="ft5">Vinnova</SPAN><SPAN class="ft4">, </SPAN><SPAN class="ft5">Tillväxtverket</SPAN><SPAN class="ft4">, </SPAN><SPAN class="ft5">TCO</SPAN><SPAN class="ft4">, </SPAN><SPAN class="ft5">NSD </SPAN><SPAN class="ft4">och resonemang som förts ovan antas vinsterna i de </SPAN><SPAN class="ft5">Föreningen Svenskt Näringsliv</SPAN><SPAN class="ft4">, bedömning att berörda företagen öka med lika mycket. Det det finns skäl att följa upp hur väl den föreslagna medför ökade bolagsskatteintäkter med nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för 0,23 miljarder kronor. Sammanlagt minskar personer som arbetar med forskning eller därför skatteintäkterna med 0,82 miljarder utveckling uppfyller sitt syfte och om kronor vilket framgår av tabell 6.15. lagstiftningen medför några samhällsekonomiska</SPAN></DIV>
<DIV id="tx41"><SPAN class="ft4">snedvridningar. Mot denna bakgrund bör den föreslagna lagstiftningen följas upp och effekterna av nedsättningen av arbetsgivar- avgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling utvärderas. För att uppföljningen och utvärderingen ska vara meningsfull bör den genomföras först när lagstiftningen varit i kraft en tid.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx42"><SPAN class="ft7">PROP. 2013/14:1</SPAN></DIV>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft5">Effekter för företag</P>
<P class="p134 ft38">Enligt kommittén innebär förslaget om en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling att de administrativa kostnaderna för berörda företag kommer att öka. Kommittén bedömer att det i genomsnitt vid varje deklarationstillfälle tar 20 minuter att hantera uppgifterna om ifrågavarande nedsättning, dvs. fyra timmar per år. Enligt Tillväxtverkets databas MALIN kostar en ekonomihandläggare i genomsnitt 266 kronor i timmen. Den administrativa kostnaden för ett företag kan därmed beräknas till 1 064 kronor per år. Baserat på SCB:s statistik beräknas cirka 2 500 företag ha rätt till nedsättningen. Sammantaget för alla 2 500 företag bedömer kommittén att den administrativa kostnaden av förslaget uppgår till 2,66 miljoner kronor per år (= 2 500 x 1 064 kronor per år).</P>
<P class="p193 ft32">Regeringen föreslår att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna ska begränsas till 230 000 kronor per koncern och månad, vilket motsvarar 2,76 miljoner kronor per år. Av de 2 500 företag som har rätt till nedsättningen bedöms ca 159 (6,4 procent) ha underlag som överstiger 27,6 miljoner kronor per år. Vart och ett av dessa företag får enligt förslaget nedsatta arbetsgivaravgifter med 2,76 miljoner kronor (=12 x 230 000 kronor) per år.</P>
<P class="p1401 ft38"><SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN>ifrågasätter kommitténs be- dömning av tidsåtgången och anser att det snarare handlar om en tidsåtgång på tjugo minuter per månad och anställd och inte per företag. Enligt Skatteverket måste berörda företag rimligen upprätta och spara underlag som visar vilka anställda som omfattas av nedsättningen och att dessa arbetat med forskning eller utveckling. <SPAN class="ft121">Riksrevisione</SPAN>n och <SPAN class="ft121">Regelrådet </SPAN>anser att det finns risk för att företagens administrativa kostnader kan bli högre. Riksrevisionen pekar på t.ex. den initiala administrativa kostnad som uppstår när företagen bedömer vilka anställda som kan vara berättigade till stöd. Regelrådet anser att konsekvensanalysen är bristfällig mot bakgrund av att det kan finnas administrativa kostnader som inte har beaktats.</P>
<P class="p1402 ft32">Även regeringen bedömer att förslaget kan förväntas leda till en viss ökning av företagens administrativa kostnader. För vissa företag kan kostnaderna antas vara små, medan de för andra företag kan vara högre. Vid bedömning av kostnadernas storlek bör det också beaktas att</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft38">berörda företag redan i dag kan antas ha viss dokumentation om såväl arbetsuppgifter som arbetstider för personal som arbetar med forsk- ning eller utveckling. Visserligen kan det skifta från företag till företag, men för flertalet rör det sig sannolikt om en relativt enkel hantering. Regeringen anser därför att den av kommittén i genomsnitt beräknade administrativa kostnaden får bedömas som begränsad och rimlig i förhållande till det stöd som ges. Majoriteten av remissinstanserna delar denna bedömning.</P>
<P class="p122 ft5">Effekter för jämställdheten</P>
<P class="p164 ft38">En nedsättning av arbetsgivaravgifterna påverkar de anställdas ekonomi om nedsättningen leder till högre löner för de anställda. Beräkningen av förslagets offentligfinansiella effekter utgår emellertid från antagandet att nedsättningen inte leder till ökade löner utan enbart till ökade vinster i <NOBR>FoU-företagen.</NOBR> Det är dock rimligt att anta att delar av föreslagen nedsättning av arbets- givaravgifterna kommer att övervältras på de anställdas löner. Av forskarna är ca 25 procent kvinnor och ca 75 procent män. En större del av en nedsättning kommer vid en sådan över- vältring att tillfalla män som grupp.</P>
<P class="p1403 ft39">Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna</P>
<P class="p251 ft38">Kommittén bedömer att förslaget om en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling medför ökade kostnader för Skatteverket. Det gäller kostnader för systemanpassningar, anpassning av blanketter och broschyrer samt andra informationsinsatser. Därutöver till- kommer kostnader för kontroller och för ett system som kan hantera information avseende koncerntillhörighet. Sammanfattningsvis be- dömer kommittén att förslaget kommer att medföra initiala kostnader på 4 115 000 kronor och därutöver årliga merkostnader på 2 348 000 kronor.</P>
<P class="p1404 ft4"><SPAN class="ft5">Skatteverket </SPAN>anser att förslaget kommer att ge upphov till ökade kostnader för verket. Skatteverket delar kommitténs bedömning av storleken på de initiala kostnaderna för nedsättningen. I fråga om de årliga merkost- naderna beräknar Skatteverket dessa till 2 812 000 kronor.</P>
<P class="p353 ft4">En samlad bedömning av Skatteverkets resursbehov görs i utg.omr. 3 avsnitt 3.4.</P>
<P class="p364 ft32">När det gäller konsekvenserna för de allmänna förvaltningsdomstolarna bedömer kommittén</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">251</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031276x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">att förslaget om nedsättning av arbetsgivar- avgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling kommer att leda till en marginellt ökad arbetsbelastning. <SPAN class="ft121">Förvaltnings- rätten i Malmö </SPAN>anser att det finns anledning att anta att förslaget kommer att innebära ett ökat antal processer och riskerar därför att leda till mer än en marginellt ökad arbetsbelastning.</P>
<P class="p1393 ft113">Kammarrätten i Stockholm <SPAN class="ft62">och </SPAN>Förvaltnings- rätten i Uppsala <SPAN class="ft62">efterlyser en bättre uppskattning av de konsekvenser som förslaget förväntas få för domstolarna. </SPAN>Domstolsverket <SPAN class="ft62">framhåller att ett flertal mindre resurskrävande reformer sammantaget kan medföra att ett resurstillskott är nödvändigt.</SPAN></P>
<P class="p337 ft4">Regeringen gör bedömningen att antalet mål till följd av förslaget kan förväntas bli förhållandevis begränsat. De merkostnader som de tillkommande målen medför ska hanteras inom befintliga ramar.</P>
<P class="p1057 ft37"><SPAN class="ft37">6.10</SPAN><SPAN class="ft171">Nystartszoner</SPAN></P>
<P class="p1405 ft14">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">För att skapa arbets- tillfällen och öka sysselsättningen i områden där utanförskapet är utbrett bör ett system med nystartszoner införas. Företag inom nystarts- zonerna får göra avdrag vid beräkningen av socialavgifterna.</SPAN></P>
<P class="p1406 ft153">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft38">Som en del av regeringens arbete med urban utveckling, som fortsatt inriktas på att skapa en positiv socioekonomisk utveckling i stadsdelar med brett utanförskap, minska boendesegregationen, sträva efter socialt och ekonomiskt hållbara boendemiljöer samt uppnå bättre skolresultat, bör ett system med nystartszoner införas.</SPAN></P>
<P class="p126 ft38">Företag inom nystartszonerna som uppfyller vissa villkor får göra avdrag vid beräkningen av socialavgifterna. Nystartszonerna ska utgöras av de områden där flest personer saknar syssel- sättning, har låg utbildning och får långvarigt försörjningsstöd. Vilka områden som ska utgöra nystartszoner kommer att omprövas vart femte år. Systemet med nystartszoner ska utvärderas.</P>
<P class="p125 ft34">Regeringen beslutade den 18 april 2013 en lagrådsremiss där det föreslås att ett system med nystartszoner införs.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p114 ft38">Innan ett system med nystartszoner kan träda i kraft måste det godkännas av Europeiska kommissionen. Förslaget notifierades till kom- missionen den 31 maj 2013. Förfarandet hos kommissionen är ännu inte avslutat. Om kommissionen godkänner avdraget kommer det att vara tidsbegränsat. Inför en eventuell förnyad notifiering kommer åtgärden att utvärderas. Regeringen avser att återkomma senare till riksdagen med ett förslag. Ett system med nystartszoner bedöms därför kunna träda i kraft tidigast den 1 juli 2014.</P>
<P class="p903 ft4">Skattebortfallet vid ett införande av nystarts- zoner den 1 juli 2014 uppskattas till 0,08 miljarder kronor (0,16 miljarder kronor på helårsbasis) med hänsyn tagen till de ökade skatteintäkterna från inkomst av närings- verksamhet.</P>
<P class="p1407 ft37"><SPAN class="ft37">6.11</SPAN><SPAN class="ft266">Förstärkt nedsättning av egenavgifter</SPAN></P>
<P class="p1408 ft14">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">För att ytterligare förbättra de mindre företagens förutsättningar för utveckling och tillväxt bör avdraget vid</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr6 td330"><P class="p19 ft4">beräkningen av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td261"><P class="p19 ft4">egenavgifter</P></TD>
<TD class="tr6 td322"><P class="p143 ft11">höjas</P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p38 ft11">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td330"><P class="p19 ft4">2,5 procentenheter</P></TD>
<TD class="tr3 td280"><P class="p19 ft4">till 7,5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td310"><P class="p20 ft4">procent och</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p30 ft4">det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td472"><P class="p19 ft4">maximala avdragsbeloppet</P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p80 ft4">med</P></TD>
<TD class="tr3 td322"><P class="p118 ft4">5 000</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p38 ft4">till</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1409 ft4">15 000 kronor per år. Avdraget får inte medföra att egenavgifterna understiger ålderspensions- avgiften.</P>
<P class="p663 ft34">Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P class="p623 ft4"><SPAN class="ft17">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Före- tagande skapar tillväxt, vilket tryggar sysselsättning och välfärd. Det är därför viktigt att fortsätta arbetet med att skapa goda villkor för företagande och entreprenörskap.</P>
<P class="p350 ft38">För att göra det mer attraktivt att starta, driva och utveckla företag infördes 2010 en nedsättning av egenavgifterna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag och som vid årets ingång har fyllt 26 men inte 65 år. Nedsättningen som uppgår till 5 procentenheter är utformad som ett avdrag vid avgiftsberäkningen. Vid beräkningen av egenavgifter ska avdrag göras med 5 procent</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">252</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031277x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p347 ft34">av avgiftsunderlaget, dock högst med 10 000 kronor per år.</P>
<P class="p114 ft38">Egenavgifterna anses fortfarande utgöra en stor kostnad för många näringsidkare. En förstärkning av nedsättningen av egenavgifterna kan därför göra det mer attraktivt att driva ett eget företag och ytterligare sänka tröskeln för den som funderar på att starta ett eget företag. En förstärkning av nedsättningen av egen- avgifterna ökar även den enskilde närings- idkarens disponibla inkomst vilket underlättar bedrivandet av verksamheten, framför allt för de mindre företagen. Den utdragna lågkonjunk- turen förstärker också behovet av att ytterligare sänka kostnaderna och stärka likviditeten för de mindre företagen. En förstärkning av nedsätt- ningen av egenavgifterna medför även att sysselsättningen för personer där alternativet till att bedriva näringsverksamhet är att stå utanför arbetsmarknaden kan komma att öka.</P>
<P class="p1410 ft62">Mot denna bakgrund bör avdraget vid beräkningen av egenavgifter höjas med 2,5 procentenheter till 7,5 procent av avgifts- underlaget och det maximala avdragsbeloppet med 5 000 till 15 000 kronor per år. En sådan förstärkning innebär att marginalskatten på inkomster från aktiv näringsverksamhet minskar med ytterligare 2,5 procentenheter för inkomster upp till 200 000 kronor per år. Avdraget får inte medföra att egenavgifterna understiger ålderspensionsavgiften.</P>
<P class="p302 ft62">De offentligfinansiella effekterna av det aviserade förslaget bedöms medföra minskade skatteintäkter med 0,51 miljarder kronor för 2014. Den varaktiga minskningen av skatteintäkterna beräknas till 0,45 miljarder kronor per år. Förslaget beräknas beröra ca 180 000 enskilda näringsidkare och fysiska personer som är handelsbolagsdelägare.</P>
<P class="p437 ft4">Finansdepartementet har remitterat ett förslag med angiven ändring. Regeringen avser att senare under hösten 2014 återkomma till riksdagen med ett förslag.</P>
<P class="p1147 ft34">Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1411 ft153"><SPAN class="ft17">6.12</SPAN><SPAN class="ft267">Mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta</SPAN></P>
<P class="p1392 ft243">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft38">För att ytterligare underlätta inträdet på arbetsmarknaden för unga bör nuvarande nedsättning av socialavgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, förstärkas så att bara ålderspensionsavgiften ska betalas för personer som vid årets ingång inte har fyllt 23 år. För personer som vid årets ingång har fyllt 25 år bör nedsättningen slopas. För personer som vid årets ingång har fyllt 23 men inte 25 år bör nuvarande regler fortfarande gälla.</SPAN></P>
<P class="p342 ft4">Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2014.</P>
<P class="p1412 ft153">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft38">För personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år är socialavgifterna, inklusive den allmänna löne- avgiften nedsatta. Nedsättningen innebär att avgifterna, med undantag för ålderspensions- avgiften, uppgår till en fjärdedel av de totala avgifterna. Detta innebär att arbetsgivarav- gifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, för 2013 uppgår till 15,49 procent och att egenavgifterna, inklusive den allmänna löne- avgiften, för 2013 uppgår till 14,89 procent, om inte anmälan om annan karenstid än sju dagar har gjorts till Försäkringskassan.</SPAN></P>
<P class="p224 ft38">Sänkta socialavgifter för unga bedöms under- lätta arbetsmarknadsinträdet genom att det minskar skillnaden mellan ungdomars för- väntade produktivitet och de ingångslöner som arbetsgivarna får betala. De sänkta social- avgifterna för unga bedöms därför ha medfört en ökad efterfrågan att anställa ungdomar och därmed lägre ungdomsarbetslöshet. Unga på arbetsmarknaden omfattar dock allt från högskoleutbildade med relativt låg strukturell arbetslöshet till utrikes födda utan gymnasie- utbildning med hög strukturell arbetslöshet. Arbetslösheten är särskilt hög för de unga som söker sig in på arbetsmarknaden efter gymnasiet och minskar gradvis i takt med att unga får en fastare förankring på arbetsmarknaden (se diagram 6.9).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">253</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031278x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft40">Diagram 6.9 Arbetslöshet fördelat efter ålder 2012</P>
<P class="p287 ft42">Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t173">
<TR>
<TD class="tr24 td17"><P class="p119 ft47">50</P></TD>
<TD class="tr31 td473"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td184"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td351"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td184"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td473"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td187"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td473"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td187"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td473"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td184"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td264"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td473"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td187"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td473"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td184"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td351"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td184"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td474"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td187"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td187"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td473"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td187"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td473"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td184"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td351"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td184"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td473"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td187"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td473"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td184"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td351"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td184"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td351"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td184"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td473"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td187"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td473"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td184"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td351"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td184"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td264"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr0 td475"><P class="p142 ft47">45</P></TD>
<TD class="tr26 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=28 rowspan=3 class="tr0 td210"><P class="p64 ft47">Arbetslöshet exkl. heltidsstuderande som andel av arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td476"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td477"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td476"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td476"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr1 td475"><P class="p142 ft47">40</P></TD>
<TD class="tr17 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=28 rowspan=2 class="tr9 td210"><P class="p64 ft47">Arbetslöshet exkl. heltidsstuderande som andel av befolkningen</P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td476"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td139"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td136"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td194"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td194"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td476"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td165"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td476"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr0 td475"><P class="p142 ft47">35</P></TD>
<TD class="tr27 td139"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td139"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td194"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td139"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td194"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td139"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD colspan=18 rowspan=3 class="tr19 td233"><P class="p64 ft47">Arbetslöshet som andel av arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td139"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td194"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td139"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td476"><P class="p19 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td478"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td194"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td139"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td476"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td139"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td136"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td194"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td194"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td136"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td136"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td194"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td139"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td136"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td190"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td476"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td139"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td136"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td139"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td194"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td139"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td194"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td139"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td139"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td194"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td139"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td136"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td165"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td194"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td194"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td139"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td194"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td139"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td136"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td139"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td194"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td139"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td136"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td136"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td139"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td194"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td139"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td136"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td190"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr18 td476"><P class="p19 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td475"><P class="p142 ft47">30</P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td476"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td475"><P class="p142 ft47">25</P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td476"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td475"><P class="p142 ft47">20</P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td476"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td475"><P class="p142 ft47">15</P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td476"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td475"><P class="p142 ft47">10</P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td476"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td475"><P class="p142 ft51">5</P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td476"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td475"><P class="p142 ft51">0</P></TD>
<TD class="tr1 td473"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td351"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td473"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td473"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td473"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td264"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td473"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td473"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td351"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td474"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td473"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td473"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td351"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td473"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td473"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td351"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td351"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td473"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td187"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td473"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td351"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td479"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr31 td85"><P class="p46 ft104">15</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td125"><P class="p46 ft104">16</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td136"><P class="p35 ft104">17</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td125"><P class="p46 ft104">18</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td125"><P class="p46 ft104">19</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td68"><P class="p20 ft104">20</P></TD>
<TD class="tr31 td139"><P class="p46 ft104">21</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td125"><P class="p46 ft104">22</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td125"><P class="p46 ft104">23</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td328"><P class="p30 ft104">24</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr31 td17"><P class="p46 ft104">25</P></TD>
<TD class="tr31 td194"><P class="p19 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr31 td139"><P class="p46 ft104">26</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td125"><P class="p46 ft104">27</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td136"><P class="p46 ft104">28</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td125"><P class="p46 ft104">29</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td125"><P class="p46 ft104">30</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td125"><P class="p46 ft104">31</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td136"><P class="p46 ft104">32</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td125"><P class="p46 ft104">33</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td125"><P class="p46 ft104">34</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td68"><P class="p20 ft104">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr19 td261"><P class="p63 ft47">Källa: Statistiska centralbyrån.</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td165"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr19 td64"><P class="p1029 ft47">Ålder</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td194"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td136"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1413 ft38">Nuvarande ungdomsnedsättning bedöms främst underlätta arbetsmarknadsinträdet för unga med gymnasieutbildning som saknar tidigare arbets- livserfarenhet. För denna grupp förväntas ned- sättningen underlätta arbetsmarknadsinträdet genom att minska diskrepansen mellan lön och ungdomars produktivitet samt arbetsgivarnas osäkerhet om produktiviteten. Det kan bidra till att övergången mellan studier och arbete på marginalen går något snabbare, med högre sysselsättning och lägre arbetslöshet som följd. Unga som redan har en fast förankring på arbetsmarknaden och unga med högskole- utbildning bedöms inte vara i samma behov av en lönesubvention för att komma in på arbetsmarknaden. Att rikta en större del av subventionen mot de yngsta bedöms därför kunna leda till en högre varaktig sysselsättning och lägre arbetslöshet bland unga och i ekonomin som helhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p114 ft62">För att ytterligare underlätta inträdet på arbetsmarknaden för unga bör därför nedsätt- ningen av socialavgifterna och den allmänna löneavgiften i större utsträckning riktas mot de yngsta. För personer som vid årets ingång inte har fyllt 23 år bör nedsättningen förstärkas så att bara ålderspensionsavgiften om 10,21 procent ska betalas och för personer som vid årets ingång har fyllt 25 år bör nedsättningen slopas. För personer som vid årets ingång har fyllt 23 men inte 25 år bör däremot inte någon förändring av nedsättningen göras.</P>
<P class="p1414 ft4">Det aviserade förslaget innebär att den offentligfinansiella kostnaden blir något högre än för nuvarande nedsättning. År 2014 beräknas skatteintäkterna minska med 0,14 miljarder kronor och 2015 med 0,27 miljarder kronor. Företagens lönekostnader på en aggregerad nivå minskar därmed något.</P>
<P class="p94 ft24">Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag med angivna förändringar i social- avgiftsnedsättningen för unga. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag senare under riksmötet. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2014.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">254</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p1415 ft253">Skatt på kapitalägande – kapital och egendomsskatter</P>
<P class="p1356 ft4">I avsnitt 6.13 redovisas regeringens förslag om skatt på kapitalägande i form av kapital- och egendomsskatter.</P>
<P class="p248 ft4">När det gäller beskattningen av delägare i fåmansföretag kommer regeringen i enlighet med vad regeringen uttalat i budget- propositionen för 2013 även att se över beskattningen vid överlåtelser av kvalificerade andelar i samband med generationsskiften i fåmansföretag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p23 ft4">förslagen är både omfattande och ingripande.</P>
<P class="p164 ft121">Näringslivets Skattedelegation (NSD) <SPAN class="ft38">till vilket yttrande </SPAN>Fastighetsägarna Sverige, Föreningen Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare, Svensk Industriförening, Svenska Bankföreningen <SPAN class="ft38">och </SPAN>Visita <SPAN class="ft38">ansluter sig anför att en så kort svarstid inte kan annat än kritiseras starkt. NSD anför att det handlar om komplexa skattefrågor som är ytterst centrala för näringslivet och samhällsutvecklingen och påpekar att det inte av promemorian framgår något skäl för någon plötslig brådska. Regeringen behandlar frågan om beredningen av förslagen nedan i avsnittet om Lagrådet.</SPAN></P>
<P class="p122 ft5">Lagrådet</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p47 ft4"><SPAN class="ft250">6.13</SPAN><SPAN class="ft268">Ändringar i den s.k. </SPAN>Regeringen beslutade den 30 maj 2013 att</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p1416 ft17">löneunderlagsregeln i 3:12- reglerna och i reglerna om räntefördelning</P>
<P class="p6 ft17">6.13.1 Ärendet och dess beredning</P>
<P class="p341 ft38">För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter i budget- propositionen för 2014 har Finansdepartementet under våren 2013 remitterat en promemoria med olika förslag, Vissa skattefrågor inför budget- propositionen för 2014. Promemorian innehöll bl.a. förslag om ändringar av den s.k. löneunderlagsregeln i <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> och av nivån på räntan för positiv räntefördelning. Prome- morians lagförslag finns i <SPAN class="ft121">bilaga 5, avsnitt 2</SPAN>. Förslagen har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft121">bilaga 5, avsnitt 3</SPAN>. En remissammanställning finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2013/1535).</P>
<P class="p198 ft38">I detta avsnitt behandlas de delar av prome- morians förslag som avser förändringar av löneunderlagsregeln i <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> och höjd positiv räntefördelningsränta. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. Ändringen av löneuttagskravet ska dock gälla först från och med beskattningsår 2016.</P>
<P class="p236 ft32">Den aktuella promemorian remitterades den 15 april 2013 och remissen skulle besvaras senast den 7 maj 2013. Remisstiden var således drygt tre veckor. Vissa remissinstanser, t.ex. <SPAN class="ft111">Kammar- rätten i Jönköping</SPAN>, <SPAN class="ft111">Stadskontoret </SPAN>och <SPAN class="ft111">LO </SPAN>påpekar att beredningstiden var kortare än normalt, vilket påverkat möjligheten att inkomma med synpunkter. <SPAN class="ft111">FAR </SPAN>anser inte att det är acceptabelt med en så kort remisstid mot bakgrund av att</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p47 ft4">inhämta Lagrådets yttrande över de förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, som finns i <SPAN class="ft5">bilaga 5, avsnitt 4</SPAN>. Lagrådets yttrande finns i <SPAN class="ft5">bilaga 5, avsnitt 5</SPAN>. I förhållande till lagrådsremissen har det i propositionen gjorts förändringar så att förslagen enbart omfattar en mindre ändring av det s.k. löneuttagskravet som innebär att det högsta löneuttagskravet sänks från dagens 10 inkomstbasbelopp (IBB) till 9,6 IBB från och med beskattningsåret 2016.</P>
<P class="p94 ft62">Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 6.13.3, 6.13.4 och 6.13.5. Regeringen kommen- terar redan i detta avsnitt Lagrådets synpunkter avseende beredningen av den del av prome- morian som behandlar förändringar av löne- underlagsregeln i <NOBR>3:12-reglerna.</NOBR> Lagrådet anför att beredningskravet i 7 kap. 2 § regeringsformen inte kan tolkas rent formellt, utan remiss- omgången bör ge en reell möjlighet för myndigheter, kommuner, sammanslutningar och enskilda att granska och yttra sig över det remitterade förslaget. Lagrådet anför vidare att förslagen endast behandlar en mindre del av <NOBR>3:12-systemet</NOBR> men att de trots det är av betydelse för en stor mängd företag och deras ägare. Att döma av det material som står till Lagrådets förfogande synes det enligt Lagrådet ha varit fullt möjligt att bereda ärendet på ett mer normalt sätt och därmed säkrare förankra förslagets grunder och öka träffsäkerheten i regleringen.</P>
<P class="p422 ft32">Av 7 kap. 2 § regeringsformen framgår att vid beredningen av regeringsärenden ska behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter, att upplysningar och</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p23 ft4">255</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">yttranden också i den omfattning som behövs ska inhämtas från kommuner samt att även sammanslutningar och enskilda i den omfattning som behövs ska ges möjlighet att yttra sig. Någon närmare reglering om formerna för detta finns inte. För beredningen av lagförslag följer dock av praxis att ett skriftligt remissförfarande alltid bör vara det normala sättet för att inhämta synpunkter. De aktuella förslagen är inte särskilt omfattande och berör, som även Lagrådet påpekar, endast en mindre del av regelsystemet. Regeringen anser att beredningen varit välavvägd med hänsyn till lagstiftningsärendets karaktär.</P>
<P class="p398 ft32">Förslaget om höjd räntefördelningsränta (avsnitt 6.13.9) samt ändringen av 57 kap. 11 § IL är enligt regeringens bedömning författnings- tekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.</P>
<P class="p939 ft17">6.13.2 Gällande rätt</P>
<P class="p284 ft38">I 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), för- kortad IL, finns särskilda regler som gäller vid beskattningen av verksamma delägare i fåmans- företag, de s.k. <NOBR>3:12-reglerna.</NOBR> Reglerna anger hur inkomsterna i ett fåmansföretag, som beror på att ägaren har arbetat i företaget, ska fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital vid beskattningen. Syftet är att inkomster som beror av delägarens arbetsinsats ska beskattas progressivt som arbetsinkomster och inte proportionellt som kapitalinkomster. För att en ägare ska beröras av de särskilda reglerna ska hon eller han ha varit verksam i fåmansföretaget i betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskatt- ningsåren. Andelarna anses då kvalificerade enligt 57 kap. 4 § första stycket IL.</P>
<P class="p288 ft38">Vid tillämpningen av de särskilda reglerna gäller ett utvidgat fåmansföretagsbegrepp som innebär att alla delägare som är verksamma i företaget i betydande omfattning räknas som en enda delägare vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag eller inte (57 kap. 3 § IL). Detsamma gäller delägare som är verksamma i betydande omfattning i ett av företaget helt eller delvis, direkt eller indirekt, ägt fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag. Det betyder att t.ex. ett konsultföretag som ägs av de anställda kan vara ett fåmansföretag i detta hänseende. <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> innebär bl.a. att beskattningen av utdelningar som tillfaller</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p47 ft38">verksamma delägare upp till ett schablonmässigt beräknat gränsbelopp beskattas proportionellt i inkomstslaget kapital med 20 procent. Av 57 kap. 20 § IL framgår att detta uppnås genom att utdelning upp till gränsbeloppet tas upp till två tredjedelar i inkomstslaget kapital (2/3 av 30 procent = 20 procent). Utdelning över gräns- beloppet tas upp i inkomstslaget tjänst. Tjänste- beskattningen är dock enligt 57 kap. 20 a § första stycket IL begränsad på så sätt att utdelning inte ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående under beskattningsåret från ett före- tag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp utdelning till högre belopp än som motsvarar 90 inkomstbasbelopp (IBB). Utdelning här- utöver beskattas utan kvotering till 30 procent i inkomstslaget kapital.</P>
<P class="p462 ft4">I 57 kap. 11 § tredje stycket första meningen IL anges att årets gränsbelopp beräknas vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger andelen vid denna tidpunkt.</P>
<P class="p350 ft38">Av 57 kap. 10 § IL framgår att gränsbeloppet består av årets gränsbelopp samt sparat utdelningsutrymme uppräknat med statslåne- räntan ökad med tre procentenheter. I 57 kap. 11 § första stycket IL sägs att årets gränsbelopp antingen är ett belopp som motsvarar två och tre fjärdedels IBB fördelat med lika belopp på andelarna i företaget (den s.k. förenklingsregeln) eller summan av underlaget för årets gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan ökad med nio procentenheter och ett lönebaserat utrymme (den s.k. huvudregeln). Underlaget för årets gränsbelopp är enligt 57 kap. 12 § IL det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen avyttrats vid årets ingång. Det finns särskilda regler för beräkning av omkostnads- belopp för andelar som förvärvats före år 1990 och 1992. Om utdelningen understiger gräns- beloppet utgör skillnaden sparat utdelnings- utrymme som enligt 57 kap. 13 § IL förs vidare till nästa år.</P>
<P class="p1417 ft32">Det lönebaserade utrymmet är enligt 57 kap. 16 § IL 25 procent av löneunderlaget och 25</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr1 td173"><P class="p19 ft4">procent</P></TD>
<TD class="tr1 td411"><P class="p38 ft4">av det löneunderlag som överstiger</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td173"><P class="p19 ft4">60 IBB.</P></TD>
<TD class="tr3 td411"><P class="p30 ft20">Det lönebaserade utrymmet fördelas</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft32">med lika belopp på andelarna i företaget. Om en andel ägts under del av året före beskatt- ningsåret, ska bara ersättning som betalats ut under denna tid ingå i löneunderlaget vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet för den andelen. Löneunderlaget beräknas enligt</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">256</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031281x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p47 ft38">57 kap. 17 § IL på grundval av sådan kontant ersättning som ska tas upp i inkomstslaget tjänst och som under året före beskattningsåret har lämnats till arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag. Om ersättningen avser arbets- tagare i ett dotterföretag som inte är helägt, ska så stor del av ersättningen räknas med som motsvarar moderföretagets andel i dotter- företaget. Om ett dotterföretag har ägts under del av det år som löneunderlaget avser, ska bara ersättning som betalats ut under denna tid räknas med. I inkomstskattelagen saknas en definition av vad som avses med dotterföretag. Utgångspunkt vid tillämpning av bestämmelsen är i stället sådana i lag definierade koncern- begrepp som finns i bl.a. 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551), 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554).</P>
<P class="p1418 ft4">För att få beräkna ett lönebaserat utrymme måste andelsägaren eller någon närstående ta ut lön av viss storlek. Detta s.k. löneuttagskrav innebär att ägaren eller någon närstående under året före beskattningsåret måste ha gjort ett eget löneuttag som inte understiger det lägsta av sex IBB plus fem procent av den sammanlagda kontanta ersättningen till anställda i företaget och dess dotterföretag, och tio IBB (57 kap. 19 § IL).</P>
<P class="p301 ft32">För kapitalvinster gäller enligt 57 kap. 21 § IL på liknande sätt som för utdelningar att kapitalvinst på en kvalificerad andel till den del den överstiger gränsbeloppet ska tas upp i inkomstslaget tjänst och att kapitalvinst som motsvarar gränsbeloppet tas upp till två tredjedelar i inkomstslaget kapital, vilket medför en beskattning till 20 procent. I 57 kap. 22 § IL finns dock en takregel för hur mycket som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Denna regel innebär att en kapitalvinst inte ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och dennes närstående under avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp än som motsvarar 100 IBB. Kapitalvinst härutöver beskattas utan kvotering till 30 procent i inkomstslaget kapital.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1419 ft14"><SPAN class="ft17">6.13.3</SPAN><SPAN class="ft254">Behovet av en förändrad löneunderlagsregel</SPAN></P>
<P class="p1420 ft14">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Det finns behov av att förändra löneunderlagsregeln så att den inte medför en överkompensation till delägare i stora fåmansföretag med många delägare och med många anställda. Därutöver finns det behov av att begränsa storleken på de lönebaserade utrymmena.</SPAN></P>
<P class="p120 ft24">Det offentligfinansiella utrymme som frigörs genom åtgärderna bör främst återföras till de delägare som omfattas av <NOBR>3:12-reglerna.</NOBR></P>
<P class="p1421 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p117 ft62"><SPAN class="ft124">Remissinstanserna: </SPAN>Flera remissinstanser anser att det finns ett behov av att förändra löneunderlagsregeln men har synpunkter på förslagets utformning. Bland dessa återfinns</P>
<P class="p164 ft121">Skatteverket, Landsorganisationen i Sverige (LO), Ekonomistyrningsverket (ESV), Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Lant- brukarnas Riksförbund (LRF), FAR, Före- tagarna, Kammarrätten i Jönköping, Regelrådet, Statskontoret, Förvaltningsrätten i Falun, Sveriges Akademikers Centralorganisation (Saco) <SPAN class="ft38">och </SPAN>Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). <SPAN class="ft38">Även </SPAN><NOBR>Sven-Olof</NOBR> Lodin, AWA Holding AB, Forsman & Bodenfors AB, Advokatfirman Vinge Stockholm AB, Praktikertjänst AB <SPAN class="ft38">och </SPAN>Netlight Consulting AB <SPAN class="ft38">delar denna bedömning. Statskontoret anser att det troligen är nödvändigt att förändra löneunderlagsregeln för att åstadkomma de omfördelningar av skatte- belastningen inom kollektivet som regeringen eftersträvar. LO är positiva till att </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">3:12-reglerna</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> justeras så att möjligheterna att omvandla inkomst av tjänst till inkomst av kapital stramas upp. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet delar bedömningen att utformningen av löneunderlagsregeln har medfört att det i personalintensiva fåmansföretag är möjligt för delägarna att trots relativt låga löneuttag ta ut en stor andel av resultatet som lågt beskattad utdelning. ESV delar bedömningen att förändringarna ökar legitimiteten i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">3:12-reglerna.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> Saco anser att ändringarna står i samklang med det ursprungliga syftet med reglerna. Även Forsman & Bodenfors AB och Advokatfirman</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">257</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">Vinge Stockholm AB delar promemorians uppfattning att reglerna behöver förändras för att behålla sin legitimitet. De anser att det är angeläget med en förändring som säkerställer att det inte är möjligt att undvika skatt genom att fåmansbolag låter delägare ta ut för låga löner samtidigt som bolagens delägare i stället för lön tar ut mycket höga men lågt beskattade utdelningsinkomster. De anser att sådana konstruktioner kan vara konkurrenssned- vridande i vissa branscher. Ett överutnyttjande kan leda till minskad respekt för skattesystemet i stort och fåmansbolagsreglerna i synnerhet, varför de anser att det kan vara skadligt för tjänstesektorn i vidare mening.</P>
<P class="p398 ft184">Följande remissinstanser avstyrker behovet av en förändrad löneunderlagsregel: <SPAN class="ft179">Näringslivets Skattedelegation (NSD), </SPAN>till vilket yttrande <SPAN class="ft179">Föreningen Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare, Svensk Industriförening, Svenska Bankföreningen, Fastighetsägarna Sverige </SPAN>och <SPAN class="ft179">Visita </SPAN>ansluter sig, <SPAN class="ft179">Sveriges advokatsamfund </SPAN>och <SPAN class="ft179">Sveriges Byggindustrier. </SPAN>Även <SPAN class="ft179">Luci Holding, clear blue water AB </SPAN>och <SPAN class="ft179">Almega AB </SPAN>ifrågasätter behovet av en förändring av löneunderlagsregeln.</P>
<P class="p1422 ft5">Näringslivets Regelnämnd <SPAN class="ft4">anser att den problem- bild som ligger till grund för förslaget är bristfällig.</SPAN></P>
<P class="p126 ft38">Sveriges advokatsamfund ifrågasätter att det råder speciella omständigheter i vissa stora fåmansföretag som inte längre legitimerar tillämpning av löneunderlagsregeln. Sveriges advokatsamfund anser att de speciella om- ständigheter promemorian hänvisar till lika gärna kan föreligga i ett företag med en delägare och fem anställda och anför att promemorians påstående om att <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> gjort det lönsamt att bilda stora företag av verksamheter i vilka det finns många anställda och verksamma delägare därför är fel. NSD framhåller att skatte- intäkterna från utdelningar från fåmansföretag ökat sedan <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> reformerades år 2006. Även Sveriges Byggindustrier lyfter fram detta förhållande. NSD ifrågasätter därför behovet av att förändra löneunderlagsregeln och anser att en justering av redan befintliga faktorer/parametrar hade varit mer proportionerligt och system- konformt men anser samtidigt att det eventuella behovet av sådana justeringar skulle behöva analyseras noggrannare. Även LRF förordar en lösning där parametrarna i dagens regler justeras. Även Sveriges advokatsamfund förordar en justering av dagens regler genom ett ökat</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p47 ft38">lönekrav, en höjning av skattesatsen på utdelning inom gränsbeloppet eller en förändring av beräkningen av löneunderlaget genom en sänkning av taket för hur stort det lönebaserade utrymmet kan bli. Detta skulle enligt Sveriges advokatsamfund vara mer konkurrensneutralt. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anför att ett förslag skulle kunna vara att införa ett rakt krav på visst löneuttag för att lönebaserat utrymme ska beräknas. Flera remissinstanser anför att ett alternativ till det nu föreliggande förslaget skulle kunna vara en begränsning av det lönebaserade utrymmet med hänsyn till den kontanta ersättningen som delägaren erhållit. <SPAN class="ft121">Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB </SPAN>föreslår ett alternativ där det lönebaserade utrymmet begränsas till två gånger den kontanta ersättningen för de delägare som äger under 50 procent av kapitalet i företaget och där kapitalandelskravet kompletteras med ett alternativt krav på ett omkostnadsbelopp för andelarna på minst 200 000 kronor. Att en viss lägsta anskaffningskostnad för delägarens andelar skulle ge rätt att tillämpa löneunder- lagsregeln framförs även av <NOBR>Sven-Olof</NOBR> Lodin som också ifrågasätter lämpligheten av att vissa mindre innehav omfattas av <NOBR>3:12-reglerna.</NOBR> <SPAN class="ft121">Adrian & Partners AB </SPAN>anser att den s.k. konsult- regeln bör slopas. Även <SPAN class="ft121">Grant Thornton Sweden AB </SPAN>och <SPAN class="ft121">Netlight Consulting AB </SPAN>framför liknande förslag. <SPAN class="ft121">Forsman & Bodenfors AB </SPAN>och <SPAN class="ft121">Advokatfirman Vinge Stockholm AB </SPAN>anför att ett alternativ skulle kunna vara att höja skattesatsen på utdelning inom gränsbeloppet från 20 till 25 procent.</P>
<P class="p1423 ft62">Flera remissinstanser, däribland Kammar- rätten i Jönköping, NSD och Saco framför att de föreslagna reglerna ytterligare ökar komplexi- teten i <NOBR>3:12-reglerna.</NOBR> Kammarrätten i Jönköping och Saco anser därför att det bör göras en större skatteöversyn av reglerna, vilket även LO och TCO anför. Även Almega AB, Praktikertjänst AB och Grant Thornton Sweden AB framför liknande åsikter.</P>
<P class="p94 ft38">Sveriges advokatsamfund anser att förslaget innebär en skattelättnad för vissa företag som inte vilar på objektiv grund och anser därför att en bedömning av statsstödsreglerna i artiklarna <NOBR>107–109</NOBR> i Fördraget om den Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) aktualiseras. Även Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB efterlyser en <NOBR>EU-rättslig</NOBR> analys av förslaget, särskilt reglerna om statsstöd.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">258</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p114 ft38">ESV anför att det är otillräckligt motiverat i promemorian att återföra ökade skatteintäkter från stora fåmansföretag till andra fåmans- företag. LO ser det inte som nödvändigt att återföra de ökade skatteintäkter som genereras av de föreslagna skärpningarna till de företagare som använder sig av <NOBR>3:12-reglerna.</NOBR></P>
<P class="p94 ft153">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft38">Syftet med </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">3:12-reglerna</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> är att dela upp inkomsterna för delägare som är verksamma i betydande omfattning i det företag de också är delägare i mellan inkomst som är hänförlig till delägarens arbetsinsats och inkomst som är hänförlig till avkastning på satsat kapital. Detta sker genom att den del av inkomsten som ska räknas som kapitalavkastning beräknas genom att ett s.k. gränsbelopp fastställs. Utdelning och kapital- vinster som ryms inom gränsbeloppet beskattas som kapitalinkomst. För en delägare som omfattas av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">3:12-reglerna</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> och som använder sig av den s.k. huvudregeln uppgår gränsbeloppet till underlaget för årets gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan ökad med nio procent- enheter. Under vissa villkor räknas en större inkomst än detta som kapitalavkastning genom att delägaren utöver detta får lägga ett lönebaserat utrymme till sitt gränsbelopp (den s.k. löneunderlagsregeln), 57 kap. 11 § inkomst- skattelagen (1999:1229), förkortad IL. Löne- underlagsregeln reformerades den 1 januari 2006 (prop. 2005/06:40, bet. 2005/06:SkU10, rskr. 2005/06:116, SFS 2005:1136). I förarbetena (a. prop. s. 38 ff.) angavs att syftet med reformen bl.a. var att förbättra regelverkets effekter på risktagande i näringslivet. Samtidigt skulle reglernas preventiva funktion behållas, dvs. reglerna skulle motverka skattemässig inkomst- omvandling. Det framfördes också att det var viktigt att de särskilda beskattningsreglerna så långt som möjligt var neutrala och att ersättning för utfört arbete och investerat kapital beskattades på samma sätt oavsett om arbetet och investeringarna skedde i det egna företaget eller på den öppna marknaden. Ytterligare en utgångspunkt för reformen var att reglerna skulle bli enklare samtidigt som det framhölls att reformen skulle se till att ägare till kvalificerade andelar under vissa förutsättningar i praktiken inte skulle beskattas i inkomstslaget tjänst för inkomster i form av utdelning och kapitalvinster. Det ansågs därför av neutralitets- och legitimitetsskäl vara motiverat att ge olika former av lättnader, exempelvis ett tillägg till den</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">riskfria räntan vid bestämningen av klyvnings- räntan eller nedsättning av skatten vid stora kapitalvinster. Därutöver ansågs det också vara motiverat att ge skattelättnad genom att öka utrymmet för kapitalbeskattad inkomst i relation till antalet anställda. I förarbetena förklarades detta även med att kravet på en organisa- tionsstruktur som påminner om företag med ett spritt ägande ökar med antalet anställda.</P>
<P class="p439 ft38">I propositionen (a. prop. s. 41) uppgavs motivet till de tillkommande skattelättnaderna vara att delägare i fåmansföretag skulle kompen- seras för den <NOBR>icke-proportionalitet</NOBR> som före- ligger i skattesystemet vid höga vinster jämfört med vid låga vinster eller förluster. Avsikten med dagens löneunderlagsregel var vidare att begränsa tillämpningsområdet av de särskilda skattereg- lerna för delägare i fåmansföretag utan att ge avkall på det preventiva syftet (a. prop. s. 42). Den dåvarande regeringen ansåg att det av neutralitetsskäl var motiverat att ge olika former av skattelättnader. Utöver detta ansåg dåvarande regeringen det nödvändigt att gå ett steg längre och ge ytterligare skattelättnader som i sig var omotiverade utifrån neutralitetshänsyn men som var nödvändiga ur legitimitetshänsyn. Det handlade om att beskattningen av faktiska utfall i så stor utsträckning som möjligt skulle uppfattas som legitima av företagarna. Omfattningen av olika skattelättnader skulle dock avvägas mot risken att reglerna kunde möjliggöra rena arbitrageaffärer i en oacceptabel omfattning eller att avvikelserna från samhällsekonomisk neutralitet skulle bli alltför stora. Dåvarande regeringen var medveten om att de föreslagna reglerna skulle komma att gynna investeringar i företag med aktiva ägare jämfört med investeringar i andra företag men ansåg det motiverat för att undvika en alltför hög beskattning av ägare till företag med mycket hög avkastning. Dåvarande regeringen konstaterade dock att det inte var möjligt att beakta de speciella omständigheter som råder för olika företagsgrupper annat än i grova drag.</P>
<P class="p1370 ft38">Utgångspunkten vid utformningen av reg- lerna var fåmansföretag med ett begränsat antal ägare. Dagens regler omfattar stora företag med många ägare och många anställda. Enligt nuvarande bestämmelser är det antal verksamma delägare i ett företag som kan omfattas av reglerna i praktiken obegränsat. Alla delägare som är verksamma i betydande omfattning i ett företag ska nämligen enligt 57 kap. 3 § IL</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p23 ft4">259</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<DIV style="position:absolute;top:906px;left:311px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031284x1.jpg" style="width:192px;height:1px;">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft38">betraktas som en delägare vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag eller inte. Detta innebär att ett företag kan ägas av hundratals delägare och ändå vara ett fåmans- företag under förutsättning att det inte är marknadsnoterat och inte heller i betydande omfattning ägs av någon utomstående. Kombinationen av en förmånlig löneunderlags- regel och bestämmelsen i 57 kap. 3 § IL har gjort det lönsamt att bilda stora företag av verksam- heter i vilka det finns många anställda och många verksamma ägare. Genom det spridda ägandet sprids även risktagandet samtidigt som det inte uppställs något krav på viss minsta ägarandel i företaget och inte heller krav på viss minsta kapitalinsats. Detta har gjort det lönsamt att göra anställda till delägare och omvandla deras tjänsteinkomster till lägre beskattade kapital- inkomster, vilket undergräver <NOBR>3:12-reglernas</NOBR> legitimitet.</P>
<P class="p1424 ft38"><NOBR>3:12-reglernas</NOBR> utformning har medfört att verksamma delägare i stora fåmansföretag med många anställda har kunnat tillgodoräkna sig mycket stora lönebaserade utrymmen. Trots att <NOBR>3:12-reglernas</NOBR> syfte är att motverka inkomst- omvandling har tillämpningen av löneunderlags- regeln till och med möjliggjort en förmånligare beskattning av utdelning i inkomstslaget kapital än vad som gäller för andra ägare av andelar i onoterade företag. Den skattelättnad som genomfördes genom förändringen av löne- underlagsregeln ansågs redan vid reformeringen som omotiverad ur neutralitetshänsyn men motiverades av legitimitetshänsyn. <SPAN class="ft121">Sveriges advokatsamfund </SPAN>ifrågasätter att det råder speciella omständigheter i vissa stora fåmans- företag som inte längre legitimerar tillämpning av löneunderlagsregeln. Sveriges advokat- samfund anser att de speciella omständigheter promemorian hänvisar till lika gärna kan föreligga i ett företag med en delägare och fem anställda och anför att promemorians påstående att <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> gjort det lönsamt att bilda stora företag av verksamheter i vilka det finns många anställda och verksamma delägare därför är fel. Orsaken till det påstådda överutnyttjandet är enligt Sveriges advokatsamfund inte antalet delägare, utan antalet anställda.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p114 ft38">Uppgifter ur företagsdatabasen FRIDA<SPAN class="ft92">113 </SPAN>visar att det 2010 totalt fanns ca 226 000 fåmans- företag med totalt ca 355 000 verksamma delägare. Ca 80 000 av dessa deklarerade enligt huvudregeln, varav ca 55 000 också tillämpade löneunderlagsregeln. Uppgifterna visar även att ca 5 000 delägare med en ägarandel under- stigande fyra procent av kapitalet använde löneunderlagsregeln årligen under perioden <NOBR>2008–2010.</NOBR> Dessa ca 5 000 delägare var samman- taget delägare i ca 400 fåmansföretag. Ytterligare ca 3 000 delägare med en ägarandel under fyra procent använde löneunderlagsregeln något av åren <NOBR>2008–2010,</NOBR> men inte alla år. Delägarna med en kapitalandel understigande fyra procent representerar därmed ägandet i en mycket liten andel av fåmansföretagen.</P>
<P class="p93 ft38">Av samtliga delägare som tillämpade löne- underlagsregeln i företag med en lönesumma överstigande 250 miljoner kronor ägde ca 85 procent en kapitalandel understigande fyra procent. Av delägare i företag med en löne- summa understigande 20 miljoner ägde ca 2,5 procent av de delägare som tillämpade löne- underlagsregeln en kapitalandel understigande fyra procent. Mycket små ägarandelar är därmed betydligt vanligare i större fåmansföretag.</P>
<P class="p94 ft38">Delägare som har mindre än fyra procent av kapitalet i företaget är också koncentrerade till ett fåtal branscher. Ca 90 procent av de delägare som äger under fyra procent och som uppfyller kraven för att tillämpa löneunderlagsregeln återfinns i tio branscher (på <NOBR>3-siffrors</NOBR> <NOBR>SNI-nivå).</NOBR> Dessa branscher har det gemensamt att de är personalintensiva och därför genererar stora lönebaserade utrymmen till sina delägare. Branscherna utmärks också av att lönenivåerna generellt sett är höga, vilket gör att löne- uttagskravet i <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> i regel kan uppfyllas.</P>
<P class="p93 ft32">År 2010 var mediandelägaren som tillämpade löneunderlagsregeln ägare i ett företag med totalt två delägare. Mediandelägaren som tillämpade löneunderlagsregeln och ägde mindre än fyra procent av kapitalet i företaget var delägare i ett företag med totalt 91 delägare. Detta visar att de fåmansföretag vars ägare har små ägarandelar och tillämpar löneunderlagsregeln som regel har stor</P>
<P class="p1425 ft110"><SPAN class="ft109">113 </SPAN>FRIDA innehåller bl.a. avidentifierade deklarationsuppgifter för fåmansföretag och deras delägare. För en beskrivning av FRIDA, se Finansdepartementets <SPAN class="ft269">Beräkningskonventioner 2013: Metoder för effektberäkningar av ändrade skatteregler.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 8px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">260</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_285" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;">
<P class="p347 ft4">spridning i ägandet och därmed en betydande riskspridning, jämfört med andra delägare i fåmansföretag.</P>
<P class="p350 ft62">I företag där någon av delägarna tillämpade löneunderlagsregeln 2010 delades i medeltal knappt 40 procent av årets vinst ut till delägarna. I de företag där det fanns delägare som ägde mindre än fyra procent av kapitalet och tillämpade löneunderlagsregeln delades i medel- tal drygt 80 procent av årets vinst ut. Ca 80 procent av dessa delägare hade andelar i företag där 90 procent eller mer av årets vinst delades ut till ägarna. Ca 3 600 delägare med löneunderlag och en ägarandel understigande fyra procent mottog så stora belopp i utdelning att hela utdelningen inte hade rymts inom årets gränsbelopp om inte löneunderlagsregeln hade varit tillämplig.</P>
<P class="p1383 ft38">Sammanfattningsvis visar statistiken i FRIDA att det skett en anpassning efter <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> i vissa företag. Statistiken visar att det råder speciella omständigheter i de företag som har ett stort antal delägare där var och en har små ägarandelar och tillämpar löneunderlagsregeln. Företagen delar ut en betydligt högre andel av årets vinst än andra fåmansföretag. Företagen och delägarna återfinns också främst i personalintensiva branscher där företagen har ett litet behov av att återinvestera vinsterna och där löneunderlagsregeln därför ger ett mycket gynnsamt beskattningsutfall för delägarna.</P>
<P class="p1383 ft38">Utgångspunkten för regeringens bedömning är att det i stora företag med många anställda och många verksamma delägare inte är lika motiverat med en sådan skattelättnad som tillämpningen av löneunderlagsregeln ger utrymme för. Detta bl.a. mot bakgrund av att det med det spridda ägandet är naturligt att det även följer en spridning av den risk, som löneunderlagsregeln är avsedd att kompensera för. Det är regeringens bedömning att det föreligger ett större behov av en sådan kompensation i fåmansföretag med ett koncentrerat ägande än i företag med ett spritt ägande.</P>
<P class="p93 ft38">Sammantaget kan utformningen av dagens regler inte anses upprätthålla legitimiteten, varför det är motiverat med en förändring av reglerna. Reglerna har medfört en över- kompensation till delägare i stora företag med många verksamma delägare och med många anställda. Det finns därför behov av att förändra löneunderlagsregeln så att den inte medför en sådan överkompensation. Därutöver finns det</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">även ett behov av att begränsa storleken på de lönebaserade utrymmena. <SPAN class="ft121">Lagrådet </SPAN>anför att den bild som ges av hur företag organiseras och de aktuella skattereglerna utnyttjas inte ger intryck av att vara väl grundad. Flera remissinstanser instämmer dock i regeringens bedömning att det finns ett behov av att förändra löne- underlagsregeln så att den inte medför en överkompensation till vissa delägare. Som framgår av de uppgifter som redovisats tidigare i detta avsnitt stödjer också uppgifterna ur FRIDA uppfattningen att det råder speciella omständigheter i vissa stora fåmansföretag med många delägare med små ägarandelar. Regeringen anser därför att den bild som ges av hur företag organiseras och de aktuella skattereglerna utnyttjas är väl grundad.</P>
<P class="p1177 ft121">NSD <SPAN class="ft38">och </SPAN>Sveriges Byggindustrier <SPAN class="ft38">anför att skatteintäkterna från utdelningar från fåmans- företag har ökat sedan </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">3:12-reglerna</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> refor- merades 2006. Det är regeringens bedömning att anledningen till de ökade utdelningarna sedan den mera gynnsamma löneunderlagsregeln infördes den 1 januari 2006 till viss del sannolikt är hänförlig till att utrymmet för lågbeskattad utdelning blev avsevärt större med de nya reglerna. Delar av ökningen härrör därför sanno- likt från utdelning av balanserade vinstmedel från tidigare år. Den ökade utdelningen motsvaras också till viss del, enligt regeringens bedömning, av en minskning av en annan skattebas – inkomst av tjänst. Inkomstomvandlingen inne- bär att ökningen av utdelningar leder till motsvarande minskning av tjänsteinkomster och till minskade skatteintäkter totalt sett. Detta då skatten på inkomst av tjänst är högre än skatten på utdelning inom gränsbeloppet. Det aktuella förslaget syftar till att motverka just denna typ av inkomstomvandling. Förutom att inkomst- omvandling minskar skatteintäkterna minskar också effektiviteten i skattesystemet, samtidigt som </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">3:12-reglernas</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> legitimitet undergrävs. Så som löneunderlagsregeln är konstruerad är det främst höginkomsttagare som kan dra nytta av regeln. Denna bild styrks också av deklarations- uppgifterna i FRIDA. Eftersom främst hög- inkomsttagare kan dra nytta av inkomst- omvandling genom delägarskap ökar också inkomstskillnaderna efter skatt i samhället. Dessutom minskar den horisontella rättvisan då främst vissa, informerade personer, har möjlighet att sänka sin skatt på detta sätt.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">261</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_286" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p309 ft111">Kammarrätten i Jönköping, NSD <SPAN class="ft32">och </SPAN>Saco <SPAN class="ft32">framför att de föreslagna reglerna ytterligare ökar komplexiteten i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft32">3:12-reglerna.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft32"> Regeringen delar inte bedömningen att komplexiteten sammantaget ökar med de föreslagna reglerna. För vissa delägare innebär förslagen att det införs nya moment vid beskattningen. Samtidigt innebär andra förslag att reglerna förenklas för andra delägare i fåmansföretag. I grunden är </SPAN><NOBR><SPAN class="ft32">3:12-reglerna</SPAN></NOBR><SPAN class="ft32"> en nödvändig följd av Sveriges duala inkomstskattesystem. Skillnaden i skattesats mellan inkomstslagen tjänst och kapital har gjort det nödvändigt med regler som särskiljer kapitalinkomster från förvärvs- inkomster i företag där delägarna också arbetar i företaget. Även om förslagen i vissa delar leder till en ökad komplexitet bedöms förändringen som nödvändig för att upprätthålla 3:12- reglernas legitimitet.</SPAN></P>
<P class="p398 ft121"><SPAN class="ft38">Bland annat </SPAN>NSD<SPAN class="ft38">, </SPAN>Sveriges Byggindustrier <SPAN class="ft38">och </SPAN>Sveriges advokatsamfund <SPAN class="ft38">framför att en justering av redan befintliga parametrar i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">3:12-systemet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> hade varit mer proportionerligt och system- konformt än att skapa särskilda regler för vissa delägare. Andra remissinstanser förespråkar en höjning av skattesatsen på belopp som tas ut inom gränsbeloppet eller en generell begränsning av det lönebaserade utrymmet som lösningar på överutnyttjandet av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">3:12-reglerna.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> Denna typ av åtgärder skulle dock leda till en höjd beskattning av samtliga delägare i fåmansföretag, vilket regeringen inte har för avsikt att åstadkomma. Regeringen anser i stället att det finns skäl att stimulera de mindre företagen och förstärka deras incitament att anställa. Regeringen åter- kommer till det nedan. Att införa ett rakt krav på ett visst löneuttag som föreslås av </SPAN>Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet <SPAN class="ft38">eller att begränsa det lönebaserade utrymmet till en multipel av den egna lönen som flera remiss- instanser föreslår skulle inte uppfylla syftet med löneunderlagsregeln, samtidigt som en sådan regel också skulle innebära att viss inkomst- omvandling fortfarande är möjlig. Regeringen anser att det endast föreligger ett behov av att begränsa användandet av löneunderlagsregeln i de fall där den skattesänkning som tillämpning av regeln innebär inte står i proportion till den risk ägaren tar, men att reglerna inte ska försämras för övriga delägare som omfattas av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">3:12-reglerna.</SPAN></NOBR></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32"><NOBR><SPAN class="ft111">Sven-Olof</SPAN></NOBR><SPAN class="ft111"> Lodin </SPAN>ifrågasätter lämpligheten i att vissa delägare med mindre innehav omfattas av</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38"><NOBR>3:12-reglerna.</NOBR> <SPAN class="ft121">Adrian & Partners AB </SPAN>anser att den s.k. konsultregeln bör slopas. <SPAN class="ft121">Grant Thornton Sweden AB </SPAN>och <SPAN class="ft121">Netlight Consulting AB </SPAN>har liknande invändningar. Om delägare med mindre innehav i fåmansföretag eller om samtliga delägare i s.k. konsultbolag skulle undantas från <NOBR>3:12-reglernas</NOBR> tillämpningsområde skulle det visserligen leda till att erhållen utdelning skulle beskattas med 25 procent i stället för 20 procent men samtidigt skulle det innebära att en större inkomstomvandling blev möjlig. En konsekvens av en sådan regel skulle bli att delägare som är verksamma i betydande omfattning i företaget skulle kunna ta ut all ersättning från företaget genom utdelning i stället för lön och få den beskattad med 25 procent. Dessutom skulle det inte ställas något krav på löneuttag. Enligt dagens regelverk är detta bara möjligt om det finns ett betydande utomstående ägande i företaget. Om det inte föreligger ett sådant utomstående ägande i företaget bör samtliga delägare som är verk- samma i företaget beskattas enligt 3:12- regelverket. Regeringen anser därför att även om alternativet att undanta vissa mindre innehav från <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> skulle leda till en högre beskattning av erhållen utdelning är det inte ett acceptabelt alternativ eftersom det skulle öka möjligheterna till inkomstomvandling, vilket skulle undergräva <NOBR>3:12-reglernas</NOBR> syfte.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32">Några remissinstanser, däribland <SPAN class="ft111">Kammar- rätten i Jönköping, LO, Saco </SPAN>och <SPAN class="ft111">TCO</SPAN>, anför att det borde ske en större översyn av <NOBR>3:12-reglerna.</NOBR> Även <SPAN class="ft111">Lagrådet </SPAN>anför att det inte framgår i vad mån lagstiftningsärendet bedömts vara särskilt brådskande eller varför inte en fördjupad översyn av fåmansbolagsreglerna bedömts vara behövlig. Regeringen konstaterar att syftet med det aktuella lagstiftningsprojektet är att genom- föra begränsade och tydligt riktade förändringar för att förhindra det överutnyttjande av löne- underlagsregeln som i dag sker bland vissa delägare i fåmansföretag. Med hänsyn till att det är angeläget att snarast möjligt stoppa det överutnyttjande som dagens regler ger möjlighet till skulle det enligt regeringen inte vara försvarbart att hänskjuta denna fråga till en större utredning.</P>
<P class="p415 ft111"><SPAN class="ft32">Bland annat </SPAN>Sveriges advokatsamfund <SPAN class="ft32">har anfört att förslaget aktualiserar en bedömning av statsstödsreglerna i artiklarna </SPAN><NOBR><SPAN class="ft32">107–109</SPAN></NOBR><SPAN class="ft32"> i FEUF. Vad avser denna fråga vill regeringen anföra följande. För att fråga ska vara om statligt stöd</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">262</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_287" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft32">krävs att staten genom statliga medel gynnar vissa företag och att det snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. För att företaget ska anses vara gynnat måste företaget rent faktiskt få en ekonomisk fördel. När det gäller förslaget är det emellertid endast fråga om den beskattning som sker av delägarna som är fysiska personer när de får utdelning eller annan inkomst från företaget. Beskattningen av företaget som sådant påverkas dock inte. Att vissa delägare beskattas olika påverkar således inte företagets ekonomiska/skattemässiga situation. Företaget kan inte heller anses få någon indirekt ekonomisk fördel till följd av beskattningen av delägarna i enlighet med förslaget. Regeringen anser därför inte att förslagen innebär något stöd enligt artiklarna <NOBR>107–109</NOBR> i FEUF.</P>
<P class="p95 ft38">Regeringen anser vidare att det finns skäl att i högre grad än i dag stimulera de mindre företagen och förstärka deras incitament att anställa. Det offentligfinansiella utrymme som frigörs genom de skärpande åtgärderna bör därför främst återföras till delägare som omfattas av <NOBR>3:12-reglerna.</NOBR> <SPAN class="ft121">ESV </SPAN>och <SPAN class="ft121">LO </SPAN>ifrågasätter varför det offentligfinansiella utrymme som frigörs ska återföras till delägare som omfattas av 3:12- reglerna. Regeringen bedömer det som viktigt att <NOBR>3:12-systemet</NOBR> i sin helhet inte påverkas negativt av förslaget och att det offentlig- finansiella utrymme som frigörs främst ska omfördelas inom <NOBR>3:12-systemet.</NOBR> Regeringen föreslår därför en utökning av det lönebaserade utrymmet (se avsnitt 6.13.8) och en sänkning av det högsta löneuttagskravet (se avsnitt 6.13.5). Höjningen av det lönebaserade utrymmet är generell men kommer att få störst betydelse för delägare i mindre fåmansföretag som omfattas av <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> och mindre fåmansföretag upp- muntras därigenom att anställa ytterligare.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Regeringen anser sammanfattningsvis att det finns skäl att föreslå förändringar av löne- underlagsregeln som innebär att ett kapital- andelskrav införs, att det högsta löneuttags- kravet sänks och att det lönebaserade utrymmet utökas. Dessutom föreslås en definition av dotterföretag vid tillämpning av löneunderlagsregeln och ett tak för storleken på det lönebaserade utrymmet. De föreslagna ändringarna och skälen för att genomföra dessa framgår i avsnitten <NOBR>6.13.4–6.13.8</NOBR> nedan. <SPAN class="ft121">Lagrådet</SPAN>, som inte kan tillstyrka att förslagen i lagrådsremissen läggs till grund för lagstiftning,</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">anför att det sammanfattningsvis är tveksamt om de framlagda förslagen är utformade så att de kan antas tillgodose de i remissen angivna syftena, liksom att de är så utformade att problem inte uppstår vid tillämpningen. Lagrådet anför bl.a. att de olika delförslagen är av relativt enkel beskaffenhet men när man ser till helheten är det närmast omöjligt att överblicka konsekvenserna av förslagen, bl.a. eftersom förändringar av olika parametrar i regelsystemet synes få verkningar som slår i olika riktningar.</P>
<P class="p224 ft32">Regeringen konstaterar att det i lagråds- remissen avsnitt 5.8 redogjordes för de samman- tagna effekterna av de i lagrådsremissen före- slagna förändringarna i <NOBR>3:12-reglerna.</NOBR> Av den konsekvensanalysen framgick det hur många som omfattades av förslagen i lagrådsremissen och på vilket sätt. Därutöver fanns det utförliga konsekvensanalyser efter varje delförslag. Att förslagen numera endast innehåller en mindre förändring av löneuttagskravet förenklar förslagen och gör att de sammantagna konse- kvenserna blir enklare att förutse, vilket Lagrådet efterlyser. Lagrådet anför vidare att det är tveksamt om förslagen är så utformade att problem inte uppstår vid tillämpningen. Det framgår dock inte av yttrandet vilka eventuella problem Lagrådet har i åtanke. Inte heller i övrigt innehåller Lagrådets yttrande några konkreta synpunkter på förslagens utformning eller förslag till förändringar av förslagen. Sammanfattningsvis anser inte regeringen att vad Lagrådet anför utgör skäl för att helt avstå från att lägga förslagen till grund för lagstiftning. Lagrådet har emellertid, i likhet med flera remissinstanser, framfört kritik mot det höjda löneuttagskravet vilket föranleder regeringen att förändra detta förslag på så sätt att endast en mindre förändring av löneuttagskravet kvarstår. Lagrådets synpunkter och skälen för att slopa vissa förändringar av löneuttagskravet framgår av avsnitt 6.13.5.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">263</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_288" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:132px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:99px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031288x1.jpg" style="width:293px;height:99px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 42px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.13.4</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;">Kapitalandelskrav för lönebaserat utrymme</SPAN></P>
<P class="p6 ft14">6.13.4.1 Överväganden och förslag</P>
<P class="p1405 ft4"><SPAN class="ft14">Regeringens förslag</SPAN><SPAN class="ft17">: </SPAN>Lönebaserat utrymme ska beräknas bara om delägaren äger en andel i företaget som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget.</P>
<P class="p1406 ft153">Promemorians förslag: <SPAN class="ft38">Överensstämmer del- vis med regeringens. I promemorian föreslås att kapitalandelskravet ska uppgå till fem procent.</SPAN></P>
<P class="p310 ft121"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Förvaltningsrätten i Falun, Statskontoret, Ekonomistyrningsverket (ESV), Skatteverket, Landsorganisationen i Sverige (LO), Regelrådet, Sveriges Akademikers Centralorganisation (Saco) <SPAN class="ft38">och </SPAN>Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) <SPAN class="ft38">tillstyrker förslaget. TCO anser att det är viktigt att anställningsbegreppet inte urholkas och att beskattningssystemet inte ska bidra till det samt anser att det höjda kapitalandelskravet minskar den risken. Skatteverket anser dock att kretsen av delägare som får utnyttja ett lönebaserat utrymme bör begränsas ytterligare och föreslår att lönebaserat utrymme bara får beräknas om företaget är ett fåmansföretag enligt huvud- definitionen i 56 kap. 2 § 1 inkomstskattelagen (1999:1229). Även </SPAN>Kammarrätten i Jönköping <SPAN class="ft38">tillstyrker de föreslagna ändringarna men under förutsättning att de blir att uppfatta som tillfälliga i avvaktan på resultatet från en större utredning. </SPAN>Förvaltningsrätten i Stockholm <SPAN class="ft38">har inga synpunkter på förslaget och </SPAN>Konkurrensverket <SPAN class="ft38">har ingenting att erinra mot förslaget ur konkurrenshänseende.</SPAN></P>
<P class="p288 ft38">Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig avstyrker dock förslaget. Bland andra</P>
<P class="p123 ft179">Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, FAR, Företagarna, Näringslivets Skattedelegation (NSD), <SPAN class="ft184">till vilket yttrande </SPAN>Föreningen Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare, Svensk Industriförening, Svenska Bankföreningen, Fastighetsägarna Sverige <SPAN class="ft184">och </SPAN>Visita <SPAN class="ft184">ansluter sig, </SPAN>Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA), Sveriges advokatsamfund <SPAN class="ft184">samt </SPAN>Sveriges Redovisnings- konsulters Förbund (SRF) <SPAN class="ft184">anför att förslaget skapar tröskeleffekter och incitament för skatteplanering i form av uppdelning av befintliga företag i mindre enheter. Även </SPAN>Almega</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft121">AB, Forsman & Bodenfors AB, Advokatfirman Vinge Stockholm AB <SPAN class="ft38">och </SPAN>Grant Thornton Sweden AB <SPAN class="ft38">framför detta. En sådan uppdelning sägs innebära en snedvridningseffekt mellan företag med olika stort antal delägare som bedriver samma eller likartad verksamhet. </SPAN>Praktikertjänst AB <SPAN class="ft38">anför att de företag man ville åt kommer att komma runt förslaget och att det inte är många företag som inte kan komma undan de planerade förändringarna av reglerna. Praktikertjänst AB uppger att de antagligen är det största av de berörda fåmansföretagen varför reformen riskerar att bli en ”Lex Praktiker- tjänst”. NSD och FAR framför bl.a. att ett genomförande av förslaget skulle hämma expan- sion och sammanslagningar av företag. Bland andra Företagarna, </SPAN>Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)<SPAN class="ft38">, NSD, Sveriges advokatsamfund och Sveriges Byggindustrier framför att förslaget även gör det svårare att rekrytera medarbetare via delägarskap. Även Forsman & Bodenfors AB, Advokatfirman Vinge Stockholm AB, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB, Grant Thornton Sweden AB och Praktikertjänst AB anför att förslaget innebär att det skulle bli svårt att rekrytera medarbetare. Enligt LRF kan erbjudande om delägarskap vara nödvändigt för att locka kvalificerade personer till arbeten på mindre orter. Även </SPAN><NOBR>Sven-Olof</NOBR> Lodin <SPAN class="ft38">framför liknande åsikter. Flera remissinstanser har ifrågasatt promemorians påstående om att 3:12- reglerna skulle ha använts i syfte att belöna duktiga medarbetare genom delägarskap. Bland dessa återfinns Sveriges advokatsamfund som anger att så inte är fallet.</SPAN></P>
<P class="p1423 ft38">Några remissinstanser har även framfört synpunkter på den valda nivån på kapitalandels- kravet. Skatteverket föreslår att kapitalandels- kravet ska höjas till tio procent för att ytterligare begränsa antalet delägare som är berättigade till löneunderlag. Enligt Skatteverket kan det även i mindre företag vara förmånligt att träda in som delägare och erhålla ersättning för nedlagt arbete i form av utdelning. SRF anser att om ett krav ska införas bör ett sådant krav inte sättas högre än två procent. SRF anför bl.a. att en kapitalandel på två i stället för fem procent ökar möjligheten för en anställd att köpa in sig som delägare då priset blir lägre. SRF anför även att en kapitalandel på två procent underlättar för företag som ingår i branscher som omstrukture- ras genom att mindre företag går samman till lite större enheter. Även <NOBR>Sven-Olof</NOBR> Lodin har</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">264</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_289" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">synpunkter på den valda nivån och påpekar att det vid ett kapitalandelskrav på fem procent i allmänhet bara blir möjligt att erbjuda en person per företag delägarskap, för att dotterföretaget inte ska förlora sin skattemässiga koncern- tillhörighet och ta ifrån koncernen dess resultatutjämningsmöjligheter.</P>
<P class="p248 ft32">Sveriges advokatsamfund anser att det är rimligt att förslaget om det ska genomföras träder i kraft först den 1 januari 2015. Sveriges advokatsamfund anser att förslaget i praktiken får retroaktiv effekt, eftersom löneunderlaget beräknas på grundval av de löner som betalats ut året före beskattningsåret. Sveriges advokat- samfund anför även att kapitalandelskravet inte gick att förutse och uppger att det inte framgår vid vilken tidpunkt kapitalandelskravet ska vara uppfyllt.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft99">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft32">Löneunder- lagsregeln innebär att en andel av vissa kontanta ersättningar läggs till årets gränsbelopp. Enligt 57 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, ska 25 procent av löneunderlaget enligt 57 kap. 17 och 18 §§ upp till 60 inkomstbasbelopp (IBB) och 50 procent av löneunderlaget därutöver läggas till årets gränsbelopp. Ett av villkoren är dock att delägaren uppfyller det s.k. löneuttagskravet i 57 kap. 19 § IL. Detta krav innebär att ägaren eller någon närstående måste ta ut en lön om minst sex IBB med tillägg för fem procent av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och i dess dotterföretag alternativt minst tio IBB (566 000 kronor för 2013) året före beskattningsåret för att kunna utnyttja löneunderlagsregeln. Gränsbeloppet är det belopp som vid utdelning och kapitalvinst ska beskattas som inkomst av kapital med 20 procent. Den del av gränsbeloppet som inte utnyttjas kan sparas till nästa år.</SPAN></P>
<P class="p314 ft38">Regeringen anser, av skäl som redovisats i föregående avsnitt, att utformningen av löne- underlagsregeln har medfört att det i personal- intensiva fåmansföretag är möjligt för delägarna att trots relativt låga löneuttag ta ut en stor andel av resultatet som lågt beskattad utdelning. Dessutom har kombinationen av en förmånlig löneunderlagsregel och bestämmelsen i 57 kap. 3 § IL, som innebär att även företag med många verksamma delägare faller in under <NOBR>3:12-reglerna,</NOBR> gjort att ersättningen för risk och avkastningen på insatt kapital inte står i proportion till den avkastning som kan erhållas i form av</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft32">kapitalbeskattad utdelning. Detta har fått den effekten att det i vissa företag kan vara förmånligt att träda in som delägare och ta ut ersättning för nedlagt arbete i form av utdelning i stället för som lön. Löneunderlagsregeln ställer inte heller något krav på att delägaren ska ha en viss minsta kapitalandel i företaget eller ha investerat en viss minsta kapitalinsats i företaget. Även en delägare som investerar i företaget genom en liten kapitalinsats eller som har en liten andel av kapitalet i företaget kan tillgodoräkna sig sin andel av löneunderlaget. Detta skapar incitament att erbjuda anställda delägarskap som berättigar till löneunderlag, varigenom de anställdas arbetsinkomster kan omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster. Detta sänker skatten på individens arbets- inkomst med ca 30 procentenheter. Att ersätta anställda för utfört arbete genom utdelning i stället för lön riskerar att undergräva legitimi- teten i skattesystemet.</P>
<P class="p439 ft32">Med hänsyn till de skäl som låg bakom införandet av löneunderlagsregeln anser rege- ringen att det finns skäl att begränsa möjligheterna att tillämpa regeln för delägare som bara äger en mindre kapitalandel i före- taget. De neutralitets- och legitimitetsskäl som framhölls vid reformeringen av löneunderlags- regeln gör sig inte i lika hög grad gällande för delägare som endast äger en mindre andel i företaget. Som särskilt påtalades vid införandet av bestämmelserna måste utformningen av reglerna dessutom vägas mot risken att rena arbitrageaffärer möjliggörs i en oacceptabel omfattning. För att upprätthålla regelsystemets preventiva funktion, dvs. att förhindra skattemässig inkomstomvandling, föreslås därför att löneunderlagsregeln bara får tillämpas av delägare som äger en viss minsta andel av kapitalet i företaget (kapitalandelskravet).</P>
<P class="p365 ft38">Flera remissinstanser, däribland <SPAN class="ft121">Företagarna, NSD, Sveriges advokatsamfund </SPAN>och <SPAN class="ft121">SRF</SPAN>, har framfört att förslaget om ett minsta kapitalandelskrav medför stora tröskeleffekter, snedvrider konkurrensen, och skapar incitament att dela upp företag i mindre enheter. Förslaget anses även försämra investeringsviljan samt motverka tillväxt och effektiva sammanslag- ningar av mindre företag till större enheter. <SPAN class="ft121">Lagrådet </SPAN>anför att förslagen rör ett område där många berörda inte bara har ett stort intresse av reglernas funktion utan även förmåga att analysera ändringarna för att finna vägar att helt</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">265</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_290" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft38">eller delvis undgå effekterna av dem. För Lagrådet framstår det som oklart om förslagen i denna del kan förväntas få avsedd effekt. Om reglerna får avsedd effekt medför de, enligt Lagrådet, oförklarade och inte närmare analyserade tröskeleffekter, som bl.a. synes kunna komma att påverka företagens kon- kurrenssituation. Det är regeringens bedömning att dagens regler som gör det möjligt för fåmansföretag med många delägare och många anställda att med en förhållandevis låg risk tillgodogöra sig en stor del av ersättningen som lågbeskattad utdelning innebär att sådana fåmansföretag kan ha en konkurrensfördel gentemot mindre fåmansföretag med få anställda och andra företag som inte är fåmansföretag. Att så är fallet stöds även av remissyttrandet från</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;" class="ft121">Forsman & Bodenfors AB <SPAN class="ft38">och </SPAN>Advokatfirman Vinge Stockholm AB <SPAN class="ft38">som anser att det är angeläget med en förändring som säkerställer att det inte är möjligt att undvika skatt genom att fåmansbolag låter delägare ta ut för låga löner samtidigt som bolagens delägare i stället för lön tar ut mycket höga men lågt beskattade utdelningsinkomster. De anser att sådana konstruktioner kan vara konkurrenssned- vridande i vissa branscher. Ett överutnyttjande kan enligt Forsman & Bodenfors AB och Advokatfirman Vinge Stockholm AB leda till minskad respekt för skattesystemet i stort och fåmansbolagsreglerna i synnerhet, varför de anser att det kan vara skadligt för tjänstesektorn i vidare mening. Den förmånliga beskattningssituation som råder för vissa delägare skadar enligt regeringen förtroendet för skattesystemet. Syftet med förslaget är att begränsa användningen av löneunderlag i de fall där delägarens risk inte står i proportion till den skattelättnad som erhålls genom regeln. Regeringen är medveten om att förslaget kan skapa vissa tröskeleffekter. Tröskeleffekterna avser dock inte företagens beskattning utan beskattningen på delägarnivå. Företagens konkurrenssituation och tillväxt får i de flesta fall antas påverkas av förslaget endast om företagen skulle prioritera att anpassa storlek och organisation efter vad som leder till den mest gynnsamma beskattningen för delägarna i stället för det som är optimalt för företagets utveckling och konkurrenskraft. Det är naturligtvis inte omöjligt att vissa av de delägare som träffas av kapitalandelskravet trots det sagda väljer att omorganisera sig för att öka sina</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft32">ägarandelar så att de uppfyller kapitalandels- kravet. Att vissa grupper kan komma att finna nya vägar för att få lägre skatt motiverar dock enligt regeringen inte passivitet i förhållande till kända brister. Om det visar sig att delägare väljer att omorganisera sig i större omfattning för att undgå effekterna av kapitalandelskravet kan det bli aktuellt för regeringen att återkomma med kompletterande regler. Vidare anser regeringen att de påtalade tröskeleffekterna måste ses i ljuset av motivet till förslaget, nämligen att förhindra inkomstomvandling som riskerar att skada legitimiteten och förtroendet för skattesystemet. Det är också viktigt att påpeka att en delägare som investerar kapital i företaget även fortsättningsvis kommer att erhålla en förmånlig beskattning på utdelning eftersom en avkastning på det satsade kapitalet (omkostnads- beloppet) uppgående till statslåneräntan plus nio procentenheter kommer att beskattas med 20 procent.</P>
<P class="p314 ft38">Det har också framförts av t.ex. <SPAN class="ft121">NSD </SPAN>och <SPAN class="ft121">FAR </SPAN>att förslaget motverkar tillväxt och effektiva sammanslagningar av mindre företag till större enheter. Regeringen vill i detta sammanhang framhålla att det redan finns andra bestämmelser i dagens regelsystem vilka kan påverka delägarens beskattningssituation vid sammanslagning av verksamheter och uppköp, såsom exempelvis effekten av den s.k. utomståenderegeln. Regeringen anser inte att de synpunkter som remissinstanserna framfört avseende sammanslagningar av verksamheter är sådana att man inte bör gå vidare med förslaget.</P>
<P class="p93 ft38">Ett antal remissinstanser framför att förslaget skulle skapa problem att rekrytera medarbetare, däribland <SPAN class="ft121">LRF, Sveriges advokatsamfund, Före- tagarna </SPAN>och <SPAN class="ft121">Sveriges Byggindustrier</SPAN>. Enligt LRF kan det vara nödvändigt att erbjuda delägarskap för att locka kvalificerade personer till mindre orter. Även <NOBR><SPAN class="ft121">Sven-Olof</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> Lodin, Forsman & Bodenfors AB, Advokatfirman Vinge Stockholm AB, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB, Grant Thornton Sweden AB </SPAN>och <SPAN class="ft121">Praktikertjänst AB </SPAN>anför att förslaget innebär att det skulle bli svårt att rekrytera medarbetare. Flera remissinstanser – såsom Sveriges advokat- samfund, FAR och Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB – har samtidigt ifrågasatt promemorians påstående att <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> skulle ha använts i syfte att belöna duktiga medarbetare genom delägarskap. <SPAN class="ft121">Lagrådet </SPAN>anför i detta sammanhang att det i och för sig inte framstår</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">266</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_291" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;">
<P class="p299 ft38">som onaturligt att ett kapitalkrav finns i ett system som reglerar beskattning av kapitalinkomster. Ett sådant krav kan dock enligt Lagrådet motverka ägarens incitament att knyta medarbetare närmare företagen genom att erbjuda dem att förvärva mindre aktieposter. Regeringen konstaterar att kapitalandelskravet möjligtvis skulle kunna komma att påverka vissa rekryteringar av medarbetare på grund av att ett delägarskap inte berättigar till förmånliga beskattningsregler vid utdelning. I de fall där den förmånliga beskattningen har varit en bidragande orsak till att anställda erbjudits delägarskap kommer införandet av ett kapitalandelskrav sannolikt att få betydelse vid utformningen av framtida rekryteringar. Syftet med <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> är dock inte att utgöra ett redskap för att locka nyckelpersoner till företag genom att ge dessa lägre skatt än andra. Att regelverket har använts på detta sätt utgör snarare ett stöd för bedömningen att regelverket har kommit att överutnyttjas. Denna form av delägarskap kommer att bli mindre förmånliga med förslaget, vilket också varit regeringens avsikt. Regeringen vill dock i sammanhanget påtala att det av avsnitt 6.7 framgår att regeringen, för att främja entreprenörskap och jobbskapande investeringar i snabbväxande företag, kommer att låta utreda skattereglerna för finansiella instrument, t.ex. optioner och andra aktierelaterade incitament, som företagen ger till nyckelpersoner som en del av sin ägarstyrning.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Några remissinstanser har synpunkter på nivån på kapitalandelskravet, som i promemorian föreslogs uppgå till fem procent av kapitalet i företaget. Syftet med bestämmelsen är att den ska motverka det stora överutnyttjande av löne- underlagsregeln som förekommer i dag. Den bör dock inte träffa fler än vad som bedöms som nödvändigt. Avsikten med bestämmelsen är att träffa delägare i företag med många delägare där riskspridningen är stor. <SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN>anser att nivån ska sättas till tio procent för att ytterligare begränsa antalet delägare som är berättigade till löneunderlag eftersom det enligt Skatteverket även i mindre företag kan vara förmånligt att träda in som delägare och erhålla ersättning för nedlagt arbete i form av utdelning. <SPAN class="ft121">SRF </SPAN>anser att om ett krav ska införas bör ett sådant krav inte sättas högre än två procent. Även <NOBR><SPAN class="ft121">Sven-Olof</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> Lodin </SPAN>har synpunkter på den valda nivån och påpekar att det i allmänhet bara blir möjligt att erbjuda en person per företag delägarskap, för att</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft32">ett dotterföretag inte ska förlora sin skattemässiga koncerntillhörighet och ta ifrån koncernen dess möjligheter för resultat- utjämning. Regeringen gör bedömningen att vid en så hög procentsats som tio procent kommer regeln att omfatta även delägare i företag där riskspridningen inte är lika stor och som kapitalandelskravet därför inte är avsett att träffa. En alltför låg procentsats skulle dock skapa alltför stora möjligheter till inkomstomvandling. Regeringen anser emellertid att det finns visst fog för remissinstansernas synpunkt att ett kapitalandelskrav om fem procent är i högsta laget. En sänkning av kapitalandelskravet till fyra procent skulle innebära att färre andelsägare träffas av begränsningen. Nivån skulle dock inte vara så låg att den inte skulle uppfylla syftet att begränsa överutnyttjandet i företag med många delägare. En sänkning med en procentenhet skulle dessutom göra det möjligt att t.ex. i ett dotterföretag överlåta fyra procent vardera till två nyckelpersoner med bibehållen skattemässig koncerntillhörighet. Regeringen anser därför att ett kapitalandelskrav om fyra procent får anses tillräckligt högt för att uppfylla syftet med bestämmelsen.</P>
<P class="p364 ft38"><SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN>anser att det finns skäl att begränsa löneunderlagsregelns tillämpning ytterligare för att legitimiteten i <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> inte ska undergrävas. Skatteverket föreslår därför att förslaget om ett kapitalandelskrav komplet- teras med en bestämmelse om att enbart delägare i företag där fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna i företaget (huvuddefinitionen av fåmansföretag enligt 56 kap. 2 § 1 IL) ska få beräkna ett lönebaserat utrymme. Skatteverkets förslag skulle medföra att även delägare med betydligt större innehav än fyra procent i vissa fall inte skulle få beräkna ett lönebaserat utrymme. Regeringen anser att Skatteverkets förslag om ytterligare begränsning av antalet delägare som får beräkna ett lönebaserat utrymme skulle medföra att fler delägare och situationer än vad som är avsett skulle omfattas av förslaget och föreslår därför inte en sådan begränsning.</P>
<P class="p1177 ft32">Regeringen vill förtydliga att det inte kan bli fråga om retroaktiv effekt av förslaget bara av den anledningen att det löneuttagskrav som ska vara uppfyllt och det löneunderlag som ska ligga till grund för beräkning av gränsbelopp avser förhållanden året före beskattningsåret. Kapital- andelskravet ska vara uppfyllt vid den tidpunkt</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">267</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_292" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft4">då gränsbelopp ska beräknas enligt 57 kap. 11 § tredje stycket IL, dvs. vid årets ingång. Vid beräkning av gränsbeloppet för 2014 ska</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td436"><P class="p19 ft20">kapitalandelskravet således</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p19 ft4">vara</P></TD>
<TD class="tr6 td280"><P class="p19 ft4">uppfyllt</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p30 ft11">den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td180"><P class="p19 ft4">1 januari</P></TD>
<TD class="tr3 td326"><P class="p157 ft11">2014. Regeringen</P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p17 ft11">delar</P></TD>
<TD class="tr3 td280"><P class="p48 ft4">därför</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p30 ft4">inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td180"><P class="p19 ft5">Sveriges</P></TD>
<TD class="tr3 td326"><P class="p157 ft9">advokatsamfunds</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td261"><P class="p48 ft4">bedömning</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p30 ft4">att</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft62">förslaget bör träda i kraft vid en senare tidpunkt än vad som föreslogs i promemorian.</P>
<P class="p310 ft32">Regeringen föreslår således att lönebaserat utrymme bara ska beräknas om delägaren äger en andel i företaget som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget. Den föreslagna åtgärden breddar skattebasen och minskar möjligheten att omvandla högt beskattad tjänste- inkomst till lägre beskattad kapitalinkomst för vissa delägare i fåmansföretag. Regeringen föreslår att ändringarna träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P class="p409 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1322 ft34">Förslaget föranleder ändring i 57 kap. 19 § IL, se avsnitt 3.17.</P>
<P class="p153 ft14">6.13.4.2 Konsekvensanalys</P>
<P class="p6 ft5">Offentligfinansiella effekter</P>
<P class="p225 ft38">Beräkningarna av offentligfinansiell effekt utgår från data över delägare i fåmansföretag för åren <NOBR>2008–2010</NOBR> och hämtas ur företagsdatabasen FRIDA. Vid framskrivning till 2014 års priser och volymer antas delägarna ha oförändrade inkomster före skatt, uttryckt i antal inkomst- basbelopp. Delägarna antas möta 2012 års genomsnittliga kommunalskattesats på 31,6 pro- cent. Skillnaden i skatt mellan lön och utdelning är beroende av vilken marginalskatt den berörda delägaren betalar på förvärvsinkomster, och om inkomsten ligger över förmånstaken där social- avgifterna inte längre är förmånsgrundande.</P>
<P class="p198 ft38">Data ur FRIDA visar att ca 80 000 delägare deklarerade enligt huvudregeln år 2010, varav ca 55 000 också använde löneunderlagsregeln. Ca 5 000 delägare med en ägarandel understigande fyra procent av kapitalet använde löne- underlagsregeln årligen under perioden 2008– 2010. Dessa 5 000 delägare var sammantaget delägare i ca 400 fåmansföretag. Ytterligare ca 3 000 delägare med en ägarandel under fyra procent använde löneunderlagsregeln något av åren <NOBR>2008–2010,</NOBR> men inte alla år.</P>
<P class="p398 ft32">Ca 3 600 av delägarna med en ägarandel understigande fyra procent tar ut så stora belopp</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">i utdelning att hela utdelningen inte längre ryms inom årets gränsbelopp om löneunderlaget bortfaller. Om dessa fortsätter att ta utdelning av samma storlek som tidigare kommer därför en del av utdelningen att beskattas i inkomstslaget tjänst, vilket leder till en högre beskattning. Antagandet om ett oförändrat uttagsbeteende ifrågasätts av en del remissinstanser. I de aktuella företagen delas dock i regel så gott som hela årets vinst ut till ägarna, vilket bl.a. <SPAN class="ft121">Sveriges advokatsamfund </SPAN>också uppger i sitt remiss- yttrande. Uppfattningen stöds också av upp- gifterna i FRIDA. Det är därför inte troligt att vinsten kommer att behållas i företaget i större omfattning med anledning av förslaget. För övriga delägare räcker den del av gränsbeloppet som härrör från uppräkning av omkostnads- beloppet för att uttag med samma belopp som under åren <NOBR>2008–2010</NOBR> ska kunna tas ut till 20 procents beskattning.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">För 1 800 av de 3 600 delägare som använder gränsbelopp som härrör från löneunderlaget bedöms regelförändringen påverka beskatt- ningen redan under införandeåret. Offentlig- finansiell effekt beräknas som värdet i form av sänkt skatt av de gränsbelopp som bortfaller, då det belopp som tidigare togs som utdelning inom gränsbelopp som baserades på löne- underlag inte längre betalas ut som utdelning utan som lön. Detta ger delägaren en högre skattebelastning och en lägre inkomst efter skatt eftersom skatten inklusive socialavgifter på tjänsteinkomst är högre än skatten inklusive bolagsskatt på utdelning inom gränsbeloppet. En ökning av delägarnas löneuttag ökar företagets lönekostnader, vilket minskar resultatet och möjliggör mindre belopp i utdelning. Inbetal- ningarna till det offentliga av socialavgifter, kommunal och statlig <NOBR>inkomst-skatt</NOBR> ökar, samtidigt som inbetalningarna av bolagsskatt och skatt på kapitalinkomster minskar.</P>
<P class="p1417 ft38">Förslaget begränsar även tillväxten av sparade utdelningsutrymmen, men för att inte riskera att överskatta den offentligfinansiella effekten sätts värdet av gränsbelopp som inte utnyttjas för utdelning till noll kronor i beräkningarna. Under dessa antaganden beräknas förslaget förstärka de offentliga finanserna med 0,3 miljarder kronor 2014. År 2015 beräknas skatteintäkterna öka</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td206"><P class="p19 ft4">med 0,47 miljarder kronor, för</P></TD>
<TD class="tr11 td26"><P class="p118 ft4">2016</P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p38 ft4">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td71"><P class="p19 ft11">0,51 miljarder</P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p79 ft4">kronor</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p19 ft11">och</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p726 ft4">för</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p451 ft11">2017</P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p38 ft4">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td71"><P class="p19 ft11">0,60 miljarder</P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p40 ft4">kronor.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td23"><P class="p707 ft4">Varaktigt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td270"><P class="p38 ft4">beräknas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td71"><P class="p19 ft4">effekten till</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td202"><P class="p19 ft4">0,65 miljarder</P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p574 ft4">kronor.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td270"><P class="p30 ft4">Ökningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">268</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_293" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:938px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031293x1.jpg" style="width:192px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p225 ft32">över tid beror på att en del av de berörda delägarna har kvar sparade utdelningsutrymmen att utnyttja under en övergångsperiod.</P>
<P class="p221 ft5">Effekter för ägare av fåmansföretag</P>
<P class="p134 ft38">I Tillväxtverkets databas Malin<SPAN class="ft92">114 </SPAN>finns uppskatt- ningar av företagens administrativa kostnader samlade. I Malin anges tidsåtgången för att deklarera inkomst från andelar i fåmansföretag. En tredjedel av tidsåtgången för deklarationen avser informationsinhämtning, vilken enligt Malin utförs av chefer för mindre företag eller enheter till en kostnad av 306 kronor i timmen. Två tredjedelar av tiden avser möte med en extern revisor till en kostnad motsvarande 2 250 kronor i timmen. Regelförändringen innebär att de 80 000 delägare som använder huvudregeln framöver måste ange sin ägarandel i företaget i deklarationen. Detta bedöms vara en enkel uppgift att ta fram för flertalet delägare och tidsåtgången för att deklarera beräknas öka med en minut då ägarandelen ska beräknas. Denna tid antas följa samma fördelning mellan tid för informationsinhämtning och möte med revisor som för övriga deklarationsuppgifter. Enligt dessa antaganden beräknas regelförändringen öka företagens sammanlagda administrativa kostnader med 2 136 000 kronor [=80 000×(1/3×306+2/3×2 250)/60].</P>
<P class="p1348 ft38">Förslaget påverkar hur delägarens ersättning betalas ut och beskattas hos delägaren, men det påverkar inte företagets sammanlagda beskatt- ning. Exempel 1 visar hur beskattningssituatio- nen för delägare med en kapitalandel under- stigande fyra procent påverkas av förslaget.</P>
<P class="p236 ft38"><SPAN class="ft153">Exempel 1: </SPAN>Enligt förslaget i detta avsnitt bortfaller möjligheten att tillämpa löneunder- lagsregeln för delägare med en kapitalandel understigande fyra procent. Ca 3 600 delägare i fåmansföretag tar ut utdelning med stöd av löneunderlagsregeln varje år, och dessa har så gott som uteslutande löneuttagskravet tio IBB. Marginalskatten på inkomst av tjänst vid ett löneuttag på tio IBB är ca 67 procent, då det beaktas att socialavgifterna är avdragsgilla mot bolagsskatten. Skillnaden i skatt på inkomst av tjänst och dubbelbeskattad utdelning inom gränsbeloppet är ca 29,6 procentenheter.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Storleken på det lönebaserade utrymmet varierar kraftigt mellan olika delägare. För medianen av de som berörs av kapital- andelskravet utgör lönebaserat utrymme ca 3,5 IBB, dvs. hälften av de berörda delägarna använder ett lönebaserat utrymme som är större än detta belopp medan den andra hälften använder ett mindre lönebaserat utrymme. Värdet av det lönebaserade utrymmet utgörs av skillnaden i skattesatser då ersättning tas ut som utdelning i stället för som lön, och uppgår till ca ett IBB (=0,296×3,5). För mediandelägaren som berörs innebär förslaget därmed en höjning av skatten med ca ett IBB (ca 56 600 kr år 2014) om delägaren väljer att ta ut samma ersättning före skatt som tidigare. För 1 800 delägare blir skattehöjningen mindre än detta belopp medan skattehöjningen blir större för resterande 1 800 berörda delägare.</P>
<P class="p365 ft38">Delägaren i den 90:e percentilen bland de berörda använder ett lönebaserat utrymme som uppgår till ca 32 IBB, vilket är värt ca 9,5 IBB (ca 540 000 kr år 2014) i sänkt skatt. Ca 360 delägare får en skattehöjning på detta belopp eller mer.</P>
<P class="p252 ft38">Förslaget bedöms inte påverka företagens övriga kostnader, såsom investeringskostnader. Ca 80 procent av de som berörs av förslaget är män och ca 20 procent kvinnor. Delägare i företag med en lönesumma understigande 20 miljoner kronor, i 2010 års priser, står för ca</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr11 td258"><P class="p19 ft4">två procent av</P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p63 ft4">den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td271"><P class="p19 ft4">totala skattehöjningen</P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p30 ft11">på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td258"><P class="p19 ft4">0,65 miljarder</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td272"><P class="p19 ft4">kronor varaktigt.</P></TD>
<TD class="tr3 td100"><P class="p17 ft11">Delägare</P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p30 ft4">i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td258"><P class="p19 ft4">företag med</P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p17 ft4">en</P></TD>
<TD class="tr3 td224"><P class="p21 ft4">lönesumma</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><P class="p30 ft11">överstigande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p363 ft4">0,25 miljarder kronor står för ca 85 procent av den totala skattehöjningen.</P>
<P class="p525 ft4">Enligt <SPAN class="ft5">Regelrådets </SPAN>uppfattning uppfyller konsekvensutredningen de krav som följer av 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning och är därmed godtagbar.</P>
<P class="p133 ft5">Effekter för myndigheter och domstolar</P>
<P class="p251 ft62">Förslaget medför vissa kostnader för Skatteverket. Dessa kostnader bedöms kunna hanteras inom befintliga och beräknade anslags- ramar inom utgiftsområdet.</P>
<P class="p537 ft34">Förslagen bedöms inte medföra några merkostnader eller något merarbete för de allmänna förvaltningsdomstolarna.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 51px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;">
<P class="p1115 ft126"><SPAN class="ft125">114 </SPAN>För en beskrivning av Malin se <NOBR>www.enklareregler.se/verktyg-för-</NOBR> <NOBR>enklare-regler/databasen-malin.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 12px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">269</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_294" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:115px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:150px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031294x1.jpg" style="width:293px;height:150px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft17">6.13.5 Ändrat löneuttagskrav</P>
<P class="p133 ft14">6.13.5.1 Överväganden och förslag</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft32"><SPAN class="ft252">Regeringens förslag</SPAN><SPAN class="ft99">: </SPAN>Bestämmelserna om krav på löneuttag för att få beräkna lönebaserat utrymme (löneuttagskrav) ändras på så sätt att det högsta löneuttagskravet sänks från dagens tio inkomstbasbelopp till 9,6 inkomstbasbelopp. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2014 och ska gälla från och med beskattningsåret 2016.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft153">Promemorians förslag: <SPAN class="ft38">I promemorian föreslås att lönebaserat utrymme ska beräknas bara om andelsägarens eller någon närståendes löneuttag uppgår till nio inkomstbasbelopp. Om andelsägarens del av löneunderlaget, fördelat med lika belopp på andelarna i företaget, överstiger 100 inkomstbasbelopp ska dock löneuttagskravet öka med ett tillägg på tio procent på den del av andelsägarens del av löneunderlaget som överstiger dessa 100 inkomstbasbelopp. Om andelsägaren ingår i en närståendekrets ska tillägget beräknas på den del av löneunderlaget som har fördelats på de andelar som tillhör den i närståendekretsen som äger flest andelar i företaget. Löneuttagskravet ska dock inte beräknas till högre belopp än som motsvarar 90 inkomstbasbelopp per år. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. För beskattningsåren 2014 och 2015 föreslås dock det lägsta löneuttagskravet uppgå till nio och ett halvt inkomstbasbelopp.</SPAN></P>
<P class="p288 ft121"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Förvaltningsrätten i Stockholm, Statskontoret, Ekonomistyrningsverket (ESV), Skatteverket, Landsorganisationen i Sverige (LO), Regelrådet, Sveriges Akademikers Centralorganisation (Saco) <SPAN class="ft38">och </SPAN>Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) <SPAN class="ft38">tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Skatteverket föreslår dock att tillägget ska beräknas på löneunderlag som har fördelats på samtliga andelar som ägs av en närståendekrets. </SPAN>Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet <SPAN class="ft38">anser att förslaget om höjt löneuttagskrav allmänt sett är motiverat.</SPAN></P>
<P class="p398 ft32">Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig avstyrker dock förslaget eller har erinringar mot det. <SPAN class="ft111">Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, FAR, Företagarna, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Näringslivets Regelnämnd</SPAN>,</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft111">Näringslivets Skattedelegation (NSD)<SPAN class="ft32">, till vilket yttrande </SPAN>Föreningen Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare, Svensk Industri- förening, Svenska Bankföreningen, Fastighets- ägarna Sverige <SPAN class="ft32">och </SPAN>Visita <SPAN class="ft32">ansluter sig, </SPAN>Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA), Sveriges advokatsamfund <SPAN class="ft32">samt </SPAN>Sveriges Redovisnings- konsulters Förbund (SRF<SPAN class="ft32">) avstyrker förslaget. SRF har dock inget att invända mot att kravet på uttagen lön höjs till nio inkomstbasbelopp (IBB) eftersom det kompenseras av förslaget om ett höjt löneunderlag. NSD och Företagarna anser dock att det höjda löneuttagskravet till nio IBB inte alls kompenseras genom att löneunderlag understigande 60 IBB ska få räknas med i större omfattning. Även </SPAN>Adrian & Partners AB, Sven- Olof Lodin, Almega AB, Luci Holding, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB, Grant Thornton Sweden AB, <NOBR>ICA-handlarnas</NOBR> Förbund AB <SPAN class="ft32">och </SPAN>Netlight Consulting AB <SPAN class="ft32">avstyrker förslaget. Sveriges advokatsamfund framför att lönekravet kan öka så mycket att företagets resultat inte medger någon utdelning. FAR menar att det höjda löneuttagskravet kommer att innebära att företag får incitament att minska antalet anställda. Även NSD anför en liknande synpunkt. Sveriges advokatsamfund anför att kravet på eget löneuttag i många fall vida överstiger vad som kan anses vara en marknadsmässig lön och anför att särskilt personalintensiva branscher med låga marginaler riskerar att drabbas. Sveriges advokatsamfund anser därför att det förefaller rationellt att säga upp personal, och i förekommande fall ersätta den med inhyrd arbetskraft. NSD anför att nyanställningar kommer att bli dyrare med förslaget, som därmed motverkar ökad sysselsättning. Även SRF anför liknande synpunkter. Företagarna framför att ett höjt löneuttagskrav skulle leda till att många delägare i små och medelstora företag helt går miste om möjligheten att använda lönesummeregeln. ICA- handlarnas Förbund AB befarar att förslaget kan komma att verka hämmande på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft32">ICA-handlarnas</SPAN></NOBR><SPAN class="ft32"> incitament till långsiktiga investeringar och jobbskapande verksamhet. Om förslaget träder i kraft kommer det enligt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft32">ICA-handlarnas</SPAN></NOBR><SPAN class="ft32"> Förbund AB att få en negativ effekt på förutsättningarna för ökad sysselsättning inom handeln i hela landet.</SPAN></P>
<P class="p94 ft99">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft32">Enligt 57 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, ska ett lönebaserat utrymme bara beräknas</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 25px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">270</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_295" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">om andelsägaren eller någon närstående under året före beskattningsåret fått sådan kontant ersättning från företaget och dess dotterföretag som sammanlagt inte understiger det lägsta av sex IBB med tillägg för fem procent av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och dess dotterföretag, och tio IBB.</P>
<P class="p248 ft32">De nuvarande <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> omfattar även stora företag med många anställda, vars kontanta ersättningar i form av lön skapar stora utrymmen för kapitalbeskattad utdelning med beskattning till 20 procent för sina delägare. De lönebaserade utrymmen som genereras är obegränsade enligt nuvarande lagstiftning, vilket innebär att den utdelning som lämnas från vissa företag i många fall i sin helhet ryms inom det belopp som ska beskattas i inkomstslaget kapital med 20 procent (gränsbeloppet) för respektive delägare. I promemorian gjordes bedömningen att ett rimligt sätt att öka kraven på den som vill beräkna ett lönebaserat utrymme var att öka löneuttagskravet vid högre löneunderlag. Det föreslogs därför i promemorian att vid stora lönesummor skulle löneuttagskravet öka i förhållande till storleken på löneunderlaget på så sätt att för andelsägare, vars del av löneunderlaget överstiger 100 IBB, skulle löneuttagskravet öka med ett tillägg på tio procent på den del av andelsägarens del av löneunderlaget som överstiger dessa 100 IBB.</P>
<P class="p277 ft113">Förvaltningsrätten i Stockholm, Statskontoret, ESV, Skatteverket, LO, Regelrådet, Saco <SPAN class="ft62">och</SPAN></P>
<P class="p47 ft38"><SPAN class="ft121">TCO </SPAN>tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. Flertalet remissinstanser avstyrker dock förslaget. <SPAN class="ft121">Sveriges advokatsamfund </SPAN>framför att lönekravet kan öka så mycket att företagets resultat inte medger någon utdelning. <SPAN class="ft121">FAR </SPAN>menar att det höjda löneuttagskravet kommer att innebära att företag får incitament att minska antalet anställda. Även <SPAN class="ft121">NSD</SPAN>, till vilket yttrande</P>
<P class="p616 ft121">Föreningen Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare, Svensk Industriförening, Svenska Bankföreningen, Fastighetsägarna Sverige <SPAN class="ft38">och </SPAN>Visita <SPAN class="ft38">ansluter sig, anför en liknande synpunkt. Sveriges advokatsamfund anför att kravet på eget löneuttag i många fall vida överstiger vad som kan anses vara en marknadsmässig lön och anför att särskilt personalintensiva branscher med låga marginaler riskerar att drabbas. Sveriges advokatsamfund anser därför att det förefaller rationellt att säga upp personal, och i förekommande fall ersätta den med inhyrd arbetskraft. NSD anför att</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft38">nyanställningar kommer att bli dyrare med förslaget, som därmed motverkar ökad sysselsättning. Även <SPAN class="ft121">SRF </SPAN>anför liknande synpunkter. <SPAN class="ft121">Företagarna </SPAN>framför att ett höjt löneuttagskrav skulle leda till att många delägare i små och medelstora företag helt går miste om möjligheten att använda lönesummeregeln. Några remissinstanser, bland andra FAR, anser att många av de mindre företagen i dag inte når upp till så höga löneuttag på delägarnivå som de övergångsvis föreslagna 9,5 IBB. Även <SPAN class="ft121">Lagrådet </SPAN>framför kritik mot det förändrade löneuttags- kravet. Lagrådet anför bl.a. att höjningen av kravet på uttag av lön starkt kan komma att motverka syftet att stimulera de mindre fåmansföretagen att nyanställa, samt påpekar att det i flera remissyttranden ges exempel på betydande ökningar av uttagskravet med tydliga tröskeleffekter. Detta måste enligt Lagrådet utan tvivel påverka företagens möjligheter att anställa ny personal. Lagrådet anför vidare att minimikravet på uttag för de minsta företagen där löneunderlagsregeln används kommer att öka. Det ökade lönekravet påverkar enligt Lagrådet också den för ägarna positiva utvidgningen av det lönebaserade utrymmet i skiktet upp till 60 IBB (se avsnitt 6.13.8) på ett negativt sätt eftersom färre företag kommer att kunna utnyttja löneunderlagsregeln.</P>
<P class="p1105 ft38">Regeringen konstaterar att den kritik som riktats mot förslaget till höjt löneuttagskrav är hård, inte minst från Lagrådets sida. Lagrådet framför kritik mot såväl kapitalandelskravet som det höjda löneuttagskravet. Till skillnad från förslaget om ett kapitalandelskrav, där Lagrådet uttalar att det i och för sig inte framstår som onaturligt med ett sådant krav i ett system som reglerar beskattning av kapitalinkomster, framför Lagrådet enbart kritiska synpunkter mot det höjda löneuttagskravet. Lagrådet anser att förslaget starkt kan komma att motverka syftet att stimulera mindre fåmansföretag till nyanställningar och påverka företagens möjlig- heter att anställa ny personal. Med hänsyn till den skarpa kritik som har riktats mot förslaget i denna del anser regeringen att den i promemorian föreslagna höjningen av löne- uttagskravet för delägare vars del av löneunderlaget överstiger 100 IBB inte ska genomföras. Förslaget till höjt löneuttagskav för delägare med stora löneunderlag är inte det mest centrala bland de förändringar av löneunderlags- regeln som föreslogs i promemorian för att</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">271</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_296" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">motverka det överutnyttjande som är möjligt med dagens regler. Även utan ett höjt löneuttagskrav kan förslagets övriga delar anses få sådan effekt att dagens överutnyttjande mot- verkas på avsett sett. Regeringen anser således mot denna bakgrund att den sammantagna kritik som riktats mot förändringarna av löneuttags- kravet av Lagrådet och remissinstanserna utgör skäl för att inte gå vidare med ett förslag om höjt löneuttagskrav.</P>
<P class="p227 ft38">Promemorians förslag till höjning av det lägsta löneuttagskravet från dagens sex IBB med tillägg för fem procent av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och dess dotterföretag till nio IBB (övergångsvis 9,5 IBB) motiverades i promemorian av förenklingsskäl. Såväl Lagrådet som flera remissinstanser har dock anfört att förändringen innebär att vissa av de minsta småföretagarna inte längre skulle kunna uppfylla kraven för att få tillämpa löneunderlagsregeln. För att undvika denna effekt anser regeringen att förändringen av det lägsta löneuttagskravet, sex IBB med tillägg för fem procent av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och dess dotterföretag, inte bör genomföras.</P>
<P class="p124 ft32">Promemorians förslag till förändring av löne- uttagskravet innehöll även en sänkning av det högsta löneuttagskravet, för delägare vars andel av löneunderlaget understiger 100 IBB, från tio IBB enligt dagens regler till nio IBB (övergångsvis 9,5 IBB). Denna förändring var en av flera föreslagna förändringar av löneuttags- kravet. När det nu föreslås att övriga förändringar inte ska genomföras uppkommer frågan om det fortfarande finns skäl att sänka det högsta löneuttagskravet från dagens tio IBB. Om samtliga förändringar av löneuttagskravet slopas samtidigt som övriga ändringar av löneunderlagsregeln behålls skulle det uppkomma ett varaktigt offentligfinansiellt överskott om 0,36 miljarder kronor. Regeringen har i avsnitt 6.13.3 bedömt det som viktigt att <NOBR>3:12-systemet</NOBR> i sin helhet inte påverkas negativt av förslagen och att det offentligfinansiella utrymme som frigörs genom de skärpande förslagen därför främst ska omfördelas inom <NOBR>3:12-systemet.</NOBR> Av den anledningen gör regeringen bedömningen att det finns skäl att behålla en viss sänkning av det högsta löneuttagskravet trots att de tidigare föreslagna höjningarna inte genomförs. En sådan förändring förbättrar också de skattemässiga villkoren för ägande i ett stort antal</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p151 ft4">fåmansföretag och stärker därmed incitamenten för företagande. Nivån på det högsta löne- uttagskravet bör bestämmas till 9,6 IBB. En sådan förändring skulle medföra att förslagen sammantaget skulle bli i stort sett offentlig- finansiellt neutrala. För att inte förslagen inledningsvis ska medföra ett offentligfinansiellt underskott föreslås dock att det sänkta löneuttagskravet ska tillämpas på löneuttag som görs från och med 2015.</P>
<P class="p152 ft38">Regeringen föreslår således att ett lönebaserat utrymme bara ska beräknas om andelsägaren eller någon närstående under året före beskattningsåret fått sådan kontant ersättning från företaget och dess dotterföretag som sammanlagt inte understiger det lägsta av sex IBB med tillägg för fem procent av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och dess dotterföretag, och 9,6 IBB. Sänkningen från 10 IBB till 9,6 IBB gäller från och med beskattningsåret 2016 och får därmed betydelse för det löneuttagskrav som ska vara uppfyllt från och med 2015, eftersom löneuttagskravet ska vara uppfyllt året före beskattningsåret. Dagens bestämmelser om löneuttagskrav kvarstår således oförändrade för beskattningsåren 2014 och 2015. Det innebär att det löneuttag som en delägare maximalt måste göra under 2013 respektive 2014 alltjämt uppgår till tio IBB. Att förslagen endast innehåller en mindre förändring av löneuttagskravet förenklar förslagen och gör förslagens sammantagna konsekvenser mera lättöverskådliga vilket Lagrådet, som påtalat svårigheterna att överblicka konsekvenserna av förslagen, efterlyser.</P>
<P class="p329 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p204 ft4">Förslaget föranleder ändring i 57 kap. 19 § IL, se avsnitt 3.17.</P>
<P class="p153 ft14">6.13.5.2 Konsekvensanalys</P>
<P class="p6 ft5">Offentligfinansiella effekter</P>
<P class="p188 ft32">Förslaget om ett sänkt löneuttagskrav medför att fördelningen av vissa delägares inkomster mellan inkomstslagen tjänst och kapital för- ändras, vilket får offentligfinansiella konsekven- ser eftersom skattesatsen i dessa inkomstslag skiljer sig åt. Den totala ersättningen i form av lön och utdelning före skatt till delägare antas vara oförändrad, men ersättningen efter skatt blir högre eftersom ett sänkt löneuttagskrav</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">272</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_297" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:479px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:202px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031297x1.jpg" style="width:293px;height:202px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft38">medför att en mindre andel av inkomsten behöver tas ut i form av lön. Delägare som får ett sänkt löneuttagskrav antas minska löneuttaget och istället i högre utsträckning välja att ta ut inkomster i form av utdelning. Detta minskar den totala skatten med skillnaden i skattesatser mellan dubbelbeskattad lön inklusive socialav- gifter, vilka får dras av mot bolagsskatten, och dubbelbeskattad utdelning inom gränsbeloppet. Skillnaden är som mest ca 29,6 procentenheter. När delägarens löneuttag minskar ökar resultatet i företaget före skatt. Bolagsskatten på resultatet ökar, samtidigt som också utdelningsbara medel ökar. Detta medför att utdelningen kan öka, och därmed ökar också skatten på utdelning. Samtidigt som betalningarna av bolagsskatt och skatt på utdelning ökar minskar inbetalningarna av socialavgifter, kommunal och statlig inkomst- skatt. Sammantaget minskar skatteintäkterna.</P>
<P class="p1289 ft38">Uppgifter i FRIDA visar att drygt 20 000 delägare i fåmansföretag omfattades av det högsta löneuttagskravet på tio IBB under åren <NOBR>2008–2010.</NOBR> Även de delägare som har ett lägre löneuttagskrav, mellan 9,6 och tio IBB, får en sänkning av löneuttagskravet genom förslaget. Statistik ur FRIDA visar att de faktiska löneuttagen för delägare som har det lägre uttagskravet sex IBB plus fem procent av företagets löner i många fall överstiger uttagskravet. Även de delägare med ett lägre uttagskrav vars faktiska löneuttag ligger kring tio IBB, antas anpassa löneuttaget efter den nya nivån 9,6 IBB. Sammantaget beräknas förslaget om en sänkning av det högsta löneuttagskravet från dagens tio IBB till 9,6 IBB leda till en minskning av de totala skatteintäkterna med 0,35 miljarder kronor om året från och med beskattningsåret 2015, i 2014 års priser.</P>
<P class="p343 ft5">Effekter för ägare av fåmansföretag</P>
<P class="p123 ft38">Förslaget om ett sänkt löneuttagskrav berör de ca 20 000 delägare i fåmansföretag som i dag har löneuttagskravet tio IBB. Sänkningen av det högsta löneuttagskravet innebär också att något fler delägare som i dag har löneuttagskravet sex IBB plus fem procent av sammanlagd kontant ersättning till anställda i företaget och dess dotterföretag, men där löneuttagskravet beräknas till mellan 9,6 och tio IBB får en sänkning av löneuttagskravet. Förslaget beräknas dock inte påverka företagens totala kostnader för ersättning till delägare, utan endast i vilken form ersättningen betalas ut.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1119 ft32">Förslaget påverkar inte mängden information delägarna behöver ta fram vid deklarationen eller antalet uppgifter som behöver lämnas. Före- tagens administrativa kostnader beräknas därför inte påverkas av förslaget om en sänkt nivå på det högsta löneuttagskravet. Förslaget bedöms inte heller påverka företagens övriga kostnader, såsom investeringskostnader, kostnader för anställda eller kostnader för att anpassa företagens produkter.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">Effekter för myndigheter och domstolar</P>
<P class="p402 ft4">Förslaget medför vissa kostnader för Skatte- verket. Dessa kostnader bedöms kunna hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar inom utgiftsområdet.</P>
<P class="p537 ft4">Förslagen bedöms inte medföra några mer- kostnader eller något merarbete för de allmänna förvaltningsdomstolarna.</P>
<P class="p7 ft17">6.13.6 Definition av dotterföretag</P>
<P class="p133 ft14">6.13.6.1 Överväganden och förslag</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft38"><SPAN class="ft243">Regeringens förslag</SPAN>: Vid tillämpning av 57 kap. <NOBR>16–19</NOBR> §§ inkomstskattelagen ska med dotter- företag avses ett företag i vilket moderföretaget, direkt eller indirekt genom ett annat dotterföretag, äger mer än 50 procent av kapitalet i företaget. Om företaget är ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person ska dock med dotterföretag avses ett företag i vilket samtliga andelar, direkt eller indirekt, ägs av moderföretaget.</P>
<P class="p1351 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer del- vis med regeringens. I promemorian finns inget förslag om att det vid indirekt ägande krävs att det företag som det indirekta ägandet sker genom också ska uppfylla kraven för att vara ett dotterföretag. I övrigt har vissa redaktionella ändringar gjorts.</P>
<P class="p252 ft32"><SPAN class="ft99">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig avstyrker förslaget. <SPAN class="ft111">Skatteverket </SPAN>tillstyrker förslaget men vill påtala vissa oklarheter. Enligt Skatteverkets upp- fattning bör principen i 1 kap. 11 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) vid gemensamt ägande av ett företag inom en koncern vara tillämplig. Enligt Skatteverkets mening bör även</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">273</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_298" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">det mellanliggande företaget vid indirekt ägande vara ett dotterföretag. Skatteverket välkomnar också att ett handelsbolag måste vara helägt inom en koncern men anser att det vore önskvärt att motivet till regleringen anges för att öka förståelsen. <SPAN class="ft121">Bolagsverket </SPAN>har förståelse för att det finns argument som stödjer den föreslagna koncerndefinitionen men anser att det generellt finns stora fördelar om man i författningar använder samma definition på begreppet koncern. <SPAN class="ft121">Tjänstemännens Central- organisation (TCO) </SPAN>tillstyrker förslaget. <SPAN class="ft121">FAR </SPAN>avstyrker förslaget och anför att företagare många gånger av organisatoriska skäl väljer att samarbeta i ett verksamhetsbolag som ägs av egna ägarföretag. Tidigare har man kunnat tillgodoräkna sig sin del av löneunderlaget eftersom dubbel koncerntillhörighet accepterats, men dessa företag tvingas nu ändra ägarstruktur för att i fortsättningen kunna utnyttja ett lönebaserat utrymme. FAR har svårt att se att ändringen av definitionen kan motiveras av risk för kringgående av kravet på ägarandel, vilket anges som skäl för förslaget. Ingen motivering lämnas till förslaget till skärpning avseende handelsbolag. <SPAN class="ft121">Föreningen Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare, Svensk Industri- förening, Svenska Bankföreningen, Fastighets- ägarna Sverige </SPAN>och <SPAN class="ft121">Visita </SPAN>hänvisar till yttrande från <SPAN class="ft121">Näringslivets Skattedelegation</SPAN>. Näringslivets skattedelegation (NSD) avstyrker förslaget och anför att förslaget baseras på en alltför förenklad analys. Det nämns inte ens hur förslaget kan komma att påverka samriskprojekt, som inte sällan är enda sättet för mindre företag att konkurrera med större företag. Förslaget avseende handelsbolag saknar helt analys och konsekvensbeskrivning vilket är anmärknings- värt. <SPAN class="ft121">Företagarna </SPAN>avstyrker förslaget och anför att förslaget skulle komplicera reglerna och att det inte borde vara nödvändigt för att uppnå det uttalade syftet. <SPAN class="ft121">Svenska Riskkapitalföreningen </SPAN>avstyrker förslaget och anser denna begränsning vara onödig utan skulle snarare vilja se en utökning av möjligheterna att kunna till- godoräkna sig löneunderlag vid investeringar.</P>
<P class="p284 ft111">Sveriges advokatsamfund <SPAN class="ft32">ifrågasätter förslaget avseende handelsbolag från såväl sakliga som logiska utgångspunkter. </SPAN>Sveriges Byggindustrier <SPAN class="ft32">avstyrker förslaget och anför bl.a. följande. Löner som utbetalas från företag som ägs till mindre del får inte beaktas vid beräkning av lönebaserat utrymme. Sveriges Byggindustrier</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft62">ifrågasätter detta och anser att utgångspunkterna för lagstiftningen talar för en utvidgad möjlighet att beakta underlag hänförliga till indirekt ägda andelar men i stället skärper förslaget kravet ytterligare. I byggbranschen är det tämligen vanligt att flera företag går samman i ett s.k. joint venture. Hur förslaget påverkar sådana samverkansprojekt berörs inte. <SPAN class="ft113">Sveriges Redovisningskonsulters Förbund </SPAN>anser att förslaget inte bör genomföras eftersom det av promemorian framgår att dubbla koncern- tillhörigheter endast förekommer i begränsad omfattning.</P>
<P class="p314 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Inkomst- skattelagen (1999:1229), förkortad IL, innehåller ingen egen definition av vad som avses med moderföretag och dotterföretag. Utgångspunkt vid tillämpning av bestämmelserna i 57 kap. 16– 19 §§ IL är i stället sådana i lag definierade koncernbegrepp som finns i bl.a. 1 kap. 11 § aktiebolagslagen, 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Enligt dessa definitioner är det möjligt att skapa dubbla koncerntillhörigheter. Ett dotterföretag kan därmed ha flera moderföretag.</SPAN></P>
<P class="p314 ft32">I avsnitt 6.13.4 föreslås att det bara är delägare som innehar en andel på minst fyra procent av kapitalet i ett företag som ska få möjlighet att beräkna ett lönebaserat utrymme. För att det inte ska vara möjligt att kringgå den begränsningen finns det anledning att införa en definition av dotterföretag i 57 kap. IL. Flera remissinstanser såsom <SPAN class="ft111">FAR, NSD </SPAN>och <SPAN class="ft111">Sveriges Byggindustrier </SPAN>anför att förslaget inte tar hänsyn till de svårigheter som det medför för företag som samarbetar i samverkansprojekt. Vidare anser <SPAN class="ft111">Företagarna </SPAN>och <SPAN class="ft111">Svenska Riskkapital- föreningen </SPAN>att förändringen är onödig och FAR anför att förslaget inte kan motiveras av risk för kringgående av kravet på ägarandel. Regeringen konstaterar dock att det utan detta förslag skulle bli möjligt att kringgå förslaget om kapitalandelskrav i avsnitt 6.13.4 genom att t.ex. delägarna i två företag med vardera 25 delägare som båda är moderföretag till ett tredje företag skulle kunna utnyttja sina respektive andelar av löneunderlaget i det tredje företaget. Detta trots att varje delägare bara, indirekt, äger två procent i dotterföretaget. Regeringen vidhåller därför att förslaget bör införas.</P>
<P class="p248 ft32">I promemorian angavs att den föreslagna definitionen av dotterföretag skulle tillämpas vid</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">274</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_299" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft4">beräkningen av löneunderlaget. Avsikten har dock hela tiden varit att definitionen ska användas vid tillämpning av samtliga bestäm- melser i 57 kap. <NOBR>16–19</NOBR> §§ IL om exempelvis löneuttagskrav, beräkning av löneunderlag och lönebaserat utrymme. För att förtydliga detta införs en uttrycklig hänvisning till 57 kap. 16– 19 §§ IL i förslaget.</P>
<P class="p94 ft32">Det föreslås därför att vid tillämpning av 57 kap. <NOBR>16–19</NOBR> §§ IL ska med dotterföretag avses ett företag i vilket moderföretaget, direkt eller indirekt, äger mer än 50 procent av kapitalet. Avsikten med förslaget är att löneunderlaget i ett företag endast ska kunna utnyttjas av delägare i företag som ingår i en och samma koncern. <SPAN class="ft111">Skatteverket </SPAN>anför att även det mellanliggande företaget vid indirekt ägande bör vara ett dotterföretag. Regeringen instämmer i den bedömningen och justerar därför förslaget så att det framgår att det företag som det indirekta ägandet sker genom också måste uppfylla kraven för att vara ett dotterföretag enligt den föreslagna definitionen. Utan denna justering skulle det annars fortfarande vara möjligt att skapa flera koncerntillhörigheter för utnyttjande av löneunderlaget. Genom förslaget kommer det inte längre vara möjligt att tillgodogöra sig löneunderlag i delägda företag där andelen i kapitalet inte, direkt eller indirekt, överstiger 50 procent.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Följande exempel belyser innebörden av regeln om indirekt ägande av dotterföretag.</P>
<P class="p350 ft4"><SPAN class="ft17">Exempel 2. </SPAN>Ett företag X AB äger 30 procent i Y AB och 60 procent i dotterföretaget Z AB som i sin tur äger 60 procent i Y AB. Indirekt äger X AB således 66 procent i Y AB, vilket innebär att även Y AB är ett dotterföretag till X AB. Vid beräkning av ett lönebaserat utrymme på andelarna i X AB får därmed X AB:s andel i löneunderlaget i både Y AB och Z AB medräknas.</P>
<P class="p248 ft38">Vad gäller företag som är svenska handels- bolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer föreslås att löneunderlagen i dessa bara ska tillgodoräknas om företaget, direkt eller indirekt, är helägt. Ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person kan därmed endast vara ett dotterföretag till ett annat företag vid beräkningen av löneunderlaget om det senare, direkt eller indirekt, äger alla andelar i det svenska handelsbolaget eller i den i utlandet delägarbeskattade juridiska personen. <SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN>välkomnar att ett handelsbolag</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">måste vara helägt inom en koncern men önskar att motivet till förslaget skrivs ut. Även <SPAN class="ft121">FAR </SPAN>och <SPAN class="ft121">NSD </SPAN>konstaterar att det inte lämnas någon motivering till förslaget avseende handelsbolag. Regeringen konstaterar att rättsläget inte är helt klart avseende hur löneunderlag ska beräknas för andel i handelsbolag, om underlaget ska beräknas utifrån andel i insatskapitalet, antalet bolagsmän, andelen i bolagets resultat eller på något annat sätt. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade i avgörande HFD 2012 not. 37 att när ett dotterföretag är ett handelsbolag så kan ägarandelen inte utan vidare härledas ur storleken av förekommande insatser, men domstolen gav inget svar på vilken annan metod som eventuellt skulle tillämpas. Med anledning av denna osäkerhet anser regeringen att det är nödvändigt för att undvika kringgående av det föreslagna kapitalandelskravet att förslaget innehåller ett krav på att samtliga andelar i ett handelsbolag måste ägas, direkt eller indirekt, av ett och samma moderföretag. Följande exempel belyser innebörden av regeln.</P>
<P class="p354 ft32"><SPAN class="ft99">Exempel 3</SPAN>. Ett handelsbolag ägs till lika delar av två företag som i sin tur, direkt eller indirekt, i sin helhet ägs av ett och samma företag A. Handelsbolaget ägs då indirekt helt av företag A. Delägarna i A kan då tillgodoräkna sig löneunderlagen i handelsbolaget.</P>
<P class="p368 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p402 ft34">Förslaget införs i en ny paragraf, 19 a §, i 57 kap. IL, se avsnitt 3.17.</P>
<P class="p7 ft14">6.13.6.2 Konsekvensanalys</P>
<P class="p187 ft5">Offentligfinansiella effekter</P>
<P class="p402 ft4">Förslaget bedöms inte ha någon offentlig- finansiell effekt. Beräkningen av den offentlig- finansiella effekten av förslaget om kapital- andelskrav för lönebaserat utrymme, i avsnitt 6.13.4, utgår från att förslaget om definition av dotterföretag genomförs.</P>
<P class="p133 ft5">Effekter för ägare av fåmansföretag</P>
<P class="p164 ft4">I det fall ett dotterföretag har fler än ett moderföretag bortfaller löneunderlaget om moderföretaget inte äger mer än 50 procent av kapitalet i dotterföretaget. Dubbla koncern- tillhörigheter förekommer endast i begränsad omfattning. Regelförändringen medför inga ökade informationskrav för företagen, varför</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">275</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_300" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:356px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:99px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031300x1.jpg" style="width:293px;height:99px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p367 ft34">företagens administrativa kostnader inte påverkas av förslaget.</P>
<P class="p429 ft5">Effekter för myndigheter och domstolar</P>
<P class="p131 ft4">Förslaget medför vissa kostnader för Skatte- verket. Dessa kostnader bedöms kunna hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar inom utgiftsområdet.</P>
<P class="p1051 ft34">Förslagen bedöms inte medföra några merkostnader eller något merarbete för de allmänna förvaltningsdomstolarna.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 98px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft14"><SPAN class="ft17">6.13.7</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 16px;">Tak för storleken på det lönebaserade utrymmet</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"><SPAN class="ft14">6.13.7.1</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;">Överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p1405 ft14">Regeringens förslag<SPAN class="ft17">: </SPAN><SPAN class="ft4">Det lönebaserade utrymmet begränsas till att per år uppgå till högst 50 gånger den egna eller någon närståendes kontanta ersättning.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft153">Promemorians förslag<SPAN class="ft38">: Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian saknas förslaget att taket för det lönebaserade utrymmet även får beräknas på kontant ersättning som någon närstående har fått.</SPAN></P>
<P class="p126 ft32"><SPAN class="ft99">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig har inget att erinra mot förslaget. <SPAN class="ft111">Skatteverket </SPAN>avstyrker förslaget och anför bl.a. följande. Ett beaktande av närstående vid bestämmande av löneuttagskravet bör ha en motsvarighet vid bestämmande av tak för storleken på det lönebaserade utrymmet, annars föreligger en inkonsekvens. Taket bör således beräknas på den sammanlagda kontanta ersättningen som personer inom närstående- kretsen fått från företaget eller dess dotterföretag. Det medför dock att taket måste fördelas mellan personerna i närståendekretsen vilket medför en ytterligare komplikation och Skatteverket anser därför sammantaget att takregeln inte bör införas. <SPAN class="ft111">FAR </SPAN>anför att förslaget kommer att innebära att verksamma delägare beskattas med 20 procent till den del utdelningen ryms inom gränsbeloppet medan passiva delägare inte får tillgodoräkna sig något lönebaserat utrymme vid beräkning av gräns- beloppet. Detta kan medföra stora negativa effekter i familjeföretag. Eftersom syftet med regeln sägs vara att komma åt stora outnyttjade</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">löneunderlag saknas skäl att på detta sätt skärpa beskattningen av familjeföretagen. <SPAN class="ft121">Företagarna </SPAN>anser att det bör finnas ett tak och anser att syftet med förslaget skulle nås med färre oönskade biverkningar om nivån sattes lägre samtidigt som andra villkor och spärrar enligt förslaget kunde undvikas. Ett sådant alternativ borde ha presenterats med en ordentlig belysning av förväntade effekter. <SPAN class="ft121">Svenska Riskkapitalföreningen </SPAN>anför att det vore bättre att sätta ett relationstal mellan uttagen lön och mottagen utdelning så att en överutdelning beskattas som inkomst av tjänst. <SPAN class="ft121">Sveriges Redovisningskonsulters Förbund </SPAN>konstaterar att förslaget inte innehåller något undantag för passiva delägare vilket medför att den passive delägaren inte längre kan tillgodoräkna sig något lönebaserat utrymme. En sådan ordning kan medföra stora negativa konsekvenser för framför allt familjeföretag, och passiva delägare bör därför undantas om regeln ska införas. <SPAN class="ft121">Grant Thornton Sweden AB </SPAN>anser att närstående till delägare som uppfyller uttagskravet ska få räkna gränsbelopp oavsett frånvaro av eget löneuttag. <SPAN class="ft121">Netlight Consulting AB </SPAN>välkomnar en förändring som begränsar det sparade löneutrymmet men anför att det faktum att utrymmet är kopplat till varje person medför att de bör ge lön till personer som aldrig arbetat på Netlight Consulting AB utan är närstående som gått in med pengar i verksamheten.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft99">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft32">Storleken på det lönebaserade utrymme som en delägare kan erhålla begränsas av storleken på delägarens andel av löneunderlaget i företaget. Det finns dock ingen övre gräns för hur stort detta utrymme kan bli per år utan det är i praktiken obegränsat. Detta kan få till följd att det i vissa fåmansföretag, trots att det finns stora utdelningsbara medel varje år som i sin helhet ryms inom gränsbeloppet, ändå kvarstår stora gränsbelopp varje år som kan sparas. Det lönebaserade utrymmet kan vara så stort att delägarna i praktiken aldrig kommer att kunna utnyttja detta i sin helhet. Uppgifter från Skatteverket visar också att det finns stora sparade utdelningsutrymmen som huvudsakligen är hänförliga till tillämpningen av löneunderlags- regeln. De höga sparade utdelningsutrymmena har ännu inte utnyttjats men växer snabbt och även om en del av dessa sannolikt aldrig kommer att kunna utnyttjas leder de till höga krediter i skattesystemet som inte är motiverade, varken</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 15px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">276</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_301" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:928px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031301x1.jpg" style="width:192px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft4">ekonomiskt eller i förarbetena till reglerna. För att komma till rätta med ökningen av sparade utdelningsutrymmen föreslås därför ett tak för hur stort det lönebaserade utrymmet kan bli per år och delägare som en multipel av den egna kontanta ersättningen. Problematiken med höga skattekrediter i systemet skulle därmed på sikt avta.</P>
<P class="p234 ft38">Fram t.o.m. 2006 fanns en regel om att löneunderlaget<SPAN class="ft92">115 </SPAN>inte fick överstiga 50 gånger det egna löneuttaget. Regeln togs bort av förenklingsskäl.<SPAN class="ft92">116 </SPAN>Tanken med det nu aktuella förslaget är främst att begränsa skattekrediterna. Taket bör därför på samma sätt som tidigare sättas förhållandevis högt. Ett återinförande av ett tak på 50 gånger den egna kontanta ersättningen skulle främst ha en återhållande effekt på tillväxten av de sparade utdelnings- utrymmena och inte påverka den faktiska beskattningen av utdelning. <SPAN class="ft121">FAR </SPAN>och <SPAN class="ft121">Sveriges Redovisningskonsulters Förbund </SPAN>påpekar att förslaget inte innehåller något undantag för passiva delägare och att dessa därför med förslaget inte får tillgodoräkna sig något lönebaserat utrymme vid beräkning av gränsbeloppet. Regeringen anser att eftersom det är möjligt för en närstående att uppfylla löneuttagskravet enligt bestämmelserna i 57 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, så är det rimligt att en närståendes ersättning även kan ligga till grund för beräkningen av taket för storleken på det lönebaserade utrymmet. Det ger även en delägare som inte är verksam i företaget men som har en närstående som har tagit ut ersättning från företaget en möjlighet att tillämpa takregeln. Regeringen anser dock inte som <SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN>föreslår, att det är nödvändigt att beräkna och fördela taket utifrån den sammanlagda kontanta ersättningen inom en närståendekrets. Regeringen föreslår i stället att taket även ska få beräknas på en närståendes ersättning. En delägare kan alltså välja om det ska vara den egna eller någon närståendes ersättning som ska ligga till grund för beräkningen. I praktiken kommer sannolikt samtliga närstående att beräkna taket på den högsta ersättningen som någon närstående fått.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 13px;"><SPAN class="ft51">115</SPAN><SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;">Löneunderlag motsvarade i dåvarande bestämmelse lönebaserat ut- rymme.</SPAN></P>
<P class="p339 ft7"><SPAN class="ft51">116</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2005/2006:40 s. 46.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1119 ft24">Förslaget innebär inte att sparade utdelnings- utrymmen från tidigare år kommer att gå förlorade utan endast att värdet av nya lönebaserade utrymmen begränsas.</P>
<P class="p368 ft5">Lagförslag</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Förslaget föranleder ändring i 57 kap. 16 § IL, se avsnitt 3.17.</P>
<P class="p153 ft14">6.13.7.2 Konsekvensanalys</P>
<P class="p6 ft5">Offentligfinansiella effekter</P>
<P class="p164 ft62">Data ur FRIDA visar att endast några enstaka delägare under perioden <NOBR>2008–2010</NOBR> utnyttjade gränsbelopp där det lönebaserade utrymmet per år översteg 50 gånger den egna kontanta ersättningen. Sammantaget över perioden skulle dock de gränsbelopp som genererades ha räckt för att möjliggöra utdelning av motsvarande belopp fördelat över en längre tidsperiod också om ett tak för det lönebaserade utrymmet per år på 50 gånger den egna kontanta ersättningen hade funnits.</P>
<P class="p439 ft32">Ett införande av ett tak per år på 50 gånger den egna, eller någon närståendes, kontanta ersättning bedöms främst ha en återhållande effekt på tillväxten av de sparade utdelnings- utrymmena och inte på den faktiska beskatt- ningen av utdelning. Förslaget bedöms därför inte ha några offentligfinansiella konsekvenser.</P>
<P class="p368 ft5">Effekter för ägare av fåmansföretag</P>
<P class="p164 ft38">Införandet av ett tak för det lönebaserade utrymmet medför en mindre ökning av den administrativa bördan för de skattskyldiga. En ytterligare uppgift tillkommer i deklarationen för de 80 000 delägare som använder huvudregeln, men denna är relativt enkel att beräkna. Tids- åtgången för att deklarera beräknas öka med en minut till följd av detta. Denna tid antas följa samma fördelning mellan tid för informations- inhämtning och möte med revisor som för övriga uppgifter rörande deklaration av inkoms- ter från fåmansföretag. Regelförändringen be- räknas utifrån detta öka företagens sammanlagda administrativa kostnader med 2 136 000 kronor [=80 000×(1/3×306+2/3×2 250)/60].</P>
<P class="p253 ft5">Effekter för myndigheter och domstolar</P>
<P class="p164 ft24">Förslaget medför vissa kostnader för Skatteverket. Dessa kostnader bedöms kunna hanteras inom befintliga och beräknade anslags- ramar inom utgiftsområdet.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 10px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">277</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_302" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:201px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:64px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031302x1.jpg" style="width:293px;height:64px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1059 ft34">Förslagen bedöms inte medföra några merkostnader eller något merarbete för de allmänna förvaltningsdomstolarna.</P>
<P class="p2 ft17">6.13.8 Höjt lönebaserat utrymme</P>
<P class="p133 ft14">6.13.8.1 Överväganden och förslag</P>
<P class="p1238 ft87"><SPAN style="font: bold 11px 'Arial';line-height: 17px;">Regeringens förslag</SPAN><SPAN class="ft156">: </SPAN>Det lönebaserade utrymmet höjs från 25 till 50 procent av löneunderlaget.</P>
<P class="p1059 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p310 ft153">Remissinstanserna: <SPAN class="ft38">Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. </SPAN><SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN><SPAN class="ft38">konstaterar att förslaget medför att en enmansföretagare som tar ut nio inkomst- basbelopp i lön inte kommer att använda förenklingsregeln utan gå över till huvudregeln eftersom den genererar ett högre gränsbelopp. Ett av motiven till förenklingsregeln är att förenkla för företagare med litet kapital eller få anställda, och förslaget motverkar syftet att fler företagare ska kunna använda sig av förenklingsregeln. Enligt Skatteverkets uppfatt- ning kan det ifrågasättas om inte den överkom- pensation som anses föreligga enligt nuvarande regler för delägare i stora företag med många anställda i viss mån överförs till delägare i mindre företag. </SPAN><SPAN class="ft121">Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet </SPAN><SPAN class="ft38">anser att neutralitetsaspekten måste övervägas noggrannare. Exempelvis förstärks den offentliga sektorns svårigheter att löne- konkurrera om anställdas alternativ är privat verksamhet i företagsform som beskattas väsentligt lägre. Förslaget skapar incitament för anställda att skapa konsultbolag med bl.a. den före detta arbetsgivaren som uppdragsgivare.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft121">Sveriges Akademikers Centralorganisation (Saco) <SPAN class="ft38">välkomnar förslaget om höjning av det lönebaserade utrymmet, som gynnar de genuina småföretagarna. Det är emellertid viktigt att understryka att de föreslagna förändringarna ökar komplexiteten i skattesystemet och osäkerheten om vilka spelregler som gäller. Saco anser att det rimliga vore att företa en stor skatteöversyn där ett av syftena bör vara att återknyta till likformighetsprincipen och så långt möjligt undanröja behovet av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">3:12-reglerna.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft121">Föreningen Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare, Svensk Industriförening, Bankföreningen, Fastighetsägarna Sverige <SPAN class="ft38">och</SPAN></P>
<P class="p339 ft38"><SPAN class="ft121">Visita </SPAN>hänvisar till yttrande från <SPAN class="ft121">Näringslivets Skattedelegation. </SPAN>Näringslivets skattedelegation (NSD) och <SPAN class="ft121">Sveriges Byggindustrier </SPAN>anser att de föreslagna åtgärderna ur ett balansperspektiv framstår som märkliga. Förslaget till höjt lönebaserat utrymme är relativt generöst i förhållande till övriga delar i regelverket, där flertalet delförslag innebär allvarliga skärpningar.</P>
<P class="p277 ft121">Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) <SPAN class="ft38">anser att det är bra att ytterligare gynna mindre företag, så att de uppmuntras att växa genom att anställa fler. </SPAN>Netlight Consulting AB <SPAN class="ft38">bedömer att förslaget kommer att gynna småföretagen.</SPAN></P>
<P class="p350 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Om årets gränsbelopp beräknas utifrån huvudregeln får det enligt 57 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, under vissa villkor läggas ett lönebaserat utrymme till gräns- beloppet. Den s.k. löneunderlagsregeln innebär att 25 procent av det totala löneunderlaget får läggas till årets gränsbelopp. Om det totala löneunderlaget överstiger 60 inkomstbasbelopp (IBB) får ytterligare 25 procent av det överskjutande beloppet läggas till det lönebaserade utrymmet (57 kap. 16 § IL). Enligt 57 kap. 17 § IL beräknas det lönebaserade utrymmet på sådan kontant ersättning som under kalenderåret före delägarens beskattnings- år har lämnats till arbetstagare i företaget och i dess dotterföretag, och som hos arbetstagaren ska tas upp som inkomst av tjänst.</SPAN></P>
<P class="p1417 ft38">I avsnitt 6.13.3 görs bedömningen att det offentligfinansiella utrymme som frigörs genom de ovan redovisade skärpande åtgärderna främst bör återföras till de delägare i fåmansföretag som omfattas av <NOBR>3:12-reglerna.</NOBR> Detta bör ske genom att det genomförs lättnader som även innebär förenklingar för fåmansföretagen. Det föreslås därför att det lönebaserade utrymmet ska uppgå till 50 procent av hela löneunderlaget, dvs. även på löneunderlag som understiger 60 IBB. <SPAN class="ft121">NSD </SPAN>och <SPAN class="ft121">Sveriges Byggindustrier </SPAN>anser att förslaget är relativt generöst i förhållande till övriga delar i regelverket och därför märkligt ur ett balans- perspektiv. Enligt regeringens bedömning kompenseras delägare i fåmansföretag som omfattas av <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> genom detta förslag för att de tagit de risker som det innebär att anställa personal. Det är viktigt att uppmuntra små fåmansföretag att anställa. Den föreslagna</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">278</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_303" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft32">förändringen skapar ett incitament för fåmansföretagare att anställa, och då främst delägare i fåmansföretag som har löneunderlag som understiger 60 IBB. <SPAN class="ft111">Skatteverket </SPAN>anser att förslaget motverkar syftet att fler företagare ska kunna använda sig av förenklingsregeln. Regeringen har förståelse för Skatteverkets synpunkt men anser att skälen för att införa gynnsamma regler för små fåmansföretag och uppmuntra dem att anställa väger tyngre. Regeringen konstaterar att förenklingsregeln alltjämt kommer att ha betydelse, t.ex. för en företagare som något år inte uppfyller löneuttagskravet. Regeringen konstaterar vidare att förslaget innebär en regelförenkling eftersom endast en procentsats behöver användas vid beräkning av det lönebaserade utrymmet. Promemorians förslag innehöll både höjningar och sänkningar av löneuttagskravet. Som framgår av avsnitt 6.13.5 avser regeringen dock inte att gå vidare med höjningarna av löneuttagskravet utan bara med en generell sänkning av det högsta löneuttagskravet. Denna förändring tillsammans med det höjda lönebaserade utrymmet innebär en förbättring för alla delägare som uppfyller dagens löneuttagskrav och som inte omfattas av kapitalandelskravet. <SPAN class="ft111">Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet </SPAN>framför att neutralitets- aspekten måste övervägas noggrannare. Regeringen håller med om att neutralitets- aspekter alltid måste analyseras när förändringar av ett regelverk planeras. Regeringen anser dock inte att förevarande förslag, som uppmuntrar till anställning i mindre företag, medför någon bristande neutralitet av betydelse i relationen mellan företagande och anställning. Höjningen av det lönebaserade utrymmet skapar utrymme för en större andel kapitalbeskattad utdelning, som för det fall det inte kan utnyttjas under innevarande år kan sparas och utnyttjas ett senare år.</P>
<P class="p195 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1319 ft34">Förslaget föranleder ändring i 57 kap. 16 § IL, se avsnitt 3.17.</P>
<P class="p7 ft14">6.13.8.2 Konsekvensanalys</P>
<P class="p187 ft5">Offentligfinansiella effekter</P>
<P class="p136 ft87">Förslaget innebär att det lönebaserade utrymmet ökar med 25 procent av löneunderlag</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft38">understigande 60 IBB. Detta ökar gränsbeloppen för alla delägare som använder löneunderlags- regeln, vilket innebär att större belopp kan tas ut som lågt beskattad utdelning. Stora delar av gränsbeloppen används dock inte i dag. Beräkningen av offentligfinansiell effekt för åren <NOBR>2014–2017</NOBR> baseras därför på data för delägare i företag där det finns utdelningsbara medel men där delägarens gränsbelopp i dag understiger delägarens andel av dessa utdelningsbara medel. En del av dessa delägare tar i dagsläget ut utdelning som beskattas i tjänst. Dessa delägare bedöms kunna dra nytta av ökade gränsbelopp redan under första året för att på så sätt erhålla en lägre beskattning. Skattebortfallet till följd av utnyttjande av de nya gränsbeloppen beräknas till ca 70 miljoner kronor årligen under 2014– 2017. Varaktigt kommer dock en större andel av gränsbeloppen utnyttjas eftersom sparade utdelningsutrymmen även kan utnyttjas för en lägre beskattning av en kapitalvinst. Varaktigt beräknas den offentligfinansiella kostnaden uppgå till 0,2 miljarder kronor.</P>
<P class="p1137 ft38">Ca 80 procent av den offentligfinansiella effekten tillfaller delägare som endast har lönebaserade utrymmen från löneunderlag understigande 60 IBB. En stor del av skatte- sänkningen tillfaller därmed ägare av mindre fåmansföretag med anställda. Skattesänkningen beräknas till ca 80 procent tillfalla män och till ca 20 procent tillfalla kvinnor.</P>
<P class="p7 ft5">Effekter för ägare av fåmansföretag</P>
<P class="p164 ft62">Förslaget innebär en regelförenkling då löneunderlagets bidrag till det lönebaserade utrymmet görs lika stort oavsett storleken på löneunderlaget. Regelförändringen innebär att beräkningen av delägarens lönebaserade ut- rymme förenklas, medan mängden information som måste tas fram är oförändrad. Tiden det tar att fylla i deklarationen beräknas minska med en minut och berör de 55 000 delägare som använder löneunderlagsregeln. Enligt upp- gifterna i Malin fylls deklarationen i med hjälp av en extern revisor till en kostnad motsvarande 2 250 kronor i timmen. Förslaget beräknas där- för minska företagens sammanlagda administra- tiva kostnader med 2 062 500 kronor (=55 000×2 250/60).</P>
<P class="p135 ft5">Effekter för myndigheter och domstolar</P>
<P class="p164 ft32">Förslaget medför vissa kostnader för Skatte- verket. Dessa kostnader bedöms kunna hanteras</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">279</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_304" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:236px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:99px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031304x1.jpg" style="width:293px;height:99px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft34">inom befintliga och beräknade anslagsramar inom utgiftsområdet.</P>
<P class="p1056 ft34">Förslagen bedöms inte medföra några merkostnader eller något merarbete för de allmänna förvaltningsdomstolarna.</P>
<P class="p905 ft17"><SPAN class="ft17">6.13.9</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Höjd positiv räntefördelningsränta</SPAN></P>
<P class="p414 ft14"><SPAN class="ft14">6.13.9.1</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;">Överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p1405 ft4"><SPAN class="ft14">Regeringens förslag</SPAN><SPAN class="ft17">: </SPAN>Räntesatsen för positiv räntefördelning höjs från statslåneräntan ökad med 5,5 procentenheter till statslåneräntan ökad med 6 procentenheter.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft153">Promemorians förslag: <SPAN class="ft38">I promemorian föreslås att räntesatsen för positiv räntefördelning höjs från statslåneräntan ökad med 5,5 procentenheter till statslåneräntan ökad med 5,9 procentenheter. Höjningen föreslås tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2014.</SPAN></P>
<P class="p227 ft113"><SPAN class="ft124">Remissinstanserna: </SPAN>Skatteverket, Lant- brukarnas Riksförbund (LRF) <SPAN class="ft62">och </SPAN>Sveriges Redovisningskonsulters Förbund <SPAN class="ft62">tillstyrker förslaget. Skatteverket ifrågasätter emellertid varför den föreslagna höjningen ska tillämpas först på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2014 medan förändringarna rörande </SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">3:12-reglerna</SPAN></NOBR><SPAN class="ft62"> avses bli tillämpliga på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2013. LRF anser att det är av stor vikt att den skattemässiga neutraliteten mellan olika företagsformer upprätthålls i så hög grad som möjligt men anser att det finns andra mer motiverade ändringar än höjd räntefördelnings- ränta som hade givit en bättre effekt. I övrigt har remissinstanserna antingen inte yttrat sig närmare över förslaget eller lämnat det utan erinran.</SPAN></P>
<P class="p124 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Genom lagstiftning hösten 1993 infördes regler om räntefördelning vid beskattning av enskilda näringsidkare och fysiska personer som äger andelar i handelsbolag. Reglerna finns numera i 33 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), för- kortad IL. Positiv räntefördelning innebär att avdrag medges vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet för en schablonmässigt beräknad avkastning på eget kapital som investerats i verksamheten. Motsvarande belopp</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">tas i stället upp som intäkt av kapital. Räntesatsen vid positiv räntefördelning uppgår sedan 2012 till statslåneräntan ökad med fem och en halv procentenhet (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:1:FiU1, rskr. 2011/12:32, SFS 2011:1270). Reglerna har använts som ett medel för att uppnå en likvärdig beskattning av enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag jämfört med vad som gäller för delägare i fåmansföretag. I budget- propositionen för 2012 föreslogs förändringar i beskattningen av delägare i fåmansföretag. För att dessa ändringar inte skulle leda till att balansen i beskattningen av delägare i fåmansföretag och enskilda näringsidkare skulle förskjutas föreslogs samtidigt en höjning av räntesatsen vid positiv räntefördelning. Regeringen uppgav sig vara fortsatt uppmärksam på balansen och neutraliteten mellan olika företagsformer och regelsystem, som emellertid inte alltid är direkt jämförbara med varandra.</P>
<P class="p422 ft32">I avsnitt 6.13 föreslås vissa ändringar i 3:12- reglerna för delägare i fåmansföretag. Förslagen kommer att ge delägare med en kapitalandel på fyra procent eller mer i ett fåmansföretag som har anställda lägre skatt på utdelning och kapitalvinst. För att de föreslagna ändringarna inte ska leda till att balansen i beskattningen av delägare i fåmansföretag och enskilda näringsidkare förskjuts föreslogs i promemorian en höjning av räntenivån för positiv ränte- fördelning med 0,4 procentenheter, vilket innebär att räntesatsen efter höjningen föreslogs uppgå till statslåneräntan ökad med 5,9 procentenheter. I promemorian föreslogs en höjning av det lönebaserade utrymmet för löner under 60 IBB, i kombination med en höjning av det lägsta löneuttagskravet. Med anledning av att höjningen av det lägsta löneuttagskravet inte längre föreslås medför förslagen nu sammantaget en större skattesänkning för de mindre fåmansföretagen. Mot bakgrund av detta anser regeringen att det finns skäl att höja räntesatsen för positiv räntefördelning med ytterligare 0,1 procentenheter, från statslåneräntan ökad med 5,5 procentenheter till statslåneräntan ökad med sex procentenheter. För att den sammantagna offentligfinansiella effekten av förslagen i så hög utsträckning som möjligt ska vara neutral för år 2014 föreslår regeringen, till skillnad från i promemorian, att höjningen av räntesatsen för positiv räntefördelning ska tillämpas första</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">280</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_305" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p192 ft34">gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2013.</P>
<P class="p429 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1319 ft34">Förslaget föranleder ändring i 33 kap. 3 § IL, se avsnitt 3.17.</P>
<P class="p153 ft14">6.13.9.2 Konsekvensanalys</P>
<P class="p6 ft5">Offentligfinansiella effekter</P>
<P class="p136 ft38">En höjning av räntefördelningsräntan innebär att inkomster ”flyttas” från dubbelbeskattad inkomst av näringsverksamhet till enkel- beskattad inkomst av kapital. Samtidigt minskar pensionsutbetalningarna något eftersom kapitalinkomster inte är förmånsgrundande. Att höja räntesatsen för positiv räntefördelning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag med 0,5 procent- enheter beräknas från och med år 2014 minska skatteintäkterna med 0,11 miljarder kronor, i 2014 års priser. Varaktigt beräknas skatte- intäkterna minska med 0,11 miljarder kronor.</P>
<P class="p122 ft5">Effekter för företagen</P>
<P class="p136 ft38">Höjningen av räntesatsen vid positiv ränte- fördelning syftar till att upprätthålla neutraliteten vid beskattningen av olika företags- former och innebär en skattelättnad för de ca 96 600 enskilda näringsidkare och ca 14 000 handelsbolag med delägare som använder sig av positiv räntefördelning (antalet berörda avser förhållandena 2010). En förändring av ränte- fördelningsräntan har inga konsekvenser för företagens administrativa kostnader.</P>
<P class="p122 ft5">Effekter för myndigheter och domstolar</P>
<P class="p1319 ft4">Höjningen av räntesatsen vid positiv ränte- fördelning påverkar inte arbetsbördan eller kostnaderna för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 24px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft99"><SPAN class="ft131">6.13.10</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;">Sammantagna effekter av förändringarna i </SPAN><NOBR>3:12-reglerna</NOBR> och i reglerna om räntefördelning</P>
<P class="p1096 ft32">Ca 55 000 delägare i fåmansföretag tillämpar löneunderlagsregeln, av totalt ca 355 000 delägare i fåmansföretag. Dessa 55 000 delägare, ca 15 procent av det totala antalet delägare i fåmansföretag, berörs på ett eller annat sätt av de förändringar av löneunderlagsregeln som föreslås</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">i detta avsnitt. Ca 5 000 av dessa äger mindre än fyra procent av kapitalet och får enligt förslaget därför inte längre tillämpa löneunderlagsregeln. Av de berörda delägarna får ca 3 600 delägare, eller ca 6,5 procent av de som använder löne- underlagsregeln, höjd skatt genom förslaget om ett kapitalandelskrav. Ca 50 000 delägare får sänkt skatt genom förslagen om höjt lönebaserat utrymme. Drygt 20 000 av dessa får även en skattesänkning genom förslaget om en sänkning av det högsta löneuttagskravet. Förslagen medför också en skattesänkning för de ca 110 000 enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag som tillämpar reglerna om positiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 289px;margin-top: 2px;font: 15px 'Arial';">
<TR>
<TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;" class="tr11"><P class="p19 ft4">räntefördelning.</P></TD>
<TD class="tr11 td224"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td310"><P class="p559 ft4">De 3 600</P></TD>
<TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;" class="tr1"><P class="p30 ft4">delägare som berörs av kapital-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td310"><P class="p19 ft4">andelskravet</P></TD>
<TD class="tr3 td295"><P class="p139 ft4">får höjd skatt</P></TD>
<TD class="tr3 td224"><P class="p30 ft4">med totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td310"><P class="p19 ft11">0,65 miljarder</P></TD>
<TD class="tr3 td295"><P class="p139 ft4">kronor varaktigt.</P></TD>
<TD class="tr3 td224"><P class="p30 ft11">Kapitalandels-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft38">kravet begränsar den överkompensation som tillämpningen av löneunderlagsregeln medfört i stora företag med många verksamma delägare och många anställda. Genom att möjligheten att omvandla arbetsinkomster till lågbeskattad utdelning begränsas för delägare med små ägarandelar upprätthålls <NOBR>3:12-reglernas</NOBR> preven- tiva syfte, dvs. att motverka skattemässig inkomstomvandling. Variationen i storleken på skattehöjningen bland de delägare som påverkas av kapitalandelskravet är dock stor. I median uppgår skattehöjningen till ca 50 500 kr. Detta innebär att hälften av de 3 600 delägarna får en skattehöjning med mindre än detta belopp medan skattehöjningen blir större för den andra hälften. Delägare i företag med en lönesumma överstigande 250 miljoner kronor står för ca 85 procent av den totala skattehöjningen.</P>
<P class="p365 ft38">Ca 51 400 delägare som använder löneunder- lagsregeln och som har en kapitalandel på fyra procent eller mer får skattesänkningar genom förslagen. Samtliga dessa får ett höjt lönebaserat utrymme för löneunderlag understigande 60 IBB. Genom förslaget ökar det sammanlagda utrymmet för lågbeskattad utdelning med upp till 15 IBB (ca 850000 kr år 2014) för delägarna i ett företag. Detta medför en skattesänkning för delägarna i ett företag med som mest ca 255 000 kr. Hur stor skattesänkningen blir för varje enskild delägare beror på hur stor del av det ökade utrymmet som kan utnyttjas. Ungefär 80 procent av den varaktiga offentligfinansiella effekten på 0,2 miljarder kronor beräknas tillfalla delägare som endast har lönebaserade utrymmen från löneunderlag understigande 60 IBB.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 9px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">281</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_306" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:427px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:26px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031306x1.jpg" style="width:293px;height:26px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 671px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 313px;overflow: hidden;">
<P class="p13 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 22px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Vissa av delägarna får även ett sänkt löneuttagskrav med upp till 0,4 IBB (ca 22 600 kr år 2014). Detta möjliggör att en större del av inkomsten kan tas ut som utdelning i stället för lön, med en lägre total beskattning som följd. Höjningen av det lönebaserade utrymmet ger störst effekt för ägarna till de mindre företagen, medan sänkningen av det högsta löneuttags- kravet främst gynnar delägare i företag med en lönesumma överstigande 80 IBB (ca 4,5 miljoner kronor).</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 20px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Sammantaget beräknas förslagen i detta avsnitt leda till en varaktig försvagning av de offentliga finanserna med tio miljoner kronor. Det innebär att förslagen varaktigt medför en minskad skattebelastning för kollektivet delägare i fåmansföretag, enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag som berörs av regelförändringarna med detta belopp. Tabell 6.16 visar den varaktiga offentlig- finansiella effekten av förslagen.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 27px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;" class="ft40">Tabell 6.16 Varaktig effekt av förslagen inom <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> och reglerna om räntefördelning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t156">
<TR>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;" class="tr17"><P class="p139 ft42">Miljarder kronor</P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;" class="tr17"><P class="p142 ft7">Varaktig effekt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td107"><P class="p139 ft10">Kapitalandelskrav för lönebaserat utrymme</P></TD>
<TD class="tr3 td154"><P class="p142 ft10">0,65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td107"><P class="p139 ft10">Sänkt löneuttagskrav</P></TD>
<TD class="tr3 td154"><P class="p142 ft10"><NOBR>-0,35</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;" class="tr0"><P class="p139 ft10">Höjt lönebaserat utrymme</P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;" class="tr0"><P class="p142 ft10"><NOBR>-0,20</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td107"><P class="p139 ft10">Höjd räntefördelningsränta</P></TD>
<TD class="tr2 td154"><P class="p142 ft10"><NOBR>-0,11</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td107"><P class="p139 ft71">Summa</P></TD>
<TD class="tr3 td154"><P class="p142 ft71"><NOBR>-0,01</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;" class="tr22"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;" class="tr22"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td107"><P class="p139 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P></TD>
<TD class="tr17 td154"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 40px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft253">Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">I avsnitten <NOBR>6.14–6.16</NOBR> redovisas regeringens förslag och bedömningar om skatt på kapitalanvändning i form av företagsskatter</P>
<P class="p128 ft38">I fråga om skatt på företag inom sjöfarts- näringen har regeringen den 24 januari 2013 beslutat om direktiv till en utredning om tonnageskatt och andra stöd för sjöfartsnäringen (dir. 2013:6). Utredaren, som bl.a. ska analysera möjligheten att införa ett system med tonnageskatt i Sverige, ska redovisa uppdraget senast den 15 november 2014. Riksdagen har i ett tillkännagivande från våren 2007 (bet. 2006/07:SkU11) uttalat att arbetet med en lagstiftning om tonnageskatt måste påskyndas.</P>
<P class="p152 ft38">När det gäller beskattningen av enskilda näringsidkare har regeringen den 15 november 2012 beslutat om direktiv till en utredning om förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag (dir. 2012:116). Utredningen har antagit namnet Skatteförenklingsutredningen. Utredaren, som bl.a. ska utvärdera och försöka förenkla skattereglerna för enskilda närings- idkare och delägare i handelsbolag ska redovisa uppdraget senast den 1 oktober 2014.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 67px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft153"><SPAN class="ft17">6.14</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 17px;">Reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor</SPAN></P>
<P class="p6 ft17">6.14.1 Ärendet och dess beredning</P>
<P class="p233 ft32">Riksdagen riktade den 24 september 2004 ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen om att se över reglerna om inskränkt skattskyldighet för vissa allmännyttiga stiftelser och andra juridiska personer som bedriver allmännyttig verksamhet (bet. 2004/05:SkU11). Skatteutskottet uttalade även därefter i sitt betänkande att man förutsatte att den nuvarande regeringen skulle inleda en översyn av beskattningen av stiftelser som bedriver allmän- nyttig verksamhet (bet. 2006/07:SkU11). Den 20 juni 2007 beslutade regeringen att låta en särskild utredare se över bestämmelserna om inkomstbeskattning av stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 52px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">282</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_307" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p222 ft38">I juni 2009 överlämnade Stiftelse- och före- ningsskatteutredningen betänkandet Moder- niserade skatteregler för ideell sektor (SOU 2009:65). I betänkandet lämnades bl.a. flera förslag om förutsättningarna för skattegynnande för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. I denna proposition behandlas i enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1, Förslag till statsbudget för 2013, finansplan och skattefrågor, avsnitt 1 och 6, s. 70 och s. 204) vissa av förslagen i betänkandet. De förslagen avser i huvudsak <NOBR>ändamåls-,</NOBR> <NOBR>verksamhets-,</NOBR> fullföljds- och öppenhetskravet.</P>
<P class="p234 ft38">En sammanfattning av betänkandet finns i <SPAN class="ft121">bilaga 7</SPAN>, <SPAN class="ft121">avsnitt 1 </SPAN>och betänkandets lagförslag finns i <SPAN class="ft121">bilaga 7</SPAN>, <SPAN class="ft121">avsnitt 2</SPAN>. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft121">bilaga 7</SPAN>, <SPAN class="ft121">avsnitt 3</SPAN>. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Fi2009/4937).</P>
<P class="p236 ft38">Regeringens förslag motsvarar i allt väsentligt de förslag som Stiftelse- och föreningsskatte- utredningen lämnat men har i vissa delar beretts vidare i Regeringskansliet. Synpunkter har under hand inhämtats från Skatteverket. Regeringens förslag innebär även en förändring av för- utsättningarna för att bli godkänd som gåvomottagare vid skattereduktion för gåva. Förslaget är en konsekvens av det förändrade ändamålskravet. Förändringen har även efterfrågats av ett flertal remissinstanser i ett annat lagstiftningsärende; se budgetproposi- tionen för 2012 (prop. 2011/12:1, Förslag till statsbudget för 2012, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6, s. 456) angående införandet av skattereduktion för gåva. I det lagstiftningsärendet anförde regeringen att frågan skulle övervägas i samband med beredningen av Stiftelse- och föreningsskatte- utredningens förslag.</P>
<P class="p858 ft5">Lagrådet</P>
<P class="p134 ft38">Regeringen beslutade den 4 april 2013 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i <SPAN class="ft121">bilaga 7</SPAN>, <SPAN class="ft121">avsnitt 4</SPAN>. Lagrådets yttrande finns i <SPAN class="ft121">bilaga 7</SPAN>, <SPAN class="ft121">avsnitt 5</SPAN>. Regeringen har i huvudsak följt Lagrådets synpunkter, vilka behandlas i författningskommentaren.</P>
<P class="p236 ft24">Efter lagrådsbehandlingen har förslaget be- arbetats ytterligare vilket bl.a. har föranlett att andra stycket i 7 kap. 4 § inkomstskattelagen</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p163 ft34">(1999:1229) har utgått eftersom det ansetts obehövligt.</P>
<P class="p2 ft17">6.14.2 Behovet av moderna regler</P>
<P class="p166 ft32">Bestämmelserna om beskattning av allmän- nyttiga stiftelser är såväl till sitt materiella innehåll som till den lagtekniska utformningen i stort sett oförändrade sedan de infördes år 1942 (prop. 1942:134, bet. 1942:BevU21, SFS 1942:274). Dessa bestämmelser bygger dess- utom delvis på äldre lagstiftning. Förutsätt- ningarna för att en stiftelse ska omfattas av dessa regler om undantag från beskattning uppfattas i dag många gånger som otidsenliga och de är, trots en relativt omfattande praxis, svåra att tillämpa. När det gäller de generella reglerna om de kvalificerade ändamål som kan leda till att en stiftelse gynnas vid inkomstbeskattningen har kritiken framförallt tagit sikte på de kvalificerade ändamålens aktualitet och vad som ryms inom de olika ändamålsbegreppen. Framförallt har ändamålen att främja vård och uppfostran av barn och att bedriva hjälpverksamhet bland behövande kritiserats för att de tillämpas på ett otidsenligt och alltför snävt sätt. Önskemål har också framförts om att främjande av kulturell verksamhet och miljö ska räknas till de kvalificerade ändamålen.</P>
<P class="p120 ft32">Fram till år 1977, då nu gällande bestämmelser om allmännyttiga ideella föreningar infördes (prop. 1976/77:135, bet. 1976/77:SkU45, SFS 1977:572), gällde samma förutsättningar för de ideella föreningarna som för stiftelserna. De bestämmelser som då infördes för föreningarna är mer gynnande än de som gäller för stiftelserna. Sedan relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan samt tillkomsten av associationsformen registrerat trossamfund år 2000 gäller för dessa samfund samma förutsättningar för skattegynnande som för de ideella föreningarna.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 159px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.14.3</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;">Mervärdesskatt och den ideella sektorn</SPAN></P>
<P class="p166 ft24">Vad gäller den mervärdesskatterättsliga be- handlingen av ideella sektorn pågår det sedan 2008 ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige. Europeiska kommissionen menar att den svenska lagstiftningen strider mot EU:s</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">283</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_308" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">mervärdesskattedirektiv eftersom den svenska lagen anses innehålla alltför generösa undantag från mervärdesskatt för allmännyttig verksamhet som bedrivs av ideella föreningar och registre- rade trossamfund (Fi2008/4219). Regeringen ifrågasätter kommissionens tolkning.</P>
<P class="p227 ft32">Regeringen är angelägen om att säkerställa goda förutsättningar för en stark ideell sektor och är i den pågående dialogen med kommissionen tydlig med att den ideella sektorns värdefulla verksamhet måste främjas. Regeringens utgångspunkt är att villkoren för de svenska ideella föreningarna inte ska försämras.</P>
<P class="p359 ft17">6.14.4 Gällande rätt</P>
<P class="p187 ft5">Inledning</P>
<P class="p131 ft4">Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund är, i likhet med andra svenska juridiska personer, i princip skattskyldiga för alla sina inkomster. Inkomstskatten är statlig och tas ut med 22 procent av den beskattningsbara inkomsten.</P>
<P class="p227 ft38">Det finns emellertid särskilda beskattnings- regler på inkomstbeskattningens område som tar sikte på stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. De innebär att det under vissa förutsättningar görs undantag från vad som annars skulle gälla skattemässigt. Undantagsreglerna finns i 7 kap. inkomst- skattelagen (1999:1229), förkortad IL.</P>
<P class="p126 ft38">Dessa subjekt kan enligt undantagsreglerna vara antingen helt eller delvis skattebefriade. Pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelser m.m. är helt befriade från skatt enligt inkomstskattelagen, och stiftelser som förvaltas av stat och kommun kan enligt praxis också vara helt skattebefriade. Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund med vissa allmännyttiga ändamål kan om de uppfyller särskilda krav befrias från att betala skatt på vissa inkomster.</P>
<P class="p198 ft24">De subjekt som är delvis skattebefriade är endast skattskyldiga för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL, dock med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster. Med näringsverksamhet enligt denna paragraf avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Innehav av näringsfastighet räknas alltid till närings- verksamhet.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p228 ft32">Vid sidan av de mer generellt utformade reglerna i 7 kap. IL om inskränkt skattskyldighet för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund finns även i lagen en uppräkning av subjekt som ges en relativt långtgående skattefrihet. Vissa kategorier av subjekt kan enligt 7 kap. 15 och 16 §§ IL vara skattskyldiga antingen endast för inkomst på grund av innehav av fastighet eller endast för inkomst av sådan inkomst av näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL. Sistnämnda kategorier är dock inte skattskyldiga för kapitalvinster och kapital- förluster. Exempel på kategorier är sjukvårds- inrättningar som inte bedrivs i vinstsyfte och hushållningssällskap respektive akademier, all- männa undervisningsverk och arbetslöshets- kassor.</P>
<P class="p1094 ft62">I katalogen av namngivna subjekt i 7 kap. 17 § IL är det övervägande stiftelser men även vissa andra juridiska personer som finns uppräknade. Dessa subjekt är endast skattskyldiga för inkomst på grund av innehav av fastighet. Katalogstiftelserna uppfyller ofta inte de generella kriterierna för skattebefrielse. De har däremot ansetts bedriva en så höggradigt allmännyttig verksamhet att de ändå ska vara inskränkt skattskyldiga.</P>
<P class="p953 ft4">Reglerna i 7 kap. <NOBR>15–17</NOBR> §§ IL kommer inte att beröras i detta lagstiftningsärende.</P>
<P class="p187 ft5">Beskattning av stiftelser</P>
<P class="p188 ft38">En stiftelse kan vara inskränkt skattskyldig enligt bestämmelserna i 7 kap. <NOBR>3–6</NOBR> §§ IL, om den främjar ett kvalificerat allmännyttigt ändamål (ändamålskravet), tillgodoser ändamålet i sin verksamhet (verksamhetskravet) och använder sin avkastning för ändamålet (fullföljdskravet). Uppfyller en stiftelse dessa krav är den skattskyldig endast för sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL. En stiftelse som uppfyller kraven är dock inte skattskyldig för kapitalvinster och kapitalförluster.</P>
<P class="p152 ft38">Ändamålskravet i 7 kap. 4 § IL innebär att stiftelsen ska ha till huvudsakligt ändamål att främja vård och uppfostran av barn, lämna bidrag för undervisning eller utbildning, bedriva hjälpverksamhet bland behövande, främja vetenskaplig forskning, främja nordiskt sam- arbete, eller stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet. Uppräkningen av ändamål är uttömmande. Ändamålen får inte vara begränsade till vissa familjer eller bestämda personer. Innebörden av</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">284</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_309" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft62">de olika ändamålen förklaras inte närmare i förarbetena till lagstiftningen som i huvudsak tillkom redan 1942. Det har i stor utsträckning överlämnats åt praxis att bestämma vad som ska avses med de kvalificerade ändamålen.</P>
<P class="p248 ft38">Verksamhetskravet i 7 kap. 5 § IL innebär att stiftelsen, för att uppnå inskränkt skattskyl- dighet, uteslutande eller så gott som uteslutande måste tillgodose något av ovan nämnda ändamål i den verksamhet som bedrivs. Enligt förarbetena ska det bara finnas ett obetydligt utrymme för verksamhet som främjar okvalificerade ändamål. Med uttrycket ”uteslutande eller så gott som uteslutande” har man velat uttrycka från cirka <NOBR>90–95</NOBR> procent upp till 100 procent.</P>
<P class="p302 ft4">En ytterligare förutsättning för att en stiftelse ska bedömas som inskränkt skattskyldig är enligt 7 kap. 6 § IL att den använder sin avkastning till att främja ändamålet (fullföljdskravet). I praxis har denna regel tolkats så att bedömningen görs under en period på cirka fem år och att cirka 80 procent av avkastningen ska tas i anspråk för de kvalificerade ändamålen.</P>
