<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2885357</hangar_id>
 <dok_id>H102A288</dok_id>
 <rm>2013/14</rm>
 <beteckning>A288</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2013/14:A288 av Ylva Johansson m.fl. (S)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>S13002</tempbeteckning>
 <organ>AU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>288</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2013-10-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-01-03 13:57:35</systemdatum>
 <publicerad>2013-10-08 15:57:27</publicerad>
 <titel>Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet</titel>
 <subtitel>av Ylva Johansson m.fl. (S)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{55FB5B48-CAB4-474F-B2A3-56B2C0A0187E}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H102A288/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H102A288</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H102A288</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2013/14:A288&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Ylva Johansson m.fl. (S)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;S13002&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Utgiftsomr&amp;aring;de 13 Integration och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Ulla Johansson" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 130522:1400 v6.06" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: AD-&amp;auml;ndringar --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Fri, 03 Jan 2014 13:50:00 CET" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201314_A_288.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen anvisar med f&amp;ouml;ljande &amp;auml;ndringar i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till regeringens f&amp;ouml;rslag anslagen under utgiftsomr&amp;aring;de 13 Integration och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet enligt uppst&amp;auml;llning i motionen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om kvinnors st&amp;auml;llning p&amp;aring; arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete som en integrerad del i ordinarie verksamhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om utv&amp;auml;rdering av Diskrimineringsombudsmannen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om Diskrimineringsombudsmannens fr&amp;auml;mjandeuppdrag.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en nationell resurs f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsplaner.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om heltid som norm p&amp;aring; arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om visstidsanst&amp;auml;llningar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om kvinnors arbetsmilj&amp;ouml;.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om kvotering till bolagsstyrelser.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om kommunernas roll i etableringsreformen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om samh&amp;auml;llsorientering.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att erbjuda studie- och yrkesv&amp;auml;gledning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om regulj&amp;auml;ra insatser f&amp;ouml;r invandrade akademiker.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett nationellt valideringssystem.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om nystartszoner.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkande 11 h&amp;auml;nvisat till CU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt; Yrkande 16 h&amp;auml;nvisat till UbU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt; Yrkande 17 h&amp;auml;nvisat till FiU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;Alla m&amp;auml;nniskors lika v&amp;auml;rde&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Anslagsf&amp;ouml;rslag 2014 f&amp;ouml;r utgiftsomr&amp;aring;de 13 Integration och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; font-style: italic;"&gt;Tusental kronor&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: 0.0mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 105.03mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="30"/&gt;&lt;col width="216"/&gt;&lt;col width="74"/&gt;&lt;col width="77"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="2" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 65.02mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Ramanslag&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.65mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Regeringens f&amp;ouml;rslag&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 20.36mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Avvikelse fr&amp;aring;n regeringen (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 7.97mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1:1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 57.05mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Integrations&amp;aring;tg&amp;auml;rder&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.65mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;197 130&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 20.36mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;-100 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 7.97mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 57.05mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Summa&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.65mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;12 431 994&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 20.36mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;-100 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 7.97mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 57.05mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; font-style: italic;"&gt;Specificering av anslagsf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.65mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 20.36mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 7.97mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1:1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 57.05mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Nej till URBAN15&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 19.65mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 20.36mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;-100 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna &amp;auml;r ett feministiskt parti. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r det sj&amp;auml;lvklart att kvinnor och m&amp;auml;n ska ha samma r&amp;auml;ttigheter, skyldigheter och m&amp;ouml;jligheter i hela samh&amp;auml;llet. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n k&amp;ouml;nsaspekten men det f&amp;aring;r aldrig bara handla om k&amp;ouml;n eftersom det ocks&amp;aring; finns en rad andra viktiga faktorer, s&amp;aring;som klass och etnicitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med v&amp;aring;rt s&amp;auml;tt att se det f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter j&amp;auml;mlikhet j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. J&amp;auml;mlikhet &amp;auml;r inte m&amp;ouml;jligt om det finns strukturer som delar upp m&amp;auml;nniskor. En tydlig s&amp;aring;dan struktur &amp;auml;r den som delar upp oss i kvinnor och m&amp;auml;n och d&amp;auml;r kvinnornas villkor &amp;auml;r annorlunda &amp;auml;n m&amp;auml;nnens. Till exempel &amp;auml;r en kvinnas livsinkomst i snitt 3,6 miljoner kronor l&amp;auml;gre &amp;auml;n en mans livsinkomst.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat exempel &amp;auml;r den skeva f&amp;ouml;rdelningen av f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen som p&amp;aring;verkar kvinnors situation p&amp;aring; arbetsmarknaden negativt. F&amp;ouml;r att utj&amp;auml;mna skillnader i l&amp;ouml;n och arbetsvillkor kr&amp;auml;vs en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring i uttaget av f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrapenningen. Vi socialdemokrater vill att f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen ska delas lika mellan f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna. Som ett steg p&amp;aring; v&amp;auml;gen ska den delas i tre lika delar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor har mindre makt och inflytande &amp;auml;n m&amp;auml;n. H&amp;auml;r finns en djup demokratisk klyfta som &amp;ouml;kar med regeringens politik som negligerar att det finns strukturella skillnader. Deras f&amp;ouml;rslag r&amp;aring;r inte p&amp;aring; problemen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor utg&amp;ouml;r h&amp;auml;lften av befolkningen. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r ska kvinnor ha halva makten och samma m&amp;ouml;jligheter till egen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning som m&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor har b&amp;auml;ttre betyg och h&amp;ouml;gre utbildning &amp;auml;n m&amp;auml;n men tj&amp;auml;nar trots det s&amp;auml;mre. Den svenska arbetsmarknaden &amp;auml;r starkt k&amp;ouml;nsuppdelad. Kvinnors arbete v&amp;auml;rderas l&amp;auml;gre &amp;auml;n m&amp;auml;ns. Det visar sig i s&amp;auml;mre l&amp;ouml;ner, mindre makt och inflytande. Vi uppfostras till vad som &amp;auml;r kvinnligt och manligt och i hur vi ska bete oss. Det begr&amp;auml;nsar b&amp;aring;de kvinnor och m&amp;auml;n, flickor och pojkar.