2825043 H0B386 2012 86 sou sou Statens offentliga utredningar 2012:86 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 86 0 2012-12-11 00:00:00 2016-03-16 08:35:00 2012-12-11 00:00:00 Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/H0B386/text https://data.riksdagen.se/dokument/H0B386 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H0B386 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:38px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:420px;z-index:-1;width:237px;height:881px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:237px;height:881px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_2 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:672px;z-index:-1;width:24px;height:31px;} #page_2 #dimg1 #img1 {width:24px;height:31px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_20 #id_3 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_21 #id_3 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_23 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_23 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_26 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_26 #dimg1z{position:absolute;top:148px;left:63px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_26 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_31 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_31 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_33 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_33 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_34 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_34 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_35 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_35 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_36 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_36 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_37 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_37 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 #dimg1z{position:absolute;top:514px;left:42px;z-index:-1;width:435px;height:182px;} #page_38 #dimg1 #img1 {width:435px;height:182px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_39 #dimg1z{position:absolute;top:311px;left:63px;z-index:-1;width:454px;height:421px;} #page_39 #dimg1 #img1 {width:454px;height:421px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_40 #dimg1z{position:absolute;top:147px;left:63px;z-index:-1;width:417px;height:597px;} #page_40 #dimg1 #img1 {width:417px;height:597px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_41 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:54px;} #page_41 #dimg1 #img1 {width:431px;height:54px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_42 #dimg1z{position:absolute;top:347px;left:42px;z-index:-1;width:424px;height:325px;} #page_42 #dimg1 #img1 {width:424px;height:325px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_43 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_43 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_44 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_44 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_45 #dimg1z{position:absolute;top:323px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:421px;} #page_45 #dimg1 #img1 {width:416px;height:421px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_46 #dimg1z{position:absolute;top:98px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:562px;} #page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:562px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_47 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_47 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_49 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_49 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_52 #dimg1z{position:absolute;top:641px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_52 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_53 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_53 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_54 #dimg1z{position:absolute;top:605px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_54 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_55 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_55 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_58 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_58 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_60 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_60 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_61 #dimg1z{position:absolute;top:740px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_61 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_63 #dimg1z{position:absolute;top:523px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:197px;} #page_63 #dimg1 #img1 {width:416px;height:197px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_64 #dimg1z{position:absolute;top:335px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_65 #dimg1z{position:absolute;top:716px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_65 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_67 #dimg1z{position:absolute;top:93px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:237px;} #page_67 #dimg1 #img1 {width:413px;height:237px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_73 #dimg1z{position:absolute;top:538px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:47px;} #page_73 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_74 #dimg1z{position:absolute;top:561px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:171px;} #page_74 #dimg1 #img1 {width:415px;height:171px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_77 #dimg1z{position:absolute;top:98px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:168px;} #page_77 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_88 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_88 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_91 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_91 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_92 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_92 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_125 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:483px;z-index:-1;width:62px;height:92px;} #page_125 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_138 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:483px;z-index:-1;width:62px;height:92px;} #page_138 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_143 #dimg1z{position:absolute;top:256px;left:63px;z-index:-1;width:91px;height:494px;} #page_143 #dimg1 #img1 {width:91px;height:494px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_144 #dimg1z{position:absolute;top:165px;left:63px;z-index:-1;width:451px;height:406px;} #page_144 #dimg1 #img1 {width:451px;height:406px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_145 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_145 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_145 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:438px;height:402px;} #page_145 #dimg1 #img1 {width:438px;height:402px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_146 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_146 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_146 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:425px;height:636px;} #page_146 #dimg1 #img1 {width:425px;height:636px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_147 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_147 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_147 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:438px;height:630px;} #page_147 #dimg1 #img1 {width:438px;height:630px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_148 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_148 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_148 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:431px;height:695px;} #page_148 #dimg1 #img1 {width:431px;height:695px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_149 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_149 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_149 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:462px;height:410px;} #page_149 #dimg1 #img1 {width:462px;height:410px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_150 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:440px;height:644px;} #page_150 #dimg1 #img1 {width:440px;height:644px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_151 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_151 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_151 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:464px;height:690px;} #page_151 #dimg1 #img1 {width:464px;height:690px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_152 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_152 #id_2 {border:none;z:b;margin:48px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_152 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:433px;height:513px;} #page_152 #dimg1 #img1 {width:433px;height:513px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_153 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:422px;height:658px;} #page_153 #dimg1 #img1 {width:422px;height:658px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_154 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:454px;height:641px;} #page_154 #dimg1 #img1 {width:454px;height:641px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_155 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_155 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_155 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:450px;height:484px;} #page_155 #dimg1 #img1 {width:450px;height:484px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_156 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:42px;z-index:-1;width:458px;height:621px;} #page_156 #dimg1 #img1 {width:458px;height:621px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_157 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_157 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_157 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:436px;height:201px;} #page_157 #dimg1 #img1 {width:436px;height:201px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_158 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_158 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_158 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:426px;height:687px;} #page_158 #dimg1 #img1 {width:426px;height:687px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_159 #dimg1z{position:absolute;top:256px;left:63px;z-index:-1;width:91px;height:494px;} #page_159 #dimg1 #img1 {width:91px;height:494px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_160 #dimg1z{position:absolute;top:165px;left:42px;z-index:-1;width:456px;height:576px;} #page_160 #dimg1 #img1 {width:456px;height:576px;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_161 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_161 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_161 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:428px;height:182px;} #page_161 #dimg1 #img1 {width:428px;height:182px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_162 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_162 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_162 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:427px;height:635px;} #page_162 #dimg1 #img1 {width:427px;height:635px;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_163 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_163 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_163 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:439px;height:619px;} #page_163 #dimg1 #img1 {width:439px;height:619px;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_164 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_164 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_164 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:424px;height:608px;} #page_164 #dimg1 #img1 {width:424px;height:608px;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_165 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_165 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_165 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:427px;height:485px;} #page_165 #dimg1 #img1 {width:427px;height:485px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_166 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_166 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_166 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:428px;height:232px;} #page_166 #dimg1 #img1 {width:428px;height:232px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_167 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_167 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_167 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:500px;} #page_167 #dimg1 #img1 {width:424px;height:500px;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_168 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_168 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_168 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:424px;height:471px;} #page_168 #dimg1 #img1 {width:424px;height:471px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_169 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_169 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_169 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:682px;} #page_169 #dimg1 #img1 {width:400px;height:682px;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_170 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_170 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_170 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:425px;height:694px;} #page_170 #dimg1 #img1 {width:425px;height:694px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_171 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:451px;height:446px;} #page_171 #dimg1 #img1 {width:451px;height:446px;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_172 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_172 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_172 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:42px;z-index:-1;width:465px;height:617px;} #page_172 #dimg1 #img1 {width:465px;height:617px;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_173 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_173 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_173 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:463px;height:397px;} #page_173 #dimg1 #img1 {width:463px;height:397px;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_174 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_174 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_174 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:453px;height:400px;} #page_174 #dimg1 #img1 {width:453px;height:400px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_175 #dimg1z{position:absolute;top:147px;left:63px;z-index:-1;width:419px;height:503px;} #page_175 #dimg1 #img1 {width:419px;height:503px;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_176 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_176 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_176 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:434px;height:406px;} #page_176 #dimg1 #img1 {width:434px;height:406px;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_177 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_177 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_177 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:421px;height:340px;} #page_177 #dimg1 #img1 {width:421px;height:340px;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_178 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_178 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_178 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:21px;z-index:-1;width:462px;height:351px;} #page_178 #dimg1 #img1 {width:462px;height:351px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_179 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_179 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_179 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:469px;height:385px;} #page_179 #dimg1 #img1 {width:469px;height:385px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_180 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_180 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_180 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:42px;z-index:-1;width:471px;height:393px;} #page_180 #dimg1 #img1 {width:471px;height:393px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_181 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_181 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_181 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:468px;height:385px;} #page_181 #dimg1 #img1 {width:468px;height:385px;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_182 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_182 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_182 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:427px;height:382px;} #page_182 #dimg1 #img1 {width:427px;height:382px;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_183 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_183 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_183 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:475px;height:379px;} #page_183 #dimg1 #img1 {width:475px;height:379px;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_184 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_184 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_184 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:451px;height:403px;} #page_184 #dimg1 #img1 {width:451px;height:403px;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_185 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_185 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_185 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:459px;height:399px;} #page_185 #dimg1 #img1 {width:459px;height:399px;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_186 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_186 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_186 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:42px;z-index:-1;width:473px;height:425px;} #page_186 #dimg1 #img1 {width:473px;height:425px;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_187 #dimg1z{position:absolute;top:147px;left:63px;z-index:-1;width:461px;height:220px;} #page_187 #dimg1 #img1 {width:461px;height:220px;} #page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_188 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_188 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_188 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:431px;height:638px;} #page_188 #dimg1 #img1 {width:431px;height:638px;} #page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_189 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_189 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_189 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:426px;height:617px;} #page_189 #dimg1 #img1 {width:426px;height:617px;} #page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_191 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_191 #id_2 {border:none;z:b;margin:99px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_191 #dimg1z{position:absolute;top:51px;left:42px;z-index:-1;width:415px;height:455px;} #page_191 #dimg1 #img1 {width:415px;height:455px;} #page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_192 #dimg1z{position:absolute;top:51px;left:0px;z-index:-1;width:454px;height:544px;} #page_192 #dimg1 #img1 {width:454px;height:544px;} #page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_193 #dimg1z{position:absolute;top:53px;left:7px;z-index:-1;width:474px;height:588px;} #page_193 #dimg1 #img1 {width:474px;height:588px;} #page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_195 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_195 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_196 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:310px;} #page_196 #dimg1 #img1 {width:424px;height:310px;} #page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_198 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:680px;} #page_198 #dimg1 #img1 {width:432px;height:680px;} #page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_199 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:184px;} #page_199 #dimg1 #img1 {width:431px;height:184px;} #page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_200 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_200 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_203 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:21px;z-index:-1;width:451px;height:427px;} #page_203 #dimg1 #img1 {width:451px;height:427px;} #page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_204 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_204 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_204 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:421px;height:457px;} #page_204 #dimg1 #img1 {width:421px;height:457px;} #page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_207 #dimg1z{position:absolute;top:231px;left:0px;z-index:-1;width:512px;height:202px;} #page_207 #dimg1 #img1 {width:512px;height:202px;} #page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_208 #dimg1z{position:absolute;top:54px;left:5px;z-index:-1;width:416px;height:656px;} #page_208 #dimg1 #img1 {width:416px;height:656px;} #page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_209 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_209 #id_2 {border:none;z:b;margin:62px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_209 #dimg1z{position:absolute;top:54px;left:84px;z-index:-1;width:383px;height:371px;} #page_209 #dimg1 #img1 {width:383px;height:371px;} #page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_210 #dimg1z{position:absolute;top:54px;left:5px;z-index:-1;width:382px;height:687px;} #page_210 #dimg1 #img1 {width:382px;height:687px;} #page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_211 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_211 #id_2 {border:none;z:b;margin:66px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_211 #dimg1z{position:absolute;top:55px;left:63px;z-index:-1;width:421px;height:341px;} #page_211 #dimg1 #img1 {width:421px;height:341px;} #page_212 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_213 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_214 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_215 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_216 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_217 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_218 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_219 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_220 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_221 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 9px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_221 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_221 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_221 #dimg1z{position:absolute;top:62px;left:84px;z-index:-1;width:437px;height:664px;} #page_221 #dimg1 #img1 {width:437px;height:664px;} #page_222 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 9px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_222 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_222 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_222 #dimg1z{position:absolute;top:63px;left:84px;z-index:-1;width:449px;height:625px;} #page_222 #dimg1 #img1 {width:449px;height:625px;} #page_223 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 9px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_223 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_223 #id_2 {border:none;z:b;margin:41px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_223 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_223 #dimg1z{position:absolute;top:63px;left:336px;z-index:-1;width:44px;height:47px;} #page_223 #dimg1 #img1 {width:44px;height:47px;} #page_224 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_225 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_226 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_226 #dimg1z{position:absolute;top:150px;left:63px;z-index:-1;width:378px;height:452px;} #page_226 #dimg1 #img1 {width:378px;height:452px;} #page_227 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_227 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_227 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_228 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_228 #dimg1z{position:absolute;top:150px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:490px;} #page_228 #dimg1 #img1 {width:415px;height:490px;} #page_229 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 28px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_229 #id_1 {border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_229 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_229 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_229 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_229 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:549px;height:141px;} #page_229 #dimg1 #img1 {width:549px;height:141px;} #page_230 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 26px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_230 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_230 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_230 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:588px;z-index:-1;width:56px;height:80px;} #page_230 #dimg1 #img1 {width:56px;height:80px;} #page_231 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 30px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_231 #id_1 {border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_231 #id_2 {border:none;z:b;margin:22px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_231 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_231 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_231 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:551px;height:767px;} #page_231 #dimg1 #img1 {width:551px;height:767px;} #page_232 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;height: 869px;} #page_232 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_232 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_232 #dimg1z{position:absolute;top:176px;left:0px;z-index:-1;width:583px;height:693px;} #page_232 #dimg1 #img1 {width:583px;height:693px;} .dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;} .ft0{font: 22px 'Verdana' !important;l-h: 49px;} .ft1{font: italic 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft2{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft6{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft7{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft9{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft10{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft11{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft12{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft14{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft15{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft16{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft17{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft18{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft19{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 18px;} .ft20{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft21{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;} .ft22{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft23{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft24{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft25{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft26{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft27{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft28{font: 14px 'Courier New' !important;l-h: 17px;} .ft29{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;} .ft30{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;} .ft31{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft32{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft33{font: 12px 'Courier New' !important;l-h: 17px;} .ft34{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;} .ft35{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 18px;} .ft36{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;} .ft37{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft38{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft39{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft40{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft41{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft42{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft43{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft44{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft45{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft46{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft47{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft48{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft49{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft50{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft51{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;} .ft52{font: italic 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;} .ft53{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft54{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft55{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft56{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft57{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft58{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;} .ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;} .ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft61{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft62{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft63{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft64{font: 14px 'Courier New' !important;l-h: 15px;} .ft65{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;} .ft67{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft68{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft69{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft70{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft71{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;} .ft72{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft73{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft74{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;} .ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft76{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft77{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft78{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft79{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;position: relative; bottom: 6px;} .ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 6px;} .ft81{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft82{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft83{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft84{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft85{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft86{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;} .ft87{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft88{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;} .ft89{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft90{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft91{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 5px;} .ft92{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft93{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft94{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft95{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 5px;} .ft96{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft97{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft98{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft99{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;} .ft100{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;} .ft101{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;} .ft102{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft103{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft104{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;} .ft105{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft106{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft107{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft108{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 17px;} .ft109{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft110{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft111{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 16px;} .ft112{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft113{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft114{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 19px;} .ft115{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 30px;} .ft116{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 20px;} .ft117{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft118{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft119{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft120{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;} .ft121{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft122{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft123{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft124{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft125{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft126{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft127{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft128{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;} .ft129{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;} .ft130{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft131{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: -2px;} .ft132{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft133{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 5px;} .ft134{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;} .ft135{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft136{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;} .ft137{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;} .ft138{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft139{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft140{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: -2px;} .ft141{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 18px;} .ft142{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;} .ft143{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 17px;} .ft144{font: bold 12px 'PMingLiU' !important;l-h: 11px;} .ft145{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft146{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft147{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft148{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft149{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft150{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft151{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft152{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft153{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft154{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft155{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft156{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft157{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft158{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;} .ft159{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft160{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft161{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft162{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft163{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft164{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;} .ft165{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 15px;} .p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;margin-top: 434px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 495px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-right: 651px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p14{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p16{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.34px;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p35{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p36{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p39{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 410px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p60{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p64{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p73{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p74{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p77{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-right: 525px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p89{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 306px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p97{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p99{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p105{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p109{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p112{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p119{text-align: center;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p120{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p121{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p122{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p124{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 186px;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p131{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p132{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p133{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p141{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p142{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p143{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p144{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p145{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p148{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p149{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p151{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p153{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p159{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p160{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p163{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p164{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p169{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p171{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p173{text-align: left;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p175{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p176{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 190px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p180{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p181{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p182{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p184{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p185{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p187{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p188{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p193{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 568px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p196{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p199{text-align: left;margin-top: 535px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p201{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p203{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p204{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p210{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p220{text-align: left;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 210px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p255{text-align: left;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p258{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p259{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 204px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 290px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 210px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p293{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p296{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 233px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p315{text-align: left;margin-top: 284px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p320{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p324{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p329{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p351{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p368{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p373{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 281px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p400{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p403{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p406{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p416{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p427{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p428{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p433{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 443px;margin-bottom: 0px !important;} .p437{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p439{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p456{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p460{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p466{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p471{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p474{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p475{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p477{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px !important;} .p479{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p481{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 249px;margin-bottom: 0px !important;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p483{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p484{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p487{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 576px;margin-bottom: 0px !important;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p489{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p490{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p491{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p494{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p495{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p497{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p498{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 235px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p501{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p503{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p504{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p506{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p508{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p509{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p510{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p511{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p512{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p514{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p518{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p519{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p521{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p522{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 176px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p526{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 663px;margin-bottom: 0px !important;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p531{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p532{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p533{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p534{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p535{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p537{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p539{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p542{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p543{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p544{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p549{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p554{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p555{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p556{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p560{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 641px;margin-bottom: 0px !important;} .p561{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p562{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p563{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p564{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p566{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p570{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p571{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px !important;} .p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p576{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p577{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p578{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p579{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p580{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p584{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p587{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p588{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p589{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p591{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p592{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p593{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;} .p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p599{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p600{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p601{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p602{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p603{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p606{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p607{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;} .p608{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p609{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p610{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p611{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p612{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p613{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p614{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 643px;margin-bottom: 0px !important;} .p615{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p616{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p617{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p618{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p619{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px !important;} .p620{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p622{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p623{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p624{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p626{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p627{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p628{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;} .p629{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p630{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p631{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p632{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p633{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 481px;margin-bottom: 0px !important;} .p634{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p635{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p636{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 677px;margin-bottom: 0px !important;} .p637{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 648px;margin-bottom: 0px !important;} .p638{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 490px;margin-bottom: 0px !important;} .p639{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 266px;margin-bottom: 0px !important;} .p640{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p641{text-align: left;margin-top: 435px;margin-bottom: 0px !important;} .p642{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 780px;margin-bottom: 0px !important;} .p643{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 780px;margin-bottom: 0px !important;} .p644{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 274px;margin-bottom: 0px !important;} .p645{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 423px;margin-bottom: 0px !important;} .p646{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p647{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 544px;margin-bottom: 0px !important;} .p648{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p649{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 687px;margin-bottom: 0px !important;} .p650{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 662px;margin-bottom: 0px !important;} .p651{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p652{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 665px;margin-bottom: 0px !important;} .p653{text-align: right;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p654{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p655{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p656{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p657{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px !important;} .p658{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p659{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 544px;margin-bottom: 0px !important;} .p660{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p661{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 712px;margin-bottom: 0px !important;} .p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p663{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p664{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p665{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p666{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p667{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p668{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p669{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p670{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p671{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p672{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p673{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p674{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p675{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p676{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p677{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p679{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p680{text-align: left;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;} .p681{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p682{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 275px;margin-bottom: 0px !important;} .p683{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p684{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p685{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p687{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 195px;margin-bottom: 0px !important;} .p688{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p689{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p690{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p691{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p692{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p693{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 228px;margin-bottom: 0px !important;} .p694{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p695{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p696{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 272px;margin-bottom: 0px !important;} .p697{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px !important;} .p698{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p699{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p700{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p701{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p702{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p703{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p704{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p705{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p706{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p707{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p708{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p709{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p710{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 303px;margin-bottom: 0px !important;} .p711{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 709px;margin-bottom: 0px !important;} .p712{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p713{text-align: right;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p714{text-align: left;margin-top: 780px;margin-bottom: 0px !important;} .p715{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p716{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p717{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p718{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 478px;margin-bottom: 0px !important;} .p719{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p720{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p721{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p722{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p723{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 388px;margin-bottom: 0px !important;} .p724{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p725{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p726{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p727{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 621px;margin-bottom: 0px !important;} .p728{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p729{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;} .p730{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p731{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p732{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p733{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p734{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 609px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p735{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p736{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p737{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p738{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p739{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p740{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;} .p741{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p742{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p743{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 508px;margin-bottom: 0px !important;} .p744{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p745{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p746{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 609px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p747{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p748{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p749{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p750{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p751{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p752{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p753{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p754{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p755{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p756{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px !important;} .p757{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p758{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p759{text-align: left;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px !important;} .p760{text-align: left;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p761{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p762{text-align: left;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;} .p763{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p764{text-align: left;margin-top: 481px;margin-bottom: 0px !important;} .p765{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p766{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p767{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p768{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 630px;margin-top: 480px;margin-bottom: 0px !important;} .p769{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p770{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;} .p771{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p772{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p773{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p774{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 512px;margin-bottom: 0px !important;} .p775{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px !important;} .p776{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p777{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p778{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p779{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p780{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p781{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p782{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p783{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p784{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p785{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p786{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p787{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p788{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p789{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p790{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p791{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p792{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p793{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p794{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p795{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p796{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p797{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p798{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p799{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p800{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p801{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p802{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p803{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p804{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p805{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p806{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p807{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p808{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p809{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p810{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p811{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p812{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p813{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p814{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p815{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p816{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p817{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p818{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p819{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p820{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p821{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p822{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p823{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p824{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p825{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p826{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p827{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p828{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p829{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p830{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p831{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p832{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p833{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p834{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p835{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p836{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p837{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p838{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p839{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p840{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p841{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p842{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p843{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p844{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p845{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p846{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p847{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p848{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p849{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p850{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p851{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p852{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p853{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p854{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p855{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p856{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p857{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p858{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p859{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p860{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p861{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p862{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p863{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p864{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p865{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p866{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p867{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p868{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p869{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p870{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p871{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p872{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p873{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p874{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p875{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p876{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p877{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p878{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p879{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p880{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 506px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 425px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 458px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;} .td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;} .td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;} .td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 444px;vertical-align: bottom;} .td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 434px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;} .td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;} .td129{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 444px;vertical-align: bottom;} .td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 451px;vertical-align: bottom;} .td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 451px;vertical-align: bottom;} .td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;} .td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;} .td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;} .td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;} .td139{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;} .td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;} .td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td143{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td144{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;} .td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;} .td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;} .td148{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td149{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 445px;vertical-align: bottom;} .td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;} .td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;} .td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;} .td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;} .td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;} .td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;} .td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;} .td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;} .td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;} .td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 21px;} .tr1{heightzzz: 37px;} .tr2{heightzzz: 38px;} .tr3{heightzzz: 28px;} .tr4{heightzzz: 19px;} .tr5{heightzzz: 18px;} .tr6{heightzzz: 17px;} .tr7{heightzzz: 52px;} .tr8{heightzzz: 30px;} .tr9{heightzzz: 20px;} .tr10{heightzzz: 16px;} .tr11{heightzzz: 31px;} .tr12{heightzzz: 51px;} .tr13{heightzzz: 14px;} .tr14{heightzzz: 34px;} .tr15{heightzzz: 35px;} .tr16{heightzzz: 49px;} .tr17{heightzzz: 22px;} .tr18{heightzzz: 23px;} .tr19{heightzzz: 4px;} .tr20{heightzzz: 33px;} .tr21{heightzzz: 32px;} .tr22{heightzzz: 36px;} .tr23{heightzzz: 56px;} .tr24{heightzzz: 57px;} .tr25{heightzzz: 26px;} .tr26{heightzzz: 234px;} .tr27{heightzzz: 235px;} .tr28{heightzzz: 202px;} .tr29{heightzzz: 203px;} .tr30{heightzzz: 182px;} .tr31{heightzzz: 183px;} .tr32{heightzzz: 221px;} .tr33{heightzzz: 220px;} .tr34{heightzzz: 122px;} .tr35{heightzzz: 121px;} .tr36{heightzzz: 243px;} .tr37{heightzzz: 244px;} .tr38{heightzzz: 223px;} .tr39{heightzzz: 224px;} .tr40{heightzzz: 184px;} .tr41{heightzzz: 210px;} .tr42{heightzzz: 209px;} .tr43{heightzzz: 120px;} .tr44{heightzzz: 10px;} .tr45{heightzzz: 13px;} .tr46{heightzzz: 11px;} .t0{width: 457px;margin-top: 167px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 29px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:13px 'Verdana' !important;} .t3{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;} .t4{width: 420px;margin-leftZ: 100px;margin-top: 2px;f:12px 'Verdana' !important;} .t5{width: 535px;f:bold 15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 457px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;} .t7{width: 420px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 1px;f:12px 'Verdana' !important;} .t8{width: 530px;f:italic 12px 'Verdana' !important;} .t9{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t10{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t11{width: 456px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;} .t12{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t13{width: 221px;margin-top: 2px;f:15px 'Verdana' !important;} .t14{width: 221px;f:14px 'Verdana' !important;} .t15{width: 456px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t16{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;} .t17{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 31px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t18{width: 452px;f:15px 'Verdana' !important;} .t19{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t20{width: 530px;f:bold 10px 'Verdana' !important;} .t21{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t22{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;} .t23{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 8px 'Verdana' !important;} .t24{width: 475px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 62px;f:bold 16px 'Verdana' !important;} .t25{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t26{width: 445px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 7px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t27{width: 535px;margin-leftZ: 9px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t28{width: 537px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t29{width: 430px;margin-leftZ: 100px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;} .t30{width: 530px;margin-leftZ: 24px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t31{width: 536px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t32{width: 536px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t33{width: 335px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;} .t34{width: 347px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 16px;f:15px 'Verdana' !important;} .t35{width: 441px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 20px;f:15px 'Verdana' !important;} .t36{width: 376px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 18px;f:15px 'Verdana' !important;} .t37{width: 388px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 19px;f:15px 'Verdana' !important;} .t38{width: 491px;margin-leftZ: 76px;f:bold 11px 'PMingLiU' !important;} .t39{width: 576px;margin-top: 703px;f:0px '' !important;} .t40{width: 530px;margin-leftZ: 66px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t41{width: 541px;f:0px '' !important;} .t42{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t43{width: 526px;margin-top: 5px;f:0px '' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B3861x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav</P> <P class="p1 ft1">– genom enhetliga och förutsägbara byggregler</P> <P class="p2 ft2">Delbetänkande av Byggkravsutredningen</P> <P class="p3 ft2">Stockholm 2012</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft3">SOU 2012:86</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B3862x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p5 ft4">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P> <P class="p6 ft5">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P> <P class="p7 ft4">Orderfax: <NOBR>08-598</NOBR> 191 91 Ordertel: <NOBR>08-598</NOBR> 191 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P> <P class="p8 ft6">Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P> <P class="p9 ft4">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P> <P class="p10 ft4">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.