<P class="p314 ft38">I 7 kap. 21 § tredje stycket IL behandlas andra ägare av fastigheter som avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) än ideella föreningar och registrerade trossamfund. Kravet i fastighetstaxeringslagen för skattefrihet är att fastigheten ägs av någon av vissa uppräknade institutioner och att fastigheten till övervägande del används i deras verksamhet som sådan. De ägare som avses är bland annat allmännyttiga stiftelser. Skattefriheten avser egendom som utgör annan typ av taxeringsenhet än lantbruksenhet. Ägare av sådana fastigheter är inte skattskyldiga för inkomst från fastigheten i den mån den används i deras verksamhet som sådan. Detta innebär att fastighetsinkomsterna beskattas hos ägaren i den mån de härrör från annan användning än den egna allmännyttiga verksamheten. Fördelning av fastighets- inkomsten på en beskattad och en obeskattad del kan därför bli aktuell för dessa fastigheter. Regleringen i 7 kap. 21 § tredje stycket IL kommer dock inte att beröras i detta lagstiftningsärende.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;" class="ft39">Beskattning av ideella föreningar och registrerade trossamfund</P>
<P class="p786 ft34">För inskränkt skattskyldighet krävs att den ideella föreningen uppfyller ett antal i lagen angivna villkor (7 kap. <NOBR>7–14</NOBR> §§ IL). Som ett</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">första villkor gäller enligt 7 kap. 8 § IL att föreningen har till huvudsakligt syfte att, utan begränsning till medlemmarnas eller andra bestämda personers ekonomiska intressen, främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, idrotts- liga, konstnärliga eller liknande kulturella ändamål (ändamålskravet). Vidare ska före- ningen enligt 7 kap. 9 § IL bedriva en verksamhet som uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser sådana ändamål (verk- samhetskravet). Som ytterligare förutsättning gäller enligt 7 kap. 10 § IL att föreningen ska bedriva en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen på föreningens tillgångar (full- följdskravet). Slutligen får enligt 7 kap. 13 § IL föreningen inte utan särskilda skäl vägra någon inträde som medlem (öppenhetskravet).</P>
<P class="p365 ft38">Om den ideella föreningen uppfyller de ovan angivna kraven är den inte skattskyldig för kapitalinkomster. Föreningen kan även enligt 7 kap. 7 § andra stycket IL befrias från skatt- skyldighet för viss egentlig näringsverksamhet. Befrielsen gäller för inkomster som kommer från en självständig näringsverksamhet eller en särskild förvaltningsenhet som avser fastighet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Befrielsen gäller också för inkomst från innehav av fastighet som tillhör föreningen och som till övervägande del används i föreningens ideella verksamhet. Regleringen i 7 kap. 7 § andra stycket IL kommer dock inte att beröras i detta lagstiftningsärende.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft34">Bestämmelserna om allmännyttiga ideella föreningar tillämpas också i fråga om registrerade trossamfund (7 kap. 14 § IL).</P>
<P class="p221 ft5">Beskattning av periodiska understöd</P>
<P class="p164 ft38">Periodiskt understöd eller därmed jämförlig intäkt är enligt 10 kap. 2 § IL, i regel intäkt av tjänst. I 11 kap. 47 § andra stycket IL finns dock ett undantag från denna regel som innebär att periodiska understöd som skattskyldig uppbär från stiftelse eller ideell förening inte räknas som skattepliktig intäkt om stiftelsen eller föreningen är inskränkt skattskyldig och utbetalningen av bidraget sker för att fullfölja ett allmännyttigt ändamål enligt 7 kap. 4 § IL.</P>
<P class="p439 ft32">Har utgivare av stipendium ett direkt intresse av att en forskningsinsats blir utförd sker dock</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 27px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">285</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_310" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:375px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:81px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031310x1.jpg" style="width:293px;height:81px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft38">beskattning. Skattefriheten för mottagaren upp- hör om stiftaren (grundaren) har ett omedelbart intresse av forskningsresultatet. Sammanfatt- ningsvis ska åtminstone följande två förutsätt- ningar vara uppfyllda för att ett stipendium, som utdelas periodiskt, ska vara skattefritt. Stipendie- givaren ska vara undantagen från skattskyldighet enligt 7 kap. <NOBR>3–13</NOBR> §§ IL. Stipendiet ska utges för att fullfölja något av de sex allmännyttiga ändamålen i 7 kap. 4 § IL och får inte vara ersättning för utfört arbete som stiftel- sen/föreningen eller någon denna närstående kan ha nytta av.</P>
<P class="p346 ft17"><SPAN class="ft17">6.14.5</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Krav på allmännyttigt ändamål</SPAN></P>
<P class="p414 ft14"><SPAN class="ft14">6.14.5.1</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;">Lika regler</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft32"><SPAN class="ft252">Regeringens förslag: </SPAN>Enhetliga bestämmelser ska införas om allmännyttiga ändamål för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p356 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna</SPAN>: Alla remissinstanser till- styrker eller har inget att erinra mot förslaget.</P>
<P class="p225 ft121">Bygdegårdarnas riksförbund <SPAN class="ft38">anser dock att utred- ningen missat att samlingslokalsverksamhet dels bedrivs enligt 1911 års lag om ekonomiska föreningar (övergångsbestämmelserna, så kallade </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">upa-föreningar)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> som i formell mening är att betrakta som ekonomiska föreningar, dels kan vara aktiebolag (förekommer framför allt inom Folkets </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">Hus-rörelsen).</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> Om målet att det är ändamålet med verksamheten och ingenting annat som ska avgöra skattestatusen måste dessa organisationsformer också omfattas.</SPAN></P>
<P class="p198 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">När det gäller kraven för skattegynnad verksamhet för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund har Stiftelse- och föreningsskatte- utredningen funnit att ändamålet med verksam- heten sammantaget bör vara den avgörande faktorn för skattegynnande och inte den organisationsform verksamheten bedrivs i. De juridiska skillnaderna mellan de olika slagen av subjekt utgör enligt utredningens uppfattning ingen egentlig svårighet i detta sammanhang. Inte heller utgör skillnaderna i den faktiska verksamhet som bedrivs i en ideell förening eller</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p1409 ft4">i ett registrerat trossamfund jämfört med verksamheten i en stiftelse något avgörande hinder mot gemensamma regler.</P>
<P class="p350 ft32">Det faktum att organisationsformerna har olika grundkonstruktioner och skilda förut- sättningar för att bedriva sin verksamhet, påverkar inte den verksamhet som faktiskt bedrivs. Såväl en förening som en stiftelse kan verka för samma ändamål på i stort sett samma sätt. På grund av nuvarande lagstiftning har dock stiftelsernas möjligheter att bedriva skatte- gynnad verksamhet varit begränsade jämfört med ideella föreningar eftersom bestämmelserna om skattegynnande för dessa två organisations- former i hög grad skiljer sig åt.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Utredningen har särskilt pekat på en aspekt som talar för gemensamma ändamålsbestäm- melser. Det finns problem för de stiftelser som har till ändamål att gynna allmännyttig verksam- het som bedrivs i en förening eller ett trossamfund. Detta är bara möjligt att göra för en stiftelse med bibehållen skatteförmån om föreningen har ett kvalificerat allmännyttigt ändamål som överensstämmer med ett ändamål som kan medföra skattebefrielse för stiftelsen. Det finns t.ex. fall där en stiftelse ska gynna allmännyttig verksamhet i form av idrott, kultur eller religionsutövning. Eftersom dessa ändamål inte ingår bland de för stiftelser skattegynnade ändamålen kan stiftelsen inte uppfylla sina ändamål och samtidigt vara skattegynnad. Om ändamålsbestämmelserna var gemensamma för stiftelser och ideella föreningar skulle nämnda problem inte förekomma.</P>
<P class="p95 ft38">Utredningen har funnit att de juridiska skill- naderna mellan de olika slagen av subjekt inte utgör någon egentlig svårighet. Skillnaderna i den faktiska verksamheten utgör inte heller något betydande hinder mot gemensamma regler. Till detta kommer enligt utredningen att gemensamma regler ger förutsättningar för neutrala skattekonsekvenser mellan stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Regeringen delar utredningens slutsats att det inte finns några avgörande hinder mot gemensamma regler för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Enhet- liga ändamålsbestämmelser bör därför införas.</P>
<P class="p95 ft111">Bygdegårdarnas riksförbund <SPAN class="ft32">anser att även s.k. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft32">upa-föreningar</SPAN></NOBR><SPAN class="ft32"> och aktiebolag som bedriver samlingslokalsverksamhet måste omfattas av de föreslagna reglerna eftersom ändamålet med verksamheten är densamma. Regeringen anser</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">286</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_311" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:92px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:459px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031311x1.jpg" style="width:605px;height:459px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft32">att aktiebolag skiljer sig väsentligt i förhållande till ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser som uppfyller förutsättningarna för inskränkt skattskyldighet i 7 kap. inkomst- skattelagen (1999:1229). Beskattningen av andra subjekt än ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser omfattas inte heller av detta lagstiftningsärende. Det är därför inte aktuellt att låta vissa aktiebolag omfattas av det aktuella regelverket. Vad gäller äldre ekonomiska föreningar, s.k. <NOBR>upa-föreningar,</NOBR> framgår dock enligt 4 kap. 2 § lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) att det förhållandet att en ekono- misk förening med stöd av 14 § lagen (1987:668) om införande av lagen (1987:669) om ekono- miska föreningar fått bestå som registrerad förening inte hindrar att föreningen vid tillämpning av inkomstskattelagen behandlas som en ideell förening. Denna övergångsregel föreslås inte ändras.</P>
<P class="p122 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1319 ft34">Förslaget föranleder en ny paragraf, 7 kap. 4 § IL, se avsnitt 3.17.</P>
<P class="p7 ft14">6.14.5.2 Vad är ett allmännyttigt ändamål?</P>
<P class="p1336 ft14">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Någon legaldefinition av begreppet allmännytta bör inte införas. I stället behålls den nuvarande systematiken med en exemplifierande uppräkning av olika allmän- nyttiga ändamål.</SPAN></P>
<P class="p920 ft24"><SPAN class="ft225">Regeringens förslag: </SPAN>Med allmännyttigt ända- mål ska avses ett ändamål som främjar</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">idrott,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">kultur,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">miljövård,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">omsorg om barn och ungdom,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">politisk verksamhet,</SPAN></P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">religiös verksamhet,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">sjukvård,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">social hjälpverksamhet,</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft34"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft246">Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med myndighet,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">utbildning,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">vetenskaplig forskning, eller</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">en annan likvärdig verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p920 ft32">Termen främja ska användas enhetligt för att ange att de allmännyttiga ändamålen ska kunna tillgodoses antingen genom egen verksamhet</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p163 ft34">eller genom bidrag till en annan allmännyttig organisation.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Utredningens bedömning och förslag</P>
<P class="p363 ft4">överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningens förslag innebär att försvars- ändamålet utmönstras och ersätts med freds- befrämjande verksamhet.</P>
<P class="p364 ft121"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Svenskt Friluftsliv, Stockholms Borgerskap, Sigtunastiftelsen <SPAN class="ft38">och </SPAN>Svenska Brukshundsklubben <SPAN class="ft38">anför att det i första hand bör eftersträvas att en definition av begreppet allmännyttigt ändamål tas in i lagtexten, men inser dock svårigheterna med att utforma en norm innefattande en sådan definition. Om lagstiftaren väljer exemplifiering framför en definition i lagtexten, måste det klart framgå att exemplifieringen inte är uttömmande.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft121">Svenskt Friluftsliv, Stockholms Borgerskap, Sigtunastiftelsen, Svenska Brukshundsklubben, Stiftelser i Samverkan, Handelshögskolan i Stockholm <SPAN class="ft38">och </SPAN>Nobelstiftelsen <SPAN class="ft38">anför att uttrycket ”andra därmed likvärdiga ändamål” bör ersättas med ”andra allmännyttiga ändamål” eller motsvarande uttryck. </SPAN>Forum för frivilligt socialt arbete, Rädda Barnen, Sten A Olssons stiftelse för forskning och kultur <SPAN class="ft38">och </SPAN>Stiftelsen Kungafonden <SPAN class="ft38">stödjer förslaget att inte införa en legaldefinition av begreppet allmännyttig verksamhet. </SPAN>Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) <SPAN class="ft38">anser att exemplifieringen av begreppet allmännyttiga ändamål inte uppnår den modernisering som eftersträvas och föredrar en definition av begreppet ”allmännyttigt ändamål”. </SPAN>Sophia- hemmet, ideell förening SHIF <SPAN class="ft38">och </SPAN>Svenska Läkaresällskapet SLS <SPAN class="ft38">vill understryka vikten av att söka åstadkomma en exemplifiering som håller för de förändringar samhället undergår och som således kan tillämpas över tiden. SHIF:s uppfattning är att utredningens exemplifiering, som innebär att gällande lagtext setts över och kompletterats, i dagsläget torde uppfylla detta önskemål. </SPAN>Länsrätten i Göteborg, Synskadades Riksförbund, Svenska <NOBR>FN-förbundet,</NOBR> Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm, Frälsnings- armén, Judiska församlingen, Röda Korset, Stiftelsen Kungafonden <SPAN class="ft38">och </SPAN>Svenska Fotbolls- förbundet <SPAN class="ft38">tillstyrker förslaget att genomgående använda begreppet främja och anför att det kommer att underlätta den praktiska tillämp- ningen. </SPAN>Föreningen Stiftelser i Samverkan, Nobelstiftelsen <SPAN class="ft38">och </SPAN>Sigtunastiftelsen <SPAN class="ft38">anför att</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">287</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_312" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft38">uttrycket ”andra därmed likvärdiga ändamål” bör ersättas med ”andra allmännyttiga ändamål” eller motsvarande uttryck. Skatteverket instämmer i utredningens slutsats att det är gynnandet i sig som är avgörande och inte på vilket sätt detta sker samt att begreppet ”främja” fångar detta på ett godtagbart sätt. <SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN>anser att det principiellt alltid är allmännyttiga ändamål som ska främjas, inte en verksamhet. Det finns enligt Skatteverket ett behov av att förtydliga när bidrag lämnas till en annan ideell organisation. Det bör enligt Skatteverket vara ett krav att den mottagande organisationen faktiskt använder mottagna medel för det angivna ändamålet under bedömningsperioden ifråga. Det kan även enligt verket ifrågasättas om det inte ska ställas ett krav på att den mottagande organisationen själv ska vara inskränkt skattskyldig. I de fall ändamål främjas genom egen bedriven verksamhet behöver innebörden av begreppet ”främja” klargöras. Det är vanligt att ideella föreningar bedriver ideell verksamhet utan att verksamheten klassificeras som näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229). Sådan ideell verksamhet kan enligt Skatteverkets uppfattning normalt anses främja allmännyttiga ändamål. När det gäller juridiska personers verksamhet framgår emellertid av praxis att avsaknaden av ett vinstsyfte inte behöver hindra att verksamheten ändå betraktas som närings- verksamhet, förutsatt att verksamheten inte har en alltför begränsad omfattning. Skatteverket anser att lagförslaget ska ange vilka kriterier en näringsverksamhet ska uppfylla för att anses främja ett allmännyttigt ändamål. Skatteverket anser att en verksamhet som bedrivs på marknadsmässigt jämförbara villkor aldrig kan anses främja ett allmännyttigt ändamål.</P>
<P class="p359 ft14">Skälen för regeringens bedömning och förslag</P>
<P class="p6 ft5">Begreppet allmännyttigt ändamål</P>
<P class="p1322 ft4">Begreppet allmännyttigt ändamål är inte definierat i lagtexten och är svävande till sin innebörd. Avsikten när det infördes var att det skulle tolkas med ledning av praxis på arvs- och gåvobeskattningens område. Skatteutskottet uttalade följande angående begreppet allmännyttigt ändamål vid införandet (bet. 1976/77:SkU45 s. 27 f.):</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 20px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;" class="ft184">Detta torde innebära att verksamhet som från allmän synpunkt är värd att stödja kan omfattas av</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft184">befrielsen. Ett allmännyttigt ändamål skall således normalt kunna anses föreligga när ändamålet ligger inom ramen för den nyss återgivna exemplifieringen, men givetvis kan också andra fall förekomma där syftet är allmännyttigt i den angivna bemärkelsen och där föreningen även i övrigt uppfyller de fastställda kraven. Har ändamålet däremot en alltför säregen karaktär, torde en förmånsbehandling i allmänhet inte kunna komma i fråga, och detsamma gäller givetvis ändamål som direkt strider mot vad som är acceptabelt från allmän synpunkt.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft32">Det finns en omfattande rättspraxis till stöd för tolkningen av vad som kan utgöra ett allmännyttigt ändamål och begreppet har tolkats relativt extensivt, se t.ex. Högsta förvalt- ningsrättens dom den 28 augusti 2012 i mål nr <NOBR>3391-10</NOBR> där uthyrning av samlingslokal ansågs kunna utgöra ett allmännyttigt ändamål. Be- greppet allmännytta i lagstiftningen innebär dock inte nödvändigtvis detsamma i allmänt språkbruk, vilket bl.a. framgår av RÅ 2005 ref. 8 där Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att en föreningsverksamhet i form av förskole- och fritidsverksamhet med vanligt språkbruk kunde hänföras till vård och uppfostran av barn men att verksamheten inte uppfyllde det övergripande kravet på att fråga ska vara om ett främjande av ett allmännyttigt ändamål.</P>
<P class="p415 ft38">Stiftelse- och föreningsskatteutredningen har övervägt att föreslå en legaldefinition av begreppet allmännytta. Utredningen kunde dock inte finna någon definition som var tillräckligt konkret för att ge en egentlig vägledning för tolkningen av begreppet allmännytta. Bl.a.</P>
<P class="p616 ft121">Svenskt Friluftsliv, Stockholms Borgerskap, Sigtunastiftelsen <SPAN class="ft38">och </SPAN>Svenska Brukshundsklubben <SPAN class="ft38">har framfört att en legaldefinition i första hand bör eftersträvas. Även om det är efter- strävansvärt med en legaldefinition instämmer dock regeringen i utredningens bedömning vad gäller svårigheten att finna en tillräckligt konkret definition. I likhet med utredningen föreslår därför regeringen att det inte ska införas någon legaldefinition av begreppet allmännyttigt ändamål i lagtexten. Systematiken med en exemplifierande uppräkning i lagtexten bör således behållas. Metoden med en exempli- fierande uppräkning har funnits under en lång tid avseende ideella föreningar och begreppet allmännytta har tolkats relativt extensivt i praxis.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">288</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_313" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p192 ft34">Några tröskeleffekter har inte förekommit i någon nämnvärd omfattning.</P>
<P class="p222 ft38">Regeringen konstaterar dock, i likhet med utredningen, att för att ett ändamål ska kunna betraktas som allmännyttigt i lagens mening torde vissa krav behöva ställas på ändamålets karaktär. Ändamålet bör avse ett direkt eller indirekt främjande av verksamhet som är av sådan karaktär att det är av samhällelig natur och bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Exempelvis utgör sådan verksamhet som erhåller stöd av stat eller kommun normalt allmännyttig verksamhet. Vidare finns, såsom utredningen påpekar, en rikhaltig praxis och uttalanden i förarbetena som ger stöd för en relativt vid tolkning av begreppet. Givetvis kan inte ändamål som direkt strider mot det som är acceptabelt från allmän synpunkt innefattas i begreppet allmännyttig. Och även om allmän- nyttighetsbegreppet är vittomfattande får ändamålet inte heller vara av säregen karaktär (se ovan Skatteutskottets uttalande i samband med 1977 års lagstiftning).</P>
<P class="p235 ft32">Som nämnts ovan bedömer regeringen att systematiken med en exemplifierande upp- räkning i lagtexten bör behållas. Det bör dock övervägas om den nuvarande <NOBR>exempli-fieringen</NOBR> kan moderniseras och eventuellt utökas med ytterligare exempel på vad som ska anses utgöra ett allmännyttigt ändamål. Regeringen finner att exemplifieringen bör omfatta främjandet av idrott, kultur, miljövård, omsorg om barn och ungdom, politisk verksamhet, religiös verksamhet, sjukvård, social hjälpverksamhet, Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med myndighet, utbildning, vetenskaplig forskning eller en annan likvärdig verksamhet (se vidare avsnitt 6.14.5.3). Bl.a. Föreningen Stiftelser i Samverkan och Nobelstiftelsen anför att uttrycket ”andra därmed likvärdiga ändamål” bör ersättas med ”andra allmännyttiga ändamål” eller motsvarande uttryck. Regeringen anser att det är lämpligt att tolkningen av begreppet allmännytta tar sin utgångspunkt i den uppräkning som görs i lagrummet, dvs. genom den hänvisning som görs till främjandet av ”en annan likvärdig verksamhet”.</P>
<P class="p6 ft5">Att främja ett allmännyttigt ändamål</P>
<P class="p136 ft32">I nu gällande lagstiftning görs för de olika kvalificerade ändamålen en språklig åtskillnad när det gäller det sätt på vilket de får fullgöras.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft4">Detta uttrycks som att främja, lämna bidrag, bedriva och stärka. Detta ger olika förutsättningar för hur de olika ändamålen kan fullgöras – i form av egen verksamhet eller i form av ekonomiskt stöd till annan för utförandet av verksamheten.</P>
<P class="p120 ft32">Av förarbetena till gällande lagstiftning framgår inte någon uttalad tanke bakom valet av begrepp för fullgörande av de olika ändamålen. Frånsett ändamålet vetenskaplig forskning, där det redan vid reglernas införande angavs att man både får bedriva och gynna sådan forskning, framgår av lagtexten i dag ingen valfrihet i hur ändamålet ska fullgöras. Att så är fallet har också konstaterats av Högsta förvaltningsdomstolen i ett av Stiftelsen Fryx överklagat förhandsbesked (RÅ 1997 ref. 64):</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 120px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;" class="ft38">Enligt lagrummet gäller, såvitt nu är av intresse, att en stiftelse kan bli begränsat skattskyldig om dess huvudsakliga ändamål är att "lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning". Det citerade uttrycket tar sikte på stiftelser som – till skillnad mot Stiftelsen Fryx – inte bedriver egen skolverksamhet utan främjar undervisning och utbildning genom bidragsgivning (jfr SOU 1939:47 s. 55).</P>
<P class="p1220 ft32">Stiftelse- och föreningsskatteutredningen har inte funnit några bärande skäl som talar för att det bör göras åtskillnad på om ändamålet fullgörs i form av egen verksamhet eller i form av bidrag till allmännyttig men av annan bedriven verksamhet. Egen verksamhet kan t.ex. bestå i att en stiftelse själv utövar vetenskaplig forskning eller att den lämnar bidrag till sådan forskning. Regeringen delar utredningens bedömning att det viktiga är gynnandet av den allmännyttiga verksamheten som sådan. Ändamålskravet bör därför anses uppfyllt oavsett om det är fråga om egen verksamhet eller om bidrag lämnas till av annan ideell organisation bedriven verksamhet. Om t.ex. en stiftelse har till ändamål att lämna bidrag till vetenskaplig forskning men inte har resurserna att hitta lämpliga destinatärer kan denna i stället ge bidrag till en annan stiftelse som har samma ändamål. <SPAN class="ft111">Skatteverket </SPAN>anser dock att det finns ett behov av ett förtydligande när ett bidrag lämnas till en annan ideell organisation. Det bör då enligt Skatteverket vara ett krav att den mottagande organisationen faktiskt använder mottagna medel för det angivna ändamålet under</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 27px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">289</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_314" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:444px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:99px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031314x1.jpg" style="width:293px;height:99px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft38">bedömningsperioden ifråga. Det kan även enligt verket ifrågasättas om det inte ska ställas ett krav på att den mottagande organisationen själv ska vara inskränkt skattskyldig. Regeringen anser att det skulle vara onödigt betungande att kräva att bidragsgivaren ska kontrollera att den mottagande organisationen faktiskt använder mottagna medel på rätt sätt och att samtliga förutsättningar för inskränkt skattskyldighet för mottagaren är uppfyllda. Ett sådant krav skulle dessutom kräva att mottagaren håller mottagna bidrag avskilda från övriga medel. Regeringen anser dock att det måste vara fråga om ett bidrag som ska vara avsett att användas i den mottagande organisationens verksamhet. Det bör även accepteras att en mottagande organisation slussar vidare bidraget i sin helhet till andra organisationer. Det kan t.ex. vara fråga om ett bidrag som ges till Internationella Röda korset för vidarebefordran till en lokal biståndsorganisation. Det bör vidare krävas att bidragsgivaren i fall av indirekt främjande gör en ordentlig prövning av mottagaren av bidraget innan bidraget lämnas. Prövningen bör omfatta kontroll av vilken verksamhet som den mottagande organisationen faktiskt bedriver samt kontroll av ändamålet med mottagarens verksamhet, dvs. att mottagaren uppfyller ändamålskravet.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Skatteverket anser även att det bör anges vilka kriterier en näringsverksamhet ska uppfylla för att anses främja ett allmännyttigt ändamål. Skattefriheten för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser omfattar i dag inte inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, med vissa undantag för föreningar och trossamfund. Vad gäller 13 kap. 1 § IL finns det praxis om hur bestämmelsen ska tolkas. Någon förändring av denna praxis är inte avsedd. Regeringen kan inte se något behov av att särskilt reglera hur 13 kap. 1 § IL ska tillämpas när det är ideella föreningar, registrerade trossamfund eller stiftelser som bedriver näringsverksamhet. Det får snarare anses lämpligt att samma bedömning görs oavsett vilken typ av subjekt som bedriver en näringsverksamhet, med beaktande av den praxis som föreligger.</P>
<P class="p394 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p123 ft87">Förslaget föranleder en ny paragraf, 7 kap. 4 § IL, se avsnitt 3.17. Förslaget föranleder även</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p151 ft4">ändring i 67 kap. 24 § IL och 6 § lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, se avsnitt 3.17. och 3.26.</P>
<P class="p253 ft14">6.14.5.3 Närmare om de uppräknade ändamålen</P>
<P class="p233 ft38">I propositionen föreslås att exemplifieringen utökas med nya exempel på allmännyttiga ändamål. För att tillämpningen av ändamåls- kravet ska få en mer modern tillämpning bör utöver de nya ändamålen även vissa av de i dag uppräknade ändamålen övervägas särskilt. Nedan redogörs närmare för dessa ändamål.</P>
<P class="p205 ft4">Ändamålen att främja idrott, politisk verksamhet och religiös verksamhet redogörs inte för särskilt. Någon förändring av innebörden av dessa begrepp är inte avsedd.</P>
<P class="p362 ft14"><SPAN class="ft14">6.14.5.3.1</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;">Omsorg om barn och ungdom</SPAN></P>
<P class="p1372 ft14">Regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Ändamålet vård och upp- fostran av barn ska ha en något vidgad omfattning och i stället benämnas omsorg om barn och ungdom.</SPAN></P>
<P class="p1373 ft4"><SPAN class="ft17">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p228 ft121"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Länsrätten i Göteborg <SPAN class="ft38">anför att såvitt avser ändamålet omsorg om barn och ungdom är begreppet ungdom inte optimalt då det kan föra med sig oklarheter om vad som innefattas och det kan ifrågasättas om det är en god ordning att låta begreppet preciseras i rättspraxis, då dylika uttalanden i förarbeten i vart fall initialt skapar en rättsosäkerhet. </SPAN>Länsrätten i Skåne <SPAN class="ft38">anför att det tidigare allmännyttiga ändamålet omsorg om barn i praxis har varit klart och enkelt att tillämpa. Utredningens förslag att föra in begreppet ”ungdom” i syfte att även personer över 18 år i vissa situationer ska kunna omfattas av bestämmelsen leder till en ökad oklarhet. Dessutom är det mycket som talar för att de ungdomar och situationer som åsyftas kan falla in under ändamålet social hjälpverksamhet.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;" class="ft39">Länsrätten i Västmanlands <SPAN class="ft34">län anför att när det gäller begreppet ”omsorg” innebär det en utvidgning av de tidigare kriterierna ”vård och</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">290</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_315" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">uppfostran”. Det är ofrånkomligt att samtliga dessa tre rekvisit medför tillämpningsproblem i någon form. Att ersätta de två befintliga rekvisiten med ett nytt medför naturligtvis nya gränsdragningsproblem och behov av ny praxis. Mot bakgrund av de skäl utredningen anför har länsrätten dock inget att erinra mot förslaget i denna del. Trots de skäl utredningen anför till stöd för att omsorg även i vissa fall kan avse den som fyllt 18 år, anser länsrätten att det är mindre lämpligt att införa ett så pass odefinierat begrepp som ungdom, vilket kan leda till onödiga gränsdragningsproblem. Med ”barn” avses i olika lagar den som ännu inte fyllt 18 år. Begreppet ”ungdom” är dock juridiskt och även i övrigt odefinierat. När det gäller de s.k. ungdomsmålen som hanteras i de allmänna domstolarna (jfr t.ex. 32 kap. brottsbalken) eller när lagen (1990:52) om vård av unga kan bli tillämplig, finns en övre gräns på 21 år. Ungdom är i dessa sammanhang den som är mellan 18 och 21 år. Riksidrotts- förbundet definierar ungdomsidrott som idrott som utövas av den som är i åldern <NOBR>13–20</NOBR> år. När det gäller att söka statsbidrag till olika ungdoms- satsningar definieras ungdom enligt Ungdoms- styrelsen som den som är mellan <NOBR>7–25</NOBR> år. Det finns olika definitioner i olika sammanhang där den högsta åldern för att anses vara ungdom varierar mellan 20 och 25 år. <SPAN class="ft121">Forum för frivilligt socialt arbete </SPAN>och <SPAN class="ft121">Rädda Barnen </SPAN>stödjer viljan att vidga ändamålet, men menar att det i sin föreslagna form fortfarande är för snävt definierat. Omsorg av barn och ungdom exkluderar en mängd allmännyttiga verksam- heter som inte innebär omsorg men som verkar uppfostrande. Betydande verksamhet som är av förebyggande natur men som inte heller går att sortera in under andra kriterier riskerar att fortsätta falla utanför definitionen. Forumet föreslår att ändamålet rubriceras som barn- och ungdomsverksamhet. <SPAN class="ft121">Stiftelsen Jerringfonden </SPAN>anför att särskilt förslaget om ändamålet omsorg om barn och ungdom är ytterst betydelsefullt att genomföra. <SPAN class="ft121">Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm </SPAN>anför att den föreslagna utvidgningen att genom ordet ”omsorg” inte bara kunna täcka barn och ungdomars basala behov är synnerligen angeläget. Att även ungdomar, över 18 år, inryms i det vidgade begreppet är välbetänkt utifrån den erfarenhet som stiftelsen har. Även om den övre åldersgränsen inte exakt anges, ger det ett utrymme för en individuellt anpassad insats i ett skede av livet som kan vara helt</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">avgörande och lägga grunden för en ung persons framtida utveckling i samhället. <SPAN class="ft121">Frälsningsarmén </SPAN>instämmer i utredningens förslag. <SPAN class="ft121">Stockholms Borgerskap </SPAN>förordar att det förtydligas att även vård och omsorg om äldre utgör ett allmän- nyttigt ändamål. <SPAN class="ft121">Synskadades Riksförbund </SPAN>och</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft38"><SPAN class="ft121">Synskadades Stiftelse </SPAN>instämmer i utredningens förslag. Förslaget ger förutsättningar att stödja inte bara det synskadade barnet eller ungdomen utan hela familjen, vilket enligt deras uppfattning och sätt att verka är synnerligen angeläget. Likaså vill förbundet understryka vikten i utredningens förslag om tillägget ”ungdom”, eftersom behovet av stöd till funktionshindrade ungdomar ofta förekommer under viss tid efter uppnådda 18 år. <SPAN class="ft121">Ungdomsstyrelsen </SPAN>anser att formuleringen omsorg om barn och ungdom är för snäv och att relevanta verksamheter därmed riskerar att fortsätta falla utanför definitionen. I stället bör ändamålet rubriceras som barn- och ungdomsverksamhet. Ungdomsstyrelsen anser att de åldersregler som gäller för att kvalificera sig för att erhålla statsbidrag för ungdoms- organisationer även bör gälla här.</P>
<P class="p1177 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Ändamålet vård och uppfostran av barn har gamla anor och har varit skattegynnat under en lång tid. Förutsättningen för inskränkt skattskyldighet är att verksamheten riktar sig till barn och avser vård och uppfostran. Dessa begrepp har inte närmare förklarats i förarbetena. När det gäller begreppet barn har det enligt Stiftelse- och föreningsskatteutredningen inte uppstått några tillämpningssvårigheter utan det har tillämpats på någon som inte har fyllt 18 år (jfr bl.a. 6 kap. 2 § och 7 kap. 1 § föräldrabalken). I doktrinen har med vård avsetts tillhandahållande av husrum, föda och rekreation i normal om- fattning samt utövande av tillsyn och kontroll över barnets person (Hagstedt J A, Om beskattning av stiftelser, Uppsala 1972, s. 261). Utredningen konstaterar att ett begrepp som vållat osäkerhet är uppfostran. Som uppfostran förstås i första hand sådan utveckling av barnet som normalt handhas av föräldrarna då barnet under sina uppväxtår får grundläggande kunskaper och färdigheter (Hagstedt s. 261). Såväl andlig som fysisk fostran är inbegripen, men alla slags fostrande verksamheter omfattas inte. Praxis har lagt in ett allsidighetskrav och inte godtagit verksamhet med övervägande religiös, politisk eller idrottslig inriktning. Inte heller har all verksamhet inriktad på daglig</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 54px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">291</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_316" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft4">omvårdnad godtagits i praxis (se t.ex. rättsfallen RÅ 1975 Aa <NOBR>407–409,</NOBR> RÅ 1979 1:75 och RÅ 1982 1:12).</P>
<P class="p1314 ft4">Något krav på att ett ekonomiskt behov ska vara för handen brukar inte ställas och anledningen till detta torde vara att barn som regel kan betraktas som behövande ur ekonomisk synpunkt (Hagstedt s. 259).</P>
<P class="p126 ft32">Stiftelse- och föreningsskatteutredningen har konstaterat att praxis har utvecklats så att ändamålet har kommit att inriktas mot verksamheter som tillfredsställer basala behov av vård, omsorg och uppfostran. Enligt ut- redningen finns inte längre samma uttalade behov av sådant basalt stöd som avser mat, husrum och tillsyn (vård) eller grundläggande fostran och utveckling (uppfostran). För dessa behov finns i dag ett väl utvecklat system från samhällets sida med barnomsorg, förskoleklass och stödverksamhet av annat slag från de sociala myndigheterna som normalt ger en del av den grundläggande trygghet för barnen som detta ändamål avsett. Trots det finns det alltjämt ett stort behov av stöd riktat mot barn och ungdom om än i något annan och vidare form. Regeringen instämmer i utredningens slutsatser i denna del.</P>
<P class="p398 ft32">Utredningen har pekat på att stiftelser som har haft till ändamål att främja vård och uppfostran av barn har haft svårt att lämna bidrag till ideella föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet då de haft problem att visa att stödet gått till de basala behoven av vård och uppfostran. Som exempel kan nämnas verksamhet som bedrivs för funktionshindrade eller överviktiga barn och ungdomar, verksamhet som syftar till ungdomars drogfrihet eller till att motverka mobbning. Lägerverksamhet har normalt accepterats om den inte har haft koppling till idrott, religiös verksamhet eller kulturell verksamhet. Oklarhet gäller i praxis om hur bedömningen ska ske av verksamhet som avser läger för barn där föräldrar och/eller syskon är med under hela eller delar av lägervistelsen t.ex. på grund av att barnen har funktionshinder.</P>
<P class="p124 ft32">Såsom utredningen konstaterar kommer en del av dessa problem att få sin lösning eftersom stiftelser fortsättningsvis kommer att kunna främja ändamål som avser bl.a. idrott och kultur. Utredningen anser dock att det finns ett behov att vidga det aktuella ändamålet något. Enligt utredningen bör begreppet omsorg därför tas in i</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft32">lagtexten och ska markera att det är fråga om en utvidgning i förhållande till det i dag gällande rekvisitet vård och uppfostran. Utöver att tillgodose de basala behoven av mat, husrum och daglig tillsyn bör enligt utredningen även verksamhet som tillgodoser barns och ungdoms utveckling i kroppsligt, intellektuellt och socialt avseende omfattas liksom verksamhet som ger tillfälle till lek och lärande, samvaro och avkoppling. Stöd och aktiviteter för funktions- hindrade barn och ungdomar med särskilda behov är andra exempel på vad som kan omfattas. Likaså omfattas verksamheter som hjälper utsatta barn och ungdomar inklusive förebyggande arbete mot exempelvis droger och annat missbruk. På detta sätt finns inte heller samma krav på att den fostrande och/eller omhändertagande uppgiften övertagits av annan än föräldrarna. Med detta synsätt kan t.ex. bidrag ges till familjer med funktionshindrade barn där såväl barnet som föräldrarna och eventuella syskon deltar i lägerverksamhet eller en behandlingsresa för att underlätta det fortsatta dagliga livet.</P>
<P class="p94 ft38">Regeringen instämmer i utredningens bedöm- ning att ändamålet vård och uppfostran av barn bör utvidgas. Samhällsutvecklingen har gjort att det att finns ett behov att vidga tillämpningen av det aktuella ändamålet. I likhet med utredningen föreslår regeringen att begreppet ”vård och uppfostran av barn” ersätts med det vidare begreppet ”omsorg om barn och ungdom”.</P>
<P class="p248 ft38">Genom begreppet ”barn och ungdom” markeras att det även åldersmässigt är fråga om ett generösare synsätt. Begreppet barn har tillämpats på någon som inte har fyllt 18 år. Utredningen har föreslagit att begreppet ungdom läggs till för att betona att det även efter fyllda 18 år alltjämt kan finnas motsvarande behov av stöd under viss ytterligare tid. Att ange exakt var denna åldersgräns går är, enligt utredningen, inte helt lätt och den närmare utformningen torde få utformas i praxis. Bl.a.</P>
<P class="p277 ft121">Länsrätten i Göteborg <SPAN class="ft38">och </SPAN>Länsrätten i Västmanlands län <SPAN class="ft38">menar dock att det är olämpligt att använda begreppet ungdom eftersom det är ett odefinierbart begrepp och skapar rättsosäkerhet. </SPAN>Ungdomsstyrelsen <SPAN class="ft38">anser vidare att de åldersregler som gäller för att kvalificera sig för att erhålla statsbidrag för ungdomsorganisationer även bör gälla här. Även om det är eftersträvansvärt att reglerna ska vara tydliga och exakta är det enligt regeringen i det</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">292</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_317" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:650px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:82px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031317x1.jpg" style="width:293px;height:82px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">här sammanhanget motiverat att tydligt markera att den åldersmässiga bedömningen ska vara generösare än den som har skett med begreppet ”vård och uppfostran av barn”. En prövning får ske från fall till fall. Det finns, såsom Länsrätten i Västmanlands län har påpekat, inte någon exakt åldersgräns för när någon upphör att vara ungdom. Med hänsyn till att fråga ska vara om omsorg av ungdom torde dock den övre gränsen ligga runt 21 år, dvs. i linje med vad som gäller i de s.k. ungdomsmålen som hanteras i de allmänna domstolarna (jfr t.ex. 32 kap. brottsbalken) eller när lagen (1990:52) om vård av unga kan bli tillämplig. Enligt regeringen bör en helhetsbedömning göras av den situation som personen i fråga befinner sig i. I denna bedömning bör hänsyn bl.a. tas till om personen ifråga alltjämt går i skolan och inte har bildat eget hushåll.</P>
<P class="p95 ft32"><SPAN class="ft111">Länsrätten i Skåne </SPAN>pekar på att det är mycket som talar för att de ungdomar och situationer som åsyftas kan falla in under ändamålet social hjälpverksamhet. Stockholms Borgerskap för- ordar att det förtydligas att även vård och omsorg om äldre utgör ett allmännyttigt ändamål. Regeringen vill, i likhet med utredningen, framhålla att det inte endast är omsorg om barn och ungdom som ska anses allmännyttigt. All omsorg som riktas mot personer med relevanta behov av omsorg är att anse som allmännyttig. Avgränsningen till barn och ungdom ska enligt utredningen endast ses som ett uttryck för att denna grupp mer eller mindre alltid kan sägas vara i behov av omsorg, något som inte kan sägas gälla för alla vuxna. Det är enligt regeringen lämpligt att det för barn och ungdom görs samma bedömning vad gäller behovet av omsorg. Omsorg om ungdom bör därför nämnas särskilt i exemplifieringen. För vuxna skulle ett av behov av omsorg i stället kunna täckas av ändamålet social hjälp- verksamhet, se avsnitt 6.14.5.3.3.</P>
<P class="p314 ft121">Forum för frivilligt socialt arbete, Rädda Barnen <SPAN class="ft38">och </SPAN>Ungdomsstyrelsen <SPAN class="ft38">anser att det föreslagna begreppet är för snävt och föreslår i stället begreppet ”barn- och ungdomsverk- samhet”. Regeringen anser att ett sådant begrepp inte åskådliggör den förändring av dagens tillämpning av ändamålet vård och uppfostran av barn som regeringen vill åstadkomma. Regeringen anser vidare att begreppet omsorg om barn och ungdom bättre beskriver att det även kan vara fråga om stöd i annan form än till</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft32">de basala behoven av vård och uppfostran, t.ex. verksamheter till förmån för barn och unga. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen följer av ändamålskravet ett övergripande krav på att syftet med verksamheten ska vara att främja ett allmännyttigt ändamål. Verksamhet som bedrivs i form av daghems- och fritidshemsverksamhet där barn regelbundet omhändertas under den tid då föräldrarna arbetar har därför av Högsta förvaltningsdomstolen inte godtagits som vård och uppfostran av barn (se RÅ 2005 ref. 8). Regeringen anser att sådan verksamhet som prövades av Högsta förvaltningsdomstolen även efter den föreslagna förändringen inte ska anses främja ett allmännyttigt ändamål. Regeringen anser att det är ytterligare ett skäl till varför det inte är lämpligt att införa begreppet ”barn- och ungdomsverksamhet”.</P>
<P class="p1177 ft32">Regeringen vill dock påpeka att de verksam- heter för barn och ungdom som bedrivs av ideella föreningar och registrerade trossamfund och som har bedömts främja ett allmännyttigt ändamål även i fortsättningen ska anses främja ett sådant ändamål (se t.ex. Skatteverkets ställningstagande den 10 november 2006 om roll- och konfliktspelsföreningar, dnr 131 <NOBR>649201–06/11).</NOBR></P>
<P class="p435 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p402 ft34">Förslaget föranleder en ny paragraf, 7 kap. 4 § IL, se avsnitt 3.17.</P>
<P class="p1323 ft14"><SPAN class="ft14">6.14.5.3.2</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;">Utbildning</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"><SPAN class="ft14">Regeringens förslag: </SPAN>Ändamålet undervisning eller utbildning ska behålla sin omfattning och tillämpning, men enbart benämnas utbildning.</P>
<P class="p1321 ft4"><SPAN class="ft17">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p117 ft121"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna</SPAN><SPAN class="ft38">: </SPAN>Högskoleverket, Forum för frivilligt socialt arbete, Rädda Barnen <SPAN class="ft38">och</SPAN></P>
<P class="p363 ft4"><SPAN class="ft5">Röda Korset </SPAN>tillstyrker förslaget. Övriga remissinstanser har inte yttrat sig särskilt i denna del.</P>
<P class="p252 ft99">Skälen för regeringens förslag<SPAN class="ft32">: Skälen för regeringens förslag: Innebörden av ändamålet undervisning eller utbildning är inte närmare angivet i lagtexten, men av förarbetena kan utläsas en avsikt att endast bidrag till sådan undervisning eller utbildning som motsvarade</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 9px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">293</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_318" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:512px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:220px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031318x1.jpg" style="width:293px;height:220px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">den som meddelades vid ett allmänt undervis- ningsverk skulle omfattas (SOU 1939:47 s. 55 och Hagstedt s. 264 f.). Med begreppet allmänt undervisningsverk avsågs en privat anstalt för undervisning som bedrevs med visst offentlig- rättsligt inslag och utan något vinstsyfte. Med ledning av dessa uttalanden framgår att lagstiftaren torde ha avsett en relativt snäv tolkning av begreppen undervisning och utbildning (se även Skatteverkets ställnings- taganden den 20 juni 2012, dnr 131 147923- 12/111 och 131 <NOBR>132982-11/111).</NOBR></P>
<P class="p398 ft38">Ändamålet undervisning eller utbildning har fått sin närmare utformning i rättstillämpningen och Högsta förvaltningsdomstolen har genom åren avgjort ett stort antal mål rörande denna fråga. Dessa avgöranden har inneburit att den ursprungligen tämligen restriktiva tillämpningen med tiden kommit att bli generösare. Stiftelse- och föreningsskatteutredningen menar att praxis har följt samhällsutvecklingen och att det inte finns något direkt behov av förändring av innehållet i detta ändamål, särskilt som praxis utvecklats tämligen generöst. Regeringen delar den bedömningen. Ändamålet ska tillämpas generöst.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Ändamålet benämns i dag undervisning eller utbildning. Enligt utredningen torde begreppet utbildning täcka in ändamålet i sin helhet. Regeringen instämmer i detta.</P>
<P class="p310 ft38">I detta sammanhang har utredningen tagit upp att den nu gällande lagstiftningen innebär att reglerna om inskränkt skattskyldighet inte är samordnade mellan de för stiftelser gällande allmänna undantagsreglerna och de som gäller för allmänna undervisningsverk, något som kommenterades i avgörandet rörande Stiftelsen Martinskolan Söders Waldorfskola (RÅ 2004 ref. 77). Rättsfallet gällde en stiftelse som skulle förlora karaktären av allmänt undervisningsverk om den i mer än ringa omfattning ägnade sig åt annan verksamhet, även om denna verksamhet var av sådan art att den i sig kunde medföra skattebefrielse på annan grund. Någon prövning gjordes dock aldrig om den andra verksamheten kunde medföra skattebefrielse på annan grund.</P>
<P class="p124 ft32">Det är enligt regeringen olyckligt att två olika var för sig skattegynnade verksamheter kan bli skattepliktiga om verksamheterna bedrivs parallellt av samma subjekt, t.ex. en stiftelse. Denna situation bör inte få uppkomma. Genom förslaget att ta bort de särskilda reglerna om skattegynnandet av allmänna undervisningsverk</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft32">skulle enligt utredningen problemet inte längre kvarstå. Problematiken gäller dock inte bara allmänna undervisningsverk utan skulle även kunna bli aktuell för barmhärtighetsinrättningar och sjukvårdsinrättningar. Frågan om bort- tagande av skattegynnande för dessa subjekt behandlas inte i denna proposition utan bereds vidare i Regeringskansliet. Regeringen kan dock konstatera att den verksamhet som bedrivs av allmänna undervisningsverk, barmhärtighets- inrättningar och sjukvårdsinrättningar omfattas av det föreslagna nya ändamålskravet eftersom dels sjukvård tas med i exemplifieringen (se nedan), dels att en stiftelse kan kvalificera för de olika ändamålen genom egen verksamhet. I vart fall när fråga inte är om sådan näringsverksamhet som avses 13 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229) torde den nämnda situationen inte uppkomma.</P>
<P class="p436 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1330 ft4">Förslaget föranleder en ny paragraf, 7 kap. 4 § IL, se avsnitt 3.17.</P>
<P class="p988 ft14"><SPAN class="ft14">6.14.5.3.3</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;">Social hjälpverksamhet</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 64px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft38"><SPAN class="ft243">Regeringens förslag: </SPAN>Ändamålet hjälpverksamhet bland behövande får en vidare tillämpning som även omfattar behövande i annat än ekonomiskt hänseende. Ändamålet ska benämnas social hjälpverksamhet. I benämningen social hjälpverksamhet ska även sociala och välgörande ändamål omfattas.</P>
<P class="p205 ft32">En motsvarande ändring ska göras avseende förutsättningarna för dels skattereduktion för gåva, dels att bli godkänd som gåvomottagare avseende skattereduktion för gåva.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p228 ft121"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna</SPAN><SPAN class="ft38">: </SPAN>Stiftelsen Jerringfonden <SPAN class="ft38">tillstyrker förslaget. </SPAN>Frälsningsarmén <SPAN class="ft38">tillstyrker förslaget och instämmer i utredningens bedömning. </SPAN>Röda Korset <SPAN class="ft38">stödjer den nya benämningen ”social hjälpverksamhet”, vilket enligt deras uppfattning bättre återspeglar den verksamhet som bedrivs i dagens samhälle. Stiftelsen </SPAN>Synskadades Riksförbund <SPAN class="ft38">och</SPAN></P>
<P class="p1240 ft32"><SPAN class="ft111">Synskadades Stiftelse </SPAN>instämmer i utredningens förslag att ändamålet ”bedriva hjälpverksamhet bland behövande” får en vidare tillämpning och</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">294</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_319" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">fortsättningsvis föreslås även kunna omfatta behövande i annat än ekonomiskt hänseende. Ändamålet ”social hjälpverksamhet” är ett tydligt uttryck för vad som är gällande i dag, nämligen behov av olika former av stöd och hjälpinsatser i stället för en koncentration till rena ekonomiska bidrag. <SPAN class="ft121">Länsrätten i Västmanlands län </SPAN>tillstyrker förslaget vad gäller social hjälpverksamhet och pekar på att förslaget i denna del torde kunna medföra en enklare hantering av bidrag då en individuell behovs- prövning av destinatärerna inte alltid behöver göras. <SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN>delar inte utredningens uppfattning att det välgörande ändamålet kan begränsas till ändamålet social hjälpverksamhet och därför kan slopas. Det välgörande ändamålet kan uppfattas i enlighet med själva innebörden av ett allmännyttigt ändamål och därför har det sin plats i exemplifieringen. Att ta bort ändamålet kan komma att uppfattas som en inskränkning av gällande rätt vilket inte är i linje med utredningens uttalade avsikt. <SPAN class="ft121">Emmaus Sverige </SPAN>anser inte att det är önskvärt med alltför stora begränsningar i kriterierna för social hjälp- verksamhet. Det är därför viktigt i den fortsatta beredningen av förslaget att det tydligt medges stöd för ekonomiska bidrag till behövande enskilda personer under en längre period.</P>
<P class="p1212 ft111">Frimurare Barnhuset i Stockholm <SPAN class="ft32">tillstyrker att begreppet ”social hjälpverksamhet” ersätter ”hjälpverksamhet bland behövande”. Utöver en modernisering av språkbruket är den föreslagna, vidare tillämpningen av ordet ”behövande” till att omfatta även andra än strikt ekonomiskt behövande mycket välkommen. Stiftelsens uppfattning är att den hittillsvarande begräns- ningen till strikt ekonomiska bevekelsegrunder inte är förenlig med vad som av en bred allmänhet uppfattas som ”välgörande verksam- het”. Därför är utredningens förslag till en vidgning, så att särskilt utsatta grupper kan lämnas stöd, helt i tiden. </SPAN>Forum för frivilligt socialt arbete <SPAN class="ft32">och </SPAN>Rädda Barnen <SPAN class="ft32">stödjer utredningens förslag om en bredare omfattning av begreppet. Särskilt viktigt är den slopade begränsningen att man bara får ge stöd till ekonomiskt utsatta och inte personer i andra behov. Forum ställer sig frågande till varför utredaren väljer att använda sig av begreppet social hjälpverksamhet. Forum föreslår därför att ändamålet döps om till social verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p277 ft111">Nämnden för statligt stöd till trossamfunden SST <SPAN class="ft32">anför att ändamålet ”social hjälpverksamhet” kan</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft32">komma att tolkas snävt. SST föreslår att detta ändamål i stället definieras som ”social verk- samhet”. <SPAN class="ft111">Vidarstiftelsen, Föreningen Blomster- fonden </SPAN>och <SPAN class="ft111">Radiumhemmets Forskningsfonder </SPAN>anför att ”social hjälpverksamhet” kan komma att tolkas alltför snävt och föreslår därför att ändamålet i stället definieras som ”social verksamhet”. Detta för att det inte ska kunna tolkas som ett insnävat ändamål jämfört med de ”sociala” ändamål som i dag gäller för ideella föreningar. <SPAN class="ft111">Föreningen för Välgörenhetens Ordnande FVO </SPAN>ser positivt på utredningens förslag att det framtida begreppet social hjälpverksamhet ger möjlighet att se till en persons helhetssituation och inte endast vara låst till den ekonomiska situationen. FVO in- stämmer även i att en väl utformad ansöknings- blankett ger gott underlag för bedömningen om en person anses berättigad till bidrag. FVO anser dock att de föreslagna reglerna riskerar att bli alltför öppna. FVO vill framhålla att medelvärdet på de belopp som FVO utbetalar ligger på 5 500 kr. Ett belopp om ca 4 200 kr känns i dagsläget därför alltför högt. FVO föreslår att den förenklade prövningen ska kunna tillämpas vid fem procent av prisbasbeloppet.</P>
<P class="p133 ft17">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p522 ft5">Ett modernare begrepp avseende behövande</P>
<P class="p164 ft38">En stiftelse, en ideell förening eller ett registrerat trossamfund kan bli inskränkt skattskyldig om den har till huvudsakligt ändamål att bedriva hjälpverksamhet bland behövande. Det ska vara fråga om behövande i ekonomisk mening. En hjälpverksamhet kan således bestå i att lämna ekonomiska bidrag i form av engångsbidrag eller periodiska utbetalningar eller genom hjälp på annat sätt i form av exempelvis fri eller hyresbillig bostad eller bidrag till rehabiliterings- behandling. Från att tidigare haft fokus på behövande inom landet har många organisat- ioner i dag sin verksamhet inriktad på bistånds- verksamhet i tredje världen. En utbetalning av bidrag har ansetts utgöra hjälpverksamhet endast om bidraget är avsett att höja mottagarens ekonomiska standard från den nivå där denne betraktas som behövande upp till drägliga ekonomiska förhållanden. Det kan också vara fråga om ett bidrag till en nödvändig kostnad av tillfällig natur för mottagaren, t.ex. inköp av glasögon eller handikapphjälpmedel. Om bidraget används för annat än primära behov</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">295</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_320" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft34">anses hjälpverksamhet inte föreligga (Hagstedt s. 274 f.).</P>
<P class="p356 ft38">Stiftelse- och föreningsskatteutredningen har konstaterat att vad som innefattas i begreppet behövande har inte berörts i förarbetena till lag- stiftningen och att begreppet också har orsakat mycket tillämpningsproblem när det gäller gränsdragningen. Av praxis framgår att hjälp- verksamhet godtagits även om den gått till dem som inte är direkt nödlidande. Inte heller har existensminimum och förbehållsbelopp ansetts utgöra någon övre gräns för vad som är behövande. Högsta förvaltningsdomstolen har i rättsfallet RÅ 81 1:28 sammanfattat innebörden av begreppet behövande på följande sätt:</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 20px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;font: 11px 'Arial';line-height: 17px;">Med behövande måste såvitt nu är ifråga förstås person som är i behov av ekonomisk hjälp. För att vara behövande i denna mening kan inte krävas att vederbörande lider nöd eller annars är i trängande behov av hjälp, men det får dock förutsättas att den som är föremål för verksamheten är mindre bemedlad och att det föreligger ett allmänt hjälpbehov. Innebörden härav får bedömas i förhållande till de trygghets- och standardkrav som vid olika tidpunkter är gällande i samhället.</P>
<P class="p992 ft38">Med behövande avses endast personer som är behövande i ekonomisk bemärkelse. Det allmänna tar i dag ett mycket större ekonomiskt ansvar för enskilda personer än vad som var fallet vid den tid då reglerna kom till. I takt med att välfärdssystemen har byggts ut finns det i dag en ekonomisk bas och trygghet för de allra flesta, vilket gör att behovet av frivilligt stöd inte är av samma omfattning som då många av dessa stiftelser tillkom. Enligt Stiftelse- och förenings- skatteutredningen har det blivit allt svårare för stiftelserna att rent praktiskt välja ut mottagare med hänsyn till den prövning av det ekonomiska behovet som är en förutsättning för att uppfylla ändamålskravet. Prövning av ansökningar och kontroll av lämnade uppgifter tar stora resurser i anspråk. För Skatteverket medför den nuvarande rättstillämpningen ett tidskrävande kontroll- arbete för att kunna säkerställa att mottagarna varit ekonomiskt behövande och att stiftelserna därmed fullföljt sitt ändamål på rätt sätt. Om bidrag ges i samband med en katastrofsituation eller liknande, t.ex. filtar till behövande efter en jordbävning eller mat till svältande i en hungerkatastrof har kraven på underlag dock varit begränsade. I praktiken har det i situationer</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft4">som dessa räckt med att stiftelsen eller föreningen har visat att bidragen har använts för att hjälpa de nödlidande. Så kan det också vara i delar av den biståndsverksamhet som bedrivs i tredje världen.</P>
<P class="p94 ft38">Hjälpbehovet har i dag, såsom utredningen anför, delvis en annan karaktär och är inte längre lika koncentrerat till behov av rent ekonomisk natur. I stället kan det vara fråga om stöd till särskilt utsatta grupper, t.ex. flyktingar eller hemlösa. Det kan också gälla behov av stöd till psykiskt funktionshindrade vars ekonomiska situation inte nödvändigtvis är sådan att de direkt kan anses som ekonomiskt behövande. Behovet av hjälp är alltså ofta inte av rent ekonomisk karaktär utan kanske snarare gäller hjälp i form av regelbunden terapiverksamhet eller annan återkommande social verksamhet som innebär samvaro och omsorg om särskilt utsatta grupper.</P>
<P class="p400 ft4">Praxis har utvecklats så att det i många fall krävs en prövning på individnivå för att avgöra om en person ska anses vara ekonomiskt behövande eller inte. Den praktiska tillämp- ningen har enligt utredningen präglats av olikheter i bedömningar av när en person ska anses vara behövande. Olika nivåer av inkomster har gällt i de domstolsavgöranden som finns och Skatteverket synes inte ha tillämpat någon enhetlig nivå sett över landet. Det har också förelegat en mängd frågor om hur inkomsten hos den som söker hjälp ska beräknas. Detta har resulterat i att rättsläget har blivit svårbedömt. Felaktiga bedömningar av ekonomiska förhållan- den hos dem som sökt hjälp innebär i sin tur att stiftelsernas skattefrihet kan komma att ifrågasättas.</P>
<P class="p93 ft38">För ideella föreningar är det också möjligt att utöver hjälpverksamhet bland behövande även främja ett socialt eller ett välgörande ändamål. Med socialt ändamål har förståtts bland annat verksamhet för socialt utsatta grupper. Detta innebär att föreningarna inte har behövt pröva enskilda mottagares ekonomiska förhållanden i samma utsträckning som stiftelserna och därmed inte heller riskerat att göra felbedömningar i samma omfattning som dem eftersom verksam- heten kunnat hänföras till ett socialt eller välgörande ändamål.</P>
<P class="p93 ft32">Bedömningen av behövandebegreppet är ett betydande problem för framför allt stiftelserna. Det är svårt för dem som företräder stiftelserna och administrerar deras verksamhet att veta</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 25px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">296</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_321" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft4">vilken nivå som gäller för inkomster och förmögenheter och det är tidskrävande att hantera ansökningarna samt att kontrollera de lämnade uppgifterna mot de offentliga register som är relevanta. Dessutom är förmögenhets- uppgifter inte längre möjliga att kontrollera i samma omfattning som tidigare då kontroll- uppgiftsskyldigheten för förmögenhetstillgångar avskaffats i samband med slopandet av förmögenhetsskatten.</P>
<P class="p94 ft38">I sammanhanget måste också hänsyn tas till risken för missbruk och det bör rimligen krävas av en stiftelse att den gör någon form av kontroll av att utbetalningar görs till rätt mottagare. Det är naturligtvis inte acceptabelt att stora belopp felaktigt betalas ut till personer som inte är behövande. Denna kontroll skulle från stiftelsens sida kunna bottna i personlig kännedom, vilket är vanligt exempelvis inom församlingar eller hos handläggare på mindre orter. Samtidigt krävs att det underlag som används för bedömningen kan göras tillgängligt för Skatteverket som ska granska förutsätt- ningarna för skattebefrielse. Exempelvis skulle en väl utformad ansökningsblankett som ger tillräckliga uppgifter till grund för bedömningen i frågor om ekonomiskt understöd till enskilda personer kunna vara en framkomlig väg.</P>
<P class="p415 ft38">Med hänsyn till vad som framkommit om tillämpningsproblemen har utredningen före- slagit att det nuvarande ändamålet att bedriva hjälpverksamhet bland behövande slopas. Utredningens uppfattning är att det sociala ändamål som i dag gäller för föreningarna skulle kunna bilda kärnan i en ny bestämmelse vilken också ska omfatta det välgörande ändamål som kan sägas ingå i begreppet ”hjälpverksamhet bland behövande”. Utredningen föreslår därför att det nya rekvisitet benämns ”social hjälp- verksamhet” och gör i detta avseende följande överväganden. Begreppet kommer fortsättnings- vis att innefatta behövande även i annat avseende än ekonomiskt. I grunden ska det finnas ett hjälpbehov men detta behöver inte vara av ekonomisk karaktär. Även fortsättningsvis kommer en prövning behöva ske för att avgöra om det föreligger ett hjälpbehov som kan till- godoses inom ramen för det som avses med social hjälpverksamhet. Omfattningen av denna prövning kommer att variera men för att generellt sett avgöra om det ska anses föreligga ett hjälpbehov kan hänsyn tas till vissa speciella förhållanden. Exempelvis kan vissa grupper av</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft32">personer normalt anses ha ett mer generellt behov av hjälp. Hit kan räknas bl.a. funktions- hindrade, hemlösa, socialt utsatta, asylsökande, personer med stor försörjningsbörda eller kroniskt sjuka. Men även andra personer kan vara i behov av extra stöd och kan därför anses vara behövande. Det bör i framtiden därför vara möjligt för en stiftelse, en ideell förening eller ett registrerat trossamfund att främja verksamheter som vänder sig till grupper som behöver olika former av stöd och hjälp utan att någon individuell prövning behöver göras för varje deltagare. En sådan verksamhet bör baseras på att det finns ett socialt hjälpbehov hos den grupp som är mottagare av stödet. Det behovet behöver dock inte baseras på ekonomiska avgöranden utan på att det framstår som angeläget att hjälpa den utsatta gruppen. Exempel på verksamheter som kan omfattas är mat och husrum för uteliggare, olika aktiviteter för asylsökande, hjälp för funktionshindrade som inte tillgodoses genom lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.</P>
<P class="p120 ft32">Utredningen anför vidare att det givetvis även fortsättningsvis kommer att finnas behov av att ge ekonomiska bidrag till enskilda personer. Stiftelser som beviljar bidrag till behövande ger ofta bidrag till ett specifikt behov och inte till den allmänna överlevnaden. Det kan vara fråga om kontanta bidrag men det kan också vara så att stiftelsen betalar en faktura. Det ekonomiska bidraget kan gälla tandvårdskostnader, betalning av en hyresavi, en vinterjacka till ett barn eller något liknande. Oavsett om bidraget betalas ut kontant, sätts in på ett konto, betalas genom faktura eller mot uppvisande av kvitto bör någon form av prövning göras för ett sådant kontant bidrag. Prövningen bör inte enbart avse ekonomiska förhållanden utan även andra omständigheter bör vägas in. Det faller sig dock naturligt att personer med goda inkomster eller lättrealiserade tillgångar eller goda möjligheter till lån är i mindre behov av kontanta ekonomiska bidrag än personer med svag ekonomi.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32">Regeringen instämmer i utredningens bedöm- ning. Främjandet av social hjälpverksamhet bör därför vara ett ändamål som ska tas med i exemplifieringen av allmännyttiga ändamål. De föreslagna reglerna kan inte, såsom <SPAN class="ft111">Föreningen för Välgörenhetens Ordnande FVO </SPAN>anför, anses bli för öppna.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">297</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_322" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p309 ft32"><SPAN class="ft111">Emmaus Sverige </SPAN>anser inte att det är önskvärt med alltför stora begränsningar i kriterierna för social hjälpverksamhet. <SPAN class="ft111">Nämnden för statligt stöd till trossamfunden, Forum för frivilligt socialt arbete, Rädda Barnen, Stiftelsen Jerringfonden, Vidarstiftelsen, Föreningen Blomsterfonden </SPAN>och <SPAN class="ft111">Radiumhemmets Forskningsfonder </SPAN>anser att den föreslagna benämningen är för snäv och föreslår i stället att ändamålet benämns ”social verk- samhet”. Regeringen anser att en sådan benämning skulle innebära att ändamålskravet skulle få en alltför bred tillämpning eftersom fråga ska vara om allmännyttig verksamhet. Regeringen vill här också betona att det är fråga om en exemplifierande uppräkning samt att verksamheter med sociala ändamål som bedrivs av ideella föreningar och registrerade trossamfund och som har bedömts främja ett allmännyttigt ändamål även i fortsättningen ska anses främja ett sådant ändamål (t.ex. scout- föreningar).</P>
<P class="p198 ft32">Utredningen har framfört att det av förenklingsskäl i och för sig vore värdefullt med en beloppsgräns för mindre utbetalningar till enskilda mottagare där endast en förenklad behovsprövning behöver ske. En sådan gräns skulle enligt utredningen kunna sättas till en låg nivå på exempelvis tio procent av prisbasbeloppet, vilket i nuvärde motsvarar ca 4 400 kr. Utredningen har dock inte funnit tillräckliga skäl för att föra in en sådan bestämmelse i regelsystemet. Regeringen delar den bedömningen. Det är när det gäller social hjälpverksamhet både rimligt och naturligt att de krav som ställs på en ideell organisation för att anses inskränkt skattskyldig är proportionerliga. Utredningen förespråkar som nämnts att ideella organisationer ska kunna arbeta med en tumregel i sin praktiska verksamhet. En tumregel framstår i och för sig som rimlig. Regeringen anser dock att detta måste vara en fråga för rättstillämpningen.</P>
<P class="p398 ft38">Det nu sagda förutsätter att det är fråga om enstaka utbetalningar till en och samma person och bör inte tillämpas om utbetalningarna blir frekventa. <SPAN class="ft121">Emmaus Sverige </SPAN>har dock framfört att det är viktigt att det tydligt medges stöd för ekonomiska bidrag till behövande enskilda personer under en längre period. Bidrag under en längre period till samma person kan innebära att det totala stödet blir ganska omfattande. Regeringen anser därför att det är rimligt att det i dessa fall ställs högre krav vad gäller behovs-</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p151 ft4">prövning. För att få tillämpa en förenklad behovsprövning bör inte heller ett kontant bidrag beviljas med större belopp än att det framstår som skäligt från tid till annan. För att avgöra om ett utbetalt bidrag ska anses ha använts till någon som är i behov av hjälp bör i dessa fall helhetsbilden av personens situation utgöra grund för bedömningen. Vad bidraget är avsett att användas till får då en underordnad betydelse.</P>
<P class="p152 ft62">Ideella föreningar och registrerade trossamfund har hittills haft möjlighet att gynna välgörande ändamål och sociala ändamål. Ändamålet social hjälpverksamhet får anses omfatta även sociala ändamål. Vad gäller innebörden av begreppet välgörande ändamål anser regeringen att det i vart fall kan anses omfattas av ändamålet social hjälpverksamhet, men det skulle även kunna vara exempel på andra ändamål som nämns i exemplifieringen. Begreppet välgörande ändamål får i det närmaste anses synonymt med vad som utgör ett allmännyttigt ändamål. Regeringen finner därför, i likhet med utredningen, att välgörande och sociala ändamål inte behöver nämnas i exemplifieringen. Regeringen delar därmed inte Skatteverkets bedömning att den föreslagna benämningen social hjälpverksamhet kan komma att uppfattas som en inskränkning av gällande rätt.</P>
<P class="p436 ft5">Följdändring avseende skattereduktion för gåva</P>
<P class="p188 ft38">Den 1 januari 2012 infördes skattereduktion för fysiska personers gåvor till ideell verksamhet efter förslag i budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1, Förslag till statens budget för 2012, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6, s. 442). En förutsättning för skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet är enligt 67 kap. 20 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, att gåvorna lämnas till på förhand godkända gåvomottagare. Som gåvomottagare ska enligt 6 § lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva bl.a. godkännas svenska stiftelser, svenska ideella föreningar eller svenska registrerade trossamfund som vid beslutet om slutlig skatt året före ansökningsåret är inskränkt skatt- skyldiga och kan förväntas bli inskränkt skattskyldiga även vid de två följande besluten om slutlig skatt, samt har som ändamål att bedriva hjälpverksamhet bland behövande eller</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">298</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_323" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:529px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:64px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031323x1.jpg" style="width:293px;height:64px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p192 ft34">främja vetenskaplig forskning eller annars helt eller delvis bedriver sådan verksamhet.</P>
<P class="p222 ft38">Enligt 67 kap. 24 § 3 IL är det vidare en förutsättning för skattereduktion för gåva att den skattskyldige har haft utgifter för gåva avseende bl.a. hjälpverksamhet bland behövande.</P>
<P class="p920 ft38">Med anledning av att det allmännyttiga ändamålet avseende behövande föreslås benäm- nas ”social hjälpverksamhet” bör även mot- svarande ändring göras avseende förutsätt- ningarna för att få skattereduktion för gåva samt att bli godkänd som gåvomottagare avseende skattereduktion för gåva. Begreppet ska ha samma innebörd i lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva som det föreslås få i inkomstskattelagen.</P>
<P class="p122 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p136 ft4">Bestämmelsen föreslås i den nya paragrafen 7 kap. 4 § IL, se avsnitt 3.17. Förslaget föranleder även ändring i 67 kap. 24 § IL och 6 § lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, se avsnitt 3.17 och 3.26.</P>
<P class="p362 ft14"><SPAN class="ft14">6.14.5.3.4</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;">Vetenskaplig forskning</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"><SPAN class="ft153">Regeringens förslag: </SPAN>Ändamålet vetenskaplig forskning ska behålla sin benämning.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Utredningens förslag ö</SPAN>verensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p920 ft153">Remissinstanserna<SPAN class="ft38">: </SPAN><SPAN class="ft121">Vetenskapsrådet </SPAN><SPAN class="ft38">till- styrker förslaget. </SPAN><SPAN class="ft121">Länsrätten i Västmanlands län </SPAN><SPAN class="ft38">vill understryka att begreppet forskning i sig är mycket svårdefinierat och har genomgått en hel del omdefinieringar och preciseringar sedan det infördes i skattelagstiftningen. Länsrätten anser att det finns skäl att överväga om inte ändamålet bör preciseras lite tydligare för att utesluta sådan verksamhet som inte utgör egentlig forskning och därmed minska antalet gränsdragnings- situationer. </SPAN><SPAN class="ft121">Högskoleverket </SPAN><SPAN class="ft38">tillstyrker förslaget. Högskoleverket ställer sig bakom att avgränsningen mot det allmännyttiga ändamålet görs till just den vetenskapliga forskningen, dvs. tillämpningen av vetenskaplig metod och öppen redovisning av forskningens metoder och resultat. Verket delar utredningens uppfattning att forskningsverksamheten som den bedrivs vid universitet och högskolor kan utgöra en</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft38">utgångspunkt för att bedöma vad som kan utgöra vetenskaplig forskning. <SPAN class="ft121">Forum för frivilligt socialt arbete </SPAN>och <SPAN class="ft121">Rädda Barnen </SPAN>tillstyrker utredningens förslag och välkomnar att forskning definieras som en verksamhet som uppfyller vissa kriterier men inte nödvändigtvis är knuten till universitet eller högskola.</P>
<P class="p252 ft153">Skälen för regeringens förslag<SPAN class="ft38">: Ändamålet vetenskaplig forskning har inte förklarats närmare i förarbetena, men omfattar framförallt verksamhet vid akademier, universitet, högskolor och motsvarande institutioner. En tydlig begränsning finns redan i betonandet av att det ska vara fråga om forskning som har vetenskaplig karaktär. Avgränsningen, sådan den utvecklats i praxis, omfattar följaktligen inte verksamheter som inte fått allmänt erkännande som vetenskap, t.ex. astrologi, spiritism och liknande. I praxis har det bl.a. handlat om att utöver vedertagen forskning fånga in det som är tillräckligt seriöst och utgör allmänt erkänd vetenskap. Som en närmare precisering anger Hagstedt (s. 282) att i sista hand får sådana omständigheter som i vad mån samarbete med statliga institutioner eller liknande äger rum avgöra. Även bidrag från det allmänna eller från andra håll kan spela in vid bedömningen. Grundforskning och målforskning omfattas, däremot inte sådan forskning som är alltför företagsanknuten.</SPAN></P>
<P class="p1222 ft32">Enligt ett uttalande i förarbetena (prop. 1942:134 s. 48) omfattas kulturminnesvården av begreppet vetenskaplig forskning när det är fråga om att bevara och säkerställa föremål för forskning som står museiverksamheten nära, men däremot har inte främjande av konst och litteratur accepterats (se RÅ 1972 not. fi 856 och RÅ 1987 not. 14). I och med att gemensamma ändamål, inbegripet kulturella ändamål, föreslås för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund kommer fortsättningsvis den verksamhet som bedrivs på museer normalt att betraktas som ett allmännyttigt ändamål. Om och i vilken omfattning den kulturminnesvård som bedrivs är att hänföra till vetenskaplig forskning kommer fortsättningsvis då inte att behöva prövas särskilt då den torde kunna komma att omfattas av ändamålet kultur.</P>
<P class="p1177 ft4">Stiftelse- och föreningsskatteutredningen har anfört att det är viktigt att en avgränsning görs till just den vetenskapliga forskningen. Vid bedömningen av denna fråga är det enligt utredningen av avgörande betydelse att den</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 19px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">299</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_324" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:564px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:133px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031324x1.jpg" style="width:293px;height:133px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft62">forskning som avses tillämpar en vetenskaplig metod. I detta ligger att resultaten av forskningen redovisas öppet för alla. Vad som omfattas av begreppet vetenskaplig forskning är som utredningen framhåller inte något helt statiskt och även nya forskningsområden och nyare forskningsmetoder torde kunna komma att innefattas. Förutsättningen är dock alltjämt att fråga är om sådan forskningsverksamhet som uppfyller kraven på att den bedrivs på vetenskaplig grund och även i övrigt uppfyller kraven för allmännytta.</P>
<P class="p198 ft32">För att bedöma vad som kan utgöra vetenskaplig forskning kan forskningsverksam- heten som den bedrivs vid universitet och högskolor utgöra en utgångspunkt. Verksam- heten, som regleras bl.a. genom högskolelagen (1992:1434), har som mål att åstadkomma vissa utåtriktade resultat som kan utnyttjas av andra för annan forskning, utbildning, praktiska tillämpningar etc. För att uppnå dessa resultat tillämpas vetenskapliga forskningsmetoder. Inom vetenskapssamhället har utvecklats normer för minimikrav för vad som räknas som vetenskapliga metoder. Det finns även en viss normering av vilka <NOBR>forsknings-problem</NOBR> som räknas till universitetens och högskolornas vetenskapsområden, men området ökar ständigt och det finns knappast några klara yttersta gränser. En bedömning av om en viss verksamhet hör till forskningens område bör först och främst beakta om resultaten ligger inom ett vid universitet eller högskolor etablerat vetenskapsområde, om vedertagna vetenskapliga forskningsmetoder används för att uppnå resultatet och att syftet är att resultatet ska tillföra ny kunskap om objektet för forskningen.</P>
<P class="p310 ft38">Vetenskaplig forskning kan bedrivas även utanför universitet och högskolor, men avgräns- ningen av vad som är vetenskaplig forskning kan enligt utredningen där bli svårare. Vad som ovan sagts om forskning vid universiteten kan utgöra en grund för bedömningen, men med hänsyn till den utveckling som ständigt pågår kan vetenskaplig forskning inte anses begränsad till enbart den verksamhet som bedrivs vid universitet och högskolor. I den vetenskapliga forskningen innefattas även sådan verksamhet som avser information och upplysning om den bedrivna forskningen.</P>
<P class="p398 ft32">Vid sidan om den vetenskapliga forskningen bedrivs uppdragsforskning i stor omfattning. Denna är enligt utredningen till skillnad från den</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft38">fristående forskningen inte att betrakta som allmännyttig om den är för nära kopplad till ett enskilt företag eller en grupp av företag och den skattepliktiga och konkurrensutsatta verksamhet som bedrivs där. Den uppfyller inte alltid det vetenskapliga kravet på öppenhet, dvs. resultaten av forskningen läggs normalt inte fram för granskning av andra forskare.</P>
<P class="p152 ft38">Regeringen instämmer i utredningens över- väganden kring avgränsningen av vad som i det här sammanhanget kan anses utgöra vetenskaplig forskning. Tilläggas kan även att konstnärlig forskning i detta sammanhang ska jämställas med vetenskaplig forskning (se prop. 2012/13:30 s. 105 och 106). Att ytterligare precisera begreppet, som <SPAN class="ft121">Länsrätten i Västmanlands län </SPAN>efterlyser, är enligt regeringen varken möjligt eller lämpligt. Den praxis som i dag finns på området ska som utgångspunkt fortsätta att gälla. Om innebörden av begreppet med hänsyn till samhällsutvecklingen bör utvidgas får bli en fråga för rättstillämpningen.</P>
<P class="p153 ft5">Lagförslag</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Förslaget föranleder en ny paragraf, 7 kap. 4 § IL, se avsnitt 3.17.</P>
<P class="p988 ft14"><SPAN class="ft14">6.14.5.3.5</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;">Sveriges försvar och krisberedskap</SPAN></P>
<P class="p1331 ft32"><SPAN class="ft252">Regeringens förslag: </SPAN>Ändamålet stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet ska, med hänsyn till samhälls- utvecklingen, ges en annan något vidare utform- ning – främjandet av Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med myndighet.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft124">Utredningens förslag <SPAN class="ft62">överensstämmer inte med regeringens. Utredningens förslag innebär att försvarsändamålet utmönstras och ersätts med ”fredsbefrämjande verksamhet”.</SPAN></P>
<P class="p749 ft5"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna</SPAN><SPAN class="ft4">: </SPAN>Länsrätten i Göteborg <SPAN class="ft4">och</SPAN></P>
<P class="p127 ft38"><SPAN class="ft121">Länsrätten i Skåne </SPAN>ifrågasätter om benämningen innefattar samhällets förmåga att hantera kriser och katastrofer av olika slag. Det kan ifrågasättas om dessa ändamål ryms inom begreppet fredsbefrämjande verksamhet. <SPAN class="ft121">Länsrätten i Väst- manlands </SPAN>län pekar på att begreppet freds- bevarande verksamhet är vitt och omfattar per definition även ändamål som i något avseende avser att stärka försvaret och antagligen också frågor rörande flyktingar. Länsrätten vill även</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">300</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_325" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">peka på att den föreslagna definitionen mycket väl kan komma att omfatta icke demokratiska organisationer som önskar stärka rikets försvar eller begränsa flyktingströmmar på olika sätt. Detta kan redan i dag ske genom ideella föreningar i viss utsträckning, men kan genom den föreslagna regleringen även komma att ske i form av stiftelser. Ett sätt att begränsa risken härför är att man i bestämmelsen som villkor lägger till att den fredsbevarande verksamheten ska bedrivas i samverkan med myndighet.</P>
<P class="p616 ft121">Länsstyrelsen i Uppsala län <SPAN class="ft38">tillstyrker utredningens förslag att beskrivningen av ändamålet om att främja Sveriges försvar ska få en annan och något vidare benämning för att även täcka in verksamhet för att stödja både totalförsvaret och samhällets förmåga att hantera kriser och katastrofer av olika slag. Dock vill länsstyrelsen ifrågasätta om det inte går att hitta en bättre beskrivning av dessa båda verksamheter än den föreslagna allmänt hållna ”freds- befrämjande verksamhet”. Måhända skulle uttrycket ”freds- och säkerhetsbefrämjande verksamhet” utgöra ett visst förtydligande.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft111">Länsstyrelsen i Västra Götalands län <SPAN class="ft32">anför att det inte är olämpligt att ha ett ändamål som är kopplat till försvaret och att det föreslagna utvidgade ändamålet fredsbefrämjande verksam- het är bra. Däremot ryms det tidigare ändamålet att ”stärka rikets försvar” inte inom freds- befrämjande verksamhet. För att både de stiftelser och de många gånger viktiga ideella föreningar som har detta ändamål ska uppfatta att deras verksamhet är viktig föreslår länsstyrelsen att ändamålet ska vara ”Försvars- och fredsbefrämjande verksamhet”. </SPAN>Svenska FN- förbundet <SPAN class="ft32">föreslår att uppräkningen av allmännyttiga ändamål utökas med fredsarbete, humanitärt arbete samt internationellt utveck- lingsarbete. </SPAN>Röda Korset <SPAN class="ft32">stödjer att ändamålet får en vidare utformning till att omfatta freds- befrämjande verksamhet. Det är viktigt att påpeka att ändamålet bör omfatta de verksamheter som finns för att stöda samhällets förmåga att hantera kriser och katastrofer. </SPAN>Stiftelsen Kungafonden <SPAN class="ft32">ställer sig tveksam till det föreslagna begreppet. I dag används andra liknande begrepp t.ex. i lagen om utbildning för fredsfrämjande verksamhet. Kan detta avse detsamma bör detta uttryck användas. Kungafonden anser emellertid att verksamhet som direkt eller indirekt främjar totalförsvaret eller liknade samhällsskyddande verksamhet bör</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft38">vara skattegynnande. Utredningen framhåller i betänkandet att ändamål behövs som stödjer samhällets förmåga att hantera kriser och katastrofer av olika slag. En sådan verksamhet är viktig för stabiliteten och säkerheten i samhället. Att bland ändamålen lyfta fram detta område för att det inte ska råda något tvivel om att det rör sig om allmännyttig verksamhet är därför lämpligt. Detta resonemang bör då enligt Kungafonden bättre avspegla sig i lagtexten. Begrepp som totalförsvar eller liknande samhällsskyddande verksamhet kan förslagsvis användas. <SPAN class="ft121">Svenska Försvarsutbildningsförbundet </SPAN>anför följande. Ändringsförslaget från att ha ”stärka Sveriges försvar” som rekvisit till ”fredsbefrämjande verksamhet” är acceptabelt under förutsättning att det vid tillämpningen inte blir något motsatsförhållande mellan det tidigare och det nya rekvisitet.</P>
<P class="p365 ft153">Skälen för regeringens förslag<SPAN class="ft38">: Ändamålet stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet togs upp som ett kvalificerat ändamål under beredskapstiden i anslutning till det då pågående andra världskriget. Omfattningen av skattebefrielsen skulle avse totalförsvaret och inte enbart det rent militära försvaret och avsikten var att detta ändamål skulle tillämpas restriktivt. För att omfattas av bestämmelsen ställs krav på att verksamheten ska ske i samverkan med myndighet och att den ska gå ut på att direkt stärka försvaret. Den typ av organisationer som skulle omfattas angavs vara </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">hemvärns-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> sjövärns- och andra försvarsföreningar.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Stiftelse- och föreningsskatteutredningen har övervägt behovet av att särskilt ange ett försvarsändamål i exemplifieringen och då bl.a. anfört följande. Av länsstyrelsernas stiftelse- register framgår att antalet stiftelser med försvarsändamål totalt i landet är få. Med beaktande enbart av förhållandena vad gäller stiftelser och den förändrade inriktningen av försvaret kan behovet av att särskilt utpeka detta ändamål ifrågasättas. Då nybildandet på detta område torde vara marginellt skulle en övergångsregel kunna tänkas utgöra en lösning. Men för de ideella föreningar som verkar på försvarsområdet, bl.a. Hemvärnet, Bilkåristerna och Lottakåren, kan ett avskaffande av försvars- ändamålet kanske innebära problem. För dessa organisationer innebär ett införande av särskilda övergångsregler inte någon lösning eftersom det skulle innebära en låsning till den nu existerande</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">301</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_326" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p367 ft4">organisationsstrukturen, vilket kan vara olämpligt med hänsyn till den omfattande omstrukturering som för närvarande genomförs inom det svenska försvaret.</P>
<P class="p310 ft4">Det kan konstateras att totalförsvaret är en statlig uppgift, som inte borde vara beroende av privat donationsvilja för sin existens. Utredningen har dock framhållit att det finns enstaka stiftelser som har bildats för att stödja verksamheter med stor betydelse för total- försvaret och att dessa bör vara fortsatt gynnade. Därutöver finns enligt utredningen de frivilliga försvarsorganisationer som i dag kan hänföras till ändamålet att stärka Sveriges försvar (Se förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet där de frivilliga försvars- organisationerna anges i bilaga till för- ordningen).</P>
<P class="p398 ft38">Med hänsyn till samhällsutvecklingen i såväl Sverige som inom EU och i världen i övrigt konstaterade utredningen att inriktningen i dag går mot fredsskapande verksamhet. Utredningen anser vidare att det behövs ett ändamål som stödjer samhällets förmåga att hantera kriser och katastrofer av olika slag. Utredningen har övervägt en lämplig benämning och har, med hänvisning till att skapandet av EU till stor del har sin grund i en önskan att söka bevara och utöka freden, föreslagit benämningen ”fredsbefrämjandet verksamhet”. <SPAN class="ft121">Länsstyrelsen i Västra Götalands län </SPAN>anför dock att det tidigare ändamålet att ”stärka rikets försvar” inte ryms inom fredsbefrämjande verksamhet. <SPAN class="ft121">Länsrätterna i Göteborg och Skåne, Stiftelsen Kungafonden samt Länsstyrelsen i Uppsala </SPAN>ifrågasätter dessutom om den av utredningen föreslagna benämningen innefattar ändamål som stödjer samhällets förmåga att hantera kriser och katastrofer av olika slag. Länsstyrelsen i Uppsala har föreslagit ”freds- och säkerhetsbefrämjande verksamhet och Stiftelsen Kungafonden har föreslagit att begrepp som totalförsvar eller liknande samhällsskyddande verksamhet kan användas. Kungafonden har även påpekat att benämningen fredsfrämjande verksamhet används i annan lagstiftning och att detta uttryck bör användas om innebörden är densamma.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft111">Länsrätten i Västmanlands län <SPAN class="ft32">påpekar även att den föreslagna definitionen mycket väl kan komma att omfatta icke demokratiska organisationer som önskar stärka rikets försvar eller begränsa flyktingströmmar på olika sätt. Ett sätt att begränsa risken härför är att man i</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">bestämmelsen som villkor lägger till att den fredsbevarande verksamheten ska bedrivas i samverkan med myndighet.</P>
<P class="p217 ft32">Regeringen anser att verksamhet av ovan angivet slag är viktig för stabiliteten och säkerheten i samhället. Det är därför lämpligt att detta område lyfts fram i exemplifieringen av ändamål för att det inte ska råda något tvivel om att det rör sig om allmännyttig verksamhet. Den av utredningen föreslagna benämningen är dock, såsom ovan nämnda remissinstanser har anfört, inte lämplig. Benämningen skulle kunna ha en i vissa fall inte avsedd begränsande innebörd och i vissa fall en alltför vid tillämpning. Det bör såsom Länsrätten i Västmanlands län anför övervägas om ändamålet bör begränsas till verksamhet som bedrivs i samverkan med myndighet.</P>
<P class="p412 ft38">Regeringen anser att ändamålet i stället bör benämnas ”Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med myndighet”. Med försvar bör här, i likhet med som hitintills varit fallet, avses totalförsvaret, dvs. såväl militärt försvar som civilt försvar. Med militärt försvar avses vidare Försvarsmaktens verksamhet i sin helhet oavsett om verksamheten bedrivs i Sverige eller utom- lands. I militärt försvar inkluderas därmed även verksamhet i form av militära insatser inter- nationellt, vilket innefattar den fredsfrämjande verksamheten. Med krisberedskap bör här avses åtgärder som främjar samhällets förmåga att motstå och hantera olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft62">En förutsättning bör enligt regeringen även fortsättningsvis vara att den direkt eller indirekt främjade verksamheten ska ske i samverkan med myndighet. Det kan t.ex. ske genom att någon representant för myndigheten deltar i styrelsens arbete eller att organisationen ställer personal eller material till myndighetens förfogande (jfr Hagstedt s.255).</P>
<P class="p205 ft5">Svenska <NOBR>FN-förbundet</NOBR> <SPAN class="ft4">föreslår att uppräk- ningen av allmännyttiga ändamål utökas med fredsarbete, humanitärt arbete samt inter- nationellt utvecklingsarbete. De ändamål som förbundet nämner har enligt regeringen karaktären av ett allmännyttigt ändamål. Att särskilt nämna dessa i exemplifieringen är dock enligt regeringen inte nödvändigt.</SPAN></P>
<P class="p133 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1330 ft4">Förslaget föranleder en ny paragraf, 7 kap. 4 § IL, se avsnitt 3.17.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">302</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_327" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:80px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:600px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031327x1.jpg" style="width:605px;height:600px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft14"><SPAN class="ft14">6.14.5.3.6</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;">Kultur</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">Regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Kulturella och konstnärliga ändamål ska även fortsättningsvis anses allmännyttiga och benämnas främjande av kultur.</SPAN></P>
<P class="p1347 ft4"><SPAN class="ft17">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p222 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna</SPAN>: I princip samtliga remiss- instanser som har yttrat sig tillstryker eller har inget att erinra mot förslaget. <SPAN class="ft121">Kungl. Musikaliska akademin </SPAN>anför att förslaget ur statsfinansiell synpunkt rimligen skulle få den positiva effekten att statsunderstödda kulturverksamheters villkor skulle kunna förbättras. Inte heller torde det vara svårare för skattemyndigheter och tillsyns- myndigheter att närmare definiera begreppet kulturändamål än de ändamål som i dag gäller.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft121">Sten A Olssons stiftelse för forskning och kultur <SPAN class="ft38">och </SPAN>Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd KLYS <SPAN class="ft38">välkomnar förslaget.</SPAN></P>
<P class="p222 ft153">Skälen för regeringens förslag<SPAN class="ft38">: Redan inför 1942 års lagstiftning diskuterades frågan om skattebefrielse för kulturella ändamål. Diskus- sionen utmynnade dock i slutsatsen att teater- konsten, musiken och de bildande konsterna inte alltid utövades på sådant sätt att uppmuntran från det allmännas sida i form av skattebefrielse kunde anses befogad (prop. 1942:134 s. 48). Bevillningsutskottet (bet. 1942:BevU21 s. 10) uttalade en vilja att omfatta de bildande konsterna, musiken och teater- konsten, men konstaterade att all sådan verksamhet inte kunde anses vara i hög grad allmännyttig på sådant sätt att den var värd att gynna. Det ansågs dessutom föreligga stora svårigheter att dra gränsen mellan vad som är förtjänt av stöd från det allmännas sida och vad som inte är det. Först i och med det utvidgade skattegynnandet för de ideella föreningarna år 1977 blev kultur ett skattegynnat allmännyttigt ändamål för dessa föreningar.</SPAN></P>
<P class="p235 ft32">Regeringen anser att kultur är ett för samhället angeläget område. De kulturpolitiska målen (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145) innebär att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft34">samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken:</P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,</SPAN></P>
<P class="p372 ft34"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft246">främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas,</SPAN></P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom kulturområdet,</SPAN></P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.</SPAN></P>
<P class="p117 ft38">Ett sätt att underlätta uppfyllandet av dessa mål är att låta främjandet av kultur vara ett särskilt skattegynnat ändamål även för stiftelser.</P>
<P class="p252 ft62">I nu gällande lagtext anges att ändamålen kan vara konstnärliga eller liknande kulturella. Stiftelse- och föreningsskatteutredningen har föreslagit att begreppet konstnärliga inte behöver nämnas i exemplifieringen då det får anses täckas in av begreppet kulturella och att någon ändring i tillämpningen på grund av detta inte är avsedd. Regeringen instämmer i utredningens bedömning. Främjande av kultur får anses omfatta även konstnärliga ändamål.</P>
<P class="p122 ft5">Lagförslag</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Förslaget föranleder en ny paragraf, 7 kap. 4 § IL, se avsnitt 3.17.</P>
<P class="p988 ft14"><SPAN class="ft14">6.14.5.3.7</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;">Sjukvård</SPAN></P>
<P class="p1420 ft14">Regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Sjukvård ska ingå i uppräkningen av allmännyttiga ändamål.</SPAN></P>
<P class="p1321 ft4"><SPAN class="ft17">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p117 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna</SPAN>: I princip samtliga remiss- instanser som har yttrat sig tillstryker eller har inget att erinra mot förslaget. <SPAN class="ft121">Sophiahemmet, ideell förening (SHIF) </SPAN>välkomnar att sjukvård införs i exemplifieringen av allmännyttiga ändamål. SHIF efterlyser emellertid ett förtydligande avseende vad begreppet sjukvård ska anses innefatta och vill framhålla vikten av att begreppet åtminstone ska anses innefatta vad som i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) avses med hälso- och sjukvård.</P>
<P class="p439 ft99">Skälen för regeringens förslag<SPAN class="ft32">: Verksamhet som avser sjukvård har under lång tid varit skattegynnad genom att sjukvårdsinrättningar</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 11px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">303</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_328" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:167px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:98px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031328x1.jpg" style="width:293px;height:98px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">har varit skattegynnade. I dessa fall har det varit fråga om verksamhet som bedrivits i egen regi men utan vinstsyfte. Stiftelse- och förenings- skatteutredningen föreslår att sjukvård ska ingå i exemplifieringen av allmännyttiga ändamål. Förslaget är en konsekvens av utredningens förslag att avskaffa den särskilda skattefriheten för sjukvårdsinrättningar. Eftersom regeringen inte lämnar något förslag vad gäller regleringen av sjukvårdsinrättningar uppkommer frågan om sjukvård ända ska ingå i exemplifieringen av allmännyttiga ändamål.</P>
<P class="p198 ft32">I direktiven till Stiftelse- och förenings- skatteutredningen angavs bl.a. att konflikter av de slag som uppkommit i rättsfallet RÅ 2004 ref. 77 mellan skilda bestämmelser om skatte- gynnande ska undanröjas (se även avsnitt 6.14.5.3.2). Regeringen anser att sådana kon- flikter så långt möjligt bör undvikas. Genom att sjukvård tas med i exemplifieringen förhindras en konflikt liknande den som var föremål för prövning av Högsta förvaltningsdomstolen i nämnda mål. Regeringen finner därför att sjukvård bör tas med i exemplifieringen av allmännyttiga ändamål.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32"><SPAN class="ft111">Sophiahemmet </SPAN>efterlyser ett förtydligande avseende vad begreppet sjukvård ska innefatta och framhåller vikten av att begreppet åtminstone ska anses innefatta vad som i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska anses med hälso- och sjukvård. Regeringen anser att omfattningen av begreppet sjukvård bör vara densamma som den verksamhet som kan bedrivas av sjukvårdsinrättningar med bibehållen skattefrihet. Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att det är vinstsyftet hos det subjekt som bedriver verksamheten som är avgörande. (RÅ 2008 ref. 74 och Skatteverkets ställningstagande den 20 juni 2012 med dnr 131 <NOBR>147923-12/111).</NOBR> Det ska vara fråga om privata institutioner som främjar viktiga samhälls- funktioner, som annars skulle ha tagits om hand av staten eller kommunerna (prop. 1942:134 s. 20 och 52). Institutionen kan betecknas som anstalt för sjukvård eller annan verksamhet. Verksamheten ska vara föremål för offentligrättslig reglering. Begreppet anstalt förklaras som ett enskilt subjekt som tillhandahåller allmänheten nyttigheter eller tjänster.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft5">Lagförslag</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 68px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Förslaget föranleder en ny paragraf, 7 kap. 4 § IL, se avsnitt 3.17.</P>
<P class="p988 ft14"><SPAN class="ft14">6.14.5.3.8</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;">Miljövård</SPAN></P>
<P class="p1372 ft14">Regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Miljövård ska ingå i uppräk- ningen av allmännyttiga ändamål. Även vad som i allmänt språkbruk avses med naturvård ska innefattas i miljövård.</SPAN></P>
<P class="p1332 ft4"><SPAN class="ft17">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p217 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna</SPAN>: I princip samtliga remiss- instanser som har yttrat sig tillstryker eller har inget att erinra mot förslaget. <SPAN class="ft121">Länsstyrelsen i Uppsala </SPAN>tillstyrker att miljövård införs i uppräkningen av allmännyttiga ändamål. Enligt länsstyrelsens uppfattning bidrar många ideella organisationer på ett fruktbart sätt till att uppnå målen för miljöpolitiken. <SPAN class="ft121">Kungl. Vetenskaps- akademin KVA </SPAN>noterar med tillfredsställelse att begreppet "allmännytta" nu utvidgas till att omfatta även miljövård.</P>
<P class="p428 ft4"><SPAN class="ft17">Skälen för regeringens förslag</SPAN>: Riksdagen beslutade 2010 om en ny struktur för miljö- arbetet med ett generationsmål, 16 miljö- kvalitetsmål samt etappmål. Målstrukturen för miljöarbetet är:</P>
<P class="p228 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft146">Generationsmålet är det övergripande målet för miljöpolitiken och innebär att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">De 16 miljökvalitetsmålen anger det tillstånd</SPAN></P>
<P class="p151 ft4"><SPAN class="ft4">i</SPAN><SPAN class="ft178">den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Till miljökvalitetsmålen finns ett antal preciseringar som tydligare definierar vilket miljötillstånd som ska uppnås.</SPAN></P>
<P class="p441 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">Etappmålen ska tydliggöra de samhälls- förändringar som är nödvändiga för att vi ska nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet.</SPAN></P>
<P class="p128 ft32">Den 26 april 2012 fattade regeringen ett beslut som förstärker och vidareutvecklar miljömåls- systemet genom en första uppsättning etappmål och uppdaterade preciseringar till miljökvalitets- målen. Tretton etappmål fastställdes inom fyra</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">304</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_329" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:650px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:82px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031329x1.jpg" style="width:293px;height:82px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p192 ft4">prioriterade områden: luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Med regeringens beslut om en första uppsättning etappmål finns det nu sammanlagt 14 etappmål i miljömålssystemet. Ett etappmål om utsläpp av växthusgaser till 2020 infördes våren 2010 då riksdagen beslutade att det nationella klimat- målet ersätts med ett etappmål med samma lydelse.</P>
<P class="p236 ft32">Miljövård är ett viktigt område som engagerar många i samhället, såväl på det offentliga som på det privata planet och betydande insatser görs också på frivillig grund. Under senare år har engagemang på detta område blivit allt mer angeläget för många människor och betydelsen av ett mångfacetterat arbete och engagemanget för bevarande av natur och miljö har också varit starkt på senare tid. Det får enligt regeringen anses som i det närmaste självklart att främjandet av miljövård är ett allmännyttigt ändamål och att det bör framgå av exemplifieringen av sådana ändamål.</P>
<P class="p431 ft24">Eftersom miljövård som begrepp anses omfatta det som brukar hänföras till naturvård (se exempelvis Nationalencyklopedin, uppslags- orden miljövård och naturvård) räcker att ändamålet benämns ”miljövård”.</P>
<P class="p368 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1319 ft34">Förslaget föranleder en ny paragraf, 7 kap. 4 § IL, se avsnitt 3.17.</P>
<P class="p1323 ft14"><SPAN class="ft14">6.14.5.3.9</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;">Nordiskt samarbete</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Ändamålet nordiskt samarbete bör inte ingå i uppräkningen av allmännyttiga ändamål.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Utredningens bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna</SPAN>: I princip samtliga remiss- instanser som har yttrat sig tillstryker eller har inget att erinra mot förslaget. <SPAN class="ft5">Föreningen Norden </SPAN>hemställer att nordiskt samarbete kvarstår som ett allmännyttigt ändamål och därmed även fortsättningsvis medför skattebefrielse.</P>
<P class="p132 ft99">Skälen för regeringens bedömning<SPAN class="ft32">: Främ- jande av nordiskt samarbete infördes som ett kvalificerat ändamål år 1991. Dessförinnan kunde dåvarande Riksskatteverket genom ett</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft32">särskilt dispensbeslut jämställa en stiftelse eller en ideell förening, som hade till syfte att främja nordiskt samarbete, med andra stiftelser och ideella föreningar med kvalificerat ändamål och på det sättet befria den skattskyldige. Att nordiskt samarbete togs in som kvalificerat allmännyttigt ändamål berodde främst på att motsvarande regel redan fanns i övriga nordiska länder. Nordiska rådets juridiska niomanna- kommitté uttalade att ”Det nordiska samarbetet tillmäts numera allmänt en sådan betydelse, att det bör kunna anses likvärdigt med åtskilliga av de ändamål, som privilegieras av gällande lagstiftning.” Vidare ansåg man att ändamåls- bestämningen inte borde ges en alltför generell utformning. Som lämplig avgränsning föreslogs samverkan med statlig eller kommunal myndighet eller godkännande av någon bestämd statlig instans. Detta skulle utesluta de mer perifera samarbetsuppgifter, som inte kunde anses motivera uppmärksamhet från det allmännas sida (prop. 1963:6 s. 12 f.).</P>
<P class="p439 ft32">Departementschefen kom fram till att ett avsteg från Sveriges interna principer borde göras och att anledningen därtill närmast var att söka i den internordiska karaktär föreningar och stiftelser av förevarande slag har. Vidare att lagstiftningen i övriga nordiska länder i princip medgav skattefrihet för motsvarande subjekt. Han anförde (prop. 1963:6 s. 19 f.):</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 120px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft60">Jag vill därför förorda att, såsom ett bidrag till det nordiska samarbetet, de från svensk sida framförda principiella betänkligheterna får falla och att skattefrihet ges även åt svenska stiftelser och föreningar med sådan verksamhet.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft32">Något som poängterades tydligt vid införandet av reglerna var att det inte var tillräckligt för skattefrihet att en stiftelse eller förening bedriver verksamhet i två eller flera nordiska länder utan det avgörande skulle vara, att verksamheten direkt syftar till att främja samarbetet mellan länderna. Det samarbete som här avses är det nordiska samarbetet. Ett allmänt främjande av internationellt samarbete berörs däremot inte av dessa regler. Vidare påpekas att endast föreningar och stiftelser med från allmänna synpunkter mera betydelsefull verksamhet borde komma i fråga för skattefrihet.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft34">Stiftelse- och föreningsskattekommittén (SOU 1995:63 s. 137) gjorde bedömningen att de flesta föreningar som främjar nordiskt</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 10px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">305</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_330" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:357px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:99px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031330x1.jpg" style="width:293px;height:99px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">samarbete borde kunna befrias från skatt med stöd av det vidare allmännyttighetsbegreppet för föreningar, vilket också framgår av prop. 1976/77:135 s. 73 f. Kommittén påpekade även att stiftelser med syfte att främja nordiskt samarbete med all sannolikhet var ovanliga. Eftersom uttrycket nordiskt samarbete är obestämt och inte anger någon begränsning fann man att det krävdes antingen en precisering eller att ändamålet slopades. Det sistnämnda föreslogs, dock med dispensmöjlighet och övergångsbestämmelser för befintliga stiftelser.</P>
<P class="p398 ft38">Enligt uppgift hämtade från länsstyrelsernas stiftelseregister finns endast en handfull stiftelser som har detta ändamål angivet, i de flesta fall dessutom endast som ett av flera ändamål. Även med beaktande av att stiftelseregistret inte omfattar alla existerande stiftelser då vissa mindre stiftelser inte är registrerade, gör Stiftelse- och föreningsskatteutredningen bedömningen att antalet stiftelser med detta ändamål är så få att det knappast är motiverat att detta ändamål finns kvar. Vid sidan av stiftelserna finns det även ideella föreningar som har detta ändamål. Här instämmer utredningen i den bedömning som gjordes i 1995 års betänkande, dvs. att föreningar som främjar nordiskt samarbete vanligtvis omfattas av de allmänna skattefrihetsgrunderna.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Utredningen pekar på att det finns ytterligare ett problem när det gäller det nordiska samarbetet och det är vilket slags samarbete som är avsett att främjas. Om samarbetet endast ska omfatta det kulturella och liknande områden eller om även rent ekonomiskt samarbete omfattas framgår inte. Ska ändamålet behållas krävs därför enligt utredningen en precisering av grunden. I dagens samhälle och efter Sveriges inträde i EU är det internationella samarbetet mer sällan begränsat till Norden. Detta skulle i så fall motivera en utvidgning till att avse ett samarbete inom EU eller till och med ett rent internationellt samarbete. Med hänsyn till de oklarheter som finns kring ändamålets utformning och inriktning i dag, det förslag om vidgade generella ändamål som utredningen lämnar samt att det i ändamålskraven inte finns någon begränsning till enbart ett gynnande av svenska eller nordiska förhållanden föreslår utredningen att bestämmelsen om skatte- gynnande för nordiskt samarbete inte tas med i exemplifieringen. Regeringen instämmer, även med beaktade av de synpunkter som lämnats av</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft113">Föreningen Norden<SPAN class="ft62">, i utredningens bedömning. Det finns inte anledning att särskilt ange ett ändamål av denna innebörd i exemplifieringen över allmännyttiga ändamål. Det innebär dock inte att stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som främjar olika samarbeten inte skulle kunna uppfylla ändamåls- kravet (jfr SOU 1995:63 s. 137). Det är endast fråga om en exemplifiering av vad som kan anses utgöra allmännyttiga ändamål och inte en uttömmande uppräkning.</SPAN></P>
<P class="p329 ft14">6.14.5.4 Övriga förutsättningar</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 88px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -88px;" class="ft260"><SPAN class="ft14">6.14.5.4.1</SPAN><SPAN style="font: bold 12px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;">Ingen huvudsaklighetsbedömning i ändamålskravet</SPAN></P>
<P class="p1372 ft14">Regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Förutsättningen att stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet huvudsakligen ska ha ett allmännyttigt ändamål ska utgå.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p228 ft121"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna</SPAN><SPAN class="ft38">: </SPAN>Juridiska fakultets- nämnden vid Stockholms universitet <SPAN class="ft38">har inget att erinra mot förslaget. </SPAN>Kammarkollegiet <SPAN class="ft38">anför att det i förslaget till ny lagtext inte uttryckligen har angivits att en stiftelse ska använda sin avkastning för att främja det ändamål som anges i stiftelseförordnandet. Kollegiet instämmer i att det inte finns något avgörande hinder mot lika regler men vill i sammanhanget understryka att en stiftelse naturligtvis är skyldig att följa ändamålet enligt stiftelseförordnandet. Det ankommer sedan på tillsynsmyndigheten att följa upp att stiftelsen följer sina ändamåls- föreskrifter. </SPAN>Kammarrätten i Göteborg <SPAN class="ft38">anför att det av lagtexten bör framgå huruvida en organisation, utöver ett eller flera allmännyttiga ändamål, även kan ha andra ändamål.</SPAN></P>
<P class="p219 ft99">Skälen för regeringens förslag<SPAN class="ft32">: Enligt 7 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, ska en stiftelse ha till huvudsakligt ändamål att främja något eller flera av vissa uppräknade ändamål (se även motsvarande bestämmelse för ideella föreningar och registrerade trossamfund, 7 kap. 8 § IL). Med huvudsakligen avses i inkomstskattelagen vanligtvis ca 75 procent (prop. 1999/2000:2, del 1, s. 505).</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">306</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_331" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:133px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031331x1.jpg" style="width:605px;height:133px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p114 ft38">Det kan ifrågasättas om huvudsaklighets- kriteriet har någon praktisk innebörd. Enligt verksamhetskraven i 7 kap. 5 och 9 §§ IL ska stiftelsen, föreningen eller trossamfundet i den verksamhet som bedrivs uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodose ett allmännyttigt ändamål. Stiftelse- och föreningsskatte- utredningen har i sitt förslag till lagstiftning föreslagit att huvudsaklighetskriteriet i ändamålskravet ska tas bort. Det innebär att en stiftelse, en ideell förening eller ett registrerat trossamfund utan någon begränsning även kan ha andra ändamål än allmännyttiga ändamål. Som angetts ovan innebär dock verksamhetskraven att stiftelsen eller föreningen rent faktiskt måste tillgodose ett allmännyttigt ändamål för att de ska kvalificera som inskränkt skattskyldiga. Verksamhetskravet måste vara uppfyllt för att inskränkt skattskyldighet ska föreligga obe- roende av om ändamålskravet är förenat med ett huvudsaklighetskriterium eller inte. Huvudsak- lighetskriteriet i ändamålskravet har med andra ord inte någon egentlig betydelse för de uppställda kraven för inskränkt skattskyldighet. Regeringen finner att det därför inte är nödvändigt med ett huvudsaklighetskriterium vid tillämpning av ändamålskravet. Att slopa huvudsaklighetskriteriet underlättar dessutom prövningen om en stiftelse eller en ideell förening är inskränkt skattskyldig eller inte.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 88px;padding-right: 24px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;text-indent: -88px;" class="ft14"><SPAN class="ft14">6.14.5.4.2</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;">Gynnande av medlem eller viss bestämd person</SPAN></P>
<P class="p905 ft32"><SPAN class="ft252">Regeringens förslag: </SPAN>En stiftelses ändamål får inte vara begränsat till vissa familjer eller bestämda personer. En ideell förenings eller ett registrerat trossamfunds ändamål får inte vara begränsat till vissa familjers, medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p114 ft121"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna</SPAN><SPAN class="ft38">: </SPAN>Forum för frivilligt socialt arbete <SPAN class="ft38">tillstyrker förslaget. I övrigt har inga remissinstanser särskilt yttrat sig över förslaget.</SPAN></P>
<P class="p350 ft99">Skälen för regeringens förslag<SPAN class="ft32">: I kravet på allmännytta ligger, som konstaterades redan i förarbetena till 1942 års lagstiftning, även att ändamålen inte får vara begränsade till en mindre</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">krets av personer. För stiftelsernas del anges förhållandet i dag som ”inte vara begränsade till vissa familjer eller bestämda personer”. För ideella föreningar och registrerade trossamfund är den motsvarande begränsningen att ”ändamålen inte får vara begränsade till vissa familjers, föreningens medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen”. Av förarbetena till föreningsbestämmelserna kan utläsas att innebörden av rekvisitet ekonomiska intressen är att bl.a. arbetsgivarföreningar, fackföreningar och branschföreningar inte omfattas av skattegynnande då deras verksamhet anses hänförlig till medlemmarnas ekonomiska intressen (bet. 1976/77:SkU45 s. 28).</P>
<P class="p365 ft38">Stiftelse- och föreningsskatteutredningen har bedömt att det även i fortsättningen torde finnas anledning att ha kvar nämnda krav vad gäller ändamålskravet. Utredningen övervägde en enhetlig reglering, men fann att tillräckligt starka skäl inte talade för detta med hänsyn till respektive organisations struktur. Regeringen instämmer i utredningens bedömning och föreslår därför att en stiftelses ändamål inte ska få vara begränsat till vissa familjer eller bestämda personer. En förenings eller ett trossamfunds ändamål bör vidare inte få vara begränsat till vissa familjers, medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen.</P>
<P class="p135 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p402 ft4">Förslaget framgår av den nya paragrafen 7 kap. 4 § IL, se avsnitt 3.17.</P>
<P class="p988 ft14"><SPAN class="ft14">6.14.5.4.3</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;">Förvaltarsmitta</SPAN></P>
<P class="p1420 ft14">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Någon lagreglering ska inte införas för s.k. förvaltarsmitta.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Utredningens bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p117 ft111"><SPAN class="ft99">Remissinstanserna</SPAN><SPAN class="ft32">: </SPAN>Sveriges Kommuner och Landsting <SPAN class="ft32">delar utredningens uppfattning att ingen lagreglering ska göras för så kallad förvaltarsmitta. I övrigt har inga remissinstanser särskilt yttrat sig över förslaget.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">307</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_332" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft17">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p522 ft5">Gällande rätt</P>
<P class="p225 ft38">För stiftelser saknas det lagstöd för att medge befrielse från inkomstskatt utöver de lagreglerade undantagen för stiftelser i 7 kap. inkomstskattelagen. För stiftelser som är eller har varit nära anknutna till ett skattebefriat subjekt, t.ex. en kommun, har det dock vuxit fram en praxis enligt vilken stiftelsen medgetts skattebefrielse på samma villkor som kommunen. I en sådan situation brukar man tala om förvaltarsmitta, vilket innebär att det förvaltande organets skattefrihet så att säga smittar av sig på det förvaltade subjektet så att också detta blir skattebefriat för sina inkomster.</P>
<P class="p198 ft32">1936 års skattekommitté (SOU 1939:47 sid. 57 f.) tog upp frågan när det gäller stiftelser som förvaltas av landsting eller kommuner. Man konstaterade att Högsta förvaltningsdomstolen hade avgjort ett flertal mål angående kommunala donationsfonders beskattning och funnit att dessa kunnat medges skattefrihet jämlikt grunderna för lagrummen om skattefrihet för kommuner. Denna praxis innebär dels att den kommunala donationsfonden skulle främja ändamål som det enligt lag ålåg kommuner att tillgodose, dels att vederbörande kommun på grund av en vidsträckt formulering av donationsbestämmelserna själv kunde bestämma om det ändamål fonden hade att tillgodose. Det var alltså kommunens vidsträckta dispositions- rätt över de donerade medlen som utgjorde grunden för skattefriheten. Om ändamålet däremot var angivet till ett för kommunen icke- obligatoriskt ändamål ansågs någon skattefrihet inte kunna bli aktuell. Kommittén ifrågasatte lämpligheten av att lagfästa gällande praxis. Man ansåg att en sådan bestämmelse skulle få en mycket begränsad räckvidd och att den lätt skulle kunna ge anledning till misstolkning.</P>
<P class="p310 ft62">I propositionen diskuteras problemet med osäkerheten om vad som var att se som ett självständigt rättssubjekt respektive ett osjälvständigt, dvs. vad som utgör en stiftelse eller inte uppfyller kraven på en sådan. Någon civilrättslig lagstiftning på området fanns inte vid den tiden. Denna osäkerhet ansågs innebära att en reglering inte var lämplig att genomföra (prop. 1942:134, s. 49 f.).</P>
<P class="p198 ft34">1995 års Stiftelse- och föreningsskatte- kommitté såg principiella skäl föreligga för att låta en stiftelse med anknuten förvaltning bli</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">befriad från skattskyldighet och hänvisade till att om förvaltaren själv ägt stiftelseförmögenheten skulle avkastningen varit undantagen från beskattning. Kommittén ansåg dock att de avgränsningar som gjorts i praxis inte alltid varit helt ändamålsenliga (SOU 1995:63 s. 154 f.).</P>
<P class="p94 ft38">I 1995 års betänkande föreslogs bl.a. en lagreglering för stiftelser med statliga och kommunala förvaltare. Av remissvaren på 1995 års betänkande framgår ett uttalat önskemål om att någon lagreglering inte skulle ske på området. En reglering ansågs obehövlig med hänsyn till att gällande praxis fungerade väl. Det framkom dock vissa önskemål om att även ideella föreningar och registrerade trossamfund skulle kunna vara förvaltare.</P>
<P class="p314 ft38">I frågan om förvaltarsmitta finns en tämligen rik äldre praxis, men Högsta förvaltnings- domstolen har också under år 2006 prövat två fall som gäller förvaltarsmitta, ett där förvaltaren var en ideell förening och ett där staten genom ett universitet var förvaltare. I RÅ 2006 ref. 42, Systrarna Bodins stiftelse, hade en stiftelse som sitt ändamål att dela ut 80 procent av avkastningen till missionsförsamlingen i Lima, Transtrand och Malung. De utdelade medlen skulle användas för församlingens egen verksam- het. Stiftelsen var knuten till församlingen och stiftelsens styrelse utsågs av vid församlingens årsmöte röstberättigade personer. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att det i målet var ostridigt att stiftelsen inte hade ett sådant kvalificerat ändamål att den själv var inskränkt skattskyldig. Klart var också att missionsförsamlingen hade ett sådant ändamål att den som ideell förening omfattades av inskränkt skattskyldighet. Frågan i målet var om stiftelsen hade rätt till begränsning i skattskyldigheten enligt de grunder som gällde för missionsförsamlingen. När det gäller praxis på området konstaterade Högsta förvaltnings- domstolen att de förvaltande subjekt som omfattats av denna praxis alla varit undantagna från skattskyldighet enligt bestämmelser som inte innehåller något fullföljdskrav som ska uppfyllas. Bl.a. hänvisas till ett uttalande av Stiftelse- och föreningsskattekommittén (SOU 1995:63 s. 156) att en utvidgning av denna praxis skulle ställa krav på en fullföljdsbedömning i två led, dvs. beträffande både föreningen och stiftelsen. Högsta förvaltningsdomstolen fann att stiftelsen inte kunde frikallas från skatt-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 27px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">308</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_333" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:167px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:185px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031333x1.jpg" style="width:293px;height:185px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p192 ft34">skyldighet med hänvisning till för missions- församlingen gällande regler.</P>
<P class="p222 ft38">I RÅ 2006 ref. 79 var det fråga om en stipendiestiftelse, som förvaltades av Uppsala universitet. Stiftelsen hade till ändamål att främja naturvetenskaplig och medicinsk forskning genom att lämna understöd i form av stipendier till svenska forskare. Även mottagare utanför det förvaltande universitetet kunde komma ifråga. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att frågan om förvaltarsmitta i enlighet med grunderna för statens skattebefrielse inte kommit under dess prövning de senaste fyrtio åren. Varken den skatterättsliga lagstiftning som beslutats under denna tid eller det förhållandet att civilrättslig lagstiftning i form av stiftelselagen tillkommit hade, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, förändrat förutsätt- ningarna för bedömningen. Tidigare gällande praxis skulle därför ligga till grund för prövningen i detta mål. Högsta förvaltnings- domstolen ansåg att stiftelsen var inskränkt skattskyldig enligt de grunder som gäller för statens skattebefrielse. Såväl stiftelsen som universitetet främjade vetenskaplig forskning.</P>
<P class="p329 ft5">Övervägande</P>
<P class="p134 ft38">Den s.k. förvaltarsmittan har framförallt varit aktuell för statligt och kommunalt förvaltade stiftelser. Av praxis från Högsta förvaltnings- domstolen framgår att förvaltarsmitta godtagits i fall där förvaltaren haft sådan skattemässig karaktär att skattefriheten varit ovillkorlig. Förvaltarsmitta på det ovillkorligt skattefria området är således klarlagd enligt fast praxis.</P>
<P class="p236 ft38">I och med förslaget om gemensamma <NOBR>ändamåls-,</NOBR> verksamhets- och fullföljdskrav kommer befrielse från skatt på grund av för- valtarens skattebefrielse att i princip sakna betydelse när det gäller förhållandet mellan villkorat skattefria subjekt. Det kommer enligt förslaget att vara möjligt att främja sitt ändamål såväl genom egen verksamhet som genom att bidra till annat allmännyttigt subjekts verksam- het. Behovet av en lagreglering av förvaltarsmitta har därmed minskat högst avsevärt vad gäller förvaltarsmitta för villkorligt skattebefriade subjekt. Det statliga och kommunala området är emellertid områden där förutsättningarna för att en stiftelse ska kunna omfattas av förvaltarsmitta vilar på fast praxis från Högsta förvaltnings- domstolen och behovet av reglering är därför obetydligt. Regeringen finner sammantaget att</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft34">det inte föreligger något behov av att lagreglera förvaltarsmitta för vare sig villkorligt eller ovillkorligt skattebefriade subjekt.</P>
<P class="p2 ft17">6.14.6 Verksamhetskrav</P>
<P class="p1392 ft38"><SPAN class="ft243">Regeringens förslag: </SPAN>Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska i den verksamhet som bedrivs under beskattningsåret uteslutande eller så gott som uteslutande främja ett eller flera allmännyttiga ändamål. Vid denna bedömning får hänsyn tas till hur kravet sammantaget har uppfyllts året före beskattningsåret, beskattningsåret och det närmast följande beskattningsåret.</P>
<P class="p1351 ft153">Utredningens förslag <SPAN class="ft38">överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår att verksamhetskravet skulle anses uppfyllt även om verksamheten i mindre utsträckning avviker härifrån, om avvikelsen kan antas tillfällig. Utredningen föreslog inte att hänsyn får tas till hur kravet sammantaget har uppfyllts året före beskattningsåret, beskattningsåret och det närmast följande beskattningsåret.</SPAN></P>
<P class="p439 ft111"><SPAN class="ft99">Remissinstanserna</SPAN><SPAN class="ft32">: </SPAN>Länsrätten i Göteborg <SPAN class="ft32">delar utredningens förslag om att det direkt av lagtexten ska framgå att bedömningsperioden kan omfatta mer än ett enstaka år. </SPAN>Skatteverket <SPAN class="ft32">delar utredningens uppfattning om verksamhets- kravets tillämpning. Tillämpningen av verksam- hetskravet blir emellertid enligt Skatteverket besvärlig i de fall subjekten bedriver närings- verksamhet i egen regi. Enligt Skatteverkets mening främjar normalt aldrig en närings- verksamhet som bedrivs i vinstsyfte något här aktuellt ändamål. En näringsverksamhet som inte främjar något ändamål ska enligt Skatteverkets uppfattning inte ingå vid bedömning av verksamhetskravet. Ett klar- läggande behövs. Skatteverket delar upp- fattningen att bedömning av verksamhetskravet ska ske över en period av några år. Lagförslagets lydelse innebär enligt Skatteverkets mening en viss utvidgning av gällande rätt i och med att en tillfällig nedgång i främjandet inte behöver läkas av ett större främjande tidigare eller senare år. Detta uppfattar Skatteverket som en avvikelse från utredningens avsikt med tillägget i lagtexten. </SPAN>Nämnden för statligt stöd till</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">309</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_334" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft121">trossamfunden SST <SPAN class="ft38">anser att det är tillfredsställande att inte något enstaka års missbedömning av vad som kan anses kvalificerande gör att hela verksamheten ska beskattas för det året. </SPAN>Forum för frivilligt socialt arbete <SPAN class="ft38">ställer sig bakom förslaget om verksamhetskravet och förtydligandet att bedömningsperioden kan vara längre än ett år.</SPAN></P>
<P class="p1393 ft121">Frivilligorganisationernas Insamlingsråd FRII, Vidarstiften, Föreningen Blomsterfonden <SPAN class="ft38">och </SPAN>Radiumhemmets Forskningsfonder <SPAN class="ft38">anser att det är tillfredsställande att inte något enstaka års missbedömning av vad som kan anses kvalificerande gör att hela verksamheten ska beskattas för det året. </SPAN>Judiska församlingen <SPAN class="ft38">välkomnar att verksamhetskravet ska anses uppfyllt även om kravet inte uppfyllts ett enskilt år förutsatt att avvikelsen kan anses vara tillfällig.</SPAN></P>
<P class="p1393 ft121">Svenska Fotbollförbundet, Synskadades Stiftelse <SPAN class="ft38">och </SPAN>Svenska Ishockeyförbundet <SPAN class="ft38">har inga invändningar vad gäller verksamhetskravet. </SPAN>Sten A Olssons stiftelse för forskning och kultur <SPAN class="ft38">har inget att erinra mot att det även i fortsättningen finns ett legalt verksamhetskrav. Emellertid anser stiftelsen att detta ska utformas dels för varje verksamhetsår där nuvarande praxis 5 till 10 procent "ej allmännyttig verksamhet" är acceptabelt dels med en kompletterande skälighetsregel med innebörd att om stiftelsen under de senaste tio verksamhetsåren till allmännyttiga ändamål utdelat minst nittio procent av avkastningen ska den anses ha uppfyllt verksamhetskravet även om ett den ett enstaka år överskridit tioprocentsgränsen. </SPAN>Svensk Elitfotboll SEF <SPAN class="ft38">tillstyrker utredningens förslag till förtydligande av det så kallade verksamhetskravet på så sätt att en bedömning inte måste göras isolerat för det enskilda verksamhetsåret. </SPAN>Chalmers Studentkår <SPAN class="ft38">ställer sig i huvudsak positiv till utredningens förslag. </SPAN>Svenska Hockeyligan AB <SPAN class="ft38">tillstyrker utredningens förslag till förtydligande av det så kallade verksamhetskravet på så sätt att en bedömning inte måste göras isolerat för det enskilda verksamhetsåret. </SPAN>FAR SRS <SPAN class="ft38">tycker det är bra att nuvarande praxis, dvs. att upp till </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">5–10</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> procent av verksamheten kan avse annat än de allmännyttiga ändamålen, inte förändras.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;font: bold 12px 'Arial';line-height: 18px;">Skälen för regeringens förslag<SPAN class="ft60">: Verksamhets- kravet innebär att den bedrivna verksamheten uteslutande eller så gott som uteslutande ska avse allmännyttiga ändamål. Verksamhet för andra ändamål får bara vara en oväsentlig bisak</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">(SOU 1939:47 s. 61 f.). Det är däremot inte möjligt att genom verksamhetskravet kräva att verksamheten ska ha en viss omfattning. Som exempel kan nämnas att även organisationer vars kapital placerats så att mycket låg eller ingen avkastning erhålls kan uppfylla verksamhets- kravet om de medel som finns används i tillräcklig omfattning. I mycket speciella situationer kan det anses att det egentliga ändamålet och verksamheten helt eller delvis är annat än vad som öppet anges och att avkastningen öppet eller dolt används till denna verksamhet. Detta skulle under vissa förut- sättningar kunna innebära att verksamhetskravet inte uppfylls. Verksamhetskravet ska till- sammans med kraven på allmännyttigt ändamål och fullföljd uppfyllas för att en stiftelse, en ideell förening eller ett registrerat trossamfund ska erhålla en skatteprivilegierad ställning.</P>
<P class="p95 ft62">I förarbetena har framhållits bl.a. ”att det är ändamålet, sådant detsamma visar sig i den bedrivna verksamheten, som bör vara avgörande för frågan huruvida skattefrihet skall medgivas eller icke. Därest exempelvis en stiftelse i sin verksamhet skulle främja annat ändamål än som angives i stadgarna, blir skattefriheten beroende av på vad sätt verksamheten bedrives” (SOU 1939:47, s. 54).</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Enligt Stiftelse- och föreningsskatteutred- ningens uppfattning är mer omfattande för- ändringar av verksamhetskravet svåra att utforma på ett tillräckligt balanserat sätt. Utredningen har därför inskränkt sig till att endast överväga om verksamhetskravet ska innebära att verksamhet endast får avse allmännyttiga syften eller om det ska vara möjligt att i mycket begränsad omfattning även bedriva annan verksamhet. Avseende det sistnämnda har utredningen funnit anledning att förtydliga för vilken tidsperiod denna bedöm- ning ska göras.</P>
<P class="p93 ft38">Utredningen anför att all verksamhet som den allmännyttiga juridiska personen bedriver ska omfattas. Detta får enligt utredningen anses vara lagbestämmelsens objektiva innebörd. Även sakskäl talar enligt utredningen för en sådan tolkning. Skulle bedömningen begränsas exempelvis till verksamhet motsvarande den avkastning som omfattas av fullföljdskravet, skulle det innebära att en allmännyttig organisation inom ramen för skatteprivilegiet skulle kunna realisera kapitalvinster skattefritt och sedan använda dem för att finansiera icke</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">310</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_335" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p299 ft4">allmännyttig verksamhet. Både praktiska och principiella skäl talar enligt utredningen emot att med verksamhet avses annat än hela verksamheten, oavsett hur den finansieras. Regeringen instämmer i utredningens bedöm- ning.</P>
<P class="p248 ft38">I det sammanhanget framhåller utredningen att med verksamhet avses endast verksamhet för att främja ändamål, allmännyttiga eller andra. Den verksamhet som bedrivs för att finansiera den utåtriktade verksamheten, exempelvis kapitalförvaltning, hävdvunna finansieringskällor etc., är inte verksamhet som ingår i bedöm- ningen av verksamhetskravet. Inkomst- anskaffning och inkomstanvändning är två skilda sidor av den allmännyttiga juridiska personens verksamhet och verksamhetskravet avser således inkomstanvändningen och inte inkomst- anskaffningen. Även här instämmer regeringen i utredningens ställningstaganden. <SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN>har i det här sammanhanget anfört att det bör klargöras att även annan näringsverksamhet som bedrivs med vinstsyfte inte ska ingå i bedömning av verksamhetskravet. Regeringen anser att sådan verksamhet ska behandlas på samma sätt som verksamhet som avser kapitalanskaffning, dvs. den ska inte ingå i bedömningen av verksamhetskravet.</P>
<P class="p422 ft62">Enligt det nuvarande verksamhetskravet accepteras att ca <NOBR>5–10</NOBR> procent av den totala verksamheten kan avse andra ändamål än allmännyttiga ändamål. Utgångspunkten för skatteprivilegiet bör enligt regeringen vara att verksamheten under ett beskattningsår i allt väsentligt ska främja allmännyttiga ändamål. Genom det förändrade ändamålskravet kommer förutsättningarna för att uppfylla verksamhets- kravet att öka betydligt. Ur den aspekten kan det ifrågasättas om det inte ska vara ett krav att den bedrivna verksamheten fullständigt ska främja allmännyttiga ändamål.</P>
<P class="p93 ft38">Utredningen har dock pekat på att finns andra skäl som talar för att kravet inte bör vara så omfattande. Det kan finnas en gränszon av aktiviteter som kan ligga i linje med allmännyttiga ändamål men där det kan uppstå utrednings- och bedömningsproblem. Sådana svårbedömda fall bör enligt utredningen kunna rymmas inom den marginal verksamhetskravet har. Eftersom skatteprivilegiet antingen utgår fullt eller inte alls, kan sådana marginella oklarheter annars få mycket långtgående negativa konsekvenser. Regeringen instämmer i</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">utredningens bedömning att det även fortsättningsvis ska vara tillräckligt att den verksamhet som bedrivs under beskattningsåret så gott som uteslutande främjar ett eller flera allmännyttiga ändamål. Kravet ska bedömas oberoende av omfattningen av fullföljden.</P>
<P class="p252 ft38">Ytterligare en fråga är själva bedömnings- perioden. I bl.a. förarbetena har angetts att vid tillämpning av verksamhetskravet bör man kunna beakta en längre period, att man ska kunna bortse från tillfälliga brister i uppfyllandet av verksamhetskravet och att eftersyn ska kunna tillämpas (SOU 1939:47 s. 61 och 62). Utredningen anser att en viss, mindre flexibilitet bör gälla för verksamhetskravet. Det betyder att en bedömning av verksamhetskravet ska kunna ske i ett längre tidsperspektiv, men att det endast är mindre överskridanden som kan läkas vid denna bedömning. Regeringen anser att denna bedömning ska avse året före beskattningsåret, beskattningsåret och året efter beskattningsåret. Att tillämpa en längre tidsperiod såsom <SPAN class="ft121">Sten A Olssons stiftelse för forskning och kultur </SPAN>föreslår är däremot inte lämpligt.</P>
<P class="p1177 ft38"><SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN>anför att lydelsen av utredningens lagförslag innebär en viss utvidgning av gällande rätt i och med att en tillfällig nedgång i främjandet inte behöver läkas av ett större främjande tidigare eller senare år. På grund av det utvidgade ändamålskravet kommer det att finnas betydligt större förutsättningar att uppfylla verksamhetskravet. Det finns enligt regeringen därför inte någon anledning att mildra dagens verksamhetskrav. Det bör därför framgå av lagtexten att en tillfällig brist måste läkas genom ett större främjande beskattningsåret före och/eller efter beskattningsåret, vilket stämmer överens med den tillämpning som sker i dag (se Skatteverkets ställningstagande den 28 april 2011 med dnr 131 <NOBR>232901-10/111).</NOBR></P>
<P class="p436 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p402 ft4">Förslaget föranleder en ny paragraf, 7 kap. 5 § IL, se avsnitt 3.17.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">311</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_336" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:132px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:670px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031336x1.jpg" style="width:293px;height:670px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft17">6.14.7 Fullföljdskrav</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 65px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft14"><SPAN class="ft14">6.14.7.1</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 16px;">Behovet och utformningen av ett fullföjdskrav</SPAN></P>
<P class="p355 ft4"><SPAN class="ft14">Regeringens förslag</SPAN><SPAN class="ft17">: </SPAN>Regeringens förslag: Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska under beskatt- ningsåret i skälig omfattning använda sina intäkter för ett eller flera allmännyttiga ändamål. Hänsyn får även tas till hur intäkterna sammantaget har använts sett över en period av flera beskattningsår.</P>
<P class="p126 ft38">Fullföljdskravet ska anses uppfyllt även om stiftelsen, föreningen eller trossamfundet under beskattningsåret inte har använt sina intäkter i tillräcklig omfattning, om detta förhållande kan anses vara tillfälligt. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till om kravet har uppfyllts de föregående beskattningsåren samt förutsätt- ningarna för att det kommer att uppfyllas under det närmast följande beskattningsåret.</P>
<P class="p227 ft38">Vid bedömningen om fullföljdskravet är uppfyllt ska sådana intäkter tas med som inte ska beskattas på grund av undantagsreglerna i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, dock med undantag för schablonintäkter enligt 42 kap. 43 § IL och kapitalvinster. Därutöver ska även följande intäkter tas med, dock under förutsättning att intäkterna inte ska tas upp till beskattning enligt inkomstskattelagen:</P>
<P class="p126 ft62"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft152">Medlemsavgifter och andra avgifter för deltagande i den allmännyttiga verksamheten.</SPAN></P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft139">Stöd eller bidrag.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft38"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft165">Förvärv genom testamente eller gåva. Förvärv, gåvor och bidrag som avses i andra</SPAN></P>
<P class="p123 ft32">och tredje punkten ska dock räknas med endast om det framgår av omständigheterna att avsikten är att de ska användas direkt för verksamheten. Vid beräkning av fullföljdskravet ska intäkterna minskas med kostnader för att förvärva och bibehålla intäkterna.</P>
<P class="p1059 ft4"><SPAN class="ft17">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen förslag innefatta endast en begränsad möjlighet till eftersyn.</P>
<P class="p310 ft111"><SPAN class="ft99">Remissinstanserna</SPAN><SPAN class="ft32">: </SPAN>Länsrätten i Göteborg <SPAN class="ft32">anser att reglerna har varit svårtillämpade och fört med sig osäkerhet om hur dessa ska tillämpas. Med hänsyn till hur reglerna är</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft38">konstruerade och de konsekvenser en viss tillämpning kan föra med sig – antingen blir den allmännyttiga organisationen fullt skattskyldig eller fullt skattebefriad – är det, sett ur ett rättssäkerhetsperspektiv, angeläget att reglerna är så klart och tydligt utformade som det är möjligt. Länsrätten gör bedömningen att utredningen lyckats i detta avseende även om en del oklara frågor återstår, såsom huruvida bokföringsmässiga grunder ska tillämpas vid beräkning av avkastning och fullföljd, hur indirekt fullföljd, dvs. när en allmännyttig organisation ger bidrag till en annan allmännyttig organisation, ska beaktas vid tillämpningen av fullföljdskravet. <SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN>delar utredningens uppfattning att det är mindre lämpligt att skattereglerna styr tidpunkten för fullföljds- kravets uppfyllande men vill samtidigt påpeka att skattefrihetsmetoden medför att tröskeleffekter fungerar som motiv till efterlevnad av bestämmelserna. Skatteverket anser att förslaget inte på ett entydigt vis klargör om en prövning av fullföljdskravet normalt ska ske över en femårsperiod eller inte. Skatteverkets uppfatt- ning är att normen för när fullföljdskravet ska anses uppfyllt bör kunna utvidgas till att det är tillräckligt att användningsgraden under inne- varande beskattningsår i en verksamhet uppgår till omkring 80 procent av intäkterna. Någon flerårsprövning behöver då normalt inte göras. Skatteverket ifrågasätter om inte den föreslagna skrivningen kan medföra att den nuvarande tillämpningen av eftersyn för de ideella organisationerna inskränks eftersom det anges att förutsättningarna för fullföljdskravet ska vara uppfyllda nästföljande år. Vid eftersyn är det vanligt att beakta flera år efter beskattningsåret.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;" class="ft121">Nämnden för statligt stöd till trossamfunden SST <SPAN class="ft38">tycker att det är bra att det i lagtexten anges direkt vad som ska räknas med vid fullföljds- beräkningen. Det är dessutom en fördel att bestämmelsen görs mera flexibel när det gäller vilken tidsperiod som ska ligga till grund för bedömningen. Vidare är det positivt att organisa- tioner som inte uppfyllt kraven och på grund av detta under ett eller flera år blivit beskattade, men som återinträder som inskränkt skatt- skyldiga, får medräkna den skatt som har betalats vid fullföljdsberäkningen. </SPAN>FAR SRS <SPAN class="ft38">delar utredningens uppfattning att utgifternas hänförlighet till beskattningsår ska bestämmas på grundval av tillämpliga redovisningsprinciper.</SPAN></P>
<P class="p1012 ft5">Forum för frivilligt socialt arbete <SPAN class="ft4">stödjer det</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">312</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_337" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">generösare fullföljdhetskravet och välkomnar att Skatteverket ges möjlighet att kontrollera att verksamheten är allmännyttig trots utvidgningar i ändamålen samtidigt som lagtexten hålls enkel och användbar även för mindre organisationer, trossamfund och stiftelser. Forum stödjer också möjligheten att årligen fondera en viss relativ mängd kapital för framtida behov. <SPAN class="ft121">Frimurare Barnhuset i Stockholm </SPAN>anför att förslaget, att givarens avsikter med tillskottet ska respekteras, är angeläget att slå fast som huvudprincip. För en stiftelses del kan man utgå från att givarens avsikt med tillskottet är att det ska läggas till kapitalet, vars avkastning ska kunna gå till framtida generationer. Utredningens resone- mang och ställningstagande kring tidsaspekten är viktig. Även här har utredningen stannat för en helhetssyn där man vid bedömningen ska beakta tidigare år, skälen för innevarande år samt för kommande år. Denna helhetsbedömning är viktig för framför allt mindre stiftelser, som kan ha svårt att varje år av sin avkastning betala ut meningsfulla belopp. <SPAN class="ft121">Frivilligorganisationernas Insamlingsråd FRII, Vidarstiftelsen, Föreningen Blomsterfonden </SPAN>och <SPAN class="ft121">Radiumhemmets Forsknings- fonder </SPAN>anför att det är bra att det i lagtexten nu anges direkt vad som ska räknas med vid fullföljdsberäkningen. Det är dessutom en fördel att bestämmelsen görs mera flexibel när det gäller vilken tidsperiod som ska ligga till grund för bedömningen. <SPAN class="ft121">Föreningen Stiftelser i Samverkan SiS, Sigtunastiftelsen </SPAN>och <SPAN class="ft121">Stockholms Borgerskap </SPAN>välkomnar de förtydliganden av gällande rätt som tagits in i lagtexten. <SPAN class="ft121">Nobelstiftelsen </SPAN>tillstyrker i huvudsak de förtydliganden av gällande rätt som tagits in i lagtexten men efterfrågar klargörande i följande hänseende. Nobelstiftelsen har vid ett antal tillfällen under åren inte haft möjlighet att dela ut Nobelprisen p.g.a. händelser utanför Nobelstiftelsens kontroll, t.ex. världskrig. Författningskommentaren, med innebörd att en brist i fullföljd under något eller några år inte är acceptabel om den inträffar flera gånger med förhållandevis korta mellanrum, bör nyanseras med avseende på dylika force majeure- situationer. <SPAN class="ft121">Riksteatern </SPAN>har inga invändningar mot förslaget. <SPAN class="ft121">Röda korset </SPAN>stödjer förslaget att vissa brister i fullföljden för något eller några år inte ska leda till att den allmännyttiga organisationen förlorar sitt skatteprivilegium. Det är dock bra att det tydligt framgår att organisationen i god tid bör planera för hur</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft38">dessa brister ska lösas. <SPAN class="ft121">Svenska kyrkan </SPAN>anser att fullföljdskravet även enligt utredningens förslag kommer att vara svårt att tillämpa i allmänhet och i synnerhet i trossamfund och föreningar där verksamheten är uppdelad på olika juridiska personer/nivåer. Svenska kyrkan anser att det bör kunna utformas mindre komplexa och mindre administrativt krävande bestämmelser för att tillgodose detta krav, t.ex. avskattnings- regler om den allmännyttiga verksamheten upphör och/eller vinstmedel delas ut till medlemmarna. Om ett fullföljdskrav ska behållas bör förtydliganden ske på ett antal punkter. I utredningen sägs att utgifternas hänförlighet till beskattningsår normalt torde bestämmas på grundval av tillämpliga redovis- ningsprinciper. Det måste klargöras om bokföringsmässiga grunder ska tillämpas vid beräkning av avkastning och fullföljd. Det bör klargöras hur s.k. indirekt fullföljd, där en allmännyttig organisation ger bidrag till en annan allmännyttig organisation, ska beaktas vid tillämpningen av fullföljdskravet. <SPAN class="ft121">Synskadades Stiftelse </SPAN>ifrågasätter om det är lämpligt att i lagtexten låsa fast bedömningen av fullföljds- kravet till en viss tidsperiod. <SPAN class="ft121">Sten A Olssons stiftelse för forskning och kultur </SPAN>anser att en mer konkret lagregel bör införas för tolkningen av om fullföljdsrekvisitet är uppfyllt eller ej. Stiftelsen föreslår att regeln utformas på följande sätt: "Har stiftelsen under beskattningsåret och de nio föregående beskattningsåren till kvalificerat allmännyttiga ändamål utgivit minst åttio (80) procent av den samlade avkastningen under tio årsperioden ska fullföljdskravet anses uppfyllt." Genom en sådan regel ges stiftelsen möjlighet att enstaka år göra en stor punktinsats motsvarande flera gånger årets avkastning utan att behöva befara att fullföljdskravet ej skulle kunna uppfyllas de följande åren. <SPAN class="ft121">Svensk Elitfotboll SEF </SPAN>och <SPAN class="ft121">Svenska Hockeyligan AB </SPAN>tillstyrker utredningens förslag till klargörande av det så kallade fullföljdskravet. <SPAN class="ft121">Chalmers Studentkår </SPAN>anför att det är mycket positivt att utredningen förordar att fullföljdskravet ges en generösare utformning genom en viss utvidgning av bedömningsperioden. <SPAN class="ft121">Svenska Ishockey- förbundet </SPAN>anför att ideella organisationer bör ha möjlighet att fondera extraordinära intäkter eller då avkastningen av dessa för att kunna använda intäkterna under en betydligt längre period än den som normalt tillämpas vid beräkning av användningsgraden. Förbundet ger som exempel</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">313</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_338" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft32">att det arrangerar Ishockeyns världsmästerskap vart <NOBR>10–12</NOBR> år. Det skulle då ankomma på organisationen att visa förutsättningarna för en sådan avsättning och den planerade använd- ningen av avsatta medel.</P>
<P class="p429 ft17">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p429 ft5">Behovet av ett fullföljdskrav</P>
<P class="p123 ft38">Fullföljdskravet är, liksom verksamhetskravet, ett rekvisit som ska uppfyllas för att en stiftelse, en ideell förening eller ett registrerat trossamfund ska erhålla sin skatteprivilegierade ställning. Fullföljdskravet lyder på följande sätt avseende stiftelser: ”Stiftelsen ska, sett över en period av flera år, bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av stiftelsens tillgångar.” Ett motsvarande krav finns för föreningar och trossamfund. Om fullföljds- kravet inte uppfylls föreligger full skatt- skyldighet. Fullföljdskravet har således en tröskeleffekt. Det finns bara två lägen, full skattebefrielse eller full skattskyldighet för de angivna inkomsterna. Fullföljdskravet har varit föremål för bedömning i ett stort antal mål och det finns en omfattande rättspraxis på området. Genom rättstillämpningen har innebörden av fullföljdskravet blivit belyst i flera viktiga avseenden. Beroende på regelns allmänna utformning finns, trots dessa klargöranden, fortfarande en viss osäkerhet om tillämpningen av fullföljdskravet.</P>
<P class="p1424 ft32">Stiftelse- och föreningsskatteutredningen har fört fram två skäl för ett fullföljdskrav. För det första ska fullföljdskravet fungera som ett allmänt aktivitetskrav. Det är självklart att för att inkomster ska undantas från beskattning ska de användas i allmännyttig verksamhet. Det måste dock beaktas att i många verksamheter uppfylls inte ändamålet nödvändigtvis bäst genom en omedelbar eller på annat sätt tidig användning av avkastningen. Det är därför mindre lämpligt att genom skatteregler styra tidpunkten för fullföljden av det allmännyttiga ändamålet. I vissa situationer som kan anses som missbruk kan det vara motiverat att ställa krav på aktivitet, men det är svårt att konstruera en sådan bestämmelse så att dess syfte uppnås utan för stora bieffekter.</P>
<P class="p226 ft24">Det andra skälet för ett fullföljdskrav är enligt utredningen att det finns behov av att kontrollera och åtgärda beskattningen om den skattefria inkomsten inte används till allmän-</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft32">nyttiga ändamål i tillräcklig omfattning. Även om en allmännyttig juridisk person kan ha skäl att skjuta upp användningen av inkomsterna, finns det fiskala skäl att kunna bedöma om intäkterna ifråga under en viss tidsperiod har använts i sådan omfattning att inskränkt skattskyldighet ska medges. Anledningen är att möjligheterna för Skatteverket att ompröva en beskattning är begränsad i tiden. Kontrollen bör därför kunna göras inom en period då inkomsterna fortfarande kan beskattas om det visar sig att fullföljdskravet inte är uppfyllt. Detta innebär strikt sett att den verksamhet en allmännyttig organisation bedriver exempelvis år 2014 senast före slutet av år 2016 måste kunna bli föremål för Skatteverkets bedömning för att inkomsterna ska kunna tas upp till beskattning om fullföljdskravet inte är uppfyllt för år 2014. Har den allmännyttiga organisationen lämnat oriktiga uppgifter utsträcks denna period till slutet av år 2020.</P>
<P class="p219 ft38">Regeringen anser att de två av utredningen anförda skälen talar för att ett fullföljdskrav är nödvändigt. Förslaget om utökning av de allmännyttiga ändamålen minskar dock risken för att avkastning kommer att användas till annat än sådana ändamål. Det finns därför flera skäl för att utforma fullföljdskravet så att det blir så lite påtagligt för den allmännyttiga verksamheten som möjligt. Det viktigaste av dessa skäl är att skatteregler i så liten utsträckning som möjligt bör påverka valet och förläggningen i tiden av den allmännyttiga verksamheten samt formerna för kapitalförvaltningen. Själva skatteprivilegiet för allmännyttiga organisationer innebär dock samtidigt en avvikelse från de generella reglerna för skattskyldighet. Det bör således finnas ett fullföljdskrav. Någon annan lösning, såsom Svenska kyrkan förordar, är enligt regeringen inte lämplig. Det finns enligt regeringen emellertid anledning att se över den nuvarande lydelsen och tillämpningen av fullföljdskravet.</P>
<P class="p343 ft5">Utformningen av fullföljdskravet</P>
<P class="p188 ft32">Begreppet ”avkastning” definieras inte närmare i bestämmelserna om fullföljdskravet. I praxis (se främst RÅ 2001 ref. 17) har regeln tillämpats så att den avkastning som ska beaktas är den som potentiellt kan bli skattebefriad enligt undantagsreglerna i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, med undantag av kapitalvinster. Med kapitalvinst avses det skatterättsliga begreppet dvs. sådan avkastning</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">314</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_339" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">som räknas som kapitalvinst enligt inkomst- skattelagen. Schablonintäkter på andelar i investeringsfonder enligt bestämmelserna i 42 kap. 43 § IL ska dock inte räknas som avkastning eftersom inkomsten inte är verklig utan fiktiv (se prop. 2011/2012:1, avsnitt 4, s. 416). Rörelseinkomster och löpande fastighets- inkomster som under alla omständigheter ska tas upp till beskattning räknas inte heller med som avkastning. Stiftelse- och föreningsskatteutred- ningen anser att denna ordning fortfarande är motiverad mot bakgrund av skälen för fullföljdskravet. Regeringen instämmer i den bedömningen. Vad gäller förhållandet till tillämpningen av verksamhetskravet anser regeringen, i likhet med utredningen, att förekomsten av <NOBR>icke-allmännyttig</NOBR> verksamhet inte får minska kravet på fullföljdens storlek jämfört med om verksamheten vore helt allmännyttig.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Även vid en bibehållen avgränsning av intäkts- sidan till löpande kapitalavkastning har utred- ningen kommit fram till att vissa förtydliganden bör göras. Innebörden av begreppet avkastning har preciserats i rättspraxis och det är lämpligt att detta kommer till uttryck i lagtexten. Det bör därför anges i lagtexten att den intäkt som omfattas av fullföljdskravet som huvudprincip motsvarar den nettointäkt som undantas från beskattning med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster. Detta anger kopplingen mellan kravet och skatteprivilegiet. En sådan reglering innebär att fullföljdsinkomsten beräknas lika med bruttointäkter som räntor, utdelningar m.m. minskat med kostnader för deras förvärvande, vilket stämmer överens med utgången i RÅ 2001 ref. 17. Högsta förvaltningsdomstolen angav där att avdrag vid avkastningsberäkningen borde medges enligt de principer som gäller för inkomstslaget närings- verksamhet.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Vissa bidrag m.m. bör även beaktas vid beräkning av fullföljdsinkomsten. I den proposi- tion som låg till grund för 1977 års lagstiftning om skattebefrielse för ideella föreningar angavs att det var nödvändigt att beakta skattefria tillskott och medlemsavgifter när dessa var avsedda att täcka föreningens löpande utgifter. En förening borde inte kunna hävda att kostnaderna för den ideella verksamheten finansierades uteslutande med avkastningen av föreningens tillgångar och att föreningen därför hade rätt att lägga tillskotten till kapitalet (prop.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft4">1976/77:135 s. 81). De skattefria tillskott som, förutom <NOBR>medlems-avgifterna,</NOBR> skulle beaktas vid fullföljdsbedömningen var gåvor från enskilda m.fl. samt även allmänna bidrag från stat och kommun.</P>
<P class="p252 ft32">Frågan behandlades av 1995 års Stiftelse- och föreningsskattekommitté i sitt slutbetänkande (SOU 1995:63, s. 141 f. och 200). Kommittén instämde i den bedömning som gjordes i ovannämnda förarbete vad gäller ideella föreningar. Vad gäller stiftelser gjordes bedöm- ningen att de skattefria tillskotten regelmässigt är avsedda att läggas till stiftelsens kapital. Utredningen har i princip anslutit sig till Stiftelse- och föreningsskattekommitténs synsätt. Regeringen ser inte heller anledning att göra någon annan bedömning. Vad gäller tillskott såsom bidrag och förvärv genom gåva eller testamente, som en allmännyttig juridisk person erhåller från andra personer, är huvudfrågan om de bör anses disponibla för fullföljdsverksamheten. I princip bör givarens/betalarens avsikter med tillskottet respekteras. Det innebär att om avsikten är att tillskottet ska finansiera löpande verksamhet då är det också motiverat att räkna med det i fullföljdsinkomsten. Är avsikten däremot att tillskottet ska läggas till kapitalet eller användas vid en väsentligt senare tidpunkt bör det inte heller inräknas i fullföljdsinkomsten. Av praktiska skäl bör man dock kunna anse att medlemsavgifter alltid är avsedda att användas för finansiering av den löpande verksamheten. Övriga tillskott får bedömas från fall till fall. För exempelvis bidrag från stat och kommun torde det klart framgå om de avser löpande verksamhet eller inte.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Utredningen anser att det för insamlings- stiftelser skulle behövas särskilda regler för hur sådana bidrag som är avsedda att mer omedelbart användas för stiftelseändamålet inkluderas i fullföljdskravet. En sådan bedömning skulle dock i princip följa av den ovan förordade bedömningen på grundval av givarens avsikter. Svårigheten ligger i att det i praktiken är svårare att genomföra när det rör sig om ett stort antal givare som kanske inte har en precis uppfattning om hur gåvorna ska användas. Utredningen har inte ansett sig ha tillräckligt underlag för att föreslå en särskild regel. Regeringen anser att det generellt för insamlingsverksamhet bör presumeras att bidragen ska användas för verk- samheten om inget annat klart framgår av syftet</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">315</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_340" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft32">med insamlingsverksamheten, t.ex. att det klart framgå av stadgarna att endast avkastningen av insamlade medel ska användas för den bedrivna allmännyttiga verksamheten. Någon särskild regel för insamlingsverksamhet är därför inte nödvändig.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Vad gäller beräkningen av utgifterna för den allmännyttiga verksamheten (fullföljdsanvänd- ning) delar regeringen utredningens bedömning att de ställningstaganden som skett i rättspraxis – närmast i rättsfallet RÅ 2001 ref. 17 – ger till- räcklig vägledning för beräkningen. Ramarna för beräkningen är i princip enkla. En allmännyttig juridisk person har utgifter dels för förvärvande av inkomster, dels för verksamhet att främja allmännyttiga ändamål. I princip bör alla utgifter som inte är kostnader för inkomsternas förvärvande vara utgifter för fullföljden. Här får dock en uppdelning ske om det finns utgifter i fullföljdsverksamheten som avser icke allmän- nyttiga ändamål. En tredje kategori av utgifter finns i ovanliga fall med verksamhetsfrämmande kostnader.</P>
<P class="p124 ft121">Länsrätten i Göteborg <SPAN class="ft38">och </SPAN>Svenska kyrkan <SPAN class="ft38">har anfört att det måste klargöras om bokförings- mässiga grunder ska tillämpas vid beräkning av avkastning och fullföljd. </SPAN>FAR SRS <SPAN class="ft38">anser att utgifternas hänförlighet till beskattningsår ska bestämmas på grundval av tillämpliga redovis- ningsprinciper. Regeringen konstaterar att utgif- ternas hänförlighet till beskattningsår normalt bör bestämmas på grundval av god redovisningssed (se t.ex. BFNAR 2012:1). Att mer i detalj reglera detta i lag är enligt regeringen varken lämpligt eller motiverat.</SPAN></P>
<P class="p227 ft38">En skälig andel av avkastningen ska användas för fullföljden av det allmännyttiga ändamålet. I rättspraxis har denna andel angetts till minst <NOBR>75–80</NOBR> procent med en viss betoning på att full säkerhet erhålls om den övre gränsen uppnås. Andelen brukar benämnas användningsgraden. Användningsgraden har satts lägre än 100 procent för att en viss del av avkastningen anses behöva fonderas för att exempelvis bevara kapitalets realvärde. Med hänsyn till att kapitalvinster undantas från fullföljdskravet bör enligt regeringen en lägre användningsgrad än den som godtagits i praxis inte accepteras.</P>
<P class="p398 ft32">Länsrätten i Göteborg och Svenska kyrkan har anfört att det är oklart vad som ska gälla vid indirekt fullföljd. Den situation som avses är när t.ex. en stiftelse främjar sitt ändamål genom att ge bidrag till en annan ideell organisation. En</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft32">konsekvens av att ett sådant främjande är att den faktiska användandegraden sammantaget kommer att understiga 80 procent (80×80=64 procent). Regeringen anser att det är viktigt att ett allmännyttigt ändamål kan främjas indirekt genom en annan ideell organisation. Det får därför anses godtagbart att användandegraden i dessa fall kan bli något lägre.</P>
<P class="p201 ft5">Tidsperiod</P>
<P class="p127 ft32">Bedömningen av fullföljdskravet sker sett över en längre tid. De aktuella intäkterna ska användas i den allmännyttiga verksamheten inom en rimlig tidsperiod. Kontrollskäl motiverar att denna tidsperiod inte bör vara alltför lång. Tillämpningen av fullföljdskravet har kännetecknats av flexibilitet. I rättspraxis har vissa tydliga normer angetts såsom bedömning över längre tid genom genomsnitts- användningsgraden för en period på fyra år bakåt i tiden plus innevarande beskattningsår; se rätts- fallet RÅ 2001 ref. 17. En sådan norm har även uttalats i förarbetena till fullföljdskravet för ideella föreningar; prop. 1976/77:135 s. 81. I det lagstiftningsärendet uttalade skatteutskottet, SkU 1976/77:45 s. 29 f., att utskottet inte uteslöt att en genomsnittsbedömning i vissa fall kan omfatta en längre tidsperiod än denna femårsperiod. Särskilt angavs att en ideell förening i rimlig omfattning bör kunna avsätta medel exempelvis för planerade omfattande reparationer av uthyrd fastighet, längre fram i tiden än fem år. Vidare uttalades att vissa allmännyttiga föreningar har kostnader som varierar starkt från år till år och att möjligheterna att få bidrag till verksamheten likaså kan variera. Även för detta fall var utskottets uppfattning att en mer generös bedömning skulle kunna komma i fråga, om det står klart att föreningen sett på sikt disponerar minst 80 procent av sina inkomster för sitt allmännyttiga ändamål och att man i det aktuella fallet kan bortse från skatteflyktsaspekter.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">I praxis har hänsyn även tagits till vad som kommer att ske eller har skett efterkommande år genom att i vissa fall beakta användningsgraden under några år efter året/åren med för låg användningsgrad; se rättsfallen RÅ 2001 ref. 17 och RÅ 2001 ref. 65.</P>
<P class="p205 ft32">Utredningen anser att det i fullföljds- bestämmelsen bör betonas att fullföljdskravet är uppfyllt även om användningsgraden är för låg några år om det kan antas att detta är tillfälligt.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">316</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_341" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">Vid bedömningen skulle då kunna beaktas hur fullföljdskravet uppfyllts tidigare år, skälen för att användningsgraden inte uppfylls innevarande år samt skälen för att den kan förväntas uppfyllas kommande år. Skatteverket anser att utred- ningens förslag måste tydliggöras i några avseenden. Bl.a. framför verket att förslaget inte på ett entydigt vis klargör om en prövning av fullföljdskravet normalt ska ske över en femårsperiod eller inte. Skatteverkets uppfatt- ning är att normen för när fullföljdskravet ska anses uppfyllt bör kunna utvidgas till att det är tillräckligt att användningsgraden under innevarande beskattningsår i en verksamhet uppgår till omkring 80 procent av intäkterna. Någon flerårsprövning behöver då normalt inte göras. Skatteverket ifrågasätter också om inte den föreslagna skrivningen kan medföra att den nuvarande tillämpningen av eftersyn för de ideella organisationerna inskränks eftersom det anges att förutsättningarna för fullföljdskravet ska vara uppfyllda nästföljande år. Vid eftersyn är det vanligt att beakta flera år efter beskattningsåret. Även <SPAN class="ft121">Föreningen Stiftelser i Samverkan SiS, Sigtunastiftelsen </SPAN>och <SPAN class="ft121">Stockholms Borgerskap </SPAN>anser att utredningens förslag måste klargöras och nyanseras.</P>
<P class="p313 ft4">Regeringen delar utredningens bedömning att fullföljdskravet ska ges en generösare ut- formning. Det kan dock, såsom Skatteverket anför, ifrågasättas om utredningens förslag uppnår den uttalade ambitionen. Med hänsyn till den tröskeleffekt som fullföljdskravet innebär samt de effekter som en uttagsbeskattning kan ha (se vidare avsnitt 6.14.7.2) är det enligt regeringen viktigt att fullföljdskravet får en generös utformning.</P>
<P class="p94 ft4">Regeringen anser att bedömningen av fullföljdskravet vad gäller tidsaspekten ska ske på följande sätt, varav den tredje punkten får anses vara en förändring i förhållande till hur fullföljdskravet hittills har tillämpats.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;" class="ft4"><SPAN class="ft4">(1)</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;">Bedömning ska som huvudregel göras om fullföljdskravet är uppfyllt det aktuella beskattningsåret.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;" class="ft38"><SPAN class="ft4">(2)</SPAN><SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;">Vid tillämpning av huvudregeln i punkten 1 får även hänsyn tas till hur fullföljden har varit sett över en period av flera år. Den kan t.ex. vara fråga om sådana situationer som bl.a. Stiftelser i Samverkan SIS och Nobelstiftelsen har tagit upp i sina remissvar. Prövningen ska göras såsom den hitintills utvecklats i</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 35px;padding: 0px;border:none;width: 399px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 120px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft38">praxis och innebär att en brist måste anses ha läkts vid en sammantagen bedömning av flera beskattningsår. I rättspraxis har vissa tydliga normer angetts såsom bedömning över längre tid genom genomsnittsanvändningsgraden för en period på fyra år bakåt i tiden plus innevarande beskattningsår; se rättsfallet RÅ 2001 ref. 17. En sådan norm har även uttalats i förarbetena till fullföljdskravet för ideella föreningar; prop. 1976/77:135 s. 81. I det lagstiftningsärendet uttalade skatteutskottet, SkU 1976/77:45 s. 29 f., att utskottet inte uteslöt att en genom- snittsbedömning i vissa fall kan omfatta en längre tidsperiod än denna femårs- period. I praxis har Högsta förvaltnings- domstolen i enstaka fall låtit fullföljds- beräkningen även omfatta tid efter den ordinarie bedömningsperioden. I dessa fall har bedömningen avsett den genom- snittliga fullföljdsgraden under hela perioden. Den längsta bedömningsperiod Högsta förvaltningsdomstolen har accepterat vid en eftersyn har omfattat åtta år, tre år före det aktuella beskattningsåret och fyra år efter. Det aktuella beskattningsåret hade stiftelsen delat ut endast 56 procent men det hindrade inte skattefrihet (RÅ 1980 1:15).</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 120px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;" class="ft62"><SPAN class="ft4">(3)</SPAN><SPAN style="font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;">Om fullföljdskravet </SPAN><NOBR>(75–80</NOBR> procent) inte är uppfyllt det aktuella beskattningsåret</P>
<P class="p1219 ft62">– och inte heller sett över en period av flera beskattningsår – ska kravet ändå anses uppfyllt om bristen det aktuella beskattningsåret är tillfällig. Vid bedöm- ningen ska då beaktas hur fullföljds- kravet uppfyllts tidigare år, skälen till att användningsgraden inte har uppfyllts under beskattningsåret samt förutsätt- ningarna för att kravet kan förväntas åter uppfyllas kommande år. Har t.ex. en stiftelse endast använt 65 procent av intäkterna år 5 på grund av dokumen- terade svårigheter att hitta en destinatär anses fullföljdskravet ändå uppfyllt om stiftelsen har använt minst 80 procent av intäkterna åren <NOBR>1–4</NOBR> och 6. Bristen måste inte ha läkts tidigare eller efter- kommande år utan det räcker att fullföljdskravet har uppfyllts under dessa år.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">317</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_342" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:633px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:151px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031342x1.jpg" style="width:293px;height:151px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p121 ft38">Vad gäller s.k. eftersyn anser regeringen dock att Skatteverket på grund av omprövnings- reglerna endast kan beakta sådan information om förutsättningarna för att den genomsnittliga fullföljdsgraden kommer att uppfyllas som finns tillgänglig inom den ordinarie omprövnings- tiden. En eftersyn med beaktande av senare beskattningsår i likhet med den som gjordes i RÅ 1980 1:15 kan endast göras genom en begäran av omprövning av den skattskyldige eller genom utslag i domstol.</P>
<P class="p198 ft121">Svenska Ishockeyförbundet <SPAN class="ft38">anser att det även bör finnas en möjlighet att fondera extraordinära intäkter eller avkastningen av dessa under en betydligt längre period än den på normalt fem år. Sådana intäkter uppkommer bl.a. när förbundet arrangerar Ishockey VM var </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">10–12</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> år. Rege- ringens förslag innebär att en tillfällig brist i fullföljden ett visst beskattningsår kommer ett accepteras samt att det kommer att vara möjligt att tillämpa eftersyn i vissa fall. Regeringen anser att det föreslagna fullföljdskravet redan innebär en stor flexibilitet och att det därför inte är nödvändigt att föreslå ytterligare lättnader i fullföljdskravet.</SPAN></P>
<P class="p253 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1322 ft4">Förslaget föranleder två nya paragrafer, 7 kap. 6 och 7 §§ IL, och ändring i 7 kap. 18 § IL, se avsnitt 3.17.</P>
<P class="p153 ft14">6.14.7.2 Uttagsbeskattning</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft252">Regeringens bedömning<SPAN class="ft99">: </SPAN><SPAN class="ft32">Något undantag i reglerna om uttagsbeskattning bör inte införas för stiftelser, ideella föreningar eller registrerade trossamfund. Den skatt som påförs på grund av uttagsbeskattning vid ett återinträde i inskränkt skattskyldighet bör inte heller tillgodoräknas vid fullföljdsbedömningen.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Utredningens bedömning och förslag</P>
<P class="p225 ft62">överensstämmer delvis med regeringens bedömning. Utredningen föreslår att den skatt som påförs på grund av uttagsbeskattning ska beaktas i fullföljdsbedömningen.</P>
<P class="p310 ft99">Remissinstanserna<SPAN class="ft32">: </SPAN><SPAN class="ft111">Skatteverket </SPAN><SPAN class="ft32">avstyrker att förslaget om uttagsbeskattning genomförs. Skatteverket delar utredningens uppfattning att bestämmelserna om uttagsbeskattning motiveras av både neutralitets- och lagstiftningsskäl. Systemet säkerställer materiellt riktiga resultat</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft32">och det lämnar inte utrymme för att undanta oinskränkt skattskyldiga subjekt från uttags- beskattning när skattskyldigheten upphör på grund av att de blir inskränkt skattskyldiga, s.k. beskattningsutträde. Skatteverkets uppfattning är att det av praxis (RÅ 2001 ref. 17) framgår att erläggande av inkomstskatt inte kan anses vara en verksamhet som främjar ett kvalificerat ändamål. Följden av att skatt måste erläggas blir alltid att den skattskyldiges disponibla inkomst och handlingsförmåga minskar. Detta är dock enligt Skatteverkets uppfattning inte skäl nog till att vare sig underlåta beskattningen eller till att anse att skatten ska jämställas med fullföljd av ett allmännyttigt ändamål. Skattebefrielse för stiftelser grundas på att intäkter i tillräcklig omfattning används för att främja allmännyttiga ändamål. Kapitalvinster räknas inte till de intäkter som måste användas för främjandet. Skatteverket anser att det även av detta skäl är inkonsekvent att jämställa inkomstskatt på kapitalvinster med främjande av allmännyttiga ändamål. Skatteverket anser dessutom att utredningen inte på ett tillfredställande sätt redogör för hur den föreslagna regeln ska tillämpas. Det framgår bland annat inte till vilken period den påförda skatten ska hänföras.</P>
<P class="p339 ft121">Länsrätten i Göteborg <SPAN class="ft38">anser att det kan ifrågasättas huruvida det är lämpligt att reglerna om uttagsbeskattning ska vara tillämpliga i dessa situationer. För det fallet att utredningens förslag om en lindring efter uttagsbeskattning genomförs anser länsrätten att det är viktigt att det klargörs hur den skatt, som en stiftelse betalar till följd av övergången till inskränkt skattskyldig, ska medräknas vid fullföljds- beräkningen och för vilket år skattekostnaden på grund av uttagsbeskattningen ska beaktas såsom fullföljd. </SPAN>Nämnden för statligt stöd till trossamfunden SST, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd FRII, Vidarstiftelsen, Föreningen Blomsterfonden <SPAN class="ft38">och </SPAN>Radiumhemmets Forsknings- fonder <SPAN class="ft38">anför att det är positivt att organisationer som inte uppfyllt kraven och på grund av detta under ett eller flera år blivit beskattade, men som återinträder som inskränkt skattskyldiga, får medräkna den skatt som har betalats vid fullföljdsberäkningen. </SPAN>Forum för frivilligt socialt arbete <SPAN class="ft38">och </SPAN>Rädda Barnen <SPAN class="ft38">håller med utred- ningens förslag vad gäller uttagsbeskattning.</SPAN></P>
<P class="p734 ft111">Föreningen Stiftelser i Samverkan SiS, Sigtunastiftelsen <SPAN class="ft32">och </SPAN>Stockholms Borgerskap <SPAN class="ft32">anför följande. Av förslaget framgår att skatt som</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 9px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">318</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_343" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">betalats på grund av uttagsbeskattning ska beaktas vid bedömning av fullföljdskravet, men det framgår inte huruvida skattekostnaden i detta sammanhang ska betraktas som en fullföljdskostnad eller som en kostnad för intäkternas förvärvande, dvs. en minskning av de intäkter som utgör underlaget för beräkningen av fullföljdsgraden. Detta framstår vidare som rimligt att någon uttagsbeskattning av stiftelser överhuvudtaget inte ska ske vid övergång till skattegynnad status. <SPAN class="ft121">Riksteatern </SPAN>har inga invändningar mot förslaget. <SPAN class="ft121">Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet </SPAN>anför följande. Enligt fakultetsnämndens mening är det motiverat att göra ett undantag från principen om uttagsbeskattning när en stiftelse, som under en period varit oinskränkt skattskyldig på grund av att fullföljdskravet inte uppfyllts, återgår till att vara inskränkt skattskyldig. Om en värde- stegring på tillgångar i ett sådant fall skett under den tid stiftelsen varit oinskränkt skattskyldig och tillgångarna realiseras efter att skatt- skyldigheten upphört, tillfaller inkomsten det allmännyttiga ändamålet om verksamhetskravet och fullföljdskravet iakttas. Det är svårt att se att detta kan leda till något otillbörligt skatteundan- dragande. <SPAN class="ft121">FAR SRS </SPAN>anser att det är omotiverat med en uttagsbeskattning i samband med att ett subjekt uppfyller kraven för inskränkt skatt- skyldighet. Konsekvensen av detta är att någon justering av anskaffningsvärdena inte heller ska ske vid övergång till oinskränkt skattskyldighet.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft121">Handelshögskolan i Stockholm (HHS) <SPAN class="ft38">anför följande. Uttagsbeskattning vid skatterättsliga karaktärsbyten för allmännyttiga stiftelser kan medföra stora komplikationer och till och med i vissa fall göra det nästan omöjligt för en stiftelse att återta sin skattelättnad efter det att stiftelsen bytt karaktär från begränsat till obegränsat skattskyldig. Det är mot denna bakgrund positivt att skattekostnaden enligt utredningens förslag framdeles ska beaktas vid fullföljdsberäkningen. En smidigare lösning torde dock vara att helt undanta allmännyttiga stiftelser från reglerna om uttagsbeskattning. HHS kan inte se att det skulle föreligga risk för något skattearbitrage härigenom. </SPAN>Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) <SPAN class="ft38">anför följande. Reglerna om uttagsbeskattning är komplexa och i vissa delar otydliga. Det är IVA:s uppfattning att reglerna i första hand bör tas bort. För det fall reglerna ska vara kvar anser IVA att regelverket måste förtydligas så att det</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft4">klart framgår hur beskattningen ska beräknas.</P>
<P class="p251 ft121">Länsstyrelsen i Västra Götalands län <SPAN class="ft38">anser att ingen uttagsbeskattning bör ske i de fall en stiftelse under något eller några år beskattats för att den inte delat ut i tillräckligt stor omfattning.</SPAN></P>
<P class="p164 ft5">Svenska Läkaresällskapet SLS <SPAN class="ft4">anser att det är felaktigt att uttagsbeskatta en stiftelse som under något eller några år beskattats för att den inte delat ut i tillräckligt stor omfattning.</SPAN></P>
<P class="p164 ft121">Näringslivets skattedelegation NSD <SPAN class="ft38">menar att uttagsbeskattning inte ska ske och föreslår att detta ska regleras i inkomstskattelagen på det sättet att en återgång till att bli inskränkt skattskyldig, när beskattning har skett för att fullföljdskravet inte uppfyllts, inte ska anses som ett uttag. I motsvarande situation ska heller inte en justering av anskaffningsvärdena ske när stiftelsen blir oinskränkt skattskyldig.</SPAN></P>
<P class="p439 ft153">Skälen för regeringens bedömning<SPAN class="ft38">: I 22 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns bestämmelser om beskattning av uttag av en tillgång eller tjänst ur näringsverksamheten (uttagsbeskattning). Med uttag avses bl.a. att en näringsverksamhet upphör eller att skatt- skyldigheten för inkomsten från en närings- verksamhet helt eller delvis upphör liksom att tillgångar förs över från en del av en näringsverksamhet till en annan del om skattskyldighet föreligger för inkomst från den förra men inte för inkomst från senare delen. Ett uttag ska enligt bestämmelserna behandlas som om tillgången eller tjänsten avyttras mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Med marknadsvärde avses enligt 61 kap. 2 § tredje stycket IL det pris som den skattskyldige skulle ha fått om tillgången eller tjänsten bjudits ut på villkor som med hänsyn till den skattskyldiges affärsmässiga situation framstår som naturliga.</SPAN></P>
<P class="p1177 ft38">Bestämmelserna om uttagsbeskattning syftar till att upprätthålla en symmetri i den skatte- mässiga behandlingen av uttag av en tillgång eller av en tjänst ur näringsverksamheten jämfört med en avyttring av tillgången eller tjänsten till marknadsmässigt pris. I bägge fallen ska de ekonomiska värden som hänförs till tillgången eller tjänsten beskattas i näringsverksamheten. Bestämmelserna syftar också till att neutralisera de kostnadsavdrag som gjorts i närings- verksamheten om en vara eller tjänst skulle tas ut utan marknadsmässig ersättning. Bestämmel- serna om uttagsbeskattning gäller inkomstslaget näringsverksamhet. Som en konsekvens av detta är de tillämpliga på alla juridiska personer oavsett</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">319</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_344" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft4">vilken verksamhet som bedrivs, eftersom juridiska personer endast har ett inkomstslag, inkomst av näringsverksamhet. Därmed omfattas bl.a. stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund av bestämmelserna om uttagsbeskattning.</P>
<P class="p227 ft38">Uttagsbeskattning ska bl.a. ske när tillgångar förs över från en skattepliktig del av en näringsverksamhet till en annan, skattebefriad del av verksamheten. Av RÅ 2004 ref. 93 framgår att bestämmelsen även omfattar stiftelser. Målet gällde en avkastningsstiftelse som under en följd av år varit inskränkt skattskyldig enligt de allmänna bestämmelserna för skattelättnad för stiftelser men som förlorat denna skattelättnad på grund av att full- följdskravet inte längre var uppfyllt. Stiftelsen, som hade blivit oinskränkt skattskyldig, över- vägde att vidta erforderliga åtgärder för att återigen bli inskränkt skattskyldig. Stiftelsen ansökte därför om förhandsbesked bl.a. om ett sådant karaktärsbyte skulle föranleda uttags- beskattning enligt bestämmelserna i 22 kap. 5 § IL. Högsta förvaltningsdomstolen fann i likhet med Skatterättsnämnden att stiftelsen skulle uttagsbeskattas vid ett sådant karaktärsbyte.</P>
<P class="p124 ft38">Ett annat rättsfall som är av intresse i detta sammanhang är RÅ 2004 ref. 94. I målet skulle en skattskyldig stiftelse med ett religiöst ändamål överföra sin verksamhet inklusive tillgångar och skulder till ett registrerat trossamfund med stöd av bestämmelserna i lagen (2001:845) om upplösning av stiftelser i vissa fall. I sin ansökan om förhandsbesked frågade stiftelsen om den skulle uttagsbeskattas, och om vilket skattemässigt anskaffningsvärde som de från stiftelsen övertagna tillgångarna i så fall skulle få hos trossamfundet, hävdade både stiftelsen och trossamfundet att överföringen skulle ses som ett universalfång, och inte som en överlåtelse, och därmed inte föranleda uttags- beskattning. Högsta förvaltningsdomstolen fann emellertid i likhet med Skatterättsnämnden att den avsedda överföringen i skatterättsligt hänseende utgjorde en avyttring och att uttagsbeskattning skulle ske.</P>
<P class="p1424 ft24">En fråga som uppstår vid uttagsbeskattning är hur man ska beräkna det belopp som ska uttagsbeskattas. Det belopp som avses är den värdeökning som stiftelsens tillgångar har genomgått under den tid som stiftelsen varit oinskränkt skattskyldig. För att kunna göra denna beräkning måste man fastställa både</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft32">tillgångarnas skattemässiga anskaffningsvärde och tillgångarnas marknadsvärde vid tidpunkten för inträdet av uttagsbeskattningen. Vad gäller det skattemässiga anskaffningsvärdet på till- gångarna kan – om en stiftelse tidigare har varit inskränkt skattskyldig innan den blev oinskränkt skattskyldig – stiftelsens tillgångar vara anskaffade både under den tid som stiftelsen varit inskränkt skattskyldig och under den tid som den varit oinskränkt skattskyldig. Det är därför viktigt att bestämma från vilken tidsperiod som var och en av stiftelsens tillgångar härrör.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Det skattemässiga anskaffningsvärdet på en tillgång motsvaras normalt av tillgångens anskaffningsutgift ökad med eventuellt före- kommande förbättringsutgift. Detta anskaff- ningsvärde gäller för tillgångar som stiftelsen anskaffat under den tid som den har varit oinskränkt skattskyldig. Däremot är det inte lika klart att detta gäller tillgångar som stiftelsen har anskaffat innan den blev oinskränkt skattskyldig, dvs. under den tid som stiftelsen var inskränkt skattskyldig. Av allmänna skatterättsliga principer följer dock att tillgångarnas skatte- mässiga värde bör justeras till deras marknads- värde det inkomstår då stiftelsen byter skatterättslig karaktär från att vara inskränkt skattskyldig till att bli oinskränkt skattskyldig. Högsta förvaltningsdomstolen har i rättsfallet RÅ 2004 ref. 93 förklarat att det skattemässiga anskaffningsvärdet på tillgångarna ska justeras när stiftelsen övergår från att vara inskränkt skattskyldig till att vara oinskränkt skattskyldig. Högsta förvaltningsdomstolen fann därtill i likhet med Skatterättsnämnden att kapitalvinst och kapitalförlust skulle beräknas med utgångspunkt i att tillgångarna hade avyttrats mot en ersättning som motsvarade marknads- värdet vid tidpunkten för karaktärsbytet. För tillgångar som stiftelsen hade anskaffat under den tid som den varit inskränkt skattskyldig skulle stiftelsen inte tillämpa den faktiska utgiften utan tillgångarnas marknadsvärde vid utgången av det beskattningsår då stiftelsen tappade sin skattelättnad. Dessa marknadsvärden skulle också tillämpas vid beräkningen av det genomsnittliga omkostnadsbeloppet enligt 48 kap. 7 § IL, dvs. för delägarrätter och fordrings- rätter. För tillgångar som hade anskaffats under den tid då stiftelsen varit oinskränkt skattskyldig skulle stiftelsen använda den faktiska anskaffningsutgiften.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">320</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_345" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p114 ft38">Att det är marknadsvärdet och inte tillgångarnas faktiska anskaffningsutgift som ska utgöra det skattemässiga anskaffningsvärdet på tillgångarna när den skattskyldige övergår från att vara inskränkt skattskyldig till att vara oinskränkt skattskyldig har Högsta förvaltnings- domstolen bekräftat i rättsfallet RÅ 2004 not. 193 som gällde en ideell förening. Högsta förvaltningsdomstolen har i rättsfallet RÅ 2004 ref. 94 också har klargjort att marknadsvärdet ska utgöra det skattemässiga anskaffningsvärdet hos mottagaren av en underprisöverlåtelse när den som överför tillgången kommer att uttagsbeskattas på grund av överlåtelsen.</P>
<P class="p93 ft38">Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft121">Länsrätten i Göteborg, Sigtunastiften, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, FAR SRS, Länsstyrelsen i Västra Götalands län </SPAN>och <SPAN class="ft121">Näringslivets skattedelegation</SPAN>, anser att uttagsbeskattning inte bör ske vid en sådan situation som t.ex. var aktuell i RÅ 2004 ref. 93. Hos Finans- departementet finns det även sedan tidigare två framställningar från Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna respektive Regionstyrelsen i Skåne som rör en liknande fråga (dnr Fi2004/1841 respektive Fi2005/6178). Regeringen anser dock i likhet med utredningen och Skatteverket att uttagsbeskattning är motiverad såväl materiellt som lagstiftningsmässigt. Uttagsbeskattningen skapar neutralitet i den skattemässiga behandlingen av olika typer av avkastning på kapitaltillgångar, dvs. mellan kapitalinkomster och kapitalvinster. Om skatteplikt föreligger för löpande avkastning på en kapitaltillgång bör även skatteplikt föreligga för vinst på samma tillgång. Detsamma gäller också vid det omvända förhållandet. Om skattefrihet föreligger för löpande avkastning bör därför skattefrihet även föreligga – vilket det också gör – på kapital- vinster. Att en skattemässig neutralitet upprätt- hålls är särskilt viktigt i de fall då föreskrifterna för en stiftelse ger utrymme för att främja inte bara kvalificerade utan också okvalificerade ändamål.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">En annan neutralitetsaspekt som beaktas vid beskattningen av t.ex. stiftelser är den skattemässiga behandlingen av kapitaltillgångar efter det att den skattskyldige har tappat sin skatteprivilegierade ställning, t.ex. när en stiftelse som är inskränkt skattskyldig genomgår ett karaktärsbyte och blir oinskränkt skattskyldig. Genom en fast rättspraxis är det numera klarlagt att det är tillgångarnas marknadsvärde vid</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">utgången av det sista beskattningsår som stiftelsen är inskränkt skattskyldig och inte tillgångarnas faktiska anskaffningsutgift som ska utgöra det skattemässiga anskaffningsvärdet på tillgångarna efter ett karaktärsbyte. En sådan justering av tillgångarnas skattemässiga anskaffningsvärde upprätthåller neutraliteten i skattesystemet. Den leder till att det endast är den värdeökning som skett av stiftelsens tillgångar under dess tid som oinskränkt skattskyldig som kommer att uttagsbeskattas när den återigen blir inskränkt skattskyldig.</P>
<P class="p439 ft38">Ytterligare en fråga är under vilket beskatt- ningsår uttagsbeskattningen ska äga rum. Av rättspraxis framgår att Högsta förvaltnings- domstolen har klargjort att det är vid utgången av det beskattningsår som föregår det år då den skattskyldige beskattas som inskränkt skatt- skyldig. Det betyder med andra ord att uttagsbeskattningen ska ses som det årets sista händelse. Denna beskattning innebär samtidigt att tillgångarna anses återanskaffade till det pris som låg till grund för uttagsbeskattningen, dvs. tillgångarnas marknadspris. Det skattemässiga anskaffningsvärdet på tillgångarna är inte längre deras faktiska anskaffningskostnad utan i stället deras marknadsvärde.</P>
<P class="p365 ft62">De nu redovisade rättsliga förhållandena får anses klarlagda genom Högsta förvaltnings- domstolens praxis. Regeringen finner i likhet med utredningen att det saknas anledning att föreslå någon avvikelse från denna praxis.</P>
