<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2886241</hangar_id>
 <dok_id>H102N333</dok_id>
 <rm>2013/14</rm>
 <beteckning>N333</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2013/14:N333 av Christer Nylander (FP)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>FP710</tempbeteckning>
 <organ>NU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>333</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2013-09-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-03-27 14:25:57</systemdatum>
 <publicerad>2014-03-27 14:25:57</publicerad>
 <titel>Ett starkare Skåne</titel>
 <subtitel>av Christer Nylander (FP)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{C931BA3E-A4E5-4DDD-92A3-7C20438587FE}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H102N333/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H102N333</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H102N333</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2013/14:N333&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Christer Nylander (FP)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Ett starkare Skåne&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;FP710&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Ett starkare Sk&amp;aring;ne" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="sa0221aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 130522:1400 v6.06" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: AD-&amp;auml;ndringar --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Thu, 27 Mar 2014 14:20:00 CET" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201314_N_333.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett sammanh&amp;aring;llet och strategiskt grepp om de kommande decenniernas infrastruktursatsningar i Sk&amp;aring;ne.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av en ny gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande politisk struktur f&amp;ouml;r &amp;Ouml;resundssamarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av att avskaffa v&amp;auml;rnskatten och s&amp;auml;nka den statliga inkomstskatten f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka Sk&amp;aring;nes konkurrenskraft.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en kommunreform i Sk&amp;aring;ne.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av s&amp;auml;ker, billig och milj&amp;ouml;v&amp;auml;nlig energi i Sk&amp;aring;ne.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en satsning p&amp;aring; &amp;auml;mnet tyska i skolan.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Sk&amp;aring;ne som f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksomr&amp;aring;de f&amp;ouml;r statligt huvudmannaskap f&amp;ouml;r skolan.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att utreda hur den sk&amp;aring;nska h&amp;ouml;gre utbildningen kan st&amp;auml;rkas genom samverkan.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en utveckling av kultursamverkansmodellen.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en gemensam riksdagsvalkrets i Sk&amp;aring;ne.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett &amp;ouml;kat statligt ansvarstagande f&amp;ouml;r h&amp;ouml;gspecialiserad v&amp;aring;rd.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkande 1 h&amp;auml;nvisat till TU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt; Yrkande 3 h&amp;auml;nvisat till SkU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt; Yrkandena 4 och 10 h&amp;auml;nvisade till KU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;4&lt;/span&gt; Yrkandena 6–8 h&amp;auml;nvisade till UbU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;5&lt;/span&gt; Yrkande 9 h&amp;auml;nvisat till KrU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt; Yrkande 11 h&amp;auml;nvisat till SoU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;Ett dynamiskt Sk&amp;aring;ne&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r n&amp;aring;got &amp;aring;r sedan v&amp;auml;drades i den svenska debatten &amp;aring;sikter om att Sk&amp;aring;ne nu har f&amp;aring;tt sitt vad g&amp;auml;ller infrastruktursatsningar och att en ny fast f&amp;ouml;rbindelse &amp;ouml;ver &amp;Ouml;resund inte kan bli aktuell f&amp;ouml;rr&amp;auml;n &amp;Ouml;resundsbrons kapacitet utnyttjas fullt ut. S&amp;aring;dana uttalanden avsl&amp;ouml;jar en orov&amp;auml;ckande statisk syn p&amp;aring; ekonomisk utveckling. Vem skulle idag h&amp;auml;vda att det hade varit b&amp;auml;ttre att se &amp;ouml;ver f&amp;auml;rjekapaciteten &amp;auml;n att bygga &amp;Ouml;resundsbron?&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;aring; platser visar s&amp;aring; tydligt som &amp;Ouml;resundsregionen vad f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade kommunikationer kan inneb&amp;auml;ra f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskors vanor och m&amp;ouml;jligheter. Bron har varit avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r den dynamik vi nu ser i &amp;Ouml;resundsregionen. En statisk inst&amp;auml;llning till ekonomi kan medf&amp;ouml;ra &amp;aring;sikten att man f&amp;ouml;rst n&amp;auml;r det inte g&amp;aring;r att kn&amp;ouml; in mer folk p&amp;aring; &amp;Ouml;resundst&amp;aring;gen och fler bilar p&amp;aring; bron beh&amp;ouml;ver bygga nytt och investera. Ett mer dynamiskt och framtidsinriktat perspektiv ger d&amp;auml;remot vid handen att det &amp;auml;r nu vi beh&amp;ouml;ver investera, att det nu &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid att bygga f&amp;ouml;r framtiden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regionens dynamik handlar verkligen inte bara om offentliga satsningar. Privata kapitalister, kreativa konstn&amp;auml;rer och kunnigt folk har tillsammans byggt den utveckling vi nu ser i regionen. &amp;Ouml;resundsregionen &amp;auml;r till stor del resultatet av en marknadsdriven integration d&amp;auml;r h&amp;ouml;gre l&amp;ouml;ner och fler jobb p&amp;aring; den danska sidan i kombination med l&amp;auml;gre priser p&amp;aring; boende och konsumtion i Sverige har skapat starka incitament f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor, fr&amp;aring;n olika grupper och inkomstskikt, att bo i Sverige och arbeta i Danmark. N&amp;auml;r valutakurserna sv&amp;auml;nger f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras ocks&amp;aring; incitamenten; p&amp;aring; sikt gynnas emellertid integrationen mest av en gemensam valuta i regionen, vilket blir fallet om b&amp;aring;da l&amp;auml;nderna inf&amp;ouml;r euron.