<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2835688</hangar_id>
 <dok_id>H0B395</dok_id>
 <rm>2012</rm>
 <beteckning>95</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2012:95</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>95</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2013-01-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-03-16 08:35:00</systemdatum>
 <publicerad>2013-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet, Ett förstärkt skydd för Sveriges säkerhet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H0B395/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H0B395</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H0B395</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet, Ett förstärkt skydd för Sveriges säkerhet&lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 188px 0px 74px 92px;padding: 0px;border: none;width: 588px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 588px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 382px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:619px;left:351px;z-index:-1;width:132px;height:74px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 491px 0px 99px 93px;padding: 0px;border: none;width: 587px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 356px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 76px 0px 926px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 0px 76px;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 512px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_4 {border:none;margin: 20px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_31 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 285px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 512px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_3 {border:none;margin: 50px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 285px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 {border:none;margin: 21px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 285px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_4 {border:none;margin: 15px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 191px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_3 {border:none;margin: 96px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:270px;left:329px;z-index:-1;width:153px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:153px;height:1px;}




#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:79px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}



#page_40 #tx1 {position:absolute;top:323px;left:281px;width:201px;height:119px;}
#page_40 #tx2 {position:absolute;top:447px;left:281px;width:201px;height:119px;}
#page_40 #tx3 {position:absolute;top:569px;left:281px;width:201px;height:51px;}
#page_40 #tx4 {position:absolute;top:622px;left:281px;width:201px;height:34px;}

#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 19px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_3 {border:none;margin: 43px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 52px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_3 {border:none;margin: 619px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:148px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:113px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_3 {border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:269px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:200px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:471px;left:59px;z-index:-1;width:431px;height:273px;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:431px;height:273px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:59px;z-index:-1;width:431px;height:160px;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:431px;height:160px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:657px;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:416px;height:657px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:657px;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:431px;height:657px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:669px;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:416px;height:669px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:335px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:373px;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:415px;height:373px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:335px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:409px;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:416px;height:409px;}




#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:442px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}




#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:226px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}




#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:271px;left:59px;z-index:-1;width:431px;height:473px;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:431px;height:473px;}




#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:519px;left:59px;z-index:-1;width:431px;height:225px;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:431px;height:225px;}




#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:151px;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:413px;height:151px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:118px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:255px;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:413px;height:255px;}




#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:358px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:374px;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:416px;height:374px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:634px;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:415px;height:634px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:220px;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:413px;height:220px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}

#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:237px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:289px;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:413px;height:289px;}




#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:398px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:341px;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:413px;height:341px;}




#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:509px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:202px;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:413px;height:202px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_268 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_268 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_269 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_269 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:651px;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:415px;height:651px;}




#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:651px;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:415px;height:651px;}




#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:382px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}




#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:439px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:639px;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:415px;height:639px;}




#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:220px;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:413px;height:220px;}




#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:521px;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:413px;height:521px;}




#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_293 #dimg1 {position:absolute;top:543px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_293 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:497px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:185px;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:413px;height:185px;}




#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:541px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}




#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:543px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:179px;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:413px;height:179px;}




#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:318px;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:413px;height:318px;}




#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_306 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_306 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_311 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:411px;}
#page_311 #dimg1 #img1 {width:413px;height:411px;}




#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_312 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_312 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:419px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:325px;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:415px;height:325px;}




#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_318 #dimg1 {position:absolute;top:627px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:128px;}
#page_318 #dimg1 #img1 {width:413px;height:128px;}




#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_319 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:353px;}
#page_319 #dimg1 #img1 {width:413px;height:353px;}




#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_320 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_320 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 356px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 76px 0px 926px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 0px 76px;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 512px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_4 {border:none;margin: 20px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_356 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_356 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 285px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_357 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_357 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 512px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_3 {border:none;margin: 50px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_358 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_358 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 285px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_3 {border:none;margin: 21px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 285px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_4 {border:none;margin: 15px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_359 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_359 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 191px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_3 {border:none;margin: 96px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_360 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_360 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_361 #dimg1 {position:absolute;top:270px;left:329px;z-index:-1;width:153px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_361 #dimg1 #img1 {width:153px;height:1px;}




#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_362 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_362 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_363 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_363 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_364 #dimg1 {position:absolute;top:79px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_364 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_365 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_365 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}



#page_365 #tx1 {position:absolute;top:323px;left:281px;width:201px;height:119px;}
#page_365 #tx2 {position:absolute;top:447px;left:281px;width:201px;height:119px;}
#page_365 #tx3 {position:absolute;top:569px;left:281px;width:201px;height:51px;}
#page_365 #tx4 {position:absolute;top:622px;left:281px;width:201px;height:34px;}

#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 19px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_3 {border:none;margin: 43px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_366 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_366 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 52px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_373 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_3 {border:none;margin: 619px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_373 #dimg1 {position:absolute;top:148px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_373 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_374 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_374 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_375 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_375 #dimg1 {position:absolute;top:113px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_375 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_376 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_3 {border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_376 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_376 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_377 #dimg1 {position:absolute;top:269px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_377 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_378 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_378 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_379 #dimg1 {position:absolute;top:200px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_379 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_386 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_386 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_387 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_387 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_392 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_392 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_394 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_394 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_395 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_395 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_396 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_396 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_400 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_400 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_401 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_401 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_426 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_426 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_427 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_427 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_434 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_434 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_438 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_438 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_442 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_442 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_443 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_443 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_444 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_444 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_446 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_446 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_452 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_452 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_455 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_455 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_456 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_456 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_457 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_457 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_472 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_472 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_474 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_474 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_475 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_475 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_484 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_484 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_488 #dimg1 {position:absolute;top:471px;left:59px;z-index:-1;width:431px;height:273px;}
#page_488 #dimg1 #img1 {width:431px;height:273px;}




#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_489 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_489 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_490 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_490 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_492 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:59px;z-index:-1;width:431px;height:160px;}
#page_492 #dimg1 #img1 {width:431px;height:160px;}




#page_493 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_494 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_494 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_494 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_495 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_496 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_496 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:657px;}
#page_496 #dimg1 #img1 {width:416px;height:657px;}




#page_497 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_497 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:657px;}
#page_497 #dimg1 #img1 {width:431px;height:657px;}




#page_498 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_498 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:669px;}
#page_498 #dimg1 #img1 {width:416px;height:669px;}




#page_499 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_499 #dimg1 {position:absolute;top:335px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:373px;}
#page_499 #dimg1 #img1 {width:415px;height:373px;}




#page_500 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_500 #dimg1 {position:absolute;top:335px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:409px;}
#page_500 #dimg1 #img1 {width:416px;height:409px;}




#page_501 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_501 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_501 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_502 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_502 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_502 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_503 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_503 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_503 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_504 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_504 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_504 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_505 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_505 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_505 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_506 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_507 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_508 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_508 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_508 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_509 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_510 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_511 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_512 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_513 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_513 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_513 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_514 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_515 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_516 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_517 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_517 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_517 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_518 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_519 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_520 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_521 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_521 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_521 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}




#page_522 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_522 #dimg1 {position:absolute;top:442px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_522 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}




#page_523 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_524 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_524 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_524 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_525 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_525 #dimg1 {position:absolute;top:226px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_525 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}




#page_526 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_527 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_527 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_527 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_528 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_528 #dimg1 {position:absolute;top:271px;left:59px;z-index:-1;width:431px;height:473px;}
#page_528 #dimg1 #img1 {width:431px;height:473px;}




#page_529 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_529 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_529 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_530 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_530 #dimg1 {position:absolute;top:519px;left:59px;z-index:-1;width:431px;height:225px;}
#page_530 #dimg1 #img1 {width:431px;height:225px;}




#page_531 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_532 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_532 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:151px;}
#page_532 #dimg1 #img1 {width:413px;height:151px;}




#page_533 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_534 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_535 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_535 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_535 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_536 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_536 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_536 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_536 #dimg1 {position:absolute;top:118px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:255px;}
#page_536 #dimg1 #img1 {width:413px;height:255px;}




#page_537 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_538 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_538 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_538 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_539 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_540 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_541 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_542 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_542 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_542 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_543 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_544 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_544 #dimg1 {position:absolute;top:358px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:374px;}
#page_544 #dimg1 #img1 {width:416px;height:374px;}




#page_545 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_545 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:634px;}
#page_545 #dimg1 #img1 {width:415px;height:634px;}




#page_546 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_546 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:220px;}
#page_546 #dimg1 #img1 {width:413px;height:220px;}




#page_547 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}

#page_547 #dimg1 {position:absolute;top:237px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:289px;}
#page_547 #dimg1 #img1 {width:413px;height:289px;}




#page_548 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_548 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_548 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_549 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_549 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_549 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_550 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_550 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_550 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_551 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_552 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_552 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_552 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_553 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_553 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_553 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_554 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_555 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_556 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_557 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_558 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_559 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_560 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_561 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_561 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_561 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_562 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_562 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_562 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_563 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_563 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_563 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_564 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_564 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_564 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_565 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_565 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_565 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_566 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_566 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_566 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_567 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_567 #dimg1 {position:absolute;top:398px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:341px;}
#page_567 #dimg1 #img1 {width:413px;height:341px;}




#page_568 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_569 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_569 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_569 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_570 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_571 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_571 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_571 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_572 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_572 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_572 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_573 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_573 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_573 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_574 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_574 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_574 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_575 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_575 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_575 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_576 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_576 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_576 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_577 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_577 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_577 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_578 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_578 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_578 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_579 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_579 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_579 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_580 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_580 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_580 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_581 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_581 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_581 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_582 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_582 #dimg1 {position:absolute;top:509px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:202px;}
#page_582 #dimg1 #img1 {width:413px;height:202px;}




#page_583 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_583 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_583 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_584 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_584 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_584 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_585 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_585 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_585 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_586 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_586 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_586 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_587 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_587 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_587 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_588 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_588 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_588 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_589 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_590 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_590 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_590 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_591 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_591 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_591 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_592 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_592 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_592 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_593 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_594 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_594 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:651px;}
#page_594 #dimg1 #img1 {width:415px;height:651px;}




#page_595 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_595 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_595 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_596 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_596 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_596 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_597 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_597 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_597 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_598 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_598 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_598 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_599 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_599 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_599 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_600 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_600 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:651px;}
#page_600 #dimg1 #img1 {width:415px;height:651px;}




#page_601 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_601 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_601 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_602 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_602 #dimg1 {position:absolute;top:382px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_602 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}




#page_603 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_603 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_603 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_604 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_604 #dimg1 {position:absolute;top:439px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_604 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_605 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_605 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_605 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_606 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_606 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:639px;}
#page_606 #dimg1 #img1 {width:415px;height:639px;}




#page_607 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_607 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_607 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_608 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_608 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_608 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_609 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_609 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:220px;}
#page_609 #dimg1 #img1 {width:413px;height:220px;}




#page_610 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_611 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_612 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_613 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_613 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:521px;}
#page_613 #dimg1 #img1 {width:413px;height:521px;}




#page_614 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_614 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_614 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_615 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_615 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_615 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_616 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_616 #dimg1 {position:absolute;top:543px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_616 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_617 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_617 #dimg1 {position:absolute;top:497px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:185px;}
#page_617 #dimg1 #img1 {width:413px;height:185px;}




#page_618 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_619 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_620 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_621 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_622 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_623 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_623 #dimg1 {position:absolute;top:541px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_623 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}




#page_624 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_625 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_625 #dimg1 {position:absolute;top:543px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:179px;}
#page_625 #dimg1 #img1 {width:413px;height:179px;}




#page_626 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_626 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_626 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_626 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:318px;}
#page_626 #dimg1 #img1 {width:413px;height:318px;}




#page_627 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_627 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_627 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_628 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_628 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_628 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_629 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_630 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_630 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_630 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_631 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_632 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_633 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_633 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:411px;}
#page_633 #dimg1 #img1 {width:413px;height:411px;}




#page_634 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_634 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_634 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_635 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_636 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_637 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_638 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_639 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_639 #dimg1 {position:absolute;top:419px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:325px;}
#page_639 #dimg1 #img1 {width:415px;height:325px;}




#page_640 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_640 #dimg1 {position:absolute;top:627px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:128px;}
#page_640 #dimg1 #img1 {width:413px;height:128px;}




#page_641 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_641 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:353px;}
#page_641 #dimg1 #img1 {width:413px;height:353px;}




#page_642 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_642 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_642 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_643 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_644 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_644 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_644 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_645 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_646 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_647 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_648 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_649 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_650 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_651 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_652 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_652 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:59px;z-index:-1;width:431px;height:73px;}
#page_652 #dimg1 #img1 {width:431px;height:73px;}




#page_653 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_654 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_655 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_655 #dimg1 {position:absolute;top:240px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:404px;}
#page_655 #dimg1 #img1 {width:431px;height:404px;}




#page_656 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_657 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_658 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_659 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_660 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_661 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_662 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_663 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_664 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_665 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_666 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_667 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_668 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_669 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_670 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_671 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_671 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_671 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}




#page_672 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_673 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_674 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_675 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_676 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_677 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_678 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_678 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_678 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}




#page_679 {position:relative; overflow: hidden;margin: 104px 0px 122px 131px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_679 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_679 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 544px;overflow: hidden;}
#page_679 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_679 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 308px;overflow: hidden;}

#page_679 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_679 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}




#page_680 {position:relative; overflow: hidden;margin: 102px 0px 107px 136px;padding: 0px;border: none;width: 544px;}
#page_680 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_680 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 308px;overflow: hidden;}





#page_681 {position:relative; overflow: hidden;margin: 102px 0px 754px 136px;padding: 0px;border: none;width: 544px;}





#page_682 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 680px;height: 971px;}
#page_682 #id_1 {border:none;margin: 103px 0px 0px 129px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_682 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 130px;padding: 0px;border:none;width: 550px;overflow: hidden;}
#page_682 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_682 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_682 #id_3 {border:none;margin: 1px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_682 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 192px;overflow: hidden;}
#page_682 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 42px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}

#page_682 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:680px;height:971px;}
#page_682 #dimg1 #img1 {width:680px;height:971px;}




#page_683 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 680px;height: 971px;}
#page_683 #id_1 {float:left;border:none;margin: 101px 0px 0px 131px;padding: 0px;border:none;width: 235px;overflow: hidden;}
#page_683 #id_2 {float:left;border:none;margin: 102px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}

#page_683 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:680px;height:971px;}
#page_683 #dimg1 #img1 {width:680px;height:971px;}




#page_684 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 680px;height: 971px;}

#page_684 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:680px;height:971px;}
#page_684 #dimg1 #img1 {width:680px;height:971px;}




.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font: 37px 'Arial';line-height: 49px;}
.ft1{font: italic 21px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft5{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft7{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft8{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft9{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft10{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft11{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft12{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft13{font: bold 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft14{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft15{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft16{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft17{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft18{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft19{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft20{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft21{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft22{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft23{font: 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft24{font: 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft25{font: 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft26{font: bold 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft27{font: bold 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft28{font: 15px 'Arial';margin-left: 110px;line-height: 0px;}
.ft29{font: bold 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft30{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft31{font: 14px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft32{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft33{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft34{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft35{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft36{font: 15px 'Arial';margin-left: 64px;line-height: 17px;}
.ft37{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft38{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft39{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft40{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft41{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft42{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft43{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 19px;}
.ft44{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft45{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft46{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft47{font: italic 13px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft48{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft49{font: italic 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft50{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft51{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft52{font: italic 14px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft53{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft54{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft55{font: italic 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft56{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft57{font: 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft58{font: italic 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft59{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft60{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft61{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft62{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft63{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft64{font: italic 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft65{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft66{font: 1px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft67{font: italic 14px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft68{font: italic 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft69{font: italic 14px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft70{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft71{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft72{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft73{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 19px;}
.ft74{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft75{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft76{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft77{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft78{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft79{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft80{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft81{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft82{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft83{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft84{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft85{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft86{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft87{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft88{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft89{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft90{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft91{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft92{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft93{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft94{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft95{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft96{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft97{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft98{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft99{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft100{font: italic 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft101{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft102{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft103{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft104{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft105{font: italic 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft106{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft107{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft108{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft109{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft110{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft111{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft112{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft113{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft114{font: 13px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 15px;}
.ft115{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 16px;}
.ft116{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft117{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft118{font: 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft119{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft120{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft121{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft122{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft123{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft124{font: 11px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft125{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft126{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft127{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft128{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft129{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft130{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft131{font: bold 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft132{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft133{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft134{font: 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft135{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft136{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft137{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft138{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft139{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft140{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft141{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft142{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft143{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft144{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft145{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft146{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft147{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft148{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft149{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft150{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft151{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft152{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft153{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft154{font: bold 11px 'Arial';line-height: 13px;}

.p0{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-right: 278px;margin-top: 414px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: justify;padding-right: 492px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 451px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 213px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 394px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -41px;}
.p38{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 131px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -42px;}
.p44{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 117px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -42px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 391px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 218px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: left;padding-right: 325px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 84px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;padding-right: 327px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: left;padding-right: 37px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p122{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;margin-top: 418px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p133{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 211px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p137{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p138{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p144{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: right;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p146{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p152{text-align: left;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p154{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p155{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p156{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p157{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p158{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p159{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p160{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p161{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p162{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p163{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p164{text-align: left;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: center;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p166{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p167{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p168{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p169{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p170{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p173{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 689px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 270px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 286px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p188{text-align: right;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p189{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p190{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 11px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 11px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p196{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p202{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p203{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p204{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p205{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p206{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p207{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p208{text-align: left;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: center;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p210{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p211{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p212{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p214{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p215{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p217{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p218{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: right;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p223{text-align: right;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: left;margin-top: 654px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p233{text-align: left;margin-top: 498px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p235{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p236{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: left;margin-top: 567px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 369px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p242{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p246{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p254{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 663px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 466px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p269{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p298{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 197px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 90px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 216px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p314{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p315{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p326{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p332{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: left;padding-right: 346px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p382{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p387{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p394{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p411{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 141px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 170px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p425{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 376px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p429{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p430{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p434{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p435{text-align: left;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 309px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 307px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p484{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 32px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 99px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p509{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 577px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p543{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 89px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 107px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 366px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 110px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 220px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p557{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-right: 424px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 320px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p590{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p591{text-align: justify;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p594{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: left;padding-right: 317px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 88px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 189px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 325px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p615{text-align: justify;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 360px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 89px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 193px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p625{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 74px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p629{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p630{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 148px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p642{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p649{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 417px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p651{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p653{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p658{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 83px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 316px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 134px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 203px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 81px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 70px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p680{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 104px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;margin-top: 220px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 332px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p695{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 307px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 335px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 338px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p711{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: justify;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p718{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 85px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p726{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p734{text-align: justify;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p738{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 332px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p745{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 107px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;padding-right: 337px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 351px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p762{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 145px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;padding-right: 410px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;margin-top: 174px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 307px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 312px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p780{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 339px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 144px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 356px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 321px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 158px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p801{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 438px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 484px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 136px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 307px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: left;padding-right: 340px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p820{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-right: 316px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 109px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p826{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p829{text-align: justify;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p835{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p836{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 107px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p841{text-align: left;padding-right: 334px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 359px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 346px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 524px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 394px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 539px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p863{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 227px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p866{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 454px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 312px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 90px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 318px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p873{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p877{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 193px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p885{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p889{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p890{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p897{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p898{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p899{text-align: left;padding-right: 364px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p901{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 270px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 250px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 346px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 210px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p911{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p917{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p924{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p926{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p927{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 93px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 121px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 141px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p932{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 106px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 103px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p936{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p937{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 51px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p942{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 61px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p943{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p944{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p947{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 68px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p949{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p950{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p951{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 173px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p952{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 93px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p953{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 97px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p954{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 96px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p956{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 103px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 156px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p959{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 146px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p960{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 99px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p961{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 103px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 380px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 345px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p967{text-align: left;padding-right: 68px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 54px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p969{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p972{text-align: left;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 15px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p974{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p975{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p978{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p979{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 122px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 97px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 98px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p983{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 99px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p984{text-align: left;padding-right: 149px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 114px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p986{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p992{text-align: justify;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p994{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p995{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 14px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p996{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p997{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p998{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p999{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 52px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1002{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 29px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1004{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1006{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 114px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1007{text-align: left;padding-right: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 108px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 98px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1010{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 115px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1013{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p1015{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: left;padding-right: 154px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1018{text-align: left;padding-right: 151px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 146px;padding-right: 332px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 146px;padding-right: 325px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 131px;padding-right: 339px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: justify;padding-left: 146px;padding-right: 344px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: -2px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 278px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 251px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 38px;}
.tr2{height: 37px;}
.tr3{height: 28px;}
.tr4{height: 17px;}
.tr5{height: 18px;}
.tr6{height: 27px;}
.tr7{height: 20px;}
.tr8{height: 48px;}
.tr9{height: 1011px;}
.tr10{height: 0px;}
.tr11{height: 436px;}
.tr12{height: 5px;}
.tr13{height: 19px;}
.tr14{height: 31px;}
.tr15{height: 29px;}
.tr16{height: 59px;}
.tr17{height: 16px;}
.tr18{height: 50px;}
.tr19{height: 30px;}
.tr20{height: 51px;}
.tr21{height: 14px;}
.tr22{height: 36px;}
.tr23{height: 22px;}
.tr24{height: 24px;}
.tr25{height: 49px;}
.tr26{height: 35px;}
.tr27{height: 34px;}
.tr28{height: 23px;}
.tr29{height: 4px;}