</P> <P class="p10 ft4">Omslag: Elanders Sverige AB.</P> <P class="p10 ft5">Tryckt av Elanders Sverige AB.</P> <P class="p11 ft4">Stockholm 2012</P> <P class="p10 ft5">ISBN <NOBR>978-91-38-23851-6</NOBR></P> <P class="p11 ft4">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p4 ft7">Till statsrådet Stefan Attefall</P> <P class="p12 ft8">Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 3 november 2011 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att se över vissa byggfrågor. Samma dag förordnades tekniska rådet Björn Hedlund som särskild utredare.</P> <P class="p13 ft8">Sekreterare i utredningen har varit advokaten Viveca Dahlin och universitetsadjunkten tekn. lic. Eidar Lindgren.</P> <P class="p14 ft8">Utredningen har antagit namnet Byggkravsutredningen. Följande personer förordnades att som sakkunniga ingå i den</P> <P class="p15 ft8">s.k. interdepartementala expertgruppen, nämligen departementssekreteraren Ludvig Lundgren, rättssakkunnige Marcus Edelgård, departementssekreteraren Per Högström och kanslirådet Ola Göransson.</P> <P class="p16 ft8">Som experter förordnades experten Anna Eklund från Sveriges Kommuner och Landsting, ansvarig för husbyggnadsfrågor Björn Wellhagen från Sveriges Byggindustrier och experten Peter Johansson från Boverket.</P> <P class="p17 ft8">Till betänkandet har fogats tre särskilda yttranden.</P> <P class="p13 ft10">Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande <SPAN class="ft9">Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav – genom enhetliga och förutsägbara byggregler</SPAN>, (SOU 2012:86).</P> <P class="p18 ft8">Stockholm i december 2012</P> <P class="p19 ft8">Björn Hedlund</P> <P class="p20 ft8">/Viveca Dahlin</P> <P class="p21 ft8">Eidar Lindgren</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p4 ft7">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td0"><SPAN class="p22 ft11">Sammanfattning ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p23 ft11">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr1 td0"><SPAN class="p22 ft11">Författningsförslag .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p23 ft11">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft11">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td2"><SPAN class="p24 ft12">Byggkravsutredningens direktiv....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p23 ft11">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p22 ft11">2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td2"><SPAN class="p24 ft12">Utredningsarbetets omfattning och genomförande .........</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p23 ft11">31</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft13">2.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft13">Avgränsning till byggkostnader för nya bostäder..................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p25 ft8">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft13">2.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft13">Utvidgning till mer än tekniska egenskapskrav .....................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p25 ft8">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft13">2.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft13">Kartläggning av kommunala särkrav.......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p25 ft8">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft13">2.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft13">Andra genomförda undersökningar och analyser ..................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p25 ft8">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p22 ft11">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td2"><SPAN class="p24 ft11">Bestämmelser om tekniska egenskapskrav –</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td2"><SPAN class="p24 ft11">beslutanderätt och tillsyn ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft11">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p22 ft11">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td2"><SPAN class="p24 ft12">Förekomst av kommunala särkrav vad gäller bostäders</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td2"><SPAN class="p24 ft11">tekniska egenskaper ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft11">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft13">4.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft13">I vilken utsträckning ställs särkrav?........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p25 ft8">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft13">4.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft15">Varför ställs särkrav?................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p25 ft8">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft13">4.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p24 ft15">Hur ställs särkrav? ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p25 ft8">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p24 ft8">4.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p26 ft13">Övergripande riktlinjer ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p25 ft8">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p24 ft8">4.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p26 ft15">Särkrav i avtal ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p25 ft8">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p24 ft8">4.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p26 ft15">Särkrav i detaljplan........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p25 ft8">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td2"><SPAN class="p24 ft8">4.3.4 Särkrav i samband med bygglovsprövning enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p26 ft13">9 kap. PBL och kontroll enligt 10 kap. PBL ...............</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p25 ft8">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p23 ft16">5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p4 ft17">Innehåll SOU 2012:86</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p22 ft11">5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td6"><SPAN class="p27 ft11">Konsekvenser av kommunala särkrav avseende</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td6"><SPAN class="p27 ft11">tekniska egenskaper....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p25 ft11">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p22 ft11">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td6"><SPAN class="p27 ft12">Nationellt klassningssystem med olika kravnivåer vad</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td6"><SPAN class="p27 ft12">gäller bostäders energianvändning ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p25 ft11">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p22 ft13">6.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td6"><SPAN class="p27 ft13">Förutsättningar och frågetecken/vägval .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p25 ft8">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p22 ft13">6.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td6"><SPAN class="p27 ft15">Konsekvenser............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p25 ft8">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p22 ft11">7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td6"><SPAN class="p27 ft18">Utblick mot andra nordiska länder................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p25 ft11">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p22 ft13">7.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td6"><SPAN class="p27 ft13">Tekniska egenskapskrav på byggnader (byggregler)..............</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p25 ft8">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p22 ft13">7.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td6"><SPAN class="p27 ft13">Lagreglering av genomförandeavtal.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p25 ft8">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p22 ft11">8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td6"><SPAN class="p27 ft12">Överväganden och förslag ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p25 ft11">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p22 ft13">8.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td6"><SPAN class="p27 ft13">Förekomst och konsekvenser av kommunala särkrav ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p25 ft8">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p27 ft8">8.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p26 ft15">Kostnader ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p25 ft8">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p27 ft8">8.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p26 ft15">Positiva konsekvenser...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p25 ft8">62</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p27 ft8">8.1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p26 ft15">Övriga konsekvenser ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p25 ft8">62</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft20"><SPAN class="ft13">8.2</SPAN><SPAN class="ft19">Är det effektivt att kommuner ställer egna särkrav vad gäller byggnaders tekniska egenskaper, exempelvis</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p25 ft8">lokala energikrav? .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p25 ft13">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p25 ft13">8.3 Särkrav avseende tekniska egenskaper bör hindras ................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p25 ft13">65</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p29 ft8"><SPAN class="ft13">8.4</SPAN><SPAN class="ft21">Nationellt klassningssystem med olika kravnivåer vad</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p30 ft13">gäller bostäders energianvändning ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p25 ft13">66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td8"><SPAN class="p25 ft15">8.5 Förslag.......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p25 ft13">68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p30 ft8">8.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p25 ft15">Definitioner ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p25 ft13">68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p30 ft8">8.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p31 ft13">Genomförandeavtalens innehåll –</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p25 ft13">”stoppbestämmelse” införs...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p25 ft13">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p30 ft8">8.5.3 Länsstyrelsen får tillsyn över planprocessen,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p25 ft13">planbestämmelser och genomförandeavtal..................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p25 ft13">72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p30 ft8">8.5.4 Länsstyrelsen ska inte vara första instans vid över-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p25 ft13">klagande av detaljplan eller områdesbestämmelser.......</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p25 ft13">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p30 ft8">8.5.5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p25 ft13">Överinstansernas nya roll .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p25 ft13">79</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft8"><SPAN class="ft13">8.6</SPAN><SPAN class="ft21">Samordning av aktörer inom området byggnaders</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p22 ft15">energianvändning......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p25 ft13">82</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft16">6</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td13"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p25 ft17">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p22 ft11">9</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p34 ft11">Konsekvensanalys ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p35 ft11">87</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft8"><SPAN class="ft13">9.1</SPAN><SPAN class="ft22">Kort sammanfattning av utredningens direktiv, arbete</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p23 ft8">och förslag ................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p25 ft8">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p23 ft13">9.2 Vad händer med byggandet om inga regler ändras? ..............</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p25 ft8">88</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft8"><SPAN class="ft13">9.3</SPAN><SPAN class="ft22">Vad händer med byggandet om reglerna ändras enligt</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p22 ft15">utredningens förslag?...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p25 ft8">92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft8"><SPAN class="ft13">9.4</SPAN><SPAN class="ft22">Hur påverkas kommunens befogenhet och ställning</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p38 ft15">som markägare?........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p25 ft8">92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p22 ft8">9.5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p38 ft13">Vad händer med arbetet för hållbar utveckling? ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p25 ft8">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p22 ft8">9.6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p38 ft15">Kostnader för kommunerna ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p25 ft8">98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p22 ft8">9.7</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p38 ft15">Kostnader för länsstyrelserna..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p25 ft8">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p22 ft8">9.8</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p38 ft15">Kostnader för domstolarna .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p25 ft8">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p22 ft8">9.9</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p38 ft15">Kostnader för Boverket .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p25 ft8">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p22 ft13">9.10</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p38 ft13">Kostnader för Energimyndigheten .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p25 ft8">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p22 ft13">9.11</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p38 ft13">Kostnader för bostadsproducenterna ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p25 ft8">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p22 ft13">9.12</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p38 ft13">Konsekvenser för bostadskonsumenterna ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p25 ft8">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p22 ft13">9.13</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p38 ft15">Övriga konsekvenser .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p25 ft8">102</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p22 ft11">10</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td21"><SPAN class="p38 ft12">Frågor som inte behandlats av utredningen .................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td22"><SPAN class="p23 ft11">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p22 ft13">10.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p38 ft15">Lagen om skydd mot olyckor ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p25 ft8">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p22 ft13">10.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p38 ft13">Tidsfrister vid handläggning av plan- och byggfrågor .........</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p25 ft8">104</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td20"><SPAN class="p22 ft11">11</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td21"><SPAN class="p38 ft11">Författningskommentar .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p23 ft11">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p22 ft13">11.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p38 ft8">Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p38 ft15">(2010:900) ..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft8">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td23"><SPAN class="p22 ft11">Särskilda yttranden ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p23 ft11">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td23"><SPAN class="p22 ft11">Referenser ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td22"><SPAN class="p23 ft11">129</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft16">7</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr10 td24"><SPAN class="p22 ft17">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p25 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p40 ft11">Bilagor</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td25"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p40 ft15"><SPAN class="ft23">Bilaga 1 </SPAN>Kommittédirektiv 2011:100..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p25 ft8">133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p40 ft15"><SPAN class="ft23">Bilaga 2 </SPAN>Tilläggsdirektiv 2012:88....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p25 ft8">147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p40 ft15"><SPAN class="ft23">Bilaga 3 </SPAN>Kommunenkät SCB ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p25 ft8">153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p40 ft15"><SPAN class="ft23">Bilaga 4 </SPAN>Byggbolagsenkät SCB .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p25 ft8">169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td26"><SPAN class="p40 ft8"><SPAN class="ft24">Bilaga 5 </SPAN>Sammanställning av svar på enkät till producenter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p41 ft25">och säljare av byggmaterial och byggprodukter...............</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p25 ft8">201</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td26"><SPAN class="p40 ft8"><SPAN class="ft24">Bilaga 6 </SPAN>Skillnader i byggkostnad för byggnader med olika</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p41 ft15">energibehov ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p25 ft8">205</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p40 ft15"><SPAN class="ft23">Bilaga 7 </SPAN>Kostnader för kommunala särregler ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p25 ft8">223</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p40 ft15"><SPAN class="ft23">Bilaga 8 </SPAN>När ska man ha regler om produktutformning? .............</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p25 ft8">229</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p40 ft15"><SPAN class="ft23">Bilaga 9 </SPAN>Skanskas och IKEA:s BoKlok ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p25 ft8">233</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p40 ft15"><SPAN class="ft23">Bilaga 10 </SPAN>SABOs Kombohus..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p25 ft8">237</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft16">8</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <P class="p43 ft7">Sammanfattning</P> <P class="p44 ft11">Utredningens direktiv</P> <P class="p45 ft26">Byggkravsutredningens syfte är att underlätta för byggandet i Sverige. Utredningen har sedan november 2011 haft i uppdrag att kartlägga vilka skillnader i tillämpningen och tolkningen av de tekniska egenskapskraven som förekommer i landets kommuner i samband med plan- och byggprocesserna. En viktig aspekt som behöver analyseras är vad som händer med produktionskostnaden och produktivitetsutvecklingen när kommuner ställer sinsemellan olika krav med nivåer utöver Boverkets byggregler – BBR (BFS 2011:26) på tekniska egenskaper för byggnader (särkrav).</P> <P class="p46 ft8">I uppdraget ingår även att utreda förutsättningarna att dela upp byggherreansvaret på olika aktörer i byggprocessen. I september 2012 fick utredningen även i uppdrag att utreda nuvarande byggfelsförsäkring och behovet att ge konsumenter ett skydd i de fall det under den lagstadgade reklamationstiden uppträder ett fel eller skada i ett småhus och konsumenten inte får rättelse genom reklamation.</P> <P class="p47 ft8">Utredningen har delats upp i två betänkanden varav del I avser särkrav vad gäller byggnaders tekniska egenskaper och del II delat byggherreansvar, byggfelsförsäkring och konsumentskydd. Detta betänkande avser del I.</P> <P class="p48 ft11">Kartläggning av kommunernas särkrav avseende byggnaders tekniska egenskaper</P> <P class="p45 ft27">För att kartlägga förekomst av särkrav utöver BBR har utredningen genomfört en enkätundersökning. För genomförandet av denna anlitades SCB. Enkäten skickades våren 2012 ut till 150 kommuner med en svarsfrekvens på 77 %. I princip samma enkät skickades ut till 162 byggbolag, såväl byggande bolag som uppför bostadshus i</P> <P class="p49 ft16">9</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p50 ft26">egen regi som allmännyttiga bostadsföretag, med en svarsfrekvens på 67 %. Svarsfrekvensen betraktas av utredningen som mycket god. Av kartläggningen framgår bl.a. att av de 109 byggbolag (67 %) som svarat på enkäten angav cirka 70 % att de mött särkrav. I gruppen byggbolag som bygger fler än 300 lägenheter per år anger 19 av 20 att de mött särkrav. De särkrav som oftast framträder är krav vad gäller energianvändning och tillgänglighet, där krav vad gäller byggnaders energianvändning är vanligast. Kraven ställs oftast i markanvisningsavtal avseende kommunal mark, i några fall som planbestämmelse men det förekommer även exempel på att krav ställs i samband med bygglov. Krav ställs även i exploateringsavtal vid byggande på privat mark.</P> <P class="p51 ft20">Utredningen har i egen regi genomfört en enkät till 21 producenter och säljare av byggmaterial och byggprodukter. Svar har erhållits från samtliga företag. Av dessa 21 företag anger 10 att de upplevt att kommuner ställt olika krav, så att vissa byggmaterial har kunnat nyttjas i en kommun men inte i en annan.</P> <P class="p52 ft11">Konsekvenser av att särkrav ställs utöver BBR</P> <P class="p53 ft8">Särkravens tänkbara konsekvenser och risker kan delas upp på nedanstående sätt.</P> <P class="p54 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">Positiva konsekvenser i det specifika avseende som kravet avser, t.ex. minskad energianvändning eller ökad tillgänglighet.</SPAN></P> <P class="p55 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">Inverkan på byggnadens övriga tekniska egenskaper, t.ex. svårigheter att kombinera låg energianvändning och krav vad gäller ventilation/luftfuktighet.</SPAN></P> <P class="p55 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">Direkta merkostnader för projektering och uppförande av byggnader beroende på att byggnaden måste anpassas till kommunens särkrav.</SPAN></P> <P class="p29 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">Motverkar industriella koncept med lägre kostnader.</SPAN></P> <P class="p32 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">Indirekta kostnader i form av minskat bostadsbyggande.</SPAN></P> <P class="p56 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">Administrativa kostnader för offentlig sektor, dvs. för kommunernas arbete med särkrav och dess uppföljning.</SPAN></P> <P class="p54 ft31"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft30">Administrativa kostnader hos byggherrar, projektörer och andra aktörer i byggprocessen för att hantera kommuners särkrav.</SPAN></P> <P class="p57 ft16">10</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td27"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p22 ft32">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft8"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft34">Motverkar fri rörlighet av byggprodukter.</SPAN></P> <P class="p59 ft8"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft34">Minskad konkurrens inom byggsektorn beroende på svårhanterliga regler.</SPAN></P> <P class="p60 ft8">Den för utredningen mest centrala frågan har varit att bedöma hur särkraven utöver BBR inverkar på byggkostnaden. Detta har skett med stöd av SCB:s enkät, Boverkets rapport 2011:31 om energianvändning och kostnadskonsekvenser i nya byggnader samt en kompletterande studie utförd av Agnieszka <NOBR>Zalejska-Jonsson,</NOBR> KTH. Utredningens samlade bedömning är att den direkta merkostnaden för uppförande av bostäder i genomsnitt uppgår till 10 till 15 %, vilken till helt övervägande del beror av särkrav vad gäller bostäders energianvändning.</P> <P class="p61 ft11">Nationellt klassningssystem för byggnaders energianvändning</P> <P class="p62 ft8">Av direktiven framgår att utredningen ska analysera förutsättningarna för och konsekvenserna av ett nationellt klassningssystem. Utredningen finner en rad frågetecken för det fall ett klassningssystem ska övervägas avseende byggnaders energianvändning. Ska ett sådant system avse även byggande på privat mark, dvs. vid myndighetsutövning, eller ska systemet endast användas då kommunen via markanvisning önskar ställa högre krav? Om systemet i reell mening ska bli nationellt med sikte på bostadsbyggandet i stort, krävs att det även omfattar byggande via kommunal markanvisning. Därmed krävs en lagreglering som säkerställer att kommunen inte vid markanvisning ställer andra krav är de som finns i klassningssystemet.</P> <P class="p63 ft26">Andra frågor är om kommunen ska bestämma en viss kravnivå som ska gälla generellt eller om kraven ska kunna variera inom kommunen. Hur länge ska kravnivån gälla och när ska den kunna ändras? Ska kommunens beslut om energiklass kunna variera mellan olika områden/byggprojekt och kunna tillämpas på privat mark, måste sådana beslut, liksom annan myndighetsutövning, ske på ett motiverat, tydligt och rättssäkert sätt. För begränsade områden där bebyggelse sker med stöd av detaljplan, kan kommunens energikrav enligt klassningssystemet kanske anges som planbestämmelse. Alternativt kan för spridd bebyggelse kraven läggas fast inom olika delar av kommunen med områdesbestämmelser. I det fall kravet ställs som bestämmelse i detaljplan eller som områdesbestämmelse bör</P> <P class="p64 ft16">11</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft8">detta rimligtvis kunna överklagas på samma sätt som övriga bestämmelser.</P> <P class="p66 ft8">En konsekvens av ett klassningssystem är att regelverket blir mer komplicerat än i dag. Det faktum att kraven skulle variera kommer dessutom att fördyra byggandet, eftersom projektering och produktion måste anpassas till flera kravnivåer, i stället för enbart till en nivå.</P> <P class="p67 ft26">Sammanfattningsvis ser utredningen ett flertal problem om regelverket i BBR skulle innefatta ett klassningssystem. De gällande reglerna i BBR är en balansering mellan flera olika tekniska egenskapskrav och fastighetsekonomiska och samhällsekonomiska bedömningar. Bör inte även den högsta klassen i ett sådant system vara avvägd mot krav på god byggteknik och vara samhällsekonomiskt motiverad? Frågan blir då varför ett sådant krav inte ska utgöra ett nationellt enhetligt krav? En följdfråga blir också varför lägre nivåer då skulle accepteras? Ett system där kraven kan variera ter sig därför märkligt. Utredningen avråder från att införa ett klassningssystem där kommuner kan ställa olika krav.</P> <P class="p68 ft11">Definition av genomförandeavtal</P> <P class="p69 ft26">Utredningen föreslår att det i PBL införs begreppet genomförandeavtal som ett samlingsbegrepp med undergrupperna exploateringsavtal och markanvisningsavtal. Därmed ges en enhetlighet i benämningen av avtal som berör plangenomförande. Med exploateringsavtal avses avtal där parterna reglerar byggande på privat mark. Med markanvisningsavtal avses avtal där kommunen överlåter eller upplåter mark och i avtal reglerar byggandet på den kommunala mark avtalet omfattar.</P> <P class="p70 ft11">”Stoppbestämmelse” införs och avtal kan förklaras ogiltigt</P> <P class="p53 ft8">Utredningen bedömer att nackdelarna med kommunala särkrav är så betydande att de bör hindras. Därför föreslås en ”stoppbestämmelse” i PBL som innebär att kommunen inte får ingå ett genomförandeavtal som innehåller krav avseende tekniska egenskaper på byggnader som går utöver vad som gäller enligt PBL eller föreskrifter meddelade med stöd av PBL.</P> <P class="p71 ft16">12</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td27"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p22 ft32">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p72 ft26">Ovanstående bestämmelse tydliggör att vid byggande på privat mark och vid markanvisning av kommunal mark får särkrav avseende tekniska egenskapskrav utöver plan- och bygglagstiftningen inte ställas. I detta sammanhang har utredningen även bedömt att det finns ett behov av att tydliggöra att de krav i PBL avseende plangenomförande (bekostande av gator m.m.) som kommunen kan ställa vid byggande på privat mark inte får utökas genom avtal.</P> <P class="p73 ft8">”Stoppbestämmelsen” är således hindret för dylika krav via avtal och utredningen föreslår att avtal som strider mot denna bestämmelse ska kunna helt eller delvis ogiltighetsförklaras.</P> <P class="p74 ft11">Länsstyrelsens ändrade roll</P> <P class="p75 ft31">Länsstyrelsen föreslås av utredningen få en ändrad roll på sätt att de utöver att vara rådgivande gentemot kommunen under planprocessen ska kunna överpröva detaljplanen med avseende på den formella hanteringen av planen och bestämmelsernas lagstöd.</P> <P class="p76 ft31">På motsvarande sätt föreslås även rådgivning kunna ske beträffande genomförandeavtalens stöd i PBL samt överprövning och eventuell ogiltigförklaring av avtalens överenstämmelse med PBL och föreslagen ”stoppbestämmelse”.</P> <P class="p73 ft8">Länsstyrelsen föreslås inte längre vara första överklagandeinstans vad avser detaljplaner.</P> <P class="p19 ft11">Domstolarnas ändrade roll</P> <P class="p77 ft8">Mark- och miljödomstolen föreslås bli första överklagandeinstans vad avser detaljplaner. Dessutom får mark- och miljödomstolen och därmed Mark- och miljööverdomstolen en ny uppgift att pröva länsstyrelsens beslut att ogiltigförklara genomförandeavtal.</P> <P class="p78 ft11">Samordning av aktörer inom området byggnaders energianvändning</P> <P class="p77 ft8">Många företag, organisationer, kommuner och myndigheter är aktiva i arbete med bostäders energianvändning. Inte sällan drar olika aktörer åt olika håll. Utredningen gör därför bedömningen att ett ”Råd” bör inrättas med representanter för de berörda parterna Boverket, Energimyndigheten, bostadsproducenterna och kom-</P> <P class="p79 ft16">13</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <P class="p4 ft17">Sammanfattning SOU 2012:86</P> <P class="p80 ft8">munerna. ”Rådets” arbetsuppgifter bör vara att i första hand långsiktigt arbeta med att ta fram underlag för ställningstaganden till beslut om BBR:s innehåll. ”Rådet” organiseras som en fristående enhet inom Boverket och finansieras genom omfördelning av befintliga medel. En särskild utredning bör klarlägga ”Rådets” närmare organisation.</P> <P class="p81 ft8">”Rådet” ska arbeta med fem huvudsakliga uppgifter enligt nedanstående.</P> <P class="p56 ft10"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft35">Det långsiktiga arbetet med byggande och energikrav i tidsperspektivet år 2020 och år 2050, dvs. framförhållning och att ta ut kompassriktningen.</SPAN></P> <P class="p82 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">Stödja och följa forskning vad gäller byggnaders energianvändning.</SPAN></P> <P class="p55 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">Ta fram och delfinansiera demonstrationsprojekt som driver utvecklingen framåt.</SPAN></P> <P class="p29 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">Utvärdera och följa upp genomförda projekt.</SPAN></P> <P class="p56 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">Fortlöpande ge underlag för revidering av BBR, dvs. ge underlag till Boverket för deras beslut.</SPAN></P> <P class="p83 ft11">Vad händer med byggandet och det långsiktiga arbetet med hållbar samhällsutveckling om reglerna inte ändras respektive om reglerna ändras?</P> <P class="p84 ft8">Om reglerna inte ändras kommer enligt utredningens bedömning bostadsbyggandet att fördyras och försvåras p.g.a. att</P> <P class="p55 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">sannolikt kommer fler kommuner att tillämpa särkrav utöver BBR,</SPAN></P> <P class="p55 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">byggkostnaderna i fler projekt kommer att stiga med 10 till 15 %,</SPAN></P> <P class="p56 ft10"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft35">hyresbostäder får svårare att ta ut merkostnaden för byggandet med särkrav utöver BBR jämfört med bostadsrätter och äganderätter,</SPAN></P> <P class="p82 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">byggmarknaden kommer att fortsätta vara uppdelad i delmarknader med minskad konkurrens till följd,</SPAN></P> <P class="p29 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">det industriella byggandet försvåras och</SPAN></P> <P class="p85 ft16">14</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td27"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p22 ft32">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p86 ft8"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft34">utländska byggbolag och mindre byggbolag kommer förmodligen att få svårt att etablera sig och expandera.</SPAN></P> <P class="p18 ft8">Ytterligare negativa effekter är enligt utredningen att</P> <P class="p87 ft8"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft34">det långsiktiga arbetet med hållbar samhällsutveckling vad gäller bostäders energianvändning kommer att bedrivas på samma sätt som i dag, dvs. utan samordning och med olika lokala kravnivåer och</SPAN></P> <P class="p88 ft31"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft36">det fortsättningsvis kommer att finnas en ökad risk för allvarliga fel i byggnader beroende på ensidigt fokus på ett av de tekniska egenskapskraven i BBR, nämligen energianvändning.</SPAN></P> <P class="p89 ft8">Om reglerna ändras i enlighet med utredningens förslag förbättras förutsättningarna för ökat bostadsbyggande p.g.a. att</P> <P class="p87 ft8"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft34">förutsättningar finns för att byggkostnaden ska kunna sjunka med mellan 10 och 15 %,</SPAN></P> <P class="p37 ft8"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft34">konkurrensen mellan byggföretagen ökar,</SPAN></P> <P class="p87 ft8"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft34">utländska byggföretag och mindre byggföretag får lättare att etablera sig och expandera,</SPAN></P> <P class="p37 ft8"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft34">industriellt byggande underlättas,</SPAN></P> <P class="p87 ft8"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft34">tiden från initiering av planarbetet till lagakraftvunnen detaljplan förkortas genom en förändrad instansordning.</SPAN></P> <P class="p89 ft8">Dessutom underlättas det långsiktiga arbetet med hållbar samhällsutveckling genom</P> <P class="p87 ft8"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft34">fokus på nationella och enhetliga regler samt inrättande av ett samarbetsorgan (”Rådet”) varigenom arbetet kan bedrivas mer kraftfullt och samordnat än i dag.</SPAN></P> <P class="p60 ft8">Utredningen anser att kommunala särkrav är en ineffektiv metod för att åstadkomma hållbar utveckling. Det är bättre att finna ett samordnat arbetssätt med forskning, utveckling, uppföljning och utvärdering där kommunerna har en viktig roll. Sådan samordning bör vara ett led i utvecklingen av de nationella föreskrifterna, vilka är de effektivaste styrmedlen för utformning av bebyggelsen i hela landet.</P> <P class="p90 ft16">15</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft11">Påverkas kommunens självstyrelse?</P> <P class="p92 ft24">Vid byggande på privat mark</P> <P class="p69 ft20">Utredningens förslag innebär ett tydliggörande av att kommunerna inte ska ställa egna tekniska krav på bostäder vid byggande på privat mark. Utredningen anser att detta tydliggörande av gällande rollfördelning mellan stat och kommun inte innebär någon inskränkning i den kommunala självstyrelsen utan är ett återställande av förhållanden som staten ansett ska råda.</P> <P class="p52 ft24">Vid byggande på kommunal mark</P> <P class="p69 ft27">I de situationer där kommunen är markägare innebär utredningens förslag en inskränkning i handlingsutrymmet. Inskränkningarna införs enbart i avtal som innehåller bestämmelser om genomförande av en detaljplan. Motivet är att kommunerna i dag genom sitt markinnehav och krav vid markanvisning de facto och i betydande omfattning kan påverka bostädernas tekniska egenskaper på ett okontrollerat sätt, vid sidan av de avvägningar som gjorts i BBR vad gäller ekonomi, teknik, hälsa m.m. Utredningen bedömer att inskränkningen i kommunernas ställande av olika krav vad avser byggnaders tekniska egenskaper, via markanvisning, är nödvändig för att underlätta byggande av bostäder, vilket i sin tur är nödvändigt för landets tillväxt. Utredningen anser att förslaget är befogat och uppfyller Regeringsformens krav på proportionalitet.</P> <P class="p93 ft16">16</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <P class="p4 ft7">Författningsförslag</P> <P class="p94 ft37">Förslag till</P> <P class="p11 ft37">lag om ändring i plan- och bygglagen 2010:900</P> <P class="p95 ft26">Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (2010:900), <SPAN class="ft38">dels </SPAN>att 1 kap. 4 §, 4 kap. 30 och 43 §§, 5 kap. 14, 20, 22 och</P> <P class="p96 ft26">39 §§, 11 kap. 1 §, 13 kap. 3, 4 och 16 §§ ska ha följande lydelse, <SPAN class="ft38">dels </SPAN>att det i lagen ska införas nya paragrafer, 5 kap. 13 a, 21 a,</P> <P class="p97 ft8">22 a och 29 a §§, 6 kap. 1 a §, 11 kap. 12 a och 12 b §§, 13 kap. 2 a och 5 a §§ och</P> <P class="p98 ft8"><SPAN class="ft24">dels </SPAN>att mellanrubriker närmast före 6 kap. 1 a § och närmast före 11 kap. 10 § ska ha följande lydelse.</P> <P class="p99 ft24">Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</P> <P class="p100 ft11"><SPAN class="ft12">1</SPAN><SPAN class="ft39">kap.</SPAN></P> <P class="p101 ft8">4 §</P> <P class="p17 ft8">I denna lag avses med</P> <P class="p102 ft26">allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,</P> <P class="p103 ft26">bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk, bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består</P> <P class="p11 ft8">av andra anläggningar än byggnader,</P> <P class="p104 ft8">byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra <NOBR>projekterings-,</NOBR> <NOBR>byggnads-,</NOBR> rivnings- eller markarbeten,</P> <P class="p104 ft8">byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,</P> <P class="p16 ft8">byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,</P> <P class="p105 ft16">17</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Författningsförlag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p106 ft26">byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning, byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i</P> <P class="p107 ft8">ett byggnadsverk,</P> <P class="p108 ft38">exploateringsavtal: avtal mellan privat byggherre eller privat fastighetsägare och en kommun, som innehåller bestämmelse om genomförande av en detaljplan som berör enskild fastighet,</P> <P class="p109 ft24">genomförandeavtal: exploateringsavtal eller markanvisningsavtal,</P> <P class="p110 ft8">genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. <NOBR>21–25</NOBR> §§,</P> <P class="p111 ft8">kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,</P> <P class="p112 ft38">markanvisningsavtal: avtal mellan en privat byggherre eller privat fastighetsägare och en kommun, eller med ett av kommunen helt eller delvis ägt bolag, där kommunen eller bolaget överlåter eller upplåter fastighet eller del av fastighet och som innehåller bestämmelse om genomförande av en detaljplan,</P> <P class="p113 ft8">miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,</P> <P class="p66 ft8">nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,</P> <P class="p66 ft8">ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,</P> <P class="p114 ft8">planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,</P> <P class="p115 ft31">sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,</P> <P class="p66 ft8">tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,</P> <P class="p115 ft20">tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i</P> <P class="p116 ft16">18</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <P class="p4 ft17">SOU 2012:86 Författningsförlag</P> <P class="p117 ft8">direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,</P> <P class="p104 ft8">underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och</P> <P class="p118 ft8">ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p22 ft8">kulturhistoriska värde.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td29"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td33"><SPAN class="p119 ft12">4 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p120 ft8">30 §</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p121 ft8">En detaljplan ska bestå av en</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td35"><SPAN class="p25 ft8">En detaljplan ska bestå av en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p22 ft8">karta över det område som</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td35"><SPAN class="p25 ft8">karta över det område som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p22 ft8">planen omfattar (plankarta) och</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td35"><SPAN class="p25 ft8">planen omfattar (plankarta) och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p22 ft8">de bestämmelser i övrigt som</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td35"><SPAN class="p25 ft8">de bestämmelser i övrigt som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p22 ft8">behövs. Av plankartan ska det</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td35"><SPAN class="p25 ft8">behövs. Av plankartan ska det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p22 ft8">framgå hur planområdet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p121 ft25">delas</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p34 ft8">framgå hur planområdet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p25 ft25">delas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p22 ft40">upp för skilda ändamål och vilka</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td35"><SPAN class="p25 ft8">upp för skilda ändamål och vilka</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p22 ft8">bestämmelser som gäller</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p121 ft8">för</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p34 ft8">bestämmelser som gäller</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p25 ft8">för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p22 ft8">olika områden.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td35"><SPAN class="p25 ft24"><SPAN class="ft8">olika områden. </SPAN>Uppgift om vilken</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td35"><SPAN class="p25 ft41">föreskrift i 4 kap. som bestämmel-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td35"><SPAN class="p25 ft42">sen har stöd av ska redovisas vid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p34 ft24">bestämmelsen.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p104 ft8">Om det behövs för att planen ska bli tydlig, får reglering av frågor som avses i 18 § första stycket redovisas på en särskild</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p22 ft8">plankarta.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td36"><SPAN class="p122 ft8">43 §</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td38"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p123 ft40">Kommunen ska redovisa om-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td35"><SPAN class="p25 ft8">Kommunen ska redovisa om-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p22 ft13">rådesbestämmelserna och skälen</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td35"><SPAN class="p25 ft40">rådesbestämmelserna och skälen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p22 ft8">för dem i en särskild handling.</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td35"><SPAN class="p25 ft8">för dem i en särskild handling.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p22 ft8">Handlingen ska utformas så att</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td35"><SPAN class="p25 ft8">Handlingen ska utformas så att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p22 ft8">det tydligt framgår hur bestäm-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td35"><SPAN class="p25 ft8">det tydligt framgår hur bestäm-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p22 ft8">melserna reglerar bebyggelse,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p34 ft13">melserna</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p34 ft8">reglerar</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p25 ft13">bebyggelse,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p22 ft13">byggnadsverk och miljön i övrigt.</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td35"><SPAN class="p25 ft8">byggnadsverk och miljön i övrigt.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p34 ft24">Uppgift</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p22 ft24">om vilken</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p25 ft24">föreskrift i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td35"><SPAN class="p25 ft41">4 kap. som bestämmelsen har stöd</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p124 ft24">av ska redovisas vid bestämmelsen.</P> <P class="p98 ft8">Ett beslut om att ändra eller upphäva områdesbestämmelser och skälen för det ska också redovisas i en särskild handling.</P> <P class="p79 ft16">19</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Författningsförlag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft43">5 kap.</P> <P class="p126 ft24">13 a §</P> <P class="p127 ft24">Om det finns ett genomförandeavtal eller offentligt förslag till genomförandeavtal ska kommunen redovisa detta under samrådet tillsammans med planförslaget.</P> <P class="p128 ft8">14 § Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt</P> <P class="p129 ft8"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft44">ta till vara och samordna statens intressen,</SPAN></P> <P class="p129 ft8"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft44">ge råd om tillämpningen av 2 kap.,</SPAN></P> <P class="p114 ft8"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft44">verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken inte upphävs i strid med gällande bestämmelser,</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p130 ft8">4. verka för att sådana frågor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td39"><SPAN class="p25 ft8">4. verka för att sådana frågor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p130 ft40">om användningen av mark- och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p25 ft40">om användningen av mark- och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p130 ft8">vattenområden som angår två</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td39"><SPAN class="p25 ft8">vattenområden som angår två</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p130 ft13">eller flera kommuner samordnas</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p25 ft13">eller flera kommuner samordnas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p131 ft13">på ett lämpligt sätt, <SPAN class="ft41">och</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p132 ft40">på ett lämpligt sätt,</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p114 ft8">5. verka för att en bebyggelse eller ett byggnadsverk inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion,</P> <P class="p127 ft24">6. ge råd om planprocessen enligt 5 kap. för framtagande av detaljplan och verka för att planbestämmelserna har stöd i 4 kap., och</P> <P class="p133 ft24">7. ge råd om innehållet i genomförandeavtal utifrån bestämmelsen i 6 kap. 1 a §.</P> <P class="p134 ft16">20</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="id_1"> <P class="p4 ft17">SOU 2012:86 Författningsförlag</P> <P class="p135 ft8">20 §</P> <P class="p17 ft8">Kommunen ska senast den dag då kungörandet sker skicka</P> <P class="p17 ft8">1. ett meddelande om innehållet i kungörelsen till kända sak-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td40"><SPAN class="p22 ft13">ägare och dem som avses i 11 § första stycket 3 och 4, och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p123 ft8">2. förslaget och den samråds-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td42"><SPAN class="p25 ft8">2. <SPAN class="ft24">planförslaget </SPAN>och den sam-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p22 ft8">redogörelse som avses i 17 § till</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td42"><SPAN class="p22 ft13">rådsredogörelse som avses i 17 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p22 ft8">länsstyrelsen och de kommuner</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td42"><SPAN class="p22 ft8">till länsstyrelsen och till kom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p22 ft8">som berörs.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p22 ft8">muner som berörs, <SPAN class="ft24">och</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p123 ft42">3. genomförandeavtal</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p25 ft24">eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td42"><SPAN class="p22 ft24">offentligt förslag till genomför-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td42"><SPAN class="p22 ft24">andeavtal om sådant finns till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p22 ft24">länsstyrelsen.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td43"><SPAN class="p22 ft24">21 a §</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td41"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td42"><SPAN class="p25 ft24">Om det finns ett genomför-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p22 ft24">andeavtal eller offentligt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p25 ft41">förslag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td42"><SPAN class="p22 ft41">till genomförandeavtal ska detta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p22 ft24">hållas tillgängligt under</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p25 ft23">samma</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td42"><SPAN class="p22 ft24">tid som förslaget till detaljplan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p22 ft24">granskas.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p136 ft8">22 §</P> <P class="p102 ft31">Under granskningstiden ska länsstyrelsen yttra sig över planförslaget, om förslaget enligt länsstyrelsens bedömning innebär att</P> <P class="p137 ft8"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft45">ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodo-</SPAN></P> <P class="p138 ft8">ses,</P> <P class="p139 ft8"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft45">en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,</SPAN></P> <P class="p13 ft8"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft44">strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser,</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p140 ft8"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft44">regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt, </SPAN><SPAN class="ft24">eller</SPAN></P> <P class="p141 ft20"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft46">en bebyggelse eller ett byggnadsverk annars blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion,</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p142 ft8"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft44">regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt,</SPAN></P> <P class="p143 ft20"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft46">en bebyggelse eller ett byggnadsverk annars blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion, </SPAN><SPAN class="ft47">eller</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft16">21</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Författningsförlag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p144 ft48">6. planprocessen inte skett i enlighet med 5 kap. eller planbestämmelse saknar stöd i 4 kap.</P> <P class="p145 ft24">22 a §</P> <P class="p112 ft38">Under samma tid som gäller för granskning av planförslag ska länsstyrelsen yttra sig över genomförandeavtal eller förslag till genomförandeavtal om sådant finns, om avtalet enligt länsstyrelsens bedömning i mer än obetydlig grad går utöver bestämmelserna i 6 kap. 1 a §.</P> <P class="p146 ft24">29 a §</P> <P class="p147 ft48">Om det vid detaljplanens antagande finns ett genomförandeavtal ska detta skickas till länsstyrelsen tillsammans med meddelandet att detaljplanen antagits.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p148 ft49">I fråga om förslag till och beslut om att anta, ändra eller upphäva områdesbestämmelser ska kommunen tillämpa bestämmelserna om förslag till och antagande av en detaljplan i 7 § 1, 8 § i den del som avser fastighetsförteckning, 9 och 10 §§, 11 § första</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p22 ft8">och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p22 ft8">andra</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p149 ft13">styckena,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p25 ft8"><NOBR>12–15</NOBR> §§,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p22 ft8">17 §</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td44"><SPAN class="p150 ft8">första</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p149 ft40">stycket,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p25 ft8">18 §, 19 §</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p4 ft8">första stycket 1, 2 och <NOBR>4–7</NOBR> och</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p22 ft8">andra stycket, 20 §, 21 §</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p25 ft40">första</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td47"><SPAN class="p22 ft8">stycket, 22 §, 23 §</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p25 ft40">första</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p151 ft20">stycket, 24, 25, 27, 29 och 30 §§, 32 § första stycket 1 och 2 och andra stycket, <NOBR>33–35</NOBR> §§ och 38 §. Vid tillämpningen ska det som sägs om detaljplan avse områdesbestämmelserna.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p4 ft8">39 §</P> <P class="p152 ft26">I fråga om förslag till och beslut om att anta, ändra eller upphäva områdesbestämmelser ska kommunen tillämpa bestämmelserna om förslag till och antagande av en detaljplan i 7 § 1, 8 § i den del som avser fastighetsförteckning, 9 och 10 §§, 11 § första och andra styckena, 12, 13 <SPAN class="ft38">och 13 a </SPAN>§§<SPAN class="ft38">, </SPAN><NOBR>14–15</NOBR> §§, 17 § första stycket, 18 §, 19 § första stycket, 1, 2 och <NOBR>4–7</NOBR> och andra stycket, 20 §, 21 § första stycket, <SPAN class="ft38">21 a §, </SPAN>22 §, <SPAN class="ft38">22 a §, </SPAN>23 § första stycket, 24, 25, 27, 29, <SPAN class="ft38">29 a </SPAN>och 30 §§, 32 § första stycket 1 och 2 och andra stycket, <NOBR>33–35</NOBR> §§ och 38 §. Vid tillämpningen ska det som sägs om detaljplan avse områdesbestämmelserna.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft16">22</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_22"> <P class="p4 ft17">SOU 2012:86 Författningsförlag</P> <P class="p153 ft11">6 kap.</P> <P class="p154 ft50">Planbeskrivning och genomförandeavtal</P> <P class="p155 ft24">1 a §</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td50"><SPAN class="p156 ft41">Genomförandeavtal</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p22 ft24">får</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p25 ft24">inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td54"><SPAN class="p157 ft24">innehålla krav som går utöver</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td54"><SPAN class="p157 ft41">bestämmelserna i denna lag eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p157 ft24">föreskrifter</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td36"><SPAN class="p22 ft41">meddelade</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td56"><SPAN class="p158 ft24">med</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p25 ft41">stöd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td54"><SPAN class="p157 ft41">av denna lag avseende tekniska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p157 ft23">egenskaper.