<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2816026</hangar_id>
 <dok_id>H0B371</dok_id>
 <rm>2012</rm>
 <beteckning>71</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2012:71</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>71</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2012-10-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-03-16 08:35:00</systemdatum>
 <publicerad>2012-10-31 00:00:00</publicerad>
 <titel>Tomträttsavgäld och friköp</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H0B371/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H0B371</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H0B371</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;Tomträttsavgäld och friköp&lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 188px 0px 74px 93px;padding: 0px;border: none;width: 587px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 587px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 381px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:619px;left:350px;z-index:-1;width:132px;height:74px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 551px 0px 97px 93px;padding: 0px;border: none;width: 587px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 385px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 860px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_12 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_12 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_22 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 285px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_3 {border:none;margin: 110px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_23 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 215px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 503px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 35px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 {border:none;margin: 57px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 35px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_3 {border:none;margin: 8px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}



#page_37 #tx1 {position:absolute;top:653px;left:281px;width:201px;height:68px;}

#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:61px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:467px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:307px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:526px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:111px;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:416px;height:111px;}




#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:686px;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:415px;height:686px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:215px;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:417px;height:215px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:115px;left:0px;z-index:-1;width:426px;height:143px;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:426px;height:143px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:561px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:76px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:417px;height:76px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:600px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}




#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:646px;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:416px;height:646px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:323px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:220px;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:413px;height:220px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:666px;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:415px;height:666px;}




#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:593px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}




#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:231px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:513px;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:415px;height:513px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:509px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:98px;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:413px;height:98px;}




#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:669px;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:415px;height:669px;}




#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:219px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:646px;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:415px;height:646px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:588px;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:413px;height:588px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}

#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:219px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:272px;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:413px;height:272px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:529px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:29px;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:413px;height:29px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:211px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}




#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:301px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:46px;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:413px;height:46px;}




#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:370px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}




#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:410px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:431px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:267px;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:413px;height:267px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:269px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:251px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:30px;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:413px;height:30px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:46px;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:413px;height:46px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:134px;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:413px;height:134px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:593px;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:413px;height:593px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 491px;}

#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:492px;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:413px;height:492px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:662px;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:416px;height:662px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:286px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:410px;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:415px;height:410px;}




#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:373px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:347px;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:416px;height:347px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:66px;z-index:-1;width:425px;height:123px;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:425px;height:123px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:220px;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:413px;height:220px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:185px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:46px;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:413px;height:46px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:266px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:249px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:486px;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:413px;height:486px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:474px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:266px;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:413px;height:266px;}




#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:698px;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:416px;height:698px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:526px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:214px;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:413px;height:214px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:686px;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:416px;height:686px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:211px;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:413px;height:211px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 491px;}

#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:436px;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:413px;height:436px;}




#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:289px;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:413px;height:289px;}




#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:434px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:203px;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:413px;height:203px;}




#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:197px;left:13px;z-index:-1;width:481px;height:329px;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:481px;height:329px;}




#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:482px;height:328px;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:482px;height:328px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 74px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:482px;height:687px;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:482px;height:687px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:289px;left:6px;z-index:-1;width:481px;height:341px;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:481px;height:341px;}




#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:483px;height:343px;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:483px;height:343px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 780px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:2px;z-index:-1;width:482px;height:707px;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:482px;height:707px;}




#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:607px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_270 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:645px;}
#page_270 #dimg1 #img1 {width:416px;height:645px;}




#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:162px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}




#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}




#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_332 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_332 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}




#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 490px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 97px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_353 #dimg1 {position:absolute;top:37px;left:467px;z-index:-1;width:62px;height:64px;}
#page_353 #dimg1 #img1 {width:62px;height:64px;}




#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 70px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_354 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_354 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 62px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_354 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 62px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_354 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:62px;z-index:-1;width:141px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_354 #dimg1 #img1 {width:141px;height:1px;}




#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_355 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 494px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 37px;padding: 0px;border:none;width: 511px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_355 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:37px;z-index:-1;width:140px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_355 #dimg1 #img1 {width:140px;height:1px;}




#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 70px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 62px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 62px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_356 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:60px;z-index:-1;width:358px;height:651px;}
#page_356 #dimg1 #img1 {width:358px;height:651px;}




#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 37px;padding: 0px;border:none;width: 511px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_357 #dimg1 {position:absolute;top:748px;left:37px;z-index:-1;width:140px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_357 #dimg1 #img1 {width:140px;height:1px;}




#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 70px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 62px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 62px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_358 #dimg1 {position:absolute;top:144px;left:60px;z-index:-1;width:358px;height:597px;}
#page_358 #dimg1 #img1 {width:358px;height:597px;}




#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 37px;padding: 0px;border:none;width: 511px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_359 #dimg1 {position:absolute;top:105px;left:69px;z-index:-1;width:291px;height:205px;}
#page_359 #dimg1 #img1 {width:291px;height:205px;}




#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 70px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 62px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 62px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_360 #dimg1 {position:absolute;top:104px;left:60px;z-index:-1;width:358px;height:623px;}
#page_360 #dimg1 #img1 {width:358px;height:623px;}




#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 37px;padding: 0px;border:none;width: 511px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_361 #dimg1 {position:absolute;top:300px;left:35px;z-index:-1;width:357px;height:50px;}
#page_361 #dimg1 #img1 {width:357px;height:50px;}




#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 70px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 62px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 62px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 37px;padding: 0px;border:none;width: 511px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_363 #dimg1 {position:absolute;top:692px;left:37px;z-index:-1;width:140px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_363 #dimg1 #img1 {width:140px;height:1px;}




#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 70px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 62px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 62px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_364 #dimg1 {position:absolute;top:731px;left:62px;z-index:-1;width:141px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_364 #dimg1 #img1 {width:141px;height:1px;}




#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 494px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 36px;padding: 0px;border:none;width: 512px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_365 #dimg1 {position:absolute;top:189px;left:35px;z-index:-1;width:357px;height:529px;}
#page_365 #dimg1 #img1 {width:357px;height:529px;}




#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 70px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 62px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 62px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_366 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:60px;z-index:-1;width:358px;height:194px;}
#page_366 #dimg1 #img1 {width:358px;height:194px;}




#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 490px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_367 #dimg1 {position:absolute;top:37px;left:113px;z-index:-1;width:416px;height:701px;}
#page_367 #dimg1 #img1 {width:416px;height:701px;}




#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 70px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 62px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 62px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_368 #dimg1 {position:absolute;top:231px;left:62px;z-index:-1;width:141px;height:462px;}
#page_368 #dimg1 #img1 {width:141px;height:462px;}




#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 37px;padding: 0px;border:none;width: 511px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_369 #dimg1 {position:absolute;top:747px;left:37px;z-index:-1;width:140px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_369 #dimg1 #img1 {width:140px;height:1px;}




#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 70px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 62px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 62px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 15px 0px 9px 13px;padding: 0px;border: none;width: 611px;height: 239px;}

#page_371 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:611px;height:239px;}
#page_371 #dimg1 #img1 {width:611px;height:239px;}




#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_372 #dimg1 {position:absolute;top:413px;left:75px;z-index:-1;width:416px;height:122px;}
#page_372 #dimg1 #img1 {width:416px;height:122px;}




#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_373 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:422px;height:698px;}
#page_373 #dimg1 #img1 {width:422px;height:698px;}




#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_374 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:690px;}
#page_374 #dimg1 #img1 {width:432px;height:690px;}




#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_375 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:422px;height:706px;}
#page_375 #dimg1 #img1 {width:422px;height:706px;}




#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_376 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:591px;}
#page_376 #dimg1 #img1 {width:432px;height:591px;}




#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_377 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:422px;height:706px;}
#page_377 #dimg1 #img1 {width:422px;height:706px;}




#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_378 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:592px;}
#page_378 #dimg1 #img1 {width:432px;height:592px;}




#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_379 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:415px;height:706px;}
#page_379 #dimg1 #img1 {width:415px;height:706px;}




#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_380 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:592px;}
#page_380 #dimg1 #img1 {width:424px;height:592px;}




#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_381 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:415px;height:706px;}
#page_381 #dimg1 #img1 {width:415px;height:706px;}




#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_382 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:592px;}
#page_382 #dimg1 #img1 {width:424px;height:592px;}




#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_383 #dimg1 {position:absolute;top:430px;left:75px;z-index:-1;width:416px;height:102px;}
#page_383 #dimg1 #img1 {width:416px;height:102px;}




#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_384 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 64px;padding: 0px;border:none;width: 494px;overflow: hidden;}

#page_384 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:49px;height:14px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_384 #dimg1 #img1 {width:49px;height:14px;}




#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_385 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 495px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {border:none;margin: 729px 0px 0px 405px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}

#page_385 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:8px;z-index:-1;width:425px;height:708px;}
#page_385 #dimg1 #img1 {width:425px;height:708px;}




#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_386 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:58px;z-index:-1;width:434px;height:587px;}
#page_386 #dimg1 #img1 {width:434px;height:587px;}




#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_387 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:76px;z-index:-1;width:48px;height:14px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_387 #dimg1 #img1 {width:48px;height:14px;}




#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_388 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {border:none;margin: 729px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_388 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:66px;z-index:-1;width:415px;height:706px;}
#page_388 #dimg1 #img1 {width:415px;height:706px;}




#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_389 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:619px;}
#page_389 #dimg1 #img1 {width:424px;height:619px;}




#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_390 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:49px;height:14px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_390 #dimg1 #img1 {width:49px;height:14px;}




#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_391 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 495px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {border:none;margin: 729px 0px 0px 405px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}

#page_391 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:8px;z-index:-1;width:414px;height:708px;}
#page_391 #dimg1 #img1 {width:414px;height:708px;}




#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_392 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:58px;z-index:-1;width:424px;height:572px;}
#page_392 #dimg1 #img1 {width:424px;height:572px;}




#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_393 #dimg1 {position:absolute;top:413px;left:75px;z-index:-1;width:416px;height:217px;}
#page_393 #dimg1 #img1 {width:416px;height:217px;}




#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_394 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:64px;z-index:-1;width:418px;height:710px;}
#page_394 #dimg1 #img1 {width:418px;height:710px;}




#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 65px;padding: 0px;border: none;width: 729px;}

#page_395 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:512px;}
#page_395 #dimg1 #img1 {width:430px;height:512px;}




#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_396 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:425px;height:710px;}
#page_396 #dimg1 #img1 {width:425px;height:710px;}




#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_397 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:477px;}
#page_397 #dimg1 #img1 {width:429px;height:477px;}




#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_398 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:425px;height:710px;}
#page_398 #dimg1 #img1 {width:425px;height:710px;}




#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_399 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_2 {border:none;margin: 595px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}

#page_399 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:8px;z-index:-1;width:417px;height:148px;}
#page_399 #dimg1 #img1 {width:417px;height:148px;}




#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_400 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:422px;height:710px;}
#page_400 #dimg1 #img1 {width:422px;height:710px;}




#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_401 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:497px;}
#page_401 #dimg1 #img1 {width:431px;height:497px;}




#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_402 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:418px;height:710px;}
#page_402 #dimg1 #img1 {width:418px;height:710px;}




#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 71px;padding: 0px;border: none;width: 723px;}

#page_403 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:497px;}
#page_403 #dimg1 #img1 {width:431px;height:497px;}




#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_404 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:414px;height:710px;}
#page_404 #dimg1 #img1 {width:414px;height:710px;}




#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_405 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:497px;}
#page_405 #dimg1 #img1 {width:432px;height:497px;}




#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_406 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:415px;height:710px;}
#page_406 #dimg1 #img1 {width:415px;height:710px;}




#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_407 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:497px;}
#page_407 #dimg1 #img1 {width:432px;height:497px;}




#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_408 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:421px;height:710px;}
#page_408 #dimg1 #img1 {width:421px;height:710px;}




#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_409 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:497px;}
#page_409 #dimg1 #img1 {width:431px;height:497px;}




#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_410 #dimg1 {position:absolute;top:471px;left:75px;z-index:-1;width:416px;height:90px;}
#page_410 #dimg1 #img1 {width:416px;height:90px;}




#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_411 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:422px;height:698px;}
#page_411 #dimg1 #img1 {width:422px;height:698px;}




#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_412 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_2 {border:none;margin: 451px 0px 0px 406px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}

#page_412 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:9px;z-index:-1;width:422px;height:292px;}
#page_412 #dimg1 #img1 {width:422px;height:292px;}




#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_413 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:58px;z-index:-1;width:431px;height:648px;}
#page_413 #dimg1 #img1 {width:431px;height:648px;}




#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_414 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:648px;}
#page_414 #dimg1 #img1 {width:432px;height:648px;}




#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_415 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:58px;z-index:-1;width:431px;height:648px;}
#page_415 #dimg1 #img1 {width:431px;height:648px;}




#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 104px 0px 122px 131px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_416 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 544px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 308px;overflow: hidden;}

#page_416 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_416 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}




#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 102px 0px 107px 136px;padding: 0px;border: none;width: 544px;}
#page_417 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 308px;overflow: hidden;}





#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 104px 0px 118px 129px;padding: 0px;border: none;width: 551px;}
#page_418 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 96px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}

#page_418 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:609px;}
#page_418 #dimg1 #img1 {width:458px;height:609px;}




#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 102px 0px 118px 131px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_419 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}

#page_419 #dimg1 {position:absolute;top:104px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:573px;}
#page_419 #dimg1 #img1 {width:458px;height:573px;}




