<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2894255</hangar_id>
 <dok_id>H102K394</dok_id>
 <rm>2013/14</rm>
 <beteckning>K394</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2013/14:K394 av Maria Ferm m.fl. (MP)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>MP2101</tempbeteckning>
 <organ>KU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>394</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2013-10-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-01-03 09:55:56</systemdatum>
 <publicerad>2013-12-19 04:21:58</publicerad>
 <titel>Politik för minskad främlingsfientlighet och rasism</titel>
 <subtitel>av Maria Ferm m.fl. (MP)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{89CBEF4A-9F20-4629-8EF2-67AA756D4A4E}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H102K394/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H102K394</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H102K394</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2013/14:K394&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Maria Ferm m.fl. (MP)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Politik för minskad främlingsfientlighet och rasism&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;MP2101&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Politik f&amp;ouml;r minskad fr&amp;auml;mlingsfientlighet och rasism" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Susanne &amp;Aring;kesson" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 130522:1400 v6.06" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: AD-&amp;auml;ndringar --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Fri, 03 Jan 2014 09:50:00 CET" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201314_K_394.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc367216081" name="_Toc367216081"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197598"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197599"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Hur skolan kan bidra till minskad fr&amp;auml;mlingsfientlighet i samh&amp;auml;llet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197600"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Framg&amp;aring;ngsrika lokala insatser mot fr&amp;auml;mlingsfientlighet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197601"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;4.1.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Toleransprojektet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197602"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;4.1.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Toleransprojekt i fler kommuner&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197603"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;4.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett l&amp;auml;rarlyft f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197604"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;4.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Pojkars skolresultat – en demokratifr&amp;aring;ga&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197605"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;4.3.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Normkritiskt arbete f&amp;ouml;r att p&amp;aring;verka attityder och &lt;br /&gt;f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra pojkars skolresultat i Gnesta&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197606"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;4.3.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Resurser till normkritiskt j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197607"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;4.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett nationellt resurscentrum f&amp;ouml;r normkritisk pedagogik &lt;br /&gt;och metoder f&amp;ouml;r att motverka extremintolerans&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197608"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;4.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Rasism p&amp;aring; internet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197609"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Rasism och diskriminering i r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197610"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;5.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Aktiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197611"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;5.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;rdegrundsutbildning inom polisen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197612"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;5.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Reella m&amp;ouml;jligheter att driva diskrimineringsm&amp;aring;l i domstol&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197613"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;5.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Aring;terinf&amp;ouml;r hatbrott som prioritering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197614"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Rasism och diskriminering p&amp;aring; arbetsmarknaden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197615"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;6.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Mer flexibel rekrytering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197616"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;6.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sommarjobb – en f&amp;ouml;rsta kontakt med arbetsmarknaden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197617"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;6.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade villkor f&amp;ouml;r antidiskrimineringsbyr&amp;aring;erna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197618"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Spr&amp;aring;k&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197619"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;7.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Fler spr&amp;aring;k vid myndighetskontakter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197620"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;7.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Vikten av kompetent tolkhj&amp;auml;lp&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197621"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;rna r&amp;auml;tten att vara olika&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197622"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;8.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Motverka vardagsrasism&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197623"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;8.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Islamofobi, antisemitism och antiziganism&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197624"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;8.2.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Islamofobi&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197625"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;8.2.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Antisemitism&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197626"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;8.2.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Antiziganism&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197627"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;8.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;S&amp;auml;rskild satsning f&amp;ouml;r nationella minoriteter, afrosvenskar och muslimer&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197628"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett starkt lokalsamh&amp;auml;lle&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197629"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Alla som f&amp;ouml;ds i Sverige ska bli svenska medborgare&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197630"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;R&amp;auml;ttvis r&amp;ouml;str&amp;auml;tt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197631"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En kommission f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc372197632"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc372197598" name="_Toc372197598"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tillf&amp;ouml;ra resurser f&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra ett l&amp;auml;rarlyft i m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tillf&amp;ouml;ra resurser s&amp;aring; att skolor kan utbilda l&amp;auml;rare i normkritisk pedagogik.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inr&amp;auml;tta ett nationellt resurscentrum f&amp;ouml;r normkritisk pedagogik och metoder f&amp;ouml;r att motverka extremintolerans.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att komplettera uppdraget till Ungdomsstyrelsen om att f&amp;ouml;rebygga kr&amp;auml;nkningar p&amp;aring; internet med att &amp;auml;ven inf&amp;ouml;ra ett antirasistiskt perspektiv.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att ge l&amp;auml;mplig myndighet i uppdrag att genomf&amp;ouml;ra aktiva insatser inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet f&amp;ouml;r att uppt&amp;auml;cka och f&amp;ouml;rebygga diskriminering.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att samtliga myndigheter inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet som en del i sitt v&amp;auml;rdegrundsarbete ska arbeta med fr&amp;aring;gor om antidiskriminering och allas lika r&amp;auml;tt.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inr&amp;auml;tta en fond f&amp;ouml;r att driva diskrimineringsm&amp;aring;l i domstol.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att hatbrott &amp;aring;ter b&amp;ouml;r bli ett prioriterat omr&amp;aring;de f&amp;ouml;r Rikspolisstyrelsen och &amp;Aring;klagarmyndigheten.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att ge l&amp;auml;mplig myndighet i uppdrag att inf&amp;ouml;ra ett bed&amp;ouml;mningssystem som ger mer individualiserad hj&amp;auml;lp till arbetss&amp;ouml;kande.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tillf&amp;ouml;ra resurser till kommunerna s&amp;aring; att unga mellan 15 och 17 &amp;aring;r kan erbjudas ett sommarjobb&lt;span style="font-family: &amp;quot;Helv&amp;quot;; font-size: 10.0pt;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra villkoren f&amp;ouml;r antidiskrimineringsbyr&amp;aring;erna.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att utvidga r&amp;auml;tten f&amp;ouml;r enskilda att anv&amp;auml;nda modersm&amp;aring;l vid myndighetskontakter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra tolkars villkor och organisering.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att st&amp;auml;rka och l&amp;aring;ngsiktigt s&amp;auml;kra st&amp;ouml;det till utsatta gruppers och antirasistiska organisationers organisering.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om st&amp;auml;rkt arbete mot islamofobi, antisemitism, antiziganism samt islamofobiska, antisemitiska och antiziganistiska hatbrott.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en s&amp;auml;rskild statlig satsning p&amp;aring; att motverka diskriminering och st&amp;auml;rka st&amp;auml;llningen i samh&amp;auml;llet f&amp;ouml;r nationella minoriteter, afrosvenskar och muslimer.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tillf&amp;ouml;ra resurser till kommunerna f&amp;ouml;r att skapa m&amp;ouml;jligheter att inr&amp;auml;tta medborgarr&amp;aring;d eller liknande, d&amp;auml;r alla inv&amp;aring;nare kan f&amp;aring; reellt inflytande &amp;ouml;ver sin lokala verklighet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att &amp;auml;ndra lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap p&amp;aring; det s&amp;auml;tt s&amp;aring; att alla som f&amp;ouml;ds i Sverige blir svenska medborgare, oavsett f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarnas medborgarskap.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att personer som &amp;auml;r folkbokf&amp;ouml;rda i Sverige och har ett annat medborgarskap &amp;auml;n EU, Norge och Island ska ges samma r&amp;auml;tt att delta i kommunal- och landstingsval som medborgare i EU, Norge och Island som &amp;auml;r bosatta i Sverige har.