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Svensk j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitik&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitiken i Sverige bygger p&amp;aring; att ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv ska finnas &amp;ouml;verallt d&amp;auml;r beslut fattas, pengar f&amp;ouml;rdelas och verksamhet genomf&amp;ouml;rs. Sedan 1994 har Sverige haft j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering som strategi f&amp;ouml;r att n&amp;aring; de j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitiska m&amp;aring;len. Det betyder att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet ska vara en integrerad del i ordinarie verksamhet. H&amp;auml;r &amp;auml;r det viktigt att f&amp;ouml;rst&amp;aring; att metoden inte &amp;auml;r m&amp;aring;let, f&amp;ouml;r d&amp;aring; kommer j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten i b&amp;auml;sta fall att tappa fart och i v&amp;auml;rsta fall helt avstanna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet beh&amp;ouml;ver komma bort fr&amp;aring;n att ofta drivas i projektform d&amp;auml;r resultaten &amp;auml;r sv&amp;aring;ra att m&amp;auml;ta och utv&amp;auml;rdera p&amp;aring; l&amp;aring;ng sikt. Vi socialdemokrater menar att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet &amp;auml;r l&amp;aring;ngsiktigt och m&amp;aring;ste bedrivas med stadigvarande resurser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Oj&amp;auml;mst&amp;auml;llda arbetsplatser h&amp;auml;mmar utveckling, produktivitet och l&amp;ouml;nsamhet. Det h&amp;aring;ller n&amp;auml;stan alla med om, men n&amp;auml;r dolda maktstrukturer p&amp;aring; arbetsplatsen synligg&amp;ouml;rs blir fr&amp;aring;gan genast mer br&amp;auml;nnbar. Att det finns ungef&amp;auml;r lika m&amp;aring;nga kvinnor som m&amp;auml;n inom ett yrke eller p&amp;aring; en arbetsplats betyder inte att det r&amp;aring;der j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. M&amp;aring;nga blandade arbetsplatser har &amp;auml;nd&amp;aring; en tydlig k&amp;ouml;nsm&amp;auml;rkning av arbetet d&amp;auml;r kvinnorna st&amp;auml;dar eller sk&amp;ouml;ter det administrativa medan m&amp;auml;n tar hand om det tekniska.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att den k&amp;ouml;nssegregerade arbetsmarknaden &amp;auml;r ett problem f&amp;ouml;r framtidens v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. F&amp;ouml;rest&amp;auml;llningar om manligt och kvinnligt g&amp;ouml;r att m&amp;auml;n v&amp;auml;ljer bort omsorgsyrken, trots att behovet &amp;auml;r stort p&amp;aring; arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="normal"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet skapar tillv&amp;auml;xt&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett h&amp;ouml;gt arbetskraftsdeltagande &amp;auml;r grunden f&amp;ouml;r ekonomisk sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet f&amp;ouml;r b&amp;aring;de kvinnor och m&amp;auml;n. Hade kvinnor haft samma syssels&amp;auml;ttningsgrad som m&amp;auml;n skulle cirka 150 000 fler kvinnor vara i arbete. Om man dessutom j&amp;auml;mf&amp;ouml;r veckoarbetstiden f&amp;ouml;r de kvinnor som l&amp;ouml;nearbetar med arbetstiden f&amp;ouml;r l&amp;ouml;nearbetande m&amp;auml;n visar det sig att kvinnor i genomsnitt arbetar v&amp;auml;sentligt f&amp;auml;rre timmar. Kvinnors, i relation till m&amp;auml;ns, allt f&amp;ouml;r l&amp;aring;ga syssels&amp;auml;ttning &amp;auml;r ett tydligt tecken p&amp;aring; bristande j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En h&amp;ouml;jd kvinnlig syssels&amp;auml;ttningsgrad &amp;auml;r inte bara ett botemedel mot den v&amp;auml;xande arbetskraftsbristen, utan &amp;auml;ven en tung tillv&amp;auml;xtfaktor. En grupp Goldman Sachs-ekonomer har visat att &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet st&amp;auml;rker tillv&amp;auml;xten. Under de senaste 10 &amp;aring;ren har exempelvis en femtedel av den genomsnittliga &amp;aring;rliga tillv&amp;auml;xten i eurol&amp;auml;nderna skapats av att den kvinnliga syssels&amp;auml;ttningen n&amp;auml;rmat sig den manliga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om den kvinnliga syssels&amp;auml;ttningen i euroomr&amp;aring;det h&amp;ouml;jdes till nuvarande manliga niv&amp;aring;er skulle resultatet kunna bli en BNP-&amp;ouml;kning p&amp;aring; uppemot 11 procent. I flera av de svagaste och minst j&amp;auml;mst&amp;auml;llda ekonomierna &amp;auml;r potentialen st&amp;ouml;rre. I Spanien, Italien och Grekland skulle det handla om BNP-&amp;ouml;kningar p&amp;aring; upp till 13, 19 respektive 21 procent. Det &amp;auml;r uppskattningar som pekar p&amp;aring; en v&amp;auml;ldigt stor utvecklingspotential.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en v&amp;auml;xelverkan mellan syssels&amp;auml;ttning och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. &amp;Aring; ena sidan ger en starkare v&amp;auml;lf&amp;auml;rd – s&amp;auml;rskilt n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller barnomsorg, &amp;auml;ldreomsorg och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring – m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r fler kvinnor och m&amp;auml;n att arbeta mer. &amp;Aring; andra sidan &amp;auml;r en h&amp;ouml;gre syssels&amp;auml;ttning n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r att kunna finansiera en ambiti&amp;ouml;s och generell v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. F&amp;ouml;ljaktligen g&amp;aring;r det att generera en positiv spiral d&amp;auml;r b&amp;auml;ttre v&amp;auml;lf&amp;auml;rd ger &amp;ouml;kad syssels&amp;auml;ttning – som ger b&amp;auml;ttre v&amp;auml;lf&amp;auml;rd – som ger &amp;ouml;kad syssels&amp;auml;ttning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar i v&amp;auml;lf&amp;auml;rden &amp;auml;r en nyckel i samh&amp;auml;llsutvecklingen. I m&amp;aring;nga EU-l&amp;auml;nder skulle till exempel en utbyggnad av barnomsorgen g&amp;ouml;ra det betydligt enklare f&amp;ouml;r kvinnor att f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsarbeta. Av samma anledning beh&amp;ouml;vs det mer kv&amp;auml;lls-, natt- och helg&amp;ouml;ppen barnomsorg i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den generella v&amp;auml;lf&amp;auml;rden &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r att arbetslinjen ska kunna uppr&amp;auml;tth&amp;aring;llas. En v&amp;auml;l fungerande barn- och &amp;auml;ldreomsorg &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r att alla, b&amp;aring;de kvinnor och m&amp;auml;n, ska kunna yrkesarbeta. Bra sjukv&amp;aring;rd och trygghetssystem hj&amp;auml;lper m&amp;auml;nniskor att komma tillbaks i arbete efter sjukdom. H&amp;ouml;g kvalitet i skola och h&amp;ouml;gre utbildning liksom m&amp;ouml;jlighet till livsl&amp;aring;ngt l&amp;auml;rande &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r en snabbt f&amp;ouml;r&amp;auml;nderlig arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Kvinnors st&amp;auml;llning p&amp;aring; arbetsmarknaden m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor och m&amp;auml;n ska ha samma frihet och sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet, samma m&amp;ouml;jligheter, r&amp;auml;ttigheter&lt;span class="normal"&gt; &lt;/span&gt;och skyldigheter och samma makt att forma sina liv. Det f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter en inkomst som&lt;span class="normal"&gt; &lt;/span&gt;det g&amp;aring;r att leva p&amp;aring;, b&amp;aring;de som yrkesarbetande och som pension&amp;auml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="normal"&gt;Medlingsinstitutet visar dessv&amp;auml;rre att skillnaderna &amp;auml;r stora. &lt;/span&gt;Den genomsnittliga m&amp;aring;nadsl&amp;ouml;nen (heltidsarbete) f&amp;ouml;r kvinnor &amp;auml;r 27&amp;nbsp;600 kronor och f&amp;ouml;r m&amp;auml;n 32&amp;nbsp;100 kronor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r kvinnors och m&amp;auml;ns l&amp;ouml;ner j&amp;auml;mf&amp;ouml;rs utan att h&amp;auml;nsyn till att de i stor utstr&amp;auml;ckning arbetar inom olika sektorer och yrken har kvinnor i genomsnitt 86,1 procent av m&amp;auml;ns l&amp;ouml;n. Den ov&amp;auml;gda l&amp;ouml;neskillnaden mellan kvinnor och m&amp;auml;n &amp;auml;r 13,9 procent. Om man tar h&amp;auml;nsyn till skillnader i yrke, sektor, utbildning, &amp;aring;lder och arbetstid blir den s&amp;aring; kallade of&amp;ouml;rklarade l&amp;ouml;neskillnaden 6,1 procent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att kvinnor och m&amp;auml;n arbetar inom olika yrken och att dessa yrken &amp;auml;r f&amp;ouml;rknippade med olika l&amp;ouml;neniv&amp;aring;er &amp;auml;r en viktig f&amp;ouml;rklaring till att l&amp;ouml;neskillnaderna grundl&amp;auml;ggs redan p&amp;aring; det f&amp;ouml;rsta jobbet efter examen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Medlingsinstitutet visar att l&amp;ouml;neskillnader mellan nyexaminerade kvinnor och m&amp;auml;n &amp;auml;r negativ f&amp;ouml;r kvinnor inom majoriteten av utbildningsgrupperna. Kvinnor och ungdomar anv&amp;auml;nds dessutom alltf&amp;ouml;r ofta som flexibilitetsbuffert p&amp;aring; arbetsmarknaden. Kvinnor anlitas vid behov och vid arbetstoppar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjer barn i h&amp;ouml;gre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n m&amp;auml;n. &amp;Auml;nd&amp;aring; ses m&amp;auml;n fortfarande som familjef&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjare, vilket kan vara en f&amp;ouml;rklaring till att kvinnor i h&amp;ouml;gre grad f&amp;aring;r deltids- och tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r fasta jobb.