.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font: 40px 'Arial';line-height: 45px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft6{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft7{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft8{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft9{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft10{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft11{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft12{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft13{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft14{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft15{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft16{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft17{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft18{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft19{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft20{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft21{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft22{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft23{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft24{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft25{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft26{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft27{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft28{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft29{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft30{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft31{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft32{font: italic 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft33{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 19px;}
.ft34{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft35{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft36{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft37{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft38{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft39{font: italic 15px 'Cambria';line-height: 17px;}
.ft40{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft41{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft42{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft43{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft44{font: italic 13px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft45{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft46{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft47{font: italic 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft48{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft49{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft50{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft51{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft52{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft53{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft54{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft55{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft56{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft57{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft58{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft59{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft60{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft61{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft62{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft63{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 40px;line-height: 19px;}
.ft64{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft65{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft66{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft67{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft68{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft69{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft70{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft71{font: italic 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft72{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft73{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft74{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft75{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft76{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft77{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft78{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft79{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft80{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft81{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft82{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft83{font: 13px 'Calibri';line-height: 17px;}
.ft84{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft85{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft86{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft87{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft88{font: 16px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft89{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft90{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft91{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft92{font: bold 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft93{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft94{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft95{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft96{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft97{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft98{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft99{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft100{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft101{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft102{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft103{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft104{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft105{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft106{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft107{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft108{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft109{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft110{font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft111{font: bold 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft112{font: bold 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft113{font: italic 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft114{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft115{font: italic 13px 'Cambria';line-height: 15px;}
.ft116{font: italic 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft117{font: italic bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft118{font: italic 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft119{font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft120{font: 6px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft121{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft122{font: italic bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft123{font: italic 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft124{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft125{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft126{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft127{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft128{font: italic 11px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 15px;}
.ft129{font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft130{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft131{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft132{font: italic 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft133{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft134{font: italic bold 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft135{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft136{font: 15px 'Symbol';line-height: 17px;}
.ft137{font: 15px 'Symbol';line-height: 18px;}
.ft138{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft139{font: 15px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft140{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft141{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft142{font: 8px 'Verdana';line-height: 10px;}
.ft143{font: 23px 'Times New Roman';line-height: 26px;}
.ft144{font: 19px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft145{font: bold 7px 'Verdana';line-height: 8px;}
.ft146{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft147{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft148{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft149{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 13px;}
.ft150{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft151{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 14px;}
.ft152{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft153{font: 7px 'Verdana';line-height: 8px;}
.ft154{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft155{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft156{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 13px;}
.ft157{font: italic 10px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft158{font: 5px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 2px;}
.ft159{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft160{font: 6px 'Verdana';margin-left: 2px;line-height: 10px;}
.ft161{font: 6px 'Verdana';line-height: 10px;}
.ft162{font: 6px 'Verdana';margin-left: 2px;line-height: 7px;}
.ft163{font: 6px 'Verdana';line-height: 7px;}
.ft164{font: 4px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft165{font: 6px 'Verdana';margin-left: 3px;line-height: 10px;}
.ft166{font: 6px 'Verdana';margin-left: 3px;line-height: 7px;}
.ft167{font: 6px 'Verdana';line-height: 8px;}
.ft168{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft169{font: bold 7px 'Verdana';color: #ffffff;line-height: 8px;}
.ft170{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 2px;}
.ft171{font: bold 7px 'Verdana';color: #757575;line-height: 8px;}
.ft172{font: 8px 'Verdana';line-height: 10px;position: relative; bottom: -7px;}
.ft173{font: 5px 'Times New Roman';line-height: 7px;position: relative; bottom: 2px;}
.ft174{font: bold 7px 'Verdana';line-height: 9px;}
.ft175{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft176{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft177{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 2px;}
.ft178{font: 6px 'Verdana';line-height: 9px;}
.ft179{font: 8px 'Verdana';line-height: 10px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft180{font: 1px 'Verdana';line-height: 1px;}
.ft181{font: 1px 'Verdana';line-height: 9px;}
.ft182{font: 19px 'Times New Roman';line-height: 24px;}
.ft183{font: 7px 'Verdana';text-decoration: underline;line-height: 8px;}
.ft184{font: italic 12px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 15px;}
.ft185{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft186{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft187{font: italic 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft188{font: italic 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft189{font: italic 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft190{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft191{font: 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft192{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft193{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft194{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft195{font: italic 11px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft196{font: italic 6px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft197{font: 6px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft198{font: 14px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft199{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft200{font: 1px 'Verdana';line-height: 2px;}
.ft201{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft202{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft203{font: 23px 'Arial';line-height: 27px;}
.ft204{font: 4px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 2px;}
.ft205{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft206{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft207{font: 7px 'Symbol';line-height: 9px;}
.ft208{font: 9px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 13px;}
.ft209{font: 11px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 14px;}
.ft210{font: 6px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 2px;}
.ft211{font: 9px 'Symbol';line-height: 11px;}
.ft212{font: 9px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 12px;}
.ft213{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft214{font: 9px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 13px;}
.ft215{font: 9px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 12px;}
.ft216{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft217{font: 6px 'Verdana';margin-left: 2px;line-height: 9px;}
.ft218{font: 6px 'Verdana';margin-left: 2px;line-height: 8px;}
.ft219{font: 9px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 13px;}
.ft220{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 2px;}
.ft221{font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;}
.ft222{font: bold 14px 'Calibri';line-height: 17px;}
.ft223{font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft224{font: bold 8px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft225{font: 1px 'Calibri';line-height: 2px;}
.ft226{font: 7px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft227{font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;}
.ft228{font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;}
.ft229{font: 15px 'Arial';line-height: 25px;}
.ft230{font: 13px 'Arial';line-height: 25px;}
.ft231{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft232{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft233{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft234{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft235{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft236{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 517px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-right: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: justify;padding-right: 492px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 451px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 213px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 293px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 205px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p51{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 119px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: left;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 275px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p119{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p120{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p121{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p122{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p130{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p133{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 291px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 310px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 180px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 234px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p161{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p163{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p167{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p168{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p169{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p170{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p174{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p175{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p176{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p177{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p178{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p179{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p187{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p189{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p190{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p191{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 513px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p200{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p201{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p202{text-align: right;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 233px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 326px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 461px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p240{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p241{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p263{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-right: 298px;padding-top: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 354px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p290{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p291{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p296{text-align: left;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 89px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 333px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 339px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p320{text-align: justify;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 84px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p333{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p345{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p346{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p351{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 208px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 192px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 94px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 254px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 332px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p391{text-align: left;padding-right: 331px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 488px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p401{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 107px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 362px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 181px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 125px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 336px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p433{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p446{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p460{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 320px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 350px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p478{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 394px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p486{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 221px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 191px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p513{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 335px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 309px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 200px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 107px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p526{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 131px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 81px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 81px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p536{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p538{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 185px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p544{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 167px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p550{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 418px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 311px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 333px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p563{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 362px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p571{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p577{text-align: left;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 183px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 223px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 418px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 307px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 307px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 150px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p593{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 9px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 9px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 9px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p599{text-align: right;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p604{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p610{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 366px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p613{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 379px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p624{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 493px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 373px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 350px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p639{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p642{text-align: left;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 108px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p655{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p660{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 161px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p673{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 81px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p696{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p701{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p702{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 229px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 181px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 9px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 9px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p710{text-align: right;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p724{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 617px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 395px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 379px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 399px;margin-top: 780px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 524px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 410px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 200px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 356px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 320px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 348px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p759{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p760{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p765{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p766{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p770{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p773{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p779{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p789{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p799{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 280px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p806{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p807{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 180px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: justify;padding-left: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p812{text-align: justify;padding-left: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p820{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 326px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p825{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 216px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 253px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 436px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p836{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p847{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p851{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 224px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p863{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 472px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p871{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 604px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p875{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 190px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p885{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p891{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p897{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p901{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p902{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p903{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p906{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p907{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p914{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p915{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p922{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p923{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p926{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p930{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p931{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 264px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 609px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 195px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: right;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 467px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 113px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 113px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 113px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 113px;padding-right: 155px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 113px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 148px;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 113px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: left;padding-left: 113px;padding-right: 154px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: left;padding-left: 113px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 113px;padding-right: 154px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: justify;padding-left: 113px;padding-right: 157px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 288px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 35px;padding-right: 135px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p955{text-align: left;padding-left: 35px;padding-right: 135px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p956{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-right: 134px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p958{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: left;padding-right: 141px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p961{text-align: justify;padding-right: 147px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 175px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: left;padding-right: 153px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: justify;padding-right: 154px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p966{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;padding-right: 154px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: left;padding-right: 157px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p970{text-align: left;padding-right: 160px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: left;padding-right: 157px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p972{text-align: justify;padding-right: 168px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: left;padding-right: 166px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: left;padding-left: 175px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p977{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p978{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p979{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p980{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p981{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p982{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: left;padding-right: 188px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p987{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p988{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p989{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p990{text-align: left;padding-left: 13px;padding-right: 148px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: left;padding-right: 137px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p995{text-align: left;padding-right: 139px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p996{text-align: left;padding-left: 175px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: left;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: left;padding-right: 153px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p999{text-align: left;padding-right: 181px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: left;padding-right: 157px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: left;padding-right: 156px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p1002{text-align: justify;padding-right: 153px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p1003{text-align: left;padding-right: 201px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: justify;padding-right: 167px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: left;padding-right: 155px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p1006{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-right: 143px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: left;padding-right: 183px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: left;padding-left: 175px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1018{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1019{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: left;padding-right: 153px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: left;padding-right: 157px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 175px;margin-top: 245px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1025{text-align: left;padding-left: 13px;padding-right: 158px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: left;padding-right: 169px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 175px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: left;padding-right: 188px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: left;padding-right: 157px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 175px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: justify;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: justify;padding-right: 136px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p1037{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p1038{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p1039{text-align: left;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 173px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: justify;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p1042{text-align: left;padding-right: 154px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: left;padding-right: 158px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: left;padding-right: 153px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p1045{text-align: left;padding-right: 154px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p1046{text-align: left;padding-right: 157px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: justify;padding-right: 164px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: justify;padding-right: 173px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 172px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: left;padding-right: 143px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p1053{text-align: left;padding-right: 146px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: justify;padding-left: 14px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 14px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1057{text-align: left;padding-right: 141px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: justify;padding-left: 14px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: left;padding-right: 137px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: justify;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: left;padding-left: 173px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1068{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1069{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 226px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 175px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 173px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: left;padding-right: 169px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: left;padding-right: 140px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: left;padding-right: 158px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: left;padding-right: 153px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 173px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: left;padding-left: 467px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: right;padding-right: 100px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: left;padding-left: 113px;padding-right: 185px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p1088{text-align: left;padding-left: 113px;padding-right: 155px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: justify;padding-left: 113px;padding-right: 165px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: left;padding-left: 113px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: left;padding-left: 113px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: left;padding-left: 134px;padding-right: 155px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p1093{text-align: left;padding-left: 134px;padding-right: 160px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p1094{text-align: left;padding-left: 113px;padding-right: 168px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: left;padding-left: 288px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p1097{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p1098{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 138px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p1099{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 136px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 136px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1102{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 151px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1103{text-align: left;padding-right: 139px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: left;padding-right: 140px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 175px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1107{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 155px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1108{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 153px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1109{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 155px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 152px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1111{text-align: left;margin-top: 237px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 175px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1114{text-align: left;padding-right: 153px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 175px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1117{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:28px;height:9px;}
.p1118{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1119{text-align: right;padding-right: 236px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 321px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: left;padding-left: 449px;margin-top: 400px;margin-bottom: 0px;}
.p1124{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 571px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1126{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 715px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 570px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 714px;margin-bottom: 0px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1130{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 357px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 383px;margin-bottom: 0px;}
.p1132{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1133{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1134{text-align: left;padding-right: 186px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1135{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 309px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1137{text-align: left;padding-left: 356px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1138{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 729px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 318px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p1140{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 345px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1143{text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 319px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1144{text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 328px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 241px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 729px;margin-bottom: 0px;}
.p1147{text-align: left;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1148{text-align: left;padding-right: 233px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1150{text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1151{text-align: left;margin-top: 206px;margin-bottom: 0px;}
.p1152{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: left;padding-left: 449px;margin-top: 399px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 556px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1156{text-align: left;padding-left: 408px;margin-top: 699px;margin-bottom: 0px;}
.p1157{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 699px;margin-bottom: 0px;}
.p1158{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1159{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1160{text-align: left;padding-left: 402px;margin-top: 699px;margin-bottom: 0px;}
.p1161{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 699px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 320px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1163{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p1164{text-align: left;padding-left: 449px;margin-top: 338px;margin-bottom: 0px;}
.p1165{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 533px;margin-bottom: 0px;}
.p1166{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 516px;margin-bottom: 0px;}
.p1167{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 516px;margin-bottom: 0px;}
.p1168{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1169{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1170{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1171{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1172{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1173{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1175{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1176{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1178{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1179{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1180{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1181{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1182{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1183{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1184{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1185{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 93px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1186{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 121px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1187{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1188{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 141px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1189{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1190{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 106px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1191{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 103px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1192{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1193{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1194{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1195{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 51px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1196{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1197{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1198{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1199{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 61px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1200{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1201{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1202{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1203{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1204{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 68px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1205{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1206{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1207{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 173px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1208{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 93px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1209{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p1210{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1211{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1212{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1213{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1214{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 68px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1215{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1216{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1217{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1218{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1219{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1220{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1221{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1222{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1223{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1224{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1225{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1226{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1227{text-align: left;padding-right: 149px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1228{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 114px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1229{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1230{text-align: left;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1231{text-align: left;padding-right: 164px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1232{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 100px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1233{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1234{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 93px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1235{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 94px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1236{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 108px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1237{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 130px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1238{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1239{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1240{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1241{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1242{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1243{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1244{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1245{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1246{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1247{text-align: left;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1248{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 32px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1249{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1250{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1251{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1252{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1253{text-align: justify;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1254{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1255{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 136px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1256{text-align: left;padding-right: 150px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1257{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 96px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1258{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 131px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1259{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1260{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 88px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 293px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 458px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 452px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td147{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td148{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td149{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 445px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td174{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td175{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td176{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td181{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td183{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td184{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td188{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td199{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td203{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td204{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td218{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td219{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td220{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td225{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td226{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td232{border-bottom: #a2a2a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #a2a2a2;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #dbdbdb;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 433px;vertical-align: bottom;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 433px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 432px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 432px;vertical-align: bottom;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 37px;}
.tr2{height: 38px;}
.tr3{height: 28px;}
.tr4{height: 17px;}
.tr5{height: 18px;}
.tr6{height: 27px;}
.tr7{height: 31px;}
.tr8{height: 20px;}
.tr9{height: 19px;}
.tr10{height: 29px;}
.tr11{height: 16px;}
.tr12{height: 51px;}
.tr13{height: 30px;}
.tr14{height: 62px;}
.tr15{height: 14px;}
.tr16{height: 60px;}
.tr17{height: 35px;}
.tr18{height: 49px;}
.tr19{height: 36px;}
.tr20{height: 56px;}
.tr21{height: 57px;}
.tr22{height: 34px;}
.tr23{height: 71px;}
.tr24{height: 70px;}
.tr25{height: 69px;}
.tr26{height: 12px;}
.tr27{height: 15px;}
.tr28{height: 23px;}
.tr29{height: 4px;}
.tr30{height: 11px;}
.tr31{height: 9px;}
.tr32{height: 13px;}
.tr33{height: 44px;}
.tr34{height: 10px;}
.tr35{height: 43px;}
.tr36{height: 2px;}
.tr37{height: 42px;}
.tr38{height: 22px;}
.tr39{height: 5px;}
.tr40{height: 33px;}
.tr41{height: 32px;}
.tr42{height: 46px;}
.tr43{height: 47px;}
.tr44{height: 48px;}
.tr45{height: 103px;}
.tr46{height: 104px;}
.tr47{height: 277px;}
.tr48{height: 278px;}