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;resundsbrons framg&amp;aring;ng g&amp;ouml;r det dags f&amp;ouml;r n&amp;auml;sta steg f&amp;ouml;r att ytterligare binda samman regionen. En ny fast f&amp;ouml;rbindelse mellan Helsingborg och Helsing&amp;ouml;r eller Landskrona och K&amp;ouml;penhamn, i kombination med en kraftfull utbyggnad av v&amp;auml;g och j&amp;auml;rnv&amp;auml;g i s&amp;ouml;dra Sverige, skulle ytterligare &amp;ouml;ka r&amp;ouml;rligheten och dynamiken i regionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r allt f&amp;auml;rre jobbar hela sitt yrkesliv p&amp;aring; samma arbetsplats, eller ens ett decennium p&amp;aring; samma st&amp;auml;lle, kommer arbets- och bostadsort i mindre utstr&amp;auml;ckning g&amp;aring; hand i hand. Detta m&amp;aring;ste politiken f&amp;ouml;rh&amp;aring;lla sig till i sin &amp;ouml;vergripande samh&amp;auml;llsplanering och utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;St&amp;ouml;rre kommuner &amp;auml;r viktiga f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l dynamiken och j&amp;auml;mvikten som effektiviteten. Det &amp;auml;r i st&amp;auml;der som tillv&amp;auml;xt skapas. Det &amp;auml;r i storst&amp;auml;der det h&amp;auml;nder saker. Det &amp;auml;r sannolikt att tillv&amp;auml;xten ocks&amp;aring; fram&amp;ouml;ver kommer att koncentreras kring st&amp;ouml;rre st&amp;auml;der. Men m&amp;aring;nga kommer att vilja bo utanf&amp;ouml;r st&amp;auml;derna, f&amp;ouml;r att f&amp;aring; ett lugnare liv och komma n&amp;auml;rmre naturen. F&amp;ouml;r dessa m&amp;auml;nniskor blir infrastrukturen avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r livskvaliteten – bilk&amp;ouml;er och stillast&amp;aring;ende pendelt&amp;aring;g &amp;auml;r ingen bra start p&amp;aring; dagen. Den os&amp;auml;kerhet och stress som illa fungerande infrastruktur inneb&amp;auml;r p&amp;aring;verkar m&amp;auml;nniskors h&amp;auml;lsa och v&amp;aring;r tillv&amp;auml;xt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sk&amp;aring;ne &amp;auml;r t&amp;auml;tbefolkat. P&amp;aring; en f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis liten yta lever &amp;ouml;ver en miljon m&amp;auml;nniskor. H&amp;auml;r finns goda m&amp;ouml;jligheter att skapa Sveriges b&amp;auml;sta kollektivtrafik, att minska bilismen b&amp;aring;de i och omkring st&amp;auml;derna och att uppmuntra en milj&amp;ouml;v&amp;auml;nlig livsstil. Vi har ocks&amp;aring;, genom de korta avst&amp;aring;nden och de m&amp;aring;nga relativt stora st&amp;auml;derna, goda m&amp;ouml;jligheter att satsa p&amp;aring; elbilar, och d&amp;auml;rmed minska v&amp;aring;r f&amp;ouml;rbrukning av fossila br&amp;auml;nslen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Infrastruktursatsningar i Sk&amp;aring;ne beh&amp;ouml;vs p&amp;aring; b&amp;aring;de j&amp;auml;rnv&amp;auml;g och v&amp;auml;g, men det handlar ocks&amp;aring; om digitala snabbsp&amp;aring;r. M&amp;ouml;jligheten att kombinera ett attraktivt boende med t&amp;auml;t tillg&amp;aring;ng till kreativa milj&amp;ouml;er &amp;auml;r helt beroende av v&amp;aring;r infrastruktur.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I det s&amp;aring; kallade Sk&amp;aring;nepaketet har Region Sk&amp;aring;ne och de sk&amp;aring;nska kommunerna samlats i en inbjudan till regeringen att samtala om behovet av en samlad infrastruktursatsning i Sk&amp;aring;ne. Det beh&amp;ouml;vs onekligen ett sammanh&amp;aring;llet och strategiskt grepp om de kommande decenniernas prioriteringar. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r h&amp;ouml;rsamma det samlade sk&amp;aring;nska initiativet. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Bort med kr&amp;aring;ngel&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Parallellt med en utbyggnad av infrastrukturen m&amp;aring;ste vi &amp;ouml;ka takten n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att avl&amp;auml;gsna byr&amp;aring;kratiska gr&amp;auml;nshinder. H&amp;auml;r vilar ett tungt ansvar p&amp;aring; oss politiker.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En m&amp;auml;ngd mindre problem, som f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar m&amp;auml;nniskors vardag, m&amp;aring;ste omg&amp;aring;ende ses &amp;ouml;ver. Exempelvis &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen idag konstruerad s&amp;aring; att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsbonus bara kan betalas ut till f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar som tj&amp;auml;nar sina pengar i Sverige. Det &amp;auml;r inget st&amp;ouml;rre problem i stora delar av Sverige – men med &amp;Ouml;resundsregionen som arbetsmarknad p&amp;aring;verkar det m&amp;aring;nga sm&amp;aring;barnsfamiljers livspussel samtidigt som det motverkar j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsstr&amp;auml;vanden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsproblem, arbetsmarknadsproblem och skatteproblem m&amp;aring;ste l&amp;ouml;sas snarast. Att s&amp;aring; &amp;auml;nnu inte skett i tillr&amp;auml;cklig omfattning beror sannolikt dels p&amp;aring; att det inte finns n&amp;aring;got &amp;ouml;verstatligt organ som kan fatta bindande beslut, dels p&amp;aring; att man i &amp;ouml;vriga Sverige inte fullt ut har f&amp;ouml;rst&amp;aring;tt problematiken eller dess betydelse. P&amp;aring; den nationella politiska niv&amp;aring;n ser man inte hur l&amp;aring;ngsiktigt avg&amp;ouml;rande den sk&amp;aring;nska utvecklingen &amp;auml;r f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt och jobb i hela landet. Inte heller tycks man ha f&amp;ouml;rst&amp;aring;tt hur integrerad &amp;Ouml;resundsregionen redan idag &amp;auml;r &amp;ouml;ver nationsgr&amp;auml;nserna. Det beh&amp;ouml;vs ett tydligare, gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande regiont&amp;auml;nk i rikspolitiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ingen slump att sk&amp;aring;ningar &amp;auml;r positiva till EU. Det &amp;auml;r inte heller en slump att sk&amp;aring;ningarna tillh&amp;ouml;r de mest europositiva. Som f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga andra regioner i Europa &amp;auml;r EU-samarbetet till avg&amp;ouml;rande nytta f&amp;ouml;r Sk&amp;aring;ne och &amp;Ouml;resund. M&amp;ouml;jligheterna med f&amp;ouml;rdjupat samarbete mellan Europas l&amp;auml;nder blir tydligare i Sk&amp;aring;ne. I gr&amp;auml;nsregioner runt om i EU pr&amp;ouml;vas nu nya s&amp;auml;tt att samarbeta. Bakom den f&amp;ouml;ga upphetsande f&amp;ouml;rkortningen EGTS (Europeisk gruppering f&amp;ouml;r territoriellt samarbete), g&amp;ouml;ms en m&amp;ouml;jlighet att f&amp;ouml;rdjupa och strukturera samarbete i gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande regioner. H&amp;auml;r kan finnas en m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring; allvar f&amp;aring; fart p&amp;aring; det jobb som m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att riva hinder f&amp;ouml;r &amp;Ouml;resundsintegrationen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;let f&amp;ouml;r &amp;Ouml;resundsintegrationen m&amp;aring;ste vara att det ska vara lika sj&amp;auml;lvklart och enkelt att pendla mellan Sverige och Danmark som det &amp;auml;r att pendla mellan Stockholm och Uppsala. D&amp;aring; kr&amp;auml;vs en politisk instans med makt i &amp;Ouml;resundsregionen. Regeringen b&amp;ouml;r snarast ta initiativ som kan leda till nya politiska strukturer f&amp;ouml;r &amp;Ouml;resundssamarbetet. I det arbetet kan man l&amp;auml;ra av de erfarenheter av EGTS (Europeisk gruppering f&amp;ouml;r territoriellt samarbete) som finns i andra delar av Europa.