<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2879355</hangar_id>
 <dok_id>H102C222</dok_id>
 <rm>2013/14</rm>
 <beteckning>C222</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2013/14:C222 av Jan Lindholm och Mats Pertoft (MP)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>MP2617</tempbeteckning>
 <organ>CU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>222</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2013-09-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2013-12-11 16:06:09</systemdatum>
 <publicerad>2013-12-11 16:06:09</publicerad>
 <titel>Planera för större marginaler med ett nytt klimat</titel>
 <subtitel>av Jan Lindholm och Mats Pertoft (MP)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{ECE530B6-7993-41B0-B0A2-C9EB4159504B}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H102C222/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H102C222</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H102C222</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2013/14:C222&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Jan Lindholm och Mats Pertoft (MP)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Planera för större marginaler med ett nytt klimat&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;MP2617&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Planera f&amp;ouml;r st&amp;ouml;rre marginaler med ett nytt klimat" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="ms0207ab" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 130522:1400 v6.06" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: AD-&amp;auml;ndringar --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Wed, 11 Dec 2013 16:00:00 CET" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201314_C_222.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att revidera plan- och bygglagen med h&amp;auml;nsyn till behovet av st&amp;ouml;rre marginaler f&amp;ouml;r den byggda milj&amp;ouml;n p&amp;aring; grund av ett nytt klimat.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att forts&amp;auml;tta det arbete som inleddes med s&amp;aring;rbarhetsutredningen och ta fram riktlinjer f&amp;ouml;r att minimera de risker som p&amp;aring;talats.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkande 2 h&amp;auml;nvisat till F&amp;ouml;U.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;Tidigare behandling&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lagar och regler som &amp;auml;r till f&amp;ouml;r att hantera problemomr&amp;aring;den som &amp;auml;r t&amp;auml;mligen konstanta eller som f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras t&amp;auml;mligen l&amp;aring;ngsamt kan s&amp;auml;kert fungera v&amp;auml;l under m&amp;aring;nga &amp;aring;r. Men att utg&amp;aring; fr&amp;aring;n att regler f&amp;ouml;r hur samh&amp;auml;llet skall eller b&amp;ouml;r hantera samh&amp;auml;llsbyggande utifr&amp;aring;n de f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som ett nytt klimat inneb&amp;auml;r utan att ta h&amp;auml;nsyn till ny kunskap f&amp;ouml;refaller m&amp;auml;rkligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r den senaste omarbetningen av PBL genomf&amp;ouml;rdes skedde det i en verklighet d&amp;auml;r det antogs att havsniv&amp;aring;n skulle stiga med 50 centimeter fram till &amp;aring;r 2100. N&amp;auml;r riksdagen klubbade f&amp;ouml;rslaget hade prognosen &amp;auml;ndrats till en meter fram till &amp;aring;r 2100. Idag pekar m&amp;aring;nga forskningsrapporter p&amp;aring; att isen p&amp;aring; Gr&amp;ouml;nland kan sm&amp;auml;lta p&amp;aring; mindre &amp;auml;n 50 &amp;aring;r. Den stora f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av albedoeffekten som intr&amp;auml;ffar n&amp;auml;r stora delar av Ishavet ligger &amp;ouml;ppet under sommarhalv&amp;aring;ret accelererar avsm&amp;auml;ltningen &amp;auml;ven p&amp;aring; land. Man talar nu om sannolikheter om flera meters h&amp;ouml;jning av havsytan till &amp;aring;r 2100.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r emellertid inte enbart en h&amp;ouml;jning av havsniv&amp;aring;n som s&amp;aring;rbarhetsutredningen och IPCC pekar p&amp;aring; som risker med en klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring. Riksdagen borde vara mer intresserad av det faktum att intensivare regn och h&amp;ouml;gre vindhastigheter blir allt vanligare. Erosion i naturmilj&amp;ouml;n och l&amp;ouml;st sittande material i den byggda milj&amp;ouml;n &amp;auml;r fr&amp;aring;gor som borde engagera. Det kan ur det perspektivet synas sv&amp;aring;rf&amp;ouml;rst&amp;aring;eligt att riksdagen ett flertal g&amp;aring;nger avslagit dessa och liknande yrkanden tidigare.