<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2893545</hangar_id>
 <dok_id>H102MJ490</dok_id>
 <rm>2013/14</rm>
 <beteckning>MJ490</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2013/14:MJ490 av Matilda Ernkrans m.fl. (S)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>S8003</tempbeteckning>
 <organ>MJU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>490</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2013-10-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-05-08 13:27:46</systemdatum>
 <publicerad>2013-12-19 04:27:54</publicerad>
 <titel>Bra mat för jobb och välfärd</titel>
 <subtitel>av Matilda Ernkrans m.fl. (S)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{EBD6AF81-A369-44DA-8E84-237B7220D14E}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H102MJ490/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H102MJ490</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H102MJ490</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2013/14:MJ490&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Matilda Ernkrans m.fl. (S)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Bra mat för jobb och välfärd&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;S8003&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Bra mat f&amp;ouml;r jobb och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="as0209aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 130522:1400 v6.06" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: AD-&amp;auml;ndringar --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Thu, 08 May 2014 13:20:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201314_MJ_490.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc329171051" name="_Toc329171051"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc329171414" name="_Toc329171414"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334447770" name="_Toc334447770"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336972086" name="_Toc336972086"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc366584315" name="_Toc366584315"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc367871737" name="_Toc367871737"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc368645732" name="_Toc368645732"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc371768953" name="_Toc371768953"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc329171050" name="_Toc329171050"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc329171413" name="_Toc329171413"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334447769" name="_Toc334447769"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336972085" name="_Toc336972085"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc366584314" name="_Toc366584314"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc367871736" name="_Toc367871736"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc368645731" name="_Toc368645731"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc371768952" name="_Toc371768952"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768952"&gt;1&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768953"&gt;1&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Livsmedelsstrategi och v&amp;aring;r s&amp;aring;rbarhet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768954"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jobb i hela landet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768955"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i de gr&amp;ouml;na n&amp;auml;ringarna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768956"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Maten som en del av v&amp;auml;lf&amp;auml;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768957"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;auml;lsosam mat&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768958"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tillsatser och andra &amp;auml;mnen i mat&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768959"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Matkonsumenten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768960"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barnens mat&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768961"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Offentlig upphandling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768962"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;St&amp;ouml;d f&amp;ouml;r upphandling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768963"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Matf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768964"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Restauranger och offentlig mat&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768965"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sl&amp;auml;ngd mat&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768966"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Matproduktionen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768967"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konkurrenskraft&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768968"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s jordbrukspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768969"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Investeringar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768970"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kunskap utvecklar jordbruket&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768971"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Merv&amp;auml;rdet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768972"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ekologisk odling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768973"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Proteingr&amp;ouml;dor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768974"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;GMO och kemikalieindustrin&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768975"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fiske och vattenbruk&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768976"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fiske i tredje land&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768977"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hotade arter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768978"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vattenbruk&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768979"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Livsmedelsf&amp;ouml;r&amp;auml;dling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768980"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Livsmedelsindustrin&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768981"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sm&amp;aring;skalig livsmedelsf&amp;ouml;r&amp;auml;dling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768982"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Viltk&amp;ouml;tt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc371768983"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige beh&amp;ouml;ver en nationell l&amp;aring;ngsiktig livsmedelsstrategi f&amp;ouml;r en konkurrenskraftig svensk matproduktion.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en ny satsning och kraftsamling f&amp;ouml;r svensk livsmedelsproduktion genom att skapa organisationen Svensk Mat.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att branschsamtal b&amp;ouml;r initieras i syfte att komma &amp;ouml;verens om att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra informationen p&amp;aring; matf&amp;ouml;rpackningarna n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller tydlighet, l&amp;auml;sbarhet och begriplighet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska &amp;aring;terkomma till riksdagen med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur redovisningen och m&amp;auml;rkningen av salt p&amp;aring; matvaror ska f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras i Sverige och att i det sammanhanget ett m&amp;auml;rkningssystem liknande det i Finland b&amp;ouml;r &amp;ouml;verv&amp;auml;gas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tills&amp;auml;tta en utredning om en f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad m&amp;auml;rkning som tydligare anger varans inneh&amp;aring;ll av t.ex. fett, socker och salt samt att utredningen ocks&amp;aring; ska granska vilken vetenskaplig grund samh&amp;auml;llet har i r&amp;aring;dgivningen till konsumenter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det inom ramen f&amp;ouml;r den nya EU-lagstiftningen b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rtydligas var p&amp;aring; f&amp;ouml;rpackningen m&amp;auml;rkningen av matens n&amp;auml;ringsv&amp;auml;rde ska finnas och hur den ska vara utformad.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det dolda sockret (och sockerlika ers&amp;auml;ttningar) ska redovisas tydligare i snabb- och halvfabrikatmat.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett nytt m&amp;aring;l som inneb&amp;auml;r att 30 procent av den offentliga konsumtionen av livsmedel ska best&amp;aring; av ekologiska varor 2020.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att statlig upphandling av mat ska inriktas mot mat med mindre klimatp&amp;aring;verkan.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige beh&amp;ouml;ver en plan f&amp;ouml;r att uppfylla kravet p&amp;aring; att halvera kassationen av livsmedel fram till 2025.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att analysera m&amp;ouml;jligheten att &amp;auml;ndra m&amp;auml;rkningen ”b&amp;auml;st f&amp;ouml;re” till ”minst h&amp;aring;llbar till” samt driva fr&amp;aring;gan i EU.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att granska sk&amp;auml;len till att 30 procent av den f&amp;auml;rska frukten och de f&amp;auml;rska gr&amp;ouml;nsakerna sl&amp;auml;ngs bort innan de n&amp;aring;r slutkonsumenterna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att i n&amp;auml;ra samarbete med branschen ta fram nya regelverk f&amp;ouml;r vilken information, t.ex. om r&amp;aring;varornas ursprung, som restaurangkunder ska ha r&amp;auml;tt att kr&amp;auml;va.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att kontinuerligt granska omfattningen av anv&amp;auml;ndningen av falska beteckningar f&amp;ouml;r t.ex. fiskarter eller k&amp;ouml;ttprodukter p&amp;aring; restauranger och f&amp;ouml;resl&amp;aring; &amp;aring;tg&amp;auml;rder som skyddar konsumenterna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att den som serveras mat p&amp;aring; sjukhus, skolor eller &amp;auml;ldreboende ska ha r&amp;auml;tt till r&amp;auml;ttvisande information om maten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att satsa p&amp;aring; forskning om hur vi utvinner fosfor ur avloppsslam som har f&amp;ouml;r h&amp;ouml;ga halter av farliga kemikalier och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte kan anv&amp;auml;ndas som g&amp;ouml;dselmedel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om forskning om hur man kan avvattna r&amp;ouml;tat naturg&amp;ouml;dsel f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra det till ett mer attraktivt g&amp;ouml;dselmedel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att s&amp;auml;tta ett nytt m&amp;aring;l som inneb&amp;auml;r att 30 procent av jordbruksmarken ska vara ekologiskt certifierad till 2020.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r ge Jordbruksverket i uppdrag att arbeta f&amp;ouml;r stimulans av &amp;ouml;kad odling av proteingr&amp;ouml;dor i Sverige.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inom EU framh&amp;aring;lla att det finns lokala nationella aspekter som g&amp;ouml;r att ett EU-land ska kunna s&amp;auml;ga nej till odling av enskilda GMO-gr&amp;ouml;dor ocks&amp;aring; av milj&amp;ouml;- och h&amp;auml;lsosk&amp;auml;l.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inom EU arbeta f&amp;ouml;r &amp;ouml;kade krav p&amp;aring; redskap som f&amp;ouml;rhindrar bif&amp;aring;ngster i fisket.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om regionalisering av f&amp;ouml;rvaltningen av fiskbest&amp;aring;nden och att regeringen b&amp;ouml;r str&amp;auml;va efter att i EU skaffa mandat f&amp;ouml;r regionala beslut i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att s&amp;auml;rskilt beakta det sm&amp;aring;skaliga fiskets villkor i Sverige.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om EU:s fiskeavtal med tredjel&amp;auml;nder, s.k. FPA.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av ett regelverk som styr fisket s&amp;aring; att f&amp;ouml;r stora bif&amp;aring;ngster av hotade arter ska g&amp;ouml;ra att fiskem&amp;ouml;jligheten av m&amp;aring;larten kan begr&amp;auml;nsas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att ge en eller flera myndigheter i uppdrag att granska f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r fisketurism i Sverige.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen i EU b&amp;ouml;r agera starkt f&amp;ouml;r att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd en f&amp;ouml;rvaltningsplan som reglerar fisket av h&amp;auml;lleflundra och arbeta f&amp;ouml;r ett stopp f&amp;ouml;r &amp;aring;lfisket i hela EU.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en nationell handlingsplan f&amp;ouml;r vattenbruket.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att stimulera de gr&amp;ouml;na n&amp;auml;ringarnas arbete med att utveckla varum&amp;auml;rken, produkter och identitet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att st&amp;ouml;dja sm&amp;aring;skalig livsmedelsf&amp;ouml;r&amp;auml;dling.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att f&amp;ouml;renkla hanteringen av bj&amp;ouml;rnk&amp;ouml;tt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkande 9 h&amp;auml;nvisat till FiU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt; Yrkande 26 h&amp;auml;nvisat till NU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always;"&gt; Bra mat f&amp;ouml;r jobb och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad vi &amp;auml;ter p&amp;aring;verkar v&amp;aring;r h&amp;auml;lsa och v&amp;aring;rt v&amp;auml;lbefinnande. Maten &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en viktig del av v&amp;aring;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Hur maten produceras ger effekter p&amp;aring; ekonomi, milj&amp;ouml; och klimat. Jordbruket i Sverige st&amp;aring;r f&amp;ouml;r arbetstillf&amp;auml;llen i omr&amp;aring;den d&amp;auml;r andra jobb &amp;auml;r sv&amp;aring;ra att f&amp;aring;. Eftersom vi vill utveckla v&amp;auml;lf&amp;auml;rden &amp;auml;r det naturligt att vi ocks&amp;aring; arbetar med att f&amp;aring; h&amp;ouml;gre kvalitet p&amp;aring; maten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En politik f&amp;ouml;r mat och livsmedel kan ocks&amp;aring; bli en del i v&amp;aring;r milj&amp;ouml;politik. Jordbrukets klimatp&amp;aring;verkan m&amp;aring;ste minska och det kan vi &amp;aring;stadkomma genom att st&amp;auml;lla om till ett mer h&amp;aring;llbart jordbruk. Vi menar att v&amp;auml;gen dit g&amp;aring;r b&amp;aring;de via hur maten efterfr&amp;aring;gas och hur produktion och f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning regleras av lagar och regler.