.t0{width: 416px;margin-top: 167px;font: 15px 'Arial';}
.t1{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t4{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 416px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t7{width: 416px;margin-left: 66px;font: 13px 'Arial';}
.t8{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t9{width: 416px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 32px;font: 15px 'Arial';}
.t11{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t12{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t13{width: 415px;margin-top: 31px;font: italic 15px 'Arial';}
.t14{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t15{width: 200px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 200px;margin-top: 1px;font: italic 15px 'Arial';}
.t17{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t18{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: italic 15px 'Arial';}
.t19{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t20{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t21{width: 488px;font: bold 8px 'Arial';}
.t22{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 30px;font: italic 11px 'Arial';}
.t23{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 8px 'Arial';}
.t24{width: 487px;margin-left: 2px;font: bold 8px 'Arial';}
.t25{width: 425px;margin-left: 59px;margin-top: 31px;font: italic 15px 'Arial';}
.t26{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 62px;font: bold 16px 'Arial';}
.t27{width: 490px;font: bold 9px 'Arial';}
.t28{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t29{width: 494px;font: bold 11px 'Arial';}
.t30{width: 355px;margin-top: 7px;font: 7px 'Verdana';}
.t31{width: 331px;margin-left: 19px;margin-top: 5px;font: 8px 'Verdana';}
.t32{width: 487px;font: bold 11px 'Arial';}
.t33{width: 318px;margin-left: 19px;margin-top: 5px;font: 8px 'Verdana';}
.t34{width: 484px;font: bold 9px 'Arial';}
.t35{width: 324px;margin-left: 12px;margin-top: 1px;font: 8px 'Verdana';}
.t36{width: 324px;margin-left: 13px;font: 8px 'Verdana';}
.t37{width: 324px;margin-left: 13px;margin-top: 9px;font: 8px 'Verdana';}
.t38{width: 354px;margin-top: 7px;font: 7px 'Verdana';}
.t39{width: 203px;margin-left: 1px;margin-top: 8px;font: 7px 'Verdana';}
.t40{width: 298px;margin-left: 1px;margin-top: 7px;font: 7px 'Verdana';}
.t41{width: 298px;margin-left: 1px;margin-top: 8px;font: bold 7px 'Verdana';color: #ffffff;}
.t42{width: 298px;margin-left: 1px;margin-top: 7px;font: bold 7px 'Verdana';color: #ffffff;}
.t43{width: 121px;margin-left: 1px;margin-top: 7px;font: 7px 'Verdana';}
.t44{width: 586px;margin-left: 13px;margin-top: 3px;font: 8px 'Calibri';}
.t45{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 54px;font: 15px 'Arial';}
.t46{width: 495px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t47{width: 423px;margin-left: 59px;margin-top: 54px;font: 15px 'Arial';}
.t48{width: 413px;font: 15px 'Arial';}
.t49{width: 495px;font: bold 9px 'Arial';}
.t50{width: 492px;font: bold 11px 'Arial';}
.t51{width: 413px;margin-left: 73px;margin-top: 11px;font: 15px 'Arial';}
.t52{width: 413px;margin-top: 13px;font: 15px 'Arial';}
.t53{width: 428px;margin-left: 57px;margin-top: 54px;font: 15px 'Arial';}
.t54{width: 497px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t55{width: 429px;margin-left: 66px;margin-top: 54px;font: 15px 'Arial';}
.t56{width: 488px;font: bold 9px 'Arial';}
.t57{width: 431px;margin-left: 66px;margin-top: 54px;font: 15px 'Arial';}
.t58{width: 430px;margin-left: 63px;margin-top: 54px;font: 15px 'Arial';}
.t59{width: 491px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t60{width: 496px;font: bold 9px 'Arial';}
.t61{width: 487px;margin-left: 9px;font: bold 9px 'Arial';}
.t62{width: 431px;margin-left: 1px;margin-top: 54px;font: 15px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B3711x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Tomträttsavgäld och friköp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Delbetänkande av Tomträtts- och arrendeutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Stockholm 2012&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p3 ft3"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;Orderfax: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 91 Ordertel: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 90 &lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft3"&gt;– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;Tryckt av Elanders Sverige AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft3"&gt;Stockholm 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft4"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-23817-2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft3"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Till statsrådet och chefen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft6"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Regeringen beslutade den 22 juni 2011 att tillkalla en särskild ut- redare med uppdrag att utreda vissa tomträtts- och arrendefrågor. Hovrättspresidenten Sten Andersson förordnades som särskild ut- redare från och med den 1 juli 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Som sakkunniga i utredningen förordnades från och med den 13 september 2011 departementssekreteraren Susanne Adlercreutz, ämnessakkunnige, numera hovrättsrådet, Dag Feurst samt kansli- råden Ivar Frostenson, Karin Gustafsson och Magnus Hermansson. Som experter i utredningen förordnades samtidigt chefsjuristen Björn Anderson, professorn och f.d. justitierådet Bertil Bengtsson, tekniska rådet Jan Gustafsson, förbundsjuristen Per Henningsson, chefen för juridisk avdelning Sofie Kjellin, tf. chefsjuristen Tore Ljungkvist, specialisten, numera adjungerade professorn, Eije Sjödin och förbundsjuristen Lena Södersten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Den 19 januari 2012 entledigades Susanne Adlercreutz från sitt uppdrag. Samma dag förordnades departementssekreteraren Anders Nilsson som sakkunnig i utredningen. Dag Feurst entledigades från sitt uppdrag den 10 april 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Hovrättsassessorn Johan Borgström anställdes som sekreterare från och med den 1 september 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Utredningen har antagit namnet Tomträtts- och arrendeutred- ningen. Utredningsarbetet har bedrivits i nära samarbete med utred- ningens sakkunniga och experter. Med anledning härav har detta del- betänkande i väsentliga delar skrivits i &lt;NOBR&gt;vi-form.&lt;/NOBR&gt; Tre av utredningens experter har emellertid i särskilda yttranden framfört avvikande meningar i vissa delar. I dessa delar har vi undvikit att använda &lt;NOBR&gt;vi-form.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p16 ft7"&gt;Utredningen överlämnar härmed sitt delbetänkande Tomträtts- avgäld och friköp, SOU 2012:71.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Jönköping i oktober 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Sten Andersson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft7"&gt;/Johan Borgström&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Författningsförslag .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;Inledning...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;Tomträttsinstitutets ändamål och utveckling ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;Översikt över de nuvarande reglerna om tomträtt ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Förekomsten av tomträtter .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;1.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Fördelningen över landet .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;1.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Tillämplig lagstiftning ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;1.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Tomträttsupplåtare.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;1.3.4 Fastighetstaxering och avgäldens storlek ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;Tidigare lagförslag om tomträtt ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;1.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Tomträttskommittén....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;1.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft11"&gt;1988 års tomträttsutredning ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;1.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;1997 års lagrådsremiss ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;1.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;1998 års lagrådsremiss ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Utredningens uppdrag.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;1.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Tomträttsavgäld ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;1.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Friköp ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;1.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Utredningens arbete ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p25 ft14"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;Innehåll SOU 2012:71&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Nuvarande ordning .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Principer för avgäldsbestämningen .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Högsta domstolen ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;2.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft11"&gt;Allmänt om avgäldsbestämningen ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;2.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Avgäldsunderlaget.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;2.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Avgäldsräntan................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;2.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Övrigt ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Tomträttsmål i hovrätterna......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;2.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Några statistiska anmärkningar....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;2.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Analys av hovrättspraxis ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Målstatistik från fastighetsdomstolar/mark- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;miljödomstolar .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Jämförelse med utländsk rätt...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Slutsatser ...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;Kommunernas tillämpning av reglerna om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;tomträttsavgäld ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Utredningens underlag ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Analys av kommunernas tillämpning av reglerna om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;tomträttsavgäld.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft7"&gt;3.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;Avgäldsperiodernas längd.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft7"&gt;3.2.2 Villkor vid tomträttsupplåtelse som påverkar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;avgäldens storlek ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;3.2.3 Bostadssocial och andra hänsyn ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;3.2.4 Avgäld vid ny upplåtelse ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft7"&gt;3.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;Omprövning av avgäld..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft7"&gt;3.2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;Förändringar i tomträttspolitiken................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft7"&gt;3.2.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;Antalet avgäldsbestämningar........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft7"&gt;3.2.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;Tomträttsavgäld år 2011 ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft7"&gt;3.2.9 Tillämpningen av tomträtt jämfört med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;försäljning av obebyggd tomtmark ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;3.3 Sammanfattning och slutsatser................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft14"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; statsstödsregler..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Allmänt .....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft7"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;När är en åtgärd att betrakta som stöd? .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft7"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Bestämmelser om förfarandet ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft7"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Överväganden ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft7"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Behovet av nya bestämmelser för avgäldsreglering .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;Tomträtter för småhus ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Generella regler för hela landet .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft7"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Avgälden – produkten av ett avgäldsunderlag och en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;avgäldsränta ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;6.3 Årliga justeringar av avgälden ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Bör regleringen av avgäldens storlek vara tvingande eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;dispositiv? ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;6.5 Avgäldsräntan.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft7"&gt;6.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Gällande rätt................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft7"&gt;6.5.2 Det behövs en tydligare och enklare reglering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;avgäldsräntans storlek ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft7"&gt;6.5.3 Avgäldsräntan bör bestämmas med ledning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;den långsiktiga realräntan...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft7"&gt;6.5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Realräntans nivå ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;6.5.5 Räntan bör anges i lag.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft7"&gt;6.5.6 Hur bör avgäldsräntan förhålla sig till den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;långsiktiga realräntan? ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;6.6 Hur avgäldsunderlaget ska bestämmas .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;128&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft7"&gt;6.6.1 Avgäldsunderlaget bör anknyta till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;marktaxeringsvärdet ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;128&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft7"&gt;6.6.2 Hur bör avgäldsunderlaget förhålla sig till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;marktaxeringsvärdet? .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;6.6.3 Årlig omräkning av avgäldsunderlaget ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft7"&gt;6.6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;Fastigheter utan marktaxeringsvärde ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;6.7 En spärregel mot mycket kraftiga avgäldsökningar? ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Bestämmandet av avgäld vid ett avskaffande av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;fastighetstaxeringen för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft20"&gt;............................................153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p28 ft21"&gt;Tomträtter för flerbostadshus .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft18"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;Generella regler för hela landet .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Avgälden – produkten av ett avgäldsunderlag och en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;avgäldsränta.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td26"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;7.3 Årliga justeringar av avgälden ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Bör regleringen av avgäldens storlek vara tvingande eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;dispositiv? ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Avgäldsräntan .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;7.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Hur avgäldsunderlaget ska bestämmas .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;7.6.1 Avgäldsunderlaget bör inte anknyta till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;marktaxeringsvärdet....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;7.6.2 En värdering av marken i varje enskilt fall.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;7.6.3 Hur bör avgäldsunderlaget förhålla sig till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;marknadsvärdet? .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;7.6.4 Årlig omräkning av avgäldsunderlaget.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;7.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;En spärregel mot mycket kraftiga avgäldsökningar? ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;167&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft18"&gt;Tomträtter för andra ändamål än bostäder ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Generella regler för hela landet .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Avgälden – produkten av ett avgäldsunderlag och en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;avgäldsränta.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;8.3 Årliga justeringar av avgälden................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Bör regleringen av avgäldens storlek vara tvingande eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;dispositiv? ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;8.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Avgäldsräntan .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;8.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;Hur avgäldsunderlaget ska bestämmas .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;175&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;8.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Gällande rätt ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;175&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;8.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p24 ft11"&gt;Tillämpningen i praktiken ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;175&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft14"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;SOU 2012:71 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;8.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Avgäldsunderlaget kan inte anknyta till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;marktaxeringsvärdet ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;8.6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;En värdering av marken i varje enskilt fall ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;8.6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;Årlig omräkning av avgäldsunderlaget ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;178&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;8.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;En spärregel mot mycket kraftiga avgäldsökningar? ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;179&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;8.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Blandade upplåtelser ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;179&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p39 ft18"&gt;Förfarandet vid avgäldsregleringen .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Underrättelse om avgäldsändring .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;9.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;Utgångspunkter för ändrade förfaranderegler..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;9.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;Tiden och sättet för begäran om avgäldsändring ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;9.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;Innehållet i en begäran om avgäldsändring ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;9.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Verkan av underrättelse respektive underlåten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;underrättelse ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;9.1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;Tidsfrist för väckande av talan ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;192&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;Domstolens handläggning av avgäldsmål .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;193&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;Användande av skiljeförfarande i avgäldstvister ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p39 ft18"&gt;Frågor om inskrivning och dödning.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Bakgrund ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Inskrivning av ändrad avgäld .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;Anmälan av mål om omprövning av avgäld..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;10.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Dödning av tomträtt..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;204&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p39 ft18"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Allmänt ...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;Kommunernas nuvarande tillämpning av friköp..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;11.2.1 Förändringar i tomträttspolitiken och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;omfattningen av de avtalade friköpen .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;11.2.2 Friköpspris ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;11.2.3 Slutsatser .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td33"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;Olika kategorier av ägare till tomträttsfastigheter...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;Innehåll SOU 2012:71&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;11.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft11"&gt;Regeringsformen och Europakonventionen.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft12"&gt;11.4.1 Egendomsskyddet.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft12"&gt;11.4.2 Kommunal självstyrelse ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;216&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;11.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft11"&gt;Överväganden om grundlagsenligheten av en friköpsrätt ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft11"&gt;11.5.1 Tomträttsfastigheter i allmän ägo ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft11"&gt;11.5.2 Tomträttsfastigheter i enskild ägo .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;11.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft11"&gt;Enhetliga friköpsregler i stället för en friköpsrätt?..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;226&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;11.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft7"&gt;Inlösen av tomträttsfastighet – en reglering av en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft12"&gt;friköpsrätt ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft11"&gt;11.7.1 Förhållandet till avgäldsregleringen ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;228&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft11"&gt;11.7.2 Inlösen endast av småhustomträtter? ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;228&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft11"&gt;11.7.3 Avtalsfrihet eller tvingande regler? ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft12"&gt;11.7.4 Generella regler för hela landet ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;230&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft7"&gt;11.7.5 Tidsgräns för och undantag från rätten till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;inlösen? ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;230&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft11"&gt;11.7.6 Omfattningen av inlösen m.m. ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft12"&gt;11.7.7 Ersättning ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft12"&gt;11.7.8 Förfaranderegler..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft11"&gt;11.7.9 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;248&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft18"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;251&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft12"&gt;Ikraftträdande.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft12"&gt;Övergångsbestämmelser ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;Konsekvensanalys.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;13.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft12"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;13.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft12"&gt;Tomträttsavgäld......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft12"&gt;13.2.1 Finansiella konsekvenser ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;259&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft11"&gt;13.2.2 Konsekvenserna för tomträttshavare.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;267&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft7"&gt;13.2.3 Administrativa och samhällsekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;konsekvenser ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;13.