.t0{width: 416px;margin-top: 148px;font: 15px 'Arial';}
.t1{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 32px;font: 13px 'Arial';}
.t2{width: 856px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 502px;font: 1px 'Arial';}
.t4{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 382px;margin-left: 100px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t6{width: 382px;margin-left: 100px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t7{width: 416px;margin-left: 66px;font: 13px 'Arial';}
.t8{width: 382px;margin-left: 100px;font: 13px 'Arial';}
.t9{width: 416px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t11{width: 382px;margin-left: 34px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t12{width: 482px;font: 13px 'Arial';}
.t13{width: 416px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t14{width: 482px;font: 15px 'Arial';}
.t15{width: 361px;margin-left: 76px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t17{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t18{width: 415px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t19{width: 415px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t20{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t21{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 17px;font: italic 12px 'Arial';}
.t22{width: 416px;margin-top: 49px;font: 15px 'Arial';}
.t23{width: 200px;font: 15px 'Arial';}
.t24{width: 211px;font: 15px 'Arial';}
.t25{width: 416px;font: italic 15px 'Arial';}
.t26{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: italic 15px 'Arial';}
.t27{width: 321px;margin-top: 17px;font: italic 15px 'Arial';}
.t28{width: 416px;margin-top: 2px;font: 15px 'Arial';}
.t29{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t30{width: 415px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t31{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t32{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 8px 'Arial';}
.t33{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t34{width: 487px;margin-left: 8px;font: bold 9px 'Arial';}
.t35{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 62px;font: bold 16px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B3951x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Ett förstärkt skydd för Sveriges säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Betänkande av Utredningen om förstärkt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;Stockholm 2012&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p5 ft4"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;Orderfax: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 91 Ordertel: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 90 &lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft4"&gt;– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft4"&gt;Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft4"&gt;Omslag: Elanders Sverige AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft6"&gt;Tryckt av Elanders Sverige AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;Stockholm 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft6"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-23873-8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;Till statsrådet och chefen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Regeringen beslutade den 8 april 2010 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över vissa av brotten i 19 kap. brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Justitierådet Ella Nyström förordnades som särskild utredare den 10 maj 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Den 9 juni 2010 förordnades som experter i utredningen numera översten Urban Rettig (tidigare Carlsson), numera lag- mannen Mari Heidenborg, chefsåklagaren Tomas Lindstrand, kanslirådet Viveca Lång, generalsekreteraren Anne Ramberg och chefsanalytikern Wilhelm Unge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;Numera rådmannen Thomas Kaevergaard (tidigare Johansson) har varit sekreterare i utredningen fr.o.m. den 10 maj 2010 t.o.m. den 9 januari 2012, då han entledigades från uppdraget och för- ordnades som expert i utredningen. Samma dag anställdes rättssak- kunniga Karin Sandahl som sekreterare i utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Den 19 januari 2012 beslutades om tilläggsdirektiv till utredningen som innebar att utredningstiden förlängdes till den 31 december 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Ella Nyström är ensam utredare och svarar ensam för innehållet i betänkandet. Experterna har deltagit i arbetet i sådan utsträckning att det trots detta är befogat att använda &lt;NOBR&gt;vi-form&lt;/NOBR&gt; i betänkandet. Experterna har också i allt väsentligt ställt sig bakom de redovisade förslagen. Skilda uppfattningar har dock förekommit i vissa frågor utan att detta har kommit till uttryck i något särskilt yttrande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Utredningen, som har antagit namnet Utredningen om förstärkt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet, får härmed överlämna betänkandet Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet, Ett förstärkt skydd för Sveriges säkerhet (SOU 2012:95). Uppdraget är därmed slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p19 ft11"&gt;Stockholm i december 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft9"&gt;Ella Nyström&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft9"&gt;/Karin Sandahl&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Förkortningar.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Summary ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Författningsförslag .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft15"&gt;Utredningens uppdrag och arbete ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft17"&gt;Utredningens uppdrag.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;1.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Direktiven .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;1.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bakgrunden till uppdraget............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft16"&gt;1.1.3 Särskilt om analysen av &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet .......................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;1.1.4 Särskilt om dold underrättelseverksamhet som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;bedrivs med hemliga och konspirativa metoder .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft17"&gt;Avgränsningar ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft17"&gt;Hur arbetet har bedrivits .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Bakgrund ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft16"&gt;Om underrättelseverksamhet och dess aktörer .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;2.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Inledning .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;2.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Allmänt om underrättelseverksamhet .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;2.1.3 Kort om utvecklingen från första världskriget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;och framåt .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;2.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Organisation och aktörer .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;2.1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Underrättelsekällor och källkategorier .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;2.1.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Omfattning ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft18"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Innehåll SOU 2013:95&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Diplomatiska och konsulära befattningshavares ställning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;.....74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;2.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Inledning........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;2.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Diplomatiska befattningshavare...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;2.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Konsulära befattningshavare ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;Nuvarande reglering....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft15"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;Historik.....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;3.1.1 Lagstiftningen före år 1940 ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;3.1.2 1940 och 1942 års ändringar i 8 kap. strafflagen .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;3.1.3 En fullständig översyn av spionerilagstiftningen ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;Nu gällande bestämmelser .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Inledning........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;3.2.2 Spioneri och grovt spioneri ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft11"&gt;3.2.3 Obehörig befattning med hemlig uppgift ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;3.2.4 Vårdslöshet med hemlig uppgift ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft11"&gt;Särskilt om tryck- och yttrandefriheten ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;Yttrande- och informationsfrihet ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3.3.2 Det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;regelverket ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3.3.3 Förutsättningarna för att TF och YGL ska vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;tillämpliga ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;Skyddet för företagshemligheter ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Inledning......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3.4.2 Nu gällande bestämmelser om skydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;företagshemligheter ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3.4.3 Förslagen i betänkandet Förstärkt skydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;företagshemligheter (SOU 2008:63) .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;Utländsk rätt............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;Danmark .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;4.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Allmänt ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;4.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Spioneri ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;4.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Annan olaglig underrättelseverksamhet ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;4.2.4 Röjande av uppgifter om statens hemliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;förhandlingar m.m. .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2012:3 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;4.2.5 Vissa andra olovliga förfoganden över handlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;m.m . .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Finland ....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Allmänt ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Spioneri ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Röjande av statshemlighet ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.3.4 Oaktsamt röjande av statshemlighet .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.3.6 Upprätthållande av landsförrädisk förbindelse.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;128&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Island&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Norge......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.5.1 .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.5.2 ...........................Bestämmelserna i 1902 års strafflag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.5.3 ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Ändringar i strafflagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Några .................................................................andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.6.1 .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.6.2 ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;144&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.6.3 ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.6.4 .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Sammanfattande ................................................reflektioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Spioneribestämmelsen..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft27"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Gällande ...........................................................................rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;5.2.1 ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Den straffrättsliga regleringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;5.2.2 Något om tvångsmedelsanvändning vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;misstanke om brott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;5.2.3 ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Vissa andra sanktioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Pågående översyn av lagen om skydd för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;företagshemligheter ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft24"&gt;5.4 Överväganden och förslag .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;5.4.1 Spioneribestämmelsen syftar till att skydda rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft24"&gt;säkerhet mot angrepp av en främmande makt ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;5.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft24"&gt;Betydelsen av samhällsutvecklingen ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;5.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft24"&gt;Några utgångspunkter................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft29"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Innehåll SOU 2013:95&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;5.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Främmande makt ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;172&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;5.4.5 Kravet på direkt uppsåt...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;5.4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Den brottsliga gärningen ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;5.4.7 Ingen begränsning till uppgifter rörande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;förhållanden av hemlig natur ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;175&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;5.4.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;Men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;5.4.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Underlaget för &lt;NOBR&gt;men-bedömningen ............................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;Följdändringar i tryckfrihetsförordningen ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;198&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri i samband&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;med en internationell militär insats ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;Bakgrund.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Ett internationellt samarbete för fred och säkerhet är&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;viktigt för Sverige ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Närmare om Sveriges internationella freds- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;säkerhetssamarbete.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;6.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;Allmänt om internationella freds- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;säkerhetsfrämjande insatser........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;6.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Exempel på aktuella internationella insatser .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Det straffrättsliga skyddet för uppgifter som rör ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;internationellt freds- och säkerhetssamarbete......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;204&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p33 ft16"&gt;6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;Åtgärder som inte är av straffrättslig natur ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p33 ft16"&gt;6.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;Behovet av ett utökat straffrättsligt skydd ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p33 ft16"&gt;6.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;Särskilt om yttrande- och informationsfriheten ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.7.1 Allmänt om yttrande- och informationsfriheten......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;6.7.2 Internationella förpliktelser .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;209&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.7.3 Kriminaliseringens effekter för yttrande- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p34 ft16"&gt;informationsfriheten...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p33 ft16"&gt;6.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;Grundläggande principer för kriminalisering .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;En ny straffbestämmelse för spioneri i samband med en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;internationell militär insats (utlandsspioneri) ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;6.9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Inledning......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;6.9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Lagteknisk lösning och rubricering ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft18"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2012:3 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;6.9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;Närmare om straffbestämmelsens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;tillämpningsområde ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;6.9.4 Ingen begränsning till uppgifter rörande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;förhållanden av hemlig natur .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;6.9.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Straffskalan..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;216&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;6.9.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Grovt brott..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;6.9.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Svensk jurisdiktion .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;6.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;En kriminalisering av förfaranden som sker utan direkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td24"&gt;&lt;P class="p36 ft17"&gt;uppsåt eller av grov oaktsamhet ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;6.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;Straffansvar vid försök, förberedelse, stämpling och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p36 ft17"&gt;oaktsam medverkan till brott ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;6.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;Möjligheten att använda tvångsmedel vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td24"&gt;&lt;P class="p36 ft17"&gt;utlandsspioneri .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;6.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;Konsekvenser för yttrande- och informationsfriheten .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Kriminaliseringen innebär en godtagbar begränsning av yttrande- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;informationsfriheten ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;6.13.2 En ändring bör ske av tryckfrihetsförordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;och yttrandefrihetsgrundlagen...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;konspirativa metoder ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p24 ft17"&gt;Uppdraget...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p24 ft16"&gt;Begreppet otillåten underrättelseverksamhet.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p24 ft16"&gt;Påtalade brister i den straffrättsliga regleringen...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;7.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Direktiven ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;7.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;Säkerhetspolisens, Försvarsmaktens och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;Åklagarmyndighetens behovs- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;problembeskrivning....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;233&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Innebörden av dold underrättelseverksamhet som sker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;med hemliga eller konspirativa metoder...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;7.4.1 Vad innebär konspirativa metoder och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;konspirativt beteende? ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;7.4.2 I vilket sammanhang förekommer konspirativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;metoder?......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;236&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft18"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p40 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;SOU 2013:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;7.4.3 Exempel på konspirativa åtgärder ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;238&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Tidigare överväganden ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;7.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Några utgångspunkter ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;7.6.1 Grundläggande principer för kriminalisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;7.6.2 Andra utgångspunkter för våra överväganden ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Våra överväganden och slutsatser när det gäller behovet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;av en förändrad straffrättslig reglering..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;244&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;7.7.1 Den nuvarande straffrättsliga regleringen kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;kritiseras för att vara bristfällig ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;244&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Möjligheten att använda hemliga tvångsmedel och vissa andra hjälpmedel i samband med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;otillåten underrättelseverksamhet..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;259&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p44 ft16"&gt;7.7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;Andra möjliga åtgärder för att motverka otillåten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;underrättelseverksamhet.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p44 ft16"&gt;7.7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;Olika spaningsåtgärder för att upptäcka (och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;motverka) otillåten underrättelseverksamhet ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga eller konspirativa metoder förekommer i en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;omfattning som är betydande ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;7.7.6 Skyddsintresset väger tungt och talar för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;heltäckande kriminalisering........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;7.7.7 Andra intressen kan tala mot en utvidgning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;det straffbara området.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;7.7.8 Vår slutsats: Det finns behov av en förändrad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;straffrättslig reglering .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Hur kan och bör behovet av en förändrad straffrättslig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;reglering tillgodoses? .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;289&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;7.8.1 Allmänna utgångspunkter ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;289&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;7.8.2 Det övergripande syftet med en förändring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;den straffrättsliga regleringen.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;7.8.3 En effektiv och väl avgränsad strafflagstiftning ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;7.8.4 Förändringen bör ske genom att ett nytt brott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;införs i brottsbalken....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;En ny straffbestämmelse om olovlig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;underrättelseverksamhet mot Sverige ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;294&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;7.9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Lagteknisk lösning och brottets rubricering .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;7.9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Närmare om tillämpningsområdet.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft18"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2012:3 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;7.9.3 Krav på direkt uppsåt .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;297&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;7.9.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Straffskalan..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;297&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;7.9.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Grovt brott..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;7.9.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Medverkan...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;7.9.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Brott begångna utomlands .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;7.9.8 Kriminaliseringens effekter för grundläggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;fri- och rättigheter ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;7.9.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Övriga frågor...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;7.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;Möjlighet till hemliga tvångsmedel .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft15"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft17"&gt;Uppdraget...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;Obehörig befattning med hemlig uppgift ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;8.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Nuvarande tillämpningsområde.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;304&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;8.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Överväganden och förslag..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft17"&gt;Vårdslöshet med hemlig uppgift ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;8.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Det nuvarande tillämpningsområdet .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;8.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Överväganden och förslag..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;En kriminalisering av obehörigt innehav? ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;8.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Bakgrund .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;8.4.2 Det saknas skäl för en kriminalisering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;obehörigt bevarande eller innehav av uppgift ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;8.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;8.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Nuvarande tillämpningsområde.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;319&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;8.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Överväganden och förslag..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft15"&gt;Konsekvenser av förslagen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft17"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft17"&gt;Ekonomiska konsekvenser ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;330&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Konsekvenser för brottsligheten och för det&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;brottsförebyggande arbetet ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;9.4 Andra konsekvenser ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;332&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft18"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td7"&gt;&lt;P class="p48 ft19"&gt;SOU 2013:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td29"&gt;&lt;P class="p49 ft12"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p49 ft9"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Ikraftträdande.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p49 ft9"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Övergångsbestämmelser ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p49 ft12"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Författningskommentar .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;335&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p49 ft9"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Förslag till lag om ändring i brottsbalken.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;335&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p49 ft9"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;346&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p49 ft9"&gt;11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p49 ft9"&gt;11.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Förslag till ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;att förhindra vissa särskilt allvarliga brott.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p49 ft9"&gt;11.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2008:854) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;348&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p49 ft12"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td35"&gt;&lt;P class="p49 ft17"&gt;Bilaga &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; Kommittédirektiv .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;349&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft18"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;P class="p51 ft7"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;a. anförd, anförda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;a.a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;anfört arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;a.bet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;anfört betänkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;a. prop.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;anförd proposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;BrB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;direktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Ds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;promemoria i departementsserien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;f.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;och följande sida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ff.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;och flera följande sidor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;HD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Högsta domstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;HovR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Hovrätten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;JK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Justitiekanslern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;kapitel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;NJA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Nytt juridiskt arkiv, avdelning I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;NJA II&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Nytt juridiskt arkiv, avdelning II&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;OSL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;prop.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;proposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;RB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;rättegångsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;RF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;RÅ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;riksåklagaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;rskr.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;riksdagens skrivelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;SFS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Svensk författningssamling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;SOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Statens offentliga utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;TR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;tingsrätten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;TF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;tryckfrihetsförordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;YGL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ÖB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Överbefälhavaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft18"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft37"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Utredningens uppgift har varit att analysera om den nuvarande lagstiftningen i 19 kap. brottsbalken är ändamålsenlig och ger ett till- räckligt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet. I uppdraget har bl.a. ingått att analysera om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneri- bestämmelsen har en lämplig utformning, att ta ställning till om skyddet mot industriellt och politiskt spionage som bedrivs av främ- mande makt behöver förstärkas samt att klargöra om det finns behov av en förändring av den straffrättsliga regleringen beträffande främ- mande makts dolda underrättelseverksamhet som bedrivs med hem- liga och konspirativa metoder. Det har också ingått i vårt uppdrag att lämna fullständiga författningsförslag där lagstiftning bedöms motiverad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft37"&gt;Bakgrunden till uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Säkerhetspolisen har, i samråd med Åklagarmyndigheten, påtalat ett behov av ett stärkt skydd för staten när främmande makt bedriver obehörig underrättelseverksamhet mot Sverige. Behovet grundar sig bl.a. i en förändring av det säkerhetspolitiska läget i Sveriges när- område och i att främmande makts underrättelseverksamhet delvis har ändrat inriktning från att framför allt ha avsett det militära området till att alltmer ta sikte på förhållanden som rör forskning och utveckling inom civila områden. En annan förändring av bety- delse är Sveriges ökande samarbete med andra länder, vilket tar sig uttryck i att Försvarsmakten numera bedriver en stor del av sin verksamhet i s.k. utlandsmissioner. Även på andra sätt har samhället förändrats och blivit mer komplext. Sammantaget har nu nämnda förhållanden bidragit till att det finns skäl för en översyn av de straffbestämmelser i 19 kap. brottsbalken som syftar till att skydda rikets säkerhet mot främmande makts underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft37"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Enligt spioneribestämmelsens nuvarande lydelse är en förutsättning för straffansvar att det s.k. &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är uppfyllt. Det innebär att tillämpningsområdet enbart omfattar uppgifter rörande ett för- hållande vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikets säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Vi föreslår inga ingripande förändringar av spioneribestäm- melsen. Straffbestämmelsen har en ändamålsenlig utformning och ett väl avgränsat tillämpningsområde. Spioneribestämmelsen är avsedd att skydda rikets – Sveriges – säkerhet. Med rikets säkerhet avses skyddet för statens oberoende och bestånd. Enligt vår bedöm- ning bör spioneribestämmelsens tillämpningsområde även i fram- tiden förbehållas sådana gärningar som typiskt sett kan innebära risk för en inte obetydlig negativ effekt för rikets säkerhet i nu angiven bemärkelse. Vilka förhållanden som är av betydelse för rikets säkerhet, vad som kan hota rikets säkerhet och vad som krävs för att avvärja hoten kan variera över tiden. Vad som omfattas av &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet,&lt;/NOBR&gt; och därmed av spioneribestämmelsens tillämp- ningsområde, måste därför avgöras med hänsyn till samhällsut- vecklingen och med beaktande av förhållandena vid tidpunkten för brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;De förändringar som vi föreslår av spioneribestämmelsen är främst av språkligt slag och syftar till en modernare och tydligare lagstiftning. Vi föreslår till exempel att begreppet rikets säkerhet ersätts med Sveriges säkerhet. Vidare föreslås att den nuvarande exemplifieringen av känsliga uppgifter utgår ur lagtexten liksom begreppet totalförsvaret. Dessa förändringar är avsedda att tydlig- göra att spioneribestämmelsen ska tillämpas generellt och att det saknar betydelse mot vilken sektor i samhället som underrättelse- verksamheten riktar sig, så länge &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;I våra direktiv nämns särskilt frågan om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitets&lt;/NOBR&gt; til- lämplighet vid underrättelseverksamhet som riktar sig mot industriella eller politiska intressen. Även sådan underrättelseverksamhet kan omfattas av spioneribestämmelsen om uppgifterna avser för- hållanden som det kan skada Sveriges säkerhet att främmande makt känner till. I andra fall kan det bli fråga om straffansvar för brott mot tystnadsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Vi har inte funnit skäl att föreslå någon ändring av den straff- rättsliga regleringen i nu aktuella avseenden. Vi har härvid bl.a. beaktat de förslag till ändringar av lagen (1990:409) om skydd för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft18"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;företagshemligheter som har lämnats i betänkandet Förstärkt skydd för företagshemligheter (SOU 2008:63) och som för närva- rande bereds inom Regeringskansliet. Vi har också tagit hänsyn till det skydd för känsliga uppgifter som kan uppnås genom åtgärder av &lt;NOBR&gt;icke-straffrättslig&lt;/NOBR&gt; natur samt till yttrande- och informationsfri- hetens särskilda betydelse inom det politiska området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Vi har även, i enlighet med vad som anges i direktiven, under- sökt om det finns anledning att förändra förutsättningarna för bedömningen av &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen. Inte heller i denna del har vi funnit skäl att lämna några förslag till förändr- ingar av den nuvarande ordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft37"&gt;En ny straffbestämmelse om utlandsspioneri&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Samhällsutvecklingen har inneburit att Sverige i ökad utsträckning samarbetar med andra länder inom det säkerhets- och försvars- politiska området. Regeringen har i olika sammanhang framhållit att landets säkerhet inte enbart kan värnas vid vår gräns och att en ökad samverkan med andra länder innebär bättre förutsättningar att hantera utmaningar och hot innan de når vårt eget territorium. Det ligger i Sveriges intresse att främja internationellt säkerhets- och försvarssamarbete eftersom det skapar förtroende mellan stater och lägger grunden för en gemensam säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Som ett led i utvecklingen sker i dag en stor del av Försvars- maktens verksamhet utomlands och i samarbete med andra länder, bl.a. i form av deltagande i s.k. internationella militära insatser. Med en internationell militär insats avses, enligt lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser, verksamhet som Försvarsmakten bedriver i ett insatsområde utomlands i syfte att avvärja risk för väpnad konflikt, hejda en pågående väpnad konflikt, övervaka överenskommelser om fred och vapenstillestånd eller skapa förutsättningar för varaktig fred och säkerhet genom humanitärt arbete i samband med en väpnad konflikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft38"&gt;Uppgifter om förhållanden rörande en internationell militär insats kan vara av känsligt slag och av stor betydelse för insatsen och för Sverige, även utan att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmel- sen är uppfyllt. Trots det faller spioneriliknande gärningar som riktar sig mot sådana förhållanden i princip utanför det straffbara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft18"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;området. Enligt vår bedömning innebär det en brist i den nuva- rande lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Vi föreslår därför att det införs en ny straffbestämmelse i 19 kap. brottsbalken som rubriceras utlandsspioneri och som straff- belägger spioneri avseende uppgifter rörande något förhållande vars uppenbarande för främmande makt eller sammanslutning kan medföra allvarligt men för en internationell militär insats som Sverige deltar i. Med främmande sammanslutning avses en gruppe- ring som intar en maktposition och representerar ett motstående intresse – i regel genom att på något sätt vara berörd av den kon- flikt som utgör ett skäl för insatsens genomförande – men som inte omfattas av begreppet främmande makt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Om uppgifterna rör ett förhållande av sådan betydelse för Sveri- ges säkerhet att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen är uppfyllt ska i stället den straffbestämmelsen tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;För brottet ska gälla en straffskala som föreskriver fängelse i högst fyra år eller, om brottet är grovt, fängelse i lägst två och högst åtta år. Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska särskilt beaktas om gärningen rörde förhållande av stor betydelse eller innebar fara för människors liv eller hälsa, eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;För straffansvar för utlandsspioneri ska enligt våra förslag gälla ett krav på s.k. direkt uppsåt, d.v.s. straffbestämmelsen ska endast omfatta gärningar som direkt syftar till att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda. Vi föreslår emellertid att även motsva- rande gärningar som sker uppsåtligen men utan sådant syfte, eller som sker av grov oaktsamhet, ska vara straffbara om de avser upp- gift rörande något förhållande av hemlig natur. En kriminalisering av sådana gärningar föreslås ske genom ändringar i straffbestäm- melserna för obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslös- het med hemlig uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft39"&gt;En ny straffbestämmelse om olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft38"&gt;Det förekommer i betydande omfattning att främmande makt bedriver otillåten underrättelseverksamhet i Sverige och att verk- samheten är förenad med hemliga eller konspirativa metoder som gör den särskilt svår att upptäcka och motverka. Med konspirativa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft18"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;metoder avses åtgärder som vidtas för att hemlighålla och möjlig- göra en otillåten underrättelseverksamhet. Det innefattar åtgärder som vidtas under iakttagande av särskilda försiktighetsmått och med användande av svikliga medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Straffbestämmelserna kan sägas utgöra en skyddszon som syftar till att förebygga skada på ett visst skyddsintresse. Allmänt gäller att ett skyddsintresse av stor vikt kan motivera en mer tilltagen skyddszon, alltså en mer omfattande kriminalisering. Den nu aktu- ella straffrättsliga regleringen avser att skydda Sveriges säkerhet, vilket är av uppenbart stor betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Främmande makts otillåtna underrättelseverksamhet som sker med konspirativa metoder utgör ett hot mot Sveriges säkerhet. Enligt vår bedömning innebär den nuvarande straffrättsliga regle- ringen inte ett ändamålsenligt och tillräckligt skydd mot sådan underrättelseverksamhet. Dels medför verksamhetens former att det är svårt för de brottsbekämpande myndigheterna att skaffa tillräcklig bevisning mot en gärningsman, dels är det straffbara området alltför begränsat för att fånga upp vissa straffvärda förfa- randen som sker inför och i samband med ett spioneribrott. Sam- mantaget anser vi att det finns skäl för en utvidgning av det straff- bara området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Vi föreslår att det införs en ny straffbestämmelse i 19 kap. brottsbalken som syftar till att stärka skyddet för Sveriges säkerhet. Förslaget är avsett att innebära en mer effektiv och träffsäker lag- stiftning samt ökade möjligheter att ingripa tidigare i en händelse- kedja för att förebygga skada. Det nya brottet rubriceras olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och ska omfatta verksamhet som sker hemligen eller med svikliga medel för anskaffande av sådana uppgifter som avses i spioneribestämmelsen. Bestämmelsen är utformad efter förebild från det nu gällande brottet olovlig underrättelseverksamhet i 19 kap. 10 § brottsbalken, som tar sikte dels på gärningar vilka kan medföra men för främmande makts säkerhet, dels gärningar som utgör verksamhet för anskaffande av uppgifter om annans personliga förhållande (s.k. flyktingspionage).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;För straffansvar ska, liksom vid spioneri, krävas att gärnings- mannen har s.k. direkt uppsåt att gå främmande makt tillhanda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft40"&gt;Tillämpningen av straffbestämmelsen förutsätter inte att det kan bevisas exakt vilka uppgifter som gärningen syftat till att komma över eller ens att några uppgifter har anskaffats. Däremot krävs bevisning om att verksamheten varit inriktad mot att komma över uppgifter rörande sådana förhållanden som avses i spioneribestäm-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft18"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;melsen. Straffbestämmelsens utformning innebär att någon men- bedömning inte ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Straffskalan föreslås vara fängelse i högst två år. Om brottet är grovt ska fängelse i lägst sex månader och högst fyra år kunna dömas ut. Även den som lämnar mer än tillfällig medverkan till brottet ska kunna drabbas av straffansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft37"&gt;En ny form av vårdslöshet med hemlig uppgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;Straffbestämmelsen för vårdslöshet med hemlig uppgift omfattar bl.a. gärningar som innebär att någon av grov oaktsamhet röjer en uppgift rörande ett förhållande som uppfyller &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen och som är av hemlig natur. Enligt praxis anses ett röjande vara för handen när en uppgift blivit tillgänglig för någon obehörig under sådana omständigheter att man måste räkna med att den obehörige kommer att ta del av den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Samhällsutvecklingen har fört med sig fler kommunikationssätt och mer tillgänglig information i olika former. Om en hemlig upp- gift t.ex. förmedlas oskyddat via internet kan den, beroende på den aktuella situationen, tämligen enkelt fångas upp av obehöriga (såväl statliga som &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; aktörer) utan att det lämnar några spår efter sig. Enligt den nuvarande ordningen omfattas ett sådant fall sannolikt inte av det straffbara området. Det utgör enligt vår mening en brist i lagstiftningen och innebär att straffvärda förfa- randen kan ske utan risk för straffansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Vi föreslår därför att det för straffansvar för vårdslöshet med hemlig uppgift ska vara tillräckligt att uppgiften hanteras på ett sådant sätt att fara uppkommer för att någon obehörig kan ta del av den. Därigenom utsträcks det straffbara området till att även omfatta vårdslösa handlingar som typiskt sett är förenade med en överhängande risk för att uppgiften röjs för en obehörig person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;I dag kan i fredstid dömas till böter eller fängelse i sex månader för vårdslöshet med hemlig uppgift. Den ovan nämnda samhälls- utvecklingen har enligt vår bedömning förändrat förutsättningarna för nu aktuell brottslighet och inneburit att straffbestämmelsen kan omfatta gärningar av mer allvarligt slag än tidigare. En gärning kan avse en större mängd uppgifter av känsligare slag och innebära svårare konsekvenser för Sveriges säkerhet. Enligt vår bedömning är den nuvarande straffskalan inte tillräckligt vid för att det alltid ska vara möjligt att döma ut ett straff som motsvarar brottets svår-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft18"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;het. Vi föreslår därför att straffmaximum höjs till ett år. Vår avsikt är emellertid inte att åstadkomma en generell straffskärpning för brott av nu aktuellt slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft41"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt respektive mot person&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;I dag regleras två olika former av olovlig underrättelseverksamhet i samma paragraf; dels olovlig underrättelseverksamhet som sker av en främmande makt i Sverige och som kan skada en annan främ- mande makts säkerhet, dels s.k. flyktingspionage. I båda fallen rubriceras brotten som olovlig underrättelseverksamhet. Vi föreslår att brottstyperna i stället regleras i olika paragrafer och får egna brottsrubriceringar; olovlig underrättelseverksamhet mot främ- mande makt respektive olovlig underrättelseverksamhet mot person. På så sätt blir lagstiftningen tydligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;När det gäller olovlig underrättelseverksamhet mot person innebär våra förslag även en utvidgning av det straffbara området och en skärpt straffskala. Enligt sin nuvarande lydelse omfattar straffbestämmelsen verksamhet som sker hemligen eller med användande av svikliga medel. Det innebär att verksamhet för anskaffande av personuppgifter som sker öppet men med hjälp av otillbörliga påtryckningar t.ex. genom underförstådda hot eller löften, inte omfattas av straffbestämmelsen. Enligt vår mening innebär det en brist i den nuvarande regleringen. Vi föreslår därför att straffbestämmelsen även ska omfatta verksamhet som sker med otillbörliga medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Den nuvarande straffskalan för olovlig underrättelseverksamhet mot person innebär att böter eller fängelse i högst ett år kan dömas ut. Enligt vår bedömning stämmer inte straffskalan överens med hur allvarligt det finns anledning att se på brottstypen, bl.a. med hänsyn till den kränkning av den enskildes personliga integritet som brottet kan innebära. Vi föreslår därför att böter utgår ur straffskalan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft42"&gt;Slutligen föreslår vi att kravet på särskilt förordnande av reger- ingen avskaffas vid åtal för olovlig underrättelseverksamhet mot person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft37"&gt;Möjlighet till tvångsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Vi föreslår således bl.a. att två nya straffbestämmelser införs i 19 kap. brottsbalken (se ovan). I båda fallen är de gärningar som träf- fas av straffbestämmelserna svårutredda till sin natur. Med hänsyn till vikten av de intressen som straffbestämmelserna är avsedda att skydda – Sveriges säkerhet och en internationell militär insats som Sverige deltar i – samt till kravet på en effektiv strafflagstiftning anser vi att det är både rimligt och lämpligt att det finns goda möj- ligheter att använda s.k. hemliga tvångsmedel vid misstanke om brott. Enligt vår bedömning bör regleringen överensstämma med vad som gäller vid andra jämförbara brott enligt 19 kap. brottsbal- ken. Vi föreslår därför vissa ändringar i lagen (2007:979) om åtgär- der för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och i lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft37"&gt;Tryck- och yttrandefriheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Vissa av våra förslag kan inkräkta på den grundlagsskyddade ytt- rande- och informationsfriheten och innebära en begränsning av dessa friheter. Detta gäller särskilt förslaget om en ny straffbe- stämmelse för utlandsspioneri. Vi har funnit att dessa konsekvenser kan accepteras med hänsyn till de starka skäl som motiverar krimi- naliseringen och till avgränsningen av det straffbara området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Vi föreslår även vissa ändringar i tryckfrihetsförordningen (TF) och i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Ändringarna motiveras av de förändringar som vi föreslår ska genomföras i befintliga bestäm- melser i 19 kap. brottsbalken. Vi föreslår bl.a. att utlandsspioneri ska föras in som ett tryckfrihetsbrott i 7 kap. 4 § TF och tillföras uppräkningen i 7 kap. 3 § TF. Det senare innebär att en gärnings- man inte kan undgå straffansvar med hänvisning till s.k. meddelar- eller anskaffarfrihet. Vi anser att en sådan ordning har starka skäl för sig och är logisk och konsekvent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft18"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;Summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft37"&gt;Remit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;The task of the Inquiry has been to analyse whether the current legislation in Chapter 19 of the Penal Code is adapted to its pur- pose and provides adequate protection from the intelligence activi- ties of a foreign power. The remit included analysing whether the harm requisite in the provision concerning espionage is suitably designed, expressing an opinion on whether the protection against industrial and political espionage conducted by a foreign power needs to be enhanced, and clarifying whether there is a need to change the penal law regulations concerning the hidden intelligence activities of a foreign power conducted by means of secret and con- spiratorial methods. Our remit has also included presenting full legislative proposals where legislation is deemed appropriate.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft37"&gt;Background information to the remit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;The Swedish Security Service has pointed out a need for enhanced protection of the state when foreign powers conduct unauthorised intelligence activities against Sweden. This need is based in part on a change in the security policy situation in regions close to Sweden, and that intelligence activities by foreign powers have to some de- gree changed focus to increasingly target circumstances pertaining to research and development in civil sectors. Another important change is Sweden’s increasing cooperation with other countries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft40"&gt;One manifestation of this is that the Swedish Armed Forces cur- rently conducts a large part of its activities through missions abroad. Society has also changed in other ways, including advances in technology, and become more complex. Altogether, the above- mentioned circumstances show that there is reason to review the penalty provisions in Chapter 19 of the Penal Code, which are&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;intended to protect the security of the realm against intelligence activities of foreign powers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft37"&gt;Provision on espionage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Under the current wording of the provision on espionage, a re- quirement for criminal liability is that the harm requisite is met. This means that the field of application only includes information which, if disclosed to a foreign power, can cause harm to the secu- rity of the realm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;We do not propose any extensive changes to the provision on espionage. The penalty provision is suitably designed and the field of application is well defined. The provision on espionage is in- tended to protect the security of the realm, i.e. Sweden. The term&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;‘security of the realm’ refers to protecting the independence and continued existence of the state. We consider that the field of ap- plication of the provision on espionage should continue to be re- served for such acts that typically can entail the risk of a significant negative impact on the security of the realm in the sense now stated. The circumstances that are important to the security of the realm, what can threaten the security of the realm and what is nec- essary to avert threats can vary over time. What the harm requisite covers, and thus also the field of application of the provision on espionage, must therefore be determined with consideration to developments in society and taking account of the circumstances at the time the crime was committed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;The changes to the provision on espionage that we propose are primarily of a linguistic nature, aimed at making the legislation clearer and more modern. For example, we propose replacing the term ‘security of the realm’ with ‘Sweden’s security’. In addition, it is proposed that the current exemplification of sensitive infor- mation, as well as the term ‘total defence’, be removed from the text of the Code. These changes are intended to clarify that the espionage provision is to be generally applied and that it is irrele- vant which sector of society is targeted by the intelligence activity as long as the harm requisite is met.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft38"&gt;Our terms of reference specifically mention the applicability of the harm requisite regarding intelligence activities targeting indus- trial or political interests. These kinds of intelligence activities can also be covered by the provision on espionage if the information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;concerns circumstances that, in the hands of a foreign power, can harm the security of the realm. We have not found sufficient rea- son to propose any changes in the current penal law.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;In line with what is stated in the terms of reference, we have also considered whether there is need to change the requirements for assessing the harm requisite in the provision on espionage. We have found no reason to present proposals for changes of the cur- rent system in this regard either.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft37"&gt;A new penal provision on foreign espionage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Developments in society have meant that, to a greater extent, Sweden cooperates with other countries in the area of security and defence policy. In different contexts, the Government has asserted that the country’s security cannot only be safeguarded at our border, and that increased cooperation with other countries means better opportunities to deal with challenges and threats before they reach our own territory. It is felt that promoting international se- curity and defence cooperation is in Sweden’s interest, since it cre- ates confidence between states and lays the foundation for com- mon security.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;As a part of this development, a significant amount of the Swe- dish Armed Forces’ activities are carried out abroad and in cooper- ation with other countries, including through participation in in- ternational military operations. Under the Act on Swedish Armed Forces personnel in international military operations (2010:449), an international military operation refers to activities conducted by the Armed Forces in a deployment area abroad aimed at averting the risk of armed conflict, stopping an ongoing armed conflict, supervising peace and ceasefire agreements or creating the condi- tions for lasting peace and security through humanitarian work in connection with an armed conflict.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Information on the circumstances concerning an international military operation can be of a sensitive nature and of great im- portance to the operation and to Sweden, even if the harm requisite in the provision on espionage is not met. Despite this, espionage- like acts targeting such circumstances are in principle outside the penal area. In our view, this entails a shortcoming in the current legislation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft18"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;We therefore propose that a new penal provision be introduced in Chapter 19 of the Penal Code that classifies foreign espionage and that imposes penal sanctions on espionage regarding infor- mation whose disclosure to a foreign power or association can cause serious harm to an international operation that Sweden par- ticipates in. The concept ‘foreign association’ refers to a group that occupies a position of power and represents an opposing interest – usually by in some way being affected by the conflict that serves as a reason for carrying out the operation – but which is not covered by the term ‘foreign power’.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;If the circumstances are of such importance to Sweden’s secu- rity that the harm requisite in the provision on espionage is met, the penal provision is instead to be applied.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;The crime is to entail an applicable scale of penalties that pre- scribes imprisonment for at most four years or, if the crime is seri- ous, imprisonment for at least two and at most eight years. When assessing whether a crime is gross, special attention is to be given to whether the act concerned matters of major importance or en- tailed danger to people’s lives or health, or whether the perpetrator disclosed information entrusted to him or her by reason of their position in public or private service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;We propose that criminal liability for foreign espionage is to re- quire direct intent, i.e. that the penal provision is only to cover acts directly aimed at aiding a foreign power or association. However, we also propose that equivalent acts that are carried out with intent but for a different purpose, or through gross carelessness, are to be punishable if they pertain to information concerning circumstances of a secret nature. It is proposed that such acts be criminalised by means of changes to the penal provisions for unauthorised dealing with secret information and carelessness with secret information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft41"&gt;A new penal provision on unlawful intelligence activities against Sweden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft40"&gt;It is quite common for foreign powers to conduct prohibited intel- ligence activities in Sweden and that the activities are associated with secret or conspiratorial methods that make them difficult to detect and counteract. The phrase ‘conspiratorial methods’ refers to measures taken to conceal and facilitate a prohibited intelligence&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft18"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;activity. It includes measures taken while observing special precau- tionary measures and by using fraudulent means.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;The penal provisions can be considered to represent a protec- tion zone that aim to prevent damage to a specific interest worthy of protection. In general, an important interest worthy of protec- tion can justify a broader protection zone, i.e. more extensive criminalisation. The penal law regulations currently in question are intended to protect Sweden’s security, which is obviously of great importance.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;Prohibited intelligence activities conducted by a foreign power which are carried out using conspiratorial methods represent a threat to Sweden’s security. We consider that the current penal law regulations do not provide protection against such intelligence activities that is sufficient and adapted to its purpose. This is partly due to the fact that activities are designed in a way that makes it difficult for law enforcement agencies to gather sufficient evidence against a perpetrator. Another factor is that the penal area is too limited to cover certain punishable activities that occur prior to and in connection with a crime involving espionage. All in all, we con- sider that there is reason to expand the penal area.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;We propose that a new penal provision be introduced into Chapter 19 of the Penal Code with the aim of enhancing the pro- tection of Sweden’s security. The proposal is intended to provide more effective and accurate legislation, and greater opportunities to intervene in a chain of events at an earlier stage and thus prevent damage. The new crime will be classified as ‘unlawful intelligence activities against Sweden’ and will cover activities conducted se- cretly or by fraudulent means in order to acquire information de- scribed in the provision on espionage. The provision is modelled on the currently applicable crime of unlawful intelligence activities in Chapter 19, Section 10, first paragraph of the Penal Code.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;As is the case with espionage, criminal liability will require that the perpetrator has direct intent to aid a foreign power. Application of the penal provision does not require being able to prove exactly which information was the intended target of the act or even if any information has been obtained. Accordingly, there is no need to make an assessment of harm. The proposed scale of penalties is imprisonment for at most two years. If the crime is serious, it should be possible to result in a sentence of imprisonment for at least six months and at most four years. Even a person who lends&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft18"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;more than occasional assistance to the crime may be subject to criminal liability.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft37"&gt;A new form of carelessness with secret information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;The penal provision for carelessness with secret information covers acts that involve a person who, through gross carelessness, dis- closes information concerning a matter that meets the harm requi- site in the provision on espionage and that is of a secret nature. According to practice, a disclosure is considered to have occurred when information has become available to an unauthorised person under such circumstances that it must be expected that the unau- thorised person will have access to it.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Developments in society have brought about more methods of communication and more accessible information in various forms. If, for example, sensitive information is communicated openly over the internet, it is easy for unauthorised persons to access it without leaving any trace. Under the current arrangement, it is likely that the penal area does not cover a case of this kind. We consider that this represents a shortcoming in the legislation and means that punishable activities can be conducted without the risk of criminal liability.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;We therefore propose that, to meet the requirements for crimi- nal liability for carelessness with secret information, it should be sufficient for an act to entail a danger of an unauthorised person being able to access sensitive information. In this way, the penal area is expanded to also include careless actions that are typically associated with an imminent risk of information being disclosed to an unauthorised person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;At present, the punishment in peacetime for carelessness with secret information is a fine or imprisonment for at most six months. In our view, the developments in society mentioned above have changed the conditions for the crime currently under consid- eration and mean that the penal provision can cover acts of a more serious nature than before. An act can pertain to larger quantities of information of a more sensitive nature and entail more serious consequences for Sweden’s safety. We consider that the current scale of penalties is not sufficiently broad for it to always be possi- ble to impose a sentence that corresponds to the seriousness of the crime. We therefore propose that the maximum penalty be in-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft18"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;creased to one year. However, it is not our intention to bring about a general increase in the severity of punishments for crimes of the kind now under consideration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft41"&gt;Unlawful intelligence activities against foreign powers and against individuals&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;At present, two forms of unlawful intelligence activities are regu- lated in the same paragraph – both unlawful intelligence activities conducted by a foreign power in Sweden and which can damage the safety of another foreign power, and what is commonly referred to as refugee espionage. In both cases, the crime is classified as un- lawful intelligence activity. We propose that these two types of crime instead be regulated in different paragraphs and assigned their own criminal classifications: unlawful intelligence activities against foreign powers and unlawful intelligence activities against individuals. This will help clarify the legislation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Regarding unlawful intelligence activities against individuals, our proposal also involves expanding the penal area and a more stringent scale of penalties. Under the current wording, the penal provision covers activities conducted secretly or by using fraudu- lent means. This means that activities aimed at procuring personal data that occurs openly but with the aid of improper pressure, such as implied threats or promises, are not covered by the penal provi- sion. In our view, this represents a shortcoming in the current reg- ulations. We therefore propose that the penal provision also cover activities conducted using improper means.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;Under the present scale of penalties for unlawful intelligence activities against individuals, fines or imprisonment for at most one year can be imposed. We consider that the scale of penalties does not correspond to the seriousness with which this type of crime should be viewed, taking account of such matters as the violation of personal privacy of the individual that the crime may entail. We therefore propose removing fines from the scale of penalties.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft42"&gt;Finally, we propose that the requirement of special authorisa- tion by the Government regarding prosecution for unlawful intelli- gence activity against individuals be abolished.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft37"&gt;An option to use coercive measures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Our proposals include the introduction of two new penal provi- sions in Chapter 19 of the Penal Code (see above). In both cases, the acts targeted by the penal provisions are, by their nature, diffi- cult to investigate. Considering the importance of the interests that the penal provisions are intended to protect – the security of the realm and an international military operation that Sweden partici- pates in – and the requirement of effective penal legislation, we consider it both reasonable and appropriate that good options are available for using secret coercive measures if a crime is suspected. In our view, the regulations should correspond to that which ap- plies regarding other comparable crimes under Chapter 19 of the Penal Code. We therefore propose making certain changes to the Act on measures to prevent certain particularly serious offences (2007:979) and the Act on measures to investigate certain crimes that are threats to society (2008:854).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft37"&gt;Freedom of the press and of expression&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Some of our proposals can be considered to encroach on freedom of expression and information, which are protected by the consti- tution and entail a restriction of these freedoms. This applies par- ticularly to the proposal on a new penal provision regarding foreign espionage. We have found that these consequences can be accepted in light of the compelling reasons that justify criminalising these acts and to the restrictions in the penal area.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;We also propose certain changes to the Freedom of the Press Act and the Fundamental Law on Freedom of Expression. These are motivated by the fact that the changes we propose will be im- plemented in the existing provisions of Chapter 19 of the Penal Code. We propose inserting foreign espionage as a crime against freedom of the press in Chapter 7, Article 4 of the Freedom of the Press Act and be included in the list in Chapter 7, Article 3 of the same Act. The latter means that a perpetrator cannot escape crimi- nal liability by referring to freedom of source or procurement. We consider that there are strong arguments in favour of an arrange- ment of this kind, and that it is logical and consistent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft18"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39531x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft7"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft37"&gt;lag om ändring i brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att rubriken till 19 kap. ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 19 kap. &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;14–16&lt;/NOBR&gt; §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det i 19 kap. ska införas tre nya paragrafer, 5 a §, 10 a och 10 b §§, av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft44"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft12"&gt;19 kap. Om brott mot &lt;SPAN class="ft45"&gt;rikets &lt;/SPAN&gt;säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft44"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;19 kap. Om brott mot &lt;/SPAN&gt;Sveriges &lt;SPAN class="ft12"&gt;säkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Den som, för att gå främ- mande makt tillhanda, obe- hörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rör- ande &lt;SPAN class="ft46"&gt;försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller &lt;/SPAN&gt;något förhållande &lt;SPAN class="ft46"&gt;i övrigt &lt;/SPAN&gt;vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men &lt;SPAN class="ft46"&gt;för totalförsvaret eller eljest &lt;/SPAN&gt;för &lt;SPAN class="ft46"&gt;rikets &lt;/SPAN&gt;säkerhet döms, vare sig upp- giften är riktig eller &lt;SPAN class="ft46"&gt;ej, &lt;/SPAN&gt;för &lt;SPAN class="ft47"&gt;spioneri &lt;/SPAN&gt;till fängelse i högst sex år. Detsamma &lt;SPAN class="ft46"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;gälla, om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft9"&gt;5 §&lt;SPAN class="ft48"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;Den som, för att gå främ- mande makt tillhanda, obe- hörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rör- ande något förhållande vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för &lt;SPAN class="ft44"&gt;Sveriges &lt;/SPAN&gt;säkerhet döms, vare sig uppgiften är riktig eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;inte, &lt;/SPAN&gt;för &lt;SPAN class="ft49"&gt;spioneri &lt;/SPAN&gt;till fängelse i högst sex år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft9"&gt;Detsamma &lt;SPAN class="ft44"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;gälla, om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p51 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1981:1165.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft18"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39532x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p125 ft9"&gt;någon i syfte som &lt;SPAN class="ft44"&gt;nu sagts &lt;/SPAN&gt;obehörigen framställer eller tar befattning med skrift, teckning eller annat föremål som inne- fattar sådan uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft9"&gt;Är brott som avses i 5 § att anse som grovt, döms för &lt;SPAN class="ft49"&gt;grovt spioneri &lt;/SPAN&gt;till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p127 ft40"&gt;någon i syfte som &lt;SPAN class="ft51"&gt;angetts i första stycket &lt;/SPAN&gt;obehörigen framställer eller tar befattning med skrift, teckning eller annat föremål som innefattar sådan uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft44"&gt;5 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft46"&gt;Den som, i annat fall än som avses 5 §, för att gå främmande makt eller sammanslutning till- handa, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande något förhållande vars uppenbarande för främ- mande makt eller samman- slutning kan medföra allvarligt men för en internationell militär insats som Sverige deltar i döms, vare sig uppgiften är riktig eller inte, för &lt;SPAN class="ft47"&gt;utlandsspioneri &lt;/SPAN&gt;till fängelse i högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft51"&gt;Detsamma ska gälla, om någon i syfte som angetts i första stycket obehörigen framställer eller tar befattning med skrift, teckning eller annat föremål som inne- fattar sådan uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft9"&gt;6 §&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft9"&gt;Är brott som avses i 5 § att anse som grovt, döms för &lt;SPAN class="ft49"&gt;grovt spioneri &lt;/SPAN&gt;till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft53"&gt;Är brott som avses i 5 a § att anse som grovt döms för &lt;SPAN class="ft52"&gt;grovt utlandsspioneri &lt;/SPAN&gt;till fängelse i lägst två och högst åtta år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2009:396.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft18"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39533x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p117 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Vid &lt;/SPAN&gt;bedömande &lt;SPAN class="ft11"&gt;av om &lt;/SPAN&gt;brottet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;är grovt ska särskilt beaktas om gärningen var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Den som, utan syfte att gå främmande makt tillhanda, &lt;SPAN class="ft46"&gt;obe- hörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande något förhållande av hemlig natur vars uppenbarande för främ- mande makt kan medföra men för rikets försvar eller för folk- försörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden eller eljest för rikets säkerhet, &lt;/SPAN&gt;döms, &lt;SPAN class="ft46"&gt;vare sig uppgiften är riktig eller ej&lt;/SPAN&gt;, för &lt;SPAN class="ft47"&gt;obehörig befattning med hemlig uppgift &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p136 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vid &lt;/SPAN&gt;bedömningen &lt;SPAN class="ft10"&gt;av om &lt;/SPAN&gt;ett brott som avses i 5 § &lt;SPAN class="ft10"&gt;är grovt ska särskilt beaktas om gärningen var av synnerligen farlig beskaf- fenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft51"&gt;Vid bedömningen av om ett brott som avses i 5 a § är grovt ska särskilt beaktas om gärningen rörde förhållande av stor bety- delse eller innebar fara för män- niskors liv eller hälsa, eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft9"&gt;7 &lt;SPAN class="ft44"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft9"&gt;Den som, utan syfte att gå främmande makt tillhanda, &lt;SPAN class="ft44"&gt;begår gärning som avses i 5 § döms, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur, &lt;/SPAN&gt;för &lt;SPAN class="ft49"&gt;obehörig befattning med hemlig uppgift &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft46"&gt;För obehörig befattning med hemlig uppgift döms också den som, utan syfte att gå främmande makt eller sammanslutning till- handa, begår gärning som avses i 5 a §, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p51 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1981:1165.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft18"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39534x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p121 ft9"&gt;Är brott som i 7 § &lt;SPAN class="ft44"&gt;sägs &lt;/SPAN&gt;att anse som grovt, &lt;SPAN class="ft44"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;för &lt;SPAN class="ft49"&gt;grov obehörig befattning med hemlig uppgift &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;dömas &lt;/SPAN&gt;till fängelse i högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vid &lt;/SPAN&gt;bedömande huruvida &lt;SPAN class="ft8"&gt;brottet är grovt &lt;/SPAN&gt;skall &lt;SPAN class="ft8"&gt;särskilt beaktas, om gärningen inne- fattade tillhandagående av främ- mande makt eller var av syn- nerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor bety- delse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft9"&gt;8 §&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft9"&gt;Är brott som &lt;SPAN class="ft44"&gt;avses &lt;/SPAN&gt;i 7 § att anse som grovt, &lt;SPAN class="ft44"&gt;döms &lt;/SPAN&gt;för &lt;SPAN class="ft49"&gt;grov obehörig befattning med hemlig uppgift &lt;/SPAN&gt;till fängelse i högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Vid &lt;/SPAN&gt;bedömningen av om ett brott som avses i 7 § första stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;är grovt &lt;SPAN class="ft46"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;särskilt beaktas, om gärningen innefattade tillhanda- gående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaf- fenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom &lt;SPAN class="ft46"&gt;eller henne&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft46"&gt;Vid bedömningen av om ett brott som avses i 7 § andra stycket är grovt ska särskilt beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller sammanslutning eller rörde förhållande av stor bety- delse eller innebar fara för män- niskors liv eller hälsa, eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Den som av grov oaktsamhet befordrar, lämnar eller röjer sådan uppgift som avses i 7 § döms för &lt;SPAN class="ft47"&gt;vårdslöshet med hemlig uppgift &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst &lt;SPAN class="ft46"&gt;sex månader &lt;/SPAN&gt;eller, om &lt;SPAN class="ft46"&gt;riket &lt;/SPAN&gt;var i krig, till böter eller fängelse&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft44"&gt;9 §&lt;SPAN class="ft56"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Den som av grov oaktsamhet &lt;SPAN class="ft46"&gt;antingen &lt;/SPAN&gt;befordrar, lämnar eller röjer sådan uppgift som avses i 7 §, &lt;SPAN class="ft46"&gt;eller hanterar uppgiften så att fara uppkommer för att någon obehörig kan ta del av den, &lt;/SPAN&gt;döms för &lt;SPAN class="ft47"&gt;vårdslöshet med hemlig upp-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p125 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Senaste lydelse 1976:509.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Senaste lydelse 1981:1165.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft18"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39535x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2012:95 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;i högst två år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;gift &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;högst &lt;SPAN class="ft63"&gt;ett år &lt;/SPAN&gt;eller, om &lt;SPAN class="ft63"&gt;Sverige &lt;/SPAN&gt;var&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;i krig, till böter eller fängelse i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;högst två år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td48"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr22 td50"&gt;&lt;P class="p145 ft63"&gt;10 §&lt;SPAN class="ft64"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft65"&gt;Den som, för att gå främ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft66"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft65"&gt;Den som, för att gå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;mande makt tillhanda&lt;SPAN class="ft63"&gt;, här i riket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;främmande makt tillhanda, &lt;SPAN class="ft63"&gt;hem-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;bedriver verksamhet för anskaf-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;ligen eller med användande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;fande av &lt;/SPAN&gt;uppgifter rörande mili-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;svikliga medel antingen &lt;SPAN class="ft16"&gt;bedriver&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;tära&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p23 ft44"&gt;eller andra förhållanden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;för anskaffande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;vilkas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p23 ft44"&gt;uppenbarande för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;sådan &lt;SPAN class="ft9"&gt;uppgift &lt;/SPAN&gt;som avses i 5 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;främmande makten kan medföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;eller till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;sådan &lt;/SPAN&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;men för annan främmande makts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;lämnar medverkan som &lt;SPAN class="ft44"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;säkerhet, eller här i riket till dylik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;endast &lt;/SPAN&gt;tillfällig&lt;SPAN class="ft54"&gt;, &lt;/SPAN&gt;döms för &lt;SPAN class="ft67"&gt;olovlig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;lämnar medverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft68"&gt;underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft54"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;som ej &lt;SPAN class="ft11"&gt;är &lt;/SPAN&gt;allenast &lt;SPAN class="ft11"&gt;tillfällig&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft11"&gt;döms&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Sverige &lt;/SPAN&gt;till fängelse i högst &lt;SPAN class="ft44"&gt;två&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft49"&gt;olovlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p23 ft49"&gt;underrättelseverk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;samhet &lt;/SPAN&gt;till &lt;SPAN class="ft44"&gt;böter eller &lt;/SPAN&gt;fängelse i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;högst &lt;/SPAN&gt;ett år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p121 ft46"&gt;För olovlig underrättelse- verksamhet skall ock dömas, om någon, med uppsåt att gå främ- mande makt tillhanda, här i riket hemligen eller med användande av svikliga medel antingen bedriver verksamhet för anskaf- fande av uppgifter om annans personliga förhållande eller till dylik verksamhet lämnar med- verkan som ej är allenast tillfällig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Är &lt;/SPAN&gt;brott som i denna paragraf sägs &lt;SPAN class="ft9"&gt;grovt, döms till fängelse&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft9"&gt;lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p121 ft9"&gt;Är &lt;SPAN class="ft44"&gt;brottet &lt;/SPAN&gt;grovt döms till fängelse &lt;SPAN class="ft44"&gt;i &lt;/SPAN&gt;lägst &lt;SPAN class="ft44"&gt;sex månader &lt;/SPAN&gt;och högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p51 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1993:207.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft18"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39536x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p147 ft44"&gt;10 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft55"&gt;Den som, för att gå främ- mande makt tillhanda, här i landet bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter rörande något förhållande vars uppen- barande för den främmande makten kan medföra men för annan främmande makts säker- het, eller här i landet till sådan verksamhet lämnar medverkan som inte är endast tillfällig, döms för olovlig underrättelse- &lt;SPAN class="ft69"&gt;verksamhet mot främmande makt &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft44"&gt;Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft44"&gt;10 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft55"&gt;Den som, med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, här i landet hemligen eller med använ- dande av svikliga eller otill- börliga medel antingen bedriver verksamhet för anskaffande av uppgift om annans personliga för- hållande eller till sådan verk- samhet lämnar medverkan som inte är endast tillfällig, döms för &lt;SPAN class="ft69"&gt;olovlig underrättelseverksamhet mot person &lt;/SPAN&gt;till fängelse i högst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft44"&gt;Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft18"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39537x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2012:95 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td58"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td59"&gt;&lt;P class="p153 ft9"&gt;14 §&lt;SPAN class="ft48"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr17 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft65"&gt;För försök, förberedelse eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr17 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft65"&gt;För försök, förberedelse eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;stämpling till högförräderi, tro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;stämpling till högförräderi, tro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;löshet vid förhandling med främ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;löshet vid förhandling med främ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;mande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p154 ft11"&gt;makt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;spioneri, grovt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;mande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;makt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;spioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;grovt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;spioneri, grov obehörig befatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p155 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;spioneri, &lt;/SPAN&gt;utlandsspioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;grovt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;ning med hemlig uppgift, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p155 ft54"&gt;utlandsspioneri&lt;SPAN class="ft11"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p156 ft9"&gt;grov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;obehörig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;olovlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;underrättelseverksam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;befattning med hemlig uppgift,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;het, &lt;SPAN class="ft44"&gt;så ock &lt;/SPAN&gt;för försök eller för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;olovlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;beredelse till obehörig befatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;mot främmande makt eller mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;ning med hemlig uppgift &lt;SPAN class="ft54"&gt;dömes&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;person&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft44"&gt;liksom &lt;/SPAN&gt;för försök eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;till ansvar enligt vad i 23 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;förberedelse till obehörig befatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;stadgas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p157 ft9"&gt;Såsom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p158 ft9"&gt;stämpling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;ning med hemlig uppgift &lt;SPAN class="ft44"&gt;döms&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;högförräderi &lt;SPAN class="ft63"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;även anses att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;till ansvar enligt vad i 23 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;träda i förbindelse med främ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p155 ft17"&gt;stadgas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p157 ft9"&gt;Såsom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p158 ft9"&gt;stämpling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;mande makt för att förbereda,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;högförräderi &lt;SPAN class="ft44"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;även anses att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;möjliggöra eller underlätta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;träda i förbindelse med främ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;sådant brott &lt;SPAN class="ft44"&gt;må &lt;/SPAN&gt;förövas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;mande makt för att förbereda,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;möjliggöra eller underlätta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;sådant brott &lt;SPAN class="ft44"&gt;kan &lt;/SPAN&gt;förövas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td60"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;Den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td57"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td58"&gt;&lt;P class="p160 ft9"&gt;underlåter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td59"&gt;&lt;P class="p161 ft9"&gt;Den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td60"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td64"&gt;&lt;P class="p160 ft16"&gt;underlåter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;avslöja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;högförräderi, trolöshet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;avslöja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p160 ft9"&gt;högförräderi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;trolöshet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;vid förhandling med främmande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;vid förhandling med främmande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;makt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p162 ft9"&gt;spioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;grovt spioneri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;makt, spioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p156 ft9"&gt;grovt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;spioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;grov obehörig befattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p155 ft54"&gt;utlandsspioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p28 ft44"&gt;grovt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;utlands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;med hemlig uppgift, &lt;SPAN class="ft54"&gt;dömes ock&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p155 ft63"&gt;spioneri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p163 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p153 ft9"&gt;grov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;obehörig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;till ansvar enligt vad i 23 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;befattning med hemlig uppgift,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;sägs; och &lt;SPAN class="ft63"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;till sådant ansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;döms också &lt;/SPAN&gt;till ansvar enligt vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;dömas jämväl om han icke insett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;i 23 kap. sägs; och &lt;SPAN class="ft54"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;till sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;men &lt;SPAN class="ft44"&gt;bort inse &lt;/SPAN&gt;att brottet var å&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;ansvar dömas &lt;SPAN class="ft44"&gt;även &lt;/SPAN&gt;om han &lt;SPAN class="ft44"&gt;inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;färde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;insett men &lt;/SPAN&gt;borde ha insett &lt;SPAN class="ft9"&gt;att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;brottet var år färde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1976:509.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39538x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Författningsförslag SOU 2012:95&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td57"&gt;&lt;P class="p153 ft9"&gt;15 §&lt;SPAN class="ft48"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr17 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft65"&gt;Om någon, som med hänsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr17 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft65"&gt;Om någon, som med hänsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;till vad honom är &lt;SPAN class="ft44"&gt;veterligt&lt;/SPAN&gt;, på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;till vad honom &lt;SPAN class="ft44"&gt;eller henne &lt;/SPAN&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;grund av meddelad varning eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;känt&lt;/SPAN&gt;, på grund av meddelad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;eljest &lt;/SPAN&gt;bort inse att högförräderi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;varning eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;annars &lt;/SPAN&gt;bort inse att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;trolöshet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p165 ft9"&gt;vid förhandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;högförräderi, trolöshet vid för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;främmande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p166 ft9"&gt;makt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;spioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;handling med främmande makt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;grovt spioneri eller grov obe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;spioneri, grovt spioneri, &lt;SPAN class="ft44"&gt;utlands-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;hörig befattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p167 ft9"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;hemlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p168 ft44"&gt;spioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p169 ft54"&gt;grovt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;utlandsspioneri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;uppgift är å färde, medverkar till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p168 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;grov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;obehörig befattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;gärningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p170 ft44"&gt;dömes &lt;SPAN class="ft9"&gt;till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;ansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;med hemlig uppgift är å färde,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;såsom för medhjälp därtill; dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p168 ft9"&gt;medverkar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;gärningen, &lt;SPAN class="ft63"&gt;döms&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;må ej &lt;/SPAN&gt;dömas till svårare straff än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;till ansvar såsom för medhjälp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;fängelse i två år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;därtill; dock &lt;SPAN class="ft44"&gt;får inte &lt;/SPAN&gt;dömas till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;svårare straff än fängelse i två år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td57"&gt;&lt;P class="p153 ft9"&gt;16 §&lt;SPAN class="ft48"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td84"&gt;&lt;P class="p159 ft65"&gt;Olovlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr17 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft65"&gt;underrättelseverk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td91"&gt;&lt;P class="p172 ft65"&gt;Olovlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td89"&gt;&lt;P class="p25 ft65"&gt;underrättelseverk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;samhet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p170 ft16"&gt;tagande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p173 ft9"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;utländskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;samhet &lt;/SPAN&gt;mot främmande makt&lt;SPAN class="ft9"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;understöd eller olovlig värvning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;tagande av utländskt understöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller försök, förberedelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p168 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p173 ft9"&gt;olovlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;värvning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;stämpling till olovlig underrät-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;försök, förberedelse eller stämp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;telseverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;ling till olovlig underrättelse-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;regeringens förordnande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;åtalas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;verksamhet &lt;/SPAN&gt;mot främmande makt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;av åklagare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;får inte utan regeringens för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p168 ft16"&gt;ordnande åtalas av åklagare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;Gärning som avses i 3 eller 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Gärning som avses i 3 eller 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;kap. och innebär sådan kränk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;kap. och innebär sådan kränk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;ning av främmande makt som i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;ning av främmande makt som i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;11 § sägs, &lt;SPAN class="ft44"&gt;så ock &lt;/SPAN&gt;försök, för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p168 ft9"&gt;11 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;sägs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p160 ft44"&gt;liksom &lt;SPAN class="ft9"&gt;försök,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;beredelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p170 ft16"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p153 ft9"&gt;stämpling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p168 ft16"&gt;beredelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;stämpling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;gärning som nu sagts eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;gärning som nu sagts eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;underlåtenhet att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p173 ft16"&gt;avslöja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p23 ft35"&gt;sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;underlåtenhet att avslöja sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;gärning &lt;SPAN class="ft44"&gt;må ej &lt;/SPAN&gt;heller åtalas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;gärning &lt;SPAN class="ft44"&gt;får inte &lt;/SPAN&gt;heller åtalas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;åklagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;förordnande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p168 ft9"&gt;åklagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;förordnande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;den regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p168 ft9"&gt;regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;eller den regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;bemyndigat därtill.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p168 ft9"&gt;bemyndigat därtill.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Senaste lydelse 1976:509.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Senaste lydelse 1981:1165.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39539x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft18"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39540x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, lands- svek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2. oriktigt utlämnande av all- män handling som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;är till- gänglig för &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;var och en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;eller tillhandahållande av sådan hand- ling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;anges &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i särskild lag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;gäller &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;vad som är föreskrivet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;i lag &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;om ansvar för sådant brott&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft37"&gt;lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft9"&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 och 4 §§ tryckfrihetsför- ordningen ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft12"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft70"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p183 ft9"&gt;3 §&lt;SPAN class="ft48"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Om någon lämnar meddelande, som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket, eller, utan att svara enligt 8 kap., medverkar till fram- ställning, som är avsedd att införas i tryckt skrift, såsom författare eller annan upphovsman eller såsom utgivare och därigenom gör sig skyldig till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft40"&gt;1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befat- tning med hemlig uppgift, upp- ror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft9"&gt;2. oriktigt utlämnande av all- män handling som &lt;SPAN class="ft44"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;är till- gänglig för &lt;SPAN class="ft44"&gt;envar &lt;/SPAN&gt;eller tillhanda- hållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gär- ningen är uppsåtlig; eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som &lt;SPAN class="ft44"&gt;angivas &lt;/SPAN&gt;i särskild lag,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;gäller &lt;/SPAN&gt;om ansvar för sådant brott vad &lt;SPAN class="ft9"&gt;i lag &lt;/SPAN&gt;är stadgat&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2010:1409.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft18"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39541x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2012:95 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;Om någon anskaffar uppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;Om någon anskaffar uppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft16"&gt;eller underrättelse i sådant syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;eller underrättelse i sådant syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;som avses i 1 kap. 1 § fjärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;som avses i 1 kap. 1 § fjärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;stycket och därigenom gör sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;stycket och därigenom gör sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;skyldig till brott som &lt;SPAN class="ft44"&gt;angives &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;skyldig till brott som &lt;SPAN class="ft44"&gt;anges &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;förevarande paragrafs första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;förevarande paragrafs första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft16"&gt;stycke 1, gäller &lt;SPAN class="ft63"&gt;om ansvar härför&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;stycke 1, gäller &lt;SPAN class="ft63"&gt;vad som är före-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p188 ft63"&gt;vad &lt;SPAN class="ft16"&gt;i lag &lt;/SPAN&gt;är stadgat&lt;SPAN class="ft16"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p189 ft70"&gt;skrivet &lt;SPAN class="ft17"&gt;i lag &lt;/SPAN&gt;om ansvar för brottet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Det som föreskrivs i 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen ska gälla också i fråga om förslag till föreskrifter som avses i första stycket 3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;Med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p155 ft16"&gt;beaktande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p158 ft9"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p153 ft9"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;angivna syftet med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;allmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p160 ft9"&gt;tryckfrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft35"&gt;såsom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p125 ft9"&gt;tryckfrihetsbrott anses följande gärningar, om de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;1. högförräderi, förövat med uppsåt att riket eller del därav &lt;SPAN class="ft46"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;med våldsamma eller &lt;SPAN class="ft46"&gt;eljest &lt;/SPAN&gt;lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del av riket &lt;SPAN class="ft46"&gt;skall sålunda &lt;/SPAN&gt;lös- ryckas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domar- makten &lt;SPAN class="ft46"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;med utländskt bistånd framtvingas eller hindras, &lt;SPAN class="ft46"&gt;såframt &lt;/SPAN&gt;gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft40"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;4 §&lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td5"&gt;&lt;P class="p191 ft65"&gt;Med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td106"&gt;&lt;P class="p155 ft65"&gt;beaktande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td6"&gt;&lt;P class="p169 ft16"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p168 ft65"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft65"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p167 ft9"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;angivna syftet med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p167 ft9"&gt;allmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;tryckfrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft71"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;såsom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p167 ft9"&gt;tryckfrihetsbrott anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;följande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft9"&gt;gärningar, om de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;1. högförräderi, förövat med uppsåt att riket eller del därav &lt;SPAN class="ft46"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;med våldsamma eller &lt;SPAN class="ft46"&gt;annars &lt;/SPAN&gt;lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del av riket &lt;SPAN class="ft46"&gt;ska på så sätt &lt;/SPAN&gt;lösryckas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, reger- ingen, riksdagen eller högsta domarmakten &lt;SPAN class="ft46"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;med utländskt bistånd framtvingas eller hind- ras, &lt;SPAN class="ft46"&gt;om &lt;/SPAN&gt;gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft40"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p51 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2002:906.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft18"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Författningsförslag SOU 2012:95&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;2. krigsanstiftan, &lt;SPAN class="ft44"&gt;såframt &lt;/SPAN&gt;fara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;2. krigsanstiftan, &lt;SPAN class="ft44"&gt;om &lt;/SPAN&gt;fara för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;för att riket &lt;SPAN class="ft44"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;invecklas i krig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;att riket &lt;SPAN class="ft54"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;invecklas i krig eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;eller andra fientligheter fram-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;fientligheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;framkallas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;kallas med utländskt bistånd;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;med utländskt bistånd;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;3. spioneri, varigenom någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p159 ft16"&gt;3. spioneri, varigenom någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;för att gå främmande makt &lt;SPAN class="ft44"&gt;till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;för att gå främmande makt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;handa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;obehörigen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;befordrar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;tillhanda &lt;SPAN class="ft9"&gt;obehörigen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;befordrar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;lämnar eller röjer uppgift rör-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;lämnar eller röjer uppgift rör-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;ande &lt;/SPAN&gt;försvarsverk, vapen, förråd,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;något&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p153 ft9"&gt;förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;vars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;import,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;export,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p154 ft54"&gt;tillverkningssätt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;uppenbarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p173 ft9"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;främmande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft70"&gt;underhandlingar, beslut, eller &lt;SPAN class="ft17"&gt;något&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;makt kan medföra men för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft11"&gt;förhållande &lt;SPAN class="ft54"&gt;i övrigt&lt;/SPAN&gt;, vars uppen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft70"&gt;Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p195 ft9"&gt;säkerhet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;vare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft16"&gt;barande för främmande makt kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;uppgiften är riktig eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;inte&lt;/SPAN&gt;;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;medföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;men&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p154 ft70"&gt;totalförsvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft63"&gt;eller eljest &lt;SPAN class="ft16"&gt;för &lt;/SPAN&gt;rikets &lt;SPAN class="ft16"&gt;säkerhet, vare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;sig uppgiften är riktig eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;ej;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;försök,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td118"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;förberedelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td119"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;försök,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;förberedelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;stämpling till sådant spioneri;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;stämpling till sådant spioneri;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p159 ft63"&gt;4. utlandsspioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;varigenom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;någon för att gå främmande makt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;sammanslutning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;tillhanda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;obehörigen befordrar, lämnar eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;röjer uppgift rörande något för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;hållande vars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft63"&gt;uppenbarande för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;främmande makt eller samman-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;slutning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p36 ft44"&gt;kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p173 ft44"&gt;medföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;allvarligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;men för en internationell militär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;insats som Sverige deltar i;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p159 ft70"&gt;försök, förberedelse eller stämp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;ling till sådant utlandsspioneri;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;4. &lt;/SPAN&gt;obehörig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p153 ft9"&gt;befattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;5. &lt;/SPAN&gt;obehörig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p173 ft9"&gt;befattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft16"&gt;hemlig uppgift, varigenom någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;hemlig uppgift, varigenom någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;utan syfte att gå främmande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;utan syfte att gå främmande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;makt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p155 ft44"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p173 ft44"&gt;handa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p154 ft44"&gt;obehörigen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;makt &lt;/SPAN&gt;tillhanda begår gärning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;befordrar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;lämnar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p28 ft44"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p154 ft44"&gt;röjer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;avses under 3 och uppgiften rör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft63"&gt;uppgift rörande något förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;något&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p153 ft44"&gt;förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;hemlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft44"&gt;av hemlig natur, vars uppen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;natur;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft63"&gt;barande för främmande makt kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft44"&gt;medföra men för rikets försvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft63"&gt;eller för folkförsörjningen vid krig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p28 ft44"&gt;krig föranledda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p154 ft54"&gt;utom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p196 ft44"&gt;ordentliga förhållanden eller eljest för rikets &lt;SPAN class="ft9"&gt;säkerhet, vare sig &lt;/SPAN&gt;upp- giften är riktig eller ej&lt;SPAN class="ft9"&gt;;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft9"&gt;försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig uppgift;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;stämpling till sådant brott, om detta är att anse som grovt, vid vilken bedömning särskilt &lt;SPAN class="ft55"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brotts- lige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig uppgift;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft9"&gt;stämpling till sådant brott, om detta är att anse som grovt, vid vilken bedömning särskilt &lt;SPAN class="ft44"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brotts- lige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom &lt;SPAN class="ft44"&gt;eller henne&lt;/SPAN&gt;;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft46"&gt;6. obehörig befattning med hemlig uppgift, varigenom någon utan syfte att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda begår gärning som avses under 4 och uppgiften rör något för- hållande av hemlig natur;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft44"&gt;försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig uppgift;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft46"&gt;stämpling till sådant brott, om detta är att anse som grovt, vid vilken bedömning särskilt ska beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller sammanslutning eller rörde förhållande av stor bety- delse eller innebar fara för människors liv eller hälsa, eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft18"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=37px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=22px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=20px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=32px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=27px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=18px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=7px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=15px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=37px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=43px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=18px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=18px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=32px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=22px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=15px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=15px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=38px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;5. &lt;/SPAN&gt;vårdslöshet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p202 ft11"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;hemlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;7. &lt;/SPAN&gt;vårdslöshet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;hemlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;uppgift,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p203 ft16"&gt;varigenom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td125"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;uppgift,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p204 ft16"&gt;varigenom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;någon av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;grov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;oaktsamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p170 ft71"&gt;begår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p154 ft63"&gt;gärning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;grov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p158 ft9"&gt;oaktsamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft63"&gt;antingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft70"&gt;som avses under 4&lt;SPAN class="ft17"&gt;;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;befordrar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p155 ft44"&gt;lämnar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p205 ft63"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;röjer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;sådan uppgift som avses under 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;eller 6, eller hanterar uppgiften så&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;att fara uppkommer för att någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;obehörig kan ta del av den&lt;SPAN class="ft16"&gt;;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;6&lt;/SPAN&gt;. uppror, förövat med upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;8&lt;/SPAN&gt;. uppror, förövat med upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;såt att statsskicket &lt;SPAN class="ft44"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;såt att statsskicket &lt;SPAN class="ft44"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;vapenmakt eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;eljest &lt;/SPAN&gt;med våld-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;vapenmakt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p206 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p157 ft44"&gt;annars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;samma medel omstörtas eller att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;våldsamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;omstörtas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;åtgärd eller beslut av stats-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller att åtgärd eller beslut av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;chefen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p203 ft16"&gt;regeringen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;statschefen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td91"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;regeringen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller högsta domarmakten &lt;SPAN class="ft44"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;dagen eller högsta domarmakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;sålunda &lt;/SPAN&gt;framtvingas eller hindras,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;ska på så sätt &lt;/SPAN&gt;framtvingas eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;såframt &lt;/SPAN&gt;gärningen innebär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p154 ft16"&gt;fara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;hindras, &lt;SPAN class="ft44"&gt;om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;gärningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;innebär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;för uppsåtets förverkligande;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;fara för uppsåtets förverkligande;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;försök,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;förberedelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;försök,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p44 ft16"&gt;förberedelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;stämpling till sådant uppror;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;stämpling till sådant uppror;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;7. &lt;/SPAN&gt;landsförräderi eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p154 ft16"&gt;lands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;9&lt;/SPAN&gt;. landsförräderi eller lands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;svek, i vad därigenom, då riket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;svek, i vad därigenom, då riket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;är i krig eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;eljest &lt;/SPAN&gt;i lag med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;är i krig eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;annars &lt;/SPAN&gt;i lag med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;delade bestämmelser om sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;delade bestämmelser om sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;brott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;äger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;tillämpning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p154 ft16"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;brott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;äger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p207 ft9"&gt;tillämpning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;missleder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p168 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;förråder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;dem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;missleder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p167 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p157 ft16"&gt;förråder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;dem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;som är verksamma för rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;som är verksamma för rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;försvar eller förleder dem till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;försvar eller förleder dem till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;myteri, trolöshet eller mod-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;myteri, trolöshet eller mod-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;löshet, förråder egendom som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;löshet, förråder egendom som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;av betydelse för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;totalförsvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;av betydelse för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;totalförsvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;begår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;liknande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p153 ft16"&gt;begår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft16"&gt;annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;liknande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;förrädisk gärning som är ägnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;förrädisk gärning som är ägnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;att medföra men för total-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;att medföra men för total-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;försvaret eller innefattar bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;försvaret eller innefattar bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;åt fienden;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;åt fienden;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;försök,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;förberedelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;försök,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p44 ft16"&gt;förberedelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;stämpling till sådant landsför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;stämpling till sådant landsför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;räderi eller landssvek;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;räderi eller landssvek;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft18"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2012:95 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p209 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;8. &lt;/SPAN&gt;landsskadlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td140"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;vårdslöshet, i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p159 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;10&lt;/SPAN&gt;. landsskadlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td119"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;vårdslöshet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;vad därigenom någon av oakt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;i vad därigenom någon av oakt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;samhet begår gärning som avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;samhet begår gärning som avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;under &lt;SPAN class="ft44"&gt;7&lt;/SPAN&gt;;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;under 9;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;9&lt;/SPAN&gt;. ryktesspridning till fara för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;11&lt;/SPAN&gt;. ryktesspridning till fara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;säkerhet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td140"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;varigenom, då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;säkerhet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;varigenom,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;riket är i krig eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;eljest &lt;/SPAN&gt;i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;då riket är i krig eller &lt;SPAN class="ft63"&gt;annars &lt;/SPAN&gt;i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;meddelade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;meddelade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td143"&gt;&lt;P class="p210 ft11"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p206 ft9"&gt;brott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;äger tillämpning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p206 ft9"&gt;brott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p153 ft9"&gt;äger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;tillämpning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;någon sprider falska rykten eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;någon sprider falska rykten eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td144"&gt;&lt;P class="p202 ft16"&gt;osanna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p156 ft9"&gt;påståenden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td144"&gt;&lt;P class="p202 ft16"&gt;osanna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p211 ft16"&gt;påståenden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;är ägnade att framkalla fara för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;är ägnade att framkalla fara för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;rikets säkerhet, eller till främ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;rikets säkerhet, eller till främ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;mande makt framför eller låter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;mande makt framför eller låter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;framkomma sådana rykten eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;framkomma sådana rykten eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;påståenden eller bland krigsmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;påståenden eller bland krigsmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;sprider falska rykten eller andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;sprider falska rykten eller andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;osanna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p212 ft9"&gt;påståenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p153 ft9"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;osanna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p212 ft16"&gt;påståenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p168 ft9"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;ägnade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;framkalla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;trolöshet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;ägnade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p213 ft9"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;framkalla trolöshet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller modlöshet;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller modlöshet;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;10. &lt;/SPAN&gt;uppvigling, varigenom någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;12. &lt;/SPAN&gt;uppvigling, varigenom någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;uppmanar eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;eljest &lt;/SPAN&gt;söker för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;uppmanar eller &lt;SPAN class="ft63"&gt;annars &lt;/SPAN&gt;söker för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;leda till brottslig gärning, svi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;leda till brottslig gärning, svi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;kande av medborgerlig skyl-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;kande av medborgerlig skyl-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;dighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p170 ft16"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ohörsamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;dighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p170 ft16"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ohörsamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;myndighet eller åsidosättande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;myndighet eller åsidosättande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;vad som åligger &lt;SPAN class="ft9"&gt;krigsman i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;krigsman&lt;SPAN class="ft54"&gt;s skyldighet &lt;/SPAN&gt;i tjänsten;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;tjänsten;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;11. &lt;/SPAN&gt;hets mot folkgrupp, vari-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;13&lt;/SPAN&gt;. hets mot folkgrupp, vari-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p166 ft9"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p210 ft9"&gt;hotar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p41 ft16"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p166 ft9"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;hotar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;uttrycker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;missaktning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;uttrycker missaktning för fol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;folkgrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td140"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;annan sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;kgrupp eller annan sådan grupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;grupp av personer med anspel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;av personer med anspelning på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ning på ras, hudfärg, nationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ras,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p214 ft16"&gt;hudfärg,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p170 ft9"&gt;nationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller etniskt ursprung, trosbe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;etniskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td147"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;ursprung,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;trosbekän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;kännelse eller sexuell läggning;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;nelse eller sexuell läggning;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft18"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Författningsförslag SOU 2012:95&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;12&lt;/SPAN&gt;. brott mot medborgerlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;14&lt;/SPAN&gt;. brott mot medborgerlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;frihet, varigenom någon utövar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;frihet, varigenom någon utövar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;olaga hot med uppsåt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;olaga hot med uppsåt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;påverka den allmänna åsikts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;påverka den allmänna åsikts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;bildningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p210 ft9"&gt;inkräkta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td142"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;bildningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p168 ft9"&gt;inkräkta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;handlingsfriheten inom politisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;handlingsfriheten inom politisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;organisation eller yrkes- eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;organisation eller yrkes- eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft16"&gt;näringssammanslutning och däri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;näringssammanslutning och däri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;genom sätter &lt;NOBR&gt;yttrande-,&lt;/NOBR&gt; för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;genom sätter &lt;NOBR&gt;yttrande-,&lt;/NOBR&gt; för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft16"&gt;samlings- eller föreningsfriheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;samlings- eller föreningsfriheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;i fara;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;i fara;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;försök till sådant brott mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;försök till sådant brott mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;medborgerlig frihet;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;medborgerlig frihet;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;13. &lt;/SPAN&gt;olaga våldsskildring, vari-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;15. &lt;/SPAN&gt;olaga våldsskildring, vari-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;genom någon i bild skildrar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;genom någon i bild skildrar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;sexuellt våld eller tvång med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;sexuellt våld eller tvång med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft11"&gt;uppsåt att bilden sprids, om inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;uppsåt att bilden sprids, om inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;gärningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;hänsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;gärningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;hänsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;omständigheterna är försvarlig;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;omständigheterna är försvarlig;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;14&lt;/SPAN&gt;. förtal, varigenom någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;16&lt;/SPAN&gt;. förtal, varigenom någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;utpekar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td149"&gt;&lt;P class="p156 ft9"&gt;annan såsom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;brottslig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;utpekar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td149"&gt;&lt;P class="p156 ft9"&gt;annan såsom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;brottslig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;eller klandervärd i sitt levnads-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;eller klandervärd i sitt levnads-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;sätt eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;eljest &lt;/SPAN&gt;lämnar uppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;sätt eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;annars &lt;/SPAN&gt;lämnar uppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft11"&gt;som är ägnad att utsätta denne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;som är ägnad att utsätta denne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft11"&gt;för andras missaktning, och, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;för andras missaktning, och, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;den förtalade är avliden, gär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;den förtalade är avliden, gär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;ningen är sårande för de efter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;ningen är sårande för de efter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;levande eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;eljest &lt;/SPAN&gt;kan anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;levande eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;annars &lt;/SPAN&gt;kan anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;kränka den frid, som bör till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;kränka den frid, som bör till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft11"&gt;komma den avlidne, dock &lt;SPAN class="ft54"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;komma den avlidne, dock &lt;SPAN class="ft44"&gt;inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;det med hänsyn till omständig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;om det med hänsyn till om-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft11"&gt;heterna var försvarligt att lämna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;ständigheterna var försvarligt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft11"&gt;uppgift i saken och han visar att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;lämna uppgift i saken och han&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;uppgiften var sann eller att han&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;visar att uppgiften var sann eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;hade skälig grund för den;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;att han hade skälig grund för den;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;15. &lt;/SPAN&gt;förolämpning, varigenom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;17&lt;/SPAN&gt;. förolämpning, varigenom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;smädar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;smädar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;kränkande tillmäle eller beskyll-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;kränkande tillmäle eller beskyll-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;ning eller genom annat skymf-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;ning eller genom annat skymf-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ligt beteende mot honom;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ligt beteende mot honom;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft18"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2012:95 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;16&lt;/SPAN&gt;. olaga hot, varigenom någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;18. &lt;/SPAN&gt;olaga hot, varigenom någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;hotar annan med brottslig gär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;hotar annan med brottslig gär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ning på ett sätt som är ägnat att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;ning på ett sätt som är ägnat att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;hos den hotade framkalla all-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;hos den hotade framkalla all-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;varlig fruktan för egen eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;varlig fruktan för egen eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;annans säkerhet till person eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;annans säkerhet till person eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;egendom;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;egendom;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;17&lt;/SPAN&gt;. hot mot tjänsteman, vari-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;19. &lt;/SPAN&gt;hot mot tjänsteman, vari-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;genom någon med hot om våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;genom någon med hot om våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;förgriper sig på annan i hans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;förgriper sig på annan i hans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;myndighetsutövning, i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p41 ft16"&gt;annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;myndighetsutövning, i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;där samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;skydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;verksamhet där &lt;SPAN class="ft63"&gt;det finns &lt;/SPAN&gt;samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;åtnjuts &lt;/SPAN&gt;som är förenat med myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;skydd som är förenat med myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;dighetsutövning eller vid biträde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;dighetsutövning eller vid biträde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;till åtgärd som omfattas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;till åtgärd som omfattas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;sådant skydd, för att tvinga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;sådant skydd, för att tvinga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;honom till eller hindra honom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;honom till eller hindra honom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;från åtgärd däri eller hämnas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;från åtgärd däri eller hämnas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p216 ft16"&gt;åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;varigenom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p211 ft16"&gt;åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p173 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;varigenom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;någon sålunda förgriper sig mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;någon sålunda förgriper sig mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;den som tidigare utövat sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;den som tidigare utövat sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller biträtt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p41 ft16"&gt;därvid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller biträtt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;därvid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;för vad denne däri gjort eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;för vad denne däri gjort eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;underlåtit;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;underlåtit;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;försök eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p160 ft9"&gt;förberedelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;försök eller förberedelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p217 ft9"&gt;hot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p158 ft9"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;tjänsteman,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p217 ft9"&gt;hot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;tjänsteman,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;såvida &lt;SPAN class="ft44"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;brottet, om det full-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;såvida &lt;SPAN class="ft44"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;brottet, om det full-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;bordats, skulle ha varit att anse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;bordats, skulle ha varit att anse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;som ringa;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;som ringa;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;18&lt;/SPAN&gt;. övergrepp i rättssak, vari-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;20&lt;/SPAN&gt;. övergrepp i rättssak, vari-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;genom någon med hot om våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;genom någon med hot om våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;angriper annan för att denne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;angriper annan för att denne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;gjort anmälan, fört talan, avlagt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;gjort anmälan, fört talan, avlagt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;vittnesmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;annars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;vittnesmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;annars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;förhör &lt;SPAN class="ft44"&gt;avgett &lt;/SPAN&gt;utsaga hos en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;förhör &lt;SPAN class="ft44"&gt;lämnat &lt;/SPAN&gt;utsaga hos en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;domstol eller annan myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;domstol eller annan myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller för att hindra annan från en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;eller för att hindra annan från en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p216 ft16"&gt;åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;varigenom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p211 ft16"&gt;åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p173 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;varigenom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;någon med hot om gärning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;någon med hot om gärning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;medför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;lidande,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;skada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;medför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;lidande,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;skada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;olägenhet angriper annan för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;olägenhet angriper annan för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39548x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p218 ft9"&gt;denne avlagt vittnesmål eller annars &lt;SPAN class="ft44"&gt;avgett &lt;/SPAN&gt;utsaga vid förhör hos en myndighet eller för att hindra honom från att &lt;SPAN class="ft44"&gt;avge &lt;/SPAN&gt;en sådan utsaga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft9"&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p125 ft9"&gt;denne avlagt vittnesmål eller annars &lt;SPAN class="ft44"&gt;lämnat &lt;/SPAN&gt;utsaga vid förhör hos en myndighet eller för att hindra honom från att &lt;SPAN class="ft44"&gt;lämna &lt;/SPAN&gt;en sådan utsaga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft18"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39549x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft37"&gt;lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft9"&gt;Härmed föreskrivs att 5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td155"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td156"&gt;&lt;P class="p222 ft12"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td155"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td155"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td156"&gt;&lt;P class="p223 ft9"&gt;3 §&lt;SPAN class="ft48"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft10"&gt;Om någon lämnar ett meddelande, som avses i 1 kap. 2 §, eller, utan att svara enligt 6 kap., medverkar till en framställning som är avsedd att offentliggöras i ett radioprogram eller en teknisk upptagning, som författare eller annan upphovsman eller genom att framträda i radioprogrammet och därigenom gör sig skyldig till&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;1. högförräderi, spioneri, grovt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;1. högförräderi, spioneri, grovt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;spioneri, grov obehörig befatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;spioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p169 ft63"&gt;utlandsspioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p23 ft44"&gt;grovt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p158 ft9"&gt;med hemlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;uppgift,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;utlandsspioneri&lt;SPAN class="ft9"&gt;, grov obehörig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;uppror, landsförräderi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td157"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;lands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;befattning med hemlig uppgift,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;svek&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;eller försök, förberedelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;uppror,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;landsförräderi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;lands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller stämpling till sådant brott;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;svek eller försök, förberedelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td157"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller stämpling till sådant brott;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;2. oriktigt utlämnande av all-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;2. oriktigt utlämnande av all-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;män handling som &lt;SPAN class="ft44"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;är till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;män handling som &lt;SPAN class="ft44"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;är till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;gänglig för &lt;SPAN class="ft44"&gt;envar &lt;/SPAN&gt;eller till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;gänglig för &lt;SPAN class="ft44"&gt;var och en &lt;/SPAN&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;handahållande av sådan handling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;tillhandahållande av sådan hand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;i strid med myndighets för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ling i strid med myndighets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;behåll vid dess utlämnande, när&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;förbehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;vid dess utlämnande,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;gärningen är uppsåtlig; eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;när gärningen är uppsåtlig; eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i särskild lag,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft9"&gt;gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för sådant brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Om någon anskaffar en uppgift eller underrättelse i sådant syfte som avses i 1 kap. 2 § och därigenom gör sig skyldig till brott som anges i första stycket 1, gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2010:1410.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39550x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p227 ft38"&gt;Det som föreskrivs i 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen om särskilt lagstiftningsförfarande ska gälla också i fråga om förslag till föreskrifter som avses i första stycket 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft9"&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft18"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39551x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft37"&gt;ändring i lagen (2007:979) om åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft37"&gt;för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft9"&gt;Härmed förskrivs att 1 § lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft70"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft9"&gt;1 §&lt;SPAN class="ft48"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation enligt 27 kap. 18 § första stycket rättegångsbalken, hemlig över- vakning av elektronisk kommunikation enligt 27 kap. 19 § första stycket rättegångsbalken eller hemlig kameraövervakning enligt 27 kap. 20 a § första stycket rättegångsbalken får meddelas, om det med hänsyn till omständigheterna finns särskild anledning att anta att en person kommer att utöva brottslig verksamhet som innefattar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;sabotage eller grovt sabotage enligt 13 kap. 4 eller 5 § brotts- balken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, kap- ning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabo- tage enligt 4 § samma kapitel,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;uppror, väpnat hot mot laglig ordning eller brott mot med- borgerlig frihet enligt 18 kap. 1, 3 eller 5 § brottsbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p121 ft40"&gt;4. högförräderi, krigsan- stiftan, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift eller grov olovlig underrättelseverksamhet enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6 eller 8 § eller 10 § tredje stycket brottsbalken,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p121 ft9"&gt;4. högförräderi, krigsan- stiftan, spioneri, grovt spioneri, &lt;SPAN class="ft44"&gt;utlandsspioneri, grovt utlands- spioneri, &lt;/SPAN&gt;grov obehörig befatt- ning med hemlig uppgift, grov olovlig underrättelseverksamhet &lt;SPAN class="ft44"&gt;mot Sverige, mot främmande makt eller mot person &lt;/SPAN&gt;enligt 19 kap. 1, 2, 5, &lt;SPAN class="ft44"&gt;5 a, &lt;/SPAN&gt;6 eller 8 § eller 10 § &lt;SPAN class="ft44"&gt;andra stycket, 10 a § andra stycket eller 10 b § andra &lt;/SPAN&gt;stycket brottsbalken,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p51 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2012:286.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft18"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39552x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p231 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terro- ristbrott, grovt brott enligt 3 § andra stycket lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller grovt brott enligt 6 § lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;mord, dråp, grov misshandel, människorov eller olaga frihets- berövande enligt 3 kap. 1, 2 eller 6 § eller 4 kap. 1 § eller 2 § första stycket brottsbalken i avsikt att påverka offentliga organ eller den som yrkesmässigt bedriver nyhetsförmedling eller annan jour- nalistik att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd eller att hämnas en åtgärd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft9"&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft18"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39553x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft37"&gt;lag om ändring i lagen (2008:854) om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft37"&gt;åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft9"&gt;Härmed föreskrivs att 1 § i lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft70"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft9"&gt;1 §&lt;SPAN class="ft48"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Denna lag gäller vid förundersökning angående&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;sabotage eller grovt sabotage enligt 13 kap. 4 eller 5 § brotts- balken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;uppror, väpnat hot mot laglig ordning, olovlig kårverksamhet eller brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 1, 3, 4 eller 5 § brottsbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;4. högförräderi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;krigsan-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;4. högförräderi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;krigsan-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;stiftan, spioneri, grovt spioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;stiftan, spioneri, grovt spioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;obehörig befattning med hemlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;utlandsspioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p235 ft44"&gt;grovt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft63"&gt;utlands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;uppgift, grov obehörig befatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;spioneri, &lt;/SPAN&gt;obehörig befattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ning med hemlig uppgift eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;med hemlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;uppgift, grov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;olovlig underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;obehörig befattning med hemlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6, 7, 8 eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;uppgift eller olovlig underrät-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;10 § brottsbalken,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;telseverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p163 ft44"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft63"&gt;Sverige,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;mot främmande makt eller mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;person &lt;/SPAN&gt;enligt 19 kap. 1, 2, 5, &lt;SPAN class="ft44"&gt;5 a,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;6, 7, 8, 10, &lt;/SPAN&gt;10 a eller 10 b § &lt;SPAN class="ft9"&gt;brottsbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;5. företagsspioneri enligt 3 § lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter, om det finns anledning att anta att gärningen har begåtts på uppdrag av eller har understötts av en främmande makt eller av någon som har agerat för en främmande makts räkning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2010:301.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39554x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p231 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terro- ristbrott, brott enligt 3 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller brott enligt lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekry- tering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–6,&lt;/NOBR&gt; om sådan gärning är belagd med straff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft9"&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft18"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;P class="p241 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Direktiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;I direktiven (se bilaga 1) anges att utredningen ska analysera om den nuvarande lagstiftningen i 19 kap. brottsbalken är ändamåls- enlig och ger ett tillräckligt skydd mot främmande makts under- rättelseverksamhet. Vidare anges att utredningen bl.a. ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;analysera om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen har en lämplig utformning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;ta ställning till om skyddet mot industriellt och politiskt spio- nage som bedrivs av främmande makt behöver förstärkas, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;klargöra om det finns behov av förändring av den straffrättsliga regleringen beträffande främmande makts dolda underrättelse- verksamhet som bedrivs med hemliga och konspirativa metoder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft9"&gt;Vid bedömningen av om en förändring av straffansvaret i 19 kap. brottsbalken är lämplig och motiverad ska utredningen beakta om åtgärder som inte är av straffrättslig natur kan antas få motsvarande effekt. Det ingår i uppdraget att lämna fullständiga författningsför- slag där lagstiftning bedöms vara nödvändig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;I direktiven anges vidare att utredningen särskilt ska beakta de grundläggande fri- och rättigheterna samt de konsekvenser som eventuella förändringar i 19 kap. brottsbalken får på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. Utredningen ska också beakta avgränsningen mot bestämmelserna i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Bakgrunden till uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Enligt direktiven har Säkerhetspolisen, i samråd med Åklagar- myndigheten, påtalat ett behov av ett stärkt skydd för staten när främmande makt bedriver obehörig underrättelseverksamhet mot Sverige. Under de senaste decennierna har det skett en förändring av det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. Enligt Säker- hetspolisen har även den underrättelseverksamhet som sker i Sverige av främmande makt förändrats. Tidigare tog den framför allt sikte på information inom militära områden men den inriktar sig i dag alltmer mot forskning och utveckling inom civila områ- den. Även politiskt spionage förekommer enligt Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen har angett att förändringarna har inneburit att den nuvarande strafflagstiftningen inte ger ett tillräckligt skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Särskilt om analysen av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Spioneribestämmelsen (19 kap. 5 § brottsbalken) är tillämplig endast när det är fråga om uppgifter rörande något förhållande vars uppen- barande för främmande makt kan medföra men för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet. Enligt vad som anges i direktiven har Säkerhetspolisen gjort gällande att omläggningen av inrikt- ningen av främmande makts underrättelseverksamhet i Sverige har medfört att bestämmelsens avgränsning är mindre lämplig. Enligt Säkerhetspolisen är det sällan möjligt att fastställa att ett uppen- barande av de enskilda uppgifterna har medfört sådant men som avses i spioneribestämmelsen när det är fråga om underrättelse- inhämtning som riktas mot forskning och utveckling inom civila områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft10"&gt;En annan förändring av betydelse för spioneribestämmelsens tillämpningsområde är det ökande samarbetet med andra länder. Försvarsmakten bedriver i dag en stor del av sin verksamhet i s.k. utlandsmissioner. I direktiven anges att det intresse som finns av att skydda uppgifter om rikets försvar därför kan ha vidgats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Mot bakgrund av ovan beskrivna förändringar har utredningen i uppgift att analysera om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen har en lämplig utformning eller om det behöver ändras samt att ta ställning till om andra förändringar av det straffbara området behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft18"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td161"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td162"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;Om utredningen föreslår förändringar av &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; ska den även ta ställning till om motsvarande rekvisit i bestämmelserna om obehörig befattning med hemlig uppgift, vårdslöshet med hemlig uppgift och olovlig underrättelseverksamhet (19 kap. &lt;NOBR&gt;7–10&lt;/NOBR&gt; §§ brotts- balken) bör ändras. När det gäller olovlig underrättelseverksamhet anges särskilt att utredningen även ska analysera begreppet ”annan främmande makts säkerhet” i relation till internationella orga- nisationer och föreslå de förändringar som kan behövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;I direktiven behandlas även frågan om underlaget för pröv- ningen av &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet.&lt;/NOBR&gt; Säkerhetspolisen har pekat på komplexi- teten vid prövningen av rekvisitet, särskilt vid misstanke om under- rättelseverksamhet som har en annan inriktning än mot rikets för- svar. Utredningens uppgift är att undersöka hur bättre förutsätt- ningar kan skapas för att bedöma &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;(Utredningens överväganden när det gäller &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; redo- visas i avsnitt 5.4.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;1.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Särskilt om dold underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft12"&gt;som bedrivs med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Enligt Säkerhetspolisen utgör en dold underrättelseverksamhet som bedrivs med hemliga och konspirativa metoder i sig en säker- hetsrisk och något som kan hota rikets säkerhet oavsett om verk- samheten avser inhämtning av känsliga uppgifter eller inte. Trots det saknas ett straffbud som uttryckligen tar sikte på sådan under- rättelseverksamhet. Även om spioneri och olovlig underrättelse- verksamhet är straffbelagt på &lt;NOBR&gt;försöks-,&lt;/NOBR&gt; stämplings- och förberedel- sestadiet anser Säkerhetspolisen att den nuvarande lagstiftningen är otillräcklig eftersom det i ett så tidigt skede är svårt att avgöra mot vilka intressen som den misstänkta verksamheten i första hand riktas och om verksamheten har medfört sådant men som krävs enligt spioneribestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft38"&gt;Utredningen har i uppgift att utreda om det finns behov av en förändrad straffrättslig reglering. Om utredningen anser att det finns ett sådant behov ska det särskilt övervägas om det är möjligt att utforma en väl avgränsad och effektiv lagstiftning som tar i beaktande alla de motstående intressen som kan finnas, däribland yttrandefrihet och informationsfrihet. En given utgångspunkt är enligt direktiven att den underrättelseverksamhet som andra stater&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft18"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;bedriver legitimt eller som öppet deklarerats för svenska myndig- heter inte ska påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft42"&gt;(Utredningens överväganden när det gäller dold underrättelse- verksamhet som sker med hemliga och konspirativa metoder redo- visas i kapitel 7.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Avgränsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Mot bakgrund av vad som anges i direktiven har vi avgränsat våra överväganden till frågor som gäller otillåten underrättelseverksam- het som bedrivs av främmande makt och som riktar sig mot svenska intressen. Det innebär att vår översyn av 19 kap. brottsbal- ken endast har omfattat bestämmelserna om spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift, vårdslöshet med hemlig uppgift samt olovlig underrättelseverksamhet. Avgränsningen har också inneburit att vi inte har tagit ställning till ett eventuellt behov av förändringar när det gäller underrättelseverksamhet som t.ex. en s.k. kriminell organisation kan antas stå bakom (se avsnitt 5.4.1). Vidare omfattar våra överväganden enbart sådan underrättelseverk- samhet som kan sägas rikta sig mot ett statligt intresse (se dock avsnitt 8.5 angående s.k. flyktingspionage).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Hur arbetet har bedrivits&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Utredningsarbetet påbörjades i maj 2010 och har bedrivits på sed- vanligt sätt med regelbundna sammanträden. Utredningen har sammanträtt vid sammanlagt 22 tillfällen. Däremellan har sekretari- atet haft fortlöpande kontakter med experterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Det har ingått i utredningsuppdraget att undersöka och beskriva vilket skydd några andra med Sverige jämförbara länder, i första hand de nordiska, har mot främmande makts underrättelseverk- samhet och hur deras straffbestämmelser är utformade. En sådan undersökning har genomförts av den tidigare sekreteraren, senare experten, Thomas Kaevergaard på grundval av utländsk lagtext och i förekommande fall förarbeten, doktrin och rättspraxis. Utred- ningen har också skriftligen inhämtat kompletterande upplysningar från Danmark, Finland och Norge om innehållet i respektive lands strafflagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft18"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2012:95 Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft9"&gt;Utredningen har samrått med Yttrandefrihetskommittén (Ju 2003:04) och Utredningen om säkerhetsskyddslagen (Ju 2011:14). Vidare har utredningen följt arbetet med betänkandena Förstärkt skydd för företagshemligheter (SOU 2008:63) och Hemliga tvångs- medel mot allvarliga brott (SOU 2012:44).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft18"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;2 Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Om underrättelseverksamhet och dess aktörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;I detta avsnitt lämnas en allmänt hållen redogörelse för underrät- telseverksamhet, dess organisation och aktörer, arbetssätt och omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Redogörelsen bygger i stor utsträckning på upplysningar som under utredningsarbetet har lämnats av experterna från Säkerhets- polisen och Försvarsmakten (den militära underrättelse- och säker- hetstjänsten, Must) samt uppgifter ur litteratur på området. Vissa uppgifter har också kunnat inhämtas från offentligt tryck. Beskriv- ningen av underrättelseverksamhet har måst hållas generell för att undvika att hemliga uppgifter om enskilda ärenden och berörda myndigheters arbetsformer röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Allmänt om underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;Underrättelseverksamhet och spioneri är inte samma sak. Det sam- bandet får anses råda att spioneri är underrättelseverksamhet, men all underrättelseverksamhet är inte spioneri. Spioneri är etiketten på en form av olaglig underrättelseverksamhet. All underrättelseverk- samhet är inte i sig rättsstridig, ens om den riktar sig mot uppgifter om stater och staternas intressen av skiftande slag. Verksamheten kan också bedrivas helt öppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft40"&gt;Underrättelseverksamhet kan sägas bestå i att samla in och ställa samman information och att på grundval av det samlade materialet göra bedömningar, t.ex. om en kommande händelseutveckling. I mer inskränkt mening avser begreppet den verksamhet som syftar till att kartlägga främmande makters förhållanden. Underrättelse- verksamheten tar inte fasta på vilka förhållanden som helst, utan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft18"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39562x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;specifikt frågor som rör andra aktörer i en yttre miljö: &lt;SPAN class="ft44"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;län- ders politik, &lt;SPAN class="ft44"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;företags utvecklingsmöjligheter och &lt;SPAN class="ft44"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;parti- ers faktiska överväganden.&lt;SPAN class="ft48"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;All underrättelseverksamhet avser dock inte länder eller konkur- renter. Den kan också avse andra förhållanden i omvärlden, även nationella förhållanden. Polisen bedriver t.ex. kriminalunderrättel- severksamhet genom insamling, bearbetning och analys av upp- gifter för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Till begreppet underrättelseverksamhet anknyter begreppet ”underrättelsetjänst”. Detta begrepp ger verksamheten en mer formell, officiell eller organisatorisk prägel. Underrättelsetjänsten bedriver underrättelseverksamhet exempelvis för en stats räkning. Också här handlar det om att inhämta, bearbeta och delge infor- mation som underlag för beslut (jfr Underrättelsetjänsten – en översyn, SOU 1999:37 s. 64). Verksamheten kan omfatta militära, politiska, ekonomiska, etniska och religiösa förhållanden. Inhämt- ning sker genom såväl öppna som hemliga källor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Underrättelsetjänst handlar i första hand om att följa främ- mande makters eller organisationers verksamhet och att upptäcka de konkreta hot denna verksamhet kan utmynna i eller utsättas för. Den kan bidra till förändrade slutsatser om skeenden i omvärlden och hos mottagaren leda till olika dispositioner.&lt;SPAN class="ft84"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Spioneri &lt;/SPAN&gt;är också underrättelseverksamhet och kan utgöra en del av underrättelsetjänsters verksamhet. Ofta handlar det om att utan den rättmätige innehavarens samtycke inhämta information som är hemlig eller förtrolig. Spioneri kan avse insamling av uppgifter som rör en främmande makts militär, industri eller politik till förmån för en annan stat. Verksamheten är till sin natur dold eller konspi- ratorisk. Begreppet kan sägas omfatta mer kvalificerade former av olaglig underrättelseverksamhet (spioneri som omfattar förhållan- den i det egna landet betraktas ofta som något landsförrädiskt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft40"&gt;I samband med diskussioner om underrättelseverksamhet och underrättelsetjänst förekommer begreppet &lt;SPAN class="ft51"&gt;säkerhetstjänst&lt;/SPAN&gt;. Denna har till uppgift att skydda den egna organisationen och dess verk- samhet mot obehöriga intrång.&lt;SPAN class="ft85"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;På ett högre plan har säkerhets- tjänsten till uppgift att skydda landet mot verksamhet som hotar landets inre eller yttre säkerhet. I säkerhetstjänsten ingår säkerhets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Agrell, Konsten att gissa rätt – Underrättelsevetenskapens grunder, 1998, s. 21 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Jfr Agrell, a.a, s. 22.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Agrell, a.a., s. 22.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39563x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;skydd och säkerhetsunderrättelsetjänst. Det senare avser inhämt- ning, bearbetning (och analys) och delgivning av uppgifter som rör säkerhetshotande verksamhet. Ett exempel på säkerhetsunderrät- telsetjänst är kontraspionage. (Se SOU 2002:87, s. 55 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Kort om utvecklingen från första världskriget och framåt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Vid första världskrigets utbrott hade samtliga stormakter utom USA väl utvecklade organisationer för underrättelseinhämtning och de flesta försvarsmakter hade underrättelsetjänster. Det var inte bara de krigförande staterna som höll sig med spionorganisa- tioner utan också neutrala länder. Den utvecklingen fortsatte under andra världskriget. Både Tyskland och Storbritannien hade då utvecklat effektiva säkerhetstjänster, vilket gjorde det mycket svårt att framgångsrikt bedriva spionage i dessa länder. I de neutrala län- derna förekom dock en omfattande spioneriverksamhet under kriget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Efter andra världskrigets slut har underrättelseverksamhet, och spionage, ökat avsevärt, mycket till följd av det kalla kriget, då också de tekniska underrättelsemedlen fick allt större betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Slutet på det kalla kriget har lett till en ökad öppenhet mellan världens stater. Det har dock inte betytt att efterfrågan på under- rättelser har minskat. Teknikutvecklingen har också gjort det möj- ligt att effektivisera underrättelseinhämtningen. Intresseområdena för sådan verksamhet har ändrats, eller vidgats, men de traditionella områdena som försvar och politik är fortfarande betydelsefulla. Inte bara uppgifter som rör försvarsindustri, försvarsförmåga och liknande är av intresse för underrättelsetjänster utan också infor- mation om forskning och utveckling inom det civila området (flera underrättelsetjänster har i uppdrag att just främja det egna landets industri).&lt;SPAN class="ft88"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Den ständigt ökande användningen av informationstek- nologi och dess utveckling har skapat ytterligare åtkomstmöjlig- heter för den som vill skaffa underrättelser både om traditionella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Se Westerlund, Russian Intelligence Gathering for Domestic R &amp; D – Short Cut or Dead End for Modernisation”, FOI, 2010. Se också för förhållanden i USA bl.a. Annual Report to Congress on Foreign Collection and Industrial Espionage, 2008, Office of the National Counterintelligence Executive; Statement for the Record on the Worldwide Threat Assessment of the U.S. Intelligence Community for the House Permanent Select Committee on Intelligence, 2011, Office of the Director of National Intelligence; The National Counterintelligence Strategy of the United States of America, 2009, Office of the National Counterintelligence Executive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft18"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;”spioneriobjekt” och om nya områden. Samtidigt kan också infor- mationssystemen i sig vara angreppsobjekt, med potentiellt mycket omfattande skadeverkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Det torde också höra till helhetsbilden av ”underrättelsehotet” och underrättelseverksamheten av i dag att verksamheten inte bara utgår från stater utan också från terroristorganisationer och andra &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Organisation och aktörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;Allmänt om roller och uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Även om det finns andra underrättelseintressenter eller underrät- telsekonsumenter får det anses riktigt att hävda att underrättelse- inhämtning fortfarande i betydande utsträckning utgår från stater. En stat kan vilja skaffa sig information om ett annat lands för- svarsförmåga, forskning och utveckling inom olika områden, för- handlingspositioner, överväganden inför regeringsbeslut m.m. Viss sådan information kan inhämtas av den intresserade utan att den andra staten behöver besökas. Mycket av informationen finns i öppna källor som är tillgängliga på distans. Den tekniska utveck- lingen har varit sådan att information kan inhämtas även på andra sätt utan att informationsinnehavaren uppsöks. Signalspaning är ett exempel på en sådan metod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;Trots möjligheterna till underrättelseinhämtning på distans är det fortfarande vanligt att den eftersökta informationen inhämtas i den stat där den finns. För att lyckas med detta måste den intresse- rade få tillgång till informationen. Detta låter sig beträffande annat än offentliga uppgifter sällan göras genom att uppsöka myndig- heten eller företaget i fråga. Det kan också ha sina sidor att försöka ta sig in i organisationen genom att arbeta för den och på så sätt komma över uppgifterna. Detta är dock inte en utesluten metod – långsiktigheten i underrättelseinhämtningen är inte sällan betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;För att kunna komma över informationen krävs ofta en mer eller mindre fast plattform i det land där informationen finns. Verksamheten kräver också medhjälpare. Det behövs alltså någon form av organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;I många fall tar underrättelseverksamheten sin utgångspunkt i ett lands beskickning. Det är emellertid sällan som företrädare för en beskickning lyckas eller ens försöker skaffa information på egen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft18"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft10"&gt;hand. Ett sådant tillvägagångssätt är kanske framgångsrikt när det gäller iakttagelser av föremål och liknande som är belägna på olika platser i landet. Intresset, och möjligen också behovet, av att på sådant sätt skaffa information om exempelvis försvarsanläggningar kan tänkas vara typiskt sett mindre framträdande i dagens läge – erforderliga kartläggningar m.m. har redan gjorts genom observa- tioner eller genom utnyttjande av tillgänglig teknik för distans- inhämtning. Att inhämta information genom besök vid försvars- anläggningar och liknande är förstås inte heller riskfritt, eftersom det finns en viss upptäcktsrisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Det får därför antas vara vanligare att kontakter etableras med personer som direkt eller indirekt kan ha tillgång till den efterfrå- gade informationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Förutom att information inhämtas från eller med utgångspunkt i ett lands beskickning utnyttjas också bl.a. företag, civil och militär besöksverksamhet samt gästforskare och gäststudenter vid lärosäten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Den person som för ett främmande lands räkning har till upp- gift att skaffa information – själv eller med hjälp av någon annan – eller att bygga upp en organisation för anskaffande av information benämns ofta &lt;SPAN class="ft44"&gt;underrättelseofficer&lt;/SPAN&gt;. Han eller hon kan vara anställd i sitt hemlands underrättelse- eller säkerhetstjänst, men uppträder i mottagarlandet inte sällan som befattningshavare vid en beskick- ning (diplomatisk tjänst). En sådan befattning benämns i regel ”täckbefattning”. (Jfr Ds Ju 1979:6 s. 41.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Den person som underrättelseofficeren lyckas etablera samar- bete med benämns vanligen &lt;SPAN class="ft44"&gt;agent&lt;/SPAN&gt;. Agenten är fristående från underrättelse- eller säkerhetstjänsten i så måtto att han eller hon inte är anställd där (andra arrangemang kan säkert förekomma) utan får sitt uppdrag från underrättelseofficeren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;De personer som tjänstgör som underrättelseofficerare har ofta en akademisk utbildning. De får utbildning i bl.a. språk, psykologi och underrättelseverksamhet, inbegripet hur de ska agera samt värva och driva agenter. Viss diplomatisk utbildning ingår också.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Medan underrättelseofficerens roll är att ge uppdrag åt och att leda (”driva”) agenten, ankommer det alltså på agenten att anskaffa upplysningar. Också andra uppgifter kan förekomma. Anlitandet som agent behöver inte innebära att personen omedelbart träder i tjänst. Det förekommer s.k. vilande agenter, som inte träder i aktiv tjänst som spion på flera månader eller kanske rent av år. Det finns till och med exempel på att en värvad agent aldrig trätt i aktiv tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft18"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;Värvning av agenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;På plats i det land där det finns information som efterfrågas, men inte kan åtkommas på laglig väg, är det som framgått underrättelse- officerens uppgift att finna personer som kan ha tillgång till informationen (målsökningsfasen). Dessförinnan har underrät- telseofficeren fått i uppdrag att identifiera var den relevanta informationen finns (sökningsfasen). Den person som valts ut för värvning kartläggs därefter. Underrättelseofficeren studerar hur personens ekonomiska situation ser ut, kartlägger personlighet, familj, umgänge m.m. När en lämplig person har identifierats över- går förberedelserna i kontakttagande. Den första kontakten tycks alltid tillkomma av en slump. Det är fråga om helt oskyldiga kon- takter, t.ex. i träningslokaler eller affärer eller vid hundrastning. Därefter inleder underrättelseofficeren en ”charmoffensiv” i syfte att utveckla en bekantskap som efter hand fördjupas till vänskap. Den utvalde kanske bjuds på middagar eller idrottsliga eller kultu- rella evenemang. Han eller hon får efter hand oskyldiga testupp- drag som belönas för att inge en känsla av uppskattning och bety- delse. Vaksamheten och omdömet hos den utvalde bryts sakta ned. Denna fas kan ta lång tid, kanske flera år i vissa fall. Underrättelse- officeren rapporterar till sin uppdragsgivare under tiden och bedömningar görs av den tilltänkte agentens lämplighet. Efterhand övergår kontakterna i en värvningsfas. Den utvalde personen börjar bli van vid att lämna över uppgifter till underrättelseofficeren. Till sist kommer det kritiska ögonblicket, själva genombrytningen. Man börjar beröra känslig och hemlig information. Frågan är om den tilltänkte agenten är beredd att lämna ut sådan information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft9"&gt;När känslig information ska inhämtas sker det med höga krav på säkerheten. Kontakter tas under ”konspiratoriska” former, varvid olika antiövervakningsåtgärder genomförs (t.ex. omotiverade byten av färdmedel för att nå mötesplatsen). När agenten väl är värvad tilldelas han eller hon olika uppgifter. Vederbörande kan också förses med olika slags teknisk utrustning för fullgörande av upp- gifterna. Agenten kan få skriva rapporter som vidarebefordras till ”uppdragsstaten”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft38"&gt;I det fortsatta samarbetet mellan underrättelseofficeren och agenten används i stor utsträckning ”konspiratoriska” metoder, t.ex. döda brevlådor, anlitande av kurirer, kommunikation via satel- lit, gemensamt tillgängliga &lt;NOBR&gt;e-postkonton,&lt;/NOBR&gt; kortvågsradio för motta- gande av meddelanden och annan särskild kommunikationsutrust-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft18"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft9"&gt;ning samt att lämna meddelanden i bilder som skickas eller finns tillgängliga på internet. (Se bl.a. Ds Ju 1979:6 s. 41 f.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft9"&gt;Denna beskrivning utgår från att det är en underrättelseofficer som söker upp potentiella agenter. Det förekommer emellertid också att kontakt tas den omvända vägen, dvs. att någon uppsöker en underrättelseofficer eller annan företrädare för en stat och erbjuder sina tjänster som agent, s.k. &lt;NOBR&gt;”walk-in&lt;/NOBR&gt; agents”. Det är inte alla sådana kontakter som leder till att personen får uppdrag som agent. Det förekommer dock i viss utsträckning att personen tas om hand och ges den utbildning som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft9"&gt;Avslutningsvis ska här nämnas att ambitionen att som agenter värva personer med mer eller mindre direkt tillgång till efterfrågade uppgifter inte med nödvändighet innebär att det är svenska med- borgare eller permanent eller för längre tid här boende personer som söks. Vissa staters underrättelsetjänster föredrar att som agenter anlita egna landsmän här i landet, t.ex. gästforskare och studenter. Det behöver inte heller vara så att underrättelseofficeren nöjer sig med att värva en person som agent utan hon eller han kan anlita flera personer, varigenom inhämtningen av uppgifter blir mer fragmentiserad – var och en bidrar kanske med ett mindre antal uppgifter, men tillsammans ges en helhetsbild som avslöjar känsliga förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft12"&gt;Vem blir spion?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;Ett entydigt och allmängiltigt svar på den frågan är förmodligen inte möjligt att ge. Forskningen på området tycks inte vara särskilt omfattande. Det amerikanska forskningscentret Defense Personnel Security Research Center (PERSEREC) har sedan år 1986 drivit en databas med uppgifter från USA om spioneri och gärningar som anknyter till spioneri, t.ex. försök, anstiftan och stämpling. I data- basen fanns år 2008 uppgifter om 173 personer som under tiden &lt;NOBR&gt;1947–2007&lt;/NOBR&gt; ertappats med att vara spioner. Forskningscentret har sammanställt uppgifter från medier, avhandlingar och annan litte- ratur om fallen. PERSEREC publicerade sin tredje rapport under år 2008. Ett syfte med datainsamlingen och rapporterna är att finna indikatorer på spioneri och likartad verksamhet för att stärka säkerhetsskyddet och således motverka röjande av hemlig eller annars känslig information. Rapporten ”Changes in Espionage by&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft18"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39568x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Americans: &lt;NOBR&gt;1947–2007”&lt;SPAN class="ft88"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt; &lt;/SPAN&gt;delar in gärningsmännen i tre grupper med utgångspunkt i när brottsligheten inleddes. Den första gruppen avser perioden &lt;NOBR&gt;1947–1979,&lt;/NOBR&gt; den andra &lt;NOBR&gt;1980–1989&lt;/NOBR&gt; och den tredje avser &lt;NOBR&gt;1990–.&lt;/NOBR&gt; Vidare finns i rapporten ett fördjupat studium av 11 gärningsmän som inledde sin verksamhet från 2000. De insamlade uppgifterna har avsett biografiska data, anställning, säkerhetsklas- sificering, särdrag i den brottsliga verksamheten, drivkrafter och effekter. Av rapporten framgår sammanfattningsvis bl.a. följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;De flesta spionerna i undersökningen är män, även om det finns exempel på kvinnliga spioner. I studien har konstaterats att det skett en förskjutning mot något äldre gärningsmän: drygt 80 pro- cent var äldre än 30 år och knappt hälften var över 40 år. Det kon- stateras vidare att senare tids spioner är högre utbildade än tidigare grupper av gärningsmän. Ungefär två tredjedelar av gärningsmän- nen var födda i USA. Det konstateras att det skett en ökning av antalet spioner som har utländsk anknytning (släkt eller nära vänner utomlands) eller utländska affärs- eller yrkeskontakter. I gruppen gärningsmän som inlett sin brottslighet från år 1990 var ungefär två tredjedelar civilanställda och återstoden militärer. De uppgifter som gärningsmännen haft (lovlig) tillgång till har oftare klassificerats som hemliga (secret) än som särskilt hemliga (top secret). Antalet personer som inte haft tillgång till klassificerad information har ökat bland gärningsmännen. Dessa personer har använt olika metoder för att komma över skyddad information, bl.a. stöld eller utnyttjande av personer med tillgång till informa- tionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Sedan år 1990 har 84 procent av spionerna lyckats röja informa- tion. Från samma tid har 40 procent av spionerna avslöjats omedel- bart eller efter mindre än ett år, 41 procent lyckades vara aktiva i mellan ett och fem år och 19 procent var verksamma längre tid än fem år. Det framgår vidare att 67 procent av gärningsmännen begick spioneri frivilligt, dvs. utan att först ha värvats. Av de som blev värvade stod främmande underrättelsetjänster för värvningen i två tredjedelar av fallen. Det har konstaterats att länder i Asien och Sydostasien blivit vanligare som mottagare av information. Det- samma gäller länder i Central- och Sydamerika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Vad gäller drivkrafter att begå spioneri konstateras att från år 1990 har pengar varit den huvudsakliga drivkraften i bara sju pro- cent av fallen. I många fall var dock pengar en av flera drivkrafter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Technical Report &lt;NOBR&gt;08-05&lt;/NOBR&gt; March 2008, författad av Katherine L. Herbig, Northrop Grumman Technical Services.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft18"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;och då den starkaste. I övrigt drevs spionerna av dubbla lojaliteter, missnöje och bitterhet (hämndbegär), inställsamhet, tvång, spän- ning och självförverkligande. I 33 procent av samtliga 173 fall som finns i databasen har brottsligheten utlösts av någon form av per- sonligt problem, kris eller på annat vis omtumlande händelse, t.ex. skilsmässa, nära anhörigs eller väns dödsfall, förflyttning eller andras uppfattning om radikalt förändrat beteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;I rapporten redovisas som nämnts en mer fördjupad studie av de 11 senaste spioneribrotten sedan år 2000. Denna del av studien visar på fler gärningsmän som är naturaliserade medborgare i USA och flera som haft utländsk anknytning genom släkt eller vänner eller affärskontakter. Nio av de elva hade frivilligt erbjudit sig att spionera eller tagit initiativ till verksamheten själva. Flertalet av gärningsmännen omfattades av någon form av säkerhetsklassifi- cering. I sex av fallen var mottagaren en terroristgrupp eller hade sådana kopplingar. Inte i något av de elva fallen fick gärningsman- nen pengar, även om betalning begärts i några av fallen. Den främsta drivkraften var dubbla lojaliteter. Därefter kom missnöjd- het (bitterhet, hämnd för förment oförrätt) och försök att ställa in sig hos personer som kunde erbjuda status, förmåner och makt. Flera av gärningsmännen hade samlat på sig information för fram- tida bruk. Fyra av de elva gärningsmännen led av allvarliga psykiska eller emotionella problem som bidrog till deras försök att anskaffa eller röja uppgifter. Bruk av datorer och internet förekom i flera fall, vilket enligt rapporten visar på att spionage anpassat sig till moderna former för hur information skapas, lagras, återfinns och överförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft9"&gt;De personligheter som identifierats har beskrivits som grandi- osa, narcissistiska, manipulativa, impulsiva, spänningssökande, behov av att känna sig värdefull, lättleddhet, extrem lojalitet och omnipotens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Slutsatser som dragits av denna undersökning är att det som behövs för att skapa en spion är tillfälle, motiv, bristande inre kontroll och ineffektiv yttre kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft18"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39570x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Underrättelsekällor och källkategorier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Vilka metoder använder sig underrättelsetjänster av för att komma över information? Två huvudgrupper kan urskiljas: mänsklig insamling och teknisk insamling. När det gäller källkategorierna utgörs dessa av öppna och hemliga källor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;De flesta underrättelseorganisationer arbetar både med öppna och med hemliga, slutna, källor samt med mänsklig och teknisk insamling. För insamlingsarbetets organisation och utförande spelar skillnaden i tillvägagångssätt en avgörande roll. En rad över- väganden avgör om en agent ska skickas till eller verka i ett område eller om tekniska sensorer från för ändamålet lämplig plattform ska användas. De tekniska systemen medger automatik, snabbhet och massinhämtning. De anfäktas inte av tvivel. Människor å andra sidan kan göra flera iakttagelser av olika slag, även sådana som inte varit förutsedda.&lt;SPAN class="ft48"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Den &lt;SPAN class="ft46"&gt;mänskliga insamlingen &lt;/SPAN&gt;benämns ofta med akronymen HUMINT (av engelskans ”human intelligence”). Människor som underrättelsekällor har avsatt spår av skräck, svek och lidande genom historien. Att använda människor för ett överordnat syfte har alltid varit komplicerat och upphör aldrig att vara det. Männi- skor som går underrättelsetjänsters ärenden vet ibland om det, men i många fall har tanken aldrig slagit dem in. De tillhör den stora anonyma skaran i den mänskliga insamlingens lägsta division.&lt;SPAN class="ft88"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Här rör det sig uppenbarligen om personer som inte anlitats som agenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;De mänskliga underrättelsekällorna kan efter grad av tillgäng- lighet, behov av skydd, informationspotential och kvalitet beskrivas som en pyramid. I basen av pyramiden finns de oftast förekom- mande och minst komplicerade källorna. Det handlar om resenärer, journalister, lokalbefolkning, flyktingar m.fl. Högre upp i pyrami- den återfinns t.ex. politiska motståndsrörelser, exilgrupper eller exilregeringar. Många av dessa lämnar gärna information, men pålitligheten kan variera. I toppen av pyramiden finns de exklusiva källorna, avhoppare, spontanagenter, infiltratörer och informatörer. De har tillgång till specifik och med andra underrättelsemedel oåt- komlig information. De exklusiva källorna är de som kan ge mest, men som är svårast att komma åt och är förknippade med störst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Agrell, Konsten att gissa rätt – Underrättelseverksamhetens grunder, 1998, s. 83.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Agrell, a.a., s. 85 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39571x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;risker.&lt;SPAN class="ft88"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Betydelsen av dessa exklusiva källor är mest framträdande i tidiga skeden av en beslutsprocess – bakomliggande målsättningar och bevekelsegrunder liksom interna motsättningar. En enda väl placerad källa kan ge mer av konkret underrättelsevärde än alla andra tillgängliga insamlingsmetoder tillsammans.&lt;SPAN class="ft88"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Teknisk insamling &lt;/SPAN&gt;är ett samlingsbegrepp för ett stort antal olika underrättelsekällor ur vilka skilda typer av information kan hämtas. Det gemensamma för dessa insamlingsmetoder är användningen av instrument för att förstärka eller ersätta de mänskliga sinnena.&lt;SPAN class="ft88"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft9"&gt;Exempel på teknisk insamling är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;signals intelligence (SIGINT), i vilken också ingår kommunika- tionsspaning (COMINT) och elektronisk spaning (ELINT), dvs. olika former av inhämtning genom avlyssning av signaler,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;hacker/hacking intelligence (HACKINT), informationsinsam- ling genom intrång i datasystem,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;open source intelligence (OSINT), insamling från öppna källor, t.ex. internet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;picture intelligence (PICINT), där information inhämtas genom bildupptagning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft9"&gt;Information inhämtas inte bara från slutna, hemliga, källor utan också öppna sådana. Olika slag av öppna källor kan t.o.m. utgöra det centrala materialet för underrättelseanalysen. Med &lt;SPAN class="ft44"&gt;öppna källor &lt;/SPAN&gt;avses i allmänhet böcker, tidningar, tidskrifter och vetenskapliga publikationer. Hit hör också elektroniskt tillgängliga uppgifter i databaser och på internet. Begreppet avser alltså information som finns tillgänglig utan att särskilda insamlingsmetoder behöver till- gripas.&lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;Underrättelsevärdet i öppna källor varierar mellan olika käll- kategorier och mellan olika underrättelsefrågor. Problemet ligger i tolkning och analys. Att materialet är öppet innebär inte att det är lättåtkomligt och allt som i princip är tillgängligt är förstås inte lika intressant eller relevant. Även om materialet är lättåtkomligt kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Agrell, a.a., s. 86.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Agrell, a.a., s. 90.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Agrell, a.a., s. 95.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Agrell, a.a., s. 105.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39572x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Bakgrund SOU 2012:95&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;det krävas goda språkkunskaper eller olika slag av special- kompetenser för att tillgodogöra sig det.&lt;SPAN class="ft48"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;De öppna källorna kan bara utnyttjas till den gräns som bestäms av vad andra gjort tillgängligt eller underlåtit att göra otillgängligt. De öppna källorna lämnar, även där uppfinningsrikedomen är stor, ett begränsat utrymme för aktiv insamling av svåråtkomliga upp- gifter. De öppna källornas huvudsakliga värde ligger i ett mer begränsat bevakande av ett informationsflöde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Det viktigaste särdraget hos de &lt;SPAN class="ft46"&gt;slutna källorna &lt;/SPAN&gt;är deras förutsäg- barhet, kontrollerbarhet och penetrationsförmåga. Det handlar om källor som fortlöpande kan förutses producera material. Dessa källor utgör instrument: speciella organisationer, personal och utrustning, som kan inriktas mot specificerade mål och frågeställ- ningar. Den exklusiva karaktären hos insamlingsmedlen, deras penetrationsförmåga, gör det möjligt att komma åt också det som inte tillhandahålls eller aktivt undanhålls. Hur mycket mängden material än ökar och hur stor möda som än läggs ner på att insamla och utnyttja de uppgifter som är öppet tillgängliga så finns det förr eller senare en gräns som inte går att komma över och bortom vilken bara de specifika underrättelsemedlen kan verka.&lt;SPAN class="ft88"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Omfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft9"&gt;Flera stater som bedriver olovlig underrättelseverksamhet här i landet har visat sig ha en betydande kapacitet för inhämtning. Enligt Säkerhetspolisens bedömningar har mer än 15 länder under- rättelseofficerare på plats i Sverige. Det förekommer också inre- sande underrättelseofficerare, dvs. personer som inte är fast sta- tionerade här i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft40"&gt;Många stater anmäler att de har ett antal underrättelseofficerare på plats i Sverige som arbetar öppet. De anmälda bedöms utgöra omkring en fjärdedel av alla underrättelseofficerare som finns här i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Agrell ger följande exempel på öppet tillgängliga massdata som kan vara intressanta för besvarandet av utpräglade underrättelsefrågor (s. 108): Efter kriget vid Persiska viken 1991 tillsatte FN en särskild kommission med uppgift att övervaka förstörandet av Iraks arsenal av massförstörelsevapen och anläggningar för att utveckla sådana. Ett grundläggande problem för kommissionen och dess experter var att kartlägga arten och omfattningen av det irakiska vapenprogrammen, vilka de irakiska myndigheterna på alla sätt försökte maskera. Ett viktigt material fick kommissionen genom att spåra och samla uppgifter om tusentals irakiska studenter och gästforskare som helt öppet vistats vid olika lärosäten runt om i världen. För de enskilda länderna och universiteten hade allt förefallit okontroversiellt- vad irakierna sysslat med framgick först av den samlade bild som ingen tidigare ställt samman.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Agrell, a.a., s. 110.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;landet. Varje officer kan antas ha flera tiotal kontakter, vilka de underhåller med flera möten per år. Det sammanlagda antalet kon- takter här i landet mellan underrättelseofficerare och andra perso- ner kan alltså vara betydande. Det finns dock ett mörkertal. Under- rättelseinhämtning sker också från andra plattformar än ambassa- der och andra beskickningar, t.ex. företag, organisationer, lärosäten och nyhetsbyråer. Underrättelsepersonal kan även komma inre- sande för enstaka uppdrag för att sedan återvända till hemlandet. Sådana &lt;NOBR&gt;icke-traditionella&lt;/NOBR&gt; plattformar utgör sannolikt ett mycket större antal än de traditionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Det är alltså svårt att sätta något exakt tal på antalet underrättel- seofficerare och agenter i Sverige. Det kan emellertid enligt Säker- hetspolisen röra sig om från något under ett hundra upp till några hundra underrättelseofficerare och, med utgångspunkten att varje officer kan hantera &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; personer, mellan ett drygt hundratal till upp över tusen agenter. Därtill kommer agenter vid de &lt;NOBR&gt;icke-traditionella&lt;/NOBR&gt; underrättelseplattformarna. Enligt Säkerhetspolisens uppskattning uppgår det antal personer som kan misstänkas utöva brott eller planera att utöva brott mot rikets säkerhet till flera hundra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Underrättelseverksamheten bedrivs långsiktigt och systema- tiskt. Den pågår ständigt. Flera stater skjuter till mer medel för verksamheten och underrättelsetjänsternas mandat vidgas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Den främmande underrättelseverksamheten är inriktad mot flyktingar, dissidenter och diaspora, myndigheter, tredje part (utländska intressen här i landet), den centrala statsledningen och Regeringskansliet, teknik och forskning, det militära försvaret och militär teknologi, politisk påverkan, politiska institutioner och totalförsvaret i övrigt. Det pågår också underrättelseverksamhet mot Sverige som syftar till konflikt- och krigsförberedelser. Det är framför allt stater som står bakom denna verksamhet, även om det inte kan uteslutas att också vissa terroristorganisationer ägnar sig åt underrättelseverksamhet i någon utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft18"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p304 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Diplomatiska och konsulära befattningshavares ställning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Föregående kapitel har syftat till att beskriva hur underrättelse- verksamhet generellt sett bedrivs. Det har av denna redogörelse framgått att personer som är verksamma som s.k. underrättelseof- ficerare inte sällan har en täckbefattning vid sitt hemlands beskick- ning i den stat där verksamheten bedrivs. Det förekommer också att verksamheten som underrättelseofficer sker vid sidan av den diplomatiska eller konsulära befattningen, om än på uppdrag av den egna staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Då således en funktion vid en stats beskickning ofta utgör den plattform från vilken en underrättelseofficer verkar finns det anledning att i korthet redogöra för diplomatiska och konsulära befattningshavares rättsliga ställning. Sådana befattningshavare åtnjuter i betydande utsträckning ett särskilt skydd mot mottagar- landets straffrättsliga lagstiftning och mot ingripande vid misstanke om brott. De regler som gäller i detta avseende redovisas i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Diplomatiska befattningshavare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;Allmänt om rättsreglerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Bestämmelser om diplomaters (beskickningschefer, diplomatisk personal m.fl.) ställning finns i Wienkonventionen om diploma- tiska förbindelser av den 18 april 1961. Sverige har tillträtt kon- ventionen (SÖ 1967:1). Bestämmelserna införlivades i svensk rätt genom lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier, som ersatts av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;Konventionens innehåll i relevanta delar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft40"&gt;För att upprätta diplomatiska förbindelser och ständiga diploma- tiska beskickningar krävs de berörda staternas samtycke (artikel 2). En beskickningschef får inte ackrediteras förrän den mottagande staten beviljat vederbörande agremang (artikel 4). Den mottagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft18"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;staten är inte skyldig att redovisa skälen för sin vägran att bevilja agremang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Som utgångspunkt gäller att den sändande staten efter eget gottfinnande får utse medlemmarna av beskickningspersonalen, dvs. de personer som tillhör beskickningens diplomatiska, admi- nistrativa och tekniska personal samt dess tjänstepersonal (artikel 7). Den mottagande staten kan dock kräva att namnen på &lt;NOBR&gt;militär-,&lt;/NOBR&gt; marin- och flygattachéer i förväg underställs den för god- kännande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Varje stat har rätt att när som helst och utan att ge några skäl förklara beskickningschef eller medlem av den diplomatiska perso- nalen persona non grata eller annan anställd för icke önskvärd (artikel 9). Den sändande staten ska i sådant fall antingen återkalla den berörda personen eller entlediga honom eller henne från tjäns- ten vid beskickningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Enligt artikel 10 ska den mottagande statens utrikesministerium eller annat ministerium underrättas om utseende av beskicknings- medlem, hans eller hennes ankomst eller slutgiltiga avresa eller entledigande från tjänsten vid beskickningen. Underlåtenhet att lämna sådana meddelanden är inte sanktionerad på annat sätt än genom artikel 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;Beskickningslokaler är okränkbara och företrädare för den mottagande staten får inte utan beskickningschefens medgivande bereda sig tillträde dit (artikel 22). Sådan lokal, dess inredning och annan egendom som finns där samt beskickningens fortskaff- ningsmedel ska vara undantagna från husrannsakan, rekvisition, beslag och exekutiva åtgärder. Också beskickningens arkiv och handlingar ska vara okränkbara, var de än finns (artikel 24). I arti- kel 30 slås fast att diplomatisk företrädares privatbostad ska åtnjuta samma okränkbarhet och samma skydd som beskickningslokaler. Detsamma gäller sådan företrädares handlingar, korrespondens och, som huvudregel, egendom. Med ”diplomatisk företrädare” avses beskickningschefen och medlem av beskickningens diploma- tiska personal, dvs. personal som har diplomatisk ställning (artikel 1 d och e).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft38"&gt;En diplomatisk företrädare ska åtnjuta okränkbarhet till sin per- son. Han eller hon får inte underkastas någon form av anhålllande eller annat frihetsberövande (artikel 29). Konventionen anger också att diplomatisk företrädare åtnjuter immunitet i fråga om den mottagande statens domsrätt i straffrättsligt hänseende (artikel 31; den sändande staten kan enligt artikel 32 häva immuniteten). En&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft18"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39576x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;sådan företrädare är även befriad från vittnesplikt. Också andra personalkategorier än den nu nämnda och anhöriga åtnjuter i viss utsträckning samma immunitet som diplomatiska företrädare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Den som har rätt till immunitet är likväl enligt artikel 41 skyldig att lyda den mottagande statens lagstiftning, om detta inte inkräk- tar på hans eller hennes immunitet och privilegier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft96"&gt;Särskilt om befattningshavares okränkbarhet och straffrättslig immunitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;En diplomatisk företrädare ska alltså åtnjuta okränkbarhet till sin person och får inte underkastas frihetsberövande. Förbudet mot frihetsberövande torde inte vara det enda värnet av diplomatens person som bestämmelsen förutsätter. Även andra personella tvångsmedel, t.ex. kroppsvisitation, bör innefatta en otillåten kränkning (jfr 2 kap. 6 § regeringsformen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Det har hävdats i doktrinen att immunitetsbestämmelserna innefattar straffprocessuell immunitet och att således tvångsmedel, såväl reella som personella, inte får användas mot en diplomatisk företrädare.&lt;SPAN class="ft84"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Beslag skulle med detta synsätt inte kunna ske hos en diplomatisk företrädare, ens om föremålet i fråga uppenbart är åtkommet genom brott eller inte utgör företrädarens egendom (annat möjligen när ett omhändertagande av egendom sker i pre- ventivt syfte, dvs. för förhindra brottslighet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;En diplomat kan alltså inte hållas straffrättsligt ansvarig för gär- ningar här i landet, om inte den sändande staten upphäver immu- niteten. Bestämmelsen förefaller avse lagföring på grund av brott (jfr prop. 1966:148 s. 11). Bestämmelsen begränsar sig inte till prövning av straffansvar i domstol utan får antas omfatta också summariska förfaranden som resulterar i föreläggande av ordnings- bot eller strafföreläggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Med tanke också på skyddet för diplomaters privatbostäder och egendom förefaller möjligheterna att tvångsvis kunna åstadkomma sådana personers medverkan i brottsutredning sammanfattningsvis vara mycket små, även om syftet är att lagföra någon som inte åtnjuter immunitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Sjöholm, Om den diplomatiska immuniteten mot tvångsingripanden, SvJT 1973 s. 208 ff., Lindberg, Straffprocessuella tvångsmedel – när och hur får de användas, 2:a upplagan, 2009, s. 751 och Mahmoudi, Some remarks on Diplomatic Immunity from criminal jurisdiction i Festskrift till Lars Hjerner, Studies in International Law, 1990, s. 339 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft18"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B39577x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;En diplomat är inte heller skyldig att avlägga vittnesmål. Med detta avses i vart fall att vittna i mål eller ärende i domstol. Frågan är om bestämmelsen också omfattar förhör under förundersökning. Enligt 23 kap. 6 § rättegångsbalken må förhör hållas med envar, som antas kunna lämna upplysningar av betydelse för utredningen. I doktrinen har den uppfattningen uttryckts att diplomaten inte är skyldig att underkasta sig förhör under förundersökning.&lt;SPAN class="ft88"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Immuniteten skulle alltså sträcka sig längre än undantag från skyl- dighet att inställa sig som vittne i domstol. Det bör poängteras att en diplomatisk företrädare inte är &lt;SPAN class="ft46"&gt;skyldig &lt;/SPAN&gt;att vittna; inget hindrar dock att denne går med på att höras som vittne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft9"&gt;Den omständigheten att det inte är möjligt att ingripa straff- rättsligt mot en diplomatisk företrädare anses inte utgöra hinder mot att det vidtas åtgärder för att hindra en sådan person från att begå brott eller att avbryta pågående brottslighet; immuniteten anses hindra repressiva åtgärder men inte preventiva.&lt;SPAN class="ft48"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Konsulära befattningshavare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft9"&gt;Det är inte känt i vilken utsträckning underrättelseofficerare eller motsvarande använder sig av konsulär täckbefattning. Det kan mot bakgrund av en mer begränsad immunitet för konsulära befatt- ningshavare förmodas att det inte är särskilt vanligt före- kommande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft38"&gt;I det följande redovisas ändå helt kort några bestämmelser om konsulära befattningshavares ställning. Sådana bestämmelser finns i Wienkonventionen om konsulära förbindelser av den 24 april 1963 (SÖ 1974:10). Sverige är part i konventionen och denna har inför- livats med svensk rätt genom, numera, lagen (1976:661) om immu- nitet och privilegier i vissa fall (3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft12"&gt;Konventionens bestämmelser i relevanta delar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft40"&gt;Upprättande av konsulat sker med den mottagande statens (värd- statens) samtycke (artikel 4). Konsulatschefer utnämns av den sän- dande staten och ska godkännas av värdstaten (artikel 12). Annan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Sjöholm, a.a. s. 213, och Lindberg, a.a. s. 756.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Lindberg, a.a., s. 760.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;konsulatspersonal tillsätts fritt av sändande stat. Andra konsuler än konsulatschefer ska anmälas till värdstaten med angivande av namn m.m. Uppgifter ska också lämnas om annan personal, bl.a. dess tillsättning och när den anländer (artikel 24).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Också befattningshavare vid konsulat kan förklaras persona non grata eller ej önskvärd (artikel 23).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft9"&gt;Konsulatslokaler ska vara okränkbara (artikel 31). Även konsu- latsarkiv och konsulära handlingar är okränkbara (artikel 33).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;Konsuler får inte anhållas eller häktas i avvaktan på rättegång annat än för grova brott och endast efter beslut av behörig judiciell myndighet. Med undantag för sådant frihetsberövande får konsuler inte fängslas eller underkastas annan form av inskränkning av sin personliga frihet utom för verkställighet av lagakraftvunnen dom (artikel 41).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Konsuler och konsulatstjänstemän är inte underkastade värds- tatens judiciella eller administrativa myndigheters domsrätt såvitt angår deras handlande vid fullgörandet av konsulära uppgifter (artikel 43).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Medlemmar av konsulatspersonalen (med detta begrepp avses andra konsuler än konsulatschefen, konsulatstjänstemän och med- lemmar av tjänstepersonalen, artikel 1.1 h) kan kallas att inställa sig som vittnen under rättegång eller administrativt förfarande. En konsul som vägrar att vittna kan inte bli föremål för tvångsmedel eller andra påföljder. Vittnesplikten omfattar inte sådant som har samband med deras tjänsteutövning eller att förete officiella skri- velser och handlingar som rör denna. Detta följer av artikel 44.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft9"&gt;Den sändande staten kan enligt artikel 45 häva immuniteten. Alla som åtnjuter privilegier och immunitet är skyldiga att iaktta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft9"&gt;den mottagande statens lagar och förordningar, om detta inte inkräktar på deras privilegier och immunitet (artikel 55).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Särskilda bestämmelser om konsulers vittnesmål finns i lagen (1970:86) om befrielse för utländsk konsul från skyldighet att avlägga vittnesmål m.m. I lagen stadgas bl.a. att lönad konsul som är anställd i främmande stats tjänst här i landet och som inte är svensk medborgare inte är skyldig att avlägga vittnesmål (1 §). Lagen torde avse skyldigheten att inställa sig som vittne inför dom- stol (jfr prop. 1970:19 s. 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft18"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;3 Nuvarande reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Historik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Lagstiftningen före år 1940&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;I 1864 års strafflag, i dess ursprungliga lydelse, saknades bestäm- melser om spioneri i modern mening. Strafflagens 8 kap. innehöll i huvudsak endast stadganden om s.k. krigsspioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Spionerilagstiftningen förändrades år 1913. Ändringarna hade sin bakgrund i att det svenska försvarets utveckling hade tilldragit sig ökad uppmärksamhet från främmande staters sida. Det var då inte bara ”krigsmedlen” som stod i fokus utan också förhållanden av betydelse för krigföringen, t.ex. terrängen, kommunikationer och underhållsmöjligheter. Det ansågs bl.a. på grund av detta finnas behov av att skydda militära hemligheter också i fredstid. (Se NJA II 1913 s. 287 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;1913 års ändringar innebar bl.a. att det i 8 kap. strafflagen infördes bestämmelser som straffbelade att för obehörig uppenbara militära hemligheter och att sätta sig i besittning av sådana hemligheter. Bestämmelserna har sagts innebära kriminalisering av spioneri i modern mening (jfr Ds Ju 1975:16 s. 13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1930-talet&lt;/NOBR&gt; genomfördes omfattande förändringar av spionerilagstiftningen. Spioneriverksamhet som riktade sig mot uppgifter av icke hemlig natur straffbelades. Detta motiverades med att även sådana uppgifter kunde, när de sammanställts, ge upplysning om förhållanden av hemlig natur. Vidare ansågs att även annat än förhållanden som rörde försvarsväsendet borde anges som spioneriobjekt, med hänsyn till den dåvarande krigföringens totala karaktär. Bl.a. mot denna bakgrund infördes bestämmelser som straffbelade att i syfte att gå främmande makt tillhanda anskaffa, låta anskaffa, ta befattning med eller åta sig att anskaffa uppgifter angående förhållanden rörande riket eller annan makt, vilkas meddelande till främmande makt kunde skada rikets försvar eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft18"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p323 ft9"&gt;folkförsörjning eller dess vänskapliga förbindelser med främmande makt. (Se NJA II 1939 s. 650 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;1940 och 1942 års ändringar i 8 kap. strafflagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft10"&gt;Redan under år 1939 inleddes en ny översyn av spionerilag- stiftningen. Bakgrunden var åter det moderna krigets totala karaktär. Det framhölls att detta förutsätter kunskap om politiska rörelser, folkstämningar inom landet, industri och handel, kommu- nikationsmedel, anläggningar för kraftförsörjning m.m. Det antogs att handelsspioneriet kommit att ofta ha väl så stor betydelse som det militära spioneriet. För att kriget ska nå ett snabbt avgörande måste de önskade uppgifterna till stor del införskaffas redan i fredstid. Uppgiften var därför att eftersträva att göra straffbestäm- melserna allmänt tillämpliga på sådana handlingar som kunde skada rikets säkerhet. (Se NJA II 1941 s. 7 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Efter denna översyn kom 8 kap. strafflagen bl.a. att innehålla straffbestämmelser som omfattade krigsspioneri (8 §), anskaffande av hemliga uppgifter som rörde försvaret, folkförsörjningen eller rikets vänskapliga förbindelser med främmande makt (9 §) och utlämnande av sådana uppgifter som angavs i 9 § (10 §). Nu nämnda gärningar utgjorde spioneri om brottet begicks för att gå främmande makt tillhanda (11 §). Spioneribrottet omfattade också viss annan befattning med uppgifter om bl.a. försvaret, dock att det inte uppställdes krav på att uppgifterna var hemliga och att straffskalan var mildare (14 § första stycket). Slutligen fanns i kapitlet en bestämmelse om bedrivande i annat fall av hemlig underrättelseverksamhet i militärt eller politiskt syfte för främmande makts räkning (14 § andra stycket). (Se NJA II 1941 s. 29 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;De båda bestämmelserna i 8 kap. 14 § avsåg dels uppgifter som inte var hemliga eller som inte angick Sveriges förhållanden, dels sådan underrättelseverksamhet som inte hunnit leda till att upp- gifter anskaffats. Det kan också nämnas att 8 kap. 26 § strafflagen upptog en bestämmelse om straff för förberedelse till spioneri för den som åtog sig eller erbjöd sig att utföra sådan verksamhet. (Se NJA II 1941 s. 35 f.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Under år 1942 genomfördes ytterligare ändringar. Bl.a. bröts gärningen i 8 kap. 14 § andra stycket ut och placerades i 14 a § med brottsbeteckningen olovlig underrättelseverksamhet. (Se prop. 1942:27 s. 8 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft18"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;En fullständig översyn av spionerilagstiftningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft12"&gt;1948 års ändringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Ett arbete som innebar ett mera omfattande successivt förnyande av strafflagens speciella del bedrevs av Straffrättskommittén. Kommittén föreslog i sitt betänkande Lagstiftning om brott mot staten och allmänheten (SOU 1944:69) omfattande ändringar i 8 kap. strafflagen. Det ansågs att bestämmelserna i kapitlet efter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft9"&gt;”upprepade partiella reformer blivit alltför detaljerade och splitt- rade” och föreslogs att bestämmelserna skulle sammanföras till ett fåtal paragrafer. (A. bet. s. 112 f. och s. 127.)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td156"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;Departementschefen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;godtog i allt väsentligt förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td156"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;(prop. 1948:80 s. 42).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td156"&gt;&lt;P class="p159 ft11"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;fick följande lydelse i propositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td156"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;(8 kap. 4 §):&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p327 ft98"&gt;Den som, med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar eller lämnar uppgift rörande försvarsverk, vapen, förråd, import, export eller förhållande i övrigt, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för försvaret eller för folkför- sörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhåll- landen eller eljest för rikets säkerhet, dömes, evad uppgiften är riktig eller ej, för spioneri till straffarbete i högst sex år eller, om brottet är ringa, till fängelse. Samma lag vare, där någon med uppsåt som nu sagts obehörigen framställer eller tager befattning med skrift, teckning eller annat föremål som innefattar sådan uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;Bestämmelsen exemplifierade vad som kunde vara föremål för spioneri. Det var inte bara rent militära förhållanden som avsågs. Det krävdes inte att uppgifterna varit hemliga. Straffrätts- kommittén hade i anslutning till detta anfört (a. bet. s. 129) följande. ”Att ett sådant krav, vari anses ligga mera än att upp- giftens meddelande till främmande makt skulle vara till men för riket, uppställts i SL 8:9 torde sammanhänga med att där ej fordras uppsåt att gå främmande makt tillhanda. Då detta subjektiva krav uppställs i förevarande paragraf torde här lika litet som i SL 8:14 böra göras den ytterligare begränsning, som ligger i krav på viss hemlig natur hos uppgiften.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Straffrättskommittén anförde också att det var uppenbart att uppgift om ett sakförhållande som är allmänt känt, ”ej blott inom riket, icke rymmes under paragrafen, ty sådan uppgift angår tydligen ej förhållanden vilkas uppenbarande för främmande makt kan medföra men”. Kommittén framhöll dock att ”ett systematiskt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft18"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;insamlande av uppgifter, vilka var och en för sig äro ofarliga, kan vara menligt för rikets säkerhet och därför falla under paragrafen, t.ex. uppgifter om trafiken i en hamn”. (A. bet. s. 129.) Såvitt framgår hade inte departementschefen några invändningar mot dessa ståndpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;När det gällde menrekvisitet upptogs ”såsom en generalklausul annat men för rikets säkerhet” (a. bet. s. 129). Som exempel på sådant men angav Straffrättskommittén uppgifter om beslut av regeringen eller om underhandlingar med främmande makt, genom vilka vårt lands utrikespolitiska läge väsentligt försämras utan att de likväl angår rikets försvar. Departementschefen anförde om detta att kravet på fara för rikets säkerhet måste anses innefatta en begränsning till verkligt betydelsefulla ting (a. prop. s. 123).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Det spelade för straffansvar inte någon roll om uppgiften var riktig eller inte. Departementschefen anförde att det avgörande för bestämmelsens tillämpning var att uppgiften hänförde sig till ett kunskapsområde som till sin natur är sådant att ett uppenbarande av vad som faller därunder regelmässigt är ägnat att medföra skada i något av de i paragrafen angivna hänseendena. (a. prop. s. 123.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Departementschefen ansåg i likhet med Straffrättskommittén att straffansvar skulle kunna inträda inte bara om det förelegat syfte att gå främmande makt tillhanda, utan ”så snart vanligt uppsåt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;– även eventuellt uppsåt att göra detta funnits” (a. prop. s. 124). Departementschefen instämde även med Straffrättskommittén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft9"&gt;om att det borde införas en bestämmelse om grovt spioneri. Riksdagen hade inga invändningar mot vad som föreslagits i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft8"&gt;propositionen i dessa delar (första lagutskottets utlåtande 1948:39). Departementschefen ansåg liksom Straffrättskommittén att det fanns behov av en straffbestämmelse som omfattade gärningar vilka objektivt utgjorde spioneri, men där gärningsmannen saknat uppsåt att gå främmande makt tillhanda. Sådana gärningar kunde innebära allvarlig fara för riket. Departementschefen anslöt sig till kom- mitténs uppfattning att det var nödvändigt att inskränka straff- bestämmelsen till hemliga uppgifter. Till skillnad från kommittén ansåg departementschefen att det fanns anledning att skilja uppsåtliga och oaktsamma gärningar åt. Bestämmelsen fick följande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft9"&gt;lydelse (8 kap. 6 §):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft16"&gt;Förövas, beträffande uppgift som rör förhållande av hemlig natur, gär- ning som i 4 § sägs utan uppsåt att gå främmande makt tillhanda, dömes för obehörig befattning med hemlig uppgift högst till straff- arbete i två år eller, om riket var i krig, högst till straffarbete i fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft18"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft16"&gt;Befordrar eller lämnar någon av grov oaktsamhet uppgift som avses i 4 § och som rör förhållande av hemlig natur, dömes för vårdslöshet med hemlig uppgift till fängelse eller böter eller, om riket var i krig, högst till straffarbete i två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Det avgörande för frågan om en uppgift var av hemlig natur eller inte var inte om den hade åsatts ”hemligstämpel”. Det avgörande skulle vara om uppgiften sakligt sett var hemlig eller inte. Uttrycket ”hemlig natur” skulle emellertid inte få omfatta annat än sådant som verkligen var avsett att hållas hemligt och inte heller redan blivit allmänt känt. För att ett förhållande skulle kunna anses avsett att hemlighållas, borde avsikten i regel ha kommit till uttryck på något sätt, genom t.ex. hemligstämpel, order till underlydande eller anslag om förbud för obehöriga att bereda sig tillträde. (A. prop. s. 126.) Riksdagen godtog förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft40"&gt;Både Straffrättskommittén och departementschefen uttalade att det också i fortsättningen borde vara möjligt att ingripa med straff mot underrättelseverksamhet som bedrevs här i landet, men som inte riktade sig mot Sverige. Syftet med en sådan bestämmelse skulle vara att förhindra utländska spioneriorganisationer att för- lägga sin verksamhet till Sverige. I propositionen fick bestämmelsen om olovlig underrättelseverksamhet (8 kap. 7 §) följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft16"&gt;Den som, med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, efter åtagande eller mot ersättning bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter som röra en annan främmande makts militära förhållanden av hemlig natur, dömes för militärt spionage mot främmande makt högst till straffarbete i två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Departementschefen ansåg att det strikt borde upprätthållas ett krav på verksamhet. Det fanns enligt honom inte skäl att ingripa med straff om någon organiserad spioneriverksamhet inte förelåg. För att från tillämpningsområdet utesluta sådana fall där under- rättelser lämnades spontant och av ideella skäl – patriotiska eller andra – beträffande förhållanden i andra länder skulle krävas att verksamheten bedrevs efter åtagande eller mot ersättning. Det var vidare uteslutet, anförde departementschefen, att förbjuda en verk- samhet som bara avsåg insamlande av allmänt kända eller till- gängliga uppgifter. Straffbestämmelsen borde därför bara omfatta hemliga uppgifter, därtill endast sådana som avsåg främmande makts militära förhållanden. Slutligen krävdes att gärningsmannen hade uppsåt att gå främmande makt tillhanda. (a. prop. s. 133 f.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft18"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft9"&gt;Riksdagen ansåg dock inte att förslaget innefattade ett till- räckligt straffskydd. Verksamhet av nu aktuellt slag kunde enligt riksdagen lätt medföra att Sverige invecklas i utrikespolitiska svårigheter. Redan den omständigheten att utländska spioneri- centraler var verksamma här i landet kunde innebära en fara på så sätt att deras arbete när som helst inriktades även mot svenska förhållanden. Det straffbara området hade i propositionen blivit för snävt angivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Riksdagen instämde med departementschefen om att kärn- området för de förfaranden, mot vilka lagstiftningen måste ingripa utgjordes av verksamhet för anskaffande av uppgifter om militära förhållanden. Med hänsyn till det moderna krigets totala karaktär ansåg emellertid riksdagen att även en här i landet bedriven verksamhet för anskaffande av uppgifter om andra viktiga för- hållanden för krigföringen kunde utsätta Sverige för faran av allvarliga utrikespolitiska förvecklingar. Det straffbara området borde inte heller begränsas till uppgifter av hemlig natur. En bättre bestämning av det straffbara området skulle uppnås, om bestäm- melsen avfattades i viss anslutning till spioneribestämmelsen. Riks- dagen ansåg också att det fanns anledning att kunna ingripa straffrättsligt mot underrättelseverksamhet som bedrivs i politiskt syfte och inriktades mot statslösa flyktingar i Sverige eller mot svenska medborgare. Det var här inte främst svenska statens säkerhet som skulle skyddas utan enskilda personer mot fara för framtida förföljelse eller liknande. (Se första lagutskottets utlåtande 1948:39 s. 21 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft9"&gt;Riksdagen beslutade följande lydelse av 8 kap. 7 §:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft98"&gt;Den som, med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, här i riket bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter rörande militära eller andra förhållanden, vilkas uppenbarande för den främmande makten kan medföra men för annan främmande makts säkerhet, dömes för olovlig underrättelseverksamhet högst till straffarbete i två år. Samma lag vare om den som, i annat fall än nu sagts, med uppsåt att gå främ- mande makt tillhanda, hemligen eller med användande av svikliga medel bedriver politisk underrättelseverksamhet här i riket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft9"&gt;Frågan om avfattningen av bestämmelsen om olovlig under- rättelseverksamhet var inte slutligt avgjord i och med detta. Riksdagen anhöll därför om skyndsam förnyad utredning i ämnet (rskr. 1948:379).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft18"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p343 ft12"&gt;Bestämmelsen om olovlig underrättelseverksamhet får sin slutliga utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft9"&gt;Vid den förnyade översynen biträdde departementschefen utskot- tets och riksdagens uppfattning att det fanns behov av att kunna ingripa straffrättsligt mot underrättelseverksamhet här i landet som riktade sig mot annan stat. Som skäl för detta ställningstagande anfördes att verksamhetens bedrivande här i landet lätt kan medföra att Sverige invecklas i utrikespolitiska svårigheter och att redan den omständigheten att spioncentraler för främmande makts räkning är verksamma på svensk ”botten” innebär en fara för landet med hänsyn till att arbetet när som helst kan övergå i spioneri mot Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Departementschefen ansåg att bestämmelsen om olovlig underrättelseverksamhet även borde omfatta underrättelse- verksamhet som hade enskilda personer som föremål. Dessutom ansågs det vara nödvändigt med en specialreglering av medverkans- ansvaret i förhållande till allmänna medverkansregler för att inte göra regleringen för vid. (Se NJA II 1949 s. 570 ff., jfr s. 566).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Riksdagen godtog i allt väsentligt regeringens förslag. Stad- gandet kom härefter att få följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft99"&gt;Den som, med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, här i riket bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter rörande militära eller andra förhållanden, vilkas uppenbarande för den främmande makten kan medföra men för annan främmande makts säkerhet, eller här i riket till dylik verksamhet lämnar medverkan som ej är allenast tillfällig, dömes för olovlig underrättelseverksamhet högst till straff- arbete i två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft16"&gt;Vad i första stycket stadgas skall ock gälla, om någon, med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, här i riket hemligen eller med användande av svikliga medel antingen bedriver verksamhet för anskaf- fande av uppgifter om annans personliga förhållanden eller till dylik verksamhet lämnar medverkan, som ej är allenast tillfällig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft40"&gt;Vidare ändrades 8 kap. 11 § strafflagen så att också försök och för- beredelse till olovlig underrättelseverksamhet blev straffbelagd. I anslutning till denna ändring anförde riksdagen bl.a. att bestämmelsen eliminerade några av de svagheter som var förenade med att som förutsättning för straffbarhet för olovlig underrättelseverksamhet krävdes att en verksamhet skulle föreligga. Om en straffbar verksamhet är åsyftad av gärningsmannen, kan en enstaka handling anses som försöksbrott. (Se NJA II 1949 s. 576; jfr s. 570 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft18"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;Förändringar i samband med införandet av brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;De nu behandlade bestämmelserna i 8 kap. strafflagen överfördes med endast mindre sakliga och redaktionella ändringar till 19 kap. brottsbalken. Av dessa ändringar kan nämnas att det i spioneri- bestämmelsens beskrivning av den brottsliga handlingen utöver&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft9"&gt;”anskaffar, befordrar och lämnar” upptogs, efter förslag från Lagrådet, ”eljest röjer” (prop. 1962:10 C 204).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Nu gällande bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft10"&gt;De bestämmelser som upptogs i brottsbalken stod sig sådana de redovisats ovan till mitten av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; då en första översyn av bestämmelserna genomfördes. Denna avsåg bl.a. uppsåtsfrågor. Resultatet av översynen redovisades i betänkandet Spioneribrottet m.m. (Ds Ju 1975:16). Genom prop. 1975/76:174 lades fram förslag till ändringar av 19 kap. &lt;NOBR&gt;5–8&lt;/NOBR&gt; §§ samt införande av två nya paragrafer, 10 och 11 §§ (se också bet. JuU 1975/76:46 och rskr. 1975/76:393 samt lag [1976:509] om ändring i brottsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Därefter genomfördes ytterligare en översyn med början under år 1977. Bakgrunden var bl.a. att det under riksdagens behandling av den proposition som lades fram på grundval av ovan nämnda betänkande väckts ett antal motioner som föranledde riksdagen att förorda att ytterligare utredning borde företas i fråga om spioneri- brottet. Det var främst spioneribestämmelsens tillämpning på politiskt och ekonomiskt spionage som stod i blickfånget. Över- vägandena redovisades i betänkandet Översyn av spioneribrottet m.m. (Ds Ju 1979:6). Regeringen lade genom prop. 1979/80:176 fram förslag om ändring i brottsbalken på grundval av betänkandet. Riksdagens behandling av förslagen framgår av bet. JuU 1981/82:8. De beslutade ändringarna utfärdades genom lagen (1981:1165) om ändring i brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Av här behandlade bestämmelser i 19 kap. har 6 § (grovt spio- neri) därefter ändrats genom lagen (2009:396) om ändring i brottsbalken, då det högsta tidsbestämda straffet höjdes från fängelse i tio år till fängelse i högst arton år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft38"&gt;I det följande redovisas nu gällande lydelse av 19 kap. &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; §§ brottsbalken och de överväganden som lett fram till dessa lydelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft18"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p351 ft9"&gt;till den del de innefattat ändringar i förhållande till vad som redo- visats i avsnitt 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Spioneri och grovt spioneri&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft12"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft9"&gt;Bestämmelsen i 19 kap. 5 § har följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft98"&gt;Den som, för att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande försvarsverk, vapen, för- råd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för totalförsvaret eller eljest för rikets säkerhet döms, vare sig uppgiften är riktig eller ej, för &lt;SPAN class="ft100"&gt;spioneri &lt;/SPAN&gt;till fängelse i högst sex år. Detsamma skall gälla, om någon i syfte som nu sagts obehörigen framställer eller tar befattning med skrift, teckning eller annat föremål som innefattar sådan uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;I förhållande till den lydelse av stadgandet som från början upptogs i brottsbalken har förändringar gjorts i fråga om kravet på uppsåt när det gäller tillhandagående av främmande makt, vad som utgör spioneriobjekt och i fråga om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;För straffansvar krävs alltså att gärningsmannen haft direkt uppsåt att gå främmande makt tillhanda. Detta uppsåtskrav inför- des genom 1976 års ändringar av bestämmelsen. Dessförinnan hade alltsedan 1948 års ändringar i 8 kap. strafflagen gällt att även indirekt och eventuellt uppsåt att gå främmande makt tillhanda kunde grunda straffansvar för spioneri (jfr prop. 1948:80 s. 124 och avsnitt 3.1.3 ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;I direktiven till 1975 års utredning uttalade departementschefen att inte alla handlingar där eventuellt uppsåt att gå främmande makt tillhanda förelegat borde ges samma rubricering som en mot rikets säkerhet direkt riktad spioneriverksamhet. Han anförde vidare att det torde te sig mera naturligt att handlingar som objektivt sett utgör spioneri, men där ett direkt uppsåt att gå främmande makt tillhanda saknas jämställs med brottet obehörig befattning med hemlig uppgift. (Se Ds Ju 1975:16 s. 9 f.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;Utredaren antog att konstruktionen med indirekt och eventuellt uppsåt generellt torde vara godtaget i det allmänna rätts- medvetandet, åtminstone i fråga om brott där brottseffekten framstår som något konkret och påtagligt. Bilden komplicerades&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft18"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Nuvarande reglering SOU 2012:95&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;dock genom ett för spioneribrottet konstitutivt element i form av ett s.k. fristående uppsåtsrekvisit (att gå främmande makt till- handa). Utredaren ansåg att när de allmänna reglerna om uppsåt tillämpas på detta rekvisit framstod det brottsliga i förfarandet som tämligen abstrakt som spioneri betraktat och det torde i det allmänna rättsmedvetandet vara än mer fjärmat från vad som vanligen förknippas med spioneri. Utredaren föreslog därför att gärningsbeskrivningen skulle ändras så att ansvar inträdde endast vid direkt uppsåt att gå främmande makt tillhanda. (Se Ds Ju 1975:16 s. 26.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;I den efterföljande propositionen anförde departementschefen att sådana förfaranden som för ett naturligt betraktelsesätt inte ter sig som spioneri måste undantas från paragrafens tillämpnings- område. Enligt hans uppfattning uppfattades i det allmänna rättsmedvetandet spioneri som ett handlande i förrädisk avsikt eller i syfte att gå främmande makt tillhanda. Beteckningen spioneri borde därför förbehållas fall där gynnandet av främmande makt ingår som ett avsiktligt led i gärningsmannens handlande. Departementschefen förordade därför att 19 kap. 5 § brotts- balken skulle ändras i överensstämmelse med utredarens förslag. (Se prop. 1975/76:174 s. 21.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Justitieutskottet tillstyrkte propositionens förslag och riks- dagen beslutade i enlighet med utskottets betänkande (bet. JuU 1975/76:46 och rskr. 1975/76:393).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft10"&gt;Vid remitteringen av betänkandet Ds Ju 1975:16 anmärkte rikspolisstyrelsen att det inte fanns några bestämmelser om spioneri mot politiska och ekonomiska förhållanden av betydelse för rikets säkerhet. Styrelsen ansåg att det var angeläget att spioneribrotten blev föremål för översyn och modernisering med hänsyn till den ändring av målinriktningen mot sådana intressen som kunde skönjas i underrättelseverksamheten. Den politiska sektorn i svenskt samhällsliv var föremål för livlig uppmärksamhet och återkommande närmanden från främmande underrättelse- tjänsters sida. Departementschefen uttalade med anledning av dessa synpunkter att gällande spioneribestämmelser gav skydd för sådana ekonomiska och politiska förhållanden vilkas uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikets säkerhet. (Se prop. 1975/76:174 s. 18.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;Riksdagen ansåg dock att ytterligare utredning var nödvändig och att denna borde ta sikte på straffskyddet mot spionageformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft18"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;med politisk eller ekonomisk (inkl. industriell) inriktning (se ovan nämnda utskottsbetänkande och riksdagsskrivelse).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft12"&gt;Särskilt om politiskt och ekonomiskt spionage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft9"&gt;En utredning tillkallades år 1977. Den lade fram sina överväganden och förslag i betänkandet Översyn av spioneribrottet m.m. (Ds Ju 1979:6). I fråga om den förändring av målinriktningen som rikspolisstyrelsen gjort gällande anförde utredningen att det fanns anledning att anta att en förändring ägt rum mot ökat politiskt och industriellt spionage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Utredningen ansåg att 19 kap. 5 § brottsbalken i sin dåvarande lydelse avsåg alla förhållanden av sådan beskaffenhet att deras röjande för främmande makt kan medföra fara för rikets säkerhet. Bestämmelsen kunde således i och för sig bli tillämplig på politiskt eller industriellt spionage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;I fråga om &lt;SPAN class="ft44"&gt;politiskt spionage&lt;/SPAN&gt;, utan anknytning till försvaret eller folkförsörjningen, anförde utredningen att det torde vara sär- präglade fall där röjandet kan medföra men för rikets säkerhet. Som exempel på sådana fall anförde utredningen hemliga förhandlingar med annat land vars röjande kan medföra att Sverige får svårare att förhålla sig neutralt i ett eventuellt krig utanför våra gränser. Utforskande av svenska förhandlingsdirektiv inför en gränsför- handling med främmande nation skulle kunna innebära men för rikets säkerhet. Om ett sådant röjande skulle kunna innebära fara för rikets oberoende eller bestånd helt eller delvis, syntes enligt utredningen men för rikets säkerhet föreligga. (Se Ds Ju 1979:6 s. 45.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Utredningen ansåg alltså att det endast var i undantagsfall som politiskt spionage kan tänkas innebära men för rikets säkerhet. I övrigt är sådana handlingar normalt straffbara endast som brott mot tystnadsplikt. Om ekonomisk skada kan orsakas av att uppgifter om t.ex. hemliga regeringsöverläggningar eller hemliga förhandlingsdirektiv avslöjas kan trolöshet vid förhandling med främmande makt vara för handen. Utredningen konstaterade dock att det finns röjande av uppgifter som inte omfattas av något straffstadgande (s. 49).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft40"&gt;Gränsen för spioneribestämmelsens tillämpningsområde ansågs vara tämligen säkert bestämd. En vidgning av tillämpningsområdet till att avse men för rikets intressen i vidare mening skulle enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft18"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;utredningen kunna leda till att gränserna för bestämmelsen blir mycket oskarpa och lämnar utrymme för en skönsmässig bedöm- ning. En precisering av vilka intressen som ska tillgodoses blir då nödvändig (s. 51).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;När det gällde frågan om införande av ett stadgande riktat mot &lt;SPAN class="ft55"&gt;industrispionage &lt;/SPAN&gt;gjorde sig tidigare synpunkter gällande på mot- svarande sätt. Ett stadgande som avsåg att ge skydd för rikets intressen skulle enligt utredningen bli så vagt att det inte skulle vara lämpligt som skydd mot ifrågavarande gärningar. Gränsen blir så osäker att tillämpningen skulle kunna leda till ingripande mot allt industrispionage, som har någon nämnvärd ekonomisk betydelse. Av bl.a. dessa skäl ansåg utredningen att den inte borde föreslå några bestämmelser för sådant spioneri. (Se Ds Ju 1979:6 s. 52.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Utredningen ansåg alltså att det inte fanns skäl att föreslå någon utvidgning av spioneribrottet. Det fanns dock, konstaterade utred- ningen, viss osäkerhet om också politiskt eller ekonomiskt spionage omfattades. Ett förtydligande borde komma till uttryck i lagtexten. Vad &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; anbelangade ansåg utredningen att det inte fanns någon anledning att ändra detta. Uttrycket ”men för rikets säkerhet” klargjorde att det är &lt;SPAN class="ft46"&gt;rikets mer fundamentala intres- sen som skyddas och att det röjda måste ha en viss betydelse&lt;/SPAN&gt;. Utred- ningen förordade den utvägen att genom en annorlunda exempli- fiering ge en mera representativ bild av de förhållanden vars röjande kan medföra men för rikets säkerhet. (Se Ds Ju 1979:6 s. 56 f.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Mot denna bakgrund föreslog utredningen att exemplifieringen i 19 kap. 5 § brottsbalken också skulle uppta tillverkningssätt, under- handlingar och beslut (de senare för att klargöra det politiska spio- nagets föremål).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Två ledamöter reserverade sig mot utredningens ställnings- tagande i fråga om ändring av spioneribestämmelserna. De ansåg bl.a. att det utanför spioneribestämmelsens tillämpningsområde förekom främmande underrättelseverksamhet som bedrevs i hemlighet och som avsåg såväl militära som industriella, eko- nomiska och politiska förhållanden, vilka det låg i svenskt intresse att skydda. De förordade en bestämmelse som innefattade ett mer generellt förbud om underrättelseverksamhet (se vidare nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft38"&gt;I den efterföljande propositionen (prop. 1979/80:176) disku- terade departementschefen begreppet ”rikets försvar”. Han ansåg att begreppet främst tog fasta på det militära, väpnade, försvaret. Den dåvarande planeringen utgick emellertid från totalförsvaret – landets samlade försvarsåtgärder. Samtliga totalförsvarets grenar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft18"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;var enligt departementschefen i lika hög grad i behov av skydd mot spioneri och liknande förfaranden som det militära försvaret. Han förordade därför att begreppet ”rikets försvar” byttes ut mot ”totalförsvaret”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;Departementschefen menade att när men för totalförsvaret uppstår så innebär det i allmänhet att men uppkommer också för landets säkerhet, men detta behöver inte alltid vara fallet. Med den lösning som departementschefen förordat skulle, i fall då det står klart att röjandet av en uppgift kan medföra men för totalförsvaret, spioneribestämmelsen bli tillämplig utan att det behöver bevisas att men kan uppstå även för rikets säkerhet. Dessa ändringar borde också få genomslag för bestämmelsen om obehörig befattning med hemlig uppgift. (Se prop. 1979/80:176 s. 10 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;Vad härefter gäller frågan om sådant spioneri som inte hotar totalförsvaret eller rikets säkerhet ansåg departementschefen att det kunde finnas skäl att straffbelägga verksamhet som kan leda till störningar i den svenska samhällsekonomin eller minska förtro- endet för vårt land i internationella sammanhang. Samhälls- ekonomisk eller utrikespolitisk skada kunde vållas genom att främmande makt genom sin underrättelseverksamhet på förhand får kännedom om den svenska statsledningens överväganden och beslut i t.ex. finans- och valutapolitiska frågor eller om hemliga direktiv i samband med förhandlingar om handelstraktater och andra internationella överenskommelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Departementschefen framhöll mot detta att man här ställs inför betydande avgränsningssvårigheter. Spioneri och olovlig underrät- telseverksamhet är allvarliga brott. Det kunde inte komma i fråga att till dessa hänföra andra gärningar än sådana som är ägnade att vålla allvarlig skada för svenska samhällsintressen. Departements- chefen framhöll också riskerna för att en allmänt hållen bestämmelse skulle drabba verksamhet som bedrivs i enlighet med diplomatisk sedvänja, pressens legitima arbete med att skaffa in uppgifter om svenska förhållanden skulle kunna lida skada; tillämp- ningsområdet skulle bli alltför vagt och osäkert. (A. prop. s. 11.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft8"&gt;Ifråga om industrispionage delade departementschefen de far- hågor som utredningen uttryckt. I ljuset av detta var departements- chefen inte beredd att på det underlag som då stod till buds föreslå någon bestämmelse med sikte på industrispionage. (A. prop. s. 12.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft42"&gt;Vad gäller politiskt spionage framhöll departementschefen bestämmelserna om straff för brott mot tystnadsplikt. Han ansåg att denna straffbestämmelse gav skydd mot spionage i sådana&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft18"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;former som närmast var föremål för uppmärksamhet i samman- hanget. (A. prop. s. 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Lagrådet ansåg att förslaget att införa begreppet ”totalförsvaret” i spioneribestämmelsen var godtagbart. Lagrådet framhöll dock att vad som utgör men för totalförsvaret måste påverkas bl.a. av det utrikespolitiska läget. I ett visst läge kan röjande av sakuppgifter sakna betydelse ur totalförsvarets synpunkt medan det motsatta kunde gälla i ett annat läge. Lagrådet fann vidare att en viss obestämdhet var ofrånkomlig vid lagstiftning av aktuell art. Det konstaterades att genom att i bestämmelsen men för totalförsvaret i viss mån sammanbands med men för rikets säkerhet fick stadgandet anses ge uttryck för att skadan för totalförsvaret inte kan vara hur obetydlig som helst för att men ska vara för handen. Lagrådet erinrade också om att för ansvar krävdes direkt uppsåt hos gärningsmannen att gå främmande makt tillhanda. (A. prop. s. 49.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Departementschefen anförde i anslutning till Lagrådets syn- punkter att brottets objektiva bestämningar måste omfattas av gärningsmannens uppsåt. Det var därför uppenbart att spioneri- bestämmelsen inte skulle komma att omfatta annat än verkligt straffvärda gärningar av allvarlig natur (a. prop. s. 59).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Riksdagen godtog att begreppet totalförsvaret fick ersätta rikets försvar. Det framhölls att det låg i spioneribrottets natur att brottet måste röra förhållanden vilkas uppenbarande för främmande makt äventyrar rikets säkerhet. Riksdagen ansåg att den mest tillfreds- ställande uttydningen av bestämmelsen var att det för straffansvar alltid måste krävas att uppenbarandet kan medföra men för rikets säkerhet. Den tolkningen gav enligt riksdagen stadgandet en från rättspolitisk synpunkt lämplig omfattning. Riksdagen ansåg alltså att endast sådant men för totalförsvaret som samtidigt innebär men för landet säkerhet ska falla under spioneribestämmelsen. (Se bet. JuU 1981/82:8 s. 6 f. och rskr. 1981/82:43 )&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Något om spioneriobjektet och den brottsliga handlingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft9"&gt;Vad är det då som skyddas genom bestämmelsen om spioneri?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft38"&gt;Lagtexten anger ”uppgifter” som skyddsföremål. Den anger också vissa fysiska ting, men bara i deras egenskap av bärare av uppgifter. Det är alltså inte föremålen i sig som är skyddade utan det informationsinnehåll de förmedlar (jfr uttrycket ”framställer eller tar befattning med skrift, teckning eller annat föremål som inne-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft18"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;fattar sådan uppgift”, 5 § andra meningen). I bestämmelsen räknas upp ett antal områden där skyddsvärda uppgifter finns (försvars- verk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, under- handlingar, beslut eller något förhållande i övrigt). Detta är bara en exemplifierande uppräkning. Allt som är av beskaffenhet att vid ett uppenbarande för främmande makt kunna medföra men för total- försvaret eller eljest för rikets säkerhet kan utgöra spioneriobjekt. Det avgörande är att uppgiften i fråga hänför sig till ett kunskapsområde, som till sin natur är sådant att ett uppenbarande av vad som faller därunder regelmässigt är ägnat att medföra skada i något av de hänseenden som anges i bestämmelsen (prop. 1948:80 s. 123). Uppräkningen får antas avse sådana förhållanden som har stort skyddsvärde och som typiskt sett kan vara föremål för främ- mande underrättelsetjänsts intresse. Föredragande departements- chefen anförde i prop. 1979/80:176 s. 10:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft17"&gt;De särskilda exempel på skyddade uppgifter som anges i spioneri- bestämmelsen har inte någon avgörande betydelse för bestämmelsens tillämpningsområde. Exemplen skall i stället tjäna det i och för sig viktiga ändamålet att på ett mera lättillgängligt sätt klargöra para- grafens innebörd. Detta förutsätter att exemplen är realistiska. Som exempel bör därför väljas sådana förhållanden som har stort skydds- värde och som typiskt sett kan vara föremål för främmande under- rättelsetjänsters intresse. Spionage som kan leda till men för rikets totalförsvar eller för rikets säkerhet i övrigt torde numera inte sällan bedrivas i former som avses med begreppet politiskt spionage och industrispionage, dvs. underrättelseverksamheten tar sikte på att exempelvis röja värderingar och avsikter hos militära och politiska beslutsfattare eller vissa industriella hemligheter. Med hänsyn härtill och vad jag nyss har sagt om betydelsen av en realistisk exemplifiering är det lämpligt att komplettera uppräkningen av exempel på skyddade uppgifter så att det tydligt framgår att spioneribestämmelsen omfattar kvalificerade former av politiskt spionage och industrispionage. Jag biträder därför liksom flertalet remissinstanser utredningens förslag att i bestämmelsen föra in ordet tillverkningssätt som exempel på objekt för industrispionage samt – med tanke på politiskt spionage – orden underhandlingar och beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft10"&gt;Den brottsliga handlingen är uttryckt som obehörigen ”anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer” uppgift. Bestämmelsen fick denna lydelse vid riksdagens behandling av prop. 1979/80:176 (bet. JuU 1981/82:8 s. 7 och rskr. 1981/82:43). Vid den behandlingen utgick ordet ”eljest” i uttrycket ”eller eljest röjer”. Riksdagen ansåg att ordet var överflödigt. Vad gäller närmare om innebörden av ordet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;”röjer”, se NJA 1991 s. 103.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft18"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;Grovt spioneri&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Bestämmelsen om grovt spioneri i 19 kap. 6 § har genom lag (2009:396) följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft98"&gt;Är brott som i 5 § sägs att anse som grovt, döms för &lt;SPAN class="ft100"&gt;grovt spioneri &lt;/SPAN&gt;till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft16"&gt;Vid bedömande huruvida brottet är grovt ska särskilt beaktas, om gärningen var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågå- ende krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brotts- lige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft9"&gt;Bortsett från den höjning av det högsta tidsbestämda straffet från fängelse i tio år till arton år som skett genom lag (2009:396) om ändring i brottsbalken har bestämmelsen varit intakt sedan till- komsten av brottsbalken. De ändringar som gjorts av 19 kap. 5 § har givetvis betydelse också för 6 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Obehörig befattning med hemlig uppgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Bestämmelsen om obehörig befattning med hemlig uppgift i 19 kap. 7 § har genom lag (1981:1165) följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft98"&gt;Den som, utan syfte att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande något förhåll- lande av hemlig natur vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikets försvar eller för folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden eller eljest för rikets säkerhet, döms, vare sig uppgiften är riktig eller ej, för &lt;SPAN class="ft100"&gt;obehörig befattning med hemlig uppgift &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft42"&gt;Om brottet är grovt, döms enligt 19 kap. 8 § för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Bestämmelsen har genom lag (1976:509) följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft98"&gt;Är brott som i 7 § sägs att anse som grovt, skall för &lt;SPAN class="ft100"&gt;grov obehörig befattning med hemlig uppgift &lt;/SPAN&gt;dömas till fängelse i högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft16"&gt;Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft18"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p370 ft9"&gt;Som en följd av införandet av krav på direkt uppsåt i spioneri- bestämmelsen ändrades uttrycket ”utan uppsåt” till ”utan syfte” i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft9"&gt;19 kap. 7 §. Detta medförde att om gärningsmannen hade indirekt eller eventuellt uppsåt att gå främmande makt tillhanda med hemliga uppgifter förelåg inte längre spioneri utan obehörig befatt- ning med hemlig uppgift. En annan effekt av ändringen blev att om uppgifterna inte var hemliga kunde vid indirekt eller eventuellt uppsåt att gå främmande makt tillhanda inte ansvar aktualiseras vare sig för spioneri eller för obehörig befattning med hemlig uppgift. Bestämmelsen ansågs emellertid med denna ändring att omfatta alla väsentliga fall där en straffsanktion kunde ha en funktion att fylla. De fall som inte omfattades av vare sig 5 eller 7 § ansågs som så osannolika att man kunde bortse från dem. (Se prop. 1975/76:174 s. 22 f.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft9"&gt;Riksdagen godtog förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;När det gäller den ändring i spioneribestämmelsen som före- lades riksdagen genom prop. 1979/80:176 och som bl.a. gällde utbytet av orden ”rikets försvar” mot ”totalförsvaret”, ansåg departementschefen att den borde få genomslag också för bestäm- melsen om obehörig befattning med hemlig uppgift. Hänvisningen i 7 § till 5 § skulle alltså avse den senare paragrafen i ändrad lydelse. Lagrådet avstyrkte emellertid förslaget i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft9"&gt;Lagrådets kritik avsåg två frågor: relationen mellan uttrycken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft9"&gt;”förhållande av hemlig natur” och ”men för totalförsvaret” samt effekterna av rekvisitet ”men för totalförsvaret” i 7 § för informa- tions- och yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Enligt lagrådet måste frågan om vad som utgör en hemlig upp- gift avgöras med tillämpning av sekretesslagstiftningen. Lagrådet framhöll att totalförsvaret är en angelägenhet för alla; vid en fredskris får även enskilda företag anses indragna i verksamheten. De omfattas inte av sekretesslagen. Lagrådet ansåg att ett visst förhållande i privat verksamhet kunde vara av hemlig natur, trots att sekretessbestämmelser saknas. Innebörden av uttrycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft9"&gt;”förhållande av hemlig natur” hade blivit mer svårgripbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft40"&gt;Lagrådet ifrågasatte också om i en fredskris hänsyn till total- försvarets intressen i alla situationer bör få ta över yttrandefriheten och informationsfriheten ens när det gäller förhållande av hemlig natur. Att ingen får röja hemliga uppgifter vars uppenbarande för främmande makt kan skada rikets försvar, i bemärkelsen krigs- makten, eller folkförsörjningen torde enligt lagrådet stå klart för envar. Det var mera ovisst om motsvarande värdering på bekostnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft18"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;av yttrandefriheten och informationsfriheten borde gälla även med avseende på något så relativt obestämt som totalförsvaret under en fredskris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Lagrådet ansåg att det inte hade lagts fram sådan utredning att tillräckligt grund fanns för ett bedömande av om 19 kap. &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; §§ brottsbalken borde utsträckas till att omfatta hela det område som täcks av totalförsvaret och huruvida de verkningar en sådan ändring kunde ha för 7 kap. 5 § 1 tryckfrihetsförordningen är godtagbara. (Lagrådets yttrande finns i prop. 1979/80:176 s. 50 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft9"&gt;Departementschefen godtog lagrådets synpunkter. Uttrycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft9"&gt;”men för rikets försvar” kom därför att stå kvar i 19 kap. &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; §§ (prop. 1979/80:176 s. 60 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft9"&gt;Riksdagsbehandlingen innebar inte någon ändring i denna del. Vad gäller skyddsföremålet får bestämmelsen sitt omfång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft38"&gt;genom hänvisningen till spioneribestämmelsen, dock med den skillnaden att uppgifterna måste vara hemliga. Även den brottsliga handlingen är densamma som i spioneribestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Vårdslöshet med hemlig uppgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Straffbestämmelsen om vårdslöshet med hemlig uppgift i 19 kap. 9 § har genom lag (1981:1165) följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft16"&gt;Den som av grov oaktsamhet befordrar, lämnar eller röjer sådan upp- gift som avses i 7 § döms för &lt;SPAN class="ft63"&gt;vårdslöshet med hemlig uppgift &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om riket var i krig, till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Bestämmelsen utgjorde som framgått ovan tidigare ett andra stycke till 19 kap. 7 §. Den överfördes till en egen paragraf genom lag 1976:509.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Bestämmelsen har inte genomgått några större förändringar sedan den upptogs i 8 kap. 6 § andra stycket strafflagen. Kravet på grov oaktsamhet som förutsättning för straffansvar har stått sig över tiden. I övrigt har bestämmelsen varit föremål för den för- ändring av den straffbara befattningen med uppgifter som också omfattat flera av de övriga bestämmelserna, dvs. ändringen först till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft9"&gt;”eller eljest röjer” och sedan till ”eller röjer”. Vidare omfattades&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft9"&gt;även denna bestämmelse av departementschefens förslag att ett av de skyddade intressena skulle vara totalförsvaret, men som av skäl som redovisats ovan inte genomfördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p381 ft38"&gt;Den brottsliga handlingen överensstämmer med de föregående bestämmelserna utom i fråga om att anskaffa uppgift. Det är alltså inte straffbart att av grov oaktsamhet anskaffa uppgifter. Som framgått av avsnitt 3.1.3 har inte heller tidigare motsvarigheter till bestämmelsen omfattat sådan befattning med uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft38"&gt;Bestämmelsen i 19 kap. 10 § om olovlig underrättelseverksamhet har genom lag (1993:207) följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft17"&gt;Den som, för att gå främmande makt tillhanda, här i riket bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter rörande militära eller andra förhållanden, vilkas uppenbarande för den främmande makten kan medföra men för annan främmande makts säkerhet, eller här i riket till dylik verksamhet lämnar medverkan som ej är allenast tillfällig, döms för &lt;SPAN class="ft70"&gt;olovlig underrättelseverksamhet &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft99"&gt;För olovlig underrättelseverksamhet skall ock dömas, om någon, med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, här i riket hemligen eller med användande av svikliga medel antingen bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter om annans personliga förhållande eller till dylik verksamhet lämnar medverkan som ej är allenast tillfällig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft16"&gt;Är brott som i denna paragraf sägs grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;Den straffrättsliga regleringen av brottet olovlig underrättelse- verksamhet, och dess tidigare motsvarigheter, har som framgått ovan i vart fall när det gäller lagstiftningsarbetet tilldragit sig åtskillig uppmärksamhet under åren. Särskilt stora var meningsskiljaktigheterna om bestämmelsens tillämpningsområde och utformning i övrigt fram till år 1949 då riksdagen antog den lydelse av 8 kap. 9 § strafflagen som i stora drag återfinns i dagens bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Den senaste ändringen av bestämmelsen, lag (1993:207) om ändring brottsbalken, innebar att straffmaximum för brott av normalgraden sänktes från fängelse i två år till ett år. Samtidigt infördes ett nytt tredje stycke med en särskild straffskala för grova brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft38"&gt;Den översyn av spioneribestämmelserna som gjordes under mitten av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; och som främst hade uppsåtsfrågor i blick- fånget omfattade också uppsåtskravet i bestämmelsen om olovlig underrättelseverksamhet. Den då gällande lydelsen föreskrev inte någon särskild uppsåtsform avseende rekvisitet ”gå främmande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft18"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;makt tillhanda”. De överväganden som gjordes vid översynen uttrycker tydligt att de gärningar som omfattades av bestämmelsen och som kunde anses straffvärda var de som skedde i syfte att gå främmande makt tillhanda. Det kunde förvisso tänkas fall som begicks med indirekt eller eventuellt uppsåt, men verksamhet bedriven med sådana uppsåt hade mycket litet gemensamt med förfaranden som skedde med direkt uppsåt och som straff- stadgandet primärt ville träffa. Det anfördes också att en utveckling i riktning mot underrättelseverksamhet som bedrevs med annat än direkt uppsåt att gå främmande makt tillhanda framstod som föga trolig. Det skulle också te sig anmärkningsvärt med ett vidare uppsåtsrekvisit vid olovlig underrättelseverksamhet än vid det grövre brottet spioneri. (Se bl.a. prop. 1975/76:174 s. 25.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft9"&gt;Förhållandena ansågs vara annorlunda när det gällde den gärning som omfattades av 19 kap. 9 § andra stycket (nu 10 § andra stycket). En skärpning av uppsåtskravet skulle kunna innebära att skyddet för enskildas personliga integritet minskade betydligt. Någon ändring av uppsåtsformen föreslogs därför inte. Däremot förordade både utredaren och departementschefen en annan brottsbeteckning, den förre ”olovlig personspaning” och den andre ”olovligt anskaffande av personuppgifter”. Riksdagen valde dock att inte ändra brottsbeteckningen. Straffbestämmelsen flyttades till 19 kap. 10 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Brottet olovlig underrättelseverksamhet kom åter att diskuteras i samband med nästa översyn av spioneribrotten. I anslutning till frågan om att utvidga spioneribestämmelsen till att – i vidare utsträckning – omfatta politiskt och ekonomiskt spionage disku- terades införandet av en generell bestämmelse mot underrättelse- verksamhet. En sådan avstyrktes bl.a. av det skälet att bestäm- melsen skulle bli oskarp och lämna utrymme för skönsmässiga bedömningar. Två ledamöter i utredningen föreslog dock att det skulle införas ett nytt tredje stycke i 19 kap. 10 § som skulle omfatta hemligt bedriven verksamhet för att anskaffa uppgifter rörande svenska förhållanden, vilkas uppenbarande för främmande makt kunde medföra men för rikets intressen (Ds Ju 1979:6 s. 92 f.). Det föreslagna stycket hade följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft16"&gt;För olovlig underrättelseverksamhet skall likaledes dömas den som i annat fall än förut i detta kapitel är sagt, för att gå främmande makt tillhanda, hemligen bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter rörande svenska förhållanden, vilkas uppenbarande för främmande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft18"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p391 ft16"&gt;makt kan medföra men för rikets intressen, eller till dylik verksamhet lämnar medverkan som ej allenast är tillfällig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft10"&gt;Förslaget fick stöd från bl.a. Rikspolisstyrelsen. Den menade att förslaget innebar ett straffbeläggande av underrättelseverksamhet som bedrivs obehörigt eller hemligt och med konspiratoriska metoder, vilket skulle ge polisen möjlighet att ingripa redan innan en alltför besvärande situation uppstått för den enskilde och uppgiftslämnandet kommit så långt att men för rikets säkerhet uppstått (prop. 1979/80:176 s. 13). Enligt departementschefen skulle inte utredningsminoritetens förslag ta hand om denna situa- tion. Den föreslagna bestämmelsen innehöll också ett beviskrav avseende uppgifternas art. För att tillgodose Rikspolisstyrelsens synpunkter skulle snarare krävas ett mer eller mindre generellt förbud mot att i hemlighet träda i förbindelse med sådan före- trädare för främmande makt som kan misstänkas ägna sig åt underrättelseverksamhet. Det fanns enligt departementschefen inte underlag för en sådan bestämmelse. (Se prop. 1979/80:176 s. 13 f.) Riksdagsbehandlingen ledde inte till något annat resultat i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft9"&gt;När det gäller 19 kap. 10 § första stycket uttalas i förarbetena att skyddsföremålet i första hand är uppgifter som rör militära förhållanden. Bestämmelsen omfattar också uppgifter om andra förhållanden, om ett uppenbarande av dessa kan medföra men för annan främmande makts säkerhet. Dessa ”andra förhållanden” kan utgöras av sådant som hos oss omfattas av begreppet ”totalf- örsvaret”. Denna del av rekvisitet tillkom som framgått ovan för att ta hänsyn till det moderna krigets totala karaktär. Också sådant som kan omfattas av begreppet politiskt spionage kan antas omfattat av uttrycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är kopplat till den främmande statens säkerhet. I lagförarbetena sägs att det rekvisitet bör kunna bedömas i analogi med motsvarande förutsättning för spioneribrott mot Sverige (NJA II 1949 s. 569). Det framgår också av förarbetena att uttrycket ”verksamhet för anskaffande av uppgifter” inte bara avser insamlande av uppgifter. Det omfattar också verksamhet som bara består i att befordra eller överlämna uppgifter till den central som ytterst söker anskaffa dem. Det är vidare tillräckligt att verk- samheten avser anskaffande av uppgifter, inte att den faktiskt innebär att uppgifter anskaffas. (Se NJA II 1949 s. 570.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft18"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Särskilt om tryck- och yttrandefriheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Den obehöriga befattning med uppgifter som vi har att särskilt ägna oss åt kan förekomma också i förbindelse med tryckta skrifter och andra medier. Uppgifter kan exempelvis anskaffas av en journalist eller av en fotograf på en tidning eller lämnas till en redaktion för publicering eller annat offentliggörande. Detta aktualiserar frågor om förhållandet mellan brottsbalkens nu berörda straffbestämmelser och det tryck- och yttrandefrihets- rättsliga systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift och vissa osjälvständiga former av dessa brott samt vårdslöshet med hemlig uppgift anses som tryckfrihetsbrott respektive yttrandefrihets- brott, om de begås genom tryckt skrift eller i ett radioprogram eller en teknisk upptagning (7 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen). Vissa sådana gärningar bryter den s.k. meddelarfriheten. För sådana brott gäller bl.a. en särskild rättegångsordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Enligt utredningsdirektiven ska, om förslag lämnas som också bör föranleda ändringar i tryckfrihetsförordningen eller yttrande- frihetsgrundlagen, samråd ske med Yttrandefrihetskommittén (Ju 2003:04). Det är mot denna bakgrund motiverat att här något beröra det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga systemet. För en mer fullständig bild kan hänvisas till bl.a. prop. 1975/76:204, bet. KU 1975/76:54 och Tryck- och yttrandefrihetsberedningens betänkande Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrande- friheten? (SOU 2006:96, med vidare hänvisningar; jfr också SOU 2008:63 s. &lt;NOBR&gt;74–83).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;I sammanhanget kan nämnas att Yttrandefrihetskommittén avslutade sitt arbete i augusti 2012 genom att betänkandet En översyn av tryck- och yttrandefriheten (SOU 2012:55) över- lämnandes till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Yttrande- och informationsfrihet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt (1 kap. 1 § regeringsformen). Fri åsikts- bildning förutsätter bl.a. yttrandefrihet och informationsfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Var och en är enligt 2 kap. 1 § regeringsformen (RF)gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet, dvs. frihet att i tal, skrift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft18"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Bestämmelsen tillförsäkrar också informationsfrihet, dvs. frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft40"&gt;Det är tydligt att spionerilagstiftningen utgör en begränsning av dessa båda friheter. En sådan begränsning får ske genom lag, under förutsättning att det sker för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. En begränsning får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Detta är närmast uttryck för en proportionali- tetsprincip. Yttrandefriheten och informationsfriheten får begrän- sas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vid bedömandet av vilka begränsningar som får göras, ska särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter. Att meddela föreskrifter som utan avseende på yttrandens innehåll närmare reglerar ett visst sätt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten. Det nu anförda framgår av 2 kap. &lt;NOBR&gt;20–23&lt;/NOBR&gt; §§ RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft9"&gt;Det finns också bestämmelser om yttrandefrihet i internatio- nella överenskommelser som Sverige är part i. Enligt artikel 10.1 i Europeiska konventionen d. 4 nov. 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, jämte tilläggsprotokoll (&lt;SPAN class="ft44"&gt;Europakonventionen&lt;/SPAN&gt;) har var och en rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar enligt bestämmelsen åsikts- frihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentliga myndigheters inblandning och oberoende av territoriella gränser. Eftersom utövandet av dem medför ansvar och skyldig- heter får enligt artikel 10.2 dessa friheter underkastas sådana form- föreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet, till den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolars auktoritet och opartiskhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft18"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395102x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft9"&gt;Innebörden av dessa bestämmelser har preciserats genom Europadomstolens praxis. Det finns ganska många avgöranden som rör artikel 10. Domstolen har framhållit att yttrandefriheten utgör en av demokratins grundpelare, se bl.a. målet Handyside mot Förenade Konungariket, 7.12.1976, skriftserie A, nr 24.&lt;SPAN class="ft48"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det följer av domstolens praxis att inskränkningar av yttrandefriheten måste hållas inom snäva gränser och, för att kunna godtas som kon- ventionsenliga, vara grundade på övertygande skäl. Pressfriheten är en viktig del av den yttrandefrihet som skyddas av bestämmelsen. Pressen och övriga massmedier är av central betydelse för det demokratiska samhällsskick som Europakonventionen syftar till att upprätthålla.&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Bestämmelsen medger alltså, under vissa förutsättningar, att yttrandefriheten inskränks. Ett godtagbart skäl är att inskränk- ningen har avseende på statens säkerhet, under förutsättning att åtgärden är nödvändig. Det sistnämnda är uttryck för en proportio- nalitetsprincip, dvs. åtgärden ska stå i proportion till det skydd för motstående intresse som man önskar uppnå, här närmast att ge effekt åt de yttrandefrihetsrättsliga principerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Intresset att genom sekretess skydda olika uppgifter kan utgöra godtagbart skäl för att inskränka yttrandefriheten, men även i sådant fall gäller att åtgärden ska vara proportionerlig. Europa- domstolen har prövat om förbud mot publicering av utdrag ur en bok som skrivits av en tidigare anställd i den brittiska underrät- telsetjänsten och vars innehåll ansetts kunna skada den nationella säkerheten varit godtagbar. Domstolen fann att inskränkningen i yttrandefriheten var godtagbar fram till den tidpunkt då boken ändå fanns tillgänglig till följd av att den publicerats i ett annat land. Domstolen menade att det inte var en i ett demokratiskt samhälle nödvändig inskränkning i yttrandefriheten att upprätthålla förbudet mot publicering, eftersom den eventuella skada som avslöjandena i boken kunnat åstadkomma redan uppkommit genom publiceringen utomlands.&lt;SPAN class="ft84"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft38"&gt;När det gäller tystnadsplikt för militära befattningshavare torde dessa endast i begränsad utsträckning kunna rättfärdiga brott mot tystnadsplikten genom hänvisning till yttrandefriheten. Staterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Jfr Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, tredje upplagan, 2007, s. 366&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Danelius, a.a., s. 366.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Se Danelius, a.a., s. 378 f. och målen Sunday Times mot Förenade Konungariket, samt The Observer och The Guardian mot Förenade Konungariket, 26.11.1991, skriftserie A nr 216 och 217, jfr också målet Vereniging Weekblad Bluf! mot Nederländerna, 9.2.1995, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;306-A.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft18"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395103x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft9"&gt;anses ha stor frihet att själva bedöma vad som är nödvändigt för att tillgodose den nationella säkerheten inom försvaret.&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft10"&gt;Europakonventionen är också en del av &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Även denna innehåller bestämmelser om yttrandefrihet genom &lt;SPAN class="ft55"&gt;Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna &lt;/SPAN&gt;(EUT C 83, 30.3.2010, s. &lt;NOBR&gt;389–403).&lt;/NOBR&gt; I artikel 11.1 föreskrivs att var och en har rätt till yttrandefrihet. Den rätten innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter utan offentliga myndigheters inblandning och oberoende av territoriella gränser. I artikel 11.2 slås fast att mediernas frihet och mångfald ska respekteras. Enligt artikel 42 i stadgan har varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat rätt till tillgång till unionens institutioners, organs och byråers handlingar, oberoende av medium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft9"&gt;Rättigheterna kan begränsas. Varje inskränkning ska emellertid vara föreskriven i lag och förenlig med det väsentliga innehållet i de rättigheter och friheter som erkänns i stadgan. Begränsningar får, med beaktande av proportionalitetsprincipen, endast göras om de är nödvändiga och faktiskt svarar mot mål av allmänt samhälls- intresse som erkänns av unionen eller behovet av skydd för andra människors rättigheter och friheter. Detta följer av artikel 52.1 i stadgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft9"&gt;Stadgan är rättsligt bindande och utgör därmed en del av uni- onens primärrätt. Den kan således bli föremål för tolkning och tillämpning av såväl unionens som medlemsstaternas domstolar. En närmare redogörelse för dessa frågor och stadgan i övrigt finns i prop. 2007/08:168 Lissabonfördraget (se t.ex. s. 58 ff., &lt;NOBR&gt;76–91&lt;/NOBR&gt; och 128 f.). &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har såvitt känt inte haft anledning att tolka eller tillämpa stadgan i något för denna utredning relevant hänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga regelverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft38"&gt;Det utövande av yttrandefrihet som innebär användning av tryckta skrifter skyddas särskilt genom tryckfrihetsförordningen (TF). Yttranden i andra medier såsom ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Danelius, a.a., s. 379 med rättsfallshänvisningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft18"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;och andra tekniska upptagningar skyddas särskilt i yttrande- frihetsgrundlagen (YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;TF och YGL bygger på samma grundläggande principer, nämligen etableringsfrihet, förbud mot censur och hindrande åtgärder, ensamansvar med meddelarskydd, särskild brottskatalog och särskilt rättegångsordning. Skyddet för yttrandefriheten enligt TF och YGL kräver för att ändras två likalydande beslut med riks- dagsval emellan (8 kap. 14 § RF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Enligt de båda lagarna gäller en &lt;SPAN class="ft44"&gt;exklusivitetsprincip&lt;/SPAN&gt;. Denna innebär att ingripanden på grund av missbruk av tryck- eller yttrandefriheten inte får göras i annan ordning eller i annat fall än de som anges i TF och YGL (1 kap. 3 § TF och 1 kap. 4 § YGL). Principen anses förbjuda inte bara straffrättsliga ingripanden utan också sådana sanktioner som uppsägning, avskedande och disciplinära åtgärder samt skadeståndsskyldighet som inte grundas på tryck- eller yttrandefrihetsbrott eller på arbetsrättsliga avtal om brott mot tystnadsplikt i förhållandet mellan enskilda eller på liknande grunder (SOU 2006:96 s. 41 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Annorlunda förhåller det sig med yttrandefriheten till den del den inte omfattas av dessa lagar Då gäller skyddet enligt RF och Europakonventionen samt EU:s rättighetsstadga. På området utanför TF och YGL gäller straff- och processrättsliga bestäm- melser i vanlig lag. Vilka yttranden som är straffbara bestäms i första hand av brottsbalken och specialstraffrätten och det straffbara området kan utvidgas genom stiftande av vanlig lag (jfr dock de särskilda bestämmelserna i 2 kap. 22 § RF om antagande av lag som begränsar de i 2 kap. 20 § RF angivna friheterna). (SOU SOU 2006:96 s. 45 f. )&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;Kort om de tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft44"&gt;Etableringsfrihet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft40"&gt;Principen om etableringsfrihet innebär att varje svensk medborgare har rätt att framställa och sprida tryckta skrifter, sända ljudradio- och &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; genom tråd samt att framställa och sprida tekniska upptagningar (4 kap. 1 § och 6 kap. 1 § TF samt 3 kap. 1 och 8 §§ YGL). Det får inte krävas tillstånd för att driva verk- samheten. Rätten att sända program genom tråd är dock under- kastad vissa begränsningar (3 kap. 1 § andra stycket YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft18"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p405 ft9"&gt;När det gäller rätten att på annat sätt än genom tråd sända program gäller inte etableringsfrihet. (A. bet. s. 46 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft44"&gt;Förbud mot censur och hindrande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft8"&gt;Det förbud mot censur som gäller enligt 1 kap. 1 § första stycket och 2 § första stycket TF samt enligt 1 kap. 3 § första stycket första meningen YGL innebär att framställning och spridning av tryckta skrifter samt motsvarande åtgärder beträffande de medier som avses i YGL inte får villkoras av förhandsgranskning från det allmännas sida. Ingripande mot överträdelser av vad som är tillåtet att yttra får ske först i efterhand. Censurförbudet i TF är absolut medan det enligt YGL är försett med vissa undantag. (A. bet. s. 48 f.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft9"&gt;Förbudet mot hindrande åtgärder innebär att det allmänna inte får, på grund av innehållet i en skrift eller annat medium som avses i YGL, hindra framställning eller spridning av skriften eller vidta motsvarande åtgärder i fråga om de medier som omfattas av YGL, på annat sätt än dessa författningar medger (1 kap. 2 § andra stycket TF och 1 kap. 3 § första stycket andra meningen YGL). Eftersom förbudet mot hindrande åtgärder avser åtgärder som vidtas med anledning av yttrandets innehåll hindrar det inte ingripanden som sker av hänsyn till rena ordningsskäl (a. bet. s. 49).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft44"&gt;Ensamansvar med meddelarskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft9"&gt;Det är uppenbart att det vid tillkomsten av en framställning som skyddas av TF eller YGL kan medverka många personer. Principen om ensamansvar innebär att endast en av de medverkande kan hållas straff- och skadeståndsrättsligt ansvarig för innehållet i framställningen. De båda grundlagarna utpekar vem den ansvarige är. Detta innebär att vanliga straffrättsliga bestämmelser om ansvar för medverkande inte gäller på detta område. Ansvaret är exklusivt (a. bet. s. 49).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft38"&gt;Ansvaret är också successivt i så måtto att det i första hand åvilar den som står närmast brottet, t.ex. utgivaren av en tryckt skrift, och om ansvaret inte kan utkrävas av denne åvilar ansvaret den som står närmast utgivaren i ansvarskedjan (för tryckt periodisk skrift ägaren). Ensamansvaret är också formellt, dvs. det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft18"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;åvilar den som anges i TF eller YGL oavsett i vilken mån veder- börande bidragit till tillkomsten av framställningen och oberoende av om han eller hon känt till framställningens innehåll (8 kap. 12 § TF och 6 kap. 4 § YGL). (A. bet. s. 49 f.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Meddelarskyddet omfattar meddelar- och anskaffarfrihet, rätt till anonymitet och efterforskningsförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Meddelarfriheten innebär en rätt för var och en att straffritt lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande (1 kap. 1 § tredje stycket TF och 1 kap. 2 § första meningen YGL). Undantag gäller dock vid vissa grövre brott mot rikets säkerhet, uppsåtligt oriktigt utlämnande av hemlig handling och tillhanda- hållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande samt uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), se bl.a. 44 kap. Detta följer av 7 kap. 3 § TF och 5 kap. 3 § YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Anskaffarfriheten gäller rätten att straffritt anskaffa uppgifter för offentliggörande (1 kap. 1 § fjärde stycket TF och 1 kap. 2 § andra meningen YGL). Också denna frihet är begränsad. Straff- ansvar kan komma i fråga vid vissa grövre brott mot rikets säkerhet, t.ex. spioneri (7 kap. 3 § TF och 5 kap. 3 § YGL). Vanlig lag är dock tillämplig när det gäller det sätt på vilket uppgifterna anskaffas. En anskaffare har inte rätt att straffritt göra inbrott för att komma över uppgiften. (Se till det sagda och vidare om skade- ståndsansvar, a. bet. s. 51.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Reglerna om anonymitet innebär att författare eller annan upp- hovsman, den som lämnar uppgift eller bidrag för offentliggörande, utgivare till icke periodisk skrift och den som har framträtt i en framställning som skyddas av YGL har rätt att vara anonym. De som har tagit del i tillkomsten, utgivningen eller spridningen av en framställning som införts i eller varit avsedd att införas i ett medium som skyddas av TF eller YGL har tystnadsplikt beträf- fande sådana personers identitet (tystnadsplikten gäller dock inte om det rör sig om exempelvis spioneri). Detta framgår av 3 kap. 1– 3 §§ TF och 2 kap. &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§ YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Efterforskningsförbudet innebär att myndigheter och allmänna organ inte får forska efter bl.a. en anonym författare eller vem som lämnat uppgifter för publicering i vidare mån än som krävs för åtal eller annat ingripande mot honom eller henne som inte står i strid med TF eller YGL (3 kap. 4 § TF och 2 kap. 4 § YGL; se vidare a. bet. s. 50 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft18"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p413 ft44"&gt;Den särskilda brottskatalogen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;I 7 kap. 4 och 5 §§ TF finns en fullständig uppräkning av de gär- ningar som utgör tryckfrihetsbrott när de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt vanlig lag. Gärningarna i 7 kap. 4 § är bl.a. högförräderi, spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift samt i viss utsträckning försök, förberedelse och stämpling till sådant brott. Tryckfrihetsbrott enligt 7 kap. 5 § är bland annat offentliggörande av hemliga handlingar och offentliggörande av uppgifter som innebär uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Det framgår av 5 kap. 1 § första stycket YGL att de gärningar som utgör tryckfrihetsbrott enligt 7 kap. 4 och 5 §§ TF ska anses som yttrandefrihetsbrott när de begås i en i YGL skyddad fram- ställning och är straffbara enligt lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Det krävs alltså för straffansvar att gärningen är straffbar enligt vanlig lag. Det krävs ”dubbel täckning” för att ett brott ska vara straffbart som tryck- eller yttrandefrihetsbrott. Det innebär att ansvarsområdet för sådana brott kan inskränkas, men inte utvidgas utan ändring av TF och YGL (a. bet. s. 53).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Skadeståndsskyldighet vid missbruk av tryck- eller yttrande- friheten kan bara komma i fråga om det föreligger tryck- eller yttrandefrihetsbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft44"&gt;Den särskilda rättegångsordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Reglerna om åtal och rättegång innebär att Justitiekanslern är ensam åklagare i mål om ansvar för tryck- eller yttrandefrihetsbrott (9 kap. 2 § TF och 7 kap. 1 § YGL). Frågan om sådan brott före- ligger ska prövas av en jury om nio medlemmar, om inte parterna avstår från det. Finner juryn att brott inte föreligger ska den tilltalade frikännas (12 kap. 2 § andra stycket första meningen TF och 9 kap. 1 § YGL). Först om juryn kommit fram till att brott föreligger ska även rätten pröva frågan (12 kap. 2 § andra stycket andra meningen TF och 9 kap. 1 § YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft18"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förutsättningarna för att TF och YGL ska vara tillämpliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft9"&gt;TF och YGL är bara tillämpliga om vissa formella, materiella och territoriella krav är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Formella krav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;De formella kraven avser kommunikationstekniken och sprid- ningen, med bortseende från innehållet. TF gäller för skrifter som framställs i tryckpress och skrifter som mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande om utgivningsbevis gäller för skriften eller den försetts med beteckning som utvisar att den är mångfaldigad och i anslutning därtill tydliga uppgifter om vem som har mångfaldigat skriften och om ort och år för detta (1 kap. 5 § TF). Det krävs vidare att tryckt skrift, för att anses som en sådan, ska vara utgiven. Detta krav är uppfyllt om skriften blivit utlämnad till försäljning eller för spridning på annat sätt i Sverige (1 kap. 6 § TF). Vissa bestämmelser i TF är tillämpliga också på skrifter som ännu inte är utgivna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;TF är också tillämplig på radioprogram och tekniska upp- tagningar som avses i YGL och som oförändrat återger hela eller delar av innehållet i en periodisk skrift, om det är ägaren till skriften som sprider eller låter sprida innehållet på detta sätt. Sådana program ska jämställas med en bilaga till skriften och bestämmelsen kallas därför för bilageregeln (1 kap. 7 § TF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;YGL omfattar ljudradio, television och vissa liknande över- föringar, filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar. Begreppet liknande överföringar avser andra över- föringar av ljud, bild eller text som sker med hjälp av elektro- magnetiska vågor än sändningar av ljudradio och television, t.ex. överföringar från vissa databaser på Internet. Tekniska upptag- ningar är upptagningar som innehåller text, bild eller ljud och som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Hit hör således bl.a. filmer, &lt;NOBR&gt;cd-skivor,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;cd-rom-&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;dvd-skivor.&lt;/NOBR&gt; (Se 1 kap. 1 § YGL och SOU 2006:96 s. 56.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft40"&gt;YGL är enligt 1 kap. 6 § första stycket första punkten tillämplig på radioprogram som är riktade till allmänheten och avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel. Direktsända eller inspelade pro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft18"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2012:95 Nuvarande reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;gram som tillhandahålls ur en databas, s.k. webbsändningar, omfattas också av bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;För att andra överföringar från en databas ska omfattas av grundlagsskyddet krävs enligt den s.k. databasregeln bland annat att innehållet i databasen kan ändras endast av den som driver verksamheten och att den som driver denna antingen är ett sådant massmedieföretag som anges i regeln, dvs. en redaktion för en tryckt periodisk skrift eller för radioprogram, ett företag för yrkes- mässig framställning av tryckta eller därmed enligt TF jämförliga skrifter eller av tekniska upptagningar eller en nyhetsbyrå, eller att den som driver verksamheten har utgivningsbevis för den (1 kap. 9 § YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft12"&gt;Materiella krav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;De materiella kraven har betydelse för grundlagarnas exklusiva tillämplighet som straff- och processlag och tar sikte på om inne- hållet i ett yttrande utgör missbruk av tryck- eller yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Som framgått ovan får ingripanden på grund av innehållet i yttranden i de medier som omfattas av TF och YGL bara ske om tryck- eller yttrandefrihetsbrott föreligger, dvs. gärningar som upptas i brottskatalogerna i TF och YGL. Vad som är missbruk av tryck- och yttrandefriheten bestäms utifrån innebörden av och syftet med tryck- och yttrandefriheten så som detta framgår av 1 kap. 1 § första och andra styckena TF samt 1 kap. 1 § första och andra styckena YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Den användning av de grundlagsskyddade medierna som faller inom det materiella tillämpningsområdet, men som anses otillåten upptas som tryckfrihetsbrott i TF:s brottskatalog. Övrig använd- ning som faller inom det materiella tillämpningsområdet kan alltså inte bestraffas eftersom bestraffning enligt exklusivitetsprincipen får ske endast i de fall som anges i grundlagarna. När det gäller den användning av de i och för sig grundlagsskyddade medierna som inte faller in under det materiella tillämpningsområdet kan däremot lagföring ske med stöd endast i vanlig lag. (Se SOU 2006:96 s. 58.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft38"&gt;När det gäller att bestämma det materiella tillämpningsområdet innehåller TF och YGL för vissa yttranden uttryckliga bestäm- melser som anger att de faller utanför grundlagarnas tillämp- ningsområde. I fråga om övriga yttranden får frågan om de omfat- tas av TF eller YGL avgöras utifrån en tolkning av syftet med de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft18"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395110x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;båda grundlagarna. Frågan om gränserna för det materiella till- lämpningsområdet är komplicerad och ska inte behandlas vidare här. En utförlig redogörelse i ämnet finns i SOU 2006:96 s. &lt;NOBR&gt;58–68,&lt;/NOBR&gt; med ytterligare hänvisningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Territoriella krav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga systemet gäller fullt ut för yttranden i tryckta och därmed jämställda skrifter och tekniska upptagningar som både framställs och sprids här liksom för radio- program som utgår från Sverige. Grundlagsskyddet enligt TF och YGL är dock tillämpligt i viss utsträckning även på medier med en svagare anknytning till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;I fråga om skrift som trycks utom riket och som utges här, men som inte huvudsakligen är avsedd för spridning inom riket och för vilken det inte heller finns utgivningsbevis, gäller bestämmelserna i TF om meddelar- och anskaffarfrihet. Så är emellertid inte fallet bl.a. om meddelandet eller anskaffandet innefattar brott mot rikets säkerhet eller meddelandet utgör uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt (13 kap. 6 § första stycket TF; jfr 10 kap. 1 § YGL). Detta gäller också i fråga om en skrift som inte ges ut i Sverige, oavsett om skriften trycks här eller utomlands (13 kap. 6 § andra stycket TF). I den nu berörda fallen gäller att mål angående ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott ska handläggas som tryckfrihetsmål (13 kap. 6 § tredje stycket TF; jfr 10 kap. 1 § YGL).&lt;SPAN class="ft48"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Skyddet för företagshemligheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft38"&gt;Anskaffande eller annan befattning med uppgifter som avser förhållanden vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet kan också utgöra en otillåten befattning enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Så kan t.ex. vara fallet om uppgifterna avser förhållanden som rör forskning, utveckling eller produktion i ett svenskt företag som framställer krigsmateriel eller annan utrust-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Se vidare om TF:s och YGL:s territoriella tillämpning, SOU 2006:96 och SOU 2004:114&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;ning för försvaret. Som framgått av redogörelsen för gällande rätt har ansetts att det i vart fall teoretiskt kan förekomma fall där en företagshemlighet är av sådan betydelse för landet att ett röjande av uppgiften skulle kunna äventyra rikets oberoende eller bestånd, dvs. dess säkerhet (prop. 1979/80:176 s. 9). Rättspraxis innehåller också exempel på att anskaffande och röjande av uppgifter från ett privaträttsligt subjekt kan utgöra såväl (grovt) spioneri som företagsspioneri (grovt brott), se Svea hovrätts dom den 20 oktober 2003 i mål B &lt;NOBR&gt;5221-03,&lt;/NOBR&gt; den s.k. &lt;NOBR&gt;Ericsson-domen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft9"&gt;I detta avsnitt lämnas en redogörelse för nu gällande bestäm- melser om skydd för företagshemligheter och för de förslag som lagts fram genom betänkandet Förstärkt skydd för företags- hemligheter (SOU 2008:63).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Nu gällande bestämmelser om skydd för företagshemligheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;Före tillkomsten av lagen om skydd för företagshemligheter, som trädde ikraft år 1990, fanns bestämmelser om skydd för sådana hemligheter i lagen (1931:152) med vissa bestämmelser om illojal konkurrens. Skyddsföremål enligt den lagen var ”yrkeshemlig- heter”, framför allt mot vissa förfaranden i avtalsrelationer. (SOU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft9"&gt;2008:63 s. 59.) Enligt den nu gällande lagen utgörs en företags- hemlighet av sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrens- hänseende (1 §). Det saknar betydelse om informationen är doku- menterad eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft8"&gt;Det är inte varje angrepp på företagshemligheter som omfattas av lagen utan bara sådana som sker obehörigen (2 § första stycket). Detta krav har uppställts för att säkerställa att lagen inte ska skydda sådant som inte är skyddsvärt genom att förhindra att t.ex. anställda anmäler eller offentliggör missförhållanden på arbets- platsen. Sådana avslöjanden av allvarliga missförhållanden i närings- idkares rörelse utgör inte ett obehörigt angrepp (2 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft38"&gt;Lagen innebar en stor förändring jämfört med vad som gällt tidigare genom att det infördes straffbestämmelser för olovligt anskaffande av företagshemligheter. Sådana förfaranden hade före lagens tillkomst endast varit straffbara i den mån de samtidigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft18"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;utgjort brott enligt annan lagstiftning, t.ex. stöld, bedrägeri, dataintrång eller olovlig avlyssning. (A. bet. s. 60).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Obehöriga förfaranden med företagshemligheter är i lagen om skydd för företagshemligheter sanktionerade med straffansvar och skadeståndsskyldighet. Enligt 3 § döms den för företagsspioneri som med uppsåt olovligen bereder sig tillgång till en företags- hemlighet. Den som anskaffar en företagshemlighet med vetskap om att den som tillhandahåller hemligheten eller någon före honom eller henne har berett sig tillgång till denna genom företagsspioneri döms för olovlig befattning med företagshemlighet (4 §). Som straffbar befattning med företagshemlighet har i rättspraxis inte ansetts anställdas utnyttjande och röjande av företagshemligheter som de har tillgång till i sitt arbete. Detta gäller både medverkan i gärningsmannaskap och som medhjälpare (se Svea hovrätts ovan nämnda dom).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Andra olovliga förfaranden med företagshemligheter än anskaf- fande av sådan information sanktioneras i lagen om skydd för företagshemligheter med skadestånd, vitesförbud eller föreläggande om överlämnande. Den som gör sig skyldig till brott enligt 3 eller 4 § ska enligt 5 § ersätta den skada som uppkommer genom brottet eller genom att företagshemligheten obehörigen utnyttjas eller röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Lagen innehåller i &lt;NOBR&gt;6–8&lt;/NOBR&gt; §§ bestämmelser om skadeståndsansvar för vissa personer som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en näringsidkares företagshemlighet. Det gäller för den som har anförtrotts en företagshemlighet i förtroende i samband med en affärsförbindelse, för arbetstagare som fått del av en företagshemlighet hos arbetsgivaren i sin anställning och för den som utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som, enligt vad han eller hon bör inse, har angripits enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft9"&gt;Den som angripit en företagshemlighet kan vid vite förbjudas att utnyttja eller röja företagshemligheten (11 §). Ett sådant förbud får dock meddelas endast om ett utnyttjande eller röjande skulle vara obehörigt enligt 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Den näringsidkare vars företagshemlighet har angripits kan enligt 14 § hos domstol begära att en handling eller ett föremål som en angripare har i sin besittning och som innefattar hemligheten ska överlämnas till honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft18"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p428 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;3.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Förslagen i betänkandet Förstärkt skydd för företagshemligheter (SOU 2008:63)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft12"&gt;Bakgrunden till förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Enligt utredningens direktiv (dir. 2007:54) har förutsättningarna för företagande i flera avseenden förändrats sedan lagens tillkomst. Alltfler företag bygger sin verksamhet på information och kunskap snarare än på traditionell industriell produktion. Vidare bedrivs kvalificerad forskning och utveckling inom en mängd nya sam- hällsviktiga områden såsom informationsteknik och bioteknik. Teknikens utveckling har medfört att information kan lagras och överföras på helt andra sätt än tidigare. Den internationella konkurrensen har hårdnat på många områden. Detta har ökat risken för att svenska företag utsätts för internationellt företags- spioneri. Sverige har också sedan lagen tillkom gjort internationella åtaganden som gäller skyddet för företagshemligheter. Mot denna bakgrund fanns det enligt regeringen anledning att överväga om lagen i vissa delar borde ändras och anpassas till utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft9"&gt;I uppdraget ingick att bedöma om lagens tillämpningsområde var bestämt på ett ändamålsenligt sätt, bl.a. om definitionen i 1 § passar för moderna kunskapsföretag, om lagen i vissa fall skyddar hemlighållande av information som med ett mer objektivt synsätt inte är skyddsvärd och om lagens bestämmelser är tillräckliga för att skydda s.k. &lt;NOBR&gt;whistle-blowers.&lt;/NOBR&gt; Utredningen skulle också med utgångspunkt i den s.k. &lt;NOBR&gt;Ericsson-domen&lt;/NOBR&gt; (se ovan nämnda dom från Svea hovrätt) överväga om lagens straffstadganden fått en ändamålsenlig utformning. Utredningen skulle i detta avseende analysera vilken vikt som vid utformningen av straff- bestämmelserna bör fästas vid det sätt på vilket en som röjer eller utnyttjar företagshemligheten har fått tillgång till denna. (Se SOU 2008:63 s. 54 f. och bilaga 1)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft12"&gt;Utredningens överväganden och förslag i sammandrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft44"&gt;Tillämpningsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;Utredningen diskuterade om lagen, framför allt dess definition av begreppet företagshemlighet, innebar särskilda svårigheter för kunskapsföretag att skydda sina företagshemligheter, eftersom dessa i betydande omfattning grundas på de anställdas kunskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft18"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Utredningen konstaterade att också sådan kunskap kan omfattas av definitionen. Den ansåg att det som föreföll orsaka kunskaps- företagen problem var svårigheterna, i vissa fall, att dra en gräns mellan vad som är företagshemligheter och vad som i stället ska klassas som de anställdas personliga skicklighet, erfarenhet och kunskap. Utredningen avstod från en sådan gränsdragning då den enligt utredningen skulle begränsa de enskilda individernas möjligheter att fritt utnyttja sina erfarenheter och sitt kunnande och därmed motverka det samhällsekonomiska intresset av att låta kunskap flöda fritt. (Se a. bet. s. 89 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;Utredningen ansåg också att det inte finns någon annan rimlig eller möjlig lösning än att näringsidkaren får avgöra vilken information som ska vara hemlig och se till att den faktiskt hålls hemlig. Enligt utredningen är övriga förutsättningar för att lagen ska bli tillämplig tillräckliga för att lagen ska skydda endast information som ur objektiv synvinkel är skyddsvärd. (Se a. bet. s. 91 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft10"&gt;När det gällde frågan om lagens effekt på anställdas benägenhet att påtala allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen fann utredningen att lagen inte i sig innebär något sådant hinder. Enligt utredningen utgör reglerna i 2 § första och andra styckena i lagen ett undantag från den tystnadsplikt som anställda har till följd av särskilt avtal eller på grund av sin allmänna lojalitetsplikt när det gäller sådan information som anges i bestämmelsen, dvs. informa- tion om sådant som kan misstänkas utgöra brott på vilket fängelse kan följa eller som kan anses utgöra annat allvarligt missförhållande i näringsidkarens rörelse. Utredningen fann att begreppet före- tagshemlighet redan i dag inte omfattar information om ett förhållande som utgör brott eller som annars är från allmän synpunkt oacceptabelt. Utredningen föreslog dock i förtydligande syfte att det i 1 § införs ett nytt tredje stycke som innebär att information om ett förhållande som utgör brott eller annat allvarligt missförhållande aldrig är en företagshemlighet. (Se a. bet. s. 94 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft9"&gt;Utredningen föreslog också att det i lagen tas in ett klargörande av att lagen inte är tillämplig om detta skulle strida mot bestäm- melserna om tryck- och yttrandefrihet i tryckfrihetsförordningen eller i yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft18"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p413 ft44"&gt;Straffansvarets omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Utredningen har i denna del anfört bl.a. att näringsidkare vars företagshemligheter angrips kan drabbas av stora skador. De som arbetar i näringsidkarens verksamhet måste ofta ha tillgång till företagshemligheter för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Detta kan försätta näringsidkare i en sårbar situation. Utredningen fann att det i och för sig finns bestämmelser i brottsbalken som innebär att anställdas angrepp på företagshemligheter som de har tillgång till i sitt arbete är straffbara i vissa situationer. Det är dock inte sådana gärningar som dessa bestämmelser främst haft för ögonen. Svårigheterna att bedöma om ett visst angrepp på en företagshemlighet är straffbart enligt brottsbalken och den inom straffrätten gällande legalitetsprincipen ledde utredningen fram till slutsatsen att det finns ett behov av att utvidga straffansvaret enligt lagen om skydd för företagshemligheter. Den föreslagna utvidg- ningen är avsedd att omfatta vissa obehöriga röjanden och utnytt- janden av företagshemligheter som görs av personer med lovlig tillgång till hemligheten. Bestämmelsen, som föreslagits utgöra en ny 3 a §, har följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft99"&gt;Den som med uppsåt olovligen röjer eller i näringsverksamhet olov- ligen utnyttjar en näringsidkares företagshemlighet som han eller hon har fått del av med anledning av att han eller hon på grund av anställning, uppdrag eller liknande grund har deltagit i näringsidkarens verksamhet ska dömas för olovligt röjande eller olovligt utnyttjande av företagshemlighet till böter eller fängelse i högst två år. I ringa fall ska inte dömas till ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft98"&gt;Är brott som avses i första stycket grovt, ska dömas till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen har varit av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft99"&gt;Om gärningen har ägt rum sedan grunden för deltagandet i verk- samheten upphörde ska dömas till ansvar endast om gärningsmannen har agerat särskilt illojalt eller om gärningen är att bedöma som grovt brott. Har gärningen ägt rum sedan mer än två år förflutit efter det att grunden för deltagandet i verksamheten upphörde ska inte dömas till ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft98"&gt;Till ansvar enligt första eller andra stycket ska dock inte dömas, om gärningen är belagd med strängare straff i brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft16"&gt;För försök eller förberedelse till olovligt röjande eller olovligt utnyttjande av företagshemlighet ska dömas till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft18"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;Vad gäller straffansvaret har utredningen också föreslagit en ändring av 4 § av innebörden att den som anskaffar en företags- hemlighet från någon som gör sig skyldig till brott enligt den föreslagna bestämmelsen i 3 a § ska kunna dömas för olovlig befattning med företagshemlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;För en närmare redogörelse för utredningens överväganden i dessa delar hänvisas till SOU 2008:63 s. &lt;NOBR&gt;103–185.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft44"&gt;Övriga förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;Som en följd av den nya straffbestämmelsen i 3 a § har utredningen föreslagit en ändring av &lt;SPAN class="ft46"&gt;skadeståndsbestämmelsen &lt;/SPAN&gt;(5 §) av innebörd att också den som gör sig skyldig till brott enligt 3 a § ska kunna åläggas skadeståndsansvar för de skador brottet orsakat, vid oaktsamhetsbrott dock endast – när det gäller anställda – om för- farandet ägt rum under pågående anställning. (Se a. bet. s. 211 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Utredningen har också föreslagit att det införs bestämmelser om en särskild bevissäkringsåtgärd, &lt;SPAN class="ft44"&gt;bevisundersökning &lt;/SPAN&gt;(a. bet. s. 260 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Den fortsatta beredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regerings- kansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft18"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;4 Utländsk rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Det ingår i utredningsuppdraget att undersöka och beskriva vilket skydd några andra med Sverige jämförbara länder, i första hand de nordiska, har mot främmande makts underrättelseverksamhet och hur deras straffbestämmelser är utformade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft9"&gt;Utredningen har sökt information om rättsreglerna i ett ganska betydande antal stater: Australien, Canada, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Island, Italien, Lettland, Nederländerna, Norge, Polen, Ryssland, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Ungern, USA och Österrike. Den följande redovisningen begränsas dock till de nordiska länderna, Frankrike, Nederländerna, Polen, Storbritan- nien, Tyskland och USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Arbetet har bedrivits främst genom undersökning av lagstift- ning och i förekommande fall förarbeten, rättspraxis och doktrin till den del sådant material stått att finna genom officiella webb- platser och biblioteksresurser inom Regeringskansliet. Denna undersökning har när det gäller Danmark, Finland och Norge kompletterats med skriftliga frågor till företrädare för berörda departement. Skrivelserna har varit ställda direkt till berörda tjäns- temän och de svar dessa lämnat representerar således inte någon formell ståndpunkt från de berörda ländernas sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft38"&gt;Vad gäller materialinsamlingen i övrigt bör beaktas att materialet funnits tillgängligt på originalspråk, i något fall kompletterat av mer eller mindre officiella översättningar till engelska. Det kan inte uteslutas att i något fall språkförbistring lett till missuppfattning om innehållet i enskilda bestämmelser. Det har slutligen inte heller i fråga om all undersökt lagtext varit möjligt att säkerställa att denna representerar den senast gällande lydelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft18"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395118x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Straffbestämmelser som rör spioneri och annan underrättelseverk- samhet finns i 12 kap. i den danska straffeloven (Borgerlig Straf- felov nr. 126 af 15. april 1930; namnändrad till Straffelov genom lov nr. 6 af 3. januar 1992 om æendring av straffeloven og retsplejeloven).&lt;SPAN class="ft84"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Detta kapitel har rubriken ”Forbrydelser mod statens selvstændighet og sikkerhed”. De brott för vilka det stadgas straff i 12 kap. har karakteriserats som handlingar som angriper eller hotar statens yttre säkerhet.&lt;SPAN class="ft84"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;I de flesta fall gäller att åtal kräver beslut av landets justitieminister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Bestämmelser av intresse i detta sammanhang finns också i militær straffelov (lov nr. 530 af 24. juni 2005). Denna lag gäller främst för militär personal, men under väpnad konflikt också för civila (§§ 1 och 2). Lagen gäller också i fråga om lagöverträdelser som begås mot andra länders militära styrkor som samverkar med danska militära styrkor (§ 4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Spioneri&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Huvudbestämmelsen om spioneri finns i § 107 i strafflagen. Bestämmelsen har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft98"&gt;Den, som i fremmed magts eller organisations tjeneste eller til brug for personer, der virker i sådan tjeneste, udforsker eller giver meddelelse om forhold, som af hensyn til danske stats- eller samfundsinteresser skal holdes hemmelige, straffes, hvad enten meddelelsen er rigtig eller ej, for spionage med fængsel indtil 16 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;Stk. 2. Såfremt det drejer sig om de i § 109 nævnte forhold, eller handlingen finder sted under krig eller besættelse, kan straffen stige indtil fængsel på livstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft40"&gt;Gärningsobjekt enligt bestämmelsen är förhållanden som ska hållas hemliga med hänsyn till danska stats- eller samhällsintressen. Detta begrepp omfattar först och främst militära hemligheter och stats- hemligheter (se § 109), men också hemligheter av en lägre klassifi- kationsgrad som gäller statens förbindelser med främmande makt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Denna framställning bygger på lagens lydelse enligt lovbekentgørelse nr. 1235 af 26. oktober 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Greve m.fl., Kommenteret straffelov, Speciel del, nionde omarbetade upplagan, Köpenhamn, 2008, s. 1 (cit. Kommenteret Straffelov).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft18"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395119x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;samt förhållanden som rör ekonomi, handelspolitik och försörj- ning. Också upplysningar rörande bundsförvanters förhållanden som ska hållas hemliga inte endast av hänsyn till främmande makt i fråga utan också till danska statsintressen omfattas av bestäm- melsen.&lt;SPAN class="ft48"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Den brottsliga handlingen består i att utforska nämnda förhål- landen eller att lämna uppgifter om dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Uppdragsgivare vid gärningar av nu nämnt slag är typiskt sett främmande makts underrättelsetjänst. Det är dock ingen förut- sättning för straffansvar att det kan bevisas att mottagaren av upp- gifterna står i främmande makts tjänst – det är tillräckligt att upp- lysningarna är avsedda för en främmande organisation. Också sådana organisationer som inte har koppling till en stat täcks av gärningsbeskrivningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft38"&gt;Bestämmelsen i § 107 i straffeloven kompletteras av § 29 första stycket i militær straffelov. Bestämmelsen har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft16"&gt;For spionage straffes med fængsel indtil på livstid den, der hemmeligt eller under falsk påskud tilvejebringer eller søger at tilvejebringe oplysninger på det militære forsvars operationsfelt for at meddele dem til fjenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Något krav på att uppgifterna ska ha varit hemliga uppställs inte, inte heller att ett röjande av uppgifterna ska kunna skada försvars- förmågan eller liknande. Eftersom bestämmelsen avser ett hand- lande där avsikten är att meddela uppgifter till fienden kan det antas att gärningen ansetts som i så hög grad klandervärd att det inte därutöver bör gälla ett krav på skada eller fara för skada på något försvars- eller säkerhetsrelaterat intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Annan olaglig underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft9"&gt;Annan olaglig underrättelseverksamhet än spioneri kan vara straff- belagd genom § 108 som har följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft98"&gt;Den, som, uden at forholdet falder ind under § 107, i øvrigt foretager noget, hvorved fremmed efterretningsvæsen sættes i stand til eller hjælpes til umiddelbart eller middelbart at virke inden for den danske stats område, straffes med fængsel indtil 6 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft16"&gt;Stk. 2. Såfremt det drejer sig om efterretninger vedrørende militære anliggender, eller virksomheden finder sted under krig eller besættelse, kan straffen stige indtil fængsel i 12 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Se till det sagda Kommenteret Straffelov, s. 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395120x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;Denna straffbestämmelse omfattar både gärningar som innebär att främmande underrättelsetjänst får stöd att bedriva verksamhet på danskt område och gärningar där någon exempelvis på sätt som anges i § 107 anskaffar andra uppgifter än sådana som avses i den bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Den första gärningstypen avser andra gärningar än anskaffande eller tillhandahållande av uppgifter. Den omfattar åtgärder som innebär att en främmande stats underrättelsetjänst kan verka i Danmark. Exempel på åtgärder som omfattas av straffansvaret är anskaffande av täckadresser, falska identiteter eller liknande. Det är alltså bland annat olika stödåtgärder som avses. Bestämmelsen förefaller också tillämplig om någon erbjuder sig att stå till förfo- gande för en främmande underrättelsetjänst, t.ex. genom att utföra spioneri eller sådana åtgärder som nyss nämnts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Den andra gärningsformen kan alltså avse anskaffande av upp- gifter som inte ska hållas hemliga av hänsyn till danska stats- eller samhällsintressen. Bestämmelsen omfattar inte bara ”uklassifi- cerede” uppgifter av militär betydelse eller uppgifter om samhälls- ekonomiska eller andra statliga angelägenheter utan också uppgifter om enskilda personer eller grupper av personer som finns i landet, t.ex. flyktingar. Bestämmelsen avser typiskt sett hemligt och systematiskt anskaffande eller tillhandahållande av uppgifter till förmån för främmande underrättelseverksamhet och som kan vara till fara för danska eller främmande stats- eller samhällsintressen eller enskilda personers liv eller säkerhet.&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Enligt andra stycket döms efter en strängare straffskala bland annat om verksamheten rör militära angelägenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;I anslutning till det senast sagda finns det anledning att kort redogöra för ytterligare en bestämmelse i den militära strafflagen, nämligen § 32, som har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft99"&gt;Den, der forsætligt røber en militær hemmelighed, hvis avsløring kan skade landets forsvar, hvis fremmede magter eller styrker får kendskab hertil, straffes med fængsel indtil 8 år. Straffen kan stige til fængsel i 12 år, når forholdet er af særlig grov karakter, navnlig når det har medført betydelig skade eller fare. Begås handlingen under væbnet konflikt eller under truende udsigt hertil, kan straffen stige til fængsel på livstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft16"&gt;Stk. 2. Den, der uberettiget skaffer sig oplysning om sådanne hemmeligheder, straffes med bøde eller fængsel indtil 4 år. Sker det under væbnet konflikt eller under truende udsigt hertil, kan straffen stige til fængsel i 10 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Se Kommenteret Straffelov s. 16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft16"&gt;Stk. 3. Den, der groft uagtsomt overtræder stk. 1 eller 2, straffes med bøde eller fængsel indtil 2 år. Sker det under væbnet konflikt eller under truende udsigt hertil, kan straffen stige til fængsel i 4 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Bestämmelsen omfattar både röjande och anskaffande av uppgifter. Det framgår direkt av lagtexten att röjandet är straffbart om det sker uppsåtligen. Vad som krävs i subjektivt hänseende när det gäller anskaffning av uppgifter framgår dock inte. Enligt § 6 i lagen bestraffas överträdelser av lagen endast om de begås uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, om inte något annat är särskilt före- skrivet. Med hänsyn till att grovt oaktsamma överträdelser av första och andra stycket straffbeläggs genom bestämmelsens tredje stycke får anses följa av det sagda att gärningen i andra stycket förutsätter uppsåt hos gärningsmannen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Kravet på uppsåt enligt det första stycket förefaller inte omfatta att gärningsmannen ska ha avsett att gå främmande makt tillhanda. Det är i stället tillräckligt att uppgifterna röjs uppsåtligen och att de är av sådan karaktär att det kan vara till skada för landets försvar om främmande makt får vetskap om dem. Det är möjligt att gär- ningsmannens uppsåt ska täcka dessa förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft38"&gt;Som framgått redan av inledningen gäller denna bestämmelse i fredstid endast tjänstgörande militär personal (§ 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Röjande av uppgifter om statens hemliga förhandlingar m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Det finns andra fall än de som omfattas av §§ 107 och 108 där sta- tens intressen kan vara berörda på ett sätt som kan föranleda straffansvar om uppgifter som rör intressena avslöjas. I § 109 i strafflagen stadgas följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft99"&gt;Den, som røber eller videregiver meddelelse om statens hemmelige underhandlinger, rådslagninger eller beslutninger i sager, hvorpå sta- tens sikkerhed eller rettigheter i forhold til fremmede stater beror, eller som angår betydelige samfundsøkonomiske interesser over for udlandet, straffes med fængsel indtil 12 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft16"&gt;Stk. 2. Foretages de nævnte handlinger uagtsomt, er straffen bøder eller fængsel indtil 3 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft40"&gt;Denna bestämmelse utgör en kvalificerad variant av överträdelse av tystnadsplikt i allmän tjänst. Bestämmelsen ger också vägledning för tolkningen av begreppet ”danska stats- eller samhällsintressen”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft18"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395122x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;i § 107. Det följer av bestämmelsen att sådana intressen kan vara underhandlingar, överläggningar och beslut i frågor med anknyt- ning till Danmarks säkerhet eller rättigheter i förhållande till andra stater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Det krävs inte för straffansvar att gärningsmannen haft något särskilt syfte med röjandet, t.ex. att tillhandagå viss intressent. I likhet med § 107 krävs inte uttryckligen att gärningen medfört fara för skada på nämnda intressen. Uttrycket ”på vilka statens säkerhet eller rättigheter eller förhållande till främmande stater beror” kan möjligen innefatta ett sådant krav. Om uppgifter av denna bety- delse röjs torde typiskt sett i vart fall fara för olägenhet uppkomma. Bestämmelsen tycks till skillnad från § 107 bara tillämplig i fråga om riktiga uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Vissa andra olovliga förfoganden över handlingar m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Den som förfalskar, förstör eller bortskaffar en handling eller något annat föremål, som har betydelse för statens säkerhet eller rättigheter gentemot andra stater, döms enligt § 110 till fängelse i högst 16 år. Begås gärningen av oaktsamhet döms enligt bestäm- melsens andra stycke till fängelse i högst tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Denna bestämmelse avser alltså otillåtna förfoganden över dokument och andra föremål. Med sistnämnda begrepp avses saker av liknande betydelse för statens säkerhet som handlingar, t.ex. en vapenmodell.&lt;SPAN class="ft48"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen motsvarar, i vart fall delvis, 19 kap. 5 § andra meningen brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Genom § 110 a straffbeläggs i vissa fall att beskriva, fotografera eller på annat sätt avbilda bl.a. militära anläggningar och förråd. Straffet är böter eller fängelse i högst tre år. En förutsättning för ansvar är att gärningsmannen har insett eller borde ha insett att anläggningen är sådan att allmänheten inte har tillträde till den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Kommenteret straffelov, s. 19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Bestämmelser om spioneri, annan olaglig underrättelseverksamhet och befattning med hemliga uppgifter i vissa fall finns i 12 kap. strafflagen, som handlar om landsförräderibrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;Dessa bestämmelser genomgick en ganska omfattande revide- ring under mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Revisionen föranleddes av att kapitlet i sin dåvarande lydelse hade fått sin utformning strax före och under andra världskriget. De särskilda förhållanden som rådde då bidrog till att lagstiftningen fick ett innehåll som de vid revi- sionstidpunkten sedan länge oavbrutna fredsförhållandena inte längre kunde anses motivera. Det fanns också behov av att justera bestämmelserna från redaktionella synpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Förarbetena till de nya bestämmelserna utgörs bl.a. av propo- sition RP 94/1993 rd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Spioneri&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft9"&gt;Huvudbestämmelsen om spioneri finns i 12 kap. 5 § och har föl- jande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft99"&gt;Den som i avsikt att gynna en främmande stat eller skada Finland skaffar uppgifter om en sådan omständighet beträffande Finlands för- svar eller annan beredskap för undantagsförhållanden, Finlands utri- kesrelationer, statshushållning, utrikeshandel eller energiförsörjning eller om någon annan därmed jämförbar på Finlands säkerhet inver- kande omständighet som, om den kommer till en främmande stats kännedom, kan skada Finlands försvar, säkerhet, utrikesrelationer eller samhällsekonomi, skall för &lt;SPAN class="ft105"&gt;spioneri &lt;/SPAN&gt;dömas till fängelse i minst ett och högst tio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft98"&gt;För spioneri döms också den som för att gynna en främmande stat eller för att skada Finland förmedlar, lämnar, röjer eller offentliggör en uppgift som avses i 1 mom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft16"&gt;Försök är straffbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft17"&gt;Den som hör till fiendens krigsmakt får dömas för spioneri endast om han med hemlighållande av att han hör till fiendens krigsmakt vistas i Finland eller på finska försvarsmaktens krigsoperationsområde. Han får inte dömas för annat spioneri än det han ertappas med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft42"&gt;Bestämmelsen är avsedd att omfatta sådant spioneri som i lagförar- betena delas in i militärt, politiskt och &lt;NOBR&gt;vetenskapligt-tekniskt-eko-&lt;/NOBR&gt; nomiskt spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft18"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Föremål för det &lt;SPAN class="ft46"&gt;militära spionaget &lt;/SPAN&gt;är bl.a. de väpnade styrkornas numerär, gruppering, beväpning och övrig utrustning, deras led- ning och planer samt statens militära potential som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;När det gäller det &lt;SPAN class="ft44"&gt;politiska spionaget &lt;/SPAN&gt;utgörs brottsföremålet av politiskt betydelsefulla omständigheter som statsledningen vill hemlighålla för främmande stater och som inte behandlas i offen- tligheten eller inom ramen för det sedvanliga umgänget mellan stater. Exempel på sådana omständigheter är detaljer i relationen mellan Finland och andra stater, förberedelser inför politiskt vik- tiga beslut som, om de avslöjas för andra stater i ett alltför tidigt skede kan vara till skada för Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Det &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;vetenskapliga-tekniska-ekonomiska&lt;/NOBR&gt; spionaget &lt;SPAN class="ft8"&gt;har som sitt föremål uppgifter om landets ekonomi samt om dess vetenskapliga och tekniska kunnande som, om de avslöjas för främmande stater, kan skada landet och därför bör hållas hemliga. I förarbetena beto- nas att brottsföremålet är uppgifter som på grund av sin betydelse för landet måste hemlighållas för främmande stater. Betydelsen för landet och att en främmande stats institutioner är direkt eller indi- rekt involverade i spioneriet, skiljer denna typ av spioneri från företagsspioneri. Sådant spioneri kännetecknas enligt förarbetena av att ett företag spionerar på ett annat företags eller motsvarande subjekts företagshemligheter, t.ex. produktionsmetoder, produkt- utveckling, ekonomiska planer eller kontrakt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;Brottsföremålet är – anges det i förarbetena – uppgifter, varmed avses fakta, skrifter, ritningar, modeller m.m. Det krävs därutöver att uppgifterna ska hållas hemliga för främmande stater (i förar- betena används också begreppet ”statshemligheter”). Det avgö- rande för om uppgifterna ska hållas hemliga är deras betydelse. Det är inte något krav att det gäller sekretess för uppgiften. En uppgift som i princip vem som helst kan få reda på är inte hemlig i bestämmelsens mening. Det framhålls dock i förarbetena att information som i och för sig finns tillgänglig i öppna källor genom systematisk sammanställning kan utgöra uppgifter som ska hållas hemliga för andra stater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Enligt bestämmelsen gäller ett &lt;NOBR&gt;men-rekvisit.&lt;/NOBR&gt; Ansvar kommer därmed bara i fråga i de fall främmande stats kännedom om upp- giften kan skada Finlands försvar, säkerhet, utrikesrelationer eller samhällsekonomi. Det framgår av utformningen av rekvisitet att någon faktisk skada inte behöver ha uppkommit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Den närmare innebörden av begreppet ”Finlands säkerhet” är inte helt klar. Det förefaller dock riktigt att förstå &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;så, att ”försvar” och ”säkerhet” är två sidoställda intressen som skyddas, dvs. ”Finlands säkerhet” är något annat, eller i vart fall mer, än ”Finlands försvar”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Underhandskontakter som utredningen haft med företrädare för Finlands justitieministerium har gett vid handen att spioneribe- stämmelsen kan vara tillämplig om gärningen begås inom ramen för en internationell militär insats som Finland deltar i. En straffrätts- ligt relevant effekt av ett uppenbarande av uppgiften i fråga kan vara att Finlands utrikesrelationer skadas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Röjande av statshemlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Även om en gärningsman har saknat uppsåt att skada Finland eller gynna en främmande stat, kan straffansvar komma i fråga. I 12 kap. 7 § finns under brottsbeteckningen &lt;SPAN class="ft44"&gt;röjande av statshemlighet &lt;/SPAN&gt;en så lydande gärningsbeskrivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft99"&gt;Den som obehörigen offentliggör, förmedlar, lämnar ut eller röjer eller för sådant ändamål obehörigen skaffar upplysningar om någon omständighet som med hänsyn till Finlands yttre säkerhet har stadgats eller bestämts att hållas hemlig eller som enligt vad gärningsmannen vet är av en sådan beskaffenhet att det är ägnat att allvarligt skada Fin- lands försvar, säkerhet, utrikesrelationer eller samhällsekonomi om den röjs, skall för &lt;SPAN class="ft105"&gt;röjande av statshemlighet &lt;/SPAN&gt;dömas till fängelse i minst fyra månader och högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft16"&gt;Försök är straffbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft9"&gt;Bestämmelsen innehåller två gärningstyper. Den ena avser röjande eller annan befattning med uppgifter som är hemliga till följd av föreskrift eller särskilt beslut. Grunden för att uppgiften är hemlig ska avse Finlands yttre säkerhet. Något krav på att ett röjande ska kunna leda till skada har inte uppställts. Den andra gärningstypen avser befattning med uppgift av sådan beskaffenhet som gärnings- mannen vet kan allvarligt skada angivna finländska intressen, om den röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Redan anskaffandet av sådana uppgifter som bestämmelsen omfattar är inte tillräckligt för straffansvar. Det krävs att gärnings- mannen anskaffat uppgiften för ändamålet offentliggöra, förmedla, lämna ut eller röja. Sådan avsikt anses enligt förarbetena kunna komma till uttryck t.ex. genom att gärningsmannen handlat på uppdrag av någon eller varit i kontakt med någon som är intresse- rad av informationen eller som kan publicera den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft18"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;I förarbetena har antagits att bestämmelsen främst kommer att tillämpas när gärningsmannen inte har för avsikt att gynna främ- mande stat eller skada Finland på det sätt som förutsätts för ansvar för spioneri. Den skiljer sig åt från spioneribestämmelsen när det gäller den möjliga effekten. Här krävs att röjandet varit ägnat att allvarligt skada nämnda intressen. Bestämmelsen är å andra sidan vidare än spioneribestämmelsen genom att de uppgifter som avses inte behöver gälla Finlands försvar eller annan beredskap för undantagsförhållanden, Finlands utrikesrelationer, statshushåll- ning, utrikeshandel eller energiförsörjning eller därmed jämförbara omständigheter som inverkar på Finlands säkerhet. Uppgifterna kan avse någon annan omständighet som, om de röjs, har den effekt som anges i bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft9"&gt;Det framgår vare sig av lagen eller av dess förarbeten hur begreppet ”Finlands yttre säkerhet” förhåller sig till de skyddade intressen som anges i anslutning till den andra gärningstypen, dvs. om de sammanfaller helt eller delvis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft42"&gt;Endast obehörig befattning med uppgift kan föranleda straffan- svar. Den som har en lagstadgad rätt att lämna uppgifter om en hemlighet eller att offentliggöra den handlar inte obehörigen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Oaktsamt röjande av statshemlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Bestämmelsen i 12 kap. 8 § om oaktsamt röjande av statshemlighet har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft16"&gt;Den som av grov oaktsamhet obehörigen offentliggör, förmedlar, lämnar ut eller röjer upplysningar om någon omständighet som med hänsyn till Finlands yttre säkerhet har stadgats eller bestämts att hållas hemlig, skall för &lt;SPAN class="ft63"&gt;oaktsamt röjande av statshemlighet &lt;/SPAN&gt;dömas till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft9"&gt;Brottet är den oaktsamma varianten av den första gärningstypen under brottsbeteckningen röjande av statshemlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;För ansvar krävs grov oaktsamhet, vilket enligt förarbetena innebär ett handlande som är på gränsen till uppsåtligt och som innebär en väsentlig avvikelse från kravet på omsorg eller innefattar en övervägd risktagning. Också här finns ett krav på att befatt- ningen med uppgiften ska ha varit obehörig. Varför det krävs både grov oaktsamhet och obehörighet framgår inte av förarbetena. Möjligen ska inte i detta läggas mer än att gärningsmannen ska ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft18"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;saknat rätt att röja uppgiften. Därutöver krävs att den obehöriga befattningen sker av grov oaktsamhet. I vad mån den grova oakt- samheten också ska hänföra sig till obehörigheten har inte kunnat klarläggas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Finland har ansett det angeläget att förhindra att stater utnyttjar dess territorium för spioneri mot andra stater. Till detta ändamål har i 12 kap. 9 § införts en straffbestämmelse om olovlig underrät- telseverksamhet av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft99"&gt;Den som i avsikt att skada en främmande stat eller för att gynna en annan främmande stat skaffar upplysningar om en främmande stats försvar eller säkerhet eller om omständigheter med omedelbar inver- kan på dem och därigenom skadar eller äventyrar Finlands utrikesre- lationer, skall för &lt;SPAN class="ft105"&gt;olovlig underrättelseverksamhet &lt;/SPAN&gt;dömas till fängelse i minst fyra månader och högst sex år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft16"&gt;Försök är straffbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft10"&gt;Bestämmelsen har inte motiverats i första hand av en omsorg om den främmande stat som blir föremål för en annan stats spioneri. Avsikten har i stället varit att skydda Finlands utrikesrelationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;Angreppsobjektet är således i första hand uppgifter om en annan stats försvar eller säkerhet. För andra uppgifter krävs att de har omedelbar inverkan på försvaret eller säkerheten. Anskaffande av information om en främmande stats utrikesrelationer, statshus- hållning, utrikeshandel eller energiförsörjning faller utanför bestämmelsens tillämpningsområde, om inte någon direkt koppling finns till berört lands försvar eller säkerhet (RP 94/1993).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft40"&gt;Det finns ett menrekvisit även i denna bestämmelse: ”skadar eller äventyrar Finlands säkerhet”. Det får antas att ”äventyrar” avser att uttrycka någon typ av fara för skada. Som ett tecken på att utrikesrelationerna har skadats anges i förarbetena viljeyttring eller motåtgärder riktade mot Finland från den förfördelade statens sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft18"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395128x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Upprätthållande av landsförrädisk förbindelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft38"&gt;I 12 kap. 9 § finns en straffbestämmelse som utgör en särskild för- beredelsereglering beträffande brott mot 12 kap. Den brottsliga gärningen har åsatts en egen brottsbeteckning, &lt;SPAN class="ft53"&gt;upprätthållande av landsförrädisk förbindelse&lt;/SPAN&gt;. Bestämmelsen har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft16"&gt;Den som i avsikt att begå brott som avses i detta kapitel träder i för- bindelse med en främmande stat eller dess agent, skall för &lt;SPAN class="ft63"&gt;upprätthål- lande av landsförrädisk förbindelse &lt;/SPAN&gt;dömas till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;Den tidigare regleringen av förberedelse till eller främjande av landsförräderi och liknande åtgärder ansågs avspegla de undantags- förhållanden som rådde när bestämmelserna kom till. De ansågs därför vara onödigt långtgående. Ändringar vidtogs avseende de gärningar som tidigare avsett landsförrädisk stämpling och förle- dande av annan till landsförräderi. Det ansågs emellertid nödvän- digt att det fortfarande fanns skäl att kunna straffa den som träder i förbindelse med en främmande stat eller dess agent i avsikt att begå landsförräderibrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Den förbindelse som avses kan i princip vara av vilket slag som helst, t.ex. personliga sammanträffanden, telefonsamtal, brevväx- ling, förmedling av budskap med elektronisk kommunikations- utrustning eller med radioanläggningar eller på något annat motsva- rande sätt. Det framhålls i förarbetena att det väsentliga är att det med förbindelsen finns en klar avsikt att i framtiden begå ett landsförräderibrott. Inte varje kontakt med en främmande stats agent är straffbar. Det blir den först när den börjar omfatta planer på att begå ett landsförräderibrott och gärningsmannen, dvs. den som har kontakt med agenten, är medveten om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Straffbestämmelsen träffar den som vänder sig till den främ- mande staten eller dess representant. En sådan agent omfattas dock inte av paragrafen. Enligt uppgifter från det finländska justitiemini- steriet gör sig inte heller den personen skyldig till anstiftan till upp- rätthållande av landsförrädisk förbindelse.&lt;SPAN class="ft48"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft107"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Jfr dock 5 kap. 5 § strafflagen: ”Den som uppsåtligen förmår någon till ett uppsåtligt brott eller ett straffbart försök till brottet i fråga, döms för anstiftan till brottet.” Jfr också 5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft35"&gt;6 §: ”Den som före eller under ett uppsåtligt brott med råd, dåd eller på annat sätt uppsåtligen hjälper någon att begå brottet eller ett straffbart försök till det, döms för medhjälp till brott enligt samma lagrum som gärningsmannen. - - &lt;NOBR&gt;-”.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft18"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Island&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;I den isländska allmänna strafflagen från 1940 (”Almenn heg- ningarlög”) finns bestämmelser om olaglig underrättelseverksam- het och anknytande gärningar i kapitel 10 om högförräderi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Enligt § 91 utgör det ett brott att avslöja, rapportera eller på annat sätt röja för ovidkommande personer statens hemliga över- enskommelser, överväganden eller ståndpunkter som hänför sig till ämnen på vilka statens framgång eller rättigheter beror eller som är av väsentlig finansiell betydelse eller kommersiell vikt för Island i förhållande till andra stater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Bestämmelsen har vissa likheter med § 109 i den danska straffla- gen. Det krävs inte att röjandet medfört skada eller ens kunnat medföra skada för Island.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Det är också brottsligt att med eller utan avsikt för ovidkom- mande personer avslöja, beskriva eller förklara hemliga arrange- mang som rör försvaret (92 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Slutligen gäller enligt § 93 att om någon bidrar till en främ- mande stats eller utländska politiska partiers spioneri riktat mot något inom den isländska staten eller som äger rum där begås en brottslig handling som bestraffas med fängelse i högst fem år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;Den norska strafflagen från 1902 är fortfarande i betydande delar gällande. Ett omfattande reformarbete har pågått under en längre tid, vilket resulterat i en ny lag från 2005. Denna har dock inte trätt i kraft ännu. I denna lag har därefter genomförts flera ändringar, bl.a. med avseende på bestämmelserna om straff för spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet. Ändringarna, som under 2008 beslutats av Stortinget, har inte trätt i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;I det följande redovisas innehållet i nu gällande strafflag och i de bestämmelser som antagits under 2005 och 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft18"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Bestämmelserna i 1902 års strafflag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;Spioneri – ”röjandefallet”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Strafflagens huvudbestämmelse om spioneri i fredstid finns i § 90 som lyder enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft98"&gt;Den som retsstridig bevirker eller medvirker til at noe åpenbares som bør holdes hemmelig av hensyn til rikets sikkerhet, straffes med fengsel inntil 3 år, men fra 1 år inntil 10 år såfremt hemmeligheten er forrådt til annen stat eller betydelig fare er voldt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft16"&gt;Har den skyldige handlet av uaktsomhet, anvendes bøter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft16"&gt;Var Hemmligheden betroet den skyldige i Stillings Medfør, kan de ovennævnte Frihedsstraffe forhøies med indtil en halvdel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Straffbestämmelsen omfattar alltså den som uppenbarar (röjer) uppgifter som bör hållas hemliga av hänsyn till rikets säkerhet. I sin lydelse närmast före lov 3 des 1999 nr. 82 innehöll bestämmelsen orden ”ligeoverfor anden Stat” omedelbart efter ”til rikets sikkerhet”. I den lydelsen träffade inte bestämmelsen uppgifter som borde hållas hemliga av hänsyn till rikets säkerhet i förhållande till andra än främmande stater, t.ex. terroristgrupper eller terrorist- organisationer. Ändringen föranleddes av att det ansågs kunna få stora skadeverkningar, om uppgifter av betydelse för rikets säker- het kom i händerna på sådana mottagare. (Se Ot.prp. nr. 64 [1998– 1999] avsnitt 19.3.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Den brottsliga handlingen består i att åstadkomma (”bevirker”) eller medverka till uppenbarande av något som bör hållas hemligt av hänsyn till rikets säkerhet. Den handling som består i att åstad- komma ett uppenbarande innebär att det inte är nödvändigt att gärningsmannen själv direkt lämnar uppgifterna till någon obehö- rig. Det avgörande är i stället resultatet, dvs. att gärningsmannen förhåller sig på ett sådant sätt att obehöriga får kännedom om de hemliga uppgifterna. När det gäller att medverka till ett uppenba- rande kan detta ske genom handling, t.ex. genom att bistå med att överlämna uppgifter, eller genom uppmaning till någon att offen- tliggöra hemliga dokument. (Se Stortingsdokument nr. 15 [1995– 96], s. 136.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft9"&gt;Att uppenbara uppgift är motsatsen till att hålla den hemlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft9"&gt;Ordet ”uppenbara” är dock inte synonym med ”offentliggöra”. Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft40"&gt;är tillräckligt att uppgiften meddelas någon, även om det bara är en enda person, som inte känner till den och inte heller ska känna till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft18"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395131x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p482 ft9"&gt;den. Brottet fullbordas i det ögonblick då upplysningen har läm- nats.&lt;SPAN class="ft48"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;Gärningsobjektet är alltså hemligheter (uppgifter som bör hållas hemliga av hänsyn till rikets säkerhet). Med detta begrepp avses normalt uppgifter som inte är tillgängliga för alla och envar, men det krävs inte att uppgiften omfattas av sekretess. Också uppgifter som hämtas från i och för sig öppna källor kan när de ställs samman och tolkas utgöra en hemlighet. Frågan har behandlats i flera avgö- randen av Norges Høyesterett. Domstolen har i de sammanhangen uttalat bl.a. att viktiga omständigheter för att bedöma om en upp- gift är en hemlighet är vilka direkta och indirekta slutsatser en främmande stat kan dra av uppgifterna, hur utbredd den kunskap är som framgår av uppgifterna, i vilken utsträckning uppgifterna är tillgängliga från andra källor och i så fall hur lätt det är att skaffa fram dem, vad som görs från berört håll för att uppgiften inte ska bli känd och vilka skadeverkningarna kan bli om uppgifterna kommer i främmande stats händer (se Rt 1980 s. 113).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft9"&gt;I avgörandet Rt 1986 s. 536 uttalade Høyesterett bl.a. att för att man ska kunna tala om en hemlighet måste det föreligga uppgifter som inte är allmänt kända eller allmänt tillgängliga och förhållandet ska vara så litet känt att det kan betraktas som en hemlighet. Upp- gifter som var för sig är kända och tillgängliga från öppna källor kan sättas samman och skapa en helhetsbild som utgör en hem- lighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Det är som framgått av bestämmelsens ordalydelse hemligheter som rör rikets säkerhet som är gärningsobjekt. Begreppet ”rikets säkerhet” avser förmågan att avvärja krig och militärt angrepp samt att förebygga risken för och hot om detta, att kunna motstå angrepp och att begränsa skadeföljderna av angrepp samt att mot- verka att en annan stat genom hot om militära insatser kan tvinga landets myndigheter och folkvalda organ att förhålla sig på ett annat sätt än de själva önskar (Stortingsdokument nr. 15 [1995– 96], s. 134 ff.) Exempel på uppgifter av detta slag är sådana som rör militära anläggningar eller andra förhållanden som rör det militära försvaret, systematisk information om organisering och bemanning av försvarets underrättelse- och säkerhetstjänst samt information av betydelse för nationens självständighet, handlingsfrihet och inre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Se bl.a. Bratholm och Matningsdal, Straffeloven – Kommentarutgave, Annen del. Forbry- delser, 1995, s. 34, Stortingsdokument nr. 15 &lt;NOBR&gt;[1995-96],&lt;/NOBR&gt; s. 136, och Ot.prp. nr. 8 [2007– 2008], s. 133.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft18"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395132x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;stabilitet. Det är dock inget krav att hemligheten gäller Norges säkerhet i förhållande till andra stater.&lt;SPAN class="ft48"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Spioneri – ”anskaffandefallet”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Bestämmelsen i § 90 i den norska strafflagen avser som just fram- gått röjande av hemligheter. Däremot omfattar den inte anskaf- fande eller annat besittningstagande av hemligheter (jfr 19 kap. 5 § brottsbalken). Ett sådant förfarande är dock straffbelagt genom § 91, som har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft98"&gt;Den, som retsstridig sætter sig eller andre i Besiddelse af saadan Hemmelighed som i § 90, i Hensigt at aabenbare den, eller som med- virker hertil, straffes med Hefte eller Fængsel indtil 2 Aar, men indtil 6 Aar, saafremt Hensigten var att forraade den til anden Stat, eller der ved Aabenbarelsen vilde voldes betydelig Skade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;Den, som ellers uberettiget sætter sig eller andre i Besiddelse af nogen saadan Hemmelighed, straffes med Bøder eller med Hefte eller Fængsel indtil 1 Aar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Den brottsliga handlingen består alltså i att sätta sig i besittning av sådan hemlighet som avses i § 90. Detta är emellertid enligt den gärning som beskrivs i första stycket inte tillräckligt för straffan- svar utan det krävs också att anskaffningen skett i syfte att uppen- bara (röja) hemligheten. Gärningen kan utgöra förberedelse till brott enligt § 90 (jfr Stortingsdokument nr. 15 &lt;NOBR&gt;[1995-96],&lt;/NOBR&gt; s. 137). Om gärningsmannen inte åsyftat att röja uppgiften aktualiseras ansvar enligt andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Det uppenbarande som avses i första styckets första led är uppenbarligen ett uppenbarande för någon annan än en främmande stat. Sistnämnda form av uppenbarande omfattas ju av en särskild straffskala enligt andra ledet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Det framgår av lagförarbetena och doktrin att §§ 90 och 91 kan tillämpas i konkurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;Annan underrättelseverksamhet än sådan som avser hemligheter i den mening som §§ 90 och 91 ger åt begreppet kan vara straffbar enligt § 91 a. Bestämmelsen har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Se Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007–2008],&lt;/NOBR&gt; s. 133 samt Bratholm och Matningsdal, a.a., s. 34.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395133x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft98"&gt;Den som hemmelig eller ved ulovlige midler til fordel for fremmed stat søker å samle opplysninger om politiske eller personlige forhold hvis meddelelse til en annen stat han vet eller bør forstå kan skade Norges interesser eller volde fare for enkeltpersoners liv, helbred, frihet eller eiendom, eller som medvirker hertil, straffes med hefte eller fengsel inntil 2 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft9"&gt;Straffbestämmelsen avser sådan underrättelseverksamhet som bedrivs till fördel för en annan stat och som antingen riktar sig mot norska intressen eller mot personliga förhållanden på ett sätt som kan orsaka fara för enskildas personliga integritet.&lt;SPAN class="ft48"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Gärningsobjekt är för det första uppgifter om politiska eller personliga förhållanden vars avslöjande för främmande stat kan skada Norges intressen. De uppgifter som omfattas av denna del av bestämmelsen omfattar andra uppgifter än sådana som täcks av §§ 90 och 91. Uppgifterna behöver inte ha någon betydelse för rikets säkerhet. Bestämmelsen är tillämplig i fråga om insamling av uppgifter som kan leda till ekonomisk förlust för norska handels- intressen.&lt;SPAN class="ft48"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Bestämmelsen omfattar också vad som kan betecknas som flyk- ting- och annat personspionage. De enskilda personer vars intres- sen ska kunna skadas kan vara de personer i fråga om vilka uppgif- ter inhämtas, men faran kan även avse andra personer, t.ex. anhö- riga till den vars uppgifter inhämtats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;I kravet på att inhämtningen av uppgifter ska vara till fördel för främmande stat ligger inte att gärningsmannen har fått ett uppdrag från denna stat. Det är tillräckligt att gärningsmannens uppsåt omfattar att överlämna uppgifterna till en annan stat i de fall han eller hon vet eller bör förstå att detta kan vålla sådan fara som anges i bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Inhämtningen ska, för att vara straffbar, ske hemligen eller med olovliga medel. Hemlig är inhämtningen om syftet med åtgärden eller efterforskningen som sådan hålls dold. Olovliga medel omfattar varje medel som är rättsstridigt, t.ex. brytande av post- hemlighet och olovlig avlyssning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Slutligen bör nämnas att brottet fullbordas när gärningsmannen försöker inhämta uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Bratholm och Matningsdal, a.a., s. 41.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Bratholm och Matningsdal, a.a., s. 41.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Ändringar i strafflagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft9"&gt;Den norska strafflagstiftningen har på senare tid genomgått en omfattande revidering. En ny straffelov beslutades under 2005 (lov 20 mai 2005 nr. 28). Därefter har nya bestämmelser om spioneri och annan olaglig underrättelseverksamhet beslutats under 2008 (lov 7 mars 2008 nr. 4). Den nya lagen och ändringarna har inte trätt i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;De nya bestämmelserna om spioneri m.m. har sin grund i ett betänkande av det s.k. &lt;NOBR&gt;Lund-utvalget&lt;/NOBR&gt; (NOU 2003:18). Denna kommitté tillsattes under 2001. I direktiven anfördes bl.a. att hot- bilden mot Norge hade ändrats sedan de aktuella bestämmelserna reviderats under &lt;NOBR&gt;1950-talet.&lt;/NOBR&gt; Den teknologiska utvecklingen sedan dess ansågs ha lett till en ökad sårbarhet då angrepp mot sam- hällsviktiga allmänna och privata verksamheter, funktioner och anläggningar skulle kunna få mycket allvarliga konsekvenser. Det framhölls också att datateknologi och vapenteknologi kan utnyttjas av dem som vill skada norska intressen. Det påpekades att Norge deltar i internationellt samarbete som gör att angrepp mot samar- betspartner eller gemensamma intressen också kan utgöra ett hot mot Norge. De gällande bestämmelserna ansågs inte vara anpassade till att hot mot vitala norska intressen kan komma från fundamen- talistiska eller extremistiska grupperingar i stället för från national- stater. (Se Ot.prop. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007–2008],&lt;/NOBR&gt; s. 109.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft12"&gt;Några generella delar av reformen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;I &lt;NOBR&gt;Lund-utvalgets&lt;/NOBR&gt; betänkande diskuterades ganska utförligt de aktu- ella och framtida hoten mot Norges säkerhet och andra viktiga intressen. Det konstaterades att hoten var i huvudsak kopplade till terrorism och främmande underrättelseverksamhet. Hotbilden ansågs mer svåröverskådlig än tidigare och hoten flera och mer diffusa. &lt;NOBR&gt;Lund-utvalget&lt;/NOBR&gt; ansåg att hotbilden motiverade att skyddet mot inhämtning och röjande av hemliga uppgifter inte borde begränsas till de intressen som rör rikets säkerhet i traditionell mening utan också omfatta andra grundläggande nationella intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft38"&gt;Regeringen anslöt sig till detta synsätt. Den framhöll att den förändrade hotbilden delvis redan beaktats genom att § 90 i 1902 års strafflag ändrats så att det inte längre för straffansvar krävdes&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft18"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;att underrättelseverksamheten skulle ske till förmån för en annan stat (se ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;Både kommittén och regeringen behandlade frågan om förhål- landet mellan å ena sidan straffbestämmelser som avser att skydda rikets säkerhet (och andra grundläggande intressen) och å den andra yttrande- och informationsfriheten. Det framhölls bland annat att pressens möjlighet att inhämta hemlig information är av stor betydelse för dess möjlighet att utöva sin kontrollerande roll. Det ansågs dock att även medierna som utgångspunkt bör ha ett straffrättsligt ansvar för röjande av hemlig information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;I anslutning till frågan om rågången mot yttrande- och infor- mationsfriheten anfördes både av &lt;NOBR&gt;Lund-utvalget&lt;/NOBR&gt; och regeringen att röjande av statshemligheter inte skulle vara straffbart, om det skedde av beaktansvärda skäl (”aktverdig grunn”). Ett sådant rekvi- sit ansågs göra det möjligt att tillvarata hänsyn till informationsfri- heten och behovet av att skydda känslig information. Bedömningen av om beaktansvärda skäl föreligger är en objektiv bedömning av om röjandet kan rättfärdigas av samhällets intresse av att förhållan- den som förtjänar kritik avslöjas ställt mot de skadeverkningar ett röjande medför. Om statshemligheter röjs för en främmande stat eller en terroristorganisation föreligger aldrig beaktansvärda skäl. (Se Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007–2008],&lt;/NOBR&gt; s. 139 f.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft12"&gt;Olovligt anskaffande av statshemligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft40"&gt;Den nya huvudbestämmelsen om spioneri finns i § 121 i 2005 års strafflag (efter 2008 års ändringar). Bestämmelsen har följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft98"&gt;Med bot eller fengsel inntil 3 år straffes den som til fordel for en fremmed stat, terrororganisasjon eller uten aktverdig grunn samler inn eller sætter seg i besittelse av en hemmelig opplysning som, om den blir kjent for en slik stat, terrororganisasjon eller for øvrig avsløres, kan skade grunnleggende nasjonale interesser som gjelder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;forsvars-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; sikkerhets- og beredskapsmessige forhold,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;de øverste statsorganenes virksomhet, sikkerhet eller handlefrihet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;forholde til andre stater,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;sikkerhetsopplegg for fremmede staters representasjon og ved større nasjonale og internasjonale arrangementer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;samfunnets infrastruktur, så som &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;mat-,&lt;/NOBR&gt; vann- og energiforsyning, samferdsel og telekommunikasjon, helseberedskap eller bank- og pengevesen, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;norske naturresurser.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft18"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Bestämmelsen omfattar bara underrättelseverksamhet som är riktad mot statshemligheter sådana de är närmare angivna i punkt &lt;NOBR&gt;a–f.&lt;/NOBR&gt; Olovlig underrättelseverksamhet som riktar sig mot andra intres- sen finns i § 126 (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;För att straffansvar ska bli aktuellt måste tre kriterier vara upp- fyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Det &lt;SPAN class="ft44"&gt;första &lt;/SPAN&gt;kriteriet innebär att uppgifterna ska vara hemliga. Någon skillnad i förhållande till gällande rätt innebär inte bestäm- melsen i denna del. Den innebörd av begreppet hemlig som vuxit fram genom praxis har fortsatt giltighet. Också uppgifter som härrör från öppna källor kan på samma sätt som tidigare utgöra en hemlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Det &lt;SPAN class="ft55"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;kriteriet är den största nyheten i reformen och gäller att hemligheten är kopplad till något av de grundläggande natio- nella intressen som anges i bestämmelsen på så sätt att intresset i fråga kan skadas, om hemligheten röjs. Straffansvaret sträcker sig alltså längre än till intressen som angår statens självständighet och säkerhet eller de högsta statsorganens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Punkt a &lt;/SPAN&gt;omfattar delvis vad som tidigare uttryckts genom begreppet ”rikets säkerhet”. Intresset ”sikkerhetsmessige forhold”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft9"&gt;är avsett att omfatta verksamheten vid polisens säkerhetstjänst (PST) och vid den nationella säkerhetsmyndigheten, vilket är en nyhet (Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007–2008],&lt;/NOBR&gt; s. 308).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Det grundläggande intresse som anges i &lt;SPAN class="ft46"&gt;punkt b &lt;/SPAN&gt;är kopplat till de högsta statsorganens verksamhet, säkerhet och handlingsfrihet. Bestämmelsen omfattar därigenom spioneri som riktas mot kungen, Stortinget, regeringen eller Høyesterett. De hemliga uppgifter det kan röra sig om är sådana som visar vad dessa organ arbetar med eller som gäller de säkerhetsarrangemang som omgärdar dem. (Se Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007–2008],&lt;/NOBR&gt; s. 309.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Den del av detta skyddsintresse som rör handlingsfriheten gli- der lätt över i det intresse som skyddas enligt &lt;SPAN class="ft55"&gt;punkt c&lt;/SPAN&gt;, förhållandet till andra stater (Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 309). Exempel på inskränkt handlingsfrihet är att den norska förhandlingstaktiken, positionen och gränsen för vad Norge kan godta blir känd vid för- handlingar med andra stater. Det framhålls dock i förarbetena att det inte råder full överensstämmelse mellan punkt b och c, eftersom det utan att förhandlingar pågår kan inhämtas hemliga uppgifter som kan skada Norges förhållande till andra stater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;I anslutning till de båda punkterna påpekas också i förarbetena att det inte är en förutsättning att det är handlingsfriheten i förhål-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;lande till andra stater som ska kunna skadas. Bestämmelsen omfat- tar också sådan inverkan på handlingsfriheten gentemot interna- tionella organisationer, internt i Norge eller att en terroristorgani- sation ges möjlighet att otillbörligen tvinga en offentlig myndighet att göra eller underlåta att göra något.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Punkt d &lt;/SPAN&gt;överför i allt väsentligt det skyddade intresse som kommit att omfattas redan genom 1999 års ändringar i 1902 års straffelov (Ot.prp. nr. 64 &lt;NOBR&gt;[1998–99],&lt;/NOBR&gt; s. &lt;NOBR&gt;130–131,&lt;/NOBR&gt; och ovan avsnitt 3.5.2). I förarbetena kommenteras denna punkt på så sätt att den anges först och främst omfatta underrättelseverksamhet som riktar sig mot säkerhetsarrangemangen vid statsbesök och stora inter- nationella evenemang. Till den del bestämmelsen skyddar främ- mande staters representation omfattar detta också norska säker- hetsarrangemang knutna till de främmande representationerna, om uppgifterna i det enskilda fallet är sådana att de kan skada grund- läggande nationella intressen. Det framhålls att det är uppenbart att det är ett grundläggande nationellt intresse att Norge har goda diplomatiska förbindelser med andra stater. Om underrättelseverk- samheten får till effekt att Norge blir väsentligt sämre på att ge ambassader och residens nödvändigt skydd, är villkoret om grund- läggande nationellt intresse uppfyllt. (Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 309.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft10"&gt;Som exempel på i punkt d nämnda internationella evenemang kan nämnas stora konferenser av politisk art, t.ex. möten i Världs- banken, och stora kulturella evenemang, t.ex. Olympiska spel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Grundläggande nationella intressen som gäller samhällets infra- struktur omfattas av &lt;SPAN class="ft44"&gt;punkt e&lt;/SPAN&gt;. Det sägs i förarbetena att denna punkt är särskilt viktig vid underrättelseverksamhet som bedrivs till fördel för terroristorganisationer. Syftet med denna punkt är att skydda hemliga uppgifter om infrastrukturen så att inte terrorist- organisationer kan använda den för att begå terrorhandlingar som skadar en funktion av grundläggande betydelse i samhället. (Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 309.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Punkt f&lt;/SPAN&gt;, som skyddar norska naturresurser, har inte någon mot- svarighet i gällande rätt. Den fanns inte med i &lt;NOBR&gt;Lund-utvalgets&lt;/NOBR&gt; för- slag utan tillkom vid departementsbehandlingen av ärendet. Punk- tens främsta tillämpningsområde anses vara uppgifter som finns hos något annat organ än regeringen, t.ex. en förvaltningsmyndig- het eller en privat aktör. Uppgifter som gäller norska naturresurser och som finns hos regeringen anses omfattade av punkt b. (Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 138 och 309.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft18"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;Som ett &lt;SPAN class="ft55"&gt;tredje &lt;/SPAN&gt;kriterium för straffbarhet gäller enligt bestämmel- sen att uppgifterna måste vara av sådant slag att de, om de röjs, kan skada de aktuella intressena. Det krävs alltså inte att gärningen har inneburit eller medfört skada – brottet är alltså ett s.k. faredelikt. I förarbetena är detta uttryckt så, att de insamlade uppgifterna har en omfattning och en art som gör skada till en näraliggande möjlighet (Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 138).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Den &lt;SPAN class="ft46"&gt;straffbara handlingen &lt;/SPAN&gt;består i att utan beaktansvärda skäl insamla eller sätta sig i besittning av hemliga uppgifter. Bestämmel- sen omfattar både att gärningsmannen mottar uppgifterna från någon annan och att han eller hon själv samlar in dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;När det gäller rekvisitet &lt;SPAN class="ft44"&gt;utan beaktansvärda skäl &lt;/SPAN&gt;(”uten aktverdig grunn”) sägs i förarbetena att insamling till förmån för en främmande stat eller terroristorganisation aldrig kan anses gjord med beaktansvärda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Det främsta syftet med detta rekvisit är att väga av intresset av skydd mot grundläggande nationella intressen mot intresset av informations- och yttrandefrihet. Enligt förarbetena är det utövare av kritisk forskning och undersökande journalistik som kan ha behov av att samla in hemliga uppgifter om grundläggande natio- nella intressen, men undantaget är vidare än så. Det sägs vidare att varken forskare eller journalister har någon absolut och obetingad rätt att samla in skyddad information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Vid avgörande av om beaktansvärda skäl funnits för anskaff- ningen av uppgifter ska hänsyn tas bland annat till hur känsliga dessa är, om de har inhämtats från öppna eller slutna källor, om det har skett hemligen eller med svikliga medel, om uppgifterna rör frågor av centralt politiskt intresse och hur uppgifterna ska använ- das – som bakgrundsmaterial eller mera direkt. Det framhålls också i förarbetena att det är av väsentlig betydelse om inhämtningen av uppgifter avslutas, om det med tillräcklig grad av säkerhet visar sig att det insamlade materialet inte kan ge belägg för den hypotes eller misstanke som utgjorde skäl för inhämtningen. (Se Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 309 f.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;För straffansvar krävs &lt;SPAN class="ft44"&gt;uppsåt&lt;/SPAN&gt;. Detta ska omfatta att uppgiften är hemlig, rör de relevanta grundläggande nationella intressena och att dessa kan skadas om uppgifterna röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Straffet &lt;/SPAN&gt;är, som framgått, böter eller fängelse i högst tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft18"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p413 ft12"&gt;Olovligt röjande av statshemligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Den nya norska strafflagen – med sina ändringar från 2008 – inne- håller i likhet med 1902 års strafflag en särskild bestämmelse om röjande av statshemligheter. Bestämmelsen, som finns i § 123, har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft98"&gt;Med bot eller fengsel inntil 3 år straffes den som uten aktverdig grunn offentliggjør, overleverer eller på annen måte avslører en hemmelig opplysning som kan skade grunnleggende nasjonale interesser som nevnt i § 121. Den som avslører en slik opplysning til en fremmed stat eller terrororganisasjon, anses ikke for å ha en aktverdig grunn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;Gärningsobjektet enligt denna bestämmelse är, precis som i § 121, hemliga uppgifter som kan skada sådana grundläggande nationella intressen som sägs där. Gärningen kan vara fortsättningen på den insamling av hemliga uppgifter som straffbeläggs genom § 121, men behöver inte alltid vara det. Brottet kan också begås av den som haft lovlig tillgång till uppgifterna. Om personen i fråga t.ex. värvas av en främmande underrättelsetjänst och röjer uppgifterna, begås ett brott enligt denna bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Den &lt;SPAN class="ft44"&gt;brottsliga handlingen &lt;/SPAN&gt;består i att uppenbara, offentliggöra eller på annat sätt röja uppgiften. För att uppgiften ska ha uppen- barats är det tillräckligt att den olovligen gjorts känd för någon annan person. Uppgiften är offentliggjord om den har gjorts känd eller tillgänglig för allmänheten. (Se Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 311.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Det straffbara röjandet är det som sker utan beaktansvärda skäl (se vid § 121 och Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007–2008],&lt;/NOBR&gt; s. 311.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Också enligt denna bestämmelse är det tillräckligt att uppgif- terna med hänsyn till arten och omfattningen &lt;SPAN class="ft44"&gt;kan &lt;/SPAN&gt;skada grundläg- gande nationella intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;För ansvar krävs uppsåt avseende samma omständigheter som enligt § 121 (se ovan). Därutöver krävs att själva röjandet omfattas av gärningsmannens uppsåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Det påpekas i förarbetena att om gärningsmannen avser att avslöja en statshemlighet, men de aktuella uppgifterna är oriktiga och därför inte kan utgöra någon hemlighet om grundläggande nationella intressen, kan ansvar bara komma i fråga för försök till röjande (Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 311).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft18"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;Grova brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;De båda nu behandlade brotten omfattas av särskilda straff- bestämmelser för grova fall. Dessa bestämmelser finns i § 122 respektive § 124. De har följande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;§ 122 &lt;/SPAN&gt;Grov etterretningsvirksomhet mot statshemmeligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft99"&gt;Grov etterretningsvirksomhet mot statshemmeligheter straffes med fengsel inntil 10 år. Ved avgjørelsen av om etteretningsvirksomheten er grov, skal det særlig legges vekt på om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;gjerningspersonen er et medlem av regjeringen, Stortinget eller Høyesterett eller tilhører landets øverste sivile eller militære ledelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;gjerningspersonen hadde til hensikt å avsløre opplysningen til en fremmed stat eller terrororganisasjon,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;en avsløring ville ha voldt betydelig skade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;§ 124 &lt;/SPAN&gt;Grov avsløring av statshemmeligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft99"&gt;Grov avsløring av en statshemmelighet straffes med fengsel inntil 15 år. Ved avgjørelsen av om avsløringen er grov, skal det særlig legges vekt på om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;gjerningspersonen er et medlem av regjeringen, Stortinget eller Høyesterett eller tillhører landets øverste sivile eller miltære ledelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;hemmeligheten er betrodd gjerningspersonen i tjeneste eller arbeid,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;hemmeligheten er avslørt til en fremmed stat eller en terror- organisasjon,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;betydelig skade er voldt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft9"&gt;Beträffande de omständigheter som kan medföra att brottet bedöms som grovt kan konstateras att § 122 c avser det fallet att ett röjande orsakat betydande skada och § 124 d att betydande skada har uppkommit. Det är alltså enligt dessa bestämmelser inte till- räckligt att sådan skada kunnat uppkomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;I förarbetena framhålls i anslutning till § 122 b att det inte krävs att gärningsmannen fått i uppdrag av den främmande staten eller terroristorganisationen att anskaffa uppgifterna i fråga. Även den som insamlar uppgifter med avsikt att mot någon form av kom- pensation lämna dem till sådan mottagare kan alltså dömas för grovt brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;De omständigheter som innebär att brottet kan bedömas som grovt är endast exemplifierande. Gärningsmannens uppsåt måste omfatta de kvalificerande omständigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft18"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p413 ft12"&gt;Oaktsamt röjande av statshemlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Som framgått ovan omfattar § 123 bara uppsåtligt röjande av stats- hemligheter. I § 125 finns emellertid en straffbestämmelse som avser oaktsamt röjande av sådana hemligheter. Den har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft16"&gt;Den som uaktsomt avslører en statshemmelighet, straffes med bot eller fengsel inntil 2 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft40"&gt;Straffansvar inträder redan vid normal oaktsamhet &lt;NOBR&gt;(Lund-utvalget&lt;/NOBR&gt; hade i sitt förslag förordat straffbarhet först vid grov oaktsamhet). Regeringen ansåg dock att det borde gälla en förhållandevis sträng plikt att vara aktsam om uppgifterna så att dessa inte röjs. Denna ståndpunkt motiverades av de allvarliga följder som kan uppkomma av ett röjande. (Se Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 140 och 312.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft12"&gt;Flyktingspionage och annan olovlig underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Det har ansetts finnas behov av att även i fortsättningen ha en straffbestämmelse som omfattar annan olovlig underrättelseverk- samhet än den som riktar sig mot hemliga, grundläggande natio- nella intressen (Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007–2008],&lt;/NOBR&gt; s. 312). En sådan bestämmelse har intagits som § 126 i strafflagen och har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft98"&gt;Med bot eller fengsel inntil 3 år straffes den som på norsk område til fordel for en fremmed stat eller terrororganisasjon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;innsamler opplysninger om personlige forhold, når meddelelse av disse kan volde fare for noens liv, helse, frihet eller eiendom, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;innsamler opplysninger som kan skade andre staters sikkerhets- interesser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Bestämmelsen innebär inte någon generell kriminalisering av underrättelseverksamhet på norskt område. I likhet med de andra uppsåtliga formerna av olovlig underrättelseverksamhet är det bara underrättelseverksamhet som sker till fördel för främmande stat eller terroristorganisation som träffas av straffansvaret enligt § 126. Det krävs inte att gärningsmannen handlar på uppdrag från sådan intressent. Det krävs dock att gärningsmannens uppsåt omfattar att uppgifterna ska göras kända för en sådan stat eller organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;Den variant av olovlig underrättelseverksamhet som upptagits i punkt a kräver till skillnad från föregångaren i § 91 a i 1902 års&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft18"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;strafflag inte att verksamheten bedrivs hemligen eller med olovliga metoder. Också en insamling från öppna källor, men där uppgif- terna sammanställs och bearbetas till personkänslig information, kan omfattas av bestämmelsen. Varken propositionen eller Lund- utvalgets betänkande innehåller någon motivering till varför den tidigare begränsningen slopats. Den omständigheten att uppgifter från öppna källor kan grunda straffansvar är ju – i vart fall delvis – en annan sak än att själva underrättelseverksamheten bedrivs hem- ligen eller med olovliga metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Gärningsobjekt är uppgifter om personliga förhållanden. Med detta avses bland annat uppgifter om politisk åskådning och sym- patier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;En ytterligare förutsättning för att straffansvar enligt punkt a ska kunna komma i fråga är att meddelande av uppgifterna kan orsaka fara för någons liv, hälsa, frihet eller egendom. Det är inte nödvändigt att det är den person som uppgifterna avser som ska vara utsatt för faran. Det kan till exempel vara dennes familj i hem- landet som kan drabbas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Bestämmelsen gäller inte bara insamling av uppgifter som gäller flyktingar. Den omfattar också uppgifter om etniska norrmän som till exempel ägnar sig åt verksamhet som misshagar en annan stat eller en terroristorganisation. (Se Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 313.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft10"&gt;Gärningsbeskrivningen i punkt b hämtar sina grunder från bestämmelser i en lag om försvarshemligheter. Föremålet för underrättelseverksamheten är här uppgifter som kan skada andra staters säkerhetsintressen. Vad gäller den möjliga effekten av gär- ningen framhålls i förarbetena att det räcker med en objektivt grundad och inte alltför avlägsen fara för att en främmande stats säkerhetsintressen kan bli lidande (”kan skade”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Det framhålls också i förarbetena att det inte ansetts nödvändigt att i bestämmelsen kräva att gärningen ska vara rättsstridig. Det har ändå ansetts klart att bestämmelsen inte träffar lovlig underrättelse- verksamhet som bedrivs av norsk myndighet eller med dess sam- tycke. (Se Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 313.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Vid en jämförelse med § 91 a i 1902 års strafflag framgår det att den nya bestämmelsen inte upptar faran för skada på norska intres- sen och inte heller att brott begås redan när gärningsmannen ”søker å” insamla uppgifter. Detta innebär inte att hithörande gärningar har avkriminaliserats. De omfattas i stället delvis av grundläggande nationella intressen och av en ändrad försöksreglering. (Se Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 313.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft18"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p508 ft9"&gt;Ordet ”verksamhet” inte är brottsrekvisit, även om det används i förarbetena. Det framgår dock inte om ett sådant krav anses gälla ändå eller om redan enstaka insamling av uppgifter kan vara straffbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;I det lagförslag som &lt;NOBR&gt;Lund-utvalget&lt;/NOBR&gt; lade fram beskrevs den brottsliga handlingen som att bedriva underrättelseverksamhet. Dit hörde sådana aktiviteter som normalt utförs av ett lands under- rättelsetjänst och motsvarande verksamhet utförd av terroristorga- nisationer. Oftast handlade det enligt kommittén om att inhämta uppgifter, men också värvning och andra åtgärder riktade mot enskilda personer kunde tänkas. (Se NOU 2003:18 s. 104). Vad gäller värvning upptogs inte förslaget i propositionen. Inte heller i övrigt finns i norsk rätt någon bestämmelse som straffbelägger själva kontakterna mellan främmande underrättelsetjänst och (presumtiva) agenter i Norge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Ytterligare bestämmelser om olovlig befattning med uppgifter, föremål m.m. finns i lov om forsvarshemmeligheter. Vissa av lagens bestämmelser har förts över till 2008 års bestämmelser i strafflagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft9"&gt;I övrigt har lagen upphävts genom ”lov 20 mai 2005 nr. 28”, som efter vad som redan framgått ännu inte trätt i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Några andra länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Nederländerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;I den nederländska strafflagen (”Wetboek van Strafrecht”) finns bestämmelser om spioneri och annan olaglig underrättelseverk- samhet i en särskild avdelning om allvarliga brott mot statens säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Genom § 98 straffbeläggs tillhandahållande av hemliga uppgifter i visst fall. Bestämmelsen skyddar huvudsakligen uppgifter av olika slag, dels sådana som är hemliga av hänsyn till statens eller dess allierades intressen, dels sådana som, om de härrör från ett skydds- objekt, har betydelse för statens eller dess allierades säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;För straffansvar krävs att det olovliga förfogandet sker avsikt- ligen och att gärningsmannen känt till eller bort känna till att upp- giften var av det slag som omfattas av bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft40"&gt;Det krävs däremot inte för ansvar att det olovliga förfogandet orsakat eller kunnat orsaka någon skada på de aktuella intressena. Det krävs inte heller att gärningsmannen åsyftat eller rent faktiskt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft18"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;gått främmande makt till handa. Bestämmelsen torde således i och för sig omfatta både att uppgiften röjs för en stat och för exempel- vis en terroristorganisation. Men om det är en främmande stat som är mottagare av uppgifterna kan ansvar aktualiseras enligt § 98 a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Denna bestämmelse straffbelägger bl.a. röjande av uppgifter till förmån för främmande makt eller andra utländska intressenter. Inte heller här krävs att gärningen inneburit, medfört eller kunnat leda till skada för Nederländerna eller dess allierade. Gärningsmannen ska på sätt som angetts vid § 98 ha känt till eller haft skälig anled- ning att misstänka uppgifternas beskaffenhet. Något närmare klar- görande av de olika formerna för förfogande över uppgifterna lämnas inte i bestämmelsen. Om brottet begåtts i krigstid eller inom ramen för anställning eller uppdrag hos den utländska intres- senten, döms enligt en betydligt strängare straffskala. Vad som krävs för att ett sådant uppdrag ska anses föreligga framgår inte av bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Det klargörs inte heller vad som krävs för att straffbar förbere- delse ska föreligga. Det går alltså inte direkt av bestämmelsen att sluta sig till om ansvar för förberedelse kan komma i fråga redan om någon erbjuder sig att anskaffa uppgifter åt en främmande makt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Genom § 98 b straffbeläggs oaktsamt röjande m.m. av sådana uppgifter som avses i § 98.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;De hittills redovisade bestämmelserna har avsett olika former av avslöjande av hemliga uppgifter. Anskaffandet av sådana uppgifter är emellertid också straffbelagt under vissa förutsättningar enligt § 98 c. Bestämmelsen omfattar obehörigt tagande, innehav eller obehörig åtgärd som syftar till att anskaffa sådana uppgifter som sägs i § 98. Gärningsmannens vidare syften med uppgifterna tillmäts inte någon uttrycklig betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Vidare straffbeläggs vissa former av intrång och uppehållande på skyddade platser (skyddsobjekt). Dessa gärningar föranleder emellertid bara straff om gärningsmannens avsikt varit att komma över sådana uppgifter som avses i § 98.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Polen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft38"&gt;Den polska strafflagen, ”Kodeks karny”, innehåller bestämmelser om olaglig underrättelseverksamhet i ett kapitel om brott mot Republiken Polen. Det finns också straffbestämmelser om annan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft18"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;olaglig befattning med uppgifter i ett kapitel som gäller brott mot skyddet för uppgifter. Den följande redogörelsen bygger på en inofficiell engelsk översättning av strafflagen som tillhandahållits av befattningshavare vid Polens permanenta representation till Euro- peiska unionen. Texten härrör från 2004, men enligt uppgift ska inte några ändringar ha gjorts i här relevanta delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;De bestämmelser om olaglig underrättelseverksamhet som finns i kapitlet om brott mot Republiken Polen avser alla olika fall av samröre med utländsk underrättelseverksamhet. Bestämmelserna finns i artikel 130.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Artikel 130.1 innehåller en generell bestämmelse om medverkan i en utländsk underrättelsetjänsts verksamhet riktad mot Polen. Bestämmelsen tycks ha ett vidsträckt tillämpningsområde. Den kräver inte enligt sin ordalydelse att gärningsmannen haft någon särskild avsikt med sin medverkan. Det förutsätts alltså inte att gärningsmannen velat skada Polen eller gynna den främmande makten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Bestämmelsens tillämpningsområde kan möjligen preciseras av övriga brottstyper i artikel 130. Där anges nämligen vad som före- faller vara särskilda fall av deltagande i en utländsk underrättelse- tjänsts verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;Genom artikel 130.2 straffbeläggs tillhandahållande av uppgifter. Bestämmelsen omfattar bl.a. att tillhandahålla en främmande under- rättelsetjänst sådana uppgifter vars uppenbarande kan vara skadligt för Polen. I vilket avseende anges inte. Tillämpningsområdet är inte begränsat till hemliga uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Ytterligare former för medverkan anges i artikel 130.3. Denna bestämmelse straffbelägger två olika gärningstyper. Den ena består i att anskaffa uppgifter och den andra i att ställa sig till främmande underrättelsetjänsts förfogande. Den första gärningstypen, anskaf- fande av information, kan väl närmast sägas utgöra ett förstadium till gärningen under artikel 130.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft40"&gt;När det gäller den andra gärningstypen, dvs. att ställa sig till en främmande underrättelsetjänsts förfogande, tycks den inte avse enbart verksamhet som går ut på att anskaffa uppgifter. Den ute- sluter alltså inte andra typer av bidrag till den främmande under- rättelsetjänstens verksamhet. På så vis tycks gärningen ha närmare anknytning till den gärning som anges i artikel 130.1 än till första ledet i artikel 130.3. Skillnaden mot artikel 130.1 förefaller ligga i att enligt den bestämmelsen krävs att gärningsmannen deltar, med-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft18"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;verkar, i verksamheten medan straffansvar enligt artikel 130.3 inträder så snart gärningsmannen ställt sig till förfogande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft9"&gt;Medan alltså artikel 130.1 och 130.3 andra ledet riktar sig mot den som medverkar eller erbjuder sig att medverka i den främ- mande underrättelsetjänstens verksamhet straffbeläggs ”mottagar- sidans” verksamhet genom artikel 130.4. Enligt denna bestämmelse utgör det ett brott att organisera eller elda en främmande under- rättelsetjänsts verksamhet. Bestämmelsen anger inte i vilken krets gärningsmannen kan finnas. Det står alltså inte helt klart om denne måste vara en befattningshavare vid den främmande underrättelse- tjänsten som fått i uppdrag att organisera eller leda verksamheten i ett visst land eller om gärningsmannen kan vara en dittills utomstå- ende person som fått i uppdrag att organisera eller leda verksam- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;Det finns som redan har nämnts ytterligare bestämmelser om olovliga förfoganden över hemliga uppgifter i den polska straffla- gen (kap. 33 om Brott mot skyddet för uppgifter). Bestämmelserna omfattar gärningar som i svensk rätt motsvaras av vissa av bestäm- melserna i 19 kap. brottsbalken, men också sådana gärningar som är straffbelagda som brott mot tystnadsplikt (20 kap. 3 § brottsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Den bestämmelse i kap. 33 som är av störst intresse här är arti- kel 265. Skyddsföremålet enligt denna bestämmelse är statshemlig- heter. Det framgår inte av artikel 265 vad som krävs för att en sådan hemlighet ska föreligga. Det kan säkert röra sig om uppgifter om (vissa) militära förhållanden och om utrikesrelationer. Redan blotta innehavet av en statshemlighet är inte straffbart enligt artikel 265. För ansvar krävs antingen att uppgiften röjs eller att den används i strid med föreskrift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Bestämmelsen omfattar också avslöjande av uppgifter för någon som handlar i en utländsk organisations namn (eng. ”foreign entity”). I vad mån detta uttryck begränsar sig till privaträttsliga subjekt eller om varje sammanslutning omfattas är inte klarlagt. Ansvar torde dock inte komma i fråga enligt denna bestämmelse om mottagaren är en utländsk underrättelsetjänst – då finns ju arti- kel 130 till hands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Oavsiktliga röjanden straffbeläggs enligt punkt 3 i bestäm- melsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft42"&gt;Slutligen bör också nämnas artikel 266 som omfattar röjande eller användning av uppgifter i strid med lag eller på annat sätt grundad skyldighet. Punkt 1, men delvis också punkt 2, förefaller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft18"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;kunna omfatta ekonomiskt spionage och företagsspionage. Straffansvaret är emellertid vidare än så. Ansvaret är kopplat till uppgifter som gärningsmannen fått del av bland annat vid utövande av allmän tjänst och gärningarna innefattar en visst mått av trolös- het mot uppdragsgivaren, men också mot den uppgiften rör. Bestämmelsens förhållande till artikel 265 framstår inte som i alla delar klar. Man kan i alla fall konstatera att kretsen av gärningsmän skiljer sig också åt mellan artikel 265.1 och artikel 266.2. Medan den förra bestämmelsen i princip riktar sig mot envar, omfattar den andra innehavare av allmän tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Tyskland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Bestämmelser om spioneri och annan olaglig underrättelseverk- samhet finns i ett kapitel i den tyska strafflagen (Strafgesetzbuch, StGB) som har titeln landsförräderi och äventyrande av den yttre säkerheten (”Landesverrat und Gefährdung der äusseren Sicherheit”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;De bestämmelser som avser olaglig befattning med uppgifter begränsar sig till sådana uppgifter som utgör statshemligheter. Begreppet statshemlighet är definierat i § 93 StGB som har följande lydelse (övers. här):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft98"&gt;1. Statshemligheter är fakta, föremål eller kunskap, som bara är till- gängliga för en begränsad personkrets och som måste hållas hemliga för främmande makt för att förhindra fara för ett allvarligt men för Förbundsrepubliken Tysklands yttre säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft16"&gt;2. – – –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;Med fakta (”Tatsachen”) avses alla i tid och rum bestämda, för- flutna eller nutida, händelser eller tillstånd. Begreppet omfattar både yttre och inre tilldragelser, förlopp eller processer, t.ex. åsik- ter, avsikter, planer och en persons kännetecken eller egenskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft8"&gt;Begreppet föremål (”Gegenstände”) avser alla typer av fysiska föremål, så länge de förkroppsligar ett innehåll som ska hållas hem- ligt (t.ex. avbildningar, modeller, skrift och tecken). Med kunskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft38"&gt;(”Erkentnisse”) menas här tankeinnehåll eller intellektuell verk- samhet, såsom vetenskapliga insikter, uppfinningar eller upptäck- ter, forskningsresultat samt politiska, underrättelse- eller försvars-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft18"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395148x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Utländsk rätt SOU 2012:95&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft9"&gt;relaterade analyser och prognoser. Tankeinnehållet behöver inte ha nedtecknats.&lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft9"&gt;Uppgifter som härrör från öppna källor kan konstituera en statshemlighet (”Mosaikgeheimnis”).&lt;SPAN class="ft48"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft9"&gt;Röjande av statshemligheter kan enligt § 94 StGB utgöra lands- förräderi. Bestämmelsen har följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Den som i fråga om en statshemlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;(i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;avslöjar den för en främmande makt, eller företrädare för sådan makt, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;(ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;i annat fall gör den tillgänglig för någon obehörig eller offentlig- gör den, för att skada Förbundsrepubliken Tyskland eller gynna en främmande makt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft99"&gt;och därigenom framkallar fara för en allvarlig skada för Förbundsre- publiken Tysklands yttre säkerhet, döms till fängelse i minst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft98"&gt;2. I särskilt allvarliga fall döms till fängelse på livstid eller i minst fem år. Ett särskilt allvarligt fall föreligger vanligen, om gärnings- mannen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;(i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;har missbrukat en ansvarsfull ställning, som särskilt ålagt honom eller henne att skydda statshemligheter, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;(ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;genom gärningen vållar en särskilt allvarlig skada för Förbunds- republiken Tysklands yttre säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Straffbestämmelsen omfattar röjande till främmande makt, eller annat tillgängliggörande för obehörig, av uppgifter, statshemlig- heter. I det första fallet krävs inte att gärningsmannen åsyftat någon särskild effekt för Tyskland eller mottagande stat, men väl enligt första stycket andra punkten (skada eller gynnande).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;I båda fallen krävs för straffansvar att röjandet eller tillgänglig- görandet framkallar fara för allvarlig skada för Tysklands yttre säkerhet. Detta innefattar ett krav på konkret fara. Så är fallet om uppkomsten av en skada är så näraliggande att det närmast är till- fälligheter som avgör att den inte förverkligas.&lt;SPAN class="ft48"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;I andra stycket finns en särskild bestämmelse för grova fall av landsförräderi. Ett sådant fall föreligger om särskilt allvarlig skada för Tysklands säkerhet har vållats, dvs. effekten inträtt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;Det utgör också i vissa fall ett brott att anskaffa statshemlig- heter. Detta framgår av § 96 StGB (landsförrädiskt spioneri – anskaffande/utforskande av statshemligheter; ”Landesverräterische&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Kindhäuser, U., m.fl., Strafgesetzbuch, Band 1, 2. Auflage, 2005, s. 2420 f (cit. Kindhäuser).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Kindhäuser, s. 2423 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Kinhäuser, s. 2445.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p351 ft9"&gt;Ausspähung; Auskundschaften von Staatsgeheimnissen”), som lyder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Den som anskaffar en statshemlighet, för att avslöja den (§ 94), döms till fängelse i lägst ett och högst tio år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;- - -&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft9"&gt;Denna bestämmelse omfattar bl.a. förvärv, tilltvingande eller stöld, fotografering eller excerpering av statshemligheter. Vidare omfattas sammanställande av sådant material för vidarebefordran till en hemlig underrättelsetjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;Den aktuella delen av StGB innehåller också två bestämmelser som straffbelägger att i visst fall bistå främmande underrättelse- tjänst. Brottsbeteckningarna är landsförrädisk agentverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft9"&gt;(”Landesverräterische Agententätigkeit”) och verksamhet som agent för en underrättelsetjänst (”Geheimdienstliche Agententä- tigkeit”). Bestämmelserna finns i §§ 98 och 99 och har följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;(1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Den som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;för en främmande makt bedriver verksamhet som är inriktad på att anskaffa eller meddela statshemligheter, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;för en främmande makt eller dess företrädare förklarar sig beredd att utföra sådan verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft98"&gt;döms till fängelse i högst fem år eller till böter, om inte gärningen är straffbelagd enligt § 94 eller § 96 första stycket. I särskilt allvarliga fall döms till fängelse i lägst ett och högst tio år, varvid § 94 andra stycket andra meningen första punkten ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;(2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;- - &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-”&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft98"&gt;(1) Den som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;för en främmande underrättelsetjänsts räkning deltar i underrät- telseverksamhet riktad mot Förbundsrepubliken Tyskland som avser meddelande eller överlämnande av fakta, föremål eller kunskap, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;ställer sig till främmande underrättelseverksamhets förfogande för sådan verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft98"&gt;döms, om inte gärningen utgör brott enligt § 94, 96.1, 97a eller 97b jämförd med § 94 eller § 96.1, till böter eller fängelse i högst fem år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft16"&gt;(2) - - -&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft38"&gt;Den gärning som omfattas av § 99 första stycket 1 avser &lt;SPAN class="ft53"&gt;verksam- het&lt;/SPAN&gt;, vilket kräver aktiv handling av gärningsmannen. Det krävs där- emot inte att verksamheten hunnit få viss omfattning, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft18"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395150x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;gärningsmannens avsikt är att den ska bestå någon tid. Det innebär att en brottslig gärning kan begås redan den första dagen av verk- samheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Bestämmelsen omfattar både fall där gärningsmannen fått ett uppdrag från en främmande underrättelsetjänst och där gärnings- mannen erbjuder den främmande underrättelsetjänsten att få till- gång till en statshemlighet som redan anskaffats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;Det framgår av bestämmelsens ordalydelse att ansvar för full- bordat brott inträder inte bara när en hemlighet har anskaffats. Verksamheten ska vara inriktad på att anskaffa eller meddela stats- hemligheter. Ansvar kan därför aktualiseras för varje åtgärd som visar en sådan handlingsinriktning, t.ex. efterforskning av platser där statshemligheter finns eller av åtkomstmöjligheter såsom anskaffande av nycklar eller koder.&lt;SPAN class="ft48"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Bestämmelsen i första stycket 2 är av stämplingskaraktär. Den avser det fall att någon ställer sig till förfogande för landsförrädisk agentverksamhet, vilket i sammanhanget betyder utförande av sådan gärning som avses i första stycket 1. Handlingen är straffbar bara om gärningsmannen avser att ställa sig till förfogande för verksamhet som utgör brott i gärningsmannaskap. Hjälpverk- samhet (”Hilfsdienst”) omfattas inte av denna bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Bestämmelsen omfattar vad som kan vara uppbyggnad eller dri- vande av ett agentnätverk. Det är inte tillräckligt för ansvar att en person som i och för sig har kännedom om statshemligheter upptar eller underhåller umgänge med personer som tillhör en främmande underrättelsetjänst. Vad som faller inom ramen för normalt umgänge människor emellan ska alltså inte leda till straffansvar enligt denna bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Till skillnad från § 98 är det enligt § 99 inte endast statens säkerhet i utrikes- och säkerhetspolitiska hänseenden som är angreppsobjekt. Bestämmelsen omfattar även vittomfattande all- männa intressen, även uppgifter som rör teknik, näringsliv eller vetenskap/forskning eller annan information av underrättelsevärde. Bestämmelsen rör skydd för information som intresserar en främ- mande underrättelsetjänst. Det är den verksamhet som går ut på hemligt anskaffande av information som är straffbar i sig, dvs. dolt inhämtande, meddelande eller överlämnande av information.&lt;SPAN class="ft88"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft40"&gt;Gärningen utgörs alltså av att handla som agent för underrättel- setjänst. Det handlar om verksamhet vars yttringar motsvarar vad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Kindhäuser, s. 2491.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Kindhäuser, s. 2501.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395151x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;som är kännetecknande för agenters och andra hjälppersoners arbete, nämligen hemlighållande och konspiratoriska metoder. Det är dock inte någon tvingande förutsättning för straffansvar att hemliga och konspiratoriska metoder använts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Under bestämmelsens tillämpningsområde faller alla konspira- toriska och hemliga tillvägagångssätt av personer som genom över- enskommelse eller kontraktsliknande åtaganden förbundit sig att anskaffa underrättelser. Bestämmelsen omfattar även personer som är agenter på prov eller under upplärning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Till konspiratoriskt handlande eller konspiratoriska åtgärder hör vissa typer av inledande kontakter och försök att knyta potentiella agenter till sig, efterföljande åtaganden, uppbärande av ersättning mot kvitton eller räkningar som ger sken av legitim verksamhet, användning av täcknamn, innehav av förfalskade identitetshand- lingar, att gärningsmannen lever under en uppdiktad levnadshisto- ria, dolda och säkrade möten med instruktörer och agentdrivande officerare, användning av synlig eller osynlig hemlig skrift, kom- municering med hjälp av kurirer, s.k. döda brevlådor eller ”agentra- dio”, användning av speciella kameror och film, särskilt anpassade gömslen för förvaring och avlämning, särskilt anpassade transport- behållare samt innehav av handlingar och pengar för eventuell flykt.&lt;SPAN class="ft48"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;Den gärning som omfattas av § 99 första stycket 2, dvs. att för- klara sig beredd eller att åta sig att verka som agent för en hemlig underrättelsetjänst, omfattar de situationer där gärningsmannen i förhållande till främmande makts underrättelsetjänst på allvar förklarar sig beredd att verka som agent. Detta kan ske uttryckligen eller genom konkludent handlande. Det är alltså bara allvarligt menade åtaganden som omfattas av straffbestämmelsen.&lt;SPAN class="ft85"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;USA&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Bestämmelser om spioneri och liknande brottsliga handlingar finns i ”&lt;SPAN class="ft46"&gt;The Code of Laws of the United States of America&lt;/SPAN&gt;” (United States&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft38"&gt;Code; U.S.C.). U.S.C. är en samling av allmänna och permanenta federala lagar i USA. Bestämmelser om bl.a. spioneri (”espionage and censorship”) finns i vol. 18, del 1, kapitel 37. Ytterligare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Kindhäuser, s. 2508.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Kindhäuser, s. 2511.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;bestämmelser av intresse finns i kapitel 45 som handlar om utländska förbindelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;Flera av de bestämmelser som rör spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet är synnerligen omfattande och detal- jerade. De härrör också i betydande utsträckning från tiden för första världskriget och upptar företeelser och anger föremål för den brottsliga gärningen som inte numera framstår som helt adekvata. Bestämmelserna har beskyllts för att vara vaga och föga vägledande för bestämning av det straffbara området. Av dessa skäl återges inte bestämmelserna i sin helhet i det följande utan redovisningen utgörs i stället av en kortfattad beskrivning av deras innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;I 18 U.S.C. § 793 finns en straffbestämmelse som gäller insam- ling, överföring eller förlust av information som rör försvaret. Genom bestämmelsen straffbeläggs olika åtgärder för att anskaffa uppgifter om det nationella försvaret i syfte att använda upp- gifterna till nackdel för USA eller till fördel för främmande makt, eller där gärningsmannen har skälig anledning att anta att de kommer att användas på ett sådant sätt. Bestämmelsen omfattar till exempel att bereda sig tillträde till platser eller fartyg eller på annat sätt anskaffa information om olika militära anläggningar eller beväpning. Vidare omfattas bl.a. kopiering eller framställning av skisser, fotografier, ritningar eller kartor, och att motta eller anskaffa kodböcker, modeller eller anteckningar om sådant som har med försvaret att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Det utgör också en brottslig handling att uppsåtligen – oavsett om innehavet varit lovligt eller olovligt – röja uppgifter, eller före- mål som innehåller uppgifter, av nu nämnt slag, om innehavaren av uppgifterna har skälig anledning anta att uppgifterna kommer att användas till nackdel för USA eller till förmån för en främmande stat. Straffansvaret omfattar också att, om samma men kan inträda, uppsåtligen inneha sådana föremål och att underlåta att på order återlämna dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Det är slutligen i vissa fall brottsligt att avlägsna föremål som rör det nationella försvaret från deras rätta förvaringsplats, nämli- gen om det sker av grov oaktsamhet, eller att med vetskap om att föremålet avlägsnats, förstörts eller liknande underlåter att vidta åtgärder för att tillkännage detta för överordnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft38"&gt;18 U.S.C. § 793 anger inte någon särskild mottagare av uppgif- terna som förutsättning för straffansvar. Genom 18 U.S.C. § 794 straffbeläggs anskaffande eller överlämnande av uppgifter om för- svaret för att hjälpa en utländsk regering. Brottet utgörs av att i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft18"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;fråga om föremål eller uppgifter som rör det nationella försvaret och med det syfte eller den misstanke som nämnts ovan, överlämna eller på annat sätt röja uppgifter för en främmande regering (stat) eller politisk gruppering i en främmande stat, eller annars till före- trädare, agent eller invånare i sådan stat. Under vissa förutsätt- ningar kan brottet medföra dödsstraff, t.ex. om uppgifterna rört kärnvapen, militära rymdfarkoster, andra medel för försvar eller motangrepp avseende storskaliga attacker, krigsplanläggning eller omfattande delar av försvarsstrategier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Dessa båda bestämmelser har gällt uppgifter och föremål som rör USA:s försvar. I 18 U.S.C. § 798 finns en straffbestämmelse som gäller avslöjande av hemliga uppgifter där tillämpningsområdet är vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Den straffbara handlingen omfattar att för obehörig person röja, t.ex. genom ett överlämnande, eller att publicera hemlig informa- tion. Föremålet för avslöjandet är bl.a. koder, chiffer, eller anord- ningar som används för kryptering eller uppgifter om USA:s kom- munikationsövervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Straffansvaret omfattar också all användning av hemlig infor- mation som är skadlig för USA:s säkerhet eller till fördel för en främmande regering och till förfång för USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft9"&gt;I subjektivt hänseende krävs att röjandet/offentliggörandet sker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft9"&gt;”knowingly and willfully” (medvetet och avsiktligen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Bestämmelsen avser alltså olika former av förfoganden över hemlig information. Vad som avses med sådan information definie- ras i bestämmelsen. Det handlar om information i fråga om vilken behörig myndighet angett att spridningen av den ska vara begrän- sad (”limited or restricted”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;En ytterligare bestämmelse av intresse när det gäller annan underrättelseverksamhet än regelrätt spioneri eller stadier av under- rättelseverksamhet där det inte är (vare sig på förhand eller efteråt) möjligt att visa att förutsättningarna för ansvar enligt t.ex. § 793 eller § 794 är uppfyllda är 18 U.S.C. § 951. Bestämmelsen finns i kapitel 45 i U.S. Code, som handlar om utländska förbindelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;(”foreign relations”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft38"&gt;Denna bestämmelse straffbelägger underlåtenhet att för USA:s justitieminister (Attorney General) anmäla verksamhet i USA som företrädare, agent, för en annan stat. Detta gäller dock inte perso- ner som tjänstgör som diplomatisk eller konsulär tjänsteman eller attaché. Med ”agent/företrädare för främmande stat” avses enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft18"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;bestämmelsen en enskild person som gått med på att verka i USA under en främmande regerings anvisningar eller kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Denna bestämmelse har tillämpats i fråga om utländska agenter som i USA spionerat på irakiska dissidenter. Den tillämpades också vid ingripande mot det internationellt uppmärksammade och syn- barligen i samhället väl integrerade nätverk av ryska agenter som avslöjades i USA under år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;De nu redovisade bestämmelserna har tilldragit sig viss kritik bl.a. för att de inte i tillräcklig utsträckning beaktar modern under- rättelseverksamhet. Bestämmelserna har varit föremål för diskus- sion i kongressens båda kammare. Diskussionen, och på senare tid inträffade förhållanden, har lett till att förslag lagts fram om en ändring av 18 U.S.C. § 798. Förslaget går ut på att inte bara sådan användning av hemlig information som kan vara till skada för USA eller fördel för främmande stat ska omfattas utan också om användningen är till fördel för ett transnationellt hot (”transna- tional threat”). Med detta avses varje transnationell verksamhet, inbegripet internationell terrorism, narkotikasmuggling, spridning av massförstörelsevapen och organiserad brottslighet, som hotar USA:s säkerhet. Vidare föreslås att angreppsobjekt ska vara hem- liga uppgifter om USA:s användning av mänskliga informations- källor (”human intelligence acitivities”) samt om källors och informatörers identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Sammanfattande reflektioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Samtliga utländska stater vars strafflagstiftning vi har undersökt innehåller bestämmelser om spioneri och annan olovlig underrät- telseverksamhet. Bestämmelserna skiljer sig åt från land till land både vad gäller lagtekniska lösningar, skyddsföremål och tillämp- ningsområdet i övrigt. Gemensamt för de flesta länder är att det är rikets säkerhet som skyddas av straffbestämmelserna. I vissa länder har bestämmelserna ett vidare tillämpningsområde så att också andra intressen än rikets säkerhet i traditionell mening omfattas. Dessa intressen är mer eller mindre tydligt uttryckta i lagstift- ningen. Längst i detta avseende får den norska lagstiftningen (som ännu inte trätt ikraft) anses gå med sina grundläggande nationella intressen som skyddsföremål. Också den finska strafflagen anger ganska utförligt vad som skyddas av bestämmelserna. Vissa andra länder anger emellertid bara skyddsföremålet som stats- eller sam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft18"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;hällsintressen (Danmark), statens eller allierades intressen (Neder- länderna) eller uppgifter som kan skada landet i fråga (Polen). Det finns flera exempel på att de uppgifter som skyddas ska vara hem- liga. Det är dock inte alltid som detta kräver någon formell ”klassi- ficering” av uppgiften för att den ska utgöra en hemlighet. Det framgår klart av vissa länders lagbestämmelser att de skyddar även uppgifter som hämtas från öppna källor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Det finns också viss variation när det gäller vad som skyddas, dvs. uppgifter, föremål, platser och så vidare. Mest preciserad i detta avseende får lagstiftningen i USA anses vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Det uppgifterna ska skyddas mot är framför allt att de röjs för en främmande stat. I vissa fall omfattas också andra obehöriga mottagare, t.ex. terroristorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Det är alltså främst den egna statens intressen som skyddas. Vilka dessa är och hur de anges i lagstiftningen varierar som fram- gått. Det är bara i begränsad omfattning som lagstiftningen visar att olovlig underrättelseverksamhet som bedrivs i samband med inter- nationella uppdrag kan leda till straffansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Flera, men inte alla, staters lagstiftning innehåller någon form av skaderekvisit. Med möjligtvis något undantag innebär dessa rekvisit att redan faran för skada på det skyddade intresset kan föranleda ansvar för spioneri eller motsvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;I några länder, f.f.a. Danmark, Finland och Tyskland, finns straffbestämmelser som omfattar olika former av medverkan i en främmande underrättelsetjänsts verksamhet. I vissa fall kan redan det att erbjuda sig att arbeta för en sådan tjänst föranleda straffan- svar, dvs. några åtgärder för att anskaffa uppgifter behöver inte ha vidtagits. Också USA har lagstiftning som kan ges ett sådant til- lämpningsområde (18 U.S.C. § 951).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Undersökningen har visat att det sällan finns någon mer omfat- tande rättspraxis som kan visa hur bestämmelserna kommit att tillämpas i praktiken. I den mån förarbeten alls finns att tillgå är dessa ofta tämligen vaga och ger ringa hjälp för förståelsen av gäl- lande straffbestämmelser. Dessa är inte heller sällan tillkomna i en tid då andra hot gjorde sig gällande och spioneriobjekten såg annorlunda ut än vad som är fallet i dag. Detta har också lett till att vissa länder sett över sin lagstiftning eller överväger att göra det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft38"&gt;Avslutningsvis ska nämnas att det i flera av de länder som undersökts – av vilka några inte redovisats i betänkandet – också finns andra bestämmelser som reglerar tillgången till eller använd- ningen av uppgifter i offentlig verksamhet. Dessa vittnar om en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft18"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;annan syn på handlingsoffentlighet m.m. än som präglar vår lag- stiftning, vilket man bör ha i åtanke när man försöker dra slutsatser av den utländska lagstiftningen och i vad mån där träffade val bör tjäna som förebild för den svenska lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;När man granskar utländsk lagstiftning på detta område och kommentarer till den i olika källor stöter man ofta på referenser till industri- och annat ekonomiskt spionage. Sådan lagstiftning har emellertid utelämnats här. En redogörelse för några länders lag- stiftning på det området finns bl.a. i betänkandet Förstärkt skydd för företagshemligheter (SOU 2008:63).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft18"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;5 Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Vår huvuduppgift är att analysera om den nuvarande lagstiftningen är ändamålsenlig och ger ett tillräckligt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet mot svenska intressen. Vid en sådan analys är spioneribestämmelsen och dess tillämpningsområde av central betydelse. I direktiven framhålls frågan om behovet av förändringar av spioneribestämmelsen och särskilt av det s.k. men- rekvisitet. Det rekvisitet innefattar en begränsning av straffansvaret till uppgifter om sådana förhållanden som det kan vara skadligt för rikets säkerhet att främmande makt får kännedom om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Det har ifrågasatts om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; innebär en lämplig avgränsning av spioneribestämmelsens tillämpningsområde, särskilt med tanke på samhällsutvecklingen och att främmande makts underrättelseverksamhet alltmer inriktar sig mot forskning och utveckling inom civila områden. Om uppgifterna inte är hänförliga till förhållanden av direkt betydelse för rikets säkerhet kan men- rekvisitet innebära att förfarandet faller utanför det straffbara området (dir. sid. 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;I följande avsnitt redovisar vi våra överväganden när det gäller spioneribestämmelsens tillämpningsområde och ett eventuellt förändringsbehov. Bland annat behandlas frågan vad som avses med rikets säkerhet och vilken betydelse samhällsutvecklingen har i sammanhanget. Inledningsvis lämnas en kortfattad redogörelse för innehållet i gällande rätt. För en mer utförlig redovisning hänvisas till kapitel 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft18"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Den straffrättsliga regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft12"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Enligt 19 kap. 5 § brottsbalken ska den som, för att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande försvarsverk, vapen, förråd, import, export, till- verkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet, vare sig uppgiften är riktig eller inte, dömas för &lt;SPAN class="ft44"&gt;spioneri &lt;/SPAN&gt;till fängelse i högst sex år. Detsamma gäller, om någon i syfte som nu sagts obehörigen framställer eller tar befattning med skrift, teckning eller annat föremål som innefattar sådan uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Är brottet grovt kan enligt 6 § dömas till ansvar för &lt;SPAN class="ft44"&gt;grovt spio- neri &lt;/SPAN&gt;till fängelse på viss tid, lägst fyra år och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska särskilt beak- tas om gärningen var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Försök, förberedelse och stämpling till spioneri och grovt spioneri liksom underlåtenhet att avslöja sådana brott är straffbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Spioneri utgör enligt tryckfrihetsförordningen (TF) och yttran- defrihetsgrundlagen (YGL) tryck- resp. yttrandefrihetsbrott (se 7 kap. &lt;NOBR&gt;4–5&lt;/NOBR&gt; § § TF resp. 5 kap. 1 § YGL). Ansvar för spioneri kan alltså inträda även i de fall gärningen begåtts i ett grundlagsskyddat medium, t.ex. i en tryckt skrift eller i ett radioprogram. Även i dessa fall är försök, förberedelse och stämpling straffbart. Beträf- fande spioneri saknas en stor del av det skydd som dessa grundlagar innebär för meddelare och andra som medverkar till en framställ- ning. Till exempel finns varken meddelarfrihet eller anonymitets- skydd i dessa fall (se 3 kap. 3 § andra stycket 3 och 7 kap. 3 § första stycket 1 TF resp. 2 kap. 3 § andra stycket 3 och 5 kap. 3 § första stycket 1 YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft18"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p413 ft12"&gt;Andra relevanta straffbestämmelser i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Den som, utan syfte att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande något för- hållande av hemlig natur vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikets försvar eller för folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden eller annars för rikets säkerhet kan enligt 19 kap. 7 § brottsbalken dömas för &lt;SPAN class="ft55"&gt;obehörig befattning med hemlig uppgift&lt;/SPAN&gt;. Straffskalan är böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt kan enligt 8 § dömas för &lt;SPAN class="ft55"&gt;grov obehörig befattning med hemlig uppgift &lt;/SPAN&gt;till fängelse i högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft38"&gt;Den som av grov oaktsamhet befordrar, lämnar eller röjer sådan uppgift som avses i 7 § kan enligt 9 § dömas för &lt;SPAN class="ft53"&gt;vårdslöshet med hemlig uppgift &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst sex månader, eller om riket var i krig, till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft12"&gt;Tjänstefel och brott mot tystnadsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;Om en uppgiftshantering har samband med myndighetsutövning kan straffansvar för tjänstefel aktualiseras. I 20 kap. 1 § brottsbal- ken anges att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndig- hetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften ska dömas för &lt;SPAN class="ft46"&gt;tjänstefel &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärnings- mannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighets- utövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, ska inte dömas till ansvar. Om brottet har begåtts uppsåtli- gen och är att anse som grovt kan enligt paragrafens andra stycke dömas för &lt;SPAN class="ft46"&gt;grovt tjänstefel &lt;/SPAN&gt;till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande. Bestämmelsen om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft18"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395160x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;tjänstefel ska inte tillämpas om gärningen är belagd med straff enligt någon annan bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Röjer någon uppgift som han är skyldig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller utnyttjar han olovligen sådan hemlighet, kan enligt 20 kap. 3 § brottsbalken dömas till ansvar för &lt;SPAN class="ft44"&gt;brott mot tystnadsplikt &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst ett år. Om gärningen har skett av oaktsamhet döms till böter. I ringa fall ska inte dömas till ansvar. Om gär- ningen är särskilt straffbelagd ska bestämmelsen i 20 kap. 3 § brottsbalken inte tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;Vissa brott i 4 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;I 4 kap. brottsbalken straffbeläggs bl.a. att olovligen bereda sig tillgång till olika former av meddelanden. Dessa bestämmelser är tillämpliga också om gärningen begås av en främmande makt eller för dess räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Enligt 4 kap. 8 § brottsbalken gör den som olovligen bereder sig tillgång till ett meddelande, som ett post- eller telebefordrings- företag förmedlar som postförsändelse eller i ett elektroniskt kommunikationsnät, sig skyldig till &lt;SPAN class="ft44"&gt;brytande av post- eller telehem- lighet&lt;/SPAN&gt;. Straffskalan är böter eller fängelse i högst två år. Den som i annat fall olovligen bryter brev eller telegram eller bereder sig till- gång till något som förvaras tillslutet kan enligt 9 § dömas för &lt;SPAN class="ft44"&gt;intrång i förvar &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst två år. Är det fråga om olovlig avlyssning eller inspelning av tal eller samtal kan en til- lämpning av straffbestämmelsen i 9 a § eventuellt aktualiseras. Där föreskrivs under vissa förutsättningar straffansvar för &lt;SPAN class="ft44"&gt;olovlig avlyssning&lt;/SPAN&gt;. Även för detta brott är straffskalan böter eller fängelse i två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft40"&gt;Om någon anbringar tekniskt hjälpmedel med uppsåt att utföra brott enligt 8 § eller 9 a § kan enligt 9 b § dömas för &lt;SPAN class="ft51"&gt;förberedelse &lt;/SPAN&gt;till sådant brott. Stadgandet utgör ett komplement till bestämmelserna i 8 § och 9 a § och syftar bl.a. till att underlätta offrets och åklaga- rens bevisbörda.&lt;SPAN class="ft85"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Slutligen kan nämnas att det i 9 c § anges bl.a. att den som i annat fall än som sägs i 8 och 9 §§ olovligen bereder sig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Berggren m.fl., Brottsbalken, En kommentar [Zeteo december 2012], kommentaren till 4 kap. 9 b § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft18"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p539 ft38"&gt;tillgång till en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling kan dömas för &lt;SPAN class="ft53"&gt;dataintrång &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft12"&gt;Lagen om skydd för företagshemligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft9"&gt;I lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter finns bestäm- melser om bl.a. straffansvar för företagsspioneri och olovlig befatt- ning med företagshemlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft10"&gt;Med företagshemlighet avses sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för ho- nom i konkurrenshänseende (1 §). Med information förstås både sådana uppgifter som har dokumenterats i någon form, inbegripet ritningar, modeller och andra liknande tekniska förebilder, och enskilda personers kännedom om ett visst förhållande, även om det inte har dokumenterats på något särskilt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft9"&gt;Enligt 3 § ska den som med uppsåt olovligen bereder sig tillgång till en företagshemlighet dömas för &lt;SPAN class="ft44"&gt;företagsspioneri &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst sex år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt ska särskilt beak- tas om gärningen har varit av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada. Om samma gär- ning är belagd med strängare straff i brottsbalken ska inte dömas till straffansvar. Även försök eller förberedelse till företagsspioneri är straffbelagt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft38"&gt;I 4 § förskrivs att den som anskaffar en företagshemlighet med vetskap om att den som tillhandahåller hemligheten eller någon före honom har berett sig tillgång till denna genom företagsspion- eri ska dömas för &lt;SPAN class="ft53"&gt;olovlig befattning med företagshemlighet &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst fyra år. Till ansvar ska dock inte dömas, om gärningen är belagd med strängare straff i brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft18"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p544 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Något om tvångsmedelsanvändning vid misstanke om brott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft12"&gt;Rättegångsbalkens regler om tvångsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Under en förundersökning får straffprocessuella tvångsmedel enligt &lt;NOBR&gt;24–28&lt;/NOBR&gt; kap. rättegångsbalken användas. För nu aktuella brott är de s.k. hemliga tvångsmedlen av särskilt intresse, dvs. tvångs- medel som förutsätts äga rum i hemlighet. Hemliga tvångsmedel utgörs av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraöver- vakning, hemlig rumsavlyssning och kvarhållande av försändelse (postkontroll). För en närmare beskrivning av de olika tvångsmed- len, se nedan avsnitt 7.7.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft12"&gt;Lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft10"&gt;I lagen om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott (2008 års utredningslag) finns tilläggs- och undantagsbestämmelser till tvångsmedelsregleringen i rättegångsbalken som innebär en utvid- gad möjlighet att använda beslag, kvarhållande av försändelse, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervak- ning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervak- ning. Lagen är tillämplig vid förundersökning angående vissa brott som har ansetts särskilt allvarliga för landets säkerhet. Bland annat omfattas vissa brott mot rikets säkerhet, däribland spioneri, grovt spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift och grovt sådant brott samt olovlig underrättelseverksamhet. För en närmare beskrivning av lagens innehåll, se nedan avsnitt 7.7.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft12"&gt;Lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft40"&gt;Som angetts ovan ska straffprocessuella tvångsmedel normalt vidtas inom ramen för en förundersökning. Enligt särskilda bestämmelser kan dock hemliga tvångsmedel användas även utanför en förunder- sökning i samband med underrättelseverksamhet. Sådana möjlig- heter följer bl.a. av bestämmelser i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott (preventivlagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p381 ft9"&gt;Lagen reglerar möjligheten att använda hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och postkontroll för att förhindra brott. Tvångsmedel enligt lagen får användas om det med hänsyn till omständigheterna finns särskild anledning att anta att en person kommer att utöva brottslig verksamhet som inne- fattar vissa i lagen angivna brott, däribland spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift och grov olovlig underrättelseverksamhet. Tvångsmedlet måste dessutom vara av synnerlig vikt för att förhindra sådan brottslighet som lagen omfattar och skälen för åtgärden måste uppväga det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som tillståndet avser eller för något annat motstående intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;För en närmare beskrivning av lagens innehåll, se nedan avsnitt 7.7.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Vissa andra sanktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;En gärning som innefattar en obehörig informationshantering kan medföra andra än straffrättsliga konsekvenser för den enskilde. Förutom att gärningen kan grunda skadeståndsskyldighet kan olika arbetsrättsliga sanktioner aktualiseras om förfarandet har samband med en anställning. Ytterst kan det bli fråga om uppsägning enligt 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd. För offentliganställda finns därutöver bestämmelser om disciplinansvar. Enligt 14 § lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA) kan en arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter i anställningen meddelas disciplinpåföljd för tjänsteförseelsen. Om felet med hänsyn till samtliga omständigheter är att anse som ringa får någon påföljd inte meddelas. Disciplinpåföljd är varning och löneavdrag (15 § LOA).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Pågående översyn av lagen om skydd för företagshemligheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft40"&gt;En annan utredning, Utredningen om skyddet för företagshemlig- heter, har haft i uppdrag att göra en översyn av lagen om skydd för företagshemligheter. Utredningen redovisade i juni 2008 resultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft18"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395164x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;av sitt arbete i betänkandet Förstärkt skydd för företagshemlig- heter (SOU 2008:63).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;Utredningen tillsattes bl.a. mot bakgrund av den kritik som följde efter den s.k. &lt;NOBR&gt;Ericsson-domen&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt; &lt;/SPAN&gt;och som innebar att lagen inte ger ett tillräckligt skydd mot att anställda utnyttjar eller röjer företagshemligheter. I domen friades en anställd vid företaget Ericsson från straffansvar eftersom de dokument med företags- hemligheter som han hade lämnat ut var sådana som han hade haft tillgång till för att utföra sina arbetsuppgifter. Han hade inte, som lagen föreskriver, olovligen berett sig tillgång till informationen i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Utredningen har föreslagit att en ny straffbestämmelse införs i lagen som innebär att straffansvaret utvidgas till att även omfatta vissa obehöriga röjanden och utnyttjanden av företagshemligheter som görs av personer med lovlig tillgång till hemligheten. Försla- gen redovisas närmare i avsnitt 3.4.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Förslagen har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Spioneribestämmelsen syftar till att skydda rikets säkerhet mot angrepp av en främmande makt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: Spioneribestämmelsen är avsedd att skydda rikets säkerhet. Tillämpningsområdet är begränsat till angrepp på rikets säkerhet som främmande makt står bakom. Med rikets säkerhet avses skyddet för statens oberoende (i betydelsen självständighet och suveränitet) och bestånd (inklusive funktion). Rikets säkerhet är ett skyddsintresse av uppenbart stor betydelse och måste omges av en effektiv och ändamålsenlig strafflagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;Spioneribestämmelsens skyddsintresse är rikets säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft38"&gt;Bakom varje straffbestämmelse ska det finnas ett legitimt och konkretiserat skyddsintresse som berättigar en kriminalisering av förfaranden som på ett påtagligt sätt kan hota intresset. Skydds- intresset är avgörande för straffbestämmelsens utformning och för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Svea hovrätts dom den 20 oktober 2003 mål B &lt;NOBR&gt;5221-03.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395165x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;bedömningen av hur långt kriminaliseringen bör sträcka sig. I all- mänhet kan sägas att ett skyddsintresse som värderas särskilt högt motiverar en mer omfattande kriminalisering, i syfte att skydda det från angrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;Av förarbetena till spioneribestämmelsen framgår att den syftar till att skydda rikets säkerhet. Med andra ord är det bärande skyddsintresset rikets säkerhet.&lt;SPAN class="ft84"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Vi ser det inte som vår uppgift att ändra på det förhållandet. I stället har vi fokuserat på frågan om strafflagstiftningen utgör ett ändamålsenligt och effektivt skydd för rikets säkerhet. Det innebär inte att vi har bortsett från &lt;SPAN class="ft55"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;legitima skyddsintressen än rikets säkerhet som kan vara i behov av ett förändrat straffskydd. I den mån vi har bedömt att det omfattas av vårt uppdrag har vi i sådana fall övervägt vilka förändringar av strafflagstiftningen som kan vara motiverade med hänsyn till det skyddsintresset (se bl.a. avsnitten 6.6 och 8.5.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;I vissa fall kräver ett skyddsintresse ingen närmare förklaring och ett utpekande av det bidrar till att klargöra straffbestämmel- sens tillämpningsområde. Till exempel är det när det gäller straffbe- stämmelsen för mord, vars skyddsintresse är mänskligt liv, varken särskilt problematiskt att fastställa innebörden av det definierade skyddsintresset eller att beskriva de förfaranden som kan träffas av straffbestämmelsen. Det har dock visat sig vara betydligt svårare att ange vad som avses med begreppet rikets säkerhet. Utan en klar innebörd av skyddsintresset är det svårt att fastställa vad som utgör en kränkning av detsamma och därmed att ange gränserna för spi- oneribestämmelsens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft12"&gt;Närmare om skyddsintressets innebörd och betydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft9"&gt;Från språklig synvinkel är rikets säkerhet detsamma som åtgärder som vidtas för att förebygga och hantera faror mot staten. Det är således fråga om att avvärja hot mot staten, eller annorlunda uttryckt att bevara Sverige. I enlighet med ordens innebörd framgår av förarbetena till spioneribestämmelsen att begreppet rikets säker- het tar sikte på statens oberoende och bestånd (se bl.a. NJA II 1981 s. 685).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;I prop. 2008/09:140, Ett användbart försvar, har regeringen angett att säkerhet är ett vidare begrepp än skydd av det egna fysiska territoriet och att Sveriges säkerhetspolitik ytterst syftar till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Se bl.a. NJA II 1981 s. 697 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395166x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;att garantera landets oberoende och självständighet. I proposi- tionen framhålls betydelsen av hävdandet av Sveriges suveränitet, vilket innebär att Sverige ska kunna utöva den exklusiva frihet som Sverige har, under det folkrättsliga regelverket, för att på det egna territoriet självständigt utöva statens funktioner, såväl vad avser statens inre liv som yttre förbindelser (a. prop. s. 14 och s. 35).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Vår slutsats är att spioneribestämmelsen är avsedd att skydda statens oberoende, självständighet, suveränitet, och bestånd. Med andra ord kan det som är skyddsvärt vid tillämpningen av spioneri- bestämmelsen sägas omfatta Sveriges integritet (dvs. vår rätt till okränkta landgränser), rikets oberoende (dvs. vårt självstyre och fulla självbestämmanderätt) och fortbestånd (dvs. den fortsatta existensen av Sverige som fungerande nation) samt dess demokra- tiska statsskick (dvs. fortsatt folkmakt). Av betydelse för rikets säkerhet kan vara förhållanden hänförliga till både den inre och den yttre säkerheten.&lt;SPAN class="ft84"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Den yttre säkerheten syftar i allmänhet på det nationella oberoendet och den inre säkerheten på en stats inre sammanhållning, samhällsordning samt vitala politiska och ekono- miska funktioner.&lt;SPAN class="ft84"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft40"&gt;Den allvarligaste kränkningen av skyddsintresset utgörs av en förlust av de förhållanden/funktioner som nu har redogjorts för. Utan möjlighet att fatta egna beslut i en demokratisk ordning, att hävda våra landgränser och att upprätthålla grundläggande sam- hällsfunktioner kan Sverige sägas ha förlorat sitt oberoende och sin existens. De yttersta hoten mot rikets säkerhet utgörs med andra ord av åtgärder som på ett eller annat sätt innebär att Sveriges demokratiskt valda regering förlorar kontrollen över landet och att Sverige kollapsar som nation.&lt;SPAN class="ft85"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Ytterst har spioneribestämmelsen till syfte att undvika ett sådant scenario. Det innebär att spioneribe- stämmelsen i första hand ska träffa förfaranden som på något sätt och i värsta fall skulle kunna bidra till att en främmande makt med framgång kan åstadkomma ett sådant resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft40"&gt;Spioneribestämmelsens skyddsintresse är av uppenbart stor vikt. I den mån det är möjligt att rangordna olika skyddsintressen anses det, tillsammans med mänskligt liv, utgöra det högsta värdet. Skyddsintressets särskilda vikt medför att höga krav måste ställas när det gäller en effektiv och ändamålsenlig strafflagstiftning. Det är viktigt att det finns goda möjligheter att förhindra att skada upp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Jfr prop. 1995/96:129 s. 22 f och SOU 1975:75 s. 203.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Enligt bl.a. Nationalencyklopedin, internetupplagan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Jfr 19 kap. 1 § brottsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;står och att lagstiftningen fångar upp straffvärda förfaranden som på ett påtagligt sätt kan hota rikets säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft12"&gt;En främmande makt ska stå bakom hotet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;Hot mot rikets säkerhet kan komma från flera håll. Inte sällan anges till exempel att den organiserade brottsligheten och en ökad risk för terroristattentat utgör allvarliga hot mot Sveriges säkerhet genom att de kan äventyra vårt demokratiska statsskick och grund- läggande samhällsfunktioner. Spioneribestämmelsen tar dock enbart sikte på sådana hot mot rikets säkerhet som en främmande makt representerar (dvs. ett yttre hot). I våra direktiv anges att vår uppgift är att överväga skyddet mot främmande makts underrättel- severksamhet. En viktig avgränsning både för spioneribestämmel- sens tillämpningsområde och för vårt uppdrag är således att en främmande makt ska stå bakom hotet mot rikets säkerhet. Vi åter- kommer till frågan om vad som kan anses utgöra en främmande makt och vad som omfattas av det begreppet (se nedan avsnitt 5.4.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft10"&gt;Traditionellt har spioneribestämmelsen ansetts tillämplig vid en hantering av känsliga uppgifter som kan minska Sveriges försvars- förmåga, eftersom krig har utgjort det naturliga hotet från främ- mande makts sida. Förhållandena har emellertid förändrats med tiden och i dag kan hotet se annorlunda ut. Till exempel kan det vara fråga om angrepp mot kommunikationssystem eller kritisk infrastruktur. Spioneribestämmelsen är alltså inte förbehållen förfa- randen som kan innebära att en krigssituation uppstår. Det är dock en förutsättning att det är fråga om förfaranden som kan hota rikets säkerhet i ovan nämnd bemärkelse. Vi återkommer till frågan om samhällsutvecklingens betydelse i avsnitt 5.4.2 och behandlar frågan om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitets&lt;/NOBR&gt; innebörd under avsnitt 5.4.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft18"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395168x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Betydelsen av samhällsutvecklingen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: Vilka förhållanden som är av betydelse för rikets säkerhet, vad som kan hota rikets säkerhet och vad som krävs för att avvärja hoten kan variera över tiden och beror på förhållandena vid tidpunkten för brottet. Vad som omfattas av spioneribestäm- melsen bör därför bedömas i ljuset av samhällsutvecklingen. Bland annat har utvecklingen inneburit ett mer komplext samhälle, vilket i sin tur har betydelse för vilka förhållanden som kan hänföras till det känsliga kunskapsområde som spioneribestämmelsen är avsedd att skydda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft8"&gt;Vi har ovan konstaterat att det skyddsintresse som bär upp spion- eribestämmelsen är rikets säkerhet i betydelsen Sveriges oberoende och bestånd. Vi har också konstaterat att skyddsintresset utgör en utgångspunkt för våra överväganden om straffbestämmelsens utformning och ett eventuellt förändringsbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Även utan att skyddsintresset eller innebörden av begreppet rikets säkerhet förändras kan det finnas skäl att anpassa straff- bestämmelsens tillämpningsområde med hänsyn till samhälls- utvecklingen. Samhället ser i dag annorlunda ut än det gjorde när spioneribestämmelsen tillkom och när den senaste översynen av straffbestämmelsen skedde. Visserligen kan det grundläggande hotet mot skyddsintresset i princip sägas vara oförändrat. Även i dag utgörs det av ett angrepp från en främmande makt riktat mot Sverige som kan hota rikets bestånd och/eller oberoende. Rikets säkerhet handlar fortfarande om att försvara Sverige och att avvärja hot mot landet. Däremot kan en främmande makts förmåga att angripa oss och dess medel för att genomföra ett angrepp sägas ha förändrats och därmed hotens karaktär. Också våra medel för att försvara oss och för att bevara Sveriges oberoende i förhållande till främmande makter har förändrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Även andra samhällsförändringar påverkar vad som har bety- delse för rikets säkerhet. Bland annat har det internationella samar- betet ökat och vi samverkar allt mer med andra länder inom olika områden. Sambandet mellan Sverige och andra länder framgår tyd- ligt i regeringens beskrivning av målet för det militära försvaret i propositionen med försvarspolitisk inriktning (prop. 2008/09:140). Där anges (s. 33 ff.) att målet för det militära försvaret är att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sve- rige och främja vår säkerhet. Det ska ske genom att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft18"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p556 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;förebygga och hantera konflikter och krig samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;skydda samhället och dess funktionalitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;Enligt beskrivningen ska Försvarsmaktens uppgift vara bl.a. att försvara Sverige och främja vår säkerhet genom insatser på vårt eget territorium, i närområdet och utanför närområdet (se även budget- propositionen för år 2013, prop. 2012/13:1, utgiftsområde 6, s. 17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Även utanför det försvarspolitiska området har vi ett omfat- tande samarbete med andra länder, bl.a. inom ramen för vårt med- lemskap i EU. Ett ökat samarbete med andra länder bidrar till att minska betydelsen av gränser mellan olika länder och skapar ett ömsesidigt beroende. Det kan ha en fredsfrämjande effekt men även bidra till en ökad sårbarhet. En främmande makt som ingår i samarbetet kan som utgångspunkt antas utgöra ett mindre hot mot övriga staters intressen. Samarbetet kan också innebära att vi, vid ett angrepp, kan förvänta oss bistånd av andra länder. Motsvarande skyldighet kan emellertid uppkomma för Sverige om ett land som vi samarbetar med utsätts för angrepp. Ett angrepp som i första hand riktar sig mot ett annat land kan således vara av betydelse även för Sveriges säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft9"&gt;Det är inte bara vårt beroende av andra länder som har ökat med tiden. Vi är i dag mer beroende av olika samhällsfunktioner för att upprätthålla en fungerande vardag. Samhällsutvecklingen har också inneburit ett ökat antal kontaktytor. Antalet kommunikationssätt har ökat kraftigt liksom tillgången till information och takten i vilken den produceras och konsumeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Sammantaget kan utvecklingen sägas ha bidragit till att minska avstånden mellan människor och mellan olika länder, vilket bl.a. innebär att vi är mer beroende av varandra än tidigare. Den har också inneburit att samhället är mer komplext och föränderligt än tidigare. När det gäller spioneribestämmelsen är det enligt vår bedömning tydligt att samhällsutvecklingen påverkar innehållet i och gränserna för det känsliga kunskapsområde som spioneri- bestämmelsen avser att skydda med hänsyn till rikets säkerhet. Utvecklingen har fört med sig att uppgifter som rör andra förhål- landen än enbart vårt militära försvar i traditionell bemärkelse är skyddsvärda. Till exempel har förhållanden som är hänförliga till Sveriges beroende och samarbete med andra länder ökat i betydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft18"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;liksom förhållanden som rör grundläggande samhällsfunktioner såsom kommunikationsnät och infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft38"&gt;Frågan är om samhällsutvecklingen även har inneburit att det finns skäl att förändra straffbestämmelsens utformning eller om den fortfarande innebär ett ändamålsenligt och effektivt skydd för rikets säkerhet. Vi återkommer till den frågan nedan i avsnitt 5.4.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Några utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft96"&gt;Spioneribestämmelsen bör omfatta endast gärningar som kan innebära en inte obetydlig negativ effekt för rikets säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Enligt vår bedömning bör spioneribestämmelsen även i framtiden vara förbehållen gärningar som kan innebära en inte obetydlig negativ effekt för rikets säkerhet. Det följer redan av allmänna kri- minaliseringsprinciper att endast sådant beteende som kan orsaka påtaglig skada eller fara för sådan skada av det aktuella skyddsin- tresset – i vårt fall rikets säkerhet – ska omfattas av kriminalisering. Det innebär att ett kriminaliserat beteende ska kunna leda till en beaktansvärd negativ påverkan på skyddsintresset. Som angetts är det i enlighet med spioneribestämmelsens tänkta tillämpningsom- råde även enligt dess nuvarande lydelse.&lt;SPAN class="ft88"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft12"&gt;Skyddsintressets vikt motiverar en effektiv, ändamålsenlig och relativt långtgående kriminalisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Som ovan konstaterats utgör rikets säkerhet ett skyddsintresse av uppenbart stor vikt, vilket medför att höga krav bör ställas när det gäller en effektiv och ändamålsenlig strafflagstiftning. Det är vik- tigt att det finns goda möjligheter att förhindra skada på skyddsin- tresset och att den straffrättsliga regleringen fångar upp straffvärda beteenden som på ovan nämnt sätt kan hota skyddsintresset. Skyddsintressets särskilda vikt innebär bl.a. att det bör omges av en generös skyddszon och att skälen för kriminalisering väger tyngre än vid andra skyddsintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Jfr 10 § säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) och Försvarsmaktens förordning FFS 2003:7. Av regleringen framgår att hemliga uppgifter utgörs av uppgifter vars röjande kan medföra ett inte obetydligt men för rikets säkerhet och att ett röjande av en sådan uppgift skyndsamt ska anmälas till Rikspolisstyrelsen om röjandet kan antas medföra men för rikets säkerhet som inte endast är ringa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft18"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p563 ft12"&gt;Även intresset av en oinskränkt yttrande- och informationsfrihet väger tungt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft9"&gt;Rättigheterna att uttrycka sig fritt och att fritt kunna inhämta och ta emot information är viktiga utgångspunkter för ett demokratiskt statsskick och skyddas av grundlagen, se 2 kap. 1 § första stycket regeringsformen (RF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Yttrandefriheten och informationsfriheten enligt 2 kap. RF är inte absoluta. Enligt 2 kap. 20 och 21 §§ kan de inskränkas genom lag för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får dock aldrig gå utöver vad som är nödvändigt för att tillgodose det aktuella ändamålet och inte heller sträcka sig så långt att det kan hota den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. I 23 § anges särskilt att yttrande- och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet. Vid bedömningen av vilka inskränkningar som får ske ska dock vikten av vidaste möjliga yttrande- och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelä- genheter beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Även om spioneribestämmelsens skyddsintresse, rikets säker- het, kan motivera en inskränkning av den grundlagsskyddade ytt- rande- och informationsfriheten får begränsningen således aldrig göras vidare än vad som är nödvändigt. Det innebär att varje utvidgning av det straffbara området som innebär en motsvarande inskränkning av yttrande- och informationsfriheten måste vägas upp av starka skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft12"&gt;Spioneribestämmelsen bör vara utformad så att den står sig över tid och uppfyller legalitetsprincipens krav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft9"&gt;Den utveckling som ovan har beskrivits har inneburit att behovet av skydd har utsträckts till att omfatta uppgifter inom fler områden än tidigare. Utvecklingen kan inte förväntas avstanna utan kommer att fortsätta i en – sannolikt – ökande takt. Lagstiftningen bör vara utformad så att den kan stå sig över en längre tidsperiod och fånga upp hot av olika karaktär. Det innebär att lagtexten måste erbjuda viss flexibilitet. Trots det är det en given utgångspunkt att lagstift- ningen ska vara klar och tydlig och i alla avseenden leva upp till legalitetsprincipens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft18"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395172x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Främmande makt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: Begreppet främmande makt omfattar mer än enbart självständiga stater. Bland annat kan en överstatlig orga- nisation utgöra en främmande makt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft8"&gt;Som ovan har konstaterats tar spioneribestämmelsen sikte på förfa- randen som sker för att gynna en främmande makt och som däri- genom missgynnar Sverige. Enligt vad som anges i litteraturen är en främmande makt i främsta rummet en sådan självständig stat som Sverige har erkänt, men det kan också röra sig om andra statliga bildningar, som nybildade stater som ännu inte har erkänts, delsta- ter, eller exilregeringar och motstånds- eller upprorsgrupper, när de har en sådan faktisk maktställning och sådan politisk betydelse att diplomatiska angelägenheter är möjliga i förhållandet mellan en sådan organisation och Sverige. Också överstatliga organisationer, t.ex. FN, EU och Nato, kan vara en främmande makt.&lt;SPAN class="ft88"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Spioneribestämmelsen omfattar även verksamhet som bedrivs till förmån för främmande makt, vare sig uppdragsgivaren är en organisation eller en agent som handlar i främmande makts intresse (se prop. 1942:27 s. 27).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Innebörden av begreppet främmande makt i 19 kap. brottsbal- ken är att bl.a. en kriminell organisation faller utanför definitionen. En person som anskaffar uppgifter som är känsliga med hänsyn till rikets säkerhet i syfte att vidarebefordra dessa till t.ex. en terrorist- organisation kan alltså inte straffas med stöd av spioneribestäm- melsen. Det innebär emellertid inte att ett sådant förfarande är straffritt. Till exempel kan det utgöra ett straffbart förstadie till terroristbrott (se lagen [2003:148] om straff för terroristbrott). Det kan också omfattas av straffbestämmelsen för obehörig befatt- ning med hemlig uppgift i 19 kap. 7 § brottsbalken som inte upp- ställer ett krav på uppsåt att gå främmande makt tillhanda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft40"&gt;Vi har ovan konstaterat att vårt uppdrag är avgränsat till att avse sådan olovlig underrättelseverksamhet som en främmande makt – i nu angiven bemärkelse – står bakom. Det innebär att vi inte har övervägt behovet av ett förstärkt skydd mot underrättelseverksam- het som sker i syfte att tillgodose andra intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Berggren m.fl. Brottsbalken, En kommentar [Zeteo oktober 2012], kommentaren till 19 kap. 4 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft18"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395173x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p569 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Kravet på direkt uppsåt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: Straffansvar för spioneri bör även i framtiden endast komma ifråga vid gärningar som direkt syftar till att gå främmande makt tillhanda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft8"&gt;Sedan år 1976 är spioneribestämmelsens tillämpningsområde för- behållet gärningar som direkt syftar till att gå främmande makt tillhanda (se NJA II 1976 s. 404 ff). Kravet på direkt uppsåt inför- des efter den s.k. &lt;NOBR&gt;IB-affären&lt;/NOBR&gt; som bl.a. innebar att en journalist dömdes till ansvar för spioneri för att han hade publicerat insam- lade uppgifter rörande en hemlig del av försvarets underrättelse- tjänst (SvJT 1974 rf s 84). Journalisten saknade syfte att gå främ- mande makt tillhanda men kunde enligt domstolen i vart fall sägas ha haft s.k. eventuellt uppsåt, dvs. han hade insett att det fanns en risk för att gärningen kunde gynna främmande makt och kunde antas ha utfört den även om han hade varit säker på att en sådan effekt skulle inträffa. Den debatt som följde på domen gav uttryck för att beteckningen spioneri är mycket värdeladdad och att den allmänna uppfattningen var att spioneribegreppet borde förbehållas gärningar som direkt syftar till att gå främmande makt tillhanda.&lt;SPAN class="ft88"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft8"&gt;I förarbetena till förändringen angavs att en brottsbenämning inte bör omfatta mer än vad som för det allmänna rättsmedvetandet framstår som naturligt, varför det ansågs finnas skäl att begränsa spioneribestämmelsens tillämpningsområde till gärningar som sker med direkt uppsåt att gå främmande makt tillhanda.&lt;SPAN class="ft88"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft9"&gt;Kravet på direkt uppsåt anses uppfyllt om gärningsmannens avsikt är att tillgodose ett önskemål om information från den främmande maktens sida och även om syftet att gå främmande makt tillhanda endast är ett genomgångsled till ett annat mål, t.ex. att få ekonomisk ersättning eller avvärja ett utpressningshot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft9"&gt;Vi har inte funnit skäl att förändra kravet på direkt uppsåt, dvs. att syftet med befattningen ska ha varit att bereda främmande makt en fördel. Enligt vår mening är kravet naturligt och bidrar till en lämplig avgränsning av det straffbara området. Vår analys av rätts- läget har inte heller gett vid handen att rekvisitet innebär oönskade effekter eller är förenat med tillämpningsproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;NJA II 1976 s. 405.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;NJA II 1976 s. 407.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft18"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Den brottsliga gärningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: Det saknas skäl för att beskriva den brottsliga gärningen på annat sätt än enligt den nuvarande lydelsen av 19 kap. 5 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft9"&gt;Spioneribestämmelsen omfattar förfaranden som innebär att obe- hörigt &lt;SPAN class="ft44"&gt;anskaffa, befordra, lämna eller röja &lt;/SPAN&gt;en känslig uppgift. Vidare omfattas att &lt;SPAN class="ft44"&gt;framställa eller ta befattning med &lt;/SPAN&gt;skrift, teckning eller annat föremål som innefattar sådan uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Med anskaffa avses att vidta åtgärder för att komma i besittning av uppgiften. Ett anskaffande kan ske genom egen iakttagelse eller åtgärd eller genom meddelande från annan. Att en uppgift befordras innebär att den förflyttas. Med uttrycket lämna torde främst avses att överlämna en uppgift till någon. En uppgift kan befordras eller lämnas t.ex. genom att ett brev avsänds eller upp- giften offentliggörs.&lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;I NJA 1991 s 103 behandlade Högsta domstolen, i anslutning till bestämmelsen i 19 kap. 9 § brottsbalken om vårdslöshet med hemlig uppgift, frågan om vad som kan omfattas av uttrycket ”röja”. Enligt vad Högsta domstolen då uttalade innebär ett röjande av en uppgift normalt sett att uppgiften avslöjas eller uppenbaras. Detta förutsätter att det finns någon person för vilken uppgiften görs tillgänglig. Högsta domstolen angav att det inte alltid krävs att personen i fråga har fått kännedom om uppgiften utan att det i regel är tillräckligt att den har kommit i någon obehörigs besitt- ning. Vidare uttalade Högsta domstolen att även vissa andra närlig- gande situationer bör omfattas av begreppet, även om inte varje möjlighet att ta del av en uppgift som har beretts någon obehörig bör medföra att uppgiften ska anses röjd. Högsta domstolen ansåg att det avgörande för frågan om straffansvar bör vara om uppgiften har blivit tillgänglig för någon obehörig under sådana omständig- heter att man måste räkna med att den obehörige kommer att ta del av uppgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft40"&gt;Kravet på att gärningen ska ske obehörigen innebär att straffan- svar är uteslutet om handlingen på grund av särskilda förhållanden är tillåten. Behöriga är först och främst sådana handlingar som utförs för att uppfylla en militär eller annars statlig tjänsteplikt eller handlingar som ska utföras på grund av ett vederbörligt uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Ulväng m.fl., Brotten mot allmänheten och staten, 2012, s. 248.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395175x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;som teknisk konsult eller med stöd av ett entreprenad- eller arbets- avtal. Befattning med uppgifter angående kommersiella förhållan- den kan vidare vara lovlig därför att den ingår som ett led i en legi- tim affärsverksamhet.&lt;SPAN class="ft48"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Den som t.ex. är behörig att anskaffa en viss uppgift behöver naturligtvis inte vara behörig att ta annan befattning med den, t.ex. vidarebefordra den.&lt;SPAN class="ft48"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft38"&gt;Enligt vår bedömning täcker den nuvarande formuleringen, och den innebörd som rekvisiten har fått i praxis, väl de farliga sätt som en gärningsman kan befatta sig med en känslig uppgift eller hantera den på och som därför bör omfattas av det straffbara området för spioneribestämmelsen. Uppräkningen innebär med andra ord en ändamålsenlig avgränsning av tillämpningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Ingen begränsning till uppgifter rörande förhållanden av hemlig natur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: Spioneribestämmelsen bör även i framtiden vara tillämplig på alla uppgifter som uppfyller &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet,&lt;/NOBR&gt; utan hänsyn till om uppgifterna klassificeras som hemliga eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft10"&gt;Till skillnad från vad som gäller för obehörig befattning med hemlig uppgift är spioneribestämmelsen inte begränsad till uppgif- ter som rör förhållanden av hemlig natur. Av förarbetena framgår att en sådan begränsning har ansetts motiverad när det gäller brot- tet obehörig befattning med hemlig uppgift eftersom det för det brottet inte uppställs ett krav på direkt uppsåt.&lt;SPAN class="ft84"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Med andra ord har det ansetts överflödigt att på samma sätt avgränsa spioneribestäm- melsen med hänsyn till övriga rekvisit som ska vara uppfyllda för att någon ska kunna dömas till straffansvar för spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft38"&gt;Vi instämmer i den bedömningen. En avgränsning av spioneri- bestämmelsens tillämpningsområde till uppgifter som rör förhål- landen av hemlig natur är varken motiverad eller lämplig. Dels skulle det kunna innebära att i och för sig straffvärda förfaranden faller utanför det straffbara området, t.ex. när det är fråga om före- tagshemligheter eller sammanställningar av s.k. öppna uppgifter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Berggren m.fl., Brottsbalken, En kommentar [Zeteo december 2012], kommentaren till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;kap. 5 § brottsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Se Ulväng m.fl., a.a., s. 248.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;NJA II 1948 s 254.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395176x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;dels skulle det ytterligare begränsa spioneribestämmelsens redan snäva tillämpningsområde och riskera att ge upphov till bevissvå- righeter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Kraven på direkt uppsåt och &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; innebär enligt vår mening en tillräcklig avgränsning och ett säkerställande av att endast straffvärda förfaranden träffas av bestämmelsen. Det saknas därför behov av ytterligare begränsningar. Spioneribestämmelsen bör således även i framtiden kunna tillämpas på alla uppgifter som uppfyller &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet,&lt;/NOBR&gt; oavsett om uppgifterna kan betecknas som öppna eller hemliga. Som påpekats i förarbetena omfattas inte en uppgift om ett sakförhållande som är allmänt känt inom och utom riket av spioneribestämmelsen, eftersom &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; inte är uppfyllt i ett sådant fall.&lt;SPAN class="ft88"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Men-rekvisitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Våra bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;: Spioneribestämmelsens tillämp- ningsområde bör även i framtiden avgränsas genom ett men- rekvisit som innebär att straffansvar endast ska komma ifråga om gärningen – typiskt sett – kan innebära en risk för en inte obetydlig negativ effekt för rikets säkerhet. Med hänsyn till att &lt;NOBR&gt;men-bedömningen&lt;/NOBR&gt; alltid ska ske i förhållande till rikets säkerhet saknas det skäl för att särskilt ange totalförsvaret i straff- bestämmelsen. Det rekvisitet bör således utgå ur paragrafen. Även den nuvarande exemplifierande uppräkningen av skydds- värda uppgifter bör utgå ur lagtexten. Uttrycket ”rikets säker- het” är ålderdomligt och bör ersättas med ”Sveriges säkerhet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Den s.k. &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; innebär en väsentlig begränsning av spio- neribestämmelsens tillämpningsområde. Endast uppgifter som rör förhållanden som det kan skada rikets säkerhet att främmande makt får kännedom om kan föranleda straffansvar. En fråga som särskilt lyfts fram i våra direktiv är om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; har en lämp- lig utformning, särskilt med hänsyn till att främmande makts underrättelseverksamhet alltmer inriktas mot civila områden. I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;NJA II 1948 s 254.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395177x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;direktiven påpekas också att Försvarsmaktens verksamhet har för- ändrats och att den i dag i stor utsträckning bedrivs i s.k. utlands- missioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;I följande avsnitt redogör vi inledningsvis för &lt;NOBR&gt;men-rekvisitets&lt;/NOBR&gt; nuvarande tillämpning enligt förarbeten och praxis. Därefter över- går vi till att behandla frågan om spioneribestämmelsen även i framtiden bör inrymma ett &lt;NOBR&gt;men-rekvisit&lt;/NOBR&gt; och hur det i så fall bör formuleras. Avslutningsvis redogör vi närmare för &lt;NOBR&gt;men-rekvisitets&lt;/NOBR&gt; tänkta tillämpning och praktiska betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;Nuvarande innebörd och tillämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft44"&gt;&lt;NOBR&gt;Men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i förarbeten till spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;Spioneribestämmelsen fick i huvudsak sin nuvarande utformning i samband med en reform i slutet på &lt;NOBR&gt;1940-talet.&lt;/NOBR&gt; Fram till år 1981, då den reform som redovisas nedan genomfördes, omfattade spioneri- bestämmelsen uppgifter som, om de uppenbarades för främmande makt, kunde innebära men för försvaret eller för folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft9"&gt;”eljest för rikets säkerhet”. Den avslutande formuleringen var avsedd att utgöra en generalklausul som skulle fånga upp andra fall av spioneri än sådana som innebar men på det sätt som särskilt angetts. Som exempel på uppgifter som skulle kunna träffas av generalklausulen angavs i förarbetena uppgifter om beslut av rege- ringen eller om underhandlingar med främmande makt, genom vilka vårt lands utrikespolitiska läge väsentligen försämras utan att det angår rikets försvar.&lt;SPAN class="ft48"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;I förarbetena angavs vidare att det för bestämmelsens tillämp- ning inte krävs att den särskilda uppgiftens befordrande till främ- mande makts kännedom är farligt. I stället är det tillräckligt att uppgiften angår förhållanden av sådan art att deras uppenbarande för främmande makt är farligt. Det finns alltså inget krav på kon- kret fara. Det innebär i sin tur att ansvar kan inträda oavsett om uppgiften är riktig eller inte. En sådan ordning ansågs rimlig med hänvisning till att frågan om straffansvar inte bör vara beroende av om den som anskaffar eller röjer uppgifter om sådana förhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;SOU 1944:59, Straffrättskommitténs betänkande med förslag till lagstiftning om brott mot staten och allmänheten, s. 129.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft18"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;som avses med paragrafen lyckas skaffa riktiga upplysningar eller inte, eller om uppgiften i det särskilda fallet är farlig.&lt;SPAN class="ft48"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;I propositionen angav departementschefen att kravet på fara för rikets säkerhet innebär en begränsning till verkligt betydelsefulla ting.&lt;SPAN class="ft48"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Frågan om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitets&lt;/NOBR&gt; utformning behandlades senast i samband med en översyn av spioneribestämmelsen i slutet av 1970- talet.&lt;SPAN class="ft48"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;En utredning hade då tillsatts för att särskilt överväga straff- skyddet mot spionageformer med politisk eller ekonomisk inrikt- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Enligt utredningen innebar ovan nämnda förarbetsuttalande om att det röjda ska röra verkligt betydelsefulla ting att det men som åsyftas ytterst måste röra rikets oberoende eller bestånd i något avseende.&lt;SPAN class="ft48"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;När det gäller frågan om straffbestämmelsens närmare tillämp- ningsområde konstaterade utredningen att spioneribestämmelsen skyddar uppgifter av rent militär natur, t.ex. uppgifter om militära förbands organisation, utrustning, prestanda, krigsuppgifter och liknande samt att även den civila sidan av krigsplanläggningen skyddas av hänsyn till folkförsörjningen, t.ex. uppgifter om bered- skapslager eller om avtal gällande leveranser och utförande av arbeten under krigstid. Enligt utredningen omfattades även sådana svenska industriella hemligheter och övriga hemliga forskningsrön som kan tänkas få betydelse vid framställningen av ny svensk krigsmateriel. Röjandet av industriella hemligheter som inte har betydelse för försvaret torde enligt utredningen sällan kunna omfattas av spioneribestämmelsen. Utredningen framförde dock att det rent teoretiskt kunde tänkas finnas skäl att tillämpa bestämmelsen när det är fråga om svenska industriella hemligheter som skulle kunna ha en sådan ekonomisk betydelse att ett röjande skulle kunna äventyra rikets oberoende eller bestånd.&lt;SPAN class="ft88"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft40"&gt;När det gäller politiskt spionage utan anknytning till försvaret eller folkförsörjningen i krig ansåg utredningen att straffansvar endast kan aktualiseras i särpräglade fall, t.ex. när det gäller hemliga förhandlingar eller överenskommelser med annat land vars röjande kan medföra att Sverige får svårare att förhålla sig neutralt i ett eventuellt krig utanför våra gränser eller när det gäller svenska för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SOU 1944:59 s.130, prop. 1948:80 s. 123 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 1948:80 s. 123.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Se NJA II 1981 s 682 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Ds Ju 1979:6 s. 27.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Ds Ju 1979:6 s. 45.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395179x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p482 ft9"&gt;handlingsdirektiv inför en gränsförhandling med en främmande nation.&lt;SPAN class="ft48"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Utredningen lämnade vissa förslag till förändringar av lagtexten bl.a. för att tydliggöra att spioneribestämmelsen även kan omfatta en del kvalificerade former av industrispionage och politiskt spion- age. Bland annat föreslogs att den exemplifierande uppräkningen av skyddade uppgifter som lämnas i paragrafen skulle kompletteras med uttrycken ”tillverkningssätt” och ”underhandlingar och beslut”.&lt;SPAN class="ft48"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;I den efterföljande propositionen anslöt sig departementschefen i stort till utredningens förslag. När det gäller de särskilda exempel på skyddade uppgifter som anges i spioneribestämmelsen angav han att de måste vara realistiska för att tjäna syftet att klargöra para- grafens innebörd. Exemplen bör därför ange sådana förhållanden som har stort skyddsvärde och som typiskt sett kan vara föremål för främmande underrättelsetjänsts intresse. Departementschefen uttalade vidare att spionage som kan leda till men för riket säkerhet inte sällan torde bedrivas i former som avses med begreppet poli- tiskt spionage och industrispionage, dvs. underrättelseverksamhet som tar sikte på att exempelvis röja värderingar och avsikter hos militära och politiska beslutsfattare eller vissa industriella hemlig- heter. Med hänsyn härtill ansåg departementschefen att det var lämpligt att, i enlighet med utredningens förslag, komplettera upp- räkningen av exempel med ovan angivna uttryck så att det tydligt framgår att spioneribestämmelsen omfattar kvalificerade former av politiskt spionage och industrispionage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft9"&gt;Departementschefen förordade vidare att uttrycket ”rikets för- svar” skulle bytas ut mot ”totalförsvaret” för att tydliggöra att det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft8"&gt;är landets samlade försvarsåtgärder som avses och inte enbart det väpnade försvaret. Departementschefen angav att begreppet total- försvaret, med det dåvarande synsättet, kunde delas in i det militära försvaret, civilförsvaret, det ekonomiska försvaret, det psykolo- giska försvaret och övriga försvaret. Totalförsvaret omfattar således ett vidare fält än det militära försvaret och folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden. Enligt departementschefen var det inte tillfredställande att uttrycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft9"&gt;”rikets försvar” ansågs ha en så snäv betydelse att endast det mili-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Ds Ju 1979:6 s. 45 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Ds Ju 1979:6 s. 56 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395180x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;tära försvaret inbegreps, eftersom även totalförsvarets övriga grenar i lika hög grad var i behov av skydd mot spioneri.&lt;SPAN class="ft48"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Riksdagen godtog de föreslagna ändringarna och straffbestäm- melsen fick sin nuvarande lydelse den 3 december 1981.&lt;SPAN class="ft84"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;I propositionen uttalade departementschefen att ett men för totalförsvaret i regel torde innebära även ett men för rikets säker- het, men att så inte alltid behöver vara fallet. Om det i ett fall står klart att ett röjande av en uppgift kan medföra men för totalförsva- ret skulle det därför för straffansvar inte krävas att det även bevisas att ett uppenbarande kan innebära men för rikets säkerhet. Utskottet delade emellertid inte departementschefen uppfattning i frågan utan angav att det övergripande skaderekvisitet för straff- barhet är men för rikets säkerhet. För straffansvar enligt spioneri- bestämmelsen krävs således alltid att uppenbarandet kan medföra men för rikets säkerhet.&lt;SPAN class="ft48"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft44"&gt;&lt;NOBR&gt;Men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i rättstillämpningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Det finns inte särskilt många rättsfall som behandlar frågan om straffansvar för spioneri och i de fall som förekommer har inte all- tid &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; ägnats någon uppmärksamhet i domskälen. Vidare gäller i regel sekretess för &lt;NOBR&gt;men-bedömningen.&lt;/NOBR&gt; I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för några avgöranden och beslut i vilka &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; har behandlats i någon omfattning. I vissa fall har det varit fråga om en tillämpning av 19 kap. 5 § brottsbalken och i andra fall om andra straffbestämmelser i 19 kap. brottsbalken med samma &lt;NOBR&gt;men-rekvisit.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;I det s.k. &lt;NOBR&gt;IB-målet&lt;/NOBR&gt; (SvJT 1974 ref s. 84, se också NJA 1975 s 585) var det fråga om röjande av uppgifter om den svenska för- svarsstabens underrättelsetjänst. Uppgifterna ansågs röra förhål- landen vars uppenbarande för främmande makt kan innebära men för rikets säkerhet (rikets försvar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;I rättsfallet NJA 1988 s 118 (tryckfrihetsmål) var fråga om pub- licering av uppgifter som i huvudsak härrörde från två promemo- rior upprättade av överbefälhavaren (ÖB). I artiklarna lämnades uppgifter om viss verksamhet som främmande makt ägnat sig åt i Sverige. Enligt ÖB innebar publiceringen även att uppgifter om den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 1979/80:176 s. 8 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Skr 1981/82:43.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;NJA II 1981 sid 697 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395181x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;svenska militära säkerhetstjänstens kunskaper om den främmande maktens militära förhållanden röjdes. Vidare var fråga om publice- ring av uppgifter om flygvapnet, vilken enligt ÖB även inneburit att den svenska militära säkerhetstjänstens kunskap om omfatt- ningen av vissa polska tavelförsäljares verksamhet i Sverige hade röjts liksom vissa styrkeuppgifter om det svenska flygvapnet. Enligt ÖB utgjordes menet av den insikt som främmande makt erhållit om säkerhetstjänstens arbetsformer, inriktning, resultat och effektivitet. Vid en samlad bedömning fann Högsta domstolen att det inte var fråga om uppgifter rörande förhållande vars uppenba- rande för främmande makt kan medföra men för rikets säkerhet. Högsta domstolen fäste visst avseende vid att vissa uppgifter om förhållandena tidigare hade lämnats i media, att sifferuppgifter på en karta i huvudsak framräknats hos tidningen och att texten i artiklarna var allmänt hållna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft10"&gt;I det s.k. &lt;NOBR&gt;Ericsson-målet&lt;/NOBR&gt; (Svea hovrätts dom den 20 oktober 2003 i mål B &lt;NOBR&gt;5221-03)&lt;/NOBR&gt; var fråga om uppgifter om bl.a. tillverknings- sätt och konstruktion av produkter inom telekommunikationsom- rådet. När det gällde &lt;NOBR&gt;men-bedömningen&lt;/NOBR&gt; hänvisade hovrätten i domskälen till tingsrättens bedömning, vilken innebar att det var fråga om ett synnerligt men för rikets säkerhet. Tingsrätten anförde i sina domskäl att de uppgifter som målet gällde, ur ett strikt försvarsmakts- och ledningsperspektiv, i händelse av kris eller krig ger underlag för en motståndare att med avseende på befintliga system bereda sig fördelar som medför ett ringa men för Försvarsmaktens verksamhet. Vad gäller ett framtida utvecklings- perspektiv kunde dock, under vissa ogynnsamma förutsättningar och antaganden, nivån uppgå till ett synnerligt men. När det gällde bedömningen av ett eventuellt men för de civila delarna av totalför- svaret fann tingsrätten att den samlade informationen som otill- börligen hade inhämtats vid Ericsson, om den utnyttjades för att skada svenska myndigheters förmåga att hantera en fredstida kris eller vid höjd beredskap, kunde medföra ett synnerligt men för rikets säkerhet.&lt;SPAN class="ft84"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft40"&gt;I det s.k. &lt;NOBR&gt;USB-målet&lt;/NOBR&gt; (Stockholms tingsrätts dom den 19 november 2008 i mål B &lt;NOBR&gt;2860-08)&lt;/NOBR&gt; var fråga om en oaktsam hantering av uppgifter på ett &lt;NOBR&gt;USB-minne.&lt;/NOBR&gt; På &lt;NOBR&gt;USB-minnet&lt;/NOBR&gt; fanns en datafil med bildmaterial som den tilltalade fått del av i samband med en tjänstgöring i Afghanistan och som förevisats vid ett föredrag som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Se Stockholms tingsrätts dom den 17 juni 2003 i mål B &lt;NOBR&gt;7025-02.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;en major från ett Natoland hade hållit om hotet från IED (Impro- vised Explosives Devices).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft10"&gt;Enligt tingsrätten utgjorde konsekvenser i form av personella förluster eller kostnader för de internationella styrkorna i Afgha- nistan inte ett men för rikets säkerhet. Inte heller det förhållandet att förvärrade &lt;NOBR&gt;IED-attacker&lt;/NOBR&gt; kunde påverka den svenska militära insatsen i Afghanistan negativt utgjorde enligt tingsrätten men i spioneribestämmelsens mening. Däremot fäste tingsrätten vikt vid att den teknik och det material som svensk trupp använde i Afgha- nistan och fortlöpande utvecklade även användes i Sverige. För främmande makt skulle uppgifterna därmed kunna innebära en möjlighet till taktikanpassning och andra fördelar i förhållande till Sverige och svenskt försvar. Enligt tingsrätten utgjorde dessa kon- sekvenser ett men för möjligheterna att försvara Sverige. Vidare angav tingsrätten att ett uppenbarande av förhållandena för främ- mande makt skulle kunna försämra Sveriges möjligheter att från det Natoland som uppgifterna härrörde i framtiden få del av för Sveriges del viktigt och hemligt underrättelsematerial, något som enligt tingsrätten skulle kunna medföra men för rikets säkerhet. I domskälen underströk tingsrätten att det för straffbarhet inte krävs att ett uppenbarande av uppgifterna medför konkret fara, utan att det är tillräckligt att förhållandet är av sådan art att ett uppenba- rande kan medföra men.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;Även i det s.k. &lt;NOBR&gt;Saab-målet&lt;/NOBR&gt; (Göteborgs tingsrätts dom den 10 november 2008 i mål B &lt;NOBR&gt;7226-08)&lt;/NOBR&gt; var fråga om en men- bedömning. Målet rörde bl.a. frågan om straffansvar för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Uppgifterna i målet utgjorde företagshemligheter som omfattades av försvarssekretess (bl.a. uppgifter i dokument benämnda antenndokument, signal- behandlingsdokument, leveransprov, systemspecifikation, opera- törsdokument och testrapport). Enligt tingsrätten rörde upp- gifterna sådana förhållanden vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikets säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft40"&gt;Slutligen kan även nämnas att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; har behandlats av Justitiekanslern (JK) i ett beslut av den 5 oktober 2010 (dnr 5391- &lt;NOBR&gt;10-30).&lt;/NOBR&gt; I ärendet var fråga om en förundersökning avseende brott enligt 7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen skulle inledas. Den aktu- ella gärningen bestod i att en person informerat en journalist om att en kamera var placerad i anslutning till ett skyddsobjekt (För- svarsmaktens). JK ansåg sammantaget att det var tveksamt om uppgifterna avsåg något sådant verkligt betydelsefullt som krävs för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft18"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;att det ska anses föreligga men för rikets säkerhet enligt bestäm- melsen om obehörig befattning med hemlig uppgift, varför hon beslutade att inte inleda någon förundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft12"&gt;Ett eventuellt förändringsbehov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft44"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;I avsnitt 5.4.1 har vi konstaterat att spioneribestämmelsens skydds- intresse är rikets säkerhet och att det är ett intresse som väger mycket tungt. Vi har också konstaterat att straffbestämmelsen endast bör träffa gärningar som på ett inte obetydligt sätt kan inverka negativt på skyddsintresset, dvs. på Sveriges förmåga att bevara det som samlingsbeteckningen rikets säkerhet står för. Spio- neribestämmelsen är således avsedd att träffa förhållandevis allvar- liga gärningar som, om brottsplanen till fullo verkställs, skulle kunna leda till svåra konsekvenser för Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;I avsnitt 5.4.2 har vi redogjort för vissa samhällsförändringar som har betydelse för spioneribestämmelsens tillämpning. Den slutsats som redovisas där är att vilka förhållanden som är känsliga med hänsyn till rikets säkerhet kan förändras över tiden med hänsyn till samhällsutvecklingen och att den hittills kan sägas ha inneburit att känsliga uppgifter återfinns inom fler områden i sam- hället än tidigare. I följande avsnitt behandlar vi frågan om sam- hällsutvecklingen även har gett upphov till ett behov av att förändra spioneribestämmelsen samt hur &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i bestämmelsen bör formuleras för att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt avgränsa tillämpningsområdet. En första fråga är emellertid om spioneribe- stämmelsen över huvud taget bör innehålla ett sådant rekvisit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft44"&gt;Spioneribestämmelsen bör även i framtiden innehålla ett &lt;NOBR&gt;men-rekvisit&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft40"&gt;Som redan framhållits är det viktigt att spioneribestämmelsen är utformad så att den dels på ett effektivt sätt fångar upp straffvärda förfaranden som kan innebära en inte obetydlig negativ effekt för skyddsintresset, dvs. rikets säkerhet, dels innebär att det straffbara området tydligt avgränsas till att omfatta enbart sådana förfaran- den. Enligt vår bedömning utgör ett &lt;NOBR&gt;men-rekvisit&lt;/NOBR&gt; en väsentlig för- utsättning för att uppnå ett sådant resultat. Det är svårt att åstad- komma en lämplig och tydlig avgränsning av straffbestämmelsens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395184x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;tillämpningsområde utan att använda ett &lt;NOBR&gt;men-rekvisit&lt;/NOBR&gt; som påminner om det som finns i dag. Vår sammantagna bedömning är därför att spioneribestämmelsen även i framtiden bör innehålla ett &lt;NOBR&gt;men-rekvisit&lt;/NOBR&gt; som ska vara uppfyllt för att straffansvar ska kunna dömas ut för spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft44"&gt;För straffansvar bör liksom i dag krävas att det föreligger en risk för skada (abstrakt fara)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Enligt det nuvarande &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; krävs för straffansvar att upp- gifterna avsett ett förhållande vars uppenbarande för främmande makt &lt;SPAN class="ft44"&gt;kan &lt;/SPAN&gt;medföra men för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet. Det krävs med andra ord inte någon konkret fara eller skada i det enskilda fallet utan är tillräckligt att uppgiften angår förhållanden av sådan art att deras uppenbarande för främmande makt är farligt.&lt;SPAN class="ft48"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Enligt vår bedömning finns det uppenbara skäl mot att begränsa spioneribestämmelsen till att omfatta fall där det kan konstateras att en skada har uppkommit. Liksom i dag bör det för straffansvar vara tillräckligt att det finns en risk för skada. Det bör inte heller krävas att det kan konstateras att en sådan risk har förelegat i det enskilda fallet utan – i likhet med vad som gäller i dag – vara till- räckligt att en sådan risk typiskt sett skulle kunna uppkomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;I de allra flesta fall torde det vara omöjligt att utreda och bedöma en konkret risk för skada eftersom den är beroende av en mängd faktorer som är och förblir okända. Till exempel är det i regel okänt vilken kunskap och information som den främmande makten sedan tidigare innehar. Enligt vår bedömning måste en riskbedömning ske utifrån antaganden om olika förhållanden. En grundläggande utgångspunkt är t.ex. att den främmande makten är intresserad av att utnyttja uppgifterna mot Sverige och att en angreppssituation poneras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Mot bakgrund av det anförda är det vår sammantagna bedöm- ning att den nuvarande ordningen, som innebär att det i lagtexten uppställs ett krav på att förfarandet kan medföra ett närmare angi- vet men, är både rimlig och lämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Se Ulväng m.fl., a.a., s. 247.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p598 ft44"&gt;Det nuvarande &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; har i huvudsak en ändamålsenlig och lämplig utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Av redovisningen ovan framgår att vi anser att spioneribestämmel- sen även i framtiden bör innehålla ett &lt;NOBR&gt;men-rekvisit&lt;/NOBR&gt; som innebär att det för straffansvar i vart fall ska ha förelegat en abstrakt fara för skyddsintresset. Nästa fråga att behandla är om det finns skäl att förändra det nuvarande &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; eller om det kan behållas. &lt;NOBR&gt;Men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; har kritiserats för att vara otydligt och medföra tillämpningsproblem. I direktiven har angetts att det kan innebära att förfaranden som tar sikte på uppgifter inom civila områden fal- ler utanför det straffbara området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Inledningsvis kan sägas att vår genomgång av praxis och fallstu- dier på området inte har gett vid handen att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; har vållat några beaktansvärda problem eller svårigheter i samband med den praktiska tillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Spioneribestämmelsens skyddsintresse är, i enlighet med vad som ovan har redogjorts för, riket säkerhet. I straffbestämmelsen kommer detta till tydligt uttryck genom att rikets säkerhet ingår i det s.k. &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet.&lt;/NOBR&gt; Trots att även totalförsvaret anges i lagtex- ten är det enbart uppgifter som rör förhållanden av sådan betydelse att ett uppenbarande av dem för främmande makt kan skada rikets säkerhet som ska föranleda straffansvar. Av förarbetena framgår att det för frågan om straffansvar saknar betydelse inom vilket område eller vilken sektor i samhället som dessa uppgifter finns, så länge &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är uppfyllt. Det har också särskilt påpekats att spio- neribestämmelsen är tillämplig även när det är fråga om s.k. indust- riellt och politiskt spionage som uppfyller rekvisitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Vi har redan funnit att spioneribestämmelsen bör avgränsas till förfaranden som på ett inte obetydligt sätt kan inverka negativt på rikets säkerhet. (Vad som avses med rikets säkerhet har vi utvecklat i avsnitt 5.4.1.) Enligt vår bedömning är det detta som &lt;NOBR&gt;men-rekvi-&lt;/NOBR&gt; sitet ger uttryck för. Om ett förfarande inte uppfyller &lt;NOBR&gt;men-rekvi-&lt;/NOBR&gt; sitet men väl övriga rekvisit i straffbestämmelsen varken ska eller bör straffansvar för spioneri komma ifråga. Vi återkommer nedan till frågan om det kan finnas skäl att ändra lagstiftningen på något annat sätt för att en gärning i ett sådant fall inte ska vara helt straffri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Vår slutsats är således att det nuvarande &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i huvud- sak har en ändamålsenlig utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft18"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft44"&gt;Förändringar som skulle kunna leda till en ökad tydlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Även om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i sig inte synes ha ägnats någon stor upp- märksamhet i praxis är det tydligt att gränserna för spioneribe- stämmelsens tillämpningsområde är omdiskuterade och att det råder viss oklarhet i det avseendet. Straffbestämmelsens utform- ning har kritiserats för att lämna för lite vägledning när det gäller vilka fall som kan omfattas av det straffbara området. Vi har därför, trots den slutsats som redovisats i föregående avsnitt, övervägt vilka förändringar som skulle kunna vidtas för att möta den fram- förda kritiken och för att uppnå en ökad tydlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Enligt vår bedömning är det inte möjligt att helt undvika att en straffbestämmelse av nu aktuellt slag är förenad med viss osäkerhet när det gäller tillämpningsområdet. Med detta menar vi inte att det inte tydligt ska framgå vad som krävs för straffansvar utan att det med hänsyn till vad som ovan har anförts, framförallt beträffande begreppet rikets säkerhet och betydelsen av samhällsutvecklingen, är nödvändigt att tolka straffbestämmelsen i ljuset av de förhållan- den som gäller vid tidpunkten för brottet. Som tidigare angetts kan straffbestämmelsens tillämpningsområde förändras med tiden. Det beror helt enkelt på att vilka uppgifter som ingår i det känsliga kun- skapsområdet, och som kan bli föremål för spioneri, är beroende av hur samhället är ordnat. Det är med andra ord en omöjlig uppgift att på ett uttömmande sätt ange vilka förhållanden som en uppgift ska röra för att det ska kunna vara fråga om spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;Ett förändringsalternativ som skulle kunna bidra till en ökad tydlighet är att lagtexten anger att skadebedömningen ska ske i förhållande till ett annat intresse än rikets säkerhet. Det skulle i så fall vara fråga om ett intresse som typiskt sett är av så stor bety- delse för rikets säkerhet att en risk för skada för det angivna intres- set även kan antas innebära en risk för skada för rikets säkerhet. En sådan ordning skulle kunna underlätta &lt;NOBR&gt;men-bedömningen&lt;/NOBR&gt; eftersom rikets säkerhet är ett begrepp som kan kritiseras för att inte till- räckligt tydliggöra straffbestämmelsens tillämpningsområde. Vad som avses med det begreppet skulle alltså konkretiseras i lagen genom &lt;NOBR&gt;men-rekvisitets&lt;/NOBR&gt; utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft40"&gt;I samband med att rekvisitet ”totalförsvaret” infördes i para- grafen förordade departementschefen att en &lt;NOBR&gt;men-bedömning&lt;/NOBR&gt; enbart skulle behöva ske i förhållande till det intresset (se ovan avsnitt 5.4.8). Om det kunde konstateras att ett förfarande skulle kunna orsaka skada för totalförsvaret skulle alltså även en potentiell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft18"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;skada för rikets säkerhet presumeras. Efter invändningar från utskottet kom dock &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; att få en annan innebörd, näm- ligen att det vid &lt;NOBR&gt;men-bedömningen&lt;/NOBR&gt; alltid måste konstateras att förfarandet skulle kunna innebära skada för rikets säkerhet. De fall som innebär men för totalförsvaret utan att samtidigt innebära men för rikets säkerhet omfattas således inte av straffbestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Enligt vår bedömning finns det goda skäl för att &lt;NOBR&gt;men-bedöm-&lt;/NOBR&gt; ningen alltid och enbart ska ske i förhållande till rikets säkerhet. Som tidigare har angetts bör straffbestämmelsen förbehållas förfa- randen som på ett inte obetydligt sätt kan inverka negativt på skyddsintresset, rikets säkerhet. Straffbestämmelsen bör omfatta samtliga sådana fall men inte riskera att träffa även andra förfaran- den. För att uppnå en sådan avgränsning bör bedömningen av gär- ningens skadepotential alltid ske i förhållande till rikets säkerhet, vilket &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; bör ge uttryck för. En annan omständighet som talar mot förändringsalternativet är att det skulle vara förenat med betydande svårigheter att bestämma vilka intressen som ska- debedömningen annars skulle ske i förhållande till. Oavsett vilka intressen som väljs skulle uppräkningen riskera att innebära en olämplig begränsning av tillämpningsområdet. Sannolikt skulle det inte heller bidra till att spioneribestämmelsen får en utformning som står sig över en längre tidsperiod. Av anförda skäl anser vi att inte heller totalförsvaret bör anges som ett rekvisit i straffbestäm- melsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft9"&gt;En annan lagstiftningsteknik som kan användas för att tydlig- göra det tänkta tillämpningsområdet för en straffbestämmelse är att ange exempel av olika slag i lagtexten. Av det skälet innehåller spi- oneribestämmelsen i dag ett antal exempel på skyddsvärda uppgif- ter. Vi har övervägt om det finns skäl att förändra den nuvarande exemplifieringen, t.ex. genom att tillföra lagtexten ytterligare exempel eller i stället ange exempel på förhållanden eller verksam- heter som typiskt sett är sådana att uppgifter hänförliga till dessa kan vara föremål för spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft38"&gt;Enligt vår mening finns det anledning att ifrågasätta om den nuvarande exemplifieringen har uppfyllt sitt syfte och bidragit till ett tydliggörande av paragrafens innebörd. Under tidens gång har listan med exempel förändrats och utökats, för att anpassa bestäm- melsens tillämpning med hänsyn till utvecklingen och för att ytterligare klargöra vilka fall som bestämmelsen är avsedd att träffa. Trots det riktas samma kritik mot straffbestämmelsen i dag som när den tillkom under &lt;NOBR&gt;1940-talet,&lt;/NOBR&gt; dvs. att den är otydlig till sitt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft18"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;innehåll och synes inriktad alltför mycket mot det traditionella militära försvaret. Vi instämmer i bedömningen att den nuvarande exemplifierande uppräkningen riskerar att leda tankarna fel och att den inte tillräckligt väl speglar de förhållanden som gäller i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Det finns alltid en risk för att en lista med exempel i praktiken och med tiden kommer att uppfattas som mer eller mindre uttöm- mande och därmed blir helt styrande för straffbestämmelsens räck- vidd. Inte minst med hänsyn härtill är det viktigt att exemplen är rättvisande och lämpliga. Det är dock förenat med svårigheter att urskilja sådana exempel. Vidare skulle listan behöva göras tämligen omfattande. Med hänsyn till den snabba takt som samhället föränd- ras i skulle den löpande behöva kompletteras eller på andra sätt justeras för att anpassas till utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Oavsett hur en exemplifiering utformas finns det en över- hängande risk att uppräkningen bidrar till att snäva in tillämp- ningsområdet eller leder det i en viss riktning. Det kan vara något positivt och en effekt som eftersträvas. När det gäller spioneribe- stämmelsen anser vi emellertid att fördelarna inte uppväger nack- delarna. Med hänsyn till straffbestämmelsens övriga utformning anser vi inte heller att det är nödvändigt för att säkerställa att straffbestämmelsen enbart träffar straffvärda förfaranden. Enligt vår bedömning bör straffbestämmelsen därför inte innehålla en exemplifierande uppräkning av något slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft44"&gt;Sammanfattningsvis: Det saknas skäl för ingripande förändringar av &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Av redogörelsen ovan framgår att vår sammantagna bedömning är att det nuvarande &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i huvudsak är ändamålsenligt utformat och har goda skäl för sig. De rekvisit som gäller för straffansvar framstår som väl avvägda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;I motiven har betonats att tillämpningsområdet inte är avsett att avgränsas till spioneri riktat mot vissa sektorer i samhället. Man har också tidigare uppmärksammat den förändring som har skett bl.a. när det gäller inriktningen av främmande makts underrättelseverk- samhet. Tillgängliga rättsfall och övrig utredning ger inte uttryck för att rekvisiten har inneburit att förfaranden som på ett inte obetydligt sätt kan hota skyddsintresset har fallit utanför tillämp- ningsområdet eller att den har tillämpats enbart när det varit fråga om uppgifter rörande det militära försvaret. Tvärtom har straffbe-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft18"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395189x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;stämmelsen tillämpats även vid spioneri riktat mot civila områden (se ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Även om bestämmelsen kan sägas vara behäftad med vissa bris- ter när det gäller tydlighet och förutsägbarhet är det enligt vår bedömning inte möjligt att helt undvika det. En given utgångs- punkt är dock att lagtexten ändå ska vara så tydlig och klar som möjligt och leva upp till legalitetsprincipen och andra grundläg- gande straffrättsliga principer. Enligt vår bedömning uppfyller en spioneribestämmelse i enlighet med våra förslag väl det kravet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;För att åstadkomma en större tydlighet är det enligt vår upp- fattning lämpligare att utmönstra rekvisit ur lagtexten än att lägga till. Vi anser att det finns skäl för att renodla straffbestämmelsen i olika avseenden och att ytterligare understryka att den ska tilläm- pas generellt. Vi föreslår därför att den nuvarande exemplifierande uppräkningen av skyddsvärda uppgifter utgår. Exemplifieringen bidrar inte till att klargöra straffbestämmelsens tillämpningsom- råde. Den riskerar också att på ett onödigt och olämpligt sätt begränsa den praktiska tillämpningen av straffbestämmelsen. Ytterst skulle det kunna innebära att straffansvar inte ådöms straffvärda förfaranden som kan hota rikets säkerhet men som inte omfattas av exemplifieringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Som har utvecklats ovan under avsnitt xx kan innebörden av rikets säkerhet i och för sig sägas vara relativt konstant över tiden, samtidigt som de förhållanden som är av betydelse för rikets säker- het kan förändras i takt med samhällsutvecklingen. Vilka områden och vilken verksamhet som inrymmer känsliga uppgifter kan alltså variera över tiden. Enligt vår mening bör lagtexten förändras i ovan nämnda avseende för att tydligare ge uttryck för att det saknar betydelse mot vilken sektor i samhället som spioneriet riktar sig och att den avgörande frågan är om de förhållanden som uppgiften rör är av sådan art att det kan skada rikets säkerhet att främmande makt får kännedom om dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft38"&gt;Slutligen anser vi att det finns skäl att ersätta ordet ”riket” med ”Sverige”. Riket är ett ålderdomligt uttryck som det numera avråds från att använda i författningar.&lt;SPAN class="ft117"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Eftersom Sverige utgör en pas- sande synonym till riket kan i stället det ordet användas. Någon ändring i sak är som framgått inte avsedd med förändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Se Statsrådsberedningens PM 2011:1, Svarta listan, s. 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p602 ft12"&gt;Ytterligare vägledning när det gäller det tänkta tillämpningsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft9"&gt;Även om det av olika skäl är olämpligt att i lagtexten ange exempel på vad som kan vara föremål för spioneri kan en redogörelse i för- arbetena för vilka verksamhetsområden som vid den tidpunkten typiskt sett kan inrymma känsliga uppgifter tjäna som vägledning vid den praktiska tillämpningen. I det syftet redogör vi nedan för några områden som enligt vår bedömning kan antas ha särskild betydelse för Sveriges säkerhet. Det är alltså inte fråga om en uttömmande redovisning. Inte heller är det så att alla uppgifter eller förhållanden som är hänförliga till angivna områden är av känsligt slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft44"&gt;Typexempel på verksamheter som kan innefatta känsliga uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Enligt vår bedömning kan följande verksamhetsområden – utifrån de förhållanden som råder i dag – i regel antas innefatta uppgifter av känsligt slag; verksamhet hänförlig till totalförsvaret, verksam- het för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar brott mot rikets säkerhet, och svensk försvarsun- derrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Med ”totalförsvar” avses enligt 1 § lagen (1992:1403) om total- försvar och höjd beredskap verksamhet som behövs för att förbe- reda Sverige för krig. Det civila försvaret omfattar all den civila verksamhet som utgör totalförsvar, det vill säga alla de bered- skapsförberedelser som statliga civila myndigheter, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner samt enskilda, företag, före- ningar m.fl. vidtar i fredstid och all den civila verksamhet som behövs under krigsförhållanden för att stödja Försvarsmakten, skydda liv och egendom, trygga en livsnödvändig försörjning och upprätthålla viktiga samhällsfunktioner (prop. 1996/97:4 s. 297).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft40"&gt;Försvarsunderrättelseverksamhetens uppgift är dels att utgöra ett stöd för svensk &lt;NOBR&gt;utrikes-,&lt;/NOBR&gt; säkerhets- och försvarspolitik, dels att kartlägga yttre hot mot landet (se 1 § lagen [2000:130] om för- svarsunderrättelseverksamhet). I stödet till nämnda politikområden ligger bl.a. att identifiera och redovisa eller ge förvarning om sådana förändringar i omvärldsläget som kan ligga till grund för politiskt beslut om totalförsvarets anpassning (prop. 1999/2000:25 s. 14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft18"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p603 ft8"&gt;Försvarsunderrättelseverksamheten går också ut på kartläggning av yttre hot mot Sverige. Härmed avses inte endast yttre militära hot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;Säkerhetstjänsternas uppgift är att skydda landet mot verksam- het som hotar dess säkerhet. I Sverige finns civil säkerhetstjänst och militär säkerhetstjänst. Den &lt;SPAN class="ft55"&gt;civila säkerhetstjänsten &lt;/SPAN&gt;utgörs av Säkerhetspolisen och ska förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet, bl.a. spioneri, sabotage och terrorism (jfr 2 § förord- ningen med instruktion för Säkerhetspolisen &lt;SPAN class="ft118"&gt;[&lt;/SPAN&gt;2002:1050]). Den &lt;SPAN class="ft55"&gt;militära säkerhetstjänsten &lt;/SPAN&gt;har till uppgift att avslöja säkerhetsho- tande verksamhet som riktas mot försvarsmakten och att skydda denna. Dessa uppgifter fullgörs bl.a. av Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten vid Försvarsmakten (jfr 3 b § 2 förordningen med instruktion för Försvarsmakten [2007:1266]).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;En viktig del i säkerhetstjänsternas arbete är förebyggande arbete, säkerhetsskydd. En annan beståndsdel i säkerhetstjänsten är säkerhetsunderrättelsetjänst, dvs. inhämtning, bearbetning och analys samt delgivning av uppgifter som rör säkerhetshotande verksamhet. Säkerhetsunderrättelsetjänsten syftar till att förebygga och att avslöja brott mot Sveriges säkerhet. Som ovan har framhål- lits har samhällsutvecklingen inneburit att känsliga uppgifter även kan avse viktiga samhällsfunktioner, framförallt kommunikations- nät och informationssystem, samt samhällets krishantering, om ett röjande av uppgifterna för främmande makt t.ex. skulle kunna påverka våra möjligheter att upprätthålla de funktioner som är en förutsättning för landets bestånd och självständighet. Detsamma gäller för vissa former av politiskt spionage, spioneri riktat mot forskning och utveckling inom civila områden samt spioneri som tar sikte på uppgifter som är att hänföra till s.k. utlandsmissioner, om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft44"&gt;Annan vägledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft40"&gt;Vid tillämpningen av &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; kan även viss vägledning hämtas dels från regeringens beskrivning av inriktningen på det säkerhets- och försvarspolitiska området (se bl.a. prop. 2008/09:140), dels från innehållet i andra lagar och förskrifter som syftar till att skydda Sveriges säkerhet, t.ex. säkerhets- skyddslagen. Vidare kan sekretessbestämmelsen i 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och dess tillämpnings- område lämna anvisning om vilka förhållanden som kan anses vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft18"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;av särskild betydelse för Sveriges säkerhet. Enligt den bestäm- melsen gäller sekretess för uppgift som rör verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. I praxis har försvarssekretess ansett gälla bl.a. för civilförsvarets beredskapsplaner för en kommun (RÅ 1989 not 72), fotografier på polismän i Stockholms polisdistrikt (RÅ 1990 not 141), vitsord avseende officerare (RÅ 1990 not 418), tjänstgöringsjournaler för polispersonalen i en polismyndighets sambandscentral (RÅ 1991 not 92) och för en sammanställning över utredningspersonalen i Palmeutredningen (RÅ 1994 not 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft12"&gt;Särskilt om underrättelseverksamhet riktad mot forskning och utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Med hänsyn till vad som anges i direktiven har vi särskilt övervägt om nuvarande straffbestämmelser ger ett tillräckligt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet som riktar sig mot forskning och utveckling inom civila områden. Säkerhetspolisen har framhållit att utvecklingen har gjort den typen av underrättelse- verksamhet mer vanlig och att den nuvarande straffrättsliga regle- ringen inte är ändamålsenlig. En sådan underrättelseverksamhet syftar till att berika det egna landet på det andra landets bekostnad. Kvalificerad forskning som bedrivs vid svenska företag och univer- sitet är resurskrävande. Genom en otillåten informationsinhämt- ning kan den främmande makten skapa genvägar till kunskap och minska sina egna kostnader. För svensk del innebär underrättelse- verksamheten ekonomiska förluster, förlorade marknadsandelar och, ytterst, försämrade villkor för den ekonomiska tillväxten. Enligt Säkerhetspolisen sker informationsinhämtningen i regel genom en agent på plats inom företaget eller universitetet som i vissa fall har behörig tillgång till uppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft44"&gt;Vår bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft40"&gt;Som framhållits ska spioneribestämmelsen även omfatta sådan under- rättelseverksamhet som riktar sig mot forskning och utveckling om det är fråga om förhållanden som har sådan betydelse för Sveriges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft18"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p608 ft8"&gt;säkerhet att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är uppfyllt. I den mån ett förfarande inte uppfyller &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; varken ska eller bör gärningen rubriceras som spioneri. Några andra förändringar av spioneri- bestämmelsen än de som vi ovan har redogjort för är enligt vår bedömning inte motiverade med hänsyn till Sveriges säkerhet. Som vi har angett i avsnitt 5.4.1 anser vi emellertid att det även ingår i vårt uppdrag att överväga om det finns behov av andra straffrättsliga förändringar med hänsyn till andra statliga skyddsintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Det finns enligt vår bedömning förfaranden som innefattar otillåten underrättelseverksamhet riktat mot forskning och utveckling inom civila områden som faller utanför spioneribe- stämmelsens tillämpningsområde men som ändå kan vara straffvärda med hänsyn till svenska intressen, i första hand intresset av en god ekonomisk tillväxt. Om det är fråga om förfaranden som riktar sig mot ett företag torde lagen om skydd för företagshemlig- heter erbjuda ett ändamålsenligt skydd, om de förändringar som föreslagits och som i huvudsak mottagits positivt av remissinstan- serna genomförs (se ovan avsnitten 3.4.3 och 5.3). Det skulle dock kunna hävdas att det ändå finns skäl för en förändring av den straff- rättsliga regleringen eftersom lagen om skydd för företagshemlig- heter inte i första hand är avsedd att skydda staten utan det enskilda företaget/den enskilde näringsidkaren. För att komma tillrätta med det problemet skulle någon form av dubbelreglering kunna införas vid s.k. statsstyrt företagsspioneri&lt;SPAN class="ft84"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;som (även) kan skada statliga intressen, där en konkurrenssituation får lösas genom en tillämpning av allmänna regler och principer om brottslighets- konkurrens. Det skulle t.ex. kunna ske genom att vårt förslag till ny straffbestämmelse om olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige (se nedan avsnitt 7.9) även omfattar verksamhet med en sådan inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft8"&gt;Enligt vår bedömning saknas det, utifrån det perspektiv som direktiven anvisar för våra överväganden, bärande skäl för en sådan ordning. Såvitt vi har kunnat bedöma är den straffrättsliga regle- ringen tillräckligt omfattande och heltäckande för att träffa de mest straffvärda förfaranden som kan hota mer grundläggande svenska intressen. Det torde inte vara ovanligt att känsliga uppgifter av nu aktuellt slag omfattas av sekretess varför i vart fall fråga om straffansvar för brott mot tystnadsplikt torde kunna uppkomma. Vidare torde hanteringen av uppgifterna vara föremål för interna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Statsstyrt företagsspioneri innebär att en främmande makt bedriver spionage mot ett svenskt företag med avsikt att få tillgång till företagshemligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft18"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;föreskrifter och handlingsdirektiv. Även andra åtgärder av icke- straffrättslig natur kan antas ha betydelse för att åstadkomma ett ändamålsenligt skydd för uppgifterna. Till exempel kan informa- tionsinsatser bidra till en ökad medvetenhet och vaksamhet samt förbättrade säkerhetsrutiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Sammantaget är det vår bedömning att det saknas behov av en utvidgning av det straffbara området eller andra förändringar av den straffrättsliga regleringen för att åstadkomma ett förstärkt skydd mot sådan underrättelseverksamhet från främmande makts sida som riktar sig mot forskning och utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;Särskilt om politiskt spionage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Politiskt spionage kan sägas bestå i spioneri riktat mot riksdagen, regeringen, andra politiska församlingar och politiska organ, poli- tiska partier eller intressegrupper och mellanstatliga organisationer och som syftar till att komma över information om åsikter, ideolo- gier, strategier, besluts- och förhandlingsunderlag. Det kan också vara fråga om spioneri som bedrivs från nämnda objekt av någon som agerar för en främmande makt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Som angetts ovan kan politiskt spionage omfattas av spioneribe- stämmelsen om ett uppenbarande av uppgifterna för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet. I vissa fall skulle politiskt spionage kunna vara straffbart som s.k. flyktingspionage enligt 19 kap. 10 § andra stycket brottsbalken. I den mån det är fråga om röjande av hemliga uppgifter kan ansvar för brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken komma i fråga. De förändringar av spioneribestämmelsen som vi anser är befogade har vi redovisat ovan. Frågan är om det finns något annat statligt intresse som kan motivera ett förändrat eller förstärkt straffrättsligt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet som sker i form av politiskt spionage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Politiskt spionage kan vara riktat mot Sverige för att komma över uppgifter som mera direkt rör vårt land. Det politiska spio- naget kan också involvera Sverige, men främst avse uppgifter om andra länder eller personer som svenska myndigheter har tillgång till. Det kan bedrivas här i landet men avse uppgifter som innehas av andra länder eller av mellanstatliga organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Utredningen har tagit del av s.k. fallstudier vilka huvudsakligen bygger på utredningar som har bedrivits av Åklagarmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft18"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;och Säkerhetspolisen men där åtal inte har väckts. Bland fallen finns exempel på underrättelseinhämtning eller försök därtill avse- ende uppgifter av politiskt slag. Det har emellertid inte framkom- mit att riksdagen, regeringen eller Regeringskansliet har varit före- mål för underrättelseverksamhet som medfört att uppgifter röjts. Det har inte heller framgått att företrädare för främmande makt eller någon på främmande makts uppdrag genom t.ex. anställning hos riksdagen eller Regeringskansliet har försökt komma över känsliga uppgifter. Av uppgifter från Säkerhetspolisen framgår att företrädare för politiska organisationer har tilldragit sig främmande makts intresse. Det finns dock inte belägg för att detta har lett till obehörigt röjande av uppgifter. I vad mån det är fråga om brottsliga avsikter eller om det rör sig om offensivt lobbyarbete får anses oklart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Till det politiska området bör också hänföras utlandsmyndig- heter. Bland fallstudierna finns exempel på att verksamhet vid sådan myndighet har tilldragit sig främmande makts intresse. Detta intresse kan förmodas gälla svenska positioner i olika frågor men också uppgifter om andra länders förhållanden som myndigheterna antagits förfoga över. Det finns också belägg för att främmande makt utnyttjar mellanstatliga organisationer som plattform för sin underrättelseverksamhet. Denna behöver inte vara inriktad mot förhållanden i värdstaten utan kan avse andra stater som är med- lemmar i organisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Effekter för Sverige av sådan uppmärksamhet mot det politiska området som avses här har inte kunnat fastläggas. Exempel på sådana effekter skulle kunna vara störning i förhållandet till annan stat eller mellanstatlig organisation, försämrat förhandlingsläge genom att svenska positioner röjts och avslöjande av överväganden i ännu inte fattade eller offentliga beslut av regering och riksdag. Det finns alltså inte underlag för att säga att politiskt spionage har medfört att Sverige har fått sin internationella ställning försämrad eller att beslutsfattandet har påverkats. Vi har inte heller kunnat finna belägg för att det pågår eller kan befaras inträffa en omlägg- ning av underrättelseverksamheten mot Sverige i syfte att komma över uppgifter från det politiska området, vars uppenbarande för en främmande makt kan medföra skada för andra, om än skyddsvärda, intressen än Sveriges säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft38"&gt;En betydelsefull omständighet i sammanhanget är att yttrande- och informationsfrihet spelar en särskilt viktig roll när det gäller politiska frågor. Det politiska området måste i hög grad vara till- gängligt för mediernas kritiska och ingående granskning och i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft18"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;övrigt medge utövande av grundläggande fri- och rättigheter. Vidare bör beaktas att inhämtande av politisk information utgör en viktig del av den diplomatiska verksamheten (jfr artikel 3.1 d i 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser varav framgår att det ingår i en diplomatisk beskicknings uppgifter att med alla lagliga medel hålla sig underrättad om förhållandena i den stat som mottar beskickningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Sammanfattningsvis har vår genomgång av praxis, fallstudier och annat material inte gett underlag för att påstå att det finns ett påtagligt intresse som talar för att det straffrättsliga skyddet när det gäller politiskt spionage bör utvidgas. Det finns starka skäl som talar mot en sådan utvidgning. Vi har därför stannat för att inte föreslå någon ändring i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;Spionage i internationella sammanhang&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;I avsnitt 5.4.2 har vi redogjort för vissa samhällsförändringar som har betydelse för spioneribestämmelsens tillämpningsområde. Utvecklingen har bl.a. bidragit till att vi i högre grad än tidigare samverkar med och är beroende av andra länder. Det gäller inte minst inom området för fred och säkerhet. Sveriges säkerhet är inte enbart hänförlig till förhållanden inom landets gränser. Vi bygger vårt försvar tillsammans med andra länder. Hotbilden mot Sverige påverkas i högra grad av vad som sker i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Som framgått är det vår uppfattning att ett förfarande som tar sikte på uppgifter med en internationell koppling bara ska rubrice- ras som spioneri om ett uppenbarande av dem för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet. Vi tror dock att utveck- lingen allmänt sett kan antas ha inneburit att fler uppgifter som rör vårt säkerhets- och försvarssamarbete med andra länder uppfyller &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;När det gäller uppgifter som rör en internationell militär insats som Sverige deltar i kan i vissa fall &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribe- stämmelsen vara uppfyllt. I andra fall saknar uppgifterna en till- räcklig koppling till Sveriges säkerhet för att straffansvar för spion- eri ska kunna aktualiseras. Trots det kan uppgifterna vara av stor betydelse för insatsen och för svenska intressen. Vi har därför funnit skäl att särskilt överväga behovet av förändringar av den straffrättsliga regleringen med hänsyn till skyddet för uppgifter av nu nämnt slag. Våra överväganden och förslag redovisas i kapitel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft18"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395197x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Underlaget för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;men-bedömningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det saknas skäl för att införa någon särregle- ring beträffande underlagen för &lt;NOBR&gt;men-bedömningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft40"&gt;Som inledningsvis har angetts har vi enligt direktiven även i uppgift att undersöka hur bättre förutsättningar kan skapas för att bedöma &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen. Samma rekvisit återfinns också i flera andra straffbestämmelser i 19 kap. brottsbalken. I direktiven anges att Säkerhetspolisen har pekat på komplexiteten vid prövningen av rekvisitet både hos åklagare och i domstol. Detta gäller särskilt när uppgifterna rör förhållanden utanför Försvars- maktens verksamhetsområde (dvs. Sveriges försvar) och det saknas en given myndighet att inhämta sakkunskap från.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft12"&gt;Våra överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Det ankommer på åklagaren att styrka att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är upp- fyllt. Det som ska bevisas är att det förhållande som uppgiften rör är av sådan karaktär att det hade kunnat medföra en inte obetydlig negativ effekt för Sveriges säkerhet att främmande makt får vetskap om dem, dvs. att ett uppenbarande &lt;SPAN class="ft55"&gt;kan medföra men&lt;/SPAN&gt;. Någon kon- kret fara i det enskilda fallet behöver inte bevisas utan det är fråga om en abstrakt skadebedömning (se ovan avsnitt 5.4.8). Det behö- ver inte heller visas att uppgiften är riktig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;I brottmål gäller principerna om fri bevisprövning och fri bevis- värdering (se 35 kap. 1 § rättegångsbalken). I princip alla bevisme- del är tillåtna. Av 30 kap. 2 § rättegångsbalken följer att endast sådant material som presenterats vid förhandlingen får läggas till grund för avgörandet. Rätten ska efter en samvetsgrann prövning av allt som förekommit i målet avgöra vad som är bevisat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;För att visa att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är uppfyllt i ett enskilt fall åbero- pas i i dag regelmässigt en skriftlig &lt;NOBR&gt;men-bedömning&lt;/NOBR&gt; utförd av per- soner vid en myndighet eller annat organ med särskild kunskap på området. Eventuellt kompletteras bevisningen med förhör med personerna som upprättat utlåtandet. Bevisningen kan sägas ha betydelse även för gärningens straffvärde och rubricering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft40"&gt;En &lt;NOBR&gt;men-bedömning&lt;/NOBR&gt; grundar sig på antaganden om olika förhål- landen och en uppskattning av den skada som ett uppenbarande av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft18"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395198x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;uppgifterna för främmande makt skulle kunna innebära. De perso- ner som avger utlåtanden har sällan några uppgifter att lämna om själva gärningen utan uttalar sig i egenskap av ”experter” med sär- skilda kunskaper och erfarenheter om de förhållanden som upp- gifterna rör. Domstolen är naturligtvis inte bunden av den bedöm- ning av &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; som redovisas i utlåtandet utan ska själv- ständigt pröva om bevisningen i målet är tillräcklig för att det ska anses ställt utom rimligt tvivel att uppgifterna hade kunnat medföra sådant men som spioneribestämmelsen föreskriver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Lagstiftaren har inte anvisat en särskild form av bevisföring i nu aktuella mål. Åklagaren är, inom ramen för de allmänna bestäm- melserna om bevis i brottmål, fri att använda andra bevismedel än en traditionell &lt;NOBR&gt;men-bedömning.&lt;/NOBR&gt; Enligt vår bedömning saknas det skäl för en särreglering på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Sammantaget är det vår bedömning att de problem som kan vara förenade med ett uppfyllande av åklagarens bevisbörda och möjlig- heterna att skaffa underlag för domstolens prövning av &lt;NOBR&gt;men-rekvi-&lt;/NOBR&gt; sitet inte är av sådan art eller omfattning att det finns skäl för oss att föreslå några förändringar av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Följdändringar i tryckfrihetsförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Bedömning och förslag&lt;/SPAN&gt;: För att uppnå överensstämmelse mellan regleringen i brottsbalken och regleringen i tryckfrihetsför- ordningen och yttrandefrihetsgrundlagen bör, med hänsyn till föreslagna ändringar av spioneribestämmelsen, även en ändring ske av brottsbeskrivningen i 7 kap. 4 § 3 tryckfrihetsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft10"&gt;Spioneri utgör enligt tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrande- frihetsgrundlagen (YGL) tryck- resp. yttrandefrihetsbrott (se 7 kap. 4 och 5 §§ TF resp. 5 kap. 1 § YGL). Spioneri omfattas också av regleringen i 7 kap. 3 § TF resp. 5 kap. 3 § YGL, vilket innebär att det varken finns meddelarfrihet eller anonymitetsskydd vid en sådan brottslig gärning. (Se närmare avsnitt 3.3.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Som framgått föreslår vi vissa språkliga ändringar i spioneribe- stämmelsen. Eftersom 7 kap. 4 § 3 TF innehåller en brottsbeskriv- ning som återger rekvisiten i 19 kap. 5 § brottsbalken bör en ändring av spioneribestämmelsen även föranleda motsvarande ändringar i 7 kap. 4 § TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft18"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;P class="p614 ft120"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri i samband med en internationell militär insats&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft8"&gt;En av våra huvuduppgifter är att analysera om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen har en lämplig utformning. I direktiven pekas på att olika förhållanden har förändrats sedan spioneribrottet tillkom. Det anges bl.a. att Försvarsmakten i dag bedriver en stor del av sin verksamhet i s.k. utlandsmissioner och att det kan ha bidragit till att intresset av att skydda uppgifter om rikets försvar har vidgats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Våra överväganden och förslag till förändringar av spioneribe- stämmelsen har redovisats i kapitel 5. Som framgår där är det vår bedömning att spioneribestämmelsen är avsedd att skydda Sveriges säkerhet, i bemärkelsen Sveriges oberoende och bestånd, och att den enbart ska träffa gärningar som kan innebära en inte obetydlig negativ effekt för Sveriges säkerhet samt att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; med hänsyn härtill i huvudsak har en ändamålsenlig utformning. Det saknas därför skäl att föreslå några förändringar av &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen av hänsyn till skyddsintresset Sveriges säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Vårt uppdrag begränsar sig emellertid inte till enbart en analys av spioneribestämmelsen och förändringsbehovet när det gäller den bestämmelsen. I direktiven anges att vi ska göra en analys av om den nuvarande lagstiftningen innebär ett tillräckligt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet mot svenska intressen. Vidare anges att vi mot bakgrund av bl.a. förändringarna av För- svarsmaktens verksamhet ska överväga behovet av andra straff- rättsliga förändringar (än förändringar av &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft38"&gt;Som vi tolkar direktiven innebär det att vi även ska överväga behovet av förändringar när det gäller vissa med spioneri närlig- gande förfaranden, dvs. underrättelseverksamhet som tar sikte på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft18"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395200x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p618 ft8"&gt;uppgifter av betydelse för Sveriges säkerhet men där kopplingen till det skyddsintresset inte är så starkt att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är uppfyllt. I avsnitt 5.4.8 har vi konstaterat att det kan finnas ett sådant förändr- ingsbehov när det gäller underrättelseverksamhet riktad mot upp- gifter av internationell karaktär som inte i första hand avser svenska förhållanden. Uppgifter som rör Sveriges internationella samarbete för fred och säkerhet kan vara känsliga och av stor betydelse för Sverige utan att ett uppenbarande av dem kan sägas äventyra Sveriges säkerhet på det sätt som krävs för spioneribestämmelsens tillämplighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Försvarsmakten och Säkerhetspolisen har genom sina experter i utredningen särskilt framhållit två verkliga fall som enligt deras uppfattning visar på bristerna i den nuvarande lagstiftningen; dels det s.k. &lt;NOBR&gt;USB-fallet&lt;/NOBR&gt; (se ovan avsnitt 5.4.8), dels det s.k. &lt;NOBR&gt;tolk-fallet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;I &lt;NOBR&gt;USB-fallet&lt;/NOBR&gt; var fråga om uppgifter rörande förhållanden hän- förliga till den internationella militära insatsen i Afghanistan. En svensk person hade i samband med sin tjänstgöring i Afghanistan fått del av bildmaterial från en föreläsning om hoten från IED (Improvised Explosive Devices). Han förvarade materialet på ett &lt;NOBR&gt;USB-minne&lt;/NOBR&gt; som han sedan glömde i en dator på en allmän plats. Fråga uppkom därför om straffansvar för vårdslöshet med hemlig uppgift enligt 19 kap. 9 § brottsbalken. I domen uttalade tingsrät- ten att negativa effekter för den internationella insatsen som ett uppenbarande av uppgifterna för främmande makt skulle kunna ge upphov till inte var att bedöma som men för rikets säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;I &lt;NOBR&gt;tolk-fallet&lt;/NOBR&gt; hade en svensk officer som tjänstgjorde i den svenska kontingenten av KFOR&lt;SPAN class="ft84"&gt;1&lt;/SPAN&gt;, dvs. &lt;NOBR&gt;Nato-operationen&lt;/NOBR&gt; i Kosovo, inlett en relation med en lokalanställd serbisk tolk, som visade sig vara agent med avsikt att inhämta känsliga uppgifter om insatsen för vidarebefordran till sin uppdragsgivare. Relationen avbröts innan agenten hade lyckats komma över några uppgifter genom den svenska officeren. Enligt Försvarsmakten och Säkerhetspolisen skulle det, om agenten lyckats med sin föresats och den svenska officeren lämnat ut känsliga uppgifter om insatsen, ha varit svårt att applicera en svensk straffbestämmelse på förfarandet eftersom uppgifterna inte var sådana att ett röjande av dem kunnat orsaka men för rikets säkerhet. Trots detta hade ett röjande av uppgifterna kunnat föra med sig allvarliga negativa konsekvenser för den inter- nationella insatsen samt för Sveriges relation till Nato och för Sve- riges säkerhetspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Kosovo Force.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395201x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p381 ft9"&gt;I följande avsnitt redogörs för vilket straffrättsligt skydd som uppgifter med anknytning till Sveriges internationella samarbete för fred och säkerhet har enligt den nuvarande straffrättsliga regle- ringen. Vidare redovisas våra överväganden i fråga om regleringen är ändamålsenligt utformad i detta avseende, ett eventuellt förändr- ingsbehov och hur det i så fall kan tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Ett internationellt samarbete för fred och säkerhet är viktigt för Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Ett internationellt samarbete för fred och säkerhet har fått en ökad betydelse för Sveriges säkerhet och en sam- verkan med andra länder och organisationer är viktigt för Sve- rige. Utvecklingen har även inneburit att förhållanden som rör ett internationellt samarbete för fred och säkerhet har ökat i betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft8"&gt;Som framhållits i tidigare avsnitt har samhällsutvecklingen inne- burit en ökad samverkan med andra länder, inte minst på det säker- hets- och försvarspolitiska området. Det kan med fog hävdas att utvecklingen även har inneburit ett ökat beroende av sådan sam- verkan för att upprätthålla skyddet för Sveriges säkerhet. Den för- svars- och säkerhetspolitiska inriktning som regeringen har angett ger uttryck för det och innebär att det militära försvaret enskilt och tillsammans med andra ska försvara Sverige och främja vår säker- het, i Sverige, i närområdet och utanför närområdet. Regeringen har framhållit att landets säkerhet inte enbart kan värnas vid vår gräns och att en ökad samverkan med andra länder innebär bättre förutsättningar att hantera utmaningar och hot innan de når vårt eget territorium. Vidare har angetts att det ligger i Sveriges intresse att främja internationellt säkerhets- och försvarssamarbete efter- som det skapar förtroende mellan stater och lägger grunden för gemensam säkerhet (prop. 2008/09:140 s. 8 och s. 15).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft9"&gt;Det ökade samarbetet med andra länder och organisationer är en logisk följd av samhällsutvecklingen. Sveriges säkerhet är beroende av stabilitet i omvärlden. Globaliseringen leder till att landgränser får mindre betydelse och att konflikter i andra länder även har betydelse för Sverige och för vår säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft40"&gt;Sveriges samarbete med andra länder och organisationer innebär även förpliktelser att bidra till en gemensam säkerhet. Till exempel medför vårt medlemskap i EU en solidarisk förpliktelse att till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft18"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;sammans med övriga medlemsländer ansvara för Europas säkerhet. Sverige kan således inte förhålla sig passivt vid ett angrepp som drabbar ett annat medlemsland, men kan å andra sida förvänta sig att andra länder agerar om Sverige drabbas (a. prop. s. 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Enligt vår bedömning har utvecklingen också inneburit att för- hållanden som rör Sveriges freds- och säkerhetsfrämjande samar- bete med andra länder och organisationer har fått en ökad bety- delse för Sveriges säkerhet. Om uppgifter om sådana förhållanden röjs kan de i fler fall medföra men för Sveriges säkerhet och gär- ningen omfattas av spioneribestämmelsen. Även andra förhållan- den, vars uppenbarande inte kan medföra sådant men, kan dock vara av stor betydelse för Sverige och – i ett större och längre per- spektiv – även för möjligheterna att värna Sveriges säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Närmare om Sveriges internationella freds- och säkerhetssamarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Allmänt om internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Som ett led i det internationella samarbetet på försvars- och säker- hetsområdet deltar Sverige i olika internationella freds- och säker- hetsfrämjande insatser. Begreppet fredsfrämjande verksamhet inkluderar konfliktförebyggande, fredsskapande, fredsbevarande, fredsframtvingande och fredsförebyggande insatser. I samman- hanget har fredsbevarande insatser i traditionell bemärkelse avsett insatser som görs efter ett freds- eller eldupphöravtal. Insatserna baseras på parternas medgivande samt på en opartisk inställning till konflikten. Med fredsframtvingande insatser har avsetts sådana insatser som utförs för att med militärt våld eller hot om militärt våld upprätthålla eller återställa fred i ett område (se SOU 2011:76 s. 44).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;I lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid interna- tionella militära insatser används begreppet ”internationell militär insats”. Med detta avses verksamhet som Försvarsmakten bedriver i ett insatsområde utomlands i syfte att avvärja en risk för väpnad konflikt, hejda en pågående väpnad konflikt, övervaka överens- kommelser om fred och vapenstillestånd eller skapa förutsättningar för varaktig fred och säkerhet genom humanitärt arbete i samband med en väpnad konflikt (prop. 2009/10:160 s. 141 f). Om en mili- tär väpnad styrka ska sändas utomlands för en internationell militär insats krävs enligt 15 kap. 16 § regeringsformen att det sker för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft18"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395203x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;fullgöra en internationell förpliktelse som riksdagen har godkänt, att det är medgett i lag som anger förutsättningarna för åtgärden (se lagen [2003:169] om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands och lagen [1994:588] om utbildning för fredsfrämjande verksam- het) eller att riksdagen har medgett det i ett särskilt fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Exempel på aktuella internationella insatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Enligt vad som anges i budgetpropositionen för år 2012 (prop. 2012/13:1, utgiftsområde 6, s. 20) tjänstgjorde 1 840 personer i internationella insatser under år 2011. Där anges också att svenska förband under samma år deltog i insatser i Afghanistan, Kosovo och Libyen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft12"&gt;ISAF (International Security Assistance Force, Afghanistan)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Den 20 december 2001 godkände FN:s säkerhetsråd i resolution 1386 upprättandet av en internationell säkerhetsstyrka i Afghanis- tan (ISAF) för att bistå den afghanska regeringen med att upprätt- hålla säkerheten i Kabul. Styrkans huvuduppgift är att genom säkerhetshöjande insatser skapa förutsättningar för den politiska stabiliseringsprocessen, möjliggöra för FN och andra internatio- nella och enskilda hjälporganisationer att genomföra humanitära insatser samt bistå vid återuppbyggnad och långsiktig utveckling i Afghanistan i enlighet med afghanska prioriteringar. Genom reso- lution 1510 (2003) utvidgade FN:s säkerhetsråd ISAF:s mandat till att bl.a. innefatta hela det afghanska territoriet.&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Den internationella säkerhetsstyrkan ISAF leds sedan hösten 2003 av Nato. Styrkan har ett brett internationellt stöd och bestod i september 2011 av 49 truppbidragande länder, varav 21 inte är medlemmar i Nato.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;KFOR (Kosovo Force)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft38"&gt;Insatsen i Kosovo har fått sitt mandat av FN:s säkerhetsråd genom resolution 1244. Styrkan etablerades under år 1999 och leds av Nato. I dag tjänstgör drygt 6 148 soldater i styrkan från 30 olika länder, varav Sverige bidrar med drygt 50 soldater och officerare.&lt;SPAN class="ft117"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 2011/12:29 s. 14 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Enligt uppgifter hämtade från Försvarsmaktens hemsida november 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395204x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;OUP (Operation Unified Protector)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Sverige deltog från april 2011 till oktober 2011 i den av Nato ledda insatsen i Libyen i enlighet med beslut i FN:s säkerhetsråd. Sverige bidrog med en flyginsats för att upprätthålla en flygförbudszon, säkerställa vapenembargot och skydda civila i enlighet med beslu- tet. I insatsen ingick som mest fem Gripenplan, spanings- och stödresurser, personal för informationsoperationer samt en enhet för lufttankning.&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Det straffrättsliga skyddet för uppgifter som rör ett internationellt freds- och säkerhetssamarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förhållanden hänförliga till ett internationellt samarbete för fred och säkerhet – i regel i form av en internationell militär insats – kan i vissa fall ha sådan betydelse att ett uppenba- rande av dem medför men för Sveriges säkerhet. I andra fall kan en olovlig underrättelseverksamhet riktad mot uppgifter om sådana förhållanden aktualisera straffansvar för tjänstefel eller brott mot tystnadsplikt, om rekvisiten i 20 kap. 1 § eller i 20 kap. 3 § brotts- balken är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Inom ramen för det internationella freds- och säkerhetssamarbetet hanteras känsliga uppgifter. Det kan vara fråga om uppgifter som rör Sverige, andra länder som ingår i samarbetet, relationerna mellan länderna eller en aktuell insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;När insatsen planeras och genomförs kan metod, utrustning och taktik överensstämma med det som förekommer i de deltagande ländernas inhemska försvar. Insatsens genomförande och upplägg kan således avslöja något om de enskilda ländernas försvar. Samar- betet kan även i övrigt innefatta känslig information som avslöjar förhållanden hänförliga till de deltagande ländernas försvarsför- måga. Det kan också finnas uppgifter av mer övergripande och politiskt art som t.ex. avser ländernas inbördes relationer eller ett framtida samarbete. Framför allt torde dock förekomma uppgifter som rör pågående eller planerade internationella insatser. Det kan vara fråga om taktik, bemanning, ansvarsfördelning, vapenförmåga etc. Sådana uppgifter är av central betydelse för insatsens genomfö- rande och för säkerheten för de personer som deltar i insatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Enligt uppgifter hämtade från Försvarsmaktens hemsida november 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395205x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p381 ft8"&gt;I vissa fall är uppgifterna av sådant slag att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i 19 kap. 5 § brottsbalken är uppfyllt. Så torde inte sällan vara fallet om uppgifterna på ovan nämnt sätt avslöjar något om Sveriges försvar (se ovan under avsnitt 5.4.8. angående det s.k. &lt;NOBR&gt;USB-målet&lt;/NOBR&gt; och tingsrättens domskäl i målet). Om uppgiften rör förhållanden som endast har en indirekt relevans för Sveriges säkerhet, t.ex. genom att det enbart har betydelse för den aktuella insatsen som Sverige deltar i, torde dock spioneribestämmelsen sällan vara till- lämplig. Som redan konstaterats kan det förhållande som uppgiften rör ändå ha stort värde och ett yppande av förhållandet innebära svåra konsekvenser för insatsen. Därmed uppkommer även en negativ effekt för Sverige eftersom Sveriges säkerhet gynnas av ett effektivt och framgångsrikt internationellt samarbete. Med hänsyn till att uppgiften inte uppfyller kraven i &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; kan straff- ansvar för spioneri, grovt spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift eller vårdslöshet med hemlig uppgift inte komma i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft8"&gt;Om en gärning innefattar myndighetsutövning kan fråga om straffansvar för tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken uppkomma. Det krävs då att gärningspersonen, uppsåtligen eller av oaktsamhet, vid myndighetsutövningen åsidosatt vad som gäller för uppgiften. Straffskalan för tjänstefel är böter eller fängelse i två år. Om brottet är grovt kan dömas till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;Med myndighetsutövning avses utövning av offentlig makt, dvs. utövning av befogenheter att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet eller annat jämförbart förhållande. Med myn- dighetsutövning avses i bestämmelsen i princip endast &lt;SPAN class="ft55"&gt;svensk &lt;/SPAN&gt;myndighet. Ansvar för tjänstefel kan således inte utkrävas annat än med stöd av uttryckliga bestämmelser i svensk lag.&lt;SPAN class="ft84"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft8"&gt;Uppgifter av nu aktuellt slag omfattas i regel av s.k. utrikes- sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Till exempel kan en operationsplan som upprättats inom ramen för Sveriges deltagande i den Natoledda insatsen i Afghanistan (se ovan) avseende en kommande säkerhetsoperation i det svenska ansvarsområdet omfattas av utrikessekretess eftersom ett röjande av den skulle kunna skada Sveriges relationer med Nato (däremot omfattas planen – sannolikt – inte av den s.k. försvarssekretessen i 15 kap. 2 § OSL, eftersom det inte kan anses skada rikets säkerhet att den röjs). I ett sådant fall kan ett röjande av uppgifterna aktualisera straffansvar för brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Berggren m.fl., Brottsbalken, En kommentar [Zeteo december 2012], kommentaren till 20 kap. 1 § brottsbalken och SOU 2009:76 s. 309 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft18"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395206x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft40"&gt;3 § brottsbalken. För straffansvar för brott mot tystnadsplikt krävs att någon röjer eller olovligen utnyttjar en uppgift som han eller hon är pliktig att hemlighålla enligt svensk lag.&lt;SPAN class="ft85"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Endast den som lyder under tystnadsplikt kan således träffas av straffbestämmelsen. Straffskalan för brott mot tystnadsplikt är böter eller fängelse i högst ett år, vilket kan jämföras med straffskalan för spioneri som anger fängelse i högst sex år eller, om brottet är grovt, fängelse i lägst fyra och högst arton år eller på livstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Åtgärder som inte är av straffrättslig natur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft40"&gt;En gärning som innefattar en obehörig informationshantering kan medföra andra än straffrättsliga konsekvenser för den enskilde. Förutom att gärningen kan grunda skadeståndsskyldighet kan olika arbetsrättsliga sanktioner aktualiseras om förfarandet har samband med en anställning. Ytterst kan det bli fråga om uppsägning enligt 7 § lagen (&lt;SPAN class="ft124"&gt;1982:80) &lt;/SPAN&gt;om anställningsskydd. För offentliganställda finns därutöver bestämmelser om disciplinansvar. Enligt 14 § lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA) kan en arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter i anställningen meddelas disciplinpåföljd för tjänsteförseelsen. Om felet med hänsyn till samtliga omständigheter är att anse som ringa får någon påföljd inte meddelas. Disciplinpåföljd är varning och löneavdrag (15 § LOA).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Behovet av ett utökat straffrättsligt skydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Uppgifter som rör ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i (en internationell militär insats) kan vara av stor betydelse för samarbetet (insatsen) och för Sverige, även utan att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen är uppfyllt. I ett sådant fall innebär den nuvarande straffrättsliga regleringen inte en ändamålsenlig reglering och ett tillräckligt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft8"&gt;Av redovisningen ovan framgår att det straffrättsliga skyddet för uppgifter som rör internationella insatser och som inte uppfyller &lt;NOBR&gt;men-rekvisitets&lt;/NOBR&gt; krav i spioneribestämmelsen varken är heltäckande eller särskilt starkt. Som redan angetts kan utvecklingen visserligen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Jfr SOU 2009:76 s. 309.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p608 ft8"&gt;antas ha bidragit till att fler uppgifter som rör Sveriges samarbete med andra länder och organisationer för fred och säkerhet bedöms ha sådan betydelse för Sveriges säkerhet att de omfattas av spio- neribestämmelsen. Våra förslag innebär emellertid att spioneribe- stämmelsen även i framtiden ska reserveras för förfaranden som på ett påtagligt sätt kan inverka negativt på Sveriges säkerhet i bemär- kelsen rikets oberoende eller bestånd. Det innebär att uppgifter som endast har en medelbar betydelse för Sveriges säkerhet även enligt våra förslag kommer att falla utanför spioneribestämmelsens tillämpningsområde. Som framgått kan uppgifterna ändå röra för- hållanden av stor betydelse för det aktuella samarbetet och den enskilda insatsen. Ett röjande av uppgifterna kan t.ex. äventyra insatsens genomförande eller säkerheten för de personer som deltar i insatsen. Även om dessa negativa effekter saknar omedelbar bety- delse för Sveriges säkerhet har Sverige ett starkt intresse av att und- vika dem eftersom Sverige deltar i insatsen och den utgör ett led i främjandet av den gemensamma säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft10"&gt;Med hänsyn till vikten av Sveriges internationella samarbete för fred och säkerhet kan det straffrättsliga skyddet för uppgifter som hanteras inom ramen för ett sådant samarbete inte sägas vara ändamålsenligt. Vi anser att det är otillfredsställande att en spio- neriliknande gärning som tar sikte på uppgifter av sådant slag och som saknar en tillräcklig koppling till Sveriges säkerhet för att uppfylla &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen i värsta fall helt kan falla utanför det straffbara området och i bästa fall enbart straffas som brott mot tystnadsplikt. Förfarandet kan innebära beaktans- värd skada för samarbetet och för den internationella insatsen. Förfarandet kan därigenom även skada Sverige – och ytterst Sveri- ges säkerhet – eftersom Sveriges säkerhet indirekt är beroende av säkerheten i andra länder och av ett internationellt samarbete som är framgångsrikt och effektivt. Sverige är också beroende av goda och förtroendefulla relationer med andra länder för att få del av information som kan ha betydelse för Sveriges säkerhet och för att få möjlighet att fullt ut delta i olika samarbeten för fred och säker- het. Sammantaget är det vår bedömning att det finns behov av en förändrad straffrättslig reglering. Vi har härvid – i enlighet med vad direktiven anvisar – även beaktat eventuella effekter av åtgärder som inte är av straffrättslig natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft18"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395208x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Särskilt om yttrande- och informationsfriheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;En utvidgad kriminalisering kommer att inkräkta på den grundlagsskyddade yttrande- och informationsfriheten. Kriminaliseringen motiveras ytterst av hänsyn till Sveriges säkerhet och syftar till att skydda ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i (en internationell militär insats). Regleringen har därmed starka skäl för sig som kan väga upp vissa negativa effekter för yttrande- och informa- tionsfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft10"&gt;Vi har i avsnitt 6.6 konstaterat att det finns behov av en förändrad straffrättslig reglering som innebär en utvidgning av det straffbara området och en kriminalisering av vissa former av yttranden och informationsspridning. En sådan reglering kommer att inkräkta på den grundlagsskyddade yttrande- och informationsfriheten. För att en sådan effekt ska kunna accepteras måste kriminaliseringen ha starka skäl för sig. I följande avsnitt redogör vi allmänt för inne- börden och regleringen av yttrande- och informationsfriheten samt vår bedömning av om, och under vilka förutsättningar, en begräns- ning av dessa friheter kan accepteras. Efter att vi i avsnitt 6.9 har behandlat frågan om hur en straffbestämmelse bör utformas åter- kommer vi i avsnitt 6.12 till yttrande- och informationsfriheten och den aktuella straffbestämmelsens inverkan på friheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Allmänt om yttrande- och informationsfriheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Fri åsiktsbildning är grundläggande för ett demokratiskt statsskick. Den fria åsiktsbildningen är lagfäst i den inledande paragrafen i regeringsformen (RF) som anger att den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. En fri åsiktsbildning innebär att olika meningar kan göra sig gällande. Enligt 2 kap. 1 § RF är var och en gentemot det allmänna tillförsäk- rad bl.a. yttrandefrihet och informationsfrihet. Med yttrandefrihet avses frihet att i tal, skrift eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Informationsfriheten innebär en rätt att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andra yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft38"&gt;Yttrandefriheten och informationsfriheten enligt 2 kap. RF är inte absoluta. De kan inskränkas genom lag. I 2 kap. 20 och 21 §§&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft18"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;slås fast att en begränsning av yttrande- och informationsfriheten endast får ske genom lag och för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Vidare anges att en begränsning aldrig får gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den. I 2 kap. 23 § anges särskilda intressen som kan berättiga en inskränkning av yttrande- och informationsfriheten. Bland annat anges att en begränsning får ske med hänsyn till rikets säkerhet eller förebyggandet och beivrandet av brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Internationella förpliktelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Yttrandefriheten skyddas även inom ramen för europasamarbetet. I artikel 10 i Europakonventionen anges att var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar ”åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser”. I artikeln anges under vilka förutsättningar yttrandefriheten får inskränkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;För Sverige innebär Europakonventionen en folkrättslig skyl- dighet att följa konventionen och Europadomstolens uttolkning av denna. Europakonventionen har införlivats i svensk rätt genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihet- erna. En följd härav är att Europakonventionen ska tillämpas av myndigheter och domstolar som svensk lag. Genom 2 kap. 19 § RF gäller dessutom ett förbud för riksdag, regering och förvaltnings- myndigheter att meddela normer (”lag eller annan föreskrift”) som står i strid med konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;På &lt;NOBR&gt;EU-området&lt;/NOBR&gt; har Lissabonfördraget inneburit att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna blivit bindande med samma rättsliga status som fördragen. Stadgan tillämpas i förhållande till EU:s institutioner och när medlemsstaterna tillämpar unionsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Yttrandefriheten behandlas i artikel 11 i &lt;NOBR&gt;EU-stadgan.&lt;/NOBR&gt; Den har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsikts- frihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella grän- ser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Mediernas frihet och mångfald ska respekteras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft18"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p638 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Kriminaliseringens effekter för yttrande- och informationsfriheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Enligt vår bedömning finns det starka skäl för en kriminalisering av spioneriliknande gärningar som riktar sig mot uppgifter rörande något förhållande av betydelse för Sveriges internationella samar- bete för fred och säkerhet. Vi har ovan argumenterat för varför ett sådant samarbete är viktigt för Sverige samt skälen för en kriminali- sering. Enligt vår bedömning har skälen för en kriminalisering sådan tyngd att de väger upp de negativa effekter som den kan innebära för yttrande- och informationsfriheten. Kriminaliseringen motiveras av hänsyn till Sveriges säkerhet och vilar därmed på samma grund som övriga bestämmelser i 19 kap. brottsbalken. Den straffrättsliga regleringen kommer att träffa allvarlig brottslighet och syftar till att skydda ett intresse som enligt regeringsformens bestämmelser kan motivera en begränsning av yttrande- och infor- mationsfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;En given utgångspunkt för våra överväganden beträffande utformningen av den straffrättsliga regleringen är att det straffbara området ska avgränsas på ett lämpligt och ändamålsenligt sätt och inte innebära en större begränsning av yttrande- och informations- friheten än vad som är nödvändigt med hänsyn till straffbestäm- melsernas ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Grundläggande principer för kriminalisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Utöver den under avsnitt 6.7.3 angivna utgångspunkten, att en utvidgning av det kriminaliserade området ska vara så begränsad som möjligt för att tillgodose behovet av åtgärder, har vissa grund- läggande principer för kriminalisering varit styrande för våra över- väganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Kriminalisering innebär att ett visst beteende beläggs med straff. Straff är statens yttersta maktmedel mot dess medborgare och kri- minalisering bör därför användas med urskiljning och bara när det är nödvändigt för att motverka ett icke önskvärt beteende. Ett grundläggande krav för att en kriminalisering ska anses befogad är att den syftar till att skydda ett legitimt och konkretiserat intresse. Bakom varje kriminalisering ska finnas ett bärande skyddsintresse (även kallat skyddsobjekt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft18"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395211x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p508 ft9"&gt;Följande förutsättningar anses i allmänhet behöva vara uppfyllda för att en kriminalisering ska vara befogad (se även nedan under avsnitt 7.6.1). &lt;SPAN class="ft48"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Ett beteende kan föranleda påtaglig skada eller fara.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Alternativa sanktioner står inte till buds, skulle inte vara ratio- nella eller skulle kräva oproportionerligt höga kostnader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;En straffsanktion krävs med hänsyn till gärningens allvar. Om straff föreskrivs för helt bagatellartade förseelser finns en risk för straffrättslig inflation och att straffhotet inte längre får den tyngd som det är avsett att ha.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;En straffsanktion ska utgöra ett effektivt medel för att motverka det icke önskvärda beteendet (dvs. ha en gärningspreventiv verkan).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Rättsväsendet ska ha resurser att klara av den ytterligare belast- ning som kriminaliseringen innebär.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft8"&gt;När en kriminalisering övervägs bör även vissa grundläggande rättssäkerhetsprinciper beaktas. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Legalitetsprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär i kort- het att all strafflagstiftning måste vara begriplig, preciserad och förutsägbar. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Konformitetsprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär att straff eller annan brottspåföljd endast får drabba en person som kunnat, dvs. haft förmåga och tillfälle att rätta sig efter lagen. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Skuldprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär att enbart den person som uppvisat skuld – vars handlande är klan- dervärt – bör drabbas av straffansvar och att straffet inte bör vara strängare än vad som motsvarar graden av skuld. Dessa principer har bl.a. betydelse för hur en straffbestämmelse bör utformas, vilken gärning den ska avse och vem den ska träffa.&lt;SPAN class="ft88"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;En närmare redogörelse för ovan nämnda principer finns i avsnitt 7.6.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Prop. 1994/95:23 s. 52 f och dir. 2011:31. Kriterierna presenterades av Åklagarutredningen under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; första hälft (SOU 1992:61). Kriterierna godtogs i allt väsentligt av både regering och riksdag (prop. 1994/95:23, bet. 1994/95:JuU2, rskr. 1994/95:40). Straff- rättsanvändningsutredningen (Ju 2011:05) har i uppdrag att på nytt analysera och ta ställning till vilka kriterier som bör gälla för att kriminalisering ska anses befogad (dir. 2011:31).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Jfr bl.a. Integritetsskyddskommitténs betänkande SOU 2007:22, del I, s. 175 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395212x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p643 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;En ny straffbestämmelse för spioneri i samband med en internationell militär insats (utlandsspioneri)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En särskild bestämmelse införs i 19 kap. brotts- balken som straffbelägger spioneri avseende uppgifter rörande något förhållande vars uppenbarande för främmande makt eller sammanslutning kan medföra allvarligt men för en internationell militär insats som Sverige deltar i (utlandsspioneri). Straffbe- stämmelsen ska endast tillämpas om förfarandet inte uppfyller rekvisiten i 19 kap. 5 §. För brottet ska gälla en straffskala som innebär att fängelse i högst fyra år kan dömas ut. Om brottet är grovt ska fängelse i lägst två och högst åtta år kunna dömas ut. Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska särskilt beaktas om gärningen rörde förhållande av stor betydelse eller innebar fara för människors liv eller hälsa, eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft9"&gt;Som framgår ovan under avsnitt 6.6 är vår slutsats att den nuva- rande straffrättsliga regleringen inte är ändamålsenlig och att den inte ger ett tillräckligt skydd mot underrättelseverksamhet som riktar sig mot uppgifter rörande något förhållande av betydelse för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Enligt vår bedömning är de allmänna förutsättningar för kriminalisering som redovisats ovan under avsnitt 6.8 uppfyllda. En förändring av straffansvaret är därför motiverad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Lagteknisk lösning och rubricering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft38"&gt;Utifrån ovan angivna utgångspunkter har vi funnit att en förändr- ing av den straffrättsliga regleringen bör ske genom att en särskild straffbestämmelse införs som tar sikte på underrättelseverksamhet av nu aktuellt slag. Enligt vår bedömning bör straffbestämmelsen utformas med spioneribestämmelsen som förebild och brottet rubriceras utlandsspioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft18"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p648 ft9"&gt;Straffansvar enligt den nya straffbestämmelsen bör endast komma ifråga när spioneribestämmelsen inte är tillämplig på förfa- randet. Straffbestämmelsen för utlandsspioneri är således avsedd att vara subsidiär i förhållande till spioneribestämmelsen, vilket uttryck- ligen bör framgå av lagtexten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Närmare om straffbestämmelsens tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft12"&gt;Skyddsintresset&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Straffbestämmelsen motiveras av det svenska intresset av fred och säkerhet utanför Sveriges gränser och det sammanhängande beho- vet av samarbete med andra länder. Ytterst grundar sig straffbe- stämmelsen på ett intresse av att värna Sveriges säkerhet. Det närmaste och konkreta skyddsintresset för den straffrättsliga regle- ringen är dock den enskilda insatsen (dvs. inrättandet av insatsen och genomförandet av den i enlighet med syftet/ planeringen). Härav följer att endast gärningar som på ett påtagligt sätt kan äventyra eller försämra förutsättningarna för insatsens genomfö- rande bör omfattas av en kriminalisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft12"&gt;Den brottsliga gärningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Som redan angetts anser vi att en ny straffbestämmelse bör utfor- mas med spioneribestämmelsen som förebild. Den straffbara gärningen bör således bestå i att någon obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer en uppgift av viss betydelse för en insats som sker inom ramen för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Vidare bör även omfattas att någon obehörigen framställer eller tar befattning med skrift, teck- ning eller annat föremål som innefattar en sådan uppgift som avses i straffbestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft82"&gt;Ett krav på direkt uppsåt att gå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;främmande makt eller sammanslutning tillhanda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft40"&gt;I likhet med vad som gäller för spioneri, och av samma skäl som motiverat begränsningen i det fallet, bör straffansvar endast komma ifråga när förfarandet har skett med direkt uppsåt (se ovan avsnitt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft18"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395214x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;5.4.5). Med hänsyn till de förhållanden som i allmänhet gäller när en internationell insats aktualiseras och genomförs är det emellertid inte lämpligt att begränsa det straffbara området till att enbart omfatta fall där gärningsmannens avsikt varit att gå en främmande makt tillhanda. De grupperingar som vanligen verkar i ett insats- område, och som på ett eller annat sätt berörs av den konflikt som motiverar insatsen, faller sällan under definitionen främmande makt, trots att de i praktiken utgör en maktfaktor samt ett påtag- ligt och reellt hot mot insatsen. För att tillgodose behovet av krimi- nalisering och kravet på en effektiv strafflagstiftning är det ange- läget att en straffbestämmelse även omfattar förfaranden som inne- bär att någon medvetet lämnar uppgifter till en sådan gruppering eller sammanslutning. I författningskommentaren utvecklar vi närmare vad som avses med begreppet ”främmande sammanslutning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Krav på allvarligt men för en internationell militär insats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;För att uppnå en ändamålsenlig och effektiv straffbestämmelse som samtidigt är tydlig och väl avgränsad bör en förutsättning för straffansvar vara att ett uppenbarande av den aktuella uppgiften för främmande makt eller sammanslutning kan medföra allvarligt men för en internationell militär insats som Sverige deltar i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;En första förutsättning är alltså att det är fråga om en insats som Sverige deltar i och som kan klassificeras som en ”internationell militär insats”. En internationell militär insats är, enligt lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella mili- tära insatser, verksamhet som Försvarsmakten bedriver i ett insats- område utomlands i syfte att avvärja risk för en väpnad konflikt, hejda en pågående väpnad konflikt, övervaka överenskommelser om fred och vapenstillestånd eller skapa förutsättningar för var- aktig fred och säkerhet genom humanitärt arbete i samband med en väpnad konflikt.&lt;SPAN class="ft84"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Vi återkommer till innebörden av begreppet i författningskommentaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft38"&gt;En andra förutsättning är att förfarandet kan medföra allvarligt men för den internationella militära insatsen. Det innebär att det i vart fall ska finnas en abstrakt fara för en negativ effekt av viss storhet för den internationella insatsen. Enligt vår bedömning bör inte varje negativ effekt för insatsen föranleda straffansvar. Utvidg- ningen av det straffbara området bör i stället förbehållas gärningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Se också prop. 2009/10:160 s. 141 f och SOU 2011:76 s. 43 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;som på ett påtagligt sätt kan inverka negativt på insatsen som helhet. I författningskommentaren behandlas närmare vilka konse- kvenser som kan aktualisera straffbestämmelsens tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Avgränsningen innebär bl.a. att förfaranden som enbart kan medföra negativa konsekvenser för Sveriges utrikesrelationer eller för ett annat lands säkerhet inte omfattas av straffbestämmelsen. När det gäller en gärning som kan innebära skada för Sveriges relationer till andra länder kan straffansvar enligt 19 kap. 5 § brottsbalken aktualiseras, om konsekvenserna är så allvarliga att det är fara för Sveriges säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Ingen begränsning till uppgifter rörande förhållanden av hemlig natur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Vi har övervägt om det straffbara området uttryckligen bör begrän- sas till gärningar som innebär befattning med uppgifter som rör ett förhållande av hemlig natur (jfr 19 kap. 7 § brottsbalken). I enlig- het med vad vi har redogjort för när det gäller spioneribestämmel- sen anser vi emellertid att det finns övervägande skäl som talar mot att förena straffbestämmelsen med ett rekvisit som innebär en sådan begränsning (se ovan avsnitt 5.4.7.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;För det första anser vi att straffbestämmelsen är tillräckligt väl avgränsad redan utan en sådan begränsning. Straffbestämmelsens utformning, med &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; och kravet på direkt uppsåt, säker- ställer att den enbart träffar allvarliga och straffvärda förfaranden samt att straffansvar endast aktualiseras när det är fråga om upp- gifter av särskilt känsligt slag. Med hänsyn härtill kan bestämmel- sen även utan ett uttryckligt krav på att en uppgift ska röra ett för- hållande av hemlig natur i praktiken förväntas omfatta i princip enbart sådana uppgifter. Det framstår därför som överflödigt och onödigt att tynga straffbestämmelsen med ytterligare ett rekvisit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft8"&gt;För det andra skulle en begränsning till uppgifter som rör för- hållanden av hemlig natur kunna innebära att straffbestämmelsen får ett alltför snävt tillämpningsområde och att uppenbart straffvärda förfaranden inte kan föranleda straffansvar t.ex. därför att det inte kan bevisas att rekvisitet är täckt av gärningsmannens uppsåt trots att övriga rekvisit är för handen och har subjektiv täckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft38"&gt;Sammantaget anser vi att det varken är motiverat eller lämpligt att begränsa straffbestämmelsen till gärningar som avsett uppgift rörande ett förhållande av hemlig natur. Det skulle enligt vår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft18"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;bedömning riskera att förena straffbestämmelsen med tillämp- ningsproblem och bevissvårigheter. I likhet med vad som gäller enligt spioneribestämmelsen bör den nu aktuella straffbestäm- melsen vara tillämplig på uppgifter rörande förhållanden som upp- fyller &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet,&lt;/NOBR&gt; oavsett om dessa kan betecknas som öppna eller hemliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Straffskalan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;Som angetts syftar straffbestämmelsen i första hand till att åstad- komma ett skydd för en internationell insats som Sverige deltar i. Straffbestämmelsen motiveras emellertid även av hänsyn till Sveri- ges säkerhet och innebär ett förstärkt skydd för uppgifter som angår Sveriges samarbete med andra länder för att främja fred och säkerhet utanför Sveriges landgränser. Även om det omedelbara skyddsintresset inte är Sveriges säkerhet har straffbestämmelsen ett skyddsintresse som väger tungt vid en jämförelse med andra skyddsintressen. Vidare innebär straffbestämmelsens avgränsning att endast gärningar som kan leda till en viss kvalificerad effekt för skyddsintresset omfattas av straffansvar. Med hänsyn härtill kan de gärningar som är avsedda att träffas av straffbestämmelsen i grun- den sägas vara av allvarligt slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft9"&gt;Det är tydligt att straffbestämmelsens utformning innebär att den kan omfatta gärningar av vitt skilda slag och svårhet. I sina värsta former kan brottsligheten leda till mycket svåra konsekven- ser för den aktuella insatsen. Ett uppenbarande av en känslig upp- gift kan riskera människoliv och orsaka stor förstörelse. Det kan också leda till att hela eller delar av insatsen inte alls kan genomfö- ras eller inte kan genomföras som planerat. För straffansvar krävs som minst att det är fråga om en gärning som kan innebära ett all- varligt men för insatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Det ovan anförda innebär enligt vår mening att straffskalan bör vara förhållandevis sträng för att spegla att det finns anledning att se allvarligt på den aktuella brottstypen. Vidare bör straffskalan ha en tillräcklig spännvidd för att medge en nyanserad och differentie- rad straffmätning och innebära att ett straff som motsvarar brottets svårhet i alla fall kan dömas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att brottet bör styras av en straff- skala som föreskriver fängelse i högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft18"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Grovt brott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Som redan angetts kan straffbestämmelsen i vissa fall avse gär- ningar av mycket allvarligt slag och som kan ge upphov till mycket svåra konsekvenser. I värsta fall kan en gärning innebära att syftet med insatsen omintetgörs och att den inte alls kan genomföras som planerat. Ett uppenbarande av känsliga uppgifter kan, utöver mate- riella skador, innebära att människor dör eller kommer till skada. Det kan också kraftigt begränsa eller försämra möjligheterna att åstadkomma fred och säkerhet i det aktuella insatsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Det är enligt vår uppfattning viktigt att det finns möjligheter att vid straffvärdebedömningen beakta samtliga omständigheter i det enskilda fallet och att anpassa straffet efter brottets svårhet. Ett allvarligare brott ska straffas strängare än ett lindrigare brott. Det är också viktigt att de straff som kan dömas ut för gärningar av det allvarligaste slaget uppfattas som adekvata och rimliga i förhållande till brottets allvar och till de straff som kan dömas ut för andra lika allvarliga brott. Med hänsyn härtill anser vi att det bör finnas utrymme att bedöma ett brott som grovt och att en särskild straff- skala då bör gälla som föreskriver fängelse i lägst två år och i högst åtta år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft9"&gt;Vid bedömningen av om ett brott ska anses som grovt bör sär- skilt beaktas vilka konsekvenser gärningen kan ge upphov till samt uppgifternas art och omfattning. Även i nu aktuellt avseende bör straffbestämmelsen utformas med spioneribestämmelsen som före- bild. De omständigheter som enligt 19 kap. 6 § särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett spioneri är grovt bör som utgångs- punkt även beaktas vid bedömningen av rubriceringen av ett utlandsspioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Till skillnad från vad som gäller vid spioneri bör det dock inte anges i bestämmelsen för grovt utlandsspioneri att det särskilt ska beaktas om gärningen var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig. En internationell militär insats sker i regel i en miljö som påminner om en krigssituation eller i vart fall är starkt präglad av konflikter, vilket bl.a. innebär att den är för- enad med särskilda risker för de personer som deltar i den. Det förhållandet har vi tagit hänsyn till vid utformningen av den före- slagna straffbestämmelsen för utlandsspioneri. Graden av farlighet, risker och övriga förhållanden på platsen för den internationella insatsen kan naturligtvis variera och påverka bedömningen av ett brotts straffvärde. Att på samma sätt som i 6 § ange att det vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft18"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395218x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;rubriceringen av ett brott särskilt ska beaktas om gärningen varit av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig är dock varken lämpligt eller motiverat, med hänsyn till de förhållan- den som i allmänhet råder vid en internationell militär insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Däremot bör det enligt vår uppfattning tillmätas särskild bety- delse om gärningen inneburit fara för människors liv eller hälsa. Som framgått kan ett utlandsspioneri, med hänsyn till de risker som en internationell militär insats i allmänhet är förenad med, i värsta fall medföra att personer mister livet eller skadas. Enligt vår bedömning är den risk för människors liv och hälsa som en gärning innebär, eller kan innebära, en omständighet av stor betydelse vid bedömningen av ett brotts svårhet och något som särskilt bör beaktas vid brottets rubricering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.9.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Svensk jurisdiktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;För straffbestämmelsens tillämplighet saknar det betydelse om gärningen har skett i Sverige eller utomlands. Det kan dock antas att en brottslig gärning inte sällan sker utanför Sveriges gränser och det finns därför anledning att överväga i vilken utsträckning svensk lag är tillämplig i en sådan situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Allmänt om svensk straffrättslig jurisdiktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Enligt svenska straffrättsliga jurisdiktionsregler är huvudregeln att svensk domstol inte är behörig att döma över brott som har begåtts utanför Sverige, om gärningen är fri från ansvar enligt lagen i det land där den har begåtts.&lt;SPAN class="ft88"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Med andra ord gäller som utgångspunkt ett krav på s.k. dubbel straffbarhet (se 2 kap. 2 § brottsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Från denna huvudregel finns ett antal undantag, vilka framgår av olika bestämmelser i 2 kap. brottsbalken. Till exempel anges i 2 kap. 3 § att det utan hänsyn till kravet på dubbel straffbarhet ska dömas till ansvar enligt svensk lag och vid svensk domstol för brott som begåtts utom riket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Ett brott anses i allmänhet begånget där den brottsliga handlingen företogs, se 2 kap. 4 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft18"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p656 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;om brottet begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig eller om det begåtts av någon annan på ett sådant område och avdel- ningen befann sig där för annat ändamål än övning (punkt 2),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;om brottet begåtts vid tjänstgöring utom riket av någon som är anställd i Försvarsmakten och tjänstgör i en internationell mili- tär insats eller som tillhör Polisens utlandsstyrka (punkt 3),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;om brottet förövats mot Sverige, svensk kommun eller annan menighet eller svensk allmän inrättning (punkt 4),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;om det lindrigaste straff som i svensk lag är stadgat för brottet är fängelse i fyra år eller däröver (punkt 7).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft9"&gt;En annan huvudregel är att det krävs ett särskilt förordnande om åtal från regeringen för ett brott som har förövats utom riket (2 kap. 5 §). Ett åtalsförordnande krävs dock inte när det är fråga om brott som omfattas av 2 kap. 3 § 3 eller om brott förövat av svensk, dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare mot svenskt intresse (se 2 kap. 5 § 3 och 6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft40"&gt;I sammanhanget kan även nämnas att Utredningen om svenskt rättsväsende i internationellt uppdrag har föreslagit en utvidgning av den svenska jurisdiktionen och att det ska införas fler undantag från kravet på dubbel straffbarhet (se SOU 2009:76). Utredningens förslag innebär att 2 kap. 3 § ska tillföras en ny punkt, 3 b, som tar sikte på brott begångna vid tjänstgöring utom riket av svensk med- borgare eller utlänning med hemvist i Sverige som deltar i ett inter- nationellt uppdrag som Sverige tar del i. Betänkandet har remitte- rats och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft12"&gt;Överväganden och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft40"&gt;Av redovisningen ovan framgår att samtliga anställda i Försvars- makten som tjänstgör i en internationell militär insats samt de som tillhör Polisens utlandsstyrka kan lagföras i Sverige, utan hänsyn till kravet på dubbel straffbarhet. Enligt 2 kap. 3 § 4 gäller inte heller kravet på dubbel straffbarhet vid brott som har förövats mot Sve- rige. Bestämmelsen ger uttryck för den s.k. statsskyddsprincipen. Enligt förarbetena innefattar uttrycket ”förövat mot Sverige” brott som omedelbart riktar sig mot ett sådant intresse beträffande vilket den svenska staten uppfattas som bärare, t.ex. brott mot svenska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft18"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395220x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p660 ft9"&gt;statens yttre eller inre säkerhet eller dess offentliga myndigheter.&lt;SPAN class="ft48"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Statsskyddsprincipen torde inte sällan kunna tillämpas vid brotts- lighet enligt 19 kap. brottsbalken som sker utomlands. Detsamma torde i vissa fall gälla även för brott enligt den nu aktuella straffbe- stämmelsen. Härtill kommer att en utvidgning av undantagen från kravet på dubbel straffbarhet har föreslagits och är under rege- ringens överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Sammantaget anser vi att det saknas skäl för oss att föreslå några ändringar i 2 kap. brottsbalken med anledning av vårt förslag till ny straffbestämmelse om utlandsspioneri. Den nuvarande regleringen kan antas innebära tillräckliga möjligheter till lagföring av brott för att straffbestämmelsen ska kunna sägas vara effektiv och ändamåls- enlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;En kriminalisering av förfaranden som sker utan direkt uppsåt eller av grov oaktsamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Straffbestämmelserna i 19 kap. &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; §§ förändras så att en gärning som uppfyller de objektiva rekvisiten för utlands- spioneri men som sker utan syfte att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda, eller som sker av grov oaktsamhet, kan föranleda straffansvar för obehörig befattning med hemlig uppgift eller för vårdslöshet med hemlig uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft10"&gt;Enligt vårt förslag ska straffansvar för utlandsspioneri förutsätta direkt uppsåt hos gärningsmannen. Även gärningar som sker utan sådant uppsåt eller av grov oaktsamhet är emellertid klandervärda och bör omfattas av det straffbara området. Det är enligt vår upp- fattning rimligt att i detta avseende behandla brottet utlandsspio- neri på samma sätt som spioneribrottet. I enlighet med vad som gäller vid spioneri bör därför en gärning som uppfyller de objektiva rekvisiten för utlandsspioneri men som sker utan syfte att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda straffas som obe- hörig befattning med hemlig uppgift och, när det sker av grov oakt- samhet, som vårdslöshet med hemlig uppgift. Vi återkommer i kapitel 8 till frågan om den lagtekniska lösningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Berggren m.fl., Brottsbalken, En kommentar [Zeteo november 2012], kommentaren till 2 kap. 3 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft18"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395221x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p665 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Straffansvar vid försök, förberedelse, stämpling och oaktsam medverkan till brott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i 19 kap. 14 och 15 §§ om straff- ansvar vid försök, förberedelse, stämpling och oaktsam medver- kan till brott ska, i samma utsträckning som gäller för spioneri, göras tillämpliga vid utlandsspioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft9"&gt;I 19 kap. 14 § första stycket regleras i vilka fall det är straffbart att göra sig skyldig till försök, förberedelse eller stämpling till brott enligt 19 kap. brottsbalken. Bestämmelsen omfattar bl.a. spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift och olovlig underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft8"&gt;I 14 § andra stycket föreskrivs att den som underlåter att avslöja vissa brott enligt 19 kap., däribland spioneri och grov obehörig befatt- ning med hemlig uppgift, ska dömas till ansvar enligt vad som sägs i 23 kap. För straffansvar krävs att underlåtenheten är uppsåtlig. Däremot krävs inte uppsåt med hänsyn till det förestående huvudbrottet.&lt;SPAN class="ft88"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Av 15 § följer att straffansvar även kan komma ifråga för den, som med hänsyn till vad som är känt för honom eller henne, på grund av meddelad varning eller annars hade bort inse att vissa brott i 19 kap. var ”å färde”. I ett sådant fall ska dömas för med- hjälp till brott. Det svåraste straffet som får dömas ut är fängelse i två år. Bland annat spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift omfattas av bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft40"&gt;Enligt vår bedömning är det rimligt och lämpligt att nu nämnda bestämmelser görs tillämpliga även när det är fråga om utlands- spioneri, grovt utlandspioneri eller en befattning med uppgift som avses i 5 a §, vilken uppfyller kraven på straffansvar för grov obehö- rig befattning med hemlig uppgift. Det är också i dessa fall fråga om allvarlig brottslighet som riktar sig mot ett skyddsintresse av stor betydelse, vilket motiverar en effektiv strafflagstiftning och goda möjligheter att motverka skada. Det framstår vidare som logiskt och konsekvent att brott av nu aktuellt slag kriminaliseras i samma utsträckning som andra jämförbara brott i 19 kap. brottsbalken. Sammantaget anser vi således att det finns skäl för att låta det straffbara området omfatta även försök, förberedelse och stämpling till nämnda brott liksom oaktsam medverkan till sådana brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Berggren m.fl., Brottsbalken, En kommentar [Zeteo december 2012], kommentaren till 19 kap. 14 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft18"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395222x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p669 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Möjligheten att använda tvångsmedel vid utlandsspioneri&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och i lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott görs tillämpliga även vid uppsåtliga fall av nu aktuell brotts- lighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Med hänsyn till brottslighetens natur och allvar, och intresset av en effektiv och ändamålsenlig straffrätts- lig reglering, bör det finnas samma möjligheter att tillgripa hemliga tvångsmedel vid misstanke om ett uppsåtligt brott av nu aktuellt slag som vid andra jämförbara brott i 19 kap. brotts- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft9"&gt;Våra förslag innebär att nya brott införs i brottsbalken. Som fram- gått motiveras kriminaliseringen av hänsyn till Sveriges säkerhet och avser att skydda en internationell militär insats som Sverige deltar i. Med hänsyn till brottslighetens natur och allvar bör det enligt vår uppfattning finnas samma möjligheter att använda tvångsmedel vid misstanke om dessa brott som när det gäller andra jämförbara brott i 19 kap. brottsbalken, t.ex. spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift eller andra former av olovlig under- rättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Brottstyperna är typiskt sett svårutredda. Det finns därför behov av att kunna tillgripa tvångsmedel för att möjliggöra utred- ning och lagföring av brotten samt för att förebygga att de kommer till stånd. Vidare väger intresset av att skydda Sveriges säkerhet, och en internationell insats som Sverige deltar i, tungt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att brottens allvar, kravet på en effektiv strafflagstiftning och behovet av de aktuella tvångsmedlen uppväger det integritetsintrång som tvångsmedlen kan medföra för en enskild. Enligt vår bedömning finns det därför skäl att utvidga tillämpningsområdet för bestämmelserna i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och i lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott till att omfatta även uppsåtliga fall av brottslighet av nu aktuellt slag, dvs. vid utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och den form av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft18"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395223x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p673 ft9"&gt;grov obehörig befattning med hemlig uppgift som avser sådan upp- gift som anges i 5 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft40"&gt;Vårt ställningstagande sker utifrån den nuvarande regleringen för tvångsmedelsanvändning och innebär att vi anser att det – med utgångspunkt i den regleringen – är rimligt att samma möjligheter att vidta tvångsmedel gäller vid utlandsspioneri som vid spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Konsekvenser för yttrande- och informationsfriheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i 7 kap. 3 och 4 §§ TF och 5 kap. 3 § YGL ändras så att de även blir tillämpliga vid gärningar som omfattas av den förslagna kriminaliseringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Våra förslag innebär att vissa former av infor- mationsspridning kriminaliseras och därmed en begränsning av yttrande- och informationsfriheten. Begränsningen är godtagbar med hänsyn till de starka intressen som bär upp kriminali- seringen och till avgränsningen av det straffbara området. Med hänsyn till vikten av det aktuella skyddsintresset, den inter- nationella insatsen, och för att uppnå en logisk och konsekvent reglering, bör gärningar som träffas av straffbestämmelserna även undantas från tryck- och yttrandefriheten och utgöra tryckfrihetsbrott respektive brott enligt 7 kap. 3 § tryckfrihets- förordningen (TF) eller yttrandefrihetsbrott enligt 5 kap. 1 § YGL eller brott enligt 5 kap. 3 § YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Kriminaliseringen innebär en godtagbar begränsning av yttrande- och informationsfriheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft10"&gt;I avsnitt 6.7 har vi angett att det enligt vår bedömning finns goda skäl för en kriminalisering som innebär vissa begränsningar av ytt- rande- och informationsfriheten. Vi återkommer nu till frågan om vilka konsekvenser vårt förslag kan få för yttrande- och informa- tionsfriheten, med hänsyn till straffbestämmelsens utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft38"&gt;Den föreslagna straffbestämmelsen innebär en kriminalisering av vissa förfaranden som innefattar yttranden eller informations- spridning. Den innebär alltså en begränsning av den grundlags-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft18"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395224x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;skyddade yttrande- och informationsfriheten, eller i vart fall att straffrättsliga konsekvenser kan följa för den som på visst sätt missbrukar dessa friheter.&lt;SPAN class="ft48"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Som vi tidigare har angett anser vi att det allmänt sett finns tillräckliga skäl för en straffrättslig reglering som medför sådana konsekvenser. Vi har utformat straffbestäm- melsen med hänsyn till att begränsningen av yttrande- och infor- mationsfriheten bör vara så liten som möjligt och inskränkas till vad som är nödvändigt med hänsyn till straffbestämmelsens skyddsintresse. Enligt vår bedömning uppfyller den straffrättsliga reglering som vi föreslår det kravet. Vi anser att förslagen innebär en väl avvägd kriminalisering med hänsyn till de motstående intres- sen som gör sig gällande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;En ändring bör ske av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft12"&gt;Allmänt om tryck- och yttrandefriheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Genom bestämmelsen i 2 kap. 1 § andra stycket regeringsformen (RF) görs det ett viktigt undantag från RF:s regelsystem. Där anges att beträffande tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i radioprogram, television och liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt i tekniska upptagningar gäller vad som föreskrivs i TF och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Yttrandefriheten i de här fallen regleras alltså i dessa grundlagar och inte i RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Tryckfriheten kan således sägas utgöra en del av yttrandefri- heten som är särskilt reglerad i TF. Motsvarande reglering finns i YGL för olika former av tekniska upptagningar. I TF och YGL läggs ett mycket detaljerat skyddssystem för tryck- och yttrande- friheten fast. Systemet vilar på ett antal grundprinciper som syftar till att ge ett särskilt starkt skydd för tryckta skrifter och vissa andra medieformer. En viktig komponent i skyddet är också att inga andra begränsningar i tryck- och yttrandefriheten får göras än de som följer av de två grundlagarna. Begränsningar av det slaget förutsätter alltså grundlagsändring. Det innebär en tydlig skillnad mot regleringen i RF enligt vilken yttrandefriheten kan inskränkas genom vanlig lag om det sker inom de ramar som anges i 2 kap. 20– 23 §§ RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Jfr Nerep och Bernitz, En orientering i tryck- och yttrandefrihet, 4:e upplagan, 2009, s. 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395225x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p508 ft9"&gt;I det följande redogörs enbart för innehållet i TF. Eftersom regleringen i TF och YGL överensstämmer äger redovisningen emellertid även giltighet i fråga om yttranden som omfattas av den senare grundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft12"&gt;Ensamansvar med meddelarskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Principen om ensamansvar &lt;/SPAN&gt;utgör ett av tryckfrihetens grundfunda- ment. Den innebär att bara en person kan hållas straffrättsligt ansvarig för innehållet i en framställning som omfattas av TF. Vem som ansvarar för brott pekas ut i 8 kap. TF. En konsekvens av ensamansvaret är att det saknas utrymme för att hålla någon ansva- rig för medverkan till brott.&lt;SPAN class="ft48"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;Utöver reglerna om ensamansvar för tryckfrihetsbrott innehål- ler TF också regler som uttryckligen skyddar den som medverkat vid tillkomsten av en grundlagsskyddad framställning. Bestämmel- serna om meddelarfrihet och anskaffarfrihet är sådana regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft46"&gt;Principerna om meddelarfrihet och anskaffarfrihet &lt;SPAN class="ft8"&gt;samt rätten till anonymitet och efterforskningsförbudet utgör tillsammans med- delarskyddet. Dessa principer hänger nära samman med principen om ensamansvar. Sett från meddelarens synpunkt innebär ensam- ansvaret och meddelarfriheten straffrihet för honom eller henne. Sett från mediernas synpunkt är rätten till anonymitet och efter- forskningsförbudet av grundläggande betydelse för deras möjlighet att få tillgång till uppgifter och därmed för möjligheten att bedriva publicistisk verksamhet över huvud taget. Meddelarfriheten är också ett viktigt inslag i den reglering som avser att förverkliga offentlighetsprincipen. Den innebär att det i viss utsträckning är straffritt att lämna normalt sekretessbelagda uppgifter för publicering.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Den grundläggande bestämmelsen om meddelarfrihet finns i 1 kap. 1 § tredje stycket TF där det anges att det ska stå var och en fritt att, i alla de fall då annat inte föreskrivs i TF, meddela uppgif- ter och underrättelser i vad ämne som helst för offentliggörande i tryckt skrift. Meddelarfriheten gäller i princip oberoende av om meddelandet publiceras. Det är alltså tillräckligt att meddelarens syfte är att offentliggörande ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft40"&gt;I 1 kap. 1 § fjärde stycket TF finns regler om anskaffarfrihet. De innebär att var och en har rätt att, om inte annat följer av TF, anskaffa uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SOU 2012:55 s. 157.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;SOU 2001:28 s. 460 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395226x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;offentliggöra dem i ett grundlagsskyddat medium eller för att lämna ett meddelande enligt bestämmelsen om meddelarfrihet. Anskaffarfriheten gäller alltså för publicister och meddelare. Även här krävs ett publiceringssyfte för att anskaffandet ska vara tillåtet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft12"&gt;Tryckfrihetsbrotten och TF:s exklusivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Tryckfriheten är inte total. Missbruk av tryckfriheten kan bestraf- fas enligt särskilda bestämmelser i TF. Den s.k. &lt;SPAN class="ft44"&gt;exklusivitetsprinci- pen &lt;/SPAN&gt;innebär att straff och andra sanktioner i anledning av innehållet i tryckt skrift inte får utmätas annat än enligt TF och i den proces- suella ordning som TF föreskriver (se 1 kap. 3 § TF). Ett ingri- pande på grund av innehållet i yttranden som omfattas av TF får ske bara om tryckfrihetsbrott föreligger, dvs. om gärningen upptas i brottskatalogen i TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Vad som är ”missbruk” bestäms utifrån innebörden av och syf- tet med tryckfriheten så som det anges i 1 kap. 1 § TF. Kortfattat kan sägas att tryckfrihetens syfte är att säkerställa ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. All användning av de grundlagsskyddade medierna omfattas alltså inte av TF:s exklusi- vitet. Till exempel faller ett meddelande som upptas i en tryckt skrift som ett led i ett bedrägeribrott utanför det grundlagsskyd- dade området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Den användning som omfattas brukar anges falla inom TF:s &lt;SPAN class="ft55"&gt;materiella tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt;, till skillnad från det &lt;SPAN class="ft55"&gt;formella tillämp- ningsområdet. &lt;/SPAN&gt;Förfaranden som faller inom det materiella tillämp- ningsområdet men som anses otillåten upptas som tryckfrihets- brott i TF:s brottskatalog. Övrig användning som faller inom det materiella tillämpningsområdet kan inte bestraffas eftersom exklu- sivitetsprincipen innebär att det endast får ske i de fall som anges i grundlagen. Användning som faller utanför det materiella tillämp- ningsområdet kan emellertid lagföras enligt vanlig lag.&lt;SPAN class="ft84"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft40"&gt;För tryckfrihetsbrott gäller &lt;SPAN class="ft51"&gt;principen om dubbel kriminalisering&lt;/SPAN&gt;. Det innebär att tryckfrihetsbrott förutsätter att brottet i fråga är kriminaliserat både enligt TF och enligt allmän lag. TF innehåller en uppräkning av de gärningar som utgör tryckfrihetsbrott när de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag (7 kap. 4 §). Här kan bl.a. nämnas ett antal olika brott mot rikets säkerhet (t.ex. högförräderi och spioneri), uppvigling, hets mot folkgrupp, ärekränk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;SOU 2001:28 s. 407 f. Jfr NJA 1999 s. 275.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;ningsbrott (dvs. förtal och förolämpning) samt flera brott som innefattar hot i olika avseenden (olaga hot och hot mot tjänsteman samt övergrepp i rättssak).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Till tryckfrihetsbrotten hör även vissa gärningar som innebär att själva publiceringen utgör ett otillåtet offentliggörande av hemliga handlingar, ett uppsåtligt åsidosättande av viss kvalificerad sekre- tess och – vid krig eller omedelbar krigsfara – brott mot rikets säkerhet (7 kap. 5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft12"&gt;Brotten i 7 kap. 3 § TF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft10"&gt;Inte heller meddelar- och anskaffarfriheterna är absoluta. I 7 kap. 3 § TF anges de undantagsfall då en meddelare eller annan med- verkande till en grundlagsskyddad framställning kan hållas straff- rättsligt ansvarig för sin medverkan. Bestämmelserna avser dels den som lämnar meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket TF, d.v.s. den man normalt brukar beteckna som meddelare, dels den som, utan att svara enligt de särskilda ansvarighetsreglerna om ensam- ansvar i 8 kap. TF, medverkar till framställning som är avsedd att införas i tryckt skrift som författare eller annan upphovsman eller som utgivare. Bestämmelsen innebär att de tre fall som där anges undantas från TF:s tillämpningsområde och att regler i vanlig lag i stället ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;De tre situationerna räknas upp under olika punkter i bestäm- melsens första stycke. &lt;SPAN class="ft44"&gt;Punkten 1 &lt;/SPAN&gt;upptar det fallet att den medver- kande gör sig skyldig till högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförrä- deri, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott. &lt;SPAN class="ft44"&gt;Punkten 2 &lt;/SPAN&gt;upptar det fallet att den medverkande gör sig skyldig till uppsåtligt oriktigt utlämnande av allmän handling som inte är tillgänglig för var och en eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande. Bestämmelsen knyter an till reglerna om allmänna handlingar i 2 kap. TF och till offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Den til- lämpliga straffbestämmelsen är 20 kap. 3 § brottsbalken om brott mot tystnadsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Punkten 3 &lt;/SPAN&gt;avser att den medverkande gör sig skyldig till uppsåt- ligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i särskild lag. Bestämmelsen motsvarar 20 kap. 3 § brottsbalken, till den del denna inte täcks av andra punkten. Det som framför allt skiljer tredje punkten från andra punkten är att bara vissa tystnadsplikts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft18"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395228x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;brott avses, nämligen de som bryter s.k. kvalificerad sekretess. Brytande av annan sekretess, utan att sekretessbelagd handling utlämnas, omfattas av meddelarfriheten och är därvid straffri.&lt;SPAN class="ft48"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft38"&gt;När det gäller ansvar för anskaffare sägs i 7 kap. 3 § andra stycket TF att om den som anskaffar uppgift eller underrättelse i syfte att offentliggöra dem i grundlagsskyddat medium därigenom gör sig skyldig till brott som avses i bestämmelsens första stycke första punkten, d.v.s. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, ska ansvarsregler i vanlig lag, d.v.s. brottsbalken, tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft12"&gt;Överväganden och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Utlandsspioneri, och anslutande brott som omfattas av våra förslag, kan begås i ett grundlagsskyddat medium och därmed falla inom TF:s och YGL:s tillämpningsområden (såväl formellt som materi- ellt). Det innebär att ett förfarande som uppfyller rekvisiten för straffansvar i vissa fall och i vissa former kan ske utan risk för straffansvar om brotten inte även omfattas av regleringen i TF och YGL. Frågan är därför om det finns skäl för en ändring även av grundlagarna, vilket skulle innebära en ytterligare inskränkning av yttrande- och informationsfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Den föreslagna kriminaliseringen tar sikte på allvarlig brottslig- het som kan hota ett skyddsintresse av stor vikt, den internatio- nella insatsen och ytterst Sveriges säkerhet. Som ovan har angetts innebär kriminaliseringen en väl avgränsad straffrättslig reglering som enbart träffar straffvärda förfaranden som i värsta fall kan leda till mycket svåra konsekvenser för den internationella insatsen och för svenska intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft40"&gt;Som framgått ovan utgör spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift tryckfrihets- brott enligt 7 kap. 4 § TF. Det innebär att den som omfattas av ensamansvaret kan dömas till ansvar för en sådan gärning om den begås i tryckt skrift (enligt den ordning som föreskrivs i TF). Spio- neri, grovt spioneri och grov obehörig befattning med hemlig upp- gift omfattas också av 7 kap. 3 §, vilket innebär att meddelar- och anskaffarfriheten inte gäller i dessa fall. Lagstiftaren har alltså ansett att kriminaliseringen i dessa fall har så starka skäl för sig och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Rättsdatabasen Karnov, december 2012, kommentaren till 7 kap. 3 § TF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395229x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;att ett offentliggörande av uppgifter som omfattas av straffbe- stämmelserna kan innebära sådan skada att tryck- och yttrande- friheten får vika för att tillgodose ändamålet med den straffrättsliga regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft10"&gt;Trots att det omedelbara skyddsintresset för nu aktuella straff- bestämmelser inte är Sveriges säkerhet, och att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; har en annan utformning än i spioneribestämmelsen, anser vi att det finns skäl att i detta avseende jämställa brottsligheten med nämnda brott i 19 kap. brottsbalken. Som framhållits är det fråga om allvar- lig brottslighet och ett mycket angeläget skyddsintresse. En sådan reglering ter sig också logisk och konsekvent.&lt;SPAN class="ft84"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Eftersom det är fråga om ett nytt brott är det svårt att bedöma det praktiska behovet av en sådan reglering. Enligt vår bedömning är det emellertid inte osannolikt att en främmande makt eller sam- manslutning skulle kunna utnyttja den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten för att komma över uppgifter som omfattas av den föreslagna kriminaliseringen. Med hänsyn till det angelägna i att undvika de konsekvenser som brottsligheten kan ge upphov till är det enligt vår mening tillräckligt att det finns en sådan risk för att en reglering som innebär att brotten undantas från tryckfriheten samt från meddelar- och anskaffarfriheten ska anses motiverad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att det finns övervägande skäl för en begränsning av tryck- och yttrandefriheten i nu aktuella fall och att en ändring bör ske av bestämmelserna i 7 kap. &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; §§ TF och motsvarande bestämmelser i YGL så att även utlandsspioneri och sådana gärningar som sker utan syfte att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda, eller som sker av grov oaktsamhet, omfattas av regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Jfr NJA II 2002 s. 521 om regeringens skäl för att införa olaga hot i TF:s brottskatalog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;P class="p691 ft120"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft8"&gt;Utredningens uppdrag består bl.a. i att analysera om den nuvarande lagstiftningen är ändamålsenlig och ger ett tillräckligt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet som riktas mot svenska intressen. I direktiven anges särskilt att utredningen ska klargöra om det finns behov av förändring av den straffrättsliga regleringen beträffande främmande makts dolda underrättelseverksamhet som bedrivs med hemliga och konspirativa metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft9"&gt;Om utredningen kommer fram till att det finns behov av för- ändringar ska det enligt direktiven särskilt övervägas om det är möjligt att utforma en väl avgränsad och effektiv lagstiftning som tar i beaktande alla de motstående intressen som kan finnas, där- ibland yttrande- och informationsfrihet. I direktiven anges att en given utgångspunkt är att den underrättelseverksamhet som av andra stater bedrivs legitimt eller som öppet deklarerats för svenska myndigheter inte ska påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft9"&gt;Utredningens bedömning av om och i vilken omfattning en för- ändring av straffansvaret är lämplig och motiverad ska göras med beaktande av om åtgärder som inte är av straffrättslig natur kan antas få motsvarande effekt. Om så bedöms vara fallet ska utred- ningen föreslå sådana åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft18"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Begreppet otillåten underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft40"&gt;I det följande används i olika sammanhang begreppet otillåten under- rättelseverksamhet. Med uttrycket avses här dels underrättelseverk- samhet som är olaglig enligt nuvarande straffbestämmelser, dels underrättelseverksamhet som i dag faller utanför det straffbara området men som är oönskad och sker dolt eller i förening med olika konspirativa metoder (se nedan avsnitt 7.4&lt;SPAN class="ft38"&gt;)&lt;/SPAN&gt;. Det är alltså fråga om annat än sådan underrättelseverksamhet som bedrivs legi- timt och som öppet deklarerats för svenska myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Påtalade brister i den straffrättsliga regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft38"&gt;Utredningsuppdraget grundar sig i vad som har påtalats av Säker- hetspolisen, i samråd med Åklagarmyndigheten, om behovet av förändringar av lagstiftningen. I följande avsnitt redovisas dels vad som anges i direktiven om bakgrunden till ett eventuellt för- ändringsbehov, dels vad Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Åklagarmyndigheten har redovisat inför utredningen om problem och brister förknippade med den nuvarande ordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Direktiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;I direktiven anges att dold underrättelseverksamhet som bedrivs med hemliga och konspirativa metoder enligt Säkerhetspolisen utgör en fara i sig för rikets säkerhet och att detta gäller oavsett om verksamheten avser inhämtande av känsliga uppgifter eller inte. Det klandervärda är den metod, den s.k. kultiveringen, som underrättel- seofficerarna använder sig av vid värvningen av en uppgiftslämnare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft40"&gt;Underrättelseofficerens avsikt är som regel att i ett senare skede kunna använda metoden vid överlämnande av känslig information. Trots att både spioneri och olovlig underrättelseverksamhet är straffbelagt på &lt;NOBR&gt;försöks-,&lt;/NOBR&gt; stämplings- och förberedelsestadiet är den nuvarande lagstiftningen, enligt Säkerhetspolisen, otillräcklig. Problemet består i att det kan vara svårt att avgöra mot vilka intres- sen som den misstänkta verksamheten i första hand riktas samt att bedöma om verksamheten har medfört sådant men som krävs enligt spioneribestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft18"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p699 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;7.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Säkerhetspolisens, Försvarsmaktens och Åklagarmyndighetens behovs- och problembeskrivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Otillåten underrättelseverksamhet syftar till att komma över upp- gifter av sådant slag att det kan skada grundläggande svenska intressen om främmande makt får tillgång till dem. Om målet för den otillåtna underrättelseverksamheten uppnås innebär det i regel att ett fullbordat brott begås, i första hand spioneri. I en sådan situ- ation – när uppgifterna har kommit främmande makt tillhanda – har ofta stor och irreparabel skada uppstått. Det är därför av stor vikt att det finns goda möjligheter att ingripa mot en otillåten underrättelseverksamhet i ett tidigare skede dvs. innan den åsyftade brottsplanen har genomförts och skada har uppstått. Det kan dock redan här anmärkas att även om det införs en möjlighet att ingripa i ett tidigare skede än för närvarande så kommer verksamheten i regel att ha pågått under lång tid innan den kommer till myndig- heternas kännedom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft9"&gt;Enligt Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Åklagarmyndig- heten ger den nuvarande lagstiftningen inte tillräckliga möjligheter att förhindra eller begränsa skadeverkningarna av otillåten under- rättelseverksamhet. Det sammanhänger med att lagstiftningen inte är anpassad till hur den otillåtna underrättelseverksamheten i prak- tiken bedrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft12"&gt;Den otillåtna underrättelseverksamhetens särskilda former&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Den tillåtna underrättelseverksamheten kännetecknas av att den sker öppet och i naturliga former. Omvänt är det kännetecknande för den otillåtna underrättelseverksamheten att den sker dolt och med s.k. konspirativa metoder. Begreppet konspirativa metoder kan inrymma många olika slags förfaranden. I detta sammanhang syftar åtgärderna i allt väsentligt till att dölja redan pågående informationshantering eller skapa förutsättningar för densamma (jfr nedan avsnitt 7.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft38"&gt;Åtgärder kan vidtas för att dölja själva existensen av informa- tionshanteringen, t.ex. genom hemliga möten mellan aktörerna. I andra fall sker mötena öppet men de uppgifter som överlämnas hemlighålls genom att de överlämnas i krypterad form. Ett exempel på åtgärder som syftar till att skapa förutsättningar för otillåten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft18"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p618 ft40"&gt;underrättelseverksamhet är när en person kartläggs och approcheras av en underrättelseofficer för att i ett senare skede värvas till agent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft12"&gt;Aktörerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft8"&gt;I allmänhet omfattar den otillåtna underrättelseverksamhet som nu är aktuell en eller flera underrättelseofficerare som företräder en främ- mande makt. Officerarna handleder personer (agenter/spioner) som i sin tur utför olika uppgifter åt underrättelsetjänsten. Det kan vara fråga om att inhämta eller bearbeta information eller att möjliggöra sådana åtgärder. Underrättelseverksamheten kan också bestå i att underrättelseofficeren själv inhämtar eftersökt information. De inblandade personerna använder sig i regel av olika konspirativa metoder. Generellt kan sägas att aktörerna har ett högt säkerhets- medvetande och att verksamheten präglas av långvariga och lågfrekventa kontakter mellan uppdragsgivare och uppdragstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Underrättelseofficeren är inte alltid placerad i Sverige utan kan handleda en eller flera agenter från sitt hemland. I vissa fall leds agenterna från Sverige och från ett annat land. Mötena mellan agent och underrättelseofficer kan också äga rum i tredje land vilket blir allt vanligare genom den ökade friheten att röra sig fritt mellan olika länder (t.ex. inom Schengenområdet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;Närmare om lagstiftningens problem och brister&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;Säkerhetspolisen har kunnat iaktta hur vissa främmande staters underrättelsetjänster bedriver dold underrättelseverksamhet med konspirativa metoder. I ett antal av dessa fall har det inte gått att visa vilken information som har hanterats eller som man avsett att hantera. Åklagare har då gjort bedömningen att det saknas tillräck- lig bevisning för att kunna styrka att ett brott har begåtts med hänsyn till det men som krävs för att gärningen ska vara att bedöma som spioneri enligt 19 kap. 5 § brottsbalken eller som olovlig underrättelseverksamhet enligt 10 § första stycket. Inte heller har det ansetts möjligt att visa att det varit fråga om företagsspioneri enligt bestämmelserna i lagen (1990:409) om företagshemligheter eller flyktingspionage enligt 19 kap. 10 § andra stycket brotts- balken. Det har inte bedömts som möjligt att åtala gärningarna som förberedelse eller stämpling till brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft18"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft9"&gt;Utöver de juridiska svårigheterna har Säkerhetspolisen och För- svarsmakten förklarat att det inte alltid är praktiskt möjligt att skaffa kännedom om vilka uppgifter som har hanterats. Som exempel har angetts att informationen kan utväxlas i krypterad form och att myndigheterna inte lyckas dekryptera innehållet. I andra fall kan uppgifterna finnas på ett elektroniskt medium som är självraderande. Det betyder att informationen försvinner från informationsbäraren efter en viss tid. Om myndigheterna inte dessförinnan har kommit åt den är det omöjligt att veta vilka upp- gifter som har hanterats (jfr avsnitt 7.4.3 nedan angående fallet Wennerström och de filmrullar som påträffades i hans bostad).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft40"&gt;En straffbestämmelse som tar sikte på konspirativt beteende skulle enligt Säkerhetspolisens bedömning medföra avsevärt bättre möjligheter att förebygga brott och därmed ge ett effektivare skydd för Sveriges säkerhet, svensk demokrati och svenska intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Innebörden av dold underrättelseverksamhet som sker med hemliga eller konspirativa metoder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft38"&gt;I följande avsnitt lämnas en beskrivning av vad utredningen avser med dold underrättelseverksamhet som sker med hemliga eller konspirativa metoder. Beskrivningen tar sin utgångspunkt i den redogörelse som framförallt Säkerhetspolisen och Försvarsmakten har lämnat för hur dold underrättelseverksamhet sker i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Vad innebär konspirativa metoder och konspirativt beteende?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;Enligt ordboken avses med konspiration ett hemligt samarbete, vanligen i illasinnat eller dunkelt syfte. Synonyma uttryck är sam- mansvärjning eller komplott. Den som konspirerar deltar således i en sammansvärjning eller komplott. Med metod avses ett plan- mässigt tillvägagångssätt, vanligtvis för att uppnå ett visst resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft40"&gt;I nu aktuellt sammanhang används begreppet &lt;SPAN class="ft51"&gt;konspirativa meto- der &lt;/SPAN&gt;för att beteckna olika åtgärder som vidtas för att hemlighålla och möjliggöra en otillåten underrättelseverksamhet. Det innefattar åtgärder som vidtas under iakttagande av särskilda försiktighets- mått och med användande av svikliga medel. Åtgärderna syftar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft18"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;alltså till att på olika sätt dölja, bistå och främja verksamheten, dvs. gärningsmännen och deras förehavanden samt den information som utväxlas mellan dem. I enlighet med ordens allmänna innebörd är verksamheten resultatinriktad och i regel präglad av plan- mässighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Den som använder sig av konspirativa metoder ger uttryck för ett &lt;SPAN class="ft55"&gt;konspirativt beteende&lt;/SPAN&gt;. Enligt exempel som Säkerhetspolisen har redogjort för kan konspirativt beteende bestå i antiövervakningsåt- gärder som vidtas för att avslöja eventuella spanare från säkerhets- tjänsten, användning av s.k. döda brevlådor eller hemliga möten enligt ett i förväg bestämt schema. En död brevlåda kan vara en hålighet i en mur eller en grop i marken under en sten där agenten och underrättelseofficeren kan lämna och hämta information utan att samtidigt behöva vistas på samma plats. På så sätt finns det inget som kopplar samman dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Ibland används även särskild utrustning i samband med verk- samheten, t.ex. särskild programvara för krypterad datakommuni- kation, kortvågsradio och s.k. operativa mobiltelefoner (dvs. mobil- telefoner som endast är avsedda för agentens kommunikation med underrättelseofficeren). En annan form av konspirativt beteende är att aktörerna använder falska identiteter och ger sig ut för att vara t.ex. journalister eller forskare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Ofta behöver den främmande underrättelsetjänsten olika former av logistiskt stöd i det land som underrättelseverksamheten riktar sig mot (mållandet). Stödverksamheten kan ske på olika sätt, t.ex. genom tillhandahållande av lokaler eller företag som verksamheten kan bedrivas genom. Karaktäristiskt för stödverksamheten är att den skräddarsys för att möjliggöra tillgång till den eftersökta informationen. Även upprättandet och underhållandet av sådan stödverksamhet kan sägas utgöra en form av konspirativt förfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;7.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;I vilket sammanhang&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft12"&gt;förekommer konspirativa metoder?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft40"&gt;En otillåten underrättelseverksamhet kan vara förenad med konspi- rativa metoder under hela eller delar av händelseförloppet, allt beroende på omständigheterna och behovet av att dölja olika för- hållanden. Metoderna förekommer alltså såväl vid verksamhetens inledningsskede, innan en faktisk informationshantering har påbörjats, som under pågående underrättelseverksamhet när känslig infor- mation hanteras på ett otillåtet sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft18"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;Otillåten underrättelseverksamhet inleds i regel genom att en främmande makt analyserar och beslutar vilken information som den utländska underrättelsetjänsten behöver. Konspirationen till- kommer som ett moment i verksamheten när den främmande underrättelsetjänsten påbörjar identifieringen av en angreppspunkt som kan innebära tillgång till den eftersökta informationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft9"&gt;Under den s.k. värvningsprocessen vidtas olika konspirativa åtgärder. Värvningsprocessen innebär att en potentiell uppgifts- lämnare identifieras och slutligen värvas till agent. Den kan pågå under lång tid och delas in i olika faser. I ett inledande skede är arbetet inriktat på att söka efter och identifiera personer som genom sitt arbete eller på annat sätt har tillgång till känslig eller hemlig intressant information (s.k. målsökningsfas). Därefter kart- läggs den potentiella uppgiftslämnaren (s.k. kartläggningsfas). Det kan t.ex. ske genom spaning eller inhämtning av personuppgifter från offentliga register. Syftet är att skaffa tillräcklig kunskap om personen för att kunna göra en bedömning av möjligheterna till värvning. Uppgifterna kan bidra till att finna svagheter om perso- nen som kan utnyttjas mot denne samt en ingång för ett successivt eller gradvis närmande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft8"&gt;Om representanten för den främmande makten – underrättelse- officeren – anser att den utvalda personen är lämplig inleder han eller hon ett förfarande med att närma sig och skapa en relation till personen i fråga (s.k. närmandefas och vänskapsfas). Närmandet sker nästan alltid genom att någon form av täckmantel används. Underrättelseofficeren ger sig i regel ut för att vara något som han eller hon inte är, t.ex. journalist eller forskare. Under vänskapsfasen utvecklas den relation som ursprungligen var relaterat till något gemensamt (ofta yrkesrelaterat) tema till att bli mer personlig. Målpersonen utsätts för en charmoffensiv och får också oskyldiga uppdrag för att relationen ska testas. Vaksamheten och omdömet bryts successivt ner hos den utvalda personen, ofta under flera års tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft40"&gt;Under samtliga de olika faser som beskrivits ovan är målperso- nen i regel ovetande om att han eller hon utgör en del av en brotts- plan. Målpersonen kan närmast liknas vid ett offer. Slutligen – under den s.k. värvningsfasen – avslöjar underrättelseofficeren att han företräder en främmande makt och ställer den tilltänkte agen- ten inför frågan om att lämna ut hemlig eller känslig information. Om värvningen lyckas inleds den s.k. agentdrivningsfasen vilken innefattar brottslig verksamhet i form av ett pågående spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft18"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395238x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Exempel på konspirativa åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;Fallet Stig Wennerström&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Fallet Stig Wennerström är allmänt känt och innehåller flera av de ovan beskrivna momenten. Det utgör ett exempel på hur otillåten underrättelseverksamhet kan pågå under lång tid utan att det är möjligt att ingripa mot den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Stig Wennerström var militär och överste i flygvapnet. Han ver- kade som agent för Sovjets militära underrättelsetjänst GRU i 15 år innan han greps år 1963. Redan år 1943 uppkom misstankar mot Stig Wennerström och han var därför föremål för tvångsåtgärder i form av post- och telekontroll. Vid det tillfället framkom emeller- tid inget som gav belägg för misstankarna. År 1954 fanns det åter- igen anledning att ta upp ärendet och år 1958 intensifierades miss- tankarna mot honom. Trots det var det inte förrän år 1963 som man ansåg att det fanns tillräckliga indicier för att grunda ett beslut om gripande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Vägen till Stig Wennerströms uppdrag som spion började när han som ung officer skickades till Riga i Lettland för att lära sig ryska. Han blev där god vän med en ryss som kallade sig Sergej Ivanovitj. Stig Wennerström var då ovetande om att Sergej Ivanovitj i själva verket var &lt;NOBR&gt;GRU-kapten&lt;/NOBR&gt; och hade till uppgift att närma sig honom. Genom Sergej Ivanovitj kom Stig Wennerström i kontakt med den person som senare blev hans s.k. kontaktman och som i den efterföljande utredningen benämndes ”generalen”.&lt;SPAN class="ft84"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Av generalen fick Stig Wennerström det erkännande och den uppskattning som han inte tyckte sig ha fått av sina överordnade och kollegor hemma i Sverige. Deras kontakter utvecklades till en mycket nära relation. Eftersom de inte kunde träffas alltför ofta tog generalen initiativet till att de skulle brevväxla med varandra. I breven berättade Stig Wennerström om sitt dagliga liv och sitt arbete. Genom breven fick generalen fullständig insyn i Stig Wennerströms liv.&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft40"&gt;En svårighet i utredningsarbetet, och en faktor som bidrog till att spionverksamheten kunde pågå under lång tid utan att upp- täckas, var att Stig Wennerströms normala arbete var sammanflätat med den illegala verksamhet som han bedrev. Han behövde därför inte begagna sig av konspirativa metoder i form av hemliga möten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Forsberg, Spioner och spioner som spionerar på spioner, 2003, s. 262.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Forsberg, a.a. s. 267 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395239x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;eller döda brevlådor. De möten som skedde mellan honom och generalen kunde förklaras med att det låg inom ramen för hans arbete.&lt;SPAN class="ft48"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Strax innan Stig Wennerström greps påträffades ett par filmrul- lar hemma hos honom. Det visade sig att filmen på filmrullarna inte svarade på vanlig framkallningsvätska. Efter ett stort antal försök – och först efter att gripandet hade skett – lyckades experter från Försvarets forskningsanstalt få fram den rätta framkallnings- vätskan. Under förhören konfronterades Stig Wennerström med de framkallade bilderna från filmrullarna. Kort därefter erkände han att han varit &lt;NOBR&gt;GRU-agent&lt;/NOBR&gt; och bedrivit underrättelseverksamhet mot Sverige.&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft12"&gt;Spioneri mot &lt;NOBR&gt;Ericsson-koncernen&lt;/NOBR&gt; år 2002&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;I slutet av år 2002 avslöjades att en tidigare anställd vid Ericsson- koncernen lämnat ut bolagsinterna uppgifter till en rysk underrät- telseofficer med diplomatisk täckmantel. Den tidigare anställde, agenten, dömdes senare för grovt spioneri.&lt;SPAN class="ft88"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Innan Säkerhetspolisen ingrep mot verksamheten hade man iakttagit en rad olika konspira- tiva beteenden från de inblandande personernas sida. Till exempel skedde mötet mellan dem alltid på platser väl skyddade från insyn och avlyssning. Vidare användes s.k. antiövervakningsåtgärder lik- som kodspråk och personsökare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Tidigare överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;Frågan om behovet av ett utvidgat skydd mot underrättelseverk- samhet som bedrivs hemligen och i konspiratoriska former har övervägts tidigare. Bland annat har den behandlats av Spionbrotts- utredningen i betänkandet Ds Ju 1979:6 och i den efterföljande propositionen (prop. 1979/80:176).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft38"&gt;I sitt betänkande angav Spionbrottsutredningen att fördelarna med en generell regel mot underrättelseverksamhet måste vägas mot de faror för andra beaktansvärda intressen som en sådan lag- stiftning kan föranleda. Underrättelseverksamhet bedrivs i en rad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Forsberg, a.a. s. 272.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Forsberg, a.a. s. 261 och s. 275 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Svea hovrätts dom av den 20 oktober 2003 i mål B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5221-03.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395240x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;olika former. Det är därför angeläget att det från tillämpningsom- rådet för en straffbestämmelse går att avskilja sådan underrättelse- verksamhet som bör vara tillåten. Enligt Spionbrottsutredningen skulle en straffbestämmelse riktad mot dold underrättelseverksam- het vara förenad med betydande gränsdragningsproblem och där- med lämna utrymme för skönsmässiga bedömningar. Därtill kon- staterade utredningen att behovet av en bestämmelse riktad mot själva bedrivandet av hemlig underrättelseverksamhet för främ- mande makt inte var särskilt framträdande.&lt;SPAN class="ft88"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Sammantaget fann Spionbrottsutredningen att det inte var lämpligt att föreslå införande av en bestämmelse med särskild til- lämpning på främmande underrättelseverksamhet. Två ledamöter reserverade sig mot utredningens ställningstagande och föreslog införandet av en bestämmelse som straffbelade dold underrättelse- verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;I propositionen som behandlade Spionbrottsutredningens för- slag uttryckte departementschefen förståelse för det behov av ytterligare straffskydd som minoriteten pekat på. Samtidigt kon- staterades att en förändrad straffbestämmelse skulle innebära bety- dande avgränsningssvårigheter. Sammantaget ansåg departements- chefen att minoritetens förslag inte hade så påtagliga fördelar att de uppvägde de betänkligheter som kunde riktas mot förslaget. Någon ändring av bestämmelsen om olovlig underrättelseverksamhet före- slogs således inte av regeringen.&lt;SPAN class="ft48"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Riksdagen godtog regeringens ståndpunkt.&lt;SPAN class="ft48"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Några utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft38"&gt;I vårt uppdrag ingår således att överväga om det finns behov av en förändrad strafflagstiftning i syfte att utvidga det kriminaliserade området samt på vilket sätt en sådan förändring i så fall kan och bör ske. I följande avsnitt redogörs för några grundläggande och all- männa utgångspunkter för våra överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Ds Ju 1979:6 s. 55.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Prop. 1979/80:176 s. 13 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;JuU 1981/82:8 och rskr 1981/82:43.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395241x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Grundläggande principer för kriminalisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Kriminalisering innebär att ett visst beteende beläggs med straff. Bakom en kriminalisering ligger ett politiskt ställningstagande att beteendet är så förkastligt att det bör vara straffsanktionerat och att det är rimligt att rättsväsendets resurser används för att bekämpa det. Syftet med kriminalisering är att människor i allmän- het ska avhålla sig från det straffsanktionerade beteendet.&lt;SPAN class="ft84"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Straff är statens yttersta maktmedel mot dess medborgare. Redan av det skälet bör kriminalisering användas med urskiljning och bara när det är nödvändigt för att motverka ett icke önskvärt beteende. En alltför omfattande kriminalisering riskerar att under- gräva straffsystemets brottsavhållande verkan. Det kan också föra med sig påtagliga inskränkningar i medborgarnas valfrihet. Med andra ord kan det sägas finnas en presumtion mot kriminalisering som måste motbevisas i samband med ett förslag om kriminali- sering.&lt;SPAN class="ft48"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft12"&gt;Skyddsintressets betydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft10"&gt;Ett grundläggande krav för att en kriminalisering ska anses befogad är att den syftar till att skydda ett legitimt och konkretiserat intresse. Bakom varje kriminalisering ska finnas ett bärande skydds- intresse (även kallat skyddsobjekt). Att det finns ett intresse som är värt att skydda innebär emellertid inte att det också är givet att det bör skyddas genom kriminalisering. Inte sällan kan ett intresse beredas tillräckligt skydd genom andra åtgärder än straffrättsliga. Det kan t.ex. handla om skadeståndsskyldighet, administrativa kontroller och upplysningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Dir 2011:31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Asp m.fl., Kriminalrättens grunder, 2010, s. 57.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395242x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder SOU 2012:95&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;Kriterier för kriminalisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Följande förutsättningar anses i allmänhet behöva vara uppfyllda för att en kriminalisering ska vara befogad. &lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Ett beteende kan föranleda påtaglig skada eller fara. Ju längre ifrån en direkt kränkning av skyddsintresset en gärning står, desto mindre anledning finns det att belägga den med straff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Alternativa sanktioner står inte till buds, skulle inte vara ratio- nella eller skulle kräva oproportionerligt höga kostnader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;En straffsanktion krävs med hänsyn till gärningens allvar. Om straff föreskrivs för helt bagatellartade förseelser finns en risk för straffrättslig inflation och att straffhotet inte längre får den tyngd som det är avsett att ha.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;En straffsanktion ska utgöra ett effektivt medel för att motverka det icke önskvärda beteendet (dvs. ha en gärningspreventiv ver- kan). Effektivitetshänsynen är av betydelse inte bara för frågan om en kriminalisering överhuvudtaget bör äga rum, utan även vid val av formulering av straffbestämmelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Rättsväsendet ska ha resurser att klara av den ytterligare belast- ning som kriminaliseringen innebär. Om antalet straffbestäm- melser blir så stort att rättsväsendets resurser inte räcker till för att beivra ens tillnärmelsevis alla överträdelser får straffbestäm- melsen inget verkligt innehåll utan framstår som ett tomt hot. Eventuellt utdömda påföljder kan komma att upplevas som orätt- färdiga därför att de drabbar slumpartat och till synes godtyckligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft12"&gt;Legalitetsprincipen och andra grundläggande principer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft40"&gt;När en kriminalisering övervägs bör även vissa grundläggande rättssäkerhetsprinciper beaktas. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Legalitetsprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär i kort- het att all strafflagstiftning måste vara begriplig, preciserad och förutsägbar. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Konformitetsprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär att straff eller annan brottspåföljd endast får drabba en person som kunnat, dvs. haft förmåga och tillfälle att rätta sig efter lagen. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Skuldprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1994/95:23 s 52 f och dir. 2011:31. Kriterierna presenterades av Åklagarutredningen under &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; första hälft (SOU 1992:61). Kriterierna godtogs i allt väsentligt av både regering och riksdag (prop. 1994/95:23, bet. 1994/95:JuU2, rskr. 1994/95:40). Straffrätts- användningsutredningen (Ju 2011:05) har i uppdrag att på nytt analysera och ta ställning till vilka kriterier som bör gälla för att kriminalisering ska anses befogad (dir. 2011:31).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft18"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395243x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft40"&gt;att enbart den person som uppvisat skuld – vars handlande är klan- dervärt – bör drabbas av straffansvar och att straffet inte bör vara strängare än vad som motsvarar graden av skuld. Dessa principer har bl.a. betydelse för hur en eventuell straffbestämmelse bör/kan utformas, vilken gärning den ska avse och vem den ska träffa.&lt;SPAN class="ft85"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft12"&gt;Det aktuella skyddsintresset&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Som angetts ovan är det av betydelse vilket skyddsintresse som kan hotas av det aktuella handlandet, hur skyddsintresset värderas och vilket avstånd som finns mellan handlandet och det aktuella skyddsintresset. Det kan redan nu finnas skäl att framhålla att det intresse som en förändrad straffrättslig reglering i vårt fall är avsedd att skydda är Sveriges säkerhet. Det är fråga om ett skyddsintresse av uppenbart stor betydelse och som, vid en jämförelse med andra skyddsintressen, värderas mycket högt. Eftersom skyddsvärdet är så högt kan det finnas skäl för en mer ”generös” kriminalisering än vad som annars vore fallet. Med hänsyn till det angelägna i att und- vika och förebygga skada är det motiverat att skyddsintresset är omgärdat av en väl tilltagen skyddszon som även fångar upp gär- ningar som befinner sig en bit ifrån det. Vi återkommer till frågan om skyddsintressets värde och vilka handlingar som bör falla inom det straffsanktionerade området i avsnitten 7.7.6, 7.8.2 och 7.8.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Andra utgångspunkter för våra överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;De allmänna krav på kriminalisering som ovan har redogjorts för är givna utgångspunkter för utredningen. Principerna gäller utan hän- syn till att spioneribrotten och andra brott enligt 19 kap. brottsbal- ken har skyddsintressen av särskild tyngd eller till att brottslig- heten är av särskilt svårutredd natur med i regel professionella och säkerhetsmedvetna aktörer. Det förhållandet att det är fråga om särskilt skyddsvärda intressen kan dock påverka bedömningen av om det finns tillräckliga skäl för en kriminalisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;En annan utgångspunkt – som också framgår av direktiven – är att den underrättelseverksamhet som av andra stater bedrivs legi- timt eller som öppet deklarerats för svenska myndigheter inte ska påverkas av en förändrad straffrättslig reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Jfr bl.a. Integritetsskyddskommitténs betänkande SOU 2007:22, del I, s. 175 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395244x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft9"&gt;En tredje utgångspunkt är att en eventuell utvidgning av det kriminaliserade området ska vara så begränsad som möjligt för att tillgodose behovet av åtgärder och ske med beaktande av eventuella motstående intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Våra överväganden och slutsatser när det gäller behovet av en förändrad straffrättslig reglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft9"&gt;Enligt direktiven ska utredningen i första hand klargöra och ta ställ- ning till behovet av en förändrad lagstiftning. I följande avsnitt redovisas våra överväganden i denna del. Det innefattar bl.a. en analys av gällande rätt och en redogörelse för i vilken mån det är möjligt att med stöd av nuvarande lagstiftning ingripa mot dold underrättelseverksamhet som sker med hemliga eller konspirativa metoder. Avslutningsvis redovisas våra slutsatser och sammanvägda bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Den nuvarande straffrättsliga regleringen kan kritiseras för att vara bristfällig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: Straffansvar enligt gällande straffbestämmelser förutsätter bl.a. bevisning om vilka uppgifter som en gärning tar sikte på samt en skadebedömning. Konspirativa metoder, som främmande makts dolda underrättelseverksamhet i regel är före- nad med, kan dock försvåra eller omöjliggöra utredningen i dessa hänseenden. Ett konspirativt beteende utgör i sig sällan en brottslig gärning. Däremot kan det utgöra bevis för att en brottslig underrättelseverksamhet förbereds eller pågår. Vissa former av konspirativt beteende kan aktualisera straffansvar enligt en osjälvständig brottsform, i första hand förberedelse eller stämpling till brott. Avgränsningen av det kriminaliserade området innebär dock att flera fall av konspirativt beteende inte omfattas av de osjälvständiga brottsformernas tillämpningsom- råde. I de fall bestämmelserna skulle kunna tillämpas är det i regel svårt att uppfylla kraven för straffansvar. Sammantaget kan konstateras att nuvarande straffbestämmelser i praktiken sällan utgör stöd för ett ingripande mot dold underrättelseverksamhet som sker med hemliga och konspirativa metoder, i vart fall i ett skede innan skada har hunnit uppstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft18"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Som anges i direktiven saknas det ett straffbud som uttryckligen tar sikte på dold underrättelseverksamhet som bedrivs med hemliga och konspirativa metoder (av det slag som nu är aktuellt, jfr straff- bestämmelsen om s.k. flyktingspionage nedan). Det behöver emel- lertid inte innebära att förfarandet helt faller utanför det straffbara området. Till exempel kan det aktualisera straffansvar för en osjälv- ständig brottsform, såsom förberedelse till spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;I detta sammanhang är det av betydelse i vilken mån det är möj- ligt att med stöd av nuvarande straffbestämmelser ingripa mot en person med koppling till främmande makt som agerar konspirativt och som misstänks ha uppsåt att komma över känslig information. Något förenklat kan sägas att det har gjorts gällande att det för att kunna ingripa mot dold underrättelseverksamhet som sker med hemliga eller konspirativa metoder krävs möjlighet att med rättsligt stöd kunna ingripa mot metoderna i sig. I vart fall gäller det om ingripandet ska kunna ske på ett effektivt sätt och innan skada har uppstått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft40"&gt;I följande avsnitt lämnas en kortfattad redogörelse för de straff- bestämmelser i 19 kap. brottsbalken som kan aktualiseras vid kon- spirativa beteenden. (En mer utförlig beskrivning av gällande rätt lämnas i avsnitt 3.2.) Därefter redovisas våra slutsatser när det gäller i vilken utsträckning sådana beteenden kan aktualisera straff- ansvar enligt nuvarande lagstiftning och hur straffbestämmelserna förhåller sig till dold underrättelseverksamhet som sker med hemliga eller konspirativa metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft12"&gt;Aktuella straffbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft44"&gt;Spioneri och grovt spioneri&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Den som obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer upp- gift rörande något förhållande vars uppenbarande kan medföra men för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet gör sig skyldig till spioneri enligt 19 kap. 5 § brottsbalken, om det sker för att gå främmande makt tillhanda. Detsamma gäller om någon i samma syfte obehörigen framställer eller tar befattning med skrift, teck- ning eller annat föremål som innefattar sådan uppgift. Straffskalan är fängelse i högst sex år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft38"&gt;Straffbestämmelsen tar sikte på hanteringen av uppgifter avse- ende förhållanden som främmande makt med hänsyn till rikets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft18"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395246x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;säkerhet inte bör känna till. Det krävs inte att den konkreta upp- giften är ”farlig” eller ens riktig. Det avgörande är om den kan hän- föras till den aktuella kategorin av skyddsvärda uppgifter som typiskt sett kan vara föremål för främmande underrättelsetjänsts intresse.&lt;SPAN class="ft48"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;För att straffansvar ska kunna komma ifråga med stöd av spio- neribestämmelsen krävs alltså dels att det kan klarläggas vilka upp- gifter som har hanterats (och på vilket sätt det har skett), dels att man kan sluta sig till att de förhållanden som uppgiften angår är av sådan art att det skulle kunna ha en skadlig effekt för Sveriges säkerhet att de avslöjades för främmande makt. Dessutom krävs att hanteringen har skett med direkt uppsåt att gå främmande makt tillhanda. Ett gynnande av främmande makt ska därmed ingå som ett avsiktligt led i gärningsmannens handlande även om det inte måste utgöra gärningsmannens huvudsakliga motiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Om brottet är att anse som grovt kan enligt 19 kap. 6 § brotts- balken dömas för grovt spioneri till fängelse på viss tid, lägst fyra år och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska särskilt beaktas om gärningen var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde för- hållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft44"&gt;Obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Den som, utan syfte att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande något för- hållande av hemlig natur vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikets försvar eller för folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden eller annars för rikets säkerhet, kan enligt 19 kap. 7 § brottsbalken dömas för obehörig befattning med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft40"&gt;Obehörig befattning med hemlig uppgift skiljer sig från spioneri med avseende på vad som skyddas och i fråga om det subjektiva rekvisitet. Brottet är begränsat till uppgifter om hemliga förhållan- den vars röjande kan medföra men för rikets säkerhet. För straffbe- stämmelsens tillämpning krävs inte uppsåt att gå främmande makt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Se Ulväng m.fl., a.a., s. 247.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;tillhanda (på vanligt sätt krävs dock att alla objektiva rekvisit för straffbestämmelsens tillämplighet är täckta av uppsåt). Paragrafen omfattar således såväl gärningar där gärningsmannen helt saknat uppsåt att gå främmande makt tillhanda som då gärningsmannen haft indirekt uppsåt eller likgiltighetsuppsåt därtill (och därmed inte kan dömas för spioneri), om förfarandet har avsett uppgift om ett förhållande av hemlig natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;Om brottet är att anse som grovt kan enligt 8 § dömas för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen innefattat till- handagående av främmande makt eller varit av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft40"&gt;Den som av grov oaktsamhet befordrar, lämnar eller röjer sådan uppgift som avses i 7 § kan enligt 9 § dömas för vårdslöshet med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft44"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Den som, för att gå främmande makt tillhanda, här i riket bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter rörande militära eller andra förhållanden, vilkas uppenbarande för den främmande mak- ten kan medföra men för annan främmande makts säkerhet, eller här i riket till sådan verksamhet lämnar medverkan som inte är endast tillfällig, kan enligt 19 kap. 10 § första stycket brottsbalken dömas för olovlig underrättelseverksamhet till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft9"&gt;För olovlig underrättelseverksamhet ska enligt 10 § andra stycket även dömas om någon med uppsåt att gå främmande makt tillhanda här i riket hemligen eller med användande av svikliga medel antingen bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter om annans personliga förhållande eller till sådan verksamhet lämnar medverkan som inte är endast tillfällig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Är brottet grovt döms till fängelse lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;För straffbestämmelsens tillämplighet ska det vara fråga om brottslig verksamhet. Kravet innebär att enstaka åtgärder inte är straffbara utan att det måste föreligga en serie av åtgärder som är av sådan art och står i sådant tidssammanhang att de bör uppfattas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft18"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395248x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p727 ft8"&gt;som led i en enda verksamhet som i sin tur utmärks av någon grad av planmässig organisation. Verksamheten ska bedrivas här i landet.&lt;SPAN class="ft88"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft44"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;ska verksamheten ske för anskaffande av vissa uppgifter. Härmed avses inte endast verksamhet som innebär insamlande av uppgifter utan även sådan verksamhet som enbart består i befordran eller överlämnande av uppgifter till den som ytterst söker anskaffa dem, exempelvis en ambassad. Enligt vad som anges i förarbetena kan uppbyggande och organiserandet av ett agentnät hänföras under begreppet. Det innebär att fullbordat brott inte förutsätter att några uppgifter har anskaffats (NJA II 1949 s 570). Verksamheten behöver inte bedrivas hemligt och upp- gifterna behöver inte avse förhållanden av hemlig natur. Avgörande för första styckets tillämplighet är om de uppgifter som verksam- heten syftar till att komma över avser sådana förhållanden vilkas uppenbarande för främmande makt kan medföra men för annan främmande makts säkerhet.&lt;SPAN class="ft48"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;I subjektivt hänseende är första styckets tillämplighet begränsat till fall där gärningsmannen handlat med direkt uppsåt att gå främ- mande makt tillhanda. Kriminaliseringen har motiverats med hän- visning till risken för att Sverige invecklas i utrikespolitiska svårig- heter samt till att verksamheten enkelt kan komma att riktas mot Sverige.&lt;SPAN class="ft48"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft55"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;straffbeläggs viss politisk underrättelseverksam- het, nämligen att anskaffa uppgifter om annans personliga förhål- landen (s.k. flyktingspionage). Straffbestämmelsen uppställer inget krav på men eller att det ska vara fråga om hemliga uppgifter. Til- lämpningsområdet begränsas dock till sådan verksamhet som bedrivs hemligen eller med svikliga medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft38"&gt;En verksamhet kan anses ha bedrivits hemligen om de inblan- dade har iakttagit särskilda försiktighetsmått, t.ex. genom att träf- fas nattetid för överlämnande av information eller genom att använda chifferskrift eller särskilda täckadresser. Det förhållandet att någon använder falska identitetspapper eller lämnar vilseledande uppgifter om sina egna personliga förhållanden kan utgöra exempel på vad som avses med rekvisitet svikliga medel.&lt;SPAN class="ft117"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Berggren m.fl., Brottsbalken. En kommentar [Zeteo juli 2012], kommentaren till 19 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;§ brottsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Berggren m.fl., Brottsbalken. En kommentar [Zeteo juli 2012], kommentaren till 19 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;§ brottsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Ulväng m.fl., Brotten mot allmänheten och staten, 2012, s. 252&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Berggren m.fl., Brottsbalken. En kommentar [Zeteo juli 2012], kommentaren till 19 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;§ brottsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395249x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p508 ft9"&gt;För andra styckets tillämpning krävs – utöver att gärningsman- nens uppsåt omfattar de objektiva rekvisitens faktiska innehåll – att gärningsmannen har haft uppsåt att gå främmande makt tillhanda. Något krav på direkt uppsåt gäller dock inte utan varje form av uppsåt räcker för straffansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft44"&gt;Brott mot tystnadsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Röjer någon uppgift som han eller hon är pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan författning, eller enligt förordnande eller för- behåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller utnyttjar han eller hon olovligen sådan hemlighet kan enligt 20 kap. 3 § brottsbalken dömas för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år. Till ansvar kan också dömas om brottet sker av oaktsamhet. Påföljden är då böter. I ringa fall ska dock inte dömas till ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft44"&gt;Brott enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter tar sikte på sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsid- kares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende. Uttrycket hemlig har en relativt vid innebörd och ska tolkas så att informationen inte är tillgänglig för var och en som vill ta del av den. Lagen är begränsad till obehöriga angrepp på företagshemlig- heter.&lt;SPAN class="ft48"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Lagen innehåller ett par straffbestämmelser. Dessa ska dock inte tillämpas om samma gärning är belagd med strängare straff i brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;I 3 § anges att den som med uppsåt olovligen bereder sig tillgång till en företagshemlighet ska dömas för företagsspioneri till böter eller fängelse i högst två år, eller om brottet är grovt till fängelse i högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen har varit av särskilt farlig art, avsett bety- dande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;För ansvar krävs inte att gärningsmannen utnyttjar eller röjer företagshemligheten. Gärningen är fullbordad i och med att han&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1987/88:155 s 35 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395250x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;bereder sig tillgång till den. Det avgörande för frågan om ansvar är om gärningsmannen olovligen har skaffat sig tillgång till hemlig- heten eller om själva tillvägagångssättet i sig är brottsligt. Skillna- den har betydelse t.ex. när det gäller ansvar för anställda inom före- taget. Paragrafen täcker fall då en anställd bereder sig tillgång till sådan information som ligger klart utanför ramen för hans arbets- uppgifter. Däremot inträder inte ansvar för uppgifter som den anställde visserligen inte behöver för att klara sina arbetsuppgifter men som han får veta när han på vanligt sätt utför sitt arbete. Utanför bestämmelsen faller också situationer då någon av en slump t.ex. i samband med ett industribesök, får kännedom om en företagshemlighet.&lt;SPAN class="ft48"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Den som anskaffar en företagshemlighet med vetskap om att den som tillhandahåller hemligheten eller någon före honom har berett sig tillgång till den genom företagsspioneri ska enligt 4 § dömas för olovlig befattning med företagshemlighet till böter eller fängelse i högst två år eller om brottet är grovt till fängelse i högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Lagen är för närvarande föremål för en översyn, se ovan avsnitt 3.4.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Osjälvständiga brottsformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft10"&gt;Antalet straffbelagda gärningar är betydligt fler än vad som framgår av de enskilda straffbestämmelserna. För en heltäckande bild av det kriminaliserade området måste även bestämmelser som straffbeläg- ger vissa förstadier till fullbordade brott och medverkan till straff- belagda gärningar beaktas. Sådana brott brukar betecknas som osjälvständiga brottsformer eftersom varje konkret brott är bero- ende av en brottsbeskrivning i en enskild straffbestämmelse. Till kategorin osjälvständiga brottsformer brukar hänföras försök, för- beredelse och stämpling till brott samt medverkan i form av anstiftan eller medhjälp till brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft40"&gt;De allmänna bestämmelserna om osjälvständiga brottsformer finns i 23 kap. brottsbalken. De kompletteras av enskilda straffbe- stämmelser som anger den aktuella brottsbeskrivningen. Av ovan redovisade brott är spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift och olovlig underrättelseverksamhet straffbelagt på &lt;NOBR&gt;försöks-,&lt;/NOBR&gt; förberedelse- och stämplingsstadiet (se 19 kap. 14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1987/88:155 s. 38 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395251x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft40"&gt;brottsbalken). Även försök och förberedelse till obehörig befattning med hemlig uppgift och företagsspioneri är straffbelagt (se 19 kap. 14 § brottsbalken och 3 § lagen om skydd för företagshemligheter).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft44"&gt;Försök till brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Av de osjälvständiga brottsformerna ligger försök närmast det full- bordade brottet. För att kunna straffas för försök måste gärnings- mannen ha påbörjat själva utförandet av brottet (23 kap. 1 § brottsbalken). Med andra ord ska den s.k. försökspunkten vara uppnådd. Dessutom krävs att fara har förelegat för att handlingen skulle leda till brottets fullbordan eller att sådan fara endast på grund av tillfälliga omständigheter har varit utesluten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Ett försök karaktäriseras av att det saknas något på den objek- tiva sidan för att brottet ska vara fullbordat. På den subjektiva sidan krävs dock lika mycket som vid det fullbordade brottet. Gärnings- mannens brottsplan ska alltså avse ett händelseförlopp motsvarande rekvisiten i straffbestämmelsen för det aktuella brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Försöksgärningen ska avse en bestämd gärning (”visst brott”), till skillnad från straffbar förberedelse som kan avse olika gärningar med anknytning till en viss brottstyp (se nedan).&lt;SPAN class="ft88"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Försöks- punkten, dvs. den tidigaste punkt i händelseförloppet vid vilken gärningsmannen kan sägas ha påbörjat utförandet av brottet, uppnås när gärningsmannen har övergått från förberedelse till att börja förverkliga sitt uppsåt (verkställighetsstadiet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Frågan om när försökspunkten ska anses vara uppnådd är inte alltid enkel att besvara och måste avgöras efter en bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Det krävs dock inte att något brottsrekvisit i det aktuella straffbudet är uppfyllt. I allmän- het brukar tre typfall lyftas fram när frågan behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;Enligt det &lt;SPAN class="ft55"&gt;första typfallet &lt;/SPAN&gt;har försökspunkten uppnåtts när gär- ningsmannen till fullo verkställt allt vad som enligt brottsplanen ankommer på honom att göra för att fullborda brottet. Trots att försöket är avslutat och gärningsmannen vidtagit alla behövliga åtgärder har brottet av någon anledning inte fullbordats. Enligt det &lt;SPAN class="ft55"&gt;andra typfallet &lt;/SPAN&gt;– som avser ett s.k. oavslutat försök – är försöks- punkten uppnådd när gärningsmannen påbörjat den handling som ska medföra det resultat med vars inträde fullbordat brott förelig- ger (gärningsmannen kan sägas hålla på med att utföra den hand- ling som ska medföra att brottet fullbordas). Ett &lt;SPAN class="ft55"&gt;tredje typfall &lt;/SPAN&gt;före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;SOU 1996:185 s. 229.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395252x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p730 ft8"&gt;ligger när gärningsmannen har gjort något som utgör ett förbere- dande led i det planerade händelseförloppet och är beredd att ome- delbart förverkliga sitt uppsåt att fullborda brottet. Även i detta fall är fråga om ett oavslutat försök. Om den förberedande gärningen i sig är brottslig torde försökspunkten oftast vara uppnådd redan när gärningsmannen har inlett utförandet av denna gärning, i vart fall om den förberedande gärningen något så när omedelbart är avsedd att följas av en gärning som omfattas av brottsdefinitionen i ett straffbud.&lt;SPAN class="ft88"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;För straffansvar krävs att det antingen har förelegat en konkret fara för att gärningsmannens handlande skulle leda till brottets full- bordan eller att det enligt ett normalt betraktelsesätt från gärnings- mannens synpunkt var en tillfällighet att det inte förelåg någon sådan fara.&lt;SPAN class="ft48"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft40"&gt;Som framgår av 23 kap. 4 § brottsbalken är medverkan till ett försöksbrott straffbart i samma utsträckning som medverkan till ett fullbordat brott. Däremot är inte försök till medverkan straff- bart, såvida inte medverkan har formen av gärningsmannaskap eller medgärningsmannaskap. Vid försök till medverkan kan dock gär- ningen ändå vara straffbar som förberedelse eller stämpling till brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft44"&gt;Förberedelse till brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft8"&gt;Även om försökspunkten för ett brott inte är uppnådd kan händelse- förloppet, med hänsyn till den planering som gärningsmannen har ägnat sig åt, vara straffbart. Gärningar som befinner sig på planerings- stadiet är i svensk rätt straffbelagda antingen som förberedelse till brott eller som stämpling till brott. Förberedelsebrottet är av materiell natur och avser viss befattning med fysiska föremål, antingen pengar eller hjälpmedel. Stämplingsbrottet kan sägas vara av immateriell natur och avser att man sätter sig i förbindelse med andra personer för att förbereda, möjliggöra eller underlätta brott (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Förberedelseansvaret är avsett att omfatta sådana företeelser på planeringsstadiet som med hänsyn till risken för tillkomsten av brott är samhällsfarliga till sin typ. Något krav på att de ska utgöra ett led i en konkret brottsplan finns inte. Syftet med införandet av en allmän förberedelsebestämmelse år 1948 var att åstadkomma större möjligheter att ingripa mot svårartad brottslighet på ett tidigt stadium.&lt;SPAN class="ft48"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Se SOU 1996:185 s. 230 f. och Asp m.fl., a.a., s. 432 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SOU 1996:185 s. 228.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;SOU 1996:185 sid. 268 och NJA II 1948 s 192.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395253x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p733 ft9"&gt;I 23 kap. 2 § första stycket brottsbalken anges att den som med uppsåt att utföra eller främja brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;tar emot eller lämnar pengar eller annat som betalning för ett brott eller för att täcka kostnader för utförande av ett brott, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;skaffar, tillverkar, lämnar, tar emot, förvarar, transporterar, sammanställer eller tar annan liknande befattning med något som är särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid ett brott, ska dömas för förberedelse till brottet, om han eller hon inte gjort sig skyldig till fullbordat brott eller försök. Om faran för brottets fullbordan varit ringa ska inte dömas till ansvar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Farerekvisitet innebär bl.a. att det inte föreligger en straffbar förberedelse om brottets fullbordan är så avlägsen i tiden eller krä- ver sådana ytterligare åtgärder att det föreligger ringa fara för att brottet ska komma till stånd. Farebedömningen ska göras vid tid- punkten för företagandet av förberedelsegärningen.&lt;SPAN class="ft48"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;För ansvar för förberedelse till brott krävs att gärningsmannen har haft uppsåt såväl i förhållande till förberedelsehandlingen som i förhållande till det efterföljande brottet. För det senare är det dock tillräckligt att gärningsmannens uppsåt avser att brott av ett visst slag ska komma till stånd.&lt;SPAN class="ft48"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Liksom beträffande försök är medverkan till ett förberedelse- brott straffbar i samma utsträckning som medverkan till ett full- bordat brott av aktuellt slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;I några fall ska dömas för förberedelse till brott trots att defi- nitionen i 23 kap. 2 § brottsbalken inte är uppfylld. Till exempel straffbeläggs i 4 kap. 9 b § brottsbalken förberedelse till brytande av telehemlighet och förberedelse till olovlig avlyssning. Sådant brott föreligger om någon anbringar tekniskt hjälpmedel med upp- såt att bryta telehemlighet enligt 4 kap. 8 § brottsbalken eller att utföra olovlig avlyssning enligt 9 a §. Syftet med bestämmelsen är att underlätta åklagarens bevisning när avlyssnings- eller inspel- ningsutrustning påträffats under sådana omständigheter att den som hade anbringat utrustningen måste ha haft uppsåt att begå brytande av telehemlighet eller olovlig avlyssning, men där det kan vara svårt att styrka att utrustningen verkligen har kommit till användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Berggren m.fl., Brottsbalken, En kommentar [Zeteo juli 2012], kommentaren till 23 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;§ brottsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Ibid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395254x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft44"&gt;Stämpling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Med stämpling till brott avses olika gärningsformer som innebär att någon på planeringsstadiet, med uppsåt att utföra eller främja brott, sätter sig i förbindelse med andra personer. I 23 kap. 2 § andra stycket brottsbalken anges att den som i samråd med annan beslu- tar gärningen eller söker anstifta annan eller åtar eller erbjuder sig att utföra den kan dömas för stämpling till brott. Detta gäller dock inte om faran för brottets fullbordan har varit ringa. Med brott avses fullbordat brott i gärningsmannaskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Farerekvisitet är detsamma som vid förberedelsebrottet. Det ska föreligga en konkret fara för brottets fullbordan och faran ska vara mer än ringa. Farebedömningen ska ske utifrån omständigheterna vid tidpunkten för stämplingsgärningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Även för stämpling krävs att gärningsmannen har uppsåt i för- hållande till det brott som stämplingen tar sikte på. Det krävs dock inte att uppsåtet hänför sig till ett visst konkret brott. Tid, rum, brottsoffer och andra omständigheter kan således ha lämnats obe- stämda. Det tilltänkta brottet behöver inte heller vara så nära för- stående att brottsplanen kan betecknas som aktuell.&lt;SPAN class="ft84"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Medverkan till stämpling är straffbar i samma uträckning som medverkan till ett fullbordat brott. Stämpling till stämpling eller stämpling till förberedelse är inte straffbar, liksom inte heller för- sök till stämpling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;I några fall kan dömas för stämpling trots att rekvisiten i 23 kap. 2 § brottsbalken inte är uppfyllda. Det gäller stämpling till högför- räderi och stämpling till landsförräderi eller landssvek. Enligt 19 kap. 14 § första stycket sista meningen brottsbalken ska som stämpling till högförräderi även anses att träda i förbindelse med främmande makt för att förbereda, möjliggöra eller underlätta att sådant brott kan förövas. Specialformen av stämpling till landsför- räderi eller landssvek regleras i 22 kap. 7 § första stycket andra meningen brottsbalken. Enligt nämnda bestämmelse ska som stämpling även anses att träda i förbindelse med fienden för att förbereda, möjliggöra eller underlätta att landsförräderi eller lands- svek förövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;SOU 1996:185 s. 283 och prop. 2002/03:38 s. 45.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395255x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p413 ft44"&gt;Tillbakaträdande från försök, förberedelse eller stämpling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Enligt 23 kap. 3 § brottsbalken ska den som frivilligt avbryter gär- ningens utförande eller på annat sätt föranleder att brottet inte fullbordas inte dömas till ansvar för försök, förberedelse eller stämpling till brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft44"&gt;Medverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Enligt 23 kap. 4 § brottsbalken ska även den som främjar en gär- ning med råd eller dåd dömas till ansvar för gärningen, antingen som gärningsman eller som anstiftare eller medhjälpare. Enligt normalt språkbruk främjas en gärning när någon har gjort något som underlättar eller i vart fall är ägnat att underlätta gärningens utförande. I brottsbalken har dock uttrycket en vidare betydelse och kan även innefatta en medverkan som inte har varit någon för- utsättning för brottet. Det innebär att medverkansansvar kan drabba även den som endast obetydligt bidragit till gärningen.&lt;SPAN class="ft48"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Anstiftan föreligger då någon (anstiftaren) förmått annan till utförandet av gärningen. Det förutsätter en psykisk påverkan som varit av avgörande betydelse för gärningsmannens beslut att utföra gärningen. Det behöver emellertid inte vara fråga om övertalning eller att övervinna ett motstånd hos gärningsmannen.&lt;SPAN class="ft84"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Medhjälp föreligger när någon (medhjälparen) på annat sätt än genom anstiftan främjat gärningen med råd eller dåd. Medhjälpen kan bestå i att vederbörande hjälper till på ett fysiskt mera påtagligt sätt, t.ex. genom att erbjuda hjälpmedel eller skjuts till/från brotts- platsen, men även däri att han fungerar som psykiskt stöd som ingjuter mod i gärningsmannen.&lt;SPAN class="ft48"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Varje medverkande bedöms efter det uppsåt eller den oaktsam- het som ligger honom eller henne till last. Det innebär att alla med- verkande inte nödvändigtvis måste dömas för samma brott. Ansva- ret är dock beroende av att ett brott objektivt sett har begåtts (huvudgärningen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft40"&gt;Kravet på subjektiv täckning innebär att medhjälparens uppsåt ska täcka det faktum att han främjat en viss gärning med råd eller dåd. Det krävs att medhjälparen har uppsåt i förhållande till de fak-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 2002/03:38 s. 44.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Asp m.fl., a.a., s. 472.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Leijonhufvud och Wennberg, Straffansvar, 8:e upplagan, 2009, s. 133 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395256x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;tiska omständigheter som utgör underlag för bedömningen att ett främjande föreligger.&lt;SPAN class="ft48"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Även medverkan till försök, förberedelse och stämpling till brott är straffbart liksom medverkan till medverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Bedömning och slutsats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;Konspirativt beteende kan avse åtgärder som syftar till att dölja antingen förberedelser av en otillåten informationshantering eller en pågående sådan verksamhet (till exempel hemliga möten enligt ett i förväg uppgjort schema, användning av döda brevlådor och kodmeddelanden). Det kan också vara fråga om andra typer av åtgärder som möjliggör eller bygger upp en struktur för en otillåten informationshantering (exempelvis att identifiera en potentiell uppgiftslämnare och värva personen till agent eller att vidta åtgär- der för att bygga upp en stödverksamhet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;När det konspirativa beteendet består i vidtagande av olika för- siktighetsåtgärder kan det vara förenat med en gärning som utgör brott enligt nuvarande straffbestämmelser i 19 kap. brottsbalken. Det konspirativa beteendet utgör då närmast en bevisomständig- het, t.ex. genom att det säger något om gärningsmannens uppsåt. Det underliggande brottet är att bedöma enligt den tillämpliga straffbestämmelsen, t.ex. spioneribestämmelsen. För straffansvar krävs då bl.a. bevisning om vilka uppgifter som gärningen avser och vilken skada den skulle kunna leda till. Det kan dock konstateras att det konspirativa beteendet – förutom att utgöra ett bevis om brott – även innebär att det underliggande brottet blir svårupptäckt och svårbevisat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Om det konspirativa beteendet inte består i en handling som är straffbelagd enligt någon annan bestämmelse i brottsbalken eller inom specialstraffrätten (t.ex. skadegörelse eller urkundsförfalsk- ning) och inte heller är att bedöma som olovlig underrättelseverk- samhet enligt 19 kap. 10 § brottsbalken, utgör det i sig inte en full- bordad brottslig gärning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Om det inte kan bevisas att ett fullbordat brott har skett skulle det kunna vara fråga om försök till brott. För detta krävs bl.a. att det kan konstateras att försökspunkten har passerats. Med hänsyn till den otillåtna underrättelseverksamhetens särskilda former och till att det normalt sett är fråga om ett utdraget händelseförlopp där&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2002/03:38 s. 45.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395257x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;varje moment i brottsplanen kan ske med tidsmässigt långa mellan- rum torde det inte sällan vara förenat med svårigheter att konsta- tera detta. Dessutom krävs för straffansvar att försöksgärningen avser en bestämd gärning och att gärningsmannens uppsåt omfattar samtliga rekvisit i den straffbestämmelse som beskriver det full- bordade brottet. De svårigheter och problem som sammanhänger med tillämpningen av de enskilda straffbestämmelserna, och som gör brottsligheten svåråtkomlig, gör sig alltså gällande även vid ett eventuellt straffansvar för försök till brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft8"&gt;Typiskt sett förefaller de förfaranden som Säkerhetspolisen har beskrivit närmast vara att hänföra till brottsformerna förberedelse eller stämpling till brott. I båda fallen är fråga om föreskrivet straffansvar under planeringsstadiet. Vidare förutsätter straffansvar inte någon konkret brottsplan, vilket har viss betydelse för åklaga- rens bevisbörda. Bestämmelserna om förberedelse och/eller stämp- ling till brott kan därför tyckas i vissa fall kunna utgöra stöd för att ingripa i samband med ett konspirativt beteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Som framgått är förberedelsebrottet begränsat till att avse viss befattning med antingen pengar eller hjälpmedel. Är det inte fråga om en sådan befattning faller förfarandet utanför det straffbelagda området. Dessutom kan det i regel utdragna händelseförloppet innebära att farerekvisitet inte är uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft40"&gt;Om det konspirativa beteendet består i att värva en person till agent kan det bli fråga om ansvar för stämpling till spioneri.&lt;SPAN class="ft85"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Även den som låter sig värvas (dvs. åtar sig eller erbjuder sig att utföra t.ex. ett spioneribrott) kan ådömas stämplingsansvar. Det krävs som redan framgått inte att värvningen avser en konkret brottsplan utan det är tillräckligt att personen i fråga försöker förmå någon annan att förr eller senare begå t.ex. ett spioneribrott. Alla gär- ningar som ingår i värvningsprocessens olika faser (t.ex. målsök- ningsfasen, studiefasen eller närmandefasen) omfattas emellertid inte av det straffbara området utan straffansvar torde i första hand kunna komma ifråga i det senare skedet när det är klart att den potentiella uppgiftslämnaren förväntas ägna sig åt någon form av otillåten underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft38"&gt;För straffansvar krävs att gärningsmannen har uppsåt i förhål- lande till det brott som stämplingen tar sikte på. Det torde innebära att det krävs viss bevisning om vilka uppgifter som man avser att komma åt. Även om straffansvar inte förutsätter att det tilltänkta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Det kan noteras att stämpla och konspirera är synonyma uttryck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395258x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;brottet är helt nära förestående torde ett utdraget händelseförlopp även i detta fall kunna innebära att det i praktiken är svårt att utkräva sådant ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;Som framgått omfattar det konspirativa beteendet förfaranden som sträcker sig utöver själva värvningen. Ytterligare en omstän- dighet som begränsar stämplingsbestämmelsens tillämplighet är att agenten sällan är känd för polisen, i vart fall innan brottet är full- bordat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;En straffbestämmelse som direkt tar sikte på konspirativt bete- ende är 19 kap. 10 § andra stycket brottsbalken, dvs. olovlig under- rättelseverksamhet med inriktning på uppgifter om annans person- liga förhållanden (s.k. flyktingspionage). Bestämmelsens syfte är i första hand att bereda enskilda personer skydd mot fara för fram- tida förföljelse eller annat lidande och tillämpningsområdet begrän- sar sig till verksamhet för anskaffande av uppgifter om annans per- sonliga förhållanden.&lt;SPAN class="ft88"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Om verksamheten har en annan inriktning – som i första hand är fallet i nu aktuella sammanhang – är bestäm- melsen alltså inte tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Sammanfattningsvis &lt;/SPAN&gt;kan sägas att ett konspirativt beteende som enbart syftar till att dölja en pågående brottslig verksamhet inte i sig utgör brott men väl bevis om brott. Vissa typer av konspirativa beteenden kan utgöra förberedelse eller stämpling till brott. Eftersom straffansvar för en osjälvständig brottsform förutsätter att gärningsmannens uppsåt omfattat samtliga rekvisit i den aktu- ella brottsbeskrivningen ställer det vissa krav på utredningen. När det gäller förberedelse eller stämpling till spioneri förutsätter det i vart fall någon kunskap om vilka uppgifter som brottsligheten tar sikte på. I praktiken torde också krävas att det brott som planeras inte är alltför avlägset i tiden (för att det ska vara möjligt att leda en händelsekedja till det). Härtill kommer att förberedelsebrottet är begränsat till vissa förfaranden. Sammantaget innebär dessa omständigheter att de osjälvständiga brottsformerna sällan är användbara i nu aktuellt sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft9"&gt;Konspirativt beteende kan också aktualisera tillämpningen av straffbestämmelsen avseende olovlig underrättelseverksamhet enligt 19 kap. 10 § andra stycket. Den straffbestämmelsen är dock begränsad till verksamhet för anskaffande av uppgifter om person- liga förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1975/76:174 s. 26.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395259x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Enligt vår bedömning &lt;/SPAN&gt;kan de synpunkter som Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Åklagarmyndigheten har framfört angående straffbestämmelsernas tillämpningsområde och därmed samman- hängande praktiska svårigheter sägas ha fog för sig. Särskilt spio- neribestämmelsens utformning innebär i vissa avseenden mycket höga krav på utredningen för att straffansvar ska kunna komma i fråga. Det kan i sin tur föra med sig att det i vissa fall – på grund av formerna för den otillåtna underrättelseverksamheten – saknas möjligheter att med stöd av någon tillämplig straffbestämmelse ingripa mot en misstänkt otillåten underrättelseverksamhet och i andra fall att ett ingripande inte kan ske innan brottet har fullbordats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Bestämmelsernas nuvarande utformning kan således kritiseras för att lämna ett alltför stort utrymme för främmande makt att utöva otillåten underrättelseverksamhet som sker i sådana former att det i princip är omöjligt för de brottsbekämpande myndighet- erna att skaffa tillräcklig bevisning mot gärningsmännen. Vidare kan det kriminaliserade området sägas vara alltför begränsat för att fånga upp flera av de förfaranden som sker under planeringen av ett spioneribrott. Det begränsar också möjligheterna att ingripa så tidigt som möjligt mot en misstänkt otillåten underrättelseverk- samhet i syfte att minimera skadan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Möjligheten att använda hemliga tvångsmedel och vissa andra hjälpmedel i samband med otillåten underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: Det förhållandet att brott mot Sveriges säker- het är av särskilt samhällsfarligt slag och att brottsligheten är svårutredd har beaktats bl.a. vid utformningen av bestämmel- serna om tvångsmedel och har inneburit utvidgade möjligheter att vidta tvångsåtgärder för att förebygga och utreda sådana brott. Det finns också en lagreglerad skyldighet att bevara vissa trafikuppgifter för brottsförebyggande ändamål. De möjligheter som finns att tillgripa tvångsmedel vid dold underrättelseverk- samhet som sker med hemliga eller konspirativa metoder bör beaktas vid bedömningen av behovet av en förändrad straff- rättslig reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft18"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395260x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Det är inte en ny tanke att spioneribrottsligheten är av speciell natur och innebär särskilda problem för bl.a. Säkerhetspolisens arbete med att förebygga och bekämpa brott. Tvärtom har den nuvarande lagstiftningen utformats delvis med hänsyn härtill och med tiden förändrats på olika sätt för att svara mot de speciella förutsättningar som gäller. Förhållandena har bl.a. motiverat att myndigheterna har getts särskilda möjligheter att vidta åtgärder vid misstanke som avser sådana brott. Det gäller t.ex. möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel. Det kan också nämnas att Utred- ningen om vissa hemliga tvångsmedel (Ju 2010:08) har lämnat för- slag till förändringar av lagstiftningen som åtminstone delvis syftar till att ytterligare tillgodose Säkerhetspolisens behov inom verk- samhetsområdet kontraspionage (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Hemliga tvångsmedel kan sägas utgöra ett medel/verktyg i det brottsförebyggande och brottsutredande arbetet. Syftet med kri- minalisering är att genom straffhot motverka ett klandervärt och oönskat beteende. Frågan om en utvidgning av det straffbara området är alltså i och för sig inte avhängigt bestämmelserna om tvångsmedel. Med hänsyn till vad bl.a. Säkerhetspolisen har anfört som grund för behovet av en förändrad lagstiftning (se ovan avsnitt 7.3.2) är möjligheterna att tillgripa hemliga tvångsmedel ändå av betydelse för utredningens överväganden. En förändrad straffrättslig reglering skulle ha ett preventivt syfte, vilket sammanfaller med ändamålet för vissa tvångsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Nedan lämnas en redogörelse för de möjligheter till hemliga tvångsmedel som nuvarande lagstiftning medger samt föreliggande förslag till förändringar. (Se också avsnitt 5.2.2.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Allmänt om tvångsmedel och de s.k. hemliga tvångsmedlen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Under en förundersökning får straffprocessuella tvångsmedel enligt &lt;NOBR&gt;24–28&lt;/NOBR&gt; kap. rättegångsbalken användas. Tvångsmedlen vidtas i brottsutredande syfte eller för att en rättegång i brottmål ska kunna genomföras. Normalt innefattar de tvång mot person eller egendom. Som exempel kan anges husrannsakan, kroppsvisitation, beslag och häktning. Som en allmän förutsättning för att ett tvångsmedel ska kunna tillgripas under en förundersökning gäller att det ska finnas en person som är skäligen misstänkt för det brott som utreds.&lt;SPAN class="ft48"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Lindberg, Straffprocessuella tvångsmedel, 2 uppl. 2009, s. 5 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395261x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p381 ft8"&gt;Tvångsmedel kan delas in i &lt;SPAN class="ft46"&gt;personella &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft46"&gt;reella &lt;/SPAN&gt;tvångsmedel. Till de personella tvångsmedlen hör de som riktar sig mot personen i fråga, t.ex. häktning och anhållande (24 kap. rättegångsbalken). De reella tvångsmedlen tar sikte på den enskildes egendom och syftar till att inskränka den vanliga förfoganderätten över egendo- men, t.ex. kvarstad och beslag (26 och 27 kap. rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;En annan indelning som kan göras när det gäller användningen av tvångsmedel är &lt;SPAN class="ft46"&gt;hemliga &lt;/SPAN&gt;respektive &lt;SPAN class="ft46"&gt;öppna &lt;/SPAN&gt;tvångsmedel. De hem- liga tvångsmedlen intar en särställning bland de straffprocessuella tvångsmedlen eftersom de förutsätts äga rum i hemlighet. Att den misstänkte hålls ovetande om tvångsmedelsanvändningen är en förutsättning för att tvångsmedlen ska få avsedd effekt. Hemliga tvångsmedel utgörs av hemlig avlyssning av elektronisk kommuni- kation&lt;SPAN class="ft88"&gt;34&lt;/SPAN&gt;, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation&lt;SPAN class="ft88"&gt;35&lt;/SPAN&gt;, hemlig kameraövervakning, hemlig rumsavlyssning och kvarhål- lande av försändelse (postkontroll).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation &lt;SPAN class="ft38"&gt;avses att meddelanden, som i ett elektroniskt kommunikationsnät överförs eller har överförts till eller från ett telefonnummer eller annan adress, i hemlighet avlyssnas eller tas upp genom ett tekniskt hjälpmedel för återgivning av innehållet i meddelandet (se 27 kap. 18 § rättegångsbalken). &lt;/SPAN&gt;Hemlig övervakning av elektronisk kommu- nikation &lt;SPAN class="ft38"&gt;innebär att uppgifter i hemlighet hämtas in om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;meddelanden som i ett elektroniskt kommunikationsnät över- förs eller har överförts till eller från ett telefonnummer eller annan adress,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;vilka elektroniska kommunikationsutrustningar som har funnits inom ett visst geografiskt område, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;i vilket geografiskt område en viss elektronisk kommunikations- utrustning finns eller har funnits.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft9"&gt;Genom hemlig övervakning av elektronisk kommunikation får sådana meddelanden som anges i den första punkten även hindras från att nå fram (se 27 kap. 19 § rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Hemlig kameraövervakning &lt;/SPAN&gt;innebär att kameror placeras ut för att bevaka en plats som har koppling till det brott som utreds (se 27 kap. 20 a § rättegångsbalken). &lt;SPAN class="ft51"&gt;Hemlig rumsavlyssning &lt;/SPAN&gt;kallas även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Tidigare hemlig teleavlyssning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Tidigare hemlig teleövervakning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395262x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p618 ft8"&gt;för buggning och möjliggör för polisen att ta del av tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträden eller annan sammankomst som allmänheten inte har tillträde till (se 1 § lagen [2007:978] om hemlig rumsavlyssning). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Kvarhållande av för- sändelse&lt;/SPAN&gt;, eller postkontroll, innebär en möjlighet att hålla kvar en försändelse hos ett befordringsföretag till dess att frågan om huru- vida den ska tas i beslag har avgjorts (27 kap. 9 § rättegångsbalken).&lt;SPAN class="ft88"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;En grundläggande förutsättning för att använda straffproces- suella tvångsmedel är normalt att en förundersökning har inletts. Användningen ska då syfta till utredning eller lagföring av ett visst brott. Enligt särskilda bestämmelser kan dock hemliga tvångsmedel vidtas även utanför en förundersökning i samband med underrät- telseverksamhet. Sådana möjligheter följer bl.a. av bestämmelserna i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvar- liga brott (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;För all tvångsmedelsanvändning gäller tre allmänna principer: ändamålsprincipen, behovsprincipen och proportionalitetsprinci- pen. &lt;SPAN class="ft55"&gt;Ändamålsprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär att en myndighets befogenheter att använda tvångsmedel ska vara bundna till de ändamål för vilket tvångsmedlet har beslutats. &lt;SPAN class="ft55"&gt;Behovsprincipen &lt;/SPAN&gt;går ut på att en myn- dighet får använda ett tvångsmedel bara när det finns ett påtagligt behov av det och en mindre ingripande åtgärd inte är tillräcklig. Åtgärden bör i varje enskilt fall vara ägnad att leda till det önskade resultatet. När det inte längre föreligger skäl för åtgärden skall den upphävas. &lt;SPAN class="ft55"&gt;Proportionalitetsprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär att ett tvångsmedel får tillgripas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. Tvångsåtgärden skall alltså i fråga om art, styrka, räckvidd och varaktighet stå i rimlig proportion till vad som står att vinna med åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Lagen (2008:854) om åtgärder för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft12"&gt;utreda vissa samhällsfarliga brott (2008 års utredningslag)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft38"&gt;Efter andra världskrigets slut tillkom en särskild lag som reglerade möjligheten att tillgripa tvångsmedel vid en förundersökning avse- ende vissa allvarliga brott riktade mot rikets inre och yttre säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;I lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott finns en särskild variant av tvångsmedlet kvarhållande av försändelse. Den ger polisen en möjlighet att under vissa förutsättningar undersöka, öppna eller granska försändelser som finns hos ett befordringsföretag, se 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395263x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;och vissa andra särskilt allvarliga allmänfarliga brott, den s.k. 1952 års tvångsmedelslag. Lagen innehöll tilläggs- och undantagsbe- stämmelser till tvångsmedelsregleringen i rättegångsbalken och lagen om hemlig kameraövervakning som innebar en utvidgad möj- lighet att tillgripa vissa tvångsmedel. Lagen användes uteslutande i Säkerhetspolisens verksamhet.&lt;SPAN class="ft48"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Lagen var tidsbegränsad men förlängdes i olika omgångar. Den 1 januari 2009 ersattes den av lagen om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott (2008 års utredningslag). Även den är tidsbe- gränsad och gäller efter förlängning till utgången av år 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Lagen syftar bl.a. till en ökad effektivitet i Säkerhetspolisens brottsutredande verksamhet. I förarbetena till lagen anges bl.a. att den aktuella brottsligheten är mycket samhällsfarlig och typiskt sett svårutredd.&lt;SPAN class="ft48"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;2008 års utredningslag gäller vid förundersökning angående vissa brott som har ansetts särskilt allvarliga för landets säkerhet. Lagens tillämpningsområde omfattar bl.a. vissa brott mot rikets säkerhet, däribland spioneri, grovt spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift och grovt sådant brott samt olovlig underrät- telseverksamhet. Lagen gäller även försök, förberedelse eller stämp- ling till samtliga uppräknade brott, om sådan gärning är straff- belagd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Lagen innehåller tilläggs- och undantagsbestämmelser till tvångsmedelsregleringen i rättegångsbalken och ger utvidgade möj- ligheter att använda beslag, kvarhållande av försändelse, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervakning. Som en allmän förutsättning gäller att en förundersökning har inletts och att det finns en person som är skäligen misstänkt för något av de brott som uppräknas i lagen. Tillstånd till tvångsmedlen får enligt lagen meddelas avseende de aktuella brotten, även om de inte uppfyller de krav avseende straffminimum eller antaget straffvärde som uppställs i 27 kap. rättegångsbalken (3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;Om det kan befaras att inhämtande av rättens tillstånd till tvångsmedlen skulle medföra en sådan fördröjning eller annan olä- genhet som är av väsentlig betydelse för utredningen, får interim- istiskt tillstånd till åtgärden ges av åklagaren (4 §). Med tillämpning av samma olägenhetsrekvisit får åklagaren också ge tillstånd till kvarhållande av försändelse enligt 27 kap. 9 § rättegångsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Ds 2007:2 s. 45.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Prop. 2007/08:163, s. 54.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395264x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;(5 §). Har åklagaren lämnat interimistiskt tillstånd ska han eller hon genast göra en skriftlig anmälan om åtgärden hos rätten. Rätten ska skyndsamt pröva ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft12"&gt;Lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott (preventivlagen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;Enligt preventivlagens bestämmelser kan under vissa förutsätt- ningar tvångsmedel vidtas utom en förundersökning. Lagen tillkom bl.a. för att tillgodose Säkerhetspolisens behov av hjälpmedel inom verksamhetsområdet kontraspionage. I förarbetena till lagen hänvi- sas bl.a. till de speciella förhållanden som präglar den aktuella brottskategorin och de särskilda krav som dessa förhållanden ställer på de brottsbekämpande myndigheterna. Som skäl för en särregle- ring anges också att behovet av att använda tvångsmedel kan vara lika stort i det förebyggande arbetet som Säkerhetspolisen bedriver inom ramen för sitt ansvarsområde som under en förunder- sökning.&lt;SPAN class="ft48"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Lagen reglerar möjligheten att använda hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och postkontroll för att förhindra brott. Tvångsmedel enligt lagen får användas om det med hänsyn till omständigheterna finns särskild anledning att anta att en person kommer att utöva brottslig verksamhet som innefat- tar vissa i lagen angivna brott, däribland spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift och grov olovlig underrättelseverksamhet. Tvångsmedlet måste dessutom vara av synnerlig vikt för att förhindra sådan brottslighet som lagen omfattar och skälen för åtgärden måste uppväga det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som tillståndet avser eller för något annat motstående intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft40"&gt;Det är särskilt reglerat vilka teleadresser som kan avlyssnas eller övervakas och vilka platser som kan kameraövervakas. Hemlig avlyssning får endast avse en teleadress som under den tid tillstån- det avser innehas eller har innehafts av den för tvångsmedlet aktu- ella personen eller annars kan antas ha använts eller komma att användas av honom eller henne, eller en teleadress som det finns synnerlig anledning att anta att denna person under den tid till- ståndet avser har kontaktat eller kommer att kontakta. På samma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2005/06:177 s. 39 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395265x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;sätt får kameraövervakningen endast avse en plats där den för tvångsmedlet aktuella personen kan antas komma att uppehålla sig eller en plats där den brottsliga verksamheten kan antas komma att utövas eller en nära omgivning till denna plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;Om det vid tvångsmedelsanvändning enligt lagen har kommit fram uppgifter om annan brottslig verksamhet än den som omfat- tas av tillståndet, en form av s.k. överskottsinformation, får upp- gifterna användas för att utreda brottet endast om det är fråga om ett sådant brott för vilket tillstånd enligt lagen kunnat beviljas eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott om sådan gär- ning är belagd med straff. Uppgifter under avlyssning om ett före- stående brott får alltid användas för att förhindra brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Frågor om tvångsmedel enligt lagen prövas av domstol efter ansökan av åklagare. Tiden för ett tillstånd till tvångsmedel enligt lagen får inte överstiga en månad från beslutet. Om tiden inte räcker får tillstånd sökas på nytt. Om det inte längre finns skäl för ett tillstånd ska åklagaren eller rätten omedelbart häva beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft9"&gt;Enligt sin nuvarande lydelse gäller lagen till utgången av år 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft12"&gt;Lagen (2007:978) om hemlig rumsavlyssning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Genom lagen om hemlig rumsavlyssning infördes ett nytt hemligt tvångsmedel; hemlig rumsavlyssning (ofta kallat buggning).&lt;SPAN class="ft84"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Med hemlig rumsavlyssning avses att tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträde eller annan sammankomst som allmänheten inte har tillträde till i hemlighet avlyssnas eller tas upp genom ett tekniskt hjälpmedel för återgivning av ljud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Hemlig rumsavlyssning får enligt lagen användas vid förunder- sökning om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fäng- else i fyra år,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;andra brott om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i fyra år och det är fråga om vissa i lagen särskilt angivna brott (t.ex. människo- handel, våldtäkt och grovt narkotikabrott),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott som avses i 1 eller 2, om sådan gärning är belagd med straff och det med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 2005/06:178.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p751 ft9"&gt;hänsyn till omständigheterna kan antas att gärningens straff- värde överstiger fängelse i fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft9"&gt;Uppräkningen av brott i den ovan angivna andra punkten omfattar inte brott enligt 19 kap. brottsbalken. En förutsättning för att lagen ska kunna tillämpas vid sådan brottslighet är således att det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i fyra år (vil- ket bl.a. gäller för grovt spioneri).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Hemlig rumsavlyssning får endast användas om någon är skäli- gen misstänkt för något eller några av de brott som lagen omfattar. Det krävs vidare att avlyssningsåtgärden är av synnerlig vikt för utredningen, vilket innebär att det ställs ett kvalitetskrav på de upplysningar avlyssningen kan ge och ett krav på att utredningslä- get gör avlyssningen nödvändig. Skälen för åtgärden måste dess- utom uppväga det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Avlyssningen får endast avse en plats där det finns särskild anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Avser åtgärden någon annan stadigvarande bostad än den miss- tänktes, får hemlig rumsavlyssning användas endast om det finns synnerlig anledning att anta att den misstänkte kommer att uppe- hålla sig där. Det är förbjudet att avlyssna vissa platser, exempelvis massmedieredaktioner, advokatkontor, vårdmottagningar och sådana platser som stadigvarande används av präst eller person med motsvarande ställning inom trossamfund för bikt eller enskild själavård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Om det vid hemlig rumsavlyssning har kommit fram uppgifter om ett annat brott än det som legat till grund för beslutet om avlyssning, en form av s.k. överskottsinformation, får uppgifterna användas för att utreda brottet endast om det är fråga om sådant brott för vilket rumsavlyssning hade kunnat beviljas enligt ovan. Uppgifter under avlyssning om ett förestående brott får alltid användas för att förhindra brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Frågor om hemlig rumsavlyssning prövas av domstol efter ansökan av åklagare. Tiden för ett tillstånd till avlyssning får inte överstiga en månad. En begäran om förlängning hanteras på samma sätt som den ursprungliga ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Lagen är tidsbegränsad och gäller enligt sin nuvarande lydelse till och med den 31 december 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft18"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395267x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p753 ft12"&gt;Lag (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Den 1 juli 2012 trädde lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndig- heternas underrättelseverksamhet i kraft. Samtidigt upphörde vissa bestämmelser i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation om de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter som angår särskilda elektroniska meddelanden. Bestämmelserna ersattes dels av den nya lagen, dels av bestämmelser i rättegångs- balken som under vissa förutsättningar möjliggör hemlig övervak- ning av elektronisk kommunikation i en förundersökning även om det inte finns någon som skäligen är misstänkt för brott. Syftet med den nya lagen har varit att stärka rättssäkerheten och integri- tetsskyddet vid inhämtning av övervakningsuppgifter.&lt;SPAN class="ft88"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;Enligt den nya lagen ska övervakningsuppgifter om elektronisk kommunikation få hämtas in om omständigheterna är sådana att åtgärden är av särskild vikt för att förebygga, förhindra eller upp- täcka brottslig verksamhet som innefattar brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Inhämtning av upp- gifter får också under samma förutsättningar ske beträffande brottslig verksamhet som innefattar vissa brott som oavsett för- skrivet straffminimum får anses vara särskilt allvarliga för rikets säkerhet, däribland spioneri och grov olovlig underrättelseverk- samhet. Bestämmelsen som medger en sådan möjlighet är dock tidsbegränsad till utgången av år 2013.&lt;SPAN class="ft48"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;De övervakningsuppgifter som omfattas av lagen motsvarar väsentligen de som kan kommas åt genom hemlig övervakning av elektronisk kommunikation. En viktig begränsning jämfört med det sistnämnda tvångsmedlet är dock att, beträffande meddelanden, endast historiska uppgifter får hämtas in.&lt;SPAN class="ft48"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Tiden för ett beslut får inte bestämmas längre än nödvändigt och får, när det gäller tid som infaller efter beslutet, inte överstiga en månad från dagen för beslutet (se 5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 2011/12:55 s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 2011/12:55 s. 84 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;SOU 2012:44 s. 629.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395268x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft9"&gt;Som framgått ovan kan polisen med hjälp av hemliga tvångsmedel få tillgång till uppgifter i data- och teletrafik. I praktiken är den möjligheten till viss del beroende av att uppgifterna har lagrats hos internet- och teleoperatören. Den 1 maj 2012 trädde vissa ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation i kraft som innebar en utökad skyldighet för leverantörer av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunika- tionsnät att lagra trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål (16 &lt;NOBR&gt;a–f&lt;/NOBR&gt; §§).&lt;SPAN class="ft48"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;De uppgifter som ska lagras svarar – enkelt uttryckt – främst på frågorna om vem som kommunicerat med vem, när det skedde, var de som kommunicerade befann sig och vilken typ av kommuni- kation som användes. Uppgifterna får inte avslöja innehållet i en kommunikation.&lt;SPAN class="ft48"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Utredningen om vissa hemliga tvångsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;I juni 2010 gavs en särskild utredare i uppdrag att utvärdera til- lämpningen av lagen om hemlig rumsavlyssning, 2008 års utred- ningslag och preventivlagen samt analysera om det finns behov av en förändring av regleringen av hemliga tvångsmedel för särskilt allvarlig eller annars samhällsfarlig brottslighet. Syftet med uppdra- get var att ta ställning till lagarnas fortsatta giltighet och därmed hur den framtida regleringen av hemliga tvångsmedel för särskilt allvarlig och annan samhällsfarlig brottslighet borde utformas.&lt;SPAN class="ft48"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Utredningen antog namnet Utredningen om vissa hemliga tvångs- medel (Ju 2010:08).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft40"&gt;Genom beslut om tilläggsdirektiv fick utredningen i uppdrag att även analysera Säkerhetspolisens behov av att i underrättelseverk- samhet kunna inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar vissa samhällsfarliga brott med ett lägre straffmini- mum än två års fängelse, analysera behovet av att kunna ge tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation i syfte att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Se direktiv 2006/24/EG om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 2010/11:46 s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Dir 2010:62.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395269x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;inom ramen för en förundersökning utreda vem som skäligen kan misstänkas för vissa samhällsfarliga brott med ett lägre straffvärde än fängelse i två år och ta ställning till om offentliga ombud bör medverka vid domstols prövning av tillstånd till hemlig övervak- ning av elektronisk kommunikation.&lt;SPAN class="ft48"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft9"&gt;I juli 2012 redovisade utredningen uppdraget i betänkandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft55"&gt;Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott &lt;SPAN class="ft10"&gt;(SOU 2012:44). I betän- kandet anges bl.a. att utredningens kartläggning av de ovan nämnda lagarnas tillämpning utgör underlag för slutsatsen att de bidragit till beaktansvärd nytta.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Enligt utredningen finns det ett starkt behov av att kunna använda hemliga tvångsmedel vid förundersökningar avseende kontraterrorism, kontraspionage och författningsskydd. Vidare anges att det finns ett påtagligt behov för Säkerhetspolisen att även utom ramen för en förundersökning kunna använda vissa hemliga tvångsmedel för att förhindra brott.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Enligt utredningen finns det skäl för en fortsatt särreglering av hemliga tvångsmedel beträffande viss brottslighet inom Säkerhets- polisens område. Utredningens bedömning är att en sådan regle- ring är såväl proportionerlig som rimlig och det föreslås därför att lagarna ska permanentas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Utredningen har föreslagit vissa förändringar av lagarnas inne- håll, bl.a. att hemlig rumsavlyssning ska få användas för spioneri av normalgraden och statsstyrt företagsspioneri samt vid försök, för- beredelse eller stämpling till sådan brottslighet.&lt;SPAN class="ft88"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Vidare har utred- ningen föreslagit att det för vidtagande av preventiva tvångsmedel ska krävas att det finns en påtaglig risk för brottslig verksamhet av visst slag (jfr nuvarande formulering ”särskild anledning anta”). Förslaget innebär att risken inte behöver avse en konkretiserad gärning på det sätt som är fallet beträffande misstankerekvisitet enligt den nuvarande lagstiftningen.&lt;SPAN class="ft88"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Utredningen har också föreslagit att preventivlagens brottskatalog ska utvidgas så att den överensstämmer med den som finns i 2008 års utredningslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft9"&gt;Slutligen kan nämnas att utredningen har föreslagit att lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Dir 2012:9 jfr lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SOU 2012:44 s. 34 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;SOU 2012:44 s. 37 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft107"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Statsstyrt företagsspioneri innebär att en främmande makt bedriver spionage mot ett svenskt företag med avsikt att få tillgång till företagshemligheter. Detta kan skada svenska intressen eller rikets säkerhet. Till skillnad från spionage som syftar till att underminera ett lands säkerhet är företagsspioneriets motiv främst ekonomiskt och tekniskt. Statsstyrt företagsspioneri ligger under Säkerhetspolisens kontraspionageområde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;SOU 2012:44 s. 39 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft9"&gt;brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet ska permanentas och att den ska avse de brott som i dag omfattas av 2008 års utredningslag (utom olovlig kårverksamhet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft12"&gt;Sammanfattningsvis om möjligheten att använda tvångsmedel vid konspirativt beteende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft10"&gt;Som framgår av redogörelsen ovan har Säkerhetspolisen försetts med särskilda möjligheter att använda tvångsmedel när det gäller brott mot Sveriges säkerhet. När frågan om förutsättningarna för tillämpningen av tvångsmedlen har behandlats har Säkerhetspoli- sens särskilda behov lyfts fram liksom de utredningssvårigheter som är förknippade med den brottslighet som myndigheten har i uppgift att förhindra och utreda, dvs. delvis samma skäl som nu anförs för en förändrad strafflagstiftning. Särskilt den s.k. preven- tivlagen syftade till att underlätta Säkerhetspolisens förbyggande arbete och tillgodose ett behov av åtgärder med hänsyn till det svåra utredningsläge som i allmänhet gäller vid samhällsfarlig brottslighet och som innebär att det ofta är svårt att konkretisera en brottsmisstanke. Preventivlagen har dock kritiserats för att inte uppfylla sitt syfte och är föremål för översyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Även om hemliga tvångsmedel kan underlätta för Säkerhetspoli- sen att utreda brottsligheten (och eventuellt även att förebygga den) har de ett begränsat användningsområde. Detta kan sägas gälla även med beaktande av föreliggande lagförslag. Som framgått är t.ex. möjligheten till hemlig rumsavlyssning starkt begränsad när det gäller brott mot Sveriges säkerhet. Även det förhållandet att aktörerna är mycket säkerhetsmedvetna har betydelse för vilket resultat som kan uppnås med hjälp av hemliga tvångsmedel. Inte sällan väljs t.ex. kommunikationssätt som är svåra att avlyssna vilket begränsar vilken information som kan utvinnas genom olika tvångsåtgärder. En annan omständighet som inskränker använd- barheten av sådana hemliga tvångsmedel som tillgrips med stöd av preventivlagen är att åtgärderna måste vidtas inom en kortare tids- period, vanligtvis en eller ett par månader. Som framgått kan kon- spirativt beteende pågå under lång tid, ibland flera år, och varje händelse ske med relativt långa tidsmellanrum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft18"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395271x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p761 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Andra möjliga åtgärder för att motverka otillåten underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: När en utlänning kan misstänkas ägna sig åt otillåten underrättelseverksamhet kan det finnas skäl att utvisa eller avvisa personen med stöd av utlänningslagen (2005:716) respektive lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Om det är fråga om en person som omfattas av Wienkonventionens bestämmelser kan han eller hon förklaras &lt;SPAN class="ft55"&gt;persona non grata. &lt;/SPAN&gt;Dessa möjligheter att ingripa mot en befarad otillåten under- rättelseverksamhet, som formellt inte förutsätter en konkret brottsmisstanke, bör vägas in vid bedömningen av behovet av en förändrad straffrättslig reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft40"&gt;Utöver möjligheterna att tillgripa tvångsmedel kan vissa andra åtgärder vidtas vid misstanke om att en person ägnar sig åt eller kan komma att ägna sig åt brottslighet enligt 19 kap. brottsbalken. Till exempel kan en utländsk person under vissa förutsättningar utvisas ur eller avvisas från landet. I följande avsnitt redogörs kortfattat för dessa och andra möjligheter som nuvarande lagstiftning medger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft12"&gt;Visering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;Visering är ett tillstånd att resa in och vistas i Sverige under en viss kortare tid. Som utgångspunkt krävs visering för en utlänning som vill komma till Sverige om han eller hon inte har uppehållstillstånd eller har ställning som varaktigt bosatt här i landet. Kravet innebär en kontrollmöjlighet av utlänningars inresa i Sverige och Schengen- området. Viseringsinstrumentet används i syfte att kontrollera och begränsa invandringen från vissa länder samt av säkerhetspolitiska skäl. Det har även förekommit att visering gentemot ett visst land har tillgripits i politiskt demonstrationssyfte.&lt;SPAN class="ft88"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;En utlänning kan enligt 3 kap. 1 § utlänningslagen beviljas vise- ring (s.k. enhetlig visering) om han eller hon uppfyller vissa grund- läggande krav som följer av Schengenkonventionen. Visering kan enligt bestämmelsen nekas om utlänningen kan anses äventyra den allmänna ordningen, rikets säkerhet eller någon av Schengen- staternas internationella förbindelser. En beviljad enhetlig visering gäller under tre månader vid inresa och vistelse i Schengenstaterna,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Wikrén och Sandesjö, Utlänningslagen, med kommentar, 9:e upplagan, 2010, s. 93.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395272x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;oavsett vilken stat som har utfärdat den. I vissa fall kan en s.k. nationell visering beviljas, som endast ger tillstånd att resa in och vistas i Sverige (se 3 kap. 4 § utlänningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft12"&gt;Möjligheten att utvisa en utlänning med stöd av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Lagen om särskild utlänningskontroll syftar i första hand till att förhindra att terroristbrott utförs eller planeras i Sverige men ger också möjlighet att utvisa en person i andra fall av hot mot rikets säkerhet. Enligt 1 § får en utlänning utvisas ur landet om det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;med hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verk- samhet och övriga omständigheter kan befaras att han eller hon kommer att begå eller medverka till terroristbrott eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft9"&gt;Lagen är förutsatt att tillämpas endast i mycket allvarliga fall och endast kvalificerade säkerhetsärenden faller in under den första punkten.&lt;SPAN class="ft48"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Det kan t.ex. vara fråga om ärenden som rör utlänningar med starka kopplingar till organisationer som utövar våld och annan brottslighet för att uppnå politiska syften.&lt;SPAN class="ft48"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Frågan om utvisning behandlas av Migrationsverket på ansökan av Säkerhetspolisen. Migrationsverkets beslut kan överklagas till regeringen. Ett beslut om utvisning ska förenas med ett förbud att återvända till Sverige. Om det finns ett beslut om utvisning, eller det är sannolikt att ett sådant kommer att meddelas, och det finns anledning att anta att utlänningen annars kommer att hålla sig undan eller bedriva brottslig verksamhet i Sverige eller hans eller hennes identitet är oklar, kan utlänningen tas i förvar eller ställas under uppsikt (se 8 § lagen om särskild utlänningskontroll).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;För att möjliggöra en parlamentarisk kontroll av lagens tillämp- ning överlämnar regeringen varje år en redovisande skrivelse till riksdagen. Av skrivelsen för år 2012 framgår att lagen under peri- oden 1 juli 2011 till och med den 30 juni 2012 hade legat till grund för ett regeringsbeslut. Beslutet innebar avslag på ett överklagande av ett beslut om utvisning. Sedan år 2002 har lagen tillämpats vid sammanlagt 14 tillfällen.&lt;SPAN class="ft48"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Ang. innebörden av begreppet säkerhetsärende, se 1 kap. 7 § utlänningslagen (2005:716).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 2009/10:31 s. 290.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Se skr 2012/13:43.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395273x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft12"&gt;Möjligheten att avvisa en utlänning med stöd av utlänningslagen (2005:716)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Enligt 8 kap. 2 § utlänningslagen kan en utlänning som på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas komma att bedriva spi- oneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige avvisas från landet. Bestämmelsen möjliggör en individuell utlänningskontroll i form av avvisning i anslutning till inresan och därefter, dock inte senare än tre månader efter det att den första ansökan om uppe- hållstillstånd gjorts efter utlänningens ankomst till landet (se 8 kap. 5 § utlänningslagen). Enligt de ursprungliga förarbetena till utlän- ningslagen bör det vara tillräckligt att det föreligger objektivt grun- dade och påtagliga misstankar om nu avsedd brottslig verksamhet.&lt;SPAN class="ft88"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Om det är sannolikt att personen i fråga kommer att avvisas från landet kan han eller hon tas i förvar eller hållas under uppsikt i avvaktan på avvisning (se 10 kap. 1 § och 6 § utlänningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;En fråga om avvisning kan prövas antingen av Migrationsverket eller av polismyndigheten. Om polismyndigheten vid sin prövning anser att det är tveksamt om utlänningen ska avvisas ska ärendet överlämnas till Migrationsverket (se 8 kap. 4 § utlänningslagen). Beslut om förvar fattas enligt 10 kap. 12 § utlänningslagen av handläggande myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 får ett uppehållstillstånd åter- kallas för en utlänning som rest in i landet om det på grund av tidi- gare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen kommer att bedriva spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller något annat nordiskt land. Det gäller dock inte om utlänningen har vistats här i landet mer än tre år med uppehållstillstånd (tredje stycket). Enligt 4 § ska hänsyn tas till den anknytning som utlän- ningen har till det svenska samhället vid bedömningen om uppe- hållstillståndet ska återkallas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Se SOU 1951:42 s. 193.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395274x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p769 ft12"&gt;Möjligheten att förklara en utländsk diplomat persona non grata m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft9"&gt;En underrättelseofficer som verkar under diplomatisk täckbefatt- ning omfattas av Wienkonventionens bestämmelser om immuni- tet.&lt;SPAN class="ft48"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Det innebär att en sådan person har straffrättslig immunitet och därför inte kan ställas till ansvar för brott här i riket eller underkastas någon form av anhållande eller frihetsberövande (se bl.a. artiklarna 29 och 31 i konventionen). Immuniteten balanseras dock av en skyldighet att iaktta värdstatens lagar och författningar (artikel 41).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Diplomatiska förbindelser sker med ömsesidigt samtycke. Den mottagande staten ska således lämna sitt godkännande till förbin- delsen och kan vidta åtgärder för att en diplomat ska entledigas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;En närmare redogörelse för diplomatiska befattningshavares ställning lämnas ovan i avsnitt 2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft44"&gt;Persona grata m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;Inför att en person ska komma till Sverige för att verka som beskickningschef här i landet ska den sändande staten förvissa sig om att Sverige är beredd att ta emot personen i fråga som sändebud för det aktuella landet (&lt;SPAN class="ft44"&gt;persona grata&lt;/SPAN&gt;). Sverige kan som mottagande stat vägra att bevilja s.k. agremang utan att redovisa några skäl för det (se artikel 4 i Wienkonventionen). En beskickningschef anses ha tillträtt sin befattning i den mottagande staten när han överläm- nat sina kreditivbrev. Kreditivbreven är en form av behörighets- handling som visar att personen i fråga är utsedd att representera den sändande staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Enligt artikel 10 i konventionen ska den mottagande staten underrättas bl.a. om utseende av beskickningsmedlem, om hans ankomst eller slutliga avresa eller entledigande från tjänsten vid beskickningen. Detsamma gäller för uppgifter om ankomst och avresa för personer som ingår i beskickningsmedlems familj.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Se konventionen om diplomatiska förbindelser från den 18 april 1961 (SÖ 1967:1), 2 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och 2 kap. 7 § brottsbalken. Se även konventionen om konsulära förbindelser från den 24 april 1963.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft18"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395275x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p413 ft44"&gt;Hävande av immunitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;Om ett mer allvarligt brott har begåtts av en person som har diplomatisk immunitet kan värdlandet vända sig till den sändande staten och begära att immuniteten hävs så att diplomaten kan stäl- las inför rätta. Det är brukligt att den sändande staten i en sådan situation återkallar den diplomatiska företrädaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft44"&gt;Persona non &lt;NOBR&gt;grata-förklaring&lt;SPAN class="ft56"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;När en diplomat har handlat i strid med Wienkonventionens bestämmelser kan värdlandet förklara honom eller henne icke önskvärd (&lt;SPAN class="ft46"&gt;persona non grata&lt;/SPAN&gt;). En sådan rätt följer av artikel 9 i Wienkonventionen. Där anges att den mottagande staten, när som helst och utan att redovisa några skäl för det, kan underrätta den sändande staten om att beskickningschefen eller annan beskick- ningsmedlem är persona non grata. I ett sådant fall ska den sän- dande staten antingen återkalla personen i fråga eller entlediga honom eller henne från sin tjänst. Det är möjligt att förklara en person non grata redan före ankomsten till den mottagande staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Att förklara en diplomat icke önskvärd i landet är en allvarlig åtgärd och stater är i regel ovilliga att använda sig av möjligheten såvida en diplomats handlande inte innefattar ett grovt åsidosät- tande av hans eller hennes skyldigheter. Staten vinnlägger sig van- ligtvis om att ha tillräckliga bevis innan en diplomat som är miss- tänkt för att ha begått handlingar som är oförenliga med den diplomatiska statusen förklaras persona non grata. En persona non grata förklaring innebär i praktiken att personen i fråga blir ute- stängd från alla de länder som Sverige samarbetar och utbyter information med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Även om det inte är en formell förutsättning för en persona non &lt;NOBR&gt;grata-förklaring&lt;/NOBR&gt; utgör det faktum att en diplomat har brutit mot en straffrättslig bestämmelse i praktiken en tungt vägande omständig- het vid bedömning av om det finns tillräckliga skäl för en sådan förklaring. Som angetts finns en skyldighet att följa värdlandets lagar enligt Wienkonventionens bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft40"&gt;I sammanhanget kan även nämnas att det finns lindrigare och mer informella åtgärder som kan vidtas när en person med diplo- matisk immunitet begår en oönskad och eventuellt olaglig handling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Avsnittet bygger på Mahmoudi mfl., Sverige och folkrätt, 4:e upplagan, 2011, s. 117 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395276x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Till exempel kan chefen för Säkerhetspolisen på uppdrag av rege- ringen föra ett samtal om saken med representanter för den främ- mande makten. Även denna typ av åtgärder syftar till att markera att förfarandet är oacceptabelt och leder i regel till att den aktuella personen får lämna landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Informationsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft9"&gt;En del av polisens brottsförebyggande arbete består i olika infor- mationsåtgärder. Genom att lämna allmän information till personer som på grund av sitt arbete eller av annat skäl skulle kunna komma att kontaktas av en främmande makts underrättelsetjänst kan man skapa en medvetenhet och vaksamhet hos dessa personer, som innebär att t.ex. en värvningsprocess försvåras (se ovan). Även då det finns skäl att misstänka att en person har inlett kontakter med en främmande underrättelsetjänst kan direkt information till per- sonen i fråga ha betydelse för att förebygga eller avbryta brottslig- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft38"&gt;Enligt uppgift från Säkerhetspolisen utgör informationssprid- ning och kontakter med personer som innehar känslig information en viktig del av myndighetens preventiva arbete. Säkerhetspolisen har förklarat att informationsåtgärder kan utgöra ett effektivt medel för att förebygga olovlig underrättelseverksamhet men sam- tidigt angett att sådana åtgärder endast har betydelse under en begränsad del av händelseförloppet och innan en person har låtit sig värvas som agent.&lt;SPAN class="ft117"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft107"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;En viktig del i arbetet med att förebygga och avslöja spioneri och olovlig underrättelse- verksamhet är att leta efter hittills okända underrättelseaktiviteter. En av metoderna som används kallas omvänd målsökning. Säkerhetspolisen identifierar skyddsvärda verksamheter i det svenska samhället som skulle kunna vara föremål för intresse från andra länders underrättelsetjänster. Sårbarheten hos dessa verksamheter minskar genom att Säkerhets- polisen bygger kontaktnät och informerar om underrättelsehot och riskerna för att verksamheten blir utsatt för spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft18"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395277x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p773 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Olika spaningsåtgärder för att upptäcka (och motverka) otillåten underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: För den nu aktuella brottsligheten gäller sär- skilda regler och principer för polisens spaningsmetoder bl.a. i syfte att underlätta Säkerhetspolisens brottsförebyggande och brottsutredande arbete. Betydelsen av dessa åtgärder när det gäller möjligheten att upptäcka och motverka otillåten under- rättelseverksamhet bör vägas in vid bedömningen av behovet av en utvidgad kriminalisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft8"&gt;I den polisiära underrättelseverksamheten inhämtas och inkommer upplysningar på olika sätt, bl.a. genom vidtagande av olika spa- ningsåtgärder. Spaningsåtgärderna kan bestå i olika slags hemliga tvångsmedel (se ovan avsnitt 7.7.2) men kan också avse andra spa- ningsmetoder såsom signalspaning, provokativa åtgärder, använd- ning av s.k. källor (dvs. privatpersoner) och olika slag av tekniska spaningsmetoder.&lt;SPAN class="ft88"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;I det följande redovisas vad signalspaning inne- bär och vilka rättsliga förutsättningar som gäller för spaningsåtgär- den samt några andra spaningsformer som förekommer vid nu aktuell brottslighet. Redovisningen är inte uttömmande utan läm- nas för att ge en bild av hur information om en otillåten underrät- telseverksamhet kan komma Säkerhetspolisen tillhanda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft12"&gt;Signalspaning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Signalspaning är en metod för att inhämta signaler i etern och i kabel. Signalspaning regleras i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (härefter signalspaningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;I lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet anges försvarsunderrättelseverksamhetens uppgifter. Där framgår att för- svarsunderrättelseverksamhet ska bedrivas till stöd för svensk utri- &lt;NOBR&gt;kes-,&lt;/NOBR&gt; säkerhets- och försvarspolitik samt i övrigt för kartläggning av yttre hot mot landet, samt att verksamheten endast får avse utländska förhållanden. Regeringen ska bestämma försvarsunder- rättelseverksamhetens inriktning. Inom ramen för denna inriktning får de myndigheter som regeringen bestämmer ange en närmare inriktning av verksamheten (1 §). I 4 § anges att det inom försvars-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Se SOU 2010:103 s. 128, 164 och 231.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395278x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;underrättelseverksamhet inte får vidtas uppgifter som syftar till att lösa uppgifter som ligger inom ramen för polisens eller andra myn- digheters brottsförebyggande eller brottsbekämpande verksamhet. Om det inte finns hinder enligt andra bestämmelser får dock de myndigheter som bedriver försvarsunderrättelseverksamhet lämna stöd till andra myndigheters brottsbekämpande eller brottförebyg- gande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft8"&gt;Signalspaning utförs av Försvarets radioanstalt (FRA) efter angi- vande av inriktning av regeringen, Regeringskansliet, Försvars- makten, Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen.&lt;SPAN class="ft88"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Inhämtningen får endast ske för vissa i lagen särskilt angivna ändamål, bl.a. för att kartlägga yttre militära hot mot landet, allvarliga yttre hot mot sam- hällets infrastrukturer eller främmande underrättelseverksamhet mot svenska intressen (se 1 § signalspaningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Gränsdragningen mellan försvarsunderrättelseverksamhet och den brottsbekämpande verksamheten är inte helt tydlig och saken har behandlats i olika sammanhang. Regeringen har betonat att försvarsunderrättelseverksamhet inte utgör en brottsbekämpande verksamhet och att den inte får innefatta förfaranden i samband med förundersökning (jfr ovan och 4 § lagen om försvarsunderrät- telseverksamhet). Det är alltså inte möjligt för FRA att bistå poli- sen med signalspaning inom ramen för en förundersökning. I sam- band med en förundersökning är de brottsbekämpande myndighet- erna istället hänvisade att använda sådana hemliga tvångsmedel som regleras i rättegångsbalken (se ovan).&lt;SPAN class="ft84"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Inhämtningen får ske i såväl etern som i tråd, men får inte avse signaler mellan en avsändare och en mottagare som båda befinner sig i Sverige. Inhämtningen som sker i tråd får endast avse signaler som förs över Sveriges gräns i tråd som ägs av en operatör. Inhämtningen ska ske automatiserat med hjälp av sökbegrepp. En inriktning av signalspaningen får inte avse endast en viss fysisk person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Tillstånd till signalspaning lämnas av Försvarsunderrättelsedom- stolen efter ansökan av FRA. Ett tillstånd får ges för högst sex månader i taget. En möjlighet finns också för FRA att fatta beslut i särskilt brådskande fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Säkerhetspolisen och Försvarsmaktens möjlighet att ange inriktning tillkom genom en lagändring den 1 januari 2013, se SFS 2012:801, prop. 2011/12:179, bet. 2012/13:JuU7 och rskr 2012/13:61.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2006/07:63 sid. 43 ff. och sid. 108 samt SOU 2009:66 sid. 64 f och s. 106.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395279x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p413 ft12"&gt;Andra spaningsmetoder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;I arbetet med att upptäcka och beivra brott är det ibland nödvän- digt att använda särskilda arbetsmetoder inom ramen för en dold spanings- och utredningsverksamhet. Det kan t.ex. vara fråga om s.k. infiltration, provokativa åtgärder och användning av tekniska spaningshjälpmedel (t.ex. s.k. pejling). För Säkerhetspolisens del är också användningen av källor, dvs. enskilda personer, av stor betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft40"&gt;Flera av de spaningsmetoder som polisen använder är inte sär- skilt reglerade utan vidtas med stöd av de allmänna befogenheterna i bl.a. polislagen (1984:387). Den s.k. Polismetodutredningen har lämnat förslag till lagreglering av vissa särskilda spaningsmetoder i sitt slutbetänkande, &lt;SPAN class="ft51"&gt;Särskilda spaningsmetoder &lt;/SPAN&gt;(SOU 2010:103). Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga eller konspirativa metoder förekommer i en omfattning som är betydande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: Utredningens underlag ger stöd för slutsatsen att dold underrättelseverksamhet med hemliga eller konspirativa metoder förekommer i Sverige mot svenska intressen i en omfattning som kan sägas vara betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft9"&gt;I följande avsnitt redovisas utredningens bedömning av omfatt- ningen av dold underrättelseverksamhet som sker med hemliga eller konspirativa metoder. Frågan har betydelse för bedömningen av om det finns tillräckliga skäl för en utvidgad kriminalisering. Om konstaterade problem och brister i lagstiftningen (se ovan avsnitt 7.7.1) i praktiken inte utgör ett problem av någon omfatt- ning kan det ifrågasättas om en utvidgning av det straffbara områ- det är befogad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft8"&gt;Med hänsyn till den sekretess som råder på området kan redo- visningen inte ske med någon närmare exakthet eller göras detaljerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft40"&gt;Enligt Säkerhetspolisen är spioneribrotten, på grund av de säkerhetsmedvetna aktörerna och brottslighetens särskilda former, de svåraste brotten att utreda för det svenska polisväsendet. Det är också av betydelse i sammanhanget att brotten i praktiken aldrig kommer till polisens kännedom genom en polisanmälan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft18"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395280x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Enligt uppgift i Säkerhetspolisens verksamhetsberättelse för år 2011 har ungefär 15 länder underrättelsepersonal stationerad i Sverige.&lt;SPAN class="ft48"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Andra länder bedriver underrättelseverksamhet genom resande personal som vistas tillfälligt i Sverige. Under den senaste &lt;NOBR&gt;20-årsperioden&lt;/NOBR&gt; har Säkerhetspolisen enligt egen uppgift observerat belagd eller misstänkt otillåten underrättelseverksamhet från ungefär 50 länder. I cirka hälften av fallen är det i första hand fråga om s.k. flyktingspionage, i vissa fall i kombination med annan otil- låten underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Enligt Säkerhetspolisen innehar många – men långt ifrån alla – underrättelseofficerare sådana befattningar vid sina länders offici- ella representationer som innebär en diplomatisk täckmantel. Säkerhetspolisen känner emellertid även till underrättelseofficerare och underrättelseaktiviteter som utgår från företag, nyhetsbyråer, flygbolag, religiösa samfund m.m. Underrättelseofficerare kan också ”gömma sig” i inresande delegationer eller uppträda som studenter, gästforskare och praktikanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Enligt Säkerhetspolisen pågår underrättelseverksamheten dagli- gen och i en betydande omfattning. Det finns ett relativt stort antal oanmälda men av Säkerhetspolisen identifierade underrättelseoffi- cerare i Sverige. Både när det gäller antalet underrättelseofficerare och omfattningen av den otillåtna underrättelseverksamheten finns dock ett betydande mörkertal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Säkerhetspolisen har för utredningen redovisat att all otillåten underrättelseverksamhet innefattar konspirationer i olika former för att hålla verksamheten dold. Det konspirativa beteendet har angetts vara en inneboende del av spionaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Säkerhetspolisen har presenterat underlag för en kvantifiering av företeelsen främmande underrättelseverksamhet som sker hemligen eller med konspirativa metoder. Den slutsats som kan dras av upp- gifterna i underlaget är att antalet personer som kan misstänkas ägna sig åt brottslighet som faller under 19 kap. brottsbalken är relativt stort. Antalet individer som kan misstänkas utöva brott eller planera att utöva ett brott mot Sveriges säkerhet uppgår enligt Säkerhetspolisen till flera hundra. När det gäller antalet individer som har kontakt med främmande makts underrättelsetjänst, är utsatta för misstänkta värvningsförsök eller utsatta för främmande underrättelsetjänsts indirekta eller direkta intresse är det enligt Säkerhetspolisen fråga om flera tusen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;www.sakerhetspolisen.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395281x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p381 ft9"&gt;Av betydelse när det gäller spioneri är inte enbart omfattningen räknat i antalet misstänkta eller utredda brott utan även omfatt- ningen av skador som orsakas av brottsligheten. Ett enda spioneri- brott kan orsaka mycket stora skador för rikets säkerhet, både i kvalitativt och kvantitativt avseende. Om t.ex. en agent delger främmande makt stora delar av en försvarsgrens fortifikationer (befästningar) kan hela försvaret av riket vara i fara i händelse av krig. Ett spionage mot en teleoperatör skulle kunna innebära att en främmande makt skaffar sig teknisk möjlighet att avlyssna statens telekommunikationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Sammanfattningsvis &lt;/SPAN&gt;ger Säkerhetspolisens uppgifter fog för slut- satsen att dold underrättelseverksamhet med hemliga eller konspi- rativa metoder förekommer i en omfattning som kan sägas vara betydande. Säkerhetspolisen och Försvarsmakten observerar varje år åtskilliga fall av misstänkt otillåten underrättelseverksamhet från olika länders sida som kan hota svenska intressen. Problemet är enligt vår mening av sådan omfattning att det talar för en förändr- ing av den straffrättsliga lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Skyddsintresset väger tungt och talar för en heltäckande kriminalisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: En kriminalisering syftar till att skydda Sveri- ges säkerhet. Eftersom det är fråga om ett skyddsintresse av uppenbart stor vikt är en relativt tilltagen skyddszon motiverad. Det innebär att det kan finnas skäl att kriminalisera handlingar som har ett visst avstånd till skyddsintresset och som på ett indirekt sätt kan hota det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft10"&gt;Som framgått har Säkerhetspolisen kunnat belägga att det före- kommer otillåten underrättelseverksamhet mot Sverige som det med hänsyn till verksamhetens former och den nuvarande lagstift- ningens utformning är svårt att ingripa mot. Verksamheten bedöms förekomma i en i sammanhanget betydande omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft40"&gt;Även om det inte i alla fall är möjligt att närmare slå fast verk- samhetens inriktning, eller i vilken utsträckning den har lett till att känslig information kommit i orätta händer, kan förhållandet i sig sägas innebära en risk för skada för svenska intressen genom att det möjliggör för främmande makt att komma över sådan information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft18"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395282x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;Verksamheten utgör enligt vår bedömning en straffvärd gärning och ett hot mot Sveriges säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;En förändring av lagen skulle syfta till att stärka skyddet för rikets säkerhet. Skyddsintresset är av uppenbart stor vikt och avser förhållanden av grundläggande betydelse för hela det svenska sam- hället. I den mån det är möjligt att rangordna olika skyddsintressen anses det, tillsammans med mänskligt liv, utgöra det högsta värdet.&lt;SPAN class="ft48"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Skyddsintressets särskilda vikt medför att höga krav måste stäl- las när det gäller en effektiv och ändamålsenlig strafflagstiftning. Det är viktigt att det finns goda möjligheter att förhindra att skada uppstår och att lagstiftningen fångar upp straffvärda förfaranden som kan hota skyddsintresset. Med hänsyn härtill kan en förhål- landevis långtgående och heltäckande strafflagstiftning vara moti- verad. Skyddsintressets värde utgör skäl för att överväga en krimi- nalisering även av sådana gärningar som är mer avlägsna i förhål- lande till en direkt kränkning av skyddsintresset. Det kan t.ex. vara motiverat att kriminalisera gärningar som fullbordade brott, trots att de närmast utgör förstadier till spioneri, i syfte att kunna ingripa så tidigt som möjligt för att undvika den oönskade effekten och för att tillförsäkra intressena en tillräcklig skyddszon.&lt;SPAN class="ft84"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;Den verksamhet som nu är aktuell innebär i sig inte en direkt kränkning av skyddsintresset. I stället innebär den en form av för- beredelse eller hjälpmedel för att uppnå en sådan kränkning. På så sätt kan den på ovan nämnt sätt sägas befinna sig på visst avstånd från skyddsintresset och utgöra ett förstadie till brott. Skyddsin- tressets värde innebär att en sådan kriminalisering kan vara motive- rad. Vi återkommer i avsnitten 7.8.2 och 7.8.3 till frågan om vilka förfaranden som bör omfattas av det straffbara området och kravet på närhet till skyddsintresset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Asp m.fl., Kriminalrättens grunder, 2010, s. 56.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Se bl.a. Asp m.fl., a.a., s. 57 ff., och Ds 2007:13 s. 107 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395283x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p782 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Andra intressen kan tala mot en utvidgning av det straffbara området&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: En utvidgning av det straffrättsliga området kan påverka vissa grundläggande fri- och rättigheter, t.ex. ytt- rande- och informationsfriheten samt skyddet för privatlivet. Intresset av att så långt det är möjligt lämna dessa fri- och rät- tigheter oinskränkta måste vägas in vid bedömningen av om den straffrättsliga regleringen bör förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft8"&gt;I avsnitt 7.6.1 har vi konstaterat att en kriminalisering endast bör vidtas när det bedöms som nödvändigt och när andra åtgärder inte är möjliga att vidta för att uppnå samma resultat. Det beror bl.a. på att en kriminalisering kan inskränka medborgarnas friheter i olika avseenden. När en utvidgad strafflagstiftning övervägs finns det skäl att ställa sig frågan om åtgärden framstår som proportionerlig i förhållande till sitt ändamål och de motstående intressen som kan finnas. För att rätt kunna bedöma proportionaliteten av en viss åtgärd krävs kännedom både om behovet och de positiva effekterna av åtgärden i fråga och om de motstående intressena och åtgärder- nas negativa effekter för dessa.&lt;SPAN class="ft88"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft38"&gt;I följande avsnitt behandlas vissa grundläggande fri- och rättig- heter som skulle kunna påverkas negativt av en utvidgad strafflag- stiftning och som således representerar intressen som kan tala mot en alltför heltäckande och långtgående strafflagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft12"&gt;Europakonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europa- konventionen) har inkorporerats i svensk rätt och gäller som svensk lag. I konventionens artikel 8 anges att var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korre- spondens. Denna rättighet får under vissa förutsättningar inskrän- kas om det sker med stöd av lag och är nödvändigt i ett demokra- tiskt samhälle (artikel 8.2). Exempel på hänsyn som kan göra en inskränkning nödvändig är behovet av att slå vakt om statens säkerhet, förebygga brott och värna folkhälsan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Integritetsskyddskommittèns delbetänkande &lt;SPAN class="ft71"&gt;Skyddet för den personliga integriteten &lt;/SPAN&gt;(SOU 2007:22), del I, s. 449.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft18"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395284x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p783 ft10"&gt;Rätten till skydd för privatlivet är mångfacetterad och omfattar skydd mot en mängd åtgärder och företeelser. På ett övergripande plan anses skyddet emellertid innebära att varje person ska ha en rätt att utvecklas i förhållande till andra människor utan inbland- ning från utomstående. Artikeln innefattar alltså en rätt att bli läm- nad i fred. Denna rätt inbegriper ett skydd mot att bli fotograferad eller avlyssnad och att få fotografier, filmer eller ljudinspelningar av privat karaktär publicerade eller använda i ovidkommande syften.&lt;SPAN class="ft84"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Vissa rättigheter som berör privatlivet skyddas även i andra artiklar i konventionen, t.ex. artikel 9 som avser friheten att utöva sin religion. Även artikel 10 kan sägas beröra privatlivet. I artikeln stadgas att var och en har rätt till yttrandefrihet. Det innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territo- riella gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Konventionen medger att yttrandefriheten inskränks om det sker inom snäva gränser och är grundat på övertygande skäl. Enligt artikel 10.2 kan en inskränkning av yttrandefriheten vara godtagbar om den anges i lag och sker för att tillgodose något av ändamålen som räknas upp i artikeln, däribland statens säkerhet och den ter- ritoriella integriteten. Dessutom måste det vara fråga om en inskränkning som är nödvändig i ett demokratiskt samhälle för att tillgodose något av de uppräknade ändamålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;Regeringsformen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Flera grundläggande fri- och rättigheter är lagfästa även i rege- ringsformen (RF). Utgångspunkten för fri- och rättighetsskyddet i regeringsformen är att det gäller för svenska medborgare. Samtidigt tillerkänns även andra personer här i riket ett betydande skydd. Till sin omfattning är detta skydd – med några få undantag – närmast identiskt med det skydd som svenska medborgare har. Skillnaden är att grundlagsskyddet är svagare än för svenska medborgare genom att flera av fri- och rättigheterna kan begränsas genom sär- skilda föreskrifter i lag (se 2 kap. 25 § RF).&lt;SPAN class="ft88"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft40"&gt;I 1 kap. 2 § RF finns ett stadgande som ger uttryck för vissa sär- skilt viktiga mål för den samhälleliga verksamheten men som inte grundar några rättigheter för enskilda. I bestämmelsen anges bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SOU 2008:3 s. 74 ff och s. 81.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Prop. 2009/10:80 s. 149.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395285x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla männi- skors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdig- het. Vidare uttalas att det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft10"&gt;De rättsligt bindande rättigheterna har samlats i 2 kap. RF. I 2 kap. 1 § anges bl.a. att var och en är gentemot det allmänna tillför- säkrad yttrandefrihet och informationsfrihet. Yttrandefrihet defi- nieras i bestämmelsen som frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Informationsfrihet avser en frihet att inhämta och ta emot upplysningar som att i övrigt ta del av andras yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft38"&gt;Nämnda fri- och rättigheter får emellertid med stöd av 2 kap. 20 § RF begränsas genom lag om det sker för att tillgodose ända- mål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får enligt 2 kap. 21 § RF aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. I 2 kap. 23 § RF anges att yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till bl.a. rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ord- ning och säkerhet eller förebyggandet och beivrandet av brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft12"&gt;Vår bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft9"&gt;Av redogörelsen ovan framgår att grundläggande fri- och rättig- heter i vissa fall kan inskränkas om det finns tungt vägande skäl för det. Bland annat Integritetsskyddskommittén har understrukit vikten av att en proportionalitetsbedömning alltid görs när ett lag- förslag som kan ha integritetsinskränkande inslag övervägs samt av att det sker en tydlig redovisning av analysen i förarbetena.&lt;SPAN class="ft48"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Vi har i avsnitt 7.7.6 slagit fast att de intressen som skyddas av straffbestämmelserna i 19 kap. brottsbalken väger tungt. För vår del är det aktuellt att ta ställning till om det skydd som dessa tungt vägande intressen har genom den nuvarande regleringen är tillräck- ligt eller om det krävs en förändring innebärande en utvidgning av det straffbara området. Om en sådan utvidgning även innebär en inskränkning av någon grundläggande fri- och rättighet ska alltså en proportionalitetsprincip tillämpas vid bedömningen av om åtgärden har tillräckliga skäl för sig. Vi återkommer till frågan i avsnitt 7.9.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;SOU 2007:22 s. 449.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395286x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p784 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.7.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Vår slutsats: Det finns behov av en förändrad straffrättslig reglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: Med hänsyn till att otillåten underrättelseverk- samhet utgör ett hot mot Sveriges säkerhet men ändå kan ske i vissa former i en betydande omfattning utan att det i praktiken är möjligt att ingripa mot verksamheten, kan det med fog hävdas att den nuvarande strafflagstiftningen inte innebär ett ändamåls- enligt och effektivt skydd mot främmande makts underrättelse- verksamhet. Det finns även underlag för påståendet att den nuvarande ordningen inte innebär tillräckliga möjligheter att ingripa mot förfaranden som föregår ett spioneribrott. Det finns därför skäl att överväga en förändring av lagstiftningen som gör den mer träffsäker och som ökar möjligheten att ingripa tidigare i en händelsekedja för att utöka skyddet för Sveriges säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft10"&gt;Inom Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Åklagarmyndigheten finns en omfattande kunskap om och erfarenhet av olika former av otillåten underrättelseverksamhet. Myndigheterna har med hänvis- ning till verkliga fall beskrivit hur främmande makt kan antas bedriva otillåten underrättelseverksamhet mot grundläggande svenska intres- sen. Vi har i avsnitt 7.7.5 konstaterat att sådan verksamhet före- kommer i en omfattning som är betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Av det underlag som har presenterats för utredningen framgår att viss underrättelseverksamhet sker med hemliga eller konspira- tiva metoder, vilket innebär att verksamheten är svårupptäckt och att det i praktiken är svårt att fullt ut klarlägga vilka uppgifter som hanteras, har hanterats eller som man avser att hantera. Metoderna kan liknas vid ett skyddande skal inom vilket den brottsliga verk- samheten kan ske utan att den är möjlig att avslöja, eller vid ett effektivt brottsverktyg som möjliggör genomförandet av brotts- planen. Det har också framgått att otillåten underrättelseverksam- het i regel innefattar ett omfattande och tidsutdraget planerings- och förberedelsearbete. Även denna del av verksamheten kan vara förenad med olika hemliga eller konspirativa metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft38"&gt;Det är när det gäller i stort sett all brottslighet rimligt att anta att en gärningsman är kreativ vid planeringen och utförandet av brottet och att han eller hon anstränger sig för att finna sätt att undgå upptäckt. I viss utsträckning kan det hävdas att det utgör en uppgift för de brottsbekämpande myndigheterna att med hjälp av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft18"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;olika arbetsformer och arbetsverktyg finna vägar att avslöja dessa metoder och den bakomliggande brottsligheten. Det är alltså inte givet att det problem som nu har påtalats ska avhjälpas genom en förändrad strafflagstiftning. Som framgått har bl.a. Säkerhetspoli- sen getts särskilda möjligheter att med stöd i lag vidta olika tvångs- åtgärder för att förhindra och utreda brott mot Sveriges säkerhet. Inom ramen för ett annat utredningsuppdrag har övervägts om lagstiftningen behöver förändras för att bättre tillgodose Säker- hetspolisens behov. De förslag som den utredningen har lett till har redovisats i avsnitt 7.7.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Enligt vår mening bör den straffrättsliga regleringen ha en utformning som innebär att den på ett effektivt och ändamålsenligt sätt träffar de straffvärda förfaranden som kan hota det aktuella skyddsintresset. Om det finns uppenbara sätt att kringgå en straff- bestämmelse, t.ex. genom att tillämpa särskilda försiktighetsme- toder, kan straffbestämmelserna knappast sägas leva upp till det kravet. Ett problem med den nuvarande lagstiftningen är också att vissa straffvärda förfaranden faller utanför det kriminaliserade området. Det är fråga om förstadier till spioneri eller annan otillå- ten underrättelseverksamhet som inte omfattas av någon osjälv- ständig brottsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att vår analys har gett vid handen att de problem och brister som den nuvarande regleringen är före- nad med i huvudsak utgörs av att det straffsanktionerade området inte är tillräckligt omfattande. Det innebär att i och för sig straffvärda förfaranden som kan hota Sveriges säkerhet inte är för- enade med ett straffhot och faller utanför det straffbara området. Våra övriga förslag, eller de ändringar som eventuellt kan ske i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter, innebär inte att denna brist i lagstiftningen åtgärdas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;Det förhållandet att det förekommer olika former av otillåten underrättelseverksamhet mot grundläggande svenska intressen, som observeras av Säkerhetspolisen och Försvarsmakten men som myndigheterna saknar möjlighet att ingripa mot utgör ett allvarligt problem. Det är också stötande att åtgärder som typiskt sett vidtas som förberedelser till brott mot Sveriges säkerhet kan ske straffritt. Med hänsyn till att brotten mot Sveriges säkerhet avser att skydda intressen av särskild vikt, och till den omfattande och irreparabla skada som kan uppstå vid ett fullbordat brott, är det angeläget att det finns goda möjligheter att i tid ingripa mot en verksamhet som kan hota dessa intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft18"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;I 19 kap. 10 § första stycket brottsbalken kriminaliseras i dag verksamhet för anskaffande av uppgifter som det kan skada en främmande makts säkerhet att en annan främmande makt känner till. Motsvarande bestämmelse saknas för olovlig underrättelseverk- samhet som kan hota Sveriges säkerhet. Det kan tyckas anmärk- ningsvärt att den nuvarande regleringen synes innebära större möjligheter att ingripa mot otillåten underrättelseverksamhet som kan hota ett annat lands säkerhet, än när det är fråga om samma typ av verksamhet som riktar sig mot svenska intressen. Straffbestäm- melsen i 10 § första stycket visar också att en kriminalisering av verksamhet som syftar till anskaffande av känsliga uppgifter i och för sig inte är främmande för den svenska rättsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;En förändring av den straffrättsliga regleringen skulle i första hand ha ett preventivt syfte. Som framgått av vår redogörelse finns det redan i dag en rad lagfästa åtgärder som kan vidtas när det finns anledning att misstänka att det pågår en otillåten underrättelseverk- samhet, varav ett antal inte förutsätter en konkret brottsmisstanke. Även olika former av informativa åtgärder kan vidtas som har en preventiv betydelse. Dessa åtgärder kan emellertid inte antas leda till en lösning av det beskrivna problemet eller anses innebära ett tillräckligt skydd av det skyddsvärda intresset, Sveriges säkerhet. Även med beaktande av alternativa åtgärder framstår det enligt vår bedömning som berättigat ett överväga en förändring av den straff- rättsliga lagstiftningen som förstärker skyddet för Sveriges säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;De förfaranden som skulle omfattas av en kriminalisering utförs i allmänhet av resursstarka ”professionella” aktörer. I regel har de en gedigen kunskap om det svenska systemet och är specialutbil- dade för uppdraget. Vidare använder de särskilda metoder och tek- nik för att nå framgång. Enligt vår mening bör den straffrättsliga regleringen utformas även med beaktande av dessa förhållanden. För att det i nu aktuellt sammanhang ska vara möjligt att tala om en effektiv strafflagstiftning måste den innebära möjligheter att ingripa mot straffvärda förfaranden trots nämnda förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft40"&gt;Den nuvarande ordningen är mycket resurskrävande. Säkerhets- polisen och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten lägger ned stora resurser i tid och pengar för att på olika sätt försöka mot- verka den brottslighet som döljs genom konspirativa åtgärder. En misstanke om spioneri kan generera arbete i flera år för myndighet- erna. Trots nedlagda arbetsinsatser, och trots en stark övertygelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft18"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;om att brott begås, eller är på väg att begås, är det sällan möjligt att finna tillräcklig bevisning för åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Enligt vår mening innehåller den nuvarande lagstiftningen en brist som bör botas. Bristen består i att det saknas en straffbe- stämmelse som riktar in sig mot verksamhet som kan leda fram till, eller är förenad med, spioneri och som innebär möjligheter att ingripa tidigare i ett händelseförlopp. Av naturliga skäl skulle ett sådant brott ha ett lägre straffvärde än t.ex. spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft9"&gt;Frågan om hur en sådan straffbestämmelse kan och bör utfor- mas behandlas i nästa avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Hur kan och bör behovet av en förändrad straffrättslig reglering tillgodoses?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Vi har i föregående avsnitt konstaterat att det finns behov av en förändrad straffrättslig reglering. En fråga som återstår att över- väga, och som vi behandlar i följande avsnitt, är hur en sådan för- ändring kan och bör ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft10"&gt;I våra överväganden har vi beaktat de grundläggande principer för kriminalisering som redovisas i avsnitt 7.6.1 och funnit att de flesta av dessa är uppfyllda. Frågan om avgränsning och effektivitet kvar- står emellertid att behandla (se nedan avsnitt 7.8.3). Resursfrågan återkommer vi till i vår konsekvensanalys. När vi har övervägt hur en förändring bör ske har legalitetsprincipen, konformitetsprinci- pen och skuldprincipen varit styrande (se ovan avsnitt). Det inne- bär bl.a. att vi har eftersträvat en lagstiftning som är väl avgränsad och enkel att förstå. Tillämpningsområdet ska vara klart och enty- digt så att den enskilde kan förutse när och hur hon eller han kan bli föremål för straffansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;En annan viktig utgångspunkt har varit att den straffrättsliga förändringen – som innebär en utvidgning av det kriminaliserade området – inte ska vara större än vad som är nödvändigt för att tillgodose förändringsbehovet och för att uppnå det eftersträvade syftet. Kriminaliseringen ska begränsas till verkligt straffvärda för- faranden och endast drabba den som uppvisat skuld. Det är viktigt att lagstiftningen uppfattas som rättvis och proportionerlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft18"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395290x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p790 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;7.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Det övergripande syftet med en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft12"&gt;förändring av den straffrättsliga regleringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår slutsats&lt;/SPAN&gt;: Förändringen av strafflagstiftningen ska ske för att förstärka skyddet för Sveriges säkerhet och innebära att dold underrättelseverksamhet som sker med hemliga eller konspira- tiva metoder under vissa förutsättningar omfattas av det straff- bara området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft38"&gt;Syftet med förändringen är att åstadkomma ett mer effektivt och ändamålsenligt skydd mot främmande makts dolda underrättelse- verksamhet som sker med hemliga eller konspirativa metoder. Vi har i avsnitt 7.7.6 konstaterat att sådan underrättelseverksamhet är straffvärd och innebär ett hot mot Sveriges säkerhet. En förändring skulle således innebära ett förstärkt skydd för Sveriges säkerhet genom en utvidgning av det kriminaliserade området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;En effektiv och väl avgränsad strafflagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: En utvidgning av det straffbara området bör begränsas till verkligt straffvärda förfaranden och ta sikte på bedrivande av verksamhet. En avgränsning bör ske så att inte handlingar som befinner sig på ett alltför avlägset avstånd från skyddsintresset – Sveriges säkerhet – omfattas. Straffansvar bör inte förutsätta att det kan bevisas vilka uppgifter som har hante- rats i verksamheten eller som den syftat till att komma över. Det bör inte heller uppställas krav på skada. För straffansvar bör dock krävas att det kan visas att verksamheten har haft viss inriktning. Även om en gärningsman har straffrättslig immuni- tet kan en straffbestämmelse sägas vara effektiv och ha en pre- ventiv betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft12"&gt;Avgränsningen av det straffbara området&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;En utvidgning av det straffbara området bör ske på sådant sätt att det endast omfattar straffvärda förfaranden, dvs. gärningar som kan bidra till att skyddsintresset kränks eller som innefattar en fara/risk för en sådan kränkning. För att en nykriminalisering ska vara moti-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395291x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;verad krävs dessutom att den risk för kränkning av skyddsintresset som gärningen innebär inte är alltför avlägsen eller obetydlig. Även om förändringen syftar till att utvidga den skyddszon som omger det aktuella skyddsintresset (Sveriges säkerhet) bör kopplingen mellan detta intresse och de handlingar som kriminaliseras inte vara långsökt eller konstruerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Enligt vår bedömning bör strafflagstiftningen ta sikte på verk- samhet som bedrivs i underrättelsesyfte och i konspiratoriska eller hemliga former. Det innebär bl.a. att enstaka handlingar faller utanför det straffbara området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Med hänsyn till de problem och brister som den nuvarande strafflagstiftning är förenad med och till det övergripande syftet med förändringen, bör det för straffansvar inte krävas att det kan utredas exakt vilka uppgifter som hanteras eller har hanterats inom verksamheten eller som den syftat till att komma över. Det bör inte heller utgöra en förutsättning för straffansvar att uppgifter som har hanterats är av särskilt slag, eller ens att några uppgifter alls har hanterats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Eftersom en kriminalisering ska bidra till bättre möjligheter att förebygga skada och möjliggöra tidigare ingripanden mot otillåten underrättelseverksamhet bör det för straffansvar inte heller förut- sättas att en viss skadlig effekt har uppkommit. Vi anser att en kri- minalisering som i stället tar sikte på en risk för kränkning av skyddsintresset är motiverad med hänsyn till att det är fråga om skyddsintressen av det viktigaste slaget.&lt;SPAN class="ft48"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Utifrån framför allt Säkerhetspolisens redogörelse kan man sluta sig till att det finns en viss metod, ett visst tillvägagångssätt, som är intimt förknippat med spioneri. Det kan liknas vid ett unikt mönster som en otillåten underrättelseverksamhet i princip alltid följer. Mönstret består i ett s.k. konspirativt beteende som enligt Säkerhetspolisen utgör en inneboende del av ett spioneri. Om en person som man vet har kopplingar med främmande makt beter sig på ett sätt som överensstämmer med mönstret, dvs. ger uttryck för ett konspirativt beteende, kan det på goda grunder antas att perso- nen ägnar sig åt, eller avser att ägna sig åt, en otillåten underrättel- severksamhet i form av spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft38"&gt;Från ett straffrättsligt perspektiv är det emellertid inte möjligt att lägga ovanstående antagande till grund för kriminalisering av ett beteende som objektivt sett överensstämmer med det aktuella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;Jfr Asp m.fl., a.a., sid. 58 ff och Jareborg, Allmän kriminalrätt, 2001, s. 54.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395292x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;mönstret, dvs. en kriminalisering av konspirativt beteende. Det kan inte uteslutas att en person som inte ägnar sig åt otillåten under- rättelseverksamhet – medvetet eller omedvetet – beter sig i enlighet med mönstret och uppträder konspirativt t.ex. genom att åka tun- nelbana på ett avvikande sätt, vidta s.k. antiövervakningsåtgärder eller använda sådan teknik som vanligtvis används i samband med en spionverksamhet. Ett straffbeläggande av konspirativt beteende (i sig) skulle därmed riskera att drabba även oskyldiga personer och träffa gärningar som inte är straffvärda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;För att undvika det har vi funnit att straffansvar endast bör komma ifråga när det utifrån omständigheterna i det enskilda fallet kan sägas att verksamheten har haft viss inriktning. Därutöver bör en avgränsning ske i subjektivt hänseende så att endast en person som agerar medveten om att verksamheten kan gynna främmande makt träffas av straffansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Med ovan angiven avgränsning är det vår bedömning att den underrättelseverksamhet som bedrivs legitimt av andra stater eller som öppet deklarerats för svenska myndigheter inte påverkas negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Av vad som ovan har redovisats följer att vi har funnit att det inte är möjligt att genomföra en straffrättslig förändring som inne- bär en kriminalisering av samtliga de förfaranden som kan uppfat- tas som klandervärda (och som omfattas av begreppet otillåten underrättelseverksamhet, se ovan) och samtidigt lever upp till lega- litetsprincipen och kraven när det gäller en lämplig avgränsning. Den avgränsning som vi har funnit väl avvägd innebär att det även i framtiden kommer att krävas viss bevisning om vilket slag av upp- gifter som en verksamhet har syftat till att komma över. I förhål- lande till den nuvarande ordningen innebär den emellertid en utvid- gad möjlighet att ingripa mot och lagföra personer med anknytning till främmande makt som ägnar sig åt konspirativt beteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;Effektiv strafflagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Den traditionella tolkningen av effektivitetskravet torde vara att den som begår den straffbelagda gärningen i viss högre grad kan upptäckas och lagföras samt att straffstadgandet i sig minskar före- komsten av företeelsen.&lt;SPAN class="ft48"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;Det är naturligtvis svårt att göra några säkra bedömningar i dessa avseenden redan innan kriminaliseringen är genomförd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;Ds 2007:13 s. 111.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395293x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;En förändrad straffreglering i enlighet med vad som ovan har redogjorts för skulle bl.a. komma att träffa underrättelseofficerare. I praktiken uppträder flera av dessa under s.k. täckbefattning och omfattas därför av diplomatisk immunitet (se närmare avsnitt 2.2.2 och avsnitten 7.3.2 och 7.7.3). Det faktum att en straffbelagd gär- ning i stor utsträckning kan antas komma att begås av personer som inte kan lagföras innebär emellertid inte att straffbestämmel- sen inte kan sägas vara effektiv. Även en person med diplomatisk immunitet är skyldig att följa lagen och kan begå brott. Som fram- gått är det möjligt för den sändande staten att häva immuniteten. Även om det inte sker kan gärningen föranleda olika åtgärder från det mottagande landets sida, ytterst en s.k. persona non grata för- klaring. Den preventiva effekten av en straffbestämmelse torde således uppnås utan hänsyn till den diplomatiska immuniteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Det kan anmärkas att förfarande som skulle vara föremål för en straffbestämmelse upptäcks redan i dag men att förfarandena av skäl som ovan har redogjorts för sällan leder till lagföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Enligt vår bedömning kan en straffbestämmelse som tar sikte på dold underrättelseverksamhet som sker med hemliga och konspi- rativa metoder förväntas uppfylla kraven på effektivitet och inne- bära att det oönskade beteendet motverkas. Det har också ett sym- bolvärde att det kommer till tydligt uttryck i lagen att kränkningar av vissa grundläggande svenska intressen inte är acceptabla, oavsett i vilka former de sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förändringen bör ske genom att ett nytt brott införs i brottsbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Vår slutsats: &lt;/SPAN&gt;Förändringsbehovet bör tillgodoses genom att ett nytt brott införs i brottsbalken som tar sikte på dold underrät- telseverksamhet som sker med hemliga eller konspirativa metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft38"&gt;Utifrån ovan angivna utgångspunkter har vi övervägt olika för- ändringsalternativ, bl.a. ändringar av befintliga straffbestämmelser eller en särskild reglering av straffansvaret vid s.k. osjälvständiga brottsformer. Ett sätt att komma tillrätta med vissa av de problem som den nuvarande lagstiftningen är förenad med och uppnå en ”tidigare” kriminalisering skulle kunna vara att utvidga stämplings- ansvaret genom en förändring av 19 kap. 14 § brottsbalken. Vi har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft18"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395294x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p618 ft8"&gt;därför övervägt att tillföra den bestämmelsen en mening som, i enlighet med vad som gäller vid högförräderi, innebär att som stämpling till spioneri även ska anses att träda i förbindelse med främmande makt för att förbereda, möjliggöra och underlätta att sådant brott förövas. En sådan förändring skulle sannolikt innebära ökade möjligheter att ingripa mot förfaranden under den s.k. värv- ningsprocessen och i första hand träffa en blivande eller värvad agent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Vi har dock stannat för att det är mest ändamålsenligt att utforma en särskild straffbestämmelse som direkt tar sikte på det aktuella handlandet. Enligt vår bedömning är en sådan reglering mest lämplig för att uppnå det eftersträvade syftet och med hänsyn till kraven på en tydlig och väl avgränsad strafflagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Straffbestämmelsen ska fånga upp underrättelseverksamhet som sker i sådana former, dvs. med hemliga eller konspirativa metoder, att den i dag faller utanför det straffbara området, eller i vart fall inte leder till lagföring, trots att den utgör ett hot mot Sveriges säkerhet. Den ska omfatta såväl en underrättelseofficer, som före- träder främmande makt, som en agent som går främmande makt tillhanda. Enligt vår bedömning är det möjligt att utforma en väl avgränsad och effektiv straffbestämmelse som riktar sig mot sådan verksamhet. Vi redovisar vårt förslag i följande avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;En ny straffbestämmelse om olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Vårt förslag&lt;/SPAN&gt;: Det införs en särskild straffbestämmelse om olov- lig underrättelseverksamhet mot Sverige i 19 kap. brottsbalken. Straffansvar ska träffa den som, för att gå främmande makt till- handa, hemligen eller med svikliga medel bedriver verksamhet för anskaffande av sådana uppgifter som avses i 19 kap. 5 §. Straffbestämmelsen ska innehålla en straffskala som föreskriver fängelse i högst två år. Om brottet är grovt ska kunna dömas till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Även den som lämnat mer än tillfällig medverkan till verksamheten ska kunna dömas för brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft18"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Lagteknisk lösning och brottets rubricering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;De gärningar som en förändring av den straffrättsliga regleringen tar sikte på har vissa likheter med regleringen i 19 kap. 10 § brotts- balken (olovlig underrättelseverksamhet). Vi har därför övervägt att tillföra den paragrafen ett nytt stycke, i vilket den nu aktuella gärningstypen straffbeläggs. Eftersom 10 § i så fall skulle omfatta ytterligare en brottstyp har vi dock funnit det lämpligare att reglera det slag av otillåten underrättelseverksamhet som det nu är fråga om i en egen paragraf. För att markera skillnaden i förhållande till annan olovlig underrättelseverksamhet och det skyddsintresse som ligger i botten har vi föreslagit att brottet ska benämnas olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige. Med hänsyn till att straffbe- stämmelsen har Sveriges säkerhet som skyddsintresse är det också en lämplig ordning att den nämns före de andra formerna av olovlig underrättelseverksamhet (se nedan avsnitt 8.5.2 angående våra övriga förslag till förändringar av 19 kap. 10 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Närmare om tillämpningsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft9"&gt;Den föreslagna straffbestämmelsen är avsedd att komplettera nuva- rande strafflagstiftning genom att fånga upp sådana förfaranden som är straffvärda men som i dag faller utanför det straffbara området. Som vi har konstaterat i avsnitt 7.7.8 innebär nuvarande lagstiftning inte ett ändamålsenligt och effektivt skydd mot under- rättelseverksamhet som sker dolt eller med konspirativa metoder. En ny straffbestämmelse bör därför ta sikte på underrättelseverk- samhet som sker i sådana former.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;Den underrättelseverksamhet som är avsedd att straffbeläggas är till sina former mycket lik den som regleras i 19 kap. 10 § brotts- balken. För en tillämpning av straffbestämmelsen ska för det första krävas att det är fråga om &lt;SPAN class="ft55"&gt;verksamhet&lt;/SPAN&gt;. Det innebär att enstaka åtgärder inte är straffbara utan att det ska röra sig om en serie åtgärder av visst slag och med visst samband. Vidare krävs någon grad av planmässighet och organisation. Samtidigt är det naturligt att åtgärderna vidtas med ibland långa tidsmässiga mellanrum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft40"&gt;Av vår redogörelse för vad vi avser med dold underrättelseverk- samhet som sker med hemliga eller konspirativa metoder framgår att det sammanfaller med vad lagstiftaren har avsett med verksam- het som bedrivs ”&lt;SPAN class="ft51"&gt;hemligen eller med användande av svikliga medel&lt;/SPAN&gt;” i 19 kap. 10 § andra stycket. Enligt förarbetena till den bestämmel-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft18"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;sen omfattas verksamhet som sker med iakttagande av särskilda försiktighetsmått, t.ex. att underrättelserna överlämnas hemligt vid telefonsamtal som är svåra att spåra eller i brev med chifferskrift, eller med användande av falska identitetspapper eller andra vilsele- dande uppgifter. Eftersom begreppet är känt och inarbetat i praxis har vi ansett att det är lämpligt att använda samma formulering i en ny straffbestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Som tidigare påtalats är vårt syfte att åstadkomma ett skydd mot sådana förfaranden som kan innebära att ett spioneribrott begås. Med andra ord kan straffbestämmelsen sägas ta sikte på förstadier till spioneri. Kriminaliseringen kan också sägas ta sikte på en metod som är straffvärd därför att den i princip alltid är förenad med ett uppsåt att begå spioneri. Som vi har konstaterat i avsnitt 7.8.3 är det emellertid inte metoden i sig som straffbeläggs. För tillämp- ningen är det alltså inte tillräckligt att det kan konstateras att en person har handlat i enlighet med metoden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;För att urskilja de verkligt straffvärda förfarandena bör tillämp- ningsområdet avgränsas till verksamhet med viss inriktning. Samti- digt är det, med hänsyn till de problem och brister som nuvarande lagstiftning och framför allt spioneribestämmelsen är förenad med, inte är lämpligt att uppställa krav på att det ska klarläggas exakt vilka uppgifter som man avsett att komma över genom verksam- heten eller att tillämpningen förutsätter en s.k. menbedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;För att uppnå en rimlig balans mellan de olika intressen som gör sig gällande föreslår vi att straffbestämmelsen avgränsas till att avse verksamhet som sker för &lt;SPAN class="ft46"&gt;anskaffande av sådana uppgifter som avses i 19 kap. 5 § brottsbalken&lt;/SPAN&gt;. Det innebär att det ska kunna konstateras dels att det utifrån objektiva utgångspunkter är fråga om verksam- het som till sin natur är sådan att den kan vara förenad med eller leda till spioneri, dels att verksamheten i det enskilda fallet har haft inriktning mot sådana uppgifter som avses i spioneribestämmelsen, t.ex. genom att den tagit sikte på ett företag eller en myndighet vars verksamhet innefattar en hantering av uppgifter av sådant slag. Med andra ord ska domstolen kunna sluta sig till att verksamheten haft som mål att komma över uppgifter av ett visst slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;Straffansvar förutsätter alltså inte att verksamheten faktiskt har innefattat ett anskaffande av uppgifter utan endast att den syftat till att möjliggöra eller underlätta ett sådant anskaffande. Formule- ringen ”verksamhet för anskaffande av uppgifter” är avsedd att ha samma innebörd som vid tillämpningen av nuvarande 19 kap. 10 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft18"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p797 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Krav på direkt uppsåt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft38"&gt;För att uppnå en ändamålsenlig avgränsning av tillämpningsområ- det och till säkerställande av att straffbestämmelsen inte riskerar att träffa förfaranden som inte är straffvärda anser vi att det för straffansvar bör gälla ett krav på s.k. direkt uppsåt. Med andra ord ska, i likhet med vad som gäller för spioneri, gärningspersonen ha utfört verksamheten för att gå främmande makt tillhanda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Straffskalan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft8"&gt;En utgångspunkt för bedömningen av vilken straffskala som bör gälla för det nya brottet är hur allvarliga de gärningar som omfattas av straffbestämmelsen kan sägas vara (det abstrakta straffvärdet). Av betydelse är då vikten av det skyddsintresse som gärningstypen kan hota. Straffsatsen ska vara proportionerlig i förhållande till det abstrakta straffvärdet. En annan utgångspunkt är att gärningstyper med likvärdiga abstrakta straffvärden bör ha likvärdiga straffsatser. Det är alltså av betydelse hur stränga straff som kan dömas ut för andra brott som kan bedömas som lika allvarliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft8"&gt;Kriminaliseringen avser att förstärka skyddet mot främmande makts dolda underrättelseverksamhet och värna Sveriges säkerhet. Det är fråga om ett skyddsintresse av mycket stor vikt. Det talar för att den straffbelagda gärningsformen har ett relativt högt abstrakt straffvärde, vilket straffskalan bör återspegla. Samtidigt avser kriminaliseringen gärningar som har ett större avstånd till skyddsintresset än t.ex. spioneri. Som framhållits är syftet att utvidga skyddszonen för det aktuella intresset och åstadkomma en lagstiftning som innebär en möjlighet att ingripa tidigare i en hän- delsekedja. Straffbestämmelsen är utformad för att det trots kon- spirativa åtgärder ska vara möjligt att bevisa brott. Sammantaget kan sägas att den aktuella brottsligheten har ett abstrakt straffvärde som är väsentligt lägre än spioneribrottet. Straffskalans övre gräns bör därför sättas lägre än vad som gäller enligt 19 kap. 5 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft9"&gt;Med hänsyn till att det ändå är fråga om allvarlig brottslighet bör straffskalan vara sträng. Enligt vår bedömning kan brottslig- heten betecknas som något allvarligare än olovlig underrättelse- verksamhet enligt 19 kap. 10 § första stycket brottsbalken. För att markera det bör straffskalan börja på en högre nivå än vad som gäller för det brottet. Sammantaget anser vi att en straffskala som föreskriver fängelse i högst två år bör gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft18"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Grovt brott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;De gärningar som omfattas av straffbestämmelsen kan med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet variera kraftigt i svårhet. Det är viktigt att det finns möjlighet att vid straffvärdebedöm- ningen beakta samtliga omständigheter i det enskilda fallet och att anpassa straffet efter brottets svårhet. Ett allvarligare brott ska straffas strängare än ett lindrigare brott. Det är också viktigt att de straff som kan dömas ut för gärningar av det allvarligaste slaget uppfattas som adekvata och rimliga i förhållande till brottets allvar och till de straff som kan dömas ut för andra lika allvarliga brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Med hänsyn härtill anser vi att det bör finnas utrymme att bedöma ett brott som grovt och att en särskild straffskala då bör gälla som föreskriver fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;När det gäller vad som kan vara av betydelse för bedömningen av om ett brott är grovt bör i första hand samma omständigheter som är relevanta för gradindelningen vid spioneri beaktas. Det innebär att ett brott kan vara att rubricera som grovt om gärningen varit av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig, om den rört förhållanden av stor betydelse eller om den brottslige på grund av allmän eller enskild tjänst anförtrotts särskilt ansvarsfulla arbetsuppgifter (innefattande att handha uppgifter av sådant slag som spioneribestämmelsen avser) och gärningen inne- fattat ett missbrukande av detta förtroende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Medverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft38"&gt;Även den som lämnar medverkan till brottet bör dömas till straff- ansvar, om medverkan inte endast är tillfällig. Vi anser alltså att tillämpningsområdet i detta avseende bör överensstämma med vad som gäller vid olovlig underrättelseverksamhet enligt 19 kap. 10 § brottsbalken. Det innebär att medverkansansvar endast bör komma ifråga när medverkan ägt rum i den omfattning som fordras för att en ensam gärningsman ska anses ha utövat verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.9.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Brott begångna utomlands&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft38"&gt;Enligt vår bedömning bör straffbestämmelsen inte begränsas till att avse verksamhet som bedrivs här i riket utan även omfatta verk- samhet som helt eller delvis sker utomlands. Enligt Säkerhets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft18"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p603 ft9"&gt;polisens beskrivning är det t.ex. inte ovanligt att en underrättelse- officer handleder en agent från ett annat land eller att möten dem emellan sker utomlands. Sådana förfaranden kan i lika hög grad hota de aktuella skyddsintressena och är därför lika straffvärda som förfaranden som helt utspelar sig på svensk mark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;För det fall brottet inte kan anses begånget i Sverige (se 2 kap. 4 § brottsbalken) torde det i allmänhet följa av den s.k. stats- skyddsprincipen i 2 kap. 3 § fjärde punkten brottsbalken att svensk domstol har kompetens att döma i målet. Detta eftersom brott enligt straffbestämmelsen i regel får anses förövade mot Sverige. I vissa fall kan dock krävas ett särskilt åtalsförordnande enligt 2 kap. 5 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.9.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Kriminaliseringens effekter för grundläggande fri- och rättigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft10"&gt;Som vi har redovisat i avsnitt 7.7.7 ska en proportionalitetsbedöm- ning göras i samband med att en utvidgad strafflagstiftning över- vägs. Vi har vid vår behovsanalys funnit att det finns skäl för en utvidgning av det straffbara området. Vi har också nämnt att en sådan förändring skulle kunna innebära en inskränkning av vissa friheter och att det i så fall måste beaktas och vägas mot de fördelar som kan vara förenade med en förändrad lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft40"&gt;Straffbestämmelsen har avgränsats till att avse verksamhet som sker på visst sätt (hemligen eller med svikliga medel) med direkt uppsåt att gå främmande makt tillhanda. Vidare ska verksamheten ha varit av sådant slag och haft sådan inriktning att den kan sägas ha skett för att möjliggöra anskaffande av uppgifter som avses i 19 kap. 5 § brottsbalken. Straffbestämmelsen tar alltså inte direkt sikte på ett uppgiftslämnande utan på en verksamhet som i förläng- ningen kan leda till informationsöverföring. Det innebär att straff- bestämmelsen endast på ett indirekt sätt kan ha betydelse för tryck- och yttrandefriheten. Möjligen kan den – liksom all straff- lagstiftning – sägas bidra till en inskränkning av den enskildes all- männa handlingsfrihet. En sådan inskränkning har dock starka skäl för sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Sammantaget är det vår bedömning att straffbestämmelsen inte kan antas innebära några negativa effekter för den enskildes all- männa fri- och rättigheter som inte mer än väl vägs upp av för- ändringsbehovet och av hänsyn till skyddet för Sveriges säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft18"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395300x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.9.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Övriga frågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Enligt vår bedömning saknas det skäl för att förena straffbestäm- melsen med ett särskilt krav på åtalsförordnande av regeringen. Det kan anmärkas att ett sådant krav inte heller gäller för spioneri eller när det gäller straffbara förstadier till sådan brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Vi har också funnit att det saknas skäl att särskilt undanta ringa fall från straffansvar. Detta trots att det är fråga om en form av förstadie till brott som kriminaliseras som ett fullbordat brott och att bestämmelsen om frivilligt tillbakaträdande i 23 kap. 3 § brotts- balken inte blir tillämplig på förfarandet. Enligt vår bedömning innebär straffbestämmelsens utformning att tillämpningsområdet avgränsas till gärningar som är så allvarliga att det är motiverat att döma till ansvar för brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Med hänsyn till att straffbestämmelsen inriktar sig på gärningar som ligger förhållandevis tidigt i en händelsekedja och i vissa fall kan betecknas som förstadier till spioneri bör straffansvar enligt vår bedömning inte inträda redan på försöks- eller planeringsstadiet. Det skulle innebära att det straffbara området utsträcks alltför mycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft38"&gt;Straffbestämmelsen innehåller ingen s.k. subsidiaritetsklausul, dvs. en regel som anger hur den förhåller sig till andra straffbe- stämmelser vid en kollision. Vi har bedömt att en sådan klausul är överflödig och att eventuella konkurrensfrågor väl kan lösas med tillämpning av sedvanliga konkurrens- och bedömningsprinciper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Möjlighet till hemliga tvångsmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Bedömning och förslag&lt;/SPAN&gt;: Med hänsyn till brottslighetens allvar och att den är av särskilt svårutredd natur bör det finnas möjlig- heter att – i samma utsträckning som i dag gäller för annan olovlig underrättelseverksamhet – använda hemliga tvångsmedel för att förhindra och utreda brottslighet av nu aktuellt slag. Olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige bör därför tillfö- ras lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhälls- farliga brott och lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft18"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;Som redovisats ovan under avsnitt finns särskilda möjligheter att använda s.k. hemliga tvångsmedel för att utreda och förhindra brottslighet av nu aktuellt slag. Detta gäller bl.a. för olovlig verk- samhet enligt 19 kap. 10 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Det brott som vi föreslår, olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige, är till sin natur jämförbart med annan olovlig underrättel- severksamhet, om än mer straffvärt. Det är typiskt sett svårutrett och av allvarligt slag. Från effektivitetssynpunkt framstår behovet av att kunna använda hemliga tvångsmedel som påtagligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft40"&gt;Enligt vår bedömning är det både rimligt och lämpligt att det i samma utsträckning som i dag gäller för olovlig underrättelseverk- samhet enligt 10 § finns möjlighet att använda hemliga tvångsmedel för att förhindra och utreda brott mot den straffbestämmelse som vi föreslår, dvs. olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige. Vårt ställningstagande sker utifrån den reglering som för närvarande gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft18"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395303x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p53 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Andra förändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft7"&gt;i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft8"&gt;Vår uppgift är att analysera om den nuvarande lagstiftningen i 19 kap. brottsbalken är ändamålsenlig och ger ett tillräckligt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet. Avgränsningen av vårt uppdrag innebär att analysen omfattat straffbestämmelserna i 19 kap. &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; §§ brottsbalken, dvs. spioneri, grovt spioneri, obe- hörig befattning med hemlig uppgift, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, vårdslöshet med hemlig uppgift och olovlig underrättelseverksamhet (se ovan avsnitt 1.2). Vi har redovisat våra överväganden beträffande spioneribestämmelsen i kapitel 5 och när det gäller införandet av särskilda straffbestämmelser för utlands- spioneri och för olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige i kapitel 6 respektive kapitel 7. I detta avsnitt behandlas frågan om det finns skäl för andra förändringar av de aktuella straffbestäm- melserna i 19 kap. brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Obehörig befattning med hemlig uppgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Vårt förslag&lt;/SPAN&gt;: I 19 kap. 7 § brottsbalken anges i ett första stycke att den som, utan syfte att gå främmande makt tillhanda, begår gärning som avses i 5 § ska, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur, dömas för obehörig befattning med hemlig uppgift. I ett nytt andra stycke anges att också den som, utan syfte att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda, begår gärning som avses i 5 a § ska dömas för obehörig befatt- ning med hemlig uppgift, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur. Ändringen innebär att även 8 § blir tillämplig på sådana gärningar. I 8 § införs ett nytt tredje stycke i vilket anges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft18"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395304x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p810 ft40"&gt;att det vid bedömningen av om ett brott enligt 7 § andra stycket är grovt särskilt ska beaktas om gärningen innefattade ett till- handagående av främmande makt eller sammanslutning, om den rörde förhållande av stor betydelse eller innebar fara för männi- skors liv eller hälsa, eller om den brottslige röjde vad som grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Straffbestämmelserna i 19 kap. &lt;NOBR&gt;7–8&lt;/NOBR&gt; §§ brotts- balken är i huvudsak ändamålsenligt avgränsade och har en lämplig utformning. Ett förtydligande av lagtexten bör dock ske så att det klart framgår att straffbestämmelserna omfattar upp- gifter som rör förhållanden av hemlig natur vars uppenbarande för främmande makt kan innebära men för Sveriges säkerhet. Med hänsyn till vårt förslag om att införa ett nytt brott, utlands- spioneri, bör straffbestämmelserna även omfatta förfaranden som uppfyller de objektiva rekvisiten för det brottet men som sker utan syfte att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda och avser uppgifter rörande förhålllande av hemlig natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Nuvarande tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft12"&gt;Rekvisiten i 19 kap. &lt;NOBR&gt;7–8&lt;/NOBR&gt; §§ brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft10"&gt;I 19 kap. 7 § brottsbalken anges att den som, utan syfte att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande något förhållande av hemlig natur vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikets försvar eller för folkförsörjningen i krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden eller annars för rikets säkerhet, ska dömas – oavsett om uppgiften är riktig eller inte – för obehörig befattning med hemlig uppgift. Straffskalan är böter eller fängelse i högst två år. I 19 kap. 8 § föreskrivs att om brottet är att anse som grovt så ska domstolen döma till ansvar för grov obehörig befatt- ning med hemlig uppgift. Straffskalan är då fängelse i högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska enligt bestämmelsen särskilt beaktas, om gärningen innefattade tillhandagående av främ- mande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft18"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395305x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p413 ft12"&gt;Skillnader i förhållande till spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;I huvudsak består skillnaderna mellan spioneri och obehörig befatt- ning med hemlig uppgift i att straffansvar för obehörig befattning med hemlig uppgift inte förutsätter direkt uppsåt hos gärnings- mannen men väl att det varit fråga om uppgifter rörande förhåll- landen av hemlig natur. Brottstyperna skiljer sig alltså åt i subjektivt hänseende och när det gäller uppgifternas art. Straffbestäm- melsernas utformning kan dock ge intryck av att det är fråga om mer betydande skillnader, vilket har en historisk förklaring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Tidigare innehöll 19 kap. 7 § brottsbalken en hänvisning till spioneribestämmelsen och det fanns då en större innehållsmässig överensstämmelse mellan straffbestämmelserna. I samband med en revision år 1981 togs hänvisningen till 19 kap. 5 § bort efter påpek- ande av Lagrådet. Syftet var att behålla tillämpningsområdet för 19 kap. 7 § i oförändrat skick. Vid tillfället gjordes vissa förändringar i spioneribestämmelsen, bl.a. tillfogades ”totalförsvaret” till straffbe- stämmelsen och ersatte rekvisitet ”rikets försvar”. Förändringen var avsedd att innebära en utvidgning av tillämpningsområdet. Enligt Lagrådet skulle en fortsatt hänvisning i 7 § till 5 § kunna innebära en begränsning av tryckfriheten i vissa fall. För att und- vika ogenomtänkta och oönskade effekter slopades hänvisningen till spioneribestämmelsen och i stället angavs direkt i 19 kap. 7 § vad som tidigare följde av hänvisningen.&lt;SPAN class="ft88"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det har medfört att det känsliga kunskapsområdet i dag beskrivs på ett annat sätt för brottet obehörig befattning med hemlig uppgift än för spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;När begreppet totalförsvaret lades till som ett rekvisit i spio- neribestämmelsen åsyftades som nämnts en utvidgning av tillämp- ningsområdet. Till skillnad från departementschefen ansåg dock utskottet att endast sådant men för totalförsvaret som samtidigt innebär men för landets säkerhet ska falla under spioneribestäm- melsen (se NJA II 1981 s. 698). Med hänsyn härtill anses ingen annan skillnad gälla mellan 5 och 7 §§ i fråga om uppgiftens art än att det vid tillämpningen av straffbestämmelsen för obehörig befattning med hemlig uppgift ska röra sig om förhållanden av hemlig natur.&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft38"&gt;Begränsningen till uppgifter rörande ett förhållande av hemlig natur har ansetts lämplig med hänsyn till att det straffbara området inte begränsas av ett krav på direkt uppsåt att gå främmande makt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;NJA II 1981 s. 695 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Se bl.a. Ulväng m.fl. Brotten mot allmänheten och staten, 2012, s. 251.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395306x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;tillhanda. I motiven till 1948 års reform angavs att straffbestäm- melsen – för att kriminaliseringen inte skulle sträcka sig alltför långt – endast borde träffa uppgifter av sådan beskaffenhet att ett anskaffande eller röjande av dem redan i sig kan sägas innefatta en typisk fara (se bl.a. NJA II 1948 s. 263).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Tillämpningsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;I enlighet med vad som gäller vid tillämpningen av spioneri- bestämmelsen innebär &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i 19 kap. 7 § brottsbalken ett krav på att det röjda ska röra verkligt betydelsefulla ting och ytterst rikets oberoende eller bestånd i något avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft8"&gt;Med förhållande av hemlig natur avses enligt förarbetena sådant som verkligen är avsett att hemlighållas och inte heller redan blivit allmänt känt. För att ett visst förhållande ska anses vara avsett att hemlighållas bör avsikten ha kommit till uttryck på något sätt, t.ex. genom hemligstämpling, order eller anslag. Vissa förhållanden är alltid av uppenbart hemlig natur, t.ex. militära positioner under krig (se NJA II 1948 s. 264). Förhållanden utanför det allmännas verk- samhet, t.ex. i krigsmaterielindustrin, kan också vara av hemlig natur.&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;I subjektivt hänseende gäller att alla objektiva rekvisit ska vara täckta av uppsåt. I kravet på uppsåt ska bl.a. läggas in att gärnings- mannen ska ha känt till uppgiftens hemliga natur eller insett att den kunde vara hemlig men förhållit sig likgiltig till det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Med stöd av 19 kap. 14 § är försök och förberedelse till obehörig befattning med hemlig uppgift straffbara. I fråga om grov obehörig befattning med hemlig uppgift är även stämpling straffbelagt. Också underlåtenhet att avslöja ett sådant brott är straffbart enligt samma bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;Förändringsbehovet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft40"&gt;Vår översyn av straffbestämmelsen i 19 kap. 7 § har gett vid handen att den har en lämplig avgränsning och en i huvudsak ändamålsenlig utformning. Vårt underlag har inte visat att den är förenad med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Ulväng m.fl., a.a., s. 251.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;särskilda tillämpningsproblem eller att det finns skäl för förändr- ingar av tillämpningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Som ovan angetts anses det inte gälla någon annan skillnad i förhållande till spioneribestämmelsen när det gäller uppgiftens art än att det ska vara fråga om uppgift som rör ett förhållande av hemlig natur. Den nuvarande lagtexten ger dock inte klart uttryck för det och riskerar att bidra till en otydlighet om straffbestäm- melsens tillämpningsområde. Det finns därför skäl att omformulera straffbestämmelsen så att det klart framgår att det känsliga kun- skapsområdet överensstämmer med vad som gäller enligt spioneri- bestämmelsen. Detta innebär i princip en återgång till den ordning som gällde före år 1981.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;I övrigt har vi inte funnit skäl att föreslå andra än språkliga för- ändringar av straffbestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Vi återkommer nedan till frågan om hur en gärning som upp- fyller de objektiva rekvisiten i den föreslagna bestämmelsen om utlandsspioneri, men där gärningsmannen saknar s.k. direkt uppsåt, bör behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft12"&gt;Något om innebörden av begreppet ”förhållande av hemlig natur”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft10"&gt;En förutsättning för straffansvar för obehörig befattning med hemlig uppgift är att gärningen avsett en uppgift rörande ett förhållande av hemlig natur. Enligt vår bedömning är det en rimlig avgränsning och vi föreslår inte någon förändring av rekvisiten. Under utred- ningstiden har det framkommit att det inte är helt klart vad begreppet ”hemlig natur” innebär. Någon samlad redovisning av dess innebörd har inte skett. I stället har frågan behandlats i olika sammanhang utifrån de utgångspunkter som då har varit aktuella. Eftersom en osäkerhet om begreppets innebörd även kan bidra till en osäkerhet om straffbestämmelsens tillämpningsområde har vi funnit skäl att redovisa vår bedömning av begreppets innebörd, som grundar sig på en genomgång av förarbetena samt praxis och litteratur på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft18"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395308x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft44"&gt;Förarbeten, praxis och litteratur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Som angetts ovan framgår av förarbetena att begreppet ”förhål- lande av hemlig natur” syftar på sådant som verkligen är avsett att hemlighållas och som inte heller redan har blivit allmänt känt. Vissa förhållanden är dock alltid att anses som hemliga till sin natur, t.ex. militära positioner under krig (se NJA II 1948 s. 264). Enligt vad som anges i litteraturen kan även förhållanden utanför det allmän- nas verksamhet, t.ex. i krigsmaterielindustrin, vara av hemlig natur.&lt;SPAN class="ft88"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;I förarbetena till sekretesslagen angavs, i anslutning till bestäm- melsen om försvarssekretess, att vad som ska förstås med uttrycket ”förhållande av hemlig natur” måste bedömas utifrån reglerna i sekretesslagen och att en uppgift kan röra ett förhållande av hemlig natur bara om sekretess gäller för uppgiften (prop. 1979/80:2 Del A s. 134). I rättsfallet NJA 1988 s. 118, som avsåg ett åtal för otil- låtet offentliggörande i tryckt skrift innebärande vårdslöshet med hemlig uppgift, hänvisade Högsta domstolen till det uttalandet. Enligt Högsta domstolen var det i målet otvivelaktigt så att de aktuella uppgifterna angick förhållanden som kunde föranleda sek- retess enligt den då gällande 2 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100), s.k. försvarssekretess. En förutsättning för sekretess enligt bestäm- melsen var att det kan antas att röjandet av uppgiften skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet. Enligt Högsta domstolen innebär &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i 19 kap. 7 § brottsbalken inte ett lägre krav än kravet på skada enligt sekretess- lagen. Högsta domstolen konstaterade att sekretesslagens krav på skada därför saknar självständig betydelse i ett mål om ansvar för vårdslös befattning med hemlig uppgift. Det avgörande för ansvarsfrågan är om ett röjande av uppgifterna kunnat medföra men för rikets säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;I samband med 1981 års översyn av straffbestämmelserna till skydd för rikets säkerhet angav departementschefen att uttrycket inte är avsett att omfatta förhållanden som inte är hemliga på annan grund än att de utgör yrkeshemligheter eller annars anses böra hemlighållas till förmån för enskilda intressen. För straffbarhet förutsätts att det är fråga om ett förhållande som omfattas av en sekretessbestämmelse vilken i sekretesslagen eller i någon annan lag eller författning har ställts upp till skydd för det allmänna. Efter- som sekretesslagen endast reglerar tystnadsplikt och handlings- sekretess i det allmännas verksamhet var det enligt departements-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Ulväng m.fl., a.a., s. 251.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;chefen uppenbart att den som utan att vara offentlig funktionär exempelvis får kännedom om en sekretessbelagd uppgift som härrör från en myndighet och vidarebefordrar uppgiften på sätt som anges i 19 kap. &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; §§ ska dömas till ansvar trots att han eller hon själv inte är underkastad sekretesslagens bestämmelser eller någon annan föreskrift om tystnadsplikt. Det som ska krävas för att förfarandet ska vara straffbart är enligt vad departementschefen angav att den uppgift som det gäller i och för sig är underkastad en författningsbestämd sekretess i det allmännas intresse (se prop. 1979/80:176 s. 60).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft44"&gt;Vår bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;Av redogörelsen ovan kan man enligt vår bedömning sluta sig till att en uppgift rörande ett förhållande av hemlig natur enligt 19 kap. 7 § är detsamma som en uppgift rörande ett förhållande som omfattas av en sekretessbestämmelse som i OSL, eller i någon annan lag eller författning, har ställts upp till skydd för det all- männa. Det krävs inte att uppgiften faktiskt har hanterats i en verksamhet som omfattas av OSL eller att den som vidarebefordrar uppgiften lyder under en tystnadsplikt, så länge uppgiften skulle ha omfattats av en sekretessbestämmelse om den förekommit i det allmännas verksamhet. Tillämpningen av straffbestämmelsen är inte heller beroende av en sekretessprövning enligt OSL. Det avgörande är i stället om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft10"&gt;Det utgör inte en formell förutsättning för straffansvar att upp- giften har hanterats som hemlig i verksamheten. Däremot krävs att gärningsmannens uppsåt omfattar även att uppgiften rörde ett för- hållande av hemlig natur. Det innebär att straffansvar i praktiken torde aktualiseras främst när det är fråga om uppgifter som har hemlighållits i verksamheten och det har kommit till uttryck på något sätt. I de fall uppgiften – trots att den i och för sig är sekre- tessreglerad – hanterats som en öppen uppgift i verksamheten torde det i regel brista i uppsåt hos gärningsmannen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft18"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;En ny form av obehörig befattning med hemlig uppgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;I avsnitt 6.9 har vi föreslagit att det ska införas ett nytt brott i 19 kap. brottsbalken, utlandsspioneri, som ska träffa spioneri som avser uppgifter rörande något förhållande vars uppenbarande för främmande makt eller sammanslutning kan medföra allvarligt men för en internationell militär insats som Sverige deltar i, utan att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i 19 kap. 5 § är uppfyllt. Enligt förslaget ska endast den som har s.k. direkt uppsåt kunna dömas till ansvar för utlands- spioneri. I avsnitt 6.10 har vi redogjort för vår bedömning att även gärningar som sker uppsåtligen men utan syfte att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda är straffvärda och bör omfat- tas av det straffbara området. Vi har också angett att det är rimligt att regleringen i detta avseende överensstämmer med vad som gäl- ler vid spioneri (dvs. när det är fråga om förfaranden som innefattar en hantering av uppgifter som uppfyller &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i 5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;I enlighet härmed bör det straffbara området begränsas till upp- gifter som rör förhållanden av hemlig natur. Enligt vår bedömning är det en lämplig ordning att en ändring sker av 7 § så att straffbe- stämmelsen för obehörig befattning med hemlig uppgift även omfattar gärningar som uppfyller de objektiva rekvisiten i 5 a § men som sker utan uppsåt att gå främmande makt eller samman- slutning tillhanda, om det är fråga om uppgifter rörande något för- hållande av hemlig natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;I 19 kap. 8 § anges vilka särskilda omständigheter som ska beaktas vid bedömningen av om ett brott som uppfyller rekvisiten i 7 § är grovt eller inte. De omständigheter som anges är om gärningen innefattade ett tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig, om den rörde förhållanden av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne. Samtliga omständigheter utom den först nämnda återfinns även i 6 § och utgör särskilda kvalifikationsgrun- der vid bedömningen av ett spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;I avsnitt 6.9.6 har vi angett vilka omständigheter som ska till- mätas särskild betydelse vid bedömningen av om ett utlandsspion- eri ska bedömas som grovt. Samma omständigheter bör enligt vår bedömning särskilt beaktas vid rubriceringen av ett brott som uppfyller rekvisiten för obehörig befattning med hemlig uppgift. Dessutom bör det tillmätas betydelse om gärningen inneburit ett tillhandagående av en främmande makt eller sammanslutning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft18"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395311x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Vårdslöshet med hemlig uppgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Våra förslag&lt;/SPAN&gt;: Straffbestämmelsen för vårdslöshet med hemlig uppgift i 19 kap. 9 § brottsbalken ska omfatta även sådana gär- ningar som avses i 5 a § när det är fråga om uppgift rörande något förhållande av hemlig natur. I paragrafen anges att även den som hanterar en uppgift så att fara uppkommer för att någon obehörig kan ta del av den, ska dömas för vårdslöshet med hemlig uppgift. Straffskalan för brott i fredstid ändras till böter eller fängelse i högst ett år. Bestämmelsen i 7 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen ändras på motsvarande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Med hänsyn till samhällsutvecklingen och till utvecklingen i praxis bör straffbestämmelsen i 19 kap. 9 § brottsbalken för vårdslöshet med hemlig uppgift tillfogas en ny handlingsform som innebär att vissa förfaranden som sker av grov oaktsamhet, och som typiskt sett är förenade med stora risker för att en känslig uppgift ska komma någon obehörig till del, kriminaliseras. Samhällsutvecklingen har också fört med sig ett behov av en ökad spännvidd i straffskalan, för att det alltid ska vara möjligt att döma ut ett straff som motsvarar brottets allvar. Paragrafen bör även göras tillämplig på förfaranden som uppfyller de objektiva rekvisiten i 5 a §, som sker av grov oakt- samhet och avser en uppgift rörande ett förhållande av hemlig natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Det nuvarande tillämpningsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Enligt 19 kap. 9 § brottsbalken ska den som av grov oaktsamhet befordrar, lämnar eller röjer sådan uppgift som aves i 19 kap. 7 § dömas för vårdslöshet med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst sex månader, eller om riket var i krig, till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft38"&gt;Formuleringen innebär att gärningen i objektivt hänseende ska uppfylla de objektiva rekvisiten för brottet obehörig befattning med hemlig uppgift (se ovan). Skillnaden mellan straffbestämmel- serna består i att brottet obehörig befattning med hemlig uppgift avser uppsåtliga förfaranden medan straffbestämmelsen i 9 § regle- rar grovt oaktsamma handlanden. Kravet på grov oaktsamhet gäller med hänsyn till samtliga objektiva brottsrekvisit, alltså inte bara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft18"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395312x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;med avseende på själva åtgärden utan också med avseende på de egenskaper hos uppgiften som medför att de objektiva rekvisit som gäller för brottet obehörig befattning med hemlig uppgift enligt 7 § uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;Ytterligare en skillnad i förhållande till 7 § är att 9 § enbart omfattar befordran, lämnande eller röjande av en uppgift. Det har inte ansetts vara riktigt att straffbelägga ett anskaffande av uppgift, när detta sker på grund av oaktsamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;I förarbetena har framhållits att också oaktsamhet vid besittning och hantering av hemliga uppgifter i en tillräcklig omfattning kan hänföras under straffbestämmelsen om det oaktsamma förfarandet har lett till att uppgiften röjs. Som exempel på oaktsamma gär- ningar som omfattas av brottsbeskrivningen kan nämnas att någon förvarar en handling som innehåller en hemlig uppgift så ovarsamt att en obehörig person får del av innehållet. Typiskt sett begås brottet främst av personer som yrkesmässigt hanterar hemliga upp- gifter, t.ex. genom att slarva med förvaringen av hemliga hand- lingar.&lt;SPAN class="ft48"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Brottstypen är inte straffbelagd på försöks- och förberedelse- stadiet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;Förändringsbehovet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft44"&gt;Särskilt om röjanderekvisitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;En fråga som har problematiserats i utredningen är röjanderekvisi- tets betydelse och vilken begränsning av tillämpningsområdet som det medför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 1991 s. 103 uttalat att ett röjande i regel föreligger om en handling med hemliga uppgifter har kommit i någon obehörigs besittning, att även vissa andra när- liggande situationer omfattas men att inte varje möjlighet att ta del av en uppgift som har beretts någon obehörig medför att uppgiften ska anses röjd samt att det avgörande för straffansvar främst bör vara om uppgiften blivit tillgänglig för någon obehörig under sådana omständigheter att man måste räkna med att den obehörige kommer att ta del av uppgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Berggren m.fl., Brottsbalken, En kommentar [Zeteo december 2012], kommentaren till 19 kap. 9 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft18"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p381 ft9"&gt;Enligt Säkerhetspolisen har Högsta domstolens avgörande inne- burit att fall som uppenbart innefattar grovt oaktsam hantering av hemliga uppgifter inte leder till åtal om det inte finns utredning som visar att uppgifterna har kommit i någon obehörig persons besittning, eller i vart fall att en obehörig person på något sätt har befattat sig med uppgiften. I tillgängliga underrättsdomar har det inte ansetts tillräckligt att det vårdslösa beteendet lett till att en obehörig person har fått tillgång till uppgifterna och därigenom möjlighet att ta del av dem utan det har också krävts att omstän- digheterna varit sådana att det kan antas att den obehörige har tagit del av uppgifterna. Så har t.ex. ansetts vara fallet när handlingar med känsliga uppgifter har försvunnit vid ett inbrott men inte när de lämnats kvar av inbrottstjuven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Vidare kan Högsta domstolens avgörande tolkas så att det är en förutsättning för straffansvar att det är samma person som uppgif- terna har gjorts tillgängliga för som också tar del av dem. Frågan är om det förhållandet bör vara avgörande för straffbarheten eller om det straffbara området även bör fånga upp förfaranden som innebär att uppgifter har blivit tillgängliga för en obehörig person och genom dennes handlande har kommit en annan obehörig person till del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Säkerhetspolisen har i sammanhanget särskilt pekat på de svå- righeter som är förknippade med en utredning av röjanderekvisitet och att det i vissa fall är i princip omöjligt att skaffa bevisning för att ett röjande har skett. Vidare har Säkerhetspolisen framhållit de risker som är förenade med en vårdslös hantering av uppgifter i samband med kommunikationer via internet. Med hänsyn bl.a. till möjligheterna till signalspaning kan en känslig uppgift tämligen enkelt plockas upp av en främmande makt utan att det lämnar spår efter sig. Typiskt sett har hanteringen gett upphov till en överhängande risk – och stor sannolikhet – för att uppgifterna har röjts men det är sällan möjligt att bevisa att så har skett i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft44"&gt;Straffskalan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Säkerhetspolisen har anmärkt att straffskalan som anges i 19 kap. 9 § brottsbalken för brottet vårdslöshet med hemlig uppgift är lik- värdig straffskalan för snatteri (se 8 kap. 2 § brottsbalken). Om riket var i krig gäller en särskild straffskala med samma straff-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft18"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;maximum som för brotten stöld och tillgrepp av fortskaffnings- medel (se 8 kap. 1 och 7 §§ brottsbalken). Frågan är om dessa brott är jämställda i svårhetshänseende eller om straffskalan för vårdslös- het med hemlig uppgift ger en felaktig bild av hur allvarligt lagstif- taren ser på brottsligheten. Säkerhetspolisen har också angett att gärningar som omfattas av 19 kap. 9 § regelmässigt avser en större mängd uppgifter än tidigare och information av känsligare slag. Enligt Säkerhetspolisen har samhällsutvecklingen inneburit bl.a. att det finns anledning att se mer allvarligt på brott av nu aktuellt slag eftersom de kan leda till svårare konsekvenser för riket säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;Bedömning och slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Samhällsutvecklingen har inneburit bl.a. förändrade kommunika- tionssätt, ett ökat antal kommunikationsformer, en ökad tillgäng- lighet av uppgifter i elektronisk form och att stora informations- mängder enkelt kan överföras och förvaras, t.ex. på ett &lt;NOBR&gt;USB-minne.&lt;/NOBR&gt; Det har i sin tur inneburit en ökad hantering och exponering av känsliga uppgifter. Enligt vår uppfattning har dessa förhållanden betydelse för vad som bör omfattas av det straffbara området och för hur allvarligt det finns anledning att se på brottslighet av nu aktuellt slag. Vi återkommer nedan till frågan om brottstypens abstrakta straffvärde, dvs. vilken straffskala som bör gälla för brottstypen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft51"&gt;Straffbestämmelsen bör även omfatta en grovt oaktsam hantering som innebär fara för att uppgiften ska komma någon obehörig till del&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;En person som hanterar en uppgift rörande ett hemligt förhållande på ett grovt oaktsamt sätt och därigenom möjliggör att uppgiften kan komma främmande makt till del är enligt vår mening klander- värd. Gärningen innebär en risk för skada, ytterst för Sveriges säkerhet. Avgörande för klandervärdheten är enligt vår uppfattning inte om uppgiften har kommit en främmande makt till del, vilket kan bero på tillfälligheter eller vara omöjligt att få kännedom om, utan den risk som handlingen objektivt sett innebär. För straffan- svar bör det därför enligt vår mening vara tillräckligt att den enskil- des vårdslösa hantering &lt;SPAN class="ft46"&gt;kan &lt;/SPAN&gt;innebära ett röjande. Straffansvar bör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft18"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft9"&gt;dock endast aktualiseras vid förfaranden som typiskt sett innebär en sådan risk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft9"&gt;En sådan utvidgning av det straffbara området ligger inte särskilt långt ifrån Högsta domstolens tolkning av röjanderekvisitet i NJA 1991 s. 103 (se ovan). Avgörandet innebär att straffbestämmelsen redan i dag omfattar gärningar som utifrån en objektiv bedömning har inneburit fara för ett röjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft10"&gt;Enligt vår bedömning bör ovanstående förändring ske genom att straffbestämmelsen i 19 kap. 9 § brottsbalken tillförs ytterligare en handlingsform, nämligen en hantering som innebär fara för att den känsliga uppgiften kan komma någon obehörig till del. En sådan förändring innebär att lagtexten blir bättre anpassad till nuva- rande praxis och till samhällsutvecklingen. Sammantaget innebär förändringen att straffvärda förfaranden på ett mer heltäckande och konsekvent sätt fångas upp av lagstiftningen och därigenom en förstärkning av skyddet av Sveriges säkerhet. I författningskom- mentaren utvecklar vi närmare vilka förfaranden som är avsedda att omfattas av den nya formuleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft44"&gt;Konsekvenser för yttrande- och informationsfriheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft8"&gt;Den ovan nämnda förändringen innebär en utvidgning av det straffbara området som också har betydelse för den grundlagsskyd- dade yttrande- och informationsfriheten. Vårdslöshet med hemlig uppgift utgör ett tryckfrihetsbrott enligt 7 kap. 4 § tryckfrihetsför- ordningen (TF). Ett utvidgat tillämpningsområde för straffbe- stämmelsen om vårdslöshet med hemlig uppgift innebär således även en utvidgning av det straffbara området enligt 7 kap. 4 § TF, dvs. att fler gärningar kan utgöra tryckfrihetsbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft9"&gt;Enligt vår bedömning har kriminaliseringen tillräckligt starka skäl för sig för att konsekvenserna för yttrande- och informations- friheten ska kunna godtas. Det kan också anmärkas att vårdslöshet med hemlig uppgift inte omfattas av 7 kap. 3 § TF. Det innebär att meddelarfriheten och anskaffarfriheten gäller på oförändrat sätt och att t.ex. en journalist som anskaffar en uppgift för publicering inte riskerar straffansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft18"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft44"&gt;Straffskalan bör ges en ökad spännvidd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;Enligt vår bedömning är den nuvarande straffskalan för brott enligt 19 kap. 9 § brottsbalken som sker i fredstid inte tillräckligt vid för att det i alla situationer ska vara möjligt att mäta ut ett straff som motsvarar brottets svårhet. Som nämnts ovan har samhällsutveck- lingen inneburit att en större mängd uppgifter finns tillgängliga i fler former än tidigare och att uppgifter hanteras på fler och andra sätt än vid straffbestämmelsens tillkomst. Utvecklingen har bl.a. inneburit att en gärning kan avse en större mängd uppgifter av känsligare slag än tidigare och innebära svårare konsekvenser för skyddsintresset, Sveriges säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;Samhällsutvecklingen har således förändrat förutsättningarna för brottstypen och inneburit att straffbestämmelsen kommit att omfatta gärningar av mer allvarligt slag än tidigare. Den nuvarande straffskalan kan mot den bakgrunden inte sägas erbjuda tillräckliga möjligheter för domstolarna att göra skillnad i straffen mellan olika brott med hänsyn till de varierande omständigheter som kan före- komma i de enskilda fallen och som bör påverka bedömningen av brottets svårhet samt att i alla fall döma ut ett straff efter brottets svårhet. Därmed brister det i proportionalitet dels genom att det utdömda straffet inte ger uttryck för hur allvarligt brottet är, dels genom att brott av olika svårhet kan få lika stränga straff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Med hänsyn härtill, och vid en jämförelse med vad som gäller för andra brott, anser vi att det finns skäl att utvidga straffskalan för brott som sker i fredstid genom att höja straffmaximum till fängelse i ett år. Straffminimum bör fortfarande vara böter och den påföljden torde – i enlighet med gällande praxis – inte sällan vara tillräckligt ingripande i förhållande till brottets svårhet. Vår avsikt är alltså inte att åstadkomma en generell straffskärpning utan att möjliggöra att det för varje brott ska kunna dömas ut ett straff som är tillräckligt ingripande med hänsyn till brottets svårhet. Enligt vår mening bör en fängelsepåföljd endast komma ifråga vid brott som kan bedömas som särskilt allvarliga med hänsyn till dess konse- kvenser för Sveriges säkerhet eller graden av oaktsamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft18"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395317x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p821 ft96"&gt;Vårdslöshet med hemlig uppgift när det är fråga om uppgifter av viss betydelse för en internationell militär insats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft40"&gt;I avsnitt 6.9 har vi föreslagit en straffbestämmelse om utlands- spioneri. I avsnitt 8.2 har vi angett att kriminaliseringen även bör omfatta uppsåtliga gärningar som uppfyller de objektiva rekvisiten i den bestämmelsen utan att kravet på direkt uppsåt att gå främ- mande makt eller sammanslutning tillhanda är uppfyllt, om det är fråga om uppgifter som rör förhållanden av hemlig natur. Enligt vår bedömning finns det skäl att utsträcka kriminaliseringen till att även omfatta gärningar som sker av grov oaktsamhet, om de objektiva rekvisiten i 5 a § är för handen och det dessutom är fråga om uppgift rörande ett förhållande av hemlig natur. Även sådana förfaranden är enligt vår uppfattning straffvärda och bör föranleda straffansvar i samma utsträckning som gäller för uppgifter som omfattas av spioneribestämmelsen. Det innebär att 19 kap. 9 § även bör omfatta gärningar av nu nämnt slag och att det i dessa fall bör dömas till ansvar för vårdslöshet med hemlig uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;En kriminalisering av obehörigt innehav?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det saknas skäl för en kriminalisering av obe- hörigt innehav eller bevarande av känsliga uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;I samband med vår analys av 19 kap. 7 och 8 §§ brottsbalken har Försvarsmakten och Säkerhetspolisen lyft frågan om det finns skäl att utvidga det straffbara området till att omfatta ett s.k. obehörigt bevarande av hemliga uppgifter. I ett uppmärksammat mål om obe- hörig befattning med hemlig uppgift ogillade tingsrätten åtalet med hänvisning till att ett obehörigt anskaffande inte var för handen.&lt;SPAN class="ft88"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;I målet hade en högt uppsatt person inom Försvarsmakten förvarat i sitt hem ett antal hemliga handlingar som han på grund av sin tjänst varit behörig att befatta sig med. Åklagaren gjorde bl.a. gällande att den tilltalade gjort sig skyldig till ett obehörigt anskaffande av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Stockholms tingsrätts dom den 2 juli 2008 i mål B &lt;NOBR&gt;4482-07.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395318x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;handlingarna genom att besluta att inte återlämna dem trots att han inte längre behövde dem för sin tjänsteutövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Enligt tingsrätten torde med uttrycket ”obehörigen anskaffa” främst avses att någon genom en egen iakttagelse av en uppgift eller genom ett meddelande från annan obehörigen skaffar sig känne- dom om det förhållande som uppgiften avser. Så var inte fallet i det aktuella målet. Tingsrätten lade också vikt vid att det inte kunde anses förenligt med normalt språkbruk att göra gällande att någon anskaffar något som personen i fråga redan innehar. Tingsrätten prövade inte uttryckligen om ett röjande i stället kunde anses vara för handen. Av domskälen kan dock indirekt utläsas att domstolen ansåg att så inte var fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Det saknas skäl för en kriminalisering av obehörigt bevarande eller innehav av uppgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Som angetts ovan har det under utredningstiden framförts syn- punkter på att det straffbara området även bör omfatta ett obehö- rigt bevarande eller innehav av sådana uppgifter som avses i 19 kap. 7 §. Enligt vår bedömning saknas det dock tillräckliga skäl för en sådan förändring. Det skulle enligt vår mening innebära en alltför stor utvidgning av det straffbara området och riskera att träffa för- faranden som inte är straffvärda. Det har inte heller framkommit att det finns ett stort praktiskt behov av en sådan reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft38"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att det, särskilt mot bakgrund av vårt förslag om att straffbestämmelsen för vårdslöshet med hemlig uppgift ska utvidgas till att även omfatta förfaranden som innebär fara för att en känslig uppgift röjs, saknas övervägande skäl för att kriminalisera ett obehörigt bevarande eller innehav av handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Våra förslag: &lt;/SPAN&gt;Brott enligt nuvarande 19 kap. 10 § första stycket rubriceras som olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt och regleras i en ny paragraf, 10 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft40"&gt;Brott enligt nuvarande 19 kap. 10 § andra stycket rubriceras som olovlig underrättelseverksamhet mot person och regleras i en ny paragraf, 10 b §. I paragrafen anges att även verksamhet som sker med användande av otillbörliga medel kan omfattas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft18"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395319x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p827 ft9"&gt;bestämmelsen. Straffminimum i straffskalan ändras från böter till fängelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft42"&gt;Vid åtal för olovlig underrättelseverksamhet mot person (nuvarande 19 kap. 10 § andra stycket) ska inte längre krävas förordnande av regeringen enligt 19 kap. 16 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Straffbestämmelsen i 19 kap. 10 § första stycket har en ändamålsenlig utformning och en lämplig avgränsning. Straffansvar enligt 19 kap. 10 § andra stycket bör komma ifråga även vid verksamhet som sker öppet och utan svikliga moment när den är förenad med otillbörliga medel. Straffskalan för olovlig underrättelseverksamhet enligt andra stycket ger inte uttryck för hur allvarligt det finns anledning att se på brotts- typen och bör därför skärpas. För att särskilja de olika formerna av olovlig underrättelseverksamhet bör de regleras i olika para- grafer och åsättas skilda rubriceringar som knyter an till straff- bestämmelsernas respektive skyddsintresse. Det saknas skäl för en särskild åtalsprövning av regeringen när det är fråga om olovlig underrättelseverksamhet enligt 19 kap. 10 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Nuvarande tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft12"&gt;Straffbestämmelsens lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Enligt 19 kap. 10 § första stycket brottsbalken ska den som, för att gå främmande makt tillhanda, här i riket bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter rörande militära eller andra förhållanden, vilkas uppenbarande för den främmande makten kan medföra men för annan främmande makts säkerhet, eller här i riket till dylik verksamhet lämnar medverkan som inte endast är tillfällig, dömas för olovlig underrättelseverksamhet till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft38"&gt;I andra stycket anges att även den som, med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, här i riket hemligen eller med använ- dande av svikliga medel antingen bedriver verksamhet för anskaf- fande av uppgifter om annans personliga förhållande eller till sådan verksamhet lämnar medverkan som inte är endast tillfällig, ska dömas till ansvar för olovlig underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft18"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395320x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft9"&gt;Om en gärning enligt första eller andra stycket är att bedöma som grovt brott gäller en särskild straffskala. I ett sådant fall kan fängelse, lägst sex månader och högst fyra år dömas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Två former av olovlig underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;I 10 § straffbeläggs således två former av spioneriliknande verk- samhet som bedrivs här i riket men som inte riktar sig mot Sverige. Den ena formen riktar sig mot en annan främmande makt och tar sikte på uppgifter rörande förhållande som är känsliga för den främmande maktens säkerhet (första stycket). Den andra formen riktar sig mot enskilda personer, t.ex. flyktingar, och kan bestå i registrering av politisk åskådning (se prop. 1992/93:141 s. 50).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;Kravet på verksamhet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;I såväl första som andra stycket i paragrafen uppställs som krav för straffansvar att det ska vara fråga om verksamhet. Det innebär att enstaka åtgärder inte är straffbara. I stället krävs att det är fråga om en serie av åtgärder som är av sådan art och står i ett sådant tids- mässigt sammanhang att de bör uppfattas som led i en enda verk- samhet. Normalt krävs även en planmässig organisation. Ytterligare ett krav är att verksamheten ska ha bedrivits här i riket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft55"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;ska verksamheten avse anskaffande av upp- gifter rörande förhållanden vars uppenbarande för den främmande makten kan medföra men för annan främmande makts säkerhet. I kommentarerna till olika straffbestämmelser i 19 kap. brottsbalken anges att med främmande makt avses i främsta rummet en sådan självständig stat som Sverige har erkänt, men att det också kan röra sig om andra statliga bildningar (som nybildade stater som ännu inte har erkänts, delstater, eller exilregeringar och motstånds- eller upprorsgrupper) när de har en sådan faktisk maktställning och sådan politisk betydelse att diplomatiska förbindelser är möjliga i förhållandet mellan en sådan organisation och Sverige. Också över- statliga organisationer, t.ex. FN, EU och Nato, kan vara en främ- mande makt.&lt;SPAN class="ft84"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Berggren m.fl., Brottsbalken, En kommentar [Zeteo december 2012], kommentaren till 19 kap. 3 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft18"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p508 ft9"&gt;Uttrycket ”verksamhet för anskaffande av uppgifter” omfattar inte bara verksamhet som består i insamlande av uppgifter utan också verksamhet som endast innefattar befordran eller överläm- nande av uppgifter till det organ som ytterst försöker anskaffa dem, t.ex. en ambassad. Enligt vad som anges i förarbetena till straff- bestämmelsen kan uppbyggande och organiserandet av ett agentnät hänföras under begreppet. Det innebär att fullbordat brott inte förutsätter att några uppgifter har anskaffats (se NJA II 1949 s. 570).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;För att en verksamhet ska vara straffbar enligt &lt;SPAN class="ft46"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;ska den ha bedrivits hemligen eller med svikliga medel. Med uttrycket hemligen avses att verksamheten ska ha bedrivits under iakttagande av särskilda försiktighetsmått. En straffbar underrättelseverksam- het kan också föreligga när sådana åtgärder inte har vidtagits förut- satt att de inblandade personerna har visat eller uppenbarligen har utgått från att meddelandena ska vara förtroliga och tillvägagångs- sättet i övrigt ger vid handen att de har förstått att åtgärden är otillbörlig. Med svikliga medel avses särskilt falska identitetspapper och vilseledande uppgifter rörande egna personliga förhållanden. Också ett förtigande kan vara svikligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft12"&gt;Uppsåt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;I subjektivt hänseende krävs uppsåt för straffansvar både enligt första och andra stycket. Enligt första stycket krävs dessutom att gärningsmannens syfte är att gå en främmande makt tillhanda, dvs. ett krav på direkt uppsåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;Straffansvar vid osjälvständiga brottsformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;Den som lämnar medverkan till verksamhet som omfattas av första eller andra stycket kan ådömas straffansvar om medverkan inte endast är tillfällig. Medverkansreglerna i 23 kap. 4 § brottsbalken är således inte tillämpliga. Regleringen innebär att straffansvar aktuali- seras först när medverkan ägt rum i den omfattning som krävs för att en ensam gärningsman ska anses ha utövat en verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft40"&gt;Även försök, förberedelse och stämpling till olovlig underrättel- severksamhet är straffbara enligt 19 kap. 14 §. Det innebär bl.a. att en enstaka handling som kan bedömas ingå som ett led i en fram-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft18"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p833 ft9"&gt;tida underrättelseverksamhet kan beivras. Syftet är bl.a. att det ska vara möjligt att ingripa när det kan konstateras att en systematisk underrättelseverksamhet har inletts utan att behöva avvakta till dess att verksamheten fortgått så länge att en serie av handlingar har företagits (se prop. 1949 nr 198 s. 35).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;Krav på särskilt åtalsförordnande av regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft10"&gt;Åtal för olovlig underrättelseverksamhet får inte väckas av allmän åklagare utan regeringens förordnande, se 19 kap. 16 § brottsbal- ken. Den särskilda åtalsprövningen syftar till att förebygga onödiga eller annars olämpliga åtal och innebär att åtalsfrågan prövas av regeringen från utrikespolitiska och andra synpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft8"&gt;Vid reformen år 1976 föreslogs att den särskilda åtalsprövningen endast skulle avse olovlig underrättelseverksamhet enligt första stycket i 19 kap. 10 §. I propositionen angavs att behovet av en prövning utifrån politiska överväganden främst synes knyta an till sådan olovlig underrättelseverksamhet som avses i det stycket (se prop. 1975/76:174 s. 31). Till följd av att utskottet förordade en annan paragrafindelning än den som förslagits i propositionen kom bestämmelsen i 19 kap. 16 § ändå att omfatta straffbestämmelsen i 19 kap. 10 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft9"&gt;Av förarbetena framgår inte att Lagrådet eller utskottet hade någon annan uppfattning i frågan än den som redovisades i propo- sitionen, d.v.s. att den särskilda åtalsprövningen endast skulle avse straffbestämmelsen i 19 kap. 10 § första stycket. Det förefaller därför som om bestämmelsen om åtalsprövning i 19 kap. 16 § närmast av förbiseende kom att omfatta även olovlig underrättelse- verksamhet enligt 19 kap. 10 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft12"&gt;Straffbestämmelsernas kriminalpolitiska grund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft9"&gt;Huvudsyftet med kriminaliseringen i första stycket är att förhindra utländska organisationer att i Sverige bedriva spioneriverksamhet riktad mot en annan främmande makt. Det skulle kunna riskera att Sverige invecklas i utrikespolitiska svårigheter. Dessutom kan en sådan verksamhet läggas om och riktas mot Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft38"&gt;Straffbestämmelsen i andra stycket syftar till att bereda enskilda personer skydd mot fara för framtida förföljelse eller annat lidande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft18"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;Bestämmelsen motiveras alltså inte främst av hänsyn till den svenska statens säkerhet men har placerats i 19 kap. brottsbalken eftersom även sådan verksamhet som träffas av andra stycket kan läggas om till att avse spioneri mot Sverige (se prop. 1949 nr 198 s. 35).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft12"&gt;Förändringsbehovet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;När det gäller straffbestämmelsen i 19 kap. 10 § första stycket har vår genomgång inte visat annat än att den har en lämplig utform- ning och ett väl avgränsat tillämpningsområde. I direktiven anges emellertid att vi särskilt ska analysera innebörden av begreppet ”annan främmande makts säkerhet” i relation till internationella organisationer och föreslå de förändringar som kan behövas. Vi återkommer nedan till den frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;När det gäller straffbestämmelsen i andra stycket har vi funnit skäl att överväga vissa förändringar. Bland annat har viss kritik rik- tats mot straffbestämmelsens krav på verksamhet. Som framgått är straffbestämmelsens främsta skyddsintresse den enskildes säkerhet. Det skulle kunna hävdas att det från den enskildes perspektiv sak- nar betydelse om en gärning uppfyller kravet på verksamhet och att straffansvar därför bör komma ifråga redan vid enstaka handlingar. Mot bakgrund av kritiken har vi övervägt om straffbestämmelsens tillämpningsområde bör utvidgas så att straffansvar för fullbordat brott kan komma ifråga även utan att kravet på verksamhet är uppfyllt. Vidare har utredningens experter från Försvarsmakten och Säkerhetspolisen pekat på att det kan finnas skäl att överväga om straffbestämmelsen även bör omfatta förfaranden som inte sker hemligen eller med användande av svikliga medel men som ändå inrymmer ett otillbörligt moment, t.ex. i form av underförstådda hot. Det har framkommit att det förekommer att företrädare för främmande makts underrättelsetjänst söker upp landsmän här i Sverige utan att dölja sitt uppdrag eller sin uppdragsgivare. Eftersom det i ett sådant fall saknas s.k. konspirativa moment har förfarandet ansetts falla utanför det straffbara området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft9"&gt;Slutligen har det ifrågasatts om straffskalorna för brotten har en lämplig utformning samt om det finns skäl för ett särskilt åtals- förordnande vid brott enligt 19 kap. 10 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft18"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;Bedömning och slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft44"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet enligt 19 kap. 10 § första stycket brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Som redan angetts har inget framkommit under utredningstiden som tyder på ett förändringsbehov av straffbestämmelsen i 19 kap. 10 § första stycket brottsbalken. De krav som gäller för straffansvar är enligt vår uppfattning rimliga och innebär en lämplig avgräns- ning av det straffbara området. Bedömningen av vad som kan utgöra men för en främmande makts säkerhet bör utgå från samma grunder som bedömningen av vad som kan utgöra men för Sveriges säkerhet enligt 19 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;För att tydliggöra att straffbestämmelsen även träffar verksam- heter med inriktning mot uppgifter inom civila områden bör ordet ”militära” inte längre anges i bestämmelsen. I enlighet med vad vi föreslår när det gäller utformningen av 19 kap. 5 § bör det i straff- bestämmelsen endast anges att det ska vara fråga om uppgifter rörande förhållanden vilkas uppenbarande för den främmande makten kan medföra men för annan främmande makts säkerhet. Därmed framgår det tydligare att det saknar betydelse mot vilken sektor i samhället som verksamheten har riktat sig så länge men- rekvisitet är uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;När det gäller innebörden av begreppet ”annan främmande makts säkerhet” framgår av förarbeten och doktrin att begreppet även ska anses omfatta vissa överstatliga organisationer såsom FN, EU och Nato. Med hänsyn härtill, och till vårt förslag till ny straff- bestämmelse om utlandsspioneri, saknas det enligt vår bedömning skäl att närmare överväga en förändring av begreppets innebörd eller en förändring av straffbestämmelsen som särskilt tar sikte på internationella organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft44"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet enligt 19 kap. 10 § andra stycket brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft38"&gt;En fråga i utredningen har som nämnts varit om det finns skäl att utmönstra kravet på verksamhet för straffansvar enligt 19 kap. 10 § andra stycket brottsbalken. Enligt vår bedömning har den kritik som i detta avseende riktats mot straffbestämmelsen visst fog för sig. Straffbestämmelsens främsta syfte är enligt förarbetena att skydda enskilda människor och deras anhöriga mot fara för fram-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft18"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;tida förföljelse eller annat lidande (se bl.a. prop. 1949 nr 198 s. 35). Det står klart att en gärning kan innebära en kränkning av det skyddsintresset utan att uppfylla kravet på verksamhet. Däremot torde frågan om en verksamhet är för handen ha viss betydelse för att bedöma det potentiella hot mot Sverige som gärningen innefat- tar. Det kan hävdas att det är först när gärningen sker inom ramen för en mer organiserad verksamhet som det uppstår en risk för att verksamheten ska ändra inriktning och ta sikte på Sverige och svenska förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft10"&gt;Trots det befogade i kritiken anser vi att det vid en samlad bedömning finns skäl att vidhålla kravet på verksamhet för straff- ansvar. I 3 kap. brottsbalken finns straffbestämmelser som tar sikte på förfaranden som kan hota den enskildes liv och hälsa, och i 4 kap. straffbeläggs förfaranden som riktar sig mot den enskildes frihet och frid. En gärning som t.ex. innefattar ett olaga hot är såle- des inte straffri enligt den nuvarande regleringen, även om rekvisi- ten i 19 kap. 10 § andra stycket inte är för handen. Det kan också anmärkas att olovlig underrättelseverksamhet, som framgått, är straffbart på försöksstadiet, vilket innebär att enstaka handlingar kan straffas som försök till olovlig underrättelseverksamhet om det kan konstateras att en systematisk underrättelseverksamhet har inletts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Även om skyddsintresset för den nu aktuella straffbestämmel- sen är den enskildes hälsa och säkerhet tillkom den för att träffa en typ av politisk underrättelseverksamhet, vid vilken personuppgifter av politiskt värde inhämtas i kartläggande syfte. För att straffbe- stämmelsen ska träffa ett sådant förfarande är kravet på verksamhet naturligt. Det kan framhållas att kravet på verksamhet inte innebär att en gärning måste avse fler än en person, eller fler än en person- uppgift, för att vara straffbar. Med den nuvarande formuleringen ”verksamhet för anskaffande av uppgifter” omfattas enligt förar- betena även förfaranden som inte innefattat någon uppgiftshante- ring över huvud taget (se ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;Vid vår genomgång av praxis och annan utredning har vi inte funnit att kravet på verksamhet vållat särskilda problem i rättstil- lämpningen eller att straffvärda förfaranden inte har kunnat beivras på grund av att rekvisitet inte har varit uppfyllt. Enligt vår bedöm- ning bidrar kravet på verksamhet till en ändamålsenlig avgränsning av det straffbara området. Utan rekvisitet skulle det krävas någon annan begränsning av tillämpningsområdet för att undvika att straffbestämmelsen även träffar gärningar som inte är straffvärda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft18"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;Det är enligt vår bedömning svårt att hitta en annan avgränsning som är mer lämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att det fortsatt bör gälla ett krav på verksamhet för straffansvar för olovlig underrättelseverksamhet enligt 19 kap. 10 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;I straffbestämmelsen anges att verksamheten ska ha skett hem- ligen eller med användande av svikliga medel. Vad som avses här- med har behandlats i förarbeten och doktrin och har, såvitt vi har kunnat bedöma, inte vållat några särskilda problem i rättstillämp- ningen. Det kan dock finnas skäl att påpeka att förarbetsuttalan- dena bör läsas i ljuset av samhällsutvecklingen och med beaktande av att verkligheten såg annorlunda ut när de skrevs. För att ett för- farande ska anses ha skett hemligen eller med användande av svik- liga medel torde det vara tillräckligt att det i och för sig är förenat med s.k. konspirativa moment. Något krav på att de konspirativa åtgärderna ska rikta sig mot en viss person uppställs alltså inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;Som angetts ovan har Säkerhetspolisen och Försvarsmakten pekat på att den nuvarande avgränsningen till verksamhet som sker hemligen eller med användning av svikliga medel innebär att förfa- randen som sker i andra former men som ändå är straffvärda faller utanför straffbestämmelsens tillämpningsområde. Det är fråga om gärningar som sker i samma syfte som förfaranden som omfattas av straffbestämmelsen, dvs. i politiskt syfte och för att utöva kontroll eller förföljelse av personer som har flytt sina hemland av politiska skäl, men som sker öppet och utan moment som kan klassificeras som svikliga. Vårt underlag visar att det förekommer att represen- tanter för en främmande makts underrättelsetjänst söker upp flyktingar här i Sverige för att göra dem uppmärksamma på att hemlandet har ögonen på dem och för att förmå personen i fråga agera, eller att underlåta att agera, på visst sätt. Det är alltså fråga om en styrkedemonstration från den främmande maktens sida som sker i syfte att begränsa den enskildes handlingsfrihet och som ger upphov till rädsla och oro hos denne. Enligt vår bedömning är även sådana förfaranden straffvärda och bör därför omfattas av straffbe- stämmelsens tillämpningsområde. Inte minst med hänsyn till syftet med straffbestämmelsen innebär den nuvarande avgränsningen otillfredsställande resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft40"&gt;Sammanfattningsvis är det vår bedömning att det finns skäl att utvidga straffbestämmelsens tillämpningsområde så att även förfa- randen som visserligen sker öppet och utan användande av svikliga medel, men väl med medel som kan klassificeras som otillbörliga,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft18"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;omfattas och kan föranleda straffansvar om övriga rekvisit är upp- fyllda. I författningskommentaren utvecklar vi närmare vad vi avser med begreppet ”otillbörliga medel”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft44"&gt;Särskilt om straffskalan för brott enligt 19 kap. 10 § andra stycket brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft9"&gt;Straffskalan för olovlig underrättelseverksamhet enligt 19 kap. 10 § andra stycket brottsbalken är böter eller fängelse i högst ett år. Enligt vår bedömning överensstämmer inte straffskalan med brottstypens s.k. abstrakta straffvärde, dvs. hur allvarligt det från lagstiftarens sida finns anledning att se på brottsligheten vid en jämförelse med andra brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;För straffansvar enligt straffbestämmelsen krävs som framgått att det är fråga om en viss typ av verksamhet som bedrivs med upp- såt att gå främmande makt tillhanda och som syftar till att begränsa den enskildes handlingsfrihet. Sådan verksamhet står i strid med de grundläggande värderingar som det svenska statsskicket vilar på och framkallar i allmänhet allvarlig rädsla eller oro hos den enskilde. Med hänsyn härtill, och till den kränkning av den enskil- des personliga integritet som ett brott av nu aktuellt slag i allmän- het innebär, anser vi att ett bötestraff aldrig kan anses utgöra ett tillräckligt ingripande straff med hänsyn till brottets svårhet. Straff- skalans miniminivå bör därför höjas från böter till fängelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft44"&gt;Den särskilda åtalsprövningen i 19 kap. 16 § brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;Som framgått ovan har det i samband med tidigare reformer före- slagits att den särskilda åtalsprövningen endast ska gälla för brott enligt 19 kap. 10 § första stycket brottsbalken med hänvisning till att det endast är vid tillämpningen av den bestämmelsen som det finns behov av särskilda överväganden från regeringens sida när det gäller lämpligheten av ett åtal. Vi delar den bedömningen. Det synes saknas bärande skäl för en särskild åtalsprövning när det är fråga om s.k. flyktingspionage enligt 19 kap. 10 § andra stycket. Den bestämmelsen bör därför inte längre omfattas av regleringen i 19 kap. 16 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft18"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft44"&gt;Lagtekniska förändringar och en förändring av brottens rubricering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft10"&gt;Vi har i avsnitt 7.9 föreslagit att det ska införas en ny straffbestäm- melse som ska träffa en form av olovlig underrättelseverksamhet som riktar sig mot Sverige och som kan skada Sveriges säkerhet. Som framgått rymmer 19 kap. 10 § brottsbalken redan två olika former av olovlig underrättelseverksamhet. Med våra förslag kommer det alltså att finnas tre former av olovlig underrättelseverksamhet som i vissa avseenden uppvisar likheter och i andra avseenden olikheter. Straffbestämmelserna upp av olika skäl och har olika skyddsintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;För att åstadkomma en så tydlig lagstiftning som möjligt anser vi att det finns skäl att reglera de olika formerna av olovlig under- rättelseverksamhet i skilda paragrafer. De bör också åsättas egna rubriceringar som på ett rättvisande sätt återger vilka handlingar som straffbeläggs. Enligt vår bedömning bör den nya straffbe- stämmelsen om olovlig underrättelseverksamhet benämnas olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige. När det gäller den form av olovlig underrättelseverksamhet som i dag regleras i 19 kap. 10 § första stycket bör brottet rubriceras som olovlig underrättelseverk- samhet mot främmande makt. Brott enligt nuvarande 19 kap. 10 § andra stycket bör rubriceras som olovlig underrättelseverksamhet mot person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft18"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;Till statsrådet och chefen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Regeringen beslutade den 8 april 2010 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över vissa av brotten i 19 kap. brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Justitierådet Ella Nyström förordnades som särskild utredare den 10 maj 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Den 9 juni 2010 förordnades som experter i utredningen numera översten Urban Rettig (tidigare Carlsson), numera lag- mannen Mari Heidenborg, chefsåklagaren Tomas Lindstrand, kanslirådet Viveca Lång, generalsekreteraren Anne Ramberg och chefsanalytikern Wilhelm Unge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;Numera rådmannen Thomas Kaevergaard (tidigare Johansson) har varit sekreterare i utredningen fr.o.m. den 10 maj 2010 t.o.m. den 9 januari 2012, då han entledigades från uppdraget och för- ordnades som expert i utredningen. Samma dag anställdes rättssak- kunniga Karin Sandahl som sekreterare i utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Den 19 januari 2012 beslutades om tilläggsdirektiv till utredningen som innebar att utredningstiden förlängdes till den 31 december 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Ella Nyström är ensam utredare och svarar ensam för innehållet i betänkandet. Experterna har deltagit i arbetet i sådan utsträckning att det trots detta är befogat att använda &lt;NOBR&gt;vi-form&lt;/NOBR&gt; i betänkandet. Experterna har också i allt väsentligt ställt sig bakom de redovisade förslagen. Skilda uppfattningar har dock förekommit i vissa frågor utan att detta har kommit till uttryck i något särskilt yttrande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Utredningen, som har antagit namnet Utredningen om förstärkt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet, får härmed överlämna betänkandet Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet, Ett förstärkt skydd för Sveriges säkerhet (SOU 2012:95). Uppdraget är därmed slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;