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om konsumenterna ska kunna efterfr&amp;aring;ga h&amp;ouml;gre kvalitet m&amp;aring;ste de f&amp;aring; r&amp;auml;tt information om vad maten inneh&amp;aring;ller, hur den har tagits fram och varifr&amp;aring;n den kommer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror att en stark svensk prim&amp;auml;rproduktion av livsmedel &amp;auml;r v&amp;auml;sentlig f&amp;ouml;r att n&amp;aring; detta. Men d&amp;aring; m&amp;aring;ste det svenska jordbruket klara tv&amp;aring; stora utmaningarna: dels att kunna delta i en allt tuffare internationell konkurrens, dels minska sin klimatp&amp;aring;verkan och hantera ett f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrat klimat.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768954" name="_Toc371768954"&gt;&lt;/a&gt;Livsmedelsstrategi och v&amp;aring;r s&amp;aring;rbarhet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;aring;ngsiktigt beh&amp;ouml;ver Sverige en &amp;ouml;vergripande livsmedelsstrategi f&amp;ouml;r vilken matproduktion som ska ske i Sverige och hur den ska anpassas till klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna och v&amp;aring;ra nationella och internationella klimat&amp;aring;taganden. Det handlar om att ta fram politiska &amp;aring;tg&amp;auml;rder och strategier f&amp;ouml;r utveckling av n&amp;auml;ringen, att tillvarata konsumenternas intresse och att diskutera den svenska s&amp;aring;rbarheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En livsmedelsstrategi beh&amp;ouml;ver utformas i ljuset av att vi st&amp;ouml;der en fri marknad och minskade subventioner. En utredning beh&amp;ouml;ver tills&amp;auml;ttas som kan svara p&amp;aring; vad samh&amp;auml;llet kan vidta f&amp;ouml;r &amp;aring;tg&amp;auml;rder p&amp;aring; kort och medell&amp;aring;ng sikt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Totalt i v&amp;auml;rlden lever 1 miljard m&amp;auml;nniskor med brist p&amp;aring; mat – de sv&amp;auml;lter. Medan 1,5 miljard &amp;auml;r &amp;ouml;verviktiga. Den sammanlagda produktionen av mat i v&amp;auml;rlden m&amp;auml;tt i kalorier skulle r&amp;auml;cka till dubbelt s&amp;aring; m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor som idag. Men utvecklingen &amp;auml;r den motsatta. Om 40 &amp;aring;r ska ytterligare 2–3 miljarder ha mat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att diskutera den svenska graden av hur sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjande vi &amp;auml;r p&amp;aring; mat &amp;auml;r sv&amp;aring;rt eftersom vi lever i en globaliserad ekonomi. Det handlar minst lika mycket om att v&amp;aring;r produktion &amp;auml;r beroende av att maskiner f&amp;aring;r reservdelar och framf&amp;ouml;rallt drivmedel f&amp;ouml;r att fungera.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi odlar idag mer spannm&amp;aring;l &amp;auml;n vad vi sj&amp;auml;lva beh&amp;ouml;ver medan vi beh&amp;ouml;ver importera t.ex. k&amp;ouml;tt.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref0" name="fnref0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn0"&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768955" name="_Toc371768955"&gt;&lt;/a&gt;Jobb i hela landet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan den borgerliga regeringen tilltr&amp;auml;dde 2006 har syssels&amp;auml;ttningen inom jordbruket minskat med 20 procent. Statistik d&amp;auml;r Jordbruksverket j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt genomf&amp;ouml;rda antal heltider per &amp;aring;r (AWU) inom jordbruket visar att motsvarande 15&amp;nbsp;000 heltidsarbeten har f&amp;ouml;rsvunnit i den svenska basproduktionen av livsmedel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta &amp;auml;r allvarligt av flera sk&amp;auml;l. F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta &amp;auml;r arbetstillf&amp;auml;llena i jordbruket helt avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r m&amp;ouml;jligheten f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor att bo och arbeta p&amp;aring; landsbygden. N&amp;auml;r arbetstillf&amp;auml;llen f&amp;ouml;rsvinner tvingas dessutom ofta m&amp;auml;nniskor &amp;ouml;verge sin livsstil.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den andra anledningen &amp;auml;r svenska konsumenters r&amp;auml;tt till mat av h&amp;ouml;g kvalitet och s&amp;auml;kerhet. Svensk mat har ofta h&amp;ouml;gre kvalitet och &amp;auml;r producerad efter tuffare milj&amp;ouml;krav och djurskyddsregler. Men med s&amp;auml;mre l&amp;ouml;nsamhet minskar tillg&amp;aring;ngen p&amp;aring; svenskproducerad mat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en ny satsning och kraftsamling f&amp;ouml;r svensk livsmedelsproduktion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill skapa en organisation som vi har gett arbetsnamnet Svensk Mat. Vi vill bjuda in intresseorganisationer och n&amp;auml;ringslivet att delta som del&amp;auml;gare. Syftet &amp;auml;r en samordnad kraftsamling f&amp;ouml;r att ge st&amp;ouml;d och stimulans till effektivisering och till utveckling och lansering av varum&amp;auml;rken som har svensk livsmedelsproduktion som r&amp;aring;vara. Vi tror p&amp;aring; ett framg&amp;aring;ngsrecept med tre ingredienser: effektivisering, starka varum&amp;auml;rken och innovationer. Svensk mat ska fungera p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som Svenska milj&amp;ouml;styrningsr&amp;aring;det. Allts&amp;aring; vara regeringens expertorgan p&amp;aring; omr&amp;aring;det men samtidigt ha en friare roll &amp;auml;n en myndighet och vara ett samprojekt med n&amp;auml;ring, intresseorganisationer, livsmedelsindustri m.fl. Vi tror att detta &amp;auml;r forts&amp;auml;ttningen p&amp;aring; det som regeringen kallat Sverige – det nya matlandet. Nu &amp;auml;r det dags att g&amp;aring; &amp;ouml;ver i en mer konkret fas. Ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r PR, seminarier och mediearrangemang &amp;auml;r det dags att mera handfast arbeta med konkurrenskraft. Vi beh&amp;ouml;ver utveckla pilotanl&amp;auml;ggningar f&amp;ouml;r innovationer, hj&amp;auml;lp f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag att samordna sin verksamhet, utveckling av byggtekniker som ger billigare investeringar utan att djurskyddskraven f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras och utbildning kring hur nya varum&amp;auml;rken kan lanseras. F&amp;ouml;rslaget om finansieringen av den f&amp;ouml;reslagna organisationen Svensk mat finns i v&amp;aring;r utgiftsomr&amp;aring;desmotion f&amp;ouml;r utgiftsomr&amp;aring;de 23.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ocks&amp;aring; l&amp;auml;gga mer pengar &amp;auml;n regeringen p&amp;aring; forskning och utveckling inom de gr&amp;ouml;na n&amp;auml;ringarna. Regeringen drog f&amp;ouml;r n&amp;aring;gra &amp;aring;r sedan in st&amp;ouml;det till svensk lantbruksforskning. Det menar vi var ett strategiskt felaktigt beslut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror inte att v&amp;auml;gen g&amp;aring;r via s&amp;auml;nkta djurskydds- och milj&amp;ouml;krav. I s&amp;aring; fall f&amp;ouml;rsvinner anledningen och m&amp;ouml;jligheten f&amp;ouml;r svenska kommuner och landsting att upphandla svensk mat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r oss handlar det ytterst om jobben och arbetstillf&amp;auml;llena. Vi socialdemokrater har beslutat oss f&amp;ouml;r att Sverige 2020 ska ha l&amp;auml;gst arbetsl&amp;ouml;shet i EU. D&amp;aring; m&amp;aring;ste den negativa utvecklingen inom jordbruket ocks&amp;aring; v&amp;auml;nda.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768956" name="_Toc371768956"&gt;&lt;/a&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i de gr&amp;ouml;na n&amp;auml;ringarna&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ungef&amp;auml;r 20 procent av dem som arbetar i jordbruk, skogsbruk och fiske som &amp;auml;r kvinnor.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref1" name="fnref1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn1"&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Det &amp;auml;r l&amp;auml;gre andel &amp;auml;n i annan privat sektor d&amp;auml;r 37 procent &amp;auml;r kvinnor. Ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r gruppen egna f&amp;ouml;retagare &amp;auml;r andelen kvinnor l&amp;auml;gre i jord- och skogsbruk och fiske &amp;auml;n i &amp;ouml;vriga n&amp;auml;ringslivet – 17 procent j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 35 procent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en studie har Carin Holmquist, professor i entrepren&amp;ouml;rskap vid Handelsh&amp;ouml;gskolan i Stockholm, p&amp;aring; uppdrag av LRF:s j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsakademi studerat de ekonomiska fl&amp;ouml;dena i de gr&amp;ouml;na n&amp;auml;ringarna.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref2" name="fnref2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn2"&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Rapporten visar att det problem som finns i m&amp;aring;nga lantbruksf&amp;ouml;retag med bristande l&amp;ouml;nsamhet &amp;auml;r ett problem vad g&amp;auml;ller &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. S&amp;aring;v&amp;auml;l kvinnor som m&amp;auml;n ser till g&amp;aring;rden-familjen i f&amp;ouml;rsta hand och inte till individer. Det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att omf&amp;ouml;rdela ekonomin mellan kvinnor och m&amp;auml;n n&amp;auml;r kakan &amp;auml;r liten eller till och med krympande. Ofta &amp;auml;r kvinnan den som skaffar ett deltidsjobb utanf&amp;ouml;r f&amp;ouml;retaget f&amp;ouml;r att f&amp;aring; familjens ekonomi att g&amp;aring; ihop.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Andra rapporter fr&amp;aring;n LRF:s j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsakademi visar p&amp;aring; problem med m&amp;ouml;jlighet till f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighet f&amp;ouml;r egenf&amp;ouml;retagande jordbrukare (liksom i andra egenf&amp;ouml;retag).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genusfr&amp;aring;gan i jord- och skogsbruk pr&amp;auml;glas fortfarande mycket av tradition. Det &amp;auml;r oftare m&amp;auml;n som tar &amp;ouml;ver familjejordbruket, oftare m&amp;auml;n som &amp;auml;ger skogs- och jordbruksfastigheter. Kvinnorna kommer in i f&amp;ouml;retagen genom ingifte.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref3" name="fnref3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn3"&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dock visar statistiken att l&amp;ouml;neskillnaderna mellan m&amp;auml;n och kvinnor &amp;auml;r l&amp;auml;gre i de gr&amp;ouml;na n&amp;auml;ringarna. Totalt dock l&amp;auml;gre &amp;auml;n i andra sektorer. P&amp;aring; det s&amp;auml;ttet &amp;auml;r kvinnor mer j&amp;auml;mst&amp;auml;llda i de gr&amp;ouml;na n&amp;auml;ringarna &amp;auml;n i andra sektorer.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref4" name="fnref4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn4"&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att det &amp;auml;r viktigt att de statliga &amp;aring;tg&amp;auml;rderna f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagande i jord- och skogsbruk tar h&amp;auml;nsyn till j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsaspekten. Det &amp;auml;r t.ex. viktigt vid utformningen av kompetensutveckling som bedrivs i landsbygdsprogrammet. R&amp;aring;dgivning och annan verksamhet ska utformas p&amp;aring; ett genusneutralt s&amp;auml;tt f&amp;ouml;r att stimulera kvinnligt f&amp;ouml;retagande p&amp;aring; landsbygden.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768957" name="_Toc371768957"&gt;&lt;/a&gt;Maten som en del av v&amp;auml;lf&amp;auml;rden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill &amp;auml;ta mat som &amp;auml;r bra f&amp;ouml;r oss, som &amp;auml;r god och som &amp;auml;r enkel att laga. M&amp;aring;nga familjer som har stressade scheman i vardagen f&amp;ouml;r att t.ex. hinna till sina barns aktiviteter tvingas till mer halvfabrikat eller snabbmat i restaurang. Enklare ink&amp;ouml;p med f&amp;auml;rdiga matkassar &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett fenomen som dyker upp mer och mer. Ju mer maten &amp;auml;r avidentifierad desto h&amp;ouml;gre krav p&amp;aring; l&amp;aring;gt pris st&amp;auml;ller vi. Men de som f&amp;aring;r mer information om matens ursprung, inneh&amp;aring;ll och kvalitet &amp;auml;r beredda att betala mer. Inte minst g&amp;auml;ller det vilken milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan maten har.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att informationen p&amp;aring; f&amp;ouml;rpackningarna om matens inneh&amp;aring;ll, n&amp;auml;ringsv&amp;auml;rde och ursprung &amp;auml;r tydlig, l&amp;auml;sbar och begriplig. Vi menar att regeringen ska initiera en granskning av matf&amp;ouml;rpackningarna p&amp;aring; den svenska marknaden f&amp;ouml;r att se om de uppfyller lagkraven p&amp;aring; m&amp;auml;rkning och information. Regeringen b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; initiera branschsamtal i syfte att komma &amp;ouml;verens om att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra informationen p&amp;aring; matf&amp;ouml;rpackningarna avseende tydlighet, l&amp;auml;sbarhet och begriplighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under senaste &amp;aring;r har k&amp;ouml;ttkonsumtionens p&amp;aring;verkan p&amp;aring; klimatet uppm&amp;auml;rksammats. K&amp;ouml;ttkonsumtionen har &amp;ouml;kat dramatiskt i v&amp;auml;stv&amp;auml;rlden och ocks&amp;aring; i Sverige. Konsumtionen av f&amp;auml;rskt k&amp;ouml;tt &amp;ouml;kade med 80 procent mellan 1990 och 2010.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref5" name="fnref5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn5"&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Globalt orsakar k&amp;ouml;ttproduktionen st&amp;ouml;rre utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser &amp;auml;r transportsektorn.