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inr&amp;auml;tta en kommission f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkandena 1–3 h&amp;auml;nvisade till UbU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt; Yrkandena 4, 7, 9–11, 14 och 16 h&amp;auml;nvisade till AU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt; Yrkandena 5, 6, 8 och 13 h&amp;auml;nvisade till JuU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;4&lt;/span&gt; Yrkande 18 h&amp;auml;nvisat till SfU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc367216082" name="_Toc367216082"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197599" name="_Toc372197599"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc354574445" name="_Toc354574445"&gt;&lt;/a&gt;Inledning &lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na &amp;auml;r det parti som tydligast tar st&amp;auml;llning mot rasism och fr&amp;auml;mlingsfientlighet och f&amp;ouml;r alla m&amp;auml;nniskors lika v&amp;auml;rde. Fr&amp;auml;mlingsfientlighet &amp;auml;r ett av de st&amp;ouml;rsta hindren f&amp;ouml;r integration och lika r&amp;auml;ttigheter. Vi gr&amp;ouml;na &amp;auml;r fr&amp;auml;mlingsfientlighetens ideologiska motpol. Vi &amp;auml;r det parti som starkast k&amp;auml;mpar f&amp;ouml;r ett &amp;ouml;ppet, inkluderande samh&amp;auml;lle f&amp;ouml;r alla och utvecklar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r v&amp;aring;r politik p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de ytterligare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige pr&amp;auml;glas i dag av en rasism som i f&amp;ouml;rsta hand skadar etniska eller religi&amp;ouml;sa minoriteter. I l&amp;auml;ngden faller dock alla offer f&amp;ouml;r begr&amp;auml;nsande f&amp;ouml;rdomar, stereotyper och normer. Fr&amp;auml;mlingsfientlighet och rasism &amp;auml;r of&amp;ouml;renligt med ett samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r alla f&amp;aring;r leva och verka p&amp;aring; lika villkor. Arbetet mot fysiska gr&amp;auml;nser g&amp;aring;r hand i hand med arbetet mot de sociala gr&amp;auml;nserna som minskar m&amp;auml;nniskors frihet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi &amp;auml;r stolta &amp;ouml;ver att vara det mest &amp;ouml;ppna partiet n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller migration. I ett Europa d&amp;auml;r fr&amp;auml;mlingsfientliga krafter n&amp;aring;r nya framg&amp;aring;ngar vill vi att Sverige ska g&amp;aring; f&amp;ouml;re i arbetet f&amp;ouml;r en v&amp;auml;rld utan gr&amp;auml;nser. Vi vill ha ett samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r ingen tvingas leva som pappersl&amp;ouml;s, ett Sverige d&amp;auml;r ingen familj &amp;auml;r splittrad, och en v&amp;auml;rld d&amp;auml;r alla kan r&amp;ouml;ra sig fritt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill att alla m&amp;auml;nniskor ska v&amp;auml;lkomnas i ett samh&amp;auml;llsbygge med &amp;ouml;ppenhet, solidaritet och medm&amp;auml;nsklighet som grund. Att Sverige &amp;auml;r &amp;ouml;ppet f&amp;ouml;r omv&amp;auml;rlden och ser alla m&amp;auml;nniskors olikheter och m&amp;ouml;jligheter &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r ett gr&amp;ouml;nt samh&amp;auml;lle. Vi &amp;auml;r &amp;ouml;vertygade om att ett nytt Sverige &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt. Ett Sverige d&amp;auml;r det &amp;auml;r v&amp;aring;r gemensamma framtid som f&amp;ouml;renar oss, snarare &amp;auml;n etnicitet, f&amp;ouml;delseort eller religi&amp;ouml;s tillh&amp;ouml;righet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I partimotionen Dr&amp;ouml;mmen om Sverige&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref0" name="fnref0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn0"&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; 2012 presenterades ett antal f&amp;ouml;rslag mot rasism och diskriminering. Mot bakgrund av samh&amp;auml;llsutvecklingen finns behov av ytterligare politikutveckling som kan motverka intolerans och skapa ett mer &amp;ouml;ppet, inkluderande samh&amp;auml;lle. Denna politikutveckling sker inom ramen f&amp;ouml;r arbetsgruppen mot rasism och fr&amp;auml;mlingsfientlighet, som best&amp;aring;r av personer b&amp;aring;de inom och utom Milj&amp;ouml;partiet med olika ing&amp;aring;ngar och kompetenser. I denna motion redovisas de f&amp;ouml;rslag som Milj&amp;ouml;partiet har valt att g&amp;aring; vidare med. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har nyligen genomf&amp;ouml;rts en t&amp;auml;mligen omfattande utredning av &amp;aring;tg&amp;auml;rder mot rasism och fr&amp;auml;mlingsfientlighet, ”Fr&amp;auml;mlingsfienden inom oss” av Bengt Westerberg (SOU 2012:74). H&amp;auml;r finns m&amp;aring;nga bra f&amp;ouml;rslag, inte minst inom skolans omr&amp;aring;de, som borde genomf&amp;ouml;ras. Regeringens respons p&amp;aring; f&amp;ouml;rslagen har dock varit svag. De har endast tillf&amp;ouml;rt 20 miljoner kronor inom omr&amp;aring;det, som ska r&amp;auml;cka till insatser b&amp;aring;de i skolan och p&amp;aring; internet. Vi anser att det kr&amp;auml;vs mycket kraftigare satsningar f&amp;ouml;r att p&amp;aring; riktigt kunna motverka rasism och fr&amp;auml;mlingsfientlighet i samh&amp;auml;llet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter valet 2010 ingick Milj&amp;ouml;partiet en migrationspolitisk &amp;ouml;verenskommelse med regeringen f&amp;ouml;r innevarande mandatperiod. En stor anledning var att skapa en mer human och &amp;ouml;ppen migrationspolitik trots att Sverigedemokraterna kommit in i riksdagen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Grunden f&amp;ouml;r mycket politiskt p&amp;aring;verkansarbete handlar om att vinna kampen om vilket som &amp;auml;r samh&amp;auml;llsproblemet. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller migration och rasism finns det tv&amp;aring; diametralt olika syn p&amp;aring; samh&amp;auml;llet som st&amp;aring;r mot varandra. Antingen anser man att samh&amp;auml;llsproblemet stavas ”Hur mycket invandring t&amp;aring;l Sverige?” eller ”Hur mycket rasism t&amp;aring;l Sverige?”. Antingen anser man att problemet &amp;auml;r att m&amp;auml;nniskor migrerar hit – eller hur vi m&amp;auml;nniskor behandlar varandra. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r g&amp;aring;r arbetet f&amp;ouml;r en human migrationspolitik och den antirasistiska politiken hand i hand.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc367216083" name="_Toc367216083"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197600" name="_Toc372197600"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc352169112" name="_Toc352169112"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc352169259" name="_Toc352169259"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc352169365" name="_Toc352169365"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc354574446" name="_Toc354574446"&gt;&lt;/a&gt;Hur skolan kan bidra till minskad fr&amp;auml;mlingsfientlighet i samh&amp;auml;llet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolan &amp;auml;r en av de viktigaste arenorna f&amp;ouml;r att motverka rasism. Skolans demokratiuppdrag &amp;auml;r viktigt f&amp;ouml;r att rusta eleverna att vara delaktiga i v&amp;aring;rt demokratiska samh&amp;auml;lle. Skolan har i sina regelverk tydligt uttalade uppgifter b&amp;aring;de att f&amp;ouml;rmedla kunskaper om demokrati och grundl&amp;auml;ggande v&amp;auml;rderingar och att forma en milj&amp;ouml; d&amp;auml;r ingen kr&amp;auml;nks eller diskrimineras och d&amp;auml;r alla elever f&amp;aring;r m&amp;ouml;jligheter att utvecklas till goda medborgare.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtalet spelar en viktig roll f&amp;ouml;r att motverka fr&amp;auml;mlingsfientlighet. N&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor f&amp;aring;r kunskap och f&amp;ouml;rst&amp;aring;else f&amp;ouml;r andra m&amp;auml;nniskors situation minskar oron. N&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor f&amp;aring;r argument och fakta v&amp;aring;gar de ta diskussionen i fikarummen och p&amp;aring; sl&amp;auml;kttr&amp;auml;ffen. L&amp;auml;rare m&amp;aring;ste ha verktyg och utbildning f&amp;ouml;r att kunna hantera alla diskussioner som f&amp;ouml;rs i skolan. Det &amp;auml;r viktigt att effektiva metoder och verktyg l&amp;auml;rs ut s&amp;aring;v&amp;auml;l i l&amp;auml;rarutbildningen som i fortbildningen av l&amp;auml;rare.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc367216084" name="_Toc367216084"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197601" name="_Toc372197601"&gt;&lt;/a&gt;Framg&amp;aring;ngsrika lokala insatser mot fr&amp;auml;mlingsfientlighet &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Runt om i Sverige p&amp;aring;g&amp;aring;r lokala insatser i skolor mot fr&amp;auml;mlingsfientlighet och rasism. Det &amp;auml;r naturligtvis bra att s&amp;aring;dana insatser g&amp;ouml;rs, men det finns s&amp;auml;llan m&amp;ouml;jlighet till vare sig spridning av framg&amp;aring;ngsrika arbetss&amp;auml;tt till andra skolor eller resurser till uppf&amp;ouml;ljning av vilka metoder som verkligen fungerar. Tv&amp;aring; projekt som p&amp;aring;g&amp;aring;r lokalt och d&amp;auml;r uppf&amp;ouml;ljningar har visat att de &amp;auml;r b&amp;aring;de verkningsfulla och l&amp;ouml;nsamma &amp;auml;r Toleransprojektet i Kung&amp;auml;lv och normkritiskt arbete f&amp;ouml;r att p&amp;aring;verka attityder och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra pojkars skolresultat i Gnesta. Vi tycker att det skulle vara mycket v&amp;auml;rdefullt ur b&amp;aring;de samh&amp;auml;llsekonomiskt och individuellt perspektiv att sprida dessa metoder till fler kommuner. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.1.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc367216085" name="_Toc367216085"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197602" name="_Toc372197602"&gt;&lt;/a&gt;Toleransprojektet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Toleransprojektet, eller Kung&amp;auml;lvsmodellen, startades 1995 i Kung&amp;auml;lv med utg&amp;aring;ngspunkten att det finns intoleranta id&amp;eacute;er i v&amp;aring;rt samh&amp;auml;lle och d&amp;auml;rmed en grogrund f&amp;ouml;r rasism och annan intolerans. I sin mest extrema form skapar detta grund f&amp;ouml;r r&amp;ouml;relser som bygger p&amp;aring; nazistisk och vit makt-ideologi. Kung&amp;auml;lvsmodellens &amp;ouml;vergripande uppdrag handlar om ett l&amp;aring;ngsiktigt och uth&amp;aring;lligt arbete med att p&amp;aring;verka dessa kollektiva attityder. Fokus f&amp;ouml;r arbetsmodellen ligger p&amp;aring; att motverka antidemokratiska id&amp;eacute;er och v&amp;auml;rderingar hos ungdomar. De ska inse v&amp;auml;rdet av att delta i den demokratiska gemenskapen och st&amp;auml;rka deras motst&amp;aring;nd mot destruktiva och intoleranta beteendem&amp;ouml;nster. Visionen &amp;auml;r att h&amp;auml;va den sociala oron och p&amp;aring; sikt st&amp;auml;vja f&amp;ouml;rekomsten av intolerans samt att motverka v&amp;aring;ld, trakasserier och mobbning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Kung&amp;auml;lv har kommunen sedan 1995 satsat ungef&amp;auml;r 10&amp;nbsp;000 kronor per elev och &amp;aring;r (totalt ca 13 miljoner kronor) p&amp;aring; Toleransprojektet. Resultatet visar att projektet har satt stopp f&amp;ouml;r framv&amp;auml;xten av en vit makt-milj&amp;ouml;. Det finns idag inga vit makt-organisationer i Kung&amp;auml;lv som kan rekrytera ungdomar. Nationalekonomen Ingvar Nilsson har visat att denna investering p&amp;aring; 13 miljoner kronor har, f&amp;ouml;rutom sociala besparingar, sparat ca 290 miljoner kronor i samh&amp;auml;llskostnader s&amp;aring;som polis, sjukv&amp;aring;rd, arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring och andra kostnader som en person i en vit makt-milj&amp;ouml; orsakar&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;.&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref1" name="fnref1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn1"&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.1.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc367216086" name="_Toc367216086"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197603" name="_Toc372197603"&gt;&lt;/a&gt;Toleransprojekt i fler kommuner &lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det p&amp;aring;g&amp;aring;ende Toleransprojektet i Kung&amp;auml;lv har visat sig vara mycket l&amp;ouml;nsamt p&amp;aring; sikt, b&amp;aring;de i minskat lidande, &amp;ouml;kad tolerans bland ungdomar och &amp;auml;ven samh&amp;auml;llsekonomiskt. Fler kommuner beh&amp;ouml;ver satsa antirasistiskt med Toleransprojektet som f&amp;ouml;rebild. I Milj&amp;ouml;partiets budgetmotion avs&amp;auml;tter vi resurser i en social investeringsfond, d&amp;auml;r kommuner kan s&amp;ouml;ka pengar avsatta f&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra l&amp;aring;ngsiktigt arbete f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rebygga extremintolerans d&amp;auml;r Toleransprojektet i Kung&amp;auml;lv st&amp;aring;r som f&amp;ouml;rebild.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc367216087" name="_Toc367216087"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197604" name="_Toc372197604"&gt;&lt;/a&gt;Ett l&amp;auml;rarlyft f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolans styrdokument &amp;auml;r tydliga med att skolan ska arbeta mot rasism och fr&amp;auml;mlingsfientlighet. Redan i inledningen av l&amp;auml;roplanen f&amp;ouml;r gymnasiet lyfts det konkreta arbetet mot rasism och fr&amp;auml;mlingsfientlighet fram. Det st&amp;aring;r bland annat att ”Fr&amp;auml;mlingsfientlighet och intolerans m&amp;aring;ste bem&amp;ouml;tas med kunskap, diskussion och aktiva insatser”.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref2" name="fnref2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn2"&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; I praktiken &amp;auml;r dock begreppet rasism sv&amp;aring;rtolkat och omg&amp;auml;rdat av kunskapsbrist; vad &amp;auml;r egentligen rasism? Vad ska skolpersonal i praktiken arbeta mot? Det finns ocks&amp;aring; unders&amp;ouml;kningar som visar att l&amp;auml;rare inte alltid delar bilden av att rasism existerar eller &amp;auml;r ett problem.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref3" name="fnref3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn3"&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att arbetet mot rasism och fr&amp;auml;mlingsfientlighet drivs l&amp;aring;ngsiktigt och kontinuerligt. All skolpersonal beh&amp;ouml;ver arbeta tillsammans, mot samma m&amp;aring;l. Enskilda punktinsatser, till exempel en temadag, kan i v&amp;auml;rsta fall bli kontraproduktiva, eftersom de riskerar att f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka olikheter och stigmatisera individer. Personer med extremintoleranta &amp;aring;sikter k&amp;auml;nner sig utpekade och kan sluta sig mot omv&amp;auml;rlden ytterligare. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;rarna m&amp;aring;ste f&amp;aring; b&amp;aring;de kunskap och st&amp;ouml;d i sitt arbete mot rasism. Tid f&amp;ouml;r eleverna &amp;auml;r kanske det viktigaste. En l&amp;auml;rare som har tid och kunskap att l&amp;auml;ra ut om F&amp;ouml;rintelsens brott mot m&amp;auml;nskligheten kan f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra attityderna hos m&amp;aring;nga unga m&amp;auml;nniskor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att alla l&amp;auml;rare ska f&amp;aring; en kortare utbildning kring m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och antirasism. Det &amp;auml;r viktigt att alla l&amp;auml;rare har gemensam kunskap s&amp;aring; att de kan arbeta tillsammans mot rasism och fr&amp;auml;mlingsfientlighet. Dessutom f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi att tv&amp;aring; l&amp;auml;rare per skola f&amp;aring;r g&amp;aring; en f&amp;ouml;rdjupningsutbildning s&amp;aring; att det finns n&amp;aring;gra p&amp;aring; skolan som &amp;auml;r extra kunniga och kan driva det antirasistiska pedagogiska arbetet fram&amp;aring;t.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tillf&amp;ouml;ra resurser f&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra ett l&amp;auml;rarlyft i m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 4.23mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc367216088" name="_Toc367216088"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197605" name="_Toc372197605"&gt;&lt;/a&gt;Pojkars skolresultat – en demokratifr&amp;aring;ga&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc367216089" name="_Toc367216089"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197606" name="_Toc372197606"&gt;&lt;/a&gt;Normkritiskt arbete f&amp;ouml;r att p&amp;aring;verka attityder och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra pojkars skolresultat i Gnesta&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Gnesta kommun i S&amp;ouml;rmland har ett l&amp;aring;ngsiktigt, medvetet arbete med normkritiskt j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete resulterat i att pojkar idag har lika bra resultat i skolan som flickor. Gnesta &amp;auml;r en ort d&amp;auml;r akademiska studier traditionellt inte attraherade pojkar, men idag v&amp;auml;ljer pojkar att studera vidare i lika h&amp;ouml;g utstr&amp;auml;ckning som flickor. Utvecklingsarbetet p&amp;aring;g&amp;aring;r inom tre omr&amp;aring;den: j&amp;auml;mst&amp;auml;lld undervisning, studie- och yrkesval och sex- och samlevnadsundervisning. Utifr&amp;aring;n varje enhets behov kommer aktiviteter att genomf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r barn och elever och/eller kompetensutveckling f&amp;ouml;r personal. Gnesta, med 10&amp;nbsp;000 inv&amp;aring;nare, har satsat 500&amp;nbsp;000 kronor per &amp;aring;r p&amp;aring; en j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetssamordnare som har utbildat skolpersonal och p&amp;aring; andra s&amp;auml;tt drivit utvecklingen fram&amp;aring;t tillsammans med ansvariga politiker. Det handlar exempelvis om att f&amp;ouml;rbjuda ”skojbr&amp;aring;k” p&amp;aring; rasterna, studiev&amp;auml;gledning som medvetandeg&amp;ouml;r k&amp;ouml;nsnormativa val och undervisningens sakinneh&amp;aring;ll. Arbetet har gett resultat – nu g&amp;aring;r Gnesta mot str&amp;ouml;mmen och pojkars skolresultat lyfter. Kommunen formulerar sj&amp;auml;lva att de har kommit &amp;aring;t pojkars ”anti-plugg-kultur” genom sitt l&amp;aring;ngsiktiga arbete.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref4" name="fnref4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn4"&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc367216090" name="_Toc367216090"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197607" name="_Toc372197607"&gt;&lt;/a&gt;Resurser till normkritiskt j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete &lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rekomsten av rasism och fr&amp;auml;mlingsfientlighet kan ge allvarliga personliga konsekvenser f&amp;ouml;r dem som uts&amp;auml;tts, men &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett allvarligt samh&amp;auml;llsproblem. En ny studie visar att en &amp;ouml;verraskande stor andel unga i Sverige b&amp;auml;r p&amp;aring; politiska f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningar som inte &amp;auml;r gynnsamma f&amp;ouml;r demokratin. Drygt 20 procent av 18–29-&amp;aring;ringarna i Sverige s&amp;auml;ger sig vara beredda att s&amp;auml;lja sin r&amp;ouml;st f&amp;ouml;r pengar och inst&amp;auml;mmer i att landet styrs b&amp;auml;st av auktorit&amp;auml;ra ledare som inte &amp;auml;r valda av folket.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref5" name="fnref5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn5"&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Analysen visar att den absolut enskilt viktigaste faktorn bakom att hysa dessa antidemokratiska v&amp;auml;rderingar &amp;auml;r att ha misslyckats i skolan. Det &amp;auml;r framf&amp;ouml;r allt pojkar som misslyckas i skolan som riskerar att hamna i utanf&amp;ouml;rskap, l&amp;aring;g social status och arbetsl&amp;ouml;shet. Dessa faktorer utg&amp;ouml;r i sin tur grogrund f&amp;ouml;r att utveckla antidemokratiska &amp;aring;sikter och d&amp;auml;rmed utg&amp;ouml;ra rekryteringsbas f&amp;ouml;r extremistiska r&amp;ouml;relser.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref6" name="fnref6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn6"&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt &amp;auml;r pojkars s&amp;auml;mre skolresultat en viktig demokratifr&amp;aring;ga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en skola d&amp;auml;r m&amp;aring;nga l&amp;auml;rare inte f&amp;aring;r tillr&amp;auml;ckligt med tid f&amp;ouml;r sina elever &amp;auml;r det m&amp;aring;nga elever som inte f&amp;aring;r det st&amp;ouml;d de beh&amp;ouml;ver. Vissa k&amp;auml;mpar sig &amp;auml;nd&amp;aring; upp till kunskapsniv&amp;aring;erna, p&amp;aring; bekostnad av sin psykiska h&amp;auml;lsa. Andra elever klarar inte kunskapsm&amp;aring;len och misslyckas med skolan. Den f&amp;ouml;rsta gruppen best&amp;aring;r framf&amp;ouml;r allt av unga tjejer och den andra av unga pojkar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Statsvetaren Bo Rothstein skriver i antologin Framtidsutmaningar att pojkars allt s&amp;auml;mre resultat f&amp;aring;r stora konsekvenser. Rothstein skriver om forskning som visar att &lt;span class="Citat_indrag&amp;nbsp;Char,Packad&amp;nbsp;Char"&gt;”en avsev&amp;auml;rd del av de pojkar och unga m&amp;auml;n som misslyckas i skolan, varav m&amp;aring;nga har invandrarbakgrund, sannolikt kommer att vara f&amp;ouml;rlorare p&amp;aring; en allt mer konkurrensinriktad arbetsmarknad d&amp;auml;r kraven p&amp;aring; kompetens kommer att &amp;ouml;ka. (…) Till detta kommer emellertid ytterligare en sak, n&amp;auml;mligen att de ocks&amp;aring; riskerar att i stor utstr&amp;auml;ckning bli ensamst&amp;aring;ende.”&lt;/span&gt; Genom att l&amp;aring;ta utvecklingen med pojkars skolresultat fortg&amp;aring; skapas en allt st&amp;ouml;rre grupp som k&amp;auml;nner sig &amp;ouml;vergivna och/eller motarbetade – och som s&amp;ouml;ker syndabockar f&amp;ouml;r detta.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt; &lt;span style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref7" name="fnref7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn7"&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;  Samma grupp &amp;auml;r &amp;ouml;verrepresenterad bland dem som inte tror p&amp;aring; demokrati och lika r&amp;auml;ttigheter. Den &amp;auml;r &amp;ouml;verrepresenterad bland h&amp;ouml;gerpopulistiska partiers v&amp;auml;ljare – och inom nyrekryteringar till nazistiska, rasistiska och andra extremistiska r&amp;ouml;relser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Pojkars sjunkande skolresultat &amp;auml;r allts&amp;aring; en faktor som skapar en &amp;ouml;kad grogrund f&amp;ouml;r b&amp;aring;de sympatis&amp;ouml;rer till och aktiva ut&amp;ouml;vare av fr&amp;auml;mlingsfientlighet och rasism. V&amp;aring;r uppgift &amp;auml;r att st&amp;ouml;tta l&amp;auml;rare genom att se till att vi prioriterar resurser till skolorna och ger m&amp;aring;l om att h&amp;ouml;ja pojkars skolresultat. Ett systematiskt arbete med att ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tta k&amp;ouml;nsroller h&amp;ouml;jer pojkars betyg och minskar flickors stress. Det b&amp;ouml;r ges permanenta resurser till normkritiskt j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete i kommunerna och studie- och yrkesv&amp;auml;gledare b&amp;ouml;r f&amp;aring; utbildning i att bryta k&amp;ouml;nsstereotypa utbildningsval.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tillf&amp;ouml;ra resurser s&amp;aring; att skolor kan utbilda l&amp;auml;rare i normkritisk pedagogik.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc367216091" name="_Toc367216091"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197608" name="_Toc372197608"&gt;&lt;/a&gt;Ett nationellt resurscentrum f&amp;ouml;r normkritisk pedagogik och metoder f&amp;ouml;r att motverka extremintolerans&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill inr&amp;auml;tta ett nationellt centrum f&amp;ouml;r normkritisk pedagogik och metoder f&amp;ouml;r att motverka extremintolerans, s&amp;aring; att framg&amp;aring;ngsrika modeller kan spridas till fler kommuner och andra huvudm&amp;auml;n. Det beh&amp;ouml;vs ett resurscentrum d&amp;auml;r kompetens kring normkritisk, antirasistisk pedagogik kan samlas s&amp;aring; att den blir l&amp;auml;ttillg&amp;auml;nglig f&amp;ouml;r kommuner och enskilda skolor. Centrumet kan &amp;auml;ven f&amp;aring; i uppdrag att granska l&amp;auml;romedel, l&amp;auml;roplaner och andra dokument ur ett normkritiskt perspektiv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inr&amp;auml;tta ett nationellt resurscentrum f&amp;ouml;r normkritisk pedagogik och metoder f&amp;ouml;r att motverka extremintolerans.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc365644926" name="_Toc365644926"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc367216092" name="_Toc367216092"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197609" name="_Toc372197609"&gt;&lt;/a&gt;Rasism p&amp;aring; internet &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi konsumerar medier p&amp;aring; ett mer individuellt s&amp;auml;tt idag. Det blir l&amp;auml;ttare att v&amp;auml;lja bort &amp;aring;sikter som ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tter ens egen v&amp;auml;rldsbild. Det &amp;auml;r l&amp;auml;tt att v&amp;auml;lja bort public service och ist&amp;auml;llet f&amp;aring; all sin information via webbsidor som bekr&amp;auml;ftar ens egen v&amp;auml;rldsbild. Att inte komma i kontakt med kritiska &amp;aring;sikter och delta i &amp;ouml;ppna diskussioner om samh&amp;auml;llsfr&amp;aring;gor riskerar att radikalisera m&amp;auml;nniskor ytterligare. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det viktigt att l&amp;auml;rare kan hantera och m&amp;ouml;ta intoleranta &amp;aring;sikter och &amp;auml;ven l&amp;auml;ra ut vikten av kritiskt t&amp;auml;nkande och k&amp;auml;llkritik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; internet har m&amp;aring;nga av oss mycket av v&amp;aring;rt sociala samspel. Diskussioner som tidigare f&amp;ouml;rdes bakom st&amp;auml;ngda d&amp;ouml;rrar, eller inte f&amp;ouml;rdes alls, f&amp;ouml;rs nu p&amp;aring; n&amp;auml;tet. Ibland &amp;ouml;ppet och ibland anonymt. Ingen orkar eller har tid att s&amp;auml;ga emot, ist&amp;auml;llet st&amp;auml;ngs kommentatorsf&amp;auml;lt och debattforum. De rasistiska &amp;aring;sikterna och v&amp;auml;rldsbilden bekr&amp;auml;ftas l&amp;auml;tt p&amp;aring; likasinnade sidor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;tverket ”Inte rasist, men…” har gjort en unders&amp;ouml;kning av vardagsrasismen p&amp;aring; n&amp;auml;tet. Den visar att ungef&amp;auml;r 14 procent av 3 358 granskade inl&amp;auml;gg p&amp;aring; sociala medier med koppling till invandring var rasistiska. Ytterligare 25 procent var nedl&amp;aring;tande. Ungdom mot rasism har visat att 48 procent av utrikes f&amp;ouml;dda gymnasieungdomar har varit utsatta f&amp;ouml;r rasism p&amp;aring; internet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref8" name="fnref8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn8"&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Att skriva en rasistisk kommentar p&amp;aring; n&amp;auml;tet kan orsaka lika mycket skada som att s&amp;auml;ga n&amp;aring;got rasistiskt i en annan m&amp;auml;nniskas n&amp;auml;rvaro. Det finns inte n&amp;aring;gon s&amp;auml;rskild n&amp;auml;trasism som skiljer sig fr&amp;aring;n rasism &amp;ouml;ga mot &amp;ouml;ga, utan allt handlar om rasism. Det &amp;auml;r viktigt att motverka rasism i alla delar av samh&amp;auml;llet, och n&amp;auml;tet &amp;auml;r en s&amp;aring;dan viktig arena.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Framg&amp;aring;ngsrika projekt mot rasism p&amp;aring; n&amp;auml;tet drivs bland annat i liten skala av Diskrimineringsbyr&amp;aring;n i Uppsala. Regeringen har satsat 4 miljoner kronor p&amp;aring; tv&amp;aring; &amp;aring;r i ett uppdrag till Ungdomsstyrelsen som &amp;auml;r inriktat p&amp;aring; att f&amp;ouml;rebygga kr&amp;auml;nkningar p&amp;aring; internet ur ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv. Vi vill komplettera uppdraget genom att det &amp;auml;ven f&amp;aring;r ett antirasistiskt perspektiv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att komplettera uppdraget till Ungdomsstyrelsen om att f&amp;ouml;rebygga kr&amp;auml;nkningar p&amp;aring; internet med att &amp;auml;ven inf&amp;ouml;ra ett antirasistiskt perspektiv. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 4.23mm; margin-top: 8.82mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc367216093" name="_Toc367216093"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197610" name="_Toc372197610"&gt;&lt;/a&gt;Rasism och diskriminering i r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet &lt;a id="_Toc354047839" name="_Toc354047839"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc354309026" name="_Toc354309026"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc354574450" name="_Toc354574450"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm; margin-top: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc367216094" name="_Toc367216094"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197611" name="_Toc372197611"&gt;&lt;/a&gt;Aktiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Brottsf&amp;ouml;rebyggande r&amp;aring;dets (Br&amp;aring;) rapport Diskriminering i r&amp;auml;ttsprocessen (2008:4), om missgynnande av personer med minoritetsbakgrund eller utl&amp;auml;ndsk bakgrund, konstateras att diskriminering inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet i h&amp;ouml;g grad existerar. Resultaten pekar p&amp;aring; att det finns f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningar inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet om att vissa minoritetsgrupper och vissa brottstyper h&amp;ouml;r ihop. Det finns ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningar om att personer med vissa typer av minoritetsbakgrund alltid f&amp;ouml;rnekar brott och de tas d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte p&amp;aring; allvar i r&amp;auml;ttsliga sammanhang. Andra exempel handlar om att personer med utl&amp;auml;ndsk bakgrund betraktas som mindre trov&amp;auml;rdiga &amp;auml;n etniska svenskar – p&amp;aring; brottsplatsen, under brottsutredningen och i domstolsf&amp;ouml;rhandlingen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att det f&amp;ouml;rekommer diskriminering fr&amp;aring;n f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendets myndigheter i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till enskilda &amp;auml;r v&amp;auml;l utrett, dock inte exakt i vilken omfattning eller vilka f&amp;ouml;ljder detta f&amp;aring;r h&amp;auml;r i Sverige. Den forskning som finns baseras i huvudsak p&amp;aring; f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden i USA.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref9" name="fnref9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn9"&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Om personer som utsatts f&amp;ouml;r brott eller sj&amp;auml;lva utsatt n&amp;aring;gon f&amp;ouml;r brott upplever att de diskrimineras av polis, &amp;aring;klagare eller domstol minskar sannolikheten att de ska vittna eller tro r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet om en korrekt behandling i &amp;ouml;vrigt. Om de inte f&amp;aring;r r&amp;auml;tt bem&amp;ouml;tande eller – i v&amp;auml;rsta fall – f&amp;aring;r en annan p&amp;aring;f&amp;ouml;ljd p&amp;aring; grund av exempelvis etnicitet eller k&amp;ouml;n blir den som utsatts f&amp;ouml;r brott &amp;aring;nyo utsatt f&amp;ouml;r brott, bara den h&amp;auml;r g&amp;aring;ngen av r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet sj&amp;auml;lvt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att ge l&amp;auml;mplig myndighet i uppdrag att genomf&amp;ouml;ra aktiva insatser inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet f&amp;ouml;r att uppt&amp;auml;cka och f&amp;ouml;rebygga diskriminering. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc367216095" name="_Toc367216095"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197612" name="_Toc372197612"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;rdegrundsutbildning inom polisen &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En del i arbetet med att &amp;ouml;ka allm&amp;auml;nhetens f&amp;ouml;rtroende f&amp;ouml;r de r&amp;auml;ttsv&amp;aring;rdande myndigheterna &amp;auml;r dels att f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r myndigheterna agerar p&amp;aring; ett professionellt och trevligt s&amp;auml;tt, dels att det hos myndigheterna finns system att hantera allm&amp;auml;nhetens synpunkter och &amp;ouml;nskem&amp;aring;l om verksamheten. Detta har varit en av de &amp;aring;tg&amp;auml;rder som lett till att polisen i New York blivit framg&amp;aring;ngsrik i kampen mot brottsligheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att inte bara r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendets anst&amp;auml;llda ska utbildas i korrekt bem&amp;ouml;tande och ett icke-diskriminerande f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt, utan myndigheterna ska aktivt informera enskilda om deras r&amp;auml;tt att anm&amp;auml;la eventuella felaktigheter i bem&amp;ouml;tandet och uppr&amp;auml;tta handlingsplaner f&amp;ouml;r anm&amp;auml;lningar som bed&amp;ouml;ms ha grund f&amp;ouml;r sig. S&amp;aring;v&amp;auml;l Diskrimineringsombudsmannen som olika ideella organisationer, DHR, HSO, RFSL, RFSU med flera, kan spela en stor roll i att bidra till myndigheternas &amp;ouml;kade kunskap om f&amp;ouml;rekomsten av diskriminering och vilka &amp;aring;tg&amp;auml;rder som beh&amp;ouml;ver vidtas f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa dem. Vi anser ocks&amp;aring; att tillsynsmyndigheter ska kunna anv&amp;auml;nda sig av metoder s&amp;aring;som ”situation testing” f&amp;ouml;r att se om diskriminering f&amp;ouml;rekommer eller ej.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att samtliga myndigheter inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet som en del i sitt v&amp;auml;rdegrundsarbete ska arbeta med fr&amp;aring;gor om antidiskriminering och allas lika r&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588779" name="_Toc336588779"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149684" name="_Toc340149684"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="fnref17" name="fnref17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336588780" name="_Toc336588780"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149685" name="_Toc340149685"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc367216096" name="_Toc367216096"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197613" name="_Toc372197613"&gt;&lt;/a&gt;Reella m&amp;ouml;jligheter att driva diskrimineringsm&amp;aring;l i domstol&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Antalet f&amp;auml;llande domar inom diskrimineringsomr&amp;aring;det &amp;auml;r fortfarande relativt litet. Idag drivs inte s&amp;auml;rskilt m&amp;aring;nga diskriminerings&amp;auml;renden i domstol av andra &amp;auml;n DO, i vart fall inte utanf&amp;ouml;r arbetslivsomr&amp;aring;det. Det beh&amp;ouml;vs fler akt&amp;ouml;rer som driver diskrimineringsm&amp;aring;l och en reell m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor som utsatts f&amp;ouml;r diskriminering att f&amp;aring; kompensation och uppr&amp;auml;ttelse.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De akt&amp;ouml;rer som idag driver flest diskrimineringsm&amp;aring;l i domstol &amp;auml;r Diskrimineringsombudsmannen (DO) och fackf&amp;ouml;rbunden. DO koncentrerar sig dock i f&amp;ouml;rsta hand p&amp;aring; principiellt intressanta &amp;auml;renden som kan bidra till att motverka diskriminerande strukturer.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref10" name="fnref10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn10"&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;Fackf&amp;ouml;rbunden driver av naturliga sk&amp;auml;l endast &amp;auml;renden som &amp;auml;r kopplade till arbetsmarknaden och endast f&amp;ouml;r sina medlemmar. Sedan 2009 f&amp;aring;r &amp;auml;ven ideella f&amp;ouml;reningar f&amp;ouml;ra talan om enskild medger det och om f&amp;ouml;reningen uppfyller vissa uppst&amp;auml;llda krav. Antidiskrimineringsbyr&amp;aring;erna uppfyller dessa krav, men har s&amp;auml;llan de ekonomiska m&amp;ouml;jligheterna att driva ett diskrimineringsm&amp;aring;l och riskera att f&amp;aring; betala hela r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngskostnaden vid en f&amp;ouml;rlust. Byr&amp;aring;erna har av ekonomiska sk&amp;auml;l &amp;ouml;verhuvudtaget sv&amp;aring;rt att anst&amp;auml;lla och beh&amp;aring;lla kvalificerad personal med juridisk kompetens. Dessutom &amp;auml;r systemet med r&amp;auml;ttshj&amp;auml;lp och r&amp;auml;ttsskyddsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar utformat s&amp;aring; att det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt f&amp;ouml;r andra akt&amp;ouml;rer att processa diskriminerings&amp;auml;renden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="fnref18" name="fnref18"&gt;&lt;/a&gt;I praktiken finns allts&amp;aring; ganska sm&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter att f&amp;aring; sitt &amp;auml;rende pr&amp;ouml;vat om man som individ k&amp;auml;nner sig utsatt f&amp;ouml;r diskriminering. Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en rad &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor som utsatts f&amp;ouml;r diskriminering att f&amp;aring; kompensation och uppr&amp;auml;ttelse.&lt;a id="_Toc336588781" name="_Toc336588781"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149686" name="_Toc340149686"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att en fond b&amp;ouml;r inr&amp;auml;ttas, ur vilken enskilda och f&amp;ouml;reningar kan s&amp;ouml;ka medel f&amp;ouml;r att driva diskrimineringsm&amp;aring;l i domstol. Syftet med fonden skulle b&amp;aring;de vara att p&amp;aring;skynda utvecklingen inom r&amp;auml;ttspraxis inom diskrimineringsomr&amp;aring;det och att ge taler&amp;auml;tten f&amp;ouml;r enskilda och ideella organisationer en reell inneb&amp;ouml;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inr&amp;auml;tta en fond f&amp;ouml;r att driva diskrimineringsm&amp;aring;l i domstol.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc367216097" name="_Toc367216097"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197614" name="_Toc372197614"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Aring;terinf&amp;ouml;r hatbrott som prioritering&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I 2008 &amp;aring;rs regleringsbrev tog regeringen bort hatbrott som ett s&amp;auml;rskilt prioriterat omr&amp;aring;de f&amp;ouml;r Rikspolisstyrelsen och &amp;Aring;klagarmyndigheten. &amp;Aring;r 2008 polisanm&amp;auml;ldes 5 900 hatbrott, en &amp;ouml;kning med 2 350 anm&amp;auml;lningar j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med f&amp;ouml;reg&amp;aring;ende &amp;aring;r. &amp;Ouml;kningen beror till stor del p&amp;aring; den utvidgade definitionen av hatbrott. Enligt Brottsf&amp;ouml;rebyggande r&amp;aring;det hade en femtedel av de anm&amp;auml;lda hatbrotten homofobiska motiv. Under 2000-talet har en drastisk &amp;ouml;kning av anm&amp;auml;lda hatbrott skett, n&amp;aring;got som delvis f&amp;ouml;rklaras genom en faktisk &amp;ouml;kning av hatbrotten med homofobiska motiv. Hatbrotten inneb&amp;auml;r en s&amp;auml;rskild otrygghet f&amp;ouml;r alla i de utsatta grupperna och drabbar s&amp;aring;ledes indirekt m&amp;aring;nga fler &amp;auml;n de direkta brottsoffren. I 2014 &amp;aring;rs regleringsbrev b&amp;ouml;r prioriteringen vara &amp;aring;terinf&amp;ouml;rd och Rikspolisstyrelsen f&amp;aring; i uppdrag att &amp;ouml;ka samtliga polisers kompetens kring hatbrott.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att hatbrott &amp;aring;ter b&amp;ouml;r bli ett prioriterat omr&amp;aring;de f&amp;ouml;r Rikspolisstyrelsen och &amp;Aring;klagarmyndigheten.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588782" name="_Toc336588782"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149687" name="_Toc340149687"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="fnref19" name="fnref19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc367216411" name="_Toc367216411"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc367216098" name="_Toc367216098"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197615" name="_Toc372197615"&gt;&lt;/a&gt;Rasism och diskriminering p&amp;aring; arbetsmarknaden &lt;a id="_Toc354153664" name="_Toc354153664"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc354309027" name="_Toc354309027"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc354309136" name="_Toc354309136"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet har en omfattande politik f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka allas lika m&amp;ouml;jligheter p&amp;aring; arbetsmarknaden, som redovisas i exempelvis partimotionen Dr&amp;ouml;mmen om Sverige och i v&amp;aring;r h&amp;ouml;stbudgetmotion. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsl&amp;ouml;sheten bland utrikes f&amp;ouml;dda &amp;auml;r h&amp;ouml;gre &amp;auml;n f&amp;ouml;r inrikes f&amp;ouml;dda. En av anledningarna till detta &amp;auml;r den oflexibla arbetsmarknaden, d&amp;auml;r det st&amp;auml;lls mycket h&amp;ouml;ga krav p&amp;aring; till exempel kunskaper i svenska f&amp;ouml;r att bli ”anst&amp;auml;llningsbar”. Andra f&amp;auml;rdigheter, till exempel kunskaper i andra spr&amp;aring;k eller kulturell kompetens, &amp;auml;r inte s&amp;auml;rskilt h&amp;ouml;gt v&amp;auml;rderade idag. Det avspeglas ocks&amp;aring; i Arbetsf&amp;ouml;rmedlingens verksamhet, som idag upplevs av m&amp;aring;nga som inte s&amp;auml;rskilt relevant i s&amp;ouml;kandet efter arbete. Diskrimineringen p&amp;aring; arbetsmarknaden &amp;auml;r ett allvarligt samh&amp;auml;llsproblem, som inte minst drabbar kvinnor med utl&amp;auml;ndsk bakgrund, som &amp;auml;r dubbelt utsatta. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Stockholms universitets Linn&amp;eacute;centrum f&amp;ouml;r integrationsstudier &amp;auml;r hela 60 procent av de invandrade med jobb i Sverige &amp;ouml;verkvalificerade f&amp;ouml;r arbetet de har. Tolv &amp;aring;r efter att du g&amp;aring;tt ut gymnasiet h&amp;auml;nger fortfarande ditt ursprung samman med dina chanser att f&amp;aring; ett jobb.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref11" name="fnref11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn11"&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc367216099" name="_Toc367216099"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197616" name="_Toc372197616"&gt;&lt;/a&gt;Mer flexibel rekrytering &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att f&amp;aring; fler personer i arbete kr&amp;auml;vs att matchningen p&amp;aring; arbetsmarknaden fungerar b&amp;auml;ttre &amp;auml;n i dag. Det &amp;auml;r av fundamental betydelse f&amp;ouml;r matchningen att det finns en fungerande och effektiv arbetsf&amp;ouml;rmedling. Fler &amp;auml;n n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt g&amp;aring;r arbetsl&amp;ouml;sa samtidigt som f&amp;ouml;retagen alltmer tappat tilltron till den offentliga Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r s&amp;ouml;ker andra l&amp;ouml;sningar. Det &amp;auml;r idag uppenbart att en alltmer specialiserad arbetsmarknad kr&amp;auml;ver en mer specialiserad och effektiv arbetsf&amp;ouml;rmedling. Rekrytering beh&amp;ouml;ver bli mer individanpassad och mindre enligt en f&amp;auml;rdigst&amp;auml;lld mall. Vi beh&amp;ouml;ver &amp;aring;stadkomma en mer inkluderande och &amp;ouml;ppen attityd p&amp;aring; arbetsmarknaden. Metoder f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r arbetss&amp;ouml;kande utan kontakter att f&amp;aring; tr&amp;auml;ffa arbetsgivare beh&amp;ouml;ver utarbetas.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att ge l&amp;auml;mplig myndighet i uppdrag att inf&amp;ouml;ra ett bed&amp;ouml;mningsst&amp;ouml;dssystem som ger mer individualiserad hj&amp;auml;lp till arbetss&amp;ouml;kande och fler frist&amp;aring;ende specialiserade arbetsf&amp;ouml;rmedlare som ska konkurrera p&amp;aring; lika villkor med Arbetsf&amp;ouml;rmedlingens f&amp;ouml;rmedlingsverksamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc367216100" name="_Toc367216100"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197617" name="_Toc372197617"&gt;&lt;/a&gt;Sommarjobb – en f&amp;ouml;rsta kontakt med arbetsmarknaden &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sommarjobb &amp;auml;r ofta ungdomars f&amp;ouml;rsta egna kontakt med arbetsmarknaden. Tidig kontakt med arbetslivet ger b&amp;aring;de syssels&amp;auml;ttning och b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att f&amp;aring; ett jobb efter utbildning. Sommarjobb ger ungdomar m&amp;ouml;jlighet till egen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning och n&amp;aring;got meningsfullt att g&amp;ouml;ra n&amp;auml;r m&amp;ouml;jligheterna till fritidsaktiviteter minskar under sommaren. I f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen kan sommarjobb bidra till att minska rekryteringen till extrema organisationer och motverka social oro. Vi vill, i samarbete med kommuner, lokalt n&amp;auml;ringsliv och lokala myndigheter, s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att unga mellan 15 och 17 &amp;aring;r erbjuds sommarjobb. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tillf&amp;ouml;ra resurser till kommunerna s&amp;aring; att unga mellan 15 och 17 &amp;aring;r kan erbjudas ett sommarjobb.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc367216101" name="_Toc367216101"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197618" name="_Toc372197618"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade villkor f&amp;ouml;r antidiskrimineringsbyr&amp;aring;erna&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade villkor skulle antidiskrimineringsbyr&amp;aring;erna kunna vara den resurs f&amp;ouml;r enskilda individers uppr&amp;auml;ttelse som saknas idag. Byr&amp;aring;erna har en stark lokal f&amp;ouml;rankring och skulle kunna besitta ytterligare kvalificerad juridisk kompetens. J&amp;auml;mte DO kan byr&amp;aring;erna ocks&amp;aring; jobba med fr&amp;auml;mjandeinsatser p&amp;aring; strukturell niv&amp;aring;. Det kr&amp;auml;ver dock &amp;ouml;kade resurser och b&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter att planera sin verksamhet &amp;auml;n idag, d&amp;aring; beslut om resurser g&amp;ouml;rs &amp;aring;rsvis och utbetalningar halv&amp;aring;rsvis. &amp;Ouml;kade resurser b&amp;ouml;r medf&amp;ouml;ra krav p&amp;aring; kvalificerad juridisk kompetens hos byr&amp;aring;erna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra villkoren f&amp;ouml;r antidiskrimineringsbyr&amp;aring;erna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 4.23mm; margin-top: 8.82mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc367216102" name="_Toc367216102"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197619" name="_Toc372197619"&gt;&lt;/a&gt;Spr&amp;aring;k&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 0.0mm; margin-top: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588774" name="_Toc336588774"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149679" name="_Toc340149679"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc367216103" name="_Toc367216103"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197620" name="_Toc372197620"&gt;&lt;/a&gt;Fler spr&amp;aring;k vid myndighetskontakter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag kan minoritetsspr&amp;aring;ken samiska, finska och me&amp;auml;nkieli anv&amp;auml;ndas b&amp;aring;de muntligt och skriftligt i kontakten med en f&amp;ouml;rvaltningsmyndighet som har ett geografiskt verksamhetsomr&amp;aring;de som sammanfaller med minoritetsspr&amp;aring;kets f&amp;ouml;rvaltningsomr&amp;aring;de. Det &amp;auml;r ett resultat av arbetet med f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkta r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;r Sveriges nationella minoriteter. Milj&amp;ouml;partiet menar att denna r&amp;auml;tt att anv&amp;auml;nda sitt modersm&amp;aring;l vid myndighetskontakter ska utvidgas till fler spr&amp;aring;k som &amp;auml;r stora i Sverige, till exempel arabiska och somaliska, i de omr&amp;aring;den d&amp;auml;r det bor m&amp;aring;nga med det aktuella spr&amp;aring;ket som modersm&amp;aring;l, med h&amp;auml;nsyn tagen till myndighetens kapacitet. Det skulle underl&amp;auml;tta vardagen och st&amp;auml;rka sj&amp;auml;lvk&amp;auml;nslan hos tusentals svenskar, inte minst l&amp;aring;gutbildade kvinnor som idag ofta &amp;auml;r h&amp;auml;nvisade till sin man eller sitt barn som tolk, och dessutom utvidga arbetsmarknaden f&amp;ouml;r flerspr&amp;aring;kiga personer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att utvidga r&amp;auml;tten f&amp;ouml;r enskilda att anv&amp;auml;nda modersm&amp;aring;l vid myndighetskontakter.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc336588775" name="_Toc336588775"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149680" name="_Toc340149680"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc367216104" name="_Toc367216104"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197621" name="_Toc372197621"&gt;&lt;/a&gt;Vikten av kompetent tolkhj&amp;auml;lp&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt f&amp;ouml;r enskilda att ha tillg&amp;aring;ng till kompetent tolkning i offentliga situationer d&amp;auml;r man sj&amp;auml;lv inte f&amp;ouml;rst&amp;aring;r eller kan g&amp;ouml;ra sig f&amp;ouml;rst&amp;aring;dd. Inom sjukv&amp;aring;rden kan korrekt tolkning vara en fr&amp;aring;ga om liv och d&amp;ouml;d – och inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet &amp;auml;r det avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten att det blir en kompetent tolkning &amp;aring;t b&amp;aring;da h&amp;aring;ll.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;auml;ttstolkar har en central funktion f&amp;ouml;r att skydda r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten och finns d&amp;auml;r f&amp;ouml;r alla inblandade parter i ett m&amp;aring;l: f&amp;ouml;r tilltalade, m&amp;aring;ls&amp;auml;gande och vittnen lika v&amp;auml;l som f&amp;ouml;r de r&amp;auml;ttsliga akt&amp;ouml;rerna. Tolkarnas erfarenheter visar att det i dag finns akt&amp;ouml;rer inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet som f&amp;ouml;rst och fr&amp;auml;mst utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n sina egna behov n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller tolk och inte ser till de behov som finns hos parten eller parterna som inte har svenska som modersm&amp;aring;l. Risken f&amp;ouml;r indirekt diskriminering &amp;auml;r &amp;ouml;verh&amp;auml;ngande om polisf&amp;ouml;rh&amp;ouml;r eller domstolsf&amp;ouml;rhandlingar h&amp;aring;lls utan tolk trots att det finns behov f&amp;ouml;r det. Enligt Br&amp;aring; finns exempel d&amp;auml;r personer f&amp;ouml;rh&amp;ouml;rts utan att ha f&amp;ouml;rst&amp;aring;tt att man &amp;auml;r misst&amp;auml;nkt f&amp;ouml;r ett brott eller inte f&amp;ouml;rst&amp;aring;tt vilket brott man &amp;auml;r misst&amp;auml;nkt f&amp;ouml;r.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref12" name="fnref12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn12"&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt en studie vid Lunds universitet har inte tolkanv&amp;auml;ndningen h&amp;auml;ngt med i Sveriges utveckling till ett multikulturellt land. Inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet &amp;auml;r det brist p&amp;aring; tolkar i vissa spr&amp;aring;k, till exempel somaliska och mongoliska. Merparten av de tolkar som finns saknar auktorisation, det vill s&amp;auml;ga formell kompetens. Tolkar arbetar m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger under otrygga anst&amp;auml;llningsformer och till en l&amp;aring;g l&amp;ouml;n.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref13" name="fnref13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn13"&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;ngfalden av spr&amp;aring;k som anv&amp;auml;nds i Sverige idag har enligt v&amp;aring;r mening inneburit att tolkuppdraget f&amp;ouml;rsummats i resursanv&amp;auml;ndning och villkor, n&amp;auml;r det borde vara tv&amp;auml;rtom; n&amp;auml;mligen att tolkarnas status beh&amp;ouml;ver h&amp;ouml;jas i ett m&amp;aring;ngkulturellt samh&amp;auml;lle. Sj&amp;auml;lvklart ska tolkar arbeta under goda arbetsvillkor och till en sk&amp;auml;lig l&amp;ouml;n. Milj&amp;ouml;partiet h&amp;aring;ller med Statskontoret, som utrett fr&amp;aring;gan, att tolkar beh&amp;ouml;ver b&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter att validera och f&amp;aring; ett intyg p&amp;aring; sin kompetens. Ett hinder mot att fler auktoriserar sig &amp;auml;r att det i m&amp;aring;nga fall saknas m&amp;ouml;jligheter och att det &amp;auml;r glest mellan proven.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref14" name="fnref14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn14"&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Tolkutbildningen beh&amp;ouml;ver bli b&amp;auml;ttre s&amp;aring; att fler fullf&amp;ouml;ljer den. Resurserna b&amp;ouml;r i f&amp;ouml;rsta hand satsas p&amp;aring; att skapa en b&amp;auml;ttre balans mellan utbud och efterfr&amp;aring;gan n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller de vanligaste spr&amp;aring;ken. Tolkarbetet beh&amp;ouml;ver integreras p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt och utv&amp;auml;rderas inom ramen f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendets verksamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra tolkars villkor och organisering.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref13" name="fnref13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="fnref14" name="fnref14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="fnref15" name="fnref15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc367216105" name="_Toc367216105"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197622" name="_Toc372197622"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;rna r&amp;auml;tten att vara olika&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc212600263" name="_Toc212600263"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336588785" name="_Toc336588785"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149690" name="_Toc340149690"&gt;&lt;/a&gt;Rasism kan s&amp;auml;gas bygga p&amp;aring; en id&amp;eacute; om att olika grupper har olika egenskaper. Man ser mer positivt och m&amp;aring;ngfacetterat p&amp;aring; sin egen grupp och f&amp;ouml;renklar bilden av ”den andre”. Rasismen kommer ofta till uttryck i ett ”vi-och-de”-t&amp;auml;nkande. P&amp;aring; senare tid har begreppet kultur f&amp;aring;tt &amp;ouml;kad betydelse i rasistiska resonemang, ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r biologiska raser. Den h&amp;auml;r kulturrasismen bygger p&amp;aring; stereotypa f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningar om olika etniska gruppers kultur som fast och of&amp;ouml;renlig med exempelvis den ”svenska” kulturen. Rasism tar sig uttryck inte bara i sin extrema form, till exempel rasistiskt v&amp;aring;ld, utan ocks&amp;aring; genom vardagliga saker som spr&amp;aring;kbruk, osynligg&amp;ouml;rande, s&amp;auml;rskiljande och f&amp;ouml;rdomsfulla kommentarer.