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;En svensk spjutspets&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; kartorna &amp;ouml;ver framtidens f&amp;ouml;rmodade tillv&amp;auml;xtomr&amp;aring;den ligger Sverige i utkanten. V&amp;aring;rt geografiska l&amp;auml;ge &amp;auml;r allt annat &amp;auml;n optimalt. Det &amp;auml;r m&amp;ouml;rkt och kallt. F&amp;aring; av v&amp;auml;rldens m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;rst&amp;aring;r v&amp;aring;rt spr&amp;aring;k. Stockholms geografiska placering &amp;auml;r problematiskt i ett europeiskt tillv&amp;auml;xtperspektiv. &amp;Ouml;resundsregionen har d&amp;auml;remot potential att bli en nordeuropeisk nod. Sk&amp;aring;nes l&amp;auml;ge inneb&amp;auml;r att vi kan hamna mitt i, eller mycket n&amp;auml;ra, flera av framtidens tillv&amp;auml;xtkorridorer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stockholms v&amp;auml;xtkraft m&amp;aring;ste fortsatt v&amp;auml;rnas och utvecklas, men Sveriges stora chans – och d&amp;auml;rmed stora strategiska utmaning – ligger snarare i s&amp;ouml;dra &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;omr&amp;aring;det och de norra delarna av kontinentala Europa. Hamburg/L&amp;uuml;beck och dess axel till Berlin &amp;auml;r dragmotorn i en s&amp;aring;dan utveckling. &amp;Auml;ven om vi i dagsl&amp;auml;get ser en delvis problematisk utvecklingssituation i Berlin med omnejd &amp;auml;r det sannolikt i den riktningen v&amp;aring;r l&amp;aring;ngsiktiga tillv&amp;auml;xtpotential ligger. Ett Sverige som vill visa framf&amp;ouml;tterna m&amp;aring;ste via Sk&amp;aring;ne koppla upp sig p&amp;aring; denna tillv&amp;auml;xtaxel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De n&amp;auml;rmaste fem &amp;aring;ren &amp;auml;r det en central fr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r politik och n&amp;auml;ringsliv hur man n&amp;auml;rmar sig denna marknad.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;resundsregionen st&amp;aring;r idag f&amp;ouml;r mer &amp;auml;n en fj&amp;auml;rdedel av Nordens BNP. Det &amp;auml;r Nordens st&amp;ouml;rsta befolkningsregion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka Sk&amp;aring;nes f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att konkurrera om framtidens v&amp;auml;xtkraft beh&amp;ouml;vs de n&amp;auml;rmaste fem &amp;aring;ren krafttag p&amp;aring; ett antal omr&amp;aring;den. F&amp;ouml;retagsklimatet i Sk&amp;aring;ne m&amp;aring;ste vara i toppklass. P&amp;aring; nationell niv&amp;aring; m&amp;aring;ste regeringen tydligare fokusera p&amp;aring; att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra skattevillkoren f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagare och nyckelpersoner. En l&amp;aring;g bolagsskatt &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt viktigt f&amp;ouml;r Sk&amp;aring;ne som konkurrerar med K&amp;ouml;penhamnsomr&amp;aring;det vad g&amp;auml;ller b&amp;aring;de nyetableringar och befintliga f&amp;ouml;retags fortsatta investeringar, liksom om kunniga m&amp;auml;nniskor. Konkurrenskraftiga marginalskatter &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt viktiga f&amp;ouml;r Sk&amp;aring;ne. Att avskaffa v&amp;auml;rnskatten och s&amp;auml;nka den statliga inkomstskatten &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r huruvida regionen ska kunna locka till sig de skarpaste och mest kreativa hj&amp;auml;rnorna. Detta b&amp;ouml;r regeringen ges till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;En ny kommunreform i Sk&amp;aring;ne&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om Malm&amp;ouml; forts&amp;auml;tter v&amp;auml;xa i den takt som nu, kommer man om n&amp;aring;got decennium att n&amp;aring; &amp;ouml;ver 400 000 inv&amp;aring;nare. Ett Malm&amp;ouml; med 400 000 inv&amp;aring;nare l&amp;aring;ter stort, men med internationella m&amp;aring;tt m&amp;auml;tt &amp;auml;r det trots allt ingen storstad vi pratar om.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Erfarenheterna fr&amp;aring;n de senaste decenniernas befolkningsutveckling i Sk&amp;aring;ne ger en bild av vad vi har att v&amp;auml;nta. De st&amp;ouml;rre kommunerna kommer att forts&amp;auml;tta dra ifr&amp;aring;n. S&amp;auml;rskilt snabbt v&amp;auml;xer de v&amp;auml;stsk&amp;aring;nska kommunerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den sk&amp;aring;nska m&amp;aring;ngfalden &amp;auml;r p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt en styrka. Inom en timme kan man f&amp;auml;rdas fr&amp;aring;n det heta hamnomr&amp;aring;det i Malm&amp;ouml; till djupa skogar, vackra str&amp;auml;nder och n&amp;auml;stan &amp;ouml;dsliga backlandskap. Men i ett Sk&amp;aring;ne d&amp;auml;r r&amp;ouml;rligheten &amp;ouml;kar f&amp;aring;r inte kommungr&amp;auml;nser bli hinder f&amp;ouml;r r&amp;ouml;rlighet och i ett Sk&amp;aring;ne som ska ta vara p&amp;aring; tillv&amp;auml;xtpotentialen m&amp;aring;ste kvalitet och effektivitet r&amp;aring;da i den kommunala f&amp;ouml;rvaltningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;retagsklimatet i Sverige beh&amp;ouml;ver generellt en radikal f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttring. Det handlar om allt fr&amp;aring;n attityder till entrepren&amp;ouml;rskap till den skattepolitik som bedrivs p&amp;aring; nationell niv&amp;aring; och den f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga kommuner har att effektivt och r&amp;auml;ttss&amp;auml;kert hantera sm&amp;aring; f&amp;ouml;retags &amp;ouml;nskem&amp;aring;l. Ett f&amp;ouml;retag i &amp;Ouml;resundsregionen har inte bara tv&amp;aring; l&amp;auml;nders regelverk att f&amp;ouml;rh&amp;aring;lla sig till utan ocks&amp;aring; 33 kommuners.