<P class="p252 ft38">Stiftelse- och föreningsskatteutredningen har dock föreslagit att skatten som utgått på grund av uttagsbeskattningen ska få beaktas vid fullföljdsberäkningen. Skatten ska enligt utredningen anses likvärdig med att stiftelsen ger ut motsvarande summa i sin allmännyttiga verksamhet. Skatteverket avstyrker förslaget och menar att systemet säkerställer materiellt riktiga resultat och det lämnar inte utrymme för att undanta oinskränkt skattskyldiga subjekt från uttagsbeskattning när skattskyldigheten upphör på grund av att de blir inskränkt skattskyldiga, s.k. beskattningsutträde. Skatteverkets uppfatt- ning är att det av praxis (RÅ 2001 ref. 17) framgår att erläggande av inkomstskatt inte kan anses vara en verksamhet som främjar ett kvalificerat ändamål. Följden av att skatt måste erläggas blir alltid att den skattskyldiges disponibla inkomst och handlingsförmåga minskar. Detta är dock enligt Skatteverkets uppfattning inte skäl nog till att vare sig</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">321</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_346" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:496px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:81px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031346x1.jpg" style="width:293px;height:81px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft38">underlåta beskattningen eller till att anse att skatten ska jämställas med fullföljd av ett allmännyttigt ändamål. Skattebefrielse för stiftelser grundas på att intäkter i tillräcklig omfattning används för att främja allmännyttiga ändamål. Kapitalvinster räknas inte till de intäkter som måste användas för främjandet och verket menar därför att det är inkonsekvent att jämställa inkomstskatt på kapitalvinster med främjande av allmännyttiga ändamål. Regeringen instämmer i vad Skatteverket anför. Det är både ologiskt och inte rimligt att en skatt ska beaktas vid fullföljdsberäkningen när fråga är om skatt som ska betalas avseende en intäkt som inte ska tas med i fullföljdsberäkningen. De förslagna ändringarna i övrigt avseende <NOBR>ändamåls-,</NOBR> verksamhets- och fullföljdskravet borde dessutom medföra att skatterättsliga karaktärs- byten inte borde ske i samma omfattning som tidigare. Regeringen anser således att skatt som betalas på grund av uttagsbeskattning inte ska beaktas vid fullföljdsbedömningen.</P>
<P class="p1366 ft14">6.14.7.3 Dispens från fullföljdskravet</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft32"><SPAN class="ft252">Regeringens förslag</SPAN><SPAN class="ft99">: </SPAN>Möjligheten till dispens från fullföljdskravet i samband med investeringar i exempelvis fastigheter ska behållas.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer inte med regeringens. Utredningen föreslår att dispensmöjligheten ska avskaffas.</P>
<P class="p310 ft121"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna</SPAN><SPAN class="ft38">: </SPAN>Bygdegårdarnas Riksför- bund <SPAN class="ft38">anser att utredningen inte i tillräcklig omfattning har beaktat de speciella svårigheter att uppfylla det fullföljdskrav som utredningen föreslår som de allmänna samlingslokalerna har inför en större investering eller ett mer omfattande reparationsbehov. Med dagens regler för det allmänna samlingslokalsstödet med ett 50 procentigt statsbidrag och med resten finansierat av kommunen och/eller den lokalhållande föreningen krävs att föreningen skaffar pengar under en längre tid, dels genom särskilda insamlingsinsatser dels genom avsättning av årets överskott till framtida behov. Förbundet anser att det vore djupt olyckligt med det avskaffande som utredningen föreslår. </SPAN>Föreningen Blomster- fonden, Radiumhemmets forskningsfonder, Vidarstiftelsen <SPAN class="ft38">och </SPAN>Frivilligorganisationernas</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft32"><SPAN class="ft111">Insamlingsråd FRII </SPAN>anser att det man i de flesta fall kan klara sig utan denna dispensmöjlighet med den nya något längre mätningsperioden för fullföljd och de utvidgade ändamålen. Det kan dock tänkas fall där en mera långsiktig investering t.ex. i byggnader omöjliggörs eller måste utformas på ett mindre ändamålsenligt sätt. <SPAN class="ft111">Sveriges Förenade Studentkårer </SPAN>är tveksamma till förslaget att ta bort möjligheten till dispens från fullföljdskravet. Detta eftersom många studentsammanslutningar är små, men bedriver verksamhet som kräver kostsamma inventarier, såsom bord, stolar och mikrovågs- ugnar till lunchrum. Dispensmöjligheten ger dem förutsättning att då och då byta ut dessa inventarier, vilket de inte har råd med annars.</P>
<P class="p1216 ft5">Sophiahemmet, ideell förening (SHIF) <SPAN class="ft4">motsätter sig vidare utredningens förslag som innebär att möjligheten till dispens från fullföljdskravet i samband med investeringar i fastigheter o.d. tas bort. Den omständigheten att undantags- bestämmelsen utnyttjats i relativt liten omfatt- ning motiverar enligt SHIF inte att dispens- möjligheten tas bort.</SPAN></P>
<P class="p314 ft153">Skälen för regeringens förslag<SPAN class="ft38">: Ideella föreningar och registrerade trossamfund kan under vissa förutsättningar medges dispens från kravet på fullföljd (7 kap. 11 och 12 §§ inkomstskattelagen [1999:1229], förkortad IL). Dispens kan medges om föreningen eller trossamfundet har för avsikt att förvärva en fastighet eller någon annan anläggning för den ideella verksamheten eller avser att genomföra omfattande </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">byggnads-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som man använder i verksamheten. Ett beslut om dispens från fullföljdskravet får avse högst fem beskattningsår i följd och medges av Skatteverket. Beslutet får förenas med villkor att säkerhet eller liknande ska ställas för den skatt som föreningen eller samfundet kan bli skyldig att betala med anledning av dispensbeslutet. Genomförs inte den investering som dispensen avser inom föreskriven tid eller har något annat villkor i dispensbeslutet inte iakttagits blir föreningen eller trossamfundet skattskyldig som om någon dispens aldrig medgetts.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32">Enligt uppgift från Skatteverket har antalet ansökningar om dispens under de senaste åren varit mycket få – högst ett tiotal i hela landet. Stiftelse- och föreningsskatteutredningen har dels med uppgifterna från Skatteverket som grund, dels av förenklingsskäl föreslagit att</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">322</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_347" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:547px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:115px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031347x1.jpg" style="width:293px;height:115px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft38">dispensmöjligheten ska slopas. Utredningen tar även upp att det är allmänt olämpligt att ha dispensregler. Några remissinstanser, däribland</P>
<P class="p405 ft111">Bygdegårdarnas Riksförbund, Frivilligorganisa- tionernas Insamlingsråd FRII <SPAN class="ft32">och </SPAN>Sveriges Förenade Studentkårer <SPAN class="ft32">har dock ifrågasatt förslaget. Bygdegårdarnas Riksförbund menar att utredningen inte har beaktat de speciella svårigheter att uppfylla det fullföljdskrav som utredningen föreslår som de allmänna samlingslokalerna har inför en större investering eller ett mer omfattande reparationsbehov. Även om dispensmöjligheten inte har utnyttjats i någon större omfattning anser regeringen att man måste beakta att fullföljdskravet har en tröskeleffekt, dvs. det finns bara två lägen, full skattebefrielse eller full skattskyldighet för de angivna inkomsterna. Detta talar enligt regeringen för dispensmöjligheten bör behållas. Dispensmöjligheten bör därför vara kvar i sin nuvarande utformning.</SPAN></P>
<P class="p436 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1319 ft34">Förslaget föranleder två nya paragrafer, 7 kap. 8 och 9 §§ IL, se avsnitt 3.17.</P>
<P class="p2 ft17">6.14.8 Öppenhetskravet</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft32"><SPAN class="ft252">Regeringens förslag: </SPAN>Öppenhetskravet för <NOBR>central-,</NOBR> distrikts- och samarbetsorganisationer förtydligas. Dessutom förtydligas situationen för de registrerade trossamfunden och deras själv- ständiga organisatoriska delar.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p920 ft121"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna</SPAN><SPAN class="ft38">: </SPAN>Forum för frivilligt socialt arbete <SPAN class="ft38">och </SPAN>Rädda Barnen <SPAN class="ft38">ser i enlighet med utredaren inget behov av att göra en förändring av öppenhetskravet. </SPAN>Sveriges Förenade Student- kårer SFS <SPAN class="ft38">är mycket positiva till att </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">central-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">distrikts-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> och samarbetsorganisationer regleras i lagtext, om så bara för förtydligande. </SPAN>Svenska Fotbollförbundet, Svenska Ishockeyförbundet, Riksteatern <SPAN class="ft38">och </SPAN>Svenska kyrkan <SPAN class="ft38">tillstyrker förslaget. I övrigt har inga remissinstanser sär- skilt yttrat sig över förslaget.</SPAN></P>
<P class="p234 ft99">Skälen för regeringens förslag<SPAN class="ft32">: Öppenhets- kravet i 7 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, innebär att en ideell förening eller ett registrerat trossamfund inte får</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft4">vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annat. Öppenhets- kravet har en förebild och motsvarighet i 3 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. För en ekonomisk förening är kravet på öppenhet ett uttryck för den kooperativa principen.</P>
<P class="p120 ft32">För en ideell förening innebär kravet om öppenhet att skattebefrielsen går förlorad om föreningen utan "särskilda skäl" vägrar någon person inträde i föreningen. Det finns en möjlighet för en förening att vägra en person inträde i föreningen om det finns särskilda skäl för ett sådant beslut. I förarbetena till 1977 års lagstiftning om skatteregler för ideella föreningar anfördes bl.a. följande i frågan. En ideell förening bör vara oförhindrad att begränsa medlemskapet till sådana personer som delar föreningens målsättning och är beredda att följa stadgarna. Vidare slogs fast att sådana inträdeskrav som ett fysiskt handikapp i en handikappförening, musikalitet i en musikförening eller allmän omdömesgillhet – t.ex. viss minimiålder – i en skytteförening inte bör hindra skattefrihet. Öppenhetskravet bör också normalt anses uppfyllt när det för medlemskap fordras att den sökande bor inom ett visst område eller tillhör en viss skola eller ett visst företag. Villkoren för medlemskap får dock inte vara så utformade att i praktiken endast en mycket begränsad krets av personer kan bli medlemmar. Medlemsantag- ningen får inte heller baseras på godtyckliga eller diskriminerande grunder (prop. 1976/77:135 s. 78).</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Kravet på öppenhet gäller också för de registrerade trossamfunden. De civilrättsliga reg- lerna för trossamfunden finns i lagen (1998:1593) om trossamfund. Svenska kyrkan utgör enligt lag ett registrerat trossamfund. Övriga samfund som vill bli registrerade får ansöka om detta. Om ett trossamfund i sig har olika självständiga delar, exempelvis lokala och regionala organ, är det som regel huvud- organisationen som anses kunna bli ett registrerat trossamfund medan de olika delarna i sin tur registreras som självständiga organisa- toriska delar av samfundet. Lagen om trossamfund saknar bestämmelser om öppenhet. För Svenska kyrkans del finns grunderna för denna som trossamfund i lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan. Här framgår att Svenska kyrkan</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 10px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">323</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_348" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:269px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:151px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031348x1.jpg" style="width:293px;height:151px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft4">är en öppen folkkyrka som har församlingar och stift samt nationella organ. Den lokala enheten, församlingen, omfattar de personer som tillhör Svenska kyrkan och är bosatta inom försam- lingens område.</P>
<P class="p227 ft4">Utredningen har konstaterat att öppenhets- kravet i sin hittillsvarande utformning inte har vållat några egentliga problem vid tillämpningen och har därför föreslagit att öppenhetskravet bör kvarstå oförändrat. Regeringen instämmer i den bedömningen.</P>
<P class="p310 ft38">I gällande lagtext finns inget angivet om hur kravet på öppenhet hos <NOBR>central-,</NOBR> distrikts- och samarbetsorganisationer ska bedömas. Departe- mentschefen uttalade dock i förarbetena till 1977 års lagstiftning att öppenhetskravet enligt hans mening kunde anses vara uppfyllt även om föreningens medlemskrets består av andra föreningar. Som exempel nämndes regionala föreningar vars medlemmar utgörs av lokala föreningar samt samarbetsorganisationer som har ett antal föreningar med olika ideella ändamål som medlemmar. I sådana fall bör fordras att medlemspolitiken inte är diskriminerande och att medlemsföreningarna är öppna. Kravet på öppenhet bör vidare ha motsvarande tillämpning i fråga om rätten att utesluta medlemmar. En förening bör således inte anses som öppen om den utesluter medlemmar utan giltiga skäl (prop. 1976/77:135 s. 78).</P>
<P class="p288 ft62">Även om kravet på öppenhet för dessa <NOBR>central-,</NOBR> distrikts- och samarbetsorganisationer inte synes, trots avsaknaden av uttrycklig lagreglering, ha vållat några problem i rätts- tillämpningen anser regeringen att öppen- hetskravet i denna aspekt bör regleras direkt i lagtext. Någon förändring av rättsläget är inte avsedd.</P>
<P class="p227 ft38">När det gäller de registrerade trossamfunden och de självständiga organisatoriska delarna av sådana samfund kan, som redogjorts för ovan, medlemsantagningen ske antingen hos trossamfundet som sådant eller hos den självständiga organisatoriska delen av detta. Detta innebär att motsvarande problem med öppenhetskravet som kan uppkomma hos <NOBR>riks-,</NOBR> distrikts- och samarbetsorganisationer kan uppkomma såväl hos ett registrerat trossamfund som hos dess självständiga organisatoriska delar. I grunden är sakförhållandena emellertid desamma som för föreningarna och trossamfunden och bör därför enligt regeringen bedömas på samma sätt. Det bör därför</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p151 ft4">klargöras att vad som gäller för ett registrerat trossamfund gäller även bör gälla för självständiga organisatoriska delar av ett sådant trossamfund.</P>
<P class="p6 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p204 ft34">Förslaget föranleder två nya paragrafer, 7 kap. 10 och 11 §§ IL, och en ändring i 7 kap. 1 § IL, se avsnitt 3.17.</P>
<P class="p427 ft17">6.14.9 Periodiska understöd</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft32"><SPAN class="ft252">Regeringens förslag: </SPAN>Skattefriheten för periodiska understöd från inskränkt skattskyldiga stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund ska begränsas till utbetalningar som görs för att fullfölja främjandet av omsorg om barn och ungdom, social hjälpverksamhet, utbildning eller vetenskaplig forskning.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer delvis med regeringens. Utredningens förslag innebär att alla periodiska understöd som betalas ut av inskränkt skattskyldiga stiftelser, ideella före- ningar och registrerade trossamfund är skattefria om utbetalningen fullföljer ett allmännyttigt ändamål.</P>
<P class="p217 ft153">Remissinstanserna<SPAN class="ft38">: </SPAN><SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN><SPAN class="ft38">anför att utredningens förslag medför att området för periodiskt understöd vidgas. Utredningen har inte gjort någon djupare analys av effekterna av en sådan utvidgning. Genom förslagets utvidg- ning till de allmännyttiga ändamålen kan ett mycket stort antal bidragsmottagare komma att motta periodiska understöd skattefritt. Skatte- verket kan inte tillstyrka förslaget i dess nuvarande form. Effekterna av förslaget bör enligt Skatteverkets mening utredas vidare.</SPAN></P>
<P class="p219 ft153">Skälen för regeringens förslag<SPAN class="ft38">: Periodiskt understöd eller liknande periodiska inkomster är enligt 10 kap. 2 § 2 inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, i regel intäkt av tjänst. I 11 kap. 47 § andra stycket IL finns ett undantag från denna regel som innebär att periodiska understöd som skattskyldig uppbär från en stiftelse eller en ideell förening inte räknas som skattepliktig intäkt om stiftelsen eller föreningen är undantagen från skatt- skyldighet och utbetalningen av bidraget sker för att fullfölja ett kvalificerat allmännyttigt ändamål. Det innebär att det inte räcker för en</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">324</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_349" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:321px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:411px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031349x1.jpg" style="width:293px;height:411px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">ideell förening att den främjar ett allmännyttigt ändamål utan utbetalningen måste avse något av de sex kvalificerade ändamålen, dvs. främjandet av vård och uppfostran av barn, lämnandet av bidrag för undervisning eller utbildning, bedrivandet av hjälpverksamhet bland be- hövande, främjandet av vetenskaplig forskning, främjandet av nordiskt samarbete, eller stärkan- det av Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet.</P>
<P class="p94 ft38">Har utgivare av stipendium ett direkt intresse av att en forskningsinsats blir utförd sker dock beskattning. Skattefriheten för mottagaren upp- hör om stiftaren (grundaren) har ett omedelbart intresse av forskningsresultatet. Stipendiet får således inte vara ersättning för utfört arbete som stiftelsen/föreningen eller någon denna när- stående kan ha nytta av.</P>
<P class="p314 ft32">I avsnitt 6.14.5.1. föreslås ett gemensamt ändamålskrav för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund, vilket framförallt innebär en utvidgning för stiftelserna. Utred- ningen har föreslagit att skattefriheten för periodiska understöd ska omfatta alla utbetal- ningar från stiftelser, föreningar och trossamfund så länge det är fråga om full- följandet av något allmännyttigt ändamål. Skatteverket har anfört att utredningen inte har analyserat effekterna av förslaget i tillräcklig omfattning. Regeringen instämmer i detta. Skattefrihet för periodiska understöd från nämnda subjekt medges endast i begränsad omfattning. Utan en närmare analys av effekterna av en utvidgning av skattefriheten anser regeringen att det i huvudsak inte bör ske någon förändring av dagens skattefrihet. Det bör därför i lagtexten anges vilka allmännyttiga ändamål som måste fullföljas för att periodiska understöd från en stiftelse, ideell föreningen eller ett registrerat trossamfund ska vara skattefria. Det ska vara fråga om de ändamål som enligt dagens lagstiftning i praktiken är tillämpliga för skattefrihet för periodiska understöd (se SOU 1990:47 s. 94 och 95). Dessa ändamål är enligt regeringen främjandet av omsorg av barn och ungdom och social hjälpverksamhet (sociala bidrag) samt utbildning och vetenskaplig forskning (stipendier o.d.). Det torde inte kunna förekomma periodiska understöd från stiftelser och ideella föreningar som har till ändamål att främja nordiskt samarbete eller Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet. Dessa ändamål bör därför inte</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft32">omfattas av den aktuella skattefriheten. Även om det inte torde vara vanligt förekommande skulle det i och för sig vara möjligt för ett trossamfund att betala ut periodiska understöd för att fullfölja något av nämnda fyra ändamål. De registrerade trossamfunden bör därför också omfattas av skattefriheten för periodiska understöd.</P>
<P class="p406 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p402 ft4">Förslaget föranleder ändringar i 11 kap. 47 § IL, se avsnitt 3.17.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 201px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft14"><SPAN class="ft17">6.14.10</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</SPAN></P>
<P class="p1392 ft62"><SPAN class="ft260">Regeringens förslag: </SPAN>De nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2014. Bestämmelserna om beskattning vid uttag ur näringsverksamhet ska inte tillämpas om en stiftelse vid ikraftträdandet blir inskränkt skattskyldig till följd av det förändrade ändamålskravet.</P>
<P class="p120 ft4">Lagen om godkännande av gåvomottagare innehåller vissa bestämmelser med krav på inskränkt skattskyldighet för såväl presumtiva som befintliga godkända gåvomottagare. Vid tillämpningen av lagen om godkännande av gåvomottagare ska kraven om inskränkt skattskyldighet för år 2013 och tidigare år prövas i förhållande till de upphävda bestämmelserna i inkomstskattelagen i dess lydelse före den 1 januari 2014.</P>
<P class="p439 ft99">Regeringens bedömning<SPAN class="ft32">: Det är inte nödvändigt med övergångsbestämmelser för de stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som har bildats före de nya bestämmelsernas ikraftträdande och som då omfattades av ändamålet nordiskt samarbete.</SPAN></P>
<P class="p1119 ft38"><SPAN class="ft153">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer delvis med regeringens förslag och bedömning. Utred- ningen har dock inga förslag rörande lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva. Utredningen föreslår även en övergångsregel för de stiftelser och ideella föreningar som bildats före de nya bestämmelsernas ikraftträdande och som då omfattades av ändamålet nordiskt samarbete.</P>
<P class="p537 ft4"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna </SPAN>har lämnat förslaget utan erinran.</P>
<P class="p117 ft156">Skälen för regeringens förslag och bedöm- ning<SPAN class="ft87">: De nya reglerna ska träda i kraft den 1</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 10px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">325</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_350" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft38">januari 2014. Det nya ändamålskravet kommer att innebära att en del existerande oinskränkt skattskyldiga stiftelser vid ikraftträdandet kommer att uppfylla förutsättningarna för inskränkt skattskyldighet i 7 kap. inkomstskatte- lagen (1999:1229), förkortad IL. I en sådan situation är det enligt regeringen oskäligt att dessa stiftelser ska uttagsbeskattas vid karaktärsbytet. Bestämmelserna i 22 kap. 5 § IL om beskattning för uttag ur näringsverksamhet bör därför inte tillämpas om en stiftelse vid ikraftträdandet blir inskränkt skattskyldig enligt bestämmelserna i 7 kap. IL till följd av det förändrade ändamålskravet.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Utredningen har bedömt att de stiftelser och föreningar som i dag skattebefrias på grund av ändamålet nordiskt samarbete med stor sannolikhet kommer att omfattas av den ut- vidgade skattebefrielse som utredningen föreslår. För att säkerställa det samarbete som i dag bedrivs med skattelättnad föreslår utredningen ändå att en övergångsbestämmelse införs för de stiftelser och ideella föreningar som nu är verksamma på området. Regeringen kan dock inte se att en övergångsregel är nödvändig. Med hänsyn till att det nya ändamålskravet blir desamma för stiftelser och föreningar samt att exemplifieringen utökas torde det föreslagna ändamålskravet vara tillräckligt för att innefatta de stiftelser och ideella föreningar som främjar nordiskt samarbete. Någon övergångsregel bör därför inte föreslås.</P>
<P class="p124 ft62">Lagen om godkännande av gåvomottagare innehåller vissa bestämmelser med krav på inskränkt skattskyldighet för såväl presumtiva som befintliga godkända gåvomottagare. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska frågan om inskränkt skattskyldighet för år 2013 och tidigare år prövas i förhållande till 7 kap. 3, 7 eller 14 § IL i dessa paragrafers lydelse före den 1 januari 2014.</P>
<P class="p362 ft17"><SPAN class="ft17">6.14.11</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;">Konsekvensanalys</SPAN></P>
<P class="p187 ft5">Bakgrund</P>
<P class="p123 ft32">Stiftelse- och föreningsskatteutredningen har för redovisningen av konsekvenserna av lämnade förslag lämnat viss beskrivande statistik. Statistiska Centralbyråns, SCB, Företagsregister omfattar merparten av alla företag och organisationer som innehar organisations- nummer. I början av år 2009 innehöll registret ca</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">119 000 ideella föreningar, 2 300 registrerade</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr1 td352"><P class="p19 ft4">trossamfund och</P></TD>
<TD class="tr1 td233"><P class="p577 ft11">24 000 stiftelser,</P></TD>
<TD class="tr1 td138"><P class="p30 ft4">familje-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td323"><P class="p19 ft4">stiftelser inte inräknade.</P></TD>
<TD class="tr1 td138"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td352"><P class="p559 ft4">För att kunna</P></TD>
<TD class="tr3 td233"><P class="p19 ft4">göra nödvändiga</P></TD>
<TD class="tr3 td138"><P class="p30 ft11">kostnads-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft4">beräkningar har utredningen inhämtat statistiskt material från SCB som bygger på Skatteverkets deklarationsuppgifter för inkomståret 2007. Deklarationsuppgifter finns inte för samtliga ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser som finns i företagsregistret, främst på grund av att en del av dessa inte är ekonomiskt aktiva.</P>
<P class="p441 ft4">En del inskränkt skattskyldiga subjekt påförs inkomstskatt trots att de är inskränkt skatt- skyldiga. Av de deklarationsuppgifter som utredningen använt sig av framgår dock inte om subjektet är oinskränkt skattskyldigt eller inte. Kompletterande uppgifter har därför inhämtats från Skatteverket. Även dessa uppgifter avser inkomståret 2007.</P>
<P class="p205 ft38">Av detta material framgår att 44 900 ideella föreningar lämnade in deklarationsuppgifter avseende inkomståret 2007. Utöver dessa tillkommer ett antal föreningar som inte lämnat in några uppgifter. Av de ideella föreningar som</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr6 td297"><P class="p19 ft4">lämnade in deklarationsuppgifter</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p80 ft4">var</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p30 ft4">ca</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td297"><P class="p19 ft4">41 300 inskränkt skattskyldiga och 3</P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p80 ft4">600</P></TD>
<TD class="tr3 td153"><P class="p30 ft11">var</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft38">oinskränkt skattskyldiga. Dessutom hade 3 433 av de inskränkt skattskyldiga ideella före- ningarna debiterats inkomstskatt. Sammantaget betalade de ideella föreningarna in ca 1 550 mkr i inkomstskatt. Under detta år fanns 800 registrerade trossamfund och självständiga organisatoriska delar av sådana samfund. Av trossamfunden var 759 inskränkt skattskyldiga och 41 oinskränkt skattskyldiga. Dessutom hade 49 av de inskränkt skattskyldiga subjekten debiterats inkomstskatt. Sammantaget betalade trossamfunden och de självständiga organisa- toriska delarna in mindre än 10 miljoner kronor i inkomstskatt.</P>
<P class="p219 ft38">För att beräkna effekterna av förslaget om vidgade ändamål har uppgifter inhämtas från länsstyrelsernas stiftelseregister. Detta material har sedan matchats mot deklarationsuppgifter. Antalet stiftelser som finns registrerade i stiftelseregistret uppgår till ca 11 500. Detta ska jämföras med de ca 16 000 stiftelser för vilka Skatteverket har deklarationsuppgifter. Samman- lagt ca 14 000 av dessa var inskränkt skatt- skyldiga under inkomståret 2007 och ca 2 000 stiftelser var oinskränkt skattskyldiga. Dessutom debiterades 1 900 av de inskränkt skattskyldiga</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">326</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_351" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft32">stiftelserna inkomstskatt. Av tillgänglig statistik går inte att få fram uppgifter om varför dessa stiftelser debiterats inkomstskatt. Det kan bero på att ändamålet inte är kvalificerat eller på grund av brist vad gäller fullföljd, verksamhet eller annat. Sammantaget betalade stiftelser in ca 1,1 miljarder kronor i inkomstskatt.</P>
<P class="p201 ft5">Offentligfinansiella effekter</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft38">Förslagen innebär att en gemensam nivå av skattegynnande införs för samtliga allmännyttiga ideella organisationer som uppfyller de krav som ställs. Innebörden av dessa förslag är framförallt att stiftelserna kommer att erhålla ett utvidgat skattemässigt gynnande genom att ett vidgat ändamålskrav föreslås. Exempelvis kommer stif- telser fortsättningsvis att kunna främja kultur, idrott m.m.</P>
<P class="p132 ft38">Stiftelse- och föreningsskatteutredningen har beräknat skattebortfallet till följd av de vidgade ändamålsbestämmelserna för stiftelserna. Beräk- ningarna har gjorts med hjälp av statistiskt material från Statistiska Centralbyrån (SCB) och grundar sig på av SCB inhämtade uppgifter från länsstyrelsernas stiftelseregister angående ända- mål. Detta material har sedan matchats mot Skatteverkets beskattningsuppgifter. På grund av de begränsningar som finns i det tillgängliga dataunderlaget har inte utredningen kunnat göra några exakta beräkningar, exempelvis kan uppgift inte erhållas om varför skatt tagits ut, bara att så skett. Utredningen har därför gjort vissa antaganden i beräkningarna av förslagets offentligfinansiella effekter.</P>
<P class="p193 ft38">När det gäller stiftelseregistrets uppgifter om ändamål, som är enda sättet att matcha ändamål mot skattebetalningar, begränsas precisionen av att många stiftelser anger ett flertal ändamål i sin ändamålsbestämning utan att precisera i vilken omfattning stiftelsens verksamhet är kopplad till respektive ändamål. Detta påverkar beräknings- underlagets tillförlitlighet. Utöver detta inne- håller det statistiska materialet också den begränsningen att stiftelseregistret inte omfattar samtliga stiftelser. Den nu införda obligatoriska registreringsskyldigheten för stiftelser gällde inte år 2006, det år som uppgifterna i datamaterialet är hämtade från. Utredningen har därför extrapolerat för de stiftelser för vilka ändamålen inte gått att observera. De stiftelser som finns i stiftelseregistret har då antagits utgöra ett representativt urval. Det bör också noteras att en del av stiftelserna i länsstyrelsernas stiftelse-</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft4">register har ändamål som redan nu uppfyller kraven, men som är skattskyldiga på grund av att de inte uppfyller övriga krav. Utredningen har inte haft möjlighet att beakta detta i sina beräkningar, men det bedöms inte påverka resultaten på ett avgörande sätt.</P>
<P class="p537 ft4">För övriga ideella subjekt gör utredningen den bedömningen att någon förändring av omfatt- ningen av skattefriheten inte kommer att upp- komma som en följd av utredningens förslag i ändamålsdelen.</P>
<P class="p537 ft4">Regeringen instämmer i utredningens över- väganden vad gäller konsekvenserna av det förändrade ändamålskravet.</P>
<P class="p252 ft38">När det gäller de förslagna förändringarna av <NOBR>verksamhets-,</NOBR> fullföljds- och öppenhetskravet är de i huvudsak en reglering av gällande praxis. Vad gäller de föreslagna förändringarna avseende fullföljdskravet innebär det att kravet blir något generösare i sin utformning. För subjekt som endast har allmännyttiga ändamål är denna bestämmelse om fullföljd snarare att se som en ordningsregel som har till uppgift att se till att dessa använder avkastningen på avsett sett. Något statistiskt underlag för att bedöma vad detta ekonomiskt kan innebära finns inte, men utredningen har gjort bedömningen att det endast rör sig om marginella kostnader och att det i första hand är en periodiseringsfråga. Regeringen instämmer i utredningens bedöm- ning och förändringarna bedöms därför inte ha någon offentligfinansiell effekt.</P>
<P class="p365 ft38">Utredningen har gjort bedömningen att förslaget om vidgade ändamål medför att en del stiftelser som i dag är oinskränkt skattskyldiga övergår till att vara inskränkt skattskyldiga. I 2006 års data återfinns ca 1 350 vanliga stiftelser (juridisk form 72), undantaget pensionsstiftelser, som i dag är oinskränkt skattskyldiga. Dessa stiftelser hade år 2006 en samlad förmögenhet på ca 20,5 miljarder kronor och ett överskott av kapital som uppgick till ca 1,3 miljarder kronor. Om detta extrapoleras för de stiftelser som redovisar kapitalinkomster men som inte finns med i stiftelseregistret (ca 40 procent, oavhängigt om man räknar på antalet stiftelser eller på andelen av det totala kapitalöverskottet) så uppgår det samlade kapitalöverskottet till ca 2,1 miljarder kronor. Den i sammanhanget relevanta frågan är hur stor del av detta kapitalöverskott som kan komma att undantas från beskattning till följd av utredningens förslag.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 35px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">327</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_352" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p121 ft38">Genom att granska dessa stiftelsers verksam- hetsbeskrivningar och söka på vissa nyckelord som ”kultur”, ”konst” eller ”idrott” kan man identifiera stiftelser som har goda möjligheter att omfattas av de utvidgade ändamålskraven. Det sammanlagda överskottet av kapital för alla stiftelser som återfanns vid sådan granskning uppgår till ca 0,38 miljarder kronor under år 2006. Om detta extrapoleras för de stiftelser som redovisar överskott av kapital men som inte finns med i stiftelseregistret så blir beskattningsunderlaget ca 0,63 miljarder kronor. Skattebortfallet om denna inkomst undantas från beskattning blir ca 0,14 miljarder kronor. Detta omfattar dessutom med stor sannolikhet åtskilliga stiftelser som i praktiken inte skulle komma att täckas av de utvidgade ändamåls- kraven, därför att de ändamål som ligger till grund för beräkningarna endast har en svag koppling till deras verksamhet. Följaktligen finns det goda skäl att förvänta sig att den offentligfinansiella effekten blir något mindre än ovan angivna belopp.</P>
<P class="p1424 ft38">Ovanstående beräkning är uttryckt i 2006 års priser och volymer. Med vägledning av den observerade ekonomiska utvecklingen sedan 2006 samt prognoser för <NOBR>2012–2014</NOBR> antas att utdelningar och kapitalvinster på aktieinnehav under 2014 är något högre än år 2006, med hänsyn tagen till inflation. Utifrån antagandena att en tredjedel av de berörda stiftelsernas portföljer består av aktier och att övriga tillgångar följt prisutvecklingen uppgår det förväntade överskottet av kapital år 2014 till ca 110 procent av 2006 års nivå. Med anledning av detta bedöms kostnaden för förslaget om vidgade ändamål uppgå till 0,15 miljarder kronor.</P>
<P class="p125 ft4">I propositionen föreslås att skattefriheten för periodiska understöd från inskränkt skatt- skyldiga stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund endast ska omfatta utbetalningar som fullföljer något av ändamålen, omsorg av barn och ungdom, social hjälp- verksamhet, utbildning eller vetenskaplig forskning. Förslaget innebär att dagens skatte- frihet utvidgas något om än marginellt, bl.a. genom att även utbetalningar från trossamfund omfattas. Regeringen bedömer att förslaget endast har en försumbar offentligfinansiell effekt.</P>
<P class="p398 ft32">Regeringen föreslår att begreppet ”hjälpverk- samhet bland behövande” i ändamålkravet ändras till ”social hjälpverksamhet”. En sådan</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft32">verksamhet ska baseras på att det finns ett socialt hjälpbehov hos den grupp som är mottagare av stödet. Det behovet behöver dock inte baseras på ekonomiska avgöranden utan på att det framstår som angeläget att hjälpa den utsatta gruppen. Exempel på verksamheter som kan omfattas är mat och husrum för uteliggare, olika aktiviteter för asylsökande och hjälp till vissa funktionshindrade.</P>
<P class="p249 ft32">En motsvarande förändring föreslås i reglerna för skattereduktion för gåva. Skattereduktionen för gåvor som den ser ut i dag kostar totalt 274 mkr per år varaktigt. Kostnaden för en ändring i förutsättningarna för skattereduktion för gåva bedöms vara försumbar och kommer därför inte att påverka de offentligfinansiella effekterna av förslaget. Bedömningen baseras på att det dels innebär en kostnad för gåvo- mottagare att registrera sig hos Skatteverket, dels på att det finns en begränsning i hur mycket skattereduktion som en givare är berättigad till. I och med att gåvomottagare måste registrera sig hos Skatteverket till en kostnad av 10 000 kronor vid första registreringstillfället och därefter till- kommer en årlig kostnad på 7 000 kronor, är det troligt att många små stiftelser anser att det är en för stor kostnad och därmed avstår från att registrera sig. Detta innebär i sin tur att ökningen i antalet gåvomottagare kommer att begränsas. I dag finns endast ett fåtal stiftelser registrerade som gåvomottagare hos Skatte- verket. Begränsningen i storleken på skatte- reduktionen antas påverka hur mycket en fysisk person väljer att avsätta för gåvor, och ett eventuellt större antal godkända gåvomottagare antas inte påverka hur mycket som avsätts i någon större utsträckning.</P>
<P class="p614 ft34">Sammantaget beräknas förslagen minska skatteintäkterna med 0,15 miljarder kronor år 2014.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft39">Effekter för ideella organisationer, myndigheter och domstolar</P>
<P class="p411 ft4">Med enhetliga bestämmelser uppnås en förenkling för de ideella organisationerna och för företrädare för dessa, vilket också förenklar samarbetet mellan olika ideella organisationer och främjandet av verksamhet i andra organisationer. Förslaget innehåller också, när det gäller ändamålet ”social hjälpverksamhet” en betydande förenkling gentemot vad som gäller i dag.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">328</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_353" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 515px;padding: 0px;border:none;width: 211px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;">
<P class="p114 ft4">Med enhetliga och moderniserade regler kommer fullgörandet av uppgiftsskyldigheten bli enklare, vilket också kommer att påverka arbetet hos Skatteverket och domstolarna på ett positivt sätt.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">kulturbyggnad,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">ecklesiastikbyggnad, och</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">allmän byggnad.</SPAN></P>
<P class="p117 ft38">Specialbyggnadstyp bestäms med hänsyn till det ändamål som byggnaden till övervägande del (dvs. mer än 50 procent) används för. Ägare av aktuella fastigheter är inte skattskyldiga för inkomst från sådan användning av fastigheten</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft20"><SPAN class="ft37">6.15</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 18px;">Slopad skattefrihet för inkomster </SPAN>som gör att fastigheten vid fastighetstaxeringen <SPAN class="ft17">från specialbyggnader m.m. </SPAN>ska indelas som specialbyggnad. Enligt rätts-</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft17">6.15.1 Ärendet och dess beredning</P>
<P class="p239 ft38">I juni 2009 överlämnade Stiftelse- och föreningsskatteutredningen betänkandet Moder- niserade skatteregler för ideell sektor (SOU 2009:65). I betänkandet lämnades bl.a. förslag om att slopa bestämmelserna om inkomst- skattefrihet för fastighetsinkomster från special- byggnader och vissa lantbruksenheter.</P>
<P class="p236 ft24">Betänkandets lagförslag finns i <SPAN class="ft169">bilaga 7, avsnitt 2</SPAN>. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft169">bilaga 7, avsnitt 3</SPAN>. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Fi2009/4937).</P>
<P class="p406 ft5">Lagrådet</P>
<P class="p1319 ft4">De förslag som lämnas i detta delavsnitt är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.</P>
<P class="p153 ft17">6.15.2 Gällande rätt</P>
<P class="p341 ft38">I 7 kap. 21 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, behandlas skatt- skyldighet för inkomst från fastighet som avses i 3 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), förkortad FTL, dvs. specialbyggnader. Vad som menas med specialbyggnad framgår av 2 kap. 2 § FTL. Beträffande inkomstskatten finns dock ingen begränsning av skattskyldigheten för ägare av kommunikationsbyggnad, distributions- byggnad eller reningsanläggning. Begränsningen av skattskyldigheten avser därför bara ägare av följande slag av byggnader:</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">försvarsbyggnad,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">värmecentral,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">vårdbyggnad,</SPAN></P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft139">bad-,</SPAN></NOBR> sport- och idrottsanläggning,</P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">skolbyggnad,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p251 ft62">praxis krävs för skattebefrielse att ägaren själv bedriver verksamheten i fråga (RÅ 1991 ref. 36, RÅ 2003 ref. 55 och RÅ 2005 ref. 9). Det är endast typisk fastighetsinkomst hänförlig till lokalnyttjandet som är skattefri. Om ägaren t.ex. bedriver vårdverksamhet ska beskattning ske för själva vårdtjänsten medan en inkomst mot- svarande hyresvärdet av lokalerna undantas från beskattning (se vidare Skatteverkets ställnings- tagande den 20 maj 2005, dnr 130 26040- 05/111).</P>
<P class="p252 ft62">Om en specialbyggnad hyrs ut till annan som bedriver den allmännyttiga verksamheten är hyresinkomsten skattepliktig för ägaren (RÅ 1991 ref. 36). Detta innebär att inkomst av fastighet kan bestå av en skattepliktig och en skattefri del. Inkomsten ska proportioneras vid blandad användning.</P>
<P class="p252 ft38">I 7 kap. 21 § andra stycket IL behandlas ägare av fastigheter som avses i 3 kap. 3 § FTL, dvs. vissa lantbruksenheter. Från skatteplikt vid fastighetstaxeringen undantas lantbruksenhet, som till övervägande del används i:</P>
<P class="p1292 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">vård- eller omsorgsverksamhet, eller</SPAN></P>
<P class="p117 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">undervisning eller forskning, som bedrivs vid sådan skola, som avses i fastighets- taxeringslagens definition av skolbyggnad.</SPAN></P>
<P class="p252 ft38">Ägare av sådan fastighet är inte skattskyldig för inkomst av fastigheten, om ägaren själv bedriver den verksamhet som gör att kraven för skattefrihet vid fastighetstaxeringen uppfylls. Inkomsterna av skattefria lantbruksfastigheter ska, vid blandad användning, proportioneras på en skattefri och en skattepliktig del. Synsättet är</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"><SPAN class="ft4">i</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;">det sammanhanget detsamma som för special- byggnader.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">329</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_354" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:80px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:133px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031354x1.jpg" style="width:293px;height:133px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft17">6.15.3 Överväganden och förslag</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">Regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Skattefriheten för fastighets- inkomster från specialbyggnader och vissa lantbruksenheter ska slopas.</SPAN></P>
<P class="p1051 ft34">Förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2013.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p310 ft153">Remissinstanserna<SPAN class="ft38">: </SPAN><SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN><SPAN class="ft38">ansluter sig till utredningens uppfattning att särregler för fastigheter bör undvikas genom att bestäm- melserna om skattefrihet för fastighetsinkomster från specialbyggnader och vissa lantbruksenheter slopas. </SPAN><SPAN class="ft121">Juridiska fakulteten vid Lunds universitet </SPAN><SPAN class="ft38">tillstyrker utredningens förslag att slopa bestäm- melserna om skattefrihet på grund av en byggnads användning. Det innebär en enklare och mer rättvis reglering. De nuvarande reglerna gynnar ägare av viss typ av fastighet om denne själv bedriver verksamheten; skattegynnande kommer inte i fråga om motsvarande verksamhet bedrivs på hyrd fastighet. </SPAN><SPAN class="ft121">Konkurrensverket </SPAN><SPAN class="ft38">tillstyrker att bestämmelserna om skattefrihet för fastighetsinkomster från specialbyggnader slopas. </SPAN><SPAN class="ft121">Nämnden för statligt stöd till trossamfunden SST </SPAN><SPAN class="ft38">tillstyrker förändringen. Förändringen kan komma att leda till behov hos samfunden att göra omflyttningar mellan olika organisationer t.ex. organisationer som bildats speciellt för att hysa denna typ av fastigheter. SST föreslår att lämpliga övergångs- bestämmelser skapas för att möjliggöra en ändamålsenlig förvaltning. Detta kan gälla bl.a. stämpelskatt och kapitalvinstskatt. </SPAN><SPAN class="ft121">Frivillig- organisationernas Insamlingsråd FRII, Rädda Barnen, Vidarstiftelsen, Föreningen Blomster- fonden </SPAN><SPAN class="ft38">och </SPAN><SPAN class="ft121">Radiumhemmets forskningsfonder </SPAN><SPAN class="ft38">anser att det inte kan anföras några bärande skäl för att motsätta sig denna förändring. Det är dock så att ägandet av specialbyggnader i dag har förlagts till en typ av organisation som nu kan visa sig mindre ändamålsenligt, samtidigt som det finns andra organisationer i samma grupp eller koncern som sammantaget bedriver en allmännyttig verksamhet, där special- byggnaderna nu hellre borde ligga. Det bör därför införas en möjlighet att utan skatte- konsekvenser föra över dessa byggnader till</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft32">annan organisation inom samma intressesfär – både vad gäller stämpelskatt och kapital- vinstskatt. <SPAN class="ft111">LRF </SPAN>har inget att erinra mot utredningens förslag om slopande av dagens skattefrihet för specialbyggnader. <SPAN class="ft111">Svenska Lift- anläggningars Organisation (SLAO) </SPAN>ser med fördel på att reglerna om skattefrihet för special- taxerade fastigheter långsiktigt kvarstår. De skid- anläggningar som finns i Sverige i dag, och som blir färre och färre, är en viktig del inom den allmännyttiga idrottsrörelsen. I kombination med krav på stora investeringar bör därför skid- anläggningsdriften skattegynnas för att skid- anläggningarna ska kunna överleva. SLAO hävdar därför att nuvarande skatteregler också ska gälla framgent. <SPAN class="ft111">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>kan godta utredningens förslag att inkomster från specialbyggnader generellt ska bli föremål för inkomstbeskattning. Principiella och praktiska skäl kan tala för att regleringen tas bort.</P>
<P class="p93 ft153">Skälen för regeringens förslag<SPAN class="ft38">: I inkomst- skattelagen finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa fastighets- inkomster. Bestämmelserna bygger till stor del på fastighetstaxeringslagens (1979:1152), förkortad FTL, bestämmelser, vilka används för att klassificera fastigheter och byggnader efter olika typer och slag samt för att åsätta dem ett taxeringsvärde eller indela dem som skattefri fastighet. Denna klassificering ligger sedan till grund för om inkomsten från fastigheten kan undantas från beskattning samt också om ägaren av fastigheten ska påföras statlig fastighetsskatt eller kommunal fastighetsavgift.</SPAN></P>
<P class="p93 ft38">Bestämmelserna om skattefrihet för inkomst från vissa byggnader i 7 kap. 21 § första och andra styckena inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, bygger på de regler om specialbyggnad samt byggnad använd i vårdverksamhet m.m. som infördes i och med tillkomsten av 1979 års fastighetstaxeringslag. Dessa regler om skattefrihet saknar krav på att viss person är ägare av fastigheten utan ser i stället till hur byggnaden används. Vid tillkomsten av bestämmelserna i fastighets- taxeringslagen åberopades bl.a. förenklingsskäl och de problem som framkommit dels vid värdering av landstingens sjukvårdsbyggnader, dels vid kommunernas samarbete i förenings- eller aktiebolagsform (SOU 1979:32 s. 102). Departementschefen uttalade att det kunde finnas skäl att inte lägga avgörande vikt vid vem</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">330</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_355" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;">
<P class="p299 ft4">som ägde byggnaden i samma utsträckning som tidigare. Han menade att enbart det syfte som byggnader används för kunde vara av så stort värde för samhället att detta i sig borde medföra skattefrihet oavsett vem som var ägare. Det uppgavs vara fråga om en mycket begränsad och lätt avgränsad krets av fastigheter och risk för missbruk ansågs inte föreligga (prop. 1979/80:40, s. 70):</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;font: 11px 'Arial';line-height: 18px;">De byggnader där ägarkravet – med ett undantag – inte längre skall spela någon roll är nämligen sådana att de knappast kan sägas utgöra några lämpliga spekulationsobjekt eller eljest begagnas för vinstgivande verksamhet på sådant sätt att inte avsedda förmåner kan uppnås. Som exempel kan här nämnas försvarsbyggnader, flertalet kom- <NOBR>munikations-,</NOBR> <NOBR>distributions-,</NOBR> vård- eller skolbygg- nader. I de fall där en ekonomiskt lönande verksamhet måhända kan bedrivas – t.ex. i fråga om vissa idrottsanläggningar eller kultur- byggnader – talar andra skäl för skattefrihet oavsett vem som är ägare. Det kan här räcka med att nämna att ifrågavarande anläggningar och byggnader används för aktiviteter som är gynnade i andra skattesammanhang.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;" class="ft62">Som specialbyggnader räknas t.ex. vårdbygg- nader, <NOBR>bad-,</NOBR> sport- och idrottsanläggningar, kulturbyggnader och ecklesiastikbyggnader. Byggnadstypen bestäms med hänsyn till det ändamål som byggnaden till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnaden till övervägande del används på. Med byggnad använd i vårdverksamhet m.m. avses ekonomibyggnader av olika typer med tillhörande mark på jordbruksfastigheter där vård- och omsorgsverksamhet eller under- visnings- eller forskningsverksamhet bedrivs. Detta gäller exempelvis lantbruksskolor eller vårdinrättningar som driver lantbruk.</P>
<P class="p93 ft32">I samband med tillkomsten av undantagen på inkomstbeskattningens område konstaterade 1976 års fastighetstaxeringskommitté att det inte kunde anses rimligt att den som äger en fastighet, som på grund av sin användning blir skattefri, enbart på den grunden blir frikallad från skattskyldighet för fastighetsinkomsten. Man föreslog därför att skattefriheten endast skulle gälla inkomst från en av ägaren själv bedriven allmännyttig verksamhet. Inkomst från verksamhet bedriven av annan var att se som kommersiell och därför som skattepliktig</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">användning för ägaren (Ds B 1980:8, s. 208 f.). Denna koppling till att ägaren själv ska bedriva den aktuella verksamheten skiljer bedömningen mellan fastighetstaxeringen och inkomstbeskatt- ningen. De skäl som i förarbetena angetts för dagens gynnande bestämmelser hänvisar till att det är fråga om för det allmänna nyttig verksamhet. Vidare har angivits att det rör sig om en mycket begränsad och lätt avgränsad krets av fastigheter samt att fråga inte är om objekt lämpliga för spekulation eller vinst- givande verksamhet. För det fall det skulle kunna vara fråga om ekonomiskt lönande verksamhet – som exempel anges idrottsanläggningar och kulturbyggnader – ansågs andra skäl tala för skattefrihet. Det nämns också att fråga ofta är om byggnader använda för aktiviteter som gynnas i andra skattesammanhang.</P>
<P class="p365 ft38">Utformningen av dessa undantagsregler har prövats av domstol vid ett flertal tillfällen. Där har exempelvis, i rättsfallet RÅ 1991 ref. 36, en inkomst av uthyrning till kommun av en som specialbyggnad taxerad skolbyggnad ansetts som en skattepliktig inkomst, eftersom ägaren själv inte bedrev den kvalificerade verksamheten (skolan). Däremot har ett aktiebolag som bedrev verksamhet i form av uthyrning av tennisbanor och en badmintonbana till allmänheten, vilka vid fastighetstaxeringen indelats som special- byggnad, ansetts skattefri för dessa inkomster (RÅ 2003 ref. 55). Till skillnad från vad som var fallet i 1991 års rättsfall var det här ägaren själv, bolaget, som bedrev verksamheten.</P>
<P class="p365 ft32">Beräkningen av inkomsten från sådan använd- ning som gör fastigheten till specialbyggnad har föranlett diskussioner och vållat osäkerhet. Genom avgörandet i RÅ 2005 ref. 9 har Högsta förvaltningsdomstolen lagt fast vilka inkomster som ska omfattas. I målet var det fråga om läkare som ägde en skattefri specialbyggnad – vårdbyggnad – och där bedrev vårdverksamhet. Frågan var om ägarna var skattskyldiga för resultatet i vårdverksamheten till den del som översteg värdet av användningen av fastigheten eller inte. Skatterättsnämnden hade i sitt förhandsbesked, med åberopande av prop. 1980/81:61 s. 23 ff., kommit fram till att skattskyldighet förelåg för resultatet i verksam- heten till den del det översteg värdet av användningen av den egna fastigheten i verksamheten minskat med faktiska utgifter för användningen. Skatterättsnämnden anförde:</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 38px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">331</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_356" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 20px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;font: 11px 'Arial';line-height: 18px;">I en situation då lagtexten inte är entydig kan ledning sökas i förarbetena. Dessa ger uttryck för en restriktiv tolkning av bestämmelsen. Praxis ger enligt nämndens uppfattning inte heller stöd för att andra inkomster än typiska fastighets- inkomster omfattas av skattefriheten. Med hänsyn härtill finner nämnden att endast inkomst som kan hänföras till själva fastigheten är skattefri med stöd av bestämmelsen. Tillämpat på förevarande fall skall den del av resultatet av vårdverksamheten som uppkommer på grund av att den egna fastigheten hyresfritt kan användas i verksamheten undantas från beskattning. I konsekvens härmed är utgifterna i denna skattefria del av verksamheten inte avdragsgilla. – Vid sådant för- hållande måste en uppdelning ske av resultatet i förhållande till vad som är att hänföra till den ena eller andra verksamhetsdelen. Inkomsten i den skattefria delen av verksamheten får anses mot- svara det marknadsmässiga hyresvärdet minskat med de utgifter som belöper på användningen av byggnaden.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Högsta förvaltningsdomstolen instämde i nämndens bedömning och fastställde förhands- beskedet.</P>
<P class="p310 ft38">Enligt Stiftelse- och föreningsskatteutred- ningen finns det i dag ett betydande antal fastigheter som utgör specialbyggnader som ägs av andra subjekt än sådana som kan omfattas av de allmänna undantagsreglerna i 7 kap. IL. När dessa regler ursprungligen infördes förefaller man ha utgått från att det endast undantagsvis kunde bli fråga om ekonomiskt lönande verksamhet som skulle bedrivas på dessa fastigheter och, om så var fallet, att det fanns andra skäl för skattefrihet för den bedrivna verksamheten. De exempel som tas upp är vissa idrottsanläggningar eller kulturbyggnader. I övrigt tar man upp det förhållande att om t.ex. en kommun driver verksamhet i förenings- eller bolagsform i stället för direkt i egen regi. Detta kan jämföras med den dagens situation med en ständigt ökande privatisering av vård, skola och annan omsorgsverksamhet, dvs. verksamheter som tidigare så gott som uteslutande bedrevs av det allmänna eller genom bolag kontrollerade av det allmänna eller i vart fall av inkomst- skattegynnade allmännyttiga organisationer. Samhället ser inte längre ut som det gjorde när reglerna tillkom. Att aktiebolag eller privat- personer som bedriver sedvanlig näringsverk- samhet i förhållandevis stor utsträckning skatte-</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p1409 ft34">befrias för fastighetsinkomster är enligt rege- ringen inte lämpligt.</P>
<P class="p114 ft38">Bestämmelserna gynnar ägare av viss typ av fastighet endast om denne själv bedriver den specifika verksamheten på fastigheten. Om mot- svarande verksamhet bedrivs på en hyrd fastighet kommer något skattegynnande inte i fråga. Det avgörande är således just ägandet i sig och att det är fråga om en fastighet som omfattas av de särskilda bestämmelserna om fastighetstaxering. Det har skett en förändring av samhället som inneburit att även sådan verksamhet som tidigare nära nog uteslutande bedrevs inom den offentliga sektorn nu är konkurrensutsatt och i allt högre grad bedrivs av privaträttsliga subjekt. Det är enligt regeringen inte lämpligt att ha regler som inte är konkurrensneutrala. Gällande undantagsregler om specialbyggnader är vidare svårtillämpade och har föranlett många frågor och rättsprocesser. Visserligen har Högsta förvaltningsdomstolen i sitt avgörande RÅ 2005 ref. 9 gett svar på många av frågorna, men alltjämt förorsakar dessa bestämmelser tillämpningsproblem.</P>
<P class="p1417 ft32">Det är vidare så att ett slopande av undantags- bestämmelsen att vissa fastighetsägare kan ha fördel av att fastigheten inte längre omfattas av undantag. Det som i dag är skattefritt är, enligt vad Högsta förvaltningsdomstolen slagit fast, endast typiska fastighetsintäkter motsvarande ett beräknat marknadsvärde av nyttjandet av fastigheten. I konsekvens härmed torde enligt utredningen avdrag inte medges för kostnader för fastigheten utöver värdet av fastighets- nyttjandet. Överstiger de faktiska kostnaderna för fastigheten detta värde medför det att avdrag inte kan medges, trots att dessa kostnader enligt vanliga regler hade varit avdragsgilla vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Ett underskott som inte kan utnyttjas mot andra intäkter kan således uppkomma. Om skatte- friheten tas bort kommer kostnaderna att vara fullt ut avdragsgilla.</P>
<P class="p93 ft4">Regeringen anser således, även med beaktande av de synpunkter som har lämnats av <SPAN class="ft5">Svenska Liftanläggningars Organisation</SPAN>, att skattefriheten för fastighetsinkomster från specialbyggnader och byggnader som används i vårdverksamhet m.m. bör slopas.</P>
<P class="p94 ft111">Frivilligorganisationernas Insamlingsråd FRII, Rädda Barnen, Vidarstiftelsen, Föreningen Blomsterfonden, Radiumhemmets forsknings- fonder <SPAN class="ft32">och </SPAN>Nämnden för statligt stöd till</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 25px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">332</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_357" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:938px;left:312px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031357x1.jpg" style="width:192px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft38"><SPAN class="ft121">trossamfunden </SPAN>anför att det bör införas särskilda övergångsregler för att utan skattekonsekvenser möjliggöra överföring av en specialbyggnad till en annan organisation inom samma intressesfär. Remissinstanserna menar att ägandet av specialbyggnader i dag har förlagts till en typ av organisation som nu kan visa sig mindre ändamålsenligt, samtidigt som det finns andra organisationer i samma grupp eller koncern som sammantaget bedriver en allmännyttig verksam- het, där specialbyggnaderna nu hellre borde ligga. Det finns i dag olika möjligheter att överföra en fastighet inom en intressesfär utan skattekonsekvenser. Att medge ytterligare möjligheter till detta, om än övergångsvis, är enligt regeringen inte motiverat och någon sådan möjlighet bör därför inte införas.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2013.</P>
<P class="p187 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p136 ft24">Förslaget föranleder att 7 kap. 21 § första och andra styckena IL upphävs, se avsnitt 3.17.</P>
<P class="p2 ft17">6.15.4 Konsekvensanalys</P>
<P class="p187 ft5">Offentligfinansiella effekter</P>
<P class="p134 ft38">För att kunna få fram uppgifter om antalet specialbyggnader har Stiftelse- och förenings- skatteutredningen inhämtat information från SCB avseende fastighetstaxeringsregistret för år 2008. Av detta underlag framgår att det totalt finns ca 83 800 specialbyggnader. Alla special- byggnader omfattas dock inte av bestäm- melserna om undantag från inkomstbeskattning. Om man bortser från de som inte omfattas av skattebefrielsen återstår 51 300 fastigheter där de dominerande grupperna är ecklesiastikbyggnader (ca 11 200), vårdbyggnader (ca 9 900), skol- byggnader (ca 9 800) samt <NOBR>bad-,</NOBR> sport- och idrottsanläggningar (ca 8 900).</P>
<P class="p193 ft38">Specialbyggnader som ägs av ideella föreningar kommer sannolikt även framöver att användas för verksamheter som undantas från beskattning och bör därför inte heller tas med i denna beräkning. Enligt uppgift från SCB utgör ideella föreningar ca 71 procent av ägarkategorin ”Övriga”, vilket uppskattningsvis motsvarar 8 700 av de enheter som i dag är undantagna från beskattning. Det totala antalet specialbyggnader</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft34">som kan beröras av utredningens förslag uppgår således till ca 42 600.</P>
<P class="p117 ft38">Nu gällande bestämmelser om skattefrihet för inkomst från specialbyggnad förutsätter att fastighetsägaren själv använder specialbyggnaden för det syfte för vilket fastigheten klassas som specialbyggnad. Regeringens förslag innebär att subjekt som i övrigt inte är inskränkt skatt- skyldiga inte heller ska vara undantagna från inkomstskatt för inkomster från special- byggnader. Det föreslås därför att bestämmel- serna om skattefrihet för fastighetsinkomster från specialbyggnader m.m. enligt 7 kap. 21 § första och andra styckena inkomstskattelagen ska slopas.</P>
<P class="p120 ft38">Det finns inte mycket information om specialbyggnader. Utredningen har därför gjort en uppskattning rörande den offentligfinansiella effekten på följande sätt. Ägarna till special- byggnader kan identifieras tack vare data från fastighetsregistret. Dessa kopplas sedan till deklarationsdata från databasen FRIDA (Före- tagsregister och individdatabasen) avseende inkomståret 2006<SPAN class="ft92">117</SPAN>. Utredningen har gjort bedömningen att merparten av de intäkter som till följd av förslaget skulle komma att tas upp till beskattning är hänförliga till aktiebolag.</P>
<P class="p439 ft38">Underlaget innehåller information om aktie- bolagens ej skattepliktiga intäkter men utredningen har inte möjlighet att särskilja vilken del av dessa intäkter som är hänförliga till specialbyggnader. Det förhåller sig på samma sätt med ej skattepliktiga kostnader men utredningen har gjort bedömningen att de redovisade ej skattepliktiga kostnaderna ger en bättre vägledning om vilka volymer det rör sig om. Utredningen har antagit att för aktiebolag som står som ägare till specialbyggnader som omfattas av skattebefrielsen utgör kostnaderna för dessa byggnader hälften av de redovisade ej avdragsgilla kostnaderna.</P>
<P class="p224 ft32">Utredningen har bedömt att man kan förvänta sig att intäkterna från specialbyggnader i genomsnitt är något större än kostnaderna. Utredningen har antagit att intäkterna i genomsnitt är 10 procent större än de kostnader som vi uppskattar enligt ovan. Det är denna marginal som utgör den ökning av beskattnings-</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 121px;padding-top: 4px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;" class="ft130"><SPAN class="ft129">117 </SPAN>Databasen FRIDA. För en utförlig beskrivning av databasen FRIDA hänvisas till SCB:s skrift Dokumentation av FRIDA inkomståret 2006.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 10px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">333</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_358" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft38">underlaget som uppkommer till följd av utredningens förslag. Vid dessa beräkningar har utredningen endast beaktat de specialbyggnads- typer som kan komma ifråga för skattegynnande vid inkomsttaxeringen. För att förenkla beräkningarna har dessutom de specialbyggnader som ägs av handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser inte heller beaktats då de relevanta kostnaderna för dessa är försumbara. Av förenklingsskäl har utredningen även bortsett från specialfastigheter som ägs av enskilda näringsidkare. Utredningen gör bedömningen att det inte påverkar beräkningarna i någon större utsträckning.</P>
<P class="p198 ft38">Utifrån dessa antaganden gör utredningen bedömningen att skatteunderlaget till följd av förslaget ökar med ca 0,75 miljarder kronor, vilket vid en bolagsskatt på 22 procent ger en skatteintäkt på ca 0,17 miljarder kronor. Utredningen har understrukit att det rör sig om en grov uppskattning som är känslig för vilka antaganden som görs, men menar emellertid att en närmare granskning av offentligt tillgängliga årsredovisningar för några slumpvis utvalda aktiebolag som berörs av rådande skattebefrielse ger en indikation på att beräkningarna är förhållandevis konservativa och försiktiga.</P>
<P class="p398 ft24">De gjorda beräkningarna är uttryckta i 2006 års priser och volymer. Fastighetsinkomsterna antas i stort utvecklas i samma takt som nominell BNP. Med denna framskrivning uppgår de förväntade intäkterna till ca 0,21 miljarder kronor.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p1291 ft39">Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft34">Regeringen bedömer att förslaget inte innebär några kostnader för vare sig Skatteverket eller de allmänna domstolarna.</P>
<P class="p221 ft5">Effekter för företagen</P>
<P class="p327 ft38">Förslaget innebär att bestämmelserna om skatte- frihet för fastighetsinkomster från special- byggnader och vissa lantbruksenheter slopas.</P>
<P class="p217 ft62">Det som i dag är skattefritt är, enligt vad Högsta förvaltningsdomstolen slagit fast, endast typiska fastighetsintäkter motsvarande ett be- räknat marknadsvärde av nyttjandet av fastig- heten. I konsekvens härmed medges inte avdrag för kostnader för fastigheten utöver värdet av fastighetsnyttjandet. Ett slopande av undan- tagsbestämmelsen kan även innebära att vissa fastighetsägare kan ha fördel av att fastigheten inte längre omfattas av undantaget. Överstiger de faktiska kostnaderna för fastigheten marknadsvärdet medför i dag att avdrag inte kan medges, trots att dessa kostnader enligt vanliga regler hade varit avdragsgilla vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Ett underskott som inte kan utnyttjas mot andra intäkter kan således uppkomma. Om skattefriheten tas bort kommer kostnaderna att vara fullt ut avdragsgilla.</P>
<P class="p1094 ft34">Reglerna har varit svårtillämpade. Slopandet av reglerna bör därför innebära en viss lättnad i företagens administrativa börda.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 370px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">334</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_359" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:132px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:99px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031359x1.jpg" style="width:293px;height:99px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft37"><SPAN class="ft37">6.16</SPAN><SPAN class="ft266">Uppdrag till Skatteverket att utvärdera reglerna om dokumentationsskyldighet vid internprissättning</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Skatteverket bör ges i uppdrag att utvärdera dokumentationsreglernas funktionalitet samt analysera möjligheterna till förenkling.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 289px;margin-top: 35px;font: 15px 'Arial';">
<TR height=0>
<TD width=93px></TD>
<TD width=39px></TD>
<TD width=20px></TD>
<TD width=137px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td140"><P class="p559 ft17">Skälen för</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td291"><P class="p30 ft14">regeringens bedömning: <SPAN class="ft11">Den</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td140"><P class="p19 ft4">1 januari 2007</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td238"><P class="p19 ft4">infördes</P></TD>
<TD class="tr1 td383"><P class="p30 ft4">regler om dokumen-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td177"><P class="p19 ft4">tationsskyldighet</P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p19 ft4">vid</P></TD>
<TD class="tr3 td383"><P class="p30 ft4">internprissättning.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p786 ft4">Regelverket för internprissättning bygger på riktlinjer från OECD och de flesta länder har regler för hur internprissättning ska ske i syfte att rätt skatt ska betalas i rätt land.</P>
<P class="p114 ft38">Det har nu gått drygt sex år sedan reglerna om dokumentationsskyldighet vid internprissättning trädde i kraft. Näringslivsorganisationer har påtalat att bestämmelserna innebär en administrativ börda för företagen och det är angeläget att förenkla dessa regler.</P>
<P class="p1343 ft4">Regeringen avser att ge Skatteverket i uppdrag att utvärdera regelverket för att bedöma reglernas funktionalitet samt analysera möjlig- heten till förenklingar.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="font: italic 19px 'Arial';line-height: 23px;" class="p1097">Korttidsarbete</P>
<P class="p461 ft37"><SPAN class="ft37">6.17</SPAN><SPAN class="ft171">Statligt stöd vid korttidsarbete</SPAN></P>
<P class="p6 ft17">6.17.1 Ärendet och dess beredning</P>
<P class="p166 ft4">Chefen för Finansdepartementet gav den 20 februari 2012 i uppdrag åt en arbetsgrupp att biträda Finansdepartementet med att ta fram en promemoria med förslag till utformning av ett statligt subventionerat system för korttidsarbete. Systemet skulle endast kunna användas vid en mycket djup lågkonjunktur.</P>
<P class="p252 ft38">Förslag lämnades i promemorian Statligt stöd vid korttidsarbete – en ny åtgärd vid djupa kriser (Ds 2012:59). En sammanfattning av prome- morian finns i <SPAN class="ft121">bilaga 8, avsnitt 1</SPAN>. Promemorians lagförslag finns i <SPAN class="ft121">bilaga 8, avsnitt 2</SPAN>.</P>
<P class="p353 ft4">Promemorian har remissbehandlats. En för- teckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft5">bilaga 8, avsnitt 3</SPAN>. En sammanställning av remiss- yttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2012/4689).</P>
<P class="p252 ft62">I lagrådsremissen gjorde regeringen bedöm- ningen att det bör införas ett skydd av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) vid deltagande i korttidsarbete. Bedömningen avviker från den bedömning som lämnades i den remitterade promemorian. En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har tagit fram en promemoria med förslag om skydd av den sjukpenninggrundande inkomsten <NOBR>(SGI-skydd)</NOBR> vid deltagande i korttidsarbete (förkortad Socialdepartementets promemoria). Prome- morians lagförslag finns i <SPAN class="ft113">bilaga 8, avsnitt 4</SPAN>. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft113">bilaga 8, avsnitt 5</SPAN>. En sammanställning av remiss- yttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr S2013/4501/SF).</P>
<P class="p436 ft5">Lagrådet</P>
<P class="p164 ft24">Regeringen beslutade den 14 mars 2013 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i <SPAN class="ft169">bilaga 8, avsnitt 6</SPAN>. Lagrådets yttrande finns i <SPAN class="ft169">bilaga 8, avsnitt 7</SPAN>. Regeringen har följt Lagrådets förslag som behandlas i avsnitt 6.17.4.2.1 och i författningskommentaren. Därutöver har vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts.</P>
<P class="p190 ft5">Statsstöd</P>
<P class="p164 ft183">Stöd vid korttidsarbete är ett sådant statligt stöd som måste anmälas till kommissionen för</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 10px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">335</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_360" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft62">godkännande innan det genomförs. Under beredningen av anmälan till kommissionen har vissa justeringar gjorts i förhållande till lagrådsremissens lagförslag i fråga om de närmare förutsättningarna för rätt till stöd som uppställs för arbetsgivare. Dessa justeringar behandlas i avsnitt 6.17.5.1.2 och 6.17.5.2.4.</P>
<P class="p337 ft34">Kommissionen har den 22 augusti 2013 beslutat att stödåtgärden inte utgör ett statligt stöd (C(2013) 5451).</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p411 ft34">arbetstid för olika avtalsområden sker också genom kollektivavtal.</P>
<P class="p114 ft24">I svensk rätt finns i princip inte några lagregler om lön. Det är i stället huvudsakligen arbetsmarknadens parter som svarar för lönebildningen och den sker i princip utan inblandning från statsmakternas sida. Både lön och andra anställningsförmåner regleras i kollektivavtal. Finns inte kollektivavtal regleras lön enbart i det enskilda anställningsavtalet.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft17">6.17.2 Gällande rätt</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 30px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft260"><SPAN class="ft14">6.17.2.1</SPAN><SPAN style="font: bold 12px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 16px;">Den svenska arbetsmarknadsmodellen och kollektivavtal</SPAN></P>
<P class="p194 ft38">Det svenska arbetsrättsliga systemet har många gemensamma drag med motsvarande system i de andra nordiska länderna men skiljer sig från vad som gäller i övriga <NOBR>EU-länder.</NOBR> Skillnaden har att göra med den starka ställning som arbets- marknadsorganisationerna traditionellt har i Norden.</P>
<P class="p227 ft32">Den lagstiftning som finns på det arbetsrättsliga området är till stor del semidispositiv, dvs. den kan frångås genom kollektivavtal som ingås av arbetsmarknadens parter. Med kollektivavtal avses ett skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare. År 2012 täcktes 88 procent av arbetstagarna i Sverige av kollektivavtal och 70 procent av arbetstagarna var organiserade i fackföreningar. Den stora anslutningen och frånvaron av bestämmelser i lag som begränsar organisationernas verksamhet bidrar till en hög grad av autonomi.</P>
<P class="p1366 ft14">6.17.2.2 Arbetstid och lön</P>
<P class="p194 ft32">Arbetstidslagen (1982:673) – som delvis har sin grund i <NOBR>EU-rätten</NOBR> (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden) – innehåller i huvudsak bestämmelser om förläggning och omfattning av arbetstiden. Avvikelser från arbetstidslagens bestämmelser kan i stor utsträckning göras genom kollektivavtal. Den närmare regleringen av</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft14">6.17.2.3 Skattekonto</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Bestämmelser om skattekonton finns i 61 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244).</P>
<P class="p1333 ft4">Skattekontosystemet innebär att Skatteverket upprättar ett skattekonto för varje skattskyldig fysisk och juridisk person. På skattekontot registreras samtliga transaktioner för de skatter och avgifter som omfattas av skattekonto- systemet.</P>
<P class="p129 ft34">Huvudprinciperna för skattekontosystemet är att</P>
<P class="p1333 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">de skatter och avgifter som ska betalas och som omfattas av skattekontosystemet debiteras kontot på förfallodagen,</SPAN></P>
<P class="p1333 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">betalningar som den skattskyldige gör till Skatteverket via det särskilda kontot för skatteinbetalningar registreras (krediteras) löpande på kontot,</SPAN></P>
<P class="p441 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">betalningar och andra belopp som ska räknas skattskyldig till godo behandlas på ett enhetligt sätt och registreras utan någon avräkningsordning mellan de olika skatterna och avgifterna på skattekontot,</SPAN></P>
<P class="p129 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">avstämning av skattekontot görs varje månad om det förekommit någon annan transaktion än registrering av ränta,</SPAN></P>
<P class="p952 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">det saldo som uppkommit vid avstämningen ränteberäknas,</SPAN></P>
<P class="p1333 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">överskott återbetalas i vissa fall eller ligger kvar på kontot för att räknas av mot kommande debiteringar,</SPAN></P>
<P class="p1333 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">obetalda belopp, det vill säga underskott på skattekontot, överlämnas efter betalningsupp- maning (rubriceras som betalningskrav), fortlöpande för indrivning till Kronofogde- myndigheten, s.k. restföring,</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">efter restföring finns obetalda skatte- fordringar registrerade på skattekontot.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 64px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft24">För varje transaktion på skattekontot anges en transaktionsdag som motsvarar den dag då</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 22px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">336</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_361" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;">
<P class="p347 ft4">transaktionen registrerades på kontot och en ränteberäkningsdag som anger den första dag som transaktionen kan medföra en ränte- beräkning på kontot.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft62">På ett skattekonto ska Skatteverket registrera 1) skatter och avgifter som ska betalas eller tillgodoräknas, 2) belopp som ska dras ifrån eller läggas till slutlig skatt enligt slutskatte- beräkningen i 56 kap. 9 § samt 3) inbetalningar och utbetalningar (61 kap. 1 § första stycket skatteförfarandelagen).</P>
<P class="p248 ft38">En registrering på skattekontot innebär i praktiken att kontot antingen debiteras (påförs) ett belopp att betala eller krediteras (till- godoförs) ett belopp. På skattekontot registrerar Skatteverket löpande debiterade preliminära skatter. Detsamma gäller sådana skatter och avgifter som den skattskyldige redovisar i en skattedeklaration, avdragen skatt, arbetsgivar- avgifter, mervärdesskatt och punktskatter. På skattekontot registreras också varje betalning som den skattskyldige gör till Skatteverkets särskilda konto för skatteinbetalningar.</P>
<P class="p302 ft38">Enligt huvudregeln registreras (debiteras) belopp som ska betalas på förfallodagen och belopp som ska tillgodoräknas (krediteras) så snart det finns underlag (61 kap. 2 § skatteförfarandelagen). Vilka förfallodagarna är</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 289px;font: 13px 'Arial';">
<TR>
<TD class="tr6 td116"><P class="p19 ft4">framgår av</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p30 ft11">bestämmelserna i 62 kap. <NOBR>3–5,</NOBR> 8–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td116"><P class="p19 ft4">10 §§ samt</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;" class="tr3"><P class="p30 ft11">61 kap. 4 § skatteförfarandelagen.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft38">Huvudregeln innebär t.ex. att skatteavdrag som redovisas i en skattedeklaration registreras på kontot på förfallodagen. Omprövningsbeslut som medför att en skatt eller avgift sätts ned registreras på den dag beslut fattas eftersom det då finns underlag för att tillgodoräkna den skatt- eller avgiftsskyldige beloppet. Ett omprövnings- beslut som innebär att en skatt eller en avgift höjs, dvs. ytterligare skatt eller avgift ska betalas, registreras på skattekontot på förfallodagen.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">I praktiken tas belopp som ska betalas upp i skattekontosystemet, i ett bevakningsregister (Bevakningstransaktioner), redan på besluts- dagen. Detta sker för att ett hinder mot återbetalning ska kunna beaktas i enlighet med 62 kap. 14 § och 64 kap. 4 § skatteförfarande- lagen då återbetalningar huvudsakligen sker maskinellt. Eftersom beslutad men inte förfallen <NOBR>F-skatt</NOBR> och särskild <NOBR>A-skatt</NOBR> inte utgör hinder mot återbetalning tas dessa belopp inte in i skattekontosystemet förrän på förfallodagen.</P>
<P class="p1383 ft32">Skatteverket ska stämma av skattekontot varje månad om något annat belopp än ränta har</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft32">registrerats (61 kap. 7 § skatteförfarandelagen). Med avstämning av ett skattekonto menas att inbetalda och andra tillgodoförda belopp jämförs med påförda belopp och att ett saldo räknas fram. Månadsavstämning görs oftast första lördagen varje månad. En avstämning av skattekontot ska följas av ett kontoutdrag till den skattskyldige på det sätt och i den omfattning som Skatteverket föreskriver.</P>
<P class="p359 ft14">6.17.2.4 Statsstöd</P>
<P class="p166 ft38">Enligt artikel 107.1 i <NOBR>EUF-fördraget</NOBR> (tidigare artikel 87.1 i <NOBR>EG-fördraget)</NOBR> är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion inte tillåtet om det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Enligt artikel 108.3 i <NOBR>EUF-fördraget</NOBR> (tidigare artikel 88.3 i <NOBR>EG-fördraget)</NOBR> ska sådant stöd anmälas till Europeiska kommissionen som bedömer om stödet kan anses förenligt med den gemensamma marknaden och därmed ska tillåtas.</P>
<P class="p439 ft38">I artikel 107.1 anges att om inte annat föreskrivs i fördragen, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.</P>
<P class="p353 ft4">För att kriterierna i artikel 107.1 ska vara uppfyllda krävs att det rör sig om ett stöd. Stö- det, av vilket slag det än är, ska</P>
<P class="p537 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;">ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel,</SPAN></P>
<P class="p525 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft178">snedvrida eller hota att snedvrida konkur- rensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, och</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft38"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft165">påverka handeln mellan medlemsstaterna. Vid tillämpning av statsstödsreglerna ska</SPAN></P>
<P class="p164 ft38">begreppet stöd enligt praxis ges en vid tolkning. <NOBR>EU-domstolen</NOBR> har definierat begreppet stöd som varje åtgärd varigenom medlemsstaterna för att genomföra sina egna ekonomiska och sociala mål genom ensidiga och självständiga beslut ger företag eller andra rättssubjekt tillgång till medel eller fördelar som ska främja förverkligandet av de eftersträvade ekonomiska eller sociala målen. Enligt fast praxis från <NOBR>EU-domstolen</NOBR> är det inte medlemsstatens avsikt eller åtgärdens syfte som</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">337</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_362" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft38">är av betydelse i bedömningen om en åtgärd ut- gör statligt stöd enligt dessa kriterier utan åtgär- dens effekt. Det krävs att stödet ges av en med- lemsstat och att det ges med statliga medel.</P>
<P class="p310 ft4">Även begreppet företag ska i detta samman- hang ges en bred definition och omfattar enligt <NOBR>EU-domstolen</NOBR> varje enhet som utövar ekono- misk verksamhet, oavsett rättslig form och sättet för finansiering.</P>
<P class="p310 ft38">Beträffande det andra rekvisitet, att en åtgärd ska anses snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen, är det avgörande huruvida mot- tagarens finansiella ställning som helhet kan komma att stärkas i förhållande till konkurren- ternas. Även åtgärder som lättar ett företags finansiella ställning i förhållande till det normala omfattas. Åtgärder som är ägnade att gynna ekonomin som sådan, t.ex. generella skattesänk- ningar, anses inte snedvrida konkurrensen.</P>
<P class="p198 ft38">Vid tillämpningen av artikel 107.1 ska avslut- ningsvis det tredje rekvisitet bedömas, dvs. huruvida ett stöd påverkar handeln mellan med- lemsstater. Denna bedömning ska ske på för- hand och det krävs alltså inte att någon verklig effekt kan påvisas. Det räcker att ett samband föreligger mellan stödåtgärden och en potentiell påverkan. För att rekvisitet ska anses vara upp- fyllt krävs inte att mottagarföretaget bedriver internationell verksamhet.</P>
<P class="p858 ft14">6.17.2.5 Sjukpenninggrundande inkomst</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 35px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">Nuvarande regler för den sjukpenninggrundande inkomsten</P>
<P class="p225 ft38">Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) utgör inkomstunderlag för olika arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner som betalas ut per dag, bl.a. sjukpenning, föräldrapenning och närståendepenning. SGI är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad tills vidare kan antas få för eget arbete. Inkomstens storlek påverkar därmed storleken på en individs SGI.</P>
<P class="p227 ft38">SGI för en försäkrad fastställs i normalfallet i samband med att den försäkrade begär en ersättning som beräknas på grundval av SGI eller att det annars behövs för handläggningen av ett ärende. SGI tar sikte på framtida inkomster. Vid fastställandet av SGI är det en bedömning av den försäkrades framtida stadigvarande inkomst som ska göras. För att en inkomst ska anses vara stadigvarande krävs i regel att den ska vara gällande i minst sex månader i följd. Att</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p151 ft4">inkomsten ska beräknas som årlig inkomst innebär att tillfälliga inkomstvariationer i regel inte ska påverka SGI.</P>
<P class="p128 ft38">När SGI har fastställts beräknas förmåner utifrån denna till dess att det uppstår skäl till ändring. Storleken på den ersättning som lämnas för respektive förmån bygger på den SGI som har fastställts och på de ersättningsnivåer som gäller för respektive förmån. SGI ändras i regel först när en försäkrad ansöker om en förmån som bygger på SGI, men kan i vissa fall även ändras under en pågående ersättningsperiod. I dessa fall är den försäkrades SGI normalt skyddad mot sänkning. En sådan SGI får dock höjas efter faktisk löneförändring eller, för bl.a. arbetslösa, omräknas med hjälp av konsument- prisindex.</P>
<P class="p1293 ft4">När SGI fastställs beräknas i vissa fall även individens årsarbetstid. Årsarbetstid är det antal timmar eller dagar per år som en försäkrad kan antas komma att tills vidare ha i sitt förvärvsarbete som ordinarie arbetstid, eller motsvarande normal arbetstid.</P>
<P class="p6 ft5"><NOBR>SGI-skydd</NOBR></P>
<P class="p127 ft62">En person som inte längre har någon inkomst av arbete omfattas som regel inte av den arbetsbaserade försäkringen och får inte behålla sin sjukpenninggrundande inkomst. Det finns dock undantag från denna regel i form av olika <NOBR>SGI-skydd.</NOBR> <NOBR>SGI-skydd</NOBR> innebär att en persons SGI vid vissa förvärvsavbrott inte sänks eller går förlorad trots att personen inte längre har någon inkomst av arbete eller har en lägre sådan till följd av att omfattningen av förvärvsarbete under en period har minskat. <NOBR>SGI-skydd</NOBR> utgör ett avsteg från inkomstbortfallsprincipen som gäller i flera av socialförsäkringsförmånerna. SGI- skydd träder in vid bl.a. förvärvsavbrott för studier, arbetslöshet, föräldraledighet och sjukdom. I dessa fall har det ansetts att förvärvsavbrottet är så skyddsvärt att individen får ett <NOBR>SGI-skydd</NOBR> under avbrottet. Skyddet har motiverats utifrån ett antal principer, det handlar exempelvis om principen om att värna ökat barnafödande eller värna anknytningen till förvärvslivet.</P>
<P class="p1094 ft24">I dag tillämpas tre olika principiella lösningar för att åstadkomma <NOBR>SGI-skydd,</NOBR> nämligen</P>
<P class="p1333 ft4"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft139">aktiv SGI – individen får behålla sitt försäkringsskydd under förvärvsavbrottet,</SPAN></P>
<P class="p441 ft4"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft139">vilande SGI – försäkringsskyddet hålls vilande under förvärvsavbrottet eller</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">338</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_363" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:80px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:133px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031363x1.jpg" style="width:293px;height:133px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p114 ft32">3. individen får tillbaka sitt försäkringsskydd, sin SGI, efter förvärvsavbrottet.</P>
<P class="p611 ft4">De olika lösningarna påverkar hur ersätt- ningen ska beräknas och följaktligen även nivån på den ersättning som lämnas.</P>
<P class="p114 ft38">Den första principen innebär att den enskilde får behålla sitt försäkringsskydd och vid t.ex. sjukdom har den försäkrade – om han eller hon skulle beviljas dagersättning under sådan tid – rätt till ersättning baserad på den tidigare sjukpenninggrundande inkomsten. Principen kan gälla exempelvis arbetslösa, föräldralediga, vid graviditet och vid sjukdom.</P>
<P class="p248 ft38">Den andra principen innebär att t.ex. en student som uppbär studiestöd har rätt att få en tidigare fastställd SGI vilande under studietiden. Om han eller hon t.ex. har en tillfällig anställning under studietiden och på grund av sjukdom behöver avstå från denna, baseras sjukpenningen i sådana fall på inkomsten från den tillfälliga anställningen, s.k. <NOBR>studietids-SGI.</NOBR> Om personen emellertid på grund av ett längre sjukfall måste avbryta studierna aktiveras den ursprungliga sjukpenninggrundande inkomsten.</P>
<P class="p1383 ft4">Den tredje principiella lösningen för att åstadkomma <NOBR>SGI-skydd</NOBR> innebär att individen visserligen förlorar sitt försäkringsskydd men att denne under vissa omständigheter kan få tillbaka sitt skydd. När den försäkrade får tillbaka sitt försäkringsskydd grundar sig ersättningen under t.ex. sjukdom lägst på den ursprungliga sjukpenninggrundande inkomsten. Exempel på situationer där individen kan få tillbaka sitt försäkringsskydd är efter en tid som biståndsarbetare.</P>
<P class="p314 ft24">Utöver dessa lösningar finns även ett allmänt skydd av SGI, ett slags allmänt efterskydd, vilket innebär att den sjukpenninggrundande inkomsten inte får sänkas de tre följande månaderna efter att ett förvärvsarbete har upphört, oavsett orsaken till förvärvsavbrottet eller den enskildes avsikt.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft17">6.17.3 Stöd vid korttidsarbete införs</P>
<P class="p1392 ft24"><SPAN class="ft225">Regeringens förslag: </SPAN>Ett statligt subventionerat system (stöd vid korttidsarbete) införs med syfte att i mycket allvarliga konjunkturella situationer bevara arbetstillfällen vid företag som möter en vikande efterfrågan genom att anställda tillfälligt går ned i arbetstid och lön.</P>
<P class="p848 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p117 ft124">Remissinstanserna: <SPAN class="ft62">Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. </SPAN><SPAN class="ft113">Regelrådet </SPAN><SPAN class="ft62">avstyrker förslaget då konsekvensanalysen för företagen saknar en beloppsmässig uppskattning av administrativa kostnader och tidsåtgång för ansökningsförfarandet.</SPAN></P>
<P class="p353 ft4"><SPAN class="ft17">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Ett viktigt led i sysselsättningspolitiken är att dämpa kraftiga ökningar av arbetslösheten i lågkonjunkturer. I det syftet kan olika slag av stabiliseringspolitiska åtgärder vidtas. Ett slag av åtgärder riktar sig mot att direkt stödja sysselsättningen i låg- konjunkturer.</P>
<P class="p364 ft38">Ett sådant slag av åtgärd är statligt stöd vid korttidsarbete. Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt går ned i arbetstid och lön. Tre parter – staten, arbetsgivare och arbetstagare</P>
<P class="p164 ft32">– delar på kostnaden för arbetstidsminskningen. En sådan stödåtgärd syftar till att bevara arbetstillfällen i djupa lågkonjunkturer. För företag som då möter en vikande efterfrågan och behöver minska antalet arbetade timmar kan tillämpning av korttidsarbete vara ett alternativ till att säga upp personal. När efterfrågan faller i en lågkonjunktur och behovet av arbetsinsats generellt sjunker i företagen kan därför tillämpning av korttidsarbete leda till att sysselsättningen hålls uppe mer och att arbetslösheten ökar mindre än som annars hade varit fallet.</P>
<P class="p1105 ft32">Stödåtgärden underlättar för företagen att behålla kompetens under lågkonjunkturen. När ekonomin börjar återhämta sig kan företagen snabbt öka produktionen genom att åter öka arbetstiden för de anställda. Det innebär att korttidsarbete kan bidra till att företagen kan öka produktionen snabbare och effektivare än om de behöver genomföra nyrekryteringar, dvs. att återhämtningen underlättas efter en låg-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">339</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_364" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:825px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:64px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031364x1.jpg" style="width:293px;height:64px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">konjunktur. Genom korttidsarbete undviker arbetsgivaren också de direkta kostnader som uppsägningar och nyrekryteringar är för- knippade med. För ett företag som behöver en snabb kostnadsanpassning till följd av likviditets- problem kan korttidsarbete också vara att föredra eftersom det ger upphov till snabbare kostnadsminskningar än uppsägningar.</P>
<P class="p198 ft38">Ur den enskilde arbetstagarens perspektiv medför korttidsarbete att risken att bli arbetslös minskar. Arbetstagare kan också uppfatta korttidsarbete som en mer solidarisk modell för att hantera fallande efterfrågan i ett företag än att vissa arbetstagare måste sägas upp.</P>
<P class="p310 ft38">Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan statligt stöd vid korttidsarbete leda till jämnare inkomstfördelning under lågkonjunkturen. Stödåtgärden kan också resultera i positiva effekter för sysselsättningen på lång sikt genom att i grunden långsiktigt konkurrenskraftiga och solida – men tillfälligt illikvida – företag över- lever en djup lågkonjunktur.</P>
<P class="p1051 ft4">Under den s.k. finanskrisen tillämpades stöd vid korttidsarbete i ett flertal <NOBR>EU-länder.</NOBR> Utvärderingar av de olika stödåtgärderna talar för att de hade positiva effekter på sysselsätt- ningen under krisen.</P>
<P class="p337 ft4">Mot denna bakgrund anser regeringen att stöd vid korttidsarbete i mycket allvarliga konjunkturella situationer bör införas. Majoriteten av remissinstanserna delar denna bedömning.</P>
<P class="p126 ft24"><SPAN class="ft169">Regelrådet </SPAN>avstyrker förslaget då konsekvens- analysen för företag saknar en beloppsmässig uppskattning av administrativa kostnader och tidsåtgång för ansökningsförfarandet. En konsekvensanalys för företagen finns i avsnitt 6.17.9.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 29px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.17.4</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Allmänt om regelverket om stöd vid korttidsarbete</SPAN></P>
<P class="p906 ft14"><SPAN class="ft14">6.17.4.1</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;">Lag- eller förordningsform?</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"><SPAN class="ft14">Regeringens förslag: </SPAN>Stöd vid korttidsarbete regleras i en särskild lag.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p614 ft4"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. <SPAN class="ft5">Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet </SPAN>framhåller att skälen för att hålla isär permitteringsinstitutet och regelverket om stöd vid korttidsarbete bör redovisas.</P>
<P class="p350 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Enligt 8 kap. 2 § regeringsformen ska vissa slag av föreskrifter meddelas genom lag, bl.a. om de avser enskildas personliga ställning och deras personliga och ekonomiska förhållanden inbördes. Riksdagen kan emellertid i viss utsträckning bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter av detta slag (8 kap. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">3–5</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> §§ regeringsformen). Föreskrifter som regeringen meddelat med stöd av ett bemyndigande enligt regeringsformen ska underställas riksdagen för prövning om riksdagen bestämmer det (8 kap. 6 § regerings- formen). Av 8 kap. 7 § regeringsformen framgår att regeringen utöver vad som följer av 8 kap. 3– 5 §§ regeringsformen bl.a. får meddela före- skrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen. Detta brukar benämnas regeringens restkompetens. Att regeringen får meddela föreskrifter i ett visst ämne hindrar inte att riksdagen meddelar föreskrifter i samma ämne (8 kap. 8 § regeringsformen).</SPAN></P>
<P class="p1417 ft38">Syftet med ett regelverk om stöd vid korttidsarbete är att ange när och under vilka förutsättningar stöd kan lämnas till arbetsgivare. Föreskrifter som – under vissa förutsättningar – ger arbetsgivare rätt att erhålla stöd vid korttidsarbete är inte av sådant slag att de måste meddelas genom lag. Det innebär att sådana föreskrifter i och för sig kan meddelas av regeringen. Med hänsyn till stödåtgärdens mycket speciella karaktär och till dess betydande budgeteffekt samt till att vissa föreskrifter kräver lagform, anser regeringen att det är lämpligt att regelverket om stöd vid korttidsarbete regleras i en särskild lag. Majoriteten av remissinstanserna delar denna bedömning.</P>
<P class="p95 ft111">Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet <SPAN class="ft32">framhåller att skälen för att hålla isär permitteringsinstitutet och regelverket om stöd vid korttidsarbete bör redovisas. Regeringen vill med anledning av detta framhålla att statligt stöd enbart kan bli aktuellt i fall då arbetstagare går ner i arbetstid och lön enligt särskilda avtal på det sätt som regleras i den föreslagna lagen. Regeringen anser att det är ändamålsenligt att i</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">340</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_365" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:219px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:81px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031365x1.jpg" style="width:293px;height:81px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 517px;padding: 0px;border:none;width: 211px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft34">detta sammanhang använda benämningen kort- tidsarbete.</P>
<P class="p7 ft14">6.17.4.2 Särskilda föreskrifter om stödperioden</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft34">förutsättningar sådana föreskrifter får lämnas och själva förfarandet – bör gälla permanent.</P>
<P class="p114 ft38">Att regleringen är av fakultativ karaktär innebär att regeringen kan avstå från att meddela föreskrifter i ämnet, även om de i lagen om stöd vid korttidsarbete angivna förutsättningarna</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 1px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft4"><SPAN class="ft14">6.17.4.2.1</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;">Regeringen meddelar föreskrifter </SPAN>under vilka regeringen får meddela föreskrifter</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 1px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 88px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">om att stöd vid korttidsarbete ska lämnas</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">Regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Regeringen meddelar före- skrifter om att stöd vid korttidsarbete ska lämnas.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft153">Promemorians förslag: <SPAN class="ft38">Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslås att regeringens föreskrifter ska överlämnas till riksdagen för godkännande och att före- skrifternas giltighet begränsas till fyra kalender- månader om föreskrifterna inte överlämnats till riksdagen för godkännande inom en månad från det att de meddelades eller inte godkänns av riksdagen inom två månader från det att de överlämnades till riksdagen.</SPAN></P>
<P class="p1343 ft4"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.</P>
<P class="p114 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">De s.k. beredskapslagarna – däribland prisreglerings- lagen (1989:978) – ger regeringen fullmakt att under krig, krigsfara och andra utomordentligt kritiska förhållanden meddela föreskrifter i ämnen som enligt regeringsformen ska meddelas i lag. Övriga bestämmelser i beredskapslagarna – som t.ex. kan avse de närmare förutsättningar under vilka regeringen har rätt att meddela angivna föreskrifter och själva förfarandet – är permanent i tillämpning.</SPAN></P>
<P class="p93 ft38">Stöd vid korttidsarbete ska endast kunna lämnas i mycket allvarliga konjunkturella situationer (se avsnitt 6.17.4.2.2). Härtill kommer att föreskrifter i ämnet ska kunna meddelas med förhållandevis kort varsel. Mot denna bakgrund anser regeringen att det är lämpligt att lagen om stöd vid korttidsarbete utformas med beredskapslagstiftningen som förebild. Det innebär att regeringen bör meddela föreskrifter om att stöd vid korttidsarbete ska lämnas. Övriga bestämmelser i lagen om stöd vid korttidsarbete – som t.ex. avser under vilka</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p251 ft4">om att stöd vid korttidsarbete ska lämnas är uppfyllda (se avsnitt 6.17.4.2.2). En anledning till att avstå från att meddela föreskrifter i ämnet skulle kunna vara att andra åtgärder än stöd vid korttidsarbete bedöms vara mer verkningsfulla i det rådande konjunkturläget.</P>
<P class="p364 ft38">Gemensamt för beredskapslagarna är att regeringens föreskrifter ska överlämnas till riksdagen för godkännande. Föreskrifterna upphör att gälla, om de inte överlämnas till riksdagen inom en månad från det att föreskrifterna meddelades eller riksdagen inte godkänner föreskrifterna inom två månader från det föreskrifterna överlämnades. Tiden för överlämnande (en månad) räknas från dagen för det regeringssammanträde då föreskrifterna meddelades (se t.ex. prop. 1989/90:21 s. 52). Motsvarande regelverk finns också på andra områden, t.ex. i lagen (1995:96) om internationella sanktioner. I promemorian föreslogs mot denna bakgrund att regeringens föreskrifter rörande stöd vid korttidsarbete ska överlämnas till riksdagen för godkännande.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32">Till skillnad från vad som gäller på beredskapslagarnas område är stöd vid korttids- arbete en fråga som ligger inom ramen för regeringens s.k. restkompetens. Som <SPAN class="ft111">Lagrådet </SPAN>påpekat är en ordning med överlämnande av regeringens föreskrifter till riksdagen för prövning inte möjlig när regeringens norm- givning vilar på restkompetensen. Regeringen lämnar därför inget sådant förslag.</P>
<P class="p190 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p402 ft34">Förslaget föranleder 5 § lagen om stöd vid korttidsarbete, se avsnitt 3.1.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">341</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_366" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 671px;overflow: hidden;">
<P class="p13 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"><SPAN class="ft14">6.17.4.2.2</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 16px;">Två förutsättningar för att stöd vid </SPAN>Götalands län, Länsstyrelsen i Norrbottens län<SPAN class="ft4">,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t136">
<TR>
<TD class="tr1 td144"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td245"><P class="p275 ft14">korttidsarbete ska lämnas</P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td390"><P class="p285 ft4">Medlingsinstitutet, Riksbanken och Stats-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #838383 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #838383 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #838383 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #838383 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #838383 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #838383 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #838383 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td390"><P class="p285 ft11">kontoret pekar på svårigheterna att bedöma om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 rowspan=2 class="tr32 td392"><P class="p64 ft20"><SPAN class="ft160">Regeringens förslag: </SPAN>För att regeringen ska få</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td390"><P style="font: 15px 'Arial';line-height: 14px;" class="p285">förutsättningarna för att regeringen ska få</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td390"><P style="font: 15px 'Arial';line-height: 15px;" class="p285">meddela föreskrifter om att stöd vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td392"><P class="p64 ft4">meddela föreskrifter om att stöd vid kort-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft4">korttidsarbete ska lämnas är uppfyllda.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr1 td392"><P class="p64 ft4">tidsarbete ska lämnas krävs att två</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td390"><P class="p285 ft11">Statskontoret framhåller att detta försvårar olika</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;" class="tr3"><P class="p64 ft11">förutsättningar är uppfyllda.</P></TD>
<TD class="tr3 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td280"><P class="p285 ft4">slag</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;" class="tr3"><P class="p38 ft4">av uppföljningar. Konjunkturinstitutet,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td392"><P class="p35 ft11">För det första ska det råda en synnerligen djup</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft4">Medlingsinstitutet och SKL pekar på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr1 td392"><P class="p64 ft20">lågkonjunktur eller vara sannolikt att en sådan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td390"><P class="p285 ft11">svårigheterna att använda sysselsättningsgapet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td294"><P class="p64 ft4">lågkonjunktur är nära förestående.</P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft4">som mått på konjunkturläget. Konjunktur-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td392"><P class="p35 ft4">För det andra ska stöd vid korttidsarbete</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft4">institutet anser att också andra mått än</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr1 td392"><P class="p64 ft11">bedömas inte i beaktansvärd omfattning hindra</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td390"><P class="p285 ft11">sysselsättningsgapet bör kunna komma i fråga.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td392"><P class="p64 ft4">en samhällsekonomiskt önskvärd struktur-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p30 ft157">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Som flera</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td392"><P class="p64 ft4">omvandling eller medföra andra betydande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft4">remissinstanser framhållit kan stöd vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td294"><P class="p64 ft4">samhällsekonomiska nackdelar.</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td390"><P class="p285 ft4">korttidsarbete få olika slag av samhälls-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #838383 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr26"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #838383 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr26"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #838383 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;" class="tr26"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #838383 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;" class="tr26"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #838383 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;" class="tr26"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #838383 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;" class="tr26"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #838383 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;" class="tr26"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft4">ekonomiskt oönskade effekter. För det första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td144"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td166"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td63"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td132"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td131"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td28"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 rowspan=2 class="tr8 td392"><P class="p35 ft14">Promemorians förslag <SPAN class="ft11">överensstämmer med</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft4">kan stödåtgärden få negativa effekter för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft11">lönebildningen. Stödåtgärden innebär att risken</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td269"><P class="p64 ft4">regeringens.</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td132"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft11">för att arbetstagare ska förlora sina anställningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr1 td392"><P class="p35 ft11"><SPAN class="ft14">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td390"><P class="p285 ft4">minskar. De som har en anställning (s.k.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td392"><P class="p64 ft11">instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft11">insiders) får därmed en starkare ställning än de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td392"><P class="p64 ft20">att erinra mot förslaget. Flera remissinstanser</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft11">som saknar anställning (s.k. outsiders). Det kan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr1 td392"><P class="p64 ft4">framhåller att förslaget om stöd vid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td390"><P class="p285 ft11">leda till en högre jämviktsarbetslöshet genom att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td392"><P class="p64 ft4">korttidsarbete kan komma att få olika slag av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft4">trycket på löneökningar från insiders ökar.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td392"><P class="p64 ft11">samhällsekonomiskt oönskade effekter. <SPAN class="ft61">Arbets-</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft11">Dessa effekter för lönebildningen uppstår redan i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td269"><P class="p64 ft5">förmedlingen<SPAN class="ft4">,</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td134"><P style="text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft9">Arbetsgivarverket<SPAN class="ft12">,</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td154"><P class="p35 ft5">Ekonomi-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td390"><P class="p285 ft11">samband med att det skapas beredskap för att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td269"><P class="p64 ft5">styrningsverket</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td259"><P class="p17 ft5">(ESV)<SPAN class="ft4">,</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td116"><P class="p38 ft61">Inspektionen</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p35 ft5">för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft4">skydda befintliga arbetstillfällen i låg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td392"><P class="p64 ft61">socialförsäkringen (ISF)<SPAN class="ft11">, </SPAN>Konjunkturinstitutet <SPAN class="ft11">och</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft4">konjunkturer. Hur omfattande de negativa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td144"><P class="p64 ft5">Svenska</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr1 td320"><P class="p35 ft5">Journalistförbundet <SPAN class="ft4">framhåller att</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td390"><P class="p285 ft4">effekterna blir beror framför allt på hur ofta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td392"><P class="p64 ft11">förslaget kan komma att få negativa effekter för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft11">arbetsmarknadens parter förväntar sig att stöd-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td269"><P class="p64 ft4">lönebildningen.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td259"><P class="p17 ft4">Svenska</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td203"><P class="p35 ft11">Journalistförbundet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft4">åtgärden kommer att tillämpas. Om arbets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr1 td392"><P class="p64 ft11">framhåller att frågan om hur förslaget påverkar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td390"><P class="p285 ft11">marknadens parter förväntar sig att stödåtgärden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td269"><P class="p64 ft4">lönebildningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td259"><P class="p80 ft4">behöver</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td116"><P class="p36 ft11">övervägas</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p35 ft11">vidare.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft11">endast kommer att tillämpas i synnerligen djupa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td392"><P class="p64 ft5">Medlingsinstitutet<SPAN class="ft4">, </SPAN>Riksbanken <SPAN class="ft4">och </SPAN>Sveriges</P></TD>
<TD class="tr3 td280"><P class="p285 ft4">och</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;" class="tr3"><P class="p30 ft4">förhållandevis sällan återkommande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr1 td392"><P class="p64 ft61">Kommuner och Landsting (SKL) <SPAN class="ft11">framhåller dock</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td390"><P class="p285 ft11">lågkonjunkturer kan effekten för lönebildningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td392"><P class="p64 ft4">att effekterna för lönebildningen – mot</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft4">antas bli väsentligt mindre än om parterna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td392"><P class="p64 ft4">bakgrund av stödåtgärdens utformning – kan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft4">förväntar sig att stödåtgärden kommer att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr1 td392"><P class="p64 ft11">antas bli begränsade. Även <SPAN class="ft61">Landsorganisationen i</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td390"><P class="p285 ft4">tillämpas i mer vanligt förekommande låg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td392"><P class="p64 ft4"><SPAN class="ft5">Sverige (LO) </SPAN>framhåller att effekterna för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft4">konjunkturer av normalt djup.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td392"><P class="p64 ft4">lönebildningen kan antas bli begränsade.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p30 ft4">Stödåtgärden kan vidare leda till högre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr1"><P class="p64 ft20">Arbetsförmedlingen,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td97"><P class="p20 ft4">Arbetsgivarverket,</P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p35 ft4">ESV,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td390"><P class="p285 ft11">lönekrav efter en avslutad period med korttids-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td392"><P class="p64 ft27"><SPAN class="ft20">ISF, </SPAN>Institutet för arbetsmarknads- och utbild-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft11">arbete genom att arbetstagare som gått med på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td269"><P class="p64 ft5">ningspolitisk</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td134"><P class="p575 ft61">utvärdering</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td154"><P class="p35 ft5">(IFAU)<SPAN class="ft4">,</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft11">löneminskningar under lågkonjunkturen kräver</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr1"><P class="p64 ft4">Konjunkturinstitutet,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td97"><P class="p38 ft4">Medlingsinstitutet,</P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p35 ft4">Riks-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td390"><P class="p285 ft11">kompensation i form av större löneökningar när</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td392"><P class="p64 ft11">banken och <SPAN class="ft61">Statskontoret </SPAN>framhåller att förslaget</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft4">lågkonjunkturen är över och företagets</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td392"><P class="p64 ft11">kan komma att leda till undanträngningseffekter.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft4">produktionsvolym åter ökat. Det kan i sin tur</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr1 td392"><P class="p64 ft4">LO framhåller dock att undanträngnings-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td390"><P class="p285 ft11">leda till att färre nya arbetstillfällen skapas under</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td144"><P class="p64 ft4">effekterna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td44"><P class="p37 ft4">kan</P></TD>
<TD class="tr3 td132"><P class="p19 ft4">antas</P></TD>
<TD class="tr3 td217"><P class="p48 ft4">bli</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td154"><P class="p35 ft10">begränsade.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft20">återhämtningsfasen och en efterföljande hög-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td392"><P class="p64 ft4">Arbetsgivarverket, ESV, IFAU, LO och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft4">konjunktur. Det kan inte heller uteslutas att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr1 td392"><P class="p64 ft11">Riksbanken framhåller att förslaget kan komma</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td390"><P class="p285 ft4">stödåtgärden leder till att det blir svårare för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td392"><P class="p64 ft4">att leda till dödviktseffekter. ISF, IFAU,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td390"><P class="p285 ft4">outsiders att komma in på arbetsmarknaden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;" class="tr1"><P class="p64 ft4">Konjunkturinstitutet,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td209"><P class="p559 ft9">Länsstyrelsen</P></TD>
<TD class="tr1 td131"><P class="p34 ft5">i</P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p35 ft61">Västra</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td390"><P class="p285 ft11">under återhämtningsfasen genom att behovet av</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 27px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">342</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_367" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">nyrekryteringar blir lägre. Om långtidsarbetslös- heten därigenom ökar kan såväl lönebildning som jämviktsarbetslöshet påverkas ofördelaktigt.</P>
<P class="p300 ft62">Andra negativa effekter som kan uppstå till följd av stöd vid korttidsarbete är s.k. undanträngningseffekter. De uppstår om stödåtgärden leder till att arbetstillfällen bevaras i lågproduktiva företag som på lång sikt inte kan behålla dessa arbetstillfällen. Om arbetskraft på det sättet hålls kvar i företag med låg produktivitet kan företag med högre produktivitet och tillväxtpotential få svårare att rekrytera den arbetskraft som behövs. Undanträngningseffekter leder således till att samhällsekonomiskt önskvärda strukturella förändringar i ekonomin fördröjs. Dessa potentiella effektivitetsförluster är sannolikt mindre framträdande så länge det råder lågkonjunktur. De blir mer framträdande när återhämtningen inleds och efterfrågan på arbetskraft åter ökar. De bör också vara mer betydande i en lågkonjunktur som samverkar med omfattande strukturella problem än i lågkonjunkturer som drivs av störningar i efterfrågan.</P>
<P class="p1418 ft62">Stödåtgärden kan slutligen leda till s.k. dödviktseffekter. Med dödviktseffekter förstås att stöd lämnas till företag som ändå skulle ha valt att behålla sin personal även i avsaknad av statlig subvention. Dödviktseffekter innebär att skattemedel inte används effektivt.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Mot denna bakgrund – och i syfte att begränsa de samhällsekonomiskt oönskade effekterna av stödåtgärden – bör som utgångspunkt stöd- åtgärden tillämpas endast i mycket allvarliga konjunkturella situationer. Till skillnad från</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft121">Svenska Journalistförbundet <SPAN class="ft38">anser regeringen att det inte finns skäl att ytterligare utreda frågan om hur stödåtgärden påverkar lönebildningen.</SPAN></P>
<P class="p248 ft38">Den första förutsättningen för att regeringen ska få meddela föreskrifter om att stöd vid korttidsarbete ska lämnas bör vara att det ska det råda en synnerligen djup lågkonjunktur eller vara sannolikt att en sådan lågkonjunktur är nära förestående. Till grund för prövningen kan ligga t.ex. prognoser om konjunkturläget. Som en allmän utgångspunkt bör gälla att prognosen ska ta sikte på en tidsperiod om ett till två år. Prognosperiodens längd motiveras av att det normalt tar en tid från det att en störning träffar ekonomin till dess att den fått full effekt på produktion och sysselsättning. Konjunkturläget kan mätas på olika sätt. Vilket mått som är att</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">föredra beror bl.a. på vad syftet med prognosen är. Ett tänkbart mått på konjunkturlägets djup är ett s.k. sysselsättningsgap. Ett gapmått mäter den procentuella avvikelsen i en viss variabel från den långsiktigt hållbara nivån (den potentiella nivån). Sysselsättningsgapet utgår från en bedömning av mängden lediga resurser på arbetsmarknaden och är ett av flera gapmått för arbetsmarknaden. Sysselsättningsgapet är ett mått på den procentuella avvikelsen i sysselsättning från den potentiella syssel- sättningen. Det går inte att med någon precision ange vid vilken nivå på sysselsättningsgapet det är samhällsekonomiskt motiverat att stöd vid korttidsarbete aktualiseras. Som en allmän utgångspunkt kan emellertid gälla att ett sysselsättningsgap om minus tre procent eller lägre får anses motsvara en synnerligen djup lågkonjunktur. I inledningen av den s.k. finanskrisen visade prognoser att sysselsätt- ningsgapet skulle komma att understiga minus tre procent. Som <SPAN class="ft121">Konjunkturinstitutet</SPAN>, <SPAN class="ft121">Medlings- institutet </SPAN>och <SPAN class="ft121">SKL </SPAN>framhåller är sysselsättnings- gapet som mått på konjunkturlägets djup inte invändningsfritt. Regeringen delar därför Konjunkturinstitutets bedömning att också andra mått på konjunkturläget än sysselsätt- ningsgapet bör kunna användas vid bedöm- ningen av om det råder en synnerligen djup lågkonjunktur eller är sannolikt att en sådan lågkonjunktur är nära förestående.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Den andra förutsättningen för att regeringen ska få meddela föreskrifter om att stöd vid korttidsarbete ska lämnas är att stödet inte i beaktansvärd omfattning bedöms hindra en samhällsekonomiskt önskvärd strukturomvand- ling eller medför andra betydande samhälls- ekonomiska nackdelar. Stöd vid korttidsarbete kan leda till att en samhällsekonomiskt önskvärd strukturomvandling fördröjs, dvs. att arbetskraft stannar i lågproduktiva företag och att hög- produktiva företag därigenom får svårare att växa (s.k. undanträngningseffekter). Hur stora undanträngningseffekterna blir beror bl.a. på om lågkonjunkturen främst är orsakad av minskad efterfrågan eller främst av strukturella problem. Om lågkonjunkturen orsakats av låg efterfrågan bör riskerna för undanträngningseffekter vara förhållandevis begränsade. Korttidsarbete kan i så fall antas vara motiverat av ett önskemål att möta tillfälligt låg efterfrågan på arbetskraft. Om lågkonjunkturen i stället orsakats av, eller samverkar med, betydande strukturella problem</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">343</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_368" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:737px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:220px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031368x1.jpg" style="width:293px;height:220px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">kan däremot stödåtgärden leda till oönskade undanträngningseffekter i större utsträckning. I så fall föreligger en risk att ekonomins produktionskapacitet hämmas genom att arbets- kraft hålls kvar i företag utan långsiktig bärkraft och att andra företag får svårare att växa. En stödperiod bör inte föreskrivas om detta bedöms ske i beaktansvärd omfattning. Inte heller bör stödåtgärden aktiveras om det bedöms leda till andra betydande samhällsekonomiska nackdelar, t.ex. att lönebildningen påverkas på ett ofördelaktigt sätt.</P>
<P class="p398 ft32">Regeringens föreskrifter bör föregås av en sammanvägd bedömning av om de förut- sättningar under vilka regeringen får meddela föreskrifter om att stöd vid korttidsarbete ska lämnas är uppfyllda. <SPAN class="ft111">ISF</SPAN>, <SPAN class="ft111">IFAU</SPAN>, Konjunktur- institutet, <SPAN class="ft111">Länsstyrelsen i Västra Götalands län</SPAN>, <SPAN class="ft111">Länsstyrelsen i Norrbottens län</SPAN>, Medlings- institutet, <SPAN class="ft111">Riksbanken </SPAN>och <SPAN class="ft111">Statskontoret</SPAN>, pekar på svårigheterna att bedöma om dessa kriterier är uppfyllda och Statskontoret framhåller att detta försvårar uppföljning och utvärdering av stödåtgärden. Regeringen har förståelse för att det kan vara svårt att bedöma om förutsättningarna för att regeringen ska få meddela föreskrifter om att stöd vid korttids- arbete ska lämnas är uppfyllda. Det ligger emellertid i sakens natur att de angivna förutsättningarna är allmänt hållna och ger utrymme för skönsmässiga bedömningar.</P>
<P class="p436 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1322 ft4">Förslaget föranleder 5 § lagen om stöd vid korttidsarbete, se avsnitt 3.1.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 29px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;" class="ft260"><SPAN class="ft14">6.17.4.2.3</SPAN><SPAN style="font: bold 12px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 16px;">Konjunkturinstitutets bedömning och Barometerindikatorn</SPAN></P>
<P class="p1238 ft260">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft62">Till grund för rege- ringens bedömning av om förutsättningarna för stöd vid korttidsarbete är uppfyllda bör finnas en bedömning från Konjunkturinstitutet.</SPAN></P>
<P class="p1051 ft4">När Barometerindikatorn är lägre än 80 bör Konjunkturinstitutet göra en bedömning av om förutsättningarna för stöd vid korttidsarbete är uppfyllda.</P>
<P class="p1051 ft4">Regeringen kan meddela föreskrifter om Konjunkturinstitutets bedömning och Barometerindikatorn.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p1340 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P style="font: bold 12px 'Arial';line-height: 18px;" class="p228">Remissinstanserna: <SPAN class="ft60">Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot bedömningen. </SPAN><SPAN class="ft162">Ekonomi- styrningsverket (ESV)</SPAN><SPAN class="ft60">, </SPAN><SPAN class="ft162">Institutet för arbets- marknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)</SPAN><SPAN class="ft60">, </SPAN><SPAN class="ft162">Konjunkturinstitutet </SPAN><SPAN class="ft60">och </SPAN><SPAN class="ft162">Medlings- institutet </SPAN><SPAN class="ft60">framhåller att det är viktigt att stödåtgärden inte sätts in för sent. Med- lingsinstitutet anser att Konjunkturinstitutets bedömning av om förutsättningarna för stöd vid korttidsarbete är uppfyllda leder till onödigt dröjsmål. ESV, </SPAN><SPAN class="ft162">Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) </SPAN><SPAN class="ft60">och IFAU anser att det föreligger en risk för att Barometerindikatorn kan komma att manipuleras. ESV, </SPAN><SPAN class="ft162">Näringslivets Regelnämnd (NNR) </SPAN><SPAN class="ft60">och </SPAN><SPAN class="ft162">Fordonskomponentgruppen (FKG) </SPAN><SPAN class="ft60">anser att Barometerindikatorn, mot bakgrund av dess bredd, är trubbig som indikator på en förestående och djup lågkonjunktur. Konjunkturinstitutet, </SPAN><SPAN class="ft162">Svenskt Näringsliv </SPAN><SPAN class="ft60">och</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft113">Landsorganisationen i Sverige (LO) <SPAN class="ft62">framhåller att Barometerindikatorns gränsvärde om 80 som utgångspunkt är en lämplig indikator på en förestående och djup lågkonjunktur, men att Barometerindikatorns gränsvärde och valet av indikator kan komma att behöva ses över i framtiden. LO och </SPAN>Svensk industriförening (Sinf) <SPAN class="ft62">anser att frågan om Barometerindikatorn – som indikator på en förestående och djup lågkonjunktur – bör kompletteras med andra indikatorer behöver övervägas vidare.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Skälen för regeringens bedömning:</P>
<P class="p127 ft38">Regeringens bedömning av om förutsättningarna för stöd vid korttidsarbete är uppfyllda bör vila på ett allsidigt underlag. Till grund för prövningen bör i första hand ligga en bedömning från Konjunkturinstitutet. Konjunkturinstitutets bedömning bör ta sikte på om förutsättningarna för stöd vid korttidsarbete är uppfyllda.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"><SPAN class="ft4">Som </SPAN>ESV<SPAN class="ft4">, </SPAN>IFAU<SPAN class="ft4">, </SPAN>Konjunkturinstitutet <SPAN class="ft4">och</SPAN></P>
<P class="p188 ft38"><SPAN class="ft121">Medlingsinstitutet </SPAN>framhåller bör stödåtgärden, i syfte att få avsedd effekt på sysselsättningen, sättas in i inledningsskedet av en synnerligen djup lågkonjunktur. Det är inte ändamålsenligt att avvakta med stödåtgärden till dess konjunkturläget redan är exceptionellt svagt. För att Konjunkturinstitutets bedömning ska aktualiseras bör det emellertid finnas tydliga tecken på en förestående och djup lågkonjunktur enligt en förutbestämd indikator. Som Konjunkturinstitutet och <SPAN class="ft121">LO </SPAN>framhåller är det</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">344</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_369" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:513px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:273px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031369x1.jpg" style="width:293px;height:273px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft38">viktigt att den valda indikatorn är bred i den bemärkelsen att den mäter tillståndet i hela ekonomin. Det minskar risken för att indikatorn fångar ett efterfrågefall som endast drivs av strukturomvandling. Indikatorn bör också vara ett så objektivt mått på konjunkturläget som möjligt. Den bör alltså inte kräva att en bedömning av jämvikten för olika variabler görs och den bör inte heller kunna påverkas. Det är också en fördel om indikatorn publiceras med förhållandevis täta intervaller. Slutligen bör indikatorn avspegla konjunkturutvecklingen. Barometerindikatorn är en bred indikator som omfattar hela ekonomin utom offentlig sektor. Företag och hushåll tillfrågas om både nuläget och förväntningar om den närmaste framtiden. Företagen tillfrågas bl.a. om produktionsvolym, orderstock och planerade förändringar i antalet anställda. Barometerindikatorn har relativt stark samvariation med förändringen av BNP. Barometerindikatorn har ett medelvärde på 100 och en standardavvikelse på 10. Värden under 100 motsvarar en svagare ekonomi än normalt och värden under 90 en mycket svagare ekonomi än normalt. Under finanskrisen visade Baro- meterindikatorn som lägst 71, se diagram 6.10.</P>
<P class="p409 ft40">Diagram 6.10 Barometerindikatorn</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 276px;margin-top: 2px;font: 9px 'Arial';">
<TR>
<TD class="tr19 td120"><P class="p451 ft102">Index</P></TD>
<TD class="tr19 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td120"><P class="p275 ft7">120</P></TD>
<TD class="tr21 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td120"><P class="p275 ft7">110</P></TD>
<TD class="tr35 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td120"><P class="p275 ft7">100</P></TD>
<TD class="tr35 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td120"><P class="p275 ft7">90</P></TD>
<TD class="tr35 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td120"><P class="p275 ft7">80</P></TD>
<TD class="tr35 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td41"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td76"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr35 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr35 td120"><P class="p275 ft7">70</P></TD>
<TD class="tr33 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr33 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr33 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr33 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr33 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr33 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr33 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr33 td152"><P class="p79 ft51">Barometerindikatorn</P></TD>
<TD class="tr33 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr33 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td22"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td153"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td153"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td153"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td153"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td153"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td153"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td41"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td76"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td64"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td139"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td131"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td172"><P class="p79 ft51">Normalt tillväxt</P></TD>
<TD class="tr21 td64"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td139"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td120"><P class="p275 ft7">60</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=6 rowspan=2 class="tr11 td272"><P class="p79 ft47">Mycket starkare respektive svagare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td120"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td120"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td109"><P class="p79 ft51">ekonomi</P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td64"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td139"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td131"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td120"><P class="p275 ft7">50</P></TD>
<TD class="tr24 td22"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td153"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td153"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td153"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td153"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td153"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr24 td152"><P class="p79 ft51">Gräns för aktivering</P></TD>
<TD class="tr24 td139"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td131"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td22"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td153"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td153"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td153"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td153"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td88"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td153"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td153"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td41"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td76"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td139"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td131"><P class="p19 ft84"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td120"><P class="p35 ft7">85</P></TD>
<TD class="tr19 td22"><P class="p30 ft7">87</P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p30 ft7">89</P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p30 ft7">91</P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p30 ft7">93</P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p30 ft7">95</P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p30 ft7">97</P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p30 ft7">99</P></TD>
<TD class="tr19 td153"><P class="p48 ft51">01</P></TD>
<TD class="tr19 td41"><P class="p118 ft7">03</P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p119 ft7">05</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p142 ft7">07</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p30 ft7">09</P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p170 ft7">11</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft51">Amn.: Barometerindikatorn utgörs här av kvartalsvärden. Streckad linje avser Konjunkturinstitutets historiska förlängning baserad på en delmängd av informationen. Mycket svagare respektive starkare ekonomi definieras av att Barometerindikatorn befinner sig en standardavvikelse från sitt medelvärde 100. Källa: Konjunkturinstitutet.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft32">I likhet med Konjunkturinstitutet, <SPAN class="ft111">Svenskt Näringsliv </SPAN>och LO anser regeringen att som utgångspunkt bör gälla att ett lämpligt gräns- värde för Barometerindikatorn är 80. Det innebär att när Barometerindikatorn är lägre än 80 bör Konjunkturinstitutet göra en bedömning</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">av om förutsättningarna för stöd vid korttidsarbete är uppfyllda. Konjunkturinstitutet bör lämna sin bedömning till regeringen inom tre veckor. Till skillnad från Medlingsinstitutet anser regeringen att Konjunkturinstitutets bedömning är en viktig komponent i regeringens beslutsunderlag och att ett dröjsmål om tre veckor är godtagbart i sammanhanget.</P>
<P class="p439 ft38">ESV, <SPAN class="ft121">ISF</SPAN>, IFAU, <SPAN class="ft121">NNR </SPAN>och <SPAN class="ft121">FKG </SPAN>framför kritik mot Barometerindikatorn som indikator på en förestående och djup lågkonjunktur. Regeringen anser att risken för att Barometerindikatorn ska kunna manipuleras är mycket liten. Regeringen har viss förståelse för remissinstansernas bedömningar att Barometer- indikatorn är trubbig. Trots det anser regeringen att de skäl som ovan redovisats för att Barometerindikatorns är lämplig som indikator på en förestående och djup lågkonjunktur väger tyngre än de invändningar som remiss- instanserna framför. Som KI, Svenskt Näringsliv och LO framhåller kan Barometerindikatorns gränsvärde och valet av indikator komma att behöva ses över i framtiden. Det bör emellertid, mot bakgrund av den anförda remisskritiken, understrykas att regeringen alltid har att göra en självständig bedömning av om förutsättningarna för att stöd vid korttidsarbete ska lämnas är uppfyllda. Mot denna bakgrund anser regeringen</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">– till skillnad från LO och <SPAN class="ft5">Sinf </SPAN>– att Barometerindikatorn inte behöver kompletteras med andra indikatorer. Närmare föreskrifter om Konjunkturinstitutets bedömning och Baro- meterindikatorn bör emellertid lämnas i för- ordningsform.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 12px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">345</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_370" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:80px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:359px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031370x1.jpg" style="width:293px;height:359px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1027 ft14"><SPAN class="ft14">6.17.4.2.4</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 16px;">Tidsperiod och förlängning</SPAN></P>
<P class="p1238 ft34"><SPAN class="ft153">Regeringens förslag: </SPAN>Regeringens föreskrifter ska avse en tid av tolv kalendermånader.</P>
<P class="p356 ft62">Om förutsättningarna för att regeringen ska få meddela föreskrifter om att stöd vid korttidsarbete ska lämnas är uppfyllda, får den tidsperiod som föreskrifterna avser förlängas en gång med tolv kalendermånader.</P>
<P class="p1314 ft4">Föreskrifter om förlängning får meddelas tidigast sex kalendermånader efter det att föreskrifter om att stöd vid korttidsarbete ska lämnas meddelades.</P>
<P class="p1314 ft4">När en tidsperiod har löpt ut får föreskrifter om att stöd vid korttidsarbete ska lämnas avse en tidsperiod som infaller tidigast 24 kalender- månader från den tidpunkt när tidsperioden löpt ut.</P>
<P class="p1051 ft153">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft34">Regeringen kan med- dela föreskrifter om Konjunkturinstitutets be- dömning.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Promemorians förslag och bedömning</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft38">överensstämmer med regeringens. <SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss-</P>
<P class="p225 ft38">instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. <SPAN class="ft121">Konjunkturinstitutet </SPAN>anser att en tidsperiod inte ska kunna förlängas. Under alla omständigheter anser Konjunktur- institutet och <SPAN class="ft121">Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) </SPAN>att andra förutsättningar för att preliminärt stöd ska lämnas ska gälla vid en förlängning av en tidsperiod. <SPAN class="ft121">Facket för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">skogs-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> trä- och grafisk bransch (GS)</SPAN>, <SPAN class="ft121">Industriarbetsgivarna</SPAN>, <SPAN class="ft121">Industri- och Kemigruppen</SPAN>, <SPAN class="ft121">IF Metall</SPAN>, <SPAN class="ft121">Sveriges ingenjörer</SPAN>, <SPAN class="ft121">Teknikarbetsgivarna</SPAN>, <SPAN class="ft121">Unionen</SPAN>, <SPAN class="ft121">Svenskt Närings- liv</SPAN>, <SPAN class="ft121">Almega AB</SPAN>, <SPAN class="ft121">Tjänstemännens Central- organisation (TCO) </SPAN>och <SPAN class="ft121">Landsorganisationen i Sverige (LO) </SPAN>anser att det inte ska finnas någon karenstid, eftersom kriser kan drabba Sverige med återkommande och förhållandevis korta mellanrum.</P>
<P class="p124 ft99">Skälen för regeringens förslag och bedöm- ning: <SPAN class="ft32">Stöd vid korttidsarbete bör lämnas under en begränsad tid (tidsperiod). För att stödåtgärden ska vara förutsägbar för arbets- givare och arbetstagare bör utgångspunkten vara att stöd ska lämnas under hela tidsperioden, även om det visar sig att den konjunkturella situationen blir mindre allvarlig eller kortvarigare</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p411 ft4">än förväntat eller om åtgärden i övrigt inte längre framstår som motiverad. Det talar för att tidsperioden bör vara förhållandevis kort. För att stödåtgärden ska kunna ge effekt på sysselsättningen under den djupa krisen bör tidsperioden emellertid inte vara alltför kort. Mot denna bakgrund bör tidsperioden som utgångspunkt begränsas till tolv kalender- månader. Det kan emellertid inte uteslutas att den djupa krisen inte visar tecken på att vika under en tidsperiod. Mot denna bakgrund anser regeringen – till skillnad från</P>
<P class="p277 ft38"><SPAN class="ft121">Konjunkturinstitutet </SPAN>– att en tidsperiod bör kunna förlängas. Majoriteten av remiss- instanserna delar denna bedömning. Förlängs perioden bör den ytterligare tidsperiod som föreskrifterna avser vara tolv kalendermånader. Föreskrifter om förlängning av en tidsperiod bör också förutsätta att förutsättningarna för att regeringen ska få meddela föreskrifter om att stöd vid korttidsarbete ska lämnas är uppfyllda.</P>
<P class="p94 ft4">Föreskrifter om förlängning av en tidsperiod bör inte kunna meddelas i alltför nära tidsmässigt samband med föreskrifterna att stöd vid korttidsarbete ska lämnas. Samtidigt bör en förlängning ske i god tid innan tidsperioden löper ut. Mot denna bakgrund bör föreskrifter om förlängning meddelas tidigast sex kalendermånader från tidpunkten för meddelandet av föreskrifterna att stöd vid korttidsarbete ska lämnas. Vid den tidpunkten bör Konjunkturinstitutet göra en bedömning om förutsättningarna för att stöd vid korttidsarbete ska kunna lämnas är uppfyllda. Närmare föreskrifter om Konjunkturinstitutets bedömning bör emellertid lämnas i förordnings- form.</P>
<P class="p93 ft38">Mot bakgrund av stödåtgärdens tillfälliga natur bör en förlängning av en tidsperiod få föreskrivas endast en gång. Det innebär att stöd vid korttidsarbete kan lämnas för längst 24 kalendermånader åt gången. I detta ligger att en viss tid bör förflyta innan regeringen ska få meddela föreskrifter om att stöd vid korttids- arbete ska lämnas på nytt. Mot denna bakgrund anser regeringen – till skillnad från <SPAN class="ft121">GS</SPAN>,</P>
<P class="p277 ft111">Industriarbetsgivarna<SPAN class="ft32">, </SPAN>Industri- och Kemigruppen<SPAN class="ft32">, </SPAN>IF Metall<SPAN class="ft32">, </SPAN>Sveriges ingenjörer<SPAN class="ft32">, </SPAN>Teknikarbets- givarna<SPAN class="ft32">, </SPAN>Unionen<SPAN class="ft32">, </SPAN>Svenskt Näringsliv<SPAN class="ft32">, </SPAN>Almega AB<SPAN class="ft32">, </SPAN>TCO <SPAN class="ft32">och </SPAN>LO <SPAN class="ft32">– att en karenstid bör gälla. Som dessa remissinstanser framhåller kan det emellertid inte uteslutas att mycket allvarliga konjunkturella situationer kan komma att</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">346</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_371" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:391px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:323px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031371x1.jpg" style="width:293px;height:323px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p192 ft4">drabba Sverige med förhållandevis täta mellanrum. Mot denna bakgrund bör karenstiden begränsas till 24 kalendermånader. Karenstiden bör även gälla när en tidsperiod upphör i förtid.</P>
<P class="p236 ft24">Konjunkturinstitutet och <SPAN class="ft169">IFAU </SPAN>anser att andra förutsättningar ska gälla när preliminärt stöd ska lämnas vid en förlängning av en tidsperiod. Regeringen anser emellertid att samma förutsättningar för att preliminärt stöd ska lämnas ska gälla under hela tidsperioden.</P>
<P class="p406 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1319 ft4">Förslaget föranleder <NOBR>6–8</NOBR> §§ lagen om stöd vid korttidsarbete, se avsnitt 3.1.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 64px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft260"><SPAN class="ft14">6.17.4.3</SPAN><SPAN style="font: bold 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;">Alla arbetsgivare utom offentligt finansierad verksamhet</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft38"><SPAN class="ft243">Regeringens förslag: </SPAN>Lagen om stöd vid kort- tidsarbete omfattar fysiska personer som be- driver näringsverksamhet och juridiska personer.</P>
<P class="p515 ft4">Lagen gäller dock inte</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">staten, landsting, kommuner, kommunal- förbund och samverkansorgan,</SPAN></P>
<P class="p920 ft62"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft152">juridiska personer över vilka staten, landsting, kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan, var för sig eller tillsammans, har ett direkt eller indirekt rättsligt bestäm- mande inflytande, såvida inte verksamheten avser affärsverksamhet, och</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">arbetsgivare i fråga om verksamhet som huvudsakligen är finansierad av allmänna medel och där det enligt en offentligrättslig reglering ankommer på det allmänna att tillhandahålla verksamheten.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft124">Promemorians förslag: <SPAN class="ft62">Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås att lagen om stöd vid korttidsarbete inte ska omfatta staten, kommuner, landsting och kommunalförbund samt aktiebolag, handels- bolag, föreningar och stiftelser över vilka staten, landsting, kommuner och kommunalförbund har ett rättsligt bestämmande inflytande. I promemorian används beträffande det tredje undantaget uttrycket ”finansierad av offentliga medel”.</SPAN></P>
<P class="p982 ft99">Remissinstanserna: <SPAN class="ft32">Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. </SPAN><SPAN class="ft111">Arbetsförmed-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft111">lingen<SPAN class="ft32">, </SPAN>Sveriges Akademikers Centralorganisation (Saco) <SPAN class="ft32">och </SPAN>Svenska Journalistförbundet <SPAN class="ft32">anser att stödåtgärden ska ta sikte på en bransch eller ett enskilt företag som drabbas av ekonomisk nedgång. </SPAN>Statskontoret <SPAN class="ft32">anser att det, sett mot bakgrund av önskemålet att minimera konkurrenspåverkan, är viktigt att stödåtgärden gäller för hela landet och som utgångspunkt omfattar alla slag av arbetsgivare. </SPAN>Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft32">anser att reformer som syftar till att stärka näringslivets konkurrenskraft i princip ska vara generella till sin natur. </SPAN>Bokföringsnämnden (BFN) <SPAN class="ft32">anser att regionförbund och europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) ska undantas från tillämpningsområdet för lagen om stöd vid korttidsarbete och att det är oklart om med begreppet ”föreningar” avses – förutom ekonomiska föreningar – ideella föreningar. </SPAN>Almega AB <SPAN class="ft32">anser att undantaget för ”arbets- givare i fråga om verksamhet som huvudsakligen är finansierad av offentliga medel” behöver förtydligas.</SPAN></P>
<P class="p120 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft121">Arbets- förmedlingen</SPAN><SPAN class="ft38">, </SPAN><SPAN class="ft121">Sveriges Akademikers Central- organisation (Saco) </SPAN><SPAN class="ft38">och </SPAN><SPAN class="ft121">Svenska Journalist- förbundet </SPAN><SPAN class="ft38">anser att stödåtgärden ska ta sikte på en bransch eller ett enskilt företag som drabbas av ekonomisk nedgång. Som framgår av avsnitt 6.17.4.2.2 bör stöd vid korttidsarbete emellertid vara en åtgärd som tillämpas i mycket allvarliga konjunkturella situationer och inte när en bransch eller ett enskilt företag drabbas av en ekonomisk nedgång. Mot denna bakgrund anser regeringen att stödåtgärden bör gälla för hela landet och bör som utgångspunkt omfatta alla slag av arbetsgivare. Majoriteten av remiss- instanserna delar denna bedömning.</SPAN></P>
<P class="p224 ft4">Som utgångspunkt bör gälla att alla juridiska personer och fysiska personer som bedriver näringsverksamhet ska omfattas av stödåtgärden. Det är emellertid inte rimligt att offentligt finansierad verksamhet ska omfattas av stödåtgärden. Verksamhet som redan finansieras av det allmänna ska inte erhålla en statlig subvention i form av stöd vid korttidsarbete. Dessutom kan detta slag av verksamhet som regel inte anses bli påverkad av konjunkturen på ett sådant sätt att syftet med åtgärden kan antas bli uppnått.</P>
<P class="p224 ft4">Från tillämpningsområdet för lagen om stöd vid korttidsarbete bör därför i första hand undantas offentliga arbetsgivare, oavsett om verksamheten bedrivs i egen regi eller genom</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 11px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">347</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_372" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:616px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:254px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031372x1.jpg" style="width:293px;height:254px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft32">olika slag av rättssubjekt. I promemorian föreslås att lagen inte ska omfatta staten, kommuner, landsting och kommunalförbund. Förutom staten, landsting, kommuner och kommunal- förbund bör emellertid samverkansorgan enligt lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen undantas från lagens tillämpningsområde. I promemorian föreslås vidare att lagen inte ska omfatta aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka staten, landsting, kommuner och kommunalförbund har ett rättsligt be- stämmande inflytande. Med uttrycket ”föreningar” avses ekonomiska och ideella föreningar. Som <SPAN class="ft111">BFN </SPAN>framhåller kan verksamhet bedrivas genom andra rättssubjekt än aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser, t.ex. europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS). Mot denna bakgrund bör uttrycket ”juridiska personer” användas i lagtexten i stället för uttrycket ”aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser”. BFN anser att regionförbund ska undantas. Tidigare försöksverksamhet med regionförbund upp- hörde emellertid den 1 januari 2003, se lagen (1996:1415) om försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län och Skåne län som upphävts genom SFS 2002:35.</P>
<P class="p356 ft62">I de fall det allmänna genom olika slag av rättssubjekt bedriver affärsverksamhet, dvs. verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur och som inte är finansierad av anslags- eller skattemedel, bör emellertid – på samma sätt som gäller för privatägda företag – stöd vid korttidsarbete kunna lämnas.</P>
<P class="p227 ft38">Från lagen bör slutligen undantas arbetsgivare som bedriver verksamhet som huvudsakligen är finansierad av allmänna medel och där det enligt en offentligrättslig reglering ankommer på det allmänna att tillhandahålla verksamheten. Det gäller utförare av verksamhet som annars hade tillhandahållits av det allmänna och som huvudsakligen finansieras av allmänna medel. Almega AB anser att undantaget för ”arbets- givare i fråga om verksamhet som huvudsakligen är finansierad av offentliga medel” behöver förtydligas. En verksamhet bör omfattas av undantaget om arbetsgivaren mot ersättning utför uppgifter som annars hade utförts av det allmänna, dvs. verksamhet som det enligt offentligrättslig reglering som utgångspunkt ankommer på det allmänna att tillhandahålla. Som exempel på sådana verksamheter kan nämnas privata utförare av offentligt finansierade</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft38">tjänster inom vård, skola och omsorg. En fristående skola vars verksamhet finansieras med bidrag från elevers hemkommuner omfattas sålunda av undantaget. Undantaget bör däremot inte omfatta fall då arbetsgivare inom ramen för sedvanliga avtalsförhållanden mot ersättning tillhandahåller det allmänna varor eller tjänster, t.ex. ett privat byggföretag som mot ersättning åtagit sig att uppföra en idrottsanläggning åt en kommun. I så fall är verksamheten inte finansie- rad av allmänna medel i den mening som avses nu. En verksamhet anses huvudsakligen finansie- rad av allmänna medel om verksamheten till mer än hälften finansieras på sådant sätt. Det är den verksamhet på vilken korttidsarbete ska tillämpas som bör prövas. Om en arbetsgivare bedriver flera verksamheter, av vilka någon inte är huvudsakligen finansierad av allmänna medel, kan stöd lämnas i fråga om den verksamheten.</P>
<P class="p343 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p204 ft4">Förslaget föranleder 3 § lagen om stöd vid korttidsarbete, se avsnitt 3.1.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 86px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.17.5</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;">Förutsättningar för att preliminärt stöd ska lämnas</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 70px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft14"><SPAN class="ft14">6.17.5.1</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;">Allmänna förutsättningar för preliminärt stöd</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"><SPAN class="ft14">6.17.5.1.1</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;">Arbetsgivare</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft38"><SPAN class="ft243">Regeringens förslag: </SPAN>Preliminärt stöd får inte lämnas till arbetsgivare som har näringsförbud eller skatte- och avgiftsskulder som har överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning, när ansökan om sådant stöd prövas. Är arbetsgivaren en juridisk person, får den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i verksamheten inte ha näringsförbud.</P>
<P class="p205 ft32">Preliminärt stöd får lämnas endast till arbetsgivare som var registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket under jämförelsemånaden och som även är registrerad som sådan när ansökan om preliminärt stöd prövas.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft99">Promemorians förslag: <SPAN class="ft32">Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås att preliminärt stöd får lämnas endast till arbetsgivare som är registrerad som arbetsgivare</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">348</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_373" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:304px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:185px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031373x1.jpg" style="width:293px;height:185px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;">
<P class="p347 ft34">hos Skatteverket, när ansökan om sådant stöd prövas.</P>
<P class="p348 ft124">Remissinstanserna: <SPAN class="ft62">Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. </SPAN><SPAN class="ft113">Kronofogdemyndigheten </SPAN><SPAN class="ft62">anser att alla skulder som är föremål för verkställighet, såväl skulder till det allmänna som till enskilda fordringsägare, ska utgöra hinder mot att stöd lämnas till en arbetsgivare. </SPAN><SPAN class="ft113">Skatteverket </SPAN><SPAN class="ft62">framhåller att förhållandena på individnivå inte alltid kommer att kunna granskas vid prövningen av en ansökan om preliminärt stöd och anser därför att arbetsgivaren även ska vara registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket under jämförelse- månaden.</SPAN></P>
<P class="p302 ft99">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft32">Det är ett rimligt krav att stöd vid korttidsarbete inte bör lämnas till arbetsgivare som på olika sätt visat att de inte är beredda att göra rätt för sig. Ekonomiskt misskötsamma arbetsgivare kan på ett otillbörligt sätt skaffa sig konkurrensfördelar och göra det svårt för seriösa arbetsgivare att hävda sig, vilket leder till en för arbetsmarknaden osund utveckling. För att preliminärt stöd ska kunna lämnas bör därför krävas ekonomisk skötsamhet. Den som har näringsförbud bör därför inte ha rätt till preliminärt stöd. Är arbetsgivaren en juridisk person, får den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i verksamheten inte ha näringsförbud. Inte heller bör den som missköter sina skatte- eller socialavgiftsinbetalningar ha rätt till preliminärt stöd. Det kravet bör vara uppfyllt vid tillfället för Skatteverkets beslut om preliminärt stöd. Mot bakgrund av att enbart en eller ett fåtal restförda skatte- och avgiftsskulder diskvali- ficerar arbetsgivaren från att få preliminärt stöd, anser regeringen – till skillnad från </SPAN><SPAN class="ft111">Kronofogde- myndigheten </SPAN><SPAN class="ft32">– att kravet såvitt avser skulder inte bör ta sikte på andra åligganden än betalning av skatter och avgifter.</SPAN></P>
<P class="p248 ft184">Vidare bör preliminärt stöd endast lämnas till arbetsgivare som är registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket. I promemorian föreslås att det kravet ska vara uppfyllt vid tidpunkten för prövningen av en ansökan om preliminärt stöd. I fråga om arbetstagare ställs dock i promemorian kravet att de är anställda hos arbetsgivaren såväl under jämförelsemånaden som under stöd- månaden (se avsnitt 6.17.5.1.2). Som <SPAN class="ft179">Skatteverket </SPAN>framhåller kommer förhållandena på individnivå inte alltid att kunna granskas vid prövningen av</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft4">en ansökan om preliminärt stöd. Mot denna bakgrund delar regeringen Skatteverkets bedömning att preliminärt stöd bör kunna lämnas endast till arbetsgivare som är registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket, dels under jämförelsemånaden, dels när ansökan om sådant stöd prövas.</P>
<P class="p133 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p402 ft4">Förslaget föranleder 9 och 10 §§ lagen om stöd vid korttidsarbete, se avsnitt 3.1.</P>
<P class="p988 ft14"><SPAN class="ft14">6.17.5.1.2</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;">Arbetstagare</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">Regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Preliminärt stöd får lämnas endast för arbetstagare</SPAN></P>
<P class="p117 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">som var anställda hos arbetsgivaren under hela eller en del av jämförelsemånaden med samma eller högre sysselsättningsgrad som under stödmånaden,</SPAN></P>
<P class="p537 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">för vilka arbetsgivaren för stödmånaden var skyldig att betala arbetsgivaravgifter, och</SPAN></P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">som inte tillhör arbetsgivarens familj.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft153">Promemorians förslag: <SPAN class="ft38">Överensstämmer del- vis med regeringens. I promemorian föreslås att förbudet mot att lämna preliminärt stöd för arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj endast ska gälla arbetsgivare som inte är bunden av ett kollektivavtal om korttidsarbete.</SPAN></P>
<P class="p252 ft153">Remissinstanserna: <SPAN class="ft38">Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. </SPAN><SPAN class="ft121">Facket för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">skogs-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> trä- och grafisk bransch (GS)</SPAN><SPAN class="ft38">, </SPAN><SPAN class="ft121">Industriarbets- givarna</SPAN><SPAN class="ft38">, </SPAN><SPAN class="ft121">Industri- och Kemigruppen</SPAN><SPAN class="ft38">, </SPAN><SPAN class="ft121">IF Metall</SPAN><SPAN class="ft38">, </SPAN><SPAN class="ft121">Sveriges ingenjörer</SPAN><SPAN class="ft38">, </SPAN><SPAN class="ft121">Teknikarbetsgivarna</SPAN><SPAN class="ft38">, </SPAN><SPAN class="ft121">Unionen</SPAN><SPAN class="ft38">, </SPAN><SPAN class="ft121">Svenskt Näringsliv</SPAN><SPAN class="ft38">, </SPAN><SPAN class="ft121">Almega AB </SPAN><SPAN class="ft38">och </SPAN><SPAN class="ft121">Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) </SPAN><SPAN class="ft38">anser att preliminärt stöd ska kunna lämnas för arbetstagare som anställs under en stödperiod och förordar en jämförelsemånad som är individuell för varje arbetsgivare.</SPAN></P>
<P class="p439 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Regeringen anser att utgångspunkten bör vara att preliminärt stöd ska kunna lämnas för alla anställda, oavsett anställningsform. Stöd bör därför kunna lämnas för arbetstagare med anställningsavtal som gäller tillsvidare och för arbetstagare med olika slag av avtal om tidsbegränsade anställningar.</SPAN></P>
<P class="p353 ft39">GS<SPAN class="ft34">, </SPAN>Industriarbetsgivarna<SPAN class="ft34">, </SPAN>Industri- och Kemigruppen<SPAN class="ft34">, </SPAN>IF Metall<SPAN class="ft34">, </SPAN>Sveriges ingenjörer<SPAN class="ft34">,</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 12px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">349</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_374" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:616px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:4px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031374x1.jpg" style="width:293px;height:4px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft111">Teknikarbetsgivarna<SPAN class="ft32">, </SPAN>Unionen<SPAN class="ft32">, </SPAN>Svenskt Närings- liv<SPAN class="ft32">, </SPAN>Almega AB <SPAN class="ft32">och </SPAN>TCO <SPAN class="ft32">anser att preliminärt stöd ska kunna lämnas för arbetstagare som anställs under stödperioden och förordar en jämförelsemånad som är individuell för varje arbetsgivare. Regeringen anser att preliminärt stöd endast bör kunna lämnas för arbetstagare som är anställda hos arbetsgivaren under stödmånaden, dvs. den kalendermånad som arbetsgivaren begär stödet för. Avsikten med stöd vid korttidsarbete är att arbetstillfällen ska kunna bevaras genom att redan anställda tillfälligt går ned i arbetstid och lön (se avsnitt 6.17.3) och inte att ge stöd för arbetstagare som anställs efter att korttidsarbete har aktualiserats. Mot denna bakgrund bör preliminärt stöd inte lämnas för arbetstagare som anställs under en stödperiod.</SPAN></P>
<P class="p124 ft38">För att på ett enkelt sätt säkerställa att preliminärt stöd inte lämnas för arbetstagare som anställs under en stödperiod bör stödet lämnas endast för de arbetstagare som var anställda hos arbetsgivaren även under hela eller någon del av en jämförelsemånad. Jämförelse- månaden bör vara den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då regeringen meddelar föreskrifter om att stöd vid korttidsarbete ska lämnas.</P>
<P class="p227 ft38">För att stödåtgärden inte ska kunna missbrukas genom att arbetstagare ges en högre sysselsättningsgrad innan stödmånaden bör preliminärt stöd inte heller lämnas för arbetstagare som under stödmånaden har en högre sysselsättningsgrad än under jämförelse- månaden. Denna reglering bör ta sikte på fall då en arbetstagare under jämförelsemånaden varit anställd på deltid och i tiden mellan jämförelsemånaden och stödmånaden får en högre sysselsättningsgrad, dvs. heltid eller en högre grad av deltid. Däremot bör inte arbetstagare som under jämförelsemånaden – t.ex. på grund av föräldraledighet eller sjukdom – varit tjänstledig del av dag eller vissa dagar i veckan av den anledningen anses ha haft en lägre sysselsättningsgrad. Om en sådan arbetstagare under stödmånaden inte längre ska vara tjänstledig ska arbetstagaren således inte därigenom anses ha en högre sysselsättningsgrad än under jämförelsemånaden.</P>
<P class="p226 ft4">Det är rimligt att stödåtgärden har en anknytning till Sverige. Med hänsyn härtill och till att beräkningen av preliminärt stöd utgår från den lön inklusive arbetsgivaravgifter som</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p151 ft4">motsvarar arbetstidsminskningen (se avsnitt 6.17.6.2.2), bör preliminärt stöd endast lämnas för arbetstagare som arbetsgivaren för stöd- månaden var skyldig att betala arbets- givaravgifter för.</P>
<P class="p128 ft62">För att lagen om stöd vid korttidsarbete inte ska kunna missbrukas bör vidare krävas att arbetstagaren inte tillhör arbetsgivarens familj. I promemorian föreslås detta krav endast gälla i fråga om arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal om korttidsarbete. Så var också lagrådsremissens lagförslag utformat.</P>
<P class="p205 ft32">Under den fortsatta beredningen av anmälan av stödordningen till kommissionen har regeringen emellertid gjort bedömningen att ett särskilt förbud mot stöd till arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj enbart för arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal om korttidsarbete riskerar att utgöra ett selektivt gynnande av andra arbetsgivare som inte är förenligt med EU:s statsstödsregelverk. Genom att förbudet utsträcks till att gälla även arbetsgivare i kollektivavtalsförhållanden undan- röjs denna risk.</P>
<P class="p1039 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p204 ft34">Förslaget föranleder 11 § lagen om stöd vid korttidsarbete, se avsnitt 3.1.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 88px;padding-right: 103px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -88px;" class="ft14"><SPAN class="ft14">6.17.5.1.3</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;">Tre nivåer för arbetstids- och löneminskning</SPAN></P>
<P class="p1372 ft4"><SPAN class="ft14">Regeringens förslag: </SPAN>Korttidsarbete är arbete där arbetstiden är kortare än den ordinarie arbetstiden, eller där partiell arbetsbefrielse införs med stöd av ett centralt kollektivavtal, under en begränsad period med anledning av en synnerligen djup lågkonjunktur och lönen därför är lägre än den ordinarie lönen.</P>
<P class="p129 ft4">Staten, arbetsgivare och arbetstagare delar på kostnaderna för korttidsarbete. Staten bär en tredjedel av kostnaderna.</P>
<P class="p217 ft38">För att ge rätt till preliminärt stöd ska en arbetstagares arbetstidsminskning vid deltagande i korttidsarbete under en avtalsperiod uppgå till</P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">20 procent av ordinarie arbetstid,</SPAN></P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">40 procent av ordinarie arbetstid, eller</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">60 procent av ordinarie arbetstid.</SPAN></P>
<P class="p441 ft34">Har ett centralt kollektivavtal om partiell arbetsbefrielse ingåtts ska arbetsbefrielsen motsvara arbetsminskningen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">350</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_375" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:4px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031375x1.jpg" style="width:293px;height:4px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p1056 ft4">Ordinarie arbetstid är den tid som en arbetstagare skulle ha arbetat, om hon eller han inte hade deltagit i korttidsarbete. Vid beräkning av den ordinarie arbetstiden ska det bortses från frånvaro av någon annan anledning än deltagande i korttidsarbete.</P>
<P class="p132 ft62">För att ge rätt till stöd ska en arbetstagares löneminskning vid deltagande i korttidsarbete under en avtalsperiod uppgå till</P>
<P class="p1326 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">12 procent av ordinarie lön, om arbetstids- minskningen är 20 procent,</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">16 procent av ordinarie lön, om arbetstids- minskningen är 40 procent, eller</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft34"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft150">20 procent av ordinarie lön, om arbetstids- minskningen är 60 procent.</SPAN></P>
<P class="p222 ft38">Ordinarie lön är den regelmässigt utgående kontanta lön som arbetstagaren skulle ha haft under stödmånaden om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete. I den ordinarie lönen ingår dock inte löneökningar som avser tid efter jämförelsemånaden. Inte heller ingår lön till den del som den överstiger det belopp som regeringen bestämmer (lönetak). Vid beräkning av den ordinarie lönen ska det bortses från frånvaro av någon annan anledning än deltagande</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"><SPAN class="ft4">i</SPAN><SPAN class="ft146">korttidsarbete. Om arbetstagaren har deltagit i korttidsarbete under endast en del av stöd- månaden, utgör den ordinarie lönen mot- svarande del.</SPAN></P>
<P class="p1326 ft14">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Regeringen kan meddela föreskrifter om beloppets storlek (lönetak).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Promemorians förslag och bedömning:</P>
<P class="p134 ft38">Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås att med korttidsarbete avses att en arbetstagare enligt avtal tillfälligt ska ha en arbetstid som är kortare än arbetstagarens vanliga arbetstid och på den grunden en lön som är lägre än arbetstagarens vanliga lön.</P>
<P class="p132 ft153">Remissinstanserna: <SPAN class="ft38">Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. </SPAN><SPAN class="ft121">Facket för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">skogs-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> trä- och grafisk bransch (GS)</SPAN><SPAN class="ft38">, </SPAN><SPAN class="ft121">Industri- arbetsgivarna</SPAN><SPAN class="ft38">, </SPAN><SPAN class="ft121">Industri- och Kemigruppen</SPAN><SPAN class="ft38">, </SPAN><SPAN class="ft121">IF Metall</SPAN><SPAN class="ft38">, </SPAN><SPAN class="ft121">Sveriges ingenjörer</SPAN><SPAN class="ft38">, </SPAN><SPAN class="ft121">Teknikarbetsgivarna</SPAN><SPAN class="ft38">, </SPAN><SPAN class="ft121">Unionen</SPAN><SPAN class="ft38">, </SPAN><SPAN class="ft121">Svenskt Näringsliv</SPAN><SPAN class="ft38">, </SPAN><SPAN class="ft121">Almega AB</SPAN><SPAN class="ft38">, </SPAN><SPAN class="ft121">Landsorganisationen i Sverige (LO) </SPAN><SPAN class="ft38">och </SPAN><SPAN class="ft121">Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) </SPAN><SPAN class="ft38">framhåller att det är oklart om korttidsarbete – förutom minskad arbetstid – även omfattar avtal om partiell arbetsbefrielse. GS, Industri-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft32">arbetsgivarna, Industri- och Kemigruppen, IF Metall, Sveriges ingenjörer, Teknikarbetsgivarna, Unionen, Svenskt Näringsliv och Almega AB anser att avtal om partiell arbetsbefrielse endast bör omfattas om sådana avtal slutits på central nivå. <SPAN class="ft111">Institutet för arbetsmarknads- och utbild- ningspolitisk utvärdering (IFAU) </SPAN>och <SPAN class="ft111">Svenska Journalistförbundet </SPAN>anser att frågan om arbetstids- och löneminskning ska överlämnas till arbetsmarknadens parter. IFAU, Svenska Journalistförbundet och <SPAN class="ft111">Sveriges Akademikers Centralorganisation (Saco) </SPAN>anser att kostnads- fördelningen mellan arbetstagare och arbets- givare ska utjämnas. LO anser att stödåtgärden bör bygga på fyra principer, nämligen att arbetsgivaren ska avlastas alla kostnader för arbetstidsförkortningen, att arbetstagarnas andel av kostnaderna inom ett avtalsområde på arbetsplatsen ska ha en koppling till arbetslöshetsförsäkringen så att kollektivet som genomsnitt på en arbetsplats inte förlorar på korttidsarbete jämfört med arbetslöshet, att ingen arbetstagare ska minska sin inkomst med mer än 20 procent och att staten ska stå för s.k. dödviktseffekter. LO anser att uttrycken ”inkomst” och ”inkomstminskning” ska användas i stället för uttrycken ”lön” och ”löneminskning”. <SPAN class="ft111">Arbetsdomstolen </SPAN>anser att uttrycken ”vanlig lön”, ”vanlig arbetstid” och ”regelmässigt utgående kontanta lön” ter sig något främmande i lagtext. <SPAN class="ft111">Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet </SPAN>anser att innebörden av uttrycket ”vanlig lön” är oklart. GS, Industriarbetsgivarna, Industri- och Kemigruppen, IF Metall, Sveriges ingenjörer, Teknikarbetsgivarna, Unionen, Svenskt Näringsliv, Almega AB, LO och TCO anser att det inte ska finnas något lönetak. Under alla omständigheter anser dessa remissinstanser – liksom <SPAN class="ft111">Arbetsgivarverket</SPAN>, <SPAN class="ft111">Näringslivets Regel- nämnd (NNR) </SPAN>och Saco – att lönetaket är för lågt och att det ska indexeras. <SPAN class="ft111">Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) </SPAN>anser att det saknas en analys av hur förslaget förhåller sig till 4 kap. 4 § socialtjänstlagen (2001:453). SKL framhåller att socialnämnderna kan komma att anvisa personer med försörjningsstöd till aktiviteter som inte är förenliga med arbetsgivarens möjlighet att förfoga över den förkortade arbetstiden vid deltagande i korttids- arbete.</P>
<P class="p120 ft4"><SPAN class="ft17">Skälen för regeringens förslag och bedömning: </SPAN>I promemorian föreslås att med</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">351</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_376" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:253px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:235px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031376x1.jpg" style="width:293px;height:235px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft38">korttidsarbete avses att en arbetstagare enligt avtal tillfälligt ska ha en arbetstid som är kortare än arbetstagarens vanliga arbetstid och på den grunden en lön som är lägre än arbetstagarens vanliga lön. <SPAN class="ft121">GS</SPAN>, <SPAN class="ft121">Industriarbetsgivarna</SPAN>, <SPAN class="ft121">Industri- och Kemigruppen</SPAN>, <SPAN class="ft121">IF Metall</SPAN>, <SPAN class="ft121">Sveriges ingenjörer</SPAN>, <SPAN class="ft121">Teknikarbetsgivarna</SPAN>, <SPAN class="ft121">Unionen</SPAN>, <SPAN class="ft121">Svenskt Närings- liv</SPAN>, <SPAN class="ft121">Almega AB</SPAN>, <SPAN class="ft121">LO </SPAN>och <SPAN class="ft121">TCO </SPAN>framhåller att det är oklart om korttidsarbete – förutom minskad arbetstid – även omfattar avtal om partiell arbetsbefrielse. GS, Industriarbetsgivarna, Industri- och Kemigruppen, IF Metall, Sveriges ingenjörer, Teknikarbetsgivarna, Unionen, Svenskt Näringsliv och Almega AB anser att avtal om partiell arbetsbefrielse bör omfattas endast om sådana avtal slutits på central nivå. Partiell arbetsbefrielse innebär, såvitt regeringen förstår, inte att arbetstagarens egentliga arbetstid minskar utan att faktiskt arbetad tid minskar. Den arbetsbefriade delen utgör arbetstid, trots att arbetstagaren inte behöver stå till arbetsgivarens förfogande under denna tid. GS, Industriarbetsgivarna, Industri- och Kemi- gruppen, IF Metall, Sveriges ingenjörer, Teknikarbetsgivarna och Unionen har uppgivit att vissa av de krisavtal som med stöd av centralt kollektivavtal ingicks inom delar av industrin under 2009 och 2010 hade den konstruktionen att lönen sänktes och arbetstagarna partiellt arbetsbefriades. Regeringen anser att det är viktigt att de principer för förkortning av arbetstid som använts inom särskilda branscher kan tillämpas även i fråga om stöd vid korttidsarbete. Detta inte minst för att undvika att berörda parter får problem vid tillämpningen av sina kollektivavtal. Regeringen anser därför att korttidsarbete – förutom minskad arbetstid – ska omfatta partiell arbetsbefrielse. Som GS, Industriarbetsgivarna, Industri- och Kemi- gruppen, IF Metall, Sveriges ingenjörer, Teknikarbetsgivarna, Unionen, Svenskt Näringsliv och Almega AB framhåller bör en förutsättning för detta vara att den partiella arbetsbefrielsen har stöd i ett centralt kollektivavtal. I partiell arbetsbefrielse ligger att arbetstagaren inte behöver stå till arbetsgivarens förfogande under den arbetsbefriade delen.</P>
<P class="p121 ft32">Stöd vid korttidsarbete kan leda till s.k. dödviktseffekter, dvs. att stöd lämnas till företag som ändå hade valt att behålla sin personal under lågkonjunkturen (se avsnitt 6.17.4.2.2). För att minska dödviktseffekterna bör arbetsgivare och arbetstagare vara med och bära kostnaderna för</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p151 ft4">korttidsarbete. Som utgångspunkt bör därför gälla att tre parter – arbetsgivare, arbetstagare och staten – delar på kostnaderna för korttidsarbete. Statens bör bära en tredjedel av kostnaderna.</P>
<P class="p428 ft4">Kostnaderna för korttidsarbete utgörs av den lön inklusive arbetsgivaravgifter som motsvarar arbetstidsminskningen. Det statliga stödet lämnas med en tredjedel av detta underlag. Figur 6.1 illustrerar statens andel av kostnaderna för korttidsarbete.</P>
<P class="p122 ft40">Figur 6.1 Statens del av kostnaden för korttidsarbete</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 238px;margin-bottom: 0px;" class="ft38">Som anförts ska staten bära en tredjedel av kostnaderna för korttidsarbete. Mot denna bakgrund – och i syfte att underlätta för arbetsgivare och arbetstagare att komma överens om att tillämpa korttidsarbete på arbetsplatsen – anser regeringen att till grund för stödåtgärden bör ligga en modell med tre nivåer för arbetstids och löneminskningar. Det innebär att stöd vid korttidsarbete bör förutsätta att arbetstid och lön ska minska i enlighet med någon av tre nivåer under en avtalsperiod.</P>
<P class="p152 ft38">En utgångspunkt bör vara att arbetstagares lön på grund av deltagande i korttidsarbete inte ska minska med mer än 20 procent, vilket leder till en lön som motsvarar minst 80 procent av ordinarie lön. Statens andel av kostnaderna för korttidsarbete bör vara lika stor vid alla tre nivåer. Höga självkostnader kan leda till att incitamentet att tillämpa korttidsarbete minskar för arbetsgivare. Mot denna bakgrund bör arbetsgivarens andel av kostnaderna för korttidsarbete vara låg vid den första nivån. Samtidigt är det viktigt att arbetstagarna endast går med på att delta i korttidsarbete om det bidrar till att undvika uppsägningar. Mot denna bakgrund bör arbetstagarnas andel av kostnaderna för korttidsarbete vara hög vid den</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">352</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_377" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;">
<P class="p347 ft4">första nivån. Det innebär att arbetsgivarnas andel av kostnaderna för korttidsarbete bör öka vid större arbetstidsminskningar.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Modellen bör utgå från en avtalad arbetstidsminskning på tre fasta nivåer – 20, 40 eller 60 procent. I promemorian föreslås att denna arbetstidsminskning skulle relateras till ”vanlig arbetstid”. Regeringen delar <SPAN class="ft5">Arbets- domstolens </SPAN>uppfattning att detta uttryck ter sig något främmande i lagtext. Enligt regeringens mening är ”ordinarie arbetstid” ett lämpligare begrepp.</P>
<P class="p94 ft32">Vid respektive nivå för arbetstidsminskning bör lönen minska med en viss procent – vid den första nivån med 12 procent, vid den andra med 16 procent och vid den tredje med 20 procent. I promemorian föreslås att löneminskningen skulle relateras till ”vanlig lön”. Regeringen delar Arbetsdomstolens uppfattning att detta uttryck ter sig något främmande i lagtext. Enligt regeringens mening är ”ordinarie lön” ett lämpligare begrepp.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Ordinarie arbetstid bör vara den tid som en arbetstagare skulle ha arbetat, om hon eller han inte hade deltagit i korttidsarbete. Vid beräkning av den ordinarie arbetstiden bör det bortses från frånvaro av någon annan anledning än deltagande i korttidsarbete. Om partiell arbetsbefrielse införs med stöd av ett centralt kollektivavtal bör arbetsbefrielsen motsvara nivåerna för arbets- tidsminskning. I det fortsatta avses med arbetstidsminskning även sådan partiell arbetsbefrielse som innebär att en arbetstagare inte behöver stå till en arbetsgivares förfogande.</P>
<P class="p1383 ft121">Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet <SPAN class="ft38">anser att innebörden av uttrycket ”vanlig lön” är oklart. Ordinarie lön bör vara den regelmässigt utgående kontanta lön som arbetstagaren skulle ha haft om arbetstagaren inte hade deltagit i korttidsarbete under stödmånaden. Arbetsdomstolen invänder mot uttrycket ”regelmässigt utgående kontanta lön”. Regeringen anser emellertid att det är ett adekvat uttryck för att definiera den ordinarie lönen. Med att lönen ska vara regelmässigt utgående avses att bara sådana ersättningar som normalt ingår i den månatliga lönen bör räknas med. Det kan t.ex. handla om normalt förekommande ersättningar för obekväm arbetstid och skifttillägg, i den mån de verkligen skulle ha tjänats in den aktuella månaden om det inte hade varit för avtalet om korttidsarbete. Däremot bör inte t.ex. en bonus, provision och ersättning för</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p163 ft4">övertidsarbete som inte utgår regelmässigt varje månad räknas med. Begränsningen till kontant lön innebär att olika typer av löneförmåner inte ingår.</P>
<P class="p252 ft38">I den ordinarie lönen bör inte ingå löneökningar som avser tid efter jämförelse- månaden. Med jämförelsemånaden avses den kalendermånad som infaller tre månader före regeringens föreskrifter om att stöd vid korttidsarbete ska lämnas (se avsnitt 6.17.5.1.2).</P>
<P class="p525 ft4">Det är inte heller rimligt att stöd vid korttidsarbete ska kunna lämnas fullt ut i fråga om höga löner. Till skillnad från GS, Industriarbetsgivarna, Industri- och Kemi- gruppen, IF Metall, Sveriges ingenjörer, Teknikarbetsgivarna, Unionen, Svenskt Näringsliv, Almega AB, LO och TCO anser regeringen därför att i ordinarie lön inte bör ingå lön till den del som den överstiger ett lönetak. Regeringen anser – till skillnad från GS, Industriarbetsgivarna, Industri- och Kemi- gruppen, IF Metall, Sveriges ingenjörer, Teknikarbetsgivarna, Unionen, Svenskt Näringsliv, Almega AB, LO, TCO,</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft121">Arbetsgivarverket<SPAN class="ft38">, </SPAN>NNR <SPAN class="ft38">och </SPAN>Saco <SPAN class="ft38">– att lönetaket bör uppgå till 40 000 kronor. Regeringen avser att följa frågan om lönetakets storlek. Föreskrifter om lönetakets storlek bör emellertid lämnas i förordningsform.</SPAN></P>
<P class="p252 ft38">Vid beräkning av den ordinarie lönen bör bortses från löneminskning eller annan påverkan på lönen på grund av frånvaro av någon annan anledning än deltagande i korttidsarbete som t.ex. sjukdom, semester, ledighet för facklig förtroendeman eller föräldraledighet.</P>
<P class="p537 ft4">Om en arbetstagare endast har deltagit i korttidsarbete under en del av en månad, bör den ordinarie lönen utgöra motsvarande del.</P>
<P class="p372 ft4">Beräkningen av ordinarie lön kan illustreras med två exempel.</P>
<P class="p364 ft32">En arbetstagare har under jämförelsemånaden 38 000 kronor i lön. Arbetstagaren har efter denna månad fått en löneökning och skulle under stödmånaden ha haft 42 000 kronor i lön om han eller hon inte deltagit i korttidsarbete. Lönetaket är 40 000 kronor. Löneökningen ska inte beaktas. Lönen under jämförelsemånaden ligger under lönetaket och arbetstagarens ordinarie lön är därför 38 000 kronor. Om arbetstagaren t.ex. endast deltar i korttidsarbete under halva stödmånaden, proportioneras hans eller hennes ordinarie lön så att den uppgår till hälften, dvs. 19 000 kronor.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">353</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_378" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 122px;padding: 0px;border: none;width: 672px;">
<DIV style="position:absolute;top:357px;left:0px;z-index:-1;width:294px;height:134px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031378x1.jpg" style="width:294px;height:134px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 313px;overflow: hidden;">
<P class="p13 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 20px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">En arbetstagare har under jämförelsemånaden 50 000 kronor i lön. Han eller hon skulle även under stödmånaden ha haft denna lön om han eller hon inte deltagit i korttidsarbete. Lönetaket är 40 000 kronor. Lön till den del som den överstiger lönetaket ska inte beaktas. Arbets- tagarens ordinarie lön är därför 40 000 kronor. Om arbetstagaren t.ex. endast deltar i korttidsarbete under halva stödmånaden, proportioneras hans eller hennes ordinarie lön så att den uppgår till hälften, dvs. 20 000 kronor.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 22px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Sammanfattningsvis innebär lagen om stöd vid korttidsarbete att staten bär en tredjedel av kostnaderna för korttidsarbete medan arbets- givare och arbetstagare fördelar resten av kostnaderna mellan sig enligt tre fasta nivåer, se tabell 6.17.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 53px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft101">Tabell 6.17 Kostnadsfördelning mellan arbetstagare, arbetsgivare och skatter vid korttidsarbete (i procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t164">
<TR>
<TD class="tr17 td270"><P class="p36 ft7">Nivå</P></TD>
<TD class="tr17 td99"><P class="p141 ft51">Arbetstids-</P></TD>
<TD class="tr17 td144"><P class="p712 ft7">Arbets-</P></TD>
<TD class="tr17 td238"><P class="p84 ft7">Arbets-</P></TD>
<TD class="tr17 td28"><P class="p37 ft7">Stat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td270"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td99"><P class="p140 ft51">minskning</P></TD>
<TD class="tr26 td144"><P class="p712 ft53">tagare</P></TD>
<TD class="tr26 td238"><P class="p84 ft53">givare</P></TD>
<TD class="tr26 td28"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td270"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td144"><P class="p712 ft51">(löneminsk-</P></TD>
<TD class="tr24 td238"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td28"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;" class="tr19"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td148"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td149"><P class="p712 ft7">ning)</P></TD>
<TD class="tr19 td343"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td368"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td270"><P class="p36 ft10">1</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p140 ft10">20</P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p712 ft10">12</P></TD>
<TD class="tr3 td238"><P class="p84 ft10">1</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p142 ft10">7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td148"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td149"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td343"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td368"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td270"><P class="p36 ft10">2</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p140 ft10">40</P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p712 ft10">16</P></TD>
<TD class="tr3 td238"><P class="p84 ft10">11</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p142 ft10">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td148"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td149"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td343"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td368"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td270"><P class="p36 ft10">3</P></TD>
<TD class="tr1 td99"><P class="p140 ft10">60</P></TD>
<TD class="tr1 td144"><P class="p712 ft10">20</P></TD>
<TD class="tr1 td238"><P class="p84 ft10">20</P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p142 ft10">20</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1136 ft51">Anm.: Arbetsgivarnas och statens andelar av kostnaderna för korttidsarbete avser kostnaderna för arbetstagare som har en ordinarie lön understigande 40 000 kronor per månad. Är den ordinarie lönen högre blir arbetsgivarens andel större och statens andel mindre. Detta är en följd av lönetaket.</P>
<P class="p16 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p183 ft121">IFAU<SPAN class="ft38">, LO, </SPAN>Svenska Journalistförbundet <SPAN class="ft38">och Saco riktar kritik mot modellen med tre nivåer för arbetstids- och löneminskning. Regeringen anser emellertid att de skäl som ovan redovisats för modellen med tre nivåer för arbetstids- och löneminskning väger tyngre än de invändningar som remissinstanserna framför.</SPAN></P>
<P class="p180 ft38">LO invänder mot uttrycken ”lön” och ”löneminskning” och förordar att uttrycken ”inkomst” och ”inkomstminskning” används i stället. Det är i och för sig riktigt att deltagande i korttidsarbete inte innebär att arbetstagarnas löner minskar i den meningen att t.ex. den avtalade timlönen eller månadslönen ändras. Löneminskningen vid deltagande i korttids- arbete är endast tillfällig och beror på att arbetstiden minskar i viss omfattning. Begreppet ”inkomst” används normalt för att beskriva inkomst under en bestämd tidsperiod, ofta ett år. I detta kan förutom lön även olika slag av transfereringar, som t.ex. barnbidrag, ingå. När det gäller korttidsarbete är det endast den inkomst som härrör från arbetsgivaren som är</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p299 ft32">relevant. Regeringen anser därför att uttrycken ”lön” och ”löneminskning” bör användas.</P>
<P class="p114 ft38">Arbetsgivare och arbetstagare bör kunna avtala om korttidsarbete enligt en av de tre fasta nivåerna för arbetstids- och löneminskning. De därmed avtalade nivåerna behöver dock inte följas varje månad. Arbetstids- och löne- minskning får förläggas fritt under avtals- perioden så länge korttidsarbetet under hela avtalsperioden motsvarar avtalad nivå. Genom kollektivavtal kan också avtalas om hur arbets- tidsminskningen ska förläggas. En sådan möjlighet får anses vara av stor vikt för att korttidsarbete ska kunna tillämpas på ett sätt som både svarar mot verksamhetens behov av flexibilitet och arbetstagarnas intresse av att kunna planera sin privatekonomi. Det innebär emellertid att det behövs ett förfarande som består av två led – månatliga ansökningar om preliminärt stöd och avstämning (se avsnitt <NOBR>6.17.6.2–6.17.6.4).</NOBR></P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft62">Arbetstidslagens (1982:673) bestämmelser om att arbetsgivaren ska lämna arbetstagaren besked om ändringar i fråga om arbetstidens ordinarie förläggning gäller om inte något av lagens undantag är tillämpliga eller annat överens- kommits i kollektivavtal.</P>