&lt;P class="p19 ft11"&gt;Stockholm i december 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft9"&gt;Ella Nyström&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft9"&gt;/Karin Sandahl&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Förkortningar.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Summary ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Författningsförslag .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft15"&gt;Utredningens uppdrag och arbete ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft17"&gt;Utredningens uppdrag.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;1.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Direktiven .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;1.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bakgrunden till uppdraget............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft16"&gt;1.1.3 Särskilt om analysen av &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet .......................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;1.1.4 Särskilt om dold underrättelseverksamhet som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;bedrivs med hemliga och konspirativa metoder .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft17"&gt;Avgränsningar ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft17"&gt;Hur arbetet har bedrivits .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Bakgrund ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft16"&gt;Om underrättelseverksamhet och dess aktörer .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;2.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Inledning .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;2.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Allmänt om underrättelseverksamhet .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;2.1.3 Kort om utvecklingen från första världskriget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;och framåt .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;2.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Organisation och aktörer .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;2.1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Underrättelsekällor och källkategorier .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;2.1.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Omfattning ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft18"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Innehåll SOU 2012:95&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Diplomatiska och konsulära befattningshavares ställning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;.....74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;2.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Inledning........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;2.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Diplomatiska befattningshavare...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;2.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Konsulära befattningshavare ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;Nuvarande reglering....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft15"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;Historik.....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;3.1.1 Lagstiftningen före år 1940 ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;3.1.2 1940 och 1942 års ändringar i 8 kap. strafflagen .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;3.1.3 En fullständig översyn av spionerilagstiftningen ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;Nu gällande bestämmelser .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Inledning........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;3.2.2 Spioneri och grovt spioneri ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft11"&gt;3.2.3 Obehörig befattning med hemlig uppgift ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;3.2.4 Vårdslöshet med hemlig uppgift ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft11"&gt;Särskilt om tryck- och yttrandefriheten ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;Yttrande- och informationsfrihet ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3.3.2 Det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;regelverket ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3.3.3 Förutsättningarna för att TF och YGL ska vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;tillämpliga ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;Skyddet för företagshemligheter ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Inledning......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3.4.2 Nu gällande bestämmelser om skydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;företagshemligheter ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;3.4.3 Förslagen i betänkandet Förstärkt skydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;företagshemligheter (SOU 2008:63) .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;Utländsk rätt............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;Danmark .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;4.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Allmänt ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;4.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Spioneri ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;4.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Annan olaglig underrättelseverksamhet ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;4.2.4 Röjande av uppgifter om statens hemliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;förhandlingar m.m. .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2012:95 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;4.2.5 Vissa andra olovliga förfoganden över handlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;m.m . .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Finland ....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Allmänt ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Spioneri ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Röjande av statshemlighet ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.3.4 Oaktsamt röjande av statshemlighet .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.3.6 Upprätthållande av landsförrädisk förbindelse.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;128&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Island&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Norge......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.5.1 .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.5.2 ...........................Bestämmelserna i 1902 års strafflag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.5.3 ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Ändringar i strafflagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Några .................................................................andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.6.1 .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.6.2 ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;144&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.6.3 ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.6.4 .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Sammanfattande ................................................reflektioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Spioneribestämmelsen..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft27"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Gällande ...........................................................................rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;5.2.1 ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Den straffrättsliga regleringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;5.2.2 Något om tvångsmedelsanvändning vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;misstanke om brott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;5.2.3 ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;Vissa andra sanktioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Pågående översyn av lagen om skydd för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;företagshemligheter ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft24"&gt;5.4 Överväganden och förslag .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;5.4.1 Spioneribestämmelsen syftar till att skydda rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft24"&gt;säkerhet mot angrepp av en främmande makt ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;5.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft24"&gt;Betydelsen av samhällsutvecklingen ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft23"&gt;5.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft24"&gt;Några utgångspunkter................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft29"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Innehåll SOU 2012:95&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;5.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Främmande makt ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;172&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;5.4.5 Kravet på direkt uppsåt...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;5.4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Den brottsliga gärningen ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;5.4.7 Ingen begränsning till uppgifter rörande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;förhållanden av hemlig natur ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;175&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;5.4.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;Men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;5.4.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Underlaget för &lt;NOBR&gt;men-bedömningen ............................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;Följdändringar i tryckfrihetsförordningen ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;198&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri i samband&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;med en internationell militär insats ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;Bakgrund.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Ett internationellt samarbete för fred och säkerhet är&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;viktigt för Sverige ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Närmare om Sveriges internationella freds- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;säkerhetssamarbete.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;6.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;Allmänt om internationella freds- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;säkerhetsfrämjande insatser........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;6.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Exempel på aktuella internationella insatser .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Det straffrättsliga skyddet för uppgifter som rör ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;internationellt freds- och säkerhetssamarbete......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;204&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p33 ft16"&gt;6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;Åtgärder som inte är av straffrättslig natur ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p33 ft16"&gt;6.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;Behovet av ett utökat straffrättsligt skydd ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p33 ft16"&gt;6.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;Särskilt om yttrande- och informationsfriheten ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.7.1 Allmänt om yttrande- och informationsfriheten......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;6.7.2 Internationella förpliktelser .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;209&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;6.7.3 Kriminaliseringens effekter för yttrande- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p34 ft16"&gt;informationsfriheten...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p33 ft16"&gt;6.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;Grundläggande principer för kriminalisering .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;En ny straffbestämmelse för spioneri i samband med en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;internationell militär insats (utlandsspioneri) ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;6.9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Inledning......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;6.9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Lagteknisk lösning och rubricering ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft18"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2012:95 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;6.9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;Närmare om straffbestämmelsens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;tillämpningsområde ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;6.9.4 Ingen begränsning till uppgifter rörande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;förhållanden av hemlig natur .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;6.9.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Straffskalan..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;216&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;6.9.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Grovt brott..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;6.9.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Svensk jurisdiktion .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;6.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;En kriminalisering av förfaranden som sker utan direkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td24"&gt;&lt;P class="p36 ft17"&gt;uppsåt eller av grov oaktsamhet ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;6.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;Straffansvar vid försök, förberedelse, stämpling och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p36 ft17"&gt;oaktsam medverkan till brott ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;6.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;Möjligheten att använda tvångsmedel vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td24"&gt;&lt;P class="p36 ft17"&gt;utlandsspioneri .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;6.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;Konsekvenser för yttrande- och informationsfriheten .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Kriminaliseringen innebär en godtagbar begränsning av yttrande- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;informationsfriheten ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;6.13.2 En ändring bör ske av tryckfrihetsförordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;och yttrandefrihetsgrundlagen...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;konspirativa metoder ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p24 ft17"&gt;Uppdraget...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p24 ft16"&gt;Begreppet otillåten underrättelseverksamhet.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p24 ft16"&gt;Påtalade brister i den straffrättsliga regleringen...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;7.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Direktiven ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;7.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;Säkerhetspolisens, Försvarsmaktens och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;Åklagarmyndighetens behovs- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;problembeskrivning....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;233&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Innebörden av dold underrättelseverksamhet som sker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;med hemliga eller konspirativa metoder...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;7.4.1 Vad innebär konspirativa metoder och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;konspirativt beteende? ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;7.4.2 I vilket sammanhang förekommer konspirativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;metoder?......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;236&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft18"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p40 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;7.4.3 Exempel på konspirativa åtgärder ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;238&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Tidigare överväganden ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;7.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Några utgångspunkter ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;7.6.1 Grundläggande principer för kriminalisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;7.6.2 Andra utgångspunkter för våra överväganden ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Våra överväganden och slutsatser när det gäller behovet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;av en förändrad straffrättslig reglering..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;244&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;7.7.1 Den nuvarande straffrättsliga regleringen kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;kritiseras för att vara bristfällig ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;244&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Möjligheten att använda hemliga tvångsmedel och vissa andra hjälpmedel i samband med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;otillåten underrättelseverksamhet..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;259&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p44 ft16"&gt;7.7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;Andra möjliga åtgärder för att motverka otillåten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;underrättelseverksamhet.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p44 ft16"&gt;7.7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;Olika spaningsåtgärder för att upptäcka (och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;motverka) otillåten underrättelseverksamhet ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga eller konspirativa metoder förekommer i en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;omfattning som är betydande ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;7.7.6 Skyddsintresset väger tungt och talar för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;heltäckande kriminalisering........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;7.7.7 Andra intressen kan tala mot en utvidgning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;det straffbara området.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;7.7.8 Vår slutsats: Det finns behov av en förändrad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;straffrättslig reglering .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Hur kan och bör behovet av en förändrad straffrättslig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;reglering tillgodoses? .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;289&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;7.8.1 Allmänna utgångspunkter ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;289&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;7.8.2 Det övergripande syftet med en förändring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;den straffrättsliga regleringen.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;7.8.3 En effektiv och väl avgränsad strafflagstiftning ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;7.8.4 Förändringen bör ske genom att ett nytt brott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;införs i brottsbalken....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;En ny straffbestämmelse om olovlig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;underrättelseverksamhet mot Sverige ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;294&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;7.9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Lagteknisk lösning och brottets rubricering .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;7.9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Närmare om tillämpningsområdet.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft18"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2012:95 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;7.9.3 Krav på direkt uppsåt .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;297&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;7.9.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Straffskalan..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;297&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;7.9.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Grovt brott..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;7.9.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Medverkan...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;7.9.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Brott begångna utomlands .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;7.9.8 Kriminaliseringens effekter för grundläggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;fri- och rättigheter ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;7.9.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Övriga frågor...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;7.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;Möjlighet till hemliga tvångsmedel .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft15"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft17"&gt;Uppdraget...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;Obehörig befattning med hemlig uppgift ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;8.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Nuvarande tillämpningsområde.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;304&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;8.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Överväganden och förslag..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft17"&gt;Vårdslöshet med hemlig uppgift ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;8.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Det nuvarande tillämpningsområdet .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;8.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Överväganden och förslag..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;En kriminalisering av obehörigt innehav? ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;8.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Bakgrund .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;8.4.2 Det saknas skäl för en kriminalisering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;obehörigt bevarande eller innehav av uppgift ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;8.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;8.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Nuvarande tillämpningsområde.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;319&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;8.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Överväganden och förslag..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft15"&gt;Konsekvenser av förslagen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft17"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft17"&gt;Ekonomiska konsekvenser ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;330&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Konsekvenser för brottsligheten och för det&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;brottsförebyggande arbetet ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;9.4 Andra konsekvenser ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;332&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft18"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td7"&gt;&lt;P class="p48 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td29"&gt;&lt;P class="p49 ft12"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p49 ft9"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Ikraftträdande.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p49 ft9"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Övergångsbestämmelser ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p49 ft12"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Författningskommentar .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;335&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p49 ft9"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Förslag till lag om ändring i brottsbalken.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;335&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p49 ft9"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;346&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p49 ft9"&gt;11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p49 ft9"&gt;11.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Förslag till ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;att förhindra vissa särskilt allvarliga brott.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p49 ft9"&gt;11.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2008:854) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;348&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p49 ft12"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td35"&gt;&lt;P class="p49 ft17"&gt;Bilaga &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; Kommittédirektiv .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;349&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft18"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;P class="p51 ft7"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;a. anförd, anförda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;a.a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;anfört arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;a.bet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;anfört betänkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;a. prop.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;anförd proposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;BrB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;direktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Ds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;promemoria i departementsserien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;f.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;och följande sida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ff.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;och flera följande sidor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;HD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Högsta domstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;HovR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Hovrätten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;JK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Justitiekanslern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;kapitel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;NJA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Nytt juridiskt arkiv, avdelning I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;NJA II&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Nytt juridiskt arkiv, avdelning II&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;OSL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;prop.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;proposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;RB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;rättegångsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;RF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;RÅ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;riksåklagaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;rskr.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;riksdagens skrivelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;SFS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Svensk författningssamling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;SOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Statens offentliga utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;TR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;tingsrätten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;TF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;tryckfrihetsförordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;YGL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ÖB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Överbefälhavaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft18"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft37"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Utredningens uppgift har varit att analysera om den nuvarande lagstiftningen i 19 kap. brottsbalken är ändamålsenlig och ger ett till- räckligt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet. I uppdraget har bl.a. ingått att analysera om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneri- bestämmelsen har en lämplig utformning, att ta ställning till om skyddet mot industriellt och politiskt spionage som bedrivs av främ- mande makt behöver förstärkas samt att klargöra om det finns behov av en förändring av den straffrättsliga regleringen beträffande främ- mande makts dolda underrättelseverksamhet som bedrivs med hem- liga och konspirativa metoder. Det har också ingått i vårt uppdrag att lämna fullständiga författningsförslag där lagstiftning bedöms motiverad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft37"&gt;Bakgrunden till uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Säkerhetspolisen har, i samråd med Åklagarmyndigheten, påtalat ett behov av ett stärkt skydd för staten när främmande makt bedriver obehörig underrättelseverksamhet mot Sverige. Behovet grundar sig bl.a. i en förändring av det säkerhetspolitiska läget i Sveriges när- område och i att främmande makts underrättelseverksamhet delvis har ändrat inriktning från att framför allt ha avsett det militära området till att alltmer ta sikte på förhållanden som rör forskning och utveckling inom civila områden. En annan förändring av bety- delse är Sveriges ökande samarbete med andra länder, vilket tar sig uttryck i att Försvarsmakten numera bedriver en stor del av sin verksamhet i s.k. utlandsmissioner. Även på andra sätt har samhället förändrats och blivit mer komplext. Sammantaget har nu nämnda förhållanden bidragit till att det finns skäl för en översyn av de straffbestämmelser i 19 kap. brottsbalken som syftar till att skydda rikets säkerhet mot främmande makts underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft37"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Enligt spioneribestämmelsens nuvarande lydelse är en förutsättning för straffansvar att det s.k. &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är uppfyllt. Det innebär att tillämpningsområdet enbart omfattar uppgifter rörande ett för- hållande vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikets säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Vi föreslår inga ingripande förändringar av spioneribestäm- melsen. Straffbestämmelsen har en ändamålsenlig utformning och ett väl avgränsat tillämpningsområde. Spioneribestämmelsen är avsedd att skydda rikets – Sveriges – säkerhet. Med rikets säkerhet avses skyddet för statens oberoende och bestånd. Enligt vår bedöm- ning bör spioneribestämmelsens tillämpningsområde även i fram- tiden förbehållas sådana gärningar som typiskt sett kan innebära risk för en inte obetydlig negativ effekt för rikets säkerhet i nu angiven bemärkelse. Vilka förhållanden som är av betydelse för rikets säkerhet, vad som kan hota rikets säkerhet och vad som krävs för att avvärja hoten kan variera över tiden. Vad som omfattas av &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet,&lt;/NOBR&gt; och därmed av spioneribestämmelsens tillämp- ningsområde, måste därför avgöras med hänsyn till samhällsut- vecklingen och med beaktande av förhållandena vid tidpunkten för brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;De förändringar som vi föreslår av spioneribestämmelsen är främst av språkligt slag och syftar till en modernare och tydligare lagstiftning. Vi föreslår till exempel att begreppet rikets säkerhet ersätts med Sveriges säkerhet. Vidare föreslås att den nuvarande exemplifieringen av känsliga uppgifter utgår ur lagtexten liksom begreppet totalförsvaret. Dessa förändringar är avsedda att tydlig- göra att spioneribestämmelsen ska tillämpas generellt och att det saknar betydelse mot vilken sektor i samhället som underrättelse- verksamheten riktar sig, så länge &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;I våra direktiv nämns särskilt frågan om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitets&lt;/NOBR&gt; til- lämplighet vid underrättelseverksamhet som riktar sig mot industriella eller politiska intressen. Även sådan underrättelseverksamhet kan omfattas av spioneribestämmelsen om uppgifterna avser för- hållanden som det kan skada Sveriges säkerhet att främmande makt känner till. I andra fall kan det bli fråga om straffansvar för brott mot tystnadsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Vi har inte funnit skäl att föreslå någon ändring av den straff- rättsliga regleringen i nu aktuella avseenden. Vi har härvid bl.a. beaktat de förslag till ändringar av lagen (1990:409) om skydd för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft18"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;företagshemligheter som har lämnats i betänkandet Förstärkt skydd för företagshemligheter (SOU 2008:63) och som för närva- rande bereds inom Regeringskansliet. Vi har också tagit hänsyn till det skydd för känsliga uppgifter som kan uppnås genom åtgärder av &lt;NOBR&gt;icke-straffrättslig&lt;/NOBR&gt; natur samt till yttrande- och informationsfri- hetens särskilda betydelse inom det politiska området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Vi har även, i enlighet med vad som anges i direktiven, under- sökt om det finns anledning att förändra förutsättningarna för bedömningen av &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen. Inte heller i denna del har vi funnit skäl att lämna några förslag till förändr- ingar av den nuvarande ordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft37"&gt;En ny straffbestämmelse om utlandsspioneri&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Samhällsutvecklingen har inneburit att Sverige i ökad utsträckning samarbetar med andra länder inom det säkerhets- och försvars- politiska området. Regeringen har i olika sammanhang framhållit att landets säkerhet inte enbart kan värnas vid vår gräns och att en ökad samverkan med andra länder innebär bättre förutsättningar att hantera utmaningar och hot innan de når vårt eget territorium. Det ligger i Sveriges intresse att främja internationellt säkerhets- och försvarssamarbete eftersom det skapar förtroende mellan stater och lägger grunden för en gemensam säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Som ett led i utvecklingen sker i dag en stor del av Försvars- maktens verksamhet utomlands och i samarbete med andra länder, bl.a. i form av deltagande i s.k. internationella militära insatser. Med en internationell militär insats avses, enligt lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser, verksamhet som Försvarsmakten bedriver i ett insatsområde utomlands i syfte att avvärja risk för väpnad konflikt, hejda en pågående väpnad konflikt, övervaka överenskommelser om fred och vapenstillestånd eller skapa förutsättningar för varaktig fred och säkerhet genom humanitärt arbete i samband med en väpnad konflikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft38"&gt;Uppgifter om förhållanden rörande en internationell militär insats kan vara av känsligt slag och av stor betydelse för insatsen och för Sverige, även utan att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmel- sen är uppfyllt. Trots det faller spioneriliknande gärningar som riktar sig mot sådana förhållanden i princip utanför det straffbara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft18"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;området. Enligt vår bedömning innebär det en brist i den nuva- rande lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Vi föreslår därför att det införs en ny straffbestämmelse i 19 kap. brottsbalken som rubriceras utlandsspioneri och som straff- belägger spioneri avseende uppgifter rörande något förhållande vars uppenbarande för främmande makt eller sammanslutning kan medföra allvarligt men för en internationell militär insats som Sverige deltar i. Med främmande sammanslutning avses en gruppe- ring som intar en maktposition och representerar ett motstående intresse – i regel genom att på något sätt vara berörd av den kon- flikt som utgör ett skäl för insatsens genomförande – men som inte omfattas av begreppet främmande makt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Om uppgifterna rör ett förhållande av sådan betydelse för Sveri- ges säkerhet att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen är uppfyllt ska i stället den straffbestämmelsen tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;För brottet ska gälla en straffskala som föreskriver fängelse i högst fyra år eller, om brottet är grovt, fängelse i lägst två och högst åtta år. Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska särskilt beaktas om gärningen rörde förhållande av stor betydelse eller innebar fara för människors liv eller hälsa, eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;För straffansvar för utlandsspioneri ska enligt våra förslag gälla ett krav på s.k. direkt uppsåt, d.v.s. straffbestämmelsen ska endast omfatta gärningar som direkt syftar till att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda. Vi föreslår emellertid att även motsva- rande gärningar som sker uppsåtligen men utan sådant syfte, eller som sker av grov oaktsamhet, ska vara straffbara om de avser upp- gift rörande något förhållande av hemlig natur. En kriminalisering av sådana gärningar föreslås ske genom ändringar i straffbestäm- melserna för obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslös- het med hemlig uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft39"&gt;En ny straffbestämmelse om olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft38"&gt;Det förekommer i betydande omfattning att främmande makt bedriver otillåten underrättelseverksamhet i Sverige och att verk- samheten är förenad med hemliga eller konspirativa metoder som gör den särskilt svår att upptäcka och motverka. Med konspirativa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft18"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;metoder avses åtgärder som vidtas för att hemlighålla och möjlig- göra en otillåten underrättelseverksamhet. Det innefattar åtgärder som vidtas under iakttagande av särskilda försiktighetsmått och med användande av svikliga medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Straffbestämmelserna kan sägas utgöra en skyddszon som syftar till att förebygga skada på ett visst skyddsintresse. Allmänt gäller att ett skyddsintresse av stor vikt kan motivera en mer tilltagen skyddszon, alltså en mer omfattande kriminalisering. Den nu aktu- ella straffrättsliga regleringen avser att skydda Sveriges säkerhet, vilket är av uppenbart stor betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Främmande makts otillåtna underrättelseverksamhet som sker med konspirativa metoder utgör ett hot mot Sveriges säkerhet. Enligt vår bedömning innebär den nuvarande straffrättsliga regle- ringen inte ett ändamålsenligt och tillräckligt skydd mot sådan underrättelseverksamhet. Dels medför verksamhetens former att det är svårt för de brottsbekämpande myndigheterna att skaffa tillräcklig bevisning mot en gärningsman, dels är det straffbara området alltför begränsat för att fånga upp vissa straffvärda förfa- randen som sker inför och i samband med ett spioneribrott. Sam- mantaget anser vi att det finns skäl för en utvidgning av det straff- bara området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Vi föreslår att det införs en ny straffbestämmelse i 19 kap. brottsbalken som syftar till att stärka skyddet för Sveriges säkerhet. Förslaget är avsett att innebära en mer effektiv och träffsäker lag- stiftning samt ökade möjligheter att ingripa tidigare i en händelse- kedja för att förebygga skada. Det nya brottet rubriceras olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och ska omfatta verksamhet som sker hemligen eller med svikliga medel för anskaffande av sådana uppgifter som avses i spioneribestämmelsen. Bestämmelsen är utformad efter förebild från det nu gällande brottet olovlig underrättelseverksamhet i 19 kap. 10 § brottsbalken, som tar sikte dels på gärningar vilka kan medföra men för främmande makts säkerhet, dels gärningar som utgör verksamhet för anskaffande av uppgifter om annans personliga förhållande (s.k. flyktingspionage).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;För straffansvar ska, liksom vid spioneri, krävas att gärnings- mannen har s.k. direkt uppsåt att gå främmande makt tillhanda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft40"&gt;Tillämpningen av straffbestämmelsen förutsätter inte att det kan bevisas exakt vilka uppgifter som gärningen syftat till att komma över eller ens att några uppgifter har anskaffats. Däremot krävs bevisning om att verksamheten varit inriktad mot att komma över uppgifter rörande sådana förhållanden som avses i spioneribestäm-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft18"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;melsen. Straffbestämmelsens utformning innebär att någon men- bedömning inte ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Straffskalan föreslås vara fängelse i högst två år. Om brottet är grovt ska fängelse i lägst sex månader och högst fyra år kunna dömas ut. Även den som lämnar mer än tillfällig medverkan till brottet ska kunna drabbas av straffansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft37"&gt;En ny form av vårdslöshet med hemlig uppgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;Straffbestämmelsen för vårdslöshet med hemlig uppgift omfattar bl.a. gärningar som innebär att någon av grov oaktsamhet röjer en uppgift rörande ett förhållande som uppfyller &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen och som är av hemlig natur. Enligt praxis anses ett röjande vara för handen när en uppgift blivit tillgänglig för någon obehörig under sådana omständigheter att man måste räkna med att den obehörige kommer att ta del av den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Samhällsutvecklingen har fört med sig fler kommunikationssätt och mer tillgänglig information i olika former. Om en hemlig upp- gift t.ex. förmedlas oskyddat via internet kan den, beroende på den aktuella situationen, tämligen enkelt fångas upp av obehöriga (såväl statliga som &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; aktörer) utan att det lämnar några spår efter sig. Enligt den nuvarande ordningen omfattas ett sådant fall sannolikt inte av det straffbara området. Det utgör enligt vår mening en brist i lagstiftningen och innebär att straffvärda förfa- randen kan ske utan risk för straffansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Vi föreslår därför att det för straffansvar för vårdslöshet med hemlig uppgift ska vara tillräckligt att uppgiften hanteras på ett sådant sätt att fara uppkommer för att någon obehörig kan ta del av den. Därigenom utsträcks det straffbara området till att även omfatta vårdslösa handlingar som typiskt sett är förenade med en överhängande risk för att uppgiften röjs för en obehörig person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;I dag kan i fredstid dömas till böter eller fängelse i sex månader för vårdslöshet med hemlig uppgift. Den ovan nämnda samhälls- utvecklingen har enligt vår bedömning förändrat förutsättningarna för nu aktuell brottslighet och inneburit att straffbestämmelsen kan omfatta gärningar av mer allvarligt slag än tidigare. En gärning kan avse en större mängd uppgifter av känsligare slag och innebära svårare konsekvenser för Sveriges säkerhet. Enligt vår bedömning är den nuvarande straffskalan inte tillräckligt vid för att det alltid ska vara möjligt att döma ut ett straff som motsvarar brottets svår-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft18"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;het. Vi föreslår därför att straffmaximum höjs till ett år. Vår avsikt är emellertid inte att åstadkomma en generell straffskärpning för brott av nu aktuellt slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft41"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt respektive mot person&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;I dag regleras två olika former av olovlig underrättelseverksamhet i samma paragraf; dels olovlig underrättelseverksamhet som sker av en främmande makt i Sverige och som kan skada en annan främ- mande makts säkerhet, dels s.k. flyktingspionage. I båda fallen rubriceras brotten som olovlig underrättelseverksamhet. Vi föreslår att brottstyperna i stället regleras i olika paragrafer och får egna brottsrubriceringar; olovlig underrättelseverksamhet mot främ- mande makt respektive olovlig underrättelseverksamhet mot person. På så sätt blir lagstiftningen tydligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;När det gäller olovlig underrättelseverksamhet mot person innebär våra förslag även en utvidgning av det straffbara området och en skärpt straffskala. Enligt sin nuvarande lydelse omfattar straffbestämmelsen verksamhet som sker hemligen eller med användande av svikliga medel. Det innebär att verksamhet för anskaffande av personuppgifter som sker öppet men med hjälp av otillbörliga påtryckningar t.ex. genom underförstådda hot eller löften, inte omfattas av straffbestämmelsen. Enligt vår mening innebär det en brist i den nuvarande regleringen. Vi föreslår därför att straffbestämmelsen även ska omfatta verksamhet som sker med otillbörliga medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Den nuvarande straffskalan för olovlig underrättelseverksamhet mot person innebär att böter eller fängelse i högst ett år kan dömas ut. Enligt vår bedömning stämmer inte straffskalan överens med hur allvarligt det finns anledning att se på brottstypen, bl.a. med hänsyn till den kränkning av den enskildes personliga integritet som brottet kan innebära. Vi föreslår därför att böter utgår ur straffskalan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft42"&gt;Slutligen föreslår vi att kravet på särskilt förordnande av reger- ingen avskaffas vid åtal för olovlig underrättelseverksamhet mot person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft37"&gt;Möjlighet till tvångsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Vi föreslår således bl.a. att två nya straffbestämmelser införs i 19 kap. brottsbalken (se ovan). I båda fallen är de gärningar som träf- fas av straffbestämmelserna svårutredda till sin natur. Med hänsyn till vikten av de intressen som straffbestämmelserna är avsedda att skydda – Sveriges säkerhet och en internationell militär insats som Sverige deltar i – samt till kravet på en effektiv strafflagstiftning anser vi att det är både rimligt och lämpligt att det finns goda möj- ligheter att använda s.k. hemliga tvångsmedel vid misstanke om brott. Enligt vår bedömning bör regleringen överensstämma med vad som gäller vid andra jämförbara brott enligt 19 kap. brottsbal- ken. Vi föreslår därför vissa ändringar i lagen (2007:979) om åtgär- der för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och i lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft37"&gt;Tryck- och yttrandefriheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Vissa av våra förslag kan inkräkta på den grundlagsskyddade ytt- rande- och informationsfriheten och innebära en begränsning av dessa friheter. Detta gäller särskilt förslaget om en ny straffbe- stämmelse för utlandsspioneri. Vi har funnit att dessa konsekvenser kan accepteras med hänsyn till de starka skäl som motiverar krimi- naliseringen och till avgränsningen av det straffbara området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Vi föreslår även vissa ändringar i tryckfrihetsförordningen (TF) och i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Ändringarna motiveras av de förändringar som vi föreslår ska genomföras i befintliga bestäm- melser i 19 kap. brottsbalken. Vi föreslår bl.a. att utlandsspioneri ska föras in som ett tryckfrihetsbrott i 7 kap. 4 § TF och tillföras uppräkningen i 7 kap. 3 § TF. Det senare innebär att en gärnings- man inte kan undgå straffansvar med hänvisning till s.k. meddelar- eller anskaffarfrihet. Vi anser att en sådan ordning har starka skäl för sig och är logisk och konsekvent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft18"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;Summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft37"&gt;Remit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;The task of the Inquiry has been to analyse whether the current legislation in Chapter 19 of the Penal Code is adapted to its pur- pose and provides adequate protection from the intelligence activi- ties of a foreign power. The remit included analysing whether the harm requisite in the provision concerning espionage is suitably designed, expressing an opinion on whether the protection against industrial and political espionage conducted by a foreign power needs to be enhanced, and clarifying whether there is a need to change the penal law regulations concerning the hidden intelligence activities of a foreign power conducted by means of secret and con- spiratorial methods. Our remit has also included presenting full legislative proposals where legislation is deemed appropriate.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft37"&gt;Background information to the remit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;The Swedish Security Service has pointed out a need for enhanced protection of the state when foreign powers conduct unauthorised intelligence activities against Sweden. This need is based in part on a change in the security policy situation in regions close to Sweden, and that intelligence activities by foreign powers have to some de- gree changed focus to increasingly target circumstances pertaining to research and development in civil sectors. Another important change is Sweden’s increasing cooperation with other countries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft40"&gt;One manifestation of this is that the Swedish Armed Forces cur- rently conducts a large part of its activities through missions abroad. Society has also changed in other ways, including advances in technology, and become more complex. Altogether, the above- mentioned circumstances show that there is reason to review the penalty provisions in Chapter 19 of the Penal Code, which are&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;intended to protect the security of the realm against intelligence activities of foreign powers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft37"&gt;Provision on espionage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Under the current wording of the provision on espionage, a re- quirement for criminal liability is that the harm requisite is met. This means that the field of application only includes information which, if disclosed to a foreign power, can cause harm to the secu- rity of the realm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;We do not propose any extensive changes to the provision on espionage. The penalty provision is suitably designed and the field of application is well defined. The provision on espionage is in- tended to protect the security of the realm, i.e. Sweden. The term&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;‘security of the realm’ refers to protecting the independence and continued existence of the state. We consider that the field of ap- plication of the provision on espionage should continue to be re- served for such acts that typically can entail the risk of a significant negative impact on the security of the realm in the sense now stated. The circumstances that are important to the security of the realm, what can threaten the security of the realm and what is nec- essary to avert threats can vary over time. What the harm requisite covers, and thus also the field of application of the provision on espionage, must therefore be determined with consideration to developments in society and taking account of the circumstances at the time the crime was committed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;The changes to the provision on espionage that we propose are primarily of a linguistic nature, aimed at making the legislation clearer and more modern. For example, we propose replacing the term ‘security of the realm’ with ‘Sweden’s security’. In addition, it is proposed that the current exemplification of sensitive infor- mation, as well as the term ‘total defence’, be removed from the text of the Code. These changes are intended to clarify that the espionage provision is to be generally applied and that it is irrele- vant which sector of society is targeted by the intelligence activity as long as the harm requisite is met.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft38"&gt;Our terms of reference specifically mention the applicability of the harm requisite regarding intelligence activities targeting indus- trial or political interests. These kinds of intelligence activities can also be covered by the provision on espionage if the information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;concerns circumstances that, in the hands of a foreign power, can harm the security of the realm. We have not found sufficient rea- son to propose any changes in the current penal law.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;In line with what is stated in the terms of reference, we have also considered whether there is need to change the requirements for assessing the harm requisite in the provision on espionage. We have found no reason to present proposals for changes of the cur- rent system in this regard either.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft37"&gt;A new penal provision on foreign espionage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Developments in society have meant that, to a greater extent, Sweden cooperates with other countries in the area of security and defence policy. In different contexts, the Government has asserted that the country’s security cannot only be safeguarded at our border, and that increased cooperation with other countries means better opportunities to deal with challenges and threats before they reach our own territory. It is felt that promoting international se- curity and defence cooperation is in Sweden’s interest, since it cre- ates confidence between states and lays the foundation for com- mon security.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;As a part of this development, a significant amount of the Swe- dish Armed Forces’ activities are carried out abroad and in cooper- ation with other countries, including through participation in in- ternational military operations. Under the Act on Swedish Armed Forces personnel in international military operations (2010:449), an international military operation refers to activities conducted by the Armed Forces in a deployment area abroad aimed at averting the risk of armed conflict, stopping an ongoing armed conflict, supervising peace and ceasefire agreements or creating the condi- tions for lasting peace and security through humanitarian work in connection with an armed conflict.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Information on the circumstances concerning an international military operation can be of a sensitive nature and of great im- portance to the operation and to Sweden, even if the harm requisite in the provision on espionage is not met. Despite this, espionage- like acts targeting such circumstances are in principle outside the penal area. In our view, this entails a shortcoming in the current legislation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft18"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;We therefore propose that a new penal provision be introduced in Chapter 19 of the Penal Code that classifies foreign espionage and that imposes penal sanctions on espionage regarding infor- mation whose disclosure to a foreign power or association can cause serious harm to an international operation that Sweden par- ticipates in. The concept ‘foreign association’ refers to a group that occupies a position of power and represents an opposing interest – usually by in some way being affected by the conflict that serves as a reason for carrying out the operation – but which is not covered by the term ‘foreign power’.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;If the circumstances are of such importance to Sweden’s secu- rity that the harm requisite in the provision on espionage is met, the penal provision is instead to be applied.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;The crime is to entail an applicable scale of penalties that pre- scribes imprisonment for at most four years or, if the crime is seri- ous, imprisonment for at least two and at most eight years. When assessing whether a crime is gross, special attention is to be given to whether the act concerned matters of major importance or en- tailed danger to people’s lives or health, or whether the perpetrator disclosed information entrusted to him or her by reason of their position in public or private service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;We propose that criminal liability for foreign espionage is to re- quire direct intent, i.e. that the penal provision is only to cover acts directly aimed at aiding a foreign power or association. However, we also propose that equivalent acts that are carried out with intent but for a different purpose, or through gross carelessness, are to be punishable if they pertain to information concerning circumstances of a secret nature. It is proposed that such acts be criminalised by means of changes to the penal provisions for unauthorised dealing with secret information and carelessness with secret information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft41"&gt;A new penal provision on unlawful intelligence activities against Sweden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft40"&gt;It is quite common for foreign powers to conduct prohibited intel- ligence activities in Sweden and that the activities are associated with secret or conspiratorial methods that make them difficult to detect and counteract. The phrase ‘conspiratorial methods’ refers to measures taken to conceal and facilitate a prohibited intelligence&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft18"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;activity. It includes measures taken while observing special precau- tionary measures and by using fraudulent means.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;The penal provisions can be considered to represent a protec- tion zone that aim to prevent damage to a specific interest worthy of protection. In general, an important interest worthy of protec- tion can justify a broader protection zone, i.e. more extensive criminalisation. The penal law regulations currently in question are intended to protect Sweden’s security, which is obviously of great importance.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;Prohibited intelligence activities conducted by a foreign power which are carried out using conspiratorial methods represent a threat to Sweden’s security. We consider that the current penal law regulations do not provide protection against such intelligence activities that is sufficient and adapted to its purpose. This is partly due to the fact that activities are designed in a way that makes it difficult for law enforcement agencies to gather sufficient evidence against a perpetrator. Another factor is that the penal area is too limited to cover certain punishable activities that occur prior to and in connection with a crime involving espionage. All in all, we con- sider that there is reason to expand the penal area.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;We propose that a new penal provision be introduced into Chapter 19 of the Penal Code with the aim of enhancing the pro- tection of Sweden’s security. The proposal is intended to provide more effective and accurate legislation, and greater opportunities to intervene in a chain of events at an earlier stage and thus prevent damage. The new crime will be classified as ‘unlawful intelligence activities against Sweden’ and will cover activities conducted se- cretly or by fraudulent means in order to acquire information de- scribed in the provision on espionage. The provision is modelled on the currently applicable crime of unlawful intelligence activities in Chapter 19, Section 10, first paragraph of the Penal Code.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;As is the case with espionage, criminal liability will require that the perpetrator has direct intent to aid a foreign power. Application of the penal provision does not require being able to prove exactly which information was the intended target of the act or even if any information has been obtained. Accordingly, there is no need to make an assessment of harm. The proposed scale of penalties is imprisonment for at most two years. If the crime is serious, it should be possible to result in a sentence of imprisonment for at least six months and at most four years. Even a person who lends&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft18"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;more than occasional assistance to the crime may be subject to criminal liability.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft37"&gt;A new form of carelessness with secret information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;The penal provision for carelessness with secret information covers acts that involve a person who, through gross carelessness, dis- closes information concerning a matter that meets the harm requi- site in the provision on espionage and that is of a secret nature. According to practice, a disclosure is considered to have occurred when information has become available to an unauthorised person under such circumstances that it must be expected that the unau- thorised person will have access to it.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Developments in society have brought about more methods of communication and more accessible information in various forms. If, for example, sensitive information is communicated openly over the internet, it is easy for unauthorised persons to access it without leaving any trace. Under the current arrangement, it is likely that the penal area does not cover a case of this kind. We consider that this represents a shortcoming in the legislation and means that punishable activities can be conducted without the risk of criminal liability.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;We therefore propose that, to meet the requirements for crimi- nal liability for carelessness with secret information, it should be sufficient for an act to entail a danger of an unauthorised person being able to access sensitive information. In this way, the penal area is expanded to also include careless actions that are typically associated with an imminent risk of information being disclosed to an unauthorised person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;At present, the punishment in peacetime for carelessness with secret information is a fine or imprisonment for at most six months. In our view, the developments in society mentioned above have changed the conditions for the crime currently under consid- eration and mean that the penal provision can cover acts of a more serious nature than before. An act can pertain to larger quantities of information of a more sensitive nature and entail more serious consequences for Sweden’s safety. We consider that the current scale of penalties is not sufficiently broad for it to always be possi- ble to impose a sentence that corresponds to the seriousness of the crime. We therefore propose that the maximum penalty be in-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft18"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;creased to one year. However, it is not our intention to bring about a general increase in the severity of punishments for crimes of the kind now under consideration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft41"&gt;Unlawful intelligence activities against foreign powers and against individuals&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;At present, two forms of unlawful intelligence activities are regu- lated in the same paragraph – both unlawful intelligence activities conducted by a foreign power in Sweden and which can damage the safety of another foreign power, and what is commonly referred to as refugee espionage. In both cases, the crime is classified as un- lawful intelligence activity. We propose that these two types of crime instead be regulated in different paragraphs and assigned their own criminal classifications: unlawful intelligence activities against foreign powers and unlawful intelligence activities against individuals. This will help clarify the legislation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Regarding unlawful intelligence activities against individuals, our proposal also involves expanding the penal area and a more stringent scale of penalties. Under the current wording, the penal provision covers activities conducted secretly or by using fraudu- lent means. This means that activities aimed at procuring personal data that occurs openly but with the aid of improper pressure, such as implied threats or promises, are not covered by the penal provi- sion. In our view, this represents a shortcoming in the current reg- ulations. We therefore propose that the penal provision also cover activities conducted using improper means.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;Under the present scale of penalties for unlawful intelligence activities against individuals, fines or imprisonment for at most one year can be imposed. We consider that the scale of penalties does not correspond to the seriousness with which this type of crime should be viewed, taking account of such matters as the violation of personal privacy of the individual that the crime may entail. We therefore propose removing fines from the scale of penalties.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft42"&gt;Finally, we propose that the requirement of special authorisa- tion by the Government regarding prosecution for unlawful intelli- gence activity against individuals be abolished.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft37"&gt;An option to use coercive measures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Our proposals include the introduction of two new penal provi- sions in Chapter 19 of the Penal Code (see above). In both cases, the acts targeted by the penal provisions are, by their nature, diffi- cult to investigate. Considering the importance of the interests that the penal provisions are intended to protect – the security of the realm and an international military operation that Sweden partici- pates in – and the requirement of effective penal legislation, we consider it both reasonable and appropriate that good options are available for using secret coercive measures if a crime is suspected. In our view, the regulations should correspond to that which ap- plies regarding other comparable crimes under Chapter 19 of the Penal Code. We therefore propose making certain changes to the Act on measures to prevent certain particularly serious offences (2007:979) and the Act on measures to investigate certain crimes that are threats to society (2008:854).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft37"&gt;Freedom of the press and of expression&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Some of our proposals can be considered to encroach on freedom of expression and information, which are protected by the consti- tution and entail a restriction of these freedoms. This applies par- ticularly to the proposal on a new penal provision regarding foreign espionage. We have found that these consequences can be accepted in light of the compelling reasons that justify criminalising these acts and to the restrictions in the penal area.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;We also propose certain changes to the Freedom of the Press Act and the Fundamental Law on Freedom of Expression. These are motivated by the fact that the changes we propose will be im- plemented in the existing provisions of Chapter 19 of the Penal Code. We propose inserting foreign espionage as a crime against freedom of the press in Chapter 7, Article 4 of the Freedom of the Press Act and be included in the list in Chapter 7, Article 3 of the same Act. The latter means that a perpetrator cannot escape crimi- nal liability by referring to freedom of source or procurement. We consider that there are strong arguments in favour of an arrange- ment of this kind, and that it is logical and consistent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft18"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395356x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft7"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft37"&gt;lag om ändring i brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att rubriken till 19 kap. ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 19 kap. &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;14–16&lt;/NOBR&gt; §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det i 19 kap. ska införas tre nya paragrafer, 5 a §, 10 a och 10 b §§, av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft44"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft12"&gt;19 kap. Om brott mot &lt;SPAN class="ft45"&gt;rikets &lt;/SPAN&gt;säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft44"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;19 kap. Om brott mot &lt;/SPAN&gt;Sveriges &lt;SPAN class="ft12"&gt;säkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Den som, för att gå främ- mande makt tillhanda, obe- hörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rör- ande &lt;SPAN class="ft46"&gt;försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller &lt;/SPAN&gt;något förhållande &lt;SPAN class="ft46"&gt;i övrigt &lt;/SPAN&gt;vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men &lt;SPAN class="ft46"&gt;för totalförsvaret eller eljest &lt;/SPAN&gt;för &lt;SPAN class="ft46"&gt;rikets &lt;/SPAN&gt;säkerhet döms, vare sig upp- giften är riktig eller &lt;SPAN class="ft46"&gt;ej, &lt;/SPAN&gt;för &lt;SPAN class="ft47"&gt;spioneri &lt;/SPAN&gt;till fängelse i högst sex år. Detsamma &lt;SPAN class="ft46"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;gälla, om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft9"&gt;5 §&lt;SPAN class="ft48"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;Den som, för att gå främ- mande makt tillhanda, obe- hörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rör- ande något förhållande vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för &lt;SPAN class="ft44"&gt;Sveriges &lt;/SPAN&gt;säkerhet döms, vare sig uppgiften är riktig eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;inte, &lt;/SPAN&gt;för &lt;SPAN class="ft49"&gt;spioneri &lt;/SPAN&gt;till fängelse i högst sex år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft9"&gt;Detsamma &lt;SPAN class="ft44"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;gälla, om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p51 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1981:1165.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft18"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395357x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p125 ft9"&gt;någon i syfte som &lt;SPAN class="ft44"&gt;nu sagts &lt;/SPAN&gt;obehörigen framställer eller tar befattning med skrift, teckning eller annat föremål som inne- fattar sådan uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft9"&gt;Är brott som avses i 5 § att anse som grovt, döms för &lt;SPAN class="ft49"&gt;grovt spioneri &lt;/SPAN&gt;till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p127 ft40"&gt;någon i syfte som &lt;SPAN class="ft51"&gt;angetts i första stycket &lt;/SPAN&gt;obehörigen framställer eller tar befattning med skrift, teckning eller annat föremål som innefattar sådan uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft44"&gt;5 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft46"&gt;Den som, i annat fall än som avses 5 §, för att gå främmande makt eller sammanslutning till- handa, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande något förhållande vars uppenbarande för främ- mande makt eller samman- slutning kan medföra allvarligt men för en internationell militär insats som Sverige deltar i döms, vare sig uppgiften är riktig eller inte, för &lt;SPAN class="ft47"&gt;utlandsspioneri &lt;/SPAN&gt;till fängelse i högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft51"&gt;Detsamma ska gälla, om någon i syfte som angetts i första stycket obehörigen framställer eller tar befattning med skrift, teckning eller annat föremål som inne- fattar sådan uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft9"&gt;6 §&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft9"&gt;Är brott som avses i 5 § att anse som grovt, döms för &lt;SPAN class="ft49"&gt;grovt spioneri &lt;/SPAN&gt;till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft53"&gt;Är brott som avses i 5 a § att anse som grovt döms för &lt;SPAN class="ft52"&gt;grovt utlandsspioneri &lt;/SPAN&gt;till fängelse i lägst två och högst åtta år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2009:396.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft18"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395358x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p117 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Vid &lt;/SPAN&gt;bedömande &lt;SPAN class="ft11"&gt;av om &lt;/SPAN&gt;brottet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;är grovt ska särskilt beaktas om gärningen var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Den som, utan syfte att gå främmande makt tillhanda, &lt;SPAN class="ft46"&gt;obe- hörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande något förhållande av hemlig natur vars uppenbarande för främ- mande makt kan medföra men för rikets försvar eller för folk- försörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden eller eljest för rikets säkerhet, &lt;/SPAN&gt;döms, &lt;SPAN class="ft46"&gt;vare sig uppgiften är riktig eller ej&lt;/SPAN&gt;, för &lt;SPAN class="ft47"&gt;obehörig befattning med hemlig uppgift &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p136 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vid &lt;/SPAN&gt;bedömningen &lt;SPAN class="ft10"&gt;av om &lt;/SPAN&gt;ett brott som avses i 5 § &lt;SPAN class="ft10"&gt;är grovt ska särskilt beaktas om gärningen var av synnerligen farlig beskaf- fenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft51"&gt;Vid bedömningen av om ett brott som avses i 5 a § är grovt ska särskilt beaktas om gärningen rörde förhållande av stor bety- delse eller innebar fara för män- niskors liv eller hälsa, eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft9"&gt;7 &lt;SPAN class="ft44"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft9"&gt;Den som, utan syfte att gå främmande makt tillhanda, &lt;SPAN class="ft44"&gt;begår gärning som avses i 5 § döms, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur, &lt;/SPAN&gt;för &lt;SPAN class="ft49"&gt;obehörig befattning med hemlig uppgift &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft46"&gt;För obehörig befattning med hemlig uppgift döms också den som, utan syfte att gå främmande makt eller sammanslutning till- handa, begår gärning som avses i 5 a §, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p51 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1981:1165.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft18"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395359x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p121 ft9"&gt;Är brott som i 7 § &lt;SPAN class="ft44"&gt;sägs &lt;/SPAN&gt;att anse som grovt, &lt;SPAN class="ft44"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;för &lt;SPAN class="ft49"&gt;grov obehörig befattning med hemlig uppgift &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;dömas &lt;/SPAN&gt;till fängelse i högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vid &lt;/SPAN&gt;bedömande huruvida &lt;SPAN class="ft8"&gt;brottet är grovt &lt;/SPAN&gt;skall &lt;SPAN class="ft8"&gt;särskilt beaktas, om gärningen inne- fattade tillhandagående av främ- mande makt eller var av syn- nerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor bety- delse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft9"&gt;8 §&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft9"&gt;Är brott som &lt;SPAN class="ft44"&gt;avses &lt;/SPAN&gt;i 7 § att anse som grovt, &lt;SPAN class="ft44"&gt;döms &lt;/SPAN&gt;för &lt;SPAN class="ft49"&gt;grov obehörig befattning med hemlig uppgift &lt;/SPAN&gt;till fängelse i högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Vid &lt;/SPAN&gt;bedömningen av om ett brott som avses i 7 § första stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;är grovt &lt;SPAN class="ft46"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;särskilt beaktas, om gärningen innefattade tillhanda- gående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaf- fenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom &lt;SPAN class="ft46"&gt;eller henne&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft46"&gt;Vid bedömningen av om ett brott som avses i 7 § andra stycket är grovt ska särskilt beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller sammanslutning eller rörde förhållande av stor bety- delse eller innebar fara för män- niskors liv eller hälsa, eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Den som av grov oaktsamhet befordrar, lämnar eller röjer sådan uppgift som avses i 7 § döms för &lt;SPAN class="ft47"&gt;vårdslöshet med hemlig uppgift &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst &lt;SPAN class="ft46"&gt;sex månader &lt;/SPAN&gt;eller, om &lt;SPAN class="ft46"&gt;riket &lt;/SPAN&gt;var i krig, till böter eller fängelse&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft44"&gt;9 §&lt;SPAN class="ft56"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Den som av grov oaktsamhet &lt;SPAN class="ft46"&gt;antingen &lt;/SPAN&gt;befordrar, lämnar eller röjer sådan uppgift som avses i 7 §, &lt;SPAN class="ft46"&gt;eller hanterar uppgiften så att fara uppkommer för att någon obehörig kan ta del av den, &lt;/SPAN&gt;döms för &lt;SPAN class="ft47"&gt;vårdslöshet med hemlig upp-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p125 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Senaste lydelse 1976:509.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Senaste lydelse 1981:1165.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft18"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395360x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2012:95 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;i högst två år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;gift &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;högst &lt;SPAN class="ft63"&gt;ett år &lt;/SPAN&gt;eller, om &lt;SPAN class="ft63"&gt;Sverige &lt;/SPAN&gt;var&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;i krig, till böter eller fängelse i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;högst två år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td48"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr22 td50"&gt;&lt;P class="p145 ft63"&gt;10 §&lt;SPAN class="ft64"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft65"&gt;Den som, för att gå främ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft66"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft65"&gt;Den som, för att gå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;mande makt tillhanda&lt;SPAN class="ft63"&gt;, här i riket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;främmande makt tillhanda, &lt;SPAN class="ft63"&gt;hem-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;bedriver verksamhet för anskaf-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;ligen eller med användande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;fande av &lt;/SPAN&gt;uppgifter rörande mili-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;svikliga medel antingen &lt;SPAN class="ft16"&gt;bedriver&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;tära&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p23 ft44"&gt;eller andra förhållanden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;för anskaffande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;vilkas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p23 ft44"&gt;uppenbarande för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;sådan &lt;SPAN class="ft9"&gt;uppgift &lt;/SPAN&gt;som avses i 5 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;främmande makten kan medföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;eller till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;sådan &lt;/SPAN&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;men för annan främmande makts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;lämnar medverkan som &lt;SPAN class="ft44"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;säkerhet, eller här i riket till dylik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;endast &lt;/SPAN&gt;tillfällig&lt;SPAN class="ft54"&gt;, &lt;/SPAN&gt;döms för &lt;SPAN class="ft67"&gt;olovlig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;lämnar medverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft68"&gt;underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft54"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;som ej &lt;SPAN class="ft11"&gt;är &lt;/SPAN&gt;allenast &lt;SPAN class="ft11"&gt;tillfällig&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft11"&gt;döms&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Sverige &lt;/SPAN&gt;till fängelse i högst &lt;SPAN class="ft44"&gt;två&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft49"&gt;olovlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p23 ft49"&gt;underrättelseverk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;samhet &lt;/SPAN&gt;till &lt;SPAN class="ft44"&gt;böter eller &lt;/SPAN&gt;fängelse i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;högst &lt;/SPAN&gt;ett år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p121 ft46"&gt;För olovlig underrättelse- verksamhet skall ock dömas, om någon, med uppsåt att gå främ- mande makt tillhanda, här i riket hemligen eller med användande av svikliga medel antingen bedriver verksamhet för anskaf- fande av uppgifter om annans personliga förhållande eller till dylik verksamhet lämnar med- verkan som ej är allenast tillfällig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Är &lt;/SPAN&gt;brott som i denna paragraf sägs &lt;SPAN class="ft9"&gt;grovt, döms till fängelse&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft9"&gt;lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p121 ft9"&gt;Är &lt;SPAN class="ft44"&gt;brottet &lt;/SPAN&gt;grovt döms till fängelse &lt;SPAN class="ft44"&gt;i &lt;/SPAN&gt;lägst &lt;SPAN class="ft44"&gt;sex månader &lt;/SPAN&gt;och högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p51 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1993:207.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft18"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395361x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p147 ft44"&gt;10 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft55"&gt;Den som, för att gå främ- mande makt tillhanda, här i landet bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter rörande något förhållande vars uppen- barande för den främmande makten kan medföra men för annan främmande makts säker- het, eller här i landet till sådan verksamhet lämnar medverkan som inte är endast tillfällig, döms för olovlig underrättelse- &lt;SPAN class="ft69"&gt;verksamhet mot främmande makt &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft44"&gt;Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft44"&gt;10 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft55"&gt;Den som, med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, här i landet hemligen eller med använ- dande av svikliga eller otill- börliga medel antingen bedriver verksamhet för anskaffande av uppgift om annans personliga för- hållande eller till sådan verk- samhet lämnar medverkan som inte är endast tillfällig, döms för &lt;SPAN class="ft69"&gt;olovlig underrättelseverksamhet mot person &lt;/SPAN&gt;till fängelse i högst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft44"&gt;Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft18"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395362x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2012:95 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td58"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td59"&gt;&lt;P class="p153 ft9"&gt;14 §&lt;SPAN class="ft48"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr17 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft65"&gt;För försök, förberedelse eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr17 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft65"&gt;För försök, förberedelse eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;stämpling till högförräderi, tro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;stämpling till högförräderi, tro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;löshet vid förhandling med främ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;löshet vid förhandling med främ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;mande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p154 ft11"&gt;makt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;spioneri, grovt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;mande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;makt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;spioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;grovt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;spioneri, grov obehörig befatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p155 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;spioneri, &lt;/SPAN&gt;utlandsspioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;grovt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;ning med hemlig uppgift, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p155 ft54"&gt;utlandsspioneri&lt;SPAN class="ft11"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p156 ft9"&gt;grov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;obehörig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;olovlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;underrättelseverksam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;befattning med hemlig uppgift,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;het, &lt;SPAN class="ft44"&gt;så ock &lt;/SPAN&gt;för försök eller för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;olovlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;beredelse till obehörig befatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;mot främmande makt eller mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;ning med hemlig uppgift &lt;SPAN class="ft54"&gt;dömes&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;person&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft44"&gt;liksom &lt;/SPAN&gt;för försök eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;till ansvar enligt vad i 23 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;förberedelse till obehörig befatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;stadgas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p157 ft9"&gt;Såsom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p158 ft9"&gt;stämpling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;ning med hemlig uppgift &lt;SPAN class="ft44"&gt;döms&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;högförräderi &lt;SPAN class="ft63"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;även anses att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;till ansvar enligt vad i 23 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;träda i förbindelse med främ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p155 ft17"&gt;stadgas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p157 ft9"&gt;Såsom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p158 ft9"&gt;stämpling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;mande makt för att förbereda,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;högförräderi &lt;SPAN class="ft44"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;även anses att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;möjliggöra eller underlätta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;träda i förbindelse med främ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;sådant brott &lt;SPAN class="ft44"&gt;må &lt;/SPAN&gt;förövas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;mande makt för att förbereda,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;möjliggöra eller underlätta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;sådant brott &lt;SPAN class="ft44"&gt;kan &lt;/SPAN&gt;förövas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td60"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;Den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td57"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td58"&gt;&lt;P class="p160 ft9"&gt;underlåter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td59"&gt;&lt;P class="p161 ft9"&gt;Den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td60"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td64"&gt;&lt;P class="p160 ft16"&gt;underlåter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;avslöja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;högförräderi, trolöshet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;avslöja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p160 ft9"&gt;högförräderi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;trolöshet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;vid förhandling med främmande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;vid förhandling med främmande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;makt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p162 ft9"&gt;spioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;grovt spioneri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;makt, spioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p156 ft9"&gt;grovt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;spioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;grov obehörig befattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p155 ft54"&gt;utlandsspioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p28 ft44"&gt;grovt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;utlands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;med hemlig uppgift, &lt;SPAN class="ft54"&gt;dömes ock&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p155 ft63"&gt;spioneri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p163 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p153 ft9"&gt;grov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;obehörig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;till ansvar enligt vad i 23 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;befattning med hemlig uppgift,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;sägs; och &lt;SPAN class="ft63"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;till sådant ansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;döms också &lt;/SPAN&gt;till ansvar enligt vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;dömas jämväl om han icke insett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;i 23 kap. sägs; och &lt;SPAN class="ft54"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;till sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;men &lt;SPAN class="ft44"&gt;bort inse &lt;/SPAN&gt;att brottet var å&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;ansvar dömas &lt;SPAN class="ft44"&gt;även &lt;/SPAN&gt;om han &lt;SPAN class="ft44"&gt;inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;färde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;insett men &lt;/SPAN&gt;borde ha insett &lt;SPAN class="ft9"&gt;att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;brottet var år färde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1976:509.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395363x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Författningsförslag SOU 2012:95&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td57"&gt;&lt;P class="p153 ft9"&gt;15 §&lt;SPAN class="ft48"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr17 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft65"&gt;Om någon, som med hänsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr17 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft65"&gt;Om någon, som med hänsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;till vad honom är &lt;SPAN class="ft44"&gt;veterligt&lt;/SPAN&gt;, på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;till vad honom &lt;SPAN class="ft44"&gt;eller henne &lt;/SPAN&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;grund av meddelad varning eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;känt&lt;/SPAN&gt;, på grund av meddelad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;eljest &lt;/SPAN&gt;bort inse att högförräderi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;varning eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;annars &lt;/SPAN&gt;bort inse att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;trolöshet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p165 ft9"&gt;vid förhandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;högförräderi, trolöshet vid för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;främmande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p166 ft9"&gt;makt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;spioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;handling med främmande makt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;grovt spioneri eller grov obe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;spioneri, grovt spioneri, &lt;SPAN class="ft44"&gt;utlands-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;hörig befattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p167 ft9"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;hemlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p168 ft44"&gt;spioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p169 ft54"&gt;grovt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;utlandsspioneri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;uppgift är å färde, medverkar till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p168 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;grov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;obehörig befattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;gärningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p170 ft44"&gt;dömes &lt;SPAN class="ft9"&gt;till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;ansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;med hemlig uppgift är å färde,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;såsom för medhjälp därtill; dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p168 ft9"&gt;medverkar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;gärningen, &lt;SPAN class="ft63"&gt;döms&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;må ej &lt;/SPAN&gt;dömas till svårare straff än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;till ansvar såsom för medhjälp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;fängelse i två år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;därtill; dock &lt;SPAN class="ft44"&gt;får inte &lt;/SPAN&gt;dömas till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;svårare straff än fängelse i två år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td57"&gt;&lt;P class="p153 ft9"&gt;16 §&lt;SPAN class="ft48"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td84"&gt;&lt;P class="p159 ft65"&gt;Olovlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr17 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft65"&gt;underrättelseverk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td91"&gt;&lt;P class="p172 ft65"&gt;Olovlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td89"&gt;&lt;P class="p25 ft65"&gt;underrättelseverk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;samhet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p170 ft16"&gt;tagande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p173 ft9"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;utländskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;samhet &lt;/SPAN&gt;mot främmande makt&lt;SPAN class="ft9"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;understöd eller olovlig värvning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;tagande av utländskt understöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller försök, förberedelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p168 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p173 ft9"&gt;olovlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;värvning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;stämpling till olovlig underrät-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;försök, förberedelse eller stämp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;telseverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;ling till olovlig underrättelse-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;regeringens förordnande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;åtalas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;verksamhet &lt;/SPAN&gt;mot främmande makt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;av åklagare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;får inte utan regeringens för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p168 ft16"&gt;ordnande åtalas av åklagare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;Gärning som avses i 3 eller 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Gärning som avses i 3 eller 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;kap. och innebär sådan kränk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;kap. och innebär sådan kränk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;ning av främmande makt som i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;ning av främmande makt som i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;11 § sägs, &lt;SPAN class="ft44"&gt;så ock &lt;/SPAN&gt;försök, för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p168 ft9"&gt;11 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;sägs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p160 ft44"&gt;liksom &lt;SPAN class="ft9"&gt;försök,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;beredelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p170 ft16"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p153 ft9"&gt;stämpling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p168 ft16"&gt;beredelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;stämpling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;gärning som nu sagts eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;gärning som nu sagts eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;underlåtenhet att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p173 ft16"&gt;avslöja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p23 ft35"&gt;sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;underlåtenhet att avslöja sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;gärning &lt;SPAN class="ft44"&gt;må ej &lt;/SPAN&gt;heller åtalas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;gärning &lt;SPAN class="ft44"&gt;får inte &lt;/SPAN&gt;heller åtalas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;åklagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;förordnande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p168 ft9"&gt;åklagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;förordnande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;den regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p168 ft9"&gt;regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;eller den regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;bemyndigat därtill.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p168 ft9"&gt;bemyndigat därtill.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Senaste lydelse 1976:509.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Senaste lydelse 1981:1165.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395364x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft18"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395365x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, lands- svek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2. oriktigt utlämnande av all- män handling som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;är till- gänglig för &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;var och en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;eller tillhandahållande av sådan hand- ling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;anges &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i särskild lag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;gäller &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;vad som är föreskrivet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;i lag &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;om ansvar för sådant brott&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft37"&gt;lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft9"&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 och 4 §§ tryckfrihetsför- ordningen ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft12"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft70"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p183 ft9"&gt;3 §&lt;SPAN class="ft48"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Om någon lämnar meddelande, som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket, eller, utan att svara enligt 8 kap., medverkar till fram- ställning, som är avsedd att införas i tryckt skrift, såsom författare eller annan upphovsman eller såsom utgivare och därigenom gör sig skyldig till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft40"&gt;1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befat- tning med hemlig uppgift, upp- ror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft9"&gt;2. oriktigt utlämnande av all- män handling som &lt;SPAN class="ft44"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;är till- gänglig för &lt;SPAN class="ft44"&gt;envar &lt;/SPAN&gt;eller tillhanda- hållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gär- ningen är uppsåtlig; eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som &lt;SPAN class="ft44"&gt;angivas &lt;/SPAN&gt;i särskild lag,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;gäller &lt;/SPAN&gt;om ansvar för sådant brott vad &lt;SPAN class="ft9"&gt;i lag &lt;/SPAN&gt;är stadgat&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2010:1409.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft18"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395366x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2012:95 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;Om någon anskaffar uppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;Om någon anskaffar uppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft16"&gt;eller underrättelse i sådant syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;eller underrättelse i sådant syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;som avses i 1 kap. 1 § fjärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;som avses i 1 kap. 1 § fjärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;stycket och därigenom gör sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;stycket och därigenom gör sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;skyldig till brott som &lt;SPAN class="ft44"&gt;angives &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;skyldig till brott som &lt;SPAN class="ft44"&gt;anges &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;förevarande paragrafs första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;förevarande paragrafs första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft16"&gt;stycke 1, gäller &lt;SPAN class="ft63"&gt;om ansvar härför&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;stycke 1, gäller &lt;SPAN class="ft63"&gt;vad som är före-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p188 ft63"&gt;vad &lt;SPAN class="ft16"&gt;i lag &lt;/SPAN&gt;är stadgat&lt;SPAN class="ft16"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p189 ft70"&gt;skrivet &lt;SPAN class="ft17"&gt;i lag &lt;/SPAN&gt;om ansvar för brottet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Det som föreskrivs i 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen ska gälla också i fråga om förslag till föreskrifter som avses i första stycket 3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;Med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p155 ft16"&gt;beaktande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p158 ft9"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p153 ft9"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;angivna syftet med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;allmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p160 ft9"&gt;tryckfrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft35"&gt;såsom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p125 ft9"&gt;tryckfrihetsbrott anses följande gärningar, om de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;1. högförräderi, förövat med uppsåt att riket eller del därav &lt;SPAN class="ft46"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;med våldsamma eller &lt;SPAN class="ft46"&gt;eljest &lt;/SPAN&gt;lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del av riket &lt;SPAN class="ft46"&gt;skall sålunda &lt;/SPAN&gt;lös- ryckas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domar- makten &lt;SPAN class="ft46"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;med utländskt bistånd framtvingas eller hindras, &lt;SPAN class="ft46"&gt;såframt &lt;/SPAN&gt;gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft40"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;4 §&lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td5"&gt;&lt;P class="p191 ft65"&gt;Med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td106"&gt;&lt;P class="p155 ft65"&gt;beaktande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td6"&gt;&lt;P class="p169 ft16"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p168 ft65"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft65"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p167 ft9"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;angivna syftet med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p167 ft9"&gt;allmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;tryckfrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft71"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;såsom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p167 ft9"&gt;tryckfrihetsbrott anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;följande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft9"&gt;gärningar, om de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;1. högförräderi, förövat med uppsåt att riket eller del därav &lt;SPAN class="ft46"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;med våldsamma eller &lt;SPAN class="ft46"&gt;annars &lt;/SPAN&gt;lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del av riket &lt;SPAN class="ft46"&gt;ska på så sätt &lt;/SPAN&gt;lösryckas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, reger- ingen, riksdagen eller högsta domarmakten &lt;SPAN class="ft46"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;med utländskt bistånd framtvingas eller hind- ras, &lt;SPAN class="ft46"&gt;om &lt;/SPAN&gt;gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft40"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p51 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2002:906.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft18"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Författningsförslag SOU 2012:95&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;2. krigsanstiftan, &lt;SPAN class="ft44"&gt;såframt &lt;/SPAN&gt;fara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;2. krigsanstiftan, &lt;SPAN class="ft44"&gt;om &lt;/SPAN&gt;fara för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;för att riket &lt;SPAN class="ft44"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;invecklas i krig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;att riket &lt;SPAN class="ft54"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;invecklas i krig eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;eller andra fientligheter fram-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;fientligheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;framkallas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;kallas med utländskt bistånd;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;med utländskt bistånd;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;3. spioneri, varigenom någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p159 ft16"&gt;3. spioneri, varigenom någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;för att gå främmande makt &lt;SPAN class="ft44"&gt;till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;för att gå främmande makt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;handa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;obehörigen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;befordrar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;tillhanda &lt;SPAN class="ft9"&gt;obehörigen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;befordrar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;lämnar eller röjer uppgift rör-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;lämnar eller röjer uppgift rör-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;ande &lt;/SPAN&gt;försvarsverk, vapen, förråd,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;något&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p153 ft9"&gt;förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;vars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;import,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;export,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p154 ft54"&gt;tillverkningssätt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;uppenbarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p173 ft9"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;främmande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft70"&gt;underhandlingar, beslut, eller &lt;SPAN class="ft17"&gt;något&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;makt kan medföra men för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft11"&gt;förhållande &lt;SPAN class="ft54"&gt;i övrigt&lt;/SPAN&gt;, vars uppen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft70"&gt;Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p195 ft9"&gt;säkerhet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;vare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft16"&gt;barande för främmande makt kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;uppgiften är riktig eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;inte&lt;/SPAN&gt;;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;medföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;men&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p154 ft70"&gt;totalförsvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft63"&gt;eller eljest &lt;SPAN class="ft16"&gt;för &lt;/SPAN&gt;rikets &lt;SPAN class="ft16"&gt;säkerhet, vare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;sig uppgiften är riktig eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;ej;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;försök,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td118"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;förberedelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td119"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;försök,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;förberedelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;stämpling till sådant spioneri;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;stämpling till sådant spioneri;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p159 ft63"&gt;4. utlandsspioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;varigenom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;någon för att gå främmande makt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;sammanslutning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;tillhanda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;obehörigen befordrar, lämnar eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;röjer uppgift rörande något för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;hållande vars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft63"&gt;uppenbarande för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;främmande makt eller samman-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;slutning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p36 ft44"&gt;kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p173 ft44"&gt;medföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;allvarligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;men för en internationell militär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;insats som Sverige deltar i;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p159 ft70"&gt;försök, förberedelse eller stämp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;ling till sådant utlandsspioneri;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;4. &lt;/SPAN&gt;obehörig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p153 ft9"&gt;befattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;5. &lt;/SPAN&gt;obehörig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p173 ft9"&gt;befattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft16"&gt;hemlig uppgift, varigenom någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;hemlig uppgift, varigenom någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;utan syfte att gå främmande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;utan syfte att gå främmande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;makt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p155 ft44"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p173 ft44"&gt;handa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p154 ft44"&gt;obehörigen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;makt &lt;/SPAN&gt;tillhanda begår gärning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;befordrar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;lämnar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p28 ft44"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p154 ft44"&gt;röjer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;avses under 3 och uppgiften rör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft63"&gt;uppgift rörande något förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;något&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p153 ft44"&gt;förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;hemlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft44"&gt;av hemlig natur, vars uppen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;natur;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft63"&gt;barande för främmande makt kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft44"&gt;medföra men för rikets försvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft63"&gt;eller för folkförsörjningen vid krig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p28 ft44"&gt;krig föranledda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p154 ft54"&gt;utom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p196 ft44"&gt;ordentliga förhållanden eller eljest för rikets &lt;SPAN class="ft9"&gt;säkerhet, vare sig &lt;/SPAN&gt;upp- giften är riktig eller ej&lt;SPAN class="ft9"&gt;;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft9"&gt;försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig uppgift;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;stämpling till sådant brott, om detta är att anse som grovt, vid vilken bedömning särskilt &lt;SPAN class="ft55"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brotts- lige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig uppgift;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft9"&gt;stämpling till sådant brott, om detta är att anse som grovt, vid vilken bedömning särskilt &lt;SPAN class="ft44"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brotts- lige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom &lt;SPAN class="ft44"&gt;eller henne&lt;/SPAN&gt;;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft46"&gt;6. obehörig befattning med hemlig uppgift, varigenom någon utan syfte att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda begår gärning som avses under 4 och uppgiften rör något för- hållande av hemlig natur;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft44"&gt;försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig uppgift;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft46"&gt;stämpling till sådant brott, om detta är att anse som grovt, vid vilken bedömning särskilt ska beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller sammanslutning eller rörde förhållande av stor bety- delse eller innebar fara för människors liv eller hälsa, eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft18"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=37px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=22px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=20px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=32px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=27px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=18px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=7px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=15px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=37px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=43px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=18px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=18px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=32px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=22px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=15px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=15px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=38px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;5. &lt;/SPAN&gt;vårdslöshet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p202 ft11"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;hemlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;7. &lt;/SPAN&gt;vårdslöshet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;hemlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;uppgift,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p203 ft16"&gt;varigenom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td125"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;uppgift,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p204 ft16"&gt;varigenom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;någon av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;grov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;oaktsamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p170 ft71"&gt;begår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p154 ft63"&gt;gärning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;grov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p158 ft9"&gt;oaktsamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft63"&gt;antingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft70"&gt;som avses under 4&lt;SPAN class="ft17"&gt;;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;befordrar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p155 ft44"&gt;lämnar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p205 ft63"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;röjer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;sådan uppgift som avses under 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;eller 6, eller hanterar uppgiften så&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;att fara uppkommer för att någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;obehörig kan ta del av den&lt;SPAN class="ft16"&gt;;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;6&lt;/SPAN&gt;. uppror, förövat med upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;8&lt;/SPAN&gt;. uppror, förövat med upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;såt att statsskicket &lt;SPAN class="ft44"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;såt att statsskicket &lt;SPAN class="ft44"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;vapenmakt eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;eljest &lt;/SPAN&gt;med våld-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;vapenmakt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p206 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p157 ft44"&gt;annars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;samma medel omstörtas eller att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;våldsamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;omstörtas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;åtgärd eller beslut av stats-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller att åtgärd eller beslut av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;chefen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p203 ft16"&gt;regeringen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;statschefen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td91"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;regeringen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller högsta domarmakten &lt;SPAN class="ft44"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;dagen eller högsta domarmakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;sålunda &lt;/SPAN&gt;framtvingas eller hindras,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;ska på så sätt &lt;/SPAN&gt;framtvingas eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;såframt &lt;/SPAN&gt;gärningen innebär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p154 ft16"&gt;fara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;hindras, &lt;SPAN class="ft44"&gt;om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;gärningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;innebär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;för uppsåtets förverkligande;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;fara för uppsåtets förverkligande;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;försök,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;förberedelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;försök,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p44 ft16"&gt;förberedelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;stämpling till sådant uppror;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;stämpling till sådant uppror;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;7. &lt;/SPAN&gt;landsförräderi eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p154 ft16"&gt;lands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;9&lt;/SPAN&gt;. landsförräderi eller lands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;svek, i vad därigenom, då riket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;svek, i vad därigenom, då riket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;är i krig eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;eljest &lt;/SPAN&gt;i lag med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;är i krig eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;annars &lt;/SPAN&gt;i lag med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;delade bestämmelser om sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;delade bestämmelser om sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;brott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;äger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;tillämpning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p154 ft16"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;brott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;äger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p207 ft9"&gt;tillämpning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;missleder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p168 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;förråder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;dem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;missleder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p167 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p157 ft16"&gt;förråder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;dem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;som är verksamma för rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;som är verksamma för rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;försvar eller förleder dem till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;försvar eller förleder dem till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;myteri, trolöshet eller mod-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;myteri, trolöshet eller mod-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;löshet, förråder egendom som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;löshet, förråder egendom som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;av betydelse för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;totalförsvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;av betydelse för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;totalförsvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;begår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;liknande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p153 ft16"&gt;begår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft16"&gt;annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;liknande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;förrädisk gärning som är ägnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;förrädisk gärning som är ägnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;att medföra men för total-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;att medföra men för total-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;försvaret eller innefattar bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;försvaret eller innefattar bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;åt fienden;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;åt fienden;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;försök,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;förberedelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;försök,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p44 ft16"&gt;förberedelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;stämpling till sådant landsför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;stämpling till sådant landsför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;räderi eller landssvek;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;räderi eller landssvek;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft18"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2012:95 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p209 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;8. &lt;/SPAN&gt;landsskadlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td140"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;vårdslöshet, i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p159 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;10&lt;/SPAN&gt;. landsskadlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td119"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;vårdslöshet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;vad därigenom någon av oakt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;i vad därigenom någon av oakt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;samhet begår gärning som avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;samhet begår gärning som avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;under &lt;SPAN class="ft44"&gt;7&lt;/SPAN&gt;;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;under 9;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;9&lt;/SPAN&gt;. ryktesspridning till fara för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;11&lt;/SPAN&gt;. ryktesspridning till fara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;säkerhet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td140"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;varigenom, då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;säkerhet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;varigenom,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;riket är i krig eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;eljest &lt;/SPAN&gt;i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;då riket är i krig eller &lt;SPAN class="ft63"&gt;annars &lt;/SPAN&gt;i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;meddelade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;meddelade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td143"&gt;&lt;P class="p210 ft11"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p206 ft9"&gt;brott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;äger tillämpning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p206 ft9"&gt;brott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p153 ft9"&gt;äger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;tillämpning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;någon sprider falska rykten eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;någon sprider falska rykten eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td144"&gt;&lt;P class="p202 ft16"&gt;osanna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p156 ft9"&gt;påståenden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td144"&gt;&lt;P class="p202 ft16"&gt;osanna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p211 ft16"&gt;påståenden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;är ägnade att framkalla fara för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;är ägnade att framkalla fara för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;rikets säkerhet, eller till främ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;rikets säkerhet, eller till främ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;mande makt framför eller låter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;mande makt framför eller låter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;framkomma sådana rykten eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;framkomma sådana rykten eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;påståenden eller bland krigsmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;påståenden eller bland krigsmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;sprider falska rykten eller andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;sprider falska rykten eller andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;osanna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p212 ft9"&gt;påståenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p153 ft9"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;osanna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p212 ft16"&gt;påståenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p168 ft9"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;ägnade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p36 ft9"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;framkalla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;trolöshet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;ägnade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p213 ft9"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;framkalla trolöshet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller modlöshet;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller modlöshet;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;10. &lt;/SPAN&gt;uppvigling, varigenom någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;12. &lt;/SPAN&gt;uppvigling, varigenom någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;uppmanar eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;eljest &lt;/SPAN&gt;söker för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;uppmanar eller &lt;SPAN class="ft63"&gt;annars &lt;/SPAN&gt;söker för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;leda till brottslig gärning, svi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;leda till brottslig gärning, svi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;kande av medborgerlig skyl-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;kande av medborgerlig skyl-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;dighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p170 ft16"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ohörsamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;dighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p170 ft16"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ohörsamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;myndighet eller åsidosättande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;myndighet eller åsidosättande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;vad som åligger &lt;SPAN class="ft9"&gt;krigsman i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;krigsman&lt;SPAN class="ft54"&gt;s skyldighet &lt;/SPAN&gt;i tjänsten;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;tjänsten;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;11. &lt;/SPAN&gt;hets mot folkgrupp, vari-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;13&lt;/SPAN&gt;. hets mot folkgrupp, vari-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p166 ft9"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p210 ft9"&gt;hotar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p41 ft16"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p166 ft9"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;hotar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;uttrycker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;missaktning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;uttrycker missaktning för fol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;folkgrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td140"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;annan sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;kgrupp eller annan sådan grupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;grupp av personer med anspel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;av personer med anspelning på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ning på ras, hudfärg, nationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ras,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p214 ft16"&gt;hudfärg,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p170 ft9"&gt;nationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller etniskt ursprung, trosbe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;etniskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td147"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;ursprung,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;trosbekän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;kännelse eller sexuell läggning;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr13 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;nelse eller sexuell läggning;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft18"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Författningsförslag SOU 2012:95&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;12&lt;/SPAN&gt;. brott mot medborgerlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;14&lt;/SPAN&gt;. brott mot medborgerlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;frihet, varigenom någon utövar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;frihet, varigenom någon utövar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;olaga hot med uppsåt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;olaga hot med uppsåt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;påverka den allmänna åsikts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;påverka den allmänna åsikts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;bildningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p210 ft9"&gt;inkräkta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td142"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;bildningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p168 ft9"&gt;inkräkta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;handlingsfriheten inom politisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;handlingsfriheten inom politisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;organisation eller yrkes- eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;organisation eller yrkes- eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft16"&gt;näringssammanslutning och däri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;näringssammanslutning och däri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;genom sätter &lt;NOBR&gt;yttrande-,&lt;/NOBR&gt; för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;genom sätter &lt;NOBR&gt;yttrande-,&lt;/NOBR&gt; för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft16"&gt;samlings- eller föreningsfriheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;samlings- eller föreningsfriheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;i fara;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;i fara;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;försök till sådant brott mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;försök till sådant brott mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;medborgerlig frihet;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;medborgerlig frihet;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;13. &lt;/SPAN&gt;olaga våldsskildring, vari-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;15. &lt;/SPAN&gt;olaga våldsskildring, vari-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;genom någon i bild skildrar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;genom någon i bild skildrar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;sexuellt våld eller tvång med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;sexuellt våld eller tvång med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft11"&gt;uppsåt att bilden sprids, om inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;uppsåt att bilden sprids, om inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;gärningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;hänsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;gärningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;hänsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;omständigheterna är försvarlig;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;omständigheterna är försvarlig;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;14&lt;/SPAN&gt;. förtal, varigenom någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;16&lt;/SPAN&gt;. förtal, varigenom någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;utpekar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td149"&gt;&lt;P class="p156 ft9"&gt;annan såsom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;brottslig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;utpekar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td149"&gt;&lt;P class="p156 ft9"&gt;annan såsom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;brottslig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;eller klandervärd i sitt levnads-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;eller klandervärd i sitt levnads-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;sätt eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;eljest &lt;/SPAN&gt;lämnar uppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;sätt eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;annars &lt;/SPAN&gt;lämnar uppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft11"&gt;som är ägnad att utsätta denne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;som är ägnad att utsätta denne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft11"&gt;för andras missaktning, och, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft11"&gt;för andras missaktning, och, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;den förtalade är avliden, gär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;den förtalade är avliden, gär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;ningen är sårande för de efter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;ningen är sårande för de efter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;levande eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;eljest &lt;/SPAN&gt;kan anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;levande eller &lt;SPAN class="ft44"&gt;annars &lt;/SPAN&gt;kan anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;kränka den frid, som bör till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;kränka den frid, som bör till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft11"&gt;komma den avlidne, dock &lt;SPAN class="ft54"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;komma den avlidne, dock &lt;SPAN class="ft44"&gt;inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;det med hänsyn till omständig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;om det med hänsyn till om-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft11"&gt;heterna var försvarligt att lämna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;ständigheterna var försvarligt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft11"&gt;uppgift i saken och han visar att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;lämna uppgift i saken och han&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;uppgiften var sann eller att han&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;visar att uppgiften var sann eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;hade skälig grund för den;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;att han hade skälig grund för den;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;15. &lt;/SPAN&gt;förolämpning, varigenom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;17&lt;/SPAN&gt;. förolämpning, varigenom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;smädar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;smädar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;kränkande tillmäle eller beskyll-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;kränkande tillmäle eller beskyll-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;ning eller genom annat skymf-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;ning eller genom annat skymf-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ligt beteende mot honom;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ligt beteende mot honom;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft18"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2012:95 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;16&lt;/SPAN&gt;. olaga hot, varigenom någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;18. &lt;/SPAN&gt;olaga hot, varigenom någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;hotar annan med brottslig gär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;hotar annan med brottslig gär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ning på ett sätt som är ägnat att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;ning på ett sätt som är ägnat att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;hos den hotade framkalla all-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;hos den hotade framkalla all-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;varlig fruktan för egen eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;varlig fruktan för egen eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;annans säkerhet till person eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;annans säkerhet till person eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;egendom;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;egendom;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;17&lt;/SPAN&gt;. hot mot tjänsteman, vari-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;19. &lt;/SPAN&gt;hot mot tjänsteman, vari-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;genom någon med hot om våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;genom någon med hot om våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;förgriper sig på annan i hans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;förgriper sig på annan i hans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;myndighetsutövning, i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p41 ft16"&gt;annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;myndighetsutövning, i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;där samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;skydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;verksamhet där &lt;SPAN class="ft63"&gt;det finns &lt;/SPAN&gt;samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;åtnjuts &lt;/SPAN&gt;som är förenat med myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;skydd som är förenat med myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;dighetsutövning eller vid biträde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;dighetsutövning eller vid biträde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;till åtgärd som omfattas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;till åtgärd som omfattas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;sådant skydd, för att tvinga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;sådant skydd, för att tvinga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;honom till eller hindra honom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;honom till eller hindra honom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;från åtgärd däri eller hämnas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;från åtgärd däri eller hämnas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p216 ft16"&gt;åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;varigenom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p211 ft16"&gt;åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p173 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;varigenom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;någon sålunda förgriper sig mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;någon sålunda förgriper sig mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;den som tidigare utövat sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;den som tidigare utövat sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller biträtt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p41 ft16"&gt;därvid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller biträtt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;därvid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;för vad denne däri gjort eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;för vad denne däri gjort eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;underlåtit;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;underlåtit;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;försök eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p160 ft9"&gt;förberedelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;försök eller förberedelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p217 ft9"&gt;hot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p158 ft9"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;tjänsteman,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p217 ft9"&gt;hot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;tjänsteman,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;såvida &lt;SPAN class="ft44"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;brottet, om det full-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;såvida &lt;SPAN class="ft44"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;brottet, om det full-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;bordats, skulle ha varit att anse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;bordats, skulle ha varit att anse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;som ringa;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;som ringa;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;18&lt;/SPAN&gt;. övergrepp i rättssak, vari-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;20&lt;/SPAN&gt;. övergrepp i rättssak, vari-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;genom någon med hot om våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;genom någon med hot om våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;angriper annan för att denne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;angriper annan för att denne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;gjort anmälan, fört talan, avlagt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;gjort anmälan, fört talan, avlagt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;vittnesmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;annars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;vittnesmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;annars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;förhör &lt;SPAN class="ft44"&gt;avgett &lt;/SPAN&gt;utsaga hos en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;förhör &lt;SPAN class="ft44"&gt;lämnat &lt;/SPAN&gt;utsaga hos en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;domstol eller annan myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;domstol eller annan myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller för att hindra annan från en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;eller för att hindra annan från en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p216 ft16"&gt;åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;varigenom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p211 ft16"&gt;åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p173 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td153"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;varigenom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;någon med hot om gärning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;någon med hot om gärning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;medför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;lidande,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;skada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;medför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p155 ft9"&gt;lidande,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;skada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;olägenhet angriper annan för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;olägenhet angriper annan för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395373x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p218 ft9"&gt;denne avlagt vittnesmål eller annars &lt;SPAN class="ft44"&gt;avgett &lt;/SPAN&gt;utsaga vid förhör hos en myndighet eller för att hindra honom från att &lt;SPAN class="ft44"&gt;avge &lt;/SPAN&gt;en sådan utsaga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft9"&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p125 ft9"&gt;denne avlagt vittnesmål eller annars &lt;SPAN class="ft44"&gt;lämnat &lt;/SPAN&gt;utsaga vid förhör hos en myndighet eller för att hindra honom från att &lt;SPAN class="ft44"&gt;lämna &lt;/SPAN&gt;en sådan utsaga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft18"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395374x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft37"&gt;lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft9"&gt;Härmed föreskrivs att 5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td155"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td156"&gt;&lt;P class="p222 ft12"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td155"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p25 ft44"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td155"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td156"&gt;&lt;P class="p223 ft9"&gt;3 §&lt;SPAN class="ft48"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft10"&gt;Om någon lämnar ett meddelande, som avses i 1 kap. 2 §, eller, utan att svara enligt 6 kap., medverkar till en framställning som är avsedd att offentliggöras i ett radioprogram eller en teknisk upptagning, som författare eller annan upphovsman eller genom att framträda i radioprogrammet och därigenom gör sig skyldig till&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft9"&gt;1. högförräderi, spioneri, grovt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;1. högförräderi, spioneri, grovt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;spioneri, grov obehörig befatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;spioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p169 ft63"&gt;utlandsspioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p23 ft44"&gt;grovt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p158 ft9"&gt;med hemlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;uppgift,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;utlandsspioneri&lt;SPAN class="ft9"&gt;, grov obehörig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;uppror, landsförräderi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td157"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;lands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;befattning med hemlig uppgift,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;svek&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;eller försök, förberedelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;uppror,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;landsförräderi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;lands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller stämpling till sådant brott;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;svek eller försök, förberedelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td157"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;eller stämpling till sådant brott;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;2. oriktigt utlämnande av all-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;2. oriktigt utlämnande av all-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;män handling som &lt;SPAN class="ft44"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;är till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;män handling som &lt;SPAN class="ft44"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;är till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;gänglig för &lt;SPAN class="ft44"&gt;envar &lt;/SPAN&gt;eller till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;gänglig för &lt;SPAN class="ft44"&gt;var och en &lt;/SPAN&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;handahållande av sådan handling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;tillhandahållande av sådan hand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;i strid med myndighets för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ling i strid med myndighets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;behåll vid dess utlämnande, när&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;förbehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;vid dess utlämnande,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;gärningen är uppsåtlig; eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;när gärningen är uppsåtlig; eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i särskild lag,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft9"&gt;gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för sådant brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Om någon anskaffar en uppgift eller underrättelse i sådant syfte som avses i 1 kap. 2 § och därigenom gör sig skyldig till brott som anges i första stycket 1, gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2010:1410.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395375x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p227 ft38"&gt;Det som föreskrivs i 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen om särskilt lagstiftningsförfarande ska gälla också i fråga om förslag till föreskrifter som avses i första stycket 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft9"&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft18"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395376x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft37"&gt;ändring i lagen (2007:979) om åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft37"&gt;för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft9"&gt;Härmed förskrivs att 1 § lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft70"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft9"&gt;1 §&lt;SPAN class="ft48"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation enligt 27 kap. 18 § första stycket rättegångsbalken, hemlig över- vakning av elektronisk kommunikation enligt 27 kap. 19 § första stycket rättegångsbalken eller hemlig kameraövervakning enligt 27 kap. 20 a § första stycket rättegångsbalken får meddelas, om det med hänsyn till omständigheterna finns särskild anledning att anta att en person kommer att utöva brottslig verksamhet som innefattar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;sabotage eller grovt sabotage enligt 13 kap. 4 eller 5 § brotts- balken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, kap- ning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabo- tage enligt 4 § samma kapitel,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;uppror, väpnat hot mot laglig ordning eller brott mot med- borgerlig frihet enligt 18 kap. 1, 3 eller 5 § brottsbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p121 ft40"&gt;4. högförräderi, krigsan- stiftan, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift eller grov olovlig underrättelseverksamhet enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6 eller 8 § eller 10 § tredje stycket brottsbalken,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p121 ft9"&gt;4. högförräderi, krigsan- stiftan, spioneri, grovt spioneri, &lt;SPAN class="ft44"&gt;utlandsspioneri, grovt utlands- spioneri, &lt;/SPAN&gt;grov obehörig befatt- ning med hemlig uppgift, grov olovlig underrättelseverksamhet &lt;SPAN class="ft44"&gt;mot Sverige, mot främmande makt eller mot person &lt;/SPAN&gt;enligt 19 kap. 1, 2, 5, &lt;SPAN class="ft44"&gt;5 a, &lt;/SPAN&gt;6 eller 8 § eller 10 § &lt;SPAN class="ft44"&gt;andra stycket, 10 a § andra stycket eller 10 b § andra &lt;/SPAN&gt;stycket brottsbalken,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p51 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2012:286.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft18"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395377x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p231 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terro- ristbrott, grovt brott enligt 3 § andra stycket lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller grovt brott enligt 6 § lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;mord, dråp, grov misshandel, människorov eller olaga frihets- berövande enligt 3 kap. 1, 2 eller 6 § eller 4 kap. 1 § eller 2 § första stycket brottsbalken i avsikt att påverka offentliga organ eller den som yrkesmässigt bedriver nyhetsförmedling eller annan jour- nalistik att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd eller att hämnas en åtgärd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft9"&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft18"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395378x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft37"&gt;lag om ändring i lagen (2008:854) om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft37"&gt;åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft9"&gt;Härmed föreskrivs att 1 § i lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft70"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft9"&gt;1 §&lt;SPAN class="ft48"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Denna lag gäller vid förundersökning angående&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;sabotage eller grovt sabotage enligt 13 kap. 4 eller 5 § brotts- balken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;uppror, väpnat hot mot laglig ordning, olovlig kårverksamhet eller brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 1, 3, 4 eller 5 § brottsbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;4. högförräderi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;krigsan-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;4. högförräderi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;krigsan-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;stiftan, spioneri, grovt spioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;stiftan, spioneri, grovt spioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;obehörig befattning med hemlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft44"&gt;utlandsspioneri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p235 ft44"&gt;grovt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft63"&gt;utlands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;uppgift, grov obehörig befatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;spioneri, &lt;/SPAN&gt;obehörig befattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ning med hemlig uppgift eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;med hemlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;uppgift, grov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;olovlig underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;obehörig befattning med hemlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6, 7, 8 eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;uppgift eller olovlig underrät-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;10 § brottsbalken,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;telseverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p163 ft44"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft63"&gt;Sverige,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;mot främmande makt eller mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;person &lt;/SPAN&gt;enligt 19 kap. 1, 2, 5, &lt;SPAN class="ft44"&gt;5 a,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;6, 7, 8, 10, &lt;/SPAN&gt;10 a eller 10 b § &lt;SPAN class="ft9"&gt;brottsbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;5. företagsspioneri enligt 3 § lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter, om det finns anledning att anta att gärningen har begåtts på uppdrag av eller har understötts av en främmande makt eller av någon som har agerat för en främmande makts räkning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2010:301.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395379x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p231 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terro- ristbrott, brott enligt 3 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller brott enligt lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekry- tering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–6,&lt;/NOBR&gt; om sådan gärning är belagd med straff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft9"&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft18"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;