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td44"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td50"><SPAN class="p156 ft24">Exploateringsavtal</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td56"><SPAN class="p26 ft24">får</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p25 ft24">inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td54"><SPAN class="p157 ft24">innehålla krav avseende plan-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td57"><SPAN class="p157 ft24">genomförande</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td58"><SPAN class="p22 ft24">som går</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td59"><SPAN class="p25 ft24">utöver</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td60"><SPAN class="p157 ft41">bestämmelserna i 6 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td61"><SPAN class="p159 ft11">11 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td20"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td53"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p158 ft8">1 §</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td44"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p160 ft8">Detta kapitel innehåller</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p156 ft8">Detta</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td36"><SPAN class="p161 ft8">kapitel</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td62"><SPAN class="p25 ft13">innehåller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p22 ft8">bestämmelser om</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td50"><SPAN class="p157 ft8">bestämmelser om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p160 ft8">1. tillsynen allmänt, möjlig-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td57"><SPAN class="p156 ft8">1. tillsynen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td58"><SPAN class="p22 ft8">allmänt,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td59"><SPAN class="p25 ft8">möjlig-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p160 ft8">het att få ett ingripandebesked</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td54"><SPAN class="p157 ft8">het att få ett ingripandebesked</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p160 ft8">samt skyldighet att ge tillträde</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td54"><SPAN class="p157 ft8">samt skyldighet att ge tillträde</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p160 ft8">och lämna upplysningar för till-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td54"><SPAN class="p157 ft8">och lämna upplysningar för till-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p22 ft8">synen,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p157 ft8">synen,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p160 ft8">2. tillsynen över kommunala</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td54"><SPAN class="p156 ft8">2. tillsynen över kommunala</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p22 ft8">beslut och regionplanebeslut,</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td54"><SPAN class="p157 ft8">beslut och regionplanebeslut,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p160 ft8">3. förelägganden som behövs</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td57"><SPAN class="p156 ft24">3. tillsynen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p162 ft24">över</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td62"><SPAN class="p25 ft41">genomför-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p160 ft8">för att regler, domar och beslut</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td63"><SPAN class="p157 ft41">andeavtal enligt 6 kap. 1 a §,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p22 ft8">ska följas,</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td54"><SPAN class="p156 ft13"><SPAN class="ft41">4</SPAN>. förelägganden som behövs</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p160 ft8">4. genomförande på den för-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td54"><SPAN class="p157 ft8">för att regler, domar och beslut</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p160 ft40">sumliges bekostnad och förbud</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p157 ft8">ska följas,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td44"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p160 ft13">mot fortsatt arbete eller använd-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td54"><SPAN class="p156 ft13"><SPAN class="ft41">5</SPAN>. genomförande på den för-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p22 ft8">ning av byggnadsverk,</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td54"><SPAN class="p157 ft40">sumliges bekostnad och förbud</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p160 ft8">5. ingripanden mot kontroll-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td54"><SPAN class="p157 ft13">mot fortsatt arbete eller använd-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p22 ft8">anter och kontrollansvariga,</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td50"><SPAN class="p157 ft13">ning av byggnadsverk,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p160 ft8">6. att förelägganden och för-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td54"><SPAN class="p156 ft8"><SPAN class="ft24">6</SPAN>. ingripanden mot kontroll-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p160 ft8">bud får förenas med vite eller</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td63"><SPAN class="p157 ft13">anter och kontrollansvariga,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p22 ft8">ska genomföras omedelbart,</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td54"><SPAN class="p156 ft40"><SPAN class="ft42">7. </SPAN>att förelägganden och för-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p163 ft8">7. handräckning,</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td63"><SPAN class="p157 ft8">bud får förenas med vite</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p25 ft13">eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td49"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td55"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td20"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td51"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td52"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td53"><SPAN class="p25 ft16">23</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Författningsförlag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft13">8.</SPAN><SPAN class="ft44">anteckningar av förelägganden och förbud i fastighetsregistret samt verkan av förelägganden och förbud vid ägarbyte,</SPAN></P> <P class="p165 ft8"><SPAN class="ft13">9.</SPAN><SPAN class="ft44">byggsanktionsavgifter,</SPAN></P> <P class="p164 ft8"><SPAN class="ft13">10.</SPAN><SPAN class="ft45">överlåtelse av egendom efter en överträdelse, och</SPAN></P> <P class="p137 ft8"><SPAN class="ft13">11.</SPAN><SPAN class="ft45">tystnadsplikt.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p4 ft8">ska genomföras omedelbart,</P> <P class="p17 ft8"><SPAN class="ft24">8</SPAN>. handräckning,</P> <P class="p166 ft8"><SPAN class="ft24">9</SPAN>. anteckningar av förelägganden och förbud i fastighetsregistret samt verkan av förelägganden och förbud vid ägarbyte,</P> <P class="p167 ft8"><SPAN class="ft24">10</SPAN>. byggsanktionsavgifter,</P> <P class="p168 ft8"><SPAN class="ft24">11</SPAN>. överlåtelse av egendom efter en överträdelse, och</P> <P class="p167 ft8"><SPAN class="ft24">12</SPAN>. tystnadsplikt.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p22 ft51">Tillsyn över kommunala beslut</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td39"><SPAN class="p22 ft51">Tillsyn över kommunala beslut</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td39"><SPAN class="p22 ft52">och genomförandeavtal</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft8">10 §</P> <P class="p170 ft26">När länsstyrelsen enligt 5 kap. 29, 38 eller 39 § har fått ett meddelande om att en kommun beslutat att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska länsstyrelsen inom tre veckor besluta om den ska överpröva kommunens beslut eller inte.</P> <P class="p168 ft8">Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas innebära att</P> <P class="p139 ft8"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft44">ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodo-</SPAN></P> <P class="p171 ft8">ses,</P> <P class="p168 ft8"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft44">regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt,</SPAN></P> <P class="p137 ft8"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft44">en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,</SPAN></P> <P class="p166 ft8"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft44">strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, eller</SPAN></P> <P class="p168 ft8"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft44">en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion,</SPAN></P> <P class="p172 ft48"><SPAN class="ft41">6.</SPAN><SPAN class="ft53">processen för framtagande av detaljplan eller områdesbestämmelser inte överensstämmer med bestämmelserna i 5 kap. eller att bestämmelse saknar stöd i 4 kap.</SPAN></P> <P class="p173 ft16">24</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td64"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p22 ft32">Författningsförlag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft24">12 a §</P> <P class="p174 ft24">Det åligger kommunen att skicka genomförandeavtal som har ingåtts efter detaljplanens antagande till länsstyrelsen för bedömning om avtalets giltighet utifrån bestämmelserna i 6 kap. 1 a §.</P> <P class="p3 ft24">12 b §</P> <P class="p102 ft54">När länsstyrelsen enligt 5 kap. 29 a § eller 11 kap. 12 a § mottagit ett genomförandeavtal ska länsstyrelsen inom tre veckor besluta om den ska pröva avtalets giltighet utifrån bestämmelserna i 6 kap. 1 a §.</P> <P class="p118 ft54">Länsstyrelsen ska om den finner att avtalet inte endast i obetydlig grad strider mot 6 kap. 1 a § besluta om avtalet är ogiltigt. Beslutet om ogiltighet kan begränsas till viss del av avtalet om länsstyrelsen bedömer att avtalet i övrigt inte påverkas och avtalsparterna medger en begränsad ogiltigförklaring.</P> <P class="p175 ft48">Länsstyrelsens beslut enligt andra stycket ska meddelas inom tre månader från det att länsstyrelsen meddelat det beslut som avses i första stycket.</P> <P class="p176 ft16">25</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_25"> <P class="p4 ft17">Författningsförlag SOU 2012:86</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td67"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td68"><SPAN class="p177 ft11">13 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td70"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td65"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td67"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td28"><SPAN class="p178 ft24">2 a §</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td69"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td70"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td20"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td71"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td73"><SPAN class="p179 ft24">Kommunalt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td71"><SPAN class="p180 ft42">beslut</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p181 ft41">att</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td74"><SPAN class="p25 ft24">anta,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td67"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td14"><SPAN class="p178 ft24">ändra eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td75"><SPAN class="p182 ft41">upphäva</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td76"><SPAN class="p25 ft24">detaljplan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td71"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td54"><SPAN class="p178 ft55">eller områdesbestämmelser får över-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td71"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td54"><SPAN class="p178 ft23">klagas hos mark- och miljödomstol.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td65"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td67"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td28"><SPAN class="p158 ft8">3 §</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td69"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td70"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td20"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td77"><SPAN class="p123 ft8">Andra</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p22 ft8">kommunala</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td71"><SPAN class="p160 ft13">beslut</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p179 ft8">Andra</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td78"><SPAN class="p183 ft8">kommunala</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td74"><SPAN class="p25 ft13">beslut</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td79"><SPAN class="p22 ft13">enligt denna lag än de som avses</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td54"><SPAN class="p178 ft13">enligt denna lag än de som avses</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td79"><SPAN class="p22 ft8">i 1 och 2 §§ får överklagas hos</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td54"><SPAN class="p178 ft8">i 1, 2 och <SPAN class="ft24">2 a </SPAN>§§ får överklagas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td80"><SPAN class="p22 ft8">länsstyrelsen.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td71"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td81"><SPAN class="p178 ft8">hos länsstyrelsen.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td72"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td65"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td67"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td28"><SPAN class="p158 ft8">4 §</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td69"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td70"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td20"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td80"><SPAN class="p123 ft8">Länsstyrelsens beslut</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td71"><SPAN class="p160 ft8">enligt</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td73"><SPAN class="p178 ft40">Länsstyrelsens</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p184 ft40">beslut</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td74"><SPAN class="p25 ft8">enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p22 ft8">11 kap.</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td50"><SPAN class="p160 ft8">10 § i frågan om att</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td54"><SPAN class="p178 ft41"><SPAN class="ft13">11 kap. 10 </SPAN>och 12 b första stycket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td77"><SPAN class="p22 ft8">överpröva</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p22 ft8">kommunens</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td71"><SPAN class="p160 ft13">beslut</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td54"><SPAN class="p178 ft8">§§ i frågan om att överpröva</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p22 ft8">får inte</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td50"><SPAN class="p160 ft40">överklagas. Detsamma</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p178 ft8">kommunens</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td75"><SPAN class="p185 ft8">beslut</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p181 ft8">får</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td72"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p25 ft8">inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p22 ft8">gäller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p186 ft8">länsstyrelsens</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p160 ft13">beslut</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td14"><SPAN class="p178 ft8">överklagas.</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td83"><SPAN class="p158 ft8">Detsamma</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td74"><SPAN class="p25 ft8">gäller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td79"><SPAN class="p22 ft8">enligt 11 kap. 12 § om att över-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td73"><SPAN class="p178 ft8">länsstyrelsens</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p38 ft8">beslut</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td74"><SPAN class="p25 ft8">enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td79"><SPAN class="p22 ft13">prövningsbestämmelserna också</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p178 ft8">11 kap. 12 §</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td75"><SPAN class="p182 ft8">om att</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td76"><SPAN class="p25 ft8">överpröv-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td79"><SPAN class="p22 ft8">ska gälla lov eller förhands-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td81"><SPAN class="p178 ft40">ningsbestämmelserna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td84"><SPAN class="p22 ft40">också</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p25 ft8">ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td79"><SPAN class="p22 ft8">besked inom ett visst geogra-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p178 ft8">gälla lov</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td85"><SPAN class="p22 ft8">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td86"><SPAN class="p25 ft40">förhandsbesked</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td79"><SPAN class="p22 ft8">fiskt område eller att ett lov</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td54"><SPAN class="p178 ft13">inom ett visst geografiskt område</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td79"><SPAN class="p22 ft8">eller förhandsbesked inte ska</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td54"><SPAN class="p178 ft8">eller att ett lov eller förhands-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td79"><SPAN class="p22 ft8">gälla förrän en överprövning har</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td54"><SPAN class="p178 ft8">besked inte ska gälla förrän en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td77"><SPAN class="p22 ft8">avslutats.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td71"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td87"><SPAN class="p178 ft8">överprövning har avslutats.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td65"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td67"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td28"><SPAN class="p178 ft24">5 a §</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td69"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td70"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td20"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td71"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td87"><SPAN class="p179 ft41">Länsstyrelsens beslut om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p25 ft24">hel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td67"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td14"><SPAN class="p178 ft24">eller delvis</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td88"><SPAN class="p187 ft41">ogiltigförklaring</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p25 ft24">av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td71"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td54"><SPAN class="p178 ft41">genomförandeavtal enligt 11 kap.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td71"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td54"><SPAN class="p178 ft41">12 b § får av avtalspart överklagas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td67"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td54"><SPAN class="p178 ft24">hos mark- och miljödomstol.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td71"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td73"><SPAN class="p178 ft42">Länsstyrelsens</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td71"><SPAN class="p182 ft23">beslut</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p188 ft41">att</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td72"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p25 ft24">inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td71"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td54"><SPAN class="p178 ft41">ogiltigförklara genomförandeavtal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td65"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td71"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr9 td81"><SPAN class="p178 ft24">får inte överklagas.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p189 ft16">26</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38626x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td64"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p22 ft32">Författningsförlag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p142 ft20">Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses i 3, 5 och 6 §§ finns i <NOBR>23–25</NOBR> §§ förvaltningslagen (1986:223).</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p4 ft8">16 §</P> <P class="p190 ft27">Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses i 3, 5, <SPAN class="ft48">5 a </SPAN>och 6 §§ finns i <NOBR>23–25</NOBR> §§ förvaltningslagen (1986:223).</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p191 ft8"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft45">Denna lag träder i kraft den 31 mars 2014.</SPAN></P> <P class="p192 ft8"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft44">Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för ärenden om detaljplan och områdesbestämmelser som har påbörjats före den 31 mars 2014.</SPAN></P> <P class="p193 ft16">27</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_27"> <P class="p4 ft7">1 Byggkravsutredningens direktiv</P> <P class="p194 ft26">Regeringen beslutade om direktiv för utredningsarbetet vid regeringssammanträde den 3 november 2011, Dir. 2011:100 (bilaga 1). Enligt direktiven ska den särskilde utredaren se över vissa byggfrågor i syfte att underlätta byggandet i Sverige. Utredaren ska bl.a. kartlägga kommunernas tillämpning av bestämmelserna om tekniska egenskapskrav i plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen samt Boverkets byggregler. Vidare ska utredaren analysera vilka effekter tillämpningen av bestämmelserna om de tekniska egenskapskraven samt kommunernas särkrav har på bl.a. byggkostnaderna och det långsiktiga arbetet med hållbar samhällsutveckling.</P> <P class="p195 ft8">I uppdraget ingår även att utreda förutsättningarna för att dela upp byggherreansvaret vid bostadsbyggande på olika aktörer i byggprocessen.</P> <P class="p76 ft8">Utredaren ska föreslå lämpliga förändringar och i samtliga delar lämna de författningsförslag som behövs. Förslagen ska säkerställa att föreskrivna krav uppnås på samhällsekonomiskt effektivt sätt. Av stor betydelse är också de bestämmelser som föreslås utformas så att god konkurrens främjas som ett hållbart byggande stimuleras. Det står utredaren fritt utöver vad som anges i dessa direktiv lämna förslag som har nära samband med uppdraget eller till de ytterligare förenklingar av bygglagstiftningen som bedöms lämpliga. Vid bedömningen av regelverket ska den nya plan- och bygglagen (2010:900) utgöra utgångspunkt.</P> <P class="p175 ft26">Regeringen beslutade om tilläggsdirektiv, Dir. 2012:88 (bilaga 2), för utredningsarbetet vid regeringssammanträde den 6 september 2012. Utredaren fick nu i uppdrag att också utreda behovet att ge konsumenter ett ekonomiskt skydd i de fall det under den lagstadgade tioåriga reklamationstiden i 61 § konsumenttjänstlagen (1985:716) respektive 4 kap. 19 b § jordabalken uppträder ett fel eller skada till följd av fel i ett småhus som uppförts eller byggts till</P> <P class="p196 ft16">29</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Byggkravsutredningens direktiv</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p197 ft8">av en näringsidkare (småhusentreprenad), eller som en konsument köpt av en näringsidkare och konsumenten inte får rättelse genom reklamation. Utredaren ska också lämna förslag på hur ett sådant skydd kan utformas.</P> <P class="p198 ft27">Utredningen kring kommunernas särkrav ska redovisas i ett delbetänkande senast den 31 december 2012. Tilläggsuppdraget och frågan, i ursprungsdirektiven, om att utreda förutsättningarna att dela upp byggherreansvaret på olika aktörer i byggprocessen, ska redovisas senast den 1 februari 2013. Utredningen har delats upp i två betänkanden varav del I avser särkrav vad gäller tekniska egenskaper och del II delat byggherreansvar, byggfelsförsäkring och konsumentskydd. Detta betänkande avser del I.</P> <P class="p199 ft16">30</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_29"> <P class="p200 ft57"><SPAN class="ft7">2</SPAN><SPAN class="ft56">Utredningsarbetets omfattning och genomförande</SPAN></P> <P class="p201 ft8">Utredningen, som har antagit namnet Byggkravsutredningen (S 2011:10), har samrått med Utredningen om översyn av bestämmelserna om genomförande av detaljplan (S 2011:11).</P> <P class="p13 ft8">Arbetet inleddes med en hörning med nio olika byggbolag (större, mindre och från olika delar av landet) och ett möte med företrädare för Boverket i Karlskrona. Initialt träffade utredningen även företrädare för Sveriges Kommuner och Landsting vilket senare följdes upp med ett möte med deras samhällsbyggnadsberedning.</P> <P class="p76 ft26">Arbetet har bedrivits i kontakt med en referensgrupp bestående av sex personer. Referensgruppen har bestått av Lennart Henriz (JM AB), Nancy Mattsson (Skanska Nya Hem AB t.o.m. september 2012 och därefter JM AB), Stefan Eklund (Myresjöhus AB), Helén Nilsson (BBH Arkiteter & Ingenjörer AB, särskild kompetens inom tillgänglighet), Ulrika Nolåker (Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer) och <NOBR>Sven-Åke</NOBR> Sonesson (f.d. bygglovschef och utredningssekreterare i Byggprocessutredningen SOU 2008:68).</P> <P class="p202 ft26">Arbetet har vidare bedrivits i kontakt med Miljöstyrningsrådet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Konsumentverket, Konkurrensverket, Svensk Fjärrvärme AB, Energimyndigheten, Fastighetsägarna Sverige, Sveriges Arkitekter, Passivhuscentrum, Villaägarnas Riksförbund, Byggherrarna, SABO, Svenska Kommunaltekniska föreningens <NOBR>MEX-kommitté</NOBR> och Klimatkommunerna.</P> <P class="p76 ft8">Diskussioner har förts med Dick Hedman, samhällsbyggnadsdirektör vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län, och Runar Brännlund, professor vid Umeå Universitet.</P> <P class="p203 ft20">Tom Madell, professor vid Umeå Universitet, har granskat betänkandet i valda delar. Tom Madell har även deltagit i ett gemensamt seminarium mellan denna utredning och Utredningen</P> <P class="p204 ft16">31</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Utredningsarbetets omfattning och genomförande</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft8">om en översyn av bestämmelserna om genomförande av detaljplan (S 2011:11).</P> <P class="p114 ft8">Utredningen har även deltagit i ett nordiskt seminarium arrangerat av Utredningen om en översyn av bestämmelserna om genomförande av detaljplan.</P> <P class="p115 ft8">KTH har genom prof. Hans Lind och doktorand Agnieszka <NOBR>Zalejska-Jonsson</NOBR> bidragit i utredningsarbetet genom upprättande av promemorior vilka bilagts utredningens betänkande.</P> <P class="p81 ft8">Regelrådet och Näringslivets regelnämnd har tagit del av utredningens förslag under utredningstiden.</P> <P class="p66 ft8">SCB har på uppdrag av utredningen genomfört en kartläggning av bl.a. kommunernas tillämpning av tekniska egenskapskrav vilken bilagts utredningens betänkande.</P> <P class="p66 ft8">Utredningen har i egen regi genomfört en enkät till producenter och säljare av byggmaterial och byggprodukter vilken bilagts utredningens betänkande.</P> <P class="p205 ft37"><SPAN class="ft37">2.1</SPAN><SPAN class="ft58">Avgränsning till byggkostnader för nya bostäder</SPAN></P> <P class="p206 ft31">Av utredningsdirektiven framgår att kartläggningen av kommunala särkrav får avgränsas till att avse endast bostäder om utredningen bedömer att en sådan avgränsning är ändamålsenlig. Så har också skett. Vidare har vi valt bort till- och ombyggnad så att utredningen kommit att begränsas till nyuppförande av bostäder. Avgränsningen motiveras av att regelverket för bostäder bedöms ha störst inverkan på samhällets funktion och byggkostnaderna samt att debatten om höga byggkostnader har haft fokus på bostäder och inte på lokaler och kontor.</P> <P class="p207 ft8">Rent principiellt torde dock resonemanget om regelverkets betydelse för byggkostnader kunna överföras från bostadssektorn till lokaler och kontor.</P> <P class="p66 ft8">Av direktiven framgår att utredningen ska analysera produktionskostnad. Produktionskostnad innehåller kostnad för markanskaffning, mark- och schaktningsarbeten, grov- och finplanering av marken, avgifter för anslutning till nät för el, VA m.m. samt byggherrekostnad och byggkostnad, dvs. kostnaden för att uppföra huset. Vi valt att koncentrera utredningen till byggkostnad eftersom det är den som i första hand påverkas av de tekniska egenskapskraven i BBR. Definitionen av byggkostnaden framgår nedan under avsnitt 2.3.</P> <P class="p208 ft16">32</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38631x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td89"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td90"><SPAN class="p22 ft32">Utredningsarbetets omfattning och genomförande</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft8">Sammanfattningsvis har vi valt att begränsa utredningen till att avse byggkostnader för att uppföra nya bostäder.</P> <P class="p210 ft37"><SPAN class="ft37">2.2</SPAN><SPAN class="ft58">Utvidgning till mer än tekniska egenskapskrav</SPAN></P> <P class="p211 ft31">I en pågående utredning<SPAN class="ft59">1 </SPAN>behandlas vilka regler som ska gälla för bekostande av gator m.m. och hur avtal kring dessa ska hanteras. Bakgrunden är bland annat att det sedan länge har uppmärksammats att kommuner i exploateringsavtal på privat mark ställer krav avseende bekostande av viss infrastruktur utan att de aktuella kraven har stöd i lag.<SPAN class="ft59">2 </SPAN>Dessa krav blir då olika i olika kommuner och problematiken liknar den med särkrav avseende tekniska egenskaper. I föreliggande utredning behandlar vi frågan om efterlevnad av lagkrav och metoder för att undvika kommunala särkrav. I detta arbete har vi valt att även behandla efterlevnad av lagregler avseende bekostande av infrastruktur.</P> <P class="p212 ft37"><SPAN class="ft37">2.3</SPAN><SPAN class="ft58">Kartläggning av kommunala särkrav</SPAN></P> <P class="p213 ft8">För att undersöka i första hand förekomst och effekter av kommunala särkrav har utredningen genomfört en enkät riktad till kommuner och bostadsproducenter (se bilagorna 3 och 4). För enkätens genomförande anlitades SCB. Enkäten genomfördes under våren 2012 och avsåg byggande under femårsperioden 2007 till 2011. Den skickades till de 150 kommuner där det har byggts flest bostäder. Svarsfrekvensen var 77 %, dvs. 116 svarande kommuner av 150.</P> <P class="p202 ft26">Enkäten skickades även ut till 162 byggbolag, varav 85 allmännyttiga bostadsföretag och 77 byggbolag som uppför bostäder i egen regi. Svarsfrekvensen var 67 %, dvs. 109 svarande bolag av 162.</P> <P class="p13 ft8">Byggbolagen som uppför bostäder i egen regi har följande storlek i antal anställda:</P> <P class="p214 ft62"><SPAN class="ft60">1</SPAN><SPAN class="ft61">Utredningen om översyn av bestämmelserna om genomförande av detaljplan (S 2011:11).</SPAN></P> <P class="p15 ft55"><SPAN class="ft60">2</SPAN><SPAN class="ft63">Kalbro, T. & Smith, P. 2008. </SPAN>Exploateringsavtal. Lagstöd, tillämpning och förslag till nya principer<SPAN class="ft25">. Rapport 4:104 från avd. för fastighetsvetenskap, KTH.</SPAN></P> <P class="p215 ft16">33</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Utredningsarbetets omfattning och genomförande</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td91"><SPAN class="p22 ft8"><SPAN class="ft28">- </SPAN>mindre än 10 anställda</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p25 ft8">2 bolag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td91"><SPAN class="p22 ft8"><SPAN class="ft28">- </SPAN>mellan 10 och 49 anställda</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td92"><SPAN class="p25 ft13">13 bolag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td69"><SPAN class="p22 ft64">-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td93"><SPAN class="p161 ft8">mellan 50 och 250 anställda</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p25 ft13">38 bolag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td69"><SPAN class="p22 ft28">-</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td93"><SPAN class="p161 ft8">över 250 anställda</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td92"><SPAN class="p25 ft8">2 bolag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p216 ft8">För de resterande tjugo byggbolagen saknas uppgifter om antalet anställda.</P> <P class="p168 ft8">Såväl byggbolagen som de allmännyttiga bostadsföretagen är fördelade över hela landet.</P> <P class="p168 ft8">I enkäterna ingick bland annat frågor om byggkostnad. Denna definierades i kartläggningen som kostnader för att uppföra byggnadskroppen inklusive installationer men exklusive kostnader för mark, markarbeten och taxor för anslutning till nät för el, VA m.m. Inte heller ingick mervärdesskatt.</P> <P class="p74 ft24">Vilka styrkor har SCB:s kartläggning?</P> <P class="p216 ft8">Svarsfrekvensen betecknas av utredningen som hög med följd att svaren omfattar en mycket stor andel av bostadsbyggandet i landet under de senaste fem åren. Dessutom är den nyligen genomförd varför de svar och bedömningar som den innehåller ger en aktuell bild av kommunala särkrav.</P> <P class="p217 ft48">Skulle SCB:s kartläggning ha omfattat redovisade kalkyler över byggkostnader och bedömningar av livscykelkostnader?</P> <P class="p218 ft31">Både kommunernas och byggbolagens svar baseras till övervägande del på deras bedömningar, i något fall på dokumenterat material. Kalkyler har inte redovisats till utredningen. Om byggbolagen skulle ha redovisat kalkyler hade detta medfört ett stort merarbete varför svarsfrekvensen sannolikt hade sjunkit avsevärt – särskilt med tanke på att det inte finns någon skyldighet för byggbolagen att svara på SCB:s kartläggning.</P> <P class="p219 ft26">Utredningsdirektiven avsåg inte primärt livscykelkostnader utan är inriktade på byggkostnader. Bedömning av livscykelkostnader är dessutom förenat med ett flertal antaganden och osäkerheter och utredningen har valt att inte behandla detta i form av enkätfrågor.</P> <P class="p220 ft16">34</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38633x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td89"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td90"><SPAN class="p22 ft32">Utredningsarbetets omfattning och genomförande</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft37"><SPAN class="ft37">2.4</SPAN><SPAN class="ft58">Andra genomförda undersökningar och analyser</SPAN></P> <P class="p8 ft24">Enkät till producenter och säljare av byggmaterial och byggprodukter</P> <P class="p62 ft27">Utredningen har i egen regi genomfört en enkät till producenter och säljare av byggmaterial och byggprodukter. Syftet var att belysa om det förekommer att vissa byggmaterial eller byggprodukter har kunnat nyttjas i en kommun men inte i en annan beroende på skilda krav från kommunerna. Av de 21 företag som tillfrågades har svar erhållits från samtliga (se bilaga 5).</P> <P class="p221 ft24">Beräkning av skillnader i byggkostnader för småhus med olika energibehov</P> <P class="p222 ft8">Agnieszka <NOBR>Zalejska-Jonsson,</NOBR> doktorand vid KTH<SPAN class="ft65">3</SPAN>, har på utredningens uppdrag skrivit en rapport med titeln ”Skillnader i byggkostnader i byggnader med olika energibehov” (se bilaga 6).</P> <P class="p203 ft31">Syftet med rapporten var att som komplement till Boverkets kostnadsanalyser, kommunernas och byggbolagens bedömningar av ökade byggkostnader p.g.a. kommunala särkrav av olika slag, redovisa en överskådlig och transparent beräkning av merkostnaden för krav avseende energianvändning. Som hustyp valdes ett småhus av typ ”passivhus – mycket lågenergihus” att jämföra med ett småhus uppfört enligt BBR 2012. I de jämförda kostnaderna ingår kostnader för att färdigställa husens klimatskal, dvs. kostnader för material och arbetstid men inte installationer som värmesystem och ventilation.</P> <P class="p223 ft9">Promemoria med räkneexempel avseende kostnader för kommunala särregler samt promemoria med diskussion om motiv för kommunala regler för utformning av en produkt</P> <P class="p224 ft10">På utredningens uppdrag har prof. Hans Lind, KTH skrivit två promemorior som behandlar rubricerade frågor (se bilaga 7 och bilaga 8).</P> <P class="p225 ft25"><SPAN class="ft66">3 </SPAN>Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, Institutionen för fastigheter och byggande, KTH.</P> <P class="p215 ft16">35</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38634x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p226 ft68"><SPAN class="ft7">3</SPAN><SPAN class="ft67">Bestämmelser om tekniska egenskapskrav – beslutanderätt och tillsyn</SPAN></P> <P class="p201 ft8">Byggnaders tekniska egenskaper – exempelvis hållfasthet – regleras i dag genom nationella föreskrifter. Kommunernas byggnadsnämnder ska med hjälp av kontrollsystemet i 10 kap. PBL övervaka att den som bygger följer gällande nationella föreskrifter. Kommunerna har ingen befogenhet att införa egna föreskrifter om tekniska egenskapskrav (se nedan). Bakgrunden till denna rollfördelning är tidigare erfarenheter av ”lokala byggnadsordningar”. I lagkommentaren till 1947 års byggnadslagstiftning<SPAN class="ft65">1 </SPAN>finns följande uttalande:</P> <P class="p227 ft69">En mycket betydande brist hos 1931 års lagstiftning var att den tillät att föreskrifterna om byggnads tekniska utförande reglerades lokalt genom byggnadsordningar. …Försvårades en standardisering av byggnadsdelar och industrialisering av deras tillverkning. Olikheterna voro på grund härav ägnade att fördyra bostadsproduktionen.</P> <P class="p228 ft8">I dag finns en inledande reglering i 8 kap. 4 § PBL. Där anges att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om:</P> <P class="p229 ft8"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft70">Bärförmåga, stadga och beständighet</SPAN></P> <P class="p230 ft8"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft70">Säkerhet i händelse av brand</SPAN></P> <P class="p230 ft8"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft70">Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön</SPAN></P> <P class="p231 ft8"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft70">Säkerhet vid användning</SPAN></P> <P class="p230 ft8"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft70">Skydd mot buller</SPAN></P> <P class="p230 ft8"><SPAN class="ft13">6.</SPAN><SPAN class="ft70">Energihushållning och värmeisolering</SPAN></P> <P class="p232 ft25"><SPAN class="ft66">1 </SPAN>Bexelius, A m.fl<SPAN class="ft55">, Byggnadslagstiftningen, 1948 </SPAN>– kommentar till 1947 års nya byggnadslagstiftning, s. <NOBR>19–20.</NOBR></P> <P class="p215 ft16">37</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38635x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bestämmelser om tekniska egenskapskrav – beslutanderätt och tillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p233 ft8"><SPAN class="ft13">7.</SPAN><SPAN class="ft70">Lämplighet för det avsedda ändamålet</SPAN></P> <P class="p234 ft8"><SPAN class="ft13">8.</SPAN><SPAN class="ft70">Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga</SPAN></P> <P class="p235 ft8"><SPAN class="ft13">9.</SPAN><SPAN class="ft70">Hushållning med vatten och avfall</SPAN></P> <P class="p236 ft26">Enligt 16 kap. 2 § PBL får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, meddela föreskrifter om vad som krävs för att en byggnad ska anses uppfylla kraven i 8 kap. 4 §. Med stöd av detta har regeringen i plan- och byggförordningen (PBF) angett vissa krav på byggnader samt bemyndigat Boverket att i föreskrifter precisera tekniska egenskapskrav på byggnader. Boverkets föreskrifter återfinns i ”Boverkets byggregler – BBR” (BFS 2011:26).</P> <P class="p207 ft8">BBR innehåller storleksordningen 200 föreskrifter med krav på byggnaders tekniska egenskaper. Kraven är inbördes avvägda eftersom krav i ett avseende kan påverka möjligheterna att uppnå krav i annat avseende. I vissa fall utrycks kraven helt eller delvis som preciserade mått. Exempel:</P> <P class="p237 ft69">Föreskrift 3:3111 som anger att ”Rumshöjden i bostäder ska vara minst 2,40 meter. I småhus får dock….<SPAN class="ft71">2</SPAN></P> <P class="p238 ft13">Föreskrift 6:12 som anger att ”Gammastrålningsnivån får inte överstiga 0,3 mikroSv/h i rum där människor vistas mer än tillfälligt.<SPAN class="ft71">3</SPAN></P> <P class="p239 ft8">Till stora delar består dock BBR av funktionskrav med frihet för byggherren att välja teknisk lösning för att nå föreskriven funktion. I anslutning till ett funktionskrav finns även råd om en lämplig lösning eller ett sätt för byggherren att visa att funktionskravet uppfylls. Exempel:</P> <P class="p240 ft13">Föreskrift 6:2522 avseende luftföring i rum som lyder ”Ventilationssystemet ska utformas så att hela vistelsezonen ventileras vid avsedda luftflöden.”</P> <P class="p241 ft8">Under denna text finns en rådstext till den aktuella föreskriften som lyder:</P> <P class="p242 ft13">Allmänt råd</P> <P class="p243 ft69">Föreskriftens krav kan anses uppfyllt om</P> <P class="p244 ft72"><SPAN class="ft72">–</SPAN><SPAN class="ft73">det lokala ventilationsindexet är minst 90 % vid användande av Nordtestmetod NT VVS 114, eller</SPAN></P> <P class="p245 ft13"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft74">luftutbyteseffektiviteten är minst 40 % vid användande av Nordtestmetod NT VVS 047.”</SPAN></P> <P class="p246 ft77"><SPAN class="ft75">2</SPAN><SPAN class="ft76">Boverket 2011. </SPAN>Regelsamling för byggande, BBR 2012<SPAN class="ft62">. s. 106.</SPAN></P> <P class="p247 ft25"><SPAN class="ft75">3</SPAN><SPAN class="ft78">Ibid. s. 197</SPAN></P> <P class="p52 ft16">38</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38636x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr13 td94"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td95"><SPAN class="p22 ft32">Bestämmelser om tekniska egenskapskrav – beslutanderätt och tillsyn</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p248 ft31">Byggnadsnämndens roll vad gäller tillämpning av BBR kan kort sammanfattas på följande sätt. Under det inledande tekniska samråd som sker enligt kontrollsystemet i 10 kap. PBL <SPAN class="ft59">4</SPAN>ska byggnadsnämnden tillsammans med byggherren bland annat gå igenom arbetets planering och förslag till kontrollplan avseende projektets genomförande. I detta sammanhang kan byggnadsnämnden ge information om BBR. Därefter ska byggnadsnämnden inför byggstart göra en övergripande bedömning om kraven i BBR kan antas bli uppfyllda<SPAN class="ft59">5 </SPAN>. Om så inte är fallet får bygget inte påbörjas, dvs. byggnadsnämnden ger inget startbesked.</P> <P class="p46 ft8">I BBR finns en föreskrift (1:21) som ger kommunernas byggnadsnämnder rätt att i ett visst fall och om det föreligger särskilt skäl medge undantag från ett krav i BBR. Någon rätt för byggnadsnämnderna att skärpa kraven ges inte i BBR.</P> <P class="p46 ft8">Efter startbesked sker bevakning av tekniska egenskapskrav genom kontrollsystemet i 10 kap. PBL (kontrollplan, slutbesked). Om det i efterhand visar sig att ett krav inte är uppfyllt kan byggnadsnämnden förelägga om rättelse.</P> <P class="p249 ft31">Vid detaljplaneläggning för ny bebyggelse kan kommunen enligt 4 kap. 16 § PBL införa planbestämmelser om utförande av byggnader med syfte att nå upp till de krav som finns i BBR. Men detta endast om platsen uppvisar speciella förutsättningar/problem som motiverar en sådan typ av planbestämmelse.<SPAN class="ft59">6 </SPAN>Kommunen kan inte i detaljplan införa egna bestämmelser om tekniska krav på byggnader, som går längre än de nationella föreskrifterna.</P> <P class="p250 ft62"><SPAN class="ft60">4</SPAN><SPAN class="ft61">10 kap. </SPAN><NOBR>14–21</NOBR> §§ PBL.</P> <P class="p251 ft62"><SPAN class="ft60">5</SPAN><SPAN class="ft61">10 kap. 23 § PBL.</SPAN></P> <P class="p252 ft62"><SPAN class="ft60">6</SPAN><SPAN class="ft61">Se prop. 1985/86:1, </SPAN><SPAN class="ft77">Ny plan- och bygglag </SPAN>s. 579 och jämför 3 kap. 20 § andra stycket PBF (SFS 2011:338) som behandlar platser med brist på vatten. Här framgår principen att tekniska krav i detaljplan ska grundas på objektiva motiv knutna till speciella förhållanden på den plats där byggandet ska ske.</P> <P class="p253 ft16">39</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38637x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p254 ft57"><SPAN class="ft7">4</SPAN><SPAN class="ft56">Förekomst av kommunala särkrav vad gäller bostäders tekniska egenskaper</SPAN></P> <P class="p255 ft37"><SPAN class="ft37">4.1</SPAN><SPAN class="ft58">I vilken utsträckning ställs särkrav?</SPAN></P> <P class="p256 ft8">I direktiven ges utredningen i uppdrag att undersöka i vad mån kommuner ställer olika krav vad gäller byggnaders tekniska egenskaper – trots att dessa är reglerade i BBR. Vid en analys av företeelsen ”kommunala särkrav” måste noteras att särkrav kan vara av två principiellt sett olika slag. Dels att kraven i BBR tolkas på olika sätt, dels att kommunen hävdar andra krav än de som anges i BBR. I båda fallen uppstår en problematik kopplad till variationen i sig och eventuella fördyringar i olika led beroende på variationen. I det fall särkrav går längre än BBR uppstår dessutom frågor kring ökade kostnader beroende på den högre kravnivån. När det från olika håll framförts att kommuner tillämpar olika krav har det inte alltid varit klarlagt om det handlar om tolkning av BBR eller en medveten vald högre nivå.</P> <P class="p257 ft8">Tidigt under utredningens arbete anordnades en hörning angående kommunala särkrav under vilken ett flertal företrädare för byggbranschen vittnade om särkrav.<SPAN class="ft65">1 </SPAN>Det gavs konkreta exempel och det samlade intrycket blev att vanligast var särkrav inom områdena energihushållning och tillgänglighet. Särskilt inom området energihushållning hävdades att vissa kommuner ställer krav som är högre än BBR.</P> <P class="p258 ft27">Bolagens uppfattning om förekomsten av särkrav har därefter undersökts genom en enkät som utredningen har skickat till 162 bolag som bygger i egen regi.<SPAN class="ft79">2 </SPAN>Av de 109 (67 %) som svarade angav cirka 70 % att de har upplevt kommunala krav på tekniska egen-</P> <P class="p259 ft62"><SPAN class="ft60">1</SPAN><SPAN class="ft61">Sammankomst </SPAN><NOBR>2011-12-15</NOBR> där nio byggbolag närvarade.</P> <P class="p171 ft25"><SPAN class="ft60">2</SPAN><SPAN class="ft63">Bilaga 4. Enkät till byggbolag.</SPAN></P> <P class="p260 ft16">41</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38638x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft16">Förekomst av kommunala särkrav vad gäller bostäders tekniska egenskaper</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p50 ft26">skaper som går utöver BBR. I gruppen som bygger fler än 300 lägenheter/år anger 19 av 20 att de har mött särkrav. Som komplement genomförde utredningen en enkät till 21 producenter och säljare av byggmaterial och byggprodukter. 10 av dessa angav att de upplevt att kommuner ställer olika krav så att vissa byggmaterial har kunnat nyttjas i en kommun men inte i en annan.<SPAN class="ft80">3</SPAN></P> <P class="p67 ft8">En enkät skickades även till de 150 kommuner där det byggs flest bostäder.<SPAN class="ft65">4 </SPAN>Svaren bekräftar att i floran av särkrav framträder krav vad gäller energihushållning och tillgänglighet som de vanligaste. Under utredningens fortsatta arbete har det blivit alltmer tydligt att särkrav vad gäller byggnaders energianvändning är den enskilt väsentligaste frågan att behandla.</P> <P class="p67 ft31">Vad gäller kraven på energihushållning är klarlagt att vissa kommuner ställer mer långtgående krav än vad som anges i BBR, exempelvis motsvarande energianvändningen i byggnader av typ</P> <P class="p261 ft8">”passivhus”. Främst sker detta vid överlåtelse eller upplåtelse av kommunal mark till bolag som uppför bebyggelsen (markanvisning). Men, det sker även i viss omfattning vid byggande på privat mark<SPAN class="ft65">5 </SPAN>– vilket är anmärkningsvärt eftersom kommunen då agerar som myndighet och i den rollen har till uppgift att tillämpa lagar och föreskrifter (se avsnitt 8.1).</P> <P class="p81 ft8">Även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i enkäter undersökt förekomsten av kommunala energikrav eller önskemål vad gäller energiprestanda.<SPAN class="ft65">6 </SPAN>Frågornas formuleringar i SKL:s enkäter och den sammanfattande redovisningen återges nedan på det sätt som görs i SKL: s rapport.</P> <P class="p262 ft62"><SPAN class="ft75">3</SPAN><SPAN class="ft76">Bilaga 5. Enkät till producenter och säljare av byggmaterial och byggprodukter.</SPAN></P> <P class="p263 ft62"><SPAN class="ft75">4</SPAN><SPAN class="ft76">Bilaga 3. Enkät till kommuner.</SPAN></P> <P class="p263 ft82"><SPAN class="ft75">5</SPAN><SPAN class="ft81">Ibid. se frågorna </SPAN><NOBR>6–8.</NOBR></P> <P class="p264 ft25"><SPAN class="ft75">6</SPAN><SPAN class="ft78">Sveriges Kommuner och Landsting. 2012. </SPAN><SPAN class="ft55">Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan.</SPAN></P> <P class="p265 ft16">42</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B38639x1.jpg" style="width:473px;height:439px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr13 td96"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td97"><SPAN class="p22 ft32">Förekomst av kommunala särkrav vad gäller bostäders tekniska egenskaper</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p266 ft26">SKL:s undersökning visar att kommunerna sedan 2009 i allt högre utsträckning arbetat med energikrav. Vad gäller den privata marken framgår inte vilken form de frivilliga överenskommelserna har, dvs. om det skett genom frivilliga avtalsklausuler eller på annat sätt.</P> <P class="p267 ft8">SKL:s studie innehåller även redovisningar på kommungrupper. Där framgår att det främst är de större kommunerna – där det byggs flest bostäder – som ställer särkrav vad gäller energihushållning.</P> <P class="p268 ft27">Kommunala särkrav om olika kravnivåer vad gäller energihushållning är i tekniskt avseende utformade på olika sätt. Vid ett seminarium anordnat av SKL i syfte att verka för samordning av kraven redovisades nedanstående bild med exempel på kommuners krav.<SPAN class="ft79">7 </SPAN>Även utan en närmare förklaring illustrerar bilden hur kraven kan variera och komplexiteten i arbetet med samordning.</P> <P class="p269 ft8">Sammanställning presenterad vid seminarium anordnat av SKL och Miljöstyrningsrådet <NOBR>2012-03-06</NOBR></P> <P class="p270 ft85"><SPAN class="ft83">7 </SPAN>Seminarium anordnat av SKL och Miljöstyrningsrådet <NOBR>2012-03-06.</NOBR> Bilden är hämtad från ett föredrag benämnt <SPAN class="ft84">Energieffektiva byggnader. Kommunala krav vid nybyggnation</SPAN>.</P> <P class="p271 ft16">43</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B38640x1.jpg" style="width:434px;height:622px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft16">Förekomst av kommunala särkrav vad gäller bostäders tekniska egenskaper</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p233 ft37"><SPAN class="ft37">4.2</SPAN><SPAN class="ft58">Varför ställs särkrav?</SPAN></P> <P class="p272 ft8">I utredningens enkät till kommunerna ställdes en fråga om motiven bakom de riktlinjer som vissa kommuner tagit fram avseende tekniska egenskapskrav.<SPAN class="ft65">8</SPAN></P> <P class="p273 ft8">I kommentarer till enkätsvaren återfinns som ”andra motiv” bland annat formuleringarna att ”sätta större krav på byggherrarna” och ”ambitionen att vara Sveriges ledande miljökommun”.</P> <P class="p66 ft8">Miljöaspekten är uppenbarligen det dominerande motivet. Under utredningsarbetet har det vid samtal med kommunföreträdare framkommit en motivbild som kan beskrivas med att kommunerna ”tar sin del av ansvaret för miljö och hållbar utveckling”. Kommunernas arbete med energifrågor i vid mening ska ses mot bakgrund av de åligganden staten gett (exempelvis genom lagen om kommunal energiplanering) och de främjandeåtgärder som kommer från staten, bland annat genom Energimyndighetens arbete med att stödja kommunala initiativ vad gäller krav på olika typer av ”lågenergibyggnader”.</P> <P class="p274 ft37"><SPAN class="ft37">4.3</SPAN><SPAN class="ft58">Hur ställs särkrav?</SPAN></P> <P class="p206 ft27">Särkrav vad gäller byggnaders energianvändning eller andra tekniska egenskaper uttrycks och hävdas på olika sätt. Det kan vara övergripande riktlinjer och/eller krav i avtal. Samt, mindre vanligt, genom bestämmelser i detaljplan eller vid bygglovsprövning.</P> <P class="p275 ft25"><SPAN class="ft66">8 </SPAN>Bilaga 3, fråga nr 5.</P> <P class="p52 ft16">44</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38641x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr13 td96"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td97"><SPAN class="p22 ft32">Förekomst av kommunala särkrav vad gäller bostäders tekniska egenskaper</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p276 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft86">Övergripande riktlinjer</SPAN></P> <P class="p277 ft8">Vad gäller krav i form av övergripande riktlinjer ställdes i utredningens enkät till kommunerna en fråga om kommunen tillämpar någon form av riktlinjer vad gäller tekniska egenskapskrav utöver Boverkets föreskrifter. Resultatet är uppdelat på kommuner med olika stort bostadsbyggande:</P> <P class="p278 ft8">Svaren visar en tydlig tendens att de större kommunerna är mest aktiva vad gäller att utarbeta särskilda riktlinjer/program som innebär särkrav.</P> <P class="p279 ft31">I enkäten frågades om dessa riktlinjer har formen av a) formuleringar i översiktsplan, b) särskilt dokument eller c) annat. Ingen svarade med alternativet översiktsplan. Det vanligaste är att kraven återfinns i ett särskilt dokument (miljöprogram etc.).</P> <P class="p280 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft86">Särkrav i avtal</SPAN></P> <P class="p277 ft8">Utredningen har vid studier av markanvisningsavtal (kommunal mark) och exploateringsavtal (privat mark) konstaterat att särkrav ställs antingen i form av en formulering/ett begrepp i avtalstexten eller genom en hänvisning till kommunala riktlinjer i ett annat dokument. Tre exempel:</P> <P class="p281 ft13">Ny bebyggelse ska vara lågenergihus och anslutas till befintligt fjärrvärmenät eller annan miljömässigt jämförbar lösning.</P> <P class="p282 ft13">…ska tillämpas ”Program för energieffektiva sunda flerbostadshus – nybyggnad.</P> <P class="p283 ft13">…förbinder sig exploatören att följa Stadens framtagna basanpassningsprogram ”Ännu bättre bostäder”.</P> <P class="p284 ft8">Ett problem är att de formuleringar/begrepp som används i avtal och andra dokument inte sällan är oprecisa. Detta innebär att utöver att särkraven varierar i kravnivå mellan kommunerna kan det vara svårt att veta vad ett visst krav innebär.</P> <P class="p285 ft16">45</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38642x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft16">Förekomst av kommunala särkrav vad gäller bostäders tekniska egenskaper</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p233 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft86">Särkrav i detaljplan</SPAN></P> <P class="p286 ft27">Utöver krav i avtal förekommer i viss omfattning att kommuner i detaljplan inför planbestämmelser med krav avseende byggnaders tekniska egenskaper.<SPAN class="ft79">9 </SPAN>I det fall kravet inte är kopplat till platsens förutsättningar saknas lagstöd för denna typ av planbestämmelse (se avsnitt 3 ovan). Företeelsen att detaljplanebestämmelser saknar stöd i 4 kap. PBL har uppmärksammats i andra sammanhang.<SPAN class="ft79">10</SPAN></P> <P class="p287 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.4</SPAN><SPAN class="ft86">Särkrav i samband med bygglovsprövning enligt 9 kap. PBL och kontroll enligt 10 kap. PBL</SPAN></P> <P class="p288 ft8">I vilken utsträckning tar byggnadsnämnden hänsyn till övergripande kommunala riktlinjer med krav utöver BBR? Frågan ställdes i enkäten till kommunerna och fördelat på kommuner med olika stort bostadsbyggande blev svaret följande.</P> <P class="p289 ft27">21 av de 23 kommuner som har övergripande riktlinjer med tekniska egenskapskrav utöver BBR besvarade frågan. I 15 av dessa 21 kommuner tar byggnadsnämnden i någon grad hänsyn till krav utöver BBR i samband med bygglov och byggkontroll. Det förefaller således som att flera kommuner inte skiljer på byggnadsnämndens myndighetsutövning – som enbart ska stödjas på krav i lagar och föreskrifter – och de högre krav som kommunen formulerat.</P> <P class="p290 ft62"><SPAN class="ft75">9</SPAN><SPAN class="ft76">Se utredningens enkät till kommuner, bilaga 3, frågorna 7 och 8 samt Traneus, C. 2012.</SPAN></P> <P class="p264 ft87">Kommuners krav på bostadsbyggande – en studie om förekomsten av särkrav<SPAN class="ft82">. Institutionen för Fastigheter och Byggande, KTH. Examensarbete nr 168.</SPAN></P> <P class="p264 ft62"><SPAN class="ft60">10</SPAN><SPAN class="ft76">Boverket 2006. PM om bestämmelser i detaljplaner – Vad är möjligt och lämpligt att reglera. Boverket 2007. Tydligare statligt ansvar i plan- och bygglagen. Caesar, C. & Lindgren, E. 2009. Kommunernas detaljplanebestämmelser. Lagstöd? Tydlighet? Rapport 4:108 från avd. för Fastighetsvetenskap, KTH.</SPAN></P> <P class="p291 ft16">46</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38643x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p292 ft57"><SPAN class="ft7">5</SPAN><SPAN class="ft56">Konsekvenser av kommunala särkrav avseende tekniska egenskaper</SPAN></P> <P class="p293 ft27">Oavsett om särkraven gäller energianvändning, tillgänglighet eller något annat av de tekniska egenskapskraven kan särkravens tänkbara konsekvenser och risker delas upp på nedanstående sätt.<SPAN class="ft79">1</SPAN></P> <P class="p294 ft27"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft88">Positiva konsekvenser i det specifika avseende som kravet avser (exempelvis minskad energianvändning eller ökad tillgänglighet).</SPAN></P> <P class="p295 ft8"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft70">Inverkan på byggnadens övriga tekniska egenskaper (exempelvis svårigheter att kombinera låg energianvändning och krav vad gäller ventilation/luftfuktighet).</SPAN></P> <P class="p87 ft8"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft70">Direkta merkostnader för projektering och uppförande av byggnader (projektering måste anpassas till kommunens krav, ökad materialåtgång, dyrare installationer m.m.)</SPAN></P> <P class="p87 ft8"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft70">Motverkar industriella koncept – vilka skulle ha gett lägre byggkostnader (en splittrad marknad med olika kommunala krav minskar lönsamheten hos industriella koncept och incitamenten för att utveckla sådana).</SPAN></P> <P class="p88 ft27"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft88">Indirekta kostnader i form av minskat bostadsbyggande (om vissa projekt inte blir av p.g.a. att de kommunala särkraven höjer kostnaderna för mycket innebär detta en kostnad för samhället).</SPAN></P> <P class="p294 ft27"><SPAN class="ft13">6.</SPAN><SPAN class="ft88">Administrativa kostnader hos offentlig sektor (främst vad gäller kommunernas arbete med att bestämma krav och följa upp dessa).</SPAN></P> <P class="p296 ft25"><SPAN class="ft66">1 </SPAN>Indelningen följer till stora delar innehållet i bilaga 7, Hans Lind, KTH, 2012, <SPAN class="ft55">Kostnader för kommunala särregler</SPAN>.</P> <P class="p215 ft16">47</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38644x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Konsekvenser av kommunala särkrav avseende tekniska egenskaper</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p297 ft8"><SPAN class="ft13">7.</SPAN><SPAN class="ft70">Administrativa kostnader hos byggherrar, projektörer och andra aktörer i byggprocessen (hämta information om kommunens krav, visa att det valda byggnadssättet uppfyller kommunens krav)</SPAN></P> <P class="p55 ft8"><SPAN class="ft13">8.</SPAN><SPAN class="ft70">Motverkar fri rörlighet av byggprodukter (särkrav på byggprodukter som går utöver de harmoniserade standarder som tagits fram enligt EU:s byggproduktdirektiv – 89/106/EEG)</SPAN></P> <P class="p55 ft8"><SPAN class="ft13">9.</SPAN><SPAN class="ft70">Minskad konkurrens inom byggsektorn beroende på svårhanterliga regler (kraven varierar mellan kommunerna och ändras vid den tidpunkt som kommunen bestämmer).</SPAN></P> <P class="p298 ft31">Ett första steg i konsekvensanalysen är att bedöma om ovanstående effekter av olika slag är försumbara eller om de kan ha reell betydelse ur miljösynpunkt eller för samhällsekonomi och bostadsbyggande. Av det som framkommit under utredningens gång framstår alla uppräknade punkter som relevanta.</P> <P class="p81 ft8">Inledningsvis ska klargöras att utredningen inte har utvärderat i vilken grad särkraven vad gäller tillgänglighet de facto medfört ökad tillgänglighet.</P> <P class="p115 ft8">Utredningen har inte heller kunnat utvärdera om särkrav vad gäller byggnaders energianvändning haft avsedd effekt vad gäller energianvändning och i vad mån kraven i slutänden haft positiva effekter ur miljösynpunkt. Sådana utvärderingar av genomförda projekt är dock centrala och i regeringens strategi för arbetet med energikrav på byggnader framhålls att eventuella ändringar av BBR: energikrav bör föregås av mer utvärderingar än hittills.<SPAN class="ft65">2</SPAN></P> <P class="p115 ft8">Boverket har analyserat tänkbara effekter (positiva och negativa) på övriga tekniska egenskapskrav vid skärpning av energikravet.<SPAN class="ft65">3 </SPAN>I denna rapport finns angivet ett tjugotal punkter med olika typer av sidoeffekter – som vardera innehåller flera ”deleffekter”.</P> <P class="p299 ft27">Det som dominerar är effekter på hygien, hälsa och miljö. Men där nämns även effekter på byggnadens stadga och beständighet, brandsäkerhet m.m. Flertalet av energikravens tänkbara sidoeffekter är enligt Boverkets analys negativa för uppfyllandet av andra egenskapskrav. Här påtalar Boverket även att utvärderingar av uppförda</P> <P class="p300 ft82"><SPAN class="ft75">2</SPAN><SPAN class="ft81">Regeringens skrivelse 2011/12:231 från den 29 mars 2012, ”Vägen till </SPAN><NOBR>nära-nollenergi-</NOBR> byggnader”.</P> <P class="p301 ft55"><SPAN class="ft75">3</SPAN><SPAN class="ft78">Boverket, 2011. </SPAN>Lägsta möjliga energianvändning i nya byggnader och kostnadskonsekvenser<SPAN class="ft25">. Rapport 2011:31. s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">83–88.</SPAN></NOBR></P> <P class="p265 ft16">48</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38645x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr13 td98"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p22 ft32">Konsekvenser av kommunala särkrav avseende tekniska egenskaper</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p302 ft8">s.k. lågenergibyggnader och deras tekniska egenskaper behöver ske på ett bättre sätt än hittills.<SPAN class="ft65">4</SPAN></P> <P class="p303 ft8">Utredningen vill i detta sammanhang understryka att det faktum att kommuner utan egen specialistkompetens tar på sitt ansvar att påverka byggnadens tekniska utförande och egenskaper är anmärkningsvärt<SPAN class="ft24">. </SPAN>Gällande föreskrifter i BBR utgör en helhet och förändringar av ett visst krav bör inte ske utan att effekterna på övriga krav har klarlagts.</P> <P class="p304 ft8">Den enskilda punkt som utredningen studerat närmare är särkravens direkta inverkan på byggkostnaden. Frågan ställdes i de tidigare nämnda enkäterna (bilaga 3 och 4). Frågan avsåg särkrav i allmänhet men svaren kan nog i huvudsak anses spegla effekten av ökade krav vad gäller energianvändning. Av de kommuner som tillämpar någon typ av särkrav svarade 36 på frågan om kraven medfört ökade byggkostnader. Svaren blev:</P> <P class="p305 ft8">En följdfråga var hur stor eventuell kostnadsökning var. Av de 10 kommuner som angav högre kostnad bedömde 8 att den var mindre än 5 %.