<P class="p94 ft38"><SPAN class="ft121">SKL </SPAN>anser att det saknas en analys av hur förslaget förhåller sig till 4 kap. 4 § social- tjänstlagen. SKL framhåller att socialnämnderna kan komma att anvisa personer med försörj- ningsstöd till aktiviteter som inte är förenliga med arbetsgivarens möjlighet att förfoga över den förkortade arbetstiden vid deltagande i korttidsarbete. Enligt den nämnda bestämmelsen i socialtjänstlagen får socialnämnden, om vissa förutsättningar är uppfyllda, ställa krav på deltagande i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Social- nämnden har genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2013 fått utökade möjligheter att anvisa till sådan verksamhet (se prop. 2012/13:94). Arbetsgivaren förfogar över hur arbetstiden vid korttidsarbete förläggs. Arbets- givaren förfogar emellertid inte över den tid som arbetstagaren inte ska arbeta vid deltagande i korttidsarbete. Oavsett om det sker genom arbetstidsminskning eller partiell arbetsbefrielse är arbetstagaren inte skyldig att stå till arbets- givarens förfogande under motsvarande tid. Huruvida en biståndsmottagare under sådan tid kan anvisas till kompetenshöjande verksamhet</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">354</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_379" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 65px;padding: 0px;border: none;width: 729px;">
<DIV style="position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:606px;height:752px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031379x1.jpg" style="width:606px;height:752px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 728px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p1069 ft34">får avgöras med tillämpning av 4 kap. 4 § socialtjänstlagen.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">I tabell <NOBR>6.18–6.20</NOBR> nedan redovisas tre exempel på kostnadsfördelning mellan arbetsgivare och arbetstagare vid de tre olika nivåerna för arbetstids- och löneminskning i fråga om arbetstagare med olika löner. Exemplen utgår från ett lönetak om 40 000 kronor i månaden. I de två första exemplen har arbetstagaren en lön som understiger 40 000 kronor i månaden, vilket innebär att stödet motsvarar cirka en tredjedel av kostnaden för korttidsarbete. I det tredje exemplet har arbetstagaren en lön som överstiger 40 000 kronor i månaden, vilket innebär att det statliga stödet understiger en tredjedel av kostnaden för korttidsarbete. I de två första exemplen minskar lönekostnaderna för arbets- givaren med 19 procent vid 20 procents arbets- tidsminskning, vilket motsvarar en förhållande- vis stor kostnadsavlyftning för arbetsgivaren. I det tredje exemplet minskar lönekostnaderna förhållandevis inte lika mycket. Detta eftersom arbetstagaren har en lön som överstiger 40 000 kronor i månaden. Kostnadsavlyftningen vid den första nivån är emellertid betydande även i detta fall. I exemplen illustreras också hur kostnadsavlyftningen blir lägre vid större arbetstidsminskning.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 32px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;" class="ft40">Tabell 6.18 Kostnadsfördelning vid de tre nivåerna och en månadslön på 25 000 kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 292px;font: 9px 'Arial';">
<TR>
<TD class="tr26 td222"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td280"><P class="p34 ft53">Före</P></TD>
<TD class="tr26 td173"><P class="p34 ft51">Korttidsar-</P></TD>
<TD class="tr26 td219"><P class="p170 ft51">Korttidsar-</P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p142 ft51">Korttidsar-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td222"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td280"><P class="p34 ft53">korttids-</P></TD>
<TD class="tr26 td173"><P class="p275 ft51">bete enligt</P></TD>
<TD class="tr26 td219"><P class="p34 ft51">bete enligt</P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p142 ft51">bete enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td342"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;" class="tr19"><P class="p34 ft7">arbete</P></TD>
<TD class="tr19 td176"><P class="p34 ft7">nivå 1</P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr19"><P class="p34 ft7">nivå 2</P></TD>
<TD class="tr19 td444"><P class="p142 ft7">nivå 3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td222"><P class="p176 ft10">Bruttolön</P></TD>
<TD class="tr3 td280"><P class="p34 ft7">25 000</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p34 ft7">22 000</P></TD>
<TD class="tr3 td219"><P class="p34 ft7">21 000</P></TD>
<TD class="tr3 td217"><P class="p142 ft7">20 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td342"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td176"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td444"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td222"><P class="p176 ft10">Arbetsgivar-</P></TD>
<TD class="tr3 td280"><P class="p34 ft7">+7 855</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p34 ft7">+ 6 912</P></TD>
<TD class="tr3 td219"><P class="p34 ft7">+ 6 598</P></TD>
<TD class="tr3 td217"><P class="p142 ft7">+ 6 284</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p176 ft67">avgifter</P></TD>
<TD class="tr19 td280"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td342"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td176"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td444"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td342"><P class="p176 ft10">Statligt stöd</P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;" class="tr0"><P class="p34 ft7">0</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p34 ft7">- 2 150</P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr0"><P class="p34 ft7">- 4 300</P></TD>
<TD class="tr0 td444"><P class="p142 ft7">- 6 450</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td222"><P class="p176 ft10">Total arbets-</P></TD>
<TD class="tr2 td280"><P class="p34 ft7">32 855</P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p34 ft7">26 762</P></TD>
<TD class="tr2 td219"><P class="p34 ft7">23 298</P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft7">19 834</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td342"><P class="p176 ft10">kraftskostnad</P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td176"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td444"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td222"><P class="p176 ft10">Förändring</P></TD>
<TD class="tr2 td280"><P class="p34 ft7">-</P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p34 ft7">- 19</P></TD>
<TD class="tr2 td219"><P class="p34 ft7">- 29</P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft7">- 40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td222"><P class="p176 ft10">arbetskrafts-</P></TD>
<TD class="tr9 td280"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td173"><P class="p34 ft7">procent</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p34 ft7">procent</P></TD>
<TD class="tr9 td217"><P class="p142 ft7">procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p176 ft67">kostnad</P></TD>
<TD class="tr19 td280"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td342"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td176"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td444"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td222"><P class="p176 ft10">Förändring</P></TD>
<TD class="tr3 td280"><P class="p34 ft7">-</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p34 ft7">- 12</P></TD>
<TD class="tr3 td219"><P class="p34 ft7">- 16</P></TD>
<TD class="tr3 td217"><P class="p142 ft7">- 20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td222"><P class="p176 ft10">bruttolön</P></TD>
<TD class="tr21 td280"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td173"><P class="p34 ft7">procent</P></TD>
<TD class="tr21 td219"><P class="p34 ft7">procent</P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p142 ft7">procent</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft51">Anm.: Nivå 1 innebär arbetstidsminskning med 20 procent, nivå 2 med 40 procent och nivå 3 med 60 procent. Det statliga stödet räknas som 43 procent av produkten av ordinarie lön och procentuell arbetstidsminskning. Att stöd lämnas med 43 och inte 33 procent beror på att hänsyn tas till genomsnittliga arbetsgivaravgifter. Vid t.ex. 20 procents arbetstidsminskning beräknas stöd enligt följande. 25 000 x 0,2 x 0,43.</P>
<P class="p1065 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;">
<P class="p447 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 136px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft40">Tabell 6.19 Kostnadsfördelning vid de tre nivåerna och en månadslön på 35 000 kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t164">
<TR>
<TD class="tr26 td114"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td238"><P class="p170 ft53">Före</P></TD>
<TD class="tr26 td219"><P class="p230 ft51">Korttidsar-</P></TD>
<TD class="tr26 td173"><P class="p230 ft53">Korttidsar-</P></TD>
<TD class="tr26 td48"><P class="p142 ft53">Korttidsar-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td114"><P class="p19 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td238"><P class="p230 ft53">korttids-</P></TD>
<TD class="tr26 td219"><P class="p230 ft51">bete enligt</P></TD>
<TD class="tr26 td173"><P class="p230 ft53">bete enligt</P></TD>
<TD class="tr26 td48"><P class="p119 ft51">bete enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td127"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td343"><P class="p230 ft7">arbete</P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr19"><P class="p230 ft7">nivå 1</P></TD>
<TD class="tr19 td176"><P class="p230 ft7">nivå 2</P></TD>
<TD class="tr19 td106"><P class="p142 ft7">nivå 3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td127"><P class="p139 ft10">Bruttolön</P></TD>
<TD class="tr0 td343"><P class="p230 ft10">35 000</P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr0"><P class="p230 ft10">30 800</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p230 ft10">29 400</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p142 ft10">28 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td114"><P class="p139 ft10">Arbetsgivar-</P></TD>
<TD class="tr2 td238"><P class="p230 ft10">+10 977</P></TD>
<TD class="tr2 td219"><P class="p230 ft10">+ 9 677</P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p230 ft10">+ 9 237</P></TD>
<TD class="tr2 td48"><P class="p142 ft10">+ 8 798</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td127"><P class="p139 ft10">avgifter</P></TD>
<TD class="tr2 td343"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td176"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td106"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td114"><P class="p139 ft10">Statligt stöd</P></TD>
<TD class="tr2 td238"><P class="p230 ft10">0</P></TD>
<TD class="tr2 td219"><P class="p230 ft10">- 3 010</P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p230 ft10">- 6 020</P></TD>
<TD class="tr2 td48"><P class="p142 ft10">- 9 030</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td127"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td343"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td176"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td106"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td114"><P class="p139 ft10">Total arbets-</P></TD>
<TD class="tr3 td238"><P class="p230 ft10">45 977</P></TD>
<TD class="tr3 td219"><P class="p230 ft10">37 467</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p230 ft10">32 617</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p142 ft10">27 768</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td114"><P class="p139 ft67">kraftskostnad</P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td127"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td343"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td176"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td106"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td114"><P class="p139 ft10">Förändring</P></TD>
<TD class="tr3 td238"><P class="p230 ft10">-</P></TD>
<TD class="tr3 td219"><P class="p230 ft10">- 19</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p230 ft10">- 29</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p142 ft10">- 40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td114"><P class="p139 ft67">arbetskrafts-</P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p230 ft67">procent</P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p230 ft67">procent</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p142 ft67">procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td127"><P class="p139 ft10">kostnad</P></TD>
<TD class="tr2 td343"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td176"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td106"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td114"><P class="p139 ft10">Förändring</P></TD>
<TD class="tr2 td238"><P class="p230 ft10">-</P></TD>
<TD class="tr2 td219"><P class="p230 ft10">- 12</P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p230 ft10">- 16</P></TD>
<TD class="tr2 td48"><P class="p142 ft10">- 20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td114"><P class="p139 ft10">bruttolön</P></TD>
<TD class="tr21 td238"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td219"><P class="p230 ft10">procent</P></TD>
<TD class="tr21 td173"><P class="p230 ft10">procent</P></TD>
<TD class="tr21 td48"><P class="p142 ft10">procent</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft53">Anm.: Se Tabell 6.2.</P>
<P class="p1034 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 136px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft40">Tabell 6.20 Kostnadsfördelning vid de tre nivåerna och en månadslön på 50 000 kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t164">
<TR>
<TD class="tr17 td114"><P class="p19 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr17 td99"><P class="p451 ft7">Före</P></TD>
<TD class="tr17 td173"><P class="p451 ft7">Korttidsar-</P></TD>
<TD class="tr17 td219"><P class="p119 ft7">Korttidsar-</P></TD>
<TD class="tr17 td219"><P class="p142 ft7">Korttidsar-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td114"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p119 ft55">korttids-</P></TD>
<TD class="tr24 td173"><P class="p451 ft55">bete enligt</P></TD>
<TD class="tr24 td219"><P class="p119 ft55">bete enligt</P></TD>
<TD class="tr24 td219"><P class="p119 ft55">bete enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td127"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td148"><P class="p119 ft7">arbete</P></TD>
<TD class="tr19 td176"><P class="p451 ft7">nivå 1</P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr19"><P class="p119 ft7">nivå 2</P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr19"><P class="p142 ft7">nivå 3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td114"><P class="p139 ft10">Bruttolön</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p119 ft10">50 000</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p451 ft10">44 000</P></TD>
<TD class="tr3 td219"><P class="p119 ft10">42 000</P></TD>
<TD class="tr3 td219"><P class="p142 ft10">40 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td127"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td148"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td176"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td114"><P class="p139 ft10">Arbetsgivar-</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p119 ft10">+15 710</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p451 ft10">+ 13 825</P></TD>
<TD class="tr3 td219"><P class="p119 ft10">+ 13 196</P></TD>
<TD class="tr3 td219"><P class="p142 ft10">+ 12 568</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td114"><P class="p139 ft67">avgifter</P></TD>
<TD class="tr19 td99"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td127"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td148"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td176"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td127"><P class="p139 ft10">Statligt stöd</P></TD>
<TD class="tr0 td148"><P class="p119 ft10">0</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p451 ft10">- 3 440</P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr0"><P class="p119 ft10">- 6 880</P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr0"><P class="p142 ft10">- 10 320</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td114"><P class="p139 ft10">Total arbets-</P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p119 ft10">65 710</P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p451 ft10">54 385</P></TD>
<TD class="tr2 td219"><P class="p119 ft10">48 316</P></TD>
<TD class="tr2 td219"><P class="p142 ft10">42 248</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td127"><P class="p139 ft10">kraftskostnad</P></TD>
<TD class="tr2 td148"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td176"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td114"><P class="p139 ft10">Förändring</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p119 ft10">-</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p451 ft10">- 17</P></TD>
<TD class="tr3 td219"><P class="p119 ft10">- 26</P></TD>
<TD class="tr3 td219"><P class="p142 ft10">- 36</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td114"><P class="p139 ft67">arbetskrafts-</P></TD>
<TD class="tr19 td99"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p451 ft67">procent</P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p119 ft67">procent</P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p142 ft67">procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td114"><P class="p139 ft67">kostnad</P></TD>
<TD class="tr19 td99"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td127"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td148"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td176"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td114"><P class="p139 ft10">Förändring</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p119 ft10">-</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p451 ft10">- 12</P></TD>
<TD class="tr3 td219"><P class="p119 ft10">- 16</P></TD>
<TD class="tr3 td219"><P class="p142 ft10">- 20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td114"><P class="p139 ft10">bruttolön</P></TD>
<TD class="tr21 td99"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td173"><P class="p451 ft10">procent</P></TD>
<TD class="tr21 td219"><P class="p119 ft10">procent</P></TD>
<TD class="tr21 td219"><P class="p142 ft10">procent</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft53">Anm.: Se Tabell 6.2.</P>
<P class="p13 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p1065 ft5">Lagförslag</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Förslaget föranleder 12 och 13 §§ lagen om stöd vid korttidsarbete, se avsnitt 3.1.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 119px 0px 0px 582px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">355</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_380" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:80px;left:0px;z-index:-1;width:604px;height:151px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031380x1.jpg" style="width:604px;height:151px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1027 ft14"><SPAN class="ft14">6.17.5.1.4</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 16px;">Uppsägningstid</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft87"><SPAN style="font: bold 11px 'Arial';line-height: 17px;">Regeringens förslag: </SPAN>Preliminärt stöd vid kort- tidsarbete får inte lämnas under uppsägningstid.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p1056 ft4"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.</P>
<P class="p356 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Som utgångspunkt bör gälla att korttidsarbete inte ska vidtas när uppsägning framstår som den naturliga och riktiga åtgärden. Mot denna bakgrund bör stöd vid korttidsarbete inte lämnas under uppsägningstid, oavsett om arbetstagaren sagts upp av arbetsgivaren eller sagt upp sig själv.</SPAN></P>
<P class="p126 ft38">Att uppsägning skett innebär inte att avtalet om korttidsarbete i sig faller utan endast att stöd inte kan utgå för den tiden. Det står parterna fritt att i avtal om korttidsarbete enas t.ex. om att arbetsskyldighet, lön och andra ersättningar ska återgå till vad som tidigare gällt för det fall arbetstagaren säger upp sig eller blir uppsagd. Ett fortsatt deltagande i korttidsarbete under uppsägningstid kan få konsekvenser för arbetstagaren. Dels kan denna tid inte betraktas som överhoppningsbar i arbetslöshets- försäkringen, dels kan den arbetssökande behöva stå till arbetsmarknadens förfogande för att upprätthålla skyddet för den sjukpenning- grundande inkomsten.</P>
<P class="p135 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1322 ft34">Förslaget föranleder 14 § lagen om stöd vid korttidsarbete, se avsnitt 3.1.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft225"><SPAN class="ft14">6.17.5.2</SPAN><SPAN style="font: bold 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;">Inom och utom kollektivavtalsförhållanden</SPAN></P>
<P class="p906 ft14"><SPAN class="ft14">6.17.5.2.1</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;">Allmänna utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p1372 ft4"><SPAN class="ft14">Regeringens förslag: </SPAN>Stöd vid korttidsarbete kan lämnas till såväl arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal som arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal.</P>
<P class="p1373 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag ö</SPAN>verensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p228 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. <SPAN class="ft121">Landsorganisationen i Sverige (LO) </SPAN>och <SPAN class="ft121">Svenska Journalistförbundet </SPAN>anser att stöd vid korttidsarbete endast ska lämnas till arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal<SPAN class="ft121">. Svenska </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">ILO-kommittén</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> (ILO) </SPAN>framhåller att man inte på grund av den korta remisstiden haft möjlighet att ta ställning till om förslaget om stöd vid korttidsarbete står i strid med Sveriges internationella åtaganden på grund av <NOBR>ILO-konventioner.</NOBR> LO och <SPAN class="ft121">Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) </SPAN>anser att det bör analyseras vidare om möjligheten att införa korttidsarbete för arbetsgivare som inte har kollektivavtal eller hängavtal kan anses vara förenlig med gällande <NOBR>ILO-konventioner</NOBR> om bl.a. skyldigheten att främja kollektiva för- handlingar. TCO anser att det är viktigt att systemet i så fall riggas, så att det inte blir mer fördelaktigt för arbetsgivare att kunna teckna avtal om korttidsarbete genom att välja att inte ha kollektivavtal.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 289px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">356</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_381" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:479px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:358px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031381x1.jpg" style="width:293px;height:358px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p114 ft99">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft32">Till skillnad från </SPAN><SPAN class="ft111">LO </SPAN><SPAN class="ft32">och </SPAN><SPAN class="ft111">Svenska Journalistförbundet </SPAN><SPAN class="ft32">anser regeringen att stöd vid korttidsarbete som utgångspunkt bör kunna lämnas till alla arbetsgivare (se avsnitt 6.17.4.3). Det innebär att stöd vid korttidsarbete ska kunna lämnas till såväl arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal som arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Regeringen anser att förslaget om att stöd vid korttidsarbete ska kunna lämnas till såväl arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal som arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal, inte strider mot skyldigheten att främja kollektiva förhandlingar i ILO- konventionerna. Inte heller i övrigt anser regeringen att lagen kan anses stå i strid med någon av de <NOBR>ILO-konventioner</NOBR> som Sverige ratificerat.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 88px;padding-right: 33px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -88px;" class="ft153"><SPAN class="ft14">6.17.5.2.2</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 17px;">Särskilda förutsättningar för preliminärt stöd när det finns kollektivavtal</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"><SPAN class="ft14">Regeringens förslag: </SPAN>För att en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal om korttidsarbete ska ha rätt till preliminärt stöd ska följande förutsättningar vara uppfyllda.</P>
<P class="p612 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">Arbetsgivaren ska vara bunden av ett kollektivavtal om korttidsarbete som har slutits eller godkänts av en central arbetstagar- organisation.</SPAN></P>
<P class="p247 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">De närmare förutsättningarna för tillämp- ningen av korttidsarbete och vilka arbetstagare som ska omfattas ska regleras i ett lokalt kollektivavtal.</SPAN></P>
<P class="p612 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">Den arbetstids- och löneminskning som avtalats ska vara förenlig med de tre nivåerna för arbetstids- och löneminskning.</SPAN></P>
<P class="p612 ft4">Om det inte finns någon lokal part på arbetstagarsidan får ett avtal i stället ingås mellan arbetsgivaren och den centrala arbetstagar- organisationen.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer i huvudsak med regeringens.</P>
<P class="p114 ft99">Remissinstanserna: <SPAN class="ft32">Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. </SPAN><SPAN class="ft111">Facket för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft111">skogs-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft111"> trä- och grafisk bransch (GS)</SPAN><SPAN class="ft32">, </SPAN><SPAN class="ft111">Industri-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft111">arbetsgivarna<SPAN class="ft32">, </SPAN>Industri- och Kemigruppen<SPAN class="ft32">, </SPAN>IF Metall<SPAN class="ft32">, </SPAN>Sveriges ingenjörer<SPAN class="ft32">, </SPAN>Teknikarbetsgivarna<SPAN class="ft32">, </SPAN>Unionen<SPAN class="ft32">, </SPAN>Svenskt Näringsliv<SPAN class="ft32">, </SPAN>Almega AB<SPAN class="ft32">, </SPAN>Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) <SPAN class="ft32">och </SPAN>Sveriges advokatsamfund <SPAN class="ft32">anser det av lagen om stöd vid korttidsarbete ska framgå att kollektivavtal om korttidsarbete ska kunna tillämpas på arbetstagare som inte är medlem i arbetstagarorganisation som slutit avtalet. </SPAN>Arbetsdomstolen <SPAN class="ft32">har ifrågasatt om både det centrala och det lokala kollektivavtalet ska vara förenliga med de tre nivåerna för arbetstids- och löneminskning. Domstolen anser också att det bör framgå av lagtexten om detta innebär att även det centrala kollektivavtalet ska innehålla regler om arbetstids- och löneminskning. Om det centrala kollektivavtalet enbart skulle innehålla en delegationsbestämmelse, men sakna bestämmelser om arbetstids- och löneminskning menar domstolen att det inte rimligen kan sägas att avtalet är oförenligt med de tre nivåerna för arbetstids- och löneminskning. Arbets- domstolen anser också att det bör framgå av lagtexten om den enda kollektivavtalsbundenhet som behöver föreligga för arbetsgivaren avser just korttidsarbete. </SPAN>Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet <SPAN class="ft32">anser att det är oklart om lagen om stöd vid korttidsarbete ger utrymme för parterna i ett centralt kollektivavtal att i efterhand godkänna innehållet i ett lokalt kollektivavtal. Fakultetsnämnden anför vidare att det är motsägelsefullt att ett centralt kollektivavtal ska innehålla en delegation till lokal nivå, om kollektivavtalet som tillåter korttidsarbete finns på lokal nivå, men har godkänts på central nivå. </SPAN>Almega AB <SPAN class="ft32">anser att det är oklart vad parterna kan avtala om i ett lokalt kollektivavtal. Almega AB delar promemorians uppfattning att vem eller hur många på ett företag som ska omfattas av korttidsarbete ska, i det fall kollektiv- avtalsförhållande råder, fastställas genom lokala kollektivavtal. Enligt promemorian är det upp till de lokala parterna att förhandla om korttids- stödet ska ”begränsas till någon eller några driftsenheter eller liknande”. Almega AB anser att begreppet liknande bör förtydligas så, att det blir klart att ett konsultföretag kan ta ut t.ex. namngivna konsulter verksamma i bilindustrin i korttidsarbete.</SPAN></P>
<P class="p120 ft99">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft32">För arbetsgivare som är medlemmar i en arbetsgivarorganisation bör för det första krävas</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 25px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">357</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_382" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft62">att korttidsarbete har stöd i ett centralt kollektivavtal. <SPAN class="ft113">Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet </SPAN>efterlyser ett förtydligande i fråga om lokala kollektivavtal som godkänts centralt kan berättiga till preliminärt stöd. Regeringen anser att lokala kollektivavtal som godkänts centralt bör omfattas och att det ska komma till uttryck i lagtexten.</P>
<P class="p198 ft38">För det andra bör de närmare förutsätt- ningarna för tillämpningen av korttidsarbete och vilka arbetstagare som ska omfattas regleras i ett lokalt kollektivavtal. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anför att det är motsägelsefullt att ett centralt kollektivavtal ska innehålla en delegation till lokal nivå, om kollektivavtalet som tillåter korttidsarbete finns på lokal nivå, men har godkänts på central nivå. Avsikten är att det ska finnas stöd för arbetstagares deltagande i korttidsarbete på central nivå. Som <SPAN class="ft121">Arbetsdomstolen </SPAN>framhåller bör därför framgå av lagtexten att en förutsättning för rätt till preliminärt stöd ska vara att arbetsgivaren är bunden av ett kollektivavtal om just korttidsarbete. Reglerna bör därför inte förutsätta att ett kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor gäller mellan parterna, även om detta kan antas vara vanligt förekommande. I praktiken kan det uppstå problem att i ett centralt kollektivavtal reglera alla förutsättningar för tillämpning av korttidsarbete på varje företag där det ska tillämpas. Förutsättningarna för att i kollektivavtal föreskriva hur korttidsarbetet ska gå till och vilka som ska omfattas bör vara bättre på lokal nivå. Av det skälet föreslås att korttidsarbete ska regleras i ett lokalt kollektivavtal. Hur själva delegationen ska se ut eller gå till regleras emellertid inte. Detta får i stället följa av de allmänna regler som reglerar kollektivavtal. Det är således upp till parterna att själva bestämma hur och inom vilka ramar det lämnas till de lokala parterna att bestämma förutsättningarna för arbetstagares deltagande i korttidsarbete. I detta ligger också att ett lokalt kollektivavtal inte får strida mot det centrala kollektivavtalet. Frågan om vilka möjligheter ett centralt kollektivavtal ger lokala parter är en tolkningsfråga som får avgöras på sedvanligt sätt. Har emellertid ett kollektivavtal om korttidsarbete ingåtts på lokal nivå och detta i efterhand har godkänts av den centrala arbetstagarorganisationen behöver det lokala avtalet inte delegera till sig själv att reglera de närmare förutsättningarna för korttidsarbete.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft32">Det avgörande är inte delegationen i sig, utan att förutsättningarna regleras så nära verksamheten som möjligt. I ett sådant fall bör regleringen vara att uppfatta så, att det även utan formell delegation kan avtalas om de närmare förutsättningarna i ett lokalt kollektivavtal. <SPAN class="ft111">Almega AB </SPAN>anser att det är oklart vad parterna i ett lokalt kollektivavtal kan avtala om. Som anförts ovan styrs detta av vad som anges i det centrala kollektivavtalet, där begränsningar kan uppställas om vad som är tillåtet att avtala om på lokal nivå. Regeringen anser emellertid att den praktiska tillämpningen av korttidsarbete bör bestämmas lokalt för att detta ska kunna anpassas till verksamheten. Med reservation för att ett centralt kollektivavtal kan innehålla begränsningar bör i det lokala kollektivavtalet t.ex. anges vilken av de tre nivåerna för arbetstids- och löneminskning som väljs, hur arbetstidsförkortningen ska läggas ut och vilka arbetstagare som ska omfattas. Almega AB anser att det bör förtydligas vad som avses i promemorians beskrivning av att de lokala parterna kan förhandla om korttidsstödet ska "begränsas till någon eller några driftsenheter eller liknande”. Regeringen vill i detta sammanhang framhålla att det, till skillnad från när preliminärt stöd lämnas till arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal, inte ställs några krav på hur många arbetstagare hos en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal som ska delta i korttidsarbete. Det är således fullt möjligt att som Almega AB framför, att t.ex. ett konsultföretag som har anställda konsulter verksamma i bilindustrin med stöd av ett centralt kollektivavtal om korttidsarbete kan träffa ett lokalt kollektivavtal om att de arbetstagare som utför arbete åt bilindustrin kan omfattas av korttidsarbete.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Om det saknas lokal part på arbetstagarsidan, ska ett kollektivavtal om de närmare förutsättningarna för avtalet i stället ingås mellan arbetsgivaren och den centrala arbetstagar- organisationen.</P>
<P class="p248 ft38">För det tredje bör krävas att den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara förenlig med de tre nivåerna för arbetstids- och löneminskning. Arbetsdomstolen har ifrågasatt om även det centrala kollektivavtalet ska innehålla regler om arbetstids- och löne- minskning och om i så fall både det centrala och det lokala kollektivavtalet ska vara förenliga med de tre nivåerna för arbetstids- och</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">358</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_383" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:80px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:99px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031383x1.jpg" style="width:293px;height:99px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p192 ft4">löneminskning. Regeringens avsikt är inte att tvinga parterna att reglera arbetstids- och löneminskning på en viss nivå. Det är således upp till parterna att bestämma om denna ska avtalas på central eller lokal nivå, så länge arbetstids- och löneminskningen är förenlig med de tre nivåerna för arbetstids- och löne- minskning.</P>
<P class="p236 ft38">I sammanhanget bör framhållas att en arbetsgivare som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation kan bli bunden av ett centralt kollektivavtal om korttidsarbete genom att teckna ett s.k. hängavtal. Det krävs att hängavtalet slutits eller godkänts av central arbetstagarorganisation. Med stöd av hängavtalet kan arbetsgivaren träffa en lokal överens- kommelse med lokal arbetstagarorganisation om att tillämpa korttidsarbete på arbetsplatsen.</P>
<P class="p234 ft121">GS<SPAN class="ft38">, </SPAN>Industriarbetsgivarna<SPAN class="ft38">, </SPAN>Industri- och Kemigruppen<SPAN class="ft38">, </SPAN>IF Metall<SPAN class="ft38">, </SPAN>Sveriges ingenjörer<SPAN class="ft38">, </SPAN>Teknikarbetsgivarna<SPAN class="ft38">, </SPAN>Unionen<SPAN class="ft38">, </SPAN>Svenskt Näringsliv<SPAN class="ft38">, </SPAN>Almega AB<SPAN class="ft38">, </SPAN>TCO <SPAN class="ft38">och </SPAN>Sveriges advokatsamfund <SPAN class="ft38">anser det av lagen om stöd vid korttidsarbete ska framgå att kollektivavtal om korttidsarbete ska kunna tillämpas på arbetstagare som inte är medlem i arbets- tagarorganisation som slutit avtalet. Lagen om stöd vid korttidsarbete ska reglera rätt till statligt stöd vid korttidsarbete. Det är inte lämpligt att i en sådan lag reglera vilken verkan ett kollektivavtal ska ha. Regeringen bedömer att ett kollektivavtal om korttidsarbete normalt kan tillämpas även på arbetstagare som inte är medlemmar i den avtalsslutande organisationen och att det därför inte finns behov av någon särskild lagreglering i den delen.</SPAN></P>
<P class="p436 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1319 ft34">Förslaget föranleder 15 § lagen om stöd vid korttidsarbete, se avsnitt 3.1.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1027 ft14"><SPAN class="ft14">6.17.5.2.3</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;">Särskild förklaring</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft225">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft24">Det behövs ingen möjlighet att begära att Skatteverket lämnar en särskild förklaring om att ett kollektivavtal uppfyller förutsättningarna för preliminärt stöd.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft124">Promemorians förslag: <SPAN class="ft62">Överensstämmer inte med regeringens. I promemorian föreslås att parterna i ett centralt kollektivavtal eller en arbetsgivare som är bunden av ett sådant avtal kan begära att Skatteverket lämnar en särskild förklaring om att kollektivavtalet uppfyller kraven för stöd vid korttidsarbete.</SPAN></P>
<P class="p120 ft153">Remissinstanserna: <SPAN class="ft38">Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. </SPAN><SPAN class="ft121">Arbetsdomstolen </SPAN><SPAN class="ft38">och </SPAN><SPAN class="ft121">Förvaltningsrätten i Stockholm </SPAN><SPAN class="ft38">pekar på vissa oklarheter i fråga om den prövning som ska göras. Förvaltningsrätten i Stockholm ifråga- sätter om det över huvud taget föreligger ett behov av den föreslagna regleringen.</SPAN></P>
<P class="p120 ft153">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft38">I promemorian föreslås att parterna i ett centralt kollektivavtal eller en arbetsgivare som är bunden av ett sådant avtal bör kunna begära att Skatteverket lämnar en särskild förklaring om att ett kollektivavtal uppfyller förutsättningarna för preliminärt stöd. Avsikten är att den prövningen ska kunna ske innan en arbetsgivare gett in en ansökan om preliminärt stöd. Som </SPAN><SPAN class="ft121">Förvalt- ningsrätten i Stockholm </SPAN><SPAN class="ft38">framhåller kan det emellertid ifrågasättas om den särskilda förklaringen fyller någon egentlig funktion. För att en arbetsgivare ska kunna få del av preliminärt stöd förutsätts ändå att förut- sättningarna för att preliminärt stöd ska lämnas är uppfyllda i det enskilda fallet. Mot denna bakgrund föreslår regeringen inte någon bestämmelse om en sådan förklaring.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 225px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">359</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_384" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:115px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:428px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031384x1.jpg" style="width:293px;height:428px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 27px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;" class="ft153"><SPAN class="ft14">6.17.5.2.4</SPAN><SPAN class="ft267">Särskilda förutsättningar för preliminärt stöd när det inte finns kollektivavtal</SPAN></P>
<P class="p1336 ft4"><SPAN class="ft14">Regeringens förslag: </SPAN>För att en arbetsgivare som inte är bunden av ett kollektivavtal om korttidsarbete ska ha rätt till preliminärt stöd ska följande förutsättningar vara uppfyllda.</P>
<P class="p126 ft38"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;">Arbetstagarens deltagande i korttidsarbete ska ha stöd i skriftligt avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Ett sådant avtal ska ha ingåtts efter att korttidsarbete aktualiserats hos arbets- givaren.</SPAN></P>
<P class="p126 ft38"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;">Minst 70 procent av de arbetstagare inom en driftsenhet som var anställda hos arbetsgivaren under hela eller en del av jämförelsemånaden med samma eller högre sysselsättningsgrad som under stödmånaden och som arbetsgivaren var skyldig att betala arbetsgivaravgifter för ska delta</SPAN></P>
<P class="p1322 ft4"><SPAN class="ft4">i</SPAN><SPAN class="ft29">stödberättigat korttidsarbete under stöd- månaden.</SPAN></P>
<P class="p1056 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten.</SPAN></P>
<P class="p1051 ft34"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft246">Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara förenlig med de tre nivåerna för arbetstids- och löneminskning.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft124">Promemorians förslag: <SPAN class="ft62">Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian finns inget krav på att avtalet mellan arbetsgivare och arbetstagare ska vara skriftligt eller att avtalet ska ha ingåtts efter att korttidsarbete har aktualiserats hos arbetsgivaren. I promemorian uppställs vidare ett krav på viss minskning av arbetsgivarens nettoomsättning.</SPAN></P>
<P class="p126 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. <SPAN class="ft121">Sveriges advokatsamfund </SPAN>anser att det inte ska ställas olika krav på arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal och arbetstagare som inte är bundna av kollektivavtal för att preliminärt stöd ska kunna lämnas.</P>
<P class="p1393 ft111">Svenska Journalistförbundet <SPAN class="ft32">anser att det ska ställas högre krav på arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal för att stöd ska kunna lämnas, bl.a. ska krävas att samtliga arbetstagare inom en driftsenhet ska delta i korttidsarbete. </SPAN>Arbetsdomstolen <SPAN class="ft32">ifrågasätter om det är möjligt för en arbetsgivare som är bunden av ett centralt kollektivavtal – som inte reglerar korttidsarbete</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">– kan välja att i stället träffa individuella avtal om korttidsarbete med varje arbetstagare. Domstolen ifrågasätter tillåtligheten av att redan i anställningsavtalet komma överens om korttidsarbete. <SPAN class="ft121">Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet </SPAN>anser att det bör förtydligas om avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare om korttidsarbete ska regleras i ett särskilt avtal.</P>
<P class="p616 ft121">Landsorganisationen i Sverige (LO) <SPAN class="ft38">anser att avtalet ska vara skriftligt och tecknat i anslutning till att arbetsgivaren ansöker om preliminärt stöd. </SPAN>Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) <SPAN class="ft38">anser att kravet på att minst 70 procent av arbetstagarna inom en driftsenhet ska delta i korttidsarbete såvitt avser små företag i praktiken leder till att varje enskild arbetstagare får vetorätt i frågan om korttidsarbete ska tillämpas. LO anser att minst 80 procent av arbetstagarna inom en driftsenhet ska delta i stödberättigat korttidsarbete under stödmånaden. </SPAN>Företagarna <SPAN class="ft38">och </SPAN>Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft38">anser att det inte ska finnas något krav på omsättningsminskning. Svenskt Näringsliv framhåller att företag med kraftig tillväxt men som i samband med en kraftig och snabb konjunkturnedgång drabbas hårt av ett plötsligt efterfrågefall, riskerar att inte uppfylla kravet på omsättningsminskning. </SPAN>Bokförings- nämnden (BFN) <SPAN class="ft38">framhåller att en tvåmånaders- period kan vara en för kort tidsperiod för att en relevant jämförelse ska kunna göras. Detta eftersom företag kan ha oregelbunden verksamhet och intäktsredovisning; om nettoomsättningen under löpande år ska kunna användas som mått krävs att företaget upprättar ett delårsbokslut för att säkerställa att intäkterna är rätt redovisade, vilket ökar den administrativa bördan för arbetsgivare som inte redan har krav på sig att upprätta delårsrapporter eller delårsbokslut. Den närmare innebörden av begreppet ”nettoomsättning” är enligt BFN oklar i fråga om t.ex. ideella föreningar och stiftelser, vars intäkter består av bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter. </SPAN>Revisorsnämnden <SPAN class="ft38">har inga synpunkter på förslagen.</SPAN></P>
<P class="p1391 ft99">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft32">I fall där arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal finns ingen arbetsmarknadsorganisation som kan ta ansvar för när korttidsarbete bör tillämpas. I det fallet är det inte heller lämpligt att frågan enbart löses genom förhandlingar mellan en enskild arbetstagare och en arbetsgivare eftersom</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">360</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_385" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">de inte är jämnstarka parter. Enskilda arbetstagare kan också antas ha svårt att bilda sig en klar uppfattning om arbetsgivarens ekono- miska situation och konjunkturens betydelse för verksamheten, dvs. ta ställning till om deltagande i korttidsarbete är motiverat. Mot denna bakgrund anser regeringen – till skillnad från</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft113">Sveriges advokatsamfund <SPAN class="ft62">– att det, i syfte att säkerställa att en arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal verkligen har behov av stödåtgärden, bör ställas ett antal särskilda krav för att preliminärt stöd ska kunna lämnas.</SPAN></P>
<P class="p302 ft38">Som en allmän utgångspunkt bör gälla att var och en av arbetstagarna hos en arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal själv bör ta ställning till sitt deltagande i korttidsarbete. För det första bör därför krävas att korttidsarbete har stöd i avtal. Regeringen delar <SPAN class="ft121">LO:s </SPAN>bedömning att avtalet bör vara skriftligt så att blir tydligt vad som överenskommits. Som</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft121">Arbetsdomstolen<SPAN class="ft38">, LO och </SPAN>Juridiska fakultets- nämnden vid Uppsala universitet <SPAN class="ft38">framhåller är det inte lämpligt att avtal om korttidsarbete ska kunna ingås redan i samband med att en arbetstagare anställs. För att den enskilde arbetstagare ska kunna bedöma om han eller hon vill delta i korttidsarbete bör avtalet ingås först när det blir aktuellt att tillämpa korttidsarbete.</SPAN></P>
<P class="p302 ft32">För det andra bör krävas att viss minsta andel av arbetstagarna ska delta i korttidsarbete. Till skillnad från <SPAN class="ft111">Svenska Journalistförbundet </SPAN>anser regeringen att det inte är rimligt att kräva att samtliga arbetstagare ska delta i korttidsarbete. En sådan förutsättning skulle leda till att varje enskild arbetstagare fick vetorätt i frågan om korttidsarbete ska tillämpas. En arbetstagare som av något skäl inte vill delta i korttidsarbete, kan då vägra att gå med på korttidsarbete och därigenom förhindra en åtgärd som har betydelse för andra arbetstagares möjligheter att behålla anställningen och för arbetsgivarens ekonomiska överlevnad. Å andra sidan blir trycket på en enskild arbetstagare – som inte vill delta i korttidsarbete – att gå med på korttidsarbete märkbart. Om det inte ställs krav på att viss minsta andel av arbetstagarna ska delta i korttidsarbete föreligger vidare risk att en arbetsgivare vänder sig till vissa utvalda arbetstagare med erbjudande om deltagande i korttidsarbete av skäl som inte är betingade av den rådande konjunkturen. Det bör därför krävas att en ganska stor andel av arbetstagarna ska delta i korttidsarbete. Ett sådant krav bidrar</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">också till att korttidsarbete tillämpas endast när arbetsgivaren har ett verkligt behov av åtgärden. Behovet av korttidsarbete kan variera från driftsenhet till driftsenhet. LO anser att minst 80 procent av arbetstagarna inom en driftsenhet ska delta i stödberättigat korttidsarbete under stöd- månaden. Regeringen anser dock att den andelen lämpligen bör bestämmas till minst 70 procent. Utgångspunkten är att kravet på att viss minsta andel av arbetstagarna ska delta i korttidsarbete ska vara lätt att tillämpa. Regeringen har förståelse för <SPAN class="ft121">IFAU:s </SPAN>uppfattning att kravet är trubbigt. Regeringen anser emellertid att det inte bör tillintetgöra de förenklingar som förslaget innebär. Kravet på avtal med minst 70 procent av arbetstagarna inom en driftsenhet bör slutligen ta sikte på de arbetstagare för vilka preliminärt stöd kan lämnas för en stödmånad, dvs. arbetstagare som var anställda hos arbetsgivaren under hela eller en del av jämförelsemånaden med samma eller högre sysselsättningsgrad som under stödmånaden och som arbetsgivaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för under stödmånaden (se avsnitt 6.17.5.1.2).</P>
<P class="p1137 ft62">För det tredje bör krävas att arbetstids- och löneminskningen för var och en av de arbetstagare inom en driftsenhet som deltar i korttidsarbete är på samma nivå. I annat fall föreligger en risk att en arbetsgivare gör skillnad mellan arbetstagarna av skäl som inte är föranledda av den rådande konjunkturen.</P>
<P class="p353 ft4">För det fjärde bör krävas att den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara förenlig med de tre nivåerna för arbetstids- och löneminskning.</P>
<P class="p252 ft38">I promemorian föreslås att arbetsgivaren ska visa att dennes ekonomiska situation är sådan att behov av stödåtgärden föreligger. Kravet är utformat som att arbetsgivarens nettoomsätt- ning ska ha minskat med minst 15 procent jämfört med samma månad föregående år.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft121">Företagarna <SPAN class="ft38">och </SPAN>Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft38">anser att det inte ska finnas något krav på omsättnings- minskning. </SPAN>BFN <SPAN class="ft38">och Svenskt Näringsliv har gjort bedömningar att kravet på omsättnings- minskning är trubbigt. Det är inte rimligt att stöd ska kunna lämnas till en arbetsgivare som, oaktat att korttidsarbete har stöd i avtal med arbetstagarna, även utan att tillämpa korttids- arbete på arbetsplatsen skulle behålla hela sin personalstyrka, trots den rådande låg- konjunkturen. Mot denna bakgrund ansåg regeringen i lagrådsremissen – till skillnad från</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">361</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_386" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:460px;left:0px;z-index:-1;width:604px;height:324px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031386x1.jpg" style="width:604px;height:324px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft39">Företagarna <SPAN class="ft34">och </SPAN>Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft34">– att kravet på omsättningsminskning är viktigt.</SPAN></P>
<P class="p356 ft38">Under den fortsatta beredningen av anmälan av stödordningen till kommissionen har regeringen emellertid gjort bedömningen att ett särskilt krav på omsättningsminskning enbart för arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal om korttidsarbete riskerar att utgöra ett selektivt gynnande av andra arbetsgivare som inte är förenligt med EU:s statsstödsregelverk. Regeringen lämnar därför inte något sådant förslag i denna proposition.</P>
<P class="p227 ft38">I promemorian föreslås vidare ett krav att arbetstagaren inte tillhör arbetsgivarens familj. Ett sådant krav fanns även i lagrådsremissens lagförslag. Regeringen har under den fortsatta beredningen gjort bedömningen att detta krav bör gälla oavsett om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal om korttidsarbete eller inte (se avsnitt 6.17.5.1.2).</P>
<P class="p337 ft4">Arbetsdomstolen ifrågasätter om det är möjligt för en arbetsgivare som är bunden av ett centralt kollektivavtal – som inte reglerar korttidsarbete – kan välja att i stället träffa individuella avtal om korttidsarbete med varje arbetstagare. Regeringen anser att den frågan på sedvanligt sätt får lösas genom en tolkning av kollektivavtal.</P>
<P class="p133 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1322 ft4">Förslaget föranleder 16 § lagen om stöd vid korttidsarbete, se avsnitt 3.1.</P>
<P class="p1323 ft17"><SPAN class="ft17">6.17.6</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Förfarandet</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 83px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft14"><SPAN class="ft14">6.17.6.1</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 16px;">Skatteverket är handläggande myndighet</SPAN></P>
<P class="p355 ft14">Regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Ärenden om stöd vid kort- tidsarbete handläggs av Skatteverket.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p1056 ft4"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.</P>
<P class="p356 ft151">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft24">Korttids- arbete ska tillämpas i mycket allvarliga konjunkturella situationer. I en sådan situation är det sannolikt att arbetslösheten ökar väsentligt och att den kommer att vara fortsatt</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft32">hög under en lång tid. För att säkerställa en effektiv och snabb handläggning av ärenden om stöd vid korttidsarbete, bör den handläggande myndigheten inte bedriva en verksamhet som påverkas starkt av konjunkturvariationer och ha vana att handlägga ett stort antal ärenden på kort tid. Mot denna bakgrund bör ärenden om stöd vid korttidsarbete handläggas av Skatteverket. Majoriteten av remissinstanserna delar denna bedömning.</P>
<P class="p130 ft34">Utgångspunkten är att bestämmelserna i förvaltningslagen (1986:223) ska gälla i ärenden om stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p429 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p204 ft4">Förslaget föranleder 37 § lagen om stöd vid korttidsarbete, se avsnitt 3.1.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 82px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft14"><SPAN class="ft14">6.17.6.2</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;">Ansökan och beräkning av preliminärt stöd</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"><SPAN class="ft14">6.17.6.2.1</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;">Månatlig ansökan</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft62"><SPAN class="ft260">Regeringens förslag: </SPAN>En ansökan om preliminärt stöd ska ha kommit in inom två kalender- månader från utgången av stödmånaden. I annat fall lämnas inte stöd för stödmånaden.</P>
<P class="p129 ft153">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft34">Regeringen kan med- dela föreskrifter om innehållet i en ansökan om preliminärt stöd.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Promemorians förslag och bedömning</P>
<P class="p23 ft4">överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p228 ft124">Remissinstanserna: <SPAN class="ft62">Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. </SPAN><SPAN class="ft113">Svenskt Näringsliv </SPAN><SPAN class="ft62">anser att det inte ska ställas krav på att en ansökan om preliminärt stöd ska ges in för varje stödmånad. Svenskt Näringsliv och </SPAN><SPAN class="ft113">Näringslivets Regelnämnd (NNR) </SPAN><SPAN class="ft62">anser att ansökningstiden är för kort och att en arbetsgivare ska kunna få anstånd med att ge in en ansökan om preliminärt stöd.</SPAN></P>
<P class="p205 ft99">Skälen för regeringens förslag och bedöm- ning: <SPAN class="ft32">Som framgår av avsnitt 6.17.5.1.3 behövs ett förfarande som består av två led – månatliga ansökningar om preliminärt stöd och avstäm- ning. Mot denna bakgrund anser regeringen – till skillnad från </SPAN><SPAN class="ft111">Svenskt Näringsliv </SPAN><SPAN class="ft32">– att en ansökan om preliminärt stöd för en arbetstagare bör göras för varje stödmånad. Det bör bestämmas</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 8px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">362</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_387" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:512px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:185px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031387x1.jpg" style="width:293px;height:185px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft38">en tidsfrist för inom vilken tid en ansökan om preliminärt stöd ska ges in till Skatteverket. Tidsfristen bör inte vara så kort att arbetsgivaren får svårt att hinna räkna ut det preliminära stöd som ska begäras. En tidsfrist om två kalender- månader från utgången av den månad arbetsgivaren begär stöd får därvid bedömas som lämplig. Har inte ansökan kommit in i tid får inte preliminärt stöd lämnas för den stödmånaden. Svenskt Näringsliv och <SPAN class="ft121">NNR </SPAN>anser att ansökningstiden är för kort och att en arbetsgivare ska kunna få anstånd med att ge in en ansökan om preliminärt stöd. Regeringen anser emellertid att det inte bör finnas någon anståndsmöjlighet, eftersom det skulle öka komplexiteten i förfarandet, och att ansökning- stiden är väl tilltagen. Närmare föreskrifter om innehållet i en ansökan om preliminärt stöd meddelas i förordningsform.</P>
<P class="p343 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1319 ft4">Förslaget föranleder 18 § lagen om stöd vid korttidsarbete, se avsnitt 3.1.</P>
<P class="p988 ft14"><SPAN class="ft14">6.17.6.2.2</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;">Beräkning av preliminärt stöd</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft32"><SPAN class="ft252">Regeringens förslag: </SPAN>Preliminärt stöd för en arbetstagare avseende en stödmånad bestäms genom att underlaget för beräkning av preliminärt stöd multipliceras med 43 procent. Underlaget består av arbetstagarens ordinarie lön multiplicerad med den vid ansökningstillfället avtalade arbetstidsminskningen enligt någon av de tre nivåerna för arbetstids- och löne- minskning samt med en individuell närvarokvot.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.</P>
<P class="p222 ft99">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft32">Preliminärt stöd för en arbetstagare en stödmånad bör bestämmas genom att underlaget för beräkning av preliminärt stöd multipliceras med en procentsats. Underlaget bör bestå av arbets- tagarens ordinarie lön multiplicerad med den vid ansökningstillfället avtalade arbetstidsminsk- ningen enligt någon av de tre nivåerna för arbetstids- och löneminskning samt med en individuell närvarokvot.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft34">Preliminärt stöd beräknas enligt följande formel:</P>
<P class="p11 ft34">Preliminärt stöd = Ordinarie lön x Arbetstidsminskning x Närvarokvot x Procentsats</P>
<P class="p542 ft38">Om underlaget för beräkning av preliminärt stöd multipliceras med en viss procentsats erhålls det stöd som arbetsgivaren har rätt till beträffande en viss arbetstagare en viss stödmånad. Som framgår av avsnitt 6.17.5.1.3 bör staten bära en tredjedel av kostnaderna för korttidsarbete. Stöd vid korttidsarbete ska således lämnas även för en del av arbetsgivaravgifterna. Av förenklingsskäl bestäms stöd vid korttidsarbete i förhållande till ordinarie lön, varvid procentsatsen väljs med hänsyn till ett schablonmässigt antagande om genomsnittliga arbetsgivaravgifter på 30 procent. De genomsnittliga arbetsgivaravgifterna är något lägre än den lagstadgade avgiftsnivån om 31,42 procent (år 2013), eftersom vissa grupper har nedsatta arbetsgivaravgifter. Detta innebär att statens andel av kostnaderna för korttidsarbete kommer att vara större än en tredjedel för bl.a. ungdomar. Ett alternativ skulle kunna vara att i stället utgå från de faktiska nivåerna för arbetsgivaravgifter när stöd ska beräknas för varje enskild arbetstagare och även beakta olika anställningssubventioner (se avsnitt 6.17.7.11). Fördelarna med en enhetlig procentsats får emellertid anses överväga. Det innebär att stöd vid korttidsarbete bör lämnas med 43 procent av underlaget, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av kostnaden för korttids- arbete med hänsyn tagen till genomsnittliga arbetsgivaravgifter.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">När underlaget för beräkning av preliminärt stöd fastställs för en arbetstagare avseende en stödmånad, används den nivå som parterna avtalat om att tillämpa för den enskilde arbetstagaren, dvs. 20, 40 eller 60 procents arbetstidsminskning i genomsnitt under avtals- perioden. Det gäller oavsett hur arbetstids- minskningen läggs ut under enskilda månader inom avtalsperioden. Vid avstämningen framgår om tillämpad genomsnittlig arbetstidsminskning under avtalsperioden svarar mot den nivå som preliminärt stöd har beräknats utifrån.</P>
<P class="p224 ft32">För att undvika att arbetsgivaren över- kompenseras om arbetstagaren har varit frånvarande under stödmånaden av någon annan anledning än deltagandet i korttidsarbete bör</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">363</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_388" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:604px;height:919px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031388x1.jpg" style="width:604px;height:919px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">krävas att det preliminära stödet även beräknas med hänsyn tagen till arbetstagarens närvaro under stödmånaden. Frånvaron kan bestå av t.ex. sjukdom, semester, ledighet för facklig för- troendeman eller föräldraledighet.</P>
<P class="p1051 ft4">Justeringen görs genom att produkten av ordinarie lön och avtalad arbetstidsminskning multipliceras med en närvarokvot. Kvoten beräknas enligt följande. Om arbetstagaren exempelvis i normala fall, dvs. om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete, skulle ha arbetat 20 dagar under månaden men var frånvarande under två hela dagar, är den individuella närvarokvoten 18/20. Frånvaro under delar av dagar bör av förenklingsskäl inte beaktas.</P>
<P class="p198 ft32">Om arbetstagaren har deltagit i korttidsarbete under endast en del av en månad bör hänsyn tas till detta när närvarokvoten beräknas.</P>
<P class="p522 ft17">Exempel 1 Beräkning av preliminärt stöd</P>
<P class="p131 ft34">Arbetstagare med en ordinarie lön på 25 000 kronor/mån och en ordinarie arbetstid på 170 timmar/mån.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"><SPAN class="ft4">i)</SPAN><SPAN class="ft146">Fr.o.m. den 16 mars t.o.m. den 15 juni omfattas arbetstagaren av ett avtal om korttidsarbete med 20 procents arbetstids- minskning och 12 procents löneminskning.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"><SPAN class="ft4">ii)</SPAN><SPAN class="ft139">Arbetsgivaren begär preliminärt stöd för arbetstagaren för halva mars, hela april och halva juni. Ansökan om stöd ska göras inom två kalendermånader efter utgången av den månad stöd begärs för.</SPAN></P>
<P class="p992 ft38"><SPAN class="ft4">iii)</SPAN><SPAN class="ft165">Arbetstagaren skulle under samtliga månader ha arbetat 20 dagar, om han eller hon inte deltagit i korttidsarbete. Arbetstagaren var från- varande den 18 mars samt den 19 och 20 april.</SPAN></P>
<P class="p971 ft34"><SPAN class="ft4">iv)</SPAN><SPAN class="ft150">Preliminärt stöd för arbetstagaren beräknas enligt följande.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 289px;margin-top: 12px;font: 15px 'Arial';">
<TR>
<TD class="tr7 td57"><P class="p19 ft4">Mars:</P></TD>
<TD class="tr7 td219"><P class="p118 ft4">12 500</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p27 ft4">x</P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p46 ft4">0,2</P></TD>
<TD class="tr7 td88"><P class="p81 ft4">x</P></TD>
<TD class="tr7 td172"><P class="p119 ft4">(9 / 10)</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p80 ft4">x</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p38 ft4">0,43</P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p30 ft4">=</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td202"><P class="p19 ft4">968 kronor</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td172"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p19 ft4">April:</P></TD>
<TD class="tr1 td219"><P class="p22 ft4">25 000</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p17 ft4">x</P></TD>
<TD class="tr1 td131"><P class="p22 ft4">0,2</P></TD>
<TD class="tr1 td88"><P class="p27 ft4">x</P></TD>
<TD class="tr1 td172"><P class="p22 ft4">(18 / 20)</P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p27 ft4">x</P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p30 ft4">0,43</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p30 ft4">=</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td202"><P class="p19 ft4">1 935 kronor</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td172"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td57"><P class="p19 ft4">Juni:</P></TD>
<TD class="tr3 td219"><P class="p230 ft11">12 500</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p19 ft4">x</P></TD>
<TD class="tr3 td131"><P class="p451 ft4">0,2</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p63 ft4">x</P></TD>
<TD class="tr3 td172"><P class="p142 ft4">(10 / 10)</P></TD>
<TD class="tr3 td153"><P class="p80 ft4">x</P></TD>
<TD class="tr3 td120"><P class="p38 ft4">0,43</P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p30 ft4">=</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td202"><P class="p19 ft4">1 075 kronor</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td131"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td172"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p194 ft32">Det antas att samtliga månader innehåller exakt 20 ordinarie arbetsdagar, som arbetstagaren</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft38">skulle ha arbetat om han eller hon inte deltagit i korttidsarbete, och att dessa fördelar sig helt jämnt över månaden. I punkten iv) visas hur preliminärt stöd beräknas. För mars och juni är den ordinarie lönen hälften av 25 000 kronor och antalet ordinarie dagar 10 eftersom arbetstagaren deltagit i korttidsarbete halva månaden. Arbetstidsminskningen är samma varje månad eftersom den ska vara vad parterna avtalat om ska gälla enligt en av de tre nivåerna. Inom parentes anges närvarokvoten. I närvarokvotens täljare anges antal ordinarie dagar minus eventuell frånvaro räknat i hela dagar och i nämnaren anges ordinarie dagar under månaden.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Om en arbetsgivare ansöker om stöd för fler än en arbetstagare, bör arbetsgivaren summera och i ansökan om preliminärt stöd ange totalt belopp som begärs.</P>
<P class="p6 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p204 ft4">Förslaget föranleder 17 § lagen om stöd vid korttidsarbete, se avsnitt 3.1.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 87px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft14"><SPAN class="ft14">6.17.6.3</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;">Avstämning och beräkning av slutligt stöd</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"><SPAN class="ft14">6.17.6.3.1</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;">Skyldighet att göra avstämning</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 64px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft62"><SPAN class="ft260">Regeringens förslag: </SPAN>En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd ska göra en avstämning.</P>
<P class="p217 ft38">Avstämning ska som utgångspunkt ske vid utgången av tredje kalendermånaden från den tidpunkt då en stödperiod löpt ut. Om arbetsgivaren före denna tidpunkt under tre på varandra följande kalendermånader inte har ansökt om preliminärt stöd, uppkommer dock skyldigheten att göra en avstämning vid utgången av den tremånadersperioden. Den tid- punkt då skyldigheten att göra en avstämning uppkommit, är en avstämningstidpunkt.</P>
<P class="p428 ft4">En stödperiod, eller den kortare period som skyldigheten att göra en avstämning avser, är en avstämningsperiod.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås att avstämning som utgångspunkt ska ske vid utgången av en stödperiod.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">364</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_389" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:97px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:4px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031389x1.jpg" style="width:293px;height:4px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.</P>
<P class="p920 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">En arbets- givare som har erhållit preliminärt stöd för en eller flera arbetstagare bör göra en avstämning. Vid avstämningen tar arbetsgivaren ställning till om det tillämpade korttidsarbetet har haft stöd i avtal och varit förenligt med kraven på arbetstids- och löneminskning, dvs. motsvarat någon av de tre nivåerna (se avsnitt 6.17.6.3.2).</SPAN></P>
<P class="p132 ft38">I promemorian föreslås att en arbetsgivare som fått preliminärt stöd ska vara skyldig att göra en avstämning vid utgången av stöd- perioden. En ansökan om preliminärt stöd ska emellertid ha kommit in till Skatteverket inom två kalendermånader från utgången av en stödmånad. Det innebär att tidpunkten för skyldigheten att göra en avstämning inte bör inträda förrän vid utgången av tredje kalender- månaden från den tidpunkt då en stödperiod löpt ut. Vid den tidpunkten blir samtliga arbets- givare som fortfarande tillämpar korttidsarbete skyldiga att göra en avstämning. En arbetsgivare kan emellertid under en stödperiod välja att inte längre ansöka om preliminärt stöd. I så fall bör det vara möjligt att få till stånd en avstämning före det att stödperioden löpt ut. Om arbetsgivaren under tre kalendermånader i rad inte har ansökt om preliminärt stöd bör skyldigheten att göra en avstämning uppkomma vid utgången av den tremånadersperioden. Den tidpunkt då skyldigheten att göra en avstämning uppkommit, är en avstämningstidpunkt.</P>
<P class="p1348 ft24">En stödperiod eller den kortare period som skyldigheten att göra en avstämning avser, är en avstämningsperiod. En arbetsgivare som har gjort en avstämning före utgången av tredje kalendermånaden från den tidpunkt en stödperiod löpt ut kan på nytt träffa avtal om och tillämpa korttidsarbete. För arbetsgivaren börjar då en ny avstämningsperiod.</P>
<P class="p201 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1319 ft34">Förslaget föranleder 19 § lagen om stöd vid korttidsarbete, se avsnitt 3.1.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 158px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;" class="ft225"><SPAN class="ft14">6.17.6.3.2</SPAN><SPAN style="font: bold 12px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 17px;">Vad avstämning innebär och beräkning av slutligt stöd</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;" class="ft38"><SPAN class="ft243">Regeringens förslag: </SPAN>En avstämning innebär att arbetsgivaren ska, för varje arbetstagare som det preliminära stödet har avsett, bedöma om den genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen som har tillämpats under respektive avtalsperiod som avstämningsperioden består av</P>
<P class="p252 ft32"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;">motsvarar en och samma nivå av de tre nivåerna för arbetstids- och löneminskning, och</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">har stöd i avtal.</SPAN></P>
<P class="p117 ft38">Den tillämpade genomsnittliga arbetstids- minskningen under en avtalsperiod är den minskning av arbetstiden som en arbetstagare har haft eller, om han eller hon har varit frånvarande, skulle ha haft under avtalsperioden.</P>
<P class="p525 ft4">Den tillämpade genomsnittliga arbetstids- minskningen anges i procent av ordinarie arbetstid.</P>
<P class="p525 ft4">När den tillämpade genomsnittliga arbetstids- minskningen fastställs för en arbetstagare, ska hänsyn tas endast till månader eller delar av månader under avtalsperioden för vilka preliminärt stöd har lämnats för honom eller henne.</P>
<P class="p353 ft4">Den tillämpade genomsnittliga arbetstids- minskningen ska anses motsvara en av de tre nivåerna för arbetstidsminskning om den är minst lika stor som det procenttal som anges där för respektive nivå.</P>
<P class="p364 ft38">Den tillämpade genomsnittliga löneminsk- ningen under en avtalsperiod är den minskning av lönen som en arbetstagare har haft eller, om han eller hon har varit frånvarande, skulle ha haft under avtalsperioden.</P>
<P class="p537 ft4">Den tillämpade genomsnittliga löneminsk- ningen anges i procent av summan av ordinarie lön under avtalsperioden avrundat till närmaste heltal.</P>
<P class="p364 ft38">När den tillämpade genomsnittliga löne- minskningen fastställs för en arbetstagare, ska hänsyn tas endast till månader eller delar av månader under avtalsperioden för vilka preliminärt stöd lämnats för honom eller henne.</P>
<P class="p364 ft38">Den tillämpade genomsnittliga löneminsk- ningen ska anses motsvara en av de tre nivåerna för löneminskning om den är lika stor som det procenttal som anges där för respektive nivå.</P>
<P class="p252 ft32">Arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd som har betalats ut för en arbetstagare under en avtalsperiod, om tillämpad genomsnittlig arbetstids- och löneminskning</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 12px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">365</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_390" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:733px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:4px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031390x1.jpg" style="width:293px;height:4px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">beräknat på de månader eller delar av månader under avtalsperioden för vilka preliminärt stöd lämnats för arbetstagarens deltagande i korttidsarbete inte motsvarar en och samma av de tre nivåerna för arbetstids- och löne- minskning. Detsamma gäller om något av angivna förhållanden inte har stöd i avtal.</P>
<P class="p227 ft38">En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd är skyldig att betala tillbaka skillnaden mellan preliminärt stöd och slutligt stöd, om det preliminära stödet för en stödmånad har beräknats på en större arbetstidsminskning än den som följer av vid avstämningstidpunkten gällande avtal för stödmånaden.</P>
<P class="p337 ft4">Slutligt stöd beräknas på motsvarande sätt som preliminärt stöd men baserat på den mindre arbetstidsminskningen.</P>
<P class="p356 ft38">En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd har rätt till ytterligare stöd motsvarande skillnaden mellan preliminärt stöd och slutligt stöd, om preliminärt stöd för en stödmånad har beräknats på en mindre arbetstidsminskning än den som följer av vid avstämningstidpunkten gällande avtal för stödmånaden.</P>
<P class="p1051 ft4">Slutligt stöd beräknas på motsvarande sätt som preliminärt stöd men baserat på den större arbetstidsminskningen.</P>
<P class="p126 ft38">Ytterligare stöd får inte ges till en arbetsgivare som har näringsförbud eller skatte- och avgiftsskulder som har överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning, när frågan om sådant stöd prövas. Är arbetsgivaren en juridisk person, får den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i verksamheten inte ha näringsförbud.</P>
<P class="p1422 ft4">Arbetsgivaren ska sammanställa belopp som arbetsgivaren i förekommande fall är skyldig att betala tillbaka och har rätt till till ett nettobelopp.</P>
<P class="p1337 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p356 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. <SPAN class="ft121">Kronofogdemyndigheten </SPAN>anser att alla skulder som är föremål för verkställighet, såväl skulder till det allmänna som till enskilda fordringsägare, ska utgöra hinder mot att stöd lämnas till en arbetsgivare.</P>
<P class="p126 ft99">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft32">Vid av- stämningen bör arbetsgivaren bedöma om den genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">som har tillämpats under avstämningsperioden motsvarar en och samma av de tre nivåerna för arbetstids- och löneminskning och har stöd i avtal. Avstämningen bör göras separat för varje arbetstagare och dessutom för varje avtalsperiod som avstämningsperioden består av. Avstäm- ningen för en arbetstagare och avtalsperiod bör sammanfattningsvis gå till på följande sätt.</P>
<P class="p94 ft38">Först fastställs för vilka stödmånader preli- minärt stöd har lämnats för arbetstagaren under avtalsperioden. Därefter beräknas tillämpad genomsnittlig arbetstids- och löneminskning. Om den tillämpade genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen inte motsvarar en av de tre nivåerna för arbetstids- och löneminskning eller inte har stöd i avtal, blir arbetsgivaren återbetalningsskyldig för allt preliminärt stöd för arbetstagaren och avtalsperioden.</P>
<P class="p94 ft38">Om den tillämpade genomsnittliga arbets- tidsminskningen under en stödmånad motsvarar en mindre eller större nivå än den arbets- tidsminskning som följer av vid avstäm- ningstidpunkten gällande avtal (för stöd- månaden), ska slutligt stöd beräknas. I förra fallet blir arbetsgivaren återbetalningsskyldig för skillnaden mellan preliminärt stöd som lämnats för stödmånaden och slutligt stöd, i det senare fallet har arbetsgivaren rätt till skillnaden mellan preliminärt stöd som lämnats för stödmånaden och slutligt stöd (ytterligare stöd).</P>
<P class="p1414 ft4">Nedan redogörs för hur tillämpad genom- snittlig arbetstids- och löneminskning samt slutligt stöd beräknas.</P>
<P class="p350 ft32">Vid beräkning av tillämpad genomsnittlig arbetstidsminskning summeras det antal timmar arbetstagaren gått ned i arbetstid under de månader eller delar av månader för vilka preliminärt stöd har lämnats under avtals- perioden. Även timmar som arbetstagaren, om han eller hon inte varit frånvarande, skulle ha gått ned i arbetstid enligt avtal om korttids- arbete, bör räknas med. Arbetstidsminskningen divideras med summan av arbetstagarens ordinarie arbetstid för samma period. I exempel 2 illustreras hur genomsnittlig tillämpad arbetstidsminskning beräknas.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32">Vid beräkning av tillämpad genomsnittlig löneminskning summeras de belopp med vilka lönen minskat på grund av deltagande i korttidsarbete under de månader eller delar av månader för vilka preliminärt stöd har lämnats under avtalsperioden. Löneminskningen divi- deras med summan av arbetstagarens ordinarie</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">366</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_391" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:901px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031391x1.jpg" style="width:605px;height:901px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p786 ft4">lön för samma period. Om en arbetstagare endast har deltagit i korttidsarbete under en del av en stödmånad, utgör den ordinarie lönen motsvarande del. I exempel 2 illustreras hur tillämpad genomsnittlig löneminskning be- räknas.</P>
<P class="p414 ft99">Exempel 2 Beräkning av tillämpad genom- snittlig arbetstids- och löneminskning</P>
<P class="p786 ft34">Arbetstagare med en ordinarie lön på 25 000 kronor/mån och en ordinarie arbetstid på 170 timmar/mån.</P>
<P class="p421 ft38"><SPAN class="ft4">i)</SPAN><SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;">Fr.o.m. den 16 mars t.o.m. den 15 juni omfattas arbetstagaren av ett avtal om korttids- arbete med 20 procents arbetstidsminskning och 12 procents löneminskning). Arbetsgivaren har begärt preliminärt stöd för arbetstagaren för halva mars, hela april och halva juni (se exempel 1). Tillämpad genomsnittlig arbetstids- och löneminskning ska därför beräknas för halva mars, hela april och halva juni.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft38"><SPAN class="ft4">ii)</SPAN><SPAN class="ft165">Först summeras den arbetstidsminskning arbetstagaren har haft eller, om han eller hon varit frånvarande, skulle ha haft under perioden enligt avtal om korttidsarbete. Arbetstagaren har gått ner 25 timmar i mars, 37 timmar i april och 6 timmar i juni, vilket ger att arbetstiden totalt har minskat med 68 timmar. Detta divideras sedan med summan av ordinarie arbetstid under perioden. Ordinarie arbetstid beräknas till 85 timmar i mars, 170 timmar i april och 85 timmar i juni, vilket ger att ordinarie arbetstid under perioden är 340 timmar. Tillämpad genom- snittlig arbetstidsminskning under perioden beräknas till 20 procent (68 / 340 = 0,20).</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft38"><SPAN class="ft4">iii)</SPAN><SPAN class="ft165">Arbetstagarens löneminskning på grund av deltagande i </SPAN><NOBR>korttids-arbete</NOBR> under perioden summeras till 6 000 kronor (1 500 kronor i mars, 3 000 kronor i april och 1 500 kronor i juni). Arbetstagarens ordinarie lön under perioden summeras till 50 000 kronor (12 500 kronor i mars, 25 000 kronor i april och 12 500 kronor i juni). Tillämpad genomsnittlig löneminskning under perioden fås genom att <NOBR>löne-minskningen</NOBR> divideras med summan av ordinarie lön under perioden, vilket ger att tillämpad genomsnittlig löneminskning beräknas till 12 procent (6 000 / 50 000 = 0,12).</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft32">Den genomsnittliga tillämpade arbetstidsminsk- ningen anses motsvara en nivå om den minst uppgår till den till nivån hörande procentsatsen. En genomsnittlig tillämpad arbetstidsminskning om t.ex. 25 procent under avtalsperioden – som kan vara en följd av bl.a. arbetstidens förläggning under perioden – motsvarar således ”minst 20 procent”. Den genomsnittliga tillämpade löneminskningen ska motsvara exakt den procentsats som anges för respektive nivå. Den enda tillåtna variationen ligger i att löne- minskningen avrundas till närmaste heltal (se exempel 3).</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Exempel 3 När uppfyller tillämpad genomsnittlig arbetstids- och löneminskning en nivå?</P>
<P class="p542 ft24">Om arbetstidsminskning 40 procent och löne- minskning 12 procent = motsvarar nivå 1</P>
<P class="p11 ft34">Om arbetstidsminskning 40 procent och löne- minskning 14 procent = motsvarar inte någon nivå</P>
<P class="p542 ft183">Om arbetstidsminskning 40 procent och löne- minskning 16 procent = motsvarar nivå 2</P>
<P class="p489 ft4">Med arbetstidsminskning avses tillämpad genomsnittlig arbetstidsminskning under en avtalsperiod. Med löneminskning avses tillämpad genomsnittlig löneminskning under en avtals- period.</P>
<P class="p1220 ft38">Om tillämpad genomsnittlig arbetstids- och löneminskning har stöd i avtal och motsvarar en av de tre nivåerna för arbetstids- och löne- minskning för en arbetstagare och avtalsperiod – och det inte har gjorts några justeringar av avtalet (se nedan angående situationen att avtal om korttidsarbete justerats) – uppkommer ingen skyldighet att betala tillbaka preliminärt stöd eller rätt till ytterligare stöd (se exempel 4). En arbetsgivare är däremot skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd för en arbetstagare och avtalsperiod, om den tillämpade genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen inte motsvarar en nivå eller saknar stöd i avtal.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 66px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">367</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_392" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:604px;height:919px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031392x1.jpg" style="width:604px;height:919px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p367 ft17">Exempel 4 Avstämning – ingen justering av avtalad nivå</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Avtal fr.o.m. den 16 mars t.o.m. den 15 juni med 20 procents arbetstidsminskning och 12 procents löneminskning). Arbetsgivaren har begärt preliminärt stöd för halva mars, hela april och halva juni (se exempel 1).</P>
<P class="p992 ft38"><SPAN class="ft4">i)</SPAN><SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;">Arbetsgivaren beräknar tillämpad genom- snittlig arbetstidsminskning för de månader stöd har betalats ut under avtalsperioden (se exempel 2). Detta ger att arbetstidsminskningen varit 20 procent (68 / 340 = 0,20).</SPAN></P>
<P class="p360 ft62"><SPAN class="ft4">ii)</SPAN><SPAN class="ft152">Arbetsgivaren beräknar tillämpad genom- snittlig löneminskning för de månader stöd har betalats ut under avtalsperioden (se exempel 2). Detta ger att löneminskningen varit 12 procent ((50 000 - 4 000) / 50 000 = 0,12).</SPAN></P>
<P class="p962 ft4"><SPAN class="ft4">iii)</SPAN><SPAN class="ft139">Arbetsgivaren bedömer om tillämpad arbetstids- och löneminskning motsvarar någon nivå. Arbetsgivaren konstaterar att nivå 1 är uppfylld (20 procents arbetstids- och 12 procents löneminskning).</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"><SPAN class="ft4">iv)</SPAN><SPAN class="ft150">Arbetsgivaren bedömer om tillämpad arbetstids- och löneminskning har stöd i avtal. Konstaterar att så är fallet.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"><SPAN class="ft4">v)</SPAN><SPAN class="ft246">Arbetsgivaren bedömer om avtalet har justerats, dvs. om nivån ändrats, under avtalsperioden. Konstaterar att så inte skett.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"><SPAN class="ft4">vi)</SPAN><SPAN class="ft139">Ingen återbetalningsskyldighet och inte heller rätt till ytterligare stöd.</SPAN></P>
<P class="p971 ft4">Under en avtalsperiod kan ett avtal justeras till att avse en annan nivå för arbetstids- och löneminskning, t.ex. för att den ekonomiska situationen förändrats på ett sätt som inte förutsågs när avtalet ingicks. Om ett avtal justeras på detta sätt innebär det att preliminärt stöd kommer att ha beräknats enligt olika nivåer för arbetstidsminskningen under avtalsperioden (se exempel 5).</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft157">Exempel 5 Beräkning av preliminärt stöd – justering av avtalad nivå</P>
<P class="p1384 ft34">Arbetstagare med en ordinarie lön på 25 000 kronor/mån och en ordinarie arbetstid på 170 timmar/mån.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 63px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft62"><SPAN class="ft4">i)</SPAN><SPAN class="ft152">Fr.o.m. den 16 mars omfattas arbetstagaren av ett avtal om korttidsarbete med 40 procents arbetstidsminskning och 16 procents löne- minskning. Den 1 april justeras avtalet till att gälla 20 procents arbetstidsminskning och 12 procents löneminskning t.o.m. den 15 juni.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"><SPAN class="ft4">ii)</SPAN><SPAN class="ft248">Arbetsgivaren begär preliminärt stöd för arbetstagaren för halva mars, hela april och halva juni.</SPAN></P>
<P class="p414 ft62"><SPAN class="ft4">iii)</SPAN><SPAN style="font: 14px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;">Arbetstagaren skulle under alla månader ha arbetat 20 dagar, om han eller hon inte deltagit i korttidsarbete. Arbetstagaren var frånvarande den 18 mars och den </SPAN><NOBR>19–20</NOBR> april.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"><SPAN class="ft4">iv)</SPAN><SPAN class="ft178">Preliminärt stöd för arbetstagaren beräknas enligt följande.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 27px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft32">Mars: 12 500 x 0,4 x (9 / 10) x 0,43 = 1 935 April: 25 000 x 0,2 x (18 / 20) x 0,43 = 1 935 Juni: 12 500 x 0,2 x (10 / 10) x 0,43 = 1 075</P>
<P class="p421 ft38">Det antas att samtliga månader innehåller exakt 20 ordinarie arbetsdagar, som arbetstagaren skulle ha arbetat om han eller hon inte deltagit i korttidsarbete, och att dessa fördelar sig helt jämnt över månaden. I punkten iv) visas hur preliminärt stöd beräknas. För mars och juni är den ordinarie lönen hälften av 25 000 kronor och antalet ordinarie dagar 10 eftersom arbetstagaren deltagit i korttidsarbete halva månaden. Preliminärt stöd har beräknats utifrån 40 procent arbetstidsminskning för mars och utifrån 20 procent arbetstidsminskning för april och juni, detta eftersom avtalet justerades från nivå 2 till nivå 1 den 1 april. Inom parentes anges närvarokvoten. I närvarokvotens täljare anges antal ordinarie dagar minus eventuellt frånvaro räknat i hela dagar och i nämnaren anges ordinarie dagar under månaden.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;" class="ft38">Om ett avtal justerats under avtalsperioden, bör det vid avstämningstidpunkten gällande avtalet ligga till grund för bedömningen av om tillämpad genomsnittlig arbetstids- och löneminskning har stöd i avtal. Om den tillämpade genomsnittliga arbetstidsminskningen under en stödmånad motsvarar en mindre eller större nivå än den arbetstidsminskning som följer av vid avstäm- ningstidpunkten gällande avtal (för stöd- månaden), ska slutligt stöd beräknas. I det förra</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">368</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_393" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:919px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031393x1.jpg" style="width:605px;height:919px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">fallet blir arbetsgivaren återbetalningsskyldig för skillnaden mellan preliminärt stöd som lämnats för stödmånaden och slutligt stöd, i det senare fallet har arbetsgivaren rätt till skillnaden mellan preliminärt stöd som lämnats för stödmånaden och slutligt stöd (ytterligare stöd). Beräkningen av slutligt stöd görs enligt samma modell som beräkningen av preliminärt stöd (se avsnitt 6.17.6.2.2), dock baserat på den nivå för arbetstidsminskning som följer av vid avstämningstidpunkten gällande avtal för stöd- månaden (se exempel 6).</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Exempel 6 Beräkning av slutligt stöd – justering av avtalad nivå</P>
<P class="p786 ft4">Avtal fr.o.m. den 16 mars med 40 procents arbetstidsminskning och 16 procents löne- minskning. Den 1 april justeras avtalet till 20 procents arbetstidsminskning- och 12 procents löneminskning. Avtalet upphör att gälla den 15 juni. Arbetsgivaren har begärt preliminärt stöd för halva mars, hela april och halva juni (se exempel 5).</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft38"><SPAN class="ft4">i)</SPAN><SPAN class="ft165">Arbetsgivaren beräknar tillämpad genom- snittlig arbetstidsminskning för de månader stöd har betalats ut under avtalsperioden (se exempel 2). Detta ger att arbetstidsminskningen varit 20 procent (68 / 340 = 0,20).</SPAN></P>
<P class="p414 ft62"><SPAN class="ft4">ii)</SPAN><SPAN class="ft152">Arbetsgivaren beräknar tillämpad genom- snittlig löneminskning för de månader stöd har betalats ut under avtalsperioden (se exempel 2). Detta ger att löneminskningen varit 12 procent ((50 000 - 44 000) / 50 000 = 0,12).</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"><SPAN class="ft4">iii)</SPAN><SPAN class="ft150">Arbetsgivaren bedömer om tillämpad arbetstids- och löneminskning motsvarar någon nivå. Motsvarar nivå 1.</SPAN></P>
<P class="p421 ft24"><SPAN class="ft4">iv)</SPAN><SPAN class="ft199">Arbetsgivaren bedömer om tillämpad arbetstids- och löneminskning har stöd i avtal. Arbetsgivaren konstaterar att så är fallet.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"><SPAN class="ft4">v)</SPAN><SPAN class="ft139">Arbetsgivaren bedömer om avtalet har justerats, dvs. om nivån ändrats, under avtalsperioden. Konstaterar att så skett och att preliminärt stöd för mars betalats ut enligt nivå 2 (se exempel 5).</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"><SPAN class="ft4">vi)</SPAN><SPAN class="ft199">Arbetsgivaren räknar ut slutligt stöd för mars (968 kronor, se exempel 1) och jämför med preliminärt stöd för samma månad (1 935</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft4">kronor, se exempel 5). Slutligt stöd är mindre än preliminärt stöd, vilket innebär skyldighet att betala tillbaka skillnaden (968 kronor) mellan preliminärt och slutligt stöd för mars.</P>
<P class="p425 ft4">En arbetsgivare kan således vara återbetal- ningsskyldig för preliminärt stöd som betalats för vissa arbetstagare och ha rätt till ytterligare stöd för andra arbetstagare. Arbetsgivaren bör sammanställa belopp som denne i före- kommande fall är skyldig att betala tillbaka och belopp som denne har rätt till. En sådan sammanställning resulterar i ett sammanlagt nettobelopp, som arbetsgivaren är återbetal- ningsskyldig för eller har rätt till, såvida posterna inte helt tar ut varandra.</P>
<P class="p439 ft38">Ytterligare stöd bör inte ges till en arbetsgivare som har näringsförbud eller skatte- och avgiftsskulder som har överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Är arbetsgivaren en juridisk person, får den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i verksamheten inte ha näringsförbud. Till skillnad från <SPAN class="ft121">Kronofogdemyndigheten </SPAN>anser regeringen att kravet såvitt avser skulder inte bör ta sikte på andra åligganden än betalning av skatter och avgifter (se avsnitt 6.17.5.1.1). Dessa krav bör vara uppfyllda vid tillfället för Skatteverkets beslut om preliminärt stöd.</P>
<P class="p135 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p402 ft4">Förslaget föranleder <NOBR>20–28</NOBR> §§ lagen om stöd vid korttidsarbete, se avsnitt 3.1.</P>
<P class="p153 ft14">6.17.6.4 Anmälan om avstämning</P>
<P class="p1392 ft38"><SPAN class="ft243">Regeringens förslag: </SPAN>En arbetsgivare som är skyldig att göra en avstämning ska ge in en anmälan om avstämning. Anmälan ska ha kommit in till Skatteverket inom två kalender- månader från avstämningstidpunkten. I anmälan ska det anges om arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka ett belopp efter sammanställning.</P>
<P class="p537 ft4">En arbetsgivare som efter sammanställning har rätt till ytterligare stöd ska begära detta i anmälan om avstämning. I annat fall betalas inte något ytterligare stöd ut för avstämnings- perioden.</P>
<P class="p120 ft32">Om det finns särskilda skäl, ska anstånd med att ge in anmälan om avstämning medges. Om förhållandena har ändrats så att det inte längre</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 25px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">369</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_394" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:317px;left:0px;z-index:-1;width:604px;height:293px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031394x1.jpg" style="width:604px;height:293px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft34">finns förutsättningar för anståndet, ska anståndet återkallas.</P>
<P class="p356 ft38">Om en anmälan om avstämning inte ges in inom rätt tid är arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd. Detsamma gäller en arbetsgivare som i anmälan inte anger återbetal- ningsskyldighet eller anger återbetalnings- skyldighet med för lågt belopp.</P>
<P class="p1314 ft4">Arbetsgivaren ska helt eller delvis befrias från sin återbetalningsskyldighet, om det är uppen- bart oskäligt att arbetsgivaren ska betala tillbaka allt preliminärt stöd.</P>
<P class="p1051 ft153">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft34">Regeringen kan med- dela föreskrifter om innehållet i en anmälan om avstämning.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Promemorians förslag och bedömning:</P>
<P class="p131 ft4">Överensstämmer i sak med regeringens. I promemorian föreslås dock att anmälan om avstämning ska benämnas anmälan om slutligt stöd.</P>
<P class="p1056 ft4"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.</P>
<P class="p310 ft153">Skälen för regeringens förslag och bedöm- ning: <SPAN class="ft38">Sedan avstämningsskyldighet har upp- kommit bör arbetsgivaren vara skyldig att göra en anmälan om avstämning. I anmälan bör arbetsgivaren ange om denne är återbetalnings- skyldig efter avstämning. I anmälan om avstämning bör arbetsgivaren ha rätt att ansöka om ytterligare stöd som denne kan ha rätt till efter avstämningen. En skyldighet att göra en anmälan om avstämning bör gälla även om arbetsgivaren själv bedömer att denne inte vare sig har rätt till något ytterligare stöd eller är återbetalningsskyldig. En anmälan om avstäm- ning ska ha kommit in till Skatteverket inom två kalendermånader från det att skyldigheten att göra en avstämning uppkommit. En under- låtenhet att göra en anmälan om avstämning eller att i sådan anmälan underlåta att på ett korrekt sätt ange om arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka något belopp, bör vara förenat med en återbetalningsskyldighet för preliminärt stöd. I sådana fall bör således arbetsgivaren vara återbetalningsskyldig för allt preliminärt stöd som lämnats under avstämningsperioden. Det ger arbetsgivaren ett starkt incitament att göra en anmälan om avstämning och att i anmälan ange återbetalningsskyldighet med rätt belopp. Det bör dock finnas en möjlighet till hel eller</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft32">delvis eftergift. Utrymmet för eftergift måste dock vara litet för att systemet ska kunna vara enkelt, lätt att tillämpa och samtidigt effektivt. Regeringen föreslår därför att återbetalnings- skyldigheten ska helt eller delvis efterges endast om det är uppenbart oskäligt att arbetsgivaren ska betala tillbaka allt preliminärt stöd. Närmare föreskrifter om innehållet i en anmälan om avstämning lämnas i förordningsform.</P>
<P class="p201 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1330 ft4">Förslaget föranleder 29 och 30 §§ lagen om stöd vid korttidsarbete, se avsnitt 3.1.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 86px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft14"><SPAN class="ft14">6.17.6.5</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;">Återbetalningsskyldighet för felaktiga utbetalningar</SPAN></P>
<P class="p1372 ft14">Regeringens förslag: <SPAN class="ft4">En arbetsgivare som genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att stöd lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp, är återbetalningsskyldig för det som har betalats ut för mycket.</SPAN></P>
<P class="p128 ft38">Om stöd i annat fall lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp, är arbetsgivaren återbetalningsskyldig endast om denne har insett eller skäligen borde ha insett felet.</P>
<P class="p129 ft34">Återbetalningsskyldigheten gäller inte om arbetsgivaren efter avstämning är återbetalnings- skyldig på annan grund.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag: ö</SPAN>verensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p1333 ft4"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.</P>
<P class="p228 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Den som mottar stöd vid korttidsarbete genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt förorsakar att stöd lämnas på felaktigt grund eller med för högt belopp bör vara åter- betalningsskyldig för stödet i den delen. Återbetalningsskyldighet bör inte föreligga beträffande stöd som var riktiga vid utbetal- ningstillfället. Det måste finnas ett samband mellan mottagarens agerande eller underlåtenhet att agera och felaktigheten. När ett orsaks- samband inte föreligger bör det göras undantag från återbetalningsskyldighet i de fall den enskilde inte insett eller borde ha insett att det förekommit något fel. Återbetalningsskyldig-</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 18px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">370</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_395" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:196px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:181px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031395x1.jpg" style="width:605px;height:181px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft38">heten kan avse preliminärt stöd eller ytterligare stöd. Det bör understrykas att det här är fråga om återbetalningsskyldighet av ett annat slag än då en arbetsgivare är återbetalningsskyldig för preliminärt stöd efter avstämning då det visat sig att tillämpat korttidsarbete inte uppfyllt kraven på löne- och arbetstidsminskning eller inte haft stöd i avtal. I dessa fall följer återbetalnings- skyldigheten i stället av bestämmelserna om det särskilda avstämningsförfarandet.</P>
<P class="p122 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1319 ft4">Förslaget föranleder 31 § lagen om stöd vid korttidsarbete, se avsnitt 3.1.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 82px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft260"><SPAN class="ft14">6.17.6.6</SPAN><SPAN style="font: bold 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;">Kreditering och debitering av arbetsgivarens skattekonto</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">Regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Preliminärt stöd och ytterligare stöd ska tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på arbetsgivarens skatte- konto.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Stödet ska krediteras arbetsgivarens skatte- konto den 12 i månaden efter det att beslut om utbetalning fattats, med undantag för januari då stödet i stället ska krediteras den 17 och i augusti den 12 eller 17.</P>
<P class="p920 ft38">Om en arbetsgivare är återbetalningsskyldig ska Skatteverket besluta att återkräva beloppet. Ett sådant beslut ska innehålla uppgift om det belopp som arbetsgivaren ska betala tillbaka och när beloppet senast ska betalas.</P>
<P class="p220 ft4">Senaste betalningsdagen ska bestämmas till den 12 eller 26 i en månad, i januari den 17 eller 26, i augusti den 12, 17 eller 26 och i december den 12 eller 27, och tidigast 30 dagar efter beslutet.</P>
<P class="p920 ft38">Det belopp som arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka ska debiteras dennes skattekonto.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">I fråga om stöd enligt lagen om stöd vid korttidsarbete gäller bestämmelser i skatte- förfarandelagen om</P>
<P class="p1326 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">inbetalning till det särskilda kontot för skattebetalningar,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">avräkning,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft139">vilken skatt eller avgift som är betald,</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft34"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft246">inbetalda belopp som inte har kunnat till- godoräknas någon,</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">anstånd med betalning av skatter och avgifter,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">återbetalning av skatter och avgifter,</SPAN></P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft146">ränta,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p530 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">besluts verkställbarhet,</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">indrivning, och</SPAN></P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft139">övriga bestämmelser om verkställighet.</SPAN></P>
<P class="p525 ft4">En fordran enligt lagen om stöd vid korttidsarbete ska vid tillämpningen av lagen om preskription av skattefordringar m.m. anses vara en sådan fordran som har påförts enligt skatteförfarandelagen.</P>
<P class="p1389 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p802 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. <SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN>anser att det bör vara möjligt för arbetsgivaren att begära omprövning av beslut om preliminärt stöd som blivit för högt eller för lågt även under stödperioden. Skatteverket anser slutligen att det bör vara möjligt för verket att ompröva beslut om preliminärt stöd under stödperioden, om beslutet är uppenbart felaktigt eller om det gjorts fel vid handläggningen av beslut om preliminärt stöd. Skatteverket och <SPAN class="ft121">Sveriges advokatsamfund </SPAN>anser att det i lagen om stöd vid korttidsarbete ska anges inom vilken tid Skatteverket kan fatta beslut om återkrav av stöd. Skatteverket framhåller att lagen inte innehåller bestämmelser om omprövning och att förvaltningslagens (1986:223) bestämmelser därför blir tillämpliga, samtidigt som det i lagen anges att vissa bestämmelser i skatteförfarandelagen (2011:1244) ska tillämpas. Skatteverket anser att vid beslut enligt dessa bestämmelser blir i stället skatteförfarandelagens omprövningsbestämmelser tillämpliga. Enligt Skatteverket kan det då uppstå problem när två olika lagars omprövningsbestämmelser ska tillämpas. Skatteverket anser slutligen att lagen ska kompletteras med en bestämmelse om solidariskt ansvar för aktiebolags företrädare.</P>
<P class="p1374 ft124">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft62">Det är ange- läget att stöd vid korttidsarbete snabbt kommer arbetsgivarna till del, särskilt med hänsyn till att en arbetsgivares likviditet kan vara ansträngd. Det är därför nödvändigt att använda sig av befintliga administrativa rutiner i Skatteverket. Mot denna bakgrund föreslås ett tillvägagångs- sätt med kreditering och debitering av arbets- givarens skattekonto.</SPAN></P>
<P class="p439 ft34">Krediteringen av preliminärt stöd bör ske varje månad efter prövning av arbetsgivarens ansökan om preliminärt stöd. Kreditering av</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 16px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">371</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_396" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">ytterligare stöd bör ske efter prövning av arbetsgivarens begäran om ytterligare stöd i anmälan om avstämning. Preliminärt och ytter- ligare stöd ska krediteras arbetsgivarens skattekonto den 12 i månaden efter det att ansökan inkommit, med undantag för januari då stödet i stället krediteras den 17 och augusti då stödet ska krediteras den 12 eller den 17.</P>
<P class="p198 ft38"><SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN>anser att det bör vara möjligt för arbetsgivaren att begära omprövning av beslut om preliminärt stöd som blivit för högt eller för lågt även under stödperioden. Skatteverket anser slutligen att det bör vara möjligt för verket att ompröva beslut om preliminärt stöd under stödperioden, om beslutet är uppenbart felaktigt eller om det gjorts fel vid handläggningen av beslut om preliminärt stöd. Enligt förslaget om stöd vid korttidsarbete kan en arbetsgivare bli återbetalningsskyldig på olika grunder. I så fall ska Skatteverket besluta att återkräva beloppet.</P>
<P class="p227 ft38">Utgångspunkten är att förvaltningslagens (1986:223) bestämmelser ska gälla i ärenden om stöd vid korttidsarbete (se avsnitt 6.17.6.1). Enligt 27 § förvaltningslagen gäller att om en myndighet finner att ett beslut, som den har meddelat som första instans, är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Den nu föreslagna regleringen förtar inte arbetsgivaren möjligheten att begära att Skatte- verket med stöd av 27 § förvaltningslagen omprövar beslut om preliminärt stöd. Likaså kan Skatteverket med stöd av den bestämmelsen ompröva beslut om preliminärt stöd.</P>
<P class="p398 ft62">Av Skatteverkets beslut om återkrav bör framgå vilket belopp som arbetsgivaren ska betala och vilken förfallodag beloppet har. Det belopp som arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka bör avhändas arbetsgivaren genom en debitering av vederbörandes skattekonto. För- fallodagen bör bestämmas på motsvarande sätt som gäller tid för kreditering av stöd vid korttidsarbete, dvs. den 12 eller 26 i en månad, med undantag för januari, då förfallodagen i stället bör vara den 17 eller 26, i augusti den 12, 17 eller 26 och i december den 12 eller 27. Förfallodagen bör dock infalla tidigast 30 dagar efter beslutet om betalning.</P>
<P class="p398 ft32">Skatteverket framhåller att lagen om stöd vid korttidsarbete inte innehåller bestämmelser om omprövning och att förvaltningslagens</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft38">bestämmelser därför blir tillämpliga, samtidigt som det i lagen anges att vissa bestämmelser i skatteförfarandelagen ska tillämpas. Skatteverket anser att vid beslut enligt dessa bestämmelser blir i stället skatteförfarandelagens ompröv- ningsbestämmelser tillämpliga. Enligt Skatte- verket kan det då uppstå problem när två olika lagars omprövningsbestämmelser ska tillämpas. Eftersom skattekontot ska användas vid såväl utbetalning som återbetalning av stöd föreslås dock att vissa bestämmelser i skatteförfarande- lagen ska tillämpas i ärenden om stöd vid korttidsarbete. De bestämmelser i skatteför- farandelagen som bör tillämpas för att Skatteverket ska kunna hantera stöd vid kort- tidsarbete i skattekontosystemet är enligt regeringens bedömning följande.</P>
<P class="p1094 ft4">1. Bestämmelsen om inbetalning till det särskilda kontot för skattebetalningar i 62 kap.</P>
<P class="p47 ft4"><SPAN class="ft4">2</SPAN><SPAN class="ft139">§,</SPAN></P>
<P class="p764 ft4"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft139">bestämmelserna om avräkning i 62 kap. 11–</SPAN></P>
<P class="p339 ft4"><SPAN class="ft11">14</SPAN><SPAN class="ft139">§§,</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;" class="ft4"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft139">bestämmelsen om vilken skatt eller avgift som är betald i 62 kap. 15 §,</SPAN></P>
<P class="p764 ft4"><SPAN class="ft12">4.</SPAN><SPAN class="ft139">bestämmelsen om inbetalda belopp som</SPAN></P>
<P class="p23 ft4">inte har kunnat tillgodoräknas någon i 62 kap.</P>
<P class="p339 ft4"><SPAN class="ft11">19</SPAN><SPAN class="ft139">§,</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;" class="ft4"><SPAN class="ft12">5.</SPAN><SPAN class="ft139">bestämmelserna om anstånd med betalning av skatter och avgifter i 63 kap. 2, </SPAN><NOBR>4–6,</NOBR> <NOBR>8–10,</NOBR> 13, 15, 16, 22 och 23 §§,</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;" class="ft4"><SPAN class="ft12">6.</SPAN><SPAN class="ft139">bestämmelserna återbetalning av skatter och avgifter i 64 kap. 2, 4, 9 och 10 §§,</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;" class="ft4"><SPAN class="ft12">7.</SPAN><SPAN class="ft139">bestämmelserna om ränta i 65 kap. </SPAN><NOBR>2–4,</NOBR> 7, 8, <NOBR>13–16</NOBR> och 18 §§,</P>
<P class="p513 ft4"><SPAN class="ft11">8.</SPAN><SPAN class="ft139">bestämmelsen om besluts verkställbarhet i</SPAN></P>
<P class="p47 ft4"><SPAN class="ft11">68</SPAN><SPAN class="ft139">kap. 1 §,</SPAN></P>
<P class="p764 ft4"><SPAN class="ft12">9.</SPAN><SPAN class="ft139">bestämmelserna om indrivning i 70 kap.,</SPAN></P>
<P class="p339 ft4">och</P>
<P class="p512 ft4"><SPAN class="ft11">10.</SPAN><SPAN class="ft139">övriga bestämmelser om verkställighet i</SPAN></P>
<P class="p47 ft4"><SPAN class="ft11">71</SPAN><SPAN class="ft139">kap.</SPAN></P>
<P class="p513 ft4">Det är endast de uppräknade bestämmelserna</P>
<P class="p127 ft38"><SPAN class="ft4">i</SPAN><SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 17px;">skatteförfarandelagen som blir tillämpliga i ärenden om stöd vid korttidsarbete, och inte exempelvis skatteförfarandelagens bestämmelser om omprövning. Det innebär att det är förvaltningslagens omprövningsbestämmelser som ska tillämpas i ärenden om stöd vid korttidsarbete (se avsnitt 6.17.6.1).</SPAN></P>
<P class="p128 ft4">Samma preskriptionsregler som för andra skattekontoskulder bör gälla i ärenden om stöd vid korttidsarbete. Det innebär att en fordran i ett ärende om stöd vid korttidsarbete preskriberas fem år från utgången av det</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">372</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_397" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:373px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:272px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031397x1.jpg" style="width:293px;height:272px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p192 ft34">kalenderår då fordringen överlämnades för indrivning. Till skillnad från Skatteverket och</P>
<P class="p134 ft38"><SPAN class="ft121">Sveriges advokatsamfund </SPAN>anser regeringen att det inte finns skäl att införa någon ytterligare bestämmelse om tidsfrister för återkrav av stöd.</P>
<P class="p920 ft32">Skatteverket anser att lagen ska kompletteras med en bestämmelse om solidariskt ansvar för aktiebolags företrädare. Regeringen gör emeller- tid bedömningen att det saknas berednings- underlag i detta lagstiftningsärende för att ta ställning till ett sådant förslag.</P>
<P class="p406 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1319 ft4">Förslaget föranleder <NOBR>32–34</NOBR> §§ lagen om stöd vid korttidsarbete, se avsnitt 3.1.</P>
<P class="p253 ft14">6.17.6.7 Kontroll</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;" class="ft38"><SPAN class="ft243">Regeringens förslag: </SPAN>En arbetsgivare som har ansökt om eller fått stöd ska ge Skatteverket tillfälle att granska verksamheten med avseende på arbetsgivarens rätt till stöd och lämna de uppgifter som behövs för granskningen.</P>
<P class="p220 ft4">Skatteverket får förelägga en arbetsgivare att fullgöra dessa skyldigheter.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Ett föreläggande får förenas med vite. Ett föreläggande får dock inte förenas med vite om det finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en gärning som är straffbelagd, och föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen.</P>
<P class="p1347 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p920 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. <SPAN class="ft121">Brottsförebyggande rådet (BRÅ) </SPAN>anser att frågan om hur stödåtgärden ska skyddas från brott och överutnyttjande behöver övervägas vidare. <SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN>anser att en skyldighet för verket att anmäla misstänkta brott i samband med handläggning av ärenden om stöd vid korttidsarbete ska införas.</P>
<P class="p236 ft99">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft32">Enligt förslaget om stöd vid korttidsarbete ska arbetsgivaren månadsvis ansöka om preliminärt stöd vid korttidsarbete. Vidare kan arbetsgivaren efter avstämning vara återbetalningsskyldig för preliminärt stöd eller ha rätt till ytterligare stöd, vilket ska framgå av anmälan om avstämning. I</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft32">samband med ansökan om preliminärt stöd och anmälan om avstämning ska Skatteverket i erforderlig utsträckning kontrollera att de upp- gifter som lämnas är korrekta. Det är inte möjligt med en detaljerad granskning av varje enskild ansökan eller anmälan om avstämning innan stöd lämnas till arbetsgivare. Gransknings- verksamheten av att till arbetsgivare lämnat stöd används på rätt sätt får i stället i huvudsak inriktas på olika slag av stickprovskontroller. Skatteverket bör ha rätt att förelägga arbets- givaren att bidra till kontrollen. Ett föreläggande bör kunna förenas med vite. Vitesföreläggande bör dock inte kunna utfärdas om det finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått ett brott och föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen.</P>
<P class="p1177 ft38"><SPAN class="ft121">BRÅ </SPAN>anser att frågan om hur stödåtgärden ska skyddas från brott och överutnyttjande behöver övervägas vidare. Regeringen kommer att följa upp tillämpningen av lagen om stöd vid korttidsarbete i dessa avseenden. Detta förut- sätter emellertid att bestämmelserna har varit i tillämpning en sådan tid att det finns underlag för att bedöma och utvärdera regleringen.</P>
<P class="p120 ft32"><SPAN class="ft111">Skatteverket </SPAN>anser att det ska införas en skyldighet för verket att anmäla misstänkta brott i samband med handläggning av ärenden om stöd vid korttidsarbete. Regeringen gör emeller- tid bedömningen att det saknas berednings- underlag i detta lagstiftningsärende för att ta ställning till ett sådant förslag.</P>
<P class="p201 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p402 ft34">Förslaget föranleder 35 och 36 §§ lagen om stöd vid korttidsarbete, se avsnitt 3.1.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 8px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">373</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_398" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:80px;left:0px;z-index:-1;width:604px;height:686px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031398x1.jpg" style="width:604px;height:686px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p202 ft14">6.17.6.8 Överklagande</P>
<P class="p1336 ft14">Regeringens förslag: <SPAN class="ft4">Skatteverkets beslut över- klagas som huvudregel till allmän förvaltnings- domstol. Prövningstillstånd krävs vid över- klagande till kammarrätten.</SPAN></P>
<P class="p749 ft4">Regeringens beslut får inte överklagas.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian, där det föreslås att regeringens föreskrifter ska överlämnas till riksdagen för godkännande, föreslås även ett förbud mot överklagande av riksdagens beslut.</P>
<P class="p310 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. <SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN>framhåller att lagen om stöd vid korttidsarbete inte innehåller bestämmelser om överklagandetider och att förvaltningslagens (1986:223) bestäm- melser därför blir tillämpliga, samtidigt som det i lagen anges att vissa bestämmelser i skatteförfarandelagen (2011:1244) ska tillämpas. Skatteverket anser att vid beslut enligt dessa bestämmelser blir i stället skatteförfarandelagens bestämmelser om överklagandetider tillämpliga. Skatteverket anser att det kan uppstå problem då två olika lagars bestämmelser om överklagande ska tillämpas. <SPAN class="ft121">Sveriges advokatsamfund </SPAN>fram- håller att det är oklart i vilken utsträckning överklagandebestämmelserna i skatteförfarandelagen ska tillämpas i ärenden om stöd vid korttidsarbete och framhåller vikten av att enhetliga överklagandebestämmelser gäller i dessa ärenden. <SPAN class="ft121">Förvaltningsrätten i Stockholm </SPAN>anser att en forumregel behöver övervägas.</P>
<P class="p288 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Stöd vid korttidsarbete är utformat som en rättighet riktad mot arbetsgivarna och dessa bör därför ha rätt att överklaga Skatteverkets beslut i ärenden om stöd vid korttidsarbete, dock inte beslut om sådant anstånd som avses i 63 kap. 23 § skatteförfarandelagen (se 67 kap. 5 § samma lag). Regeringens beslut bör inte kunna överklagas.</SPAN></P>
<P class="p198 ft111"><SPAN class="ft32">Regeringen delar </SPAN>Skatteverkets <SPAN class="ft32">och </SPAN>Sveriges advokatsamfunds <SPAN class="ft32">bedömningar att enhetliga överklagandebestämmelser bör gälla i ärenden om stöd vid korttidsarbete. Som framgår av avsnitt 6.17.6.1 är utgångspunkten att förvaltningslagens bestämmelser ska gälla i dessa ärenden. Endast vissa, i avsnitt 6.17.6.6 angivna</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft62">bestämmelser i skatteförfarandelagen, ska tillämpas. När det gäller överklagande ska skatteförfarandelagens bestämmelser inte gälla. Överklagandebestämmelsen i lagen om stöd vid korttidsarbete anger endast – förutom att regeringens beslut samt ovan nämnda beslut om anstånd inte får överklagas – att beslut enligt lagen får överklagas till allmän förvaltnings- domstol samt att det krävs prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten. I övrigt gäller förvaltningslagens bestämmelser om över- klagande.</P>
<P class="p219 ft38">Enligt 14 § andra stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar gäller att ett beslut ska överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats, om det inte för ett visst slag av mål föreskrivs annat i lag eller förordning. Det föreslås ingen sådan föreskrift som avses i 14 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Det innebär att Skatte- verkets beslut i ärenden om stöd vid korttidsarbete ska överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats. Mot denna bakgrund anser regeringen – till skillnad från <SPAN class="ft121">Förvaltningsrätten i Stockholm </SPAN>– att en forumregel inte behövs.</P>
<P class="p135 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1330 ft4">Förslaget föranleder 38 § lagen om stöd vid korttidsarbete, se avsnitt 3.1.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 74px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft225"><SPAN class="ft14">6.17.6.9</SPAN><SPAN style="font: bold 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;">Ansvar för uppföljning och utvärdering av stöd vid korttidsarbete</SPAN></P>
<P class="p1339 ft14">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Skatteverket bör ges ett mer övergripande ansvar för att följa upp och utvärdera tillämpningen av stöd vid korttids- arbete. Regeringen kan meddela föreskrifter om ansvaret.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p228 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot bedömningen. <SPAN class="ft121">Tillväxtverket</SPAN>,</P>
<P class="p154 ft111">Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft32">och </SPAN>Näringslivets Regelnämnd (NNR) <SPAN class="ft32">är positiva till att Skatteverket åläggs ansvar för uppföljning och utvärdering av stöd vid korttidsarbete. Tillväxtverket och Svenskt Näringsliv anser att en modell för löpande</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">374</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_399" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:357px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:220px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031399x1.jpg" style="width:293px;height:220px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p192 ft34">uppföljning av stödåtgärden behöver övervägas vidare.</P>
<P class="p222 ft124">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft62">Det finns skäl att fortlöpande följa utvecklingen på området för att vara uppmärksam på om tillämpningen av lagen om stöd vid kort- tidsarbete står i överensstämmelse med dess syfte. Mot den bakgrunden bör Skatteverket åläggas ett mer övergripande ansvar för att följa upp och utvärdera tillämpningen av lagen om stöd vid korttidsarbete. Närmare föreskrifter om Skatteverkets ansvar för uppföljning och utvärdering av stödåtgärden bör emellertid lämnas i förordningsform.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"><SPAN class="ft14">6.17.6.10</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 16px;">Behandling av personuppgifter</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;" class="ft243">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft38">Skatteverkets behand- ling av personuppgifter i ärenden om stöd vid korttidsarbete bör ske i beskattningsdatabasen.</SPAN></P>
<P class="p132 ft225">Regeringens förslag: <SPAN class="ft24">Lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksam- het kompletteras med en uttrycklig reglering om att behandlingen av personuppgifter vid handläggning enligt lagen om stöd vid korttidsarbete omfattas av lagens tillämp- ningsområde och att sådana uppgifter får behandlas i beskattningsdatabasen.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians bedömning: </SPAN>Överens- stämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian bedöms dock att ingen lagändring behövs.</P>
<P class="p920 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot bedömningen. <SPAN class="ft121">Datainspektionen </SPAN>anser att den lösning som presenterats rörande bestämmelserna om behandling av person- uppgifter förefaller ändamålsenlig. Datainspek- tionen vill dock med anledning av promemorians uttalande kring finalitetsprincipen påminna om den grundläggande dataskyddsprincipen som innebär att den personuppgiftsansvarige endast ska behandla de uppgifter som är adekvata och relevanta för ett visst ändamål. Skatteverket anser att det av lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattnings- verksamhet ska framgå att ärenden om stöd vid korttidsarbete omfattas. Det framgår inte om bestämmelserna om direktåtkomst och ut-</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft32">lämnande av uppgifter till andra myndigheter i lagen och förordningen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksam- het ska tillämpas i fråga om uppgifter i ärenden om stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p221 ft17">Skälen för regeringens bedömning och förslag</P>
<P class="p522 ft5">Inledning</P>
<P class="p164 ft38">Skatteverket kommer vid handläggningen enligt lagen om stöd vid korttidsarbete att behandla personuppgifter. Det är därför nödvändigt att behandlingen är förenlig med gällande lagstiftning om behandling av personuppgifter och det s.k. dataskyddsdirektivet (Europa- parlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter). Dataskyddsdirektivet har genomförts i svensk lagstiftning bl.a. genom person- uppgiftslagen (1998:204). Personuppgiftslagen innehåller generella regler om behandling av personuppgifter och ska tillämpas i hela samhället av både myndigheter, privata organisationer och enskilda. Personuppgiftslagen är subsidiär och avvikande bestämmelser kan finnas i lag eller förordning, se 2 § person- uppgiftslagen. För en stor del av den offentliga verksamheten gäller särskilda s.k. register- författningar vid behandling av personuppgifter. Författningarna kompletterar och i vissa fall ersätter personuppgiftslagen.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;" class="ft162">Behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet</P>
<P class="p251 ft38">Skatteverkets behandling av uppgifter i verkets beskattningsverksamhet regleras i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Enligt 1 kap. 1 § är lagens tillämpningsområde behandling av personuppgifter i Skatteverkets beskattnings- verksamhet och i verkets handläggning enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier. Vissa av bestäm- melserna i lagen gäller även vid behandling av uppgifter om juridiska personer och avlidna. Inom lagens tillämpningsområde faller även viss verksamhet som åligger Skatteverket men som</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 20px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">375</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_400" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">inte utgör ett led i beskattningsförfarandet. Exempel härpå är Skatteverkets åligganden att pröva godkännande av upplagshavare enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt och att utöva tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i alkohollagen (2010:1622) rörande försäljning (se prop. 2000/01:33 s. 124 och 197). Lagen gäller enligt 1 kap. 2 § i stället för personuppgiftslagen, med undantag för de av personuppgiftslagens bestämmelser som anges i 3 § samma kapitel.</P>
<P class="p198 ft38">I 1 kap. 4 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet anges för vilka primära ändamål uppgifter får behandlas enligt lagen. För att täcka in de ovan nämnda åliggandena, som ligger vid sidan av den egent- liga beskattningsverksamheten, har som ett sär- skilt ändamål angivits ”tillsyn samt lämplighets- och tillståndsprövning och annan liknande prövning” (1 kap. 4 § första stycket 5, jfr prop. 2000/01:33 s. 124).</P>
<P class="p227 ft38">I 2 kap. lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet finns bestämmelser om den s.k. beskattnings- databasen. I databasen får uppgifter behandlas om personer som omfattas av verksamhet enligt 1 kap. 4 § <NOBR>1–9,</NOBR> dvs. bl.a. det tidigare nämnda ändamålet ”tillsyn samt lämplighets- och till- ståndsprövning och annan liknande prövning”. Uppgifter om andra personer får behandlas om det behövs för handläggningen av ett ärende (2 kap. 2 §). I 2 kap. 3 § första och andra styckena anges vilka uppgifter som får behandlas i databasen. Bland annat får behandlas fysiska och juridiska personers identitet, med vilket avses bl.a. namn och <NOBR>person-,</NOBR> samordnings- eller organisationsnummer. Vidare får behandlas uppgift om registrering för skatter och avgifter, vilket inbegriper registrering som arbetsgivare, yrkanden och grunder i ett ärende samt beslut, betalning, redovisning och övriga åtgärder i ett ärende (jfr prop. 2000/01:33 s. 200 f.). I 2 kap. 3 § tredje stycket anges att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas i databasen.</P>
<P class="p357 ft32">I lagen regleras också Skatteverkets behandling av känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser m.m. Sådana uppgifter får behandlas endast om uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för handläggningen av det (1 kap. 7 §). Behand- lingen av känsliga uppgifter i s.k. elektroniska handlingar i beskattningsdatabasen regleras i en</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft4">särskild bestämmelse på följande sätt. En handling som har kommit in i ett ärende får behandlas i databasen och får innehålla – dvs. behöver inte rensas från – sådana känsliga uppgifter. En inom myndigheten upprättad handling får behandlas i databasen och får innehålla sådana känsliga uppgifter om de är nödvändiga för handläggningen (2 kap. 4 §, jfr prop. 2000/01:33 s. 201 och 350).</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 18px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft39">Behandling av personuppgifter i ärenden om stöd vid korttidsarbete</P>
<P class="p47 ft38">Liksom anges i promemorian avses med uttrycket ”beskattningsverksamhet” i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet även verksamhet som åligger Skatteverket men som inte utgör ett led i beskattningsförfaranden, t.ex. tillsynsverksam- het enligt alkohollagen. Stöd vid korttidsarbete är ett stöd som under vissa förhållanden kan utges till arbetsgivare i mycket allvarliga konjunkturella situationer. Med hänsyn till stödåtgärdens särskilda karaktär är det svårt att likna hanteringen av stöd vid korttidsarbete vid något av Skatteverkets övriga åligganden. Rege- ringen anser, i likhet med Skatteverket, att handläggningen av ärenden om stöd vid korttidsarbete uttryckligen bör anges i bestämmelsen om lagens bestämmelse om tillämpningsområdet, för att tydliggöra att hanteringen omfattas av tillämpningsområdet.</P>
<P class="p1417 ft38">I fråga om ändamålen i 1 kap. 4 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet finner dock regeringen i likhet med promemorian att Skatteverkets insamling och övriga behandling av uppgifter i ärenden om stöd vid korttidsarbete faller in under punkten 5. Handläggning av ärenden om stöd vid korttidsarbete utgör således ”annan liknande prövning” enligt det berörda ändamålet. Skatteverkets ansvar för att följa upp och utvärdera tillämpningen av stöd vid korttids- arbete omfattas enligt regeringens mening av ”tillsyn” enligt bestämmelsen. Någon ny ändamålsbestämmelse är således inte nödvändig.</P>
<P class="p1383 ft32">De uppgifter som kommer att lämnas in från arbetsgivarna i ärenden om stöd vid korttids- arbete är i normalfallet endast identitetsuppgifter för arbetsgivaren, uppgift om huruvida arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal om korttidsarbete och det totala belopp arbetsgivaren begär, alternativt vilket belopp arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka efter</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 22px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">376</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_401" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:581px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:116px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031401x1.jpg" style="width:293px;height:116px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">avstämning. Vad gäller utanförstående arbets- givare ska dessa också intyga att de haft en viss omsättningsnedgång. Skatteverket kommer dock inom ramen för sin kontroll att kunna inhämta ytterligare uppgifter från arbetsgivare för att kontrollera att villkoren för att beviljas stöd är uppfyllda. Detta kan ske såväl innan stöd betalas ut som efteråt. Det kan då handla om olika typer av uppgifter, bl.a. om arbetstagares inkomster och frånvaro från arbetet.</P>
<P class="p314 ft38">De uppgifter som Skatteverket kommer att behöva behandla i ärenden om stöd vid korttidsarbete täcks enligt regeringens mening inte i tillräcklig utsträckning av nuvarande reglering i 2 kap. 3 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksam- het. Regeringen finner därför att en ny punkt bör införas i bestämmelsens första stycke som anger att uppgifter som behövs för handläggning enligt lagen om stöd vid korttidsarbete får behandlas i databasen. Därmed blir det också tydligt att lagens bestämmelser i 2 kap. <NOBR>7–8</NOBR> a §§ om myndigheters direktåtkomst till uppgifter ur beskattningsdatabasen inte omfattar uppgifterna i dessa ärenden, vilket Skatteverket har frågat om. Dock kan uppgifter i ärenden om stöd vid korttidsarbete komma att lämnas ut till andra myndigheter vid tillämpning av sekretess- brytande bestämmelser i t.ex. 10 kap. offentlighets- och sekretesslagen eller någon sekretessbrytande uppgiftsskyldighet för Skatteverket i lag eller förordning.</P>
<P class="p415 ft38">I ärenden om stöd vid korttidsarbete kan förekomma känsliga personuppgifter, t.ex. uppgift om en arbetstagares sjukfrånvaro. Befintlig reglering i 1 kap. 7 § och 2 kap. 4 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet bedöms ändamålsenlig vad gäller ärenden om stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p248 ft38">I promemorian framförs att det inte kan anses stå i strid med den s.k. finalitetsprincipen att Skatteverket, om det behövs vid kontroll eller vid uppföljning och utvärdering av tillämpningen av stöd vid korttidsarbete, behandlar uppgifter i beskattningsdatabasen även om uppgifterna samlats in för något annat ändamål. <SPAN class="ft121">Datainspektionen </SPAN>har med anledning av detta påtalat den grundläggande dataskyddsprincipen att den personuppgiftsansvarige endast ska behandla de uppgifter som är adekvata och relevanta för ett visst ändamål.</P>
<P class="p93 ft32">Finalitetsprincipen kommer till uttryck i 9 § första stycket d personuppgiftslagen. Principen</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft32">innebär att uppgifter som har samlats in och som behandlas för särskilda, uttryckligt angivna ändamål inte får behandlas för andra ändamål som är oförenliga med de ursprungliga ändamålen. Bestämmelsen kompletteras av 9 § andra stycket personuppgiftslagen som anger att behandling för historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål inte ska anses oförenlig med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in. Skatteverket kommer vid handläggningen av ärenden om stöd vid korttidsarbete att behöva kontrollera uppgifter i ärendena mot uppgifter i beskattningsdatabasen som samlats in för andra ändamål, t.ex. uppgift om att den sökande är registrerad som arbetsgivare och inte har näringsförbud. Regeringen finner sådan be- handling förenlig med de ändamål för vilka uppgifterna samlats in. Som Datainspektionen framhåller är det bara uppgifter som är adekvata och relevanta för handläggningsåtgärderna som får behandlas.</P>
<P class="p122 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p402 ft4">Förslaget föranleder ändringar i 1 kap. 1 § och 2 kap. 3 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattnings- verksamhet, se avsnitt 3.20.</P>
<P class="p362 ft14"><SPAN class="ft14">6.17.6.11</SPAN><SPAN class="ft120">Sekretessfrågor</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"><SPAN class="ft225">Regeringens bedömning: </SPAN>Sekretesslagstiftningen har tillräckliga sekretessbestämmelser för de uppgifter som kan förekomma i ärenden om stöd vid korttidsarbete. Någon ytterligare sekretessbestämmelse behövs därför inte.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p117 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot bedömningen. <SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN>anser att ärenden om stöd vid korttidsarbete bör hänföras till skattesekretessen i 27 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft111">Sveriges advokatsamfund <SPAN class="ft32">anser att bestämmel- serna i 28 kap. 11 och 12 §§ offentlighets- och sekretesslagen uttryckligen bör anges vara tillämpliga på ärenden om stöd vid korttids- arbete. Sveriges advokatsamfund ifrågasätter vidare om det inte skulle vara mer ändamåls- enligt att i sekretesshänseende hänföra ärendena</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 8px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">377</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_402" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft38">till skattesekretessen i 27 kap. offentlighets- och sekretesslagen. Detta skulle få implikationer dels vad avser skaderekvisit, dels vad avser meddelarfriheten. Sveriges advokatsamfund efterlyser mer noggranna överväganden i dessa frågor. <SPAN class="ft121">Kammarrätten i Stockholm </SPAN>är tveksam till promemorians bedömning att 28 kap. 11 och 12 §§ offentlighets- och sekretesslagen kan tillämpas på ärenden om stöd vid korttidsarbete, och anser att en komplettering av lagtexten med en uttrycklig skrivning om att ärendena omfattas bör övervägas.</P>
<P class="p135 ft17">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p522 ft5">Allmänt om offentlighet och sekretess</P>
<P class="p225 ft62">Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedierna ska ha insyn i statens och kommunernas verksamhet. När det mer allmänt talas om offentlighetsprincipen åsyftas i första hand rätten att ta del av allmänna handlingar. Regleringen av denna rätt finns i tryck- frihetsförordningen. Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas bara om det är påkallat med hänsyn till vissa intressen, bl.a. skyddet för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden (2 kap. 2 § första stycket 6 tryckfrihetsförordningen). En sådan begräns- ning ska anges noga i en bestämmelse i en särskild lag eller, om så i ett visst fall anses lämpligare, i en annan lag vartill den förstnämnda lagen hänvisar.</P>
<P class="p398 ft38">Den särskilda lag som avses är offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen innebär inte bara begränsningar av rätten att ta del av allmänna handlingar utan även ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på något annat sätt (3 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). Sekretess innebär således både handlingssekretess och tystnadsplikt. Till den del sekretessbestämmelserna innebär tystnadsplikt medför de en begränsning av yttrandefriheten enligt regeringsformen och enligt den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.</P>
<P class="p124 ft32">En sekretessbestämmelse består i regel av tre huvudsakliga rekvisit, dvs. förutsättningar för bestämmelsens tillämplighet. Dessa rekvisit anger sekretessens föremål, dess räckvidd och dess styrka. Sekretessens föremål är den information som kan hemlighållas och anges i lagen genom ordet ”uppgift” tillsammans med</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p151 ft4">en mer eller mindre långtgående precisering av uppgiftens art, t.ex. uppgift om en enskilds personliga förhållanden.</P>
<P class="p217 ft38">En sekretessbestämmelses räckvidd bestäms normalt genom att det i bestämmelsen preciseras att sekretessen för de angivna uppgifterna bara gäller i en viss typ av ärende, i en viss typ av verksamhet eller hos en viss myndighet. Några få sekretessbestämmelser gäller utan att räckvidden är begränsad. Uppgiften kan då hemlighållas oavsett i vilket ärende, i vilken verksamhet eller hos vilken myndighet den förekommer.</P>
<P class="p152 ft38">Sekretessens styrka bestäms i regel med hjälp av s.k. skaderekvisit. Man skiljer i detta sammanhang mellan raka och omvända skaderekvisit. Vid raka skaderekvisit är utgångs- punkten att uppgifterna är offentliga och att sekretess bara gäller om det kan antas att en viss skada uppstår om uppgiften lämnas ut. Vid det omvända skaderekvisitet är utgångspunkten den omvända, dvs. att uppgifterna omfattas av sekretess. Vid ett omvänt skaderekvisit får uppgifterna således endast lämnas ut om det står klart att uppgiften kan röjas utan att viss skada eller visst men uppstår. Sekretessen enligt en bestämmelse kan även vara absolut, dvs. de uppgifter som omfattas av bestämmelsen ska hemlighållas utan någon skadeprövning.</P>
<P class="p436 ft5">Sekretess i ärenden om stöd vid korttidsarbete</P>
<P class="p127 ft38">Enligt regeringens mening finns det ett tydligt behov av att allmänheten och massmedierna ges möjlighet till insyn i hur lagen om stöd vid korttidsarbete tillämpas och i handläggningen av ärenden om stöd vid korttidsarbete. I ärendena kan det dock förekomma uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden, bl.a. arbetsgivares ekonomiska situation och enskilda arbetstagares inkomstförhållanden och sjuk- frånvaro. Mot den bakgrunden finner regeringen att det finns ett behov av att kunna skydda vissa uppgifter i ärenden om stöd vid korttidsarbete. Sekretessintresset ska alltid vägas mot de skäl som motiverar offentlighetsprincipen. Behovet av enskildas skydd får emellertid anses väga tyngre än allmänhetens intresse av att ta del av vissa känsliga uppgifter som kan finnas i ärenden om stöd vid korttidsarbete. Det bör därför finnas en sekretessreglering till skydd för uppgifter om enskilda i dessa ärenden.</P>
<P class="p1094 ft24">I promemorian görs bedömningen att den reglering som finns i 28 kap. 11 och 12 §§ offentlighets- och sekretesslagen kan tillämpas</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 8px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">378</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_403" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;">
<P class="p299 ft38">på ärenden om stöd vid korttidsarbete. I 28 kap. 11 § offentlighets- och sekretesslagen skyddas uppgifter om enskilds personliga förhållanden om uppgiften förekommer i ärenden om bl.a. åtgärder i anställningsfrämjande syfte. Enligt 28 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess bl.a. i ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om enskilds affärs- eller driftsförhållanden. Enligt båda bestämmelserna gäller sekretessen med ett omvänt skaderekvisit, dvs. det råder en presumtion för sekretess.</P>
<P class="p314 ft38">Även om ändamålet med stöd vid korttids- arbete kan sägas vara vidare än att främja arbetstagarnas anställningar, är syftet med åtgärden att den ska mildra de negativa sysselsättningseffekterna i mycket allvarliga konjunkturella situationer. <SPAN class="ft121">Kammarrätten i Stockholm </SPAN>och <SPAN class="ft121">Sveriges advokatsamfund </SPAN>är tveksamma till om ärenden enligt lagen om stöd vid korttidsarbete faller in under de aktuella sekretessbestämmelserna. Regeringen vill med anledning av detta framhålla att vare sig sekretessbestämmelsernas ordalydelse eller förarbetena till dessa talar för att de inte skulle vara tillämpliga på uppgifter i ärenden av nu aktuellt slag (jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 198– 200 och s. <NOBR>225–226).</NOBR> Det framgår vidare av praxis att de aktuella sekretessbestämmelserna inte bara omfattar sådana uppgifter som ges in till eller finns hos arbetsmarknadsmyndigheterna med anledning av tillämpningen av lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder, t.ex. varsel om driftsinskränkningar, utan att de gäller även andra ärenden som har anknytning till arbetsmarknadspolitiska åtgärder, såsom rekryteringsstöd, lönebidrag m.m., vilka syftar till att främja anställningar och sysselsättning (jfr RÅ 1996 ref. 79). Mot denna bakgrund anser regeringen att en komplettering av lagtexten, i enlighet med vad Sveriges advokatsamfund och Kammarrätten i Stockholm förordar, inte framstår som sakligt motiverad. I likhet med promemorian bedömer regeringen således att bestämmelserna i 28 kap. 11 och 12 §§ offentlighets- och sekretesslagen kan tillämpas på uppgifter i ärenden om stöd vid kort- tidsarbete.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32">I sammanhanget kan uppmärksammas att 28 kap. 11 § offentlighets- och sekretesslagen endast skyddar uppgifter om enskildas personliga, inte ekonomiska, förhållanden. Under begreppet ”personliga förhållanden” faller</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft4">dock vissa förhållanden av ekonomisk natur avseende en fysisk person (prop. 1979/80:2 Del A s. 83).</P>
<P class="p252 ft32">De nu aktuella bestämmelserna innehåller som nämnts omvänt skaderekvisit, dvs. en presumtion för sekretess. Det framstår enligt regeringens mening som en lämplig avvägning mellan skyddsintresset och insynsintresset även när det gäller uppgifter enligt regelverket om stöd vid korttidsarbete. De aktuella sekretess- bestämmelserna inskränker inte den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen (jfr 28 kap. 17 § offentlighets- och sekretesslagen). Även i detta avseende finner regeringen den befintliga regleringen ändamålsenlig i förhållande till uppgifter i ärenden om stöd vid korttids- arbete.</P>
<P class="p1137 ft38"><SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN>föreslår att ärenden om stöd vid korttidsarbete ska hänföras till skattesekretessen i 27 kap. offentlighets- och sekretesslagen. Även Sveriges advokatsamfund framför en sådan synpunkt. I 27 kap. offentlighets- och sekretess- lagen finns bestämmelser om sekretess till skydd för enskild inom verksamhet som rör skatt och tull m.m. Skattesekretessen gäller för uppgift om enskilds personliga och ekonomiska förhållan- den och är som huvudregel absolut, dvs. något skaderekvisit uppställs inte (27 kap. 1 § och 2 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen). Att uppgifterna omfattas av absolut sekretess i beskattningsverksamheten har huvudsakligen motiverats av hänsyn till den enskildes integritet. Den skattskyldiges långtgående plikt att lämna upplysningar om sina förhållanden har ansetts ge särskild tyngd åt skyddsaspekten (prop. 1979/80:2 Del A s. 256). Någon sådan utgångs- punkt för avvägningen mellan insynsintresset och skyddsintresset kan inte göras gällande i fråga om stöd vid korttidsarbete, som utgör ett statligt stöd till arbetsgivare i syfte att stabilisera sysselsättningen i lågkonjunkturer. Statligt subventionerat korttidsarbete är en stabili- seringspolitisk åtgärd som riktar sig direkt mot arbetsmarknaden. Att låta uppgifter i ärenden om korttidsarbete i andra fall än då de behandlas i beskattningsdatabasen (se nedan) omfattas av absolut sekretess enligt 27 kap. 1 § och 2 § första stycket offentlighets och sekretesslagen skulle således enligt regeringens uppfattning innebära starkare sekretess än vad som är motiverat.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">379</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_404" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:479px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:254px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031404x1.jpg" style="width:293px;height:254px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p121 ft38">I det fall uppgifter i ärenden om stöd vid korttidsarbete behandlas i beskattningsdatabasen (jfr avsnitt 6.17.6.10) aktualiseras dock 27 kap. 1 § andra stycket 1 offentlighets- och sekretesslagen. Enligt denna bestämmelse gäller absolut sekretess i verksamhet som avser förande och uttag ur beskattningsdatabasen för uppgift om enskilds personliga och ekonomiska för- hållanden som har tillförts databasen. Insyns- intresset vad gäller de uppgifter i ärenden om stöd vid korttidsarbete som läggs in i databasen får dock anses tillgodosett i tillräcklig mån genom att uppgifterna kan begäras ut ur ärendet, där omvänt skaderekvisit kommer att gälla (jfr prop. 2006/07:99 s. 35).</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 41px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.17.7</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Ersättningar från trygghetssystem m.m.</SPAN></P>
<P class="p133 ft14">6.17.7.1 Arbetslöshetsförsäkringen</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 72px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;" class="ft260"><SPAN class="ft14">6.17.7.1.1</SPAN><SPAN style="font: bold 12px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 16px;">Överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p1238 ft38"><SPAN class="ft243">Regeringens förslag: </SPAN>Månader då en sökande har deltagit i korttidsarbete för vilket preliminärt stöd har lämnats räknas som överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen, om det är till fördel för den sökande.</P>
<P class="p126 ft38">Om ansökan om preliminärt stöd för kort- tidsarbete ännu inte har lämnats in eller prövats för aktuell månad ska lämnats bestämmas på samma sätt som när preliminärt stöd har utgått.</P>
<P class="p1051 ft4">Tid med arbetstidsminskning eller partiell arbetsbefrielse som berättigar arbetsgivaren till statligt stöd ska inte jämställas med förvärvs- arbete.</P>
<P class="p1406 ft153">Promemorians förslag: <SPAN class="ft38">Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Promemorians förslag omfattar inte de fall då ansökan om preliminärt stöd ännu inte har prövats av Skatteverket. Inte heller har promemorian något förslag om att tid med arbetstidsminskning eller partiell arbetsbefrielse inte ska jämställas med förvärvsarbete</SPAN></P>
<P class="p227 ft32"><SPAN class="ft99">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. <SPAN class="ft111">Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) </SPAN>ifrågasätter om</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft32">inte den arbetsbefriade tiden vid deltagande i korttidsarbete ska jämställas med förvärvsarbete.</P>
<P class="p411 ft5">Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) <SPAN class="ft4">anser att månader med korttidsarbete, där preliminärt stöd inte har utgått eller ansökan om preliminärt stöd ännu inte har prövats, bör vara överhoppningsbara.</SPAN></P>
<P class="p248 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Syftet med arbetslöshetsförsäkringen är att lämna ekono- misk ersättning under en period av omställning till ett nytt arbete. För att vara berättigad till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen ska bl.a. ett arbetsvillkor vara uppfyllt. Arbets- villkoret innebär, enligt huvudregeln i 12 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, att en sökande under en ramtid om tolv månader har förvärvsarbetat i minst sex månader och utfört det arbetet i minst 80 timmar per kalender- månad. Ramtiden är enligt huvudregeln de tolv månader som närmast föregår arbetslösheten (15 a § lagen om arbetslöshetsförsäkring). Om månader med korttidsarbete ingår i ramtiden kan det i vissa fall leda till att en sökande inte uppfyller arbetsvillkoret eftersom antalet arbetade timmar en viss månad har minskat till följd av korttidsarbetet.</SPAN></P>
<P class="p1417 ft4">När ramtid bestäms ska viss tid då den sökande varit förhindrad att arbeta inte räknas med, så kallad överhoppningsbar tid. Som överhoppningsbar tid räknas bl.a. sjukdom, tvångsvård, frihetsberövande, föräldraledighet och totalförsvarsplikt <NOBR>(16–17</NOBR> a §§ lagen om arbetslöshetsförsäkring). Om en månad inne- håller förvärvsarbete, tid med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt i sådan omfattning att den kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor är tiden inte överhoppningsbar (15 a § lagen om arbetslös- hetsförsäkring). Överhoppningsbar tid gör att ramtiden kan sträcka sig längre tillbaka än de tolv månader som närmast föregått arbets- lösheten.</P>
<P class="p93 ft62">Arbetslöshetsförsäkringen består av en grundförsäkring och en frivillig inkomst- bortfallsförsäkring. Ersättning enligt grund- försäkringen lämnas som dagpenning i form av ett grundbelopp som inte baseras på den sökandes tidigare inkomst. Avgörande för sökandens ersättning enligt grundförsäkringen är dels det grundbelopp som regeringen fastställer, dels sökandens normalarbetstid (24 § lagen om arbetslöshetsförsäkring). Normal- arbetstiden är sökandens genomsnittliga arbets- tid per vecka under ramtiden. Eftersom</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">380</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_405" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p786 ft4">normalarbetstiden beräknas som ett genomsnitt sänker veckor med få arbetstimmar normal- arbetstiden. Många arbetstimmar drar upp normalarbetstiden.</P>
<P class="p350 ft38">Om månader med korttidsarbete räknas med när normalarbetstiden fastställs sänker det således normalarbetstiden och därmed ersätt- ningen. Grundbeloppet är för närvarande</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 289px;font: 13px 'Arial';">
<TR>
<TD class="tr0 td293"><P class="p19 ft4">fastställt till 320 kronor</P></TD>
<TD class="tr0 td231"><P class="p636 ft11">per</P></TD>
<TD class="tr0 td224"><P class="p30 ft11">ersättningsdag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td293"><P class="p19 ft4">(7 040 kronor/mån) för</P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p637 ft11">den</P></TD>
<TD class="tr3 td224"><P class="p30 ft4">som har en</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p786 ft4">normalarbetstid om 40 timmar. För den som arbetat mindre minskas ersättningen propor- tionellt. Ett arbete med 50 procents arbetstid berättigar den sökande till halvt grundbelopp, dvs. 160 kronor per ersättningsdag.</P>
<P class="p248 ft38">Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäk- ringen lämnas som dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning och baseras på tidigare förvärvsinkomster. Till grund för den inkomstrelaterade dagpenningen ligger en dagsförtjänst som är den genomsnittliga förvärvsinkomsten per arbetsdag som den sökande haft under ramtiden (25 och 25 a §§ lagen om arbetslöshetsförsäkring). Eftersom dagsförtjänsten beräknas som ett genomsnitt under tolv månader sänker månader med låga inkomster dagsförtjänsten. Höga inkomster drar upp dagsförtjänsten. Om månader med korttids- arbete räknas med när dagsförtjänsten fastställs sänker det således dagsförtjänsten och, om den sökande har en lön under taket i arbetslöshets- försäkringen, ersättningen som betalats ut. Dagpenningen motsvarar 80 procent av dagsförtjänsten under de första 200 ersätt- ningsdagarna och 70 procent av dagsförtjänsten</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 289px;margin-top: 3px;font: 15px 'Arial';">
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p19 ft4">under</P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p19 ft4">resterande del</P></TD>
<TD class="tr11 td248"><P class="p30 ft4">av ersättningsperioden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td133"><P class="p19 ft4">(26 §</P></TD>
<TD class="tr3 td74"><P class="p80 ft4">lagen om</P></TD>
<TD class="tr3 td248"><P class="p30 ft11">arbetslöshetsförsäkring).</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft38">Inkomstrelaterad dagpenning lämnas dock med högst respektive lägst det belopp som regeringen bestämmer (25 § lagen om arbetslöshetsförsäk- ring). Det högsta beloppet är för närvarande 680 kronor per dag (14 960 kr/mån). Den som tjänat 18 700 kronor per månad eller mer får högsta dagpenning vid 80 procents ersättnings- nivå. Inkomster över taket ersätts inte av arbets- löshetsförsäkringen. Den inkomstrelaterade ersättningen har även ett lägsta belopp. Det lägsta beloppet är för närvarande 320 kronor per dag för den som har en normalarbetstid på 40 timmar per vecka. För den som har en lägre normalarbetstid minskas det lägsta beloppet proportionellt (4 § förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring).</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Deltagande i korttidsarbete innebär att arbets- tagare temporärt går ner i arbetstid och i lön. Minskad arbetstid och lön under en period skulle, med dagens regelverk i arbetslöshets- försäkringen, kunna påverka dels möjligheterna att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning, dels storleken på arbetslöshetsersättningen i händelse av arbetslöshet efter deltagande i korttidsarbete.</P>
<P class="p120 ft38">Det är inte rimligt att arbetslöshetsersätt- ningen försämras för arbetstagare som deltar i korttidsarbete för att minska risken för just arbetslöshet. För att minska risken såväl för att en sökande inte kvalificerar sig för arbetslöshets- ersättning som för att ersättningen kan bli lägre, bör månader då en sökande har deltagit i korttidsarbete för vilket preliminärt stöd har utgått räknas som överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen, om det är mer fördelaktigt för den sökande.</P>
<P class="p439 ft32">Regeringen instämmer alltså i promemorians bedömning att månader då en sökande har deltagit i korttidsarbete för vilket preliminärt stöd har lämnats ska räknas som över- hoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen. Som <SPAN class="ft111">SO </SPAN>framhåller kommer en ansökan om preliminärt stöd att kunna ges in inom två kalendermånader från utgången av stödmånaden. I det fall en sökande har deltagit i korttidsarbete, men arbetsgivaren ännu inte har ansökt om preliminärt stöd, och stöd därför inte har lämnats när den sökande blir arbetslös, finns det enligt promemorians förslag inte förutsättningar för att hoppa över månaden. En sådan ordning skulle innebära att den enskilde i efterhand kan tvingas att begära omprövning för att visa att det varit en period med korttidsarbete, vilket inte framstår som ändamålsenligt. Regeringen anser därför, i likhet med SO, att månader med korttidsarbete, för vilka preliminärt stöd inte har lämnats eller ansökan om sådant stöd ännu inte har prövats, bör vara överhoppningsbara. Det bör gälla om den senaste tiden med korttids- arbete är sammanhängande med månader för vilka stöd har utgått.</P>
<P class="p252 ft38"><SPAN class="ft121">IAF </SPAN>ifrågasätter om inte den arbetsbefriade tiden vid deltagande i korttidsarbete ska jämställas med förvärvsarbete och om det i så fall är nödvändigt att göra den tiden överhoppnings- bar. Regeringen anser att det är reguljärt förvärvsarbete, som inte har subventionerats med statligt stöd, som i första hand ska kvalificera till arbetslöshetsförsäkringen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">381</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_406" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:287px;left:0px;z-index:-1;width:604px;height:116px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031406x1.jpg" style="width:604px;height:116px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p367 ft4">Ledighet som följer av arbetstidsminskning eller partiell arbetsbefrielse som berättigar arbets- givaren till preliminärt stöd, bör därför inte jämställas med förvärvsarbete. Det bör förtydligas i 13 § lagen om arbetslöshets- försäkring.</P>
<P class="p6 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p123 ft32">Förslaget föranleder 16 d § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring samt ändringar i 13 §, 15 a § och 17 a § samma lag, se avsnitt 3.14.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 67px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;" class="ft14"><SPAN class="ft14">6.17.7.1.2</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 16px;">Arbetslöshetsersättning vid korttidsarbete</SPAN></P>
<P class="p355 ft34"><SPAN class="ft153">Regeringens förslag: </SPAN>Arbetslöshetsersättning ska inte lämnas för tid under vilken en sökande deltar i korttidsarbete.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag ö</SPAN>verensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p356 ft124">Remissinstanserna: <SPAN class="ft62">Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. </SPAN><SPAN class="ft113">Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) </SPAN><SPAN class="ft62">anser att arbets- löshetsersättning inte heller bör kunna lämnas för tid under vilken en sökande deltar i korttidsarbete som finansieras av arbetsgivare och arbetstagare.</SPAN></P>
<P class="p126 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">I prome- morian görs bedömningen att arbets- löshetsersättning inte bör kunna lämnas för tid under vilken en sökande deltar i korttidsarbete som ger rätt till preliminärt stöd enligt lagen om stöd vid korttidsarbete. </SPAN><SPAN class="ft121">IAF </SPAN><SPAN class="ft38">anser att arbetslöshetsersättning inte heller bör kunna lämnas för tid under vilken en sökande deltar i korttidsarbete som endast finansieras av arbetsgivare och arbetstagare. Regeringen anser att arbetslöshetsersättning inte bör kunna lämnas för tid en sökande deltar i korttidsarbete som är utformat på så sätt att arbetsgivaren kan vara berättigad till preliminärt stöd, oavsett om arbetsgivaren därefter ansöker om och får statligt stöd eller inte. Regeringen anser inte att det finns skäl att i detta lagstiftningsärende uttala sig om vad som bör gälla för det fall ett avtal om korttidsarbete utformas på något annat sätt.</SPAN></P>
<P class="p1223 ft34">I fråga om deltidsersättning från arbetslös- hetsersättningen när denna ersättning avser att täcka arbetslös tid som inte är kopplad till</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p151 ft4">korttidsarbete kommer det att finnas möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från bestämmelsen om att ersättning inte lämnas till sökande som deltar i korttidsarbete.</P>
<P class="p133 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p204 ft4">Förslaget föranleder 10 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, se avsnitt 3.14.</P>
<P class="p988 ft14"><SPAN class="ft14">6.17.7.1.3</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;">Bisyssla</SPAN></P>
<P class="p1386 ft14">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Det behövs inte några ändringar i regelverket om arbetslöshets- ersättning vid bisyssla.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p1333 ft4"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot bedömningen.</P>
<P class="p228 ft153">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft38">Huvud- regeln i arbetslöshetsförsäkringen är att ersätt- ning normalt endast lämnas för den tid en person är arbetslös. För den som utför arbete under arbetslösheten, t.ex. deltidsarbetar, ska den arbetade tiden räknas av från den sökandes totala antal arbetslösa timmar. Det finns dock en möjlighet att få en anställning eller en närings- verksamhet godkänd som bisyssla. Med bisyssla avses sådant arbete i anställning eller närings- verksamhet som den sökande före arbets- löshetens inträde under minst tolv månader utfört vid sidan av sin heltidssysselsättning (39 § lagen om arbetslöshetsförsäkring). I praxis har godtagits att arbete kan godkännas som bisyssla också i fall då heltidssysselsättningen inte har utförts omedelbart före arbetslöshetens inträde (FÖD 1984:48 II).</SPAN></P>
<P class="p219 ft38">Deltagande i korttidsarbete får anses medföra att en sökandes anställning inte kan anses utgöra en heltidssysselsättning i den mening som avses i 39 § lagen om arbetslöshetsförsäkring under motsvarande tid. Det innebär att kravet på heltidssysselsättning inte är uppfyllt under den tiden. Principen att en sökande, för att få en anställning eller näringsverksamhet godkänd som bisyssla, ska ha utfört bisysslan under minst tolv månader vid sidan av en heltids- sysselsättning är emellertid viktig och bör inte</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 11px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">382</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_407" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:184px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:133px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031407x1.jpg" style="width:293px;height:133px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p192 ft4">frångås vid deltagande i korttidsarbete. Mot denna bakgrund bör stöd vid korttidsarbete inte föranleda ändringar i regelverket om arbetslöshetsersättning vid bisyssla.</P>
<P class="p253 ft14">6.17.7.2 Sjukpenninggrundande inkomst (SGI)</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft32"><SPAN class="ft252">Regeringens förslag: </SPAN>En försäkrad som deltar i korttidsarbete som berättigar arbetsgivaren till preliminärt stöd enligt lagen om stöd vid korttidsarbete ska omfattas av ett s.k. aktivt skydd av den sjukpenninggrundande inkomsten <NOBR>(SGI-skydd)</NOBR> under den tid korttidsarbetet pågår.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">Socialdepartementets promemorias förslag:</P>
<P class="p1319 ft4">Överensstämmer med regeringens. Prome- morians förslag och bedömning överensstämmer inte med den bedömning som lämnades i Ds 2012:59 Statligt stöd vid korttidsarbete - en ny åtgärd vid djupa kriser. I den promemorian övervägde en arbetsgrupp att föreslå ett SGI- skydd för tid i korttidsarbete men kom fram till att ändringar i regelverket för den sjuk- penninggrundande inkomsten med anledning av förslaget om korttidsarbete inte var befogade. Detta bl.a. på grund av att ett <NOBR>SGI-skydd</NOBR> skulle innebära ett avsteg från inkomst- bortfallsprincipen.</P>
<P class="p982 ft32"><SPAN class="ft99">Remissinstanserna: </SPAN>Näst intill alla av de remissinstanser som har yttrat sig över arbets- gruppens promemoria tillstyrker eller har inget att erinra mot arbetsgruppens förslag och bedömning. <SPAN class="ft111">Försäkringskassan </SPAN>är positiv till att skyddet för den sjukpenninggrundande inkoms- ten förtydligas vid korttidsarbete men efterlyser ytterligare några förtydliganden framförallt avseende synen på vad som ska betraktas som normal arbetstid under tid i korttidsarbete beroende på om ett ersättningsfall redan pågår när korttidsarbete inleds eller om ett ersättningsfall påbörjas under korttidsarbetet. Försäkringskassan saknar beskrivning av konse- kvenserna för rätten till sjukpenning för en för- säkrad som blir sjuk under tid med korttids- arbete eller en försäkrad som har ett pågående ärende när korttidsarbetet inleds. <SPAN class="ft111">Tjänstemän- nens Centralorganisation (TCO) </SPAN>och <SPAN class="ft111">Svenska Journalistförbundet </SPAN>ifrågasätter rimligheten i att den enskilde ska riskera återbetalning av ersätt- ningar om förutsättningarna för korttidsstöd</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft38">inte varit uppfyllda och arbetsgivaren blir skyldig att betala tillbaka preliminärt stöd, då detta är något som en enskild arbetstagare inte har in- flytande över. Enskilda borde enligt dessa två remissinstanser inte behöva riskera att bli åter- betalningsskyldiga eller utsättas för en prövning av om han eller hon har insett eller borde ha in- sett att den SGI som låg till grund för utbetal- ningen var felaktig till följd av att arbetsgivaren inte visat sig uppfylla förutsättningarna för stöd vid korttidsarbete. <SPAN class="ft121">Inspektionen för social- försäkringen (ISF) </SPAN>menar att det kan skapas en oförutsägbar och otrygg situation för den försäkrade om den kan komma att bli föremål för en återkravsutredning, likväl kan få sin SGI sänkt retroaktivt, till följd av att dennes arbetsgivare inte var berättigad till det preli- minära stödet vid korttidsarbete. ISF framhåller vidare vikten av tydlig information till en försäkrad som omfattas av <NOBR>SGI-skyddet</NOBR> under korttidsarbete men därefter blir uppsagd och inte längre omfattas av <NOBR>SGI-skyddet.</NOBR> TCO och Svenska <NOBR>Journalistför-bundet</NOBR> anser att det vore rimligt att uppsagda arbetstagare som deltar i korttidsarbete får erhålla <NOBR>SGI-skydd</NOBR> under uppsägningstiden.</P>
<P class="p1374 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Deltagande i korttidsarbete innebär att arbetstagare under en period minskar sin arbetstid och lön. Beroende på den avtalade periodens längd kan detta få effekter på arbetstagarens SGI (och årsarbetstid) om inte den sjukpenninggrundande inkomsten är skyddad. För en arbetstagare, utan </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">SGI-skydd,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> som under en period med korttidsarbete ansöker om en ersättning baserad på SGI beror storleken på ersättningen bl.a. på om den minskade inkomsten och arbetstiden har slagit igenom på den sjukpenninggrundande inkomsten och årsarbetstiden eller vad som betraktas som normal arbetstid.</SPAN></P>
<P class="p224 ft38">Den avtalade längden på korttidsarbetet har således en direkt avgörande betydelse vad beträffar påverkan på arbetstagarnas sjuk- penninggrundande inkomst. Deltagande i kort- tidsarbete skulle i vissa fall kunna medföra att berörda arbetstagares sjukpenninggrundande inkomst sänks till följd av den lägre lönen och den reducerade arbetstiden som följer av korttidsarbete. För en arbetstagare som deltar i korttidsarbete och som sedan blir sjuk på heltid under en längre period skulle en sänkt SGI kunna medföra relativt kännbara ekonomiska konsekvenser i termer av en lägre sjukpenning,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">383</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_408" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft4">detta särskilt i de fall arbetstagarens lön, och SGI, har reducerats med 20 procent under korttidsarbetet.</P>
<P class="p126 ft38">För det fall en försäkrad skulle få en lägre SGI till följd av korttidsarbetet kan den sjuk- penninggrundande inkomsten komma att återställas när korttidsarbetet upphör, givet att den ordinarie (högre) lönen bedöms vara stadigvarande. För en försäkrad som fått en lägre SGI fastställd i samband med korttidsarbete och som sedan blir uppsagd kan emellertid den lägre sjukpenninggrundande inkomsten komma att gälla till dess att han eller hon får ett nytt arbete. Deltagande i korttidsarbete utan ett <NOBR>SGI-skydd</NOBR> kan således i vissa fall få relativt kännbara ekonomiska konsekvenser för berörda arbets- tagare.</P>
<P class="p198 ft38">Majoriteten av de remissinstanser som yttrade sig över Ds 2012:59 Statligt stöd vid korttidsarbete – en ny åtgärd vid djupa kriser, tillstyrkte eller hade inget att erinra mot den bedömning som där lämnades om att ett SGI- skydd vid korttidsarbete inte var befogat. Ett antal remissinstanser, inte minst fack- och arbetsgivarförbund inom industrin, ansåg emellertid att det är mycket angeläget att tid i korttidsarbete omfattas av ett <NOBR>SGI-skydd.</NOBR> Detta bl.a. för att det inte anses rimligt att arbetstagare i korttidsarbete, som redan bär en kostnad för deltagande, ska kunna påverkas negativt inom trygghetssystemen som en följd av korttids- arbete. Parterna inom industrin framhöll att det borde vara fråga om ett s.k. aktivt <NOBR>SGI-skydd</NOBR> vid korttidsarbete.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32">Mot bakgrund av ovanstående anser rege- ringen att en försäkrad som deltar i korttids- arbete som berättigar arbetsgivaren till preliminärt stöd enligt lagen om stöd vid korttidsarbete ska omfattas av ett <NOBR>SGI-skydd.</NOBR> Korttidsarbete ska kunna tillämpas endast under synnerligen djupa lågkonjunkturer och del- tagandet är en aktiv åtgärd som syftar till att bevara arbetstillfällen. Regeringen menar att deltagande i korttidsarbete kan anses utgöra en särskilt skyddsvärd situation och att ett försäkringsskydd mycket väl kan inrymmas under principen om anknytning till förvärvslivet. Regeringen delar promemorians förslag att det bör vara fråga om ett aktivt försäkringsskydd för att undvika att arbetstagare som deltar i korttidsarbete ska få en väsentligt lägre ersättning vid exempelvis långvarig sjukdom under korttidsarbetet. Regeringen menar att</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft32">deltagande i korttidsarbete, som för berörda arbetstagare redan är förknippat med en kostnad, bör ha en begränsad påverkan på eventuella ersättningar från socialförsäkringarna under korttidsarbete varför regeringen bedömer att den andra och tredje principiella lösningen för att åstadkomma <NOBR>SGI-skydd</NOBR> enligt ovan redovisning inte är lämpliga att föreslå. <NOBR>SGI-skydd</NOBR> bör gälla för tid då den sökande deltar i korttidsarbete som är utformat på så sätt att arbetsgivaren är berättigad till preliminärt stöd. Det är således tillräckligt att arbetsgivaren är berättigad preliminärt stöd enligt lagen om stöd vid korttidsarbete för att <NOBR>SGI-skydd</NOBR> ska kunna komma ifråga. Det saknar betydelse för SGI- skyddet om arbetsgivaren inte gör anmälan om slutligt stöd inom föreskriven tid. Arbetstagaren ska inte heller drabbas negativt av att dennes arbetsgivare försummar att ansöka om preliminärt stöd inom den tid som föreskrivs i lagen om stöd vid korttidsarbete. För det fall att en arbetstagare som befinner sig i korttidsarbete ansöker om en socialförsäkringsförmån innan arbetsgivaren har hunnit komma in med sin ansökan om preliminärt stöd för stödmånaden får <NOBR>Försäk-ringskassan</NOBR> i bedömningen av om <NOBR>SGI-skydd</NOBR> gäller beakta vad som framgår i de kollektivavtal, eller annat skriftligt avtal, som har slutits och utgå ifrån att arbetsgivaren sannolikt är berättigad stöd om arbetstagaren de facto har varit i korttidsarbete under den aktuella perioden. Då korttidsarbete är förknippat med en kostnad även för arbetsgivaren bör det ligga i arbetsgivarens intresse att vara berättigad till statligt stöd i de fall korttidsarbete aktualiseras. Vad gäller själva aviseringen om vilka försäkrade som omfattas av korttidsarbete bör det med förslaget om ett aktivt <NOBR>SGI-skydd</NOBR> ligga i de försäkrades intresse att själva uppmärksamma Försäkringskassan på att de deltar i korttids- arbete när de ansöker om en socialförsäkrings- förmån.</P>
<P class="p313 ft38">Om förutsättningarna för stöd enligt lagen om stöd vid korttidsarbete inte är uppfyllda och arbetsgivaren blir skyldig att betala tillbaka preliminärt stöd kan även den enskilde arbetstagaren komma att behöva återbetala de ersättningar från socialförsäkringen som har utbetalats felaktigt. Den försäkrades SGI kan vidare komma att behöva ändras retroaktivt.</P>
<P class="p616 ft169">TCO <SPAN class="ft24">och </SPAN>Svenska Journalistförbundet <SPAN class="ft24">ifråga- sätter rimligheten i denna återbetalnings- skyldighet för arbetstagaren. </SPAN>ISF <SPAN class="ft24">menar att det</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 25px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">384</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_409" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:581px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:81px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031409x1.jpg" style="width:293px;height:81px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p225 ft38">kan skapas en oförutsägbar och otrygg situation för den försäkrade om den kan komma att bli föremål för en återkravsutredning, likväl kan få sin SGI sänkt retroaktivt. Regeringen vill här understryka att det endast i undantagsfall torde kunna göras gällande att den försäkrade har insett eller bort inse att den SGI som låg till grund för utbetalningen var felaktig varför ett återkrav enligt regeringens mening likaså endast i undantagsfall torde kunna bli aktuellt.</P>
<P class="p234 ft32">Regeringen föreslår i avsnitt 6.17.7.1.2 att arbetslöshetsersättning inte ska kunna lämnas för tid under vilken en sökande deltar i korttidsarbete som berättigar arbetsgivaren till preliminärt stöd enligt lagen om stöd vid korttidsarbete. Deltagande i korttidsarbete kommer alltså att innebära att de arbetstagare som berörs inte anses vara partiellt arbetslösa enligt den försäkringen. Regeringen anser att samma ordning bör gälla även inom sjuk- försäkring. På så vis blir principen densamma i de olika försäkringarna. Detta innebär att en bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga vid sjukdom utifrån rehabiliteringskedjan bör göras med utgångspunkt i att arbetstagaren inte är att anse som partiellt arbetslös till den del som arbetstagaren inte skulle ha arbetat d.v.s. under den tid i korttidsarbete som arbetstagaren är arbetsbefriad. På så vis kan det inte bli fråga om att vid sjukdom bedöma arbetsförmågans nedsättning i två delar som om arbetstagaren skulle vara både anställd och arbetslös. Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning bör således, vid nya sjukfall, enbart göras i förhållande till den försäkrades arbete och den nya, förkortade, arbetstiden. För den arbets- tagare som redan har ett pågående sjukpenning- ärende när korttidsarbete inleds bör inte deltagandet i korttidsarbete påverka ersättningen så länge ersättningsperioden pågår.</P>
<P class="p429 ft5">Uppsägning</P>
<P class="p136 ft38">Arbetsgivaren är enligt den föreslagna lagen om korttidsarbete inte berättigad till preliminärt stöd under uppsägningstid. I händelse av att den arbetstagare som deltar i korttidsarbete blir uppsagd under korttidsarbetet, kommer förut- sättningarna för <NOBR>SGI-skydd</NOBR> därmed inte längre att vara uppfyllda. För att den försäkrade i denna situation ska kunna behålla sitt <NOBR>SGI-skydd</NOBR> måste den försäkrade omedelbart ställa sig till arbetsmarknadens förfogande på den del denne inte är i korttidsarbete. Under uppsägningstid</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft38">bör den försäkrade som deltar i korttidsarbete, till skillnad från vad som ovan har angivits, anses vara partiellt arbetslös. Huruvida arbetsgivaren är berättigad till preliminärt stöd vid korttidsarbete är således av betydelse för bedömningen av om arbetstagaren under korttidsarbete bör anses vara partiellt arbetslös eller inte. Regeringen instämmer i ISF:s påpekande om vikten av tydlig information till den försäkrade som omfattas av <NOBR>SGI-skyddet</NOBR> under korttidsarbete men därefter blir uppsagd. I och med att den försäkrade trots allt har en möjlighet att skydda sin SGI vid uppsägning, genom att omedelbart ställa sig till arbetsmarknadens förfogande, samt utifrån att den i promemorian skisserade ordningen är överensstämmande med redan föreslagna ändringar inom arbetslöshetsförsäkringen finner inte regeringen att det finns tillräckliga skäl att gå TCO och Svenska Journalistförbundet till mötes och föreslå att uppsagda arbetstagare som deltar i korttidsarbete får erhålla <NOBR>SGI-skydd</NOBR> under uppsägningstid.</P>
<P class="p343 ft5">Lagförslag</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Förslaget föranleder 26 kap. 18 a § social- försäkringsbalken samt en ändring i 26 kap. 9 § samma lag, se avsnitt 3.3.</P>
<P class="p153 ft14">6.17.7.3 Livränta</P>
<P class="p1420 ft153">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft34">Det behövs inte några ändringar i regelverket om livränta eller efterlevandelivränta.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p364 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot bedömningen. <SPAN class="ft121">Facket för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">skogs-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> trä- och grafisk bransch (GS), Industriarbets- givarna, Industri- och Kemigruppen, IF Metall, Sveriges ingenjörer, Teknikarbetsgivarna, Unionen, Svenskt Näringsliv, Almega AB, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">Lands-organisationen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> i Sverige (LO) och Sveriges Akademikers Centralorganisation (Saco) </SPAN>anser dock att förslaget om stöd vid korttidsarbete ska föranleda ändringar i regelverket om livränta och efterlevandelivränta så, att livräntan fastställs utifrån den normala inkomstnivå arbetstagaren hade innan perioden med korttidsarbete påbör-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 18px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">385</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_410" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:427px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:81px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031410x1.jpg" style="width:293px;height:81px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft34">jades. Försäkringskassan har inte haft något att erinra mot bedömningen.</P>
<P class="p356 ft124">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft62">Bestäm- melser om ersättning vid bestående nedsättning av arbetsförmågan (livränta) – och efterlevandelivränta – finns bl.a. i 41 och 88 kap. socialförsäkringsbalken.</SPAN></P>
<P class="p356 ft38">Livränta lämnas till en försäkrad som till följd av arbetsskada har fått sin förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete nedsatt med minst en femtondel. Det gäller endast om nedsättningen av förmågan att skaffa inkomst genom arbete kan antas bestå under minst ett år och inkomstförlusten för år räknat uppgår till minst en fjärdedel av prisbasbeloppet för det år när</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr7 td119"><P class="p19 ft4">livräntan ska</P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p19 ft4">börja</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P style="text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10">lämnas</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td178"><P class="p30 ft4">(41 kap. 2 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;" class="tr3"><P class="p19 ft20">socialförsäkringsbalken).</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td119"><P class="p559 ft4">Regleringen</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p19 ft4">innebär</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p157 ft4">i</P></TD>
<TD class="tr3 td144"><P class="p19 ft4">princip</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p30 ft4">att</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft62">livränteunderlaget endast ska fastställas en gång, vilket i praktiken betyder att livränteunderlaget fastställs första gången som beslut fattas om livränta. Enkelt uttryckt är livränteunderlaget detsamma som den försäkrades SGI vid den tidpunkt från vilken livränta första gången ska lämnas (41 kap. 11 § socialförsäkringsbalken). Livräntan är sedan så stor del av livränte- underlaget som motsvarar graden av nedsättningen av förmågan att skaffa sig inkomst genom arbete (41 kap. 8 § socialförsäkrings- balken).</P>
<P class="p198 ft38">Enligt 41 kap. 17 § socialförsäkringsbalken gäller följande. Om det redan vid den tidpunkt från vilken livränta första gången ska lämnas är sannolikt att livränteunderlaget skulle bli väsentligen högre eller lägre vid en senare tidpunkt får ett nytt livränteunderlag fastställas och läggas till grund för beräkning av livränta vid ett sådant senare tillfälle. Det gäller t.ex. deltidsarbetande småbarnsföräldrar, vars ersätt- ning kommit att grundas på deltidsarbetet, eller personer som vid tidpunkten för ersättnings- fallet under viss tid utökat sin arbetsinsats eller på annat sätt utökat sin inkomst så att detta kommit att påverka beräkningen av livränte- underlaget (prop. 2004/05:108 s. 29). En minskad inkomst i samband med deltagande i korttidsarbete, som medför ett lägre livränte- underlag, skulle m.a.o. kunna motivera att ett nytt livränteunderlag fastställs vid ett senare tillfälle, under förutsättning att livränte- underlaget sannolikt skulle bli väsentligen högre vid en senare tidpunkt enligt bestämmelsen i fråga. I de fall livränteunderlaget är detsamma</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft32">som den försäkrades SGI vid den tidpunkt från vilken livränta första gången ska lämnas kommer förslaget om <NOBR>SGI-skydd</NOBR> vid deltagande i korttidsarbete ha betydelse vid beräkningen av livränta. Livräntan kommer då att beräknas på en SGI som har fastställts utifrån den inkomst av eget arbete som den försäkrade hade närmast före inlett korttidsarbete. Vid fastställande av underlag för efterlevandelivränta tillämpas inte bestämmelsen i 41 kap. 17 § socialförsäkrings- balken. Däremot kommer förslaget om SGI- skydd även att kunna påverka beräkningen av livränta för efterlevande i och med att man i beräkningen utgår ifrån den livränta som den avlidne hade eller skulle ha haft. Mot denna bakgrund anser regeringen att stöd vid korttidsarbete inte bör föranleda ändringar i regelverket om livränta eller efterlevandelivränta.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">6.17.7.4 Sjuk- och aktivitetsersättning</P>
<P class="p1372 ft14">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Det behövs inte några ändringar i regelverket om sjuk- och aktivitetsersättning.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p1333 ft4"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot bedömningen.</P>
<P class="p228 ft153">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft38">Bestäm- melser om sjuk- och aktivitetsersättning – och sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning – finns bl.a. i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">33–37</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> kap. socialförsäkringsbalken.</SPAN></P>
<P class="p228 ft38">Sjukersättning lämnas till personer mellan 30 och 64 år vars arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Aktivitets- ersättning är en ersättning för personer mellan 19 och 29 år vars arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel i minst ett år, på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan.</P>
<P class="p152 ft32">Sjuk- och aktivitetsersättning utges i form av både inkomstrelaterad ersättning och garanti- ersättning. Den inkomstrelaterade sjuk- och aktivitetsersättningen baseras på en uppskattning av den inkomst den försäkrade skulle ha haft om</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">386</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_411" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:531px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:81px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031411x1.jpg" style="width:293px;height:81px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">inte nedsättningen av arbetsförmågan inträffat. Denna inkomst kallas antagandeinkomst. För beräkningen av antagandeinkomst används den försäkrades årliga förvärvsinkomster och därmed jämförliga inkomster under en ramtid. Antagandeinkomsten beräknas enligt huvud- regeln som genomsnittet av de tre högsta årsinkomsterna under en ramtid, efter att inkomsten har räknats om med hänsyn till pris- basbeloppets utveckling. Antagandeinkomsten baseras på de faktiska inkomster som ingår i pensionsunderlaget i ålderspensionssystemet. Vid beräkning av inkomster under ramtiden räknas inte inkomster med som sammantagna överstiger 7,5 gånger gällande prisbasbelopp (34 kap. <NOBR>3–9</NOBR> §§ socialförsäkringsbalken). Hel inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning lämnas med 64 procent av den försäkrades antagandeinkomst (34 kap. 12 § socialför- säkringsbalken).</P>
<P class="p1417 ft38">För beräkning av antagandeinkomst för aktivitetsersättning finns en alternativregel. Denna alternativregel innebär bl.a. att antagandeinkomsten får beräknas på genom- snittet av de två högsta årsinkomsterna under en ramtid av tre år (34 kap. 10 § socialförsäkrings- balken). Skälet till att det finns en alternativregel för försäkrade med aktivitetsersättning är att yngre personer som drabbats av arbetsoförmåga i större utsträckning än äldre saknar en sådan långvarig etablering på arbetsmarknaden med flera års inkomster som ger det bästa utfallet vid tillämpning av huvudregeln (prop. 2000/01:96 s. 194). Det finns även ett komplement till denna alternativregel, vilket innebär att storleken på aktivitetsersättningen även kan baseras på SGI (34 kap. 11 § socialförsäkringsbalken).</P>
<P class="p93 ft62">Det huvudsakliga syftet med garantiersätt- ningen är att tillförsäkra i Sverige bosatta personer, som har rätt till sjuk- eller aktivitets- ersättning och som saknar eller har rätt till endast en låg inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning, ett grundskydd.</P>
<P class="p247 ft4">En försäkrad som har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning och har låg eller ingen inkomstrelaterad ersättning har rätt till ett</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr6 td222"><P class="p19 ft4">grundskydd</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p30 ft4">i form av garantiersättning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td222"><P class="p19 ft4">(35 kap. 2 §</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;" class="tr3"><P class="p30 ft11">socialförsäkringsbalken). Garanti-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft32">nivån för sjukersättning motsvarar maximalt 2,4 prisbasbelopp. Garantinivån för aktivitetsersätt- ning varierar, till skillnad från vad som gäller för sjukersättning, beroende på den försäkrades ålder (35 kap. 18 och 19 §§ socialförsäkrings-</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">balken). Om en inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning understiger garantinivån utbetalas garantiersättning så att den samman- lagda ersättningen uppgår till garantinivån. Garantiersättningen utgör i det här fallet en utfyllnadsförmån, vilket innebär att ju lägre inkomstrelaterad ersättning den försäkrade har, desto högre garantiersättning utgår.</P>
<P class="p120 ft32">En tillfälligt minskad inkomst, i samband med korttidsarbete, bör i de flesta fall få en mycket liten effekt på eventuell framtida sjuk- eller aktivitetsersättning eftersom det redan i dag finns bestämmelser som tar hänsyn till att inkomsten kan variera. Den omständigheten att ersättningen baseras på inkomster under ett flertal år innebär att tillfälliga inkomstvariationer inte får ett så stort genomslag. Regleringen med de bästa åren under en ramtid infördes just i syfte att ge ett stabilt inkomstunderlag som speglar den försäkrades förvärvsförmåga och uppnådda inkomststandard.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft34">Mot denna bakgrund bör stöd vid korttids- arbete inte föranleda ändringar i regelverket om sjuk- och aktivitetsersättning.</P>
<P class="p202 ft14">6.17.7.5 Allmän ålderspension</P>
<P class="p1420 ft14">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Det behövs inte några ändringar i regelverket om den allmänna ålderspensionen.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p117 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot bedömningen. <SPAN class="ft121">Lands- organisationen i Sverige (LO) </SPAN>och <SPAN class="ft121">Svenska Journalistförbundet </SPAN>anser att förslaget om stöd vid korttidsarbete ska föranleda ändringar i regelverket om allmän ålderspension så, att tid i korttidsarbete inte påverkar den allmänna pensionen negativt. Pensionsmyndigheten har inte haft något att erinra mot förslaget.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft111">Akademikerförbundet SSR <SPAN class="ft32">har yttrat sig över promemorian Förslag om skydd av den sjukpenninggrundande inkomsten vid del- tagande i korttidsarbete (S2013/4501/SF). I sitt yttrande framför förbundet att det saknar förslag vad gäller att säkra pensionsrätten långsiktigt för dem som deltar i korttidsarbete. Förbundet</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">387</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_412" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:253px;left:0px;z-index:-1;width:604px;height:463px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031412x1.jpg" style="width:604px;height:463px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p367 ft4">anser vidare att detta bör utredas närmare med syftet att även pensionsavsättningarna måste säkras för den grupp som omfattas av korttidsavtal.</P>
<P class="p310 ft225">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft184">Bestäm- melser om den allmänna ålderspensionen finns bl.a. i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft184">55–71</SPAN></NOBR><SPAN class="ft184"> kap. socialförsäkringsbalken.</SPAN></P>
<P class="p310 ft38">Den allmänna ålderspensionen utgör grunden för den ekonomiska försörjningen vid ålderdom och bygger på faktiska inkomster under ett helt arbetsliv. Förslaget om stöd vid korttidsarbete innebär att lön på grund av deltagande i korttidsarbete kommer att ligga till grund för den pensionsgrundande inkomsten. <SPAN class="ft121">LO </SPAN>och</P>
<P class="p1393 ft121">Svenska Journalistförbundet <SPAN class="ft38">anser att förslaget om stöd vid korttidsarbete ska föranleda ändringar i regelverket om allmän ålderspension. Effekten av i tiden inskränkta perioder av deltagande i korttidsarbete kan emellertid – sett mot bakgrund av arbetstagarens hela arbetsliv – bedömas bli begränsad. Deltagande i kort- tidsarbete bör också ställas mot risken för arbetslöshet, som påverkar den pensions- grundande inkomsten mer än deltagande i korttidsarbete. Mot denna bakgrund anser regeringen att stöd vid korttidsarbete inte bör föranleda några ändringar i regelverket om den allmänna ålderspensionen. Regeringen anser inte heller att det föreligger ett behov av något utredningsarbete såsom </SPAN>Akademikerförbundet SSR <SPAN class="ft38">önskar se.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">6.17.7.6 Sjuklön</P>
<P class="p1405 ft14">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Det föreslås inga ändringar i regelverket om sjuklön.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p1056 ft4"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot bedömningen.</P>
<P style="font: bold 12px 'Arial';line-height: 18px;" class="p356">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft60">Bestäm- melser om sjuklön finns i lagen (1991:1047) om sjuklön. Sjuklön betalas av arbetsgivare till arbetstagare som är sjuka under dag </SPAN><NOBR><SPAN class="ft60">2–14</SPAN></NOBR><SPAN class="ft60"> vid ett sjukfall. Sjuklönen utgör 80 procent av den lön och andra anställningsförmåner som arbets- tagaren gått miste om. Utgångspunkten är att underlaget för sjuklön utgörs av lön och andra</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft34">anställningsförmåner som normalt skulle ha lämnats om arbete hade utförts.</P>