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref6" name="fnref6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn6"&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; F&amp;ouml;r ett hush&amp;aring;ll utg&amp;ouml;r maten p&amp;aring; tallriken en tredjedel av hush&amp;aring;llets klimatp&amp;aring;verkan och en stor del av denna kommer fr&amp;aring;n k&amp;ouml;ttet. En vegetarisk m&amp;aring;ltid halverar dess klimatp&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;r det &amp;aring;t mycket st&amp;ouml;rre m&amp;auml;ngd odlingsmark f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fram k&amp;ouml;tt som om vi skulle &amp;auml;ta samma n&amp;auml;ringsm&amp;auml;ngd fr&amp;aring;n v&amp;auml;xtriket. Odlingen kr&amp;auml;ver g&amp;ouml;dselmedel som p&amp;aring;verkar klimatet, djuren sl&amp;auml;pper ut klimatp&amp;aring;verkande metangas och uppf&amp;ouml;dningen kr&amp;auml;ver mycket transporter. N&amp;ouml;tk&amp;ouml;ttet p&amp;aring;verkar klimatet mer &amp;auml;n andra sorters k&amp;ouml;tt. Viltk&amp;ouml;tt d&amp;auml;remot &amp;auml;r klimatneutralt. Uppf&amp;ouml;dningen av kyckling och gris sker p&amp;aring; spannm&amp;aring;l som vi sj&amp;auml;lva skulle kunna &amp;auml;ta. Kor och f&amp;aring;r &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktiga f&amp;ouml;r den biologiska m&amp;aring;ngfalden eftersom de betar p&amp;aring; &amp;auml;ngsmarker. Dessutom &amp;auml;r det rimligt att vi utnyttjar den uppf&amp;ouml;dning av n&amp;ouml;t som sker som ett resultat av produktionen av mj&amp;ouml;lk och mejeriprodukter (det f&amp;ouml;ds ju lika m&amp;aring;nga tjurkalvar).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att en ambition att minska k&amp;ouml;ttkonsumtionen av klimatsk&amp;auml;l inte beh&amp;ouml;ver inneb&amp;auml;ra att vi ska str&amp;auml;va efter minskad svensk k&amp;ouml;ttproduktion. Forskningsrapporter i Sverige visar att svenskt k&amp;ouml;tt ger l&amp;auml;gre utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser &amp;auml;n k&amp;ouml;ttproduktionen i m&amp;aring;nga andra l&amp;auml;nder.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref7" name="fnref7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn7"&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Ist&amp;auml;llet ska vi str&amp;auml;va efter att g&amp;ouml;ra den svenska produktionen mer konkurrenskraftig.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768958" name="_Toc371768958"&gt;&lt;/a&gt;H&amp;auml;lsosam mat&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samh&amp;auml;llets kostnader f&amp;ouml;r oh&amp;auml;lsosam mat v&amp;auml;xer. Som exempel s&amp;auml;ljs blodfettss&amp;auml;nkande l&amp;auml;kemedel f&amp;ouml;r 632 miljoner kronor per &amp;aring;r.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref8" name="fnref8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn8"&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; tydligt att det finns ett samband mellan oh&amp;auml;lsosam mat och socioekonomisk bakgrund samt utbildningsbakgrund. Det visar en forskningssammanst&amp;auml;llning som riksdagens utredningstj&amp;auml;nst, RUT, har gjort.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref9" name="fnref9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn9"&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; L&amp;aring;gutbildade med d&amp;aring;lig ekonomi &amp;auml;ter mer oh&amp;auml;lsosam mat och lider oftare av fetma. Det finns ocks&amp;aring; ett samband mellan ogynnsamma socioekonomiska f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden i barndomen och oh&amp;auml;lsa senare i livet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det ett sj&amp;auml;lvklart politiskt uppdrag att arbeta f&amp;ouml;r att medborgarna &amp;auml;ter mer h&amp;auml;lsosamt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Beskattar oh&amp;auml;lsosamma produkter g&amp;ouml;r vi ju redan i Sverige genom t.ex. tobaks- och alkoholskatt. Vi m&amp;aring;ste sj&amp;auml;lvklart ocks&amp;aring; arbeta med b&amp;auml;ttre information och regleringar f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;len. Kunskapen om problemen m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; st&amp;auml;rkas i skolan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r oss &amp;auml;r det viktigt att ocks&amp;aring; f&amp;aring; fram mer kunskap om hur konsumtionsm&amp;ouml;nstren i olika grupper i samh&amp;auml;llet ser ut. Det &amp;auml;r viktigt som underlag f&amp;ouml;r att kunna bed&amp;ouml;ma risker med till exempel livsmedelstillsatser och andra &amp;auml;mnen i mat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r mycket salt i maten kan leda till h&amp;ouml;gt blodtryck. Det &amp;ouml;kar risken f&amp;ouml;r hj&amp;auml;rtinfarkt, stroke och skador p&amp;aring; njurarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige &amp;auml;ter vi i genomsnitt mellan 10 och 12 gram salt per dag&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref10" name="fnref10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn10"&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;. Det &amp;auml;r dubbelt s&amp;aring; mycket som Livsmedelsverkets och WHO:s rekommendationer p&amp;aring; 5 till 6 gram salt per dag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En anledning till det h&amp;ouml;ga saltintaget &amp;auml;r att mat med mycket salt &amp;auml;r dolt f&amp;ouml;r konsumenten. Livsmedelsf&amp;ouml;retagen tills&amp;auml;tter alltmer salt i sina produkter f&amp;ouml;r att locka kunderna. De st&amp;ouml;rsta f&amp;auml;llorna finns i br&amp;ouml;d, frukostflingor, charkuterier, fiskprodukter och konserver. Eftersom salt &amp;auml;r en smakb&amp;auml;rare ers&amp;auml;tts socker och fett med salt f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra maten mer smakfull.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en stor studie som publicerades i New England Journal of Medicine 2010 gjordes en analys av de stora amerikanska databaserna. Resultatet var att ett minskat saltintag p&amp;aring; bara 3 gram per dag f&amp;aring;r en dramatisk effekt p&amp;aring; minskad d&amp;ouml;d i blodtrycksrelaterade sjukdomar.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref11" name="fnref11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn11"&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt reglerna f&amp;ouml;r m&amp;auml;rkning i EU beh&amp;ouml;ver producenter inte ange p&amp;aring; f&amp;ouml;rpackningen hur mycket salt varan inneh&amp;aring;ller. Ett undantag &amp;auml;r Finland som 1994 inf&amp;ouml;rde nationella m&amp;auml;rkningsregler f&amp;ouml;r salt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att salthalten i mat m&amp;aring;ste synligg&amp;ouml;ras b&amp;auml;ttre. Regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur redovisningen och m&amp;auml;rkningen av salt p&amp;aring; matvaror ska f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras i Sverige. Ett m&amp;auml;rkningssystem liknande det i Finland b&amp;ouml;r &amp;ouml;verv&amp;auml;gas.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768959" name="_Toc371768959"&gt;&lt;/a&gt;Tillsatser och andra &amp;auml;mnen i mat&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En m&amp;auml;ngd tillsatser anv&amp;auml;nds i maten f&amp;ouml;r att den t.ex. ska se b&amp;auml;ttre ut, f&amp;aring; r&amp;auml;tt konsistens och smaka b&amp;auml;ttre. Utvecklingen och uppfinningsrikedomen g&amp;aring;r snabbt och vi &amp;auml;r oroliga f&amp;ouml;r att kontrollen av dessa &amp;auml;mnens h&amp;auml;lso- och milj&amp;ouml;effekter inte hinns med.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I n&amp;aring;gra fall vet vi redan att de inte &amp;auml;r nyttiga. Dessa tillsatser anser vi b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rbjudas s&amp;aring; snabbt som m&amp;ouml;jligt. F&amp;ouml;r andra &amp;auml;mnen finns en os&amp;auml;kerhet och d&amp;aring; menar vi att f&amp;ouml;rsiktighetsprincipen b&amp;ouml;r g&amp;auml;lla. Producenterna har ett stort ansvar att oftare avst&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller azof&amp;auml;rg&amp;auml;mnen och transfetter s&amp;aring; har riksdagen redan tillk&amp;auml;nnagett till regeringen behovet av regleringar. Livsmedelsverket har tagit fram ett f&amp;ouml;rslag om reglering av transfetter som ligger i linje med den reglering som redan inf&amp;ouml;rts i Danmark.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref12" name="fnref12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn12"&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Vi utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n att regeringen skyndsamt bereder f&amp;ouml;rslaget.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att Sverige b&amp;ouml;r ha r&amp;auml;tt att f&amp;ouml;rbjuda &amp;auml;mnen som svenska myndigheter bed&amp;ouml;mer som h&amp;auml;lsoskadliga utan att detta g&amp;aring;r emot reglerna om den gemensamma marknaden i EU. Detta eftersom till exempel konsumtionsm&amp;ouml;nster kan skilja sig stort mellan medlemsl&amp;auml;nderna och f&amp;ouml;r att det ska vara m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r ett enskilt medlemsland att prioritera folkh&amp;auml;lsan h&amp;ouml;gre.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En m&amp;ouml;jlighet som b&amp;ouml;r analyseras &amp;auml;r en svensk m&amp;auml;rkning av livsmedel som &amp;auml;r fria fr&amp;aring;n on&amp;ouml;diga tillsatser. Antingen initieras en s&amp;aring;dan m&amp;auml;rkning som ett enskilt initiativ (som t.ex. ”&amp;Auml;kta vara”) eller fr&amp;aring;n statliga myndigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768960" name="_Toc371768960"&gt;&lt;/a&gt;Matkonsumenten&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konsumenter ska kunna ha kontroll &amp;ouml;ver sin situation. Det menar vi &amp;auml;r frihet att v&amp;auml;lja. Att genom sin konsumentmakt ha m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka matens ursprung och kvalitet. Men f&amp;ouml;r det beh&amp;ouml;vs politik. Det handlar om att hitta redskap som g&amp;ouml;r det enklare f&amp;ouml;r konsumenterna att f&amp;ouml;rst&amp;aring; vad det &amp;auml;r de k&amp;ouml;per och v&amp;auml;rdera det. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt g&amp;aring;r politik och konsumentmakt hand i hand.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Maten har blivit billigare. Enligt en rapport fr&amp;aring;n riksdagens utredningstj&amp;auml;nst har matpriserna stigit med 15,7 procent j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 1991 men konsumentprisindex har stigit med 36 procent.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref13" name="fnref13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn13"&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Maten st&amp;aring;r f&amp;ouml;r en mindre del av v&amp;aring;ra utgifter &amp;auml;n den gjorde f&amp;ouml;r cirka 30 &amp;aring;r sedan men under 2000-talets b&amp;ouml;rjan har andelen av v&amp;aring;r hush&amp;aring;llskassa som anv&amp;auml;nds till mat varit relativt of&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref14" name="fnref14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn14"&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den allt tuffare konkurrenssituation som prispressen skapar &amp;auml;r vi oroliga f&amp;ouml;r att den f&amp;aring;tt effekter p&amp;aring; matens kvalitet och p&amp;aring; den information som konsumenter f&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;auml;r beh&amp;ouml;vs politiska redskap. Vi menar att informationen generellt till konsumenterna m&amp;aring;ste bli tydligare. Systemet med E-nummer &amp;auml;r en kod som &amp;auml;r obegriplig f&amp;ouml;r de flesta konsumenter. Ett enhetligt system i EU &amp;auml;r n&amp;aring;got positivt som underl&amp;auml;ttar f&amp;ouml;r konsumenter men information om syftet med de olika tillsatserna och de risker f&amp;ouml;r t.ex. allergier som vissa tillsatser &amp;auml;r f&amp;ouml;rknippade med anges inte.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det handlar om att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r konsumenterna att g&amp;ouml;ra sunda val. Nyckelh&amp;aring;lsm&amp;auml;rket &amp;auml;r en bra id&amp;eacute;. Vi tror att det g&amp;aring;r att utveckla detta koncept och skulle vilja utreda en m&amp;auml;rkning som tydligare anger varans inneh&amp;aring;ll av fett, socker, salt etc. Vi vill tills&amp;auml;tta en utredning som granskar vilken vetenskaplig grund samh&amp;auml;llet har i r&amp;aring;dgivningen till konsumenter, vilka metoder som pr&amp;ouml;vats i andra l&amp;auml;nder och f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ett nytt svenskt system f&amp;ouml;r tydligare m&amp;auml;rkning av matens h&amp;auml;lsov&amp;auml;rde. Ett system som b&amp;ouml;r finnas med i utv&amp;auml;rderingen &amp;auml;r det brittiska systemet med trafikljussymboler som anger om maten &amp;auml;r h&amp;auml;lsosam eller inte. Vi tror att det ocks&amp;aring; tydligare i lagstiftningen b&amp;ouml;r anges hur och var den nuvarande m&amp;auml;rkningen av n&amp;auml;ringsv&amp;auml;rde sker. Vi menar att det &amp;auml;r v&amp;auml;sentligt var p&amp;aring; f&amp;ouml;rpackningen m&amp;auml;rkningen sitter s&amp;aring; att konsumenten l&amp;auml;tt kan hitta den och hur stora och tydliga bokst&amp;auml;ver texten har s&amp;aring; att alla kan l&amp;auml;sa. Nya EU-regler tr&amp;auml;der snart i kraft men vi anser att det inom ramarna f&amp;ouml;r dessa g&amp;aring;r att utveckla systemet och g&amp;aring; f&amp;ouml;re i m&amp;aring;nga fall.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser ocks&amp;aring; att det dolda sockret (och sockerlika ers&amp;auml;ttningar) ska redovisas tydligare i snabb- och halvfabrikatmat.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768961" name="_Toc371768961"&gt;&lt;/a&gt;Barnens mat&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar som k&amp;ouml;per mat till sina sm&amp;aring;barn &amp;auml;r bland de mest noggranna konsumenterna. De st&amp;auml;ller h&amp;ouml;ga krav p&amp;aring; kvalitet och s&amp;auml;kerhet. F&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar som sj&amp;auml;lva laga sina barns mat har b&amp;auml;ttre kontroll &amp;ouml;ver vilka r&amp;aring;varor maten inneh&amp;aring;ller. Men producenterna av den f&amp;auml;rdigproducerade barnmaten, halvfabrikat och helfabrikat har f&amp;ouml;rst&amp;aring;s ett extra stort ansvar att h&amp;aring;lla vad de lovar. Vi menar att samh&amp;auml;llet m&amp;aring;ste kunna st&amp;auml;lla h&amp;ouml;gre krav p&amp;aring; att mat som marknadsf&amp;ouml;rs f&amp;ouml;r sm&amp;aring; barns konsumtion &amp;auml;r h&amp;auml;lsosam och nyttig. Nya EU-regler &amp;auml;r p&amp;aring; v&amp;auml;g som inneb&amp;auml;r str&amp;auml;ngare krav. Beroende p&amp;aring; hur slutresultatet blir vill vi &amp;ouml;verv&amp;auml;ga tuffare svensk lagstiftning.