</P> <P class="p306 ft8">Byggbolagens svar på frågan om särkraven medfört ökade kostnader var:</P> <P class="p307 ft25"><SPAN class="ft66">4 </SPAN>Ibid. s. <NOBR>101–102.</NOBR></P> <P class="p308 ft16">49</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38646x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Konsekvenser av kommunala särkrav avseende tekniska egenskaper</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p80 ft8">Bland de 69 bolag som i enkäten uppskattat kostnadsökningens storlek fördelar sig svaren:</P> <P class="p309 ft8">Bolagen och kommunerna gör uppenbarligen olika bedömningar av kostnadsökningen. Ett rimligt antagande är att byggbolagen i allmänhet har bättre kunskap om byggkostnader än kommunerna eftersom detta inte är en central kommunal uppgift.</P> <P class="p115 ft27">Det har under utredningsarbetet blivit alltmer klart att ovanstående merkostnader till helt övervägande del beror av krav vad gäller bostäders energianvändning. Kostnadskonsekvenser vid byggande för låg energianvändning har tidigare undersökts av Boverket såväl vad gäller småhus som flerbostadshus.<SPAN class="ft79">5 </SPAN>I detta material från Boverket kan vi spåra att ett grovt genomsnitt för ökade kostnader kan ligga kring <NOBR>10–15</NOBR> % för att reducera värmeförlusterna via klimatskal och ventilation till en nivå som ligger <NOBR>15–50</NOBR> % lägre än BBR. Boverket påtalar i anslutning till dessa kostnadsberäkningar att de vid granskning av tillgängligt materiel från Energimyndigheten och <NOBR>LÅGAN-projektet</NOBR> inte funnit några beräkningar som stödjer att merkostnaderna skulle vara lägre.<SPAN class="ft79">6</SPAN></P> <P class="p310 ft31">Utredningen har utöver detta haft tillgång till material från ATON Teknikkonsult AB som presenterats i samband med SKL:s arbete med energifrågor under 2012.<SPAN class="ft59">7 </SPAN>Inte heller i detta kan vi finna några beräkningar som motsäger Boverkets bedömningar ovan.</P> <P class="p66 ft8">Som komplement till enkätsvaren och Boverkets kostnadsanalyser har utredning låtit utföra en egen studie av kostnads-</P> <P class="p311 ft20">ökningen vid byggande av småhus av typ ”passivhus” – närmare bestämt motsvarande Boverkets definition av ”mycket lågenergibyggnad”.<SPAN class="ft89">8 </SPAN>Syftet är att på ett liknande sätt som i Boverkets studier</P> <P class="p312 ft87"><SPAN class="ft75">5</SPAN><SPAN class="ft81">Boverket, 2011. </SPAN>Lägsta möjliga energianvändning i nya byggnader och kostnadskonsekvenser<SPAN class="ft82">. Rapport 2011:31. s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft82">37–60.</SPAN></NOBR></P> <P class="p264 ft82"><SPAN class="ft75">6</SPAN><SPAN class="ft81">Ibid. s. </SPAN><NOBR>101–102</NOBR> där Boverket granskat Energimyndighetens rapport ER 2010:39 ”Nationell strategi för lågenergibyggnader” och LÅGAN Rapport 2011:01.</P> <P class="p264 ft82"><SPAN class="ft75">7</SPAN><SPAN class="ft81">ATON Teknikkonsult AB 2012. Energieffektivt byggande – möjligheter och hinder för högre krav. Version för begränsad spridning, 4 maj 2012.</SPAN></P> <P class="p261 ft25"><SPAN class="ft90">8</SPAN><SPAN class="ft63">Bilaga 6, Agnieszka Zalejska Jonsson, 2012, </SPAN><SPAN class="ft55">Skillnader i byggkostnad för byggnader med olika energibehov, </SPAN>Arkitektur och samhällsbyggnad, KTH.</P> <P class="p91 ft16">50</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38647x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td98"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td99"><SPAN class="p22 ft32">Konsekvenser av kommunala särkrav avseende tekniska egenskaper</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p313 ft26">ge en transparent kalkyl som någorlunda enkelt kan redovisa storleken på eventuella kostnadsökningar. Studien har därför begränsats till byggnadens klimatskal (huskroppen) och inte beaktat de ytterligare kostnadsökningar som beror på kompletterande installationer. Studien ger indikationer på en kostnadsökning för klimatskalet på cirka 15 %. Till detta ska som sagt läggas ökade kostnader för installationer. En motsvarande studie för flerbostadshus vore önskvärd men har inte varit möjlig inom utredningens ramar.</P> <P class="p314 ft8">En samlad bedömning utifrån Boverkets material och det som framkommit i vår utredning är att de direkta kostnadsökningarna vid byggande med särkrav utöver BBR i genomsnitt kan antas ligga kring <NOBR>10–15</NOBR> %.</P> <P class="p16 ft8">Till detta ska läggas de andra kostnader som räknades upp i inledningen – även om de är svårbedömda. I bilaga 7<SPAN class="ft65">9 </SPAN>finns ett räkneexempel som täcker in dessa ytterligare kostnader. Exemplet kan vara till stöd för vidare bedömningar i frågan. Med de grundantaganden som görs i bilaga 7 landar den årliga kostnaden för kommunala särkrav avseende energianvändning på cirka 2 miljarder kronor.</P> <P class="p118 ft27">Avslutningsvis ska påpekas att farhågorna för sämre konkurrens beroende på särkrav inte primärt är kopplat till kostnadsökningar för ett visst byggnadssätt. Det är de varierande kraven – och svårigheten att förutse exakt vilka krav som kommer att ställas – som kan bli alltför svårhanterligt för vissa bolag.</P> <P class="p315 ft25"><SPAN class="ft66">9 </SPAN>Bilaga 7, Hans Lind, KTH, 2012, <SPAN class="ft55">Kostnader för kommunala särregler</SPAN>.</P> <P class="p260 ft16">51</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <P class="p316 ft68"><SPAN class="ft7">6</SPAN><SPAN class="ft67">Nationellt klassningssystem med olika kravnivåer vad gäller bostäders energianvändning</SPAN></P> <P class="p317 ft37"><SPAN class="ft37">6.1</SPAN><SPAN class="ft58">Förutsättningar och frågetecken/vägval</SPAN></P> <P class="p318 ft26">I dag regleras bostäders tekniska egenskaper genom statliga föreskrifter (PBL, PBF samt Boverkets byggregler – BBR). Dessa krav är enhetliga för landet samtidigt som det finns anpassningar till skilda förutsättningar vad gäller klimat. Föreskrifterna tillämpas av kommunerna och dessa har ingen befogenhet att skärpa kraven (se avsnitt 3). Enligt utredningsdirektiven ska som alternativ till detta analyseras förutsättningar för och konsekvenser av ett ”nationellt klassningssystem med ett antal nivåer eller klasser baserade på mer långtgående krav än gällande minimikrav”. Direktiven tar då i första hand sikte på bostäders energianvändning. Syftet med ett nationellt klassningssystem skulle vara att begränsa floran av kommunala särkrav men samtidigt ge kommuner möjlighet att besluta om lokala regler om byggnaders energianvändning. En kommun skulle således kunna ställa högre krav än det som staten bedömt vara ett rimligt lägsta krav.</P> <P class="p319 ft26">I en diskussion kring ”nationellt klassningssystem” måste göras en analys av vilka principiellt sett olika varianter som kan finnas vad gäller systemets utformning och tillämpning. En central fråga är om systemet ska tillämpas vid myndighetsutövning för att ställa tvingande krav på privat mark? Eller, ska systemet endast användas då kommunen via markanvisning önskar ställa högre krav?</P> <P class="p249 ft27">I bägge fallen uppstår ett flertal följdfrågor. Vad är innebörden av att systemet är ”nationellt”? Rimligtvis att valmöjligheten för kommunerna begränsas till de olika klasser som systemet innehåller och som har bestämts av staten. I fallet med myndighetsutövning på privat mark skulle klassningssystemet kunna regleras genom</P> <P class="p320 ft16">53</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38649x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Nationellt klassningssystem med olika kravnivåer…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p50 ft31">bestämmelser i plan- och bygglagen med dess följdförfattningar. Men, om systemet i reell mening ska bli nationellt med sikte på bostadsbyggandet i stort, ja då krävs att det även omfattar byggande via kommunal markanvisning. Därmed krävs en lagreglering som säkerställer att kommunen inte vid markanvisning ställer andra krav än de som finns i klassningssystemet.</P> <P class="p67 ft31">Ytterligare en fråga är om kommunen ska bestämma en viss kravnivå som generellt ska gälla i kommunen – eller om kraven ska kunna variera inom kommunen. En annan aspekt är framförhållning/förutsägbarhet. Om kommunen vid en viss tidpunkt slår fast en kravnivå kanske det ska bestämmas att denna gäller från en senare tidpunkt. Det kanske även ska finnas regler om kortaste tid för ändring till annan nivå? Eller ska detta vara valfritt för kommunen? Jämför de diskussioner som förs i olika sammanhang angående framförhållning vid ändringar av BBR.</P> <P class="p81 ft8">Om kommunen ska lägga fast en kravnivå som med rättsverkan ska gälla alla nybyggnadsprojekt i kommunen finns i dag inget institut i PBL som kan användas för detta.<SPAN class="ft65">1 </SPAN>Det krävs en lagändring. Skulle så ske måste noga övervägas det som sagts ovan om framförhållning.</P> <P class="p115 ft31">Ska kommunens beslut om energiklass inte vara kommunomfattande utan kunna variera mellan olika områden/byggprojekt och kunna tillämpas på privat mark måste sådana beslut, liksom annan myndighetsutövning, ske på ett motiverat, tydligt och rättssäkert sätt. Såväl markägare som andra parter måste veta vad som gäller och ha möjlighet att bevaka sina intressen. För begränsade områden där bebyggelse uppförs med stöd av en ny detaljplan skulle kommunens val av kravnivå enligt klassningssystemet kanske vara en del av planarbetet? I en planbestämmelse skulle således anges vilken kravnivå/energiklass som gäller. Ytterligare en variant är att för spridd bebyggelse inom ett begränsat område lägga fast energikrav genom områdesbestämmelser enligt PBL. En följdfråga blir om det ska kunna ställas olika krav inom olika delar av ett detaljplaneområde eller inom olika delar av ett område med områdesbestämmelser.</P> <P class="p321 ft27">Bostadsbyggande genom kommunal markanvisning är normalt kopplat till en detaljplan. Kommunens valda kravnivå enligt klassningssystemet skulle således i markanvisningsfallen kunna regleras</P> <P class="p322 ft85"><SPAN class="ft91">1 </SPAN>Översiktsplanen kan inte innehålla rättsligt bindande föreskrifter om byggande. Områdesbestämmelser och detaljplaner kan endast användas för begränsade delar av kommunen<SPAN class="ft8">.</SPAN></P> <P class="p291 ft16">54</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38650x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td100"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td101"><SPAN class="p22 ft32">Nationellt klassningssystem med olika kravnivåer…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p117 ft8">med detaljplan på ovannämnda sätt – i stället för som i dag med avtal.</P> <P class="p203 ft31">Ska en privat markägare kunna överklaga kommunens beslut om kravnivå? Denna fråga måste avgöras oavsett om kommunens beslut om kravnivå sker i form av detaljplanebestämmelse eller på något annat sätt. I det fall kravet ställs som bestämmelse i detaljplan eller som områdesbestämmelse bör detta rimligtvis kunna överklagas på samma sätt som övriga bestämmelser. Klagorätten kan då antingen begränsas till frågan om bestämmelsen följer de av staten anvisade energiklasserna eller vidgas till att avse även lämpligheten att i det aktuella fallet tillämpa klassningssystemet i stället för de nationella grundkraven.</P> <P class="p202 ft26">Utöver ovannämnda frågor kring klassningssystemets tillämpning och formella utformning återstår ett flertal val vad gäller klassernas innebörd i sak. Ska utgångspunkten vara de kravformuleringar som finns i dagens BBR eller ska andra synsätt ligga till grund för hur kraven formuleras? I dag förs omfattande diskussioner om energikravens tekniska utformning – förutom att det finns olika viljor vad gäller nivåer. Det finns visserligen redan i dag informella klassningssystem som till en del skulle kunna vara förebild. Trots detta torde krävas ett omfattande utrednings- och förankringsarbete för att forma ett nationellt klassningssystem där tillämpningsområde, formell utformning samt innehåll i sak klargörs.</P> <P class="p323 ft10">I det fall ett nationellt klassningssystem skulle övervägas kan det vara befogat att studera vilka sådana system som finns i andra länder.<SPAN class="ft92">2</SPAN></P> <P class="p324 ft37"><SPAN class="ft37">6.2</SPAN><SPAN class="ft58">Konsekvenser</SPAN></P> <P class="p256 ft8">Konsekvenserna vad gäller byggnaders energianvändning, byggkostnader m.m. blir givetvis olika beroende på vilken typ av klassningssystem som väljs, hur kraven formuleras och vilka nivåer som systemet innehåller. På ett mer övergripande plan kan dock noteras följande. Syftet är att kunna ställa hårdare krav på byggnaders energianvändning varför en konsekvens rimligen bör bli att de byggnader som systemet omfattar kommer att uppvisa bättre värden vad gäller energihushållning.</P> <P class="p325 ft85"><SPAN class="ft83">2 </SPAN>Här kan nämnas att i Danmarks ”lokalplan” - motsvarighet till vår detaljplan – kan bestämmas att bebyggelsen ska uppföras som lågenergibebyggelse i enlighet med en definition som återfinns i av staten fastlagda byggregler. Se danska planloven 5 kap. 13 § p 22 och 21 a §, källa: https://www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=127131#K5</P> <P class="p215 ft16">55</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Nationellt klassningssystem med olika kravnivåer…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p326 ft8">Om ett klassningssystem tillämpas på privat mark kommer i dessa fall dagens enhetliga krav att ersättas av en uppsättning tillåtna krav som kan variera från plats till plats. Regelverket blir mer komplicerat än i dag. Det faktum att kraven skulle variera kommer att fördyra byggandet, eftersom bostadsproducenterna måste anpassa projektering och produktion till flera kravnivåer, i stället för enbart till en nivå i BBR.</P> <P class="p67 ft26">Vad gäller kommunernas krav vid markanvisning kan tvärtom sägas att variationen i kommunernas kravnivåer bör kunna minska och att kraven bör kunna bli tydligare än de varierande formuleringar som i dag förekommer. Detta förutsatt att antalet kravnivåer i det nationella klassningssystemet blir begränsat samt att det sker en lagreglering av markanvisningsavtalen så att dessa inte kommer att uppvisa andra krav än de som finns i klassningssystemet. Men, även i markanvisningsfallen kommer variationen i sig att medföra ökade kostnader för projektering och produktion.</P> <P class="p207 ft8">Utöver fördyringar kopplade till variationen i sig kommer ökade krav jämfört med dagens BBR att medföra ökade kostnader för att uppföra husen (se avsnitt 5 ovan).</P> <P class="p115 ft31">En inbyggd effekt av klassningssystemet skulle bli att tekniska krav på bostäder skulle variera mellan kommunerna beroende på lokala politiska ställningstaganden – inte beroende på fysiska förutsättningar vad gäller klimat etc. Om systemet tillämpas på privat mark och beslut om kravnivå kopplas till aktuellt bostadsprojekt, ja då skulle uppstå funderingar kring olika behandling av markägare. Varför ska en viss markägare bygga mer energisnålt än en annan – beroende på politiska bedömningar och utan objektiva skäl kopplade till platsens förutsättningar?</P> <P class="p207 ft8">En tänkbar och inte osannolik effekt är att kommuner strävar efter att vara lika ambitiösa som den kommun som går längst i kravställandet. Sådana tendenser kan märkas redan i dag. I förlängningen kan det leda till att klassningssystemets strängaste krav blir helt dominerande.</P> <P class="p67 ft20">I något fall kan tänkas att en kommun tillämpar klassningssystemet på ett visst byggprojekt men att det före byggstart sker en förändring i BBR:s grundkrav så att kommunens krav är lägre än detta generella krav? Vad ska då gälla? Vid byggande på privat mark kanske det ur rättssäkerhetssynpunkt är rimligt att byggandet följer det besked kommunen gav? Ur samhällets/statens synpunkt blir det en försämring jämfört med dagens enhetliga regelsystem där det inte kan uppstå dubbla budskap.</P> <P class="p91 ft16">56</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38652x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p327 ft68"><SPAN class="ft7">7</SPAN><SPAN class="ft67">Utblick mot andra nordiska länder</SPAN></P> <P class="p328 ft37"><SPAN class="ft37">7.1</SPAN><SPAN class="ft58">Tekniska egenskapskrav på byggnader (byggregler)</SPAN></P> <P class="p75 ft8">Inom ramen för ett regeringsuppdrag att jämföra bostadsbyggandet i de nordiska länderna har Boverket behandlat de nordiska byggreglerna och deras tillämpning.<SPAN class="ft65">1 </SPAN>Där noteras att trots stora principiella likheter i ländernas byggregler finns påtagliga problem med att byggherrar/byggbolag möter olika krav i de olika länderna. Problem med nordiska olikheter vad gäller byggnadstekniska krav har påtalats i flera sammanhang vid diskussioner om ökad harmonisering länderna emellan.<SPAN class="ft65">2</SPAN></P> <P class="p73 ft8">Utöver att de nationella kraven uppvisar olikheter tycks ett det finnas ett generellt problem i flera av länderna med olikheter i kommunala tillämpningar och kommunala krav i avtal etc.<SPAN class="ft65">3 </SPAN>I ett arbete för att nå ökad nordisk harmonisering av byggregler förefaller det därför naturligt att överväga åtgärder för att motverka lokala kommunala krav.</P> <P class="p202 ft8">I den svenska diskussionen om motiv för kommunala särkrav avseende byggnaders energianvändning förekommer ibland hänvisningar till att andra nordiska länder har skarpare krav i detta avseende. I första hand brukar då nämnas Danmark. Boverket har vid en jämförelse från år 2011 tvärtom funnit att de svenska energikraven är konstruerade på ett sätt som i praktiken leder till lägre energianvändning än övriga nordiska länder.<SPAN class="ft65">4</SPAN></P> <P class="p329 ft77"><SPAN class="ft60">1</SPAN><SPAN class="ft61">Boverket 2011. </SPAN>Analys av bostadsbyggandet i Norden. <SPAN class="ft62">Rapport 2011:19.</SPAN></P> <P class="p330 ft87"><SPAN class="ft93">2</SPAN><SPAN class="ft94">Se PM: </SPAN>Nordiska byggreglergränshinder för handel av entreprenader, material och konstruktioner inom bygg- och installation<SPAN class="ft82">, Socialdepartementet </SPAN><NOBR><SPAN class="ft82">2011-11-21</SPAN></NOBR><SPAN class="ft82"> och NOTAT: </SPAN>grensehindringer i Norden<SPAN class="ft82">, Bygningtekniske ETAT </SPAN><NOBR><SPAN class="ft82">2011-11-18.</SPAN></NOBR></P> <P class="p138 ft62"><SPAN class="ft60">3</SPAN><SPAN class="ft61">Boverket 2011. </SPAN><SPAN class="ft77">Analys av bostadsbyggandet i Norden</SPAN>. Rapport 2011:19 s. 63.</P> <P class="p330 ft55"><SPAN class="ft60">4</SPAN><SPAN class="ft63">Boverket 2012. </SPAN>Jämförelse mellan energiregler i de nordiska länderna och Tyskland. <SPAN class="ft25">PM 2012- </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">01-01.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> Dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">1271-5280/2011.</SPAN></NOBR></P> <P class="p215 ft16">57</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38653x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Utblick mot andra nordiska länder</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p233 ft37"><SPAN class="ft37">7.2</SPAN><SPAN class="ft58">Lagreglering av genomförandeavtal</SPAN></P> <P class="p206 ft8">Vid en genomgång av plan- och bygglagstiftningen i Danmark, Finland och Norge kan konstateras att samtliga dessa länder har någon form av lagreglering av byggherrars/markägares bidrag till kostnader för infrastruktur liksom lagreglering av avtal kring detta.<SPAN class="ft65">5 </SPAN>Centrala motiv för dessa lagregleringar är förutsägbarhet vad gäller kostnadsfördelning och offentlighet/insyn när det gäller upprättande av avtal som behandlar finansiering av infrastruktur i samband med planering för bebyggelse. Detta att jämföra med Sverige där det saknas lagregler om genomförandeavtal.</P> <P class="p207 ft8">I Norge formuleras motiven för lagreglering av ”utbyggingsavtaler” på följande sätt.<SPAN class="ft65">6</SPAN></P> <P class="p331 ft69">Utbyggingsavtaler lovreguleres for å hindre at det inngås urimelige avtaler, og i verste fall at kommunens myndighet misbrukes. Reglene skal beskytte utbygger/grunneier mot avtaler som er urimelig fordyrendel. Andre berørte som naboer, grendelag, interesseorganisasjoner og konkurrenter beskyttes mot at avtalene påvirker planenes utforming og gjennomføring på en uheldig måte. Det er viktig at prosessen er gjennomsiktig, slik at det ikke oppstår mistanke om at viktige hensyn i planleggingen blir skadelidende på grunn av avtalene.</P> <P class="p332 ft8">De genomförandeavtal som upprättas i Sverige mellan kommun och byggherre vid byggande på privat mark (exploateringsavtal) har under många år uppvisat stora variationer i hantering, innehåll och lagstöd.<SPAN class="ft65">7 </SPAN>En lagreglering av liknande slag som t.ex. den norska där avtalen kommer till offentlig granskning bör enligt utredningen övervägas i Sverige. Se nedan under avsnitt 8.</P> <P class="p333 ft87"><SPAN class="ft75">5</SPAN><SPAN class="ft81">Kalbro, T. 2009. </SPAN>Finansiering av infrastruktur. Svenska exploateringsavtal i jämförelse med Danmark, Finland, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Tyskland och USA. <SPAN class="ft82">Rapport 4:110 från avdelningen för fastighetsvetenskap, KTH.</SPAN></P> <P class="p334 ft62"><SPAN class="ft75">6</SPAN><NOBR><SPAN class="ft76">Plan-Kommunal-</SPAN></NOBR> og Regionaldepartementet. 2006<SPAN class="ft77">. Veileder – utbyggingsavtaler.</SPAN></P> <P class="p261 ft55"><SPAN class="ft75">7</SPAN><SPAN class="ft78">Se Kalbro, T. & Smith, P. 2008. </SPAN>Exploateringsavtal. Lagstöd, tillämpning och förslag till nya principer. <SPAN class="ft25">Rapport 4:104 från avd. för fastighetsvetenskap, KTH.</SPAN></P> <P class="p265 ft16">58</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38654x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p43 ft7">8 Överväganden och förslag</P> <P class="p335 ft37"><SPAN class="ft37">8.1</SPAN><SPAN class="ft58">Förekomst och konsekvenser av kommunala särkrav</SPAN></P> <P class="p336 ft26">Utredningens kartläggning har visat att kommuner i betydande utsträckning ställer mer långtgående krav gäller bostäders tekniska egenskaper än vad som anges i BBR. Detta sker framförallt vad gäller byggnaders energianvändning men även avseende andra egenskaper såsom byggnaders tillgänglighet. Särkraven hävdas främst vid överlåtelse eller upplåtelse av kommunal mark till bolag som uppför bebyggelsen och skrivs då in i markanvisningsavtal.</P> <P class="p337 ft26">Särkrav förekommer dock även vid byggande på privat mark. När det gäller avtal mellan kommun och markägare (exploateringsavtal) ska understrykas att de enligt gällande rätt inte får innehålla särkrav som går utöver lagstiftningen. Eftersom kommunen här utövar sin offentliga makt och agerar som myndighet måste det finns lagstöd för de åtaganden som avtalet innehåller. Jämför 1 kap. 1 § Regeringsformen ”Den offentliga makten utövas under lagarna” och förarbeten till PBL<SPAN class="ft80">1</SPAN>. Att exploateringsavtalen måste vila på lagstöd har dessutom påtalats i flera sammanhang än vid PBL:s tillkomst 1987.<SPAN class="ft80">2 </SPAN>Mot detta hävdas i vissa fall att det aktuella avtalet är frivilligt och att byggherren/markägaren vill bygga på det sätt som står i avtalet. Men oavsett detta ska en myndighet inte skriva avtal med förpliktelser avseende byggande eller ekonomi som saknar</P> <P class="p338 ft82"><SPAN class="ft60">1</SPAN><SPAN class="ft94">Prop. 1985/86:1 </SPAN><SPAN class="ft87">Ny plan- och bygglag. </SPAN>s. <NOBR>227–228.</NOBR> Här refereras till <NOBR>PBL-utredningen</NOBR> (SOU 1979:66. s. 394 ff.) som anger: ”..finns ingen rätt att i avtal träffa överenskommelser som avviker från vad som sålunda stadgats. Särskild lagreglering av detta uppenbara förhållande är inte erforderligt.” I prop. 1985/86:1 tycks detta synsätt delas. Slutsatsen blir i prop. 1985/86:1 att lagreglering av exploateringsavtal inte behöver ske eftersom det redan finns skydd mot ”felaktiga” avtal och det dessutom skulle var svårt att lagtekniskt utforma regler om exploateringsavtalens innehåll.</P> <P class="p339 ft25"><SPAN class="ft93">2</SPAN><SPAN class="ft63">“När kommunen ingår ett exploateringsavtal måste det finnas stöd i den offentligrättsliga lagstiftningen”, ur Madell, T. </SPAN><SPAN class="ft55">Avtal mellan kommuner och enskilda. Avtalsslut och rättsverkningar. </SPAN>Norstedts Juridik 2000. s. 44 ff.</P> <P class="p340 ft16">59</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38655x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p341 ft8">lagstöd. Jämför ett tidigare uttalande från Svenska Kommunförbundet:</P> <P class="p342 ft23">Kommunen kan inte genom exploateringsavtal tillåta sig att avvika från vad som stadgas i tvingande lagbestämmelser. Bra exempel härpå är valagens regler om uttagande av <NOBR>va-avgifter</NOBR> och PBL:s regler om gatukostnadsavgifter. Dessa bestämmelser är tvingande. Att exploatören ”frivilligt” skrivit på ett avtal om högre avgifter förändrar inte den saken.<SPAN class="ft95">3</SPAN></P> <P class="p343 ft8">Vid upprättande av avtal i samband med överlåtelse av kommunal mark (markanvisningsavtal) agerar kommunen inte som myndighet. I dessa fall finns därför inte de begränsningar i avtalens innehåll som råder vid avtal på privat mark.</P> <P class="p66 ft8">Frågan är då hur stor del av bostadsproduktionen som träffas av särkraven. Då ska först noteras att utredningen visar en tydlig tendens till att de kommuner där det byggs flest bostäder också är mest aktiva vad gäller att ställa särkrav. Eftersom kraven i första hand avser byggande via markanvisningar – och dessa står för huvudparten av bostadsbyggandet<SPAN class="ft65">4 </SPAN>– kan särkraven få stort genomslag på bostadsproduktionen.</P> <P class="p344 ft11"><SPAN class="ft11">8.1.1</SPAN><SPAN class="ft86">Kostnader</SPAN></P> <P class="p286 ft26">Vid sammanvägning av resultatet från utredningens arbete och tidigare studier blir slutsatsen att ökningen i byggkostnad beroende på särkrav i kommunerna, i första hand avseende skärpta kommunala energikrav i förhållande till BBR, i genomsnitt är 10 till 15 %. Detta motsvarar för en normalvilla eller en normallägenhet en merkostnad på 200 000 till 300 000 kronor. Denna merkostnad är betydande för en ny bostad oavsett om bostaden uppförs på starka marknader eller mindre starka marknader.</P> <P class="p345 ft20">Utöver ovannämnda direkta merkostnader för att uppföra byggnaden medför särkraven kostnader av annat slag, vilket belyses i promemorian ”Kostnader för kommunala särregler”, upprättat av</P> <P class="p346 ft87"><SPAN class="ft75">3</SPAN><SPAN class="ft81">Svenska Kommunförbundet 1991. </SPAN>Exploateringsavtal för fritidsbebyggelse på privatägd mark. <SPAN class="ft82">s. 15.</SPAN></P> <P class="p347 ft98"><SPAN class="ft60">4</SPAN><SPAN class="ft96">Se: a) Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), </SPAN><SPAN class="ft97">Bäste herren på täppan? – en ESO - rapport om bostadsbyggande och kommunala markanvisningar</SPAN>. Opublicerad rapport november 2012, avsnitt 4.1.2 Bostadsbyggande på kommunal mark. b) Boverket. 2005.</P> <P class="p264 ft77">Markpolitik och kommunala markpriser. <SPAN class="ft62">s. 50 c) Skoglund. S., 2006. </SPAN>Bostadsproduktion på privat och kommunal mark. <SPAN class="ft62">Examensarbete </SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">EX-06-155,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft62"> avd. för fastighetsvetenskap, KTH s. 69 samt d) Mattsson. D. & Nilsson, J. 2006. </SPAN>Analys av bostadsbyggande och markägoförhållanden i Göteborgs- och Skåneregionen. <SPAN class="ft62">Examensarbete </SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">EX-06-168,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft62"> avd. för fastighetsvetenskap, KTH, s. 65.</SPAN></P> <P class="p265 ft16">60</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr13 td102"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p22 ft90">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p348 ft8">prof. Hans Lind, KTH (bilaga 7). Med utgångspunkt därifrån kan dessa ytterligare kostnader sammanfattas med följande punkter:</P> <P class="p59 ft8"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft34">Kostnader för att anpassa projektering och förtillverkning så att lokala kommunala krav uppfylls.</SPAN></P> <P class="p87 ft8"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft34">Motverkar industriella koncept – vilka skulle ha gett lägre byggkostnader (en splittrad marknad med olika kommunala krav minskar lönsamheten hos industriella koncept och incitamenten för att utveckla sådana).</SPAN></P> <P class="p88 ft27"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft99">Indirekta kostnader i form av minskat bostadsbyggande. Om vissa projekt inte blir av p.g.a. att de kommunala särkraven höjer kostnaderna för mycket innebär detta en kostnad för samhället.</SPAN></P> <P class="p349 ft10"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft100">Administrativa kostnader hos offentlig sektor (främst vad gäller kommunernas arbete med att bestämma krav och följa upp dessa).</SPAN></P> <P class="p350 ft8"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft34">Administrativa kostnader hos byggherrar, projektörer och andra aktörer i byggprocessen (hämta information om kommunens krav, visa att det valda byggnadssättet uppfyller kommunens krav).</SPAN></P> <P class="p351 ft8">I bilaga 7 finns ett räkneexempel där dessa kostnadsslag inkluderas. Avslutningsvis sägs där:</P> <P class="p352 ft69">Med dessa antaganden skulle de totala årliga kostnaderna motsvara drygt två miljarder kronor, men det bör understrykas att detta enbart ska ses som räkneexempel där alla siffror är öppna för diskussion. Med antagandena ovan är de stora kostnadsposterna de direkta merkostnaderna samt långsammare teknisk utveckling.</P> <P class="p353 ft31">Till detta kan läggas att var och en kan göra egna antaganden i stället för de av Hans Lind angivna. Resultatet kan då bli annorlunda. En rimlig slutsats är dock att 1) utöver direkta merkostnader finns andra kostnadsposter som inte är försumbara och att 2) den totala kostnaden i ett samhällsekonomiskt perspektiv kan uppgå till avsevärda årliga belopp.</P> <P class="p73 ft8">Det är självklart mycket annat som påverkar kostnaderna för bostäder, men även särkraven torde ha påverkat bostadsbyggandet så att det för närvarande sjunker till en alltför låg nivå ur samhällets perspektiv.</P> <P class="p354 ft16">61</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p233 ft11"><SPAN class="ft11">8.1.2</SPAN><SPAN class="ft86">Positiva konsekvenser</SPAN></P> <P class="p53 ft8">Särkraven syftar till att förbättra byggnaden i det avseende som kravet avser. Vad gäller energianvändning har utredningen inte kunnat göra några egna undersökningar för att klarlägga i vilken grad särkraven i praktiken har medfört lägre energianvändning. Att kunskaperna i detta avseende generellt sett behöver bli bättre framgår av regeringens skrivelse 2011/12:231 från den 29 mars</P> <P class="p355 ft8">2012, ”Vägen till <NOBR>nära-nollenergibyggnader”,</NOBR> där följande sägs:</P> <P class="p356 ft15">Det finns i dag inte tillräckligt underlag för att ange en kvantifierad riktlinje för hur långtgående skärpning som skulle kunna bli aktuellt, utan detta ska bedömas på ett gediget underlag baserat på bl.a. utvärdering av befintliga lågenergibyggnader, vissa demonstrationsprojekt av nya energieffektiva byggnader, ekonomisk analyser m.m. Endast skärpningar som är miljömässigt, fastighetsekonomiskt och samhällsekonomiskt motiverade ska genomföras.</P> <P class="p206 ft31">Ett rimligt antagande är trots allt att särkraven vad gäller bostäders energianvändning i ett antal fall medfört lägre energianvändning. Som nämnts ovan är dock kunskaperna om det reella utfallet än så länge begränsade. Även om energianvändningen minskat uppstår följdfrågor om 1) i vilken grad detta haft positiva effekter på miljön och 2) hur dessa miljövinster i så fall ska värderas. Utredningen lämnar dessa frågor öppna.</P> <P class="p207 ft8">Särkrav avseende energianvändning kan tänkas ha positiva effekter på byggnaders andra tekniska egenskaper men dessa bedöms som relativt begränsade sett i relation till andra effekter. Se avsnitt 5 ovan.</P> <P class="p81 ft8">Särkrav avseende tillgänglighet får antas ha haft vissa positiva effekter specifikt vad gäller tillgänglighet men utredningen har inte utvärderat detta.</P> <P class="p357 ft11"><SPAN class="ft11">8.1.3</SPAN><SPAN class="ft86">Övriga konsekvenser</SPAN></P> <P class="p69 ft27">Särkrav vad gäller energikrav eller tillgänglighet kan försvåra uppfyllande av andra krav på byggnadens tekniska egenskaper. Gällande föreskrifter i BBR utgör en helhet och förändringar av ett visst krav bör inte ske utan att effekterna på övriga krav har klarlagts. Boverket efterlyser mer kunskap om vilka effekter högre energikrav får i</P> <P class="p358 ft16">62</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38658x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr13 td102"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p22 ft90">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p313 ft26">praktiken, se avsnitt 5 ovan <SPAN class="ft80">5</SPAN>. Även bland de försäkringsbolag som utfärdar byggfelsförsäkringar har farhågor framförts om framtida problem p.g.a. kommunala särkrav. Mot denna bakgrund ifrågasätter utredningen det lämpliga i att kommuner utan egen specialistkompetens tar på sitt ansvar att påverka byggnadens tekniska utförande utan stöd i BBR. En annan tänkbar konsekvens är <SPAN class="ft38">minskad konkurrens </SPAN>inom byggsektorn beroende på svårhanterliga regler i den meningen att kraven varierar mellan kommunerna och ändras vid den tidpunkt som kommunen bestämmer. För bolag som är verksamma i flera landsdelar kan detta bli alltför svårhanterligt.</P> <P class="p323 ft8">I de fall särkrav i praktiken leder till förbättrad tillgänglighet – utöver BBR:s krav – kan detta ge minskade kostnader för kommunerna p.g.a. minskat behov av framtida bostadsanpassningsbidrag.<SPAN class="ft65">6 </SPAN>Här uppstår frågan om en sådan generell höjning av tillgänglighet ska anses rimlig med motiv att undvika kostnader för kommuner i ett begränsat antal fall. Beslut om eventuella högre krav vad gäller tillgänglighet bör dock enligt utredningen ske genom nationella avvägningar. Se nedan.</P> <P class="p359 ft102"><SPAN class="ft37">8.2</SPAN><SPAN class="ft101">Är det effektivt att kommuner ställer egna särkrav vad gäller byggnaders tekniska egenskaper, exempelvis lokala energikrav?</SPAN></P> <P class="p77 ft8">I dag regleras bostäders tekniska egenskapskrav genom statliga föreskrifter (PBL, PBF och Boverkets byggregler - BBR). Dessa krav är enhetliga för landet samtidigt som det finns anpassningar till skilda förutsättningar vad gäller klimat. Föreskrifterna tillämpas av kommunerna och dessa har ingen befogenhet att skärpa kraven vid byggande på privat mark. Däremot kan kommunerna i dag skärpa kraven när byggande sker på kommunal mark som överlåts till ett byggbolag (markanvisning).</P> <P class="p258 ft20">Det vi sett i vårt arbete med utredningen är att många kommuner ställer upp egna särkrav utöver BBR och att detta sker främst vid markanvisning. Tendensen är också att antalet kommuner som gör detta ökar. I första hand gäller det energikrav men även krav på ökad tillgänglighet. I landet finns 290 kommuner och teoretiskt skulle detta kunna innebära att det tillämpas 290 ”kom-</P> <P class="p224 ft87"><SPAN class="ft60">5</SPAN><SPAN class="ft94">Boverket. 2011. </SPAN>Lägsta möjliga energianvändning i nya byggnader och kostnadskonsekvenser<SPAN class="ft82">. Rapport 2011:31 s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft82">83–88</SPAN></NOBR><SPAN class="ft82"> och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft82">101–102</SPAN></NOBR></P> <P class="p230 ft55"><SPAN class="ft60">6</SPAN><SPAN class="ft63">Boverket. 2012. </SPAN>Bostadsanpassningsbidragen 2011. <SPAN class="ft25">Rapport 2012:15.</SPAN></P> <P class="p260 ft16">63</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p50 ft31">munala BBR” runt om i landet. I praktiken torde antalet kommuner som med stöd av riktlinjer i miljöprogram etc. inför avtalsklausuler med särkrav vara begränsat till kanske ett trettiotal. Till detta ska dock läggas ett antal kommuner som utan att ha upprättat övergripande miljöprogram, tillgänglighetsprogram etc. hävdar särkrav i större eller mindre omfattning.</P> <P class="p66 ft8">De kommuner där det byggs flest bostäder är också de som oftast tillämpar särkrav. Detta innebär att en hög andel av bostadsproduktionen i landet sker i en miljö av varierande tekniska egenskapskrav med kravnivåer högre än de nationella föreskrifterna i BBR.</P> <P class="p67 ft31">Den fråga man kan ställa sig är om det totalt sett är effektivt att kommuner ställer upp olika krav på byggnaders tekniska utformning utan att detta motiveras av skilda lokala förutsättningar vad gäller markförhållanden, klimat etc.? Frågan är i högsta grad befogad vad gäller de vanligaste och mest betydelsefulla särkraven, nämligen de som gäller byggnaders energianvändning. Här är kommunernas motiv att kraven är ett led i arbetet för minskad klimatpåverkan. Men, är klimatfrågan särskild lämpad för kommunal politik och kommunala beslut? Eller är den frågan mera lämpad att hanteras på nationell nivå, på <NOBR>EU-nivå</NOBR> eller global nivå?</P> <P class="p113 ft8">För att belysa dessa frågor har prof. Hans Lind, KTH, på uppdrag av utredningen skrivit en promemoria med rubriken ”När ska man ha regler om produktutformning?” (bilaga 8). Av promemorian framgår följande, citat:</P> <P class="p360 ft72">Den aktuella diskussionen om kommunala särregler handlar dock bl.a. om regler som påverkar <SPAN class="ft103">globala </SPAN>externa effekter, dvs. det är inte så att det lokala byggandets egenskaper påverkar den lokala kvaliteten på miljön. Här kan man möjligen tycka att det då är viktigare att försöka påverka nationella eller internationella normer med tanke på att den lokala nivåns beslut har så liten roll. Inget hindrar förstås att aktörer själva väljer att gå före och bygga med högre standard men att med lokala regler tvinga alla att följa striktare regler än de nationella förefaller svårare att motivera om det handlar om effekter som inte är knutna till den lokala miljön.</P> <P class="p361 ft13">Ett argument som framförts är att man vill driva på utvecklingen genom att stimulera ny teknik. Detta väcker en rad frågor:</P> <P class="p362 ft15">- Behövs särskilda insatser för att stimulera fram ny teknik? Alla de stora byggföretagen satsar i dag på att "bygga grönt" och utvecklar ny teknik i olika avseende för att få energisnålare byggande. Komponenttillverkare utvecklar t.ex. allt bättre fönster och ventilationsutrustning. Många nya projekt har högre prestanda än de minimikrav som finns i</P> <P class="p363 ft16">64</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38660x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr13 td102"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p22 ft90">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p364 ft13">dagens regler. Det verkar inte uppenbart att åtgärder från en enskild kommun behövs för att utveckla bättre byggmetoder.</P> <P class="p365 ft69">- Om man trots allt ska stimulera ny teknik, så måste man också fråga sig vad som är den bästa metoden? Ska man ha riktade insatser med teknikstöd? Ska man ställa högre allmänna krav på byggnader? Ur ett enskilt företags synvinkel är det knappast rationellt att utveckla ny teknik bara för att en enskild kommun kräver det och då verkar det samhällsekonomiskt vettigare att den offentliga sektorn direkt satsa pengar på teknikutveckling. Även här kan man dock säga att teknikutvecklingen rimligen är ett nationellt (eller internationellt) intresse och betydande forskningsresurser satsas ju också på att utveckla mer miljövänlig teknik.</P> <P class="p366 ft13">Slutsatsen av detta är rimligen att det knappast framstår som motiverat att på kommunal nivå ställa höga krav med hänvisning till teknikutveckling.</P> <P class="p256 ft8">Liknande synpunkter om att lokala normer inte är lämpliga om normerna inte riktar sig mot lokala problem har framförts av professor Runar Brännlund vid Centre for Environmental and Resource Economics, Nationalekonomiska institutionen vid Umeå Universitet.<SPAN class="ft65">7</SPAN></P> <P class="p367 ft105"><SPAN class="ft37">8.3</SPAN><SPAN class="ft104">Särkrav avseende tekniska egenskaper bör hindras</SPAN></P> <P class="p368 ft8">Utredningen har ingen uppfattning i fråga om kravnivån i BBR vad gäller energianvändning eller kravnivåer för andra tekniska egenskaper hos bostäder.</P> <P class="p203 ft20">Vi har således inte heller någon uppfattning ifall ”lågenergibyggnader” är alltför kostsamma att bygga eller och i vad mån de uppfyller samtliga tekniska egenskapskrav. Dessa frågeställningar måste bedömas mot bakgrund av byggnadernas livscykelkostnad, effekter på miljön och hälsa m.m. Detta inrymmer hög grad av politiska och tekniska bedömningar, som ska utmynna i samhälleliga krav på nationell eller internationell nivå.<SPAN class="ft89">8 </SPAN>Det vi anser vara ett allvarligt problem är att kommuner på olika sätt – utan någon</P> <P class="p369 ft62"><SPAN class="ft60">7</SPAN><SPAN class="ft61">Föredrag vid Almedalsveckan </SPAN><NOBR>2012-07-01.</NOBR></P> <P class="p370 ft85"><SPAN class="ft60">8</SPAN><SPAN class="ft106">Lönsamhetsbedömningar och politiska ställningstaganden för nuvarande kravnivåer på energihushållning finns i prop. 2005/06:145, konsekvensutredning Boverkets byggregler dnr </SPAN><NOBR>1271-1939/2008,</NOBR> konsekvensutredning Boverkets byggregler dnr <NOBR>1271-329/2010,</NOBR> regeringens promemoria N2011/7477/E, regeringens skrivelse skr 2011/12:131, civilutskottets betänkande 2011/2012 CU 27 och riksdagens beslut rskr 2011/12:280.</P> <P class="p371 ft16">65</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38661x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p80 ft8">egentlig kontroll – har tagit över nämnda avvägningar liksom tagit över bedömningar avseende god byggteknik och energikravens inverkan på bostädernas övriga tekniska egenskaper. Kritiken kan också uttryckas som att reglering av byggteknik inte bör vara en kommunal angelägenhet. Denna kritik gäller oavsett om särkraven medför ökade byggkostnader eller inte.</P> <P class="p67 ft31">Vidare ska understrykas att särkrav fördyrar byggandet på olika sätt (se ovan avsnitt 5 och 8.1.1). Förutom kostnader hänförliga till att kraven varierar – mellan kommuner och över tid – uppstår direkt ökade byggkostnader vid krav som går utöver BBR. Vad gäller energikrav är ett rimligt antagande att för byggnader med särkrav utöver BBR uppstår en merkostnad för huskroppen/klimatskalet på <NOBR>10–15</NOBR> % . Därtill kommer andra kostnader som framgår av bilaga 7. Som nämnts, tar utredningen inte ställning till om dessa merkostnader är för höga vid vägning mot eventuella miljövinster m.m. Dock anser utredningen att särkraven försvårar bostadsbyggandet, se nedan. Kärnpunkten är att kommuner har tagit över statens ansvar för ställningstaganden om samhällsekonomiskt rimliga sätt att bygga.</P> <P class="p113 ft8">För att säkra att detaljplaner och exploateringsavtal inte innehåller andra tekniska krav än BBR bör det i PBL införas regler som hindrar detta. Eftersom bostadsbyggandet till övervägande del sker på kommunal mark<SPAN class="ft65">9 </SPAN>genom markanvisning bör de nationella föreskrifterna göras tvingande även i dessa situationer. I PBL bör införas regler som tryggar detta.</P> <P class="p372 ft105"><SPAN class="ft37">8.4</SPAN><SPAN class="ft104">Nationellt klassningssystem med olika kravnivåer vad gäller bostäders energianvändning</SPAN></P> <P class="p69 ft26">Av direktiven framgår att utredningen ska analysera förutsättningar för och konsekvenserna av ett klassningssystem för tekniska egenskapskrav med ett antal nivåer eller klasser baserade på mer långtgående krav än gällande, citat; ”minimikrav” i BBR. Utredningen har i det sammanhanget valt att fokusera på krav avseende bostäders energianvändning. I avsnitt 6 analyseras problem och möjligheter förknippade med ett system där kommunerna inom ramen för ett</P> <P class="p208 ft25"><SPAN class="ft66">9 </SPAN>Se avsnitt 10.1 ovan.</P> <P class="p91 ft16">66</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr13 td102"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p22 ft90">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p117 ft8">klassningssystem kan ställa olika krav på byggnaders energianvändning.</P> <P class="p104 ft8">I analysen lyfts fram bland annat problem kring likabehandling och förutsägbarhet om kommuner får besluta om vilken ”energiklass” som ska tillämpas. Om ett klassningssystem trots dessa betänkligheter skulle införas krävs en lagreglering som säkerställer att kommunen inte vid markanvisning ställer andra krav än de som finns i klassningssystemet.</P> <P class="p257 ft8">Ett kommunalt beslut om bostäders energianvändning skulle kunna ha formen av 1) ett kommunomfattande beslut avseende alla bostadsprojekt på såväl privat som kommunal mark eller 2) bestämmelse i detaljplan eller i områdesbestämmelser. Bägge varianterna kräver lagändringar.</P> <P class="p73 ft8">Oavsett vilken juridisk form som väljs krävs dessutom ett betydande utredningsarbete kring dels teknisk konstruktion/formulering av de olika klasserna, dels val av kravnivå. Ett sådant arbete rymmer flera avvägningar vad gäller ekonomi, byggnadsteknik och kopplingar till andra tekniska egenskapskrav på byggnader, varför Boverket skulle ha en central roll.</P> <P class="p76 ft8">Även om ett sådant arbete utmynnar i ett klassningssystem med väl definierade klasser, tydligare än vissa av de särkrav som kommuner ställer i dag, skulle de facto uppstå en situation med varierande byggregler på olika platser vilket i sig försvårar för de som vill bygga. Dessa nackdelar med varierande tekniska krav var uppenbara redan för 50 år sedan då landet övergick till nationella tekniska krav. Till detta kan läggas att internationell harmonisering med syfte att skapa enhetliga och enkla regler knappast underlättas av system med flera kravnivåer.</P> <P class="p258 ft26">Utöver juridiska, ekonomiska och praktiska problem med att klassningssystem vill utredningen framföra grundläggande principiella invändningar mot ett regelsystem med olika kravnivåer. Om samhället genom nationella regler (BBR) har bedömt vad som är rimliga krav på bostäders tekniska egenskaper – med hänsyn till fastighetsekonomi, samhällsekonomi, teknik, hälsa, miljöaspekter – förefaller det märkligt att bostadsproduktionen de facto (via kommunala beslut) kan tvingas uppfylla andra högre krav. Dessa högre krav som då innebär andra avvägningar mot ekonomi, m.m. Men om även dessa senare avvägningar anses rimliga vad gäller ekonomi, teknik, hälsa, miljöaspekter m.m., varför blir då inte klassningssystemets högre klass lika med ett enhetligt nationellt krav? En följdfråga blir då också varför lägre nivåer överhuvudtaget ska</P> <P class="p373 ft16">67</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38663x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p50 ft8">accepteras? I grunden kan ifrågasättas varför samhällets krav vad gäller byggnaders energianvändning skulle variera och göras föremål för lokala beslut? Jämför diskussionerna i avsnitt 8.2.</P> <P class="p115 ft26">Sammanfattningsvis skulle ett nationellt klassningssystem sannolikt medföra fler problem än det löser och systemets logiska konstruktion kan ifrågasättas. Om samhället har som mål att påverka byggnaders energianvändning bör detta ske på ett samlat sätt via enhetliga nationella regler. Utredningen avråder därför från införande av ett nationellt klassningssystem som ger kommunerna befogenhet att besluta om byggnaders energianvändning.</P> <P class="p344 ft37"><SPAN class="ft37">8.5</SPAN><SPAN class="ft58">Förslag</SPAN></P> <P class="p206 ft26">Utredningens nedanstående förslag i avsnitt 8.5 innehåller lagregler kring avtal som byggherrar och kommun ingår för genomförande av större byggprojekt (genomförandeavtal). I dagens PBL finns inga lagregler som specifikt behandlar genomförandeavtal – vilket tvärtom är vanligt förekommande i vår omvärld.<SPAN class="ft80">10 </SPAN>Syftet med våra förslag är att lägga fast vissa principer för avtalens tillåtna innehåll samt åstadkomma insyn och tillsyn över avtalen.</P> <P class="p67 ft20">Utöver det ovannämnda framförs förslag som handlar om tillsyn över dels planprocess, dels planbestämmelsers lagstöd samt förslag som rör instansordningen vid överklagande av detaljplan.</P> <P class="p374 ft11"><SPAN class="ft11">8.5.1</SPAN><SPAN class="ft86">Definitioner</SPAN></P> <P class="p375 ft8"><SPAN class="ft11">Förslag: </SPAN>Genomförandeavtal definieras i en paragraf i PBL som ett avtal med en kommun som innehåller bestämmelser om genomförande av detaljplan. Begreppet genomförandeavtal omfattar både exploateringsavtal (privat mark) och markanvisningsavtal (kommunal mark).</P> <P class="p376 ft20">Genom att i PBL införa begreppet genomförandeavtal som ett samlingsbegrepp med undergrupperna exploateringsavtal och markanvisningsavtal ges en enhetlighet i benämningen av den flora av avtal som berör plangenomförande och som ofta har olika</P> <P class="p239 ft55"><SPAN class="ft66">10 </SPAN><SPAN class="ft25">Kalbro, T. 2009. </SPAN>Finansiering av infrastruktur. Svenska exploateringsavtal i jämförelse med Danmark, Finland, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Tyskland och USA. <SPAN class="ft25">Rapport 4:110 från avdelningen för fastighetsvetenskap, KTH.</SPAN></P> <P class="p377 ft16">68</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38664x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr13 td102"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p22 ft90">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p378 ft8">benämningar. Med exploateringsavtal avses avtal där parterna reglerar byggande på privat mark och med markanvisningsavtal avses avtal där kommunen överlåter eller upplåter mark och i avtal reglerar byggandet på den kommunala mark som överlåts eller upplåts. I det fall ett genomförandeavtal avser såväl kommunal mark som privat mark ska det i PBL:s mening likställas med exploateringsavtal.</P> <P class="p118 ft20">Bestämmelsen har gjorts tillämplig även på ett av kommunen helt eller delvis ägt bolag oavsett vilken ägarandel kommunen har. Bestämmelsen har däremot begränsats till att avse avtal mellan kommun och enskild, dvs. den innefattar inte avtal som en kommun tecknar med en annan kommun eller med stat eller landsting.</P> <P class="p379 ft11"><SPAN class="ft11">8.5.2</SPAN><SPAN class="ft86">Genomförandeavtalens innehåll – ”stoppbestämmelse” införs</SPAN></P> <P class="p380 ft27"><SPAN class="ft107">Förslag: </SPAN>Genom en ”stoppbestämmelse” i PBL får inte kommunen ingå ett genomförandeavtal som innehåller krav avseende tekniska egenskaper på byggnader som går utöver det som gäller enligt PBL eller föreskrifter meddelade med stöd av PBL. Kommunen får inte heller ingå ett exploateringsavtal som innehåller krav avseende plangenomförande som strider mot PBL.</P> <P class="p381 ft31">Utredningen har konstaterat att kommunala särkrav vad gäller bostäders tekniska egenskaper förekommer i både exploateringsavtal (privat mark) och markanvisningsavtal (kommunal mark). Att så sker i exploateringsavtalen ska ses mot bakgrund av att kommunen i kraft av sitt planmonopol ställer upp villkor för att en detaljplan ska antas. I markanvisningsfallen ställer kommunen i egenskap av markägare upp villkor för att överlåta marken. Mot bakgrund av de konsekvenser som särkraven medför anser utredningen att de bör förhindras i bägge fallen.</P> <P class="p175 ft20">I fallet med privat mark är det visserligen så att det redan i dag saknas lagstöd för att hävda andra krav än vad som finns i PBL och föreskrifter meddelade med stöd av PBL. Omständigheten att det ändock förekommer krav utan lagstöd är ett motiv för att i PBL tydliggöra att avtal mellan en byggherre/markägare och kommunen inte får innefatta tekniska egenskapskrav utöver BBR.</P> <P class="p382 ft16">69</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38665x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p383 ft26">Ett starkt skäl för att hindra särkrav i markanvisningsfallen är att bostadsbyggandet till övervägande del, sannolikt i storleksordningen <NOBR>60–70</NOBR> %, sker på kommunal mark<SPAN class="ft80">11 </SPAN>som överlåts till byggbolag. Så är fallet i flera av de större städerna vilka även i hög grad tillämpar särkrav vad gäller främst energianvändning. Om utvecklingen går mot att än fler kommuner tillämpar särkrav kan genomslaget via kommunalt markägande bli än större. Det sista ska även ses mot bakgrund av att kommunen inte kan ses som vilken markägare som helst, eftersom man som planmyndighet styr bebyggelsens lokalisering. Planmonopol och kommunalt markägande i kombination bör inte få leda till att bostadsbyggandet tvingas följa andra tekniska krav än vad som gäller enligt BBR.</P> <P class="p384 ft24">”Stoppbestämmelsen” görs tillämplig även för krav avseende plangenomförande</P> <P class="p69 ft26">Sedan länge har uppmärksammats att kommuner i exploateringsavtal på privat mark ställer krav avseende bekostande av viss infrastruktur utan att de aktuella kraven har stöd i lag.<SPAN class="ft80">12 </SPAN>Dessa krav blir då olika i olika kommuner och problematiken liknar den med särkrav avseende tekniska egenskapskrav. I detta sammanhang har utredningen bedömt att det finns ett behov av att tydliggöra att de krav avseende plangenomförande (bekostande av gator m.m.) som finns i PBL inte får åsidosättas genom avtal. Utredningen föreslår därför att ”stoppbestämmelsen” även ska göras tillämplig på krav avseende plangenomförande vid byggande på privat mark.</P> <P class="p385 ft27">På detta sätt tydliggörs att krav i exploateringsavtal måste ha stöd i lag (se avsnitt 8.1). Här klargörs och kodifieras i PBL den sedan länge gällande principen för exploateringsavtalens tillåtna innehåll. I denna fråga har skett samråd med ”Utredningen om en översyn av bestämmelserna om genomförande av detaljplan” (S 2011:11).</P> <P class="p386 ft24">Vad finns det för alternativ till ”stoppbestämmelsen”?</P> <P class="p206 ft31">Skulle ett alternativ kunna vara att ”stoppbestämmelsen” endast gäller för privat mark och att kommunen skulle kunna föra in särkrav i markanvisningsavtal? Då bör åter noteras att den övervägande delen av bostadsbyggandet sker på kommunal mark. Ett</P> <P class="p387 ft62"><SPAN class="ft60">11</SPAN><SPAN class="ft61">Se avsnitt 8.1.</SPAN></P> <P class="p261 ft55"><SPAN class="ft60">12</SPAN><SPAN class="ft78">Kalbro, T. & Smith, P. 2008. </SPAN>Exploateringsavtal. Lagstöd, tillämpning och förslag till nya principer. <SPAN class="ft25">Rapport 4:104 från avd. för fastighetsvetenskap, KTH.</SPAN></P> <P class="p265 ft16">70</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr13 td102"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p22 ft90">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p378 ft8">sådan begränsad ”stoppbestämmelse” skulle således medföra att särkrav fortsättningsvis skulle kunna ställas på den största delen av landets bostadsbyggande.</P> <P class="p203 ft31">Skulle ett annat alternativ kunna vara att en ”stoppbestämmelse” för särkrav vid byggande på privat mark kombineras med att särkraven i markanvisningsfallen hanteras genom en frivillig samordning mellan staten (Boverket och /eller Energimyndigheten) och SKL, med innebörd att de berörda parterna åtar sig att hitta en gemensam syn på hur särkrav utöver BBR kan ställas? En sådan tankegång leder till många frågetecken. Först den grundläggande frågan varför särkrav vid sidan av BBR överhuvudtaget ska accepteras oavsett att det sker samordnat mellan kommuner? (Jämför avsnitt 6 om nationellt klassningssystem.) Om högre krav än BBR ändock skulle anses acceptabelt, hur får man en överenskommelse att omfatta landets samtliga kommuner? Sannolikt kommer det att finnas ett antal kommuner som väljer att ställa sig utanför. SKL har sedan en tid arbetat med att försöka samordna kommunernas energikrav men har inga formella styrmedel för att garantera en samordning.</P> <P class="p388 ft24">Slutsats</P> <P class="p368 ft8">Om ambitionen är att undanröja möjligheterna för kommunerna att ställa särkrav utöver BBR, och därmed öka möjligheterna till sänkta byggkostnader och ett ökat bostadsbyggande, är det utredningens slutsats och förslag att en ”stoppbestämmelse” för särkrav i genomförandeavtal införs.</P> <P class="p389 ft16">71</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38667x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p390 ft109"><SPAN class="ft18">8.5.3</SPAN><SPAN class="ft108">Länsstyrelsen får tillsyn över planprocessen, planbestämmelser och genomförandeavtal</SPAN></P> <P class="p391 ft31"><SPAN class="ft110">Förslag</SPAN>: Länsstyrelsen får en ändrad roll på sätt att de utöver att vara rådgivande gentemot kommunen under planprocessen ska kunna överpröva detaljplanen med avseende på den formella hanteringen av planen och bestämmelsernas lagstöd.</P> <P class="p392 ft31">I PBL införs krav att genomförandeavtal ska redovisas under detaljplaneprocessen tillsammans med detaljplanen. Länsstyrelsen ska ge råd beträffande genomförandeavtalens stöd i PBL samt ges rätt att överpröva och ogiltigförklara avtalet.</P> <P class="p393 ft8">Beslut om överprövning av detaljplanen med avseende på den formella hanteringen och bestämmelsernas lagstöd liksom beslut om överprövning av genomförandeavtal ska ges inom tre veckor. Beslut om genomförandeavtals ogiltighet ska meddelas inom tre månader.</P> <P class="p394 ft26">Frågan om länsstyrelsens tillsyn över plan- och byggfrågor har bl.a. behandlats i Boverkets rapport från 2007 ”Tydligare statligt ansvar i plan- och bygglagen”. I rapporten redovisas de undersökningar</P> <P class="p395 ft31">Boverket genomfört under åren <NOBR>2002–2006</NOBR> över hur bl.a. länsstyrelserna i olika avseenden sköter sin tillsynsuppgift på byggområdet. Boverket konstaterar att länsstyrelserna har en uppriktig vilja och i vissa fall även ett uttalat intresse av att arbeta mer och bättre med tillsyn över byggområdet. I rapporten framhålls att det är svårt med nuvarande lagstiftning att komma längre när det gäller innehållet i uppgifter och möjligheter att avsätta resurser till länsstyrelserna. De punkter som särskilt framhålls i rapporten är ansvaret för uppsiktsarbete, kunskapsförmedling och tillvaratagande av statliga intressen i planärenden. Vad gäller tillvaratagande av de statliga intressena pekar Boverket på att länsstyrelsen borde koncentrera sig på väsentliga formella brister och på planbestämmelser som saknar lagstöd.</P> <P class="p396 ft8">Utredningens förslag att inrätta en ”stoppbestämmelse” innebär ett behov av kontroll och tillsyn. Utredningen föreslår att länsstyrelsen ges den rollen och att länsstyrelsens arbete för rådgivning därmed tydliggörs i lagtext.</P> <P class="p397 ft16">72</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr13 td102"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p22 ft90">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p398 ft24">Planprocess och planbestämmelser</P> <P class="p77 ft8">Genom utredningens förslag får länsstyrelsen en tydligare rådgivande roll under detaljplanens framtagande vad gäller den formella hanteringen och för att se till att planbestämmelse har stöd i 4 kap. PBL. Detta sker inledningsvis under samrådsskedet.</P> <P class="p118 ft26">Under granskningstiden ska länsstyrelsen yttra sig över planförslaget om man anser att den formella processen för framtagandet av planförslaget inte överensstämmer med bestämmelserna i 5 kap. eller planbestämmelse saknar stöd i 4 kap. Tanken bakom bestämmelsen är att länsstyrelsen på ett bättre och mer konkret sätt ska kunna vara rådgivande gentemot kommunerna vad gäller hanteringen av detaljplaner och detaljplanernas bestämmelser. Det är enbart den formella frågan vad gäller hantering, dvs. tider och handhavandefrågor, som länsstyrelsen ska ge synpunkter på och likaså är det bestämmelserna i detaljplanen sett utifrån vad en detaljplan enligt 4 kap. PBL får innehålla. Det är alltså inte tänkt att länsstyrelsen ska vara rådgivande vad gäller rena bedömningsfrågor, önskemål om vad som ska byggas eller andra rent planerande frågor som kommunen ansvarar för. Rådgivningen ska syfta till att kommunen inte träder över de bestämmelser som givits men samtidigt inte inskränka på kommunens bestämmanderätt vad gäller planens innehåll.</P> <P class="p399 ft8">Till stöd för bl.a. länsstyrelsens rådgivning och granskning har utredningen även föreslagit en bestämmelse innebärande att kommunen för de olika planbestämmelserna vid respektive bestämmelse alltid ska ange lagstödet, dvs. vilken föreskrift som respektive bestämmelse tar stöd av i 4 kap.</P> <P class="p74 ft24">Genomförandeavtal</P> <P class="p211 ft26">Vad gäller framtagandet av genomförandeavtal innebär utredningens förslag att offentlighet ges åt genomförandeavtalet redan i samband med samrådet. Ett genomförandeavtal eller förslag till sådant ska nämligen redovisas i samrådet. Länsstyrelsen får alltså redan vid denna tidpunkt möjlighet att verka för att genomförandeavtalet inte går utöver vad som är tillåtet enligt den föreslagna ”stoppbestämmelsen” i 6 kap 1 a § PBL. Utredningen är införstådd med att det vid tidpunkten för samråd sällan finns ett färdigt genomförandeavtal men däremot kan det ibland finnas ett förslag till</P> <P class="p400 ft16">73</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft8">genomförandeavtal. Skyldigheten för kommunen att redovisa gäller om det finns ett genomförandeavtal eller ett förslag.</P> <P class="p66 ft8">Definitionsmässigt föreligger ett genomförandeavtal när det undertecknats av samtliga parter. Det förhållandet att genomförandeavtalet villkorats exempelvis av kommunfullmäktiges godkännande påverkar inte avtalets karaktär.</P> <P class="p81 ft8">Med förslag till genomförandeavtal avses ett avtal som är allmän handling, dvs. handling som har kommit in till eller upprättats hos kommunen eller sänts till avtalsparten. Genom att definiera begreppet utifrån av kommunen kända kriterier, dvs. allmän handling, ska det inte bli alltför svårt att avgöra när det föreligger ett genomförandeavtal.</P> <P class="p115 ft26">Utredningens förslag innebär inte att bestämmelserna om allmän handling i Tryckfrihetsförordningen (2003:593) eller bestämmelsen om när en allmän handling kan sekretessbeläggas enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) åsidosätts utan tvärtom är det dessa lagstiftningar som avgör handlingens karaktär.</P> <P class="p67 ft26">För att möjliggöra nästa steg i prövningen införs även en bestämmelse att kommunen senast den dagen kungörelse sker för granskning av detaljplanen även ska skicka genomförandeavtal eller förslag till genomförandeavtal om sådant finns till länsstyrelsen.</P> <P class="p67 ft31">Utöver detta ges även lagstiftning om att ett genomförandeavtal eller ett förslag till genomförandeavtal ska hållas tillgängligt under samma tid som förslaget till detaljplan granskas.</P> <P class="p114 ft8">Under samma granskningstid som gäller för planförslaget ska länsstyrelsen även yttra sig över genomförandeavtal eller förslag till genomförandeavtal och då redovisa om avtalet innehåller bestämmelser som gör att det går utöver vad som är tillåtet enligt 6 kap. 1 a §.</P> <P class="p81 ft8">Nästa led i prövningsprocessen beträffande genomförandeavtal innebär att genomförandeavtal eller förslag till genomförandeavtal ska skickas till länsstyrelsen tillsammans med meddelande att detaljplanen antagits.</P> <P class="p67 ft26">Utredningen föreslår att även genomförandeavtal som ingås efter detaljplans antagande ska skickas till länsstyrelsen för granskning. Detta för att säkra en prövning oavsett tidpunkt för avtalets tecknande. Utredningen har valt att inte sätta någon tid för när detta kan ske då utredningen utgår från att det är endast i undantagsfall som genomförandeavtal tecknas efter detaljplanens antagande. Skyldigheten kan därmed gälla utan tidsbegränsning.</P> <P class="p401 ft16">74</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr13 td102"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p22 ft90">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p402 ft20">På sätt som motsvarar prövning av detaljplan ska länsstyrelsen inom tre veckor besluta om prövning av ett genomförandeavtals giltighet utifrån bestämmelserna i 6 kap 1 a §. Utredningen finner det lämpligt att ha samma tid för länsstyrelsens beslut för såväl detaljplaner som genomförandeavtal.