<P class="p1333 ft4">Förslaget om stöd vid korttidsarbete innebär att den reducerade lönen som följer av deltagande i korttidsarbete kommer att ligga till grund för sjuklön. Regeringen anser inte att stöd vid korttidsarbete för föranleda ändringar i regelverket om sjuklön.</P>
<P class="p394 ft14">6.17.7.7 Statlig lönegarantiersättning</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft153">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft34">Det behövs inte några ändringar i regelverket om statlig löne- garantiersättning.</SPAN></P>
<P class="p1398 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p228 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot bedömningen. Svenska Journalist- förbundet anser att förslaget om stöd vid korttidsarbete ska föranleda ändringar i regelverket om statlig lönegaranti och framhåller att förslaget innebär att en arbetstagare som deltar i korttidsarbete kan komma att erhålla lägre betalning enligt den statliga lönegarantin om arbetsgivaren försätts i konkurs.</P>
<P class="p205 ft153">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft38">Bestäm- melser om statlig lönegaranti finns i löne- garantilagen (1992:497). Statlig lönegaranti inne- bär att staten svarar för betalning av arbetstagares fordran hos en arbetsgivare som har försatts i konkurs eller är föremål för företagsrekonstruktion. Betalning enligt löne- garantin lämnas för sådan fordran på lön eller annan ersättning och på pension som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 § förmånsrätts- lagen (1970:979). Betalning enligt garantin lämnas också för fordran på uppsägningslön för tid efter en månad från konkursbeslutet. För fordringar hänförliga till uppsägningstid efter konkurs påverkas storleken på lönegarantin av vilka överenskommelser arbetsgivare och arbetstagare har gjort om korttidsarbete under uppsägningstid.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32">Statlig lönegaranti gäller arbetstagarens fordran på lön. Förslaget om stöd vid korttids- arbete innebär en löneminskning för arbetstagare som deltar i korttidsarbete. Arbetstagarens fordran på lön på grund av deltagande i</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">388</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_413" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:201px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:186px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031413x1.jpg" style="width:293px;height:186px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p192 ft4">korttidsarbete omfattas av statlig lönegaranti. Mot denna bakgrund anser regeringen – till skillnad från Svenska Journalistförbundet – att stöd vid korttidsarbete inte bör föranleda ändringar i regelverket om statlig lönegaranti.</P>
<P class="p394 ft14">6.17.7.8 Semester</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft32"><SPAN class="ft252">Regeringens förslag: </SPAN>Dagar när en arbetstagare på grund av korttidsarbete varit helt frånvarande utan lön räknas in i anställningstiden vid beräkning av antalet semesterdagar med semesterlön. En arbetstagare har i vissa fall rätt att avstå från utlagd semesterledighet utan semesterlön, om semesterledigheten samman- faller med tid då arbetstagaren ska vara helt frånvarande på grund av korttidsarbete.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.</P>
<P class="p222 ft99">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft32">I semester- lagen (1977:480) finns vissa bestämmelser som tar sikte på permitteringssituationer. I och med att korttidsarbete har vissa likheter med permittering finns anledning att överväga om motsvarande bestämmelser bör gälla vid korttidsarbete.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">En första fråga är om dagar som en arbetstagare på grund av korttidsarbete varit helt frånvarande från arbetet utan lön ska räknas in i anställningstiden vid beräkning av antalet semesterdagar med semesterlön enligt 7 § semesterlagen.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Frånvaro som beror på bl.a. semesterledighet och permittering ska räknas in i anställ- ningstiden.</P>
<P class="p920 ft38">Det kan inte uteslutas att förslaget om stöd vid korttidsarbete leder till att arbetstids- och löneminskning under en avtalsperiod fördelas på ett sådant sätt att en arbetstagare är helt frånvarande från arbetet och inte erhåller någon lön under vissa dagar, om kraven vad gäller arbetstids- och löneminskningar är uppfyllda under avtalsperioden. Detta talar för att korttidsarbete bör jämställas med permittering vad gäller beräkning av antalet betalda semester- dagar. Härtill kommer att det för arbetstagare</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft4">som avlönas per månad kan vara svårt att veta om löneminskningen fördelar sig jämt över månadens arbetsdagar eller avser viss dag. Om frånvaro på grund av korttidsarbete regleras uttryckligen i semesterlagen behöver någon tveksamhet inte uppstå.</P>
<P class="p537 ft4">Mot denna bakgrund bör 7 § semesterlagen ändras så, att även dagar när arbetstagaren på grund av korttidsarbete varit helt frånvarande utan lön ska räknas in i anställningstiden vid beräkning av antalet semesterdagar med semesterlön.</P>
<P class="p537 ft4">En andra fråga är om en arbetstagare ska ha möjlighet att avstå från utlagd obetald semesterledighet vid korttidsarbete.</P>
<P class="p252 ft38">Av 8 § semesterlagen följer att en arbetstagare på begäran ska lämna arbetsgivaren besked om sina önskemål när det gäller utläggningen av semesterledighet utan semesterlön. Har semesterledighet utan lön lagts ut med anledning av arbetstagarens besked, får arbetstagaren inte senare avstå från ledigheten utom i vissa fall. Beslutar en arbetsgivare om permittering som arbetstagaren inte hade anledning att räkna med när sådant besked lämnades har arbetstagaren nämligen enligt 13 § semesterlagen rätt att avstå från utlagd semesterledighet utan semesterlön, om ledigheten sammanfaller med permitterings- perioden.</P>
<P class="p224 ft38">Bestämmelsen i 13 § semesterlagen är föran- ledd av att det har ansetts rimligt att arbets- tagaren inte ska gå miste om permitteringslön i de fall när han eller hon gett sitt besked om semesterledighet utan att ha anledning att räkna med en permittering (prop. 1976/77:90 s. 189 f.).</P>
<P class="p252 ft38">Det skulle kunna uppstå situationer då en arbetstagare kan vilja avstå från utlagd obetald semester i samband med korttidsarbete. Man kan tänka sig att parterna kommit överens om att arbetstagarna ska vidkännas en viss mindre löneminskning under en längre avtalsperiod och att hela arbetstidsminskningen ska ske under en månad. Den arbetstagare som har lagt ut obetald semester under just den månaden bör kunna vara ledig och ändå erhålla lön, som vore fallet om han eller hon inte begärt obetald semester för samma period.</P>
<P class="p439 ft32">Mot denna bakgrund bör 13 § semesterlagen ändras så, att en arbetstagare även ska ha rätt att avstå från obetald semester om semester- ledigheten sammanfaller med tid då arbets- tagaren ska vara helt frånvarande på grund av korttidsarbete.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">389</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_414" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:201px;left:0px;z-index:-1;width:604px;height:479px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031414x1.jpg" style="width:604px;height:479px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p309 ft62">Enligt 16 b § semesterlagen gäller följande. Semesterlön enligt procentregeln utgör tolv procent av arbetstagarens förfallna lön i en anställning under intjänandeåret. I lönesumman ska inte inräknas permitteringslön som lämnas i anledning av driftsuppehåll med samtidig semester när rätt till semesterlön inte föreligger för samma tid.</P>
<P class="p198 ft38">Regleringen har till syfte att en arbetstagare som skulle haft obetald semester om han eller hon inte permitterats inte ska få räkna in permitteringslönen i beräkningsunderlaget för semesterlönen eftersom detta skulle innebära en överkompensation.</P>
<P class="p310 ft38">Till skillnad från en permitteringssituation utgår vid korttidsarbete lön, om än i viss mån reducerad sådan, för utfört arbete. En arbets- tagare som inte tjänat in betald semester blir därför inte överkompenserad på samma sätt som i en permitteringssituation, även om arbets- tagaren är helt frånvarande vissa dagar.</P>
<P class="p337 ft34">Mot denna bakgrund bör förslaget om stöd vid korttidsarbete inte föranleda ändringar i 16 b § semesterlagen.</P>
<P class="p202 ft14">6.17.7.9 Förhandlingsskyldighet</P>
<P class="p1405 ft14">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Det behövs inte några ändringar i regelverket om arbetsgivarens förhandlingsskyldighet.</SPAN></P>
<P class="p1337 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p1056 ft157">Remissinstanserna: <SPAN class="ft4">Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot bedömningen.</SPAN></P>
<P class="p1056 ft4"><SPAN class="ft17">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Kort- tidsarbete som har stöd i kollektivavtal har föregåtts av förhandlingar med arbetstagar- organisation.</P>
<P class="p1056 ft4">Enligt 13 § lagen (1976:580) om med- bestämmande i arbetslivet är arbetsgivare, om en fråga särskilt angår arbets- eller anställnings- förhållandena för arbetstagare som tillhör en arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal, skyldig att förhandla enligt 11 och 12 §§ med den organisationen.</P>
<P class="p227 ft87">Arbetsgivarens förhandlingsskyldighet får anses omfatta arbetstagares deltagande i kort-</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p151 ft4">tidsarbete. Mot denna bakgrund bör förslaget om stöd vid korttidsarbete inte föranleda ändringar i regelverket om arbetsgivarens förhandlingsskyldighet.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 96px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft153">6.17.7.10 Uppsägning av arbetstagare vid korttidsarbete</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft252">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft32">Det behövs inte några begränsningar i arbetsgivarens möjligheter att säga upp arbetstagare som deltar i korttidsarbete.</SPAN></P>
<P class="p1398 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p1333 ft4"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot bedömningen.</P>
<P class="p228 ft99">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft32">Som utgångspunkt bör gälla att korttidsarbete inte ska tillämpas när uppsägning framstår som den naturliga och riktiga åtgärden. Mot denna bakgrund bör några begränsningar i arbets- givarens möjligheter att säga upp arbetstagare som deltar i korttidsarbete inte införas.</SPAN></P>
<P class="p358 ft14"><SPAN class="ft14">6.17.7.11</SPAN><SPAN class="ft120">Arbetsmarknadsstöd</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 64px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"><SPAN class="ft225">Regeringens bedömning: </SPAN>Stöd vid korttidsarbete bör inte påverka rätten till eller storleken på olika slag av arbetsmarknadsstöd som beräknas på bruttolön och sociala avgifter.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p1333 ft4"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot bedömningen.</P>
<P class="p228 ft121">Landsorganisationen i Sverige (LO) <SPAN class="ft38">anser att stödåtgärden bör påverka rätten till eller storleken på olika slag av arbetsmarknadsstöd som beräknas på bruttolön och sociala avgifter.</SPAN></P>
<P class="p128 ft99">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft32">Ett antal på arbetsmarknaden förekommande stöd- åtgärder beräknas normalt på bruttolön och avgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, t.ex. stöd enligt förordningen (2006:1481) om stöd för nystartsjobb (s.k. nystartsjobb), förord-</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 8px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">390</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_415" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:97px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:134px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031415x1.jpg" style="width:293px;height:134px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft62">ningen (1997:1275) om anställningsstöd (s.k. särskilt anställningsstöd) och förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (s.k. lönebidrag).</P>
<P class="p94 ft38">Det innebär att de olika arbetsmarknads- stöden för en arbetstagare som deltar i korttidsarbete kommer att baseras på en lönekostnad som är större än arbetsgivarens faktiska lönekostnad för den arbetstagaren. För vissa slag av arbetsmarknadsstöd kan det i undantagsfall leda till negativa lönekostnader, dvs. att arbetsgivaren så att säga får betalt av staten för en enskild arbetstagare. Det gäller arbetstagare för vilka utgår särskilt anställnings- stöd eller lönebidrag och som deltar i korttidsarbete som innebär en arbetstids- minskning med 60 procent och löneminskning med 20 procent. Den negativa lönekostnaden kan dock antas vara begränsad. Att söka begränsa möjligheten att kombinera korttids- arbete med olika slag av arbetsmarknadsstöd torde vidare vara administrativt kostsamt samtidigt som en begränsning skulle kunna minska de positiva effekterna av subventionerade anställningar för personer med svag ställning på arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund anser regeringen – till skillnad från <SPAN class="ft121">LO </SPAN>– att stöd vid korttidsarbete inte bör utformas så att det påverkar rätten till eller storleken på arbetsmarknadsstöd som beräknas på bruttolön och sociala avgifter.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 166px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft153">6.17.7.12 Inget krav på utbildning eller subvention av utbildning</P>
<P class="p1350 ft14">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Det bör inte ställas krav på att arbetsgivare ska tillhandahålla arbetstagare utbildning under den tid som de deltar i korttidsarbete. Inte heller bör utbildnings- insatser vid korttidsarbete subventioneras av staten.</SPAN></P>
<P class="p1389 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p117 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot bedömningen. <SPAN class="ft121">Länsstyrelsen i Norrbottens län </SPAN>och <SPAN class="ft121">Svenska Journalistförbundet </SPAN>anser att det ska ställas krav på att arbetsgivare tillhandahåller arbetstagare utbildning under den tid som de deltar i korttidsarbete. <SPAN class="ft121">Arbets- förmedlingen</SPAN>, <SPAN class="ft121">Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)</SPAN>, <SPAN class="ft121">Län- sstyrelsen i Västra Götalands län</SPAN>, <SPAN class="ft121">Facket för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">skogs-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> trä- och grafisk bransch (GS)</SPAN>, <SPAN class="ft121">Industri- arbetsgivarna</SPAN>, <SPAN class="ft121">Industri- och Kemigruppen</SPAN>, <SPAN class="ft121">IF Metall</SPAN>, <SPAN class="ft121">Sveriges ingenjörer</SPAN>, <SPAN class="ft121">Teknikarbetsgivarna</SPAN>, <SPAN class="ft121">Unionen</SPAN>, <SPAN class="ft121">Svenskt Näringsliv</SPAN>, <SPAN class="ft121">Almega AB</SPAN>, <SPAN class="ft121">Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)</SPAN>, <SPAN class="ft121">Sveriges Akademikers Centralorganisation (Saco)</SPAN>, <SPAN class="ft121">Landsorganisationen i Sverige (LO)</SPAN>, <SPAN class="ft121">Företagarna </SPAN>och Svenska Journalistförbundet anser att utbildningsinsatser vid korttidsarbete ska subventioneras av staten.</P>
<P class="p1177 ft153">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft38">Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det viktigt att den allmänna utbildningsnivån är hög. Det – och den omständigheten att fråga är om ett slags företagsstöd – skulle kunna tala för att stöd vid korttidsarbete bör villkoras av en motprestation, i första hand av att arbetsgivarna erbjuder arbetstagarna för anställningen relevant utbild- ning av god kvalitet under den tid som de deltar i korttidsarbete. Ett krav på utbildning kan emellertid antas leda till att arbetsgivare avstår från att ansöka om stöd vid korttidsarbete. I samband med ett kraftigt efterfrågefall torde det nämligen vara svårt för arbetsgivare att erbjuda relevanta utbildningsinsatser av god kvalitet. Ett krav på utbildning skulle vidare förutsätta att det vid prövningen av en ansökan om preliminärt stöd tas ställning till utbildningens inriktning, omfattning och kvalitet samt i efterhand</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 35px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">391</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_416" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:133px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031416x1.jpg" style="width:293px;height:133px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft4">kontrolleras att utbildningen fullföljts. Detta leder till ökad administration. Mot denna bakgrund anser regeringen – till skillnad från</P>
<P class="p1322 ft5">Länsstyrelsen i Norrbottens län <SPAN class="ft4">och </SPAN>Svenska Journalistförbundet <SPAN class="ft4">– att det inte bör ställas krav på att arbetsgivaren tillhandahåller arbetstagarna utbildning under den tid som de deltar i korttidsarbete.</SPAN></P>
<P class="p227 ft62">Som utgångspunkt är det arbetsgivaren som har ansvaret för utbildning som betingas av verksamheten. Det ligger i arbetsgivarens intresse att arbetstagarna har relevanta kunskaper för att kunna utföra det egna arbetet. Härtill kommer att utbildningsinsatser i mycket allvarliga konjunkturella situationer i första hand bör riktas till arbetslösa i stället för till personer som har en anställning. Utöver detta har arbetsgivare möjlighet att ansöka om bidrag till kompetensutveckling av sina anställda. Europeiska socialfonden kan ge stöd till arbetsgivare i syfte att finansiera utbildnings- satsningar. Mot denna bakgrund anser regeringen – till skillnad från <SPAN class="ft113">IFAU</SPAN>,</P>
<P class="p1394 ft169">Länsstyrelsen i Västra Götalands län<SPAN class="ft24">, </SPAN>GS<SPAN class="ft24">, </SPAN>Industriarbetsgivarna<SPAN class="ft24">, </SPAN>Industri- och Kemigruppen<SPAN class="ft24">, </SPAN>IF Metall<SPAN class="ft24">, </SPAN>Sveriges ingenjörer<SPAN class="ft24">, </SPAN>Teknik- arbetsgivarna<SPAN class="ft24">, </SPAN>Unionen<SPAN class="ft24">, </SPAN>Svenskt Näringsliv<SPAN class="ft24">, </SPAN>Almega AB<SPAN class="ft24">, </SPAN>TCO<SPAN class="ft24">, </SPAN>Saco<SPAN class="ft24">, </SPAN>LO<SPAN class="ft24">, </SPAN>Företagarna <SPAN class="ft24">och Svenska Journalistförbundet – att utbildnings- insatser vid korttidsarbete inte ska subventioneras av staten.</SPAN></P>
<P class="p1097 ft17">6.17.8 Ikraftträdande</P>
<P class="p1238 ft32"><SPAN class="ft252">Regeringens förslag: </SPAN>Den nya lagen om stöd vid korttidsarbete och ändringarna i semesterlagen, lagen om arbetslöshetsförsäkring, lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskatt- ningsverksamhet och socialförsäkringsbalken träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P class="p121 ft99">Promemorians förslag: <SPAN class="ft32">Överensstämmer inte med regeringens. I promemorian, som inte innehåller några förslag till ändringar i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskatt- ningsverksamhet och socialförsäkringsbalken, föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p1333 ft4"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.</P>
<P class="p217 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">I prome- morian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Detta eftersom det då inte fanns något beslut från Europeiska kommissionen i statsstödsfrågan. Kommissionen har nu beslutat att stödåtgärden inte utgör ett statligt stöd. Sammantaget bör lagen om stöd vid korttidsarbete och ändringarna i semesterlagen (1977:480), lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och lagen om ändring i socialförsäkringsbalken träda i kraft den 1 januari 2014.</SPAN></P>
<P class="p1062 ft4">Förslagen kräver inte några övergångs- bestämmelser.</P>
<P class="p7 ft17">6.17.9 Konsekvensanalys</P>
<P class="p187 ft5">Offentligfinansiella effekter</P>
<P class="p151 ft4">Hur stora effekterna på de offentliga finanserna av stöd vid korttidsarbete blir beror på ett antal olika faktorer. Effekterna är framför allt beroende av hur många som kommer att omfattas av åtgärden, hur mycket arbetstiden förkortas och i vilken utsträckning åtgärden tillämpas.</P>
<P class="p205 ft62">Utgångspunkten för beräkningarna är att stödet till arbetsgivaren motsvarar en tredjedel av kostnaden för arbetstidsminskningen. Förslaget om stöd vid korttidsarbete innebär att parterna kan komma överens om arbetstidsminskning enligt någon av tre nivåer på 20, 40 eller 60 procents arbetstidsminskning. Det kan antas att 75 procent av deltagarna i korttidsarbete kommer att omfattas av den första nivån, 15 procent av den andra nivån och 10 procent av den tredje nivån. Det innebär att den genomsnittliga arbetstidsminskningen uppgår till 27 procent.</P>
<P class="p944 ft4">Hur många som kommer att omfattas av korttidsarbete beror bl.a. på konjunkturen. Den kortsiktiga effekten på sysselsättningen av förslaget om stöd vid korttidsarbete kan uppskattas till att ungefär 18 000 fler personer behåller sin sysselsättning i stället för att bli arbetslösa (se avsnitt 6.17.10.2).</P>
<P class="p428 ft4">Mot den bakgrunden kan den offentlig- finansiella effekten för förslaget om stöd vid</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">392</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_417" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:858px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031417x1.jpg" style="width:192px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft62">korttidsarbete, i termer av ett försämrat finan- siellt sparande, beräknas uppgå till 4,7 miljarder kronor per tolvmånadersperiod.<SPAN class="ft119">118 </SPAN>Det motsvarar 0,13 procent av BNP (år 2011).</P>
<P class="p612 ft4">Övriga förslag bedöms medföra marginella offentligfinansiella effekter.</P>
<P class="p114 ft38">Härtill kommer att förslaget om stöd vid korttidsarbete har ett antal indirekta effekter. En sådan är att skatteintäkterna minskar. Uppskatt- ningsvis minskar inkomstskatteintäkterna med 1,1 miljard kronor per år vid korttidsarbete jämfört med om arbetslösheten i stället ökar. Att färre arbetstagare förlorar sitt arbete beräknas samtidigt minska utgifterna för arbetslöshets- ersättningen med 2,7 miljarder kronor. Det beloppet är dock svårt att bedöma.</P>
<P class="p1343 ft4">Arbetsgivaravgifterna kan beräknas bli 0,3 miljarder kronor högre vid tillämpning av korttidsarbete jämfört med det fallet att korttidsarbete inte tillämpas och arbetslösheten ökar i motsvarande mån.</P>
<P class="p248 ft38">Sammantaget kan de direkta och indirekta effekterna beräknas leda till en minskning av de offentliga intäkterna med 5,5 miljarder kronor och av de offentliga utgifterna med 2,7 miljarder kronor. Den offentliga sektorns finansiella sparande uppskattas därmed bli 2,8 miljarder kronor lägre om korttidsarbete tillämpas jämfört med det fallet att korttidsarbete inte tillämpas och arbetslösheten ökar i motsvarande mån.</P>
<P class="p314 ft62">Effekterna av förslaget om <NOBR>SGI-skydd</NOBR> vid deltagande i korttidsarbete på utgifterna för sjukpenning och föräldrapenning beräknas till cirka 30 miljoner kronor per tolvmånaders- period. Dessa kostnader är beräknade utifrån ett antagande om att ca 2,5 procent av arbetskraften, dvs. ca 116 000 individer, kan tänkas bli berörda av korttidsarbete och en sannolikhetsbedömning för att dessa individer blir sjuka och uppbär sjukpenning eller är föräldralediga och uppbär föräldrapenning.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 2px;padding-top: 4px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;" class="ft110"><SPAN class="ft109">118 </SPAN>Det statliga stödet för korttidsarbete ska lämnas som en kreditering till arbetsgivarens skattekonto. Tillvägagångssättet med en skattekreditering, i stället för en skattenedsättning, har valts av skattetekniska och administrativa skäl. I likhet med sjöfartsstöd och nystartsjobb ska dock korttidsarbetets anknytning till skattesystemet motivera att det redovisas på budgetens inkomstsida (se prop. 2011/12:1, volym 1 b, s. 678).</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft5">Effekter för sysselsättning, arbetslöshet och BNP</P>
<P class="p402 ft4">Stöd vid korttidsarbete bedöms påverka sysselsättning, arbetslöshet och BNP genom flera, delvis motverkande, kanaler.</P>
<P class="p364 ft38">En första effekt inträffar redan när regeringens beslut om att stöd vid korttidsarbete ska lämnas meddelas. Genom att det skapas beredskap för att skydda befintliga arbets- tillfällen i riktigt djupa lågkonjunkturer är det sannolikt att den ställning de redan sysselsatta har på arbetsmarknaden i förhållande till de arbetslösa förstärks. En sådan förändring riskerar att leda till högre lönekrav och därmed till att jämviktsarbetslösheten blir lite högre. Hur stark den effekten blir beror framför allt på hur ofta stöd vid korttidsarbete förväntas tillämpas. Om arbetsmarknadens parter räknar med att stöd vid korttidsarbete endast kommer att tillämpas i exceptionellt djupa lågkonjunkturer kan effekten på lönebildningen förväntas bli väsentligt mindre än om förväntningen är att stöd kommer att tillämpas även i mindre allvarliga konjunktur- nedgångar.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Andra effekter uppstår först när stöd vid korttidsarbete tillämpas. Dessa effekter kan delas upp i kortsiktiga respektive långsiktiga effekter på sysselsättning, arbetslöshet och produktions- nivå.</P>
<P class="p252 ft38">På kort sikt leder tillämpning av korttids- arbete till att sysselsättningen blir högre och arbetslösheten lägre. Hur stora dessa kortsiktiga effekter blir beror framför allt på omfattningen av tillämpningen av korttidsarbete, vilket i sin tur bl.a. beror på de konjunkturella förhållanden som råder (se avsnitt 6.17.10.1).</P>
<P class="p120 ft62">Nedan redovisad beräkning utgår från att i genomsnitt 2,5 procent av de sysselsatta kommer att omfattas av korttidsarbete per månad, dvs. i genomsnitt 116 000 personer per månad. Det motsvarar en störning av samma art och beskaffenhet som finanskrisen.</P>
<P class="p364 ft38">För att uppskatta nettoeffekten på sysselsätt- ningen måste hänsyn tas till att en del av de som deltar i korttidsarbete ändå hade fått behålla sina anställningar, dvs. dödviktseffekterna måste exkluderas. Utvärderingar tyder på att kort- tidsarbete är behäftat med avsevärda dödvikts- effekter. Det kan uppskattas att dödsvikts- effekterna kommer att uppgå till 40 procent.</P>
<P class="p120 ft32">Givet ett antagande om en genomsnittlig arbetsminskning om 27 procent kan den kortsiktiga effekten på sysselsättningen av förslaget om stöd vid korttidsarbete uppskattas</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 8px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">393</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_418" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">till att ungefär 18 000 fler personer behåller sin sysselsättning i stället för att bli arbetslösa. Det kan också uttryckas som att sysselsättningen faller med 0,3 procentenheter mindre och arbetslösheten stiger med 0,4 procentenheter mindre i en djup lågkonjunktur än vad som annars hade varit fallet.</P>
<P class="p227 ft38">De kortsiktiga effekterna på BNP bedöms bli försumbara eftersom införandet av korttids- arbete inte kan antas få några nämnvärda effekter på den samlade efterfrågan. Eventuellt kan efterfrågan bli högre än annars om en minskad risk för arbetslöshet leder till ett minskat försiktighetssparande bland hushållen.</P>
<P class="p126 ft38">Effekterna på längre sikt, när systemet inte längre tillämpas, är svåra att uppskatta. De erfarenheter som kan dras från andra länder är begränsade eftersom det framför allt var under finanskrisen som tillämpningen av korttidsarbete var utbredd. Det är endast några år tillbaka i tiden och en hel konjunkturcykel har ännu inte förflutit. Några mekanismer som bedöms ge positiva respektive negativa effekter på BNP och sysselsättning på sikt kan dock ändå pekas ut.</P>
<P class="p198 ft38">Korttidsarbete kan ge upphov till långsiktigt positiva effekter på sysselsättning och BNP om systemet leder till att kompetens varaktigt hålls kvar i företagen och långsiktigt livsdugliga företag i högre utsträckning överlever en djup lågkonjunktur än vad som annars hade varit fallet. Korttidsarbete kan även verka i motsatt riktning om det i stället verkar hämmande på arbetsmarknadens rörlighet genom att låsa in arbetskraft i företag med låg produktivitet. Det leder då till lägre sysselsättning och BNP på lång sikt. Den risken kan bedömas vara mer betydande om korttidsarbete fortfarande tillämpas när konjunkturen vänder uppåt. Det finns också en risk att korttidsarbete missgynnar de som redan är arbetslösa när lågkonjunkturen inleds. Huruvida dessa olika faktorer samverkar till långsiktigt positiva eller negativa effekter på sysselsättning och BNP är svårt att dra några generella slutsatser om.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">Effekter för hushållens inkomster och inkomstfördelning</P>
<P class="p123 ft32">Vilken inverkan korttidsarbete får på hushållens inkomster och på inkomstfördelningen beror bl.a. på vilken del av ekonomin som drabbas hårdast av ett framtida efterfrågefall och i vilka sektorer korttidsarbete tillämpas. Det kan antas att det främst är tillverkningsindustrin som</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p151 ft34">drabbas och att det därmed är den sektor som främst berörs av korttidsarbete.</P>
<P class="p228 ft38">Hushållens disponibla inkomster beräknas bli marginellt lägre när ett stort antal individer går ned lite i lön i stället för att ett mindre antal individer blir arbetslösa och därmed betydligt minskar sin inkomst. Den aggregerade effekten för hushållens inkomster är uppskattad med hänsyn tagen till transfereringar vid arbetslöshet och till skatteeffekter. Beräkningarna är osäkra då de bl.a. är beroende av vilka antaganden som görs om vilka enskilda individer som kommer att beröras vid en framtida kris.</P>
<P class="p152 ft62">Det kan vidare antas att det för vissa grupper inom tillverkningsindustrin är relativt mer gynnsamt med korttidsarbete i stället för arbetslöshet. För individer med en relativt hög inkomst påverkas inkomsterna mindre negativt vid korttidsarbete i stället för arbetslöshet jämfört med vad som blir fallet för individer med lägre inkomster. Anledningen är att taket i arbetslöshetsförsäkringen innebär att inkomst- minskningen vid arbetslöshet blir högre för individer med hög inkomst.</P>
<P class="p133 ft5">Effekter för företagen</P>
<P class="p188 ft4">Förslaget om stöd vid korttidsarbete bedöms påverka företagen positivt. Korttidsarbete inne- bär att arbetsgivare i en djup lågkonjunktur när efterfrågeläget drastiskt har försämrats kan erhålla ett stöd för kostnaden för den personal- styrka som kortsiktigt är för stor i förhållande till produktionsbehovet. När efterfrågan återigen ökar efter den djupa lågkonjunkturen har företaget personal på plats och kan därför lättare öka produktionen.</P>
<P class="p152 ft121">Svenska Journalistförbundet <SPAN class="ft38">saknar en analys av förslagets effekter för andra branscher än industrin. </SPAN>Företagarna <SPAN class="ft38">och </SPAN>Regelrådet <SPAN class="ft38">saknar en analys av förslagets effekter för småföretagen. Stödåtgärden gäller hela landet och omfattar som utgångspunkt alla arbetsgivare. Den underlättar för arbetsgivare att behålla kompetens i mycket allvarliga konjunkturella situationer. För arbets- givare som har likviditetsproblem kan stödåtgärden ge upphov till snabbare kostnads- anpassning än vid uppsägningar. För små företag som är beroende av att hålla kvar viss nyckelkompetens och som – till skillnad från vissa stora företag – saknar möjlighet att fördela produktionsminskningar mellan olika drifts- enheter eller länder, kan det vara särskilt värdefullt med stöd vid korttidsarbete.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 25px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">394</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_419" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p222 ft121">Ekonomistyrningsverket (ESV) <SPAN class="ft38">och </SPAN>Närings- livets Regelnämnd (NNR) <SPAN class="ft38">anför att förslaget medför ökad administrativ börda för företagen. Som ESV och NNR anför leder förslaget till en ökad administrativ börda för företagen, inte minst i fråga om små och medelstora företag. Den ökade administrativa bördan för företagen bedöms emellertid uppvägas av de stora fördelar som företagen får genom stödåtgärden.</SPAN></P>
<P class="p234 ft32">Regelrådet saknar en beloppsmässig uppskatt- ning av administrativa kostnader och tidsåtgång för ansökningsförfarandet. Förfarandet be- handlas i avsnitt <NOBR>6.17.6.2–6.17.6.5.</NOBR> För var och en av stödmånaderna ska preliminärt stöd beräknas och ansökan om preliminärt stöd upprättas. Vid utgången av stödperioden ska arbetsgivaren först göra en avstämning, dvs. beräkna tillämpad genomsnittlig arbetstids- och löneminskning, bedöma om tillämpad genomsnittlig arbetstids- och löneminskning motsvarar en och samma av de tre nivåerna för arbetstids- och löne- minskning och har stöd i avtal och göra en sammanställning. Därefter ska arbetsgivaren ge in en anmälan om avstämning. Momenten kan tidsättas till ca 5 minuter per anställd och månad. Kostnaderna för ansökningsförfarandet kan beräknas till ca 43 kronor per anställd och månad.</P>
<P class="p436 ft5">Effekter för arbetstagarna</P>
<P class="p134 ft38">Stöd vid korttidsarbete kan bidra till att fler arbetstagare får behålla jobbet i en djup lågkonjunktur genom att ett flertal arbetstagare tillfälligt går ned lite i arbetstid och lön i stället för att ett fåtal sägs upp och går miste om hela sin lön. Sammantaget bedöms deltagande i korttidsarbete ge upphov till positiva effekter för arbetstagarna vad gäller minskad arbetslöshets- risk. Det kan antas att det för vissa grupper inom tillverkningsindustrin är relativt mer gynnsamt med korttidsarbete i stället för arbetslöshet. För individer med en relativt hög inkomst påverkas inkomsterna mindre negativt vid korttidsarbete i stället för arbetslöshet jämfört med vad som blir fallet för individer med lägre inkomster. Anledningen är att taket i arbetslöshets- försäkringen innebär att inkomstminskningen vid arbetslöshet blir högre för individer med hög inkomst (se avsnitt 6.17.10.3).</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">De negativa ekonomiska effekterna för arbetstagarna består främst i en tillfällig löneminskning.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Ett aktivt <NOBR>SGI-skydd</NOBR> under tid med korttidsarbete enligt lagen om stöd vid korttidsarbete innebär en ökad trygghet för den enskilde som redan bär en kostnad för deltagande i korttidsarbete i form av reducerad lön. I händelse av t.ex. långvarig sjukdom kommer sjukpenningen att kunna beräknas på en SGI som har fastställts utifrån den inkomst av eget arbete som den försäkrade hade närmast före inlett korttidsarbete. Motsvarande gäller vid övriga förmåner som beräknas med hjälp av SGI. Detta gäller även vid beräkningen av livränta i de fall livränteunderlaget är detsamma som den försäkrades SGI vid den tidpunkt från vilken livränta första gången ska lämnas.</P>
<P class="p224 ft38">Omfattningen av den försäkrade individens arbetstid, och i vissa fall arbetstidens förläggning, har betydelse för vissa av socialförsäkringens förmåner. Ändras omfattningen eller förlägg- ningen till följd av korttidsarbete kan det få effekter inom socialförsäkringarna. Arbetstidens förläggning är exempelvis av betydelse för rätten till vissa förmåner, så även vid korttidsarbete. För rätt till vissa ersättningar krävs att individen har avstått förvärvsarbete under den aktuella tiden, exempelvis för tillfällig föräldrapenning. Vid korttidsarbete kommer tiden då arbets- tagaren är i förvärvsarbete att minska samtidigt som den arbetsbefriade tiden ökar. För de dagar då individen är helt arbetsbefriad, och således heller inte har avstått förvärvsarbete, kommer rätten till vissa förmåner inte att föreligga. Detta gäller oavsett om ett skydd av den sjukpenning- grundande inkomsten finns eller inte.</P>
<P class="p1177 ft38">Den reducerade arbetstiden vid korttidsarbete kommer att utgöra den nya normala arbetstiden en viss dag vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning vid sjukdom (enligt 27 kap. 46 § andra stycket socialförsäkringsbalken) i nya sjukfall. Bedömningen av arbetsförmågans ned- sättning kommer då att göras i förhållande till den försäkrades arbete och den nya förkortade arbetstiden. En arbetstagare som vanligtvis arbetar åtta timmar per dag och som vid korttidsarbete får sin arbetstid reducerad till tre timmar per dag kommer vid sjukdom som medför att arbetstagaren endast bedöms kunna arbeta en timme om dagen (en tredjedel av den nya normala arbetstiden) att kunna få sjuk- penning på 25 procent. För sjukfall som redan pågår när korttidsarbete inleds kommer i regel bestämmelserna om <NOBR>SGI-skydd</NOBR> att träda in. Det innebär att den försäkrades SGI är skyddad mot</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">395</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_420" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft4">sänkning så länge ersättningsperioden pågår. Avsikten är inte att den förkortade arbetstiden vid korttidsarbete ska påverka den ersättning som redan utbetalas så länge ersättningsperioden pågår.</P>
<P class="p126 ft38">Den normala arbetstiden kan också ha betydelse för när föräldrapenning i lägre omfattning än hel är möjlig att betala ut. Föräldrapenningen bedöms då från hur mycket av normal arbetstid personen arbetar per dag. Oavsett omfattning beräknas föräldrapenningen per dag och inte per vecka. Den normala arbetstiden beräknas dock per vecka eller en längre arbetsperiod. En genomsnittsberäkning görs för hela veckan eller perioden och slås sedan ut på det antal dagar i veckan eller perioden som föräldern arbetar. En förälder som tar ut föräldrapenning på sjukpenningnivå och har en normalarbetstid på 30 timmar per vecka, fördelat på tre dagar i veckan, behöver därför avstå förvärvsarbete fem timmar per dag om föräldern önskar vara ledig med halv föräldrapenning på sjukpenningnivå. För dagar som normalt är arbetsfria inom den bransch eller på den arbetsplats där föräldern är anställd finns en begränsning avseende uttag av föräldrapenning på sjukpenningnivå. Föräldrapenning betalas ut för högst fyra arbetsfria dagar bara om föräldern tar ut motsvarande eller högre föräldrapenning för en dag i direkt anslutning till den arbetsfria perioden. Det innebär att en förälder som under korttidsarbete exempelvis är arbetsfri fyra dagar i rad även måste avstå förvärvsarbete helt en dag i anslutning till detta för att få föräldrapenning för hela perioden. För dagar med ersättning enligt lägstanivå eller grundnivå finns inte motsvarande begränsningsregel.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32">Med ett <NOBR>SGI-skydd</NOBR> riskerar inte den enskilde arbetstagaren att få sin SGI sänkt under tid i korttidsarbete. Den ekonomiska risken för arbetstagaren av deltagande i korttidsarbete minskar därmed. Detta förbättrar i sin tur förutsättningarna för att korttidsarbete kommer att tillämpas i de fall det bedöms nödvändigt för att bevara arbetstillfällen.</P>
<P class="p201 ft5">Effekter för jämställdheten</P>
<P class="p1322 ft4">Det kan antas att det i första hand är inom tillverkningsindustrin som korttidsarbete kom- mer att tillämpas. Fler män än kvinnor är sysselsatta i den industrin. Det innebär att det sannolikt är fler män än kvinnor som kommer att delta i korttidsarbete.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft5">Effekter för Skatteverket</P>
<P class="p188 ft121">Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet <SPAN class="ft38">anser att det är viktigt att Skatteverkets ansvar för ärenden om stöd vid korttidsarbete inte påverkar verkets beskatt- ningsverksamhet. Skatteverket ska administrera det statliga systemet för stöd vid korttidsarbete och se till att stödet används på föreskrivet sätt. Förslaget medför därför merkostnader för Skatteverket. Skatteverket uppskattar kostna- derna för anpassning för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">IT-system</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> och andra slag av engångskostnader till 0,6 miljoner kronor. Skatteverket uppskattar de olika slag av kostnader som föranleds av att stöd vid korttidsarbete tillämpas under tolv kalender- månader) till 3,2 miljoner kronor. Skatteverkets ekonomi behandlas i utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, avsnitt 3.4.</SPAN></P>
<P class="p394 ft5">Effekter för Konjunkturinstitutet</P>
<P class="p204 ft4">När Barometerindikatorn är mindre än 80 bör Konjunkturinstitutet lämna en bedömning av om förutsättningarna för att regeringen ska få meddela föreskrifter om att stöd vid korttidsarbete är uppfyllda. Förslaget medför därför merkostnader för Konjunkturinstitutet. Konjunkturinstitutet uppskattar merkost- naderna till 1,1 miljoner kronor per år. Konjunkturinstitutets ekonomi behandlas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans- förvaltning, avsnitt 8.5.2.</P>
<P class="p133 ft5">Effekter för Försäkringskassan</P>
<P class="p204 ft4">Regeringen bedömer att de administrativa konsekvenser som kan uppkomma för Försäkringskassan med anledning av förslaget om <NOBR>SGI-skydd</NOBR> vid deltagande i korttidsarbete är av begränsad omfattning. De merkostnader som kan uppkomma får hanteras inom befintliga ramar.</P>
<P class="p133 ft5">Effekter för de allmänna förvaltningsdomstolarna</P>
<P class="p188 ft32">Skatteverkets beslut enligt lagen om stöd vid korttidsarbete ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Förslaget innebär temporära ökningar av mål av nu aktuellt slag. Antalet mål kan emellertid sett över tiden förväntas bli förhållandevis begränsat. De merkostnader som de tillkommande målen medför får hanteras inom befintliga ramar.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">396</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_421" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:922px;left:312px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031421x1.jpg" style="width:192px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft5">Effekter för arbetslöshetskassorna</P>
<P class="p1319 ft4">Förslaget om att månader i korttidsarbete ska vara överhoppningsbara i arbetslöshets- försäkringen bedöms påverka arbetslöshets- kassornas ekonomi i mycket liten omfattning, även om förändringen medför viss ökad administration för kassorna. De merkostnader som kan uppkomma får hanteras inom befintliga ramar.</P>
<P class="p6 ft5">Effekter för kommuner och landsting</P>
<P class="p136 ft121">Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) <SPAN class="ft38">saknar en analys av förslagets effekter för kommuner och landsting. Skattebasen för kommuner och landsting är den beskattningsbara förvärvs- inkomsten för fysiska personer. Förslaget kan innebära tillfälligt minskade skatteintäkter för kommuner och landsting vid tillämpning av stödåtgärden. Samtidigt kan stödåtgärden leda till färre uppsägningar, vilket i sin tur kan medföra minskade kostnader för försörjnings- stöd för kommuner. Nettoeffekten av detta är svår att beräkna. På lång sikt kan tillämpning av stödåtgärden antas ge positiva effekter på skattebasen för kommuner och landsting. Detta eftersom stödåtgärden kan ge upphov till långsiktigt positiva effekter på sysselsättningen.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Förslaget om stöd vid korttidsarbete bedöms inte påverka uppgiftsfördelningen mellan staten å ena sidan och kommuner och landsting å andra sidan.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 183px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;" class="ft253">Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter</P>
<P class="p941 ft32">I avsnitten <NOBR>6.18–6.35</NOBR> redovisas regeringens förslag och bedömningar om skatt på kon- sumtion m.m. i form av energi- och miljöskatter, övriga punktskatter och mervärdesskatt.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 138px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft37"><SPAN class="ft37">6.18</SPAN><SPAN class="ft171">Fortsatt arbete med effektivare skatter på </SPAN><NOBR>energi-,</NOBR> klimat- och miljöområdet</P>
<P class="p489 ft4">Regeringens strategiskt och långsiktigt viktiga arbete med <NOBR>energi-,</NOBR> klimat- och miljöfrågor fortsätter.</P>
<P class="p117 ft38">Klimatförändringarna är globala och påverkar livsbetingelserna i hela världen. Grunden för ett framgångsrikt klimatarbete läggs i breda, inter- nationella överenskommelser om minskade utsläpp av växthusgaser. För att möjliggöra en hög ambitionsnivå är det viktigt att de åtgärder som vidtas är kostnadseffektiva och långsiktiga. I det internationella arbetet verkar Sverige inom EU för att det nuvarande energiskatte- direktivet<SPAN class="ft92">119 </SPAN>ska ändras. En central fråga är att minimiskattenivåerna i direktivet bestäms utifrån bränslenas energiinnehåll respektive deras inne- håll av fossilt kol.</P>
<P class="p439 ft62">Sverige har lång och god erfarenhet av att använda miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel för att kostnadseffektivt bidra till att nå <NOBR>klimat-,</NOBR> energi- och miljöpolitiska mål. Det är angeläget att fortsätta arbetet med att göra dessa styrmedel mer träffsäkra och ändamålsenliga. Att redovisa erfarenheterna internationellt är en viktig del i regeringens arbete med att uppmuntra till kraftfulla insatser globalt. Prin- cipen om att förorenaren ska betala är central och genom att iaktta denna princip kan klimat- målet nås på ett rättvist sätt och till lägsta möjliga kostnad för samhället.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Regeringen har under mandatperioden be- drivit ett omfattande arbete med att göra de nationella skatterna på klimat- och energi- området mer träffsäkra och ändamålsenliga.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;padding-top: 4px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;" class="ft213"><SPAN class="ft212">119 </SPAN>Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 8px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">397</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_422" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">Dessa skatter är av central betydelse för att Sverige ska kunna nå de klimat- och energipolitiska målen på ett kostnadseffektivt sätt. En grundläggande utgångspunkt, särskilt vad gäller koldioxidskatten, har varit att minska undantagen från den generella skattenivån. Riksdagen beslutade hösten 2009 om ett omfattande paket med miljöskatteförändringar som bedöms minska utsläppen av växthusgaser samt bidra till att målen för andel förnybar energi och effektivare energianvändning kan uppnås (prop. 2009/10:41, bet. 2009/10:SkU21, rskr. 2009/10:122). De ändrade reglerna träder i kraft stegvis under perioden <NOBR>2010–2015,</NOBR> i syfte att ge aktörerna långsiktiga förutsättningar för planering av sin verksamhet inför framtiden.</P>
<P class="p1329 ft4">Vid en kontrollstation 2015 ska en samlad analys och bedömning göras av den fortsatta vägen för att nå de energi- och klimat- politiskamålen för 2020. I detta arbete har väl avvägda ekonomiska styrmedel en central roll. Den framtida hanteringen av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel är av särskilt intresse.</P>
<P class="p198 ft38">Regeringen presenterar i denna proposition en långsiktigt hållbar strategi för utformningen av de ekonomiska styrmedlen på biodrivmedels- området. Ett kvotpliktssystem föreslås införas från och med den 1 maj 2014 för att säkerställa låginblandade volymer av biodrivmedel på marknaden. En omläggning föreslås av energi- skatten för hållbara biodrivmedel som ingår i bensin och dieselbränsle så att den grundas på bränslets energiinnehåll. Fortsatt skattebefrielse bör gälla för biodrivmedel, som inte ingår i eller utgörs av bensin eller dieselbränsle, för att ge dessa biodrivmedel fortsatt goda konkurrens- förutsättningar.</P>
<P class="p198 ft38">En hörnsten i arbetet med att utforma effektiva skatter på <NOBR>energi-,</NOBR> klimat- och miljöområdet är att regelverket är hållbart och försvarbart i ett unionsrättsligt perspektiv. Det är viktigt att ge företagen stabila villkor. Den överkompensation som enligt EU:s stats- stödsregler uppkommit för vissa flytande biobränslen för uppvärmning förslås därför åtgärdas genom ändringar i beskattningen av fossila bränslen som används i värmeverk inom EU:s system för handel med utsläppsrätter.</P>
<P class="p979 ft24">En av miljöpolitikens viktigaste uppgifter är att skapa en giftfri miljö för människorna i vårt samhälle. Det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är av central betydelse och</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p151 ft4">regeringen presenterar i denna proposition flera åtgärder för att bidra till måluppfyllelsen. En sänkning av energiskatten föreslås för flygbensin med mycket låga blyhalter. Vidare avser regeringen tillsätta en särskild utredare för att analysera den roll som ekonomiska styrmedel kan spela för att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen i t.ex. kläder eller hemelektronik.</P>
<P class="p152 ft38">Som ett steg i regeringens politik för att öka andelen förnybar energi och stärka ställningen för de konsumenter som också producerar förnybar el aviserar regeringen ett förslag om att en skattereduktion införs för mikroproducenter av el från förnybara energikällor. Energibeskatt- ningen av el som förbrukas av värmeföretag för produktion av värme som levereras till industrin och de areella näringarna bör också ses över.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 103px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft37"><SPAN class="ft37">6.19</SPAN><SPAN class="ft266">Kvotplikt och beskattning av biodrivmedel</SPAN></P>
<P class="p522 ft17">6.19.1 Ärendet och dess beredning</P>
<P class="p233 ft32">En promemoria med förslag till ett kvot- pliktssystem för biodrivmedel har utarbetats inom Regeringskansliet. Promemorian innehöll bl.a. förslag om beskattningen av drivmedel. Promemorians lagförslag finns i <SPAN class="ft111">bilaga 9. </SPAN>Promemorian har remissbehandlats. En förteck- ning av remissinstanserna finns i <SPAN class="ft111">bilaga 9. </SPAN>En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr N/2013/934/RS).</P>
<P class="p190 ft5">Lagrådet</P>
<P class="p188 ft38">Regeringen beslutade den 30 maj 2013 att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi och förslag till lag om kvotplikt för biodrivmedel. Lagrådets yttrande finns i <SPAN class="ft121">bilaga 9</SPAN>, avsnitt 4. Lagrådet har lämnat förslaget till ändring i lagen om skatt på energi utan erinran. Lagrådets synpunkter på förslaget om kvotplikt för biodrivmedel framgår av <SPAN class="ft121">bilaga 9</SPAN>. Regeringen har i huvudsak följt Lagrådets förslag. Rege- ringen behandlar Lagrådets synpunkter i avsnitt 6.19.9, 6.19.11 och i författningskommentaren. Utöver ändringar med anledning av Lagrådets synpunkter har även vissa språkliga och</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 25px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">398</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_423" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:906px;left:312px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031423x1.jpg" style="width:192px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft34">redaktionella ändringar gjorts i förhållande till lagrådsremissen.</P>
<P class="p2 ft17">6.19.2 Bakgrund</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 94px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft225"><SPAN class="ft14">6.19.2.1</SPAN><SPAN style="font: bold 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;">Klimat- och energipolitiska utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p1096 ft62">Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Förverkligandet av visionen om inga nettoutsläpp av växthusgaser 2050 och den långsiktiga prioriteringen om fossiloberoende fordonsflotta 2030 kräver en ambitiös och kostnadseffektiv <NOBR>klimat-,</NOBR> energi- och miljö- politik. Den svenska energipolitiken bygger på de tre pelarna försörjningstrygghet, konkurrens- kraft och ekologisk hållbarhet. Alliansens energiöverenskommelse från 2009 innebär att klimatpolitiken inte kan separeras från energi- politiken och har legat till grund för riksdagens beslut om klimat- och energipolitiska mål till 2020.</P>
<P class="p193 ft38">Regeringen har i 2012 års ekonomiska vårproposition uttalat att utvecklingen inom klimat- och energiområdet bör ske via generella ekonomiska styrmedel. En ökad användning av biodrivmedel bidrar till måluppfyllelsen till 2020, men är också viktig för de mer långsiktiga ambitionerna inom klimat- och energipolitiken.</P>
<P class="p227 ft38">I regeringens proposition <SPAN class="ft121">En sammanhållen svensk klimat- och energipolitik – Energi </SPAN>(prop. 2008/09:163) fastställdes det bindande målet om 10 procent förnybar energi i transportsektorn. I propositionen redogjordes även för den långsiktiga prioriteringen att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Kostnadseffektiva och ändamålsenliga styrmedel bedömdes vara en central del i regeringens arbete med att främja en sådan utveckling. I 2012 års vårproposition redogjorde regeringen även för sin bedömning att ett kvotpliktssystem, som syftar till att inblandning bör ske av 10 volymprocent etanol i låginblandad bensin och 7 volymprocent FAME (fettsyra- metylestrar) i dieselbränsle, bör införas för att säkerställa låginblandade volymer av biodriv- medel på marknaden. Det angavs vidare att detta skulle bidra till en väg ut ur beroendet av fossil energi samt till att nå de uppsatta klimat- och energipolitiska målen. Enligt propositionen</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft32">borde det även övervägas om och i vilken omfattning kvotpliktssystemet ska inkludera höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel utan fossilt innehåll. Det angavs också att ifall höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel utan fossilt innehåll inte omfattas av kvotplikt bör dessa ges fortsatt goda förutsättningar och därmed bidra till den långsiktiga prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta och visionen om inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären 2050.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 132px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft14"><SPAN class="ft14">6.19.2.2</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;">Dagens </SPAN><NOBR>EU-rättsliga</NOBR> och svenska regler m.m.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energi- källor<SPAN class="ft195">120</SPAN></P>
<P class="p164 ft32">I Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energi- källor, förkortat förnybartdirektivet, anges att kvoter för förnybar energi är ett av flera möjliga stödsystem som en medlemsstat kan införa för att främja energi från förnybara energikällor. Det finns även en särskild definition av kvoter för energi från förnybara energikällor i artikel 2. Enligt definitionen är kvoter för energi från förnybara energikällor ett nationellt stödsystem där det ställs krav på att energiproducenter, energileverantörer eller energikonsumenter låter en viss andel energi från förnybara energikällor ingå i den energi som produceras, levereras eller konsumeras. Det anges också att kvoter för energi från förnybara energikällor inbegriper system där sådana krav kan uppfyllas genom använding av gröna certifikat. Kvoter för energi från förnybara energikällor kan exempelvis vara kvoter för biodrivmedel i transportsektorn. Av förnybartdirektivets artikel 2.i följer att med biodrivmedel avses vätskeformiga eller gas- formiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål.</P>
<P class="p252 ft32">Om energi från biodrivmedel och flytande biobränslen ska räknas med i nationella mål eller</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;padding-top: 4px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;" class="ft213"><SPAN class="ft212">120 </SPAN>Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen ev energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16, Celex 32009L0028).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 8px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">399</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_424" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:826px;left:311px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031424x1.jpg" style="width:192px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">kvoter eller ges finansiellt stöd måste de hållbarhetskriterier som fastställs i direktivet vara uppfyllda. Hållbarhetskriterierna ska garantera att biodrivmedel och andra flytande biobränslen har framställts på ett hållbart sätt. I Sverige har förnybartdirektivets krav på hållbarhet genomförts genom lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Att hållbarhetskriterierna är uppfyllda ska enligt den lagen visas genom ett hållbarhetsbesked. Hållbarhetsbeskedet utfärdas av Energimyndigheten och innebär att den skattskyldige har ett kontrollsystem som ska säkerställa att de använda eller levererade biobränslena är hållbara.</P>
<P class="p398 ft32">För de medlemsstater som inför kvoter för energi från förnybara energikällor finns således vissa begränsningar och krav i förnybart- direktivet. Utöver det ovan redovisade kravet på hållbarhet för bränslen som bl.a. ska räknas med i nationella kvoter ska bidraget från biodrivmedel som produceras från avfall, restprodukter, cellulosa från <NOBR>icke-livsmedel</NOBR> samt material som innehåller både cellulosa och lignin räknas dubbelt jämfört med andra biodrivmedel när operatörerna ska visa att de uppfyller nationella kvoter för energi från förnybara energikällor och målet om andelen energi från förnybara energikällor i samtliga transporter. Detta framgår av direktivets artikel 21.</P>
<P class="p357 ft38">När medlemsstaterna utformar sina stöd- system har de enligt direktivet möjlighet att främja användningen av sådana biodrivmedel som medför extra fördelar – inbegripet de diversifieringsfördelar som är kopplade till biodrivmedel som framställs av avfall, rest- produkter, cellulosa från <NOBR>icke-livsmedel,</NOBR> material som innehåller både cellulosa och lignin samt alger, liksom växter som inte behöver bevattnas och som växer i torra områden för att stoppa ökenspridningen – genom att ta hänsyn till de skilda kostnaderna för att producera energi från å ena sidan traditionella biodrivmedel och å andra sidan sådana biodrivmedel som medför extra fördelar. Medlemsstaterna har möjlighet att stimulera investeringar i forskning och utveck- ling avseende denna och annan teknik för energi från förnybara energikällor, som bara kan bli konkurrenskraftig på längre sikt. Detta framgår av direktivets skälavsnitt (skäl 89). Det anges även i skälavsnittet (skäl 95) att hållbarhets- systemet inte bör hindra medlemsstaterna från att ta hänsyn till de högre produktions-</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p151 ft4">kostnaderna för de biodrivmedel och flytande biobränslen som har fördelar som överstiger minimivärdena i hållbarhetssystemet i sina nationella stödsystem.</P>
<P class="p128 ft38">Europeiska kommissionen lade fram ett förslag<SPAN class="ft92">121 </SPAN>den 17 oktober 2012 om ändringar i förnybartdirektivet och i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen (bränslekvalitetsdirektivet). Förslaget berör medlemsstaternas kvotpliktssystem genom att artikel 21 i förnybartdirektivet som behandlar obligatorisk dubbelräkning av vissa råvaror föreslås strykas helt.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen<SPAN class="ft195">122</SPAN></P>
<P class="p151 ft4">EU:s nya bränslekvalitetsdirektiv har genom- förts i svensk rätt genom drivmedelslagen (2011:319). Bland de nya reglerna finns en ändrad bränslespecifikation som gör det möjligt att från och med den 1 maj 2011 blanda in upp till och med 10 volymprocent etanol i bensin samt maximalt 7 volymprocent FAME i dieselbränsle.</P>
<P class="p205 ft62">Bensin som saluförs i Sverige får alltså inte innehålla mer än 10 volymprocent etanol. Den som saluför bensin som innehåller mer än 5 volymprocent etanol eller har en syrehalt som överstiger 2,7 viktprocent, s.k. E10, är skyldig att informera konsumenterna om detta. Enligt drivmedelslagen ska den som tillverkar eller yrkesmässigt för in bensin till Sverige även se till att det finns tillgång till bensin med en högsta syrehalt av 2,7 viktprocent och en högsta etanolhalt av 5 volymprocent.</P>
<P class="p122 ft5">Pumplagen</P>
<P class="p1330 ft34">Lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, (pump- lagen), infördes i april 2006 för att driva på</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 64px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;" class="ft118"><SPAN class="ft51">121</SPAN><SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;">(KOM) 2012 595 Slutlig Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor.</SPAN></P>
<P class="p327 ft213"><SPAN class="ft51">122</SPAN><SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;">Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (EGT L 350, 28.12.1998, s. 58, Celex 31998L0070), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/30/EG (EUT L 149, 5.6. 2009, s. 88, Celex 32009L0030).</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 8px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">400</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_425" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:922px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031425x1.jpg" style="width:192px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p786 ft34">utvecklingen mot nya distributionsnät för biodrivmedel. Pumplagen innehåller krav på att alla bensinstationer som säljer mer än 1 000 kubikmeter bensin eller dieselbränsle per år ska tillhandahålla minst ett förnybart driv- medel.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 36px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft39">Energiskattedirektivet samt lagen om skatt på energi</P>
<P class="p47 ft38">Lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, reglerar skatter på bränslen och el. Skattereglerna är anpassade till energiskatte- direktivet<SPAN class="ft92">123</SPAN>. Direktivet innehåller bestämmelser om vad som ska beskattas och hur detta ska ske. Grundregeln i såväl energiskattedirektivet som i LSE är att bränslen och el ska beskattas. Av olika skäl kan viss användning av dessa energislag undantas från nationell beskattning, antingen genom tvingande reglering i energiskatte- direktivet eller genom att medlemsstaterna där ges en möjlighet till detta.</P>
<P class="p94 ft38">Enligt LSE tas energiskatt och koldioxidskatt ut på bränslen. Koldioxidskatten beräknas på bränslenas innehåll av fossilt kol och syftar till att minska utsläppen av fossil koldioxid i sektorer som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Energiskatten har historiskt sett varit fiskal men har gradvis fått en allt mer resursstyrande karaktär och bidrar till att uppfylla målet om effektivare energianvändning.</P>
<P class="p314 ft38">Minimiskattenivåer läggs i energiskatte- direktivet fast för olika energiprodukter, som t.ex. bensin och dieselbränsle. Artikel 16.1 i energiskattedirektivet ger medlemsstaterna rätt att helt eller delvis tillämpa skattebefrielse för bl.a. produkter som framställts av biomassa. Ett förbehåll för skattebefrielsen är att den inte får medföra någon överkompensation för mer- kostnaderna för framställning av de aktuella biobränslena i förhållande till de fossila bränslen de ersätter (se artikel 16.3 i energiskatte- direktivet). Detta förbehåll bedöms dock endast aktualiseras i den mån beskattningen utformas på sådant sätt att den innefattar statsstöd.</P>
<P class="p1242 ft4">Europeiska kommissionen har i april 2011 lagt fram ett förslag till ändringar av energi- skattedirektivet, (KOM) 2011 169 slutlig.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft4">Förslaget innebär bl.a. ändringar av grunderna för beräkning av skattesatser och av möjligheterna till framtida skattebefrielse för biodrivmedel. Förslaget diskuteras för när- varande i Europeiska unionens råd. Det är ännu oklart hur en slutlig kompromiss i ärendet kan utformas och när ett reviderat direktiv kan komma att beslutas av rådet.</P>
<P class="p353 ft4">De biodrivmedel som definieras som energiprodukter enligt 1 kap. 3 § LSE är skattepliktiga enligt 2 kap. 3 § LSE. Övriga biodrivmedel är skattepliktiga genom 2 kap. 4 § första stycket 1 LSE.</P>
<P class="p252 ft32">Från och med den 1 februari 2013 befrias upp till och med 5 volymprocent hållbara biodrivmedel i bensin och dieselbränsle från hela koldioxidskatten och större delen av energi- skatten (89 procent för biodrivmedel i bensin och 84 procent för biodrivmedel i dieselbränsle). E85 och andra hållbara höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel utan fossilt innehåll befrias helt från koldioxidskatt och energiskatt för den biobaserade andelen. För hållbara hydrerade vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, förkortas HVO, gäller befrielsen från koldioxidskatt och energiskatt upp till och med 15 volymprocent HVO i dieselbränsle sedan den 1 januari 2012. För övriga fall sker beskattning av biodrivmedel med de skatte- belopp som gäller för likvärdigt fossilt bränsle enligt 2 kap. 1 § LSE (jfr artikel 2.3 i energi- skattedirektivet).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 69px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;">
<P class="p989 ft213"><SPAN class="ft212">123 </SPAN>Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096).</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 8px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">401</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_426" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:602px;height:810px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031426x1.jpg" style="width:602px;height:810px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 87px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft39">Överkompensation och annat om EU:s statsstödsregler</P>
<P class="p225 ft38">Både koldioxidskatten och energiskatten är att anse som miljörelaterade skatter. Nedsättning av eller befrielse från skatterna kan vara utformade så att åtgärderna definitionsmässigt utgör statsstöd enligt reglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF- fördraget. Om skattereglerna är utformade på ett sådant sätt att de följer skattesystemets natur och logik innebär åtgärderna dock inte statsstöd. Kommissionen har under 2008 antagit gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd, förkortat miljöstödsriktlinjerna. Detta regelverk kan aktualiseras t.ex. vid stöd- åtgärder i form av befrielse från miljörelaterade skatter som koldioxidskatt och energiskatt. Grundförutsättningen för att statsstöd till skydd för miljön ska kunna ges är att stödet har en stimulanseffekt, att det är nödvändigt för att åtgärden ska komma till stånd och är proportionellt. Dessa förutsättningar behandlas närmare i miljöstödsriktlinjerna. Härav följer bl.a. att ett stöd som ges för biodrivmedel endast får kompensera för merkostnaderna för framställningen av biodrivmedlet i förhållande till det fossila bränsle som ersätts. I annat fall bedöms överkompensation inträda. Vidare uppställs i punkt 101 av miljöstödsriktlinjerna, med hänvisning till bestämmelser i förnybart- direktivet<SPAN class="ft92">124</SPAN>, ett krav på hållbarhet för stöd till biobränslen.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Kommissionen har, genom beslut i statsstödsärenden N112/2004 (EUT C 209, 31.8.2006, s. 7), N592/2006 (EUT C 303,13.12.2006, s. 79) och S.A.35414 (2012/N, beslut den 16 januari 2013 (EUT C 122, 27.4.2013, s. 10), godkänt den nuvarande svenska skattebefrielsen av biodrivmedel till och med utgången av 2013. I syfte att säkerställa att etanol för låginblandning inte överkompenseras, gäller som villkor för dagens skattenedsättning att etanolen, eller motsvarande mängd etanol, har anskaffats och antingen har tulldeklarerats som odenaturerad etanol eller – när etanolen har framställts inom EU – har uppfyllt motsvarande krav när etanolen levererats från producenten.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;padding-top: 4px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;" class="ft213"><SPAN class="ft212">124 </SPAN>Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16, Celex 32009L0028).</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft14"><SPAN class="ft17">6.19.3</SPAN><SPAN class="ft254">En långsiktig strategi för främjande av hållbara biodrivmedel</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft38"><SPAN class="ft243">Regeringens </SPAN><SPAN class="ft153">bedömning: </SPAN>Regeringens mål och långsiktiga ambitioner avseende omställningen av transportsektorn kräver omfattande insatser exempelvis i form av investeringar från privata aktörer. Ekonomiska och administrativa styr- medel som är kostnadseffektiva, långsiktigt hållbara och förutsägbara är viktiga för att få till stånd den önskade utvecklingen.</P>
<P class="p428 ft4">Ett kvotpliktsystem för ökad låginblandning av biodrivmedel, i kombination med en drivmedelsbeskattning som är långsiktigt hållbar gentemot unionsrätten, samt fortsatt skatte- befrielse för höginblandade och rena biodriv- medel, kan sammantaget utgöra ett långsiktigt hållbart och förutsägbart ramverk, i form av en långsiktig strategi för främjande av hållbara biodrivmedel.</P>
<P class="p953 ft4"><SPAN class="ft17">Regeringens förslag: </SPAN>En lag om kvotplikt för biodrivmedel införs.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 64px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft99">Promemorians bedömning <SPAN class="ft32">överensstämmer med regeringens förslag och bedömning.</SPAN></P>
<P class="p202 ft14">Remissinstanserna</P>
<P class="p6 ft5">Kvotpliktssystem som styrmedel</P>
<P class="p127 ft38">Införandet av ett kvotpliktssystem har ett brett stöd bland remissinstanserna. Bl.a. <SPAN class="ft121">Energi- myndigheten, Naturvårdsverket, Trafikverket </SPAN>och</P>
<P class="p154 ft38"><SPAN class="ft121">BIL Sweden </SPAN>stödjer förslaget i denna del. Några remissinstanser ifrågasätter huruvida ett kvotpliktsystem är ett effektivare styrmedel än nuvarande skattebefrielse. <SPAN class="ft121">Konjunkturinstitutet </SPAN>anser att förslaget står i strid mot regeringens egna krav att utvecklingen inom klimat- och energiområdet bör ske via generella ekonomiska styrmedel och att en kvotplikt inte heller uppfyller regeringens krav på att styrmedel ska vara kostnadseffektiva, långsiktigt hållbara och teknikneutrala. <SPAN class="ft121">Föreningen Sveriges skogs- industrier (Skogsindustrierna) </SPAN>avstyrker in- förandet av kvotpliktssystem och framför att målet på 10 procent går att uppnå med nuvarande skattebefrielse för förnybara driv- medel som därför bör behållas. <SPAN class="ft121">Näringslivets Regelnämnd (NNR) </SPAN>anser att det bör redovisas bättre analyser av helheten för olika alternativa</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 8px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">402</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_427" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft38">lösningar för att det ska vara möjligt att avgöra om den föreslagna lösningen är motiverad utifrån en samhällsekonomisk synvinkel.</P>
<P class="p136 ft121">Kammarrätten i Stockholm <SPAN class="ft38">konstaterar att förslaget synes kunna resultera i ett invecklat och svårhanterbart system som medför problem för såväl de berörda företagen och tillsyns- myndigheten som för domstolarna och anser att även om aktörerna är förhållandevis få vore ett enklare och mer transparent system att föredra.</SPAN></P>
<P class="p1376 ft4"><SPAN class="ft5">Statens jordbruksverk </SPAN>anser att förslaget om kvotplikt för biodrivmedel innebär att Sverige byter ut ett styrmedel mot ett annat för att nå 10 procent förnybara drivmedel 2020 och att det är svårt att se vilka eventuella oönskade effekter som skulle kunna uppstå.</P>
<P class="p133 ft5">Långsiktighet, ambitionsnivå och förutsägbarhet</P>
<P class="p192 ft4">Ett stort antal remissinstanser understryker behovet av långsiktiga regler och en sammanhållen strategi för att främja förnybar energi i transportsektorn i enlighet med regeringens långsiktiga målsättningar. Flera remissinstanser förordar högre kvotnivåer, i närtid eller på lite längre sikt. En aspekt som påtalats särskilt är att förändringar av systemet, såsom förändrade kvotnivåer, bör aviseras i god tid.</P>
<P class="p236 ft38"><SPAN class="ft121">Energimyndigheten </SPAN>tillstyrker i huvudsak förslaget till kvotplikt och anser att regeringens förslag främjar omställningen av transport- sektorn till förnybara hållbara bränslen. <SPAN class="ft121">Sveriges Åkeriföretag </SPAN>välkomnar att ett långsiktigt verktyg för ökad användning av biodrivmedel föreslås.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft113">Plast- och kemiföretagen <SPAN class="ft62">delar slutsatsen i promemorian att ett kvotpliktsystem kombi- nerat med en fortsatt skattebefrielse för höginblandade och rena biodrivmedel samman- taget långsiktigt främjar hållbara biodrivmedel sett ur ett drivmedelsperspektiv.</SPAN></P>
<P class="p236 ft121">Länsstyrelsen i Stockholms län<SPAN class="ft38">, som tillstyrker promemorians förslag, anser att det är viktigt med ett långsiktigt perspektiv och att för- ändringar bör aviseras så snart det är möjligt. </SPAN>Naturvårdsverket <SPAN class="ft38">ser det som angeläget med incitament för tillverkarna att öka andelen biodrivmedel över kvoten och anser att det bör finnas en uttalad vision för hur kvotplikten ska förändras framöver. </SPAN>Trafikverket <SPAN class="ft38">är generellt positivt till huvuddragen i promemorian men anser att det saknas en långsiktig strategi för hur kvoten kommer att förändras i framtiden. </SPAN>Trafikanalys <SPAN class="ft38">anser att de förslag som presenteras</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">i promemorian är rimliga men att ytterligare och mer kostnadseffektiva åtgärder sannolikt kom- mer att behövas med tiden samt påpekar att det är viktigt att marknaden får tydliga och långsiktiga spelregler för att stimulera möjlig (teknik)utveckling. <SPAN class="ft121">Transportstyrelsen </SPAN>anser att förslaget saknar en långsiktig strategi för hur kvoten ska höjas för att nå befintliga målsättningar samt att en mer långsiktig strategi skulle ge incitament till nya investeringar. <SPAN class="ft121">BIL Sweden </SPAN>poängterar vikten av att åtgärderna är långsiktiga för att säkerställa att nödvändiga investeringsbeslut ska kunna fattas. <SPAN class="ft121">Motor- branschens riksförbund </SPAN>påtalar behovet av långsiktighet för att alla parter ska våga satsa resurser på forskning och utveckling, produktionsanläggningar, infrastruktur m.m.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft121">Svenska Petroleum och Biodrivmedels Institutet (SPBI) <SPAN class="ft38">framför att de inte är principiellt emot en kvotplikt men anser att det remitterade förslaget sammantaget är kortsiktigt och tillsammans med andra osäkerheter inte ger den säkerhet som krävs för investeringar i ny teknik, varken i konventionella eller i andra generationens konventionella biodrivmedel. </SPAN>ST1 <SPAN class="ft38">är positiva till en långsiktig styrning av biodrivmedel men anser att kvotpliktsförslaget ger obefintligt stöd för investeringar i ny teknik för infasning av andra generationens bioetanol. </SPAN>Statens jordbruksverk <SPAN class="ft38">vill uppmärksamma att det bör finnas möjlighet att höja kvoten i takt med att Sverige minskar sin drivmedelskonsumtion och att vi är beroende av att systemet justeras så att det hela tiden är drivande för att biodrivmedlens konkurrens- förmåga och företagens investeringsvilja ska upprätthållas. Även </SPAN>NNR <SPAN class="ft38">påtalar vikten av långsiktighet och försägbarhet.</SPAN></P>
<P class="p365 ft121">Perstorp BioProducts AB (Perstorp) <SPAN class="ft38">anser att de höginblandade biodrivmedlens skattesituation måste garanteras långsiktigt, åtminstone till 2020. </SPAN>Arizona Chemical AB <SPAN class="ft38">stödjer förslaget att införa kvotpliktssystem för ökad låginblandning och förutsätter att det kombineras med en lång- siktigt hållbar drivmedelsbeskattning som inte innebär överkompensation.</SPAN></P>
<P class="p439 ft111">E.ON Sverige AB (E.ON) <SPAN class="ft32">är kritiska mot att kvotpliktssystemet har ett kortsiktigt fokus på låginblandning men ser det bara som ett första steg mot långsiktiga förutsägbara och kostnads- effektiva styrmedel för transportsektorn. E.ON efterfrågar i nästa steg att ett långsiktigt mål sätts med en ambitionsnivå i enlighet med vad som krävs för att nå klimatmålen, att alla</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 22px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">403</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_428" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft32">biodrivmedel ska ingå, att det ska bli en gemensam kvot och att handel med biodrivmedelscertifikat ska införas. E.ON anser att Energimyndigheten bör få i uppdrag att lämna förslag till fortsatt utveckling av kvotpliktssystemet och att en kontrollstation bör genomföras senast två år efter kvotpliktens införande. <SPAN class="ft111">Gröna bilister </SPAN>efterfrågar en enhetlig strategi från regeringen för att klara omställningsmålen och en strategisk bas och långsiktighet som kan ge incitament till utveckling av innovativa biobränslen. Gröna bilister anser att regeringen med låginblandning cementerar fast samhället i bränslen och drivlinor som aldrig kan lösa klimatfrågan. Gröna bilister anser att det behövs fortsatt och förstärkt stimulans för koncentrerade biodrivmedel och eldrift.</P>
<P class="p288 ft121">Lunds tekniska högskola <SPAN class="ft38">anser att förslaget kan utvecklas ytterligare för att generera mer substantiell klimatnytta genom att öka målet för inblandning över tid och utgå från olika drivmedels specifika klimatnytta. </SPAN>Värm- landsMetanol AB <SPAN class="ft38">konstaterar att den föreslagna kvotplikten synes anpassad till nuvarande konsumtion av biodrivmedel dvs. 8 procent inom transportsektorn. </SPAN>SEKAB <SPAN class="ft38">och </SPAN>BioAlcohol Foundation (BAFF) <SPAN class="ft38">anser att regeringen har för låg ambitionsnivå och att branschen inte får långsiktiga spelregler för att introducera biodrivmedel, framförallt avancerade biodriv- medel med lång avskrivningstid. </SPAN>Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO) <SPAN class="ft38">framför att regeringen har låg ambitionsnivå och att Sverige redan har produktionsteknik, infrastruktur och fordonspark som kan hantera betydligt större volymer biodrivmedel. </SPAN>Preem AB <SPAN class="ft38">anger att företaget har långtgående planer på att successivt öka produktionen av andra generationens biodrivmedel men anser inte att kvot- pliktsförslaget ger incitament att investera i ytterligare sådan produktion och påtalar därför att det är viktigt att regeringen snabbt beslutar om successiv ökning av kvotplikten. </SPAN>Sveriges lantbruksuniversitet <SPAN class="ft38">anser att förslaget är ett steg tillbaka från de tidigare mål som regeringen ställt i 2012 års vårproposition om minskade utsläpp och beklagar att förslaget verkar vara mer ägnat att dra in skattemedel än att lösa problemen med växthusgasutsläpp. </SPAN>Kungliga Skogs- och lantbruksakademien (KSLA) <SPAN class="ft38">anser att kvotpliktspaketet inte är tillräckligt kraftfullt eftersom det inte tar hänsyn till högre mål för</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">inblandning av biodrivmedel, klimateffekter eller långsiktighet för regelverken. <SPAN class="ft121">Lantbrukarnas riksförbund (LRF) </SPAN>anser att förslaget saknar incitament för att öka biodrivmedelsanvänd- ningen i syfte att uppnå de mera långsiktiga mål- sättningarna om fossiloberoende transporter.</P>
<P class="p94 ft38"><SPAN class="ft121">Lantmännen Energi </SPAN>anser att det mest kostnadseffektiva sättet för bilägarna att nå antagna mål om minskade utsläpp är att använda de biodrivmedel som ger högst utsläpps- reduktion per liter och anser att klimatstyrning bör införas eftersom det gynnar bilägarna ekonomiskt. <SPAN class="ft121">Nordisk Etanol & Biogas AB </SPAN>anser att förslaget styr mot fel utveckling för miljön och svensk produktion av biodrivmedel och att det inte skapas långsiktiga och stabila villkor för gjorda och kommande investeringar. <SPAN class="ft121">Svenska Trädbränsleföreningen </SPAN>framför att de föreslagna styrmedlen förefaller ha alltför svag koppling till drivmedlens faktiska klimateffekter och att förslagen inte ger långsiktiga garantier för varaktighet för att kostsamma investeringar ska komma till stånd. <SPAN class="ft121">Lunds tekniska högskola </SPAN>anser att förslaget kan utvecklas ytterligare för att generera mer substantiell klimatnytta genom att utgå från olika drivmedels specifika klimatnytta. Även E.ON anser att biodrivmedel med stor klimatnytta ska gynnas. <SPAN class="ft121">Kungliga tekniska högskolan (KTH) </SPAN>anser att ett frågetecken är om EU:s begränsning av användningen av första generationens biodrivmedel kan orsaka problem med uppfyllande av kvotplikten i Sverige.</P>
<P class="p422 ft111">Svenska Bussbranschens Riksförbund<SPAN class="ft99">, </SPAN>Svensk kollektivtrafik <SPAN class="ft32">och </SPAN>Neste Oil <SPAN class="ft32">tillstyrker förslaget utom i den del som innebär att inblandning på över 15 procent av HVO ska beskattas eftersom det försvårar introduktionen av ett klimateffektivt och hållbart biodrivmedel på den svenska marknaden.</SPAN></P>
<P class="p1380 ft153">Skälen för regeringens förslag och bedöm- ning: <SPAN class="ft38">Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Förverkligandet av visionen om inga nettoutsläpp av klimatgaser i atmosfären 2050 och den långsiktiga prioriteringen om fossiloberoende fordonsflotta 2030 kräver en ambitiös </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">klimat-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> energi- och miljöpolitik. Generellt verkande styrmedel bör utgöra grunden för omställningen. Dessa styrmedel kan behöva kompletteras med mer riktade styrmedel som främjar bl.a. teknisk utveckling. För att få avsedd effekt är det viktigt att insatserna är kost-</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">404</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_429" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">nadseffektiva, långsiktigt hållbara och förutsäg- bara. I detta sammanhang kan även noteras att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen (prop. 2005/06:16, bet. 2005/06:TU6, rskr. 2005/06:134) uppmärksammat behovet av en långsiktig strategi för att främja försäljning av biodrivmedel. Sammantaget kan de åtgärder som nu föreslås utgöra en sådan långsiktig strategi för främjande av hållbara biodrivmedel.</P>
<P class="p94 ft32">Införandet av kvotpliktssystemet sker med utgångspunkten att bidra till uppfyllandet av de av riksdagen fastställda energi- och klimat- politiska målen till 2020. Kvotpliktssystemet är också ett instrument för den långsiktiga prioriteringen om en fossiloberoende fordons- flotta 2030 och visionen om inga nettoutsläpp av klimatgaser i atmosfären 2050. Man bör sträva efter att kvotplikten ska vara teknikneutral men det är även viktigt att främja ny och mer effektiv teknik med minskade utsläpp av växthusgaser. En av avsikterna med kvotplikten är att successivt öka andelen hållbara biodrivmedel, med fokus på biodrivmedel med extra fördelar. För att kvotpliktssystemet ska ha förutsättning att utgöra ett långsiktigt styrmedel bör det så långt som möjligt utformas i kombination med en skattemässig hantering som inte innebär statsstöd. Beskattningen av biodrivmedel bör tas ut med ett belopp som motsvarar energi- skattesatsen för jämförbart fossilt drivmedel, omräknat efter energiinnehåll. Koldioxidskatt bör endast tas ut på bränslens innehåll av fossilt kol och tas därför inte ut på biodrivmedel.</P>
<P class="p248 ft38">Kvoten för dieselbränsle bör vid kvotplikts- systemets införande i maj 2014 sättas till minst 9,5 volymprocent biodrivmedel i dieselbränsle. Kvoten bör delas upp så att minst 3,5 volymprocent är förbehållen biodrivmedel som kan anses ha extra fördelar utöver hållbarhets- kriterierna, såsom biodrivmedel producerade av avfall, restprodukter, cellulosa och lignocellulosa. Ytterligare justeringar av kvoten för diesel- bränsle bör avvaktas i väntan på kommande förhandlingar av Europeiska kommissionens förslag om ändringar i förnybartdirektivet och bränslekvalitetsdirektivet.</P>
<P class="p93 ft32">Kvoten för bensin bör vid kvotplikts- systemets införande i maj 2014 sättas till minst 4,8 volymprocent valfritt biodrivmedel i bensin. I maj 2015 bör kvoten för biodrivmedel i bensin höjas till minst 7 volymprocent för att säkerställa introduktion av E10 på marknaden. Ytterligare justeringar av bensinkvoten kan övervägas</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft62">utifrån erfarenheter från introduktionen av E10 och mot bakgrund av utfallet i kommande förhandlingar av kommissionens förslag om ändringar i förnybartdirektivet och bränsle- kvalitetsdirektivet. Bensinkvotens utformning bör utvecklas, så att den på ett sätt som motsvarar dieselkvoten stimulerar till ökad andel biodrivmedel med extra fördelar, i beaktande av när dessa biodrivmedel kan göras kommersiellt tillgängliga på marknaden.</P>
<P class="p120 ft38">För hållbara höginblandade biodrivmedel och drivmedel utan fossilt innehåll tas även i fortsättningen ingen koldioxidskatt ut. För att ge dessa drivmedel fortsatt goda konkurrens- förutsättningar och stabila spelregler bör även full befrielse från energiskatten ges. Detta utvecklas närmare i avsnitt 6.19.14. Avsikten är att skillnaden i beskattningen mellan hållbara höginblandade biodrivmedel eller drivmedel utan fossilt innehåll och deras fossila motsvarigheter framöver ska fortsätta att vara lika stor som i dag. Beskattningen kan dock komma att förändras om överkompensation inträffar. I sådant fall ska risken för överkompensation styra omfattningen av den skatt som införs för de aktuella bränslena. Beträffande uttrycket överkompensation se avsnitt 6.19.2.2.</P>
<P class="p224 ft4">Genom kvotpliktssystemet och skatte- befrielse för höginblandade biodrivmedel skapas goda villkor för biodrivmedel och långsiktiga instrument. Det pågår samtidigt <NOBR>EU-för-</NOBR> handlingar om ett eventuellt s.k. <NOBR>ILUC-direktiv,</NOBR> jfr. avsnitt 6.19.2.2. Om resultatet av dessa förhandlingar påverkar förutsättningarna för kvotpliktssystemet återkommer regeringen vid ett senare tillfälle i denna fråga. I EU- förhandlingarna driver Sverige att kommis- sionens ansats bör justeras så att de föreslagna restriktionerna inriktas mot biodrivmedel med höga <NOBR>ILUC-faktorer</NOBR> och inte de biodrivmedel som uppvisar en god klimatprestanda, t.ex. etanol.</P>
<P class="p365 ft38">Många remissinstanser har understrukit behovet av långsiktiga spelregler för att främja en utveckling i linje med regeringens mål och lång- siktiga ambitioner avseende omställningen av transportsektorn. Flera av dessa remissinstanser efterfrågar högre, eller succesivt höjda kvoter och långsiktiga utfästelser angående den fortsatta skattebefrielsen. <SPAN class="ft121">Svenska Naturskyddsföreningen </SPAN>går ett steg längre och efterfrågar en avveck- lingsplan för fossila drivmedel och <NOBR>icke-hållbara</NOBR> biodrivmedel som visar hur det nationella målet</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">405</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_430" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:265px;left:0px;z-index:-1;width:604px;height:459px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031430x1.jpg" style="width:604px;height:459px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft34">om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 ska kunna realiseras.</P>
<P class="p356 ft38">Enligt regeringens bedömning skapar de i promemorian föreslagna förändringarna ett långsiktigt ramverk som bör utgöra grunden för en långsiktig strategi för främjande av hållbara biodrivmedel. Regeringen vill dock understryka att de här föreslagna förändringarna är ett första steg. Genom de föreslagna förändringarna av- seende beskattningen skapas en mot unionsrätten hållbar beskattning och genom införandet av kvotpliktssystemet höjs andelen förnybar energi till en nivå som motsvarar vad som är praktiskt genomförbart i närtid. Kvotpliktsystemet är dock ett instrument som måste utvecklas över tiden allteftersom tidpunkten för regeringens tidsatta målsätt- ningar närmar sig. De ovan beskrivna och föreslagna utgångspunkterna för en sådan vidareutveckling av kvotpliktsystemet, inte minst avsikten att successivt öka andelen hållbara biodrivmedel, med fokus på bio- drivmedel med extra fördelar kommer att vara en viktig utgångspunkt. Även det förslag som framförts från bl.a. <SPAN class="ft121">Lunds universitet </SPAN>om att kvotplikten i högre grad kan knytas till olika drivmedels klimatnytta bör tas i beaktande. Ett första tillfälle då regeringen får anledning att överväga sådana förslag blir i hanteringen av de förslag som lämnas av utredningen om en fossiloberoende fordonsflotta.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">Lagförslag</P>
<P class="p168 ft4">Lagförslaget i ärendet finns i avsnitt 3.2.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 102px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.19.4</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Kvotplikt för bensin och dieselbränsle</SPAN></P>
<P class="p1238 ft38"><SPAN class="ft243">Regeringens förslag: </SPAN>Den som är kvotskyldig ska se till att det för varje kalenderår finns en viss andel biodrivmedel i den kvotpliktiga volymen bensin eller dieselbränsle. Med biodrivmedel avses vätskeformiga bränslen som framställs av biomassa och som är avsedda för motordrift. Med bensin avses ett bränsle som är avsett för motordrift och omfattas av <NOBR>KN-nr</NOBR> 2710 11 41, 2710 11 45, 2710 11 49, 2710 11 51 eller 2710 11 59 i kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om gemensamma tulltaxan. Med dieselbränsle avses</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p1409 ft4">ett bränsle som är avsett för motordrift och omfattas av nr 2710 19 41 eller 2710 19 45 i förordning (EG) nr 2031/2001.</P>
<P class="p248 ft32">Kvotskyldig är den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 1 och 2 lagen om skatt på energi för kvotpliktiga volymer. Med kvotpliktig volym avses den mängd bensin, exklusive alkylatbensin enligt 5 § drivmedelslagen, eller dieselbränsle, inklusive den volym biodrivmedel som blandats in eller ingår i bränslet, som den kvotskyldiges skattskyldighet har inträtt för under ett kalenderår enligt 5 kap. lagen om skatt på energi.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p114 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser välkomnar att kvotplikten enligt promemorians förslag begränsas till att gälla låginblandning i bensin och dieselbränsle, vilket innebär att rena och höginblandade biodrivmedel lämnas utanför kvotplikten och i stället medges skattebefrielse.</P>
<P class="p833 ft121">Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) <SPAN class="ft38">och </SPAN>Konjunkturinstitutet <SPAN class="ft38">är dock kritiska och föreslår ett kvotpliktssystem som omfattar alla biodrivmedel oberoende av huruvida de säljs i form av låginblandade eller höginblandade biobränslen. Dessa remissinstanser har även invändningar mot förslaget om separata kvoter för bensin och dieselbränsle, eftersom detta anges minska kostnadseffektiviteten i systemet.</SPAN></P>
<P class="p616 ft121">Svenska Petroleum och Biodrivmedels Institutet (SPBI) <SPAN class="ft38">ställer sig frågande till varför kvotplikten begränsas till vätskeformiga biodrivmedel och anser att alla biodrivmedel avsedda för motordrift oavsett aggregationstillstånd ska omfattas av definitionen. </SPAN>Ecopar AB <SPAN class="ft38">anser att bensin och dieselbränsle bör definieras som ett råoljebaserat drivmedel och inte enligt KN- nummer. </SPAN>Ecopar <SPAN class="ft38">och </SPAN>SPBI <SPAN class="ft38">vill ha ett klar- görande huruvida syntetiska dieselbränslen enligt 15 § drivmedelslagen omfattas av kvotplikt eller inte. </SPAN>Energimyndigheten <SPAN class="ft38">konstaterar att definitionen av biodrivmedel skiljer sig mellan förslaget och hållbarhetslagen med avseende på motordrift och transportändamål och anser att det bör klargöras i författningskommentarer att samma biodrivmedel avses i båda lagstift- ningarna. </SPAN>Kommerskollegium <SPAN class="ft38">bedömer att de föreslagna föreskrifterna avseende kvotplikt bör</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 20px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">406</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_431" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:810px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031431x1.jpg" style="width:192px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft183">anmälas enligt direktiv 98/34/EG<SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 4px;">125</SPAN>, WTO:s <NOBR>TBT-avtal<SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 4px;">126</SPAN></NOBR><SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 4px;"> </SPAN>och enligt direktiv 2006/123/EG<SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 4px;">127</SPAN>.</P>
<P class="p2 ft14">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p187 ft27">Kvotplikten bör gälla för bensin och dieselbränsle</P>
<P class="p136 ft38">Ett av kvotpliktens huvudsyften är att öka andelen biodrivmedel i motorbränslen. Ett fullständigt utbyggt kvotpliktssystem som i enlighet med vad som föreslås av <SPAN class="ft121">VTI </SPAN>inkluderar alla motorbränslen skulle mot bakgrund av detta kunna introduceras. Det finns dock enligt regeringens bedömning, vilken delas av flertalet remissinstanser, anledning att begränsa kvotplikten så att den endast omfattar bensin och dieselbränsle. Det främsta skälet är att gasformiga, höginblandade eller rena biodrivmedel såsom biogas, E85 eller ren FAME (fettsyrametylestrar) s.k. B100, skulle ha svårt att konkurrera med låginblandade alternativ om de skulle omfattas av ett kvotpliktsystem. Administrationen runt en kvotplikt som utformas för att inkludera dessa bränslen bedöms också bli stor i förhållande till den mängd biodrivmedel som skulle tillföras marknaden. Regeringen utesluter dock inte att kvotpliktssystemet på sikt kan utvecklas så att fler drivmedel omfattas (se avsnitt 6.19.3 angående regeringens bedömning avseende framtida utveckling av kvotpliktssystemet). Vid utformningen av ett sådant utvecklat kvotplikts- system bör, som <SPAN class="ft121">VTI </SPAN>och <SPAN class="ft121">Konjunkturinstitutet </SPAN>påpekar, möjligheten beaktas att ge de aktörer som säljer höginblandade eller rena biodrivmedel möjlighet att sälja sitt överskott i förhållande till kvoten till andra aktörer, som har ett underskott.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32">Kvotplikten föreslås således gälla för bensin och dieselbränsle. Bensin och dieselbränsle bör ha samma betydelse som i drivmedelslagen (2011:319). Kvotplikten kommer därför att</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;" class="ft110"><SPAN class="ft51">125</SPAN><SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 16px;">Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex 31998L0034), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18, Celex 31998L0048).</SPAN></P>
<P class="p47 ft7"><SPAN class="ft51">126</SPAN><SPAN class="ft48">Agreement on Technical Barriers to Trade (1995) </SPAN><NOBR>(TBT-avtalet).</NOBR></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft118"><SPAN class="ft51">127</SPAN><SPAN class="ft215">Europaparlaments och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, 27122006, s. 36, Celex 32006L0123) (tjänstdirektivet).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">omfatta bränslen som är avsedda för motordrift och som uppfyller ett antal specificerade s.k. <NOBR>KN-nummer</NOBR> dvs. nummer i Kombinerade nomenklaturen enligt kommissionens förord- ning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistik- nomenklaturen och om gemensamma tulltaxan. Genom att bensin och dieselbränsle definieras utifrån <NOBR>KN-nummer,</NOBR> skapas en tydlig koppling till de definitioner som återfinns i drivmedels- lagen och i lagen om skatt på energi. Regeringen delar av detta skäl inte den syn som framförts av <SPAN class="ft121">Ecopar AB </SPAN>och <SPAN class="ft121">SPBI</SPAN>, om att bensin och dieselbränsle i stället bör definieras på annat sätt.</P>
<P class="p224 ft4">Enligt förslaget kommer alla typer av transporter (väg, tåg, fartyg, luftfartyg), arbetsmaskiner och även stationära motorer såsom generatorer eller gasturbiner som använder ett bränsle med <NOBR>KN-nummer</NOBR> som anges i den föreslagna lagen att omfattas av kvotplikten. I sammanhanget kan nämnas att då flygbensin och flygfotogen, liksom olika typer av bunker- och tjockoljor som används i stor uträckning i sjöfarten, faller under andra KN- nummer kommer inte användningen av dessa bränslen att påverkas av kvotplikten.</P>
<P class="p342 ft4">Genom formuleringen avsedd för motordrift kommer vissa användningar av sådan bensin och sådant dieselbränsle som genom sina KN- nummer omfattas av kvotplikt ändå inte att beröras av kvotplikten. Det gäller främst lösningsmedel eller bränslen som är avsedda för uppvärmning.</P>
<P class="p252 ft38">Kopplingen till drivmedelslagens KN- nummer och användningsområde (motordrift) innebär att även alkylatbensin skulle kunna bli ett kvotpliktigt bränsle. Bedömningen är dock att alkylatbensin inte bör omfattas av kvotplikt eftersom bränslestandarden för alkylatbensin inte tillåter inblandning av etanol eller andra oxygenater. Detta bör särskilt anges i definitionen av kvotpliktig volym. Alkylatbensin är en miljöanpassad bensin utvecklad för mindre arbetsmaskiner och för marint bruk i två- taktsmotorer. Användningen är begränsad till en liten nischmarknad, eftersom densiteteten i alkylatbensin är för låg för att uppfylla bränsle- standarden för bränsle i konventionella bensin- bilar. Inga remissinstanser har framfört invänd- ningar mot förslaget i denna del.</P>
<P class="p1177 ft32"><SPAN class="ft111">Kommerskollegium </SPAN>bedömer att de föreslagna föreskrifterna avseende kvotplikt bör anmälas</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 9px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">407</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_432" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft32">enligt direktiv 98/34/EG, WTO:s <NOBR>TBT-avtal</NOBR> och enligt direktiv 2006/123/EG. Regeringen delar bedömningen och avser att anmäla föreskrifterna i enlighet med kollegiets synpunkt.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 40px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">Kvotplikten ska uppfyllas på den totala volymen under ett kalenderår</P>
<P class="p123 ft38">Kvotplikten innebär att den som är kvotskyldig ska se till att det för varje kalenderår finns en viss andel biodrivmedel i den kvotpliktiga volymen bensin eller dieselbränsle. Den innebär inte att varje liter bensin eller dieselbränsle som levererats eller använts ska innehålla en viss andel biodrivmedel, utan andelen ska uppfyllas på den totala kvotpliktiga volymen under ett kalenderår. Att kvotplikten ska uppfyllas kalendersårsvis gör det möjligt att variera andelen biodrivmedel i bensin eller dieselbränsle till olika användare och över året.</P>
<P class="p122 ft5">Separata kvoter</P>
<P class="p123 ft38">Det har övervägts huruvida kvotplikten ska utformas med separata kvoter för bensin och dieselbränsle eller med en gemensam kvot för båda bränslena, i enlighet med vad <SPAN class="ft121">VTI </SPAN>och <SPAN class="ft121">Konjunkturinstitutet </SPAN>föreslår. Regeringen delar bedömningen i promemorian att separata kvoter, en för bensin och en för dieselbränsle, är att föredra eftersom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränsle inte sker till samma kostnad för de olika bränslena. Separata kvoter är att föredra eftersom de gör det lättare att anpassa kvotnivån utifrån utvecklingen på drivmedelsmarknaden och utifrån tillgänglig- heten till biodrivmedel som kan ersätta bensin respektive dieselbränsle. Separata kvoter bedöms också minska påverkan på konkurrens- förhållandena mellan drivmedelsbolagen jämfört med vad en enda gemensam kvot för bensin och dieselbränsle skulle innebära.</P>
<P class="p288 ft38">Kvotplikten bör kunna uppfyllas med alla hållbara biodrivmedel som kan låginblandas eller ingå som del av bensin eller dieselbränsle upp till nivåer som medför att gällande bränsle- kvalitetskrav och bränslestandarder för bensin respektive dieselbränsle uppfylls. Detta innebär att bensinkvoten kan uppfyllas med exempelvis etanol, ETBE (etyltertiärbutyleter), metanol eller syntetisk biobensin och dieselbränslekvoten exempelvis med FAME (fettsyrametylestrar), HVO (hydrerad vegetabilisk olja) eller annat syntetiskt biodieselbränsle. Biodrivmedel bör ha samma betydelse som i drivmedelslagen (2011:319) och i lagen (2010:598) om</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft38">hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen (hållbarhetslagen), men med skillnaden att endast vätskeformiga bränslen avses. Gasformiga biodrivmedel bedöms inte kunna låginblandas eller ingå i bensin eller dieselbränsle och kan därför inte användas för att uppfylla kvotplikten. <SPAN class="ft121">Ene- rgimyndigheten </SPAN>konstaterar att definitionen av biodrivmedel skiljer sig mellan förslaget och håll- barhetslagen med avseende på motordrift och transportändamål och anser att det bör klargöras att samma biodrivmedel avses i båda lagstift- ningarna. Det är samma biodrivmedel som avses i hållbarhetslagen och i den nu föreslagna lagen. Användningen av biodrivmedel bör dock inte, som i hållbarhetslagen, begränsas till transport- ändamål utan bör omfatta bränsle avsett för all motordrift för att sammanfalla med definitionen av bensin och dieselbränsle i drivmedelslagen.</P>
<P class="p343 ft5">Kvotskyldiga aktörer</P>
<P class="p188 ft38">Av administrativa skäl är det lämpligt att knyta kvotplikten till skattskyldigheten. Genom att koppla kvotplikten till den punkt där skatt- skyldigheten för bränslet inträder ökar också träffsäkerheten i systemet samtidigt som antalet kvotskyldiga företag minimeras. Skattskyldig- heten för ett bränsle kan dock i vissa undantagssituationer inträffa flera gånger innan bränslet slutligt konsumeras exempelvis när det flyttas från en upplagshavare till en icke upplagshavare som i sin tur säljer bränslet vidare till en annan upplagshavare som tar in bränslet i sitt skatteupplag innan bränslet åter släpps för konsumtion. Skattskyldighet för bränslet inträder då för både den första upplagshavaren och den andra upplagshavaren när bränslet lämnar skatteupplaget. Dessa situationer kan dock undvikas genom att den senare aktören hanterar bränslet utanför uppskovsordningen i beskattat skick och då blir endast den första aktören kvotskyldig.</P>
<P class="p1094 ft38">Det antal företag som omfattas av kvotplikt för bensin bedöms vara upp till 20 stycken, varav större delen är leverantörer och en mindre andel yrkesmässiga användare. Antal företag som omfattas av kvotplikt för dieselbränsle är upp till <NOBR>120–130</NOBR> stycken. Av dessa är merparten yrkes- mässiga användare av dieselbränsle med egna skatteupplag som köper obeskattat dieselbränsle under skatteuppskov av någon av de större drivmedelsleverantörerna. De flesta företag som idag träffas av kvotplikt för dieselbränsle</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">408</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_433" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:80px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:359px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031433x1.jpg" style="width:293px;height:359px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft62">hanterar endast mindre volymer. Upp till ca 30 företag hanterar över 20 000 kubikmeter skatte- pliktigt dieselbränsle per år och står för upp till 95 procent av den totala kvotpliktiga volymen dieselbränsle. Resterande kvotskyldiga företag hanterar mindre volymer, varav minst ett <NOBR>50-tal</NOBR> bedöms hantera mindre än 5 000 kubikmeter per år.</P>
<P class="p236 ft38">De relativt sett högre administrativa kostna- derna som kvotpliktssystemet innebär för de företag som hanterar små volymer bränsle och de kostnader det medför för tillsyns- myndigheten att handlägga dessa ärenden bedöms inte vara tillräckliga skäl för att särskild hänsyn ska tas till detta i utformningen av kvotplikten. Undantag från generella styrmedel bör undvikas så långt det är möjligt för att ge lika villkor för alla aktörer på marknaden och för att inte kryphål i lagstiftningen ska skapas. Det är också rimligt att omställningen mot ökad andel förnybar energi omfattar så stor del av drivmedelsanvändningen som möjligt.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32">Bedömningen är att det är möjligt för alla som är skattskyldiga för kvotpliktiga mängder diesel- bränsle och bensin att uppfylla kvotplikten. Om den administrativa bördan upplevs för stor eller om kvotplikten bedöms för svår att uppfylla för vissa mindre företag kan de välja att köpa beskattat bränsle från sin leverantör som då blir kvotskyldig för bränslet i stället.</P>
<P class="p201 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p168 ft4">Lagförslaget i ärendet finns i avsnitt 3.2.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft17">6.19.5 Kvoternas storlek</P>
<P class="p1290 ft62"><SPAN class="ft260">Regeringens förslag: </SPAN>Andelen biodrivmedel i dieselbränsle ska uppgå till sammanlagt minst 9,5 volymprocent av den kvotpliktiga volymen varav minst 3,5 procentenheter ska bestå av särskilt anvisade biodrivmedel. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om vad som avses med särskilt anvisade biodrivmedel och om hur andelen biodrivmedel i dieselbränsle ska beräknas och uppfyllas.</P>
<P class="p439 ft24">Andelen biodrivmedel i bensin ska uppgå till minst 4,8 volymprocent av den kvotpliktiga volymen bensin. Från och med den 1 maj 2015 ska denna andel uppgå till minst 7 volymprocent av den kvotpliktiga volymen bensin. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om hur andelen biodrivmedel i bensin ska beräknas och uppfyllas.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p117 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Som framgår av avsnitt 6.19.3 har ett stort antal remissinstanser framfört synpunkter angående kvotpliktssystemets långsiktighet och ambitionsnivå. Denna fråga diskuteras i nämnda avsnitt. I detta avsnitt redogör regeringen för sin bedömning i frågor som handlar om hur kvoterna ska beräknas.</P>
<P class="p252 ft121">Kammarrätten i Stockholm <SPAN class="ft38">noterar att det saknas en analys av hur promemorians förslag om att kvotplikt och skattskyldighet knyts till bestämmelser som regeringen eller en myndighet som regeringen bestämmer meddelar förhåller sig till 8 kap. 3 § andra stycket andra punkten regeringsformen enligt vilken framgår att riksdagen inte får delegera föreskrifter om skatt.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft121">SVEBIO, Svenska Petroleum och Biodrivmedels Institutet (SPBI), Trafikverket, Plast- och kemiföretagen <SPAN class="ft38">och </SPAN>Perstorp BioProducts AB (Perstorp) <SPAN class="ft38">har särskilt kommenterat frågan om huruvida den möjlighet att dubbelräkna vissa biodrivmedel inom ramen för kvotpliktssystem som återfinns i förnybartdirektivet bör tillämpas. Dessa remissinstanser stödjer promemorians förslag att inte använda dubbelräkning. Med undantag av </SPAN>Arizona Chemical AB <SPAN class="ft38">tillstyrker de förslaget om en kvot för särskilt anvisade biodrivmedel med extra fördelar som syftar till</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">409</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_434" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">att främja mer avancerade biodrivmedel. <SPAN class="ft121">Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) </SPAN>anser att det finns risk för marknadsmakt när det gäller kvoten på 3,5 volymprocent för dieselbränsle, eftersom det bara finns ett fåtal leverantörer.</P>
<P class="p405 ft121">Kungliga tekniska högskolan <SPAN class="ft38">anser att om merparten av de 3,5 volymprocenten ska uppfyllas med HVO från tallolja kan det bli problem för den industri som använder talloljan som råvara till högförädlade produkter eftersom tallolja är en begränsad resurs. </SPAN>Energi- myndigheten <SPAN class="ft38">och </SPAN>ST1 <SPAN class="ft38">anser att den särskilda kvoten bör vara gemensam för bensin och dieselbränsle och för att vara teknikneutral bör den få uppfyllas valfritt antingen via bensin- eller dieselbränslespecifikationerna.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft38"><SPAN class="ft121">Konjunkturinstitutet </SPAN>anser även att de långsiktiga villkoren är osäkra eftersom lagförslaget ger regeringen eller den myndighet som regeringen utser möjligheten att förändra bestämmelserna, till exempel om hur andelen biodrivmedel ska beräknas och uppfyllas.</P>
<P class="p126 ft38"><SPAN class="ft121">Energimyndigheten </SPAN>tillstyrker förslaget om att det bör säkerställas att färdigbearbetad E85 och ED95 som tagits in med <NOBR>BUT-tillstånd</NOBR> inte kan användas för att uppfylla kvoten. <SPAN class="ft121">Kommers- kollegium </SPAN>föreslår att bestämmelsen utformas så att odenaturerad etanol som har denaturerats under tullförfarandet BUT kan användas för uppfyllande av kvotplikten för bensin. Kollegiet bedömer annars att konkurrensen snedvrids mellan de företag som importerar denaturerad etanol från tredje land jämfört med de företag som har tillstånd till BUT för denaturering av etanol eftersom tullsatsen blir densamma för dessa företag.</P>
<P class="p124 ft151">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft24">Kvotplikts- systemet utveckling över tiden, inklusive frågan om kvoternas storlek, diskuteras i avsnitt 6.19.3. I detta avsnitt redogör regeringen för sin bedömning i frågor som handlar om hur kvoterna ska beräknas.</SPAN></P>
<P class="p406 ft5">Dieselbränslekvoten</P>
<P class="p1322 ft4">Det föreslås i denna proposition att andelen biodrivmedel i dieselbränsle ska uppgå till sammanlagt minst 9,5 volymprocent av den kvotpliktiga volymen. Det är en ambitiös nivå som bedöms vara praktiskt genomförbar mot bakgrund av de bestämmelser om möjliga inblandningar som finns i drivmedelslagen (2011:319) och hur marknaden ser ut och fungerar i dag.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p228 ft38">Enligt drivmedelslagen får dieselbränsle innehålla maximalt 7 volymprocent FAME (fettsyrametylestrar). Det finns däremot ingen begränsning för andelen syntetiskt biodiesel- bränsle såsom hydrerad vegetabilisk olja (HVO) eftersom HVO är kemiskt nästan identisk med det dieselbränsle som den ersätter.</P>
<P class="p128 ft32">Under 2011 utgjorde FAME 4,9 volym- procent av den sålda volymen dieselbränsle. Den totala andelen HVO uppgick till knappt en volymprocent. HVO bedöms under 2012 ha ökat till omkring två volymprocent. Drygt 80 volymprocent av allt dieselbränsle som såldes 2011 innehöll biodrivmedel (FAME eller HVO), en andel som beräknas ha ökat under 2012. Inblandningen av FAME uppgår i dag till mellan 5 och 7 volymprocent i dieselbränsle som säljs på publika säljställen, dvs. i princip maximal tillåten inblandning av FAME i dieselbränsle enligt driv- medelslagen. En stor del av dieselbränsle som idag säljs utan inblandning av biodrivmedel bedöms användas i sådana verksamheter som idag ger rätt till skattenedsättning, såsom arbetsfordon inom skogsbruk, jordbruk, gruvnäring och användning i skepp och tåg samt för elproduktion.</P>
<P class="p219 ft62">Under 2011 startade ett drivmedelsbolag försäljning av ett dieselbränsle med 7 volym- procent FAME och upp till 23 volymprocent HVO från tallolja. Ytterligare två driv- medelsbolag har under 2012 lanserat ett dieselbränsle med inblandning av ca 7 volym- procent FAME och <NOBR>15–17</NOBR> volymprocent HVO baserad på bl.a. rapsolja och animaliska fetter. Alla dieselbränslefordon bedöms kunna köras på dieselbränsle med upp till 7 volymprocent FAME. HVO som kemiskt fungerar nästan identiskt som dieselbränsle kan blandas in i konventionellt dieselbränsle till höga nivåer och ändå klara bränslestandarden och det kan användas i alla dieselbränslefordon utan särskilda anpassningar.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Då ökad inblandning av FAME och HVO inte kräver anpassning av tankstationer eller depåer är bedömningen att kvoten kan sättas högre än dagens faktiska inblandningsnivåer redan under 2014. Det föreslås därför att kvoten för dieselbränsle vid införandet i maj 2014 ska vara minst 9,5 volymprocent.</P>
<P class="p133 ft5">Särskild kvot för biodrivmedel med extra fördelar</P>
<P class="p369 ft4">Andelen biodrivmedel i dieselbränsle på minst 9,5 volymprocent bör inte i sin helhet få</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">410</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_435" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">uppfyllas med valfritt biodrivmedel. Förnybart- direktivet ger i dag ett visst utrymme för medlemsstaterna att ge stöd åt biodrivmedel som tillverkas av råvaror som kan anses ha extra fördelar utöver de s.k. hållbarhetskriterierna.</P>
<P class="p94 ft38">I förnybartdirektivet anges att biodrivmedel med extra fördelar får främjas genom att hänsyn tas till de högre produktionskostnader som dessa biodrivmedel har jämfört med traditionella biodrivmedel. De biodrivmedel som kan anses ha extra fördelar utöver hållbarhetskriterierna är de som brukar kallas för andra generationens biodrivmedel. Dessa biodrivmedel är enligt nuvarande lydelse i förnybartdirektivet produ- cerade av avfall, restprodukter, <NOBR>icke-livsmedel</NOBR> cellulosa eller lignocellulosa. De medför extra fördelar bl.a. genom att bidra till diversifiering av råvaror och genom att inte konkurrera om den begränsade tillgången på jordbruksmark. Sådana andra generationens biodrivmedel får, enligt direktivet, idag dubbelräknas mot det nationella målet då Sverige rapporterar andelen energi från förnybara energikällor i transporter.</P>
<P class="p95 ft38">Det bedöms viktigt att säkerställa en till- räcklig marknad för andra generationens biodriv- medel med hänsyn till de högre produktions- kostnader som dessa drivmedel har. Möjligheten som finns att främja sådana biodrivmedel bör därför utnyttjas i det kvotpliktssystem som nu föreslås. Användningen av de uppräknade råvarorna bör stimuleras inom det föreslagna kvotpliktssystemet genom att det införs en särskild kvot som innebär att viss volymprocent av kvotplikten endast får uppfyllas med särskilt anvisade biodrivmedel.</P>
<P class="p400 ft38">Bedömningen är att regler bör tas fram som anger att minst 3,5 volymprocent av den totala kvotpliktiga volymen ska uppfyllas med de biodrivmedel som enligt redovisningen ovan kan anses ha extra fördelar utöver hållbarhets- kriterierna. Regeringen är positiv till att på sikt införa en särskild kvot för andra generationens biodrivmedel som kan ersätta bensin, vilket några remissinstanser föreslagit, men delar bedömningen i promemorian att det som ett första steg är lämpligt att begränsa en sådan särskild kvot till dieselbränsle. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få ett bemyndigande att meddela ytterligare föreskrifter om vad som avses med särskilt anvisade biodrivmedel och om hur andelen biodrivmedel i dieselbränsle ska beräknas och uppfyllas. <SPAN class="ft121">Kammarrätten i Stockholm </SPAN>har</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft32">efterfrågat en analys av hur förslagen om bemyndiganden förhåller sig till 8 kap. 3 § andra stycket andra punkten regeringsformen enligt vilken framgår att riksdagen inte får delegera föreskrifter om skatt. Regeringens bedömning är att det är möjligt att delegera föreskriftsrätt avseende kvotplikt eftersom bestämmelserna i den föreslagna lagen om kvotplikt för biodrivmedel inte påverkar eller påverkas av förslaget om ändringar i lagen om skatt på energi. Uttaget av energiskatt på biodrivmedel styrs inte av kvoten. Förslagen har behandlats gemensamt av det skälet att de tillsammans innebär ett nytt sätt att stödja biodrivmedel. Kammarrättens synpunkt avseende skatte- reglerna bemöts i avsnitt 6.19.13.</P>
<P class="p1137 ft38">Upp till 6 volymprocent av kvoten bör således få uppfyllas med alla hållbara biodrivmedel som blandas in eller ingår i dieselbränsle. Eftersom HVO och andra biodrivmedel som kan ersätta dieselbränsle fortsättningsvis antas vara något dyrare på marknaden än FAME, bedöms förslaget leda till en ökad låginblandning av FAME, från dagens 4,9 volymprocent till knappt 6 volymprocent av totala dieselbränsleanvänd- ningen år 2014. Det innebär att inblandning av FAME sannolikt kommer att ske i en större andel av det dieselbränsle som idag säljs utan biodrivmedel, för användning i bl.a. industri, jord- och skogsbruk och järnväg. Det bedöms med få undantag vara möjligt att använda diesel- bränsle med inblandning av FAME upp till 7 volymprocent även i dessa verksamheter. För användning i dieselbränslemotorer på båtar kan det även fortsättningsvis finnas behov av att använda dieselbränsle utan inblandning av FAME då FAME binder vatten lättare än fossilt dieselbränsle. Denna användning står dock för en mycket liten andel och bör inte nämnvärt påverka de kvotskyldigas möjlighet att uppfylla kvoten. I större båtar och skepp används i stor utsträckning bränslen som inte omfattas av dieselbränsledefinitionen i drivmedelslagen och dessa bränslen kommer därför inte att omfattas av kvotplikt. Bedömningen är att drivmedels- leverantörerna numera har god kontroll på de problem med sämre köldegenskaper och utfällning i dieselbränsle med FAME som kunde förekomma tidigare. Det kan dock förekomma att drivmedelsleverantörerna på grund av varierande egenskaper i FAME i vissa fall inte kan blanda in lika hög andel FAME på vintern i främst norra Sverige. Utöver eventuella</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">411</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_436" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">periodvisa behov med lägre <NOBR>FAME-inblandning</NOBR> i de norra delarna av landet och användning i båtar bedöms behov av dieselbränsle utan inblandning av FAME finnas i verksamhet där dieselbränslen behöver lagras under längre tid än ett år. Det kan vara användning i reservkraftaggregat eller i annan verksamhet som kräver lagring i egna tankar och där omsättningen av dieselbränslen är låg. Drivmedelsleverantörerna bedöms dock även fortsättningsvis kunna sälja dieselbränsle utan inblandning av FAME till de som har behov av det och ändå uppfylla sin kvot, bl.a. genom ökad inblandning av HVO. Dieselbränsle med inblandning av HVO kan användas i alla dieselbränslemotorer på samma sätt som konventionellt dieselbränsle och har samma lagringsegenskaper som konventionellt diesel- bränsle. Kvotplikten bedöms därför kunna uppfyllas även av kvotskyldiga som idag främst använder eller levererar dieselbränsle helt utan inblandning av FAME.</P>
<P class="p226 ft38">Andelen HVO som blandas in i dieselbränsle förväntas öka till ca 3,5 volymprocent i samband med ikraftträdandet av den föreslagna lagen, då absoluta merparten av den särskilda kvoten för andra generationens biodrivmedel bedöms upp- fyllas med HVO. Förutom HVO från tallolja bedöms användningen av HVO från andra restprodukter och avfall, bl.a. slakterirester, öka. En viss andel av den särskilda kvoten kan även komma att uppfyllas med FAME från fett- och oljerika avfall och restprodukter. <SPAN class="ft121">VTI </SPAN>har framfört att det finns risk för marknadsmakt när det gäller kvoten på 3,5 volymprocent för dieselbränsle eftersom det bara finns ett fåtal leverantörer och <SPAN class="ft121">Kungliga tekniska högskolan </SPAN>anser att om merparten av de 3,5 volym- procenten ska uppfyllas med HVO från tallolja kan det bli problem för den industri som använder tallolja eftersom tallolja är en begränsad resurs. I dessa delar gör regeringen bedömningen att förslagets påverkan torde bli begränsad eftersom marknaden för biodrivmedel och råvaror är global.</P>
<P class="p329 ft5">Dubbelräkning</P>
<P class="p123 ft32">Det anges i dag i förnybartdirektivet (artikel 21.2) att bidraget från biodrivmedel som produceras från avfall, restprodukter, cellulosa från <NOBR>icke-livsmedel</NOBR> samt material som innehåller både cellulosa och lignin ska räknas dubbelt jämfört med andra biodrivmedel när operatörerna ska visa att de uppfyller nationella</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft32">kvoter för energi från förnybara energikällor och målet om andelen energi från förnybara energikällor i samtliga transporter. Sådana biodrivmedel dubbelräknas i dag i Sveriges rapportering av andelen energi från förnybara energikällor i transporter. I Sverige är det biogas och HVO som står för den största andelen biodrivmedel som dubbelräknas mot det nationella målet avseende förnybar energi i transportsektorn. När det gäller dubbelräknings- regeln i förnybartdirektivet omfattas den inte av de regler som även anses ha en effekt på den inre marknaden. Detta framgår av skäl 94 i direktivets skälavsnitt.</P>
<P class="p313 ft62">Genom det i promemorian föreslagna kvot- pliktssystemet främjas biodrivmedel av det slag som räknas upp i förnybartdirektivet genom att de kan användas för att uppfylla den särskilda kvoten för dieselbränsle (se föregående avsnitt). Då goda förutsättningar för särskilt anvisade biodrivmedel med extra fördelar säkerställs genom en särskild kvot görs bedömningen att dubbelräkningsregeln som i dag finns i direktivet inte i nuläget behöver införas för att syftet med direktivet ska uppnås.</P>
<P class="p94 ft38">I det förslag om ändringar i förnybartdirek- tivet och bränslekvalitetsdirektivet som EU- kommissionen lade fram 17 oktober 2012 (jfr avsnitt 6.19.2.2) föreslås att artikel 21 helt slopas. Det föreslås även långtgående förändringar i bestämmelserna hur medlemsstaterna ska räkna vissa biodrivmedel dubbelt eller fyrfaldigt mot andelsmålen i förnybartdirektivet. Utgången av pågående förhandlingar är osäker.</P>
<P class="p94 ft32">Mot bakgrund av ovanstående är regeringens bedömning att man bör avvakta med att införa dubbelräkning i kvoten. De remissinstanser som kommenterat denna aspekt av förslaget är inte av någon annan uppfattning. I det fall dubbel- räkning behöver införas bör de biodrivmedel som får dubbelräknas vid den nationella rapporteringen av andelen förnybar energi i transportsektorn även dubbelräknas vid kvot- uppfyllnad av biodrivmedel i bensin och dieselbränsle. Då bör kvotnivåerna i förslaget justeras så att den faktiska mängd biodrivmedel som får dubbelräknas vid den nationella rapporteringen av andelen förnybar energi i transportsektorn inte minskar.</P>
<P class="p313 ft32">Om regler om dubbelräkning måste införas av unionsrättsliga skäl bör det kunna ske med kort varsel. Därför har det bemyndigande som rege- ringen föreslås få utformats så att det även kan</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">412</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_437" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft24">omfatta bestämmelser om dubbelräkning och sådana regler bör då kunna införas på förordningsnivå. Bemyndigandet som kan bli aktuellt är utformat så att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om vad som avses med särskilt anvisade biodrivmedel och om hur andelen biodrivmedel i dieselbränsle ska beräknas och uppfyllas.</P>
<P class="p190 ft5">Bensinkvoten</P>
<P class="p136 ft38">Bensin får enligt drivmedelslagen innehålla maximalt 10 volymprocent etanol. Bensin som innehåller mer än 5 volymprocent ska märkas särskilt vid tankstationen (s.k. E10). Den totala andelen biodrivmedel i bensin uppgår idag till 4,8 volymprocent och består uteslutande av etanol. I princip all blyfri <NOBR>95-oktanig</NOBR> bensin innehåller idag 5 volymprocent etanol. Den <NOBR>98-oktaniga</NOBR> bensinen innehåller ofta mindre eller ingen inblandning av etanol.</P>
<P class="p236 ft38">Kvotpliktsystemet syftar till att öka andelen biodrivmedel i bensin. För att ge drivmedels- everantörerna tid för nödvändig anpassning av tankstationer och i viss mån depåer är bedömningen att kvoten initialt bör sättas till dagens nivå, dvs. 4,8 volymprocent, för att höjas till minst 7 volymprocent från och med den 1 maj 2015. Kvoten för bensin kommer då att höjas i samband med byte till sommarkvalitet på bensinen. Byte till sommarkvalitet ska enligt drivmedelslagens bestämmelser vara klart i hela landet den 16 maj varje år. Stora flertalet av länen ska dock övergå till sommarkvalitet senast den 1 maj varje år vilket lämpligen bör vara styrande för när kravet på ökning av inblandningen ska genomföras. Detta torde inte innebära några problem för de län där sommar räknas från och med den 16 maj eftersom kvoten kan balanseras över ett år.</P>
<P class="p193 ft62">Inblandningen av biodrivmedel i merparten av såld bensin kommer således att öka till <NOBR>7–10</NOBR> volymprocent. Därmed introduceras en ny bensinkvalitet, E10, på den svenska marknaden. Då E10 introduceras kommer det sannolikt att ske på de flesta tankstationer i landet. Bedöm- ningen är att E10 främst kommer att ersätta dagens <NOBR>95-oktaniga</NOBR> bensin medan dagens 98- oktaniga bensin sannolikt kommer att innehålla mindre än 5 volymprocent etanol, precis som idag.</P>
<P class="p401 ft34">Ytterligare justeringar av kvoten kan övervägas utifrån erfarenheter från introduk-</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">tionen av E10 och mot bakgrund av utfallet i kommande förhandlingar av <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> förslag om ändringar i förnybartdirektivet och bränslekvalitetsdirektivet. Bensinkvotens ut- formning bör utvecklas, så att den på ett sätt som motsvarar dieselkvoten stimulerar till ökad andel biodrivmedel med extra fördelar, beaktande av när dessa biodrivmedel kan göras kommersiellt tillgängliga på marknaden. Remiss- instansernas synpunkter i dessa delar bemöts i avsnitt 6.19.3. Beträffande hanteringen av alkylatbensin hänvisas till avsnitt 6.19.4.</P>
<P class="p439 ft32">I den remitterade promemorian angavs att ett par svenska företag har tillstånd att genom ett särskilt förfarande, bearbetning under tull- kontroll (BUT), importera etanol från länder utanför EU till en lägre tullsats än vad som gäller i övrigt för etanol och att tillstånden gäller import av etanol för bearbetning till bio- bränslena E85 och ED95. Det angavs vidare att för att förutsättningarna för de villkor som gäller för nuvarande <NOBR>BUT-tillstånd</NOBR> inte skulle ändras borde det säkerställas att färdigbearbetad E85 och ED95 som tagits in med <NOBR>BUT-tillstånd</NOBR> inte skulle kunna användas för att uppfylla kvoten. Det bedömdes dock att regler om detta liksom övriga detaljerade bestämmelser om hur kvoten skulle få uppfyllas inte borde finnas i lag utan att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer borde få ett bemyndigande att meddela föreskrifter om hur andelen biodriv- medel i bensin skulle beräknas och uppfyllas. <SPAN class="ft111">Energimyndigheten </SPAN>tillstyrker förslaget om att det bör säkerställas att färdigbearbetad E85 och ED95 som tagits in med <NOBR>BUT-tillstånd</NOBR> inte kan användas för att uppfylla kvoten. <SPAN class="ft111">Kommers- kollegium </SPAN>föreslår däremot att bestämmelsen utformas så att odenaturerad etanol som har denaturerats under tullförfarandet BUT kan användas för uppfyllande av kvotplikten för bensin eftersom kollegiet annars bedömer att konkurrensen snedvrids mellan de företag som importerar denaturerad etanol från tredje land jämfört med de företag som har tillstånd till BUT för denaturering av etanol eftersom tullsatsen blir densamma för dessa företag.</P>
<P class="p255 ft32">Regeringen delar bedömningen i prome- morian att detaljerade bestämmelser om beräkning av hur andelen biodrivmedel i bensin ska beräknas och uppfyllas bör finnas på förordningsnivå och att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få ett bemyndigande att meddela sådana föreskrifter.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">413</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_438" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:80px;left:0px;z-index:-1;width:604px;height:359px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031438x1.jpg" style="width:604px;height:359px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft4">De synpunkter som har framförts av remiss- instanserna avseende möjligheten att uppfylla kvoten med etanol som tagits in med BUT- tillstånd får därför övervägas i samband med utarbetandet av förordningen.</P>
<P class="p337 ft34">Remissinstansernas synpunkter när det gäller avskaffandet av det s.k. tullvillkoret bemöts i avsnitt 6.19.15.4.</P>
<P class="p221 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p168 ft4">Lagförslaget i ärendet finns i avsnitt 3.2.</P>
<P class="p1323 ft17"><SPAN class="ft17">6.19.6</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 18px;">Hållbarhetskriterierna</SPAN></P>
<P class="p1336 ft4"><SPAN class="ft14">Regeringens förslag: </SPAN>Kvotplikten får endast fullgöras med biodrivmedel som uppfyller hållbarhetskriterierna enligt lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p356 ft121"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Lantbrukarnas riks- förbund <SPAN class="ft38">(</SPAN>LRF) <SPAN class="ft38">och </SPAN>Plast- och kemiföretagen <SPAN class="ft38">stödjer att hållbarhetskriterier används som grund för att biodrivmedel ska få ingå i kvoten.</SPAN></P>
<P class="p310 ft99">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft32">Som närmare redovisats i avsnitt 6.19.2.2 följer det av förnybartdirektivet att endast sådana biodriv- medel som uppfyller hållbarhetskriterierna får beaktas bl.a. vid mätning av hur kvoter för energi från förnybara energikällor uppfylls. Därför bör endast den kvot som nu föreslås få uppfyllas med biodrivmedel som uppfyller hållbarhets- kriterierna enligt lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Kontroll av huruvida hållbarhetskriterierna är uppfyllda eller inte bör göras inom ramen för den tillsyn som föreslås utföras av den myndighet som regeringen bestämmer. I avsnitt 6.19.9 om tillsyn anges att Statens energimyndighet (Energimyndigheten) är bäst lämpad för att bli tillsynsmyndighet bl.a. genom att myndigheten redan i dag hanterar frågor om hållbarhetskriterier.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft17">6.19.7 Årlig redovisning av kvotplikt</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"><SPAN class="ft14">Regeringens förslag: </SPAN>Den som är kvotskyldig ska varje år redovisa till tillsynsmyndigheten hur kvotplikten har uppfyllts under det föregående kalenderåret. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om redovisning av kvotplikt.</P>
<P class="p128 ft4">En förseningsavgift på 5 000 kronor ska tas ut av en kvotskyldig som inte lämnar en redovisning om hur kvotplikten har uppfyllts i rätt tid. Förseningsavgiften får sättas ned eller efterges om det finns synnerliga skäl. Tillsyns- myndigheten prövar frågor om försenings- avgiften. Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om förseningsavgiften.</P>
<P class="p944 ft4">Om en förseningsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning ska avgiften lämnas för indrivning. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.</P>
<P class="p1373 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p228 ft153">Remissinstanserna: <SPAN class="ft121">Trafikanalys </SPAN><SPAN class="ft38">stödjer förslaget om att kvotplikten ska uppfyllas på årsbasis, eftersom det möjliggör årstids- variationer och även viss geografisk differentiering samt i viss mån även ger möjlighet till variation av inblandning till olika typer av användare. </SPAN><SPAN class="ft121">Energimyndigheten </SPAN><SPAN class="ft38">anser att redovisning av kvotplikt bör ske harmoniserat med drivmedelslagen och hållbarhetslagen genom samrapportering till myndigheten.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft121">Svenska Petroleum och Biodrivmedels Institutet (SPBI) <SPAN class="ft38">stödjer att Skatteverket åläggs att lämna ut uppgifter till ledning för Energimyndighetens bedömning om vilka aktörer som ska vara kvotskyldiga. </SPAN>Skatteverket <SPAN class="ft38">anser att en snävare formulering av den sekretessbrytande bestäm- melsen som på förordningsnivå ska reglera Skatteverkets uppgiftslämnande till Energi- myndigheten bör övervägas och att bestäm- melsen kan formuleras med utgångspunkt från de faktiska uppgifter som Energimyndigheten bedöms behöva för utredning och tillsyn.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 119px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">414</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_439" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft14">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p6 ft5">Årlig rapportering</P>
<P class="p134 ft38">Enligt förslaget ska kvoten uppfyllas för ett kalenderår. Detta torde underlätta för företagen eftersom kvoten kan balanseras över ett år så att eventuella variationer mellan sommar- och vinterkvalitet, oförutsedda händelser och förändringar på marknaden lättare kan hanteras. Företagens redovisning av kvotuppfyllnaden kommer därför bara att behöva göras en gång per år. Remissinstanserna har inte varit av någon annan uppfattning.</P>
<P class="p234 ft38">Kvotskyldiga företag är i hög utsträckning samma företag som omfattas av rapporterings- skyldighet till Energimyndigheten enligt driv- medelslagen och hållbarhetslagen. Det är också delvis samma uppgifter som redovisas vid dessa rapporteringar som kommer att behöva redo- visas för att visa hur kvotplikten har uppfyllts. Redovisningen bör därför, som <SPAN class="ft121">Energimyndig- heten </SPAN>anför, samordnas med övrig rapportering som följer av drivmedelslagen och hållbarhets- lagen så att de administrativa kostnaderna för företagen och för tillsynsmyndigheten minimeras. Regler om tidpunkt och andra detaljerade bestämmelser om redovisning av kvotplikt bör dock inte finnas på lagnivå. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör ges ett bemyndigande att meddela föreskrifter i dessa frågor.</P>
<P class="p343 ft5">Inget anmälningsförfarande för kvotskyldiga</P>
<P class="p134 ft38">Inget särskilt anmälningsförfarande för kvot- skyldiga företag föreslås. Genom punktskatte- deklarationer får Skatteverket uppgifter om vilka företag som är skattskyldiga för kvotpliktiga volymer. Eftersom kvotplikten knyts till skattskyldigheten för bensin och dieselbränsle kan uppgifter från beskattningsdatabasen användas som utgångspunkt för att fastställa vilka som är kvotskyldiga. Detta bedöms ur administrativ synpunkt vara bättre än en anmälningsskyldighet. <SPAN class="ft121">SPBI </SPAN>och <SPAN class="ft121">Energi- myndigheten </SPAN>stödjer detta förslag. Uppgifterna från beskattningsdatabasen kan även komma att underlätta tillsynen av efterlevnaden av lagen.</P>
<P class="p982 ft32">Uppgifterna i beskattningsdatabasen omfattas visserligen av sekretess enligt 27 kap. 1 § andra stycket första punkten offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Det följer dock av 10 kap. 28 § samma lag att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft38">uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. Skatteverket måste därför åläggas en uppgiftsskyldighet i lag eller förordning för att sekretessen inte ska utgöra hinder för att de aktuella uppgifterna ska kunna lämnas ut. Den sekretessbrytande bestämmelsen bör lämpligen införas på förordningsnivå. De synpunkter som <SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN>framfört angående den sekretess- brytande bestämmelsen bör enligt regeringens bedömning övervägas i samband med utarbetan- det av förordningsbestämmelsen. Uppgifterna om en enskilds affärs- och driftsförhållanden som med stöd av denna uppgiftsskyldighet överförs till Energimyndigheten kommer där att vara sekretessreglerade i enlighet med 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen och 9 § offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) vilket innebär att sekretess gäller om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgifterna röjs. De uppgifter som bedöms bli aktuella att lämna till Energimyndigheten avser vilka som är godkända upplagshavare eller varumottagare för vissa bränsletyper och upp- gifter om bränslevolymer som skattskyldighet har inträtt för. Behovet av sekretesskydd för dessa uppgifter bedöms inte vara så stort att det är motiverat med ett starkare sekretesskydd hos Energimyndigheten än vad som kommer att gälla enligt ovan redovisade bestämmelser.</P>
<P class="p1105 ft32">När tillsynsmyndigheten har fått uppgifterna från beskattningsdatabasen kommer dessa att behöva kompletteras genom att information begärs från de berörda företagen. På förordningsnivå bör det därför, med stöd av bemyndigandet som redovisats ovan, läggas in en bestämmelse som anger att den som är kvotskyldig på begäran av tillsynsmyndigheten ska lämna uppgifter för att frågor om kvotplikt ska kunna prövas. Innebörden av bestäm- melserna blir således sammantaget att kvot- skyldiga företag, på begäran av tillsyns- myndigheten, en gång per år ska redovisa hur kvotplikten har uppfyllts. Myndigheten kan då godta de redovisade uppgifterna och kvotplikten anses då vara uppfylld. Om myndighetens bedömning resulterar i att kvotplikten inte anses uppfylld kommer en kvotpliktsavgift att kunna tas ut av den kvotskyldige (jfr avsnitt 6.19.8).</P>
<P class="p135 ft5">Förseningsavgift</P>
<P class="p164 ft24">För att säkerställa att den årliga redovisningen kommer in i tid bör en förseningsavgift tas ut om så inte sker. Det bör finnas möjlighet att</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 25px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">415</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_440" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:425px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:272px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031440x1.jpg" style="width:293px;height:272px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft38">sätta ned eller efterge avgiften om det finns synnerliga skäl. Vad som avses med synnerliga skäl bör i detta sammanhang vara förhållanden som den kvotskyldige inte kunnat råda över.</P>
<P class="p310 ft62">Tillsynsmyndigheten bör få uppgiften att pröva frågor om förseningsavgift. Tillsyns- myndighet blir den myndighet som regeringen bestämmer (jfr avsnitt 6.19.9) Regeringen bör få ett bemyndigande att meddela ytterligare föreskrifter om förseningsavgiften.</P>
<P class="p1051 ft4">En bestämmelse bör införas som anger att en förseningsavgift som inte har betalats efter betalningsuppmaning ska lämnas för indrivning samt att verkställighet enligt utsökningsbalken får ske vid indrivning.</P>
<P class="p6 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p168 ft4">Lagförslaget i ärendet finns i avsnitt 3.2.</P>
<P class="p1323 ft17"><SPAN class="ft17">6.19.8</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 18px;">Kvotpliktsavgift</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"><SPAN class="ft14">Regeringens förslag: </SPAN>En kvotpliktsavgift ska tas ut av en kvotskyldig som inte har uppfyllt kvotplikten för ett kalenderår. Avgiften ska vara högst 20 kronor per liter biodrivmedel som saknas i den kvotpliktiga volymen.</P>
<P class="p337 ft4">Kvotpliktsavgiften får sättas ned eller efterges om det finns synnerliga skäl. Tillsynsmyndig- heten prövar frågor om kvotpliktsavgiften. Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om kvotpliktsavgiften.</P>
<P class="p1051 ft4">Om en kvotpliktsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning ska avgiften lämnas för indrivning. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.</P>
<P class="p1337 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p356 ft153">Remissinstanserna: <SPAN class="ft121">Trafikanalys </SPAN><SPAN class="ft38">anser att promemorians förslag till sanktion i form av kvotpliktsavgift är rimlig. </SPAN><SPAN class="ft121">Lantbrukarnas riksförbund (LRF) </SPAN><SPAN class="ft38">gör bedömningen att förslaget om avgifter är avvägt så att lågin- blandade kvotpliktiga drivmedel blir billigare till konsument än ren fossil bensin eller rent fossilt dieselbränsle och så att det aldrig kan löna sig för en drivmedelsproducent/leverantör att inte uppfylla kvoten av biodrivmedel. </SPAN><SPAN class="ft121">Svenska Naturskyddsföreningen </SPAN><SPAN class="ft38">anser att kvotplikts- avgiften ska vara 20 kronor, inte högst 20 kronor. </SPAN><SPAN class="ft121">Svenska Petroleum och Biodrivmedel</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p411 ft4"><SPAN class="ft5">Institutet (SPBI) </SPAN>anser att det måste skrivas in i lagen att kvotpliktsavgiften ska fastställas i förväg för det aktuella året som det gäller för men att rätten att ändra kan hanteras via förordning.</P>
<P class="p248 ft99">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft32">En ekonomisk sanktion i form av en kvotpliktsavgift som ska betalas i förhållande till den mängd biodrivmedel som saknas upp till kvotnivån bör kopplas till systemet för att säkerställa att kvoterna uppfylls. Kvot- pliktsavgiften bör enligt regeringens bedömning vara tillräckligt hög för att kvotskyldiga under normala omständigheter alltid ska finna det mer fördelaktigt att blanda in tillräckligt med biodrivmedel för att uppfylla kvotplikten än att låta bli och tvingas betala kvotpliktsavgift. Kvotpliktsavgiften ska inte vara ett lönsammare alternativ för kvotskyldiga än användning av biodrivmedel då det är möjligt. Avgiften bör dock inte vara högre än att den kan skapa en viss flexibilitet i systemet och kunna betalas om omständigheterna tidvis kräver det. Kvotplikts- avgiften innebär på så sätt också ett tak för hur hög drivmedelskostnaden för slutkonsument kan bli om de yttre omständigheterna kraftigt förändras.</SPAN></P>
<P class="p400 ft32">Merkostnaden för inblandning av etanol i bensin och FAME (fettsyrametylestrar) eller HVO (hydrerad vegetabilisk olja) i dieselbränsle bedöms i dagsläget maximalt kunna uppgå till mellan 3 och 4 kronor per liter inklusive föreslagna skatter och tullavgifter, baserat på hur världsmarknadspriserna varierar. Normalt be- döms dock merkostnaden vara betydligt lägre. Utifrån uppskattad maximal merkostnad bedöms ett påslag på 100 procent vara lämpligt för att sanktionsavgiften ska ha den styrande effekt som eftersträvas och för att tillräcklig marginal ska finnas för framtida svängningar på marknaden. Om en kvotpliktsavgift på 7 kronor per liter biodrivmedel som saknas för att uppfylla kvoten under ett kalenderår belastar en konsument som vill köpa dieselbränsle utan biodrivmedel motsvarar det en merkostnad vid pump på maximalt 70 öre per liter. Vid motsvarande resonemang för bensin blir den maximala merkostnaden 50 öre per liter vid pump.</P>
<P class="p1395 ft32">Grundkonstruktionen av kvotpliktsavgiften bör bestämmas i lag. Avgiften bör konstrueras så att ett maximalt belopp för avgiften anges. Regeringen bör få bemyndigande att fastställa en</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 17px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">416</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_441" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:217px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:290px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031441x1.jpg" style="width:293px;height:290px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft32">exakt avgiftsnivå inom den ram som lagen fastställer. <SPAN class="ft111">SPBI </SPAN>har framfört att det måste skrivas in i lagen att kvotpliktsavgiften ska fastställas i förväg för det aktuella året men att rätten att ändra avgiften kan hanteras via förordning. Genom den konstruktion som föreslagits kommer det att framgå av en förordning hur stor kvotpliktsavgiften ska vara. Avsikten är att avgiftsnivån ska vara stabil. Förändringar av avgiftens storlek kan dock vara nödvändiga om avgiften inte längre fyller syftet att göra det mer fördelaktigt att blanda in biodrivmedel än att betala kvotpliktsavgift. Detta kan exempelvis inträffa om prisbilden på biodrivmedel ändras. Avgiftsbeloppet i förordningen bör således kunna ändras när förändringar inträffar. Regeringens bedömning är därför att det skulle motverka avgiftens syfte att utforma ett system där avgiften fastställs i förväg för det aktuella året och inte går att ändra förrän till nästkommande år. Däremot delar regeringen <SPAN class="ft111">SPBI:s </SPAN>uppfattning att det vid avgiftshöjningar måste säkerställas att dessa inte verkar retroaktivt.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32">I lagen bör det maximala beloppet för uttag av kvotpliktsavgift sättas till 20 kronor per liter biodrivmedel som saknas för att uppfylla kvoten under ett kalenderår, vilket är högt nog för att långsiktig marginal ska finnas för regeringen att sätta en lämplig kvotpliktsavgift. Då den av regeringen fastställda avgiften inte bör vara högre än att den kan skapa en viss flexibilitet i systemet och kunna betalas om omständig- heterna tidvis kräver det, delar regeringen inte den ståndpunkt som framförts av <SPAN class="ft111">Svenska naturskyddsföreningen </SPAN>om att avgiften alltid bör fastställas till 20 kronor, detta bör i stället vara det maximala belopp för avgiften som fastställs i lag.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Kvotpliktsavgiften bör om det finns synnerliga skäl kunna sättas ned eller efterges. Med synnerliga skäl avses mycket högt ställda krav, exempelvis oförutsedda yttre händelser eller andra omständigheter som gör att det är orimligt att kräva att kvotplikten uppfylls. Avgiften bör då helt kunna efterges eller sättas ned till en kostnad som andra kvotskyldiga har för att uppfylla kvotplikten.</P>
<P class="p301 ft24">Den myndighet som regeringen bestämmer ska vara tillsynsmyndighet bör pröva frågor om kvotpliktsavgift (jfr avsnitt 6.19.9). En bestämmelse bör införas som anger att en kvotpliktsavgift som inte har betalats efter</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p163 ft34">betalningsuppmaning ska lämnas för indrivning samt att verkställighet enligt utsökningsbalken får ske vid indrivning.</P>
<P class="p429 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p168 ft4">Lagförslaget i ärendet finns i avsnitt 3.2.</P>
<P class="p202 ft17">6.19.9 Tillsyn och tillsynsmyndighet</P>
<P class="p1392 ft38"><SPAN class="ft243">Regeringens förslag: </SPAN>Den myndighet som rege- ringen bestämmer utövar tillsyn över att lagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs. Den som är eller har varit kvotskyldig ska på tillsynsmyndighetens begäran lämna de upplysningar och de handlingar som myndigheten behöver för tillsynen.</P>
<P class="p252 ft4">Den som är eller har varit kvotskyldig ska spara uppgifter som har betydelse för be- dömning av hur kvotplikten har uppfyllts. Uppgifterna ska sparas i sju år från utgången av det kalenderår som uppgifterna avser.</P>
<P class="p537 ft34">Tillsynsmyndigheten får meddela de före- lägganden som behövs för tillsynen. Ett föreläggande får förenas med vite.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag</SPAN>: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås att uppgifterna som har betydelse för kvotplikten ska sparas i tio år.</P>
<P class="p364 ft153">Remissinstanserna: <SPAN class="ft121">Kungliga tekniska högskolan, Energimyndigheten </SPAN><SPAN class="ft38">och </SPAN><SPAN class="ft121">Svenska Petroleum och Biodrivmedels Institutet (SPBI) </SPAN><SPAN class="ft38">anger att Energimyndigheten är bäst lämpad som tillsynsmyndighet. </SPAN><SPAN class="ft121">Tillväxtverket </SPAN><SPAN class="ft38">anger att den myndighet som utses att hantera tillsynen av kvotplikten också bör få i uppdrag att följa effekterna för företagen. </SPAN><SPAN class="ft121">SPBI </SPAN><SPAN class="ft38">anför att företagens skyldighet att spara sådana uppgifter som krävs för att myndigheten ska kunna utöva tillsyn endast bör vara sju år och inte tio år och hänvisar till bokföringslagens 7 kap. 2 § som tillåter att räkenskapsmaterialet lagras i sju år efter avslutat räkenskapsår. </SPAN><SPAN class="ft121">Konsumentverket, Skogsstyrelsen, Transportstyrelsen, Motormännens riksförbund </SPAN><SPAN class="ft38">och </SPAN><SPAN class="ft121">Motormännen </SPAN><SPAN class="ft38">anger att det är viktigt med god konsumentinformation till fordonsägare när biodrivmedel i högre grad blandas in i bensin och i dieselbränsle och anför sammanfattningsvis att informationen bl.a. bör avse vilka bilmodeller som inte klarar föreslagen uppblandning av biodrivmedel och inbland-</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 20px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">417</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_442" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p367 ft34">ningens risker vid lagring, kall väderlek och lite körning.</P>
<P class="p7 ft14">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p187 ft5">Tillsynsmyndighet</P>
<P class="p225 ft32">Det krävs tillsyn för att säkerställa att de krav som ställs i lagen eller som meddelas i anslutning till lagen följs. En tillsynsmyndighet bör därför utses. Myndigheten bör utses av regeringen. Det kommer således att framgå på förordningsnivå vilken myndighet som blir tillsynsmyndighet. Regeringen delar bedömningen i promemorian att mycket talar för att Energimyndigheten är bäst lämpad för att bli tillsynsmyndighet. Remissinstanserna har inte varit av någon annan uppfattning i denna fråga. Energimyndigheten hanterar redan i dag frågor om hållbarhets- kriterier enligt lagen (2010:598) om hållbarhets- kriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen och om rapportering av utsläpp enligt drivmedelslagen (2011:319). Båda dessa frågor har ett nära samband med det kvotpliktssystem som nu föreslås och det finns stora samordningsvinster om en och samma myndighet har ansvaret för hanteringen. Energimyndigheten är även ansvarig för officiell statistik i enlighet med vad som anges i förordningen (2001:100) om den officiella statistiken, vilket bl.a. innefattar drivmedel. Myndigheten ansvarar också för att ta fram underlag kring statsstödsärenden för biodrivmedel och är ansvarig myndighet för Sveriges årliga rapporteringar om andel förnybar energi. Energimyndigheten har även genom tillsyn av elcertifikatsystemet tidigare erfarenhet av kvotpliktssystem och prövning av kvotpliktsavgift.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft184">Regeringen delar den syn som framförts av <SPAN class="ft179">Tillväxtverket </SPAN>om att tillsynsmyndigheten bör följa upp förslagets effekter för företagen. Enligt regeringens bedömning är det vid kvotplikts- systemets införande även viktigt med riktad konsumentinformation avseende exempelvis vilka fordonsmodeller som kan köras med högre inblandningsnivåer än dagens fem procent. Detta har även framförts av <SPAN class="ft179">Konsumentverket, Skogsstyrelsen, Transportstyrelsen, Motormännens riksförbund </SPAN>och <SPAN class="ft179">Motormännen. </SPAN>Då sådana uppgifter följer av Energimyndighetens generella uppdrag att bl.a. främja förnybara drivmedel behövs enligt regeringens bedömning ingen</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p327 ft183">särskild bestämmelse som anger detta ifall Energimyndigheten utses till tillsynsmyndighet.</P>
<P class="p368 ft5">Tillsyn</P>
<P class="p1330 ft4">Om en effektiv tillsyn ska kunna utövas måste tillsynsmyndigheten få tillgång till upplysningar och handlingar av den kvotskyldige. Det bör därför regleras i lagen att den som är eller har varit kvotskyldig på tillsynsmyndighetens begäran ska lämna de upplysningar och de handlingar som myndigheten behöver för tillsynen</P>
<P class="p133 ft5">Skyldighet att spara uppgifter</P>
<P class="p127 ft62">För att tillsynsmyndigheten ska kunna utöva tillsyn och uppgiftsskyldigheten ska fungera bör det införas en bestämmelse om skyldighet att spara uppgifter. Bestämmelsen bör rikta sig mot den som är eller har varit kvotskyldig. Det är uppgifter av betydelse för kvotplikten som bör sparas, exempelvis uppgifter om bränslevolymer som har hanterats.</P>
<P class="p205 ft38"><SPAN class="ft121">SPBI </SPAN>har anfört att företagens skyldighet att spara sådana uppgifter som krävs för att myndigheten ska kunna utöva tillsyn endast bör vara sju år och inte tio år, vilket föreslogs i promemorian, och hänvisar till bokföringslagen som tillåter att räkenskapsmaterialet lagras i sju år efter avslutat räkenskapsår. Regeringen delar <SPAN class="ft121">SPBI</SPAN>:s uppfattning att uppgifterna endast behöver sparas i sju år. Utöver att detta är i överensstämmelse med bokföringslagen (1999:1078) kommer det även att stämma överens med den generella dokumentations- skyldighet som följer av 9 kap. 1 § i skatteförfarandeförordningen (2011:1261).</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft62"><SPAN class="ft113">Lagrådet </SPAN>har anfört i sitt yttrande att det bör övervägas om skyldigheten att spara uppgifter bör kompletteras med någon form av sanktion för att få avsedd effekt. Regeringen gör följande bedömning. Bestämmelsen om skyldighet att spara uppgifter har föreslagits i syfte att säkerställa en effektiv tillsyn. Tillsynen omfattar att kvotplikten har uppfyllts. Detta ska den kvotskyldige kunna styrka, annars riskerar han eller hon att få betala en kvotpliktsavgift, jfr avsnitt 6.19.8. Det torde därför ligga i den kvotskyldiges eget intresse att säkerställa att relevanta uppgifter sparas. Den möjlighet att påföra kvotpliktsavgift som föreslås bidrar således till att bestämmelsen om skyldighet att spara uppgifter efterlevs. Någon ytterligare sanktion bedöms därför inte vara nödvändig.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">418</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_443" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:186px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031443x1.jpg" style="width:605px;height:186px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p168 ft4">Lagförslaget i ärendet finns i avsnitt 3.2.</P>
<P class="p202 ft17">6.19.10 Överklagande</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft225">Regeringens förslag: <SPAN class="ft24">Tillsynsmyndighetens beslut om förseningsavgift, om kvotpliktsavgift eller om föreläggande som har förenats med vite får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna: </SPAN>Remissinstanserna har inte kommenterat denna del av förslaget.</P>
<P class="p222 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Det system för kvotplikt som föreslås innebär inte att tillsynsmyndigheten kommer att fatta beslut om huruvida kvotplikt föreligger eller inte i varje enskilt fall. I stället kopplas kvotplikten till skattskyldigheten för vissa bränslen. Med utgångspunkt i uppgifter från Skatteverket kommer tillsynsmyndigheten att begära redo- visning av kvotpliktens uppfyllande från den skattskyldige. Den kvotskyldiges uppgifter vid rapporteringen kommer antingen att godtas och kvotplikten anses uppfylld eller så kommer uppgifterna att resultera i att en kvotpliktsavgift påförs den kvotskyldige. Detta innebär att frågan om kvotskyldigheten kommer att prövas inom ramen för prövningen av kvotpliktsavgiften. Det är därför viktigt att tillsynsmyndighetens beslut om kvotpliktsavgift får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma bör gälla för tillsynsmyndighetens beslut om förseningsavgift och för föreläggande som har förenats med vite. Det bör krävas prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten.</SPAN></P>
<P class="p195 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p168 ft4">Lagförslaget i ärendet finns i avsnitt 3.2.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 127px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.19.11</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;">Ikraftträdande av lagen om kvotplikt för biodrivmedel</SPAN></P>
<P class="p1290 ft32"><SPAN class="ft252">Regeringens förslag: </SPAN>Lagen om kvotplikt för biodrivmedel träder i kraft den 1 maj 2014. År 2014 ska den som är kvotskyldig ska se till att det för tiden från och med maj till och med december finns en viss andel biodrivmedel i den kvotpliktiga volymen bensin eller dieselbränsle.</P>
<P class="p1119 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag</SPAN>: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian angavs att redovisning för år 2015 skulle ske från maj till och med december år 2014.</P>
<P class="p364 ft121"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Näringslivets regelnämnd (NNR) <SPAN class="ft38">anger att promemorians förslag till ikraftträdande och genomförande är orealistiskt, då det inte tagit hänsyn till de investeringar som måste göras exempelvis i depåer med cisterner. Mot denna bakgrund föreslås att datum för ikraftträdande sätts efter diskussion med berörda aktörerna så att onödiga kostnader undviks.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">Svenska Petroleum och Biodrivmedels Institutet (SPBI) <SPAN class="ft4">anser att en tidsfrist på ett år är för kort för att anpassa infrastrukturen för högre inblandning. SPBI menar även att eftersom driv- medelsleveranser planeras långt i förväg behöver ett regelverk som ska tillämpas från den 1 maj 2014 vara känt i sin helhet vid slutet av 2013. Även </SPAN>ST1 <SPAN class="ft4">anser att promemorians förslag innebär en för kort tid för genomförande av förslaget.</SPAN></P>
<P class="p439 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Förslagen innebär att de som är kvotskyldiga kommer att behöva öka andelen biodrivmedel i den bensin och i det dieselbränsle som används eller saluförs. Det bedöms lättare att introducera nya bränsleblandningar med högre andel biodriv- medel då drivmedelsbolagen övergår från bensin och dieselbränsle med vinterkvalitet till sommarkvalitet än under en pågående vinter- period. Hänsyn bör även tas till att de kvotskyldiga i normalfallet redovisar skatt på de aktuella bränslena kalendermånadsvis. Därför föreslås bestämmelserna träda ikraft den 1 maj 2014, vilket dels sammanfaller med den tidpunkt då de flesta länen i Sverige enligt definition i drivmedelslagen övergår till sommarkvalitet, dels vid övergången till en ny redovisningsperiod. Kvotplikten ska enligt förslaget uppfyllas kalenderårsvis. Eftersom lagen enligt förslaget</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 35px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">419</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_444" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:97px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:238px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031444x1.jpg" style="width:293px;height:238px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">ska träda i kraft den 1 maj 2014 kommer dock inte kvotplikten att omfatta hela detta år. För år 2014 ska den som är kvotskyldig se till att det för tiden från och med maj till och med december finns en viss andel biodrivmedel i den kvotpliktiga volymen bensin eller dieselbränsle. Av skäl som <SPAN class="ft121">Lagrådet </SPAN>angivit i sitt yttrande bör detta framgå av en övergångsbestämmelse.</P>
<P class="p227 ft38">Regeringen är medveten om att de högre inblandningsnivåer som blir följden av förslaget innebär ett visst behov av investeringar i berörda aktörernas infrastruktur. Det kommer även att krävas andra förberedelser av mer administrativ karaktär, såväl på berörda myndigheter som i företagen. Då de nödvändiga investeringarna följer främst av en högre inblandning av biodrivmedel i bensin delar regeringen bedömningen i promemorian att kvoten för bensin inledningsvis sätts till en lägre nivå som motsvarar dagens inblandning, för att höjas till minst 7 procent först från och med den 1 maj 2015. Givet vikten av att succesivt öka andelen biodrivmedel, i enlighet med regeringens ambitioner för omställningen av transport- sektorn, anser inte regeringen att ytterligare senareläggningar är motiverade. Regeringen delar därför inte de synpunkter som framförts av</P>
<P class="p1012 ft5">Näringslivets regelnämnd, SPBI <SPAN class="ft4">och </SPAN>ST1.</P>
<P class="p1322 ft4">Regeringen delar dock den synpunkt som <SPAN class="ft5">SPBI </SPAN>framfört om vikten av att regelverket som ska tillämpas från den första maj 2014 blir känt tidigt och kommer att arbeta med inriktningen att regelverken ska finnas på plats så snart det är möjligt.</P>
<P class="p133 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p168 ft4">Lagförslaget i ärendet finns i avsnitt 3.2.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.19.12</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;">Koldioxidskatten – principer och utformning</SPAN></P>
<P class="p1357 ft153">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft38">Koldioxidskatten baseras på bränslenas innehåll av fossilt kol. Detta innebär att ingen koldioxidskatt tas ut på bränslen som framställs av biomassa eftersom de inte innehåller fossilt kol. Skattesatserna i lagen om skatt på energi uttrycks även i fortsättningen i vikt- eller volymenheter, som räknats fram utifrån bränslenas innehåll av fossilt kol. De värden som används för beräkningen av koldioxidskatten bör ses över i samband med nödvändiga ändringar av energiskattereglerna till följd av ett reviderat energiskattedirektiv.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p114 ft121"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Konjunkturinstitutet <SPAN class="ft38">är positivt till att hållbara biodrivmedel undantas från koldioxidbeskattning så länge klimatmålet enbart innefattar utsläpp från fossilt kol. </SPAN>Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet <SPAN class="ft38">(</SPAN>SPBI) <SPAN class="ft38">instämmer i behovet att uppdatera faktorerna för innehåll av fossilt kol i olika fossila drivmedel för att bättre spegla det verkliga innehållet av fossilt kol i dagens bränslen. </SPAN>Skatteverket, SPBI <SPAN class="ft38">och</SPAN></P>
<P class="p616 ft121">Perstorp BioProducts AB (Perstorp) <SPAN class="ft38">efterfrågar ett förtydligande av hur stor del av FAME som ska anses vara framställd av biomassa. Perstorp anser att metanoldelens fossilursprung bör klargöras och att FAME bör betraktas som ett helt förnybart biodrivmedel baserat på ett massbalansresonemang. </SPAN>Arizona Chemical AB (Arizona) <SPAN class="ft38">stödjer inte förslaget om att befria biodrivmedel från koldioxidskatt baserat på att de inte innehåller fossilt kol. Arizona anser att befrielse från koldioxidskatt är ett statsstöd och anser inte att det finns någon logik i att knyta befrielsen till kolets ursprung.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 224px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">420</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_445" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;">
<P class="p114 ft153">Skälen för regeringens bedömning<SPAN class="ft38">: Kol- dioxidskatten syftar till att minska utsläppen av växthusgaser från förbränning av bränslen som innehåller fossilt kol. Detta uppnås genom att öka kostnaderna för förbränning av bränslen som innehåller fossilt kol och därigenom släpper ut fossil koldioxid. Regeringen delar därför inte </SPAN><SPAN class="ft121">Arizonas </SPAN><SPAN class="ft38">uppfattning att befrielsen från koldioxidskatt inte ska knytas till kolets ursprung, utan bedömer att det är logiskt att ta ut koldioxidskatt på drivmedel som innehåller fossilt kol men inte på drivmedel som framställs av biomassa, eftersom sådana bränslen inte innehåller fossilt kol. Vad gäller naturgas och gasol som används för drivmedel har riksdagen under hösten 2009 beslutat om en stegvis höjning av koldioxidskatten, så att alla drivmedel den 1 januari 2015 följer samma principer för koldioxidskatten (se prop. 2009/10:41 s. 139).</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Målet med koldioxidskatten har ända sedan den infördes 1991 varit att minska utsläppen av fossil koldioxid genom att beskatta det fossila kolinnehållet i bränslet. Koldioxidskatten är nu det primära styrmedlet för att utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) på ett kostnadseffektivt sätt uppfylla de internationella åtagandena samt det nationella målet om 40 procents minskning av utsläppen av växthusgaser fram till 2020. Koldioxidskatten stödjer principen om att förorenaren betalar, vilket är en av grundpelarna i EU:s miljöpolitik att integrera externa miljökostnader i priset på varor och tjänster.</P>
<P class="p1383 ft38">Syftet med den svenska koldioxidskatten är således att vara ett effektivt ekonomiskt styrmedel för att bidra till att nå gemenskaps- rättsliga och nationella mål för att minska utsläppen av växthusgaser från sektorer som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Dessa mål avser de utsläpp av växthusgaser som härrör bl. a från förbränning av bränslen som innehåller fossilt kol. Andra nära sammanlänkade mål för koldioxid- skattesystemet är att bidra till EU:s mål och nationella mål på området för andelen förnybar energi. När användningen av hållbara biobränslen ökar kan fossila bränslen ersättas, vilket innebär att utsläppen av växthusgaser från bränslen som innehåller fossilt kol minskar.</P>
<P class="p95 ft32">Koldioxidskattesatserna anges i 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, för de bränslen för vilka en minimi- skattenivå lagts fast i energiskattedirektivet.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft32">2 kap. 3 och 4 §§ LSE lägger fast regler om beskattning i nivå med likvärdigt bränsle för övriga produkter som omfattas av energi- skattedirektivet. Utsläpp av växthusgaser från anläggningar inom EU ETS regleras på <NOBR>EU-nivå</NOBR> genom handelssystemet. Dessa utsläpp ska i princip inte vara föremål för ytterligare nationella styrmedel avseende koldioxidutsläpp, som t.ex. en koldioxidskatt (jfr bl.a. prop. 2009/10:41 s. 137 ff.) Koldioxidskattelättnader gäller därför enligt LSE för fossila bränslen som förbrukas för framställning av värme i anläggningar som omfattas av EU ETS.</P>
<P class="p354 ft62">För att skattelagstiftningen ska vara lätt att tillämpa för Skatteverket och berörda företag bör skattesatserna även fortsättningsvis i lagtexten uttryckas i vikt- eller volymenhet, vilket är vanliga handelsenheter. Detta innebär visserligen att lagtexten inte uttrycker skatten för de olika bränslena i kronor per kilogram fossilt kol, men denna grundläggande logik ligger dock till grund för beräkningarna av skattesatserna. Nedan redovisas närmare hur dessa beräkningar sker.</P>
<P class="p120 ft4">När koldioxidskatten infördes redovisade regeringen en detaljerad beskrivning av den metod som används vid beräkningen av skatte- satserna (se prop. 1989/90: 111 s. 150). I propositionen angavs de effektiva värmevärdena (energiinnehåll) för olika bränslen samt deras koldioxidutsläpp uttryckt i kilogram per MJ bränsle. Dessa värden ligger fortfarande till grund för beräkningen av de nuvarande koldioxidskattesatserna.</P>
<P class="p439 ft62">De i LSE uttryckta koldioxidskattesatserna baseras på det fossila kolinnehållet i bränslet. Från innehållet av fossilt kol kan en emissions- faktor beräknas, baserat på en fullständig förbränning i torr luft. Detta innebär att allt kol i bränslet efter förbränning omvandlas till koldioxid, vilket leder till slutsatsen att samma mängd kol föreligger i koldioxid efter för- bränningen som i bränslet före förbränningen. Kol som kommer från levande träd är biomassa. Beräkningarna som ligger till grund för koldioxidskattens storlek för olika bränslen redovisas i tabell 6.21 och tabell 6.22 nedan.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 25px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">421</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_446" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:45px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:27px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031446x1.jpg" style="width:293px;height:27px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;">
<P class="p114 ft38">I en del fall innehåller biodrivmedel bränsle- beståndsdelar som inte är av biomasseursprung. Det kan exempelvis röra sig om fossila denatureringsmedel i etanol eller den andel av FAME som framställts av fossil metanol. FAME tillverkas genom att metanol används för att förestra rapsolja till FAME och glycerol. Glycerolen i rapsoljan byts ut mot metanol, vilket innebär att en av de 19 kolatomerna i FAME kommer från metanol som oftast är fossil. Regeringen förtydligar, på efterfrågan av ett flertal remissinstanser, att koldioxidskatt bör tas ut för den andel av FAME som inte härrör från biomassa.</P>
<P class="p314 ft38">Fossilt kol är kol som inte varit del av kolets kretslopp under lång tid. Förbränning av fossilt kol släpper därför ut ytterligare koldioxid i atmosfären. Mot denna bakgrund bör allt kol i fossila bränslen ses som fossilt kol, medan kolet i biobränslen inte är fossilt. Således ska emissions- faktorn för biomassa vara noll.</P>
<P class="p248 ft38">Innehållet av fossilt kol och därmed utsläppen av fossil koldioxid varierar inte bara mellan olika typer av bränslen utan också mellan olika kvaliteter av bränsle. De värden som angavs i prop. 1989/90:111 var typiska värden för energiinnehåll och kolinnehåll i bränslen som var vanliga på den svenska marknaden när koldioxidskatten infördes. I syfte att underlätta skatteadministrationen användes medelvärden för energiinnehåll och innehåll av fossilt kol i olika kvaliteter av eldningsolja och dieselbränsle. En gemensam koldioxidskattesats valdes således för dessa produkter.</P>
<P class="p93 ft38">Bränslekvaliteterna har i viss utsträckning ändrats under åren. Detta indikerar också vissa mindre förändringar i energi- och kolinnehåll. Av den anledningen anser regeringen, i likhet med <SPAN class="ft121">SPBI</SPAN>, att en översyn bör göras av de värden som används för beräkningen av koldioxidskattesatserna. Detta görs lämpligen i samband med nödvändiga ändringar av energiskattereglerna till följd av ett reviderat energiskattedirektiv.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 367px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft40">Tabell 6.21 Koldioxidskatt för motorbränslen baserat på innehåll av fossilt kol i bränslet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 294px;margin-left: 4px;font: 8px 'Arial';">
<TR>
<TD class="tr26 td172"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td173"><P class="p170 ft51">Energi-</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p41 ft51">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p49 ft51">Utsläpp</P></TD>
<TD class="tr26 td52"><P class="p41 ft51">Utsläpp</P></TD>
<TD class="tr26 td166"><P class="p119 ft47">Koldioxid-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td172"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td173"><P class="p170 ft51">innehåll</P></TD>
<TD class="tr24 td133"><P class="p41 ft51">fossilt kol</P></TD>
<TD class="tr24 td109"><P class="p49 ft51">fossil</P></TD>
<TD class="tr24 td52"><P class="p41 ft51">fossil</P></TD>
<TD class="tr24 td166"><P class="p119 ft51">skatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td172"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td173"><P class="p170 ft51">[kWh/enhet]</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p41 ft86">[kg/enhet]</P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p49 ft51">koldioxid</P></TD>
<TD class="tr26 td52"><P class="p41 ft51">koldioxid</P></TD>
<TD class="tr26 td166"><P class="p119 ft86">[kronor/kg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td172"><P class="p17 ft51">Typ av bränsle,</P></TD>
<TD class="tr26 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p49 ft51">[kg/enhet]</P></TD>
<TD class="tr26 td52"><P class="p41 ft51">[kg/MJ</P></TD>
<TD class="tr26 td166"><P class="p119 ft51">fossil</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td172"><P class="p17 ft51">enhet</P></TD>
<TD class="tr26 td176"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td366"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td105"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p41 ft51">bränsle]</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p119 ft51">koldioxid]</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td172"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td173"><P class="p170 ft51">(1)</P></TD>
<TD class="tr24 td133"><P class="p34 ft51">(2)</P></TD>
<TD class="tr24 td109"><P class="p451 ft51">(3)</P></TD>
<TD class="tr24 td52"><P class="p41 ft51">(4)</P></TD>
<TD class="tr24 td166"><P style="text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft51">(5)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td172"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr24 td109"><P class="p451 ft51">=(2)/</P></TD>
<TD class="tr24 td52"><P class="p41 ft51">=(3)/(1)/</P></TD>
<TD class="tr24 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td175"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td366"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td105"><P class="p451 ft51">0,27<SPAN style="font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 3px;">a</SPAN></P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p41 ft51">3,6<SPAN style="font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 3px;">b</SPAN></P></TD>
<TD class="tr9 td183"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td172"><P class="p17 ft51">Bensin,</P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p49 ft51">8 720</P></TD>
<TD class="tr2 td133"><P class="p41 ft51">627</P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p22 ft51">2323</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p49 ft51">0,074</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P style="text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft51">1,12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td172"><P class="p17 ft51">miljöklass 1 [m<SPAN style="font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 3px;">3</SPAN>]</P></TD>
<TD class="tr21 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td172"><P class="p17 ft51"><NOBR>KN-nr2710</NOBR> 11</P></TD>
<TD class="tr17 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td172"><P class="p17 ft51">31, 2710 11 41,</P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td172"><P class="p17 ft51">2710 11 45,</P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td172"><P class="p17 ft51">2710 11 49,</P></TD>
<TD class="tr9 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td172"><P class="p17 ft51">2710 11 51 och</P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td172"><P class="p17 ft51">2710 11 59</P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td175"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td176"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td366"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td183"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td172"><P class="p17 ft51">Dieselbränsle,</P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p49 ft51">9 960</P></TD>
<TD class="tr2 td133"><P class="p41 ft51">771</P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p22 ft51">2 855</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p49 ft51">0,077</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P style="text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft51">1,12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td172"><P class="p17 ft51">miljöklass 1 [m<SPAN style="font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 3px;">3</SPAN>]</P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td172"><P class="p17 ft51"><NOBR>KN-nr</NOBR> 2710 19</P></TD>
<TD class="tr26 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td172"><P class="p17 ft51">41 till 2710 19</P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td172"><P class="p17 ft51">49</P></TD>
<TD class="tr9 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td175"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td176"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td366"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td172"><P class="p17 ft51">Gasol</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p49 ft51">12 800</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p41 ft51">811</P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p22 ft51">3 002</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p49 ft51">0,065</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P style="text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft51">1,12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td172"><P class="p17 ft51">[1 000 kg]</P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td172"><P class="p17 ft51"><NOBR>KN-nr</NOBR> 2711 12</P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td172"><P class="p17 ft51">11 till 2711 19</P></TD>
<TD class="tr9 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td172"><P class="p17 ft51">00</P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td175"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td176"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td366"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td183"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td172"><P class="p17 ft51">Naturgas</P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p49 ft51">10 800</P></TD>
<TD class="tr2 td133"><P class="p41 ft51">577</P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p22 ft51">2 138</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p49 ft51">0,055</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P style="text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft51">1,12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td172"><P class="p17 ft51">[1 000 m<SPAN style="font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 3px;">3</SPAN>].</P></TD>
<TD class="tr21 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td172"><P class="p17 ft51"><NOBR>KN-nr</NOBR> 2711 11</P></TD>
<TD class="tr17 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td172"><P class="p17 ft51">00 och 2711 21</P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td172"><P class="p17 ft51">00</P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td175"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td176"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td366"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td183"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td172"><P class="p17 ft51">Biogas</P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p49 ft51">9 700</P></TD>
<TD class="tr2 td133"><P class="p41 ft51">0</P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p22 ft51">0</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p49 ft51">0</P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P style="text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft51">1,12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td172"><P class="p17 ft51">[1 000 m<SPAN style="font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 3px;">3</SPAN>]</P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td172"><P class="p17 ft51"><NOBR>KN-nr</NOBR> 2711 19</P></TD>
<TD class="tr26 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td172"><P class="p17 ft51">och 2711 29</P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td175"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td176"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td366"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td183"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td172"><P class="p17 ft51">Etanol [m<SPAN style="font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 3px;">3</SPAN>]</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p49 ft51">5 900</P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p41 ft51">0</P></TD>
<TD class="tr1 td109"><P class="p22 ft51">0</P></TD>
<TD class="tr1 td52"><P class="p49 ft51">0</P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P style="text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft51">1,12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td172"><P class="p17 ft51"><NOBR>KN-nr</NOBR> 2207</P></TD>
<TD class="tr17 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td175"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td176"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td366"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td105"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td183"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td172"><P class="p17 ft51">FAME [m<SPAN style="font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 3px;">3</SPAN>]</P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p49 ft51">9 170</P></TD>
<TD class="tr0 td133"><P class="p41 ft51">0</P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p22 ft51">0</P></TD>
<TD class="tr0 td52"><P class="p49 ft51">0</P></TD>
<TD class="tr0 td166"><P style="text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft51">1,12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td172"><P class="p17 ft51"><NOBR>KN-nr</NOBR> 3824 90</P></TD>
<TD class="tr26 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td172"><P class="p17 ft51">91</P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td166"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td175"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td366"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td105"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td104"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td183"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 78px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;" class="ft7"><SPAN class="ft51">a)</SPAN><SPAN class="ft48">Kolumn 3 är beräknad genom att kolumn 2 divideras med 0,27 (0,27 är andelen kol i koldioxid, beräknat genom att dividera molmassan för kol med molmassan för koldioxid.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 100px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;" class="ft7"><SPAN class="ft51">b)</SPAN><SPAN class="ft48">Kolumn 4 är beräknad genom att dividera kolumn 3 med kolumn 1 och en omvandlingsfaktor på 3,6 MJ</SPAN><SPAN class="ft47">bränsle</SPAN>/kWh.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;" class="ft53"><SPAN class="ft86">c)</SPAN><SPAN class="ft76">Med </SPAN><NOBR>KN-nr</NOBR> förstås nummer i Kombinerade nomenklaturen enligt kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om gemensamma tulltaxan (se 1 kap. 2 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE).</P>
<P class="p317 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 187px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">422</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_447" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 59px;padding: 0px;border: none;width: 735px;">
<DIV style="position:absolute;top:45px;left:5px;z-index:-1;width:607px;height:616px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031447x1.jpg" style="width:607px;height:616px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 735px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft40">Tabell 6.22 Omräkning av koldioxidskattens storlek för motorbränslen från tabell 6.21 till kronor per volym- respektive viktenhet</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 235px;" class="ft51">Koldioxidskatt Typ av bränsle, enhet (kronor/enhet)</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 247px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft7">(6)=(3)x(5) <SPAN style="font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 3px;">a)</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 293px;margin-left: 4px;margin-top: 4px;font: 11px 'Arial';">
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p17 ft10">Bensin, miljöklass 1 [liter]</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p968 ft7">2,60 <SPAN class="ft46">b)</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td214"><P class="p17 ft7"><NOBR>KN-nr</NOBR> 2710 11 31, 2710 11 41, 2710 11 45, 2710 11</P></TD>
<TD class="tr21 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td214"><P class="p17 ft67">49, 2710 11 51 och 2710 11 59</P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p17 ft10">Dieselbränsle, miljöklass 1 [m3]</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p35 ft10">3 198</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p17 ft10"><NOBR>KN-nr</NOBR> 2710 19 41 till 2710 19 49</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p17 ft10">Gasol [1 000 kg]</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p35 ft10">3 362</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p17 ft10"><NOBR>KN-nr</NOBR> 2711 12 11 till 2711 19 00</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p17 ft10">Naturgas [1 000 m3]</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p35 ft10">2 395</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p17 ft10"><NOBR>KN-nr</NOBR> 2711 11 00 och 2711 21 00</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p17 ft10">Biogas</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p35 ft10">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p17 ft10"><NOBR>KN-nr</NOBR> 2711 19 och 2711 29</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p17 ft10">Etanol</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p35 ft10">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p17 ft10"><NOBR>KN-nr</NOBR> 2207</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;" class="tr20"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p17 ft10">FAME</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p35 ft10">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td214"><P class="p17 ft10"><NOBR>KN-nr</NOBR> 3824 90 91</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;" class="tr22"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr22 td104"><P class="p19 ft70"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 26px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;" class="ft51"><SPAN class="ft51">a)</SPAN><SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 10px;">Skattesatserna i LSE skiljer sig något från siffrorna i tabellen ovan (mindre än en procent). Anledningen är att koldioxidskatten per enhet sedan 1994 har indexreglerats med hänsyn till utvecklingen av konsumentprisindex. Skattesatserna enligt LSE är avrundade siffror och kan därför skilja något jämfört med de siffror som uttrycks i kronor per kg koldioxid.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 44px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;" class="ft51"><SPAN class="ft51">b)</SPAN><SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 10px;">Bensin uttrycks i liter i LSE. Skattesatsen i liter beräknas genom att dividera skattesatsen i kubikmeter med 1 000. (6) = (3) x (5) / 1 000.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 28px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;" class="ft53"><SPAN class="ft86">c)</SPAN><SPAN style="font: 9px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 11px;">Med </SPAN><NOBR>KN-nr</NOBR> förstås nummer i Kombinerade nomenklaturen enligt kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om gemensamma tulltaxan (se 1 kap. 2 a § LSE).</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 40px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft14"><SPAN class="ft17">6.19.13</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;">Beskattning av biodrivmedel som ingår i bensin eller dieselbränsle</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 21px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft38"><SPAN class="ft243">Regeringens förslag</SPAN><SPAN class="ft153">: </SPAN>Energiskatten för hållbara biodrivmedel som ingår i bensin eller diesel- bränsle tas ut med belopp som motsvarar energiskattesatsen för jämförbart fossilt driv- medel, omräknat efter energiinnehåll. Detta åstadkoms genom avdrag i punktskattedeklara- tion eller i särskild skattedeklaration.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Ändringarna träder i kraft den 1 maj 2014.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Regeringens bedömning: </SPAN>För att kvotplikts- systemet ska ha förutsättning att vara ett långsiktigt styrmedel bör det så långt som möjligt utformas i kombination med en skattemässig hantering av beståndsdelarna i bensin och dieselbränsle som inte innebär statsstöd.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32">För hållbara biodrivmedel som ingår i bensin eller dieselbränsle tas inte heller i fortsättningen</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft38">koldioxidskatt ut, vilket åstadkoms genom avdrag i punktskattedeklaration eller i särskild skattedeklaration. För icke hållbara biodrivmedel som ingår i bensin eller dieselbränsle behålls nuvarande regler om att koldioxidskatt och energiskatt tas ut med samma belopp per liter respektive kubikmeter som för jämförbart fossilt drivmedel. Dessa regler samt den utformning som föreslås för energiskatten på hållbara biodrivmedel som ingår i bensin eller dieselbränsle följer skattesystemets natur och logik och innebär inte statsstöd.</P>
<P class="p870 ft17">Promemorians förslag och bedömning</P>
<P class="p251 ft38">överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslogs dock att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, baserat på det högsta kända energiinnehållet, tilläts lägga fast en procentuell andel till grund för beräkningen av avdraget från energiskatten på vanligt förekommande biodrivmedel som ingår i bensin eller dieselbränsle.</P>
<P class="p364 ft153">Remissinstanserna: <SPAN class="ft121">Kammarrätten i Stockholm </SPAN><SPAN class="ft38">noterar att det saknas en analys av hur promemorians förslag förhåller sig till regeringsformens krav att riksdagen inte får delegera föreskrifter om skatt. </SPAN><SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN><SPAN class="ft38">och</SPAN></P>
<P class="p287 ft5">Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet</P>
<P class="p164 ft38">(<SPAN class="ft121">SPBI) </SPAN>anser att Energimyndigheten är bättre lämpad än Skatteverket att fastställa högsta energiinnehållet för respektive biodrivmedel. Skatteverket anser även att det inte bör råda valfrihet för den skattskyldige att tillämpa punkten 1 eller 2 i andra stycket av 7 kap. 3 c och 3 d §§ lagen om skatt på energi, förkortad LSE.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft121">Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO) <SPAN class="ft38">stödjer förslaget att inte påföra koldioxidskatt på förnybara drivmedel men varnar för att belägga biodrivmedel utanför kvot med energiskatt. SVEBIO anser att en sådan försämring av biodrivmedlens konkurrenskraft endast gynnar fossila drivmedel. Även </SPAN>Kungliga Skogs- och lantbruksakademien (KSLA) <SPAN class="ft38">och </SPAN>Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) <SPAN class="ft38">anser att skattefrihet ska gälla för alla biodrivmedel över kvotnivån. </SPAN>Lantmännen Energi <SPAN class="ft38">anser det vara principiellt fel att med skatter öka kostnaderna för de hållbara alternativen. </SPAN>Motormännens Riksförbund (Motormännen) <SPAN class="ft38">utgår från att energiskatten sänks och att den totala kostnaden för bilisten inte ökar. </SPAN>Föreningen Sveriges skogsindustrier (Skogsindustrierna) <SPAN class="ft38">anser att ett alternativ för att</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 25px 0px 0px 588px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">423</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_448" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft32">gynna den svenska produktionen av biodriv- medel är att ha en nedsättning av drivmedels- skatter till minimiskattenivån för transporter av biomassa eftersom det i förlängningen ger lägre råvarukostnader. <SPAN class="ft111">LRF </SPAN>framför att det är angeläget att regeringen tydligare slår fast att koldioxidskatt aldrig kommer att tas ut för biodrivmedel. <SPAN class="ft111">Svenska Naturskyddsföreningen </SPAN>anser att den generella koldioxidskatten på fordonsbränsle ska fördubblas inom några år och därefter höjas årligen, både realt och i relation till oljepriset. <SPAN class="ft111">VärmlandsMetanol AB </SPAN>anser att energiskatten på biodrivmedel kommer att leda till en prisstegring på etanol och metanol och föreslår därför att kvotpliktssystemet skrinläggs och ersätts med en dubblering av koldioxidskatten på fossila drivmedel samt fullständig frihet från koldioxidskatt på biodrivmedel under 15 år så att marknaden klarar <NOBR>2030-målet.</NOBR> <SPAN class="ft111">Kommerskollegium </SPAN>bedömer att det föreslagna skatteförslaget bör anmälas enligt direktiv 98/34/EG på grund av dess koppling till hållbarhetskriterierna. Eventuellt föreligger enligt kollegiet också en anmälningsplikt enligt WTO:s <NOBR>TBT-avtal</NOBR> eftersom det inte kan uteslutas att förslaget får en väsentlig inverkan på handeln.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft153">Skälen för regeringens förslag och bedöm- ning: <SPAN class="ft38">Det är angeläget att skatteregler och åtgärder är hållbara och försvarbara i ett EU- rättsligt perspektiv. Det är också viktigt att ge stabila villkor för de aktörer som producerar och handlar med biodrivmedel. Med biodrivmedel avses i det följande den andel av bensin eller dieselbränsle som utgörs av beståndsdel som framställts av biomassa. Med dieselbränsle avses bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 LSE.</SPAN></P>