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768962" name="_Toc371768962"&gt;&lt;/a&gt;Offentlig upphandling&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den socialdemokratiska regeringen f&amp;ouml;reslog ett m&amp;aring;l f&amp;ouml;r ekologisk produktion och konsumtion som antogs av riksdagen 2006. Och vi menar att m&amp;aring;let om att 25 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska vara ekologisk 2010 har haft betydelse f&amp;ouml;r att stimulera den offentliga sektorns arbete med att &amp;ouml;ka andelen ekologiska livsmedel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nu forts&amp;auml;tter den offentliga sektorns ink&amp;ouml;p av ekologiska livsmedel att &amp;ouml;ka. Av kostnaderna f&amp;ouml;r livsmedel i kommuner och landsting kom 2010 13,8 procent fr&amp;aring;n ink&amp;ouml;p av ekologiskt. &amp;Aring;r 2006 var den andelen endast 5,9 procent. B&amp;auml;sta l&amp;auml;n i Sverige var Sk&amp;aring;ne som hade 27,4 procent ekologiska livsmedel.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref15" name="fnref15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn15"&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagens utredningstj&amp;auml;nst konstaterar att den offentliga sektorns &amp;ouml;kade efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; ekologiska livsmedel har bidragit till att &amp;ouml;ka volymerna p&amp;aring; f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningen av ekologiska livsmedel. Det har gjort att marknadsf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r ekologiska produkter stabiliserats och skapat ett bredare utbud av produkter och b&amp;auml;ttre tillg&amp;auml;nglighet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref16" name="fnref16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn16"&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en stark politisk vilja i m&amp;aring;nga kommuner och landsting att &amp;ouml;ka den ekologiska konsumtionen. Fler och fler beslutar om egna sk&amp;auml;rpta m&amp;aring;l f&amp;ouml;r upphandling. Vi menar att det finns flera anledningar att forts&amp;auml;tta att arbeta med ett nationellt m&amp;aring;l, men det m&amp;aring;ste paras med styrmedel, fr&amp;auml;mst &amp;aring;tg&amp;auml;rder inom EU:s landsbygdsprogram f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja ekologisk odling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att ett nytt m&amp;aring;l m&amp;aring;ste s&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r en offentlig konsumtion av ekologiska livsmedel trots att m&amp;aring;nga landsting och kommuner fortfarande har l&amp;aring;ngt kvar till 2010-m&amp;aring;let. Vi vill att 30 procent ska vara ekologiskt till 2020.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill anv&amp;auml;nda upphandlingen till att minska den klimatp&amp;aring;verkan som v&amp;aring;r livsmedelskonsumtion orsakar. Om vi vill minska jordbrukets och Sveriges klimatp&amp;aring;verkan &amp;auml;r en minskad k&amp;ouml;ttkonsumtion en bra v&amp;auml;g att g&amp;aring;. G&amp;ouml;teborgs kommun, Sveriges st&amp;ouml;rsta upphandlingsenhet f&amp;ouml;r livsmedel, har beslutat att endast k&amp;ouml;pa ekologiskt k&amp;ouml;tt. Det minskar kommunens klimatp&amp;aring;verkan b&amp;aring;de genom att det k&amp;ouml;tt kommunen k&amp;ouml;per har mindre klimatp&amp;aring;verkan och genom att kommunen minskar sin k&amp;ouml;ttkonsumtion f&amp;ouml;r att klara budgeten eftersom det ekologiska k&amp;ouml;ttet &amp;auml;r dyrare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;styrningsr&amp;aring;det har bidragit mycket positivt f&amp;ouml;r att ge kommuner m&amp;ouml;jlighet att upphandla k&amp;ouml;tt d&amp;auml;r uppf&amp;ouml;dningen anv&amp;auml;nt striktare djurskyddsregler. Detta har lett till flera konflikter i domstol mellan leverant&amp;ouml;rerna och kommuner. Men Sigtunas kommuns seger i domstol, d&amp;auml;r kommunen fick r&amp;auml;tt att h&amp;auml;vda djurskyddsregler motsvarande de svenska som krav i upphandlingen, har lett till en positiv &amp;ouml;ppning som vi tror kan p&amp;aring;verka mycket.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror att offentlig sektor h&amp;auml;r m&amp;aring;ste ta ett st&amp;ouml;rre klimat- och milj&amp;ouml;ansvar i upphandlingar. Det kan handla om att inf&amp;ouml;ra vegetariska m&amp;aring;ltider en eller flera dagar i veckan och att utforma och servera matr&amp;auml;tter d&amp;auml;r en mindre m&amp;auml;ngd k&amp;ouml;tt anv&amp;auml;nds. &amp;Auml;ven staten m&amp;aring;ste ta sitt ansvar. Vi menar att den statliga upphandlingen av mat m&amp;aring;ste inriktas p&amp;aring; minskad klimatp&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768963" name="_Toc371768963"&gt;&lt;/a&gt;St&amp;ouml;d f&amp;ouml;r upphandling&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett b&amp;auml;ttre st&amp;ouml;d beh&amp;ouml;vs till de kommuner och landsting som har en &amp;ouml;kad vilja att upphandla ekologiska livsmedel och livsmedel producerade med god milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsyn och gott djurskydd. Upphandlingsreglerna &amp;auml;r sn&amp;aring;riga och flera kommuner har den senaste tiden f&amp;aring;tt problem. Milj&amp;ouml;styrningsr&amp;aring;det har idag en viktig uppgift i att st&amp;ouml;dja kommunerna. Milj&amp;ouml;styrningsr&amp;aring;det &amp;auml;r ett bolag som sam&amp;auml;gs av stat och n&amp;auml;ringsliv. Vi menar att eftersom behovet av dess r&amp;aring;d och st&amp;ouml;d &amp;ouml;kar beh&amp;ouml;ver verksamheten ut&amp;ouml;kas och utvecklas. Samtidigt vill vi se &amp;ouml;ver om den form som r&amp;aring;dgivningen nu bedrivs i &amp;auml;r den b&amp;auml;sta eller om vi beh&amp;ouml;ver andra verktyg f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka den politiska styrningen med den offentliga upphandlingen. Men vi menar ocks&amp;aring; att de svenska upphandlingsreglerna beh&amp;ouml;ver ses i ett europeiskt perspektiv. Hur har andra l&amp;auml;nder tolkat den gemensamma lagstiftningen? Det kan ocks&amp;aring; vara fr&amp;aring;ga om sp&amp;aring;rbarhetssystem som underl&amp;auml;ttar i upphandlingarna – kan staten hj&amp;auml;lpa till d&amp;auml;r f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja kommuners och landstings vilja till h&amp;aring;llbar upphandling?&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768964" name="_Toc371768964"&gt;&lt;/a&gt;Matf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi &amp;auml;r oroade f&amp;ouml;r den allt aggressivare marknadsf&amp;ouml;ringen som motverkar h&amp;auml;lsom&amp;aring;l och klimatm&amp;aring;l. Vi p&amp;aring;verkas att handla mer &amp;auml;n vi kanske beh&amp;ouml;ver, ofta produkter som leder till oh&amp;auml;lsa vid en alltf&amp;ouml;r frekvent konsumtion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att det &amp;auml;r ol&amp;auml;mpligt med reklam f&amp;ouml;r produkter med mycket socker och fett direkt riktad till barn. &amp;Auml;ven om en viss egenv&amp;aring;rd i branschen har skett, s&amp;aring; ser vi det som en viktigt politisk uppgift att bevaka detta omr&amp;aring;de f&amp;ouml;r att se att branschen har ett etiskt f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt som &amp;auml;r rimligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konkurrenssituationen i den svenska livsmedelssektorn har f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrats till gagn f&amp;ouml;r konsumenten. Men vi &amp;auml;r fortfarande oroliga f&amp;ouml;r att n&amp;aring;gra stora koncerner kontrollerar marknaden. Det som framf&amp;ouml;rallt har blivit ett problem &amp;auml;r den d&amp;aring;liga konkurrensen f&amp;ouml;r offentlig sektor som k&amp;ouml;per in stora m&amp;auml;ngder till skolor, &amp;auml;ldreboende och sjukhus. M&amp;ouml;jligheten f&amp;ouml;r det offentliga att aktivt styra mot mat som producerats mer h&amp;aring;llbart har minskat genom dessa koncerners agerande. Detta tar bort ett viktigt politiskt redskap och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste vi politiskt arbeta f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad konkurrens.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768965" name="_Toc371768965"&gt;&lt;/a&gt;Restauranger och offentlig mat&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som i butiken har kunder i restaurang r&amp;auml;tt att f&amp;aring; veta vad det &amp;auml;r de k&amp;ouml;per. Idag saknas regleringar som ger konsumenterna den r&amp;auml;tten. Vi menar att det b&amp;aring;de handlar om ursprung, inneh&amp;aring;ll och tillsatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Man ska som restaurangg&amp;auml;st f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att t.ex. f&amp;aring; information om r&amp;aring;varornas ursprung. Det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att s&amp;aring;dan information ska vara tryckt, finnas tillg&amp;auml;nglig om g&amp;auml;sten fr&amp;aring;gar eller aviseras p&amp;aring; synlig plats. Detta m&amp;aring;ste utredas i n&amp;auml;ra samarbete med restaurangbranschen. Syftet &amp;auml;r att stimulera n&amp;auml;ringen, inte att skapa nya regelverk som g&amp;ouml;r vardagen on&amp;ouml;digt kr&amp;aring;nglig f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagaren.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra detta s&amp;aring; enkelt som m&amp;ouml;jligt utesluter vi inte att det tas fram nationella definitioner och ben&amp;auml;mningar. Vi tycker det &amp;auml;r felaktigt n&amp;auml;r pangasusfil&amp;eacute;er s&amp;auml;ljs som ”sj&amp;ouml;tunga” eller n&amp;auml;r ”k&amp;ouml;ttf&amp;auml;rs” kan best&amp;aring; av k&amp;ouml;tt med oklart ursprung och fr&amp;aring;n flera djursorter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En restaurangg&amp;auml;st ska kunna lita p&amp;aring; att det som serveras &amp;auml;r vad han eller hon uppfattar att det &amp;auml;r. D&amp;aring; ska inte heller ”p&amp;aring;hittade” beteckningar kunna anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r t.ex. fiskarter eller k&amp;ouml;ttprodukter som f&amp;ouml;rvillar g&amp;auml;sten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att det beh&amp;ouml;vs en kontinuerlig granskning av omfattningen av fusk med beteckningar och &amp;aring;tg&amp;auml;rder beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;resl&amp;aring;s som skyddar konsumenterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sj&amp;auml;lvklart ska ocks&amp;aring; den som serveras mat p&amp;aring; sjukhus, skolor eller &amp;auml;ldreboende ha r&amp;auml;tt till r&amp;auml;ttvisande information om maten. &amp;Auml;r maten f&amp;ouml;rpackad b&amp;ouml;r samma regler f&amp;ouml;r inneh&amp;aring;llsdeklarationen g&amp;auml;lla som f&amp;ouml;r f&amp;auml;rdigf&amp;ouml;rpackade livsmedel i aff&amp;auml;rer.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768966" name="_Toc371768966"&gt;&lt;/a&gt;Sl&amp;auml;ngd mat&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt statistik fr&amp;aring;n Livsmedelsverket &amp;auml;r den m&amp;auml;ngd matavfall som sl&amp;auml;ngs direkt fr&amp;aring;n livsmedelsindustrin i Sverige ca 540 000 ton per &amp;aring;r och fr&amp;aring;n grossister och butiker ca 110 000 ton, dvs. totalt 650 000 ton per &amp;aring;r. I Europaparlamentet p&amp;aring;g&amp;aring;r en intensiv diskussion kring kassationen av livsmedel. Kassationen av livsmedel ligger h&amp;ouml;gre i EU generellt &amp;auml;n i Sverige. 190 kg per person sl&amp;auml;ngs. Ett huvudf&amp;ouml;rslag fr&amp;aring;n parlamentet &amp;auml;r att halvera kassationen fram till 2025. Det finns en tydlig uppmaning om att medlemsl&amp;auml;nderna ska ta initiativ till att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra livsmedelskedjans effektivitet samt ta itu med kassationen av livsmedel l&amp;auml;ngs med hela f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningssidan. Det &amp;auml;r allvarligt att vi i Sverige sl&amp;auml;nger bort mat till ett v&amp;auml;rde av 2 miljarder kronor; det inneb&amp;auml;r att vi sl&amp;auml;nger bort 100 kilo mat per person och &amp;aring;r. Det finns v&amp;auml;ldigt m&amp;aring;nga aktiviteter som kan genomf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att Sverige ocks&amp;aring; ska bidra med radikala minskningar av sl&amp;ouml;seriet fram till 2025. Vi menar att Sverige beh&amp;ouml;ver en plan f&amp;ouml;r att uppfylla m&amp;aring;let att halvera kassationen av livsmedel fram till 2025.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Speciellt allvarlig &amp;auml;r uppgiften att 30 procent av den f&amp;auml;rska frukten och de f&amp;auml;rska gr&amp;ouml;nsakerna sl&amp;auml;ngs bort innan de n&amp;aring;r slutkonsumenterna. Vi menar att vi m&amp;aring;ste granska sk&amp;auml;len till detta och tillsammans med branschen och forskningen diskutera fram &amp;aring;tg&amp;auml;rder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat problem &amp;auml;r den &amp;ouml;vertro som finns bland konsumenterna p&amp;aring; m&amp;auml;rkningen med b&amp;auml;st-f&amp;ouml;re-datum. V&amp;auml;ldigt mycket mat sl&amp;auml;ngs bort helt i on&amp;ouml;dan n&amp;auml;r konsumenterna tror att livsmedel &amp;auml;r otj&amp;auml;nliga som en f&amp;ouml;ljd av b&amp;auml;st-f&amp;ouml;re-datum p&amp;aring; f&amp;ouml;rpackningarna. Mycket talar f&amp;ouml;r att en reform som syftade till att &amp;ouml;ka kvaliteten leder till att m&amp;auml;nniskor sl&amp;auml;nger helt duglig mat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ocks&amp;aring; butiker plockar bort mat med kort datum ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att s&amp;auml;nka priset p&amp;aring; dessa. Vi vill se &amp;ouml;ver b&amp;auml;st-f&amp;ouml;re-m&amp;auml;rkningen och hitta ett nytt s&amp;auml;tt att ben&amp;auml;mna h&amp;aring;llbarheten. F&amp;ouml;r vi menar att systemet &amp;auml;r f&amp;ouml;r stelt och inte tar h&amp;auml;nsyn till f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden som p&amp;aring;verkar h&amp;aring;llbarheten. En m&amp;ouml;jlighet skulle vara att g&amp;aring; &amp;ouml;ver till en m&amp;auml;rkning med ”minst-h&amp;aring;llbar-till” men kanske ska m&amp;auml;rkningen kunna ge uttryck f&amp;ouml;r den skillnad i h&amp;aring;llbarhet som en vara har beroende p&amp;aring; hur den f&amp;ouml;rvaras och hanteras, t.ex. om varan f&amp;ouml;rvaras i sluten eller &amp;ouml;ppen f&amp;ouml;rpackning, om det &amp;auml;r sommar eller vinter etc. Detta &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga som avg&amp;ouml;rs i EU, och den svenska regeringen b&amp;ouml;r agera f&amp;ouml;r att &amp;auml;ndra m&amp;auml;rkningen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768967" name="_Toc371768967"&gt;&lt;/a&gt;Matproduktionen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska prim&amp;auml;ra produktionen av mat har p&amp;aring;verkats kraftigt av internationell konkurrens, av inhemska och europeiska regleringar samt av f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad efterfr&amp;aring;gan. Marknaden &amp;auml;r emellertid inte fri utan &amp;auml;r beroende av den gemensamma jordbrukspolitiken i EU som p&amp;aring;verkar f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r konkurrensen. Utan g&amp;aring;rdsst&amp;ouml;det skulle mat producerad i Sverige och i andra EU-l&amp;auml;nders vara betydligt dyrare. Utan handelshinder f&amp;ouml;r import skulle importerade varor fr&amp;aring;n utomeuropeiska l&amp;auml;nder vara billigare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens konkurrenssituation f&amp;ouml;r det svenska lantbruket kan s&amp;auml;gas handla om tre saker: vilken f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga f&amp;ouml;retaget har att effektivisera verksamheten, vilken f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga f&amp;ouml;retaget har att producera produkter som motsvarar efterfr&amp;aring;gan och vilka kostnader f&amp;ouml;retaget har i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till konkurrenterna. Givetvis &amp;auml;r det grovt generaliserande n&amp;auml;r man j&amp;auml;mf&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag i ett land med f&amp;ouml;retag i ett annat. Det finns de som lyckas och de som misslyckas i alla l&amp;auml;nder. Men svenska jordbruksf&amp;ouml;retag har n&amp;aring;gra saker gemensamt: klimat och transportkostnader, svenska regler och avgifter samt de svenska konsumenternas efterfr&amp;aring;gebild i den m&amp;aring;n den generellt skiljer sig fr&amp;aring;n &amp;ouml;vriga EU-l&amp;auml;nders.