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref15" name="fnref15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn15"&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;Inte minst p&amp;aring; internet &amp;auml;r det rasistiska spr&amp;aring;kbruket extremt n&amp;auml;rvarande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor och hbt-personer &amp;auml;r m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger dubbelt utsatta f&amp;ouml;r diskriminering och rasism. Diskrimineringen &amp;auml;r b&amp;aring;de individuell och strukturell och har att g&amp;ouml;ra med k&amp;ouml;n, sexuell l&amp;auml;ggning och etnicitet. Kvinnor med utl&amp;auml;ndsk bakgrund, s&amp;auml;rskilt om hon b&amp;auml;r sl&amp;ouml;ja, har s&amp;auml;rskilt sv&amp;aring;rt p&amp;aring; arbetsmarknaden, med s&amp;auml;mre anst&amp;auml;llningsvillkor och st&amp;ouml;rre oh&amp;auml;lsa.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref16" name="fnref16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn16"&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utsattheten f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld fr&amp;aring;n n&amp;aring;gon inom familjen &amp;auml;r h&amp;ouml;gre bland unga hbt-personer med utl&amp;auml;ndsk bakgrund &amp;auml;n andra unga hbt-personer. De kan bli utsatta f&amp;ouml;r hedersrelaterat v&amp;aring;ld och f&amp;ouml;rtryck p&amp;aring; grund av sin sexualitet, sitt k&amp;ouml;nsuttryck eller sitt normbrytande beteende.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref17" name="fnref17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn17"&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref21" name="fnref21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="fnref22" name="fnref22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="fnref23" name="fnref23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336588786" name="_Toc336588786"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149691" name="_Toc340149691"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc367216106" name="_Toc367216106"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197623" name="_Toc372197623"&gt;&lt;/a&gt;Motverka vardagsrasism&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Diskriminering och rasism som har samband med etnisk tillh&amp;ouml;righet &amp;auml;r en del av m&amp;aring;nga personers vardag. Vardagsrasismen inneb&amp;auml;r f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor i Sverige en p&amp;aring;frestning som kan leda till h&amp;auml;lsoproblem, minskat f&amp;ouml;rtroende f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet och sv&amp;aring;righeter att ta vara p&amp;aring; sina r&amp;auml;ttigheter. S&amp;auml;rskilt utsatta &amp;auml;r nationella minoriteter (judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar), afrosvenskar och muslimer. &amp;Auml;ven personer som uppfattas tillh&amp;ouml;ra n&amp;aring;gon av dessa grupper faller offer f&amp;ouml;r vardagsrasismen. Diskrimineringen av romer i Sverige och f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelsen och f&amp;ouml;rdrivningen av romer runt om i Europa &amp;auml;r ocks&amp;aring; mycket orov&amp;auml;ckande.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref18" name="fnref18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn18"&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att utsatta gruppers m&amp;ouml;jligheter att tillvarata sina r&amp;auml;ttigheter m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas, men att ocks&amp;aring; samh&amp;auml;llet m&amp;aring;ste ta sitt ansvar f&amp;ouml;r att motverka vardagsrasismen. Vi tror samtidigt att det &amp;auml;r viktigt med en positiv ansats, s&amp;aring; kallad positiv antirasism&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref19" name="fnref19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn19"&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;. Det inneb&amp;auml;r f&amp;ouml;r Milj&amp;ouml;partiets del att vi visar den stora vinsten med ett m&amp;aring;ngkulturellt och &amp;ouml;ppet samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r allas kompetens och m&amp;ouml;jligheter tas tillvara.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Minoritetsgrupperna ska st&amp;aring; sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndiga i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till staten. Det inneb&amp;auml;r att efter att vissa demokratiska grundregler har uppfyllts ska organisationerna sj&amp;auml;lva f&amp;aring; best&amp;auml;mma vad resurserna anv&amp;auml;nds till. St&amp;ouml;det f&amp;aring;r anv&amp;auml;ndas exempelvis till att st&amp;auml;rka gruppens identitet, kultur och spr&amp;aring;k, st&amp;auml;rka gruppens inflytande i samh&amp;auml;llet samt motverkande av rasism och diskriminering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att st&amp;auml;rka och l&amp;aring;ngsiktigt s&amp;auml;kra st&amp;ouml;det till utsatta gruppers och antirasistiska organisationers organisering.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 4.23mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref24" name="fnref24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="fnref25" name="fnref25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334096759" name="_Toc334096759"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334102073" name="_Toc334102073"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334105679" name="_Toc334105679"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334106419" name="_Toc334106419"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334096761" name="_Toc334096761"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334102075" name="_Toc334102075"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334105681" name="_Toc334105681"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334106421" name="_Toc334106421"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334096763" name="_Toc334096763"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334102077" name="_Toc334102077"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334105683" name="_Toc334105683"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334106423" name="_Toc334106423"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334091401" name="_Toc334091401"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336588787" name="_Toc336588787"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149692" name="_Toc340149692"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc367216107" name="_Toc367216107"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197624" name="_Toc372197624"&gt;&lt;/a&gt;Islamofobi, antisemitism och antiziganism&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc372197625" name="_Toc372197625"&gt;&lt;/a&gt;Islamofobi&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Svenska unders&amp;ouml;kningar om upplevelser av islamofobi visar samst&amp;auml;mmigt att invandrare och muslimer fr&amp;aring;n utomeuropeiska l&amp;auml;nder i h&amp;ouml;g grad har upplevt diskriminering i Sverige.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref20" name="fnref20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn20"&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; En unders&amp;ouml;kning bland ungdomar visar att en fj&amp;auml;rdedel av ungdomar med muslimsk bakgrund varit utsatt f&amp;ouml;r kr&amp;auml;nkningar. Flickor har oftare utsatts f&amp;ouml;r verbala trakasserier och pojkar oftare f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genomg&amp;aring;ng av nyhetsmedia, popul&amp;auml;rkultur och l&amp;auml;romedel som Forum f&amp;ouml;r levande historia har gjort visar att de ofta &amp;auml;r onyanserade i sina skildringar av islam och judendom. Trots en allt starkare n&amp;auml;rvaro av s&amp;auml;rskilt muslimska ungdomar i gymnasieskolan &amp;auml;r ett ”vi-och-de”-t&amp;auml;nkande f&amp;ouml;rh&amp;auml;rskande i l&amp;auml;romedlen i &amp;auml;mnet religion.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref21" name="fnref21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn21"&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Milj&amp;ouml;partiet anser att det beh&amp;ouml;vs en ordentlig genomg&amp;aring;ng av l&amp;auml;romedlen f&amp;ouml;r att uppt&amp;auml;cka omoderna och felaktiga skrivningar. Skolans roll i motverkandet av islamofobi, antisemitism, antiziganism och andra former av rasism &amp;auml;r ov&amp;auml;rderlig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Forum f&amp;ouml;r levande historias unders&amp;ouml;kning visar samtidigt att unga muslimer i h&amp;ouml;g grad &amp;auml;r utsatta f&amp;ouml;r islamofobi. Av dem som definierar sig som muslim har 21 procent angett att de blivit utsatta f&amp;ouml;r n&amp;aring;gon form av kr&amp;auml;nkande beteende som h&amp;ouml;r samman med religionstillh&amp;ouml;righeten.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref22" name="fnref22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn22"&gt;&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Antalet polisanm&amp;auml;lningar med identifierade hatbrott &amp;ouml;kade ocks&amp;aring; med 7 procent under 2011 j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med &amp;aring;r 2010, till drygt 5&amp;nbsp;490. Den st&amp;ouml;rsta &amp;ouml;kningen fanns inom hatbrott med antireligi&amp;ouml;sa motiv. Av de antireligi&amp;ouml;sa hatbrotten var st&amp;ouml;rsta andelen islamofobiska.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref23" name="fnref23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn23"&gt;&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc372197626" name="_Toc372197626"&gt;&lt;/a&gt;Antisemitism &lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En unders&amp;ouml;kning av unga personer med judisk tillh&amp;ouml;righet visar att n&amp;aring;gra k&amp;auml;nner oro f&amp;ouml;r sin egen och sin familjs s&amp;auml;kerhet och v&amp;auml;ljer att d&amp;ouml;lja sin judiska identitet. Milj&amp;ouml;partiet ser med stor oro p&amp;aring; rapporteringen om judars situation i synnerhet i Malm&amp;ouml; med de trakasserier och hot som tillh&amp;ouml;r vardagen f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga. Under 2012 och 2013 har de antisemitiska hatbrottsanm&amp;auml;lningarna tredubblats. Malm&amp;ouml; utm&amp;auml;rker sig s&amp;aring; mycket att Br&amp;aring; tog bort staden ur sin statistik f&amp;ouml;r att statistiken annars skulle vara missvisande f&amp;ouml;r landet i stort. Enligt b&amp;aring;de polisen och judiska f&amp;ouml;rsamlingen i Malm&amp;ouml; har hatbrotten f&amp;aring;tt st&amp;ouml;rre spridning p&amp;aring; senare tid.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref24" name="fnref24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn24"&gt;&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc372197627" name="_Toc372197627"&gt;&lt;/a&gt;Antiziganism &lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;ouml;sten 2013 avsl&amp;ouml;jades att polisen i Sk&amp;aring;ne har uppr&amp;auml;ttat ett register &amp;ouml;ver tusentals romer, bland dem helt oskyldiga medborgare, inklusive barn. Registret &amp;auml;r en signal om hur utbredd och strukturell antiziganismen &amp;auml;r i Sverige. Det kommer regelbundet rapporter om hur romer nekas intr&amp;auml;de p&amp;aring; campingar, hotell och andra anl&amp;auml;ggningar. De nekas hyra bil och blir s&amp;auml;rskilt &amp;ouml;vervakade i aff&amp;auml;rer. Dessa h&amp;auml;ndelser &amp;auml;r inte enskilda tillf&amp;auml;llen, utan resultat av l&amp;aring;ngvarig diskriminering och misst&amp;auml;nkligg&amp;ouml;rande av romer i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om st&amp;auml;rkt arbete mot islamofobi, antisemitism, antiziganism samt islamofobiska, antisemitiska och antiziganistiska hatbrott.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref26" name="fnref26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="fnref27" name="fnref27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="fnref28" name="fnref28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="fnref29" name="fnref29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="fnref30" name="fnref30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="fnref31" name="fnref31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="fnref32" name="fnref32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="fnref33" name="fnref33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc334091403" name="_Toc334091403"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc336588788" name="_Toc336588788"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149693" name="_Toc340149693"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc367216108" name="_Toc367216108"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197628" name="_Toc372197628"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;auml;rskild satsning f&amp;ouml;r nationella minoriteter, afrosvenskar och muslimer&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill ha en s&amp;auml;rskild satsning fr&amp;aring;n statligt h&amp;aring;ll, exempelvis genom ett uppdrag till DO, att s&amp;auml;rskilt satsa p&amp;aring; att motverka diskriminering och st&amp;auml;rka st&amp;auml;llningen i samh&amp;auml;llet f&amp;ouml;r nationella minoriteter, afrosvenskar och muslimer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en s&amp;auml;rskild statlig satsning p&amp;aring; att motverka diskriminering och st&amp;auml;rka st&amp;auml;llningen i samh&amp;auml;llet f&amp;ouml;r nationella minoriteter, afrosvenskar och muslimer.