&lt;P class="p241 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Direktiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;I direktiven (se bilaga 1) anges att utredningen ska analysera om den nuvarande lagstiftningen i 19 kap. brottsbalken är ändamåls- enlig och ger ett tillräckligt skydd mot främmande makts under- rättelseverksamhet. Vidare anges att utredningen bl.a. ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;analysera om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen har en lämplig utformning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;ta ställning till om skyddet mot industriellt och politiskt spio- nage som bedrivs av främmande makt behöver förstärkas, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;klargöra om det finns behov av förändring av den straffrättsliga regleringen beträffande främmande makts dolda underrättelse- verksamhet som bedrivs med hemliga och konspirativa metoder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft9"&gt;Vid bedömningen av om en förändring av straffansvaret i 19 kap. brottsbalken är lämplig och motiverad ska utredningen beakta om åtgärder som inte är av straffrättslig natur kan antas få motsvarande effekt. Det ingår i uppdraget att lämna fullständiga författningsför- slag där lagstiftning bedöms vara nödvändig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;I direktiven anges vidare att utredningen särskilt ska beakta de grundläggande fri- och rättigheterna samt de konsekvenser som eventuella förändringar i 19 kap. brottsbalken får på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. Utredningen ska också beakta avgränsningen mot bestämmelserna i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft18"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Bakgrunden till uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Enligt direktiven har Säkerhetspolisen, i samråd med Åklagar- myndigheten, påtalat ett behov av ett stärkt skydd för staten när främmande makt bedriver obehörig underrättelseverksamhet mot Sverige. Under de senaste decennierna har det skett en förändring av det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. Enligt Säker- hetspolisen har även den underrättelseverksamhet som sker i Sverige av främmande makt förändrats. Tidigare tog den framför allt sikte på information inom militära områden men den inriktar sig i dag alltmer mot forskning och utveckling inom civila områ- den. Även politiskt spionage förekommer enligt Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen har angett att förändringarna har inneburit att den nuvarande strafflagstiftningen inte ger ett tillräckligt skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Särskilt om analysen av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Spioneribestämmelsen (19 kap. 5 § brottsbalken) är tillämplig endast när det är fråga om uppgifter rörande något förhållande vars uppen- barande för främmande makt kan medföra men för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet. Enligt vad som anges i direktiven har Säkerhetspolisen gjort gällande att omläggningen av inrikt- ningen av främmande makts underrättelseverksamhet i Sverige har medfört att bestämmelsens avgränsning är mindre lämplig. Enligt Säkerhetspolisen är det sällan möjligt att fastställa att ett uppen- barande av de enskilda uppgifterna har medfört sådant men som avses i spioneribestämmelsen när det är fråga om underrättelse- inhämtning som riktas mot forskning och utveckling inom civila områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft10"&gt;En annan förändring av betydelse för spioneribestämmelsens tillämpningsområde är det ökande samarbetet med andra länder. Försvarsmakten bedriver i dag en stor del av sin verksamhet i s.k. utlandsmissioner. I direktiven anges att det intresse som finns av att skydda uppgifter om rikets försvar därför kan ha vidgats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Mot bakgrund av ovan beskrivna förändringar har utredningen i uppgift att analysera om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen har en lämplig utformning eller om det behöver ändras samt att ta ställning till om andra förändringar av det straffbara området behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft18"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td161"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td162"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;Om utredningen föreslår förändringar av &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; ska den även ta ställning till om motsvarande rekvisit i bestämmelserna om obehörig befattning med hemlig uppgift, vårdslöshet med hemlig uppgift och olovlig underrättelseverksamhet (19 kap. &lt;NOBR&gt;7–10&lt;/NOBR&gt; §§ brotts- balken) bör ändras. När det gäller olovlig underrättelseverksamhet anges särskilt att utredningen även ska analysera begreppet ”annan främmande makts säkerhet” i relation till internationella orga- nisationer och föreslå de förändringar som kan behövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;I direktiven behandlas även frågan om underlaget för pröv- ningen av &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet.&lt;/NOBR&gt; Säkerhetspolisen har pekat på komplexi- teten vid prövningen av rekvisitet, särskilt vid misstanke om under- rättelseverksamhet som har en annan inriktning än mot rikets för- svar. Utredningens uppgift är att undersöka hur bättre förutsätt- ningar kan skapas för att bedöma &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;(Utredningens överväganden när det gäller &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; redo- visas i avsnitt 5.4.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;1.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Särskilt om dold underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft12"&gt;som bedrivs med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Enligt Säkerhetspolisen utgör en dold underrättelseverksamhet som bedrivs med hemliga och konspirativa metoder i sig en säker- hetsrisk och något som kan hota rikets säkerhet oavsett om verk- samheten avser inhämtning av känsliga uppgifter eller inte. Trots det saknas ett straffbud som uttryckligen tar sikte på sådan under- rättelseverksamhet. Även om spioneri och olovlig underrättelse- verksamhet är straffbelagt på &lt;NOBR&gt;försöks-,&lt;/NOBR&gt; stämplings- och förberedel- sestadiet anser Säkerhetspolisen att den nuvarande lagstiftningen är otillräcklig eftersom det i ett så tidigt skede är svårt att avgöra mot vilka intressen som den misstänkta verksamheten i första hand riktas och om verksamheten har medfört sådant men som krävs enligt spioneribestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft38"&gt;Utredningen har i uppgift att utreda om det finns behov av en förändrad straffrättslig reglering. Om utredningen anser att det finns ett sådant behov ska det särskilt övervägas om det är möjligt att utforma en väl avgränsad och effektiv lagstiftning som tar i beaktande alla de motstående intressen som kan finnas, däribland yttrandefrihet och informationsfrihet. En given utgångspunkt är enligt direktiven att den underrättelseverksamhet som andra stater&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft18"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;bedriver legitimt eller som öppet deklarerats för svenska myndig- heter inte ska påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft42"&gt;(Utredningens överväganden när det gäller dold underrättelse- verksamhet som sker med hemliga och konspirativa metoder redo- visas i kapitel 7.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Avgränsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Mot bakgrund av vad som anges i direktiven har vi avgränsat våra överväganden till frågor som gäller otillåten underrättelseverksam- het som bedrivs av främmande makt och som riktar sig mot svenska intressen. Det innebär att vår översyn av 19 kap. brottsbal- ken endast har omfattat bestämmelserna om spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift, vårdslöshet med hemlig uppgift samt olovlig underrättelseverksamhet. Avgränsningen har också inneburit att vi inte har tagit ställning till ett eventuellt behov av förändringar när det gäller underrättelseverksamhet som t.ex. en s.k. kriminell organisation kan antas stå bakom (se avsnitt 5.4.1). Vidare omfattar våra överväganden enbart sådan underrättelseverk- samhet som kan sägas rikta sig mot ett statligt intresse (se dock avsnitt 8.5 angående s.k. flyktingspionage).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Hur arbetet har bedrivits&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Utredningsarbetet påbörjades i maj 2010 och har bedrivits på sed- vanligt sätt med regelbundna sammanträden. Utredningen har sammanträtt vid sammanlagt 22 tillfällen. Däremellan har sekretari- atet haft fortlöpande kontakter med experterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Det har ingått i utredningsuppdraget att undersöka och beskriva vilket skydd några andra med Sverige jämförbara länder, i första hand de nordiska, har mot främmande makts underrättelseverk- samhet och hur deras straffbestämmelser är utformade. En sådan undersökning har genomförts av den tidigare sekreteraren, senare experten, Thomas Kaevergaard på grundval av utländsk lagtext och i förekommande fall förarbeten, doktrin och rättspraxis. Utred- ningen har också skriftligen inhämtat kompletterande upplysningar från Danmark, Finland och Norge om innehållet i respektive lands strafflagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft18"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2012:95 Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft9"&gt;Utredningen har samrått med Yttrandefrihetskommittén (Ju 2003:04) och Utredningen om säkerhetsskyddslagen (Ju 2011:14). Vidare har utredningen följt arbetet med betänkandena Förstärkt skydd för företagshemligheter (SOU 2008:63) och Hemliga tvångs- medel mot allvarliga brott (SOU 2012:44).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft18"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;2 Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Om underrättelseverksamhet och dess aktörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;I detta avsnitt lämnas en allmänt hållen redogörelse för underrät- telseverksamhet, dess organisation och aktörer, arbetssätt och omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Redogörelsen bygger i stor utsträckning på upplysningar som under utredningsarbetet har lämnats av experterna från Säkerhets- polisen och Försvarsmakten (den militära underrättelse- och säker- hetstjänsten, Must) samt uppgifter ur litteratur på området. Vissa uppgifter har också kunnat inhämtas från offentligt tryck. Beskriv- ningen av underrättelseverksamhet har måst hållas generell för att undvika att hemliga uppgifter om enskilda ärenden och berörda myndigheters arbetsformer röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Allmänt om underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;Underrättelseverksamhet och spioneri är inte samma sak. Det sam- bandet får anses råda att spioneri är underrättelseverksamhet, men all underrättelseverksamhet är inte spioneri. Spioneri är etiketten på en form av olaglig underrättelseverksamhet. All underrättelseverk- samhet är inte i sig rättsstridig, ens om den riktar sig mot uppgifter om stater och staternas intressen av skiftande slag. Verksamheten kan också bedrivas helt öppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft40"&gt;Underrättelseverksamhet kan sägas bestå i att samla in och ställa samman information och att på grundval av det samlade materialet göra bedömningar, t.ex. om en kommande händelseutveckling. I mer inskränkt mening avser begreppet den verksamhet som syftar till att kartlägga främmande makters förhållanden. Underrättelse- verksamheten tar inte fasta på vilka förhållanden som helst, utan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft18"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395386x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;specifikt frågor som rör andra aktörer i en yttre miljö: &lt;SPAN class="ft44"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;län- ders politik, &lt;SPAN class="ft44"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;företags utvecklingsmöjligheter och &lt;SPAN class="ft44"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;parti- ers faktiska överväganden.&lt;SPAN class="ft48"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;All underrättelseverksamhet avser dock inte länder eller konkur- renter. Den kan också avse andra förhållanden i omvärlden, även nationella förhållanden. Polisen bedriver t.ex. kriminalunderrättel- severksamhet genom insamling, bearbetning och analys av upp- gifter för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Till begreppet underrättelseverksamhet anknyter begreppet ”underrättelsetjänst”. Detta begrepp ger verksamheten en mer formell, officiell eller organisatorisk prägel. Underrättelsetjänsten bedriver underrättelseverksamhet exempelvis för en stats räkning. Också här handlar det om att inhämta, bearbeta och delge infor- mation som underlag för beslut (jfr Underrättelsetjänsten – en översyn, SOU 1999:37 s. 64). Verksamheten kan omfatta militära, politiska, ekonomiska, etniska och religiösa förhållanden. Inhämt- ning sker genom såväl öppna som hemliga källor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Underrättelsetjänst handlar i första hand om att följa främ- mande makters eller organisationers verksamhet och att upptäcka de konkreta hot denna verksamhet kan utmynna i eller utsättas för. Den kan bidra till förändrade slutsatser om skeenden i omvärlden och hos mottagaren leda till olika dispositioner.&lt;SPAN class="ft84"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Spioneri &lt;/SPAN&gt;är också underrättelseverksamhet och kan utgöra en del av underrättelsetjänsters verksamhet. Ofta handlar det om att utan den rättmätige innehavarens samtycke inhämta information som är hemlig eller förtrolig. Spioneri kan avse insamling av uppgifter som rör en främmande makts militär, industri eller politik till förmån för en annan stat. Verksamheten är till sin natur dold eller konspi- ratorisk. Begreppet kan sägas omfatta mer kvalificerade former av olaglig underrättelseverksamhet (spioneri som omfattar förhållan- den i det egna landet betraktas ofta som något landsförrädiskt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft40"&gt;I samband med diskussioner om underrättelseverksamhet och underrättelsetjänst förekommer begreppet &lt;SPAN class="ft51"&gt;säkerhetstjänst&lt;/SPAN&gt;. Denna har till uppgift att skydda den egna organisationen och dess verk- samhet mot obehöriga intrång.&lt;SPAN class="ft85"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;På ett högre plan har säkerhets- tjänsten till uppgift att skydda landet mot verksamhet som hotar landets inre eller yttre säkerhet. I säkerhetstjänsten ingår säkerhets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Agrell, Konsten att gissa rätt – Underrättelsevetenskapens grunder, 1998, s. 21 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Jfr Agrell, a.a, s. 22.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Agrell, a.a., s. 22.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395387x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;skydd och säkerhetsunderrättelsetjänst. Det senare avser inhämt- ning, bearbetning (och analys) och delgivning av uppgifter som rör säkerhetshotande verksamhet. Ett exempel på säkerhetsunderrät- telsetjänst är kontraspionage. (Se SOU 2002:87, s. 55 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Kort om utvecklingen från första världskriget och framåt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Vid första världskrigets utbrott hade samtliga stormakter utom USA väl utvecklade organisationer för underrättelseinhämtning och de flesta försvarsmakter hade underrättelsetjänster. Det var inte bara de krigförande staterna som höll sig med spionorganisa- tioner utan också neutrala länder. Den utvecklingen fortsatte under andra världskriget. Både Tyskland och Storbritannien hade då utvecklat effektiva säkerhetstjänster, vilket gjorde det mycket svårt att framgångsrikt bedriva spionage i dessa länder. I de neutrala län- derna förekom dock en omfattande spioneriverksamhet under kriget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Efter andra världskrigets slut har underrättelseverksamhet, och spionage, ökat avsevärt, mycket till följd av det kalla kriget, då också de tekniska underrättelsemedlen fick allt större betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Slutet på det kalla kriget har lett till en ökad öppenhet mellan världens stater. Det har dock inte betytt att efterfrågan på under- rättelser har minskat. Teknikutvecklingen har också gjort det möj- ligt att effektivisera underrättelseinhämtningen. Intresseområdena för sådan verksamhet har ändrats, eller vidgats, men de traditionella områdena som försvar och politik är fortfarande betydelsefulla. Inte bara uppgifter som rör försvarsindustri, försvarsförmåga och liknande är av intresse för underrättelsetjänster utan också infor- mation om forskning och utveckling inom det civila området (flera underrättelsetjänster har i uppdrag att just främja det egna landets industri).&lt;SPAN class="ft88"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Den ständigt ökande användningen av informationstek- nologi och dess utveckling har skapat ytterligare åtkomstmöjlig- heter för den som vill skaffa underrättelser både om traditionella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Se Westerlund, Russian Intelligence Gathering for Domestic R &amp; D – Short Cut or Dead End for Modernisation”, FOI, 2010. Se också för förhållanden i USA bl.a. Annual Report to Congress on Foreign Collection and Industrial Espionage, 2008, Office of the National Counterintelligence Executive; Statement for the Record on the Worldwide Threat Assessment of the U.S. Intelligence Community for the House Permanent Select Committee on Intelligence, 2011, Office of the Director of National Intelligence; The National Counterintelligence Strategy of the United States of America, 2009, Office of the National Counterintelligence Executive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft18"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;”spioneriobjekt” och om nya områden. Samtidigt kan också infor- mationssystemen i sig vara angreppsobjekt, med potentiellt mycket omfattande skadeverkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Det torde också höra till helhetsbilden av ”underrättelsehotet” och underrättelseverksamheten av i dag att verksamheten inte bara utgår från stater utan också från terroristorganisationer och andra &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Organisation och aktörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;Allmänt om roller och uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Även om det finns andra underrättelseintressenter eller underrät- telsekonsumenter får det anses riktigt att hävda att underrättelse- inhämtning fortfarande i betydande utsträckning utgår från stater. En stat kan vilja skaffa sig information om ett annat lands för- svarsförmåga, forskning och utveckling inom olika områden, för- handlingspositioner, överväganden inför regeringsbeslut m.m. Viss sådan information kan inhämtas av den intresserade utan att den andra staten behöver besökas. Mycket av informationen finns i öppna källor som är tillgängliga på distans. Den tekniska utveck- lingen har varit sådan att information kan inhämtas även på andra sätt utan att informationsinnehavaren uppsöks. Signalspaning är ett exempel på en sådan metod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;Trots möjligheterna till underrättelseinhämtning på distans är det fortfarande vanligt att den eftersökta informationen inhämtas i den stat där den finns. För att lyckas med detta måste den intresse- rade få tillgång till informationen. Detta låter sig beträffande annat än offentliga uppgifter sällan göras genom att uppsöka myndig- heten eller företaget i fråga. Det kan också ha sina sidor att försöka ta sig in i organisationen genom att arbeta för den och på så sätt komma över uppgifterna. Detta är dock inte en utesluten metod – långsiktigheten i underrättelseinhämtningen är inte sällan betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;För att kunna komma över informationen krävs ofta en mer eller mindre fast plattform i det land där informationen finns. Verksamheten kräver också medhjälpare. Det behövs alltså någon form av organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;I många fall tar underrättelseverksamheten sin utgångspunkt i ett lands beskickning. Det är emellertid sällan som företrädare för en beskickning lyckas eller ens försöker skaffa information på egen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft18"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft10"&gt;hand. Ett sådant tillvägagångssätt är kanske framgångsrikt när det gäller iakttagelser av föremål och liknande som är belägna på olika platser i landet. Intresset, och möjligen också behovet, av att på sådant sätt skaffa information om exempelvis försvarsanläggningar kan tänkas vara typiskt sett mindre framträdande i dagens läge – erforderliga kartläggningar m.m. har redan gjorts genom observa- tioner eller genom utnyttjande av tillgänglig teknik för distans- inhämtning. Att inhämta information genom besök vid försvars- anläggningar och liknande är förstås inte heller riskfritt, eftersom det finns en viss upptäcktsrisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Det får därför antas vara vanligare att kontakter etableras med personer som direkt eller indirekt kan ha tillgång till den efterfrå- gade informationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Förutom att information inhämtas från eller med utgångspunkt i ett lands beskickning utnyttjas också bl.a. företag, civil och militär besöksverksamhet samt gästforskare och gäststudenter vid lärosäten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Den person som för ett främmande lands räkning har till upp- gift att skaffa information – själv eller med hjälp av någon annan – eller att bygga upp en organisation för anskaffande av information benämns ofta &lt;SPAN class="ft44"&gt;underrättelseofficer&lt;/SPAN&gt;. Han eller hon kan vara anställd i sitt hemlands underrättelse- eller säkerhetstjänst, men uppträder i mottagarlandet inte sällan som befattningshavare vid en beskick- ning (diplomatisk tjänst). En sådan befattning benämns i regel ”täckbefattning”. (Jfr Ds Ju 1979:6 s. 41.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Den person som underrättelseofficeren lyckas etablera samar- bete med benämns vanligen &lt;SPAN class="ft44"&gt;agent&lt;/SPAN&gt;. Agenten är fristående från underrättelse- eller säkerhetstjänsten i så måtto att han eller hon inte är anställd där (andra arrangemang kan säkert förekomma) utan får sitt uppdrag från underrättelseofficeren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;De personer som tjänstgör som underrättelseofficerare har ofta en akademisk utbildning. De får utbildning i bl.a. språk, psykologi och underrättelseverksamhet, inbegripet hur de ska agera samt värva och driva agenter. Viss diplomatisk utbildning ingår också.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Medan underrättelseofficerens roll är att ge uppdrag åt och att leda (”driva”) agenten, ankommer det alltså på agenten att anskaffa upplysningar. Också andra uppgifter kan förekomma. Anlitandet som agent behöver inte innebära att personen omedelbart träder i tjänst. Det förekommer s.k. vilande agenter, som inte träder i aktiv tjänst som spion på flera månader eller kanske rent av år. Det finns till och med exempel på att en värvad agent aldrig trätt i aktiv tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft18"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;Värvning av agenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;På plats i det land där det finns information som efterfrågas, men inte kan åtkommas på laglig väg, är det som framgått underrättelse- officerens uppgift att finna personer som kan ha tillgång till informationen (målsökningsfasen). Dessförinnan har underrät- telseofficeren fått i uppdrag att identifiera var den relevanta informationen finns (sökningsfasen). Den person som valts ut för värvning kartläggs därefter. Underrättelseofficeren studerar hur personens ekonomiska situation ser ut, kartlägger personlighet, familj, umgänge m.m. När en lämplig person har identifierats över- går förberedelserna i kontakttagande. Den första kontakten tycks alltid tillkomma av en slump. Det är fråga om helt oskyldiga kon- takter, t.ex. i träningslokaler eller affärer eller vid hundrastning. Därefter inleder underrättelseofficeren en ”charmoffensiv” i syfte att utveckla en bekantskap som efter hand fördjupas till vänskap. Den utvalde kanske bjuds på middagar eller idrottsliga eller kultu- rella evenemang. Han eller hon får efter hand oskyldiga testupp- drag som belönas för att inge en känsla av uppskattning och bety- delse. Vaksamheten och omdömet hos den utvalde bryts sakta ned. Denna fas kan ta lång tid, kanske flera år i vissa fall. Underrättelse- officeren rapporterar till sin uppdragsgivare under tiden och bedömningar görs av den tilltänkte agentens lämplighet. Efterhand övergår kontakterna i en värvningsfas. Den utvalde personen börjar bli van vid att lämna över uppgifter till underrättelseofficeren. Till sist kommer det kritiska ögonblicket, själva genombrytningen. Man börjar beröra känslig och hemlig information. Frågan är om den tilltänkte agenten är beredd att lämna ut sådan information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft9"&gt;När känslig information ska inhämtas sker det med höga krav på säkerheten. Kontakter tas under ”konspiratoriska” former, varvid olika antiövervakningsåtgärder genomförs (t.ex. omotiverade byten av färdmedel för att nå mötesplatsen). När agenten väl är värvad tilldelas han eller hon olika uppgifter. Vederbörande kan också förses med olika slags teknisk utrustning för fullgörande av upp- gifterna. Agenten kan få skriva rapporter som vidarebefordras till ”uppdragsstaten”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft38"&gt;I det fortsatta samarbetet mellan underrättelseofficeren och agenten används i stor utsträckning ”konspiratoriska” metoder, t.ex. döda brevlådor, anlitande av kurirer, kommunikation via satel- lit, gemensamt tillgängliga &lt;NOBR&gt;e-postkonton,&lt;/NOBR&gt; kortvågsradio för motta- gande av meddelanden och annan särskild kommunikationsutrust-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft18"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft9"&gt;ning samt att lämna meddelanden i bilder som skickas eller finns tillgängliga på internet. (Se bl.a. Ds Ju 1979:6 s. 41 f.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft9"&gt;Denna beskrivning utgår från att det är en underrättelseofficer som söker upp potentiella agenter. Det förekommer emellertid också att kontakt tas den omvända vägen, dvs. att någon uppsöker en underrättelseofficer eller annan företrädare för en stat och erbjuder sina tjänster som agent, s.k. &lt;NOBR&gt;”walk-in&lt;/NOBR&gt; agents”. Det är inte alla sådana kontakter som leder till att personen får uppdrag som agent. Det förekommer dock i viss utsträckning att personen tas om hand och ges den utbildning som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft9"&gt;Avslutningsvis ska här nämnas att ambitionen att som agenter värva personer med mer eller mindre direkt tillgång till efterfrågade uppgifter inte med nödvändighet innebär att det är svenska med- borgare eller permanent eller för längre tid här boende personer som söks. Vissa staters underrättelsetjänster föredrar att som agenter anlita egna landsmän här i landet, t.ex. gästforskare och studenter. Det behöver inte heller vara så att underrättelseofficeren nöjer sig med att värva en person som agent utan hon eller han kan anlita flera personer, varigenom inhämtningen av uppgifter blir mer fragmentiserad – var och en bidrar kanske med ett mindre antal uppgifter, men tillsammans ges en helhetsbild som avslöjar känsliga förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft12"&gt;Vem blir spion?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;Ett entydigt och allmängiltigt svar på den frågan är förmodligen inte möjligt att ge. Forskningen på området tycks inte vara särskilt omfattande. Det amerikanska forskningscentret Defense Personnel Security Research Center (PERSEREC) har sedan år 1986 drivit en databas med uppgifter från USA om spioneri och gärningar som anknyter till spioneri, t.ex. försök, anstiftan och stämpling. I data- basen fanns år 2008 uppgifter om 173 personer som under tiden &lt;NOBR&gt;1947–2007&lt;/NOBR&gt; ertappats med att vara spioner. Forskningscentret har sammanställt uppgifter från medier, avhandlingar och annan litte- ratur om fallen. PERSEREC publicerade sin tredje rapport under år 2008. Ett syfte med datainsamlingen och rapporterna är att finna indikatorer på spioneri och likartad verksamhet för att stärka säkerhetsskyddet och således motverka röjande av hemlig eller annars känslig information. Rapporten ”Changes in Espionage by&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft18"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395392x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Americans: &lt;NOBR&gt;1947–2007”&lt;SPAN class="ft88"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt; &lt;/SPAN&gt;delar in gärningsmännen i tre grupper med utgångspunkt i när brottsligheten inleddes. Den första gruppen avser perioden &lt;NOBR&gt;1947–1979,&lt;/NOBR&gt; den andra &lt;NOBR&gt;1980–1989&lt;/NOBR&gt; och den tredje avser &lt;NOBR&gt;1990–.&lt;/NOBR&gt; Vidare finns i rapporten ett fördjupat studium av 11 gärningsmän som inledde sin verksamhet från 2000. De insamlade uppgifterna har avsett biografiska data, anställning, säkerhetsklas- sificering, särdrag i den brottsliga verksamheten, drivkrafter och effekter. Av rapporten framgår sammanfattningsvis bl.a. följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;De flesta spionerna i undersökningen är män, även om det finns exempel på kvinnliga spioner. I studien har konstaterats att det skett en förskjutning mot något äldre gärningsmän: drygt 80 pro- cent var äldre än 30 år och knappt hälften var över 40 år. Det kon- stateras vidare att senare tids spioner är högre utbildade än tidigare grupper av gärningsmän. Ungefär två tredjedelar av gärningsmän- nen var födda i USA. Det konstateras att det skett en ökning av antalet spioner som har utländsk anknytning (släkt eller nära vänner utomlands) eller utländska affärs- eller yrkeskontakter. I gruppen gärningsmän som inlett sin brottslighet från år 1990 var ungefär två tredjedelar civilanställda och återstoden militärer. De uppgifter som gärningsmännen haft (lovlig) tillgång till har oftare klassificerats som hemliga (secret) än som särskilt hemliga (top secret). Antalet personer som inte haft tillgång till klassificerad information har ökat bland gärningsmännen. Dessa personer har använt olika metoder för att komma över skyddad information, bl.a. stöld eller utnyttjande av personer med tillgång till informa- tionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Sedan år 1990 har 84 procent av spionerna lyckats röja informa- tion. Från samma tid har 40 procent av spionerna avslöjats omedel- bart eller efter mindre än ett år, 41 procent lyckades vara aktiva i mellan ett och fem år och 19 procent var verksamma längre tid än fem år. Det framgår vidare att 67 procent av gärningsmännen begick spioneri frivilligt, dvs. utan att först ha värvats. Av de som blev värvade stod främmande underrättelsetjänster för värvningen i två tredjedelar av fallen. Det har konstaterats att länder i Asien och Sydostasien blivit vanligare som mottagare av information. Det- samma gäller länder i Central- och Sydamerika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Vad gäller drivkrafter att begå spioneri konstateras att från år 1990 har pengar varit den huvudsakliga drivkraften i bara sju pro- cent av fallen. I många fall var dock pengar en av flera drivkrafter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Technical Report &lt;NOBR&gt;08-05&lt;/NOBR&gt; March 2008, författad av Katherine L. Herbig, Northrop Grumman Technical Services.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft18"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;och då den starkaste. I övrigt drevs spionerna av dubbla lojaliteter, missnöje och bitterhet (hämndbegär), inställsamhet, tvång, spän- ning och självförverkligande. I 33 procent av samtliga 173 fall som finns i databasen har brottsligheten utlösts av någon form av per- sonligt problem, kris eller på annat vis omtumlande händelse, t.ex. skilsmässa, nära anhörigs eller väns dödsfall, förflyttning eller andras uppfattning om radikalt förändrat beteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;I rapporten redovisas som nämnts en mer fördjupad studie av de 11 senaste spioneribrotten sedan år 2000. Denna del av studien visar på fler gärningsmän som är naturaliserade medborgare i USA och flera som haft utländsk anknytning genom släkt eller vänner eller affärskontakter. Nio av de elva hade frivilligt erbjudit sig att spionera eller tagit initiativ till verksamheten själva. Flertalet av gärningsmännen omfattades av någon form av säkerhetsklassifi- cering. I sex av fallen var mottagaren en terroristgrupp eller hade sådana kopplingar. Inte i något av de elva fallen fick gärningsman- nen pengar, även om betalning begärts i några av fallen. Den främsta drivkraften var dubbla lojaliteter. Därefter kom missnöjd- het (bitterhet, hämnd för förment oförrätt) och försök att ställa in sig hos personer som kunde erbjuda status, förmåner och makt. Flera av gärningsmännen hade samlat på sig information för fram- tida bruk. Fyra av de elva gärningsmännen led av allvarliga psykiska eller emotionella problem som bidrog till deras försök att anskaffa eller röja uppgifter. Bruk av datorer och internet förekom i flera fall, vilket enligt rapporten visar på att spionage anpassat sig till moderna former för hur information skapas, lagras, återfinns och överförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft9"&gt;De personligheter som identifierats har beskrivits som grandi- osa, narcissistiska, manipulativa, impulsiva, spänningssökande, behov av att känna sig värdefull, lättleddhet, extrem lojalitet och omnipotens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Slutsatser som dragits av denna undersökning är att det som behövs för att skapa en spion är tillfälle, motiv, bristande inre kontroll och ineffektiv yttre kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft18"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395394x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Underrättelsekällor och källkategorier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Vilka metoder använder sig underrättelsetjänster av för att komma över information? Två huvudgrupper kan urskiljas: mänsklig insamling och teknisk insamling. När det gäller källkategorierna utgörs dessa av öppna och hemliga källor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;De flesta underrättelseorganisationer arbetar både med öppna och med hemliga, slutna, källor samt med mänsklig och teknisk insamling. För insamlingsarbetets organisation och utförande spelar skillnaden i tillvägagångssätt en avgörande roll. En rad över- väganden avgör om en agent ska skickas till eller verka i ett område eller om tekniska sensorer från för ändamålet lämplig plattform ska användas. De tekniska systemen medger automatik, snabbhet och massinhämtning. De anfäktas inte av tvivel. Människor å andra sidan kan göra flera iakttagelser av olika slag, även sådana som inte varit förutsedda.&lt;SPAN class="ft48"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Den &lt;SPAN class="ft46"&gt;mänskliga insamlingen &lt;/SPAN&gt;benämns ofta med akronymen HUMINT (av engelskans ”human intelligence”). Människor som underrättelsekällor har avsatt spår av skräck, svek och lidande genom historien. Att använda människor för ett överordnat syfte har alltid varit komplicerat och upphör aldrig att vara det. Männi- skor som går underrättelsetjänsters ärenden vet ibland om det, men i många fall har tanken aldrig slagit dem in. De tillhör den stora anonyma skaran i den mänskliga insamlingens lägsta division.&lt;SPAN class="ft88"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Här rör det sig uppenbarligen om personer som inte anlitats som agenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;De mänskliga underrättelsekällorna kan efter grad av tillgäng- lighet, behov av skydd, informationspotential och kvalitet beskrivas som en pyramid. I basen av pyramiden finns de oftast förekom- mande och minst komplicerade källorna. Det handlar om resenärer, journalister, lokalbefolkning, flyktingar m.fl. Högre upp i pyrami- den återfinns t.ex. politiska motståndsrörelser, exilgrupper eller exilregeringar. Många av dessa lämnar gärna information, men pålitligheten kan variera. I toppen av pyramiden finns de exklusiva källorna, avhoppare, spontanagenter, infiltratörer och informatörer. De har tillgång till specifik och med andra underrättelsemedel oåt- komlig information. De exklusiva källorna är de som kan ge mest, men som är svårast att komma åt och är förknippade med störst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Agrell, Konsten att gissa rätt – Underrättelseverksamhetens grunder, 1998, s. 83.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Agrell, a.a., s. 85 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395395x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;risker.&lt;SPAN class="ft88"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Betydelsen av dessa exklusiva källor är mest framträdande i tidiga skeden av en beslutsprocess – bakomliggande målsättningar och bevekelsegrunder liksom interna motsättningar. En enda väl placerad källa kan ge mer av konkret underrättelsevärde än alla andra tillgängliga insamlingsmetoder tillsammans.&lt;SPAN class="ft88"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Teknisk insamling &lt;/SPAN&gt;är ett samlingsbegrepp för ett stort antal olika underrättelsekällor ur vilka skilda typer av information kan hämtas. Det gemensamma för dessa insamlingsmetoder är användningen av instrument för att förstärka eller ersätta de mänskliga sinnena.&lt;SPAN class="ft88"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft9"&gt;Exempel på teknisk insamling är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;signals intelligence (SIGINT), i vilken också ingår kommunika- tionsspaning (COMINT) och elektronisk spaning (ELINT), dvs. olika former av inhämtning genom avlyssning av signaler,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;hacker/hacking intelligence (HACKINT), informationsinsam- ling genom intrång i datasystem,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;open source intelligence (OSINT), insamling från öppna källor, t.ex. internet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;picture intelligence (PICINT), där information inhämtas genom bildupptagning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft9"&gt;Information inhämtas inte bara från slutna, hemliga, källor utan också öppna sådana. Olika slag av öppna källor kan t.o.m. utgöra det centrala materialet för underrättelseanalysen. Med &lt;SPAN class="ft44"&gt;öppna källor &lt;/SPAN&gt;avses i allmänhet böcker, tidningar, tidskrifter och vetenskapliga publikationer. Hit hör också elektroniskt tillgängliga uppgifter i databaser och på internet. Begreppet avser alltså information som finns tillgänglig utan att särskilda insamlingsmetoder behöver till- gripas.&lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;Underrättelsevärdet i öppna källor varierar mellan olika käll- kategorier och mellan olika underrättelsefrågor. Problemet ligger i tolkning och analys. Att materialet är öppet innebär inte att det är lättåtkomligt och allt som i princip är tillgängligt är förstås inte lika intressant eller relevant. Även om materialet är lättåtkomligt kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Agrell, a.a., s. 86.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Agrell, a.a., s. 90.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Agrell, a.a., s. 95.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Agrell, a.a., s. 105.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395396x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Bakgrund SOU 2012:95&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;det krävas goda språkkunskaper eller olika slag av special- kompetenser för att tillgodogöra sig det.&lt;SPAN class="ft48"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;De öppna källorna kan bara utnyttjas till den gräns som bestäms av vad andra gjort tillgängligt eller underlåtit att göra otillgängligt. De öppna källorna lämnar, även där uppfinningsrikedomen är stor, ett begränsat utrymme för aktiv insamling av svåråtkomliga upp- gifter. De öppna källornas huvudsakliga värde ligger i ett mer begränsat bevakande av ett informationsflöde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Det viktigaste särdraget hos de &lt;SPAN class="ft46"&gt;slutna källorna &lt;/SPAN&gt;är deras förutsäg- barhet, kontrollerbarhet och penetrationsförmåga. Det handlar om källor som fortlöpande kan förutses producera material. Dessa källor utgör instrument: speciella organisationer, personal och utrustning, som kan inriktas mot specificerade mål och frågeställ- ningar. Den exklusiva karaktären hos insamlingsmedlen, deras penetrationsförmåga, gör det möjligt att komma åt också det som inte tillhandahålls eller aktivt undanhålls. Hur mycket mängden material än ökar och hur stor möda som än läggs ner på att insamla och utnyttja de uppgifter som är öppet tillgängliga så finns det förr eller senare en gräns som inte går att komma över och bortom vilken bara de specifika underrättelsemedlen kan verka.&lt;SPAN class="ft88"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Omfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft9"&gt;Flera stater som bedriver olovlig underrättelseverksamhet här i landet har visat sig ha en betydande kapacitet för inhämtning. Enligt Säkerhetspolisens bedömningar har mer än 15 länder under- rättelseofficerare på plats i Sverige. Det förekommer också inre- sande underrättelseofficerare, dvs. personer som inte är fast sta- tionerade här i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft40"&gt;Många stater anmäler att de har ett antal underrättelseofficerare på plats i Sverige som arbetar öppet. De anmälda bedöms utgöra omkring en fjärdedel av alla underrättelseofficerare som finns här i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Agrell ger följande exempel på öppet tillgängliga massdata som kan vara intressanta för besvarandet av utpräglade underrättelsefrågor (s. 108): Efter kriget vid Persiska viken 1991 tillsatte FN en särskild kommission med uppgift att övervaka förstörandet av Iraks arsenal av massförstörelsevapen och anläggningar för att utveckla sådana. Ett grundläggande problem för kommissionen och dess experter var att kartlägga arten och omfattningen av det irakiska vapenprogrammen, vilka de irakiska myndigheterna på alla sätt försökte maskera. Ett viktigt material fick kommissionen genom att spåra och samla uppgifter om tusentals irakiska studenter och gästforskare som helt öppet vistats vid olika lärosäten runt om i världen. För de enskilda länderna och universiteten hade allt förefallit okontroversiellt- vad irakierna sysslat med framgick först av den samlade bild som ingen tidigare ställt samman.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Agrell, a.a., s. 110.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;landet. Varje officer kan antas ha flera tiotal kontakter, vilka de underhåller med flera möten per år. Det sammanlagda antalet kon- takter här i landet mellan underrättelseofficerare och andra perso- ner kan alltså vara betydande. Det finns dock ett mörkertal. Under- rättelseinhämtning sker också från andra plattformar än ambassa- der och andra beskickningar, t.ex. företag, organisationer, lärosäten och nyhetsbyråer. Underrättelsepersonal kan även komma inre- sande för enstaka uppdrag för att sedan återvända till hemlandet. Sådana &lt;NOBR&gt;icke-traditionella&lt;/NOBR&gt; plattformar utgör sannolikt ett mycket större antal än de traditionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Det är alltså svårt att sätta något exakt tal på antalet underrättel- seofficerare och agenter i Sverige. Det kan emellertid enligt Säker- hetspolisen röra sig om från något under ett hundra upp till några hundra underrättelseofficerare och, med utgångspunkten att varje officer kan hantera &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; personer, mellan ett drygt hundratal till upp över tusen agenter. Därtill kommer agenter vid de &lt;NOBR&gt;icke-traditionella&lt;/NOBR&gt; underrättelseplattformarna. Enligt Säkerhetspolisens uppskattning uppgår det antal personer som kan misstänkas utöva brott eller planera att utöva brott mot rikets säkerhet till flera hundra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Underrättelseverksamheten bedrivs långsiktigt och systema- tiskt. Den pågår ständigt. Flera stater skjuter till mer medel för verksamheten och underrättelsetjänsternas mandat vidgas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Den främmande underrättelseverksamheten är inriktad mot flyktingar, dissidenter och diaspora, myndigheter, tredje part (utländska intressen här i landet), den centrala statsledningen och Regeringskansliet, teknik och forskning, det militära försvaret och militär teknologi, politisk påverkan, politiska institutioner och totalförsvaret i övrigt. Det pågår också underrättelseverksamhet mot Sverige som syftar till konflikt- och krigsförberedelser. Det är framför allt stater som står bakom denna verksamhet, även om det inte kan uteslutas att också vissa terroristorganisationer ägnar sig åt underrättelseverksamhet i någon utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft18"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p304 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Diplomatiska och konsulära befattningshavares ställning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Föregående kapitel har syftat till att beskriva hur underrättelse- verksamhet generellt sett bedrivs. Det har av denna redogörelse framgått att personer som är verksamma som s.k. underrättelseof- ficerare inte sällan har en täckbefattning vid sitt hemlands beskick- ning i den stat där verksamheten bedrivs. Det förekommer också att verksamheten som underrättelseofficer sker vid sidan av den diplomatiska eller konsulära befattningen, om än på uppdrag av den egna staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Då således en funktion vid en stats beskickning ofta utgör den plattform från vilken en underrättelseofficer verkar finns det anledning att i korthet redogöra för diplomatiska och konsulära befattningshavares rättsliga ställning. Sådana befattningshavare åtnjuter i betydande utsträckning ett särskilt skydd mot mottagar- landets straffrättsliga lagstiftning och mot ingripande vid misstanke om brott. De regler som gäller i detta avseende redovisas i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Diplomatiska befattningshavare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;Allmänt om rättsreglerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Bestämmelser om diplomaters (beskickningschefer, diplomatisk personal m.fl.) ställning finns i Wienkonventionen om diploma- tiska förbindelser av den 18 april 1961. Sverige har tillträtt kon- ventionen (SÖ 1967:1). Bestämmelserna införlivades i svensk rätt genom lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier, som ersatts av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;Konventionens innehåll i relevanta delar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft40"&gt;För att upprätta diplomatiska förbindelser och ständiga diploma- tiska beskickningar krävs de berörda staternas samtycke (artikel 2). En beskickningschef får inte ackrediteras förrän den mottagande staten beviljat vederbörande agremang (artikel 4). Den mottagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft18"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;staten är inte skyldig att redovisa skälen för sin vägran att bevilja agremang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Som utgångspunkt gäller att den sändande staten efter eget gottfinnande får utse medlemmarna av beskickningspersonalen, dvs. de personer som tillhör beskickningens diplomatiska, admi- nistrativa och tekniska personal samt dess tjänstepersonal (artikel 7). Den mottagande staten kan dock kräva att namnen på &lt;NOBR&gt;militär-,&lt;/NOBR&gt; marin- och flygattachéer i förväg underställs den för god- kännande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Varje stat har rätt att när som helst och utan att ge några skäl förklara beskickningschef eller medlem av den diplomatiska perso- nalen persona non grata eller annan anställd för icke önskvärd (artikel 9). Den sändande staten ska i sådant fall antingen återkalla den berörda personen eller entlediga honom eller henne från tjäns- ten vid beskickningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Enligt artikel 10 ska den mottagande statens utrikesministerium eller annat ministerium underrättas om utseende av beskicknings- medlem, hans eller hennes ankomst eller slutgiltiga avresa eller entledigande från tjänsten vid beskickningen. Underlåtenhet att lämna sådana meddelanden är inte sanktionerad på annat sätt än genom artikel 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;Beskickningslokaler är okränkbara och företrädare för den mottagande staten får inte utan beskickningschefens medgivande bereda sig tillträde dit (artikel 22). Sådan lokal, dess inredning och annan egendom som finns där samt beskickningens fortskaff- ningsmedel ska vara undantagna från husrannsakan, rekvisition, beslag och exekutiva åtgärder. Också beskickningens arkiv och handlingar ska vara okränkbara, var de än finns (artikel 24). I arti- kel 30 slås fast att diplomatisk företrädares privatbostad ska åtnjuta samma okränkbarhet och samma skydd som beskickningslokaler. Detsamma gäller sådan företrädares handlingar, korrespondens och, som huvudregel, egendom. Med ”diplomatisk företrädare” avses beskickningschefen och medlem av beskickningens diploma- tiska personal, dvs. personal som har diplomatisk ställning (artikel 1 d och e).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft38"&gt;En diplomatisk företrädare ska åtnjuta okränkbarhet till sin per- son. Han eller hon får inte underkastas någon form av anhålllande eller annat frihetsberövande (artikel 29). Konventionen anger också att diplomatisk företrädare åtnjuter immunitet i fråga om den mottagande statens domsrätt i straffrättsligt hänseende (artikel 31; den sändande staten kan enligt artikel 32 häva immuniteten). En&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft18"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395400x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;sådan företrädare är även befriad från vittnesplikt. Också andra personalkategorier än den nu nämnda och anhöriga åtnjuter i viss utsträckning samma immunitet som diplomatiska företrädare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Den som har rätt till immunitet är likväl enligt artikel 41 skyldig att lyda den mottagande statens lagstiftning, om detta inte inkräk- tar på hans eller hennes immunitet och privilegier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft96"&gt;Särskilt om befattningshavares okränkbarhet och straffrättslig immunitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;En diplomatisk företrädare ska alltså åtnjuta okränkbarhet till sin person och får inte underkastas frihetsberövande. Förbudet mot frihetsberövande torde inte vara det enda värnet av diplomatens person som bestämmelsen förutsätter. Även andra personella tvångsmedel, t.ex. kroppsvisitation, bör innefatta en otillåten kränkning (jfr 2 kap. 6 § regeringsformen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Det har hävdats i doktrinen att immunitetsbestämmelserna innefattar straffprocessuell immunitet och att således tvångsmedel, såväl reella som personella, inte får användas mot en diplomatisk företrädare.&lt;SPAN class="ft84"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Beslag skulle med detta synsätt inte kunna ske hos en diplomatisk företrädare, ens om föremålet i fråga uppenbart är åtkommet genom brott eller inte utgör företrädarens egendom (annat möjligen när ett omhändertagande av egendom sker i pre- ventivt syfte, dvs. för förhindra brottslighet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;En diplomat kan alltså inte hållas straffrättsligt ansvarig för gär- ningar här i landet, om inte den sändande staten upphäver immu- niteten. Bestämmelsen förefaller avse lagföring på grund av brott (jfr prop. 1966:148 s. 11). Bestämmelsen begränsar sig inte till prövning av straffansvar i domstol utan får antas omfatta också summariska förfaranden som resulterar i föreläggande av ordnings- bot eller strafföreläggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Med tanke också på skyddet för diplomaters privatbostäder och egendom förefaller möjligheterna att tvångsvis kunna åstadkomma sådana personers medverkan i brottsutredning sammanfattningsvis vara mycket små, även om syftet är att lagföra någon som inte åtnjuter immunitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Sjöholm, Om den diplomatiska immuniteten mot tvångsingripanden, SvJT 1973 s. 208 ff., Lindberg, Straffprocessuella tvångsmedel – när och hur får de användas, 2:a upplagan, 2009, s. 751 och Mahmoudi, Some remarks on Diplomatic Immunity from criminal jurisdiction i Festskrift till Lars Hjerner, Studies in International Law, 1990, s. 339 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft18"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395401x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;En diplomat är inte heller skyldig att avlägga vittnesmål. Med detta avses i vart fall att vittna i mål eller ärende i domstol. Frågan är om bestämmelsen också omfattar förhör under förundersökning. Enligt 23 kap. 6 § rättegångsbalken må förhör hållas med envar, som antas kunna lämna upplysningar av betydelse för utredningen. I doktrinen har den uppfattningen uttryckts att diplomaten inte är skyldig att underkasta sig förhör under förundersökning.&lt;SPAN class="ft88"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Immuniteten skulle alltså sträcka sig längre än undantag från skyl- dighet att inställa sig som vittne i domstol. Det bör poängteras att en diplomatisk företrädare inte är &lt;SPAN class="ft46"&gt;skyldig &lt;/SPAN&gt;att vittna; inget hindrar dock att denne går med på att höras som vittne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft9"&gt;Den omständigheten att det inte är möjligt att ingripa straff- rättsligt mot en diplomatisk företrädare anses inte utgöra hinder mot att det vidtas åtgärder för att hindra en sådan person från att begå brott eller att avbryta pågående brottslighet; immuniteten anses hindra repressiva åtgärder men inte preventiva.&lt;SPAN class="ft48"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Konsulära befattningshavare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft9"&gt;Det är inte känt i vilken utsträckning underrättelseofficerare eller motsvarande använder sig av konsulär täckbefattning. Det kan mot bakgrund av en mer begränsad immunitet för konsulära befatt- ningshavare förmodas att det inte är särskilt vanligt före- kommande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft38"&gt;I det följande redovisas ändå helt kort några bestämmelser om konsulära befattningshavares ställning. Sådana bestämmelser finns i Wienkonventionen om konsulära förbindelser av den 24 april 1963 (SÖ 1974:10). Sverige är part i konventionen och denna har inför- livats med svensk rätt genom, numera, lagen (1976:661) om immu- nitet och privilegier i vissa fall (3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft12"&gt;Konventionens bestämmelser i relevanta delar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft40"&gt;Upprättande av konsulat sker med den mottagande statens (värd- statens) samtycke (artikel 4). Konsulatschefer utnämns av den sän- dande staten och ska godkännas av värdstaten (artikel 12). Annan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Sjöholm, a.a. s. 213, och Lindberg, a.a. s. 756.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Lindberg, a.a., s. 760.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;konsulatspersonal tillsätts fritt av sändande stat. Andra konsuler än konsulatschefer ska anmälas till värdstaten med angivande av namn m.m. Uppgifter ska också lämnas om annan personal, bl.a. dess tillsättning och när den anländer (artikel 24).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Också befattningshavare vid konsulat kan förklaras persona non grata eller ej önskvärd (artikel 23).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft9"&gt;Konsulatslokaler ska vara okränkbara (artikel 31). Även konsu- latsarkiv och konsulära handlingar är okränkbara (artikel 33).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;Konsuler får inte anhållas eller häktas i avvaktan på rättegång annat än för grova brott och endast efter beslut av behörig judiciell myndighet. Med undantag för sådant frihetsberövande får konsuler inte fängslas eller underkastas annan form av inskränkning av sin personliga frihet utom för verkställighet av lagakraftvunnen dom (artikel 41).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Konsuler och konsulatstjänstemän är inte underkastade värds- tatens judiciella eller administrativa myndigheters domsrätt såvitt angår deras handlande vid fullgörandet av konsulära uppgifter (artikel 43).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Medlemmar av konsulatspersonalen (med detta begrepp avses andra konsuler än konsulatschefen, konsulatstjänstemän och med- lemmar av tjänstepersonalen, artikel 1.1 h) kan kallas att inställa sig som vittnen under rättegång eller administrativt förfarande. En konsul som vägrar att vittna kan inte bli föremål för tvångsmedel eller andra påföljder. Vittnesplikten omfattar inte sådant som har samband med deras tjänsteutövning eller att förete officiella skri- velser och handlingar som rör denna. Detta följer av artikel 44.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft9"&gt;Den sändande staten kan enligt artikel 45 häva immuniteten. Alla som åtnjuter privilegier och immunitet är skyldiga att iaktta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft9"&gt;den mottagande statens lagar och förordningar, om detta inte inkräktar på deras privilegier och immunitet (artikel 55).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Särskilda bestämmelser om konsulers vittnesmål finns i lagen (1970:86) om befrielse för utländsk konsul från skyldighet att avlägga vittnesmål m.m. I lagen stadgas bl.a. att lönad konsul som är anställd i främmande stats tjänst här i landet och som inte är svensk medborgare inte är skyldig att avlägga vittnesmål (1 §). Lagen torde avse skyldigheten att inställa sig som vittne inför dom- stol (jfr prop. 1970:19 s. 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft18"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;3 Nuvarande reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Historik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Lagstiftningen före år 1940&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;I 1864 års strafflag, i dess ursprungliga lydelse, saknades bestäm- melser om spioneri i modern mening. Strafflagens 8 kap. innehöll i huvudsak endast stadganden om s.k. krigsspioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Spionerilagstiftningen förändrades år 1913. Ändringarna hade sin bakgrund i att det svenska försvarets utveckling hade tilldragit sig ökad uppmärksamhet från främmande staters sida. Det var då inte bara ”krigsmedlen” som stod i fokus utan också förhållanden av betydelse för krigföringen, t.ex. terrängen, kommunikationer och underhållsmöjligheter. Det ansågs bl.a. på grund av detta finnas behov av att skydda militära hemligheter också i fredstid. (Se NJA II 1913 s. 287 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;1913 års ändringar innebar bl.a. att det i 8 kap. strafflagen infördes bestämmelser som straffbelade att för obehörig uppenbara militära hemligheter och att sätta sig i besittning av sådana hemligheter. Bestämmelserna har sagts innebära kriminalisering av spioneri i modern mening (jfr Ds Ju 1975:16 s. 13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1930-talet&lt;/NOBR&gt; genomfördes omfattande förändringar av spionerilagstiftningen. Spioneriverksamhet som riktade sig mot uppgifter av icke hemlig natur straffbelades. Detta motiverades med att även sådana uppgifter kunde, när de sammanställts, ge upplysning om förhållanden av hemlig natur. Vidare ansågs att även annat än förhållanden som rörde försvarsväsendet borde anges som spioneriobjekt, med hänsyn till den dåvarande krigföringens totala karaktär. Bl.a. mot denna bakgrund infördes bestämmelser som straffbelade att i syfte att gå främmande makt tillhanda anskaffa, låta anskaffa, ta befattning med eller åta sig att anskaffa uppgifter angående förhållanden rörande riket eller annan makt, vilkas meddelande till främmande makt kunde skada rikets försvar eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft18"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p323 ft9"&gt;folkförsörjning eller dess vänskapliga förbindelser med främmande makt. (Se NJA II 1939 s. 650 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;1940 och 1942 års ändringar i 8 kap. strafflagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft10"&gt;Redan under år 1939 inleddes en ny översyn av spionerilag- stiftningen. Bakgrunden var åter det moderna krigets totala karaktär. Det framhölls att detta förutsätter kunskap om politiska rörelser, folkstämningar inom landet, industri och handel, kommu- nikationsmedel, anläggningar för kraftförsörjning m.m. Det antogs att handelsspioneriet kommit att ofta ha väl så stor betydelse som det militära spioneriet. För att kriget ska nå ett snabbt avgörande måste de önskade uppgifterna till stor del införskaffas redan i fredstid. Uppgiften var därför att eftersträva att göra straffbestäm- melserna allmänt tillämpliga på sådana handlingar som kunde skada rikets säkerhet. (Se NJA II 1941 s. 7 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Efter denna översyn kom 8 kap. strafflagen bl.a. att innehålla straffbestämmelser som omfattade krigsspioneri (8 §), anskaffande av hemliga uppgifter som rörde försvaret, folkförsörjningen eller rikets vänskapliga förbindelser med främmande makt (9 §) och utlämnande av sådana uppgifter som angavs i 9 § (10 §). Nu nämnda gärningar utgjorde spioneri om brottet begicks för att gå främmande makt tillhanda (11 §). Spioneribrottet omfattade också viss annan befattning med uppgifter om bl.a. försvaret, dock att det inte uppställdes krav på att uppgifterna var hemliga och att straffskalan var mildare (14 § första stycket). Slutligen fanns i kapitlet en bestämmelse om bedrivande i annat fall av hemlig underrättelseverksamhet i militärt eller politiskt syfte för främmande makts räkning (14 § andra stycket). (Se NJA II 1941 s. 29 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;De båda bestämmelserna i 8 kap. 14 § avsåg dels uppgifter som inte var hemliga eller som inte angick Sveriges förhållanden, dels sådan underrättelseverksamhet som inte hunnit leda till att upp- gifter anskaffats. Det kan också nämnas att 8 kap. 26 § strafflagen upptog en bestämmelse om straff för förberedelse till spioneri för den som åtog sig eller erbjöd sig att utföra sådan verksamhet. (Se NJA II 1941 s. 35 f.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Under år 1942 genomfördes ytterligare ändringar. Bl.a. bröts gärningen i 8 kap. 14 § andra stycket ut och placerades i 14 a § med brottsbeteckningen olovlig underrättelseverksamhet. (Se prop. 1942:27 s. 8 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft18"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;En fullständig översyn av spionerilagstiftningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft12"&gt;1948 års ändringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Ett arbete som innebar ett mera omfattande successivt förnyande av strafflagens speciella del bedrevs av Straffrättskommittén. Kommittén föreslog i sitt betänkande Lagstiftning om brott mot staten och allmänheten (SOU 1944:69) omfattande ändringar i 8 kap. strafflagen. Det ansågs att bestämmelserna i kapitlet efter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft9"&gt;”upprepade partiella reformer blivit alltför detaljerade och splitt- rade” och föreslogs att bestämmelserna skulle sammanföras till ett fåtal paragrafer. (A. bet. s. 112 f. och s. 127.)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td156"&gt;&lt;P class="p159 ft9"&gt;Departementschefen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;godtog i allt väsentligt förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td156"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;(prop. 1948:80 s. 42).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td156"&gt;&lt;P class="p159 ft11"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;fick följande lydelse i propositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td156"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;(8 kap. 4 §):&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p327 ft98"&gt;Den som, med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar eller lämnar uppgift rörande försvarsverk, vapen, förråd, import, export eller förhållande i övrigt, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för försvaret eller för folkför- sörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhåll- landen eller eljest för rikets säkerhet, dömes, evad uppgiften är riktig eller ej, för spioneri till straffarbete i högst sex år eller, om brottet är ringa, till fängelse. Samma lag vare, där någon med uppsåt som nu sagts obehörigen framställer eller tager befattning med skrift, teckning eller annat föremål som innefattar sådan uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;Bestämmelsen exemplifierade vad som kunde vara föremål för spioneri. Det var inte bara rent militära förhållanden som avsågs. Det krävdes inte att uppgifterna varit hemliga. Straffrätts- kommittén hade i anslutning till detta anfört (a. bet. s. 129) följande. ”Att ett sådant krav, vari anses ligga mera än att upp- giftens meddelande till främmande makt skulle vara till men för riket, uppställts i SL 8:9 torde sammanhänga med att där ej fordras uppsåt att gå främmande makt tillhanda. Då detta subjektiva krav uppställs i förevarande paragraf torde här lika litet som i SL 8:14 böra göras den ytterligare begränsning, som ligger i krav på viss hemlig natur hos uppgiften.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Straffrättskommittén anförde också att det var uppenbart att uppgift om ett sakförhållande som är allmänt känt, ”ej blott inom riket, icke rymmes under paragrafen, ty sådan uppgift angår tydligen ej förhållanden vilkas uppenbarande för främmande makt kan medföra men”. Kommittén framhöll dock att ”ett systematiskt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft18"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;insamlande av uppgifter, vilka var och en för sig äro ofarliga, kan vara menligt för rikets säkerhet och därför falla under paragrafen, t.ex. uppgifter om trafiken i en hamn”. (A. bet. s. 129.) Såvitt framgår hade inte departementschefen några invändningar mot dessa ståndpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;När det gällde menrekvisitet upptogs ”såsom en generalklausul annat men för rikets säkerhet” (a. bet. s. 129). Som exempel på sådant men angav Straffrättskommittén uppgifter om beslut av regeringen eller om underhandlingar med främmande makt, genom vilka vårt lands utrikespolitiska läge väsentligt försämras utan att de likväl angår rikets försvar. Departementschefen anförde om detta att kravet på fara för rikets säkerhet måste anses innefatta en begränsning till verkligt betydelsefulla ting (a. prop. s. 123).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Det spelade för straffansvar inte någon roll om uppgiften var riktig eller inte. Departementschefen anförde att det avgörande för bestämmelsens tillämpning var att uppgiften hänförde sig till ett kunskapsområde som till sin natur är sådant att ett uppenbarande av vad som faller därunder regelmässigt är ägnat att medföra skada i något av de i paragrafen angivna hänseendena. (a. prop. s. 123.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Departementschefen ansåg i likhet med Straffrättskommittén att straffansvar skulle kunna inträda inte bara om det förelegat syfte att gå främmande makt tillhanda, utan ”så snart vanligt uppsåt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;– även eventuellt uppsåt att göra detta funnits” (a. prop. s. 124). Departementschefen instämde även med Straffrättskommittén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft9"&gt;om att det borde införas en bestämmelse om grovt spioneri. Riksdagen hade inga invändningar mot vad som föreslagits i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft8"&gt;propositionen i dessa delar (första lagutskottets utlåtande 1948:39). Departementschefen ansåg liksom Straffrättskommittén att det fanns behov av en straffbestämmelse som omfattade gärningar vilka objektivt utgjorde spioneri, men där gärningsmannen saknat uppsåt att gå främmande makt tillhanda. Sådana gärningar kunde innebära allvarlig fara för riket. Departementschefen anslöt sig till kom- mitténs uppfattning att det var nödvändigt att inskränka straff- bestämmelsen till hemliga uppgifter. Till skillnad från kommittén ansåg departementschefen att det fanns anledning att skilja uppsåtliga och oaktsamma gärningar åt. Bestämmelsen fick följande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft9"&gt;lydelse (8 kap. 6 §):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft16"&gt;Förövas, beträffande uppgift som rör förhållande av hemlig natur, gär- ning som i 4 § sägs utan uppsåt att gå främmande makt tillhanda, dömes för obehörig befattning med hemlig uppgift högst till straff- arbete i två år eller, om riket var i krig, högst till straffarbete i fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft18"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft16"&gt;Befordrar eller lämnar någon av grov oaktsamhet uppgift som avses i 4 § och som rör förhållande av hemlig natur, dömes för vårdslöshet med hemlig uppgift till fängelse eller böter eller, om riket var i krig, högst till straffarbete i två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Det avgörande för frågan om en uppgift var av hemlig natur eller inte var inte om den hade åsatts ”hemligstämpel”. Det avgörande skulle vara om uppgiften sakligt sett var hemlig eller inte. Uttrycket ”hemlig natur” skulle emellertid inte få omfatta annat än sådant som verkligen var avsett att hållas hemligt och inte heller redan blivit allmänt känt. För att ett förhållande skulle kunna anses avsett att hemlighållas, borde avsikten i regel ha kommit till uttryck på något sätt, genom t.ex. hemligstämpel, order till underlydande eller anslag om förbud för obehöriga att bereda sig tillträde. (A. prop. s. 126.) Riksdagen godtog förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft40"&gt;Både Straffrättskommittén och departementschefen uttalade att det också i fortsättningen borde vara möjligt att ingripa med straff mot underrättelseverksamhet som bedrevs här i landet, men som inte riktade sig mot Sverige. Syftet med en sådan bestämmelse skulle vara att förhindra utländska spioneriorganisationer att för- lägga sin verksamhet till Sverige. I propositionen fick bestämmelsen om olovlig underrättelseverksamhet (8 kap. 7 §) följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft16"&gt;Den som, med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, efter åtagande eller mot ersättning bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter som röra en annan främmande makts militära förhållanden av hemlig natur, dömes för militärt spionage mot främmande makt högst till straffarbete i två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Departementschefen ansåg att det strikt borde upprätthållas ett krav på verksamhet. Det fanns enligt honom inte skäl att ingripa med straff om någon organiserad spioneriverksamhet inte förelåg. För att från tillämpningsområdet utesluta sådana fall där under- rättelser lämnades spontant och av ideella skäl – patriotiska eller andra – beträffande förhållanden i andra länder skulle krävas att verksamheten bedrevs efter åtagande eller mot ersättning. Det var vidare uteslutet, anförde departementschefen, att förbjuda en verk- samhet som bara avsåg insamlande av allmänt kända eller till- gängliga uppgifter. Straffbestämmelsen borde därför bara omfatta hemliga uppgifter, därtill endast sådana som avsåg främmande makts militära förhållanden. Slutligen krävdes att gärningsmannen hade uppsåt att gå främmande makt tillhanda. (a. prop. s. 133 f.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft18"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft9"&gt;Riksdagen ansåg dock inte att förslaget innefattade ett till- räckligt straffskydd. Verksamhet av nu aktuellt slag kunde enligt riksdagen lätt medföra att Sverige invecklas i utrikespolitiska svårigheter. Redan den omständigheten att utländska spioneri- centraler var verksamma här i landet kunde innebära en fara på så sätt att deras arbete när som helst inriktades även mot svenska förhållanden. Det straffbara området hade i propositionen blivit för snävt angivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Riksdagen instämde med departementschefen om att kärn- området för de förfaranden, mot vilka lagstiftningen måste ingripa utgjordes av verksamhet för anskaffande av uppgifter om militära förhållanden. Med hänsyn till det moderna krigets totala karaktär ansåg emellertid riksdagen att även en här i landet bedriven verksamhet för anskaffande av uppgifter om andra viktiga för- hållanden för krigföringen kunde utsätta Sverige för faran av allvarliga utrikespolitiska förvecklingar. Det straffbara området borde inte heller begränsas till uppgifter av hemlig natur. En bättre bestämning av det straffbara området skulle uppnås, om bestäm- melsen avfattades i viss anslutning till spioneribestämmelsen. Riks- dagen ansåg också att det fanns anledning att kunna ingripa straffrättsligt mot underrättelseverksamhet som bedrivs i politiskt syfte och inriktades mot statslösa flyktingar i Sverige eller mot svenska medborgare. Det var här inte främst svenska statens säkerhet som skulle skyddas utan enskilda personer mot fara för framtida förföljelse eller liknande. (Se första lagutskottets utlåtande 1948:39 s. 21 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft9"&gt;Riksdagen beslutade följande lydelse av 8 kap. 7 §:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft98"&gt;Den som, med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, här i riket bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter rörande militära eller andra förhållanden, vilkas uppenbarande för den främmande makten kan medföra men för annan främmande makts säkerhet, dömes för olovlig underrättelseverksamhet högst till straffarbete i två år. Samma lag vare om den som, i annat fall än nu sagts, med uppsåt att gå främ- mande makt tillhanda, hemligen eller med användande av svikliga medel bedriver politisk underrättelseverksamhet här i riket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft9"&gt;Frågan om avfattningen av bestämmelsen om olovlig under- rättelseverksamhet var inte slutligt avgjord i och med detta. Riksdagen anhöll därför om skyndsam förnyad utredning i ämnet (rskr. 1948:379).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft18"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p343 ft12"&gt;Bestämmelsen om olovlig underrättelseverksamhet får sin slutliga utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft9"&gt;Vid den förnyade översynen biträdde departementschefen utskot- tets och riksdagens uppfattning att det fanns behov av att kunna ingripa straffrättsligt mot underrättelseverksamhet här i landet som riktade sig mot annan stat. Som skäl för detta ställningstagande anfördes att verksamhetens bedrivande här i landet lätt kan medföra att Sverige invecklas i utrikespolitiska svårigheter och att redan den omständigheten att spioncentraler för främmande makts räkning är verksamma på svensk ”botten” innebär en fara för landet med hänsyn till att arbetet när som helst kan övergå i spioneri mot Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Departementschefen ansåg att bestämmelsen om olovlig underrättelseverksamhet även borde omfatta underrättelse- verksamhet som hade enskilda personer som föremål. Dessutom ansågs det vara nödvändigt med en specialreglering av medverkans- ansvaret i förhållande till allmänna medverkansregler för att inte göra regleringen för vid. (Se NJA II 1949 s. 570 ff., jfr s. 566).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Riksdagen godtog i allt väsentligt regeringens förslag. Stad- gandet kom härefter att få följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft99"&gt;Den som, med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, här i riket bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter rörande militära eller andra förhållanden, vilkas uppenbarande för den främmande makten kan medföra men för annan främmande makts säkerhet, eller här i riket till dylik verksamhet lämnar medverkan som ej är allenast tillfällig, dömes för olovlig underrättelseverksamhet högst till straff- arbete i två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft16"&gt;Vad i första stycket stadgas skall ock gälla, om någon, med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, här i riket hemligen eller med användande av svikliga medel antingen bedriver verksamhet för anskaf- fande av uppgifter om annans personliga förhållanden eller till dylik verksamhet lämnar medverkan, som ej är allenast tillfällig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft40"&gt;Vidare ändrades 8 kap. 11 § strafflagen så att också försök och för- beredelse till olovlig underrättelseverksamhet blev straffbelagd. I anslutning till denna ändring anförde riksdagen bl.a. att bestämmelsen eliminerade några av de svagheter som var förenade med att som förutsättning för straffbarhet för olovlig underrättelseverksamhet krävdes att en verksamhet skulle föreligga. Om en straffbar verksamhet är åsyftad av gärningsmannen, kan en enstaka handling anses som försöksbrott. (Se NJA II 1949 s. 576; jfr s. 570 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft18"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;Förändringar i samband med införandet av brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;De nu behandlade bestämmelserna i 8 kap. strafflagen överfördes med endast mindre sakliga och redaktionella ändringar till 19 kap. brottsbalken. Av dessa ändringar kan nämnas att det i spioneri- bestämmelsens beskrivning av den brottsliga handlingen utöver&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft9"&gt;”anskaffar, befordrar och lämnar” upptogs, efter förslag från Lagrådet, ”eljest röjer” (prop. 1962:10 C 204).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Nu gällande bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft10"&gt;De bestämmelser som upptogs i brottsbalken stod sig sådana de redovisats ovan till mitten av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; då en första översyn av bestämmelserna genomfördes. Denna avsåg bl.a. uppsåtsfrågor. Resultatet av översynen redovisades i betänkandet Spioneribrottet m.m. (Ds Ju 1975:16). Genom prop. 1975/76:174 lades fram förslag till ändringar av 19 kap. &lt;NOBR&gt;5–8&lt;/NOBR&gt; §§ samt införande av två nya paragrafer, 10 och 11 §§ (se också bet. JuU 1975/76:46 och rskr. 1975/76:393 samt lag [1976:509] om ändring i brottsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Därefter genomfördes ytterligare en översyn med början under år 1977. Bakgrunden var bl.a. att det under riksdagens behandling av den proposition som lades fram på grundval av ovan nämnda betänkande väckts ett antal motioner som föranledde riksdagen att förorda att ytterligare utredning borde företas i fråga om spioneri- brottet. Det var främst spioneribestämmelsens tillämpning på politiskt och ekonomiskt spionage som stod i blickfånget. Över- vägandena redovisades i betänkandet Översyn av spioneribrottet m.m. (Ds Ju 1979:6). Regeringen lade genom prop. 1979/80:176 fram förslag om ändring i brottsbalken på grundval av betänkandet. Riksdagens behandling av förslagen framgår av bet. JuU 1981/82:8. De beslutade ändringarna utfärdades genom lagen (1981:1165) om ändring i brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Av här behandlade bestämmelser i 19 kap. har 6 § (grovt spio- neri) därefter ändrats genom lagen (2009:396) om ändring i brottsbalken, då det högsta tidsbestämda straffet höjdes från fängelse i tio år till fängelse i högst arton år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft38"&gt;I det följande redovisas nu gällande lydelse av 19 kap. &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; §§ brottsbalken och de överväganden som lett fram till dessa lydelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft18"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p351 ft9"&gt;till den del de innefattat ändringar i förhållande till vad som redo- visats i avsnitt 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Spioneri och grovt spioneri&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft12"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft9"&gt;Bestämmelsen i 19 kap. 5 § har följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft98"&gt;Den som, för att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande försvarsverk, vapen, för- råd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för totalförsvaret eller eljest för rikets säkerhet döms, vare sig uppgiften är riktig eller ej, för &lt;SPAN class="ft100"&gt;spioneri &lt;/SPAN&gt;till fängelse i högst sex år. Detsamma skall gälla, om någon i syfte som nu sagts obehörigen framställer eller tar befattning med skrift, teckning eller annat föremål som innefattar sådan uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;I förhållande till den lydelse av stadgandet som från början upptogs i brottsbalken har förändringar gjorts i fråga om kravet på uppsåt när det gäller tillhandagående av främmande makt, vad som utgör spioneriobjekt och i fråga om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;För straffansvar krävs alltså att gärningsmannen haft direkt uppsåt att gå främmande makt tillhanda. Detta uppsåtskrav inför- des genom 1976 års ändringar av bestämmelsen. Dessförinnan hade alltsedan 1948 års ändringar i 8 kap. strafflagen gällt att även indirekt och eventuellt uppsåt att gå främmande makt tillhanda kunde grunda straffansvar för spioneri (jfr prop. 1948:80 s. 124 och avsnitt 3.1.3 ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;I direktiven till 1975 års utredning uttalade departementschefen att inte alla handlingar där eventuellt uppsåt att gå främmande makt tillhanda förelegat borde ges samma rubricering som en mot rikets säkerhet direkt riktad spioneriverksamhet. Han anförde vidare att det torde te sig mera naturligt att handlingar som objektivt sett utgör spioneri, men där ett direkt uppsåt att gå främmande makt tillhanda saknas jämställs med brottet obehörig befattning med hemlig uppgift. (Se Ds Ju 1975:16 s. 9 f.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;Utredaren antog att konstruktionen med indirekt och eventuellt uppsåt generellt torde vara godtaget i det allmänna rätts- medvetandet, åtminstone i fråga om brott där brottseffekten framstår som något konkret och påtagligt. Bilden komplicerades&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft18"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Nuvarande reglering SOU 2012:95&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;dock genom ett för spioneribrottet konstitutivt element i form av ett s.k. fristående uppsåtsrekvisit (att gå främmande makt till- handa). Utredaren ansåg att när de allmänna reglerna om uppsåt tillämpas på detta rekvisit framstod det brottsliga i förfarandet som tämligen abstrakt som spioneri betraktat och det torde i det allmänna rättsmedvetandet vara än mer fjärmat från vad som vanligen förknippas med spioneri. Utredaren föreslog därför att gärningsbeskrivningen skulle ändras så att ansvar inträdde endast vid direkt uppsåt att gå främmande makt tillhanda. (Se Ds Ju 1975:16 s. 26.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;I den efterföljande propositionen anförde departementschefen att sådana förfaranden som för ett naturligt betraktelsesätt inte ter sig som spioneri måste undantas från paragrafens tillämpnings- område. Enligt hans uppfattning uppfattades i det allmänna rättsmedvetandet spioneri som ett handlande i förrädisk avsikt eller i syfte att gå främmande makt tillhanda. Beteckningen spioneri borde därför förbehållas fall där gynnandet av främmande makt ingår som ett avsiktligt led i gärningsmannens handlande. Departementschefen förordade därför att 19 kap. 5 § brotts- balken skulle ändras i överensstämmelse med utredarens förslag. (Se prop. 1975/76:174 s. 21.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Justitieutskottet tillstyrkte propositionens förslag och riks- dagen beslutade i enlighet med utskottets betänkande (bet. JuU 1975/76:46 och rskr. 1975/76:393).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft10"&gt;Vid remitteringen av betänkandet Ds Ju 1975:16 anmärkte rikspolisstyrelsen att det inte fanns några bestämmelser om spioneri mot politiska och ekonomiska förhållanden av betydelse för rikets säkerhet. Styrelsen ansåg att det var angeläget att spioneribrotten blev föremål för översyn och modernisering med hänsyn till den ändring av målinriktningen mot sådana intressen som kunde skönjas i underrättelseverksamheten. Den politiska sektorn i svenskt samhällsliv var föremål för livlig uppmärksamhet och återkommande närmanden från främmande underrättelse- tjänsters sida. Departementschefen uttalade med anledning av dessa synpunkter att gällande spioneribestämmelser gav skydd för sådana ekonomiska och politiska förhållanden vilkas uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikets säkerhet. (Se prop. 1975/76:174 s. 18.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;Riksdagen ansåg dock att ytterligare utredning var nödvändig och att denna borde ta sikte på straffskyddet mot spionageformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft18"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;med politisk eller ekonomisk (inkl. industriell) inriktning (se ovan nämnda utskottsbetänkande och riksdagsskrivelse).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft12"&gt;Särskilt om politiskt och ekonomiskt spionage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft9"&gt;En utredning tillkallades år 1977. Den lade fram sina överväganden och förslag i betänkandet Översyn av spioneribrottet m.m. (Ds Ju 1979:6). I fråga om den förändring av målinriktningen som rikspolisstyrelsen gjort gällande anförde utredningen att det fanns anledning att anta att en förändring ägt rum mot ökat politiskt och industriellt spionage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Utredningen ansåg att 19 kap. 5 § brottsbalken i sin dåvarande lydelse avsåg alla förhållanden av sådan beskaffenhet att deras röjande för främmande makt kan medföra fara för rikets säkerhet. Bestämmelsen kunde således i och för sig bli tillämplig på politiskt eller industriellt spionage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;I fråga om &lt;SPAN class="ft44"&gt;politiskt spionage&lt;/SPAN&gt;, utan anknytning till försvaret eller folkförsörjningen, anförde utredningen att det torde vara sär- präglade fall där röjandet kan medföra men för rikets säkerhet. Som exempel på sådana fall anförde utredningen hemliga förhandlingar med annat land vars röjande kan medföra att Sverige får svårare att förhålla sig neutralt i ett eventuellt krig utanför våra gränser. Utforskande av svenska förhandlingsdirektiv inför en gränsför- handling med främmande nation skulle kunna innebära men för rikets säkerhet. Om ett sådant röjande skulle kunna innebära fara för rikets oberoende eller bestånd helt eller delvis, syntes enligt utredningen men för rikets säkerhet föreligga. (Se Ds Ju 1979:6 s. 45.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Utredningen ansåg alltså att det endast var i undantagsfall som politiskt spionage kan tänkas innebära men för rikets säkerhet. I övrigt är sådana handlingar normalt straffbara endast som brott mot tystnadsplikt. Om ekonomisk skada kan orsakas av att uppgifter om t.ex. hemliga regeringsöverläggningar eller hemliga förhandlingsdirektiv avslöjas kan trolöshet vid förhandling med främmande makt vara för handen. Utredningen konstaterade dock att det finns röjande av uppgifter som inte omfattas av något straffstadgande (s. 49).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft40"&gt;Gränsen för spioneribestämmelsens tillämpningsområde ansågs vara tämligen säkert bestämd. En vidgning av tillämpningsområdet till att avse men för rikets intressen i vidare mening skulle enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft18"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;utredningen kunna leda till att gränserna för bestämmelsen blir mycket oskarpa och lämnar utrymme för en skönsmässig bedöm- ning. En precisering av vilka intressen som ska tillgodoses blir då nödvändig (s. 51).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;När det gällde frågan om införande av ett stadgande riktat mot &lt;SPAN class="ft55"&gt;industrispionage &lt;/SPAN&gt;gjorde sig tidigare synpunkter gällande på mot- svarande sätt. Ett stadgande som avsåg att ge skydd för rikets intressen skulle enligt utredningen bli så vagt att det inte skulle vara lämpligt som skydd mot ifrågavarande gärningar. Gränsen blir så osäker att tillämpningen skulle kunna leda till ingripande mot allt industrispionage, som har någon nämnvärd ekonomisk betydelse. Av bl.a. dessa skäl ansåg utredningen att den inte borde föreslå några bestämmelser för sådant spioneri. (Se Ds Ju 1979:6 s. 52.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Utredningen ansåg alltså att det inte fanns skäl att föreslå någon utvidgning av spioneribrottet. Det fanns dock, konstaterade utred- ningen, viss osäkerhet om också politiskt eller ekonomiskt spionage omfattades. Ett förtydligande borde komma till uttryck i lagtexten. Vad &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; anbelangade ansåg utredningen att det inte fanns någon anledning att ändra detta. Uttrycket ”men för rikets säkerhet” klargjorde att det är &lt;SPAN class="ft46"&gt;rikets mer fundamentala intres- sen som skyddas och att det röjda måste ha en viss betydelse&lt;/SPAN&gt;. Utred- ningen förordade den utvägen att genom en annorlunda exempli- fiering ge en mera representativ bild av de förhållanden vars röjande kan medföra men för rikets säkerhet. (Se Ds Ju 1979:6 s. 56 f.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Mot denna bakgrund föreslog utredningen att exemplifieringen i 19 kap. 5 § brottsbalken också skulle uppta tillverkningssätt, under- handlingar och beslut (de senare för att klargöra det politiska spio- nagets föremål).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Två ledamöter reserverade sig mot utredningens ställnings- tagande i fråga om ändring av spioneribestämmelserna. De ansåg bl.a. att det utanför spioneribestämmelsens tillämpningsområde förekom främmande underrättelseverksamhet som bedrevs i hemlighet och som avsåg såväl militära som industriella, eko- nomiska och politiska förhållanden, vilka det låg i svenskt intresse att skydda. De förordade en bestämmelse som innefattade ett mer generellt förbud om underrättelseverksamhet (se vidare nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft38"&gt;I den efterföljande propositionen (prop. 1979/80:176) disku- terade departementschefen begreppet ”rikets försvar”. Han ansåg att begreppet främst tog fasta på det militära, väpnade, försvaret. Den dåvarande planeringen utgick emellertid från totalförsvaret – landets samlade försvarsåtgärder. Samtliga totalförsvarets grenar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft18"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;var enligt departementschefen i lika hög grad i behov av skydd mot spioneri och liknande förfaranden som det militära försvaret. Han förordade därför att begreppet ”rikets försvar” byttes ut mot ”totalförsvaret”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;Departementschefen menade att när men för totalförsvaret uppstår så innebär det i allmänhet att men uppkommer också för landets säkerhet, men detta behöver inte alltid vara fallet. Med den lösning som departementschefen förordat skulle, i fall då det står klart att röjandet av en uppgift kan medföra men för totalförsvaret, spioneribestämmelsen bli tillämplig utan att det behöver bevisas att men kan uppstå även för rikets säkerhet. Dessa ändringar borde också få genomslag för bestämmelsen om obehörig befattning med hemlig uppgift. (Se prop. 1979/80:176 s. 10 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;Vad härefter gäller frågan om sådant spioneri som inte hotar totalförsvaret eller rikets säkerhet ansåg departementschefen att det kunde finnas skäl att straffbelägga verksamhet som kan leda till störningar i den svenska samhällsekonomin eller minska förtro- endet för vårt land i internationella sammanhang. Samhälls- ekonomisk eller utrikespolitisk skada kunde vållas genom att främmande makt genom sin underrättelseverksamhet på förhand får kännedom om den svenska statsledningens överväganden och beslut i t.ex. finans- och valutapolitiska frågor eller om hemliga direktiv i samband med förhandlingar om handelstraktater och andra internationella överenskommelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Departementschefen framhöll mot detta att man här ställs inför betydande avgränsningssvårigheter. Spioneri och olovlig underrät- telseverksamhet är allvarliga brott. Det kunde inte komma i fråga att till dessa hänföra andra gärningar än sådana som är ägnade att vålla allvarlig skada för svenska samhällsintressen. Departements- chefen framhöll också riskerna för att en allmänt hållen bestämmelse skulle drabba verksamhet som bedrivs i enlighet med diplomatisk sedvänja, pressens legitima arbete med att skaffa in uppgifter om svenska förhållanden skulle kunna lida skada; tillämp- ningsområdet skulle bli alltför vagt och osäkert. (A. prop. s. 11.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft8"&gt;Ifråga om industrispionage delade departementschefen de far- hågor som utredningen uttryckt. I ljuset av detta var departements- chefen inte beredd att på det underlag som då stod till buds föreslå någon bestämmelse med sikte på industrispionage. (A. prop. s. 12.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft42"&gt;Vad gäller politiskt spionage framhöll departementschefen bestämmelserna om straff för brott mot tystnadsplikt. Han ansåg att denna straffbestämmelse gav skydd mot spionage i sådana&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft18"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;former som närmast var föremål för uppmärksamhet i samman- hanget. (A. prop. s. 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Lagrådet ansåg att förslaget att införa begreppet ”totalförsvaret” i spioneribestämmelsen var godtagbart. Lagrådet framhöll dock att vad som utgör men för totalförsvaret måste påverkas bl.a. av det utrikespolitiska läget. I ett visst läge kan röjande av sakuppgifter sakna betydelse ur totalförsvarets synpunkt medan det motsatta kunde gälla i ett annat läge. Lagrådet fann vidare att en viss obestämdhet var ofrånkomlig vid lagstiftning av aktuell art. Det konstaterades att genom att i bestämmelsen men för totalförsvaret i viss mån sammanbands med men för rikets säkerhet fick stadgandet anses ge uttryck för att skadan för totalförsvaret inte kan vara hur obetydlig som helst för att men ska vara för handen. Lagrådet erinrade också om att för ansvar krävdes direkt uppsåt hos gärningsmannen att gå främmande makt tillhanda. (A. prop. s. 49.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Departementschefen anförde i anslutning till Lagrådets syn- punkter att brottets objektiva bestämningar måste omfattas av gärningsmannens uppsåt. Det var därför uppenbart att spioneri- bestämmelsen inte skulle komma att omfatta annat än verkligt straffvärda gärningar av allvarlig natur (a. prop. s. 59).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Riksdagen godtog att begreppet totalförsvaret fick ersätta rikets försvar. Det framhölls att det låg i spioneribrottets natur att brottet måste röra förhållanden vilkas uppenbarande för främmande makt äventyrar rikets säkerhet. Riksdagen ansåg att den mest tillfreds- ställande uttydningen av bestämmelsen var att det för straffansvar alltid måste krävas att uppenbarandet kan medföra men för rikets säkerhet. Den tolkningen gav enligt riksdagen stadgandet en från rättspolitisk synpunkt lämplig omfattning. Riksdagen ansåg alltså att endast sådant men för totalförsvaret som samtidigt innebär men för landet säkerhet ska falla under spioneribestämmelsen. (Se bet. JuU 1981/82:8 s. 6 f. och rskr. 1981/82:43 )&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Något om spioneriobjektet och den brottsliga handlingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft9"&gt;Vad är det då som skyddas genom bestämmelsen om spioneri?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft38"&gt;Lagtexten anger ”uppgifter” som skyddsföremål. Den anger också vissa fysiska ting, men bara i deras egenskap av bärare av uppgifter. Det är alltså inte föremålen i sig som är skyddade utan det informationsinnehåll de förmedlar (jfr uttrycket ”framställer eller tar befattning med skrift, teckning eller annat föremål som inne-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft18"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;fattar sådan uppgift”, 5 § andra meningen). I bestämmelsen räknas upp ett antal områden där skyddsvärda uppgifter finns (försvars- verk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, under- handlingar, beslut eller något förhållande i övrigt). Detta är bara en exemplifierande uppräkning. Allt som är av beskaffenhet att vid ett uppenbarande för främmande makt kunna medföra men för total- försvaret eller eljest för rikets säkerhet kan utgöra spioneriobjekt. Det avgörande är att uppgiften i fråga hänför sig till ett kunskapsområde, som till sin natur är sådant att ett uppenbarande av vad som faller därunder regelmässigt är ägnat att medföra skada i något av de hänseenden som anges i bestämmelsen (prop. 1948:80 s. 123). Uppräkningen får antas avse sådana förhållanden som har stort skyddsvärde och som typiskt sett kan vara föremål för främ- mande underrättelsetjänsts intresse. Föredragande departements- chefen anförde i prop. 1979/80:176 s. 10:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft17"&gt;De särskilda exempel på skyddade uppgifter som anges i spioneri- bestämmelsen har inte någon avgörande betydelse för bestämmelsens tillämpningsområde. Exemplen skall i stället tjäna det i och för sig viktiga ändamålet att på ett mera lättillgängligt sätt klargöra para- grafens innebörd. Detta förutsätter att exemplen är realistiska. Som exempel bör därför väljas sådana förhållanden som har stort skydds- värde och som typiskt sett kan vara föremål för främmande under- rättelsetjänsters intresse. Spionage som kan leda till men för rikets totalförsvar eller för rikets säkerhet i övrigt torde numera inte sällan bedrivas i former som avses med begreppet politiskt spionage och industrispionage, dvs. underrättelseverksamheten tar sikte på att exempelvis röja värderingar och avsikter hos militära och politiska beslutsfattare eller vissa industriella hemligheter. Med hänsyn härtill och vad jag nyss har sagt om betydelsen av en realistisk exemplifiering är det lämpligt att komplettera uppräkningen av exempel på skyddade uppgifter så att det tydligt framgår att spioneribestämmelsen omfattar kvalificerade former av politiskt spionage och industrispionage. Jag biträder därför liksom flertalet remissinstanser utredningens förslag att i bestämmelsen föra in ordet tillverkningssätt som exempel på objekt för industrispionage samt – med tanke på politiskt spionage – orden underhandlingar och beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft10"&gt;Den brottsliga handlingen är uttryckt som obehörigen ”anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer” uppgift. Bestämmelsen fick denna lydelse vid riksdagens behandling av prop. 1979/80:176 (bet. JuU 1981/82:8 s. 7 och rskr. 1981/82:43). Vid den behandlingen utgick ordet ”eljest” i uttrycket ”eller eljest röjer”. Riksdagen ansåg att ordet var överflödigt. Vad gäller närmare om innebörden av ordet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;”röjer”, se NJA 1991 s. 103.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft18"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;Grovt spioneri&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Bestämmelsen om grovt spioneri i 19 kap. 6 § har genom lag (2009:396) följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft98"&gt;Är brott som i 5 § sägs att anse som grovt, döms för &lt;SPAN class="ft100"&gt;grovt spioneri &lt;/SPAN&gt;till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft16"&gt;Vid bedömande huruvida brottet är grovt ska särskilt beaktas, om gärningen var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågå- ende krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brotts- lige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft9"&gt;Bortsett från den höjning av det högsta tidsbestämda straffet från fängelse i tio år till arton år som skett genom lag (2009:396) om ändring i brottsbalken har bestämmelsen varit intakt sedan till- komsten av brottsbalken. De ändringar som gjorts av 19 kap. 5 § har givetvis betydelse också för 6 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Obehörig befattning med hemlig uppgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Bestämmelsen om obehörig befattning med hemlig uppgift i 19 kap. 7 § har genom lag (1981:1165) följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft98"&gt;Den som, utan syfte att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande något förhåll- lande av hemlig natur vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikets försvar eller för folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden eller eljest för rikets säkerhet, döms, vare sig uppgiften är riktig eller ej, för &lt;SPAN class="ft100"&gt;obehörig befattning med hemlig uppgift &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft42"&gt;Om brottet är grovt, döms enligt 19 kap. 8 § för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Bestämmelsen har genom lag (1976:509) följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft98"&gt;Är brott som i 7 § sägs att anse som grovt, skall för &lt;SPAN class="ft100"&gt;grov obehörig befattning med hemlig uppgift &lt;/SPAN&gt;dömas till fängelse i högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft16"&gt;Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft18"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p370 ft9"&gt;Som en följd av införandet av krav på direkt uppsåt i spioneri- bestämmelsen ändrades uttrycket ”utan uppsåt” till ”utan syfte” i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft9"&gt;19 kap. 7 §. Detta medförde att om gärningsmannen hade indirekt eller eventuellt uppsåt att gå främmande makt tillhanda med hemliga uppgifter förelåg inte längre spioneri utan obehörig befatt- ning med hemlig uppgift. En annan effekt av ändringen blev att om uppgifterna inte var hemliga kunde vid indirekt eller eventuellt uppsåt att gå främmande makt tillhanda inte ansvar aktualiseras vare sig för spioneri eller för obehörig befattning med hemlig uppgift. Bestämmelsen ansågs emellertid med denna ändring att omfatta alla väsentliga fall där en straffsanktion kunde ha en funktion att fylla. De fall som inte omfattades av vare sig 5 eller 7 § ansågs som så osannolika att man kunde bortse från dem. (Se prop. 1975/76:174 s. 22 f.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft9"&gt;Riksdagen godtog förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;När det gäller den ändring i spioneribestämmelsen som före- lades riksdagen genom prop. 1979/80:176 och som bl.a. gällde utbytet av orden ”rikets försvar” mot ”totalförsvaret”, ansåg departementschefen att den borde få genomslag också för bestäm- melsen om obehörig befattning med hemlig uppgift. Hänvisningen i 7 § till 5 § skulle alltså avse den senare paragrafen i ändrad lydelse. Lagrådet avstyrkte emellertid förslaget i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft9"&gt;Lagrådets kritik avsåg två frågor: relationen mellan uttrycken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft9"&gt;”förhållande av hemlig natur” och ”men för totalförsvaret” samt effekterna av rekvisitet ”men för totalförsvaret” i 7 § för informa- tions- och yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Enligt lagrådet måste frågan om vad som utgör en hemlig upp- gift avgöras med tillämpning av sekretesslagstiftningen. Lagrådet framhöll att totalförsvaret är en angelägenhet för alla; vid en fredskris får även enskilda företag anses indragna i verksamheten. De omfattas inte av sekretesslagen. Lagrådet ansåg att ett visst förhållande i privat verksamhet kunde vara av hemlig natur, trots att sekretessbestämmelser saknas. Innebörden av uttrycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft9"&gt;”förhållande av hemlig natur” hade blivit mer svårgripbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft40"&gt;Lagrådet ifrågasatte också om i en fredskris hänsyn till total- försvarets intressen i alla situationer bör få ta över yttrandefriheten och informationsfriheten ens när det gäller förhållande av hemlig natur. Att ingen får röja hemliga uppgifter vars uppenbarande för främmande makt kan skada rikets försvar, i bemärkelsen krigs- makten, eller folkförsörjningen torde enligt lagrådet stå klart för envar. Det var mera ovisst om motsvarande värdering på bekostnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft18"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;av yttrandefriheten och informationsfriheten borde gälla även med avseende på något så relativt obestämt som totalförsvaret under en fredskris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Lagrådet ansåg att det inte hade lagts fram sådan utredning att tillräckligt grund fanns för ett bedömande av om 19 kap. &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; §§ brottsbalken borde utsträckas till att omfatta hela det område som täcks av totalförsvaret och huruvida de verkningar en sådan ändring kunde ha för 7 kap. 5 § 1 tryckfrihetsförordningen är godtagbara. (Lagrådets yttrande finns i prop. 1979/80:176 s. 50 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft9"&gt;Departementschefen godtog lagrådets synpunkter. Uttrycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft9"&gt;”men för rikets försvar” kom därför att stå kvar i 19 kap. &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; §§ (prop. 1979/80:176 s. 60 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft9"&gt;Riksdagsbehandlingen innebar inte någon ändring i denna del. Vad gäller skyddsföremålet får bestämmelsen sitt omfång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft38"&gt;genom hänvisningen till spioneribestämmelsen, dock med den skillnaden att uppgifterna måste vara hemliga. Även den brottsliga handlingen är densamma som i spioneribestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Vårdslöshet med hemlig uppgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Straffbestämmelsen om vårdslöshet med hemlig uppgift i 19 kap. 9 § har genom lag (1981:1165) följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft16"&gt;Den som av grov oaktsamhet befordrar, lämnar eller röjer sådan upp- gift som avses i 7 § döms för &lt;SPAN class="ft63"&gt;vårdslöshet med hemlig uppgift &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om riket var i krig, till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Bestämmelsen utgjorde som framgått ovan tidigare ett andra stycke till 19 kap. 7 §. Den överfördes till en egen paragraf genom lag 1976:509.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Bestämmelsen har inte genomgått några större förändringar sedan den upptogs i 8 kap. 6 § andra stycket strafflagen. Kravet på grov oaktsamhet som förutsättning för straffansvar har stått sig över tiden. I övrigt har bestämmelsen varit föremål för den för- ändring av den straffbara befattningen med uppgifter som också omfattat flera av de övriga bestämmelserna, dvs. ändringen först till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft9"&gt;”eller eljest röjer” och sedan till ”eller röjer”. Vidare omfattades&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft9"&gt;även denna bestämmelse av departementschefens förslag att ett av de skyddade intressena skulle vara totalförsvaret, men som av skäl som redovisats ovan inte genomfördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p381 ft38"&gt;Den brottsliga handlingen överensstämmer med de föregående bestämmelserna utom i fråga om att anskaffa uppgift. Det är alltså inte straffbart att av grov oaktsamhet anskaffa uppgifter. Som framgått av avsnitt 3.1.3 har inte heller tidigare motsvarigheter till bestämmelsen omfattat sådan befattning med uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft38"&gt;Bestämmelsen i 19 kap. 10 § om olovlig underrättelseverksamhet har genom lag (1993:207) följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft17"&gt;Den som, för att gå främmande makt tillhanda, här i riket bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter rörande militära eller andra förhållanden, vilkas uppenbarande för den främmande makten kan medföra men för annan främmande makts säkerhet, eller här i riket till dylik verksamhet lämnar medverkan som ej är allenast tillfällig, döms för &lt;SPAN class="ft70"&gt;olovlig underrättelseverksamhet &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft99"&gt;För olovlig underrättelseverksamhet skall ock dömas, om någon, med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, här i riket hemligen eller med användande av svikliga medel antingen bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter om annans personliga förhållande eller till dylik verksamhet lämnar medverkan som ej är allenast tillfällig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft16"&gt;Är brott som i denna paragraf sägs grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;Den straffrättsliga regleringen av brottet olovlig underrättelse- verksamhet, och dess tidigare motsvarigheter, har som framgått ovan i vart fall när det gäller lagstiftningsarbetet tilldragit sig åtskillig uppmärksamhet under åren. Särskilt stora var meningsskiljaktigheterna om bestämmelsens tillämpningsområde och utformning i övrigt fram till år 1949 då riksdagen antog den lydelse av 8 kap. 9 § strafflagen som i stora drag återfinns i dagens bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Den senaste ändringen av bestämmelsen, lag (1993:207) om ändring brottsbalken, innebar att straffmaximum för brott av normalgraden sänktes från fängelse i två år till ett år. Samtidigt infördes ett nytt tredje stycke med en särskild straffskala för grova brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft38"&gt;Den översyn av spioneribestämmelserna som gjordes under mitten av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; och som främst hade uppsåtsfrågor i blick- fånget omfattade också uppsåtskravet i bestämmelsen om olovlig underrättelseverksamhet. Den då gällande lydelsen föreskrev inte någon särskild uppsåtsform avseende rekvisitet ”gå främmande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft18"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;makt tillhanda”. De överväganden som gjordes vid översynen uttrycker tydligt att de gärningar som omfattades av bestämmelsen och som kunde anses straffvärda var de som skedde i syfte att gå främmande makt tillhanda. Det kunde förvisso tänkas fall som begicks med indirekt eller eventuellt uppsåt, men verksamhet bedriven med sådana uppsåt hade mycket litet gemensamt med förfaranden som skedde med direkt uppsåt och som straff- stadgandet primärt ville träffa. Det anfördes också att en utveckling i riktning mot underrättelseverksamhet som bedrevs med annat än direkt uppsåt att gå främmande makt tillhanda framstod som föga trolig. Det skulle också te sig anmärkningsvärt med ett vidare uppsåtsrekvisit vid olovlig underrättelseverksamhet än vid det grövre brottet spioneri. (Se bl.a. prop. 1975/76:174 s. 25.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft9"&gt;Förhållandena ansågs vara annorlunda när det gällde den gärning som omfattades av 19 kap. 9 § andra stycket (nu 10 § andra stycket). En skärpning av uppsåtskravet skulle kunna innebära att skyddet för enskildas personliga integritet minskade betydligt. Någon ändring av uppsåtsformen föreslogs därför inte. Däremot förordade både utredaren och departementschefen en annan brottsbeteckning, den förre ”olovlig personspaning” och den andre ”olovligt anskaffande av personuppgifter”. Riksdagen valde dock att inte ändra brottsbeteckningen. Straffbestämmelsen flyttades till 19 kap. 10 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Brottet olovlig underrättelseverksamhet kom åter att diskuteras i samband med nästa översyn av spioneribrotten. I anslutning till frågan om att utvidga spioneribestämmelsen till att – i vidare utsträckning – omfatta politiskt och ekonomiskt spionage disku- terades införandet av en generell bestämmelse mot underrättelse- verksamhet. En sådan avstyrktes bl.a. av det skälet att bestäm- melsen skulle bli oskarp och lämna utrymme för skönsmässiga bedömningar. Två ledamöter i utredningen föreslog dock att det skulle införas ett nytt tredje stycke i 19 kap. 10 § som skulle omfatta hemligt bedriven verksamhet för att anskaffa uppgifter rörande svenska förhållanden, vilkas uppenbarande för främmande makt kunde medföra men för rikets intressen (Ds Ju 1979:6 s. 92 f.). Det föreslagna stycket hade följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft16"&gt;För olovlig underrättelseverksamhet skall likaledes dömas den som i annat fall än förut i detta kapitel är sagt, för att gå främmande makt tillhanda, hemligen bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter rörande svenska förhållanden, vilkas uppenbarande för främmande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft18"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p391 ft16"&gt;makt kan medföra men för rikets intressen, eller till dylik verksamhet lämnar medverkan som ej allenast är tillfällig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft10"&gt;Förslaget fick stöd från bl.a. Rikspolisstyrelsen. Den menade att förslaget innebar ett straffbeläggande av underrättelseverksamhet som bedrivs obehörigt eller hemligt och med konspiratoriska metoder, vilket skulle ge polisen möjlighet att ingripa redan innan en alltför besvärande situation uppstått för den enskilde och uppgiftslämnandet kommit så långt att men för rikets säkerhet uppstått (prop. 1979/80:176 s. 13). Enligt departementschefen skulle inte utredningsminoritetens förslag ta hand om denna situa- tion. Den föreslagna bestämmelsen innehöll också ett beviskrav avseende uppgifternas art. För att tillgodose Rikspolisstyrelsens synpunkter skulle snarare krävas ett mer eller mindre generellt förbud mot att i hemlighet träda i förbindelse med sådan före- trädare för främmande makt som kan misstänkas ägna sig åt underrättelseverksamhet. Det fanns enligt departementschefen inte underlag för en sådan bestämmelse. (Se prop. 1979/80:176 s. 13 f.) Riksdagsbehandlingen ledde inte till något annat resultat i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft9"&gt;När det gäller 19 kap. 10 § första stycket uttalas i förarbetena att skyddsföremålet i första hand är uppgifter som rör militära förhållanden. Bestämmelsen omfattar också uppgifter om andra förhållanden, om ett uppenbarande av dessa kan medföra men för annan främmande makts säkerhet. Dessa ”andra förhållanden” kan utgöras av sådant som hos oss omfattas av begreppet ”totalf- örsvaret”. Denna del av rekvisitet tillkom som framgått ovan för att ta hänsyn till det moderna krigets totala karaktär. Också sådant som kan omfattas av begreppet politiskt spionage kan antas omfattat av uttrycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är kopplat till den främmande statens säkerhet. I lagförarbetena sägs att det rekvisitet bör kunna bedömas i analogi med motsvarande förutsättning för spioneribrott mot Sverige (NJA II 1949 s. 569). Det framgår också av förarbetena att uttrycket ”verksamhet för anskaffande av uppgifter” inte bara avser insamlande av uppgifter. Det omfattar också verksamhet som bara består i att befordra eller överlämna uppgifter till den central som ytterst söker anskaffa dem. Det är vidare tillräckligt att verk- samheten avser anskaffande av uppgifter, inte att den faktiskt innebär att uppgifter anskaffas. (Se NJA II 1949 s. 570.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft18"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Särskilt om tryck- och yttrandefriheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Den obehöriga befattning med uppgifter som vi har att särskilt ägna oss åt kan förekomma också i förbindelse med tryckta skrifter och andra medier. Uppgifter kan exempelvis anskaffas av en journalist eller av en fotograf på en tidning eller lämnas till en redaktion för publicering eller annat offentliggörande. Detta aktualiserar frågor om förhållandet mellan brottsbalkens nu berörda straffbestämmelser och det tryck- och yttrandefrihets- rättsliga systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift och vissa osjälvständiga former av dessa brott samt vårdslöshet med hemlig uppgift anses som tryckfrihetsbrott respektive yttrandefrihets- brott, om de begås genom tryckt skrift eller i ett radioprogram eller en teknisk upptagning (7 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen). Vissa sådana gärningar bryter den s.k. meddelarfriheten. För sådana brott gäller bl.a. en särskild rättegångsordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Enligt utredningsdirektiven ska, om förslag lämnas som också bör föranleda ändringar i tryckfrihetsförordningen eller yttrande- frihetsgrundlagen, samråd ske med Yttrandefrihetskommittén (Ju 2003:04). Det är mot denna bakgrund motiverat att här något beröra det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga systemet. För en mer fullständig bild kan hänvisas till bl.a. prop. 1975/76:204, bet. KU 1975/76:54 och Tryck- och yttrandefrihetsberedningens betänkande Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrande- friheten? (SOU 2006:96, med vidare hänvisningar; jfr också SOU 2008:63 s. &lt;NOBR&gt;74–83).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;I sammanhanget kan nämnas att Yttrandefrihetskommittén avslutade sitt arbete i augusti 2012 genom att betänkandet En översyn av tryck- och yttrandefriheten (SOU 2012:55) över- lämnandes till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Yttrande- och informationsfrihet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt (1 kap. 1 § regeringsformen). Fri åsikts- bildning förutsätter bl.a. yttrandefrihet och informationsfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Var och en är enligt 2 kap. 1 § regeringsformen (RF)gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet, dvs. frihet att i tal, skrift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft18"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Bestämmelsen tillförsäkrar också informationsfrihet, dvs. frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft40"&gt;Det är tydligt att spionerilagstiftningen utgör en begränsning av dessa båda friheter. En sådan begränsning får ske genom lag, under förutsättning att det sker för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. En begränsning får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Detta är närmast uttryck för en proportionali- tetsprincip. Yttrandefriheten och informationsfriheten får begrän- sas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vid bedömandet av vilka begränsningar som får göras, ska särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter. Att meddela föreskrifter som utan avseende på yttrandens innehåll närmare reglerar ett visst sätt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten. Det nu anförda framgår av 2 kap. &lt;NOBR&gt;20–23&lt;/NOBR&gt; §§ RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft9"&gt;Det finns också bestämmelser om yttrandefrihet i internatio- nella överenskommelser som Sverige är part i. Enligt artikel 10.1 i Europeiska konventionen d. 4 nov. 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, jämte tilläggsprotokoll (&lt;SPAN class="ft44"&gt;Europakonventionen&lt;/SPAN&gt;) har var och en rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar enligt bestämmelsen åsikts- frihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentliga myndigheters inblandning och oberoende av territoriella gränser. Eftersom utövandet av dem medför ansvar och skyldig- heter får enligt artikel 10.2 dessa friheter underkastas sådana form- föreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet, till den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolars auktoritet och opartiskhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft18"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395426x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft9"&gt;Innebörden av dessa bestämmelser har preciserats genom Europadomstolens praxis. Det finns ganska många avgöranden som rör artikel 10. Domstolen har framhållit att yttrandefriheten utgör en av demokratins grundpelare, se bl.a. målet Handyside mot Förenade Konungariket, 7.12.1976, skriftserie A, nr 24.&lt;SPAN class="ft48"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det följer av domstolens praxis att inskränkningar av yttrandefriheten måste hållas inom snäva gränser och, för att kunna godtas som kon- ventionsenliga, vara grundade på övertygande skäl. Pressfriheten är en viktig del av den yttrandefrihet som skyddas av bestämmelsen. Pressen och övriga massmedier är av central betydelse för det demokratiska samhällsskick som Europakonventionen syftar till att upprätthålla.&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Bestämmelsen medger alltså, under vissa förutsättningar, att yttrandefriheten inskränks. Ett godtagbart skäl är att inskränk- ningen har avseende på statens säkerhet, under förutsättning att åtgärden är nödvändig. Det sistnämnda är uttryck för en proportio- nalitetsprincip, dvs. åtgärden ska stå i proportion till det skydd för motstående intresse som man önskar uppnå, här närmast att ge effekt åt de yttrandefrihetsrättsliga principerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Intresset att genom sekretess skydda olika uppgifter kan utgöra godtagbart skäl för att inskränka yttrandefriheten, men även i sådant fall gäller att åtgärden ska vara proportionerlig. Europa- domstolen har prövat om förbud mot publicering av utdrag ur en bok som skrivits av en tidigare anställd i den brittiska underrät- telsetjänsten och vars innehåll ansetts kunna skada den nationella säkerheten varit godtagbar. Domstolen fann att inskränkningen i yttrandefriheten var godtagbar fram till den tidpunkt då boken ändå fanns tillgänglig till följd av att den publicerats i ett annat land. Domstolen menade att det inte var en i ett demokratiskt samhälle nödvändig inskränkning i yttrandefriheten att upprätthålla förbudet mot publicering, eftersom den eventuella skada som avslöjandena i boken kunnat åstadkomma redan uppkommit genom publiceringen utomlands.&lt;SPAN class="ft84"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft38"&gt;När det gäller tystnadsplikt för militära befattningshavare torde dessa endast i begränsad utsträckning kunna rättfärdiga brott mot tystnadsplikten genom hänvisning till yttrandefriheten. Staterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Jfr Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, tredje upplagan, 2007, s. 366&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Danelius, a.a., s. 366.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Se Danelius, a.a., s. 378 f. och målen Sunday Times mot Förenade Konungariket, samt The Observer och The Guardian mot Förenade Konungariket, 26.11.1991, skriftserie A nr 216 och 217, jfr också målet Vereniging Weekblad Bluf! mot Nederländerna, 9.2.1995, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;306-A.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft18"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395427x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft9"&gt;anses ha stor frihet att själva bedöma vad som är nödvändigt för att tillgodose den nationella säkerheten inom försvaret.&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft10"&gt;Europakonventionen är också en del av &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Även denna innehåller bestämmelser om yttrandefrihet genom &lt;SPAN class="ft55"&gt;Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna &lt;/SPAN&gt;(EUT C 83, 30.3.2010, s. &lt;NOBR&gt;389–403).&lt;/NOBR&gt; I artikel 11.1 föreskrivs att var och en har rätt till yttrandefrihet. Den rätten innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter utan offentliga myndigheters inblandning och oberoende av territoriella gränser. I artikel 11.2 slås fast att mediernas frihet och mångfald ska respekteras. Enligt artikel 42 i stadgan har varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat rätt till tillgång till unionens institutioners, organs och byråers handlingar, oberoende av medium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft9"&gt;Rättigheterna kan begränsas. Varje inskränkning ska emellertid vara föreskriven i lag och förenlig med det väsentliga innehållet i de rättigheter och friheter som erkänns i stadgan. Begränsningar får, med beaktande av proportionalitetsprincipen, endast göras om de är nödvändiga och faktiskt svarar mot mål av allmänt samhälls- intresse som erkänns av unionen eller behovet av skydd för andra människors rättigheter och friheter. Detta följer av artikel 52.1 i stadgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft9"&gt;Stadgan är rättsligt bindande och utgör därmed en del av uni- onens primärrätt. Den kan således bli föremål för tolkning och tillämpning av såväl unionens som medlemsstaternas domstolar. En närmare redogörelse för dessa frågor och stadgan i övrigt finns i prop. 2007/08:168 Lissabonfördraget (se t.ex. s. 58 ff., &lt;NOBR&gt;76–91&lt;/NOBR&gt; och 128 f.). &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har såvitt känt inte haft anledning att tolka eller tillämpa stadgan i något för denna utredning relevant hänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga regelverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft38"&gt;Det utövande av yttrandefrihet som innebär användning av tryckta skrifter skyddas särskilt genom tryckfrihetsförordningen (TF). Yttranden i andra medier såsom ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Danelius, a.a., s. 379 med rättsfallshänvisningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft18"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;och andra tekniska upptagningar skyddas särskilt i yttrande- frihetsgrundlagen (YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;TF och YGL bygger på samma grundläggande principer, nämligen etableringsfrihet, förbud mot censur och hindrande åtgärder, ensamansvar med meddelarskydd, särskild brottskatalog och särskilt rättegångsordning. Skyddet för yttrandefriheten enligt TF och YGL kräver för att ändras två likalydande beslut med riks- dagsval emellan (8 kap. 14 § RF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Enligt de båda lagarna gäller en &lt;SPAN class="ft44"&gt;exklusivitetsprincip&lt;/SPAN&gt;. Denna innebär att ingripanden på grund av missbruk av tryck- eller yttrandefriheten inte får göras i annan ordning eller i annat fall än de som anges i TF och YGL (1 kap. 3 § TF och 1 kap. 4 § YGL). Principen anses förbjuda inte bara straffrättsliga ingripanden utan också sådana sanktioner som uppsägning, avskedande och disciplinära åtgärder samt skadeståndsskyldighet som inte grundas på tryck- eller yttrandefrihetsbrott eller på arbetsrättsliga avtal om brott mot tystnadsplikt i förhållandet mellan enskilda eller på liknande grunder (SOU 2006:96 s. 41 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Annorlunda förhåller det sig med yttrandefriheten till den del den inte omfattas av dessa lagar Då gäller skyddet enligt RF och Europakonventionen samt EU:s rättighetsstadga. På området utanför TF och YGL gäller straff- och processrättsliga bestäm- melser i vanlig lag. Vilka yttranden som är straffbara bestäms i första hand av brottsbalken och specialstraffrätten och det straffbara området kan utvidgas genom stiftande av vanlig lag (jfr dock de särskilda bestämmelserna i 2 kap. 22 § RF om antagande av lag som begränsar de i 2 kap. 20 § RF angivna friheterna). (SOU SOU 2006:96 s. 45 f. )&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;Kort om de tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft44"&gt;Etableringsfrihet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft40"&gt;Principen om etableringsfrihet innebär att varje svensk medborgare har rätt att framställa och sprida tryckta skrifter, sända ljudradio- och &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; genom tråd samt att framställa och sprida tekniska upptagningar (4 kap. 1 § och 6 kap. 1 § TF samt 3 kap. 1 och 8 §§ YGL). Det får inte krävas tillstånd för att driva verk- samheten. Rätten att sända program genom tråd är dock under- kastad vissa begränsningar (3 kap. 1 § andra stycket YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft18"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p405 ft9"&gt;När det gäller rätten att på annat sätt än genom tråd sända program gäller inte etableringsfrihet. (A. bet. s. 46 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft44"&gt;Förbud mot censur och hindrande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft8"&gt;Det förbud mot censur som gäller enligt 1 kap. 1 § första stycket och 2 § första stycket TF samt enligt 1 kap. 3 § första stycket första meningen YGL innebär att framställning och spridning av tryckta skrifter samt motsvarande åtgärder beträffande de medier som avses i YGL inte får villkoras av förhandsgranskning från det allmännas sida. Ingripande mot överträdelser av vad som är tillåtet att yttra får ske först i efterhand. Censurförbudet i TF är absolut medan det enligt YGL är försett med vissa undantag. (A. bet. s. 48 f.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft9"&gt;Förbudet mot hindrande åtgärder innebär att det allmänna inte får, på grund av innehållet i en skrift eller annat medium som avses i YGL, hindra framställning eller spridning av skriften eller vidta motsvarande åtgärder i fråga om de medier som omfattas av YGL, på annat sätt än dessa författningar medger (1 kap. 2 § andra stycket TF och 1 kap. 3 § första stycket andra meningen YGL). Eftersom förbudet mot hindrande åtgärder avser åtgärder som vidtas med anledning av yttrandets innehåll hindrar det inte ingripanden som sker av hänsyn till rena ordningsskäl (a. bet. s. 49).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft44"&gt;Ensamansvar med meddelarskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft9"&gt;Det är uppenbart att det vid tillkomsten av en framställning som skyddas av TF eller YGL kan medverka många personer. Principen om ensamansvar innebär att endast en av de medverkande kan hållas straff- och skadeståndsrättsligt ansvarig för innehållet i framställningen. De båda grundlagarna utpekar vem den ansvarige är. Detta innebär att vanliga straffrättsliga bestämmelser om ansvar för medverkande inte gäller på detta område. Ansvaret är exklusivt (a. bet. s. 49).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft38"&gt;Ansvaret är också successivt i så måtto att det i första hand åvilar den som står närmast brottet, t.ex. utgivaren av en tryckt skrift, och om ansvaret inte kan utkrävas av denne åvilar ansvaret den som står närmast utgivaren i ansvarskedjan (för tryckt periodisk skrift ägaren). Ensamansvaret är också formellt, dvs. det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft18"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;åvilar den som anges i TF eller YGL oavsett i vilken mån veder- börande bidragit till tillkomsten av framställningen och oberoende av om han eller hon känt till framställningens innehåll (8 kap. 12 § TF och 6 kap. 4 § YGL). (A. bet. s. 49 f.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Meddelarskyddet omfattar meddelar- och anskaffarfrihet, rätt till anonymitet och efterforskningsförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Meddelarfriheten innebär en rätt för var och en att straffritt lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande (1 kap. 1 § tredje stycket TF och 1 kap. 2 § första meningen YGL). Undantag gäller dock vid vissa grövre brott mot rikets säkerhet, uppsåtligt oriktigt utlämnande av hemlig handling och tillhanda- hållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande samt uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), se bl.a. 44 kap. Detta följer av 7 kap. 3 § TF och 5 kap. 3 § YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Anskaffarfriheten gäller rätten att straffritt anskaffa uppgifter för offentliggörande (1 kap. 1 § fjärde stycket TF och 1 kap. 2 § andra meningen YGL). Också denna frihet är begränsad. Straff- ansvar kan komma i fråga vid vissa grövre brott mot rikets säkerhet, t.ex. spioneri (7 kap. 3 § TF och 5 kap. 3 § YGL). Vanlig lag är dock tillämplig när det gäller det sätt på vilket uppgifterna anskaffas. En anskaffare har inte rätt att straffritt göra inbrott för att komma över uppgiften. (Se till det sagda och vidare om skade- ståndsansvar, a. bet. s. 51.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Reglerna om anonymitet innebär att författare eller annan upp- hovsman, den som lämnar uppgift eller bidrag för offentliggörande, utgivare till icke periodisk skrift och den som har framträtt i en framställning som skyddas av YGL har rätt att vara anonym. De som har tagit del i tillkomsten, utgivningen eller spridningen av en framställning som införts i eller varit avsedd att införas i ett medium som skyddas av TF eller YGL har tystnadsplikt beträf- fande sådana personers identitet (tystnadsplikten gäller dock inte om det rör sig om exempelvis spioneri). Detta framgår av 3 kap. 1– 3 §§ TF och 2 kap. &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§ YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Efterforskningsförbudet innebär att myndigheter och allmänna organ inte får forska efter bl.a. en anonym författare eller vem som lämnat uppgifter för publicering i vidare mån än som krävs för åtal eller annat ingripande mot honom eller henne som inte står i strid med TF eller YGL (3 kap. 4 § TF och 2 kap. 4 § YGL; se vidare a. bet. s. 50 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft18"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p413 ft44"&gt;Den särskilda brottskatalogen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;I 7 kap. 4 och 5 §§ TF finns en fullständig uppräkning av de gär- ningar som utgör tryckfrihetsbrott när de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt vanlig lag. Gärningarna i 7 kap. 4 § är bl.a. högförräderi, spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift samt i viss utsträckning försök, förberedelse och stämpling till sådant brott. Tryckfrihetsbrott enligt 7 kap. 5 § är bland annat offentliggörande av hemliga handlingar och offentliggörande av uppgifter som innebär uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Det framgår av 5 kap. 1 § första stycket YGL att de gärningar som utgör tryckfrihetsbrott enligt 7 kap. 4 och 5 §§ TF ska anses som yttrandefrihetsbrott när de begås i en i YGL skyddad fram- ställning och är straffbara enligt lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Det krävs alltså för straffansvar att gärningen är straffbar enligt vanlig lag. Det krävs ”dubbel täckning” för att ett brott ska vara straffbart som tryck- eller yttrandefrihetsbrott. Det innebär att ansvarsområdet för sådana brott kan inskränkas, men inte utvidgas utan ändring av TF och YGL (a. bet. s. 53).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Skadeståndsskyldighet vid missbruk av tryck- eller yttrande- friheten kan bara komma i fråga om det föreligger tryck- eller yttrandefrihetsbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft44"&gt;Den särskilda rättegångsordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Reglerna om åtal och rättegång innebär att Justitiekanslern är ensam åklagare i mål om ansvar för tryck- eller yttrandefrihetsbrott (9 kap. 2 § TF och 7 kap. 1 § YGL). Frågan om sådan brott före- ligger ska prövas av en jury om nio medlemmar, om inte parterna avstår från det. Finner juryn att brott inte föreligger ska den tilltalade frikännas (12 kap. 2 § andra stycket första meningen TF och 9 kap. 1 § YGL). Först om juryn kommit fram till att brott föreligger ska även rätten pröva frågan (12 kap. 2 § andra stycket andra meningen TF och 9 kap. 1 § YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft18"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förutsättningarna för att TF och YGL ska vara tillämpliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft9"&gt;TF och YGL är bara tillämpliga om vissa formella, materiella och territoriella krav är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Formella krav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;De formella kraven avser kommunikationstekniken och sprid- ningen, med bortseende från innehållet. TF gäller för skrifter som framställs i tryckpress och skrifter som mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande om utgivningsbevis gäller för skriften eller den försetts med beteckning som utvisar att den är mångfaldigad och i anslutning därtill tydliga uppgifter om vem som har mångfaldigat skriften och om ort och år för detta (1 kap. 5 § TF). Det krävs vidare att tryckt skrift, för att anses som en sådan, ska vara utgiven. Detta krav är uppfyllt om skriften blivit utlämnad till försäljning eller för spridning på annat sätt i Sverige (1 kap. 6 § TF). Vissa bestämmelser i TF är tillämpliga också på skrifter som ännu inte är utgivna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;TF är också tillämplig på radioprogram och tekniska upp- tagningar som avses i YGL och som oförändrat återger hela eller delar av innehållet i en periodisk skrift, om det är ägaren till skriften som sprider eller låter sprida innehållet på detta sätt. Sådana program ska jämställas med en bilaga till skriften och bestämmelsen kallas därför för bilageregeln (1 kap. 7 § TF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;YGL omfattar ljudradio, television och vissa liknande över- föringar, filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar. Begreppet liknande överföringar avser andra över- föringar av ljud, bild eller text som sker med hjälp av elektro- magnetiska vågor än sändningar av ljudradio och television, t.ex. överföringar från vissa databaser på Internet. Tekniska upptag- ningar är upptagningar som innehåller text, bild eller ljud och som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Hit hör således bl.a. filmer, &lt;NOBR&gt;cd-skivor,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;cd-rom-&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;dvd-skivor.&lt;/NOBR&gt; (Se 1 kap. 1 § YGL och SOU 2006:96 s. 56.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft40"&gt;YGL är enligt 1 kap. 6 § första stycket första punkten tillämplig på radioprogram som är riktade till allmänheten och avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel. Direktsända eller inspelade pro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft18"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;SOU 2012:95 Nuvarande reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;gram som tillhandahålls ur en databas, s.k. webbsändningar, omfattas också av bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;För att andra överföringar från en databas ska omfattas av grundlagsskyddet krävs enligt den s.k. databasregeln bland annat att innehållet i databasen kan ändras endast av den som driver verksamheten och att den som driver denna antingen är ett sådant massmedieföretag som anges i regeln, dvs. en redaktion för en tryckt periodisk skrift eller för radioprogram, ett företag för yrkes- mässig framställning av tryckta eller därmed enligt TF jämförliga skrifter eller av tekniska upptagningar eller en nyhetsbyrå, eller att den som driver verksamheten har utgivningsbevis för den (1 kap. 9 § YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft12"&gt;Materiella krav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;De materiella kraven har betydelse för grundlagarnas exklusiva tillämplighet som straff- och processlag och tar sikte på om inne- hållet i ett yttrande utgör missbruk av tryck- eller yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Som framgått ovan får ingripanden på grund av innehållet i yttranden i de medier som omfattas av TF och YGL bara ske om tryck- eller yttrandefrihetsbrott föreligger, dvs. gärningar som upptas i brottskatalogerna i TF och YGL. Vad som är missbruk av tryck- och yttrandefriheten bestäms utifrån innebörden av och syftet med tryck- och yttrandefriheten så som detta framgår av 1 kap. 1 § första och andra styckena TF samt 1 kap. 1 § första och andra styckena YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Den användning av de grundlagsskyddade medierna som faller inom det materiella tillämpningsområdet, men som anses otillåten upptas som tryckfrihetsbrott i TF:s brottskatalog. Övrig använd- ning som faller inom det materiella tillämpningsområdet kan alltså inte bestraffas eftersom bestraffning enligt exklusivitetsprincipen får ske endast i de fall som anges i grundlagarna. När det gäller den användning av de i och för sig grundlagsskyddade medierna som inte faller in under det materiella tillämpningsområdet kan däremot lagföring ske med stöd endast i vanlig lag. (Se SOU 2006:96 s. 58.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft38"&gt;När det gäller att bestämma det materiella tillämpningsområdet innehåller TF och YGL för vissa yttranden uttryckliga bestäm- melser som anger att de faller utanför grundlagarnas tillämp- ningsområde. I fråga om övriga yttranden får frågan om de omfat- tas av TF eller YGL avgöras utifrån en tolkning av syftet med de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft18"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395434x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;båda grundlagarna. Frågan om gränserna för det materiella till- lämpningsområdet är komplicerad och ska inte behandlas vidare här. En utförlig redogörelse i ämnet finns i SOU 2006:96 s. &lt;NOBR&gt;58–68,&lt;/NOBR&gt; med ytterligare hänvisningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Territoriella krav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga systemet gäller fullt ut för yttranden i tryckta och därmed jämställda skrifter och tekniska upptagningar som både framställs och sprids här liksom för radio- program som utgår från Sverige. Grundlagsskyddet enligt TF och YGL är dock tillämpligt i viss utsträckning även på medier med en svagare anknytning till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;I fråga om skrift som trycks utom riket och som utges här, men som inte huvudsakligen är avsedd för spridning inom riket och för vilken det inte heller finns utgivningsbevis, gäller bestämmelserna i TF om meddelar- och anskaffarfrihet. Så är emellertid inte fallet bl.a. om meddelandet eller anskaffandet innefattar brott mot rikets säkerhet eller meddelandet utgör uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt (13 kap. 6 § första stycket TF; jfr 10 kap. 1 § YGL). Detta gäller också i fråga om en skrift som inte ges ut i Sverige, oavsett om skriften trycks här eller utomlands (13 kap. 6 § andra stycket TF). I den nu berörda fallen gäller att mål angående ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott ska handläggas som tryckfrihetsmål (13 kap. 6 § tredje stycket TF; jfr 10 kap. 1 § YGL).&lt;SPAN class="ft48"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Skyddet för företagshemligheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft38"&gt;Anskaffande eller annan befattning med uppgifter som avser förhållanden vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet kan också utgöra en otillåten befattning enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Så kan t.ex. vara fallet om uppgifterna avser förhållanden som rör forskning, utveckling eller produktion i ett svenskt företag som framställer krigsmateriel eller annan utrust-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Se vidare om TF:s och YGL:s territoriella tillämpning, SOU 2006:96 och SOU 2004:114&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;ning för försvaret. Som framgått av redogörelsen för gällande rätt har ansetts att det i vart fall teoretiskt kan förekomma fall där en företagshemlighet är av sådan betydelse för landet att ett röjande av uppgiften skulle kunna äventyra rikets oberoende eller bestånd, dvs. dess säkerhet (prop. 1979/80:176 s. 9). Rättspraxis innehåller också exempel på att anskaffande och röjande av uppgifter från ett privaträttsligt subjekt kan utgöra såväl (grovt) spioneri som företagsspioneri (grovt brott), se Svea hovrätts dom den 20 oktober 2003 i mål B &lt;NOBR&gt;5221-03,&lt;/NOBR&gt; den s.k. &lt;NOBR&gt;Ericsson-domen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft9"&gt;I detta avsnitt lämnas en redogörelse för nu gällande bestäm- melser om skydd för företagshemligheter och för de förslag som lagts fram genom betänkandet Förstärkt skydd för företags- hemligheter (SOU 2008:63).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Nu gällande bestämmelser om skydd för företagshemligheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;Före tillkomsten av lagen om skydd för företagshemligheter, som trädde ikraft år 1990, fanns bestämmelser om skydd för sådana hemligheter i lagen (1931:152) med vissa bestämmelser om illojal konkurrens. Skyddsföremål enligt den lagen var ”yrkeshemlig- heter”, framför allt mot vissa förfaranden i avtalsrelationer. (SOU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft9"&gt;2008:63 s. 59.) Enligt den nu gällande lagen utgörs en företags- hemlighet av sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrens- hänseende (1 §). Det saknar betydelse om informationen är doku- menterad eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft8"&gt;Det är inte varje angrepp på företagshemligheter som omfattas av lagen utan bara sådana som sker obehörigen (2 § första stycket). Detta krav har uppställts för att säkerställa att lagen inte ska skydda sådant som inte är skyddsvärt genom att förhindra att t.ex. anställda anmäler eller offentliggör missförhållanden på arbets- platsen. Sådana avslöjanden av allvarliga missförhållanden i närings- idkares rörelse utgör inte ett obehörigt angrepp (2 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft38"&gt;Lagen innebar en stor förändring jämfört med vad som gällt tidigare genom att det infördes straffbestämmelser för olovligt anskaffande av företagshemligheter. Sådana förfaranden hade före lagens tillkomst endast varit straffbara i den mån de samtidigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft18"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;utgjort brott enligt annan lagstiftning, t.ex. stöld, bedrägeri, dataintrång eller olovlig avlyssning. (A. bet. s. 60).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Obehöriga förfaranden med företagshemligheter är i lagen om skydd för företagshemligheter sanktionerade med straffansvar och skadeståndsskyldighet. Enligt 3 § döms den för företagsspioneri som med uppsåt olovligen bereder sig tillgång till en företags- hemlighet. Den som anskaffar en företagshemlighet med vetskap om att den som tillhandahåller hemligheten eller någon före honom eller henne har berett sig tillgång till denna genom företagsspioneri döms för olovlig befattning med företagshemlighet (4 §). Som straffbar befattning med företagshemlighet har i rättspraxis inte ansetts anställdas utnyttjande och röjande av företagshemligheter som de har tillgång till i sitt arbete. Detta gäller både medverkan i gärningsmannaskap och som medhjälpare (se Svea hovrätts ovan nämnda dom).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Andra olovliga förfaranden med företagshemligheter än anskaf- fande av sådan information sanktioneras i lagen om skydd för företagshemligheter med skadestånd, vitesförbud eller föreläggande om överlämnande. Den som gör sig skyldig till brott enligt 3 eller 4 § ska enligt 5 § ersätta den skada som uppkommer genom brottet eller genom att företagshemligheten obehörigen utnyttjas eller röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Lagen innehåller i &lt;NOBR&gt;6–8&lt;/NOBR&gt; §§ bestämmelser om skadeståndsansvar för vissa personer som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en näringsidkares företagshemlighet. Det gäller för den som har anförtrotts en företagshemlighet i förtroende i samband med en affärsförbindelse, för arbetstagare som fått del av en företagshemlighet hos arbetsgivaren i sin anställning och för den som utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som, enligt vad han eller hon bör inse, har angripits enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft9"&gt;Den som angripit en företagshemlighet kan vid vite förbjudas att utnyttja eller röja företagshemligheten (11 §). Ett sådant förbud får dock meddelas endast om ett utnyttjande eller röjande skulle vara obehörigt enligt 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Den näringsidkare vars företagshemlighet har angripits kan enligt 14 § hos domstol begära att en handling eller ett föremål som en angripare har i sin besittning och som innefattar hemligheten ska överlämnas till honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft18"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p428 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;3.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Förslagen i betänkandet Förstärkt skydd för företagshemligheter (SOU 2008:63)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft12"&gt;Bakgrunden till förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Enligt utredningens direktiv (dir. 2007:54) har förutsättningarna för företagande i flera avseenden förändrats sedan lagens tillkomst. Alltfler företag bygger sin verksamhet på information och kunskap snarare än på traditionell industriell produktion. Vidare bedrivs kvalificerad forskning och utveckling inom en mängd nya sam- hällsviktiga områden såsom informationsteknik och bioteknik. Teknikens utveckling har medfört att information kan lagras och överföras på helt andra sätt än tidigare. Den internationella konkurrensen har hårdnat på många områden. Detta har ökat risken för att svenska företag utsätts för internationellt företags- spioneri. Sverige har också sedan lagen tillkom gjort internationella åtaganden som gäller skyddet för företagshemligheter. Mot denna bakgrund fanns det enligt regeringen anledning att överväga om lagen i vissa delar borde ändras och anpassas till utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft9"&gt;I uppdraget ingick att bedöma om lagens tillämpningsområde var bestämt på ett ändamålsenligt sätt, bl.a. om definitionen i 1 § passar för moderna kunskapsföretag, om lagen i vissa fall skyddar hemlighållande av information som med ett mer objektivt synsätt inte är skyddsvärd och om lagens bestämmelser är tillräckliga för att skydda s.k. &lt;NOBR&gt;whistle-blowers.&lt;/NOBR&gt; Utredningen skulle också med utgångspunkt i den s.k. &lt;NOBR&gt;Ericsson-domen&lt;/NOBR&gt; (se ovan nämnda dom från Svea hovrätt) överväga om lagens straffstadganden fått en ändamålsenlig utformning. Utredningen skulle i detta avseende analysera vilken vikt som vid utformningen av straff- bestämmelserna bör fästas vid det sätt på vilket en som röjer eller utnyttjar företagshemligheten har fått tillgång till denna. (Se SOU 2008:63 s. 54 f. och bilaga 1)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft12"&gt;Utredningens överväganden och förslag i sammandrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft44"&gt;Tillämpningsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;Utredningen diskuterade om lagen, framför allt dess definition av begreppet företagshemlighet, innebar särskilda svårigheter för kunskapsföretag att skydda sina företagshemligheter, eftersom dessa i betydande omfattning grundas på de anställdas kunskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft18"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Utredningen konstaterade att också sådan kunskap kan omfattas av definitionen. Den ansåg att det som föreföll orsaka kunskaps- företagen problem var svårigheterna, i vissa fall, att dra en gräns mellan vad som är företagshemligheter och vad som i stället ska klassas som de anställdas personliga skicklighet, erfarenhet och kunskap. Utredningen avstod från en sådan gränsdragning då den enligt utredningen skulle begränsa de enskilda individernas möjligheter att fritt utnyttja sina erfarenheter och sitt kunnande och därmed motverka det samhällsekonomiska intresset av att låta kunskap flöda fritt. (Se a. bet. s. 89 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;Utredningen ansåg också att det inte finns någon annan rimlig eller möjlig lösning än att näringsidkaren får avgöra vilken information som ska vara hemlig och se till att den faktiskt hålls hemlig. Enligt utredningen är övriga förutsättningar för att lagen ska bli tillämplig tillräckliga för att lagen ska skydda endast information som ur objektiv synvinkel är skyddsvärd. (Se a. bet. s. 91 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft10"&gt;När det gällde frågan om lagens effekt på anställdas benägenhet att påtala allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen fann utredningen att lagen inte i sig innebär något sådant hinder. Enligt utredningen utgör reglerna i 2 § första och andra styckena i lagen ett undantag från den tystnadsplikt som anställda har till följd av särskilt avtal eller på grund av sin allmänna lojalitetsplikt när det gäller sådan information som anges i bestämmelsen, dvs. informa- tion om sådant som kan misstänkas utgöra brott på vilket fängelse kan följa eller som kan anses utgöra annat allvarligt missförhållande i näringsidkarens rörelse. Utredningen fann att begreppet före- tagshemlighet redan i dag inte omfattar information om ett förhållande som utgör brott eller som annars är från allmän synpunkt oacceptabelt. Utredningen föreslog dock i förtydligande syfte att det i 1 § införs ett nytt tredje stycke som innebär att information om ett förhållande som utgör brott eller annat allvarligt missförhållande aldrig är en företagshemlighet. (Se a. bet. s. 94 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft9"&gt;Utredningen föreslog också att det i lagen tas in ett klargörande av att lagen inte är tillämplig om detta skulle strida mot bestäm- melserna om tryck- och yttrandefrihet i tryckfrihetsförordningen eller i yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft18"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft86"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p413 ft44"&gt;Straffansvarets omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Utredningen har i denna del anfört bl.a. att näringsidkare vars företagshemligheter angrips kan drabbas av stora skador. De som arbetar i näringsidkarens verksamhet måste ofta ha tillgång till företagshemligheter för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Detta kan försätta näringsidkare i en sårbar situation. Utredningen fann att det i och för sig finns bestämmelser i brottsbalken som innebär att anställdas angrepp på företagshemligheter som de har tillgång till i sitt arbete är straffbara i vissa situationer. Det är dock inte sådana gärningar som dessa bestämmelser främst haft för ögonen. Svårigheterna att bedöma om ett visst angrepp på en företagshemlighet är straffbart enligt brottsbalken och den inom straffrätten gällande legalitetsprincipen ledde utredningen fram till slutsatsen att det finns ett behov av att utvidga straffansvaret enligt lagen om skydd för företagshemligheter. Den föreslagna utvidg- ningen är avsedd att omfatta vissa obehöriga röjanden och utnytt- janden av företagshemligheter som görs av personer med lovlig tillgång till hemligheten. Bestämmelsen, som föreslagits utgöra en ny 3 a §, har följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft99"&gt;Den som med uppsåt olovligen röjer eller i näringsverksamhet olov- ligen utnyttjar en näringsidkares företagshemlighet som han eller hon har fått del av med anledning av att han eller hon på grund av anställning, uppdrag eller liknande grund har deltagit i näringsidkarens verksamhet ska dömas för olovligt röjande eller olovligt utnyttjande av företagshemlighet till böter eller fängelse i högst två år. I ringa fall ska inte dömas till ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft98"&gt;Är brott som avses i första stycket grovt, ska dömas till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen har varit av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft99"&gt;Om gärningen har ägt rum sedan grunden för deltagandet i verk- samheten upphörde ska dömas till ansvar endast om gärningsmannen har agerat särskilt illojalt eller om gärningen är att bedöma som grovt brott. Har gärningen ägt rum sedan mer än två år förflutit efter det att grunden för deltagandet i verksamheten upphörde ska inte dömas till ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft98"&gt;Till ansvar enligt första eller andra stycket ska dock inte dömas, om gärningen är belagd med strängare straff i brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft16"&gt;För försök eller förberedelse till olovligt röjande eller olovligt utnyttjande av företagshemlighet ska dömas till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft18"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Nuvarande reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;Vad gäller straffansvaret har utredningen också föreslagit en ändring av 4 § av innebörden att den som anskaffar en företags- hemlighet från någon som gör sig skyldig till brott enligt den föreslagna bestämmelsen i 3 a § ska kunna dömas för olovlig befattning med företagshemlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;För en närmare redogörelse för utredningens överväganden i dessa delar hänvisas till SOU 2008:63 s. &lt;NOBR&gt;103–185.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft44"&gt;Övriga förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;Som en följd av den nya straffbestämmelsen i 3 a § har utredningen föreslagit en ändring av &lt;SPAN class="ft46"&gt;skadeståndsbestämmelsen &lt;/SPAN&gt;(5 §) av innebörd att också den som gör sig skyldig till brott enligt 3 a § ska kunna åläggas skadeståndsansvar för de skador brottet orsakat, vid oaktsamhetsbrott dock endast – när det gäller anställda – om för- farandet ägt rum under pågående anställning. (Se a. bet. s. 211 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Utredningen har också föreslagit att det införs bestämmelser om en särskild bevissäkringsåtgärd, &lt;SPAN class="ft44"&gt;bevisundersökning &lt;/SPAN&gt;(a. bet. s. 260 ff.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Den fortsatta beredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regerings- kansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft18"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;4 Utländsk rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Det ingår i utredningsuppdraget att undersöka och beskriva vilket skydd några andra med Sverige jämförbara länder, i första hand de nordiska, har mot främmande makts underrättelseverksamhet och hur deras straffbestämmelser är utformade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft9"&gt;Utredningen har sökt information om rättsreglerna i ett ganska betydande antal stater: Australien, Canada, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Island, Italien, Lettland, Nederländerna, Norge, Polen, Ryssland, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Ungern, USA och Österrike. Den följande redovisningen begränsas dock till de nordiska länderna, Frankrike, Nederländerna, Polen, Storbritan- nien, Tyskland och USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Arbetet har bedrivits främst genom undersökning av lagstift- ning och i förekommande fall förarbeten, rättspraxis och doktrin till den del sådant material stått att finna genom officiella webb- platser och biblioteksresurser inom Regeringskansliet. Denna undersökning har när det gäller Danmark, Finland och Norge kompletterats med skriftliga frågor till företrädare för berörda departement. Skrivelserna har varit ställda direkt till berörda tjäns- temän och de svar dessa lämnat representerar således inte någon formell ståndpunkt från de berörda ländernas sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft38"&gt;Vad gäller materialinsamlingen i övrigt bör beaktas att materialet funnits tillgängligt på originalspråk, i något fall kompletterat av mer eller mindre officiella översättningar till engelska. Det kan inte uteslutas att i något fall språkförbistring lett till missuppfattning om innehållet i enskilda bestämmelser. Det har slutligen inte heller i fråga om all undersökt lagtext varit möjligt att säkerställa att denna representerar den senast gällande lydelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft18"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395442x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Straffbestämmelser som rör spioneri och annan underrättelseverk- samhet finns i 12 kap. i den danska straffeloven (Borgerlig Straf- felov nr. 126 af 15. april 1930; namnändrad till Straffelov genom lov nr. 6 af 3. januar 1992 om æendring av straffeloven og retsplejeloven).&lt;SPAN class="ft84"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Detta kapitel har rubriken ”Forbrydelser mod statens selvstændighet og sikkerhed”. De brott för vilka det stadgas straff i 12 kap. har karakteriserats som handlingar som angriper eller hotar statens yttre säkerhet.&lt;SPAN class="ft84"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;I de flesta fall gäller att åtal kräver beslut av landets justitieminister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Bestämmelser av intresse i detta sammanhang finns också i militær straffelov (lov nr. 530 af 24. juni 2005). Denna lag gäller främst för militär personal, men under väpnad konflikt också för civila (§§ 1 och 2). Lagen gäller också i fråga om lagöverträdelser som begås mot andra länders militära styrkor som samverkar med danska militära styrkor (§ 4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Spioneri&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Huvudbestämmelsen om spioneri finns i § 107 i strafflagen. Bestämmelsen har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft98"&gt;Den, som i fremmed magts eller organisations tjeneste eller til brug for personer, der virker i sådan tjeneste, udforsker eller giver meddelelse om forhold, som af hensyn til danske stats- eller samfundsinteresser skal holdes hemmelige, straffes, hvad enten meddelelsen er rigtig eller ej, for spionage med fængsel indtil 16 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;Stk. 2. Såfremt det drejer sig om de i § 109 nævnte forhold, eller handlingen finder sted under krig eller besættelse, kan straffen stige indtil fængsel på livstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft40"&gt;Gärningsobjekt enligt bestämmelsen är förhållanden som ska hållas hemliga med hänsyn till danska stats- eller samhällsintressen. Detta begrepp omfattar först och främst militära hemligheter och stats- hemligheter (se § 109), men också hemligheter av en lägre klassifi- kationsgrad som gäller statens förbindelser med främmande makt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Denna framställning bygger på lagens lydelse enligt lovbekentgørelse nr. 1235 af 26. oktober 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Greve m.fl., Kommenteret straffelov, Speciel del, nionde omarbetade upplagan, Köpenhamn, 2008, s. 1 (cit. Kommenteret Straffelov).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft18"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395443x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;samt förhållanden som rör ekonomi, handelspolitik och försörj- ning. Också upplysningar rörande bundsförvanters förhållanden som ska hållas hemliga inte endast av hänsyn till främmande makt i fråga utan också till danska statsintressen omfattas av bestäm- melsen.&lt;SPAN class="ft48"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Den brottsliga handlingen består i att utforska nämnda förhål- landen eller att lämna uppgifter om dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Uppdragsgivare vid gärningar av nu nämnt slag är typiskt sett främmande makts underrättelsetjänst. Det är dock ingen förut- sättning för straffansvar att det kan bevisas att mottagaren av upp- gifterna står i främmande makts tjänst – det är tillräckligt att upp- lysningarna är avsedda för en främmande organisation. Också sådana organisationer som inte har koppling till en stat täcks av gärningsbeskrivningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft38"&gt;Bestämmelsen i § 107 i straffeloven kompletteras av § 29 första stycket i militær straffelov. Bestämmelsen har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft16"&gt;For spionage straffes med fængsel indtil på livstid den, der hemmeligt eller under falsk påskud tilvejebringer eller søger at tilvejebringe oplysninger på det militære forsvars operationsfelt for at meddele dem til fjenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Något krav på att uppgifterna ska ha varit hemliga uppställs inte, inte heller att ett röjande av uppgifterna ska kunna skada försvars- förmågan eller liknande. Eftersom bestämmelsen avser ett hand- lande där avsikten är att meddela uppgifter till fienden kan det antas att gärningen ansetts som i så hög grad klandervärd att det inte därutöver bör gälla ett krav på skada eller fara för skada på något försvars- eller säkerhetsrelaterat intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Annan olaglig underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft9"&gt;Annan olaglig underrättelseverksamhet än spioneri kan vara straff- belagd genom § 108 som har följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft98"&gt;Den, som, uden at forholdet falder ind under § 107, i øvrigt foretager noget, hvorved fremmed efterretningsvæsen sættes i stand til eller hjælpes til umiddelbart eller middelbart at virke inden for den danske stats område, straffes med fængsel indtil 6 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft16"&gt;Stk. 2. Såfremt det drejer sig om efterretninger vedrørende militære anliggender, eller virksomheden finder sted under krig eller besættelse, kan straffen stige indtil fængsel i 12 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Se till det sagda Kommenteret Straffelov, s. 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395444x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;Denna straffbestämmelse omfattar både gärningar som innebär att främmande underrättelsetjänst får stöd att bedriva verksamhet på danskt område och gärningar där någon exempelvis på sätt som anges i § 107 anskaffar andra uppgifter än sådana som avses i den bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Den första gärningstypen avser andra gärningar än anskaffande eller tillhandahållande av uppgifter. Den omfattar åtgärder som innebär att en främmande stats underrättelsetjänst kan verka i Danmark. Exempel på åtgärder som omfattas av straffansvaret är anskaffande av täckadresser, falska identiteter eller liknande. Det är alltså bland annat olika stödåtgärder som avses. Bestämmelsen förefaller också tillämplig om någon erbjuder sig att stå till förfo- gande för en främmande underrättelsetjänst, t.ex. genom att utföra spioneri eller sådana åtgärder som nyss nämnts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Den andra gärningsformen kan alltså avse anskaffande av upp- gifter som inte ska hållas hemliga av hänsyn till danska stats- eller samhällsintressen. Bestämmelsen omfattar inte bara ”uklassifi- cerede” uppgifter av militär betydelse eller uppgifter om samhälls- ekonomiska eller andra statliga angelägenheter utan också uppgifter om enskilda personer eller grupper av personer som finns i landet, t.ex. flyktingar. Bestämmelsen avser typiskt sett hemligt och systematiskt anskaffande eller tillhandahållande av uppgifter till förmån för främmande underrättelseverksamhet och som kan vara till fara för danska eller främmande stats- eller samhällsintressen eller enskilda personers liv eller säkerhet.&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Enligt andra stycket döms efter en strängare straffskala bland annat om verksamheten rör militära angelägenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;I anslutning till det senast sagda finns det anledning att kort redogöra för ytterligare en bestämmelse i den militära strafflagen, nämligen § 32, som har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft99"&gt;Den, der forsætligt røber en militær hemmelighed, hvis avsløring kan skade landets forsvar, hvis fremmede magter eller styrker får kendskab hertil, straffes med fængsel indtil 8 år. Straffen kan stige til fængsel i 12 år, når forholdet er af særlig grov karakter, navnlig når det har medført betydelig skade eller fare. Begås handlingen under væbnet konflikt eller under truende udsigt hertil, kan straffen stige til fængsel på livstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft16"&gt;Stk. 2. Den, der uberettiget skaffer sig oplysning om sådanne hemmeligheder, straffes med bøde eller fængsel indtil 4 år. Sker det under væbnet konflikt eller under truende udsigt hertil, kan straffen stige til fængsel i 10 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Se Kommenteret Straffelov s. 16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft16"&gt;Stk. 3. Den, der groft uagtsomt overtræder stk. 1 eller 2, straffes med bøde eller fængsel indtil 2 år. Sker det under væbnet konflikt eller under truende udsigt hertil, kan straffen stige til fængsel i 4 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Bestämmelsen omfattar både röjande och anskaffande av uppgifter. Det framgår direkt av lagtexten att röjandet är straffbart om det sker uppsåtligen. Vad som krävs i subjektivt hänseende när det gäller anskaffning av uppgifter framgår dock inte. Enligt § 6 i lagen bestraffas överträdelser av lagen endast om de begås uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, om inte något annat är särskilt före- skrivet. Med hänsyn till att grovt oaktsamma överträdelser av första och andra stycket straffbeläggs genom bestämmelsens tredje stycke får anses följa av det sagda att gärningen i andra stycket förutsätter uppsåt hos gärningsmannen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Kravet på uppsåt enligt det första stycket förefaller inte omfatta att gärningsmannen ska ha avsett att gå främmande makt tillhanda. Det är i stället tillräckligt att uppgifterna röjs uppsåtligen och att de är av sådan karaktär att det kan vara till skada för landets försvar om främmande makt får vetskap om dem. Det är möjligt att gär- ningsmannens uppsåt ska täcka dessa förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft38"&gt;Som framgått redan av inledningen gäller denna bestämmelse i fredstid endast tjänstgörande militär personal (§ 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Röjande av uppgifter om statens hemliga förhandlingar m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Det finns andra fall än de som omfattas av §§ 107 och 108 där sta- tens intressen kan vara berörda på ett sätt som kan föranleda straffansvar om uppgifter som rör intressena avslöjas. I § 109 i strafflagen stadgas följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft99"&gt;Den, som røber eller videregiver meddelelse om statens hemmelige underhandlinger, rådslagninger eller beslutninger i sager, hvorpå sta- tens sikkerhed eller rettigheter i forhold til fremmede stater beror, eller som angår betydelige samfundsøkonomiske interesser over for udlandet, straffes med fængsel indtil 12 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft16"&gt;Stk. 2. Foretages de nævnte handlinger uagtsomt, er straffen bøder eller fængsel indtil 3 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft40"&gt;Denna bestämmelse utgör en kvalificerad variant av överträdelse av tystnadsplikt i allmän tjänst. Bestämmelsen ger också vägledning för tolkningen av begreppet ”danska stats- eller samhällsintressen”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft18"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395446x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;i § 107. Det följer av bestämmelsen att sådana intressen kan vara underhandlingar, överläggningar och beslut i frågor med anknyt- ning till Danmarks säkerhet eller rättigheter i förhållande till andra stater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Det krävs inte för straffansvar att gärningsmannen haft något särskilt syfte med röjandet, t.ex. att tillhandagå viss intressent. I likhet med § 107 krävs inte uttryckligen att gärningen medfört fara för skada på nämnda intressen. Uttrycket ”på vilka statens säkerhet eller rättigheter eller förhållande till främmande stater beror” kan möjligen innefatta ett sådant krav. Om uppgifter av denna bety- delse röjs torde typiskt sett i vart fall fara för olägenhet uppkomma. Bestämmelsen tycks till skillnad från § 107 bara tillämplig i fråga om riktiga uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Vissa andra olovliga förfoganden över handlingar m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Den som förfalskar, förstör eller bortskaffar en handling eller något annat föremål, som har betydelse för statens säkerhet eller rättigheter gentemot andra stater, döms enligt § 110 till fängelse i högst 16 år. Begås gärningen av oaktsamhet döms enligt bestäm- melsens andra stycke till fängelse i högst tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Denna bestämmelse avser alltså otillåtna förfoganden över dokument och andra föremål. Med sistnämnda begrepp avses saker av liknande betydelse för statens säkerhet som handlingar, t.ex. en vapenmodell.&lt;SPAN class="ft48"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen motsvarar, i vart fall delvis, 19 kap. 5 § andra meningen brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Genom § 110 a straffbeläggs i vissa fall att beskriva, fotografera eller på annat sätt avbilda bl.a. militära anläggningar och förråd. Straffet är böter eller fängelse i högst tre år. En förutsättning för ansvar är att gärningsmannen har insett eller borde ha insett att anläggningen är sådan att allmänheten inte har tillträde till den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Kommenteret straffelov, s. 19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Bestämmelser om spioneri, annan olaglig underrättelseverksamhet och befattning med hemliga uppgifter i vissa fall finns i 12 kap. strafflagen, som handlar om landsförräderibrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;Dessa bestämmelser genomgick en ganska omfattande revide- ring under mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Revisionen föranleddes av att kapitlet i sin dåvarande lydelse hade fått sin utformning strax före och under andra världskriget. De särskilda förhållanden som rådde då bidrog till att lagstiftningen fick ett innehåll som de vid revi- sionstidpunkten sedan länge oavbrutna fredsförhållandena inte längre kunde anses motivera. Det fanns också behov av att justera bestämmelserna från redaktionella synpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Förarbetena till de nya bestämmelserna utgörs bl.a. av propo- sition RP 94/1993 rd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Spioneri&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft9"&gt;Huvudbestämmelsen om spioneri finns i 12 kap. 5 § och har föl- jande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft99"&gt;Den som i avsikt att gynna en främmande stat eller skada Finland skaffar uppgifter om en sådan omständighet beträffande Finlands för- svar eller annan beredskap för undantagsförhållanden, Finlands utri- kesrelationer, statshushållning, utrikeshandel eller energiförsörjning eller om någon annan därmed jämförbar på Finlands säkerhet inver- kande omständighet som, om den kommer till en främmande stats kännedom, kan skada Finlands försvar, säkerhet, utrikesrelationer eller samhällsekonomi, skall för &lt;SPAN class="ft105"&gt;spioneri &lt;/SPAN&gt;dömas till fängelse i minst ett och högst tio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft98"&gt;För spioneri döms också den som för att gynna en främmande stat eller för att skada Finland förmedlar, lämnar, röjer eller offentliggör en uppgift som avses i 1 mom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft16"&gt;Försök är straffbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft17"&gt;Den som hör till fiendens krigsmakt får dömas för spioneri endast om han med hemlighållande av att han hör till fiendens krigsmakt vistas i Finland eller på finska försvarsmaktens krigsoperationsområde. Han får inte dömas för annat spioneri än det han ertappas med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft42"&gt;Bestämmelsen är avsedd att omfatta sådant spioneri som i lagförar- betena delas in i militärt, politiskt och &lt;NOBR&gt;vetenskapligt-tekniskt-eko-&lt;/NOBR&gt; nomiskt spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft18"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Föremål för det &lt;SPAN class="ft46"&gt;militära spionaget &lt;/SPAN&gt;är bl.a. de väpnade styrkornas numerär, gruppering, beväpning och övrig utrustning, deras led- ning och planer samt statens militära potential som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;När det gäller det &lt;SPAN class="ft44"&gt;politiska spionaget &lt;/SPAN&gt;utgörs brottsföremålet av politiskt betydelsefulla omständigheter som statsledningen vill hemlighålla för främmande stater och som inte behandlas i offen- tligheten eller inom ramen för det sedvanliga umgänget mellan stater. Exempel på sådana omständigheter är detaljer i relationen mellan Finland och andra stater, förberedelser inför politiskt vik- tiga beslut som, om de avslöjas för andra stater i ett alltför tidigt skede kan vara till skada för Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Det &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;vetenskapliga-tekniska-ekonomiska&lt;/NOBR&gt; spionaget &lt;SPAN class="ft8"&gt;har som sitt föremål uppgifter om landets ekonomi samt om dess vetenskapliga och tekniska kunnande som, om de avslöjas för främmande stater, kan skada landet och därför bör hållas hemliga. I förarbetena beto- nas att brottsföremålet är uppgifter som på grund av sin betydelse för landet måste hemlighållas för främmande stater. Betydelsen för landet och att en främmande stats institutioner är direkt eller indi- rekt involverade i spioneriet, skiljer denna typ av spioneri från företagsspioneri. Sådant spioneri kännetecknas enligt förarbetena av att ett företag spionerar på ett annat företags eller motsvarande subjekts företagshemligheter, t.ex. produktionsmetoder, produkt- utveckling, ekonomiska planer eller kontrakt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;Brottsföremålet är – anges det i förarbetena – uppgifter, varmed avses fakta, skrifter, ritningar, modeller m.m. Det krävs därutöver att uppgifterna ska hållas hemliga för främmande stater (i förar- betena används också begreppet ”statshemligheter”). Det avgö- rande för om uppgifterna ska hållas hemliga är deras betydelse. Det är inte något krav att det gäller sekretess för uppgiften. En uppgift som i princip vem som helst kan få reda på är inte hemlig i bestämmelsens mening. Det framhålls dock i förarbetena att information som i och för sig finns tillgänglig i öppna källor genom systematisk sammanställning kan utgöra uppgifter som ska hållas hemliga för andra stater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Enligt bestämmelsen gäller ett &lt;NOBR&gt;men-rekvisit.&lt;/NOBR&gt; Ansvar kommer därmed bara i fråga i de fall främmande stats kännedom om upp- giften kan skada Finlands försvar, säkerhet, utrikesrelationer eller samhällsekonomi. Det framgår av utformningen av rekvisitet att någon faktisk skada inte behöver ha uppkommit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Den närmare innebörden av begreppet ”Finlands säkerhet” är inte helt klar. Det förefaller dock riktigt att förstå &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_449"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;så, att ”försvar” och ”säkerhet” är två sidoställda intressen som skyddas, dvs. ”Finlands säkerhet” är något annat, eller i vart fall mer, än ”Finlands försvar”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Underhandskontakter som utredningen haft med företrädare för Finlands justitieministerium har gett vid handen att spioneribe- stämmelsen kan vara tillämplig om gärningen begås inom ramen för en internationell militär insats som Finland deltar i. En straffrätts- ligt relevant effekt av ett uppenbarande av uppgiften i fråga kan vara att Finlands utrikesrelationer skadas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Röjande av statshemlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Även om en gärningsman har saknat uppsåt att skada Finland eller gynna en främmande stat, kan straffansvar komma i fråga. I 12 kap. 7 § finns under brottsbeteckningen &lt;SPAN class="ft44"&gt;röjande av statshemlighet &lt;/SPAN&gt;en så lydande gärningsbeskrivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft99"&gt;Den som obehörigen offentliggör, förmedlar, lämnar ut eller röjer eller för sådant ändamål obehörigen skaffar upplysningar om någon omständighet som med hänsyn till Finlands yttre säkerhet har stadgats eller bestämts att hållas hemlig eller som enligt vad gärningsmannen vet är av en sådan beskaffenhet att det är ägnat att allvarligt skada Fin- lands försvar, säkerhet, utrikesrelationer eller samhällsekonomi om den röjs, skall för &lt;SPAN class="ft105"&gt;röjande av statshemlighet &lt;/SPAN&gt;dömas till fängelse i minst fyra månader och högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft16"&gt;Försök är straffbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft9"&gt;Bestämmelsen innehåller två gärningstyper. Den ena avser röjande eller annan befattning med uppgifter som är hemliga till följd av föreskrift eller särskilt beslut. Grunden för att uppgiften är hemlig ska avse Finlands yttre säkerhet. Något krav på att ett röjande ska kunna leda till skada har inte uppställts. Den andra gärningstypen avser befattning med uppgift av sådan beskaffenhet som gärnings- mannen vet kan allvarligt skada angivna finländska intressen, om den röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Redan anskaffandet av sådana uppgifter som bestämmelsen omfattar är inte tillräckligt för straffansvar. Det krävs att gärnings- mannen anskaffat uppgiften för ändamålet offentliggöra, förmedla, lämna ut eller röja. Sådan avsikt anses enligt förarbetena kunna komma till uttryck t.ex. genom att gärningsmannen handlat på uppdrag av någon eller varit i kontakt med någon som är intresse- rad av informationen eller som kan publicera den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft18"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_450"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;I förarbetena har antagits att bestämmelsen främst kommer att tillämpas när gärningsmannen inte har för avsikt att gynna främ- mande stat eller skada Finland på det sätt som förutsätts för ansvar för spioneri. Den skiljer sig åt från spioneribestämmelsen när det gäller den möjliga effekten. Här krävs att röjandet varit ägnat att allvarligt skada nämnda intressen. Bestämmelsen är å andra sidan vidare än spioneribestämmelsen genom att de uppgifter som avses inte behöver gälla Finlands försvar eller annan beredskap för undantagsförhållanden, Finlands utrikesrelationer, statshushåll- ning, utrikeshandel eller energiförsörjning eller därmed jämförbara omständigheter som inverkar på Finlands säkerhet. Uppgifterna kan avse någon annan omständighet som, om de röjs, har den effekt som anges i bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft9"&gt;Det framgår vare sig av lagen eller av dess förarbeten hur begreppet ”Finlands yttre säkerhet” förhåller sig till de skyddade intressen som anges i anslutning till den andra gärningstypen, dvs. om de sammanfaller helt eller delvis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft42"&gt;Endast obehörig befattning med uppgift kan föranleda straffan- svar. Den som har en lagstadgad rätt att lämna uppgifter om en hemlighet eller att offentliggöra den handlar inte obehörigen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Oaktsamt röjande av statshemlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Bestämmelsen i 12 kap. 8 § om oaktsamt röjande av statshemlighet har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft16"&gt;Den som av grov oaktsamhet obehörigen offentliggör, förmedlar, lämnar ut eller röjer upplysningar om någon omständighet som med hänsyn till Finlands yttre säkerhet har stadgats eller bestämts att hållas hemlig, skall för &lt;SPAN class="ft63"&gt;oaktsamt röjande av statshemlighet &lt;/SPAN&gt;dömas till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft9"&gt;Brottet är den oaktsamma varianten av den första gärningstypen under brottsbeteckningen röjande av statshemlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;För ansvar krävs grov oaktsamhet, vilket enligt förarbetena innebär ett handlande som är på gränsen till uppsåtligt och som innebär en väsentlig avvikelse från kravet på omsorg eller innefattar en övervägd risktagning. Också här finns ett krav på att befatt- ningen med uppgiften ska ha varit obehörig. Varför det krävs både grov oaktsamhet och obehörighet framgår inte av förarbetena. Möjligen ska inte i detta läggas mer än att gärningsmannen ska ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft18"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_451"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;saknat rätt att röja uppgiften. Därutöver krävs att den obehöriga befattningen sker av grov oaktsamhet. I vad mån den grova oakt- samheten också ska hänföra sig till obehörigheten har inte kunnat klarläggas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Finland har ansett det angeläget att förhindra att stater utnyttjar dess territorium för spioneri mot andra stater. Till detta ändamål har i 12 kap. 9 § införts en straffbestämmelse om olovlig underrät- telseverksamhet av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft99"&gt;Den som i avsikt att skada en främmande stat eller för att gynna en annan främmande stat skaffar upplysningar om en främmande stats försvar eller säkerhet eller om omständigheter med omedelbar inver- kan på dem och därigenom skadar eller äventyrar Finlands utrikesre- lationer, skall för &lt;SPAN class="ft105"&gt;olovlig underrättelseverksamhet &lt;/SPAN&gt;dömas till fängelse i minst fyra månader och högst sex år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft16"&gt;Försök är straffbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft10"&gt;Bestämmelsen har inte motiverats i första hand av en omsorg om den främmande stat som blir föremål för en annan stats spioneri. Avsikten har i stället varit att skydda Finlands utrikesrelationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;Angreppsobjektet är således i första hand uppgifter om en annan stats försvar eller säkerhet. För andra uppgifter krävs att de har omedelbar inverkan på försvaret eller säkerheten. Anskaffande av information om en främmande stats utrikesrelationer, statshus- hållning, utrikeshandel eller energiförsörjning faller utanför bestämmelsens tillämpningsområde, om inte någon direkt koppling finns till berört lands försvar eller säkerhet (RP 94/1993).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft40"&gt;Det finns ett menrekvisit även i denna bestämmelse: ”skadar eller äventyrar Finlands säkerhet”. Det får antas att ”äventyrar” avser att uttrycka någon typ av fara för skada. Som ett tecken på att utrikesrelationerna har skadats anges i förarbetena viljeyttring eller motåtgärder riktade mot Finland från den förfördelade statens sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft18"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_452"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395452x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Upprätthållande av landsförrädisk förbindelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft38"&gt;I 12 kap. 9 § finns en straffbestämmelse som utgör en särskild för- beredelsereglering beträffande brott mot 12 kap. Den brottsliga gärningen har åsatts en egen brottsbeteckning, &lt;SPAN class="ft53"&gt;upprätthållande av landsförrädisk förbindelse&lt;/SPAN&gt;. Bestämmelsen har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft16"&gt;Den som i avsikt att begå brott som avses i detta kapitel träder i för- bindelse med en främmande stat eller dess agent, skall för &lt;SPAN class="ft63"&gt;upprätthål- lande av landsförrädisk förbindelse &lt;/SPAN&gt;dömas till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;Den tidigare regleringen av förberedelse till eller främjande av landsförräderi och liknande åtgärder ansågs avspegla de undantags- förhållanden som rådde när bestämmelserna kom till. De ansågs därför vara onödigt långtgående. Ändringar vidtogs avseende de gärningar som tidigare avsett landsförrädisk stämpling och förle- dande av annan till landsförräderi. Det ansågs emellertid nödvän- digt att det fortfarande fanns skäl att kunna straffa den som träder i förbindelse med en främmande stat eller dess agent i avsikt att begå landsförräderibrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Den förbindelse som avses kan i princip vara av vilket slag som helst, t.ex. personliga sammanträffanden, telefonsamtal, brevväx- ling, förmedling av budskap med elektronisk kommunikations- utrustning eller med radioanläggningar eller på något annat motsva- rande sätt. Det framhålls i förarbetena att det väsentliga är att det med förbindelsen finns en klar avsikt att i framtiden begå ett landsförräderibrott. Inte varje kontakt med en främmande stats agent är straffbar. Det blir den först när den börjar omfatta planer på att begå ett landsförräderibrott och gärningsmannen, dvs. den som har kontakt med agenten, är medveten om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Straffbestämmelsen träffar den som vänder sig till den främ- mande staten eller dess representant. En sådan agent omfattas dock inte av paragrafen. Enligt uppgifter från det finländska justitiemini- steriet gör sig inte heller den personen skyldig till anstiftan till upp- rätthållande av landsförrädisk förbindelse.&lt;SPAN class="ft48"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft107"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Jfr dock 5 kap. 5 § strafflagen: ”Den som uppsåtligen förmår någon till ett uppsåtligt brott eller ett straffbart försök till brottet i fråga, döms för anstiftan till brottet.” Jfr också 5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft35"&gt;6 §: ”Den som före eller under ett uppsåtligt brott med råd, dåd eller på annat sätt uppsåtligen hjälper någon att begå brottet eller ett straffbart försök till det, döms för medhjälp till brott enligt samma lagrum som gärningsmannen. - - &lt;NOBR&gt;-”.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft18"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_453"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Island&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;I den isländska allmänna strafflagen från 1940 (”Almenn heg- ningarlög”) finns bestämmelser om olaglig underrättelseverksam- het och anknytande gärningar i kapitel 10 om högförräderi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Enligt § 91 utgör det ett brott att avslöja, rapportera eller på annat sätt röja för ovidkommande personer statens hemliga över- enskommelser, överväganden eller ståndpunkter som hänför sig till ämnen på vilka statens framgång eller rättigheter beror eller som är av väsentlig finansiell betydelse eller kommersiell vikt för Island i förhållande till andra stater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Bestämmelsen har vissa likheter med § 109 i den danska straffla- gen. Det krävs inte att röjandet medfört skada eller ens kunnat medföra skada för Island.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Det är också brottsligt att med eller utan avsikt för ovidkom- mande personer avslöja, beskriva eller förklara hemliga arrange- mang som rör försvaret (92 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Slutligen gäller enligt § 93 att om någon bidrar till en främ- mande stats eller utländska politiska partiers spioneri riktat mot något inom den isländska staten eller som äger rum där begås en brottslig handling som bestraffas med fängelse i högst fem år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;Den norska strafflagen från 1902 är fortfarande i betydande delar gällande. Ett omfattande reformarbete har pågått under en längre tid, vilket resulterat i en ny lag från 2005. Denna har dock inte trätt i kraft ännu. I denna lag har därefter genomförts flera ändringar, bl.a. med avseende på bestämmelserna om straff för spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet. Ändringarna, som under 2008 beslutats av Stortinget, har inte trätt i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;I det följande redovisas innehållet i nu gällande strafflag och i de bestämmelser som antagits under 2005 och 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft18"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_454"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Bestämmelserna i 1902 års strafflag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;Spioneri – ”röjandefallet”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Strafflagens huvudbestämmelse om spioneri i fredstid finns i § 90 som lyder enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft98"&gt;Den som retsstridig bevirker eller medvirker til at noe åpenbares som bør holdes hemmelig av hensyn til rikets sikkerhet, straffes med fengsel inntil 3 år, men fra 1 år inntil 10 år såfremt hemmeligheten er forrådt til annen stat eller betydelig fare er voldt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft16"&gt;Har den skyldige handlet av uaktsomhet, anvendes bøter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft16"&gt;Var Hemmligheden betroet den skyldige i Stillings Medfør, kan de ovennævnte Frihedsstraffe forhøies med indtil en halvdel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Straffbestämmelsen omfattar alltså den som uppenbarar (röjer) uppgifter som bör hållas hemliga av hänsyn till rikets säkerhet. I sin lydelse närmast före lov 3 des 1999 nr. 82 innehöll bestämmelsen orden ”ligeoverfor anden Stat” omedelbart efter ”til rikets sikkerhet”. I den lydelsen träffade inte bestämmelsen uppgifter som borde hållas hemliga av hänsyn till rikets säkerhet i förhållande till andra än främmande stater, t.ex. terroristgrupper eller terrorist- organisationer. Ändringen föranleddes av att det ansågs kunna få stora skadeverkningar, om uppgifter av betydelse för rikets säker- het kom i händerna på sådana mottagare. (Se Ot.prp. nr. 64 [1998– 1999] avsnitt 19.3.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Den brottsliga handlingen består i att åstadkomma (”bevirker”) eller medverka till uppenbarande av något som bör hållas hemligt av hänsyn till rikets säkerhet. Den handling som består i att åstad- komma ett uppenbarande innebär att det inte är nödvändigt att gärningsmannen själv direkt lämnar uppgifterna till någon obehö- rig. Det avgörande är i stället resultatet, dvs. att gärningsmannen förhåller sig på ett sådant sätt att obehöriga får kännedom om de hemliga uppgifterna. När det gäller att medverka till ett uppenba- rande kan detta ske genom handling, t.ex. genom att bistå med att överlämna uppgifter, eller genom uppmaning till någon att offen- tliggöra hemliga dokument. (Se Stortingsdokument nr. 15 [1995– 96], s. 136.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft9"&gt;Att uppenbara uppgift är motsatsen till att hålla den hemlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft9"&gt;Ordet ”uppenbara” är dock inte synonym med ”offentliggöra”. Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft40"&gt;är tillräckligt att uppgiften meddelas någon, även om det bara är en enda person, som inte känner till den och inte heller ska känna till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft18"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_455"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395455x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p482 ft9"&gt;den. Brottet fullbordas i det ögonblick då upplysningen har läm- nats.&lt;SPAN class="ft48"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;Gärningsobjektet är alltså hemligheter (uppgifter som bör hållas hemliga av hänsyn till rikets säkerhet). Med detta begrepp avses normalt uppgifter som inte är tillgängliga för alla och envar, men det krävs inte att uppgiften omfattas av sekretess. Också uppgifter som hämtas från i och för sig öppna källor kan när de ställs samman och tolkas utgöra en hemlighet. Frågan har behandlats i flera avgö- randen av Norges Høyesterett. Domstolen har i de sammanhangen uttalat bl.a. att viktiga omständigheter för att bedöma om en upp- gift är en hemlighet är vilka direkta och indirekta slutsatser en främmande stat kan dra av uppgifterna, hur utbredd den kunskap är som framgår av uppgifterna, i vilken utsträckning uppgifterna är tillgängliga från andra källor och i så fall hur lätt det är att skaffa fram dem, vad som görs från berört håll för att uppgiften inte ska bli känd och vilka skadeverkningarna kan bli om uppgifterna kommer i främmande stats händer (se Rt 1980 s. 113).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft9"&gt;I avgörandet Rt 1986 s. 536 uttalade Høyesterett bl.a. att för att man ska kunna tala om en hemlighet måste det föreligga uppgifter som inte är allmänt kända eller allmänt tillgängliga och förhållandet ska vara så litet känt att det kan betraktas som en hemlighet. Upp- gifter som var för sig är kända och tillgängliga från öppna källor kan sättas samman och skapa en helhetsbild som utgör en hem- lighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Det är som framgått av bestämmelsens ordalydelse hemligheter som rör rikets säkerhet som är gärningsobjekt. Begreppet ”rikets säkerhet” avser förmågan att avvärja krig och militärt angrepp samt att förebygga risken för och hot om detta, att kunna motstå angrepp och att begränsa skadeföljderna av angrepp samt att mot- verka att en annan stat genom hot om militära insatser kan tvinga landets myndigheter och folkvalda organ att förhålla sig på ett annat sätt än de själva önskar (Stortingsdokument nr. 15 [1995– 96], s. 134 ff.) Exempel på uppgifter av detta slag är sådana som rör militära anläggningar eller andra förhållanden som rör det militära försvaret, systematisk information om organisering och bemanning av försvarets underrättelse- och säkerhetstjänst samt information av betydelse för nationens självständighet, handlingsfrihet och inre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Se bl.a. Bratholm och Matningsdal, Straffeloven – Kommentarutgave, Annen del. Forbry- delser, 1995, s. 34, Stortingsdokument nr. 15 &lt;NOBR&gt;[1995-96],&lt;/NOBR&gt; s. 136, och Ot.prp. nr. 8 [2007– 2008], s. 133.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft18"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_456"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395456x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;stabilitet. Det är dock inget krav att hemligheten gäller Norges säkerhet i förhållande till andra stater.&lt;SPAN class="ft48"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Spioneri – ”anskaffandefallet”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Bestämmelsen i § 90 i den norska strafflagen avser som just fram- gått röjande av hemligheter. Däremot omfattar den inte anskaf- fande eller annat besittningstagande av hemligheter (jfr 19 kap. 5 § brottsbalken). Ett sådant förfarande är dock straffbelagt genom § 91, som har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft98"&gt;Den, som retsstridig sætter sig eller andre i Besiddelse af saadan Hemmelighed som i § 90, i Hensigt at aabenbare den, eller som med- virker hertil, straffes med Hefte eller Fængsel indtil 2 Aar, men indtil 6 Aar, saafremt Hensigten var att forraade den til anden Stat, eller der ved Aabenbarelsen vilde voldes betydelig Skade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;Den, som ellers uberettiget sætter sig eller andre i Besiddelse af nogen saadan Hemmelighed, straffes med Bøder eller med Hefte eller Fængsel indtil 1 Aar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Den brottsliga handlingen består alltså i att sätta sig i besittning av sådan hemlighet som avses i § 90. Detta är emellertid enligt den gärning som beskrivs i första stycket inte tillräckligt för straffan- svar utan det krävs också att anskaffningen skett i syfte att uppen- bara (röja) hemligheten. Gärningen kan utgöra förberedelse till brott enligt § 90 (jfr Stortingsdokument nr. 15 &lt;NOBR&gt;[1995-96],&lt;/NOBR&gt; s. 137). Om gärningsmannen inte åsyftat att röja uppgiften aktualiseras ansvar enligt andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Det uppenbarande som avses i första styckets första led är uppenbarligen ett uppenbarande för någon annan än en främmande stat. Sistnämnda form av uppenbarande omfattas ju av en särskild straffskala enligt andra ledet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Det framgår av lagförarbetena och doktrin att §§ 90 och 91 kan tillämpas i konkurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;Annan underrättelseverksamhet än sådan som avser hemligheter i den mening som §§ 90 och 91 ger åt begreppet kan vara straffbar enligt § 91 a. Bestämmelsen har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Se Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007–2008],&lt;/NOBR&gt; s. 133 samt Bratholm och Matningsdal, a.a., s. 34.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_457"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395457x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft98"&gt;Den som hemmelig eller ved ulovlige midler til fordel for fremmed stat søker å samle opplysninger om politiske eller personlige forhold hvis meddelelse til en annen stat han vet eller bør forstå kan skade Norges interesser eller volde fare for enkeltpersoners liv, helbred, frihet eller eiendom, eller som medvirker hertil, straffes med hefte eller fengsel inntil 2 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft9"&gt;Straffbestämmelsen avser sådan underrättelseverksamhet som bedrivs till fördel för en annan stat och som antingen riktar sig mot norska intressen eller mot personliga förhållanden på ett sätt som kan orsaka fara för enskildas personliga integritet.&lt;SPAN class="ft48"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Gärningsobjekt är för det första uppgifter om politiska eller personliga förhållanden vars avslöjande för främmande stat kan skada Norges intressen. De uppgifter som omfattas av denna del av bestämmelsen omfattar andra uppgifter än sådana som täcks av §§ 90 och 91. Uppgifterna behöver inte ha någon betydelse för rikets säkerhet. Bestämmelsen är tillämplig i fråga om insamling av uppgifter som kan leda till ekonomisk förlust för norska handels- intressen.&lt;SPAN class="ft48"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Bestämmelsen omfattar också vad som kan betecknas som flyk- ting- och annat personspionage. De enskilda personer vars intres- sen ska kunna skadas kan vara de personer i fråga om vilka uppgif- ter inhämtas, men faran kan även avse andra personer, t.ex. anhö- riga till den vars uppgifter inhämtats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;I kravet på att inhämtningen av uppgifter ska vara till fördel för främmande stat ligger inte att gärningsmannen har fått ett uppdrag från denna stat. Det är tillräckligt att gärningsmannens uppsåt omfattar att överlämna uppgifterna till en annan stat i de fall han eller hon vet eller bör förstå att detta kan vålla sådan fara som anges i bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Inhämtningen ska, för att vara straffbar, ske hemligen eller med olovliga medel. Hemlig är inhämtningen om syftet med åtgärden eller efterforskningen som sådan hålls dold. Olovliga medel omfattar varje medel som är rättsstridigt, t.ex. brytande av post- hemlighet och olovlig avlyssning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Slutligen bör nämnas att brottet fullbordas när gärningsmannen försöker inhämta uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Bratholm och Matningsdal, a.a., s. 41.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Bratholm och Matningsdal, a.a., s. 41.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_458"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Ändringar i strafflagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft9"&gt;Den norska strafflagstiftningen har på senare tid genomgått en omfattande revidering. En ny straffelov beslutades under 2005 (lov 20 mai 2005 nr. 28). Därefter har nya bestämmelser om spioneri och annan olaglig underrättelseverksamhet beslutats under 2008 (lov 7 mars 2008 nr. 4). Den nya lagen och ändringarna har inte trätt i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;De nya bestämmelserna om spioneri m.m. har sin grund i ett betänkande av det s.k. &lt;NOBR&gt;Lund-utvalget&lt;/NOBR&gt; (NOU 2003:18). Denna kommitté tillsattes under 2001. I direktiven anfördes bl.a. att hot- bilden mot Norge hade ändrats sedan de aktuella bestämmelserna reviderats under &lt;NOBR&gt;1950-talet.&lt;/NOBR&gt; Den teknologiska utvecklingen sedan dess ansågs ha lett till en ökad sårbarhet då angrepp mot sam- hällsviktiga allmänna och privata verksamheter, funktioner och anläggningar skulle kunna få mycket allvarliga konsekvenser. Det framhölls också att datateknologi och vapenteknologi kan utnyttjas av dem som vill skada norska intressen. Det påpekades att Norge deltar i internationellt samarbete som gör att angrepp mot samar- betspartner eller gemensamma intressen också kan utgöra ett hot mot Norge. De gällande bestämmelserna ansågs inte vara anpassade till att hot mot vitala norska intressen kan komma från fundamen- talistiska eller extremistiska grupperingar i stället för från national- stater. (Se Ot.prop. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007–2008],&lt;/NOBR&gt; s. 109.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft12"&gt;Några generella delar av reformen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;I &lt;NOBR&gt;Lund-utvalgets&lt;/NOBR&gt; betänkande diskuterades ganska utförligt de aktu- ella och framtida hoten mot Norges säkerhet och andra viktiga intressen. Det konstaterades att hoten var i huvudsak kopplade till terrorism och främmande underrättelseverksamhet. Hotbilden ansågs mer svåröverskådlig än tidigare och hoten flera och mer diffusa. &lt;NOBR&gt;Lund-utvalget&lt;/NOBR&gt; ansåg att hotbilden motiverade att skyddet mot inhämtning och röjande av hemliga uppgifter inte borde begränsas till de intressen som rör rikets säkerhet i traditionell mening utan också omfatta andra grundläggande nationella intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft38"&gt;Regeringen anslöt sig till detta synsätt. Den framhöll att den förändrade hotbilden delvis redan beaktats genom att § 90 i 1902 års strafflag ändrats så att det inte längre för straffansvar krävdes&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft18"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_459"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;att underrättelseverksamheten skulle ske till förmån för en annan stat (se ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;Både kommittén och regeringen behandlade frågan om förhål- landet mellan å ena sidan straffbestämmelser som avser att skydda rikets säkerhet (och andra grundläggande intressen) och å den andra yttrande- och informationsfriheten. Det framhölls bland annat att pressens möjlighet att inhämta hemlig information är av stor betydelse för dess möjlighet att utöva sin kontrollerande roll. Det ansågs dock att även medierna som utgångspunkt bör ha ett straffrättsligt ansvar för röjande av hemlig information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;I anslutning till frågan om rågången mot yttrande- och infor- mationsfriheten anfördes både av &lt;NOBR&gt;Lund-utvalget&lt;/NOBR&gt; och regeringen att röjande av statshemligheter inte skulle vara straffbart, om det skedde av beaktansvärda skäl (”aktverdig grunn”). Ett sådant rekvi- sit ansågs göra det möjligt att tillvarata hänsyn till informationsfri- heten och behovet av att skydda känslig information. Bedömningen av om beaktansvärda skäl föreligger är en objektiv bedömning av om röjandet kan rättfärdigas av samhällets intresse av att förhållan- den som förtjänar kritik avslöjas ställt mot de skadeverkningar ett röjande medför. Om statshemligheter röjs för en främmande stat eller en terroristorganisation föreligger aldrig beaktansvärda skäl. (Se Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007–2008],&lt;/NOBR&gt; s. 139 f.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft12"&gt;Olovligt anskaffande av statshemligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft40"&gt;Den nya huvudbestämmelsen om spioneri finns i § 121 i 2005 års strafflag (efter 2008 års ändringar). Bestämmelsen har följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft98"&gt;Med bot eller fengsel inntil 3 år straffes den som til fordel for en fremmed stat, terrororganisasjon eller uten aktverdig grunn samler inn eller sætter seg i besittelse av en hemmelig opplysning som, om den blir kjent for en slik stat, terrororganisasjon eller for øvrig avsløres, kan skade grunnleggende nasjonale interesser som gjelder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;forsvars-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; sikkerhets- og beredskapsmessige forhold,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;de øverste statsorganenes virksomhet, sikkerhet eller handlefrihet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;forholde til andre stater,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;sikkerhetsopplegg for fremmede staters representasjon og ved større nasjonale og internasjonale arrangementer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;samfunnets infrastruktur, så som &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;mat-,&lt;/NOBR&gt; vann- og energiforsyning, samferdsel og telekommunikasjon, helseberedskap eller bank- og pengevesen, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;norske naturresurser.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft18"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_460"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Bestämmelsen omfattar bara underrättelseverksamhet som är riktad mot statshemligheter sådana de är närmare angivna i punkt &lt;NOBR&gt;a–f.&lt;/NOBR&gt; Olovlig underrättelseverksamhet som riktar sig mot andra intres- sen finns i § 126 (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;För att straffansvar ska bli aktuellt måste tre kriterier vara upp- fyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Det &lt;SPAN class="ft44"&gt;första &lt;/SPAN&gt;kriteriet innebär att uppgifterna ska vara hemliga. Någon skillnad i förhållande till gällande rätt innebär inte bestäm- melsen i denna del. Den innebörd av begreppet hemlig som vuxit fram genom praxis har fortsatt giltighet. Också uppgifter som härrör från öppna källor kan på samma sätt som tidigare utgöra en hemlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Det &lt;SPAN class="ft55"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;kriteriet är den största nyheten i reformen och gäller att hemligheten är kopplad till något av de grundläggande natio- nella intressen som anges i bestämmelsen på så sätt att intresset i fråga kan skadas, om hemligheten röjs. Straffansvaret sträcker sig alltså längre än till intressen som angår statens självständighet och säkerhet eller de högsta statsorganens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Punkt a &lt;/SPAN&gt;omfattar delvis vad som tidigare uttryckts genom begreppet ”rikets säkerhet”. Intresset ”sikkerhetsmessige forhold”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft9"&gt;är avsett att omfatta verksamheten vid polisens säkerhetstjänst (PST) och vid den nationella säkerhetsmyndigheten, vilket är en nyhet (Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007–2008],&lt;/NOBR&gt; s. 308).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Det grundläggande intresse som anges i &lt;SPAN class="ft46"&gt;punkt b &lt;/SPAN&gt;är kopplat till de högsta statsorganens verksamhet, säkerhet och handlingsfrihet. Bestämmelsen omfattar därigenom spioneri som riktas mot kungen, Stortinget, regeringen eller Høyesterett. De hemliga uppgifter det kan röra sig om är sådana som visar vad dessa organ arbetar med eller som gäller de säkerhetsarrangemang som omgärdar dem. (Se Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007–2008],&lt;/NOBR&gt; s. 309.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Den del av detta skyddsintresse som rör handlingsfriheten gli- der lätt över i det intresse som skyddas enligt &lt;SPAN class="ft55"&gt;punkt c&lt;/SPAN&gt;, förhållandet till andra stater (Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 309). Exempel på inskränkt handlingsfrihet är att den norska förhandlingstaktiken, positionen och gränsen för vad Norge kan godta blir känd vid för- handlingar med andra stater. Det framhålls dock i förarbetena att det inte råder full överensstämmelse mellan punkt b och c, eftersom det utan att förhandlingar pågår kan inhämtas hemliga uppgifter som kan skada Norges förhållande till andra stater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;I anslutning till de båda punkterna påpekas också i förarbetena att det inte är en förutsättning att det är handlingsfriheten i förhål-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_461"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;lande till andra stater som ska kunna skadas. Bestämmelsen omfat- tar också sådan inverkan på handlingsfriheten gentemot interna- tionella organisationer, internt i Norge eller att en terroristorgani- sation ges möjlighet att otillbörligen tvinga en offentlig myndighet att göra eller underlåta att göra något.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Punkt d &lt;/SPAN&gt;överför i allt väsentligt det skyddade intresse som kommit att omfattas redan genom 1999 års ändringar i 1902 års straffelov (Ot.prp. nr. 64 &lt;NOBR&gt;[1998–99],&lt;/NOBR&gt; s. &lt;NOBR&gt;130–131,&lt;/NOBR&gt; och ovan avsnitt 3.5.2). I förarbetena kommenteras denna punkt på så sätt att den anges först och främst omfatta underrättelseverksamhet som riktar sig mot säkerhetsarrangemangen vid statsbesök och stora inter- nationella evenemang. Till den del bestämmelsen skyddar främ- mande staters representation omfattar detta också norska säker- hetsarrangemang knutna till de främmande representationerna, om uppgifterna i det enskilda fallet är sådana att de kan skada grund- läggande nationella intressen. Det framhålls att det är uppenbart att det är ett grundläggande nationellt intresse att Norge har goda diplomatiska förbindelser med andra stater. Om underrättelseverk- samheten får till effekt att Norge blir väsentligt sämre på att ge ambassader och residens nödvändigt skydd, är villkoret om grund- läggande nationellt intresse uppfyllt. (Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 309.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft10"&gt;Som exempel på i punkt d nämnda internationella evenemang kan nämnas stora konferenser av politisk art, t.ex. möten i Världs- banken, och stora kulturella evenemang, t.ex. Olympiska spel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Grundläggande nationella intressen som gäller samhällets infra- struktur omfattas av &lt;SPAN class="ft44"&gt;punkt e&lt;/SPAN&gt;. Det sägs i förarbetena att denna punkt är särskilt viktig vid underrättelseverksamhet som bedrivs till fördel för terroristorganisationer. Syftet med denna punkt är att skydda hemliga uppgifter om infrastrukturen så att inte terrorist- organisationer kan använda den för att begå terrorhandlingar som skadar en funktion av grundläggande betydelse i samhället. (Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 309.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Punkt f&lt;/SPAN&gt;, som skyddar norska naturresurser, har inte någon mot- svarighet i gällande rätt. Den fanns inte med i &lt;NOBR&gt;Lund-utvalgets&lt;/NOBR&gt; för- slag utan tillkom vid departementsbehandlingen av ärendet. Punk- tens främsta tillämpningsområde anses vara uppgifter som finns hos något annat organ än regeringen, t.ex. en förvaltningsmyndig- het eller en privat aktör. Uppgifter som gäller norska naturresurser och som finns hos regeringen anses omfattade av punkt b. (Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 138 och 309.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft18"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_462"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;Som ett &lt;SPAN class="ft55"&gt;tredje &lt;/SPAN&gt;kriterium för straffbarhet gäller enligt bestämmel- sen att uppgifterna måste vara av sådant slag att de, om de röjs, kan skada de aktuella intressena. Det krävs alltså inte att gärningen har inneburit eller medfört skada – brottet är alltså ett s.k. faredelikt. I förarbetena är detta uttryckt så, att de insamlade uppgifterna har en omfattning och en art som gör skada till en näraliggande möjlighet (Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 138).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Den &lt;SPAN class="ft46"&gt;straffbara handlingen &lt;/SPAN&gt;består i att utan beaktansvärda skäl insamla eller sätta sig i besittning av hemliga uppgifter. Bestämmel- sen omfattar både att gärningsmannen mottar uppgifterna från någon annan och att han eller hon själv samlar in dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;När det gäller rekvisitet &lt;SPAN class="ft44"&gt;utan beaktansvärda skäl &lt;/SPAN&gt;(”uten aktverdig grunn”) sägs i förarbetena att insamling till förmån för en främmande stat eller terroristorganisation aldrig kan anses gjord med beaktansvärda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Det främsta syftet med detta rekvisit är att väga av intresset av skydd mot grundläggande nationella intressen mot intresset av informations- och yttrandefrihet. Enligt förarbetena är det utövare av kritisk forskning och undersökande journalistik som kan ha behov av att samla in hemliga uppgifter om grundläggande natio- nella intressen, men undantaget är vidare än så. Det sägs vidare att varken forskare eller journalister har någon absolut och obetingad rätt att samla in skyddad information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Vid avgörande av om beaktansvärda skäl funnits för anskaff- ningen av uppgifter ska hänsyn tas bland annat till hur känsliga dessa är, om de har inhämtats från öppna eller slutna källor, om det har skett hemligen eller med svikliga medel, om uppgifterna rör frågor av centralt politiskt intresse och hur uppgifterna ska använ- das – som bakgrundsmaterial eller mera direkt. Det framhålls också i förarbetena att det är av väsentlig betydelse om inhämtningen av uppgifter avslutas, om det med tillräcklig grad av säkerhet visar sig att det insamlade materialet inte kan ge belägg för den hypotes eller misstanke som utgjorde skäl för inhämtningen. (Se Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 309 f.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;För straffansvar krävs &lt;SPAN class="ft44"&gt;uppsåt&lt;/SPAN&gt;. Detta ska omfatta att uppgiften är hemlig, rör de relevanta grundläggande nationella intressena och att dessa kan skadas om uppgifterna röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Straffet &lt;/SPAN&gt;är, som framgått, böter eller fängelse i högst tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft18"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_463"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p413 ft12"&gt;Olovligt röjande av statshemligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Den nya norska strafflagen – med sina ändringar från 2008 – inne- håller i likhet med 1902 års strafflag en särskild bestämmelse om röjande av statshemligheter. Bestämmelsen, som finns i § 123, har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft98"&gt;Med bot eller fengsel inntil 3 år straffes den som uten aktverdig grunn offentliggjør, overleverer eller på annen måte avslører en hemmelig opplysning som kan skade grunnleggende nasjonale interesser som nevnt i § 121. Den som avslører en slik opplysning til en fremmed stat eller terrororganisasjon, anses ikke for å ha en aktverdig grunn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;Gärningsobjektet enligt denna bestämmelse är, precis som i § 121, hemliga uppgifter som kan skada sådana grundläggande nationella intressen som sägs där. Gärningen kan vara fortsättningen på den insamling av hemliga uppgifter som straffbeläggs genom § 121, men behöver inte alltid vara det. Brottet kan också begås av den som haft lovlig tillgång till uppgifterna. Om personen i fråga t.ex. värvas av en främmande underrättelsetjänst och röjer uppgifterna, begås ett brott enligt denna bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Den &lt;SPAN class="ft44"&gt;brottsliga handlingen &lt;/SPAN&gt;består i att uppenbara, offentliggöra eller på annat sätt röja uppgiften. För att uppgiften ska ha uppen- barats är det tillräckligt att den olovligen gjorts känd för någon annan person. Uppgiften är offentliggjord om den har gjorts känd eller tillgänglig för allmänheten. (Se Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 311.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Det straffbara röjandet är det som sker utan beaktansvärda skäl (se vid § 121 och Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007–2008],&lt;/NOBR&gt; s. 311.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Också enligt denna bestämmelse är det tillräckligt att uppgif- terna med hänsyn till arten och omfattningen &lt;SPAN class="ft44"&gt;kan &lt;/SPAN&gt;skada grundläg- gande nationella intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;För ansvar krävs uppsåt avseende samma omständigheter som enligt § 121 (se ovan). Därutöver krävs att själva röjandet omfattas av gärningsmannens uppsåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Det påpekas i förarbetena att om gärningsmannen avser att avslöja en statshemlighet, men de aktuella uppgifterna är oriktiga och därför inte kan utgöra någon hemlighet om grundläggande nationella intressen, kan ansvar bara komma i fråga för försök till röjande (Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 311).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft18"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_464"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;Grova brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;De båda nu behandlade brotten omfattas av särskilda straff- bestämmelser för grova fall. Dessa bestämmelser finns i § 122 respektive § 124. De har följande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;§ 122 &lt;/SPAN&gt;Grov etterretningsvirksomhet mot statshemmeligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft99"&gt;Grov etterretningsvirksomhet mot statshemmeligheter straffes med fengsel inntil 10 år. Ved avgjørelsen av om etteretningsvirksomheten er grov, skal det særlig legges vekt på om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;gjerningspersonen er et medlem av regjeringen, Stortinget eller Høyesterett eller tilhører landets øverste sivile eller militære ledelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;gjerningspersonen hadde til hensikt å avsløre opplysningen til en fremmed stat eller terrororganisasjon,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;en avsløring ville ha voldt betydelig skade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;§ 124 &lt;/SPAN&gt;Grov avsløring av statshemmeligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft99"&gt;Grov avsløring av en statshemmelighet straffes med fengsel inntil 15 år. Ved avgjørelsen av om avsløringen er grov, skal det særlig legges vekt på om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;gjerningspersonen er et medlem av regjeringen, Stortinget eller Høyesterett eller tillhører landets øverste sivile eller miltære ledelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;hemmeligheten er betrodd gjerningspersonen i tjeneste eller arbeid,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;hemmeligheten er avslørt til en fremmed stat eller en terror- organisasjon,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;betydelig skade er voldt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft9"&gt;Beträffande de omständigheter som kan medföra att brottet bedöms som grovt kan konstateras att § 122 c avser det fallet att ett röjande orsakat betydande skada och § 124 d att betydande skada har uppkommit. Det är alltså enligt dessa bestämmelser inte till- räckligt att sådan skada kunnat uppkomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;I förarbetena framhålls i anslutning till § 122 b att det inte krävs att gärningsmannen fått i uppdrag av den främmande staten eller terroristorganisationen att anskaffa uppgifterna i fråga. Även den som insamlar uppgifter med avsikt att mot någon form av kom- pensation lämna dem till sådan mottagare kan alltså dömas för grovt brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;De omständigheter som innebär att brottet kan bedömas som grovt är endast exemplifierande. Gärningsmannens uppsåt måste omfatta de kvalificerande omständigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft18"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_465"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p413 ft12"&gt;Oaktsamt röjande av statshemlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Som framgått ovan omfattar § 123 bara uppsåtligt röjande av stats- hemligheter. I § 125 finns emellertid en straffbestämmelse som avser oaktsamt röjande av sådana hemligheter. Den har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft16"&gt;Den som uaktsomt avslører en statshemmelighet, straffes med bot eller fengsel inntil 2 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft40"&gt;Straffansvar inträder redan vid normal oaktsamhet &lt;NOBR&gt;(Lund-utvalget&lt;/NOBR&gt; hade i sitt förslag förordat straffbarhet först vid grov oaktsamhet). Regeringen ansåg dock att det borde gälla en förhållandevis sträng plikt att vara aktsam om uppgifterna så att dessa inte röjs. Denna ståndpunkt motiverades av de allvarliga följder som kan uppkomma av ett röjande. (Se Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 140 och 312.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft12"&gt;Flyktingspionage och annan olovlig underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Det har ansetts finnas behov av att även i fortsättningen ha en straffbestämmelse som omfattar annan olovlig underrättelseverk- samhet än den som riktar sig mot hemliga, grundläggande natio- nella intressen (Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007–2008],&lt;/NOBR&gt; s. 312). En sådan bestämmelse har intagits som § 126 i strafflagen och har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft98"&gt;Med bot eller fengsel inntil 3 år straffes den som på norsk område til fordel for en fremmed stat eller terrororganisasjon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;innsamler opplysninger om personlige forhold, når meddelelse av disse kan volde fare for noens liv, helse, frihet eller eiendom, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;innsamler opplysninger som kan skade andre staters sikkerhets- interesser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Bestämmelsen innebär inte någon generell kriminalisering av underrättelseverksamhet på norskt område. I likhet med de andra uppsåtliga formerna av olovlig underrättelseverksamhet är det bara underrättelseverksamhet som sker till fördel för främmande stat eller terroristorganisation som träffas av straffansvaret enligt § 126. Det krävs inte att gärningsmannen handlar på uppdrag från sådan intressent. Det krävs dock att gärningsmannens uppsåt omfattar att uppgifterna ska göras kända för en sådan stat eller organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;Den variant av olovlig underrättelseverksamhet som upptagits i punkt a kräver till skillnad från föregångaren i § 91 a i 1902 års&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft18"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_466"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;strafflag inte att verksamheten bedrivs hemligen eller med olovliga metoder. Också en insamling från öppna källor, men där uppgif- terna sammanställs och bearbetas till personkänslig information, kan omfattas av bestämmelsen. Varken propositionen eller Lund- utvalgets betänkande innehåller någon motivering till varför den tidigare begränsningen slopats. Den omständigheten att uppgifter från öppna källor kan grunda straffansvar är ju – i vart fall delvis – en annan sak än att själva underrättelseverksamheten bedrivs hem- ligen eller med olovliga metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Gärningsobjekt är uppgifter om personliga förhållanden. Med detta avses bland annat uppgifter om politisk åskådning och sym- patier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;En ytterligare förutsättning för att straffansvar enligt punkt a ska kunna komma i fråga är att meddelande av uppgifterna kan orsaka fara för någons liv, hälsa, frihet eller egendom. Det är inte nödvändigt att det är den person som uppgifterna avser som ska vara utsatt för faran. Det kan till exempel vara dennes familj i hem- landet som kan drabbas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Bestämmelsen gäller inte bara insamling av uppgifter som gäller flyktingar. Den omfattar också uppgifter om etniska norrmän som till exempel ägnar sig åt verksamhet som misshagar en annan stat eller en terroristorganisation. (Se Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 313.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft10"&gt;Gärningsbeskrivningen i punkt b hämtar sina grunder från bestämmelser i en lag om försvarshemligheter. Föremålet för underrättelseverksamheten är här uppgifter som kan skada andra staters säkerhetsintressen. Vad gäller den möjliga effekten av gär- ningen framhålls i förarbetena att det räcker med en objektivt grundad och inte alltför avlägsen fara för att en främmande stats säkerhetsintressen kan bli lidande (”kan skade”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Det framhålls också i förarbetena att det inte ansetts nödvändigt att i bestämmelsen kräva att gärningen ska vara rättsstridig. Det har ändå ansetts klart att bestämmelsen inte träffar lovlig underrättelse- verksamhet som bedrivs av norsk myndighet eller med dess sam- tycke. (Se Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 313.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Vid en jämförelse med § 91 a i 1902 års strafflag framgår det att den nya bestämmelsen inte upptar faran för skada på norska intres- sen och inte heller att brott begås redan när gärningsmannen ”søker å” insamla uppgifter. Detta innebär inte att hithörande gärningar har avkriminaliserats. De omfattas i stället delvis av grundläggande nationella intressen och av en ändrad försöksreglering. (Se Ot.prp. nr. 8 &lt;NOBR&gt;[2007-2008],&lt;/NOBR&gt; s. 313.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft18"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_467"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p508 ft9"&gt;Ordet ”verksamhet” inte är brottsrekvisit, även om det används i förarbetena. Det framgår dock inte om ett sådant krav anses gälla ändå eller om redan enstaka insamling av uppgifter kan vara straffbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;I det lagförslag som &lt;NOBR&gt;Lund-utvalget&lt;/NOBR&gt; lade fram beskrevs den brottsliga handlingen som att bedriva underrättelseverksamhet. Dit hörde sådana aktiviteter som normalt utförs av ett lands under- rättelsetjänst och motsvarande verksamhet utförd av terroristorga- nisationer. Oftast handlade det enligt kommittén om att inhämta uppgifter, men också värvning och andra åtgärder riktade mot enskilda personer kunde tänkas. (Se NOU 2003:18 s. 104). Vad gäller värvning upptogs inte förslaget i propositionen. Inte heller i övrigt finns i norsk rätt någon bestämmelse som straffbelägger själva kontakterna mellan främmande underrättelsetjänst och (presumtiva) agenter i Norge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Ytterligare bestämmelser om olovlig befattning med uppgifter, föremål m.m. finns i lov om forsvarshemmeligheter. Vissa av lagens bestämmelser har förts över till 2008 års bestämmelser i strafflagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft9"&gt;I övrigt har lagen upphävts genom ”lov 20 mai 2005 nr. 28”, som efter vad som redan framgått ännu inte trätt i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Några andra länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Nederländerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;I den nederländska strafflagen (”Wetboek van Strafrecht”) finns bestämmelser om spioneri och annan olaglig underrättelseverk- samhet i en särskild avdelning om allvarliga brott mot statens säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Genom § 98 straffbeläggs tillhandahållande av hemliga uppgifter i visst fall. Bestämmelsen skyddar huvudsakligen uppgifter av olika slag, dels sådana som är hemliga av hänsyn till statens eller dess allierades intressen, dels sådana som, om de härrör från ett skydds- objekt, har betydelse för statens eller dess allierades säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;För straffansvar krävs att det olovliga förfogandet sker avsikt- ligen och att gärningsmannen känt till eller bort känna till att upp- giften var av det slag som omfattas av bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft40"&gt;Det krävs däremot inte för ansvar att det olovliga förfogandet orsakat eller kunnat orsaka någon skada på de aktuella intressena. Det krävs inte heller att gärningsmannen åsyftat eller rent faktiskt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft18"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_468"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;gått främmande makt till handa. Bestämmelsen torde således i och för sig omfatta både att uppgiften röjs för en stat och för exempel- vis en terroristorganisation. Men om det är en främmande stat som är mottagare av uppgifterna kan ansvar aktualiseras enligt § 98 a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Denna bestämmelse straffbelägger bl.a. röjande av uppgifter till förmån för främmande makt eller andra utländska intressenter. Inte heller här krävs att gärningen inneburit, medfört eller kunnat leda till skada för Nederländerna eller dess allierade. Gärningsmannen ska på sätt som angetts vid § 98 ha känt till eller haft skälig anled- ning att misstänka uppgifternas beskaffenhet. Något närmare klar- görande av de olika formerna för förfogande över uppgifterna lämnas inte i bestämmelsen. Om brottet begåtts i krigstid eller inom ramen för anställning eller uppdrag hos den utländska intres- senten, döms enligt en betydligt strängare straffskala. Vad som krävs för att ett sådant uppdrag ska anses föreligga framgår inte av bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Det klargörs inte heller vad som krävs för att straffbar förbere- delse ska föreligga. Det går alltså inte direkt av bestämmelsen att sluta sig till om ansvar för förberedelse kan komma i fråga redan om någon erbjuder sig att anskaffa uppgifter åt en främmande makt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Genom § 98 b straffbeläggs oaktsamt röjande m.m. av sådana uppgifter som avses i § 98.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;De hittills redovisade bestämmelserna har avsett olika former av avslöjande av hemliga uppgifter. Anskaffandet av sådana uppgifter är emellertid också straffbelagt under vissa förutsättningar enligt § 98 c. Bestämmelsen omfattar obehörigt tagande, innehav eller obehörig åtgärd som syftar till att anskaffa sådana uppgifter som sägs i § 98. Gärningsmannens vidare syften med uppgifterna tillmäts inte någon uttrycklig betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Vidare straffbeläggs vissa former av intrång och uppehållande på skyddade platser (skyddsobjekt). Dessa gärningar föranleder emellertid bara straff om gärningsmannens avsikt varit att komma över sådana uppgifter som avses i § 98.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Polen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft38"&gt;Den polska strafflagen, ”Kodeks karny”, innehåller bestämmelser om olaglig underrättelseverksamhet i ett kapitel om brott mot Republiken Polen. Det finns också straffbestämmelser om annan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft18"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_469"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;olaglig befattning med uppgifter i ett kapitel som gäller brott mot skyddet för uppgifter. Den följande redogörelsen bygger på en inofficiell engelsk översättning av strafflagen som tillhandahållits av befattningshavare vid Polens permanenta representation till Euro- peiska unionen. Texten härrör från 2004, men enligt uppgift ska inte några ändringar ha gjorts i här relevanta delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;De bestämmelser om olaglig underrättelseverksamhet som finns i kapitlet om brott mot Republiken Polen avser alla olika fall av samröre med utländsk underrättelseverksamhet. Bestämmelserna finns i artikel 130.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Artikel 130.1 innehåller en generell bestämmelse om medverkan i en utländsk underrättelsetjänsts verksamhet riktad mot Polen. Bestämmelsen tycks ha ett vidsträckt tillämpningsområde. Den kräver inte enligt sin ordalydelse att gärningsmannen haft någon särskild avsikt med sin medverkan. Det förutsätts alltså inte att gärningsmannen velat skada Polen eller gynna den främmande makten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Bestämmelsens tillämpningsområde kan möjligen preciseras av övriga brottstyper i artikel 130. Där anges nämligen vad som före- faller vara särskilda fall av deltagande i en utländsk underrättelse- tjänsts verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;Genom artikel 130.2 straffbeläggs tillhandahållande av uppgifter. Bestämmelsen omfattar bl.a. att tillhandahålla en främmande under- rättelsetjänst sådana uppgifter vars uppenbarande kan vara skadligt för Polen. I vilket avseende anges inte. Tillämpningsområdet är inte begränsat till hemliga uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Ytterligare former för medverkan anges i artikel 130.3. Denna bestämmelse straffbelägger två olika gärningstyper. Den ena består i att anskaffa uppgifter och den andra i att ställa sig till främmande underrättelsetjänsts förfogande. Den första gärningstypen, anskaf- fande av information, kan väl närmast sägas utgöra ett förstadium till gärningen under artikel 130.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft40"&gt;När det gäller den andra gärningstypen, dvs. att ställa sig till en främmande underrättelsetjänsts förfogande, tycks den inte avse enbart verksamhet som går ut på att anskaffa uppgifter. Den ute- sluter alltså inte andra typer av bidrag till den främmande under- rättelsetjänstens verksamhet. På så vis tycks gärningen ha närmare anknytning till den gärning som anges i artikel 130.1 än till första ledet i artikel 130.3. Skillnaden mot artikel 130.1 förefaller ligga i att enligt den bestämmelsen krävs att gärningsmannen deltar, med-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft18"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_470"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;verkar, i verksamheten medan straffansvar enligt artikel 130.3 inträder så snart gärningsmannen ställt sig till förfogande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft9"&gt;Medan alltså artikel 130.1 och 130.3 andra ledet riktar sig mot den som medverkar eller erbjuder sig att medverka i den främ- mande underrättelsetjänstens verksamhet straffbeläggs ”mottagar- sidans” verksamhet genom artikel 130.4. Enligt denna bestämmelse utgör det ett brott att organisera eller elda en främmande under- rättelsetjänsts verksamhet. Bestämmelsen anger inte i vilken krets gärningsmannen kan finnas. Det står alltså inte helt klart om denne måste vara en befattningshavare vid den främmande underrättelse- tjänsten som fått i uppdrag att organisera eller leda verksamheten i ett visst land eller om gärningsmannen kan vara en dittills utomstå- ende person som fått i uppdrag att organisera eller leda verksam- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;Det finns som redan har nämnts ytterligare bestämmelser om olovliga förfoganden över hemliga uppgifter i den polska straffla- gen (kap. 33 om Brott mot skyddet för uppgifter). Bestämmelserna omfattar gärningar som i svensk rätt motsvaras av vissa av bestäm- melserna i 19 kap. brottsbalken, men också sådana gärningar som är straffbelagda som brott mot tystnadsplikt (20 kap. 3 § brottsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Den bestämmelse i kap. 33 som är av störst intresse här är arti- kel 265. Skyddsföremålet enligt denna bestämmelse är statshemlig- heter. Det framgår inte av artikel 265 vad som krävs för att en sådan hemlighet ska föreligga. Det kan säkert röra sig om uppgifter om (vissa) militära förhållanden och om utrikesrelationer. Redan blotta innehavet av en statshemlighet är inte straffbart enligt artikel 265. För ansvar krävs antingen att uppgiften röjs eller att den används i strid med föreskrift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Bestämmelsen omfattar också avslöjande av uppgifter för någon som handlar i en utländsk organisations namn (eng. ”foreign entity”). I vad mån detta uttryck begränsar sig till privaträttsliga subjekt eller om varje sammanslutning omfattas är inte klarlagt. Ansvar torde dock inte komma i fråga enligt denna bestämmelse om mottagaren är en utländsk underrättelsetjänst – då finns ju arti- kel 130 till hands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Oavsiktliga röjanden straffbeläggs enligt punkt 3 i bestäm- melsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft42"&gt;Slutligen bör också nämnas artikel 266 som omfattar röjande eller användning av uppgifter i strid med lag eller på annat sätt grundad skyldighet. Punkt 1, men delvis också punkt 2, förefaller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft18"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_471"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;kunna omfatta ekonomiskt spionage och företagsspionage. Straffansvaret är emellertid vidare än så. Ansvaret är kopplat till uppgifter som gärningsmannen fått del av bland annat vid utövande av allmän tjänst och gärningarna innefattar en visst mått av trolös- het mot uppdragsgivaren, men också mot den uppgiften rör. Bestämmelsens förhållande till artikel 265 framstår inte som i alla delar klar. Man kan i alla fall konstatera att kretsen av gärningsmän skiljer sig också åt mellan artikel 265.1 och artikel 266.2. Medan den förra bestämmelsen i princip riktar sig mot envar, omfattar den andra innehavare av allmän tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Tyskland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Bestämmelser om spioneri och annan olaglig underrättelseverk- samhet finns i ett kapitel i den tyska strafflagen (Strafgesetzbuch, StGB) som har titeln landsförräderi och äventyrande av den yttre säkerheten (”Landesverrat und Gefährdung der äusseren Sicherheit”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;De bestämmelser som avser olaglig befattning med uppgifter begränsar sig till sådana uppgifter som utgör statshemligheter. Begreppet statshemlighet är definierat i § 93 StGB som har följande lydelse (övers. här):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft98"&gt;1. Statshemligheter är fakta, föremål eller kunskap, som bara är till- gängliga för en begränsad personkrets och som måste hållas hemliga för främmande makt för att förhindra fara för ett allvarligt men för Förbundsrepubliken Tysklands yttre säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft16"&gt;2. – – –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;Med fakta (”Tatsachen”) avses alla i tid och rum bestämda, för- flutna eller nutida, händelser eller tillstånd. Begreppet omfattar både yttre och inre tilldragelser, förlopp eller processer, t.ex. åsik- ter, avsikter, planer och en persons kännetecken eller egenskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft8"&gt;Begreppet föremål (”Gegenstände”) avser alla typer av fysiska föremål, så länge de förkroppsligar ett innehåll som ska hållas hem- ligt (t.ex. avbildningar, modeller, skrift och tecken). Med kunskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft38"&gt;(”Erkentnisse”) menas här tankeinnehåll eller intellektuell verk- samhet, såsom vetenskapliga insikter, uppfinningar eller upptäck- ter, forskningsresultat samt politiska, underrättelse- eller försvars-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft18"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_472"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395472x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Utländsk rätt SOU 2012:95&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft9"&gt;relaterade analyser och prognoser. Tankeinnehållet behöver inte ha nedtecknats.&lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft9"&gt;Uppgifter som härrör från öppna källor kan konstituera en statshemlighet (”Mosaikgeheimnis”).&lt;SPAN class="ft48"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft9"&gt;Röjande av statshemligheter kan enligt § 94 StGB utgöra lands- förräderi. Bestämmelsen har följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Den som i fråga om en statshemlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;(i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;avslöjar den för en främmande makt, eller företrädare för sådan makt, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;(ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;i annat fall gör den tillgänglig för någon obehörig eller offentlig- gör den, för att skada Förbundsrepubliken Tyskland eller gynna en främmande makt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft99"&gt;och därigenom framkallar fara för en allvarlig skada för Förbundsre- publiken Tysklands yttre säkerhet, döms till fängelse i minst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft98"&gt;2. I särskilt allvarliga fall döms till fängelse på livstid eller i minst fem år. Ett särskilt allvarligt fall föreligger vanligen, om gärnings- mannen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;(i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;har missbrukat en ansvarsfull ställning, som särskilt ålagt honom eller henne att skydda statshemligheter, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;(ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;genom gärningen vållar en särskilt allvarlig skada för Förbunds- republiken Tysklands yttre säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Straffbestämmelsen omfattar röjande till främmande makt, eller annat tillgängliggörande för obehörig, av uppgifter, statshemlig- heter. I det första fallet krävs inte att gärningsmannen åsyftat någon särskild effekt för Tyskland eller mottagande stat, men väl enligt första stycket andra punkten (skada eller gynnande).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;I båda fallen krävs för straffansvar att röjandet eller tillgänglig- görandet framkallar fara för allvarlig skada för Tysklands yttre säkerhet. Detta innefattar ett krav på konkret fara. Så är fallet om uppkomsten av en skada är så näraliggande att det närmast är till- fälligheter som avgör att den inte förverkligas.&lt;SPAN class="ft48"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;I andra stycket finns en särskild bestämmelse för grova fall av landsförräderi. Ett sådant fall föreligger om särskilt allvarlig skada för Tysklands säkerhet har vållats, dvs. effekten inträtt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;Det utgör också i vissa fall ett brott att anskaffa statshemlig- heter. Detta framgår av § 96 StGB (landsförrädiskt spioneri – anskaffande/utforskande av statshemligheter; ”Landesverräterische&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Kindhäuser, U., m.fl., Strafgesetzbuch, Band 1, 2. Auflage, 2005, s. 2420 f (cit. Kindhäuser).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Kindhäuser, s. 2423 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Kinhäuser, s. 2445.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_473"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p351 ft9"&gt;Ausspähung; Auskundschaften von Staatsgeheimnissen”), som lyder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Den som anskaffar en statshemlighet, för att avslöja den (§ 94), döms till fängelse i lägst ett och högst tio år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;- - -&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft9"&gt;Denna bestämmelse omfattar bl.a. förvärv, tilltvingande eller stöld, fotografering eller excerpering av statshemligheter. Vidare omfattas sammanställande av sådant material för vidarebefordran till en hemlig underrättelsetjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;Den aktuella delen av StGB innehåller också två bestämmelser som straffbelägger att i visst fall bistå främmande underrättelse- tjänst. Brottsbeteckningarna är landsförrädisk agentverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft9"&gt;(”Landesverräterische Agententätigkeit”) och verksamhet som agent för en underrättelsetjänst (”Geheimdienstliche Agententä- tigkeit”). Bestämmelserna finns i §§ 98 och 99 och har följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;(1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Den som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;för en främmande makt bedriver verksamhet som är inriktad på att anskaffa eller meddela statshemligheter, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;för en främmande makt eller dess företrädare förklarar sig beredd att utföra sådan verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft98"&gt;döms till fängelse i högst fem år eller till böter, om inte gärningen är straffbelagd enligt § 94 eller § 96 första stycket. I särskilt allvarliga fall döms till fängelse i lägst ett och högst tio år, varvid § 94 andra stycket andra meningen första punkten ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;(2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;- - &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-”&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft98"&gt;(1) Den som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;för en främmande underrättelsetjänsts räkning deltar i underrät- telseverksamhet riktad mot Förbundsrepubliken Tyskland som avser meddelande eller överlämnande av fakta, föremål eller kunskap, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;ställer sig till främmande underrättelseverksamhets förfogande för sådan verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft98"&gt;döms, om inte gärningen utgör brott enligt § 94, 96.1, 97a eller 97b jämförd med § 94 eller § 96.1, till böter eller fängelse i högst fem år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft16"&gt;(2) - - -&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft38"&gt;Den gärning som omfattas av § 99 första stycket 1 avser &lt;SPAN class="ft53"&gt;verksam- het&lt;/SPAN&gt;, vilket kräver aktiv handling av gärningsmannen. Det krävs där- emot inte att verksamheten hunnit få viss omfattning, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft18"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_474"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395474x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;gärningsmannens avsikt är att den ska bestå någon tid. Det innebär att en brottslig gärning kan begås redan den första dagen av verk- samheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Bestämmelsen omfattar både fall där gärningsmannen fått ett uppdrag från en främmande underrättelsetjänst och där gärnings- mannen erbjuder den främmande underrättelsetjänsten att få till- gång till en statshemlighet som redan anskaffats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;Det framgår av bestämmelsens ordalydelse att ansvar för full- bordat brott inträder inte bara när en hemlighet har anskaffats. Verksamheten ska vara inriktad på att anskaffa eller meddela stats- hemligheter. Ansvar kan därför aktualiseras för varje åtgärd som visar en sådan handlingsinriktning, t.ex. efterforskning av platser där statshemligheter finns eller av åtkomstmöjligheter såsom anskaffande av nycklar eller koder.&lt;SPAN class="ft48"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Bestämmelsen i första stycket 2 är av stämplingskaraktär. Den avser det fall att någon ställer sig till förfogande för landsförrädisk agentverksamhet, vilket i sammanhanget betyder utförande av sådan gärning som avses i första stycket 1. Handlingen är straffbar bara om gärningsmannen avser att ställa sig till förfogande för verksamhet som utgör brott i gärningsmannaskap. Hjälpverk- samhet (”Hilfsdienst”) omfattas inte av denna bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Bestämmelsen omfattar vad som kan vara uppbyggnad eller dri- vande av ett agentnätverk. Det är inte tillräckligt för ansvar att en person som i och för sig har kännedom om statshemligheter upptar eller underhåller umgänge med personer som tillhör en främmande underrättelsetjänst. Vad som faller inom ramen för normalt umgänge människor emellan ska alltså inte leda till straffansvar enligt denna bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Till skillnad från § 98 är det enligt § 99 inte endast statens säkerhet i utrikes- och säkerhetspolitiska hänseenden som är angreppsobjekt. Bestämmelsen omfattar även vittomfattande all- männa intressen, även uppgifter som rör teknik, näringsliv eller vetenskap/forskning eller annan information av underrättelsevärde. Bestämmelsen rör skydd för information som intresserar en främ- mande underrättelsetjänst. Det är den verksamhet som går ut på hemligt anskaffande av information som är straffbar i sig, dvs. dolt inhämtande, meddelande eller överlämnande av information.&lt;SPAN class="ft88"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft40"&gt;Gärningen utgörs alltså av att handla som agent för underrättel- setjänst. Det handlar om verksamhet vars yttringar motsvarar vad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Kindhäuser, s. 2491.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Kindhäuser, s. 2501.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_475"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395475x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;som är kännetecknande för agenters och andra hjälppersoners arbete, nämligen hemlighållande och konspiratoriska metoder. Det är dock inte någon tvingande förutsättning för straffansvar att hemliga och konspiratoriska metoder använts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Under bestämmelsens tillämpningsområde faller alla konspira- toriska och hemliga tillvägagångssätt av personer som genom över- enskommelse eller kontraktsliknande åtaganden förbundit sig att anskaffa underrättelser. Bestämmelsen omfattar även personer som är agenter på prov eller under upplärning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Till konspiratoriskt handlande eller konspiratoriska åtgärder hör vissa typer av inledande kontakter och försök att knyta potentiella agenter till sig, efterföljande åtaganden, uppbärande av ersättning mot kvitton eller räkningar som ger sken av legitim verksamhet, användning av täcknamn, innehav av förfalskade identitetshand- lingar, att gärningsmannen lever under en uppdiktad levnadshisto- ria, dolda och säkrade möten med instruktörer och agentdrivande officerare, användning av synlig eller osynlig hemlig skrift, kom- municering med hjälp av kurirer, s.k. döda brevlådor eller ”agentra- dio”, användning av speciella kameror och film, särskilt anpassade gömslen för förvaring och avlämning, särskilt anpassade transport- behållare samt innehav av handlingar och pengar för eventuell flykt.&lt;SPAN class="ft48"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;Den gärning som omfattas av § 99 första stycket 2, dvs. att för- klara sig beredd eller att åta sig att verka som agent för en hemlig underrättelsetjänst, omfattar de situationer där gärningsmannen i förhållande till främmande makts underrättelsetjänst på allvar förklarar sig beredd att verka som agent. Detta kan ske uttryckligen eller genom konkludent handlande. Det är alltså bara allvarligt menade åtaganden som omfattas av straffbestämmelsen.&lt;SPAN class="ft85"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;USA&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Bestämmelser om spioneri och liknande brottsliga handlingar finns i ”&lt;SPAN class="ft46"&gt;The Code of Laws of the United States of America&lt;/SPAN&gt;” (United States&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft38"&gt;Code; U.S.C.). U.S.C. är en samling av allmänna och permanenta federala lagar i USA. Bestämmelser om bl.a. spioneri (”espionage and censorship”) finns i vol. 18, del 1, kapitel 37. Ytterligare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Kindhäuser, s. 2508.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Kindhäuser, s. 2511.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_476"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;bestämmelser av intresse finns i kapitel 45 som handlar om utländska förbindelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;Flera av de bestämmelser som rör spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet är synnerligen omfattande och detal- jerade. De härrör också i betydande utsträckning från tiden för första världskriget och upptar företeelser och anger föremål för den brottsliga gärningen som inte numera framstår som helt adekvata. Bestämmelserna har beskyllts för att vara vaga och föga vägledande för bestämning av det straffbara området. Av dessa skäl återges inte bestämmelserna i sin helhet i det följande utan redovisningen utgörs i stället av en kortfattad beskrivning av deras innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;I 18 U.S.C. § 793 finns en straffbestämmelse som gäller insam- ling, överföring eller förlust av information som rör försvaret. Genom bestämmelsen straffbeläggs olika åtgärder för att anskaffa uppgifter om det nationella försvaret i syfte att använda upp- gifterna till nackdel för USA eller till fördel för främmande makt, eller där gärningsmannen har skälig anledning att anta att de kommer att användas på ett sådant sätt. Bestämmelsen omfattar till exempel att bereda sig tillträde till platser eller fartyg eller på annat sätt anskaffa information om olika militära anläggningar eller beväpning. Vidare omfattas bl.a. kopiering eller framställning av skisser, fotografier, ritningar eller kartor, och att motta eller anskaffa kodböcker, modeller eller anteckningar om sådant som har med försvaret att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Det utgör också en brottslig handling att uppsåtligen – oavsett om innehavet varit lovligt eller olovligt – röja uppgifter, eller före- mål som innehåller uppgifter, av nu nämnt slag, om innehavaren av uppgifterna har skälig anledning anta att uppgifterna kommer att användas till nackdel för USA eller till förmån för en främmande stat. Straffansvaret omfattar också att, om samma men kan inträda, uppsåtligen inneha sådana föremål och att underlåta att på order återlämna dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Det är slutligen i vissa fall brottsligt att avlägsna föremål som rör det nationella försvaret från deras rätta förvaringsplats, nämli- gen om det sker av grov oaktsamhet, eller att med vetskap om att föremålet avlägsnats, förstörts eller liknande underlåter att vidta åtgärder för att tillkännage detta för överordnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft38"&gt;18 U.S.C. § 793 anger inte någon särskild mottagare av uppgif- terna som förutsättning för straffansvar. Genom 18 U.S.C. § 794 straffbeläggs anskaffande eller överlämnande av uppgifter om för- svaret för att hjälpa en utländsk regering. Brottet utgörs av att i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft18"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_477"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;fråga om föremål eller uppgifter som rör det nationella försvaret och med det syfte eller den misstanke som nämnts ovan, överlämna eller på annat sätt röja uppgifter för en främmande regering (stat) eller politisk gruppering i en främmande stat, eller annars till före- trädare, agent eller invånare i sådan stat. Under vissa förutsätt- ningar kan brottet medföra dödsstraff, t.ex. om uppgifterna rört kärnvapen, militära rymdfarkoster, andra medel för försvar eller motangrepp avseende storskaliga attacker, krigsplanläggning eller omfattande delar av försvarsstrategier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Dessa båda bestämmelser har gällt uppgifter och föremål som rör USA:s försvar. I 18 U.S.C. § 798 finns en straffbestämmelse som gäller avslöjande av hemliga uppgifter där tillämpningsområdet är vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Den straffbara handlingen omfattar att för obehörig person röja, t.ex. genom ett överlämnande, eller att publicera hemlig informa- tion. Föremålet för avslöjandet är bl.a. koder, chiffer, eller anord- ningar som används för kryptering eller uppgifter om USA:s kom- munikationsövervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Straffansvaret omfattar också all användning av hemlig infor- mation som är skadlig för USA:s säkerhet eller till fördel för en främmande regering och till förfång för USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft9"&gt;I subjektivt hänseende krävs att röjandet/offentliggörandet sker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft9"&gt;”knowingly and willfully” (medvetet och avsiktligen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Bestämmelsen avser alltså olika former av förfoganden över hemlig information. Vad som avses med sådan information definie- ras i bestämmelsen. Det handlar om information i fråga om vilken behörig myndighet angett att spridningen av den ska vara begrän- sad (”limited or restricted”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;En ytterligare bestämmelse av intresse när det gäller annan underrättelseverksamhet än regelrätt spioneri eller stadier av under- rättelseverksamhet där det inte är (vare sig på förhand eller efteråt) möjligt att visa att förutsättningarna för ansvar enligt t.ex. § 793 eller § 794 är uppfyllda är 18 U.S.C. § 951. Bestämmelsen finns i kapitel 45 i U.S. Code, som handlar om utländska förbindelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;(”foreign relations”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft38"&gt;Denna bestämmelse straffbelägger underlåtenhet att för USA:s justitieminister (Attorney General) anmäla verksamhet i USA som företrädare, agent, för en annan stat. Detta gäller dock inte perso- ner som tjänstgör som diplomatisk eller konsulär tjänsteman eller attaché. Med ”agent/företrädare för främmande stat” avses enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft18"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_478"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;bestämmelsen en enskild person som gått med på att verka i USA under en främmande regerings anvisningar eller kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Denna bestämmelse har tillämpats i fråga om utländska agenter som i USA spionerat på irakiska dissidenter. Den tillämpades också vid ingripande mot det internationellt uppmärksammade och syn- barligen i samhället väl integrerade nätverk av ryska agenter som avslöjades i USA under år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;De nu redovisade bestämmelserna har tilldragit sig viss kritik bl.a. för att de inte i tillräcklig utsträckning beaktar modern under- rättelseverksamhet. Bestämmelserna har varit föremål för diskus- sion i kongressens båda kammare. Diskussionen, och på senare tid inträffade förhållanden, har lett till att förslag lagts fram om en ändring av 18 U.S.C. § 798. Förslaget går ut på att inte bara sådan användning av hemlig information som kan vara till skada för USA eller fördel för främmande stat ska omfattas utan också om användningen är till fördel för ett transnationellt hot (”transna- tional threat”). Med detta avses varje transnationell verksamhet, inbegripet internationell terrorism, narkotikasmuggling, spridning av massförstörelsevapen och organiserad brottslighet, som hotar USA:s säkerhet. Vidare föreslås att angreppsobjekt ska vara hem- liga uppgifter om USA:s användning av mänskliga informations- källor (”human intelligence acitivities”) samt om källors och informatörers identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Sammanfattande reflektioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Samtliga utländska stater vars strafflagstiftning vi har undersökt innehåller bestämmelser om spioneri och annan olovlig underrät- telseverksamhet. Bestämmelserna skiljer sig åt från land till land både vad gäller lagtekniska lösningar, skyddsföremål och tillämp- ningsområdet i övrigt. Gemensamt för de flesta länder är att det är rikets säkerhet som skyddas av straffbestämmelserna. I vissa länder har bestämmelserna ett vidare tillämpningsområde så att också andra intressen än rikets säkerhet i traditionell mening omfattas. Dessa intressen är mer eller mindre tydligt uttryckta i lagstift- ningen. Längst i detta avseende får den norska lagstiftningen (som ännu inte trätt ikraft) anses gå med sina grundläggande nationella intressen som skyddsföremål. Också den finska strafflagen anger ganska utförligt vad som skyddas av bestämmelserna. Vissa andra länder anger emellertid bara skyddsföremålet som stats- eller sam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft18"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_479"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;hällsintressen (Danmark), statens eller allierades intressen (Neder- länderna) eller uppgifter som kan skada landet i fråga (Polen). Det finns flera exempel på att de uppgifter som skyddas ska vara hem- liga. Det är dock inte alltid som detta kräver någon formell ”klassi- ficering” av uppgiften för att den ska utgöra en hemlighet. Det framgår klart av vissa länders lagbestämmelser att de skyddar även uppgifter som hämtas från öppna källor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Det finns också viss variation när det gäller vad som skyddas, dvs. uppgifter, föremål, platser och så vidare. Mest preciserad i detta avseende får lagstiftningen i USA anses vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Det uppgifterna ska skyddas mot är framför allt att de röjs för en främmande stat. I vissa fall omfattas också andra obehöriga mottagare, t.ex. terroristorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Det är alltså främst den egna statens intressen som skyddas. Vilka dessa är och hur de anges i lagstiftningen varierar som fram- gått. Det är bara i begränsad omfattning som lagstiftningen visar att olovlig underrättelseverksamhet som bedrivs i samband med inter- nationella uppdrag kan leda till straffansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Flera, men inte alla, staters lagstiftning innehåller någon form av skaderekvisit. Med möjligtvis något undantag innebär dessa rekvisit att redan faran för skada på det skyddade intresset kan föranleda ansvar för spioneri eller motsvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;I några länder, f.f.a. Danmark, Finland och Tyskland, finns straffbestämmelser som omfattar olika former av medverkan i en främmande underrättelsetjänsts verksamhet. I vissa fall kan redan det att erbjuda sig att arbeta för en sådan tjänst föranleda straffan- svar, dvs. några åtgärder för att anskaffa uppgifter behöver inte ha vidtagits. Också USA har lagstiftning som kan ges ett sådant til- lämpningsområde (18 U.S.C. § 951).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Undersökningen har visat att det sällan finns någon mer omfat- tande rättspraxis som kan visa hur bestämmelserna kommit att tillämpas i praktiken. I den mån förarbeten alls finns att tillgå är dessa ofta tämligen vaga och ger ringa hjälp för förståelsen av gäl- lande straffbestämmelser. Dessa är inte heller sällan tillkomna i en tid då andra hot gjorde sig gällande och spioneriobjekten såg annorlunda ut än vad som är fallet i dag. Detta har också lett till att vissa länder sett över sin lagstiftning eller överväger att göra det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft38"&gt;Avslutningsvis ska nämnas att det i flera av de länder som undersökts – av vilka några inte redovisats i betänkandet – också finns andra bestämmelser som reglerar tillgången till eller använd- ningen av uppgifter i offentlig verksamhet. Dessa vittnar om en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft18"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_480"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utländsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;annan syn på handlingsoffentlighet m.m. än som präglar vår lag- stiftning, vilket man bör ha i åtanke när man försöker dra slutsatser av den utländska lagstiftningen och i vad mån där träffade val bör tjäna som förebild för den svenska lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;När man granskar utländsk lagstiftning på detta område och kommentarer till den i olika källor stöter man ofta på referenser till industri- och annat ekonomiskt spionage. Sådan lagstiftning har emellertid utelämnats här. En redogörelse för några länders lag- stiftning på det området finns bl.a. i betänkandet Förstärkt skydd för företagshemligheter (SOU 2008:63).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft18"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_481"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;5 Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Vår huvuduppgift är att analysera om den nuvarande lagstiftningen är ändamålsenlig och ger ett tillräckligt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet mot svenska intressen. Vid en sådan analys är spioneribestämmelsen och dess tillämpningsområde av central betydelse. I direktiven framhålls frågan om behovet av förändringar av spioneribestämmelsen och särskilt av det s.k. men- rekvisitet. Det rekvisitet innefattar en begränsning av straffansvaret till uppgifter om sådana förhållanden som det kan vara skadligt för rikets säkerhet att främmande makt får kännedom om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Det har ifrågasatts om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; innebär en lämplig avgränsning av spioneribestämmelsens tillämpningsområde, särskilt med tanke på samhällsutvecklingen och att främmande makts underrättelseverksamhet alltmer inriktar sig mot forskning och utveckling inom civila områden. Om uppgifterna inte är hänförliga till förhållanden av direkt betydelse för rikets säkerhet kan men- rekvisitet innebära att förfarandet faller utanför det straffbara området (dir. sid. 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;I följande avsnitt redovisar vi våra överväganden när det gäller spioneribestämmelsens tillämpningsområde och ett eventuellt förändringsbehov. Bland annat behandlas frågan vad som avses med rikets säkerhet och vilken betydelse samhällsutvecklingen har i sammanhanget. Inledningsvis lämnas en kortfattad redogörelse för innehållet i gällande rätt. För en mer utförlig redovisning hänvisas till kapitel 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft18"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_482"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Den straffrättsliga regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft12"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Enligt 19 kap. 5 § brottsbalken ska den som, för att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande försvarsverk, vapen, förråd, import, export, till- verkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet, vare sig uppgiften är riktig eller inte, dömas för &lt;SPAN class="ft44"&gt;spioneri &lt;/SPAN&gt;till fängelse i högst sex år. Detsamma gäller, om någon i syfte som nu sagts obehörigen framställer eller tar befattning med skrift, teckning eller annat föremål som innefattar sådan uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Är brottet grovt kan enligt 6 § dömas till ansvar för &lt;SPAN class="ft44"&gt;grovt spio- neri &lt;/SPAN&gt;till fängelse på viss tid, lägst fyra år och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska särskilt beak- tas om gärningen var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Försök, förberedelse och stämpling till spioneri och grovt spioneri liksom underlåtenhet att avslöja sådana brott är straffbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Spioneri utgör enligt tryckfrihetsförordningen (TF) och yttran- defrihetsgrundlagen (YGL) tryck- resp. yttrandefrihetsbrott (se 7 kap. &lt;NOBR&gt;4–5&lt;/NOBR&gt; § § TF resp. 5 kap. 1 § YGL). Ansvar för spioneri kan alltså inträda även i de fall gärningen begåtts i ett grundlagsskyddat medium, t.ex. i en tryckt skrift eller i ett radioprogram. Även i dessa fall är försök, förberedelse och stämpling straffbart. Beträf- fande spioneri saknas en stor del av det skydd som dessa grundlagar innebär för meddelare och andra som medverkar till en framställ- ning. Till exempel finns varken meddelarfrihet eller anonymitets- skydd i dessa fall (se 3 kap. 3 § andra stycket 3 och 7 kap. 3 § första stycket 1 TF resp. 2 kap. 3 § andra stycket 3 och 5 kap. 3 § första stycket 1 YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft18"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_483"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p413 ft12"&gt;Andra relevanta straffbestämmelser i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Den som, utan syfte att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande något för- hållande av hemlig natur vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikets försvar eller för folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden eller annars för rikets säkerhet kan enligt 19 kap. 7 § brottsbalken dömas för &lt;SPAN class="ft55"&gt;obehörig befattning med hemlig uppgift&lt;/SPAN&gt;. Straffskalan är böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt kan enligt 8 § dömas för &lt;SPAN class="ft55"&gt;grov obehörig befattning med hemlig uppgift &lt;/SPAN&gt;till fängelse i högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft38"&gt;Den som av grov oaktsamhet befordrar, lämnar eller röjer sådan uppgift som avses i 7 § kan enligt 9 § dömas för &lt;SPAN class="ft53"&gt;vårdslöshet med hemlig uppgift &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst sex månader, eller om riket var i krig, till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft12"&gt;Tjänstefel och brott mot tystnadsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;Om en uppgiftshantering har samband med myndighetsutövning kan straffansvar för tjänstefel aktualiseras. I 20 kap. 1 § brottsbal- ken anges att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndig- hetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften ska dömas för &lt;SPAN class="ft46"&gt;tjänstefel &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärnings- mannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighets- utövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, ska inte dömas till ansvar. Om brottet har begåtts uppsåtli- gen och är att anse som grovt kan enligt paragrafens andra stycke dömas för &lt;SPAN class="ft46"&gt;grovt tjänstefel &lt;/SPAN&gt;till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande. Bestämmelsen om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft18"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_484"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395484x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;tjänstefel ska inte tillämpas om gärningen är belagd med straff enligt någon annan bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Röjer någon uppgift som han är skyldig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller utnyttjar han olovligen sådan hemlighet, kan enligt 20 kap. 3 § brottsbalken dömas till ansvar för &lt;SPAN class="ft44"&gt;brott mot tystnadsplikt &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst ett år. Om gärningen har skett av oaktsamhet döms till böter. I ringa fall ska inte dömas till ansvar. Om gär- ningen är särskilt straffbelagd ska bestämmelsen i 20 kap. 3 § brottsbalken inte tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;Vissa brott i 4 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;I 4 kap. brottsbalken straffbeläggs bl.a. att olovligen bereda sig tillgång till olika former av meddelanden. Dessa bestämmelser är tillämpliga också om gärningen begås av en främmande makt eller för dess räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Enligt 4 kap. 8 § brottsbalken gör den som olovligen bereder sig tillgång till ett meddelande, som ett post- eller telebefordrings- företag förmedlar som postförsändelse eller i ett elektroniskt kommunikationsnät, sig skyldig till &lt;SPAN class="ft44"&gt;brytande av post- eller telehem- lighet&lt;/SPAN&gt;. Straffskalan är böter eller fängelse i högst två år. Den som i annat fall olovligen bryter brev eller telegram eller bereder sig till- gång till något som förvaras tillslutet kan enligt 9 § dömas för &lt;SPAN class="ft44"&gt;intrång i förvar &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst två år. Är det fråga om olovlig avlyssning eller inspelning av tal eller samtal kan en til- lämpning av straffbestämmelsen i 9 a § eventuellt aktualiseras. Där föreskrivs under vissa förutsättningar straffansvar för &lt;SPAN class="ft44"&gt;olovlig avlyssning&lt;/SPAN&gt;. Även för detta brott är straffskalan böter eller fängelse i två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft40"&gt;Om någon anbringar tekniskt hjälpmedel med uppsåt att utföra brott enligt 8 § eller 9 a § kan enligt 9 b § dömas för &lt;SPAN class="ft51"&gt;förberedelse &lt;/SPAN&gt;till sådant brott. Stadgandet utgör ett komplement till bestämmelserna i 8 § och 9 a § och syftar bl.a. till att underlätta offrets och åklaga- rens bevisbörda.&lt;SPAN class="ft85"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Slutligen kan nämnas att det i 9 c § anges bl.a. att den som i annat fall än som sägs i 8 och 9 §§ olovligen bereder sig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Berggren m.fl., Brottsbalken, En kommentar [Zeteo december 2012], kommentaren till 4 kap. 9 b § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft18"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_485"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p539 ft38"&gt;tillgång till en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling kan dömas för &lt;SPAN class="ft53"&gt;dataintrång &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft12"&gt;Lagen om skydd för företagshemligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft9"&gt;I lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter finns bestäm- melser om bl.a. straffansvar för företagsspioneri och olovlig befatt- ning med företagshemlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft10"&gt;Med företagshemlighet avses sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för ho- nom i konkurrenshänseende (1 §). Med information förstås både sådana uppgifter som har dokumenterats i någon form, inbegripet ritningar, modeller och andra liknande tekniska förebilder, och enskilda personers kännedom om ett visst förhållande, även om det inte har dokumenterats på något särskilt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft9"&gt;Enligt 3 § ska den som med uppsåt olovligen bereder sig tillgång till en företagshemlighet dömas för &lt;SPAN class="ft44"&gt;företagsspioneri &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst sex år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt ska särskilt beak- tas om gärningen har varit av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada. Om samma gär- ning är belagd med strängare straff i brottsbalken ska inte dömas till straffansvar. Även försök eller förberedelse till företagsspioneri är straffbelagt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft38"&gt;I 4 § förskrivs att den som anskaffar en företagshemlighet med vetskap om att den som tillhandahåller hemligheten eller någon före honom har berett sig tillgång till denna genom företagsspion- eri ska dömas för &lt;SPAN class="ft53"&gt;olovlig befattning med företagshemlighet &lt;/SPAN&gt;till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst fyra år. Till ansvar ska dock inte dömas, om gärningen är belagd med strängare straff i brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft18"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_486"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p544 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Något om tvångsmedelsanvändning vid misstanke om brott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft12"&gt;Rättegångsbalkens regler om tvångsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Under en förundersökning får straffprocessuella tvångsmedel enligt &lt;NOBR&gt;24–28&lt;/NOBR&gt; kap. rättegångsbalken användas. För nu aktuella brott är de s.k. hemliga tvångsmedlen av särskilt intresse, dvs. tvångs- medel som förutsätts äga rum i hemlighet. Hemliga tvångsmedel utgörs av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraöver- vakning, hemlig rumsavlyssning och kvarhållande av försändelse (postkontroll). För en närmare beskrivning av de olika tvångsmed- len, se nedan avsnitt 7.7.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft12"&gt;Lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft10"&gt;I lagen om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott (2008 års utredningslag) finns tilläggs- och undantagsbestämmelser till tvångsmedelsregleringen i rättegångsbalken som innebär en utvid- gad möjlighet att använda beslag, kvarhållande av försändelse, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervak- ning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervak- ning. Lagen är tillämplig vid förundersökning angående vissa brott som har ansetts särskilt allvarliga för landets säkerhet. Bland annat omfattas vissa brott mot rikets säkerhet, däribland spioneri, grovt spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift och grovt sådant brott samt olovlig underrättelseverksamhet. För en närmare beskrivning av lagens innehåll, se nedan avsnitt 7.7.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft12"&gt;Lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft40"&gt;Som angetts ovan ska straffprocessuella tvångsmedel normalt vidtas inom ramen för en förundersökning. Enligt särskilda bestämmelser kan dock hemliga tvångsmedel användas även utanför en förunder- sökning i samband med underrättelseverksamhet. Sådana möjlig- heter följer bl.a. av bestämmelser i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott (preventivlagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_487"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p381 ft9"&gt;Lagen reglerar möjligheten att använda hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och postkontroll för att förhindra brott. Tvångsmedel enligt lagen får användas om det med hänsyn till omständigheterna finns särskild anledning att anta att en person kommer att utöva brottslig verksamhet som inne- fattar vissa i lagen angivna brott, däribland spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift och grov olovlig underrättelseverksamhet. Tvångsmedlet måste dessutom vara av synnerlig vikt för att förhindra sådan brottslighet som lagen omfattar och skälen för åtgärden måste uppväga det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som tillståndet avser eller för något annat motstående intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;För en närmare beskrivning av lagens innehåll, se nedan avsnitt 7.7.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Vissa andra sanktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;En gärning som innefattar en obehörig informationshantering kan medföra andra än straffrättsliga konsekvenser för den enskilde. Förutom att gärningen kan grunda skadeståndsskyldighet kan olika arbetsrättsliga sanktioner aktualiseras om förfarandet har samband med en anställning. Ytterst kan det bli fråga om uppsägning enligt 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd. För offentliganställda finns därutöver bestämmelser om disciplinansvar. Enligt 14 § lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA) kan en arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter i anställningen meddelas disciplinpåföljd för tjänsteförseelsen. Om felet med hänsyn till samtliga omständigheter är att anse som ringa får någon påföljd inte meddelas. Disciplinpåföljd är varning och löneavdrag (15 § LOA).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Pågående översyn av lagen om skydd för företagshemligheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft40"&gt;En annan utredning, Utredningen om skyddet för företagshemlig- heter, har haft i uppdrag att göra en översyn av lagen om skydd för företagshemligheter. Utredningen redovisade i juni 2008 resultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft18"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_488"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395488x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;av sitt arbete i betänkandet Förstärkt skydd för företagshemlig- heter (SOU 2008:63).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;Utredningen tillsattes bl.a. mot bakgrund av den kritik som följde efter den s.k. &lt;NOBR&gt;Ericsson-domen&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt; &lt;/SPAN&gt;och som innebar att lagen inte ger ett tillräckligt skydd mot att anställda utnyttjar eller röjer företagshemligheter. I domen friades en anställd vid företaget Ericsson från straffansvar eftersom de dokument med företags- hemligheter som han hade lämnat ut var sådana som han hade haft tillgång till för att utföra sina arbetsuppgifter. Han hade inte, som lagen föreskriver, olovligen berett sig tillgång till informationen i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Utredningen har föreslagit att en ny straffbestämmelse införs i lagen som innebär att straffansvaret utvidgas till att även omfatta vissa obehöriga röjanden och utnyttjanden av företagshemligheter som görs av personer med lovlig tillgång till hemligheten. Försla- gen redovisas närmare i avsnitt 3.4.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Förslagen har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Spioneribestämmelsen syftar till att skydda rikets säkerhet mot angrepp av en främmande makt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: Spioneribestämmelsen är avsedd att skydda rikets säkerhet. Tillämpningsområdet är begränsat till angrepp på rikets säkerhet som främmande makt står bakom. Med rikets säkerhet avses skyddet för statens oberoende (i betydelsen självständighet och suveränitet) och bestånd (inklusive funktion). Rikets säkerhet är ett skyddsintresse av uppenbart stor betydelse och måste omges av en effektiv och ändamålsenlig strafflagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;Spioneribestämmelsens skyddsintresse är rikets säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft38"&gt;Bakom varje straffbestämmelse ska det finnas ett legitimt och konkretiserat skyddsintresse som berättigar en kriminalisering av förfaranden som på ett påtagligt sätt kan hota intresset. Skydds- intresset är avgörande för straffbestämmelsens utformning och för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Svea hovrätts dom den 20 oktober 2003 mål B &lt;NOBR&gt;5221-03.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_489"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395489x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;bedömningen av hur långt kriminaliseringen bör sträcka sig. I all- mänhet kan sägas att ett skyddsintresse som värderas särskilt högt motiverar en mer omfattande kriminalisering, i syfte att skydda det från angrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;Av förarbetena till spioneribestämmelsen framgår att den syftar till att skydda rikets säkerhet. Med andra ord är det bärande skyddsintresset rikets säkerhet.&lt;SPAN class="ft84"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Vi ser det inte som vår uppgift att ändra på det förhållandet. I stället har vi fokuserat på frågan om strafflagstiftningen utgör ett ändamålsenligt och effektivt skydd för rikets säkerhet. Det innebär inte att vi har bortsett från &lt;SPAN class="ft55"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;legitima skyddsintressen än rikets säkerhet som kan vara i behov av ett förändrat straffskydd. I den mån vi har bedömt att det omfattas av vårt uppdrag har vi i sådana fall övervägt vilka förändringar av strafflagstiftningen som kan vara motiverade med hänsyn till det skyddsintresset (se bl.a. avsnitten 6.6 och 8.5.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;I vissa fall kräver ett skyddsintresse ingen närmare förklaring och ett utpekande av det bidrar till att klargöra straffbestämmel- sens tillämpningsområde. Till exempel är det när det gäller straffbe- stämmelsen för mord, vars skyddsintresse är mänskligt liv, varken särskilt problematiskt att fastställa innebörden av det definierade skyddsintresset eller att beskriva de förfaranden som kan träffas av straffbestämmelsen. Det har dock visat sig vara betydligt svårare att ange vad som avses med begreppet rikets säkerhet. Utan en klar innebörd av skyddsintresset är det svårt att fastställa vad som utgör en kränkning av detsamma och därmed att ange gränserna för spi- oneribestämmelsens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft12"&gt;Närmare om skyddsintressets innebörd och betydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft9"&gt;Från språklig synvinkel är rikets säkerhet detsamma som åtgärder som vidtas för att förebygga och hantera faror mot staten. Det är således fråga om att avvärja hot mot staten, eller annorlunda uttryckt att bevara Sverige. I enlighet med ordens innebörd framgår av förarbetena till spioneribestämmelsen att begreppet rikets säker- het tar sikte på statens oberoende och bestånd (se bl.a. NJA II 1981 s. 685).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;I prop. 2008/09:140, Ett användbart försvar, har regeringen angett att säkerhet är ett vidare begrepp än skydd av det egna fysiska territoriet och att Sveriges säkerhetspolitik ytterst syftar till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Se bl.a. NJA II 1981 s. 697 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_490"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395490x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;att garantera landets oberoende och självständighet. I proposi- tionen framhålls betydelsen av hävdandet av Sveriges suveränitet, vilket innebär att Sverige ska kunna utöva den exklusiva frihet som Sverige har, under det folkrättsliga regelverket, för att på det egna territoriet självständigt utöva statens funktioner, såväl vad avser statens inre liv som yttre förbindelser (a. prop. s. 14 och s. 35).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Vår slutsats är att spioneribestämmelsen är avsedd att skydda statens oberoende, självständighet, suveränitet, och bestånd. Med andra ord kan det som är skyddsvärt vid tillämpningen av spioneri- bestämmelsen sägas omfatta Sveriges integritet (dvs. vår rätt till okränkta landgränser), rikets oberoende (dvs. vårt självstyre och fulla självbestämmanderätt) och fortbestånd (dvs. den fortsatta existensen av Sverige som fungerande nation) samt dess demokra- tiska statsskick (dvs. fortsatt folkmakt). Av betydelse för rikets säkerhet kan vara förhållanden hänförliga till både den inre och den yttre säkerheten.&lt;SPAN class="ft84"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Den yttre säkerheten syftar i allmänhet på det nationella oberoendet och den inre säkerheten på en stats inre sammanhållning, samhällsordning samt vitala politiska och ekono- miska funktioner.&lt;SPAN class="ft84"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft40"&gt;Den allvarligaste kränkningen av skyddsintresset utgörs av en förlust av de förhållanden/funktioner som nu har redogjorts för. Utan möjlighet att fatta egna beslut i en demokratisk ordning, att hävda våra landgränser och att upprätthålla grundläggande sam- hällsfunktioner kan Sverige sägas ha förlorat sitt oberoende och sin existens. De yttersta hoten mot rikets säkerhet utgörs med andra ord av åtgärder som på ett eller annat sätt innebär att Sveriges demokratiskt valda regering förlorar kontrollen över landet och att Sverige kollapsar som nation.&lt;SPAN class="ft85"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Ytterst har spioneribestämmelsen till syfte att undvika ett sådant scenario. Det innebär att spioneribe- stämmelsen i första hand ska träffa förfaranden som på något sätt och i värsta fall skulle kunna bidra till att en främmande makt med framgång kan åstadkomma ett sådant resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft40"&gt;Spioneribestämmelsens skyddsintresse är av uppenbart stor vikt. I den mån det är möjligt att rangordna olika skyddsintressen anses det, tillsammans med mänskligt liv, utgöra det högsta värdet. Skyddsintressets särskilda vikt medför att höga krav måste ställas när det gäller en effektiv och ändamålsenlig strafflagstiftning. Det är viktigt att det finns goda möjligheter att förhindra att skada upp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Jfr prop. 1995/96:129 s. 22 f och SOU 1975:75 s. 203.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Enligt bl.a. Nationalencyklopedin, internetupplagan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Jfr 19 kap. 1 § brottsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_491"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;står och att lagstiftningen fångar upp straffvärda förfaranden som på ett påtagligt sätt kan hota rikets säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft12"&gt;En främmande makt ska stå bakom hotet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;Hot mot rikets säkerhet kan komma från flera håll. Inte sällan anges till exempel att den organiserade brottsligheten och en ökad risk för terroristattentat utgör allvarliga hot mot Sveriges säkerhet genom att de kan äventyra vårt demokratiska statsskick och grund- läggande samhällsfunktioner. Spioneribestämmelsen tar dock enbart sikte på sådana hot mot rikets säkerhet som en främmande makt representerar (dvs. ett yttre hot). I våra direktiv anges att vår uppgift är att överväga skyddet mot främmande makts underrättel- severksamhet. En viktig avgränsning både för spioneribestämmel- sens tillämpningsområde och för vårt uppdrag är således att en främmande makt ska stå bakom hotet mot rikets säkerhet. Vi åter- kommer till frågan om vad som kan anses utgöra en främmande makt och vad som omfattas av det begreppet (se nedan avsnitt 5.4.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft10"&gt;Traditionellt har spioneribestämmelsen ansetts tillämplig vid en hantering av känsliga uppgifter som kan minska Sveriges försvars- förmåga, eftersom krig har utgjort det naturliga hotet från främ- mande makts sida. Förhållandena har emellertid förändrats med tiden och i dag kan hotet se annorlunda ut. Till exempel kan det vara fråga om angrepp mot kommunikationssystem eller kritisk infrastruktur. Spioneribestämmelsen är alltså inte förbehållen förfa- randen som kan innebära att en krigssituation uppstår. Det är dock en förutsättning att det är fråga om förfaranden som kan hota rikets säkerhet i ovan nämnd bemärkelse. Vi återkommer till frågan om samhällsutvecklingens betydelse i avsnitt 5.4.2 och behandlar frågan om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitets&lt;/NOBR&gt; innebörd under avsnitt 5.4.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft18"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_492"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395492x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Betydelsen av samhällsutvecklingen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: Vilka förhållanden som är av betydelse för rikets säkerhet, vad som kan hota rikets säkerhet och vad som krävs för att avvärja hoten kan variera över tiden och beror på förhållandena vid tidpunkten för brottet. Vad som omfattas av spioneribestäm- melsen bör därför bedömas i ljuset av samhällsutvecklingen. Bland annat har utvecklingen inneburit ett mer komplext samhälle, vilket i sin tur har betydelse för vilka förhållanden som kan hänföras till det känsliga kunskapsområde som spioneribestämmelsen är avsedd att skydda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft8"&gt;Vi har ovan konstaterat att det skyddsintresse som bär upp spion- eribestämmelsen är rikets säkerhet i betydelsen Sveriges oberoende och bestånd. Vi har också konstaterat att skyddsintresset utgör en utgångspunkt för våra överväganden om straffbestämmelsens utformning och ett eventuellt förändringsbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Även utan att skyddsintresset eller innebörden av begreppet rikets säkerhet förändras kan det finnas skäl att anpassa straff- bestämmelsens tillämpningsområde med hänsyn till samhälls- utvecklingen. Samhället ser i dag annorlunda ut än det gjorde när spioneribestämmelsen tillkom och när den senaste översynen av straffbestämmelsen skedde. Visserligen kan det grundläggande hotet mot skyddsintresset i princip sägas vara oförändrat. Även i dag utgörs det av ett angrepp från en främmande makt riktat mot Sverige som kan hota rikets bestånd och/eller oberoende. Rikets säkerhet handlar fortfarande om att försvara Sverige och att avvärja hot mot landet. Däremot kan en främmande makts förmåga att angripa oss och dess medel för att genomföra ett angrepp sägas ha förändrats och därmed hotens karaktär. Också våra medel för att försvara oss och för att bevara Sveriges oberoende i förhållande till främmande makter har förändrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Även andra samhällsförändringar påverkar vad som har bety- delse för rikets säkerhet. Bland annat har det internationella samar- betet ökat och vi samverkar allt mer med andra länder inom olika områden. Sambandet mellan Sverige och andra länder framgår tyd- ligt i regeringens beskrivning av målet för det militära försvaret i propositionen med försvarspolitisk inriktning (prop. 2008/09:140). Där anges (s. 33 ff.) att målet för det militära försvaret är att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sve- rige och främja vår säkerhet. Det ska ske genom att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft18"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_493"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p556 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;förebygga och hantera konflikter och krig samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;skydda samhället och dess funktionalitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;Enligt beskrivningen ska Försvarsmaktens uppgift vara bl.a. att försvara Sverige och främja vår säkerhet genom insatser på vårt eget territorium, i närområdet och utanför närområdet (se även budget- propositionen för år 2013, prop. 2012/13:1, utgiftsområde 6, s. 17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Även utanför det försvarspolitiska området har vi ett omfat- tande samarbete med andra länder, bl.a. inom ramen för vårt med- lemskap i EU. Ett ökat samarbete med andra länder bidrar till att minska betydelsen av gränser mellan olika länder och skapar ett ömsesidigt beroende. Det kan ha en fredsfrämjande effekt men även bidra till en ökad sårbarhet. En främmande makt som ingår i samarbetet kan som utgångspunkt antas utgöra ett mindre hot mot övriga staters intressen. Samarbetet kan också innebära att vi, vid ett angrepp, kan förvänta oss bistånd av andra länder. Motsvarande skyldighet kan emellertid uppkomma för Sverige om ett land som vi samarbetar med utsätts för angrepp. Ett angrepp som i första hand riktar sig mot ett annat land kan således vara av betydelse även för Sveriges säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft9"&gt;Det är inte bara vårt beroende av andra länder som har ökat med tiden. Vi är i dag mer beroende av olika samhällsfunktioner för att upprätthålla en fungerande vardag. Samhällsutvecklingen har också inneburit ett ökat antal kontaktytor. Antalet kommunikationssätt har ökat kraftigt liksom tillgången till information och takten i vilken den produceras och konsumeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Sammantaget kan utvecklingen sägas ha bidragit till att minska avstånden mellan människor och mellan olika länder, vilket bl.a. innebär att vi är mer beroende av varandra än tidigare. Den har också inneburit att samhället är mer komplext och föränderligt än tidigare. När det gäller spioneribestämmelsen är det enligt vår bedömning tydligt att samhällsutvecklingen påverkar innehållet i och gränserna för det känsliga kunskapsområde som spioneri- bestämmelsen avser att skydda med hänsyn till rikets säkerhet. Utvecklingen har fört med sig att uppgifter som rör andra förhål- landen än enbart vårt militära försvar i traditionell bemärkelse är skyddsvärda. Till exempel har förhållanden som är hänförliga till Sveriges beroende och samarbete med andra länder ökat i betydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft18"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_494"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395494x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;liksom förhållanden som rör grundläggande samhällsfunktioner såsom kommunikationsnät och infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft38"&gt;Frågan är om samhällsutvecklingen även har inneburit att det finns skäl att förändra straffbestämmelsens utformning eller om den fortfarande innebär ett ändamålsenligt och effektivt skydd för rikets säkerhet. Vi återkommer till den frågan nedan i avsnitt 5.4.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Några utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft96"&gt;Spioneribestämmelsen bör omfatta endast gärningar som kan innebära en inte obetydlig negativ effekt för rikets säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Enligt vår bedömning bör spioneribestämmelsen även i framtiden vara förbehållen gärningar som kan innebära en inte obetydlig negativ effekt för rikets säkerhet. Det följer redan av allmänna kri- minaliseringsprinciper att endast sådant beteende som kan orsaka påtaglig skada eller fara för sådan skada av det aktuella skyddsin- tresset – i vårt fall rikets säkerhet – ska omfattas av kriminalisering. Det innebär att ett kriminaliserat beteende ska kunna leda till en beaktansvärd negativ påverkan på skyddsintresset. Som angetts är det i enlighet med spioneribestämmelsens tänkta tillämpningsom- råde även enligt dess nuvarande lydelse.&lt;SPAN class="ft88"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft12"&gt;Skyddsintressets vikt motiverar en effektiv, ändamålsenlig och relativt långtgående kriminalisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Som ovan konstaterats utgör rikets säkerhet ett skyddsintresse av uppenbart stor vikt, vilket medför att höga krav bör ställas när det gäller en effektiv och ändamålsenlig strafflagstiftning. Det är vik- tigt att det finns goda möjligheter att förhindra skada på skyddsin- tresset och att den straffrättsliga regleringen fångar upp straffvärda beteenden som på ovan nämnt sätt kan hota skyddsintresset. Skyddsintressets särskilda vikt innebär bl.a. att det bör omges av en generös skyddszon och att skälen för kriminalisering väger tyngre än vid andra skyddsintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Jfr 10 § säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) och Försvarsmaktens förordning FFS 2003:7. Av regleringen framgår att hemliga uppgifter utgörs av uppgifter vars röjande kan medföra ett inte obetydligt men för rikets säkerhet och att ett röjande av en sådan uppgift skyndsamt ska anmälas till Rikspolisstyrelsen om röjandet kan antas medföra men för rikets säkerhet som inte endast är ringa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft18"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_495"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p563 ft12"&gt;Även intresset av en oinskränkt yttrande- och informationsfrihet väger tungt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft9"&gt;Rättigheterna att uttrycka sig fritt och att fritt kunna inhämta och ta emot information är viktiga utgångspunkter för ett demokratiskt statsskick och skyddas av grundlagen, se 2 kap. 1 § första stycket regeringsformen (RF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Yttrandefriheten och informationsfriheten enligt 2 kap. RF är inte absoluta. Enligt 2 kap. 20 och 21 §§ kan de inskränkas genom lag för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får dock aldrig gå utöver vad som är nödvändigt för att tillgodose det aktuella ändamålet och inte heller sträcka sig så långt att det kan hota den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. I 23 § anges särskilt att yttrande- och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet. Vid bedömningen av vilka inskränkningar som får ske ska dock vikten av vidaste möjliga yttrande- och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelä- genheter beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Även om spioneribestämmelsens skyddsintresse, rikets säker- het, kan motivera en inskränkning av den grundlagsskyddade ytt- rande- och informationsfriheten får begränsningen således aldrig göras vidare än vad som är nödvändigt. Det innebär att varje utvidgning av det straffbara området som innebär en motsvarande inskränkning av yttrande- och informationsfriheten måste vägas upp av starka skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft12"&gt;Spioneribestämmelsen bör vara utformad så att den står sig över tid och uppfyller legalitetsprincipens krav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft9"&gt;Den utveckling som ovan har beskrivits har inneburit att behovet av skydd har utsträckts till att omfatta uppgifter inom fler områden än tidigare. Utvecklingen kan inte förväntas avstanna utan kommer att fortsätta i en – sannolikt – ökande takt. Lagstiftningen bör vara utformad så att den kan stå sig över en längre tidsperiod och fånga upp hot av olika karaktär. Det innebär att lagtexten måste erbjuda viss flexibilitet. Trots det är det en given utgångspunkt att lagstift- ningen ska vara klar och tydlig och i alla avseenden leva upp till legalitetsprincipens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft18"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_496"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395496x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Främmande makt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: Begreppet främmande makt omfattar mer än enbart självständiga stater. Bland annat kan en överstatlig orga- nisation utgöra en främmande makt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft8"&gt;Som ovan har konstaterats tar spioneribestämmelsen sikte på förfa- randen som sker för att gynna en främmande makt och som däri- genom missgynnar Sverige. Enligt vad som anges i litteraturen är en främmande makt i främsta rummet en sådan självständig stat som Sverige har erkänt, men det kan också röra sig om andra statliga bildningar, som nybildade stater som ännu inte har erkänts, delsta- ter, eller exilregeringar och motstånds- eller upprorsgrupper, när de har en sådan faktisk maktställning och sådan politisk betydelse att diplomatiska angelägenheter är möjliga i förhållandet mellan en sådan organisation och Sverige. Också överstatliga organisationer, t.ex. FN, EU och Nato, kan vara en främmande makt.&lt;SPAN class="ft88"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Spioneribestämmelsen omfattar även verksamhet som bedrivs till förmån för främmande makt, vare sig uppdragsgivaren är en organisation eller en agent som handlar i främmande makts intresse (se prop. 1942:27 s. 27).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Innebörden av begreppet främmande makt i 19 kap. brottsbal- ken är att bl.a. en kriminell organisation faller utanför definitionen. En person som anskaffar uppgifter som är känsliga med hänsyn till rikets säkerhet i syfte att vidarebefordra dessa till t.ex. en terrorist- organisation kan alltså inte straffas med stöd av spioneribestäm- melsen. Det innebär emellertid inte att ett sådant förfarande är straffritt. Till exempel kan det utgöra ett straffbart förstadie till terroristbrott (se lagen [2003:148] om straff för terroristbrott). Det kan också omfattas av straffbestämmelsen för obehörig befatt- ning med hemlig uppgift i 19 kap. 7 § brottsbalken som inte upp- ställer ett krav på uppsåt att gå främmande makt tillhanda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft40"&gt;Vi har ovan konstaterat att vårt uppdrag är avgränsat till att avse sådan olovlig underrättelseverksamhet som en främmande makt – i nu angiven bemärkelse – står bakom. Det innebär att vi inte har övervägt behovet av ett förstärkt skydd mot underrättelseverksam- het som sker i syfte att tillgodose andra intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Berggren m.fl. Brottsbalken, En kommentar [Zeteo oktober 2012], kommentaren till 19 kap. 4 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft18"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_497"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395497x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p569 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Kravet på direkt uppsåt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: Straffansvar för spioneri bör även i framtiden endast komma ifråga vid gärningar som direkt syftar till att gå främmande makt tillhanda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft8"&gt;Sedan år 1976 är spioneribestämmelsens tillämpningsområde för- behållet gärningar som direkt syftar till att gå främmande makt tillhanda (se NJA II 1976 s. 404 ff). Kravet på direkt uppsåt inför- des efter den s.k. &lt;NOBR&gt;IB-affären&lt;/NOBR&gt; som bl.a. innebar att en journalist dömdes till ansvar för spioneri för att han hade publicerat insam- lade uppgifter rörande en hemlig del av försvarets underrättelse- tjänst (SvJT 1974 rf s 84). Journalisten saknade syfte att gå främ- mande makt tillhanda men kunde enligt domstolen i vart fall sägas ha haft s.k. eventuellt uppsåt, dvs. han hade insett att det fanns en risk för att gärningen kunde gynna främmande makt och kunde antas ha utfört den även om han hade varit säker på att en sådan effekt skulle inträffa. Den debatt som följde på domen gav uttryck för att beteckningen spioneri är mycket värdeladdad och att den allmänna uppfattningen var att spioneribegreppet borde förbehållas gärningar som direkt syftar till att gå främmande makt tillhanda.&lt;SPAN class="ft88"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft8"&gt;I förarbetena till förändringen angavs att en brottsbenämning inte bör omfatta mer än vad som för det allmänna rättsmedvetandet framstår som naturligt, varför det ansågs finnas skäl att begränsa spioneribestämmelsens tillämpningsområde till gärningar som sker med direkt uppsåt att gå främmande makt tillhanda.&lt;SPAN class="ft88"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft9"&gt;Kravet på direkt uppsåt anses uppfyllt om gärningsmannens avsikt är att tillgodose ett önskemål om information från den främmande maktens sida och även om syftet att gå främmande makt tillhanda endast är ett genomgångsled till ett annat mål, t.ex. att få ekonomisk ersättning eller avvärja ett utpressningshot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft9"&gt;Vi har inte funnit skäl att förändra kravet på direkt uppsåt, dvs. att syftet med befattningen ska ha varit att bereda främmande makt en fördel. Enligt vår mening är kravet naturligt och bidrar till en lämplig avgränsning av det straffbara området. Vår analys av rätts- läget har inte heller gett vid handen att rekvisitet innebär oönskade effekter eller är förenat med tillämpningsproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;NJA II 1976 s. 405.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;NJA II 1976 s. 407.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft18"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_498"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395498x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Den brottsliga gärningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: Det saknas skäl för att beskriva den brottsliga gärningen på annat sätt än enligt den nuvarande lydelsen av 19 kap. 5 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft9"&gt;Spioneribestämmelsen omfattar förfaranden som innebär att obe- hörigt &lt;SPAN class="ft44"&gt;anskaffa, befordra, lämna eller röja &lt;/SPAN&gt;en känslig uppgift. Vidare omfattas att &lt;SPAN class="ft44"&gt;framställa eller ta befattning med &lt;/SPAN&gt;skrift, teckning eller annat föremål som innefattar sådan uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Med anskaffa avses att vidta åtgärder för att komma i besittning av uppgiften. Ett anskaffande kan ske genom egen iakttagelse eller åtgärd eller genom meddelande från annan. Att en uppgift befordras innebär att den förflyttas. Med uttrycket lämna torde främst avses att överlämna en uppgift till någon. En uppgift kan befordras eller lämnas t.ex. genom att ett brev avsänds eller upp- giften offentliggörs.&lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;I NJA 1991 s 103 behandlade Högsta domstolen, i anslutning till bestämmelsen i 19 kap. 9 § brottsbalken om vårdslöshet med hemlig uppgift, frågan om vad som kan omfattas av uttrycket ”röja”. Enligt vad Högsta domstolen då uttalade innebär ett röjande av en uppgift normalt sett att uppgiften avslöjas eller uppenbaras. Detta förutsätter att det finns någon person för vilken uppgiften görs tillgänglig. Högsta domstolen angav att det inte alltid krävs att personen i fråga har fått kännedom om uppgiften utan att det i regel är tillräckligt att den har kommit i någon obehörigs besitt- ning. Vidare uttalade Högsta domstolen att även vissa andra närlig- gande situationer bör omfattas av begreppet, även om inte varje möjlighet att ta del av en uppgift som har beretts någon obehörig bör medföra att uppgiften ska anses röjd. Högsta domstolen ansåg att det avgörande för frågan om straffansvar bör vara om uppgiften har blivit tillgänglig för någon obehörig under sådana omständig- heter att man måste räkna med att den obehörige kommer att ta del av uppgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft40"&gt;Kravet på att gärningen ska ske obehörigen innebär att straffan- svar är uteslutet om handlingen på grund av särskilda förhållanden är tillåten. Behöriga är först och främst sådana handlingar som utförs för att uppfylla en militär eller annars statlig tjänsteplikt eller handlingar som ska utföras på grund av ett vederbörligt uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Ulväng m.fl., Brotten mot allmänheten och staten, 2012, s. 248.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_499"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395499x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;som teknisk konsult eller med stöd av ett entreprenad- eller arbets- avtal. Befattning med uppgifter angående kommersiella förhållan- den kan vidare vara lovlig därför att den ingår som ett led i en legi- tim affärsverksamhet.&lt;SPAN class="ft48"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Den som t.ex. är behörig att anskaffa en viss uppgift behöver naturligtvis inte vara behörig att ta annan befattning med den, t.ex. vidarebefordra den.&lt;SPAN class="ft48"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft38"&gt;Enligt vår bedömning täcker den nuvarande formuleringen, och den innebörd som rekvisiten har fått i praxis, väl de farliga sätt som en gärningsman kan befatta sig med en känslig uppgift eller hantera den på och som därför bör omfattas av det straffbara området för spioneribestämmelsen. Uppräkningen innebär med andra ord en ändamålsenlig avgränsning av tillämpningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Ingen begränsning till uppgifter rörande förhållanden av hemlig natur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: Spioneribestämmelsen bör även i framtiden vara tillämplig på alla uppgifter som uppfyller &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet,&lt;/NOBR&gt; utan hänsyn till om uppgifterna klassificeras som hemliga eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft10"&gt;Till skillnad från vad som gäller för obehörig befattning med hemlig uppgift är spioneribestämmelsen inte begränsad till uppgif- ter som rör förhållanden av hemlig natur. Av förarbetena framgår att en sådan begränsning har ansetts motiverad när det gäller brot- tet obehörig befattning med hemlig uppgift eftersom det för det brottet inte uppställs ett krav på direkt uppsåt.&lt;SPAN class="ft84"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Med andra ord har det ansetts överflödigt att på samma sätt avgränsa spioneribestäm- melsen med hänsyn till övriga rekvisit som ska vara uppfyllda för att någon ska kunna dömas till straffansvar för spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft38"&gt;Vi instämmer i den bedömningen. En avgränsning av spioneri- bestämmelsens tillämpningsområde till uppgifter som rör förhål- landen av hemlig natur är varken motiverad eller lämplig. Dels skulle det kunna innebära att i och för sig straffvärda förfaranden faller utanför det straffbara området, t.ex. när det är fråga om före- tagshemligheter eller sammanställningar av s.k. öppna uppgifter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Berggren m.fl., Brottsbalken, En kommentar [Zeteo december 2012], kommentaren till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;kap. 5 § brottsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Se Ulväng m.fl., a.a., s. 248.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;NJA II 1948 s 254.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_500"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395500x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;dels skulle det ytterligare begränsa spioneribestämmelsens redan snäva tillämpningsområde och riskera att ge upphov till bevissvå- righeter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Kraven på direkt uppsåt och &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; innebär enligt vår mening en tillräcklig avgränsning och ett säkerställande av att endast straffvärda förfaranden träffas av bestämmelsen. Det saknas därför behov av ytterligare begränsningar. Spioneribestämmelsen bör således även i framtiden kunna tillämpas på alla uppgifter som uppfyller &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet,&lt;/NOBR&gt; oavsett om uppgifterna kan betecknas som öppna eller hemliga. Som påpekats i förarbetena omfattas inte en uppgift om ett sakförhållande som är allmänt känt inom och utom riket av spioneribestämmelsen, eftersom &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; inte är uppfyllt i ett sådant fall.&lt;SPAN class="ft88"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Men-rekvisitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Våra bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;: Spioneribestämmelsens tillämp- ningsområde bör även i framtiden avgränsas genom ett men- rekvisit som innebär att straffansvar endast ska komma ifråga om gärningen – typiskt sett – kan innebära en risk för en inte obetydlig negativ effekt för rikets säkerhet. Med hänsyn till att &lt;NOBR&gt;men-bedömningen&lt;/NOBR&gt; alltid ska ske i förhållande till rikets säkerhet saknas det skäl för att särskilt ange totalförsvaret i straff- bestämmelsen. Det rekvisitet bör således utgå ur paragrafen. Även den nuvarande exemplifierande uppräkningen av skydds- värda uppgifter bör utgå ur lagtexten. Uttrycket ”rikets säker- het” är ålderdomligt och bör ersättas med ”Sveriges säkerhet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Den s.k. &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; innebär en väsentlig begränsning av spio- neribestämmelsens tillämpningsområde. Endast uppgifter som rör förhållanden som det kan skada rikets säkerhet att främmande makt får kännedom om kan föranleda straffansvar. En fråga som särskilt lyfts fram i våra direktiv är om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; har en lämp- lig utformning, särskilt med hänsyn till att främmande makts underrättelseverksamhet alltmer inriktas mot civila områden. I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;NJA II 1948 s 254.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_501"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395501x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;direktiven påpekas också att Försvarsmaktens verksamhet har för- ändrats och att den i dag i stor utsträckning bedrivs i s.k. utlands- missioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;I följande avsnitt redogör vi inledningsvis för &lt;NOBR&gt;men-rekvisitets&lt;/NOBR&gt; nuvarande tillämpning enligt förarbeten och praxis. Därefter över- går vi till att behandla frågan om spioneribestämmelsen även i framtiden bör inrymma ett &lt;NOBR&gt;men-rekvisit&lt;/NOBR&gt; och hur det i så fall bör formuleras. Avslutningsvis redogör vi närmare för &lt;NOBR&gt;men-rekvisitets&lt;/NOBR&gt; tänkta tillämpning och praktiska betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;Nuvarande innebörd och tillämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft44"&gt;&lt;NOBR&gt;Men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i förarbeten till spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;Spioneribestämmelsen fick i huvudsak sin nuvarande utformning i samband med en reform i slutet på &lt;NOBR&gt;1940-talet.&lt;/NOBR&gt; Fram till år 1981, då den reform som redovisas nedan genomfördes, omfattade spioneri- bestämmelsen uppgifter som, om de uppenbarades för främmande makt, kunde innebära men för försvaret eller för folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft9"&gt;”eljest för rikets säkerhet”. Den avslutande formuleringen var avsedd att utgöra en generalklausul som skulle fånga upp andra fall av spioneri än sådana som innebar men på det sätt som särskilt angetts. Som exempel på uppgifter som skulle kunna träffas av generalklausulen angavs i förarbetena uppgifter om beslut av rege- ringen eller om underhandlingar med främmande makt, genom vilka vårt lands utrikespolitiska läge väsentligen försämras utan att det angår rikets försvar.&lt;SPAN class="ft48"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;I förarbetena angavs vidare att det för bestämmelsens tillämp- ning inte krävs att den särskilda uppgiftens befordrande till främ- mande makts kännedom är farligt. I stället är det tillräckligt att uppgiften angår förhållanden av sådan art att deras uppenbarande för främmande makt är farligt. Det finns alltså inget krav på kon- kret fara. Det innebär i sin tur att ansvar kan inträda oavsett om uppgiften är riktig eller inte. En sådan ordning ansågs rimlig med hänvisning till att frågan om straffansvar inte bör vara beroende av om den som anskaffar eller röjer uppgifter om sådana förhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;SOU 1944:59, Straffrättskommitténs betänkande med förslag till lagstiftning om brott mot staten och allmänheten, s. 129.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft18"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_502"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395502x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;som avses med paragrafen lyckas skaffa riktiga upplysningar eller inte, eller om uppgiften i det särskilda fallet är farlig.&lt;SPAN class="ft48"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;I propositionen angav departementschefen att kravet på fara för rikets säkerhet innebär en begränsning till verkligt betydelsefulla ting.&lt;SPAN class="ft48"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Frågan om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitets&lt;/NOBR&gt; utformning behandlades senast i samband med en översyn av spioneribestämmelsen i slutet av 1970- talet.&lt;SPAN class="ft48"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;En utredning hade då tillsatts för att särskilt överväga straff- skyddet mot spionageformer med politisk eller ekonomisk inrikt- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Enligt utredningen innebar ovan nämnda förarbetsuttalande om att det röjda ska röra verkligt betydelsefulla ting att det men som åsyftas ytterst måste röra rikets oberoende eller bestånd i något avseende.&lt;SPAN class="ft48"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;När det gäller frågan om straffbestämmelsens närmare tillämp- ningsområde konstaterade utredningen att spioneribestämmelsen skyddar uppgifter av rent militär natur, t.ex. uppgifter om militära förbands organisation, utrustning, prestanda, krigsuppgifter och liknande samt att även den civila sidan av krigsplanläggningen skyddas av hänsyn till folkförsörjningen, t.ex. uppgifter om bered- skapslager eller om avtal gällande leveranser och utförande av arbeten under krigstid. Enligt utredningen omfattades även sådana svenska industriella hemligheter och övriga hemliga forskningsrön som kan tänkas få betydelse vid framställningen av ny svensk krigsmateriel. Röjandet av industriella hemligheter som inte har betydelse för försvaret torde enligt utredningen sällan kunna omfattas av spioneribestämmelsen. Utredningen framförde dock att det rent teoretiskt kunde tänkas finnas skäl att tillämpa bestämmelsen när det är fråga om svenska industriella hemligheter som skulle kunna ha en sådan ekonomisk betydelse att ett röjande skulle kunna äventyra rikets oberoende eller bestånd.&lt;SPAN class="ft88"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft40"&gt;När det gäller politiskt spionage utan anknytning till försvaret eller folkförsörjningen i krig ansåg utredningen att straffansvar endast kan aktualiseras i särpräglade fall, t.ex. när det gäller hemliga förhandlingar eller överenskommelser med annat land vars röjande kan medföra att Sverige får svårare att förhålla sig neutralt i ett eventuellt krig utanför våra gränser eller när det gäller svenska för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SOU 1944:59 s.130, prop. 1948:80 s. 123 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 1948:80 s. 123.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Se NJA II 1981 s 682 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Ds Ju 1979:6 s. 27.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Ds Ju 1979:6 s. 45.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_503"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395503x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p482 ft9"&gt;handlingsdirektiv inför en gränsförhandling med en främmande nation.&lt;SPAN class="ft48"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Utredningen lämnade vissa förslag till förändringar av lagtexten bl.a. för att tydliggöra att spioneribestämmelsen även kan omfatta en del kvalificerade former av industrispionage och politiskt spion- age. Bland annat föreslogs att den exemplifierande uppräkningen av skyddade uppgifter som lämnas i paragrafen skulle kompletteras med uttrycken ”tillverkningssätt” och ”underhandlingar och beslut”.&lt;SPAN class="ft48"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;I den efterföljande propositionen anslöt sig departementschefen i stort till utredningens förslag. När det gäller de särskilda exempel på skyddade uppgifter som anges i spioneribestämmelsen angav han att de måste vara realistiska för att tjäna syftet att klargöra para- grafens innebörd. Exemplen bör därför ange sådana förhållanden som har stort skyddsvärde och som typiskt sett kan vara föremål för främmande underrättelsetjänsts intresse. Departementschefen uttalade vidare att spionage som kan leda till men för riket säkerhet inte sällan torde bedrivas i former som avses med begreppet poli- tiskt spionage och industrispionage, dvs. underrättelseverksamhet som tar sikte på att exempelvis röja värderingar och avsikter hos militära och politiska beslutsfattare eller vissa industriella hemlig- heter. Med hänsyn härtill ansåg departementschefen att det var lämpligt att, i enlighet med utredningens förslag, komplettera upp- räkningen av exempel med ovan angivna uttryck så att det tydligt framgår att spioneribestämmelsen omfattar kvalificerade former av politiskt spionage och industrispionage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft9"&gt;Departementschefen förordade vidare att uttrycket ”rikets för- svar” skulle bytas ut mot ”totalförsvaret” för att tydliggöra att det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft8"&gt;är landets samlade försvarsåtgärder som avses och inte enbart det väpnade försvaret. Departementschefen angav att begreppet total- försvaret, med det dåvarande synsättet, kunde delas in i det militära försvaret, civilförsvaret, det ekonomiska försvaret, det psykolo- giska försvaret och övriga försvaret. Totalförsvaret omfattar således ett vidare fält än det militära försvaret och folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden. Enligt departementschefen var det inte tillfredställande att uttrycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft9"&gt;”rikets försvar” ansågs ha en så snäv betydelse att endast det mili-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Ds Ju 1979:6 s. 45 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Ds Ju 1979:6 s. 56 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_504"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395504x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;tära försvaret inbegreps, eftersom även totalförsvarets övriga grenar i lika hög grad var i behov av skydd mot spioneri.&lt;SPAN class="ft48"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Riksdagen godtog de föreslagna ändringarna och straffbestäm- melsen fick sin nuvarande lydelse den 3 december 1981.&lt;SPAN class="ft84"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;I propositionen uttalade departementschefen att ett men för totalförsvaret i regel torde innebära även ett men för rikets säker- het, men att så inte alltid behöver vara fallet. Om det i ett fall står klart att ett röjande av en uppgift kan medföra men för totalförsva- ret skulle det därför för straffansvar inte krävas att det även bevisas att ett uppenbarande kan innebära men för rikets säkerhet. Utskottet delade emellertid inte departementschefen uppfattning i frågan utan angav att det övergripande skaderekvisitet för straff- barhet är men för rikets säkerhet. För straffansvar enligt spioneri- bestämmelsen krävs således alltid att uppenbarandet kan medföra men för rikets säkerhet.&lt;SPAN class="ft48"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft44"&gt;&lt;NOBR&gt;Men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i rättstillämpningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Det finns inte särskilt många rättsfall som behandlar frågan om straffansvar för spioneri och i de fall som förekommer har inte all- tid &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; ägnats någon uppmärksamhet i domskälen. Vidare gäller i regel sekretess för &lt;NOBR&gt;men-bedömningen.&lt;/NOBR&gt; I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för några avgöranden och beslut i vilka &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; har behandlats i någon omfattning. I vissa fall har det varit fråga om en tillämpning av 19 kap. 5 § brottsbalken och i andra fall om andra straffbestämmelser i 19 kap. brottsbalken med samma &lt;NOBR&gt;men-rekvisit.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;I det s.k. &lt;NOBR&gt;IB-målet&lt;/NOBR&gt; (SvJT 1974 ref s. 84, se också NJA 1975 s 585) var det fråga om röjande av uppgifter om den svenska för- svarsstabens underrättelsetjänst. Uppgifterna ansågs röra förhål- landen vars uppenbarande för främmande makt kan innebära men för rikets säkerhet (rikets försvar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;I rättsfallet NJA 1988 s 118 (tryckfrihetsmål) var fråga om pub- licering av uppgifter som i huvudsak härrörde från två promemo- rior upprättade av överbefälhavaren (ÖB). I artiklarna lämnades uppgifter om viss verksamhet som främmande makt ägnat sig åt i Sverige. Enligt ÖB innebar publiceringen även att uppgifter om den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 1979/80:176 s. 8 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Skr 1981/82:43.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;NJA II 1981 sid 697 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_505"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395505x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;svenska militära säkerhetstjänstens kunskaper om den främmande maktens militära förhållanden röjdes. Vidare var fråga om publice- ring av uppgifter om flygvapnet, vilken enligt ÖB även inneburit att den svenska militära säkerhetstjänstens kunskap om omfatt- ningen av vissa polska tavelförsäljares verksamhet i Sverige hade röjts liksom vissa styrkeuppgifter om det svenska flygvapnet. Enligt ÖB utgjordes menet av den insikt som främmande makt erhållit om säkerhetstjänstens arbetsformer, inriktning, resultat och effektivitet. Vid en samlad bedömning fann Högsta domstolen att det inte var fråga om uppgifter rörande förhållande vars uppenba- rande för främmande makt kan medföra men för rikets säkerhet. Högsta domstolen fäste visst avseende vid att vissa uppgifter om förhållandena tidigare hade lämnats i media, att sifferuppgifter på en karta i huvudsak framräknats hos tidningen och att texten i artiklarna var allmänt hållna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft10"&gt;I det s.k. &lt;NOBR&gt;Ericsson-målet&lt;/NOBR&gt; (Svea hovrätts dom den 20 oktober 2003 i mål B &lt;NOBR&gt;5221-03)&lt;/NOBR&gt; var fråga om uppgifter om bl.a. tillverknings- sätt och konstruktion av produkter inom telekommunikationsom- rådet. När det gällde &lt;NOBR&gt;men-bedömningen&lt;/NOBR&gt; hänvisade hovrätten i domskälen till tingsrättens bedömning, vilken innebar att det var fråga om ett synnerligt men för rikets säkerhet. Tingsrätten anförde i sina domskäl att de uppgifter som målet gällde, ur ett strikt försvarsmakts- och ledningsperspektiv, i händelse av kris eller krig ger underlag för en motståndare att med avseende på befintliga system bereda sig fördelar som medför ett ringa men för Försvarsmaktens verksamhet. Vad gäller ett framtida utvecklings- perspektiv kunde dock, under vissa ogynnsamma förutsättningar och antaganden, nivån uppgå till ett synnerligt men. När det gällde bedömningen av ett eventuellt men för de civila delarna av totalför- svaret fann tingsrätten att den samlade informationen som otill- börligen hade inhämtats vid Ericsson, om den utnyttjades för att skada svenska myndigheters förmåga att hantera en fredstida kris eller vid höjd beredskap, kunde medföra ett synnerligt men för rikets säkerhet.&lt;SPAN class="ft84"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft40"&gt;I det s.k. &lt;NOBR&gt;USB-målet&lt;/NOBR&gt; (Stockholms tingsrätts dom den 19 november 2008 i mål B &lt;NOBR&gt;2860-08)&lt;/NOBR&gt; var fråga om en oaktsam hantering av uppgifter på ett &lt;NOBR&gt;USB-minne.&lt;/NOBR&gt; På &lt;NOBR&gt;USB-minnet&lt;/NOBR&gt; fanns en datafil med bildmaterial som den tilltalade fått del av i samband med en tjänstgöring i Afghanistan och som förevisats vid ett föredrag som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Se Stockholms tingsrätts dom den 17 juni 2003 i mål B &lt;NOBR&gt;7025-02.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_506"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;en major från ett Natoland hade hållit om hotet från IED (Impro- vised Explosives Devices).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft10"&gt;Enligt tingsrätten utgjorde konsekvenser i form av personella förluster eller kostnader för de internationella styrkorna i Afgha- nistan inte ett men för rikets säkerhet. Inte heller det förhållandet att förvärrade &lt;NOBR&gt;IED-attacker&lt;/NOBR&gt; kunde påverka den svenska militära insatsen i Afghanistan negativt utgjorde enligt tingsrätten men i spioneribestämmelsens mening. Däremot fäste tingsrätten vikt vid att den teknik och det material som svensk trupp använde i Afgha- nistan och fortlöpande utvecklade även användes i Sverige. För främmande makt skulle uppgifterna därmed kunna innebära en möjlighet till taktikanpassning och andra fördelar i förhållande till Sverige och svenskt försvar. Enligt tingsrätten utgjorde dessa kon- sekvenser ett men för möjligheterna att försvara Sverige. Vidare angav tingsrätten att ett uppenbarande av förhållandena för främ- mande makt skulle kunna försämra Sveriges möjligheter att från det Natoland som uppgifterna härrörde i framtiden få del av för Sveriges del viktigt och hemligt underrättelsematerial, något som enligt tingsrätten skulle kunna medföra men för rikets säkerhet. I domskälen underströk tingsrätten att det för straffbarhet inte krävs att ett uppenbarande av uppgifterna medför konkret fara, utan att det är tillräckligt att förhållandet är av sådan art att ett uppenba- rande kan medföra men.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;Även i det s.k. &lt;NOBR&gt;Saab-målet&lt;/NOBR&gt; (Göteborgs tingsrätts dom den 10 november 2008 i mål B &lt;NOBR&gt;7226-08)&lt;/NOBR&gt; var fråga om en men- bedömning. Målet rörde bl.a. frågan om straffansvar för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Uppgifterna i målet utgjorde företagshemligheter som omfattades av försvarssekretess (bl.a. uppgifter i dokument benämnda antenndokument, signal- behandlingsdokument, leveransprov, systemspecifikation, opera- törsdokument och testrapport). Enligt tingsrätten rörde upp- gifterna sådana förhållanden vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikets säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft40"&gt;Slutligen kan även nämnas att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; har behandlats av Justitiekanslern (JK) i ett beslut av den 5 oktober 2010 (dnr 5391- &lt;NOBR&gt;10-30).&lt;/NOBR&gt; I ärendet var fråga om en förundersökning avseende brott enligt 7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen skulle inledas. Den aktu- ella gärningen bestod i att en person informerat en journalist om att en kamera var placerad i anslutning till ett skyddsobjekt (För- svarsmaktens). JK ansåg sammantaget att det var tveksamt om uppgifterna avsåg något sådant verkligt betydelsefullt som krävs för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft18"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_507"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;att det ska anses föreligga men för rikets säkerhet enligt bestäm- melsen om obehörig befattning med hemlig uppgift, varför hon beslutade att inte inleda någon förundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft12"&gt;Ett eventuellt förändringsbehov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft44"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;I avsnitt 5.4.1 har vi konstaterat att spioneribestämmelsens skydds- intresse är rikets säkerhet och att det är ett intresse som väger mycket tungt. Vi har också konstaterat att straffbestämmelsen endast bör träffa gärningar som på ett inte obetydligt sätt kan inverka negativt på skyddsintresset, dvs. på Sveriges förmåga att bevara det som samlingsbeteckningen rikets säkerhet står för. Spio- neribestämmelsen är således avsedd att träffa förhållandevis allvar- liga gärningar som, om brottsplanen till fullo verkställs, skulle kunna leda till svåra konsekvenser för Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;I avsnitt 5.4.2 har vi redogjort för vissa samhällsförändringar som har betydelse för spioneribestämmelsens tillämpning. Den slutsats som redovisas där är att vilka förhållanden som är känsliga med hänsyn till rikets säkerhet kan förändras över tiden med hänsyn till samhällsutvecklingen och att den hittills kan sägas ha inneburit att känsliga uppgifter återfinns inom fler områden i sam- hället än tidigare. I följande avsnitt behandlar vi frågan om sam- hällsutvecklingen även har gett upphov till ett behov av att förändra spioneribestämmelsen samt hur &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i bestämmelsen bör formuleras för att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt avgränsa tillämpningsområdet. En första fråga är emellertid om spioneribe- stämmelsen över huvud taget bör innehålla ett sådant rekvisit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft44"&gt;Spioneribestämmelsen bör även i framtiden innehålla ett &lt;NOBR&gt;men-rekvisit&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft40"&gt;Som redan framhållits är det viktigt att spioneribestämmelsen är utformad så att den dels på ett effektivt sätt fångar upp straffvärda förfaranden som kan innebära en inte obetydlig negativ effekt för skyddsintresset, dvs. rikets säkerhet, dels innebär att det straffbara området tydligt avgränsas till att omfatta enbart sådana förfaran- den. Enligt vår bedömning utgör ett &lt;NOBR&gt;men-rekvisit&lt;/NOBR&gt; en väsentlig för- utsättning för att uppnå ett sådant resultat. Det är svårt att åstad- komma en lämplig och tydlig avgränsning av straffbestämmelsens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_508"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395508x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;tillämpningsområde utan att använda ett &lt;NOBR&gt;men-rekvisit&lt;/NOBR&gt; som påminner om det som finns i dag. Vår sammantagna bedömning är därför att spioneribestämmelsen även i framtiden bör innehålla ett &lt;NOBR&gt;men-rekvisit&lt;/NOBR&gt; som ska vara uppfyllt för att straffansvar ska kunna dömas ut för spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft44"&gt;För straffansvar bör liksom i dag krävas att det föreligger en risk för skada (abstrakt fara)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Enligt det nuvarande &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; krävs för straffansvar att upp- gifterna avsett ett förhållande vars uppenbarande för främmande makt &lt;SPAN class="ft44"&gt;kan &lt;/SPAN&gt;medföra men för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet. Det krävs med andra ord inte någon konkret fara eller skada i det enskilda fallet utan är tillräckligt att uppgiften angår förhållanden av sådan art att deras uppenbarande för främmande makt är farligt.&lt;SPAN class="ft48"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Enligt vår bedömning finns det uppenbara skäl mot att begränsa spioneribestämmelsen till att omfatta fall där det kan konstateras att en skada har uppkommit. Liksom i dag bör det för straffansvar vara tillräckligt att det finns en risk för skada. Det bör inte heller krävas att det kan konstateras att en sådan risk har förelegat i det enskilda fallet utan – i likhet med vad som gäller i dag – vara till- räckligt att en sådan risk typiskt sett skulle kunna uppkomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;I de allra flesta fall torde det vara omöjligt att utreda och bedöma en konkret risk för skada eftersom den är beroende av en mängd faktorer som är och förblir okända. Till exempel är det i regel okänt vilken kunskap och information som den främmande makten sedan tidigare innehar. Enligt vår bedömning måste en riskbedömning ske utifrån antaganden om olika förhållanden. En grundläggande utgångspunkt är t.ex. att den främmande makten är intresserad av att utnyttja uppgifterna mot Sverige och att en angreppssituation poneras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Mot bakgrund av det anförda är det vår sammantagna bedöm- ning att den nuvarande ordningen, som innebär att det i lagtexten uppställs ett krav på att förfarandet kan medföra ett närmare angi- vet men, är både rimlig och lämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Se Ulväng m.fl., a.a., s. 247.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_509"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p598 ft44"&gt;Det nuvarande &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; har i huvudsak en ändamålsenlig och lämplig utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Av redovisningen ovan framgår att vi anser att spioneribestämmel- sen även i framtiden bör innehålla ett &lt;NOBR&gt;men-rekvisit&lt;/NOBR&gt; som innebär att det för straffansvar i vart fall ska ha förelegat en abstrakt fara för skyddsintresset. Nästa fråga att behandla är om det finns skäl att förändra det nuvarande &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; eller om det kan behållas. &lt;NOBR&gt;Men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; har kritiserats för att vara otydligt och medföra tillämpningsproblem. I direktiven har angetts att det kan innebära att förfaranden som tar sikte på uppgifter inom civila områden fal- ler utanför det straffbara området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Inledningsvis kan sägas att vår genomgång av praxis och fallstu- dier på området inte har gett vid handen att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; har vållat några beaktansvärda problem eller svårigheter i samband med den praktiska tillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Spioneribestämmelsens skyddsintresse är, i enlighet med vad som ovan har redogjorts för, riket säkerhet. I straffbestämmelsen kommer detta till tydligt uttryck genom att rikets säkerhet ingår i det s.k. &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet.&lt;/NOBR&gt; Trots att även totalförsvaret anges i lagtex- ten är det enbart uppgifter som rör förhållanden av sådan betydelse att ett uppenbarande av dem för främmande makt kan skada rikets säkerhet som ska föranleda straffansvar. Av förarbetena framgår att det för frågan om straffansvar saknar betydelse inom vilket område eller vilken sektor i samhället som dessa uppgifter finns, så länge &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är uppfyllt. Det har också särskilt påpekats att spio- neribestämmelsen är tillämplig även när det är fråga om s.k. indust- riellt och politiskt spionage som uppfyller rekvisitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Vi har redan funnit att spioneribestämmelsen bör avgränsas till förfaranden som på ett inte obetydligt sätt kan inverka negativt på rikets säkerhet. (Vad som avses med rikets säkerhet har vi utvecklat i avsnitt 5.4.1.) Enligt vår bedömning är det detta som &lt;NOBR&gt;men-rekvi-&lt;/NOBR&gt; sitet ger uttryck för. Om ett förfarande inte uppfyller &lt;NOBR&gt;men-rekvi-&lt;/NOBR&gt; sitet men väl övriga rekvisit i straffbestämmelsen varken ska eller bör straffansvar för spioneri komma ifråga. Vi återkommer nedan till frågan om det kan finnas skäl att ändra lagstiftningen på något annat sätt för att en gärning i ett sådant fall inte ska vara helt straffri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Vår slutsats är således att det nuvarande &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i huvud- sak har en ändamålsenlig utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft18"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_510"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft44"&gt;Förändringar som skulle kunna leda till en ökad tydlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Även om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i sig inte synes ha ägnats någon stor upp- märksamhet i praxis är det tydligt att gränserna för spioneribe- stämmelsens tillämpningsområde är omdiskuterade och att det råder viss oklarhet i det avseendet. Straffbestämmelsens utform- ning har kritiserats för att lämna för lite vägledning när det gäller vilka fall som kan omfattas av det straffbara området. Vi har därför, trots den slutsats som redovisats i föregående avsnitt, övervägt vilka förändringar som skulle kunna vidtas för att möta den fram- förda kritiken och för att uppnå en ökad tydlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Enligt vår bedömning är det inte möjligt att helt undvika att en straffbestämmelse av nu aktuellt slag är förenad med viss osäkerhet när det gäller tillämpningsområdet. Med detta menar vi inte att det inte tydligt ska framgå vad som krävs för straffansvar utan att det med hänsyn till vad som ovan har anförts, framförallt beträffande begreppet rikets säkerhet och betydelsen av samhällsutvecklingen, är nödvändigt att tolka straffbestämmelsen i ljuset av de förhållan- den som gäller vid tidpunkten för brottet. Som tidigare angetts kan straffbestämmelsens tillämpningsområde förändras med tiden. Det beror helt enkelt på att vilka uppgifter som ingår i det känsliga kun- skapsområdet, och som kan bli föremål för spioneri, är beroende av hur samhället är ordnat. Det är med andra ord en omöjlig uppgift att på ett uttömmande sätt ange vilka förhållanden som en uppgift ska röra för att det ska kunna vara fråga om spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;Ett förändringsalternativ som skulle kunna bidra till en ökad tydlighet är att lagtexten anger att skadebedömningen ska ske i förhållande till ett annat intresse än rikets säkerhet. Det skulle i så fall vara fråga om ett intresse som typiskt sett är av så stor bety- delse för rikets säkerhet att en risk för skada för det angivna intres- set även kan antas innebära en risk för skada för rikets säkerhet. En sådan ordning skulle kunna underlätta &lt;NOBR&gt;men-bedömningen&lt;/NOBR&gt; eftersom rikets säkerhet är ett begrepp som kan kritiseras för att inte till- räckligt tydliggöra straffbestämmelsens tillämpningsområde. Vad som avses med det begreppet skulle alltså konkretiseras i lagen genom &lt;NOBR&gt;men-rekvisitets&lt;/NOBR&gt; utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft40"&gt;I samband med att rekvisitet ”totalförsvaret” infördes i para- grafen förordade departementschefen att en &lt;NOBR&gt;men-bedömning&lt;/NOBR&gt; enbart skulle behöva ske i förhållande till det intresset (se ovan avsnitt 5.4.8). Om det kunde konstateras att ett förfarande skulle kunna orsaka skada för totalförsvaret skulle alltså även en potentiell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft18"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_511"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;skada för rikets säkerhet presumeras. Efter invändningar från utskottet kom dock &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; att få en annan innebörd, näm- ligen att det vid &lt;NOBR&gt;men-bedömningen&lt;/NOBR&gt; alltid måste konstateras att förfarandet skulle kunna innebära skada för rikets säkerhet. De fall som innebär men för totalförsvaret utan att samtidigt innebära men för rikets säkerhet omfattas således inte av straffbestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Enligt vår bedömning finns det goda skäl för att &lt;NOBR&gt;men-bedöm-&lt;/NOBR&gt; ningen alltid och enbart ska ske i förhållande till rikets säkerhet. Som tidigare har angetts bör straffbestämmelsen förbehållas förfa- randen som på ett inte obetydligt sätt kan inverka negativt på skyddsintresset, rikets säkerhet. Straffbestämmelsen bör omfatta samtliga sådana fall men inte riskera att träffa även andra förfaran- den. För att uppnå en sådan avgränsning bör bedömningen av gär- ningens skadepotential alltid ske i förhållande till rikets säkerhet, vilket &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; bör ge uttryck för. En annan omständighet som talar mot förändringsalternativet är att det skulle vara förenat med betydande svårigheter att bestämma vilka intressen som ska- debedömningen annars skulle ske i förhållande till. Oavsett vilka intressen som väljs skulle uppräkningen riskera att innebära en olämplig begränsning av tillämpningsområdet. Sannolikt skulle det inte heller bidra till att spioneribestämmelsen får en utformning som står sig över en längre tidsperiod. Av anförda skäl anser vi att inte heller totalförsvaret bör anges som ett rekvisit i straffbestäm- melsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft9"&gt;En annan lagstiftningsteknik som kan användas för att tydlig- göra det tänkta tillämpningsområdet för en straffbestämmelse är att ange exempel av olika slag i lagtexten. Av det skälet innehåller spi- oneribestämmelsen i dag ett antal exempel på skyddsvärda uppgif- ter. Vi har övervägt om det finns skäl att förändra den nuvarande exemplifieringen, t.ex. genom att tillföra lagtexten ytterligare exempel eller i stället ange exempel på förhållanden eller verksam- heter som typiskt sett är sådana att uppgifter hänförliga till dessa kan vara föremål för spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft38"&gt;Enligt vår mening finns det anledning att ifrågasätta om den nuvarande exemplifieringen har uppfyllt sitt syfte och bidragit till ett tydliggörande av paragrafens innebörd. Under tidens gång har listan med exempel förändrats och utökats, för att anpassa bestäm- melsens tillämpning med hänsyn till utvecklingen och för att ytterligare klargöra vilka fall som bestämmelsen är avsedd att träffa. Trots det riktas samma kritik mot straffbestämmelsen i dag som när den tillkom under &lt;NOBR&gt;1940-talet,&lt;/NOBR&gt; dvs. att den är otydlig till sitt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft18"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_512"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;innehåll och synes inriktad alltför mycket mot det traditionella militära försvaret. Vi instämmer i bedömningen att den nuvarande exemplifierande uppräkningen riskerar att leda tankarna fel och att den inte tillräckligt väl speglar de förhållanden som gäller i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Det finns alltid en risk för att en lista med exempel i praktiken och med tiden kommer att uppfattas som mer eller mindre uttöm- mande och därmed blir helt styrande för straffbestämmelsens räck- vidd. Inte minst med hänsyn härtill är det viktigt att exemplen är rättvisande och lämpliga. Det är dock förenat med svårigheter att urskilja sådana exempel. Vidare skulle listan behöva göras tämligen omfattande. Med hänsyn till den snabba takt som samhället föränd- ras i skulle den löpande behöva kompletteras eller på andra sätt justeras för att anpassas till utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Oavsett hur en exemplifiering utformas finns det en över- hängande risk att uppräkningen bidrar till att snäva in tillämp- ningsområdet eller leder det i en viss riktning. Det kan vara något positivt och en effekt som eftersträvas. När det gäller spioneribe- stämmelsen anser vi emellertid att fördelarna inte uppväger nack- delarna. Med hänsyn till straffbestämmelsens övriga utformning anser vi inte heller att det är nödvändigt för att säkerställa att straffbestämmelsen enbart träffar straffvärda förfaranden. Enligt vår bedömning bör straffbestämmelsen därför inte innehålla en exemplifierande uppräkning av något slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft44"&gt;Sammanfattningsvis: Det saknas skäl för ingripande förändringar av &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Av redogörelsen ovan framgår att vår sammantagna bedömning är att det nuvarande &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i huvudsak är ändamålsenligt utformat och har goda skäl för sig. De rekvisit som gäller för straffansvar framstår som väl avvägda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;I motiven har betonats att tillämpningsområdet inte är avsett att avgränsas till spioneri riktat mot vissa sektorer i samhället. Man har också tidigare uppmärksammat den förändring som har skett bl.a. när det gäller inriktningen av främmande makts underrättelseverk- samhet. Tillgängliga rättsfall och övrig utredning ger inte uttryck för att rekvisiten har inneburit att förfaranden som på ett inte obetydligt sätt kan hota skyddsintresset har fallit utanför tillämp- ningsområdet eller att den har tillämpats enbart när det varit fråga om uppgifter rörande det militära försvaret. Tvärtom har straffbe-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft18"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_513"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395513x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;stämmelsen tillämpats även vid spioneri riktat mot civila områden (se ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Även om bestämmelsen kan sägas vara behäftad med vissa bris- ter när det gäller tydlighet och förutsägbarhet är det enligt vår bedömning inte möjligt att helt undvika det. En given utgångs- punkt är dock att lagtexten ändå ska vara så tydlig och klar som möjligt och leva upp till legalitetsprincipen och andra grundläg- gande straffrättsliga principer. Enligt vår bedömning uppfyller en spioneribestämmelse i enlighet med våra förslag väl det kravet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;För att åstadkomma en större tydlighet är det enligt vår upp- fattning lämpligare att utmönstra rekvisit ur lagtexten än att lägga till. Vi anser att det finns skäl för att renodla straffbestämmelsen i olika avseenden och att ytterligare understryka att den ska tilläm- pas generellt. Vi föreslår därför att den nuvarande exemplifierande uppräkningen av skyddsvärda uppgifter utgår. Exemplifieringen bidrar inte till att klargöra straffbestämmelsens tillämpningsom- råde. Den riskerar också att på ett onödigt och olämpligt sätt begränsa den praktiska tillämpningen av straffbestämmelsen. Ytterst skulle det kunna innebära att straffansvar inte ådöms straffvärda förfaranden som kan hota rikets säkerhet men som inte omfattas av exemplifieringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Som har utvecklats ovan under avsnitt xx kan innebörden av rikets säkerhet i och för sig sägas vara relativt konstant över tiden, samtidigt som de förhållanden som är av betydelse för rikets säker- het kan förändras i takt med samhällsutvecklingen. Vilka områden och vilken verksamhet som inrymmer känsliga uppgifter kan alltså variera över tiden. Enligt vår mening bör lagtexten förändras i ovan nämnda avseende för att tydligare ge uttryck för att det saknar betydelse mot vilken sektor i samhället som spioneriet riktar sig och att den avgörande frågan är om de förhållanden som uppgiften rör är av sådan art att det kan skada rikets säkerhet att främmande makt får kännedom om dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft38"&gt;Slutligen anser vi att det finns skäl att ersätta ordet ”riket” med ”Sverige”. Riket är ett ålderdomligt uttryck som det numera avråds från att använda i författningar.&lt;SPAN class="ft117"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Eftersom Sverige utgör en pas- sande synonym till riket kan i stället det ordet användas. Någon ändring i sak är som framgått inte avsedd med förändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Se Statsrådsberedningens PM 2011:1, Svarta listan, s. 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_514"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p602 ft12"&gt;Ytterligare vägledning när det gäller det tänkta tillämpningsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft9"&gt;Även om det av olika skäl är olämpligt att i lagtexten ange exempel på vad som kan vara föremål för spioneri kan en redogörelse i för- arbetena för vilka verksamhetsområden som vid den tidpunkten typiskt sett kan inrymma känsliga uppgifter tjäna som vägledning vid den praktiska tillämpningen. I det syftet redogör vi nedan för några områden som enligt vår bedömning kan antas ha särskild betydelse för Sveriges säkerhet. Det är alltså inte fråga om en uttömmande redovisning. Inte heller är det så att alla uppgifter eller förhållanden som är hänförliga till angivna områden är av känsligt slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft44"&gt;Typexempel på verksamheter som kan innefatta känsliga uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Enligt vår bedömning kan följande verksamhetsområden – utifrån de förhållanden som råder i dag – i regel antas innefatta uppgifter av känsligt slag; verksamhet hänförlig till totalförsvaret, verksam- het för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar brott mot rikets säkerhet, och svensk försvarsun- derrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Med ”totalförsvar” avses enligt 1 § lagen (1992:1403) om total- försvar och höjd beredskap verksamhet som behövs för att förbe- reda Sverige för krig. Det civila försvaret omfattar all den civila verksamhet som utgör totalförsvar, det vill säga alla de bered- skapsförberedelser som statliga civila myndigheter, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner samt enskilda, företag, före- ningar m.fl. vidtar i fredstid och all den civila verksamhet som behövs under krigsförhållanden för att stödja Försvarsmakten, skydda liv och egendom, trygga en livsnödvändig försörjning och upprätthålla viktiga samhällsfunktioner (prop. 1996/97:4 s. 297).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft40"&gt;Försvarsunderrättelseverksamhetens uppgift är dels att utgöra ett stöd för svensk &lt;NOBR&gt;utrikes-,&lt;/NOBR&gt; säkerhets- och försvarspolitik, dels att kartlägga yttre hot mot landet (se 1 § lagen [2000:130] om för- svarsunderrättelseverksamhet). I stödet till nämnda politikområden ligger bl.a. att identifiera och redovisa eller ge förvarning om sådana förändringar i omvärldsläget som kan ligga till grund för politiskt beslut om totalförsvarets anpassning (prop. 1999/2000:25 s. 14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft18"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_515"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p603 ft8"&gt;Försvarsunderrättelseverksamheten går också ut på kartläggning av yttre hot mot Sverige. Härmed avses inte endast yttre militära hot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;Säkerhetstjänsternas uppgift är att skydda landet mot verksam- het som hotar dess säkerhet. I Sverige finns civil säkerhetstjänst och militär säkerhetstjänst. Den &lt;SPAN class="ft55"&gt;civila säkerhetstjänsten &lt;/SPAN&gt;utgörs av Säkerhetspolisen och ska förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet, bl.a. spioneri, sabotage och terrorism (jfr 2 § förord- ningen med instruktion för Säkerhetspolisen &lt;SPAN class="ft118"&gt;[&lt;/SPAN&gt;2002:1050]). Den &lt;SPAN class="ft55"&gt;militära säkerhetstjänsten &lt;/SPAN&gt;har till uppgift att avslöja säkerhetsho- tande verksamhet som riktas mot försvarsmakten och att skydda denna. Dessa uppgifter fullgörs bl.a. av Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten vid Försvarsmakten (jfr 3 b § 2 förordningen med instruktion för Försvarsmakten [2007:1266]).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;En viktig del i säkerhetstjänsternas arbete är förebyggande arbete, säkerhetsskydd. En annan beståndsdel i säkerhetstjänsten är säkerhetsunderrättelsetjänst, dvs. inhämtning, bearbetning och analys samt delgivning av uppgifter som rör säkerhetshotande verksamhet. Säkerhetsunderrättelsetjänsten syftar till att förebygga och att avslöja brott mot Sveriges säkerhet. Som ovan har framhål- lits har samhällsutvecklingen inneburit att känsliga uppgifter även kan avse viktiga samhällsfunktioner, framförallt kommunikations- nät och informationssystem, samt samhällets krishantering, om ett röjande av uppgifterna för främmande makt t.ex. skulle kunna påverka våra möjligheter att upprätthålla de funktioner som är en förutsättning för landets bestånd och självständighet. Detsamma gäller för vissa former av politiskt spionage, spioneri riktat mot forskning och utveckling inom civila områden samt spioneri som tar sikte på uppgifter som är att hänföra till s.k. utlandsmissioner, om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft44"&gt;Annan vägledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft40"&gt;Vid tillämpningen av &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; kan även viss vägledning hämtas dels från regeringens beskrivning av inriktningen på det säkerhets- och försvarspolitiska området (se bl.a. prop. 2008/09:140), dels från innehållet i andra lagar och förskrifter som syftar till att skydda Sveriges säkerhet, t.ex. säkerhets- skyddslagen. Vidare kan sekretessbestämmelsen i 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och dess tillämpnings- område lämna anvisning om vilka förhållanden som kan anses vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft18"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_516"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;av särskild betydelse för Sveriges säkerhet. Enligt den bestäm- melsen gäller sekretess för uppgift som rör verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. I praxis har försvarssekretess ansett gälla bl.a. för civilförsvarets beredskapsplaner för en kommun (RÅ 1989 not 72), fotografier på polismän i Stockholms polisdistrikt (RÅ 1990 not 141), vitsord avseende officerare (RÅ 1990 not 418), tjänstgöringsjournaler för polispersonalen i en polismyndighets sambandscentral (RÅ 1991 not 92) och för en sammanställning över utredningspersonalen i Palmeutredningen (RÅ 1994 not 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft12"&gt;Särskilt om underrättelseverksamhet riktad mot forskning och utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Med hänsyn till vad som anges i direktiven har vi särskilt övervägt om nuvarande straffbestämmelser ger ett tillräckligt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet som riktar sig mot forskning och utveckling inom civila områden. Säkerhetspolisen har framhållit att utvecklingen har gjort den typen av underrättelse- verksamhet mer vanlig och att den nuvarande straffrättsliga regle- ringen inte är ändamålsenlig. En sådan underrättelseverksamhet syftar till att berika det egna landet på det andra landets bekostnad. Kvalificerad forskning som bedrivs vid svenska företag och univer- sitet är resurskrävande. Genom en otillåten informationsinhämt- ning kan den främmande makten skapa genvägar till kunskap och minska sina egna kostnader. För svensk del innebär underrättelse- verksamheten ekonomiska förluster, förlorade marknadsandelar och, ytterst, försämrade villkor för den ekonomiska tillväxten. Enligt Säkerhetspolisen sker informationsinhämtningen i regel genom en agent på plats inom företaget eller universitetet som i vissa fall har behörig tillgång till uppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft44"&gt;Vår bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft40"&gt;Som framhållits ska spioneribestämmelsen även omfatta sådan under- rättelseverksamhet som riktar sig mot forskning och utveckling om det är fråga om förhållanden som har sådan betydelse för Sveriges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft18"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_517"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395517x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p608 ft8"&gt;säkerhet att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är uppfyllt. I den mån ett förfarande inte uppfyller &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; varken ska eller bör gärningen rubriceras som spioneri. Några andra förändringar av spioneri- bestämmelsen än de som vi ovan har redogjort för är enligt vår bedömning inte motiverade med hänsyn till Sveriges säkerhet. Som vi har angett i avsnitt 5.4.1 anser vi emellertid att det även ingår i vårt uppdrag att överväga om det finns behov av andra straffrättsliga förändringar med hänsyn till andra statliga skyddsintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Det finns enligt vår bedömning förfaranden som innefattar otillåten underrättelseverksamhet riktat mot forskning och utveckling inom civila områden som faller utanför spioneribe- stämmelsens tillämpningsområde men som ändå kan vara straffvärda med hänsyn till svenska intressen, i första hand intresset av en god ekonomisk tillväxt. Om det är fråga om förfaranden som riktar sig mot ett företag torde lagen om skydd för företagshemlig- heter erbjuda ett ändamålsenligt skydd, om de förändringar som föreslagits och som i huvudsak mottagits positivt av remissinstan- serna genomförs (se ovan avsnitten 3.4.3 och 5.3). Det skulle dock kunna hävdas att det ändå finns skäl för en förändring av den straff- rättsliga regleringen eftersom lagen om skydd för företagshemlig- heter inte i första hand är avsedd att skydda staten utan det enskilda företaget/den enskilde näringsidkaren. För att komma tillrätta med det problemet skulle någon form av dubbelreglering kunna införas vid s.k. statsstyrt företagsspioneri&lt;SPAN class="ft84"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;som (även) kan skada statliga intressen, där en konkurrenssituation får lösas genom en tillämpning av allmänna regler och principer om brottslighets- konkurrens. Det skulle t.ex. kunna ske genom att vårt förslag till ny straffbestämmelse om olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige (se nedan avsnitt 7.9) även omfattar verksamhet med en sådan inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft8"&gt;Enligt vår bedömning saknas det, utifrån det perspektiv som direktiven anvisar för våra överväganden, bärande skäl för en sådan ordning. Såvitt vi har kunnat bedöma är den straffrättsliga regle- ringen tillräckligt omfattande och heltäckande för att träffa de mest straffvärda förfaranden som kan hota mer grundläggande svenska intressen. Det torde inte vara ovanligt att känsliga uppgifter av nu aktuellt slag omfattas av sekretess varför i vart fall fråga om straffansvar för brott mot tystnadsplikt torde kunna uppkomma. Vidare torde hanteringen av uppgifterna vara föremål för interna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Statsstyrt företagsspioneri innebär att en främmande makt bedriver spionage mot ett svenskt företag med avsikt att få tillgång till företagshemligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft18"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_518"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;föreskrifter och handlingsdirektiv. Även andra åtgärder av icke- straffrättslig natur kan antas ha betydelse för att åstadkomma ett ändamålsenligt skydd för uppgifterna. Till exempel kan informa- tionsinsatser bidra till en ökad medvetenhet och vaksamhet samt förbättrade säkerhetsrutiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Sammantaget är det vår bedömning att det saknas behov av en utvidgning av det straffbara området eller andra förändringar av den straffrättsliga regleringen för att åstadkomma ett förstärkt skydd mot sådan underrättelseverksamhet från främmande makts sida som riktar sig mot forskning och utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;Särskilt om politiskt spionage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Politiskt spionage kan sägas bestå i spioneri riktat mot riksdagen, regeringen, andra politiska församlingar och politiska organ, poli- tiska partier eller intressegrupper och mellanstatliga organisationer och som syftar till att komma över information om åsikter, ideolo- gier, strategier, besluts- och förhandlingsunderlag. Det kan också vara fråga om spioneri som bedrivs från nämnda objekt av någon som agerar för en främmande makt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Som angetts ovan kan politiskt spionage omfattas av spioneribe- stämmelsen om ett uppenbarande av uppgifterna för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet. I vissa fall skulle politiskt spionage kunna vara straffbart som s.k. flyktingspionage enligt 19 kap. 10 § andra stycket brottsbalken. I den mån det är fråga om röjande av hemliga uppgifter kan ansvar för brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken komma i fråga. De förändringar av spioneribestämmelsen som vi anser är befogade har vi redovisat ovan. Frågan är om det finns något annat statligt intresse som kan motivera ett förändrat eller förstärkt straffrättsligt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet som sker i form av politiskt spionage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Politiskt spionage kan vara riktat mot Sverige för att komma över uppgifter som mera direkt rör vårt land. Det politiska spio- naget kan också involvera Sverige, men främst avse uppgifter om andra länder eller personer som svenska myndigheter har tillgång till. Det kan bedrivas här i landet men avse uppgifter som innehas av andra länder eller av mellanstatliga organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Utredningen har tagit del av s.k. fallstudier vilka huvudsakligen bygger på utredningar som har bedrivits av Åklagarmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft18"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_519"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;och Säkerhetspolisen men där åtal inte har väckts. Bland fallen finns exempel på underrättelseinhämtning eller försök därtill avse- ende uppgifter av politiskt slag. Det har emellertid inte framkom- mit att riksdagen, regeringen eller Regeringskansliet har varit före- mål för underrättelseverksamhet som medfört att uppgifter röjts. Det har inte heller framgått att företrädare för främmande makt eller någon på främmande makts uppdrag genom t.ex. anställning hos riksdagen eller Regeringskansliet har försökt komma över känsliga uppgifter. Av uppgifter från Säkerhetspolisen framgår att företrädare för politiska organisationer har tilldragit sig främmande makts intresse. Det finns dock inte belägg för att detta har lett till obehörigt röjande av uppgifter. I vad mån det är fråga om brottsliga avsikter eller om det rör sig om offensivt lobbyarbete får anses oklart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Till det politiska området bör också hänföras utlandsmyndig- heter. Bland fallstudierna finns exempel på att verksamhet vid sådan myndighet har tilldragit sig främmande makts intresse. Detta intresse kan förmodas gälla svenska positioner i olika frågor men också uppgifter om andra länders förhållanden som myndigheterna antagits förfoga över. Det finns också belägg för att främmande makt utnyttjar mellanstatliga organisationer som plattform för sin underrättelseverksamhet. Denna behöver inte vara inriktad mot förhållanden i värdstaten utan kan avse andra stater som är med- lemmar i organisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Effekter för Sverige av sådan uppmärksamhet mot det politiska området som avses här har inte kunnat fastläggas. Exempel på sådana effekter skulle kunna vara störning i förhållandet till annan stat eller mellanstatlig organisation, försämrat förhandlingsläge genom att svenska positioner röjts och avslöjande av överväganden i ännu inte fattade eller offentliga beslut av regering och riksdag. Det finns alltså inte underlag för att säga att politiskt spionage har medfört att Sverige har fått sin internationella ställning försämrad eller att beslutsfattandet har påverkats. Vi har inte heller kunnat finna belägg för att det pågår eller kan befaras inträffa en omlägg- ning av underrättelseverksamheten mot Sverige i syfte att komma över uppgifter från det politiska området, vars uppenbarande för en främmande makt kan medföra skada för andra, om än skyddsvärda, intressen än Sveriges säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft38"&gt;En betydelsefull omständighet i sammanhanget är att yttrande- och informationsfrihet spelar en särskilt viktig roll när det gäller politiska frågor. Det politiska området måste i hög grad vara till- gängligt för mediernas kritiska och ingående granskning och i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft18"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_520"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;övrigt medge utövande av grundläggande fri- och rättigheter. Vidare bör beaktas att inhämtande av politisk information utgör en viktig del av den diplomatiska verksamheten (jfr artikel 3.1 d i 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser varav framgår att det ingår i en diplomatisk beskicknings uppgifter att med alla lagliga medel hålla sig underrättad om förhållandena i den stat som mottar beskickningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Sammanfattningsvis har vår genomgång av praxis, fallstudier och annat material inte gett underlag för att påstå att det finns ett påtagligt intresse som talar för att det straffrättsliga skyddet när det gäller politiskt spionage bör utvidgas. Det finns starka skäl som talar mot en sådan utvidgning. Vi har därför stannat för att inte föreslå någon ändring i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;Spionage i internationella sammanhang&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;I avsnitt 5.4.2 har vi redogjort för vissa samhällsförändringar som har betydelse för spioneribestämmelsens tillämpningsområde. Utvecklingen har bl.a. bidragit till att vi i högre grad än tidigare samverkar med och är beroende av andra länder. Det gäller inte minst inom området för fred och säkerhet. Sveriges säkerhet är inte enbart hänförlig till förhållanden inom landets gränser. Vi bygger vårt försvar tillsammans med andra länder. Hotbilden mot Sverige påverkas i högra grad av vad som sker i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Som framgått är det vår uppfattning att ett förfarande som tar sikte på uppgifter med en internationell koppling bara ska rubrice- ras som spioneri om ett uppenbarande av dem för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet. Vi tror dock att utveck- lingen allmänt sett kan antas ha inneburit att fler uppgifter som rör vårt säkerhets- och försvarssamarbete med andra länder uppfyller &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;När det gäller uppgifter som rör en internationell militär insats som Sverige deltar i kan i vissa fall &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribe- stämmelsen vara uppfyllt. I andra fall saknar uppgifterna en till- räcklig koppling till Sveriges säkerhet för att straffansvar för spion- eri ska kunna aktualiseras. Trots det kan uppgifterna vara av stor betydelse för insatsen och för svenska intressen. Vi har därför funnit skäl att särskilt överväga behovet av förändringar av den straffrättsliga regleringen med hänsyn till skyddet för uppgifter av nu nämnt slag. Våra överväganden och förslag redovisas i kapitel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft18"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_521"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395521x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Underlaget för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;men-bedömningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det saknas skäl för att införa någon särregle- ring beträffande underlagen för &lt;NOBR&gt;men-bedömningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft40"&gt;Som inledningsvis har angetts har vi enligt direktiven även i uppgift att undersöka hur bättre förutsättningar kan skapas för att bedöma &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen. Samma rekvisit återfinns också i flera andra straffbestämmelser i 19 kap. brottsbalken. I direktiven anges att Säkerhetspolisen har pekat på komplexiteten vid prövningen av rekvisitet både hos åklagare och i domstol. Detta gäller särskilt när uppgifterna rör förhållanden utanför Försvars- maktens verksamhetsområde (dvs. Sveriges försvar) och det saknas en given myndighet att inhämta sakkunskap från.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft12"&gt;Våra överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Det ankommer på åklagaren att styrka att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är upp- fyllt. Det som ska bevisas är att det förhållande som uppgiften rör är av sådan karaktär att det hade kunnat medföra en inte obetydlig negativ effekt för Sveriges säkerhet att främmande makt får vetskap om dem, dvs. att ett uppenbarande &lt;SPAN class="ft55"&gt;kan medföra men&lt;/SPAN&gt;. Någon kon- kret fara i det enskilda fallet behöver inte bevisas utan det är fråga om en abstrakt skadebedömning (se ovan avsnitt 5.4.8). Det behö- ver inte heller visas att uppgiften är riktig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;I brottmål gäller principerna om fri bevisprövning och fri bevis- värdering (se 35 kap. 1 § rättegångsbalken). I princip alla bevisme- del är tillåtna. Av 30 kap. 2 § rättegångsbalken följer att endast sådant material som presenterats vid förhandlingen får läggas till grund för avgörandet. Rätten ska efter en samvetsgrann prövning av allt som förekommit i målet avgöra vad som är bevisat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;För att visa att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är uppfyllt i ett enskilt fall åbero- pas i i dag regelmässigt en skriftlig &lt;NOBR&gt;men-bedömning&lt;/NOBR&gt; utförd av per- soner vid en myndighet eller annat organ med särskild kunskap på området. Eventuellt kompletteras bevisningen med förhör med personerna som upprättat utlåtandet. Bevisningen kan sägas ha betydelse även för gärningens straffvärde och rubricering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft40"&gt;En &lt;NOBR&gt;men-bedömning&lt;/NOBR&gt; grundar sig på antaganden om olika förhål- landen och en uppskattning av den skada som ett uppenbarande av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft18"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_522"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395522x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;uppgifterna för främmande makt skulle kunna innebära. De perso- ner som avger utlåtanden har sällan några uppgifter att lämna om själva gärningen utan uttalar sig i egenskap av ”experter” med sär- skilda kunskaper och erfarenheter om de förhållanden som upp- gifterna rör. Domstolen är naturligtvis inte bunden av den bedöm- ning av &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; som redovisas i utlåtandet utan ska själv- ständigt pröva om bevisningen i målet är tillräcklig för att det ska anses ställt utom rimligt tvivel att uppgifterna hade kunnat medföra sådant men som spioneribestämmelsen föreskriver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Lagstiftaren har inte anvisat en särskild form av bevisföring i nu aktuella mål. Åklagaren är, inom ramen för de allmänna bestäm- melserna om bevis i brottmål, fri att använda andra bevismedel än en traditionell &lt;NOBR&gt;men-bedömning.&lt;/NOBR&gt; Enligt vår bedömning saknas det skäl för en särreglering på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Sammantaget är det vår bedömning att de problem som kan vara förenade med ett uppfyllande av åklagarens bevisbörda och möjlig- heterna att skaffa underlag för domstolens prövning av &lt;NOBR&gt;men-rekvi-&lt;/NOBR&gt; sitet inte är av sådan art eller omfattning att det finns skäl för oss att föreslå några förändringar av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Följdändringar i tryckfrihetsförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Bedömning och förslag&lt;/SPAN&gt;: För att uppnå överensstämmelse mellan regleringen i brottsbalken och regleringen i tryckfrihetsför- ordningen och yttrandefrihetsgrundlagen bör, med hänsyn till föreslagna ändringar av spioneribestämmelsen, även en ändring ske av brottsbeskrivningen i 7 kap. 4 § 3 tryckfrihetsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft10"&gt;Spioneri utgör enligt tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrande- frihetsgrundlagen (YGL) tryck- resp. yttrandefrihetsbrott (se 7 kap. 4 och 5 §§ TF resp. 5 kap. 1 § YGL). Spioneri omfattas också av regleringen i 7 kap. 3 § TF resp. 5 kap. 3 § YGL, vilket innebär att det varken finns meddelarfrihet eller anonymitetsskydd vid en sådan brottslig gärning. (Se närmare avsnitt 3.3.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Som framgått föreslår vi vissa språkliga ändringar i spioneribe- stämmelsen. Eftersom 7 kap. 4 § 3 TF innehåller en brottsbeskriv- ning som återger rekvisiten i 19 kap. 5 § brottsbalken bör en ändring av spioneribestämmelsen även föranleda motsvarande ändringar i 7 kap. 4 § TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft18"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_523"&gt;