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768968" name="_Toc371768968"&gt;&lt;/a&gt;Konkurrenskraft&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Liksom i alla andra branscher p&amp;aring;g&amp;aring;r en effektivisering, en produktionsteknisk utveckling och en kvalitetsutveckling inom jordbruket. Denna process har g&amp;aring;tt snabbare i v&amp;aring;r omv&amp;auml;rld men nu visar flera studier&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref17" name="fnref17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn17"&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; att effektiviseringarna avstannat i de stora europeiska jordbruksl&amp;auml;nderna. Vi menar att vi i Sverige har mer att g&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka konkurrenskraften genom produktionsutveckling och ytterligare effektivisering. Det borde f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra de svenska b&amp;ouml;ndernas konkurrenssituation. Det beh&amp;ouml;ver inte betyda fler storjordbruk, att f&amp;auml;rre m&amp;auml;nniskor arbetar i jordbruket eller att g&amp;aring;rdarna f&amp;aring;r st&amp;ouml;rre och st&amp;ouml;rre djurbes&amp;auml;ttningar. Nej, ist&amp;auml;llet kan det handla om investeringar i ny teknik, om att flera lantbruksf&amp;ouml;retag samarbetar och delar p&amp;aring; investeringskostnader. Sj&amp;auml;lvklart ska en &amp;ouml;kad effektivisering inte f&amp;ouml;rs&amp;auml;mra djurskyddet. Det vore helt fel v&amp;auml;g att g&amp;aring;. Det svenska merv&amp;auml;rdet d&amp;auml;r djurskyddet ing&amp;aring;r &amp;auml;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig konkurrensf&amp;ouml;rdel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r djurproduktionen ser vi en l&amp;aring;ngsam negativ trend f&amp;ouml;r n&amp;ouml;tkreatur, b&amp;aring;de f&amp;ouml;r k&amp;ouml;tt- och mj&amp;ouml;lkproduktion, medan h&amp;ouml;ns- och f&amp;aring;ruppf&amp;ouml;dningen &amp;ouml;kar. Uppf&amp;ouml;dningen av grisar minskar ocks&amp;aring; tydligt i en l&amp;aring;ngsiktig trend &amp;auml;ven om minskningen planade ut n&amp;aring;got mellan 2010 och 2011.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref18" name="fnref18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn18"&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768969" name="_Toc371768969"&gt;&lt;/a&gt;EU:s jordbrukspolitik&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den gemensamma jordbrukspolitiken i EU, CAP, g&amp;ouml;r att jordbrukssektorn inte kan betraktas som vilken marknad som helst. Inom de ramar som EU:s jordbrukspolitik s&amp;auml;tter s&amp;aring; arbetar m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder aktivt med att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra sin jordbrukssektors konkurrenskraft. Det politiska inflytandet och engagemanget &amp;auml;r stort i m&amp;aring;nga europeiska l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ser tre sk&amp;auml;l till att str&amp;auml;va efter en matproduktion i Sverige som st&amp;aring;r sig v&amp;auml;l i internationell konkurrens.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta s&amp;aring; handlar det om att s&amp;auml;kra de arbetstillf&amp;auml;llen som finns inom jordbrukssektorn. Framf&amp;ouml;rallt &amp;auml;r det viktigt eftersom jobben finns i glesbygd och i omr&amp;aring;den d&amp;auml;r andra arbetstillf&amp;auml;llen &amp;auml;r sv&amp;aring;ra att f&amp;aring; fram. Vi vill att hela Sverige ska leva; minskade arbetstillf&amp;auml;llen inom jordbruket skulle urlaka stora omr&amp;aring;den i Sverige med kraftigt f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrad service och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. M&amp;aring;nga kommuner i Sverige har passerat den gr&amp;auml;ns d&amp;auml;r det finns rimliga stordriftsf&amp;ouml;rdelar f&amp;ouml;r att klara en bra kvalitet i v&amp;aring;rd, skola och omsorg. Vi m&amp;aring;ste sl&amp;aring; vakt om jobben i den svenska glesbygden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det andra handlar det om svenska konsumenters r&amp;auml;tt till s&amp;auml;ker mat av h&amp;ouml;g kvalitet. I det moderna Sverige &amp;ouml;kar efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; r&amp;aring;varor med h&amp;ouml;g kvalitet som &amp;auml;r tillverkade med mindre p&amp;aring;verkan p&amp;aring; milj&amp;ouml;n och med st&amp;ouml;rre h&amp;auml;nsyn till djurens v&amp;auml;lbefinnande. Det kan vi bara skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r med politik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det tredje handlar det om den biologiska m&amp;aring;ngfalden och naturv&amp;aring;rden i Sverige. M&amp;aring;nga lantbruksf&amp;ouml;retag g&amp;ouml;r en stor insats idag f&amp;ouml;r att h&amp;aring;lla kulturlandskapet i g&amp;aring;ng. Utan deras &amp;aring;tg&amp;auml;rder kommer landet att v&amp;auml;xa igen med minskad biologisk m&amp;aring;ngfald och s&amp;auml;mre grundf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga arter som f&amp;ouml;ljd. Naturens motst&amp;aring;ndskraft mot de stora f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som hotar oss just nu, som klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna och kemikaliespridning, &amp;auml;r beroende av starka ekosystem. Och ekosystemen blir starka med biologisk m&amp;aring;ngfald.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rt l&amp;aring;ngsiktiga m&amp;aring;l med EU:s jordbruksst&amp;ouml;d &amp;auml;r att subventioner och marknadsinterventioner avskaffas p&amp;aring; sikt. Men tills vi n&amp;aring;tt dit beh&amp;ouml;ver vi jobba pragmatiskt s&amp;aring; att st&amp;ouml;den omdirigeras till att ers&amp;auml;tta lantbrukarna f&amp;ouml;r de kollektiva nyttigheter de producerar i form av klimat- och milj&amp;ouml;&amp;aring;tg&amp;auml;rder. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att se till att rationalisering, effektivisering och &amp;ouml;kad konkurrenskraft stimuleras.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768970" name="_Toc371768970"&gt;&lt;/a&gt;Investeringar&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror att jordbruket och livsmedelsindustrin m&amp;aring;ste sl&amp;aring; in p&amp;aring; en v&amp;auml;g med &amp;ouml;kad specialisering av sina produkter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Investeringar och utbildning &amp;auml;r det som bygger Sverige starkt. Ocks&amp;aring; i jordbruket. Politiskt menar vi att vi m&amp;aring;ste anv&amp;auml;nda de tillg&amp;auml;ngliga medel som vi har – t.ex. EU:s landsbygdsprogram – f&amp;ouml;r att arbeta med st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r ytterligare rationalisering och effektivisering i sektorn. Vi vill ocks&amp;aring; ge det nya landsbygdsprogrammet en mer modern och framtidsinriktad profil. Vi vill f&amp;aring; fram fler innovationer. Investeringsst&amp;ouml;d beh&amp;ouml;ver ses &amp;ouml;ver s&amp;aring; att de leder till mer konkurrenskraftiga f&amp;ouml;retag. Vi vill se till att hela n&amp;auml;ringslivet p&amp;aring; landsbygden utvecklas. Milj&amp;ouml;st&amp;ouml;den m&amp;aring;ste bli mer riktade f&amp;ouml;r att f&amp;aring; st&amp;ouml;rre effekt men utan att ans&amp;ouml;kningssystemet blir f&amp;ouml;r byr&amp;aring;kratiskt. Landsbygdsprogrammet menar vi ska st&amp;ouml;dja de grundl&amp;auml;ggande tj&amp;auml;nsterna som g&amp;ouml;r att landsbygden kan leva, snarare &amp;auml;n den flora av projekt som finns idag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt m&amp;aring;ste samh&amp;auml;llets &amp;ouml;vriga investeringar korrelera f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja utvecklingen p&amp;aring; landsbygden. Det handlar t.ex. om it, v&amp;auml;gar och energi. Att mer och mer m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r lantbruksf&amp;ouml;retag att producera sin egen el och s&amp;auml;lja den el som blir &amp;ouml;ver b&amp;aring;de st&amp;auml;rker f&amp;ouml;retagens konkurrenskraft och bidrar till hela Sveriges energif&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning och &amp;ouml;kad konkurrenskraft genom mindre beroende av importerade fossila br&amp;auml;nslen. Detta menar vi &amp;auml;r viktiga utg&amp;aring;ngspunkter f&amp;ouml;r det framtida svenska landsbygdsprogrammet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En satsning p&amp;aring; biogasutvinning i jordbruket &amp;auml;r viktig av flera sk&amp;auml;l. Det kan &amp;ouml;ka int&amp;auml;kterna f&amp;ouml;r djurb&amp;ouml;nderna, det minskar jordbrukets &amp;ouml;verg&amp;ouml;dande p&amp;aring;verkan och det minskar jordbrukets klimatp&amp;aring;verkan. Vi har i v&amp;aring;r utgiftsomr&amp;aring;desmotion f&amp;ouml;r utgiftsomr&amp;aring;de 23 f&amp;ouml;reslagit ett st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r biogasutvinning baserat p&amp;aring; den m&amp;auml;ngd metangas som utnyttjas till lantbrukare.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768971" name="_Toc371768971"&gt;&lt;/a&gt;Kunskap utvecklar jordbruket&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utbildning, metodutveckling och forskning &amp;auml;r ocks&amp;aring; v&amp;auml;sentligt f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka det svenska jordbruket. Det handlar b&amp;aring;de om en stark grundutbildning, m&amp;ouml;jlighet till vidareutbildning f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagare som vill satsa f&amp;ouml;r framtiden men ocks&amp;aring; forskningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att forskningen p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de – och utbildningen – &amp;auml;r det viktigaste bidraget som samh&amp;auml;llet kan ge f&amp;ouml;r att utveckla och s&amp;auml;kra jordbrukssektorns konkurrenskraft. N&amp;auml;r regeringen avskaffade handelsg&amp;ouml;dselskatten s&amp;aring; togs ocks&amp;aring; &amp;aring;terf&amp;ouml;ringen av dessa medel till n&amp;auml;ringen bort. En viktig del av &amp;aring;terf&amp;ouml;ringen var stimulans av forskning. Det handlade om forskning som direkt var till&amp;auml;mpbar f&amp;ouml;r att utveckla det svenska jordbruket. Vi beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka den svenska forskningen i de gr&amp;ouml;na n&amp;auml;ringarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ser det som v&amp;auml;sentligt att satsa p&amp;aring; forskning kring hur vi utvinner fosfor ur avloppsslam, vilket p&amp;aring; grund av h&amp;ouml;ga halter av farliga kemikalier i mindre utstr&amp;auml;ckning kan anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r g&amp;ouml;dselmedel. &amp;Auml;ven en annan &amp;aring;tg&amp;auml;rd &amp;auml;r kopplad till minskad &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning fr&amp;aring;n jordbruket. Det handlar om &amp;ouml;kad biogasproduktion men ocks&amp;aring; om forskning kring hur man kan avvattna det r&amp;ouml;tade g&amp;ouml;dslet f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra det till ett mer attraktivt g&amp;ouml;dselmedel.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768972" name="_Toc371768972"&gt;&lt;/a&gt;Merv&amp;auml;rdet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det vi kallar det svenska merv&amp;auml;rdet &amp;auml;r en grundpelare i socialdemokratisk jordbruks- och livsmedelspolitik. Om svenska konsumenter med fog kan h&amp;auml;vda att det finns generella positiva egenskaper hos svensk mat, s&amp;aring; kommer de att efterfr&amp;aring;ga den mer. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r ska vi forts&amp;auml;tta att arbeta med en h&amp;ouml;g kvalitet p&amp;aring; djurv&amp;auml;lf&amp;auml;rden i Sverige. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r ska vi arbeta med minskad kemikalieanv&amp;auml;ndning, minskad klimatp&amp;aring;verkan och minskad &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning fr&amp;aring;n jordbruket.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men det handlar ocks&amp;aring; om att en aktiv generell milj&amp;ouml;politik ger b&amp;auml;ttre mat. Hela &amp;ouml;vriga samh&amp;auml;llet p&amp;aring;verkar v&amp;aring;r mat genom att t.ex. gifter, smitt&amp;auml;mnen och annat n&amp;aring;r &amp;aring;krar p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt idag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mer f&amp;ouml;rslag om djurskydd och djurh&amp;auml;lsa finns i v&amp;aring;r motion ”Framtidsinriktat djurskydd”.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768973" name="_Toc371768973"&gt;&lt;/a&gt;Ekologisk odling&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Marken som anv&amp;auml;nds i Sverige f&amp;ouml;r ekologisk odling har &amp;ouml;kat kraftigt under 2000-talet och n&amp;auml;stan f&amp;ouml;rdubblats. 