</P> <P class="p403 ft24">Prövning av genomförandeavtals giltighet</P> <P class="p404 ft8">Länsstyrelsen ska om avtalet inte endast i obetydlig grad strider mot 6 kap 1 a § ogiltigförklara avtalet. Om avtalsparterna medger det får länsstyrelsen ogiltigförklara avtalet endast i viss del. Då genomförandeavtal ofta är av avgörande karaktär för exploateringen och exploateringens genomförande finner utredningen även vara skäligt att sätta en tidsgräns för när länsstyrelsen ska ha meddelat sitt beslut beträffande genomförandeavtalets giltighet. Utredningen föreslår tre månader för beslut om ogiltighetsförklaring eftersom ett plangenomförande ofta innefattar fastighetsbildningsåtgärder vars ansökan ska inges till Lantmäteriet för förrättning inom sex månader.</P> <P class="p405 ft8">Eftersom ett genomförandeavtal ofta innehåller bestämmelser av olika karaktär kan det finnas en tolkningsmån vad gäller överensstämmelsen med 6 kap. 1 a §. Med anledning härav har i bestämmelsen införts kriterier för ogiltigförklaring att bestämmelsen inte i obetydlig grad ska strida mot bestämmelser. Detta innebär att ogiltigförklaring endast ska ske om bestämmelsen i avtalet tveklöst strider mot 6 kap. 1 a §. Avvikelsen ska dessutom ha någon materiell betydelse, dvs. påverka genomförandet ur ekonomisk eller tekniskt hänseende.</P> <P class="p258 ft26">Länsstyrelsens beslut att ogiltigförklara hela eller delar av genomförandeavtal får överklagas av parterna. Utredningen föreslår dock att något överklagande vad gäller länsstyrelsens beslut att inte ogiltigförklara hela eller delar av genomförandeavtal inte får ske. Utredningens förslag om offentlighet och granskning av avtal bör markant minska risken för avtal där kommunen förmått någon att underteckna avtal med villkor utan stöd i lag. Mot denna bakgrund anser utredningen att klagorätten kan begränsas på nämnda sätt.</P> <P class="p202 ft26">Förhållandet att ett avtal helt eller delvis förklaras ogiltigt finns även i annan lagstiftning, varvid först och främst bör nämnas avtalslagens (1915:218) 3 kap. om rättshandlings ogiltighet. I många lagar, exempelvis hyreslagen (12 kap. jordabalken, JB) regleras</P> <P class="p406 ft16">75</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft8">frågan om giltigt eller ogiltigt hyreskontrakt genom tvingande regler. I 12 kap. 1 § femte stycket. JB finns bestämmelsen att förbehåll som strider mot bestämmelserna i kap. 12 är utan verkan. Avtals giltighet har även gjorts beroende av att en viss handling sker inom en i lagen given tid. I jordabalkens 4 kap. 7 § återfinns ett sådant exempel då det i den bestämmelsen angivits att ett köp av del av fastighet är giltigt endast om fastighetsbildning sökes inom en tidsperiod av sex månader.</P> <P class="p207 ft8">Ett exempel på annan lagstiftning som reglerar ogiltighet är diskrimineringslagen (2008:567) som ger regler i dess 5 kap. innebärande möjlighet att jämka eller ogiltigförklara en diskriminerande bestämmelse i avtal.</P> <P class="p67 ft26">Möjligheten att få avtal ogiltigförklarade är en del avtalsrätten. Utredningens förslag skiljer sig från annan lagstiftning på det sättet att det innebär en obligatorisk prövning av genomförandeavtal utifrån vissa lagkrav. En viss parallellitet finns med reglerna om ogiltighet i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Utredningens förslag innebär dessutom att länsstyrelsen som första instans prövar avtalens giltighet, varefter sådant beslut kan överklagas till domstol. En jämförelse kan göras med hyresnämndens möjlighet att bortse från ogiltiga avtalsbestämmelser. Hyresnämndens beslut överklagas till hovrätten.</P> <P class="p345 ft31">Slutligen kan nämnas att i förarbetena till LOU:s ogiltighetsbestämmelse redovisades att en dylik bestämmelse inte kunde införas utan någon möjlighet till undantag beroende på omständigheterna i ett enskilt fall. Att införa ogiltighetsbestämmelsen utan undantagsmöjlighet bedömdes nämligen kunna få oproportionerliga följder. I byggkravsutredningens förslag till ogiltighetsbestämmelse uppnås proportionalitet bl.a. genom prövningens begränsning till tveklösa avvikelser från vad som stadgas och likaså att möjligheten att ogiltigförklara kan begränsas till viss del av avtalet om parterna accepterar detta.</P> <P class="p407 ft24">Vilka alternativ finns till länsstyrelsens överprövning av genomförandeavtal?</P> <P class="p272 ft8">Ett alternativ kan vara att genomförandeavtal prövas direkt av mark- och miljödomstol eller tingsrätt utan att länsstyrelsen har rätt att ogiltigförklara avtalet. I utredningens förslag har länsstyrelsen en roll som rådgivare gentemot kommunen såväl vad</P> <P class="p408 ft16">76</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr13 td102"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p22 ft90">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p409 ft8">avser förfaranderegler för detaljplaner och lagstöd för planbestämmelser som vad gäller lagstöd för genomförandeavtal. Länsstyrelsen är därmed inne i frågor kring planen och genomförandeavtalet varför deras prövning vad gäller ogiltigförklaring blir ett led i processen. Länsstyrelsen kan alltså vägleda kommunen och länsstyrelsen kan även bedöma de justeringar och förändringar som skett under hanteringen fram till prövningen av avtalets giltighet. Tanken bakom detta system är att det ska vara få genomförandeavtal som länsstyrelsen verkligen behöver ogiltigförklara. Möjligheten till rättelse borde kunna aktualiseras mycket tidigare. Alternativet att låta prövning ske hos mark- och miljödomstolen i tingsrätt kommer därmed att innebära ett större arbete för den prövande instansen och tillgodogörandet av den kunskap som länsstyrelsen erhållit under hela handläggningen finns inte för domstolen.</P> <P class="p63 ft26">Utredningen har även föreslagit en tidsfrist om tre månader för beslut om ogiltigförklaring. Det torde vara enklare i regelverket att införa en tidsfrist för länsstyrelsens hantering än vad som gäller för en domstolsprövning. En direkt domstolsprövning som avser ogiltigförklaring av genomförandeavtal är därför enligt utredningens mening inget bra alternativ. Däremot ska länsstyrelsens beslut om att ogiltigförklara hela eller del av ett genomförandeavtal kunna prövas av mark- och miljödomstolen efter överklagande.</P> <P class="p258 ft8">Ett annat alternativ kan vara en branschsammansatt skiljenämnd, bestående av byggbranschen och SKL, enligt lagen om skiljeförfarande. Detta alternativ skulle dock medföra att denna process inte blir offentlig vilket inte landets kommuner brukar vilja ha. Det strider även mot de förändringar som i allmänhet eftersträvas inom plan- och byggområdet med ökad öppenhet och genomlysning. Skiljenämndens utslag är inte heller prejudikatsbildande. Detta alternativ förordas inte av utredningen.</P> <P class="p258 ft26">Slutligen finns även alternativet att låta frågan om domstols prövning bli en partsfråga, dvs. part som anser att bestämmelserna överträtts får väcka talan om ogiltighet hos mark- och miljödomstol eller tingsrätt. Detta är emellertid ett system som utredningen inte kan förorda bl.a. mot bakgrund av den erfarenhet som föreligger redan i dag utifrån den möjlighet som faktiskt finns att via skadeståndslagens regler om felaktig myndighetsutövning väcka talan mot en kommun som frångått gällande bestämmelser. Erfarenheten visar att sådana mål inte förekommer och skälet som anges är ofta att den part som ansett sig ha påtvingats en bestämmelse inte</P> <P class="p410 ft16">77</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38673x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p80 ft8">vill ”bråka” med kommunen då den även framgent ska fortsätta att verka och bygga inom kommunens gränser.</P> <P class="p411 ft24">Har länsstyrelsens personal rätt kompetens och rätt dimensionering?</P> <P class="p69 ft31">Länsstyrelsen personal har stor kunskap inom <NOBR>PBL-området</NOBR> genom sin hantering i dag av överklagade plan- och byggärenden.</P> <P class="p115 ft26">Det nya med vårt förslag innebär att länsstyrelsen i sin hantering även ska pröva innehållet i genomförandeavtal mot Boverkets byggregler, BBR. Genomförandeavtalen är ofta en precisering av detaljplanen med angivande av tider, reglering av genomförandefrågor samt fördelning av ansvar vad gäller utförande, finansiering och drift av anläggningar. Länsstyrelsen kan därför ses som en naturlig part som rådgivare till kommunen under detaljplanens framtagande och vid framtagandet av genomförandeavtalet. Därefter prövas planen av mark- och miljödomstolen efter överklagande medan avtalen behålls för överprövning av kommunens beslut och därefter eventuell domstolsprövning.</P> <P class="p113 ft8">En kunskapslucka uppstår hos länsstyrelsen avseende genomförandeavtal och BBR eftersom de är nya frågor att hantera. Denna kunskapslucka torde dock kunna undanröjas genom vidareutbildning varvid en kostnad för detta uppstår (se avsnitt 9, Konsekvensanalys).</P> <P class="p412 ft112"><SPAN class="ft11">8.5.4</SPAN><SPAN class="ft111">Länsstyrelsen ska inte vara första instans vid överklagande av detaljplan eller områdesbestämmelser</SPAN></P> <P class="p413 ft27"><SPAN class="ft107">Förslag. </SPAN>Länsstyrelsen ska inte längre vara första överklagandeinstans vad avser detaljplaner och områdesbestämmelser.</P> <P class="p414 ft26">Länsstyrelsen föreslås i utredningen inte längre vara första överklagandeinstans vad gäller detaljplaner och områdesbestämmelser. I stället föreslås mark- och miljödomstolen vara första instans med Mark- och miljööverdomstolen som andra instans med prövningstillstånd, dvs. samma ordning som gäller i dag vid överklagande av ärenden om detaljplaner från mark- och miljödomstol.</P> <P class="p67 ft27">Förändringen innebär att länsstyrelsens roll som rådgivare under processen för framtagande av såväl detaljplaner som genomförandeavtal stärks och tydliggörs. I det nuvarande systemet finns nämligen</P> <P class="p33 ft16">78</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38674x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr13 td102"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p22 ft90">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p313 ft26">ett problem såtillvida att länsstyrelsens roll som överklagandeinstans innebär att deras roll som rådgivande myndighet begränsas. Denna problematik har bl.a. behandlats i en artikel av chefsjuristen vid stadsbyggnadskontoret i Göteborgs kommun Sven Boberg.<SPAN class="ft80">13 </SPAN>I nu föreliggande system föreligger nämligen alltid en risk att länsstyrelsen kan gå över gränsen för att vara jävig i sin roll som överklagandeinstans om den i alltför stor grad varit kommunen behjälplig under själva processen att ta fram detaljplanen. Genom att länsstyrelsen nu undantas från prövningen av överklagande av detaljplan ska länsstyrelsens resurser och kunskap kunna nyttjas på ett bättre och även mer förebyggande sätt.</P> <P class="p323 ft8">Tanken bakom förslaget är även att nå en jämnhet i arbetsbelastningen för länsstyrelsen såtillvida att den nu genom utredningens förslag får nya arbetsuppgifter i form av överprövning av genomförandeavtal samt rådgivning och granskning av den formella planhanteringen och planens bestämmelser inom vissa givna bedömningsramar. Genom att inte längre vara överklagandeinstans frigörs arbetskapacitet som kan tillgodogöras länsstyrelsens nya roll och arbetsuppgifter.</P> <P class="p202 ft20">Utredningen har även tagit hänsyn till att förslaget innebär en begränsning vad gäller instanserna för överklaganderätt då länsstyrelsen tas bort. Denna begränsning kan dock försvaras genom att det blir en domstolsprövning och då mark- och miljödomstolens prövning även omfattar bestämmelser om muntlig förhandling, sammanträde, bevisupptagning och syn tillförs moment för en mer omfattande prövning än vad som varit möjlig i länsstyrelsen.</P> <P class="p324 ft11"><SPAN class="ft11">8.5.5</SPAN><SPAN class="ft86">Överinstansernas nya roll</SPAN></P> <P class="p415 ft8"><SPAN class="ft11">Förslag: </SPAN>Mark- och miljödomstolen blir första överklagandeinstans vad avser detaljplaner. Dessutom får mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen nya uppgifter att pröva länsstyrelsens beslut avseende den formella planprocessen, planbestämmelsers lagstöd och ogiltigförklaring av genomförandeavtal.</P> <P class="p416 ft55"><SPAN class="ft66">13 </SPAN><SPAN class="ft25">Boberg, S. 2012. </SPAN>Processrättsliga frågor i mål enligt plan- och bygglagen – analys av Sven Boberg. <SPAN class="ft25">JP Infonet.</SPAN></P> <P class="p215 ft16">79</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft24">Överklagande av detaljplaner och områdesbestämmelser</P> <P class="p69 ft31">En stor förändring för mark- och miljödomstolen är att de ska vara första instans vid överklagande av detaljplan och områdesbestämmelser i stället för länsstyrelsen enligt dagens regelverk. Länsstyrelsen får dock under hela processen med detaljplan och områdesbestämmelser en tydlig rådgivande roll och kan även överpröva planen och bestämmelserna på vissa formella grunder, dvs. länsstyrelsen har redan varit aktiv i arbetet och även granskat planen och områdesbestämmelserna. Detaljplanerna och områdesbestämmelserna bör på detta sätt bli mer formellt korrekta. Detta bör bidra till att minska antalet överklagade planer och områdesbestämmelser. Omfattningen av överinstansernas arbete med prövningen bör bli mindre omfattande för varje överklagad plan och områdesbestämmelse i jämförelse med länsstyrelsens arbete med motsvarande prövningen i dag.</P> <P class="p417 ft47">Hur många överklagade detaljplaner och områdesbestämmelser kan domstolen förväntas belastas med?</P> <P class="p286 ft8">Uppgifter till länsstyrelserna om överklagade beslut om detaljplan och områdesbestämmelser har sammanställts av Boverket. Under 2011 var antalet sådana ärenden cirka 400 stycken.</P> <P class="p115 ft8">Mark- och miljödomstolarna inrättades den 2 maj 2011. Under det senaste brutna året (oktober 2011 till och med september 2012) inkom till mark- och miljödomstolarna 291 planärenden.</P> <P class="p66 ft8">Tillskottet av mål till mark- och miljödomstolarna kan om utredningens förslag genomförs mot denna bakgrund uppskattas till omkring drygt 100 mål <NOBR>(400-291=109).</NOBR></P> <P class="p116 ft24">Överklagade beslut om ogiltigförklaring av genomförandeavtal</P> <P class="p418 ft27">Utredningen föreslår att länsstyrelsen ska kunna ogiltigförklara genomförandeavtal. Länsstyrelsens beslut att ogiltigförklara kan överklagas endast av parterna, dvs. kommunen eller byggherren/fastighetsägaren, till mark- och miljödomstolen och efter prövningstillstånd till Mark- och miljööverdomstolen. Utredningen bedömer att antalet sådana överklaganden inledningsvis kommer att vara begränsat till ett fåtal per år för att därefter minska ytterligare till något</P> <P class="p363 ft16">80</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr13 td102"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p22 ft90">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p117 ft8">enstaka mål per år när tillsyns- och prövningssystemet verkat en tid.</P> <P class="p13 ft8">Länsstyrelsens beslut att inte ogiltigförklara genomförandeavtal får inte överklagas.</P> <P class="p74 ft24">Har domstolen rätt kompetens och dimensionering?</P> <P class="p419 ft8">Det nya med vårt förslag innebär att domstolen ska granska lagstödet för genomförandeavtalens krav vad gäller byggnadernas tekniska egenskapskrav och plangenomförande. Domstolen ska även som första överklagandeinstans pröva kommunens beslut att anta detaljplaner och pröva länsstyrelsens beslut om överprövning av kommunens formella hantering av detaljplaner och dess bestämmelser.</P> <P class="p258 ft20">Mark- och miljödomstolarna är väl förtrogna med PBL och dess tillämpning. En viss ovana med genomförandeavtalens konstruktion kommer att finnas men bör inte vara ett större problem än då domstolar i andra sammanhang får olika avtal för bedömning. En kunskapslucka uppstår, på samma sätt som för länsstyrelsens personal, avseende genomförandeavtal och BBR eftersom de är nya frågor att hantera. Denna kunskapslucka torde dock kunna undanröjas genom vidareutbildning varvid en kostnad för detta uppstår (se avsnitt 9<SPAN class="ft113">, </SPAN>Konsekvensanalys).</P> <P class="p388 ft24">Slutsats</P> <P class="p404 ft20">Domstolens roll i plan- och byggprocessen ändras genom utökade eller nya uppgifter. Domstolen ska vara första överklagandeinstans i stället för andra instans vad avser detaljplaner och områdesbestämmelser. Kommunens beslut att godkänna genomförandeavtal och länsstyrelsens beslut att överpröva kommunens formella hantering av detaljplaner och dess bestämmelser ska kunna överklagas till domstolen. Utredningen bedömer att domstolens resurser bör förstärkas genom ett visst tillskott av personal och vissa utbildningsinsatser.</P> <P class="p420 ft16">81</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38677x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p421 ft105"><SPAN class="ft37">8.6</SPAN><SPAN class="ft104">Samordning av aktörer inom området byggnaders energianvändning</SPAN></P> <P class="p391 ft8"><SPAN class="ft11">Bedömning: </SPAN>Utredningen gör bedömningen att ett ”Råd” bör inrättas med representanter för de berörda parterna Boverket, Energimyndigheten, bostadsproducenterna och kommunerna.</P> <P class="p422 ft26">”Rådets” arbetsuppgifter bör vara att i första hand långsiktigt arbeta med att ta fram underlag för framtida krav baserade på statliga regler. ”Rådet” organiseras som en fristående enhet inom</P> <P class="p423 ft8">Boverket och finansieras genom omfördelning av befintliga medel. En särskild utredning bör klarlägga ”Rådets” närmare organisation.</P> <P class="p424 ft8">Utredningen lämnar i denna del endast en bedömning. För att kunna lägga fram ett färdigt förslag erfordras svar på ett flertal frågor rörande organisation, ekonomi, administration m.m. Dessa frågor måste utredas särskilt.</P> <P class="p116 ft24">Utgångspunkter</P> <P class="p425 ft8">En utgångspunkt är regeringens skrivelse 2011/12:231 av den 29 mars</P> <P class="p261 ft8">2012, ”Vägen till <NOBR>nära-nollenergibyggnader”</NOBR> PMII N2011/7477/E, vilken även riksdagen genom beslut den 19 juni 2012 ställde sig bakom. Skrivelsen har även berörts i avsnitt 8.1.2 i denna utredning. Av särskilt stor betydelse har följande text i regeringens skrivelse. ”Det finns i dag inte tillräckligt underlag för att ange en kvantifierad riktlinje för hur långtgående skärpning som skulle kunna bli aktuellt, utan detta ska bedömas på ett gediget underlag baserat på bl.a. utvärdering av befintliga lågenergibyggnader, vissa demonstrationsprojekt av nya energieffektiva byggnader ekonomiska analyser m.m. Endast skärpningar som är miljömässigt, fastighetsekonomiskt och samhällsekonomiskt motiverade ska genomföras.”</P> <P class="p385 ft20">En andra utgångspunkt är att byggkostnader enligt utredningens bedömning ökat med i genomsnitt 10 till 15 % orsakat av kommunernas särkrav utöver BBR. Det som i första hand påverkat byggkostnaden på detta sätt är skarpare energikrav men även i mindre utsträckning ökade krav vad gäller bostäders tillgänglighet.</P> <P class="p426 ft16">82</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr13 td102"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p22 ft90">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p72 ft31">En tredje utgångspunkt är att kommunernas särkrav utöver BBR hindras genom en ”stoppbestämmelse” i PBL. Kommunernas arbete med att på olika sätt stimulera lågenergibyggande måste därmed inordnas i en nationell strategi.</P> <P class="p74 ft24">Parterna</P> <P class="p62 ft31">Det är fyra viktiga parter som i första hand är aktiva i arbetet med att utveckla lågenergibyggnader. Det är mycket viktigt att detta arbete inte stannar av. Parterna måste dock förändra sina inbördes roller, förbättra samarbetet och dra åt samma håll. I detta arbete har Boverket en nyckelroll som föreskrivande myndighet, dvs. den myndighet som fastställer landets byggregler, BBR.</P> <P class="p427 ft31">Energimyndigheten har en mycket bred och central roll i samhället vad gäller samtliga energifrågor där lågenergibyggnader och bostäder är en begränsad men viktig del. Myndigheten bedriver ett aktivt arbete med att främja arbetet med framtagande lågenergibyggnader. Energimyndigheten deltar i och delfinansierar en rad samarbetsprojekt såsom LÅGAN, Bebo, Belok och Cerbof. Energimyndighetens kompetens är viktig för ”Rådets” arbete.</P> <P class="p73 ft8">Bostadsproducenterna har till uppdrag att uppföra bostadshusen och sälja/hyra ut bostäderna till bostadskonsumenterna. Den kunskap de har att uppföra husen med ett tekniskt och ekonomiskt bra resultat är därför viktig. Därigenom har de också den direkta marknadskontakten och vet vad kunderna efterfrågar och är beredda att betala för.</P> <P class="p314 ft8">Kommunerna har sedan många år arbetat med bostäder och lågenergibyggnader och det är viktigt att detta arbete fortsätter men i annan form. Genom sitt planmonopol och sitt stora markägande har de också en mycket viktig roll.</P> <P class="p74 ft24">Behov av samordning</P> <P class="p211 ft8">Det är således i första hand fyra viktiga parter som tillsammans i framtiden ska utveckla lågenergibyggnader i landet. De berörda parterna driver dock i dag olika linjer vad gäller bostäders energianvändning. SKL och Energimyndigheten anser att kommunerna ska gå före och driva på utvecklingen, ofta med ekonomiskt stöd</P> <P class="p428 ft16">83</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft8">från Energimyndigheten. De anser också att BBR kan skärpas vad gäller energikraven.</P> <P class="p429 ft31">Boverket däremot anser att underlaget för att skärpa BBR inte finns i dag och framför att det saknas tillräcklig utvärdering och uppföljning av genomförda projekt att det inte heller finns grund för att skärpa kraven med fastighetsekonomiska eller samhällsekonomiska argument. Boverkets inställning sammanfaller därmed med den inställning som företräds av regeringen och riksdagen.</P> <P class="p207 ft8">Bostadsproducenternas inställning är att det kan finnas skäl att skärpa BBR men att det förutom BBR:s anpassning till skilda klimatförhållanden ska vara lika regler för bostadsbyggandet oavsett i vilken kommun detta sker.</P> <P class="p81 ft8">Av detta framgår att staten ger ett dubbelt budskap till byggföretagen, kommunerna och bostadskonsumenterna. Detta är inte bra. Det skapar en osäkerhet för samtliga parter. I detta osäkra läge har kommunerna drivit på utvecklingen och infört lokala krav vad gäller byggnaders energianvändning. Detta arbete har främjats av Energimyndigheten.</P> <P class="p116 ft24">Inrättande av ett samarbetsorgan – ”Rådet”</P> <P class="p272 ft8">Utredningen bedömer att ett samarbetsorgan bör inrättas för samordning av parternas arbete, här benämnt ”Rådet”. Detta ”Råd” ska arbeta med fem huvudsakliga uppgifter enligt följande.</P> <P class="p55 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">Det långsiktiga arbetet med byggande och energikrav i tidsperspektivet år 2020 och år 2050, dvs. framförhållning och att ta ut kompassriktningen.</SPAN></P> <P class="p29 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">Utvärdera och följa upp genomförda projekt.</SPAN></P> <P class="p56 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">Ta fram och delfinansiera demonstrationsprojekt som driver utvecklingen framåt.</SPAN></P> <P class="p54 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">Fortlöpande ta fram underlag för ställningstaganden till eventuella revideringar av BBR:s föreskrifter om byggnaders energianvändning, dvs. ge underlag till Boverket för deras beslut.</SPAN></P> <P class="p55 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">Stödja och följa forskning vad gäller byggnaders energianvändning.</SPAN></P> <P class="p430 ft20">Utredningen bedömer att ”Rådet” på ett bättre, kraftfullare och mera samordnat sätt än vad som sker i dag kan driva utvecklingen</P> <P class="p431 ft16">84</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr13 td102"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p22 ft90">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p398 ft8">framåt. ”Rådets” inriktning och arbete kommer inte att motverka</P> <P class="p432 ft27">Energimyndighetens arbete med främjande av effektiv energianvändning och ny teknik, t.ex. genom teknikupphandling, då detta arbete går ut på att få ny vetskap om nya energieffektiva produkter och tekniska lösningar, kostnadseffektiva eller inte. Sådan ny kunskap behöver nödvändigtvis inte omedelbart leda till ändrade kravnivåer på energihushållning i byggregler. Kraven på energihushållning är utformade som funktionskrav och tillåter byggherren att använda olika tekniska lösningar för att optimera sin byggnad. En avvägning måste också göras mot politiska ställningstaganden och övriga tekniska egenskapskrav som ställs på byggnader, innan Boverket kan besluta om nya kravnivåer. Boverkets uppgift är just att sätta energikraven i ett större perspektiv och beakta alla tekniska egenskaper. Det resultat som kommer fram via Energimyndighetens arbete kan utgöra en delmängd av underlaget till ”Rådets” arbete. Inrättandet av ”Rådet” kan medföra att ett utökat samarbete utvecklas mellan myndigheterna.</P> <P class="p433 ft24">Kommer ett demonstrationsprojekt att komma i konflikt med</P> <P class="p11 ft24">”stoppbestämmelsen”?</P> <P class="p62 ft31">För att driva utvecklingen framåt måste nya demonstrationsprojekt tas fram samtidigt som ”stoppbestämmelsen” gäller. Framtagande av demonstrationsprojekt är viktigt i sig. Utredningens förslag hindrar inte att någon kommun eller byggherre/fastighetsägare går före med egna demonstrationsprojekt eller sådana projekt som understöds av ”Rådet”. Tvärtom, detta är nödvändigt för utvecklingen men ska ske på frivillig basis utan kommunala krav i avtal eller annan reglering – enligt ”stoppbestämmelsens” syfte.</P> <P class="p258 ft20">För framtagandet av ett demonstrationsprojekt krävs vanligtvis att bidrag utgår för att täcka merkostnaden i projektet. Kommunen får då med byggherren/fastighetsägare teckna ett ”rent” avtal, dvs. ett ”rent” exploateringsavtal eller markanvisningsavtal, utan särkrav utöver BBR. Mellan ”Rådet” och byggherren/fastighetsägaren tecknas samtidigt ett bidragsavtal om det ekonomiska bidraget och de villkor som där föreskrivs. Om byggherren/fastighetsägaren väljer att inte genomföra projektet på sätt som utlovats blir denne återbetalningsskyldig.</P> <P class="p434 ft16">85</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft24">”Rådets” organisation och ekonomi</P> <P class="p346 ft8">Utredningen gör bedömningen att ett ”Råd” bör inrättas med representanter från Boverket, Energimyndigheten, bostadsproducenterna och kommunerna.</P> <P class="p66 ft8">Finansieringen av ”Rådets” verksamhet bör ske genom omfördelning av befintliga medel från Boverket och Energimyndigheten till förmån för ”Rådet”.</P> <P class="p66 ft8">”Rådet” bör organisatoriskt inordnas som en fristående enhet inom Boverket.</P> <P class="p114 ft8">”Rådets” närmare organisation bör klarläggas i en särskild utredning mellan berörda parter.</P> <P class="p435 ft8">”Rådet” ska inte medföra några merkostnader för Boverket eller</P> <P class="p107 ft8">Energimyndigheten.</P> <P class="p114 ft8">För att inte det ska uppstå ett temporärt stopp i arbetet med bostäder och lågenergibyggnader är det viktigt att ”Rådet” inrättas i väl avvägd tid i förhållande till införandet av utredningens förslag i övrigt.</P> <P class="p436 ft16">86</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <P class="p4 ft7">9 Konsekvensanalys</P> <P class="p437 ft26">För kommittéers och särskilda utredares arbete gäller bestämmelserna i kommittéförordningen (1998:1474). I 14 § anges att om förslagen i ett betänkande påverkar kostnader eller intäkter för staten, kommuner, landsting eller företag eller enskilda ska en beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet. Enligt 15 a § ska ett betänkande som innehåller förslag till nya eller ändrade regler redovisa förslagens kostnadsmässiga och andra konsekvenser. Konsekvenserna ska anges på ett sätt som motsvarar de krav på innehållet i konsekvensutredningar som finns i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.</P> <P class="p314 ft8">Även enligt utredningens direktiv ska kostnader och andra konsekvenser redovisas.</P> <P class="p438 ft105"><SPAN class="ft37">9.1</SPAN><SPAN class="ft104">Kort sammanfattning av utredningens direktiv, arbete och förslag</SPAN></P> <P class="p439 ft8">Inledningsvis redovisas en kort sammanfattning av utredningens direktiv, arbete och huvudsakliga förslag.</P> <P class="p88 ft8"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft34">Utredningens syfte är att underlätta för byggandet, att kartlägga skillnader i kommunernas tillämpning av de tekniska egenskapskraven och hur detta påverkar byggkostnaderna.</SPAN></P> <P class="p440 ft8"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft34">Som underlag för utredningens bedömning vad gäller byggkostnaderna föreligger i första hand en kartläggning som utredningen gjort med hjälp av SCB genom en enkät till 150 kommuner och 162 byggbolag, Boverkets rapport 2011:31 om energianvändning och kostnadskonsekvenser i nya byggnader och en kompletterande studie utförd av Agnieszka </SPAN><NOBR>Zalejska-Jonsson</NOBR> vid KTH.</P> <P class="p90 ft16">87</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p297 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">Utredningens samlade bedömning är att den direkta merkostnaden för byggandet p.g.a. kommunala särkrav uppgår till 10 till 15 %, vilken till helt övervägande delen beror av särkrav vad gäller bostäders energianvändning.</SPAN></P> <P class="p55 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">Utredningen föreslår att en ”stoppbestämmelse” införs i PBL med innebörd att en kommun inte får ingå ett genomförandeavtal som innehåller krav avseende tekniska egenskaper på byggnader som går utöver vad som gäller enligt PBL eller föreskrifter meddelade med stöd av PBL.</SPAN></P> <P class="p441 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">Genomförandeavtal med särkrav utöver BBR föreslås helt eller delvis kunna förklaras ogiltigt av länsstyrelsen.</SPAN></P> <P class="p56 ft10"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft35">Länsstyrelsen föreslås inte längre vara första överklagandeinstans vad gäller detaljplaner och områdesbestämmelser. Denna uppgift flyttas till mark- och miljödomstolen.</SPAN></P> <P class="p442 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">Utredningen gör bedömningen att ett ”Råd” inrättas mellan</SPAN></P> <P class="p443 ft31">Boverket, Energimyndigheten, bostadsproducenterna och kommunerna. ”Rådet” ska i första hand ta fram underlag för revidering av BBR och arbeta med det långsiktiga arbetet med byggande och energikrav i tidsperspektivet 2020 och 2050.</P> <P class="p444 ft105"><SPAN class="ft37">9.2</SPAN><SPAN class="ft104">Vad händer med byggandet om inga regler ändras?</SPAN></P> <P class="p346 ft8">Om inga av utredningens föreslagna lagändringar genomförs, vad kommer att hända då?</P> <P class="p411 ft24">…med kommunernas ambition att tillämpa särkrav utöver BBR?</P> <P class="p346 ft8">Sannolikt kommer fler och fler kommuner att välja att tillämpa särkrav utöver BBR i genomförandeavtal. Under den tid utredningen arbetat, dvs. drygt ett år från november 2011, har vi fått vetskap om att fler kommuner anslutit sig till detta synsätt. Detta skulle teoretiskt kunna innebära att särkrav utöver BBR tillämpas för all bostadsproduktion på åtminstone kommunal mark och att bostadspriserna generellt ökar med 10 till 15 % i hela landet (se avsnitt 8.1).</P> <P class="p445 ft16">88</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr13 td103"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td83"><SPAN class="p22 ft90">Konsekvensanalys</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p398 ft24">…med byggandet och byggkostnaderna?</P> <P class="p368 ft8">Utredningen har kommit fram till att byggkostnaden har ökat med i genomsnitt 10 till 15 % orsakat av särkrav utöver BBR. Detta innebär en prisökning på 200 000 kronor till 300 000 kronor för en normalvilla eller en normallägenhet. På kort sikt kommer denna ökning av byggkostnaden att hålla i sig.</P> <P class="p118 ft26">För den byggherre/fastighetsägare som uppför hus för försäljning av bostäderna, dvs. bostadsrätt eller äganderätt, kommer dessa hus endast att uppföras om byggherren/fastighetsägaren får täckning för sina kostnader och kan få en godtagbar vinst. Detta kan komma att ske på starka marknader och då vältras den ökade byggkostnaden i sin helhet över på bostadsköparen, sannolikt genom att hela prisökningen tas ut genom att grundavgiften/köpeskillingen ökar. Även på normalt starka marknader finns dock i dag en osäkerhet och även ett sjunkande bostadsbyggande. På mindre starka marknader där byggherren/fastighetsägaren inte får täckning för sina kostnader kommer husen initialt inte att säljas (eventuellt säljs de med rabatter) eller påbörjas.</P> <P class="p405 ft8">För den byggherre/fastighetsägare som uppför hus för att hyra ut bostäderna ser scenariot annorlunda ut. Finns det utrymme i bruksvärdesystemet kan hyran, efter förhandling, eventuellt komma att höjas för att täcka byggkostnaden. Det vanligaste torde dock vara att det inte finns utrymme i bruksvärdesystemet att ta ut en högre hyra för att täcka den ökade byggkostnaden och då blir inte bostaden uthyrd eller inte påbörjad. Byggkostnadsökningen på 200 000 till 300 000 kronor kan för en hyresrättslägenhet med tre rum och kök på 70 kvm omräknas till en hyreshöjning på 600– 900 kronor per månad.</P> <P class="p257 ft8">Allmänt sett kan man säga att det är svårare för hyresrättsbyggare att uppföra byggnader med särkrav utöver BBR och därmed högre byggkostnad än vad som gäller för byggare för bostadsrätt eller äganderätt då möjligheterna att få täckning för sina kostnader är större i det senare fallet.</P> <P class="p118 ft26">I båda dessa fall, dvs. hyresrättsfallet och <NOBR>bostadsrätts-/ägande-</NOBR> rättsfallet, kommer byggherren/fastighetsägaren att vara försiktig att gå in i nya projekt, dvs. vi får en avstannande effekt.</P> <P class="p203 ft31">Vad gäller byggande på kommunal mark via markanvisning kan följande resonemang föras. På längre sikt och under förutsättning att kommunernas särkrav är tydliga, dvs. kalkylerbara, gentemot byggherren/fastighetsägaren vid den tidpunkt då köpeskillingen på</P> <P class="p406 ft16">89</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p446 ft8">marken överenskoms och att marknaden fungerar med tydlig information, bör priset på marken sjunka. Detta förutsätter dock en perfekt fungerande marknad. Byggherren/fastighetsägaren har då kalkylerat med en ökad byggkostnad och försöker då sänka köpeskillingen på marken i motsvarande utsträckning. Detta innebär att skattebetalarna i kommunen får en lägre intäkt vid försäljningen av marken, vilket innebär att skattebetalarna i stället för bostadskonsumenten får ta kostnaden.</P> <P class="p447 ft8">Ovanstående kommer sannolikt inte att ske på samma sätt i samband med att exploateringsavtal på privat mark träffas. Om byggherren/fastighetsägaren förvärvat marken har köpeskillingen för marken redan betalats och då drabbas byggherren/fastighetsägaren fullt ut av merkostnaden i byggandet.</P> <P class="p81 ft8">Om byggherren/exploatören har för avsikt att förvärva mark av annan markägare än kommunen kan köpeskillingen komma att reduceras helt eller delvis p.g.a. merkostnaden i byggandet, men endast under förutsättning att kommunens särkrav är tydliga och kalkylerbara för byggherren/exploatören.</P> <P class="p448 ft24">…med uppdelning av byggmarknaden i delmarknader? Minskad konkurrens?</P> <P class="p206 ft27">Genom att olika kommuner har olika krav kommer landet att delas upp i delmarknader. En bostadsproducent ger sig inte i en kommun/delmarknad där han vet att han måste ändra huset på visst sätt och merkostnaden för ändringen inte kan täckas av en ökad intäkt, dvs. en ökad kostnad för bostadskonsumenten. Detta försvårar för konkurrensen mellan bostadsproducenter och för mindre företag i förhållande till större, till nackdel för bostadskonsumenten. Det försvårar även för utländska bostadsproducenter att etablera sig i landet eftersom de då har att möta olika särkrav i olika kommuner, vilket även detta försämrar konkurrensen.</P> <P class="p275 ft24">…med det industriella byggandet?</P> <P class="p69 ft20">Utredningen har tagit del av Skanskas/Ikeas koncept BoKlok och SABO:s koncept Kombohuset. Koncepten redovisas i utredningens bilagor 9 och 10. Tanken bakom dessa projekt är att genom ett</P> <P class="p449 ft16">90</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr13 td103"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td83"><SPAN class="p22 ft90">Konsekvensanalys</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p450 ft8">industriellt byggande åstadkomma bra bostäder, dvs. enligt BBR, till relativt låga boendekostnader.</P> <P class="p451 ft8">För båda dessa koncept kan problem uppstå i de fall kommunerna ställer upp särkrav utöver BBR. Sådana särkrav kan avse energikrav eller krav på ökad tillgänglighet. Enligt utredningens uppfattning står det klart att i de fall kommunerna ställer upp särkrav utöver BBR så försvåras eller omöjliggörs ett byggande enligt koncepten BoKlok och Kombohuset. Ett boende till relativt låga boendekostnader försvåras till nackdel för konsumenten och även för konkurrensen på marknaden. Prof. Hans Lind, KTH har även i sin promemoria ”Kostnader för kommunala särregler”, utredningens bilaga 7, pekat på en indirekt långsiktig effekt, dvs. det utvecklas inga nya industriella koncept, det kommer inget ”BoKlok II” eller ”Kombohuset II”.</P> <P class="p452 ft24">Vilka risker finns med det nuvarande arbetet med särkrav utöver BBR?</P> <P class="p453 ft8">Det är inte klarlagt att de hus som uppförs som lågenergihus till alla delar har det funktionssätt som bostadskonsumenten långsiktigt kan kräva. Avsteg har gjorts från BBR utan att beakta att dagens nivå i BBR avseende energianvändning är balanserad mot kraven vad gäller hygien, hälsa och miljö. Med dessa avsteg från byggreglerna ökar risken för problem med fukt, ventilation och mögel.</P> <P class="p454 ft8">Antag följande scenario: En bostadsproducent köper mark från en kommun där det i markanvisningsavtalet föreskrivs särkrav utöver BBR. Företaget uppför bostadshuset i enlighet med avtalet. En bostadskonsument köper sin bostad av samma företag. Efter ett antal år uppstår problem i huset med dålig luft, dålig lukt, fukt och mögel. Husköparen har köpt sitt hus av bostadsproducenten som har uppfört huset i enlighet med kommunens krav. Bostadskonsumenten får då förutom ett dåligt eller obeboeligt hus, en mycket besvärlig rättslig tvist med bostadsproducenten, att jämföra med de tvister som varit aktuella de senaste åren rörande enstegstätade fasader.</P> <P class="p455 ft8">Om bostadsproducenten i stället bygger på privat mark och tecknar ett exploateringsavtal med kommunen med motsvarande energikrav kan aktualiseras skadeståndsansvar för felaktig myndighetsutövning.</P> <P class="p456 ft16">91</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p326 ft8">Det kan även påpekas att försäkringsbranschen som ställer ut byggfelsförsäkringar noterat denna fråga som ett eventuellt framtida problem.</P> <P class="p457 ft105"><SPAN class="ft37">9.3</SPAN><SPAN class="ft104">Vad händer med byggandet om reglerna ändras enligt utredningens förslag?</SPAN></P> <P class="p346 ft8">Flera av de negativa effekterna som beskrivits i föregående avsnitt undviks. Sammanfattningsvis innebär detta följande.</P> <P class="p429 ft31">Genom att ”stoppbestämmelsen” införs och länsstyrelsens möjlighet att ogiltigförklara genomförandeavtal med särkrav utöver BBR kommer nyttjandet av särkrav att försvinna eller åtminstone minska markant. Därigenom kan byggkostnaden minskas med cirka 10 till 15 % vilket medför att möjligheten finns att sänka priserna på bostäder. Detta kan förväntas öka bostadsbyggandet, givet alla andra förutsättningar för bostadsbyggandet lika.</P> <P class="p447 ft26">Konkurrensen mellan bostadsproducenterna kan förväntas öka genom att det underlättas för industriellt byggande och uppdelning i delmarknader orsakade av olika särkrav i olika kommuner försvinner. Regeländringen kan även underlätta för utländska bostadsproducenter att komma in på den svenska byggmarknaden.</P> <P class="p458 ft27">Arbetet med avtal torde underlättas genom att omtvistade särkrav inte kan ställas, vilket i sin tur kan ge snabbare detaljplaneprocess och påskynda byggstart. Även omständigheten att instansordningen vid överklagande av detaljplan ändras genom att en instans utgår bör bidra till kortare tidsutdräkter i de fall planen överklagas.</P> <P class="p459 ft105"><SPAN class="ft37">9.4</SPAN><SPAN class="ft104">Hur påverkas kommunens befogenhet och ställning som markägare?</SPAN></P> <P class="p346 ft8">Av 1 kap. 1 § tredje stycket Regeringsformen framgår att den offentliga makten utövas under lagarna. I 8 kap. 1 § ges bestämmelser för lagar och föreskrifter innebärande att föreskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom förordning. Föreskrifter kan också efter bemyndigande av riksdagen eller regeringen, meddelas av andra myndigheter än regeringen och av kommuner. Ett bemyndigande att meddela föreskrift ska alltid ges i lag eller förordning.</P> <P class="p460 ft16">92</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38688x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr13 td103"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td83"><SPAN class="p22 ft90">Konsekvensanalys</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p461 ft8">Bemyndigande att meddela föreskrifter enligt PBL har givits Boverket. Av regeringens förordning med instruktion för Boverket (SFS 2012: 546) framgår under § 1 att Boverket är förvaltningsmyndighet i frågor om bl.a. byggande och förvaltning av bebyggelse, boende och bostadsfinansiering.</P> <P class="p73 ft8">Kommunerna har inget bemyndigande enligt PBL att meddela föreskrifter.</P> <P class="p427 ft27">I 14 kap. 3 § Regeringsformen har införts regeln att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett det. Detta innebär att vid införande av bestämmelse som kan komma att påverka den kommunala självstyrelsen måste en avvägning av proportionaliteten ske utifrån lagförslagets syfte och inskränkningens påverkan. Vid införandet av bestämmelsen framfördes följande:</P> <P class="p462 ft15">I likhet med Grundlagsutredningen anser regeringen att en proportionalitetsprövning av detta slag bör innefatta en skyldighet att undersöka om det ändamål som regleringen avser att tillgodose kan uppnås på ett för det kommunala självbestämmandet mindre ingripande sätt än det som föreslås. Om olika möjligheter finns för att nå samma mål bör riksdagen av hänsyn till principen om den kommunala självstyrelsen välja den reglering som lägger minst band på den kommunala självbestämmanderätten. Det bör framhållas att detta givetvis förutsätter att det i lagstiftningsprocessen har gjorts noggranna analyser av den påverkan olika förslag har på den kommunala självstyrelsen.<SPAN class="ft91">1</SPAN></P> <P class="p256 ft8">Bestämmelsen i Regeringsformen syftar till att riksdagen ska få ett bättre underlag när det gäller att bedöma olika besluts följder för den kommunala självstyrelsen.</P> <P class="p13 ft8">Kommunens handhavande av egna angelägenheter regleras i kommunallagen (KL) och då framför allt 2 kap. 1 § som anger att kommuner själva får ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller dess medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun eller någon annan.</P> <P class="p76 ft27">Det finns inte någon förteckning över kommunala angelägenheter på det sätt som finns förteckning exempelvis de statliga verkens angelägenheter. Bestämmelsen i KL skiljer mellan angelägenhet som är av allmänt intresse och angelägenhet som är av enskilt intresse. Allmänintresset är det ledande motivet för kommunal verksamhet, vilket har sin förklaring i att kommunen inte är vilken juridisk person som helst utan en offentligrättslig juridisk person.</P> <P class="p463 ft25"><SPAN class="ft66">1 </SPAN>Prop. 2009/10:80. <SPAN class="ft55">En reformerad grundlag</SPAN>. s. 212.</P> <P class="p260 ft16">93</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p326 ft8">De vanliga kriterierna för att bedöma allmänt intresse är om frågan berör alla medlemmar i kommunen eller i vart fall det stora flertalet av dem. För att en angelägenhet ska bedömas vara kommunal måste den även ha en anknytning till just den kommunen och det har sin bakgrund i att en kommun är ett geografiskt begränsat område och det är endast över det området som kommunen utövar sin befogenhet. Denna princip benämns som lokaliseringsprincipen. Undantag finns från denna princip, vilket innebär bl.a. att kommunen kan äga mark i annan kommun om det behövs för den egna kommunens medlemmar.</P> <P class="p81 ft8">Det finns angelägenheter som omfattas såväl av statliga som kommunala intressen. En sådan angelägenhet är bl.a. arbetet för att uppfylla miljöbalkens bestämmelser för naturvård och hållbar utveckling.</P> <P class="p67 ft8">Kommuner har på eget initiativ i praktiken tagit över statens (Boverkets) uppgift att ställa krav avseende byggnaders tekniska egenskaper (energianvändning, tillgänglighet m.m. i BBR). Detta har skett med goda ambitioner att minska energianvändningen i nya bostäder men i strid med principen om nationella regler och i strid med tanken på harmonisering länder emellan. Vi riskerar ytterst att få ett stort antal ”kommunala BBR” i stället för en statlig</P> <P class="p464 ft8">BBR från Boverket. Systemet blir ineffektivt om kommuner (enskilt eller i grupp) skapar egna regler. Denna ineffektivitet kostar även pengar. Se avsnitten 5 och 8.1.1 samt bilagorna 6, 7 och 8. Om tekniska egenskapskrav ska ändras bör detta ske på ett enhetligt sätt och vid samma tidpunkt, dvs. genom nationella föreskrifter (BBR).</P> <P class="p465 ft8">Utredningen föreslår nu att en ”stoppbestämmelse” införs i</P> <P class="p395 ft26">6 kap. 1 a § PBL som innebär ett förbud för kommunen att i genomförandeavtal ställa krav som går utöver de tekniska egenskapskraven som finns uppräknade i 8 kap. 4 §. Vad som krävs för att byggnadsverk ska uppfylla dessa funktionskrav framgår av föreskrifter som meddelats med stöd av PBL. Länsstyrelsen ska enligt 11 kap. 12 b § ogiltigförklara genomförandeavtalet om den finner att avtalet inte endast i betydlig grad strider mot 6 kap. 1 a §.</P> <P class="p81 ft8">Detta innebär att möjligheten för kommunerna att skriva genomförandeavtal med särkrav utöver BBR kommer att hindras. Frågan är då om detta kan anses vara ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen.</P> <P class="p358 ft16">94</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr13 td103"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td83"><SPAN class="p22 ft90">Konsekvensanalys</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p398 ft24">Kommunernas krav vid byggande på privat mark</P> <P class="p62 ft26">Utredningens förslag innebär ett tydliggörande av att kommunerna inte ska gå in i bedömningar angående tekniska krav på bostäder vid byggande på privat mark. Utredningen anser att detta tydliggörande av rollfördelningen mellan stat och kommun inte innebär någon inskränkning i den kommunala självstyrelsen utan ett återställande av förhållanden som staten ansett ska råda. Utredningen vill även framhålla att kommunerna löper risk att bli drabbade av skadestånd för felaktig myndighetsutövning om det skulle visa sig att kommunen har ställt högre tekniska krav på bostäder än vad staten har ansett vara försvarbart och det framgent skulle uppträda skador i byggnaden hänförliga till kommunens kravställande. Någon avvägning av förslagets inverkan på proportionalitet i förhållande till den kommunala självstyrelsen behöver inte göras i denna del då det faktiskt aldrig varit tänkt att kommunen ska kunna ställa andra krav än de av staten föreskrivna.</P> <P class="p466 ft24">Kommunernas krav vid byggande på kommunal mark</P> <P class="p368 ft8">I de situationer där kommunen är markägare innebär utredningens förslag en inskränkning i handlingsutrymmet. Denna inskränkning ska ses mot bakgrund av att kommunen, oavsett att den nu uppträder som en enskild part inte är vilken juridisk person som helst utan en offentligrättslig juridisk person.</P> <P class="p118 ft31">Inskränkningarna införs enbart i avtal som innehåller bestämmelser om genomförande av en detaljplan. Motivet är att kommunerna genom sitt markinnehav och krav vid markanvisning de facto och i betydande omfattning kan påverka bostädernas tekniska egenskaper på ett okontrollerat sätt, vid sidan av de avvägningar som gjorts i BBR vad gäller ekonomi, teknik, hälsa m.m.</P> <P class="p73 ft8">Inskränkningen i kommunernas ställande av krav avseende byggnadstekniska egenskaper, via markanvisning, är nödvändig för att ge förutsättningar för sänkta byggkostnader och underlätta byggande av bostäder, vilket i sin tur är nödvändigt för landets arbetsmarknad och tillväxt. Inskränkningen är viktig mot bakgrund av att merparten av byggandet sker på kommunalt ägd mark. Kommunerna har dessutom möjligheter att utöka sitt markinnehav genom köp, inlösen eller expropriation.</P> <P class="p90 ft16">95</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38691x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p467 ft26">Vad gäller inskränkning i den kommunala självstyrelsen ska särskilt beaktas att ställande av tekniska krav de facto inte är en uppgift som ålagts kommunen. Man kan t.o.m. ställa sig frågan om kommunen ska syssla med dylika frågor. De uppgifter som kommunen har vad gäller arbetet för hållbar utveckling och de särskilda uppgifter som givits kommunen, exempelvis enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439), innebär inte att dessa mål ska nås genom att ställa högre tekniska krav än vad staten själv ställt.</P> <P class="p207 ft8">Sammanfattningsvis anser utredningen att förslaget är nödvändigt och uppfyller Regeringsformens krav på proportionalitet.</P> <P class="p205 ft37"><SPAN class="ft37">9.5</SPAN><SPAN class="ft58">Vad händer med arbetet för hållbar utveckling?</SPAN></P> <P class="p69 ft31">I miljöbalkens 1 kap. 1 § (1998:808, MB) finns den grundläggande bestämmelsen att lagen syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generation tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Tanken bakom lagstiftningen är att driva samhällsutvecklingen i en riktning för att främja en hållbar utveckling. Lagrådet påtalade att lagstiftningen givetvis inte ska ses som det enda hjälpmedlet i denna process utan utgör ett av flera instrument som ska styra utvecklingen i önskad riktning.<SPAN class="ft59">2</SPAN></P> <P class="p81 ft8">Utöver själva lagstiftningen har även riksdagen beslutat om nationella miljömål, som i sin tur överförts till miljökvalitetsmål. Till dessa miljökvalitetsmål fogas därefter regionala och även kommuners lokala miljömål. MB ger reglerna för att nå miljömålet och miljömålet ska tjäna som ledning när det gäller tolkningen av vad begreppet hållbar utveckling innebär.</P> <P class="p447 ft26">Frågan om MB:s tillämpningsområde har även tagits upp i kommentaren till PBL.<SPAN class="ft80">3 </SPAN>I kommentaren konstateras att MB:s tillämpningsområde är mycket vidsträckt och att de grundläggande reglerna i balken är tillämpliga på i princip alla verksamheter eller åtgärder som kan orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön. I kommentaren uttalas dock klart att MB:s hänsynsregler inte är tillämpliga vid prövning av ärenden enligt PBL. I propositionen om följdlagstiftning till MB anges som skäl för detta ställningstagande bl.a. att PBL redan har ett väl utvecklat system med hänsyn tagen till miljö- och hälsoaspekter vid de avvägningar mellan motstående intressen som ska göras i ett plan- och bygg-</P> <P class="p468 ft62"><SPAN class="ft75">2</SPAN><SPAN class="ft76">Prop. 1997/98:45. </SPAN><SPAN class="ft77">Miljöbalk</SPAN>. s. 166.</P> <P class="p247 ft55"><SPAN class="ft75">3</SPAN><SPAN class="ft78">Didon m.fl. </SPAN>Plan- och bygglagen, En kommentar<SPAN class="ft25">. del 1, Huv 2. 36.</SPAN></P> <P class="p52 ft16">96</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B38692x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr13 td103"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td83"><SPAN class="p22 ft90">Konsekvensanalys</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p469 ft26">lovsärende.<SPAN class="ft80">4 </SPAN>I vilken utsträckning MB ska tillämpas på förhållanden som regleras i PBL belyses i kommentarens olika avsnitt, exempelvis beträffande 2 kap. 2 § PBL vari särskilt hänvisas till bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. MB.</P> <P class="p73 ft8">Reglerna i PBL, PBF och BBR omfattar bl.a. tekniska egenskapskrav. Kraven är samhällets minimikrav på byggnader och ett av BBR:s avsnitt innehåller föreskrifterna energihushållning. I läsanvisningar till BBR framhålls den självklara regeln att det naturligtvis är tillåtet och möjligt att bygga bättre än BBR men att samhället endast kan ingripa om BBR:s krav inte uppfylls.</P> <P class="p118 ft26">I Boverkets arbete för framtagande av regler för byggande ingår en bedömning av de nationella miljömålen och kravet på hållbar utveckling. Vid bestämmande av nivån för de krav som samhället ska och kan ställa har även bedömts nivån för att på detta sätt, dvs. genom lagstiftning ställa krav på exempelvis energianvändning.</P> <P class="p76 ft8">Inom landets kommuner bedrivs ett mycket engagerat arbete för hållbar utveckling. I SKL:s regi har genomförts en enkätundersökning under perioden maj t.o.m. augusti 2011. Av landets 290 kommuner svarade 240. Enkäten visade ett starkt växande engagemang inom kommunerna för uppfyllande av miljömålen. Studien visade även att ansvaret för miljöarbeten i allt större utsträckning ligger på kommunstyrelsen och att miljöfrågorna har en stark koppling till den kommunala planerings- och beslutsprocessen. SKL har givit förbättringsförslag i anledning av vad som framkommit vid denna undersökning innebärande att man efterfrågar en förbättrad dialog mellan staten och den lokala och regionala nivån och likaså ökat samordningen inom staten samt att man ska utveckla länsstyrelsens roll och ansvar. Det anges vidare som ett förbättringsförslag att kommunernas arbete med att utveckla lokala miljömål bör stödjas.<SPAN class="ft65">5</SPAN></P> <P class="p470 ft31">Som ett led i arbetet för hållbar utveckling har kommunerna som en metod valt att ta in tekniska krav utöver BBR:s krav i olika avtal och i samband med planläggning. Detta har skett med hänvisning till att man anser de miniminivåer som Boverket föreskriver som alltför låga och därmed inte tillräckligt effektiva i arbetet. Kommunens ambition att så att säga skynda på och vara först har t.o.m. understötts av staten genom Energimyndigheten.</P> <P class="p73 ft8">Utredningen anser att detta metodval är felaktigt. De statliga föreskrifterna ska tillämpas och miljöarbetet för energieffektivare</P> <P class="p471 ft77"><SPAN class="ft60">4</SPAN><SPAN class="ft61">Prop. 1997/87:90. </SPAN>Följdlagstiftning till miljöbalken m.m<SPAN class="ft62">. s. 158.</SPAN></P> <P class="p171 ft55"><SPAN class="ft60">5</SPAN><SPAN class="ft63">SKL 2012. </SPAN>Lokala miljömål och nationellt stöd<SPAN class="ft25">.</SPAN></P> <P class="p260 ft16">97</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p50 ft8">bostäder bör vara inriktat på att genom demonstrationsprojekt ge underlag för ställningstagande till BBR:s innehåll och nivåer. Den metod som kommunen har använt sig av är ”lättvindig” i och med att den enbart innebär ett kravställande i avtal utan tydlig koppling till uppföljning och utvärdering. Risken finns att man nöjer sig med kravställandet och därmed inte deltar i utvecklingsarbete.</P> <P class="p67 ft31">Förslaget på en ”stoppbestämmelse” för dylika avtalskonstruktioner kommer att innebära att kommunerna får finna andra vägar för sitt arbete med hållbar utveckling. Men utredningens förslag hindrar inte att någon kommun i samarbete med byggherre/fastighetsägare genomför demonstrationsprojekt med bidrag från annan, dock utan tvång via avtal.</P> <P class="p66 ft8">Det finns en risk att kommunerna genom utredningens förslag anser att man fråntagits ett instrument för att nå miljömålen. Utredningens bedömning är dock att det för hållbar utveckling är bättre att finna ett samordnat arbetssätt med forskning, utveckling och uppföljning där kommunerna har en viktig roll. Denna samordning är ett led i utvecklingen av de nationella föreskrifterna vilka är de effektivaste styrmedlen för utformning av bebyggelsen i hela landet.</P> <P class="p207 ft8">För att uppnå riksdagens mål om minskad energianvändning i bostadssektorn med 20 % till 2020 och 50 % till 2050 måste det mest effektiva styrmedlet för landet i dess helhet användas och vid behov utvecklas. För detta fordras gemensamma krafter och tydliga signaler.</P> <P class="p344 ft37"><SPAN class="ft37">9.6</SPAN><SPAN class="ft58">Kostnader för kommunerna</SPAN></P> <P class="p206 ft31">Ett antal kommuner i landet har under de senaste åren byggt upp en egen administration för att bedriva arbetet med bostadsutveckling och lågenergibyggnader genom särkrav utöver BBR. Detta har inneburit kostnader för personal. Av den kartläggning som gjordes av SCB frågades inte närmare om hur många personer som anställts eller anlitats för detta arbete. Av kartläggningen kan dras slutsatsen att det är de större kommunerna som arbetat mest aktivt med dessa frågor. Detta arbete kan antingen bedrivas av kommunens egen personal eller genom konsulter.</P> <P class="p447 ft8">Inom ramen för denna utredning har prof. Hans Lind, KTH, upprättat en promemoria ”Kostnader för kommunala särregler”, vilken bifogats utredning som bilaga 7. I denna promemoria redo-</P> <P class="p472 ft16">98</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr13 td103"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td83"><SPAN class="p22 ft90">Konsekvensanalys</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p117 ft8">visas ett räkneexempel avseende de administrativa kostnaderna hos kommunen själv. Med antagande av att 30 kommuner anställer eller anlitar personal till en årskostnad av 1 miljon kronor vardera uppstår en sammanlagd kostnad för kommunerna om 30 miljoner kronor per år.</P> <P class="p73 ft10">Då utredningens förslag innebär att kommunerna inte framdeles kan ställa särkrav utöver BBR bortfaller sådana administrativa kostnader för kommunerna.</P> <P class="p473 ft37"><SPAN class="ft37">9.7</SPAN><SPAN class="ft58">Kostnader för länsstyrelserna</SPAN></P> <P class="p256 ft8">För länsstyrelserna tillkommer en arbetsuppgift att vara mer aktiv som rådgivande part i planarbetet gentemot kommunerna, att kunna överpröva detaljplaners formella hantering och planbestämmelsers lagstöd och att pröva kommunens beslut med avseende på giltigheten i genomförandeavtal.</P> <P class="p118 ft31">En arbetsuppgift frångår länsstyrelserna genom att de inte längre ska vara första överklagandeinstans vad gäller detaljplaner och områdesbestämmelser. Dessa uppgifter förs över till domstol.</P> <P class="p474 ft8">Utredningen har bedömt att dessa förändringar av arbetsuppgifterna för länsstyrelserna kan ske med befintlig personal, dvs. inget personaltillskott behövs och inte heller uppstår något personalöverskott.</P> <P class="p474 ft8">Då utredningens förslag innebär att nya arbetsuppgifter i form av granskning av genomförandeavtal och efterföljden av Boverkets Byggregler (BBR) uppstår en kunskapslucka för länsstyrelsens personal. Denna kunskapslucka ska täppas till med utbildningsinsats för att uppnå en effektiv hantering av de tillkommande målen. Utbildningarna kan hanteras regionalt för att hålla nere kostnaderna. Den totala utbildningskostnaden kan uppskattas till 500 000 kronor.</P> <P class="p475 ft37"><SPAN class="ft37">9.8</SPAN><SPAN class="ft58">Kostnader för domstolarna</SPAN></P> <P class="p211 ft27">För mark- och miljödomstolarna uppstår en ändrad arbetsuppgift då de ska vara första överklagandeinstans vad gäller detaljplaner och områdesplanebestämmelser i stället för länsstyrelserna. Länsstyrelsen har dock gjort en laglighetsprövning av detaljplanerna och områdesplanebestämmelserna innan domstolens egen prövning.</P> <P class="p64 ft16">99</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p476 ft8">Domstolens ska även som första överklagandeinstans pröva länsstyrelsens beslut att ogiltigförklara kommunens genomförandeavtal. Detta innebär en ny arbetsuppgift som kräver ett visst tillskott av resurser. Domstolsverket bedömer att följande kostnadsökningar uppstår.</P> <P class="p81 ft8">Bestående kostnader uppstår i form av personalkostnader, förvaltningskostnader och lokalkostnader. Den årliga personalkostnaden kan uppskattas till cirka 2,2 miljoner kronor. Den årliga förvaltningskostnaden kan uppskattas till cirka 300 000 kronor. Det tillkommande personalbehovet motiverar ökade kostnader för lokaler till totalt cirka 440 000 kronor per år. Till detta kommer avskrivningsbara investeringar i form av inredning, IT och teknik till ett belopp om cirka 200 000 kronor. Det tillkommande personalbehovet för samtliga domstolar i landet uppgår till 0,7 rådman, 0,7 tekniskt råd, 0,7 beredningsjurist, 0,4 domstolssekreterare och 0,4 registrator.</P> <P class="p385 ft20">Omställningskostnader uppstår i form av förstärkningspersonal, utbildningsinsatser, seminarier och konferenser, information, flyttkostnader och arbetstid i organisationsprojektet. De sammanlagda omställningskostnaderna för bedöms uppskattningsvis uppgå till cirka 500 000 kronor.</P> <P class="p477 ft37"><SPAN class="ft37">9.9</SPAN><SPAN class="ft58">Kostnader för Boverket</SPAN></P> <P class="p272 ft8">”Rådet” ska bestå av Boverket, Energimyndigheten, bostadsproducenterna och kommunerna. ”Rådet” ska bl.a. arbeta med det långsiktiga arbetet med byggande och energikrav och ta fram underlag till Boverket för revidering av BBR.</P> <P class="p81 ft8">”Rådet” ska finansieras genom omfördelning av befintliga medel från Boverket och Energimyndigheten. Inga ökade eller minskade kostnader uppstår för Boverket.</P> <P class="p435 ft8">Utredningen lämnar inget förslag vad gäller inrättandet av</P> <P class="p264 ft8">”Rådet” utan endast en bedömning att ”Rådet” ska inrättas. ”Rådets” organisation bör närmare klarläggas i en särskild utredning med berörda parter.</P> <P class="p478 ft16">100</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr13 td103"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td83"><SPAN class="p22 ft90">Konsekvensanalys</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft37"><SPAN class="ft37">9.10</SPAN><SPAN class="ft114">Kostnader för Energimyndigheten</SPAN></P> <P class="p256 ft8">På motsvarande sätt som för Boverket får Energimyndigheten en förändrad roll i och med att ”Rådet” inrättas. Inga ökade eller minskade kostnader bedöms uppstå för Energimyndigheten.</P> <P class="p210 ft37"><SPAN class="ft37">9.11</SPAN><SPAN class="ft114">Kostnader för bostadsproducenterna</SPAN></P> <P class="p211 ft31">I och med utredningens förslag finns möjligheten för bostadsproducenterna att sänka byggkostnaden med 10 till 15 %. Av promemoria upprättad av prof. Hans Lind, KTH, ”Kostnader för kommunala särregler”, utredningens bilaga 7, redovisas ett räkneexempel med antaganden om årligt bostadsbyggande, andel av bostadsbyggandet som berörs av särkrav, ”normal” byggkostnad och merkostnad beroende på särkraven. Med dessa antaganden uppstår en merkostnad på 1 500 miljoner kronor per år.</P> <P class="p258 ft8">Av samma promemoria framgår att kommunernas tillämpning av särkrav utöver BBR medför administrativa kostnader hos bostadsproducenter och andra företag. Dessa administrativa kostnader bedöms i ett räkneexempel till 25 miljoner kronor per år med antagandena att totalt 50 bostadsproducenter berörs av särkraven med en årsarbetare per bolag. Då kommunerna genom att utredningens förslag inte längre kan tillämpa särkrav utöver BBR skulle med dessa antaganden uppstå en besparing på cirka 25 miljoner kronor per år för bostadsproducenterna.