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft12"&gt;Friköp......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft12"&gt;13.3.1 Finansiella konsekvenser ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft7"&gt;13.3.2 Administrativa och samhällsekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;konsekvenser ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;13.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td37"&gt;&lt;P class="p44 ft12"&gt;Övriga konsekvenser .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft7"&gt;282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p44 ft10"&gt;Författningskommentar .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;14.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Förslaget till lag om ändring i jordabalken (nya&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p44 ft12"&gt;bestämmelser om avgäld) ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft7"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;14.2 Förslaget till lag om inlösen av tomträttsfastigheter ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft7"&gt;321&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Särskilda yttranden ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Kommittédirektiv ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft7"&gt;343&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Norsk lagstiftning............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft7"&gt;361&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;Bilaga 3 Konjunkturinstitutet – rapporter ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft7"&gt;365&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Bilaga 4 Statistiska centralbyrån – graf, utvecklingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;1995–2011.........................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft7"&gt;383&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Beräkning av avgäld per kommun för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;småhustomträtter år 2011 ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft7"&gt;385&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Bilaga 6 Beräkningar avseende spärr- och golvregel för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;småhustomträtter.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft7"&gt;397&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Beräkning av avgäld per kommun för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;flerbostadstomträtter år 2011 .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft7"&gt;407&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Bilaga 8 Skillnaden för tomträttshavare mellan nuvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;och föreslaget avgäldsuttag, bakomliggande tabeller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;till diagram &lt;NOBR&gt;13.1–13.8.......................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft7"&gt;425&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft14"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37112x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft22"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Tomträtts- och arrendeutredningen har i uppdrag att utreda vissa tomträtts- och arrendefrågor.&lt;SPAN class="ft23"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;I detta delbetänkande redovisar vi våra överväganden och förslag angående tomträttsavgäld och friköp av tomträttsfastigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft22"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Tomträtt utgör en särskild form av nyttjanderätt till fast egendom. Genom en tomträttsupplåtelse får tomträttshavaren en i de flesta avseenden med äganderätt jämförlig rätt att nyttja marken. Tomt- rätten löper tills vidare och kan endast under speciella förhållanden sägas upp till upphörande. Tomträttshavaren förutsätts betala en avgift, en tomträttsavgäld, till fastighetsägaren. Tanken är att fastig- hetsägaren genom avgälden ska tillförsäkras en del i markvärdesteg- ringen. Avgälden bestäms därför vanligen som en ränta på ett av- gäldsunderlag, grundat på markens värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;I dag finns det cirka 62 300 tomträtter i Sverige. Av dessa är cirka 49 100 avsedda för småhusbebyggelse, 6 300 för flerbostads- bebyggelse och 6 800 upplåtna för annat ändamål, t.ex. kontor eller industri. Det alldeles övervägande antalet fastigheter som är upp- låtna med tomträtt ägs av kommunerna. Kommunernas samlade av- gäldsintäkter är betydande och uppgick år 2011 till cirka 2,8 mil- jarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;De nuvarande bestämmelserna om tomträttsavgäld har emeller- tid sedan länge ansetts förenade med problem. Vi har under arbetet fått dessa problem bekräftade. Ett problem är att reglerna ger ut- rymme för flera olika sätt att beräkna avgälden och ibland nöd-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Dir 2011:60, se bilaga 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft14"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;vändiggör komplicerade beräkningar. En särskild komplikation vid avgäldsbestämningen är att den sker med tioåriga eller längre inter- vall. Otydligheten och komplexiteten i regelverket leder till att parterna och domstolarna belastas av svårlösliga, tidsödande och kostnadskrävande tvister om tomträttsavgäldens storlek, i synner- het i kommersiella sammanhang. Ett annat problem är att reglerna ibland uppfattas som orättvisa och obilliga. En orsak till det är av- gäldens koppling till markvärdet, vilken i tider av kraftig mark- värdesökning medför att avgälderna kan öka påtagligt. En annan or- sak är att det nuvarande systemet med tioåriga eller längre avgälds- perioder kan leda till mycket kraftiga avgäldsökningar vid ingången av en ny avgäldsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Det är inte ovanligt att fastighetsägaren och tomträttshavaren kommer överens om att tomträttshavaren ska få köpa fastigheten. Lagen ger dock inte tomträttshavaren någon rätt att förvärva fastig- heten mot fastighetsägarens vilja, dvs. vad som ibland brukar kallas en ”friköpsrätt”. I utredningsuppdraget har ingått att ta ställning till om det bör införas en sådan rätt och under vilka förutsättningar som det i så fall ska kunna ske. I vårt uppdrag har legat att vi under alla förhållanden ska utarbeta nödvändiga författningsförslag om villkoren för friköp, särskilt friköpspriset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;I det följande sammanfattas de viktigaste förslagen och bedöm- ningarna i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft22"&gt;Tomträttsavgäld&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft26"&gt;En ny modell för avgäldsregleringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft27"&gt;De problem som vi har konstaterat när det gäller tomträttsavgäld har föranlett oss att lämna en rad olika förslag till förändringar. Vi har emellertid uppfattat våra direktiv så att vi bör utgå från de prin- ciper och grunddrag som kännetecknar det nuvarande regelverket och den praxis som har utvecklats i anslutning till detta. Vi har alltså inte sett det som vår uppgift att föreslå regler som skulle ändra tomträttsinstitutets ändamål och syften eller mera generellt stärka den ena partens ställning på bekostnad av den andra parten. Det innebär bl.a. att avgäldsutvecklingen även i det nya system som vi föreslår kommer att vara beroende av markvärdeutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Vi har kunnat konstatera att tomträtter grovt sett kan delas in i tre kategorier; småhustomträtter (avsedda för småhus), flerbostads-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft14"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;tomträtter (avsedda för flerbostadshus) och tomträtter för andra ändamål än bostäder (t.ex. kontor och industri). Vi har föreslagit en reglering som i sina huvuddrag är gemensam för alla tre slagen av tomträtter. I några viktiga avseenden har vi emellertid, såsom fram- går av det följande, funnit att skilda slag av tomträtter bör regleras på olika sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft26"&gt;Avgälden – produkten av ett avgäldsunderlag och en avgäldsränta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft27"&gt;I praxis brukar avgälden bestämmas som en ränta (&lt;SPAN class="ft29"&gt;avgäldsränta&lt;/SPAN&gt;) på ett underlag som står i visst förhållande till den upplåtna fastig- hetens markvärde (&lt;SPAN class="ft29"&gt;avgäldsunderlag&lt;/SPAN&gt;). Detta bör enligt vår mening gälla även framdeles och vi föreslår att det kommer till uttryck i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft26"&gt;Avgäldsperioder och värderingsintervall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft27"&gt;Enligt nuvarande bestämmelser ska avgälden vara densamma under en längre period om minst tio år (”avgäldsperiod”). Såsom redan har nämnts kan detta ge upphov till kraftiga språngvisa avgälds- höjningar vid ingången av en ny avgäldsperiod. Det medför också beräkningstekniska komplikationer vid bestämmandet av avgälden. Vi föreslår därför att avgälden i fortsättningen ska kunna justeras varje år, dvs. avgäldsperioderna ska vara ettåriga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Vårt förslag, liksom gällande praxis, innebär att avgäldsunder- laget ska stå i visst förhållande till markens värde. Detta förutsätter något slag av återkommande markvärdering. Vårt förslag bygger på att denna värdering inte ska behöva göras inför varje avgäldsperiod utan först med längre intervall (”värderingsintervall”). För småhus- tomträtternas del kommer värderingsintervallen att vara treåriga. Beträffande övriga tomträtter föreslår vi tioåriga värderingsinter- vall, med möjlighet för parterna att i vissa fall avtala om längre inter- vall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft30"&gt;Mellan värderingen och ingången av en ny avgäldsperiod ska avgäldsunderlaget kunna räknas om med förändringen av Statistiska centralbyråns konsumentprisindex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft14"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft26"&gt;Avgäldsräntan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Innebörden i gällande rätt är att avgälden ska motsvara en skälig ränta på markvärdet. I rättspraxis förekommer flera metoder för att bestämma vad den skäliga räntan är. Det vanligaste sättet att be- stämma avgäldsräntan är att utgå från den s.k. långsiktiga realräntan, vilken domstolarna, fram till de sista åren, regelmässigt har upp- skattat till 3 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Vi har funnit att det behövs en tydligare och enklare reglering av avgäldsräntans nivå och föreslår därför att det i lagen pekas ut en generell avgäldsränta. Vid valet av räntenivå har vi ansett att det är rimligt att – såsom normalt har skett i praxis – utgå från den lång- siktiga realräntan. Konjunkturinstitutet har på vårt uppdrag gjort en bedömning av realräntans nivå och funnit att den korta lång- siktiga realräntan ligger på drygt 2 procent, medan den långa lång- siktiga realräntan ligger i spannet &lt;NOBR&gt;2,4–3,0&lt;/NOBR&gt; procent. Utredaren före- slår mot den bakgrunden att avgäldsräntan i lagen bestäms till 2,75 procent. Den räntenivån ska enligt vårt förslag gälla för samt- liga tomträttskategorier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft26"&gt;Avgäldsunderlaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;När det gäller bestämmandet av avgäldsunderlaget föreslår vi skilda regler för de tre slagen av tomträtter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Merparten av tomträttsupplåtelserna avser &lt;SPAN class="ft26"&gt;småhus&lt;/SPAN&gt;. I fråga om dem bedömer vi att det markvärde som tas fram vid allmän och förenklad fastighetstaxering (marktaxeringsvärdet) relativt väl åter- speglar markens verkliga värde. Vi föreslår därför att avgäldsunder- laget för småhustomträtter ska bestämmas med utgångspunkt i det marktaxeringsvärde som fastställts vid den allmänna eller förenklade fastighetstaxering som har skett närmast före det år då den nya av- gäldsperioden inleds. Det innebär att markvärdet kommer att om- prövas vart tredje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;När det gäller övriga tomträtter, dvs. &lt;SPAN class="ft31"&gt;flerbostadstomträtter &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft31"&gt;tomträtter för annat ändamål än bostäder, &lt;/SPAN&gt;föreslår vi att avgälds- underlaget i stället ska bestämmas med ledning av en fri värdering, inriktad på att ta fram markens marknadsvärde. Vid bedömningen av markvärdet ska, på samma sätt som i dag, hänsyn tas till ända- målet med upplåtelsen och de närmare villkor som ska tillämpas i fråga om fastighetens användning och bebyggelse. Som vi redan har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft14"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;nämnt ska det konstaterade markvärdet kunna omprövas med tio- årsintervall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft27"&gt;Enligt utredningsdirektiven ska vi eftersträva att den nya ord- ningen medför i huvudsak oförändrade avgäldsintäkter för fastig- hetsägarna och oförändrade kostnader för tomträttshavarna. Det har föranlett oss att föreslå att avgäldsunderlaget för småhustomträtter och flerbostadstomträtter ska uppgå endast till en viss kvotdel av det konstaterade markvärdet. Utredaren föreslår att avgäldsunderlaget för småhustomträtter ska motsvara 50 procent av tomträttsfastig- hetens marktaxeringsvärde och att avgäldsunderlaget för flerbostads- tomträtter ska motsvara 40 procent av markens marknadsvärde. Med ledning av de beräkningar som Statistiska centralbyrån på vårt upp- drag har gjort bedömer utredaren att dessa förslag, när den nya regleringen träder i kraft, kommer att innebära att det totala avgälds- uttaget för respektive tomträttskategori väsentligen kommer att mot- svara tidigare faktiska avgäldsuttag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;När det gäller tomträtter som är upplåtna för annat ändamål än bostäder föreslår vi att avgäldsunderlaget ska vara lika med markens marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Såsom ovan har nämnts innebär förslaget att avgäldsunderlaget mellan värdetidpunkten och ingången av den nya avgäldsperioden ska kunna räknas om i enlighet med förändringarna i konsument- prisindex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft26"&gt;Särskilda skyddsregler?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Vi har i enlighet med direktiven övervägt om det bör införas ett särskilt skydd mot avgäldshöjningar i händelse av kraftiga mark- värdestegringar. Vi har kommit fram till att något slag av ”spärregel” i och för sig vore önskvärd. Utredaren har emellertid funnit att det inte är möjligt att konstruera en spärregel som ger ett rimligt resultat och lägger därför inte fram något förslag till spärregel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft26"&gt;Tvingande eller dispositiv reglering?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Vad gäller &lt;SPAN class="ft31"&gt;småhustomträtter &lt;/SPAN&gt;föreslår vi att avgäldsbestämmelserna i väsentliga delar ska vara tvingande. Inför varje särskild avgälds- period ska parterna i och för sig kunna avtala om att avgälden för den perioden ska bestämmas på annat sätt än det som lagen anger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Ett sådant avtal ska dock inte få medföra en högre avgäld än den som följer av lagen; i så måtto kommer regleringen att vara tving- ande till tomträttshavarens fördel. I fråga om de tio första åren av en tomträttsupplåtelse ska det emellertid alltid råda full avtalsfrihet mellan parterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;När det gäller &lt;SPAN class="ft26"&gt;övriga tomträtter &lt;/SPAN&gt;föreslås också en i väsentliga delar tvingande reglering. Parterna ska emellertid ha möjlighet att inför en ny avgäldsperiod komma överens om att avgälden för den perioden ska regleras på annat sätt än som följer av lagen. I dessa fall ska parterna också ha vissa möjligheter att träffa avtal om hur avgälden ska bestämmas för hela det förestående värderingsinter- vallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft26"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Vi föreslår nya bestämmelser om förfarandet vid ändring av avgäld. Den som vill få till stånd en avgäldsändring ska tidigast sex månader och senast tre månader före ingången av den nya avgäldsperioden skriftligen underrätta motparten om den begärda ändringen. En part som inte gör detta förlorar sin rätt till ändring av avgälden för den nya avgäldsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Särskilda regler föreslås för småhustomträtter. Om det är fastig- hetsägaren som begär avgäldsändring, ska underrättelsen till tomt- rättshavaren innehålla uppgift om hur den begärda avgälden har beräknats, uppgift om den tid inom vilken tomträttshavaren måste göra invändning mot avgälden och information om följden av att någon invändning inte framställs. Om tomträttshavaren inte skrift- ligen invänder mot den begärda avgälden inom tre månader från det att underrättelsen skickades, ska han eller hon i princip vara bunden av det belopp som angetts i underrättelsen. Tomträttshavaren ska dock ha möjlighet att, om fastighetsägaren har begärt ett högre belopp än vad lagen medger, i efterhand få rättelse. Gör tomträtts- havaren invändning inom den föreskrivna tiden eller är det tomt- rättshavaren som har begärt ändring, ska avgälden bestämmas genom överenskommelse eller dom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;I fråga om övriga tomträtter föreslår vi att det nya avgälds- beloppet alltid ska bestämmas genom skriftlig överenskommelse, dom eller – såvitt gäller tomträtter för annat ändamål än bostäder – skiljedom. Den som vill ha till stånd ändring ska då väcka talan eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft14"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;påkalla skiljeförfarande inom tre månader efter den nya avgälds- periodens början.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Vi föreslår vidare att mål om avgäld ska handläggas som disposi- tiva tvistemål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft26"&gt;Inskrivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;I dag måste alla ändringar av avgälden skrivas in i fastighetsregistret för att få verkan mot tredje man (t.ex. inteckningshavare). Vi föreslår att ändringar av avgäldens storlek som huvudregel ska gälla mot tredje man oavsett inskrivning. När det gäller tomträtter för annat än bostadsändamål ska det dock fortfarande krävas inskriv- ning av vissa avtal som förändrar villkoren för hur avgälden ska bestämmas (ändringsavtal). Inskrivningsmyndigheten ska emeller- tid inte längre göra någon prövning av om avtalet kan vara till skada för tredje man.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft26"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Vi föreslår att de nya bestämmelserna om avgäld ska träda i kraft den 1 juli 2014. I fråga om tomträtter som har upplåtits före ikraft- trädandet ska dock de nya bestämmelserna börja tillämpas först vid den första avgäldsregleringen som inträffar sex månader eller senare efter lagens ikraftträdande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;De nya bestämmelserna ska inte tillämpas på tomträtter som fortfarande omfattas av den tomträttslagstiftning som gällde intill år 1954.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft26"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft27"&gt;Förslagen om nya modeller för avgäldsregleringen för småhus- och flerbostadstomträtter har utformats så att några finansiella konse- kvenser inte ska uppstå när de nya bestämmelserna börjar tillämpas. Vid en jämförelse med nuvarande förhållanden innebär förslagen beträffande tomträtter för bostadsändamål att fastighetsägarna – huvudsakligen kommunerna – kan ta ut en avgäld som samman- taget något överstiger dagens faktiska uttag. När det gäller tomt- rätter för andra ändamål än bostäder, kommer dock de föreslagna bestämmelserna att leda till att kommunerna inte kommer att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft14"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;kunna ta ut lika höga avgälder som de i dag vanligen tar ut. Generellt bedöms dock minskningen av kommunernas avgälds- intäkter inte vara större än den minskning som kan förväntas ske vid en fortsatt tillämpning av de principer som ligger till grund för nuvarande avgäldsuttag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;För drygt 80 procent av innehavarna av småhustomträtter för- anleder enligt vår bedömning förslagen inte någon ändrad avgäld, jämfört med dagens avgäldsuttag, eller en ändrad avgäld med som mest +/- 5 000 kronor per år. Drygt 70 procent av flerbostads- tomträtterna får inte någon ändrad avgäld eller en ändrad avgäld med som mest +/- 2 000 kronor per år och lägenhet. I fråga om tomt- rätter för annat än bostadsändamål leder förslagen generellt sett inte till några kostnadsökningar för tomträttshavarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Förslagen förväntas inte få några mätbara administrativa eller samhällsekonomiska konsekvenser för parterna. Domstolarna kan förväntas få ett minskat resursbehov motsvarande en årsarbetskraft. Förslagen kan också förväntas minska statens avgiftsintäkter med omkring fyra miljoner kronor per år och medföra viss ökad kredit- administration för bankerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft22"&gt;Friköp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft26"&gt;Bör det införas en friköpsrätt för tomträttshavare eller enhetliga villkor för friköp?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;Fastighetsägare och tomträttshavare har redan i dag möjlighet att avtala om att tomträttshavaren ska få förvärva fastigheten. Sådana friköp är också förhållandevis vanliga. Enligt vår bedömning bör denna möjlighet till avtalade friköp inte kompletteras med någon rätt för tomträttshavaren att förvärva fastigheten mot fastighets- ägarens vilja, dvs. en friköpsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vad gäller &lt;/SPAN&gt;enskilt ägda tomträttsfastigheter &lt;SPAN class="ft8"&gt;skulle en friköpsrätt strida mot egendomsskyddet i regeringsformen. Flertalet &lt;/SPAN&gt;tomträtts- fastigheter i allmän ägo &lt;SPAN class="ft8"&gt;ägs av kommuner. I fråga om dessa tomt- rätter anser vi att skälen för en friköpsrätt inte väger tillräckligt tungt för att motivera den betydande begränsning av den kommunala självstyrelsen som friköpsrätten skulle innebära.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Enligt vår bedömning bör det inte heller införas enhetliga fri- köpsregler att tillämpas i händelse av avtalade friköp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft14"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft26"&gt;Inlösen av tomträttsfastighet – en reglering av en friköpsrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Vi har, i enlighet med våra utredningsdirektiv, upprättat ett förslag till regler om friköp av tomträttsfastigheter. I förslaget benämns ett sådant friköp &lt;SPAN class="ft26"&gt;inlösen av tomträttsfastighet. &lt;/SPAN&gt;Förslaget, som omfattar samtliga slag av tomträtter som är i allmän ägo, innebär samman- fattningsvis följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft26"&gt;Förutsättningarna för inlösen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft27"&gt;Tomträttshavaren ska kunna påkalla inlösen när det har förflutit trettio år sedan fastigheten först uppläts med tomträtt. Rätten till inlösen ska upphöra om fastighetsägaren säger upp tomträttsavtalet till upphörande. Fastighetsägaren ska kunna kräva att de villkor som enligt parternas avtal gäller för tomträttsfastighetens använd- ning och bebyggelse i rimlig utsträckning kommer att gälla även efter det att fastigheten har lösts in. Fastighetsägaren ska även kunna kräva att tomträttshavaren före beslutet om inlösen ställer säkerhet för den ersättning som fastighetsägaren ska ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;Ersättningen till fastighetsägaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Fastighetsägaren ska ha rätt till ersättning som motsvarar respek- tive tomträtts avgäldsunderlag. För &lt;SPAN class="ft26"&gt;småhustomträtter &lt;/SPAN&gt;innebär detta att ersättningen ska motsvara 50 procent av det marktaxeringsvärde som har fastställts vid den allmänna eller förenklade fastighetstaxering som har skett närmast före det år under vilket talan om inlösen väcks, omräknat med förändringen av konsumentprisindex till och med kalendermånaden närmast före den tidpunkt då talan om in- lösen väcks vid domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;Vid inlösen av &lt;SPAN class="ft31"&gt;andra tomträtter &lt;/SPAN&gt;ska ersättningen bestämmas med utgångspunkt i markens marknadsvärde vid den tidpunkt då talan om inlösen väcks vid domstol. Därvid ska man beakta de närmare villkor som ska gälla i fråga om fastighetens användning och be- byggelse efter det att fastigheten har lösts in. Ersättningen för fastigheter som är upplåtna med tomträtt för annat ändamål än bo- städer ska motsvara markens marknadsvärde, medan ersättningen för fastigheter som är upplåtna med tomträtt för flerbostadsända- mål ska bestämmas till 40 procent av marknadsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft14"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft26"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;Kan parterna inte enas om att fastigheten ska överlåtas på tomt- rättshavaren eller om villkoren för detta, ska tomträttshavaren ha möjlighet att väcka talan om inlösen vid mark- och miljödomstolen. Frågan om inlösen ska då avgöras genom dom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Mål om inlösen ska handläggas som dispositiva tvistemål och frågan om det finns förutsättningar för inlösen ska kunna avgöras genom mellandom. Om domstolen kommer fram till att det finns förutsättningar för inlösen, ska äganderätten till fastigheten övergå till tomträttshavaren när domstolens avgörande i denna fråga vinner laga kraft. Vid den tidpunkten ska tomträttshavarens skyldighet att betala avgäld övergå i en skyldighet att betala ränta på ännu inte erlagd ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft26"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Om lagstiftaren anser att det bör införas en lag om inlösen av tomträttsfastigheter, bedöms denna kunna träda i kraft den 1 juli 2014. De nya bestämmelserna bör dock, enligt vår bedömning, inte tillämpas förrän vid utgången av den avgäldsperiod som löper vid ikraftträdandet. Bestämmelserna bör över huvud taget inte tillämpas på tomträtter som fortfarande omfattas av den lagstiftning som gällde före år 1954.