&lt;P class="p614 ft120"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri i samband med en internationell militär insats&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft8"&gt;En av våra huvuduppgifter är att analysera om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen har en lämplig utformning. I direktiven pekas på att olika förhållanden har förändrats sedan spioneribrottet tillkom. Det anges bl.a. att Försvarsmakten i dag bedriver en stor del av sin verksamhet i s.k. utlandsmissioner och att det kan ha bidragit till att intresset av att skydda uppgifter om rikets försvar har vidgats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Våra överväganden och förslag till förändringar av spioneribe- stämmelsen har redovisats i kapitel 5. Som framgår där är det vår bedömning att spioneribestämmelsen är avsedd att skydda Sveriges säkerhet, i bemärkelsen Sveriges oberoende och bestånd, och att den enbart ska träffa gärningar som kan innebära en inte obetydlig negativ effekt för Sveriges säkerhet samt att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; med hänsyn härtill i huvudsak har en ändamålsenlig utformning. Det saknas därför skäl att föreslå några förändringar av &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen av hänsyn till skyddsintresset Sveriges säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Vårt uppdrag begränsar sig emellertid inte till enbart en analys av spioneribestämmelsen och förändringsbehovet när det gäller den bestämmelsen. I direktiven anges att vi ska göra en analys av om den nuvarande lagstiftningen innebär ett tillräckligt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet mot svenska intressen. Vidare anges att vi mot bakgrund av bl.a. förändringarna av För- svarsmaktens verksamhet ska överväga behovet av andra straff- rättsliga förändringar (än förändringar av &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft38"&gt;Som vi tolkar direktiven innebär det att vi även ska överväga behovet av förändringar när det gäller vissa med spioneri närlig- gande förfaranden, dvs. underrättelseverksamhet som tar sikte på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft18"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_524"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395524x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p618 ft8"&gt;uppgifter av betydelse för Sveriges säkerhet men där kopplingen till det skyddsintresset inte är så starkt att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är uppfyllt. I avsnitt 5.4.8 har vi konstaterat att det kan finnas ett sådant förändr- ingsbehov när det gäller underrättelseverksamhet riktad mot upp- gifter av internationell karaktär som inte i första hand avser svenska förhållanden. Uppgifter som rör Sveriges internationella samarbete för fred och säkerhet kan vara känsliga och av stor betydelse för Sverige utan att ett uppenbarande av dem kan sägas äventyra Sveriges säkerhet på det sätt som krävs för spioneribestämmelsens tillämplighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Försvarsmakten och Säkerhetspolisen har genom sina experter i utredningen särskilt framhållit två verkliga fall som enligt deras uppfattning visar på bristerna i den nuvarande lagstiftningen; dels det s.k. &lt;NOBR&gt;USB-fallet&lt;/NOBR&gt; (se ovan avsnitt 5.4.8), dels det s.k. &lt;NOBR&gt;tolk-fallet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;I &lt;NOBR&gt;USB-fallet&lt;/NOBR&gt; var fråga om uppgifter rörande förhållanden hän- förliga till den internationella militära insatsen i Afghanistan. En svensk person hade i samband med sin tjänstgöring i Afghanistan fått del av bildmaterial från en föreläsning om hoten från IED (Improvised Explosive Devices). Han förvarade materialet på ett &lt;NOBR&gt;USB-minne&lt;/NOBR&gt; som han sedan glömde i en dator på en allmän plats. Fråga uppkom därför om straffansvar för vårdslöshet med hemlig uppgift enligt 19 kap. 9 § brottsbalken. I domen uttalade tingsrät- ten att negativa effekter för den internationella insatsen som ett uppenbarande av uppgifterna för främmande makt skulle kunna ge upphov till inte var att bedöma som men för rikets säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;I &lt;NOBR&gt;tolk-fallet&lt;/NOBR&gt; hade en svensk officer som tjänstgjorde i den svenska kontingenten av KFOR&lt;SPAN class="ft84"&gt;1&lt;/SPAN&gt;, dvs. &lt;NOBR&gt;Nato-operationen&lt;/NOBR&gt; i Kosovo, inlett en relation med en lokalanställd serbisk tolk, som visade sig vara agent med avsikt att inhämta känsliga uppgifter om insatsen för vidarebefordran till sin uppdragsgivare. Relationen avbröts innan agenten hade lyckats komma över några uppgifter genom den svenska officeren. Enligt Försvarsmakten och Säkerhetspolisen skulle det, om agenten lyckats med sin föresats och den svenska officeren lämnat ut känsliga uppgifter om insatsen, ha varit svårt att applicera en svensk straffbestämmelse på förfarandet eftersom uppgifterna inte var sådana att ett röjande av dem kunnat orsaka men för rikets säkerhet. Trots detta hade ett röjande av uppgifterna kunnat föra med sig allvarliga negativa konsekvenser för den inter- nationella insatsen samt för Sveriges relation till Nato och för Sve- riges säkerhetspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Kosovo Force.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_525"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395525x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p381 ft9"&gt;I följande avsnitt redogörs för vilket straffrättsligt skydd som uppgifter med anknytning till Sveriges internationella samarbete för fred och säkerhet har enligt den nuvarande straffrättsliga regle- ringen. Vidare redovisas våra överväganden i fråga om regleringen är ändamålsenligt utformad i detta avseende, ett eventuellt förändr- ingsbehov och hur det i så fall kan tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Ett internationellt samarbete för fred och säkerhet är viktigt för Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Ett internationellt samarbete för fred och säkerhet har fått en ökad betydelse för Sveriges säkerhet och en sam- verkan med andra länder och organisationer är viktigt för Sve- rige. Utvecklingen har även inneburit att förhållanden som rör ett internationellt samarbete för fred och säkerhet har ökat i betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft8"&gt;Som framhållits i tidigare avsnitt har samhällsutvecklingen inne- burit en ökad samverkan med andra länder, inte minst på det säker- hets- och försvarspolitiska området. Det kan med fog hävdas att utvecklingen även har inneburit ett ökat beroende av sådan sam- verkan för att upprätthålla skyddet för Sveriges säkerhet. Den för- svars- och säkerhetspolitiska inriktning som regeringen har angett ger uttryck för det och innebär att det militära försvaret enskilt och tillsammans med andra ska försvara Sverige och främja vår säker- het, i Sverige, i närområdet och utanför närområdet. Regeringen har framhållit att landets säkerhet inte enbart kan värnas vid vår gräns och att en ökad samverkan med andra länder innebär bättre förutsättningar att hantera utmaningar och hot innan de når vårt eget territorium. Vidare har angetts att det ligger i Sveriges intresse att främja internationellt säkerhets- och försvarssamarbete efter- som det skapar förtroende mellan stater och lägger grunden för gemensam säkerhet (prop. 2008/09:140 s. 8 och s. 15).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft9"&gt;Det ökade samarbetet med andra länder och organisationer är en logisk följd av samhällsutvecklingen. Sveriges säkerhet är beroende av stabilitet i omvärlden. Globaliseringen leder till att landgränser får mindre betydelse och att konflikter i andra länder även har betydelse för Sverige och för vår säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft40"&gt;Sveriges samarbete med andra länder och organisationer innebär även förpliktelser att bidra till en gemensam säkerhet. Till exempel medför vårt medlemskap i EU en solidarisk förpliktelse att till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft18"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_526"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;sammans med övriga medlemsländer ansvara för Europas säkerhet. Sverige kan således inte förhålla sig passivt vid ett angrepp som drabbar ett annat medlemsland, men kan å andra sida förvänta sig att andra länder agerar om Sverige drabbas (a. prop. s. 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Enligt vår bedömning har utvecklingen också inneburit att för- hållanden som rör Sveriges freds- och säkerhetsfrämjande samar- bete med andra länder och organisationer har fått en ökad bety- delse för Sveriges säkerhet. Om uppgifter om sådana förhållanden röjs kan de i fler fall medföra men för Sveriges säkerhet och gär- ningen omfattas av spioneribestämmelsen. Även andra förhållan- den, vars uppenbarande inte kan medföra sådant men, kan dock vara av stor betydelse för Sverige och – i ett större och längre per- spektiv – även för möjligheterna att värna Sveriges säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Närmare om Sveriges internationella freds- och säkerhetssamarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Allmänt om internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Som ett led i det internationella samarbetet på försvars- och säker- hetsområdet deltar Sverige i olika internationella freds- och säker- hetsfrämjande insatser. Begreppet fredsfrämjande verksamhet inkluderar konfliktförebyggande, fredsskapande, fredsbevarande, fredsframtvingande och fredsförebyggande insatser. I samman- hanget har fredsbevarande insatser i traditionell bemärkelse avsett insatser som görs efter ett freds- eller eldupphöravtal. Insatserna baseras på parternas medgivande samt på en opartisk inställning till konflikten. Med fredsframtvingande insatser har avsetts sådana insatser som utförs för att med militärt våld eller hot om militärt våld upprätthålla eller återställa fred i ett område (se SOU 2011:76 s. 44).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;I lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid interna- tionella militära insatser används begreppet ”internationell militär insats”. Med detta avses verksamhet som Försvarsmakten bedriver i ett insatsområde utomlands i syfte att avvärja en risk för väpnad konflikt, hejda en pågående väpnad konflikt, övervaka överens- kommelser om fred och vapenstillestånd eller skapa förutsättningar för varaktig fred och säkerhet genom humanitärt arbete i samband med en väpnad konflikt (prop. 2009/10:160 s. 141 f). Om en mili- tär väpnad styrka ska sändas utomlands för en internationell militär insats krävs enligt 15 kap. 16 § regeringsformen att det sker för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft18"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_527"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395527x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;fullgöra en internationell förpliktelse som riksdagen har godkänt, att det är medgett i lag som anger förutsättningarna för åtgärden (se lagen [2003:169] om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands och lagen [1994:588] om utbildning för fredsfrämjande verksam- het) eller att riksdagen har medgett det i ett särskilt fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Exempel på aktuella internationella insatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Enligt vad som anges i budgetpropositionen för år 2012 (prop. 2012/13:1, utgiftsområde 6, s. 20) tjänstgjorde 1 840 personer i internationella insatser under år 2011. Där anges också att svenska förband under samma år deltog i insatser i Afghanistan, Kosovo och Libyen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft12"&gt;ISAF (International Security Assistance Force, Afghanistan)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Den 20 december 2001 godkände FN:s säkerhetsråd i resolution 1386 upprättandet av en internationell säkerhetsstyrka i Afghanis- tan (ISAF) för att bistå den afghanska regeringen med att upprätt- hålla säkerheten i Kabul. Styrkans huvuduppgift är att genom säkerhetshöjande insatser skapa förutsättningar för den politiska stabiliseringsprocessen, möjliggöra för FN och andra internatio- nella och enskilda hjälporganisationer att genomföra humanitära insatser samt bistå vid återuppbyggnad och långsiktig utveckling i Afghanistan i enlighet med afghanska prioriteringar. Genom reso- lution 1510 (2003) utvidgade FN:s säkerhetsråd ISAF:s mandat till att bl.a. innefatta hela det afghanska territoriet.&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Den internationella säkerhetsstyrkan ISAF leds sedan hösten 2003 av Nato. Styrkan har ett brett internationellt stöd och bestod i september 2011 av 49 truppbidragande länder, varav 21 inte är medlemmar i Nato.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;KFOR (Kosovo Force)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft38"&gt;Insatsen i Kosovo har fått sitt mandat av FN:s säkerhetsråd genom resolution 1244. Styrkan etablerades under år 1999 och leds av Nato. I dag tjänstgör drygt 6 148 soldater i styrkan från 30 olika länder, varav Sverige bidrar med drygt 50 soldater och officerare.&lt;SPAN class="ft117"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 2011/12:29 s. 14 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Enligt uppgifter hämtade från Försvarsmaktens hemsida november 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_528"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395528x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;OUP (Operation Unified Protector)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Sverige deltog från april 2011 till oktober 2011 i den av Nato ledda insatsen i Libyen i enlighet med beslut i FN:s säkerhetsråd. Sverige bidrog med en flyginsats för att upprätthålla en flygförbudszon, säkerställa vapenembargot och skydda civila i enlighet med beslu- tet. I insatsen ingick som mest fem Gripenplan, spanings- och stödresurser, personal för informationsoperationer samt en enhet för lufttankning.&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Det straffrättsliga skyddet för uppgifter som rör ett internationellt freds- och säkerhetssamarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förhållanden hänförliga till ett internationellt samarbete för fred och säkerhet – i regel i form av en internationell militär insats – kan i vissa fall ha sådan betydelse att ett uppenba- rande av dem medför men för Sveriges säkerhet. I andra fall kan en olovlig underrättelseverksamhet riktad mot uppgifter om sådana förhållanden aktualisera straffansvar för tjänstefel eller brott mot tystnadsplikt, om rekvisiten i 20 kap. 1 § eller i 20 kap. 3 § brotts- balken är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Inom ramen för det internationella freds- och säkerhetssamarbetet hanteras känsliga uppgifter. Det kan vara fråga om uppgifter som rör Sverige, andra länder som ingår i samarbetet, relationerna mellan länderna eller en aktuell insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;När insatsen planeras och genomförs kan metod, utrustning och taktik överensstämma med det som förekommer i de deltagande ländernas inhemska försvar. Insatsens genomförande och upplägg kan således avslöja något om de enskilda ländernas försvar. Samar- betet kan även i övrigt innefatta känslig information som avslöjar förhållanden hänförliga till de deltagande ländernas försvarsför- måga. Det kan också finnas uppgifter av mer övergripande och politiskt art som t.ex. avser ländernas inbördes relationer eller ett framtida samarbete. Framför allt torde dock förekomma uppgifter som rör pågående eller planerade internationella insatser. Det kan vara fråga om taktik, bemanning, ansvarsfördelning, vapenförmåga etc. Sådana uppgifter är av central betydelse för insatsens genomfö- rande och för säkerheten för de personer som deltar i insatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Enligt uppgifter hämtade från Försvarsmaktens hemsida november 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_529"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395529x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p381 ft8"&gt;I vissa fall är uppgifterna av sådant slag att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i 19 kap. 5 § brottsbalken är uppfyllt. Så torde inte sällan vara fallet om uppgifterna på ovan nämnt sätt avslöjar något om Sveriges försvar (se ovan under avsnitt 5.4.8. angående det s.k. &lt;NOBR&gt;USB-målet&lt;/NOBR&gt; och tingsrättens domskäl i målet). Om uppgiften rör förhållanden som endast har en indirekt relevans för Sveriges säkerhet, t.ex. genom att det enbart har betydelse för den aktuella insatsen som Sverige deltar i, torde dock spioneribestämmelsen sällan vara till- lämplig. Som redan konstaterats kan det förhållande som uppgiften rör ändå ha stort värde och ett yppande av förhållandet innebära svåra konsekvenser för insatsen. Därmed uppkommer även en negativ effekt för Sverige eftersom Sveriges säkerhet gynnas av ett effektivt och framgångsrikt internationellt samarbete. Med hänsyn till att uppgiften inte uppfyller kraven i &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; kan straff- ansvar för spioneri, grovt spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift eller vårdslöshet med hemlig uppgift inte komma i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft8"&gt;Om en gärning innefattar myndighetsutövning kan fråga om straffansvar för tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken uppkomma. Det krävs då att gärningspersonen, uppsåtligen eller av oaktsamhet, vid myndighetsutövningen åsidosatt vad som gäller för uppgiften. Straffskalan för tjänstefel är böter eller fängelse i två år. Om brottet är grovt kan dömas till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;Med myndighetsutövning avses utövning av offentlig makt, dvs. utövning av befogenheter att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet eller annat jämförbart förhållande. Med myn- dighetsutövning avses i bestämmelsen i princip endast &lt;SPAN class="ft55"&gt;svensk &lt;/SPAN&gt;myndighet. Ansvar för tjänstefel kan således inte utkrävas annat än med stöd av uttryckliga bestämmelser i svensk lag.&lt;SPAN class="ft84"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft8"&gt;Uppgifter av nu aktuellt slag omfattas i regel av s.k. utrikes- sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Till exempel kan en operationsplan som upprättats inom ramen för Sveriges deltagande i den Natoledda insatsen i Afghanistan (se ovan) avseende en kommande säkerhetsoperation i det svenska ansvarsområdet omfattas av utrikessekretess eftersom ett röjande av den skulle kunna skada Sveriges relationer med Nato (däremot omfattas planen – sannolikt – inte av den s.k. försvarssekretessen i 15 kap. 2 § OSL, eftersom det inte kan anses skada rikets säkerhet att den röjs). I ett sådant fall kan ett röjande av uppgifterna aktualisera straffansvar för brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Berggren m.fl., Brottsbalken, En kommentar [Zeteo december 2012], kommentaren till 20 kap. 1 § brottsbalken och SOU 2009:76 s. 309 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft18"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_530"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395530x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft40"&gt;3 § brottsbalken. För straffansvar för brott mot tystnadsplikt krävs att någon röjer eller olovligen utnyttjar en uppgift som han eller hon är pliktig att hemlighålla enligt svensk lag.&lt;SPAN class="ft85"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Endast den som lyder under tystnadsplikt kan således träffas av straffbestämmelsen. Straffskalan för brott mot tystnadsplikt är böter eller fängelse i högst ett år, vilket kan jämföras med straffskalan för spioneri som anger fängelse i högst sex år eller, om brottet är grovt, fängelse i lägst fyra och högst arton år eller på livstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Åtgärder som inte är av straffrättslig natur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft40"&gt;En gärning som innefattar en obehörig informationshantering kan medföra andra än straffrättsliga konsekvenser för den enskilde. Förutom att gärningen kan grunda skadeståndsskyldighet kan olika arbetsrättsliga sanktioner aktualiseras om förfarandet har samband med en anställning. Ytterst kan det bli fråga om uppsägning enligt 7 § lagen (&lt;SPAN class="ft124"&gt;1982:80) &lt;/SPAN&gt;om anställningsskydd. För offentliganställda finns därutöver bestämmelser om disciplinansvar. Enligt 14 § lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA) kan en arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter i anställningen meddelas disciplinpåföljd för tjänsteförseelsen. Om felet med hänsyn till samtliga omständigheter är att anse som ringa får någon påföljd inte meddelas. Disciplinpåföljd är varning och löneavdrag (15 § LOA).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Behovet av ett utökat straffrättsligt skydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Uppgifter som rör ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i (en internationell militär insats) kan vara av stor betydelse för samarbetet (insatsen) och för Sverige, även utan att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen är uppfyllt. I ett sådant fall innebär den nuvarande straffrättsliga regleringen inte en ändamålsenlig reglering och ett tillräckligt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft8"&gt;Av redovisningen ovan framgår att det straffrättsliga skyddet för uppgifter som rör internationella insatser och som inte uppfyller &lt;NOBR&gt;men-rekvisitets&lt;/NOBR&gt; krav i spioneribestämmelsen varken är heltäckande eller särskilt starkt. Som redan angetts kan utvecklingen visserligen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Jfr SOU 2009:76 s. 309.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_531"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p608 ft8"&gt;antas ha bidragit till att fler uppgifter som rör Sveriges samarbete med andra länder och organisationer för fred och säkerhet bedöms ha sådan betydelse för Sveriges säkerhet att de omfattas av spio- neribestämmelsen. Våra förslag innebär emellertid att spioneribe- stämmelsen även i framtiden ska reserveras för förfaranden som på ett påtagligt sätt kan inverka negativt på Sveriges säkerhet i bemär- kelsen rikets oberoende eller bestånd. Det innebär att uppgifter som endast har en medelbar betydelse för Sveriges säkerhet även enligt våra förslag kommer att falla utanför spioneribestämmelsens tillämpningsområde. Som framgått kan uppgifterna ändå röra för- hållanden av stor betydelse för det aktuella samarbetet och den enskilda insatsen. Ett röjande av uppgifterna kan t.ex. äventyra insatsens genomförande eller säkerheten för de personer som deltar i insatsen. Även om dessa negativa effekter saknar omedelbar bety- delse för Sveriges säkerhet har Sverige ett starkt intresse av att und- vika dem eftersom Sverige deltar i insatsen och den utgör ett led i främjandet av den gemensamma säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft10"&gt;Med hänsyn till vikten av Sveriges internationella samarbete för fred och säkerhet kan det straffrättsliga skyddet för uppgifter som hanteras inom ramen för ett sådant samarbete inte sägas vara ändamålsenligt. Vi anser att det är otillfredsställande att en spio- neriliknande gärning som tar sikte på uppgifter av sådant slag och som saknar en tillräcklig koppling till Sveriges säkerhet för att uppfylla &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen i värsta fall helt kan falla utanför det straffbara området och i bästa fall enbart straffas som brott mot tystnadsplikt. Förfarandet kan innebära beaktans- värd skada för samarbetet och för den internationella insatsen. Förfarandet kan därigenom även skada Sverige – och ytterst Sveri- ges säkerhet – eftersom Sveriges säkerhet indirekt är beroende av säkerheten i andra länder och av ett internationellt samarbete som är framgångsrikt och effektivt. Sverige är också beroende av goda och förtroendefulla relationer med andra länder för att få del av information som kan ha betydelse för Sveriges säkerhet och för att få möjlighet att fullt ut delta i olika samarbeten för fred och säker- het. Sammantaget är det vår bedömning att det finns behov av en förändrad straffrättslig reglering. Vi har härvid – i enlighet med vad direktiven anvisar – även beaktat eventuella effekter av åtgärder som inte är av straffrättslig natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft18"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_532"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395532x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Särskilt om yttrande- och informationsfriheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;En utvidgad kriminalisering kommer att inkräkta på den grundlagsskyddade yttrande- och informationsfriheten. Kriminaliseringen motiveras ytterst av hänsyn till Sveriges säkerhet och syftar till att skydda ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i (en internationell militär insats). Regleringen har därmed starka skäl för sig som kan väga upp vissa negativa effekter för yttrande- och informa- tionsfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft10"&gt;Vi har i avsnitt 6.6 konstaterat att det finns behov av en förändrad straffrättslig reglering som innebär en utvidgning av det straffbara området och en kriminalisering av vissa former av yttranden och informationsspridning. En sådan reglering kommer att inkräkta på den grundlagsskyddade yttrande- och informationsfriheten. För att en sådan effekt ska kunna accepteras måste kriminaliseringen ha starka skäl för sig. I följande avsnitt redogör vi allmänt för inne- börden och regleringen av yttrande- och informationsfriheten samt vår bedömning av om, och under vilka förutsättningar, en begräns- ning av dessa friheter kan accepteras. Efter att vi i avsnitt 6.9 har behandlat frågan om hur en straffbestämmelse bör utformas åter- kommer vi i avsnitt 6.12 till yttrande- och informationsfriheten och den aktuella straffbestämmelsens inverkan på friheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Allmänt om yttrande- och informationsfriheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Fri åsiktsbildning är grundläggande för ett demokratiskt statsskick. Den fria åsiktsbildningen är lagfäst i den inledande paragrafen i regeringsformen (RF) som anger att den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. En fri åsiktsbildning innebär att olika meningar kan göra sig gällande. Enligt 2 kap. 1 § RF är var och en gentemot det allmänna tillförsäk- rad bl.a. yttrandefrihet och informationsfrihet. Med yttrandefrihet avses frihet att i tal, skrift eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Informationsfriheten innebär en rätt att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andra yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft38"&gt;Yttrandefriheten och informationsfriheten enligt 2 kap. RF är inte absoluta. De kan inskränkas genom lag. I 2 kap. 20 och 21 §§&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft18"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_533"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;slås fast att en begränsning av yttrande- och informationsfriheten endast får ske genom lag och för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Vidare anges att en begränsning aldrig får gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den. I 2 kap. 23 § anges särskilda intressen som kan berättiga en inskränkning av yttrande- och informationsfriheten. Bland annat anges att en begränsning får ske med hänsyn till rikets säkerhet eller förebyggandet och beivrandet av brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Internationella förpliktelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Yttrandefriheten skyddas även inom ramen för europasamarbetet. I artikel 10 i Europakonventionen anges att var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar ”åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser”. I artikeln anges under vilka förutsättningar yttrandefriheten får inskränkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;För Sverige innebär Europakonventionen en folkrättslig skyl- dighet att följa konventionen och Europadomstolens uttolkning av denna. Europakonventionen har införlivats i svensk rätt genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihet- erna. En följd härav är att Europakonventionen ska tillämpas av myndigheter och domstolar som svensk lag. Genom 2 kap. 19 § RF gäller dessutom ett förbud för riksdag, regering och förvaltnings- myndigheter att meddela normer (”lag eller annan föreskrift”) som står i strid med konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;På &lt;NOBR&gt;EU-området&lt;/NOBR&gt; har Lissabonfördraget inneburit att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna blivit bindande med samma rättsliga status som fördragen. Stadgan tillämpas i förhållande till EU:s institutioner och när medlemsstaterna tillämpar unionsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Yttrandefriheten behandlas i artikel 11 i &lt;NOBR&gt;EU-stadgan.&lt;/NOBR&gt; Den har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsikts- frihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella grän- ser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Mediernas frihet och mångfald ska respekteras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft18"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_534"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p638 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Kriminaliseringens effekter för yttrande- och informationsfriheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Enligt vår bedömning finns det starka skäl för en kriminalisering av spioneriliknande gärningar som riktar sig mot uppgifter rörande något förhållande av betydelse för Sveriges internationella samar- bete för fred och säkerhet. Vi har ovan argumenterat för varför ett sådant samarbete är viktigt för Sverige samt skälen för en kriminali- sering. Enligt vår bedömning har skälen för en kriminalisering sådan tyngd att de väger upp de negativa effekter som den kan innebära för yttrande- och informationsfriheten. Kriminaliseringen motiveras av hänsyn till Sveriges säkerhet och vilar därmed på samma grund som övriga bestämmelser i 19 kap. brottsbalken. Den straffrättsliga regleringen kommer att träffa allvarlig brottslighet och syftar till att skydda ett intresse som enligt regeringsformens bestämmelser kan motivera en begränsning av yttrande- och infor- mationsfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;En given utgångspunkt för våra överväganden beträffande utformningen av den straffrättsliga regleringen är att det straffbara området ska avgränsas på ett lämpligt och ändamålsenligt sätt och inte innebära en större begränsning av yttrande- och informations- friheten än vad som är nödvändigt med hänsyn till straffbestäm- melsernas ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Grundläggande principer för kriminalisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Utöver den under avsnitt 6.7.3 angivna utgångspunkten, att en utvidgning av det kriminaliserade området ska vara så begränsad som möjligt för att tillgodose behovet av åtgärder, har vissa grund- läggande principer för kriminalisering varit styrande för våra över- väganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Kriminalisering innebär att ett visst beteende beläggs med straff. Straff är statens yttersta maktmedel mot dess medborgare och kri- minalisering bör därför användas med urskiljning och bara när det är nödvändigt för att motverka ett icke önskvärt beteende. Ett grundläggande krav för att en kriminalisering ska anses befogad är att den syftar till att skydda ett legitimt och konkretiserat intresse. Bakom varje kriminalisering ska finnas ett bärande skyddsintresse (även kallat skyddsobjekt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft18"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_535"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395535x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p508 ft9"&gt;Följande förutsättningar anses i allmänhet behöva vara uppfyllda för att en kriminalisering ska vara befogad (se även nedan under avsnitt 7.6.1). &lt;SPAN class="ft48"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Ett beteende kan föranleda påtaglig skada eller fara.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Alternativa sanktioner står inte till buds, skulle inte vara ratio- nella eller skulle kräva oproportionerligt höga kostnader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;En straffsanktion krävs med hänsyn till gärningens allvar. Om straff föreskrivs för helt bagatellartade förseelser finns en risk för straffrättslig inflation och att straffhotet inte längre får den tyngd som det är avsett att ha.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;En straffsanktion ska utgöra ett effektivt medel för att motverka det icke önskvärda beteendet (dvs. ha en gärningspreventiv verkan).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Rättsväsendet ska ha resurser att klara av den ytterligare belast- ning som kriminaliseringen innebär.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft8"&gt;När en kriminalisering övervägs bör även vissa grundläggande rättssäkerhetsprinciper beaktas. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Legalitetsprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär i kort- het att all strafflagstiftning måste vara begriplig, preciserad och förutsägbar. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Konformitetsprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär att straff eller annan brottspåföljd endast får drabba en person som kunnat, dvs. haft förmåga och tillfälle att rätta sig efter lagen. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Skuldprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär att enbart den person som uppvisat skuld – vars handlande är klan- dervärt – bör drabbas av straffansvar och att straffet inte bör vara strängare än vad som motsvarar graden av skuld. Dessa principer har bl.a. betydelse för hur en straffbestämmelse bör utformas, vilken gärning den ska avse och vem den ska träffa.&lt;SPAN class="ft88"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;En närmare redogörelse för ovan nämnda principer finns i avsnitt 7.6.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Prop. 1994/95:23 s. 52 f och dir. 2011:31. Kriterierna presenterades av Åklagarutredningen under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; första hälft (SOU 1992:61). Kriterierna godtogs i allt väsentligt av både regering och riksdag (prop. 1994/95:23, bet. 1994/95:JuU2, rskr. 1994/95:40). Straff- rättsanvändningsutredningen (Ju 2011:05) har i uppdrag att på nytt analysera och ta ställning till vilka kriterier som bör gälla för att kriminalisering ska anses befogad (dir. 2011:31).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Jfr bl.a. Integritetsskyddskommitténs betänkande SOU 2007:22, del I, s. 175 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_536"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395536x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p643 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;En ny straffbestämmelse för spioneri i samband med en internationell militär insats (utlandsspioneri)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En särskild bestämmelse införs i 19 kap. brotts- balken som straffbelägger spioneri avseende uppgifter rörande något förhållande vars uppenbarande för främmande makt eller sammanslutning kan medföra allvarligt men för en internationell militär insats som Sverige deltar i (utlandsspioneri). Straffbe- stämmelsen ska endast tillämpas om förfarandet inte uppfyller rekvisiten i 19 kap. 5 §. För brottet ska gälla en straffskala som innebär att fängelse i högst fyra år kan dömas ut. Om brottet är grovt ska fängelse i lägst två och högst åtta år kunna dömas ut. Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska särskilt beaktas om gärningen rörde förhållande av stor betydelse eller innebar fara för människors liv eller hälsa, eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft9"&gt;Som framgår ovan under avsnitt 6.6 är vår slutsats att den nuva- rande straffrättsliga regleringen inte är ändamålsenlig och att den inte ger ett tillräckligt skydd mot underrättelseverksamhet som riktar sig mot uppgifter rörande något förhållande av betydelse för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Enligt vår bedömning är de allmänna förutsättningar för kriminalisering som redovisats ovan under avsnitt 6.8 uppfyllda. En förändring av straffansvaret är därför motiverad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Lagteknisk lösning och rubricering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft38"&gt;Utifrån ovan angivna utgångspunkter har vi funnit att en förändr- ing av den straffrättsliga regleringen bör ske genom att en särskild straffbestämmelse införs som tar sikte på underrättelseverksamhet av nu aktuellt slag. Enligt vår bedömning bör straffbestämmelsen utformas med spioneribestämmelsen som förebild och brottet rubriceras utlandsspioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft18"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_537"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p648 ft9"&gt;Straffansvar enligt den nya straffbestämmelsen bör endast komma ifråga när spioneribestämmelsen inte är tillämplig på förfa- randet. Straffbestämmelsen för utlandsspioneri är således avsedd att vara subsidiär i förhållande till spioneribestämmelsen, vilket uttryck- ligen bör framgå av lagtexten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Närmare om straffbestämmelsens tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft12"&gt;Skyddsintresset&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Straffbestämmelsen motiveras av det svenska intresset av fred och säkerhet utanför Sveriges gränser och det sammanhängande beho- vet av samarbete med andra länder. Ytterst grundar sig straffbe- stämmelsen på ett intresse av att värna Sveriges säkerhet. Det närmaste och konkreta skyddsintresset för den straffrättsliga regle- ringen är dock den enskilda insatsen (dvs. inrättandet av insatsen och genomförandet av den i enlighet med syftet/ planeringen). Härav följer att endast gärningar som på ett påtagligt sätt kan äventyra eller försämra förutsättningarna för insatsens genomfö- rande bör omfattas av en kriminalisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft12"&gt;Den brottsliga gärningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Som redan angetts anser vi att en ny straffbestämmelse bör utfor- mas med spioneribestämmelsen som förebild. Den straffbara gärningen bör således bestå i att någon obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer en uppgift av viss betydelse för en insats som sker inom ramen för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Vidare bör även omfattas att någon obehörigen framställer eller tar befattning med skrift, teck- ning eller annat föremål som innefattar en sådan uppgift som avses i straffbestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft82"&gt;Ett krav på direkt uppsåt att gå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;främmande makt eller sammanslutning tillhanda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft40"&gt;I likhet med vad som gäller för spioneri, och av samma skäl som motiverat begränsningen i det fallet, bör straffansvar endast komma ifråga när förfarandet har skett med direkt uppsåt (se ovan avsnitt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft18"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_538"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395538x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;5.4.5). Med hänsyn till de förhållanden som i allmänhet gäller när en internationell insats aktualiseras och genomförs är det emellertid inte lämpligt att begränsa det straffbara området till att enbart omfatta fall där gärningsmannens avsikt varit att gå en främmande makt tillhanda. De grupperingar som vanligen verkar i ett insats- område, och som på ett eller annat sätt berörs av den konflikt som motiverar insatsen, faller sällan under definitionen främmande makt, trots att de i praktiken utgör en maktfaktor samt ett påtag- ligt och reellt hot mot insatsen. För att tillgodose behovet av krimi- nalisering och kravet på en effektiv strafflagstiftning är det ange- läget att en straffbestämmelse även omfattar förfaranden som inne- bär att någon medvetet lämnar uppgifter till en sådan gruppering eller sammanslutning. I författningskommentaren utvecklar vi närmare vad som avses med begreppet ”främmande sammanslutning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Krav på allvarligt men för en internationell militär insats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;För att uppnå en ändamålsenlig och effektiv straffbestämmelse som samtidigt är tydlig och väl avgränsad bör en förutsättning för straffansvar vara att ett uppenbarande av den aktuella uppgiften för främmande makt eller sammanslutning kan medföra allvarligt men för en internationell militär insats som Sverige deltar i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;En första förutsättning är alltså att det är fråga om en insats som Sverige deltar i och som kan klassificeras som en ”internationell militär insats”. En internationell militär insats är, enligt lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella mili- tära insatser, verksamhet som Försvarsmakten bedriver i ett insats- område utomlands i syfte att avvärja risk för en väpnad konflikt, hejda en pågående väpnad konflikt, övervaka överenskommelser om fred och vapenstillestånd eller skapa förutsättningar för var- aktig fred och säkerhet genom humanitärt arbete i samband med en väpnad konflikt.&lt;SPAN class="ft84"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Vi återkommer till innebörden av begreppet i författningskommentaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft38"&gt;En andra förutsättning är att förfarandet kan medföra allvarligt men för den internationella militära insatsen. Det innebär att det i vart fall ska finnas en abstrakt fara för en negativ effekt av viss storhet för den internationella insatsen. Enligt vår bedömning bör inte varje negativ effekt för insatsen föranleda straffansvar. Utvidg- ningen av det straffbara området bör i stället förbehållas gärningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Se också prop. 2009/10:160 s. 141 f och SOU 2011:76 s. 43 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_539"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;som på ett påtagligt sätt kan inverka negativt på insatsen som helhet. I författningskommentaren behandlas närmare vilka konse- kvenser som kan aktualisera straffbestämmelsens tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Avgränsningen innebär bl.a. att förfaranden som enbart kan medföra negativa konsekvenser för Sveriges utrikesrelationer eller för ett annat lands säkerhet inte omfattas av straffbestämmelsen. När det gäller en gärning som kan innebära skada för Sveriges relationer till andra länder kan straffansvar enligt 19 kap. 5 § brottsbalken aktualiseras, om konsekvenserna är så allvarliga att det är fara för Sveriges säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Ingen begränsning till uppgifter rörande förhållanden av hemlig natur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Vi har övervägt om det straffbara området uttryckligen bör begrän- sas till gärningar som innebär befattning med uppgifter som rör ett förhållande av hemlig natur (jfr 19 kap. 7 § brottsbalken). I enlig- het med vad vi har redogjort för när det gäller spioneribestämmel- sen anser vi emellertid att det finns övervägande skäl som talar mot att förena straffbestämmelsen med ett rekvisit som innebär en sådan begränsning (se ovan avsnitt 5.4.7.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;För det första anser vi att straffbestämmelsen är tillräckligt väl avgränsad redan utan en sådan begränsning. Straffbestämmelsens utformning, med &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; och kravet på direkt uppsåt, säker- ställer att den enbart träffar allvarliga och straffvärda förfaranden samt att straffansvar endast aktualiseras när det är fråga om upp- gifter av särskilt känsligt slag. Med hänsyn härtill kan bestämmel- sen även utan ett uttryckligt krav på att en uppgift ska röra ett för- hållande av hemlig natur i praktiken förväntas omfatta i princip enbart sådana uppgifter. Det framstår därför som överflödigt och onödigt att tynga straffbestämmelsen med ytterligare ett rekvisit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft8"&gt;För det andra skulle en begränsning till uppgifter som rör för- hållanden av hemlig natur kunna innebära att straffbestämmelsen får ett alltför snävt tillämpningsområde och att uppenbart straffvärda förfaranden inte kan föranleda straffansvar t.ex. därför att det inte kan bevisas att rekvisitet är täckt av gärningsmannens uppsåt trots att övriga rekvisit är för handen och har subjektiv täckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft38"&gt;Sammantaget anser vi att det varken är motiverat eller lämpligt att begränsa straffbestämmelsen till gärningar som avsett uppgift rörande ett förhållande av hemlig natur. Det skulle enligt vår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft18"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_540"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;bedömning riskera att förena straffbestämmelsen med tillämp- ningsproblem och bevissvårigheter. I likhet med vad som gäller enligt spioneribestämmelsen bör den nu aktuella straffbestäm- melsen vara tillämplig på uppgifter rörande förhållanden som upp- fyller &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet,&lt;/NOBR&gt; oavsett om dessa kan betecknas som öppna eller hemliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Straffskalan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;Som angetts syftar straffbestämmelsen i första hand till att åstad- komma ett skydd för en internationell insats som Sverige deltar i. Straffbestämmelsen motiveras emellertid även av hänsyn till Sveri- ges säkerhet och innebär ett förstärkt skydd för uppgifter som angår Sveriges samarbete med andra länder för att främja fred och säkerhet utanför Sveriges landgränser. Även om det omedelbara skyddsintresset inte är Sveriges säkerhet har straffbestämmelsen ett skyddsintresse som väger tungt vid en jämförelse med andra skyddsintressen. Vidare innebär straffbestämmelsens avgränsning att endast gärningar som kan leda till en viss kvalificerad effekt för skyddsintresset omfattas av straffansvar. Med hänsyn härtill kan de gärningar som är avsedda att träffas av straffbestämmelsen i grun- den sägas vara av allvarligt slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft9"&gt;Det är tydligt att straffbestämmelsens utformning innebär att den kan omfatta gärningar av vitt skilda slag och svårhet. I sina värsta former kan brottsligheten leda till mycket svåra konsekven- ser för den aktuella insatsen. Ett uppenbarande av en känslig upp- gift kan riskera människoliv och orsaka stor förstörelse. Det kan också leda till att hela eller delar av insatsen inte alls kan genomfö- ras eller inte kan genomföras som planerat. För straffansvar krävs som minst att det är fråga om en gärning som kan innebära ett all- varligt men för insatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Det ovan anförda innebär enligt vår mening att straffskalan bör vara förhållandevis sträng för att spegla att det finns anledning att se allvarligt på den aktuella brottstypen. Vidare bör straffskalan ha en tillräcklig spännvidd för att medge en nyanserad och differentie- rad straffmätning och innebära att ett straff som motsvarar brottets svårhet i alla fall kan dömas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att brottet bör styras av en straff- skala som föreskriver fängelse i högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft18"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_541"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Grovt brott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Som redan angetts kan straffbestämmelsen i vissa fall avse gär- ningar av mycket allvarligt slag och som kan ge upphov till mycket svåra konsekvenser. I värsta fall kan en gärning innebära att syftet med insatsen omintetgörs och att den inte alls kan genomföras som planerat. Ett uppenbarande av känsliga uppgifter kan, utöver mate- riella skador, innebära att människor dör eller kommer till skada. Det kan också kraftigt begränsa eller försämra möjligheterna att åstadkomma fred och säkerhet i det aktuella insatsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Det är enligt vår uppfattning viktigt att det finns möjligheter att vid straffvärdebedömningen beakta samtliga omständigheter i det enskilda fallet och att anpassa straffet efter brottets svårhet. Ett allvarligare brott ska straffas strängare än ett lindrigare brott. Det är också viktigt att de straff som kan dömas ut för gärningar av det allvarligaste slaget uppfattas som adekvata och rimliga i förhållande till brottets allvar och till de straff som kan dömas ut för andra lika allvarliga brott. Med hänsyn härtill anser vi att det bör finnas utrymme att bedöma ett brott som grovt och att en särskild straff- skala då bör gälla som föreskriver fängelse i lägst två år och i högst åtta år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft9"&gt;Vid bedömningen av om ett brott ska anses som grovt bör sär- skilt beaktas vilka konsekvenser gärningen kan ge upphov till samt uppgifternas art och omfattning. Även i nu aktuellt avseende bör straffbestämmelsen utformas med spioneribestämmelsen som före- bild. De omständigheter som enligt 19 kap. 6 § särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett spioneri är grovt bör som utgångs- punkt även beaktas vid bedömningen av rubriceringen av ett utlandsspioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Till skillnad från vad som gäller vid spioneri bör det dock inte anges i bestämmelsen för grovt utlandsspioneri att det särskilt ska beaktas om gärningen var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig. En internationell militär insats sker i regel i en miljö som påminner om en krigssituation eller i vart fall är starkt präglad av konflikter, vilket bl.a. innebär att den är för- enad med särskilda risker för de personer som deltar i den. Det förhållandet har vi tagit hänsyn till vid utformningen av den före- slagna straffbestämmelsen för utlandsspioneri. Graden av farlighet, risker och övriga förhållanden på platsen för den internationella insatsen kan naturligtvis variera och påverka bedömningen av ett brotts straffvärde. Att på samma sätt som i 6 § ange att det vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft18"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_542"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395542x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;rubriceringen av ett brott särskilt ska beaktas om gärningen varit av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig är dock varken lämpligt eller motiverat, med hänsyn till de förhållan- den som i allmänhet råder vid en internationell militär insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Däremot bör det enligt vår uppfattning tillmätas särskild bety- delse om gärningen inneburit fara för människors liv eller hälsa. Som framgått kan ett utlandsspioneri, med hänsyn till de risker som en internationell militär insats i allmänhet är förenad med, i värsta fall medföra att personer mister livet eller skadas. Enligt vår bedömning är den risk för människors liv och hälsa som en gärning innebär, eller kan innebära, en omständighet av stor betydelse vid bedömningen av ett brotts svårhet och något som särskilt bör beaktas vid brottets rubricering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.9.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Svensk jurisdiktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;För straffbestämmelsens tillämplighet saknar det betydelse om gärningen har skett i Sverige eller utomlands. Det kan dock antas att en brottslig gärning inte sällan sker utanför Sveriges gränser och det finns därför anledning att överväga i vilken utsträckning svensk lag är tillämplig i en sådan situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Allmänt om svensk straffrättslig jurisdiktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Enligt svenska straffrättsliga jurisdiktionsregler är huvudregeln att svensk domstol inte är behörig att döma över brott som har begåtts utanför Sverige, om gärningen är fri från ansvar enligt lagen i det land där den har begåtts.&lt;SPAN class="ft88"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Med andra ord gäller som utgångspunkt ett krav på s.k. dubbel straffbarhet (se 2 kap. 2 § brottsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Från denna huvudregel finns ett antal undantag, vilka framgår av olika bestämmelser i 2 kap. brottsbalken. Till exempel anges i 2 kap. 3 § att det utan hänsyn till kravet på dubbel straffbarhet ska dömas till ansvar enligt svensk lag och vid svensk domstol för brott som begåtts utom riket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Ett brott anses i allmänhet begånget där den brottsliga handlingen företogs, se 2 kap. 4 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft18"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_543"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p656 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;om brottet begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig eller om det begåtts av någon annan på ett sådant område och avdel- ningen befann sig där för annat ändamål än övning (punkt 2),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;om brottet begåtts vid tjänstgöring utom riket av någon som är anställd i Försvarsmakten och tjänstgör i en internationell mili- tär insats eller som tillhör Polisens utlandsstyrka (punkt 3),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;om brottet förövats mot Sverige, svensk kommun eller annan menighet eller svensk allmän inrättning (punkt 4),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;om det lindrigaste straff som i svensk lag är stadgat för brottet är fängelse i fyra år eller däröver (punkt 7).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft9"&gt;En annan huvudregel är att det krävs ett särskilt förordnande om åtal från regeringen för ett brott som har förövats utom riket (2 kap. 5 §). Ett åtalsförordnande krävs dock inte när det är fråga om brott som omfattas av 2 kap. 3 § 3 eller om brott förövat av svensk, dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare mot svenskt intresse (se 2 kap. 5 § 3 och 6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft40"&gt;I sammanhanget kan även nämnas att Utredningen om svenskt rättsväsende i internationellt uppdrag har föreslagit en utvidgning av den svenska jurisdiktionen och att det ska införas fler undantag från kravet på dubbel straffbarhet (se SOU 2009:76). Utredningens förslag innebär att 2 kap. 3 § ska tillföras en ny punkt, 3 b, som tar sikte på brott begångna vid tjänstgöring utom riket av svensk med- borgare eller utlänning med hemvist i Sverige som deltar i ett inter- nationellt uppdrag som Sverige tar del i. Betänkandet har remitte- rats och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft12"&gt;Överväganden och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft40"&gt;Av redovisningen ovan framgår att samtliga anställda i Försvars- makten som tjänstgör i en internationell militär insats samt de som tillhör Polisens utlandsstyrka kan lagföras i Sverige, utan hänsyn till kravet på dubbel straffbarhet. Enligt 2 kap. 3 § 4 gäller inte heller kravet på dubbel straffbarhet vid brott som har förövats mot Sve- rige. Bestämmelsen ger uttryck för den s.k. statsskyddsprincipen. Enligt förarbetena innefattar uttrycket ”förövat mot Sverige” brott som omedelbart riktar sig mot ett sådant intresse beträffande vilket den svenska staten uppfattas som bärare, t.ex. brott mot svenska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft18"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_544"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395544x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p660 ft9"&gt;statens yttre eller inre säkerhet eller dess offentliga myndigheter.&lt;SPAN class="ft48"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Statsskyddsprincipen torde inte sällan kunna tillämpas vid brotts- lighet enligt 19 kap. brottsbalken som sker utomlands. Detsamma torde i vissa fall gälla även för brott enligt den nu aktuella straffbe- stämmelsen. Härtill kommer att en utvidgning av undantagen från kravet på dubbel straffbarhet har föreslagits och är under rege- ringens överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Sammantaget anser vi att det saknas skäl för oss att föreslå några ändringar i 2 kap. brottsbalken med anledning av vårt förslag till ny straffbestämmelse om utlandsspioneri. Den nuvarande regleringen kan antas innebära tillräckliga möjligheter till lagföring av brott för att straffbestämmelsen ska kunna sägas vara effektiv och ändamåls- enlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;En kriminalisering av förfaranden som sker utan direkt uppsåt eller av grov oaktsamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Straffbestämmelserna i 19 kap. &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; §§ förändras så att en gärning som uppfyller de objektiva rekvisiten för utlands- spioneri men som sker utan syfte att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda, eller som sker av grov oaktsamhet, kan föranleda straffansvar för obehörig befattning med hemlig uppgift eller för vårdslöshet med hemlig uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft10"&gt;Enligt vårt förslag ska straffansvar för utlandsspioneri förutsätta direkt uppsåt hos gärningsmannen. Även gärningar som sker utan sådant uppsåt eller av grov oaktsamhet är emellertid klandervärda och bör omfattas av det straffbara området. Det är enligt vår upp- fattning rimligt att i detta avseende behandla brottet utlandsspio- neri på samma sätt som spioneribrottet. I enlighet med vad som gäller vid spioneri bör därför en gärning som uppfyller de objektiva rekvisiten för utlandsspioneri men som sker utan syfte att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda straffas som obe- hörig befattning med hemlig uppgift och, när det sker av grov oakt- samhet, som vårdslöshet med hemlig uppgift. Vi återkommer i kapitel 8 till frågan om den lagtekniska lösningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Berggren m.fl., Brottsbalken, En kommentar [Zeteo november 2012], kommentaren till 2 kap. 3 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft18"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_545"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395545x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p665 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Straffansvar vid försök, förberedelse, stämpling och oaktsam medverkan till brott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i 19 kap. 14 och 15 §§ om straff- ansvar vid försök, förberedelse, stämpling och oaktsam medver- kan till brott ska, i samma utsträckning som gäller för spioneri, göras tillämpliga vid utlandsspioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft9"&gt;I 19 kap. 14 § första stycket regleras i vilka fall det är straffbart att göra sig skyldig till försök, förberedelse eller stämpling till brott enligt 19 kap. brottsbalken. Bestämmelsen omfattar bl.a. spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift och olovlig underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft8"&gt;I 14 § andra stycket föreskrivs att den som underlåter att avslöja vissa brott enligt 19 kap., däribland spioneri och grov obehörig befatt- ning med hemlig uppgift, ska dömas till ansvar enligt vad som sägs i 23 kap. För straffansvar krävs att underlåtenheten är uppsåtlig. Däremot krävs inte uppsåt med hänsyn till det förestående huvudbrottet.&lt;SPAN class="ft88"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Av 15 § följer att straffansvar även kan komma ifråga för den, som med hänsyn till vad som är känt för honom eller henne, på grund av meddelad varning eller annars hade bort inse att vissa brott i 19 kap. var ”å färde”. I ett sådant fall ska dömas för med- hjälp till brott. Det svåraste straffet som får dömas ut är fängelse i två år. Bland annat spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift omfattas av bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft40"&gt;Enligt vår bedömning är det rimligt och lämpligt att nu nämnda bestämmelser görs tillämpliga även när det är fråga om utlands- spioneri, grovt utlandspioneri eller en befattning med uppgift som avses i 5 a §, vilken uppfyller kraven på straffansvar för grov obehö- rig befattning med hemlig uppgift. Det är också i dessa fall fråga om allvarlig brottslighet som riktar sig mot ett skyddsintresse av stor betydelse, vilket motiverar en effektiv strafflagstiftning och goda möjligheter att motverka skada. Det framstår vidare som logiskt och konsekvent att brott av nu aktuellt slag kriminaliseras i samma utsträckning som andra jämförbara brott i 19 kap. brottsbalken. Sammantaget anser vi således att det finns skäl för att låta det straffbara området omfatta även försök, förberedelse och stämpling till nämnda brott liksom oaktsam medverkan till sådana brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Berggren m.fl., Brottsbalken, En kommentar [Zeteo december 2012], kommentaren till 19 kap. 14 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft18"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_546"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395546x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p669 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Möjligheten att använda tvångsmedel vid utlandsspioneri&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och i lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott görs tillämpliga även vid uppsåtliga fall av nu aktuell brotts- lighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Med hänsyn till brottslighetens natur och allvar, och intresset av en effektiv och ändamålsenlig straffrätts- lig reglering, bör det finnas samma möjligheter att tillgripa hemliga tvångsmedel vid misstanke om ett uppsåtligt brott av nu aktuellt slag som vid andra jämförbara brott i 19 kap. brotts- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft9"&gt;Våra förslag innebär att nya brott införs i brottsbalken. Som fram- gått motiveras kriminaliseringen av hänsyn till Sveriges säkerhet och avser att skydda en internationell militär insats som Sverige deltar i. Med hänsyn till brottslighetens natur och allvar bör det enligt vår uppfattning finnas samma möjligheter att använda tvångsmedel vid misstanke om dessa brott som när det gäller andra jämförbara brott i 19 kap. brottsbalken, t.ex. spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift eller andra former av olovlig under- rättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Brottstyperna är typiskt sett svårutredda. Det finns därför behov av att kunna tillgripa tvångsmedel för att möjliggöra utred- ning och lagföring av brotten samt för att förebygga att de kommer till stånd. Vidare väger intresset av att skydda Sveriges säkerhet, och en internationell insats som Sverige deltar i, tungt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att brottens allvar, kravet på en effektiv strafflagstiftning och behovet av de aktuella tvångsmedlen uppväger det integritetsintrång som tvångsmedlen kan medföra för en enskild. Enligt vår bedömning finns det därför skäl att utvidga tillämpningsområdet för bestämmelserna i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och i lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott till att omfatta även uppsåtliga fall av brottslighet av nu aktuellt slag, dvs. vid utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och den form av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft18"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_547"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395547x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p673 ft9"&gt;grov obehörig befattning med hemlig uppgift som avser sådan upp- gift som anges i 5 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft40"&gt;Vårt ställningstagande sker utifrån den nuvarande regleringen för tvångsmedelsanvändning och innebär att vi anser att det – med utgångspunkt i den regleringen – är rimligt att samma möjligheter att vidta tvångsmedel gäller vid utlandsspioneri som vid spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Konsekvenser för yttrande- och informationsfriheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i 7 kap. 3 och 4 §§ TF och 5 kap. 3 § YGL ändras så att de även blir tillämpliga vid gärningar som omfattas av den förslagna kriminaliseringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Våra förslag innebär att vissa former av infor- mationsspridning kriminaliseras och därmed en begränsning av yttrande- och informationsfriheten. Begränsningen är godtagbar med hänsyn till de starka intressen som bär upp kriminali- seringen och till avgränsningen av det straffbara området. Med hänsyn till vikten av det aktuella skyddsintresset, den inter- nationella insatsen, och för att uppnå en logisk och konsekvent reglering, bör gärningar som träffas av straffbestämmelserna även undantas från tryck- och yttrandefriheten och utgöra tryckfrihetsbrott respektive brott enligt 7 kap. 3 § tryckfrihets- förordningen (TF) eller yttrandefrihetsbrott enligt 5 kap. 1 § YGL eller brott enligt 5 kap. 3 § YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Kriminaliseringen innebär en godtagbar begränsning av yttrande- och informationsfriheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft10"&gt;I avsnitt 6.7 har vi angett att det enligt vår bedömning finns goda skäl för en kriminalisering som innebär vissa begränsningar av ytt- rande- och informationsfriheten. Vi återkommer nu till frågan om vilka konsekvenser vårt förslag kan få för yttrande- och informa- tionsfriheten, med hänsyn till straffbestämmelsens utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft38"&gt;Den föreslagna straffbestämmelsen innebär en kriminalisering av vissa förfaranden som innefattar yttranden eller informations- spridning. Den innebär alltså en begränsning av den grundlags-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft18"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_548"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395548x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;skyddade yttrande- och informationsfriheten, eller i vart fall att straffrättsliga konsekvenser kan följa för den som på visst sätt missbrukar dessa friheter.&lt;SPAN class="ft48"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Som vi tidigare har angett anser vi att det allmänt sett finns tillräckliga skäl för en straffrättslig reglering som medför sådana konsekvenser. Vi har utformat straffbestäm- melsen med hänsyn till att begränsningen av yttrande- och infor- mationsfriheten bör vara så liten som möjligt och inskränkas till vad som är nödvändigt med hänsyn till straffbestämmelsens skyddsintresse. Enligt vår bedömning uppfyller den straffrättsliga reglering som vi föreslår det kravet. Vi anser att förslagen innebär en väl avvägd kriminalisering med hänsyn till de motstående intres- sen som gör sig gällande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;En ändring bör ske av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft12"&gt;Allmänt om tryck- och yttrandefriheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Genom bestämmelsen i 2 kap. 1 § andra stycket regeringsformen (RF) görs det ett viktigt undantag från RF:s regelsystem. Där anges att beträffande tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i radioprogram, television och liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt i tekniska upptagningar gäller vad som föreskrivs i TF och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Yttrandefriheten i de här fallen regleras alltså i dessa grundlagar och inte i RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Tryckfriheten kan således sägas utgöra en del av yttrandefri- heten som är särskilt reglerad i TF. Motsvarande reglering finns i YGL för olika former av tekniska upptagningar. I TF och YGL läggs ett mycket detaljerat skyddssystem för tryck- och yttrande- friheten fast. Systemet vilar på ett antal grundprinciper som syftar till att ge ett särskilt starkt skydd för tryckta skrifter och vissa andra medieformer. En viktig komponent i skyddet är också att inga andra begränsningar i tryck- och yttrandefriheten får göras än de som följer av de två grundlagarna. Begränsningar av det slaget förutsätter alltså grundlagsändring. Det innebär en tydlig skillnad mot regleringen i RF enligt vilken yttrandefriheten kan inskränkas genom vanlig lag om det sker inom de ramar som anges i 2 kap. 20– 23 §§ RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Jfr Nerep och Bernitz, En orientering i tryck- och yttrandefrihet, 4:e upplagan, 2009, s. 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_549"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395549x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p508 ft9"&gt;I det följande redogörs enbart för innehållet i TF. Eftersom regleringen i TF och YGL överensstämmer äger redovisningen emellertid även giltighet i fråga om yttranden som omfattas av den senare grundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft12"&gt;Ensamansvar med meddelarskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Principen om ensamansvar &lt;/SPAN&gt;utgör ett av tryckfrihetens grundfunda- ment. Den innebär att bara en person kan hållas straffrättsligt ansvarig för innehållet i en framställning som omfattas av TF. Vem som ansvarar för brott pekas ut i 8 kap. TF. En konsekvens av ensamansvaret är att det saknas utrymme för att hålla någon ansva- rig för medverkan till brott.&lt;SPAN class="ft48"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;Utöver reglerna om ensamansvar för tryckfrihetsbrott innehål- ler TF också regler som uttryckligen skyddar den som medverkat vid tillkomsten av en grundlagsskyddad framställning. Bestämmel- serna om meddelarfrihet och anskaffarfrihet är sådana regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft46"&gt;Principerna om meddelarfrihet och anskaffarfrihet &lt;SPAN class="ft8"&gt;samt rätten till anonymitet och efterforskningsförbudet utgör tillsammans med- delarskyddet. Dessa principer hänger nära samman med principen om ensamansvar. Sett från meddelarens synpunkt innebär ensam- ansvaret och meddelarfriheten straffrihet för honom eller henne. Sett från mediernas synpunkt är rätten till anonymitet och efter- forskningsförbudet av grundläggande betydelse för deras möjlighet att få tillgång till uppgifter och därmed för möjligheten att bedriva publicistisk verksamhet över huvud taget. Meddelarfriheten är också ett viktigt inslag i den reglering som avser att förverkliga offentlighetsprincipen. Den innebär att det i viss utsträckning är straffritt att lämna normalt sekretessbelagda uppgifter för publicering.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Den grundläggande bestämmelsen om meddelarfrihet finns i 1 kap. 1 § tredje stycket TF där det anges att det ska stå var och en fritt att, i alla de fall då annat inte föreskrivs i TF, meddela uppgif- ter och underrättelser i vad ämne som helst för offentliggörande i tryckt skrift. Meddelarfriheten gäller i princip oberoende av om meddelandet publiceras. Det är alltså tillräckligt att meddelarens syfte är att offentliggörande ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft40"&gt;I 1 kap. 1 § fjärde stycket TF finns regler om anskaffarfrihet. De innebär att var och en har rätt att, om inte annat följer av TF, anskaffa uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SOU 2012:55 s. 157.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;SOU 2001:28 s. 460 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_550"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395550x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;offentliggöra dem i ett grundlagsskyddat medium eller för att lämna ett meddelande enligt bestämmelsen om meddelarfrihet. Anskaffarfriheten gäller alltså för publicister och meddelare. Även här krävs ett publiceringssyfte för att anskaffandet ska vara tillåtet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft12"&gt;Tryckfrihetsbrotten och TF:s exklusivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Tryckfriheten är inte total. Missbruk av tryckfriheten kan bestraf- fas enligt särskilda bestämmelser i TF. Den s.k. &lt;SPAN class="ft44"&gt;exklusivitetsprinci- pen &lt;/SPAN&gt;innebär att straff och andra sanktioner i anledning av innehållet i tryckt skrift inte får utmätas annat än enligt TF och i den proces- suella ordning som TF föreskriver (se 1 kap. 3 § TF). Ett ingri- pande på grund av innehållet i yttranden som omfattas av TF får ske bara om tryckfrihetsbrott föreligger, dvs. om gärningen upptas i brottskatalogen i TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Vad som är ”missbruk” bestäms utifrån innebörden av och syf- tet med tryckfriheten så som det anges i 1 kap. 1 § TF. Kortfattat kan sägas att tryckfrihetens syfte är att säkerställa ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. All användning av de grundlagsskyddade medierna omfattas alltså inte av TF:s exklusi- vitet. Till exempel faller ett meddelande som upptas i en tryckt skrift som ett led i ett bedrägeribrott utanför det grundlagsskyd- dade området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Den användning som omfattas brukar anges falla inom TF:s &lt;SPAN class="ft55"&gt;materiella tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt;, till skillnad från det &lt;SPAN class="ft55"&gt;formella tillämp- ningsområdet. &lt;/SPAN&gt;Förfaranden som faller inom det materiella tillämp- ningsområdet men som anses otillåten upptas som tryckfrihets- brott i TF:s brottskatalog. Övrig användning som faller inom det materiella tillämpningsområdet kan inte bestraffas eftersom exklu- sivitetsprincipen innebär att det endast får ske i de fall som anges i grundlagen. Användning som faller utanför det materiella tillämp- ningsområdet kan emellertid lagföras enligt vanlig lag.&lt;SPAN class="ft84"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft40"&gt;För tryckfrihetsbrott gäller &lt;SPAN class="ft51"&gt;principen om dubbel kriminalisering&lt;/SPAN&gt;. Det innebär att tryckfrihetsbrott förutsätter att brottet i fråga är kriminaliserat både enligt TF och enligt allmän lag. TF innehåller en uppräkning av de gärningar som utgör tryckfrihetsbrott när de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag (7 kap. 4 §). Här kan bl.a. nämnas ett antal olika brott mot rikets säkerhet (t.ex. högförräderi och spioneri), uppvigling, hets mot folkgrupp, ärekränk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;SOU 2001:28 s. 407 f. Jfr NJA 1999 s. 275.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_551"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;ningsbrott (dvs. förtal och förolämpning) samt flera brott som innefattar hot i olika avseenden (olaga hot och hot mot tjänsteman samt övergrepp i rättssak).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Till tryckfrihetsbrotten hör även vissa gärningar som innebär att själva publiceringen utgör ett otillåtet offentliggörande av hemliga handlingar, ett uppsåtligt åsidosättande av viss kvalificerad sekre- tess och – vid krig eller omedelbar krigsfara – brott mot rikets säkerhet (7 kap. 5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft12"&gt;Brotten i 7 kap. 3 § TF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft10"&gt;Inte heller meddelar- och anskaffarfriheterna är absoluta. I 7 kap. 3 § TF anges de undantagsfall då en meddelare eller annan med- verkande till en grundlagsskyddad framställning kan hållas straff- rättsligt ansvarig för sin medverkan. Bestämmelserna avser dels den som lämnar meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket TF, d.v.s. den man normalt brukar beteckna som meddelare, dels den som, utan att svara enligt de särskilda ansvarighetsreglerna om ensam- ansvar i 8 kap. TF, medverkar till framställning som är avsedd att införas i tryckt skrift som författare eller annan upphovsman eller som utgivare. Bestämmelsen innebär att de tre fall som där anges undantas från TF:s tillämpningsområde och att regler i vanlig lag i stället ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;De tre situationerna räknas upp under olika punkter i bestäm- melsens första stycke. &lt;SPAN class="ft44"&gt;Punkten 1 &lt;/SPAN&gt;upptar det fallet att den medver- kande gör sig skyldig till högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförrä- deri, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott. &lt;SPAN class="ft44"&gt;Punkten 2 &lt;/SPAN&gt;upptar det fallet att den medverkande gör sig skyldig till uppsåtligt oriktigt utlämnande av allmän handling som inte är tillgänglig för var och en eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande. Bestämmelsen knyter an till reglerna om allmänna handlingar i 2 kap. TF och till offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Den til- lämpliga straffbestämmelsen är 20 kap. 3 § brottsbalken om brott mot tystnadsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Punkten 3 &lt;/SPAN&gt;avser att den medverkande gör sig skyldig till uppsåt- ligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i särskild lag. Bestämmelsen motsvarar 20 kap. 3 § brottsbalken, till den del denna inte täcks av andra punkten. Det som framför allt skiljer tredje punkten från andra punkten är att bara vissa tystnadsplikts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft18"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_552"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395552x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;brott avses, nämligen de som bryter s.k. kvalificerad sekretess. Brytande av annan sekretess, utan att sekretessbelagd handling utlämnas, omfattas av meddelarfriheten och är därvid straffri.&lt;SPAN class="ft48"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft38"&gt;När det gäller ansvar för anskaffare sägs i 7 kap. 3 § andra stycket TF att om den som anskaffar uppgift eller underrättelse i syfte att offentliggöra dem i grundlagsskyddat medium därigenom gör sig skyldig till brott som avses i bestämmelsens första stycke första punkten, d.v.s. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, ska ansvarsregler i vanlig lag, d.v.s. brottsbalken, tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft12"&gt;Överväganden och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Utlandsspioneri, och anslutande brott som omfattas av våra förslag, kan begås i ett grundlagsskyddat medium och därmed falla inom TF:s och YGL:s tillämpningsområden (såväl formellt som materi- ellt). Det innebär att ett förfarande som uppfyller rekvisiten för straffansvar i vissa fall och i vissa former kan ske utan risk för straffansvar om brotten inte även omfattas av regleringen i TF och YGL. Frågan är därför om det finns skäl för en ändring även av grundlagarna, vilket skulle innebära en ytterligare inskränkning av yttrande- och informationsfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Den föreslagna kriminaliseringen tar sikte på allvarlig brottslig- het som kan hota ett skyddsintresse av stor vikt, den internatio- nella insatsen och ytterst Sveriges säkerhet. Som ovan har angetts innebär kriminaliseringen en väl avgränsad straffrättslig reglering som enbart träffar straffvärda förfaranden som i värsta fall kan leda till mycket svåra konsekvenser för den internationella insatsen och för svenska intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft40"&gt;Som framgått ovan utgör spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift tryckfrihets- brott enligt 7 kap. 4 § TF. Det innebär att den som omfattas av ensamansvaret kan dömas till ansvar för en sådan gärning om den begås i tryckt skrift (enligt den ordning som föreskrivs i TF). Spio- neri, grovt spioneri och grov obehörig befattning med hemlig upp- gift omfattas också av 7 kap. 3 §, vilket innebär att meddelar- och anskaffarfriheten inte gäller i dessa fall. Lagstiftaren har alltså ansett att kriminaliseringen i dessa fall har så starka skäl för sig och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Rättsdatabasen Karnov, december 2012, kommentaren till 7 kap. 3 § TF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_553"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395553x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En särskild straffbestämmelse för spioneri …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;att ett offentliggörande av uppgifter som omfattas av straffbe- stämmelserna kan innebära sådan skada att tryck- och yttrande- friheten får vika för att tillgodose ändamålet med den straffrättsliga regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft10"&gt;Trots att det omedelbara skyddsintresset för nu aktuella straff- bestämmelser inte är Sveriges säkerhet, och att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; har en annan utformning än i spioneribestämmelsen, anser vi att det finns skäl att i detta avseende jämställa brottsligheten med nämnda brott i 19 kap. brottsbalken. Som framhållits är det fråga om allvar- lig brottslighet och ett mycket angeläget skyddsintresse. En sådan reglering ter sig också logisk och konsekvent.&lt;SPAN class="ft84"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Eftersom det är fråga om ett nytt brott är det svårt att bedöma det praktiska behovet av en sådan reglering. Enligt vår bedömning är det emellertid inte osannolikt att en främmande makt eller sam- manslutning skulle kunna utnyttja den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten för att komma över uppgifter som omfattas av den föreslagna kriminaliseringen. Med hänsyn till det angelägna i att undvika de konsekvenser som brottsligheten kan ge upphov till är det enligt vår mening tillräckligt att det finns en sådan risk för att en reglering som innebär att brotten undantas från tryckfriheten samt från meddelar- och anskaffarfriheten ska anses motiverad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att det finns övervägande skäl för en begränsning av tryck- och yttrandefriheten i nu aktuella fall och att en ändring bör ske av bestämmelserna i 7 kap. &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; §§ TF och motsvarande bestämmelser i YGL så att även utlandsspioneri och sådana gärningar som sker utan syfte att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda, eller som sker av grov oaktsamhet, omfattas av regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Jfr NJA II 2002 s. 521 om regeringens skäl för att införa olaga hot i TF:s brottskatalog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_554"&gt;