</P> <P class="p212 ft37"><SPAN class="ft37">9.12</SPAN><SPAN class="ft114">Konsekvenser för bostadskonsumenterna</SPAN></P> <P class="p62 ft8">Utredningen gör bedömningen att det för bostadskonsumenterna torde uppstå en rad förbättringar om våra förslag genomförs.</P> <P class="p203 ft27">Förutsättningar bör finnas att byggkostnaderna ska kunna sänkas med 10 till 15 %. Därmed torde även bostadsbyggandet kunna öka. Om särkraven inte längre kan tillämpas bör även konkurrensen öka mellan bostadsproducenterna då landet inte delas in i olika delmarknader med olika särkrav i olika delar av landet. Dessutom torde det underlätta även för utländska bostadsproducenter och mindre bolag att etablera sig i landet och expandera om samma byggregler tillämpas i alla kommuner. Även industriellt byggande, t.ex. Skanskas och IKEAs BoKlok och SABO:s Kombohuset, torde</P> <P class="p479 ft16">101</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft8">underlättas (se dessa båda projekt redovisade i utredningens bilagor 9 och 10.)</P> <P class="p114 ft8">I ett system utan kommunala särkrav vad gäller byggnaders tekniska egenskaper bör risken för dåligt fungerande hus minska, vilket är en fördel för bostadskonsumenten.</P> <P class="p81 ft8">En nackdel kan vara att kostnaderna för energianvändningen inte minskar.</P> <P class="p205 ft37"><SPAN class="ft37">9.13</SPAN><SPAN class="ft114">Övriga konsekvenser</SPAN></P> <P class="p346 ft8">Eftersom utredningens förslag bl.a. innebär att kommunerna inte längre kan tillämpa särkrav utöver BBR torde detta särskilt gynna små företag som ofta inte har administrativa resurser att hantera olika tillämpning av regler i olika kommuner. Konkurrensen bör därmed kunna öka.</P> <P class="p480 ft8">Utredningens bedömning är att förslagen inte innebär några konsekvenser för sysselsättning i olika delar av landet annat än att bostadsbyggandet torde kunna öka där det finns efterfrågan. Omfattningen av ökningen av bostadsbyggandet är dock svår att bedöma då detta beror av andra nationella och internationella frågor om ekonomi, sysselsättning m.m. Byggkostnaden är endast en av flera påverkande faktorer.</P> <P class="p207 ft8">Förslaget innebär inte några konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män, möjligheten att nå de integrationspolitiska målen eller för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet.</P> <P class="p66 ft8">Den föreslagna regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer Sveriges anslutning till Europeiska Unionen.</P> <P class="p481 ft16">102</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <P class="p482 ft68"><SPAN class="ft7">10</SPAN><SPAN class="ft115">Frågor som inte behandlats av utredningen</SPAN></P> <P class="p483 ft27">Under utredningens gång har vi mött några frågor som vi vill uppmärksamma men inte går närmare in på i utredningen. Vi sammanfattar dessa frågor för fortsatta överväganden. Vi anser det vara angeläget att dessa saker får en lösning. Det kan också vara intressant att få remissinstansernas synpunkter även på detta.</P> <P class="p484 ft37"><SPAN class="ft37">10.1</SPAN><SPAN class="ft114">Lagen om skydd mot olyckor</SPAN></P> <P class="p211 ft31">Ett särskilt bekymmer vad gäller tekniska särkrav hänförliga till brandskydd har framkommit under utredningens arbete. Detta problem har sin bakgrund i gränsdragningen mellan de kravnivåer som gäller enligt PBL respektive de krav som kan uppställas med stöd av lagen om skydd mot olyckor, LSO, (2003:778).</P> <P class="p203 ft8">Förhållandet mellan de krav som enligt byggnadslagstiftningen gäller vid uppförandet av en byggnad och de krav som enligt LSO ställs på brandskyddet i en byggnad under dess användande är väsentligt att klarlägga vid tillämpningen av båda regelverken.</P> <P class="p118 ft8">Sedan länge gäller principen att man med brandskyddslagstiftningen, LSO med flera äldre lagar, inte kan ställa högre krav på brandskyddet än vad som gällde vid tidpunkten då byggnaden uppfördes/bygglov gavs. Endast om det finns särskilda skäl kan det ställas högre krav. Dessa principer formulerades ursprungligen i förarbetena till 1962 års brandlag (prop. 1962:12) och har senare upprätthållits i praxis, t ex genom RÅ 82 2:5.</P> <P class="p258 ft27">I samband med det tekniska samrådet enligt PBL sker en bedömning av egenkontroll för det byggnadstekniska brandskyddet. En inte helt ovanlig situation är att det vid det tekniska samrådet framförs krav på byggnadstekniska lösningar som går utöver vad BBR uppställt. Den brandsakkunnige motiverar kravet genom att</P> <P class="p485 ft16">103</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Frågor som inte behandlats av utredningen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft8">hänvisa till att LSO ställer högre krav och det är de kraven som ändock kommer att bli gällande under förvaltningsskedet. Det har från brandsakkunniga t.o.m. framförts åsikten att man direkt efter att slutbevis givits och byggnaden tagits i anspråk med stöd av LSO kommer att föreläggas att utföra byggnadstekniska åtgärder för att uppnå LSO:s kravnivå, varför det är lika bra att byggherren redan vid handläggningen enligt PBL godtar ett utförande som går utöver BBR:s byggnadstekniska krav.</P> <P class="p67 ft8">Utredningen har haft kontakt med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för diskussion angående denna problematik. Från MSB har redovisats flera problemområden vad gäller gränsdragningen mellan kravnivån i PBL respektive LSO. Det rör bl.a. den analytiska dimensioneringen, förhållanden beträffande byggnader med annan användning än bostäder m.m.</P> <P class="p207 ft8">Utredningen anser att det föreligger skäl att se över denna gränsdragningsfråga så att det bl.a. tydliggörs vid vilken tidpunkt och utifrån vilka förutsättningar förelägganden kan ske med stöd av LSO efter färdigställandet av byggnaden. Det bör då även tydliggöras att det i samband med prövning enligt PBL enbart sker en prövning utifrån de krav som BBR uppställt för det byggnadstekniska utförandet.</P> <P class="p486 ft105"><SPAN class="ft37">10.2</SPAN><SPAN class="ft116">Tidsfrister vid handläggning av plan- och byggfrågor</SPAN></P> <P class="p346 ft8">Den 2 maj 2011 ändrades PBL på sätt att tidsfrister infördes för kommunens beslut om planbesked inom fyra månader och för beslut om bygglov och förhandsbesked inom tio veckor. Några sanktioner infördes inte för de fall kommunen inte håller tidsfristerna.</P> <P class="p115 ft8">Regeringen har i budgetpropositionen för 2013 uppmärksammat länsstyrelsernas handläggningstider för att hantera överklagandeärenden av kommuns beslut enligt PBL. Regeringen kommer att inom regleringsbrevet för 2013 sätta upp tydliga mål för länsstyrelsernas handläggningstider och även föreslå att länsstyrelsernas förvaltningsanslag höjs. Även mark- och miljödomstolarnas anslag föreslås höjas i samma syfte.</P> <P class="p447 ft27">Tidsfrister kan vara ett verksamt sätt att förkorta handläggningstider inom plan- och byggområdet. Länsstyrelserna kan komma att få ökade krav i samband med regleringsbrevet för 2013.</P> <P class="p116 ft16">104</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td104"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p22 ft32">Frågor som inte behandlats av utredningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p313 ft26">Även landets lantmäterimyndigheter bör omfattas av tydligare krav då de påverkar tiden från planeringsstart till inflyttning av nybyggda bostäder. Dessa tydligare krav kan genom tidsfrister för beslut manifesteras i ändrad lagstiftning. Sanktioner bör även övervägas för det fall myndigheterna inte uppfyller de tidsmässiga ambitionerna.</P> <P class="p73 ft8">På sikt bör även tidsfrister för domstolarnas hantering av plan- och byggärenden övervägas.</P> <P class="p13 ft8">Erfarenheter från andra länder i Europa kan lämpligen inhämtas, både hur regelverken om tidsfrister är utformade och hur dessa fungerar i praktiken.</P> <P class="p487 ft16">105</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <P class="p4 ft7">11 Författningskommentar</P> <P class="p488 ft37"><SPAN class="ft37">11.1</SPAN><SPAN class="ft114">Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)</SPAN></P> <P class="p489 ft11">1 kap. Syfte, innehåll och definition</P> <P class="p490 ft24">4 §</P> <P class="p490 ft24">genomförandeavtal: exploateringsavtal eller markanvisningsavtal.</P> <P class="p381 ft24">exploateringsavtal: avtal mellan privat byggherre eller privat fastighetsägare och en kommun, som innehåller bestämmelse om genomförande av en detaljplan som berör enskild fastighet.</P> <P class="p381 ft24">markanvisningsavtal: avtal mellan en privat byggherre eller privat fastighetsägare och en kommun, eller med ett av kommunen helt eller delvis ägt bolag, där kommunen eller bolaget överlåter eller upplåter fastighet eller del av fastighet och som innehåller bestämmelse om genomförande av en detaljplan.</P> <P class="p99 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 8.5.1.</P> <P class="p474 ft8">Till paragrafens definitioner förs genomförandeavtal, exploateringsavtal och markanvisningsavtal. Genomförandeavtal utgör ett samlingsnamn för de två avtalsformerna exploateringsavtal och markanvisningsavtal.</P> <P class="p73 ft8">Begreppet exploateringsavtal avser avtal där parterna reglerar byggande på enskild fastighet, dvs. fastighet som inte ägs av stat, landsting eller kommun.</P> <P class="p102 ft31">Begreppet markanvisningsavtal avser avtal där kommunen överlåter eller upplåter fastighet och parterna reglerar byggande.</P> <P class="p203 ft8">Avtal som innehåller bestämmelse som reglerar byggande på såväl enskild fastighet som annan fastighet är exploateringsavtal.</P> <P class="p491 ft16">107</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p326 ft8">Bestämmelsen har gjorts tillämplig även för ett av kommunen helt eller delvis ägt bolag oavsett vilken ägarandel kommunen har. Bestämmelsen har begränsats till att avse avtal med privat byggherre eller privat fastighetsägare, dvs. inte avtal med stat, landsting eller kommun.</P> <P class="p116 ft11">4 kap. Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser</P> <P class="p92 ft24">30 §</P> <P class="p206 ft31">En detaljplan ska bestå av en karta över det område som planen omfattar (plankarta) och de bestämmelser i övrigt som behövs. Av plankartan ska det framgå hur planområdet delas upp för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden.</P> <P class="p261 ft24">Uppgift om vilken föreskrift i 4 kap. som bestämmelsen har stöd av ska redovisas vid bestämmelsen<SPAN class="ft8">.</SPAN></P> <P class="p66 ft8">Om det behövs för att planen ska bli tydlig, får reglering av frågor som avses i 18 § första stycket redovisas på en särskild plankarta.</P> <P class="p492 ft8">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.5.3.</P> <P class="p115 ft27">Detaljplanen består av en plankarta och de bestämmelser i övrigt som behövs för förståelse av planens innehåll. Valet att placera bestämmelserna i en särskild handling eller i samma handling som plankartan avgör kommunen. Oavsett valet av redovisning ska uppgift om vilken föreskrift/vilket lagrum i 4 kap. som respektive planbestämmelse tar stöd av anges vid bestämmelsen.</P> <P class="p52 ft24">43 §</P> <P class="p69 ft26">Kommunen ska redovisa områdesbestämmelserna och skälen för dem i en särskild handling. Handlingen ska utformas så att det tydligt framgår hur bestämmelserna reglerar bebyggelse, byggnadsverk och miljön i övrigt. <SPAN class="ft38">Uppgift om vilken föreskrift i 4 kap. som bestämmelsen har stöd av ska redovisas vid bestämmelsen.</SPAN></P> <P class="p81 ft8">Ett beslut om att ändra eller upphäva områdesbestämmelser och skälen för det ska också redovisas i en särskild handling.</P> <P class="p493 ft8">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.5.3.</P> <P class="p70 ft16">108</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td6"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td73"><SPAN class="p22 ft32">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p72 ft20">Bestämmelsen motsvarar vad som gäller för detaljplan. Områdesbestämmelserna och skälen för dem ska redovisas i en särskild handling som kan vara en karta över området. Oavsett valet av redovisning ska uppgift om vilken föreskrift som respektive bestämmelse har stöd av i 4 kap. redovisas vid bestämmelsen.</P> <P class="p403 ft11">5 kap. Att upprätta detaljplan och områdesbestämmelser</P> <P class="p494 ft24">13 a §</P> <P class="p256 ft24">Om det finns ett genomförandeavtal eller offentligt förslag till genomförandeavtal ska kommunen redovisa detta under samrådet tillsammans med planförslaget.</P> <P class="p495 ft8">Paragrafen är ny.</P> <P class="p496 ft26">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.5.3. Genomförandeavtalet utgör inte en del av planförslaget.</P> <P class="p13 ft8">Ett genomförandeavtal föreligger om avtalet undertecknats av samtliga parter.</P> <P class="p104 ft8">Med förslag till genomförandeavtal avses avtal som inte är undertecknat av samtliga parter men som är allmän handling.</P> <P class="p474 ft8">För bedömning när ett genomförandeavtal eller förslag till genomförandeavtal är allmän handling gäller Tryckfrihetsförordningen (2003:593). För bedömning av när en allmän handling kan sekretessbeläggas gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).</P> <P class="p475 ft24"><SPAN class="ft41">14</SPAN><SPAN class="ft117">§</SPAN></P> <P class="p497 ft24"><SPAN class="ft41">6.</SPAN><SPAN class="ft117">Ge råd om planprocessen enligt 5 kap. för framtagande av detaljplan och verka för att planbestämmelserna har stöd i 4 kap.</SPAN></P> <P class="p13 ft24"><SPAN class="ft41">7.</SPAN><SPAN class="ft117">Ge råd om innehållet i genomförandeavtal utifrån bestämmelsen i 6 kap. 1 a §.</SPAN></P> <P class="p99 ft8">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.5.3.</P> <P class="p174 ft8">Länsstyrelsen ska vara rådgivande gentemot kommunen vad gäller planprocessen enligt 5 kap. för framtagande av detaljplan och likaså rådgivande vad gäller det förhållandet att planbestämmelserna måste ha stöd i 4 kap.</P> <P class="p498 ft16">109</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p326 ft8">Länsstyrelsen ska vara rådgivande beträffande genomförandeavtal så att kommunen inte ställer krav vad gäller tekniska egenskaper eller plangenomförande som går utöver vad som är tillåtet enligt 6 kap. 1 a §.</P> <P class="p116 ft24">20 §</P> <P class="p92 ft8">Kommunen ska senast den dag då kungörandet sker skicka</P> <P class="p66 ft8"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft44">ett meddelande om innehållet i kungörelsen till kända sakägare och dem som avses i 11 § första stycket 3 och 4, och</SPAN></P> <P class="p66 ft8"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft117">planförslaget </SPAN>och den samrådsredogörelse som avses i 17 § till länsstyrelsen och till kommuner som berörs.</P> <P class="p66 ft24"><SPAN class="ft41">3.</SPAN><SPAN class="ft117">genomförandeavtal eller offentligt förslag till genomförandeavtal om sådant finns till länsstyrelsen</SPAN><SPAN class="ft8">.</SPAN></P> <P class="p493 ft8">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.5.3.</P> <P class="p114 ft8">I enlighet med länsstyrelsens utökade rådgivningsroll ska såväl planförslag som genomförandeavtal eller förslag till genomförandeavtal skickas till länsstyrelsen. Det åligger kommunen att tillse att skicka handlingen till länsstyrelsen.</P> <P class="p66 ft8">Ett genomförandeavtal föreligger om avtalet undertecknas av samtliga parter.</P> <P class="p66 ft8">Med förslag till genomförandeavtal avses ett avtal som inte är undertecknat av samtliga parter men som är en allmän handling.</P> <P class="p66 ft8">För bedömning när ett genomförandeavtal eller förslag till genomförandeavtal är allmän handling gäller Tryckfrihetsförordningen (2003:593). För bedömning när en allmän handling kan sekretessbeläggas gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).</P> <P class="p499 ft16">110</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td6"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td73"><SPAN class="p22 ft32">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p398 ft24">21 a §</P> <P class="p368 ft24">Om det finns ett genomförandeavtal eller offentligt förslag till genomförandeavtal ska detta hållas tillgängligt under samma tid som förslaget till detaljplan granskas.</P> <P class="p99 ft8">Paragrafen är ny.</P> <P class="p167 ft8">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.5.3.</P> <P class="p102 ft26">I enlighet med tidigare principer ska framtagandet av ett genomförandeavtal göras offentligt med möjlighet till insyn. Genomförandeavtalet är inte en del av detaljplanen men ska hållas tillgängligt under samma tid som detaljplanen är tillgänglig för granskning.</P> <P class="p13 ft8">Ett genomförandeavtal föreligger om avtalet undertecknas av samtliga parter.</P> <P class="p203 ft8">Med förslag till genomförandeavtal avses ett avtal som inte är undertecknat av samtliga parter men som är en allmän handling.</P> <P class="p474 ft8">För bedömning när ett genomförandeavtal eller förslag till genomförandeavtal är allmän handling gäller Tryckfrihetsförordningen (2003:593). För bedömning när en allmän handling kan sekretessbeläggas gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).</P> <P class="p74 ft24">22 §</P> <P class="p62 ft26">Under granskningstiden ska länsstyrelsen yttra sig över planförslaget, om förslaget enligt länsstyrelsens bedömning innebär att</P> <P class="p139 ft8"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft45">ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodo-</SPAN></P> <P class="p171 ft8">ses,</P> <P class="p137 ft8"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft45">en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,</SPAN></P> <P class="p104 ft8"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft44">strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser,</SPAN></P> <P class="p13 ft8"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft44">regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt,</SPAN></P> <P class="p13 ft8"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft44">en bebyggelse eller ett byggnadsverk annars blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion,</SPAN><SPAN class="ft24">eller</SPAN></P> <P class="p13 ft24"><SPAN class="ft41">6.</SPAN><SPAN class="ft117">planprocessen inte skett i enlighet med 5 kap. eller om planbestämmelse saknar stöd i 4 kap.</SPAN></P> <P class="p500 ft16">111</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft8">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.5.3.</P> <P class="p114 ft8">Länsstyrelsen ska yttra sig över planförslaget för det fall länsstyrelsen finner att processen för framtagandet av planen inte stämmer överens med de krav som ställs i 5 kap. Det är här enbart hanteringen vad gäller tider, underrättelser etc. som länsstyrelsen ska ge synpunkter på.</P> <P class="p81 ft8">Vad gäller granskning av bestämmelser ska länsstyrelsens yttrande avse frågan om lagstöd enligt 4 kap. Yttrande enligt punkten 6 ska inte avse bedömningsfrågor om byggandet .</P> <P class="p411 ft24">22 a §</P> <P class="p206 ft38">Under samma tid som gäller för granskning av planförslag ska länsstyrelsen yttra sig över genomförandeavtal eller förslag till genomförandeavtal om sådant finns, om avtalet enligt länsstyrelsens bedömning i mer än obetydlig grad går utöver bestämmelserna i 6 kap. 1 a §.</P> <P class="p493 ft8">Paragrafen är ny.</P> <P class="p435 ft8">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.5.3.</P> <P class="p429 ft8">Länsstyrelsens yttrande avser enbart förhållanden hänförliga till 6 kap. 1 a §. Detta innebär att länsstyrelsen i sitt yttrande ska utgå från bestämmelser i avtalet som tveklöst strider mot 6 kap. 1 a §. Avvikelsen ska dessutom ha någon betydelse, dvs. påverka genomförandet ur ekonomiskt eller tekniskt hänseende.</P> <P class="p116 ft24">29 a §</P> <P class="p272 ft24">Om det vid detaljplanens antagande finns ett genomförandeavtal ska detta skickas till länsstyrelsen tillsammans med meddelandet att detaljplanen antagits.</P> <P class="p492 ft8">Paragrafen är ny.</P> <P class="p435 ft8">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.5.3.</P> <P class="p115 ft20">Enligt 5 kap. 29 § ska kommunen när en detaljplan antagits skicka ett meddelande om detta till länsstyrelsen men även till flera andra, bl.a. sakägare med rätt att överklaga. Eftersom genomförandeavtalet inte utgör någon detaljplanehandling och dessutom överklaganderätten begränsats till avtalsparterna görs bestämmel-</P> <P class="p426 ft16">112</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <P class="p4 ft17">SOU 2012:86 Författningskommentar</P> <P class="p378 ft8">sen tillämplig enbart vad gäller kommunens plikt att skicka till länsstyrelsen.</P> <P class="p19 ft24">39 §</P> <P class="p404 ft8">I fråga om förslag till och beslut om att anta, ändra eller upphäva områdesbestämmelser ska kommunen tillämpa bestämmelserna om förslag till och antagande av en detaljplan i 7 § 1, 8 § i den del som avser fastighetsförteckning, 9 och 10 §§, 11 § första och andra styckena, 12, 13 <SPAN class="ft24">och 13 a </SPAN><NOBR>§§,14–15</NOBR> §§, 17 § första stycket, 18 §, 19 § första stycket, 1, 2 och <NOBR>4–7</NOBR> och andra stycket, 20 §, 21 § första stycket, <SPAN class="ft24">21 a §, </SPAN>22 §, <SPAN class="ft24">22 a §, </SPAN>23 § första stycket, 24, 25, 27, 29, <SPAN class="ft24">29 a </SPAN>och 30 §§, 32 § första stycket 1 och 2 och andra stycket, <NOBR>33–35</NOBR> §§ och 38 §. Vid tillämpningen ska det som sägs om detaljplan avse områdesbestämmelserna.</P> <P class="p501 ft8">Bestämmelsen innebär att reglerna i 13 a, 21 a, 22 a och 29 a §§ görs tillämpliga även för områdesbestämmelser.</P> <P class="p19 ft11">6 kap. Genomförandet av detaljplaner</P> <P class="p490 ft24">Planbeskrivning och genomförandeavtal</P> <P class="p490 ft24">1 a §</P> <P class="p419 ft24">Genomförandeavtal får inte innehålla krav som går utöver bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter meddelade med stöd av denna lag avseende tekniska egenskaper.</P> <P class="p73 ft24">Exploateringsavtal får inte innehålla krav avseende plangenomförande som går utöver bestämmelserna i 6 kap.</P> <P class="p502 ft8">Rubriken omedelbart efter kapitlets huvudrubrik är ny och paragraf 1 a är ny.</P> <P class="p17 ft8">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.5.2.</P> <P class="p427 ft27">Bestämmelsen innebär ett förbud för kommunen att i ett genomförandeavtal ställa krav vad gäller tekniska egenskaper som går utöver bestämmelserna i PBL eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen. De tekniska egenskapskraven som gäller för byggnadsverk finns uppräknade i 8 kap. 4 §. Enligt 16 kap. 2 § får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, meddela föreskrifter</P> <P class="p503 ft16">113</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p446 ft31">om vad som krävs för att en byggnad ska anses uppfylla kraven i 8 kap. 4 §. Med stöd av detta har regeringen i PBF angett vissa krav på byggnader samt bemyndigat Boverket att i föreskrifter precisera tekniska egenskapskrav på byggnader. Boverket har meddelat föreskrifter Boverkets Byggregler, BBR (BFS 2011:26).</P> <P class="p81 ft8">Genomförandebestämmelser i exploateringsavtal måste vara i överensstämmelse med de bestämmelser som finns i 6 kap.</P> <P class="p116 ft11">11 kap. Tillsyn, tillträde, ingripande och påföljder</P> <P class="p92 ft24">1 §</P> <P class="p504 ft8"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft44">tillsynen över kommunala beslut och regionplanebeslut,</SPAN></P> <P class="p129 ft24"><SPAN class="ft41">3.</SPAN><SPAN class="ft117">tillsynen över genomförandeavtal enligt 6 kap. 1 a §</SPAN></P> <P class="p114 ft8"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft44">förelägganden som behövs för att regler, domar och beslut ska följas,</SPAN></P> <P class="p492 ft8">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.5.3.</P> <P class="p66 ft8">Bestämmelsen i 11 kap. 1 § infördes i och med förändringen av plan- och bygglagen den 2 maj 2011. Paragrafen innehåller presentation av kapitlets bestämmelser och ska därmed även tillföras den tillsyn över genomförandeavtalens överensstämmelse med 6 kap. 1 a § som ska ske.</P> <P class="p505 ft8">Tillsyn över kommunala beslut <SPAN class="ft24">och genomförandeavtal</SPAN></P> <P class="p425 ft24">10 §</P> <P class="p69 ft47">6. processen för framtagande av detaljplan eller områdesbestämmelser inte överensstämmer med bestämmelserna i 5 kap. eller att bestämmelse saknar stöd i 4 kap.</P> <P class="p506 ft8">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.5.3.</P> <P class="p114 ft8">Länsstyrelsen ska överpröva kommunens antagandebeslut för det fall länsstyrelsen finner att processen för framtagandet av planen inte stämmer överens med de krav som ställs i 5 kap. Det är här enbart brister i hanteringen vad gäller tider, underrättelser etc. som kan föranleda överprövning.</P> <P class="p67 ft8">Vad gäller överprövning av bestämmelser ska sådan prövning enligt punkten 6 enbart avse frågan om lagstöd enligt 4 kap.</P> <P class="p507 ft16">114</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td6"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td73"><SPAN class="p22 ft32">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p398 ft24">12 a §</P> <P class="p62 ft48">Det åligger kommunen att skicka genomförandeavtal som har ingåtts efter detaljplanens antagande till länsstyrelsen för bedömning om avtalets giltighet utifrån bestämmelserna i 6 kap. 1 a §.</P> <P class="p508 ft8">Paragrafen är ny.</P> <P class="p167 ft8">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.5.3.</P> <P class="p104 ft8">Även genomförandeavtal som ingåtts efter att en detaljplan antagits ska prövas av länsstyrelsen för bedömning av avtalets giltighet. Det åligger därför kommunen att tillse att länsstyrelsen får tillgång till avtalet med en begäran från kommunen att man ska pröva dess giltighet utifrån bestämmelserna i 6 kap. 1 a §.</P> <P class="p74 ft24">12 b §</P> <P class="p211 ft38">När länsstyrelsen enligt 5 kap. 29 a § eller 11 kap. 12 a § mottagit ett genomförandeavtal ska länsstyrelsen inom tre veckor besluta om den ska pröva avtalets giltighet utifrån bestämmelserna i 6 kap. 1 a §.</P> <P class="p102 ft54">Länsstyrelsen ska om den finner att avtalet inte endast i obetydlig grad strider mot 6 kap. 1 a § besluta om avtalet är ogiltigt. Beslutet om ogiltighet kan begränsas till viss del av avtalet om länsstyrelsen bedömer att avtalet i övrigt inte påverkas och avtalsparterna medger en begränsad ogiltigförklaring.</P> <P class="p73 ft9">Länsstyrelsens beslut enligt andra stycket ska meddelas inom tre månader från det att länsstyrelsen meddelat det beslut som avses i första stycket.</P> <P class="p18 ft8">Paragrafen är ny.</P> <P class="p17 ft8">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.5.3.</P> <P class="p102 ft26">Länsstyrelsen ska ogiltigförklara ett genomförandeavtal om länsstyrelsen bedömer att avtalet inte endast i obetydlig grad går utöver bestämmelserna i 6 kap. 1 a §. I sin prövning ska dock länsstyrelsen aktualisera att ogiltigförklaringen begränsas till att avse viss del av avtalet om länsstyrelsen bedömer att genomförandeavtalet i övrigt inte behöver påverkas. Denna möjlighet gäller bara om avtalsparterna medger en begränsad ogiltigförklaring.</P> <P class="p202 ft27">Då ett genomförandeavtal ofta innehåller bestämmelser av olika karaktär kan det finnas en tolkningsmån vad gäller överensstämmelse mot 6 kap. 1 a §. I anledning härav har i bestämmelsen införts kriteriet</P> <P class="p509 ft16">115</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p80 ft8">för ogiltigförklaring att bestämmelsen inte i obetydlig grad ska strida mot 6 kap. 1 a §. Detta innebär att ogiltigförklaring endast ska ske om bestämmelsen i avtalet tveklöst strider mot 6 kap. 1 a §. Avvikelsen ska dessutom ha någon betydelse, dvs. påverka genomförandet ur ekonomiskt eller tekniskt hänseende.</P> <P class="p116 ft11">13 kap. Överklagande</P> <P class="p92 ft24">2 a §</P> <P class="p206 ft47">Kommunalt beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas hos mark- och miljödomstol.</P> <P class="p506 ft8">Paragrafen är ny.</P> <P class="p243 ft8">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.5.4</P> <P class="p114 ft10">Ett överklagande av kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser ska ske till mark- och miljödomstol som första instans.</P> <P class="p510 ft24">3 §</P> <P class="p346 ft8">Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i 1, 2 och <SPAN class="ft24">2 a </SPAN>§ får överklagas hos länsstyrelsen.</P> <P class="p493 ft8">Bestämmelsen är endast ändrad såtillvida att 2 a § tillagts.</P> <P class="p411 ft24">4 §</P> <P class="p206 ft27">Länsstyrelsens beslut enligt 11 kap. 10 § och <SPAN class="ft48">12 b § första stycket </SPAN>i fråga om att överpröva kommunens beslut får inte överklagas. Detsamma gäller länsstyrelsens beslut enligt 11 kap. 12 § om att överprövningsbestämmelserna också ska gälla lov eller förhandsbesked inom ett visst geografiskt område eller att ett lov eller förhandsbesked inte ska gälla förrän en överprövning har avslutats.</P> <P class="p425 ft8">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.5.3.</P> <P class="p66 ft8">Bestämmelsen är endast ändrad såtillvida att 12 b § första stycket har tillagts.</P> <P class="p511 ft16">116</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr13 td6"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td73"><SPAN class="p22 ft32">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p512 ft24">5 a §</P> <P class="p513 ft24">Länsstyrelsens beslut om hel eller delvis ogiltigförklaring av genomförandeavtal enligt 11 kap. 12 b § får av avtalspart överklagas hos mark- och miljödomstol. Länsstyrelsens beslut att inte ogiltigförklara genomförandeavtal får inte överklagas.</P> <P class="p514 ft8">Paragrafen är ny.</P> <P class="p515 ft8">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.5.3.</P> <P class="p192 ft8">Bestämmelsen innebär att länsstyrelsens beslut att ogiltigförklara ett genomförandeavtal helt eller delvis får överklagas hos mark- och miljödomstolen enbart av avtalspart. Länsstyrelsens beslut att inte ogiltigförklara genomförandeavtal får inte överklagas.</P> <P class="p516 ft24">16 §</P> <P class="p513 ft8">Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses i 3, 5, <SPAN class="ft24">5 a </SPAN>och 6 §§ finns i <NOBR>23–25</NOBR> §§ förvaltningslagen (1986:223).</P> <P class="p517 ft8">Bestämmelsen är endast ändrad såtillvida att 5 a § tillagts.</P> <P class="p518 ft24">Övergångsbestämmelser</P> <P class="p519 ft24"><SPAN class="ft41">1.</SPAN><SPAN class="ft118">Denna lag träder i kraft den 31 mars 2014.</SPAN></P> <P class="p520 ft48"><SPAN class="ft41">2.</SPAN><SPAN class="ft53">Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för ärenden om detaljplan och områdesbestämmelser som har påbörjats före den 31 mars 2014.</SPAN></P> <P class="p521 ft8">Ikraftträdandet sker den 31 mars 2014.</P> <P class="p192 ft8">De nuvarande bestämmelserna i plan- och bygglagen bör gälla ärenden om detaljplan och områdesbestämmelse som har inletts före lagens ikraftträdande.</P> <P class="p522 ft16">117</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <P class="p4 ft7">Särskilda yttranden</P> <P class="p523 ft37">Särskilt yttrande av</P> <P class="p524 ft119">Ola Göransson, Klimatenheten, Miljödepartementet Per Högström, Energienheten, Näringsdepartementet</P> <P class="p224 ft8">Vi kan av flera skäl inte ställa oss bakom utredningens förslag att införa en särskild stoppbestämmelse i PBL i syfte att förbjuda kommuner att ställa hårdare krav på energiprestanda i byggnader än vad PBL anger i överenskommelser som tecknas när kommunerna säljer eller upplåter mark för byggande.</P> <P class="p13 ft8">Vi bedömer att utredningen inte i tillräcklig omfattning har analyserat eller vägt in de olika effekter som de kommunala kraven eller en stoppbestämmelse kan medföra, särskilt vad gäller utredningsdirektivets krav på analys av effekter på det långsiktiga arbetet med hållbar samhällsutveckling, för att motivera så långtgående förslag som ett förbud för kommunalt kravställande vid byggande på egen mark.</P> <P class="p202 ft26">Vi noterar att utredningen valt att inte analysera vad de sammanlagda effekterna av eventuella högre byggkostnader och motsvarande minskade löpande kostnader för inköp av energi, t.ex. i form av en livscykelkostnadsanalys, blir på boendeekonomin, vilket torde vara nog så viktigt som att se på enbart produktionskostnaden. Att utredningsdirektivet bara nämner produktionskostnader bör enligt vårt förmenande inte hindra att utredningen breddar analysen.</P> <P class="p202 ft27">Vi noterar också att byggkostnadsanalyser är en komplex materia och att det allmänt förekommer olika uppgifter om hur kostnadsdrivande energikrav är eller inte är. I skrivelsen 2011/12:131 konstaterade regeringen mot denna bakgrund att ”det finns ett generellt problem med teoretiska beräkningar om vilken nivå av energieffektivisering som ger vilka konsekvenser. Det är genom att följa</P> <P class="p479 ft16">119</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Särskilda yttranden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p50 ft31">upp verkliga projekt som man kan få kunskap av hög kvalitet.” De bedömningar som görs i utredningen uppfyller inte ett sådant kriterium. Detta gäller även om det skulle kunna antas att enkätsvar avspeglar någon form av allmän erfarenhet av verkliga förhållanden, och de beräkningsexempel som gjorts skulle kunna vara korrekta givet de påtagligt begränsande antaganden om förutsättningar m.m. som gjorts. Underlaget är varken tillräckligt heltäckande eller tillräckligt transparent. Det kan konstateras att stora delar av bygg- och fastighetsbranschen i andra sammanhang framfört önskemål om hårdare energikrav i byggandet vilket förefaller rimma dåligt med att detta entydigt och enbart skulle leda till kostnadsökningar och försämrad konkurrens.</P> <P class="p385 ft26">Vi noterar vidare att utredningen inte har analyserat vad hårdare energikrav, utöver minskad energianvändning, kan innebära i form av andra positiva effekter, t.ex. miljö- och hälsoeffekter av minskade utsläpp och för att klara den långsiktiga och nödvändiga omställningen för att minska växthusgasutsläppen i enlighet med regeringens vision om ett Sverige utan växthusgasutsläpp år 2050.</P> <P class="p67 ft26">Särskilt viktigt för oss är att utredningen inte tillräckligt har analyserat vilka övergripande effekter på kommunernas långsiktiga arbete med hållbar samhällsutveckling som ett förbud skulle få.</P> <P class="p114 ft8">Vi menar att ambitiösa kommuner som går före har en viktig roll i det nationella arbetet med klimat, miljö, energieffektivisering och hållbart samhällsbyggande. Ur detta perspektiv bör det vara angeläget att mer grundligt analysera och överväga hur förslag som syftar till bättre konkurrensförhållanden i byggsektorn och sänkta byggkostnader kan gå hand i hand med en sådan roll för kommunerna. Kommunernas ambitiösa arbete med hållbar utveckling bör underlättas, inte hindras.</P> <P class="p207 ft8">Vi ser inte att det samordningsråd för energieffektivt byggande som diskuteras i utredningen tagen för sig fyller denna funktion eller väger upp för ett förbud. Till detta ska läggas att utredningen enligt vårt förmenande inte har analyserat tillräckligt väl i vilken mån som förslaget till råd tillför ett mervärde i förhållande till de redan befintliga nätverk för energi i byggnader där Energimyndigheten har en drivande roll, men där även Boverket ingår. Rimligen bör goda samordningsmöjligheter finnas även inom befintliga forum. Överlag är förslaget till samordningsråd enligt vårt förmenande otillräckligt analyserat.</P> <P class="p385 ft20">Mot denna bakgrund och i avsaknad av ett mer heltäckande beslutsunderlag ser vi som en mer framkomlig väg än en ett förbud</P> <P class="p116 ft16">120</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr13 td106"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td107"><SPAN class="p22 ft32">Särskilda yttranden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p525 ft8">att t.ex. aktivt stödja och underlätta det arbete med samordning av kommunalt kravställande som på frivillig basis pågår redan nu, alternativt att fortsätta utredningsarbetet vad gäller t.ex. införande av ett nationellt klassningssystem av byggnader i det fall en striktare reglering bedöms angelägen.</P> <P class="p526 ft16">121</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Särskilda yttranden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p527 ft105">Särskilt yttrande av experten Anna Eklund, Sveriges Kommuner och Landsting</P> <P class="p92 ft11">Sammanfattning</P> <P class="p528 ft8"><SPAN class="ft120"></SPAN><SPAN class="ft121">Utredningens förslag kommer att hämma Sveriges arbete med energieffektivt byggande, och därmed klimathänsyn och konkurrenskraftig byggindustri.</SPAN></P> <P class="p529 ft8"><SPAN class="ft120"></SPAN><SPAN class="ft121">Förslaget strider mot den kommunala självstyrelsen och saknar en djupare analys av till vilken nytta kommunernas rätt till sin egendom ska inskränkas.</SPAN></P> <P class="p529 ft8"><SPAN class="ft120"></SPAN><SPAN class="ft121">Förslaget kommer att, i motsats till regeringens ambition, förlänga och försvåra planprocessen och göra den mindre förutsebar.</SPAN></P> <P class="p529 ft8"><SPAN class="ft120"></SPAN><SPAN class="ft121">Utredningens bedömning av ökade byggkostnader till följd av energikrav har mycket allvarliga brister och beaktar inte sänkta livscykelkostnader för energieffektiva byggnader.</SPAN></P> <P class="p529 ft8"><SPAN class="ft120"></SPAN><SPAN class="ft121">Utredningen har inte analyserat samhällets behov av att ställa krav på tillgänglighet som går längre än nuvarande byggregler och främjandet av ett bostadsbestånd som ökar möjligheterna till kvarboende för äldre och minskade framtida kostnader för bostadsanpassning.</SPAN></P> <P class="p530 ft11">Kommunernas roll i arbetet för ett långsiktigt hållbart bostadsbestånd, ökad innovation, konkurrenskraft och uppfyllelse av miljömålen</P> <P class="p288 ft8">Kommuners arbete för energieffektivt byggande är en avgörande drivkraft för utvecklingen i Sverige av byggnader som kräver allt mindre energi. Detta gagnar klimatarbete, konkurrenskraftig byggindustri och långsiktigt god fastighetsekonomi.</P> <P class="p81 ft8">Regeringen har i den nationella innovationsstrategin på ett tydligt sätt uttryckt behovet av innovation för att möta framtida utmaningar när det gäller bl.a. energiförsörjning och en allt äldre befolkning. Det finns ett stort värde i profilområden för spjutspetsteknik och miljöteknikexport. Där har kommunernas kravställande varit och kommer även fortsättningsvis att vara helt avgörande.</P> <P class="p531 ft16">122</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td106"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td107"><SPAN class="p22 ft32">Särskilda yttranden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p461 ft8">Kommunerna är motorn i det lokala arbetet med nationella miljömål. Kommunerna har även ansvar för lokal energiplanering och många kommuner tar via sina energibolag ett ansvar för att skapa högeffektiva energisystem, där el och fjärrvärme produceras i kraftvärmesystem.</P> <P class="p73 ft10">Utredningen ställer sig förvånansvärt oförstående till lokalt klimatarbete. Förslaget att hindra kommunerna att bidra till utvecklingen är såväl kontraproduktivt som oproportionerligt.</P> <P class="p532 ft11">Den kommunala självstyrelsen, egendomsskyddet och rätten att teckna avtal</P> <P class="p77 ft26">Kommuner är, likväl som andra fysiska och juridiska personer, genom grundlagarna, såväl regeringsformen som europakonventionen och <NOBR>EU-fördraget,</NOBR> skyddade mot oproportionella ingrepp i äganderätten. Bestämmelser om begränsningar i kommunernas rätt att använda sin egendom på ett i övrigt lagligt sätt är ett expropriativt ingrepp i äganderätten och dessutom ett ingrepp som inte står i proportion till vad staten vill uppnå med regleringen.</P> <P class="p73 ft8">Kommunerna har ett ansvar för att förvalta sin egendom och det är då upp till kommunerna själva att, på samma sätt som staten och enskilda aktörer, besluta om på vilket sätt egendom i form av t.ex. fastigheter ska användas och vilka krav som civilrättsligt kan ställas vid en försäljning. Den föreslagna regleringen strider direkt mot denna princip.</P> <P class="p533 ft11">Förslaget innebär inte en snabbare och mer förutsebar plan- och byggprocess</P> <P class="p224 ft8">Det överskuggande syftet med utredningen är att skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande. Det går inte att se att utredarens förslag bidrar till detta eller en snabbare och mer förutsebar process.</P> <P class="p118 ft27">Markanvisningsavtalet är en civilrättslig överenskommelse där parter genom förhandling och beroende på omständigheterna når en uppgörelse. Utredningens förslag som innebär en reglering av civilrättsliga avtal i den i övrigt offentligrättsliga plan- och bygglagen framstår som främmande. Problemen med en alltför komplicerad och oförutsebar planprocess blir inte lösta, utan tvärt om kan</P> <P class="p534 ft16">123</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Särskilda yttranden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p80 ft8">jag se uppenbara risker för en långdragen och omständlig hantering av ett rättsområde som inte hör hemma i länsstyrelsens ansvarsområde. Förslaget är inte förenligt med en resurseffektiv förvaltning.</P> <P class="p116 ft11">Satsningar för byggande med bättre energiprestanda behövs</P> <P class="p288 ft8">Trots att frågan om industriellt byggande är central i utredningens kritik av kommunala energikrav har den behandlats ytterst ytligt och alternativa förslag att öka standardisering och konkurrens för billigare byggande saknas.</P> <P class="p115 ft31">Boverkets byggregler, BBR, beaktar inte energisystemen och är inte teknikneutrala. Energimyndigheten har föreslagit att systemgränserna för BBR bör ses över. I dagsläget styr BBR bort från fjärrvärme och främjar elvärme med värmepumpar. Lokala krav söker bland annat råda bot på det problemet. Flertalet remissinstanser på regeringens skrivelse om <NOBR>nära-nollenergibyggnader</NOBR> önskade mer ambitiösa och framåtsyftande energikrav än i dagens BBR. Avsaknaden av sådana gör att marknaden fragmenteras av att förvaltare, byggherrar och kommuner ställer egna energikrav.</P> <P class="p385 ft20">Staten är genom sina myndigheter Boverket och Energimyndigheten inte samordnad och ger kommunerna motstridiga signaler angående lämpligheten att driva på utvecklingen mot ett mer energieffektivt byggnadsbestånd. Mer ambitiösa och framåtsyftande byggregler bör utformas som även anger framtida skärpningar. Myndigheterna bör ha gemensamma uppdrag att utforma byggregler och främja energieffektivt byggande som även beaktar energisystemet. Fokus behöver flyttas från uppföljning av prestanda i efterskott till verifiering i förskott.</P> <P class="p265 ft11">Tillgänglighet och framtida kostnader för bostadsanpassning</P> <P class="p286 ft27">Kommunernas kostnader för bostadsanpassning översteg en miljard kronor år 2011 och det finns inte några tecken på att kostnaden kommer att minska. År 2030 beräknas mer än var femte svensk vara äldre än 65 år. Vikten av att undvika dyra ombyggnationer genom att bygga rätt från början är uppenbar. I framtiden kommer samhället att ha ett stort och kostsamt ansvar för att boendemiljöer är fullt tillgängliga med möjlighet till kvarboende och vård i hemmet.</P> <P class="p408 ft16">124</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td106"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td107"><SPAN class="p22 ft32">Särskilda yttranden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p535 ft26">I den gällande situationen med enhetliga krav på tillgänglighet finns det risk att några bostäder, exempelvis studentbostäder byggs med onödigt höga krav och därmed blir dyra, medan bostäder för en åldrande befolkning som kan vara fallet i många kommuner behöver byggas mer tillgängliga än byggreglernas lägstanivå.</P> <P class="p73 ft8">Jag delar inte utredarens slutsatser angående ett nationellt klassningssystem. Plan- och bygglagstiftningen behöver ge stöd för Boverket att lätta på samhällets krav i vissa fall men också, med hänsyn till redovisade skäl, skärpa kraven om det finns anledning till det.</P> <P class="p61 ft11">Bristande bedömning av byggkostnader</P> <P class="p224 ft8">Utredningens underlag för att bedöma ökade byggkostnader till följd av energikrav har flera allvarliga brister. De uppskattningar av merkostnader som gjorts i enkäten som ligger till grund för utredningens slutsatser särskiljer inte lokala krav på energi från tillgänglighet och andra frågor. Det går heller inte att utläsa om merkostnaderna kvarstår i relation till de nya byggreglerna i BBR19, vilka innehåller skärpningar.</P> <P class="p314 ft8">Kostnadsutredningen baseras inte på verkliga projekt och objektiva utvärderingar av dessa utan på grova uppskattningar och teoretiska studier med begränsad relevans för dagens byggande. Det gäller både Boverkets rapport, studien från KTH och räkneexemplen från Hans Lind.</P> <P class="p16 ft8">Inte heller har sänkta livscykelkostnader till följd av bättre energiprestanda beaktats. Aktuella projekt med flerbostadshus visar att merkostnaden är noll eller balanseras av minskade driftkostnader för att nå nivåer på ca två tredjedelar av BBRs krav. Slutsatsen är att det inte finns någon rimlig grund för uppskattningen på merkostnader på <NOBR>10-15</NOBR> procent och totalt cirka 2 miljarder kronor årligen för kommunala energikrav.</P> <P class="p61 ft11">Övriga konsekvenser för bostadsbyggandet</P> <P class="p77 ft27">Konsekvenserna av utredningens förslag är inte tillräckligt beskrivna. Kommunala kostnader för bostadsanpassning borde beskrivas utförligt. Till avsnittet om kostnader för byggbolagen bör läggas kostnader och osäkerhet i samband med en utdragen överprövning</P> <P class="p509 ft16">125</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Särskilda yttranden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p80 ft8">av markanvisningsavtal. Avsnittet som beskriver konsekvenserna för bostadskonsumenterna borde tydligare redovisa fördelarna med mindre energianvändning. Utredningen beaktar inte heller att priset för mark som inte behäftas med krav troligtvis blir högre än då kommunala krav ingår i uppgörelsen.</P> <P class="p116 ft11">Det finns alternativ till lagstiftning om särkrav</P> <P class="p53 ft8">Det finns en vilja bland kommunerna att ställa mer samordnade krav vid byggande på kommunal mark. I stället för den mycket ingripande lagstiftning som utredningen föreslår kan kommunernas kravställande samordnas på frivillig väg. Ett samarbete där hela sektorns intressenter bjudits in pågår redan för energifrågor och ett underlag till samordnade energikrav beräknas vara färdigt under våren 2013.</P> <P class="p536 ft8">Slutligen konstaterar jag att utredningen inte har fullgjort direktivets uppdrag att redovisa de samhällsekonomiska överväganden som föranleder kommunala särkrav. I avsaknad av den bristande analysen kan inte rimligen en så ingripande lagstiftning som den föreslagna införas. Om utredningens förslag skulle gå igenom förlorar kommunerna möjligheten att sälja mark till den som på objektiva grunder kan bygga på ett långsiktigt hållbart sätt, och gå längre än de lägsta krav som BBR anger. På SKL:s webbplats finns underlag och rapporter som stöd för vad som sagts ovan. www.skl.se/bostadsbyggande</P> <P class="p93 ft16">126</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td106"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td107"><SPAN class="p22 ft32">Särskilda yttranden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p537 ft119">Särskilt yttrande av Björn Wellhagen, Ansvarig husbyggnadsfrågor, Sveriges Byggindustrier</P> <P class="p75 ft26">Sveriges Byggindustrier är de enskilda byggföretagens bransch- och <NOBR>arbetsgivar-organisation</NOBR> inom Svenskt Näringsliv. Vi organiserar ca 3 200 <NOBR>bygg-,</NOBR> anläggnings- och specialföretag. Vi har tagit del av utredningens förslag och vill framföra följande synpunkter.</P> <P class="p13 ft8">Sveriges Byggindustrier ställer sig helt bakom de förslag som utredningen lagt fram vad gäller att införa en stoppbestämmelse i PBL som innebär att kommunen inte får ingå ett genomförandeavtal som innehåller krav avseende tekniska egenskapskrav på byggnader som går utöver vad som gäller enligt PBL eller föreskrifter meddelade med stöd av PBL.</P> <P class="p427 ft31">De undersökningar som utförts åt utredningen visar att kommunala särkrav medför direkta merkostnader på mellan <NOBR>10-15</NOBR> procent för uppförande av bostäder. Summerat över alla bostäder som uppförs i Sverige under ett år blir detta ca 2 miljarder kronor.</P> <P class="p76 ft31">De ökade kostnaderna kommer att belasta bostadskonsumenterna fullt ut i slutledet. Det är inte rimligt att kommunerna ska påtvinga sina innevånare högre boendekostnader utan deras medgivande. Det kan ifrågasättas om kommunerna då följer lagen om bostadsförsörjning. Innebär kommunala särkrav verkligen att det blir lättare för invånarna att leva i goda bostäder? Vilket ansvar påtar sig kommunen om särkraven i framtiden skulle visa sig ge oförutsedda negativa effekter på t.ex. hälsa?</P> <P class="p118 ft8">Sveriges Byggindustrier står bakom de mål för energieffektivisering i byggnader som riksdagen har beslutat om, dvs. att energianvändningen per uppvärmd yta ska minska med 20 procent till 2020 och 50 procent till 2050, jämfört med 1995. Sveriges Byggindustrier anser att det är Boverkets byggregler (BBR) som ska reglera energikraven på byggnader. Egenskapskrav på byggnader bör vara desamma över hela landet förutom en justering för olika klimat när det gäller energikraven. Detta för att möjliggöra en högre grad av industriellt byggande, och därmed lägre kostnader för bostadsbyggande.</P> <P class="p63 ft27">Idag ställer dock många kommuner egna krav på byggnaders energiprestanda. I Göteborg är kravet 60 kWh/m<SPAN class="ft79">2 </SPAN>och i Stockholm är kravet 55 kWh/m<SPAN class="ft79">2 </SPAN>– för alla bostäder som uppförs på kommunens mark. Dessa krav är avsevärt skarpare än <NOBR>BBR-kraven</NOBR> för aktuell klimatzon (90 kWh/m<SPAN class="ft79">2</SPAN>). I siffrorna ingår värme, varmvatten och fastighetsel. Energivärdena ska dessutom verifieras under verklig</P> <P class="p485 ft16">127</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Särskilda yttranden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft8">drift, till skillnad från i våra nordiska grannländer där krav bara ställs på beräknade värden.</P> <P class="p429 ft31">Hittills har få flerbostadshus byggts med så låg energianvändning som de kommunala kraven i Stockholm och Göteborg. I de projekt som byggts har det visat sig att kraven är svåra att nå i praktiken och att de kräver en kombination av olika specialåtgärder. Att redan idag införa krav på den här låga nivån fördyrar därför byggandet avsevärt. Projekten blir spjutspetsprojekt i högprofilområden där betalningsstarka människor bor och upprepningsfördelar uteblir. Argumentet för kommunala särkrav på energi brukar vara att kommunerna vill gå före i energiomställningen. Problemet är att olika krav i olika kommuner försvårar industriellt byggande av lågenergihus, fördyrar hela byggprocessen och därmed paradoxalt nog riskerar att försena deras breda genomslag på marknaden. Att kommunala tjänstemän och politiker sätter upp egna byggregler är en tillbakagång till de lokala byggordningar som på goda grunder avskaffades 1947.</P> <P class="p538 ft26">Det är möjligt att kommuner som velat gå före har haft en roll att spela i och med att de, i samarbete med bl.a. Energimyndigheten och bygg- och fastighetsbranschen, har sett till att det byggts olika typer av demonstrationsprojekt där nya tekniker har kunnat prövas. För få ett brett genomslag för lågenergibyggande över hela landet behöver dock bygg- och fastighetsbranschen tydliga och harmoniserade nationella regler. Det är också troligtvis mer samhällsekonomiskt att energieffektivisera det befintliga byggnadsbeståndet än att pressa ner energianvändningen i nya byggnader till nivåer motsvarande kraven i Stockholm och Göteborg. Sverige har inte råd att genomföra en total omställning av hela byggnadsbeståndet med metoder som driver upp kostnaderna för lågenergibyggande.</P> <P class="p538 ft26">Sveriges Byggindustrier anser att energipolitik bör bedrivas på nationell nivå och tar därför tydligt avstånd från alla typer av kommunala krav eller annan form av påverkan på både privat och kommunal mark. Det bör vara upp till byggherren att bestämma om byggnadens utformning inom ramen för nationella regler. De nationella energikraven bör ses över och utformas så att de skapar goda förutsättningar för ett kostnadseffektivt, marknadsdrivet och lönsamt byggande av lågenergihus. Sveriges Byggindustrier stödjer därför förslaget om att inrätta ett partssammansatt ”Råd” med uppgift att arbeta fram underlag för ställningstagande till beslut om framtida BBR:s innehåll vad gäller byggnaders energianvändning.</P> <P class="p539 ft16">128</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <P class="p4 ft7">Referenser</P> <P class="p540 ft8">ATON Teknikkonsult AB 2012. Energieffektivt byggande – möjligheter och hinder för högre krav. Version för begränsad spridning, 4 maj 2012.</P> <P class="p541 ft8">Bexelius, A. m.fl., <SPAN class="ft24">Byggnadslagstiftningen, 1948 </SPAN>– kommentar till 1947 års nya byggnadslagstiftning.</P> <P class="p542 ft24"><SPAN class="ft8">Boberg, S. 2012. </SPAN>Processrättsliga frågor i mål enligt plan- och bygglagen – analys av Sven Boberg<SPAN class="ft8">. JP Infonet.</SPAN></P> <P class="p543 ft24"><SPAN class="ft8">Boverket 2005. </SPAN>Markpolitik och kommunala markpriser<SPAN class="ft8">.</SPAN></P> <P class="p542 ft24"><SPAN class="ft8">Boverket 2006. </SPAN>PM om bestämmelser i detaljplaner – Vad är möjligt och lämpligt att reglera<SPAN class="ft8">.</SPAN></P> <P class="p544 ft123"><SPAN class="ft122">Boverket 2007. </SPAN>Tydligare statligt ansvar i plan- och bygglagen<SPAN class="ft122">. Boverket 2011. </SPAN>Regelsamling för byggande, BBR 2012.</P> <P class="p545 ft24"><SPAN class="ft8">Boverket 2011. </SPAN>Analys av bostadsbyggandet i Norden<SPAN class="ft8">. Rapport 2011:19.</SPAN></P> <P class="p542 ft24"><SPAN class="ft8">Boverket 2011. </SPAN>Lägsta möjliga energianvändning i nya byggnader och kostnadskonsekvenser<SPAN class="ft8">. Rapport 2011:31.</SPAN></P> <P class="p541 ft24"><SPAN class="ft8">Boverket 2012. Rapport 2012:6, </SPAN>Plan- och bygglagen i praktiken 2011<SPAN class="ft8">.</SPAN></P> <P class="p546 ft24"><SPAN class="ft8">Boverket 2012. </SPAN>Jämförelse mellan energiregler i de nordiska länderna och Tyskland<SPAN class="ft8">. PM </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">2012-01-01.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> Dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">1271-5280/2011.</SPAN></NOBR></P> <P class="p542 ft9"><SPAN class="ft10">Brännlund, R. </SPAN>Föredrag vid Almedalsveckan 2012<SPAN class="ft10">. Centre for Environmental and Resource Economics , Nationalekonomiska institutionen vid Umeå Universitet.</SPAN></P> <P class="p547 ft8">Bygningtekniske ETAT <NOBR>2011-11-18.</NOBR> NOTAT: <SPAN class="ft24">grensehindringer i Norden.</SPAN></P> <P class="p548 ft8">Caesar, C. & Lindgren, E. 2009. Kommunernas detaljplanebestämmelser. Lagstöd? Tydlighet? Rapport 4:108 från avd. för Fastighetsvetenskap, KTH.</P> <P class="p549 ft16">129</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Referenser</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft24"><SPAN class="ft8">Didon m.fl. </SPAN>Plan- och bygglagen, En kommentar<SPAN class="ft8">. Norstedts juridik.</SPAN></P> <P class="p550 ft20">Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), Bäste herren på täppan? – en ESO - rapport om bostadsbyggande och kommunala markanvisningar. Opublicerad rapport november 2012, avsnitt 4.1.2 Bostadsbyggande på kommunal mark.</P> <P class="p551 ft10">Kalbro, T. & Smith, P. 2008. <SPAN class="ft9">Exploateringsavtal. Lagstöd, tillämpning och förslag till nya principer</SPAN>. Rapport 4:104 från avd. för fastighetsvetenskap, KTH.</P> <P class="p552 ft24"><SPAN class="ft8">Kalbro, T. 2009. </SPAN>Finansiering av infrastruktur. Svenska exploateringsavtal i jämförelse med Danmark, Finland, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Tyskland och USA<SPAN class="ft8">. Rapport 4:110 från avdelningen för fastighetsvetenskap, KTH.</SPAN></P> <P class="p553 ft24"><SPAN class="ft8">Madell, T. 2000. </SPAN>Avtal mellan kommuner och enskilda. Avtalsslut och rättsverkningar<SPAN class="ft8">. Norstedts Juridik.</SPAN></P> <P class="p550 ft27">Mattsson. D. & Nilsson, J. 2006. <SPAN class="ft48">Analys av bostadsbyggande och markägoförhållanden i Göteborgs- och Skåneregionen</SPAN>. Examensarbete <NOBR>EX-06-168,</NOBR> avd. för fastighetsvetenskap, KTH.</P> <P class="p552 ft8"><NOBR>Plan-Kommunal-</NOBR> og Regionaldepartementet. 2006. <SPAN class="ft24">Veileder – utbyggingsavtaler.</SPAN></P> <P class="p554 ft24"><SPAN class="ft8">Prop. 1985/86:1. </SPAN>Ny plan- och bygglag.</P> <P class="p555 ft8">Prop. 1997/98:45. <SPAN class="ft24">Miljöbalk</SPAN>.</P> <P class="p556 ft125"><SPAN class="ft124">Prop. 1997/87:90 .</SPAN>Följdlagstiftning till miljöbalken m.m<SPAN class="ft124">. Prop. 2009/10:80 . </SPAN>En reformerad grundlag<SPAN class="ft124">.</SPAN></P> <P class="p552 ft8">Regeringens skrivelse 2011/12:231 från den 29 mars 2012, ”Vägen till <NOBR>nära-nollenergibyggnader”.</NOBR></P> <P class="p557 ft24"><SPAN class="ft8">Skoglund. S., 2006. </SPAN>Bostadsproduktion på privat och kommunal mark<SPAN class="ft8">. Examensarbete </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">EX-06-155,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> avd. för fastighetsvetenskap, KTH.</SPAN></P> <P class="p557 ft8">Socialdepartementet <NOBR>2011-11-21.</NOBR> PM: <SPAN class="ft24">Nordiska byggreglergräns- hinder för handel av entreprenader, material och konstruktioner inom bygg- och installation</SPAN>.</P> <P class="p557 ft24"><SPAN class="ft8">Svenska Kommunförbundet 1991. </SPAN>Exploateringsavtal för fritidsbebyggelse på privatägd mark.</P> <P class="p557 ft8">Sveriges Kommuner och Landsting. 2012. <SPAN class="ft24">Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan.</SPAN></P> <P class="p558 ft8">Sveriges Kommuner och Landsting. 2012. <SPAN class="ft24">Lokala miljömål och nationellt stöd.</SPAN></P> <P class="p408 ft16">130</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td108"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p22 ft32">Referenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p559 ft8">Sveriges Kommuner och Landsting och Miljöstyrningsrådet <NOBR>2012-03-06.</NOBR> <SPAN class="ft24">Energieffektiva byggnader. Kommunala krav vid nybyggnation.</SPAN></P> <P class="p541 ft24"><SPAN class="ft8">Traneus, C. 2012. </SPAN>Kommuners krav på bostadsbyggande. – en studie om förekomsten av särkrav<SPAN class="ft8">. Institutionen för Fastigheter och Byggande, KTH. Examensarbete nr 168.</SPAN></P> <P class="p560 ft16">131</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B386125x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p561 ft17">Bilaga 1</P> <P class="p562 ft7">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr18 td109"><SPAN class="p38 ft126">Översyn av vissa byggfrågor</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td110"><SPAN class="p563 ft126">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td109"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td110"><SPAN class="p563 ft126">2011:100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td111"><SPAN class="p22 ft127">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td112"><SPAN class="p22 ft127">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p564 ft8">Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011</P> <P class="p518 ft11">Sammanfattning</P> <P class="p565 ft8">En särskild utredare ska se över vissa byggfrågor i syfte att underlätta byggandet i Sverige.</P> <P class="p566 ft8">Utredaren ska bl.a.</P> <P class="p567 ft8"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft34">kartlägga kommunernas tillämpning av bestämmelserna om tekniska egenskapskrav i plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen samt Boverkets byggregler,</SPAN></P> <P class="p568 ft26"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft128">analysera vilka effekter tillämpningen av de tekniska egenskapskraven samt kommunernas särkrav har på bl.a. byggkostnaderna och det långsiktiga arbetet med hållbar samhällsutveckling, och</SPAN></P> <P class="p251 ft8"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft34">utreda förutsättningarna för att dela upp byggherreansvaret vid</SPAN></P> <P class="p515 ft8">bostadsbyggande på olika aktörer i byggprocessen.</P> <P class="p569 ft26">Utredaren ska föreslå lämpliga förändringar och i samtliga delar lämna de författningsförslag som behövs. Förslagen ska säkerställa att föreskrivna krav uppnås på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Av stor betydelse är också att de bestämmelser som föreslås utformas så att god konkurrens främjas samtidigt som ett hållbart byggande stimuleras. Det står <NOBR>utreda-ren</NOBR> fritt att utöver vad som anges i dessa direktiv lämna förslag som har nära samband med uppdraget eller till de ytterligare förenklingar av bygglagstiftningen som bedöms lämpliga. Vid bedömningen av regelverket ska den nya plan- och bygglagen (2010:900) utgöra utgångspunkt.</P> <P class="p570 ft8">Uppdraget ska redovisas senast den 3 november 2012.</P> <P class="p571 ft16">133</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p510 ft11">Bakgrund</P> <P class="p572 ft31">På byggområdet finns krav på uppfyllande av tekniska egenskapskrav på byggnadsverk inom nio områden. Områdena är följande:</P> <P class="p263 ft8"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft70">bärförmåga, stadga och beständighet,</SPAN></P> <P class="p247 ft8"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft70">säkerhet i händelse av brand,</SPAN></P> <P class="p247 ft8"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft70">skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö,</SPAN></P> <P class="p263 ft8"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft70">säkerhet vid användning,</SPAN></P> <P class="p263 ft8"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft70">skydd mot buller,</SPAN></P> <P class="p247 ft8"><SPAN class="ft13">6.</SPAN><SPAN class="ft70">energihushållning och värmeisolering,</SPAN></P> <P class="p263 ft8"><SPAN class="ft13">7.</SPAN><SPAN class="ft70">lämplighet för avsett ändamål,</SPAN></P> <P class="p573 ft8"><SPAN class="ft13">8.</SPAN><SPAN class="ft70">tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, och</SPAN></P> <P class="p263 ft8"><SPAN class="ft13">9.</SPAN><SPAN class="ft70">hushållning med vatten och avfall.</SPAN></P> <P class="p311 ft31">De sex första områdena överensstämmer med vad som anges i EU:s byggproduktdirektiv 89/106/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om byggprodukter (celex 31989L0106). I EU:s nya byggproduktförordning nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG (celex 32011R0305), som gäller från den 1 juli 2013 och som ersätter EU- direktivet, återfinns samma områden. Dessutom återfinns i förordningen område 8. Både enligt direktivet och <NOBR>EU-förordningen</NOBR> är det upp till respektive medlemsstat att specificera kraven.</P> <P class="p574 ft8">Områdena 7 och 9 regleras även fortsättningsvis endast på nationell nivå.</P> <P class="p575 ft27">De nationella bestämmelserna om kraven finns sedan den 2 maj 2011 i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Regleringen av kraven i PBL och PBF är på en övergripande nivå medan de mer specifika kraven återfinns i föreskrifter meddelade av Boverket. Boverket har utfärdat både byggregler (BBR) och konstruktionsregler (BKR). Kraven framgår i första hand av Boverkets byggregler. Byggreglerna är utformade som funktionskrav, vilket innebär att byggnadsverken ska uppnå en funktion. Viss variation tillåts beroende på vad byggnadsverket ska användas till och var det finns i landet. För att främja innovationer och nytänkande är byggherren således fri att välja teknisk lösning. Som ett komplement till föreskrifterna har Boverket beslutat allmänna råd med generella rekommendationer om tillämpningen av föreskrifterna vid bl.a. ändring av byggnad. Boverket har nyligen också genomfört en översyn av verkets före-</P> <P class="p85 ft16">134</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p576 ft8">skrifter och allmänna råd i syfte att öka tydligheten och förutsättningarna för en enhetlig tolkning och tillämpning av regelverket. Som ett resultat av denna översyn har Boverket meddelat föreskrifter om ändring av byggnad. Dessa träder i kraft den 1 januari 2013.