2011 var det 15 procent av marken som var eller var p&amp;aring; v&amp;auml;g att bli certifierade (godk&amp;auml;nd). &amp;Aring;r 2012 fanns det 47 600 ekologiska mj&amp;ouml;lkkor i Sverige. Det inneb&amp;auml;r en &amp;ouml;kning sedan 2011 med 8&amp;nbsp;procent. De senaste fyra &amp;aring;ren har antalet ekologiska mj&amp;ouml;lkkor &amp;ouml;kat med 40 procent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ser f&amp;ouml;rdelar med ekologisk odling av tv&amp;aring; sk&amp;auml;l. F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta av milj&amp;ouml;- och klimatsk&amp;auml;l. Den ekologiska odlingen minskar jordbrukets milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. Det handlar om minskad anv&amp;auml;ndning av kemikalier, vilket b&amp;aring;de &amp;auml;r bra f&amp;ouml;r v&amp;aring;r egen h&amp;auml;lsa och f&amp;ouml;r den biologiska m&amp;aring;ngfalden. Det handlar om jordbrukets klimatp&amp;aring;verkan som &amp;auml;r betydligt mindre med den ekologiska odlingen fr&amp;auml;mst p&amp;aring; grund av att det d&amp;auml;r inte anv&amp;auml;nds handelsg&amp;ouml;dsel, vilket p&amp;aring;verkar klimatet genom att det ger utsl&amp;auml;pp av den mycket starka v&amp;auml;xthusgasen dikv&amp;auml;veoxid (lustgas). &amp;Ouml;kad ekologisk odling minskar allts&amp;aring;, i alla fall kortsiktigt, trycket p&amp;aring; omst&amp;auml;llning i andra sektorer i samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar inte att de ekologiska odlingsmetoderna helt kan ta &amp;ouml;ver men vi tror att de kan utg&amp;ouml;ra en st&amp;ouml;rre andel av produktionen &amp;auml;n de g&amp;ouml;r idag. Vi vill s&amp;auml;tta ett m&amp;aring;l om att den ekologiskt certifierade odlingen ska utg&amp;ouml;ra 30 procent av den odlade arean 2020.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det andra tror vi att ekologiska produkter kan vara den typ av specialisering som kan g&amp;ouml;ra svenskt jordbruk mer konkurrenskraftigt. Vi har en l&amp;aring;ng tradition och erfarenheter i Sverige. En stabil och &amp;ouml;kande efterfr&amp;aring;gan fr&amp;aring;n offentlig sektor g&amp;ouml;r ocks&amp;aring; att den ekologiska odlingen kan utvecklas. Vi menar att ekologisk odling &amp;auml;r ett merv&amp;auml;rde som den borgerliga regeringen tappat bort.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska efterfr&amp;aring;gan har &amp;ouml;kat men har inte kunnat f&amp;ouml;ljas upp av svensk produktion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror att den ekologiska odlingen beh&amp;ouml;ver fortsatt hj&amp;auml;lp och st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att v&amp;auml;xa. Vi har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i v&amp;aring;r utgiftsomr&amp;aring;desmotion f&amp;ouml;reslagit att anslagen via EU:s landsbygdsprogram f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja produktion och konsumtion av och handel med ekologiska produkter ska &amp;ouml;ka.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768974" name="_Toc371768974"&gt;&lt;/a&gt;Proteingr&amp;ouml;dor&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;K&amp;ouml;ttuppf&amp;ouml;dningen i Sverige &amp;auml;r idag mycket beroende av import av soja till foder. Vi vet att den ekologiska p&amp;aring;verkan &amp;auml;r stor vid odling av sojab&amp;ouml;nor. Det handlar b&amp;aring;de om att den biologiska m&amp;aring;ngfalden f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras n&amp;auml;r regnskog f&amp;auml;lls f&amp;ouml;r att ge plats &amp;aring;t sojaodling, att klimatp&amp;aring;verkan &amp;ouml;kar p&amp;aring; grund av odlingen men ocks&amp;aring; att giftanv&amp;auml;ndningen &amp;auml;r omfattande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; senare tid har uppm&amp;auml;rksamheten riktats mot att odla svenska proteingr&amp;ouml;dor, som &amp;aring;kerb&amp;ouml;nor. Det ger lantbruket en st&amp;ouml;rre l&amp;ouml;nsamhet och g&amp;ouml;r det svenska k&amp;ouml;ttet mer h&amp;aring;llbart producerat. Vi tror att det h&amp;auml;r beh&amp;ouml;vs statliga insatser och investeringar f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kunskapen om gr&amp;ouml;dorna, utveckla nya gr&amp;ouml;dor och konkret anv&amp;auml;nda landsbygdsprogrammet f&amp;ouml;r att stimulera odling. Regeringen b&amp;ouml;r ge Jordbruksverket i uppdrag att arbeta f&amp;ouml;r stimulans av &amp;ouml;kad odling av proteingr&amp;ouml;dor i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768975" name="_Toc371768975"&gt;&lt;/a&gt;GMO och kemikalieindustrin&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna har alltid till&amp;auml;mpat f&amp;ouml;rsiktighetsprincipen i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till GMO (genetiskt modifierade organismer). Vi &amp;auml;r oroade &amp;ouml;ver att anv&amp;auml;ndningen av GMO kan skapa obalans i ekosystemet och hur GMO-tekniken anv&amp;auml;nds idag d&amp;auml;r GMO-gr&amp;ouml;dor &amp;auml;r direkt kopplade till producenter av kemiska bek&amp;auml;mpningsmedel. GMO-tekniken skulle kunna anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fram nya sorters gr&amp;ouml;dor som genom st&amp;ouml;rre avkastning minskat trycket p&amp;aring; jordbruksmarken och p&amp;aring; milj&amp;ouml;n. Tyv&amp;auml;rr har GMO anv&amp;auml;nts till annat. Idag kan en GMO-gr&amp;ouml;da tvinga odlaren att anv&amp;auml;nda en viss typ av bek&amp;auml;mpningsmedel fr&amp;aring;n ett visst f&amp;ouml;retag, samma f&amp;ouml;retag som utvecklat och s&amp;aring;lt GMO:n. Om odlare i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning anv&amp;auml;nder ett f&amp;aring;tal typer av bek&amp;auml;mpningsmedel s&amp;aring; &amp;ouml;kar risken f&amp;ouml;r att ogr&amp;auml;s och skadedjur utvecklar resistens. Det i sig tvingar fram en &amp;ouml;kad anv&amp;auml;ndning av bek&amp;auml;mpningsmedel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;n v&amp;auml;rre &amp;auml;r GMO-sorter som tagits fram f&amp;ouml;r att v&amp;auml;xten ska avs&amp;ouml;ndra insektsgifter. Det leder till problem med den biologiska m&amp;aring;ngfalden. Livsmedel som inneh&amp;aring;ller mer &amp;auml;n 0,9 procent GMO som s&amp;auml;ljs i Sverige och Europa ska m&amp;auml;rkas idag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s medlemsl&amp;auml;nder b&amp;ouml;r ges st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jlighet att s&amp;auml;ga nej till odling av GMO-gr&amp;ouml;dor p&amp;aring; sitt territorium.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768976" name="_Toc371768976"&gt;&lt;/a&gt;Fiske och vattenbruk&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga av v&amp;aring;ra hav &amp;auml;r utfiskade. Fiskbest&amp;aring;nden decimerade. L&amp;ouml;sningen menar vi &amp;auml;r strikta f&amp;ouml;rvaltningsplaner som bygger p&amp;aring; vetenskapliga underlag. F&amp;ouml;rvaltningsplanerna b&amp;ouml;r vara regionalt styrda. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att skapa regelverk f&amp;ouml;r blandfiske, dvs. d&amp;auml;r fisket bedrivs efter en art men andra arter kommer med i f&amp;aring;ngsten. Det inneb&amp;auml;r att vi m&amp;aring;ste begr&amp;auml;nsa s&amp;aring;dant fiske d&amp;auml;r hotade arter kommer med som bif&amp;aring;ngster. Vi tror ocks&amp;aring; att vi m&amp;aring;ste st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; redskap som f&amp;ouml;rhindrar bif&amp;aring;ngster. Det minskar ocks&amp;aring; m&amp;auml;ngden fisk som sl&amp;auml;ngs i havet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s nya gemensamma fiskepolitik ska nu implementeras. Det nya gemensamma f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;ttet till regleringar av fisket inom unionen som inneb&amp;auml;r att fisket ska ske om h&amp;aring;llbara best&amp;aring;nd anser vi &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra jobben i fisket och fiskeindustrin och den biologiska m&amp;aring;ngfalden i havet. Nu m&amp;aring;ste EU:s fiskeflotta anpassas till de fiskem&amp;ouml;jligheter som finns inom EU:s fiskevatten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att en regionalisering av f&amp;ouml;rvaltningen skulle vara &amp;ouml;nskv&amp;auml;rd. Ett &amp;ouml;kat lokalt ansvar f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rvaltning och regler utifr&amp;aring;n de planer som har fastlagts av r&amp;aring;det och parlamentet. Vi menar att &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n vore ett bra omr&amp;aring;de att inleda f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k kring denna nya modell. H&amp;auml;r finns en fastlagd f&amp;ouml;rvaltningsplan d&amp;auml;r forskning och politik &amp;auml;r eniga om fiskeniv&amp;aring;erna och h&amp;aring;llbara best&amp;aring;ndsniv&amp;aring;er. Regeringen b&amp;ouml;r str&amp;auml;va efter att i EU skaffa mandat f&amp;ouml;r regionala beslut i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi st&amp;ouml;dde f&amp;ouml;rslaget om f&amp;ouml;rbud av dumpning av fisk. Men vi &amp;auml;r kritiska till f&amp;ouml;rslaget att kontrollera detta med kamera&amp;ouml;vervakning p&amp;aring; fiskefartygen. Yrkesfiskare &amp;auml;r redan en v&amp;auml;l&amp;ouml;vervakade yrkesgrupp i Sverige. I Norge har redan ett dumpningsf&amp;ouml;rbud genomf&amp;ouml;rts. Sverige borde anv&amp;auml;nda samma kontrollmetoder som anv&amp;auml;nds d&amp;auml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Runt v&amp;aring;ra kuster bedrivs sm&amp;aring;skaligt fiske som skapar r&amp;aring;varor av h&amp;ouml;g kvalitet till lokala restauranger och butiker, r&amp;ouml;kerier och fiskberedning. Vi menar att dessa f&amp;ouml;retagare som ofta har fisket som bisyssla har hamnat utanf&amp;ouml;r diskussionen som fiskets &amp;ouml;verlevnad. Dessa utg&amp;ouml;r ocks&amp;aring; ett viktigt bidrag f&amp;ouml;r lokal turism. H&amp;auml;r m&amp;aring;ste vi politiskt se till att dessa f&amp;ouml;retag har rimliga villkor och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En verksamhet som blir viktigare &amp;auml;r den s&amp;aring; kallade fisketurismen. Vi tror att Sverige har bra f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att f&amp;aring; fler f&amp;ouml;retag som satsar p&amp;aring; fisketurism. Regeringen b&amp;ouml;r ge en eller flera myndigheter i uppdrag att se p&amp;aring; f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r fisketurism och hur denna kan stimuleras med regelf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och annat.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768977" name="_Toc371768977"&gt;&lt;/a&gt;Fiske i tredje land&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s gemensamma fiskeripolitik m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r utnyttjande av fattiga l&amp;auml;nders fiskebest&amp;aring;nd genom avtal, s.k. FPA. Dessa tecknas n&amp;auml;stan uteslutande med utvecklingsl&amp;auml;nder i tropiska och subtropiska vatten. I dessa avtal &amp;ouml;verf&amp;ouml;r avtalsl&amp;auml;nderna fiskem&amp;ouml;jligheter till EU mot ekonomisk ers&amp;auml;ttning. Avtalen inneh&amp;aring;ller oftast olika delar d&amp;auml;r viss ekonomisk ers&amp;auml;ttning ska g&amp;aring; till landet s&amp;aring; att det kan st&amp;auml;rka kontrollen samt utveckla den egna fiskeindustrin. Den andra delen &amp;auml;r en riktad ers&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r respektive fiskem&amp;ouml;jlighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det fiske som EU bedriver med dessa avtal som grund f&amp;ouml;rst&amp;ouml;r inte s&amp;auml;llan havsmilj&amp;ouml;n och livsvillkoren f&amp;ouml;r lokalbefolkningen som blir bestulna p&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l livsmedel som arbetstillf&amp;auml;llen. Vi anser att regeringens st&amp;aring;ndpunkt ska vara att EU ska st&amp;ouml;dja dessa l&amp;auml;nders utveckling inom fiskesektorn s&amp;aring; att de slipper utnyttjas. Men att EU m&amp;aring;ste avst&amp;aring; att nyttja fisker&amp;auml;tter fram till den dag d&amp;aring; dessa l&amp;auml;nder har en fiskekontroll och f&amp;ouml;rvaltning som motsvarar de krav vi st&amp;auml;ller p&amp;aring; oss sj&amp;auml;lva. Avtalen m&amp;aring;ste baseras p&amp;aring; folkr&amp;auml;ttsliga principer och respekt f&amp;ouml;r inv&amp;aring;narna i avtalsl&amp;auml;nderna. EU:s framtida fiskeriavtal ska garantera att fisket i tredje l&amp;auml;nders vatten sker p&amp;aring; verkliga &amp;ouml;verskottsresurser.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768978" name="_Toc371768978"&gt;&lt;/a&gt;Hotade arter&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att f&amp;aring; fram f&amp;ouml;rvaltningsplaner f&amp;ouml;r samtliga hotade arter och p&amp;aring; alla arter som &amp;auml;r kommersiellt fiskade. I V&amp;auml;sterhavet sker det ett blandfiske d&amp;auml;r hotade arter, bl.a. torsk, f&amp;aring;ngas som bif&amp;aring;ngst. H&amp;auml;r &amp;auml;r det viktigt att det skapas ett regelverk som styr fisket i omr&amp;aring;den s&amp;aring; att f&amp;ouml;r stor bif&amp;aring;ngstandel av en hotad art begr&amp;auml;nsar fiskem&amp;ouml;jligheten av m&amp;aring;larten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;auml;lleflundra &amp;auml;r starkt hotad och klassas som r&amp;ouml;dlistad av Artdatabanken. Det finns emellertid inga kvoter eller regleringar f&amp;ouml;r arten inom den gemensamma fiskeripolitiken i EU. Fisket p&amp;aring; arten har &amp;ouml;kat och vi anser att det &amp;auml;r v&amp;auml;sentligt att Sverige agerar aktivt inom EU f&amp;ouml;r att f&amp;aring; tillst&amp;aring;nd en bevarandeplan f&amp;ouml;r h&amp;auml;lleflundran.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;len &amp;auml;r en art som &amp;auml;r starkt hotad. Sverige har genomf&amp;ouml;rt &amp;aring;tg&amp;auml;rder i syfte att uppn&amp;aring; en halvering av fisket. Vi anser att ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder beh&amp;ouml;ver g&amp;ouml;ras i EU f&amp;ouml;r att minska &amp;aring;lfisket och att regeringen ska vara aktiv i dessa fr&amp;aring;gor om vi &amp;ouml;ver huvudtaget ska ha kvar ett &amp;aring;lbest&amp;aring;nd i Sverige f&amp;ouml;r framtiden. &amp;Aring;lfisket i EU beh&amp;ouml;ver stoppas tills best&amp;aring;ndet &amp;auml;r livskraftigt igen.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768979" name="_Toc371768979"&gt;&lt;/a&gt;Vattenbruk&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r resurserna av vildf&amp;aring;ngad fisk hotas b&amp;ouml;r vi satsa mer p&amp;aring; odling av fisk. I Sverige har den n&amp;auml;ringen inte tagit fart p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som i andra l&amp;auml;nder. Det &amp;auml;r tr&amp;aring;kigt speciellt med tanke p&amp;aring; att vi beh&amp;ouml;ver arbetstillf&amp;auml;llen i de glesbygdsomr&amp;aring;den d&amp;auml;r det finns f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r s&amp;aring;dant f&amp;ouml;retagande. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; m&amp;auml;rkligt med tanke p&amp;aring; de stora resurser f&amp;ouml;r fiskodling som t.ex. finns i de svenska vattenmagasinen. Vattenmagasinen har uppst&amp;aring;tt n&amp;auml;r sj&amp;ouml;ar och &amp;auml;lvar reglerats f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra vattenkraftverk. Dessa stora sj&amp;ouml;ar &amp;auml;r n&amp;auml;ringsfattiga eftersom de inte haft n&amp;aring;gra naturliga ekosystem. Regeringens utredning om vattenbruk&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref19" name="fnref19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn19"&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; visar att fiskodlingar i dessa vatten kan vara ett s&amp;auml;tt att skapa ekosystem eftersom fiskodlingarna tillf&amp;ouml;r n&amp;auml;ring. N&amp;auml;r fiskodlingar har etablerats i s&amp;aring;dana magasin s&amp;aring; gynnas &amp;ouml;vriga fisk-, djur- och v&amp;auml;xtarter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror att det finns stora m&amp;ouml;jligheter att f&amp;aring; fart p&amp;aring; odling av regnb&amp;aring;ge och r&amp;ouml;ding i Sverige inte bara i vattenmagasinen. Under l&amp;aring;ng tid har regeringen i tal och utspel talat om vattenbrukets m&amp;ouml;jligheter men en enhetlig nationell strategi saknas. 2012 la flera myndigheter och organisationer fram en gemensam strategi f&amp;ouml;r vattenbruket.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref20" name="fnref20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn20"&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera av &amp;aring;tg&amp;auml;rderna &amp;auml;r bra men vi tror att de m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ljas upp av ett st&amp;ouml;rre engagemang fr&amp;aring;n regeringens sida. Vi tror att nationella &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;len i handlingsplanen m&amp;aring;ste innefatta v&amp;auml;sentliga regelf&amp;ouml;renklingar, samordning av fr&amp;aring;gorna som idag finns b&amp;aring;de p&amp;aring; Havsmyndigheten och Jordbruksverket, st&amp;ouml;d och hj&amp;auml;lp f&amp;ouml;r marknadsf&amp;ouml;ring b&amp;aring;de internationellt och nationellt, st&amp;ouml;d och hj&amp;auml;lp f&amp;ouml;r en certifiering av fiskodlingens milj&amp;ouml;- och klimatp&amp;aring;verkan och en satsning p&amp;aring; utbildning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den milj&amp;ouml;konsekvens av fiskodling som ofta p&amp;aring;talas &amp;auml;r odlingarnas bidrag till &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning. Problemen minskar avsev&amp;auml;rt i slutna system. Det finns b&amp;aring;de land- och sj&amp;ouml;baserade slutna system. Flera av v&amp;aring;ra kustvatten har dock problem med &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning, och fiskodlingar m&amp;aring;ste placeras och sk&amp;ouml;tas p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som minimerar tillskottet av n&amp;auml;rsalter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka stimulera en annan metod som ocks&amp;aring; den kan ha en positiv milj&amp;ouml;effekt. Det har visat sig att odling av musslor inneb&amp;auml;r att &amp;ouml;verg&amp;ouml;dande &amp;auml;mnen i havet binds p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som f&amp;aring;r en positiv inverkan p&amp;aring; havsmilj&amp;ouml;n. Musselk&amp;ouml;tt &amp;auml;r en utm&amp;auml;rkt r&amp;aring;vara f&amp;ouml;r fiskodlingarnas foder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men detta &amp;auml;r idag ingen konkurrenskraftig v&amp;auml;g att g&amp;aring; eftersom musselk&amp;ouml;ttet blir dyrare &amp;auml;n vilt f&amp;aring;ngad fisk. Vi menar att en l&amp;ouml;sning &amp;auml;r att musselodlarna ers&amp;auml;tts f&amp;ouml;r sin milj&amp;ouml;insats p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som lantbrukare som ers&amp;auml;tts f&amp;ouml;r f&amp;aring;ngstgr&amp;ouml;dor. Ers&amp;auml;ttningen skulle baseras p&amp;aring; m&amp;auml;ngden producerade musslor. Vi tror att detta som &amp;auml;r en relativt liten utgift f&amp;ouml;r staten skulle kunna leda till st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r fiskodlingen att uppvisa h&amp;aring;llbart producerad mat. Vi har f&amp;ouml;reslagit ett s&amp;aring;dant st&amp;ouml;d i v&amp;aring;r utgiftsomr&amp;aring;desmotion f&amp;ouml;r utgiftsomr&amp;aring;de 20.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768980" name="_Toc371768980"&gt;&lt;/a&gt;Livsmedelsf&amp;ouml;r&amp;auml;dling&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Svensk import av jordbruksvaror och livsmedel &amp;ouml;kade ocks&amp;aring; under 2012 med 3 miljarder kronor till drygt 102 miljarder kronor (+ 3 procent). Fisk &amp;auml;r den st&amp;ouml;rsta importgruppen, och spannm&amp;aring;l, oljefr&amp;ouml;n och oljehaltiga n&amp;ouml;tter &amp;auml;r andra stora produktgrupper f&amp;ouml;r import. Vi importerar mest fr&amp;aring;n Norge, Danmark, Tyskland och Nederl&amp;auml;nderna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel &amp;ouml;kade 2012 till strax &amp;ouml;ver 58 miljarder kronor, en &amp;ouml;kning med 7 procent j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 2011. Exporten av spannm&amp;aring;l och varor av spannm&amp;aring;l &amp;auml;r den produktgrupp som &amp;ouml;kat mest, men &amp;auml;ven drycker, frukt och gr&amp;ouml;nsaker samt tobaksvaror &amp;ouml;kar i v&amp;auml;rde.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men i &amp;ouml;kningen d&amp;ouml;ljer sig en stor del s&amp;aring; kallad transithandel och ofta &amp;auml;r det fr&amp;aring;ga om en framg&amp;aring;ngsrik norsk produkt, n&amp;auml;mligen lax. 2011 var 40 procent av &amp;ouml;kningen fiskprodukter och i importstatistiken syns att stora m&amp;auml;ngder fiskprodukter ocks&amp;aring; importeras. Det &amp;auml;r i huvudsak norsk lax som importeras och sedan s&amp;auml;ljs vidare till andra EU-l&amp;auml;nder. Mellan 1998 och 2010 &amp;ouml;kade exporten av fiskprodukter r&amp;auml;knat i fasta priser med 400 procent. Riksdagens utredningstj&amp;auml;nst har tagit fram mer detaljerade uppgifter&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref21" name="fnref21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn21"&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; och d&amp;auml;r syns ett tydligt samband. Mellan 2000 och 2010 &amp;ouml;kade importen av lax med 10,7 miljarder kronor eller 223,6 tusen ton medan exporten &amp;ouml;kade med 10 miljarder kronor eller 215,5 tusen ton. Export&amp;ouml;kningen av lax mellan 2000 och 2010 var 475 procent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Totalt &amp;ouml;kade livsmedelsexporten mellan 2000 och 2010 med 31,2 miljarder. En tredjedel av denna &amp;ouml;kning best&amp;aring;r allts&amp;aring; av en &amp;ouml;kad transithandel med lax fr&amp;aring;n Norge. Ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;auml;dlingen av lax har varit framg&amp;aring;ngsrik i Sverige och gett m&amp;aring;nga arbetstillf&amp;auml;llen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi har h&amp;ouml;gre ambitioner f&amp;ouml;r den svenska exporten av livsmedel. F&amp;ouml;r att n&amp;aring; l&amp;auml;ngre menar vi att nyckeln &amp;auml;r att stimulera n&amp;auml;ringens arbete med att utveckla varum&amp;auml;rken, produkter och identitet.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768981" name="_Toc371768981"&gt;&lt;/a&gt;Livsmedelsindustrin&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Svensk livsmedelsindustri har mellan 50 och 60 tusen anst&amp;auml;llda. Det &amp;auml;r en viktig bransch f&amp;ouml;r Sverige. Men den svenska livsmedelsindustrin och dess arbetstillf&amp;auml;llen &amp;auml;r beroende av bra r&amp;aring;varor fr&amp;aring;n den svenska livsmedelsproduktionen. Det &amp;auml;r ytterligare ett exempel p&amp;aring; hur en god livsmedelsproduktion i Sverige gynnar jobb och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag &amp;auml;r vi oroade f&amp;ouml;r hur de &amp;ouml;kade r&amp;aring;varupriserna p&amp;aring; vete, soja och majs p&amp;aring;verkar de svenska livsmedelsf&amp;ouml;retagen. Den internationella konkurrensen &amp;ouml;kar och vi menar att en mer aktiv n&amp;auml;ringspolitik beh&amp;ouml;vs som m&amp;ouml;ter just livsmedelsindustrins utmaningar. Ocks&amp;aring; det internationella engagemanget f&amp;ouml;r att hejda klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna har betydelse f&amp;ouml;r matproduktionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill genom v&amp;aring;r satsning p&amp;aring; organet Svensk Mat (se ovan) aktivt hitta varum&amp;auml;rken som &amp;auml;r kopplade till svensk prim&amp;auml;rproduktion, utvecklade och f&amp;ouml;r&amp;auml;dlade i Sverige. Det gynnar jobben b&amp;aring;de i prim&amp;auml;rproduktionen och i livsmedelsf&amp;ouml;retagen. Ett tydligt exempel p&amp;aring; detta &amp;auml;r V&amp;auml;sterbottenost vars produktion nu &amp;ouml;kar kraftigt efter exportframg&amp;aring;ngar och det har skapat tryggare f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning och arbetstillf&amp;auml;llen f&amp;ouml;r V&amp;auml;sterbottens mj&amp;ouml;lkb&amp;ouml;nder och de anst&amp;auml;llda p&amp;aring; mejeriet. H&amp;auml;r har vi ett starkt varum&amp;auml;rke p&amp;aring; en produkt som &amp;auml;r kopplad till svensk prim&amp;auml;rproduktion och svensk f&amp;ouml;r&amp;auml;dling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror att vi beh&amp;ouml;ver g&amp;aring; mot denna typ av specialisering och h&amp;ouml;gkvalitetsprodukter f&amp;ouml;r att n&amp;aring; ytterligare exportframg&amp;aring;ngar, som svensk industri gjort p&amp;aring; m&amp;aring;nga andra omr&amp;aring;den. Sj&amp;auml;lvklart ska vi anv&amp;auml;nda landsbygdsprogrammet f&amp;ouml;r att arbeta vidare med detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; v&amp;aring;r uppgift som socialdemokrater att arbeta f&amp;ouml;r att arbetsmilj&amp;ouml; och villkor &amp;auml;r schyssta f&amp;ouml;r b&amp;aring;de de som arbetar i jordbruket och i livsmedelsf&amp;ouml;retagen.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc371768982" name="_Toc371768982"&gt;&lt;/a&gt;Sm&amp;aring;skalig livsmedelsf&amp;ouml;r&amp;auml;dling&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r m&amp;aring;nga lantbruksf&amp;ouml;retag har en egen sm&amp;aring;skalig f&amp;ouml;r&amp;auml;dling och f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning varit ett framg&amp;aring;ngskoncept. Vi m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta st&amp;ouml;dja dessa initiativ dels genom Eldrimner som &amp;auml;r ett centrum f&amp;ouml;r sm&amp;aring;skalig livsmedelsf&amp;ouml;r&amp;auml;dling, dels genom ett arbete med att f&amp;ouml;renkla processer och regelverk. Vi menar att staten kan st&amp;ouml;dja genom utbildning och genom att skapa m&amp;ouml;tesplatser f&amp;ouml;r erfarenhetsutbyte. Ett aktivt politiskt opinionsbildande arbete beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r att f&amp;aring; t.ex. livsmedelskedjor att &amp;ouml;ppna upp sina butiker f&amp;ouml;r lokala produkter s&amp;aring; som skett de senaste &amp;aring;ren p&amp;aring; flera h&amp;aring;ll.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Landbygdsprogrammets medel &amp;auml;r h&amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja utvecklingen och investeringarna. Men vi ser ocks&amp;aring; behovet av att Eldrimner f&amp;aring;r ett fast anslag i statsbudgeten f&amp;ouml;r att inte varje &amp;aring;r beh&amp;ouml;va vara beroende av projektmedel.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc333571277" name="_Toc333571277"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc371768983" name="_Toc371768983"&gt;&lt;/a&gt;Viltk&amp;ouml;tt&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r viltk&amp;ouml;ttet en viktig del av livsmedelsf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen. M&amp;ouml;jligheten att jaga och att f&amp;aring; vilt k&amp;ouml;tt v&amp;auml;rdes&amp;auml;tts h&amp;ouml;gt av dem som ut&amp;ouml;var jakt och &amp;auml;r en v&amp;auml;sentlig del av deras v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det av stor betydelse att viltstammarna i Sverige f&amp;ouml;rvaltas p&amp;aring; ett professionellt s&amp;auml;tt och att staten utv&amp;auml;rderar de system som vi har.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det vilda k&amp;ouml;ttet har ocks&amp;aring; den f&amp;ouml;rdelen att det &amp;auml;r klimatneutralt i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till k&amp;ouml;tt fr&amp;aring;n tamdjur.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Renn&amp;auml;ringen i Sverige utg&amp;ouml;r en viktig ingrediens i den svenska livsmedelsproduktionen. Den tillf&amp;ouml;r kvalitet och k&amp;ouml;tt med liten klimatp&amp;aring;verkan. F&amp;ouml;r&amp;auml;dling och f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av renk&amp;ouml;ttsprodukter &amp;auml;r v&amp;auml;sentliga ocks&amp;aring; av syssels&amp;auml;ttningspolitiska sk&amp;auml;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bj&amp;ouml;rnstammen i Sverige har &amp;ouml;kat relativt snabbt de senaste 15 &amp;aring;ren. En &amp;ouml;kad jakt p&amp;aring; bj&amp;ouml;rn st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; nya mer effektiva s&amp;auml;tt att ta hand om bj&amp;ouml;rnk&amp;ouml;ttet. En skjuten bj&amp;ouml;rn m&amp;aring;ste tas om hand av slakteriet omg&amp;aring;ende eftersom k&amp;ouml;ttet f&amp;ouml;rst&amp;ouml;rs mycket snabbt om det uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r v&amp;auml;rme. Men enligt lag m&amp;aring;ste bj&amp;ouml;rnen ha p&amp;auml;lsen kvar n&amp;auml;r det kommer till slakteriet, annars f&amp;aring;r den inte s&amp;auml;ljas. N&amp;auml;r lagen om att bj&amp;ouml;rnskinnet m&amp;aring;ste vara kvar p&amp;aring; djuret instiftades uppstod nya problem. Det kan idag ta upp till tre veckor att alla tillst&amp;aring;nd och intyg utf&amp;auml;rdade, och i och med att k&amp;ouml;ttet inte f&amp;aring;r frysas innan det besiktigats och alla prover &amp;auml;r tagna &amp;auml;r k&amp;ouml;ttet redan f&amp;ouml;rst&amp;ouml;rt n&amp;auml;r tillst&amp;aring;nden &amp;auml;r klara.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har h&amp;auml;nt vid ett flertal tillf&amp;auml;llen att bj&amp;ouml;rnar blivit liggande i v&amp;auml;ntan p&amp;aring; besiktning och tillst&amp;aring;nd, och d&amp;auml;rigenom har k&amp;ouml;ttet f&amp;ouml;rst&amp;ouml;rts. Den l&amp;aring;ngsamma hanteringen hos myndigheter har gjort att flera producenter helt slutat att f&amp;ouml;r&amp;auml;dla svenskt bj&amp;ouml;rnk&amp;ouml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att f&amp;ouml;renklingar &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga. Det kan t.ex. handla om att endast en myndighet f&amp;aring;r huvudansvaret, f&amp;ouml;rslagsvis ansvarig l&amp;auml;nsstyrelse och att det blir m&amp;ouml;jligt att g&amp;ouml;ra en f&amp;ouml;rsta besiktning av bj&amp;ouml;rnen i kylrum p&amp;aring; godk&amp;auml;nt slakteri. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 3 oktober 2013&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Matilda Ernkrans (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Johan L&amp;ouml;fstrand (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Hel&amp;eacute;n Pettersson i Ume&amp;aring; (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jan-Olof Larsson (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Sara Karlsson (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Pyry Niemi (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Kristina Nilsson (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