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc367216109" name="_Toc367216109"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197629" name="_Toc372197629"&gt;&lt;/a&gt;Ett starkt lokalsamh&amp;auml;lle &lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi kan g&amp;ouml;ra en hel del p&amp;aring; riksniv&amp;aring; f&amp;ouml;r att motverka fr&amp;auml;mlingsfientlighet. Men om en ”vi-och-de”-st&amp;auml;mning, eller lokal n&amp;auml;rvaro av fr&amp;auml;mlingsfientliga krafter, &amp;auml;r stark p&amp;aring; lokal niv&amp;aring; minskar f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r ett sammanh&amp;aring;llet samh&amp;auml;lle, d&amp;auml;r alla m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r delaktiga och ses som individer. Delaktighet och inflytande i samh&amp;auml;llet &amp;auml;r en av de mest grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r en god folkh&amp;auml;lsa. Brist p&amp;aring; inflytande och m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka den egna livssituationen har ett starkt samband med h&amp;auml;lsa. Det finns ocks&amp;aring; studier som visar att en &amp;ouml;kad polarisering i samh&amp;auml;llet kan f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka k&amp;auml;nslan av stigmatisering och diskriminering av utsatta grupper, vilket i sin tur kan underl&amp;auml;tta radikalisering och underl&amp;auml;tta rekrytering av enskilda till v&amp;aring;ldsbejakande milj&amp;ouml;er. Insatser f&amp;ouml;r att ge m&amp;auml;nniskor en reell m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka sin omgivning och framtid &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r att motverka extremism.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref25" name="fnref25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn25"&gt;&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tillf&amp;ouml;ra kommuner resurser f&amp;ouml;r att skapa m&amp;ouml;jligheter att inr&amp;auml;tta medborgarr&amp;aring;d eller liknande, d&amp;auml;r alla inv&amp;aring;nare kan f&amp;aring; ett reellt inflytande &amp;ouml;ver sin lokala verklighet. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc367216110" name="_Toc367216110"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197630" name="_Toc372197630"&gt;&lt;/a&gt;Alla som f&amp;ouml;ds i Sverige ska bli svenska medborgare&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige &amp;auml;r det f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarnas medborgarskap som avg&amp;ouml;r vilket medborgarskap ett barn som f&amp;ouml;ds h&amp;auml;r f&amp;aring;r. &amp;Auml;r b&amp;aring;da f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna utl&amp;auml;ndska medborgare, blir &amp;auml;ven barnet det. Ett barn till en svensk mor blir d&amp;auml;remot alltid svensk medborgare, oavsett i vilket land barnet f&amp;ouml;ds. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att alla barn som f&amp;ouml;ds i Sverige ska bli svenska medborgare. Det &amp;auml;r m&amp;auml;rkligt att barn som f&amp;ouml;ds utomlands av svenska medborgare som kanske inte har bott i Sverige p&amp;aring; decennier r&amp;auml;knas som svenskar, medan barn f&amp;ouml;dda p&amp;aring; svensk mark r&amp;auml;knas som utl&amp;auml;nningar bara f&amp;ouml;r att deras f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar inte har svenskt medborgarskap. Den statliga medborgarskapsutredningen&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref26" name="fnref26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn26"&gt;&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;presenterade nyligen ett f&amp;ouml;rslag som delvis ville &amp;auml;ndra det h&amp;auml;r, s&amp;aring; att barn under vissa omst&amp;auml;ndigheter &amp;auml;nd&amp;aring; ska kunna bli svenska medborgare vid f&amp;ouml;dseln. Principen om att man m&amp;aring;ste kvalificera sig till svenskt medborgarskap kvarst&amp;aring;r dock, och det &amp;auml;r det vi vill &amp;auml;ndra p&amp;aring;. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att &amp;auml;ndra lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap p&amp;aring; det s&amp;auml;tt att alla som f&amp;ouml;ds i Sverige blir svenska medborgare, oavsett f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarnas medborgarskap.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc367216111" name="_Toc367216111"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197631" name="_Toc372197631"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;ttvis r&amp;ouml;str&amp;auml;tt&lt;a id="_Toc336588793" name="_Toc336588793"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc340149698" name="_Toc340149698"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Personer som &amp;auml;r folkbokf&amp;ouml;rda i Sverige och som samtidigt &amp;auml;r medborgare i n&amp;aring;got EU-land, Norge eller Island har enligt g&amp;auml;llande svensk lag r&amp;auml;tt att r&amp;ouml;sta i kommunal- och landstingsval om de har varit folkbokf&amp;ouml;rda i minst fyra m&amp;aring;nader, dvs. senast i maj under ett val&amp;aring;r. Medborgare fr&amp;aring;n l&amp;auml;nder utanf&amp;ouml;r EU m&amp;aring;ste dock ha varit bosatta i Sverige i minst 36 m&amp;aring;nader innan de f&amp;aring;r samma r&amp;auml;tt som EU-medborgarna ges.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta inneb&amp;auml;r exempelvis att en bulgarisk medborgare som flyttar till Sverige i maj 2014 f&amp;aring;r r&amp;auml;tt att r&amp;ouml;sta i kommunalvalet 2014, medan en marockansk medborgare som flyttade till Sverige i maj 2012 inte f&amp;aring;r samma r&amp;auml;tt. Den h&amp;auml;r orimliga uppdelningen mellan medborgare inom och utom EU m&amp;aring;ste upph&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att v&amp;auml;rna om likabehandlingsprincipen &amp;auml;r viktig; just d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ska vi inte diskriminera vissa grupper bara f&amp;ouml;r att de r&amp;aring;kar vara icke EU-medborgare. Med anledning av detta f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi att riksdagen ska besluta att ge personer som &amp;auml;r folkbokf&amp;ouml;rda i Sverige och har ett annat medborgarskap &amp;auml;n EU, Norge och Island samma r&amp;auml;tt att delta i kommunal- och landstingsval som medborgare i EU, Norge och Island som &amp;auml;r bosatta i Sverige har.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att personer som &amp;auml;r folkbokf&amp;ouml;rda i Sverige och har ett annat medborgarskap &amp;auml;n EU, Norge och Island ska ges samma r&amp;auml;tt att delta i kommunal- och landstingsval som medborgare i EU, Norge och Island som &amp;auml;r bosatta i Sverige har.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc367216112" name="_Toc367216112"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc372197632" name="_Toc372197632"&gt;&lt;/a&gt;En kommission f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I likhet med vad FN-f&amp;ouml;rbundet och delegationen f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter tidigare har f&amp;ouml;reslagit anser Milj&amp;ouml;partiet att en kommission f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter b&amp;ouml;r tills&amp;auml;ttas. FN-f&amp;ouml;rbundet beskriver vikten av att ”en frist&amp;aring;ende m&amp;auml;nniskor&amp;auml;ttsenhet inom svensk statsf&amp;ouml;rvaltning skulle kunna reda ut fr&amp;aring;getecken kring tolkningen av internationella MR-&amp;aring;taganden, utarbeta v&amp;auml;gledande instruktioner till kommuner och landsting samt h&amp;aring;lla ett vakande &amp;ouml;ga p&amp;aring; myndigheter som inte agerar i enlighet med internationella f&amp;ouml;rpliktelser”.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref27" name="fnref27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn27"&gt;&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Kommissionen b&amp;ouml;r allts&amp;aring; ha som uppgift att s&amp;auml;kra att de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna efterlevs i Sverige, och liknande institutioner finns redan i ett antal l&amp;auml;nder. 17 av 27 medlemsl&amp;auml;nder i EU har till exempel redan en MR-kommission.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kommissionen ska ha en helt&amp;auml;ckande &amp;ouml;verblick &amp;ouml;ver vilken kunskap som finns och vilka &amp;aring;terg&amp;auml;rder som beh&amp;ouml;vs. Kommissionen ska f&amp;ouml;resl&amp;aring; &amp;aring;tg&amp;auml;rder och samverka med regeringens andra myndigheter p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 3 oktober 2013&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Maria Ferm (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jabar Amin (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Agneta B&amp;ouml;rjesson (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Tina Ehn (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Magnus Ehrencrona (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Peter Eriksson (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jan Lindholm (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Agneta Luttropp (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Bodil Ceballos (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mats Pertoft (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
  &lt;hr /&gt;
  &lt;table border="0" summary="contains document footnotes"&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn0" name="fn0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref0"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Drommen-om-Sverige_H002A393/?text=true#_Toc340149700"&gt;http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Drommen-om-Sverige_H002A393/?text=true#_Toc340149700&lt;/a&gt; &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn1" name="fn1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref1"&gt;[2]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Lundmark Nilsson, Eva och Nilsson, Ingvar; Sammanfattning av intoleransens pris (2013).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn2" name="fn2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref2"&gt;[3]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Utbildningsdepartementet; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;L&amp;auml;roplan f&amp;ouml;r de frivilliga skolformerna Lpf94&lt;/span&gt;.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn3" name="fn3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref3"&gt;[4]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; SOU 2012:74, ”Fr&amp;auml;mlingsfienden inom oss”, bilaga 3, s. 115.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn4" name="fn4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref4"&gt;[5]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Uppgift fr&amp;aring;n samtal med kommunalr&amp;aring;det Kukka-Mariia Valtola Sj&amp;ouml;berg samt &lt;a href="http://www.gnesta.se/barnutbildning/jamstalldhetiforskolaochskola.4.621b531c1241abe4fc280001679.html"&gt;&lt;span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;http://www.gnesta.se/barnutbildning/jamstalldhetiforskolaochskola.4.621b531c1241abe4fc280001679.html&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; (2013-06-19).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn5" name="fn5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref5"&gt;[6]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;a href="http://www.dn.se/debatt/demokrati-inte-sa-viktigt-for-dagens-unga-svenskar/"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;&lt;span style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;http://www.dn.se/debatt/demokrati-inte-sa-viktigt-for-dagens-unga-svenskar&lt;/span&gt;/&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; (2011-06-03).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn6" name="fn6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref6"&gt;[7]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Rothstein, Bo, ”De som inte har, inte &amp;auml;lskar och inte &amp;auml;r”, publicerad i &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Framtidsutmaningar: det nya Sverige.&lt;/span&gt; Stockholm: Framtidskommissionen, 2013, s. 177–188. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn7" name="fn7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref7"&gt;[8]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Rothstein, Bo, ”De som inte har, inte &amp;auml;lskar och inte &amp;auml;r”, publicerad i &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Framtidsutmaningar: det nya Sverige.&lt;/span&gt; Stockholm: Framtidskommissionen, 2013, s. 177–188.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn8" name="fn8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref8"&gt;[9]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Inte rasist, men…, En kartl&amp;auml;ggning av vardagsrasism p&amp;aring; n&amp;auml;tet (juni 2012) &lt;a href="http://interasistmen.se/wp-content/uploads/2012/07/Vardagsrasism-p%C3%A5-n%C3%A4tet-1.pdf"&gt;&lt;span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;http://interasistmen.se/wp-content/uploads/2012/07/Vardagsrasism-p%C3%A5-n%C3%A4tet-1.pdf&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn9" name="fn9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref9"&gt;[10]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Se bland annat Det bl&amp;aring;gula glashuset – strukturell diskriminering i Sverige, SOU 2005:56 s. 379 ff och Michael Lundh, Sveriges likas lag, 2006, samt Br&amp;aring;s rapport Diskriminering i r&amp;auml;ttsprocessen, Br&amp;aring; Rapport 2008:4.