</P> <P class="p577 ft8">Ansvaret för att de tekniska egenskapskraven uppfylls vilar på byggherren.</P> <P class="p578 ft26">De tekniska egenskapskraven ska normalt uppfyllas i samband med att ett byggnadsverk uppförs eller ändras. Men det finns också krav som alltid ska uppfyllas även på det befintliga byggnadsverksbeståndet som exempelvis säkerhetskrav på hissar.</P> <P class="p578 ft26">De tekniska egenskapskraven prövas inte av kommunen i samband med ansökan om lov. Däremot gör kommunen, i samband med det tekniska samrådet, en bedömning av om den sökta åtgärden kan antas komma att uppfylla de tekniska egenskapskraven. Nytt från den 2 maj 2011 är att kravet på lämplighet för avsett ändamål respektive kravet på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga också är s.k. utformningskrav som byggnadsnämnden prövar i samband med bygglov.</P> <P class="p579 ft20">Utöver lagens krav avseende tekniska egenskaper kan kommunerna ställa egna krav i s.k. genomförandeavtal mellan kommunen och exploatören som upprättas i samband med att ett markområde ska bebyggas eller befintlig bebyggelse ska förtätas. Detta kan gälla krav avseende brandskydd, tillgänglighet, energieffektivisering och energitillförsel m.m. Två avtalsformer förekommer: <SPAN class="ft47">markanvisningsavtal </SPAN>som används då kommunen äger huvuddelen av marken och <SPAN class="ft47">exploateringsavtal </SPAN>då det är exploatören som äger huvuddelen av marken.</P> <P class="p388 ft11">Utredningsbehov</P> <P class="p77 ft27">De tekniska egenskapskraven på byggnadsverk är mycket viktiga då de motiveras av omsorgen om människors hälsa och säkerhet samt målen om ett hållbart samhälle och allas lika möjligheter att nyttja de byggnader som uppförs. Byggsektorn har en stor inverkan på miljö, hållbar utveckling och klimat. Flera av de miljökvalitetsmål som riksdagen har antagit berör byggsektorn. Detta gäller exempelvis God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och Säker strålmiljö. Regeringen har antagit en handlingsplan för ökade miljökrav vid offentlig upphandling genom skrivelsen Miljö-</P> <P class="p580 ft16">135</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p581 ft26">anpassad offentlig upphandling (skr. 2006/07:54). Sedan juli 2010 föreskriver lagen (2007:1091) om offentlig upphandling att upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta. Utöver dessa hänsyn bör den offentliga upphandlingen även främja andra politiska målsättningar såsom innovation. I Innovationsupphandlingsutredningens betänkande (SOU 2010:56) framgår vidare att innovationsvänlig upphandling och innovationsupphandling kan stärka den offentliga verksamhetens förnyelse, kvalitet och effektivitet. Regeringen anser att offentlig upphandling kan vara en drivkraft för innovation och därmed bland annat bidra till förbättringar av offentliga tjänster (prop. 2011/12:1 utg. omr. 2 s. 44). Regeringen har också satt upp som långsiktig vision att Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser 2050. Fortsatt energieffektivisering och <NOBR>inno-vation</NOBR> i byggsektorn kommer att vara viktiga för att uppfylla riksdagens och regeringens mål. I detta sammanhang fyller ambitiösa nationella krav en viktig funktion. Samtidigt är det regeringens önskan att främja ett ökat bostadsbyggande. För att detta mål ska kunna uppnås är det av avgörande betydelse att kraven är tydliga, rimliga och enkla att tillämpa. Det är i detta perspektiv av stor betydelse att de krav kommunerna ställer är förutsägbara och likartade över landet. Ett sätt att uppnå detta kan vara att bibehålla nuvarande nationella minimikrav – som i fråga om vissa egenskapskrav även tillåter geografiska skillnader – samtidigt som det införs ett nationellt klassningssystem där kommunerna kan välja att ställa hårdare krav utifrån förutbestämda parametrar.</P> <P class="p582 ft8">Dagens s.k. funktionskrav skiljer sig starkt från den tidigare byggnormens detaljkrav genom att främja olika tekniska lösningar. Reglerna baseras på forskning om hälsa, hållbarhet, brand m.m., eller är satta för att nå politiska mål för exempelvis energihushållning. Byggherrarna anpassar sig efter kraven och stödjer normalt kravens utformning.</P> <P class="p583 ft8">På senare tid har dock ett antal frågeställningar uppkommit dels om kravens utformning, dels om tillämpningen av kraven. Vissa krav uppfattas som alltför detaljerade eller kostnadsdrivande av byggherrarna samtidigt som andra uppfattas som alltför otydligt reglerade. Vidare ifrågasätts varför vissa kommuner ställer mer långtgående krav än de som framgår av regelverket. Slutligen kan det konstateras att de krav som ställs inte alltid följs av byggherrarna. I detta sammanhang har särskilt frågan om byggherreansvar kommit i fokus.</P> <P class="p584 ft16">136</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p585 ft31">När det gäller frågor om de tekniska egenskapskravens utformning i regelverket avvaktar regeringen i första hand Boverkets redovisning av uppdraget att lämna författningsändringar för anpassning till byggproduktförordningen (S2011/4930/PBB). Det står dock utredaren fritt att föreslå de förändringar av utformningen av kraven som identifieras i samband med uppdraget i övrigt.</P> <P class="p586 ft8">I övrigt skulle utredningsbehovet kunna delas in i två delar, de kommunala kraven på byggnadsverks tekniska egenskaper och byggherreansvaret.</P> <P class="p587 ft24">De kommunala kraven på byggnadsverks tekniska egenskaper</P> <P class="p45 ft27">Det har framkommit att landets kommuner ställer olika krav på tekniska egenskaper för byggnadsverk. Detta framgår exempelvis av Boverkets remiss hösten 2010 av de nya energikraven i BBR. I detta sammanhang lät Boverket genomföra en <NOBR>under-sökning</NOBR> av kommunala krav och rekommendationer i ett urval kommuner i fråga om energihushållning vid nybyggnad. Av remissutskicket framkommer bl.a. att flera kommuner ställer energikrav utöver de som ställs i BBR dels för kommunens egna byggnader, dels vid försäljning av kommunala <NOBR>småhus-tomter.</NOBR> Kraven innefattade på olika sätt en skärpning i förhållande till energikraven i BBR, bl.a. ställdes krav på ”viktad energianvändning” i beräkningen av byggnaders energiprestanda, tvingande krav på fjärrvärmeanslutning samt krav på s.k. nollenergi hus (passivhus). Boverket konstaterade att det rent principiellt är möjligt för en kommun att ställa krav i civilrättsliga avtal, t.ex. vid markupplåtelse, men att dessa begränsas av olika lagar, t.ex. kommunallagen och avtalslagen (t.ex. oskäliga villkor). Kommunen får inte heller ställa krav på användning av vissa produkter, provningar, beräkningar etc. som kan leda till möjliga handelshinder för exempelvis byggprodukter.</P> <P class="p588 ft20">En samlad bild av de tekniska krav som ställs på kommunal nivå saknas. Det är också oklart i vilken utsträckning kommunernas agerande är en följd av olika tillämpning av föreskrivna krav eller politiska önskemål för att uppnå lokala, regionala eller nationella mål, t.ex. de nationella miljömålen. Lokala krav på byggnader kan också vara en reaktion på olika förordningar som styr miljökrav vid offentlig upphandling, samt andra initiativ som regeringen tagit. Regeringen har t.ex. genom satsningen på hållbara städer, vilken innefattar Delegationen för hållbara städer, tydliggjort behovet av</P> <P class="p589 ft16">137</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p581 ft31">att kommuner, näringsliv och andra parter åstadkommer välfungerande och attraktiva stadsmiljöer där hög livskvalitet går hand i hand med förbättrad miljö, social sammanhållning och minimerad klimatpåverkan. Detta ska uppnås genom höjda ambitionsnivåer, integrerad planering och ny teknik. Det statliga stödet till hållbara städer som kan sökas av kommuner och näringsliv har minskade utsläpp av växthusgaser som övergripande syfte. Detta implicerar bl.a. långtgående krav på energieffektivisering.</P> <P class="p590 ft26">Det är oklart vilka konsekvenser det skulle få om kommunernas möjlighet att ställa tekniska egenskapskrav på byggnadsverk begränsades till exempel antingen endast till den miniminivå som framgår av gällande regelverk eller till en <NOBR>val-möjlighet</NOBR> mellan ett antal nivåer eller klasser som även dessa skulle kunna återfinnas i det svenska regelverket. Det finns en risk att skillnaderna i tillämpningen av kraven försvårar upphandlingen för byggherrar och arbetet för konsulter och entreprenörer. Vidare finns en risk att skillnaderna leder till minskad förutsägbarhet och minskade möjligheter till prefabricering av konstruktioner. Detta påverkar i sin tur hela byggprocessen genom en begränsning av möjligheterna att upprepa byggprojekt i olika delar av landet. Detta kan i sin tur få konsekvenser både för de direkta och indirekta kostnaderna i enskilda projekt. Olika kravnivåer kan också leda till onödiga gränshinder, inte bara mellan landets kommuner utan också i förhållande till våra grannländer. Samtidigt är det viktigt att framlagda förslag medverkar till att upprätthålla syftet med de tekniska egenskapskraven att tillhandahålla byggnader med hög nivå när det bl.a. gäller säkerhet i händelse av brand, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt energihushållning och värmeisolering. Eftersom det med fog kan antas att särkrav i flera fall har tagits fram för att främja relevanta samhällsmål måste de förslag som lämnas ta hänsyn till att uppnåendet av sådana mål inte förhindras eller avsevärd försvåras till följd av förslagen. Konsekvenserna för kommunernas möjligheter att ställa krav till följd av andra relevanta samhällsmål eller lokala förutsättningar bör också belysas.</P> <P class="p582 ft8">Frågan om byggkostnadernas utveckling i Sverige har diskuterats under lång tid. Regeringen tillsatte redan 1996 en Byggkostnadsdelegation med uppgift att aktivt och i samarbete med byggsektorns aktörer arbeta för långsiktigt sänkta produktions- och förvaltningskostnader för bostäder.</P> <P class="p590 ft27">Kostnaden för produktion av bostäder består av entreprenadkostnad, byggherrekostnad, mervärdesskatt, markpriser samt kom-</P> <P class="p411 ft16">138</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p378 ft8">munens taxor och avgifter. Entreprenadkostnaden består bl.a. av transporter, maskiner, material och löner. De tekniska egenskapskraven påverkar flera delar av entreprenadkostnaden direkt eller indirekt.</P> <P class="p577 ft8">I direktiven (dir. 1996:38) till delegationen angavs bl.a. att kostnaden för att producera nya bostäder sedan mitten av <NOBR>1970-talet</NOBR> har ökat snabbare än konsumentprisindex (KPI). Inte ens under lågkonjunkturen i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> sjönk produktionskostnaderna i nämnvärd utsträckning och under det senaste året har de åter ökat mer än KPI.</P> <P class="p579 ft26">Byggkostnadsdelegationen presenterade resultatet av sitt arbete i slutbetänkandet Från Byggsekt till byggsektor (SOU 2000:44). Därefter har frågan om byggkostnaderna även behandlats av Byggkommissionen i Skärpning gubbar! (SOU 2002:115) och Statskontoret i Sega gubbar? (Statskontoret 2009:6).</P> <P class="p591 ft31">Statistiska centralbyrån (SCB) producerar statistik som gör det möjligt att följa prisutvecklingen inom byggsektorn. För att mäta pris- och kostnadsutvecklingen inom byggande framställer SCB förutom byggnadsprisindex även faktorprisindex (FPI) och entreprenadindex, E84. De senare är s.k. inputindex d.v.s. de utgår från kostnadsutvecklingen för material, löner och annat som ingår i ett bygge. De olika utvecklingarna vägs samman till del- och totalindex. Ingen hänsyn tas till vinst- och produktivitetsutveckling.</P> <P class="p592 ft8">Ett flertal utredningar har analyserat bostadsbyggandet och produktionskostnaden samt utvecklingen över tiden. Frågan om hur kommunala särkrav påverkar produktionskostnaden har dock inte behandlats särskilt i tidigare utredningar. En viktig aspekt som behöver analyseras är således vad som händer med produktionskostnaden och produktivitetsutvecklingen med hänsyn tagen till eventuella kvalitetsskillnader när kommuner ställer olika krav på tekniska egenskaper för de bostäder som ska byggas. Om de kommunala särkraven föranleds av andra samhällsekonomiska överväganden behöver dessa redovisas.</P> <P class="p579 ft20">Situationen i Sverige behöver belysas i förhållande till övriga nordiska länder. I denna del bör hänsyn tas till Boverkets analys av bostadsbyggandet i Norden, enligt uppdrag 5 i regleringsbrevet för 2011. Det uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 15 december 2011.</P> <P class="p593 ft16">139</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p510 ft8">Uppdrag</P> <P class="p493 ft8">Utredaren ska</P> <P class="p594 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">kartlägga vilka skillnader i tillämpningen och tolkningen av de tekniska egenskapskraven som förekommer i landets kommuner i samband med plan- och byggprocesserna,</SPAN></P> <P class="p595 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">belysa skillnaderna i formuleringen av tekniska egenskapskrav i kommunernas genomförandeavtal,</SPAN></P> <P class="p594 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">analysera effekterna av skillnaderna i tillämpningen, särskilt avseende byggandet och produktivitetsutvecklingen i Sverige, effekter på konkurrensförhållanden för både små och stora byggföretag samt det långsiktiga arbetet med hållbar samhällsutveckling,</SPAN></P> <P class="p596 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">studera hur kostnaderna för de olika tillämpningarna förhåller sig till övriga kostnader i form av allmänna skatter, markpriser samt kommunens taxor och avgifter som påverkar den totala produktionskostnaden samt eventuella andra samhällsekonomiska konsekvenser av kommunala särkrav,</SPAN></P> <P class="p597 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">analysera orsakerna till skillnaderna i tillämpning samt klarlägga om kommunala särkrav är förenliga med gällande rätt och om de är lämpliga mot bakgrund av grundläggande krav på rättssäkerhet och förutsägbarhet i rättstillämpningen,</SPAN></P> <P class="p598 ft26"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft129">analysera förutsättningarna för och konsekvenserna av ett system som endast tillåter nationella krav på tekniska egenskaper för byggnadsverk enligt gällande regelverk alternativt ett nationellt klassningssystem med ett antal nivåer eller klasser baserade på mer långtgående krav än gällande minimikrav, och,</SPAN></P> <P class="p263 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">lämna de förslag som bedöms nödvändiga.</SPAN></P> <P class="p261 ft8">Kartläggning, analyser och överväganden får avgränsas till att avse endast bostadsbyggnader om utredaren bedömer att en sådan avgränsning är ändamålsenlig. En översiktlig jämförelse med de övriga nordiska länderna ska ingå i analysen.</P> <P class="p116 ft24">Byggherreansvaret</P> <P class="p206 ft20">Av 10 kap. 5 § plan- och bygglagen (2010:900) framgår att byggherren ska se till att varje <NOBR>bygg-,</NOBR> rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt plan- och bygglagen och anslutande föreskrifter. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska</P> <P class="p431 ft16">140</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p576 ft8">byggherren dessutom se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.</P> <P class="p599 ft31">I vissa sammanhang, som exempelvis när byggherren i egenskap av entreprenör eller ett bostadsföretag direkt efter färdigställandet överlåter fastigheten till en annan part, kan byggherreansvaret i lagens mening framstå som oklart. Av den anledningen fick Byggprocessutredningen i uppdrag att analysera frågan. Byggprocessutredningen har utrett frågan och konstaterat att lagstiftningen utgår från den byggprocess som tidigare var den helt dominerande med en beställare, dennes projektörer och upphandlade entreprenörer (SOU 2008:68). Under dessa förhållanden var det enkelt och tydligt att lägga hela ansvaret för att kraven följs på beställaren, dvs. på byggherren.</P> <P class="p600 ft26">Utredningen har konstaterat att situationen i dag är en helt annan. Varianterna och formerna för exploatering och byggande är så många och skiftande att det får anses rimligt att ifrågasätta byggherreansvaret så som det i dag är utformat i plan- och bygglagen.</P> <P class="p591 ft26">Bestämmelserna om byggande i plan- och bygglagen är vidare dåligt samordnade med bestämmelserna i konsumenttjänstlagen (1985:716). Konsumenttjänstlagen ställer krav på att näringsidkarna, dvs. entreprenörerna, i egenskap av att vara de som besitter sakkunskap, har det civilrättsliga ansvaret för begångna fel, medan plan- och bygglagen lägger det offentligrättsliga ansvaret för felen på småhuskonsumenten i egenskap av byggherre. Att två centrala lagar ser helt olika ut för samma situation är inte lämpligt. Enligt utredningen skulle rättsläget bli betydligt mer entydigt, om byggnadsnämnderna med stöd av plan- och bygglagen kunde förelägga den som har gjort felet att också rätta till det felaktiga utförandet. Entreprenören är i allmänhet också den part som har resurser att åtgärda begångna felaktigheter.</P> <P class="p601 ft8">Utredningen redovisar att det har framförts synpunkter på att det kan vara svårt att rikta ett föreläggande mot rätt part, när det finns flera entreprenörer på samma byggprojekt. Eftersom detta inte förefaller att ha varit något större problem vid tillämpningen av konsumenttjänstlagen konstaterar utredningen att det rimligen inte borde vara det enligt plan- och bygglagen heller.</P> <P class="p602 ft27">För en- och tvåbostadshus kan det enligt utredningens bedömning anses rimligt att plan- och bygglagens regler om byggherreansvar till viss del anpassas till konsumenttjänstlagens bestämmelser. Den som utför en nybyggnad, tillbyggnad, ändring eller ombyggnad av ett en- eller tvåbostadshus får på detta sätt ansvaret för att upp-</P> <P class="p603 ft16">141</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p604 ft8">fylla föreskrifter och beslut meddelade med stöd av plan- och bygglagen. Detta är normalt den person som enligt konsumenttjänstlagen kallas näringsidkaren. Om småhusägaren själv utför åtgärden, är det naturligtvis han eller hon som ansvarar för eventuella fel.</P> <P class="p590 ft8">Konsekvensen av ett sådant förslag skulle bli att byggnadsnämnden i småhusfallet direkt kan rikta ett föreläggande mot den som har utfört den faktiska åtgärden. Om en byggentreprenör har utfört åtgärden, kan alltså byggnadsnämnden mot detta företag rikta en sanktion, t.ex. ett föreläggande, i stället för att som nu rikta den mot småhusägaren, som i sin tur måste föra anspråket vidare mot entreprenören enligt konsumenttjänstlagen.</P> <P class="p583 ft8">Utredningen föreslog att ansvaret för utföraren bör gälla inte bara vid uppförande av och arbeten på eller i ett en- och tvåbostadshus utan också vid nybyggnad för en bostadsrättsförening för åtgärder som utförs på byggnaden fram till dess slutbesked har meddelats och för den som levererar husbyggsatser till en- och tvåbostadshus.</P> <P class="p583 ft8">Vid nybyggnad för en bostadsrättsförening måste kommunen, enligt nuvarande bestämmelser, rikta förelägganden och sanktioner mot bostadsrättsföreningen och inte mot den entreprenör som uppförde flerbostadshuset. Möjligheterna för föreningens styrelse att i sin tur kräva att entreprenören avhjälper begångna fel är dessutom begränsade.</P> <P class="p583 ft8">En stor del av byggandet av en- och tvåbostadshus utgörs av förtillverkade delar som en husleverantör svarar för. Byggherren som beställer ett förtillverkat hus borde, enligt utredningens uppfattning, kunna räkna med att också få ett hus som uppfyller Boverkets föreskrifter. Ofta innebär köpet dock att husleverantören endast tar ansvar för de levererade delarna och inte för huset i färdigt skick. Enligt utredningens bedömning är det dock rimligt att ansvaret för att huset blir uppfört i enlighet med alla föreskrifter ska vila på husleverantören.</P> <P class="p605 ft27">Reformbehovet ligger enligt utredningen på den form av bygge som utredningen har betecknat ”delad entreprenad med inslag av självbyggeri”. Konsumentens intresse står här i förgrunden, och dennes intresse är att den professionella husleverantören inte lämnar konsumenten ”i sticket” när det gäller uppförandeskedet. Konsumenten behöver en professionell part med fullt ansvar och konsumenten är bäst betjänt av att då ha en enda motpart och inte, som</P> <P class="p363 ft16">142</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p576 ft8">nu, en samling entreprenörer som arbetar utan inbördes samordning.</P> <P class="p578 ft31">Utredningen föreslog att leverantören av husbyggsatser ska ha ett offentligrättsligt ansvar genom en ny sanktionsbestämmelse som ger byggnadsnämnden möjlighet att rikta förelägganden direkt mot leverantören att inom viss tid vidta rättelse, när någon av entreprenörerna har åsidosatt en teknisk föreskrift. För att en sådan bestämmelse ska få full effekt bör husleverantörens ansvar gälla, oavsett om utföraren har anlitats av husleverantören eller av byggherren. Efter ett sådant föreläggande kan husleverantören i sin tur överföra ansvaret på de entreprenörer som har uppfört huset efter avtal med husleverantören. De entreprenörer som byggherren har anlitat kan husleverantören givetvis inte föra någon civilrättslig talan mot. Byggherren ska dock inte behöva räkna med mer än en motpart.</P> <P class="p592 ft8">Detta förslag får enligt utredningen påtagliga konsekvenser för de husföretag som i dag överlåter ansvaret på okunniga byggherrar eller som inte biträder byggherren alls med att skaffa fram några entreprenörer. Men eftersom flera husleverantörer redan i dag agerar som totalentreprenörer, innebär förslaget inte någon omöjlig lösning. I stället får det anses leda till en bättre konkurrens enligt utredningen.</P> <P class="p606 ft8">När det gäller förslaget att lägga ansvaret på husleverantören innebär detta att en part åläggs ett ansvar för brister i en annan parts åtagande, trots att den senare parten har arbetat helt fristående från den förstnämnda parten. Ett sådant förslag skulle dock enligt utredningen innebära en utvidgning av det s.k. principalansvaret i svensk rätt.</P> <P class="p579 ft27">Regeringen ser Byggprocessutredningens förslag som intressant, men konstaterar att utredningens förslag behöver utredas ytterligare innan det kan läggas till grund för en författningsändring, bl.a. bör en djupare analys av förhållandet mellan ansvarsbestämmelserna i plan- och bygglagen och konsumenttjänstlagstiftningen göras. Vidare bör en fördjupad analys av effekter på konkurrensen genomföras, vilket bör innefatta stora och små husleverantörer såväl som andra byggentreprenörer som kan beröras av förslaget.</P> <P class="p607 ft16">143</P> </DIV> <DIV id="page_136"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p510 ft8">Uppdrag</P> <P class="p493 ft8">Utredaren ska</P> <P class="p594 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">utreda förutsättningarna för att dela upp byggherreansvaret vid bostadsbyggande på olika aktörer i byggprocessen,</SPAN></P> <P class="p247 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">belysa konsekvenserna av ett sådant förslag för berörda aktörer,</SPAN></P> <P class="p594 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">analysera ansvarsbestämmelserna i plan- och bygglagen och konsumenttjänstlagstiftningen och</SPAN></P> <P class="p595 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">lämna de författningsförslag inom plan- och byggregelverket som bedöms lämpliga.</SPAN></P> <P class="p411 ft11">Konsekvensbeskrivning</P> <P class="p286 ft31">Utredaren ska redovisa de samhällsekonomiska och andra konsekvenser som förslagen medför. Konsekvenserna ska redovisas enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Därutöver ska utredaren redovisa vilka konsekvenser förslagen kommer att få för plan- och byggprocesserna, byggandet, konkurrensen på bostadsmarknaden, boendet i olika upplåtelseformer, olika fastighetsägarkategorier samt fördelningspolitiskt.</P> <P class="p605 ft8">Den ändring i regeringsformen, som trädde i kraft den 1 januari 2011 innebär bl.a. att det har gjorts ett förtydligande av principen om att kommunalt självstyre gäller för all kommunal verksamhet. I 14 kap. 3 § regeringsformen har det införts en bestämmelse om att en inskränkning av den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som föranlett den, dvs. en proportionalitetsbedömning ska göras. Om något av förslagen i betänkandet påverkar det kommunala självstyret ska dess konsekvenser samt de särskilda avvägningar som föranlett förslaget särskilt redovisas.</P> <P class="p431 ft11">Arbetsformer och redovisning av uppdraget</P> <P class="p608 ft8">Utredaren ska föreslå de författningsförslag som behövs.</P> <P class="p609 ft8">Hänsyn ska tas till de rapporter och andra dokument som nämns i dessa direktiv.</P> <P class="p575 ft20">Utredaren ska samråda med Boverket, Energimyndigheten och med andra berörda myndigheter och Sveriges Kommuner och</P> <P class="p610 ft16">144</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p611 ft8">Landsting samt föra en dialog med Miljöstyrningsrådet och med relevanta intresseorganisationer och andra samhällsaktörer.</P> <P class="p612 ft8">Uppdraget ska redovisas senast den 3 november 2012.</P> <P class="p613 ft8">(Socialdepartementet)</P> <P class="p614 ft16">145</P> </DIV> <DIV id="page_138"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B386138x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p561 ft17">Bilaga 2</P> <P class="p562 ft7">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr18 td115"><SPAN class="p38 ft11">Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td116"><SPAN class="p615 ft126">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p38 ft126">av vissa byggfrågor (S 2011:10)</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p615 ft126">2012:88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td117"><SPAN class="p22 ft127">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td118"><SPAN class="p22 ft127">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p564 ft8">Beslut vid regeringssammanträde den 6 september 2012</P> <P class="p616 ft11">Utvidgning av och ändrad tid för slutredovisning av uppdraget</P> <P class="p617 ft8">Regeringen beslutade den 3 november 2011 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över vissa byggfrågor i syfte att underlätta byggandet i Sverige (dir. 2011:100).</P> <P class="p586 ft8">Utredaren får nu i uppdrag att också utreda behovet att ge konsumenter ett ekonomiskt skydd i de fall det under den lagstadgade tioåriga reklamationstiden i 61 § konsumenttjänstlagen (1985:716) respektive 4 kap. 19 b § jordabalken uppträder ett fel eller skada till följd av fel i ett småhus som uppförts eller byggts till av en näringsidkare (småhusentreprenad), eller som en konsument köpt av en näringsidkare och konsumenten inte får rättelse genom reklamation. Utredaren ska också lämna förslag på hur ett sådant skydd kan utformas.</P> <P class="p618 ft8">Tilläggsuppdraget och frågan, i ursprungsdirektiven, om att utreda förutsättningarna att dela upp byggherreansvaret på olika aktörer i byggprocessen ska redovisas senast den 1 februari 2013. Övriga frågor i ursprungsdirektiven ska redovisas i ett delbetänkande senast den 31 december 2012.</P> <P class="p619 ft16">147</P> </DIV> <DIV id="page_139"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p510 ft11">Tilläggsuppdraget</P> <P class="p92 ft24">Bakgrund</P> <P class="p69 ft26">Den 1 januari 2005 stärktes det lagstadgade konsumentskyddet vid småhusbyggande genom de förändringar som regeringen föreslagit i propositionen Stärkt skydd för småhusbyggande (prop. 2003/04:45, bet. 2003/04:LU25, rskr. 2003/04:240). Genom lagändringarna infördes dels tvingande avtalsvillkor till konsumentens fördel i jordabalken, konsumenttjänstlagen (1985:716) och konsumentköplagen (1990:932), dels lagreglerade krav på ett ekonomiskt tredjemansskydd för fullgörande av näringsidkarens förpliktelser. Detta tredjemansskydd skapades genom införande av nya regler om färdigställandeskydd och kompletteringar av befintliga regler om byggfelsförsäkring i lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring m.m. Färdigställandeskyddet tar i huvudsak sikte på näringsidkarens åtaganden under entreprenadtiden, medan byggfelsförsäkringen avser åtaganden under reklamationsfristen därefter.</P> <P class="p620 ft27">I departementspromemorian Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen (Ds 2011:2) lämnades förslag som innebär att lagen om byggfelsförsäkring m.m. upphävs, samtidigt som bestämmelserna om färdigställandeskydd överförs i en ny lag. Promemorian har remissbehandlats. Av remissutfallet framgår att en majoritet av remissinstanserna stöder promemorians förslag. Flera remissinstanser uttrycker dock att behovet av ett tredjemansskydd för konsumenter under reklamationstiden kvarstår.</P> <P class="p291 ft24">Utredningsbehov</P> <P class="p621 ft8">Ds 2011:2 ger inte tillräckligt underlag för att bedöma vilket behov som finns idag av ett lagreglerat tredjemansskydd under reklamationsfristen vid småhusbyggande för den händelse att näringsidkaren inte fullgör sitt åtagande. I prop. 2003/04:45 motiveras det lagreglerade skyddet med att förvärv av småhus för de flesta privatpersoner utgör den ekonomiskt mest betydelsefulla affären i deras liv. Detta argument är antagligen fortfarande giltigt. Samtidigt är det ett faktum att det kan kosta lika stora belopp att köpa ett äldre småhus utan att det finns någon obligatorisk försäkring som träder in och skyddar mot kostnader för dolda fel som visar sig efter flera år.</P> <P class="p57 ft16">148</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 2</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p622 ft8">Det kan också konstateras att privatpersoner kan drabbas av skador på sitt småhus som innebär lika stora eller större kostnader än de som följer av byggfel. Skador till följd av brand eller olika väderfenomen kan innebära att hela byggnaden måste återuppföras. Mot sådana kostnader förväntas den enskilde försäkra sig i den omfattning han eller hon finner lämpligt.</P> <P class="p623 ft8">Bara det faktum att privatpersoner kan drabbas av stora kostnader har alltså inte motiverat ett krav på tredjemansskydd. Det är i avtalsförhållanden mellan konsument och näringsidkare, som ett sådant krav aktualiseras.</P> <P class="p591 ft26">Även om bedömningen kvarstår att det bör finnas ett tredjemansskydd för konsumenter vid småhusbyggande finns det anledning att överväga om förhållandena ändrats i något avseende sedan 2005, som gör att ett lagreglerat skydd inte längre kan motiveras.</P> <P class="p602 ft8">Genom 2011 års plan- och bygglag (2010:900) ställs det högre krav på kontroller och besiktning av nya byggnader innan dessa får tas i bruk än vad den tidigare plan- och bygglagen ställde. Dessa nya krav bör öka förutsättningarna för en god byggkvalitet och ingår därmed också som en ny parameter vid bedömningen av behovet av ett kompletterande ekonomiskt konsumentskydd.</P> <P class="p624 ft31">I ursprungsdirektiven har regeringen gett utredaren i uppdrag att vidareutveckla det förslag om ett differentierat byggherreansvar som föreslogs av Byggprocessutredningen i betänkandet Bygg – helt enkelt! (SOU 2008:68). Byggprocessutredningens förslag innebär bl.a. att i de fall byggherren är en konsument görs i stället entreprenören ansvarig för att byggnaden uppfyller föreskrivna krav. Med ett omvänt byggherreansvar skulle byggnadsnämnden ges en möjlighet att nyttja alla de verktyg man har för att säkerställa kvaliteten på nya byggnader direkt mot den part som har bäst förutsättningar att vidta åtgärder. Detta medför en starkare ställning för konsumenten.</P> <P class="p600 ft31">Det finns mot bakgrund av de förändringar som genomförts och i ljuset av de förändringar som utredningen kan komma att föreslå anledning att ta förnyad ställning till behovet av ett lagreglerat tredjemansskydd för fullgörandet av näringsidkarens åtagande mot konsumenten vid småhusbyggande under reklamationsfristen.</P> <P class="p602 ft20">Oavsett hur bedömningen av behovet av ett lagreglerat tredjemansskydd utfaller, ska ett förslag lämnas på hur ett sådant skydd skulle kunna utformas. Behovet av ett kompletterande ekonomiskt skydd för konsumenten är störst i de fall där reklamationsfristen i lagen satts till tio år. I sådana fall är risken påtaglig att närings-</P> <P class="p603 ft16">149</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p50 ft26">idkaren, med eller utan egen avsikt, har lämnat den aktuella marknaden och därför inte längre har förmågan att fullgöra sitt åtagande. De reklamationsfrister som är aktuella är de som återfinns i 61 § konsumenttjänstlagen och i 4 kap 19 b § jordabalken.</P> <P class="p583 ft8">Det konsumenterna behöver är ett reellt ekonomiskt skydd för den händelse fel (i de olika betydelser begreppet har i konsumenttjänstlagen och jordabalken) reklameras och näringsidkaren inte fullgör det som faller på denne med anledning av reklamationen. Ett typiskt fall kan vara då näringsidkaren gått i konkurs och inte kan fullgöra sitt åtagande.</P> <P class="p505 ft24">Uppdraget</P> <P class="p425 ft8">Utredaren ska</P> <P class="p625 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">utreda behovet av bestämmelser för att ge konsumenter ett ekonomiskt skydd i de fall det under den lagstadgade tioåriga reklamationstiden i 61 § konsumenttjänstlagen respektive 4 kap 19 b § jordabalken uppträder ett fel eller en skada till följd av fel i ett småhus som uppförts eller byggts till av en näringsidkare (småhusentreprenad), eller som en konsument köpt av en näringsidkare och konsumenten inte får rättelse genom reklamation, och</SPAN></P> <P class="p626 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">lämna ett förslag, inklusive författningsförslag, till hur ett sådant skydd skulle kunna utformas.</SPAN></P> <P class="p261 ft8">Utredaren ska vid utformningen av skyddet utgå från att lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring m.m. upphävs och att bestämmelserna om färdigställandeskydd överförs i en ny lag.</P> <P class="p627 ft8">Regeringen lämnar åt utredaren att göra avvägningen mellan skyddets omfattning och utformning å ena sidan, och kostnaderna för att upprätthålla det skydd som föreslås å den andra. Det förslag som lämnas får inte innebära förändringar av reglerna om t.ex. felansvar i jordabalken och konsumenttjänstlagen eller av ansvarsfördelningen i övrigt mellan konsument och näringsidkare enligt dessa lagar.</P> <P class="p605 ft27">Som underlag för utredningen av behovet av lagregler, liksom vid utformningen av förslaget, ska utredaren ta del av och självständigt värdera de synpunkter som lämnats i remissvaren på Ds 2011:2.</P> <P class="p628 ft16">150</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 2</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p629 ft11">Konsekvensbeskrivningar och samråd</P> <P class="p45 ft20">Det som sägs om konsekvensbeskrivning och samråd i ursprungsdirektiven gäller i tillämpliga delar också dessa tilläggsdirektiv.</P> <P class="p630 ft11">Redovisning av uppdragen</P> <P class="p631 ft8">Tilläggsuppdraget och frågan, i ursprungsdirektiven, om att utreda förutsättningarna att dela upp byggherreansvaret på olika aktörer i byggprocessen ska redovisas senast den 1 februari 2013. Övriga frågor i ursprungsdirektiven ska redovisas i ett delbetänkande senast den 31 december 2012.</P> <P class="p632 ft8">(Socialdepartementet)</P> <P class="p633 ft16">151</P> </DIV> <DIV id="page_143"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B386143x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p561 ft17">Bilaga 3</P> <P class="p564 ft7">Kommunenkät</P> <P class="p634 ft130">– Diagram</P> <P class="p635 ft13"><NOBR>2012-06-15</NOBR></P> <P class="p636 ft16">153</P> </DIV> <DIV id="page_144"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386144x1.jpg" style="width:470px;height:423px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft37">Del A</P> <P class="p272 ft24">Här ställs frågor om eventuell förekomst av kommunala särkrav t.ex. i form av miljöprogram etc. I de fall sådana finns ställs följdfrågor om hur kraven tillämpas och eventuella kopplingar till detaljplaner och avtal.</P> <P class="p637 ft16">154</P> </DIV> <DIV id="page_145"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386145x1.jpg" style="width:456px;height:419px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">155</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_146"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386146x1.jpg" style="width:442px;height:663px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">156</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_147"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386147x1.jpg" style="width:456px;height:656px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">157</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_148"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386148x1.jpg" style="width:449px;height:724px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">158</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_149"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386149x1.jpg" style="width:481px;height:427px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">159</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_150"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386150x1.jpg" style="width:459px;height:671px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p638 ft98">*=Kostnader för att uppföra byggnadskroppen inklusive installationer. Dvs. en eventuell fördyring ska inte sättas i relation till total produktionskostnad där markpris och kommunala taxor ingår.</P> <P class="p639 ft16">160</P> </DIV> <DIV id="page_151"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386151x1.jpg" style="width:484px;height:719px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">161</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_152"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386152x1.jpg" style="width:451px;height:535px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft37">Del B</P> <P class="p640 ft48">Här ställs frågor om kommunens prövning och kontroll av tekniska egenskapskrav. Dels vad gäller uppföljning av kommunens eventuella särkrav dels frågor om tolkning av Boverkets föreskrifter.</P> <P class="p641 ft16">162</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_153"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386153x1.jpg" style="width:439px;height:686px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p642 ft16">163</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386154x1.jpg" style="width:473px;height:667px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p643 ft16">164</P> </DIV> <DIV id="page_155"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386155x1.jpg" style="width:468px;height:504px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">165</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_156"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386156x1.jpg" style="width:476px;height:647px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p644 ft37">Del C</P> <P class="p272 ft24">Här ställs frågor om rättelseförelägganden enligt PBL och om förslaget att byggnadsnämnden i vissa fall ska rikta ett rättelseföreläggande till annan än byggherren/fastighetsägaren.</P> <P class="p645 ft16">166</P> </DIV> <DIV id="page_157"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B386157x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">167</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_158"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386158x1.jpg" style="width:443px;height:715px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">168</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_159"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B386159x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p561 ft17">Bilaga 4</P> <P class="p564 ft7">Byggbolagsenkät</P> <P class="p634 ft130">– Diagram</P> <P class="p635 ft13"><NOBR>2012-06-15</NOBR></P> <P class="p636 ft16">169</P> </DIV> <DIV id="page_160"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386160x1.jpg" style="width:476px;height:600px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft37">Del B</P> <P class="p272 ft24">Innehåller frågor om förekomsten av kommunala särkrav vad gäller energiförbrukning, tillgänglighet m.m. samt frågor om hur sådana krav kopplas till detaljplaner och avtal. Frågorna tar sikte på bolagets byggande.</P> <P class="p646 ft8">Tekniska egenskapskrav kan vara energihushållning, tillgänglighet, ljudnivåer m.m.</P> <P class="p647 ft16">170</P> </DIV> <DIV id="page_161"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B386161x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">171</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_162"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386162x1.jpg" style="width:444px;height:661px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">172</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_163"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386163x1.jpg" style="width:457px;height:645px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">173</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_164"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386164x1.jpg" style="width:441px;height:633px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">174</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_165"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386165x1.jpg" style="width:445px;height:505px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">175</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_166"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B386166x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">176</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_167"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386167x1.jpg" style="width:441px;height:520px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">177</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_168"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386168x1.jpg" style="width:441px;height:491px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">178</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_169"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386169x1.jpg" style="width:416px;height:711px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">179</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_170"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386170x1.jpg" style="width:442px;height:723px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">180</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_171"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386171x1.jpg" style="width:470px;height:464px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p648 ft98">* = Kostnader för att <SPAN class="ft97">uppföra byggnadskroppen </SPAN>inklusive installationer. Dvs. en eventuell fördyring ska inte sättas i relation till total produktionskostnad där markpris och kommunala taxor ingår.</P> <P class="p649 ft16">181</P> </DIV> <DIV id="page_172"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386172x1.jpg" style="width:484px;height:643px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">182</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_173"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386173x1.jpg" style="width:483px;height:413px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">183</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_174"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386174x1.jpg" style="width:471px;height:417px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">184</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_175"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386175x1.jpg" style="width:436px;height:523px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p512 ft37">Del C</P> <P class="p318 ft48">Här ställs frågor om kommunernas prövning och kontroll av tekniska krav. Dels vad gäller uppföljning av kommunernas eventuella ”särkrav” dels frågor kring tolkning av Boverkets föreskrifter.</P> <P class="p650 ft16">185</P> </DIV> <DIV id="page_176"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386176x1.jpg" style="width:452px;height:423px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">186</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_177"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386177x1.jpg" style="width:438px;height:355px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">187</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_178"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B386178x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">188</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_179"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386179x1.jpg" style="width:488px;height:401px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">189</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_180"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386180x1.jpg" style="width:491px;height:410px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">190</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_181"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B386181x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">191</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_182"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B386182x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">192</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_183"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B386183x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">193</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_184"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386184x1.jpg" style="width:470px;height:419px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">194</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_185"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386185x1.jpg" style="width:478px;height:416px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">195</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_186"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386186x1.jpg" style="width:492px;height:443px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">196</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_187"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B386187x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p512 ft37">Del D</P> <P class="p651 ft24">Här ställs frågor om rättelseförelägganden enligt PBL och om förslaget att byggnadsnämnden i vissa fall ska rikta ett rättelseföreläggande till annan än byggherren/fastighetsägaren.</P> <P class="p652 ft16">197</P> </DIV> <DIV id="page_188"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386188x1.jpg" style="width:449px;height:665px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">198</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_189"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386189x1.jpg" style="width:444px;height:642px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">199</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_190"> <P class="p653 ft17">Bilaga 5</P> <P class="p654 ft68">Sammanställning av svar på enkät till producenter och säljare av byggmaterial och byggprodukter</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr9 td119"><SPAN class="p22 ft24">Utförd av Byggkravsutredningen (Dir. 2011:100)</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p25 ft24"><NOBR>2012-05-23</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p655 ft11">Svarsfrekvens och påminnelser</P> <P class="p631 ft8">Enkäten skickades till 21 bolag. I skrivande stund har samtliga svarat. 13 via utskickad enkät och 8 vid telefonintervju.</P> <P class="p518 ft11">Svaren</P> <P class="p631 ft8">Tio bolag (48 %) anger att de upplevt att kommuner ställer olika krav, så att vissa byggmaterial/byggprodukter har kunnat nyttjas i en kommun men inte i en annan. Tre av dessa tio anger att kostnaden ökat med mer än 20 % (p.g.a. anpassning eller byte av material). Ytterligare tre bolag anger kostnadsökningar, men då mindre än 20 %. Ett av de bolag som upplevt särkrav anger att kostnaden inte påverkats. Resterande tre har inte svarat på frågan om kostnader.</P> <P class="p46 ft8">Miljöhänsyn i något avseende är det genomgående motivet för särkraven. Flera bolag framför att kommuner prioritera trä framför andra material därför att det anses vara mer miljövänligt.</P> <P class="p656 ft8">Svaren är sammanställda i de tabeller som följer.</P> <P class="p657 ft16">201</P> </DIV> <DIV id="page_191"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386191x1.jpg" style="width:432px;height:473px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td120"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td121"><SPAN class="p658 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td120"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td122"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td123"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td120"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td122"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td123"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">202</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_192"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386192x1.jpg" style="width:473px;height:566px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr10 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td124"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td125"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td126"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td124"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td125"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td126"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p659 ft8"><NOBR>-------------</NOBR> ej relevant med svar pga att bolaget inte har upplevt särkrav</P> <P class="p660 ft16">203</P> </DIV> <DIV id="page_193"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386193x1.jpg" style="width:493px;height:612px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td127"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td128"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td129"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td130"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td127"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td128"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td129"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td130"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p661 ft16">204</P> </DIV> <DIV id="page_194"> <P class="p561 ft17">Bilaga 6</P> <P class="p662 ft68">Skillnader i byggkostnad för byggnader med olika energibehov</P> <P class="p663 ft13">4 oktober 2012</P> <P class="p664 ft13">KTH ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD Agnieszka <NOBR>Zalejska-Jonsson</NOBR></P> <P class="p665 ft11">Detta PM syftar till att ge ett exempel på skillnader i byggkostnad för byggnader med olika klimatskärm och därmed olika energibehov. Utredningen inleds med en allmän bakgrund och redovisning av centrala begrepp.</P> <P class="p666 ft43">1. Bakgrund</P> <P class="p667 ft8">a. Energi i byggnader</P> <P class="p336 ft31">Mängden energi som behöver tillföras till byggnaden är i huvudsak beroende av klimatzon, läget, byggnadens utformning samt byggnadens klimatskal. Byggnad som är optimalt placerad, lufttät och har mycket bra isolerat klimatskal, har minimalt energibehov, främst på grund av minskade energiförluster. Dessa förluster relaterar man till otäta väggar, otäta anslutningar mellan fönster och vägg eller bottenplatta, samt bjälklag och vägg (köldbryggor).</P> <P class="p47 ft10">Energibehov och energiförbrukning är allmänt en konsekvens av byggnadens design, hur noggrant byggnaden är byggd samt brukarnas beteende.</P> <P class="p668 ft8">b. Konstruktion och design</P> <P class="p631 ft8">För att kunna uppnå bestämda värden på energianvändningen, bör byggnadsskalet endast tillåta minimala förluster av värme, dvs. värmegenomgångskoefficient för väggar, fönster, tak och fundament bör vara mycket låga. Installationer för värme och kyla bör anpassas samt man bör ta hänsyn till möjligheter att återvinna energi.</P> <P class="p669 ft16">205</P> </DIV> <DIV id="page_195"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 6</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p670 ft8">c. Byggande</P> <P class="p671 ft8">För att bedöma energiförluster genom byggnaders klimatskal, kan luftläckage mätas upp under och/eller efter bygget. Uppmätning bör göras enligt standard <NOBR>(SS-EN-13829).</NOBR> Det uppmätta värdet visar hur otät byggnadens klimatskal är. Det uppmätta resultatet används för att beräkna energiförluster samt bedömningar om den bestämda/förväntade energianvändning kan uppfyllas, med visst läckage.</P> <P class="p672 ft8">d. Brukarnas beteende</P> <P class="p673 ft27">Byggnaders totala energiförbrukning beror i hög grad av brukarnas beteende. Den specifika energianvändningen, som definieras i Boverkets byggregler, inkluderar inte hushållsel eller verksamhetsel. När man beräknar byggnaders energianvändning, bör man ta till en viss marginal för brukarnas vanor och förväntade inomhusklimat (till exempel inomhustemperatur).</P> <P class="p674 ft11">2. Krav i Boverkets byggregler</P> <P class="p671 ft8">För att kunna påverka byggnaders energianvändning finns i Boverkets byggregler (BBR) krav för byggnaders specifika energianvändning. Det definieras som energi som levereras till</P> <P class="p675 ft26">byggnaden under ett år och är fördelat på byggnadens yta (A<SPAN class="ft131">temp</SPAN>). I byggnadens specifika energianvändning, som också kallas för köpt</P> <P class="p676 ft8">energi, ingår energi som används för värme, varmvatten och ventilation samt fastighetsel.</P> <P class="p168 ft8">Enligt BBR 2012 ska nya bostäder vara utformade så att följande krav uppfylls:</P> <P class="p677 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">byggnaders specifika energianvändning högst uppgår till värde specificerat i tabell 1</SPAN></P> <P class="p678 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">installerad eleffekt för uppvärmning högst uppgår till värde specificerat i tabell 1</SPAN></P> <P class="p679 ft31"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft30">genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um) för de byggnadsdelar som omsluter byggnader är högst 0,40 [W/ m</SPAN><SPAN class="ft59">2</SPAN>K]</P> <P class="p680 ft16">206</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_196"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386196x1.jpg" style="width:441px;height:323px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr10 td121"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td131"><SPAN class="p681 ft32">Bilaga 6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td132"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td131"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td132"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td131"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p682 ft98">A<SPAN class="ft132">temp </SPAN>- är golvarean i utrymmen avsedda att värmas till mer än 10 grader begränsade av klimatskärmens insida (m<SPAN class="ft133">2</SPAN>) utan avdrag för innerväggar, trapphus, schakt m.m.</P> <P class="p683 ft8">Klimatzon I – Norrbottens län, Västerbottens län och Jämtlands län</P> <P class="p684 ft8">Klimatzon II – Västernorrlands län, Gävleborgs län, Dalarnas län och Värmlands län</P> <P class="p685 ft8">Klimatzon III – övriga län</P> <P class="p686 ft8">När den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten för de byggnadsdelar som omsluter byggnader beräknas bör man ta hänsyn till de linjära och de punktformiga köldbryggorna. Enligt BBR 2012 är mätning av luftläckage ej obligatoriskt.</P> <P class="p687 ft16">207</P> </DIV> <DIV id="page_197"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 6</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p688 ft11"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft134">Passivhus, energieffektiv byggnad, grön byggnad, hållbar byggnad</SPAN></P> <P class="p343 ft8">Det finns många olika begrepp som syftar till en byggnad som har mindre miljöpåverkan än en konventionell byggnad. Här kartlägger vi de begrepp som man ofta hör talas om.</P> <P class="p689 ft8">a. Grön byggnad</P> <P class="p690 ft8">För att namnge en byggnad "grön" eller "hållbar" så bör byggnaden uppfylla definierade normkrav och dess miljöpåverkan ska bedömas. Olika bedömningsmetoder för detta har utvecklats över hela världen.</P> <P class="p66 ft8">Certifiering av byggnader är en process. Bedömning sker mot specifika kriterier och poäng sätts på byggnaden som en bedömning om hur väl man uppfyller en viss standard. Slutligen sammanfattas punkterna och nivå på byggnadens prestanda kan anges. De mest kända och vanligast använda är: LEED (ursprung USA), BREEAM (ursprung Storbritannien), Green Star (ursprung Australien). I Sverige togs fram en metod som kallas Miljöbyggnad. Den svenska byggnadsbedömningen tar hänsyn till byggnadens energiprestanda, material och inomhusklimat.</P> <P class="p691 ft8">b. Energieffektiv byggnad</P> <P class="p690 ft8">I princip kan en energieffektiv byggnad ha låg energianvändning, men det begreppet kan också gälla när byggnadens energianvändning är hög men man tillämpar lösningar som hjälper till att leverera energi på ett bättre och mer effektivt sätt.</P> <P class="p692 ft8">c. Passivhus</P> <P class="p298 ft27">Det finns två standarder för passivhus i Sverige. Den första, en internationell standard och den andra en svensk standard framtagen av Forum för Energieffektiva byggnader (FEBY). Dessa standarder är väldigt lika. Skillnaden kommer huvudsakligen från beräkningsmetoden. Den frivilliga svenska standarden bygger på samma principer som den internationella standarden men anpassades till allmänt använda beräkningsmetoder i Sverige. Kraven för passivhus enligt FEBY 2012 kan beskrivas som i tabellen.</P> <P class="p85 ft16">208</P> </DIV> <DIV id="page_198"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386198x1.jpg" style="width:449px;height:708px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr10 td121"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td131"><SPAN class="p681 ft32">Bilaga 6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td132"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td131"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td132"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td131"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p693 ft8">Enligt FEBY 2012 är mätning av luftläckage obligatoriskt och maximalt värde får vara 0,30 l/s m<SPAN class="ft65">2 </SPAN>vid tryckdifferens på 50 Pa.</P> <P class="p694 ft8">d. BBR 2012 definition för lågenergibyggnad</P> <P class="p695 ft8">BBR 2012 anger att i en byggnad med låg energianvändning är, den specifika energianvändning högst 75% av tillämpligt värde beskrivet som ett krav (tabell 1). Mycket låg energianvändning definieras som att byggnaders specifika energianvändning är högst 50% av tillämpligt värde beskriven som ett krav. Specifika energianvändning för dessa byggnadstyper presenteras respektive i tabell 3 och 4.</P> <P class="p696 ft16">209</P> </DIV> <DIV id="page_199"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B386199x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr10 td120"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 6</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td133"><SPAN class="p658 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td120"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td134"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td120"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td134"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p697 ft11">4. Syfte</P> <P class="p298 ft8">Uppdraget syftar till att analysera skillnad i byggkostnad mellan två referenshus. Ett småhus som uppfyller energikraven i BBR 2012 och ett småhus som byggs som ”ett <NOBR>mycket-lågenergihus”.</NOBR> Att bygga <NOBR>”mycket-lågenergibyggnader”</NOBR> behöver tillämpas samma principer som används i passivhusbyggande (lufttät och mycket bra isolerat klimatskal). För analysen väljs <NOBR>”mycket-lågenergihus”,</NOBR> som definieras i BBR 2012.</P> <P class="p81 ft8">Eftersom det första steget i lågenergibyggande är att minska energianvändning genom att minimera värmeförlusterna, fokuserades analysen på kostnadsskillnader relaterade till klimatskalet. Kostnader relaterat till installationer som värmesystem och ventilation ingår inte i utredningen.</P> <P class="p81 ft8">För att uppnå mycket låg energibehov bör ytterligare åtgärder relaterat till energieffektivisering av installationer (värme, vatten, ventilation) utföras. Dessa åtgärder ingår inte i utredningen.</P> <P class="p689 ft11">5. Metod och allmänna förutsättningar</P> <P class="p698 ft8">Analysen och jämförelsen mellan byggkostnaderna baseras på två referenshus. Analysen är gjord från investeringsperspektiv och gjordes för alternativen:</P> <P class="p699 ft8"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft135">utvändiga </SPAN>måtten på 6m x12m (scenario 1)</P> <P class="p700 ft8"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft135">invändiga </SPAN>måtten på 6m x12m (scenario 2)</P> <P class="p701 ft16">210</P> </DIV> <DIV id="page_200"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B386200x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 6</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p378 ft8">Referenshusen är småhus i två våningar med lika träregelkonstruktion. Markförhållanden är lika med grundläggningen platta på mark. Solinstrålning utnyttjas på samma sätt. På söderfasad finns det en balkong som monteras separat, för att minimera köldbryggor. Kostnader relaterat till markförberedelse ingår ej i kalkylen, eftersom de anses vara lika i båda fall<SPAN class="ft65">1</SPAN>. Beräkningen baseras på kostnader som uppskattningsvis krävs för att färdigställa referenshusens klimatskal. Alla kostnader inkluderar materialkostnad och arbetstidkostnad<SPAN class="ft65">2</SPAN>.</P> <P class="p73 ft8">Eftersom fokus ligger på att analysera skillnader i byggkostnad för klimatskal, är uppvärmningssätt irrelevant.</P> <P class="p167 ft8">En beskrivning av klimatskalet i en konventionell byggnad och</P> <P class="p370 ft26"><NOBR>”mycket-lågenergihus”</NOBR> finns i bilaga A. Detta används som utgångspunkt för beräkningarna. Det är viktigt att understryka att den presenterade kalkylen baseras på approximation och allmänna antagande. En detaljerad konstruktion, design och energiberäkning bör utföras vid varje byggprojekt. Detta ger möjligheter för att utnyttja innovativa lösningar, förbättra byggnadens energiprestanda och kontrollera byggkostnad ökning.</P> <P class="p702 ft11">6. Resultat och kommentar</P> <P class="p703 ft8">Uppdraget syftar till att analysera skillnad i byggkostnad mellan två referenshus. Eftersom det första steget i lågenergibyggande är att minska energianvändning genom att minimera värmeförlusterna, fokuserades analysen på kostnadsskillnader relaterade till klimatskalet. Kostnader relaterat till installationer som värmesystem och ventilation ingår inte i utredningen.</P> <P class="p73 ft8">För att uppnå mycket låg energibehov bör ytterligare åtgärder relaterat till energieffektivisering av installationer (värme, vatten, ventilation) utföras. Dessa åtgärder ingår inte i utredningen.