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera svenska kommuner &amp;auml;r idag f&amp;ouml;r sm&amp;aring; f&amp;ouml;r att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla kvalitet och effektivitet i servicen, vilket f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrar f&amp;ouml;retagsklimatet och tillv&amp;auml;xtf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna. Det beh&amp;ouml;vs en ny stor kommunreform i Sk&amp;aring;ne. Initiativet b&amp;ouml;r komma underifr&amp;aring;n, men staten b&amp;ouml;r aktivt bidra genom sm&amp;ouml;rjmedel som fr&amp;auml;mjar sammanslagning.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;H&amp;aring;llbara energil&amp;ouml;sningar&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En viktig del f&amp;ouml;r n&amp;auml;ringsklimatet &amp;auml;r en vettig och l&amp;aring;ngsiktig energipolitik. L&amp;aring;ga elpriser var l&amp;auml;nge en nyckelfaktor f&amp;ouml;r svenska industriframg&amp;aring;ngar. Inte bara hush&amp;aring;llen, utan ocks&amp;aring; f&amp;ouml;retagen, drabbas av h&amp;ouml;ga elpriser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sk&amp;aring;ne har flera g&amp;aring;nger om drabbats av Barseb&amp;auml;ckst&amp;auml;ngningen. Vi f&amp;ouml;rlorade arbetstillf&amp;auml;llen och fick s&amp;auml;mre luft (eftersom k&amp;auml;rnkraften ersattes av fossila br&amp;auml;nslen, fr&amp;auml;mst p&amp;aring; den danska sidan). Genom att Sverige delats in i elmarknadsomr&amp;aring;den kommer Sk&amp;aring;ne att f&amp;aring; ett h&amp;ouml;gre elpris &amp;auml;n resten av landet. Sk&amp;aring;nska hush&amp;aring;ll och f&amp;ouml;retag ska allts&amp;aring; betala en extra avgift som beror dels p&amp;aring; att mindre el produceras h&amp;auml;r (p&amp;aring; grund av Barseb&amp;auml;cknedl&amp;auml;ggningen), dels p&amp;aring; att &amp;ouml;verf&amp;ouml;ringskapaciteten &amp;auml;r f&amp;ouml;r d&amp;aring;lig. F&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta detta beh&amp;ouml;vs en kraftig utbyggnad av ledningar fr&amp;aring;n norr.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; en &amp;ouml;kad elproduktion i Sk&amp;aring;ne. Ocks&amp;aring; inbitna k&amp;auml;rnkraftsmotst&amp;aring;ndare m&amp;aring;ste se att alla energislag har sina f&amp;ouml;r- och nackdelar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sk&amp;aring;ne finns alla m&amp;ouml;jligheter till det goda boendet. H&amp;auml;r kan man v&amp;auml;lja mellan de bohemiska kvarteren kring M&amp;ouml;llev&amp;aring;ngstorget i Malm&amp;ouml; och de vindpinade villorna i Landskronas &amp;Aring;labodarna. Fr&amp;aring;n Sk&amp;aring;nel&amp;auml;ngan p&amp;aring; &amp;Ouml;sterlen till torpet i Sk&amp;aring;nes Fagerhult, fr&amp;aring;n radhuset i H&amp;ouml;gan&amp;auml;s till den havsn&amp;auml;ra l&amp;auml;genheten i Trelleborg. Det &amp;auml;r ett landskap av vacker natur och stora m&amp;ouml;jligheter till rekreation. Mer vindkraft kan beh&amp;ouml;vas, men det &amp;auml;r helt oacceptabelt att f&amp;ouml;r l&amp;aring;ng tid fram&amp;ouml;ver l&amp;aring;ta det sk&amp;aring;nska landskapet f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ras av dagens ineffektiva vindkraftverk. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r regelverket f&amp;ouml;r vindkraft stramas upp s&amp;aring; att naturv&amp;auml;rdet v&amp;auml;ger tyngre. Utbyggnad av vindkraft m&amp;aring;ste koncentreras till de delar av Sverige som redan exploaterats och till omr&amp;aring;den med relativt l&amp;aring;ga v&amp;auml;rden f&amp;ouml;r naturv&amp;aring;rd, kulturmilj&amp;ouml; och friluftsliv. Vindkraftsparker ska inte inkr&amp;auml;kta p&amp;aring; skyddade naturomr&amp;aring;den, och s&amp;auml;rskild h&amp;auml;nsyn ska tas till milj&amp;ouml;erna i kustlandskapet. Dessutom b&amp;ouml;r staten sluta subventionera vindkraftverk som inte har tillr&amp;auml;cklig effekt f&amp;ouml;r att bli l&amp;aring;ngsiktigt f&amp;ouml;rsvarbara.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vattenkraften b&amp;ouml;r fr&amp;auml;mst utvecklas genom effektivisering, inte &amp;ouml;kad exploatering. Denna modernisering ska ocks&amp;aring; inneb&amp;auml;ra krav p&amp;aring; att kraftverken lever upp till dagens milj&amp;ouml;regler. Anl&amp;auml;ggningar f&amp;ouml;r vattenkraft ska vara utformade s&amp;aring; att skadorna f&amp;ouml;r vandrande fisk, till exempel &amp;aring;l och lax, minimeras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r ges till k&amp;auml;nna vad som anf&amp;ouml;rs om behovet av att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla Sk&amp;aring;nes behov p&amp;aring; ett s&amp;auml;ker och billig samt natur- och milj&amp;ouml;v&amp;auml;nlig energi.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Sk&amp;aring;ne i Europa&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att &amp;ouml;ka och utnyttja &amp;Ouml;resundsregionens potential &amp;auml;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndighet f&amp;ouml;r Sverige. Den stora potentialen ligger i att med &amp;Ouml;resundsregionen som krok haka fast Sverige och &amp;ouml;vriga Norden i det tillv&amp;auml;xtomr&amp;aring;de som binds samman av de tyska storst&amp;auml;derna Hamburg, L&amp;uuml;beck, Berlin – och vidare mot Paris och norra Italien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rt beroende av Tyskland gl&amp;ouml;ms ofta bort i skuggan av den kinesiska tillv&amp;auml;xten. Men det &amp;auml;r i Hamburg och Berlin, inte Beijing, vi hittar den verkliga tillv&amp;auml;xtfaktorn f&amp;ouml;r Sk&amp;aring;ne och Sverige under &amp;ouml;versk&amp;aring;dlig tid. Vi m&amp;aring;ste p&amp;aring;minna oss om att Hamburg inte bara i sig &amp;auml;r viktig f&amp;ouml;r Sverige, staden &amp;auml;r dessutom en viktig knutpunkt f&amp;ouml;r Europas handel med Kina.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mer &amp;auml;n h&amp;auml;lften av den svenska exporten g&amp;aring;r idag till andra EU-l&amp;auml;nder. Den asiatiska andelen &amp;ouml;kar f&amp;ouml;rvisso, men ligger fortfarande p&amp;aring; drygt 10 procent. Det inneb&amp;auml;r att hela den svenska exporten till Asien &amp;auml;r ungef&amp;auml;r lika stor som den svenska exporten till Tyskland. P&amp;aring; importsidan &amp;auml;r beroendet av den tyska marknaden &amp;auml;nnu tydligare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att s&amp;aring; f&amp;aring; sk&amp;aring;nska ungdomar v&amp;auml;ljer att l&amp;auml;sa tyska i skolan &amp;auml;r bekymmersamt. &amp;Aring;r 1997 hade 44 procent av de sk&amp;aring;nska ungdomarna minst en godk&amp;auml;nd kurs i tyska i sitt slutbetyg. 2010 var det bara 16 procent. Eller uttryckt p&amp;aring; annat s&amp;auml;tt: Sedan slutet av 90-talet har antalet sk&amp;aring;nska ungdomar som l&amp;auml;r sig tyska mer &amp;auml;n halverats. Utvecklingen &amp;auml;r liknande i resten av landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Satsningar p&amp;aring; tyska b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka intresset; det &amp;auml;r en strategiskt viktig insats f&amp;ouml;r svensk konkurrenskraft. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r beh&amp;ouml;vs en medveten satsning d&amp;auml;r man g&amp;ouml;r studier i tyska mer attraktiva f&amp;ouml;r elever p&amp;aring; grundskole- och gymnasieniv&amp;aring;. Ocks&amp;aring; p&amp;aring; det lokala planet kan man bidra till att uppv&amp;auml;rdera tyska som skol&amp;auml;mne. Genom v&amp;auml;nortssamarbeten kan man exempelvis komplettera spr&amp;aring;kundervisningen med utbytesprogram med tyska skolor. Detta skulle dels skapa en morot f&amp;ouml;r att v&amp;auml;lja att l&amp;auml;sa tyska, dels komplettera den mer teoretiska undervisningen med praktik – att tala och umg&amp;aring;s med ungdomar som har tyska som modersm&amp;aring;l. Regeringen b&amp;ouml;r ges till k&amp;auml;nna vad som anf&amp;ouml;rs om satsningar p&amp;aring; &amp;auml;mnet tyska i skolan.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Sk&amp;aring;nsk kunskap&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med ett stort universitet och tv&amp;aring; h&amp;ouml;gskolor inom n&amp;aring;gra mils radie har Sk&amp;aring;ne en n&amp;auml;rmast unik position. Flera stora f&amp;ouml;retag har f&amp;ouml;rlagt sina forsknings- och utvecklingsavdelningar till Sk&amp;aring;ne. Och s&amp;aring; tycks det forts&amp;auml;tta. Om ett par &amp;aring;r st&amp;aring;r MAX IV och ESS i Lund f&amp;auml;rdigbyggda. Sk&amp;aring;ne, som redan idag &amp;auml;r en kunskaps- och forskningsregion, blir det i allt h&amp;ouml;gre utstr&amp;auml;ckning. I &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;regionens mitt, med enorma forskningsresurser, har vi alla f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att bli en ledande h&amp;ouml;gteknologisk kunskapsregion i norra Europa. Men f&amp;ouml;r att bli det beh&amp;ouml;ver vi inte bara spjutspetsforskning och grundforskning, utan ocks&amp;aring; en grund- och gymnasieskola som tillgodoser kunskapskraven. Vi beh&amp;ouml;ver bli b&amp;auml;ttre p&amp;aring; b&amp;aring;de spr&amp;aring;k och naturvetenskap, f&amp;ouml;r att kunna vara relevanta i den internationella konkurrensen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Forskning visar att det finns ett samband mellan alltf&amp;ouml;r mycket eget arbete och s&amp;auml;mre studieresultat. S&amp;auml;rskilt tydligt &amp;auml;r sambandet f&amp;ouml;r elever som kommer fr&amp;aring;n hem utan studievana. Resultaten har de senaste 20 &amp;aring;ren blivit s&amp;auml;mre, klyftorna &amp;ouml;kar och skolans kompensatoriska roll har undergr&amp;auml;vts, vilket m&amp;auml;rks i Sk&amp;aring;ne. N&amp;auml;r elever i stor utstr&amp;auml;ckning l&amp;auml;mnas ensamma i sitt arbete f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras resultaten, samtidigt som skillnaderna mellan h&amp;ouml;g- och l&amp;aring;gpresterande elever &amp;ouml;kar. Behovet av skolreformer blir v&amp;auml;ldigt tydligt i Sk&amp;aring;ne. Vi har sett hur elever som v&amp;auml;xer upp i socioekonomiskt utsatta omr&amp;aring;den har sv&amp;aring;rare att klara en skola d&amp;auml;r l&amp;auml;rarrollen &amp;auml;r otydlig, kunskap nedv&amp;auml;rderas och f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningarna &amp;auml;r l&amp;aring;gt st&amp;auml;llda.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alliansregeringen har genomf&amp;ouml;rt en l&amp;aring;ng rad reformer som ska bidra till att v&amp;auml;nda resultaten och ge fler barn m&amp;ouml;jlighet att n&amp;aring; framg&amp;aring;ng i skolan. Det &amp;auml;r ett av de mest strategiskt viktiga reformomr&amp;aring;dena om man p&amp;aring; sikt ska st&amp;auml;rka Sk&amp;aring;nes konkurrenskraft och ge fler elever chans att lyckas n&amp;aring; ett i flera avseenden rikare liv. Sk&amp;aring;ne beh&amp;ouml;ver &amp;ouml;kad social r&amp;ouml;rlighet och fler klassresor. Det beh&amp;ouml;vs ett statligt huvudmannaskap f&amp;ouml;r att lyfta skolans status, kvalitet och likv&amp;auml;rdighet. Att &amp;auml;ndra huvudmannaskap kan emellertid inledningsvis vara f&amp;ouml;rknippat med en del praktiska problem, att l&amp;aring;ta Sk&amp;aring;ne g&amp;aring; f&amp;ouml;re och bli f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksomr&amp;aring;de f&amp;ouml;r statligt huvudmannaskap kan d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara en vinst b&amp;aring;de f&amp;ouml;r Sk&amp;aring;ne och f&amp;ouml;r &amp;ouml;vriga landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en rad oroande tecken p&amp;aring; att skolan inte f&amp;ouml;ljt med i internationaliseringen. Fler sk&amp;aring;ningar, inte f&amp;auml;rre, m&amp;aring;ste i framtiden kunna l&amp;auml;sa och skriva p&amp;aring; b&amp;aring;de danska och tyska. Fler elever m&amp;aring;ste ges m&amp;ouml;jlighet att l&amp;auml;ra sig v&amp;aring;ra grannl&amp;auml;nders spr&amp;aring;k i skolan. Spr&amp;aring;kkunskaper &amp;auml;r visserligen viktigt f&amp;ouml;r svenska ungdomar generellt, men just vad g&amp;auml;ller danska och tyska &amp;auml;r det rimligt att Sk&amp;aring;ne g&amp;aring;r f&amp;ouml;re. Sannolikheten f&amp;ouml;r ungdomar i v&amp;aring;r region att som vuxna handla och arbeta med danskar och tyskar blir betydligt st&amp;ouml;rre &amp;auml;n f&amp;ouml;r ungdomar i norra eller mellersta Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Eleverna b&amp;ouml;r redan i ett tidigt skede f&amp;aring; kontakt med v&amp;aring;ra grannl&amp;auml;nders spr&amp;aring;k, och redan i grundskolan f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att l&amp;auml;ra sig danska. Alla sk&amp;aring;nska elever ska kunna f&amp;ouml;rst&amp;aring; enklare talad och skriven danska, vilket exempelvis kan uppmuntras genom att man i skolan regelbundet exponeras f&amp;ouml;r danska tv-program och tidningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I framtiden kommer inte bara fler sk&amp;aring;ningar att arbeta eller studera p&amp;aring; andra sidan &amp;Ouml;resund och &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n, det kommer ocks&amp;aring; att komma allt fler forskare till Sk&amp;aring;ne fr&amp;aring;n hela v&amp;auml;rlden. Med de universitet och de h&amp;ouml;gskolor som finns i regionen, och med ett flertal stora internationella f&amp;ouml;retag, kommer behovet av kvalificerad arbetskraft fr&amp;aring;n v&amp;aring;r omv&amp;auml;rld sannolikt att &amp;ouml;ka, inte minst efter etableringen av MAX IV och ESS-anl&amp;auml;ggningen i Lund. M&amp;aring;nga av dem som s&amp;ouml;ker sig hit har familj, och p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som