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft26"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;På lång sikt torde ett genomförande av det upprättade lagförslaget inte medföra några väsentliga administrativa eller samhällsekonomiska konsekvenser eller få några negativa finansiella följder. Däremot skulle införandet av en rätt till inlösen innebära en beaktansvärd begränsning i den kommunala självstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft14"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37122x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft22"&gt;lag om ändring i jordabalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken&lt;SPAN class="ft23"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att nuvarande 13 kap. 25 § ska upphöra att gälla,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att nuvarande 13 kap. &lt;NOBR&gt;12–24&lt;/NOBR&gt; och 26 §§ ska betecknas 13 kap. &lt;NOBR&gt;20–32&lt;/NOBR&gt; och 34 §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att nuvarande 13 kap. 1, 4, 10 och 11 §§ samt 21 kap 5 § ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att de nya 13 kap. &lt;NOBR&gt;25–27,&lt;/NOBR&gt; 29, 31, 32 §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas nio nya paragrafer, 13 kap. &lt;NOBR&gt;12–19&lt;/NOBR&gt; och 33 §§ av följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det närmast före 13 kap. 1, 10 och 11 samt de nya 13 kap. 12, &lt;NOBR&gt;14–17,&lt;/NOBR&gt; 25, 29 och 31 ska införas nya rubriker av följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det närmast före den nya 13 kap. 20 § ska införas en ny rubrik ”Jämkning av avgäld”, före den nya 13 kap. 21 § en ny rubrik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;”Uppsägning”, före den nya 13 kap. 30 § en ny rubrik ”Tomt- rättens upphörande m.m.” och före den nya 13 kap. 34 § en ny rubrik ”Tillämpningen av vissa andra lagar på tomträtt”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse av förutvarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft34"&gt;13 kap. 15 § 2000:226&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft35"&gt;13 kap. 16 § 2000:226&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft35"&gt;13 kap. 20 § 1993:1418&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;13 kap. 25 § 2000:226.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft14"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37123x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft15"&gt;Författningsförslag SOU 2012:71&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft26"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;13 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft36"&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Nyttjanderätt till fastighet under obestämd tid kan för visst ändamål mot årlig avgäld i pengar upplåtas som tomträtt enligt detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;I tomträtt får upplåtas panträtt och annan nyttjanderätt än tomträtt samt servitut och rätt till elektrisk kraft. Till förmån för tomträtt får upplåtas servitut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft26"&gt;Avtalsvillkor som avviker från bestämmelser i detta kapitel är utan verkan, om inte något annat anges särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p109 ft27"&gt;I upplåtelsehandlingen &lt;SPAN class="ft29"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;anges ändamålet med upplåtel- sen och det belopp varmed avgäl- den &lt;SPAN class="ft29"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;utgå till dess annat &lt;SPAN class="ft29"&gt;bestämmes&lt;/SPAN&gt;. Handlingen &lt;SPAN class="ft29"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;dess- utom innehålla de närmare &lt;SPAN class="ft29"&gt;före- skrifter &lt;/SPAN&gt;rörande fastighetens användning och bebyggelse samt de bestämmelser i övrigt som &lt;SPAN class="ft29"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;gälla i fråga om tomträtten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Finns &lt;/SPAN&gt;vid tiden för upp- låtelsen särskilda byggnads- bestämmelser rörande fastig- heten i en detaljplan eller &lt;SPAN class="ft26"&gt;eljest&lt;/SPAN&gt;, anses de ingå i upplåtelsen, om &lt;SPAN class="ft26"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;annat avtalats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;4 §&lt;SPAN class="ft23"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft27"&gt;I upplåtelsehandlingen &lt;SPAN class="ft29"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;anges ändamålet med upplåtel- sen och det belopp varmed avgäl- den &lt;SPAN class="ft29"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;utgå till dess annat &lt;SPAN class="ft29"&gt;bestäms&lt;/SPAN&gt;. Handlingen &lt;SPAN class="ft29"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;dess- utom innehålla de närmare &lt;SPAN class="ft29"&gt;villkor &lt;/SPAN&gt;rörande fastighetens användning och bebyggelse samt de bestämmelser i övrigt som &lt;SPAN class="ft29"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;gälla i fråga om tomträtten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Om det &lt;/SPAN&gt;vid tiden för upp- låtelsen &lt;SPAN class="ft31"&gt;finns &lt;/SPAN&gt;särskilda byggnads- bestämmelser rörande fastig- heten i en detaljplan eller &lt;SPAN class="ft31"&gt;annan planföreskrift&lt;/SPAN&gt;, anses de ingå i upp- låtelsen, om &lt;SPAN class="ft31"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;annat avtalats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1987:132.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft14"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft36"&gt;Avgäldsperioder&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p99 ft37"&gt;Avgälden skall utgå med oför-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft31"&gt;ändrat belopp under vissa tids- perioder. Om ej längre tid överens- kommes, utgör varje period tio år, den första räknad från upplåtel- sen eller den senare dag som angivits i upplåtelsehandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft26"&gt;Avgälden ska utgå med oför-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft26"&gt;ändrat belopp under bestämda perioder om ett år (avgälds- perioder). Den första perioden ska räknas från upplåtelsen eller från den senare dag som har angetts i upplåtelseavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft26"&gt;Om inte annat har avtalats, förfaller avgälden till betalning vid avgäldsperiodens början.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p118 ft36"&gt;Avgäldens storlek&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;11 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p120 ft38"&gt;Överenskommelse om ändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p121 ft38"&gt;Avgälden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p23 ft26"&gt;ska motsvara en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p120 ft38"&gt;av avgälden för den kommande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p118 ft37"&gt;ränta (avgäldsränta) om 2,75 pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p120 ft37"&gt;tidsperioden får ej träffas senare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p118 ft26"&gt;cent på ett underlag (avgälds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p120 ft26"&gt;än ett år före utgången av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p118 ft26"&gt;underlag), beräknat enligt 12–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft26"&gt;löpande perioden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p118 ft39"&gt;16 &lt;SPAN class="ft26"&gt;§§.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p122 ft26"&gt;Väcker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p44 ft37"&gt;fastighetsägaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p120 ft37"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p121 ft26"&gt;Parterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft26"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft26"&gt;komma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p23 ft37"&gt;överens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p120 ft37"&gt;tomträttshavaren under näst sista&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p118 ft37"&gt;om att avgälden för en eller flera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p120 ft26"&gt;året av den löpande perioden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p118 ft38"&gt;avgäldsperioder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p23 ft37"&gt;ska bestämmas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p120 ft38"&gt;talan om omprövning av avgäl-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p118 ft37"&gt;på annat sätt än det som följer av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p120 ft38"&gt;den, skall rätten på grundval av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p118 ft38"&gt;första stycket. I fråga om tomt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p120 ft38"&gt;det värde marken äger vid tiden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p118 ft40"&gt;rätter som avses i 12 och 14 §§ får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft26"&gt;för omprövningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p120 ft38"&gt;bestämma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p118 ft37"&gt;dock den överenskomna avgälden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft26"&gt;avgälden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft26"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft26"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p120 ft37"&gt;kommande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p118 ft26"&gt;för tiden efter de första tio åren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft26"&gt;perioden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p40 ft26"&gt;Vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft37"&gt;bedömande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p120 ft26"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p118 ft37"&gt;av tomträttsupplåtelsen inte över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p120 ft37"&gt;markvärdet skall hänsyn tagas till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p118 ft26"&gt;stiga den avgäld som följer av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft38"&gt;ändamålet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p42 ft38"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p28 ft37"&gt;upplåtelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p120 ft26"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p118 ft40"&gt;första stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p120 ft37"&gt;de närmare föreskrifter som skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p120 ft37"&gt;tillämpas i fråga om fastighetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft37"&gt;användning och bebyggelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p120 ft26"&gt;Har avgälden för den kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p121 ft38"&gt;En överenskommelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p23 ft26"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p120 ft37"&gt;mande perioden ej bestämts enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p118 ft38"&gt;andra stycket ska vara skriftlig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p120 ft26"&gt;första eller andra stycket, skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p118 ft26"&gt;Om den avser tiden efter de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p120 ft37"&gt;den utgå med samma belopp som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p118 ft26"&gt;första tio åren av tomträttsupp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft26"&gt;förut.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p118 ft37"&gt;låtelsen, får den avse enbart den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td47"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p123 ft26"&gt;följande avgäldsperioden eller en avgäldsperiod som redan har inletts. I fråga om tomträtter som avses i 15 § får den dock alltid avse perioder om tio år eller de längre perioder som parterna har kommit överens om enligt 15 § tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft41"&gt;Fastighetsägaren får alltid avstå från att ta ut den avgäld som lagen medger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft36"&gt;Avgäldsunderlaget för småhus- tomträtter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft26"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft29"&gt;Om tomträttsupplåtelsen avser bostadsändamål och gäller en fastighet som är taxerad som små- husenhet, utgör avgäldsunderlaget 50 procent av det markvärde som har bestämts vid den allmänna eller förenklade fastighetstaxering som har skett närmast före det år då den nya avgäldsperioden inleds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft29"&gt;Om något sådant markvärde som avses i första stycket inte har bestämts för fastigheten, utgör avgäldsunderlaget i stället 50 procent av ett markvärde beräk- nat enligt fastighetstaxeringslagens (1979:1152) bestämmelser om bestämmande av taxeringsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft31"&gt;För varje ny avgäldsperiod ska avgäldsunderlaget enligt första eller andra stycket räknas om med förändringen av Statistiska centralbyråns konsumentpris- index från ingången av det år då den i första stycket angivna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft14"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p131 ft31"&gt;allmänna eller förenklade fastig- hetstaxeringen skedde till och med den sjunde hela kalendermånaden närmast före den nya avgälds- periodens början.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft26"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft29"&gt;Om det markvärde som avses i 12 § första stycket ändras efter omprövning eller överklagande av taxeringsbeslut, ska avgälden räknas om i enlighet med änd- ringen. Om avgälden höjs, ska tomträttshavaren betala det till- kommande beloppet till fastig- hetsägaren. Om avgälden sänks, ska fastighetsägaren betala till- baka till tomträttshavaren vad denne har betalat för mycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft32"&gt;På belopp som ska betalas enligt första stycket ska ränta betalas som om beloppet hade förfallit till betalning samtidigt med den förut beräknade avgäl- den. Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) för tiden innan beslutet om ändring av det tidigare taxeringsbeslutet vann laga kraft och enligt 6 § samma lag för tiden därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft36"&gt;Avgäldsunderlaget för flerbostads- tomträtter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft26"&gt;Om tomträttsupplåtelsen avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft31"&gt;bostadsändamål men inte gäller en fastighet som är taxerad som småhusenhet, utgör avgäldsunder- laget 40 procent av markens marknadsvärde vid ingången av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft14"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p138 ft26"&gt;det intervall som anges i tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft32"&gt;Markens marknadsvärde ska bestämmas med hänsyn till det värde marken har i obebyggt skick. Vid bedömningen av marknadsvärdet ska hänsyn tas till ändamålet med upplåtelsen och de närmare villkor som gäller för fastighetens användning och bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft32"&gt;Ett avgäldsunderlag enligt första stycket ska tillämpas under ett intervall av tio avgälds- perioder. För var och en av de senare nio avgäldsperioderna under intervallet ska det räknas om med förändringen av Statist- iska centralbyråns konsument- prisindex från intervallets början till och med den sjunde hela kalendermånaden före den nya avgäldsperiodens början.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft36"&gt;Avgäldsunderlaget för tomträtter avsedda för annat än bostads- bebyggelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft26"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft29"&gt;Om tomträttsupplåtelsen avser annat än bostadsändamål, är avgäldsunderlaget lika med markens marknadsvärde, beräk- nat enligt 14 § andra stycket, vid ingången av det intervall som anges i andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft43"&gt;Ett avgäldsunderlag enligt första stycket ska tillämpas under ett intervall av tio avgälds- perioder. För var och en av de senare nio avgäldsperioderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft14"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p144 ft32"&gt;under intervallet ska det räknas om med förändringen av Statist- iska centralbyråns konsument- prisindex från intervallets början till och med den sjunde hela kalendermånaden före den nya avgäldsperiodens början.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft26"&gt;Parterna får skriftligen överenskomma att det intervall som anges i andra stycket ska omfatta mer än tio avgälds- perioder eller att omräkningen av avgäldsunderlaget ska ske på annat sätt än vad som anges i andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft36"&gt;Avgäldsunderlaget vid blandade upplåtelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft26"&gt;Om tomträttsupplåtelsen avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft29"&gt;både bostadsändamål och annat ändamål, ska avgäldsunderlaget för bostadsdelen beräknas enligt 14 § och avgäldsunderlaget för den andra delen enligt 15 §. Storleken av respektive del ska bestämmas med hänsyn till bygg- rätten i kvadratmeter bruttoarea (BTA) för respektive ändamål vid den nya avgäldsperiodens början eller, om detta inte är möjligt, med hänsyn till värdet av respektive del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft14"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p138 ft36"&gt;Förfarandet vid ändring av avgäld&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft26"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft32"&gt;Den part som vill att avgälden ska ändras ska skriftligen under- rätta motparten om detta tidigast sex månader och senast tre måna- der före inledningen av den tids- period som den nya avgälden avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft29"&gt;Underrättelsen ska innehålla uppgift om den begärda nya avgälden. I fråga om tomträtter som avses i 12 § första stycket ska en underrättelse till tomträtts- havaren dessutom innehålla en upplysning om vad tomträtts- havaren ska göra enligt 18 § om han eller hon vill invända mot den begärda avgälden. En sådan underrättelse ska också innehålla upplysningar om hur den begärda avgälden har beräknats, däri- bland uppgift om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft26"&gt;1. det markvärde enligt 12 § första stycket som ligger till grund för beräkningen av avgäldsunder- laget,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft26"&gt;2. hur stor del av markvärdet som har beaktats,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft26"&gt;3. den tidsperiod för vilken omräkning har skett enligt 12 § tredje stycket,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft32"&gt;4. förändringen av Statistiska centralbyråns konsumentpris- index under denna tid, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft32"&gt;5. avgäldsräntan. Tomträttshavaren ska anses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft26"&gt;underrättad enligt första stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft14"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p144 ft29"&gt;när ett meddelande med det innehåll som anges där har sänts till hans eller hennes postadress på den upplåtna fastigheten. Om tomträttshavaren har angett en annan adress, ska han eller hon i stället anses underrättad när underrättelsen har skickats till den adressen. Fastighetsägaren ska anses underrättad när med- delandet har sänts till fastighets- ägarens postadress.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft26"&gt;En part som inte gör vad som krävs enligt första och andra styckena förlorar sin rätt till ändring av avgälden för den nya avgäldsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft26"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft32"&gt;I fråga om tomträtter som avses i 12 § första stycket gäller den avgäld som har angetts i underrättelsen till tomträttshava- ren, om inte tomträttshavaren skriftligen invänder mot beloppet inom tre månader från under- rättelsen. Om tomträttshavaren gör en sådan invändning eller om det är tomträttshavaren som har begärt ändring av avgälden, bestäms den nya avgälden i stället enligt 19 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft31"&gt;Om den avgäld som blir gäll- ande enligt första stycket över- stiger vad fastighetsägaren enligt 12 § första och tredje stycket är berättigad att ta ut, ska fastighets- ägaren på talan av tomträtts- havaren förpliktas att återbetala vad som har betalats för mycket (&lt;SPAN class="ft44"&gt;rättelse av avgäld&lt;/SPAN&gt;). På det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft14"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft26"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft27"&gt;Upphör tomträtten på grund av uppsägning, &lt;SPAN class="ft29"&gt;åligger det &lt;/SPAN&gt;fastig- hetsägaren att lösa byggnad och annan egendom som utgör tillbehör till tomträtten. Löse- summan &lt;SPAN class="ft29"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;motsvara egen- domens värde vid tomträttens upphörande under antagande av att tomträtten alltjämt skulle bestå med samma ändamål och i övrigt oförändrade &lt;SPAN class="ft29"&gt;föreskrifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p163 ft31"&gt;belopp som ska återbetalas ska utgå ränta. Räntan ska beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) för tiden från det att tomträtts- havaren betalade avgälden till dess rätten beslutade om åter- betalning och enligt 6 § samma lag för tiden därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft26"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft32"&gt;I fråga om tomträtter som avses i 12 § andra stycket och 14– 16 §§ bestäms den nya avgälden genom skriftlig överenskommelse eller dom. I fråga om tomträtter som avses i 15 § får den nya avgälden även bestämmas genom skiljedom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft31"&gt;Om parterna inte kan enas om den nya avgälden, ska talan om ändring av avgälden väckas senast tre månader efter den nya avgäldsperiodens början. En part som inte gör detta förlorar sin rätt till ändring av avgälden för den nya avgäldsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft36"&gt;Inlösen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft26"&gt;25 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;Upphör tomträtten på grund av uppsägning, &lt;SPAN class="ft32"&gt;är &lt;/SPAN&gt;fastighets- ägaren &lt;SPAN class="ft32"&gt;skyldig &lt;/SPAN&gt;att lösa byggnad och annan egendom som utgör tillbehör till tomträtten. Löse- summan &lt;SPAN class="ft32"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;motsvara egen- domens värde vid tomträttens upphörande under antagande av att tomträtten alltjämt skulle bestå med samma ändamål och i övrigt oförändrade &lt;SPAN class="ft32"&gt;villkor om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37132x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;SOU 2012:71 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;angående &lt;/SPAN&gt;fastighetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p167 ft11"&gt;använd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p31 ft7"&gt;fastighetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;användning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;ning och bebyggelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p31 ft7"&gt;bebyggelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p167 ft7"&gt;Har kostnad som &lt;SPAN class="ft26"&gt;icke &lt;/SPAN&gt;varit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;Har kostnad som &lt;SPAN class="ft26"&gt;inte har&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;nödvändig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p168 ft37"&gt;nedlagts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p167 ft7"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft7"&gt;varit nödvändig &lt;SPAN class="ft26"&gt;lagts ner &lt;/SPAN&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;tomträtten efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p167 ft11"&gt;uppsägningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p31 ft7"&gt;tomträtten efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;uppsägningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;får värdeökning som uppkom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft7"&gt;får värdeökning som uppkom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;mit därigenom &lt;SPAN class="ft26"&gt;icke tagas &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft7"&gt;mit därigenom &lt;SPAN class="ft26"&gt;inte tas &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;beräkning vid bestämmande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;beräkning vid bestämmande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;lösesumman.