&lt;P class="p691 ft120"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft8"&gt;Utredningens uppdrag består bl.a. i att analysera om den nuvarande lagstiftningen är ändamålsenlig och ger ett tillräckligt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet som riktas mot svenska intressen. I direktiven anges särskilt att utredningen ska klargöra om det finns behov av förändring av den straffrättsliga regleringen beträffande främmande makts dolda underrättelseverksamhet som bedrivs med hemliga och konspirativa metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft9"&gt;Om utredningen kommer fram till att det finns behov av för- ändringar ska det enligt direktiven särskilt övervägas om det är möjligt att utforma en väl avgränsad och effektiv lagstiftning som tar i beaktande alla de motstående intressen som kan finnas, där- ibland yttrande- och informationsfrihet. I direktiven anges att en given utgångspunkt är att den underrättelseverksamhet som av andra stater bedrivs legitimt eller som öppet deklarerats för svenska myndigheter inte ska påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft9"&gt;Utredningens bedömning av om och i vilken omfattning en för- ändring av straffansvaret är lämplig och motiverad ska göras med beaktande av om åtgärder som inte är av straffrättslig natur kan antas få motsvarande effekt. Om så bedöms vara fallet ska utred- ningen föreslå sådana åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft18"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_555"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Begreppet otillåten underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft40"&gt;I det följande används i olika sammanhang begreppet otillåten under- rättelseverksamhet. Med uttrycket avses här dels underrättelseverk- samhet som är olaglig enligt nuvarande straffbestämmelser, dels underrättelseverksamhet som i dag faller utanför det straffbara området men som är oönskad och sker dolt eller i förening med olika konspirativa metoder (se nedan avsnitt 7.4&lt;SPAN class="ft38"&gt;)&lt;/SPAN&gt;. Det är alltså fråga om annat än sådan underrättelseverksamhet som bedrivs legi- timt och som öppet deklarerats för svenska myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Påtalade brister i den straffrättsliga regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft38"&gt;Utredningsuppdraget grundar sig i vad som har påtalats av Säker- hetspolisen, i samråd med Åklagarmyndigheten, om behovet av förändringar av lagstiftningen. I följande avsnitt redovisas dels vad som anges i direktiven om bakgrunden till ett eventuellt för- ändringsbehov, dels vad Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Åklagarmyndigheten har redovisat inför utredningen om problem och brister förknippade med den nuvarande ordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Direktiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;I direktiven anges att dold underrättelseverksamhet som bedrivs med hemliga och konspirativa metoder enligt Säkerhetspolisen utgör en fara i sig för rikets säkerhet och att detta gäller oavsett om verksamheten avser inhämtande av känsliga uppgifter eller inte. Det klandervärda är den metod, den s.k. kultiveringen, som underrättel- seofficerarna använder sig av vid värvningen av en uppgiftslämnare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft40"&gt;Underrättelseofficerens avsikt är som regel att i ett senare skede kunna använda metoden vid överlämnande av känslig information. Trots att både spioneri och olovlig underrättelseverksamhet är straffbelagt på &lt;NOBR&gt;försöks-,&lt;/NOBR&gt; stämplings- och förberedelsestadiet är den nuvarande lagstiftningen, enligt Säkerhetspolisen, otillräcklig. Problemet består i att det kan vara svårt att avgöra mot vilka intres- sen som den misstänkta verksamheten i första hand riktas samt att bedöma om verksamheten har medfört sådant men som krävs enligt spioneribestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft18"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_556"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p699 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;7.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Säkerhetspolisens, Försvarsmaktens och Åklagarmyndighetens behovs- och problembeskrivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Otillåten underrättelseverksamhet syftar till att komma över upp- gifter av sådant slag att det kan skada grundläggande svenska intressen om främmande makt får tillgång till dem. Om målet för den otillåtna underrättelseverksamheten uppnås innebär det i regel att ett fullbordat brott begås, i första hand spioneri. I en sådan situ- ation – när uppgifterna har kommit främmande makt tillhanda – har ofta stor och irreparabel skada uppstått. Det är därför av stor vikt att det finns goda möjligheter att ingripa mot en otillåten underrättelseverksamhet i ett tidigare skede dvs. innan den åsyftade brottsplanen har genomförts och skada har uppstått. Det kan dock redan här anmärkas att även om det införs en möjlighet att ingripa i ett tidigare skede än för närvarande så kommer verksamheten i regel att ha pågått under lång tid innan den kommer till myndig- heternas kännedom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft9"&gt;Enligt Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Åklagarmyndig- heten ger den nuvarande lagstiftningen inte tillräckliga möjligheter att förhindra eller begränsa skadeverkningarna av otillåten under- rättelseverksamhet. Det sammanhänger med att lagstiftningen inte är anpassad till hur den otillåtna underrättelseverksamheten i prak- tiken bedrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft12"&gt;Den otillåtna underrättelseverksamhetens särskilda former&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Den tillåtna underrättelseverksamheten kännetecknas av att den sker öppet och i naturliga former. Omvänt är det kännetecknande för den otillåtna underrättelseverksamheten att den sker dolt och med s.k. konspirativa metoder. Begreppet konspirativa metoder kan inrymma många olika slags förfaranden. I detta sammanhang syftar åtgärderna i allt väsentligt till att dölja redan pågående informationshantering eller skapa förutsättningar för densamma (jfr nedan avsnitt 7.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft38"&gt;Åtgärder kan vidtas för att dölja själva existensen av informa- tionshanteringen, t.ex. genom hemliga möten mellan aktörerna. I andra fall sker mötena öppet men de uppgifter som överlämnas hemlighålls genom att de överlämnas i krypterad form. Ett exempel på åtgärder som syftar till att skapa förutsättningar för otillåten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft18"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_557"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p618 ft40"&gt;underrättelseverksamhet är när en person kartläggs och approcheras av en underrättelseofficer för att i ett senare skede värvas till agent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft12"&gt;Aktörerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft8"&gt;I allmänhet omfattar den otillåtna underrättelseverksamhet som nu är aktuell en eller flera underrättelseofficerare som företräder en främ- mande makt. Officerarna handleder personer (agenter/spioner) som i sin tur utför olika uppgifter åt underrättelsetjänsten. Det kan vara fråga om att inhämta eller bearbeta information eller att möjliggöra sådana åtgärder. Underrättelseverksamheten kan också bestå i att underrättelseofficeren själv inhämtar eftersökt information. De inblandade personerna använder sig i regel av olika konspirativa metoder. Generellt kan sägas att aktörerna har ett högt säkerhets- medvetande och att verksamheten präglas av långvariga och lågfrekventa kontakter mellan uppdragsgivare och uppdragstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Underrättelseofficeren är inte alltid placerad i Sverige utan kan handleda en eller flera agenter från sitt hemland. I vissa fall leds agenterna från Sverige och från ett annat land. Mötena mellan agent och underrättelseofficer kan också äga rum i tredje land vilket blir allt vanligare genom den ökade friheten att röra sig fritt mellan olika länder (t.ex. inom Schengenområdet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;Närmare om lagstiftningens problem och brister&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;Säkerhetspolisen har kunnat iaktta hur vissa främmande staters underrättelsetjänster bedriver dold underrättelseverksamhet med konspirativa metoder. I ett antal av dessa fall har det inte gått att visa vilken information som har hanterats eller som man avsett att hantera. Åklagare har då gjort bedömningen att det saknas tillräck- lig bevisning för att kunna styrka att ett brott har begåtts med hänsyn till det men som krävs för att gärningen ska vara att bedöma som spioneri enligt 19 kap. 5 § brottsbalken eller som olovlig underrättelseverksamhet enligt 10 § första stycket. Inte heller har det ansetts möjligt att visa att det varit fråga om företagsspioneri enligt bestämmelserna i lagen (1990:409) om företagshemligheter eller flyktingspionage enligt 19 kap. 10 § andra stycket brotts- balken. Det har inte bedömts som möjligt att åtala gärningarna som förberedelse eller stämpling till brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft18"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_558"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft9"&gt;Utöver de juridiska svårigheterna har Säkerhetspolisen och För- svarsmakten förklarat att det inte alltid är praktiskt möjligt att skaffa kännedom om vilka uppgifter som har hanterats. Som exempel har angetts att informationen kan utväxlas i krypterad form och att myndigheterna inte lyckas dekryptera innehållet. I andra fall kan uppgifterna finnas på ett elektroniskt medium som är självraderande. Det betyder att informationen försvinner från informationsbäraren efter en viss tid. Om myndigheterna inte dessförinnan har kommit åt den är det omöjligt att veta vilka upp- gifter som har hanterats (jfr avsnitt 7.4.3 nedan angående fallet Wennerström och de filmrullar som påträffades i hans bostad).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft40"&gt;En straffbestämmelse som tar sikte på konspirativt beteende skulle enligt Säkerhetspolisens bedömning medföra avsevärt bättre möjligheter att förebygga brott och därmed ge ett effektivare skydd för Sveriges säkerhet, svensk demokrati och svenska intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Innebörden av dold underrättelseverksamhet som sker med hemliga eller konspirativa metoder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft38"&gt;I följande avsnitt lämnas en beskrivning av vad utredningen avser med dold underrättelseverksamhet som sker med hemliga eller konspirativa metoder. Beskrivningen tar sin utgångspunkt i den redogörelse som framförallt Säkerhetspolisen och Försvarsmakten har lämnat för hur dold underrättelseverksamhet sker i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Vad innebär konspirativa metoder och konspirativt beteende?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;Enligt ordboken avses med konspiration ett hemligt samarbete, vanligen i illasinnat eller dunkelt syfte. Synonyma uttryck är sam- mansvärjning eller komplott. Den som konspirerar deltar således i en sammansvärjning eller komplott. Med metod avses ett plan- mässigt tillvägagångssätt, vanligtvis för att uppnå ett visst resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft40"&gt;I nu aktuellt sammanhang används begreppet &lt;SPAN class="ft51"&gt;konspirativa meto- der &lt;/SPAN&gt;för att beteckna olika åtgärder som vidtas för att hemlighålla och möjliggöra en otillåten underrättelseverksamhet. Det innefattar åtgärder som vidtas under iakttagande av särskilda försiktighets- mått och med användande av svikliga medel. Åtgärderna syftar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft18"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_559"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;alltså till att på olika sätt dölja, bistå och främja verksamheten, dvs. gärningsmännen och deras förehavanden samt den information som utväxlas mellan dem. I enlighet med ordens allmänna innebörd är verksamheten resultatinriktad och i regel präglad av plan- mässighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Den som använder sig av konspirativa metoder ger uttryck för ett &lt;SPAN class="ft55"&gt;konspirativt beteende&lt;/SPAN&gt;. Enligt exempel som Säkerhetspolisen har redogjort för kan konspirativt beteende bestå i antiövervakningsåt- gärder som vidtas för att avslöja eventuella spanare från säkerhets- tjänsten, användning av s.k. döda brevlådor eller hemliga möten enligt ett i förväg bestämt schema. En död brevlåda kan vara en hålighet i en mur eller en grop i marken under en sten där agenten och underrättelseofficeren kan lämna och hämta information utan att samtidigt behöva vistas på samma plats. På så sätt finns det inget som kopplar samman dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Ibland används även särskild utrustning i samband med verk- samheten, t.ex. särskild programvara för krypterad datakommuni- kation, kortvågsradio och s.k. operativa mobiltelefoner (dvs. mobil- telefoner som endast är avsedda för agentens kommunikation med underrättelseofficeren). En annan form av konspirativt beteende är att aktörerna använder falska identiteter och ger sig ut för att vara t.ex. journalister eller forskare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Ofta behöver den främmande underrättelsetjänsten olika former av logistiskt stöd i det land som underrättelseverksamheten riktar sig mot (mållandet). Stödverksamheten kan ske på olika sätt, t.ex. genom tillhandahållande av lokaler eller företag som verksamheten kan bedrivas genom. Karaktäristiskt för stödverksamheten är att den skräddarsys för att möjliggöra tillgång till den eftersökta informationen. Även upprättandet och underhållandet av sådan stödverksamhet kan sägas utgöra en form av konspirativt förfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;7.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;I vilket sammanhang&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft12"&gt;förekommer konspirativa metoder?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft40"&gt;En otillåten underrättelseverksamhet kan vara förenad med konspi- rativa metoder under hela eller delar av händelseförloppet, allt beroende på omständigheterna och behovet av att dölja olika för- hållanden. Metoderna förekommer alltså såväl vid verksamhetens inledningsskede, innan en faktisk informationshantering har påbörjats, som under pågående underrättelseverksamhet när känslig infor- mation hanteras på ett otillåtet sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft18"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_560"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;Otillåten underrättelseverksamhet inleds i regel genom att en främmande makt analyserar och beslutar vilken information som den utländska underrättelsetjänsten behöver. Konspirationen till- kommer som ett moment i verksamheten när den främmande underrättelsetjänsten påbörjar identifieringen av en angreppspunkt som kan innebära tillgång till den eftersökta informationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft9"&gt;Under den s.k. värvningsprocessen vidtas olika konspirativa åtgärder. Värvningsprocessen innebär att en potentiell uppgifts- lämnare identifieras och slutligen värvas till agent. Den kan pågå under lång tid och delas in i olika faser. I ett inledande skede är arbetet inriktat på att söka efter och identifiera personer som genom sitt arbete eller på annat sätt har tillgång till känslig eller hemlig intressant information (s.k. målsökningsfas). Därefter kart- läggs den potentiella uppgiftslämnaren (s.k. kartläggningsfas). Det kan t.ex. ske genom spaning eller inhämtning av personuppgifter från offentliga register. Syftet är att skaffa tillräcklig kunskap om personen för att kunna göra en bedömning av möjligheterna till värvning. Uppgifterna kan bidra till att finna svagheter om perso- nen som kan utnyttjas mot denne samt en ingång för ett successivt eller gradvis närmande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft8"&gt;Om representanten för den främmande makten – underrättelse- officeren – anser att den utvalda personen är lämplig inleder han eller hon ett förfarande med att närma sig och skapa en relation till personen i fråga (s.k. närmandefas och vänskapsfas). Närmandet sker nästan alltid genom att någon form av täckmantel används. Underrättelseofficeren ger sig i regel ut för att vara något som han eller hon inte är, t.ex. journalist eller forskare. Under vänskapsfasen utvecklas den relation som ursprungligen var relaterat till något gemensamt (ofta yrkesrelaterat) tema till att bli mer personlig. Målpersonen utsätts för en charmoffensiv och får också oskyldiga uppdrag för att relationen ska testas. Vaksamheten och omdömet bryts successivt ner hos den utvalda personen, ofta under flera års tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft40"&gt;Under samtliga de olika faser som beskrivits ovan är målperso- nen i regel ovetande om att han eller hon utgör en del av en brotts- plan. Målpersonen kan närmast liknas vid ett offer. Slutligen – under den s.k. värvningsfasen – avslöjar underrättelseofficeren att han företräder en främmande makt och ställer den tilltänkte agen- ten inför frågan om att lämna ut hemlig eller känslig information. Om värvningen lyckas inleds den s.k. agentdrivningsfasen vilken innefattar brottslig verksamhet i form av ett pågående spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft18"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_561"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395561x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Exempel på konspirativa åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;Fallet Stig Wennerström&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Fallet Stig Wennerström är allmänt känt och innehåller flera av de ovan beskrivna momenten. Det utgör ett exempel på hur otillåten underrättelseverksamhet kan pågå under lång tid utan att det är möjligt att ingripa mot den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Stig Wennerström var militär och överste i flygvapnet. Han ver- kade som agent för Sovjets militära underrättelsetjänst GRU i 15 år innan han greps år 1963. Redan år 1943 uppkom misstankar mot Stig Wennerström och han var därför föremål för tvångsåtgärder i form av post- och telekontroll. Vid det tillfället framkom emeller- tid inget som gav belägg för misstankarna. År 1954 fanns det åter- igen anledning att ta upp ärendet och år 1958 intensifierades miss- tankarna mot honom. Trots det var det inte förrän år 1963 som man ansåg att det fanns tillräckliga indicier för att grunda ett beslut om gripande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Vägen till Stig Wennerströms uppdrag som spion började när han som ung officer skickades till Riga i Lettland för att lära sig ryska. Han blev där god vän med en ryss som kallade sig Sergej Ivanovitj. Stig Wennerström var då ovetande om att Sergej Ivanovitj i själva verket var &lt;NOBR&gt;GRU-kapten&lt;/NOBR&gt; och hade till uppgift att närma sig honom. Genom Sergej Ivanovitj kom Stig Wennerström i kontakt med den person som senare blev hans s.k. kontaktman och som i den efterföljande utredningen benämndes ”generalen”.&lt;SPAN class="ft84"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Av generalen fick Stig Wennerström det erkännande och den uppskattning som han inte tyckte sig ha fått av sina överordnade och kollegor hemma i Sverige. Deras kontakter utvecklades till en mycket nära relation. Eftersom de inte kunde träffas alltför ofta tog generalen initiativet till att de skulle brevväxla med varandra. I breven berättade Stig Wennerström om sitt dagliga liv och sitt arbete. Genom breven fick generalen fullständig insyn i Stig Wennerströms liv.&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft40"&gt;En svårighet i utredningsarbetet, och en faktor som bidrog till att spionverksamheten kunde pågå under lång tid utan att upp- täckas, var att Stig Wennerströms normala arbete var sammanflätat med den illegala verksamhet som han bedrev. Han behövde därför inte begagna sig av konspirativa metoder i form av hemliga möten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Forsberg, Spioner och spioner som spionerar på spioner, 2003, s. 262.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Forsberg, a.a. s. 267 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_562"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395562x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;eller döda brevlådor. De möten som skedde mellan honom och generalen kunde förklaras med att det låg inom ramen för hans arbete.&lt;SPAN class="ft48"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Strax innan Stig Wennerström greps påträffades ett par filmrul- lar hemma hos honom. Det visade sig att filmen på filmrullarna inte svarade på vanlig framkallningsvätska. Efter ett stort antal försök – och först efter att gripandet hade skett – lyckades experter från Försvarets forskningsanstalt få fram den rätta framkallnings- vätskan. Under förhören konfronterades Stig Wennerström med de framkallade bilderna från filmrullarna. Kort därefter erkände han att han varit &lt;NOBR&gt;GRU-agent&lt;/NOBR&gt; och bedrivit underrättelseverksamhet mot Sverige.&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft12"&gt;Spioneri mot &lt;NOBR&gt;Ericsson-koncernen&lt;/NOBR&gt; år 2002&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;I slutet av år 2002 avslöjades att en tidigare anställd vid Ericsson- koncernen lämnat ut bolagsinterna uppgifter till en rysk underrät- telseofficer med diplomatisk täckmantel. Den tidigare anställde, agenten, dömdes senare för grovt spioneri.&lt;SPAN class="ft88"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Innan Säkerhetspolisen ingrep mot verksamheten hade man iakttagit en rad olika konspira- tiva beteenden från de inblandande personernas sida. Till exempel skedde mötet mellan dem alltid på platser väl skyddade från insyn och avlyssning. Vidare användes s.k. antiövervakningsåtgärder lik- som kodspråk och personsökare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Tidigare överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;Frågan om behovet av ett utvidgat skydd mot underrättelseverk- samhet som bedrivs hemligen och i konspiratoriska former har övervägts tidigare. Bland annat har den behandlats av Spionbrotts- utredningen i betänkandet Ds Ju 1979:6 och i den efterföljande propositionen (prop. 1979/80:176).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft38"&gt;I sitt betänkande angav Spionbrottsutredningen att fördelarna med en generell regel mot underrättelseverksamhet måste vägas mot de faror för andra beaktansvärda intressen som en sådan lag- stiftning kan föranleda. Underrättelseverksamhet bedrivs i en rad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Forsberg, a.a. s. 272.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Forsberg, a.a. s. 261 och s. 275 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Svea hovrätts dom av den 20 oktober 2003 i mål B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5221-03.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_563"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395563x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;olika former. Det är därför angeläget att det från tillämpningsom- rådet för en straffbestämmelse går att avskilja sådan underrättelse- verksamhet som bör vara tillåten. Enligt Spionbrottsutredningen skulle en straffbestämmelse riktad mot dold underrättelseverksam- het vara förenad med betydande gränsdragningsproblem och där- med lämna utrymme för skönsmässiga bedömningar. Därtill kon- staterade utredningen att behovet av en bestämmelse riktad mot själva bedrivandet av hemlig underrättelseverksamhet för främ- mande makt inte var särskilt framträdande.&lt;SPAN class="ft88"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Sammantaget fann Spionbrottsutredningen att det inte var lämpligt att föreslå införande av en bestämmelse med särskild til- lämpning på främmande underrättelseverksamhet. Två ledamöter reserverade sig mot utredningens ställningstagande och föreslog införandet av en bestämmelse som straffbelade dold underrättelse- verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;I propositionen som behandlade Spionbrottsutredningens för- slag uttryckte departementschefen förståelse för det behov av ytterligare straffskydd som minoriteten pekat på. Samtidigt kon- staterades att en förändrad straffbestämmelse skulle innebära bety- dande avgränsningssvårigheter. Sammantaget ansåg departements- chefen att minoritetens förslag inte hade så påtagliga fördelar att de uppvägde de betänkligheter som kunde riktas mot förslaget. Någon ändring av bestämmelsen om olovlig underrättelseverksamhet före- slogs således inte av regeringen.&lt;SPAN class="ft48"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Riksdagen godtog regeringens ståndpunkt.&lt;SPAN class="ft48"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Några utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft38"&gt;I vårt uppdrag ingår således att överväga om det finns behov av en förändrad strafflagstiftning i syfte att utvidga det kriminaliserade området samt på vilket sätt en sådan förändring i så fall kan och bör ske. I följande avsnitt redogörs för några grundläggande och all- männa utgångspunkter för våra överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Ds Ju 1979:6 s. 55.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Prop. 1979/80:176 s. 13 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;JuU 1981/82:8 och rskr 1981/82:43.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_564"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395564x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Grundläggande principer för kriminalisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Kriminalisering innebär att ett visst beteende beläggs med straff. Bakom en kriminalisering ligger ett politiskt ställningstagande att beteendet är så förkastligt att det bör vara straffsanktionerat och att det är rimligt att rättsväsendets resurser används för att bekämpa det. Syftet med kriminalisering är att människor i allmän- het ska avhålla sig från det straffsanktionerade beteendet.&lt;SPAN class="ft84"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Straff är statens yttersta maktmedel mot dess medborgare. Redan av det skälet bör kriminalisering användas med urskiljning och bara när det är nödvändigt för att motverka ett icke önskvärt beteende. En alltför omfattande kriminalisering riskerar att under- gräva straffsystemets brottsavhållande verkan. Det kan också föra med sig påtagliga inskränkningar i medborgarnas valfrihet. Med andra ord kan det sägas finnas en presumtion mot kriminalisering som måste motbevisas i samband med ett förslag om kriminali- sering.&lt;SPAN class="ft48"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft12"&gt;Skyddsintressets betydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft10"&gt;Ett grundläggande krav för att en kriminalisering ska anses befogad är att den syftar till att skydda ett legitimt och konkretiserat intresse. Bakom varje kriminalisering ska finnas ett bärande skydds- intresse (även kallat skyddsobjekt). Att det finns ett intresse som är värt att skydda innebär emellertid inte att det också är givet att det bör skyddas genom kriminalisering. Inte sällan kan ett intresse beredas tillräckligt skydd genom andra åtgärder än straffrättsliga. Det kan t.ex. handla om skadeståndsskyldighet, administrativa kontroller och upplysningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Dir 2011:31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Asp m.fl., Kriminalrättens grunder, 2010, s. 57.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_565"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395565x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder SOU 2012:95&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;Kriterier för kriminalisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Följande förutsättningar anses i allmänhet behöva vara uppfyllda för att en kriminalisering ska vara befogad. &lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Ett beteende kan föranleda påtaglig skada eller fara. Ju längre ifrån en direkt kränkning av skyddsintresset en gärning står, desto mindre anledning finns det att belägga den med straff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Alternativa sanktioner står inte till buds, skulle inte vara ratio- nella eller skulle kräva oproportionerligt höga kostnader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;En straffsanktion krävs med hänsyn till gärningens allvar. Om straff föreskrivs för helt bagatellartade förseelser finns en risk för straffrättslig inflation och att straffhotet inte längre får den tyngd som det är avsett att ha.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;En straffsanktion ska utgöra ett effektivt medel för att motverka det icke önskvärda beteendet (dvs. ha en gärningspreventiv ver- kan). Effektivitetshänsynen är av betydelse inte bara för frågan om en kriminalisering överhuvudtaget bör äga rum, utan även vid val av formulering av straffbestämmelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Rättsväsendet ska ha resurser att klara av den ytterligare belast- ning som kriminaliseringen innebär. Om antalet straffbestäm- melser blir så stort att rättsväsendets resurser inte räcker till för att beivra ens tillnärmelsevis alla överträdelser får straffbestäm- melsen inget verkligt innehåll utan framstår som ett tomt hot. Eventuellt utdömda påföljder kan komma att upplevas som orätt- färdiga därför att de drabbar slumpartat och till synes godtyckligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft12"&gt;Legalitetsprincipen och andra grundläggande principer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft40"&gt;När en kriminalisering övervägs bör även vissa grundläggande rättssäkerhetsprinciper beaktas. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Legalitetsprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär i kort- het att all strafflagstiftning måste vara begriplig, preciserad och förutsägbar. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Konformitetsprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär att straff eller annan brottspåföljd endast får drabba en person som kunnat, dvs. haft förmåga och tillfälle att rätta sig efter lagen. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Skuldprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1994/95:23 s 52 f och dir. 2011:31. Kriterierna presenterades av Åklagarutredningen under &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; första hälft (SOU 1992:61). Kriterierna godtogs i allt väsentligt av både regering och riksdag (prop. 1994/95:23, bet. 1994/95:JuU2, rskr. 1994/95:40). Straffrätts- användningsutredningen (Ju 2011:05) har i uppdrag att på nytt analysera och ta ställning till vilka kriterier som bör gälla för att kriminalisering ska anses befogad (dir. 2011:31).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft18"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_566"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395566x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft40"&gt;att enbart den person som uppvisat skuld – vars handlande är klan- dervärt – bör drabbas av straffansvar och att straffet inte bör vara strängare än vad som motsvarar graden av skuld. Dessa principer har bl.a. betydelse för hur en eventuell straffbestämmelse bör/kan utformas, vilken gärning den ska avse och vem den ska träffa.&lt;SPAN class="ft85"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft12"&gt;Det aktuella skyddsintresset&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Som angetts ovan är det av betydelse vilket skyddsintresse som kan hotas av det aktuella handlandet, hur skyddsintresset värderas och vilket avstånd som finns mellan handlandet och det aktuella skyddsintresset. Det kan redan nu finnas skäl att framhålla att det intresse som en förändrad straffrättslig reglering i vårt fall är avsedd att skydda är Sveriges säkerhet. Det är fråga om ett skyddsintresse av uppenbart stor betydelse och som, vid en jämförelse med andra skyddsintressen, värderas mycket högt. Eftersom skyddsvärdet är så högt kan det finnas skäl för en mer ”generös” kriminalisering än vad som annars vore fallet. Med hänsyn till det angelägna i att und- vika och förebygga skada är det motiverat att skyddsintresset är omgärdat av en väl tilltagen skyddszon som även fångar upp gär- ningar som befinner sig en bit ifrån det. Vi återkommer till frågan om skyddsintressets värde och vilka handlingar som bör falla inom det straffsanktionerade området i avsnitten 7.7.6, 7.8.2 och 7.8.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Andra utgångspunkter för våra överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;De allmänna krav på kriminalisering som ovan har redogjorts för är givna utgångspunkter för utredningen. Principerna gäller utan hän- syn till att spioneribrotten och andra brott enligt 19 kap. brottsbal- ken har skyddsintressen av särskild tyngd eller till att brottslig- heten är av särskilt svårutredd natur med i regel professionella och säkerhetsmedvetna aktörer. Det förhållandet att det är fråga om särskilt skyddsvärda intressen kan dock påverka bedömningen av om det finns tillräckliga skäl för en kriminalisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;En annan utgångspunkt – som också framgår av direktiven – är att den underrättelseverksamhet som av andra stater bedrivs legi- timt eller som öppet deklarerats för svenska myndigheter inte ska påverkas av en förändrad straffrättslig reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Jfr bl.a. Integritetsskyddskommitténs betänkande SOU 2007:22, del I, s. 175 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_567"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395567x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft9"&gt;En tredje utgångspunkt är att en eventuell utvidgning av det kriminaliserade området ska vara så begränsad som möjligt för att tillgodose behovet av åtgärder och ske med beaktande av eventuella motstående intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Våra överväganden och slutsatser när det gäller behovet av en förändrad straffrättslig reglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft9"&gt;Enligt direktiven ska utredningen i första hand klargöra och ta ställ- ning till behovet av en förändrad lagstiftning. I följande avsnitt redovisas våra överväganden i denna del. Det innefattar bl.a. en analys av gällande rätt och en redogörelse för i vilken mån det är möjligt att med stöd av nuvarande lagstiftning ingripa mot dold underrättelseverksamhet som sker med hemliga eller konspirativa metoder. Avslutningsvis redovisas våra slutsatser och sammanvägda bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Den nuvarande straffrättsliga regleringen kan kritiseras för att vara bristfällig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: Straffansvar enligt gällande straffbestämmelser förutsätter bl.a. bevisning om vilka uppgifter som en gärning tar sikte på samt en skadebedömning. Konspirativa metoder, som främmande makts dolda underrättelseverksamhet i regel är före- nad med, kan dock försvåra eller omöjliggöra utredningen i dessa hänseenden. Ett konspirativt beteende utgör i sig sällan en brottslig gärning. Däremot kan det utgöra bevis för att en brottslig underrättelseverksamhet förbereds eller pågår. Vissa former av konspirativt beteende kan aktualisera straffansvar enligt en osjälvständig brottsform, i första hand förberedelse eller stämpling till brott. Avgränsningen av det kriminaliserade området innebär dock att flera fall av konspirativt beteende inte omfattas av de osjälvständiga brottsformernas tillämpningsom- råde. I de fall bestämmelserna skulle kunna tillämpas är det i regel svårt att uppfylla kraven för straffansvar. Sammantaget kan konstateras att nuvarande straffbestämmelser i praktiken sällan utgör stöd för ett ingripande mot dold underrättelseverksamhet som sker med hemliga och konspirativa metoder, i vart fall i ett skede innan skada har hunnit uppstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft18"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_568"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Som anges i direktiven saknas det ett straffbud som uttryckligen tar sikte på dold underrättelseverksamhet som bedrivs med hemliga och konspirativa metoder (av det slag som nu är aktuellt, jfr straff- bestämmelsen om s.k. flyktingspionage nedan). Det behöver emel- lertid inte innebära att förfarandet helt faller utanför det straffbara området. Till exempel kan det aktualisera straffansvar för en osjälv- ständig brottsform, såsom förberedelse till spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;I detta sammanhang är det av betydelse i vilken mån det är möj- ligt att med stöd av nuvarande straffbestämmelser ingripa mot en person med koppling till främmande makt som agerar konspirativt och som misstänks ha uppsåt att komma över känslig information. Något förenklat kan sägas att det har gjorts gällande att det för att kunna ingripa mot dold underrättelseverksamhet som sker med hemliga eller konspirativa metoder krävs möjlighet att med rättsligt stöd kunna ingripa mot metoderna i sig. I vart fall gäller det om ingripandet ska kunna ske på ett effektivt sätt och innan skada har uppstått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft40"&gt;I följande avsnitt lämnas en kortfattad redogörelse för de straff- bestämmelser i 19 kap. brottsbalken som kan aktualiseras vid kon- spirativa beteenden. (En mer utförlig beskrivning av gällande rätt lämnas i avsnitt 3.2.) Därefter redovisas våra slutsatser när det gäller i vilken utsträckning sådana beteenden kan aktualisera straff- ansvar enligt nuvarande lagstiftning och hur straffbestämmelserna förhåller sig till dold underrättelseverksamhet som sker med hemliga eller konspirativa metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft12"&gt;Aktuella straffbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft44"&gt;Spioneri och grovt spioneri&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Den som obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer upp- gift rörande något förhållande vars uppenbarande kan medföra men för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet gör sig skyldig till spioneri enligt 19 kap. 5 § brottsbalken, om det sker för att gå främmande makt tillhanda. Detsamma gäller om någon i samma syfte obehörigen framställer eller tar befattning med skrift, teck- ning eller annat föremål som innefattar sådan uppgift. Straffskalan är fängelse i högst sex år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft38"&gt;Straffbestämmelsen tar sikte på hanteringen av uppgifter avse- ende förhållanden som främmande makt med hänsyn till rikets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft18"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_569"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395569x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;säkerhet inte bör känna till. Det krävs inte att den konkreta upp- giften är ”farlig” eller ens riktig. Det avgörande är om den kan hän- föras till den aktuella kategorin av skyddsvärda uppgifter som typiskt sett kan vara föremål för främmande underrättelsetjänsts intresse.&lt;SPAN class="ft48"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;För att straffansvar ska kunna komma ifråga med stöd av spio- neribestämmelsen krävs alltså dels att det kan klarläggas vilka upp- gifter som har hanterats (och på vilket sätt det har skett), dels att man kan sluta sig till att de förhållanden som uppgiften angår är av sådan art att det skulle kunna ha en skadlig effekt för Sveriges säkerhet att de avslöjades för främmande makt. Dessutom krävs att hanteringen har skett med direkt uppsåt att gå främmande makt tillhanda. Ett gynnande av främmande makt ska därmed ingå som ett avsiktligt led i gärningsmannens handlande även om det inte måste utgöra gärningsmannens huvudsakliga motiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Om brottet är att anse som grovt kan enligt 19 kap. 6 § brotts- balken dömas för grovt spioneri till fängelse på viss tid, lägst fyra år och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska särskilt beaktas om gärningen var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde för- hållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft44"&gt;Obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Den som, utan syfte att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande något för- hållande av hemlig natur vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikets försvar eller för folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden eller annars för rikets säkerhet, kan enligt 19 kap. 7 § brottsbalken dömas för obehörig befattning med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft40"&gt;Obehörig befattning med hemlig uppgift skiljer sig från spioneri med avseende på vad som skyddas och i fråga om det subjektiva rekvisitet. Brottet är begränsat till uppgifter om hemliga förhållan- den vars röjande kan medföra men för rikets säkerhet. För straffbe- stämmelsens tillämpning krävs inte uppsåt att gå främmande makt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Se Ulväng m.fl., a.a., s. 247.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_570"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;tillhanda (på vanligt sätt krävs dock att alla objektiva rekvisit för straffbestämmelsens tillämplighet är täckta av uppsåt). Paragrafen omfattar således såväl gärningar där gärningsmannen helt saknat uppsåt att gå främmande makt tillhanda som då gärningsmannen haft indirekt uppsåt eller likgiltighetsuppsåt därtill (och därmed inte kan dömas för spioneri), om förfarandet har avsett uppgift om ett förhållande av hemlig natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;Om brottet är att anse som grovt kan enligt 8 § dömas för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen innefattat till- handagående av främmande makt eller varit av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft40"&gt;Den som av grov oaktsamhet befordrar, lämnar eller röjer sådan uppgift som avses i 7 § kan enligt 9 § dömas för vårdslöshet med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft44"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Den som, för att gå främmande makt tillhanda, här i riket bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter rörande militära eller andra förhållanden, vilkas uppenbarande för den främmande mak- ten kan medföra men för annan främmande makts säkerhet, eller här i riket till sådan verksamhet lämnar medverkan som inte är endast tillfällig, kan enligt 19 kap. 10 § första stycket brottsbalken dömas för olovlig underrättelseverksamhet till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft9"&gt;För olovlig underrättelseverksamhet ska enligt 10 § andra stycket även dömas om någon med uppsåt att gå främmande makt tillhanda här i riket hemligen eller med användande av svikliga medel antingen bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter om annans personliga förhållande eller till sådan verksamhet lämnar medverkan som inte är endast tillfällig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Är brottet grovt döms till fängelse lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;För straffbestämmelsens tillämplighet ska det vara fråga om brottslig verksamhet. Kravet innebär att enstaka åtgärder inte är straffbara utan att det måste föreligga en serie av åtgärder som är av sådan art och står i sådant tidssammanhang att de bör uppfattas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft18"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_571"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395571x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p727 ft8"&gt;som led i en enda verksamhet som i sin tur utmärks av någon grad av planmässig organisation. Verksamheten ska bedrivas här i landet.&lt;SPAN class="ft88"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft44"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;ska verksamheten ske för anskaffande av vissa uppgifter. Härmed avses inte endast verksamhet som innebär insamlande av uppgifter utan även sådan verksamhet som enbart består i befordran eller överlämnande av uppgifter till den som ytterst söker anskaffa dem, exempelvis en ambassad. Enligt vad som anges i förarbetena kan uppbyggande och organiserandet av ett agentnät hänföras under begreppet. Det innebär att fullbordat brott inte förutsätter att några uppgifter har anskaffats (NJA II 1949 s 570). Verksamheten behöver inte bedrivas hemligt och upp- gifterna behöver inte avse förhållanden av hemlig natur. Avgörande för första styckets tillämplighet är om de uppgifter som verksam- heten syftar till att komma över avser sådana förhållanden vilkas uppenbarande för främmande makt kan medföra men för annan främmande makts säkerhet.&lt;SPAN class="ft48"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;I subjektivt hänseende är första styckets tillämplighet begränsat till fall där gärningsmannen handlat med direkt uppsåt att gå främ- mande makt tillhanda. Kriminaliseringen har motiverats med hän- visning till risken för att Sverige invecklas i utrikespolitiska svårig- heter samt till att verksamheten enkelt kan komma att riktas mot Sverige.&lt;SPAN class="ft48"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft55"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;straffbeläggs viss politisk underrättelseverksam- het, nämligen att anskaffa uppgifter om annans personliga förhål- landen (s.k. flyktingspionage). Straffbestämmelsen uppställer inget krav på men eller att det ska vara fråga om hemliga uppgifter. Til- lämpningsområdet begränsas dock till sådan verksamhet som bedrivs hemligen eller med svikliga medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft38"&gt;En verksamhet kan anses ha bedrivits hemligen om de inblan- dade har iakttagit särskilda försiktighetsmått, t.ex. genom att träf- fas nattetid för överlämnande av information eller genom att använda chifferskrift eller särskilda täckadresser. Det förhållandet att någon använder falska identitetspapper eller lämnar vilseledande uppgifter om sina egna personliga förhållanden kan utgöra exempel på vad som avses med rekvisitet svikliga medel.&lt;SPAN class="ft117"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Berggren m.fl., Brottsbalken. En kommentar [Zeteo juli 2012], kommentaren till 19 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;§ brottsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Berggren m.fl., Brottsbalken. En kommentar [Zeteo juli 2012], kommentaren till 19 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;§ brottsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Ulväng m.fl., Brotten mot allmänheten och staten, 2012, s. 252&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Berggren m.fl., Brottsbalken. En kommentar [Zeteo juli 2012], kommentaren till 19 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;§ brottsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_572"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395572x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p508 ft9"&gt;För andra styckets tillämpning krävs – utöver att gärningsman- nens uppsåt omfattar de objektiva rekvisitens faktiska innehåll – att gärningsmannen har haft uppsåt att gå främmande makt tillhanda. Något krav på direkt uppsåt gäller dock inte utan varje form av uppsåt räcker för straffansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft44"&gt;Brott mot tystnadsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Röjer någon uppgift som han eller hon är pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan författning, eller enligt förordnande eller för- behåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller utnyttjar han eller hon olovligen sådan hemlighet kan enligt 20 kap. 3 § brottsbalken dömas för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år. Till ansvar kan också dömas om brottet sker av oaktsamhet. Påföljden är då böter. I ringa fall ska dock inte dömas till ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft44"&gt;Brott enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter tar sikte på sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsid- kares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende. Uttrycket hemlig har en relativt vid innebörd och ska tolkas så att informationen inte är tillgänglig för var och en som vill ta del av den. Lagen är begränsad till obehöriga angrepp på företagshemlig- heter.&lt;SPAN class="ft48"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Lagen innehåller ett par straffbestämmelser. Dessa ska dock inte tillämpas om samma gärning är belagd med strängare straff i brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;I 3 § anges att den som med uppsåt olovligen bereder sig tillgång till en företagshemlighet ska dömas för företagsspioneri till böter eller fängelse i högst två år, eller om brottet är grovt till fängelse i högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen har varit av särskilt farlig art, avsett bety- dande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;För ansvar krävs inte att gärningsmannen utnyttjar eller röjer företagshemligheten. Gärningen är fullbordad i och med att han&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1987/88:155 s 35 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_573"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395573x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;bereder sig tillgång till den. Det avgörande för frågan om ansvar är om gärningsmannen olovligen har skaffat sig tillgång till hemlig- heten eller om själva tillvägagångssättet i sig är brottsligt. Skillna- den har betydelse t.ex. när det gäller ansvar för anställda inom före- taget. Paragrafen täcker fall då en anställd bereder sig tillgång till sådan information som ligger klart utanför ramen för hans arbets- uppgifter. Däremot inträder inte ansvar för uppgifter som den anställde visserligen inte behöver för att klara sina arbetsuppgifter men som han får veta när han på vanligt sätt utför sitt arbete. Utanför bestämmelsen faller också situationer då någon av en slump t.ex. i samband med ett industribesök, får kännedom om en företagshemlighet.&lt;SPAN class="ft48"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Den som anskaffar en företagshemlighet med vetskap om att den som tillhandahåller hemligheten eller någon före honom har berett sig tillgång till den genom företagsspioneri ska enligt 4 § dömas för olovlig befattning med företagshemlighet till böter eller fängelse i högst två år eller om brottet är grovt till fängelse i högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Lagen är för närvarande föremål för en översyn, se ovan avsnitt 3.4.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Osjälvständiga brottsformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft10"&gt;Antalet straffbelagda gärningar är betydligt fler än vad som framgår av de enskilda straffbestämmelserna. För en heltäckande bild av det kriminaliserade området måste även bestämmelser som straffbeläg- ger vissa förstadier till fullbordade brott och medverkan till straff- belagda gärningar beaktas. Sådana brott brukar betecknas som osjälvständiga brottsformer eftersom varje konkret brott är bero- ende av en brottsbeskrivning i en enskild straffbestämmelse. Till kategorin osjälvständiga brottsformer brukar hänföras försök, för- beredelse och stämpling till brott samt medverkan i form av anstiftan eller medhjälp till brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft40"&gt;De allmänna bestämmelserna om osjälvständiga brottsformer finns i 23 kap. brottsbalken. De kompletteras av enskilda straffbe- stämmelser som anger den aktuella brottsbeskrivningen. Av ovan redovisade brott är spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift och olovlig underrättelseverksamhet straffbelagt på &lt;NOBR&gt;försöks-,&lt;/NOBR&gt; förberedelse- och stämplingsstadiet (se 19 kap. 14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1987/88:155 s. 38 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_574"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395574x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft40"&gt;brottsbalken). Även försök och förberedelse till obehörig befattning med hemlig uppgift och företagsspioneri är straffbelagt (se 19 kap. 14 § brottsbalken och 3 § lagen om skydd för företagshemligheter).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft44"&gt;Försök till brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Av de osjälvständiga brottsformerna ligger försök närmast det full- bordade brottet. För att kunna straffas för försök måste gärnings- mannen ha påbörjat själva utförandet av brottet (23 kap. 1 § brottsbalken). Med andra ord ska den s.k. försökspunkten vara uppnådd. Dessutom krävs att fara har förelegat för att handlingen skulle leda till brottets fullbordan eller att sådan fara endast på grund av tillfälliga omständigheter har varit utesluten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Ett försök karaktäriseras av att det saknas något på den objek- tiva sidan för att brottet ska vara fullbordat. På den subjektiva sidan krävs dock lika mycket som vid det fullbordade brottet. Gärnings- mannens brottsplan ska alltså avse ett händelseförlopp motsvarande rekvisiten i straffbestämmelsen för det aktuella brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Försöksgärningen ska avse en bestämd gärning (”visst brott”), till skillnad från straffbar förberedelse som kan avse olika gärningar med anknytning till en viss brottstyp (se nedan).&lt;SPAN class="ft88"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Försöks- punkten, dvs. den tidigaste punkt i händelseförloppet vid vilken gärningsmannen kan sägas ha påbörjat utförandet av brottet, uppnås när gärningsmannen har övergått från förberedelse till att börja förverkliga sitt uppsåt (verkställighetsstadiet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Frågan om när försökspunkten ska anses vara uppnådd är inte alltid enkel att besvara och måste avgöras efter en bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Det krävs dock inte att något brottsrekvisit i det aktuella straffbudet är uppfyllt. I allmän- het brukar tre typfall lyftas fram när frågan behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;Enligt det &lt;SPAN class="ft55"&gt;första typfallet &lt;/SPAN&gt;har försökspunkten uppnåtts när gär- ningsmannen till fullo verkställt allt vad som enligt brottsplanen ankommer på honom att göra för att fullborda brottet. Trots att försöket är avslutat och gärningsmannen vidtagit alla behövliga åtgärder har brottet av någon anledning inte fullbordats. Enligt det &lt;SPAN class="ft55"&gt;andra typfallet &lt;/SPAN&gt;– som avser ett s.k. oavslutat försök – är försöks- punkten uppnådd när gärningsmannen påbörjat den handling som ska medföra det resultat med vars inträde fullbordat brott förelig- ger (gärningsmannen kan sägas hålla på med att utföra den hand- ling som ska medföra att brottet fullbordas). Ett &lt;SPAN class="ft55"&gt;tredje typfall &lt;/SPAN&gt;före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;SOU 1996:185 s. 229.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_575"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395575x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p730 ft8"&gt;ligger när gärningsmannen har gjort något som utgör ett förbere- dande led i det planerade händelseförloppet och är beredd att ome- delbart förverkliga sitt uppsåt att fullborda brottet. Även i detta fall är fråga om ett oavslutat försök. Om den förberedande gärningen i sig är brottslig torde försökspunkten oftast vara uppnådd redan när gärningsmannen har inlett utförandet av denna gärning, i vart fall om den förberedande gärningen något så när omedelbart är avsedd att följas av en gärning som omfattas av brottsdefinitionen i ett straffbud.&lt;SPAN class="ft88"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;För straffansvar krävs att det antingen har förelegat en konkret fara för att gärningsmannens handlande skulle leda till brottets full- bordan eller att det enligt ett normalt betraktelsesätt från gärnings- mannens synpunkt var en tillfällighet att det inte förelåg någon sådan fara.&lt;SPAN class="ft48"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft40"&gt;Som framgår av 23 kap. 4 § brottsbalken är medverkan till ett försöksbrott straffbart i samma utsträckning som medverkan till ett fullbordat brott. Däremot är inte försök till medverkan straff- bart, såvida inte medverkan har formen av gärningsmannaskap eller medgärningsmannaskap. Vid försök till medverkan kan dock gär- ningen ändå vara straffbar som förberedelse eller stämpling till brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft44"&gt;Förberedelse till brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft8"&gt;Även om försökspunkten för ett brott inte är uppnådd kan händelse- förloppet, med hänsyn till den planering som gärningsmannen har ägnat sig åt, vara straffbart. Gärningar som befinner sig på planerings- stadiet är i svensk rätt straffbelagda antingen som förberedelse till brott eller som stämpling till brott. Förberedelsebrottet är av materiell natur och avser viss befattning med fysiska föremål, antingen pengar eller hjälpmedel. Stämplingsbrottet kan sägas vara av immateriell natur och avser att man sätter sig i förbindelse med andra personer för att förbereda, möjliggöra eller underlätta brott (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Förberedelseansvaret är avsett att omfatta sådana företeelser på planeringsstadiet som med hänsyn till risken för tillkomsten av brott är samhällsfarliga till sin typ. Något krav på att de ska utgöra ett led i en konkret brottsplan finns inte. Syftet med införandet av en allmän förberedelsebestämmelse år 1948 var att åstadkomma större möjligheter att ingripa mot svårartad brottslighet på ett tidigt stadium.&lt;SPAN class="ft48"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Se SOU 1996:185 s. 230 f. och Asp m.fl., a.a., s. 432 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SOU 1996:185 s. 228.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;SOU 1996:185 sid. 268 och NJA II 1948 s 192.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_576"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395576x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p733 ft9"&gt;I 23 kap. 2 § första stycket brottsbalken anges att den som med uppsåt att utföra eller främja brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;tar emot eller lämnar pengar eller annat som betalning för ett brott eller för att täcka kostnader för utförande av ett brott, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;skaffar, tillverkar, lämnar, tar emot, förvarar, transporterar, sammanställer eller tar annan liknande befattning med något som är särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid ett brott, ska dömas för förberedelse till brottet, om han eller hon inte gjort sig skyldig till fullbordat brott eller försök. Om faran för brottets fullbordan varit ringa ska inte dömas till ansvar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Farerekvisitet innebär bl.a. att det inte föreligger en straffbar förberedelse om brottets fullbordan är så avlägsen i tiden eller krä- ver sådana ytterligare åtgärder att det föreligger ringa fara för att brottet ska komma till stånd. Farebedömningen ska göras vid tid- punkten för företagandet av förberedelsegärningen.&lt;SPAN class="ft48"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;För ansvar för förberedelse till brott krävs att gärningsmannen har haft uppsåt såväl i förhållande till förberedelsehandlingen som i förhållande till det efterföljande brottet. För det senare är det dock tillräckligt att gärningsmannens uppsåt avser att brott av ett visst slag ska komma till stånd.&lt;SPAN class="ft48"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Liksom beträffande försök är medverkan till ett förberedelse- brott straffbar i samma utsträckning som medverkan till ett full- bordat brott av aktuellt slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;I några fall ska dömas för förberedelse till brott trots att defi- nitionen i 23 kap. 2 § brottsbalken inte är uppfylld. Till exempel straffbeläggs i 4 kap. 9 b § brottsbalken förberedelse till brytande av telehemlighet och förberedelse till olovlig avlyssning. Sådant brott föreligger om någon anbringar tekniskt hjälpmedel med upp- såt att bryta telehemlighet enligt 4 kap. 8 § brottsbalken eller att utföra olovlig avlyssning enligt 9 a §. Syftet med bestämmelsen är att underlätta åklagarens bevisning när avlyssnings- eller inspel- ningsutrustning påträffats under sådana omständigheter att den som hade anbringat utrustningen måste ha haft uppsåt att begå brytande av telehemlighet eller olovlig avlyssning, men där det kan vara svårt att styrka att utrustningen verkligen har kommit till användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Berggren m.fl., Brottsbalken, En kommentar [Zeteo juli 2012], kommentaren till 23 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;§ brottsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Ibid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_577"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395577x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft44"&gt;Stämpling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Med stämpling till brott avses olika gärningsformer som innebär att någon på planeringsstadiet, med uppsåt att utföra eller främja brott, sätter sig i förbindelse med andra personer. I 23 kap. 2 § andra stycket brottsbalken anges att den som i samråd med annan beslu- tar gärningen eller söker anstifta annan eller åtar eller erbjuder sig att utföra den kan dömas för stämpling till brott. Detta gäller dock inte om faran för brottets fullbordan har varit ringa. Med brott avses fullbordat brott i gärningsmannaskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Farerekvisitet är detsamma som vid förberedelsebrottet. Det ska föreligga en konkret fara för brottets fullbordan och faran ska vara mer än ringa. Farebedömningen ska ske utifrån omständigheterna vid tidpunkten för stämplingsgärningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Även för stämpling krävs att gärningsmannen har uppsåt i för- hållande till det brott som stämplingen tar sikte på. Det krävs dock inte att uppsåtet hänför sig till ett visst konkret brott. Tid, rum, brottsoffer och andra omständigheter kan således ha lämnats obe- stämda. Det tilltänkta brottet behöver inte heller vara så nära för- stående att brottsplanen kan betecknas som aktuell.&lt;SPAN class="ft84"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Medverkan till stämpling är straffbar i samma uträckning som medverkan till ett fullbordat brott. Stämpling till stämpling eller stämpling till förberedelse är inte straffbar, liksom inte heller för- sök till stämpling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;I några fall kan dömas för stämpling trots att rekvisiten i 23 kap. 2 § brottsbalken inte är uppfyllda. Det gäller stämpling till högför- räderi och stämpling till landsförräderi eller landssvek. Enligt 19 kap. 14 § första stycket sista meningen brottsbalken ska som stämpling till högförräderi även anses att träda i förbindelse med främmande makt för att förbereda, möjliggöra eller underlätta att sådant brott kan förövas. Specialformen av stämpling till landsför- räderi eller landssvek regleras i 22 kap. 7 § första stycket andra meningen brottsbalken. Enligt nämnda bestämmelse ska som stämpling även anses att träda i förbindelse med fienden för att förbereda, möjliggöra eller underlätta att landsförräderi eller lands- svek förövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;SOU 1996:185 s. 283 och prop. 2002/03:38 s. 45.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_578"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395578x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p413 ft44"&gt;Tillbakaträdande från försök, förberedelse eller stämpling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Enligt 23 kap. 3 § brottsbalken ska den som frivilligt avbryter gär- ningens utförande eller på annat sätt föranleder att brottet inte fullbordas inte dömas till ansvar för försök, förberedelse eller stämpling till brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft44"&gt;Medverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Enligt 23 kap. 4 § brottsbalken ska även den som främjar en gär- ning med råd eller dåd dömas till ansvar för gärningen, antingen som gärningsman eller som anstiftare eller medhjälpare. Enligt normalt språkbruk främjas en gärning när någon har gjort något som underlättar eller i vart fall är ägnat att underlätta gärningens utförande. I brottsbalken har dock uttrycket en vidare betydelse och kan även innefatta en medverkan som inte har varit någon för- utsättning för brottet. Det innebär att medverkansansvar kan drabba även den som endast obetydligt bidragit till gärningen.&lt;SPAN class="ft48"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Anstiftan föreligger då någon (anstiftaren) förmått annan till utförandet av gärningen. Det förutsätter en psykisk påverkan som varit av avgörande betydelse för gärningsmannens beslut att utföra gärningen. Det behöver emellertid inte vara fråga om övertalning eller att övervinna ett motstånd hos gärningsmannen.&lt;SPAN class="ft84"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Medhjälp föreligger när någon (medhjälparen) på annat sätt än genom anstiftan främjat gärningen med råd eller dåd. Medhjälpen kan bestå i att vederbörande hjälper till på ett fysiskt mera påtagligt sätt, t.ex. genom att erbjuda hjälpmedel eller skjuts till/från brotts- platsen, men även däri att han fungerar som psykiskt stöd som ingjuter mod i gärningsmannen.&lt;SPAN class="ft48"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Varje medverkande bedöms efter det uppsåt eller den oaktsam- het som ligger honom eller henne till last. Det innebär att alla med- verkande inte nödvändigtvis måste dömas för samma brott. Ansva- ret är dock beroende av att ett brott objektivt sett har begåtts (huvudgärningen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft40"&gt;Kravet på subjektiv täckning innebär att medhjälparens uppsåt ska täcka det faktum att han främjat en viss gärning med råd eller dåd. Det krävs att medhjälparen har uppsåt i förhållande till de fak-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 2002/03:38 s. 44.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Asp m.fl., a.a., s. 472.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Leijonhufvud och Wennberg, Straffansvar, 8:e upplagan, 2009, s. 133 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_579"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395579x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;tiska omständigheter som utgör underlag för bedömningen att ett främjande föreligger.&lt;SPAN class="ft48"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Även medverkan till försök, förberedelse och stämpling till brott är straffbart liksom medverkan till medverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Bedömning och slutsats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;Konspirativt beteende kan avse åtgärder som syftar till att dölja antingen förberedelser av en otillåten informationshantering eller en pågående sådan verksamhet (till exempel hemliga möten enligt ett i förväg uppgjort schema, användning av döda brevlådor och kodmeddelanden). Det kan också vara fråga om andra typer av åtgärder som möjliggör eller bygger upp en struktur för en otillåten informationshantering (exempelvis att identifiera en potentiell uppgiftslämnare och värva personen till agent eller att vidta åtgär- der för att bygga upp en stödverksamhet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;När det konspirativa beteendet består i vidtagande av olika för- siktighetsåtgärder kan det vara förenat med en gärning som utgör brott enligt nuvarande straffbestämmelser i 19 kap. brottsbalken. Det konspirativa beteendet utgör då närmast en bevisomständig- het, t.ex. genom att det säger något om gärningsmannens uppsåt. Det underliggande brottet är att bedöma enligt den tillämpliga straffbestämmelsen, t.ex. spioneribestämmelsen. För straffansvar krävs då bl.a. bevisning om vilka uppgifter som gärningen avser och vilken skada den skulle kunna leda till. Det kan dock konstateras att det konspirativa beteendet – förutom att utgöra ett bevis om brott – även innebär att det underliggande brottet blir svårupptäckt och svårbevisat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Om det konspirativa beteendet inte består i en handling som är straffbelagd enligt någon annan bestämmelse i brottsbalken eller inom specialstraffrätten (t.ex. skadegörelse eller urkundsförfalsk- ning) och inte heller är att bedöma som olovlig underrättelseverk- samhet enligt 19 kap. 10 § brottsbalken, utgör det i sig inte en full- bordad brottslig gärning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Om det inte kan bevisas att ett fullbordat brott har skett skulle det kunna vara fråga om försök till brott. För detta krävs bl.a. att det kan konstateras att försökspunkten har passerats. Med hänsyn till den otillåtna underrättelseverksamhetens särskilda former och till att det normalt sett är fråga om ett utdraget händelseförlopp där&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2002/03:38 s. 45.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_580"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395580x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;varje moment i brottsplanen kan ske med tidsmässigt långa mellan- rum torde det inte sällan vara förenat med svårigheter att konsta- tera detta. Dessutom krävs för straffansvar att försöksgärningen avser en bestämd gärning och att gärningsmannens uppsåt omfattar samtliga rekvisit i den straffbestämmelse som beskriver det full- bordade brottet. De svårigheter och problem som sammanhänger med tillämpningen av de enskilda straffbestämmelserna, och som gör brottsligheten svåråtkomlig, gör sig alltså gällande även vid ett eventuellt straffansvar för försök till brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft8"&gt;Typiskt sett förefaller de förfaranden som Säkerhetspolisen har beskrivit närmast vara att hänföra till brottsformerna förberedelse eller stämpling till brott. I båda fallen är fråga om föreskrivet straffansvar under planeringsstadiet. Vidare förutsätter straffansvar inte någon konkret brottsplan, vilket har viss betydelse för åklaga- rens bevisbörda. Bestämmelserna om förberedelse och/eller stämp- ling till brott kan därför tyckas i vissa fall kunna utgöra stöd för att ingripa i samband med ett konspirativt beteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Som framgått är förberedelsebrottet begränsat till att avse viss befattning med antingen pengar eller hjälpmedel. Är det inte fråga om en sådan befattning faller förfarandet utanför det straffbelagda området. Dessutom kan det i regel utdragna händelseförloppet innebära att farerekvisitet inte är uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft40"&gt;Om det konspirativa beteendet består i att värva en person till agent kan det bli fråga om ansvar för stämpling till spioneri.&lt;SPAN class="ft85"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Även den som låter sig värvas (dvs. åtar sig eller erbjuder sig att utföra t.ex. ett spioneribrott) kan ådömas stämplingsansvar. Det krävs som redan framgått inte att värvningen avser en konkret brottsplan utan det är tillräckligt att personen i fråga försöker förmå någon annan att förr eller senare begå t.ex. ett spioneribrott. Alla gär- ningar som ingår i värvningsprocessens olika faser (t.ex. målsök- ningsfasen, studiefasen eller närmandefasen) omfattas emellertid inte av det straffbara området utan straffansvar torde i första hand kunna komma ifråga i det senare skedet när det är klart att den potentiella uppgiftslämnaren förväntas ägna sig åt någon form av otillåten underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft38"&gt;För straffansvar krävs att gärningsmannen har uppsåt i förhål- lande till det brott som stämplingen tar sikte på. Det torde innebära att det krävs viss bevisning om vilka uppgifter som man avser att komma åt. Även om straffansvar inte förutsätter att det tilltänkta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Det kan noteras att stämpla och konspirera är synonyma uttryck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_581"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395581x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;brottet är helt nära förestående torde ett utdraget händelseförlopp även i detta fall kunna innebära att det i praktiken är svårt att utkräva sådant ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;Som framgått omfattar det konspirativa beteendet förfaranden som sträcker sig utöver själva värvningen. Ytterligare en omstän- dighet som begränsar stämplingsbestämmelsens tillämplighet är att agenten sällan är känd för polisen, i vart fall innan brottet är full- bordat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;En straffbestämmelse som direkt tar sikte på konspirativt bete- ende är 19 kap. 10 § andra stycket brottsbalken, dvs. olovlig under- rättelseverksamhet med inriktning på uppgifter om annans person- liga förhållanden (s.k. flyktingspionage). Bestämmelsens syfte är i första hand att bereda enskilda personer skydd mot fara för fram- tida förföljelse eller annat lidande och tillämpningsområdet begrän- sar sig till verksamhet för anskaffande av uppgifter om annans per- sonliga förhållanden.&lt;SPAN class="ft88"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Om verksamheten har en annan inriktning – som i första hand är fallet i nu aktuella sammanhang – är bestäm- melsen alltså inte tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Sammanfattningsvis &lt;/SPAN&gt;kan sägas att ett konspirativt beteende som enbart syftar till att dölja en pågående brottslig verksamhet inte i sig utgör brott men väl bevis om brott. Vissa typer av konspirativa beteenden kan utgöra förberedelse eller stämpling till brott. Eftersom straffansvar för en osjälvständig brottsform förutsätter att gärningsmannens uppsåt omfattat samtliga rekvisit i den aktu- ella brottsbeskrivningen ställer det vissa krav på utredningen. När det gäller förberedelse eller stämpling till spioneri förutsätter det i vart fall någon kunskap om vilka uppgifter som brottsligheten tar sikte på. I praktiken torde också krävas att det brott som planeras inte är alltför avlägset i tiden (för att det ska vara möjligt att leda en händelsekedja till det). Härtill kommer att förberedelsebrottet är begränsat till vissa förfaranden. Sammantaget innebär dessa omständigheter att de osjälvständiga brottsformerna sällan är användbara i nu aktuellt sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft9"&gt;Konspirativt beteende kan också aktualisera tillämpningen av straffbestämmelsen avseende olovlig underrättelseverksamhet enligt 19 kap. 10 § andra stycket. Den straffbestämmelsen är dock begränsad till verksamhet för anskaffande av uppgifter om person- liga förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1975/76:174 s. 26.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_582"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395582x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Enligt vår bedömning &lt;/SPAN&gt;kan de synpunkter som Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Åklagarmyndigheten har framfört angående straffbestämmelsernas tillämpningsområde och därmed samman- hängande praktiska svårigheter sägas ha fog för sig. Särskilt spio- neribestämmelsens utformning innebär i vissa avseenden mycket höga krav på utredningen för att straffansvar ska kunna komma i fråga. Det kan i sin tur föra med sig att det i vissa fall – på grund av formerna för den otillåtna underrättelseverksamheten – saknas möjligheter att med stöd av någon tillämplig straffbestämmelse ingripa mot en misstänkt otillåten underrättelseverksamhet och i andra fall att ett ingripande inte kan ske innan brottet har fullbordats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Bestämmelsernas nuvarande utformning kan således kritiseras för att lämna ett alltför stort utrymme för främmande makt att utöva otillåten underrättelseverksamhet som sker i sådana former att det i princip är omöjligt för de brottsbekämpande myndighet- erna att skaffa tillräcklig bevisning mot gärningsmännen. Vidare kan det kriminaliserade området sägas vara alltför begränsat för att fånga upp flera av de förfaranden som sker under planeringen av ett spioneribrott. Det begränsar också möjligheterna att ingripa så tidigt som möjligt mot en misstänkt otillåten underrättelseverk- samhet i syfte att minimera skadan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Möjligheten att använda hemliga tvångsmedel och vissa andra hjälpmedel i samband med otillåten underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: Det förhållandet att brott mot Sveriges säker- het är av särskilt samhällsfarligt slag och att brottsligheten är svårutredd har beaktats bl.a. vid utformningen av bestämmel- serna om tvångsmedel och har inneburit utvidgade möjligheter att vidta tvångsåtgärder för att förebygga och utreda sådana brott. Det finns också en lagreglerad skyldighet att bevara vissa trafikuppgifter för brottsförebyggande ändamål. De möjligheter som finns att tillgripa tvångsmedel vid dold underrättelseverk- samhet som sker med hemliga eller konspirativa metoder bör beaktas vid bedömningen av behovet av en förändrad straff- rättslig reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft18"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_583"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395583x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Det är inte en ny tanke att spioneribrottsligheten är av speciell natur och innebär särskilda problem för bl.a. Säkerhetspolisens arbete med att förebygga och bekämpa brott. Tvärtom har den nuvarande lagstiftningen utformats delvis med hänsyn härtill och med tiden förändrats på olika sätt för att svara mot de speciella förutsättningar som gäller. Förhållandena har bl.a. motiverat att myndigheterna har getts särskilda möjligheter att vidta åtgärder vid misstanke som avser sådana brott. Det gäller t.ex. möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel. Det kan också nämnas att Utred- ningen om vissa hemliga tvångsmedel (Ju 2010:08) har lämnat för- slag till förändringar av lagstiftningen som åtminstone delvis syftar till att ytterligare tillgodose Säkerhetspolisens behov inom verk- samhetsområdet kontraspionage (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Hemliga tvångsmedel kan sägas utgöra ett medel/verktyg i det brottsförebyggande och brottsutredande arbetet. Syftet med kri- minalisering är att genom straffhot motverka ett klandervärt och oönskat beteende. Frågan om en utvidgning av det straffbara området är alltså i och för sig inte avhängigt bestämmelserna om tvångsmedel. Med hänsyn till vad bl.a. Säkerhetspolisen har anfört som grund för behovet av en förändrad lagstiftning (se ovan avsnitt 7.3.2) är möjligheterna att tillgripa hemliga tvångsmedel ändå av betydelse för utredningens överväganden. En förändrad straffrättslig reglering skulle ha ett preventivt syfte, vilket sammanfaller med ändamålet för vissa tvångsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Nedan lämnas en redogörelse för de möjligheter till hemliga tvångsmedel som nuvarande lagstiftning medger samt föreliggande förslag till förändringar. (Se också avsnitt 5.2.2.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Allmänt om tvångsmedel och de s.k. hemliga tvångsmedlen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Under en förundersökning får straffprocessuella tvångsmedel enligt &lt;NOBR&gt;24–28&lt;/NOBR&gt; kap. rättegångsbalken användas. Tvångsmedlen vidtas i brottsutredande syfte eller för att en rättegång i brottmål ska kunna genomföras. Normalt innefattar de tvång mot person eller egendom. Som exempel kan anges husrannsakan, kroppsvisitation, beslag och häktning. Som en allmän förutsättning för att ett tvångsmedel ska kunna tillgripas under en förundersökning gäller att det ska finnas en person som är skäligen misstänkt för det brott som utreds.&lt;SPAN class="ft48"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Lindberg, Straffprocessuella tvångsmedel, 2 uppl. 2009, s. 5 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_584"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395584x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p381 ft8"&gt;Tvångsmedel kan delas in i &lt;SPAN class="ft46"&gt;personella &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft46"&gt;reella &lt;/SPAN&gt;tvångsmedel. Till de personella tvångsmedlen hör de som riktar sig mot personen i fråga, t.ex. häktning och anhållande (24 kap. rättegångsbalken). De reella tvångsmedlen tar sikte på den enskildes egendom och syftar till att inskränka den vanliga förfoganderätten över egendo- men, t.ex. kvarstad och beslag (26 och 27 kap. rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;En annan indelning som kan göras när det gäller användningen av tvångsmedel är &lt;SPAN class="ft46"&gt;hemliga &lt;/SPAN&gt;respektive &lt;SPAN class="ft46"&gt;öppna &lt;/SPAN&gt;tvångsmedel. De hem- liga tvångsmedlen intar en särställning bland de straffprocessuella tvångsmedlen eftersom de förutsätts äga rum i hemlighet. Att den misstänkte hålls ovetande om tvångsmedelsanvändningen är en förutsättning för att tvångsmedlen ska få avsedd effekt. Hemliga tvångsmedel utgörs av hemlig avlyssning av elektronisk kommuni- kation&lt;SPAN class="ft88"&gt;34&lt;/SPAN&gt;, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation&lt;SPAN class="ft88"&gt;35&lt;/SPAN&gt;, hemlig kameraövervakning, hemlig rumsavlyssning och kvarhål- lande av försändelse (postkontroll).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation &lt;SPAN class="ft38"&gt;avses att meddelanden, som i ett elektroniskt kommunikationsnät överförs eller har överförts till eller från ett telefonnummer eller annan adress, i hemlighet avlyssnas eller tas upp genom ett tekniskt hjälpmedel för återgivning av innehållet i meddelandet (se 27 kap. 18 § rättegångsbalken). &lt;/SPAN&gt;Hemlig övervakning av elektronisk kommu- nikation &lt;SPAN class="ft38"&gt;innebär att uppgifter i hemlighet hämtas in om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;meddelanden som i ett elektroniskt kommunikationsnät över- förs eller har överförts till eller från ett telefonnummer eller annan adress,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;vilka elektroniska kommunikationsutrustningar som har funnits inom ett visst geografiskt område, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;i vilket geografiskt område en viss elektronisk kommunikations- utrustning finns eller har funnits.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft9"&gt;Genom hemlig övervakning av elektronisk kommunikation får sådana meddelanden som anges i den första punkten även hindras från att nå fram (se 27 kap. 19 § rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Hemlig kameraövervakning &lt;/SPAN&gt;innebär att kameror placeras ut för att bevaka en plats som har koppling till det brott som utreds (se 27 kap. 20 a § rättegångsbalken). &lt;SPAN class="ft51"&gt;Hemlig rumsavlyssning &lt;/SPAN&gt;kallas även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Tidigare hemlig teleavlyssning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Tidigare hemlig teleövervakning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_585"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395585x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p618 ft8"&gt;för buggning och möjliggör för polisen att ta del av tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträden eller annan sammankomst som allmänheten inte har tillträde till (se 1 § lagen [2007:978] om hemlig rumsavlyssning). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Kvarhållande av för- sändelse&lt;/SPAN&gt;, eller postkontroll, innebär en möjlighet att hålla kvar en försändelse hos ett befordringsföretag till dess att frågan om huru- vida den ska tas i beslag har avgjorts (27 kap. 9 § rättegångsbalken).&lt;SPAN class="ft88"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;En grundläggande förutsättning för att använda straffproces- suella tvångsmedel är normalt att en förundersökning har inletts. Användningen ska då syfta till utredning eller lagföring av ett visst brott. Enligt särskilda bestämmelser kan dock hemliga tvångsmedel vidtas även utanför en förundersökning i samband med underrät- telseverksamhet. Sådana möjligheter följer bl.a. av bestämmelserna i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvar- liga brott (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;För all tvångsmedelsanvändning gäller tre allmänna principer: ändamålsprincipen, behovsprincipen och proportionalitetsprinci- pen. &lt;SPAN class="ft55"&gt;Ändamålsprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär att en myndighets befogenheter att använda tvångsmedel ska vara bundna till de ändamål för vilket tvångsmedlet har beslutats. &lt;SPAN class="ft55"&gt;Behovsprincipen &lt;/SPAN&gt;går ut på att en myn- dighet får använda ett tvångsmedel bara när det finns ett påtagligt behov av det och en mindre ingripande åtgärd inte är tillräcklig. Åtgärden bör i varje enskilt fall vara ägnad att leda till det önskade resultatet. När det inte längre föreligger skäl för åtgärden skall den upphävas. &lt;SPAN class="ft55"&gt;Proportionalitetsprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär att ett tvångsmedel får tillgripas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. Tvångsåtgärden skall alltså i fråga om art, styrka, räckvidd och varaktighet stå i rimlig proportion till vad som står att vinna med åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Lagen (2008:854) om åtgärder för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft12"&gt;utreda vissa samhällsfarliga brott (2008 års utredningslag)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft38"&gt;Efter andra världskrigets slut tillkom en särskild lag som reglerade möjligheten att tillgripa tvångsmedel vid en förundersökning avse- ende vissa allvarliga brott riktade mot rikets inre och yttre säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;I lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott finns en särskild variant av tvångsmedlet kvarhållande av försändelse. Den ger polisen en möjlighet att under vissa förutsättningar undersöka, öppna eller granska försändelser som finns hos ett befordringsföretag, se 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_586"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395586x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;och vissa andra särskilt allvarliga allmänfarliga brott, den s.k. 1952 års tvångsmedelslag. Lagen innehöll tilläggs- och undantagsbe- stämmelser till tvångsmedelsregleringen i rättegångsbalken och lagen om hemlig kameraövervakning som innebar en utvidgad möj- lighet att tillgripa vissa tvångsmedel. Lagen användes uteslutande i Säkerhetspolisens verksamhet.&lt;SPAN class="ft48"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Lagen var tidsbegränsad men förlängdes i olika omgångar. Den 1 januari 2009 ersattes den av lagen om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott (2008 års utredningslag). Även den är tidsbe- gränsad och gäller efter förlängning till utgången av år 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Lagen syftar bl.a. till en ökad effektivitet i Säkerhetspolisens brottsutredande verksamhet. I förarbetena till lagen anges bl.a. att den aktuella brottsligheten är mycket samhällsfarlig och typiskt sett svårutredd.&lt;SPAN class="ft48"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;2008 års utredningslag gäller vid förundersökning angående vissa brott som har ansetts särskilt allvarliga för landets säkerhet. Lagens tillämpningsområde omfattar bl.a. vissa brott mot rikets säkerhet, däribland spioneri, grovt spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift och grovt sådant brott samt olovlig underrät- telseverksamhet. Lagen gäller även försök, förberedelse eller stämp- ling till samtliga uppräknade brott, om sådan gärning är straff- belagd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Lagen innehåller tilläggs- och undantagsbestämmelser till tvångsmedelsregleringen i rättegångsbalken och ger utvidgade möj- ligheter att använda beslag, kvarhållande av försändelse, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervakning. Som en allmän förutsättning gäller att en förundersökning har inletts och att det finns en person som är skäligen misstänkt för något av de brott som uppräknas i lagen. Tillstånd till tvångsmedlen får enligt lagen meddelas avseende de aktuella brotten, även om de inte uppfyller de krav avseende straffminimum eller antaget straffvärde som uppställs i 27 kap. rättegångsbalken (3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;Om det kan befaras att inhämtande av rättens tillstånd till tvångsmedlen skulle medföra en sådan fördröjning eller annan olä- genhet som är av väsentlig betydelse för utredningen, får interim- istiskt tillstånd till åtgärden ges av åklagaren (4 §). Med tillämpning av samma olägenhetsrekvisit får åklagaren också ge tillstånd till kvarhållande av försändelse enligt 27 kap. 9 § rättegångsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Ds 2007:2 s. 45.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Prop. 2007/08:163, s. 54.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_587"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395587x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;(5 §). Har åklagaren lämnat interimistiskt tillstånd ska han eller hon genast göra en skriftlig anmälan om åtgärden hos rätten. Rätten ska skyndsamt pröva ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft12"&gt;Lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott (preventivlagen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;Enligt preventivlagens bestämmelser kan under vissa förutsätt- ningar tvångsmedel vidtas utom en förundersökning. Lagen tillkom bl.a. för att tillgodose Säkerhetspolisens behov av hjälpmedel inom verksamhetsområdet kontraspionage. I förarbetena till lagen hänvi- sas bl.a. till de speciella förhållanden som präglar den aktuella brottskategorin och de särskilda krav som dessa förhållanden ställer på de brottsbekämpande myndigheterna. Som skäl för en särregle- ring anges också att behovet av att använda tvångsmedel kan vara lika stort i det förebyggande arbetet som Säkerhetspolisen bedriver inom ramen för sitt ansvarsområde som under en förunder- sökning.&lt;SPAN class="ft48"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Lagen reglerar möjligheten att använda hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och postkontroll för att förhindra brott. Tvångsmedel enligt lagen får användas om det med hänsyn till omständigheterna finns särskild anledning att anta att en person kommer att utöva brottslig verksamhet som innefat- tar vissa i lagen angivna brott, däribland spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift och grov olovlig underrättelseverksamhet. Tvångsmedlet måste dessutom vara av synnerlig vikt för att förhindra sådan brottslighet som lagen omfattar och skälen för åtgärden måste uppväga det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som tillståndet avser eller för något annat motstående intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft40"&gt;Det är särskilt reglerat vilka teleadresser som kan avlyssnas eller övervakas och vilka platser som kan kameraövervakas. Hemlig avlyssning får endast avse en teleadress som under den tid tillstån- det avser innehas eller har innehafts av den för tvångsmedlet aktu- ella personen eller annars kan antas ha använts eller komma att användas av honom eller henne, eller en teleadress som det finns synnerlig anledning att anta att denna person under den tid till- ståndet avser har kontaktat eller kommer att kontakta. På samma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2005/06:177 s. 39 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_588"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395588x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;sätt får kameraövervakningen endast avse en plats där den för tvångsmedlet aktuella personen kan antas komma att uppehålla sig eller en plats där den brottsliga verksamheten kan antas komma att utövas eller en nära omgivning till denna plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;Om det vid tvångsmedelsanvändning enligt lagen har kommit fram uppgifter om annan brottslig verksamhet än den som omfat- tas av tillståndet, en form av s.k. överskottsinformation, får upp- gifterna användas för att utreda brottet endast om det är fråga om ett sådant brott för vilket tillstånd enligt lagen kunnat beviljas eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott om sådan gär- ning är belagd med straff. Uppgifter under avlyssning om ett före- stående brott får alltid användas för att förhindra brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Frågor om tvångsmedel enligt lagen prövas av domstol efter ansökan av åklagare. Tiden för ett tillstånd till tvångsmedel enligt lagen får inte överstiga en månad från beslutet. Om tiden inte räcker får tillstånd sökas på nytt. Om det inte längre finns skäl för ett tillstånd ska åklagaren eller rätten omedelbart häva beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft9"&gt;Enligt sin nuvarande lydelse gäller lagen till utgången av år 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft12"&gt;Lagen (2007:978) om hemlig rumsavlyssning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Genom lagen om hemlig rumsavlyssning infördes ett nytt hemligt tvångsmedel; hemlig rumsavlyssning (ofta kallat buggning).&lt;SPAN class="ft84"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Med hemlig rumsavlyssning avses att tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträde eller annan sammankomst som allmänheten inte har tillträde till i hemlighet avlyssnas eller tas upp genom ett tekniskt hjälpmedel för återgivning av ljud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Hemlig rumsavlyssning får enligt lagen användas vid förunder- sökning om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fäng- else i fyra år,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;andra brott om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i fyra år och det är fråga om vissa i lagen särskilt angivna brott (t.ex. människo- handel, våldtäkt och grovt narkotikabrott),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott som avses i 1 eller 2, om sådan gärning är belagd med straff och det med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 2005/06:178.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_589"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p751 ft9"&gt;hänsyn till omständigheterna kan antas att gärningens straff- värde överstiger fängelse i fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft9"&gt;Uppräkningen av brott i den ovan angivna andra punkten omfattar inte brott enligt 19 kap. brottsbalken. En förutsättning för att lagen ska kunna tillämpas vid sådan brottslighet är således att det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i fyra år (vil- ket bl.a. gäller för grovt spioneri).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Hemlig rumsavlyssning får endast användas om någon är skäli- gen misstänkt för något eller några av de brott som lagen omfattar. Det krävs vidare att avlyssningsåtgärden är av synnerlig vikt för utredningen, vilket innebär att det ställs ett kvalitetskrav på de upplysningar avlyssningen kan ge och ett krav på att utredningslä- get gör avlyssningen nödvändig. Skälen för åtgärden måste dess- utom uppväga det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Avlyssningen får endast avse en plats där det finns särskild anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Avser åtgärden någon annan stadigvarande bostad än den miss- tänktes, får hemlig rumsavlyssning användas endast om det finns synnerlig anledning att anta att den misstänkte kommer att uppe- hålla sig där. Det är förbjudet att avlyssna vissa platser, exempelvis massmedieredaktioner, advokatkontor, vårdmottagningar och sådana platser som stadigvarande används av präst eller person med motsvarande ställning inom trossamfund för bikt eller enskild själavård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Om det vid hemlig rumsavlyssning har kommit fram uppgifter om ett annat brott än det som legat till grund för beslutet om avlyssning, en form av s.k. överskottsinformation, får uppgifterna användas för att utreda brottet endast om det är fråga om sådant brott för vilket rumsavlyssning hade kunnat beviljas enligt ovan. Uppgifter under avlyssning om ett förestående brott får alltid användas för att förhindra brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Frågor om hemlig rumsavlyssning prövas av domstol efter ansökan av åklagare. Tiden för ett tillstånd till avlyssning får inte överstiga en månad. En begäran om förlängning hanteras på samma sätt som den ursprungliga ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Lagen är tidsbegränsad och gäller enligt sin nuvarande lydelse till och med den 31 december 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft18"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_590"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395590x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p753 ft12"&gt;Lag (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Den 1 juli 2012 trädde lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndig- heternas underrättelseverksamhet i kraft. Samtidigt upphörde vissa bestämmelser i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation om de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter som angår särskilda elektroniska meddelanden. Bestämmelserna ersattes dels av den nya lagen, dels av bestämmelser i rättegångs- balken som under vissa förutsättningar möjliggör hemlig övervak- ning av elektronisk kommunikation i en förundersökning även om det inte finns någon som skäligen är misstänkt för brott. Syftet med den nya lagen har varit att stärka rättssäkerheten och integri- tetsskyddet vid inhämtning av övervakningsuppgifter.&lt;SPAN class="ft88"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;Enligt den nya lagen ska övervakningsuppgifter om elektronisk kommunikation få hämtas in om omständigheterna är sådana att åtgärden är av särskild vikt för att förebygga, förhindra eller upp- täcka brottslig verksamhet som innefattar brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Inhämtning av upp- gifter får också under samma förutsättningar ske beträffande brottslig verksamhet som innefattar vissa brott som oavsett för- skrivet straffminimum får anses vara särskilt allvarliga för rikets säkerhet, däribland spioneri och grov olovlig underrättelseverk- samhet. Bestämmelsen som medger en sådan möjlighet är dock tidsbegränsad till utgången av år 2013.&lt;SPAN class="ft48"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;De övervakningsuppgifter som omfattas av lagen motsvarar väsentligen de som kan kommas åt genom hemlig övervakning av elektronisk kommunikation. En viktig begränsning jämfört med det sistnämnda tvångsmedlet är dock att, beträffande meddelanden, endast historiska uppgifter får hämtas in.&lt;SPAN class="ft48"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Tiden för ett beslut får inte bestämmas längre än nödvändigt och får, när det gäller tid som infaller efter beslutet, inte överstiga en månad från dagen för beslutet (se 5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 2011/12:55 s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 2011/12:55 s. 84 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;SOU 2012:44 s. 629.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_591"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395591x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft9"&gt;Som framgått ovan kan polisen med hjälp av hemliga tvångsmedel få tillgång till uppgifter i data- och teletrafik. I praktiken är den möjligheten till viss del beroende av att uppgifterna har lagrats hos internet- och teleoperatören. Den 1 maj 2012 trädde vissa ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation i kraft som innebar en utökad skyldighet för leverantörer av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunika- tionsnät att lagra trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål (16 &lt;NOBR&gt;a–f&lt;/NOBR&gt; §§).&lt;SPAN class="ft48"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;De uppgifter som ska lagras svarar – enkelt uttryckt – främst på frågorna om vem som kommunicerat med vem, när det skedde, var de som kommunicerade befann sig och vilken typ av kommuni- kation som användes. Uppgifterna får inte avslöja innehållet i en kommunikation.&lt;SPAN class="ft48"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Utredningen om vissa hemliga tvångsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;I juni 2010 gavs en särskild utredare i uppdrag att utvärdera til- lämpningen av lagen om hemlig rumsavlyssning, 2008 års utred- ningslag och preventivlagen samt analysera om det finns behov av en förändring av regleringen av hemliga tvångsmedel för särskilt allvarlig eller annars samhällsfarlig brottslighet. Syftet med uppdra- get var att ta ställning till lagarnas fortsatta giltighet och därmed hur den framtida regleringen av hemliga tvångsmedel för särskilt allvarlig och annan samhällsfarlig brottslighet borde utformas.&lt;SPAN class="ft48"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Utredningen antog namnet Utredningen om vissa hemliga tvångs- medel (Ju 2010:08).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft40"&gt;Genom beslut om tilläggsdirektiv fick utredningen i uppdrag att även analysera Säkerhetspolisens behov av att i underrättelseverk- samhet kunna inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar vissa samhällsfarliga brott med ett lägre straffmini- mum än två års fängelse, analysera behovet av att kunna ge tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation i syfte att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Se direktiv 2006/24/EG om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 2010/11:46 s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Dir 2010:62.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_592"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395592x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;inom ramen för en förundersökning utreda vem som skäligen kan misstänkas för vissa samhällsfarliga brott med ett lägre straffvärde än fängelse i två år och ta ställning till om offentliga ombud bör medverka vid domstols prövning av tillstånd till hemlig övervak- ning av elektronisk kommunikation.&lt;SPAN class="ft48"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft9"&gt;I juli 2012 redovisade utredningen uppdraget i betänkandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft55"&gt;Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott &lt;SPAN class="ft10"&gt;(SOU 2012:44). I betän- kandet anges bl.a. att utredningens kartläggning av de ovan nämnda lagarnas tillämpning utgör underlag för slutsatsen att de bidragit till beaktansvärd nytta.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Enligt utredningen finns det ett starkt behov av att kunna använda hemliga tvångsmedel vid förundersökningar avseende kontraterrorism, kontraspionage och författningsskydd. Vidare anges att det finns ett påtagligt behov för Säkerhetspolisen att även utom ramen för en förundersökning kunna använda vissa hemliga tvångsmedel för att förhindra brott.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Enligt utredningen finns det skäl för en fortsatt särreglering av hemliga tvångsmedel beträffande viss brottslighet inom Säkerhets- polisens område. Utredningens bedömning är att en sådan regle- ring är såväl proportionerlig som rimlig och det föreslås därför att lagarna ska permanentas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Utredningen har föreslagit vissa förändringar av lagarnas inne- håll, bl.a. att hemlig rumsavlyssning ska få användas för spioneri av normalgraden och statsstyrt företagsspioneri samt vid försök, för- beredelse eller stämpling till sådan brottslighet.&lt;SPAN class="ft88"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Vidare har utred- ningen föreslagit att det för vidtagande av preventiva tvångsmedel ska krävas att det finns en påtaglig risk för brottslig verksamhet av visst slag (jfr nuvarande formulering ”särskild anledning anta”). Förslaget innebär att risken inte behöver avse en konkretiserad gärning på det sätt som är fallet beträffande misstankerekvisitet enligt den nuvarande lagstiftningen.&lt;SPAN class="ft88"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Utredningen har också föreslagit att preventivlagens brottskatalog ska utvidgas så att den överensstämmer med den som finns i 2008 års utredningslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft9"&gt;Slutligen kan nämnas att utredningen har föreslagit att lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Dir 2012:9 jfr lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SOU 2012:44 s. 34 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;SOU 2012:44 s. 37 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft107"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Statsstyrt företagsspioneri innebär att en främmande makt bedriver spionage mot ett svenskt företag med avsikt att få tillgång till företagshemligheter. Detta kan skada svenska intressen eller rikets säkerhet. Till skillnad från spionage som syftar till att underminera ett lands säkerhet är företagsspioneriets motiv främst ekonomiskt och tekniskt. Statsstyrt företagsspioneri ligger under Säkerhetspolisens kontraspionageområde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;SOU 2012:44 s. 39 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_593"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft9"&gt;brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet ska permanentas och att den ska avse de brott som i dag omfattas av 2008 års utredningslag (utom olovlig kårverksamhet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft12"&gt;Sammanfattningsvis om möjligheten att använda tvångsmedel vid konspirativt beteende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft10"&gt;Som framgår av redogörelsen ovan har Säkerhetspolisen försetts med särskilda möjligheter att använda tvångsmedel när det gäller brott mot Sveriges säkerhet. När frågan om förutsättningarna för tillämpningen av tvångsmedlen har behandlats har Säkerhetspoli- sens särskilda behov lyfts fram liksom de utredningssvårigheter som är förknippade med den brottslighet som myndigheten har i uppgift att förhindra och utreda, dvs. delvis samma skäl som nu anförs för en förändrad strafflagstiftning. Särskilt den s.k. preven- tivlagen syftade till att underlätta Säkerhetspolisens förbyggande arbete och tillgodose ett behov av åtgärder med hänsyn till det svåra utredningsläge som i allmänhet gäller vid samhällsfarlig brottslighet och som innebär att det ofta är svårt att konkretisera en brottsmisstanke. Preventivlagen har dock kritiserats för att inte uppfylla sitt syfte och är föremål för översyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Även om hemliga tvångsmedel kan underlätta för Säkerhetspoli- sen att utreda brottsligheten (och eventuellt även att förebygga den) har de ett begränsat användningsområde. Detta kan sägas gälla även med beaktande av föreliggande lagförslag. Som framgått är t.ex. möjligheten till hemlig rumsavlyssning starkt begränsad när det gäller brott mot Sveriges säkerhet. Även det förhållandet att aktörerna är mycket säkerhetsmedvetna har betydelse för vilket resultat som kan uppnås med hjälp av hemliga tvångsmedel. Inte sällan väljs t.ex. kommunikationssätt som är svåra att avlyssna vilket begränsar vilken information som kan utvinnas genom olika tvångsåtgärder. En annan omständighet som inskränker använd- barheten av sådana hemliga tvångsmedel som tillgrips med stöd av preventivlagen är att åtgärderna måste vidtas inom en kortare tids- period, vanligtvis en eller ett par månader. Som framgått kan kon- spirativt beteende pågå under lång tid, ibland flera år, och varje händelse ske med relativt långa tidsmellanrum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft18"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_594"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395594x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p761 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Andra möjliga åtgärder för att motverka otillåten underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: När en utlänning kan misstänkas ägna sig åt otillåten underrättelseverksamhet kan det finnas skäl att utvisa eller avvisa personen med stöd av utlänningslagen (2005:716) respektive lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Om det är fråga om en person som omfattas av Wienkonventionens bestämmelser kan han eller hon förklaras &lt;SPAN class="ft55"&gt;persona non grata. &lt;/SPAN&gt;Dessa möjligheter att ingripa mot en befarad otillåten under- rättelseverksamhet, som formellt inte förutsätter en konkret brottsmisstanke, bör vägas in vid bedömningen av behovet av en förändrad straffrättslig reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft40"&gt;Utöver möjligheterna att tillgripa tvångsmedel kan vissa andra åtgärder vidtas vid misstanke om att en person ägnar sig åt eller kan komma att ägna sig åt brottslighet enligt 19 kap. brottsbalken. Till exempel kan en utländsk person under vissa förutsättningar utvisas ur eller avvisas från landet. I följande avsnitt redogörs kortfattat för dessa och andra möjligheter som nuvarande lagstiftning medger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft12"&gt;Visering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;Visering är ett tillstånd att resa in och vistas i Sverige under en viss kortare tid. Som utgångspunkt krävs visering för en utlänning som vill komma till Sverige om han eller hon inte har uppehållstillstånd eller har ställning som varaktigt bosatt här i landet. Kravet innebär en kontrollmöjlighet av utlänningars inresa i Sverige och Schengen- området. Viseringsinstrumentet används i syfte att kontrollera och begränsa invandringen från vissa länder samt av säkerhetspolitiska skäl. Det har även förekommit att visering gentemot ett visst land har tillgripits i politiskt demonstrationssyfte.&lt;SPAN class="ft88"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;En utlänning kan enligt 3 kap. 1 § utlänningslagen beviljas vise- ring (s.k. enhetlig visering) om han eller hon uppfyller vissa grund- läggande krav som följer av Schengenkonventionen. Visering kan enligt bestämmelsen nekas om utlänningen kan anses äventyra den allmänna ordningen, rikets säkerhet eller någon av Schengen- staternas internationella förbindelser. En beviljad enhetlig visering gäller under tre månader vid inresa och vistelse i Schengenstaterna,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Wikrén och Sandesjö, Utlänningslagen, med kommentar, 9:e upplagan, 2010, s. 93.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_595"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395595x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;oavsett vilken stat som har utfärdat den. I vissa fall kan en s.k. nationell visering beviljas, som endast ger tillstånd att resa in och vistas i Sverige (se 3 kap. 4 § utlänningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft12"&gt;Möjligheten att utvisa en utlänning med stöd av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Lagen om särskild utlänningskontroll syftar i första hand till att förhindra att terroristbrott utförs eller planeras i Sverige men ger också möjlighet att utvisa en person i andra fall av hot mot rikets säkerhet. Enligt 1 § får en utlänning utvisas ur landet om det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;med hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verk- samhet och övriga omständigheter kan befaras att han eller hon kommer att begå eller medverka till terroristbrott eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft9"&gt;Lagen är förutsatt att tillämpas endast i mycket allvarliga fall och endast kvalificerade säkerhetsärenden faller in under den första punkten.&lt;SPAN class="ft48"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Det kan t.ex. vara fråga om ärenden som rör utlänningar med starka kopplingar till organisationer som utövar våld och annan brottslighet för att uppnå politiska syften.&lt;SPAN class="ft48"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Frågan om utvisning behandlas av Migrationsverket på ansökan av Säkerhetspolisen. Migrationsverkets beslut kan överklagas till regeringen. Ett beslut om utvisning ska förenas med ett förbud att återvända till Sverige. Om det finns ett beslut om utvisning, eller det är sannolikt att ett sådant kommer att meddelas, och det finns anledning att anta att utlänningen annars kommer att hålla sig undan eller bedriva brottslig verksamhet i Sverige eller hans eller hennes identitet är oklar, kan utlänningen tas i förvar eller ställas under uppsikt (se 8 § lagen om särskild utlänningskontroll).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;För att möjliggöra en parlamentarisk kontroll av lagens tillämp- ning överlämnar regeringen varje år en redovisande skrivelse till riksdagen. Av skrivelsen för år 2012 framgår att lagen under peri- oden 1 juli 2011 till och med den 30 juni 2012 hade legat till grund för ett regeringsbeslut. Beslutet innebar avslag på ett överklagande av ett beslut om utvisning. Sedan år 2002 har lagen tillämpats vid sammanlagt 14 tillfällen.&lt;SPAN class="ft48"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Ang. innebörden av begreppet säkerhetsärende, se 1 kap. 7 § utlänningslagen (2005:716).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 2009/10:31 s. 290.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Se skr 2012/13:43.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_596"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395596x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft12"&gt;Möjligheten att avvisa en utlänning med stöd av utlänningslagen (2005:716)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Enligt 8 kap. 2 § utlänningslagen kan en utlänning som på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas komma att bedriva spi- oneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige avvisas från landet. Bestämmelsen möjliggör en individuell utlänningskontroll i form av avvisning i anslutning till inresan och därefter, dock inte senare än tre månader efter det att den första ansökan om uppe- hållstillstånd gjorts efter utlänningens ankomst till landet (se 8 kap. 5 § utlänningslagen). Enligt de ursprungliga förarbetena till utlän- ningslagen bör det vara tillräckligt att det föreligger objektivt grun- dade och påtagliga misstankar om nu avsedd brottslig verksamhet.&lt;SPAN class="ft88"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Om det är sannolikt att personen i fråga kommer att avvisas från landet kan han eller hon tas i förvar eller hållas under uppsikt i avvaktan på avvisning (se 10 kap. 1 § och 6 § utlänningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;En fråga om avvisning kan prövas antingen av Migrationsverket eller av polismyndigheten. Om polismyndigheten vid sin prövning anser att det är tveksamt om utlänningen ska avvisas ska ärendet överlämnas till Migrationsverket (se 8 kap. 4 § utlänningslagen). Beslut om förvar fattas enligt 10 kap. 12 § utlänningslagen av handläggande myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 får ett uppehållstillstånd åter- kallas för en utlänning som rest in i landet om det på grund av tidi- gare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen kommer att bedriva spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller något annat nordiskt land. Det gäller dock inte om utlänningen har vistats här i landet mer än tre år med uppehållstillstånd (tredje stycket). Enligt 4 § ska hänsyn tas till den anknytning som utlän- ningen har till det svenska samhället vid bedömningen om uppe- hållstillståndet ska återkallas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Se SOU 1951:42 s. 193.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_597"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395597x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p769 ft12"&gt;Möjligheten att förklara en utländsk diplomat persona non grata m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft9"&gt;En underrättelseofficer som verkar under diplomatisk täckbefatt- ning omfattas av Wienkonventionens bestämmelser om immuni- tet.&lt;SPAN class="ft48"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Det innebär att en sådan person har straffrättslig immunitet och därför inte kan ställas till ansvar för brott här i riket eller underkastas någon form av anhållande eller frihetsberövande (se bl.a. artiklarna 29 och 31 i konventionen). Immuniteten balanseras dock av en skyldighet att iaktta värdstatens lagar och författningar (artikel 41).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Diplomatiska förbindelser sker med ömsesidigt samtycke. Den mottagande staten ska således lämna sitt godkännande till förbin- delsen och kan vidta åtgärder för att en diplomat ska entledigas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;En närmare redogörelse för diplomatiska befattningshavares ställning lämnas ovan i avsnitt 2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft44"&gt;Persona grata m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;Inför att en person ska komma till Sverige för att verka som beskickningschef här i landet ska den sändande staten förvissa sig om att Sverige är beredd att ta emot personen i fråga som sändebud för det aktuella landet (&lt;SPAN class="ft44"&gt;persona grata&lt;/SPAN&gt;). Sverige kan som mottagande stat vägra att bevilja s.k. agremang utan att redovisa några skäl för det (se artikel 4 i Wienkonventionen). En beskickningschef anses ha tillträtt sin befattning i den mottagande staten när han överläm- nat sina kreditivbrev. Kreditivbreven är en form av behörighets- handling som visar att personen i fråga är utsedd att representera den sändande staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Enligt artikel 10 i konventionen ska den mottagande staten underrättas bl.a. om utseende av beskickningsmedlem, om hans ankomst eller slutliga avresa eller entledigande från tjänsten vid beskickningen. Detsamma gäller för uppgifter om ankomst och avresa för personer som ingår i beskickningsmedlems familj.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Se konventionen om diplomatiska förbindelser från den 18 april 1961 (SÖ 1967:1), 2 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och 2 kap. 7 § brottsbalken. Se även konventionen om konsulära förbindelser från den 24 april 1963.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft18"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_598"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395598x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p413 ft44"&gt;Hävande av immunitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;Om ett mer allvarligt brott har begåtts av en person som har diplomatisk immunitet kan värdlandet vända sig till den sändande staten och begära att immuniteten hävs så att diplomaten kan stäl- las inför rätta. Det är brukligt att den sändande staten i en sådan situation återkallar den diplomatiska företrädaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft44"&gt;Persona non &lt;NOBR&gt;grata-förklaring&lt;SPAN class="ft56"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;När en diplomat har handlat i strid med Wienkonventionens bestämmelser kan värdlandet förklara honom eller henne icke önskvärd (&lt;SPAN class="ft46"&gt;persona non grata&lt;/SPAN&gt;). En sådan rätt följer av artikel 9 i Wienkonventionen. Där anges att den mottagande staten, när som helst och utan att redovisa några skäl för det, kan underrätta den sändande staten om att beskickningschefen eller annan beskick- ningsmedlem är persona non grata. I ett sådant fall ska den sän- dande staten antingen återkalla personen i fråga eller entlediga honom eller henne från sin tjänst. Det är möjligt att förklara en person non grata redan före ankomsten till den mottagande staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Att förklara en diplomat icke önskvärd i landet är en allvarlig åtgärd och stater är i regel ovilliga att använda sig av möjligheten såvida en diplomats handlande inte innefattar ett grovt åsidosät- tande av hans eller hennes skyldigheter. Staten vinnlägger sig van- ligtvis om att ha tillräckliga bevis innan en diplomat som är miss- tänkt för att ha begått handlingar som är oförenliga med den diplomatiska statusen förklaras persona non grata. En persona non grata förklaring innebär i praktiken att personen i fråga blir ute- stängd från alla de länder som Sverige samarbetar och utbyter information med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Även om det inte är en formell förutsättning för en persona non &lt;NOBR&gt;grata-förklaring&lt;/NOBR&gt; utgör det faktum att en diplomat har brutit mot en straffrättslig bestämmelse i praktiken en tungt vägande omständig- het vid bedömning av om det finns tillräckliga skäl för en sådan förklaring. Som angetts finns en skyldighet att följa värdlandets lagar enligt Wienkonventionens bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft40"&gt;I sammanhanget kan även nämnas att det finns lindrigare och mer informella åtgärder som kan vidtas när en person med diplo- matisk immunitet begår en oönskad och eventuellt olaglig handling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Avsnittet bygger på Mahmoudi mfl., Sverige och folkrätt, 4:e upplagan, 2011, s. 117 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_599"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395599x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Till exempel kan chefen för Säkerhetspolisen på uppdrag av rege- ringen föra ett samtal om saken med representanter för den främ- mande makten. Även denna typ av åtgärder syftar till att markera att förfarandet är oacceptabelt och leder i regel till att den aktuella personen får lämna landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Informationsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft9"&gt;En del av polisens brottsförebyggande arbete består i olika infor- mationsåtgärder. Genom att lämna allmän information till personer som på grund av sitt arbete eller av annat skäl skulle kunna komma att kontaktas av en främmande makts underrättelsetjänst kan man skapa en medvetenhet och vaksamhet hos dessa personer, som innebär att t.ex. en värvningsprocess försvåras (se ovan). Även då det finns skäl att misstänka att en person har inlett kontakter med en främmande underrättelsetjänst kan direkt information till per- sonen i fråga ha betydelse för att förebygga eller avbryta brottslig- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft38"&gt;Enligt uppgift från Säkerhetspolisen utgör informationssprid- ning och kontakter med personer som innehar känslig information en viktig del av myndighetens preventiva arbete. Säkerhetspolisen har förklarat att informationsåtgärder kan utgöra ett effektivt medel för att förebygga olovlig underrättelseverksamhet men sam- tidigt angett att sådana åtgärder endast har betydelse under en begränsad del av händelseförloppet och innan en person har låtit sig värvas som agent.&lt;SPAN class="ft117"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft107"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;En viktig del i arbetet med att förebygga och avslöja spioneri och olovlig underrättelse- verksamhet är att leta efter hittills okända underrättelseaktiviteter. En av metoderna som används kallas omvänd målsökning. Säkerhetspolisen identifierar skyddsvärda verksamheter i det svenska samhället som skulle kunna vara föremål för intresse från andra länders underrättelsetjänster. Sårbarheten hos dessa verksamheter minskar genom att Säkerhets- polisen bygger kontaktnät och informerar om underrättelsehot och riskerna för att verksamheten blir utsatt för spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft18"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_600"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395600x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p773 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Olika spaningsåtgärder för att upptäcka (och motverka) otillåten underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: För den nu aktuella brottsligheten gäller sär- skilda regler och principer för polisens spaningsmetoder bl.a. i syfte att underlätta Säkerhetspolisens brottsförebyggande och brottsutredande arbete. Betydelsen av dessa åtgärder när det gäller möjligheten att upptäcka och motverka otillåten under- rättelseverksamhet bör vägas in vid bedömningen av behovet av en utvidgad kriminalisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft8"&gt;I den polisiära underrättelseverksamheten inhämtas och inkommer upplysningar på olika sätt, bl.a. genom vidtagande av olika spa- ningsåtgärder. Spaningsåtgärderna kan bestå i olika slags hemliga tvångsmedel (se ovan avsnitt 7.7.2) men kan också avse andra spa- ningsmetoder såsom signalspaning, provokativa åtgärder, använd- ning av s.k. källor (dvs. privatpersoner) och olika slag av tekniska spaningsmetoder.&lt;SPAN class="ft88"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;I det följande redovisas vad signalspaning inne- bär och vilka rättsliga förutsättningar som gäller för spaningsåtgär- den samt några andra spaningsformer som förekommer vid nu aktuell brottslighet. Redovisningen är inte uttömmande utan läm- nas för att ge en bild av hur information om en otillåten underrät- telseverksamhet kan komma Säkerhetspolisen tillhanda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft12"&gt;Signalspaning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Signalspaning är en metod för att inhämta signaler i etern och i kabel. Signalspaning regleras i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (härefter signalspaningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;I lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet anges försvarsunderrättelseverksamhetens uppgifter. Där framgår att för- svarsunderrättelseverksamhet ska bedrivas till stöd för svensk utri- &lt;NOBR&gt;kes-,&lt;/NOBR&gt; säkerhets- och försvarspolitik samt i övrigt för kartläggning av yttre hot mot landet, samt att verksamheten endast får avse utländska förhållanden. Regeringen ska bestämma försvarsunder- rättelseverksamhetens inriktning. Inom ramen för denna inriktning får de myndigheter som regeringen bestämmer ange en närmare inriktning av verksamheten (1 §). I 4 § anges att det inom försvars-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Se SOU 2010:103 s. 128, 164 och 231.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_601"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395601x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;underrättelseverksamhet inte får vidtas uppgifter som syftar till att lösa uppgifter som ligger inom ramen för polisens eller andra myn- digheters brottsförebyggande eller brottsbekämpande verksamhet. Om det inte finns hinder enligt andra bestämmelser får dock de myndigheter som bedriver försvarsunderrättelseverksamhet lämna stöd till andra myndigheters brottsbekämpande eller brottförebyg- gande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft8"&gt;Signalspaning utförs av Försvarets radioanstalt (FRA) efter angi- vande av inriktning av regeringen, Regeringskansliet, Försvars- makten, Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen.&lt;SPAN class="ft88"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Inhämtningen får endast ske för vissa i lagen särskilt angivna ändamål, bl.a. för att kartlägga yttre militära hot mot landet, allvarliga yttre hot mot sam- hällets infrastrukturer eller främmande underrättelseverksamhet mot svenska intressen (se 1 § signalspaningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Gränsdragningen mellan försvarsunderrättelseverksamhet och den brottsbekämpande verksamheten är inte helt tydlig och saken har behandlats i olika sammanhang. Regeringen har betonat att försvarsunderrättelseverksamhet inte utgör en brottsbekämpande verksamhet och att den inte får innefatta förfaranden i samband med förundersökning (jfr ovan och 4 § lagen om försvarsunderrät- telseverksamhet). Det är alltså inte möjligt för FRA att bistå poli- sen med signalspaning inom ramen för en förundersökning. I sam- band med en förundersökning är de brottsbekämpande myndighet- erna istället hänvisade att använda sådana hemliga tvångsmedel som regleras i rättegångsbalken (se ovan).&lt;SPAN class="ft84"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Inhämtningen får ske i såväl etern som i tråd, men får inte avse signaler mellan en avsändare och en mottagare som båda befinner sig i Sverige. Inhämtningen som sker i tråd får endast avse signaler som förs över Sveriges gräns i tråd som ägs av en operatör. Inhämtningen ska ske automatiserat med hjälp av sökbegrepp. En inriktning av signalspaningen får inte avse endast en viss fysisk person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Tillstånd till signalspaning lämnas av Försvarsunderrättelsedom- stolen efter ansökan av FRA. Ett tillstånd får ges för högst sex månader i taget. En möjlighet finns också för FRA att fatta beslut i särskilt brådskande fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Säkerhetspolisen och Försvarsmaktens möjlighet att ange inriktning tillkom genom en lagändring den 1 januari 2013, se SFS 2012:801, prop. 2011/12:179, bet. 2012/13:JuU7 och rskr 2012/13:61.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2006/07:63 sid. 43 ff. och sid. 108 samt SOU 2009:66 sid. 64 f och s. 106.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_602"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395602x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p413 ft12"&gt;Andra spaningsmetoder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;I arbetet med att upptäcka och beivra brott är det ibland nödvän- digt att använda särskilda arbetsmetoder inom ramen för en dold spanings- och utredningsverksamhet. Det kan t.ex. vara fråga om s.k. infiltration, provokativa åtgärder och användning av tekniska spaningshjälpmedel (t.ex. s.k. pejling). För Säkerhetspolisens del är också användningen av källor, dvs. enskilda personer, av stor betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft40"&gt;Flera av de spaningsmetoder som polisen använder är inte sär- skilt reglerade utan vidtas med stöd av de allmänna befogenheterna i bl.a. polislagen (1984:387). Den s.k. Polismetodutredningen har lämnat förslag till lagreglering av vissa särskilda spaningsmetoder i sitt slutbetänkande, &lt;SPAN class="ft51"&gt;Särskilda spaningsmetoder &lt;/SPAN&gt;(SOU 2010:103). Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga eller konspirativa metoder förekommer i en omfattning som är betydande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: Utredningens underlag ger stöd för slutsatsen att dold underrättelseverksamhet med hemliga eller konspirativa metoder förekommer i Sverige mot svenska intressen i en omfattning som kan sägas vara betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft9"&gt;I följande avsnitt redovisas utredningens bedömning av omfatt- ningen av dold underrättelseverksamhet som sker med hemliga eller konspirativa metoder. Frågan har betydelse för bedömningen av om det finns tillräckliga skäl för en utvidgad kriminalisering. Om konstaterade problem och brister i lagstiftningen (se ovan avsnitt 7.7.1) i praktiken inte utgör ett problem av någon omfatt- ning kan det ifrågasättas om en utvidgning av det straffbara områ- det är befogad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft8"&gt;Med hänsyn till den sekretess som råder på området kan redo- visningen inte ske med någon närmare exakthet eller göras detaljerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft40"&gt;Enligt Säkerhetspolisen är spioneribrotten, på grund av de säkerhetsmedvetna aktörerna och brottslighetens särskilda former, de svåraste brotten att utreda för det svenska polisväsendet. Det är också av betydelse i sammanhanget att brotten i praktiken aldrig kommer till polisens kännedom genom en polisanmälan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft18"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_603"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395603x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Enligt uppgift i Säkerhetspolisens verksamhetsberättelse för år 2011 har ungefär 15 länder underrättelsepersonal stationerad i Sverige.&lt;SPAN class="ft48"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Andra länder bedriver underrättelseverksamhet genom resande personal som vistas tillfälligt i Sverige. Under den senaste &lt;NOBR&gt;20-årsperioden&lt;/NOBR&gt; har Säkerhetspolisen enligt egen uppgift observerat belagd eller misstänkt otillåten underrättelseverksamhet från ungefär 50 länder. I cirka hälften av fallen är det i första hand fråga om s.k. flyktingspionage, i vissa fall i kombination med annan otil- låten underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Enligt Säkerhetspolisen innehar många – men långt ifrån alla – underrättelseofficerare sådana befattningar vid sina länders offici- ella representationer som innebär en diplomatisk täckmantel. Säkerhetspolisen känner emellertid även till underrättelseofficerare och underrättelseaktiviteter som utgår från företag, nyhetsbyråer, flygbolag, religiösa samfund m.m. Underrättelseofficerare kan också ”gömma sig” i inresande delegationer eller uppträda som studenter, gästforskare och praktikanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Enligt Säkerhetspolisen pågår underrättelseverksamheten dagli- gen och i en betydande omfattning. Det finns ett relativt stort antal oanmälda men av Säkerhetspolisen identifierade underrättelseoffi- cerare i Sverige. Både när det gäller antalet underrättelseofficerare och omfattningen av den otillåtna underrättelseverksamheten finns dock ett betydande mörkertal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Säkerhetspolisen har för utredningen redovisat att all otillåten underrättelseverksamhet innefattar konspirationer i olika former för att hålla verksamheten dold. Det konspirativa beteendet har angetts vara en inneboende del av spionaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Säkerhetspolisen har presenterat underlag för en kvantifiering av företeelsen främmande underrättelseverksamhet som sker hemligen eller med konspirativa metoder. Den slutsats som kan dras av upp- gifterna i underlaget är att antalet personer som kan misstänkas ägna sig åt brottslighet som faller under 19 kap. brottsbalken är relativt stort. Antalet individer som kan misstänkas utöva brott eller planera att utöva ett brott mot Sveriges säkerhet uppgår enligt Säkerhetspolisen till flera hundra. När det gäller antalet individer som har kontakt med främmande makts underrättelsetjänst, är utsatta för misstänkta värvningsförsök eller utsatta för främmande underrättelsetjänsts indirekta eller direkta intresse är det enligt Säkerhetspolisen fråga om flera tusen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;www.sakerhetspolisen.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_604"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395604x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p381 ft9"&gt;Av betydelse när det gäller spioneri är inte enbart omfattningen räknat i antalet misstänkta eller utredda brott utan även omfatt- ningen av skador som orsakas av brottsligheten. Ett enda spioneri- brott kan orsaka mycket stora skador för rikets säkerhet, både i kvalitativt och kvantitativt avseende. Om t.ex. en agent delger främmande makt stora delar av en försvarsgrens fortifikationer (befästningar) kan hela försvaret av riket vara i fara i händelse av krig. Ett spionage mot en teleoperatör skulle kunna innebära att en främmande makt skaffar sig teknisk möjlighet att avlyssna statens telekommunikationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Sammanfattningsvis &lt;/SPAN&gt;ger Säkerhetspolisens uppgifter fog för slut- satsen att dold underrättelseverksamhet med hemliga eller konspi- rativa metoder förekommer i en omfattning som kan sägas vara betydande. Säkerhetspolisen och Försvarsmakten observerar varje år åtskilliga fall av misstänkt otillåten underrättelseverksamhet från olika länders sida som kan hota svenska intressen. Problemet är enligt vår mening av sådan omfattning att det talar för en förändr- ing av den straffrättsliga lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Skyddsintresset väger tungt och talar för en heltäckande kriminalisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: En kriminalisering syftar till att skydda Sveri- ges säkerhet. Eftersom det är fråga om ett skyddsintresse av uppenbart stor vikt är en relativt tilltagen skyddszon motiverad. Det innebär att det kan finnas skäl att kriminalisera handlingar som har ett visst avstånd till skyddsintresset och som på ett indirekt sätt kan hota det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft10"&gt;Som framgått har Säkerhetspolisen kunnat belägga att det före- kommer otillåten underrättelseverksamhet mot Sverige som det med hänsyn till verksamhetens former och den nuvarande lagstift- ningens utformning är svårt att ingripa mot. Verksamheten bedöms förekomma i en i sammanhanget betydande omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft40"&gt;Även om det inte i alla fall är möjligt att närmare slå fast verk- samhetens inriktning, eller i vilken utsträckning den har lett till att känslig information kommit i orätta händer, kan förhållandet i sig sägas innebära en risk för skada för svenska intressen genom att det möjliggör för främmande makt att komma över sådan information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft18"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_605"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395605x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;Verksamheten utgör enligt vår bedömning en straffvärd gärning och ett hot mot Sveriges säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;En förändring av lagen skulle syfta till att stärka skyddet för rikets säkerhet. Skyddsintresset är av uppenbart stor vikt och avser förhållanden av grundläggande betydelse för hela det svenska sam- hället. I den mån det är möjligt att rangordna olika skyddsintressen anses det, tillsammans med mänskligt liv, utgöra det högsta värdet.&lt;SPAN class="ft48"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Skyddsintressets särskilda vikt medför att höga krav måste stäl- las när det gäller en effektiv och ändamålsenlig strafflagstiftning. Det är viktigt att det finns goda möjligheter att förhindra att skada uppstår och att lagstiftningen fångar upp straffvärda förfaranden som kan hota skyddsintresset. Med hänsyn härtill kan en förhål- landevis långtgående och heltäckande strafflagstiftning vara moti- verad. Skyddsintressets värde utgör skäl för att överväga en krimi- nalisering även av sådana gärningar som är mer avlägsna i förhål- lande till en direkt kränkning av skyddsintresset. Det kan t.ex. vara motiverat att kriminalisera gärningar som fullbordade brott, trots att de närmast utgör förstadier till spioneri, i syfte att kunna ingripa så tidigt som möjligt för att undvika den oönskade effekten och för att tillförsäkra intressena en tillräcklig skyddszon.&lt;SPAN class="ft84"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;Den verksamhet som nu är aktuell innebär i sig inte en direkt kränkning av skyddsintresset. I stället innebär den en form av för- beredelse eller hjälpmedel för att uppnå en sådan kränkning. På så sätt kan den på ovan nämnt sätt sägas befinna sig på visst avstånd från skyddsintresset och utgöra ett förstadie till brott. Skyddsin- tressets värde innebär att en sådan kriminalisering kan vara motive- rad. Vi återkommer i avsnitten 7.8.2 och 7.8.3 till frågan om vilka förfaranden som bör omfattas av det straffbara området och kravet på närhet till skyddsintresset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Asp m.fl., Kriminalrättens grunder, 2010, s. 56.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Se bl.a. Asp m.fl., a.a., s. 57 ff., och Ds 2007:13 s. 107 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_606"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395606x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p782 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Andra intressen kan tala mot en utvidgning av det straffbara området&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: En utvidgning av det straffrättsliga området kan påverka vissa grundläggande fri- och rättigheter, t.ex. ytt- rande- och informationsfriheten samt skyddet för privatlivet. Intresset av att så långt det är möjligt lämna dessa fri- och rät- tigheter oinskränkta måste vägas in vid bedömningen av om den straffrättsliga regleringen bör förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft8"&gt;I avsnitt 7.6.1 har vi konstaterat att en kriminalisering endast bör vidtas när det bedöms som nödvändigt och när andra åtgärder inte är möjliga att vidta för att uppnå samma resultat. Det beror bl.a. på att en kriminalisering kan inskränka medborgarnas friheter i olika avseenden. När en utvidgad strafflagstiftning övervägs finns det skäl att ställa sig frågan om åtgärden framstår som proportionerlig i förhållande till sitt ändamål och de motstående intressen som kan finnas. För att rätt kunna bedöma proportionaliteten av en viss åtgärd krävs kännedom både om behovet och de positiva effekterna av åtgärden i fråga och om de motstående intressena och åtgärder- nas negativa effekter för dessa.&lt;SPAN class="ft88"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft38"&gt;I följande avsnitt behandlas vissa grundläggande fri- och rättig- heter som skulle kunna påverkas negativt av en utvidgad strafflag- stiftning och som således representerar intressen som kan tala mot en alltför heltäckande och långtgående strafflagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft12"&gt;Europakonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europa- konventionen) har inkorporerats i svensk rätt och gäller som svensk lag. I konventionens artikel 8 anges att var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korre- spondens. Denna rättighet får under vissa förutsättningar inskrän- kas om det sker med stöd av lag och är nödvändigt i ett demokra- tiskt samhälle (artikel 8.2). Exempel på hänsyn som kan göra en inskränkning nödvändig är behovet av att slå vakt om statens säkerhet, förebygga brott och värna folkhälsan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Integritetsskyddskommittèns delbetänkande &lt;SPAN class="ft71"&gt;Skyddet för den personliga integriteten &lt;/SPAN&gt;(SOU 2007:22), del I, s. 449.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft18"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_607"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395607x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p783 ft10"&gt;Rätten till skydd för privatlivet är mångfacetterad och omfattar skydd mot en mängd åtgärder och företeelser. På ett övergripande plan anses skyddet emellertid innebära att varje person ska ha en rätt att utvecklas i förhållande till andra människor utan inbland- ning från utomstående. Artikeln innefattar alltså en rätt att bli läm- nad i fred. Denna rätt inbegriper ett skydd mot att bli fotograferad eller avlyssnad och att få fotografier, filmer eller ljudinspelningar av privat karaktär publicerade eller använda i ovidkommande syften.&lt;SPAN class="ft84"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Vissa rättigheter som berör privatlivet skyddas även i andra artiklar i konventionen, t.ex. artikel 9 som avser friheten att utöva sin religion. Även artikel 10 kan sägas beröra privatlivet. I artikeln stadgas att var och en har rätt till yttrandefrihet. Det innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territo- riella gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Konventionen medger att yttrandefriheten inskränks om det sker inom snäva gränser och är grundat på övertygande skäl. Enligt artikel 10.2 kan en inskränkning av yttrandefriheten vara godtagbar om den anges i lag och sker för att tillgodose något av ändamålen som räknas upp i artikeln, däribland statens säkerhet och den ter- ritoriella integriteten. Dessutom måste det vara fråga om en inskränkning som är nödvändig i ett demokratiskt samhälle för att tillgodose något av de uppräknade ändamålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;Regeringsformen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Flera grundläggande fri- och rättigheter är lagfästa även i rege- ringsformen (RF). Utgångspunkten för fri- och rättighetsskyddet i regeringsformen är att det gäller för svenska medborgare. Samtidigt tillerkänns även andra personer här i riket ett betydande skydd. Till sin omfattning är detta skydd – med några få undantag – närmast identiskt med det skydd som svenska medborgare har. Skillnaden är att grundlagsskyddet är svagare än för svenska medborgare genom att flera av fri- och rättigheterna kan begränsas genom sär- skilda föreskrifter i lag (se 2 kap. 25 § RF).&lt;SPAN class="ft88"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft40"&gt;I 1 kap. 2 § RF finns ett stadgande som ger uttryck för vissa sär- skilt viktiga mål för den samhälleliga verksamheten men som inte grundar några rättigheter för enskilda. I bestämmelsen anges bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SOU 2008:3 s. 74 ff och s. 81.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Prop. 2009/10:80 s. 149.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_608"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395608x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla männi- skors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdig- het. Vidare uttalas att det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft10"&gt;De rättsligt bindande rättigheterna har samlats i 2 kap. RF. I 2 kap. 1 § anges bl.a. att var och en är gentemot det allmänna tillför- säkrad yttrandefrihet och informationsfrihet. Yttrandefrihet defi- nieras i bestämmelsen som frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Informationsfrihet avser en frihet att inhämta och ta emot upplysningar som att i övrigt ta del av andras yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft38"&gt;Nämnda fri- och rättigheter får emellertid med stöd av 2 kap. 20 § RF begränsas genom lag om det sker för att tillgodose ända- mål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får enligt 2 kap. 21 § RF aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. I 2 kap. 23 § RF anges att yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till bl.a. rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ord- ning och säkerhet eller förebyggandet och beivrandet av brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft12"&gt;Vår bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft9"&gt;Av redogörelsen ovan framgår att grundläggande fri- och rättig- heter i vissa fall kan inskränkas om det finns tungt vägande skäl för det. Bland annat Integritetsskyddskommittén har understrukit vikten av att en proportionalitetsbedömning alltid görs när ett lag- förslag som kan ha integritetsinskränkande inslag övervägs samt av att det sker en tydlig redovisning av analysen i förarbetena.&lt;SPAN class="ft48"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Vi har i avsnitt 7.7.6 slagit fast att de intressen som skyddas av straffbestämmelserna i 19 kap. brottsbalken väger tungt. För vår del är det aktuellt att ta ställning till om det skydd som dessa tungt vägande intressen har genom den nuvarande regleringen är tillräck- ligt eller om det krävs en förändring innebärande en utvidgning av det straffbara området. Om en sådan utvidgning även innebär en inskränkning av någon grundläggande fri- och rättighet ska alltså en proportionalitetsprincip tillämpas vid bedömningen av om åtgärden har tillräckliga skäl för sig. Vi återkommer till frågan i avsnitt 7.9.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;SOU 2007:22 s. 449.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_609"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395609x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p784 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.7.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Vår slutsats: Det finns behov av en förändrad straffrättslig reglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: Med hänsyn till att otillåten underrättelseverk- samhet utgör ett hot mot Sveriges säkerhet men ändå kan ske i vissa former i en betydande omfattning utan att det i praktiken är möjligt att ingripa mot verksamheten, kan det med fog hävdas att den nuvarande strafflagstiftningen inte innebär ett ändamåls- enligt och effektivt skydd mot främmande makts underrättelse- verksamhet. Det finns även underlag för påståendet att den nuvarande ordningen inte innebär tillräckliga möjligheter att ingripa mot förfaranden som föregår ett spioneribrott. Det finns därför skäl att överväga en förändring av lagstiftningen som gör den mer träffsäker och som ökar möjligheten att ingripa tidigare i en händelsekedja för att utöka skyddet för Sveriges säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft10"&gt;Inom Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Åklagarmyndigheten finns en omfattande kunskap om och erfarenhet av olika former av otillåten underrättelseverksamhet. Myndigheterna har med hänvis- ning till verkliga fall beskrivit hur främmande makt kan antas bedriva otillåten underrättelseverksamhet mot grundläggande svenska intres- sen. Vi har i avsnitt 7.7.5 konstaterat att sådan verksamhet före- kommer i en omfattning som är betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Av det underlag som har presenterats för utredningen framgår att viss underrättelseverksamhet sker med hemliga eller konspira- tiva metoder, vilket innebär att verksamheten är svårupptäckt och att det i praktiken är svårt att fullt ut klarlägga vilka uppgifter som hanteras, har hanterats eller som man avser att hantera. Metoderna kan liknas vid ett skyddande skal inom vilket den brottsliga verk- samheten kan ske utan att den är möjlig att avslöja, eller vid ett effektivt brottsverktyg som möjliggör genomförandet av brotts- planen. Det har också framgått att otillåten underrättelseverksam- het i regel innefattar ett omfattande och tidsutdraget planerings- och förberedelsearbete. Även denna del av verksamheten kan vara förenad med olika hemliga eller konspirativa metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft38"&gt;Det är när det gäller i stort sett all brottslighet rimligt att anta att en gärningsman är kreativ vid planeringen och utförandet av brottet och att han eller hon anstränger sig för att finna sätt att undgå upptäckt. I viss utsträckning kan det hävdas att det utgör en uppgift för de brottsbekämpande myndigheterna att med hjälp av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft18"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_610"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;olika arbetsformer och arbetsverktyg finna vägar att avslöja dessa metoder och den bakomliggande brottsligheten. Det är alltså inte givet att det problem som nu har påtalats ska avhjälpas genom en förändrad strafflagstiftning. Som framgått har bl.a. Säkerhetspoli- sen getts särskilda möjligheter att med stöd i lag vidta olika tvångs- åtgärder för att förhindra och utreda brott mot Sveriges säkerhet. Inom ramen för ett annat utredningsuppdrag har övervägts om lagstiftningen behöver förändras för att bättre tillgodose Säker- hetspolisens behov. De förslag som den utredningen har lett till har redovisats i avsnitt 7.7.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Enligt vår mening bör den straffrättsliga regleringen ha en utformning som innebär att den på ett effektivt och ändamålsenligt sätt träffar de straffvärda förfaranden som kan hota det aktuella skyddsintresset. Om det finns uppenbara sätt att kringgå en straff- bestämmelse, t.ex. genom att tillämpa särskilda försiktighetsme- toder, kan straffbestämmelserna knappast sägas leva upp till det kravet. Ett problem med den nuvarande lagstiftningen är också att vissa straffvärda förfaranden faller utanför det kriminaliserade området. Det är fråga om förstadier till spioneri eller annan otillå- ten underrättelseverksamhet som inte omfattas av någon osjälv- ständig brottsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att vår analys har gett vid handen att de problem och brister som den nuvarande regleringen är före- nad med i huvudsak utgörs av att det straffsanktionerade området inte är tillräckligt omfattande. Det innebär att i och för sig straffvärda förfaranden som kan hota Sveriges säkerhet inte är för- enade med ett straffhot och faller utanför det straffbara området. Våra övriga förslag, eller de ändringar som eventuellt kan ske i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter, innebär inte att denna brist i lagstiftningen åtgärdas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;Det förhållandet att det förekommer olika former av otillåten underrättelseverksamhet mot grundläggande svenska intressen, som observeras av Säkerhetspolisen och Försvarsmakten men som myndigheterna saknar möjlighet att ingripa mot utgör ett allvarligt problem. Det är också stötande att åtgärder som typiskt sett vidtas som förberedelser till brott mot Sveriges säkerhet kan ske straffritt. Med hänsyn till att brotten mot Sveriges säkerhet avser att skydda intressen av särskild vikt, och till den omfattande och irreparabla skada som kan uppstå vid ett fullbordat brott, är det angeläget att det finns goda möjligheter att i tid ingripa mot en verksamhet som kan hota dessa intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft18"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_611"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;I 19 kap. 10 § första stycket brottsbalken kriminaliseras i dag verksamhet för anskaffande av uppgifter som det kan skada en främmande makts säkerhet att en annan främmande makt känner till. Motsvarande bestämmelse saknas för olovlig underrättelseverk- samhet som kan hota Sveriges säkerhet. Det kan tyckas anmärk- ningsvärt att den nuvarande regleringen synes innebära större möjligheter att ingripa mot otillåten underrättelseverksamhet som kan hota ett annat lands säkerhet, än när det är fråga om samma typ av verksamhet som riktar sig mot svenska intressen. Straffbestäm- melsen i 10 § första stycket visar också att en kriminalisering av verksamhet som syftar till anskaffande av känsliga uppgifter i och för sig inte är främmande för den svenska rättsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;En förändring av den straffrättsliga regleringen skulle i första hand ha ett preventivt syfte. Som framgått av vår redogörelse finns det redan i dag en rad lagfästa åtgärder som kan vidtas när det finns anledning att misstänka att det pågår en otillåten underrättelseverk- samhet, varav ett antal inte förutsätter en konkret brottsmisstanke. Även olika former av informativa åtgärder kan vidtas som har en preventiv betydelse. Dessa åtgärder kan emellertid inte antas leda till en lösning av det beskrivna problemet eller anses innebära ett tillräckligt skydd av det skyddsvärda intresset, Sveriges säkerhet. Även med beaktande av alternativa åtgärder framstår det enligt vår bedömning som berättigat ett överväga en förändring av den straff- rättsliga lagstiftningen som förstärker skyddet för Sveriges säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;De förfaranden som skulle omfattas av en kriminalisering utförs i allmänhet av resursstarka ”professionella” aktörer. I regel har de en gedigen kunskap om det svenska systemet och är specialutbil- dade för uppdraget. Vidare använder de särskilda metoder och tek- nik för att nå framgång. Enligt vår mening bör den straffrättsliga regleringen utformas även med beaktande av dessa förhållanden. För att det i nu aktuellt sammanhang ska vara möjligt att tala om en effektiv strafflagstiftning måste den innebära möjligheter att ingripa mot straffvärda förfaranden trots nämnda förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft40"&gt;Den nuvarande ordningen är mycket resurskrävande. Säkerhets- polisen och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten lägger ned stora resurser i tid och pengar för att på olika sätt försöka mot- verka den brottslighet som döljs genom konspirativa åtgärder. En misstanke om spioneri kan generera arbete i flera år för myndighet- erna. Trots nedlagda arbetsinsatser, och trots en stark övertygelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft18"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_612"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;om att brott begås, eller är på väg att begås, är det sällan möjligt att finna tillräcklig bevisning för åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Enligt vår mening innehåller den nuvarande lagstiftningen en brist som bör botas. Bristen består i att det saknas en straffbe- stämmelse som riktar in sig mot verksamhet som kan leda fram till, eller är förenad med, spioneri och som innebär möjligheter att ingripa tidigare i ett händelseförlopp. Av naturliga skäl skulle ett sådant brott ha ett lägre straffvärde än t.ex. spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft9"&gt;Frågan om hur en sådan straffbestämmelse kan och bör utfor- mas behandlas i nästa avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Hur kan och bör behovet av en förändrad straffrättslig reglering tillgodoses?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Vi har i föregående avsnitt konstaterat att det finns behov av en förändrad straffrättslig reglering. En fråga som återstår att över- väga, och som vi behandlar i följande avsnitt, är hur en sådan för- ändring kan och bör ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft10"&gt;I våra överväganden har vi beaktat de grundläggande principer för kriminalisering som redovisas i avsnitt 7.6.1 och funnit att de flesta av dessa är uppfyllda. Frågan om avgränsning och effektivitet kvar- står emellertid att behandla (se nedan avsnitt 7.8.3). Resursfrågan återkommer vi till i vår konsekvensanalys. När vi har övervägt hur en förändring bör ske har legalitetsprincipen, konformitetsprinci- pen och skuldprincipen varit styrande (se ovan avsnitt). Det inne- bär bl.a. att vi har eftersträvat en lagstiftning som är väl avgränsad och enkel att förstå. Tillämpningsområdet ska vara klart och enty- digt så att den enskilde kan förutse när och hur hon eller han kan bli föremål för straffansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;En annan viktig utgångspunkt har varit att den straffrättsliga förändringen – som innebär en utvidgning av det kriminaliserade området – inte ska vara större än vad som är nödvändigt för att tillgodose förändringsbehovet och för att uppnå det eftersträvade syftet. Kriminaliseringen ska begränsas till verkligt straffvärda för- faranden och endast drabba den som uppvisat skuld. Det är viktigt att lagstiftningen uppfattas som rättvis och proportionerlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft18"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_613"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395613x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p790 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;7.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Det övergripande syftet med en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft12"&gt;förändring av den straffrättsliga regleringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår slutsats&lt;/SPAN&gt;: Förändringen av strafflagstiftningen ska ske för att förstärka skyddet för Sveriges säkerhet och innebära att dold underrättelseverksamhet som sker med hemliga eller konspira- tiva metoder under vissa förutsättningar omfattas av det straff- bara området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft38"&gt;Syftet med förändringen är att åstadkomma ett mer effektivt och ändamålsenligt skydd mot främmande makts dolda underrättelse- verksamhet som sker med hemliga eller konspirativa metoder. Vi har i avsnitt 7.7.6 konstaterat att sådan underrättelseverksamhet är straffvärd och innebär ett hot mot Sveriges säkerhet. En förändring skulle således innebära ett förstärkt skydd för Sveriges säkerhet genom en utvidgning av det kriminaliserade området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;En effektiv och väl avgränsad strafflagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;: En utvidgning av det straffbara området bör begränsas till verkligt straffvärda förfaranden och ta sikte på bedrivande av verksamhet. En avgränsning bör ske så att inte handlingar som befinner sig på ett alltför avlägset avstånd från skyddsintresset – Sveriges säkerhet – omfattas. Straffansvar bör inte förutsätta att det kan bevisas vilka uppgifter som har hante- rats i verksamheten eller som den syftat till att komma över. Det bör inte heller uppställas krav på skada. För straffansvar bör dock krävas att det kan visas att verksamheten har haft viss inriktning. Även om en gärningsman har straffrättslig immuni- tet kan en straffbestämmelse sägas vara effektiv och ha en pre- ventiv betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft12"&gt;Avgränsningen av det straffbara området&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;En utvidgning av det straffbara området bör ske på sådant sätt att det endast omfattar straffvärda förfaranden, dvs. gärningar som kan bidra till att skyddsintresset kränks eller som innefattar en fara/risk för en sådan kränkning. För att en nykriminalisering ska vara moti-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft18"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_614"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395614x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;verad krävs dessutom att den risk för kränkning av skyddsintresset som gärningen innebär inte är alltför avlägsen eller obetydlig. Även om förändringen syftar till att utvidga den skyddszon som omger det aktuella skyddsintresset (Sveriges säkerhet) bör kopplingen mellan detta intresse och de handlingar som kriminaliseras inte vara långsökt eller konstruerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Enligt vår bedömning bör strafflagstiftningen ta sikte på verk- samhet som bedrivs i underrättelsesyfte och i konspiratoriska eller hemliga former. Det innebär bl.a. att enstaka handlingar faller utanför det straffbara området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Med hänsyn till de problem och brister som den nuvarande strafflagstiftning är förenad med och till det övergripande syftet med förändringen, bör det för straffansvar inte krävas att det kan utredas exakt vilka uppgifter som hanteras eller har hanterats inom verksamheten eller som den syftat till att komma över. Det bör inte heller utgöra en förutsättning för straffansvar att uppgifter som har hanterats är av särskilt slag, eller ens att några uppgifter alls har hanterats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Eftersom en kriminalisering ska bidra till bättre möjligheter att förebygga skada och möjliggöra tidigare ingripanden mot otillåten underrättelseverksamhet bör det för straffansvar inte heller förut- sättas att en viss skadlig effekt har uppkommit. Vi anser att en kri- minalisering som i stället tar sikte på en risk för kränkning av skyddsintresset är motiverad med hänsyn till att det är fråga om skyddsintressen av det viktigaste slaget.&lt;SPAN class="ft48"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Utifrån framför allt Säkerhetspolisens redogörelse kan man sluta sig till att det finns en viss metod, ett visst tillvägagångssätt, som är intimt förknippat med spioneri. Det kan liknas vid ett unikt mönster som en otillåten underrättelseverksamhet i princip alltid följer. Mönstret består i ett s.k. konspirativt beteende som enligt Säkerhetspolisen utgör en inneboende del av ett spioneri. Om en person som man vet har kopplingar med främmande makt beter sig på ett sätt som överensstämmer med mönstret, dvs. ger uttryck för ett konspirativt beteende, kan det på goda grunder antas att perso- nen ägnar sig åt, eller avser att ägna sig åt, en otillåten underrättel- severksamhet i form av spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft38"&gt;Från ett straffrättsligt perspektiv är det emellertid inte möjligt att lägga ovanstående antagande till grund för kriminalisering av ett beteende som objektivt sett överensstämmer med det aktuella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;Jfr Asp m.fl., a.a., sid. 58 ff och Jareborg, Allmän kriminalrätt, 2001, s. 54.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_615"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395615x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;mönstret, dvs. en kriminalisering av konspirativt beteende. Det kan inte uteslutas att en person som inte ägnar sig åt otillåten under- rättelseverksamhet – medvetet eller omedvetet – beter sig i enlighet med mönstret och uppträder konspirativt t.ex. genom att åka tun- nelbana på ett avvikande sätt, vidta s.k. antiövervakningsåtgärder eller använda sådan teknik som vanligtvis används i samband med en spionverksamhet. Ett straffbeläggande av konspirativt beteende (i sig) skulle därmed riskera att drabba även oskyldiga personer och träffa gärningar som inte är straffvärda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;För att undvika det har vi funnit att straffansvar endast bör komma ifråga när det utifrån omständigheterna i det enskilda fallet kan sägas att verksamheten har haft viss inriktning. Därutöver bör en avgränsning ske i subjektivt hänseende så att endast en person som agerar medveten om att verksamheten kan gynna främmande makt träffas av straffansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Med ovan angiven avgränsning är det vår bedömning att den underrättelseverksamhet som bedrivs legitimt av andra stater eller som öppet deklarerats för svenska myndigheter inte påverkas negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Av vad som ovan har redovisats följer att vi har funnit att det inte är möjligt att genomföra en straffrättslig förändring som inne- bär en kriminalisering av samtliga de förfaranden som kan uppfat- tas som klandervärda (och som omfattas av begreppet otillåten underrättelseverksamhet, se ovan) och samtidigt lever upp till lega- litetsprincipen och kraven när det gäller en lämplig avgränsning. Den avgränsning som vi har funnit väl avvägd innebär att det även i framtiden kommer att krävas viss bevisning om vilket slag av upp- gifter som en verksamhet har syftat till att komma över. I förhål- lande till den nuvarande ordningen innebär den emellertid en utvid- gad möjlighet att ingripa mot och lagföra personer med anknytning till främmande makt som ägnar sig åt konspirativt beteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;Effektiv strafflagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Den traditionella tolkningen av effektivitetskravet torde vara att den som begår den straffbelagda gärningen i viss högre grad kan upptäckas och lagföras samt att straffstadgandet i sig minskar före- komsten av företeelsen.&lt;SPAN class="ft48"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;Det är naturligtvis svårt att göra några säkra bedömningar i dessa avseenden redan innan kriminaliseringen är genomförd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;Ds 2007:13 s. 111.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_616"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395616x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;En förändrad straffreglering i enlighet med vad som ovan har redogjorts för skulle bl.a. komma att träffa underrättelseofficerare. I praktiken uppträder flera av dessa under s.k. täckbefattning och omfattas därför av diplomatisk immunitet (se närmare avsnitt 2.2.2 och avsnitten 7.3.2 och 7.7.3). Det faktum att en straffbelagd gär- ning i stor utsträckning kan antas komma att begås av personer som inte kan lagföras innebär emellertid inte att straffbestämmel- sen inte kan sägas vara effektiv. Även en person med diplomatisk immunitet är skyldig att följa lagen och kan begå brott. Som fram- gått är det möjligt för den sändande staten att häva immuniteten. Även om det inte sker kan gärningen föranleda olika åtgärder från det mottagande landets sida, ytterst en s.k. persona non grata för- klaring. Den preventiva effekten av en straffbestämmelse torde således uppnås utan hänsyn till den diplomatiska immuniteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Det kan anmärkas att förfarande som skulle vara föremål för en straffbestämmelse upptäcks redan i dag men att förfarandena av skäl som ovan har redogjorts för sällan leder till lagföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Enligt vår bedömning kan en straffbestämmelse som tar sikte på dold underrättelseverksamhet som sker med hemliga och konspi- rativa metoder förväntas uppfylla kraven på effektivitet och inne- bära att det oönskade beteendet motverkas. Det har också ett sym- bolvärde att det kommer till tydligt uttryck i lagen att kränkningar av vissa grundläggande svenska intressen inte är acceptabla, oavsett i vilka former de sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förändringen bör ske genom att ett nytt brott införs i brottsbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Vår slutsats: &lt;/SPAN&gt;Förändringsbehovet bör tillgodoses genom att ett nytt brott införs i brottsbalken som tar sikte på dold underrät- telseverksamhet som sker med hemliga eller konspirativa metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft38"&gt;Utifrån ovan angivna utgångspunkter har vi övervägt olika för- ändringsalternativ, bl.a. ändringar av befintliga straffbestämmelser eller en särskild reglering av straffansvaret vid s.k. osjälvständiga brottsformer. Ett sätt att komma tillrätta med vissa av de problem som den nuvarande lagstiftningen är förenad med och uppnå en ”tidigare” kriminalisering skulle kunna vara att utvidga stämplings- ansvaret genom en förändring av 19 kap. 14 § brottsbalken. Vi har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft18"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_617"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395617x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p618 ft8"&gt;därför övervägt att tillföra den bestämmelsen en mening som, i enlighet med vad som gäller vid högförräderi, innebär att som stämpling till spioneri även ska anses att träda i förbindelse med främmande makt för att förbereda, möjliggöra och underlätta att sådant brott förövas. En sådan förändring skulle sannolikt innebära ökade möjligheter att ingripa mot förfaranden under den s.k. värv- ningsprocessen och i första hand träffa en blivande eller värvad agent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Vi har dock stannat för att det är mest ändamålsenligt att utforma en särskild straffbestämmelse som direkt tar sikte på det aktuella handlandet. Enligt vår bedömning är en sådan reglering mest lämplig för att uppnå det eftersträvade syftet och med hänsyn till kraven på en tydlig och väl avgränsad strafflagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Straffbestämmelsen ska fånga upp underrättelseverksamhet som sker i sådana former, dvs. med hemliga eller konspirativa metoder, att den i dag faller utanför det straffbara området, eller i vart fall inte leder till lagföring, trots att den utgör ett hot mot Sveriges säkerhet. Den ska omfatta såväl en underrättelseofficer, som före- träder främmande makt, som en agent som går främmande makt tillhanda. Enligt vår bedömning är det möjligt att utforma en väl avgränsad och effektiv straffbestämmelse som riktar sig mot sådan verksamhet. Vi redovisar vårt förslag i följande avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;En ny straffbestämmelse om olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Vårt förslag&lt;/SPAN&gt;: Det införs en särskild straffbestämmelse om olov- lig underrättelseverksamhet mot Sverige i 19 kap. brottsbalken. Straffansvar ska träffa den som, för att gå främmande makt till- handa, hemligen eller med svikliga medel bedriver verksamhet för anskaffande av sådana uppgifter som avses i 19 kap. 5 §. Straffbestämmelsen ska innehålla en straffskala som föreskriver fängelse i högst två år. Om brottet är grovt ska kunna dömas till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Även den som lämnat mer än tillfällig medverkan till verksamheten ska kunna dömas för brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft18"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_618"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Lagteknisk lösning och brottets rubricering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;De gärningar som en förändring av den straffrättsliga regleringen tar sikte på har vissa likheter med regleringen i 19 kap. 10 § brotts- balken (olovlig underrättelseverksamhet). Vi har därför övervägt att tillföra den paragrafen ett nytt stycke, i vilket den nu aktuella gärningstypen straffbeläggs. Eftersom 10 § i så fall skulle omfatta ytterligare en brottstyp har vi dock funnit det lämpligare att reglera det slag av otillåten underrättelseverksamhet som det nu är fråga om i en egen paragraf. För att markera skillnaden i förhållande till annan olovlig underrättelseverksamhet och det skyddsintresse som ligger i botten har vi föreslagit att brottet ska benämnas olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige. Med hänsyn till att straffbe- stämmelsen har Sveriges säkerhet som skyddsintresse är det också en lämplig ordning att den nämns före de andra formerna av olovlig underrättelseverksamhet (se nedan avsnitt 8.5.2 angående våra övriga förslag till förändringar av 19 kap. 10 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Närmare om tillämpningsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft9"&gt;Den föreslagna straffbestämmelsen är avsedd att komplettera nuva- rande strafflagstiftning genom att fånga upp sådana förfaranden som är straffvärda men som i dag faller utanför det straffbara området. Som vi har konstaterat i avsnitt 7.7.8 innebär nuvarande lagstiftning inte ett ändamålsenligt och effektivt skydd mot under- rättelseverksamhet som sker dolt eller med konspirativa metoder. En ny straffbestämmelse bör därför ta sikte på underrättelseverk- samhet som sker i sådana former.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;Den underrättelseverksamhet som är avsedd att straffbeläggas är till sina former mycket lik den som regleras i 19 kap. 10 § brotts- balken. För en tillämpning av straffbestämmelsen ska för det första krävas att det är fråga om &lt;SPAN class="ft55"&gt;verksamhet&lt;/SPAN&gt;. Det innebär att enstaka åtgärder inte är straffbara utan att det ska röra sig om en serie åtgärder av visst slag och med visst samband. Vidare krävs någon grad av planmässighet och organisation. Samtidigt är det naturligt att åtgärderna vidtas med ibland långa tidsmässiga mellanrum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft40"&gt;Av vår redogörelse för vad vi avser med dold underrättelseverk- samhet som sker med hemliga eller konspirativa metoder framgår att det sammanfaller med vad lagstiftaren har avsett med verksam- het som bedrivs ”&lt;SPAN class="ft51"&gt;hemligen eller med användande av svikliga medel&lt;/SPAN&gt;” i 19 kap. 10 § andra stycket. Enligt förarbetena till den bestämmel-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft18"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_619"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;sen omfattas verksamhet som sker med iakttagande av särskilda försiktighetsmått, t.ex. att underrättelserna överlämnas hemligt vid telefonsamtal som är svåra att spåra eller i brev med chifferskrift, eller med användande av falska identitetspapper eller andra vilsele- dande uppgifter. Eftersom begreppet är känt och inarbetat i praxis har vi ansett att det är lämpligt att använda samma formulering i en ny straffbestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Som tidigare påtalats är vårt syfte att åstadkomma ett skydd mot sådana förfaranden som kan innebära att ett spioneribrott begås. Med andra ord kan straffbestämmelsen sägas ta sikte på förstadier till spioneri. Kriminaliseringen kan också sägas ta sikte på en metod som är straffvärd därför att den i princip alltid är förenad med ett uppsåt att begå spioneri. Som vi har konstaterat i avsnitt 7.8.3 är det emellertid inte metoden i sig som straffbeläggs. För tillämp- ningen är det alltså inte tillräckligt att det kan konstateras att en person har handlat i enlighet med metoden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;För att urskilja de verkligt straffvärda förfarandena bör tillämp- ningsområdet avgränsas till verksamhet med viss inriktning. Samti- digt är det, med hänsyn till de problem och brister som nuvarande lagstiftning och framför allt spioneribestämmelsen är förenad med, inte är lämpligt att uppställa krav på att det ska klarläggas exakt vilka uppgifter som man avsett att komma över genom verksam- heten eller att tillämpningen förutsätter en s.k. menbedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;För att uppnå en rimlig balans mellan de olika intressen som gör sig gällande föreslår vi att straffbestämmelsen avgränsas till att avse verksamhet som sker för &lt;SPAN class="ft46"&gt;anskaffande av sådana uppgifter som avses i 19 kap. 5 § brottsbalken&lt;/SPAN&gt;. Det innebär att det ska kunna konstateras dels att det utifrån objektiva utgångspunkter är fråga om verksam- het som till sin natur är sådan att den kan vara förenad med eller leda till spioneri, dels att verksamheten i det enskilda fallet har haft inriktning mot sådana uppgifter som avses i spioneribestämmelsen, t.ex. genom att den tagit sikte på ett företag eller en myndighet vars verksamhet innefattar en hantering av uppgifter av sådant slag. Med andra ord ska domstolen kunna sluta sig till att verksamheten haft som mål att komma över uppgifter av ett visst slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;Straffansvar förutsätter alltså inte att verksamheten faktiskt har innefattat ett anskaffande av uppgifter utan endast att den syftat till att möjliggöra eller underlätta ett sådant anskaffande. Formule- ringen ”verksamhet för anskaffande av uppgifter” är avsedd att ha samma innebörd som vid tillämpningen av nuvarande 19 kap. 10 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft18"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_620"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p797 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Krav på direkt uppsåt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft38"&gt;För att uppnå en ändamålsenlig avgränsning av tillämpningsområ- det och till säkerställande av att straffbestämmelsen inte riskerar att träffa förfaranden som inte är straffvärda anser vi att det för straffansvar bör gälla ett krav på s.k. direkt uppsåt. Med andra ord ska, i likhet med vad som gäller för spioneri, gärningspersonen ha utfört verksamheten för att gå främmande makt tillhanda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Straffskalan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft8"&gt;En utgångspunkt för bedömningen av vilken straffskala som bör gälla för det nya brottet är hur allvarliga de gärningar som omfattas av straffbestämmelsen kan sägas vara (det abstrakta straffvärdet). Av betydelse är då vikten av det skyddsintresse som gärningstypen kan hota. Straffsatsen ska vara proportionerlig i förhållande till det abstrakta straffvärdet. En annan utgångspunkt är att gärningstyper med likvärdiga abstrakta straffvärden bör ha likvärdiga straffsatser. Det är alltså av betydelse hur stränga straff som kan dömas ut för andra brott som kan bedömas som lika allvarliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft8"&gt;Kriminaliseringen avser att förstärka skyddet mot främmande makts dolda underrättelseverksamhet och värna Sveriges säkerhet. Det är fråga om ett skyddsintresse av mycket stor vikt. Det talar för att den straffbelagda gärningsformen har ett relativt högt abstrakt straffvärde, vilket straffskalan bör återspegla. Samtidigt avser kriminaliseringen gärningar som har ett större avstånd till skyddsintresset än t.ex. spioneri. Som framhållits är syftet att utvidga skyddszonen för det aktuella intresset och åstadkomma en lagstiftning som innebär en möjlighet att ingripa tidigare i en hän- delsekedja. Straffbestämmelsen är utformad för att det trots kon- spirativa åtgärder ska vara möjligt att bevisa brott. Sammantaget kan sägas att den aktuella brottsligheten har ett abstrakt straffvärde som är väsentligt lägre än spioneribrottet. Straffskalans övre gräns bör därför sättas lägre än vad som gäller enligt 19 kap. 5 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft9"&gt;Med hänsyn till att det ändå är fråga om allvarlig brottslighet bör straffskalan vara sträng. Enligt vår bedömning kan brottslig- heten betecknas som något allvarligare än olovlig underrättelse- verksamhet enligt 19 kap. 10 § första stycket brottsbalken. För att markera det bör straffskalan börja på en högre nivå än vad som gäller för det brottet. Sammantaget anser vi att en straffskala som föreskriver fängelse i högst två år bör gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft18"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_621"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Grovt brott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;De gärningar som omfattas av straffbestämmelsen kan med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet variera kraftigt i svårhet. Det är viktigt att det finns möjlighet att vid straffvärdebedöm- ningen beakta samtliga omständigheter i det enskilda fallet och att anpassa straffet efter brottets svårhet. Ett allvarligare brott ska straffas strängare än ett lindrigare brott. Det är också viktigt att de straff som kan dömas ut för gärningar av det allvarligaste slaget uppfattas som adekvata och rimliga i förhållande till brottets allvar och till de straff som kan dömas ut för andra lika allvarliga brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Med hänsyn härtill anser vi att det bör finnas utrymme att bedöma ett brott som grovt och att en särskild straffskala då bör gälla som föreskriver fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;När det gäller vad som kan vara av betydelse för bedömningen av om ett brott är grovt bör i första hand samma omständigheter som är relevanta för gradindelningen vid spioneri beaktas. Det innebär att ett brott kan vara att rubricera som grovt om gärningen varit av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig, om den rört förhållanden av stor betydelse eller om den brottslige på grund av allmän eller enskild tjänst anförtrotts särskilt ansvarsfulla arbetsuppgifter (innefattande att handha uppgifter av sådant slag som spioneribestämmelsen avser) och gärningen inne- fattat ett missbrukande av detta förtroende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Medverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft38"&gt;Även den som lämnar medverkan till brottet bör dömas till straff- ansvar, om medverkan inte endast är tillfällig. Vi anser alltså att tillämpningsområdet i detta avseende bör överensstämma med vad som gäller vid olovlig underrättelseverksamhet enligt 19 kap. 10 § brottsbalken. Det innebär att medverkansansvar endast bör komma ifråga när medverkan ägt rum i den omfattning som fordras för att en ensam gärningsman ska anses ha utövat verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.9.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Brott begångna utomlands&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft38"&gt;Enligt vår bedömning bör straffbestämmelsen inte begränsas till att avse verksamhet som bedrivs här i riket utan även omfatta verk- samhet som helt eller delvis sker utomlands. Enligt Säkerhets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft18"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_622"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p603 ft9"&gt;polisens beskrivning är det t.ex. inte ovanligt att en underrättelse- officer handleder en agent från ett annat land eller att möten dem emellan sker utomlands. Sådana förfaranden kan i lika hög grad hota de aktuella skyddsintressena och är därför lika straffvärda som förfaranden som helt utspelar sig på svensk mark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;För det fall brottet inte kan anses begånget i Sverige (se 2 kap. 4 § brottsbalken) torde det i allmänhet följa av den s.k. stats- skyddsprincipen i 2 kap. 3 § fjärde punkten brottsbalken att svensk domstol har kompetens att döma i målet. Detta eftersom brott enligt straffbestämmelsen i regel får anses förövade mot Sverige. I vissa fall kan dock krävas ett särskilt åtalsförordnande enligt 2 kap. 5 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.9.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Kriminaliseringens effekter för grundläggande fri- och rättigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft10"&gt;Som vi har redovisat i avsnitt 7.7.7 ska en proportionalitetsbedöm- ning göras i samband med att en utvidgad strafflagstiftning över- vägs. Vi har vid vår behovsanalys funnit att det finns skäl för en utvidgning av det straffbara området. Vi har också nämnt att en sådan förändring skulle kunna innebära en inskränkning av vissa friheter och att det i så fall måste beaktas och vägas mot de fördelar som kan vara förenade med en förändrad lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft40"&gt;Straffbestämmelsen har avgränsats till att avse verksamhet som sker på visst sätt (hemligen eller med svikliga medel) med direkt uppsåt att gå främmande makt tillhanda. Vidare ska verksamheten ha varit av sådant slag och haft sådan inriktning att den kan sägas ha skett för att möjliggöra anskaffande av uppgifter som avses i 19 kap. 5 § brottsbalken. Straffbestämmelsen tar alltså inte direkt sikte på ett uppgiftslämnande utan på en verksamhet som i förläng- ningen kan leda till informationsöverföring. Det innebär att straff- bestämmelsen endast på ett indirekt sätt kan ha betydelse för tryck- och yttrandefriheten. Möjligen kan den – liksom all straff- lagstiftning – sägas bidra till en inskränkning av den enskildes all- männa handlingsfrihet. En sådan inskränkning har dock starka skäl för sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Sammantaget är det vår bedömning att straffbestämmelsen inte kan antas innebära några negativa effekter för den enskildes all- männa fri- och rättigheter som inte mer än väl vägs upp av för- ändringsbehovet och av hänsyn till skyddet för Sveriges säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft18"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_623"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395623x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.9.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Övriga frågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Enligt vår bedömning saknas det skäl för att förena straffbestäm- melsen med ett särskilt krav på åtalsförordnande av regeringen. Det kan anmärkas att ett sådant krav inte heller gäller för spioneri eller när det gäller straffbara förstadier till sådan brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Vi har också funnit att det saknas skäl att särskilt undanta ringa fall från straffansvar. Detta trots att det är fråga om en form av förstadie till brott som kriminaliseras som ett fullbordat brott och att bestämmelsen om frivilligt tillbakaträdande i 23 kap. 3 § brotts- balken inte blir tillämplig på förfarandet. Enligt vår bedömning innebär straffbestämmelsens utformning att tillämpningsområdet avgränsas till gärningar som är så allvarliga att det är motiverat att döma till ansvar för brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Med hänsyn till att straffbestämmelsen inriktar sig på gärningar som ligger förhållandevis tidigt i en händelsekedja och i vissa fall kan betecknas som förstadier till spioneri bör straffansvar enligt vår bedömning inte inträda redan på försöks- eller planeringsstadiet. Det skulle innebära att det straffbara området utsträcks alltför mycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft38"&gt;Straffbestämmelsen innehåller ingen s.k. subsidiaritetsklausul, dvs. en regel som anger hur den förhåller sig till andra straffbe- stämmelser vid en kollision. Vi har bedömt att en sådan klausul är överflödig och att eventuella konkurrensfrågor väl kan lösas med tillämpning av sedvanliga konkurrens- och bedömningsprinciper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Möjlighet till hemliga tvångsmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Bedömning och förslag&lt;/SPAN&gt;: Med hänsyn till brottslighetens allvar och att den är av särskilt svårutredd natur bör det finnas möjlig- heter att – i samma utsträckning som i dag gäller för annan olovlig underrättelseverksamhet – använda hemliga tvångsmedel för att förhindra och utreda brottslighet av nu aktuellt slag. Olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige bör därför tillfö- ras lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhälls- farliga brott och lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft18"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_624"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Dold underrättelseverksamhet med hemliga och konspirativa metoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;Som redovisats ovan under avsnitt finns särskilda möjligheter att använda s.k. hemliga tvångsmedel för att utreda och förhindra brottslighet av nu aktuellt slag. Detta gäller bl.a. för olovlig verk- samhet enligt 19 kap. 10 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Det brott som vi föreslår, olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige, är till sin natur jämförbart med annan olovlig underrättel- severksamhet, om än mer straffvärt. Det är typiskt sett svårutrett och av allvarligt slag. Från effektivitetssynpunkt framstår behovet av att kunna använda hemliga tvångsmedel som påtagligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft40"&gt;Enligt vår bedömning är det både rimligt och lämpligt att det i samma utsträckning som i dag gäller för olovlig underrättelseverk- samhet enligt 10 § finns möjlighet att använda hemliga tvångsmedel för att förhindra och utreda brott mot den straffbestämmelse som vi föreslår, dvs. olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige. Vårt ställningstagande sker utifrån den reglering som för närvarande gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft18"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_625"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395625x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p53 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Andra förändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft7"&gt;i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft8"&gt;Vår uppgift är att analysera om den nuvarande lagstiftningen i 19 kap. brottsbalken är ändamålsenlig och ger ett tillräckligt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet. Avgränsningen av vårt uppdrag innebär att analysen omfattat straffbestämmelserna i 19 kap. &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; §§ brottsbalken, dvs. spioneri, grovt spioneri, obe- hörig befattning med hemlig uppgift, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, vårdslöshet med hemlig uppgift och olovlig underrättelseverksamhet (se ovan avsnitt 1.2). Vi har redovisat våra överväganden beträffande spioneribestämmelsen i kapitel 5 och när det gäller införandet av särskilda straffbestämmelser för utlands- spioneri och för olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige i kapitel 6 respektive kapitel 7. I detta avsnitt behandlas frågan om det finns skäl för andra förändringar av de aktuella straffbestäm- melserna i 19 kap. brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Obehörig befattning med hemlig uppgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Vårt förslag&lt;/SPAN&gt;: I 19 kap. 7 § brottsbalken anges i ett första stycke att den som, utan syfte att gå främmande makt tillhanda, begår gärning som avses i 5 § ska, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur, dömas för obehörig befattning med hemlig uppgift. I ett nytt andra stycke anges att också den som, utan syfte att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda, begår gärning som avses i 5 a § ska dömas för obehörig befatt- ning med hemlig uppgift, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur. Ändringen innebär att även 8 § blir tillämplig på sådana gärningar. I 8 § införs ett nytt tredje stycke i vilket anges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft18"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_626"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395626x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p810 ft40"&gt;att det vid bedömningen av om ett brott enligt 7 § andra stycket är grovt särskilt ska beaktas om gärningen innefattade ett till- handagående av främmande makt eller sammanslutning, om den rörde förhållande av stor betydelse eller innebar fara för männi- skors liv eller hälsa, eller om den brottslige röjde vad som grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Straffbestämmelserna i 19 kap. &lt;NOBR&gt;7–8&lt;/NOBR&gt; §§ brotts- balken är i huvudsak ändamålsenligt avgränsade och har en lämplig utformning. Ett förtydligande av lagtexten bör dock ske så att det klart framgår att straffbestämmelserna omfattar upp- gifter som rör förhållanden av hemlig natur vars uppenbarande för främmande makt kan innebära men för Sveriges säkerhet. Med hänsyn till vårt förslag om att införa ett nytt brott, utlands- spioneri, bör straffbestämmelserna även omfatta förfaranden som uppfyller de objektiva rekvisiten för det brottet men som sker utan syfte att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda och avser uppgifter rörande förhålllande av hemlig natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Nuvarande tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft12"&gt;Rekvisiten i 19 kap. &lt;NOBR&gt;7–8&lt;/NOBR&gt; §§ brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft10"&gt;I 19 kap. 7 § brottsbalken anges att den som, utan syfte att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande något förhållande av hemlig natur vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikets försvar eller för folkförsörjningen i krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden eller annars för rikets säkerhet, ska dömas – oavsett om uppgiften är riktig eller inte – för obehörig befattning med hemlig uppgift. Straffskalan är böter eller fängelse i högst två år. I 19 kap. 8 § föreskrivs att om brottet är att anse som grovt så ska domstolen döma till ansvar för grov obehörig befatt- ning med hemlig uppgift. Straffskalan är då fängelse i högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska enligt bestämmelsen särskilt beaktas, om gärningen innefattade tillhandagående av främ- mande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft18"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_627"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395627x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p413 ft12"&gt;Skillnader i förhållande till spioneribestämmelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;I huvudsak består skillnaderna mellan spioneri och obehörig befatt- ning med hemlig uppgift i att straffansvar för obehörig befattning med hemlig uppgift inte förutsätter direkt uppsåt hos gärnings- mannen men väl att det varit fråga om uppgifter rörande förhåll- landen av hemlig natur. Brottstyperna skiljer sig alltså åt i subjektivt hänseende och när det gäller uppgifternas art. Straffbestäm- melsernas utformning kan dock ge intryck av att det är fråga om mer betydande skillnader, vilket har en historisk förklaring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Tidigare innehöll 19 kap. 7 § brottsbalken en hänvisning till spioneribestämmelsen och det fanns då en större innehållsmässig överensstämmelse mellan straffbestämmelserna. I samband med en revision år 1981 togs hänvisningen till 19 kap. 5 § bort efter påpek- ande av Lagrådet. Syftet var att behålla tillämpningsområdet för 19 kap. 7 § i oförändrat skick. Vid tillfället gjordes vissa förändringar i spioneribestämmelsen, bl.a. tillfogades ”totalförsvaret” till straffbe- stämmelsen och ersatte rekvisitet ”rikets försvar”. Förändringen var avsedd att innebära en utvidgning av tillämpningsområdet. Enligt Lagrådet skulle en fortsatt hänvisning i 7 § till 5 § kunna innebära en begränsning av tryckfriheten i vissa fall. För att und- vika ogenomtänkta och oönskade effekter slopades hänvisningen till spioneribestämmelsen och i stället angavs direkt i 19 kap. 7 § vad som tidigare följde av hänvisningen.&lt;SPAN class="ft88"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det har medfört att det känsliga kunskapsområdet i dag beskrivs på ett annat sätt för brottet obehörig befattning med hemlig uppgift än för spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;När begreppet totalförsvaret lades till som ett rekvisit i spio- neribestämmelsen åsyftades som nämnts en utvidgning av tillämp- ningsområdet. Till skillnad från departementschefen ansåg dock utskottet att endast sådant men för totalförsvaret som samtidigt innebär men för landets säkerhet ska falla under spioneribestäm- melsen (se NJA II 1981 s. 698). Med hänsyn härtill anses ingen annan skillnad gälla mellan 5 och 7 §§ i fråga om uppgiftens art än att det vid tillämpningen av straffbestämmelsen för obehörig befattning med hemlig uppgift ska röra sig om förhållanden av hemlig natur.&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft38"&gt;Begränsningen till uppgifter rörande ett förhållande av hemlig natur har ansetts lämplig med hänsyn till att det straffbara området inte begränsas av ett krav på direkt uppsåt att gå främmande makt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;NJA II 1981 s. 695 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Se bl.a. Ulväng m.fl. Brotten mot allmänheten och staten, 2012, s. 251.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_628"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395628x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;tillhanda. I motiven till 1948 års reform angavs att straffbestäm- melsen – för att kriminaliseringen inte skulle sträcka sig alltför långt – endast borde träffa uppgifter av sådan beskaffenhet att ett anskaffande eller röjande av dem redan i sig kan sägas innefatta en typisk fara (se bl.a. NJA II 1948 s. 263).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Tillämpningsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;I enlighet med vad som gäller vid tillämpningen av spioneri- bestämmelsen innebär &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i 19 kap. 7 § brottsbalken ett krav på att det röjda ska röra verkligt betydelsefulla ting och ytterst rikets oberoende eller bestånd i något avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft8"&gt;Med förhållande av hemlig natur avses enligt förarbetena sådant som verkligen är avsett att hemlighållas och inte heller redan blivit allmänt känt. För att ett visst förhållande ska anses vara avsett att hemlighållas bör avsikten ha kommit till uttryck på något sätt, t.ex. genom hemligstämpling, order eller anslag. Vissa förhållanden är alltid av uppenbart hemlig natur, t.ex. militära positioner under krig (se NJA II 1948 s. 264). Förhållanden utanför det allmännas verk- samhet, t.ex. i krigsmaterielindustrin, kan också vara av hemlig natur.&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;I subjektivt hänseende gäller att alla objektiva rekvisit ska vara täckta av uppsåt. I kravet på uppsåt ska bl.a. läggas in att gärnings- mannen ska ha känt till uppgiftens hemliga natur eller insett att den kunde vara hemlig men förhållit sig likgiltig till det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Med stöd av 19 kap. 14 § är försök och förberedelse till obehörig befattning med hemlig uppgift straffbara. I fråga om grov obehörig befattning med hemlig uppgift är även stämpling straffbelagt. Också underlåtenhet att avslöja ett sådant brott är straffbart enligt samma bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;Förändringsbehovet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft40"&gt;Vår översyn av straffbestämmelsen i 19 kap. 7 § har gett vid handen att den har en lämplig avgränsning och en i huvudsak ändamålsenlig utformning. Vårt underlag har inte visat att den är förenad med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Ulväng m.fl., a.a., s. 251.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_629"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;särskilda tillämpningsproblem eller att det finns skäl för förändr- ingar av tillämpningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Som ovan angetts anses det inte gälla någon annan skillnad i förhållande till spioneribestämmelsen när det gäller uppgiftens art än att det ska vara fråga om uppgift som rör ett förhållande av hemlig natur. Den nuvarande lagtexten ger dock inte klart uttryck för det och riskerar att bidra till en otydlighet om straffbestäm- melsens tillämpningsområde. Det finns därför skäl att omformulera straffbestämmelsen så att det klart framgår att det känsliga kun- skapsområdet överensstämmer med vad som gäller enligt spioneri- bestämmelsen. Detta innebär i princip en återgång till den ordning som gällde före år 1981.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;I övrigt har vi inte funnit skäl att föreslå andra än språkliga för- ändringar av straffbestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Vi återkommer nedan till frågan om hur en gärning som upp- fyller de objektiva rekvisiten i den föreslagna bestämmelsen om utlandsspioneri, men där gärningsmannen saknar s.k. direkt uppsåt, bör behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft12"&gt;Något om innebörden av begreppet ”förhållande av hemlig natur”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft10"&gt;En förutsättning för straffansvar för obehörig befattning med hemlig uppgift är att gärningen avsett en uppgift rörande ett förhållande av hemlig natur. Enligt vår bedömning är det en rimlig avgränsning och vi föreslår inte någon förändring av rekvisiten. Under utred- ningstiden har det framkommit att det inte är helt klart vad begreppet ”hemlig natur” innebär. Någon samlad redovisning av dess innebörd har inte skett. I stället har frågan behandlats i olika sammanhang utifrån de utgångspunkter som då har varit aktuella. Eftersom en osäkerhet om begreppets innebörd även kan bidra till en osäkerhet om straffbestämmelsens tillämpningsområde har vi funnit skäl att redovisa vår bedömning av begreppets innebörd, som grundar sig på en genomgång av förarbetena samt praxis och litteratur på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft18"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_630"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395630x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft44"&gt;Förarbeten, praxis och litteratur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Som angetts ovan framgår av förarbetena att begreppet ”förhål- lande av hemlig natur” syftar på sådant som verkligen är avsett att hemlighållas och som inte heller redan har blivit allmänt känt. Vissa förhållanden är dock alltid att anses som hemliga till sin natur, t.ex. militära positioner under krig (se NJA II 1948 s. 264). Enligt vad som anges i litteraturen kan även förhållanden utanför det allmän- nas verksamhet, t.ex. i krigsmaterielindustrin, vara av hemlig natur.&lt;SPAN class="ft88"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;I förarbetena till sekretesslagen angavs, i anslutning till bestäm- melsen om försvarssekretess, att vad som ska förstås med uttrycket ”förhållande av hemlig natur” måste bedömas utifrån reglerna i sekretesslagen och att en uppgift kan röra ett förhållande av hemlig natur bara om sekretess gäller för uppgiften (prop. 1979/80:2 Del A s. 134). I rättsfallet NJA 1988 s. 118, som avsåg ett åtal för otil- låtet offentliggörande i tryckt skrift innebärande vårdslöshet med hemlig uppgift, hänvisade Högsta domstolen till det uttalandet. Enligt Högsta domstolen var det i målet otvivelaktigt så att de aktuella uppgifterna angick förhållanden som kunde föranleda sek- retess enligt den då gällande 2 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100), s.k. försvarssekretess. En förutsättning för sekretess enligt bestäm- melsen var att det kan antas att röjandet av uppgiften skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet. Enligt Högsta domstolen innebär &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i 19 kap. 7 § brottsbalken inte ett lägre krav än kravet på skada enligt sekretess- lagen. Högsta domstolen konstaterade att sekretesslagens krav på skada därför saknar självständig betydelse i ett mål om ansvar för vårdslös befattning med hemlig uppgift. Det avgörande för ansvarsfrågan är om ett röjande av uppgifterna kunnat medföra men för rikets säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;I samband med 1981 års översyn av straffbestämmelserna till skydd för rikets säkerhet angav departementschefen att uttrycket inte är avsett att omfatta förhållanden som inte är hemliga på annan grund än att de utgör yrkeshemligheter eller annars anses böra hemlighållas till förmån för enskilda intressen. För straffbarhet förutsätts att det är fråga om ett förhållande som omfattas av en sekretessbestämmelse vilken i sekretesslagen eller i någon annan lag eller författning har ställts upp till skydd för det allmänna. Efter- som sekretesslagen endast reglerar tystnadsplikt och handlings- sekretess i det allmännas verksamhet var det enligt departements-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Ulväng m.fl., a.a., s. 251.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft18"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_631"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;chefen uppenbart att den som utan att vara offentlig funktionär exempelvis får kännedom om en sekretessbelagd uppgift som härrör från en myndighet och vidarebefordrar uppgiften på sätt som anges i 19 kap. &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; §§ ska dömas till ansvar trots att han eller hon själv inte är underkastad sekretesslagens bestämmelser eller någon annan föreskrift om tystnadsplikt. Det som ska krävas för att förfarandet ska vara straffbart är enligt vad departementschefen angav att den uppgift som det gäller i och för sig är underkastad en författningsbestämd sekretess i det allmännas intresse (se prop. 1979/80:176 s. 60).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft44"&gt;Vår bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;Av redogörelsen ovan kan man enligt vår bedömning sluta sig till att en uppgift rörande ett förhållande av hemlig natur enligt 19 kap. 7 § är detsamma som en uppgift rörande ett förhållande som omfattas av en sekretessbestämmelse som i OSL, eller i någon annan lag eller författning, har ställts upp till skydd för det all- männa. Det krävs inte att uppgiften faktiskt har hanterats i en verksamhet som omfattas av OSL eller att den som vidarebefordrar uppgiften lyder under en tystnadsplikt, så länge uppgiften skulle ha omfattats av en sekretessbestämmelse om den förekommit i det allmännas verksamhet. Tillämpningen av straffbestämmelsen är inte heller beroende av en sekretessprövning enligt OSL. Det avgörande är i stället om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft10"&gt;Det utgör inte en formell förutsättning för straffansvar att upp- giften har hanterats som hemlig i verksamheten. Däremot krävs att gärningsmannens uppsåt omfattar även att uppgiften rörde ett för- hållande av hemlig natur. Det innebär att straffansvar i praktiken torde aktualiseras främst när det är fråga om uppgifter som har hemlighållits i verksamheten och det har kommit till uttryck på något sätt. I de fall uppgiften – trots att den i och för sig är sekre- tessreglerad – hanterats som en öppen uppgift i verksamheten torde det i regel brista i uppsåt hos gärningsmannen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft18"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_632"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;En ny form av obehörig befattning med hemlig uppgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;I avsnitt 6.9 har vi föreslagit att det ska införas ett nytt brott i 19 kap. brottsbalken, utlandsspioneri, som ska träffa spioneri som avser uppgifter rörande något förhållande vars uppenbarande för främmande makt eller sammanslutning kan medföra allvarligt men för en internationell militär insats som Sverige deltar i, utan att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i 19 kap. 5 § är uppfyllt. Enligt förslaget ska endast den som har s.k. direkt uppsåt kunna dömas till ansvar för utlands- spioneri. I avsnitt 6.10 har vi redogjort för vår bedömning att även gärningar som sker uppsåtligen men utan syfte att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda är straffvärda och bör omfat- tas av det straffbara området. Vi har också angett att det är rimligt att regleringen i detta avseende överensstämmer med vad som gäl- ler vid spioneri (dvs. när det är fråga om förfaranden som innefattar en hantering av uppgifter som uppfyller &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i 5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;I enlighet härmed bör det straffbara området begränsas till upp- gifter som rör förhållanden av hemlig natur. Enligt vår bedömning är det en lämplig ordning att en ändring sker av 7 § så att straffbe- stämmelsen för obehörig befattning med hemlig uppgift även omfattar gärningar som uppfyller de objektiva rekvisiten i 5 a § men som sker utan uppsåt att gå främmande makt eller samman- slutning tillhanda, om det är fråga om uppgifter rörande något för- hållande av hemlig natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;I 19 kap. 8 § anges vilka särskilda omständigheter som ska beaktas vid bedömningen av om ett brott som uppfyller rekvisiten i 7 § är grovt eller inte. De omständigheter som anges är om gärningen innefattade ett tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig, om den rörde förhållanden av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne. Samtliga omständigheter utom den först nämnda återfinns även i 6 § och utgör särskilda kvalifikationsgrun- der vid bedömningen av ett spioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;I avsnitt 6.9.6 har vi angett vilka omständigheter som ska till- mätas särskild betydelse vid bedömningen av om ett utlandsspion- eri ska bedömas som grovt. Samma omständigheter bör enligt vår bedömning särskilt beaktas vid rubriceringen av ett brott som uppfyller rekvisiten för obehörig befattning med hemlig uppgift. Dessutom bör det tillmätas betydelse om gärningen inneburit ett tillhandagående av en främmande makt eller sammanslutning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft18"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_633"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395633x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Vårdslöshet med hemlig uppgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Våra förslag&lt;/SPAN&gt;: Straffbestämmelsen för vårdslöshet med hemlig uppgift i 19 kap. 9 § brottsbalken ska omfatta även sådana gär- ningar som avses i 5 a § när det är fråga om uppgift rörande något förhållande av hemlig natur. I paragrafen anges att även den som hanterar en uppgift så att fara uppkommer för att någon obehörig kan ta del av den, ska dömas för vårdslöshet med hemlig uppgift. Straffskalan för brott i fredstid ändras till böter eller fängelse i högst ett år. Bestämmelsen i 7 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen ändras på motsvarande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Med hänsyn till samhällsutvecklingen och till utvecklingen i praxis bör straffbestämmelsen i 19 kap. 9 § brottsbalken för vårdslöshet med hemlig uppgift tillfogas en ny handlingsform som innebär att vissa förfaranden som sker av grov oaktsamhet, och som typiskt sett är förenade med stora risker för att en känslig uppgift ska komma någon obehörig till del, kriminaliseras. Samhällsutvecklingen har också fört med sig ett behov av en ökad spännvidd i straffskalan, för att det alltid ska vara möjligt att döma ut ett straff som motsvarar brottets allvar. Paragrafen bör även göras tillämplig på förfaranden som uppfyller de objektiva rekvisiten i 5 a §, som sker av grov oakt- samhet och avser en uppgift rörande ett förhållande av hemlig natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Det nuvarande tillämpningsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Enligt 19 kap. 9 § brottsbalken ska den som av grov oaktsamhet befordrar, lämnar eller röjer sådan uppgift som aves i 19 kap. 7 § dömas för vårdslöshet med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst sex månader, eller om riket var i krig, till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft38"&gt;Formuleringen innebär att gärningen i objektivt hänseende ska uppfylla de objektiva rekvisiten för brottet obehörig befattning med hemlig uppgift (se ovan). Skillnaden mellan straffbestämmel- serna består i att brottet obehörig befattning med hemlig uppgift avser uppsåtliga förfaranden medan straffbestämmelsen i 9 § regle- rar grovt oaktsamma handlanden. Kravet på grov oaktsamhet gäller med hänsyn till samtliga objektiva brottsrekvisit, alltså inte bara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft18"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_634"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395634x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;med avseende på själva åtgärden utan också med avseende på de egenskaper hos uppgiften som medför att de objektiva rekvisit som gäller för brottet obehörig befattning med hemlig uppgift enligt 7 § uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;Ytterligare en skillnad i förhållande till 7 § är att 9 § enbart omfattar befordran, lämnande eller röjande av en uppgift. Det har inte ansetts vara riktigt att straffbelägga ett anskaffande av uppgift, när detta sker på grund av oaktsamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;I förarbetena har framhållits att också oaktsamhet vid besittning och hantering av hemliga uppgifter i en tillräcklig omfattning kan hänföras under straffbestämmelsen om det oaktsamma förfarandet har lett till att uppgiften röjs. Som exempel på oaktsamma gär- ningar som omfattas av brottsbeskrivningen kan nämnas att någon förvarar en handling som innehåller en hemlig uppgift så ovarsamt att en obehörig person får del av innehållet. Typiskt sett begås brottet främst av personer som yrkesmässigt hanterar hemliga upp- gifter, t.ex. genom att slarva med förvaringen av hemliga hand- lingar.&lt;SPAN class="ft48"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Brottstypen är inte straffbelagd på försöks- och förberedelse- stadiet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;Förändringsbehovet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft44"&gt;Särskilt om röjanderekvisitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;En fråga som har problematiserats i utredningen är röjanderekvisi- tets betydelse och vilken begränsning av tillämpningsområdet som det medför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 1991 s. 103 uttalat att ett röjande i regel föreligger om en handling med hemliga uppgifter har kommit i någon obehörigs besittning, att även vissa andra när- liggande situationer omfattas men att inte varje möjlighet att ta del av en uppgift som har beretts någon obehörig medför att uppgiften ska anses röjd samt att det avgörande för straffansvar främst bör vara om uppgiften blivit tillgänglig för någon obehörig under sådana omständigheter att man måste räkna med att den obehörige kommer att ta del av uppgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Berggren m.fl., Brottsbalken, En kommentar [Zeteo december 2012], kommentaren till 19 kap. 9 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft18"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_635"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p381 ft9"&gt;Enligt Säkerhetspolisen har Högsta domstolens avgörande inne- burit att fall som uppenbart innefattar grovt oaktsam hantering av hemliga uppgifter inte leder till åtal om det inte finns utredning som visar att uppgifterna har kommit i någon obehörig persons besittning, eller i vart fall att en obehörig person på något sätt har befattat sig med uppgiften. I tillgängliga underrättsdomar har det inte ansetts tillräckligt att det vårdslösa beteendet lett till att en obehörig person har fått tillgång till uppgifterna och därigenom möjlighet att ta del av dem utan det har också krävts att omstän- digheterna varit sådana att det kan antas att den obehörige har tagit del av uppgifterna. Så har t.ex. ansetts vara fallet när handlingar med känsliga uppgifter har försvunnit vid ett inbrott men inte när de lämnats kvar av inbrottstjuven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Vidare kan Högsta domstolens avgörande tolkas så att det är en förutsättning för straffansvar att det är samma person som uppgif- terna har gjorts tillgängliga för som också tar del av dem. Frågan är om det förhållandet bör vara avgörande för straffbarheten eller om det straffbara området även bör fånga upp förfaranden som innebär att uppgifter har blivit tillgängliga för en obehörig person och genom dennes handlande har kommit en annan obehörig person till del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Säkerhetspolisen har i sammanhanget särskilt pekat på de svå- righeter som är förknippade med en utredning av röjanderekvisitet och att det i vissa fall är i princip omöjligt att skaffa bevisning för att ett röjande har skett. Vidare har Säkerhetspolisen framhållit de risker som är förenade med en vårdslös hantering av uppgifter i samband med kommunikationer via internet. Med hänsyn bl.a. till möjligheterna till signalspaning kan en känslig uppgift tämligen enkelt plockas upp av en främmande makt utan att det lämnar spår efter sig. Typiskt sett har hanteringen gett upphov till en överhängande risk – och stor sannolikhet – för att uppgifterna har röjts men det är sällan möjligt att bevisa att så har skett i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft44"&gt;Straffskalan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Säkerhetspolisen har anmärkt att straffskalan som anges i 19 kap. 9 § brottsbalken för brottet vårdslöshet med hemlig uppgift är lik- värdig straffskalan för snatteri (se 8 kap. 2 § brottsbalken). Om riket var i krig gäller en särskild straffskala med samma straff-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft18"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_636"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;maximum som för brotten stöld och tillgrepp av fortskaffnings- medel (se 8 kap. 1 och 7 §§ brottsbalken). Frågan är om dessa brott är jämställda i svårhetshänseende eller om straffskalan för vårdslös- het med hemlig uppgift ger en felaktig bild av hur allvarligt lagstif- taren ser på brottsligheten. Säkerhetspolisen har också angett att gärningar som omfattas av 19 kap. 9 § regelmässigt avser en större mängd uppgifter än tidigare och information av känsligare slag. Enligt Säkerhetspolisen har samhällsutvecklingen inneburit bl.a. att det finns anledning att se mer allvarligt på brott av nu aktuellt slag eftersom de kan leda till svårare konsekvenser för riket säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;Bedömning och slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Samhällsutvecklingen har inneburit bl.a. förändrade kommunika- tionssätt, ett ökat antal kommunikationsformer, en ökad tillgäng- lighet av uppgifter i elektronisk form och att stora informations- mängder enkelt kan överföras och förvaras, t.ex. på ett &lt;NOBR&gt;USB-minne.&lt;/NOBR&gt; Det har i sin tur inneburit en ökad hantering och exponering av känsliga uppgifter. Enligt vår uppfattning har dessa förhållanden betydelse för vad som bör omfattas av det straffbara området och för hur allvarligt det finns anledning att se på brottslighet av nu aktuellt slag. Vi återkommer nedan till frågan om brottstypens abstrakta straffvärde, dvs. vilken straffskala som bör gälla för brottstypen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft51"&gt;Straffbestämmelsen bör även omfatta en grovt oaktsam hantering som innebär fara för att uppgiften ska komma någon obehörig till del&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;En person som hanterar en uppgift rörande ett hemligt förhållande på ett grovt oaktsamt sätt och därigenom möjliggör att uppgiften kan komma främmande makt till del är enligt vår mening klander- värd. Gärningen innebär en risk för skada, ytterst för Sveriges säkerhet. Avgörande för klandervärdheten är enligt vår uppfattning inte om uppgiften har kommit en främmande makt till del, vilket kan bero på tillfälligheter eller vara omöjligt att få kännedom om, utan den risk som handlingen objektivt sett innebär. För straffan- svar bör det därför enligt vår mening vara tillräckligt att den enskil- des vårdslösa hantering &lt;SPAN class="ft46"&gt;kan &lt;/SPAN&gt;innebära ett röjande. Straffansvar bör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft18"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_637"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft9"&gt;dock endast aktualiseras vid förfaranden som typiskt sett innebär en sådan risk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft9"&gt;En sådan utvidgning av det straffbara området ligger inte särskilt långt ifrån Högsta domstolens tolkning av röjanderekvisitet i NJA 1991 s. 103 (se ovan). Avgörandet innebär att straffbestämmelsen redan i dag omfattar gärningar som utifrån en objektiv bedömning har inneburit fara för ett röjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft10"&gt;Enligt vår bedömning bör ovanstående förändring ske genom att straffbestämmelsen i 19 kap. 9 § brottsbalken tillförs ytterligare en handlingsform, nämligen en hantering som innebär fara för att den känsliga uppgiften kan komma någon obehörig till del. En sådan förändring innebär att lagtexten blir bättre anpassad till nuva- rande praxis och till samhällsutvecklingen. Sammantaget innebär förändringen att straffvärda förfaranden på ett mer heltäckande och konsekvent sätt fångas upp av lagstiftningen och därigenom en förstärkning av skyddet av Sveriges säkerhet. I författningskom- mentaren utvecklar vi närmare vilka förfaranden som är avsedda att omfattas av den nya formuleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft44"&gt;Konsekvenser för yttrande- och informationsfriheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft8"&gt;Den ovan nämnda förändringen innebär en utvidgning av det straffbara området som också har betydelse för den grundlagsskyd- dade yttrande- och informationsfriheten. Vårdslöshet med hemlig uppgift utgör ett tryckfrihetsbrott enligt 7 kap. 4 § tryckfrihetsför- ordningen (TF). Ett utvidgat tillämpningsområde för straffbe- stämmelsen om vårdslöshet med hemlig uppgift innebär således även en utvidgning av det straffbara området enligt 7 kap. 4 § TF, dvs. att fler gärningar kan utgöra tryckfrihetsbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft9"&gt;Enligt vår bedömning har kriminaliseringen tillräckligt starka skäl för sig för att konsekvenserna för yttrande- och informations- friheten ska kunna godtas. Det kan också anmärkas att vårdslöshet med hemlig uppgift inte omfattas av 7 kap. 3 § TF. Det innebär att meddelarfriheten och anskaffarfriheten gäller på oförändrat sätt och att t.ex. en journalist som anskaffar en uppgift för publicering inte riskerar straffansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft18"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_638"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft44"&gt;Straffskalan bör ges en ökad spännvidd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft9"&gt;Enligt vår bedömning är den nuvarande straffskalan för brott enligt 19 kap. 9 § brottsbalken som sker i fredstid inte tillräckligt vid för att det i alla situationer ska vara möjligt att mäta ut ett straff som motsvarar brottets svårhet. Som nämnts ovan har samhällsutveck- lingen inneburit att en större mängd uppgifter finns tillgängliga i fler former än tidigare och att uppgifter hanteras på fler och andra sätt än vid straffbestämmelsens tillkomst. Utvecklingen har bl.a. inneburit att en gärning kan avse en större mängd uppgifter av känsligare slag än tidigare och innebära svårare konsekvenser för skyddsintresset, Sveriges säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;Samhällsutvecklingen har således förändrat förutsättningarna för brottstypen och inneburit att straffbestämmelsen kommit att omfatta gärningar av mer allvarligt slag än tidigare. Den nuvarande straffskalan kan mot den bakgrunden inte sägas erbjuda tillräckliga möjligheter för domstolarna att göra skillnad i straffen mellan olika brott med hänsyn till de varierande omständigheter som kan före- komma i de enskilda fallen och som bör påverka bedömningen av brottets svårhet samt att i alla fall döma ut ett straff efter brottets svårhet. Därmed brister det i proportionalitet dels genom att det utdömda straffet inte ger uttryck för hur allvarligt brottet är, dels genom att brott av olika svårhet kan få lika stränga straff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Med hänsyn härtill, och vid en jämförelse med vad som gäller för andra brott, anser vi att det finns skäl att utvidga straffskalan för brott som sker i fredstid genom att höja straffmaximum till fängelse i ett år. Straffminimum bör fortfarande vara böter och den påföljden torde – i enlighet med gällande praxis – inte sällan vara tillräckligt ingripande i förhållande till brottets svårhet. Vår avsikt är alltså inte att åstadkomma en generell straffskärpning utan att möjliggöra att det för varje brott ska kunna dömas ut ett straff som är tillräckligt ingripande med hänsyn till brottets svårhet. Enligt vår mening bör en fängelsepåföljd endast komma ifråga vid brott som kan bedömas som särskilt allvarliga med hänsyn till dess konse- kvenser för Sveriges säkerhet eller graden av oaktsamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft18"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_639"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395639x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p821 ft96"&gt;Vårdslöshet med hemlig uppgift när det är fråga om uppgifter av viss betydelse för en internationell militär insats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft40"&gt;I avsnitt 6.9 har vi föreslagit en straffbestämmelse om utlands- spioneri. I avsnitt 8.2 har vi angett att kriminaliseringen även bör omfatta uppsåtliga gärningar som uppfyller de objektiva rekvisiten i den bestämmelsen utan att kravet på direkt uppsåt att gå främ- mande makt eller sammanslutning tillhanda är uppfyllt, om det är fråga om uppgifter som rör förhållanden av hemlig natur. Enligt vår bedömning finns det skäl att utsträcka kriminaliseringen till att även omfatta gärningar som sker av grov oaktsamhet, om de objektiva rekvisiten i 5 a § är för handen och det dessutom är fråga om uppgift rörande ett förhållande av hemlig natur. Även sådana förfaranden är enligt vår uppfattning straffvärda och bör föranleda straffansvar i samma utsträckning som gäller för uppgifter som omfattas av spioneribestämmelsen. Det innebär att 19 kap. 9 § även bör omfatta gärningar av nu nämnt slag och att det i dessa fall bör dömas till ansvar för vårdslöshet med hemlig uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;En kriminalisering av obehörigt innehav?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det saknas skäl för en kriminalisering av obe- hörigt innehav eller bevarande av känsliga uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;I samband med vår analys av 19 kap. 7 och 8 §§ brottsbalken har Försvarsmakten och Säkerhetspolisen lyft frågan om det finns skäl att utvidga det straffbara området till att omfatta ett s.k. obehörigt bevarande av hemliga uppgifter. I ett uppmärksammat mål om obe- hörig befattning med hemlig uppgift ogillade tingsrätten åtalet med hänvisning till att ett obehörigt anskaffande inte var för handen.&lt;SPAN class="ft88"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;I målet hade en högt uppsatt person inom Försvarsmakten förvarat i sitt hem ett antal hemliga handlingar som han på grund av sin tjänst varit behörig att befatta sig med. Åklagaren gjorde bl.a. gällande att den tilltalade gjort sig skyldig till ett obehörigt anskaffande av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Stockholms tingsrätts dom den 2 juli 2008 i mål B &lt;NOBR&gt;4482-07.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_640"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395640x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;handlingarna genom att besluta att inte återlämna dem trots att han inte längre behövde dem för sin tjänsteutövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Enligt tingsrätten torde med uttrycket ”obehörigen anskaffa” främst avses att någon genom en egen iakttagelse av en uppgift eller genom ett meddelande från annan obehörigen skaffar sig känne- dom om det förhållande som uppgiften avser. Så var inte fallet i det aktuella målet. Tingsrätten lade också vikt vid att det inte kunde anses förenligt med normalt språkbruk att göra gällande att någon anskaffar något som personen i fråga redan innehar. Tingsrätten prövade inte uttryckligen om ett röjande i stället kunde anses vara för handen. Av domskälen kan dock indirekt utläsas att domstolen ansåg att så inte var fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Det saknas skäl för en kriminalisering av obehörigt bevarande eller innehav av uppgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Som angetts ovan har det under utredningstiden framförts syn- punkter på att det straffbara området även bör omfatta ett obehö- rigt bevarande eller innehav av sådana uppgifter som avses i 19 kap. 7 §. Enligt vår bedömning saknas det dock tillräckliga skäl för en sådan förändring. Det skulle enligt vår mening innebära en alltför stor utvidgning av det straffbara området och riskera att träffa för- faranden som inte är straffvärda. Det har inte heller framkommit att det finns ett stort praktiskt behov av en sådan reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft38"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att det, särskilt mot bakgrund av vårt förslag om att straffbestämmelsen för vårdslöshet med hemlig uppgift ska utvidgas till att även omfatta förfaranden som innebär fara för att en känslig uppgift röjs, saknas övervägande skäl för att kriminalisera ett obehörigt bevarande eller innehav av handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Våra förslag: &lt;/SPAN&gt;Brott enligt nuvarande 19 kap. 10 § första stycket rubriceras som olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt och regleras i en ny paragraf, 10 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft40"&gt;Brott enligt nuvarande 19 kap. 10 § andra stycket rubriceras som olovlig underrättelseverksamhet mot person och regleras i en ny paragraf, 10 b §. I paragrafen anges att även verksamhet som sker med användande av otillbörliga medel kan omfattas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft18"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_641"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395641x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p827 ft9"&gt;bestämmelsen. Straffminimum i straffskalan ändras från böter till fängelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft42"&gt;Vid åtal för olovlig underrättelseverksamhet mot person (nuvarande 19 kap. 10 § andra stycket) ska inte längre krävas förordnande av regeringen enligt 19 kap. 16 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Straffbestämmelsen i 19 kap. 10 § första stycket har en ändamålsenlig utformning och en lämplig avgränsning. Straffansvar enligt 19 kap. 10 § andra stycket bör komma ifråga även vid verksamhet som sker öppet och utan svikliga moment när den är förenad med otillbörliga medel. Straffskalan för olovlig underrättelseverksamhet enligt andra stycket ger inte uttryck för hur allvarligt det finns anledning att se på brotts- typen och bör därför skärpas. För att särskilja de olika formerna av olovlig underrättelseverksamhet bör de regleras i olika para- grafer och åsättas skilda rubriceringar som knyter an till straff- bestämmelsernas respektive skyddsintresse. Det saknas skäl för en särskild åtalsprövning av regeringen när det är fråga om olovlig underrättelseverksamhet enligt 19 kap. 10 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Nuvarande tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft12"&gt;Straffbestämmelsens lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Enligt 19 kap. 10 § första stycket brottsbalken ska den som, för att gå främmande makt tillhanda, här i riket bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter rörande militära eller andra förhållanden, vilkas uppenbarande för den främmande makten kan medföra men för annan främmande makts säkerhet, eller här i riket till dylik verksamhet lämnar medverkan som inte endast är tillfällig, dömas för olovlig underrättelseverksamhet till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft38"&gt;I andra stycket anges att även den som, med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, här i riket hemligen eller med använ- dande av svikliga medel antingen bedriver verksamhet för anskaf- fande av uppgifter om annans personliga förhållande eller till sådan verksamhet lämnar medverkan som inte är endast tillfällig, ska dömas till ansvar för olovlig underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft18"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_642"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395642x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft9"&gt;Om en gärning enligt första eller andra stycket är att bedöma som grovt brott gäller en särskild straffskala. I ett sådant fall kan fängelse, lägst sex månader och högst fyra år dömas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Två former av olovlig underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;I 10 § straffbeläggs således två former av spioneriliknande verk- samhet som bedrivs här i riket men som inte riktar sig mot Sverige. Den ena formen riktar sig mot en annan främmande makt och tar sikte på uppgifter rörande förhållande som är känsliga för den främmande maktens säkerhet (första stycket). Den andra formen riktar sig mot enskilda personer, t.ex. flyktingar, och kan bestå i registrering av politisk åskådning (se prop. 1992/93:141 s. 50).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;Kravet på verksamhet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;I såväl första som andra stycket i paragrafen uppställs som krav för straffansvar att det ska vara fråga om verksamhet. Det innebär att enstaka åtgärder inte är straffbara. I stället krävs att det är fråga om en serie av åtgärder som är av sådan art och står i ett sådant tids- mässigt sammanhang att de bör uppfattas som led i en enda verk- samhet. Normalt krävs även en planmässig organisation. Ytterligare ett krav är att verksamheten ska ha bedrivits här i riket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft55"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;ska verksamheten avse anskaffande av upp- gifter rörande förhållanden vars uppenbarande för den främmande makten kan medföra men för annan främmande makts säkerhet. I kommentarerna till olika straffbestämmelser i 19 kap. brottsbalken anges att med främmande makt avses i främsta rummet en sådan självständig stat som Sverige har erkänt, men att det också kan röra sig om andra statliga bildningar (som nybildade stater som ännu inte har erkänts, delstater, eller exilregeringar och motstånds- eller upprorsgrupper) när de har en sådan faktisk maktställning och sådan politisk betydelse att diplomatiska förbindelser är möjliga i förhållandet mellan en sådan organisation och Sverige. Också över- statliga organisationer, t.ex. FN, EU och Nato, kan vara en främ- mande makt.&lt;SPAN class="ft84"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Berggren m.fl., Brottsbalken, En kommentar [Zeteo december 2012], kommentaren till 19 kap. 3 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft18"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_643"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p508 ft9"&gt;Uttrycket ”verksamhet för anskaffande av uppgifter” omfattar inte bara verksamhet som består i insamlande av uppgifter utan också verksamhet som endast innefattar befordran eller överläm- nande av uppgifter till det organ som ytterst försöker anskaffa dem, t.ex. en ambassad. Enligt vad som anges i förarbetena till straff- bestämmelsen kan uppbyggande och organiserandet av ett agentnät hänföras under begreppet. Det innebär att fullbordat brott inte förutsätter att några uppgifter har anskaffats (se NJA II 1949 s. 570).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;För att en verksamhet ska vara straffbar enligt &lt;SPAN class="ft46"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;ska den ha bedrivits hemligen eller med svikliga medel. Med uttrycket hemligen avses att verksamheten ska ha bedrivits under iakttagande av särskilda försiktighetsmått. En straffbar underrättelseverksam- het kan också föreligga när sådana åtgärder inte har vidtagits förut- satt att de inblandade personerna har visat eller uppenbarligen har utgått från att meddelandena ska vara förtroliga och tillvägagångs- sättet i övrigt ger vid handen att de har förstått att åtgärden är otillbörlig. Med svikliga medel avses särskilt falska identitetspapper och vilseledande uppgifter rörande egna personliga förhållanden. Också ett förtigande kan vara svikligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft12"&gt;Uppsåt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;I subjektivt hänseende krävs uppsåt för straffansvar både enligt första och andra stycket. Enligt första stycket krävs dessutom att gärningsmannens syfte är att gå en främmande makt tillhanda, dvs. ett krav på direkt uppsåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;Straffansvar vid osjälvständiga brottsformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;Den som lämnar medverkan till verksamhet som omfattas av första eller andra stycket kan ådömas straffansvar om medverkan inte endast är tillfällig. Medverkansreglerna i 23 kap. 4 § brottsbalken är således inte tillämpliga. Regleringen innebär att straffansvar aktuali- seras först när medverkan ägt rum i den omfattning som krävs för att en ensam gärningsman ska anses ha utövat en verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft40"&gt;Även försök, förberedelse och stämpling till olovlig underrättel- severksamhet är straffbara enligt 19 kap. 14 §. Det innebär bl.a. att en enstaka handling som kan bedömas ingå som ett led i en fram-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft18"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_644"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p833 ft9"&gt;tida underrättelseverksamhet kan beivras. Syftet är bl.a. att det ska vara möjligt att ingripa när det kan konstateras att en systematisk underrättelseverksamhet har inletts utan att behöva avvakta till dess att verksamheten fortgått så länge att en serie av handlingar har företagits (se prop. 1949 nr 198 s. 35).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;Krav på särskilt åtalsförordnande av regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft10"&gt;Åtal för olovlig underrättelseverksamhet får inte väckas av allmän åklagare utan regeringens förordnande, se 19 kap. 16 § brottsbal- ken. Den särskilda åtalsprövningen syftar till att förebygga onödiga eller annars olämpliga åtal och innebär att åtalsfrågan prövas av regeringen från utrikespolitiska och andra synpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft8"&gt;Vid reformen år 1976 föreslogs att den särskilda åtalsprövningen endast skulle avse olovlig underrättelseverksamhet enligt första stycket i 19 kap. 10 §. I propositionen angavs att behovet av en prövning utifrån politiska överväganden främst synes knyta an till sådan olovlig underrättelseverksamhet som avses i det stycket (se prop. 1975/76:174 s. 31). Till följd av att utskottet förordade en annan paragrafindelning än den som förslagits i propositionen kom bestämmelsen i 19 kap. 16 § ändå att omfatta straffbestämmelsen i 19 kap. 10 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft9"&gt;Av förarbetena framgår inte att Lagrådet eller utskottet hade någon annan uppfattning i frågan än den som redovisades i propo- sitionen, d.v.s. att den särskilda åtalsprövningen endast skulle avse straffbestämmelsen i 19 kap. 10 § första stycket. Det förefaller därför som om bestämmelsen om åtalsprövning i 19 kap. 16 § närmast av förbiseende kom att omfatta även olovlig underrättelse- verksamhet enligt 19 kap. 10 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft12"&gt;Straffbestämmelsernas kriminalpolitiska grund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft9"&gt;Huvudsyftet med kriminaliseringen i första stycket är att förhindra utländska organisationer att i Sverige bedriva spioneriverksamhet riktad mot en annan främmande makt. Det skulle kunna riskera att Sverige invecklas i utrikespolitiska svårigheter. Dessutom kan en sådan verksamhet läggas om och riktas mot Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft38"&gt;Straffbestämmelsen i andra stycket syftar till att bereda enskilda personer skydd mot fara för framtida förföljelse eller annat lidande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft18"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_645"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;Bestämmelsen motiveras alltså inte främst av hänsyn till den svenska statens säkerhet men har placerats i 19 kap. brottsbalken eftersom även sådan verksamhet som träffas av andra stycket kan läggas om till att avse spioneri mot Sverige (se prop. 1949 nr 198 s. 35).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft12"&gt;Förändringsbehovet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;När det gäller straffbestämmelsen i 19 kap. 10 § första stycket har vår genomgång inte visat annat än att den har en lämplig utform- ning och ett väl avgränsat tillämpningsområde. I direktiven anges emellertid att vi särskilt ska analysera innebörden av begreppet ”annan främmande makts säkerhet” i relation till internationella organisationer och föreslå de förändringar som kan behövas. Vi återkommer nedan till den frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;När det gäller straffbestämmelsen i andra stycket har vi funnit skäl att överväga vissa förändringar. Bland annat har viss kritik rik- tats mot straffbestämmelsens krav på verksamhet. Som framgått är straffbestämmelsens främsta skyddsintresse den enskildes säkerhet. Det skulle kunna hävdas att det från den enskildes perspektiv sak- nar betydelse om en gärning uppfyller kravet på verksamhet och att straffansvar därför bör komma ifråga redan vid enstaka handlingar. Mot bakgrund av kritiken har vi övervägt om straffbestämmelsens tillämpningsområde bör utvidgas så att straffansvar för fullbordat brott kan komma ifråga även utan att kravet på verksamhet är uppfyllt. Vidare har utredningens experter från Försvarsmakten och Säkerhetspolisen pekat på att det kan finnas skäl att överväga om straffbestämmelsen även bör omfatta förfaranden som inte sker hemligen eller med användande av svikliga medel men som ändå inrymmer ett otillbörligt moment, t.ex. i form av underförstådda hot. Det har framkommit att det förekommer att företrädare för främmande makts underrättelsetjänst söker upp landsmän här i Sverige utan att dölja sitt uppdrag eller sin uppdragsgivare. Eftersom det i ett sådant fall saknas s.k. konspirativa moment har förfarandet ansetts falla utanför det straffbara området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft9"&gt;Slutligen har det ifrågasatts om straffskalorna för brotten har en lämplig utformning samt om det finns skäl för ett särskilt åtals- förordnande vid brott enligt 19 kap. 10 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft18"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_646"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;Bedömning och slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft44"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet enligt 19 kap. 10 § första stycket brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Som redan angetts har inget framkommit under utredningstiden som tyder på ett förändringsbehov av straffbestämmelsen i 19 kap. 10 § första stycket brottsbalken. De krav som gäller för straffansvar är enligt vår uppfattning rimliga och innebär en lämplig avgräns- ning av det straffbara området. Bedömningen av vad som kan utgöra men för en främmande makts säkerhet bör utgå från samma grunder som bedömningen av vad som kan utgöra men för Sveriges säkerhet enligt 19 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;För att tydliggöra att straffbestämmelsen även träffar verksam- heter med inriktning mot uppgifter inom civila områden bör ordet ”militära” inte längre anges i bestämmelsen. I enlighet med vad vi föreslår när det gäller utformningen av 19 kap. 5 § bör det i straff- bestämmelsen endast anges att det ska vara fråga om uppgifter rörande förhållanden vilkas uppenbarande för den främmande makten kan medföra men för annan främmande makts säkerhet. Därmed framgår det tydligare att det saknar betydelse mot vilken sektor i samhället som verksamheten har riktat sig så länge men- rekvisitet är uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;När det gäller innebörden av begreppet ”annan främmande makts säkerhet” framgår av förarbeten och doktrin att begreppet även ska anses omfatta vissa överstatliga organisationer såsom FN, EU och Nato. Med hänsyn härtill, och till vårt förslag till ny straff- bestämmelse om utlandsspioneri, saknas det enligt vår bedömning skäl att närmare överväga en förändring av begreppets innebörd eller en förändring av straffbestämmelsen som särskilt tar sikte på internationella organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft44"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet enligt 19 kap. 10 § andra stycket brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft38"&gt;En fråga i utredningen har som nämnts varit om det finns skäl att utmönstra kravet på verksamhet för straffansvar enligt 19 kap. 10 § andra stycket brottsbalken. Enligt vår bedömning har den kritik som i detta avseende riktats mot straffbestämmelsen visst fog för sig. Straffbestämmelsens främsta syfte är enligt förarbetena att skydda enskilda människor och deras anhöriga mot fara för fram-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft18"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_647"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;tida förföljelse eller annat lidande (se bl.a. prop. 1949 nr 198 s. 35). Det står klart att en gärning kan innebära en kränkning av det skyddsintresset utan att uppfylla kravet på verksamhet. Däremot torde frågan om en verksamhet är för handen ha viss betydelse för att bedöma det potentiella hot mot Sverige som gärningen innefat- tar. Det kan hävdas att det är först när gärningen sker inom ramen för en mer organiserad verksamhet som det uppstår en risk för att verksamheten ska ändra inriktning och ta sikte på Sverige och svenska förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft10"&gt;Trots det befogade i kritiken anser vi att det vid en samlad bedömning finns skäl att vidhålla kravet på verksamhet för straff- ansvar. I 3 kap. brottsbalken finns straffbestämmelser som tar sikte på förfaranden som kan hota den enskildes liv och hälsa, och i 4 kap. straffbeläggs förfaranden som riktar sig mot den enskildes frihet och frid. En gärning som t.ex. innefattar ett olaga hot är såle- des inte straffri enligt den nuvarande regleringen, även om rekvisi- ten i 19 kap. 10 § andra stycket inte är för handen. Det kan också anmärkas att olovlig underrättelseverksamhet, som framgått, är straffbart på försöksstadiet, vilket innebär att enstaka handlingar kan straffas som försök till olovlig underrättelseverksamhet om det kan konstateras att en systematisk underrättelseverksamhet har inletts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Även om skyddsintresset för den nu aktuella straffbestämmel- sen är den enskildes hälsa och säkerhet tillkom den för att träffa en typ av politisk underrättelseverksamhet, vid vilken personuppgifter av politiskt värde inhämtas i kartläggande syfte. För att straffbe- stämmelsen ska träffa ett sådant förfarande är kravet på verksamhet naturligt. Det kan framhållas att kravet på verksamhet inte innebär att en gärning måste avse fler än en person, eller fler än en person- uppgift, för att vara straffbar. Med den nuvarande formuleringen ”verksamhet för anskaffande av uppgifter” omfattas enligt förar- betena även förfaranden som inte innefattat någon uppgiftshante- ring över huvud taget (se ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;Vid vår genomgång av praxis och annan utredning har vi inte funnit att kravet på verksamhet vållat särskilda problem i rättstil- lämpningen eller att straffvärda förfaranden inte har kunnat beivras på grund av att rekvisitet inte har varit uppfyllt. Enligt vår bedöm- ning bidrar kravet på verksamhet till en ändamålsenlig avgränsning av det straffbara området. Utan rekvisitet skulle det krävas någon annan begränsning av tillämpningsområdet för att undvika att straffbestämmelsen även träffar gärningar som inte är straffvärda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft18"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_648"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;Det är enligt vår bedömning svårt att hitta en annan avgränsning som är mer lämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att det fortsatt bör gälla ett krav på verksamhet för straffansvar för olovlig underrättelseverksamhet enligt 19 kap. 10 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;I straffbestämmelsen anges att verksamheten ska ha skett hem- ligen eller med användande av svikliga medel. Vad som avses här- med har behandlats i förarbeten och doktrin och har, såvitt vi har kunnat bedöma, inte vållat några särskilda problem i rättstillämp- ningen. Det kan dock finnas skäl att påpeka att förarbetsuttalan- dena bör läsas i ljuset av samhällsutvecklingen och med beaktande av att verkligheten såg annorlunda ut när de skrevs. För att ett för- farande ska anses ha skett hemligen eller med användande av svik- liga medel torde det vara tillräckligt att det i och för sig är förenat med s.k. konspirativa moment. Något krav på att de konspirativa åtgärderna ska rikta sig mot en viss person uppställs alltså inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;Som angetts ovan har Säkerhetspolisen och Försvarsmakten pekat på att den nuvarande avgränsningen till verksamhet som sker hemligen eller med användning av svikliga medel innebär att förfa- randen som sker i andra former men som ändå är straffvärda faller utanför straffbestämmelsens tillämpningsområde. Det är fråga om gärningar som sker i samma syfte som förfaranden som omfattas av straffbestämmelsen, dvs. i politiskt syfte och för att utöva kontroll eller förföljelse av personer som har flytt sina hemland av politiska skäl, men som sker öppet och utan moment som kan klassificeras som svikliga. Vårt underlag visar att det förekommer att represen- tanter för en främmande makts underrättelsetjänst söker upp flyktingar här i Sverige för att göra dem uppmärksamma på att hemlandet har ögonen på dem och för att förmå personen i fråga agera, eller att underlåta att agera, på visst sätt. Det är alltså fråga om en styrkedemonstration från den främmande maktens sida som sker i syfte att begränsa den enskildes handlingsfrihet och som ger upphov till rädsla och oro hos denne. Enligt vår bedömning är även sådana förfaranden straffvärda och bör därför omfattas av straffbe- stämmelsens tillämpningsområde. Inte minst med hänsyn till syftet med straffbestämmelsen innebär den nuvarande avgränsningen otillfredsställande resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft40"&gt;Sammanfattningsvis är det vår bedömning att det finns skäl att utvidga straffbestämmelsens tillämpningsområde så att även förfa- randen som visserligen sker öppet och utan användande av svikliga medel, men väl med medel som kan klassificeras som otillbörliga,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft18"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_649"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;omfattas och kan föranleda straffansvar om övriga rekvisit är upp- fyllda. I författningskommentaren utvecklar vi närmare vad vi avser med begreppet ”otillbörliga medel”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft44"&gt;Särskilt om straffskalan för brott enligt 19 kap. 10 § andra stycket brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft9"&gt;Straffskalan för olovlig underrättelseverksamhet enligt 19 kap. 10 § andra stycket brottsbalken är böter eller fängelse i högst ett år. Enligt vår bedömning överensstämmer inte straffskalan med brottstypens s.k. abstrakta straffvärde, dvs. hur allvarligt det från lagstiftarens sida finns anledning att se på brottsligheten vid en jämförelse med andra brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;För straffansvar enligt straffbestämmelsen krävs som framgått att det är fråga om en viss typ av verksamhet som bedrivs med upp- såt att gå främmande makt tillhanda och som syftar till att begränsa den enskildes handlingsfrihet. Sådan verksamhet står i strid med de grundläggande värderingar som det svenska statsskicket vilar på och framkallar i allmänhet allvarlig rädsla eller oro hos den enskilde. Med hänsyn härtill, och till den kränkning av den enskil- des personliga integritet som ett brott av nu aktuellt slag i allmän- het innebär, anser vi att ett bötestraff aldrig kan anses utgöra ett tillräckligt ingripande straff med hänsyn till brottets svårhet. Straff- skalans miniminivå bör därför höjas från böter till fängelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft44"&gt;Den särskilda åtalsprövningen i 19 kap. 16 § brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;Som framgått ovan har det i samband med tidigare reformer före- slagits att den särskilda åtalsprövningen endast ska gälla för brott enligt 19 kap. 10 § första stycket brottsbalken med hänvisning till att det endast är vid tillämpningen av den bestämmelsen som det finns behov av särskilda överväganden från regeringens sida när det gäller lämpligheten av ett åtal. Vi delar den bedömningen. Det synes saknas bärande skäl för en särskild åtalsprövning när det är fråga om s.k. flyktingspionage enligt 19 kap. 10 § andra stycket. Den bestämmelsen bör därför inte längre omfattas av regleringen i 19 kap. 16 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft18"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_650"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Andra förändringar i 19 kap. brottsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft44"&gt;Lagtekniska förändringar och en förändring av brottens rubricering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft10"&gt;Vi har i avsnitt 7.9 föreslagit att det ska införas en ny straffbestäm- melse som ska träffa en form av olovlig underrättelseverksamhet som riktar sig mot Sverige och som kan skada Sveriges säkerhet. Som framgått rymmer 19 kap. 10 § brottsbalken redan två olika former av olovlig underrättelseverksamhet. Med våra förslag kommer det alltså att finnas tre former av olovlig underrättelseverksamhet som i vissa avseenden uppvisar likheter och i andra avseenden olikheter. Straffbestämmelserna upp av olika skäl och har olika skyddsintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;För att åstadkomma en så tydlig lagstiftning som möjligt anser vi att det finns skäl att reglera de olika formerna av olovlig under- rättelseverksamhet i skilda paragrafer. De bör också åsättas egna rubriceringar som på ett rättvisande sätt återger vilka handlingar som straffbeläggs. Enligt vår bedömning bör den nya straffbe- stämmelsen om olovlig underrättelseverksamhet benämnas olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige. När det gäller den form av olovlig underrättelseverksamhet som i dag regleras i 19 kap. 10 § första stycket bör brottet rubriceras som olovlig underrättelseverk- samhet mot främmande makt. Brott enligt nuvarande 19 kap. 10 § andra stycket bör rubriceras som olovlig underrättelseverksamhet mot person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft18"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_651"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;9 Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Våra förslag innebär bl.a. att två nya brottstyper införs i 19 kap. brottsbalken; utlandsspioneri och olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige. Genom de föreslagna ändringarna i 19 kap. 9 § och i nuvarande 19 kap. 10 § andra stycket (19 kap. 10 b § enligt våra förslag) utvidgas det straffbara området på visst sätt. Vi föreslår också att straffskalorna i dessa straffbestämmelser ändras i skär- pande riktning. Våra förslag syftar till att förstärka skyddet för Sveriges säkerhet mot främmande makts underrättelseverksamhet samt att uppnå en mer ändamålsenlig och effektiv strafflagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Förslagen har betydelse för den grundlagsskyddade yttrande- och informationsfriheten och omfattar ändringar i tryckfrihetsför- ordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Effekterna av förslagen i dessa avseenden har i huvudsak behandlats i avsnitten 6.13 och 8.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft9"&gt;Det följer av 14 § kommittéförordningen (1998:1474) att en utredning som lämnar förslag som kan påverka kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, ska redovisa en beräkning av dessa konsekvenser i betänkandet. Om förslaget innebär samhällsekonomiska konse- kvenser i övrigt ska dessa redovisas. När det gäller kostnadsök- ningar eller intäktsminskningar för staten, kommuner eller lands- ting ska utredningen föreslå en finansiering. Vidare anges i 15 § kommittéförordningen att om förslagen har betydelse för t.ex. brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet samt jämställd- heten mellan kvinnor och män ska konsekvenser i det avseendet anges i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Enligt våra direktiv ska vi bedöma de ekonomiska konsekven- serna av de förslag vi lämnar. Om förslagen kan förväntas leda till kostnadsökningar för det allmänna ska vi föreslå hur dessa ska finansieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft18"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_652"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395652x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;De föreslagna ändringarna bör, om de genomförs, inte leda till annat än begränsade kostnadsökningar för det all- männa. Dessa bör kunna finansieras inom ramen för befintliga anslag hos berörda myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft9"&gt;Vi bedömer att förslagen om ändring i 19 kap. 5 § brottsbalken och i nuvarande 19 kap. 10 § första stycket (19 kap. 10 a § enligt våra förslag) varken ger upphov till några kostnadsökningar eller bespa- ringar för det allmänna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Våra förslag till nya straffbestämmelser om utlandsspioneri (19 kap. 5 a § enligt våra förslag) och om olovlig underrättelseverk- samhet mot Sverige (19 kap. 10 § enligt våra förslag) innebär en utvidgning av det kriminaliserade området och att två nya brottsty- per införs i brottsbalken. Det kan leda till viss ökning av antalet anmälningar, brottsutredningar och lagföringar. Det bör dock beaktas att sådana förfaranden som omfattas av förslagen till nya straffbestämmelser redan i dag i regel utreds i någon form, t.ex. inom ramen för vidtagandet av en arbetsrättslig åtgärd. I flera fall torde förfarandena även innebära att en brottsutredning inleds t.ex. på grund av misstanke om brott mot tystnadsplikt eller spioneri. Som framgått av bl.a. avsnitt 7.3.2 leder dessa utredningar sällan till åtal i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Även våra förslag till ändringar av 19 kap. 9 § och nuvarande 19 kap. 10 § andra stycket (19 kap. 10 b § enligt våra förslag) inne- bär en viss utvidgning av det straffbara området. Dessa förändr- ingar kan antas ge upphov till i princip samma effekter som försla- gen till nya straffbestämmelser (se ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Flera av våra förslag syftar till en mer effektiv och ändamålsenlig lagstiftning. Målsättningen är att de föreslagna ändringarna ska underlätta bekämpandet av brott mot Sveriges säkerhet. Särskilt den nya straffbestämmelsen om olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige är avsedd att ha en preventiv effekt och utgöra stöd för ett tidigare ingripande mot förfaranden som kan misstänkas utgöra eller kan leda fram till spioneri. Den bestämmelsen kan därför antas leda till att vissa brottsutredningar tar kortare tid i anspråk och kan bedrivas på ett mer resurseffektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft40"&gt;Förslaget om att slopa den särskilda åtalsprövningen för vad som enligt våra förslag ska rubriceras som olovlig underrättelse- verksamhet mot person (nuvarande 19 kap. 10 § andra stycket) kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft18"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_653"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td172"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;också antas leda till vissa resursbesparingar och en snabbare och mer effektiv handläggning av nu aktuella ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft10"&gt;Vi föreslår en skärpning av straffskalorna i två fall, för vårdslös- het med hemlig uppgift (en höjning av straffmaximum) och för brottet med den föreslagna rubriceringen olovlig underrättelse- verksamhet mot person (en höjning av straffminimum). Förändr- ingarna kan antas leda dels till ett något ökat antal domar på fäng- else, dels till att längre fängelsestraff döms ut i några fall. Även om konsekvenserna av dessa förändringar är svåra att uppskatta bedö- mer vi att det är fråga om ett begränsat antal fall och en mycket begränsad kostnadsökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;I allmänhet kan förslagen sägas innebära en tydligare straffrätts- lig reglering som bidrar till en ökad förutsebarhet om vad som är straffbart. Genom ändringsförslagen uppnås en modernare lagstift- ning som är bättre anpassad till samhällsutvecklingen men som även kan antas stå sig väl över tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Sammantaget är det vår bedömning att genomförandet av för- slagen om ändringar i 19 kap. brottsbalken inte kommer att leda till annat än begränsade kostnadsökningar. Vi bedömer att dessa ökningar kan finansieras inom ramen för befintliga anslag hos de myndigheter som berörs, främst Säkerhetspolisen, Försvarsmakten, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården. Eftersom förslagen även omfattar ändringar i tryckfrihetsförord- ningen och yttrandefrihetsgrundlagen, och bl.a. innebär att fler brott utgör tryckfrihetsbrott, kan de ge upphov till en något ökat arbetsbelastning för Justitiekanslern. Vi bedömer dock att konse- kvenserna av förslagen även i dessa avseenden är begränsade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Konsekvenser för brottsligheten och för det brottsförebyggande arbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;En grundtanke bakom att kriminalisera ett visst beteende måste vara att kriminaliseringen ska påverka människor på sådant sätt att de inte begår brott, dvs. att den ska ha en allmänpreventiv verkan, annars framstår den som poänglös. Att göra en bedömning av i vilken utsträckning en enskild kriminalisering har denna verkan är naturligtvis mycket svårt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft40"&gt;Vi bedömer att den nya skärpta straffrättsliga lagstiftning som vi föreslår kan komma att få en viss preventiv effekt som kan medföra att brottsligheten minskar, eller i vart fall att den kan bekämpas på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft18"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_654"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;ett mer effektivt sätt. Eftersom förslagen även innebär att det kri- minaliserade området utvidgas något och detta i förening med de övriga förändringarna i straffbestämmelserna kan förväntas leda till fler lagföringar, är det inte säkert att denna brottsförebyggande effekt kommer att visa sig i brottsstatistiken, åtminstone inte till en början.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Andra konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft42"&gt;Vi bedömer att våra förslag i övrigt inte får några sådana konse- kvenser som anges i &lt;NOBR&gt;14–15&lt;/NOBR&gt; §§ kommittéförordningen som ska redovisas i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft18"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_655"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395655x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p850 ft120"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Ikraftträdande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;Förslag och bedömning: &lt;/SPAN&gt;De föreslagna ändringarna i 19 kap. brottsbalken, i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och i lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott föreslås träda i kraft den 1 juli 2014. De förslagna ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft10"&gt;De ändringar som vi har föreslagit av 19 kap. brottsbalken och i annan vanlig lag bör träda i kraft så snart som möjligt. Med hänsyn till den tid som kan beräknas gå åt för remissförfarande, fortsatt beredning inom Regeringskansliet och riksdagsbehandling är det tidigaste datum som ändringarna kan träda i kraft den 1 juli 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft9"&gt;De föreslagna ändringarna i tryckfrihetsförordningen och ytt- randefrihetsgrundlagen kräver ett särskilt förfarande. Eftersom det är fråga om ändring av grundlag kan de tidigast träda i kraft den 1 januari 2015, dvs. vid årsskiftet efter utgången av det år då försla- gen tidigast kan bli slutligt antagna av riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;De föreslagna lagändringarna kräver inte några särskilda övergångsbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft42"&gt;Enligt allmänna principer får ny lag inte retroaktiv verkan. Beträf- fande strafflagstiftning är detta lagfäst i 2 kap. 10 § regerings- formen samt artikel 7 i Europakonventionen, vilken gäller som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft18"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_656"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;svensk lag. Enligt 2 kap. 10 § regeringsformen får således straff eller annan brottspåföljd inte utdömas för gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den förövades. Inte heller får strängare straff dömas ut än vad som var förskrivet för gärningen när den begicks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;En bestämmelse om förbud mot retroaktiv strafflagtillämpning finns även i 5 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken. Undantag gäller dock enligt denna bestämmelse, om de nya reglerna skulle leda till en mildare bedömning eller påföljd. Då ska i stället de nyare reglerna tillämpas, även om gärningen begicks före ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft38"&gt;Vi gör bedömningen att någon särskild övergångsbestämmelse inte är nödvändig såvitt avser våra förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft18"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_657"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;11 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Förslag till lag om ändring i brottsbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft12"&gt;19 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Kapitelrubriken har ändrats till ”Om brott mot Sveriges säkerhet” i syfte att modernisera språket som tidigare innehöll begreppet rikets säkerhet. Med uttrycket avses dock detsamma som med den tidigare rubriken som innehöll begreppet rikets säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft44"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft9"&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Paragrafen har förändrats dels genom att den exemplifierande uppräkningen som tidigare fanns i första stycket har tagits bort, dels genom att totalförsvaret inte längre särskilt anges i samband med &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet.&lt;/NOBR&gt; Förändringarna syftar till att tydliggöra att det avgörande för straffbarheten av en gärning inte är mot vilken sektor i samhället som den har riktat sig utan om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är uppfyllt. Vidare har vissa språkliga ändringar skett som inte innebär någon ändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft44"&gt;5 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft9"&gt;Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 6.9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft38"&gt;Straffbestämmelsen är subsidiär i förhållande till 5 § och ska til- lämpas när det, utan att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i 5 § är uppfyllt, är fråga om en uppgift som rör en internationell militär insats som Sverige deltar i. Om uppgiften rör ett förhållande av sådan art att det kan skada Sveriges säkerhet att den uppenbaras för främmande makt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft18"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_658"&gt;