<P class="p227 ft38">Regeringen föreslår, som utvecklas i avsnitt 6.19.2.2, att ett kvotpliktssystem införs eftersom detta styrmedel på ett kostnadseffektivt sätt bedöms säkerställa låginblandade volymer av biodrivmedel på marknaden. Anledning saknas mot den bakgrunden att, som framförts av</P>
<P class="p1384 ft5">Svenska Naturskyddsföreningen <SPAN class="ft4">och </SPAN>Värm- landsMetanol AB, <SPAN class="ft4">överväga justeringar av koldioxidskatten på fossila drivmedel.</SPAN></P>
<P class="p126 ft32">För att energiskatten ska vara kostnads- effektiv bör den vara proportionell mot bränslets energiinnehåll. En sådan beskattning ligger i linje med de principer för energibeskattning som regeringen redovisat i prop. 2009/10:41. Beskattningen av biodrivmedel bör därför motsvaras av energiskatt baserat på energi-</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft62">innehåll i förhållande till jämförbart fossilt bränsle (bensin eller dieselbränsle), omräknat efter energiinnehåll. Grunden för beräkningen av energiskattenivåerna bör vara den energiskatt per energiinnehåll (GJ) som utgår på det fossila bränsle som biodrivmedlet ersätter. För att kvotpliktssystemet ska ha förutsättning att vara ett långsiktigt styrmedel bör det så långt som möjligt utformas i kombination med en skattemässig hantering av beståndsdelarna i bensin och dieselbränsle som inte innebär statsstöd. Regeringen föreslår därför, i motsats till vad <SPAN class="ft113">SVEBIO, KSLA </SPAN>och <SPAN class="ft113">LRF </SPAN>anser, att energiskatt tas ut på alla hållbara biodrivmedel som ingår i bensin eller dieselbränsle i nivå med vad som gäller för motsvarande fossila drivmedel, omräknat efter energiinnehåll. En sådan utformning av energiskatten följer skatte- systemets natur och logik och innebär inte statsstöd. Detta gäller oavsett om dessa biodrivmedel används för att uppfylla kvot- plikten eller inte.</P>
<P class="p422 ft38">Vid den föreslagna konstruktionen följer energiskatterelationen mellan biodrivmedel som ingår i bensin respektive dieselbränsle den relation som finns mellan bensin och diesel- bränsle även vid förändringar av energiskatten på bensin och dieselbränsle. Skattesatserna för bensin respektive dieselbränsle är i 2 kap. 1 § LSE uttryckta i kronor per liter respektive kubikmeter. Korrigeringen av energiskatten för biodrivmedel i bensin eller dieselbränsle åstadkoms genom att den skattskyldige ges rätt att i sin punktskattedeklaration eller i särskild skattedeklaration göra ett skatteavdrag med belopp som motsvarar 100 procent minskat med kvoten mellan energiinnehållet i beståndsdelen och det energiinnehåll som utgör grunden för beräkningen av energiskattesatsen för bensin, miljöklass 1 respektive dieselbränsle, miljöklass 1.</P>
<P class="p1417 ft38">Den tekniska utvecklingen inom biodriv- medelsbranschen går snabbt framåt och reglerna på området bör utformas med hänsyn till detta. Nya biodrivmedel kommer ut på marknaden och energiinnehållet ökar i de biodrivmedel som redan finns på marknaden. Av den anledningen bör en formel för hur avdraget ska beräknas läggas fast i lag. Promemorians förslag innebar att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bemyndigas fastställa det högsta energiinnehållet för vissa vanligt förekommande beståndsdelar till ledning för den enskildes</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">424</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_449" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">beräkning av avdraget. Den i promemorian valda lösningen syftade till att underlätta för administrationen hos såväl Skatteverket som berörda företag genom att storleken på det procentuella andelen för vissa vanligt förekommande biodrivmedel som ingår i bensin respektive dieselbränsle läggs fast i förordning för eventuell ledning för beräkning av avdraget.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft121">Kammarrätten i Stockholm <SPAN class="ft38">har noterat att det saknas en analys av hur promemorians förslag i denna del förhåller sig till regeringsformens bestämmelser om att riksdagen inte får delegera föreskrifter om skatt.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">För att säkerställa förenligheten med regeringsformen samt åstadkomma en beskattning efter bränslets faktiska energi- innehåll samtidigt som administrationen för berörda parter underlättas, anser regeringen att avdrag från energiskatten ska baseras på bränslets faktiska energiinnehåll samt att det bör övervägas om <SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN>ska informera om procentuell andel, med utgångspunkt i beståndsdelars högsta kända energiinnehåll, till ledning för enskildas beräkning av avdraget. Mot bakgrund av de synpunkter som Skatteverket framfört anser regeringen dock att det kan övervägas att Statens Energimyndighet ges i uppdrag att bistå Skatteverket med underlag om högsta kända energiinnehåll för biodrivmedel.</P>
<P class="p95 ft38">Regeringen anser, i likhet med <SPAN class="ft121">LRF</SPAN>, att ingen koldioxidskatt heller i fortsättningen bör tas ut på biodrivmedel i bensin eller dieselbränsle eftersom koldioxidskatt enligt den grund- läggande logiken i beskattningssystemet endast betalas för bränslen som innehåller fossilt kol. En sådan beskattning ligger i linje med de principer för energi- och koldioxidbeskattningen som regeringen redovisat i prop. 2009/10:41 och som vidare riksdagen uttalat sitt stöd för vid sin behandling av regeringens skrivelse om Riks- revisionens rapport om skattebefrielse för bio- drivmedel (se bet. 2011/12:SkU5). På samma sätt som för energiskatten åstadkoms befrielsen från koldioxidskatt för hållbara biodrivmedel genom avdrag i den skattskyldiges punkt- skattedeklaration eller i särskild skatte- deklaration.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft24">Endast biodrivmedel som uppfyller håll- barhetskriterierna enligt förnybartdirektivet (hållbara biodrivmedel) får räknas med vid mätning av hur väl kraven rörande nationella mål och kvoter för energi från förnybara källor uppfylls. Ett skattesystem som följer natur och</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft4">logik kräver att lika fall behandlas lika. Ett annat sätt att uttrycka detta på är att produkter som är i samma faktiska och rättsliga situation ska behandlas lika. Om produkterna inte är i samma faktiska eller rättsliga situation bör de behandlas olika.</P>
<P class="p252 ft38">Hållbara och icke hållbara biodrivmedel är i samma faktiska situation eftersom de inte innehåller fossilt kol. Ohållbara drivmedel befinner sig dock i en helt annan rättslig situation än de hållbara. Rättsordningen gör därmed en skillnad mellan hållbara och icke hållbara drivmedel. Om hållbara och icke hållbara drivmedel behandlas skattemässigt lika skulle detta motverka EU:s mål för förnybar energi eftersom det riskerar att stimulera en användning av icke hållbara biodrivmedel. Redan i dag gäller därför en begränsning av möjligheten att göra avdrag för skatt på biodrivmedel till att endast gälla biodrivmedel som omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Detta bör gälla även i fortsättningen och detta innebär alltså att för icke hållbara biodrivmedel som ingår i bensin eller dieselbränsle behålls nuvarande regler om en högre beskattning för sådana drivmedel. Denna högre beskattning, som av administrativa enkelhetsskäl utgörs av samma skattebelopp per liter respektive kubikmeter som för jämförbart fossilt drivmedel, medför inte att de hållbara drivmedlen anses gynnas på ett sådant sätt att en statsstödssituation uppstår. Den högre beskatt- ningen för icke hållbara biodrivmedel är en nödvändig komponent i beskattningssystemet för att målet om andel förnybar energi ska kunna uppnås.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Den ovan redovisade utformningen av skatte- systemet gör inte någon skillnad mellan om biodrivmedlet används för att uppfylla kravet på viss andel biodrivmedel i bensin eller diesel- bränsle enligt det föreslagna kvotpliktssystemet eller inte. Beskattningen av hållbara biodriv- medel i bensin och dieselbränsle följer samma logik som gäller för bensin och dieselbränsle. Detta är viktigt eftersom fast gemenskapsrättslig rättspraxis innebär att en beskattning, som på detta sätt följer skattesystemets natur och logik, inte utgör statsstöd i den mening som avses i artikel 107.1 EUF. Regeringen anser därför, i motsats till <SPAN class="ft121">Lantmännen Energi, SVEBIO, KSLA </SPAN>och <SPAN class="ft121">LRF </SPAN>att alla hållbara biodrivmedel som ingår i bensin eller dieselbränsle ska</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">425</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_450" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:602px;height:271px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031450x1.jpg" style="width:602px;height:271px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft38">beläggas med energiskatt efter energiinnehåll. Skäl finns av den anledningen inte heller för att, som framförts av <SPAN class="ft121">Skogsindustrierna</SPAN>, överväga en skattesänkning för bränsle som används för transporter av biomassa. En konsekvens av att beskattningen utformas på ett sådant sätt att den inte utgör statsstöd är att det inte längre finns någon grund för att ha kvar tullvillkoret i skattelagstiftningen. För att kvotpliktssystemet ska ha förutsättning att vara ett långsiktigt styrmedel bör det så långt som möjligt utformas i kombination med en skattemässig hantering av beståndsdelarna i bensin och dieselbränsle som inte innebär statsstöd.</P>
<P class="p135 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1322 ft4">Förslaget föranleder ändringar i 7 kap. 3 <NOBR>b–3</NOBR> d §§ LSE samt vissa följdändringar i 7 kap. 3 a § LSE. Lagförslaget i ärendet finns i avsnitt 3.13. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2014.</P>
<P class="p6 ft5"><NOBR>EU-rättsliga</NOBR> aspekter</P>
<P class="p225 ft38">Vid överväganden om hur beskattningen av biodrivmedel bör utformas uppkommer, som utvecklats i föregående avsnitt, frågan om bestämmelsernas förenlighet med EU:s regler om statsstöd. Den grundläggande utgångs- punkten avses även i fortsättningen vara att koldioxidskatt endast tas ut för bränslen enligt energiskattedirektivet<SPAN class="ft92">128 </SPAN>som innehåller fossilt kol. En naturlig och logisk följd av ett sådant skattesystem, vars syfte även är att styra mot målet om andel förnybar energi är att koldioxidskatt inte tas ut för hållbara biodriv- medel. En sådan hantering av biodrivmedel bör därför inte utgöra statsstöd. Förslaget att utforma energiskatten på hållbara biodrivmedel i bensin respektive dieselbränsle bör inte heller anses vara statsstöd. För att erhålla rättslig säkerhet om dessa bedömningar avses en anmälan ges in till <NOBR>EU-kommissionen.</NOBR></P>
<P class="p288 ft32">Kommissionens statsstödsbeslut för den nuvarande utformningen av skattereglerna för biodrivmedel i bensin och dieselbränsle löper ut den 31 december 2013. Under förutsättning att dagens regler inte medför att överkompensation uppstår, är avsikten att ansöka om förlängning av</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p411 ft4">detta godkännande för perioden 1 januari – 30 april 2014, dvs. fram till och med att de nya skattereglerna för dessa drivmedel träder i kraft den 1 maj 2014.</P>
<P class="p350 ft38">De föreslagna åtgärderna bedöms vara förenliga med rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energi- produkter och elektricitet, det s.k. energiskatte- direktivet<SPAN class="ft180">129</SPAN>. Vid inblandning av biodrivmedel i bensin eller dieselbränsle uppfylls EU:s minimi- skattenivåer för den totala bränsleblandningen vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde.</P>
<P class="p94 ft32">Förslaget om ändrad energiskatt kan inte anses innehålla någon sådan teknisk specifikation som avses i artikel 1.3 av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssam- hällets tjänster<SPAN style="font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;">130</SPAN>. Regeringen bedömer därför, till skillnad från <SPAN class="ft111">Kommerskollegium, </SPAN>att någon anmälan enligt detta direktiv inte är nödvändig på grund av att kopplingen till hållbarhets- kriterierna grundar sig på unionsrättsliga åtaganden. Regeringen anser inte heller att någon anmälan enligt WTO:s <NOBR>TBT-avtal<SPAN class="ft100">131</SPAN></NOBR><SPAN class="ft100"> </SPAN>krävs, eftersom förslaget inte kan anses vara faktiskt tvingande i avtalets mening.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 27px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.19.14</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;">Beskattning av biodrivmedel som inte ingår i bensin eller dieselbränsle</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;" class="ft99">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft32">Biodrivmedel som inte ingår i bensin eller dieselbränsle ges fortsatt full befrielse från energiskatt, utöver att kol- dioxidskatt inte tas ut för dessa bränslen.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p350 ft162"><SPAN style="font: bold 12px 'Arial';line-height: 18px;">Remissinstanserna: </SPAN>Lunds tekniska högskola, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Trafikverket, Statens Energimyndighet (Energimyndigheten), Avfall Sverige, Bil Sweden, Svenska Petroleum och</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 523px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 523px;font: 9px 'Arial';">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;" class="tr1"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft115">128 </SPAN>Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en</P></TD>
<TD class="tr1 td63"><P class="p38 ft7">129</P></TD>
<TD class="tr1 td247"><P class="p64 ft7">EUT L 283, 31.10.2003, s. 51.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p19 ft51">omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter</P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p38 ft7">130</P></TD>
<TD class="tr2 td247"><P class="p64 ft7">EGT L 204, 21.7.1998, s. 37.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;" class="tr3"><P class="p19 ft7">och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51).</P></TD>
<TD class="tr3 td63"><P class="p38 ft7">131</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p64 ft51">Agreement on Technical Barriers to Trade (1995).</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">426</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_451" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft121">Biodrivmedel Institutet (SPBI), E.ON Sverige AB (E.ON) <SPAN class="ft38">och </SPAN>Perstorp BioProducts (Perstorp) <SPAN class="ft38">stödjer förslaget om att behålla befrielse från energiskatt och koldioxidskatt för hög- inblandade biodrivmedel. </SPAN>Lunds tekniska högskola, Naturvårdsverket, Trafikverket, Statens Energimyndighet, Avfall Sverige, Bil Sweden, BioAlcohol Fuel Foundation (BAFF), Energigas Sverige, Motorbranschens Riksförbund, Svenska Bioenergiföreningen (Svebio), E.ON, Perstorp <SPAN class="ft38">och </SPAN>SEKAB BioFuel Industries AB (SEKAB) <SPAN class="ft38">efterfrågar besked om hur länge skattebefrielsen kommer att kvarstå. </SPAN>Lunds tekniska högskola, Naturvårdsverket <SPAN class="ft38">och </SPAN>Avfall Sverige <SPAN class="ft38">framhåller att besked om långsiktigheten är viktigt för att ge branschen långsiktiga ekonomiska villkor för investeringar. </SPAN>Bil Sweden <SPAN class="ft38">och </SPAN>Motorbranschens riksförbund <SPAN class="ft38">förordar skattebefrielse till minst 2020. Skatteverket framför att omfattningen av skattebefrielsen för HVO bör förtydligas. Enligt</SPAN></P>
<P class="p1194 ft179">Bil Sweden, Motorbranschens riksförbund, Svensk kollektivtrafik, SPBI, EcoPar AB <SPAN class="ft184">och </SPAN>Vest Buss Sverige AB <SPAN class="ft184">bör ren och höginblandad HVO ges samma skattebefrielse som övriga höginblandade biodrivmedel oavsett </SPAN><NOBR><SPAN class="ft184">KN-nummer.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft184"> </SPAN>SPBI <SPAN class="ft184">anför vidare att uppräkningen och konstruktionen av skattebefrielse genom </SPAN><NOBR><SPAN class="ft184">KN-nummer</SPAN></NOBR><SPAN class="ft184"> inte tar höjd för utveckling och kommande biodrivmedel. </SPAN>EcoPar AB <SPAN class="ft184">och </SPAN>SPBI <SPAN class="ft184">förordar en definition av vad som avses med höginblandade biodrivmedel.</SPAN></P>
<P class="p277 ft121">Svenska Bussbranschens Riksförbund <SPAN class="ft38">påtalar att om inblandning på över 15 procent av HVO skulle beskattas som om det vore 100 procent vanligt dieselbränsle så skulle det innebära att endast ett fåtal fordonstillverkare kommer att kunna erbjuda alternativ i form av etanoldrift eller gasdrift för Euro VI fordon. Förbundet menar att introduktionen av ett klimateffektivt och hållbart biodrivmedel på den svenska marknaden därigenom skulle försvåras. </SPAN>Svensk kollektivtrafik <SPAN class="ft38">anser att om höginblandning av HVO inte får samma skattebefrielse som övriga biodrivmedel uppstår stora svårigheter att ställa om till förnybara drivmedel och avstyrker därför förslaget om att högre inblandningar än 15 procent inte skulle befrias från skatt och framför att HVO ska beskattas på samma sätt som biogas och bioetanol. </SPAN>Energimyndigheten <SPAN class="ft38">anser att energiskatt bör införas även på höginblandade biodrivmedel när de blivit mer konkurrenskraftiga. </SPAN>Statens väg- och transport- forskningsinstitut (VTI) <SPAN class="ft38">förordar full energi- beskattning av alla biodrivmedel, eftersom de</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">förslagna sänkningarna av energiskatten och koldioxidskatten för höginblandade biodriv- medel skulle leda till ökad drivmedelsefterfrågan och framförallt stödjer första generationens drivmedel som ska fasas ut. Enligt <SPAN class="ft121">VTI </SPAN>ger förslaget inte några incitament för att utveckla mer koldioxidsnåla biodrivmedel, eller att energieffektivisera drivmedelsförbrukningen.</P>
<P class="p439 ft153">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft38">En ökad användning av biodrivmedel bidrar till att uppfylla de klimat- och energipolitiska målen till 2020 och är också viktig för de mer långsiktiga ambitionerna inom klimat- och energipolitiken. Med biodrivmedel avses i skattelagstiftningen den andel av ett motorbränsle som utgörs av beståndsdel som framställts av biomassa. Ett kvotpliktssystem föreslås för att säkerställa inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränsle (se 6.19.2.2).</SPAN></P>
<P class="p120 ft38">För att nå de uppsatta målen är det viktigt att höginblandade biodrivmedel ges fortsatt goda förutsättningar och stabila spelregler. Den nuvarande skattebefrielsen för höginblandade och rena biodrivmedel (såsom ED95, E85 och biogas) behålls även efter 2013. Avsikten är att den framtida skattenedsättningen för dessa bränslen ska fortsätta vara lika stor som i dag.</P>
<P class="p252 ft32">Grunden för beskattningen av dessa driv- medel bör vara densamma som för biodrivmedel som ingår i bensin eller dieselbränsle. Detta innebär alltså att för hållbara drivmedel utan fossilt innehåll tas även i fortsättningen ingen koldioxidskatt ut. Regeringen anser vidare, till skillnad från <SPAN class="ft111">VTI</SPAN>, att full befrielse från energiskatt bör ges för andra hållbara hög- inblandade biodrivmedel än de som ingår i bensin eller dieselbränsle för att dessa ska få fortsatt goda konkurrensförutsättningar och stabila spelregler. Även fortsättningsvis bör detta åstadkommas genom avdrag i den skattskyldiges punktskattedeklaration eller i särskild skatte- deklaration.</P>
<P class="p354 ft38">Det är angeläget att främja ny och mer effektiv teknik med minskade utsläpp av växthusgaser. HVO, producerad av t.ex. skoglig råvara, är ett exempel på sådan teknik. HVO är ett biodrivmedel som definitionsmässigt är ett dieselbränsle och därmed kommer energiskatt enligt förslagets utformning att tas ut med belopp som motsvarar energiskattesatsen för jämförbart fossilt drivmedel. För att säkerställa marknaden för sådana drivmedel föreslår regeringen att minst 3,5 volymprocent av diesel-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">427</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_452" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:954px;left:311px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031452x1.jpg" style="width:192px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">kvoten ska uppfyllas med särskilt anvisade biodrivmedel. Alla kvotskyldiga aktörer måste alltså säkerställa att minst 3,5 volymprocent av deras kvotpliktiga dieselvolym utgörs av HVO eller andra biodrivmedel med särskilda fördelar.</P>
<P class="p126 ft38">För biodrivmedel, som inte ingår i eller utgörs av bensin eller dieselbränsle, föreslås fortsatt full skattebefrielse för att ge dessa biodrivmedel fortsatt goda konkurrensförutsättningar. Skatte- befrielsen är ett statligt stöd, som endast kan medges under förutsättning att biodrivmedlen inte är överkompenserade. Den särskilda kvoten för HVO innebär att regeringen, i motsats till vad flera remissinstanser ansett, bedömer att goda konkurrensförutsättningar för den HVO som idag finns på marknaden säkerställs genom regeringens förslag. <SPAN class="ft121">Svenska Bussbranschens riksförbund </SPAN>och <SPAN class="ft121">Svensk kollektivtrafik </SPAN>framför att om HVO inte får samma skattebefrielse som övriga biodrivmedel uppstår stora svårigheter att ställa om den tunga fordonsflottan till förnybara drivmedel eftersom kommande Euro VI krav kan innebära att syntetisk biodiesel blir det enda alternativet i det arbetet. Regeringen vill dock understryka att HVO utan inblandning av fossilt dieselbränsle i dagsläget inte i någon större utsträckning förekommer på marknaden. En förändring i enlighet med vad remissinstanserna anför skulle därför inte ha någon praktisk betydelse för andelen biodrivmedel i transport- sektorn på kort sikt.</P>
<P class="p357 ft38">Det är dock angeläget att utveckla de här föreslagna styrmedlen på ett sådant sätt att de successivt bidrar till att öka andelen hållbara biodrivmedel, med fokus på biodrivmedel med extra fördelar. Enligt regeringens bedömning är därför såväl kvotpliktsystemet som skatte- reglerna instrument som inom ramen för unionsrätten bör utvecklas över tiden. Hanteringen av ren och höginblandad HVO är således en fråga som regeringen avser återkomma till i samband med framtida överväganden om utformning av styrmedel för att nå de energi- och klimatpolitiska målen.</P>
<P class="p198 ft38">Regeringen delar den åsikt om behov av långsiktighet som flera remissinstanser lyft fram. Avsikten är därför att skillnaden i beskattningen mellan hållbara höginblandade biodrivmedel och drivmedel utan fossilt innehåll och deras fossila motsvarigheter framöver ska fortsätta att vara lika stor som i dag. Beskattningen kan dock, som</P>
<P class="p1422 ft4"><SPAN class="ft5">Energimyndigheten </SPAN>påpekat, komma att förändras om så kallad överkompensation</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p151 ft4">inträffar genom ändrade konkurrensförutsätt- ningar. I sådant fall ska risken för över- kompensation styra omfattningen av den skatt som införs för de aktuella bränslena.</P>
<P class="p128 ft32">Om de aktuella drivmedlen inte omfattas av ett hållbarhetsbesked behålls nuvarande regler om att koldioxidskatt och energiskatt tas ut med samma belopp per liter respektive kubikmeter som för jämförbart fossilt drivmedel.</P>
<P class="p368 ft5"><NOBR>EU-rättsliga</NOBR> aspekter</P>
<P class="p369 ft87">Kommissionens statsstödsbeslut för den nuvarande utformningen av skattereglerna för höginblandade biodrivmedel och drivmedel utan fossilt innehåll som uppfyller hållbarhets- kriterierna löper, i likhet med godkännandet avseende beskattningen av biodrivmedel i bensin och dieselbränsle, ut den 31 december 2013. Under förutsättning att dagens regler inte medför att överkompensation uppstår, är avsikten att ansöka om ett förlängt statsstöds- godkännande avseende energiskattebefrielsen för de aktuella bränslena. Regeringens avser att ansöka om förlängning med sex år för stats- stödsgodkännandet för att skattebefria hög- inblandade biodrivmedel och drivmedel utan fossilt innehåll som uppfyller hållbarhets- kriterierna. Åtgärderna bedöms vara förenliga med artikel 16 i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, det s.k. energiskattedirektivet<SPAN style="font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;">132</SPAN>.</P>
<P class="p2 ft17">6.19.15 Konsekvensanalys</P>
<P class="p414 ft14"><SPAN class="ft14">6.19.15.1</SPAN><SPAN class="ft120">Inledning</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Nedan redovisas konsekvenser för <NOBR>2014–2017</NOBR> av förslaget till kvotpliktssystem samt ändrade skatteregler för biodrivmedel.</P>
<P class="p128 ft24">Kvotpliktssystemet syftar till att öka andelen biodrivmedel i motorbränslen och bidra till långsiktiga förutsättningar på ett sätt som eliminerar risken för överkompensation för låginblandade biodrivmedel. I takt med att priserna på bensin och dieselbränsle stigit har</P>
<P class="p602 ft7"><SPAN class="ft115">132 </SPAN>EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, (Celex 32003L0096).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">428</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_453" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">risken för att nuvarande skattebefrielse för biodrivmedel innebär överkompensation ökat. Om överkompensation inträffar kan berörda företag bli återbetalningsskyldiga. Förslaget innebär en långsiktig lösning för biodrivmedel som ingår i bensin eller dieselbränsle där risken för överkompensation elimineras. Om det inte blir någon reglering kommer marknadskrafterna, och då särskilt skattens storlek, att styra hur mycket biodrivmedel som kommer att blandas in. Framförallt när det gäller bensin är det då osäkert om inblandningen av biodrivmedel kommer att ske om de beläggs med energiskatt. En höjning utöver de 5 volymprocent etanol som i princip all blyfri <NOBR>95-oktanig</NOBR> bensin innehåller idag är än mer osannolik om de beläggs med energiskatt. Detta beror på att det krävs anpassningar av depåer och tankstationer för att E10 ska kunna introduceras. Dessa anpassningar kräver investeringar (jfr avsnittet om konsekvenser för företag nedan). Att inte reglera alls är således inget alternativ eftersom överkompensationsproblematiken måste lösas och regleringen utgör en viktig del för att nå målet om 10 procent förnybar energi i transport- sektorn.</P>
<P class="p671 ft32">Det finns flera alternativa lösningar, bl.a. har det övervägts huruvida alla drivmedel skulle omfattas av en kvotplikt. Bedömningen är dock att det finns skäl att begränsa kvotplikten så att den endast omfattar bensin och dieselbränsle. Det främsta skälet är att gasformiga, höginblandade eller rena biodrivmedel såsom biogas, E85 eller ren FAME (fettsyra- metylestrar) s.k. B100, skulle ha svårt att konkurrera med låginblandade alternativ om de skulle omfattas av kvotpliktsystemet så som det föreslås utformas. Administrationen runt en kvotplikt som utformas för att inkludera dessa bränslen bedöms också bli omfattande i förhållande till den mängd biodrivmedel som skulle tillföras marknaden genom en sådan utformning. Förslaget bedöms därför inte påverka förutsättningarna för höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel utan fossilt innehåll såsom E85, ED95, fordonsgas och ren B100. Dagens skatteregler för dessa biodriv- medel, dvs. att ingen koldioxidskatt tas ut och full befrielse ges från energiskatt, föreslås behållas. Andra alternativa lösningar som har övervägts redovisas under skälavsnitten.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1027 ft14"><SPAN class="ft14">6.19.15.2</SPAN><SPAN class="ft120">Vilka berörs av förslaget</SPAN></P>
<P class="p423 ft38">Förslagen berör främst företag som producerar, säljer eller använder bensin, dieselbränsle och biodrivmedel. Antal företag som omfattas av kvotplikt och direkt träffas av regelverket bedöms för bensin vara upp till 20 stycken, varav större delen är leverantörer och en mindre andel yrkesmässiga användare. Antal företag som omfattas av kvotplikt för dieselbränsle bedöms vara upp till <NOBR>120–130</NOBR> stycken. Av dessa är merparten yrkesmässiga användare av diesel- bränsle med eget skatteupplag som köper obeskattat dieselbränsle av en av de större drivmedelsleverantörerna. Indirekt påverkas även producenter och importörer av biodriv- medel genom att efterfrågan och prissättningen på biodrivmedel kan komma att påverkas genom förslaget.</P>
<P class="p224 ft32">Drivmedelskonsumenter, såväl privatbilister och företag, påverkas främst genom att förslaget bedöms ha viss inverkan på slutkonsumentens drivmedelskostnader för bensin och diesel- bränsle. Till viss del kan även företag inom andra sektorer än drivmedelsbranschen beröras som råvaruproducenter eller som användare av samma råvaror som används för biodrivmedels- produktion. Energimyndigheten, Skatteverket och i viss mån domstolarna berörs också av förslaget.</P>
<P class="p581 ft38">Kvotplikten föreslås gälla för bensin och dieselbränsle så som dessa definieras i drivmedelslagen (2011:319) och omfattar således bränsle som klassificeras enligt ett antal specificerade nummer i EU:s gemensamma tulltaxa, s.k. <NOBR>KN-nummer,</NOBR> och när bränslet är avsett för motordrift. Det bedöms att användning av bensin eller dieselbränsle i alla typer av transporter (väg, tåg, fartyg, luftfartyg), arbetsmaskiner och även stationära motorer såsom generatorer eller gasturbiner kommer att omfattas. Flyg och en stor del av sjöfarten bedöms dock inte påverkas av kvotplikten eftersom flygbensin och flygfotogen, liksom olika typer av bunker- och tjockoljor som används i stor uträckning i sjöfarten faller under andra <NOBR>KN-nummer</NOBR> än sådana som föreslås omfattas av kvotpliktssystemet. Det finns vissa användningar av bensin och dieselbränsle enligt de <NOBR>KN-nummer</NOBR> som omfattas som inte är motordrift, såsom lösningsmedel eller upp- värmning. Dessa användningar kommer alltså inte att omfattas av kvotplikt.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 52px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">429</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_454" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 117px;padding: 0px;border: none;width: 677px;">
<DIV style="position:absolute;top:271px;left:0px;z-index:-1;width:299px;height:140px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031454x1.jpg" style="width:299px;height:140px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 318px;overflow: hidden;">
<P class="p694 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 7px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"><SPAN class="ft14">6.19.15.3</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 16px;">Offentligfinansiella effekter</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 20px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft38">Skatteintäkterna beräknas öka med 0,51 mil- jarder kronor 2014, 0,65 miljarder kronor 2015 och 0,60 miljarder kronor 2016. Beräkningen för 2014 avser full energiskatt efter energiinnehåll på 4,8 volymprocent biodrivmedel i bensin (dagens nivå) respektive 9,5 volymprocent biodrivmedel i dieselbränsle (maj till december). För beräk- ningen 2015 tillkommer en höjning av kvoten för biodrivmedel i bensin från 4,8 volymprocent till 7 volymprocent (maj till december).</P>
<P class="p890 ft40">Tabell 6.23 Offentligfinansiella effekter <NOBR>2014–2017</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 291px;font: 9px 'Arial';">
<TR>
<TD class="tr19 td234"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p142 ft7">Brutto</P></TD>
<TD class="tr17 td367"><P class="p119 ft7">Netto</P></TD>
<TD class="tr17 td378"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td407"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td415"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td234"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td132"><P class="p142 ft55">2014</P></TD>
<TD class="tr24 td231"><P class="p119 ft55">2014</P></TD>
<TD class="tr24 td41"><P class="p30 ft55">2015</P></TD>
<TD class="tr24 td113"><P class="p30 ft55">2016</P></TD>
<TD class="tr24 td126"><P class="p119 ft55">2017</P></TD>
<TD class="tr24 td133"><P class="p81 ft55">Varaktig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td275"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td367"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td378"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td407"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td415"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td366"><P class="p142 ft7">effekt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td234"><P class="p139 ft10">Energiskatt</P></TD>
<TD class="tr3 td132"><P class="p142 ft10">0,51</P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p119 ft10">0,51</P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p30 ft10">0,65</P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p30 ft10">0,60</P></TD>
<TD class="tr3 td126"><P class="p119 ft10">0,60</P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p142 ft10">0,60</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 242px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Arial';line-height: 13px;">efter energiinnehåll för biodrivmedel i bensin och dieselbränsle</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft7">Källa: Beräkningar baserade på uppgifter från Energimyndighetens kortsiktsprognos.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 7px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"><SPAN class="ft14">6.19.15.4</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 16px;">Effekter för miljön</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 22px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Förslaget beräknas medföra att koldioxid- utsläppen minskar med ca 0,15 miljoner ton år 2014 (helårseffekt) och ca 0,27 miljoner ton 2015 (helårseffekt).</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 9px;" class="ft4">Vidare innebär förslaget att måluppfyllnaden för andelen förnybar energi i transportsektorn överträffas. Måluppfyllelsen beräknas uppgå till 14,4 procent 2014 och 14,9 procent 2015.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 7px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"><SPAN class="ft14">6.19.15.5</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 16px;">Förenlighet med </SPAN><NOBR>EU-rätten</NOBR></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 22px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Förslagen bedöms överensstämma med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 7px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"><SPAN class="ft14">6.19.15.6</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 16px;">Ikraftträdandet</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 20px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft34">Regleringen innebär att kvotskyldiga i många fall kommer att behöva öka andelen biodrivmedel i den bensin och dieselbränsle som används eller saluförs. Genom att regelverkets ikraftträdande 2014 och höjning av bensinkvoten 2015 läggs i maj i anslutning till att drivmedelsbolagen byter från vinter- kvalitet till sommarkvalitet i bränslena</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p327 ft34">minimeras eventuella acceptansproblem hos konsumenten som är kopplat till bränslets köldegenskaper. Det ökar företagens möjlig- heter att uppfylla kvotplikten och underlättar introduktionen av E10.</P>
<P class="p988 ft14"><SPAN class="ft14">6.19.15.7</SPAN><SPAN class="ft120">Effekter för företag och näringsliv</SPAN></P>
<P class="p6 ft5">Bensin och introduktion av E10</P>
<P class="p188 ft38">Vid införandet av kvotpliktssystemet den 1 maj 2014 föreslås att kvoten för bensin sätts till minst 4,8 volymprocent, vilket motsvarar dagens inblandning av etanol. Från och med den 1 maj 2015 höjs kvoten till minst 7 volymprocent. Detta bedöms ge drivmedelsleverantörerna acceptabel tid att anpassa sina tankstationer och i viss mån även depåer i tillräcklig utsträckning för att kunna hantera bensin med högre inblandning än dagens 5 volymprocent. Idag saknas kommersiellt tillgängliga alternativa biodriv- medel till etanol som i någon större omfattning kan användas i bensin. För att uppfylla kvoten för bensin kommer etanolinblandningen i merparten av bensinen att behöva öka från dagens 5 volymprocent till upp till <NOBR>7–10</NOBR> volym- procent, vilket kräver introduktion av E10. Det kommer att krävas investeringar för att anpassa cisternerna till E10. På en stor del av tank- stationerna kommer beläggningarna i cisternerna att behöva bytas till ett mer korrosions- beständigt material. Investeringskostnaden bedöms vara upp till 100 000 kr per cistern. För vissa mindre tankställen som samtidigt står inför andra investeringar på grund av andra skärpta miljö- och säkerhetskrav kan kostnaden bli kännbar. Det finns därför skäl att följa utvecklingen och vid behov återkomma till frågan. En bensinkvot på minst 7 volymprocent medger dock en flexibilitet för de kvotskyldiga hur kvoten ska uppfyllas och innebär inget tvång att tillhandahålla E10. Kvotskyldiga företag bör exempelvis till en början kunna saluföra E10 på större tankstationer och dagens E5 på mindre tankstationer. Det senare kan dock i stället kräva investeringar på depåerna för att kunna hantera stora volymer av flera olika bränslekvaliteter.</P>
<P class="p1103 ft5">Dieselbränsle</P>
<P class="p369 ft32">Kvoten för dieselbränsle föreslås vid införandet i maj 2014 vara minst 9,5 volymprocent, varav minst 3,5 volymprocent ska uppfyllas med biodrivmedel som kan anses ha extra fördelar</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 17px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">430</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_455" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p786 ft4">utöver hållbarhetskriterierna, dvs. andra genera- tionens biodrivmedel producerade från avfall, restprodukter, <NOBR>icke-livsmedel</NOBR> cellulosa eller lignocellulosa. Upp till 6 volymprocent av kvoten får alltså uppfyllas med alla hållbara biodrivmedel som blandas in eller ingår i dieselbränsle. Förslaget bedöms leda till att inblandning av FAME (fettsyrametylestrar) kommer att ske i en större andel av det dieselbränsle som idag säljs utan biodrivmedel, för användning i bl.a. industri, jord- och skogsbruk och järnväg.</P>
<P class="p314 ft32">Vissa företag som av olika skäl inte kan använda dieselbränsle med inblandning av FAME i sin verksamhet kan få det svårare att uppfylla kvotplikten och kan då komma att få något ökade kostnader. Det kan vara användning i reservkraftaggregat eller i annan verksamhet som kräver längre lagring i egna tankar och där omsättningen av dieselbränslen är låg. Tillgången på dieselbränsle utan FAME för de användare som behöver det bedöms dock bli tillräckligt god. Detta eftersom kvoten kan uppfyllas med flera olika biodrivmedel och eftersom kvotnivån är på en nivå som medför tillräcklig flexibilitet. Det kan innebära att företag väljer att använda dieselbränsle med inblandning av syntetiskt biodieselbränsle (t.ex. HVO) till en något högre kostnad eller väljer att i stället köpa beskattat dieselbränsle från sin leverantör för att undvika kvotplikten. I det senare fallet kan företaget köpa dieselbränsle utan biodrivmedel från leverantören, men kan i gengäld komma att få betala ett högre pris. Drivmedelskostnaden för dessa företag kan sammantaget komma att öka något mer än för företag utan dessa begränsningar.</P>
<P class="p248 ft32">Förslaget innebär ökad drivkraft för biodrivmedel från avfall och restprodukter, vilket på kort sikt bedöms leda till viss ökad avsättning och användning av fett- och oljerika avfall och restprodukter både i Sverige och i andra länder. På längre sikt bedöms användningen av restprodukter från bl.a. skogsbruk och jordbruk och andra cellulosa- baserade råvaror att öka. För vissa av de fett- och oljerika restprodukter som idag har alternativ användning för exempelvis produktion av kemikalier eller kosmetika, såsom tallolja eller slakteriavfall, kan det innebära ökad konkurrens om råvarorna och i förlängningen något höjda priser. Det bedöms kunna ge något bättre avsättningsmöjligheter för de företag som</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft38">genererar dessa restprodukter (såsom delar av skogsindustrin och livsmedelsindustrin), och något högre råvarupriser för de företag som använder dessa råvaror för andra ändamål än till drivmedel (såsom delar av kemikalieindustrin). Förslagets påverkan bedöms dock vara begränsad med tanke på att såväl biodrivmedel och råvaror idag handlas på en global marknad och ökad efterfrågan i Sverige endast torde få en begränsad effekt på priser och tillgång globalt.</P>
<P class="p122 ft5">Slopat tullvillkor för etanol</P>
<P class="p363 ft4">Eftersom beskattningen av etanol i bensin föreslås utformas på ett sådant sätt att den inte innebär statsstöd medför det att dagens s.k. tullvillkor för etanol försvinner eftersom villkoret syftar till att motverka överkom- pensation.</P>
<P class="p252 ft4">Tullvillkoret innebär att skattenedsättningen villkoras av att etanolen, eller motsvarande mängd etanol, har anskaffats och antingen har tulldeklarerats som odenaturerad etanol eller – när etanolen har framställts inom EU – har uppfyllt motsvarande krav när etanolen levererats från producenten.</P>
<P class="p120 ft32">Tullvillkoret syftar till att motverka över- kompensation. Tullvillkoret har dock även haft effekt på importen av utomeuropeisk etanol. Vid import från länder utanför EU gäller en hög tull för odenaturerad etanol (0,192 Euro/liter). Därför är utomeuropeisk etanol som importeras för låginblandning inte konkurrenskraftig med etanol från Sverige och övriga <NOBR>EU-länder</NOBR> i dag. Som en följd av detta består den låginblandade etanolen i dag nästan uteslutande av etanol från Sverige och EU. Utan tullvillkoret kommer utomeuropeisk etanol för låginblandning att kunna importeras som denaturerad etanol till en lägre tull (0,102 Euro/liter). Utomeuropeisk etanol bedöms då kunna bli mer kon- kurrenskraftig med europeisk etanol, vilket skulle kunna innebära att svenskproducerad etanol åtminstone periodvis utsätts för ökad konkurrens och prispress. Ökad konkurrens från denaturerad etanol från tredje land bedöms kunna ge lägre etanolpriser för låginblandning i Sverige. Pumpriset på <NOBR>95-oktanig</NOBR> bensin upp- skattas kunna bli upp till 0,10 kronor per liter lägre utan tullvillkoret. En ökad andel utom- europeisk etanol kan på kortare sikt påverka den genomsnittliga växthusgasreduktionen för den etanol som används i Sverige. Enligt Energi- myndigheten var genomsnittet för växthusgas-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">431</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_456" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">reduktion för etanol som användes i Sverige 62 procent under 2011, vilket är relativt högt i jämförelse med flera på de globala marknaderna förekommande etanolkvaliteter. Risken för sänkningar av den genomsnittliga växthusgas- reduktionen minskar dock över tiden, då den i förnybartdirektivet föreskrivna successiva ökningen av de krav som ställs på drivmedlen i detta avseende ökar. <SPAN class="ft121">LRF, Nordisk Etanol & Biogas AB, Lantmännen Energi </SPAN>och</P>
<P class="p1393 ft38"><SPAN class="ft121">VärmlandsMetanol AB </SPAN>anser att dagens krav om att låginblandad etanol ska vara odenaturerad (det s.k. tullvillkoret) måste behållas tills verkningsfulla styrmedel för klimateffektivitet för biodrivmedel införs, eftersom ett slopat tullvillkor gör utomeuropeisk etanol med sämre miljöprestanda mer konkurrenskraftig. <SPAN class="ft121">Statens jordbruksverk </SPAN>anför att möjligheten att importera etanol till en lägre tull för låginblandning innebär att vi kommer att få en ökad konkurrens på etanolmarknaden från tredje land och en ökad prisvariation men att det är svårt att bedöma exakt hur effekterna av denna ökade konkurrens kommer att slå samt hur det kommer att påverka jordbruksproduktionen i Sverige.</P>
<P class="p124 ft38">Det slopade tullvillkoret kan, som flera remissinstanser också påpekat, innebära att lönsamheten för svenska etanolproducenter blir mer beroende av skördeutfall i olika länder, valutafluktuationer samt av styrmedelsutveck- lingen i stora producent- och konsumentländer som USA och Brasilien. Samtidigt innebär förslaget att efterfrågan på etanol, inklusive svenskproducerad etanol, kommer att öka då kvoten för bensin höjs till minst 7 volymprocent i maj 2015. En sådan ökning från dagens inblandning av etanol i bensin på 4,8 volym- procent bedöms långsiktigt stärka förutsätt- ningarna för produktion av sådana biodrivmedel som kan blandas in eller ingå i bensin, däribland etanol. Vidare ska de minskade växthusgas- utsläppen genom användningen av biodrivmedel och flytande biobränslen, jämfört med använd- ningen av fossila bränslen, vara åtminstone 50 procent den 1 januari 2017 (se artikel 17.2 i förnybartdirektivet). Detta ska jämföras med dagens krav på 35 procents minskning. Kommande skärpning av kravet på växthus- gasreduktion från 35 volymprocent till 50 volymprocent bedöms gynna produktion av hållbara biodrivmedel. Eftersom beskattningen av etanol i bensin föreslås utformas på ett sådant sätt att den inte innebär statsstöd medför det,</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft4">som utvecklats ovan, att dagens tullvillkor för etanol försvinner i skattelagstiftningen. Regeringen finner, mot bakgrund av vad som anförts ovan, inte skäl att införa ett sådant villkor som krav inom kvotpliktssystemet.</P>
<P class="p6 ft5">Konkurrensförhållanden mellan företag</P>
<P class="p188 ft38">Separata kvoter, en för bensin och en för dieselbränsle, bedöms minska påverkan på konkurrensförhållandena mellan drivmedels- bolagen jämfört med vad en enda gemensam kvot för bensin och dieselbränsle skulle innebära. Det skiljer stort mellan olika drivmedelsbolag hur stor andel av försäljningen som utgörs av bensin respektive dieselbränsle. Eftersom det med en gemensam kvot sannolikt skulle vara lättare/billigare att uppfylla kvoten med ökad andel biodrivmedel i bensin än i dieselbränsle eller vice versa, kommer bolagens kostnad för att uppfylla sin kvotplikt att skilja sig åt beroende på hur stor andel av försäljningen som utgörs av bensin respektive dieselbränsle. Eftersom diesel- bränsle och bensin inte är omedelbara substitut till varandra skulle det kunna ge en påverkan på konkurrensförhållandena mellan företagen.</P>
<P class="p436 ft5">Tidsåtgång och administrativa kostnader</P>
<P class="p188 ft32">Förslaget bedöms medföra något ökade administrativa kostnader för kvotskyldiga företag, men förslagets utformning bedöms dock kraftigt begränsa merkostnaderna. I stället för en anmälningsplikt där kvotskyldiga företag ska anmäla sig till tillsynsmyndigheten föreslås i stället att tillsynsmyndigheten ska få uppgifter om skattskyldiga företag från Skatteverket och på så sätt kunna identifiera kvotskyldiga företag och vid behov skicka förfrågningar och riktad information om bestämmelserna till dessa. Många av de rutiner som är nödvändiga för att kunna visa att kvotplikten är uppfylld bedöms redan finnas upprättade hos företagen genom de åtaganden som ålagts kvotskyldiga företag genom hållbarhetslagen och drivmedelslagen. I och med att rapporteringen till Energi- myndigheten av kvotuppfyllelse föreslås ske årsvis och samordnas med rapporteringen enligt drivmedelslagen och hållbarhetslagen bedöms de administrativa merkostnaderna i samband med rapportering vara små.</P>
<P class="p122 ft5">Små företag</P>
<P class="p188 ft32">De administrativa kostnaderna bedöms kunna bli något högre för de företag som hanterar små volymer bränsle. Dessa något högre kostnader</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">432</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_457" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft32">bedöms inte vara tillräckliga skäl för att särskild hänsyn ska tas i utformningen av kvotplikten.</P>
<P class="p222 ft32">Bedömningen är att det är möjligt för alla som är skattskyldiga för kvotpliktiga mängder diesel- bränsle och bensin att uppfylla kvotplikten. Om den administrativa bördan upplevs för stor eller om kvotplikten bedöms för svår att uppfylla för vissa mindre företag kan de välja att köpa beskattat bränsle från sin leverantör som då blir kvotskyldig för bränslet i stället.</P>
<P class="p201 ft5">Effekter för hushållen</P>
<P class="p134 ft38">Ett genomförande av förslaget beräknas innebära ett något högre pris på bensin och dieselbränsle som innehåller biodrivmedel, dels som en följd av att andelen biodrivmedel, som är dyrare än den fossila motsvarigheten, blir högre än tidigare dels som en följd av att låginblandade volymer biodrivmedel beläggs med en höjd energiskatt. De högre priserna motverkas samtidigt av att bränslena innehåller minskade andelar av högt beskattade fossila drivmedel.</P>
<P class="p234 ft38">Av biomassa framställd hållbar etanol med ett energiinnehåll motsvarande 21,2 GJ per kubikmeter beräknas energiskatten efter energi- innehåll uppgå till ca 2,04 kronor per liter 2014. Detta innebär en höjning med 1,69 kronor per liter jämfört med 2013. Av biomassa framställd andel av FAME med ett energiinnehåll mot- svarande 33 GJ per kubikmeter beräknas energiskatten efter energiinnehåll uppgå till ca 1,62 kronor per liter 2014. Detta innebär en höjning med 1,33 kronor per liter jämfört med 2013. Vid höjningar av kvotnivåer mildras den totala effekten för hushållen eftersom den fossila delen är högre beskattad. Sammantaget beräknas priserna (inklusive punktskatter och moms) för bensin och dieselbränsle, med det innehåll av biodrivmedel som följer av kvotpliktsförslaget, 2014 bli 0,06 respektive 0,15 kronor per liter dyrare vid försäljning till slutkund. 2015 och 2016 beräknas priset i stället minska för bensin med 0,02 kronor per liter på grund av kravet på ökad låginblandning av biodrivmedel i bensin med lägre energiinnehåll. Effekterna av ändrat tullvillkor på bensinpriset har beaktats i beräkningarna. När inblandningsnivåerna av etanol ökar krävs mer bränsle för att köra en given körsträcka eftersom etanol har lägre energiinnehåll än bensin. Bränsleförbrukningen och kostnaderna kan öka med ca 0,8 procent vid 7 procent etanol i bensin jämfört med nuvarande inblandningsnivåer om 4.8 procent.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Förslaget bedöms leda till att dieselbränsle och bensin helt utan biodrivmedel blir dyrare relativt dieselbränsle och bensin som innehåller biodrivmedel. För bensin gäller detta främst från 2015 då kvoten höjs. För att uppfylla kvot- plikten och undvika kvotpliktsavgift för under- stigande volymer kan drivmedelsleverantörerna behöva se till att öka försäljningen av diesel- bränsle och bensin med biodrivmedel och minska andelen dieselbränsle och bensin som säljs utan biodrivmedel. Ett sätt att göra det är att höja priset på bränsle utan biodrivmedel så att bränsle med biodrivmedel är billigare. Det innebär att de fordonsägare som har äldre bilar som inte kan köras på E10 kan få något högre bränslekostnader liksom de företag eller båtägare som behöver använda dieselbränsle utan FAME (fettsyrametylestrar).</P>
<P class="p1177 ft38">De allra flesta bensinbilar som är i drift i Sverige idag är anpassade för att köra på E10. Vissa bilmodeller, framförallt vissa äldre bilar från <NOBR>1990-talet,</NOBR> är enligt biltillverkarna dock inte anpassade för E10. Enligt uppgifter från branschen kommer upp till 13 procent av dagens bensinbilar även fortsättningsvis att behöva köras på bensin med maximalt 5 volymprocent etanol. Det är troligt att dagens <NOBR>98-oktaniga</NOBR> bensin kommer att utgöra det huvudsakliga alternativet för de fordon som inte kan köras på E10, medan <NOBR>95-oktanig</NOBR> bensin främst kommer att vara E10. Samordnade informationsinsatser till fordonsägarna från främst biltillverkarna och drivmedelsförsäljarna kommer att vara viktiga för att fordonsägarna inte ska känna sig osäkra på om deras fordon kan köra på E10 och därför i onödan välja att tanka den dyrare bensinen med lägre andel etanol. Även myndigheterna bör bistå branschen med informationsinsatser. Erfaren- heter från introduktion av E10 i bl.a. Finland och Tyskland har visat att konsumenterna i större utsträckning än väntat valt bort E10 till förmån för bensin helt utan biodrivmedel, trots att deras fordon är anpassade för E10 och att priset på E10 varit betydligt lägre. Att höjningen av bensinkvoten 2015 i ett första steg begränsas till 7 volymprocent bedöms minimera risken för att liknande negativa effekter uppstår i Sverige.</P>
<P class="p354 ft4">För drivmedelsförsäljarna innebär förslaget även viss administration och krav på anpass- ningsåtgärder vilka innebär högre kostnader som överförs på konsumenten.</P>
<P class="p252 ft24">Den förväntade prisökningen är delvis en ofrånkomlig konsekvens av regeringens ambi-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">433</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_458" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft34">tion att öka andelen biodrivmedel i transport- sektorn. Regeringen anser därför, trots vad</P>
<P class="p225 ft121">Motormännens Riksförbund <SPAN class="ft38">anför, att energi- skatten inte bör sänkas för att kompensera kostnaden för bilisterna. Då det i ett längre perspektiv inte är hållbart att vara beroende av fossila drivmedel blir detta ett första nödvändigt steg i arbetet med att fasa ut fossila drivmedel ur transportsektorn. Den beräknade prisökningen är marginell i jämförelse med de prisförändringar som under senare år föranletts av fluktua- tionerna på den globala marknaden för råolja.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 65px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft14">6.19.15.8 Effekter för myndigheter och domstolar</P>
<P class="p133 ft5">Energimyndigheten</P>
<P class="p123 ft32">Regleringen innebär nya uppgifter för Energimyndigheten. I samband med att regelverket träder ikraft uppkommer kost- nader för framtagande av föreskrifter och vägledningar, information till berörda företag samt utveckling av verktyg och rutiner för rapportering och tillsyn. Till del kan detta lösas genom att myndighetens nuvarande arbete med de årliga övervakningsrapporterna för biodrivmedel avsevärt begränsas med nuvarande förslag om kvotplikt. På längre sikt kan det krävas ytterligare personalresurser för det löpande arbetet med tillsynen.</P>
<P class="p522 ft5">Skatteverket</P>
<P class="p405 ft34">Skatteverket påverkas av regleringen främst genom skyldigheten att lämna uppgifter till tillsynsmyndigheten om skattskyldiga för bensin och dieselbränsle och andra uppgifter om kvotskyldiga som tillsynsmyndigheten behöver för sin tillsyn av lagen. Förslaget kommer att medföra viss merkostnad för Skatteverket i samband med ikraftträdandet samt löpande under skattehanteringen.</P>
<P class="p356 ft38">De löpande kostnaderna för administration och kontroll uppskattas av <SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN>till 200 000 kronor per år. Skatteverket bedömer också att kostnader om 300 000 kronor av i allt väsentligt engångskaraktär uppkommer i samband med införandet av de nya reglerna. Det rör sig om uppdateringar av deklarations- upplysningar och stödtexter, information till berörda företag (100 000 kronor) samt systemutveckling för uppgiftsskyldigheten gentemot Energimyndigheten (200 000 kronor).</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft24">Regeringen gör bedömningen att dessa kostnader kan hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar inom utgiftsområdet.</P>
<P class="p221 ft5">Domstolarna</P>
<P class="p188 ft32">Tillsynsmyndigheten föreslås inte meddela särskilda beslut om huruvida kvotplikt föreligger eller inte. I stället kopplas kvotplikten till skatt- skyldigheten för vissa bränslen. Med utgångs- punkt i uppgifter från Skatteverket kommer tillsynsmyndigheten att begära redovisning av kvotpliktens uppfyllande från den skattskyldige. Om en sådan redovisning kommer in i tid och om tillsynsmyndigheten anser att kvotplikten har uppfyllts torde handläggningen i normalfallet vara avslutad. Om en redovisning av kvot- uppfyllnad däremot kommer in till myndigheten för sent eller om myndigheten inte anser att kvotplikten har uppfyllts kommer den som är kvotskyldig att kunna påföras en försenings- avgift eller en kvotpliktsavgift. Beslut om dessa avgifter ska få överklagas till allmän förvaltnings- domstol enligt förslaget liksom beslut om före- läggande som förenats med vite inom ramen för tillsynen. Måltillströmningen beräknas dock bli liten då det är ett begränsat antal företag (sammanlagt ca 150 stycken) som berörs av regelverket och de flesta av dem förväntas komma in med uppgifter i tid och uppfylla kvotplikten för att slippa kännbara avgifter.</P>
<P class="p128 ft38">Förslagen till ändrade skatteregler är inte av sådan beskaffenhet att någon ökad måltill- strömning till de allmänna förvaltnings- domstolarna bedöms äga rum. <SPAN class="ft121">Kammarrätten i Stockholm </SPAN>anger att även om de mål som kan tänkas komma till förvaltningsdomstolarna bör vara förhållandevis få kan dessa bli komplicerade. <SPAN class="ft121">Domstolsverket </SPAN>påpekar att även om antalet mål inte förväntas öka kan ett flertal mindre resurs- krävande reformer av aktuellt slag medföra att ett resurstillskott blir nödvändigt. Regeringens tidigare bedömning om att det endast är ett fåtal ärenden som bedöms bli överklagade kvarstår. Mot bakgrund av regelverkets generella utformning där det finns få särregleringar eller möjligheter till undantag saknas skäl att tro att målen vid domstolarna kommer att bli komplicerade. Därför gör regeringen även fortsättningsvis bedömningen att dessa ärenden bör kunna hanteras inom ramen för Sveriges Domstolars befintliga anslag.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">434</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_459" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:116px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031459x1.jpg" style="width:293px;height:116px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.20</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 18px;">Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el</SPAN></P>
<P class="p1325 ft14">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">För att underlätta för privatpersoner och företag att investera i produktion av el från förnybara källor för egen förbrukning, bör en skattereduktion för mikro- produktion av förnybar el införas.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Skälen för regeringens bedömning:</P>
<P class="p134 ft38">Regeringen tillsatte den 26 april 2012 en utredning, Utredningen om nettodebitering av el, med uppdrag att ta fram lagförslag om införandet av ett system för nettodebitering som även omfattar kvittning av energi- och mervärdesskatt och lämna lagförslag om vem som bör vara skattskyldig för energiskatt på el. Utredningens betänkande Beskattning av mikro- producerad el m.m. (SOU 2013:46) över- lämnades den 14 juni 2013. Betänkandet är på remiss t.o.m. den 9 oktober 2013.</P>
<P class="p132 ft38">I utredningen bedöms att ett system med s.k. nettodebitering av el som omfattar kvittning av energi- och mervärdesskatt strider mot rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdeskatt. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs i stället.</P>
<P class="p234 ft38">Den av utredningen föreslagna skatte- reduktionen ska ges till mikroproducenter av förnybar el som har en säkring om högst 63 ampere. Underlaget för skattereduktionen är den el som matats in på elnätet under ett kalenderår, om motsvarande mängd el har köpts tillbaka och tagits ut i samma anslutningspunkt. Underlaget för skattereduktionen får varken överstiga 10 000 kilowattimmar per skattskyldig eller per anslutningspunkt. Både privatpersoner och företag ska kunna få skattereduktion.</P>
<P class="p234 ft38">För att underlätta för privatpersoner och företag att investera i produktion av el från förnybara källor för egen förbrukning, har regeringen för avsikt att gå vidare med ut- redningens förslag såvitt avser skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. För att ytterligare stödja mikroproduktion av förnybar el och den miljönytta som den medför, anser regeringen emellertid att gränsen för den elförbrukning som kan ge skattereduktion bör</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft34">kunna fördubblas, dvs. höjas från 10 000 till 20 000 kilowattimmar per år.</P>
<P class="p117 ft38">De offentligfinansiella effekterna av det aviserade förslaget bedöms medföra minskade skatteintäkter med ca 3 miljoner kronor för 2014 och med ca 8 miljoner kronor för 2015.</P>
<P class="p525 ft4">Regeringen avser att återkomma till riksdagen under riksmötet med ett förslag. Innan det aviserade förslaget kan träda i kraft bedöms emellertid att det behöver anmälas till och god- kännas av den Europeiska kommissionen i stats- stödshänseende. Mot denna bakgrund bedöms ett förslag kunna träda i kraft tidigast den 1 juli 2014.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 173px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft37"><SPAN class="ft37">6.21</SPAN><SPAN class="ft171">Sänkt energiskatt för blyfri flygbensin</SPAN></P>
<P class="p522 ft17">6.21.1 Ärendet och dess beredning</P>
<P class="p166 ft38">För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter i budget- propositionen för 2014 remitterade Finans- departementet en promemoria med olika förslag, Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2014 (dnr Fi2013/1535). En sammanfattning av promemorians förslag finns i <SPAN class="ft121">bilaga 5</SPAN>, <SPAN class="ft121">avsnitt 1</SPAN>. Promemorian innehöll bl.a. förslag om sänkt energiskatt för blyfri flygbensin. Promemorians lagförslag i denna del finns i <SPAN class="ft121">bilaga 5</SPAN>, <SPAN class="ft121">avsnitt 2</SPAN>. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi 2013/1535).</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft34">I detta avsnitt behandlas de delar av prome- morians förslag som avser sänkt energiskatt för blyfri flygbensin.</P>
<P class="p429 ft5">Lagrådet</P>
<P class="p164 ft32">Regeringen beslutade den 30 maj 2013 att inhämta Lagrådets yttrande över bl.a. förslag till ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i <SPAN class="ft111">bilaga 5, avsnitt 5</SPAN>.</P>
<P class="p939 ft17">6.21.2 Bakgrund</P>
<P class="p133 ft14">6.21.2.1 Dagens <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> och svenska regler</P>
<P class="p423 ft32">Lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, reglerar skatter på bränslen och el. Skattereglerna är anpassade till energiskatte-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 27px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">435</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_460" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:922px;left:0px;z-index:-1;width:503px;height:33px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031460x1.jpg" style="width:503px;height:33px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">direktivet<SPAN class="ft92">133</SPAN>. Direktivet innehåller bestämmelser om vad som ska beskattas och hur detta ska ske. Grundregeln i såväl energiskattedirektivet som i LSE är att bränslen och el ska beskattas. Det finns i direktivet en rad möjligheter, och i vissa fall skyldigheter, för medlemsstaterna att medge skattelättnader. Energiskattedirektivet tillåter bl.a. i artikel 5 att medlemsstaterna tillämpar differentierade skattesatser, förutsatt att skatte- satserna är direkt kopplade till produktens kvalitet och att medlemsstaterna iakttar minimiskattenivåerna i direktivet. Skattebefrielse är möjlig för energiprodukter som levereras för användning som flygbränsle för annan luftfart än privat nöjesflyg av artikel 14.1 b i energi- skattedirektivet.</P>
<P class="p398 ft62">Nedsättning av eller befrielse från skatterna kan vara utformade så att åtgärderna definitions- mässigt utgör statsstöd enligt reglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, <NOBR>EUF-fördraget.</NOBR> Kommissionen har under 2008 antagit gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd, förkortat miljöstödsriktlinjerna. Detta regelverk kan aktualiseras t.ex. vid stödåtgärder i form av befrielse från miljörelaterade skatter som koldioxidskatt och energiskatt.</P>
<P class="p398 ft38">Flygbensin är skattepliktig enligt 1 kap. 2 § LSE. Beloppet på den energiskatt och koldioxidskatt som ska betalas anges i 2 kap. 1 § LSE. För bensin anges olika skattebelopp beroende på vilken miljöklass bränslet uppfyller. Miljöklasserna definieras i drivmedelslagen (2011:319), där det finns två miljöklasser för bensin. Bensin måste minst uppfylla kraven för miljöklass 2 för att få saluföras på den svenska marknaden. Flygbensin omfattas dock inte av definitionen av bensin i drivmedelslagen och av den anledningen kan varken blyad eller blyfri flygbensin uppfylla kraven för miljöklass 1 eller 2. Detta leder till att den beskattas som ”annan bensin” enligt 2 kap. 1 § LSE 2. Skattebeloppet är därmed detsamma oavsett om flygbensinen är blyad eller blyfri.</P>
<P class="p1345 ft4">Om flygbensinen förbrukats i luftfartyg, när luftfartyget inte använts för privat ändamål, medger beskattningsmyndigheten, efter</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft32">ansökan, återbetalning av skatten (se 9 kap. 3 § 4 LSE). Det är således endast förbrukning av flygbensin för privat ändamål som rent faktiskt träffas av energiskatt och koldioxidskatt.</P>
<P class="p368 ft5">Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö</P>
<P class="p188 ft32">Riksdagen har beslutat om miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, som innebär att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Målet ska vara uppnått senast 2020. Bakgrunden till målet redovisades i avsnitt 4 i propositionen Kemikaliestrategi för giftfri miljö<SPAN class="ft100">134</SPAN>. I budgetpropositionen för 2013 bedömde dock regeringen att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Som en följd av detta har regeringen fastställt preciseringar som bl.a. innebär att användningen av särskilt farliga ämnen så långt som möjligt ska ha upphört 2020.</P>
<P class="p1288 ft4">För att minska användningen av och på sikt fasa ut särskilt farliga ämnen har regeringen även antagit etappmål för att nå en Giftfri Miljö. Kvicksilver, kadmium och bly kan orsaka mycket allvarliga skador på människors hälsa och miljön och räknas därmed till dessa särskilt farliga ämnen.</P>
<P class="p133 ft5">Inverkan av bly på människor och miljö</P>
<P class="p127 ft62">Blyjonen är reproduktionstoxisk, dvs. påverkar fertiliteten och kan skada fostrets utveckling. Blyföreningar, t.ex. blyacetat, är klassificerade som misstänkt cancerframkallande. Kemiska ämnen som kan frisätta blyjoner till miljön är också klassificerade som mycket giftiga för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.</P>
<P class="p205 ft38">Redan vid låg exponering kan bly skada nervsystemet och medföra försämrad intellektuell utveckling och prestationsförmåga. Foster och små barn är speciellt känsliga. Särskilt när hjärnan utvecklas hos foster och små barn är känsligheten stor. Andra effekter är högt blodtryck och ökad förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar hos vuxna. Det bly som ingår i bensin är organiska blyföreningar som innebär en större hälsorisk än oorganiskt bly genom att</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 555px;font: 9px 'Arial';">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;" class="tr0"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft115">133 </SPAN>Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;" class="tr0"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;" class="tr9"><P class="p19 ft7">omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;" class="tr9"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;" class="tr30"><P class="p19 ft7">och elektricitet, (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096).</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;" class="tr30"><P class="p19 ft51"><SPAN class="ft261">134 </SPAN>Prop. 2000/01:65, bet. 2000/01:MJU15, rskr. 2000/01:269.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">436</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_461" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:167px;left:0px;z-index:-1;width:603px;height:740px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031461x1.jpg" style="width:603px;height:740px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p192 ft34">det snabbt går in i blodet via inandningsluften och även små mängder kan påverka hjärna och nervsystem hos människor och djur.</P>
<P class="p429 ft5">Användning av flygbensin</P>
<P class="p134 ft38">Flygbensin används i flygplan med kolvmotorer. Det är främst fråga om mindre flygplan inom det lättare, icke kommersiella flyget.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">2008 fanns det ca 2 000 registrerade flygplan inom det lättare, icke kommersiella flyget i Sverige (vikt max 2 000 kilogram, en eller två motorer) som till övervägande del drivs med flygbensin. Under senare år har det blivit populärt med ultralätta flygplan som drivs med flygbensin och har en lägre bränsleförbrukning än traditionella flygplan.</P>
<P class="p401 ft4">Den i Sverige och övriga världen vanligt förekommande flygbensinen AVGAS 100 LL innehåller upp till 0,56 gram bly per liter bränsle. Blyfri flygbensin tillverkas endast av ett fåtal producenter i Europa.</P>
<P class="p1326 ft4">Den totala förbrukningen av flygbensin i Sverige, för såväl kommersiellt som privat ändamål, uppgick 2012 till omkring tre miljoner liter.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 30px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">Tidigare regeringsuppdrag om miljöklass för blyfri flygbensin</P>
<P class="p136 ft38">Regeringen har gett Transportstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa en svensk miljöklass för blyfri flygbensin<SPAN class="ft92">135</SPAN>. I sin redovisning till regeringen den 15 december 2009 bedömde Transport- styrelsen att en svensk miljöklass för blyfri flygbensin inte borde införas i den svenska lagstiftningen. Anledningen var bl.a. att den eventuella miljönyttan skulle kunna ätas upp av möjligheten att få fler flygtimmar för samma peng samt risken att vissa kommuner/flygplatser endast skulle tillhandahålla blyfritt flygbränsle. Regeringen såg dock ändå flera positiva hälso- och miljöeffekter och uppdrog mot den bakgrunden den 4 mars 2010 åt Transportstyrelsen att ta fram ett förslag till en specifikation för en svensk miljöklass för blyfri flygbensin<SPAN class="ft92">136</SPAN>. Uppdraget redovisades genom att Transportstyrelsen i augusti 2010 inkom med</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;padding-top: 4px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;" class="ft126"><SPAN class="ft125">135 </SPAN>Regeringsuppdrag om miljöklass för blyfri flygbensin (M2009/1268/Mk).</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;padding-top: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft126"><SPAN class="ft125">136 </SPAN>Regeringsuppdrag om miljöklass för blyfri flygbensin (M2010/1523/Mk).</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p163 ft34">förslag på skatteklass för blyfritt flygbränsle baserat på två olika bränslestandarder, med tilläggskrav för andelen tillåtet bly.</P>
<P class="p2 ft17">6.21.3 Överväganden och förslag</P>
<P class="p1290 ft38"><SPAN class="ft243">Regeringens förslag: </SPAN>Energiskatten för flygbensin som används för privat ändamål och som har en blyhalt om högst 0,005 gram per liter, sänks till 3 kronor och 16 öre per liter.</P>
<P class="p749 ft4">Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P class="p1321 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer i huvudsak med regeringens.</P>
<P class="p117 ft32"><SPAN class="ft99">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av de remiss- instanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. <SPAN class="ft111">Förvaltningsrätten i Falun </SPAN>anför att differentierade skattesatser är ett enkelt sätt att styra efterfrågan och använd- ningen till miljövänligt bränsle. <SPAN class="ft111">Skatteverket </SPAN>avstyrker förslaget om differentiering av energiskatten på blyfri flygbensin baserad på användningsändamål. Skatteverket anför att den föreslagna differentieringen av energiskatten på blyfri flygbensin baserad på användningsändamål inte är förenligt med bestämmelserna i energiskattedirektivet (2003/96/EG). Skatte- verket anför vidare att en differentiering av energiskatten baserad på användningsändamål innebär en ökad administrativ börda för den skattskyldige och kontrollsvårigheter för Skatteverket. Om en differentiering baserad på användningsändamål ändå införs anser Skatte- verket att det bör klargöras vem som är skattskyldig i olika situationer när skatt redovisats enligt den lägre skattesatsen trots att den blyfria flygbensinen inte använts för drift av luftfartyg. <SPAN class="ft111">Naturvårdsverket, Hjelmco Oil (Hjelmco) </SPAN>och <SPAN class="ft111">Kungliga Svenska Aeroklubben (KSAK) </SPAN>anser att sänkningen av energiskatten för blyfri flygbensin är för liten. Enligt Hjelmco är föreslagen reducering av skattesatsen för låg för att de flygplatser som i dag endast har en anläggning för blyad flygbensin ska få ekonomi i att investera i ytterligare en anläggning för blyfri flygbensin. Hjelmco och KSAK föreslår att regeringen inför beskattning av flygbensin i nivå med vanlig alkylatbensin, gärna i kombination med full skattebefrielse i 7 år. Hjelmco anför vidare att det finns risk att vissa delar av Sverige</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 12px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">437</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_462" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">inte kommer att hålla lager av blyfritt flygbränsle före sänkningen av skatten om ett system för återbetalning av för mycket erlagd skatt inte skapas. Anledningen är att flygbensin i huvudsak levereras inklusive skatt till flygplatsernas förråd och att vissa flygplatser endast erhåller bränsle en eller ett par gånger per år. Hjelmco anför också att gränsvärdet för blyfri flygbensin bör höjas från 0,005 gram per liter till 0,013 gram per liter för att vara i linje med det pågående arbetet med att skapa en europeisk standard för blyfri flygalkylatbensin. Hjelmco rekommenderar ett tillfälligt gränsvärde som inte fördyrar distribu- tionen av flygbränsle och som inte försvårar en övergång till en blyfri miljö. <SPAN class="ft121">SPBI </SPAN>anför att de i tidigare utredning avvisat förslaget med ny miljöklass för blyfri flygbensin på grund av risken att fel bränsle används för fel flygplan. <SPAN class="ft121">Trafikverket </SPAN>och <SPAN class="ft121">SPBI </SPAN>poängterar att flygbensin med tillsats av bly även i fortsättningen krävs i vissa typer av motorer och understryker att det i flygsammanhang är viktigt att följa flygplans- motortillverkarens rekommendationer när det gäller val av drivmedel.</P>
<P class="p226 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Av den flygbensin som används i Sverige är endast ca 10 procent blyfri. Utsläppen av bly från flygbensin uppgick 2011 till 2,1 ton. De totala utsläppen av bly till luft uppgick 2011 till 13,2 ton. Det innebär att flygbensin står för ca 16 procent av Sveriges utsläpp av bly till luft. Ett viktigt skäl till att flygbensinen utgör en så stor utsläppskälla för bly beror på att nästan all bensin till vägtrafiken som säljs i Sverige numera är blyfri.</SPAN></P>
<P class="p227 ft38">Utsläppen av bly kan leda till skador på människor och miljö. Det bly som ingår i bensin utgörs av organiska blyföreningar. Dessa innebär en större hälsorisk än oorganiskt bly genom att de snabbt går in i blodet via inandningsluften och även små mängder kan påverka hjärna och nervsystem hos människor och djur. Redan vid mycket låg exponering kan bly påverka den neurologiska utvecklingen hos barn, med t.ex. inlärningssvårigheter som följd. Den största exponeringen för bly hos invånare inom EU sker via mat och vatten. Så länge det finns en fortsatt tillförsel av bly från utsläpp till luft kommer exponeringen via födan att fortsätta.</P>
<P class="p124 ft32">Regeringen har fastställt preciseringar av bl.a. miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som innebär att användningen av bly och andra särskilt farliga ämnen så långt som möjligt ska ha upphört 2020. För att minska användningen av bly och</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p411 ft4">därigenom bidra till att uppnå miljö- kvalitetsmålet Giftfri Miljö, bör energiskatten sänkas för flygbensin med mycket låga blyhalter, så kallad blyfri flygbensin.</P>
<P class="p350 ft38">Flygbensin omfattas inte av definitionen av bensin i drivmedelslagen (2011:319) och det bedöms av den anledningen inte lämpligt att i drivmedelslagen införa den nya miljöklassen för flygbensin som Transportstyrelsen föreslagit i redovisningen av regeringsuppdraget om miljö- klass för blyfri flygbensin (M2010/1523/Mk). En lägre energiskatt för blyfri flygbensin åstadkoms i stället lämpligen genom ändringar i LSE. Eftersom flygbensin inte omfattas av definitionen av bensin i drivmedelslagen kan varken blyad eller blyfri flygbensin uppfylla kraven för bensin i miljöklass 1 eller 2 och det finns därför inga skäl att under punkten 1 i 2 kap. 1 § LSE inkludera flygbensin <NOBR>(KN-nr</NOBR> 2710 11 31). Både blyad och blyfri flygbensin beskattas därmed som ”annan bensin” under punkten 2 i 2 kap. 1 § LSE. För att möjliggöra en sänkning av energiskatten på blyfri flygbensin bör en ny energiskattesats för sådan flygbensin som används för drift av luftfartyg införas genom en ny punkt 7 i 2 kap. 1 § LSE. Utgångs- punkten bör vara en energiskatt i nivå med den som gäller för bensin som uppfyller krav för miljöklass 2, dvs. 3 kronor och 16 öre per liter. Regeringen anser att denna nivå, trots vad <SPAN class="ft121">Hjelmco </SPAN>och <SPAN class="ft121">KSAK </SPAN>anför, är väl avvägd mot bakgrund av att en lägre energiskatt kan leda till ett ökat flygande vilket kan äta upp en del av miljövinsten avseende lägre blyutsläpp.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Eftersom gränsvärdet för bly är 0,005 gram per liter både i bensin i miljöklass 1 och miljöklass 2 enligt specifikationerna i driv- medelslagen, anser regeringen, trots att <SPAN class="ft5">Hjelmco </SPAN>vill höja gränsvärdet till 0,013 gram bly per liter, att det är lämpligt att använda samma gränsvärde för den blyfria flygbensin som föreslås få sänkt energiskatt. Blyad och blyfri flygbensin distribueras i dag vanligen i samma tankbilar. Detta medför att det finns risk för konta- minering av bly även till den blyfria kvaliteten. Ett gränsvärde på 0,005 gram bly per liter ger en marginal för risken för kontaminering av bly vid distributionen.</P>
<P class="p95 ft32">Regeringen bedömer att det inte finns skäl att införa en lag om återbetalning av betald skatt för flygbensin som ligger i lager, ner till den nivå som enligt förslaget kommer att gälla från och med den 1 januari 2014, vilket <SPAN class="ft111">Hjelmco </SPAN>anför.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">438</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_463" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:954px;left:0px;z-index:-1;width:504px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031463x1.jpg" style="width:504px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft62">Situationen att lagerskatt betalas enligt nu gällande skattesats trots att en del av lagret kommer att finnas kvar och användas efter ikraftträdande av den lägre energiskattesatsen, påverkar endast användningen av blyfri flyg- bensin initialt och måste vägas mot den ökade administrationen en sådan återbetalning skulle medföra.</P>
<P class="p236 ft32">Kvaliteten på bensin i miljöklass 1 respektive 2 regleras genom drivmedelslagen. Syftet med drivmedelslagen är att förebygga att bränslen avsedda för motordrift skadar eller orsakar olägenheter för människors hälsa eller miljön. Energiskattedirektivet ger medlemsstaterna rätt att tillämpa differentierade skattesatser, förutsatt att skattesatserna är direkt kopplade till produk- tens kvalitet och att medlemsstaterna iakttar minimiskattenivåerna i direktivet. Regeringen anser därför att differentieringen av energi- skatten på flygbensin utifrån bränslets blyegenskaper är förenlig med bestämmelserna i energiskattedirektivet och har vid utformningen av den lagtekniska lösningen beaktat <SPAN class="ft111">Skatteverkets </SPAN>synpunkter. Förslaget bedöms inte vara av sådan beskaffenhet att en anmälan till <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> för statsstödsprövning aktualiseras.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Förslaget bedöms inte föranleda behov av anmälan till kommissionen enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och före- skrifter<SPAN class="ft154">137</SPAN>.</P>
<P class="p6 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p192 ft4">Förslaget medför ändringar i 2 kap. 1 § LSE samt 2 kap. 1 § i dess lydelse enligt lagen (2012:681) om ändring i lagen (2010:1823) om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i LSE. Lagförslaget i ärendet finns i avsnitt 3.12 och 3.27.</P>
<P class="p236 ft32">Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:681) om ändring i lagen (2010:1823) om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i LSE ändrar redan beslutade lagändringar med ikraftträdande den 1 januari 2015.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft17">6.21.4 Konsekvensanalys</P>
<P class="p187 ft5">Offentligfinansiella effekter</P>
<P class="p164 ft38">I propositionen Beskattning av flygbränsle för privat ändamål<SPAN class="ft92">138 </SPAN>beräknades statens ökning av skatteintäkter med anledning av den nya beskattningen av flygbensin för privatändamål uppgå till 15 miljoner kronor per år. Beräk- ningen baserades utifrån att mängden förbrukad flygbensin 2006 var 2,5 miljoner liter för privat ändamål och antagandet att blyfri flygbensin stod för ca 10 procent av förbrukningen. Med utgångspunkt från statistik från SCB bedöms att mängden flygbensin för privata ändamål uppgår till ca 2 miljoner liter 2014. För 2014 beräknas skatteintäkterna minska med 1 miljon kronor. Beräkningen baseras på att energiskatten sänks med 0,75 kronor per liter blyfri flygbensin för privat ändamål och att denna flygbensin bedöms stå för 60 procent av förbrukningen 2014. Varaktigt beräknas skatteintäkterna minska med 2 miljoner kronor, när all flygbensin för privat ändamål är blyfri.</P>
<P class="p858 ft5">Effekter för miljön</P>
<P class="p402 ft4">Utsläppen av bly från flygbensin uppgick 2011 till 2,1 ton. Förslaget om att sänka energiskatten för flygbensin med en blyhalt om högst 0,005 gram per liter bedöms leda till en minskad användning av blyhaltig flygbensin och därmed färre människor som exponeras för bly. En total övergång till blyfri flygbensin skulle således minska utsläppen av bly till luft med ca 2 ton. Förslaget bedöms särskilt minska lokal exponering av bly för boende i närheten av flygplatser.</P>
<P class="p122 ft5">Effekter för myndigheter och domstolar</P>
<P class="p164 ft38">Förslaget kan komma att medföra vissa kostnader för Skatteverket för anpassningar av system och blanketter m.m. <SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN>har beräknat att förslagen om sänkt energiskatt för blyfri flygbensin medför kostnader av engångskaraktär om 250 000 kronor. Skatteverket bedömer vidare att ett införande av en differentiering av energiskatten på blyfri flygbensin utifrån blyhalt medför en ökning av kostnaderna för kontroll om 100 000 kronor per år. Regeringen bedömer att kostnaderna kan</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 92px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 555px;font: 8px 'Arial';">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;" class="tr23"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft115">137 </SPAN>EUT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex 31998L0034.</P></TD>
<TD class="tr23 td370"><P class="p19 ft51"><SPAN class="ft261">138 </SPAN>Prop. 2007/08:122, bet. 2007/08:SkU28, rskr 2007/08:164.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 5px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">439</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_464" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:906px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031464x1.jpg" style="width:192px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft32">hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar inom utgiftsområdet. Regeringen bedömer, i likhet med <SPAN class="ft111">Förvaltningsrätten i Falun</SPAN>, att förslagen inte medför några merkostnader eller något merarbete för de allmänna förvaltningsdomstolarna.</P>
<P class="p1237 ft37"><SPAN class="ft37">6.22</SPAN><SPAN class="ft171">Europadiesel</SPAN></P>
<P class="p187 ft17">6.22.1 Ärendet och dess beredning</P>
<P class="p194 ft38">Riksdagen har tillkännagivit<SPAN class="ft92">139 </SPAN>att regeringen bör undersöka i vilken utsträckning skatteskillnaden mellan dieselbränsle miljöklass 1 och miljöklass 3 (i vilken europadiesel ingår) kan minskas under mandatperioden. Som en följd av Riksdagens tillkännagivande har Trafikverket, på uppdrag av regeringen, belyst skillnader i hälso- och miljöpåverkan av att använda dieselbränsle av miljöklass 1 och miljöklass 3 (i vilken Europadiesel ingår). I uppdraget ingick bl.a. att utifrån genomförd samhällsekonomisk analys ge förslag på lämplig skatteskillnad mellan dieselbränsle miljöklass 1 och miljöklass 3 och hur skatteskillnaden kan förändras över tiden fram till 2020. Finansdepartementet har remit- terat Trafikverkets rapport. En remissamman- ställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi 2012/4346).</P>
<P class="p434 ft17">6.22.2 Bakgrund</P>
<P class="p133 ft14">6.22.2.1 Dagens <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> och svenska regler</P>
<P class="p194 ft38">Lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, reglerar skatter på bränslen och el. Skattereglerna är anpassade till energiskatte- direktivet<SPAN class="ft92">140</SPAN>. Direktivet innehåller bestämmelser om vad som ska beskattas och hur detta ska ske. Grundregeln i såväl energiskattedirektivet som i LSE är att bränslen och el ska beskattas. Det finns i direktivet en rad möjligheter, och i vissa fall skyldigheter, för medlemsstaterna att medge skattelättnader. Energiskattedirektivet tillåter</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"><SPAN class="ft115">139</SPAN>Skatteutskottets betänkande 2010/11:SkU21.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;padding-top: 4px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft213"><SPAN class="ft212">140</SPAN>Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096).</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p411 ft4">bl.a. i artikel 5 att medlemsstaterna tillämpar differentierade skattesatser, förutsatt att skattesatserna är direkt kopplade till produktens kvalitet och att medlemsstaterna iakttar minimiskattenivåerna i direktivet.</P>
<P class="p248 ft62">Nedsättning av eller befrielse från skatterna kan vara utformade så att åtgärderna definitions- mässigt utgör statsstöd enligt reglerna i fördraget om Europeiska unionens funktions- sätt, <NOBR>EUF-fördraget.</NOBR> Kommissionen har under 2008 antagit gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd, förkortat miljöstödsrikt- linjerna. Detta regelverk kan aktualiseras t.ex. vid stödåtgärder i form av befrielse från miljö- relaterade skatter som koldioxidskatt och energiskatt.</P>
<P class="p314 ft4">Dieselbränsle är skattepliktigt enligt 1 kap. 2 § LSE. Beloppet på den energiskatt och kol- dioxidskatt som ska betalas anges i 2 kap. 1 § LSE. Energiskatten på dieselbränsle är differentierad i tre miljöklasser för att genom skattedifferentieringar premiera hälso- och miljömässigt bättre bränslekvaliteter. Diesel- bränsle av miljöklass 1 är miljömässigt bättre än dieselbränsle av miljöklass 3. Skillnaden i energiskatt mellan dieselbränsle av miljöklass 1 och dieselbränsle av miljöklass 3 uppgår till 41 öre per liter 2013. Inom EU finns minimikrav på dieselbränsle som motsvarar miljökraven i miljöklass 3.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft113">Regeringsuppdrag att belysa skillnader i hälso- och miljöpåverkan av att använda dieselbränsle av miljöklass 2 och miljöklass 3</P>
<P class="p833 ft38">Som en följd av Riksdagens tillkännagivande gav regeringen den 22 juni 2011 Trafikverket i uppdrag att belysa skillnader i hälso- och miljöpåverkan av att använda dieselbränsle av miljöklass 1 och miljöklass 3. Den genomförda analysen visar att det först efter 2015 kan anses vara samhällsekonomiskt motiverat att minska på skillnaden i skatt mellan dieselbränsle av miljöklass 1 och miljöklass 3. Trafikverket rekommenderar att energiskatteskillnaden mellan dieselbränsle av miljöklass 1 och miljöklass 3 uppgår till 35 öre per liter från och med 2015 och att det under 2015 genomförs kompletterande mätningar för att säkerställa om tunga fordon som uppfyller Euro VI och arbets- maskiner som uppfyller Steg IV når de låga utsläppsnivåer som förväntas. Trafikverket rekommenderar vidare att energiskatteskillnaden minskas ytterligare till 20 öre per liter under</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 8px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">440</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_465" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:219px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:133px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031465x1.jpg" style="width:293px;height:133px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft32">perioden 2018 till 2020 under förutsättning att de kompletterande mätningarna stöder detta. Angående koldioxidskatten anger Trafikverket att den bör spegla skillnader i utsläpp av koldioxid. I dag uppgår koldioxidskatten till samma belopp oavsett dieselbränslets miljöklass.</P>
<P class="p939 ft17">6.22.3 Överväganden och förslag</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft225">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft24">Eftersom effekterna på utsläpp av miljö- och hälsopåverkande ämnen är svåröverblickbara bör den nuvarande skatte- skillnaden mellan dieselbränsle av miljöklass 1 och dieselbränsle av miljöklass 3 (där Europadiesel ingår) kvarstå.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft153">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft38">I rapporten Regeringsuppdraget att belysa skillnader i hälso- och miljöpåverkan av att använda diesel av miljöklass 2 och miljöklass 3, rekommenderar Trafikverket att energiskatte- skillnaden mellan dieselbränsle av miljöklass 1 och miljöklass 3 minskas något från och med 2015, men anger samtidigt att den samhällsekonomiska kostnaden för dieselbränsle av miljöklass 3 är betydligt högre än för miljöklass 1 i tätbefolkade områden. Trafik- verket anger vidare att det av den anledningen är motiverat att behålla en hög andel miljöklass 1 i tätbefolkade områden, exempelvis Stockholm. Den samhällsekonomiska merkostnaden baserat på miljö- och hälsopåverkan för miljöklass 3 är också betydligt större för arbetsmaskiner än för personbilar. Trafikverket föreslår att det under 2015 genomförs kompletterande mätningar för att säkerställa om tunga fordon som uppfyller Euro VI och arbetsmaskiner som uppfyller Steg IV når de låga utsläppsnivåer som förväntas. Om de kompletterande mätningarna stödjer detta, rekommenderar Trafikverket att energiskatte- skillnaden minskas ytterligare under perioden 2018 till 2020.</SPAN></P>
<P class="p357 ft32">Eftersom det vid en minskad energiskatte- skillnad är svårt att säkerställa en hög andel miljöklass 1 i tätorter och för användning i arbetsmaskiner är effekterna på utsläpp av miljö- och hälsopåverkande ämnen svåröverblickbara. Regeringen bedömer därför inte att en justering av energiskatteskillnaden är lämplig att göra under mandatperioden.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1119 ft38">En övergång från diesel av miljöklass 1 till miljöklass 3 kan även leda till att de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen Frisk luft och Bara naturlig försurning blir svårare att nå.</P>
<P class="p364 ft38">Det kan övervägas om det efter 2015 bör utföras nya mätningar för att se om utsläppen från tunga fordon och arbetsmaskiner når de låga nivåer som förväntas av kommande <NOBR>EU-krav.</NOBR></P>
<P class="p537 ft4">Koldioxidskatten syftar till att minska utsläppen av växthusgaser från förbränning av bränslen som innehåller fossilt kol. Detta uppnås genom att öka kostnaderna för förbränning av bränslen som innehåller fossilt kol och därigenom släpper ut fossil koldioxid. Olika kvaliteter av ett visst bränsle bör dock inte beläggas med olika koldioxidskatt då de administrativa kostnaderna kan bli höga av att exakt beskatta enligt faktiska utsläpp av koldioxid.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 133px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.23</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 18px;">Ändrad beskattning av bränslen för viss värmeproduktion</SPAN></P>
<P class="p6 ft17">6.23.1 Ärendet och dess beredning</P>
<P class="p423 ft38">Dagens skattebefrielse för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter innebär att över- kompensation enligt EU:s regler om statligt stöd föreligger för viss sådan användning. I en promemoria som remitterats av Finans- departementet den 1 juli 2013 föreslogs att överkompensationen åtgärdas genom en sänkning av koldioxidskatten för fossila bränslen som förbrukas i värmeverk inom EU:s system för handel med utsläppsrätter, förkortat EU ETS. Promemorians lagförslag finns i <SPAN class="ft121">bilaga 10, avsnitt 2</SPAN>. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft121">bilaga 10 avsnitt 3. </SPAN>Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2013/2608). I denna proposition behandlas förslaget i promemorian.</P>
<P class="p135 ft5">Lagrådet</P>
<P class="p402 ft4">Förslaget om ändrad beskattning av bränsle för viss värmeproduktion är enligt regeringens bedömning författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">441</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_466" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:906px;left:0px;z-index:-1;width:503px;height:17px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031466x1.jpg" style="width:503px;height:17px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 46px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.23.2</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Dagens </SPAN><NOBR>EU-rättsliga</NOBR> och svenska regler</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 56px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft39">Energiskattedirektivet samt lagen om skatt på energi</P>
<P class="p225 ft38">Lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, reglerar skatter på bränslen och el. Skattereglerna är anpassade till energiskatte- direktivet<SPAN class="ft92">141</SPAN>. Direktivet innehåller bestämmelser om vad som ska beskattas och hur detta ska ske. Grundregeln i såväl energiskattedirektivet som i LSE är att bränslen och el ska beskattas. Av olika skäl kan viss användning av dessa energislag undantas från beskattning, antingen genom tvingande reglering eller att medlemsstaterna ges en möjlighet till detta.</P>
<P class="p126 ft32">Europeiska kommissionen har i april 2011 lagt fram ett förslag till ändringar av energi- skattedirektivet, (KOM) 2011 169 slutlig. Förslaget innebär bl.a. ändringar av grunderna för beräkning av skattesatser och av möjligheterna till framtida skattebefrielse för biodrivmedel samt förhållandet mellan skatte- reglerna och EU ETS. Förslaget diskuteras för närvarande i Europeiska unionens råd. Det är ännu oklart hur en slutlig kompromiss i ärendet kan utformas och när ett reviderat direktiv kan komma att beslutas av rådet.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft62">Artikel 16.1 i energiskattedirektivet ger medlemsstaterna rätt att helt eller delvis tillämpa skattebefrielse för bl.a. produkter som fram- ställts av biomassa. Ett förbehåll för skattebefrielsen är att den inte får medföra någon överkompensation för merkostnaderna för framställning av de aktuella biobränslena i förhållande till de fossila bränslen de ersätter (se artikel 16.3 i energiskattedirektivet). De biobränslen som definieras som energiprodukter enligt 1 kap. 3 § LSE är skattepliktiga enligt 2 kap. 3 § LSE. Skatt ska tas ut med de skattebelopp som gäller för likvärdigt fossilt bränsle enligt 2 kap. 1 § LSE.</P>
<P class="p124 ft32">Skattelättnader tillämpas dock för bränslen som framställts av biomassa. Av 7 kap. 3 § LSE framgår att en skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle som den skattskyldige har förbrukat eller sålt som bränsle för uppvärmning</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">och som utgör en energiprodukt enligt 1. <NOBR>KN-nr</NOBR> <NOBR>1507–1518,</NOBR> 2. <NOBR>KN-nr</NOBR> 2905 11 00, som inte är av syntetiskt ursprung, eller 3. <NOBR>KN-nr</NOBR> 3824 90 99. Det rör sig om vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, <NOBR>icke-syntetisk</NOBR> metanol samt den del av fettsyrametylestrar och vissa andra produkter som framställs av biomassa. På motsvarande sätt får avdrag göras för skatt på biogas enligt 7 kap. 4 § LSE. En förutsättning för avdragsrätt är att de angivna bränslena omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodriv- medel och flytande biobränslen. För biogas gäller dock detta krav endast för motorbränsle för transportändamål. Kravet på hållbarhet grundar sig på krav enligt unionsrätten om att flytande biobränslen måste uppfylla fastlagda hållbarhetskriterier för att få dels räknas med vid mätning av hur väl kraven rörande nationella mål och kvoter för energi från förnybara källor uppfylls, dels ges finansiellt stöd. Detta framgår av artikel 17.1 c i förnybartdirektivet<SPAN class="ft92">142</SPAN>.</P>
<P class="p422 ft4">Av artikel 17 i energiskattedirektivet följer att medlemsstaterna har rätt att tillämpa skatte- lättnader för energiintensiva företag, under förutsättning att minimiskattenivåerna enligt direktivet iakttas. Med stöd av den bestämmelsen tillämpas enligt LSE skattelätt- nader för bränslen som förbrukas inom anläggningar som omfattas av EU ETS. Vid annan värmeproduktion inom EU ETS än sådan som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i kraftvärmeproduktion tas koldioxidskatt ut på skattepliktiga insatsvaror med 94 procent av den generella koldioxid- skattenivån.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">Överkompensation och annat om EU:s statsstödsregler</P>
<P class="p339 ft32">Både koldioxidskatten och energiskatten är att anse som miljörelaterade skatter. Nedsättning av eller befrielse från skatterna kan vara utformade så att åtgärderna definitionsmässigt utgör statsstöd enligt reglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat <NOBR>EUF-fördraget.</NOBR> <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har under 2008 antagit gemenskapens riktlinjer för statligt</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 51px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 605px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p989 ft213"><SPAN class="ft212">141 </SPAN>Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096).</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;">
<P class="p989 ft213"><SPAN class="ft212">142 </SPAN>Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16, Celex 32009L0028).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 8px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">442</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_467" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:236px;left:0px;z-index:-1;width:603px;height:719px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031467x1.jpg" style="width:603px;height:719px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p192 ft4">stöd till miljöskydd, förkortat miljöstödsrikt- linjerna<SPAN class="ft115">143</SPAN>. Detta regelverk kan aktualiseras t.ex. vid stödåtgärder i form av befrielse från miljörelaterade skatter som koldioxidskatt och energiskatt.</P>
<P class="p236 ft38">Grundförutsättningen för att statsstöd till skydd för miljön ska kunna ges är att stödet har en stimulanseffekt, att det är nödvändigt för att åtgärden ska komma till stånd och är proportionellt. Dessa förutsättningar behandlas närmare i miljöstödsriktlinjerna. Härav följer bl.a. att ett stöd som ges för bränslen som framställts av biomassa endast får kompensera för merkostnaderna för framställningen av bränslet i förhållande till det fossila bränsle som ersätts. I annat fall bedöms överkompensation inträda. Vidare uppställs i punkt 101 av miljöstödsriktlinjerna, med hänvisning till bestämmelser i förnybartdirektivet, ett krav på hållbarhet för stöd till biobränslen.</P>
<P class="p982 ft38">Kommissionen har, genom beslut i statsstödsärende SA.35586 den 3 juni 2013 godkänt den nuvarande svenska skattebefrielsen av flytande biobränslen för uppvärmning för perioden den 1 januari 2013 – den 31 december 2018 (ännu inte publicerat i EUT). Detta beslut utgjorde en förlängning av tidigare beslut den 22 juni 2007 i statsstödsärende N 866/2006 (EUT C 220, 20.9.2007, s. 2).</P>
<P class="p132 ft32">Regeringen är enligt dessa statsstödsbeslut skyldig att årligen rapportera till kommissionen att någon överkompensation inte sker genom den skattelättnad som ges till de flytande biobränslena alternativt att föreslå åtgärder för framtiden som innebär att överkompensationen undviks. En skattskyldig som gör avdrag för skatt på flytande biobränsle enligt 7 kap. 3 kap. LSE är skyldig att till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer på begäran lämna de uppgifter som regeringen behöver för sin årliga rapportering till kommissionen när det gäller frågan om huruvida det statsstöd som genom avdraget ges för bränslet medför överkompensation i strid med <NOBR>EU-reglerna</NOBR> om statligt stöd.</P>
<P class="p1348 ft4">Även den skattebefrielse som i dag ges för bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av EU ETS är att betrakta som ett driftstöd som faller under artikel 107 i EUF-</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"><SPAN class="ft115">143 </SPAN>EUT C 82, 1.4.2008, s. 1, Celex 52008XC0401 (03).</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft4">fördraget. Kommissionen har genom beslut i statsstödsärende N22/2008 den 13 maj 2008 godkänt den lägre koldioxidskattesatsen som i dag gäller för bränslen som förbrukas i fjärrvärmeanläggningar inom EU ETS för perioden den 1 juli 2008 – den 31 december 2017 (EUT C 184, 22.7.2008, s. 5).</P>
<P class="p253 ft17">6.23.3 Överväganden och förslag</P>
<P class="p1290 ft62"><SPAN class="ft260">Regeringens förslag: </SPAN>Koldioxidskatten sänks från 94 till 80 procent av den generella koldioxid- skattenivån för bränslen som förbrukas vid annan värmeproduktion inom EU ETS än som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i kraftvärmeproduktion.</P>
<P class="p12 ft4">Ändringen träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P class="p1321 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p117 ft38"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>De allra flesta som yttrat sig, däribland <SPAN class="ft121">Förvaltningsrätten i Falun, Kommerskollegium, Tullverket, Skatteverket, Skogsstyrelsen, Konjunkturinstitutet </SPAN>(KI)<SPAN class="ft121">, Jord- bruksverket, Konkurrensverket, Statens Energi- myndighet, Tillväxtverket, Energigas Sverige, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svenska Petroleum & Biodrivmedels Institutet, </SPAN>är positiva till förslaget eller har inget att erinra mot det.</P>
<P class="p120 ft62"><SPAN class="ft113">Naturvårdsverket </SPAN>är positivt till att undanröja överkompensation i energiskattesystemet men anser att alternativen till och konsekvenser av förslaget inte är tillräckligt utredda samt att Sverige först i EU bör driva olika sätt att skärpa handelssystemet innan man fortsätter att ta bort eller sänka koldioxidskatten.</P>
<P class="p537 ft4">KI anser att en reduktion av koldioxidskatten för värmeverk inom EU ETS innebär en förbättring av svensk klimatpolitik som KI förordar.</P>
<P class="p525 ft4">Energigas Sverige vill belysa förslagets signalvärde, dvs. hur det kan komma att uppfattas att koldioxidskatten sänks för att undvika överkompensation, speciellt sedan vi har ambitiösa klimatmål i Sverige. <SPAN class="ft5">Svenska Bioenergiföreningen </SPAN>(Svebio) anser att en sänkning av koldioxidskatten ger fel politiska signaler till marknadens aktörer.</P>
<P class="p120 ft170">Svenska Naturskyddsföreningen <SPAN class="ft87">är emot den föreslagna förändringen. Föreningen anser att</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 16px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">443</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_468" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">den föreslagna ändringen minskar incitamenten att sluta använda fossil energi i fjärrvärmen samt att energiskatt bör kunna tas ut för all energi för att öka incitamenten för effektivisering så länge som koldioxidskatten och andra styrmedel på ett effektivt sätt styr mot ett 100 procent förnybart energisystem. Svebio och <SPAN class="ft121">Sveriges Energi- föreningars Riksorganisation </SPAN>(SERO) avstyrker den föreslagna förändringen. <SPAN class="ft121">Svebio </SPAN>och <SPAN class="ft121">SERO </SPAN>föreslår att koldioxidskatten för kraftvärme- produktion som togs bort 1 januari 2013 återinförs. Svebio föreslår vidare att regeringen tar initiativ för en diskussion inom EU om revidering av överkompensationsregeln, som med nuvarande utformning förhindrar en framsynt och modern klimatpolitik.</P>
<P class="p398 ft121">Lantmännen, Svensk Torv <SPAN class="ft38">och SERO ställer sig bakom de av Svebio framförda synpunkterna. Svensk Torv anser även att det finns en risk för att torvens konkurrenssituation ytterligare kommer försämras genom den föreslagna skatte- ändringen.</SPAN></P>
<P class="p126 ft32"><SPAN class="ft111">Kommerskollegium </SPAN>påtalar att om ett förslag fastställer tekniska specifikationer kan det, enligt kollegiets bedömning, vara anmälningspliktigt enligt direktiv 98/34/EG. <SPAN class="ft111">Statens Energi- myndighet </SPAN>anser att införandet av en energiskatt på enbart MFA (animaliska och vegetabiliska oljor och fetter) skulle kunna ha analyserats i promemorian men delar finansdepartementets bedömning att en minskning av koldioxid- skatten på fossila bränslen i värmeverk inom EU ETS är möjlig att genomföra i sådan tid som bedöms nödvändig för att godtas av kommissionen som ett tillräckligt snabbt genomfört åtgärdande av den uppkomna överkompensationen.</P>
<P class="p357 ft32"><SPAN class="ft111">Svensk Energi </SPAN>anser att fjärrvärmeanläggningar som ofta belastas med koldioxidskatt har konkurrensnackdelar gentemot tillverknings- industrins värmeproduktion och efterfrågar utredning och åtgärd av denna konkurrens- snedvridning. <SPAN class="ft111">Svensk Fjärrvärme </SPAN>efterfrågar förslag om utvidgning av skattenedsättning genom 9 kap. 5 § LSE till att omfatta förbrukning för leveranser till fler typer av verksamheter.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft99">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft32">Befrielse från energiskatt och koldioxidskatt gäller, som utvecklats i avsnitt 6.23.2, för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, biogas samt vissa andra bränslen som framställts av biomassa och som förbrukats eller sålts som bränsle för</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft62">uppvärmning. Skattebefrielsen utgör ett driftsstöd enligt EU:s regler om statligt stöd. Enligt gällande statsstödsbeslut är regeringen skyldig att årligen rapportera till Europeiska kommissionen att någon överkompensation inte sker genom den skattelättnad som ges till dessa flytande biobränslen alternativt att agera så snart som möjligt för att åtgärda överkompensationen. Om en konstaterad överkompensation inte åtgärdas blir de företag som överkompenseras skyldiga att betala tillbaka den del av skattebefrielsen som motsvarar överkompensa- tionen jämte ränta.</P>
<P class="p314 ft38">Energimyndigheten har i uppdrag att årligen rapportera till regeringen om de skattebefriade biobränslen överkompenserats. Övervaknings- rapporten för 2012 (finns tillgänglig i Näringsdepartementet, N2013/2318/E) visar att överkompensation förelåg för mixade tjocka vegetabiliska och animaliska oljor och fetter i värmeverk. Överkompensationen av mixade tjocka vegetabiliska och animaliska oljor och fetter i värmeverk 2012 uppgick till 30,40 kronor per MWh (325 kronor per kubikmeter). Orsaken var ökat pris för tjock eldningsolja under året medan kostnaderna för de tjocka vegetabiliska och animaliska oljorna och fetterna legat i nivå med 2011. Övrig användning av biobränslen som omfattas av statsstödsbeslutet överkompenserades inte under 2012.</P>
<P class="p93 ft38">Dagens användning av vegetabiliska och animaliska oljor och fetter sker för värmeproduktion i anläggningar som omfattas av EU ETS. Överkompensation förelåg för 2012 för tjocka vegetabiliska oljor och fetter som används i värmeverk. Åtgärder måste vidtas för att åtgärda den uppkomna överkompensationen. Det är angeläget att skatteregler och åtgärder är hållbara och försvarbara i ett <NOBR>EU-rättsligt</NOBR> perspektiv. Det är också viktigt att ge stabila villkor för de aktörer som producerar och handlar med flytande biobränslen.</P>
<P class="p93 ft62">Det finns i princip två sätt att minska risken för överkompensationen. Antingen genom att införa energiskatt efter energiinnehåll på samtliga flytande biobränslen för uppvärmning på en sådan nivå att överkompensationen hävs eller genom att minska koldioxidskatten för fossila bränslen som används i värmeverk inom EU ETS och därigenom minska kostnaderna för fossila bränslen i jämförelse med kostnaderna för jämförbara biobränslen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">444</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_469" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:842px;left:312px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031469x1.jpg" style="width:192px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;">
<P class="p114 ft32">För valet av en minskning av koldioxidskatten på fossila bränslen i värmeverk inom EU ETS, framför införandet av en energiskatt efter energiinnehåll på flytande biobränslen för uppvärmning, talar att det senare är en lagtekniskt enkel åtgärd som är möjlig att genomföra i sådan tid som bedöms nödvändig för att godtas av kommissionen som ett tillräckligt snabbt genomfört åtgärdande av den uppkomna överkompensationen. Det är en träffsäker åtgärd eftersom det endast är för värmeverk som överkompensation föreligger. Att höja energiskatten på de aktuella biobränslena skulle riskera att påverka användningen av vegetabiliska oljor och fetter i kraftvärmeproduktion. Vidare ligger en sänkt koldioxidskatt för fossila bränslen i värmeverk inom EU ETS i linje med vad regeringen uttalat om den principiella inriktningen på samord- ningen mellan ekonomiska styrmedel för anläggningar inom handelssystemet (se prop. 2009/10:41 s. 137 f.).</P>
<P class="p302 ft38">Sammantaget anser regeringen, till skillnad från vad flera remissinstanser framfört, att de ovan redovisade skälen innebär att över- kompensationen nu bör åtgärdas genom att koldioxidskatten sänks för fossila bränslen som används i värmeverk inom EU ETS, dvs. – som det uttrycks i aktuella bestämmelser i energiskattelagstiftningen – vid annan värme- produktion inom EU ETS än som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i kraftvärmeproduktion. En sänkning bör ske från 94 till 80 procent av den generella koldioxidskattenivån. Härigenom hävs den överkompensation som uppkommit under 2012 och risken för framtida överkompensation minskas. Skattereglernas hållbarhet gentemot unionsrätten upprätthålls. Den föreslagna sänkningen bedöms inte påverka förutsätt- ningarna för Sverige att uppfylla sitt mål för andel förnybar energi till 2020.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Den skattelättnad som i dag ges för bränslen som förbrukas i värmeverk inom EU ETS är att betrakta som ett driftstöd som faller under artikel 107 i <NOBR>EU-fördraget.</NOBR> Genom förslaget sker en ökning av befintligt stöd. Huvudregeln i sådana fall är att kommissionen måste pröva och godkänna åtgärdens förenlighet med den gemensamma marknaden innan den kan träda i kraft. Den ökning av budgeten för det befintliga stödet som följer av förslaget är dock av sådan omfattning att en sådan anmälan inte krävs, se</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft34">artikel 4.1 i kommissionens genomförande- förordning på statsstödsområdet<SPAN class="ft196">144</SPAN>.</P>
<P class="p117 ft38">Regeringen bedömer att förslaget inte kan anses innehålla en sådan teknisk specifikation att någon anmälan av förslaget enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informations- samhällets tjänster<SPAN class="ft92">145 </SPAN>är nödvändig.</P>
<P class="p252 ft32">De synpunkter som <SPAN class="ft111">Svebio, Lantmännen </SPAN>och <SPAN class="ft111">Svensk Torv </SPAN>framför om koldioxidskatten för kraftvärmeproduktion och en revidering av över- kompensationsregeln, ligger inte inom ramen för detta lagstiftningsarbete. Detsamma gäller vad som <SPAN class="ft111">Svensk Energi </SPAN>och <SPAN class="ft111">Svensk Fjärrvärme </SPAN>efterfrågar om skillnader i koldioxid- beskattningen och möjligheten till skatteåter- betalning vid vissa värmeleveranser.</P>
<P class="p201 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p164 ft4">Förslaget föranleder ändringar i 6 a kap. 1 och 2 §§ LSE samt 6 a kap. 1 och 2 §§ lagen (2012:797) om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i LSE. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.12 och 3.28. Ändringarnas föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P class="p153 ft17">6.23.4 Konsekvensanalys</P>
<P class="p187 ft5">Offentligfinansiella effekter</P>
<P class="p164 ft32">Förslaget innebär att koldioxidskatten för fossila bränslen som förbrukas i värmeverk inom EU ETS sänks från 94 till 80 procent av generell koldioxidskattenivå. Med utgångspunkt från uppgifter från Statens Energimyndighet om förbrukning av fossila bränslen i värmeverk beräknas skatteintäkterna minska med ca 10 miljoner kronor 2014.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;" class="ft118"><SPAN class="ft51">144</SPAN><SPAN class="ft117">Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i </SPAN><NOBR>EG-fördraget</NOBR> (EUT L 140, 30.4.2004, s.1, Celex 32004R0794).</P>
<P class="p251 ft213"><SPAN class="ft51">145</SPAN><SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 16px;">Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex 31998L0034).</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 8px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">445</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_470" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft5">Effekter för företagen och hushållen</P>
<P class="p123 ft32">Det är angeläget att ge stabila villkor för de aktörer som producerar och handlar med flytande biobränslen. Förslaget åtgärdar den konstaterade överkompensationen för 2012 och minskar därigenom risken för framtida överkompensation och efterföljande skyldighet för återbetalning av stöd för företagen.</P>
<P class="p201 ft5">Effekter för miljön</P>
<P class="p123 ft38">Förslaget bedöms inte försämra biobränslenas konkurrensvillkor i en sådan utsträckning att användningen av fossila bränslen i värmesektorn ökar. Värmeverken omfattas av EU ETS. Utformningen av skattereglerna inom handels- systemet påverkar därför endast var inom systemet som utsläppen sker. Eftersom nedsättningen endast berör värmeverk inom handelssystemet påverkas inte målet om att minska klimatgaserna med 40 procent. Förslaget bedöms inte heller påverka möjligheterna för Sverige att uppfylla målet om 50 procent förnybar energi i Sverige 2020.</P>
<P class="p135 ft5">Effekter för myndigheter och domstolar</P>
<P class="p131 ft4">Förslaget bedöms medföra vissa behov av informationsinsatser från Skatteverkets sida till berörda företag i anslutning till ikraftträdandet av förslaget. Regeringen gör bedömningen att kostnader för informationsinsatserna kan han- teras inom befintliga och beräknade anslags- ramar.</P>
<P class="p337 ft34">Förslaget bedöms inte medföra några merkostnader eller något merarbete för de allmänna förvaltningsdomstolarna.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 43px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.24</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 18px;">Definition av begreppet skattepliktig för första gången inom fordonsbeskattningen</SPAN></P>
<P class="p6 ft17">6.24.1 Ärendet och dess bredning</P>
<P class="p194 ft38">För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter i budget- propositionen för 2014 remitterade Finans- departementet en promemoria med olika förslag, Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2014 (dnr Fi2013/1535). En sammanfattning av promemorians förslag finns i <SPAN class="ft121">bilaga 5</SPAN>, <SPAN class="ft121">avsnitt 1</SPAN>. Promemorian innehöll bl.a. förslag till justering i fordonsbeskattningen genom införandet av en definition av begreppet skattepliktig för första</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p151 ft4">gången. Promemorians lagförslag i denna del finns i <SPAN class="ft5">bilaga 5</SPAN>, <SPAN class="ft5">avsnitt 2</SPAN>. Förslagen har remiss- behandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i <SPAN class="ft5">bilaga 5</SPAN>, <SPAN class="ft5">avsnitt 3</SPAN>. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2013/1535).</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">I detta avsnitt behandlas de delar av promemorians förslag som avser definitionen av begreppet skattepliktig för första gången inom fordonsbeskattningen.</P>
<P class="p187 ft5">Lagrådet</P>
<P class="p154 ft38">Regeringen beslutade den 30 maj 2013 att inhämta Lagrådets yttrande över bl.a. förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227) och förslag till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt. Lagförslaget finns i <SPAN class="ft121">bilaga 5</SPAN>, <SPAN class="ft121">avsnitt 4</SPAN>. Regeringen har i propositionen följt lagrådets förslag. Lagrådets yttrande finns i <SPAN class="ft121">bilaga 5</SPAN>, <SPAN class="ft121">avsnitt 5</SPAN>. I förhållande till lagrådsremissen har också en språklig ändring gjorts i lagtexten.</P>
<P class="p253 ft17">6.24.2 Bakgrund</P>
<P class="p233 ft32">Europeiska kommissionen har i ett EU- pilotärende ställt frågor om beskattningen av husbilar (dnr Fi2012/1826). Kommissionen har i ärendet bett regeringen att lämna information om beskattningen av husbilar som har förts in till Sverige och som har blivit skattepliktiga här i landet från och med den 1 januari 2011. Kommissionens frågor rör bl.a. gränsdragningen kring vilka husbilar som omfattas av den viktbaserade fordonsskatten respektive den koldioxidbaserade fordonsskatten. I frågorna tas upp att en skillnad kan uppstå i beskattningen genom att husbilar som har registrerats och tagits i bruk i ett annat land än Sverige, innan de registrerats i Sverige, omfattas av den kol- dioxidbaserade fordonsskatten, medan andra husbilar som endast har varit registrerade i Sverige omfattas av den viktbaserade fordons- skatten.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32">I denna proposition lämnas förslag som syftar till att förtydliga regelverket och att åstadkomma en mer enhetlig beskattning mellan fordon som endast har varit registrerade i det svenska vägtrafikregistret och fordon som före registreringen i vägtrafikregistret har varit registrerade i ett fordonsregister i ett annat land.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">446</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_471" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft17">6.24.3 Gällande rätt</P>
<P class="p341 ft38">Vägtrafikskattelagen (2006:227) och lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt trädde i kraft den 1 maj 2006. Genom vägtrafikskattelagen infördes bestäm- melser om fordonsbeskattning som baseras på fordons koldioxidutsläpp, vilka började tillämpas från och med den 1 oktober 2006. Fordon som inte omfattas av den koldioxidbaserade beskattningen beskattas i stället enligt det äldre viktbaserade systemet, vilket bl.a. regleras i lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt.</P>
<P class="p236 ft32">Enligt 1 kap. 1 § vägtrafikskattelagen ska vägtrafikskatt i form av fordonsskatt och saluvagnsskatt betalas till staten för vissa fordon enligt denna lag. För vissa personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar ska fordonsskatt i stället betalas till staten enligt lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt. De fordon som omfattas av den koldioxidbaserade fordons- skatten är enligt 2 kap. 7 § vägtrafikskattelagen personbilar klass I som enligt uppgift i väg- trafikregistret är av fordonsår 2006 eller senare (2 kap. 7 § första stycket 1). Även personbilar klass I som är av tidigare fordonsår än 2006 omfattas av den koldioxidbaserade fordons- skatten om de uppfyller kraven för miljöklass 2005, El eller Hybrid enligt bilaga 1 till den upphävda lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen (2 kap. 7 § första stycket 2). Vidare omfattas personbilar klass II, lätta bussar och lätta lastbilar som blivit skattepliktiga för första gången efter utgången av 2010 av den koldioxidbaserade fordonsskatten (2 kap. 7 § första stycket 3). Av 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner följer att med personbilar klass I avses personbilar som inte tillhör klass II, och med personbilar klass II avses husbilar.</P>
<P class="p920 ft38">Av 1 § lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt framgår att fordonsskatt ska betalas till staten för sådana bilar som avses i 3 § samt att för övriga fordon finns bestämmelser i väg- trafikskattelagen. De fordon som beskattas enligt lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt är personbilar klass I som enligt uppgift i vägtrafikregistret är av fordonsår 2005 eller tidigare och som inte uppfyller kraven för miljöklass 2005, El eller Hybrid enligt bilaga 1 till den upphävda lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, samt personbilar klass II, lätta bussar och lätta</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft34">lastbilar som har blivit skattepliktiga för första gången före utgången av år 2010.</P>
<P class="p372 ft4">Fordon som är eller bör vara registrerade i vägtrafikregistret och som inte är avställda eller enbart tillfälligt registrerade omfattas av skatte- plikten enligt 2 kap. 1 § vägtrafikskattelagen och 3 § lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt.</P>
<P class="p252 ft4">För de fordon som omfattas av den koldioxidbaserade fordonsskatten tas fordons- skatt ut med ett grundbelopp och i före- kommande fall ett koldioxidbelopp enligt 2 kap. 7 § första stycket vägtrafikskattelagen.</P>
<P class="p364 ft38">För dieseldrivna fordon som omfattas av den koldioxidbaserade fordonsskatten gäller att summan av grundbeloppet och koldioxid- beloppet multipliceras med en bränslefaktor och ett miljötillägg tas ut (2 kap. 7 § andra stycket). Bränslefaktorn är 2,33 och miljötillägget är 500 kronor för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före utgången av år 2007, och 250 kronor för fordon som blivit skattepliktiga för första gången efter utgången av år 2007 (2 kap. 10 §).</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">De fordon som omfattas av lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt be- skattas enligt bilagan till lagen utifrån vad det är för typ av fordon, om fordonet kan drivas med dieselbränsle eller inte och utifrån fordonets vikt.</P>
<P class="p537 ft4">Sedan den 1 juli 2009 befrias personbilar (klass I) med bättre miljöegenskaper från fordonsskatt under de fem första åren från det att fordonet blivit skattepliktigt för första gången om fordonet uppfyller vissa utsläpps- krav. Den 1 januari 2013 skärptes kraven för den femåriga skattebefrielsen. Koldioxidutsläpps- kraven blev viktrelaterade och skattebefrielsen utökades till att även omfatta personbilar klass II (husbilar), lätta bussar och lätta lastbilar. Skattebefrielsen regleras i 2 kap. 11 a § vägtrafikskattelagen.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 148px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.24.4</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;">Begreppet skattepliktig för första gången</SPAN></P>
<P class="p166 ft32">I vägtrafikskattelagen och i lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt används i flera bestämmelser begreppet skattepliktig för första gången. Begreppet används bl.a. för att avgränsa vilka personbilar klass II (husbilar), lätta bussar och lätta lastbilar som omfattas av den koldioxidbaserade fordonsskatten i 2 kap. 7 §</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">447</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_472" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft38">första stycket 3 vägtrafikskattelagen respektive den viktbaserade fordonsskatten i 3 § 2 lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt. Vidare används begreppet för att avgöra om miljötillägget för dieseldrivna fordon som omfattas av den koldioxidbaserade fordons- skatten är 250 eller 500 kronor. Begreppet används även för att avgöra om nya eller äldre bestämmelser om befrielse från fordonsskatt för fordon med bättre miljöegenskaper är tillämpliga och under vilken tid en sådan bil omfattas av dessa bestämmelser. Vad som avses med skattepliktig för första gången har dock inte definierats i lagstiftningen.</P>
<P class="p979 ft38">Vid tillämpningen av vägtrafikskattelagen och lagen med särskilda bestämmelser om fordons- skatt avses med skattepliktig för första gången den tidpunkt då ett fordon för första gången har blivit skattepliktigt enligt 2 kap. 1 § vägtrafik- skattelagen eller 3 § lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt, dvs. den tidpunkt då fordonet har registrerats eller borde ha registrerats i vägtrafikregistret för första gången under förutsättning att fordonet inte är avställt eller endast tillfälligt registrerat. Av 12 § lagen (2001:558) om vägtrafikregister följer att fordon som huvudregel ska vara registrerade i vägtrafikregistret för att få brukas.</P>
<P class="p398 ft38">För t.ex. en personbil klass II (husbil) som har registrerats och tagits i bruk i utlandet före den 1 januari 2011 och som därefter har förts in till Sverige, innebär med skattepliktig för första gången således den tidpunkt då husbilen har registrerats i det svenska vägtrafikregistret för första gången, och inte den tidpunkt då fordonet har tagits i bruk utomlands för första gången. Följden av denna tillämpning är att begagnade husbilar som har förts in från utlandet och registrerats i Sverige efter den 1 januari 2011 i vissa fall beskattas på ett annat sätt än husbilar som endast har varit registrerade i Sverige. Eftersom bestämmelserna om skattepliktens inträde, och avgränsningen mellan den koldioxidbaserade respektive den viktbaserade fordonsskatten, även gäller för lätta bussar och lätta lastbilar kan denna skillnad även uppstå för sådana fordon.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p114 ft38">När ett fordon har blivit skattepliktigt för första gången har vidare betydelse vid tillämpningen av reglerna om miljötillägg och reglerna om den femåriga skattebefrielsen för fordon med bättre miljöegenskaper. Av 2 kap. 10 § andra stycket vägtrafikskattelagen följer att miljötillägget för dieseldrivna fordon som omfattas av den koldioxidbaserade fordons- skatten är 500 kronor för fordon som har blivit skattepliktiga för första gången före utgången av år 2007, och 250 kronor för fordon som har blivit skattepliktiga för första gången efter utgången av år 2007. För t.ex. en dieseldriven personbil som har registrerats och tagits i bruk år 2007 i utlandet<SPAN class="ft121">, </SPAN>och som har förts in och registrerats i Sverige efter år 2007<SPAN class="ft121">, </SPAN>innebär det att det miljötillägg som påförs är 250 kronor i stället för 500 kronor. Personbilar med bättre miljöegenskaper befrias från fordonsskatten under de fem första åren från det att bilen blir skattepliktig för första gången om bilen uppfyller de krav som uppställs i 2 kap. 11 a § vägtrafikskattelagen. Kraven för den femåriga skattebefrielsen skärptes den 1 januari 2013. Av övergångsbestämmelserna till de nya reglerna följer att äldre bestämmelser gäller för personbilar som blivit skattepliktiga för första gången före ikraftträdandet. Även i dessa fall kan en skillnad i beskattningen uppstå mellan fordon som har registrerats utomlands, innan de registrerats i Sverige, jämfört med fordon som enbart har varit registrerade i Sverige.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 138px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">448</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_473" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:324px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031473x1.jpg" style="width:293px;height:324px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.24.5</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;">Definition av begreppet skattepliktig för första gången</SPAN></P>
<P class="p1357 ft38"><SPAN class="ft243">Regeringens förslag: </SPAN>En definition av vad som avses med <SPAN class="ft121">skattepliktig för första gången </SPAN>införs i vägtrafikskattelagen och i lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt. Med skatte- pliktig för första gången ska som huvudregel avses den tidpunkt då ett fordon har registrerats i vägtrafikregistret för första gången. För fordon som har varit registrerade utomlands innan de har registrerats i Sverige, ska i stället med skattepliktig för första gången avses den tidpunkt då fordonet för första gången har registrerats i ett annat land. Om det inte går att fastställa den tidpunkt då fordonet för första gången registrerats i ett annat land, ska med skattepliktig för första gången i sista hand avses den 1 januari det år som är antecknat som fordonsår i vägtrafikregistret.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft124">Promemorians förslag: <SPAN class="ft62">Överensstämmer i huvudsak med regeringens. En mindre justering har gjorts i den föreslagna bestämmelsen i vägtrafikskattelagen.</SPAN></P>
<P class="p350 ft121"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Förvaltningsrätten i Falun, Kommerskollegium, Skatteverket, Trafik- verket, Transportstyrelsen, Statens Energi- myndighet, Regelrådet <SPAN class="ft38">och </SPAN>Svenska Riskkapital- föreningen <SPAN class="ft38">tillstyrker förslaget. Kommers- kollegium anser att förslaget leder till att den potentiella diskrimineringen av utländska fordon försvinner. Trafikverket anser att förslaget kan påverka fördelningen av vilka årsmodeller av de aktuella biltyperna som tas in till Sverige. Transportstyrelsen har vissa synpunkter på konsekvensanalysen. Övriga remissinstanser har inte lämnat några synpunkter på förslaget.</SPAN></P>
<P class="p93 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Vad som avses med skattepliktig för första gången har inte definierats i lagstiftningen. Som framgår i avsnitt 6.24.4 kan det vid tillämpningen av begreppet under vissa förutsättningar uppstå en skillnad i beskattningen mellan fordon som tidigare har varit registrerade utomlands, jämfört med fordon som endast har varit registrerade i Sverige.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32">Mot denna bakgrund bör en definition införas i syfte att förtydliga regelverket och att åstadkomma en mer enhetlig beskattning mellan fordon som endast har varit registrerade i det</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">svenska vägtrafikregistret och fordon som före registreringen i vägtrafikregistret har varit registrerade i ett fordonsregister i ett annat land.</P>
<P class="p364 ft38">Med skattepliktig för första gången bör som huvudregel avses den tidpunkt då ett fordon för första gången blir skattepliktigt enligt 2 kap. 1 § vägtrafikskattelagen eller, om lagen med sär- skilda bestämmelser om fordonsskatt är tillämplig, enligt 3 § den lagen. Av 2 kap. 1 § vägtrafikskattelagen och 3 § lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt följer att fordonet är skattepliktigt om det är eller bör vara registrerat i vägtrafikregistret och det inte är avställt eller endast tillfälligt är registrerat. Denna huvudregel utgör ingen materiell ändring, utan är endast ett förtydligande i lagen.</P>
<P class="p439 ft62">Om ett fordon har varit registrerat i ett annat land än Sverige före det har registrerats i vägtrafikregistret, bör i första hand med skattepliktig för första gången i stället avses den tidpunkt då fordonet för första gången har registrerats i ett annat land. Att uppgift ska antecknas i vägtrafikregistret om datum för första registrering utomlands vad gäller privat- importerade fordon framgår av förordningen (2001:650) om vägtrafikregister. Av bilaga 1 till denna förordning framgår de uppgifter som ska föras in i vägtrafikregistret enligt 2 kap. 1 § 1 i förordningen. Enligt punkten 3 i bilagan ska datum för registrering i Sverige föras in i vägtrafikregistret. Vidare ska enligt samma punkt uppgift om datum för första registrering utomlands för privatimporterade fordon föras in i vägtrafikregistret.</P>
<P class="p1177 ft38">Det kan noteras att begagnade fordon som har förts in till Sverige för att tas i bruk, måste ha godkänts vid Transportstyrelsens ursprungskon- troll innan de kan registreras i vägtrafikregistret. Vid ursprungskontrollen ska bl.a. enligt 6 kap. 6 § förordningen om vägtrafikregister fordonets identitet kontrolleras med utgångspunkt i tidigare registrering. För ett fordon som förs in i landet för att stadigvarande brukas och registreras här ska till ansökan som huvudregel bifogas registreringsdokument i original från ursprungslandet. Om fordonet inte är registrerat i ursprungslandet ska ursprunget styrkas på annat sätt än genom registreringsdokument i original enligt 13 kap. 11 § i Transportstyrelsens föreskrifter om registrering av fordon m.m. i vägtrafikregistret (TSFS 2010:112). Även för fordon som inte är privatimporterade finns således i normalfallet, genom den ursprungs-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">449</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_474" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:97px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:168px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031474x1.jpg" style="width:293px;height:168px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft62">kontroll som görs, uppgift tillgänglig om datum för första registrering i utlandet. Att sådan uppgift ska antecknas i vägtrafikregistret för dessa fordon anges dock inte uttryckligen i förordningen om vägtrafikregister på samma sätt som gäller för privatimporterade fordon (punkten 3 i bilagan till förordningen om vägtrafikregister). Enligt regeringens mening finns det anledning att förtydliga förordningen om vägtrafikregister i denna del. Denna fråga som enbart utgör en ändring i en förordning behandlas i särskild ordning.</P>
<P class="p198 ft38">Det kan inte uteslutas att det i vissa fall inte går att fastställa tidpunkten för första regi- strering i ett annat land, även om det i och för sig framgår att fordonet har registrerats i ett annat land före det har förts in till Sverige. Som en särskild undantagsregel bör därför i dessa fall med skattepliktig för första gången lämpligen avses den 1 januari det år som utgör fordonsåret. Enligt punkten 7 i bilaga 1 till förordningen om vägtrafikregister framgår att fordonets fordonsår (årsmodell, tillverkningstidpunkt eller första ibruktagandedatum) ska antecknas i vägtrafik- registret. I bilaga 2 till Transportstyrelsens före- skrifter om fordonsuppgifter i vägtrafikregistret (TSFS 2009:59) framgår att den 1 januari tillverkningsåret anses vara lämpligt att ange som datum för när fordonet har tagits i bruk för första gången i utlandet i de fall då sådan uppgift från tidigare registerhandlingar saknas.</P>
<P class="p288 ft38">De föreslagna reglerna, som gäller fordon som tidigare har varit registrerade utomlands, medför att innebörden av skattepliktig för första gången vid tillämpningen på sådana fordon harmoniseras med vad som gäller för fordon som har regi- strerats i vägtrafikregistret och tagits i bruk för första gången i Sverige. I båda fallen blir som huvudregel registreringstidpunkten, oavsett i vilket land registrering skett för första gången, avgörande för när ett fordon anses ha blivit skattepliktigt för första gången.</P>
<P class="p122 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p123 ft32">Förslaget föranleder en ny paragraf, 1 kap. 6 a § vägtrafikskattelagen (2006:227), se avsnitt 3.22. Vidare föranleder förslaget ändring i 2 § lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt, se avsnitt 3.23.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft14"><SPAN class="ft17">6.24.6</SPAN><SPAN class="ft254">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</SPAN></P>
<P class="p358 ft32"><SPAN class="ft252">Regeringens förslag: </SPAN>Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2014. Den nya bestämmelsen ska inte tillämpas vid befrielse från fordonsskatt för fordon med bättre miljöegenskaper om fordonet före lagens ikraftträdande var befriat från fordonsskatt. I övrigt ska äldre bestämmelser fortfarande gälla för vägtrafikskatt som avser tid före ikraftträdandet.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens. En mindre justering har gjorts i den föreslagna övergångsbestäm- melsen.</P>
<P class="p614 ft4"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna: </SPAN>Ingen remissinstans har yttrat sig i denna del.</P>
<P class="p350 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">De föreslagna ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2014.</SPAN></P>
<P class="p114 ft38">Den nya bestämmelsen i 1 kap. 6 a § väg- trafikskattelagen ska inte tillämpas vid befrielse från fordonsskatt för fordon med bättre miljöegenskaper om fordonet före lagens ikraftträdande var befriat från fordonsskatt enligt 2 kap. 11 a § vägtrafikskattelagen. Denna övergångsbestämmelse gäller således enbart i fråga om tillämpningen av 2 kap. 11 a § väg- trafikskattelagen avseende sådana fordon som före ikraftträdandet omfattades av skatte- befrielsen och som ännu inte har varit befriade från fordonsskatt under totalt fem år. Detta för att undvika att vissa fordon får en kortare tid för befrielse från fordonsskatt än vad fordonsägaren har utgått ifrån. Avsikten med övergångs- bestämmelsen är således att fordon som redan omfattas av skattebefrielsen inte ska få kortare tid av skattebefrielse till följd av ändringen. <SPAN class="ft121">Lagrådet </SPAN>anför att det bör framhållas att bestämmelsen inte undantar fordon för vilka femårsbefrielsen enligt 2 kap. 11 a § löpt ut. I denna del kan regeringen konstatera att övergångsbestämmelsen inte gäller för fordon som redan har varit befriade från fordonsskatt under fem år eftersom skattebefrielsen i dessa fall har löpt ut.</P>
<P class="p671 ft24">I övrigt bör fortfarande äldre bestämmelser gälla för vägtrafikskatt som avser tid före ikraftträdandet. Ändringarna innebär bl.a. att vissa fordon kommer att få en viktbaserad fordonsskatt enligt lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt, i stället för en</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 25px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">450</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_475" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft24">koldioxidbaserad fordonsskatt enligt vägtrafik- skattelagen. Av övergångsbestämmelserna följer att de nya bestämmelserna blir tillämpliga på vägtrafikskatt som avser tid från och med den 1 januari 2014.</P>
<P class="p939 ft17">6.24.7 Konsekvensanalys</P>
<P class="p187 ft5">Offentligfinansiella effekter</P>
<P class="p136 ft32">Förslaget till definition av begreppet skatte- pliktig för första gången medför vissa offentligfinansiella effekter. De huvudsakliga effekterna bedöms vara följande. De husbilar, lätta bussar och lätta lastbilar som har förts in i Sverige, och registrerats i vägtrafikregistret år 2011 eller senare men som har varit registrerade i ett annat land före år 2011 kommer efter lagändringen att omfattas av den viktbaserade fordonsskatten enligt lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt, i stället för den koldioxidbaserade fordonsskatten enligt väg- trafikskattelagen. Förslaget innebär också att personbilar klass I som har förts in till Sverige och registrerats i vägtrafikregistret den 1 januari 2013 eller senare, men som har varit registrerade i ett annat land före år 2013 kommer att kunna omfattas av de äldre bestämmelserna om befrielse från fordonsskatten för fordon med bättre miljöegenskaper (i stället för de nya bestämmelserna med viktrelaterade koldioxid- utsläppskrav). Slutligen medför förslaget att dieseldrivna fordon som omfattas av den koldioxidbaserade fordonsskatten och som registrerats i vägtrafikregistret år 2008 eller senare, men som före detta år har varit registrerade utomlands, ska betala det högre miljötillägget (500 kronor i stället för som tidigare 250 kronor). Sammantaget bedöms förslaget medföra minskade skatteintäkter med 6 miljoner kronor år 2014.</P>
<P class="p221 ft5">Effekter för företagen och hushållen</P>
<P class="p136 ft38">De huvudsakliga effekterna för företagen och hushållen bedöms vara följande. Berörda fordonsägare får efter förslaget ändrad fordonsskatt. Flertalet berörda husbilar, lätta bussar och lätta lastbilar får sänkt årlig fordonsskatt. För en genomsnittlig lätt lastbil (på omkring 2 650 kg och knappt 190 gr CO2/km) bedöms effekten vara begränsad, omkring 40 kronor lägre årlig fordonsskatt. För en dieseldriven husbil på omkring 3 500 kg</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p163 ft4">bedöms effekten större, ca 2 300 kronor lägre årlig fordonsskatt. Vissa fordon kan även få höjd årlig fordonsskatt. Det gäller alternativbränsle- drivna husbilar och lätta lastbilar. Totalt bedöms drygt 9 000 husbilar, lätta bussar och lätta last- bilar få ändrad årlig fordonsskatt till följd av förslaget.</P>
<P class="p252 ft38">Vissa fordon kan också efter lagändringen komma att omfattas av äldre bestämmelser för befrielse från fordonsskatten för fordon med bättre miljöegenskaper (i stället för de nya bestämmelserna med viktrelaterade koldioxid- utsläppskrav). För bensindrivna personbilar innebär det vanligen 360 kronor i skattebefrielse per år och för dieseldrivna personbilar är värdet av skattebefrielsen knappt 1 100 kronor per år. Totalt bedöms ca 2 000 personbilar befrias från fordonsskatten till följd av förslaget.</P>
<P class="p120 ft62">Slutligen kommer dieseldrivna fordon som omfattas av den koldioxidbaserade fordons- skatten som har förts in till Sverige och registrerats i vägtrafikregistret år 2008 eller senare men som har varit registrerade utomlands år 2007 eller tidigare att få höjt miljötillägg med 250 kronor per år. Totalt bedöms förslaget medföra höjt miljötillägg för drygt 14 000 dieseldrivna fordon som omfattas av den koldioxidbaserade fordonsskatten.</P>
<P class="p439 ft38">Ändringarna innebär för vissa fordon att fordonsskatt tas ut med ett annat belopp än tidigare. För vissa fordon blir fordonsskatten högre. Om fordonsskatten för dessa fordon har beslutats för tiden efter ikraftträdandet enligt äldre bestämmelser, ska tillkommande skatte- belopp betalas för tiden från och med dagen för ändringen till utgången av skatteåret, eller om fordonsskatt har beslutats för en skatteperiod, till utgången av skatteperioden enligt 5 kap. 13 § vägtrafikskattelagen. Således kommer vissa fordonsägare att tilläggsdebiteras fordonsskatt. För vissa fordon blir fordonsskatten lägre. Om fordonsskatten i dessa fall redan har betalats ska överskjutande fordonsskatt återbetalas till den som är skattskyldig vid lagändringens ikraft- trädande enligt 5 kap. 13 § vägtrafikskattelagen. Enligt 5 kap. 14 § andra stycket vägtrafik- skattelagen behöver inte fordonsskatt enligt beslut som anges i 5 kap. 13 § vägtrafik- skattelagen betalas om den understiger 200 kronor. Återbetalning ska inte göras av belopp som understiger 100 kronor. Bestäm- melserna i 5 kap. vägtrafikskattelagen gäller även</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">451</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_476" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:184px;left:0px;z-index:-1;width:604px;height:477px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031476x1.jpg" style="width:604px;height:477px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p367 ft34">i fråga om fordonsskatt enligt lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt.</P>
<P class="p429 ft5">Effekter för miljön</P>
<P class="p1322 ft4">Förhållandevis få fordon berörs av förslaget och för flertalet berörda fordon är effekten på den årliga fordonsskatten liten. Förslagets effekter på miljön bedöms därför som små.</P>
<P class="p6 ft5">Effekter för myndigheter och domstolar</P>
<P class="p225 ft38">Förslaget bedöms medföra försumbara effekter för Skatteverket. För Transportstyrelsen bedöms vissa kostnader uppkomma eftersom förslaget medför ändringar i myndighetens datasystem och tilläggsdebiteringar samt återbetalningar av fordonsskatt. Enligt en uppskattning från Transportsstyrelsen uppgår kostnaderna till ca 1,5 miljoner kronor. De eventuellt tillkommande kostnaderna för Transportstyrelsen och Skatte- verket får finansieras inom den befintliga anslagsramen.</P>
<P class="p125 ft34">Förslagen bedöms inte medföra några merkostnader eller något merarbete för de allmänna förvaltningsdomstolarna.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 27px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft153"><SPAN class="ft17">6.25</SPAN><SPAN class="ft267">Egenförbrukning av el vid värmeföretags industrileveranser</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft32"><SPAN class="ft252">Regeringens bedömning: </SPAN>Energibeskattningen av el som förbrukas av värmeföretag för produktion av värme som levereras till industrin och de areella näringarna bör ses över.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft153">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft38">I dag har energibolag som levererar värme till industrin möjlighet att genom återbetalning av skatt på fossila bränslen som använts vid värme- produktionen få samma skattemässiga situation som om dessa bränslen använts av industrin för att själv producera värmen. Detsamma gäller för leveranser till jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. I möjligaste mån bör konkurrens- snedvridningar undvikas mellan värmeproduk- tion inom industrin och värmeföretag, när produktionen sker för samma ändamål. Energiskatt om 0,5 öre per kWh tas ut för den el som industrin och de areella näringarna förbrukar. Högre energiskatt gäller för viss el som används av värmeföretag i samband med produktion av värme som levereras till industrin</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft34">eller de areella näringarna. Denna beskattning bör ses över.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 51px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft17"><SPAN class="ft37">6.26</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 18px;">Utredning om ekonomiska styrmedel för kemikalier</SPAN></P>
<P class="p214 ft225">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft24">En särskild utredare bör tillsättas för att analysera den roll som ekonomiska styrmedel kan spela för att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen i t.ex. kläder eller hemelektronik.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft99">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft32">En av miljöpolitikens viktigaste uppgifter är att skapa en giftfri miljö. Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta så kallade generationsmål har utvecklats av riksdagen 2010 (se prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377). Ett av Sveriges nationella miljö- kvalitetsmål rör ”Giftfri miljö”. Målet innebär bl.a., utifrån den lydelse som riksdagen beslutade om under 2010, att förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.</SPAN></P>
<P class="p422 ft38">Sveriges arbete inom kemikalieområdet är till stor del inriktat på att driva dessa frågor framåt inom EU och internationellt. Inom ramen för vad som är möjligt enligt unionsrätten och andra internationella åtaganden anser dock regeringen att det är angeläget att parallellt med detta arbete även vidta nationella åtgärder. Kemikalie- inspektionen har därför ett fyraårigt regering- suppdrag om framtagande och genomförande av en handlingsplan för en giftfri vardag (se regeringens beslut den 22 december 2010 i ärende M2010/4966/Kk). I uppdraget anger regeringen bland annat att kraftfulla åtgärder behövs för att minska den direkta exponeringen och den diffusa spridningen av hälsofarliga ämnen från varor. De varugrupper som nämns är bl.a. kläder och elektronik. Inom ramen för detta uppdrag har Kemikalieinspektionen i februari 2013 presenterat rapporten ”När kan ekono-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 35px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">452</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_477" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;">
<P class="p299 ft24">miska styrmedel komplettera regleringar inom kemikalieområdet?” (rapport nr 1/2013).</P>
<P class="p348 ft32">Rätt utformade skatter och andra ekonomiska styrmedel har stor potential att på ett kostnadseffektivt sätt bidra till att de uppsatta målen på miljöområdet kan nås. Ett område, där regeringen särskilt ser behovet av att närmare analysera förutsättningarna för att gå vidare med ekonomiska styrmedel, är direkt exponering och diffus spridning av hälsofarliga ämnen från olika varugrupper. Regeringen avser därför att tillsätta en särskild utredare för att analysera den roll som ekonomiska styrmedel kan spela för att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälso- farliga ämnen i t.ex. kläder eller hemelektronik. En utgångspunkt för arbetet bör vara att reglerna är enkla att tillämpa och kontrollera och inte medför gränshandelsproblem eller på annat sätt står i strid med Sveriges internationella åtaganden.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 33px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.27</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 18px;">Omräkning av koldioxid- och energiskattesatser efter prisutveckling (indexering)</SPAN></P>
<P class="p91 ft38">Koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen framgår av 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. På motsvarande sätt anges energiskattesatserna på el i 11 kap. 3 § LSE. Sedan 1994 har en årlig indexomräkning skett av såväl koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen som energiskattesatserna på el. Syftet är att realvärdesäkra skattesatserna. Senast i november varje år ska regeringen, med stöd av bestämmelser i LSE, i förordning lägga fast det kommande kalenderårets koldioxid- och energiskattesatser med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen.</P>
<P class="p1383 ft38">Riksdagen beslutade under hösten 2009 om ändringar i LSE av koldioxid- och energi- skattesatserna på bränslen för åren 2011, 2013 och 2015 (prop. 2009/10:41, bet. 2009/10:SkU21, rskr. 2009/10:122). Av praktiska skäl ansågs då inte att den årliga indexomräkningen av skattesatser, för de år då sådana förändringar genomförs, borde göras av regeringen genom en förordning. I stället togs hänsyn till prognostiserade förändringar i konsumentprisindex redan i samband med att</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft34">koldioxid- och energiskattesatserna för 2011, 2013 och 2015 lades fast i LSE.</P>
<P class="p117 ft62">Några ändrade skattesatser på bränslen som ska träda i kraft 2012, 2014 och 2016 har däremot inte beslutats i LSE. Detsamma gäller för energiskattesatserna på el för 2011 och framåt. För dessa år sker alltså indexomräkning av skattebeloppen genom en förordning som utfärdas av regeringen senast i november året innan respektive kalenderår. I dessa fall baseras beräkningen på faktiska förändringar i konsumentprisindex. Underlaget för omräk- ningen är de skattesatser på bränslen och el som anges i LSE.</P>
<P class="p439 ft38">Koldioxid- och energiskattesatserna på bräns- len för 2013 framgår av 2 kap. 1 § LSE i dess lydelse enligt SFS 2012:680. I dessa fall sker beräkningen av 2014 års skattesatser utifrån den faktiska förändringen i konsumentprisindex under perioden juni 2012 och juni 2013. Index har under perioden minskat med 0,15 procent. För 2014 medför indexomräkningen att skatten på bensin, miljöklass 1 inte ändras på grund av avrundningsregler. Skatten på dieselbränsle, miljöklass 1 sänks med 0,8 öre per liter (1,0 öre inklusive mervärdesskatt).</P>
<P class="p120 ft32">Energiskattesatserna på el framgår av förord- ningen (2012:700) om fastställande av om- räknade belopp för energiskatt på elektrisk kraft för år 2013. För energiskattesatserna på el sker beräkningen av 2014 års skattesatser utifrån den faktiska förändringen i konsumentprisindex under perioden juni 2009 och juni 2013 och som tillämpas på de i LSE angivna skattesatserna, Index har under perioden ökat med 4,60 procent.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Indexomräkning av energiskattesatserna på el medför att dessa skattesatser är oförändrade 2014 jämfört med 2013 på grund av avrundningsregler.</P>
<P class="p364 ft38">Energiskattesatserna på el samt energi- och koldioxidskattesatserna på bränslen för 2014 kommer att framgå av en förordning som regeringen utfärdar senast i november 2013. De av regeringen i denna proposition föreslagna nya skattesatserna för viss flygbensin (se avsnitt 6.21) kommer inte att omfattas av index- omräkningen som sker för 2014, jfr kommentaren till 2 kap. 1 § LSE i avsnitt 6.42.11.</P>
<P class="p342 ft34">Skattesatsförändringarna för de vanligaste bränslena redovisas i tabell 6.24.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 49px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">453</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_478" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 122px;padding: 0px;border: none;width: 672px;">
<DIV style="position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:294px;height:214px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031478x1.jpg" style="width:294px;height:214px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 671px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 313px;overflow: hidden;">
<P class="p13 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 27px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft64">Tabell 6.24 Ändringar av skattesatser på vissa bränslen för 2014 jämfört med 2013, inklusive mervärdesskatt</P>
<P class="p169 ft42">Öre/liter och kr/m<SPAN style="font: italic 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;">3</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 292px;margin-top: 6px;font: 11px 'Arial';">
<TR>
<TD class="tr17 td144"><P class="p139 ft7">Energislag</P></TD>
<TD class="tr17 td52"><P class="p19 ft7">Energiskatt</P></TD>
<TD class="tr17 td142"><P class="p139 ft7">Koldioxid-</P></TD>
<TD class="tr17 td180"><P class="p48 ft7">Mervärdes-</P></TD>
<TD class="tr17 td180"><P class="p81 ft7">Summa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td149"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td104"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p139 ft7">skatt</P></TD>
<TD class="tr19 td182"><P class="p48 ft7">skatt</P></TD>
<TD class="tr19 td182"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td144"><P class="p139 ft10">Bensin,</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p81 ft10">0</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p79 ft10">0</P></TD>
<TD class="tr3 td180"><P class="p32 ft10">0</P></TD>
<TD class="tr3 td180"><P class="p707 ft10">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td144"><P class="p139 ft10">miljöklass 1,</P></TD>
<TD class="tr9 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td180"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td180"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td144"><P class="p139 ft67">öre/liter</P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td142"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td149"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td146"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td182"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td182"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td144"><P class="p139 ft10">Diesel-</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p81 ft10"><NOBR>-0,3</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p79 ft10"><NOBR>-0,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td180"><P class="p32 ft10"><NOBR>-0,2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td180"><P class="p707 ft10"><NOBR>-1,0</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td144"><P class="p139 ft67">bränsle,</P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td142"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td144"><P class="p139 ft67">miljöklass 1,</P></TD>
<TD class="tr19 td52"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td142"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td180"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td149"><P class="p139 ft10">öre/liter</P></TD>
<TD class="tr2 td104"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td146"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td182"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td182"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td144"><P class="p139 ft10">Eldnings-</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p81 ft10"><NOBR>-1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p79 ft10"><NOBR>-5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td180"><P class="p32 ft10"><NOBR>-1,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td180"><P class="p707 ft10"><NOBR>-7,50</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td144"><P class="p139 ft10">olja, kr/m<SPAN class="ft45">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td180"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td180"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 40px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft253">Skatt på konsumtion m.m.– övriga punktskatter</P>
<P class="p1356 ft37"><SPAN class="ft37">6.28</SPAN><SPAN class="ft266">Trängselskatt</SPAN></P>
<P class="p150 ft4">2011 års Vägtullsutredning överlämnade i februari 2013 sitt slutbetänkande Trängselskatt – delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut i maj 2013. Utredningens betänkande bereds nu vidare inom regerings- kansliet.</P>
<P class="p128 ft38">Den 11 juni 2013 remitterade Finans- departementet en promemoria om förändringar av trängselskatten i Stockholm med anledning av trafikleden Norra Länken och den nya stads- delen Hagastaden (Fi 2012/3828). Remisstiden gick ut i augusti 2013. Regeringen avser att återkomma i frågan under riksmötet.</P>
<P class="p205 ft32">Regeringens förhandlingspersoner i Stock- holmsförhandlingen (dir. 2013:22) har i juli 2013 i en framställan till regeringen lämnat förslag om förändringar av trängselskatten i Stockholm. Finansdepartementet har i september 2013 remitterat framställan. I remissen har utred- ningens förslag kompletterats med ett förslag till författningstext som har tagits fram inom Finansdepartementet. Regeringen bedömer att höjd och breddad trängselskatt är en förutsätt- ning för de infrastrukturinvesteringar som förhandlas inom ramen för Stockholmsförhand- lingen. Om någon av delarna i förslaget inte bedöms kunna genomföras ökar behovet av finansiering från berörda kommuner och Stockholms läns landsting. Regeringen avvaktar nu remissinstansernas synpunkter och utfallet av förhandlingarna innan slutlig ställning tas till förslaget.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 293px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">454</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_479" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:80px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:81px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031479x1.jpg" style="width:293px;height:81px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft37"><SPAN class="ft37">6.29</SPAN><SPAN class="ft266">Reklamskatt</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft32"><SPAN class="ft252">Regeringens bedömning: </SPAN>Det finns för närvarande inte förutsättningar för finansiering av ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft99">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft32">1996 års reklamskatteutredning föreslog i sitt betänkande Avskaffa reklamskatten! (SOU 1997:53) ett avskaffande av lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. Den dåvarande regeringen uttalade i prop. 1997/98:150 att man ansåg att reklamskatten bör avskaffas. Det konstaterades dock att det vid detta tillfälle saknades förutsättningar att finansiera ett totalt avskaffande av reklamskatten. Eftersom den dåvarande regeringen ansåg att det förelåg särskilt allvarliga problem när det gällde beskattningen av reklamtrycksaker, föreslogs ett avskaffande av skatten i denna del. Reklamskatten på reklamtrycksaker avskaffades den 1 januari 1999.</SPAN></P>
<P class="p1289 ft38">Riksdagen tillkännagav den 10 april 2002 som sin mening vad skatteutskottet (bet. 2001/02:SkU20, rskr. 2001/02:201) anfört om att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning. Sedan 2002 har frågan tagits upp i det årliga budgetarbetet. Ett andra steg i avskaffandet av den resterande reklamskatten genomfördes den 1 januari 2006. Regeringen föreslog därefter hösten 2007 ett ytterligare steg i avskaffandet av den resterande reklamskatten. Dessa ändringar trädde i kraft den 1 januari 2008.</P>
<P class="p234 ft62">Skatteutskottet har i yttrandena 2006/07:SkU2y till konstitutionsutskottet och 2006/07:SkU3y till finansutskottet anfört att det ser med tillfredsställelse på att regeringen aviserat att ytterligare en betydande del av den resterande reklamskatten ska avskaffas. Utskottet erinrade också om att riksdagens tidigare tillkännagivande avsåg en avveckling av hela reklamskatten.</P>
<P class="p234 ft32">I budgetpropositionen för 2009 anförde regeringen att det är viktigt att den resterande reklamskatten avskaffas men att regeringen bedömde att förutsättningar för att finansiera ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten för närvarande inte förelåg. Regeringen prioriterade skatteändringar som ökar den</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">varaktiga sysselsättningen före ytterligare sänk- ning av reklamskatten. Skatteutskottet delade i yttrande 2008/09:SkU1y regeringens bedömning men utskottet vidhöll sin tidigare inställning att hela reklamskatten ska avvecklas och förutsätter att detta kommer att ske i kommande förslag från regeringen. I budgetpropositionen för 2010 vidhöll regeringen sin inställning att den reste- rande reklamskatten bör avskaffas. Regeringen prioriterade dock skattesänkningar som på kort och lång sikt stärker sysselsättningen före ytterligare sänkning av reklamskatten. Samma bedömning gjorde regeringen i budget- propositionerna för 2011, 2012 och 2013.</P>
<P class="p224 ft38">I uppdraget till Presstödskommittén (dir. 2011:112) ingår bl.a. att kartlägga vilken inverkan det statliga stödet till dagspressen har på konkurrenssituationen på såväl tidningsmark- naden som hela mediemarknaden, och i det sammanhanget väga in vad som i SOU 1997:53 och bet. 2001/02:SkU20 anförts om effekterna av reklamskatten. Presstödskommittén har över- lämnat sitt betänkande den 11 september 2013 och har bedömt att reklamskatten bör avskaffas i enlighet med riksdagens tillkännagivande från 2002. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p224 ft32">Även i årets budgetberedning har frågan om ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten prövats. Regeringen anser, liksom tidigare, att den resterande reklamskatten bör avskaffas. Regeringen har dock, mot bakgrund av den ekonomiska situationen och de utmaningar som svensk samhällsekonomi står inför, fortsatt att prioritera andra skatteändringar före ytterligare sänkning eller avskaffande av reklamskatten.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 137px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft17"><SPAN class="ft37">6.30</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 18px;">Omräkning av tobaksskatt efter prisutveckling (indexering)</SPAN></P>
<P class="p423 ft38">Enligt bestämmelserna i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, förkortad LTS, ska det sedan den 1 januari 2011 ske en årlig indexomräkning av tobaksskattesatserna. Syftet är att realvärdesäkra skattesatserna. Senast i november varje år ska regeringen, med stöd av en bestämmelse i LTS, i en förordning lägga fast det kommande kalenderårets tobaksskattesatser med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. Skattesatserna bestäms genom att de i LTS angivna skatte- beloppen multipliceras med det jämförelsetal,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">455</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_480" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 120px;padding: 0px;border: none;width: 674px;">
<DIV style="position:absolute;top:392px;left:0px;z-index:-1;width:296px;height:207px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031480x1.jpg" style="width:296px;height:207px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 673px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 20px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;" class="ft62">uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan konsumentprisindex i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2011. När det gäller cigaretter ska omräkningen endast avse styckeskatten. Konsumentprisindex har mellan juni 2011 och juni 2013 ökat med 0,87 procent. En mervärdesskatteeffekt tillkommer om priset på tobak i motsvarande mån förändras och om köparen är en privatperson. För företag som har rätt att dra av denna ingående mervärdesskatt tillkommer inte någon sådan effekt. Skattesatsförändringarna för tobak redovisas i tabell 6.25. Tobaksskattesatserna för 2014 kommer att framgå av en förordning som regeringen utfärdar senast i november 2013. Skatten på cigaretter, cigarrer och cigariller är oförändrad 2014 jämfört med 2013 på grund av avrundningsregler.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 4px;padding-right: 27px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft64">Tabell 6.25 Ändringar av skattesatserna på tobak för 2014 jämfört med 2013, inklusive mervärdesskatt</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft42">Kr/styck och kr/kg</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 292px;margin-top: 16px;font: 11px 'Arial';">
<TR>
<TD class="tr19 td258"><P class="p139 ft7">Tobaksprodukt</P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p48 ft7">Indexomräk-</P></TD>
<TD class="tr19 td5"><P class="p707 ft51">Mervärdesskatt</P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p707 ft7">Summa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td258"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td44"><P class="p48 ft55">ning av</P></TD>
<TD class="tr24 td5"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr24 td238"><P class="p19 ft82"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td267"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td279"><P class="p48 ft7">tobaksskatt</P></TD>
<TD class="tr19 td1"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td343"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td258"><P class="p139 ft96">Cigaretter, kr/styck</P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p48 ft10">0</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p707 ft10">0</P></TD>
<TD class="tr3 td238"><P class="p707 ft10">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td267"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td1"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td343"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td258"><P class="p139 ft10">Cigarrer och</P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p48 ft10">0</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p707 ft10">0</P></TD>
<TD class="tr3 td238"><P class="p707 ft10">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td258"><P class="p139 ft67">cigariller, kr/styck</P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td5"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p19 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td267"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td1"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td343"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td267"><P class="p139 ft10">Röktobak, kr/kg</P></TD>
<TD class="tr0 td279"><P class="p48 ft10"><NOBR>-2,54</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p707 ft10"><NOBR>-0,63</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td343"><P class="p707 ft10"><NOBR>-3,17</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td258"><P class="p139 ft10">Snus, kr/kg</P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p48 ft10"><NOBR>-0,56</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p707 ft10"><NOBR>-0,14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td238"><P class="p707 ft10"><NOBR>-0,71</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td267"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td279"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td1"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr20 td343"><P class="p19 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td258"><P class="p139 ft10">Tuggtobak, kr/kg</P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p48 ft10"><NOBR>-0,66</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p707 ft10"><NOBR>-0,16</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td238"><P class="p707 ft10"><NOBR>-0,82</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft7">Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"><SPAN class="ft37">6.31</SPAN><SPAN class="ft171">Höjd skatt på alkohol</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">6.31.1 Ärendet och dess beredning</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 20px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft62">Finansdepartementet remitterade våren 2011 promemorian Vissa skattefrågor inför budget- propositionen för 2012 innehållande förslag bl.a. om höjning av punktskatt på öl och vin med 12,7 procent och på sprit med 5 procent. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4, avsnitt 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2011/1936). Förslagen i promemorian har ännu inte genomförts.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft5">Lagrådet</P>
<P class="p204 ft4">Förslaget om höjd skatt på alkohol är enligt regeringens bedömning författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.</P>
<P class="p7 ft17">6.31.2 Gällande rätt</P>
<P class="p233 ft38">Beskattningen av öl, vin, andra jästa drycker än vin eller öl, mellanklassprodukter och etyl- alkohol är harmoniserad inom EU. De inom EU gemensamma bestämmelserna om alkohol är reglerade i två direktiv. Dessa direktiv är rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker och rådets direktiv 92/84/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser på alkohol och alkoholdrycker.</P>
<P class="p205 ft4">Direktiven reglerar skattestrukturer, minimi- skattesatser och definitioner av de skattepliktiga alkoholprodukterna. Bestämmelserna i alkohol- skattedirektiven är genomförda i svensk rätt genom lagen (1994:1564) om alkoholskatt, förkortad LAS, och förordningen (2010:173) om alkoholskatt.</P>
<P class="p129 ft4">Enligt 2 § LAS ska skatt på öl tas ut per liter med 1,66 kronor för varje volymprocent alkohol. För öl med en alkoholhalt om högst 2,8 volymprocent tas ingen skatt ut.</P>
<P class="p217 ft4">Enligt 3 § LAS ska skatt på vin tas ut med 7,58 kronor per liter för drycker med en alkoholhalt över 2,25 men inte över 4,5 volym- procent, med 11,20 kronor per liter för drycker med en alkoholhalt över 4,5 men inte över 7 volymprocent, med 15,41 kronor per liter för drycker med en alkoholhalt över 7 men inte över 8,5 volymprocent, med 21,58 kronor per liter för drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent, och med 45,17 kronor per liter för drycker med en alkoholhalt över 15 men inte över 18 volymprocent. För vin med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas ingen skatt ut.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Enligt 4 § LAS ska skatt på andra jästa drycker än vin eller öl tas ut på motsvarande sätt som skatt på vin.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 64px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Enligt 5 § LAS ska skatt på mellanklass- produkter tas ut med 27,20 kronor per liter för drycker med en alkoholhalt om högst 15 volymprocent och med 45,17 kronor per liter för drycker med en alkoholhalt över 15 volym-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">456</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_481" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:201px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:625px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031481x1.jpg" style="width:293px;height:625px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p192 ft4">procent. Exempel på drycker som beskattas som mellanklassprodukter är madeira, portvin, sherry och vermouth.</P>
<P class="p132 ft87">Enligt 6 § LAS ska skatt på etylalkohol, sprit, tas ut med 501,41 kronor per liter ren alkohol.</P>
<P class="p939 ft17">6.31.3 Överväganden och förslag</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;" class="ft24"><SPAN class="ft225">Regeringens förslag: </SPAN>Punktskatten på öl, vin, andra jästa drycker och mellanklassprodukter</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr1 td154"><P class="p49 ft4">höjs med</P></TD>
<TD class="tr1 td88"><P class="p118 ft12">ca</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p17 ft4">7</P></TD>
<TD class="tr1 td393"><P class="p19 ft4">procent och på sprit</P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p30 ft11">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td154"><P class="p230 ft11">1 procent.</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td393"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td154"><P class="p230 ft4">Skatten</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p22 ft11">på</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p27 ft4">öl</P></TD>
<TD class="tr3 td393"><P class="p27 ft4">höjs från 1,66 kronor</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p30 ft4">per</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft4">volymprocent till 1,78 kronor per volymprocent alkohol och liter.</P>
<P class="p222 ft38">Skatten på vin och andra jästa drycker än vin eller öl höjs för drycker med en alkoholhalt över 2,25 men inte över 4,5 volymprocent från 7,58 kronor till 8,11 kronor, för drycker med en</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr6 td360"><P class="p19 ft4">alkoholhalt över</P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p30 ft4">4,5</P></TD>
<TD class="tr6 td238"><P class="p170 ft4">men</P></TD>
<TD class="tr6 td161"><P class="p635 ft4">inte</P></TD>
<TD class="tr6 td85"><P class="p30 ft11">över</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td360"><P class="p19 ft4">7 volymprocent</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p275 ft11">från</P></TD>
<TD class="tr3 td238"><P class="p39 ft4">11,20</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P style="text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft4">kronor</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p30 ft4">till</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p134 ft62">11,98 kronor, för drycker med en alkoholhalt över 7 men inte över 8,5 volymprocent från 15,41 kronor till 16,49 kronor, för drycker med</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p19 ft4">en alkoholhalt</P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p19 ft4">över</P></TD>
<TD class="tr1 td180"><P class="p38 ft4">8,5 men</P></TD>
<TD class="tr1 td52"><P class="p577 ft4">inte</P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p30 ft11">över</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p19 ft4">15 volymprocent</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p176 ft4">från</P></TD>
<TD class="tr3 td180"><P class="p143 ft4">21,58</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p19 ft4">kronor</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p30 ft4">till</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft4">23,09 kronor, och för vin med en alkoholhalt över 15 men inte över 18 volymprocent från 45,17 kronor till 48,33 kronor per liter.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Skatten på mellanklassprodukter med en alkoholhalt om högst 15 volymprocent höjs från 27,20 till 29,10 kronor och för drycker med en alkoholhalt över 15 volymprocent från 45,17 kronor till 48,33 kronor.</P>
<P class="p1326 ft4">Skatten på etylalkohol, sprit, höjs från 501,41 kronor till 506,42 kronor per liter ren alkohol.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Den skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av alkohol från tredje land eller vid punktskattekontroll av transporter justeras på motsvarande sätt.</P>
<P class="p749 ft4">Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft124">Promemorians förslag: <SPAN class="ft62">Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Promemorians förslag innebar en höjning av punktskatten på öl, vin, andra jästa drycker och mellan- klassprodukter med 12,7 procent och på sprit med 5 procent.</SPAN></P>
<P class="p236 ft170"><SPAN class="ft156">Remissinstanserna: </SPAN>Statens folkhälsoinstitut, Ekonomistyrningsverket, Svenska Läkaresäll-</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft121">skapet, <NOBR>IOGT-NTO</NOBR> <SPAN class="ft38">och </SPAN>Ungdomens Nykterhets- förbund (UNF) <SPAN class="ft38">tillstyrker en höjning av alkoholskatten. UNF framför dock att priset på alkoholhaltiga drycker ökat betydligt mindre än de flesta andra produkter enligt SCB. Att höja skatten på alkoholhaltiga drycker med endast 12,7 procent innebär fortfarande att det är ett betydligt mindre ekonomiskt betungade beslut nu än för tio år sedan att köpa alkohol. </SPAN>Systembolaget AB <SPAN class="ft38">delar regeringens bedömning att det finns skäl att höja skatten på alkohol. Systembolaget AB framhåller dock att skattenivån kan leda till bl.a. ökad smuggling.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft169">Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare <SPAN class="ft24">mot- sätter sig en höjning av alkoholskatterna.</SPAN></P>
<P class="p251 ft121">Skatteverket <SPAN class="ft38">och </SPAN>Tullverket <SPAN class="ft38">har inga synpunkter på förslaget. Tullverket anför dock att det enligt erfarenheter finns ett samband mellan en höjning av skatten på alkohol och en ökning av såväl den legala som den illegala införseln av sådana varor. Tullverket anför att ett ökat varuflöde och ökad illegal införsel påverkar förutsättningarna för att bedriva verksamheten och Tullverkets möjligheter att leva upp till uppdraget. </SPAN>Sprit & Vinleverantörsföreningen <SPAN class="ft38">motsätter sig höjd skatt på alkohol och för fram att bedömningen av förslagets konsekvenser lämnar flera frågetecken bl.a. att en aktuell omvärldsanalys understryker brister på vilket förslaget vilar. </SPAN>Sveriges Bryggerier <SPAN class="ft38">ställer sig frågande till promemorian om ytterligare höjd skatt på öl och cider. Att ytterligare öka skillnaden mellan svensk öl köpt på Systembolaget och svensk öl köpt vid gräns- handel är att bädda för ökad gränshandel. Därtill framför Sveriges Bryggerier att åtgärden riskerar dränera Systembolaget på kunder och att den svenska alkoholpolitiken och folkhälsan riskeras. </SPAN>LO <SPAN class="ft38">är i sak inte emot att skatten på sprit höjs om det genomförs samtidigt med ytterligare sociala instanser för att minska beroendet av alkohol. LO anför vidare att när förslaget endast presenterar skattehöjningar avvisas detta eftersom politiken mot hög alkoholkonsumtion endast förlitar sig på ekonomiska incitament.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">Skattebetalarnas Förening <SPAN class="ft4">ifrågasätter höjningen på alkohol överlag.</SPAN></P>
<P class="p364 ft99">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft32">Det över- gripande målet för samhällets och regeringens alkoholpolitik är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Sambandet mellan pris på alkohol och konsumtion av alkohol tenderar att</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 14px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">457</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_482" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft4">få som effekt att de alkoholrelaterade problemen minskar då priset stiger. Höjd skatt på alkohol påverkar konsumtionen och utgör därför ett led i regeringens arbete för främjandet av förbättrad folkhälsa.</P>
<P class="p126 ft38">Punktskatten på alkohol har inte förändrats nämnvärt sedan 1998 då den årliga omräkningen av punktskatterna med konsumentprisindex upphörde. De förändringar som skett sedan 1998 skedde i januari 2008 då skatten på öl höjdes med 13 procent och skatten på vin sänktes med 2 procent. Mellan åren 1998 och 2012 har inflationen i ekonomin totalt varit 22,25 procent medan priset på alkoholhaltiga drycker endast ökat med 11,15 procent under samma period.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Mot bakgrund av detta finns det skäl att höja skatten på alkohol i syfte att motverka effekter som närmast liknar en real skattesänkning vilket skulle kunna motverka samhällets och rege- ringens alkoholpolitik för främjande av för- bättrad folkhälsa genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Statens folkhälsoinstitut, Ekonomistyrningsverket, Svenska Läkaresällskapet, <NOBR>IOGT-NTO</NOBR> och Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) tillstyrker även en höjning av alkoholskatten.</P>
<P class="p198 ft38">Sedan Sveriges medlemskap i EU trädde i kraft 1995 har införselkvoterna för alkohol- drycker höjts stegvis. Från och med den 1 januari 2004 gäller samma införselregler för alkohol i Sverige som i andra <NOBR>EU-länder.</NOBR> Vid förändringar i skatten på alkohol måste därför även hänsyn tas till eventuella effekter på den oregistrerade konsumtionen, dvs. alkohol som förs in i Sverige från utlandet, vilket också anförts av ett antal remissinstanser. Oregistrerad konsumtion består av både resandeinförd alkohol och alkohol som förts in illegalt.</P>
<P class="p398 ft38">Under perioden <NOBR>1995–2004,</NOBR> när införsel- kvoterna för alkoholdrycker stegvis höjdes, ökade den resandeinförda mängden alkohol kraftigt medan den registrerade konsumtionen (försäljning från Systembolaget, restauranger och livsmedelsbutiker) inte förändrades i någon större utsträckning. Under 2004 uppnåddes den högsta totala alkoholkonsumtionen i Sverige på omkring trettio år. Den oregistrerade konsum- tionen uppgick då till 4 liter per person eller 38 procent av den totala alkoholkonsumtionen. Därefter har den oregistrerade konsumtionen sjunkit stegvis och var 2012 nere på 2 liter per person vilket motsvarar 22 procent av den totala</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft32">alkoholkonsumtionen. Därmed uppgick den oregistrerade konsumtionen 2012 till hälften av vad den var 2004 och är nu tillbaka på samma nivå som på mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> då införsel- kvoterna för alkoholdrycker började höjas. Den registrerade konsumtionen av alkohol har samtidigt mellan 1996 och 2012 ökat från 6 till 7,2 liter. Sammantaget kan konstateras att den totala alkoholkonsumtionen har ökat med mot- svarande 1 liter per person sedan 1996 medan den oregistrerade konsumtionen är tillbaka på samma nivå som på mitten av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Den påtagligt ökade resandeinförseln av alkohol som uppkom när införselkvoterna höjdes i samband med <NOBR>EU-inträdet</NOBR> bedöms därmed ha avtagit och hotar därför inte längre den registrerade försäljningen av alkohol.</P>
<P class="p1094 ft38">Inflationen på alkohol har mellan 2004 och 2012 varit högre i Danmark och Tyskland än i Sverige. Danmark och Tyskland har också genomfört flera alkoholskattehöjningar. Där- utöver har bensinprisernas utveckling bidragit till att det inte längre är lika lönsamt för svenskar att resa till Danmark och Tyskland för att handla alkohol. Sedan 2004 har den svenska kronan förstärkts gentemot både euron och den danska kronan. Trots detta är det i dag dyrare att handla alkohol i Danmark och Tyskland än det var 2004. Den danska ölskatten sänktes under 2013 men är fortfarande högre än den var 2011 eftersom den höjdes betydligt 2012.</P>
<P class="p1396 ft4">De synpunkter som har förts fram bl.a. av</P>
<P class="p127 ft121">Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, Sprit & Vinleverantörsföreningen <SPAN class="ft38">och </SPAN>Sveriges Bryggerier <SPAN class="ft38">bör beaktas i förhållande till att skatten på alkohol inte har förändrats i någon större utsträckning sedan 1998 samt att det har blivit dyrare att åka till Danmark och Tyskland och handla alkohol jämfört med 2004. Det finns ett samband mellan pris på alkohol och konsumtion av alkohol som tenderar att få som effekt att de alkoholrelaterade problemen minskar då priset stiger. Höjd skatt på alkohol påverkar alkoholkonsumtionen och utgör därför ett led i regeringens arbete för främjande av förbättrad folkhälsa.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 64px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32">I den tidigare remitterade promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 föreslogs en höjning av skatten på öl, vin, andra jästa drycker än vin eller öl samt mellanklass- produkter med 12,7 procent medan skatten på sprit föreslogs höjas med 5 procent.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">458</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_483" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p222 ft38">För att inte riskera en väsentligt ökad resandeinförsel och smuggling föreslås att skatten på öl, vin, andra jästa drycker än vin eller öl och mellanklassprodukter höjs med ca 7 procent. En höjning med 1 procent föreslås för skatten på sprit. Sprit är en priskänslig vara. Stora prishöjningar riskerar att minska efter- frågan på registrerad sprit väsentligt. Höjd skatt på sprit med 1 procent bedöms vara en marginell höjning som inte påverkar konsumenternas val mellan registrerad och oregistrerad sprit. Höj- ningen av alkoholskatten kan ses som ett sätt att motverka den reala skattesänkning som skett under senare år samtidigt som åtgärden är ett led i att förbättra folkhälsan.</P>
<P class="p193 ft32">Den skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av alkohol enligt lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import m.m. och enligt lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transpor- ter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter ändras på motsvarande sätt.</P>
<P class="p406 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p134 ft38">Förslaget föranleder ändringar i <NOBR>2–6</NOBR> §§ LAS, i 4 kap. 3 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. samt i 3 kap. 5 a § lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transpor- ter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter, se avsnitt 3.10, 3.11 och 3.16.</P>
<P class="p220 ft4">Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</P>
<P class="p153 ft17">6.31.4 Konsekvensanalys</P>
<P class="p187 ft5">Offentligfinansiella effekter</P>
<P class="p136 ft4">Förslaget medför ökade skatteintäkter på 0,73 miljarder kronor år 2014. Förslaget om höjd skatt på öl (med en alkoholhalt över 2,8 procent), vin, andra jästa drycker än vin eller öl och mellanklassprodukter med ca 7 procent medför ökade skatteintäkter på 0,71 miljarder kronor år 2014. En höjning av skatten på spritdrycker med 1 procent medför ökade skatteintäkter på 0,02 miljarder kronor år 2014. De ökade skatteintäkterna inkluderar även ökade intäkter från mervärdesskatt till följd av ökad punktskatt.</P>
<P class="p122 ft5">Effekter för myndigheter</P>
<P class="p1319 ft34">För Skatteverket kommer ändringarna att medföra att texter i informationsbroschyrer</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft32">behöver uppdateras inför ikraftträdandet. Skatteverkets eventuellt ökade arbetsbörda och kostnader kan hanteras inom befintliga anslagsramar. Detsamma gäller en eventuellt ökad arbetsbörda inom Tullverket. De föreslagna lagändringarna bedöms inte komma att påverka antalet mål, eller på annat sätt, påverka arbetsbelastningen varken i förvaltnings- domstolarna eller i de allmänna domstolarna.</P>
<P class="p201 ft5">Effekter för företag</P>
<P class="p402 ft4">De som berörs av förändringarna är endast företag som är skattskyldiga för alkoholskatt. En förändring av skattesatsen bedöms inte förändra den administrativa bördan för de nämnda företagen.</P>
<P class="p6 ft5">Övriga konsekvenser</P>
<P class="p164 ft62">Sammantaget beräknas förslagen medföra att priset på en burk 5,3 procentig starköl 50 cl, som i dag kostar 15,60 kronor ökar till 15,98 kronor, inklusive mervärdesskatt. Priset på en flaska vin, 75 cl med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent som i dag kostar 58 kronor beräknas öka till 59,42 kronor, inklusive mervärdesskatt. Priset på en flaska spritdryck med 37,5 procent alkohol 70 cl som i dag kostar 188 kronor beräknas öka till 189,65 kronor, inklusive mervärdesskatt.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 12px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">459</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_484" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:954px;left:311px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031484x1.jpg" style="width:192px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;" class="ft253">Skatt på konsumtion – mervärdesskatt</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 28px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft153"><SPAN class="ft17">6.32</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 17px;">Frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler</SPAN></P>
<P class="p6 ft17">6.32.1 Ärendet och dess beredning</P>
<P class="p194 ft38">Fastighetsägarna Sverige, Svenskt Näringsliv, Företagarna och Stockholms Handelskammare har i en hemställan till Finansdepartementet och Näringsdepartementet den 25 juni 2008 före- slagit förändringar av reglerna om mervärdes- skatt vid uthyrning av lokaler (dnr Fi2008:4211). Sveriges Kommuner och Landsting har i en hemställan till Finansdepartementet den 27 juni 2011 (dnr Fi2011/3025) ansett att ett förenklat förfarande utan ansökan och beslut bör införas vid frivillig skattskyldighet. Regeringen har den 12 april 2012 gett Skatteverket i uppdrag att i en förstudie analysera förutsättningarna för att förenkla reglerna om frivillig skattskyldighet genom att ta bort det särskilda ansöknings- och beslutsförfarandet. Uppdraget redovisades i juni 2012 (dnr Fi2008/4211). I budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1, volym 1, s. 319) uttalades att reglerna om frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler bör ses över.</P>
<P class="p1424 ft38">För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter i budget- propositionen för 2014 remitterade Finans- departementet en promemoria med olika förslag, Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2014 (dnr Fi2013/1535). En sammanfattning av promemorians förslag finns i <SPAN class="ft121">bilaga 5, avsnitt 1</SPAN>. Promemorians lagförslag i denna del finns i <SPAN class="ft121">bilaga 5, avsnitt 2</SPAN>.</P>