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Bakgrund&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;kad variation i nederb&amp;ouml;rdsm&amp;auml;ngd kan f&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande konsekvenser b&amp;aring;de f&amp;ouml;r byggnader och f&amp;ouml;r den mark de st&amp;aring;r p&amp;aring;. Det finns exempel p&amp;aring; hustak i v&amp;aring;rt land som har rasat in f&amp;ouml;r att avvattningssystemen inte kunnat hantera de extrema m&amp;auml;ngder nederb&amp;ouml;rd som p&amp;aring; kort tid m&amp;aring;ste kunna avledas vid skyfall. Det &amp;auml;r inte bara fastigheter som hotas av allvarliga skador vid skyfall utan &amp;auml;ven m&amp;ouml;jligheten till kommunikation och offentlig service riskeras. J&amp;auml;rnv&amp;auml;gsbankar, v&amp;auml;gbankar, avloppstunnlar, elkablar och mycken annan viktig infrastruktur skadas n&amp;auml;r vattenfl&amp;ouml;dena blir stora.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Klimat- och s&amp;aring;rbarhetsutredningen kommer vattenniv&amp;aring;erna i V&amp;auml;nern att stiga samtidigt som flera av kommunerna runt sj&amp;ouml;n planerar f&amp;ouml;r ny bebyggelse n&amp;auml;ra sj&amp;ouml;n. N&amp;auml;r vattnet stiger riskerar vi en situation d&amp;auml;r post, ambulans och de boende sj&amp;auml;lva f&amp;aring;r sv&amp;aring;rt att ta sig till och fr&amp;aring;n sina bost&amp;auml;der. Det &amp;auml;r inte ovanligt att fastighets&amp;auml;gare i s&amp;aring;dana l&amp;auml;gen riktar krav p&amp;aring; kommunerna om ekonomisk kompensation f&amp;ouml;r skadorna trots att kommunerna i m&amp;aring;nga fall f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kt bromsa byggande i dessa utsatta l&amp;auml;gen. Det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt f&amp;ouml;r kommuner att h&amp;aring;lla emot n&amp;auml;r de i m&amp;aring;nga fall &amp;auml;r ensamma om att t&amp;auml;nka l&amp;aring;ngsiktigt. Riksdag och regering borde vara tydliga med att byggande ska ske med st&amp;ouml;rre marginaler till f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade hydrologiska villkor. Exemplen p&amp;aring; att marginalerna i dag &amp;auml;r f&amp;ouml;r sm&amp;aring; och att skyfallen blir h&amp;auml;ftigare har p&amp;aring; senare &amp;aring;r blivit m&amp;aring;nga. Sommaren 2012 var en av undertecknarna av motionen sj&amp;auml;lv med om ett skyfall som p&amp;aring; 25 minuter gav 35 millimeter nederb&amp;ouml;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En takpanna som lossnar fr&amp;aring;n ett hustak vid kraftiga vindbyar &amp;auml;r ett d&amp;ouml;dligt hot f&amp;ouml;r en fotg&amp;auml;ngare. Att tak- och fasadmaterial bl&amp;aring;ser loss h&amp;auml;nder tyv&amp;auml;rr ibland och kan bli vanligare om vi inte i tid ser &amp;ouml;ver s&amp;auml;kerhetsmarginalerna i v&amp;aring;ra konstruktioner. &amp;Ouml;kade vindhastigheter i vindbyar &amp;auml;r att r&amp;auml;kna med. Riksdagen b&amp;ouml;r ta beslut som inneb&amp;auml;r &amp;ouml;kade krav p&amp;aring; all byggnation med anledning av vad &amp;ouml;kade vindhastigheter kan kr&amp;auml;va.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r de f&amp;ouml;rsta initiativen till offentlig stadsplanering togs f&amp;ouml;r flera hundra &amp;aring;r sedan var skydd mot brand en av de viktigaste anledningarna till att man ville ha en offentlig planering av bebyggelse. Flera st&amp;auml;der runt om i v&amp;auml;rlden har stadsplaner som b&amp;auml;r tydliga sp&amp;aring;r av att just denna form av h&amp;auml;nsyn f&amp;aring;tt h&amp;ouml;g prioritet efter st&amp;ouml;rre stadsbr&amp;auml;nder. Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna kommer att inneb&amp;auml;ra att vi f&amp;aring;r perioder med h&amp;ouml;gre temperatur &amp;auml;n vad vi &amp;auml;r vana vid. Detta medf&amp;ouml;r &amp;ouml;kade risker f&amp;ouml;r brand, vilket g&amp;ouml;r det angel&amp;auml;get att brands&amp;auml;kerheten &amp;aring;terigen prioriteras vid planering av nya bost&amp;auml;der. Denna typ av problem blir allt vanligare i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder, och vi b&amp;ouml;r ta l&amp;auml;rdom av dem och agera proaktivt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ovan har vi valt att med tre exempel, &amp;ouml;kad nederb&amp;ouml;rd, kraftigare vindbyar samt torrare v&amp;auml;rme, f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kt f&amp;ouml;rklara varf&amp;ouml;r det &amp;auml;r viktigt att snarast b&amp;aring;de f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra ett regelverk som gynnar kortsiktighet och samtidigt p&amp;aring;b&amp;ouml;rja en omst&amp;auml;llning av v&amp;aring;rt s&amp;auml;tt att bygga bost&amp;auml;der och utforma v&amp;aring;r byggda milj&amp;ouml;. Den redan byggda milj&amp;ouml;n m&amp;aring;ste &amp;auml;ven den f&amp;ouml;rberedas f&amp;ouml;r de nya tiderna. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r beh&amp;ouml;ver plan- och bygglagen reformeras med dessa f&amp;ouml;rtecken och ett arbete med att minimera riskerna i redan befintlig bebyggd milj&amp;ouml; drivas p&amp;aring;. Det arbetet kan inte helt &amp;ouml;verl&amp;auml;mnas till kommunerna. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller m&amp;aring;nga risker kr&amp;auml;vs nationella riktlinjer f&amp;ouml;r en rationell hantering, detta &amp;auml;ven f&amp;ouml;r att de ska kunna tas upp i framtida r&amp;auml;ttsprocesser.