  &lt;hr /&gt;
  &lt;table border="0" summary="contains document footnotes"&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn0" name="fn0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref0"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Jordbruksverkets hemsida.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn1" name="fn1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref1"&gt;[2]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; SCB &lt;span style="font-style: italic;"&gt;RAMS 2008, &lt;/span&gt;Sysselsatta 20–64 &amp;aring;r inom jordbruk, skogsbruk och fiske 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn2" name="fn2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref2"&gt;[3]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Holmquist, Carin. Fr&amp;aring;n vem och till vem? De gr&amp;ouml;na n&amp;auml;ringarnas ekonomiska fl&amp;ouml;den ur ett genusperspektiv. LRF:s J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsakademi. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn3" name="fn3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref3"&gt;[4]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; LRF:s j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsakademi. Den osynliga entrepren&amp;ouml;ren. Genus och f&amp;ouml;retagande i de gr&amp;ouml;na n&amp;auml;ringarna.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn4" name="fn4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref4"&gt;[5]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Holmqvist, Carin.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn5" name="fn5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref5"&gt;[6]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;Jordbruksverket. Livsmedelskonsumtion och n&amp;auml;ringsinneh&amp;aring;ll. Rapport 2012:01.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn6" name="fn6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref6"&gt;[7]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Naturskyddsf&amp;ouml;reningen. K&amp;ouml;tt &amp;auml;r mer &amp;auml;n klimat – k&amp;ouml;ttproduktionens milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan i ett helhetsperspektiv Rapport maj 2009.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn7" name="fn7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref7"&gt;[8]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Cederberg m.fl. Utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser fr&amp;aring;n svensk produktion och konsumtion av animalier – Inventering och analys av strategier f&amp;ouml;r att n&amp;aring; framtida utsl&amp;auml;ppsm&amp;aring;l. Rapport fr&amp;aring;n projektet 2009. Publicerad av SIK – Institutet f&amp;ouml;r Livsmedel och Bioteknik, G&amp;ouml;teborg.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn8" name="fn8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref8"&gt;[9]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Tandv&amp;aring;rds- och l&amp;auml;kemedelsf&amp;ouml;rm&amp;aring;nsverket. Genomg&amp;aring;ngen av l&amp;auml;kemedel vid blodfettrubbningar.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn9" name="fn9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref9"&gt;[10]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; RUT 2011:1588.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn10" name="fn10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref10"&gt;[11]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Livsmedelsverkets hemsida http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/Rad-om-salt/&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn11" name="fn11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref11"&gt;[12]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;Mattias Aurell, G&amp;ouml;teborgs universitet och A Erik. G Persson, Uppsala universitet. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;”Med mindre salt i maten blir vi mycket friskare”.  &lt;/span&gt;Dagens Nyheter debatt 2010-12-24.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn12" name="fn12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref12"&gt;[13]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Livsmedelsverket. Nationella &amp;aring;tg&amp;auml;rder avseende industriellt tillverkade transfettsyror i livsmedel. Redovisning av regeringsuppdrag Dnr 3720/2011. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn13" name="fn13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref13"&gt;[14]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; RUT. Livsmedelspriser och livsmedelsexport 2011:1589.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn14" name="fn14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref14"&gt;[15]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Jordbruksverket. Svenska matvanor och matpriser. Rapport 2010:20.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn15" name="fn15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref15"&gt;[16]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; RUT. Livsmedelsproduktion och konsumtion.&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;2011:1588.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn16" name="fn16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref16"&gt;[17]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; RUT. Livsmedelsproduktion och konsumtion.&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;2011:1588.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn17" name="fn17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref17"&gt;[18]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; RUT dnr 2011:1588.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn18" name="fn18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref18"&gt;[19]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Jordbruksverket. Husdjur i juni 2011. Rapport.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn19" name="fn19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref19"&gt;[20]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Vattenbruksutredningen. Det v&amp;auml;xande vattenbrukslandet. SOU 2009:26.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn20" name="fn20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref20"&gt;[21]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Jordbruksverket m.fl. Svenskt vattenbruk – en gr&amp;ouml;n n&amp;auml;ring p&amp;aring; bl&amp;aring; &amp;aring;krar, Strategi 2012–2020.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn21" name="fn21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref21"&gt;[22]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; RUT dnr 2011:1589.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
  &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige behöver en nationell långsiktig livsmedelsstrategi för en konkurrenskraftig svensk matproduktion.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ny satsning och kraftsamling för svensk livsmedelsproduktion genom att skapa organisationen Svensk Mat.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att branschsamtal bör initieras i syfte att komma överens om att förbättra informationen på matförpackningarna när det gäller tydlighet, läsbarhet och begriplighet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på hur redovisningen och märkningen av salt på matvaror ska förbättras i Sverige och att i det sammanhanget ett märkningssystem liknande det i Finland bör övervägas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om en förbättrad märkning som tydligare anger varans innehåll av t.ex. fett, socker och salt samt att utredningen också ska granska vilken vetenskaplig grund samhället har i rådgivningen till konsumenter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det inom ramen för den nya EU-lagstiftningen bör förtydligas var på förpackningen märkningen av matens näringsvärde ska finnas och hur den ska vara utformad.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det dolda sockret (och sockerlika ersättningar) ska redovisas tydligare i snabb- och halvfabrikatmat.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett nytt mål som innebär att 30 procent av den offentliga konsumtionen av livsmedel ska bestå av ekologiska varor 2020.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att statlig upphandling av mat ska inriktas mot mat med mindre klimatpåverkan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:FiU27</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige behöver en plan för att uppfylla kravet på att halvera kassationen av livsmedel fram till 2025.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att analysera möjligheten att ändra märkningen "bäst före" till "minst hållbar till" samt driva frågan i EU.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att granska skälen till att 30 procent av den färska frukten och de färska grönsakerna slängs bort innan de når slutkonsumenterna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i nära samarbete med branschen ta fram nya regelverk för vilken information, t.ex. om råvarornas ursprung, som restaurangkunder ska ha rätt att kräva.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kontinuerligt granska omfattningen av användningen av falska beteckningar för t.ex. fiskarter eller köttprodukter på restauranger och föreslå åtgärder som skyddar konsumenterna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den som serveras mat på sjukhus, skolor eller äldreboende ska ha rätt till rättvisande information om maten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att satsa på forskning om hur vi utvinner fosfor ur avloppsslam som har för höga halter av farliga kemikalier och därför inte kan användas som gödselmedel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om forskning om hur man kan avvattna rötat naturgödsel för att göra det till ett mer attraktivt gödselmedel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att sätta ett nytt mål som innebär att 30 procent av jordbruksmarken ska vara ekologiskt certifierad till 2020.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ge Jordbruksverket i uppdrag att arbeta för stimulans av ökad odling av proteingrödor i Sverige.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inom EU framhålla att det finns lokala nationella aspekter som gör att ett EU-land ska kunna säga nej till odling av enskilda GMO-grödor också av miljö- och hälsoskäl.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU27</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inom EU arbeta för ökade krav på redskap som förhindrar bifångster i fisket.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om regionalisering av förvaltningen av fiskbestånden och att regeringen bör sträva efter att i EU skaffa mandat för regionala beslut i Östersjön.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att särskilt beakta det småskaliga fiskets villkor i Sverige.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om EU:s fiskeavtal med tredjeländer, s.k. FPA.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett regelverk som styr fisket så att för stora bifångster av hotade arter ska göra att fiskemöjligheten av målarten kan begränsas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge en eller flera myndigheter i uppdrag att granska förutsättningarna för fisketurism i Sverige.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:NU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i EU bör agera starkt för att få till stånd en förvaltningsplan som reglerar fisket av hälleflundra och arbeta för ett stopp för ålfisket i hela EU.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell handlingsplan för vattenbruket.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stimulera de gröna näringarnas arbete med att utveckla varumärken, produkter och identitet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stödja småskalig livsmedelsförädling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>31</nummer>
<beteckning>31</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förenkla hanteringen av björnkött.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:MJU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2013-10-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2013-10-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0983984918111</intressent_id>
<namn>Matilda Ernkrans</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0612916684825</intressent_id>
<namn>Johan Löfstrand</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0103624617217</intressent_id>
<namn>Helén Pettersson i Umeå</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0544046588414</intressent_id>
<namn>Jan-Olof Larsson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0114869877121</intressent_id>
<namn>Sara Karlsson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0752691002718</intressent_id>
<namn>Pyry Niemi</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0779781772919</intressent_id>
<namn>Kristina Nilsson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:08:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>H102MJ490</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 13:21:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Miljö- och jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:08:32</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H102MJ490</dok_id>
<subtitel>av Matilda Ernkrans m.fl. (S)</subtitel>
<filnamn>MOT_201314_MJ_490.doc</filnamn>
<filstorlek>151040</filstorlek>
<filtyp>doc</filtyp>
<titel>Bra mat för jobb och välfärd</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1E834EBB-7999-4A00-BAAE-A79A4C6E923E</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>H102MJ490</dok_id>
<subtitel>av Matilda Ernkrans m.fl. (S)</subtitel>
<filnamn>mot_201314_mj_490.pdf</filnamn>
<filstorlek>343882</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201314_mj_490</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/162307C9-D26A-42A1-A169-5458ED3AC471</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2013/14:MJU21</uppgift>
<ref_dok_id>H101MJU21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2013/14</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJU21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Livsmedelspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>bet</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2013/14:MJU27</uppgift>
<ref_dok_id>H101MJU27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2013/14</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJU27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>bet</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>