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p31 ft7"&gt;lösesumman.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p167 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Upplåtes &lt;/SPAN&gt;tomträtt väsentligen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p169 ft26"&gt;Upplåts &lt;SPAN class="ft7"&gt;tomträtt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;väsentligen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;för annat ändamål än bostads-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft7"&gt;för annat ändamål än bostads-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;bebyggelse, får parterna &lt;SPAN class="ft37"&gt;överens-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft11"&gt;bebyggelse, får parterna &lt;SPAN class="ft37"&gt;komma&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft26"&gt;komma &lt;SPAN class="ft7"&gt;att &lt;/SPAN&gt;det icke &lt;SPAN class="ft7"&gt;alls eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p31 ft26"&gt;överens om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p170 ft7"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p23 ft40"&gt;fastighetsägaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;endast i begränsad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p167 ft7"&gt;omfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;alls eller endast i begränsad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft26"&gt;skall åligga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p167 ft37"&gt;fastighetsägaren &lt;SPAN class="ft11"&gt;att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;omfattning &lt;/SPAN&gt;ska vara skyldig &lt;SPAN class="ft7"&gt;att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;lösa egendomen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p31 ft11"&gt;lösa egendomen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft26"&gt;18 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td60"&gt;&lt;P class="p31 ft26"&gt;26 §&lt;SPAN class="ft45"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p167 ft46"&gt;När fastighetsägaren är skyl-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td65"&gt;&lt;P class="p23 ft46"&gt;När fastighetsägaren är skyl-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;dig att lösa egendom, &lt;SPAN class="ft38"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;talan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;dig att lösa egendom, &lt;SPAN class="ft38"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;talan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;om lösesumman väckas inom ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft11"&gt;om lösesumman väckas inom ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;år efter det att uppsägningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft7"&gt;år efter det att uppsägningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;antecknades&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p167 ft7"&gt;i fastighetsregist-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p31 ft11"&gt;antecknades&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;i fastighetsregist-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;rets inskrivningsdel. Om tomt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft7"&gt;rets inskrivningsdel. Om tomt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;rättshavaren har klandrat upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft7"&gt;rättshavaren har klandrat upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;sägningen enligt &lt;SPAN class="ft26"&gt;16 §&lt;/SPAN&gt;, får talan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft7"&gt;sägningen enligt &lt;SPAN class="ft26"&gt;24 §&lt;/SPAN&gt;, får talan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;om lösesumman i stället väckas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;om lösesumman i stället väckas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;inom ett år efter det att domen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;inom ett år efter det att domen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;målet om klander vann laga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft7"&gt;målet om klander vann laga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;kraft. Om tiden inte iakttas,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft7"&gt;kraft. Om tiden inte iakttas,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;förfaller uppsägningen. Talan får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft11"&gt;förfaller uppsägningen. Talan får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;väckas av såväl fastighetsägaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft11"&gt;väckas av såväl fastighetsägaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;som tomträttshavaren.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft7"&gt;som tomträttshavaren.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p167 ft7"&gt;Sedan domen om lösesum-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;Sedan domen om lösesum-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;man har vunnit laga kraft, &lt;SPAN class="ft26"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft7"&gt;man har vunnit laga kraft, &lt;SPAN class="ft26"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;lösesumman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p167 ft7"&gt;månad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;lösesumman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;en månad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;deponeras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p167 ft17"&gt;länsstyrelsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p31 ft7"&gt;deponeras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p171 ft11"&gt;hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;länsstyrelsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Lösesumman behöver dock inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft11"&gt;Lösesumman behöver dock inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;deponeras tidigare än en månad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p31 ft11"&gt;deponeras tidigare än en månad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse av förutvarande 13 kap. 18 § 2004:424.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft14"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37133x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;Författningsförslag SOU 2012:71&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;före den dag till vilken upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;före den dag till vilken upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;sägningen har ägt rum. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;sägningen har ägt rum. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;lösesumman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p167 ft7"&gt;deponeras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;lösesumman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p173 ft7"&gt;inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;deponeras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;inom föreskriven tid, &lt;SPAN class="ft26"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;läns-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;inom föreskriven tid, &lt;SPAN class="ft26"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;läns-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;styrelsen efter ansökan ta ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;styrelsen efter ansökan ta ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;beloppet som om betalnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;beloppet som om betalnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;skyldighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p167 ft7"&gt;hade ålagts genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;skyldighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;hade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;ålagts genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;domen. När&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;lösesumman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p167 ft7"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;domen. När&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;lösesumman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;deponerats, &lt;SPAN class="ft26"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p167 ft11"&gt;länsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;deponerats,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p39 ft26"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;länsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;genast anmäla detta till inskriv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;genast anmäla detta till inskriv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;ningsmyndigheten för anteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;ningsmyndigheten för anteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;i fastighetsregistrets inskrivnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;i fastighetsregistrets inskrivnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;del.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;del.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p122 ft7"&gt;Medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p167 ft7"&gt;har deponerats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p174 ft7"&gt;Medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p175 ft7"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;deponerats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;genast sättas in i bank eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;genast sättas in i bank eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;kreditmarknadsföretag mot ränta.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;kreditmarknadsföretag mot ränta.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft26"&gt;19 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p28 ft26"&gt;27 §&lt;SPAN class="ft45"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr11 td65"&gt;&lt;P class="p167 ft46"&gt;När den genom uppsägningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr11 td65"&gt;&lt;P class="p23 ft46"&gt;När den genom uppsägningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;bestämda tillträdesdagen är inne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;bestämda tillträdesdagen är inne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;och lösesumman &lt;SPAN class="ft38"&gt;nedsatts &lt;/SPAN&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p42 ft7"&gt;lösesumman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p23 ft37"&gt;deponerats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft26"&gt;18 §&lt;SPAN class="ft7"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;upphör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p176 ft7"&gt;tomträtten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p167 ft17"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p44 ft26"&gt;26 §&lt;SPAN class="ft7"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;upphör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;tomträtten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;däri upplåtna rättigheter och blir&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;däri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p42 ft7"&gt;upplåtna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;inskrivningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p167 ft11"&gt;utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;och blir inskrivningar i denna utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;verkan. Innan &lt;SPAN class="ft26"&gt;nedsättning &lt;/SPAN&gt;skett,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;verkan. Innan &lt;SPAN class="ft37"&gt;deposition har &lt;/SPAN&gt;skett,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;får tillträde &lt;SPAN class="ft26"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;äga rum utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;får tillträde &lt;SPAN class="ft26"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;äga rum utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;tomträttshavarens medgivande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;tomträttshavarens medgivande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p167 ft7"&gt;Har tomträtten frånträtts på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;Har tomträtten frånträtts på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p167 ft7"&gt;uppsägningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p177 ft7"&gt;genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;uppsägningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;bestämda tillträdesdagen men &lt;SPAN class="ft38"&gt;är&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;bestämda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p176 ft7"&gt;tillträdesdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;men&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;lösesumman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;ännu&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p167 ft26"&gt;icke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;har &lt;/SPAN&gt;lösesumman då ännu &lt;SPAN class="ft26"&gt;inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft26"&gt;nedsatt&lt;SPAN class="ft7"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p167 ft17"&gt;fastighetsägaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p28 ft37"&gt;deponerats&lt;SPAN class="ft11"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p177 ft11"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td91"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;fastighetsägaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;skyldig att betala ränta till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;skyldig att betala ränta till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;tomträttshavaren. Räntan beräk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;tomträttshavaren. Räntan beräk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;nas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p40 ft7"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p42 ft7"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p167 ft7"&gt;räntelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;nas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft7"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p178 ft7"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;räntelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;(1975:635) för tiden från till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;(1975:635) för tiden från till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;trädesdagen till dess nedsättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;trädesdagen till dess nedsättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ske och enligt 6 § räntelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ske och enligt 6 § räntelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;för tiden därefter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;för tiden därefter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse av förutvarande 13 kap. 19 § 1975:641.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p181 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;Har fastighetsägaren och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft27"&gt;tomträttshavaren sedan tomt- rätten upplåtits slutit avtal om utvidgning eller inskränkning av det område tomträtten avser eller om ändring av ändamålet med tomträtten eller av de &lt;SPAN class="ft29"&gt;föreskrifter &lt;/SPAN&gt;som i övrigt gäller angående tomträttens utövning eller i fråga varom överens- kommelse är tillåten enligt &lt;SPAN class="ft29"&gt;11, 12, 14, 15 eller 17 §&lt;/SPAN&gt;, gäller ändringsavtalet mot den som har rättighet i tomträtten endast om inskrivning av avtalet är beviljad eller ansökan därom förklarad vilande i avvaktan på att annat hinder än som avses i 21kap. 5 § andra stycket undan- röjes. Angår avtalet utvidgning eller inskränkning av det område tomträtten avser, är avtalet för sin giltighet beroende av att fastighetsbildning kommer till stånd i enlighet med avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft36"&gt;Ändringsavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;Har fastighetsägaren och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft7"&gt;tomträttshavaren sedan tomt- rätten upplåtits slutit avtal om utvidgning eller inskränkning av det område tomträtten avser&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p31 ft7"&gt;ändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;av ändamålet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;tomträtten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p186 ft11"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft26"&gt;villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;som i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p186 ft7"&gt;övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;angående tomträttens utövning eller i fråga varom överens- kommelse är tillåten enligt &lt;SPAN class="ft32"&gt;20, 22, 23 eller 25 §, &lt;/SPAN&gt;gäller ändringsavtalet mot den som har rättighet i tomträtten endast om inskrivning av avtalet är beviljad eller ansökan därom förklarad vilande i avvaktan på att annat hinder än som avses i 21 kap. 5 § andra stycket undan- röjes. Angår avtalet utvidgning eller inskränkning av det område tomträtten avser, är avtalet för sin giltighet beroende av att fastighetsbildning kommer till stånd i enlighet med avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft26"&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft26"&gt;gäller även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p122 ft26"&gt;1. överenskommelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft37"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft26"&gt;15 § tredje stycket, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p122 ft26"&gt;2. överenskommelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft37"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft26"&gt;19 § första stycket, om överens- kommelsen gäller en sådan tomt- rätt som avses i 15 § och innebär att avgälden ska avvika från vad som sägs i denna balk eller från en tidigare inskriven överens- kommelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37135x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft15"&gt;Författningsförslag SOU 2012:71&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft7"&gt;Angående avtal som avses i första stycket gäller i övrigt bestämmelserna i detta kapitel om upplåtelse av tomträtt i tillämpliga delar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft26"&gt;23 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Mål &lt;SPAN class="ft31"&gt;angående &lt;/SPAN&gt;omprövning eller jämkning av avgäld, klander av uppsägning eller bestämmande av lösesumma &lt;SPAN class="ft31"&gt;upptages &lt;/SPAN&gt;av mark- och miljödomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft26"&gt;24 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft29"&gt;Angående rättegången i mål som avses i 23 § gäller i tillämp- liga delar expropriationslagen (1972:719). Bestämmelserna om utredningsbeslut äger dock tillämp- ning endast i den mån målet avser bestämmande av lösesumma. Rör tvisten fråga som kan inverka på den rätt som tillkommer inne- havare av panträtt eller rättighet som är inskriven, är rätten ej bunden av parts yrkande eller medgivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft31"&gt;I mål angående bestämmande av lösesumma skall fastighets- ägaren vidkännas på ömse sidor uppkomna rättegångskostnader vid mark- och miljödomstolen, i den mån ej annat föranledes av 18 kap. 6 och 8 §§ rättegångs- balken. Har motpart förebringat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft36"&gt;Rättegångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft26"&gt;31 §&lt;SPAN class="ft45"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft9"&gt;Mål &lt;SPAN class="ft31"&gt;om &lt;/SPAN&gt;omprövning&lt;SPAN class="ft31"&gt;, rättelse &lt;/SPAN&gt;eller jämkning av avgäld, klander av uppsägning eller bestämmande av lösesumma &lt;SPAN class="ft31"&gt;prövas av &lt;/SPAN&gt;mark- och miljödomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft26"&gt;I mål om omprövning, rättelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft29"&gt;eller jämkning av avgäld ska vad som är föreskrivet om rättegången i dispositiva tvistemål tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft47"&gt;I fråga om rättegången i mål om ogiltighet av uppsägning eller bestämmande av lösesumma ska expropriationslagen (1972:719) tillämpas. Bestämmelserna om utredningsbeslut ska dock tillämpas endast i den utsträckning målet avser bestämmande av lösesumma. Om en tvist rör en fråga som kan få betydelse för innehavare av panträtt eller inskriven rättighet, är domstolen inte bunden av parts yrkande eller medgivande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p181 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Senaste lydelse av förutvarande 13 kap. 23 § 2010:993.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Senaste lydelse av förutvarande 13 kap. 24 § 2010:993.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft14"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft32"&gt;utredning i strid med utrednings- beslut som mark- och miljödom- stolen meddelat, ersättes dock kostnaden för sådan utredning endast i den mån utredningen haft betydelse för utgången i målet. Beträffande skyldigheten att svara för kostnad i högre rätt gäller med tillämpning i övrigt av 18 kap. rättegångsbalken, att fastighetsägaren, om ej annat föranledes av 18 kap. 6 och 8 §§ samma balk, alltid själv skall vid- kännas såväl sina egna kostnader som kostnad som åsamkas mot- part genom att fastighetsägaren fullföljt talan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft26"&gt;33 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft29"&gt;I mål om bestämmande av lösesumma ska fastighetsägaren svara för sina och tomträtts- havarens rättegångskostnader vid mark- och miljödomstolen, om inte annat föranleds av 18 kap. 6 och 8 §§ rättegångsbalken. Om tomträttshavaren har åberopat utredning i strid med utrednings- beslut som mark- och miljödom- stolen har meddelat, ska dock kostnaden för sådan utredning ersättas endast om utredningen har haft betydelse för utgången i målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft31"&gt;I högre rätt ska fastighets- ägaren alltid svara för sina egna kostnader och för kostnader som åsamkas motparten genom att fastighetsägaren har fullföljt talan. I övrigt ska 18 kap. rättegångs- balken tillämpas. Vad som nu har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft14"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37137x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;I avvaktan på att hinder som anges i andra eller &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;fjärde &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;stycket undanröjs ska ansökan förklaras vilande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p0 ft15"&gt;Författningsförslag SOU 2012:71&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p199 ft37"&gt;sagts gäller inte om annat föran-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p199 ft37"&gt;leds av 18 kap. 6 och 8 §§ samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p199 ft26"&gt;balk.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;21 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p176 ft7"&gt;5 §&lt;SPAN class="ft23"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p177 ft46"&gt;Ansökan om inskrivning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td51"&gt;&lt;P class="p201 ft46"&gt;Ansökan om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p23 ft46"&gt;inskrivning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p177 ft7"&gt;avtal om sådan ändring i tomt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p199 ft7"&gt;avtal om sådan ändring i tomt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p177 ft7"&gt;rättens innehåll som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p199 ft7"&gt;rättens innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p177 ft11"&gt;13 kap. &lt;SPAN class="ft37"&gt;21 § &lt;/SPAN&gt;får göras av fastig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p199 ft11"&gt;13 kap. &lt;SPAN class="ft37"&gt;29 § &lt;/SPAN&gt;får göras av fastig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p177 ft11"&gt;hetsägaren eller tomträttshavaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p199 ft11"&gt;hetsägaren eller tomträttshavaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p177 ft17"&gt;sedan tomträtten inskrivits. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p199 ft17"&gt;sedan tomträtten inskrivits. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p177 ft11"&gt;sådan inskrivning gäller i tillämp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p199 ft11"&gt;sådan inskrivning gäller i tillämp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p177 ft7"&gt;liga delar &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ med följande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p199 ft7"&gt;liga delar &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ med följande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p202 ft11"&gt;avvikelser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p199 ft7"&gt;avvikelser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft7"&gt;Är inteckning förut beviljad eller sökt i tomträtten eller är inskrivning av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft förut beviljad eller sökt i denna eller söks sådan inskrivning samma dag, får ansökan om inskrivning av avtal som avses i första stycket bifallas endast om rättighetshavaren medgett inskrivning av ändringsavtalet eller detta är väsentligen utan betydelse för rättig- hetshavarens säkerhet. Om fastigheten eller tomträtten har utmätts, belagts med kvarstad eller tagits i förvar eller tagits i anspråk genom betalningssäkring och ett ärende angående anteckning om åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då inskriv- ning söks, gäller vad som sagts nu om rättighetshavaren även utmätningssökanden eller den för vars anspråk kvarstad eller förvar eller betalningssäkring ägt rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft47"&gt;Bestämmelserna i andra stycket gäller inte i fråga om ansökan om inskrivning av avtal som endast avser ändring av avgälden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Är avtal som avses i första stycket beroende av att fastighets- bildning äger rum, får ansökan bifallas endast om nämnda åtgärd kommit till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft7"&gt;I avvaktan på att hinder som anges i andra eller &lt;SPAN class="ft26"&gt;tredje &lt;/SPAN&gt;stycket undanröjs ska ansökan förklaras vilande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2008:377.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37138x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Lagen gäller inte i fråga om tomträtt som har upplåtits före ikraftträdandet av lagen (1953:415) angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom, om inte parterna har avtalat att 1953 års lag ska gälla för tomträtten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;På tomträtter som har upplåtits före ikraftträdandet ska de nya bestämmelserna tillämpas först när avgälden ska bestämmas för den första avgäldsperiod som börjar löpa efter den 31 december 2014 och för vilken det vid lagens ikraftträdande varken har träffats avtal om avgäldens storlek eller väckts talan om omprövning av avgälden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;4. I fråga om avgäldsperioder som börjar löpa efter den 31 december 2014 gäller inte sådana avtal om avgäldsperiodens längd eller om ordningen för ändring av avgäld som har ingåtts före lagens ikraftträdande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Första stycket gäller inte avgäldsperioder för vilka enligt punkten 3 äldre bestämmelser ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Trots vad som sägs i punkten 3 får ett avtal enligt 13 kap. 15 § tredje stycket ingås omedelbart efter lagens ikraftträdande. Avtalet får dock verkan först när avgälden enligt punkten 3 ska bestämmas enligt de nya bestämmelserna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Om en tomträtt som omfattas av lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom i dess lydelse vid utgången av år 1953 har upphört på grund av att upplåtelsetiden har löpt ut och parterna redan då har träffat avtal om att fastigheten på nytt ska upplåtas med tomträtt till samma tomträttshavare, gäller vad som sägs i 13 kap. 11 § andra stycket andra meningen även under de första tio åren av den nya upplåtelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft14"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft22"&gt;lag om inlösen av tomträttsfastigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Vad som avses med inlösen av tomträttsfastighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Med inlösen av tomträttsfastighet avses i denna lag en av dom- stol beslutad övergång av äganderätten till en tomträttsfastighet från fastighetsägaren till tomträttshavaren. En tomträttshavare har rätt till sådan inlösen på de villkor som anges i denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft30"&gt;Beträffande sådana tomträtter som väsentligen är upplåtna för bostadsändamål kan tomträttshavaren inte med bindande verkan avstå från rätten till inlösen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft10"&gt;Vilka fastigheter som får lösas in&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i denna lag gäller endast sådana tomträtts- fastigheter som tillhör staten eller en kommun eller som annars är i allmän ägo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft7"&gt;Inlösen får endast avse en fastighet i dess helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Förutsättningar för inlösen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Tomträttshavaren har endast rätt till inlösen, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;det har gått trettio år sedan fastigheten senast uppläts med tomträtt, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;de villkor som enligt parternas avtal gäller för tomträtts- fastighetens användning och bebyggelse i rimlig utsträckning kom- mer att gälla även efter det att fastigheten har lösts in.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Om fastighetsägaren har sagt upp tomträttsavtalet enligt 13 kap. 23 § jordabalken, har tomträttshavaren inte rätt till inlösen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft14"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Förfarandet vid inlösen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;En tomträttshavare som vill lösa in tomträttsfastigheten ska väcka talan om detta vid mark- och miljödomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft7"&gt;En talan enligt första stycket ska handläggas enligt vad som är föreskrivet om rättegången i dispositiva tvistemål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;Rättens avgörande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Om rätten finner att det finns förutsättningar för inlösen, ska den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;besluta att äganderätten till fastigheten ska övergå till tomt- rättshavaren, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;förplikta tomträttshavaren att betala ersättning till fastighets- ägaren enligt 7 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;På yrkande av fastighetsägaren ska tomträttshavaren ställa säkerhet för den ersättning som han eller hon ska betala. Om ett sådant yrkande har framställts, får rätten inte besluta enligt första stycket förrän betryggande säkerhet har ställts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Ersättningen till fastighetsägaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;För en sådan tomträttsfastighet som avses i 13 kap. 12 § första stycket jordabalken ska ersättningen bestämmas till 50 procent av det markvärde som har bestämts vid den allmänna eller förenklade fastighetstaxering som har skett närmast före det år då talan om inlösen väcktes. I fall som avses i 13 kap. 12 § andra stycket jorda- balken ska ersättningen i stället bestämmas till 50 procent av det markvärde som kan beräknas enligt fastighetstaxeringslagens (1979:1152) bestämmelser om bestämmande av taxeringsvärde. Markvärdet ska omräknas med förändringen av Statistiska central- byråns konsumentprisindex från ingången av det år då den i första meningen angivna allmänna eller förenklade fastighetstaxeringen skedde till och med kalendermånaden närmast före den månad då talan om inlösen väcktes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft56"&gt;För andra tomträttsfastigheter än sådana som avses i första stycket ska ersättningen motsvara markens marknadsvärde i obe- byggt skick vid den tidpunkt då talan om inlösen väcktes. Vid bedömningen av marknadsvärdet ska hänsyn tas till de närmare villkor som ska tillämpas i fråga om fastighetens användning och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft14"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37141x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;bebyggelse efter det att fastigheten har lösts in. Ifråga om tomt- rätter som avses i 13 kap. 14 § jordabalken ska dock marknads- värdet reduceras på samma sätt som där anges beträffande avgälds- underlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft10"&gt;Äganderättens övergång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;När rättens avgörande enligt 6 § första stycket 1 vinner laga kraft, övergår äganderätten till fastigheten till tomträttshavaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Tomträttshavarens skyldighet att betala avgäld för tomträtten består intill den tidpunkt som anges i första stycket. Tomträtts- havaren har rätt att få tillbaka erlagd avgäld som belöper på tiden därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft10"&gt;Ränta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Tomträttshavaren ska betala ränta på ersättningen till fastig- hetsägaren från den tidpunkt som anges i 8 § första stycket till dess betalning sker. Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) för tiden intill tre månader efter det att rättens avgörande enligt 6 § första stycket 2 vinner laga kraft och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft7"&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;De nya bestämmelserna ska dock tillämpas först från utgången av den avgäldsperiod som löper vid ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Lagen gäller inte i fråga om tomträtt som har upplåtits före ikraftträdandet av lagen (1953:415) angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom, om inte parterna har avtalat att 1953 års lag ska gälla för tomträtten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Om en tomträtt som omfattas av lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom i dess lydelse vid utgången av år 1953 har upphört på grund av att upplåtelsetiden har gått ut och parterna redan då har träffat avtal om att fastigheten på nytt ska upplåtas med tomträtt till samma tomträttshavare, har tomträttshavaren rätt till inlösen utan hinder av vad som sägs i 3 § 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37142x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;förordning om domstols underrättelseskyldighet i vissa tomträttsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft7"&gt;När talan väcks om klander av uppsägning av tomträttsavtal, ska rätten genast anmäla detta till inskrivningsmyndigheten för anteck- ning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Detsamma gäller när talan väcks om omprövning eller jämkning av tomträttsavgäld beträffande andra tomträtter än sådana som avses i 13 kap. 12 § första stycket jordabalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Vad som sägs i första stycket gäller också när dom eller slutligt beslut i sådant mål har vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft7"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft14"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37143x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;1 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Tomträttsinstitutets ändamål och utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Tomträttsinstitutet tillkom år 1907 genom införandet av 4 kap. lagen (1907:36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom, vilket trädde i kraft den 1 januari 1908. Institutets syfte var att främja en sund utveckling av bostadsförhållandena i städerna. Detta skulle ske genom att det allmänna fick möjlighet att tillhandahålla mark för bebyggelse åt enskilda utan att samtidigt frånhända sig ägande- rätten till marken.&lt;SPAN class="ft23"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Den enskilde som stod i begrepp att uppföra ett egnahem kunde genom en tomträtt få tillgång till mark under någorlunda betryggande former utan att göra någon egen kapital- insats. Att det allmänna förblev ägare till marken ansågs ha den särskilda fördelen att det allmänna därmed förbehölls den framtida värdestegringen hos marken. Ytterligare en fördel var att möjlig- heterna att vid framtida behov använda marken för annat ändamål underlättades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;När tomträttsinstitutet infördes, utgick man från att tomträtt skulle komma att användas som en övergångsform till äganderätt. Tanken var att marken i en stads ytterområden skulle upplåtas med tomträtt för egnahemsbebyggelse och att staden sedan, när dess utveckling hade medfört ett behov av att utnyttja marken för en mer intensiv bebyggelse, skulle sälja marken och därigenom komma i åtnjutande av inträdd markvärdestegring. I stället kunde då nya, från stadens centrum mer avlägsna, områden upplåtas med tomt- rätt.&lt;SPAN class="ft23"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;Tomträtten var i sin tidigaste form en tidsbegränsad nyttjande- rätt till fast egendom. Rätten att upplåta denna nyttjanderätt var i princip förbehållen vissa offentliga rättssubjekt. Upplåtelsetiden skulle vara minst 26 och högst 100 år men i övrigt rådde avtalsfrihet om villkoren för upplåtelsen. Även om avtalsfrihet således gällde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se Lagberedningens förslag till jordabalk I, s. 242 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se Lagberedningens förslag till jordabalk I s. 257 och 258.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft14"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37144x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft27"&gt;beträffande avgäldens storlek var det normala att den avgäld som hade avtalats vid upplåtelsen gällde under hela upplåtelseperioden.&lt;SPAN class="ft62"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;När upplåtelsetiden hade gått till ända, upphörde tomträtten och upplåtaren kunde förfoga fritt över fastigheten. Om annat inte hade avtalats, fanns det inget krav på att upplåtaren skulle lösa byggnader eller annan egendom som hade uppförts på fastigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft27"&gt;År 1953 reformerades tomträttsinstitutet. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 1954. För dessförinnan gjorda tomträtts- upplåtelser gäller fortfarande äldre bestämmelser, om inte parterna, i enlighet med övergångsbestämmelserna till 1953 års lag, har kom- mit överens om att ändra upplåtelseavtalet så att det överens- stämmer med de nya reglerna, se vidare avsnitt 1.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;I förarbetena till 1953 års lag konstaterades att tomträtts- institutet efter hand hade kommit att användas för olika ändamål och inte längre betraktades som en övergångsform till kommande äganderätt utan som en slutlig reglering av frågor kring enskild bebyggelse av mark i allmän ägo.&lt;SPAN class="ft23"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Syftet med den nya regleringen var därför att trygga tomträttshavarens ställning, och därmed också tomträttens kreditvärde, och att samtidigt ta tillvara upplåtarens intresse. Även det allmännas intresse av tomträttsinstitutet fram- hölls, särskilt möjligheten att tillgodogöra sig markvärdestegringen och att vid behov förfoga över den upplåtna marken för allmän- nyttigt ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft7"&gt;Reformeringen av tomträttsinstitutet innebar i korthet att tomt- rätt utformades som en i tiden obegränsad nyttjanderätt. Det nya systemet innebar att tomträttshavaren överhuvudtaget inte hade någon rätt att säga upp nyttjanderätten, medan upplåtaren kunde säga upp nyttjanderätten endast under vissa villkor och vid vissa tidpunkter. Upplåtarens uppsägningsrätt förenades med en lösen- skyldighet. Upplåtaren gavs också möjlighet att löpande få del i markens värdestegring. Det skedde genom införandet av regler som innebar att avgälden skulle omregleras vid återkommande tid- punkter. Därmed uppstod ett lagreglerat system med fleråriga avgäldsperioder. Tomträtt förblev dock en upplåtelseform för- behållen mark som ägs av det allmänna. Vidare blev inskrivning av tomträttsavtal obligatoriskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Genom en lagändring, som beslutades år 1967 och trädde i kraft den 1 januari 1968, ändrades minimitiden för avgäldsperioderna i fråga om tomträtt upplåten för bostadsändamål från tjugo till tio&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se SOU 1952:28 s. 32.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Se SOU 1952:28 s. 60.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37145x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft7"&gt;år.&lt;SPAN class="ft23"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Syftet med detta var att skapa bättre förutsättningar för det allmänna att tillgodogöra sig värdestegringen på marken. Lag- ändringarna var förenade med övergångsbestämmelser som i sak motsvarade de övergångsbestämmelser som gällde för 1953 års lagändringar och som har återgetts ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;De nya reglerna om tomträtt överfördes, i sak oförändrade, till 13 kap. jordabalken i samband med att jordabalken trädde i kraft den 1 januari 1972. I princip gäller dock fortfarande äldre bestäm- melser för tomträtter som har upplåtits dessförinnan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Översikt över de nuvarande reglerna om tomträtt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Nedan lämnas en kort redogörelse för de nuvarande reglerna om tomträtt i 13 kap. jordabalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft7"&gt;Tomträtt är en nyttjanderätt till fastighet under obestämd tid för visst ändamål mot årlig avgäld i pengar (1 § första stycket). Tomträtt är i flera avseenden jämställd med fast egendom; exempelvis får det i en tomträtt upplåtas panträtt och annan nyttjanderätt än tomträtt samt servitut och rätt till elektrisk kraft (1 § andra stycket). Möjligheten att upplåta tomträtt är förbehållen det allmänna men regeringen kan lämna tillstånd till tomträtts- upplåtelse i en fastighet som tillhör en stiftelse (2 §). En tomträtts- upplåtelse får endast avse en hel fastighet. Det är alltså inte möjligt att upplåta tomträtt i en del av fastighet. Det är inte heller möjligt att upplåta tomträtt i flera fastigheter gemensamt eller i en ägar- lägenhetsfastighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft8"&gt;Tomträttsupplåtelsen ska komma till uttryck i ett tomträttsavtal. Detta ska upprättas skriftligen och där ska uttryckligen framgå att upplåtelsen avser tomträtt (3 §). Kravet på skriftlighet gäller även ändring av och tillägg till avtalet. Upplåtelsehandlingen ska inne- hålla uppgift om ändamål, avgäld, närmare föreskrifter om fastig- hetens användning och bebyggelse och de bestämmelser i övrigt som ska gälla för tomträtten (4 §). Eventuella byggnadsbestäm- melser rörande fastigheten i detaljplan eller annars ingår i upp- låtelsen om inte annat har avtalats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft56"&gt;En upplåtelse av tomträtt innefattar en överlåtelse på tomträtts- havaren av byggnad eller annan egendom som vid upplåtelsen hör till fastigheten (5 §). Tomträttens inträde eller bestånd får inte göras beroende av villkor och det är inte tillåtet att inskränka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1967:90 s. 118 och 119.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft14"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37146x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;tomträttshavarens rätt att överlåta, pantsätta eller upplåta nyttjande- rätt i tomträtten (6 §). Det finns inte någon rätt att häva tomträtts- avtalet p.g.a. bristande avtalsuppfyllelse. Om fastighetsägaren eller tomträttshavaren har överskridit sin rätt eller åsidosatt sin skyldig- het enligt upplåtelsen, åligger det denne att återställa vad som har rubbats eller fullgöra vad som eftersatts och att ersätta skadan (8 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Avgälden, dvs. avgiften för tomträtten, ska utgå med oförändrat belopp under en &lt;SPAN class="ft32"&gt;avgäldsperiod &lt;/SPAN&gt;om minst tio år (10 §). Parterna kan träffa överenskommelse om ändring av avgälden för den kom- mande avgäldsperioden, men det får inte ske senare än ett år före utgången av innevarande period (11 §). Om överenskommelse inte har träffats, har vardera parten möjlighet att under näst sista året av den löpande avgäldsperioden väcka talan vid domstol om ändring av avgälden. Har avgälden inte ändrats på något av dessa sätt, ska den utgå med samma belopp som tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Om bestämningen av avgälden blir föremål för domstols- prövning, ska domstolen bestämma avgälden för den kommande perioden. Det ska ske på grundval av det värde marken har vid tiden för omprövningen (11 §). Vid bedömningen av markvärdet ska hänsyn tas till ändamålet med upplåtelsen och de närmare föreskrifter som ska tillämpas i fråga om fastighetens användning och bebyggelse. Det saknas annan författningsreglering av hur avgälden ska bestämmas och även förarbetena är knapphändiga i detta avseende.&lt;SPAN class="ft23"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Vad som nu har sagts hindrar inte att parterna när som helst kan komma överens om jämkning av avgälden (12 §). Detta kan ske antingen p.g.a. ändrade förhållanden som rör tomträttens utövande eller då tomträttens värde minskar avsevärt till följd av nya eller ändrade byggnadsbestämmelser eller av någon annan särskild omständighet som inte är hänförlig till tomträttshavaren eller beror av honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;Tomträttsavtalet kan endast sägas upp av fastighetsägaren och endast vid utgången av vissa tidsperioder (13 och 14 §§). En tomt- rättsupplåtelse för bostadsbebyggelse kan sägas upp efter sextio år och därefter vart fyrtionde år. Beträffande tomträtt för annat ända- mål kan överenskommelse träffas om kortare perioder, dock inte kortare än tjugo år. Ytterligare en förutsättning för uppsägning är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;I kapitel 2 behandlas den domstolspraxis som har utbildats i fråga om regleringen av tomträttsavgäld och i kapitel 3 lämnas en redogörelse för kommunernas tillämpning av reglerna om tomträttsavgäld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;att det är av vikt för fastighetsägaren att fastigheten används för bebyggelse av annan art eller på annat sätt än tidigare. Uppsägning kan ske tidigast fem år och senast två år före uppsägningsperiodens utgång (15 §). Om tomträttshavaren vill motsätta sig uppsägningen, måste han eller hon klandra denna inom viss tid (16 §). Om det inte sker går möjligheten att få uppsägningen ogiltigförklarad för- lorad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Om tomträtten upphör p.g.a. uppsägning, ska fastighetsägaren lösa byggnader och annan egendom som utgör tillbehör till tomt- rätten (17 §). Avser upplåtelsen väsentligen annat än bostads- bebyggelse, får dock parterna begränsa lösenskyldigheten genom avtal. Jordabalken innehåller särskilda regler om talan om löse- summa och om betalning av lösesumma &lt;NOBR&gt;(18–20&lt;/NOBR&gt; §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft27"&gt;En tomträttsupplåtelse ska alltid skrivas in i fastighetsregistrets inskrivningsdel (21 kap. 1 § jordabalken). Inskrivningen får särskild betydelse för tomträttens bestånd. En tomträtt som har skrivits in gäller nämligen till dess att inskrivningen har dödats; så är fallet även om parterna avtalar om att tomträtten ska upphöra eller om denna kommer i fastighetsägarens hand eller om äganderätten till fastigheten övergår på tomträttshavaren (22 §). För sådan rättighet som gäller i tomträtten oberoende av inskrivning svarar fastighets- ägaren även om inskrivningen av tomträtten dödas. Om fastighets- ägaren och tomträttshavaren kommer överens om ändring av upplåtelsevillkoren, gäller ändringen mot den som har rättighet i tomträtten endast om inskrivning av ändringsavtalet är beviljad eller om ansökan om inskrivning har förklarats vilande (21 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;Mål om omprövning eller jämkning av avgäld, klander av upp- sägning och bestämmande av lösesumma (23 §) ska prövas av mark- och miljödomstol. I dessa mål gäller, med visst undantag, 5 kap. expropriationslagen (1972:719) i tillämpliga delar. Om tvisten rör en fråga som kan inverka på den rätt som tillkommer en inne- havare av panträtt eller rättighet som är inskriven, är rätten inte bunden av en parts yrkande eller medgivande. Målet blir därmed att jämställa med ett indispositivt tvistemål och i bl.a. mål om avgälds- bestämning gäller rättegångsbalkens regler om rättegångskostnader i indispositiva tvistemål, dvs. varje part svarar normalt för sina rättegångskostnader, oavsett målets utgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft56"&gt;Tomträtt likställs i flera fall med fast egendom, bl.a. i utsök- ningsbalken, konkurslagen samt vid expropriation och liknande tvångsförvärv (26 §). Bestämmelser om t.ex. överlåtelse och rättig- het i eller till förmån för fast egendom äger också, enligt huvud-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft14"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37148x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;regeln, motsvarande tillämpning för tomträtt (7 §). Vidare anses tomträttshavaren som ägare av fastigheten i samband med fastighets- taxering och vid uttag av fastighetsavgift.&lt;SPAN class="ft23"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Bestämmelserna om tomträtt i 13 kap. jordabalken kompletteras av regler om inskrivning av tomträtt, inteckning i tomträtt och om inskrivning i tomträtt av nyttjanderätt och servitut (21 kap., 22 kap. 15 § och 23 kap. 8 § jordabalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Förekomsten av tomträtter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Redovisningen i detta avsnitt är baserad på uppgifter ur fastighets- registret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft56"&gt;Det bör inledningsvis noteras att statistiska uttag ur fastighets- registrets tomträttsdel är ”färskvara”. Inskrivningar i fastighets- registret sker normalt varje vardag och registrets innehåll förändras därför beroende på vilka inskrivningar som sker. Nedan redovisade uppgifter avser förhållandena vid årsskiftet 2011/2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Fördelningen över landet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;I Sverige finns det cirka 62 300 fastigheter som är upplåtna med tomträtt. De motsvarar cirka 2 procent av det totala antalet fastig- heter och är fördelade över 159 kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;I fråga om tomträttsändamål är det stora flertalet avsedda för småhus, drygt 49 100. Drygt 6 300 tomträtter avser flerbostadshus och 6 800 tomträtter övriga ändamål (kontor, diverse industrier, lager etc.