vi som idag bor h&amp;auml;r st&amp;auml;ller de krav p&amp;aring; bra skolor f&amp;ouml;r sina barn och ungdomar. Om vi vill attrahera dem, vilket gynnar v&amp;aring;r tillv&amp;auml;xt, v&amp;aring;ra skatteint&amp;auml;kter och d&amp;auml;rmed v&amp;aring;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd, beh&amp;ouml;ver vi fler internationella skolor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ocks&amp;aring; inom den h&amp;ouml;gre utbildningen m&amp;aring;ste man vara beredd p&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring. I takt med att behoven v&amp;auml;xer och Sk&amp;aring;nes olika delar v&amp;auml;xer ihop m&amp;aring;ste man ocks&amp;aring; diskutera framtidens h&amp;ouml;gskolestruktur. Den konkurrens som idag finns mellan l&amp;auml;ros&amp;auml;tena &amp;auml;r i sig positiv. Konkurrens g&amp;ouml;r att man sk&amp;auml;rper sig. Samtidigt finns det stor potential i att ocks&amp;aring; utveckla samarbetet mellan Sk&amp;aring;nes akademiska utbildningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Campus Helsingborg &amp;auml;r ett bra exempel p&amp;aring; att universitetets bredd och djup kan anv&amp;auml;ndas ocks&amp;aring; utanf&amp;ouml;r universitetsorten. Samarbetet mellan H&amp;ouml;gskolan i Kristianstad och Lunds universitet om l&amp;auml;rarutbildningen &amp;auml;r ett annat gott exempel. Det beh&amp;ouml;vs en &amp;ouml;ppenhet f&amp;ouml;r att diskutera fortsatt och f&amp;ouml;rdjupat samarbete. Genom ett n&amp;auml;rmande mellan Kristianstad och Lund skulle till exempel tillg&amp;aring;ngen till akademisk utbildning i nord&amp;ouml;stra Sk&amp;aring;ne (som idag har j&amp;auml;mf&amp;ouml;relsevis l&amp;aring;g utbildningsniv&amp;aring;) kunna &amp;ouml;ka v&amp;auml;sentligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kanske kan vi l&amp;aring;ta oss inspireras av hur h&amp;ouml;gskolev&amp;auml;rlden organiseras i Kalifornien d&amp;auml;r UCLA, UCSF och &amp;aring;tta andra campus omv&amp;auml;xlande samarbetar och konkurrerar? Kanske kan ett s&amp;aring;dant samarbete ge den dynamik och den h&amp;ouml;ga kvalitet som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att Sk&amp;aring;ne ska f&amp;aring;nga upp de m&amp;ouml;jligheter som nu skapas genom tunga forskningsinvesteringar. Tanken m&amp;aring;ste f&amp;aring; pr&amp;ouml;vas. F&amp;ouml;r&amp;auml;ndringsvilja m&amp;aring;ste finnas. Kvalitet &amp;auml;r viktigare &amp;auml;n n&amp;auml;rhet. En utredning b&amp;ouml;r tills&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r att se &amp;ouml;ver hur den sk&amp;aring;nska h&amp;ouml;gre utbildningen kan st&amp;auml;rkas genom samverkan.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Ett kreativt Sk&amp;aring;ne&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sk&amp;aring;ne finns ocks&amp;aring; en allt st&amp;ouml;rre grupp m&amp;auml;nniskor, f&amp;ouml;retr&amp;auml;devis i kreativa yrken, som p&amp;aring; grund av digitaliseringen &amp;auml;r mer mobila &amp;auml;n tidigare. I framtiden kan de vilja jobba tre dagar hemma i Kristianstad, och pendla tv&amp;aring; dagar till K&amp;ouml;penhamn. Hur vi l&amp;ouml;ser framtidens infrastrukturutmaning blir avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r om de v&amp;auml;ljer att g&amp;ouml;ra s&amp;aring;, eller att helt enkelt flytta till K&amp;ouml;penhamn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sk&amp;aring;ne kommer med stor sannolikhet att i framtiden locka till sig fler kreativa ungdomar, som en generation tidigare kanske skulle flyttat till Stockholm. &amp;Ouml;resundsregionen upplevs som sp&amp;auml;nnande, kreativ och framtidsinriktad. Dessutom finns h&amp;auml;r en n&amp;auml;rhet till Europa som lockar. Fr&amp;aring;n Malm&amp;ouml; kan du ta t&amp;aring;get inte bara till Danmark, utan ocks&amp;aring; till Kastrup. V&amp;auml;rlden &amp;auml;r n&amp;auml;rmre h&amp;auml;r, och det kommer bli allt tydligare de kommande 20 &amp;aring;ren.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett rikare kulturliv bidrar till att utveckla m&amp;auml;nniskans kreativitet. Det talar f&amp;ouml;r att kultur och kulturpolitik blir viktigare fram&amp;ouml;ver. Kultur och kreativitet gynnar utvecklingen, eftersom kreativa centra attraherar m&amp;auml;nniskor med goda id&amp;eacute;er.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kulturen har ett v&amp;auml;rde i sig, och Sk&amp;aring;ne visar redan idag framf&amp;ouml;tterna p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de. H&amp;auml;r finns sp&amp;auml;nnande arkitektur, ett antal teatrar, konsthallar och kulturinstitutioner. Fr&amp;aring;n Lars Vilks Nimis och Dunkers i nordv&amp;auml;st via Wan&amp;aring;s i nordost och Kulturen i Lund till Sk&amp;aring;nes Dansteater vid foten av Turning Torso i Malm&amp;ouml; – Sk&amp;aring;ne &amp;auml;r en oerh&amp;ouml;rt sp&amp;auml;nnande region. Men mer kan och b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att uppmuntra och inspirera till kreativitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r sp&amp;auml;nnande att nytt kulturliv nu spirar i Landskrona. I fler stora st&amp;auml;der vore det &amp;ouml;nskv&amp;auml;rt med fler utpr&amp;auml;glade kulturkvarter, d&amp;auml;r sm&amp;aring; f&amp;ouml;retag och atelj&amp;eacute;er skapar en kreativ milj&amp;ouml;. De sk&amp;aring;nska kulturinstitutionerna kan st&amp;auml;rkas ytterligare, och s&amp;auml;tta Sk&amp;aring;ne p&amp;aring; kartan internationellt, genom att man medvetet satsar p&amp;aring; att rekrytera internationellt framst&amp;aring;ende konstn&amp;auml;rliga ledare i verksamheten (minns Malm&amp;ouml;s st&amp;auml;llning i teaterv&amp;auml;rlden under Ingmar Bergmans tid som regiss&amp;ouml;r p&amp;aring; stadsteatern!). Och genom att forts&amp;auml;tta uppmuntra banbrytande och nyskapande arkitektur skapar vi ett inspirerande landskap, b&amp;aring;de i stadsmilj&amp;ouml; och p&amp;aring; landsbygden. En kulturpolitik som tar sikte p&amp;aring; att fler ska m&amp;ouml;ta kvalitativ kultur bidrar ocks&amp;aring; till bildning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att ta ett st&amp;ouml;rre eget ansvar kr&amp;auml;vs ocks&amp;aring; en f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att fatta egna, sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndiga och v&amp;auml;lgrundade beslut. Det &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid att bildningsidealet &amp;aring;teruppr&amp;auml;ttas. P&amp;aring; resa i en f&amp;ouml;r&amp;auml;nderlig v&amp;auml;rld beh&amp;ouml;vs en v&amp;auml;lfylld ryggs&amp;auml;ck, och en f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att forts&amp;auml;tta fylla den med kunskap och insikter. H&amp;auml;r &amp;auml;r m&amp;ouml;tet med kulturen avg&amp;ouml;rande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom ramen f&amp;ouml;r den samverkansmodell som alliansregeringen genomf&amp;ouml;rt f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka det regionala inflytandet i kulturpolitiken skapas arenor f&amp;ouml;r &amp;ouml;kat samarbete och kreativa l&amp;ouml;sningar. Att regionerna f&amp;aring;r &amp;ouml;kat inflytande &amp;ouml;ver de statliga kultursatsningarna f&amp;aring;r dock inte inneb&amp;auml;ra att statens m&amp;ouml;jligheter att h&amp;auml;vda nationella intressen minskar. P&amp;aring; sikt b&amp;ouml;r portf&amp;ouml;ljmodellen utvecklas s&amp;aring; att statliga resurser helt skiftas till den regionala niv&amp;aring;n samtidigt som staten tar ett mer &amp;ouml;vergripande ansvar f&amp;ouml;r att utveckla och sprida kulturyttringar och kulturarv som &amp;auml;r av nationellt intresse.