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Korta anst&amp;auml;llningar inneb&amp;auml;r mer ensidiga och monotona arbetsuppgifter, mindre frihet och s&amp;auml;mre m&amp;ouml;jlighet till utveckling i jobbet. Att sakna anst&amp;auml;llningstrygghet &amp;ouml;kar ocks&amp;aring; utsattheten p&amp;aring; arbetsplatsen och g&amp;ouml;r det sv&amp;aring;rare att st&amp;auml;lla krav och s&amp;auml;tta gr&amp;auml;nser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen visar att utvecklingen p&amp;aring; arbetsmarknaden i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning gynnat m&amp;auml;n &amp;auml;n kvinnor. Skillnaden i syssels&amp;auml;ttningsgrad mellan m&amp;auml;n och kvinnor &amp;auml;r stor. Bland kvinnorna &amp;auml;r syssels&amp;auml;ttningsgraden 62,8 procent medan m&amp;auml;nnens syssels&amp;auml;ttningsgrad &amp;auml;r 68,2 procent. Utifr&amp;aring;n detta menar vi att det fram&amp;ouml;ver kr&amp;auml;vs en politik som &amp;auml;r inriktad p&amp;aring; att fler ska kunna arbeta och p&amp;aring; att &amp;ouml;ka syssels&amp;auml;ttningsgraden, framf&amp;ouml;r allt bland kvinnor. I den socialdemokratiska budgetmotionen 2013/14 finns f&amp;ouml;rslag om ett syssels&amp;auml;ttningspolitiskt ramverk. Vi tror att det kommer att gynna kvinnors st&amp;auml;llning p&amp;aring; arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Diskrimineringsombudsmannen (DO)&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsombudsmannen lades ner och verksamheten f&amp;ouml;rdes &amp;ouml;ver till DO &amp;aring;r 2009. Det finns olika &amp;aring;sikter om hur v&amp;auml;l detta har fallit ut f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet. N&amp;auml;r det nu g&amp;aring;tt ett antal &amp;aring;r f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi socialdemokrater att det sker en utv&amp;auml;rdering av DO. Vi ser g&amp;auml;rna att det sker utifr&amp;aring;n j&amp;auml;mf&amp;ouml;relser med andra l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Diskrimineringsombudsmannen har redan i dag ett fr&amp;auml;mjandeuppdrag men det &amp;auml;r inriktat mot allm&amp;auml;n diskriminering och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Framf&amp;ouml;r allt &amp;auml;r det anv&amp;auml;ndbart p&amp;aring; individniv&amp;aring; i specifika personal&amp;auml;renden. DO saknar fr&amp;auml;mjandeuppdrag som g&amp;aring;r att anv&amp;auml;nda f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet p&amp;aring; ett strukturellt och &amp;ouml;vergripande plan. Vi socialdemokrater menar att DO beh&amp;ouml;ver ett s&amp;aring;dant uppdrag f&amp;ouml;r att p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt kunna arbeta med l&amp;aring;ngsiktigt strategiska j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gor som minskar skillnaderna mellan kvinnor och m&amp;auml;n i v&amp;aring;rt land.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Nationell resurs f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r dags att lyfta j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet ytterligare. Vi m&amp;aring;ste bort fr&amp;aring;n den nuvarande ordningen med projekt och korta uppdrag. N&amp;auml;sta &amp;aring;r &amp;auml;r det 20 &amp;aring;r sedan Sverige valde att arbeta med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering som strategi f&amp;ouml;r att n&amp;aring; de j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitiska m&amp;aring;len. Sedan dess har tillf&amp;auml;lliga uppdrag f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;tta arbetet avl&amp;ouml;st varandra. F&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma kontinuitet och kvalitet i det j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitiska arbetet kr&amp;auml;vs en tydligare samordning. Fr&amp;aring;n statens sida kr&amp;auml;vs b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r effektivare styrning, tydligare delegation och mer systematik i s&amp;aring;v&amp;auml;l insatser som uppf&amp;ouml;ljning. En l&amp;aring;ngsiktig samordning &amp;auml;r ocks&amp;aring; n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r myndigheter, kommuner och andra organisationer som bedriver j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 2.12mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att det finns behov av en permanent resurs, dock inte en ny myndighet. Ist&amp;auml;llet ser vi en organisation, exempel i form av Nationella sekretariatet f&amp;ouml;r genusforskning, som tydligare kan ta p&amp;aring; sig att vara ett kontinuerligt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r det j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitiska arbetet. Verksamheten m&amp;aring;ste vara kunskapsdriven och ha potential att l&amp;aring;ngsiktigt samla r&amp;auml;tt och avancerad&amp;nbsp;kompetens f&amp;ouml;r att kunna:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;lja upp, utv&amp;auml;rdera och analysera den generella utvecklingen likv&amp;auml;l som insatser och effekter av dessa.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utveckla metod- och processt&amp;ouml;d anpassade f&amp;ouml;r olika verksamheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rmedla forskning, kunskap och information till olika m&amp;aring;lgrupper och verksamheten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Verksamheten b&amp;ouml;r vara s&amp;aring;dan att den kan ta emot och hantera olika former av regeringsuppdrag i syfte att utveckla j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsomr&amp;aring;det. F&amp;ouml;r att skapa ovan beskrivna resurs kr&amp;auml;vs bred kompetens som s&amp;auml;kerst&amp;auml;ller b&amp;aring;de genusvetenskaplig f&amp;ouml;rankring och f&amp;ouml;rdjupade kunskaper om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetens praktik, politik och organisering.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Kvinnor tj&amp;auml;nar p&amp;aring; l&amp;ouml;nekartl&amp;auml;ggningar&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom att &amp;aring;sk&amp;aring;dligg&amp;ouml;ra strukturell l&amp;ouml;nediskriminering kan riktade insatser s&amp;auml;ttas in f&amp;ouml;r att minska l&amp;ouml;neskillnaderna. L&amp;ouml;nekartl&amp;auml;ggningar fungerar bra n&amp;auml;r det handlar om att synligg&amp;ouml;ra l&amp;ouml;neskillnader mellan kvinnor och m&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fackf&amp;ouml;rbundet Vision visar att 84 procent av personalcheferna i kommuner och landsting anser att l&amp;ouml;nekartl&amp;auml;ggning &amp;auml;r bra f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner. Av de kommuner och landsting som genomf&amp;ouml;rt l&amp;ouml;nekartl&amp;auml;ggning uppger drygt h&amp;auml;lften att de hittat osakliga l&amp;ouml;neskillnader. 97 procent har d&amp;auml;refter uppr&amp;auml;ttat en handlingsplan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Olika former av l&amp;ouml;nediskriminering kan ocks&amp;aring; angripas genom l&amp;ouml;nesamtal p&amp;aring; arbetsplatsen. Saco visar att l&amp;ouml;nesamtal l&amp;ouml;nar sig f&amp;ouml;r b&amp;aring;de kvinnor och m&amp;auml;n, men s&amp;auml;rskilt f&amp;ouml;r kvinnor. M&amp;auml;n som haft l&amp;ouml;nesamtal har i genomsnitt 0,6 procent h&amp;ouml;gre l&amp;ouml;n &amp;auml;n m&amp;auml;n som inte haft det. Kvinnor som haft l&amp;ouml;nesamtal har i genomsnitt 1,9 procent h&amp;ouml;gre l&amp;ouml;n &amp;auml;n de som inte haft det. R&amp;auml;knat p&amp;aring; en snittl&amp;ouml;n p&amp;aring; 37 000 kronor tj&amp;auml;nar kvinnor som haft l&amp;ouml;nesamtal cirka 8 000 kronor mer per &amp;aring;r &amp;auml;n de som inte haft l&amp;ouml;nesamtal.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I samband med att reformen om en samlad diskrimineringslagstiftning genomf&amp;ouml;rdes gjorde regeringen flera f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringar f&amp;ouml;r kvinnor. L&amp;ouml;nekartl&amp;auml;ggning beh&amp;ouml;ver numera bara g&amp;ouml;ras vart tredje &amp;aring;r mot tidigare varje &amp;aring;r. F&amp;ouml;retag med f&amp;auml;rre &amp;auml;n 25 anst&amp;auml;llda &amp;auml;r undantagna fr&amp;aring;n skyldigheten att uppr&amp;auml;tta en j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsplan. Tidigare g&amp;auml;llde &amp;aring;rlig l&amp;ouml;nekartl&amp;auml;ggning och endast f&amp;ouml;retag med f&amp;auml;rre &amp;auml;n tio anst&amp;auml;llda var undantagna fr&amp;aring;n regeln.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera fackliga organisationer vittnar om hur arbetet med l&amp;ouml;nekartl&amp;auml;ggningar f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ras n&amp;auml;r det inte sker regelbundet i en &amp;aring;rlig l&amp;ouml;nerevision.