<P class="p227 ft32">Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns till- gänglig i <SPAN class="ft111">bilaga 5, avsnitt 3. </SPAN>En remissamman- ställning finns tillgänglig i Finansdepartementet.</P>
<P class="p368 ft5">Lagrådet</P>
<P class="p123 ft32">Regeringen beslutade den 30 maj 2013 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i <SPAN class="ft111">bilaga 5, avsnitt 4</SPAN>. Lagrådet ansåg att det var lämpligt med ett tydliggörande i författningskommentaren till punkt 5 i över- gångsbestämmelserna till förslaget. Regeringen har i propositionen följt lagrådets förslag. Lagrådets yttrande finns i <SPAN class="ft111">bilaga 5, avsnitt 5.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p151 ft34">Vissa redaktionella förändringar har dock gjorts i lagtexten.</P>
<P class="p2 ft17">6.32.2 Bakgrund</P>
<P class="p233 ft32">Uthyrning av verksamhetslokal är normalt undantagen från skattskyldighet. Det är dock möjligt för hyresvärden att efter ansökan bli skattskyldig för uthyrningen, under förut- sättning att hyresgästen i lokalen bedriver verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av mervärdesskatt. En hyresvärd som blir skattskyldig kan göra avdrag för ingående skatt på ny- till- eller ombyggnad, reparationer och underhåll m.m. Reglerna syftar till att undanröja bristande neutralitet i beskattningen mellan skattskyldiga som bedriver verksamhet i egna lokaler och sådana som bedri- ver verksamhet i hyrda lokaler.</P>
<P class="p1366 ft17">6.32.3 Gällande rätt</P>
<P class="p133 ft14">6.32.3.1 <NOBR>EU-rätt</NOBR></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 64px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft24">I rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemen- samt system för mervärdesskatt (mervärdes- skattedirektivet)<SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 4px;">146 </SPAN>finns bestämmelser som handlar om mervärdesskatt vid utarrendering och uthyrning av fast egendom.</P>
<P class="p368 ft5">Skatteplikt och frivillig skattskyldighet</P>
<P class="p127 ft38">Transaktioner som utgör tillhandahållande av tjänster mot ersättning ska vara föremål för mervärdesskatt om tillhandahållandet sker inom en medlemsstats territorium och transaktionen genomförs av en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap. Utarrendering och uthyrning av fast egendom är dock som huvudregel undantagen från skatteplikt.</P>
<P class="p205 ft32">Undantaget för utarrendering och uthyrning av fast egendom omfattar inte tillhandahållande av logi inom hotellbranschen eller branscher med liknande funktion, uthyrning av lokaler och platser för parkering av fordon, uthyrning av varaktigt installerad utrustning och maskiner samt uthyrning av boxar. Medlemsstaterna får besluta om ytterligare begränsningar av</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"><SPAN class="ft115">146 </SPAN>EUT L 347, 11.12.2006 s. 1 (Celex 32006L0112).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">460</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_485" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p131 ft4">undantaget för fast egendom (artikel 135). Medlemsstaterna får också medge beskattnings- bara personer en valfrihet till beskattning vid utarrendering och uthyrning av fast egendom. Medlemsstaterna ska fastställa de närmare villkoren för utövande av valfriheten. De får också inskränka räckvidden av rätten till valfrihet (artikel 137).</P>
<P class="p133 ft5">Avdragsrätt och jämkning</P>
<P class="p136 ft32">En beskattningsbar person har rätt att från den mervärdesskatt han ska betala dra av mervärdesskatt som ska betalas eller har betalats i medlemsstaten för varor och tjänster som har tillhandahållits eller kommer att tillhandahållas till honom av en annan beskattningsbar person (artikel 168.1). Motsvarande gäller vid gemen- skapsinterna förvärv och import. En justering (jämkning) av storleken på det ursprungliga avdraget ska göras om det var högre eller lägre än vad den skattskyldiga personen hade rätt till. Justering ska särskilt göras om det inträffar någon förändring i de faktorer som beaktats vid bestämningen av avdragsbeloppet. Jämknings- perioden för investeringsvaror som är fast egendom kan vara högst 20 år (artikel <NOBR>184-187).</NOBR> Reglerna om jämkning av avdrag är tillämpliga även när förändringen i avdragsrätten beror på ett frivilligt val från den beskattningsbara personen t.ex. användning av en valfrihet till beskattning för utarrendering och uthyrning av fast egendom.</P>
<P class="p858 ft14">6.32.3.2 Svensk rätt</P>
<P class="p239 ft32">Uthyrning av byggnader och anläggningar är som huvudregel en verksamhet som inte medför skattskyldighet till mervärdesskatt. Detta kan vara en nackdel om hyresgästen bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet av- seende mervärdesskatt. För att motverka detta finns en möjlighet att ansöka om och beviljas frivillig skattskyldighet för den som hyr ut byggnader och anläggningar. Bestämmelserna som avser upplåtelse av fastigheter och möjligheterna till frivillig skattskyldighet vid uthyrning av byggnader och anläggningar finns i 3 kap. och 9 kap. mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML. Det finns också bestämmelser i 8 a kap. om jämkning av avdrag för ingående skatt som är av betydelse vid uthyrning av fastighet.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft5">Skatteplikt och skattskyldighet</P>
<P class="p251 ft38">Enligt 3 kap. 1 § ML är omsättning av varor och tjänster generellt skattepliktig om inget annat föreskrivs. När det gäller fastigheter är dock såväl omsättning av fastigheter som upplåtelse eller överlåtelse av nyttjanderätt till fastigheter undantagna från skatteplikt enligt 3 kap. 2 § ML. Undantaget för upplåtelse av nyttjanderätter till fastigheter omfattar också upplåtarens tillhanda- hållande av gas, vatten, elektricitet, värme och nätutrustning för mottagning av radio- och televisionssändningar.</P>
<P class="p353 ft4">I 3 kap. 3 § ML föreskrivs att undantaget från skatteplikt inte omfattar viss omsättning på fastighetsområdet, t.ex. rumsuthyrning i hotell- rörelse eller liknande verksamhet.</P>
<P class="p252 ft38">I 3 kap. 3 § andra och tredje stycket ML anges att vissa omsättningar medför skattskyldighet först efter ansökan och beslut enligt bestämmel- serna i 9 kap. ML (frivillig skattskyldighet). Av 9 kap. ML framgår att för att en sådan skatte- pliktig omsättning som avses i 3 kap. 3 § andra och tredje stycket ML ska medföra skatt- skyldighet ska Skatteverket ha fattat ett beslut om detta efter ansökan. Ansökan om frivillig skattskyldighet för uthyrning regleras i 9 kap. 1 § ML. I 9 kap. 2 § ML behandlas skattskyldighet under uppförandeskedet.</P>
<P class="p135 ft5">Frivillig skattskyldighet</P>
<P class="p164 ft38">En ansökan om frivillig skattskyldighet kan göras av en fastighetsägare, en hyresgäst, en bostadsrättshavare, ett konkursbo eller av en grupphuvudman (9 kap. 1 § ML). För skatteplikt enligt 3 kap. 3 § andra stycket ML krävs att en fastighetsägare för stadigvarande användning i en verksamhet som medför skattskyldighet eller som medför rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1, 6, 9, 11, 11 e eller 12 §§ helt eller delvis hyr ut en sådan byggnad eller annan anläggning, som utgör fastighet. Kravet på stadigvarande har tillkommit för att undvika ideliga förändringar i skattskyldigheten (prop. 1985/86:47 s. 40). I förarbetena anges också att stadigvarande i detta fall bör bedömas med utgångspunkt i fastighetsägarens avsikt med uthyrningen. Vid uthyrning till staten, en kommun, ett kom- munalförbund eller ett samordningsförbund krävs, med vissa undantag, inte att hyresgästen använder fastigheten i verksamhet som medför skattskyldighet.</P>
<P class="p1222 ft32">Reglerna avser även uthyrning i andra och tredje hand samt bostadsrättshavares upplåtelse</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 27px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">461</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_486" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft24">av nyttjanderätt till fastighet som innehas med bostadsrätt (3 kap. 3 § tredje stycket ML).</P>
<P class="p356 ft38">Frivillig skattskyldighet för byggnader eller anläggningar som är under uppförande eller genomgår omfattande till- eller ombyggnad regleras särskilt i 9 kap. 2 § och 3 kap. 3 § tredje stycket 3 ML (skattskyldighet under uppförandeskede). Även i detta fall uppkommer skattskyldigheten först genom ett beslut av Skatteverket. Ansökan om skattskyldighet kan göras av en fastighetsägare, ett konkursbo eller av en grupphuvudman.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 82px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">Inträde och upphörande av den frivilliga skattskyldigheten</P>
<P class="p123 ft38">Den frivilliga skattskyldigheten kan inträda tidigast den dag då ansökan kommer in till Skatteverket. Om sökanden har angivit en senare dag i ansökan inträder skattskyldigheten för upplåtelsen i stället fr.o.m. den dagen. I andra fall än vid skattskyldighet under uppförandesskedet kan skattskyldigheten inte heller inträda före den dag då hyresgästen tillträder den del av fastigheten som ansökan avser (9 kap. 4 § ML).</P>
<P class="p227 ft38">Vid överlåtelse av en fastighet som omfattas av frivillig skattskyldighet är överlåtaren skattskyldig till dess den nya ägaren tillträder fastigheten. Detta gäller under förutsättning att överlåtaren efter försäljningen fortsätter uthyr- ningen eller upplåtelsen. Den nye ägaren inträder i den tidigare ägarens ställe när det gäller rättigheter och skyldigheter enligt ML (9 kap. 5 § ML).</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft62">Den frivilliga skattskyldigheten övergår på den nye ägaren av fastigheten utan någon särskild ansökan eller beslut. Både den tidigare och den nye ägaren ska dock anmäla överlåtelsen av fastigheten till Skatteverket (9 kap. 7 § första stycket ML). Vid överlåtelse av en fastighet finns möjlighet att ansöka om att den frivilliga skattskyldigheten ska upphöra. En sådan ansökan ska göras gemensamt av den tidigare och den nya ägaren och de måste ansöka om detta före tillträdesdagen (9 kap. 6 § tredje stycket ML).</P>
<P class="p198 ft32">Den frivilliga skattskyldigheten upphör när en fastighetsägare övergår till att använda fastigheten för annat ändamål än för uthyrning som är skattepliktig (9 kap. 6 § ML). Det är därför först när förutsättningarna för frivillig skattskyldighet inte längre är uppfyllda som skattskyldigheten upphör. Den skattskyldige har inte möjlighet att dessförinnan på egen begäran</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft34">träda ur den frivilliga skattskyldigheten, utom vid överlåtelse av fastighet.</P>
<P class="p228 ft38">Skattskyldigheten upphör också när fastig- heten inte längre kan hyras ut eller på annat sätt upplåtas på grund av rivning eller på grund av brand eller annan orsak som fastighetsägaren inte råder över. I de nämnda situationerna upphör den frivilliga skattskyldigheten utan någon särskild ansökan eller beslut från Skatteverket. En anmälan ska dock göras till Skatteverket om förhållanden som gör att den frivilliga skattskyldigheten upphör (9 kap. 7 § andra stycket ML). Vid uppförandeskeden får Skatteverket besluta att skattskyldigheten ska upphöra om förutsättningar inte längre föreligger (9 kap. 6 § ML).</P>
<P class="p253 ft5">Avdragsrätt</P>
<P class="p188 ft38">Vid frivillig skattskyldighet har en fastighets- ägare rätt att göra avdrag för ingående skatt enligt bestämmelserna i 8 kap. (9 kap. 8 § första stycket ML). Den som har medgivits frivillig skattskyldighet för uthyrning av byggnad eller anläggning har därmed rätt till avdrag för ingående skatt som avser den uthyrning som medför skattskyldighet (8 kap. 3 § ML). Om enbart en del av lokalerna i en fastighet omfattas av beslut om frivillig skattskyldighet går det alltså enbart att göra avdrag för den ingående skatt som avser förvärv för dessa lokaler. Vid förvärv som är gemensamma för fastigheten ska den avdragsgilla andelen i första hand bestämmas genom en faktisk uppdelning av skatten. Om det inte går att göra en sådan faktisk uppdelning får den ingående skatten delas upp efter skälig grund (8 kap. 13 § ML).</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32">Avdrag för ingående skatt kan i princip fås för mervärdesskatten på förvärv som gjorts från den dagen då den frivilliga skattskyldigheten inträder, dvs. normalt den dagen då ansökan inkom till Skatteverket (9 kap. 4 § ML).</P>
<P class="p368 ft5">Avdragsrätt för byggnation</P>
<P class="p204 ft4">För den som inte varit skattskyldig under uppförande av en byggnad finns andra möjligheter att göra avdrag för mervärdesskatt som hänför sig till kostnader för en byggnation. Detta kan göras genom jämkning eller genom ett retroaktivt avdrag.</P>
<P class="p128 ft32">Jämkning av ingående skatt enligt 8 a kap. ML utgör det normala sättet att korrigera ett avdrag för ingående skatt när ingående skatt ska medges med ett högre eller mindre belopp jämfört vad som gällde då byggtjänsterna förvärvades. Ett</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 9px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">462</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_487" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p192 ft4">avdrag ska jämkas om användningen av fastig- heten ändras inom en tioårsperiod så att avdragsrätten ökar eller minskar jämfört med avdragsrätten vid förvärvet. Avdrag för ingående skatt på byggnationen kan således göras med en tiondel per år i upp till tio år. Det förutsätter att byggnaden används i verksamhet som medför skattskyldighet.</P>
<P class="p236 ft62">Som ett alternativ till jämkning kan den som blivit frivilligt skattskyldig få s.k. retroaktivt avdrag. En fastighetsägare som fått beslut om frivillig skattskyldighet kan då göra avdrag för den ingående skatten på en <NOBR>ny-,</NOBR> <NOBR>till-,</NOBR> eller ombyggnad om beslutet har börjat gälla inom tre år från det att han utfört eller låtit utföra <NOBR>ny-,</NOBR> till- eller ombyggnadsarbeten på fastigheten. En förutsättning är också att den del av fastigheten på vilken <NOBR>ny-,</NOBR> till- eller ombyggnadsarbetena utförts inte har tagits i bruk efter åtgärderna. Retroaktivt avdrag kan också under vissa förutsättningar medges för ingående skatt på <NOBR>ny-,</NOBR> till- eller ombyggnadsarbeten som en tidigare ägare låtit utföra på fastigheten (9 kap. 8 § ML).</P>
<P class="p193 ft32">Det finns även en möjlighet att få frivillig skattskyldighet redan under uppförandeskedet. Den som har fått beslut om skattskyldighet under uppförande kan dock inte använda sig av retroaktivt avdrag för att återfå ingående skatt på förvärv som gjorts innan skattskyldighetens inträde (se RÅ 2008 not. 176).</P>
<P class="p406 ft5">Jämkning</P>
<P class="p134 ft38">I 8 a kap. ML finns regler om jämkning av avdrag för ingående skatt. Avdrag för ingående skatt hänförlig till förvärv eller import av investeringsvaror ska jämkas om användningen av varan ändras efter förvärvet så att avdragsrätten ökar eller minskar. Jämkning ska också ske om en fastighet överlåts eller om fastighetsägare, bostadsrättshavare eller hyres- gäst försätts i konkurs om det funnits en avdragsrätt vid anskaffningen av investerings- varan (8 a kap. 1 och 4 §§ ML).</P>
<P class="p234 ft32">När det gäller fastigheter som omfattas av frivillig skattskyldighet ska jämkning ske när frivillig skattskyldighet upphör. Jämkning ska dock inte ske om den frivilliga skattskyldigheten upphör på grund av rivning eller på grund av brand eller annan orsak som fastighetsägaren inte råder över. Jämkning ska inte heller ske om fastighetsägaren börjar använda fastigheten för annan verksamhet som medför skattskyldighet</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft34">eller rätt till återbetalning av ingående skatt (9 kap. 10 § ML).</P>
<P class="p117 ft62">Jämkning ska ske om frivillig skattskyldighet som beslutats under uppförande av byggnad eller anläggning upphör innan skattepliktig uthyrning har kommit till stånd. I sådana situationer ska all ingående skatt som hänför sig till tiden mellan beslutet om frivillig skattskyldighet och dennas upphörande betalas in till staten (9 kap. 11 § ML).</P>
<P class="p120 ft38">Om den frivilliga skattskyldigheten upphör vid en överlåtelse efter en ansökan från den nye och den tidigare ägaren är den tidigare ägaren skyldig att jämka om inte den nye ägaren övertar rättighet och skyldighet att jämka enligt 8 a kap. 12 § ML (se 9 kap. 12 § ML).</P>
<P class="p252 ft32">Upphör den frivilliga skattskyldigheten på grund av åtgärder som vidtagits av en hyresgäst eller en bostadsrättshavare är såväl denna som fastighetsägaren skyldig att jämka. Skyldigheten omfattar den ingående skatt som var och en av dem har dragit av och som hänför sig till den del av bostaden som omfattas av hyres- eller bostadsrätten (9 kap. 13 § ML).</P>
<P class="p190 ft5">Redovisning vid beslut om frivillig skattskyldighet</P>
<P class="p164 ft32">Det finns en specialreglering för redovisning av utgående och ingående skatt om skatt- skyldigheten inträder före den tidpunkt då Skatteverket fattar ett beslut, exempelvis från ansökningsdagen. Utgående och ingående skatt som avser tiden mellan ansökan och beslut ska då redovisas i den redovisningsperiod som följer efter den redovisningsperiod då beslutet fattas (13 kap. 28 b § ML).</P>
<P class="p1097 ft17">6.32.4 Nuvarande tillämpning</P>
<P class="p423 ft38">I den hemställan som lämnats in av Fastighetsägarna Sverige m.fl. anges bl.a. att reglerna om frivillig skattskyldighet vid ut- hyrning behöver förenklas och att kostnaderna för företagen att administrera en frivillig skatt- skyldighet är höga. Ett vanligt problem uppges dessutom vara att företag tar ut mervärdesskatt när de hyr ut lokaler, trots att det saknas beslut om frivillig skattskyldighet för uthyrningen. I första hand föreslås en obligatorisk skatt- skyldighet för uthyrning till näringsidkare som är kompletterad med en möjlighet att frivilligt avstå från skattskyldigheten. I andra hand föreslås att den frivilliga skattskyldigheten</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">463</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_488" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft34">kvarstår, men med ett förenklat förfarande utan ansökan och beslut.</P>
<P class="p356 ft38">I departementspromemorian Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) finns en redogörelse för olika problem med de nuvarande reglerna. Redogörelsen avser såväl administration som materiella regler. Flera remissinstanser pekade också på svårigheter med de nuvarande reglerna i sina remissvar (Svenska Petroleum Institutet, Sveriges Byggindustrier och SABO m.fl.).</P>
<P class="p227 ft38">Skatteverket tar också upp frågor om administrativa problem och svåra materiella regler i den förstudie som verket gjorde under våren 2012 på uppdrag av regeringen. Skatteverket framför bl.a. att reglerna om ansö- kan, anmälan, beslut och meddelanden, medför ett stort administrativt arbete för såväl företagen som Skatteverket. Det är dock enligt verket de materiella reglerna om den frivilliga skattskyldigheten som gör regelverket svårt och medför att fel begås. Skatteverket uppger också att de flesta felaktigheter som de upptäcker vid kontroller är oavsiktliga. Reglerna upplevs som krångliga och det är enligt Skatteverket lätt att göra fel av misstag.</P>
<P class="p253 ft5">Ansökan och anmälan</P>
<P class="p225 ft38">Det krävs i dag en ansökan till Skatteverket för att en uthyrning ska omfattas av frivillig skattskyldighet. Av ansökan ska framgå hur stor del av fastigheten som ska omfattas av den frivilliga skattskyldigheten. Om ett företag ska hyra ut ytterligare lokaler måste en ny ansökan lämnas. När en fastighet säljs övergår normalt den frivilliga skattskyldigheten till köparen av fastigheten. Både säljaren och köparen ska då skicka in en anmälan om överlåtelsen till Skatteverket. Om skattskyldigheten upphör, t.ex. på grund av att en ny hyresgäst flyttar in, ska också en anmälan göras till Skatteverket. Olika förändringar av uthyrningsförhållandena medför således att ansökningar eller anmälningar måste göras.</P>
<P class="p1345 ft4">Det kan uppkomma situationer när kravet på ansökan kan bli särskilt svårt att hantera. Ett exempel på det gäller uthyrning av plats för mobillänk på mobilmaster. Skatteverket tillämpar därför ett förenklat förfarande vid upplåtelse av plats på mast.</P>
<P class="p6 ft5">Missad eller för sen ansökan</P>
<P class="p123 ft87">Ett problem som tas upp i hemställan från Fastighetsägarna Sverige m.fl. är att företagen</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p151 ft4">många gånger tar ut mervärdesskatt på uthyrningen utan att känna till att det krävs ansökan och beslut innan uthyrningen medför skattskyldighet.</P>
<P class="p128 ft38">En fastighetsägare som felaktigt tagit ut mervärdesskatt på hyran saknar avdragsrätt och måste korrigera den redovisade mervärdes- skatten. Det leder till mycket arbete både för företagen och för Skatteverket att rätta sådana fel. Skatteverket upptäcker vid kontroll ofta att det saknas beslut om frivillig skattskyldighet för samtliga eller delar av de ytor som mervärdes- skatt debiterats för. Arbetet med att rätta sådana felaktigheter kan enligt Skatteverket tyckas onödigt i det fall förutsättningarna för frivillig skattskyldighet i övrigt är uppfyllda.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 140px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft179">Hyresgästens verksamhet ska medföra skattskyldighet till mervärdesskatt</P>
<P class="p127 ft4">Fastighetsägaren möjlighet till frivillig skatt- skyldighet är beroende av att hyresgästen bedriver verksamhet som medför skatt- skyldighet i den aktuella lokalen. Fastighets- ägaren kan inte alltid styra över detta förhållande. Om det sker en uthyrning i ett senare led till någon som inte är skattskyldig kommer dessutom skattskyldigheten i de tidigare leden att upphöra. Om en andra- handshyresgäst hyr ut en lokal utan att först ansöka om frivillig skattskyldighet upphör den frivilliga skattskyldigheten även för första- handshyresgästen och fastighetsägaren.</P>
<P class="p219 ft32">Det kan även vara svårt för en hyresgäst att säkerställa att hyresvärden verkligen är skatt- skyldig för den aktuella lokalen. Skatteverket lämnar ut uppgifter om en registrering till mervärdesskatt avser frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokal. Däremot lämnar Skatteverket av sekretesskäl normalt inte ut uppgifter om en viss fastighet eller en viss lokal omfattas av den frivilliga skattskyldigheten.</P>
<P class="p201 ft5">Stadigvarande användning</P>
<P class="p188 ft38">Skatteverket har framfört att det främst är kravet på stadigvarande användning av lokalen och vilka ytor i en fastighet som kan omfattas av den frivilliga skattskyldigheten som orsakar tillämp- ningssvårigheter. Syftet med kravet på stadig- varande användning är att undvika situationer där en hyresvärd upprepade gånger går in och ut ur skattskyldighet för en viss lokal. Kravet har tolkats som att en uthyrning ska vara på heltid för att kunna omfattas av den frivilliga skatt- skyldigheten. Det innebär att deltidsupplåtelser</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">464</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_489" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft38">av lokaler inte kan omfattas av frivillig skatt- skyldighet. Ett företags uthyrning av en lokal till en skattepliktig hyresgäst t.ex. två timmar på eftermiddagarna tre dagar i veckan, är inte en uthyrning som är stadigvarande och kan enligt Skatteverket inte omfattas av reglerna om frivillig skattskyldighet. I Ds 2009:58 (s. 153) uppges att kravet på stadigvarande användning ställer till särskilda problem. Om uthyrningen sker till någon med verksamhet som medför skattskyldighet leder det till oönskade kumulativa effekter. Eftersom hyresvärden saknar avdragsrätt blir mervärdesskatten en kostnad som denna måste övervältra på hyres- gästerna (dold mervärdesskatt). Hyresgäster med verksamhet som medför skattskyldighet behöver därmed i sin tur ta ut mervärdesskatt på ett pris som påverkats av fastighetsägarens kostnader för mervärdesskatt.</P>
<P class="p343 ft5">Avdragsrätt vid byggnation.</P>
<P class="p136 ft38">Det finns, som nämnts ovan, tre olika alternativ för att återfå den ingående skatten hänförlig till uppförandet av en byggnad som ska användas för sådan uthyrning som omfattas av frivillig skattskyldighet, retroaktivt avdrag, avdragsrätt under uppförandeskede eller jämkning. Reglerna om retroaktivt avdrag och avdrag under upp- förandeskede avser enbart den frivilliga skatt- skyldigheten. Jämkningsreglerna kan däremot bli tillämpliga även vid annan verksamhet. Alter- nativen skiljer sig genom att den ingående skatten kan återfås vid olika tidpunkter, vilket i sin tur påverkar finansieringskostnaderna för ett byggprojekt. Denna fråga har blivit mer aktuell sedan den 1 januari 2008 då reglerna för byggföretagens redovisning av mervärdesskatt förändrades så att det inte längre går att skjuta upp avskattningen av a conton och förskott på byggentreprenader till efter färdigställandet. Beställaren får därmed alltid mervärdesskatt på a contofakturorna från byggentreprenören.</P>
<P class="p1289 ft38">Vid uppförandeskede kan den ingående skatten återfås redan under byggtiden om skattskyldighet medgivits. Vid retroaktivt avdrag kan den ingående skatten återfås från den tidpunkt uthyrningen påbörjats. Vid jämkning återfås den ingående skatten på uppförande av byggnaden under en tioårsperiod med en tiondel per år. Som reglerna är utformade är möjligheterna att kombinera de olika alternativen begränsade. Uppförandeskede kan inte kombineras med retroaktivt avdrag.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft38">Ingående skatt på kostnader som uppkommit före den tidpunkt då den frivilliga skatt- skyldigheten inträdde kan därför enbart återfås under en tioårsperiod genom jämkning.</P>
<P class="p252 ft4">Retroaktivt avdrag kan inte medges om fastigheten har tagits i bruk efter bygg- åtgärderna. Detta medför att fastighetsägaren måste lämna in ansökan om frivillig skatt- skyldighet innan eller i direkt anslutning till att uthyrningen påbörjas. Om ansökan lämnas in senare kan avdraget inte medges. En något försenad ansökan kan därmed få betydande konsekvenser eftersom den ingående skatten enbart kan återfås med en tiondel per år under en tioårsperiod.</P>
<P class="p122 ft5">Redovisningstidpunkt vid påbörjad uthyrning</P>
<P class="p164 ft38">Den frivilliga skattskyldigheten kan inträda tidigast från den tidpunkt då en ansökan har gjorts till Skatteverket. Om ansökan beviljas får den som ansökt ett beslut om att uthyrningen medför skattskyldighet. Skattskyldigheten kan gälla även för tid före beslutet, dvs. för den tiden som hunnit gå mellan ansökan och beslut. Detta kan medföra hanteringsmässiga problem efter- som mervärdesskatt ska tas ut på tidigare utfärdade hyresfakturor. Den som blir skattskyldig ska även i efterhand redovisa den ingående skatten för tiden mellan ansökan och beslut enligt den särskilda bestämmelse som finns om redovisning av utgående och ingående skatt i sådana fall (13 kap. 28 b § ML). Det är dock vanligt att uthyraren har uppfattningen att mervärdesskatt ska tas ut på hyresfakturorna redan från den tidpunkt när ansökan skickats in. I sådana fall kan det uppstå en situation där både hyresvärdens och hyresgästens mervärdesskatte- redovisning blir felaktig.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 49px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">465</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_490" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:132px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:81px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031490x1.jpg" style="width:293px;height:81px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 64px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.32.5</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Slopande av ansöknings- och anmälningsförfarandet</SPAN></P>
<P class="p6 ft14">6.32.5.1 Ansöknings- och anmälningsförfarandet</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft32"><SPAN class="ft99">Regeringens förslag: </SPAN>Ansökan och anmälan till Skatteverket slopas i de flesta fall vid frivillig skattskyldighet för upplåtelse av fastighet.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p310 ft121"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna</SPAN><SPAN class="ft38">: </SPAN>FAR, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Företagarna, Lant- brukarnas Riksförbund, Riksidrottsförbundet, Regelrådet, Svenska Bankföreningen, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, Bahnhof AB, Förvaltningsrätten i Falun <SPAN class="ft38">och </SPAN>Näringslivets Skattedelegation <SPAN class="ft38">till vilket yttrande </SPAN>Fastighets- ägarna Sverige, Föreningen Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare, Svensk Industri- förening <SPAN class="ft38">och </SPAN>Visita <SPAN class="ft38">ansluter sig, tillstyrker förslaget att slopa ansöknings- och anmälnings- förfarandet. </SPAN>Näringslivets Regelnämnd, SABO, Sveriges Byggindustrier <SPAN class="ft38">och </SPAN>Sveriges Kommuner och Landsting <SPAN class="ft38">välkomnar förslaget att avskaffa ansöknings- och anmälningsförfarandet. </SPAN>Skatte- verket <SPAN class="ft38">avstyrker förslaget och ställer sig tveksam till om det ger någon större förenkling. Företagen behöver även i fortsättningen ha kunskap om komplicerade regler och ha samma underlag som tidigare i sin redovisning. Ansök- nings- och anmälningsförfarandet ger därutöver en möjlighet till kontroll av förutsättningarna innan ett företag börjar tillämpa frivillig skatt- skyldighet. Det ger också Skatteverket en möj- lighet att informera om reglerna. </SPAN>Eddy Strykow<SPAN class="ft38">s</SPAN>ki <SPAN class="ft38">framför att ett avskaffande av anmälan vid överlåtelse av fastighet kommer ge ett ökat antal felaktigheter i mervärdes- skatteredovisningen.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft153">Skälen för regeringens bedömning<SPAN class="ft38">: Den frivilliga skattskyldigheten uppstår genom att Skatteverket fattar beslut om detta. Uthyraren måste för varje lokal ange i en särskild ansökan hur stor yta som hyrs ut, hyresgästens registreringsnummer till mervärdesskatt och vilken verksamhet som bedrivs i lokalen. Skatte- verket ska sedan kontrollera uppgifterna och fatta beslut. Om det sker förändringar ska ytterligare blanketter fyllas i, kontrolleras, arkiveras och administreras av både företagen</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft38">och Skatteverket. Många företag är omedvetna om att de felaktigt agerar skattskyldiga trots att de saknar formell frivillig registrering. Fler företag än de som i dag är frivilligt skattskyldiga borde vara det eftersom det framkommit att det vidarefakturerats med mervärdesskatt. Skatte- verket har framfört att det finns både fördelar och nackdelar med ett system där <NOBR>ansöknings-,</NOBR> besluts- och anmälningsförfarandet tas bort. Skatteverket anser dock att de materiella reglerna om frivillig skattskyldighet behöver förenklas om ansökan och anmälan tas bort.</P>
<P class="p135 ft5">Administration för företagen och för Skatteverket</P>
<P class="p188 ft38">Det finns administrativa fördelar för företagen med ett slopande av förfarandet med ansökan och anmälan. Vid ett avskaffat ansöknings- och anmälningsförfarande skulle uppgifter om uthyrningsförhållandena och fastighetsöverlåtel- ser inte längre behöva skickas in till Skatteverket. Företagen måste i dag fylla i en ansökan och bl.a. ange vilken fastighet det gäller och hur många kvadratmeter som hyrs ut och hyresgästens namn och organisationsnummer. Om förutsätt- ningarna för den frivilliga skattskyldigheten upphör ska också en anmälan göras. När en fastighet som omfattas av frivillig skattskyl- dighet säljs ska både den tidigare och den nya ägaren anmäla överlåtelsen. Flera remissinstanser har också framfört att ett avskaffat ansöknings- och anmälningsförfarande medför en minskad administration för fastighetsägare som hyr ut verksamhetslokaler.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Ett avskaffat krav på ansökan och anmälan medför också en minskad administration för Skatteverket. Skatteverket har uppskattat att de gör en besparing även när de tagit hänsyn till att det behövs mer kontroller av annat slag vid ett avskaffande av ansöknings- och anmälnings- förfarandet.</P>
<P class="p6 ft5">Missad eller för sen ansökan</P>
<P class="p188 ft32">I dag är det som beskrivits ovan vanligt att företag som inte ansökt om frivillig skatt- skyldighet tar ut mervärdesskatt på en uthyrning. Ett exempel på detta kan gälla franchisegivare som hyr lokalen av fastighetsäga- ren och hyr ut denna i andra hand till franchisetagaren. I sådana fall förekommer det att franchisegivaren som också tillhandahåller andra varor och tjänster till franchisetagare ser hela tillhandahållandet som ett enda skatte- pliktigt tillhandahållande och därför inte ansöker om frivillig skattskyldighet för lokalupplåtelsen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">466</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_491" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">I praxis anses dock lokalen ofta som ett separat tillhandahållande. Konsekvensen blir att den mervärdesskatt som tagits ut av franchisetagaren inte är korrekt och att denne saknar avdragsrätt för det mervärdesskattebelopp som avser lokalen. Vid andra- eller tredjehandsuthyrning kan en missad ansökan göra att förutsätt- ningarna för fastighetsägarens frivilliga skatt- skyldighet inte längre föreligger. Om någon i ett senare uthyrningsled inte lämnar en ansökan kommer även förutsättningarna för de tidigare uthyrningsleden att påverkas. Detta påverkar skattskyldigheten och avdragsrätten hos de inblandade parterna. Det medför också att mervärdesskatteredovisningen behöver rättas, vilket i sin tur medför ytterligare administration för de inblandade företagen och för Skatteverket.</P>
<P class="p93 ft38">Ett fall där en sent inkommen ansökan kan få stora konsekvenser är när en <NOBR>ny-,</NOBR> till- eller ombyggnad utförts på en fastighet. Ett utnytt- jande av ett retroaktivt avdrag förutsätter enligt 9 kap. 8 § ML att fastigheten inte har tagits i bruk efter åtgärderna. I dessa fall har en sent in- kommen ansökan kunnat få stora konsekvenser för den enskilda fastighetsägaren. Om ansökan inkommer först någon månad efter det att uthyrningen påbörjas efter byggåtgärderna kan den frivilliga skattskyldigheten anses inträda först efter denna tidpunkt. Inledningsvis kan fastigheten därför anses ha tagits i bruk för mervärdesskattfri uthyrning. Möjligheten till att göra retroaktivt avdrag enligt 9 kap. 8 § ML för den ingående skatten kan gå förlorad. Den möjlighet som återstår för fastighetsägaren blir att återfå den ingående skatten genom jämkning under en tioårsperiod. Att behöva använda jämkningsreglerna för att återfå den ingående skatten medför också en ytterligare administration och likviditetsbelastning för fastighetsägaren.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Med ett förfarande där någon ansökan inte behövs för att uthyrningen ska omfattas av den frivilliga skattskyldigheten kan de ovan nämnda problemen till följd av en missad eller sen ansökan till stor del undvikas. Även om liknande problem kan uppkomma utan ansökan torde dessa bli mindre omfattande.</P>
<P class="p94 ft32">Ett annat problem som kan påverkas av ett slopat ansöknings- och anmälningsförfarande avser det förhållandet att en hyresgäst i dag inte alltid kan försäkra sig om att en hyresvärd som tar ut mervärdesskatt på hyran har ett beslut om frivillig skattskyldighet för den aktuella lokalen.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft32">Skatteverket lämnar av sekretesskäl normalt inte ut uppgifter om en viss fastighet eller en viss lokal omfattas av den frivilliga skattskyldigheten. Om något beslut inte krävs uppkommer inte risken för hyresgästen att mervärdes- skattedebiteringen på hyran är felaktig endast av det skälet att beslut saknas. En risk finns dock fortfarande att andra förutsättningar för den frivilliga skattskyldigheten inte är uppfyllda.</P>
<P class="p201 ft5">Felaktigheter vid redovisning</P>
<P class="p251 ft62">En källa till felaktigheter är att en hyresvärd tar ut mervärdesskatt på en uthyrning i situationer där förutsättningarna för frivillig skattskyldighet inte är uppfyllda. Skatteverket anser att en stor fördel med ansöknings- och anmälnings- förfarande är att Skatteverket får kontakt med de hyresvärdar som vill använda sig av frivillig skattskyldighet. Om företaget av misstag har trott att uthyrningen kan omfattas av frivillig skattskyldighet finns i dag en möjlighet att det upptäcks vid kontrollen av ansökningarna. Det finns därmed en möjlighet att felet kan upptäckas i ett tidigt skede, vilket kan göra att det blir enklare att rätta till misstaget.</P>
<P class="p224 ft38">Det torde emellertid vara en relativt låg andel av ansökningarna som innehåller fel av ett slag som skulle vara fel även efter ett avskaffande av ansöknings- och anmälningsförfarandet. Skatte- verket uppskattar att ca en procent av ansökningarna avser förhållanden där hyres- värden inte kan bli frivilligt skattskyldig, t.ex. för att uthyrningen inte är stadigvarande eller hyresgästen saknar avdragsrätt. De flesta fel som upptäcks är oavsiktliga, dvs. fel som beror på att företagen inte har kännedom om eller har missförstått reglerna om mervärdesskatt vid uthyrning av lokaler. Skatteverket tar dock också upp att det kan finnas skäl att tro att ansöknings- och anmälningsförfarandet kan ha en viss preventiv effekt på fusk och kan bidra till att viss del av fusket upptäcks tidigare än vad som skulle vara fallet utan ett ansöknings- och anmälnings- förfarande. Dessutom skulle ett avskaffat krav på anmälan vid överlåtelse och upphörande av den frivilliga skattskyldigheten också medföra ett ökat skattebortfall, på grund av utebliven jämkning. De uppgifter om uthyrningens omfattning som finns i besluten om frivillig skattskyldighet kan användas som underlag för att klargöra fördelningsgrunden för ingående skatt. Utan dessa kan det bli svårare att hålla</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">467</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_492" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:116px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:307px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031492x1.jpg" style="width:293px;height:307px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p367 ft34">ordning på uppgifterna om hur den ingående skatten ska fördelas.</P>
<P class="p429 ft5">Redovisningsskyldighet innan beslut</P>
<P class="p123 ft38">Med ett slopande av ansöknings- och besluts- förfarandet undviks att företag som ansöker om frivillig skattskyldighet börjar ta ut mervärdes- skatt på hyran innan de har fått ett beslut från Skatteverket. Mervärdesskatten på uthyrning som avser tid mellan skattskyldighetens inträde och beslutsdagen ska redovisas först i redovisningsperioden efter den då beslutet fattas (13 kap. 28 b § ML). Det gäller både den ingående och den utgående skatten. I avvaktan på att ett beslut ska fattas finns det företag som felaktigt tar ut mervärdesskatt vilket gör att den mervärdesskatt som avser uthyrningen redovisas i fel period. Även om liknande problem skulle kunna uppkomma om ansöknings- och anmälningsförfarandet avskaffas torde dessa inte bli lika omfattande.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">Avskaffande av ansöknings- och anmälningsförfarandet</P>
<P class="p123 ft38">Det finns både för- och nackdelar med ett avskaffat ansöknings- och anmälningsförfarande. En fördel är att problem med missad eller för sen ansökan och redovisningsskyldigheten innan beslut undviks. Det är också en fördel att administrationen minskar för de företag som hyr ut verksamhetslokaler. Ett avskaffande av ansöknings- och anmälningsförfarandet ger därutöver förenklingsvinster både för företagen och för Skatteverket. Nackdelarna består t.ex. av att det blir svårare för Skatteverket att göra kontroller. Skatteverket får också sämre möjligheter att upptäcka misstag i ett tidigt skede. Vid en sammanvägd bedömning anser regeringen att fördelarna med ett avskaffande av ansöknings- och anmälningsförfarandet väger över. Regeringen föreslår därför att ansöknings- och anmälningsförfarandet vid frivillig skattskyldighet slopas.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft153"><SPAN class="ft14">6.32.5.2</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;">Den närmare utformningen av förfarandet</SPAN></P>
<P class="p1287 ft38"><SPAN class="ft243">Regeringens förslag</SPAN><SPAN class="ft153">: </SPAN>Frivillig skattskyldighet gäller om mervärdesskatt anges i en faktura för uthyrningen eller upplåtelsen. Den frivilliga skattskyldigheten inträder den första dagen i den hyresperiod eller upplåtelseperiod som fakturan avser. Frivillig skattskyldighet gäller dock inte om hela skattebeloppet sätts ned i en kreditnota som utfärdas inom fyra månader. Frivillig skatt- skyldighet gäller inte heller om fakturan med den utgående skatten ställs ut senare än sex månader från den första dagen i den hyresperiod eller upplåtelseperiod som fakturan avser. Vid en överlåtelse av en fastighet upphör skattskyldig- heten om den tidigare och den nya ägaren före tillträdet ingått ett skriftligt avtal om att den frivilliga skattskyldigheten inte ska övergå.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38"><SPAN class="ft153">Promemorians förslag</SPAN>: Överensstämmer del- vis med regeringens förslag. Tidsgränsen för när en kreditnota med en nedsättning av skattebeloppet ska utfärdas för att frivillig skattskyldighet inte ska gälla har dock justerats. Någon ändring föreslås inte av bestämmelsen om att skattskyldigheten övergår vid en fastighetsöverlåtelse. Skattskyldigheten upphör i stället om den tidigare och den nya ägaren före tillträdet ingått ett skriftligt avtal om att skyldigheten inte ska övergå.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft121"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna</SPAN><SPAN class="ft38">: </SPAN>Företagarna, Näringslivets Regelnämnd (NNR) <SPAN class="ft38">och </SPAN>Näringslivets Skatte- delegation (NSD)<SPAN class="ft38">, till vilket yttrande</SPAN></P>
<P class="p833 ft121">Fastighetsägarna Sverige, Föreningen Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare, Svensk Industriförening <SPAN class="ft38">och </SPAN>Visita <SPAN class="ft38">ansluter sig, anser att det skulle vara bättre att koppla skatt- skyldigheten till hyresavtalet i stället för fakturan. </SPAN>Svenska Bankföreningen <SPAN class="ft38">avstyrker promemorians förslag att skattskyldighet knyts till att mervärdesskatt anges i en faktura för uthyrningen eller upplåtelsen och menar bl.a. att det skulle kunna leda till hyreshöjningar för hyresgäster som har begränsad avdragsrätt. Föreningen anser att skattskyldigheten i stället ska knyta an till vad parterna har avtalat. </SPAN>Sveriges Byggindustrier <SPAN class="ft38">framför att det är vanligt att hyror faktureras i förskott, vilket kan bli ett problem om skattskyldigheten kopplas till att det utfärdas</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">468</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_493" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">en faktura med mervärdesskatt. Det kan uppkomma situationer när mervärdesskatten inte kan redovisas eller dras av. En lösning kan vara att knyta skattskyldigheten till hyresavtalet. <SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN>framför att det bör förtydligas vad som händer om en faktura inte uppfyller mervärdesskattelagens krav på innehåll. Svenska Bankföreningen anser att skattskyldighetens inträde bör kopplas till tidpunkten då faktura utfärdas. <SPAN class="ft121">FAR </SPAN>menar att förslaget att den frivilliga skattskyldigheten inträder först när hyresperioden inleds kan leda till problem vid fakturering i förskott. <SPAN class="ft121">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>framför att skattskyldighetens inträde ska kopplas till tillträdet om parterna avtalat om att mervärdesskatt ska tas ut.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft5">Företagarna </SPAN>ser en risk att kopplingen till fakturan gör att den frivilliga skattskyldigheten inte gäller om en lokal renoveras för att en ny hyresgäst ska flytta in. <SPAN class="ft5">FAR </SPAN>anser att det behöver klargöras att den frivilliga skattskyldigheten kvarstår om en lokal blir vakant. <SPAN class="ft5">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>framför att det behövs en särskild bestämmelse som reglerar skattskyldigheten för outhyrda lokaler.</P>
<P class="p94 ft38"><SPAN class="ft121">FAR </SPAN>och <SPAN class="ft121">NSD</SPAN>, föreslår att tiden för korrigering om en faktura med mervärdesskatt ställts ut av misstag ska vara sex månader och inte tre månader, eftersom tre månader är den normala aviseringsperioden. Det finns risk att felet upptäcks först vid nästa avisering vilket gör att det bli försent att korrigera. Även <SPAN class="ft121">NNR </SPAN>och</P>
<P class="p833 ft38"><SPAN class="ft121">Svenska Bankföreningen </SPAN>anser att tiden bör vara sex månader. <SPAN class="ft121">FAR </SPAN>framför också att det är oklart hur tidsgränsen ska förstås för korrigering genom en kreditnota där skattebeloppet sätts ned. <SPAN class="ft121">SABO, Sveriges Byggindustrier </SPAN>och <SPAN class="ft121">NSD</SPAN>, avstyrker förslaget att den frivilliga skattskyldigheten upphör vid överlåtelse av en fastighet. Om fastigheten har outhyrda lokaler kan en ny ägare behöva jämka ingående skatt.</P>
<P class="p277 ft121">Sveriges Kommuner och Landsting <SPAN class="ft38">anser att förslaget att skattskyldigheten upphör vid överlåtelse får oönskade effekter om en fastighet med tomma lokaler överlåts. </SPAN>NNR <SPAN class="ft38">anser att skattskyldigheten borde övergå vid överlåtelsen enligt dagens regelverk. Enligt </SPAN>FAR <SPAN class="ft38">bör förslaget inte genomföras i den del det avser att den frivilliga skattskyldigheten upphör vid över- låtelse. Vid överlåtelse av en fastighet med vakanta lokaler kommer köparen att sakna avdragsrätt för kostnader som avser lokaler och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">kan utlösa en jämkningsskyldighet om det finns tomma lokaler. Den föreslagna regleringen kan också medföra problem med redovisningen vid avräkning av hyresintäkter i samband med att en fastighet överlåts. <SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN>framför att det kan bli svårt för en säljare att avgöra om denne blir jämkningsskyldig eftersom skattskyldig- heten inte längre övergår.</P>
<P class="p439 ft4"><SPAN class="ft17">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>När för- farandet med ansökan, anmälan och beslut tas bort uppkommer ett antal frågor om hur de situationer där det i dag krävs en ansökan eller anmälan till Skatteverket ska behandlas.</P>
<P class="p187 ft5">Hur blir fastighetsägaren frivilligt skattskyldig?</P>
<P class="p164 ft38">När förfarandet med ansökan och beslut tas bort behöver frågan om hur en fastighetsägare ska bli frivilligt skattskyldig regleras på annat sätt. I Tyskland och på Irland, som har frivillig skattskyldighet utan ansökningsförfarande, har frågan lösts på olika sätt. I Tyskland debiterar uthyraren exempelvis mervärdesskatt på omsättningen i en faktura för att omfattas av skattskyldighet. På Irland ska valet vara skriftligt dokumenterat. Det kan göras genom hyresavtalet eller som ett meddelande till hyresgästen.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Om valfriheten kan utövas helt formlöst kan det skapa osäkerhet om uthyrningen omfattas eller inte. Någon form av avsiktsförklaring är nödvändig. Promemorians förslag innebär att det bör vara tillräckligt med att utgående skatt anges i en faktura för uthyrningen eller upplåtelsen.</P>
<P class="p252 ft38">Flera remissinstanser har framfört att det kan vara mer ändamålsenligt att knyta skatt- skyldigheten till när hyresavtalet ingås. Svenska Bankföreningen har framfört att det skulle kunna leda till hyreshöjningar om den frivilliga skattskyldigheten inte kopplas till vad parterna avtalat. Regeringen kan dock konstatera att det inte finns en koppling till vad parterna avtalat i de nuvarande reglerna. Någon skillnad jämfört med idag bör därför inte uppkomma. Det kan vidare uppkomma situationer där det inte upprättas ett skriftligt avtal för omsättning som utgör en uthyrning av fastighet enligt mervärdesskattelagen. Det är t.ex. inte ett krav enligt 12 kap. jordabalken att ett avtal om hyra är skriftligt. Fastighetsägarens val att vara frivilligt skattskyldig bör enligt regeringens mening vara dokumenterat i en handling. Ett förfarande som innebär att fastighetsägaren blir skattskyldig för uthyrning eller upplåtelse av verksamhetslokal</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">469</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_494" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">när mervärdesskatt anges i en faktura medför att det finns ett tillfredsställande underlag, antingen i skriftlig eller elektronisk form. Ett av de problem som förslaget avser att minska är att företag behandlar fastighetsuthyrningen som andra omsättningar och ställer ut en faktura med mervärdesskatt för uthyrningen. Det kan även mot den bakgrunden vara lämpligt att koppla den frivilliga skattskyldigheten till fakturan. Regeringen föreslår därför att frivilliga skattskyldigheten ska gälla om mervärdesskatt anges i en faktura för uthyrningen eller upplåtelsen. Om en fastighetsägare ställer ut en faktura med mervärdesskatt för uthyrning av en lokal kommer lokalen således att i fortsättningen omfattas av den frivilliga skattskyldigheten. Vad som utgör en faktura enligt mervärdesskatte- lagen regleras i 1 kap. 17 § ML.</P>
<P class="p124 ft38">Synpunkter har också framförts på att den frivilliga skattskyldigheten inträder först när den hyresperiod som fakturan avser har börjat. Som skäl har bl.a. angetts att vid fakturering i förskott kan det bli en senare redovisning av utgående skatt i de fall betalning erhålls före det att hyres- perioden börjar. Liknande effekter uppkommer även när skattskyldigheten inträder vid tillträdet om en förskottsbetalning skulle göras innan tillträdet. Att i stället koppla skattskyldighetens inträde till när ett avtal om framtida upplåtelse tecknas kan dock ge upphov till andra problem. Skattskyldighetens inträde skulle variera beroende på hur långt i förväg avtalet ingås. Skattskyldigheten skulle också kunna omfatta både pågående och framtida uthyrningar. En sådan ordning är enligt regeringens mening inte ändamålsenlig. Liknande effekter skulle också uppkomma om skattskyldighetens inträde kopplas till den dag då fakturan utfärdas eftersom denna ofta utfärdas i förskott. Regeringen föreslår därför att den frivilliga skattskyldigheten ska inträda den första dagen i den uthyrningsperiod som fakturan avser.</P>
<P class="p357 ft38">Att en fastighetsägare kan välja att bli frivilligt skattskyldig på ett så enkelt sätt som genom att ställa ut en faktura kan dock ge upphov till nya misstag. En faktura med mervärdesskatt kan ha blivit felaktig. Om det skulle inträffa bör det finnas viss tid för fastighetsägaren och hyresgästen att upptäcka ett sådant misstag. Det bör finnas en möjlighet att ändra en sådan faktura genom en kreditnota som korrigerar den av misstag debiterade mervärdesskatten. En sådan möjlighet bör dock vara begränsad i tiden.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft32">Ändringar i efterhand av skattskyldigheten kan göra att tidigare mervärdesskatteredovisningar för både fastighetsägare och hyresgäster på- verkas. Avdragsrätt och eventuell jämkning kan påverkas. En kreditnota som korrigerar den ursprungliga fakturan ska därför enligt promemorians förslag ha utfärdats senast tre månader från det att fakturan med utgående skatt utfärdades. Flera remissinstanser har framfört att tiden för korrigering i stället bör vara sex månader. Skälet är att en felaktighet troligen inte upptäcks förrän i samband med att nästa hyresfaktura ställs ut. Eftersom en hyresperiod normalt är tre månader kommer det då inte finnas tid att korrigera felaktigheten. Med anledning av dessa synpunkter anser regeringen att det finns skäl att ha en något längre tidsperiod än tre månader. Som nämnts tidigare finns det dock nackdelar med korrigeringar i efterhand. Med en tidsperiod för korrigering på fyra månader ges tid för rättelse även om misstaget upptäcks först när nästa hyresfaktura ställs ut. Regeringen föreslår därför att frivillig skattskyldighet inte ska gälla om skattebeloppet helt sätts ned i en kreditnota som utfärdas senast fyra månader från den dag då fakturan utfärdades.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32">Som nämnts kan ändringar i efterhand av skattskyldigheten påverka tidigare redovisning av skatt. Ytterligare en nackdel med retro- aktivitet är att den kan skapa osäkerhet för hyresgästen som kan debiteras mervärdesskatt på hyran för tidigare redovisningsperioder om detta förbisetts tidigare. Möjligheten att bli frivilligt skattskyldig i efterhand bör därför begränsas. Det är i och för sig vanligt att hyres- fakturor ställs ut innan uthyrningsperioden börjar. Det kan dock finnas andra situationer där faktureringen sker på annat sätt. Med hänsyn till att det går att bli frivilligt skattskyldig genom att ange utgående skatt i en faktura bör det finnas en viss tid inom vilken man kan ställa ut en sådan faktura. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att det inte går att bli frivilligt skattskyldig om fakturan med den utgående skatten ställs ut senare än sex månader från den första dagen i den hyresperiod eller upplåtelseperiod som fakturan avser. Den föreslagna regeln innebär att om fakturan med mervärdesskatt för perioden 1 januari till 31 mars utfärdas den 10 juli gäller inte den frivilliga skattskyldigheten för hyres- perioden.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">470</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_495" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft5">Upphörande av skattskyldigheten</P>
<P class="p225 ft32">I promemorian föreslogs att skattskyldigheten skulle upphöra vid överlåtelse (denna situation behandlas vidare nedan). I övrigt föreslogs i pro- memorian inga nya situationer där den frivilliga skattskyldigheten skulle upphöra. Den fastig- hetsägare som har valt att bli frivilligt skattskyldig bör även i fortsättningen vara det till förutsättningarna för frivillig skattskyldighet inte längre föreligger. Att kravet på ansökan och anmälan tas bort är inte avsett att medföra någon förändring i det hänseendet. <SPAN class="ft111">Eddy Strykowski </SPAN>har framfört att det borde införas en möjlighet till utträde för den som blivit frivilligt skattskyldig eftersom det skulle minska antalet fastigheter som omfattas av frivillig skattskyldighet speciellt inom kommunsektorn. En möjlighet till utträde behandlades av Utredningen om mervärdesskatt vid fastighetsuthyrning (SOU 1999:47 s. 112 f.). Utredningen föreslog dock också att det skulle vara möjligt att hyra ut med frivillig skattskyldighet till hyresgäster som inte var skattskyldiga eller hade rätt till återbetalning. Den omständigheten motiverade enligt utred- ningen att det skapades en möjlighet till utträde. En utträdesmöjlighet infördes dock inte eftersom skattskyldigheten inte utvidgades till att omfatta uthyrning till hyresgäster som inte var skattskyldiga. En sådan möjlighet ansågs då öka skattemyndighetens börda utan några synbara fördelar för fastighetsägarna (prop. 1999/2000:82 s. 82). En generell möjlighet till utträde kan dock medföra att det uppkommer nya svårigheter. Det finns klara fördelar med ett regelverk som främjar kontinuitet i skatt- skyldigheten. Det ger färre problem med avdragsrätt och jämkning. En möjlighet till utträde ger upphov till fler jämkningssituationer vilket är komplicerat och medför en administrat- ion för företagen. En generell utträdesmöjlighet ger också en ökad risk för missbruk, särskilt som det inte längre finns något krav på ansökan eller anmälan till Skatteverket. Regeringen anser därför att någon generell möjlighet till utträde inte bör införas.</P>
<P class="p1289 ft32">Flera remissinstanser har framfört att det behöver klargöras eller regleras om den frivilliga skattskyldigheten upphör vid ombyggnad. Det pekar på att det är oklart om den frivilliga skattskyldigheten upphör om det inte längre finns någon hyresgäst att fakturera. Som nämnts ovan föreslogs i promemorian, utöver att skattskyldigheten upphör vid överlåtelse, inte</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft32">några nya situationer när skattskyldigheten upphör. I vilka fall skattskyldigheten upphör framgår av 9 kap. 6 § ML. Av bestämmelsen kan motsatsvis utläsas att skattskyldigheten inte upphör enbart för att en lokal blir outhyrd (se prop. 1999/2000:82 s. <NOBR>79–81).</NOBR> Skattskyldigheten upphör dock om fastighetsägaren övergår till att använda byggnaden för annat ändamål än skattepliktig uthyrning (9 kap. 6 § första stycket 1 ML). Förslaget medför ingen förändring när det gäller upphörande av skattskyldigheten vid outhyrda lokaler. Regeringen anser att det inte behövs någon särskild reglering om att skattskyldigheten inte upphör enbart för att en lokal blir outhyrd.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;" class="ft39">Överlåtelse av fastighet som omfattas av frivillig skattskyldighet</P>
<P class="p251 ft38">Vid en överlåtelse upphör i dag den frivilliga skattskyldigheten om den tidigare och den nya ägaren gemensamt ansöker om det. Den frivilliga skattskyldigheten övergår dock normalt på den nye ägaren (9 kap. 5 § andra stycket ML). Mot bakgrund av att ansöknings- och anmälnings- förfarandet slopas föreslås i promemorian att bestämmelsen tas bort så att skattskyldigheten normalt inte övergår på en ny ägare, utom vid s.k. uppförandeskeden. Köparen av fastigheten blir frivilligt skattskyldig på nytt genom att ställa ut en faktura med utgående skatt för sin uthyrning eller upplåtelse. Ett avskaffat ansöknings- och anmälningsförfarande medför att Skatteverket inte längre kommer att ha uppgifter om skattskyldighetens omfattning för en viss fastighet. Om skattskyldigheten övergår till en ny ägare kan det bli svårt att klarlägga om en tidigare ägare ställt ut en faktura med mervärdesskatt för en viss lokal eller inte. Mot den bakgrunden kan det vara lämpligt att skattskyldigheten upphör vid överlåtelsen och att den nya ägaren på nytt väljer i vilken omfattning dennes uthyrning ska medföra frivillig skattskyldighet. Flera remissinstanser har dock framfört att regeln om att den frivilliga skattskyldigheten övergår vid överlåtelse bör finnas kvar. Som skäl anges främst att en ny ägare inte skulle ha avdragsrätt för drifts- kostnader och underhåll och kunna bli jämkningsskyldig om det finns outhyrda lokaler i fastigheten som omfattas av skattskyldighet före överlåtelsen. Det kan uppkomma sådana situationer där det blir en skillnad jämfört med de nuvarande bestämmelserna där skattskyldig-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 22px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">471</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_496" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:219px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:116px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031496x1.jpg" style="width:293px;height:116px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft4">heten övergår. Det kan också bli svårt för en säljare att i vissa fall avgöra om denne bli jämkningsskyldig på grund av överlåtelsen eller inte om skattskyldigheten inte längre övergår vid en överlåtelse.</P>
<P class="p227 ft38">Sammanfattningsvis kan en sådan ordning i vissa fall medföra fördelar men också nackdelar avseende avdragsrätt och jämkning. Vid en sammanvägd bedömning anser regeringen att den frivilliga skattskyldigheten även i fort- sättningen bör övergå vid överlåtelsen.</P>
<P class="p126 ft38">En ny ägare till en fastighet bör dock kunna ha en möjlighet att påverka om fastigheten ska omfattas av frivillig skattskyldighet eller inte. När ansökan och anmälan tas bort i övrigt bör bestämmelsen om att skattskyldigheten vid en överlåtelse upphör efter gemensam ansökan och beslut av Skatteverket inte längre gälla vid frivillig skattskyldighet enligt 9 kap. 1 § ML. En sådan möjlighet ges i stället genom att skattskyldigheten upphör vid överlåtelsen om den tidigare och den nye ägaren före tillträdet avtalat om att skattskyldigheten inte ska övergå vid överlåtelsen. I annat fall övergår skatt- skyldigheten vid tillträdet enligt 9 kap. 5 § ML.</P>
<P class="p135 ft5">Dokumentationsskyldighet</P>
<P class="p123 ft38">Fastighetsägarna Sverige m.fl. har i sin hemställan om ett avskaffat ansöknings- och anmälningsförfarande föreslagit att det ska införas en skyldighet för fastighetsägare och andra uthyrare att efter anmodan av Skatteverket visa att förutsättningarna för frivillig skattskyldighet är uppfyllda. Det finns emellertid andra regler om skyldighet att inneha underlag som kan användas vid kontroll. En fastighetsägare som är skattskyldig ska ställa ut en faktura (11 kap. 1 § ML). En faktura ska bl.a. innehålla uppgifter om köparens namn och adress (11 kap. 8 § ML). Regler om bevarande och arkivering av fakturor finns i 11 a kap. ML samt i bokföringslagen (1999:1078). Bokförings- lagen innehåller dessutom bestämmelser om att i bokföringen notera affärshändelser och se till så det finns verifikationer för alla bokföringsposter. Det finns också en skyldighet att inneha räken- skaper, anteckningar och annan dokumentation för att se till att det finns underlag för att fullgöra sin deklarationsskyldighet samt för kontroll av beskattningen, se 39 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Regeringen gör därför bedömningen att det inte behövs</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p327 ft34">någon särskild regel om skyldighet att inneha underlag för kontroll vid uthyrning av lokaler.</P>
<P class="p187 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p204 ft4">Förslaget föranleder ändringar i 9 kap. 1, 3, 4, 6– 8 och 12 §§ ML, se avsnitt 3.9.</P>
<P class="p153 ft14">6.32.5.3 Förfarandet vid uppförandeskeden</P>
<P class="p1372 ft14">Regeringens bedömning<SPAN class="ft17">: </SPAN><SPAN class="ft4">Förfarandet med an- sökan, beslut och anmälan bör finnas kvar vid frivillig skattskyldighet under den tid en byggnad uppförs eller genomgår omfattande till- eller ombyggnad.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p228 ft99">Remissinstanserna: <SPAN class="ft111">Skatteverket </SPAN><SPAN class="ft32">är positivt till att ansöknings- och anmälningsförfarandet blir kvar under uppförandeskeden. </SPAN><SPAN class="ft111">Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet </SPAN><SPAN class="ft32">och </SPAN><SPAN class="ft111">Näringslivets Skattedelegation (NSD) </SPAN><SPAN class="ft32">till vilket yttrande </SPAN><SPAN class="ft111">Fastighetsägarna Sverige, Föreningen Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare, Svensk Industriförening </SPAN><SPAN class="ft32">och </SPAN><SPAN class="ft111">Visita </SPAN><SPAN class="ft32">ansluter sig, anser att begreppet omfattande till- eller ombyggnad behöver definieras. </SPAN><SPAN class="ft111">Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet </SPAN><SPAN class="ft32">framför att kravet på ansökan och anmälan vid omfattande till- eller ombyggnad gör att den positiva effekten av ett slopat ansöknings- och anmälningsförfarande blir begränsad. En risk att seriösa aktörer gör fel kvarstår också. </SPAN><SPAN class="ft111">Sveriges Byggindustrier </SPAN><SPAN class="ft32">har förståelse för att det behövs starkare kontroll i de fall en byggnad ännu inte är färdigställd. </SPAN><SPAN class="ft111">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN><SPAN class="ft32">framför att det inte framgår vad som avses med omfattande eller vid vilken tidpunkt ansökan och anmälan ska göras.</SPAN></P>
<P class="p152 ft153">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft38">Enligt 9 kap. 2 § tredje stycket ML är det i dag en förutsättning för frivillig skattskyldighet under uppförande av en byggnad att det är lämpligt med hänsyn till den sökandes personliga eller ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. I hemställan från bl.a. Fastighetsägarna Sverige m.fl. föreslås att denna förutsättning tas bort. Skatteverket anser dock att det kravet fyller en funktion bl.a. som skydd mot att systemet utnyttjas av oseriösa aktörer. Skatteverket anser därför att möjligheten att få frivillig skattskyldig-</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">472</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_497" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:167px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:116px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031497x1.jpg" style="width:293px;height:116px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;">
<P class="p347 ft34">het i samband med att en byggnad uppförs ska vara begränsad på det sätt den är i dag.</P>
<P class="p114 ft38">Det finns särskilda bestämmelser om jämkning av ingående skatt vid skattskyldighet under uppförande (se 9 kap. 11 § ML). Det kan också handla om betydande belopp som ska återbetalats till en fastighetsägare under ett uppförandeskede. I dessa fall kan kontroll- behovet anses större än vid annan frivillig skattskyldighet. <SPAN class="ft121">Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet </SPAN>har framfört att ett bibehållande av kravet på ansökan och anmälan i dessa fall gör att en risk för felaktigheter kvarstår. Vid frivillig skattskyldighet i dessa fall ska det bl.a. finnas särskilda skäl (se 3 kap. 3 § tredje stycket 3 ML och 9 kap. 2 § ML). Om särskilda skäl föreligger kan vara svårt att bedöma, vilket gör att det finns risk för fel även om kravet på ansökan avskaffas. Regeringen anser med hänsyn till detta att inga förändringar bör göras av kraven för skattskyldighet eller ansöknings- och anmälningsförfarandet vid frivillig skattskyldighet under uppförande. Anmälningsskyldigheten finns därför kvar i dessa fall. Det gäller såväl anmälan vid överlåtelse av fastighet och de fall då skattskyldigheten upphör enligt 9 kap. 6 § första stycket ML, t.ex. om fastighetsägaren hyr ut till en hyresgäst som inte är skattskyldig. Med anledning av vad <SPAN class="ft121">NSD, Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet </SPAN>och <SPAN class="ft121">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>framfört vill regeringen framhålla att det redan idag gäller särskilda krav för att frivillig skattskyldighet ska medges under den tid en byggnad uppförs eller genomgår en omfattande till- eller ombyggnad i syfte att hyras ut till skattskyldiga hyresgäster. Detta regleras idag i 3 kap. 3 § tredje stycket 3 och 9 kap. 2 § ML. Sådan skattskyldighet skiljer sig således redan idag från skattskyldighet under pågående uthyrning som regleras i 9 kap. 1 § ML. Bestämmelsen i 9 kap. 2 § ML avser den som inte är frivilligt skattskyldig för en lokal men vill bli det för att det sker en ombyggnad som ska användas för skattepliktig uthyrning. Bestämmelsen i 9 kap. 1 § ML avser den som vill bli frivilligt skattskyldig när en uthyrning påbörjats. Förslaget leder därför inte till att det införs några nya krav eller uppkommer några nya gränsdragningar jämfört med tidigare. Rege- ringen finner därför inte skäl att, med anledning av att ansöknings- och anmälningsförfarande slopas vid frivillig skattskyldighet enligt 9 kap. 1 § ML, ändra eller närmare definiera de</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p163 ft34">nuvarande reglerna om skatteplikt och frivillig skattskyldighet vid uppförande av byggnad eller omfattande till- eller ombyggnad.</P>
<P class="p202 ft14">6.32.5.4 Krav på hyresgästens verksamhet</P>
<P class="p1420 ft14">Regeringens bedömning<SPAN class="ft17">: </SPAN><SPAN class="ft4">Det bör även i fort- sättningen vara en förutsättning för frivillig skattskyldighet att hyresgästens verksamhet medför skattskyldighet eller rätt till åter- betalning.</SPAN></P>
<P class="p1321 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p117 ft121"><SPAN class="ft153">Remissinstanserna: </SPAN>Näringslivets Skatte- delegation <SPAN class="ft38">till vilket yttrande </SPAN>Fastighetsägarna Sverige, Föreningen Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare, Svensk Industri- förening <SPAN class="ft38">och </SPAN>Visita <SPAN class="ft38">ansluter sig, framför att kravet på att hyresgästens verksamhet ska medföra skattskyldighet eller avdragsrätt kan leda till att hyresgäster med skattefri verksamhet, t.ex. barnomsorg, kan få svårt att få tag i lokaler.</SPAN></P>
<P class="p120 ft99">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft32">I 3 kap. 3 § ML finns ett krav på att uthyrningen ska ske för användning i en verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1, 6, 9, 11, 11 e, eller 12 § ML. Det har funnits krav på att hyresgästen verksamhet ska medföra skattskyldighet eller återbetalningsrätt sedan reglerna om frivillig skattskyldighet infördes 1979 (jfr Ds B 1977:6 s. 97, prop. 1977/78:141 s. 67 f.). Vid den senaste översynen av reglerna föreslog utredningen att kravet skulle tas bort och att all uthyrning av verksam- hetslokaler skulle kunna omfattas av den frivilliga skattskyldigheten (SOU 1999:47 s. 92 f.). Ett avskaffande av det kravet skulle medföra att risken minskar för att en fastighetsägare ska göra en felbedömning och ta ut mervärdesskatt av misstag. Fastighetsägaren skulle inte behöva göra någon kontroll av hyresgästens skattestatus. Om en hyresgäst som inte har rätt till avdrag eller återbetalning skulle flytta in skulle fastighetsägaren inte behöva jämka. Enligt utredningen skulle gränsdragningsproblem som t.ex. kravet på stadigvarande användning också kunna få sin lösning (se vidare nedan avsnitt 6.32.5.5). En möjlighet att ta ut mervärdesskatt av hyresgäster som saknar avdragsrätt skulle i</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">473</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_498" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;">
<DIV style="position:absolute;top:790px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:99px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031498x1.jpg" style="width:293px;height:99px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p367 ft4">vissa avseenden kunna vara en fördel för sådana hyresgäster. Det skulle kunna minska problemen med att dessa i vissa fall kan ha svårt att få tag i lokaler.</P>
<P class="p310 ft38">Trots dessa fördelar gjordes dock i prop. 1999/2000:82 bedömningen att det inte kunde uteslutas att vissa hyresgäster skulle få kännbara hyreshöjningar ställt i relation till deras verksamhet. Det gällde särskilt de fall då verksamheten har stort ideellt inslag eller då småföretagare bedriver undantagen verksamhet (a. prop. s. 67). Detta är ett skäl som alltjämt gör sig starkt gällande. Det kanske främsta skälet till att behålla ett regelverk där skattskyldigheten är frivillig är att hyresgäster som saknar avdragsrätt inte ska få kostnadsökningar. Ett avskaffande av kravet skulle visserligen kunna ge minskade problem med att hyresgäster med skattefri verksamhet kan ha svårt att få tag i lokaler. Det kan emellertid också ge ökade hyreskostnader för hyresgäster som inte är skattskyldiga till mervärdeskatt.</P>
<P class="p124 ft32">Det finns också en risk att ett avskaffande av kravet på hyresgästens verksamhet kan utnyttjas för att möjliggöra avdrag för lokaler som an- vänds i verksamheter som annars saknar avdragsrätt. Även om en förändring i detta avseende skulle innebära förenklingar finns det således fortfarande ett behov av att även i fortsättningen ha ett krav på att hyresgästen ska bedriva verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning. De skäl som talar mot att ett sådant krav tas bort gör sig gällande oavsett i vilket led en uthyrning sker. Kravet bör därför även i fortsättningen gälla även vid uthyrning i andra och tredje hand. Regeringen föreslår därför inte någon förändring av kravet på avdragsrätt eller återbetalningsrätt i hyresgästens verksamhet.</P>
<P class="p1366 ft14">6.32.5.5 Stadigvarande användning</P>
<P class="p1336 ft14">Regeringens bedömning<SPAN class="ft17">: </SPAN><SPAN class="ft4">Det bör även i fort- sättningen finnas ett krav på stadigvarande användning för att uthyrning eller upplåtelse ska omfattas av frivillig skattskyldighet.</SPAN></P>
<P class="p1337 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p614 ft5"><SPAN class="ft17">Remissinstanserna: </SPAN>Näringslivets Skatte- delegation (NSD) <SPAN class="ft4">till vilket yttrande</SPAN></P>
<P class="p47 ft121">Fastighetsägarna Sverige, Föreningen Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare, Svensk Industriförening <SPAN class="ft38">och </SPAN>Visita <SPAN class="ft38">ansluter sig, framför att kravet på stadigvarande användning medför problem som att fastighetsägare avstår från korttidsuthyrning eftersom en sådan får oönskade mervärdesskatteeffekter.</SPAN></P>
<P class="p248 ft153">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft38">I SOU 1999:47 föreslogs att kravet på stadigvarande användning i en verksamhet som medför skatt- skyldighet eller avdragsrätt skulle slopas. Ett behov av ett krav på stadigvarande användning kunde enligt utredningen enbart finnas om det finns ett krav på att hyresgästens verksamhet ska medföra skattskyldighet (s. 94). Eftersom kravet på att hyresgästens verksamhet ska medföra skattskyldighet eller återbetalningsrätt behölls gjordes inte heller någon ändring i kravet på stadigvarande.</SPAN></P>
<P class="p93 ft38">Det kan i vissa fall vara svårt för en fastighetsägare att veta om kravet på stadig- varande användning är uppfyllt. Kravet kan också i vissa situationer få den effekten att uthyrningar till skattskyldiga hyresgäster inte kan omfattas av den frivilliga skattskyldigheten. Näringsmedicinska Terapeutförbundet har i en hemställan om lagändring (dnr Fi2007/2465) föreslagit att kravet i mervärdesskattelagen på stadigvarande användning vid frivillig skattskyl- dighet tas bort. De menar att även uthyrning som sker på deltid bör omfattas av den frivilliga skattskyldigheten. Kravet på stadigvarande användning syftar till att undvika ständiga förändringar i skattskyldigheten. Kravet kan såsom NSD framfört ge upphov till oönskade mervärdesskatteeffekter. Exempelvis kan hyran belastas med en dold mervärdesskatt vid korttidsuthyrning till hyresgäster som är skattskyldiga. Tas kravet bort skulle det bli möjligt att vara skattskyldig oavsett längden på hyrestiden. Uthyrningar på deltid, t.ex. del av dagen skulle också kunna omfattas. Det skulle bli möjligt att vara frivilligt skattskyldig även i verksamheter där skattskyldigheten kan ändras med korta intervaller. Ett skäl till att kravet finns är att ideliga förändringar i skattskyldigheten skulle medföra administrativt merarbete. Det skälet väger inte lika tungt vid ett slopat ansöknings- och anmälningsförfarande. För- ändringar i skattskyldigheten kan dock ge upphov till nya svårigheter. Det kan bl.a.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">474</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_499" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="position:absolute;top:323px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:81px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031499x1.jpg" style="width:293px;height:81px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">medföra att den ingående skatten ska fördelas och jämkas i många fall. Det kan skapa komplexa situationer med fördelning av den ingående skatten för förvärv för olika lokaler. Det kan bli särskilt komplicerat om det finns ytor som är gemensamma för flera sådana lokaler. Varje rum kommer att behöva en fördelningsgrund för avdraget. Utifrån dessa ska det sedan göras fördelningar av avdraget på de gemensamma ytorna. Fler jämkningssituationer kan sannolikt uppkomma. Beräkningen av ett jämknings- belopp för en sådan lokal kan också bli mycket komplicerad. Jämkning vid ändrad användning sker om avdragsrättens omfattning för lokaler och gemensamma ytor ändras. Denna ska be- räknas som en andel av den avdragsrätt som fanns i samband med anskaffningen. Vid jämkning ska också avskrivningsunderlagen för tillgången justeras, se 15 kap. 6 §, 16 kap. 16 §, 18 kap 17 a och c §§ samt 19 kap. 14 § inkomstskattelagen (1999:1229). Jämknings- reglerna är i sig komplicerade och svåra att tillämpa. En sådan ordning skulle därför riskera att ge upphov till fel redovisad ingående skatt. Det medför dessutom en administration för företagen att behöva jämka den ingående skatten och göra fördelningar av den ingående skatten.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Frivillig skattskyldighet kan medges när en fastighetsägare helt eller delvis hyr ut byggnad eller annan anläggning för stadigvarande använd- ning i verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning. Detta har ansetts medföra att den frivilliga skattskyldigheten ska avse en specifik del av en byggnad, en lokal eller på annat sätt avgränsat utrymme. Det kan vara svårt att avgöra om en uthyrning avser en sådan lokal eller ett sådant avgränsat utrymme. Detta kan bli ett problem vid uthyrning av t.ex. kontorslokaler som används gemensamt med andra. Enligt mervärdesskattedirektivet kan det vara en uthyrning av fast egendom även om hyresavtalet avser delar av en fastighet som ska användas tillsammans med någon annan (C- 284/03 Temco Europe SA, punkt <NOBR>24–25).</NOBR> Vid uthyrning till hyresgäster med avdragsrätt kan kravet medföra att hyran belastas med en dold mervärdesskatt, dvs. det uppkommer en kumulativ effekt. Om den frivilliga skattskyldig- heten inte skulle ha en koppling till en hel eller bestämd del av en byggnad kan det exempelvis bli svårt att avgöra avdragsrättens omfattning för olika investeringar i byggnaden. Svårigheterna liknar de som uppkommer när skattskyldigheten</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">växlar över tiden. Det kan bli en slags blandad verksamhet i lokaler som omfattas av skattskyldighet. Det kan bli svårigheter att bedöma omfattningen av avdragsrätten för ingående skatt som avser investeringar i de delar av byggnaden som hyrs ut till fler hyresgäster och för de gemensamma ytor som avser sådan uthyrning t.ex. entréer. Jämkningar i sådana situationer kan också medföra svårigheter.</P>
<P class="p439 ft87">Sammantaget anser därför regeringen att några ändringar i detta avseende inte bör göras.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 155px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft14"><SPAN class="ft14">6.32.5.6</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;">Uthyrning som avser stadigvarande bostad</SPAN></P>
<P class="p116 ft4"><SPAN class="ft14">Regeringens förslag</SPAN><SPAN class="ft17">: </SPAN>Frivillig skattskyldighet ska inte kunna omfatta uthyrning eller upplåtelse som avser stadigvarande bostad.</P>
<P class="p1321 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p117 ft153">Remissinstanserna: <SPAN class="ft121">Skatteverket </SPAN><SPAN class="ft38">tillstyrker förslaget. </SPAN><SPAN class="ft121">Svenska Bankföreningen </SPAN><SPAN class="ft38">anser att det bör vara möjligt för staten och kommunerna att hyra ut bostäder med mervärdesskatt. En uthyrare bör få avdrag för ingående skatt som avser uthyrningen av en stadigvarande bostad i sådana fall. Svenska Bankföreningen pekar bl.a. på att vad som utgör stadigvarande bostad ofta kan vara svårt att bedöma</SPAN><SPAN class="ft121">. Näringslivets Skattedelegation </SPAN><SPAN class="ft38">till vilket yttrande </SPAN><SPAN class="ft121">Fastighets- ägarna Sverige, Föreningen Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare, Svensk Industri- förening </SPAN><SPAN class="ft38">och </SPAN><SPAN class="ft121">Visita </SPAN><SPAN class="ft38">ansluter sig, framför att en bedömning av om en uthyrning sker för stadigvarande bostad är komplicerad och kan medföra problem.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft17">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Det är inte möjligt för en fastighetsägare att bli frivilligt skattskyldig för uthyrning som avser stadigvarande bostad om uthyrning sker till en kommun, ett kommunalförbund eller ett samordningsförbund. Vid uthyrning i andra fall exempelvis till staten finns ingen motsvarande begränsning (se 3 kap. 3 § andra stycket och 9 kap. 1 § ML).</P>
<P class="p252 ft4">I SOU 1999:47 föreslogs att det skulle införas en generell begränsning om att frivillig skattskyldighet inte ska vara möjlig om upp- låtelsen eller uthyrning avser stadigvarande</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">475</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_500" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:495px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:185px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031500x1.jpg" style="width:293px;height:185px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft4">bostad. Någon generell begränsning om uthyrning av stadigvarande bostad infördes inte (prop. 1999/2000:82 s. <NOBR>60–67).</NOBR></P>
<P class="p310 ft32">Den omständigheten att det saknas en begränsning av möjligheten att bli frivilligt skattskyldig vid uthyrning som avser stadigvarande bostad kan innebära att det kan uppkomma situationer när en upplåtelse omfattas av frivillig skattskyldighet men där det saknas rätt till avdrag för ingående skatt. Avdragsförbudet för stadigvarande bostad har behandlats i ett avgörande av Högsta förvaltningsdomstolen (RÅ 2010 ref. 43). Det fallet gällde en stiftelse som skulle hyra ut bostä- der till ett universitet. Universitet skulle i sin tur hyra ut bostäderna till gästforskare. Universitets uthyrning var inte en sådan skattepliktig rums- uthyrning i hotellrörelse eller liknande som avses i 3 kap. 3 § första stycket 4 ML. Utformningen och användningen av bostäderna var enligt Högsta förvaltningsdomstolen sådan att de var stadigvarande bostäder enligt mervärdes- skattelagen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att avdragsförbudet för stadigvarande bostad var tillämpligt. Fastighetsägaren saknade därför rätt till avdrag för ingående skatt som avsåg bostäderna även om fastighetsägaren hade fått ett beslut om frivillig skattskyldighet. Att det var möjligt att få frivillig skattskyldighet för uthyrningen begränsade inte tillämpningen av avdragsförbudet.</P>
<P class="p356 ft38">En fastighetsägare kan således bli frivilligt skattskyldig och ta ut mervärdesskatt på hyran, trots att fastighetsägaren saknar rätt till avdrag för ingående skatt som avser uthyrningen. Denna situation kan framförallt uppkomma vid uthyrning till staten. Universitet och högskolor har i vissa fall möjligheter att hyra ut bostäder i andra hand till enskilda för att förse dem med bostäder (9 a § förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning). Vid uthyrning till kommuner, kommunalförbund och samordningsförbund finns inte möjlighet till frivillig skattskyldighet om uthyrningen avser stadigvarande bostad. Vid uthyrning till andra subjekt finns begränsningen att hyresgästen ska bedriva verksamhet som medför skattskyldighet i lokalen. Någon egentlig inskränkning som avser uthyrning av stadigvarande bostad finns dock inte och det kan inte uteslutas att det kan uppkomma en situation där en uthyrning avser en stadigvarande bostad även i dessa fall. Det är olämpligt att det kan uppkomma situationer där</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft62">en fastighetsägare som är frivilligt skattskyldig och ska lägga mervärdesskatt på hyran helt saknar rätt till avdrag för uthyrningen. Särskilt som det saknas möjlighet för fastighetsägaren att lämna den frivilliga skattskyldigheten om uthyrning av den aktuella byggnaden eller byggnadsdelen har kommit att omfattas av den frivilliga skattskyldigheten. Regeringen anser att det för närvarande inte finns skäl att göra några ändringar av avdragsförbudet för stadigvarande bostad eller möjligheterna att hyra ut bostäder med frivillig skattskyldighet till kommuner. Regeringen föreslår därför att möjligheten att bli frivilligt skattskyldig inte ska omfatta uthyrning av stadigvarande bostad oavsett till vem uthyrningen sker, dvs. även om uthyrningen sker t.ex. till staten.</P>
<P class="p436 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p204 ft34">Förslaget föranleder ändringar av 3 kap. 3 § ML, se avsnitt 3.9.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 116px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft14"><SPAN class="ft14">6.32.5.7</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;">Skattskyldighet vid uthyrning av fastighet i vissa fall</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 64px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">Regeringens förslag och bedömning<SPAN class="ft4">: Undantaget från skatteplikt för upplåtelse av fastighet ska inte omfatta upplåtelse till mobiloperatör av plats för utrustning på mast.</SPAN></P>
<P class="p129 ft4">En regel om obligatorisk skattskyldighet vid uthyrning av konferenslokaler i konferens- verksamhet bör inte införas. Någon särreglering om skattskyldighet vid uthyrning till terapeuter bör inte införas.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Promemorians förslag och bedömning</P>
<P class="p23 ft4">överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p228 ft111"><SPAN class="ft99">Remissinstanserna: </SPAN>Skatteverket, Regelrådet, Svenska Bankföreningen <SPAN class="ft32">och </SPAN>Näringslivets Skattedelegation <SPAN class="ft32">till vilket yttrande </SPAN>Fastighets- ägarna Sverige, Föreningen Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare, Svensk Industri- förening <SPAN class="ft32">och </SPAN>Visita <SPAN class="ft32">ansluter sig, tillstyrker förslaget om obligatorisk skattskyldighet av plats på mast. Dessutom framförs att regeln bör gälla oberoende av vem som är köpare och att även upplåtelser av mast, plats på hustak, på väggar och i teknikbodar bör omfattas. </SPAN>Svenska Bankföreningen <SPAN class="ft32">anser också regeln bör gälla oberoende av vem som är köpare. Även </SPAN>FAR <SPAN class="ft32">anser att regeln bör utvidgas.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 22px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">476</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_501" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft5">Skatteverket <SPAN class="ft4">och </SPAN>Svenska Bankföreningen <SPAN class="ft4">anser att det bör införas en obligatorisk skattskyldighet vid uthyrning av konferens- lokaler.</SPAN></P>
<P class="p122 ft14">Skälen för regeringens förslag och bedömning</P>
<P class="p187 ft5">Upplåtelse till mobiloperatör av plats på mast</P>
<P class="p123 ft32">För att kunna öka täckningsgraden och samtidigt utnyttja befintliga master hyr mobiloperatörer i vissa fall plats för egen utrustning på en mast som tillhör en annan operatör. Till sådana upplåtelser hör normalt en upplåtelse av plats för placering av teknisk utrustning i teknikbod eller liknande konstruktion som finns placerad i direkt anslutning till tornet eller masten. Upplåtelsen sker normalt efter avtal om upplåtelse. I 4 kap. lagen om elektronisk kommunikation (2003:389) finns dock regler om samlokalisering som gör att en operatör kan förpliktigas att tillhandahålla utrymme på en mast. I tillämpningen har en upplåtelse av plats på mast betraktats som en upplåtelse av en fastighet som är undantagen från mervärdesskatt enligt 3 kap. 2 § ML. Den som hyr ut plats i masten till en mobiloperatör har därför behövt bli frivillig skattskyldighet för upplåtelsen. I annat fall har upplåtelsen inte ansetts medföra skattskyldighet och avdragsrätt saknas. Skatteverket har ansett att ett förenklat förfarande i vissa fall får tillämpas med hänsyn till de särskilda förhållanden som gäller vid upplåtelse av plats på mast. Den upplåtelse som avses sker till företag som är skattskyldiga för verksamhet som avser mobil kommunikation. I promemorian föreslås av förenklingsskäl att upplåtelse av plats på mast för utrustning till en mobiloperatör bör omfattas av obligatorisk skattskyldighet. Även upplåtelse för teknisk utrustning i t.ex. teknikbod som utgör ett led i upplåtelsen av mastplatsen omfattades av den obligatoriska skatt- skyldigheten enligt promemorians förslag. Regeringen föreslår med hänsyn till ovanstående att upplåtelserna av plats på mast för utrustning till en mobiloperatör av förenklingsskäl, bör omfattas av obligatorisk skattskyldighet enligt 3 kap. 3 § ML. Däremot bör den obligatoriska skattskyldigheten inte utvidgas till annan uthyr- ning av plats för sådan utrustning. Avsikten är att bestämmelsen ska omfatta uthyrning mellan företag som annars skattskyldiga för verksamhet inom branschen med mobiltelefoni. Om</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft4">uthyrning av t.ex. plats på hustak skulle omfattas kan det göra att fastighetsägare, som inte är skattskyldiga för annan omsättning kommer att omfattas, vilket skulle medföra en ökad administration för dessa.</P>
<P class="p6 ft5">Konferenslokaler</P>
<P class="p251 ft38">Skatteverket har hemställt att korttidupplåtelse av lokal i konferensanläggning inte ska vara undantaget från skatteplikt (dnr Fi2006/2310). I förtydligande syfte föreslår verket även att 7 kap. 1 § andra stycket ML ändras så att det framgår den lägre skattesatsen enbart avser tillhanda- hållande av logi. Skatteverket föreslår också motsvarande ändring i bestämmelsen om skatteplikt för rumsuthyrning i hotellrörelse i 3 kap. 3 § första stycket 4 ML. Därmed omfattas all korttidsupplåtelse av konferenslokaler i konferensanläggning av obligatorisk skatt- skyldighet, oavsett om upplåtelse sker i hotellrörelse eller inte.</P>
<P class="p365 ft38">Efter Skatteverkets hemställan har Regerings- rätten behandlat lokalupplåtelser vid konferens- arrangemang i ett förhandsbeskedsärende (RÅ 2007 ref. 33). I ärendet bedömdes ett konferensarrangemang där det ingick utöver lokal, bl.a. bistånd med administrativa göromål, tillgång till olika slags teknisk utrustning, tillhandahållande av olika slags förtäring som kaffe och lunch m.m. Lokalupplåtelsen i det sammansatta konferensarrangemanget ansågs endast vara ett medel för att på bästa sätt kunna tillhandahålla den av kunden efterfrågade tjänsten som avser arrangemanget. Tjänsten avseende konferensarrangemanget ansågs vara skattepliktig och skattesatsen var 25 procent.</P>
<P class="p224 ft38">I avgörandet bedömdes därmed ett tillhandahållande av ett konferensarrangemang som en i sin helhet skattepliktig omsättning som inte utgör en lokalupplåtelse. Vidare skulle normalskattesatsen tillämpas på omsättningen av tjänsten. I promemorian gjordes bedömningen att motsvarande resultat därmed bör uppnås som det som Skatteverket vill uppnå med förslagen i hemställan. Skatteverket och Svenska Bankföre- ningen anser att en obligatorisk skattskyldighet ändå bör införas vid upplåtelse av konferens- lokal. Avgörandet gör dock att det normalt inte uppkommer någon omsättning som mervärdes- skattemässigt utgör en lokalupplåtelse i en konferensverksamhet. Även om det i enstaka fall skulle kunna finnas omsättningar som utgör upplåtelse av lokal i en verksamhet som i</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">477</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_502" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:97px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:134px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031502x1.jpg" style="width:293px;height:134px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft24">huvudsak avser konferensverksamhet bör det inte motivera införande av en särreglering. En särskild reglering om upplåtelse av konferens- lokaler kan ge upphov till nya avgränsnings- problem, t.ex. gentemot samlingslokaler. Regeringen föreslår därför inte några ändringar av dessa regler.</P>
<P class="p201 ft5">Uthyrning till terapeuter</P>
<P class="p405 ft38">Näringsmedicinska terapeutförbundet (NMTF) har föreslagit att det i mervärdesskattelagen införs en specialregel för att möjliggöra frivillig skattskyldighet vid uthyrning till terapeuter (dnr Fi2007/2465). Enligt NMTF är det en vanlig situation bland terapeuter att man på deltid vill använda ett rum i en praktik och på deltid arbeta ute på företag, hålla utbildningsverksamhet m.m. Som beskrivits ovan under avsnitt 6.32.4 kan oönskade effekter uppkomma när en uthyrning till skattskyldiga hyresgäster inte kan omfattas av skattskyldigheten. Det kan göra att hyresgäs- terna har en högre hyreskostnad. En specialregel för uthyrning till terapeuter skulle kunna dock kunna ge upphov till gränsdragningsproblem. De lokaler som används torde också kunna användas av yrkesutövare inom närliggande områden inom t.ex. hälsorådgivning, friskvård eller hälso- och sjukvård. Det kan också bli svårt för en fastighetsägare att avgöra om en hyresgäst är en terapeut eller inte. En specialregel vid uthyrning till terapeuter kan således ge upphov till tillämpningssvårigheter. En sådan regel kan också komplicera regelverket kring uthyrning av lokaler ytterligare. Regeringen gör därför bedömningen att det inte bör införas någon särskild regel i mervärdesskattelagen om skattskyldighet vid uthyrning till terapeuter. NMTF lämnar som ett alternativ ett förslag om ett avskaffande av kravet på stadigvarande användning. Detta förslag om stadigvarande användning behandlas ovan under avsnitt 6.32.5.5.</P>
<P class="p1366 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1322 ft4">Förslaget föranleder en ändring av 3 kap. 3 § ML, se avsnitt 3.9.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft153"><SPAN class="ft14">6.32.5.8</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;">Retroaktivt avdrag efter ett uppförandeskede</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"><SPAN class="ft14">Regeringens förslag</SPAN><SPAN class="ft17">: </SPAN>En fastighetsägare ska kunna göra retroaktivt avdrag för ingående skatt som avser en <NOBR>ny-,</NOBR> till- eller ombyggnad även om fastighetsägaren har varit frivilligt skattskyldig under uppförandet av byggnaden enligt 9 kap. 2 § mervärdesskattelagen.</P>
<P class="p1373 ft4"><SPAN class="ft17">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p515 ft17">Remissinstanserna: <SPAN class="ft5">Skatteverket, FAR </SPAN><SPAN class="ft4">och</SPAN></P>
<P class="p127 ft121">Näringslivets Skattedelegation <SPAN class="ft38">till vilket yttrande </SPAN>Fastighetsägarna Sverige, Föreningen Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare, Svensk Industriförening <SPAN class="ft38">och </SPAN>Visita <SPAN class="ft38">ansluter sig, tillstyrker förslaget. </SPAN>Sveriges Byggindustrier <SPAN class="ft38">anser att möjligheten till retroaktivt avdrag är en välkommen förenkling.</SPAN></P>
<P class="p128 ft153">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft38">Det finns som nämnts ovan, tre olika alternativ att återfå ingående skatt vid uppförande av en anläggning eller byggnad. Möjligheterna att kombinera dessa alternativ är begränsade. Den som har fått beslut om skattskyldighet under uppförande enligt 9 kap. 2 § ML kan inte använda sig av retroaktivt avdrag för att återfå ingående skatt på förvärv som gjorts innan skattskyldighetens inträde (RÅ 2008 not. 176). Skattskyldigheten medges i dessa fall tidigast från den tidpunkt då ansökan om uppförandeskede kom in till Skatteverket. Om den som blir frivilligt skattskyldig under uppförandeskede har haft utgifter som avser </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">ny-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> till- eller ombyggnaden före denna tidpunkt kan den ingående skatten på dessa endast återfås genom jämkning under en tioårsperiod. En fastighetsägare som varit sen med sin ansökan om uppförandeskede kan därför hamna i den situationen att en del av den ingående skatten på en </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">ny-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> till- eller ombyggnad enbart kan återfås genom jämkning under en tioårsperiod. Om förhållandena är sådana att skattskyldighet under uppförande kan medges bör det vara möjligt att få resterande del av avdraget för byggnationen genom retroaktivt avdrag när byggnationen är klar. Det medför också en förenklad administration för företaget att göra avdraget vid ett enda tillfälle jämfört med att detta ska återfås en tiondel per år under en tioårsperiod. Regeringen anser därför att det</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">478</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_503" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:287px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:306px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031503x1.jpg" style="width:293px;height:306px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft32">ska gå att göra retroaktivt avdrag för ingående skatt som avser <NOBR>ny-,</NOBR> till- eller ombyggnad och för vilken avdrag inte kunnat göras under uppförandeskedet. Regeringen föreslår därför en sådan ändring av bestämmelsen i 9 kap. 8 § ML om retroaktivt avdrag.</P>
<P class="p406 ft5">Lagförslag</P>
<P class="p1319 ft34">Förslaget föranleder ändringar av 9 kap. 8 § ML, se avsnitt 3.9.</P>
<P class="p7 ft14">6.32.5.9 Övergångsbestämmelser</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">Regeringens förslag<SPAN class="ft17">: </SPAN><SPAN class="ft4">Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för uthyrning eller upplåtelse som avser tid före ikraftträdandet.</SPAN></P>
<P class="p222 ft4">Frivillig skattskyldighet som gäller vid ikraftträdandet enligt den äldre lydelsen ska fortsätta gälla enligt de nya bestämmelserna.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Den nya lydelsen av bestämmelsen om retroaktivt avdrag tillämpas om skattepliktig uthyrning har påbörjats efter ikraftträdandet om frivillig skattskyldighet har förelegat enligt ett beslut om uppförandeskede.</P>
<P class="p132 ft24">Den äldre lydelsen av bestämmelsen om frivillig skattskyldighet vid uthyrning eller upplåtelse tillämpas på uthyrningsperioder efter ikraftträdandet om en faktura som anger mervärdesskatt ställs ut före ikraftträdandet.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft153">Promemorians förslag: <SPAN class="ft38">Överensstämmer delvis med regeringens. En reglering om att äldre bestämmelser gäller för uthyrning eller upplåtelse som avser tid före ikraftträdandet har tillkommit liksom ett förslag till övergångs- bestämmelser om retroaktivt avdrag efter uppförandeskede. Även en bestämmelse om fakturor som ställs ut före ikraftträdandet och avser uthyrningsperioder eller upplåtelseperioder efter ikraftträdandet har tillkommit.</SPAN></P>
<P class="p236 ft124">Remissinstanserna: <SPAN class="ft113">FAR </SPAN><SPAN class="ft62">anser att det bör regleras hur gränsdragningssituationer ska behandlas och tar särskilt upp situationen med ansökan från ett datum före ikraftträdandet där beslut ännu inte fattats. </SPAN><SPAN class="ft113">FAR </SPAN><SPAN class="ft62">tar även upp om bestämmelsen om retroaktivt avdrag i dess nya lydelse ska kunna tillämpas om uppförande- skedet avser redovisningsperioder före ikraftträdandet.</SPAN></P>
<P class="p234 ft156">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft87">Äldre bestämmelser bör fortfarande gälla för uthyrning</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft4">eller upplåtelse som avser tid före ikraft- trädandet. Det krävs således ett beslut från Skatteverket för att frivillig skattskyldighet ska kunna inträda från en tidpunkt före ikraftträdandet. Om en ansökan som avser en upplåtelse före ikraftträdandet har kommit in till Skatteverket och något beslut inte fattats före ikraftträdandet måste Skatteverket besluta om frivillig skattskyldighet.</P>
<P class="p353 ft4">Frivillig skattskyldighet som gäller vid ikraftträdandet enligt den äldre lydelsen av 9 kap. 1 § ML ska fortsätta gälla enligt de nya bestämmelserna.</P>
<P class="p252 ft38">En övergångsbestämmelse föreslås också om att retroaktivt avdrag efter beslut av Skatteverket om uppförandeskede kan medges enligt den nya lydelsen av 9 kap. 8 § ML om skattepliktig uthyrning påbörjas efter ikraftträdandet och fastigheten har omfattats av frivillig skatt- skyldighet under uppförandeskedet.</P>
<P class="p120 ft32">Dessutom föreslås en övergångsbestämmelse som innebär att om en fastighetsägare ställer ut en faktura med mervärdesskatt före ikraft- trädandet kommer frivillig skattskyldighet inte att gälla enligt den nya lydelsen av 9 kap. 1 § även om uthyrningen avser en uthyrningsperiod eller upplåtelseperiod efter ikraftträdandet. Det gäller i de fall upplåtelsen inte omfattas av frivillig skattskyldighet tidigare. En fastighetsägare blir i så fall inte skattskyldig enligt den nya lydelsen av 9 kap. 1 § om denne före ikraftträdandet har ställt ut en faktura med mervärdesskatt i förskott för en upplåtelse som avser tid efter ikraftträdandet. I dessa fall bör i stället äldre bestämmelser gälla. För att den upplåtelsen ska omfattas av frivillig skattskyldighet behövs därför en ansökan och ett beslut av Skatteverket i enligt med 9 kap. 1 § i den äldre lydelsen. Den föreslagna tidpunkten för ikraftträdande är den 1 januari 2014. Bestämmelsen medför att en fastighetsägare som vill bli frivilligt skattskyldig fr.o.m. detta datum men som skickar hyresfakturan före årsskiftet behöver ansöka om frivillig skattskyldighet enligt äldre bestämmelser för att bli skattskyldig från detta datum. Lagrådet har ansett att det är lämpligt att tydliggöra detta i författningskommentaren. Ett sådant tydliggörande har därför gjorts.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 10px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">479</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_504" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft17">6.32.6 Konsekvensanalys</P>
<P class="p187 ft5">Offentligfinansiella effekter</P>
<P class="p131 ft4">Förslaget bedöms leda till fler oavsiktliga fel vid redovisningen av mervärdesskatt. Utifrån en förstudie från Skatteverket beräknas förslaget om slopat anmälningsförfarande innebära ett skattebortfall på 0,1 miljarder kronor år 2014. Varaktig effekt beräknas till 0,09 miljarder kronor.</P>
<P class="p337 ft4">Förslaget om obligatorisk skattskyldighet vid upplåtelse till mobiloperatör av plats på mast bedöms inte ha någon offentligfinansiell effekt. Skälet är att företag som upplåter plats för utrustning på mobilmaster till andra operatörer redan i dag är frivilligt skattskyldiga för den upplåtelsen.</P>
<P class="p227 ft32">Förslaget om retroaktivt avdrag efter uppförandeskede innebär att avdrag kan göras i ett tidigare skede för en del av den ingående skatten. Det är endast ett begränsat antal företag som är berörda och förslaget bedöms därför inte ha någon offentligfinansiell effekt.</P>
<P class="p406 ft5">Effekter för företagen</P>
<P class="p225 ft38">Skatteverket har analyserat effekterna av ett slopat <NOBR>ansöknings-,</NOBR> besluts- och anmälnings- förfarandet i en förstudie. Förenklingsvinsten för företagen har utifrån Skatteverkets remissvar samt följdjusteringar beräknats till ca 2,5 miljoner kronor. Skatteverket påpekar dock i sitt remissvar att de i beräkningarna av förenklingsvinster i förstudien inte tog hänsyn till att ansökningsförfarandet skulle finnas kvar vid uppförandeskedet. Därmed är förenklings- vinsterna överskattade och verket gör en justering av beräkningarna i remissvaret. Nedan redogörs för Skatteverkets beräkning av förenklingsvinsten för företagen i förstudien med justering utifrån Skatteverkets egna synpunkter och regeringens ytterligare justering.</P>
<P class="p398 ft62">Beräkningarna i Skatteverkets förstudie utgår från Tillväxtverkets siffror från mätningar av fö- retagens administrativa kostnader. De senaste mätningarna är gjorda 2009. Det finns mätningar gjorda avseende ansökan om frivillig skatt- skyldighet samt säljarens anmälan om överlåtelse av verksamhetslokal.</P>
<P class="p227 ft32">År 2011 hanterade Skatteverket 18 694 ären- den avseende frivillig skattskyldighet. Det finns inga uppgifter om hur dessa fördelar sig på ansökningar respektive olika anmälningar. Detaljerade uppgifter finns dock framtagna för</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">de ärenden som har handlagts av Skatteverkets region Stockholm. Där avsåg 50,4 procent av samtliga ärenden ansökan om frivillig skatt- skyldighet. Applicerat på hela landet innebär detta att 9 422 ärenden avsåg ansökan om frivillig skattskyldighet (inkl. ansökan under uppförandeskede). I Skatteverkets remissvar framgår att de handlägger ca 1 000 ansökningar avseende frivillig skattskyldighet under uppförandeskedet. Dessa bör räknas bort från de 18 694 ärendena avseende frivillig skatt- skyldighet.</P>
<P class="p93 ft38">Tillväxtverkets mätning visar att det tar sex minuter att fylla i blanketten avseende ansökan om frivillig skattskyldighet. Tillväxtverket har räknat med att arbetet utförs av handläggare på ekonomiavdelning och beräknad timlön för denna personal är 266 kronor/timme. Detta innebär att beräknad kostnad för ifyllande av ansökan om frivillig skattskyldighet under 2011 kan uppskattas till ca 250 600 kronor. I dagens penningvärde motsvarar detta ca 263 200 kronor.</P>
<P class="p314 ft38">Av de olika anmälningsblanketterna som finns har Tillväxtverket endast gjort mätning avseende säljarens anmälan om försäljning av verk- samhetslokal. Anmälningsblanketterna ser dock likartade ut och innehåller ungefär lika många uppgifter som ska fyllas i. Den siffra som Tillväxtverket har kommit fram till avseende säljarens anmälan har därför använts för samtliga anmälningsblanketter. Enligt Tillväxtverkets mätning tar säljarens anmälan fyra minuter att fylla i och arbetet utförs av en bokförings- eller redovisningsassistent med en timlön på 224 kro- nor/timme. I denna mätning har Tillväxtverket utgått från en schablon för lämnade av redan känd uppgift. Tiden om fyra minuter omfattar tid för att ta fram uppgifter, fylla i dem på blanketten, kontrollera samt skriva under. Resterande 49,6 procent av Skatteverkets totala ärenden, dvs. 9 272, avser således olika anmäl- ningar. Detta innebär att företagens kostnader för att fylla i dessa blanketter under 2011 kan uppskattas till ca 138 500 kronor. Omräknat till</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 289px;margin-top: 3px;font: 15px 'Arial';">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;" class="tr11"><P class="p19 ft4">dagens penningvärde</P></TD>
<TD class="tr11 td269"><P class="p19 ft4">motsvarar det</P></TD>
<TD class="tr11 td41"><P class="p30 ft4">ca</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;" class="tr3"><P class="p19 ft4">145 500 kronor. Utifrån</P></TD>
<TD class="tr3 td269"><P class="p793 ft4">synpunkter</P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p30 ft11">från</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft32">Skatteverkets remissvar bör dessa förenklings- vinster justeras ner med de 1 000 ansökningar som avser frivillig skattskyldighet under upp- förandeskedet. Utifrån motsvarande princip för beräkning som ovan skrivs förenklingsvinsterna därmed ner med 26 000 kronor.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">480</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_505" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;">
<P class="p348 ft4">Företagens administrativa kostnader för att fylla i blanketterna uppgår således totalt till ca 384 000 kronor. I beloppet ingår dock bara kostnader som direkt avser själva ifyllandet av ansökan och anmälan. Bedömningar av vad gällande regler innebär har inte räknats in eftersom bedömningarna behöver göras oavsett om det finns ett ansöknings- och anmälnings- förfarande eller inte.</P>
<P class="p94 ft32">De ingivna blanketterna är ofta ofullständigt eller felaktigt ifyllda när de kommer in till Skatteverket, varför komplettering eller rättelse måste göras. För företagets del innebär det bl.a. att det kan behöva plocka fram hyresavtal, ritningar och liknande handlingar för att undersöka vad som är korrekt yta eller för att kontrollera tillträdesdatum eller att det behöver skicka in en kopia på hyresavtalet. Arbetstiden för Skatteverket har i förstudien uppskattats till 36 300 timmar. Utifrån synpunkter från Skatteverkets remissvar bör även hänsyn tas till de 1 000 ansökningar avseende frivillig skattskyldighet under uppförandeskedet Vid dessa ansökningar räcker det dock inte enbart att ansökningsblanketten fylls i utan det ställs i normalfallet krav på att den sökande även kommer in med andra handlingar för att visa att förutsättningarna för frivillig skattskyldighet under uppförandeskede är uppfyllda. De inkomna ansökningarna behöver dessutom ofta kompletteras. Arbetstiden för dessa 1 000 ansök- ningarna har i remissvaret uppskattats till 5 000 timmar. Vid beaktande av Skatteverkets remissvar skrivs de 36 300 timmarna ner med de 5 000 timmarna hänförda till uppförandeskedet. I förstudien antas att den tid som företagen får lägga på detta arbete är lika stor som den tid arbetet med dessa ärenden tar för Skatteverket. Om man utgår från att detta arbete hos företagen utförs av en handläggare på ekonomi- avdelningen så uppgår den administrativa kostnaden för företagen, beräknat utifrån Tillväxtverkets siffror för 2009 och omräknat till dagens penningvärde, till 8,7 miljoner kronor. Denna kostnad utgör också förenklingsvinsten för företagen av förslaget.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32">Om ansökan och anmälan tas bort ökar dock behovet av andra kontroller. Det leder till att det uppkommer nya kostnader för företagen. Skatteverket kan ta fram uppgifter om de företag som redovisar mervärdesskatt på hyresinkomster för första gången eller företag som redovisar mervärdesskattebelagda hyresinkomster och en</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft32">ingående skatt som är högre än normalt. När Skatteverket gör en kontroll i dag, t.ex. av avdragen ingående skatt på underhålls- eller renoveringskostnader, kan verket normalt begränsa utredningen till att kontrollera att avdrag för ingående skatt har gjorts i proportion till de ytor som omfattas av frivillig skatt- skyldighet. När ansöknings- och anmälnings- förfarandet tas bort kommer Skatteverket vid kontrollen av mervärdesskattedeklarationen behöva utreda om förutsättningarna för frivillig skattskyldighet är uppfyllda. Det kan behövas kopior på hyresavtal, ritningar och andra handlingar. En kontroll i detta läge blir normalt betydligt mer omfattande och tidskrävande än vad den är i dag.</P>
<P class="p1177 ft32">Totalt är det 46 300 företag som är registrerade för frivillig skattskyldighet. Utifrån hur många av ärendena om frivillig skatt- skyldighet som avser ansökan uppskattar Skatteverket att 9 500 företag skulle kontrolle- ras. Även denna siffra bör justeras ner, med antalet ansökningar som avser frivillig skatt- skyldighet vid uppförandeskedet, till 8 500. En utredning i samband med att ansökan eller anmälan om frivillig skattskyldighet lämnas in tar i snitt 2 timmar och 45 minuter för Skatte- verket och en utredning i samband med en mervärdesskattedeklaration uppskattas ta lika lång tid. Utifrån antagandet att företaget behöver lägga ner lika mycket tid vid en kontroll kommer Skatteverket i förstudien fram till att de tillkommande administrativa kostnaderna för företagen skulle uppgå till ca 7 miljoner kronor. Tas de ansökningar bort som gäller uppförande- skedet uppgår denna kostnad för företagen till 6,2 miljoner kronor. Enligt Skatteverkets beräkningar i förstudien samt tillkommande justeringar blir därmed den sammanräknade administrativa nettoeffekten en minskad administrativ kostnad för företagen på uppskattningsvis 2,5 miljoner kronor.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Efter lagändringen om obligatorisk skatt- skyldighet vid upplåtelse till mobiloperatör av plats på mast behöver de företag som upplåter plats på master till mobiloperatörer inte göra någon ansökan för uthyrningen. De behöver inte heller göra någon annan åtgärd för att bli skattskyldiga och få rätt till avdrag. Det är inte heller nödvändigt för dem att särskilja upplåtelse på mast från annan omsättning som medför skattskyldighet. Förslaget ger därför en förenkling för de berörda företagen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">481</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_506" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:357px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:220px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031506x1.jpg" style="width:293px;height:220px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p121 ft38">Lagändringen om retroaktivt avdrag efter uppförandeskede innebär en förenkling i de fall ett företag kommit in med ansökan om frivillig skattskyldighet efter att de påbörjat byggnation och vill dra av ingående mervärdesskatt för byggnationen som skedde innan ansökan. Dessa företag kan efter lagändringen redovisa den ingående skatten för tid före ansökan vid ett enda tillfälle i stället för med en tiondel per år vid tio tillfällen. Merparten av företagen känner dock till regelverket väl och kommer in med ansökan innan byggnation påbörjats.</P>
<P class="p122 ft5">Effekter för myndigheter och domstolar</P>
<P class="p225 ft32">Den tid som inom Skatteverket har lagts på frivillig skattskyldighet har inte följts upp särskilt. Varje region har därför fått uppskatta hur mycket tid som läggs på handläggning av ansökningar och anmälningar avseende frivillig skattskyldighet och den totala siffran för hela landet hamnade på 40 500 timmar per år. Skatteverket bedömer att kostnaden per timme för detta arbete uppgår till 460 kronor. Även här bör en justering göras, med antalet ansökningar som avser frivillig skattskyldighet vid uppförandeskedet, till 35 500 (40 <NOBR>500-5</NOBR> 000). Den totala kostnaden, med beaktande av Skatteverkets remissvar uppgår således till ca 16,3 miljoner kronor. Skatteverket tar dock upp att det kommer att behövas fler kontroller vid ett avskaffat ansöknings- och anmälnings- förfarande. Kostnaderna för ökade kontroller uppskattas efter tillkommande justeringar i remissvar till ca 10,8 miljoner kronor av Skatteverket. För Skatteverket blir nettoeffekten därmed en minskad administrativ kostnad på uppskattningsvis ca 5,5 miljoner kronor.</P>
<P class="p227 ft38">Ett avskaffat ansöknings- och anmälningsför- farande bedöms inte ha några effekter för de allmänna förvaltningsdomstolarna.</P>
<P class="p126 ft111">Näringslivets Regelnämnd <SPAN class="ft32">och </SPAN>Näringslivets Skattedelegation <SPAN class="ft32">är positiva till förslaget om slopat ansöknings- och anmälningsförfarande men ifrågasätter hur Skatteverkets förenklings- vinster kan vara större än företagens förenklings- vinster. Inga ändringar i konsekvensanalysen har vidtagits utifrån dessa synpunkter. Varför företagens förenklingsvinster blir lägre än Skatteverkets förenklingsvinster beror främst på att företagen fortfarande efter den föreslagna lagändringen måste känna till regelverket och ha lika mycket dokumentation om uthyrningen som innan.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p114 ft62">Förslaget om obligatorisk skattskyldighet vid upplåtelse till mobiloperatör av plats på mast bedöms inte medföra några tillkommande kostnader för Skatteverket eller domstolarna.</P>
<P class="p248 ft32">Förslaget om retroaktivt avdrag efter upp- förandeskede innebär att en del av den ingående skatten på en byggnation som skulle redovisas med en tiondel vid tio tillfällen i stället kan redovisas vid ett tillfälle. Förslaget innebär en förenkling och bedöms inte medföra några tillkommande kostnader för Skatteverket eller de allmänna förvaltningsdomstolarna.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 53px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft17"><SPAN class="ft37">6.33</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 18px;">Förändrad hantering av mervärdesskatt vid import</SPAN></P>
<P class="p1357 ft32"><SPAN class="ft252">Regeringens bedömning</SPAN><SPAN class="ft99">: </SPAN>I syfte att förbättra likviditeten och minska den administrativa börda som uppkommer för företag som importerar varor till Sverige, bör Skatteverket vara beskattningsmyndighet för mervärdesskatt vid import i stället för Tullverket när en importör är registrerad till mervärdesskatt i Sverige och agerar i egenskap av beskattningsbar person vid importen.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft34">En sådan ändring bör träda i kraft den 1 januari 2015.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft153">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft38">Tull- verket är i dag beskattningsmyndighet för mer- värdesskatt vid import. Det innebär att samtliga importörer redovisar och betalar mervärdes- skatten till Tullverket. Under förutsättning att importören är registrerad till mervärdesskatt i Sverige och har full avdragsrätt, kan mervärdes- skatten därefter återfås från Skatteverket genom att importören gör ett avdrag på motsvarande summa i mervärdesskattedeklarationen. Efter- som avdraget görs vid en senare tidpunkt än inbetalningen av mervärdesskatten uppstår dock en försämring av importörens likviditet.</SPAN></P>
<P class="p93 ft32">För att minska den administrativa bördan och förbättra likviditeten för företag som importerar varor till Sverige bör Skatteverket, i stället för Tullverket, vara beskattningsmyndighet för mervärdesskatt vid import när en importör är registrerad till mervärdesskatt i Sverige och agerar i egenskap av beskattningsbar person vid importen. En sådan förändring kräver</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">482</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_507" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;">
<DIV style="position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:497px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031507x1.jpg" style="width:605px;height:497px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 517px;padding: 0px;border:none;width: 211px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">informationsutbyte mellan Tullverket och Skatteverket för att myndigheterna ska kunna bedöma tillämplig beskattningsmyndighet och kontrollera redovisad mervärdesskatt vid import.</P>
<P class="p248 ft38">En förändrad redovisning av mervärdesskatt vid import har behandlats i betänkandet För- ändrad hantering av importmoms (SOU 2013:1) från Importmomsutredningen. Betänkandet har remissbehandlats. Majoriteten av remiss- instanserna har tillstyrkt eller har inte något att erinra mot förslaget.</P>
<P class="p612 ft4">Förslaget leder till en uppbördsförskjutning som medför att en räntekostnad uppstår för staten. Netto uppgår räntekostnaden till 0,11 miljarder kronor år 2015. Den varaktiga effekten uppgår till 0,11 miljarder kronor.</P>
<P class="p247 ft4">Regeringen avser att i höst återkomma till riksdagen med ett förslag. Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2015 för att informations- utbytet mellan myndigheterna ska hinna färdig- ställas.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft37"><SPAN class="ft37">6.35</SPAN><SPAN class="ft171">Deklarationstidpunkten för mervärdesskatt</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;" class="ft14">Regeringens bedömning<SPAN class="ft17">: </SPAN><SPAN class="ft4">För att underlätta företagens skatteredovisning bör tidpunkten för att lämna mervärdesskattedeklaration för helt beskattningsår samordnas med tidpunkten för att lämna inkomstdeklaration. Den framskjutna deklarationstidpunkten ska endast omfatta före- tag som inte bedriver handel med andra EU- länder.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">En sådan ändring bör träda i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft153">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft38">Möjlig- heten att redovisa mervärdesskatt i samma deklaration som inkomstskatten togs bort när skatteförfarandelagen (2011:1244) infördes. För de flesta företagen som berörs av denna ändring kunde dock mervärdesskatten för kalenderåret 2012 redovisas i inkomstdeklarationen som lämnades under 2013. När möjligheten att redovisa mervärdesskatt i inkomstdeklarationen</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 1px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft4"><SPAN class="ft37">6.34</SPAN><SPAN class="ft266">Förenklad skatteredovisning för </SPAN>togs bort gjordes dock bedömningen att det inte</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 1px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p215 ft37">små företag</P>
<P class="p1238 ft32"><SPAN class="ft252">Regeringens bedömning</SPAN><SPAN class="ft99">: </SPAN>Som ett led i regeringens regelförenklingsarbete bör möjligheten att införa en rak kontantmetod analyseras.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft153">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft38">Företag med en omsättning upp till tre miljoner kronor får redovisa enligt kontantmetoden. Vid kontantredovisning görs redovisning av olika transaktioner i ett företag i samband med in- och utbetalningstillfället. Enligt dagens regler kan kontantmetoden inte tillämpas fullt ut eftersom regelverket ställer krav på redovisning av utestående fordringar och skulder vid räkenskapsårets utgång (periodisering).</SPAN></P>
<P class="p236 ft32">Det nuvarande kravet på periodisering vid räkenskapsårets utgång upplevs som krångligt av företagen. Det skapar merarbete och ökar risken för oavsiktliga fel. Regeringen avser därför att analysera möjligheten att införa en rak kontant- metod, dvs. att kravet på periodisering vid räkenskapsårets utgång tas bort.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft4">torde vara möjligt enligt artikel 252 och 253 i mervärdesskattedirektivet att låta tidpunkten för redovisning av mervärdesskatt för beskattningsår sammanfalla med tidpunkten för att lämna inkomstdeklaration. I sitt betänkande 2011/12 SkU3 yttrade Skatteutskottet att det måste uppfattas som en betydande olägenhet att behöva lämna två deklarationer vid olika tidpunkter efter varje beskattningsår. Skatte- utskottet anförde vidare att det är viktigt att alla ansträngningar görs för att lösa detta problem och att utskottet utgår från att regeringen kommer att undersöka möjligheterna att få igenom ett undantag från direktivets bestämmelser.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 76px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">483</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_508" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:115px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:150px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031508x1.jpg" style="width:293px;height:150px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p309 ft38">Ett undantag från direktivets bestämmelser om senaste deklarationstidpunkt kan göras enligt artikel 272 i mervärdesskattedirektivet. Ett undantag förutsätter dock att företaget inte genomför vissa gränsöverskridande transak- tioner med andra <NOBR>EU-länder.</NOBR> För företag som inte bedriver handel med andra <NOBR>EU-länder</NOBR> är det därmed möjligt att skjuta fram tidpunkten för att lämna mervärdesskattedeklaration. Denna möjlighet bör användas för att skjuta upp tidpunkten för lämna mervärdesskattedek- laration för företag som redovisar mervärdes- skatt för helt beskattningsår.</P>
<P class="p398 ft62">En samordning av tidpunkten för att lämna mervärdesskattedeklaration för helt beskatt- ningsår med tidpunkten för att lämna inkomst- deklaration underlättar företagens skatteredo- visning. Det möjliggör en samordning av arbetet med att upprätta deklarationerna för mer- värdesskatt och inkomstskatt. Den framskjutna deklarationstidpunkten ska endast omfatta företag som inte bedriver handel med andra EU- länder.</P>
<P class="p337 ft4">Förslaget leder till en uppbördsförskjutning som medför att en räntekostnad uppstår för</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr0 td298"><P class="p19 ft4">staten. Netto uppgår</P></TD>
<TD class="tr0 td227"><P class="p30 ft4">räntekostnaden till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td298"><P class="p19 ft4">31 miljoner kronor för</P></TD>
<TD class="tr3 td227"><P class="p30 ft4">2014. Den varaktiga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft4">effekten uppgår till 31 miljoner kronor.</P>
<P class="p1056 ft4">En promemoria som avser åtgärden har remitterats den 30 augusti 2013. Regeringen avser att i höst återkomma till riksdagen med ett förslag. En sådan ändring bör träda i kraft den 1 januari 2014.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 41px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P style="font: italic 19px 'Arial';line-height: 23px;" class="p23">Övriga skattefrågor</P>
<P class="p461 ft37"><SPAN class="ft37">6.36</SPAN><SPAN class="ft266">Månadsuppgifter</SPAN></P>
<P class="p1331 ft24"><SPAN class="ft225">Regeringens bedömning: </SPAN>Det är inte lämpligt att införa regler om månadsvisa kontrolluppgifter baserade på det föreliggande förslaget från Månadsuppgiftsutredningen. Regeringen avser därför inte att lägga fram något förslag avseende månadskontrolluppgifter baserat på utred- ningens förslag.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft99">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft32">Månads- uppgiftsutredningen lämnade under 2011 sitt slutbetänkande Månadsuppgifter – snabbt och enkelt (SOU 2011:40), som innehöll förslag om att nuvarande system med årliga kontroll- uppgifter avseende inkomst av tjänst skulle ersättas med månatliga kontrolluppgifter. Enligt förslaget skulle uppgiftslämnandet utökas utöver vad som gäller enligt dagens system och innefatta bl.a. uppgifter om vilken månad in- komster är hänförliga till, i de fall de hänför sig till en annan månad än den som kontroll- uppgiften avser.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Förslaget har varit ute på remiss och har tillstyrkts eller lämnats i huvudsak utan erinran av flertalet remissinstanser. Ett antal instanser, främst från näringslivet, har dock haft invändningar mot förslaget.</P>
<P class="p217 ft62">Riksdagen har den 23 januari 2013 (bet. 2012/13:SkU14, rskr. 2012/13:143) beslutat rikta ett tillkännagivande till regeringen att återkomma med ett förslag om månadsuppgift om anställdas löner och skatter med ikraftträdande den 1 januari 2014.</P>
<P class="p128 ft62">Regeringen bedömer, bl.a. mot bakgrund av remissinstansernas synpunkter, att det inte är lämpligt att genomföra utredningens förslag.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 64px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft87">Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av riksdagens tillkännagivande.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 199px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">484</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_509" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft37"><SPAN class="ft37">6.37</SPAN><SPAN class="ft266">Skatteförfarandet</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Som aviserades i budgetpropositionen för 2013 har regeringen fortsatt att vidta åtgärder för att ytterligare stärka rättssäkerheten i skatte- förfarandet, se avsnitt 6.37.2. Även arbetet med att stävja skattefusk har fortsatt, se avsnitt 6.37.3.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 22px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft14"><SPAN class="ft17">6.37.1</SPAN><SPAN class="ft254">Utvärdering av utjämningsordningen med Danmark</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft32">Det pågår en utvärdering av den utjämnings- ordning som finns i 2003 års avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor (SFS 1996:1512, bilaga 4). Riksdagen har under våren 2012 tillkännagett som sin mening (bet. 2011/12:SkU13) att förhandlingar bör inledas med Danmark i syfte att förbättra balansen mellan bosättningskommun och arbetskommun vid beskattning av gränspendlare i Öresundsregionen. Detta ärende bereds inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p1241 ft17">6.37.2 Ytterligare stärkt rättsäkerhet</P>
<P class="p341 ft32">Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att ta fram ytterligare förslag för att modernisera och effektivisera förvaltnings- processen samt att stärka rättssäkerheten ytterligare (dir. 2013:49). För både det allmänna och enskilda är det viktigt att skattemål avgörs med hög kompetens och inom rimlig tid. God skattekompetens i domstolarna är vidare av stor vikt för skattesystemets legitimitet och för förtroendet för skatteprocessen. En viktig uppgift för denna utredning är därför att utvärdera den nya domstolsorganisationen i fråga om specialisering av handläggningen av skattemål och analysera om det finns behov av att stärka rättssäkerheten ytterligare när det gäller dessa mål, framför allt genom en ökad specialisering av skattemålshanteringen i domstol. Utredningen om specialisering för skattemål och fortsatt utveckling av förvalt- ningsprocessen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 december 2014.</P>
<P class="p921 ft4">Regeringen har också tillsatt en utredning som ska göra en översyn av förhands- beskedsinstitutet enligt lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor (dir. 2013:80).</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft38">Utredaren ska också analysera behovet av någon kompletterande form av bindande besked i förväg i skattefrågor i enskilda fall. Syftet är att skapa stärkta förutsättningar för ökad förutsäg- barhet och stärka rättssäkerheten ytterligare för enskilda på skatteområdet. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 29 augusti 2014.</P>
<P class="p252 ft38">Regeringen har givit Skatteverket i uppdrag att kartlägga de vanligast förekommande frågorna i ärenden om överklaganden eller omprövningar med särskilt fokus på inkomstslaget näringsverksamhet. I uppdraget ingår också att analysera om Skatteverkets ställningstaganden bidragit till en ökad enhetlighet och rättssäkerhet. Skatteverket ska även göra en genomgång av myndighetens processer i domstol i syfte att stärka enhet- ligheten i sin rättstillämpning och effektivisera sin processföring. Skatteverket ska redovisa uppdraget senast den 31 december 2013. Vidare har Skatteverket fått i uppdrag att göra en förstudie för att undersöka möjligheten att utveckla ett system för ett effektivt uppgifts- lämnande mellan ett företags dator och Skatteverkets <NOBR>it-system,</NOBR> liksom möjligheten att på sin webbplats tillhandahålla ett enkelt redovis- ningssystem för att förenkla överföringen av data och elektronisk kommunikation för de minsta företagen. Detta uppdrag ska redovisas senast den 1 november 2013.</P>
<P class="p1374 ft38">Utredningen om stärkt rättssäkerhet i skatteförfarandet (dir. 2012:14) har lämnat sitt betänkande den 12 september 2013, SOU 2013:62. Utredningen föreslår ändrade bestäm- melser rörande skattetillägg och skattebrott samt tulltillägg och tullbrott. Utredningen föreslår bl.a. att när en felaktighet eller passivitet kan leda till både en administrativ och en straffrättslig sanktion ska sanktionerna samordnas. Det föreslås ske genom att åklagaren i allmän domstol i samband med att åtal väcks för skattebrottet eller tullbrottet även ska yrka att skattetillägg eller tulltillägg ska tas ut. Om åklagaren t.ex. inte inleder någon för- undersökning föreslås att Skatteverket eller Tullverket får meddela beslut om skattetillägg respektive tulltillägg. Om ett sådant beslut meddelas kan inte någon straffrättslig sanktion utgå. Det stora flertalet fall, dvs. de fall då det endast är aktuellt att ta ut skattetillägg eller tulltillägg, berörs inte av det föreslagna systemet med två sanktioner i en domstol. Utredningen föreslår också ändrade bestämmelser rörande</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">485</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_510" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:115px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:341px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031510x1.jpg" style="width:293px;height:341px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p344 ft32">bl.a. ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning samt tredjemansrevision och tredjemansföreläggande. Utredningen föreslår att förslagen ska träda i kraft den 1 juli 2014. Betänkandet bereds vidare inom Regerings- kansliet.</P>
<P class="p939 ft17">6.37.3 Åtgärder mot skattefusk</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Riksdagen har den 23 januari 2013 (bet. 2012/13:SkU14, rskr. 2012/13:143) beslutat rikta ett tillkännagivande till regeringen att regeringen ska återkomma med ett förslag om personalliggare för byggbranschen i så god tid att det kan träda i kraft under 2013.</P>
<P class="p227 ft38">Chefen för Finansdepartementet har tillkallat en utredare med uppdrag att utreda hur ett kontrollsystem inom skatteförfarandet kan vara utformat för byggbranschen (Fi 2013:C). Upp- draget ska redovisas senast den 31 januari 2014. Vidare har regeringen – i enlighet med riks- dagens tillkännagivande den 15 mars 2012 (bet. 2011/12:SkU17, rskr. 2011/12:163) – givit Skatteverket i uppdrag att utvärdera de för- ändringar i begreppet näringsverksamhet som genomfördes 2009 i syfte att göra det möjligt för fler att få <NOBR>F-skatt.</NOBR> Skatteverket ska redovisa uppdraget senast den 15 oktober 2013.</P>
<P class="p398 ft38">Regeringen avser att senare i år lämna en proposition med förslag till ett förtydligande av bestämmelsen om undantag från kassaregister- krav vid obetydlig omfattning. Regeringen avser också att – i enlighet med riksdagens tillkänna- givande den 23 maj 2013 (bet. 2012/13:SkU32, rskr. 2012/13:241) och den bedömning som regeringen gjort i prop. 2012/13:129 Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen – ge Skatteverket i uppdrag att utreda möjlig- heterna att införa en reglering som inte ställer olika krav på kassaregister utifrån om företag har fast driftställe i Sverige eller ej.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.38</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 18px;">Vissa ändrade förfaranderegler för alkoholskatt, tobaksskatt och energiskatt</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;" class="ft32"><SPAN class="ft252">Regeringens bedömning</SPAN><SPAN class="ft99">: </SPAN>För att förbättra kontrollen inom uppskovsförfarandet för punkt- skatter och motverka skattefusk bör det göras vissa ändringar av bestämmelserna för för- farandet vid hantering av alkoholvaror, tobaks- varor och energiprodukter. Det datoriserade transportkontrollsystemet, EMCS bör användas även vid flyttningar av alkohol- och tobaksvaror inom Sverige samt vid vissa flyttningar av energiprodukter i samband med import.</P>
<P class="p130 ft4">Vidare bör skatten efterges på vissa alkohol- och tobaksvaror som omhändertagits av Tullverket och inte lämnas ut. Samtidigt bör möjligheten att återutföra sådana varor från Sverige tas bort.</P>
<P class="p129 ft4">De kommande förslagen bör träda i kraft till viss del den 1 januari 2014 och i övrigt den 1 april 2014.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">Skälen för regeringens bedömning:</P>
<P class="p127 ft38">Alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter får enligt förfarandebestämmelserna i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt och lagen (1994:1776) om skatt på energi hanteras inom det s.k. uppskovs- förfarandet. Detta innebär att varorna kan förvaras och flyttas utan att skyldighet att betala punktskatt uppkommer. Skyldighet att betala skatt uppkommer dock när varorna lämnar uppskovsförfarandet. Det har framkommit att det förekommit fusk med betalning av skatter inom uppskovsförfarandet. För att förbättra kontrollen och motverka skattefusk bör därför vissa åtgärder föreslås.</P>
<P class="p152 ft38">Regeringen anser bl.a. att det datoriserade tranportkontrollsystemet (Excise Movement Control System, EMCS) ska användas vid flyttningar av alkohol- och tobaksvaror inom landet samt vid flyttningar av energiprodukter i samband med import, att registrerade varu- mottagare ska anmäla ordinarie mottagningsplats för varor som flyttas under uppskovsförfarandet och att bestämmelserna om ställande av säkerhet för godkända upplagshavare och registrerade varumottagare ska ändras i vissa avseenden.</P>
<P class="p152 ft87">Skatteverket bör få vissa utökade möjligheter att genomföra kontroller av godkända upplags-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">486</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_511" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft32">havare. Detta bör ske genom att det införs en ny möjlighet till punktskattebesök i skatteupplag.</P>
<P class="p611 ft4">Vidare bör vissa kompletteringar göras av bestämmelserna om förfarandet i samband med den beskattning som kan ske på grund av oegentligheter under en flyttning av punktskattepliktiga varor. Vissa förtydliganden bör även göras av bestämmelserna om alkohol och tobak som förstörs under tillsyn av Skatteverket.</P>
<P class="p350 ft38">Den nuvarande lagstiftningen innehåller inte några bestämmelser om hur punktskatt på alkohol- och tobaksvaror och energiprodukter ska hanteras i samband med att en godkänd aktör går i konkurs. För att undanröja den osäkerhet som därmed kan uppkomma bör bestämmelser om hanteringen av punktskatt i samband med konkurs införas i lagstiftningen.</P>
<P class="p94 ft38">Slutligen bör skatten efterges på vissa alkohol- och tobaksvaror som omhändertagits av Tullverket och inte lämnats ut. Möjligheten att återutföra dessa varor bör samtidigt tas bort.</P>
<P class="p248 ft38">De aviserade förslagen bygger på en promemoria från Finansdepartementet Vissa frågor om förfarandet avseende skatt på alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Promemorian har remissbehandlats. Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslagen.</P>
<P class="p1343 ft4">Den offentligfinansiella effekten av förslagen bedöms innebära ökade intäkter med 0,14 miljarder kronor för 2014.</P>
<P class="p612 ft4">Regeringen avser att i höst återkomma till riksdagen med de aviserade förslagen. De kommande förslagen bör till viss del träda i kraft den 1 januari 2014. Det gäller bl.a. vad avser beskattningen av varor som omhändertagits av Tullverket. Huvuddelen av förslagen bör däremot träda i kraft först den 1 april 2014 för att myndigheter och aktörer ska hinna förbereda sig för ändringarna.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 8px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft37"><SPAN class="ft37">6.39</SPAN><SPAN class="ft266">Den internationella utvecklingen för att motverka skatteundandragande</SPAN></P>
<P class="p461 ft32">Utformningen av nationella skattesystem, hur de olika nationella skattesystemen samverkar och möjligheterna för framför allt multinationella företag att utnyttja olikheterna i systemen för att uppnå skattefördelar, är frågor som under det</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">senaste året har diskuterats i många olika internationella sammanhang. Det finns en ny internationell beslutsamhet om att utveckla och effektivisera det internationella samarbetet för att motverka skatteundandragande, oavsett om det sker genom utnyttjande av ofullständigheter och luckor i regelverk, bedrägerier eller med hjälp av speciella skatteregimer. Sverige och den svenska skattebasen påverkas också av skatteundandraganden som har sin grund i den internationella miljön.</P>
<P class="p342 ft4">OECD har sedan länge bedrivit arbete på området men har - med starkt stöd av G 20- länderna - under våren 2013 påbörjat ett nytt stort och övergripande arbete med att se över de internationella skatteprinciperna på centrala områden med syfte att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster (Base Erosion and Profit Shifting, <NOBR>BEPS-projektet).</NOBR> OECDs skattekommitté antog i slutet på juni 2013 en handlingsplan för arbetet med BEPS. I planen beskrivs 15 olika åtgärdsområden som man ska arbeta vidare med och en tidplan för arbetet.</P>
<P class="p224 ft38">Regeringen stödjer detta angelägna arbete. I OECDs viktiga arbete med att överväga och reformera internationella skatteprinciper på centrala områden deltar Sverige aktivt i de olika arbetsgrupper som utför det konkreta arbetet.</P>
<P class="p537 ft4">Regeringen avser, som framgår av utgifts- område 3, avsnitt 3.4, att låta Sverige bidra till finansieringen.</P>
<P class="p117 ft38">Vid mötet i Moskva den <NOBR>19-20</NOBR> juli 2013 gav även G20:s finansministrar och centralbanks- chefer sitt stöd för arbetet inom OECD, vilket befästes vid <NOBR>G20-mötet</NOBR> i Sankt Petersburg den <NOBR>5-6</NOBR> september 2013. I ett gemensamt uttalade den 4 september 2013 av Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige och USA uttalades att kampen mot skatteundandragande och skatteflykt bör vara av högsta prioritet i alla relevanta internationella forum.</P>
<P class="p353 ft4">Vid <NOBR>G20-mötena</NOBR> gavs även stöd för utvecklingen av en världsomspännande standard för automatiskt utbyte av information på skatteområdet. Denna fråga har också disku- terats intensivt i internationella sammanhang under våren.</P>
<P class="p120 ft32">Motiven för att utveckla en internationell standard för automatiskt utbyte av skatte- relaterad information har stärkts betydligt sedan USA har antagit lagstiftning som innebär att man kommer att kräva avtal, antingen med</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">487</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_512" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="position:absolute;top:617px;left:309px;z-index:-1;width:293px;height:116px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031512x1.jpg" style="width:293px;height:116px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">finansinstitut direkt eller med enskilda stater, om att automatiskt lämna information om kapitaltillgångar och kapitalinkomster som amerikanska personer har i finansinstitut utanför USA (Foreign Account Tax Compliance Act, FATCA). Sådana s.k. <NOBR>FATCA-avtal</NOBR> har ingåtts eller kommer att ingås av flera länder. Förenade Kungariket, Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien har tillsammans med USA upprättat en modell för sådana avtal.</P>
<P class="p125 ft4"><NOBR>FATCA-avtalen</NOBR> utgör en betydelsefull pusselbit för det arbete som bedrivs inom OECD med att ta fram en internationell standard för automatiskt informationsutbyte.</P>
<P class="p310 ft38">Sverige förhandlar med USA om ett FATCA- avtal. Förhandlingsarbetet bedrivs med inriktning på att avtalet ska kunna tillämpas tidigast från den 1 juli 2014. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan.</P>
<P class="p126 ft38">I EU har Europeiska kommissionen föreslagit att det automatiska informationsutbytet på den direkta skattens område enligt direktivet om administrativt samarbete på skatteområdet ska utvidgas till att omfatta motsvarande informa- tion som ska utbytas enligt <NOBR>FATCA-avtalen.</NOBR> Förhandlingarna i rådet om förslaget kommer att fortgå under hösten. Sverige har välkomnat kommissionens förslag. Regeringen arbetar för att uppgiftslämnande ska bli så enkelt att hantera för företagen som möjligt och att man ska undvika att det skapas olika standarder för informationsutbyte.</P>
<P class="p398 ft62">Kampen mot skattefusk är en fråga som stått högt på EU:s dagordning under flera år. Det har dock inte varit enkelt att nå konkreta resultat. På mervärdesskattens område kunde dock Ekofinrådet den 21 juni 2013 enas om ett paket med åtgärder för att motverka fusk genom att enas om en snabbmekanism för att införa omvänd skattskyldighet och att utvidga medlemsstaternas möjligheter att tillämpa omvänd skattskyldighet på vissa varor och tjänster som är särskilt känsliga för bedrägeri. Direktiven trädde ikraft i augusti 2013. Sverige har under arbetet aktivt bidragit till att nå en överenskommelse om dessa åtgärder mot skattefusk.</P>
<P class="p398 ft32">Trots att förslaget om ett effektivare direktiv om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar (sparandedirektivet) lades fram av kommissionen 2008 har det inte varit möjligt att nå en överenskommelse i rådet. Det finns dock skäl att framhålla att nu även</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Luxemburg under våren 2013 förklarat att man 2015 avser att övergå till automatiskt informa- tionsutbyte enligt det nuvarande sparande- direktivet.</P>
<P class="p128 ft38">Vid Ekofinrådets möte den 14 maj 2013 kunde medlemsstaterna emellertid som ett första steg mot en slutlig överenskommelse om ett reviderat och utvidgat sparandedirektiv enas om att kommissionen ska inleda förhandlingar med bl.a. Schweiz om att tillämpa det nya effektivare direktivet. Det förslag till nytt direktiv som framförhandlades i rådet under framför allt det svenska ordförandeskapet hösten 2009, utgör grunden för förhandlingarna. Regeringen välkomnar denna utveckling och kommer att aktivt stödja det fortsatta arbetet.</P>
<P class="p152 ft38">Sedan 2006 deltar Sverige i ett samnordiskt projekt som syftar till att ingå informations- utbytesavtal med länder och jurisdiktioner som har en omfattande sekretess på skatteområdet. Projektet har varit mycket framgångsrikt och Sverige har hittills ingått närmare 40 avtal, vilket innebär att Sverige har ett av världens största nät av informationsutbytesavtal med sådana länder och jurisdiktioner. Regeringen avser att fortsätta detta arbete under hösten 2013 i syfte att ytterligare bygga ut Sveriges nät av informationsutbytesavtal.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"><SPAN class="ft37">6.40</SPAN><SPAN class="ft266">Skatteforskning</SPAN></P>
<P class="p1339 ft14">Regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">I avvaktan på Skatte- verkets redovisning och på den värdering regeringen avser att göra av hittillsvarande satsning bör inte nya medel avsättas för skatteforskning.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft124">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft62">I budgetpropositionen för 2008 föreslog regeringen att det inom ramen för Skatteverkets anslag skulle avsättas medel för åren </SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">2008-2010</SPAN></NOBR><SPAN class="ft62"> som stöd för forskning inom skatteområdet (prop. 2007/08:1, vol.1, avsnitt 5.10). Därvid angavs också att Skatteverket i början av 2010 till regeringen skulle redovisa sina erfarenheter av satsningen. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.</SPAN></P>
<P class="p944 ft34">Bland de skäl som angavs för den tidigare satsningen nämndes den sedan slutet av</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">488</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_513" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;">
<P class="p299 ft62"><NOBR>1990–talet</NOBR> vikande forskningsvolymen på skatteområdet. Detta ansågs kunna få negativa konsekvenser såväl genom en försvagad kunskapsbas för skattepolitiken som genom ett försämrat underlag för en kvalificerad och bred offentlig diskussion kring skattefrågor. Detta bedömdes vara ett problem med tanke på de betydande framtida utmaningarna för skatte- politiken, inte minst på grund av globalisering och demografisk utveckling. Samtidigt konstaterades att en satsning på skatteforskning, för att säkerställa en hög kvalitet, måste bygga på samspel med det internationella forskar- samhället.</P>
<P class="p1383 ft38">Skatteverket redovisade sina erfarenheter (dnr Fi2010/3517) och regeringen behandlade frågan i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1, vol.1, avsnitt 6.9). Den gjorda satsningen har byggt på en samverkan mellan Skatteverket, Riksbankens Jubileumsfond och Forsknings- rådet för arbetsliv och socialvetenskap. I sin redovisning beskrev Skatteverket bl.a. de processer som tillämpades vid urvalet av forskningsprogram- och projekt och resultatet av dessa processer samt de värderingar som gjorts därefter. Regeringen bedömde efter att tagit del av Skatteverkets redovisning, utan att därmed värdera den forskning som hittills bedrivits inom ramen för satsningen, att ett fortsatt stöd till skatteforskningen borde ges. De skäl som redovisades i budgetpropositionen för 2008 bedömdes fortfarande vara giltiga. Liksom tidigare ansåg regeringen att det fanns skäl att följa upp satsningen och föreslog att Skatteverket skulle ansvara för detta. Redovisningen skulle lämnas till regeringen innan sommaren 2013. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32">Skatteverket inkom den 25 juni 2013 till Finansdepartementet med en hemställan där myndigheten begär anstånd med att lämna den begärda redovisningen. I avvaktan på denna redovisning och på den värdering regeringen avser att göra av hittillsvarande satsning, bl.a. på grundval av Skatteverkets redovisning, bör inte nya medel avsättas för skatteforskning.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft37"><SPAN class="ft37">6.41</SPAN><SPAN class="ft171">Offentligfinansiella effekter – en sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p489 ft4">I tabell 6.26 redovisas de offentligfinansiella effekterna av de skatte- och avgiftsförändringar som presenterats i denna proposition. För mer utförliga beskrivningar av de olika skatte- åtgärderna hänvisas till tidigare avsnitt i detta kapitel.</P>
<P class="p252 ft38">Tre olika typer av offentligfinansiella effekter redovisas i tabell 6.26: bruttoeffekt för 2014, periodiserade nettoeffekter för <NOBR>2014–2017</NOBR> och varaktig effekt. Bruttoeffekten beskriver den statiskt beräknade förändringen i intäkterna från den skatt som regeländringen avser. Brutto- effekten beaktar således inte eventuella indirekta effekter som t.ex. regeländringens påverkan på andra skattebaser och på konsumentprisindex. Om konsumentprisindex påverkas av en regeländring så uppkommer en indirekt effekt då utgifter i olika offentliga transfereringssystem påverkas av förändringar i konsumentprisindex.</P>
<P class="p439 ft38">Vid en bedömning av de kortsiktiga offentligfinansiella effekterna av olika åtgärder är den periodiserade nettoeffekten för den konsoliderade offentliga sektorn mest relevant. I den periodiserade redovisningen hänförs förändringar i skatte- och avgiftsintäkter till det inkomstår den skattepliktiga händelsen äger rum. Vidare beaktas i nettoeffekten även vissa indirekta effekter på skatteintäkterna och på de offentliga utgifterna. Den periodiserade nettoeffekten redovisas för åren <NOBR>2014–2017.</NOBR></P>
<P class="p439 ft38">Den varaktiga effekten, som redovisas i den sista kolumnen i tabell 6.26 ger ett mått på den bestående årliga kostnaden/intäkten som en åtgärd medför, dock utan koppling till hur de offentliga finanserna påverkas ett visst år. Beräkningen baseras på nuvärdet av en åtgärds framtida nettoeffekter. På så vis möjliggörs jämförelser mellan regelförändringar vars nettoeffekter är olika fördelade över tiden. Avvikelser mellan den varaktiga effekten och de periodiserade årliga nettoeffekterna beror bl.a. på fördröjd övervältring av vissa skatter på andra skattebaser. För en närmare beskrivning av metodfrågor kopplade till denna redovisning hänvisas till publikationen ”Beräknings- konventioner 2013: Metoder för effekt- beräkningar vid ändrade skatteregler”.</P>
<P class="p365 ft32">De offentligfinansiella effekterna av de åtgärder som redovisas i detta avsnitt har beräknats utifrån 2014 års prognosticerade priser</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">489</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_514" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 375px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">och volymer. Den prognos av offentliga sektorns totala intäkter för <NOBR>2014–2017,</NOBR> som redovisas i kapitel 7, baseras på prognoser för Sveriges ekonomiska utveckling, inklusive effekterna av de i denna proposition aviserade åtgärderna på t.ex. tillväxt och sysselsättning. I kapitel 7 redovisas intäkterna i respektive års priser och volymer.</P>
<P class="p133 ft5">Sammantagna effekter av skatteåtgärderna</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 380px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Förslagen och bedömningarna i budget- propositionen innebär att skatteintäkterna sammantaget minskar med 18,15 miljarder kronor år 2014. Den totala bruttoeffekten för 2014 beräknas till 18,76 miljarder kronor, se tabell 6.26.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 672px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">490</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_515" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 65px;padding: 0px;border: none;width: 729px;">
<DIV style="position:absolute;top:66px;left:0px;z-index:-1;width:614px;height:890px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1031/H1031515x1.jpg" style="width:614px;height:890px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 728px;overflow: hidden;">
<P class="p24 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 133px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;" class="ft40">Tabell 6.26 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatteregler. Bruttoeffekt 2014, periodiserad nettoeffekt år <NOBR>2014–2017</NOBR> samt varaktig effekt</P>
<P class="p16 ft42">Miljarder kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 613px;margin-top: 6px;font: italic 8px 'Arial';">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr26"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td115"><P class="p41 ft65">Effekt från</P></TD>
<TD class="tr26 td28"><P class="p119 ft65">Brutto-</P></TD>
<TD class="tr26 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td217"><P class="p142 ft65">Varaktig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr19"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td28"><P class="p119 ft65">effekt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td244"><P class="p143 ft220">Periodiserad nettoeffekt</P></TD>
<TD class="tr17 td123"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td146"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p142 ft65">effekt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr17"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr17 td368"><P class="p119 ft65">2014</P></TD>
<TD class="tr17 td368"><P class="p30 ft65">2014</P></TD>
<TD class="tr17 td362"><P class="p34 ft65">2015</P></TD>
<TD class="tr17 td123"><P class="p38 ft65">2016</P></TD>
<TD class="tr17 td146"><P class="p142 ft65">2017</P></TD>
<TD class="tr17 td444"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft65">Förslag i budgetpropositionen</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr1"><P class="p176 ft102">Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen</P></TD>
<TD class="tr1 td115"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft51">Förstärkt jobbskatteavdrag</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/1 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p119 ft51"><NOBR>-12,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51"><NOBR>-12,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51"><NOBR>-12,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p38 ft51"><NOBR>-12,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51"><NOBR>-12,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51"><NOBR>-12,00</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft51">Sänkt statlig inkomstskatt</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/1 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p142 ft51"><NOBR>-3,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51"><NOBR>-3,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51"><NOBR>-3,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft51"><NOBR>-3,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51"><NOBR>-3,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51"><NOBR>-3,00</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft51">Sänkt skatt för pensionärer</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/1 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p142 ft51"><NOBR>-2,50</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51"><NOBR>-2,50</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51"><NOBR>-2,50</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft51"><NOBR>-2,50</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51"><NOBR>-2,50</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51"><NOBR>-2,50</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft51">Sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK)</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/1 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51"><NOBR>-0,30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,30</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft51">Inkomstskatteändringar för att underlätta omställning på arbetsmarknaden</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/1 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51"><NOBR>-0,03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,03</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft51">Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöanpassade bilar</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/1 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p119 ft51"><NOBR>-0,19</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,17</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51"><NOBR>-0,23</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,00</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft102">Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft51">Skatteincitament för forskning och utveckling</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/1 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p142 ft51"><NOBR>-1,06</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,82</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51"><NOBR>-0,82</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,82</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,82</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,82</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft102">Skatt på kapitalägande – kapital och egendomsskatter</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft47">Ändringar i löneunderlagsregeln i <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> och i reglerna om räntefördelning</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p81 ft51">– Kapitalandelskrav för lönebaserat utrymme</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/1 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p119 ft51">0,30</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51">0,30</P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51">0,47</P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p38 ft51">0,51</P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51">0,60</P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51">0,65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p81 ft51">– Sänkt högsta löneuttagskrav från 10 IBB till 9,6 IBB</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/1 2015</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51"><NOBR>-0,35</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p38 ft51"><NOBR>-0,35</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,35</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,35</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p81 ft51">– Höjt lönebaserat utrymme</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/1 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51"><NOBR>-0,07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,20</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p81 ft51">– Höjd räntefördelningsränta med 0,5 p.e.</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/1 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,11</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,11</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51"><NOBR>-0,11</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,11</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,11</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,11</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft102">Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft51">Reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/1 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,15</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,15</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51"><NOBR>-0,15</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,15</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,15</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,15</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft51">Slopad skattefrihet för inkomster från specialbyggnader m.m.</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/1 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p119 ft51">0,21</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51">0,21</P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51">0,21</P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p38 ft51">0,21</P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51">0,21</P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51">0,21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft102">Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft86">Kvotplikt och beskattning av biodrivmedel som ingår i bensin eller dieselbränsle</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/5 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p119 ft51">0,51</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51">0,51</P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51">0,65</P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p38 ft51">0,60</P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51">0,60</P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51">0,60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft86">Ändrad beskattning av bränslen för viss värmeproduktion pga. överkompensation</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/1 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51"><NOBR>-0,01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,01</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft51">Sänkt energiskatt för blyfri flygbensin</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/1 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51"><NOBR>-0,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,00</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft47">Definition av begreppet skattepliktig för första gången inom fordonsbeskattningen</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/1 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51"><NOBR>-0,01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51">0,00</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft102">Skatt på konsumtion m.m. <NOBR>–övriga</NOBR> punktskatter</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft51">Höjd skatt på alkoholvaror</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/1 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p119 ft51">0,59</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51">0,73</P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51">0,62</P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p38 ft51">0,65</P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51">0,67</P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51">0,66</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft102">Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft51">Frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokal</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/1 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51"><NOBR>-0,08</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,09</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,09</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,09</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft102">Delsumma</P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td368"><P class="p119 ft102"><NOBR>-17,92</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td368"><P class="p30 ft102"><NOBR>-17,53</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td362"><P class="p34 ft102"><NOBR>-17,71</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td123"><P class="p38 ft102"><NOBR>-17,72</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td146"><P class="p142 ft102"><NOBR>-17,36</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td444"><P class="p142 ft102"><NOBR>-17,45</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr3"><P class="p176 ft65">Bedömningar i budgetpropositionen</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr1"><P class="p176 ft102">Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen</P></TD>
<TD class="tr1 td115"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft51">Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/7 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51"><NOBR>-0,01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,01</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft102">Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft51">Nystartszoner</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/7 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,08</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51"><NOBR>-0,16</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,16</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,16</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,16</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft51">Förändringar i nedsättningen av socialavgifterna för unga</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/7 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,17</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51"><NOBR>-0,27</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,26</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,25</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,27</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft51">Förstärkt nedsättning av egenavgifter</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/1 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,64</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,51</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51"><NOBR>-0,51</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,51</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,51</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,45</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft102">Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft51">Förfaranderegler för alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft51">– Förbättrad kontroll</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/4 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p119 ft51">0,11</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51">0,14</P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51">0,17</P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p38 ft51">0,18</P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51">0,18</P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51">0,18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft51">– Ändrade regler för alkohol och tobak som omhändertagits av Tullverket</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/1 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51"><NOBR>-0,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,00</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft102">Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft51">Förändrad hantering av mervärdesskatt vid import</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/1 2015</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51"><NOBR>-0,11</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,11</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,11</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,11</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft51">Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p41 ft51">1/1 2014</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,04</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft51"><NOBR>-0,03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft51"><NOBR>-0,03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft51"><NOBR>-0,03</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft102">Delsumma – bedömningar</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p142 ft102"><NOBR>-0,84</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p30 ft102"><NOBR>-0,62</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p34 ft102"><NOBR>-0,92</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p30 ft102"><NOBR>-0,90</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p142 ft102"><NOBR>-0,89</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p142 ft102"><NOBR>-0,85</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr28"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr28"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td368"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td368"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td362"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td123"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td146"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td444"><P class="p19 ft83"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr21"><P class="p176 ft65">Övrigt</P></TD>
<TD class="tr21 td115"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p176 ft51">Statligt stöd vid korttidsarbete <NOBR>(-4,7</NOBR> mdkr vid aktivering)</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p176 ft51">Den dag</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p176 ft51">regeringen</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td100"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td217"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr3"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;" class="tr3"><P class="p176 ft51">bestämmer</P></TD>
<TD class="tr3 td368"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td368"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td362"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td123"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td146"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td444"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;" class="tr3"><P class="p176 ft65">Summa</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p19 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p119 ft65"><NOBR>-18,76</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p30 ft65"><NOBR>-18,15</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td100"><P class="p34 ft65"><NOBR>-18,62</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p38 ft65"><NOBR>-18,61</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p142 ft65"><NOBR>-18,25</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td217"><P class="p142 ft65"><NOBR>-18,30</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft55">Anm: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid.</P>
<P class="p26 ft7">Källa: Egna beräkningar.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 13px 0px 0px 582px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">491</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_516" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p905 ft4"><SPAN class="ft37">6.42</SPAN><SPAN class="ft171">Författningskommentar </SPAN>kommunalförbund och samverkansorgan</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.42.1</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;">Förslaget till lag om stöd vid korttidsarbete</SPAN></P>
<P class="p522 ft5">1 §</P>
<P class="p1322 ft34">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete och anger lagens tillämpningsområde.</P>
<P class="p522 ft5">2 §</P>
<P class="p1322 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete och anger lagens innehåll.</P>
<P class="p6 ft5">3 §</P>
<P class="p131 ft34">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p1056 ft4">Av <SPAN class="ft5">första stycket </SPAN>framgår att lagen gäller dels arbetsgivare som är juridiska personer, dels arbetsgivare som är fysiska personer och bedriver näringsverksamhet. Begreppet närings- verksamhet har samma innebörd som i 13 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), dvs. förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.</P>
<P class="p1051 ft5"><SPAN class="ft4">Av </SPAN>andra stycket första punkten <SPAN class="ft4">framgår att lagen inte gäller offentliga arbetsgivare.</SPAN></P>
<P class="p310 ft121"><SPAN class="ft38">Enligt </SPAN>andra stycket andra punkten <SPAN class="ft38">gäller lagen inte heller juridiska personer över vilka staten, landsting, kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan, var för sig eller tillsammans, har ett direkt eller indirekt rättsligt bestämmande inflytande. Med juridiska personer avses t.ex. aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser. Staten, landsting, kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan ska t.ex. anses utöva ett rättsligt bestämmande inflytande, om de ensamma eller tillsammans äger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk förening med fler än hälften av samtliga röster i bolaget eller föreningen eller på något annat sätt förfogar över så många röster i bolaget eller föreningen, har rätt att utse eller avsätta fler än hälften av ledamöterna i styrelsen för ett aktiebolag, en förening eller en stiftelse eller utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag. Inflytande ska anses vara utövat av staten, landsting, kommuner, kommunalförbund och samverkans- organ om inflytandet utövas av en juridisk person över vilken staten, landsting, kommuner,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">bestämmer.</P>
<P class="p228 ft38">Undantaget träffar inte verksamhet som avser affärsverksamhet. Ett rättssubjekt ska anses bedriva affärsverksamhet om driften sker på affärsmässiga grunder. Verksamhet som är finansierad av anslags eller skattemedel utgör inte affärsverksamhet i denna mening. Som ett exempel på ett statligt ägt aktiebolag som får anses bedriva affärsverksamhet kan nämnas <NOBR>Luossavaara-Kiirunavaara</NOBR> Aktiebolag (LKAB). Att ett rättssubjekt erhåller olika slag av stöd från det allmänna som är öppna för andra företag</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">– t.ex. stöd vid nystartsjobb – innebär inte att verksamheten är finansierad av anslags- eller skattemedel.</P>
<P class="p228 ft121"><SPAN class="ft38">Enligt </SPAN>andra stycket tredje punkten <SPAN class="ft38">gäller lagen inte arbetsgivare i fråga om verksamhet som är huvudsakligen finansierad av allmänna medel och där det enligt en offentligrättslig reglering ankommer på det allmänna att tillhandahålla verksamheten. Punkten har utformats i enlighet med </SPAN>Lagrådets <SPAN class="ft38">förslag. Det som avses är verksamhet där arbetsgivaren mot ersättning utför uppgifter som annars hade utförts av det allmänna, dvs. verksamhet som det enligt offentligrättslig reglering som utgångspunkt ankommer på det allmänna att tillhandahålla. Som exempel på sådana verksamheter kan nämnas privata utförare av offentligt finansierade tjänster inom vård, skola och omsorg. En fristående skola vars verksamhet finansieras med bidrag från elevers hemkommuner omfattas sålunda av undantaget.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Undantaget träffar inte fall då arbetsgivare inom ramen för sedvanliga avtalsförhållanden mot ersättning tillhandahåller det allmänna varor eller tjänster, t.ex. ett privat byggföretag som mot ersättning åtagit sig att uppföra en idrottsanläggning åt en kommun.</P>
<P class="p205 ft32">En verksamhet ska anses huvudsakligen finansierad av allmänna medel om verksamheten till mer än hälften finansieras på sådant sätt. Det är den verksamhet på vilken korttidsarbete ska tillämpas som ska prövas. Om en arbetsgivare bedriver flera verksamheter, av vilka någon inte är huvudsakligen finansierad av allmänna medel, kan stöd lämnas i fråga om den verksamheten.</P>
<P class="p368 ft5">4 §</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p516 ft4">I paragrafen definieras vissa uttryck i lagen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">492</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_517" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;">
<P class="p348 ft121">Ordinarie arbetstid <SPAN class="ft38">är den tid som en arbetstagare skulle ha arbetat, om hon eller han inte hade deltagit i korttidsarbete. Vid beräkning av den ordinarie arbetstiden ska det bortses från frånvaro av någon annan anledning än deltagande i korttidsarbete. Med frånvaro avses sådan frånvaro som inte ändrar arbetstidsmåttet såsom det följer av anställningsavtalet. Det kan t.ex. vara sjukdom, semester, ledighet för facklig förtroendeman eller föräldraledighet, även om frånvaron pågår under en längre period. Frånvaron beaktas vid beräkningen av preliminärt stöd genom den s.k. närvarokvoten i 17 § första stycket.</SPAN></P>
<P class="p1395 ft38"><SPAN class="ft121">Ordinarie lön </SPAN>är den regelmässigt utgående kontanta lön som arbetstagaren skulle ha haft under stödmånaden om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete. Med regelmässigt utgående lön avses sådana ersättningar som normalt ingår i den månatliga lönen. Det kan t.ex. vara normalt förekommande ersättningar för obekväm arbetstid och skifttillägg, i den mån de verkligen skulle ha tjänats in den aktuella månaden om det inte hade varit för arbetstagarens deltagande i korttidsarbete. Däremot ska inte t.ex. bonus, provision och ersättning för övertidsarbete som inte utgår regelmässigt varje månad räknas med. Begränsningen till kontant lön innebär att olika typer av löneförmåner inte ingår. I den ordinarie lönen ingår inte heller löneökningar som avser tid efter jämförelsemånaden eller lön till den del den överstiger ett belopp som regeringen bestämmer (takbeloppet). Vid beräkningen av ordinarie lön bortses från att lönen minskat eller på annat sätt påverkats av frånvaro av någon annan anledning än deltagande i korttidsarbete. Frånvaro har samma innebörd här som i definitionen av ordinarie arbetstid. Om en arbetstagare har deltagit i korttidsarbete under endast en del av stödmånaden, utgör den ordinarie lönen motsvarande del. Beräkning av ordinarie lön behandlas närmare i avsnitt 6.17.5.1.3.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft5">Korttidsarbete </SPAN>är arbete där arbetstiden är kortare än den ordinarie arbetstiden, eller där partiell arbetsbefrielse införs, under en begränsad period med anledning av en synnerligen djup lågkonjunktur och lönen därför är lägre än den ordinarie lönen.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft24">Med partiell arbetsbefrielse avses att arbetstagarens faktiskt arbetade tid minskas utan att det i kollektivavtalet betraktas som en</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft4">minskning av arbetstiden. Överenskommelse om partiell arbetsbefrielse måste dock finnas i centralt kollektivavtal för att jämställas med arbetstidsminskning.</P>
<P class="p537 ft4">Arbetstagaren behöver inte stå till arbets- givarens förfogande under vare sig arbets- tidsminskning eller partiell arbetsbefrielse.</P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft5">Stödperiod </SPAN>är den tidsperiod när stöd vid korttidsarbete ska lämnas enligt <NOBR>5–8</NOBR> §§.</P>
<P class="p372 ft34"><SPAN class="ft39">Stödmånad </SPAN>är den kalendermånad som arbetsgivaren begär preliminärt stöd för.</P>
<P class="p372 ft4"><SPAN class="ft5">Jämförelsemånad </SPAN>är den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då regeringen meddelar föreskrifter om att stöd vid korttidsarbete ska lämnas enligt 5 §. Det innebär t.ex. att om tidpunkten för meddelandet av föreskrifterna är den 16 maj, är jämförelse- månaden februari samma år.</P>
<P class="p749 ft4">Paragrafen har utformats i enlighet med</P>
<P class="p168 ft5">Lagrådets <SPAN class="ft4">förslag.</SPAN></P>
<P class="p6 ft5">5 §</P>
<P class="p363 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p117 ft38">Paragrafen anger att regeringen får meddela föreskrifter om att stöd vid korttidsarbete ska lämnas och de förutsättningar under vilka sådana föreskrifter får meddelas.</P>
<P class="p252 ft121">Den första förutsättningen <SPAN class="ft38">är att det ska föreligga en synnerligen djup lågkonjunktur eller vara sannolikt att en sådan är nära förestående. Detta behandlas närmare i avsnitt 6.17.4.2.2.</SPAN></P>
<P class="p252 ft121">Den andra förutsättningen <SPAN class="ft38">är att stödet inte i beaktansvärd omfattning bedöms hindra en samhällsekonomiskt önskvärd strukturomvand- ling eller medföra andra betydande samhälls- ekonomiska nackdelar. En sådan annan betydande samhällsekonomisk nackdel kan t.ex. vara att lönebildningen riskerar att påverkas på ett ofördelaktigt sätt. Detta behandlas närmare i avsnitt 6.17.4.2.2.</SPAN></P>
<P class="p353 ft4">Stöd vid korttidsarbete ska lämnas från den tidpunkt som regeringen föreskriver. Den tidpunkten kan i och för sig ligga före tidpunkten för meddelandet av föreskrifterna.</P>
<P class="p133 ft5">6 §</P>
<P class="p363 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p364 ft24">Av paragrafen framgår att föreskrifter om att stöd vid korttidsarbete ska lämnas alltid ska avse en tidsperiod av tolv kalendermånader.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">493</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_518" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft5">7 §</P>
<P class="p131 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p356 ft38">Paragrafen ger regeringen möjlighet att meddela föreskrifter om förlängning av en sådan tidsperiod som avses i 6 §. Förlängningen ska alltid vara tolv kalendermånader. Det ska inte vara något uppehåll mellan den ursprungliga tidsperioden och förlängningsperioden. Förläng- ning kan ske endast en gång. Det innebär att stöd kan lämnas för en sammanhängande tid av 24 kalendermånader.</P>
<P class="p227 ft62">Förutsättningarna för att regeringen ska få meddela föreskrifter om en förlängning är desamma som gäller för föreskrifter enligt 5 §.</P>
<P class="p1384 ft4">Föreskrifter om förlängning får meddelas tidigast sex kalendermånader efter det att föreskrifter enligt 5 § meddelades, även om regeringen föreskrivit att rätt till stöd vid korttidsarbete föreligger fr.o.m. en tidigare tidpunkt.</P>
<P class="p122 ft5">8 §</P>
<P class="p131 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p1056 ft4">Av paragrafen framgår att det gäller en karenstid om 24 kalendermånader från det att en tidsperiod för vilken stöd ska lämnas enligt 6 eller 7 § har löpt ut innan regeringen på nytt får meddela föreskrifter om att stöd vid korttids- arbete ska lämnas enligt 5 §.</P>
<P class="p337 ft34">Karenstiden gäller även när en tidsperiod för vilken stöd ska lämnas enligt 6 eller 7 § upphör i förtid enligt 9 §.</P>
<P class="p522 ft5">9 §</P>
<P class="p1322 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p1314 ft4">Av paragrafen framgår att preliminärt stöd endast får lämnas till den som är registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket, dels under jämförelsemånaden, dels när ansökan om sådant stöd prövas.</P>
<P class="p133 ft5">10 §</P>
<P class="p1322 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p1314 ft4">Av paragrafen framgår att preliminärt stöd inte får lämnas till en arbetsgivare som är underkastad näringsförbud enligt lagen (1986:436) om näringsförbud eller som har skatte- och avgiftsskulder t.ex. enligt skatte- förfarandelagen (2011:1244) som har över-</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft32">lämnats till Kronofogdemyndigheten för indriv- ning, när ansökan om sådant stöd prövas. Är arbetsgivaren en juridisk person, får den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i verksamheten – i egenskap av t.ex. verkställande direktör, styrelseledamot, bolags- delägare eller aktieägare med betydande aktieinnehav – inte ha näringsförbud.</P>
<P class="p368 ft5">11 §</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p1340 ft34">I paragrafen anges för vilka arbetstagare som preliminärt stöd får lämnas.</P>
<P class="p228 ft38">Enligt <SPAN class="ft121">första punkten </SPAN>ska arbetstagaren ha varit anställd hos arbetsgivaren under hela eller en del av jämförelsemånaden med samma eller högre sysselsättningsgrad som under stödmånaden. Av bestämmelsen följer således att stöd endast kan lämnas för arbetsgivarens egna anställda. Arbetsgivaren kan därför inte ansöka om stöd för andra arbetstagare som utför arbete i verksamheten utan att vara anställda, t.ex. inhyrd eller inlånad personal. Vad som avses med stöd- respektive jämförelsemånad framgår av 4 § 5 och 6. Uttrycket högre sysselsättningsgrad har samma innebörd som i 25 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd, enligt vilken en deltids- anställd arbetstagare som har anmält att han eller hon vill ha en anställning med högre syssel- sättningsgrad har företrädesrätt till sådan anställning.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Bestämmelsen träffar fall då en arbetstagare har anställts på deltid, men under tiden mellan jämförelsemånaden och stödmånaden får en högre sysselsättningsgrad, t.ex. heltid. I princip handlar det således om att anställningsavtalet ändras så att arbetstagarens arbetstid ökas, t.ex. om ett avtal om deltid utökas eller en deltids- anställning omregleras till att avse heltid. Däremot omfattas inte arbetstagare som endast tillfälligtvis är i den situationen att han eller hon arbetar deltid, t.ex. på grund av föräldraledighet eller annan partiell tjänstledighet. En arbets- tagare som är heltidsanställd men har varit partiellt föräldraledig eller sjuk på deltid under jämförelsemånaden ska således inte anses ha fått en högre sysselsättningsgrad på den grunden att arbetstagaren under stödmånaden inte längre är föräldraledig eller sjuk.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32">Enligt <SPAN class="ft111">andra punkten </SPAN>måste arbetsgivaren vara skyldig att betala arbetsgivaravgifter för arbetstagaren för stödmånaden. Det gäller också</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 25px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">494</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_519" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p192 ft4">den situationen när ett socialavgiftsavtal enligt 5 kap. 5 § skatteförfarandelagen (2011:1244) har ingåtts.</P>
<P class="p132 ft24">Enligt <SPAN class="ft169">tredje punkten </SPAN>får arbetstagaren inte tillhöra arbetsgivarens familj. Uttrycket arbets- givarens familj har samma innebörd som 1 § andra stycket 2 lagen (1982:80) om anställnings- skydd, förkortad anställningsskyddslagen. Det innebär att undantaget är tillämpligt också i de fall verksamheten drivs genom en juridisk person.</P>
<P class="p406 ft5"><NOBR>12–13</NOBR> §§</P>
<P class="p192 ft34">Paragraferna föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p222 ft38">I paragraferna anges fasta nivåer för arbetstids- och löneminskning. För att berättiga till preliminärt stöd får alltså det avtal som ingås om korttidsarbete inte avvika från dessa nivåer. Det framgår av 15 och 16 §§. Det preliminära stödet ska beräknas utifrån den nivå som enligt avtal gäller för en enskild arbetstagare under avtalsperioden. Det framgår av 17 §. Slutligen ska vid avstämning bedömas om den arbetstids- och löneminskning, som tillämpats under de avtals- perioder som avstämningsperioden består av, motsvarat en tillåten nivå per avtalsperiod och om tillämpningen av den nivån också har haft stöd i avtal mellan parterna. Avstämnings- förfarandet framgår av <NOBR>19–27</NOBR> §§.</P>
<P class="p234 ft38">I <SPAN class="ft121">12 § första stycket </SPAN>anges de tre fasta nivåerna för en arbetstagares arbetstidsminskning, nämligen 20, 40 eller 60 procent av ordinarie arbetstid. Arbetstidsminskningen anges i procent av ordinarie arbetstid. Vad som avses med ordinarie arbetstid framgår av 4 § 1.</P>
<P class="p1326 ft4">Av <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>framgår att partiell arbetsbefrielse enligt centralt kollektivavtal ger samma rätt till preliminärt stöd som motsvarande arbetstidsminskning.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">I <SPAN class="ft5">13 § </SPAN>anges de tre fasta nivåerna för en arbetstagares löneminskning, nämligen 12 procent av ordinarie lön om arbetstids- minskningen är 20 procent, 16 procent av ordinarie lön om arbetstidsminskningen är 40 procent och 20 procent av ordinarie lön om arbetstidsminskningen är 60 procent. Löne- minskningen anges <SPAN class="ft5">i procent av ordinarie lön</SPAN>. Vad som avses med ordinarie lön framgår av 4 § 2.</P>
<P class="p234 ft32">I paragraferna anges att arbetstids- och löneminskningen <SPAN class="ft111">under en avtalsperiod </SPAN>ska uppgå till någon av de tre nivåerna. Det innebär</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p163 ft4">att den tillämpade arbetstids- och löne- minskningen en viss stödmånad inte behöver följa den avtalade nivån. I stället ska <SPAN class="ft5">den tillämpade genomsnittliga arbetstids- och löne- minskningen </SPAN>under avtalsperioden motsvara en av de tre nivåerna på det sätt som framgår av 21– 24 §§.</P>
<P class="p252 ft38">Det är <SPAN class="ft121">en arbetstagares </SPAN>arbetstids- och löneminskning vid deltagande i korttidsarbete som ska uppgå till någon av de tre nivåerna. Utgångspunkten för beräkningen är den enskilde arbetstagarens arbetstidsminskning, inte arbetstidsminskningen för ett kollektiv av arbetstagare. Det innebär att kraven på arbetstids- och löneminskning bara gäller de månader eller delar av månader arbetstagaren omfattas av avtal om korttidsarbete.</P>
<P class="p342 ft4">De tre fasta nivåerna för arbetstids- och löneminskning behandlas i avsnitt 6.17.5.1.3.</P>
<P class="p6 ft5">14 §</P>
<P class="p363 ft34">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p117 ft32">Av paragrafen framgår att preliminärt stöd inte lämnas för korttidsarbete som hänför sig till en arbetstagares uppsägningstid. Det saknar betydelse om arbetstagaren sagts upp av arbetsgivaren eller sagt upp sig själv. Att uppsägning skett innebär dock inte att avtalet om korttidsarbete i sig faller, endast att preliminärt stöd inte kan utgå för den tiden. Det står dock parterna fritt att i avtal om korttidsarbete enas t.ex. om att arbetsskyldighet, lön och andra ersättningar ska återgå till vad som tidigare gällt för det fall arbetstagaren säger upp sig eller blir uppsagd.</P>
<P class="p409 ft5">15 §</P>
<P class="p363 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p372 ft4">Av paragrafen framgår de särskilda förut- sättningar för preliminärt stöd som ska vara uppfyllda för att stöd ska lämnas när arbets- givaren är bunden av kollektivavtal om korttidsarbete.</P>
<P class="p120 ft111"><SPAN class="ft32">Enligt </SPAN>första stycket första punkten <SPAN class="ft32">krävs att arbetsgivaren är bunden av ett kollektivavtal om korttidsarbete som har träffats eller godkänts av en central arbetstagarorganisation. Kollektiv- avtalsbundenheten kan uppkomma genom att arbetsgivaren är medlem i en arbetsgivar- organisation eller genom att arbetsgivaren, utan att vara sådan medlem, själv träffat kollektivavtal</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 22px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">495</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_520" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">(s.k. hängavtal) om korttidsarbete med en arbetstagarorganisation. Av bestämmelsen fram- går att kollektivavtalet om korttidsarbete ska ha träffats på central nivå. Även lokala kollektivavtal om korttidsarbete kan utgöra grund för att utbetala stöd vid korttidsarbete, under förut- sättning att det lokala kollektivavtalet godkänts av en arbetstagarorganisation på central nivå.</P>
<P class="p227 ft38">Huvudprincipen är att ett kollektivavtal binder både de avtalsslutande organisationerna och deras medlemmar, se 26 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Enligt ett fast synsätt är emellertid avsikten med de kollektivavtal som sluts på arbetsmarknaden att de även ska tillämpas på arbetstagare som står utanför den avtalsslutande organisationen (se t.ex. AD 1977 nr 49 och AD 1978 nr 163). Kollektivavtalets regler om t.ex. arbetstid och lön flyter således in i de enskilda anställnings- avtalen om inte annat uttryckligen är reglerat i dessa avtal. Det innebär att kollektivavtal om korttidsarbete i normalfallet även kan tillämpas på arbetstagare som inte är medlemmar i den avtalsslutande organisationen.</P>
<P class="p124 ft121"><SPAN class="ft38">Enligt </SPAN>första stycket andra punkten <SPAN class="ft38">ska de närmare förutsättningarna för tillämpningen av korttidsarbete och vilka arbetstagare som ska omfattas av korttidsarbete regleras i ett kollektivavtal mellan arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation. Det centrala kollektiv- avtalet ska således innehålla delegering till de lokala parterna att träffa kollektivavtal om korttidsarbete. Ett sådant lokalt avtal måste hålla sig inom de ramar som ställs upp i det centrala kollektivavtalet. Det anges inte i lagen hur många arbetstagare som måste omfattas av korttidsarbete. Det lämnas istället till parterna att bestämma detta i kollektivavtalet.</SPAN></P>
<P class="p398 ft113"><SPAN class="ft62">Av </SPAN>första stycket tredje punkten <SPAN class="ft62">framgår att den avtalade löne- och arbetstidsminskningen ska vara förenlig med 12 och 13 §§.</SPAN></P>