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn10" name="fn10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref10"&gt;[11]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; DO 2012-06-25, Skrivelse: B&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter att driva diskrimineringsm&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn11" name="fn11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref11"&gt;[12]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;a href="http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article15887498.ab"&gt;&lt;span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article15887498.ab&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; (2012-12-06).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn12" name="fn12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref12"&gt;[13]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; BR&amp;Aring;, Diskriminering i r&amp;auml;ttsprocessen, 2008:4.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn13" name="fn13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref13"&gt;[14]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; DN 2011-09-05, D&amp;aring;liga tolkar hotar r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten; &lt;a href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/tolkar-oversatter-ofta-fel"&gt;&lt;span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;http://www.dn.se/nyheter/sverige/tolkar-oversatter-ofta-fel&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn14" name="fn14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref14"&gt;[15]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Statskontoret 2012:2, En tolkningsfr&amp;aring;ga. Om auktorisation och &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r fler och b&amp;auml;ttre tolkar.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn15" name="fn15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref15"&gt;[16]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; DO 2012-04-17, Vardagsrasism, &lt;a href="http://www.do.se/sv/Press/Pressmeddelanden-och-aktuellt/2012/Vardagsrasism/"&gt;&lt;span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;http://www.do.se/sv/Press/Pressmeddelanden-och-aktuellt/2012/Vardagsrasism/&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn16" name="fn16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref16"&gt;[17]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;Sandmark (red.) (2011) ”Perspektiv p&amp;aring; kvinnors h&amp;auml;lsa i arbetslivet”.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn17" name="fn17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref17"&gt;[18]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Ungdomsstyrelsens utredning HON*HEN*HAN (2010).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn18" name="fn18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref18"&gt;[19]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; DO 2012-04-17, Vardagsrasism, &lt;a href="http://www.do.se/sv/Press/Pressmeddelanden-och-aktuellt/2012/Vardagsrasism/"&gt;&lt;span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;http://www.do.se/sv/Press/Pressmeddelanden-och-aktuellt/2012/Vardagsrasism/&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn19" name="fn19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref19"&gt;[20]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Begreppet ”positiv antirasism” myntades av Daniel Poohl och Alex Bengtsson i deras bok med samma namn. &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn20" name="fn20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref20"&gt;[21]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="fotnotstext"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;Forum f&amp;ouml;r levande historia, Antisemitism och Islamofobi – utbredning, orsaker och preventivt arbete (2011). Stycket baseras i huvudsak p&amp;aring; denna k&amp;auml;lla. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn21" name="fn21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref21"&gt;[22]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Forum f&amp;ouml;r levande historia, Islamofobi – en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet (2006).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn22" name="fn22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref22"&gt;[23]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;Forum f&amp;ouml;r levande historia;,Islamofobi – en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet (2006).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn23" name="fn23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref23"&gt;[24]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Br&amp;aring;, pressmeddelande 2012-06-28, Identifierade hatbrott &amp;ouml;kade 2011 men har minskat sedan 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn24" name="fn24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref24"&gt;[25]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;Sydsvenskan; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;M&amp;aring;nga anm&amp;auml;ler hatbrott&lt;/span&gt; (2013-07-30).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn25" name="fn25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref25"&gt;[26]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;S&amp;auml;kerhetspolisen, &lt;span style="font-style: italic;"&gt;V&amp;aring;ldsbejakande islamistisk extremism i Sverige&lt;/span&gt; (2010).&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn26" name="fn26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref26"&gt;[27]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;SOU 2013:29, &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Det svenska medborgarskapet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn27" name="fn27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref27"&gt;[28]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.fn.se/press/nyheter/skapa-svensk-mr-kommission-med-fns-hjalp/"&gt;&lt;span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;"&gt;http://www.fn.se/press/nyheter/skapa-svensk-mr-kommission-med-fns-hjalp/&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; L&amp;auml;st 2013-09-17.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
  &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillföra resurser för att genomföra ett lärarlyft i mänskliga rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillföra resurser så att skolor kan utbilda lärare i normkritisk pedagogik.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta ett nationellt resurscentrum för normkritisk pedagogik och metoder för att motverka extremintolerans.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att komplettera uppdraget till Ungdomsstyrelsen om att förebygga kränkningar på internet med att även införa ett antirasistiskt perspektiv.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge lämplig myndighet i uppdrag att genomföra aktiva insatser inom rättsväsendet för att upptäcka och förebygga diskriminering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:JuU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att samtliga myndigheter inom rättsväsendet som en del i sitt värdegrundsarbete ska arbeta med frågor om antidiskriminering och allas lika rätt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:JuU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en fond för att driva diskrimineringsmål i domstol.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att hatbrott åter bör bli ett prioriterat område för Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:JuU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge lämplig myndighet i uppdrag att införa ett bedömningssystem som ger mer individualiserad hjälp till arbetssökande.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillföra resurser till kommunerna så att unga mellan 15 och 17 år kan erbjudas ett sommarjobb.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra villkoren för antidiskrimineringsbyråerna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utvidga rätten för enskilda att använda modersmål vid myndighetskontakter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:KU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra tolkars villkor och organisering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:JuU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka och långsiktigt säkra stödet till utsatta gruppers och antirasistiska organisationers organisering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stärkt arbete mot islamofobi, antisemitism, antiziganism samt islamofobiska, antisemitiska och antiziganistiska hatbrott.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:KU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en särskild statlig satsning på att motverka diskriminering och stärka ställningen i samhället för nationella minoriteter, afrosvenskar och muslimer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillföra resurser till kommunerna för att skapa möjligheter att inrätta medborgarråd eller liknande, där alla invånare kan få reellt inflytande över sin lokala verklighet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:KU34</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ändra lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap på det sätt så att alla som föds i Sverige blir svenska medborgare, oavsett föräldrarnas medborgarskap.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:SfU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att personer som är folkbokförda i Sverige och har ett annat medborgarskap än EU, Norge och Island ska ges samma rätt att delta i kommunal- och landstingsval som medborgare i EU, Norge och Island som är bosatta i Sverige har.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:KU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en kommission för mänskliga rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:KU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2013-10-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2013-10-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0462699892622</intressent_id>
<namn>Maria Ferm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0849219210615</intressent_id>
<namn>Jabar Amin</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0139948283718</intressent_id>
<namn>Agneta Börjesson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0154189076919</intressent_id>
<namn>Tina Ehn</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0266627143525</intressent_id>
<namn>Magnus Ehrencrona</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0447198048312</intressent_id>
<namn>Peter Eriksson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0641486384014</intressent_id>
<namn>Jan Lindholm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0919433006307</intressent_id>
<namn>Agneta Luttropp</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0637028706011</intressent_id>
<namn>Bodil Ceballos</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0488357052317</intressent_id>
<namn>Mats Pertoft</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:25:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>H102K394</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 13:20:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:25:33</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H102K394</dok_id>
<subtitel>av Maria Ferm m.fl. (MP)</subtitel>
<filnamn>MOT_201314_K_394.doc</filnamn>
<filstorlek>151552</filstorlek>
<filtyp>doc</filtyp>
<titel>Politik för minskad främlingsfientlighet och rasism</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/413FAA03-FFF3-4E9C-8FF2-EA23D8085524</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>H102K394</dok_id>
<subtitel>av Maria Ferm m.fl. (MP)</subtitel>
<filnamn>mot_201314_k_394.pdf</filnamn>
<filstorlek>354396</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201314_k_394</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C04C457C-61A0-44CC-8825-582D1FAC10F5</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2013/14:AU8</uppgift>
<ref_dok_id>H101AU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2013/14</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>bet</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2013/14:KU14</uppgift>
<ref_dok_id>H101KU14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2013/14</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Fri- och rättigheter</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>bet</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2013/14:KU24</uppgift>
<ref_dok_id>H101KU24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2013/14</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Minoritetsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>bet</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2013/14:KU26</uppgift>
<ref_dok_id>H101KU26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2013/14</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Offentlig förvaltning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>bet</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2013/14:KU34</uppgift>
<ref_dok_id>H101KU34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2013/14</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En politik för en levande demokrati</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>bet</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2013/14:SfU17</uppgift>
<ref_dok_id>H101SfU17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2013/14</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ett medborgarskap som grundas på samhörighet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>bet</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>