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill ha en lagstiftning som sl&amp;aring;r fast att l&amp;ouml;nekartl&amp;auml;ggningar ska g&amp;ouml;ras varje &amp;aring;r. V&amp;aring;ren 2012 beslutade riksdagen om ett tillk&amp;auml;nnagivande betr&amp;auml;ffande behovet av en lagstiftning som sl&amp;aring;r fast att l&amp;ouml;nekartl&amp;auml;ggningar och handlingsplaner f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner ska g&amp;ouml;ras varje &amp;aring;r (mot tidigare vart tredje &amp;aring;r) samt att endast f&amp;ouml;retag med f&amp;auml;rre &amp;auml;n tio arbetstagare ska vara undantagna fr&amp;aring;n skyldigheten att uppr&amp;auml;tta en handlingsplan f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner (mot tidigare f&amp;ouml;retag med f&amp;auml;rre &amp;auml;n 25 arbetstagare). Se 2012/13:AU10.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ocks&amp;aring; ha en lagstiftning som sl&amp;aring;r fast att planer f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete ska g&amp;ouml;ras varje &amp;aring;r. Endast arbetsgivare med f&amp;auml;rre &amp;auml;n tio anst&amp;auml;llda ska vara undantagna fr&amp;aring;n denna skyldighet.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Heltidsarbete som norm&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="normal"&gt;Ett modernt arbetsliv kr&amp;auml;ver en anpassning till m&amp;auml;nniskors livssituation och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Det &amp;auml;r viktigt att alla som vill ska kunna f&amp;aring; heltidstj&amp;auml;nster. Att det &amp;auml;r fullt m&amp;ouml;jligt att f&amp;ouml;rl&amp;auml;gga arbetstider enligt heltidsm&amp;aring;ttet bevisas av att heltid &amp;auml;r norm inom manligt dominerande branscher.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att alla som vill ska kunna arbeta heltid m&amp;aring;ste utbudet av heltidsanst&amp;auml;llningar &amp;ouml;ka. H&amp;auml;r spelar arbetsmarknadens parter en central roll.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag arbetar cirka 200 000 personer ofrivillig deltid p&amp;aring; grund av att det inte finns tillr&amp;auml;ckligt med heltidstj&amp;auml;nster och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att det brister i barn- och &amp;auml;ldreomsorgen. Av samtliga anst&amp;auml;llda arbetar drygt en miljon deltid. Skillnaden &amp;auml;r stor mellan arbetare och tj&amp;auml;nstem&amp;auml;n liksom mellan kvinnor och m&amp;auml;n. En tredjedel av alla kvinnor arbetar deltid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De stora grupperna av ofrivilligt deltidsarbetsl&amp;ouml;sa finns inom v&amp;aring;rd- och omsorgssektorn, handeln, hotelln&amp;auml;ringen, restaurangbranschen och i delar av utbildningssektorn d&amp;auml;r kvinnliga arbetstagare dominerar samtidigt som n&amp;auml;stan h&amp;auml;lften av de f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsarbetande kvinnorna arbetar i dessa sektorer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som deltidsanst&amp;auml;lld &amp;auml;r inkomsten l&amp;auml;gre. Ofta &amp;auml;r ocks&amp;aring; deltagandet i planeringen av arbetet och inflytande &amp;ouml;ver arbetet och arbetets f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning mindre. Folkh&amp;auml;lsoinstitutet visar att risken f&amp;ouml;r s&amp;auml;mre h&amp;auml;lsa &amp;auml;r h&amp;ouml;gre bland deltidsarbetande &amp;auml;n bland heltidsanst&amp;auml;llda.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag &amp;auml;r 30 procent av de kommunanst&amp;auml;llda deltidsanst&amp;auml;llda. Samma siffra f&amp;ouml;r landstingsanst&amp;auml;llda &amp;auml;r 19 procent. Samtidigt visar Kommunal att mer &amp;auml;n var fj&amp;auml;rde anst&amp;auml;lld inom v&amp;aring;rden vill jobba fler timmar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) r&amp;auml;knar med att cirka 420 000 personer beh&amp;ouml;ver rekryteras under &amp;aring;ren 2010–2019, f&amp;ouml;r att klara av pensionsavg&amp;aring;ngar och &amp;ouml;kade behov i v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. SCB tror att &amp;aring;r 2030 kommer det att saknas 170 000 personer inom v&amp;aring;rden och omsorgen. &amp;Auml;ven inom utbildningssektorn f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas arbetskraftsbrist.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En verksamhet med m&amp;aring;nga deltidsanst&amp;auml;llda och m&amp;aring;nga visstidsanst&amp;auml;llda har inte s&amp;aring; bra f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsiktigt utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Siffrorna &amp;auml;r mycket tydliga och mycket illavarslande. Om vi inte tar krafttag f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra arbetsvillkoren inom dessa sektorer s&amp;aring; kommer det att bli sv&amp;aring;rt att garantera en god v&amp;auml;lf&amp;auml;rd i framtiden. F&amp;ouml;r att klara utmaningen m&amp;aring;ste v&amp;aring;r gemensamma sektor bli ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me och erbjuda attraktiva arbetsvillkor eftersom tryggare anst&amp;auml;llningar ger b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r kontinuitet och kvalitetsutveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r f&amp;ouml;rvisso vanligare att socialdemokratiskt styrda kommuner har inf&amp;ouml;rt r&amp;auml;tt till heltid &amp;auml;n borgerligt styrda – trots detta saknar fortfarande knappt 60 procent av de socialdemokratiska kommunerna &amp;ouml;verenskommelser om r&amp;auml;tt till heltid. Bland borgerliga kommuner &amp;auml;r siffran 75 procent. Totalt &amp;auml;r det bara lite drygt var tredje kommun som har inf&amp;ouml;rt eller planerar att inf&amp;ouml;ra r&amp;auml;tt till heltid. F&amp;ouml;r landstingen/regionerna handlar det om drygt h&amp;auml;lften. Nu m&amp;aring;ste det ske en kraftfull f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttring.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 2.12mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r har vi socialdemokrater best&amp;auml;mt oss f&amp;ouml;r att bli b&amp;auml;ttre arbetsgivare i kommuner och landsting:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;R&amp;auml;tt till heltid.&lt;/span&gt; Varje ny tj&amp;auml;nst ska vara en heltid. Alla anst&amp;auml;llda ska erbjudas heltidsanst&amp;auml;llning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Tryggare anst&amp;auml;llningar.&lt;/span&gt; Ingen medarbetare ska vara visstidsanst&amp;auml;lld l&amp;auml;ngre &amp;auml;n tv&amp;aring; &amp;aring;r, oavsett inom vilken tidsram visstidsanst&amp;auml;llningarna skett.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;B&amp;auml;ttre arbetsmilj&amp;ouml;.&lt;/span&gt; Alla kommuner, regioner och landsting ska genomf&amp;ouml;ra regelbundna medarbetarenk&amp;auml;ter med konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rder och uppf&amp;ouml;ljningsf&amp;ouml;rslag.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill tydligg&amp;ouml;ra att v&amp;aring;ra krav om allas r&amp;auml;tt till heltid inte betyder att allt deltidsarbete ska avvecklas. V&amp;aring;r grundinst&amp;auml;llning &amp;auml;r att heltidsanst&amp;auml;llningarna m&amp;aring;ste bli fler. Heltidsarbete b&amp;ouml;r vara norm p&amp;aring; hela arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I f&amp;ouml;rsta hand b&amp;ouml;r fr&amp;aring;gan l&amp;ouml;sas av arbetsmarknadens parter genom f&amp;ouml;rhandlingar och kollektivavtal. Om denna v&amp;auml;g inte &amp;auml;r framkomlig m&amp;aring;ste lagstiftningsv&amp;auml;gen &amp;ouml;verv&amp;auml;gas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rutom ett utbrett utnyttjande av deltidstj&amp;auml;nster tilltar den oroande utvecklingen med delade turer. Fenomenet breder framf&amp;ouml;r allt ut sig inom omsorgen. Enligt Kommunal &amp;auml;r det en trend som m&amp;aring;nga upplever som stressande. Statistiska centralbyr&amp;aring;n (SCB) visar att runt 150 000 m&amp;auml;nniskor arbetar delade turer, det vill s&amp;auml;ga har delade arbetspass. Drygt en fj&amp;auml;rdedel av dem menar att arbetspassen skapar mycket stora problem. Vi drar slutsatsen att m&amp;aring;nga av dem som har delade turer &amp;auml;r missn&amp;ouml;jda med sina arbetstider och att det i sin tur p&amp;aring;verkar arbetsmotivation och den l&amp;aring;ngsiktiga h&amp;auml;lsan. Det leder troligtvis ocks&amp;aring; till ytterligare rekryteringsproblem i branscher d&amp;auml;r bristen p&amp;aring; arbetskraft redan finns och f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas &amp;ouml;ka.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Tryggare anst&amp;auml;llningar&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Visstidsanst&amp;auml;llningar fyller en viktig roll p&amp;aring; arbetsmarknaden. Det &amp;auml;r ofta ett f&amp;ouml;rsta jobb, en v&amp;auml;g in p&amp;aring; arbetsmarknaden. Samtidigt finns ocks&amp;aring; m&amp;aring;nga som &amp;auml;r anst&amp;auml;llda p&amp;aring; olika visstidsanst&amp;auml;llningar &amp;aring;r efter &amp;aring;r efter &amp;aring;r. H&amp;auml;r finns en tydlig k&amp;ouml;nsskillnad. Det &amp;auml;r framf&amp;ouml;r allt kvinnor som h&amp;auml;nvisas till otrygga anst&amp;auml;llningar under l&amp;aring;ng tid. Kommunal visar dessutom p&amp;aring; ett direkt samband mellan andelen kvinnor i ett yrke och andelen visstidsanst&amp;auml;llda. Vi socialdemokrater &amp;auml;r inte emot tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar. I m&amp;aring;nga fall passar det b&amp;aring;de arbetstagare och arbetsgivare men anst&amp;auml;llningsformen f&amp;aring;r inte missbrukas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="normal"&gt;L&amp;ouml;sningen p&amp;aring; arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r inte att &amp;ouml;ppna f&amp;ouml;r mer otrygga anst&amp;auml;llningsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="normal"&gt;Varannan visstidsanst&amp;auml;lld har en akademisk utbildning. N&amp;auml;stan var femte visstidsanst&amp;auml;lld har en anst&amp;auml;llning som l&amp;ouml;per p&amp;aring; mer &amp;auml;n tv&amp;aring; &amp;aring;r. 18 procent av kvinnorna och 13 procent av m&amp;auml;nnen har en visstidsanst&amp;auml;llning. En unders&amp;ouml;kning som fackf&amp;ouml;rbundet Unionen har gjort visar att n&amp;auml;stan nio av tio mellan 20 och 40 &amp;aring;r som har en tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning hellre skulle vilja ha en fast anst&amp;auml;llning. 