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Ett samlat Sk&amp;aring;ne&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De senaste decennierna har Sk&amp;aring;ne enats alltmer. De tv&amp;aring; landstingen och sjukv&amp;aring;rden i Malm&amp;ouml; kommun har samlats i ett f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med &amp;ouml;kat regionalt ansvar, och Malm&amp;ouml;hus l&amp;auml;n och Kristianstads l&amp;auml;n har samlats i det gemensamma Sk&amp;aring;ne l&amp;auml;n. Dessa reformer har varit bra f&amp;ouml;r Sk&amp;aring;ne och har st&amp;auml;rkt den svenska sidan i &amp;Ouml;resundsregionen. Det &amp;auml;r vidare s&amp;aring; att partierna numera &amp;auml;r organiserade med Sk&amp;aring;ne som regional bas, inte de gamla l&amp;auml;nen eller valkretsarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid val till riksdagen &amp;auml;r dock Sk&amp;aring;ne l&amp;auml;n indelat i fyra valkretsar. Denna delning &amp;auml;r p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt otidsenlig. Dagens valkretsar &amp;auml;r inte naturliga enheter. I nord&amp;ouml;stra valkretsen samsas till exempel &amp;Auml;ngelholm och Simrishamn, som ligger i var sitt h&amp;ouml;rn av Sk&amp;aring;ne. Uppdelningen &amp;auml;r idag en av f&amp;aring; saker som p&amp;aring;minner om hur Sverige en g&amp;aring;ng f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kte f&amp;ouml;rsvaga det nyvunna Sk&amp;aring;ne genom splittring.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Valkretsindelningen vid val till riksdagen har diskuterats l&amp;auml;nge och har p&amp;aring; senare tid utretts av s&amp;aring;v&amp;auml;l Nomineringsr&amp;auml;tts- och valkretskommitt&amp;eacute;n (SOU 1995:143) som 1999 &amp;aring;rs f&amp;ouml;rfattningsutredning (SOU 2002:42). Ingen av dessa har emellertid f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningsl&amp;ouml;st pr&amp;ouml;vat tanken att samla Sk&amp;aring;ne i en valkrets i riksdagsval. Ett samlat Sk&amp;aring;ne skulle bli den st&amp;ouml;rsta valkretsen i riksdagen, n&amp;aring;got st&amp;ouml;rre &amp;auml;n Stockholms l&amp;auml;n. Det &amp;auml;r nu dags att &amp;auml;ndra valkretsindelningen i Sk&amp;aring;ne, en gemensam sk&amp;aring;nsk riksdagsvalkrets &amp;auml;r en naturlig l&amp;ouml;sning. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Nationell samordning av h&amp;ouml;gspecialiserad v&amp;aring;rd&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;nniskans f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att kunna bota komplicerade sjukdomar upph&amp;ouml;r aldrig att f&amp;ouml;rv&amp;aring;na. Den patient med mags&amp;aring;r som tidigare opererades behandlas idag med l&amp;auml;kemedel. Behandlingen av hj&amp;auml;rtinfarkt, som f&amp;ouml;r 20 &amp;aring;r sedan var en komplicerad medicinsk behandling, &amp;auml;r i dag ett rutinartat ingrepp. En f&amp;ouml;rklaring till att vi lever allt l&amp;auml;ngre &amp;auml;r att sjukv&amp;aring;rden idag kan behandla sjukdomar som tidigare inte gick att bota.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den sjukv&amp;aring;rd som &amp;auml;r forskningsn&amp;auml;ra, nyskapande, modern och investeringstung – ofta ben&amp;auml;mnd h&amp;ouml;gspecialiserad sjukv&amp;aring;rd – &amp;auml;r internationellt sett av h&amp;ouml;g kvalitet i Sverige. N&amp;auml;r utvecklingen och tekniken g&amp;aring;r fram&amp;aring;t inom sjukv&amp;aring;rden, med allt mer avancerad sjukv&amp;aring;rd och ingrepp, &amp;ouml;kar ocks&amp;aring; behovet av h&amp;ouml;gre kompetens och mer resurser. Det &amp;auml;r en fantastisk utveckling som st&amp;auml;ller h&amp;ouml;gre krav p&amp;aring; den svenska sjukv&amp;aring;rden. En indikation p&amp;aring; detta &amp;auml;r att kostnadsutvecklingen i den h&amp;ouml;gspecialiserade v&amp;aring;rden under senare &amp;aring;r har varit h&amp;ouml;gre &amp;auml;n f&amp;ouml;r annan sjukv&amp;aring;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den h&amp;ouml;gspecialiserade v&amp;aring;rden bygger p&amp;aring; ett n&amp;auml;ra samspel mellan akademin och sjukv&amp;aring;rden. F&amp;ouml;r universiteten &amp;auml;r det viktigt att det finns m&amp;ouml;jlighet att studera den kliniska till&amp;auml;mpbarheten av nya forskningsr&amp;ouml;n. P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt &amp;auml;r det angel&amp;auml;get f&amp;ouml;r sjukv&amp;aring;rden att ha tillg&amp;aring;ng till den senaste forskningen f&amp;ouml;r att kunna utveckla nya behandlingsmetoder. Det &amp;auml;r f&amp;ouml;rst n&amp;auml;r det r&amp;aring;der en symbios mellan forskning och medicinska behandlingar som Sverige i framtiden kan vara v&amp;auml;rldsledande n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att utveckla och till&amp;auml;mpa nya behandlingsmetoder. Den kliniska forskningen har ett stort samh&amp;auml;llsekonomiskt v&amp;auml;rde och &amp;auml;r av strategisk betydelse f&amp;ouml;r Sveriges konkurrenskraft genom att den skapar en grund f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag inom life science. Antalet kliniska studier som genomf&amp;ouml;rs i Sverige minskar, vilket leder till att forskningen och d&amp;auml;rmed m&amp;aring;nga arbetstillf&amp;auml;llen flyttar utomlands.