</P> <P class="p73 ft8">I tabell 5 och 6 redovisas kostnaden för att bygga klimatskalet för ett småhus i två våningar</P> <P class="p229 ft8"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft34">konventionellt hus, byggt enligt BBR 2012 krav</SPAN></P> <P class="p704 ft8"><SPAN class="ft33">-</SPAN><NOBR><SPAN class="ft34">”mycket-lågenergihus”</SPAN></NOBR> som är mycket täta samt har mycket bra isolerat klimatskal</P> <P class="p231 ft8"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft34">kostnadsskillnaden</SPAN></P> <P class="p256 ft82"><SPAN class="ft60">1</SPAN><SPAN class="ft94">Kostnad för mark och infrastruktur ingår inte heller eftersom jämförelsen endast tar sikte på klimatskalet.</SPAN></P> <P class="p705 ft25"><SPAN class="ft60">2</SPAN><SPAN class="ft63">Arbetstidkostnad anses som kostnad för antagen timlön av 180 kr exklusive social kostnader, den beräknas på en effektiv tid som tar för att utföra färdiga arbeten</SPAN></P> <P class="p706 ft16">211</P> </DIV> <DIV id="page_201"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 6</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p80 ft8">Resultaten visar att kostnaden för att bygga ett mycket lågenergi småhus är nästan 90 000 kronor högre än att bygga ett konventionellt hus i fall byggnader har samma utvändiga mått. Det är 11% kostnadsökning. Byggkostnad för klimatskalet ökar med 120 000 kronor i fall invändiga mått är lika. Det betyder att investeringskostnaden är <SPAN class="ft24">15% högre</SPAN>.</P> <P class="p116 ft11">Bostadsyta och markkostnad</P> <P class="p346 ft8">Konsekvensen av en mycket bra isolerat klimatskal är att ytterväggarna ökar i tjocklek och det betyder att:</P> <P class="p707 ft20"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft136">med bestämda utvändiga mått</SPAN>, minskar bostadens nettoyta. I exemplet (scenario 1) är det konventionella husets bostadsarea beräknad till 124 m<SPAN class="ft89">2 </SPAN>och för <NOBR>”mycket-lågenergihus”</NOBR> till 111 m<SPAN class="ft89">2</SPAN>, som motsvarar en minskning av 13 m<SPAN class="ft89">2</SPAN>. Den minskande bostadsytan medför konsekvenser vid försäljning:</P> <P class="p235 ft8"><SPAN class="ft15">a.</SPAN><SPAN class="ft137">byggföretaget säljer mindre bostadsyta i </SPAN><NOBR>”mycket-lågenergihus”</NOBR></P> <P class="p56 ft8"><SPAN class="ft8">b.</SPAN><SPAN class="ft138">till byggkostnadsökningen på </SPAN><SPAN class="ft24">90 000 kr per hus </SPAN>bör läggas förlorat vinst på grund av ytan som inte blev såld</P> <P class="p54 ft26"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft139">med bestämd bostadsarea</SPAN>, måste bottenplattan byggas större och medför att byggkostnaderna för <NOBR>”mycket-lågenergihus”</NOBR> ökas.</P> <P class="p245 ft8">Detta kan påverka markarea, exempelvis vid stort exploateringsområde. Genom ökad ytterväggtjocklek tas mer markyta i anspråk (ca 5%). I konsekvens får man in färre antal hus per exploateringsområde.</P> <P class="p116 ft11">Klimatzon och byggnadsutformning</P> <P class="p286 ft20">Isolering av byggnaders klimatskal kan variera beroende på klimatzon. För att kunna uppnå samma bestämda energianvändning i norra (zon I) och i södra delen (zon III) av Sverige, bör klimatskalet vara mer isolerat i den norra landsdelen. Detta kan till en viss del påverka byggkostnaderna. Om byggnadskostnaderna antas öka lika mycket för de jämförda byggnadstyperna blir kostnadsskillnaderna lika, oberoende av lokalisering.</P> <P class="p708 ft16">212</P> </DIV> <DIV id="page_202"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 6</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p512 ft11">Teknisk utveckling och inköpsfördel</P> <P class="p631 ft8">Under de senaste 5 åren har det skett en stor teknisk utveckling inom energieffektiva material och produkter. Leverantörer har ett större utbud på energieffektiva produkter än tidigare samt att nya produkter är tillgängliga på den internationella marknaden. Genom att förhandla med internationella leverantörer kan man sänka priserna och ha möjlighet att komma åt större utbud av godkända och provade material och produkter. Det betyder att företagen kan trycka ner kostnaderna. Det medför att kostnadsskillnaden mellan konventionella och <NOBR>”mycket-lågenergihus”</NOBR> minskar. Teknisk utveckling och innovativa lösningar kan bidra till förbättring av byggnadens energiprestanda utan att öka de totala byggkostnaderna.</P> <P class="p709 ft11">Arbetskostnad</P> <P class="p45 ft27">För att bygga <NOBR>”mycket-lågenergibyggnader”</NOBR> behöver tillämpas samma principer som används i passivhusbyggande till exempel mycket noggrant tätningsarbete. Därför kan det finnas behov att förändra byggprocessen och skapa särskild utbildning för byggnadsarbetare. Denna kostnad ingår ej i analysen. Inte heller har betraktas eventuellt ökad kostnad som kan relateras till att det kan ta längre tid att bygga lågenergihus. Kunskapen från utbildning kan, å andra sidan, höja effektivitet och minska byggkostnad.</P> <P class="p710 ft16">213</P> </DIV> <DIV id="page_203"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386203x1.jpg" style="width:470px;height:445px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 6</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p70 ft8">Scenario 1; utvändiga mått är 6m x12m (lika BTA)</P> <P class="p711 ft16">214</P> </DIV> <DIV id="page_204"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386204x1.jpg" style="width:438px;height:476px" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p4 ft17">SOU 2012:86</P> <P class="p712 ft8">Scenario 2; invändiga mått är 6m x12m (lika A<SPAN class="ft140">temp</SPAN>)</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p713 ft17">Bilaga 6</P> <P class="p714 ft16">215</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_205"> <P class="p4 ft17">Bilaga 6 SOU 2012:86</P> <P class="p91 ft11">Referenser:</P> <P class="p715 ft8">Boverket. (2012). Regelsamling för byggande, BBR; Boverket, Karlskrona, 2011</P> <P class="p557 ft8"><NOBR>Passivhaus-Bauteikatalog/</NOBR> Details for Passive Houses; Ökologisch bewertete Konstruktionen/A catalogue of ecologically rated constructions; (3rd edition); SpringerWien NewYork, Austria, 2009</P> <P class="p555 ft8">Sweden.Forum for Energieffektiva Byggnader, FEBY (2009)</P> <P class="p435 ft8">“FEBY Kravspecification för passivhus”. FEBY, City, Sweden.</P> <P class="p554 ft8">Sweden.Forum for Energieffektiva Byggnader, FEBY (2012)</P> <P class="p716 ft8">“FEBY Kravspecification för nollenergihus, passivhus och minienergihus. Bostäder”. FEBY, City, Sweden.</P> <P class="p717 ft8">Wikells Sektionsfakta – NYR 06/07, <NOBR>Teknisk-ekonomisk</NOBR> sammanställning av byggdelar; Växjö</P> <P class="p718 ft16">216</P> </DIV> <DIV id="page_206"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 6</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p512 ft11">Bilaga A</P> <P class="p719 ft11">Allmänna förutsättningar för båda hus:</P> <P class="p720 ft8"><SPAN class="ft141"></SPAN><SPAN class="ft121">Småhus, två våningar</SPAN></P> <P class="p251 ft8"><SPAN class="ft120"></SPAN><SPAN class="ft121">yttermått för båda referens byggnader:</SPAN></P> <P class="p721 ft8"><SPAN class="ft120"></SPAN><SPAN class="ft142">Höjd (från mark till taknock) 8m</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p22 ft143"></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td135"><SPAN class="p22 ft8">takbredd</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td136"><SPAN class="p22 ft8">7m</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p22 ft143"></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td135"><SPAN class="p22 ft8">fönster:</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td136"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td135"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td136"><SPAN class="p22 ft8">1.2m x 1.2m</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td135"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p22 ft8">2.1m x 0,9 m (ej öppnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td135"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td136"><SPAN class="p22 ft8">bara)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td52"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td135"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td136"><SPAN class="p22 ft8">2.1m x 1.2 m (fönster dörr)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td52"><SPAN class="p22 ft120"></SPAN> </TD> <TD class="tr25 td135"><SPAN class="p22 ft8">ytterdörr</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td136"><SPAN class="p22 ft8">2.1m x 1.2 m</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p722 ft8">Entré finns på norra sidan av huset. På södra sidan finns en balkong som monteras separat för att minimera förlusterna relaterat till köldbryggor. Balkong och takfot (0,4 m) fungerar också som solskydd under sommar.</P> <P class="p723 ft16">217</P> </DIV> <DIV id="page_207"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386207x1.jpg" style="width:533px;height:210px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 6</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p724 ft24">Scenario 1</P> <P class="p725 ft8">utvändiga måtten på 6m x12m (lika BTA)</P> <P class="p726 ft24">Scenario 2</P> <P class="p725 ft8">invändiga måtten på 6m x12m (lika A<SPAN class="ft140">temp</SPAN>)</P> <P class="p727 ft16">218</P> </DIV> <DIV id="page_208"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386208x1.jpg" style="width:433px;height:683px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr10 td137"><SPAN class="p186 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p728 ft32">Bilaga 6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td138"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td139"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td46"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td138"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td139"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td46"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td138"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td139"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td46"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p729 ft16">219</P> </DIV> <DIV id="page_209"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B386209x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td140"><SPAN class="p730 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td67"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td141"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td142"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td143"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td144"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td142"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td67"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td142"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td143"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td144"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td142"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">220</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_210"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386210x1.jpg" style="width:397px;height:715px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr10 td137"><SPAN class="p186 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p728 ft32">Bilaga 6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td138"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td139"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td46"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td138"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td46"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td139"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td46"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td138"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td46"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td139"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td46"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p731 ft16">221</P> </DIV> <DIV id="page_211"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B386211x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr10 td145"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 6</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td146"><SPAN class="p732 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td145"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td147"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr41 td148"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td149"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td145"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td147"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td148"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td149"><SPAN class="p22 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft16">222</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_212"> <P class="p561 ft17">Bilaga 7</P> <P class="p564 ft7">Kostnader för kommunala särregler</P> <P class="p733 ft24">PM skrivet på uppdrag av Byggkravsutredningen Hans Lind</P> <P class="p734 ft8">Avd f Bygg- och fastighetsekonomi, KTH <NOBR>e-post</NOBR> hans.lind@abe.kth.se</P> <P class="p566 ft8">September 2012</P> <P class="p735 ft37">1. Inledning</P> <P class="p651 ft8">Det ska omedelbart sägas att av det inte är möjligt med någon mer exakt mätning av dessa kostnader och detta PM kan sägas ha två syften. Det första är att beskriva vilka typer av kostnader som är aktuella. Det andra syftet är att med denna analys som bakgrund presentera ett räkneexempel givet olika antaganden om de påverkande faktorerna.</P> <P class="p587 ft37">2. Strukturering av kostnader</P> <P class="p651 ft8">De kostnader som kommunala särregler ger upphov kan delas in i följande kategorier:</P> <P class="p587 ft24">1. Administrativa kostnader hos kommunen själv</P> <P class="p736 ft31">Bakom de kommunala särkraven ligger lokala utredningar och beslut. I regel har flera förvaltningar (t ex miljö- och stadsbyggnad) varit med i arbetet med att formulera kraven och flera nämnder deltagit i beslutsprocessen. Att ta fram de lokala särkraven har varit ett relativt omfattande arbete. Löpande kostnader kan uppstå om dessa lokala krav ska anpassas till specifika projekt.</P> <P class="p46 ft8">Till de administrativa kostnaderna för kommunen hör också kostnader för att informera olika intressenter om att dessa krav</P> <P class="p737 ft16">223</P> </DIV> <DIV id="page_213"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 7</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p80 ft8">existerar och att bedöma att kraven är uppfyllda i de enskilda fallen. I den mån som kraven bara är skärpta varianter av allmänna krav är antagligen den senare kostnaden försumbara eftersom kommunen då måste kontrollera den aktuella dimensionen i vilket fall som helst.</P> <P class="p116 ft24">2. Administrativa kostnader hos byggherrar och andra berörda aktörer</P> <P class="p53 ft8">Det kan t ex vara så att byggherren eller entreprenören byggt en viss konstruktion i andra kommuner utan särkrav och där visat att den aktuella lösningen uppfyller funktionskraven. Om man nu vill använda samma konstruktion i en kommun med särkrav kan man behöva lägga ner resurser på att visa att konstruktionen även uppfyller dessa krav.</P> <P class="p207 ft10">Det är ju även resurskrävande att hålla sig informerad om vilka krav en kommun har om dessa krav inte överensstämmer med de nationella kraven.</P> <P class="p510 ft24">3. Direkta merkostnader</P> <P class="p69 ft8">Denna post syftar på att särkraven kan ge högre byggkostnader i projekt som genomförs. Detta inkluderar både extra projekteringskostnader och de direkta byggkostnaderna. I en studie som gjorts åt utredningen har man visat att det kan handla om kostnadsökningar i storleksordningen 15 % för småhus.</P> <P class="p81 ft8">I den mån som dessa extra kostnader har effekter på framtida drifts- och underhållskostnader, t.ex. genom mindre energiförbrukning, ska en strikt kalkyl fokusera på hur nuvärdet av investeringskostnaden och framtida löpande kostnader. Är det krav som inte byggherren frivilligt vill genomföra kan vi anta att de extra kraven sänker lönsamheten och nettokostnaden kan då mätas som förändringen i företagets vinst.</P> <P class="p505 ft24">4. Indirekta kostnader i form av minskat bostadsbyggande</P> <P class="p69 ft8">Om vissa projekt inte blir av p.g.a. att de kommunala särkraven höjer kostnaderna för mycket innebär detta också en kostnad för samhället. Nettokostnaden ska här i princip uppskattas som skillnaden mellan värdet av de aktuella husen och kostnaden för att</P> <P class="p431 ft16">224</P> </DIV> <DIV id="page_214"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p738 ft8">bygga i en situation utan särregler. Denna skillnad motsvarar förlorad vinst för byggherren och/eller förlorat överskott för det hushåll som skulle flyttat in i huset.</P> <P class="p518 ft24">5. Indirekta långsiktiga effekter</P> <P class="p318 ft26">Innovationer när det gäller utformning av byggnader och innovationer när det gäller byggprocessen påverkar på lång sikt kostnaderna i hela produktionen. Industriella koncept diskuteras ofta som ett sätt att på sikt pressa kostnader och/eller öka kvaliteten vid en given kostnad. Möjligheten till att sälja längre serier av hus utformade med samma "plattform" som grund är då viktig och man kan tänka sig att om det finns olika krav i olika kommuner så blir incitamenten att utveckla denna typ av produkt lägre. Med en uppsplittrad marknad med olika krav minskar lönsamheten hos industriella koncept och incitamenten för att utveckla sådana koncept. Samma problem finns egentligen på nationell nivå, där särkrav i Sverige kan göra att industriella koncept från andra länder inte kan säljas i Sverige utan betydande anpassningskostnader. Det utländska företaget kan då göra bedömningen att den svenska marknaden är för liten för att vara intressant.</P> <P class="p739 ft37">3. Räkneexempel</P> <P class="p651 ft8">Att mäta de olika kostnader som beskrivs ovan är mycket svårt för att inte säga omöjligt. Det handlar ju om att veta vad som skulle hänt om dessa särkrav inte funnits och där finns varken direkt empiri eller några historiska perioder som man lätt kan jämföra med. Många faktorer förändras över tiden, inte minst konjunkturutvecklingen och det gör det svårt att från den historiska utvecklingen bedöma vad som skulle hänt i den hypotetiska situationen där särkraven inte funnits.</P> <P class="p47 ft8">Siffrorna nedan är alltså bara att se som räkneexempel, men det är enkelt för den som gör andra bedömningar att lägga in sina egna antaganden i kalkylen och räkna ut vad man själv tror är en mer realistisk bedömning av kostnaderna. Alla kostnader nedan är kostnader per år.</P> <P class="p740 ft16">225</P> </DIV> <DIV id="page_215"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 7</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft24">1. Administrativa kostnader hos kommunen själv</P> <P class="p69 ft27">Antaganden: 30 kommuner med mer omfattande bostadsbyggande formulerar särkrav. Den interna processen att ta fram och uppdatera dessa och informera om dem – både på tjänstemannanivå och politisk nivå – antas motsvara en kvalificerad årsarbetare som med overheadkostnader kostar 1 miljon kronor per år.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr9 td150"><SPAN class="p22 ft8">Total kostnad</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td151"><SPAN class="p22 ft8">30 miljoner kr/år (30*1)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft24">2. Administrativa kostnader hos byggherrar och andra berörda aktörer</P> <P class="p346 ft10">Antaganden: Totalt 50 företag berörs av särkraven. Merarbete antas motsvara en halv årsarbetare per företag med samma årskostnad som i föregående fall.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr9 td150"><SPAN class="p22 ft8">Total kostnad</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td80"><SPAN class="p22 ft8">25 miljoner kr/år (50*0,5)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft24">3. Direkta merkostnader</P> <P class="p621 ft8">Antaganden: Årligt bostadsbyggande 25 000 lägenheter, 30 % av lägenheterna påverkas direkt av särkraven, medan resten skulle byggts enligt dessa krav i vilket fall som helst. Byggkostnad 2 miljoner kronor/lägenhet och merkostnad 10 %. (Som nämndes ovan pekar studier på en kostnadsökning på 15 % för småhus men det finns även studier för flerfamiljshus som pekar på lägre kostnader varför 10 % valts i detta räkneexempel.)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr9 td150"><SPAN class="p22 ft8">Total kostnad</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td100"><SPAN class="p22 ft8">1 500 miljoner kr/år (25 000*0,3*0,1*2)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft24">4. Indirekta kostnader i form av minskat bostadsbyggande</P> <P class="p741 ft8">Antagande: Bostadsbyggandet minskar med 1 000 lgh. Vinstmarginalen/konsumentöverskottet på varje lägenhet är 100 000 kr.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr9 td150"><SPAN class="p22 ft8">Total kostnad:</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td135"><SPAN class="p22 ft8">100 miljoner kr/år (1 000*0,1)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p358 ft16">226</P> </DIV> <DIV id="page_216"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p512 ft24">5. Indirekta långsiktiga effekter</P> <P class="p736 ft8">Antaganden: Långsammare utveckling av industriella koncept göra att byggkostnaden inte sjunker så snabbt. Antas motsvara 1 % av totalkostnaden. Totalt bostadsbyggande antas vara 25 000 lägenheter och varje lägenhet kosta 2 miljoner kronor att bygga.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr9 td152"><SPAN class="p22 ft8">Total kostnad:</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p22 ft8">500 miljoner/år (25 000*0,01*2)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p742 ft27">Med dessa antaganden skulle de totala årliga kostnaderna motsvara drygt 2 miljarder kronor, men det bör understrykas att detta enbart ska ses som ett räkneexempel där alla siffror är öppna för diskussion. Med antaganden ovan är de stora kostnadsposterna de direkta merkostnaderna samt långsammare teknisk utveckling.</P> <P class="p743 ft16">227</P> </DIV> <DIV id="page_217"> <P class="p561 ft17">Bilaga 8</P> <P class="p744 ft68">När ska man ha regler om produktutformning?</P> <P class="p745 ft24">PM skrivet på uppdrag av Byggkravsutredningen Hans Lind</P> <P class="p746 ft8">Avd f Bygg- och fastighetsekonomi, KTH <NOBR>e-post</NOBR> hans.lind@abe.kth.se</P> <P class="p566 ft8">Juni 2012</P> <P class="p747 ft11">Regler i allmänhet</P> <P class="p45 ft27">Ekonomer antar att i normalfallet så producerar ”marknaden” de varor som konsumenterna vill ha. På nästan alla marknader finns dock regler av olika slag och syftet med detta korta PM är enbart att först allmänt diskutera vad som motiverar att vi har regler rörande utformning av produkter och sedan diskutera kommunala regler för utformning av en produkt. Bakgrunden är diskussionen om kommunala särregler för byggande. Frågorna är i och för sig generella men exempel är främst hämtade från bebyggelseområdet.</P> <P class="p748 ft24">Fall 1: Informationsproblem</P> <P class="p651 ft8">En rad egenskaper hos ett hus är svårt för lekmannen att bedöma. Kommer stommen att klara en svår storm? Har huset grundlagts på sätt som gör det stabilt?</P> <P class="p749 ft8">Att ta reda på detta för lekmannen skulle vara kostsamt och dessutom finns risken att utan regler kommer ett antal tillverkare att tumma på dessa krav och räkna med att ändå kunna sälja huset till en kund som inte är så kunnig.</P> <P class="p520 ft27">Att minska "transaktionskostnader" och minska risker är i fall som dessa den grundläggande förklaringen till regler i detta fall och det gäller just egenskaper som lekmannen har svårt att bedöma.</P> <P class="p737 ft16">229</P> </DIV> <DIV id="page_218"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 8</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft24">Fall 2: Externa effekter</P> <P class="p346 ft8">I detta fall är produkten sådan att användandet leder till konsekvenser för andra än den som köper produkten. Tillverkningen av material har kanske påverkat miljön negativt och då förbjuder vi i extremfallet användandet av sådana material. En byggnads utseende påverkar grannar och handlar det om större projekt påverkas stadsbilden och i förlängningen stadens attraktivitet.</P> <P class="p81 ft8">En central teoretisk grund för stadsplanering och krav på bygglov är att minska negativa externa effekter som rör större grupper av människor där avtal mellan parterna är svåra att genomföra. Ibland ses därför dessa aspekter som ett specialfall av höga transaktionskostnader. Om det hade varit lätt för parterna att komma överens så skulle inte regler ha behövts även om det finns externa effekter.</P> <P class="p505 ft24">Fall 3 Fördelningspolitiska skäl</P> <P class="p346 ft8">Det finns exempel på regler som inte uppenbart kan förklaras med någon av faktorerna ovan, t.ex. att det ska vara hiss i hus över två våningar eller att badrum i nya bostäder ska uppfylla vissa tillgänglighetskrav. Detta rör ju saker som konsumenten lätt kan observera och det är svårt att se några uppenbara effekter för andra än de som väljer att bo där (och deras besökare som vi antar att personerna själva tar hänsyn till).</P> <P class="p207 ft8">Ett tänkbart motiv skulle kunna vara att hushållen "inte vet sitt eget bästa". Yngre människor flyttar in i hus utan hiss och tänker inte på vad som händer om de råkar skada sig och bryta benet. Detta verkar dock inte vara något tydligt samhällsintresse - på många områden får folk lära av sina misstag istället för att styras i viss riktning.</P> <P class="p67 ft26">En viktigare förklaring kan dock vara att staten genom generella krav vill gynna den aktuella gruppen. Anta att det finns en grupp hushåll som behöver ett stort badrum p.g.a. funktionshinder. Om det inte fanns några regler skulle företagen ändå bygga ett antal lägenheter av denna typ, men där ta en högre hyra eftersom dessa lägenheter är dyrare att producera. Samma skulle gälla hus med hiss. Om alla lägenheter åläggs att ha dessa egenskaper så blir det i praktiken så att kostnaderna för detta slås ut på alla lägenheter. Hyran för alla kommer att hamna på en nivå som ligger emellan</P> <P class="p750 ft16">230</P> </DIV> <DIV id="page_219"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 8</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p738 ft8">hyran för lägenheter med respektive utan denna egenskap - så som dessa skulle vara givet på en "fri marknad". Därmed blir hyran lägre för de som behöver dessa egenskaper.</P> <P class="p751 ft26">Fördelningspolitiska argument kan också uttryckas som att alla ska ha en viss rätt eller möjlighet, t ex att ta sig upp till en viss lägenhet. Ur ett rent marknadsekonomiskt perspektiv är dock dessa egenskaper något som den som väljer lägenhet kan bestämma om man vill ha: Vill denne betala extra för att alla ska kunna besöka lägenheten utan hjälp eller ej? En regel kan också ses om att personer med dessa värderingar ska gynnas: De ska inte behöva betala för att alla ska kunna besöka deras lägenhet utan hjälp.</P> <P class="p337 ft27">Samhällsekonomiskt blir det naturligtvis mer kostsamt med generell regel, eftersom det innebär att man gör investeringar i ett antal lägenheter, där sådan utrustning egentligen inte behövs. (Man kan också se en koppling till hyresregleringen eftersom regleringen gör att få lägenheter i växande regioner är lätta att få tag. Den som då söker en lägenhet med specifika egenskaper, t ex ett större badrum, får det särskilt svårt och att då kräva att alla lägenheter har dessa egenskaper underlättar för just denna grupp.)</P> <P class="p752 ft11">Regler på kommunal nivå</P> <P class="p631 ft8">Om vi ser på de principiella argumenten ovan utifrån frågan om vad som kan motivera särskilda regler på kommunal nivå tycks svaret bli följande.</P> <P class="p753 ft31"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft36">När det gäller </SPAN><SPAN class="ft54">informationsproblem </SPAN>är dessa rimligen generella och kan knappast skilja sig nämnvärt mellan kommuner. Att det kan finnas skillnader knutna till klimat o.d. är en annan sak och avspeglas normalt i de nationella reglerna.</P> <P class="p754 ft31"><SPAN class="ft33">-</SPAN><SPAN class="ft36">När det gäller </SPAN><SPAN class="ft54">lokala externa effekter </SPAN>(byggandet på orten påverkar andra på orten) kan man tänka sig att det finns skillnader i de lokala värderingarna. Ett exempel kan vara hur mycket grönområden som ska sparas, vilka parkeringsnormer som ska finnas och/eller olika estetiska aspekter.</P> <P class="p755 ft20">Den aktuella diskussionen om kommunala särregler handlar dock bl.a. om regler som påverkar globala externa effekter, dvs. det är inte så att det lokala byggandets egenskaper påverkar den lokala kvaliteten på miljön. Här kan man möjligen tycka att det då är</P> <P class="p320 ft16">231</P> </DIV> <DIV id="page_220"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 8</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p50 ft8">viktigare att försöka påverka nationella eller internationella normer med tanke på att den lokala nivåns beslut har så liten roll. Inget hindrar förstås att aktörer själva väljer att gå före och bygga med högre standard men att med lokala regler tvinga alla att följa striktare regler än de nationella förefaller svårare att motivera om det handlar om effekter som inte är knutna till den lokala miljön.</P> <P class="p67 ft20">Ett argument som framförts är att man vill driva på utvecklingen genom att stimulera ny teknik. Detta väcker en rad frågor:</P> <P class="p82 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">Behövs särskilda insatser för att stimulera fram ny teknik? Alla de stora byggföretagen satsar idag på att "bygga grönt" och utvecklar ny teknik i olika avseende för att få energisnålare byggande. Komponenttillverkare utvecklar t ex allt bättre fönster och ventilationsutrustning. Många nya projekt har högre prestanda än de minimikrav som finns i dagens regler. Det verkar inte uppenbart att åtgärder från en enskild kommun behövs för att utveckla bättre byggmetoder.</SPAN></P> <P class="p528 ft8"><SPAN class="ft28">-</SPAN><SPAN class="ft29">Om man trots allt ska stimulera ny teknik, så måste man också fråga sig vad som är den bästa metoden? Ska man ha riktade insatser med teknikstöd? Ska man ställa högre allmänna krav på byggnader? Ur ett enskilt företags synvinkel är det knappast rationellt att utveckla ny teknik bara för att en enskild kommun kräver det och då verkar det samhällsekonomiskt vettigare att den offentliga sektorn direkt satsar pengar på teknikutveckling. Även här kan man dock säga att teknikutvecklingen rimligen är ett nationellt (eller internationellt) intresse och betydande forskningsresurser satsas ju också på att utveckla mer miljövänlig teknik.</SPAN></P> <P class="p312 ft8">Slutsatsen av detta är rimligen att det knappast framstår som motiverat att på kommunal nivå ställa höga krav med hänvisning till teknikutveckling.</P> <P class="p756 ft16">232</P> </DIV> <DIV id="page_221"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386221x1.jpg" style="width:455px;height:692px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr13 td153"><SPAN class="p757 ft144"></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td154"><SPAN class="p758 ft145"><SPAN class="ft144"></SPAN>Bilaga 9</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr18 td155"><SPAN class="p22 ft146">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td156"><SPAN class="p22 ft146">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr45 td156"><SPAN class="p22 ft146">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td155"><SPAN class="p22 ft146">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td156"><SPAN class="p22 ft146">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft147">233</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_222"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386222x1.jpg" style="width:467px;height:651px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft145">Bilaga 9</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft145">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p759 ft148"> </P> <P class="p760 ft149"> </P> <P class="p761 ft148"> </P> <P class="p762 ft150">  </P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr46 td157"><SPAN class="p22 ft146">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr46 td158"><SPAN class="p22 ft146">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr46 td5"><SPAN class="p22 ft146">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft147">234</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_223"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B386223x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"> <TR> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p22 ft145">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p22 ft151">Bilaga 9</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p138 ft152">   </P> <P class="p763 ft148"> </P> <P class="p764 ft153">  </P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"> <TR> <TD class="tr46 td157"><SPAN class="p22 ft146">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr46 td158"><SPAN class="p22 ft146">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr46 td1"><SPAN class="p22 ft146">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft147">235</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_224"> <P class="p561 ft17">Bilaga 10</P> <P class="p564 ft7">SABOs Kombohus</P> <P class="p747 ft37">Bakgrund</P> <P class="p513 ft8">Att öka medlemmarnas möjligheter att nyproducera bostäder till rätt kostnadsnivå är högsta prioritering för allmännyttans branschorganisation SABO. Majoriteten av landets kommuner har brist på bostäder och vi anser att de höga byggpriserna hämmar Sveriges tillväxt. Därför har SABO de senaste åren allt mer fokuserat på att bryta kostnadsutvecklingen för bostadsbyggandet och arbetat för att skapa goda och långsiktiga förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande.</P> <P class="p337 ft26">För att bryta kostnadsutvecklingen gör SABO ramupphandlingar vilka tidigare har resulterat i ca 1 400 uppförda lägenheter. I samtliga fall har upphandlingarnas syfte varit att åstadkomma möjligheter att bygga bostäder där det tidigare inte gått att få ihop ekonomin. I september 2011 lanserades ramupphandling SABOs Kombohus: ett nyckelfärdigt flerbostadshus med tvåtill fyra våningar till ett pris på 12.000 kronor per kvadratmeter boarea. Ett tufft krav på prispress som visat sig bli en framgång både för de byggföretag som vann upphandlingen och de kommunala bostadsföretag som beställt hus. Idag är fler än 25 projekt inplanerade och över 1000 lägenheter beräknas byggas genom ramavtalet.</P> <P class="p765 ft37">Framgångsfaktorer</P> <P class="p318 ft31">För att nå kostnadseffektivare bostadsproduktion arbetar SABO med hela värdekedjan och granskar alla led och alla processer i syfte att minimera att arbete sker förgäves och för att nå korrekt beslutsunderlag tidigt i processen. Detta för att kunna ta beslut om att bygga eller inte innan stora kostnader läggs ned i projektet.</P> <P class="p249 ft27">Genom att SABO samlar medlemmarnas volymer, kan vi erbjuda byggbolag en stor mängd byggprojekt. Även många små bostads-</P> <P class="p766 ft16">237</P> </DIV> <DIV id="page_225"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 10</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p80 ft8">bolag har behov av att bygga i liten skala och det unika med detta koncept är att denna efterfråga nu kan samlas till en stor volym. Skulle varje litet bostadsbolag handlat upp själva skulle volymen direkt göra det olönsamt och affären skulle inte bli av. Vidare är utgångspunkten att upprepa samma hus flera gånger, då kan byggbolag genom upprepning och standardisering nå en betydligt kostnadseffektivare produktion utan att försämra kvaliteten. Långa avtal ger incitament för strategiska satsningar och investeringar och det är tydligt att byggbolagen inte har ekonomi i de första projekten utan ekonomin bygger på att projekten uppförs flera gånger.</P> <P class="p767 ft105">Kan SABOs medlemmar bygga dessa typhus i hela landet?</P> <P class="p53 ft8">Typhusen uppfyller de nationella byggreglerna och huset har, efter önskemål från våra medlemmar, mycket högre energiprestanda. Husen har dessutom hiss, fast det inte krävs enligt byggreglerna, och är därmed tillgängligt även i två våningar. Det bör noteras att det är likadana hus som uppförs i norr som i söder vilket medför att energiprestandan varierar över landet, ett måste om husen skall uppföras lika.</P> <P class="p207 ft8">Idag ser vi ett mycket stort intresse att bygga dessa mycket prispressade typhus. I några kommuner klarar dock huset, i sitt typutförande, inte de kommunala reglerna som krävs i de fall det är kommunal mark som säljs för bostadsbebyggelse (vilket gäller majoriteten av alla bostäder som våra medlemmar uppför). Det gäller till exempel regionerna Malmö stad, Göteborg stad och Stockholms stad. I dessa kommuner är det flera faktorer, till exempel när det gäller ljud och energiprestanda, som innebär att huset måste anpassas om det skall tillåtas att uppföras. Ute i landet är det färre krav men i flera kommuner finns krav på ytterligare förhöjd tillgänglighet, exempelvis krav på större toaletter/våtrum. Dessa krav medför så stora anpassningar att typhusen inte kan uppföras i dessa kommuner.</P> <P class="p538 ft20">Huvudsyftet med ramupphandlingarna är inte att dessa typhus skall uppföras överallt och i hela landet. Det är enligt SABOs kostnadsjämförelser effektivast om det kan skapas en lokal prispressad och effektiv bostadsproduktion. Dock är verkligheten sådan att i en majoritet av landets kommuner är kostnadsläget för</P> <P class="p33 ft16">238</P> </DIV> <DIV id="page_226"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B386226x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr13 td159"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td160"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p738 ft8">högt och där behövs möjligheter till att konkerrensutsätta den lokala produktionen. I dessa fall ger SABOs Kombohus en möjlighet till att öka konkurrensen. Och i de fall lokal produktionskapacitet saknas är SABOs Kombohus ofta enda alternativet till att bygga bostäder till rätt kostnadsnivå.</P> <P class="p768 ft154">Bild: Orter där SABOs Kombohus är i produktion eller där projektering pågår</P> <P class="p769 ft154">(röda punkter).</P> <P class="p770 ft16">239</P> </DIV> <DIV id="page_227"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft17">Bilaga 10</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft37">Särkraven</P> <P class="p640 ft26">Att notera gällande de så kallade särkraven är att få av de kommuner som ställer upp egna krav, följer upp att dessa verkligen efterlevs. Vi har inte stött på något fall där aktör som avtalat om att leverera ett hus enligt kommunala särkrav tvingats bygga om eller tvingats betala böter för att exempelvis avtalat energiprestanda inte uppfyllts. Det mest anmärkningsvärda exemplet är nog Hammarby Sjöstad där många av projekten inte uppfyller de avtalade nivåerna. Problemet med detta är att seriösa bostadsbolag som avser att bygga med den kvalitet som staden kräver får höga kostnadsökningar och kan kanske inte betala vad som krävs för att få köpa marken. Mindre seriösa aktörer, som vet att de aldrig kommer att behöva leverera avtalad nivå, har då en lägre kostnadsnivå i sitt projekt och kan då betala mer för marken.</P> <P class="p771 ft37">Svindlande prisökningar på bostadsproduktion</P> <P class="p640 ft8">Byggpriserna ökade med hela 1800 procent åren <NOBR>1968-2010,</NOBR> enligt Boverket. En svindlande ökning som blir än mer påtaglig när den ställs i relation till ökningen av konsumentprisindex (KPI) under samma period; 700 procent. De byggföretag som kan och vågar se lönsamheten i att bygga många hyreslägenheter med mindre vinst per lägenhet har mycket att hämta. Även i en europeisk jämförelse är de svenska priserna anmärkningsvärda. Sverige hamnar på tredje plats när Eurostat listar länder med högst byggpriser. I jämförelsen är det idag 30 procent billigare att bygga en lägenhet i Finland än i Sverige. Det finns ingen given anledning till att det ska fortsätta vara så och konsekvenserna är tydliga: Det senaste decenniet har man i Finland byggt dubbelt så många bostäder per tusen invånare än vad vi gjort i Sverige.</P> <P class="p772 ft37">Ytterligare effektivisera processen</P> <P class="p640 ft27">Det finns mycket som kan förbättras och tider kan kortas vad avser processen att uppföra bostadshus. Det tydligaste exemplet vad avser just typhus är bygglovshanteringen. I samband med bygglovshanteringen måste alla kommuner granska om typhusen uppfyller de nationella byggreglerna. Ett steg mot att minska både kostnad</P> <P class="p773 ft16">240</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_228"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B386/H0B386228x1.jpg" style="width:432px;height:510px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr13 td159"><SPAN class="p22 ft17">SOU 2012:86</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td160"><SPAN class="p22 ft32">Bilaga 10</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p738 ft8">och arbetsbörda är om typhusen kunde granskas en gång för att därefter vara godkända vad avser byggreglerna. Då kunde kommunerna fokusera på om typhusen uppfyller detaljplane- eller gestaltningsprogrammets krav. Den granskningen kunde eventuellt hanteras av boverket eller någon form av sakkunnig.</P> <P class="p774 ft155">Bild: Typhusen har fasta priser och finns i två, tre eller fyra våningar och innehåller 2or samt 3or.</P> <P class="p775 ft16">241</P> </DIV> <DIV id="page_229"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B386229x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p4 ft156">Statens offentliga utredningar 2012</P> <P class="p489 ft154">Kronologisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p776 ft159"><SPAN class="ft157">1.</SPAN><SPAN class="ft158">Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet. U.</SPAN></P> <P class="p777 ft159"><SPAN class="ft157">2.</SPAN><SPAN class="ft158">Framtidens högkostnadsskydd i vården. S.</SPAN></P> <P class="p778 ft159"><SPAN class="ft157">3.</SPAN><SPAN class="ft158">Skatteincitament för riskkapital. Fi.</SPAN></P> <P class="p779 ft159"><SPAN class="ft157">4.</SPAN><SPAN class="ft158">Kompletterande regler om personuppgiftsbehandling på det arbetsmarknadspolitiska området. A.</SPAN></P> <P class="p777 ft159"><SPAN class="ft157">5.</SPAN><SPAN class="ft158">Högskolornas föreskrifter. U.</SPAN></P> <P class="p780 ft159"><SPAN class="ft157">6.</SPAN><SPAN class="ft158">Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning. S.</SPAN></P> <P class="p777 ft159"><SPAN class="ft157">7.</SPAN><SPAN class="ft158">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012</SPAN></P> <P class="p781 ft159">– långsiktig säkerhet, haverier och global utblick. M.</P> <P class="p782 ft159"><SPAN class="ft157">8.</SPAN><SPAN class="ft158">Skadeståndsansvar och försäkringsplikt vid sjötransporter – Atenförordningen och försäkringsdirektivet i svensk rätt. Ju.</SPAN></P> <P class="p783 ft159"><SPAN class="ft157">9.</SPAN><SPAN class="ft158">Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldrapenning. A.</SPAN></P> <P class="p171 ft159"><SPAN class="ft157">10.</SPAN><SPAN class="ft160">Läsarnas marknad, marknadens läsare</SPAN></P> <P class="p784 ft159"><SPAN class="ft159">–</SPAN><SPAN class="ft161">en forskningsantologi. Ku.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">11.</SPAN><SPAN class="ft160">Snabbare betalningar. Ju.</SPAN></P> <P class="p786 ft159"><SPAN class="ft157">12.</SPAN><SPAN class="ft160">Penningtvätt – kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud. Ju.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">13.</SPAN><SPAN class="ft160">En sammanhållen svensk polis. Ju.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">14.</SPAN><SPAN class="ft160">Ekonomiskt värde och samhällsnytta</SPAN></P> <P class="p787 ft159"><SPAN class="ft159">–</SPAN><SPAN class="ft161">förslag till en ny statlig ägarförvaltning. Fi.</SPAN></P> <P class="p788 ft159"><SPAN class="ft157">15.</SPAN><SPAN class="ft160">Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning. M.</SPAN></P> <P class="p789 ft159"><SPAN class="ft157">16.</SPAN><SPAN class="ft160">Att angöra en kulturbrygga – för stöd till nyskapande kultur. Ku.</SPAN></P> <P class="p789 ft159"><SPAN class="ft157">17.</SPAN><SPAN class="ft160">Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd. S.</SPAN></P> <P class="p790 ft159"><SPAN class="ft157">18.</SPAN><SPAN class="ft160">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.</SPAN></P> <P class="p784 ft159"><SPAN class="ft159">–</SPAN><SPAN class="ft161">den mjuka infrastrukturen på väg. N.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">19.</SPAN><SPAN class="ft160">Nationella patent på engelska? N.</SPAN></P> <P class="p791 ft159"><SPAN class="ft157">20.</SPAN><SPAN class="ft160">Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter. U.</SPAN></P> <P class="p792 ft159"><SPAN class="ft157">21.</SPAN><SPAN class="ft160">Här finns mer att hämta – </SPAN><NOBR>it-användningen</NOBR> i småföretag. N.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p138 ft159"><SPAN class="ft157">22.</SPAN><SPAN class="ft160">Mål för rovdjuren. M.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">23.</SPAN><SPAN class="ft160">Mindre våld för pengarna. Ku.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">24.</SPAN><SPAN class="ft160">Likvärdig utbildning</SPAN></P> <P class="p793 ft159"><SPAN class="ft157">–</SPAN><SPAN class="ft160">riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning. U.</SPAN></P> <P class="p794 ft159"><SPAN class="ft157">25.</SPAN><SPAN class="ft160">Enklare för privatpersoner att hyra ut sin bostad med bostadsrätt eller äganderätt. S.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">26.</SPAN><SPAN class="ft160">En ny brottsskadelag. Ju.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">27.</SPAN><SPAN class="ft160">Färdplan för framtiden</SPAN></P> <P class="p784 ft159"><SPAN class="ft157">–</SPAN><SPAN class="ft160">en utvecklad flygtrafiktjänst. N.</SPAN></P> <P class="p795 ft159"><SPAN class="ft157">28.</SPAN><SPAN class="ft160">Längre liv, längre arbetsliv. Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre. S.</SPAN></P> <P class="p796 ft159"><SPAN class="ft157">29.</SPAN><SPAN class="ft160">Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Fö.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">30.</SPAN><SPAN class="ft160">Vital kommunal demokrati. Fi.</SPAN></P> <P class="p797 ft159"><SPAN class="ft157">31.</SPAN><SPAN class="ft160">Sänkta trösklar – högt i tak Arbete, utveckling, trygghet. A.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">32.</SPAN><SPAN class="ft160">Upphandlingsstödets framtid. S.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">33.</SPAN><SPAN class="ft160">Gör det enklare! S.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">34.</SPAN><SPAN class="ft160">Nya påföljder + kort presentation. Ju.</SPAN></P> <P class="p798 ft159"><SPAN class="ft157">35.</SPAN><SPAN class="ft160">Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Ju.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">36.</SPAN><SPAN class="ft160">Registerdata för forskning. Fi.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">37.</SPAN><SPAN class="ft160">Kulturmiljöarbete i en ny tid. Ku.</SPAN></P> <P class="p799 ft159"><SPAN class="ft157">38.</SPAN><SPAN class="ft160">Minska riskerna med farliga ämnen! Strategi för Sveriges arbete för en giftfri miljö. M.</SPAN></P> <P class="p800 ft159"><SPAN class="ft157">39.</SPAN><SPAN class="ft160">Vägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen + Bilagedel. N.</SPAN></P> <P class="p801 ft159"><SPAN class="ft157">40.</SPAN><SPAN class="ft160">Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar – en preliminär delrapport. U.</SPAN></P> <P class="p802 ft159"><SPAN class="ft157">41.</SPAN><SPAN class="ft160">Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar</SPAN></P> <P class="p784 ft159"><SPAN class="ft157">–</SPAN><SPAN class="ft160">slutbetänkande. U.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_230"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B386230x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p138 ft159"><SPAN class="ft157">42.</SPAN><SPAN class="ft160">Bättre behörighetskontroll. Ändringar</SPAN></P> <P class="p803 ft159"><SPAN class="ft159">i</SPAN><SPAN class="ft161">förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal. S.</SPAN></P> <P class="p171 ft159"><SPAN class="ft157">43.</SPAN><SPAN class="ft160">Konsumenten i centrum</SPAN></P> <P class="p784 ft159">– ett framtida konsumentstöd. Ju.</P> <P class="p804 ft159"><SPAN class="ft157">44.</SPAN><SPAN class="ft160">Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. Ju.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">45.</SPAN><SPAN class="ft160">Kvinnor och barn i rättens gränsland. U.</SPAN></P> <P class="p792 ft159"><SPAN class="ft157">46.</SPAN><SPAN class="ft160">Dammsäkerhet. Tydliga regler och effektiv tillsyn. N.</SPAN></P> <P class="p805 ft159"><SPAN class="ft157">47.</SPAN><SPAN class="ft160">Harmoniserat inkomstbegrepp. Möjligheter att använda månadsuppgifter</SPAN></P> <P class="p787 ft159"><SPAN class="ft159">i</SPAN><SPAN class="ft161">social- och arbetslöshetsförsäkringarna. S.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">48.</SPAN><SPAN class="ft160">Maritim samverkan. Fö.</SPAN></P> <P class="p806 ft159"><SPAN class="ft157">49.</SPAN><SPAN class="ft160">Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden. Genomförande av EU:s tolknings- och översättningsdirektiv. Ju.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">50.</SPAN><SPAN class="ft160">Nystartszoner. Fi</SPAN></P> <P class="p807 ft159"><SPAN class="ft157">51.</SPAN><SPAN class="ft160">Utvärdering av </SPAN><NOBR>IPRED-lagstiftningen.</NOBR> Ju.</P> <P class="p808 ft159"><SPAN class="ft157">52.</SPAN><SPAN class="ft160">Bostadstaxering – avveckling eller förenkling. Fi.</SPAN></P> <P class="p809 ft159"><SPAN class="ft157">53.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft160">AP-fonderna</SPAN></NOBR> i pensionssystemet – effektivare förvaltning av pensionsreserven. Fi.</P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">54.</SPAN><SPAN class="ft160">Återvinning av fartyg</SPAN></P> <P class="p810 ft159">– underlag för ratificering av Hong Kongkonventionen. N.</P> <P class="p792 ft163"><SPAN class="ft157">55.</SPAN><SPAN class="ft162">En översyn av tryck- och yttrandefriheten. Del 1 och 2. Ju</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">56.</SPAN><SPAN class="ft160">Mot det hållbara samhället</SPAN></P> <P class="p139 ft159"><SPAN class="ft159">–</SPAN><SPAN class="ft164">resurseffektiv avfallshantering. M.</SPAN></P> <P class="p811 ft159"><SPAN class="ft157">57.</SPAN><SPAN class="ft160">Tydligare regler om fri rörlighet för EES- medborgare och deras familjemedlemmar. Ju.</SPAN></P> <P class="p812 ft159"><SPAN class="ft157">58.</SPAN><SPAN class="ft160">Stöd till dagstidningar på samiska och meänkieli. Ku.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">59.</SPAN><SPAN class="ft160">Nya villkor för public service. Ku.</SPAN></P> <P class="p813 ft159"><SPAN class="ft157">60.</SPAN><SPAN class="ft160">Avgifter på väg och elektroniska vägtullsystem. Fi.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">61.</SPAN><SPAN class="ft160">Högre ersättning vid mastupplåtelser. Ju.</SPAN></P> <P class="p814 ft159"><SPAN class="ft157">62.</SPAN><SPAN class="ft160">Uppsägningstvister. En översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare. A.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">63.</SPAN><SPAN class="ft160">Små företag – stora möjligheter med it. N.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">64.</SPAN><SPAN class="ft160">Förstärkt försäkringstagarskydd. Fi.</SPAN></P> <P class="p171 ft159"><SPAN class="ft157">65.</SPAN><SPAN class="ft160">Läsandets kultur. Ku.</SPAN></P> <P class="p815 ft163"><SPAN class="ft157">66.</SPAN><SPAN class="ft162">Skatteincitament för forskning och utveckling. Fi.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p816 ft159"><SPAN class="ft157">67.</SPAN><SPAN class="ft160">Förvaltare av alternativa investeringsfonder. Fi.</SPAN></P> <P class="p799 ft159"><SPAN class="ft157">68.</SPAN><SPAN class="ft160">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma tjänster. N.</SPAN></P> <P class="p817 ft159"><SPAN class="ft157">69.</SPAN><SPAN class="ft160">Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden. A.</SPAN></P> <P class="p818 ft159"><SPAN class="ft157">70.</SPAN><SPAN class="ft160">Ökad och säkrare cykling – en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. N.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">71.</SPAN><SPAN class="ft160">Tomträttsavgäld och friköp. Ju.</SPAN></P> <P class="p819 ft159"><SPAN class="ft157">72.</SPAN><SPAN class="ft160">Folkbildningens samhällsvärden – En ny modell för statlig utvärdering. U.</SPAN></P> <P class="p820 ft159"><SPAN class="ft157">73.</SPAN><SPAN class="ft160">Undersökningstillstånd och arbetsplaner. N.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">74.</SPAN><SPAN class="ft160">Främlingsfienden inom oss + Bilagedel. A.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">75.</SPAN><SPAN class="ft160">Pris, tillgång och service</SPAN></P> <P class="p821 ft159"><SPAN class="ft159">–</SPAN><SPAN class="ft161">fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden. S.</SPAN></P> <P class="p822 ft159"><SPAN class="ft157">76.</SPAN><SPAN class="ft160">Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning. U.</SPAN></P> <P class="p823 ft159"><SPAN class="ft157">77.</SPAN><SPAN class="ft160">En tydligare organisation för Säkerhetspolisen. Ju.</SPAN></P> <P class="p824 ft159"><SPAN class="ft157">78.</SPAN><SPAN class="ft160">En sammanhållen svensk polis. Följdändringar i författningar. Del 1 och 2. Ju.</SPAN></P> <P class="p825 ft159"><SPAN class="ft157">79.</SPAN><SPAN class="ft160">En databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Fi.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">80.</SPAN><SPAN class="ft160">Utbildningsanställning. A.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">81.</SPAN><SPAN class="ft160">Statens regionala förvaltning</SPAN></P> <P class="p784 ft159"><SPAN class="ft159">–</SPAN><SPAN class="ft161">förslag till en angelägen reform. S.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">82.</SPAN><SPAN class="ft160">Hyres- och arrendetvister i framtiden. Ju.</SPAN></P> <P class="p171 ft159"><SPAN class="ft157">83.</SPAN><SPAN class="ft160">Vad är officiell statistik?</SPAN></P> <P class="p826 ft159">En översyn av statistiksystemet och SCB. Fi.</P> <P class="p827 ft159"><SPAN class="ft157">84.</SPAN><SPAN class="ft160">Näringsförbud – tillsyn och effektivitet. N.</SPAN></P> <P class="p785 ft159"><SPAN class="ft157">85.</SPAN><SPAN class="ft160">Avlyssning mot grova vapenbrott? Ju.</SPAN></P> <P class="p800 ft159"><SPAN class="ft157">86.</SPAN><SPAN class="ft160">Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav – genom enhetliga och förutsägbara byggregler. S.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_231"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B386231x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p4 ft156">Statens offentliga utredningar 2012</P> <P class="p489 ft154">Systematisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p4 ft145">Justitiedepartementet</P> <P class="p11 ft159">Skadeståndsansvar och försäkringsplikt</P> <P class="p828 ft159">vid sjötransporter – Atenförordningen och försäkringsdirektivet i svensk rätt. [8]</P> <P class="p829 ft159">Snabbare betalningar. [11]</P> <P class="p830 ft159">Penningtvätt – kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud. [12]</P> <P class="p831 ft163">En sammanhållen svensk polis. [13] En ny brottsskadelag. [26]</P> <P class="p829 ft159">Nya påföljder + kort presentation. [34]</P> <P class="p832 ft159">Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. [35]</P> <P class="p11 ft159">Konsumenten i centrum</P> <P class="p833 ft163">– ett framtida konsumentstöd. [43] Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. [44]</P> <P class="p834 ft159">Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden. Genomförande av EU:s tolknings- och översättningsdirektiv. [49]</P> <P class="p829 ft159">Utvärdering av <NOBR>IPRED-lagstiftningen.</NOBR> [51]</P> <P class="p835 ft159">En översyn av tryck- och yttrandefriheten. Del 1 och 2. [55]</P> <P class="p834 ft159">Tydligare regler om fri rörlighet för EES- medborgare och deras familjemedlemmar. [57]</P> <P class="p836 ft159">Högre ersättning vid mastupplåtelser. [61] Tomträttsavgäld och friköp. [71]</P> <P class="p837 ft159">En tydligare organisation för Säkerhetspolisen. [77]</P> <P class="p838 ft159">En sammanhållen svensk polis. Följdändringar i författningar. Del 1 och 2. [78]</P> <P class="p839 ft163">Hyres- och arrendetvister i framtiden. [82] Avlyssning mot grova vapenbrott? [85]</P> <P class="p10 ft145">Försvarsdepartementet</P> <P class="p840 ft159">Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. [29]</P> <P class="p829 ft159">Maritim samverkan. [48]</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p4 ft145">Socialdepartementet</P> <P class="p11 ft159">Framtidens högkostnadsskydd i vården. [2]</P> <P class="p841 ft159">Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning. [6]</P> <P class="p842 ft159">Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd. [17]</P> <P class="p843 ft159">Enklare för privatpersoner att hyra ut sin bostad med bostadsrätt eller äganderätt. [25</P> <P class="p844 ft159">Längre liv, längre arbetsliv. Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre. [28]</P> <P class="p845 ft159">Upphandlingsstödets framtid. [32] Gör det enklare! [33]</P> <P class="p846 ft159">Bättre behörighetskontroll. Ändringar i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal. [42]</P> <P class="p847 ft159">Harmoniserat inkomstbegrepp. Möjligheter att använda månadsuppgifter i social- och arbetslöshetsförsäkringarna. [47]</P> <P class="p829 ft159">Pris, tillgång och service</P> <P class="p848 ft159">– fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden. [75]</P> <P class="p829 ft159">Statens regionala förvaltning</P> <P class="p849 ft159">– förslag till en angelägen reform. [81]</P> <P class="p850 ft159">Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav – genom enhetliga och förutsägbara byggregler. [86]</P> <P class="p10 ft145">Finansdepartementet</P> <P class="p829 ft159">Skatteincitament för riskkapital. [3]</P> <P class="p829 ft159">Ekonomiskt värde och samhällsnytta</P> <P class="p851 ft159">– förslag till en ny statlig ägarförvaltning. [14] Vital kommunal demokrati. [30]</P> <P class="p852 ft163">Registerdata för forskning. [36] Nystartszoner. [50]</P> <P class="p853 ft159">Bostadstaxering – avveckling eller förenkling. [52]</P> <P class="p853 ft159"><NOBR>AP-fonderna</NOBR> i pensionssystemet – effektivare förvaltning av pensionsreserven. [53]</P> <P class="p854 ft159">Avgifter på väg och elektroniska vägtullsystem. [60]</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_232"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H0B386232x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p4 ft159">Förstärkt försäkringstagarskydd. [64]</P> <P class="p855 ft159">Skatteincitament för forskning och utveckling. [66]</P> <P class="p856 ft159">Förvaltare av alternativa investeringsfonder. [67]</P> <P class="p857 ft159">En databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. [79]</P> <P class="p829 ft159">Vad är officiell statistik?</P> <P class="p858 ft159">En översyn av statistiksystemet och SCB. [83]</P> <P class="p508 ft145">Utbildningsdepartementet</P> <P class="p859 ft159">Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet. [1]</P> <P class="p829 ft159">Högskolornas föreskrifter. [5]</P> <P class="p860 ft159">Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter. [20]</P> <P class="p829 ft159">Likvärdig utbildning</P> <P class="p861 ft159">– riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning. [24]</P> <P class="p862 ft159">Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar – en preliminär delrapport. [40]</P> <P class="p856 ft159">Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor; Kartläggning, analys och förslag till förbättringar</P> <P class="p849 ft159">– slutbetänkande. [41]</P> <P class="p829 ft159">Kvinnor och barn i rättens gränsland. [45]</P> <P class="p829 ft159">Folkbildningens samhällsvärden</P> <P class="p849 ft159">– En ny modell för statlig utvärdering[72]</P> <P class="p863 ft159">Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning. [76]</P> <P class="p10 ft145">Miljödepartementet</P> <P class="p829 ft159">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012</P> <P class="p864 ft159">– långsiktig säkerhet, haverier och global utblick. [7]</P> <P class="p856 ft159">Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning. [15]</P> <P class="p11 ft159">Mål för rovdjuren. [22]</P> <P class="p863 ft159">Minska riskerna med farliga ämnen! Strategi för Sveriges arbete för en giftfri miljö. [38]</P> <P class="p865 ft159">Mot det hållbara samhället – resurseffektiv avfallshantering. [56]</P> <P class="p508 ft145">Näringsdepartementet</P> <P class="p11 ft159">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt</P> <P class="p866 ft163">– den mjuka infrastrukturen på väg. [18] Nationella patent på engelska? [19]</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p867 ft159">Här finns mer att hämta – <NOBR>it-användningen</NOBR> i småföretag. [21]</P> <P class="p11 ft159">Färdplan för framtiden</P> <P class="p849 ft159">– en utvecklad flygtrafiktjänst. [27]</P> <P class="p842 ft159">Vägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen + Bilagedel. [39]</P> <P class="p829 ft159">Dammsäkerhet</P> <P class="p849 ft159">Tydliga regler och effektiv tillsyn. [46]</P> <P class="p829 ft159">Återvinning av fartyg</P> <P class="p868 ft159">– underlag för ratificering av Hong Kongkonventionen. [54]</P> <P class="p829 ft159">Små företag – stora möjligheter med it. [63]</P> <P class="p829 ft159">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt</P> <P class="p869 ft159">– förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma tjänster. [68]</P> <P class="p870 ft159">Ökad och säkrare cykling – en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. [70]</P> <P class="p871 ft159">Undersökningstillstånd och arbetsplaner. [73] Näringsförbud – tillsyn och effektivitet. [84]</P> <P class="p18 ft145">Kulturdepartementet</P> <P class="p11 ft159">Läsarnas marknad, marknadens läsare</P> <P class="p872 ft163"><SPAN class="ft159">–</SPAN><SPAN class="ft165">en forskningsantologi. [10] Att angöra en kulturbrygga</SPAN></P> <P class="p873 ft159"><SPAN class="ft159">–</SPAN><SPAN class="ft161">för stöd till nyskapande kultur. [16]</SPAN></P> <P class="p874 ft163">Mindre våld för pengarna. [23] Kulturmiljöarbete i en ny tid. [37]</P> <P class="p875 ft159">Stöd till dagstidningar på samiska och meänkieli. [58]</P> <P class="p876 ft159">Nya villkor för public service. [59] Läsandets kultur. [65]</P> <P class="p18 ft145">Arbetsmarknadsdepartementet</P> <P class="p877 ft159">Kompletterande regler om personuppgiftsbehandling på det arbetsmarknadspolitiska området. [4]</P> <P class="p878 ft159">Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldrapenning. [9]</P> <P class="p829 ft159">Sänkta trösklar – högt i tak</P> <P class="p849 ft159">Arbete, utveckling, trygghet. [31]</P> <P class="p879 ft159">Uppsägningstvister. En översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare. [62]</P> <P class="p854 ft159">Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden. [69]</P> <P class="p880 ft159">Främlingsfienden inom oss + Bilagedel. [74] Utbildningsanställning. [80]</P> </DIV> </DIV> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> H0B386 SOU_2012__86.pdf 4707518 pdf Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav https://data.riksdagen.se/fil/CEE30FEB-9AB4-4754-A154-EF1E65DE0E5D