80 procent anger os&amp;auml;ker inkomst som den st&amp;ouml;rsta eller n&amp;auml;st st&amp;ouml;rsta nackdelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="normal"&gt;Bland framf&amp;ouml;r allt unga kvinnor och personer med invandrarbakgrund &amp;auml;r andelen tillf&amp;auml;lligt anst&amp;auml;llda mycket h&amp;ouml;g.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r tids dagl&amp;ouml;nare &amp;auml;r en kvinna som inte har m&amp;ouml;ssan i hand, men v&amp;auml;l mobilen. Hon v&amp;auml;ntar p&amp;aring; ett sms om att hon f&amp;aring;tt arbete ytterligare n&amp;aring;gra timmar, &amp;auml;nnu n&amp;aring;gon dag. V&amp;auml;ldigt m&amp;aring;nga kvinnor f&amp;aring;r inte ens ihop till en heltidsl&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett vanligt argument f&amp;ouml;r tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar &amp;auml;r att de antas leda till fasta jobb. F&amp;ouml;r en majoritet av dem som arbetar visstid tar det flera &amp;aring;r att g&amp;aring; fr&amp;aring;n en visstidsanst&amp;auml;llning till en tillsvidareanst&amp;auml;llning. TCO visar att 11 procent, motsvarande ungef&amp;auml;r 65 000 personer, varit visstidsanst&amp;auml;llda hos en och samma arbetsgivare fem &amp;aring;r eller l&amp;auml;ngre.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat vanligt argument &amp;auml;r att visstidsanst&amp;auml;llningar framf&amp;ouml;r allt kan kopplas hop med unga personer. S&amp;aring; &amp;auml;r det inte. Kommunal uppger att snitt&amp;aring;ldern f&amp;ouml;r tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar &amp;auml;r s&amp;aring; h&amp;ouml;g som 35 &amp;aring;r. Det &amp;auml;r allvarligt eftersom visstidsanst&amp;auml;llningar ofta medf&amp;ouml;r en s&amp;auml;mre l&amp;ouml;neutveckling, mindre utbildnings- och utvecklingsm&amp;ouml;jligheter, s&amp;auml;mre semesterf&amp;ouml;rm&amp;aring;ner, l&amp;auml;gre sjuk- och arbetsl&amp;ouml;shetsers&amp;auml;ttning samt l&amp;auml;gre pension. Trenden mot fler visstidsanst&amp;auml;llningar inneb&amp;auml;r att arbetsmarknaden skapar ytterligare ekonomiska or&amp;auml;ttvisor mellan kvinnor och m&amp;auml;n, or&amp;auml;ttvisor som best&amp;aring;r under hela livet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga visstidsanst&amp;auml;llda uppger sj&amp;auml;lva att de har mindre inflytande p&amp;aring; jobbet och s&amp;auml;mre st&amp;ouml;d av chefer. De har sv&amp;aring;rt att st&amp;auml;lla r&amp;auml;ttm&amp;auml;tiga krav p&amp;aring; arbetsvillkor och arbetsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. Att arbetsplatser med m&amp;aring;nga visstidsanst&amp;auml;llda riskerar att bli tystare och fungera arbetsmilj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt s&amp;auml;mre &amp;auml;r givetvis till nackdel b&amp;aring;de f&amp;ouml;r de anst&amp;auml;llda och f&amp;ouml;r varje arbetsgivare som m&amp;aring;nar om och vill utveckla sin verksamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I likhet med de fackliga organisationerna &amp;auml;r vi starkt kritiska till de f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i regelverket som regeringen genomf&amp;ouml;rt och som &amp;ouml;ppnar f&amp;ouml;r missbruk av tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar. V&amp;aring;r uppfattning delas av EU-kommissionen som anser att den svenska lagen som ger arbetsgivare stora m&amp;ouml;jligheter att undvika fasta tillsvidareanst&amp;auml;llningar strider mot EU-r&amp;auml;ttens krav. I en formell underr&amp;auml;ttelse kr&amp;auml;ver EU-kommissionen att Sverige &amp;auml;ndrar sin lagstiftning s&amp;aring; att den lever upp till de krav som EU st&amp;auml;ller.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att det ska inf&amp;ouml;ras en begr&amp;auml;nsningsregel f&amp;ouml;r hur l&amp;auml;nge rullande visstidsanst&amp;auml;llningar kan fortg&amp;aring;. Allm&amp;auml;n visstidsanst&amp;auml;llning, vikariat och provanst&amp;auml;llning hos samma arbetsgivare ska r&amp;auml;knas samman. Efter 24 m&amp;aring;nader, under en fem&amp;aring;rsperiod, ska anst&amp;auml;llningen &amp;ouml;verg&amp;aring; till en fast anst&amp;auml;llning – en tillsvidareanst&amp;auml;llning.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Kvinnors arbetsmilj&amp;ouml;&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="normal"&gt;F&amp;ouml;rr var det m&amp;auml;n som jobbade i riskbranscherna. I dag &amp;auml;r det i h&amp;ouml;g grad kvinnor. D&amp;ouml;dsolyckor och invalidiserande olyckor, som fr&amp;auml;mst drabbar m&amp;auml;n, f&amp;aring;r stor uppm&amp;auml;rksamhet. F&amp;ouml;r kvinnor handlar det ofta om mer smygande problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor och m&amp;auml;n jobbar till stor del i olika branscher, men ocks&amp;aring; p&amp;aring; en och samma arbetsplats kan villkoren vara olika. I st&amp;auml;dbranschen kan det vara s&amp;aring; att kvinnor st&amp;auml;dar med manuell mopp, medan m&amp;auml;nnen k&amp;ouml;r st&amp;auml;dmaskin. Det inneb&amp;auml;r olika risker. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste arbetsgivarna bli b&amp;auml;ttre p&amp;aring; att g&amp;ouml;ra riskanalyser av kvinnors och m&amp;auml;ns arbetsmilj&amp;ouml;er.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stress och h&amp;ouml;gt tempo &amp;auml;r den vanligaste orsaken till kvinnors oh&amp;auml;lsa p&amp;aring; jobbet. Arbetsmilj&amp;ouml;verket har gjort en st&amp;ouml;rre granskning av kvinnors arbetsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden p&amp;aring; typiska kvinnoarbetsplatser. P&amp;aring; ungef&amp;auml;r h&amp;auml;lften av de granskade arbetsplatserna konstaterades brister i arbetsmilj&amp;ouml;n. Den k&amp;ouml;nsuppdelade arbetsmarknaden kan mycket v&amp;auml;l vara en orsak till att kvinnor i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n m&amp;auml;n &amp;auml;r sjukfr&amp;aring;nvarande.&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;Att kvinnor dubbelarbetar genom att ta det st&amp;ouml;rsta ansvaret f&amp;ouml;r hem och barn kan vara en annan orsak. Kvinnor och m&amp;auml;n f&amp;aring;r helt enkelt inte samma chans till &amp;aring;terh&amp;auml;mtning p&amp;aring; sin fritid. En del av l&amp;ouml;sningen p&amp;aring; problemet ligger i en omf&amp;ouml;rdelning av ansvaret f&amp;ouml;r det obetalda hemarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dubbelt s&amp;aring; m&amp;aring;nga kvinnor som m&amp;auml;n f&amp;aring;r belastningsskador p&amp;aring; jobbet. Huvudorsaken &amp;auml;r att kvinnor har mer ensidiga arbetsuppgifter och att de mer s&amp;auml;llan &amp;auml;n m&amp;auml;n kan best&amp;auml;mma sin egen arbetstakt. Detta &amp;auml;r ett arbetsorganisatoriskt problem som kan och ska &amp;aring;tg&amp;auml;rdas i arbetslivet. Olika arbetsredskap m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; anpassas till kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Forskningsresultaten visar att kvinnor med monotona arbetsuppgifter, bland annat olika typer av montering, i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n m&amp;auml;n riskerar att f&amp;aring; arbetsrelaterade skador, s&amp;aring;som muskelv&amp;auml;rk. Ju fler handledsr&amp;ouml;relser en person har, desto st&amp;ouml;rre &amp;auml;r sannolikheten att personen drabbas av besv&amp;auml;r. Eftersom handledsr&amp;ouml;relserna &amp;auml;r l&amp;auml;tta att m&amp;auml;ta g&amp;aring;r det att s&amp;auml;tta gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rden f&amp;ouml;r handledsr&amp;ouml;relsehastigheten. Ett s&amp;aring;dant gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rde skulle komplettera den nuvarande lagstiftningen s&amp;aring; att v&amp;auml;rsta sortens belastande arbeten blir f&amp;ouml;rbjudna. S&amp;aring;dana gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rden finns redan f&amp;ouml;r till exempel buller och luftf&amp;ouml;roreningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att kunna minska skillnaderna mellan kvinnor och m&amp;auml;n p&amp;aring; arbetsmarknaden &amp;auml;r &amp;ouml;kad kunskap om kvinnors arbetsmilj&amp;ouml;. Arbetsmilj&amp;ouml;verkets tillsynsverksamhet m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkas och vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r i v&amp;aring;r budgetmotion 2013/14 ut&amp;ouml;kade resurser till Arbetsmilj&amp;ouml;verket med 100 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Kvotering till bolagsstyrelser&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="normal"&gt;Kvinnor sl&amp;aring;r f&amp;ouml;rr eller senare i glastaket – hit men inte l&amp;auml;ngre. Detta intr&amp;auml;ffar i n&amp;auml;ringslivet och i samh&amp;auml;llet, men &amp;auml;ven i politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt det s&amp;aring; kallade Anders-indexet &amp;auml;r det vanligare bland b&amp;ouml;rs-vd:ar att heta Johan och Per &amp;auml;n att vara kvinna och vd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; Stockholmsb&amp;ouml;rsen finns en kodex, en regelsamling, f&amp;ouml;r alla bolagen som sl&amp;aring;r fast att bolagen ska str&amp;auml;va efter j&amp;auml;mn k&amp;ouml;nsf&amp;ouml;rdelning i styrelserna. Under de senaste 20 &amp;aring;ren har andelen kvinnor &amp;ouml;kat i blygsam takt men nu har trenden v&amp;auml;nt och andelen kvinnor minskar. Nu &amp;auml;r den bara 22,3 procent i b&amp;ouml;rsbolagens styrelser. Stockholmsb&amp;ouml;rsens uppf&amp;ouml;randekodex har uppenbart inte varit ett tillr&amp;auml;ckligt starkt styrinstrument.