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sk&amp;aring;ne, med tung h&amp;ouml;gkvalificerad v&amp;aring;rd, forskningsintensiva f&amp;ouml;retag, och h&amp;ouml;gkvalitativ utbildning och forskning &amp;auml;r det uppenbart att detta &amp;auml;r ett omr&amp;aring;de som beh&amp;ouml;ver en rej&amp;auml;l &amp;ouml;versyn. &amp;Auml;n tydligare blir behovet om man v&amp;auml;ger in den skarpa konkurrens om f&amp;ouml;retagsetablering som finns med den danska sidan av &amp;Ouml;resund. Klarar vi inte erbjuda goda villkor f&amp;ouml;r klinisk forsning riskerar vi f&amp;ouml;rlora forskning, f&amp;ouml;retag och framtida v&amp;auml;lst&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Redan idag ser vi hur staten har tagit initiativ till att koncentrera den h&amp;ouml;gspecialiserade v&amp;aring;rden till ett f&amp;aring;tal platser i landet genom inf&amp;ouml;randet av s&amp;aring; kallad rikssjukv&amp;aring;rd f&amp;ouml;r de behandlingar som omfattar ett f&amp;aring;tal patienter i hela landet. Men i ett l&amp;aring;ngsiktigt perspektiv beh&amp;ouml;ver staten ta ett &amp;auml;nnu st&amp;ouml;rre ansvar f&amp;ouml;r den h&amp;ouml;gspecialiserade v&amp;aring;rden. En &amp;aring;ldrande befolkning, nya effektiva men kostsamma l&amp;auml;kemedel/behandlingar och behovet av stora satsningar p&amp;aring; medicin-teknisk utveckling betyder att det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt f&amp;ouml;r regioner och landsting att fullt ut finansiera denna v&amp;aring;rd utan att beh&amp;ouml;va &amp;ouml;ka beskattning p&amp;aring; arbete genom h&amp;ouml;jd region/landstingsskatt. Vi kan se hur kostnaderna f&amp;ouml;r den h&amp;ouml;gspecialiserade v&amp;aring;rden &amp;ouml;kar mer &amp;auml;n f&amp;ouml;r annan sjukv&amp;aring;rd och ingenting tyder p&amp;aring; att denna utveckling kommer att stanna av. Ett statligt ansvar inneb&amp;auml;r ocks&amp;aring; st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter till samordning och kraftsamling kring den h&amp;ouml;gspecialiserade v&amp;aring;rden j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med det delade huvudmannaskapet d&amp;auml;r stat/universitet ansvarar f&amp;ouml;r forskning/utbildning och region/landsting f&amp;ouml;r sjukv&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den nationella samordningen beh&amp;ouml;ver &amp;ouml;ka. P&amp;aring; lite l&amp;auml;ngre sikt beh&amp;ouml;ver staten ta &amp;ouml;ver huvudmannaskapet f&amp;ouml;r den h&amp;ouml;gspecialiserade v&amp;aring;rden. Detta &amp;auml;r inte en okomplicerad f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r man som ett f&amp;ouml;rsta steg i en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringsprocess inr&amp;auml;tta en nationell n&amp;auml;mnd som tillf&amp;ouml;r regionerna/landstingen de resurser som kr&amp;auml;vs men ocks&amp;aring; styr verksamheten s&amp;aring; att den b&amp;auml;st kan samverka med akademin och n&amp;auml;ringslivet. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 24 september 2013&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Christer Nylander (FP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett sammanhållet och strategiskt grepp om de kommande decenniernas infrastruktursatsningar i Skåne.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:TU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en ny gränsöverskridande politisk struktur för Öresundssamarbetet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att avskaffa värnskatten och sänka den statliga inkomstskatten för att stärka Skånes konkurrenskraft.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:SkU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en kommunreform i Skåne.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:KU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av säker, billig och miljövänlig energi i Skåne.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en satsning på ämnet tyska i skolan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UbU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Skåne som försöksområde för statligt huvudmannaskap för skolan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UbU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur den skånska högre utbildningen kan stärkas genom samverkan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UbU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utveckling av kultursamverkansmodellen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:KrU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en gemensam riksdagsvalkrets i Skåne.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:KU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett ökat statligt ansvarstagande för högspecialiserad vård.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:SoU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2013-10-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2013-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0731442709013</intressent_id>
<namn>Christer Nylander</namn>
<partibet>FP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:12:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>H102N333</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 13:21:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:12:16</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H102N333</dok_id>
<subtitel>av Christer Nylander (FP)</subtitel>
<filnamn>MOT_201314_N_333.doc</filnamn>
<filstorlek>94720</filstorlek>
<filtyp>doc</filtyp>
<titel>Ett starkare Skåne</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2754B5EF-5412-44F9-8864-F86A63468340</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>H102N333</dok_id>
<subtitel>av Christer Nylander (FP)</subtitel>
<filnamn>mot_201314_n_333.pdf</filnamn>
<filstorlek>227565</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201314_n_333</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/53EA5675-52E9-4018-AB0A-515A98839E6C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2013/14:KU22</uppgift>
<ref_dok_id>H101KU22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2013/14</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vallagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>bet</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2013/14:TU20</uppgift>
<ref_dok_id>H101TU20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2013/14</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>TU20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Åtgärdsplanering för transportsystemet 2014-2025 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>bet</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2013/14:UbU12</uppgift>
<ref_dok_id>H101UbU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2013/14</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Skolväsendet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>bet</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2013/14:UU3</uppgift>
<ref_dok_id>H101UU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2013/14</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Norden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>bet</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>