&lt;P class="p4 ft19"&gt;Författningskommentar SOU 2012:95&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;ska alltså 5 § tillämpas i stället för den nu aktuella straff- bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;Straffbestämmelsen kan träffa gärningar som har skett i Sverige eller utomlands, förutsatt att Sverige har straffrättslig jurisdiktion enligt 2 kap. brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;I likhet med vad som gäller vid spioneri enligt 5 § är straffansvar förbehållet gärningar som sker med s.k. direkt uppsåt. Det krävs således att gärningsmannen har för avsikt att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda, dvs. att bereda denna en fördel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Med &lt;SPAN class="ft55"&gt;främmande makt &lt;/SPAN&gt;avses detsamma som i 5 § (se avsnitt 5.4.4). Med &lt;SPAN class="ft55"&gt;främmande sammanslutning &lt;/SPAN&gt;avses en gruppering som representerar ett motstående intresse men som inte utgör en främmande makt. För att straffbestämmelsen ska vara tillämplig fordras att det är fråga om en aktör som intar en maktposition och som kan utgöra ett reellt hot mot insatsen (vilket även följer av &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet,&lt;/NOBR&gt; se nedan). I regel är det fråga om en grupp männi- skor som på något sätt är berörda av den konflikt som utgör ett skäl för insatsens genomförande. Grupperingen behöver dock inte vara part i konflikten för att omfattas av begreppet. Det är tillräck- ligt att den har intressen i konflikten och i hur insatsen genomförs. Det krävs inte heller att grupperingen är organiserad på visst sätt för att den ska falla under begreppet. Som exempel på vad som kan omfattas av begreppet kan nämnas &lt;NOBR&gt;UCK-gerillan&lt;/NOBR&gt; i Kosovo, krigs- herrar i Afghanistan och &lt;NOBR&gt;Al-shabab&lt;/NOBR&gt; i Somalia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Den brottsliga gärningen utgörs, liksom vid spioneri enligt 5 §, av att någon &lt;SPAN class="ft46"&gt;obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer en uppgift&lt;/SPAN&gt;. Enligt andra stycket omfattas även att &lt;SPAN class="ft46"&gt;obehörigen framställa eller ta befattning med skrift, teckning eller annat föremål &lt;/SPAN&gt;som inne- fattar en sådan uppgift som avses i bestämmelsen. Rekvisiten är avsedda att ha samma innebörd som vid tillämpningen av 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Straffansvar aktualiseras om ett uppenbarande för främmande makt eller sammanslutning av det förhållande som uppgiften rör kan medföra allvarligt men för en internationell militär insats som Sverige deltar i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft38"&gt;Med en &lt;SPAN class="ft53"&gt;internationell militär insats &lt;/SPAN&gt;avses detsamma som i lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella mili- tära insatser, dvs. en verksamhet i ett insatsområde utomlands som bedrivs i syfte att avvärja risk för en väpnad konflikt, hejda en pågående väpnad konflikt, övervaka överenskommelser om fred och vapenstillestånd eller skapa förutsättningar för varaktig fred och säkerhet genom humanitärt arbete i samband med en väpnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft18"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_659"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;konflikt. Exempel på internationella insatser som Sverige har delta- git eller deltar i är ISAF i Afghanistan och KFOR i Kosovo (se avsnitt 6.3.2). Som exempel på internationellt samarbete som &lt;SPAN class="ft55"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;utgör en internationell militär insats kan nämnas att svensk perso- nal tjänstgör vid en internationell stab utomlands eller att Sverige deltar i en internationell övning för försvar. Avgränsningen till en internationell militär insats innebär inte att enbart Försvarsmaktens personal omfattas av tillämpningsområdet. Som redan angetts kan var och en som träffas av den svenska jurisdiktionen dömas till straffansvar om övriga rekvisit är för handen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Den aktuella uppgiften kan avse ett förhållande hänförligt till insatsen som sådan eller till ett land eller en organisation som deltar i insatsen. Det avgörande för om en gärning är straffbar är om men- rekvisitet är uppfyllt, dvs. om ett uppenbarande av förhållandet för främmande makt eller sammanslutning kan medföra &lt;SPAN class="ft44"&gt;allvarligt men för insatsen&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Ett men för insatsen kan uppkomma om en ”motståndare” får kännedom om ett förhållande som innebär att insatsen blir mer sårbar. Det kan t.ex. vara fråga om förhållanden som rör säkerheten inom insatsen (dvs. i första hand för dem som deltar i insatsen) eller taktik och vapenförmåga. Ett men kan också uppstå om uppenbarandet av förhållandet medför att insatsen försvagas t.ex. genom att en deltagare (dvs. ett land eller en organisation) inte längre kan kvarstå i insatsen eller endast kan delta i mindre grad än tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Avgränsningen till allvarligt men innebär att de skadeverkningar som kan befaras ska vara av viss betydelse för insatsen. För att det ska vara fråga om ett allvarligt men krävs att ett röjande av uppgif- ten kan medföra en påtaglig negativ effekt för den aktuella insatsen. Om ett röjande innebär fara för människors liv eller hälsa är det i regel att bedöma som allvarligt. Det utgör också i allmänhet ett allvarligt men att uppenbarandet leder till en försämrad verkan av en viktig funktion i insatsen, t.ex. underrättelseförmåga, kommu- nikation eller flygunderstöd. Om menet endast består i en misskre- ditering eller ett begränsat undergrävande av verksamheten är det i regel inte att anse som allvarligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Liksom vid tillämpningen av 5 § krävs inte att det har uppkom- mit någon konkret fara utan det är tillräckligt att det finns en abstrakt fara för skada. Bedömningen av om ett allvarligt men är för handen ska alltså utgå från en situation då det inte är känt att uppgifterna har röjts och de effekter som då hade kunnat uppstå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft18"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_660"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;för insatsen. Det förhållandet att negativa konsekvenser har kunnat undvikas genom åtgärder som vidtagits som en följd av vetskapen om att ett röjande har skett utesluter således inte straffansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Som angetts ovan kan uppgiften vara hänförlig till ett land som ingår i insatsen om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är uppfyllt. Det innebär att en gärning som enbart har betydelse för ett annat land, utan att det påverkar insatsen, inte omfattas av straffbestämmelsen. Straffbe- stämmelsen är inte heller avsedd att träffa gärningar som endast innebär en negativ effekt för Sveriges relationer till andra länder. I ett sådant fall får bedömas om konsekvenserna är så allvarliga att de kan sägas innebära ett men för Sveriges säkerhet och därmed aktu- alisera en tillämpning av 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft9"&gt;Straffskalan är fängelse i högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft44"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft9"&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.9.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Paragrafen har tillfogats två nya stycken som innebär en krimi- nalisering av grovt utlandsspioneri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;I det &lt;SPAN class="ft44"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;anges en särskild straffskala för grovt utlandsspioneri, fängelse i lägst två år och högst åtta år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;I det &lt;SPAN class="ft44"&gt;fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;lämnas exempel på sådana omständigheter som kan medföra att ett utlandsspioneri ska anses som grovt. Liksom vid rubriceringen av ett spioneribrott ska särskilt beaktas om gärningen rörde förhållande av stor betydelse eller om gär- ningsmannen röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne. I stycket anges också att det i allmän- het är försvårande att gärningen innebar fara för människors liv eller hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft44"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft9"&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitten 6.10 och 8.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Ändringarna i &lt;SPAN class="ft44"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;är inte avsedda att innebära någon förändring i sak utan syftar till att tydliggöra straffbestämmelsens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;Det nya &lt;SPAN class="ft51"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att även sådana gärningar som avses i 5 a § som sker utan syfte att gå främmande makt eller sam- manslutning tillhanda är straffbara enligt bestämmelsen, om det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft18"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_661"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;fråga om en uppgift rörande ett förhållande av hemlig natur. Ändr- ingen innebär också att ett sådant brott kan bedömas som grovt enligt 8 § (se kommentaren nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft44"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft9"&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Förändringarna i &lt;SPAN class="ft44"&gt;första och andra stycket &lt;/SPAN&gt;är enbart av språklig natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;I ett nytt &lt;SPAN class="ft55"&gt;tredje stycke &lt;/SPAN&gt;anges vilka omständigheter som särskilt ska beaktas vid rubriceringen av ett brott som avses i 7 § andra stycket, dvs. en gärning som uppfyller de objektiva rekvisiten i 5 a § och som sker utan syfte att gå främmande makt eller samman- slutning tillhanda och avser en uppgift rörande ett förhållande av hemlig natur. Vid bedömningen av om ett sådant brott är grovt ska särskild hänsyn tas till om gärningen innefattade ett tillhanda- gående av främmande makt eller sammanslutning, om den rörde förhållanden av stor betydelse eller innebar fara för människors liv eller hälsa, eller om den brottslige röjde vad som på grund av all- män eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft44"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft9"&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitten 6.10 och 8.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Hänvisningen till 7 § innebär, efter ovan kommenterade för- ändringar, att den som av grov oaktsamhet gör sig skyldig till en gärning som uppfyller de objektiva rekvisiten i 5 a § och som avser en uppgift rörande ett förhållande av hemlig natur, ska dömas för vårdslöshet med hemlig uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Genom ett tillägg har ytterligare en handlingsform tillfogats straffbestämmelsen, nämligen att hantera uppgiften så att &lt;SPAN class="ft46"&gt;fara upp- kommer för att någon obehörig kan ta del av den&lt;/SPAN&gt;. Redan tidigare har straffbestämmelsen ansetts omfatta fall där en uppgift har blivit tillgänglig för någon obehörig under sådana omständigheter att man måste räkna med att den obehörige kommer att ta del av upp- giften (se bl.a. NJA 1991 s. 103). I förhållande till praxis innebär förändringen en viss utvidgning av det straffbara området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft9"&gt;Syftet med förändringen är att fånga upp klandervärda beteen- den som typiskt sett är förenade med en beaktansvärd risk för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft18"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_662"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p727 ft8"&gt;uppgiften röjs för en obehörig. För straffansvar krävs inte att en konkret risk påvisas i det enskilda fallet utan det är tillräckligt att hanteringen objektivt sett är förenad med en fara för att uppgiften röjs. Så kan t.ex. vara fallet när en känslig uppgift skickas oskyddad i ett &lt;NOBR&gt;e-mejl&lt;/NOBR&gt; eller på annat sätt kommuniceras oskyddat via internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft9"&gt;Straffskalan har ändrats så att det i ett normalfall, dvs. när det inte är krig i landet, är möjligt att döma till böter eller fängelse i högst ett år. Det innebär att straffskalan har blivit vidare än tidigare och att det är möjligt att döma ut ett strängare straff. Ändringen har inte skett för att skärpa straffen i allmänhet utan för att det även för de allvarligaste fallen ska vara möjligt att döma ut ett straff som står i proportion till brottets allvar. I enlighet med tidigare gällande praxis torde böter inte sällan vara en tillräckligt ingripande påföljd och utgöra en form av normalpåföljd för brott av nu aktu- ellt slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft44"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;I paragrafen har en ny straffbestämmelse intagits. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7.9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Straffbestämmelsen innebär en kriminalisering av vissa former av underrättelseverksamhet som &lt;SPAN class="ft44"&gt;syftar till &lt;/SPAN&gt;ett anskaffande av sådana uppgifter som avses i spioneribestämmelsen, dvs. uppgifter rörande förhållanden som det kan vara till men för rikets säkerhet att främmande makt känner till. Straffbestämmelsens skyddsintresse är Sveriges säkerhet. Brottet har rubriceringen olovlig underrättelse- verksamhet mot Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Straffbestämmelsen omfattar enbart förfaranden som utgör &lt;SPAN class="ft46"&gt;verksamhet&lt;/SPAN&gt;. Rekvisitet är avsett att ha samma innebörd som i andra straffbestämmelser i 19 kap. brottsbalken. Det innebär att enstaka handlingar inte kan föranleda straffansvar. I stället krävs en serie av åtgärder som är av sådan art och står i ett sådant tidssammanhang att de kan uppfattas som led i en enda verksamhet. I regel krävs även någon grad av planmässig organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Straffbarheten är begränsad till verksamhet som bedrivs &lt;SPAN class="ft51"&gt;hemli- gen eller med svikliga medel. &lt;/SPAN&gt;Formuleringen är avsedd att ha samma innebörd som i tidigare 10 § andra stycket. För att uppfylla kraven är det tillräckligt att verksamheten antingen har bedrivits med iakttagande av särskilda försiktighetsmått, eller innefattat svikliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft18"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_663"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;åtgärder. I praktiken torde emellertid inte sällan en och samma verksamhet omfatta båda momenten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Som exempel på när en verksamhet kan anses ske hemligen kan anges att möten mellan aktörerna hemlighålls, t.ex. genom att de sker på otillgängliga platser, eller att information som utväxlas mellan dem hålls dold för omvärlden, t.ex. med hjälp av särskild teknisk utrustning eller chifferskrift. I enlighet med vad som gäller vid tillämpningen av tidigare 10 § andra stycket kan straffansvar aktualiseras även om aktörerna använder sig av vanliga, öppna kommunikationssätt förutsatt att de har visat eller uppenbarligen utgått från att meddelandena ska vara förtroliga och tillvägagångs- sättet i övrigt ger vid handen att vederbörande har förstått att åtgärderna är otillbörliga (jfr NJA II 1949 s. 565).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Med svikliga medel avses bl.a. användande av falska identitets- uppgifter eller att annars lämna vilseledande uppgifter. Också ett förtigande kan vara svikligt. Om en åtgärd, t.ex. registreringen av ett bolag, sker i ett dolt (och bedrägligt) syfte, t.ex. för att skapa kontaktytor inom ett annat företag, är den i regel att bedöma som ett svikligt medel i straffbestämmelsens mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Verksamheten ska ske &lt;/SPAN&gt;för anskaffande av sådana uppgifter som avses i 5 §&lt;SPAN class="ft8"&gt;. Verksamheten ska således syfta till en informations- överföring (anskaffande för främmande makts del) avseende upp- gifter som faller inom det känsliga kunskapsområde som spioneri- bestämmelsen tar sikte på. Uttrycket omfattar bl.a. åtgärder som sker i förberedande syfte eller för att underlätta en informations- inhämtning. Det är avsett att ha samma innebörd som i 10 a §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Det krävs inte att verksamheten innefattat en uppgiftshantering. Det kan t.ex. vara fråga om åtgärder som vidtas för att bygga upp ett agentnät eller en s.k. stödverksamhet (jfr NJA II 1949 s. 570). Om uppgifter har hanterats i verksamheten behöver de inte ha varit av visst slag för att straffbestämmelsen ska vara tillämplig. Det avgörande är vad verksamheten – vid en samlad bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet – har haft för inrikt- ning och vilket slag av uppgifter som den syftar till att komma över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;Verksamhetens inriktning kan framgå t.ex. genom att en s.k. underrättelseofficer vidtagit åtgärder för att skaffa information om eller kontaktytor inom ett företag eller en myndighet vars verk- samhetsområde innefattar en hantering av uppgifter som kan vara föremål för spioneri, eller att han eller hon har försökt värva en person som innehar eller kan komma över uppgifter av sådant slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft18"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_664"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;Även en person som låter sig värvas (agenten) kan naturligtvis bli föremål för straffansvar om rekvisiten är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;För straffansvar krävs alltså inte att det visas vilka specifika uppgifter som gärningen syftat till att komma över utan det är till- räckligt att det visas att verksamheten har varit inriktad mot en visst slags uppgift. Hänvisningen till 5 § innebär inte att det ska göras en &lt;NOBR&gt;men-bedömning&lt;/NOBR&gt; utan är enbart avsedd att ringa in den aktuella uppgiftskategorin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Även om det anges att verksamheten ska avse anskaffande av uppgifter inbegrips, i likhet med vad som gäller vid tillämpningen av 10 a §, sådan verksamhet som enbart syftat till en vidarebeford- ran av uppgifterna (se NJA 1949 II s. 570).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;För straffansvar krävs att innehållet i samtliga objektiva rekvisit är täckta av gärningsmannens uppsåt. I enlighet med vad som gäller vid spioneri ska gärningsmannens avsikt ha varit att gå främmande makt tillhanda. Med andra ord gäller ett krav på direkt uppsåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Med uttrycket &lt;/SPAN&gt;att gå främmande makt tillhanda &lt;SPAN class="ft9"&gt;avses detsamma som vid tillämpningen av 5 §. För att det ska vara fråga om ett till- handagående är tillräckligt att gärningen kan ge en främmande makt någon fördel. En främmande makt är i främsta rummet en sådan självständig stat som Sverige har erkänt, men det kan också röra sig om andra statliga bildningar. Också överstatliga organisa- tioner kan vara en främmande makt. Begreppet är avsett att ha samma innebörd som vid tillämpningen av övriga bestämmelser i 19 kap. brottsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Även den som lämnar medverkan till brottet ska dömas till ansvar för olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige, om med- verkan inte endast är tillfällig. Det innebär – i likhet med vad som gäller vid andra former av olovlig underrättelseverksamhet – att den som vid endast ett enstaka tillfälle medverkar till en brottslig verk- samhet inte blir straffansvarig. I motiven till tidigare gällande 10 § andra stycket, nuvarande 10 b §, anges som exempel på straffbar medverkan att någon brukar upplåta lokal för sammanträffande mellan gärningsmännen eller tillåter att meddelanden sänds under hans adress för att sedermera hämtas av den verklige mottagaren. Samma exempel kan tjäna som vägledning även vid tillämpningen av den nu aktuella straffbestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft40"&gt;Straffskalan för brottet är fängelse i högst två år. Det enskilda brottets straffvärde ska på vanligt sätt bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Vid straffvärdebedömningen bör dock beaktas att sådana omständigheter som enbart innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft18"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_665"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;rekvisiten i straffbestämmelsen är uppfyllda normalt sett inte även utgör försvårande omständigheter som höjer straffvärdet. Till exempel får det betraktas som ”normalt” att verksamheten har pågått under viss tid och innefattat svikliga moment. Är det fråga om särskilt förslagna moment eller en i sammanhanget onormalt lång tid kan det dock finnas skäl att väga in det i bedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Om brottet är grovt gäller en särskilt sträng straffskala, fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Bedömningen av om ett brott är grovt ska grundas på en sammanvägning av omständigheterna i det särskilda fallet. Exempel på omständigheter som kan innebära att ett brott är att bedöma som grovt är om gärningen varit av syn- nerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till det utrikespolitiska läget, om den rört förhållanden av stor betydelse eller om gär- ningsmannen innehaft en särskild position/tjänst som innefattat ett förtroende att handha uppgifter av känslig eller hemlig natur (och gärningen inneburit ett missbruk av förtroendet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Bestämmelsen kan träffa gärningar som även uppfyller rekvisi- ten i andra straffbestämmelser. Domstolarna har då att tillämpa vanliga konkurrensregler. Normalt innebär det när det är fråga om konkurrens mellan brottet olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och ett annat brott, med samma skyddsintresse men en strängare straffskala, att domstolen endast ska döma till ansvar för det senare brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft9"&gt;Eftersom bestämmelsen om olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige omfattar många skilda förfaranden kan flera fall av konkurrens uppkomma. För att lösa dessa får domstolen göra en prövning av omständigheterna i varje enskilt fall mot konkurre- rande straffbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;Vissa särskilt vanliga fall av konkurrens är dock möjliga att för- utse. En gärning som utgör ett fullbordat spioneri uppfyller sanno- likt även kraven för straffansvar enligt den nu aktuella straffbe- stämmelsen. Eftersom skyddsintresset är detsamma i båda fallen bör endast spioneribestämmelsen tillämpas i en sådan situation (eftersom det är ett allvarligare brott med en strängare straffskala). De svikliga momenten i en underrättelseverksamhet som aktuali- serar straffbestämmelsens tillämpning kan bestå i åtgärder som är kriminaliserade genom andra straffbestämmelser, t.ex. urkunds- förfalskning (14 kap. 1 § brottsbalken) eller oredligt förfarande (9 kap. 8 § brottsbalken). I en sådan situation bör i allmänhet endast dömas till ansvar för olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft18"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_666"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft9"&gt;Straffbestämmelsen innebär en kriminalisering av vissa första- dier till spioneri. Samma gärning kan därför uppfylla rekvisiten för straffansvar enligt straffbestämmelsen och för t.ex. förberedelse eller stämpling till spioneri. Även ett sådant fall får bedömas efter de allmänna principer och regler som gäller vid konkurrens mellan olika straffbestämmelser. Som regel torde det innebära att det enbart ska dömas till ansvar för förberedelse eller stämpling till spioneri, eftersom ett sådant brott styrs av en strängare straffskala än det nu aktuella brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft44"&gt;10 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;Paragrafen är ny och innehåller den straffbestämmelse som tidigare fanns i 10 § första stycket. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft9"&gt;För att tydliggöra skyddsintresset och markera skillnaden mellan de olika formerna av olovlig underrättelseverksamhet har brottets rubricering ändrats till &lt;SPAN class="ft44"&gt;olovlig underrättelseverksamhet mot främ- mande makt&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;I straffbestämmelsen anges inte längre militära förhållanden sär- skilt. I likhet med motsvarande förändring i 5 § har ändringen skett för att tydliggöra att det kan vara fråga om vilka förhållanden som helst så länge &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är uppfyllt, dvs. att ett uppenbarande kan innebära men för den främmande maktens säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;10 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;Paragrafen är ny och innehåller den straffbestämmelse som tidigare fanns i 10 § andra stycket. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft9"&gt;För att tydliggöra skyddsintresset och markera skillnaden mellan de olika formerna av olovlig underrättelseverksamhet har brottets rubricering ändrats till &lt;SPAN class="ft44"&gt;olovlig underrättelseverksamhet mot person.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft38"&gt;Tillämpningsområdet har utvidgats genom att även sådan verk- samhet som sker med användande av otillbörliga medel omfattas av straffbestämmelsen. Syftet med förändringen är att fånga upp straffvärda förfaranden som uppfyller straffbestämmelsens rekvisit i övrigt men som inte sker hemligen eller med användande av svik- liga medel. Med ”otillbörliga medel” avses främst användande av hot eller annan otillbörlig påtryckning. Även underförstådda hot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft18"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_667"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft9"&gt;kan omfattas. Som exempel kan anges att representanter för en främmande makts underrättelse- eller säkerhetstjänst söker upp flyktingar i Sverige i syfte att skrämma den enskilde eller utöva kontroll över denne. I likhet med vad som tidigare har gällt behö- ver en gärning inte ha omfattat flera olika personer eller person- uppgifter för att straffansvar ska kunna komma ifråga. Däremot innebär rekvisitet verksamhet att det måste vara fråga om fler än en handling (se ovan kommentaren till 10 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft9"&gt;Straffskalan har förändrats i skärpande riktning och börjar på fängelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft9"&gt;Gärningar som är att bedöma enligt straffbestämmelsen omfat- tas inte längre av den särskilda åtalsprövningen i 16 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft44"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft9"&gt;Bestämmelsen behandlats i avsnitt 6.11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft9"&gt;Ändringarna i &lt;SPAN class="ft44"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;är delvis en följd av att olovlig underrättelseverksamhet har delats upp i olika brottstyper med skilda brottsrubriceringar. I övrigt innebär förändringarna att utlandsspioneri är kriminaliserat på försöks- och förberedelsesta- diet och vid stämpling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft9"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft44"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri har lagts till i listan över brott som det kan vara straffbart att inte avslöja.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft44"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft9"&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft9"&gt;Ändringen innebär att bestämmelsen blir tillämplig även när det är fråga om utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri enligt 19 kap. 5 a § och 6 § andra stycket. Övriga ändringar i kapitlet innebär att bestämmelsen även är tillämplig när det är fråga om en gärning som avser sådan uppgift som anges i 5 a § och som utgör grov obehörig befattning med hemlig uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft18"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_668"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft44"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft9"&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.5.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Till följd av övriga ändringar i kapitlet gäller inte längre något krav på särskilt förordnade om åtal för olovlig underrättelseverk- samhet mot person. Övriga förändringar i paragrafen är av språkligt slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft12"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft44"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft9"&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Genom ett tillägg i &lt;SPAN class="ft44"&gt;första stycket första punkten &lt;/SPAN&gt;omfattas även utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri av bestämmelsen, se 19 kap. 5 a § och 6 § andra stycket brottsbalken. Det innebär att varken meddelar- eller anskaffarskyddet gäller vid sådana brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft9"&gt;Övriga förändringar i paragrafen är endast av språklig natur och påverkar inte bestämmelsens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft44"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft9"&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitten 6.13 och 8.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;I den &lt;SPAN class="ft44"&gt;tredje punkten &lt;/SPAN&gt;har vissa språkliga ändringar skett som en följd av ändringarna i 19 kap. 5 § brottsbalken, se kommentaren nedan till den paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Vidare har ytterligare två punkter tillfogats paragrafen. I den &lt;SPAN class="ft44"&gt;fjärde punkten &lt;/SPAN&gt;anges utlandsspioneri enligt 19 kap. 5 a § brottsbal- ken som ett tryckfrihetsbrott och i den &lt;SPAN class="ft44"&gt;sjätte punkten &lt;/SPAN&gt;den variant av brottet som rubriceras obehörig befattning med hemlig uppgift, dvs. en gärning som sker utan syfte att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda och avser en uppgift rörande ett förhål- lande av hemlig natur. Den &lt;SPAN class="ft44"&gt;femte punkten &lt;/SPAN&gt;(tidigare fjärde punkten) har anpassats efter ändringen i 19 kap. 7 § första stycket brotts- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft38"&gt;Genom ändringen i &lt;SPAN class="ft53"&gt;sjunde punkten &lt;/SPAN&gt;(tidigare femte punkten) har tillämpningsområdet utvidgats till att även omfatta sådan grovt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft18"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_669"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;oaktsam hantering av en känslig uppgift som innebär fara för att den kan komma någon obehörig till del. Ändringen föranleds av motsvarande ändring i 19 kap. 9 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Övriga förändringar är endast av språklig natur och saknar bety- delse för tillämpningen av bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft12"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft44"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft9"&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft9"&gt;Genom ett tillägg i &lt;SPAN class="ft44"&gt;första stycket första punkten&lt;/SPAN&gt;, omfattas även utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri av bestämmelsen. För- ändringarna av 19 kap. 7 och 8 §§ brottsbalken innebär att grov obehörig befattning med hemlig uppgift även omfattar gärningar som avses i 5 a § som sker utan syfte att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda och som avser en uppgift rörande ett förhållande av hemlig natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;I övrigt är ändringarna endast språkliga och saknar betydelse för tillämpningen av bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Förslag till ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft44"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft9"&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitten 6.12 och 7.10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft40"&gt;Genom ett tillägg i &lt;SPAN class="ft51"&gt;första stycket fjärde punkten &lt;/SPAN&gt;har bestämmel- sen gjorts tillämplig även när det är fråga om utlandsspioneri eller grovt utlandsspioneri enligt 19 kap. 5 a och 6 §§ brottsbalken. För- ändringarna av 19 kap. 7 och 8 §§ brottsbalken innebär att grov obehörig befattning med hemlig uppgift även omfattar gärningar som avses i 5 a § vilka sker utan syfte att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda och som avser en uppgift rörande ett för- hållande av hemlig natur. Vidare innebär ändringarna att bestämmelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft18"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_670"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p516 ft9"&gt;även omfattar grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige enligt 19 kap. 10 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft9"&gt;I samma punkt har även vissa språkliga ändringar skett som en följd av förändringarna i 19 kap. brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft44"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft9"&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitten 6.12 och 7.10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Genom ett tillägg i &lt;SPAN class="ft55"&gt;första stycket fjärde punkten &lt;/SPAN&gt;har bestämmel- sen gjorts tillämplig även när det är fråga om utlandsspioneri enligt 19 kap. 5 a § brottsbalken, grovt utlandsspioneri enligt 19 kap. 6 § andra stycket brottsbalken eller olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige enligt 19 kap. 10 §. Förändringarna av 19 kap. 7 och 8 §§ brottsbalken innebär att obehörig befattning med hemlig upp- gift och grov obehörig befattning med hemlig uppgift även omfat- tar gärningar som avses i 5 a § vilka sker utan syfte att gå främ- mande makt eller sammanslutning tillhanda och som avser en upp- gift rörande ett förhållande av hemlig natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;I samma punkt har även vissa språkliga ändringar skett som en följd av förändringarna i 19 kap. brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft18"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_671"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395671x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p870 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft7"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td175"&gt;&lt;P class="p36 ft140"&gt;Förstärkt skydd mot främmande makts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td141"&gt;&lt;P class="p872 ft140"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td175"&gt;&lt;P class="p36 ft140"&gt;underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td141"&gt;&lt;P class="p872 ft140"&gt;2010:35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td176"&gt;&lt;P class="p22 ft141"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft141"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p873 ft9"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 8 april 2010&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft10"&gt;En särskild utredare ska analysera om den nuvarande lagstiftningen i 19 kap. brottsbalken är ändamålsenlig och ger ett tillräckligt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft9"&gt;Utredaren ska bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;analysera om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen har en lämp- lig utformning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;ta ställning till om skyddet mot industriellt och politiskt spion- age som bedrivs av främmande makt behöver förstärkas, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;klargöra om det finns ett behov av förändring av den straffrätts- liga regleringen beträffande främmande makts dolda underrät- telseverksamhet som bedrivs med hemliga och konspiratoriska metoder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft9"&gt;Utredarens bedömning av om och i vilken omfattning en föränd- ring av straffansvaret är lämplig och motiverad ska göras med beaktande av om åtgärder som inte är av straffrättslig natur kan antas få motsvarande effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft9"&gt;Utredaren ska lägga fram fullständiga författningsförslag där lag- stiftning bedömts vara nödvändig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft9"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 27 april 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft18"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_672"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p882 ft12"&gt;Gällande rätt till skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Bestämmelser till skydd mot främmande makts underrättelseverk- samhet finns i 19 kap. brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft44"&gt;Spioneri&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Spioneri och grovt spioneri regleras i 19 kap. 5 resp. 6 § brottsbal- ken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft10"&gt;Spioneri förövas genom att någon, i syfte att gå främmande makt tillhanda, tar obehörig befattning med uppgift som rör ett förhål- lande ”vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för totalförsvaret eller eljest för rikets säkerhet”. &lt;NOBR&gt;Men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i bestämmelsen är avsett att innebära en begränsning av straffansva- ret till befattningstagande med uppgifter som rör verkligt betydel- sefulla ting (NJA II 1948 s. 260).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft10"&gt;Straffet för spioneri är fängelse i högst sex år eller, om brottet är grovt, fängelse på viss tid, i lägst fyra och högst arton år eller på livstid. Försök, förberedelse och stämpling till spioneri och grovt spioneri liksom underlåtenhet att avslöja sådana brott är straffbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft9"&gt;Spioneri utgör enligt tryckfrihetsförordningen (TF) och yttran- defrihetsgrundlagen (YGL) tryck- resp. yttrandefrihetsbrott (7 kap. 4 och 5 §§ TF resp. 5 kap. 1 § YGL). Ansvar för spioneri kan alltså inträda även i de fall gärningen begåtts i ett grundlags- skyddat medium, t.ex. i en tryckt skrift eller i ett radioprogram. Även i dessa fall är försök, förberedelse och stämpling straffbart. Beträffande spioneri saknas en stor del av det skydd som dessa grundlagar innebär för meddelare och andra som medverkar till en framställning. Till exempel finns varken meddelarfrihet eller ano- nymitetsskydd i dessa fall (se 3 kap. 3 § andra stycket 3 och 7 kap. 3 § första stycket 1 TF resp. 2 kap. 3 § andra stycket 3 och 5 kap. 3 § första stycket 1 YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft9"&gt;Åtal för tryck- och yttrandefrihetsbrottet spioneri får väckas endast efter medgivande av regeringen (se 6 kap. 1 § lagen [1991:1559] med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och ytt- randefrihetsgrundlagens områden).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft18"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_673"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td178"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p726 ft44"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Olovlig underrättelseverksamhet regleras i 19 kap. 10 § brottsbal- ken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft8"&gt;I bestämmelsens första stycke straffbeläggs spioneriliknande verksamhet som bedrivs här i landet, men som är riktad mot någon annan stat än Sverige. De bakomliggande skyddsintressena är dels att Sverige inte ska invecklas i utrikespolitiska svårigheter, dels att underrättelseverksamheten lätt kan övergå till spioneri mot Sverige (NJA II 1949 s. 568). Bestämmelsen i andra stycket avser politisk underrättelseverksamhet av ett visst slag, t.ex. flyktingspionage. Den bestämmelsen syftar främst till att skydda enskilda mot fara för framtida förföljelse eller annat lidande (s. 571).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft9"&gt;Straffet för olovlig underrättelseverksamhet är böter eller fäng- else i högst ett år eller, om brottet är grovt, fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Försök, förberedelse och stämpling till olovlig underrättelseverksamhet är straffbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft9"&gt;Åtal för olovlig underrättelseverksamhet får inte väckas utan regeringens förordnande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft44"&gt;Lagen om skydd för företagshemligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;I lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter finns bestäm- melser om bl.a. straffansvar för dels företagsspioneri, dels olovlig befattning med företagshemlighet. Andra obehöriga angrepp på en företagshemlighet kan utgöra grund för skadeståndsskyldighet. Detta gäller både för den som missbrukar en företagshemlighet som har anförtrotts honom eller henne i en affärsförbindelse och för en anställd som missbrukar en företagshemlighet som han eller hon har fått del av i sin anställning. Som ett obehörigt angrepp anses dock inte att någon anskaffar, utnyttjar eller röjer en före- tagshemlighet hos en näringsidkare för att offentliggöra eller inför en myndighet eller annat behörigt organ avslöja något som skäligen kan misstänkas utgöra brott, på vilket fängelse kan följa, eller som kan anses utgöra annat allvarligt missförhållande i näringsidkarens rörelse (2 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft8"&gt;Utredningen om skyddet för företagshemligheter har i sitt betänkande Förstärkt skydd för företagshemligheter (SOU 2008:63) föreslagit att straffansvaret utvidgas till att även omfatta vissa röjanden och utnyttjanden av företagshemligheter som görs av per-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft18"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_674"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p892 ft9"&gt;soner med lovlig tillgång till hemligheten, t.ex. anställda. Betänk- andet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regerings- kansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Säkerhetspolisen har, i samråd med Åklagarmyndigheten, till Justi- tiedepartementet påtalat behov av ett stärkt skydd för staten när främmande makt bedriver obehörig underrättelseverksamhet mot Sverige. Under de senaste decennierna har det skett en förändring av det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. Säkerhetspoli- sen har beskrivit att den underrättelseverksamhet som bedrivs i Sverige av främmande makt har förändrats. Sedan en tid prioriteras i allt högre grad inhämtning av information om forskning och utveckling inom civila områden. Även politiskt spionage förekom- mer. Tidigare avsåg inhämtningen förhållanden framför allt inom det militära området. Säkerhetspolisen har förklarat att den nuva- rande lagstiftningen om spioneri och olovlig underrättelseverksam- het inte ger ett tillräckligt skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft42"&gt;En särskild utredare ska analysera om den nuvarande lagstift- ningen är ändamålsenlig och ger ett tillräckligt skydd mot främ- mande makts underrättelseverksamhet mot svenska intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft44"&gt;Är &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen lämpligt utformat?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft10"&gt;Spioneribestämmelsen kan vara tillämplig på underrättelseinhämt- ning som riktar sig mot industriella eller politiska intressen under förutsättning att &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; är uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft9"&gt;Omläggningen av inriktningen av främmande makts underrättel- severksamhet i Sverige har, enligt Säkerhetspolisen, lett till att underrättelseinhämtningen i allt mindre grad är kriminaliserad som spioneri, eftersom det sällan är möjligt att fastställa att ett uppen- barande av de enskilda uppgifterna medfört sådant men för total- försvaret eller annars för rikets säkerhet som krävs för ansvar. Säkerhetspolisen har anfört att sådan underrättelseinhämtning som riktas mot forskning och utveckling inom civila områden och som inte har direkt betydelse för rikets säkerhet faller utanför det straff- bara området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft18"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_675"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td178"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p896 ft9"&gt;Även andra förhållanden har förändrats efter spioneribrottets tillkomst. Försvarsmakten bedriver i dag en stor del av sin verk- samhet i s.k. utlandsmissioner. Spioneribestämmelsen tar emeller- tid primärt sikte på rikets försvar i traditionell bemärkelse. Det intresse som finns av att skydda uppgifter om rikets försvar kan därför ha vidgats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft9"&gt;Utredaren ska, mot bakgrund av den förändrade inriktningen av underrättelseverksamheten och Försvarsmaktens verksamhet i dag, analysera om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i 19 kap. 5 § brottsbalken har en lämp- lig utformning eller om det behöver ändras. Utredaren ska, mot samma bakgrund, därutöver ta ställning till om andra förändringar av det straffbara området behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft10"&gt;Utredaren ska också utreda om en förändring av &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestämmelsen bör föranleda ändringar av motsvarande rekvisit i bestämmelserna om obehörig befattning med hemlig upp- gift och vårdslöshet med hemlig uppgift (19 kap. 7 och 8 §§ resp. 9 § brottsbalken) och om olovlig underrättelseverksamhet (19 kap. 10 § brottsbalken). Beträffande sistnämnda bestämmelse ska utre- daren analysera innebörden i begreppet ”annan främmande makts säkerhet” i relation till internationella organisationer och föreslå de förändringar som kan behövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft9"&gt;En angränsande fråga gäller underlaget för prövning av &lt;NOBR&gt;men-rek-&lt;/NOBR&gt; visitet. Säkerhetspolisen har pekat på komplexiteten vid prövningen av rekvisitet både hos åklagare och domstol. Än mer tydligt blir detta vid misstanke om underrättelseverksamhet som har en annan inriktning än sådan som på något sätt riktar sig mot rikets försvar, där Försvarsmakten bistår de brottsutredande myndigheterna med utredning för bedömning av &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft9"&gt;Utredaren ska undersöka hur bättre förutsättningar kan skapas för att bedöma &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft44"&gt;Dold underrättelseverksamhet som bedrivs med hemliga och konspiratoriska metoder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Något straffbud som uttryckligen tar sikte på dold underrättelse- verksamhet som bedrivs med hemliga och konspiratoriska metoder finns inte i dagens lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft40"&gt;Säkerhetspolisen anser att sådan verksamhet i sig utgör en fara för rikets säkerhet och att detta gäller oavsett om verksamheten avser inhämtande av känsliga uppgifter eller inte. Det klandervärda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft18"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_676"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;är den metod, den s.k. kultiveringen, som underrättelseofficerarna använder sig av vid värvningen av en uppgiftslämnare. Underrättel- seofficerens avsikt är som regel att i ett senare skede kunna använda metoden vid överlämnande av känslig information. Trots att både spioneri och olovlig underrättelseverksamhet är straff- belagt på &lt;NOBR&gt;försöks-,&lt;/NOBR&gt; stämplings- och förberedelsestadiet är den nuva- rande lagstiftningen, enligt Säkerhetspolisen, otillräcklig. Det är nämligen svårt att i ett så tidigt skede avgöra mot vilka intressen – mot privata eller mot rikets – som den misstänkta verksamheten i första hand riktas. Det är också svårt att bedöma om verksamheten har medfört sådant men som krävs enligt spioneribestämmelsen. Inte heller bestämmelserna i lagen om skydd för företagshemlig- heter ger ett tillräckligt skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft9"&gt;Utredaren ska utreda om det finns ett behov av en förändrad straffrättslig reglering. Om utredaren kommer fram till att ett sådant behov finns, ska han eller hon särskilt överväga om det är möjligt att utforma en väl avgränsad och effektiv lagstiftning som tar i beaktande alla de motstående intressen som kan finnas, där- ibland yttrandefrihet och informationsfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft9"&gt;En given utgångspunkt när det gäller eventuellt behov av en straffrättslig reglering är att den underrättelseverksamhet som av andra stater bedrivs legitimt eller som öppet deklarerats för svenska myndigheter inte ska påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft44"&gt;Övergripande överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Utredaren ska i sina överväganden särskilt beakta de grundläggande fri- och rättigheterna samt de konsekvenser som eventuella föränd- ringar i 19 kap. brottsbalken får på det tryck- och yttrandefrihets- rättsliga området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft8"&gt;Utredaren ska vid sina ställningstaganden i de beskrivna frågorna analysera om relevanta bestämmelser i 19 kap. brottsbalken har en lämplig och ändamålsenlig avgränsning i förhållande till bestämmel- serna i lagen om skydd för företagshemligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft38"&gt;Utredarens bedömning av om och i vilken omfattning en föränd- ring av straffansvaret i 19 kap. brottsbalken är lämplig och motive- rad, ska göras med beaktande av om åtgärder som inte är av straff- rättslig natur kan antas få motsvarande effekt. Om så bedöms vara fallet ska utredaren föreslå sådana åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft18"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_677"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td178"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;SOU 2012:95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p896 ft9"&gt;Det står utredaren fritt att överväga om straffskalorna i de aktu- ella bestämmelserna, med hänsyn till brottets allvar, är lämpligt utformade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft8"&gt;Om det bedöms ändamålsenligt får utredaren ta upp och lämna förslag i andra frågor som aktualiseras under utredningsuppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft9"&gt;Utredaren ska lägga fram fullständiga författningsförslag där det bedöms att det finns ett behov av sådana.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft12"&gt;Arbetets bedrivande och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Utredaren ska undersöka och beskriva vilket skydd några andra med Sverige jämförbara länder, i första hand de nordiska, har mot främmande makts underrättelseverksamhet och hur deras straff- bestämmelser är utformade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft10"&gt;Om utredaren överväger att lämna förslag som också bör med- föra ändringar i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihets- grundlagen ska utredaren samråda med Yttrandefrihetskommittén (Ju 2003:04). Utredaren ska även följa arbetet med betänkandet Förstärkt skydd för företagshemligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft9"&gt;Under genomförandet av uppdraget ska utredaren samråda med myndigheter och organisationer i den utsträckning som utredaren finner lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft10"&gt;Utredaren ska bedöma de ekonomiska konsekvenserna av försla- gen. Om förslagen kan förväntas leda till kostnadsökningar för det allmänna, ska utredaren föreslå hur dessa ska finansieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft9"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 27 april 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft9"&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft18"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_678"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395678x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p870 ft19"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft7"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td161"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;Tilläggsdirektiv till Utredningen om förstärkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft140"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td161"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;skydd mot främmande makts underrättelse-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft140"&gt;2012:3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td179"&gt;&lt;P class="p36 ft140"&gt;verksamhet (Ju 2010:03)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p873 ft9"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft12"&gt;Förlängd tid för uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft8"&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 8 april 2010 (dir. 2010:35) gav chefen för Justitiedepartementet en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera om &lt;NOBR&gt;men-rekvisitet&lt;/NOBR&gt; i spioneribestäm- melsen har en lämplig utformning, ta ställning till om skyddet mot industriellt och politiskt spionage som bedrivs av främmande makt behöver förstärkas och klargöra om det finns ett behov av föränd- ring av den straffrättsliga regleringen beträffande främmande makts dolda &lt;NOBR&gt;underrättelse-verksamhet&lt;/NOBR&gt; som bedrivs med hemliga och kon- spiratoriska metoder. Uppdraget skulle enligt direktiven redovisas senast den 27 april 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft10"&gt;Utredningen har antagit namnet Utredningen om förstärkt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet (Ju 2010:03).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft9"&gt;Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 31 december 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft9"&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft18"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_679"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395679x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft142"&gt;Statens offentliga utredningar 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft143"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p910 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Framtidens högkostnadsskydd i vården. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Skatteincitament för riskkapital. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Kompletterande regler om person- uppgiftsbehandling på det arbetsmarknadspolitiska området. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Högskolornas föreskrifter. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft146"&gt;– långsiktig säkerhet, haverier och global utblick. M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Skadeståndsansvar och försäkringsplikt vid sjötransporter – Atenförordningen och försäkringsdirektivet i svensk rätt. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldrapenning. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Läsarnas marknad, marknadens läsare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;en forskningsantologi. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Snabbare betalningar. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Penningtvätt – kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;En sammanhållen svensk polis. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Ekonomiskt värde och samhällsnytta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;förslag till en ny statlig ägarförvaltning. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Att angöra en kulturbrygga – för stöd till nyskapande kultur. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straff- ansvar och samhällsskydd. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;den mjuka infrastrukturen på väg. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Nationella patent på engelska? N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Här finns mer att hämta – &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;it-användningen&lt;/NOBR&gt; i småföretag. N.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p125 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Mål för rovdjuren. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Mindre våld för pengarna. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Likvärdig utbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsned- sättning. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Enklare för privatpersoner att hyra ut sin bostad med bostadsrätt eller äganderätt. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;En ny brottsskadelag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Färdplan för framtiden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;en utvecklad flygtrafiktjänst. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Längre liv, längre arbetsliv. Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Vital kommunal demokrati. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Sänkta trösklar – högt i tak Arbete, utveckling, trygghet. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Upphandlingsstödets framtid. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Gör det enklare! S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Nya påföljder + kort presentation. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Registerdata för forskning. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Kulturmiljöarbete i en ny tid. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Minska riskerna med farliga ämnen! Strategi för Sveriges arbete för en giftfri miljö. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Vägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen + Bilagedel. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar – en preliminär delrapport. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;slutbetänkande. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_680"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p125 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;42.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Bättre behörighetskontroll. Ändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;43.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Konsumenten i centrum&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft146"&gt;– ett framtida konsumentstöd. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;44.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;45.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Kvinnor och barn i rättens gränsland. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;46.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Dammsäkerhet. Tydliga regler och effektiv tillsyn. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;47.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Harmoniserat inkomstbegrepp. Möjligheter att använda månadsuppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;social- och arbetslöshetsförsäkringarna. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;48.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Maritim samverkan. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;49.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden. Genomförande av EU:s tolknings- och översättningsdirektiv. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;50.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Nystartszoner. Fi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;51.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Utvärdering av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IPRED-lagstiftningen.&lt;/NOBR&gt; Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;52.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Bostadstaxering – avveckling eller förenkling. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;53.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;AP-fonderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; i pensionssystemet – effektivare förvaltning av pensions- reserven. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;54.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Återvinning av fartyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft146"&gt;– underlag för ratificering av Hong Kong- konventionen. N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;55.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;En översyn av tryck- och yttrandefriheten. Del 1 och 2. Ju&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;56.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Mot det hållbara samhället&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;resurseffektiv avfallshantering. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;57.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Tydligare regler om fri rörlighet för EES- medborgare och deras familjemedlemmar. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;58.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Stöd till dagstidningar på samiska och meänkieli. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;59.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Nya villkor för public service. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;60.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Avgifter på väg och elektroniska vägtullsystem. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;61.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Högre ersättning vid mastupplåtelser. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;62.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Uppsägningstvister. En översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;63.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Små företag – stora möjligheter med it. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;64.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Förstärkt försäkringstagarskydd. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;65.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Läsandets kultur. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;66.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Skatteincitament för forskning och utveckling. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p951 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;67.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Förvaltare av alternativa investeringsfonder. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;68.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma tjänster. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;69.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;70.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Ökad och säkrare cykling – en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;71.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Tomträttsavgäld och friköp. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;72.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Folkbildningens samhällsvärden – En ny modell för statlig utvärdering. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;73.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Undersökningstillstånd och arbetsplaner. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;74.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Främlingsfienden inom oss + Bilagedel. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;75.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Pris, tillgång och service&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;76.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;77.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;En tydligare organisation för Säkerhetspolisen. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;78.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;En sammanhållen svensk polis. Följdändringar i författningar. Del 1 och 2. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;79.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;En databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;80.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Utbildningsanställning. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;81.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Statens regionala förvaltning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;förslag till en angelägen reform. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;82.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Hyres- och arrendetvister i framtiden. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;83.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Vad är officiell statistik?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft146"&gt;En översyn av statistiksystemet och SCB. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;84.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Näringsförbud – tillsyn och effektivitet. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;85.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Avlyssning mot grova vapenbrott? Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;86.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav – genom enhetliga och förutsägbara byggregler. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;87.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Ny PBL – på rätt sätt. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;88.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Att hyra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;från en rätt för allt färre till en möjlighet för allt fler. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;89.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;4 kap. 6 § miljöbalken. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;90.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Överskottsinformation vid direktåtkomst. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;91.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Ett effektivare plangenomförande. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;92.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor. + Lättläst + Daisy. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_681"&gt;