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att det &amp;auml;r ett sl&amp;ouml;seri med resurser att s&amp;aring; f&amp;aring; kvinnor finns representerade i bolagsstyrelser och i f&amp;ouml;retagsledningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en lagstiftad k&amp;ouml;nskvotering till bolagsstyrelserna i de b&amp;ouml;rsnoterade f&amp;ouml;retagen. Inget av k&amp;ouml;nen ska ha en representation p&amp;aring; mindre &amp;auml;n 40 procent. Det &amp;auml;r ett ber&amp;auml;ttigat krav utifr&amp;aring;n att samh&amp;auml;llet ska ge kvinnor och m&amp;auml;n lika m&amp;ouml;jligheter och det faktum att det till exempel redan finns regler om arbetstagarrepresentanter i styrelserna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Arbete och egen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag har n&amp;auml;stan var femte svensk utl&amp;auml;ndsk bakgrund. I Sverige bor det m&amp;auml;nniskor med r&amp;ouml;tter fr&amp;aring;n cirka 200 l&amp;auml;nder. Det &amp;auml;r en rikedom. N&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor flyttar hit f&amp;aring;r vi ny arbetskraft, ny kunskap och nya  id&amp;eacute;er; n&amp;auml;tverk v&amp;auml;xer och nya m&amp;ouml;jligheter uppst&amp;aring;r. Problemet &amp;auml;r att det tar alldeles f&amp;ouml;r l&amp;aring;ng tid f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga att f&amp;aring; sitt f&amp;ouml;rsta jobb och etablera sig p&amp;aring; arbetsmarknaden. Alla m&amp;aring;ste f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sig och sin familj genom eget arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har misslyckats med jobben, resultaten i skolan sjunker och klyftorna &amp;ouml;kar. Det finns ett tydligt samband mellan m&amp;ouml;jlighet till utbildning och f&amp;ouml;rankring p&amp;aring; arbetsmarknaden. V&amp;auml;gen in i det svenska samh&amp;auml;llet g&amp;aring;r via arbete. Misslyckandet med jobben f&amp;aring;r f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande konsekvenser f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskors m&amp;ouml;jlighet att bli delaktiga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet &amp;auml;r inte bara en k&amp;auml;lla till f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning utan ocks&amp;aring; en arena att m&amp;ouml;tas p&amp;aring;, l&amp;auml;ra k&amp;auml;nna varandra och motverka f&amp;ouml;rutfattade meningar. Arbetet &amp;auml;r grunden f&amp;ouml;r den egna f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen och d&amp;auml;rmed makt, delaktighet och ansvar. Diskriminering &amp;auml;r ett allvarligt problem som f&amp;ouml;rhindrar att m&amp;auml;nniskors resurser tas till vara. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste all diskriminering aktivt och hela tiden motarbetas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att integration &amp;auml;r ett problematiskt begrepp. Egentligen handlar det om att alla m&amp;auml;nniskor ska ha samma r&amp;auml;tt till delaktighet och ansvar, samma r&amp;auml;ttigheter och skyldigheter. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det viktigt att motarbeta uppdelningen i svenskar och invandrare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r alarmerande h&amp;ouml;g i v&amp;aring;rt land. Personer med invandrarbakgrund &amp;auml;r extra utsatta. Utlandsf&amp;ouml;dda &amp;auml;r mer l&amp;aring;ngvarigt beroende av f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d. Det g&amp;auml;ller &amp;auml;ven personer som bott i Sverige i mer &amp;auml;n fyra &amp;aring;r. Kvinnor och m&amp;auml;n med invandrarbakgrund har ocks&amp;aring; sv&amp;aring;rare att f&amp;aring; arbete utifr&amp;aring;n sin kompetens.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="normal"&gt;Det demografiska tillskottet i arbetskraften under perioden 2010–2025 kommer n&amp;auml;stan uteslutande fr&amp;aring;n utlandsf&amp;ouml;dda. Arbetskraftsdeltagandet bland personer som kommer fr&amp;aring;n ett annat land &amp;auml;r l&amp;aring;gt. Speciellt bland kvinnorna finns en stor arbetskraftspotential.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Syssels&amp;auml;ttningsgraden bland utrikes f&amp;ouml;dda kvinnor ligger runt 50 procent. Att &amp;ouml;ka deltagandet i arbetslivet bland de utrikes f&amp;ouml;dda kvinnorna b&amp;ouml;r vara en prioriterad uppgift.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rdnadsbidrag och barnomsorgspeng &amp;auml;r missriktade reformer som f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar eller f&amp;ouml;rsenar etableringen p&amp;aring; arbetsmarknaden f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga kvinnor med utl&amp;auml;ndsk bakgrund. Vi vill prioritera utbildningsinsatser som leder till att dessa kvinnor kommer ut i arbetslivet. M&amp;aring;nga invandrade kvinnor jobbar i serviceyrken d&amp;auml;r det &amp;auml;r vanligt med kv&amp;auml;lls- och helgarbete. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r blir det extra viktigt att det finns barnomsorg p&amp;aring; obekv&amp;auml;m arbetstid, s&amp;aring; att kvinnor kan arbeta och dessutom delta i till exempel sfi-undervisning.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;St&amp;auml;rk skolorna med tuffast f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De 100 miljoner kronor som regeringen avsatt f&amp;ouml;r integrations&amp;aring;tg&amp;auml;rder i vissa s.k. utsatta omr&amp;aring;den – URBAN15 – vill vi anv&amp;auml;nda f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra resultaten i skolorna i dessa omr&amp;aring;den, vilket beskrivs utf&amp;ouml;rligare i v&amp;aring;r kommitt&amp;eacute;motion om skolpolitiken. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;ouml;verf&amp;ouml;ra 100 miljoner kronor fr&amp;aring;n UO13 (Integration och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet) till UO16 (Utbildning och universitetsforskning).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;rsl&amp;aring;r att Skolverket ges i uppdrag att f&amp;ouml;rdela resurser till de 50 grundskolor d&amp;auml;r uppemot h&amp;auml;lften av eleverna inte n&amp;aring;r beh&amp;ouml;righet till gymnasiet p&amp;aring; det s&amp;auml;tt som vi redovisar i v&amp;aring;r kommitt&amp;eacute;motion f&amp;ouml;r skolpolitiken.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Etableringsreformen&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 2.12mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det tar alldeles f&amp;ouml;r l&amp;aring;ng tid f&amp;ouml;r nyanl&amp;auml;nda invandrare att komma i arbete. Det var bakgrunden till den s&amp;aring; kallade etableringsreformen som genomf&amp;ouml;rdes den 1 december 2010. Reformen inneh&amp;aring;ller f&amp;ouml;ljande huvudkomponenter:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen (AF) har numera det samordnande ansvaret f&amp;ouml;r etableringsinsatserna f&amp;ouml;r att nyanl&amp;auml;nda snabbt ska f&amp;aring; kontakt med arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tillsammans med AF uppr&amp;auml;ttar den nyanl&amp;auml;nda en individualiserad etableringsplan f&amp;ouml;r de f&amp;ouml;rsta tv&amp;aring; &amp;aring;ren i Sverige.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den nyanl&amp;auml;nde har m&amp;ouml;jlighet att d&amp;auml;refter v&amp;auml;lja en etableringslots som st&amp;ouml;djer den nyanl&amp;auml;nda under etableringsperioden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla nyanl&amp;auml;nda som har en etableringsplan ska delta i arbetsf&amp;ouml;rberedande insatser, svenskundervisning f&amp;ouml;r invandrare och samh&amp;auml;llsorientering. Deltagande &amp;auml;r ett krav f&amp;ouml;r att ers&amp;auml;ttning ska betalas ut.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nu har det g&amp;aring;tt tv&amp;aring; &amp;aring;r sedan etableringsreformen inf&amp;ouml;rdes. Det &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid att utv&amp;auml;rdera och &amp;aring;tg&amp;auml;rda bristerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att l&amp;aring;ngsiktigt &amp;ouml;ka syssels&amp;auml;ttningen bland utrikes f&amp;ouml;dda vill vi g&amp;ouml;ra omprioriteringar av de statliga medlen i syfte att h&amp;ouml;ja kvaliteten p&amp;aring; etableringsinsatserna f&amp;ouml;r nyanl&amp;auml;nda. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att &amp;auml;ven kommuner ska kunna komma i fr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r att bedriva lotsverksamhet genom avtal med Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi har ifr&amp;aring;gasatt sfi-bonusen, som inf&amp;ouml;rdes permanent den 1 juli 2010, eftersom vi menar att den &amp;auml;r ineffektiv och or&amp;auml;ttvis. Det &amp;auml;r bra att regeringen nu kommit till samma slutsats och avskaffar bonusarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kommunerna har ofta goda m&amp;ouml;jligheter att erbjuda spr&amp;aring;k- och arbetspraktik samt ansvara f&amp;ouml;r grundl&amp;auml;ggande utbildning. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det viktigt att kommunernas intresse av effektiva insatser tidigt i etableringsprocessen beaktas. Kommunerna l&amp;ouml;per ju risken att st&amp;aring; med f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsansvaret i de fall som Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen prioriterar fel eller &amp;aring;tg&amp;auml;rder kommer f&amp;ouml;r sent och inte i tillr&amp;auml;cklig utstr&amp;auml;ckning leder till arbete eller studier. &amp;Auml;ven om vi tror att kommunerna har ett starkt intresse av att vara behj&amp;auml;lpliga n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller till exempel att tillhandah&amp;aring;lla praktikplatser och till en del &amp;auml;ven grundl&amp;auml;ggande utbildning, anser vi att det beh&amp;ouml;vs nya former f&amp;ouml;r effektivare samverkan mellan Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen och landets kommuner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I vissa kommuner fanns tidigare en v&amp;auml;l fungerande verksamhet f&amp;ouml;r att hj&amp;auml;lpa nyanl&amp;auml;nda till arbete, en verksamhet som nu monteras ner n&amp;auml;r ansvaret g&amp;aring;tt &amp;ouml;ver till Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen. Det &amp;auml;r olyckligt att den kompetens och de n&amp;auml;tverk som finns upparbetade inte tas tillvara i den nya organisationen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att &amp;auml;ven kommuner ska kunna komma i fr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r att genom avtal med Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen bedriva verksamhet inom ramen f&amp;ouml;r etableringsreformen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Samh&amp;auml;llsorientering f&amp;ouml;r alla&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att den information som ing&amp;aring;r i samh&amp;auml;llsorienteringen inom etableringsreformen erbjuds alla utifr&amp;aring;n en likabehandlingsprincip.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att det &amp;auml;r viktigt att s&amp;aring; m&amp;aring;nga som m&amp;ouml;jligt f&amp;aring;r kunskaper och insikter om det svenska samh&amp;auml;llet. Samh&amp;auml;llsorientering handlar inte enbart om etablering i arbetslivet &amp;auml;ven om det &amp;auml;r ett rimligt perspektiv f&amp;ouml;r dem som &amp;auml;r i arbetsf&amp;ouml;r &amp;aring;lder. Generellt ger samh&amp;auml;llsorientering b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;rst&amp;aring;else f&amp;ouml;r det svenska samh&amp;auml;llet. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt skapas &amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter till delaktighet i samh&amp;auml;llet. Vi menar att det inte finns n&amp;aring;gon anledning att utesluta yngre eller &amp;auml;ldre som ocks&amp;aring; har behov av samh&amp;auml;llsinformation.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ocks&amp;aring; po&amp;auml;ngtera att det finns en viktig j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsaspekt med en utvidgad m&amp;aring;lgrupp. Om fler, s&amp;aring;v&amp;auml;l kvinnor som m&amp;auml;n, har m&amp;ouml;jlighet att f&amp;aring; ta del av samh&amp;auml;llsorientering kommer det att ha positiva effekter p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jobb efter utbildningsniv&amp;aring;&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige finns cirka 400&amp;nbsp;000 utlandsf&amp;ouml;dda med n&amp;aring;gon form av eftergymnasial utbildning. Drygt 270&amp;nbsp;000 av Sveriges akademiker &amp;auml;r f&amp;ouml;dda i ett annat land. Om det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att p&amp;aring;skynda processen f&amp;ouml;r dem att f&amp;aring; ett arbete i niv&amp;aring; med deras utbildning skulle samh&amp;auml;llet spara stora summor samtidigt som individernas sj&amp;auml;lvk&amp;auml;nsla skulle &amp;ouml;ka. Samtidigt skulle arbetsmarknaden fungera b&amp;auml;ttre.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utlandsf&amp;ouml;dda akademiker &amp;auml;r i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n inf&amp;ouml;dda akademiker arbetsl&amp;ouml;sa, arbetar deltid eller visstid och &amp;auml;r &amp;ouml;verkvalificerade f&amp;ouml;r de anst&amp;auml;llningar de har.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter 10–19 &amp;aring;r i Sverige arbetar bara h&amp;auml;lften med ett yrke som kr&amp;auml;ver eftergymnasial utbildning. Motsvarande siffra f&amp;ouml;r inf&amp;ouml;dda svenskar &amp;auml;r &amp;aring;ttio procent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bara 50 procent av de utlandsf&amp;ouml;dda akademikerna har f&amp;aring;tt sin utbildning bed&amp;ouml;md av en svensk myndighet. Riksrevisionen konstaterade i sin granskning &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Statliga insatser f&amp;ouml;r akademiker med utl&amp;auml;ndsk utbildning – f&amp;ouml;ruts&amp;auml;gbara, &amp;auml;ndam&amp;aring;lsenliga och effektiva?&lt;/span&gt; (RiR 2011:16) att det saknas ett sammanh&amp;aring;llet system f&amp;ouml;r att ta till vara utl&amp;auml;ndska akademikers kompetens och f&amp;ouml;r f&amp;aring; kompletterande utbildningsinsatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Risken f&amp;ouml;r migranter att hamna i yrken och f&amp;aring; inkomster som ligger under den egentliga utbildningsniv&amp;aring;n &amp;auml;r st&amp;ouml;rst om individen &amp;auml;r v&amp;auml;lutbildad.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsf&amp;ouml;rmedlingens insatser f&amp;ouml;r att hj&amp;auml;lpa invandrade akademiker till ett arbete som motsvarar deras kompetens m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Vi anser att invandrade akademiker ska f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till studie- och yrkesv&amp;auml;gledning. Vi anser ocks&amp;aring; att det m&amp;aring;ste ske satsningar p&amp;aring; yrkesinriktad och intensiv utbildning i svenska och snabbare bed&amp;ouml;mning av utl&amp;auml;ndska examina av H&amp;ouml;gskoleverket (HSV).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror att det beh&amp;ouml;vs ett system f&amp;ouml;r validering av akademiska kunskaper, satsningar p&amp;aring; kompletterande utbildningar p&amp;aring; h&amp;ouml;gskoleniv&amp;aring; och tillg&amp;aring;ng till professionella n&amp;auml;tverk.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r dem som har invandrat till Sverige kan validering vara en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att tillgodor&amp;auml;kna sig utbildning fr&amp;aring;n ett annat land och f&amp;ouml;r att unders&amp;ouml;ka och verifiera hur kompetensen uppfyller svenska utbildningsniv&amp;aring;er eller andra uppsatta standarder. Hur vi ser p&amp;aring; ett nationellt valideringssystem utvecklas under UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Redan i dag bedriver Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen en rad projekt runt om i landet som riktar sig till akademiker med utl&amp;auml;ndsk bakgrund. ”Korta v&amp;auml;gen” &amp;auml;r ett exempel p&amp;aring; projekt som finansieras med pengar fr&amp;aring;n EU:s socialfond. Arbetet riktar sig till akademiker som har studerat p&amp;aring; utl&amp;auml;ndskt universitet eller h&amp;ouml;gskola i minst tre &amp;aring;r. Syftet &amp;auml;r att tillvarata kompetenser och korta v&amp;auml;gen till den svenska arbetsmarknaden. I Stockholm sker verksamheten i samverkan mellan Stockholms universitet och Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt hamnar de personer som deltar i projektet i en akademisk milj&amp;ouml;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Insatser f&amp;ouml;r nyanl&amp;auml;nda akademiker b&amp;ouml;r, i enlighet med projekt som ”Korta v&amp;auml;gen”, bedrivas som regulj&amp;auml;r verksamhet, ges permanent organisering och finansiering och utg&amp;ouml;ra en del av ordinarie mottagande och introduktion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ser tydliga tecken p&amp;aring; hindrande omst&amp;auml;ndigheter f&amp;ouml;r v&amp;auml;lutbildade invandrare att ta sig fram p&amp;aring; arbetsmarknaden, &amp;auml;ven om det finns stora skillnader inom gruppen. Att personer med akademisk utbildning inte – ens p&amp;aring; l&amp;aring;ng sikt – f&amp;aring;r yrken i niv&amp;aring; med sin utbildning &amp;auml;r inte bara ett individuellt problem utan i allra h&amp;ouml;gsta grad ett problem f&amp;ouml;r landets arbetsgivare och hela samh&amp;auml;llet. Varje &amp;aring;r investeras stora resurser i Sverige f&amp;ouml;r att utbilda akademiker samtidigt som det finns f&amp;auml;rdigutbildade invandrarakademiker vars f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga och kunskaper inte kommer till anv&amp;auml;ndning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vilken orsak som ligger bakom den l&amp;aring;ngsamma upp&amp;aring;tg&amp;aring;ende yrkesr&amp;ouml;rligheten hos en del grupper av invandrarakademiker best&amp;auml;mmer vilken typ av &amp;aring;tg&amp;auml;rd som &amp;auml;r mest l&amp;auml;mplig. &amp;Auml;r orsaken diskriminering eller arbetsgivares os&amp;auml;kerhet om inneb&amp;ouml;rden av en utl&amp;auml;ndsk utbildning &amp;auml;r &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att &amp;auml;ndra attityder och tillhandah&amp;aring;lla information l&amp;auml;mpliga. &amp;Auml;r orsaken sv&amp;aring;righeter att utv&amp;auml;rdera akademiska utbildningar fr&amp;aring;n vissa l&amp;auml;nder skulle &amp;aring;tg&amp;auml;rder n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller statliga insatser inom systemet f&amp;ouml;r bed&amp;ouml;mning av utl&amp;auml;ndska h&amp;ouml;gskoleutbildningar vara motiverade.