<P class="p310 ft32">Skulle en facklig organisation sakna lokal nivå får de närmare förutsättningarna för tillämpning av korttidsarbete enligt <SPAN class="ft111">andra stycket </SPAN>i stället bestämmas i ett avtal mellan arbetsgivaren och den centrala arbetstagarorganisationen.</P>
<P class="p221 ft5">16 §</P>
<P class="p131 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p310 ft32">Av paragrafen framgår de särskilda förutsätt- ningar för preliminärt stöd som ska vara uppfyllda för att stöd ska lämnas när arbets-</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p151 ft34">givaren inte är bunden av kollektivavtal om korttidsarbete.</P>
<P class="p228 ft38">Enligt <SPAN class="ft121">första punkten </SPAN>ska den enskilde arbetstagarens deltagande i korttidsarbetet ha stöd i skriftligt avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Ett sådant avtal får inte ingås i förebyggande syfte, t.ex. i anslutning till att anställningsavtal ingås. Avtalet ska i stället ingås mellan arbetsgivaren och den enskilde arbets- tagaren när korttidsarbete aktualiseras hos arbetsgivaren, t.ex. i samband med att kort- tidsarbete övervägs med anledning av låg efterfrågan på företagets varor eller tjänster.</P>
<P class="p205 ft38">Av <SPAN class="ft121">andra punkten </SPAN>framgår att minst 70 procent av arbetstagarna inom en driftsenhet ska delta i stödberättigat korttidsarbete under stödmånaden. Begreppet driftsenhet har samma innebörd som i 22 § anställningsskyddslagen. Med en driftsenhet avses därmed varje del av ett företag som är belägen inom en och samma byggnad eller inom ett och samma inhägnade område, dvs. fabrik, butik, restaurang osv. Det kan i vissa fall vara befogat att utgå från ett mer organisatoriskt synsätt. Beräkningen utgår från antalet personer inom driftsenheten, oavsett om de är anställda på heltid eller deltid. Det är dock endast de arbetstagare för vilka preliminärt stöd kan lämnas för en stödmånad som avses, dvs. de arbetstagare som var anställda hos arbetsgivaren under hela eller en del av jämförelsemånaden med samma eller högre sysselsättningsgrad som under stödmånaden och som arbetsgivaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för under stödmånaden. Av detta följer också att det endast är de arbetstagare som är anställda hos arbetsgivaren som söker preliminärt stöd som ska räknas, arbetstagare som är anställda hos en annan arbetsgivare men arbetar i verksamheten, t.ex. konsulter, ska därför inte inräknas när de 70 procenten fastställs.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Enligt <SPAN class="ft5">tredje punkten </SPAN>ska den arbetstids- och löneminskning som har avtalats vara densamma för alla deltagande arbetstagare inom drifts- enheten.</P>
<P class="p129 ft4">Av <SPAN class="ft5">fjärde punkten </SPAN>framgår att den avtalade löne- och arbetstidsminskningen ska vara för- enlig med 12 och 13 §§.</P>
<P class="p6 ft5">17 §</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft34">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p228 ft32">I paragrafen anges hur preliminärt stöd beräknas. Stödet beräknas per arbetstagare och</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">496</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_521" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p192 ft4">per stödmånad. Underlaget för beräkning av stöd beträffande en arbetstagare består av produkten av arbetstagarens ordinarie lön, dennes avtalade arbetstidsminskning samt dennes individuella närvarokvot. Preliminärt stöd för arbetstagaren utgör 43 procent av detta underlag.</P>
<P class="p1326 ft34">Vad som avses med <SPAN class="ft39">ordinarie lön </SPAN>framgår av 4 § 2.</P>
<P class="p222 ft121">Arbetstidsminskningen <SPAN class="ft38">vid beräkning av preliminärt stöd är alltid 20, 40 eller 60 procent, beroende på vad avtalats för arbetstagaren under avtalsperioden. Det spelar ingen roll för beräkning av preliminärt stöd vilken arbetstids- minskning arbetstagaren faktiskt haft under stödmånaden.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft111">Den individuella närvarokvoten <SPAN class="ft32">innebär att underlaget för beräkning av preliminärt stöd minskas i proportion till det antal hela dagar arbetstagaren har varit frånvarande från arbetet av någon annan anledning än deltagandet i korttidsarbete under den del av stödmånaden som han eller hon deltagit i korttidsarbete. Frånvaron kan bestå av t.ex. sjukdom, semester, ledighet för facklig förtroendeman eller föräldraledighet. Om arbetstagaren under stödmånaden t.ex. skulle ha arbetat 20 dagar, om arbetstagaren inte deltagit i korttidsarbete, men var frånvarande under 2 hela dagar under stödmånaden är den individuella närvarokvoten 18/20. Om arbetstagaren t.ex. omfattats av avtal om korttidsarbete under halva stödmånaden och då skulle ha arbetat 10 dagar under månaden, om arbetstagaren inte deltagit i korttidsarbete, men var frånvarande 3 hela dagar under den delen av månaden, är den individuella närvarokvoten 7/10.</SPAN></P>
<P class="p982 ft32">Beräkningen av preliminärt stöd har beskrivits närmare i avsnitt 6.17.6.2.2. Paragrafen har ut- formats i enlighet med <SPAN class="ft111">Lagrådets </SPAN>förslag.</P>
<P class="p522 ft5">18 §</P>
<P class="p1319 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p920 ft32">Paragrafen anger en tidsfrist för ansökan om preliminärt stöd för en viss stödmånad. En sådan ansökan ska ha inkommit till Skatteverket inom två kalendermånader efter utgången av stöd- månaden. Inkommer inte ansökan i rätt tid, får inte preliminärt stöd lämnas för den stöd- månaden. Det finns inte någon möjlighet att få anstånd med att komma in med ansökan.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft5">19 §</P>
<P class="p363 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p525 ft4">Av <SPAN class="ft5">första stycket </SPAN>framgår att en arbetsgivare som har fått preliminärt stöd ska göra en avstämning. Vad en avstämning innebär framgår av 20 §.</P>
<P class="p252 ft121"><SPAN class="ft38">Av </SPAN>andra stycket första meningen <SPAN class="ft38">framgår att skyldigheten att göra en avstämning som huvudregel uppkommer vid utgången av tredje kalendermånaden från den tidpunkt då en stödperiod löpt ut. I </SPAN>andra stycket andra meningen <SPAN class="ft38">finns ett undantag från huvudregeln. Om arbetsgivaren under tre kalendermånader i rad inte har ansökt om preliminärt stöd, uppkommer skyldigheten att göra en avstämning vid utgången av den tremånadersperioden. Den tidpunkt då skyldigheten att göra en avstämning uppkommit, är en avstämningstidpunkt.</SPAN></P>
<P class="p120 ft62">Enligt <SPAN class="ft113">tredje stycket </SPAN>utgör stödperioden eller den kortare period som skyldigheten att göra en avstämning avser, en avstämningsperiod. En avstämningsperiod kan bestå av flera avtals- perioder, under vilka arbetstagaren deltagit i korttidsarbete enligt olika villkor.</P>
<P class="p252 ft32">En arbetsgivare som har gjort en avstämning före den i andra stycket första meningen angivna tidpunkten är oförhindrad att på nytt ansöka om preliminärt stöd. För arbetsgivaren börjar då en ny avstämningsperiod.</P>
<P class="p429 ft5">20 §</P>
<P class="p363 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p117 ft38">I paragrafen anges på ett övergripande sätt vad en avstämning innebär. En avstämning innebär att arbetsgivaren ska, för varje arbetstagare, vars deltagande i korttidsarbete under avstämnings- perioden arbetsgivaren erhållit preliminärt stöd för, bedöma om den genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen som har tillämpats under respektive avtalsperiod som avstämnings- perioden består av motsvarar en och samma nivå enligt 12 och 13 §§ och har stöd i avtal enligt 15 eller 16 §. En avstämningsperiod kan omfatta flera avtalsperioder.</P>
<P class="p224 ft32">Hur den tillämpade genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen beräknas framgår av 21– 24 §§. I paragrafen används presensformen ”har” stöd i avtal. Det innebär att det är det vid avstämningstidpunkten gällande avtalet som är avgörande för bedömningen, om avtalet har justerats (se 26 och 27 §§).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">497</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_522" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p1104 ft5">21 och 22 §§</P>
<P class="p1322 ft4">Paragraferna föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p356 ft38">Av <SPAN class="ft121">21 § första stycket </SPAN>framgår att den tilläm- pade genomsnittliga arbetstidsminskningen är den minskning av den ordinarie arbetstiden som en arbetstagare har haft under avtalsperioden. Om arbetstagaren har varit frånvarande av någon annan anledning än deltagande i korttidsarbete, t.ex. på grund av sjukdom, semester, ledighet för facklig förtroendeman eller föräldraledighet, är den tillämpade genomsnittliga arbetstidsminsk- ningen den minskning av den ordinarie arbetstiden som han eller hon skulle ha haft enligt avtal om korttidsarbete, dvs. den arbetstidsminskning arbetstagaren skulle ha haft om han eller hon inte varit frånvarande.</P>
<P class="p198 ft38">Det är naturligtvis möjligt för parterna att enas om att arbetstidsminskning enligt avtalad nivå ska tillämpas under varje stödmånad under avtalsperioden. Det är dock även möjligt att enas om att en viss nivå ska tillämpas i genomsnitt under avtalsperioden men att arbetstidsminsk- ningen ska läggas ut varierat under perioden. Den tillämpade genomsnittliga arbetstidsminsk- ningen en viss stödmånad behöver således inte motsvara den nivå för arbetstidsminskning som parterna enats om ska gälla i genomsnitt under hela avtalsperioden. Det finns inte några gränser för omfattningen av den tillämpade genom- snittliga arbetstidsminskningen en viss stöd- månad, som således kan uppgå till 100 procent.</P>
<P class="p1345 ft4">Av <SPAN class="ft5">21 § andra stycket </SPAN>framgår att den tillämpade genomsnittliga arbetstidsminsk- ningen anges i procent av ordinarie arbetstid. Vad som avses med ordinarie arbetstid framgår av 4 § 1.</P>
<P class="p310 ft38">Tillämpad genomsnittlig arbetstidsminskning i procent fås genom att summan av arbetstids- minskning för en arbetstagare i timmar under avtalsperioden divideras med summan av ordinarie arbetstid. Vid fastställande av tillämpad genomsnittlig arbetstidsminskning beaktas endast de månader eller delar av månader under avtalsperioden, för vilka preliminärt stöd lämnats för arbetstagarens deltagande i korttidsarbete. Detta framgår av 22 § första stycket.</P>
<P class="p198 ft32">Av <SPAN class="ft111">22 § andra stycket </SPAN>framgår att den tillämpade genomsnittliga arbetstidsminsk- ningen ska anses motsvara en nivå enligt 12 § om den är minst lika stor som det procenttal som där anges för respektive nivå. Exempelvis</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft38">motsvarar en arbetstidsminskning på 55 procent såväl nivån ”minst 20 procent” som nivån ”minst 40 procent” medan en arbetstidsminskning om 19 procent inte motsvarar någon nivå.</P>
<P class="p129 ft4">Beräkning av tillämpad genomsnittlig arbets- tidsminskning behandlas närmare i avsnitt 6.17.6.3.2.</P>
<P class="p6 ft5">23 och 24 §§</P>
<P class="p151 ft34">Paragraferna föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p228 ft121"><SPAN class="ft38">Av </SPAN>23 § första stycket <SPAN class="ft38">framgår att den tillämpade genomsnittliga löneminskningen under en avtalsperiod är den minskning av en arbetstagares lön som en arbetstagare haft under avtalsperioden. Om arbetstagaren har varit från- varande av någon annan anledning än deltagande i korttidsarbete, t.ex. på grund av sjukdom, semester, ledighet för facklig förtroendeman eller föräldraledighet, och frånvaron påverkat lönen är den tillämpade genomsnittliga löne- minskningen den minskning som han eller hon skulle ha haft enligt avtal om korttidsarbete, dvs. den löneminskning arbetstagaren skulle ha haft om lönen inte påverkats av frånvaron.</SPAN></P>
<P class="p428 ft4">En arbetstagares löneminskning behöver inte vara densamma varje stödmånad under avtals- perioden.</P>
<P class="p128 ft4">Av <SPAN class="ft5">23 § andra stycket </SPAN>framgår att den tillämpade genomsnittliga löneminskningen ska anges i procent av ordinarie lön. Vad som avses med ordinarie lön framgår av 4 § 2.</P>
<P class="p217 ft38">Tillämpad genomsnittlig löneminskning i procent fås genom att summan av löne- minskningen för en arbetstagare i kronor under de stödmånader som ingår i avtalsperioden divideras med summan av ordinarie lön. Vid fastställande av tillämpad genomsnittlig löne- minskning beaktas endast de månader eller delar av månader under avtalsperioden, för vilka preliminärt stöd lämnats för arbetstagarens deltagande i korttidsarbete. Detta framgår av</P>
<P class="p196 ft5">24 § första stycket<SPAN class="ft4">.</SPAN></P>
<P class="p217 ft38">När den tillämpade genomsnittliga löne- minskningen anges i procent av ordinarie lön ska det avrundas till närmaste heltal. En löne- minskning på exakt t.ex. 11,5 procent avrundas uppåt. Av <SPAN class="ft121">24 § andra stycket </SPAN>framgår att den tillämpade genomsnittliga löneminskningen ska anses motsvara en nivå enligt 13 § om den är lika stor som det procenttal som där anges för respektive nivå. Den tillämpade genomsnittliga löneminskningen ska exakt motsvara någon av</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">498</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_523" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p192 ft34">nivåerna i 13 §. Den enda tillåtna variationen ligger i avrundningen till närmaste heltal.</P>
<P class="p222 ft32">Beräkning av tillämpad genomsnittlig löne- minskning behandlas närmare i avsnitt 6.17.6.3.2.</P>
<P class="p522 ft5">25 §</P>
<P class="p192 ft34">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p222 ft38">Paragrafen anger i vilka fall en arbetsgivare är återbetalningsskyldig för allt preliminärt stöd avseende en arbetstagare och avtalsperiod.</P>
<P class="p920 ft62">Av <SPAN class="ft113">första meningen </SPAN>framgår följande. Om tillämpad genomsnittlig arbetstids- och löne- minskning beräknat på de månader eller delar av månader under avtalsperioden för vilka preli- minärt stöd lämnats för arbetstagarens del- tagande i korttidsarbete inte motsvarar en och samma nivå enligt 12 och 13 §§, är arbetsgivaren redan på den grunden återbetalningsskyldig för allt preliminärt stöd.</P>
<P class="p132 ft32">I <SPAN class="ft111">andra meningen </SPAN>anges att detsamma gäller om något av angivna förhållanden inte har stöd i avtal enligt 15 eller 16 §. Arbetsgivaren är således återbetalningsskyldig för allt preliminärt stöd även om den tillämpade genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen motsvarar en tillåten nivå, om detta inte också har stöd i avtal. En kontroll av om återbetalningsskyldighet föreligger enligt paragrafen kan göras utifrån följande steg.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Först fastställs för vilka stödmånader preliminärt stöd betalats ut för en viss arbets- tagare under en viss avtalsperiod. Månader under en pågående avtalsperiod som något stöd inte lämnats för arbetstagaren ska således inte beaktas.</P>
<P class="p132 ft32">Sedan jämförs den tillämpade genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen enligt <NOBR>21–24</NOBR> §§ för avtalsperioden med de i 12 och 13 §§ angivna nivåerna. För att återbetalningsskyldighet inte ska föreligga måste värdena motsvara en och samma nivå, t.ex. minst 20 procents arbets- tidsminskning respektive 12 procents löne- minskning eller minst 60 procents arbetstids- minskning respektive 20 procents löneminskning.</P>
<P class="p1401 ft32">Att tillämpad genomsnittlig arbetstids- och löneminskning motsvarar en och samma nivå är dock som nämnts inte tillräckligt för att återbetalningsskyldighet inte ska föreligga. Det under avtalsperioden tillämpade korttidsarbetet ska också ha stöd i avtal. Om parterna under avtalsperioden justerat ett avtal, är det den vid</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft34">avstämningstidpunkten gällande lydelsen som bedömningen ska baseras på.</P>
<P class="p372 ft4">Uppfylls inte båda dessa krav är arbetsgivaren återbetalningsskyldig för allt preliminärt stöd för arbetstagaren som betalats ut under avtals- perioden.</P>
<P class="p364 ft32">Arbetsgivare kan vidare bli återbetalnings- skyldig för del av erhållet preliminärt stöd, om stöd beräknats enligt en viss nivå men avtalet justerats och kommit att avse en lägre nivå. Det framgår av 26 §. Slutligen kan arbetsgivaren ha rätt till ytterligare stöd om stöd beräknats enligt en viss nivå men avtalet justerats och kommit att avse en högre nivå. Det framgår av 27 §.</P>
<P class="p368 ft5">26 §</P>
<P class="p363 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p364 ft38">Paragrafen avser situationen att den tillämpade genomsnittliga arbetstidsminsk- ningen för en arbetstagare och avtalsperiod har stöd i avtal och motsvarar en av de tre nivåerna för arbetstids- och löneminskning, men den tillämpade genomsnittliga arbetstidsminsk- ningen under en stödmånad motsvarar en mindre nivå än den arbetstidsminskning som, efter en omförhandling av ursprungliga avtalet, följer av vid avstämningstidpunkten gällande avtal (för stödmånaden). I den situationen är arbetsgivaren återbetalningsskyldig för skill- naden mellan preliminärt stöd som lämnats för stödmånaden och slutligt stöd.</P>
<P class="p224 ft38">Vid beräkningen av slutligt stöd ska samma beräkningsmodell användas som vid beräkning av preliminärt stöd. Tre av beräkningens fyra komponenter är desamma som används vid beräkning av preliminärt stöd, nämligen arbets- tagarens ordinarie lön under stödmånaden, arbetstagarens individuella närvarokvot för stöd- månaden och procentsatsen 43 procent. Däremot bestäms slutligt stöd utifrån den mindre nivå för arbetstidsminskning, som enligt det justerade avtalet gäller vid avstämnings- tidpunkten.</P>
<P class="p253 ft5">27 §</P>
<P class="p363 ft34">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p117 ft24">Paragrafen avser den omvända situationen jämfört med 26 §. Även här har den tillämpade genomsnittliga arbetstidsminskningen för en arbetstagare och avtalsperiod stöd i avtal och motsvarar en av de tre nivåerna för arbetstids-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">499</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_524" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft4">och löneminskning, men den tillämpade genom- snittliga arbetstidsminskningen under en stödmånad motsvarar här en större nivå än den arbetstidsminskning som, efter en omförhand- ling av ursprungliga avtalet, följer av vid avstämningstidpunkten gällande avtal (för stödmånaden). I denna situation har arbets- givaren rätt till ytterligare stöd motsvarande skillnaden mellan preliminärt stöd och slutligt stöd.</P>
<P class="p337 ft34">Beräkningen av slutligt stöd sker på samma sätt som i 26 §.</P>
<P class="p356 ft38">Av <SPAN class="ft121">tredje stycket </SPAN>framgår att ytterligare stöd inte får ges till den som är underkastad näringsförbud enligt lagen (1986:436) om näringsförbud eller som har skatte- och avgiftsskulder t.ex. enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) som har överlämnats till Krono- fogdemyndigheten för indrivning, när frågan om sådant stöd prövas. Är arbetsgivaren en juridisk person, får den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i verksamheten – t.ex. i egenskap av verkställande direktör, styrelse- ledamot, bolagsdelägare eller aktieägare med betydande aktieinnehav – inte ha näringsförbud.</P>
<P class="p436 ft5">28 §</P>
<P class="p1322 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p310 ft38">Avstämning enligt <NOBR>19–27</NOBR> §§ ska göras för varje enskild arbetstagare och varje enskild avtalsperiod. Det innebär att en arbetsgivare kan bli återbetalningsskyldig för vissa arbetstagare och samtidigt ha rätt till ytterligare stöd för andra arbetstagare. Enligt paragrafen ska arbets- givaren sammanställa till ett nettobelopp vad arbetsgivaren i förekommande fall är återbetal- ningsskyldig för enligt 25 och 26 §§ och det ytterligare stöd arbetsgivaren eventuellt har rätt till enligt 27 §. Sammanställningen ger ett belopp som arbetsgivaren antingen är återbetalnings- skyldig för eller har rätt till, såvida inte posterna helt tar ut varandra. Paragrafen har utformats i enlighet med <SPAN class="ft121">Lagrådets </SPAN>förslag.</P>
<P class="p436 ft5">29 §</P>
<P class="p131 ft34">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p356 ft32">Av <SPAN class="ft111">första stycket </SPAN>framgår att alla arbetsgivare som fått preliminärt stöd ska göra en anmälan om avstämning. Den ska göras inom två kalendermånader från avstämningstidpunkten. Avstämningstidpunkten framgår av 19 §. I</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft34">anmälan ska anges om arbetsgivaren är återbetalningsskyldig.</P>
<P class="p1333 ft4">Av <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>framgår att en begäran om ytterligare stöd ska göras i anmälan om avstämning. I annat fall betalas inte något ytterligare stöd ut för avstämningsperioden. Avstämningsperioden framgår av 20 §.</P>
<P class="p217 ft38">Av <SPAN class="ft121">tredje stycket </SPAN>framgår att en arbetsgivare kan få anstånd med att ge in en anmälan om avstämning. För det krävs att det föreligger särskilda skäl. Ett sådant särskilt skäl kan vara att en för anmälan ansvarig befattningshavare hos arbetsgivaren har drabbats av sjukdom eller olyckshändelse. Det kan också t.ex. vara att ett för anmälan avgörande datorfel har inträffat hos arbetsgivaren – eller hos någon denne anlitat – i nära anslutning till att anmälan ska ges in.</P>
<P class="p944 ft4">Om det inte längre finns skäl för anstånd, ska anståndet återkallas.</P>
<P class="p515 ft4">Paragrafen har utformats i enlighet med</P>
<P class="p168 ft5">Lagrådets <SPAN class="ft4">förslag.</SPAN></P>
<P class="p6 ft5">30 §</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p228 ft4">Av <SPAN class="ft5">första stycket </SPAN>framgår att en arbetsgivare är återbetalningsskyldig för allt preliminärt stöd om arbetsgivaren inte gör en anmälan om avstämning. Detsamma gäller om arbetsgivaren gör en sådan anmälan, men i anmälan felaktigt uppger att arbetsgivaren inte är återbetal- ningsskyldig för något belopp eller anger ett för lågt belopp.</P>
<P class="p152 ft32">Av <SPAN class="ft111">andra stycket </SPAN>framgår att arbetsgivaren helt eller delvis ska befrias från sin återbetal- ningsskyldighet, om det är uppenbart oskäligt att arbetsgivaren ska betala tillbaka allt preliminärt stöd. Uppenbarhetsrekvisitet innebär att utrymmet för skönsmässiga bedömningar och avvägningar är mycket litet. För att befrielse ska komma i fråga ska återbetalnings- skyldigheten inte stå i rimlig proportion till den försummelse som arbetsgivaren gjort sig skyldig till eller av annan anledning framstå som stötande. Det ankommer på arbetsgivaren själv att framföra omständigheter som kan utgöra grund för befrielse. En eftergiftsgrund kan emellertid beaktas även om ett yrkande om befrielse inte har framställts av arbetsgivaren, om det föranleds av vad som förekommit i ett ärende om stöd vid korttidsarbete.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">500</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_525" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft5">31 §</P>
<P class="p192 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p222 ft62">Enligt <SPAN class="ft113">första stycket </SPAN>är en arbetsgivare som genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att stöd lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp, återbetalningsskyldig för det som har betalats ut för mycket. Bestämmelsen förutsätter ett orsakssamband mellan arbetsgivarens handlande eller underlåtenhet och den felaktiga utbetal- ningen.</P>
<P class="p401 ft4">Om stöd i annat fall lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp, är arbetsgivaren enligt <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>återbetalningsskyldig endast om denne har insett eller skäligen borde ha insett felet.</P>
<P class="p516 ft4">Paragrafen har utformats i enlighet med</P>
<P class="p168 ft5">Lagrådets <SPAN class="ft4">förslag.</SPAN></P>
<P class="p6 ft5">32 §</P>
<P class="p1319 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p920 ft62">Av paragrafen framgår hur preliminärt stöd och sådant ytterligare stöd som arbetsgivaren kan ha rätt till efter sammanställning enligt 29 § tillgodoförs arbetsgivaren. Det sker genom kreditering på arbetsgivarens skattekonto, dvs. ett sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Stödet ska krediteras skattekontot den 12 i månaden efter det att beslut om utbetalning fattats, med undantag för i januari då stödet i stället ska krediteras den 17 och i augusti då stödet ska krediteras den 12 eller den 17.</P>
<P class="p135 ft5">33 §</P>
<P class="p192 ft34">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p222 ft38">Av <SPAN class="ft121">första stycket </SPAN>framgår att om en arbetsgivare är återbetalningsskyldig för stöd ska Skatteverket besluta att återkräva beloppet. Sådana beslut ska innehålla uppgift om det belopp som ska betalas tillbaka och förfallodag.</P>
<P class="p920 ft38">Av <SPAN class="ft121">andra stycket </SPAN>framgår att förfallodagen ska vara den 12 eller 26 i en månad, utom i januari då förfallodagen ska vara den 17 eller 26, i augusti då förfallodagen ska vara den 12, 17 eller 26 och i december då förfallodagen ska vara den 12 eller 27. Förfallodagen ska dock alltid ligga minst 30 dagar från dagen för beslutet om återkrav.</P>
<P class="p220 ft4">Av <SPAN class="ft5">tredje stycket </SPAN>framgår hur belopp som arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft32">avhänds arbetsgivaren. Det sker genom att beloppet debiteras arbetsgivarens skattekonto, dvs. ett sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244).</P>
<P class="p429 ft5">34 §</P>
<P class="p363 ft34">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p117 ft38">Av <SPAN class="ft121">första stycket </SPAN>framgår vilka bestämmelser i skatteförfarandelagen (2011:1244) som ska tillämpas i ärenden om stöd vid korttidsarbete, nämligen bestämmelserna om inbetalning till det särskilda kontot för skattebetalningar i 62 kap. 2 §, avräkning i 62 kap. <NOBR>11–14</NOBR> §§, vilken skatt eller avgift som är betald i 62 kap. 15 §, inbetalda belopp som inte har kunnat tillgodoräknas någon i 62 kap. 19 §, anstånd med betalning av skatter och avgifter i 63 kap. 2, <NOBR>4–6,</NOBR> <NOBR>8–10,</NOBR> 13, 15, 16, 22 och 23 §§, återbetalning av skatter och avgifter i 64 kap. 2, 4, 9 och 10 §§, ränta i 65 kap. <NOBR>2–4,</NOBR> 7, 8, <NOBR>13–16</NOBR> och 18 §§, besluts verkställbarhet i 68 kap. 1 §, indrivning i 70 kap. och övriga bestämmelser om verkställighet i 71 kap.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Av <SPAN class="ft121">andra stycket </SPAN>framgår att en fordran enligt denna lag vid tillämpning av lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. ska anses ha påförts enligt skatteförfarandelagen (2011:1244). Genom detta kommer bestämmel- serna om preskription av skattekontoskulder i 3 § tredje stycket och 4 § andra stycket lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. att bli tillämpliga också i ärenden om stöd vid korttidsarbete. Det innebär att samma preskriptionsregler ska gälla som för andra skattekontoskulder, dvs. att en fordran i ett ärende om stöd vid korttidsarbete preskriberas fem år från utgången av det kalenderår då fordringen överlämnades för indrivning.</P>
<P class="p343 ft5">35 §</P>
<P class="p363 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p525 ft4">Av paragrafen framgår att den som har ansökt om stöd ska ge Skatteverket tillfälle att granska verksamheten med avseende på arbetsgivarens rätt till stöd och lämna de uppgifter som behövs för granskningen.</P>
<P class="p122 ft5">36 §</P>
<P class="p402 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">501</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_526" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p309 ft38">Av <SPAN class="ft121">första stycket </SPAN>framgår att Skatteverket har rätt att förelägga en arbetsgivare att ge verket tillfälle att granska verksamheten med avseende på arbetsgivarens rätt till stöd och att lämna de uppgifter som behövs för granskningen.</P>
<P class="p227 ft111"><SPAN class="ft32">I </SPAN>andra stycket första meningen <SPAN class="ft32">ges Skatteverket en rätt att förena föreläggandet med vite. Enligt </SPAN>andra stycket andra meningen <SPAN class="ft32">gäller emellertid ett vitesförbud i de fall det finns anledning att misstänka att den som ska föreläggas har begått en straffbar gärning och föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen.</SPAN></P>
<P class="p406 ft5">37 §</P>
<P class="p1322 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p1314 ft4">Av paragrafen framgår att frågor enligt lagen, utom såvitt avser frågor som prövas av regeringen, prövas av Skatteverket.</P>
<P class="p6 ft5">38 §</P>
<P class="p131 ft34">Paragrafen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p1056 ft4">Av paragrafen framgår att Skatteverkets beslut enligt lagen får överklagas till allmän förvalt- ningsdomstol, dock inte beslut om sådant anstånd som avses i 63 kap. 23 § skatteför- farandelagen (2011:1244).</P>
<P class="p1314 ft4">Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</P>
<P class="p1314 ft34">Regeringens beslut enligt <NOBR>5–8</NOBR> §§ får inte överklagas.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 47px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.42.2</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Förslaget till lag om kvotplikt för biodrivmedel</SPAN></P>
<P class="p187 ft5">1 §</P>
<P class="p1322 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i avsnitt 6.19.4. I paragrafen anges att inblandningen av biodrivmedel i bensin och i dieselbränsle regleras i lagen.</P>
<P class="p133 ft5">2 §</P>
<P class="p123 ft32">Paragrafen föranleds av förslaget i avsnitt 6.19.4. I paragrafen definieras vissa centrala uttryck som används i lagen. Med <NOBR><SPAN class="ft111">KN-nr</SPAN></NOBR><SPAN class="ft111"> </SPAN>avses nummer i Kombinerade nomenklaturen enligt kom- missionens förordning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft38">gemensamma tulltaxan. Med <SPAN class="ft121">bensin </SPAN>avses ett bränsle som är avsett för motordrift och om- fattas av <NOBR>KN-nr</NOBR> 2710 11 41, 2710 11 45, 2710 11 49, 2710 11 51 eller 2710 11 59, dvs. samma KN- nr som i drivmedelslagen (2011:319). Med <SPAN class="ft121">biodrivmedel </SPAN>avses vätskeformiga bränslen som framställs av biomassa och som är avsedda för motordrift. Det innebär att biodrivmedel definieras på samma sätt som i drivmedelslagen (2011:319) och i lagen (2010:598) om håll- barhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen (hållbarhetslagen) men med den skillnaden att endast vätskeformiga bränslen avses. När det gäller uttrycket för motordrift så överensstämmer det med avgränsningen i definitionen av biodrivmedel i drivmedelslagen. Uttrycket omfattar transporter, arbetsmaskiner och även stationära motorer såsom generatorer eller gasturbiner. Biomassa har samma betydelse som i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränsle. Med <SPAN class="ft121">dieselbränsle </SPAN>avses ett bränsle som är avsett för motordrift och omfattas av <NOBR>KN-nr</NOBR> 2710 19 41 eller 2710 19 45, dvs. samma <NOBR>KN-nr</NOBR> som i drivmedelslagen. Med <SPAN class="ft121">kvotpliktig volym </SPAN>avses den mängd bensin, exklusive alkylatbensin enligt 5 § drivmedelslagen (2011:319), eller diesel- bränsle, inklusive den volym biodrivmedel som blandats in eller ingår i bränslet, som den kvotskyldiges skattskyldighet har inträtt för under ett kalenderår enligt 5 kap. lagen (1994:1776) om skatt på energi. När det gäller undantaget för alkylatbensin hänvisas till 5 § i drivmedelslagen där de tekniska kraven för bränslet framgår<SPAN class="ft121">.</SPAN></P>
<P class="p1241 ft5">3 §</P>
<P class="p188 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i avsnitt 6.19.9. I paragrafen anges att det är regeringen som bestämmer vilken myndighet som ska utöva tillsyn över lagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Det kommer således att framgå av förordning vilken myndighet som avses.</P>
<P class="p122 ft5">4 §</P>
<P class="p188 ft32">Paragrafen föranleds av förslaget i avsnitt 6.19.4. I paragrafen anges vilka som är kvotskyldiga. Kvotskyldig är den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 1 och 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi för kvotpliktiga volymer dvs. godkända upplagshavare som hanterar bränsle enligt uppskovsförfarandet och godkända varumot-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 22px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">502</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_527" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p192 ft34">tagare. Kvotplikten är således kopplad till den punkt där skattskyldigheten för bränslet inträder.</P>
<P class="p522 ft5">5 §</P>
<P class="p134 ft38">Paragrafen föranleds av förslaget i avsnitt 6.19.4. Paragrafen anger innebörden av kvotplikten. Skyldigheten att se till att det finns en viss andel biodrivmedel i den kvotpliktiga volymen bensin eller dieselbränsle betyder att en viss volym- procent av den bensin eller dieselbränsle som den kvotskyldige blivit skattskyldig för under ett kalenderår ska utgöras av biodrivmedel. Den innebär alltså inte att varje liter bensin eller dieselbränsle som levererats eller använts ska innehålla en viss andel biodrivmedel, utan andelen ska uppfyllas på den totala kvotpliktiga volymen under ett kalenderår.</P>
<P class="p982 ft32">Uttrycken bensin, dieselbränsle, biodrivmedel och kvotpliktig volym definieras i 2 §.</P>
<P class="p522 ft5">6 §</P>
<P class="p136 ft62">Paragrafen föranleds av förslaget i avsnitt 6.19.5. Paragrafen anger storleken på dieselbränsle- kvoten. Minst 3,5 volymprocent av den totala kvotpliktiga volymen ska bestå av särskilt anvisade biodrivmedel. Vad som avses med dieselbränsle och kvotpliktig volym framgår av definitionen i 2 §.</P>
<P class="p132 ft38">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får ett bemyndigande att meddela ytterligare föreskrifter om vad som avses med särskilt anvisade biodrivmedel och om hur andelen biodrivmedel i dieselbränsle ska beräknas och uppfyllas. Bestämmelser avseende dieselbränslekvoten kommer därför att finnas även i förordning och i myndighetsföreskrifter.</P>
<P class="p220 ft34">Paragrafen har utformats enligt <SPAN class="ft39">Lagrådets </SPAN>förslag.</P>
<P class="p187 ft5">7 §</P>
<P class="p134 ft38">Paragrafen föranleds av förslaget i avsnitt 6.19.5. Paragrafen anger storleken på bensinkvoten. Vad som avses med bensin och kvotpliktig volym framgår av definitionen i 2 §.</P>
<P class="p1326 ft4">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får ett bemyndigande att meddela ytterligare föreskrifter om hur andelen biodrivmedel i bensin ska beräknas och uppfyllas. Bestämmelser avseende bensinkvoten kommer därför att finnas även i förordning och i myndighetsföreskrifter.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft5">8 §</P>
<P class="p402 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i avsnitt 6.19.6. Paragrafen anger att kvotplikten endast får uppfyllas med biodrivmedel som uppfyller hållbarhetskriterierna enligt lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.</P>
<P class="p133 ft5">9 §</P>
<P class="p164 ft38">Paragrafen föranleds av förslaget i avsnitt 6.19.7. I paragrafen anges att den som är kvotskyldig varje år ska redovisa till tillsynsmyndigheten hur kvotplikten har uppfyllts under det föregående kalenderåret. Ytterligare föreskrifter om redovis- ningen kommer att framgå av förordning eller av myndighetsföreskrifter eftersom regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får ett bemyndigande att meddela ytterligare före- skrifter om redovisning av kvotplikt. Av ikraftträdandebestämmelsen framgår hur kvot- plikten för år 2014, då lagen träder i kraft, ska redovisas.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 47px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">503</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_528" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft5">10 §</P>
<P class="p225 ft62">Paragrafen föranleds av förslaget i avsnitt 6.19.7. I paragrafen anges att en förseningsavgift på 5 000 kronor ska tas ut av en kvotskyldig som inte i rätt tid redovisar till tillsynsmyndigheten hur kvotplikten har uppfyllts under det före- gående kalenderåret.</P>
<P class="p1314 ft4">Förseningsavgiften får sättas ned eller efterges om det finns synnerliga skäl. Vad som avses med synnerliga skäl är, i detta sammanhang, för- hållanden som den kvotskyldige inte kunnat råda över.</P>
<P class="p337 ft4">Av 12 § framgår att det är tillsyns- myndigheten som prövar frågor om förseningsavgift. I enlighet med <SPAN class="ft5">Lagrådets </SPAN>förslag har <NOBR>10–13</NOBR> §§ sammanförts under en gemensam rubrik.</P>
<P class="p133 ft5">11 §</P>
<P class="p225 ft38">Paragrafen föranleds av förslaget i avsnitt 6.19.8. I paragrafen anges att en kvotpliktsavgift ska tas ut av en kvotskyldig som inte har uppfyllt kvotplikten för ett kalenderår. Avgiften ska vara högst 20 kronor per liter biodrivmedel som saknas i den kvotpliktiga volymen.</P>
<P class="p126 ft38">Kvotpliktsavgiften får sättas ned eller efterges om det finns synnerliga skäl. Med synnerliga skäl avses exempelvis oförutsedda yttre händelser eller andra omständigheter som gör att det är orimligt att kräva att kvotplikten uppfylls. Avgiften bör då helt kunna slopas helt eller sättas ned till en kostnad som andra kvotskyldiga har för att uppfylla kvotplikten.</P>
<P class="p337 ft4">Regeringen får ett bemyndigande att meddela ytterligare föreskrifter om kvotpliktsavgiften. Detta innebär att högsta möjliga belopp för uttag av kvotpliktsavgift framgår av lagen men det är regeringen som på förordningsnivå fastställer slutligt hur hög kvotpliktsavgiften ska vara.</P>
<P class="p337 ft34">Av 12 § framgår att det är tillsyns- myndigheten som prövar frågor om kvotpliktsavgift.</P>
<P class="p522 ft5">12 §</P>
<P class="p123 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i avsnitt 6.19.7 och 6.19.8. I paragrafen anges att det är tillsyns- myndigheten som prövar frågor om försenings- avgift och om kvotpliktsavgift.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft5">13 §</P>
<P class="p188 ft32">Paragrafen föranleds av förslaget i avsnitt 6.19.7 och 6.19.8. Paragrafen anger att en försenings- avgift eller en kvotpliktsavgift som inte har betalats efter betalningsuppmaning ska lämnas för indrivning och att verkställighet enligt utsökningsbalken får ske vid indrivning. Bestäm- melser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.</P>
<P class="p406 ft5">14 §</P>
<P class="p127 ft38">Paragrafen föranleds av förslaget i avsnitt 6.19.9 där även <SPAN class="ft121">Lagrådets </SPAN>synpunkter behandlas. I paragrafen anges att den som är eller har varit kvotskyldig ska spara uppgifter som har betydelse för bedömning av hur kvotplikten har uppfyllts. Uppgifterna ska sparas i sju år från utgången av det kalenderår som uppgifterna avser. Uppgifter som har betydelse för bedöm- ningen av hur kvotplikten har uppfyllts är exempelvis uppgifter om de volymer av ett bränsle som har hanterats.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft34">Paragrafen har utformats enligt <SPAN class="ft39">Lagrådets </SPAN>förslag.</P>
<P class="p187 ft5">15 §</P>
<P class="p204 ft4">Paragrafen föranleds av förslaget i avsnitt 6.19.9. I paragrafen anges en skyldighet för den som är eller har varit kvotskyldig att på tillsyns- myndighetens begäran lämna de upplysningar och de handlingar som myndigheten behöver för tillsynen.</P>
<P class="p133 ft5">16 §</P>
<P class="p188 ft32">Paragrafen föranleds av förslaget i avsnitt 6.19.9. Av paragrafen framgår att tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för tillsynen samt att ett föreläggande får förenas med vite. Bestämmelser om bl.a. vitets storlek finns i lagen (1985:206) om viten.</P>
<P class="p221 ft5">17 §</P>
<P class="p188 ft24">Paragrafen föranleds av förslaget i avsnitt 6.19.10. Av paragrafens <SPAN class="ft169">första stycke </SPAN>framgår att tillsynsmyndighetens beslut om försenings- avgift, om kvotpliktsavgift och om föreläggande som har förenats med vite får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Av paragrafens <SPAN class="ft169">andra stycke </SPAN>framgår att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 74px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">504</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_529" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft17">Ikraftträdandebestämmelse</P>
<P class="p134 ft62">Bestämmelsen föranleds av förslaget i avsnitt 6.19.11 där även Lagrådets synpunkter be- handlas. Lagändringarna träder i kraft den 1 maj 2014. År 2014 omfattar skyldigheten i 5 § tiden från och med maj till och med december.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft34">Bestämmelsen har utformats enligt <SPAN class="ft39">Lagrådets </SPAN>förslag.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft14"><SPAN class="ft17">6.42.3</SPAN><SPAN class="ft254">Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken</SPAN></P>
<P class="p414 ft17"><SPAN class="ft14">25</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;">kap.</SPAN></P>
<P class="p47 ft5"><SPAN class="ft61">19</SPAN><SPAN class="ft147">§</SPAN></P>
<P class="p134 ft38">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. Paragrafen reglerar att viss ersättning till idrottsutövare inte ska räknas som sjukpenning- grundande inkomst. Ändringen är dels språklig, dels föranledd av hur de nya reglerna i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, har utformats och av den nya lydelsen av ändamålskravet i 7 kap. 4 § IL. Någon ändring i sak är inte avsedd.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"><SPAN class="ft14">26</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;">kap.</SPAN></P>
<P class="p23 ft5">9 §</P>
<P class="p192 ft4">Ändringen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p920 ft38">I paragrafens <SPAN class="ft121">första stycke </SPAN>finns en definition av begreppet <NOBR>SGI-skydd.</NOBR> Enligt nuvarande lydelse innebär <NOBR>SGI-skydd</NOBR> att för tid då den försäkrade gör avbrott i sitt arbete av något skäl som anges i <NOBR>11–18</NOBR> §§ <NOBR>(SGI-skyddad</NOBR> tid) ska den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas med utgångspunkt i förhållandena närmast före av- brottet, om den sjukpenninggrundande inkoms- ten därigenom blir högre än om den hade beräknats med beaktande av förhållandena under avbrottet.</P>
<P class="p236 ft38">Genom en ändring i <SPAN class="ft121">första stycket </SPAN>klargörs att inte bara avbrott utan även inskränkning av förvärvsarbete ska kunna ligga till grund för <NOBR>SGI-skydd</NOBR> (jfr 14 § som talar om <NOBR>SGI-skydd</NOBR> vid inskränkning av förvärvsarbete under graviditet). I <SPAN class="ft121">första stycket </SPAN>införs vidare en hänvisning till den nya 18 a §, som behandlar <NOBR>SGI-skydd</NOBR> vid deltagande i korttidsarbete. Den minskning av arbetstid som sker under korttidsarbete får anses som en inskränkning av förvärvsarbete enligt den nya definitionen av <NOBR>SGI-skydd.</NOBR></P>
<P class="p199 ft5">18 a §</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft34">Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p117 ft62">Av bestämmelsen framgår att <NOBR>SGI-skydd</NOBR> gäller under tid då den försäkrade deltar i korttidsarbete som berättigar arbetsgivaren till preliminärt stöd enligt lagen om stöd vid korttidsarbete. Det är fråga om ett s.k. aktivt <NOBR>SGI-skydd,</NOBR> eftersom det inte införs någon föreskrift som begränsar tillämpningen av 9 §.</P>
<P class="p364 ft38">Enligt lagen om stöd vid korttidsarbete utbetalas ett preliminärt stöd till arbetsgivaren för arbetstagare som deltar i korttidsarbete. Om arbetsgivaren inte gör en anmälan om slutligt stöd inom viss tid efter avtalsperioden ska hela det preliminära stödet betalas tillbaka. Det- samma gäller i vissa fall där förutsättningarna för preliminärt stöd inte har uppfyllts under avtalsperioden samt i fall där arbetsgivaren, genom oriktiga uppgifter eller på annat sätt, har förorsakat att stöd har lämnats på felaktig grund.</P>
<P class="p224 ft38">Det saknar betydelse för <NOBR>SGI-skyddet</NOBR> att arbetsgivaren senare blir skyldig att betala till- baka hela det preliminära stödet på den grunden att han eller hon inte har gjort anmälan om slutligt stöd inom föreskriven tid. I en sådan situation har arbetsgivaren ändå varit berättigad till det preliminära stödet. Om återbetalnings- skyldigheten däremot grundar sig på att arbetsgivaren inte har varit berättigad till det preliminära stödet, har förutsättningarna för <NOBR>SGI-skydd</NOBR> inte varit uppfyllda enligt den nya bestämmelsen i 18 a §. Det finns då grund för Försäkringskassan att ändra den försäkrades SGI med tillämpning av bestämmelserna i 26 kap. 4 och 6 §§. En sådan ändring avser förfluten tid, vilket aktualiserar frågan om återbetalnings- skyldighet av för mycket utbetald ersättning från socialförsäkringen. Beslut om sådana återkrav förutsätter därvid att den försäkrade har lämnat oriktiga uppgifter, underlåtit att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller har insett eller bort inse att ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp (108 kap. 2 §). Det torde endast i undantagsfall kunna göras gällande att försäkrade, som nu avses, har insett eller bort inse att den SGI som låg till grund för utbetalningen var felaktig. Att korttidsarbetet berättigar arbetsgivaren till preli- minärt stöd innebär att arbetsgivaren uppfyller de materiella förutsättningarna för sådant stöd. En arbetsgivare kan därför ha varit berättigad till preliminärt stöd i den mening som avses i 18 a § trots att han eller hon inte har ansökt om stödet</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">505</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_530" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p367 ft34">inom den tid som föreskrivs i lagen om stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p187 ft17">59 kap.</P>
<P class="p23 ft5">24 §</P>
<P class="p225 ft62">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. I paragrafen regleras att viss ersättning till idrottsutövare inte ska räknas som pensions- grundande inkomst. Ändringen är dels språklig, dels föranledd av hur de nya reglerna i 7 kap. IL har utformats och av den nya lydelsen av ändamålskravet i 7 kap. 4 § IL. Någon ändring i sak är inte avsedd.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 62px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft14"><SPAN class="ft17">6.42.4</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 16px;">Förslaget till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)</SPAN></P>
<P class="p133 ft5">7 §</P>
<P class="p131 ft4">Ändringen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p310 ft38">Av paragrafen framgår att frånvaro som beror på korttidsarbete ska räknas in i antalet semesterdagar med semesterlön även om arbets- tidsförkortningen och löneminskningen till följd av korttidsarbetet inneburit att arbetstagaren kan anses ha varit helt frånvarande utan lön. Det innebär att det inte spelar någon roll hur arbets- tidsförkortningen läggs ut vid korttidsarbete, som en förkortning av den dagliga arbetstiden eller som hela dagar, för hur semesterdagar med semesterlön beräknas.</P>
<P class="p436 ft5">13 §</P>
<P class="p131 ft4">Ändringen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p310 ft38">Ändringen i paragrafen innebär att en arbets- tagare som begärt obetald semester har rätt att avstå från utlagd semesterledighet utan semester- lön om den planerade semesterledigheten i visst fall sammanfaller med ledighet för korttids- arbete. Möjligheten att avstå gäller endast i det fall arbetsgivarens förläggning av arbetstids- förkortningen inom ramen för korttidsarbete innebär att arbetstagaren ska vara helt från- varande från arbetet. Rätten att avstå gäller därtill endast om arbetstagaren fått information om hur arbetstidsförkortningen ska läggas ut först efter att han eller hon lämnat besked om sina önske- mål om förläggning av semester utan semester- lön. Arbetstagaren ska underrätta arbetsgivaren om avståendet senast två veckor före semester-</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p151 ft4">ledighetens början. Får arbetstagaren först senare än så kännedom om arbetstids- förkortningens förläggning ska arbetstagaren utan dröjsmål lämna besked om avståendet till arbetsgivaren. Har den obetalda semesterledig- heten redan inletts upphör semesterledigheten vid utgången av den dag då arbetsgivaren underrättades.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 108px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft153"><SPAN class="ft17">6.42.5</SPAN><SPAN class="ft257">Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)</SPAN></P>
<P class="p91 ft17"><SPAN class="ft17">3</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;">kap.</SPAN></P>
<P class="p47 ft5"><SPAN class="ft5">4</SPAN><SPAN class="ft147">§</SPAN></P>
<P class="p188 ft24">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. I denna paragraf regleras s.k. verksam- hetsfastigheter för ett antal olika subjekt. Ändringen i <SPAN class="ft169">första stycket andra punkten </SPAN>är föranledd av hur de nya reglerna i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) har utformats. Någon ändring i sak är inte avsedd.</P>
<P class="p190 ft5">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p188 ft32">Förslaget till ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2014 med tillämpning första gången vid 2014 års fastighetstaxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft153"><SPAN class="ft17">6.42.6</SPAN><SPAN class="ft257">Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomst- skatt för utomlands bosatta</SPAN></P>
<P class="p187 ft5">7 §</P>
<P class="p151 ft4">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.4 om sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.</P>
<P class="p128 ft34">Ändringen innebär att den särskilda inkomst- skatten för utomlands bosatta sänks med 5 procentenheter från 25 till 20 procent.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">506</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_531" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.42.7</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;">Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.</SPAN></P>
<P class="p429 ft5">8 §</P>
<P class="p136 ft24">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. I paragrafen regleras vilka intäkter som är undantagna från skatteplikt. Ändringen i den <SPAN class="ft169">sjunde punkten </SPAN>är föranledd av hur de nya reglerna i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) har utformats. Någon ändring i sak är inte avsedd.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 33px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft14"><SPAN class="ft17">6.42.8</SPAN><SPAN class="ft254">Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)</SPAN></P>
<P class="p133 ft17">3 kap.</P>
<P class="p23 ft5">3 §</P>
<P class="p134 ft38">Paragrafen ändras till följd av förslagen i avsnitt 6.32 om frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler. I <SPAN class="ft121">första stycket </SPAN>införs en ny punkt 13. Punkten avser upplåtelser till mobil- operatörer av platser för utrustning i master eller liknande konstruktioner, exempelvis s.k. torn. Till sådana upplåtelser hör normalt en upplåtelse av utrymme för placering av teknisk utrustning i teknikbod som finns placerad i direkt anslutning till masten. Även upplåtelse av en sådan plats i anslutning till masten ska omfattas när den upplåts tillsammans med platsen på masten. De upplåtelser som avses i punkten kommer genom ändringen inte att omfattas av undantaget från skatteplikt i 3 kap. 2 § utan medföra en obligatorisk skattskyldighet. Den som hyr ut en plats på en mast till en mobiloperatör behöver därför inte längre bli frivilligt skattskyldig enligt 9 kap. 1 §. Ändringen är avsedd att omfatta uthyrning till den som bedriver verksamhet inom branschen för mobil kommunikation. Skatteplikten avser enbart de fall där platsen för utrustningen är på en mast eller liknande konstruktion. Om en plats på en husvägg eller ett tak upplåts till en mobiloperatör som ska placera utrustning där kommer upplåtelsen inte omfattas av bestämmelsen. Skatteplikten avser inte heller upplåtelsen av platsen för att ställa upp mobilmasten.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32">I <SPAN class="ft111">andra stycket </SPAN>av paragrafen görs en ändring som avser uthyrning av stadigvarande bostad. I den nuvarande lydelsen föreligger inte skatte-</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft62">plikt vid uthyrning till en kommun, ett kommunalförbund eller en ett samordnings- förbund om uthyrningen avser stadigvarande bostad. En sådan uthyrning kan därför inte omfattas av den frivilliga skattskyldigheten (se 9 kap. 1 § första stycket ML). Vid uthyrning till andra finns det i den nuvarande lydelsen inget samband mellan möjligheten att bli frivilligt skattskyldig och tillämpningen av avdrags- förbudet för stadigvarande bostad i 8 kap. 9 § första stycket 1 ML (se RÅ 2010 ref. 43). Genom ändringen ska det inte vara möjligt att bli frivilligt skattskyldig för uthyrning som avser stadigvarande bostad oavsett vem uthyrningen görs till. En frivillig skattskyldighet ska därmed inte kunna gälla om den som hyr ut saknar avdragsrätt enligt 8 kap. 9 § första stycket 1. Ändringen görs för att det inte ska uppkomma en situation där mervärdesskatt ska tas ut på hyran trots att uthyraren till följd av avdragsförbudet för stadigvarande bostad inte kan göra avdrag för den ingående skatten som har direkt och omedelbart samband med uthyrningen. I paragrafens andra stycke görs dessutom språkliga förändringar.</P>
<P class="p1039 ft17">4 kap.</P>
<P class="p23 ft5">8 §</P>
<P class="p251 ft38">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. I paragrafen anges att som ekonomisk verksamhet räknas inte en verksamhet som bedrivs av en ideell förening eller ett registrerat trossamfund om inkomsten är skattefri enligt inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Ändringen i <SPAN class="ft121">första stycket </SPAN>är föranledd av att de tidigare bestämmelserna i 7 kap. 7 och 14 §§ IL är placerade i 7 kap. 3 § IL.</P>
<P class="p135 ft17">9 kap.</P>
<P class="p23 ft5">1 §</P>
<P class="p164 ft38">Paragrafen ändras till följd av förslaget i avsnitt 6.32 om frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler. I <SPAN class="ft121">första stycket </SPAN>anges att skyldigheten att betala skatt enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 för sådan skattepliktig fastig- hetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som anges i 3 kap. 3 § andra stycket och tredje stycket 1 och 2 endast gäller för fastighetsägare, hyresgäster, bostadsrättshavare, konkursbon och mervärdesskattegrupper som anger utgående skatt i en faktura för uthyrningen eller upp- låtelsen. Det är på samma sätt som tidigare</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">507</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_532" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft32">enbart de uppräknade subjekten som kan bli frivilligt skattskyldiga. Den frivilliga skatt- skyldigheten gäller om en sådan uthyrare eller upplåtare har angett utgående skatt i en faktura för uthyrningen eller upplåtelsen. En faktura behöver inte vara i pappersform utan kan också vara i elektronisk form och ska uppfylla villkoren i 11 kap. (se 1 kap. 17 § ML). Om en fastighetsägare ställer ut en faktura med mervärdesskatt för uthyrning av en lokal kommer lokalen således att i fortsättningen omfattas av den frivilliga skattskyldigheten. Om någon faktura enligt 1 kap. 17 § inte ställs ut kommer en uthyrning inte att omfattas av den frivilliga skattskyldigheten. Ändringarna medför att kravet på ansökan och beslut för frivillig skattskyldighet tas bort från bestämmelsen. Ändringarna påverkar inte en uthyrares skyldighet att enligt 7 kap. 2 § skatte- förfarandelagen (2011:1244) anmäla sig för registrering till mervärdesskatt.</P>
<P class="p198 ft32">Paragrafens <SPAN class="ft111">andra stycke </SPAN>ändras så att en mervärdesskattegrupp blir frivilligt skattskyldig om fakturan har utfärdats av den beskattnings- bara person i gruppen som äger fastigheten eller, i fråga om en hyresrätt eller bostadsrätt, av den näringsidkare som innehar hyresrätten eller bostadsrätten. Det hör samman med att den person i gruppen som omsätter varor och tjänster utanför gruppen ska anses som beskattningsbar person vid tillämpningen av bestämmelserna om fakturering i 11 kap. (se 11 kap. 5 §). Ett tillägg görs också för att den frivilliga skattskyldigheten ska gälla även om fakturan har utfärdats i uthyrarens eller upplåtarens namn och för dennes räkning av köparen eller av en tredje person.</P>
<P class="p226 ft38">I <SPAN class="ft121">tredje stycket </SPAN>görs en ändring när det gäller intyg om återbetalningsrätt enligt 10 kap. 6 §. Här byts ordet ”visar” ut mot ”har”. Upplåtaren ska således inneha ett sådant intyg för att kunna bli frivilligt skattskyldig för upplåtelsen. Ändringen är en följd av att kravet på ansökan och beslut av Skatteverket tas bort i paragrafen.</P>
<P class="p227 ft38">I ett nytt <SPAN class="ft121">fjärde stycke </SPAN>föreskrivs att en sådan faktura som avses i första stycket inte kan utfärdas senare än sex månader från den första dagen i den uthyrningsperiod eller upplåtelse- period som fakturan avser. Syftet är att begränsa möjligheten att i efterhand välja att bli frivilligt skattskyldig. En viss tid efter det att tjänsten har tillhandahållits ges dock för att utfärda fakturan med utgående skatt. Vidare föreskrivs en</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft38">möjlighet att korrigera en faktura med utgående skatt som ställts ut av misstag. En fastighets- ägare, en hyresgäst, en bostadsrättshavare, ett konkursbo eller en mervärdesskattegrupp ska inte anses ha blivit frivilligt skattskyldig enligt första stycket om hela skattebeloppet sätts ned i en sådan kreditnota som avses i 11 kap. 10 §. Det gäller endast om kreditnotan utfärdas senast fyra månader från den dag då fakturan med mervärdesskatt utfärdades. Eftersom uthyraren eller upplåtaren i ett sådant fall inte ska anses ha blivit frivilligt skattskyldig har rätt till avdrag inte heller uppkommit (jfr 9 kap. 8 § första stycket och 8 kap. 3 §).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">I paragrafen görs också språkliga ändringar.</P>
<P class="p6 ft5">3 §</P>
<P class="p188 ft62">Paragrafen ändras med anledning av förslaget i avsnitt 6.32 om frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler. <SPAN class="ft113">Första och andra stycket </SPAN>ändras som en följd av att kravet på ansökan och beslut tas bort i 1 §.</P>
<P class="p129 ft4">I paragrafen görs dessutom språkliga ändringar.</P>
<P class="p187 ft5">4 §</P>
<P class="p154 ft62">Paragrafen ändras med anledning av förslaget i avsnitt 6.32 om frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler. Ändringen i paragrafens <SPAN class="ft113">första stycke </SPAN>är en följd av att kravet på ansökan och beslut tas bort i 1 §. Skatt- skyldighetens inträde kan därför inte längre knytas till ansökningstidpunkten. I det nya första stycket anges i stället att skattskyldigheten enligt 1 § inträder den första dagen i den hyresperiod eller upplåtelseperiod som fakturan avser. På samma sätt som tidigare kan skattskyldigheten enligt 1 § inte inträda tidigare än den dag då hyresgästen eller bostadsrätts- havaren enligt avtal tillträder den del av fastigheten som uthyrningen eller upplåtelsen avser.</P>
<P class="p343 ft5">6 §</P>
<P class="p127 ft4">Paragrafen ändras till följd av förslaget i avsnitt 6.32 om frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler. Ändringarna i <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>i paragrafen är språkliga.</P>
<P class="p128 ft32">I paragrafens <SPAN class="ft111">tredje stycke </SPAN>framgår att Skatteverket ska besluta om att den frivilliga skattskyldigheten ska upphöra vid en överlåtelse efter en gemensam ansökan från den tidigare och den nya ägaren. Ett tillägg görs dock för att detta</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">508</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_533" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p192 ft4">enbart ska gälla om överlåtelsen sker under ett s.k. uppförandeskede. Om någon ansökan inte görs övergår den frivilliga skattskyldigheten enligt 5 §.</P>
<P class="p132 ft38">Ett nytt <SPAN class="ft121">fjärde stycke </SPAN>införs i paragrafen. Om en fastighet överlåts upphör den frivilliga skattskyldigheten vid tillträdet i andra fall än de som avses i tredje stycket, under förutsättning att den tidigare och den nya ägaren före tillträdesdagen ingått ett skriftligt avtal om att skattskyldigheten inte ska övergå. Det behövs således inte någon gemensam ansökan från parterna och beslut från Skatteverket för att skattskyldigheten ska upphöra i dessa fall.</P>
<P class="p122 ft5">7 §</P>
<P class="p136 ft32">Paragrafen ändras till följd av förslaget i avsnitt 6.32 om frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler. Paragrafen behandlar anmäl- ningsskyldigheten när en fastighet överlåts och när skattskyldigheten upphör. I paragrafen införs <SPAN class="ft111">ett nytt tredje stycke</SPAN>. I det nya tredje stycket framgår att det som sägs i första och andra stycket om anmälan till Skatteverket endast gäller om frivillig skattskyldighet har beslutats enligt 2 §, och överlåtelsen sker, eller det förhållande som avses i andra stycket inträffar, innan skattepliktig uthyrning eller upplåtelse påbörjats.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft38">Ändringen medför att skyldigheten att anmäla en överlåtelse finns kvar under den tid en byggnad uppförs om fastighetsägaren efter beslut från Skatteverket har blivit skattskyldig enligt 9 kap. 2 §. Vid ett s.k. uppförandeskede finns det också en skyldighet att anmäla till Skatteverket om skattskyldigheten upphör på grund av ett sådant förhållande som avses i 6 § första stycket, t.ex. om fastighetsägaren börjar använda fastigheten för annat ändamål än för skattepliktig uthyrning.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft62">Enligt den nya lydelsen finns det inte längre en skyldighet att lämna anmälan till Skatteverket vid överlåtelse av fastighet i andra fall än vid s.k. uppförandeskede. Ändringen medför också att det inte längre finns en skyldighet att anmäla till Skatteverket när den frivilliga skattskyldigheten upphör i andra fall än under s.k. uppförande- skeden.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">I paragrafen görs även språkliga ändringar.</P>
<P class="p187 ft5">8 §</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft111"><SPAN class="ft32">Paragrafens </SPAN>andra, tredje och fjärde stycke <SPAN class="ft32">ändras till följd av förslaget i avsnitt 6.32 om frivillig</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft4">skattskyldighet vid uthyrning av verksamhets- lokaler. Ändringarna beror på att kravet på ansökan och beslut tas bort i 1 §.</P>
<P class="p252 ft32">Bestämmelsen ändras också för att retroaktivt avdrag ska kunna användas även i de fall beslut om frivillig skattskyldighet har fattats enligt 9 kap. 2 § ML, dvs. vid frivillig skattskyldighet när en byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet uppförs eller genomgår om- fattande till- eller ombyggnad (jfr 9 kap. 2 § och 3 kap. 3 § tredje stycket 3). Den nuvarande lydelsen av bestämmelsen gör att retroaktivt avdrag inte kan tillämpas om beslut fattats enligt 9 kap. 2 § under s.k. uppförandeskede (se RÅ 2008 not. 176). Den som fått beslut om skattskyldighet under uppförandeskede kan därför inte göra ett retroaktivt avdrag för ingående skatt som avser tid innan den frivilliga skattskyldigheten inträder. Det föranleder ändringar i andra och tredje stycket.</P>
<P class="p980 ft5">12 §</P>
<P class="p251 ft62">Paragrafen ändras till följd av förslaget i avsnitt 6.32 om frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler. Paragrafens <SPAN class="ft113">andra stycke </SPAN>ändras så att det även sker en hänvisning till det nya fjärde stycket i 6 § (se vidare författnings- kommentaren till 6 §).</P>
<P class="p749 ft4">I paragrafen görs även språkliga ändringar.</P>
<P class="p6 ft17">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p251 ft4">I <SPAN class="ft5">punkten 2 </SPAN>anges att den äldre lydelsen av 4 kap. 8 § gäller fortfarande för mervärdesskatt spom avser tid för ikraftträdandet.</P>
<P class="p525 ft4">I <SPAN class="ft5">punkten 3 </SPAN>anges att äldre bestämmelser fort- farande gäller för uthyrning eller upplåtelse som avser tid före ikraftträdandet. För att frivillig skattskyldighet ska inträda vid en tidpunkt före ikraftträdandet behövs således ett beslut från Skatteverket om ansökan inkommit före ikraftträdandet.</P>
<P class="p252 ft62">I <SPAN class="ft113">punkten 4 </SPAN>anges att frivillig skattskyldighet som gäller vid ikraftträdandet enligt den äldre lydelsen av 9 kap. 1 § ska fortsätta gälla enligt de nya bestämmelserna. Den som är frivilligt skattskyldig efter beslut av Skatteverket blir därmed skattskyldig även efter ikraftträdandet utan att det behövs någon ytterligare åtgärd.</P>
<P class="p120 ft4">I <SPAN class="ft5">punkten 5 </SPAN>regleras att 9 kap. 8 § i den nya lydelsen tillämpas efter beslut enligt 9 kap. 2 § om skattepliktig uthyrning eller upplåtelse påbörjas efter ikraftträdandet. Om ett uppförandeskede avser perioder före ikraft-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">509</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_534" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p786 ft4">trädandet ska därmed ett retroaktivt avdrag enligt den nya lydelsen kunna medges om skattepliktig uthyrning eller upplåtelse påbörjas efter ikraftträdandet.</P>
<P class="p248 ft38">Av <SPAN class="ft121">punkten 6 </SPAN>framgår att om en faktura som anger utgående skatt har ställts ut före ikraftträdandet och avser en uthyrningsperiod eller upplåtelseperiod efter ikraftträdandet tillämpas 9 kap. 1 § i sin äldre lydelse. Det gäller under förutsättning att frivillig skattskyldighet inte har inträtt före ikraftträdandet för upp- låtelsen av den aktuella fastighetsdelen. Om en upplåtelse inte omfattas av frivillig skatt- skyldighet före ikraftträdande blir en fastighets- ägare inte skattskyldig om denne före ikraft- trädandet ställer ut en faktura med mervärdes- skatt i förskott för en upplåtelse som avser tid efter ikraftträdandet. För att den uthyrningen ska omfattas av frivillig skattskyldighet behövs därför en ansökan och ett beslut av Skatteverket i enligt med 9 kap. 1 § i den äldre lydelsen. Som <SPAN class="ft121">Lagrådet </SPAN>framfört i sitt yttrande innebär det att en hyresvärd som vill bli skattskyldig från och med den 1 januari 2014 och som skickar en hyresfaktura till hyresgästen före årsskiftet behöver ansöka om frivillig skattskyldighet enligt äldre bestämmelser.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft14"><SPAN class="ft17">6.42.10</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;">Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt</SPAN></P>
<P class="p133 ft5">2 <NOBR>–6</NOBR> §§</P>
<P class="p204 ft4">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.31 om höjd skatt på alkohol. Ändringarna i paragraferna innebär att skatten på öl, vin, andra jästa drycker än vin eller öl, mellan- klassprodukter samt etylalkohol höjs.</P>
<P class="p133 ft17">Ikraftträdande och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p151 ft4">Förslaget till ändring föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. Äldre bestämmelser ska fort- farande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</P>
<P class="p441 ft34">Detta innebär att äldre bestämmelser är tillämpliga då skattskyldighet inträtt före ikraft- trädandet.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft14"><SPAN class="ft17">6.42.11</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;">Förslagen till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi</SPAN></P>
<P class="p6 ft17">2 kap.</P>
<P class="p23 ft5">1 §</P>
<P class="p151 ft4">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.21. Flygbensin omfattas inte av definitionen av bensin i drivmedelslagen (2011:319). Av den anledningen kan varken blyad eller blyfri</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft32"><SPAN class="ft131">6.42.9</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Förslaget till lag om ändring i lagen </SPAN>flygbensin uppfylla kraven för bensin i miljöklass <SPAN class="ft99">(1994:1551) om frihet från skatt </SPAN>1 eller bensin i miljöklass 2. Hänvisningen till</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft17">vid import, m.m.</P>
<P class="p187 ft17">4 kap.</P>
<P class="p23 ft5">3 §</P>
<P class="p1322 ft4">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.31 om höjd skatt på alkohol. Ändringen i paragrafen innebär att skatten på spritdryck, starkvin, vin och starköl höjs.</P>
<P class="p133 ft17">Ikraftträdande och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p131 ft4">Förslaget till ändring föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. Äldre bestämmelser ska fort- farande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</P>
<P class="p1314 ft34">Detta innebär att äldre bestämmelser är tillämpliga då skattskyldighet inträtt före ikraft- trädandet.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft38">flygbensin <NOBR>(KN-nr</NOBR> 2710 11 31) bör därför tas bort från <SPAN class="ft121">punkten 1 </SPAN>i 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Ändringen av <SPAN class="ft121">punkten 2 </SPAN>medför att blyad och blyfri flygbensin faller in under ”annan bensin”, förutsatt att blyfri flygbensin inte faller in under den nya punkten 7. Genom den nya <SPAN class="ft121">punkten 7 </SPAN>får flygbensin som innehåller högst 0,005 gram bly per liter en lägre energiskatt. Flygbensin med en högre blyhalt än 0,005 gram per liter faller in under punkten 2.</P>
<P class="p314 ft38">Regeringen ska, enligt vad som följer av 2 kap. 1 b § LSE, före november månads utgång 2013, fastställa de skattebelopp som ska tas ut för kalenderåret 2014 efter en indexomräkning av de skattebelopp som anges i 2 kap. 1 § LSE. Den nya punkten 7 träder i kraft den 1 januari 2014. Detta är alltså efter att regeringen under november 2013 fastställt de nya, index- omräknade beloppen för skattesatserna i 2 kap. 1 § LSE i dess lydelse detta lagrum hade vid tiden för regeringens fastställande. Följaktligen kommer skattebeloppen i punkten 7 inte att</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">510</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_535" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft38">omfattas av indexomräkningen som sker för 2014. För flygbensin enligt punkten 7 gäller alltså för 2014 de skattebelopp som anges i 2 kap. 1 § i dess lydelse enligt lagförslag 3.12. För övriga bränslen enligt punkterna 1 – 6 gäller för 2014 dock de skattebelopp som regeringen kommer att ange i den indexeringsförordning som utfärdas före november månads utgång 2013. För 2015 gäller för samtliga bränslen enligt 2 kap. 1 § de skattebelopp som anges i lagrummet i dess lydelse enligt lagförslag 3.27. För kalenderåret 2016 och framåt sker indexomräkning enligt 2 kap. 1 b § LSE.</P>
<P class="p436 ft17">6 a kap.</P>
<P class="p23 ft5">1 §</P>
<P class="p134 ft38">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.23.3. I <SPAN class="ft121">punkten 17 </SPAN>regleras skattebefrielse för bränslen som förbrukas för framställning av värme i en anläggning som omfattas av handelssystemet. Befrielsen medges endast i den mån skatte- befrielse inte följer av tidigare punkter. Ändringen i punkten 17 b innebär att nivån för koldioxidskattebefrielsen för förbrukning i annan värmeproduktion än sådan som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i kraftvärmeproduktion i en anläggning som ingår i handelssystemet ökas till 20 procent av den generella koldioxidskattenivån.</P>
<P class="p436 ft5">2 §</P>
<P class="p136 ft32">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.23.3. I <SPAN class="ft111">tredje </SPAN>stycket regleras skattebefrielsen för råtallolja som förbrukas för framställning av värme i en anläggning som omfattas av handelssystemet. Ändringen innebär att nivån för skattebefrielsen vid användning av råtallolja motsvarar skattebefrielsen för bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a LSE vid användning enligt 1 § punkten 17 b.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft17">7 kap.</P>
<P class="p23 ft5">3 a §</P>
<P class="p251 ft38">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.19.13. Denna paragraf reglerar skatteavdrag för andra motorbränslen än bensin och diesel- bränsle. Denna paragraf reglerar därigenom be- skattningen för den beståndsdel som framställts av biomassa som ingår i ett höginblandat motorbränsle som t.ex. E85. Paragrafen innebär att avdrag får göras för energiskatt och koldioxidskatt motsvarande hela energiskatten och hela koldioxidskatten på den andel av motorbränslet som framställts av biomassa. De lagtekniska ändringarna i <SPAN class="ft121">första stycket </SPAN>görs för att uppnå samstämmighet med utformningen av 3 b – 3 d §§. Krav på hållbarhet gäller enligt <SPAN class="ft121">andra stycket</SPAN>.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft32">För den beståndsdel som framställts av bio- massa och som ingår i bensin eller dieselbränsle, regleras befrielsen från koldioxidskatt i 3 b § och energiskattenedsättningens omfattning i 3 c och 3 d §§. Den direkta hänvisningen till etanol i bestämmelsens <SPAN class="ft111">tredje stycke </SPAN>tas bort då omfatt- ningen av avdragsrätten för etanolinblandning i bensin följer av 3 b och 3 c §§.</P>
<P class="p406 ft5">3 b §</P>
<P class="p164 ft38">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.19.13. Ändringen innebär att den särskilda skattenedsättningen för hydrerade vegetabiliska oljor och fetter (HVO) och syntetisk bensin av biomasseursprung upphör att gälla. Efter ändringen reglerar paragrafen koldioxidskatte- nedsättning för bensin och dieselbränsle som innehåller hållbara beståndsdelar som framställts av biomassa. Exempel på hållbara beståndsdelar i dieselbränsle kan vara de andelar av FAME (fettsyrametylestrar) eller HVO, som har framställts av biomassa. Exempel på hållbara beståndsdelar i bensin kan vara metanol eller etanol. I förekommande fall innehåller bränslebeståndsdelar även delar som inte är av biomasseursprung. Det kan exempelvis röra sig om fossila denatureringsmedel i etanol eller en andel av FAME som framställts av fossil metanol. Exempelvis tillverkas RME, som är en typ av FAME, genom att metanol används för att förestra rapsolja till RME och glycerol. Glycerolen i rapsoljan byts ut mot metanol, vilket innebär att en av de 19 kolatomerna i RME kommer från metanol som oftast är fossil. Detta kan även uttryckas som att 5,3 procent av kolatomerna i RME är fossila i det fall att fossil</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 53px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">511</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_536" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft4">metanol används vid tillverkningen. Avdraget ska endast omfatta den del av beståndsdelen som härrör från biomassa.</P>
<P class="p1314 ft4">Paragrafens <SPAN class="ft5">första stycke </SPAN>ändras även redaktionellt i förtydligande syfte genom att ordet ”bränslet” byts ut mot ”motorbränslet”.</P>
<P class="p1051 ft4">Koldioxidskatten syftar till att minska utsläppen av växthusgaser från förbränning av bränslen som innehåller fossilt kol. Eftersom bränslebeståndsdelar som framställs av biomassa inte innehåller fossilt kol ska koldioxidskatt inte tas ut för dem. Dock gäller ett krav på hållbarhet. Avdraget är en rent lagtekniskt lösning för att uppnå detta. Om inte kravet på hållbarhet uppfylls medges inte skatteavdrag. Beskattning sker då enligt bestämmelserna i 2 kap. LSE.</P>
<P class="p135 ft5">3 c §</P>
<P class="p225 ft38">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.19.13. Paragrafen reglerar hur energiskattens omfattning åstadkoms genom ett visst skatte- avdrag för den beståndsdel som framställts av biomassa och som ingår som en andel av bensin.</P>
<P class="p227 ft4">Ändringen i paragrafens första stycke är en följd av att avdragsrättens begränsning, till att endast gälla 5 volymprocent biodrivmedel av den totala mängd bensin som omfattas av den aktuella deklarationen, tagits bort.</P>
<P class="p310 ft38">I bestämmelsen regleras energiskatteavdraget för den beståndsdel som framställts av biomassa som ingår i bensin. Avdraget innebär att in- blandade beståndsdelar framställda av biomassa behandlas neutralt i förhållande till varandra genom att skattenedsättningen uttryckligen kopplas till bränslenas energiinnehåll. Avdraget föranleds av att en beståndsdel som är framställd av biomassa vanligtvis har ett energivärde som understiger energivärdet i det fossila bränsle som det ersätter (bensin). Skatteavdragets storlek är beroende av energiinnehållet i den beståndsdel som framställts av biomassa. Krav på hållbarhet gäller enligt paragrafens <SPAN class="ft121">tredje stycke</SPAN>.</P>
<P class="p125 ft4">För 1 000 liter bensin som uppfyller miljö- klass 1 innehållande 5 volymprocent hållbar etanol ska energiskatten alltså beräknas enligt följande:</P>
<P class="p1051 ft4">1. Energiinnehållet för hållbar etanol kan exempelvis uppgå till 0,0212 GJ. Energi- skatteavdraget beräknas till 100 procent minskat med kvoten mellan energiinnehållet för etanol och energiinnehållet för bensin (100 procent – 0,0212/0,0326).</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p228 ft38"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft165">1 000 liter bensin innehållande 5 volym- procent etanol, innebär att bensinen består av 50 liter etanol. I denna exempelberäkning förutsätts att hela den volymen framställts av biomassa.</SPAN></P>
<P class="p217 ft62"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft152">Avdraget för andelen hållbar etanol beräknas således till 50 liter hållbar etanol multiplicerat med skattesatsen för bensin som uppfyller miljöklass 1 multiplicerat med skatte- avdraget uttryckt i procent (enligt punkt 1 i detta exempel). Energiskatten för bensin som uppfyller miljöklass 1, motorbensin, uppgår 2013 till 3 kronor och 13 öre per liter. Avdraget i exemplet, som här beräknas utifrån 2013 års skattenivå, uppgår således till ungefär 50 * 3,13 </SPAN><NOBR>*(1-0,0212/0,0326)</NOBR> = 55 kronor.</P>
<P class="p428 ft4">I förekommande fall innehåller bränsle- beståndsdelar även delar som inte är av biomasseursprung. Avdraget omfattar endast den del av beståndsdelen som härrör från biomassa och beräknad utifrån energiinnehållet i delen.</P>
<P class="p428 ft34">Paragrafens första stycke ändras även redaktionellt i förtydligande syfte genom att ordet ”bränslet” byts ut mot ”motorbränslet”.</P>
<P class="p522 ft5">3 d §</P>
<P class="p127 ft62">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.19.13. Paragrafen reglerar skattebefrielsens omfattning för den beståndsdel som framställts av biomassa och som ingår som en andel av dieselbränsle. Exempel på hållbara beståndsdelar i dieselbränsle kan vara FAME (fettsyra- metylestrar) eller hydrerade vegetabiliska oljor och fetter, s.k. HVO.</P>
<P class="p128 ft62">Ändringen i paragrafens <SPAN class="ft113">första stycke </SPAN>är en följd av att avdragsrättens begränsning, till att endast gälla 5 volymprocent biodrivmedel av den totala mängd dieselbränsle som omfattas av den aktuella deklarationen, tagits bort.</P>
<P class="p205 ft38">I bestämmelsen regleras energiskattebefrielsen för den beståndsdel som framställts av biomassa som ingår i dieselbränsle. Avdraget innebär att inblandade beståndsdelar framställda av bio- massa behandlas neutralt i förhållande till varandra genom att skattenedsättningen ut- tryckligen kopplas till bränslenas energiinnehåll. Avdraget föranleds av att en beståndsdel som är framställd av biomassa vanligtvis har ett energi- värde som understiger energivärdet i det fossila bränsle som det ersätter (dieselbränsle). Av- dragets storlek är beroende av energiinnehållet i den beståndsdel som framställts av biomassa. I förekommande fall innehåller bränslebestånds-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">512</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_537" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;">
<P class="p786 ft4">delar även delar som inte är av biomasse- ursprung. Avdraget omfattar endast den del av beståndsdelen som härrör från biomassa och beräknad utifrån energiinnehållet i delen. Krav på hållbarhet gäller enligt paragrafens <SPAN class="ft5">tredje stycke</SPAN>.</P>
<P class="p248 ft4">För dieselbränsle innehållande FAME med ett energiinnehåll av 0,033 GJ per liter får således avdrag göras för energiskatt med 8,078 procent och för koldioxidskatt med 100 procent på den andel av dieselbränslet som utgörs av beståndsdelen som framställts av biomassa. Procentsatsen 8,078 procent framräknas genom att minska 100 procent med kvoten mellan energiinnehållet för FAME och energiinnehållet för dieselbränsle (100 procent – 0,033/0,0359 = 8,078 procent). Beräkning av andel av bränslebeståndsdelen som framställts av biomassa och det energiinnehåll som är hänförlig till denna sker utifrån samma princip som i exemplet avseende RME i kommentaren till 3 b §.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft34">Paragrafens <SPAN class="ft39">första stycke </SPAN>ändras även redaktionellt i förtydligande syfte genom att ordet ”bränslet” byts ut mot ”motorbränslet”.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft17">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p363 ft4">Ändringarna i 2 kap. 1 § samt, 6 a kap. 1 och 2 §§ LSE träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas från detta datum.</P>
<P class="p525 ft4">Ändringarna i 7 kap. 3 <NOBR>a–3</NOBR> d §§ LSE träder i kraft den 1 maj 2014 och tillämpas från och med detta datum.</P>
<P class="p525 ft4">Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär att äldre bestäm- melser är tillämpliga då skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 131px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.42.12</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;">Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring</SPAN></P>
<P class="p429 ft5">10 §</P>
<P class="p363 ft34">Ändringen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p117 ft32">I <SPAN class="ft111">första stycket </SPAN>görs ett tillägg om att ersättning enligt lagen inte lämnas till en sökande som deltar i korttidsarbete som berättigar arbets- givaren till preliminärt stöd enligt lagen om stöd vid korttidsarbete (<SPAN class="ft111">femte punkten</SPAN>). Ändringen syftar till att klargöra att deltagande i kort- tidsarbete inte innebär att de arbetstagare som berörs anses vara partiellt arbetslösa och berättigade till arbetslöshetsersättning för den tid de deltar i korttidsarbete. Genom att den nya bestämmelsen förs in i uppräkningen i första stycket, omfattas den av den i <SPAN class="ft111">tredje stycket </SPAN>angivna möjligheten för regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela föreskrifter om undantag.</P>
<P class="p1039 ft5">13 §</P>
<P class="p363 ft4">Ändringen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p364 ft24">Vid arbetstidsminskning eller partiell arbets- befrielse som ligger till grund för preliminärt stöd enligt lagen om stöd vid korttidsarbete ska lön till viss del utbetalas för tid då arbete inte utförs. Av den nya bestämmelsen i <SPAN class="ft169">tredje stycket </SPAN>följer att den aktuella ledigheten inte ska anses som tid med förvärvsarbete.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 127px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">513</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_538" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft5">15 a §</P>
<P class="p131 ft4">Ändringen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p1314 ft34"><SPAN class="ft39">Fjärde stycket </SPAN>är nytt. Särskild reglering av när tid är överhoppningsbar för den som deltar i korttidsarbete finns i 16 d §.</P>
<P class="p429 ft5">16 d §</P>
<P class="p123 ft62">Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p356 ft32"><SPAN class="ft111">Första stycket </SPAN>innebär att månader då den sökande har deltagit i korttidsarbete, för vilket preliminärt stöd har lämnats, inte ska räknas vid bestämmande av den ramtid inom vilken arbetsvillkoret ska vara uppfyllt, om det inte är förmånligare för sökanden att en eller flera av dessa månader räknas med. En sådan med- räkning ska anses vara förmånligare för sökanden om den innebär att dagsförtjänsten blir högre än den dagsförtjänst som annars hade gällt, eller om någon månad behövs för att ett arbetsvillkor ska uppfyllas. Om det inte är förmånligare för den sökande att sådana månader räknas med ska de inte heller räknas med. En förutsättning för att en månad med korttidsarbete ska räknas som överhoppningsbar tid enligt den nya bestämmelsen är att den sökande har deltagit i korttidsarbete den månaden och att sökandens arbetsgivare har erhållit preliminärt stöd för sökandens del- tagande i korttidsarbetet. Bestämmelsen är tillämplig oberoende av om den sökande deltagit i korttidsarbete hela eller enbart del av aktuell månad.</P>
<P class="p227 ft38">Enligt <SPAN class="ft121">andra stycket </SPAN>ska ramtid bestämmas på samma sätt även om ansökan om preliminärt stöd ännu inte har getts in eller prövats för den aktuella månaden. En förutsättning för detta är dock att sådant stöd tidigare har lämnats till arbetsgivaren och att korttidsarbete har tilläm- pats under en sammanhängande period som omfattar tid från den tid för vilken ersättning vid korttidsarbete har betalats ut till och med den tid för vilken ramtiden ska bestämmas.</P>
<P class="p135 ft5">17 a §</P>
<P class="p131 ft34">Ändringen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p1056 ft34">Ändringen i <SPAN class="ft39">första stycket </SPAN>är en följdändring med anledning av förslaget om införande av en ny 16 d §.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft153"><SPAN class="ft17">6.42.13</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;">Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter</SPAN></P>
<P class="p6 ft17">3kap.</P>
<P class="p23 ft5">5 a §</P>
<P class="p1330 ft34">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.31 om höjd skatt på alkohol. Ändringen i paragrafen innebär att skatten på spritdryck, starkvin, vin och starköl höjs.</P>
<P class="p133 ft17">Ikraftträdande och övergångsbestämmelser</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft34">Förslaget till ändring föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</P>
<P class="p1333 ft34">Detta innebär att äldre bestämmelser är tillämpliga då skattskyldighet inträtt före ikraft- trädandet.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 83px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft14"><SPAN class="ft17">6.42.14</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;">Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)</SPAN></P>
<P class="p6 ft17">1 kap.</P>
<P class="p23 ft5">7 §</P>
<P class="p188 ft4">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. I paragrafen regleras hur skatten ska beräknas för juridiska personer. I <SPAN class="ft5">tredje stycket </SPAN>görs en redaktionell ändring genom hänvis- ningen till 7 kap. <NOBR>4–6</NOBR> och 10 §§.</P>
<P class="p133 ft17">3 kap.</P>
<P class="p23 ft5">1 §</P>
<P class="p188 ft32">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.15 om slopad skattefrihet för inkomster från specialbyggnader m.m. <SPAN class="ft111">Fjärde stycket </SPAN>har utgått eftersom de regler som berör fysiska personer i 7 kap. 21 § första och andra styckena upphävs. De regler som kvarstår i 7 kap. 21 § avser endast juridiska personer. Hänvisningen till 7 kap. 21 § är därmed inte längre aktuell.</P>
<P class="p406 ft17">7 kap.</P>
<P class="p23 ft5">1 §</P>
<P class="p127 ft32">Ändringen föranleds dels av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor, dels förslaget i avsnitt 6.15 om slopad skattefrihet för inkomster från special- byggnader m.m. Paragrafen inleder kapitlet och anger dess innehåll. Första stycket innehåller en</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">514</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_539" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft38">uppräkning av de olika bestämmelser om undantag från skattskyldighet som 7 kap. innehåller. Uppräkningen har justerats med anledning av de förändrade reglerna för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund.</P>
<P class="p132 ft38"><SPAN class="ft121">Andra stycket </SPAN>är nytt och avser att tydliggöra att samma regler gäller för de självständiga organisatoriska delarna av ett trossamfund som för samfundet som sådant. Stycket har formulerats om efter synpunkter från <SPAN class="ft121">Lagrådet</SPAN>.</P>
<P class="p132 ft32">I <SPAN class="ft111">tredje stycket </SPAN>anges vad som gäller för begränsat skattskyldiga enligt 6 kap. Hänvis- ningen till 3 kap. slopas som en följd av att ingen bestämmelse i kapitlet längre gäller för fysiska personer till följd av att bestämmelserna om ägare till vissa fastigheter i 21 § första och andra styckena upphävs.</P>
<P class="p368 ft5">3 §</P>
<P class="p136 ft38">Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. Av 6 kap. framgår huvudregeln att svenska juridiska personer är oinskränkt skattskyldiga. De undantag som gäller specifikt för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund framgår av 7 kap.</P>
<P class="p1326 ft4">Paragrafen utgör en portalparagraf som inledning till de generella undantagsreglerna. Bestämmelserna bygger till stor del på tidigare reglering för de ideella föreningarna och registrerade trossamfunden, men har moderni- serats och anpassats med hänsyn till att de nu även omfattar stiftelser.</P>
<P class="p132 ft38">I <SPAN class="ft121">första stycket </SPAN>anges att bestämmelserna omfattar såväl stiftelser som ideella föreningar och registrerade trossamfund under förutsätt- ning att de uppfyller ändamålskravet i 4 §, verksamhetskravet i 5 §, fullföljdskravet i 6 § samt för ideella föreningar och registrerade trossamfund även öppenhetskravet i 10 §. Innebörden av detta är att de därmed är inskränkt skattskyldiga juridiska personer. Den inskränkta skattskyldigheten omfattar dock inte sådan inkomst av näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §. Från skattskyldighet undantas dock kapitalvinster och kapitalförluster. Vad gäller omfattningen av skattskyldigheten är någon förändring av gällande rätt inte avsedd.</P>
<P class="p193 ft32">Av <SPAN class="ft111">andra stycket </SPAN>framgår att för ideella föreningar och registrerade trossamfund gäller ett undantag från skattskyldigheten för sådan inkomst av näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §. Regleringen motsvarar den som</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft62">tidigare gällt för föreningar och trossamfund. Enligt reglerna kan en förening eller ett trossamfund undantas från skattskyldighet för viss inkomst av näringsverksamhet om inkoms- ten till huvudsaklig del kommer från verksamhet som är ett direkt led i främjandet av ett allmännyttigt ändamål eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål, eller från verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Den näringsverksamhet som kan undantas är sådan inkomst som kommer antingen från en själv- ständig näringsverksamhet eller från en särskild förvaltningsenhet som avser fastighet.</P>
<P class="p224 ft38">Ideella föreningar och registrerade trossam- fund är vidare undantagna från skattskyldighet för inkomst från föreningens eller trossamfun- dets innehav av en fastighet om denna används i föreningens eller trossamfundets verksamhet på ett sådant sätt som anges i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), dvs. att fastigheten till övervägande del används i föreningens eller trossamfundets verksamhet som sådan. Föreningen blir i så fall befriad från skattskyldighet för hela inkomsten av fastigheten, till skillnad från vad som gäller för andra ägare till fastigheter enligt 21 § i detta kapitel (se prop. 1999/2000:2 del 2 s. 85 f.). Med övervägande del avses mer än 50 procent (se t.ex. prop. 1999/2000:2 del 1 s. 505).</P>
<P class="p324 ft4">Paragrafen har formulerats om efter syn- punkter från <SPAN class="ft5">Lagrådet</SPAN>.</P>
<P class="p6 ft5">4 §</P>
<P class="p164 ft32">Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatte- regler för ideell sektor. I första stycket anges kravet på att stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska ha till ändamål att främja ett eller flera allmännyttiga ändamål. Begreppet främja används enhetligt för att ange att de allmännyttiga ändamålen kan tillgodoses antingen genom egen verksamhet eller genom bidrag till en annan allmännyttig organisation. Att närmare reglera detta i lagtext framstår som obehövligt, se vidare avsnitt 6.14.5.2. I stycket finns en exemplifiering av vad som avses med ett allmännyttigt ändamål. Uppräkningen av ändamål bygger på gällande reglering för föreningarna och trossamfunden. Uppräkningen, som görs i form av strecksatser, sker i bokstavsordning utan inbördes rang- ordning av de olika ändamålen och är som</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">515</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_540" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p923 ft38">tidigare gäller för föreningarna en exemplifiering. Tolkningen av begreppet allmännytta ska dock ta sin utgångspunkt i den uppräkning som görs i lagrummet – genom den hänvisning som görs till främjandet av ”likvärdiga verksamheter”.</P>
<P class="p126 ft38">De ändamål som exemplifieras är främjandet av idrott, kultur, miljövård, omsorg om barn och ungdom, politisk verksamhet, religiös verksam- het, sjukvård, social hjälpverksamhet, Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med myndighet, utbildning, vetenskaplig forskning och annan likvärdig verksamhet. Ändamålen omsorg om barn och ungdom samt Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med myndighet innebär inte att t.ex. en stiftelse eller en förening behöver främja såväl försvar som krisberedskap eller såväl barn som ungdom. En stiftelse som t.ex. främjar Sveriges försvar i samverkan med myndighet behöver således inte samtidigt främja krisberedskap för att uppfylla ändamålskravet. Närmare om innebörden av begreppet allmännyttigt ändamål och den valda exemplifieringen framgår av avsnitten 6.14.5.2 och 6.14.5.3.</P>
<P class="p1223 ft4">Bestämmelserna i andra stycket om gynnande av vissa familjer, medlemmar eller vissa bestämda personer motsvarar vad som i dag gäller för stiftelser respektive ideella föreningar och registrerade trossamfund. Se vidare avsnitt 6.14.5.4.2.</P>
<P class="p122 ft5">5 §</P>
<P class="p225 ft38">Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. <SPAN class="ft121">Första stycket </SPAN>motsvarar i princip de nuvarande verksamhetskraven för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. I konsekvens med lydelsen av ändamålskravet i 4 § används dock begreppet främja i stället för begreppet tillgodose.</P>
<P class="p227 ft32">Av <SPAN class="ft111">andra stycket </SPAN>framgår att hänsyn även får tas till hur kravet sammantaget har uppfyllts året före beskattningsåret, beskattningsåret samt det närmast följande beskattningsåret. Frågan har behandlats närmare i avsnitt 6.14.6.</P>
<P class="p429 ft5">6 §</P>
<P class="p123 ft32">Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. I <SPAN class="ft111">första stycket </SPAN>anges att intäkterna under beskattningsåret i skälig om- fattning ska användas för ett eller flera allmännyttiga ändamål enligt 4 §. Bestämmelsens</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft38">innebörd anses genom praxis vara att fullföljdskravet är uppfyllt om den ideella organisationen använder <NOBR>75–80</NOBR> procent av sin avkastning för allmännyttiga ändamål. Pröv- ningen ska i första hand göras avseende det aktuella beskattningsåret. En bedömning får även göras hur intäkterna sammantaget har använts sett över en period av flera beskattnings- år. Vilken tidsperiod som kan accepteras i enskilda fall är en fråga för rättstillämpningen. Vid eftersyn ska det stå klart att organisationen vidtagit åtgärder som innebär att fullföljdskravet sett över en tidsperiod kommer att uppfyllas.</P>
<P class="p152 ft38">En tillfällig brist kan dock enligt <SPAN class="ft121">andra stycket </SPAN>accepteras om kravet har uppfyllts de föregående beskattningsåren samt att det finns förutsätt- ningar för att det kommer att uppfyllas det kommande beskattningsåret. Bristen behöver således inte sammantaget ha läkts för att den ska anses tillfällig. Se vidare avsnitt 6.14.7.1.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4">Andra stycket har formulerats om efter synpunkter från <SPAN class="ft5">Lagrådet</SPAN>.</P>
<P class="p6 ft5">7 §</P>
<P class="p188 ft38">Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. I paragrafen framgår hur full- följdskravet ska beräknas. De intäkter som ska beaktas är enligt <SPAN class="ft121">första stycket </SPAN>sådana intäkter som enligt 3 § inte ska tas upp till beskattning, dock med undantag för schablonintäkter enligt 42 kap. 43 § och kapitalvinster.</P>
<P class="p205 ft38">I <SPAN class="ft121">andra stycket </SPAN>anges vissa intäkter som beaktas i fullföljdsberäkningen, dock under förutsättning att det är fråga om intäkter som inte ska tas upp till beskattning enligt denna lag (se t.ex. 8 kap. 2 § och 15 kap. 2 §). <SPAN class="ft121">Punkt 1 </SPAN>omfattar förutom medlemsavgifter även andra avgifter som medlemmar och andra personer kan betala för att delta i en ideell förenings eller ett registrerat trossamfunds allmännyttiga verksam- het. Eftersom sådana avgifter täcker utgifter som räknas in i fullföljdsverksamheten är det konsekvent att de tas upp på inkomstsidan. <SPAN class="ft121">Punkt 2 </SPAN>anger att stöd och bidrag som en förening, trossamfund eller stiftelse erhåller för sin verksamhet ska tas med i beräkningen. Det kan t.ex. vara fråga om statliga föreningsbidrag eller bidrag från Allmänna arvsfonden. Det kan också vara fråga om bidrag till verksamheten från enskild där det kan vara oklart om alla gåvorekvisit föreligger, men som inte utgör betalning för en direkt motprestation. Närings-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">516</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_541" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p192 ft4">bidrag som enligt 29 kap. ska tas upp till beskattning ska därmed inte omfattas av fullföljdsberäkningen. Enligt <SPAN class="ft5">punkten 3 </SPAN>ska förvärv genom testamente eller gåva tas med i beräkningen.</P>
<P class="p220 ft4">Även om en gåva eller ett bidrag är avsedd för direkt användning i verksamheten kan det vara svårt att under innevarande period använda hela beloppet för lämplig allmännyttig verksamhet. Detta får beaktas vid fullföljdsbedömningen enligt 6 §.</P>
<P class="p920 ft38">Bestämmelsen i <SPAN class="ft121">andra stycket </SPAN>begränsar de intäkter som ska tas upp enligt punkt 2 och 3. Ett belopp ska tas upp som intäkt endast om det framgår att det är givarens avsikt att beloppet ska kunna användas direkt för den allmännyttiga verksamheten. Detta kan framgå av omständig- heterna även om avsikten inte direkt kan fastställas. Exempelvis får antas att gåvor på mindre belopp, särskilt till insamlingsverk- samhet, ska kunna användas direkt. För stiftelser torde tillskott många gånger vara avsedda att läggas till kapitalet. I dessa och liknande fall av fondering ska avkastning på erhållna tillskott tas med enligt första stycket.</P>
<P class="p234 ft62">Enligt <SPAN class="ft113">tredje stycket </SPAN>ska kostnaderna för den allmännyttiga verksamheten beaktas vid bedöm- ningen av om fullföljdskravet är uppfyllt. Av bestämmelsen framgår att det är de samlade nettointäkterna som ska bedömas mot fullföljds- verksamhetens omfattning.</P>
<P class="p220 ft34">Paragrafen har formulerats om efter syn- punkter från <SPAN class="ft39">Lagrådet</SPAN>.</P>
<P class="p187 ft5">8 §</P>
<P class="p136 ft38">Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. Bestämmelsen motsvarar den tidigare 11 §. I de fall ideella föreningar eller registrerade trossamfund önskar spara inkomster för kommande investeringar, kan Skatteverket medge undantag (dispens) från fullföljdskravet. Dispensen får endast avse förvärv av fastigheter, anläggningar eller kostnader för mer omfattande <NOBR>reparations-,</NOBR> om- eller tillbyggnadsarbeten på fastigheter som används av föreningen. Ett villkor för dispens är vidare att den aktuella fastigheten/anläggningen ska användas i föreningens allmännyttiga verksamhet. Dispens medges för högst fem år och får förenas med villkor om säkerhet för den skatt som avses.</P>
<P class="p343 ft5">9 §</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft38">Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. Bestämmelsen motsvarar den tidigare 12 §. Om en ideell förening eller ett registrerat trossamfund som har fått dispens inte inom föreskriven tid har genomfört den investering som dispensen avser eller inte iakttagit något annat villkor i beslutet, ska föreningens eller trossamfundets beslut om slut- lig skatt för de år medgivandet avser omprövas som om undantaget inte hade medgivits.</P>
<P class="p135 ft5">Öppenhetskravet</P>
<P class="p6 ft5">10 §</P>
<P class="p164 ft32">Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. Paragrafen motsvarar, frånsett att de registrerade trossamfunden anges ut- tryckligen, den tidigare 13 §.</P>
<P class="p221 ft5">11 §</P>
<P class="p251 ft38">Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. I <SPAN class="ft121">första stycket </SPAN>ges en uttrycklig reglering av <NOBR>central-,</NOBR> distrikts- och samarbets- organisationernas möjlighet att uppfylla öppenhetskravet trots att de – bedömda helt för sig – inte skulle göra detta. Förslaget motsvarar den tillämpning av öppenhetskravet som i dag anses gälla för dessa överordnade organisationer och bygger på motsvarande reglering i 39 kap. 21 § andra stycket om kooperativa föreningars centralorganisationer.</P>
<P class="p224 ft4">För de registrerade trossamfunden och deras självständiga organisatoriska delar kan medlems- antagningen ske antingen centralt i trossamfun- det eller i de självständiga organisatoriska delarna. För att förtydliga hur prövningen av öppenhetskravet ska ske i dessa fall har <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>tillkommit.</P>
<P class="p122 ft5">16 §</P>
<P class="p363 ft4">Ändringarna föranleds av förslaget i avsnitt 6.5 om inkomstskatteändringar för att underlätta omställning på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p252 ft4">Ändringen i paragrafens <SPAN class="ft5">sjätte strecksats </SPAN>inne- bär att bestämmelsen utvidgas så att den också omfattar personalstiftelser med ändamålet att lämna understöd vid utbildning. Innebörden av ändamålet framgår nedan.</P>
<P class="p252 ft32">Ändringarna i paragrafens <SPAN class="ft111">sjunde strecksats </SPAN>innebär att bestämmelsen utvidgas så att den</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 27px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">517</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_542" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft4">också omfattar stiftelser med vissa andra ända- mål än de som i dag åtnjuter en inskränkning i skattskyldigheten.</P>
<P class="p310 ft38">För det första gäller det ändamålet att ”lämna avgångsersättning till arbetstagare som blivit arbetslösa”. Genom att uttrycket ”till friställda arbetstagare” ersätts med ”till arbetstagare som blivit arbetslösa”, utvidgas bestämmelsen så att den, förutom ändamålet att lämna avgångs- ersättning till arbetstagare som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist, också omfattar ända- målen att lämna avgångsersättning till arbets- tagare som blivit uppsagda på grund av person- liga skäl eller till arbetstagare vars tidsbegränsade anställningar upphört.</P>
<P class="p198 ft38">För det andra gäller det ändamålet att ”främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit eller löper risk att bli arbetslösa”. Genom att uttrycket ”till förmån för arbetstagare som blivit uppsagda eller löper risk att bli uppsagda till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggning eller rationalisering av företags verksamhet” ersätts med ”till förmån för arbetstagare som blivit eller löper risk att bli arbetslösa”, utvidgas be- stämmelsen så att den, förutom ändamålet att främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit eller löper risk att bli uppsagda på grund av arbetsbrist, också omfattar ändamålen att främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit eller löper risk att bli uppsagda på grund av personliga skäl eller till förmån för arbetstagare vars tidsbegränsade anställningar kommer att upphöra eller har upphört.</P>
<P class="p1223 ft4">Slutligen gäller det ändamålet att ”lämna understöd vid utbildning”.</P>
<P class="p356 ft38">Ändamålet att ”lämna understöd vid ut- bildning” i paragrafens sjätte och sjunde streck- satser avser t.ex. ekonomiskt stöd till arbets- tagare vid deltagande i utbildning och bidrag till arbetstagare för bestridande av kostnader för deltagande i utbildning. Med utbildning avses t.ex. grundläggande utbildningar i syfte att ändra nuvarande yrkesinriktning eller påbyggnads- utbildningar i syfte att få möjlighet till befordran och ökat ansvar. Det gäller bl.a. utbildning som berättigar till studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) eller uppdragsutbildning enligt förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p1329 ft34">Ändringen i paragrafens <SPAN class="ft39">åttonde strecksats </SPAN>innebär en språklig justering.</P>
<P class="p187 ft5">18 §</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p127 ft62">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. I paragrafen anges vilka krav som ställs på stiftelser som förekommer i <NOBR>15–17</NOBR> §§. Ändringen är föranledd av den nya lydelsen av fullföljdskravet. Vid bedömning om fullföljds- kravet i 6 § är uppfyllt ska bortses från kravet i den paragrafen att intäkterna ska användas för ett eller flera allmännyttiga ändamål enligt 4 §. För stiftelser enligt <NOBR>15–17</NOBR> §§ föreligger inget ändamålskrav i sig. Någon ändring i sak är inte avsedd.</P>
<P class="p436 ft5">21 §</P>
<P class="p188 ft32">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.15 om slopad skattefrihet för inkomster från specialbyggnader m.m. <SPAN class="ft111">Första </SPAN>och <SPAN class="ft111">andra styckena </SPAN>upphävs med anledning av att skattefriheten för inkomster från specialbyggnader m.m. upphävs. Ändringarna i de nya första och andra styckena är endast redaktionella och motsvarar det tidigare tredje stycket.</P>
<P class="p406 ft17">11 kap.</P>
<P class="p23 ft5">17 §</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Ändringarna föranleds av förslaget i avsnitt 6.5 om inkomstskatteändringar för att underlätta omställning på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p217 ft62">Ändringarna i paragrafens <SPAN class="ft113">första stycke </SPAN>och det nya <SPAN class="ft113">andra stycket </SPAN>innebär att bestämmelsen för- tydligas så att det klart framgår att skattefriheten omfattar en utbildning eller annan åtgärd som sätts in inom fem år före en eventuell upp- sägning, att den som blivit arbetslös omfattas av bestämmelsen och att bestämmelsen blir tillämplig också om avsikten är att den skatts- kyldige ska få annat arbete hos samme arbetsgivare.</P>
<P class="p205 ft38">Ändringarna innebär vidare att väsentlighets- kravet slopas. Det innebär att en mindre restriktiv bedömning av det skattefria området ska göras och att fler utbildningar och andra åt- gärder än i dag kan omfattas av skattefriheten.</P>
<P class="p129 ft34"><SPAN class="ft39">Tredje stycket </SPAN>har justerats med anledning av det nya andra stycket och innebär ingen ändring i sak.</P>
<P class="p522 ft5">47 §</P>
<P class="p188 ft32">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. Paragrafen anger när periodiska under- stöd inte ska tas upp. Ändringarna i <SPAN class="ft111">andra stycket </SPAN>innebär att i stället för en hänvisning till</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">518</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_543" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft38">ändamålskravet redogörs i paragrafen för vilka ändamål som måste främjas av den utbetalande ideella organisationen för att ett periodiskt understöd ska vara skattefritt. De ändamålen är främjandet av ”omsorg om barn och ungdom”, ”social hjälpverksamhet”, ”utbildning” eller ”vetenskaplig forskning”. Dessutom innebär ändringen att skattefriheten även kommer att omfatta periodiska understöd från registrerade trossamfund. Stycket har formulerats om efter synpunkter från <SPAN class="ft121">Lagrådet</SPAN>.</P>
<P class="p135 ft17">33 kap.</P>
<P class="p23 ft5">3 §</P>
<P class="p136 ft32">Ändringen föranleds av förslaget i 6.13 om ändringar i den s.k. löneunderlagsregeln i 3:12- reglerna och i reglerna om räntefördelning. I paragrafen har <SPAN class="ft111">första stycket </SPAN>ändrats. Räntesatsen vid positiv räntefördelning höjs från stats- låneräntan ökad med 5,5 procentenheter till statslåneräntan ökad med sex procentenheter. Förslaget behandlas i avsnitt 6.13.9.</P>
<P class="p406 ft17">57 kap.</P>
<P class="p23 ft5">11 §</P>
<P class="p134 ft32">Ändringen föranleds av förslaget i 6.13 om ändringar i den s.k. löneunderlagsregeln i 3:12- reglerna och i reglerna om räntefördelning och innebär att den nuvarande hänvisningen till 16– 19 §§ utvidgas till att även omfatta den nya paragrafen 19 a.</P>
<P class="p221 ft5">16 §</P>
<P class="p136 ft38">Ändringarna föranleds av förslaget i 6.13 om ändringar i den s.k. löneunderlagsregeln i 3:12- reglerna och i reglerna om räntefördelning. I paragrafen har <SPAN class="ft121">första stycket </SPAN>ändrats och slagits samman med det tidigare andra stycket. Det lönebaserade utrymmet ska beräknas till 50 procent av hela löneunderlaget enligt 17 och 18 §§ och fördelas med lika belopp på andelarna i företaget. Ändringen innebär att en större andel av löneunderlaget ska ingå i det lönebaserade utrymmet. Förslaget behandlas i avsnitt 6.13.8.</P>
<P class="p220 ft4">Det tidigare tredje stycket blir ett nytt <SPAN class="ft5">andra stycke</SPAN>.</P>
<P class="p920 ft32">Det införs ett nytt <SPAN class="ft111">tredje stycke. </SPAN>Av det nya stycket framgår att det lönebaserade utrymmet per år inte får överstiga 50 gånger den kontanta ersättningen från företaget och dess dotter- företag som andelsägaren eller någon närstående erhållit. Eftersom taket för det lönebaserade utrymmet kan beräknas på den ersättning som</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p137 ft32">en närstående erhållit omfattas även andelsägare som inte mottagit någon egen ersättning av bestämmelsen, så länge någon av dennes närstående har fått ersättning. Taket kan alltså beräknas på antingen andelsägarens eller någon närståendes ersättning, utan att det regleras vilken närstående som avses i de fall där flera närstående har fått ersättning. Det innebär att alla närstående har möjlighet att beräkna taket på den ersättning som den närstående som tagit ut högst ersättning har erhållit. Förslaget behandlas i avsnitt 6.13.7.</P>
<P class="p435 ft5">19 §</P>
<P class="p164 ft38">Ändringarna föranleds av förslaget i 6.13 om ändringar i den s.k. löneunderlagsregeln i 3:12- reglerna och i reglerna om räntefördelning. I paragrafen redogörs för villkoren för att ett lönebaserat utrymme ska få beräknas. I <SPAN class="ft121">första punkten </SPAN>införs en ny bestämmelse som innebär att det bara är andelsägare som äger minst fyra procent av kapitalet i företaget som får beräkna ett lönebaserat utrymme. Förslaget behandlas i avsnitt 6.13.4. I <SPAN class="ft121">andra punkten </SPAN>finns regler om att andelsägaren eller någon närstående även måste ha fått kontant ersättning från företaget eller dess dotterföretag för att ett lönebaserat utrymme ska få beräknas (löneuttagskravet). Det högsta löneuttagskravet sänks från tio inkomstbasbelopp (IBB) till 9,6 IBB. Det lägsta löneuttagskravet, som uppgår till sex IBB med tillägg för fem procent av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och dess dotterföretag, kvarstår oförändrat. Av punkt 3 i övergångsbestämmelserna framgår att sänk- ningen ska gälla från och med beskattningsåret 2016 och därmed få betydelse för det löneuttags- krav som ska vara uppfyllt från och med 2015. Bestämmelserna behandlas i avsnitt 6.13.5.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">519</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_544" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft5">19 a §</P>
<P class="p123 ft38">Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13 om ändringar i den s.k. löneunderlagsregeln i <NOBR>3:12-reglerna</NOBR> och i reglerna om ränte- fördelning. Av paragrafen framgår det av <SPAN class="ft121">första meningen </SPAN>att vid tillämpning av <NOBR>16–19</NOBR> §§ ska med begreppet dotterföretag avses ett företag i vilket moderföretaget, direkt eller indirekt genom ett annat dotterföretag, äger andelar som överstiger 50 procent av kapitalet. När det gäller indirekt ägande krävs således att det företag som det indirekta ägandet sker genom också uppfyller kraven för att vara ett dotterföretag enligt denna paragraf. Detta innebär bl.a. att vid tillämpningen av reglerna om lönebaserat utrymme så kan löneunderlaget i ett företag endast utnyttjas av delägare i företag som ingår i en och samma koncern. Av paragrafens <SPAN class="ft121">andra mening </SPAN>framgår att svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer bara kan vara dotterföretag om samtliga andelar, direkt eller indirekt, ägs av ett moderföretag. Förslaget behandlas i avsnitt 6.13.6.</P>
<P class="p195 ft17">63 kap.</P>
<P class="p23 ft5">3 a §</P>
<P class="p131 ft4">Ändringarna föranleds av förslaget i avsnitt 6.3 om sänkt skatt för pensionärer.</P>
<P class="p356 ft32">Paragrafen innehåller bestämmelser om beräk- ningen av grundavdraget för vissa skattskyldiga.</P>
<P class="p356 ft32">Regleringen innebär att grundavdraget för fysiska personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår till beloppet enligt 3 § med tillägg av ett särskilt belopp som anges för vissa inkomstintervall. Ändringarna innebär att det särskilda beloppet höjs så att skattesänk- ningen blir större.</P>
<P class="p368 ft5">11 §</P>
<P class="p1322 ft4">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. Paragrafen anger att ideella föreningar och registrerade trossamfund har rätt till grundavdrag med 15 000 kr. Ändringen är föranledd av de redaktionella ändringar som görs i 7 kap.</P>
<P class="p122 ft17">65 kap.</P>
<P class="p23 ft5">5 §</P>
<P class="p131 ft4">Ändringarna föranleds av förslaget i avsnitt 6.2 om sänkt statlig inkomstskatt.</P>
<P class="p310 ft32">Ändringarna i <SPAN class="ft111">andra stycket </SPAN>innebär att uttaget av statlig inkomstskatt på beskattningsbara</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p151 ft4">förvärvsinkomster begränsas genom att den nedre skiktgränsen höjs till 435 900 kronor för beskattningsåret 2014. Utan höjning skulle den nedre skiktgränsen uppgå till 420 800 kronor för beskattningsåret 2014. Vidare innebär ändringarna att den övre skiktgränsen fastställs, efter uppräkning, till 602 600 kr för beskattningsåret 2014. Denna bestämning görs för att få samma basår, dvs. beskattningsåret 2014, vid efterföljande uppräkningar av skikt- gränserna.</P>
<P class="p1062 ft4">Ändringen i <SPAN class="ft5">tredje stycket </SPAN>innebär att skikt- gränserna ska avrundas uppåt till helt hundratal kronor i stället för att avrundas nedåt till helt hundratal kronor.</P>
<P class="p133 ft17">67 kap.</P>
<P class="p23 ft5">7 §</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Ändringarna föranleds av förslaget i avsnitt 6.2 om ett förstärkt jobbskatteavdrag.</P>
<P class="p1333 ft4">Av paragrafen framgår skattereduktionens storlek i förhållande till arbetsinkomstens storlek för dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år.</P>
<P class="p128 ft32">Ändringarna i paragrafen innebär att nuvarande nivåer höjs för dem som har arbets- inkomster som överstiger 0,91 prisbasbelopp.</P>
<P class="p522 ft5">24 §</P>
<P class="p188 ft32">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. I paragrafen anges vilka som har rätt till skattereduktion för gåva. Ändringen i <SPAN class="ft111">första stycket tredje punkten </SPAN>är en följd av utformningen av det nya ändamålskravet i 7 kap. 4 §.</P>
<P class="p368 ft17">Övergångsbestämmelser till SFS 2001:1175</P>
<P class="p151 ft4">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.6 om nedsatt förmånsvärde för vissa miljöanpassade förmånsbilar.</P>
<P class="p441 ft4">Ändringen i övergångsbestämmelsernas <SPAN class="ft5">tredje punkt </SPAN>innebär att reglerna i 61 kap. 8 a § andra och tredje styckena inkomstskattelagen (1999:1229) ska tillämpas till och med det beskattningsår som slutar den 31 december 2016.</P>
<P class="p122 ft17">Ikraftträdande och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p151 ft4">Av <SPAN class="ft5">första punkten </SPAN>framgår att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2013.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">520</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_545" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p222 ft38">Genom <SPAN class="ft121">andra punkten </SPAN>förhindras att sådana subjekt som på grund av de föreslagna utvidgningarna av de generella reglerna drabbas av uttagsbeskattning enligt 22 kap. 5 § vid skattskyldighetens upphörande. Detta är något som framförallt kan komma att gälla för sådana stiftelser som blir inskränkt skattskyldiga i och med att bestämmelserna om allmännyttiga ändamål utvidgas för stiftelsernas del. Undan- taget är således enbart avsett för byte av skattemässig status till följd av införandet av det nya ändamålskravet i 7 kap. 4 §.</P>
<P class="p982 ft38">Av <SPAN class="ft121">tredje punkten </SPAN>framgår att vid tillämp- ningen av bestämmelsen i 57 kap. 19 § 2 andra strecksatsen ska för beskattningsåren 2014 och 2015 i stället för 9,6 inkomstbasbelopp gälla tio inkomstbasbelopp. Enligt 57 kap. 19 § ska löneuttagskravet vara uppfyllt året före beskattningsåret. Det innebär att det löneuttag som en delägare maximalt måste göra under 2013 respektive 2014 alltjämt uppgår till tio inkomstbasbelopp. Den nya nivån om 9,6 inkomstbasbelopp kommer således att börja gälla först från och med beskattningsåret 2016 och därmed få betydelse för det löneuttagskrav som ska vara uppfyllt från och med 2015.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 57px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft14"><SPAN class="ft17">6.42.15</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;">Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)</SPAN></P>
<P class="p133 ft17">1 kap.</P>
<P class="p23 ft5">11 och 12 §§</P>
<P class="p192 ft4">Paragraferna, som är nya, föranleds av förslaget i avsnitt 6.9 om nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling. I paragraferna definieras termerna forskning och utveckling.</P>
<P class="p132 ft62">I <SPAN class="ft113">11 § </SPAN>anges att med forskning avses i lagen systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte ta fram ny kunskap.</P>
<P class="p920 ft62">I <SPAN class="ft113">12 § </SPAN>anges att med utveckling avses i lagen systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte använda resultatet av forsk- ning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana.</P>
<P class="p132 ft32">För nedsättning av arbetsgivaravgifterna enligt förslaget i 2 kap. 31 § ska arbetet avse antingen forskning eller utveckling. Gemensamt för arbete med forskning respektive utveckling är i detta sammanhang att det ska vara fråga om arbete som utförs systematiskt och som är</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p116 ft4">kvalificerat. Att arbetet ska vara systematiskt innebär att det ska undersöka, genomföra eller följa upp fakta enligt en viss metod (en plan). Med att arbetet ska vara kvalificerat avses att arbetet ska ha reellt forsknings- eller utvecklingsinnehåll, dvs. att stödet är begränsat till faktiskt och direkt arbete med forskning eller utveckling. Olika stöd- och kringfunktioner är således uteslutna.</P>
<P class="p353 ft4">För att arbete ska utgöra forskning krävs enligt 11 § att arbetet avser framtagande av ny kunskap. Med ny kunskap avses kunskap som tidigare inte varit känd. Kravet på att kunskapen ska vara ny betyder dock inte att forskningen inte kan utgå från resultatet av tidigare forskning och bygga vidare på denna. Det centrala är att det genom det systematiska arbetet tillkommer ny kunskap.</P>
<P class="p120 ft38">För att arbete ska utgöra utveckling krävs enligt 12 § att utvecklingen avser nya eller väsentligt förbättrade varor, tjänster eller produktionsprocesser (nedan används ordet produkter som omfattande alla dessa tre). Med nya produkter avses att ta fram produkter som tidigare inte funnits. Med att en produkt väsentligt förbättras avses att den genomgår en förändring som leder till en väsentlig förbättring med avseende på exempelvis kvalitet, använd- ning, utformning, tillverkning och tillhanda- hållande. Utvecklingsarbetet ska vidare utgå från användningen av resultatet av forskning, vilket betyder att forskningsresultat ska vara en avgörande förutsättning för utvecklingen av en produkt. Till utvecklingsarbete hör således normalt inte arbete med att löpande utveckla en befintlig produkt, såsom att den förfinas, justeras eller anpassas, eftersom detta oftast varken grundar sig på forskning eller leder till några väsentliga förbättringar av produkten.</P>
<P class="p1137 ft38">En förutsättning för att det ska vara fråga om forskning eller utveckling är vidare att arbetet har ett kommersiellt syfte. Detta innebär att forsknings- eller utvecklingsarbetet ska göras av kommersiella skäl, det vill säga med ett vinstsyfte. Exempel på sådant forsknings- och utvecklingsarbete kan vara allt från mer grundläggande forskning och utveckling av betydelse för verksamheten, till mer direkt utveckling av en produkt som direkt kan säljas med vinst. Eftersom det är syftet som är avgörande ska det inte i efterhand göras någon bedömning av om det specifika forsknings- eller</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">521</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_546" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft34">utvecklingsarbetet verkligen resulterade i någon vinst.</P>
<P class="p356 ft38">När det gäller projekt i vinstdrivande företag bör utgångspunkten vara att forsknings- och utvecklingsarbetet har ett kommersiellt syfte. Om en person arbetar i ett forsknings- eller utvecklingsprojekt som bedrivs av ett vinst- drivande företag innebär detta i regel att kommersialiseringskravet är uppfyllt, oavsett om personen är anställd i det företag där forskning eller utveckling bedrivs eller i något annat företag. Detsamma gäller om personen är anställd av en offentlig arbetsgivare. Omvänt gäller att om en person arbetar i ett forsknings- eller utvecklingsprojekt som bedrivs i offentlig regi är kommersialiseringskravet i regel inte uppfyllt, oavsett om personen är anställd i ett företag eller av en offentlig arbetsgivare som bedriver forskning och utveckling eller av en annan offentlig arbetsgivare.</P>
<P class="p124 ft62">Bedömningen av om arbetet utgör forskning respektive utveckling ska göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet med utgångspunkt både i de arbetsuppgifter som den enskilde personen utför och i det större sammanhang som arbetet ingår. Vidare ska bedömningen av en persons forsknings- eller utvecklingsarbete göras med utgångspunkt från det forsknings- eller utvecklingsprojekt som personen arbetar i. Det saknar betydelse om personen är anställd i det företag som bedriver projektet eller i ett annat företag, t.ex. ett konsultföretag. Detta innebär att den prövning som ska göras, bl.a. avseende arbetets kvalifikationsnivå, om det är fråga om fram- tagande av ny kunskap, nya eller väsentligt förbättrade produkter eller om det finns ett kommersiellt syfte, ska göras utifrån det företag där forsknings- eller utvecklingsprojektet bedrivs och innehållet i och syftet med detta projekt.</P>
<P class="p288 ft62">Nedan följer några exempel på arbeten som normalt omfattas respektive inte omfattas av termerna forskning och utveckling.</P>
<P class="p310 ft62">Arbete som forskare och kvalificerad produktutvecklare är exempel på arbeten som i regel omfattas av termerna forskning och utveckling. Tekniska eller medicinska experter som med sin kunskap och erfarenhet utför uppgifter som ett led i forsknings- eller utvecklingsverksamheten bör också normalt omfattas. Även arbete med mer rutinartade moment som utförande av enklare tester och</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p151 ft4">sammanställande av information eller resultat kan omfattas, om det ingår som en central del i ett kvalificerat forsknings- eller utvecklings- projekt.</P>
<P class="p217 ft38">Arbete med stödfunktioner av olika slag såsom ekonomi, administration, <NOBR>IT-stöd</NOBR> och service (exempelvis lokalvård, vaktmästeri och underhåll) omfattas inte, oavsett om det uteslutande stöder verksamhet med forskning eller utveckling eller också stöder andra delar av verksamheten. I allmänhet faller också arbete som är hänförligt till löpande drift, underhåll och utveckling av företagets verksamhet utanför tillämpningsområdet. Hit hör exempelvis arbete med kontroll, kvalitetssäkring och uppföljning av löpande verksamhet, produktion, organisa- tionsutveckling, kompetensutveckling, utbild- ning, marknadsföring, samt kund- och marknadsundersökningar (exempelvis enkät- undersökningar). Gemensamt för arbeten av de slag som här inte uppfyller kravet är att arbetet avser annat än direkt arbete med forskning eller utveckling och ofta inte heller uppfyller kravet på att vara tillräckligt kvalificerat.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft34">Efter synpunkter från <SPAN class="ft39">Lagrådet </SPAN>har 11 § i lagrådsremissen av tydlighetsskäl delats upp i två paragrafer och formulerats om.</P>
<P class="p522 ft5">13 §</P>
<P class="p151 ft4">Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i avsnitt 6.9 om nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Paragrafen innehåller en definition av termen koncern.</P>
<P class="p128 ft38">Med koncern avses vid tillämpningen av den föreslagna 2 kap. 31 § en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), förkortad ÅRL. Förenklat innebär detta att en juridisk person ingår i en koncern om mer än hälften av rösterna innehas av en fysisk eller juridisk person som direkt eller indirekt omfattas av en årsredovisning, en koncernredovisning eller en delårsrapport. Det finns även några andra i ÅRL beskrivna sätt att skapa ett koncernförhållande. Att koncernen ska vara av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § ÅRL innebär att även utländska koncerner omfattas, om företagen upprätthåller förbindelser mellan varandra motsvarande vad som anges i ÅRL.</P>
<P class="p343 ft17">2 kap.</P>
<P class="p23 ft5">19 §</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">522</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_547" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p134 ft38">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. I paragrafen regleras att ersättning till en idrottsutövare är avgiftsfri om den betalas ut av en inskränkt skattskyldig idrottsförening om ersättningen från föreningen under året inte har uppgått till ett halvt prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Ändringen är dels språklig, dels föranledd av hur de nya reglerna i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, har utformats och av den nya lydelsen av ändamålskravet i 7 kap. 4 § IL. Någon ändring i sak är inte avsedd.</P>
<P class="p436 ft5">29 §</P>
<P class="p136 ft38">Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i avsnitt 6.9 om nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Paragrafen anger när avdrag ska få göras på begäran av den avgiftsskyldige.</P>
<P class="p920 ft38">För att avdrag ska få göras krävs enligt <SPAN class="ft121">första stycket </SPAN>att det ska vara fråga om avgiftspliktig ersättning som den avgiftsskyldige har utgett till en person som arbetar med forskning eller utveckling. Vad som avses med forskning respektive utveckling framgår av förslagen i 1 kap. 11 och 12 §§. Hur avdraget beräknas följer av förslaget i 31 §.</P>
<P class="p236 ft38">Av <SPAN class="ft121">andra stycket </SPAN>framgår det att vid tillämpning av första stycket ska viss avgifts- pliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling undantas. Det gäller ersättning på vilken avgifter ska betalas enligt 27 eller 28 §. Bestämmelserna i 27 och 28 §§ gäller ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år respektive inte har fyllt 26 år. Personen som arbetar med forskning eller utveckling måste således vid årets ingång ha fyllt 26 men inte 65 år för att avdrag ska kunna ges.</P>
<P class="p436 ft5">30 §</P>
<P class="p192 ft4">Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i avsnitt 6.9 om nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Paragrafen innehåller bestämmelser om arbetstidsvillkor vid avgiftsberäkningen för en person som arbetar med forskning eller utveckling.</P>
<P class="p236 ft24">Enligt <SPAN class="ft169">första stycket </SPAN>får avdrag bara göras om personen under kalendermånaden har arbetat med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige under minst tre fjärdedelar och minst 15 timmar av sin faktiska arbetstid. Vad</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p223 ft38">som avses med forskning respektive utveckling framgår av förslagen i 1 kap. 11 och 12 §§. Med faktisk arbetstid avses den tid som personen faktiskt arbetat och således inte tid då personen har varit frånvarande på grund av semester, sjukdom, föräldraledighet eller annan orsak. Detta gäller både för den tid som personen har ägnat sig åt forsknings- eller utvecklingsarbete och den totala arbetstiden.</P>
<P class="p120 ft4">I <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>finns bestämmelser som syftar till att avdrag vid avgiftsberäkningen för en person som arbetar med forskning eller utveckling i vissa fall ändå ska kunna göras trots att arbetstidsvillkoret i första stycket inte är uppfyllt. Det gäller om avdrag enligt första stycket har fått göras för personen under var och en av de närmast föregående fyra kalender- månaderna. Detta innebär att om en person under en månad har semester, är sjuk eller föräldraledig i sådan utsträckning att villkoren i första stycket inte är uppfyllda, så kan avdrag ändå göras. Bestämmelsen är utformad så att avdrag enligt detta stycke inte kan göras under två månader i en följd.</P>
<P class="p224 ft4">Av <SPAN class="ft5">tredje stycket </SPAN>följer att avdrag inte får göras enligt andra stycket om orsaken till att villkoren i första stycket inte är uppfyllda är att personen fått ändrade arbetsuppgifter och inte arbetar med forskning eller utveckling. Detta undantag medför att arbetsgivaravgifter som betalas för en person som övergått till andra arbetsuppgifter och inte utför forsknings- eller utvecklingsarbete inte ska omfattas av möjligheten att få göra avdrag.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Paragrafen har utformats i enlighet med</P>
<P class="p168 ft5">Lagrådets <SPAN class="ft4">förslag.</SPAN></P>
<P class="p6 ft5">31 §</P>
<P class="p164 ft62">Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i avsnitt 6.9 om nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Paragrafen anger hur avdraget för en person som arbetar med forskning eller utveckling ska beräknas.</P>
<P class="p252 ft38">Av <SPAN class="ft121">första stycket </SPAN>framgår att avdrag ska göras med tio procent av avgiftsunderlaget för en person som arbetar med forskning eller utveckling. Avdraget får dock inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 26 §. Vidare får det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige inte överstiga 230 000 kronor. Vad som avses med</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">523</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_548" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p355 ft34">forskning respektive utveckling framgår av förslagen i 1 kap. 11 och 12 §§.</P>
<P class="p356 ft38">I <SPAN class="ft121">andra stycket </SPAN>finns en bestämmelse om vad som gäller om flera avgiftsskyldiga som ingår i en koncern uppfyller villkoren för att få göra avdrag. I så fall ska de vid bedömningen av avdragsrätten enligt första stycket anses som en avgiftsskyldig. Avdraget ska då i första hand göras av moderföretaget. Till den del moder- företaget inte kan utnyttja avdraget, får det utnyttjas av dotterföretagen i den ordning som moderföretaget bestämmer. Vad som avses med koncern framgår av förslaget i 1 kap. 13 §.</P>
<P class="p337 ft34">Paragrafen har formulerats om efter synpunkter från <SPAN class="ft39">Lagrådet</SPAN>.</P>
<P class="p187 ft14">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p1384 ft4">Lagen föreslås enligt <SPAN class="ft5">första punkten </SPAN>träda i kraft den 1 januari 2014. Av <SPAN class="ft5">andra punkten </SPAN>framgår att de nya bestämmelserna i 2 kap. <NOBR>29–31</NOBR> §§ tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2013.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 28px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.42.16</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;">Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter</SPAN></P>
<P class="p522 ft5">11 §</P>
<P class="p131 ft4">Ändringarna föranleds av förslaget i avsnitt 6.9 om nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling.</P>
<P class="p1051 ft4">Ändringen i <SPAN class="ft5">första stycket </SPAN>anger mot vilka arbetsgivaravgifter avdraget vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska räknas av och i vilken ordning. I övrigt görs en redaktionell ändring.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.42.17</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;">Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p461 ft17"><SPAN class="ft17">1</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;">kap.</SPAN></P>
<P class="p47 ft5"><SPAN class="ft5">1</SPAN><SPAN class="ft147">§</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Ändringen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p217 ft24">Bestämmelsen om lagens tillämpningsområde kompletteras på så sätt att det framgår att den gäller även vid behandling av personuppgifter för handläggning enligt lagen om stöd vid korttids- arbete.</P>
<P class="p1101 ft17"><SPAN class="ft17">2</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;">kap.</SPAN></P>
<P class="p47 ft5"><SPAN class="ft5">3</SPAN><SPAN class="ft147">§</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft4">Ändringen föranleds av förslaget i 6.17 om statligt stöd vid korttidsarbete.</P>
<P class="p217 ft24">Bestämmelsen om beskattningsdatabasens innehåll kompletteras med en ny fjortonde punkt i första stycket, enligt vilken uppgifter får behandlas i databasen om de behövs för handläggning enligt lagen om stöd vid korttids- arbete.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 68px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.42.18</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;">Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen en- ligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)</SPAN></P>
<P class="p221 ft5">5 §</P>
<P class="p151 ft4">Ändringarna föranleds av förslaget i avsnitt 6.9 om nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling.</P>
<P class="p128 ft38">I paragrafens <SPAN class="ft121">första stycke </SPAN>görs ett tillägg till den begränsningsregel som ska förhindra att avdraget i något fall medför att arbetsgivar- avgifterna understiger ålderspensionsavgiften. Tillägget avser fall när avdrag även ska göras för personer som arbetar med forskning eller utveckling enligt 2 kap. 31 § socialavgiftslagen (2000:980). Begränsningsregeln innebär att avdraget ska beräknas olika beroende på vilken typ av underlag det rör sig om, dvs. om det är sådant underlag för vilket arbetsgivaravgifterna är nedsatta enligt 2 kap. 28 § socialavgiftslagen eller sådant underlag på vilket avdrag ska</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 49px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">524</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_549" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;">
<P class="p192 ft34">beräknas enligt 2 kap. 31 § samma lag eller övrigt underlag.</P>
<P class="p515 ft4">I <SPAN class="ft5">tredje stycket </SPAN>görs en redaktionell ändring.</P>
<P class="p6 ft5">7 §</P>
<P class="p192 ft4">Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i avsnitt 6.9 om nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling.</P>
<P class="p132 ft32">I paragrafen regleras situationen när avdrag ska göras både enligt denna lag och för personer som arbetar med forskning eller utveckling enligt 2 kap. 31 § socialavgiftslagen. Avdrag ska i sådana fall i första hand göras enligt 2 kap. 31 § socialavgiftslagen.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 43px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft14"><SPAN class="ft17">6.42.19</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;">Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)</SPAN></P>
<P class="p133 ft17">1 kap.</P>
<P class="p23 ft5">6 a §</P>
<P class="p192 ft4">Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i avsnitt 6.24 om att införa en definition om vad som avses med begreppet skattepliktig för första gången.</P>
<P class="p920 ft32">Enligt <SPAN class="ft111">första stycket </SPAN>avses med skattepliktig för första gången den tidpunkt då ett fordon för första gången blir skattepliktigt enligt 2 kap. 1 § eller, om lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt är tillämplig, enligt 3 § den lagen. Av 2 kap. 1 § vägtrafik- skattelagen och 3 § lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt följer att fordon som huvudregel är skattepliktiga om de är eller bör vara registrerade i vägtrafikregistret och inte är avställda eller endast tillfälligt registrerade. Regeln innebär ingen materiell ändring, utan är endast ett förtydligande.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"><SPAN class="ft5">Andra stycket </SPAN>tillämpas på fordon som registrerats för första gången i ett annat land än Sverige. Bestämmelsen innebär att med skatte- pliktig för första gången avses i så fall den tidpunkt då fordonet har registrerats i ett fordonsregister i ett annat land för första gången enligt uppgift i vägtrafikregistret. Om ett fordon har varit registrerat i flera länder före det registreras i det svenska vägtrafikregistret, avses således den tidpunkt då fordonet för första gången har registrerats i ett utländskt fordonsregister.</P>
<P class="p921 ft4">Av <SPAN class="ft5">tredje stycket </SPAN>följer att om det vid tillämpningen av andra stycket inte går att</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p163 ft4">fastställa den tidpunkt då fordonet har registrerats för första gången i ett annat land, avses med skattepliktig för första gången den 1 januari det aktuella fordonsåret enligt 1 kap. 5 §.</P>
<P class="p122 ft17">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p23 ft4">Se avsnitt 6.24.6.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 131px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.42.20</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;">Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt</SPAN></P>
<P class="p522 ft5">2 §</P>
<P class="p251 ft62">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.24 om att införa en definition om vad som avses med begreppet skattepliktig för första gången.</P>
<P class="p252 ft32"><SPAN class="ft111">Första stycket </SPAN>ändras så att en hänvisning till 1 kap. 6 a § vägtrafikskattelagen (2006:227) läggs till. Ändringen innebär att den nya paragraf som definierar vad som avses med skattepliktig för första gången i vägtrafikskattelagen även ska tillämpas vid beskattningen av fordon som omfattas av den viktbaserade fordonsskatten.</P>
<P class="p368 ft17">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p23 ft4">Se avsnitt 6.24.6.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 125px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft14"><SPAN class="ft17">6.42.21</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;">Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)</SPAN></P>
<P class="p6 ft17">10 kap.</P>
<P class="p23 ft5">4 §</P>
<P class="p402 ft4">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. I paragrafen finns de undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag från kontant ersättning för arbete som på olika sätt är beloppsberoende. Ändringarna i <SPAN class="ft5">fjärde punkten </SPAN>är dels språkliga, dels föranledda av hur de nya reglerna i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, har utformats och av den nya lydelsen av ändamålskravet i 7 kap. 4 § IL.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">525</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_550" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P class="p2 ft17">30 kap.</P>
<P class="p23 ft5">4 §</P>
<P class="p225 ft24">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. Paragrafen reglerar vilka juridiska personer som ska lämna inkomstdeklaration. Ändringen i <SPAN class="ft169">andra punkten </SPAN>är föranledd av att de tidigare bestämmelserna i 7 kap. 7 och 14 §§ IL återfinns i 7 kap. 3 § IL.</P>
<P class="p368 ft17">66 kap.</P>
<P class="p23 ft5">27 §</P>
<P class="p225 ft32">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. I paragrafen anges i vilka fall Skatteverket får ompröva till nackdel för den som beslutet gäller även efter det att två år har förflutit från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut. Ändringen i <SPAN class="ft111">femte punkten </SPAN>är föranledd av att den tidigare bestämmelsen i 7 kap. 12 § IL återfinns i 7 kap. 9 § IL.</P>
<P class="p190 ft5">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p1322 ft4">Förlaget till ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2013.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 28px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft17"><SPAN class="ft17">6.42.22</SPAN><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;">Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva</SPAN></P>
<P class="p429 ft5">6 §</P>
<P class="p1322 ft4">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. I paragrafen regleras de grundläggande förutsättningarna för en svensk stiftelse, svensk ideell förening eller svenskt registrerat trossamfund att bli godkänd som gåvo- mottagare.</P>
<P class="p337 ft5"><SPAN class="ft4">Ändringarna i </SPAN>första <SPAN class="ft4">och </SPAN>tredje punkterna <SPAN class="ft4">är föranledda av att de tidigare bestämmelserna i 7 kap. 3, 7 och 14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, återfinns i 7 kap. 3 § IL. Ändringen i andra punkten görs med anledning av att det tidigare kvalificerat allmännyttiga ändamålet ”hjälpverksamhet bland behövande” i stället ska benämnas ”social hjälpverksamhet”. Begreppet ”social hjälp- verksamhet” ska ha samma betydelse som i 7 kap. IL.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 62px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft5">7 §</P>
<P class="p188 ft32">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. Paragrafen tar sikte på t.ex. de stiftelser som finns i 7 kap. 17 § IL och som alltså vid beskattningen inte prövas enligt de allmänna reglerna i 7 kap. 3 § IL. Ändringarna i paragrafen är föranledda av att de tidigare bestämmelserna i 7 kap. 3, 7 och 14 §§ IL återfinns i 7 kap. 3 § IL.</P>
<P class="p406 ft5">8 §</P>
<P class="p188 ft32">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. Paragrafen reglerar förutsättningarna för en utländsk sökande att bli godkänd som gåvomottagare. Ändringen i <SPAN class="ft111">andra stycket </SPAN>är föranledd av att de tidigare bestämmelserna i 7 kap. 3, 7 och 14 §§ IL återfinns i 7 kap. 3 § IL.</P>
<P class="p368 ft5">15 §</P>
<P class="p188 ft32">Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 6.14 om reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor. Paragrafen reglerar när Skatteverket ska återkalla ett godkännande som gåvomottagare. Ändringen i <SPAN class="ft111">tredje punkten </SPAN>är föranledd av att de tidigare bestämmelserna i 7 kap. 3, 7 och 14 §§ IL återfinns i 7 kap. 3 § IL.</P>
<P class="p406 ft5">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p1330 ft4">Vid tillämpning av 6 § 1, 7 §, 8 § andra stycket och 15 § första stycket 3 ska frågan om inskränkt skattskyldighet för år 2013 och tidigare år prövas i förhållande till 7 kap. 3, 7 eller 14 § IL i dessa paragrafers lydelse före den 1 januari 2014.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 70px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft153"><SPAN class="ft17">6.42.23</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;">Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:681) om ändring i lagen (2010:1823) om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi</SPAN></P>
<P class="p6 ft17">2 kap.</P>
<P class="p23 ft5">1 §</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft34">Se kommentaren till detta lagrum under förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.</P>
<P class="p522 ft17">Ikraftträdandebestämmelser</P>
<P class="p127 ft24">Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:681) om ändring i lagen (2010:1823) om ändring i</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 27px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">526</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_551" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 73px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;">
<P class="p47 ft34">lagen (2009:1497) om ändring i LSE förändrar redan beslutade lagändringar med ikraftträdande den 1 januari 2015.</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;">
<P class="p115 ft7">PROP. 2013/14:1</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 126px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft153"><SPAN class="ft17">6.42.24</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;">Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:797) om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi</SPAN></P>
<P class="p187 ft17">6 a kap.</P>
<P class="p23 ft5">1 §</P>
<P class="p363 ft34">Se kommentaren till detta lagrum under förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi</P>
<P class="p522 ft5">2 §</P>
<P class="p164 ft32">Se kommentaren till detta lagrum under avsnitt förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. I övrigt görs en smärre redaktionell ändring av rättelsekaraktär.</P>
<P class="p429 ft17">Ikraftträdandebestämmelser</P>
<P class="p363 ft4">Förslagen förändrar redan beslutad lagändring med ikraftträdande den 1 januari 2015. Ikraftträdandedatumet framgår av ursprungs- författningen SFS 2009:1497.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 566px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;">
<P class="p23 ft4">527</P>
</DIV>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
11Riksdagen godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 1). BifallBifall2013/14:FiU1?Röstning11Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 6:6 Stöd till politiska partier besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 171 200 000 kronor under 2015 (avsnitt 9.9.6).Bifall2013/14:KU1?Acklamation11Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt uppställning.Bifall2013/14:SkU1?Acklamation11Riksdagen godkänner att Statens kriminaltekniska laboratorium ingår i den nya Polismyndigheten, som påbörjar sin verksamhet den 1 januari 2015 (avsnitt 2.6.1). BifallBifall2013/14:JuU1?Acklamation11Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 159 500 000 kronor 2015-2017 (avsnitt 2.6.11). BifallBifall2013/14:UU1?Acklamation11Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014-2021 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 2 915 000 000 kronor för att finansiera Statens järnvägars obligationsportfölj (avsnitt 3.6.4).Bifall2013/14:FiU2?Acklamation11Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden (avsnitt 3.2).Bifall2013/14:FöU1?Röstning11Riksdagen fastställer biståndsramen för 2014 till 1 procent av vid budgeteringstillfället beräknad bruttonationalinkomst (BNI) för 2014 (avsnitt 2.1).Bifall2013/14:UU2?Röstning11Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 65 197 000 kronor 2015, 32 936 000 kronor 2016 och 32 867 000 kronor 2017 (avsnitt 2.6.8).Bifall2013/14:SfU2?Acklamation11Riksdagen antar förslaget tilllag om upphävande av lagen (1998:1214) om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till Hjälpmedelsinstitutet, ideell förening (avsnitt 2.1 och 6.7).Bifall2013/14:SoU1?Acklamation11Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 190 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 2.7.6).Bifall2013/14:SfU1?Acklamation11Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 2.1 och 3.6).Bifall2013/14:SfU1?Acklamation11Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 200 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 3.6.4).Bifall2013/14:AU1?Acklamation11Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 2.1, 3.7 och 3.8).Bifall2013/14:SfU1?Acklamation11Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i lagen (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av arbetsmarknadsmyndighet och Rederinämnden (avsnitten 2.1 och 4.5.11).Bifall2013/14:FiU1?Acklamation11Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) (avsnitt 2.1, 3.8.3 och 3.8.4).Bifall2013/14:UbU2?Röstning11Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i högskolelagen (1992:1434) (avsnitt 2.1 och 10.2.35). BifallBifall2013/14:UbU1?Röstning11Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt (avsnitt 2.1 och 14.7). BifallBifall2013/14:KrU1?Acklamation11Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 67 000 000 kronor 2015-2022 (avsnitt 3.7.2).Bifall2013/14:CU1?Acklamation11Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 92 000 000 kronor 2015-2018.Bifall2013/14:MJU1?Acklamation11Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 700 000 000 kronor 2015-2021 (avsnitt 2.7.1).Bifall2013/14:NU2?Acklamation11Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:2 Regionala och lokala insatser för energieffektivisering, m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 120 000 000 kronor 2015-2017 (avsnitt 3.1.2).Bifall2013/14:NU3?Acklamation11Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 93 100 000 000 kronor 2015-2050 (avsnitt 3.7.1). BifallBifall2013/14:TU1?Acklamation11Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2015, 21 000 000 kronor 2016 och 29 000 000 kronor 2017-2018.Bifall2013/14:MJU2?Acklamation11Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av uppdraget för Akademiska Hus Aktiebolag (avsnitt 3.6.2). BifallBifall2013/14:NU1?Acklamation11Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning (avsnitt 2.1 och 3.6).Bifall2013/14:FiU3?Acklamation11Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt uppställning i propositionen. BifallBifall2013/14:FiU4?Acklamation11Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2014 (avsnitt 3).Bifall2013/14:FiU5?Acklamation22Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen enligt uppställning.Bifall2013/14:FiU5?Acklamation22Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt uppställning.Bifall2013/14:FiU3?Acklamation22Riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla Ersättningsmark i Sverige AB genom likvidation (avsnitt 3.6.3). BifallBifall2013/14:NU1?Acklamation22Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 5 000 000 kronor för Viltvårdsfonden.Bifall2013/14:MJU2?Acklamation22Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 44 000 000 000 kronor för vissa infrastrukturprojekt (avsnitt 3.7.1). BifallBifall2013/14:TU1?Acklamation22Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:3 Insatser för uthållig energianvändning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 160 000 000 kronor 2015-2017 (avsnitt 3.1.3).Bifall2013/14:NU3?Acklamation22Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor 2015-2020 (avsnitt 2.7.4).Bifall2013/14:NU2?Acklamation22Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 4.5.5).Bifall2013/14:KrU1?Acklamation22Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 210 000 000 kronor 2015-2037.Bifall2013/14:MJU1?Acklamation22Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:4 Innovativt byggande ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor 2015-2018 (avsnitt 3.7.4).Bifall2013/14:CU1?Acklamation22Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår i fråga om krav på lämplighet vid antagning till utbildning som leder till förskollärar-, grundlärar- eller ämneslärarexamen i en försöksverksamhet (avsnitt 4.1.2).Bifall2013/14:UbU1?Röstning22Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål beställa produktion av studielitteratur som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 700 000 kronor 2015 (avsnitt 3.8.7).Bifall2013/14:UbU2?Röstning22Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt uppställning.Bifall2013/14:SfU1?Acklamation22Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (avsnitten 2.2 och 4.5.12). BifallBifall2013/14:AU2?Röstning22Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:6 Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelandsmedborgare ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 44 000 000 kronor 2015 (avsnitt 3.6.6).Bifall2013/14:AU1?Acklamation22Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 8 000 000 000 kronor för att tillgodose Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar (avsnitt 3.7.5).Bifall2013/14:SfU1?Acklamation22Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 60 000 000 kronor för att tillgodose Försäkringskassans behov av likviditet i hanteringen av fakturor för vård i andra länder (avsnitt 2.7.7).Bifall2013/14:SfU1?Acklamation22Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 22 300 000 kronor 2015-2017 (avsnitt 4.11.8).Bifall2013/14:SoU1?Acklamation22Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt uppställning.Bifall2013/14:SfU2?Acklamation22Riksdagen godkänner målet för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd som regeringen föreslår (avsnitt 2.3). Delvis bifallDelvis bifall2013/14:UU2?Röstning22Riksdagen godkänner investeringsplanen för Försvarsmakten för 2014-2017 (avsnitt 3.5.3).Bifall2013/14:FöU1?Röstning22Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt uppställning. BifallBifall2013/14:UU1?Röstning22Riksdagen godkänner att Säkerhetspolisen ombildas till en fristående myndighet den 1 januari 2015 (avsnitt 2.6.2). BifallBifall2013/14:JuU1?Acklamation22Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta att Sjunde AP-fonden dels får tillgång till en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor, dels får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 5 000 000 kronor (avsnitt 3.6.6).Bifall2013/14:FiU2?Acklamation22Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse när det gäller anslag som står till regeringens disposition, enligt uppställning.Bifall2013/14:KU1?Acklamation22Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 107 miljarder kronor för 2014 och 1 127 miljarder kronor för 2015 (avsnitt 5.4).Bifall2013/14:FiU1?Röstning33Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 167 miljarder kronor för 2016 (avsnitt 5.4).Bifall2013/14:FiU1?Röstning33Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen (avsnitt 2.1 och 5.4.1).Delvis bifall2013/14:KU1?Acklamation33Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 355 000 000 kronor för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättande av nya myndigheter (avsnitt 4.5.3).Bifall2013/14:FiU2?Acklamation33Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt uppställning. BifallBifall2013/14:JuU1?Acklamation33Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal med Schweiz om försäljning av JAS 39 E (avsnitt 3.5.3).Bifall2013/14:FöU1?Röstning33Riksdagen godkänner att målet för utgiftsområdets underindelning Internationellt utvecklingssamarbete upphör att gälla (avsnitt 2.3). BifallBifall2013/14:UU2?Röstning33Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap ingå avtal om pandemivaccin som medför behov av framtida anslag på högst 170 000 000 kronor 2015-2016 (avsnitt 5.12.2).Bifall2013/14:SoU1?Acklamation33Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt uppställning.Bifall2013/14:SfU1?Acklamation33Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt uppställning.Bifall2013/14:SfU1?Acklamation33Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 27 239 000 kronor 2015 (avsnitt 5.6.1).Bifall2013/14:AU1?Acklamation33Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 025 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 4.6.3).Bifall2013/14:AU2?Röstning33Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 200 205 000 000 kronor (avsnitt 3.8.9).Bifall2013/14:UbU2?Röstning33Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om separat antagning av sökande som omfattas av studieavgiftsskyldighet (avsnitt 4.7.3). BifallBifall2013/14:UbU1?Röstning33Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 ikläda staten betalningsansvar för kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder, kreditgarantier för avlösen av kommunala borgensåtaganden och kreditgarantier för lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp vid förvärv av fastigheter för ombildning till kooperativ hyresrätt som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 10 000 000 000 kronor (avsnitt 3.7.5). BifallBifall2013/14:CU1?Acklamation33Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2014 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag för konst, teater och andra kulturella ändamål som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2013 från Nya Penninglotten samt att bidraget ska fördelas enligt de närmare anvisningar som beslutas av regeringen (avsnitt 4.5.8). BifallBifall2013/14:KrU1?Acklamation33Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 000 000 000 kronor 2015-2023.Bifall2013/14:MJU1?Acklamation33Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 19 Regional tillväxt enligt uppställning.Bifall2013/14:NU2?Acklamation33Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:4 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor 2015 (avsnitt 3.1.4).Bifall2013/14:NU3?Acklamation33Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 14 300 000 000 kronor 2015-2019 (avsnitt 3.7.2). BifallBifall2013/14:TU1?Acklamation33Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 48 000 000 kronor 2015 och 32 000 000 kronor 2016.Bifall2013/14:MJU2?Acklamation33Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 100 000 000 kronor 2015-2019 (avsnitt 3.8.2).Bifall2013/14:NU1?Acklamation44Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt uppställning.Bifall2013/14:UbU2?Röstning44Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 265 000 000 kronor 2015-2017 (avsnitt 3.8.5).Bifall2013/14:NU1?Acklamation44Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 11 332 162 000 kronor 2015-2022.Bifall2013/14:MJU2?Acklamation44Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:7 Trafikavtal ingå ekonomiska åtaganden i samband med tjänstekoncessioner, avtal om trafiktjänst baserat på allmän trafikplikt, samverkansavtal och upphandling av transportpolitiskt motiverad trafik som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7 500 000 000 kronor 2015-2027 (avsnitt 3.7.7). BifallBifall2013/14:TU1?Acklamation44Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:5 Energiforskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 500 000 000 kronor 2015-2018 (avsnitt 3.1.5).Bifall2013/14:NU3?Acklamation44Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:5 Miljöforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 102 000 000 kronor 2015-2017.Bifall2013/14:MJU1?Acklamation44Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 137 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 5.5.2).Bifall2013/14:KrU1?Acklamation44Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 besluta om kapitaltillskott på högst 800 000 000 kronor till European Spallation Source ESS AB (avsnitt 4.8.4).Bifall2013/14:UbU1?Röstning44Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 ikläda staten betalningsansvar för kreditgarantier till kreditinstitut som lånar ut pengar till enskilda för förvärv av bostad (förvärvsgarantier) som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 5 000 000 000 kronor (avsnitt 3.7.5). BifallBifall2013/14:CU1?Acklamation44Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 13 000 000 000 kronor 2015-2017 (avsnitt 4.6.4).Bifall2013/14:AU2?Röstning44Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt uppställning.Bifall2013/14:AU1?Acklamation44Riksdagen godkänner att anslaget 3:1 Myndigheten för handikappolitisk samordning den 1 maj 2014 ändrar namn till 3:1 Myndigheten för delaktighet och godkänner den föreslagna användningen av anslaget 3:1 Myndigheten för delaktighet (avsnitt 6.8.1).Bifall2013/14:SoU1?Acklamation44Riksdagen godkänner att målet för utgiftsområdets underindelning Reformsamarbete i Östeuropa upphör att gälla (avsnitt 2.3). BifallBifall2013/14:UU2?Röstning44Riksdagen bemyndigar regeringen att vid statens försäljning av JAS 39 E till Schweiz, inklusive tjänster förknippade med systemet, disponera intäkterna av försäljningen för att bidra till finansieringen av utvecklingen och ombyggnationen av JAS 39 C/D till JAS 39 E (avsnitt 3.5.3).Bifall2013/14:FöU1?Röstning44Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:3 Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen ingå avtal för utveckling och underhåll av statens informationssystem för budgetering, hantering av dokument och uppföljning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 45 000 000 kronor 2015-2018 (avsnitt 4.5.4).Bifall2013/14:FiU2?Acklamation44Riksdagen godkänner investeringsplanen för anslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag för 2014-2017 (avsnitt 5.4.2).Bifall2013/14:KU1?Acklamation44Riksdagen godkänner beräkningen av budgetens inkomster för 2014 (avsnitt 7.1 och bilaga 1 avsnitt 2).Delvis bifall2013/14:FiU1?Röstning55Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2014 (avsnitt 8.1.1 och tabell 8.2).Bifall2013/14:FiU1?Röstning55Riksdagen godkänner investeringsplanen för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag för 2014-2017 (avsnitt 5.4.3).Bifall2013/14:KU1?Acklamation55Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen (avsnitt 5.5.2).Bifall2013/14:FiU2?Acklamation55Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 72 700 000 000 kronor 2015-2027 (avsnitt 3.5.3).Bifall2013/14:FöU1?Röstning55Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 62 676 000 000 kronor 2015-2025 (avsnitt 2.8.1). BifallBifall2013/14:UU2?Acklamation55Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 670 000 000 kronor 2015-2017 (avsnitt 7.6.5).Bifall2013/14:SoU1?Acklamation55Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 1 000 000 000 kronor 2015-2020 (avsnitt 4.6.6).Bifall2013/14:AU2?Röstning55Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 3.7.6).Bifall2013/14:CU1?Acklamation55Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 besluta om medlemskap i ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur, ett Eric-konsortium, för konstruktionen och driften av forskningsanläggningen European Spallation Source, ESS (avsnitt 4.8.4).Bifall2013/14:UbU1?Röstning55Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2015 (avsnitt 6.5.1).Bifall2013/14:KrU1?Acklamation55Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:7 Internationellt miljösamarbete ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 6 000 000 kronor 2015-2019.Bifall2013/14:MJU1?Acklamation55Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:7 Planeringsstöd för vindkraft, m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 3.1.7).Bifall2013/14:NU3?Acklamation55Riksdagen godkänner investeringsplanen för anskaffning av fartyg till Gotlandstrafiken 2014-2016 (avsnitt 3.7.7). BifallBifall2013/14:TU1?Acklamation55Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 966 141 000 kronor 2015-2022.Bifall2013/14:MJU2?Acklamation55Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:9 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 500 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 3.8.9).Bifall2013/14:NU1?Acklamation66Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 ikläda staten betalningsansvar för exportkreditgarantier som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 500 000 000 000 kronor (avsnitt 4.6.7).Bifall2013/14:NU1?Acklamation66Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 500 000 000 kronor 2015-2019.Bifall2013/14:MJU2?Acklamation66Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7 000 000 000 kronor 2015-2048 (avsnitt 3.7.11). BifallBifall2013/14:TU1?Acklamation66Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:9 Energiteknik besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 220 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 3.1.9).Bifall2013/14:NU3?Acklamation66Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 136 000 000 kronor 2015-2024 (avsnitt 8.5.2).Bifall2013/14:KrU1?Acklamation66Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 608 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 10.1.5).Bifall2013/14:UbU1?Röstning66Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:10 Stöd gällande utveckling i strandnära lägen ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 3.7.10).Bifall2013/14:CU1?Acklamation66Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:10 Klimatanpassning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 52 000 000 kronor 2015 och 2016.Bifall2013/14:MJU1?Acklamation66Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 4.6.7).Bifall2013/14:AU2?Acklamation66Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 973 000 000 kronor 2015-2018 (avsnitt 10.5.2).Bifall2013/14:SoU1?Acklamation66Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 ikläda staten betalningsansvar för statliga garantier för biståndsverksamhet som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 10 000 000 000 kronor (avsnitt 2.8.1).Bifall2013/14:UU2?Röstning66Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 800 000 000 kronor 2015-2024 (avsnitt 3.5.4).Bifall2013/14:FöU1?Röstning66Riksdagen godkänner investeringsplanen för Statens fastighetsverk för 2014-2016 (avsnitt 9.5.1).Bifall2013/14:FiU2?Acklamation66Riksdagen bemyndigar Riksdagsförvaltningen att för 2014 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar som används i verksamheten som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 100 000 000 kronor (avsnitt 5.4.2).Bifall2013/14:KU1?Acklamation66Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2014 (avsnitt 8.1.1 tabell 8.2).Bifall2013/14:FiU1?Röstning77Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2014 (avsnitt 8.1.1 tabell 8.2).Bifall2013/14:FiU1?Röstning77Riksdagen bemyndigar Riksdagsförvaltningen att för 2014 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 500 000 000 kronor (avsnitt 5.4.3).Bifall2013/14:KU1?Acklamation77Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 12 800 000 000 kronor för investeringar i fastigheter m.m. (avsnitt 9.5.1).Bifall2013/14:FiU2?Acklamation77Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 12 000 000 000 kronor för att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital (avsnitt 3.5.11).Bifall2013/14:FöU1?Röstning77Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 besluta om kapitaltillskott på högst 400 000 000 kronor till Swedfund International AB (avsnitt 2.8.1).Bifall2013/14:UU2?Röstning77Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning.Bifall2013/14:SoU1?Acklamation77Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:12 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 198 526 000 kronor 2015 (avsnitt 4.6.12).Bifall2013/14:AU2?Acklamation77Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor 2015 (avsnitt 10.1.6).Bifall2013/14:UbU1?Röstning77Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 130 000 000 kronor 2015-2018.Bifall2013/14:MJU1?Acklamation77Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:11 Utvecklingsprojekt för jämställda offentliga rum ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 3.7.11).Bifall2013/14:CU1?Acklamation77Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 10.5.2).Bifall2013/14:KrU1?Acklamation77Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:10 Elberedskap besluta om beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 300 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 3.1.10).Bifall2013/14:NU3?Acklamation77Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt uppställning.Bifall2013/14:MJU2?Acklamation77Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 000 000 000 kronor 2015-2039 (avsnitt 3.7.14). BifallBifall2013/14:TU1?Acklamation77Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 ikläda staten betalningsansvar för investeringsgarantier som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 10 000 000 000 kronor (avsnitt 4.6.7).Bifall2013/14:NU1?Acklamation88Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalning (avsnitt 4.6.7).Bifall2013/14:NU1?Acklamation88Riksdagen godkänner de ekonomiska målen för Sjöfartsverket samt bemyndigar regeringen att besluta om utdelning och skattemotsvarighet i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.7.15). BifallBifall2013/14:TU1?Acklamation88Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften till högst 255 000 000 kronor 2014 (avsnitt 3.1.10).Bifall2013/14:NU3?Acklamation88Riksdagen godkänner förslaget till medelstilldelning för 2014 från rundradiokontot till budgetens inkomstsida med 8 700 000 kronor för den verksamhet som bedrivs av Myndigheten för radio och tv (avsnitt 14.6). BifallBifall2013/14:KrU1?Acklamation88Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik enligt uppställning.Bifall2013/14:CU1?Acklamation88Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:13 Insatser för internationella klimatinvesteringar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 811 000 000 kronor 2015-2022.Bifall2013/14:MJU1?Acklamation88Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 205 123 000 kronor 2015 (avsnitt 10.1.10).Bifall2013/14:UbU1?Röstning88Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 400 000 kronor 2015 (avsnitt 5.6.1).Bifall2013/14:AU2?Röstning88Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, vad gäller anslag som står till regeringens disposition, enligt uppställning.Bifall2013/14:UU2?Röstning88Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 7 000 000 000 kronor för att tillgodose Försvarsexportmyndighetens behov av rörelsekapital (avsnitt 3.5.13).Bifall2013/14:FöU1?Röstning88Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ingå avtal om underhåll av bidragsfastigheter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2015 (avsnitt 9.5.2).Bifall2013/14:FiU2?Acklamation88Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse när det gäller anslag för Riksdagsförvaltningen, enligt uppställning.Bifall2013/14:KU1?Acklamation88Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2015, 2016 och 2017 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 8.1.2 tabell 8.3). BifallBifall2013/14:FiU1?Röstning99Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203) (avsnitt 9.2.1). BifallBifall2013/14:FiU1?Acklamation99Riksdagen beslutar att Riksdagens ombudsmän (JO) för 2014 får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i verksamheten (avsnitt 5.4.4).Bifall2013/14:KU1?Acklamation99Riksdagen godkänner investeringsplanen för Fortifikationsverket för 2014-2016 (avsnitt 9.5.3).Bifall2013/14:FiU2?Acklamation99Riksdagen godkänner investeringsplanen för Kustbevakningen för 2014-2016 (avsnitt 4.4.1).Bifall2013/14:FöU1?Röstning99Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att under 2014 för anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete ingå avtal om samarbetsprojekt som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2015-2017 (avsnitt 2.8.5). BifallBifall2013/14:UU2?Acklamation99Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt uppställning.Bifall2013/14:AU2?Röstning99Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 350 000 000 kronor 2015-2020 (avsnitt 10.1.14).Bifall2013/14:UbU1?Röstning99Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:14 Internationellt miljö- och kärnsäkerhetssamarbete med Ryssland ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 17 000 000 kronor 2015-2019.Bifall2013/14:MJU1?Acklamation99Riksdagen godkänner förslaget om driftsstöd till dagstidningar som i huvudsak är skrivna på samiska eller meänkieli (avsnitt 14.8). BifallBifall2013/14:KrU1?Acklamation99Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:12 Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 3.1.12).Bifall2013/14:NU3?Acklamation99Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 ge Sjöfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.7.15). BifallBifall2013/14:TU1?Acklamation99Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta att Aktiebolaget Svensk Exportkredit får ta upp lån för systemet med statsstödda exportkrediter i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 80 000 000 000 kronor (avsnitt 4.6.8).Bifall2013/14:NU1?Acklamation1010Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 ikläda staten betalningsansvar för kreditgarantier till Aktiebolaget Svensk Exportkredit som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 250 000 000 000 kronor (avsnitt 4.6.8).Bifall2013/14:NU1?Acklamation1010Riksdagen godkänner investeringsplanen för Sjöfartsverket för 2014-2016 (avsnitt 3.7.15). BifallBifall2013/14:TU1?Acklamation1010Riksdagen godkänner investeringsplanen för Affärsverket svenska kraftnät för 2014-2016 (avsnitt 3.2.1).Bifall2013/14:NU3?Acklamation1010Riksdagen godkänner förslaget om begränsat driftsstöd till dagstidningar som delvis är skrivna på finska, samiska eller meänkieli (avsnitt 14.8). BifallBifall2013/14:KrU1?Acklamation1010Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2015-2063.Bifall2013/14:MJU1?Acklamation1010Riksdagen bemyndigar regeringen att delta i bildandet av en stiftelse för främjande av vetenskaplig forskning och utbildning samt informationsverksamhet genom att stödja Nobelmuseets verksamhet och utveckling samt besluta att tillskjuta medel om högst 10 000 000 kronor under förutsättning att motsvarande medel donerats för stiftelsens bildande (avsnitt 10.2.16).Bifall2013/14:UbU1?Röstning1010Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ett ramanslag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd för Riksrevisionen enligt uppställning.Bifall2013/14:UU2?Röstning1010Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2015-2017 (avsnitt 4.4.2).Bifall2013/14:FöU1?Röstning1010Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 11 500 000 000 kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler (avsnitt 9.5.3).Bifall2013/14:FiU2?Acklamation1010Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ett ramanslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse när det gäller anslag för Riksdagens ombudsmän (JO), enligt uppställning.Bifall2013/14:KU1?Acklamation1010Riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2014 (avsnitt 9.2.1 tabell 9.8).Delvis bifall2013/14:FiU1?Acklamation1111Riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2014 (avsnitt 9.2.1 tabell 9.8).Bifall2013/14:FiU1?Acklamation1111Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, när det gäller anslag som står till regeringens disposition, enligt uppställning.Bifall2013/14:FiU2?Acklamation1111Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 2:4 Krisberedskap besluta om avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera allvarliga extraordinära händelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 560 000 000 kronor 2015-2017 (avsnitt 4.4.4.).Bifall2013/14:FöU1?Röstning1111Riksdagen godkänner att riksdagens tidigare ställningstaganden om ämnesdidaktiska centrum i naturvetenskap och teknik inte längre ska gälla (avsnitt 10.2.65).Bifall2013/14:UbU1?Röstning1111Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på 1 650 000 000 kronor 2015-2019.Bifall2013/14:MJU1?Acklamation1111Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor 2015-2018 (avsnitt 16.6.2).Bifall2013/14:KrU1?Acklamation1111Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 ge Affärsverket svenska kraftnät finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.2.2).Bifall2013/14:NU3?Acklamation1111Riksdagen godkänner de ekonomiska målen för Luftfartsverket samt bemyndigar regeringen att besluta om utdelning och skattemotsvarighet i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.7.16). BifallBifall2013/14:TU1?Acklamation1111Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning.Bifall2013/14:NU1?Acklamation1212Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 ge Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.7.16). BifallBifall2013/14:TU1?Acklamation1212Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 21 Energi enligt uppställning.Bifall2013/14:NU3?Acklamation1212Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor 2015 (avsnitt 16.6.5).Bifall2013/14:KrU1?Acklamation1212Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt uppställning.Bifall2013/14:MJU1?Acklamation1212Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 273 000 000 kronor 2015-2024 (avsnitt 10.3.1).Bifall2013/14:UbU1?Röstning1212Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 300 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar (avsnitt 4.4.4).Bifall2013/14:FöU1?Röstning1212Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2014 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 15 000 000 kronor (avsnitt 11.5.1).Bifall2013/14:FiU2?Acklamation1212Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 38 600 000 000 kronor (avsnitt 11.1.1). BifallBifall2013/14:FiU1?Acklamation1313Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 17 600 000 000 kronor (avsnitt 11.1.2). BifallBifall2013/14:FiU1?Acklamation1313Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014-2017 besluta om medlemskap i nio konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur och om finansiering av årliga medlemsavgifter till konsortierna (avsnitt 10.3.1).Bifall2013/14:UbU1?Röstning1313Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta att Socialstyrelsen får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 350 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar (avsnitt 4.4.4).Bifall2013/14:FöU1?Röstning1313Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ett ramanslag under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning för Riksrevisionen enligt uppställning.Bifall2013/14:FiU2?Acklamation1313Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 57 000 000 kronor 2015-2019 (avsnitt 16.6.6).Bifall2013/14:KrU1?Acklamation1313Riksdagen godkänner investeringsplanen för Luftfartsverket för 2014-2016 (avsnitt 3.7.16). BifallBifall2013/14:TU1?Acklamation1414Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation till högst 100 000 000 kronor under 2014 (avsnitt 4.6.1). BifallBifall2013/14:TU1?Acklamation1414Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning.Bifall2013/14:KrU1?Acklamation1414Riksdagen godkänner investeringsplanen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2014-2017 (avsnitt 4.4.7).Bifall2013/14:FöU1?Röstning1414Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 533 000 000 kronor 2015-2019 (avsnitt 10.3.2).Bifall2013/14:UbU1?Röstning1414Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta om överskridande av vissa anslag (avsnitt 11.4). BifallBifall2013/14:FiU1?Acklamation1515Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i budgetlagen (2011:203) (avsnitt 3.24 och 12.1.2). BifallBifall2013/14:KU1?Acklamation1515Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 300 000 000 kronor 2015-2034 (avsnitt 10.3.4).Bifall2013/14:UbU1?Röstning1515Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 55 000 000 kronor för 2015-2019 (avsnitt 5.5.1).Bifall2013/14:FöU1?Röstning1515Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 197 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 4.6.2). BifallBifall2013/14:TU1?Acklamation1616Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 2:3 Grundläggande betaltjänster ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 55 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 4.6.3). BifallBifall2013/14:TU1?Acklamation1616Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 700 000 000 kronor 2015-2022 (avsnitt 10.3.6).Bifall2013/14:UbU1?Röstning1616Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt uppställning.Bifall2013/14:FöU1?Röstning1616Riksdagen antar förslaget tilllag om stöd vid korttidsarbete (avsnitt 3.1 och 6.17).Bifall2013/14:FiU1?Acklamation1717Riksdagen antar förslaget tilllag om kvotplikt för biodrivmedel (avsnitt 3.2 och 6.19).Bifall2013/14:FiU1?1717Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 besluta om kapitaltillskott på högst 12 000 000 kronor till holdingbolag knutna till universitet och högskolor (avsnitt 10.3.13).Bifall2013/14:UbU1?Röstning1717Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 155 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 4.6.5). BifallBifall2013/14:TU1?Acklamation1818Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt uppställning. BifallBifall2013/14:TU1?Acklamation1818Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 4:1 Internationella program besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 153 000 000 kronor 2015-2017 (avsnitt 10.4.1).Bifall2013/14:UbU1?Röstning1818Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 3.3, 6.14 och 6.17).Bifall2013/14:FiU1?1919Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i semesterlagen (1977:480) (avsnitt 3.4 och 6.17).Bifall2013/14:FiU1?1919Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt uppställning.Bifall2013/14:UbU1?Röstning2020Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) (avsnitt 3.5 och 6.14).Bifall2013/14:FiU1?2121Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (avsnitt 3.6 och 6.4).Bifall2013/14:FiU1?2222Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (avsnitt 3.7 och 6.14).Bifall2013/14:FiU1?2323Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i ordningslagen (1993:1617) (avsnitt 3.8 och 7.4.2).Bifall2013/14:FiU1?2424Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) (avsnitt 3.9, 6.14 och 6.32).Bifall2013/14:FiU1?2525Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import m.m. (avsnitt 3.10 och 6.31).Bifall2013/14:FiU1?Röstning2626Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt (avsnitt 3.11 och 6.31).Bifall2013/14:FiU1?Röstning2727Riksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.12, 6.19, 6.21 och 6.23),
2. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (3.13, 6.19, 6.21 och 6.23).Bifall2013/14:FiU1?Röstning2828Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (avsnitt 3.14 och 6.17).Bifall2013/14:FiU1?Röstning2929Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (avsnitt 3.15 och 7.4.1).Bifall2013/14:FiU1?Röstning3030Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter (avsnitt 3.16 och 6.31).Bifall2013/14:FiU1?Röstning3131Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.17, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.13, 6.14 och 6.15).Bifall2013/14:FiU1?Röstning3232Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.18, 6.9 och 6.14).Bifall2013/14:FiU1?Röstning3333Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter (avsnitt 3.19 och 6.9).Bifall2013/14:FiU1?Acklamation3434Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (avsnitt 3.20 och 6.17).Bifall2013/14:FiU1?Acklamation3535Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.21 och 6.9).Bifall2013/14:FiU1?Acklamation3636Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227) (avsnitt 3.22 och 6.24).Bifall2013/14:FiU1?Acklamation3737Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt (avsnitt 3.23 och 6.24).Bifall2013/14:FiU1?Acklamation3838Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 3.25 och 6.14).Bifall2013/14:FiU1?Acklamation3939Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva (avsnitt 3.26 och 6.14).Bifall2013/14:FiU1?Acklamation4040Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i lagen (2012:681) om ändring i lagen (2010:1823) om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.27 och 6.21).Bifall2013/14:FiU1?Acklamation4141Riksdagen antar förslaget tilllag om ändring i lagen (2012:797) om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.28 och 6.23).Bifall2013/14:FiU1?BBordläggning2013-09-18 00:00:00planerat2hanvisningHÄNHänvisning2013-09-19 00:00:00planerat3hanvisningINLInlämning2014-10-30 00:00:00planerat60hanteringinlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-24 07:26:18tilldelatTilldelatFinansutskottet2014-11-24 07:26:18H1031prop_201314__1_d1.pdf4372137pdfBudgetproposition 2014 Förslag till statens budget för 2014, Finansplan och skattefrågor, kapitel 1-6 https://data.riksdagen.se/fil/2FC2696F-8F7D-49EA-88CE-D659036BEE15H1031d2prop_201314__1_d2.pdf16114221pdfBudgetproposition 2014, Förslag till statens budget för 2014. Finansplan och skattefrågor, kapitel 7 - 12 och bilagor 1-13 https://data.riksdagen.se/fil/83E5007C-6E1E-4F87-BAED-D5ECA0D7CB43H1031d3prop_201314__1_d3.pdf1016268pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse https://data.riksdagen.se/fil/9D2A45AD-2410-40AE-81DE-DEF5BBA19E92H1031d4prop_201314__1_d4.pdf2169492pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltninghttps://data.riksdagen.se/fil/EF26D411-1AAC-49FA-9E3C-7C8708E0AE0DH1031d5prop_201314__1_d5.pdf388623pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekutionhttps://data.riksdagen.se/fil/2B0A5907-DC36-4512-A134-B30C21DB7257H1031d6prop_201314__1_d6.pdf960431pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 4 Rättsväsendethttps://data.riksdagen.se/fil/0131FFD6-8EF1-41D7-B412-5FAD680F3964H1031d7prop_201314__1_d7.pdf385619pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 5 Internationell samverkanhttps://data.riksdagen.se/fil/A64C5DB5-4D25-4DC5-B3D6-67BE32021A4FH1031d8prop_201314__1_d8.pdf2385786pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskaphttps://data.riksdagen.se/fil/74CAED6E-0749-4ED5-A333-29CF441EC3FCH1031d9prop_201314__1_d9.pdf587570pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd https://data.riksdagen.se/fil/0DB70FB0-9B77-4EDC-9C5A-FC2D9354A664H1031d10prop_201314__1_d10.pdf603805pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 8 Migrationhttps://data.riksdagen.se/fil/F5FF42EC-0D98-4E30-B092-8D78261379BAH1031d11prop_201314__1_d11.pdf2124801pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 9 Hälsovård sjukvård och social omsorg https://data.riksdagen.se/fil/AC0B5648-E950-4439-A4C7-97DF0682ED2BH1031d12prop_201314__1_d12.pdf534124pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning https://data.riksdagen.se/fil/F494243F-EB5E-40BB-A88E-2901F1C3F981H1031d13prop_201314__1_d13.pdf442959pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdomhttps://data.riksdagen.se/fil/C4097473-3BD9-4596-A010-B5F9E863BD4DH1031d14prop_201314__1_d14.pdf315154pdfBudgetproposition 2014 Ålderpensionssystemet vid sidan av statens budgethttps://data.riksdagen.se/fil/61D71B45-73AE-4A46-92E1-9235AD0BB35EH1031d15prop_201314__1_d15.pdf476233pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn https://data.riksdagen.se/fil/2F185516-92B5-458D-AC6D-3846306F9AE6H1031d16prop_201314__1_d16.pdf1237723pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhethttps://data.riksdagen.se/fil/5E78CBAA-2E73-4984-BEBE-ED5B41EF626FH1031d17prop_201314__1_d17.pdf1312220pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetslivhttps://data.riksdagen.se/fil/C99AE129-E525-4960-86DC-0D4FF4F91EE3H1031d18prop_201314__1_d18.pdf815635pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 15 Studiestödhttps://data.riksdagen.se/fil/F6FDE159-6CC3-485B-B9A2-C4E1EB632522H1031d19prop_201314__1_d19.pdf4285875pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskninghttps://data.riksdagen.se/fil/3F4E7E3A-8613-4111-93F6-A420E3960FD7H1031d20prop_201314__1_d20.pdf1241685pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid https://data.riksdagen.se/fil/0D4A845A-BFB6-4418-BC37-7262C341881EH1031d21prop_201314__1_d21.pdf917704pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik https://data.riksdagen.se/fil/A0873116-DAFE-46F6-8DB0-F34BD3F51A47H1031d22prop_201314__1_d22.pdf919538pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 19 Regional tillväxthttps://data.riksdagen.se/fil/488D60DC-B2AF-4AF2-A221-F97C198AE813H1031d23prop_201314__1_d23.pdf2564945pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård https://data.riksdagen.se/fil/6D4941EC-B38E-419C-ABB5-CD322C03F6A4H1031d24prop_201314__1_d24.pdf1068165pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 21 Energi https://data.riksdagen.se/fil/1D1AC200-B6F9-4D3D-93FA-0AF2D6EFC148H1031d25prop_201314__1_d25.pdf2007692pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 22 Kommunikationhttps://data.riksdagen.se/fil/8E58AAD6-19C6-46E9-84FE-BE18E68BB0D8H1031d26prop_201314__1_d26.pdf1488523pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel https://data.riksdagen.se/fil/1A625687-757C-4412-B4FF-5C55ADACF9E9H1031d27prop_201314__1_d27.pdf1699919pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 24 Näringslivhttps://data.riksdagen.se/fil/BA6EF407-8C45-4ED7-AAF0-275386B301F5H1031d28prop_201314__1_d28.pdf909473pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerhttps://data.riksdagen.se/fil/46D2BD67-4D3F-49A3-B530-60632EEDFF65H1031d29prop_201314__1_d29.pdf242289pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.https://data.riksdagen.se/fil/FFA1AEA0-1C45-4179-95BF-91AB8EC2D5BAH1031d30prop_201314__1_d30.pdf193213pdfBudgetproposition 2014 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionenhttps://data.riksdagen.se/fil/69F0107D-181D-4F5F-AB46-0D8898A86B12behandlas_i2013/14:AU1H101AU1bet2013/14AU1Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhetBetänkandebehandlas_i2013/14:AU2H101AU2bet2013/14AU2Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetslivBetänkandebehandlas_i2013/14:CU1H101CU1bet2013/14CU1Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitikBetänkandebehandlas_i2013/14:FiU1H101FiU1bet2013/14FiU1Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsternaBetänkandebehandlas_i2013/14:FiU2H101FiU2bet2013/14FiU2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltningBetänkandebehandlas_i2013/14:FiU3H101FiU3bet2013/14FiU3Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerBetänkandebehandlas_i2013/14:FiU4H101FiU4bet2013/14FiU4Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.Betänkandebehandlas_i2013/14:FiU5H101FiU5bet2013/14FiU5Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionenBetänkandebehandlas_i2013/14:FöU1H101FöU1bet2013/14FöU1Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskapBetänkandebehandlas_i2013/14:JuU1H101JuU1bet2013/14JuU1Utgiftsområde 4 RättsväsendetBetänkandebehandlas_i2013/14:KrU1H101KrU1bet2013/14KrU1Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritidBetänkandebehandlas_i2013/14:KU1H101KU1bet2013/14KU1Utgiftsområde 1 Rikets styrelseBetänkandebehandlas_i2013/14:MJU1H101MJU1bet2013/14MJU1Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvårdBetänkandebehandlas_i2013/14:MJU2H101MJU2bet2013/14MJU2Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedelBetänkandebehandlas_i2013/14:NU1H101NU1bet2013/14NU1Utgiftsområde 24 NäringslivBetänkandebehandlas_i2013/14:NU2H101NU2bet2013/14NU2Utgiftsområde 19 Regional tillväxtBetänkandebehandlas_i2013/14:NU3H101NU3bet2013/14NU3Utgiftsområde 21 EnergiBetänkandebehandlas_i2013/14:SfU1H101SfU1bet2013/14SfU1Utgiftsområdena 10, 11 och 12 inom socialförsäkringsområdetBetänkandebehandlas_i2013/14:SfU2H101SfU2bet2013/14SfU2Utgiftsområde 8 MigrationBetänkandebehandlas_i2013/14:SkU1H101SkU1bet2013/14SkU1Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekutionBetänkandebehandlas_i2013/14:SoU1H101SoU1bet2013/14SoU1Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorgBetänkandebehandlas_i2013/14:TU1H101TU1bet2013/14TU1Utgiftsområde 22 KommunikationerBetänkandebehandlas_i2013/14:UbU1H101UbU1bet2013/14UbU1Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskningBetänkandebehandlas_i2013/14:UbU2H101UbU2bet2013/14UbU2Utgiftsområde 15 StudiestödBetänkandebehandlas_i2013/14:UU1H101UU1bet2013/14UU1Utgiftsområde 5 Internationell samverkanBetänkandebehandlas_i2013/14:UU2H101UU2bet2013/14UU2Utgiftsområde 7 Internationellt biståndBetänkande