&lt;P class="p125 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;93.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;En modernare rättegång II&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft146"&gt;– en uppföljning. Del 1 och 2. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;94.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Proportionalitet i val samt förhandsanmälan av partier och kandidater. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;95.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet. Ett förstärkt skydd för Sveriges säkerhet. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_682"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395682x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft142"&gt;Statens offentliga utredningar 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft143"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft152"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft146"&gt;Skadeståndsansvar och försäkringsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft146"&gt;vid sjötransporter – Atenförordningen och försäkringsdirektivet i svensk rätt. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft146"&gt;Snabbare betalningar. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft146"&gt;Penningtvätt – kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft150"&gt;En sammanhållen svensk polis. [13] En ny brottsskadelag. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft146"&gt;Nya påföljder + kort presentation. [34]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft146"&gt;Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. [35]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft146"&gt;Konsumenten i centrum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft150"&gt;– ett framtida konsumentstöd. [43] Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. [44]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft146"&gt;Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden. Genomförande av EU:s tolknings- och översättningsdirektiv. [49]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft146"&gt;Utvärdering av &lt;NOBR&gt;IPRED-lagstiftningen.&lt;/NOBR&gt; [51]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft146"&gt;En översyn av tryck- och yttrandefriheten. Del 1 och 2. [55]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft146"&gt;Tydligare regler om fri rörlighet för EES- medborgare och deras familjemedlemmar. [57]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft146"&gt;Högre ersättning vid mastupplåtelser. [61] Tomträttsavgäld och friköp. [71]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft146"&gt;En tydligare organisation för Säkerhetspolisen. [77]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft146"&gt;En sammanhållen svensk polis. Följdändringar i författningar. Del 1 och 2. [78]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft153"&gt;Hyres- och arrendetvister i framtiden. [82] Avlyssning mot grova vapenbrott? [85] Överskottsinformation vid direktåtkomst. [90]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft146"&gt;En modernare rättegång II&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft146"&gt;– en uppföljning. Del 1 och 2. [93]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft146"&gt;Proportionalitet i val samt förhandsanmälan av partier och kandidater. [94]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft152"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft146"&gt;Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. [29]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft146"&gt;Maritim samverkan. [48]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft152"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft146"&gt;Framtidens högkostnadsskydd i vården. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft146"&gt;Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft146"&gt;Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft146"&gt;Enklare för privatpersoner att hyra ut sin bostad med bostadsrätt eller äganderätt. [25&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft146"&gt;Längre liv, längre arbetsliv. Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre. [28]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft150"&gt;Upphandlingsstödets framtid. [32] Gör det enklare! [33]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft146"&gt;Bättre behörighetskontroll. Ändringar i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal. [42]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft146"&gt;Harmoniserat inkomstbegrepp. Möjligheter att använda månadsuppgifter i social- och arbetslöshetsförsäkringarna. [47]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft146"&gt;Pris, tillgång och service&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft146"&gt;– fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden. [75]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft146"&gt;Statens regionala förvaltning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft146"&gt;– förslag till en angelägen reform. [81]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft146"&gt;Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav – genom enhetliga och förutsägbara byggregler. [86]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft146"&gt;Ny PBL – på rätt sätt. [87]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft146"&gt;Att hyra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft146"&gt;– från en rätt för allt färre till en möjlighet för allt fler. [88]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft146"&gt;Ett effektivare plangenomförande. [91]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft154"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p991 ft146"&gt;Spioneri och annan olovlig underrättelse- verksamhet. Ett förstärkt skydd för Sveriges säkerhet. [95]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft146"&gt;Skatteincitament för riskkapital. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft146"&gt;Ekonomiskt värde och samhällsnytta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft146"&gt;– förslag till en ny statlig ägarförvaltning. [14]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_683"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395683x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p992 ft150"&gt;Vital kommunal demokrati. [30] Registerdata för forskning. [36] Nystartszoner. [50]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft146"&gt;Bostadstaxering – avveckling eller förenkling. [52]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft146"&gt;&lt;NOBR&gt;AP-fonderna&lt;/NOBR&gt; i pensionssystemet – effektivare förvaltning av pensionsreserven. [53]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft146"&gt;Avgifter på väg och elektroniska vägtullsystem. [60]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft146"&gt;Förstärkt försäkringstagarskydd. [64]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft146"&gt;Skatteincitament för forskning och utveckling. [66]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft146"&gt;Förvaltare av alternativa investeringsfonder. [67]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft146"&gt;En databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. [79]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft146"&gt;Vad är officiell statistik?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft146"&gt;En översyn av statistiksystemet och SCB. [83]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft152"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft146"&gt;Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft146"&gt;Högskolornas föreskrifter. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft146"&gt;Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft146"&gt;Likvärdig utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft146"&gt;– riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsned- sättning. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft146"&gt;Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar – en preliminär delrapport. [40]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft146"&gt;Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor; Kartläggning, analys och förslag till förbättringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft146"&gt;– slutbetänkande. [41]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft146"&gt;Kvinnor och barn i rättens gränsland. [45]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft146"&gt;Folkbildningens samhällsvärden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft146"&gt;– En ny modell för statlig utvärdering[72]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft146"&gt;Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning. [76]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft152"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft146"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft146"&gt;– långsiktig säkerhet, haverier och global utblick. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft146"&gt;Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft146"&gt;Mål för rovdjuren. [22]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1005 ft146"&gt;Minska riskerna med farliga ämnen! Strategi för Sveriges arbete för en giftfri miljö. [38]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft146"&gt;Mot det hållbara samhället – resurseffektiv avfallshantering. [56]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft146"&gt;4 kap. 6 § miljöbalken. [89]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft152"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft146"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft150"&gt;– den mjuka infrastrukturen på väg. [18] Nationella patent på engelska? [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft146"&gt;Här finns mer att hämta – &lt;NOBR&gt;it-användningen&lt;/NOBR&gt; i småföretag. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft146"&gt;Färdplan för framtiden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft146"&gt;– en utvecklad flygtrafiktjänst. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft146"&gt;Vägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen + Bilagedel. [39]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft146"&gt;Dammsäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft146"&gt;Tydliga regler och effektiv tillsyn. [46]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft146"&gt;Återvinning av fartyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft146"&gt;– underlag för ratificering av Hong Kong- konventionen. [54]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft146"&gt;Små företag – stora möjligheter med it. [63]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft146"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft146"&gt;– förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma tjänster. [68]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft146"&gt;Ökad och säkrare cykling – en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. [70]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft150"&gt;Undersökningstillstånd och arbetsplaner. [73] Näringsförbud – tillsyn och effektivitet. [84]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft152"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft146"&gt;Läsarnas marknad, marknadens läsare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;en forskningsantologi. [10] Att angöra en kulturbrygga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;för stöd till nyskapande kultur. [16]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft150"&gt;Mindre våld för pengarna. [23] Kulturmiljöarbete i en ny tid. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft146"&gt;Stöd till dagstidningar på samiska och meänkieli. [58]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft150"&gt;Nya villkor för public service. [59] Läsandets kultur. [65]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft152"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft146"&gt;Kompletterande regler om personuppgifts- behandling på det arbetsmarknadspolitiska området. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft146"&gt;Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldrapenning. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft146"&gt;Sänkta trösklar – högt i tak&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft146"&gt;Arbete, utveckling, trygghet. [31]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_684"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B395684x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p1020 ft146"&gt;Uppsägningstvister. En översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare. [62]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft146"&gt;Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden. [69]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft150"&gt;Främlingsfienden inom oss + Bilagedel. [74] Utbildningsanställning. [80]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft146"&gt;Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor. + Lättläst + Daisy. [92]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H0B395</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2012__95.pdf</filnamn>
<filstorlek>3467984</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet, Ett förstärkt skydd för Sveriges säkerhet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C5525827-21B6-4506-87E4-144C3F09CABD</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>