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att skapa en effektivare etableringsprocess kan en m&amp;ouml;jlighet vara att inr&amp;auml;tta akademikerf&amp;ouml;rmedlingar i samverkan mellan Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen och landets universitet och h&amp;ouml;gskolor. Syftet &amp;auml;r att utnyttja samh&amp;auml;llets redan befintliga resurser p&amp;aring; ett &amp;auml;ndam&amp;aring;lsm&amp;auml;ssigt och effektivt s&amp;auml;tt, samtidigt som den invandrade akademikerns behov s&amp;auml;tts i centrum.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Nystartszoner &amp;auml;r dyra och ineffektiva&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har lagt ett f&amp;ouml;rslag om s&amp;aring; kallade nystartszoner i statsbudgeten. EU-kommissionen har f&amp;ouml;rslaget f&amp;ouml;r pr&amp;ouml;vning och bifalls det s&amp;aring; blir det tidsbegr&amp;auml;nsat. F&amp;ouml;rslaget, som det hitintills har presenterats, inneb&amp;auml;r att f&amp;ouml;retag i ett urval av s&amp;aring; kallade utsatta bostadsomr&amp;aring;den f&amp;aring;r kraftigt s&amp;auml;nkta arbetsgivaravgifter om en fj&amp;auml;rdedel av personalen bor inom zonen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater tror inte p&amp;aring; nystartszoner med nya s&amp;auml;rregler f&amp;ouml;r skatter och arbetsgivaravgifter. Forskning och tidigare erfarenheter visar att nystartszoner &amp;auml;r en dyr och ineffektiv politisk reform som p&amp;aring; l&amp;auml;ngre sikt kan leda till en mer skiktad och segregerad arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En grundl&amp;auml;ggande kritik av nystartszonerna, som ocks&amp;aring; funnits i andra l&amp;auml;nder, &amp;auml;r att det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att urskilja om det genererar nya jobb eller bara leder till omflyttning av jobb. Dessutom uppkommer snedvridningar av konkurrensf&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena mellan likartade f&amp;ouml;retag som ligger inom respektive utom zonerna. Att en viss andel av de anst&amp;auml;llda ska bo inom zonen f&amp;ouml;r att neds&amp;auml;ttningen ska g&amp;auml;lla blir ocks&amp;aring; styrande f&amp;ouml;r rekryteringen av arbetskraften.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konstruktionen med nystartszoner riskerar dessutom att l&amp;aring;sa in m&amp;auml;nniskor med invandrarbakgrund och jobbs&amp;ouml;kande invandrare i vissa omr&amp;aring;den d&amp;auml;r de redan bor och utg&amp;ouml;r en h&amp;ouml;g andel av de boende. Det fr&amp;auml;mjar inte integrationen. Tv&amp;auml;rtom riskerar segregationen att &amp;ouml;ka.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nystartszoner har &amp;auml;nda sedan 1980-talet pr&amp;ouml;vats i Storbritannien, USA och Frankrike utan n&amp;aring;gra &amp;ouml;verv&amp;auml;ldigande resultat ifr&amp;aring;ga om att bek&amp;auml;mpa arbetsl&amp;ouml;shet och utanf&amp;ouml;rskap.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi mots&amp;auml;tter oss f&amp;ouml;rslaget om nystartszoner och neds&amp;auml;ttning av arbetsgivaravgifter p&amp;aring; det s&amp;auml;tt som regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 4 oktober 2013&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Ylva Johansson (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Ann-Christin Ahlberg (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Johan Andersson (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Patrik Bj&amp;ouml;rck (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Kerstin Nilsson (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Raimo P&amp;auml;rssinen (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Maria Stenberg (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt uppställning i motionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kvinnors ställning på arbetsmarknaden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:AU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om jämställdhetsarbete som en integrerad del i ordinarie verksamhet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:AU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utvärdering av Diskrimineringsombudsmannen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Diskrimineringsombudsmannens främjandeuppdrag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell resurs för jämställdhetsarbete.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:AU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om jämställdhetsplaner.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:AU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om heltid som norm på arbetsmarknaden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:AU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om visstidsanställningar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:AU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kvinnors arbetsmiljö.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:AU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kvotering till bolagsstyrelser.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:CU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kommunernas roll i etableringsreformen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:AU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om samhällsorientering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:AU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att erbjuda studie- och yrkesvägledning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:AU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om reguljära insatser för invandrade akademiker.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:AU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett nationellt valideringssystem.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nystartszoner.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2013-10-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2013-10-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>011731125914</intressent_id>
<namn>Ylva Johansson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0909948830718</intressent_id>
<namn>Ann-Christin Ahlberg</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0964730940415</intressent_id>
<namn>Johan Andersson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0516528386117</intressent_id>
<namn>Patrik Björck</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0905637653912</intressent_id>
<namn>Kerstin Nilsson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0113077554312</intressent_id>
<namn>Raimo Pärssinen</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0747852417614</intressent_id>
<namn>Maria Stenberg</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:33:52</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>H102A288</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 13:18:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:33:52</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H102A288</dok_id>
<subtitel>av Ylva Johansson m.fl. (S)</subtitel>
<filnamn>MOT_201314_A_288.doc</filnamn>
<filstorlek>185856</filstorlek>
<filtyp>doc</filtyp>
<titel>Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/73E0BD49-2181-459D-B000-B1E8B1712D61</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>H102A288</dok_id>
<subtitel>av Ylva Johansson m.fl. (S)</subtitel>
<filnamn>mot_201314_a_288.pdf</filnamn>
<filstorlek>361167</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201314_a_288</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/089579A5-B668-4972-A793-2312DE3489F3</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2013/14:AU5</uppgift>
<ref_dok_id>H101AU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2013/14</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Arbetsmiljö</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>bet</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2013/14:AU6</uppgift>
<ref_dok_id>H101AU6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2013/14</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Arbetsrätt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>bet</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2013/14:AU8</uppgift>
<ref_dok_id>H101AU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2013/14</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>bet</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2013/14:AU9</uppgift>
<ref_dok_id>H101AU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2013/14</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Insatser för vissa nyanlända invandrares etablering m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>bet</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>