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;F&amp;ouml;rslag till &amp;aring;tg&amp;auml;rd&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den byggda milj&amp;ouml; vi &amp;ouml;vertagit av v&amp;aring;ra f&amp;ouml;rf&amp;auml;der inneh&amp;aring;ller m&amp;aring;nga byggnader som &amp;auml;r l&amp;aring;ngt &amp;auml;ldre &amp;auml;n hundra &amp;aring;r. N&amp;auml;r vi idag bygger nytt planerar vi renoveringsintervaller p&amp;aring; runt fyrtio &amp;aring;r och antar att de hus vi uppf&amp;ouml;r skall kunna st&amp;aring; i minst hundra &amp;aring;r. Trots det tar vi inte h&amp;auml;nsyn till det vi vet om de fysiska f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r det vi bygger f&amp;ouml;r att st&amp;aring; under s&amp;aring; l&amp;aring;ng tid. Det inneb&amp;auml;r att vi skapar framtida tekniska problem och att vi inte bygger h&amp;aring;llbart vare sig socialt, tekniskt, ekologiskt eller ekonomiskt. Det &amp;auml;r ett tydligt kortsiktigt t&amp;auml;nkande som styr.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den revidering av plan- och bygglagen som regeringen genomf&amp;ouml;rde 2010 inneh&amp;ouml;ll inget som f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar f&amp;ouml;r denna verklighet trots flera f&amp;ouml;rslag i den riktningen fr&amp;aring;n Milj&amp;ouml;partiet. Snarare innebar revideringen att fler byggnader kommer att uppf&amp;ouml;ras i l&amp;auml;gen d&amp;auml;r de ovan beskrivna problemen kommer att uppst&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En revidering av plan- och bygglagen som tar h&amp;auml;nsyn till den numera mycket os&amp;auml;kra och snabbt f&amp;ouml;r&amp;auml;nderliga fysikaliska verklighet vi lever i &amp;auml;r ingen l&amp;auml;tt sak att genomf&amp;ouml;ra. Ett s&amp;aring;dant arbete tar f&amp;ouml;rmodligen ett antal &amp;aring;r att genomf&amp;ouml;ra om det skall bli ett funktionellt resultat. N&amp;auml;r denna motion hanteras av riksdagen har &amp;auml;nnu en rapport fr&amp;aring;n IPCC l&amp;auml;mnats. Sj&amp;auml;lvklart b&amp;ouml;r motionen behandlas utifr&amp;aring;n den eventuellt f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade bild av framtiden som den rapporten kan inneb&amp;auml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin uppfattning ge regeringen till k&amp;auml;nna att det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att plan- och bygglagen klimatanpassas snarast, bland annat med h&amp;auml;nsyn till de problem som exemplifieras i denna motion. N&amp;auml;r os&amp;auml;kerheterna &amp;ouml;kar m&amp;aring;ste marginalerna ocks&amp;aring; g&amp;ouml;ra det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen b&amp;ouml;r vidare ge regeringen till k&amp;auml;nna som sin uppfattning att det &amp;auml;r br&amp;aring;ttom att ta fram riktlinjer p&amp;aring; nationell niv&amp;aring; f&amp;ouml;r att hantera de olika risker som identifierades av Klimat- och s&amp;aring;rbarhetsutredningen med anledning av ett f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrat klimat.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 25 september 2013&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jan Lindholm (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mats Pertoft (MP)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att revidera plan- och bygglagen med hänsyn till behovet av större marginaler för den byggda miljön på grund av ett nytt klimat.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:CU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fortsätta det arbete som inleddes med sårbarhetsutredningen och ta fram riktlinjer för att minimera de risker som påtalats.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:FöU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2013-09-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2013-09-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0641486384014</intressent_id>
<namn>Jan Lindholm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0488357052317</intressent_id>
<namn>Mats Pertoft</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 20:17:56</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>H102C222</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 13:18:53</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Civilutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 20:17:56</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H102C222</dok_id>
<subtitel>av Jan Lindholm och Mats Pertoft (MP)</subtitel>
<filnamn>MOT_201314_C_222.doc</filnamn>
<filstorlek>65536</filstorlek>
<filtyp>doc</filtyp>
<titel>Planera för större marginaler med ett nytt klimat</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8A96130F-A2A3-4D91-8F6F-B0DACE87091A</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>H102C222</dok_id>
<subtitel>av Jan Lindholm och Mats Pertoft (MP)</subtitel>
<filnamn>mot_201314_c_222.pdf</filnamn>
<filstorlek>171149</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201314_c_222</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/01C4D76B-3742-4BCE-9ADE-B2702F9B1518</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>