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Dessa uppgifter kan ställas i relation till de statistiska uppgifter som redovisas i det senaste lagstiftningsarbetet på området, lagrådsremissen Tomträttsavgäld av den 17 december 1998. Där anges att det totala antalet tomträtter år 1996 var cirka 108 600, varav 93 500 avsåg småhus, 9 250 flerfamiljshus, 3 650 industri- tomter och 2 100 blandade respektive övriga ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft56"&gt;97 procent av landets tomträtter finns i 41 kommuner. Drygt hälften av tomträtterna är koncentrerade till sju kommuner; Göte- borg, Kiruna, Luleå, Malmö, Norrköping, Stockholm och Västerås. I Göteborg och Stockholm finns drygt 10 000 tomträtter per&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Se 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och 2 § lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft14"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37149x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p251 ft7"&gt;kommun. Stockholms kommun har därutöver upplåtit tomträtter i närliggande kommuner; sammanlagt något fler än 12 100 tomt- rätter är därför upplåtna av Stockholm kommun. I Västerås kom- mun finns 5 600 tomträtter. Övriga ovan nämnda kommuner har mellan 2 000 och 3 500 tomträtter per kommun. Utöver de nu nämnda kommunerna är spridningen stor vad gäller antalet tomt- rätter per kommun; det förekommer allt från en enda tomträtt till närmare 2 000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Tillämplig lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft27"&gt;En kort beskrivning av tomträttsinstitutet utveckling har lämnats i avsnitt 1.1. Som framgår där infördes institutet den 1 januari 1908. Bestämmelserna om tomträtt har därefter ändrats i sak vid i huvud- sak två tillfällen. De nya bestämmelserna trädde i kraft dels den 1 januari 1954, dels den 1 januari 1968. De nya bestämmelserna gjordes som huvudregel inte tillämpliga på äldre tomträtter. Enligt övergångsbestämmelserna till respektive lagändring kan emellertid parterna beträffande upplåtelser före de nya reglernas ikraftträdande år 1954 respektive år 1968 överenskomma om sådan ändring i upp- låtelsen att denna kommer i överensstämmelser med den nya lagen och begära inskrivning av ändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;Genom fastighetsregistret kan därför utläsas vilken lagstiftning som är tillämplig på respektive tomträtt. I tabell 1.1 redovisas hur nu existerande tomträtter fördelar sig i fråga om tillämplig lag- stiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft56"&gt;Tomträtter som följer lagstiftningen före år 1954 är tidsbestämda till som längst 100 år. Sådana tomträtter kan följaktligen löpa fram till år 2054. Merparten upphör dock betydligt tidigare. Av de tomt- rätter som följer lagstiftningen före år 1954 är merparten belägna i Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner och större delen av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft14"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37150x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;de äldre tomträtterna i dessa kommuner löper ut under år 2013. I de tre kommunerna löper endast enstaka äldre tomträtter längre än till år 2028.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Tomträttsupplåtare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;Det är normalt en kommun som är tomträttsupplåtare, tillika fastighetsägare. Av det totala antalet fastigheter som enligt fastighetsregistret är upplåtna med tomträtt har emellertid cirka 670 en annan lagfaren ägare än en kommun. Cirka 500 av dessa avser tomträtter för småhus, 50 flerbostadshus och 100 annat tomt- rättsändamål. Dessa siffror är dock förenade med stor osäkerhet. De stickprovskontroller som utredningen har gjort tyder nämligen på att flertalet fastigheter, som i fastighetsregistret redovisas som upplåtna med tomträtt för småhusändamål och vilkas ägare inte är en kommun, i själva verket har friköpts av den senaste tomträtts- havaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft7"&gt;Bland de lagfarna ägare som inte är en kommun märks bland andra staten genom Statens fastighetsverk och Riksantikvarie- ämbetet, prästlönetillgångar, knutna till Svenska kyrkan samt ett fåtal landsting, bolag och stiftelser. De administrerar vardera någon eller några fastigheter som är upplåtna med tomträtt. I övrigt är den lagfarne ägaren en fysisk person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Fastighetstaxering och avgäldens storlek&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft27"&gt;Antalet taxeringsenheter som avser fastigheter, upplåtna med tomt- rätt, är något fler än antalet tomträtter. Det beror på att vissa fastigheter består av fler än en taxeringsenhet. Differensen är dock endast knappt 500 enheter. Av fastighetsregistret framgår också att ett fåtal taxeringsenheter som avser fastigheter, upplåtna med tomt- rätt för småhus- eller flerbostadsändamål, saknar marktaxerings- värde. När det gäller fastigheter, upplåtna med tomträtt för andra ändamål saknar knappt 2 000 marktaxeringsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft56"&gt;Enligt 21 kap. 5 § jordabalken får en ändring av avgäldens stor- lek skrivas in.&lt;SPAN class="ft65"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Av de underhandskontakter som utredningen har haft med Lantmäteriet och de stickprov som har gjorts framgår att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Se vidare i förordningen (2000:308) om fastighetsregister och inskrivningsförordningen (2000:309).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft14"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37151x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;uppgifterna om avgäldsbelopp i fastighetsregistret generellt sett är tämligen aktuella. Avgäldsändringar skrivs således i hög utsträck- ning in, även om vissa kommuner (t.ex. Kiruna) konsekvent avstår från inskrivning. Vi har mot denna bakgrund bedömt att fastighets- registret ger en förhållandevis god bild av avgäldsnivåerna. Detta är av särskilt intresse för småhustomträtterna, vilka utgör en någor- lunda homogen grupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft27"&gt;Statistiska centralbyrån har för respektive kommun bl.a. beräk- nat medianvärden av den årliga tomträttsavgälden för småhustomt- rätter.&lt;SPAN class="ft62"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;För de 41 kommuner som har specialstuderats under utred- ningsarbetet (se närmare om detta i avsnitt 3.1) varierar median- värdet för tomträttsavgälden för en småhustomträtt mellan 650 kronor och drygt 16 200 kronor per år. I de kommuner som har flera än 1 000 småhustomträtter är variationen ungefär lika stor. Medianvärdet i Göteborgs, Västerås, Malmö och Stockholms kom- muner sträcker sig från cirka 9 000 kronor per år till 12 500 kronor per år. I Luleå, Gävle, Karlstad och Norrköpings kommuner är medianvärdet cirka 5 &lt;NOBR&gt;000–6&lt;/NOBR&gt; 000 kronor per år. I Bodens, Troll- hättans och Västerviks kommuner ligger medianvärdet kring 3 300– 4 300 kronor per år, medan Kiruna och Gällivare kommuner har ett medianvärde om cirka 1 500 kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Tidigare lagförslag om tomträtt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Tomträttskommittén&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;År 1977 tillsattes en utredning som hade till uppdrag att undersöka hur syftet med och tillämpningen av bestämmelserna om tomträtt hade påverkats av olika åtgärder som samhället hade vidtagit på det mark- och bostadspolitiska området sedan institutet infördes år 1907. Utredningen skulle också analysera de olika syftenas inbördes för- enlighet, med utgångspunkt i målsättningen att mark för bostads- ändamål skulle kunna upplåtas både med äganderätt och tomträtt. Utredningen hade dessutom i uppdrag att föreslå ett nytt avgälds- system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft56"&gt;Utredningen, som antog namnet Tomträttskommittén, lämnade i betänkandet Tomträtt (SOU 1980:49) en utförlig redovisning av tomträttsinstitutets utveckling, förekomst och tillämpning. Vidare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Med medianvärde avses här det mittersta värdet, om alla avgälder rangordnas i storleks- ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft14"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;konstaterade utredningen att det i rättspraxis hade utbildats en metod för avgäldsbestämningen som innebar att avgälden beräk- nades som en ränta (&lt;SPAN class="ft32"&gt;avgäldsräntan&lt;/SPAN&gt;) på markvärdet (&lt;SPAN class="ft32"&gt;avgäldsunder- laget&lt;/SPAN&gt;). Utredningen konstaterade vidare att den utveckling som hade skett på det fastighetsekonomiska området, i kombination med låsningen av avgälden under långa perioder, innebar att resul- tatet under inflationstider blivit mycket kraftiga avgäldshöjningar i samband med omregleringarna av avgälderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Kommitténs förslag i fråga om avgäldsreglering var att det skulle gälla enhetliga regler redan från upplåtelsens början och att dessa uttryckligen skulle ange vilket avgäldsunderlag och vilken avgälds- ränta som upplåtaren högst fick tillämpa. Det föreslagna systemet byggde på principen om ett rörligt avgäldsunderlag, multiplicerat med en real ränta, och medgav årliga avgäldsjusteringar. Det före- slogs också att de särskilda procedurreglerna för omreglering av avgälden liksom kravet på inskrivning av ny avgäld för skydd mot tredje man skulle slopas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft27"&gt;Tomträttskommittén fann att av de alternativ som hade över- vägts beträffande bestämningen av avgäldsunderlaget var mark- taxeringsvärdet (vilket på den tiden fastställdes vart femte år), upp- räknat till marknadsvärdet, det alternativ som gav det skäligaste resultatet och var minst komplicerat. Kommittén föreslog alltså en sådan lösning. Mellan fastighetstaxeringarna skulle, enligt kommitténs förslag, avgälden årligen räknas om med ledning av förändringarna i konsumentprisindex. Vad gäller avgäldsräntan borde denna, enligt kommittén, principiellt sett uppskattas med hänsyn dels till den reala låneräntan på kapitalmarknaden, dels till den reala avkast- ningen på andra kapitalplaceringar. Detta föranledde kommittén att föreslå att räntan beträffande småhus och flerbostadshus skulle bestämmas på grundval av ett jämförelsetal. Detta utgjorde skill- naden mellan genomsnittet under den senast kända tioårsperioden av räntan för kommunlån bundna på tio år och utvecklingen av konsumentprisindex, ökad med 0,1 procent för tomträttsverksam- hetens administration. Tomträttsupplåtaren skulle emellertid alltid vara berättigad att tillämpa en lägsta räntesats om 2,75 procent. Lokalhyreshus antogs ha en högre avkastning varför avgäldsräntan i dessa fall föreslogs vara en procentenhet högre. För tomträtts- upplåtelser som avsåg både bostadsändamål och annat ändamål skulle avgäldsunderlaget delas upp med ledning av de riktvärden som bestämdes vid fastighetstaxeringen och skilda räntor användas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft14"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37153x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p269 ft27"&gt;för varje del. Avgäldsräntans nivå skulle enligt förslaget bestämmas årligen av regeringen eller den myndighet som regeringen utsåg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Härutöver föreslog Tomträttskommittén bl.a. att upplåtelser som följde 1907 års tomträttsbestämmelser inte skulle omfattas av lagändringen men att övriga upplåtelser skulle omfattas av det nya avgäldssystemet efter utgången av den löpande avgäldsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft27"&gt;Tomträttskommitténs förslag kritiserades bl.a. för att inte ta tillräcklig hänsyn till de kommunalekonomiska konsekvenser som det skulle ge upphov till. Det anfördes även att förenklingen borde drivas något längre. Beträffande markvärderingen ansåg vissa remiss- instanser att det skulle vara acceptabelt att, i brist på bättre alternativ, bestämma avgäldsunderlaget för småhus- och flerbostadstomträtter med utgångspunkt från marktaxeringsvärdet; däremot ansåg man den metoden vara mer tveksam när det gällde kommersiella tomt- rätter. Vidare ansåg de flesta remissinstanserna att det var olämpligt att räkna upp avgäldsunderlaget med konsumentprisindex. Beträff- ande avgäldsräntan ansåg särskilt kommunerna att förslaget skulle innebära sämre ekonomiskt utbyte än vad som då var fallet, medan tomträttshavare ansåg att räntenivån var för hög. Riksbanken invände mot det föreslagna reala räntesystemet.&lt;SPAN class="ft62"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft7"&gt;Tomträttskommitténs förslag ledde inte till lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1988 års tomträttsutredning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;År 1988 tillsattes ytterligare en utredning med uppdrag att under- söka möjligheterna att förenkla bestämmandet av tomträttsavgäld. Enligt kommittédirektiven skulle tomträtt även fortsättningsvis vara ett institut vid sidan om äganderätten och utgöra ett instru- ment för att i rimlig omfattning förbehålla värdestegringen på marken åt det allmänna. Det nya avgäldssystemet skulle utformas med beaktande av bostadssociala hänsyn. Även tomträtternas kreditvärde skulle beaktas. Utredningen skulle utarbeta ett förslag som skulle vara enkelt att tillämpa och leda till avsevärt färre dom- stolsprocesser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;Utredningen, som antog namnet 1988 års tomträttsutredning, lämnade sitt förslag i betänkandet Tomträttsavgäld (SOU 1990:23). I likhet med Tomträttskommittén föreslog den nya utredningen att avgälden skulle beräknas som en avgäldsränta på ett avgäldsunder-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Se kommittédirektiv (Dir 1988:3) till 1988 års tomträttsutredning, bilaga 1 till SOU 1990:23.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft14"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;lag (motsvarande markens värde). Avgälden skulle kunna omräknas varje år och bestämmelserna skulle vara tvingande till förmån för tomträttshavaren. Avgäldsbestämmelserna skulle alltså ange den högsta avgäld som fick tas ut, med möjlighet för upplåtaren att bestämma avgälden till ett lägre belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Till skillnad från tidigare förslag innebar det system som 1988 års tomträttsutredning föreslog att det skulle gälla avtalsfrihet i fråga om avgäldens storlek under den första avgäldsperioden och att upplåtaren inte heller under följande avtalsperioder skulle behöva nöja sig med ett lägre avgäldsbelopp än det belopp som hade fastställts för den första avgäldsperioden. Vid upplåtelse av tomträtt för andra ändamål än småhusbebyggelse skulle parterna dessutom ha möjlighet att avtala om hur avgälden skulle ändras under upplåtelsetiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;Ifråga om &lt;SPAN class="ft32"&gt;småhustomträtter &lt;/SPAN&gt;ansågs marktaxeringsvärdet utgöra ett tillfredsställande mått på markvärdet. Avgäldsunderlaget skulle därför, enligt förslaget, bestämmas med ledning av marktaxerings- värdet. Mellan taxeringstillfällena, vart sjätte år, skulle avgälds- underlaget kunna räknas om med förändringen av det länsvisa fastighetsprisindexet. Avgäldsräntan bestämdes till 3,5 procent med hänsyn till att marktaxeringsvärdet motsvarade 75 procent av mark- nadsvärdet och till att det bl.a. kunde innefatta värdet av trädgårds- anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft27"&gt;Ifråga om &lt;SPAN class="ft29"&gt;andra tomträtter &lt;/SPAN&gt;(dvs. tomträtter som inte var upp- låtna för småhusbebyggelse) innebar förslaget följande. Om inte annat hade avtalats, skulle högsta tillåtna avgäld bestämmas med ledning av en fri värdering av markens marknadsvärde multiplicerat med en räntesats om 3 procent. Omreglering med ledning av en ny värdering skulle kunna ske vart femte år. Däremellan skulle avgäl- den få räknas om årligen med förändringen av konsumentprisindex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft27"&gt;Förslaget innebar vidare att förfarandet vid omregleringar av avgälden förenklades. En begäran om ändring av avgälden skulle få ske fram till en månad före den tidsperiod som den nya avgälden avsåg. Begäran skulle kunna framställas genom en skriftlig under- rättelse. Beträffande småhus skulle den begärda avgälden gälla auto- matiskt om ingen invändning framställdes inom tre månader från underrättelsen. Vid tvist om avgäldsbeloppet skulle den som hade begärt ändrad avgäld väcka talan senast tre månader efter den nya avgäldsperiodens början. Det föreslogs också att en ändring av avgäldsbeloppet som skedde enligt lagens bestämmelser eller part-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft14"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;ernas avtal inte skulle behöva skrivas in för att få rättsverkan mot tredje man.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;De nya avgäldssystemet föreslogs gälla alla befintliga tomträtter, utom de som följde lagstiftningen före år 1954, och börja gälla när en ny avgäld skulle bestämmas efter det att den vid ikraftträdandet löpande avgäldsperioden hade gått till ända.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Under remissförfarandet rådde det en bred enighet om behovet av att förenkla avgäldsregleringen. Beträffande tomträtter för annat ändamål än småhus framhölls dock att de förslagna förändringarna var små i förhållande till gällande regler. Vidare befarades att de femåriga värderingscykler som hade föreslagits för andra tomträtter än småhus (i stället för minst tioåriga enligt gällande rätt) skulle leda till fler domstolsprocesser. Det framfördes också kritik mot att fastighetsägaren inte skulle behöva nöja sig med en lägre avgäld än den som bestämts för den första avgäldsperioden. Flera remiss- instanser hade också synpunkter på avgäldsräntans nivå, vilken vissa ansåg vara för hög och andra för låg. Flera remissinstanser ansåg att bestämmelserna för flerbostadshus och för småhus borde vara lika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1997 års lagrådsremiss&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft27"&gt;Regeringen beslutade år 1997 om en lagrådsremiss, vilken i väsent- liga delar grundade sig på förslagen i betänkandet Tomträttsavgäld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft27"&gt;I lagrådsremissen föreslogs ett avgäldssystem som medgav årliga ändringar av avgälden. Avgälden skulle räknas fram genom att en i lagen angiven avgäldsränta togs ut på ett avgäldsunderlag. Ifråga om den första avgäldsperioden skulle det gälla full avtalsfrihet rörande avgäldens storlek, oavsett vilket slag av tomträtt det var fråga om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Ifråga om &lt;SPAN class="ft32"&gt;småhustomträtter &lt;/SPAN&gt;skulle avgäldsunderlaget utgöras av det s.k. omräknade markvärdet, infört i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) år 1996. Avgäldsräntan förslogs vara 4,5 procent. Det skulle inte vara möjligt att, beträffande omreglering av avgäld, avtala om en högre avgäld än den som följde av lagen men fastig- hetsägaren skulle inte behöva godta en lägre avgäld än den som hade bestämts för den första perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;I fråga om &lt;/SPAN&gt;tomträtter för annat ändamål än småhus &lt;SPAN class="ft7"&gt;överens- stämde lagrådsremissens förslag med de förslag som hade lämnats i betänkandet, dock att avgäldsräntan föreslogs vara 4 procent i stället för 3 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft14"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p188 ft7"&gt;Även lagrådsremissens förslag till nya förfaranderegler överens- stämde i stora drag med förslagen i betänkandet. Detsamma gällde de föreslagna övergångsbestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Lagrådet, som konstaterade att förslaget innebar att avtalsfrihet skulle råda angående avgäldsperiodernas längd, antog att det nya systemet i ett ganska stort antal fall skulle komma att tillämpas på avgälder avseende längre perioder än ett år och menade att det föreslagna systemet inte var särskilt väl anpassat för det. Bland annat var det i dessa fall oklart vilka materiella regler som skulle tillämpas av en domstol om tvist uppstod om avgäldens storlek. Lagrådet ansåg därför att förslaget måste kompletteras innan det kunde läggas till grund för ny lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1998 års lagrådsremiss&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft27"&gt;Lagrådets yttrande över 1997 års lagrådsremiss och förändringar på fastighetstaxeringsområdet föranledde utarbetandet av en ny lag- rådsremiss. Regeringen överlämnade remissen till Lagrådet år 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft27"&gt;I förhållande till den tidigare lagrådsremissen föreslogs att avgäldsunderlaget för småhus skulle knytas till det marktaxerings- värde som bestäms vid allmän fastighetstaxering med årlig omräk- ning av avgälden enligt konsumentprisindex. Övergångsbestämmel- serna utformades i enlighet med utredningens förslag med det tillägget att avtal om avgäldsperiodens längd och om ordningen för ändring av avgäld som hade ingåtts före ikraftträdandet inte längre skulle gälla. Parterna skulle dock ha möjlighet att efter lagens ikraftträdande avtala om sådana villkor. Om parterna efter lagens ikraftträdande avtalade om längre avgäldsperioder än ett år utan att samtidigt reglera hur framtida avgäldsändringar skulle ske skulle, enligt vad som uttalades i lagrådsremissen, någon årlig omräkning inte vara tillåten. Omreglering för småhus skulle i sådana fall endast komma att ske i samband med allmän fastighetstaxering och för andra tomträtter vart femte år i samband med framtagandet av nytt markvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft9"&gt;Lagrådet ansåg i yttrandet över den andra lagrådsremissen att själva metoden för avgäldsregleringen i sina huvuddrag var väl utformad. Däremot var det enligt Lagrådet svårare att förutsäga det materiella utfallet av förslaget, varvid tveksamhet särskilt ansågs föreligga om avgäldsräntans storlek. Även om detta var en värde- ringsfråga som Lagrådet inte hade anledning att ta någon bestämd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft14"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37157x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p261 ft27"&gt;ställning till menade man att räntan försiktigtvis borde bestämmas till 3 eller 3,5 procent. Lagrådet invände vidare mot omfattningen av den passivitetsverkan som den föreslagna regleringen skulle innebära. Enligt Lagrådet borde tomträttshavarens passivitet bara ha betydelse när det avgäldsbelopp som fastighetsägaren begärde inte översteg vad som skulle följa av lagen. I andra fall borde fastig- hetsägaren ha att vända sig till domstol för att få tvisten avgjord.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft7"&gt;Lagrådsremissen har inte lett till lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft9"&gt;Vårt uppdrag beträffande tomträtt innefattar två huvudfrågor. Vi ska dels föreslå enklare regler för hur tomträttsavgäld ska bestämmas, dels ta ställning till om en rätt för tomträttshavaren att friköpa fastigheten bör införas och föreslå hur villkor för friköp bör utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Tomträttsavgäld&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft7"&gt;Av kommittédirektiven&lt;SPAN class="ft23"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;framgår att vi – med beaktande av tidigare förslag på området, bl.a. lagrådsremisserna från år 1997 och år 1998, samt den kritik som har förts fram mot de tidigare förslagen – ska föreslå en avgäldsbestämning som är så enkel som möjligt. Det grundläggande syftet ska vara att skapa en mer förutsägbar ord- ning, genom vilken beräkningstekniska och andra svårigheter med att fastställa avgäldsunderlaget och avgäldsräntan undviks så långt det är möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;I samband med våra överväganden ska vi undersöka hur de nuvarande avgäldsreglerna tillämpas. Vidare ska vi särskilt överväga kortare avgäldsperioder och en knytning av ändringar av avgälden till något slag av index samt i första hand eftersträva att ändringar av avgälden ska kunna ske utan att tomträttshavaren måste med- verka aktivt, annat än vid behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;I uppdraget ligger också att ta ställning till &lt;SPAN class="ft26"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;om den nya avgäldsbestämningen bör tillämpas även när en tomträtt upplåts och hur det i så fall bör ske, &lt;SPAN class="ft26"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;i vilken utsträckning som de nya reglerna bör vara tvingande till förmån för tomträttshavaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Vi ska vid utformningen av nya regler om avgäldsbestämning eftersträva att dessa medför förutsägbara resultat för samtliga parter och därmed även en trygghet i boendet för tomträttshavare. Regle-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Dir. 2011:60, se bilaga 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft14"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;ringen ska också, i ett brett perspektiv, medföra i huvudsak oför- ändrade avgäldsintäkter för fastighetsägarna och oförändrade kost- nader för tomträttshavarna, allt jämfört med de genomsnittliga avgäldsnivåerna som följer av tillämpningen av dagens avgälds- system. En ytterligare utgångspunkt är att det nya systemet inte ska äventyra tomträttens kreditvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Vi är enligt direktiven oförhindrade att föreslå olika regler för avgäldsbestämningen för tomträtter med olika ändamål. Den nya ordningen ska vidare utformas med beaktande av bostadssociala hänsyn. Slutligen ska vi överväga ett särskilt skydd mot alltför stora avgäldsökningar &lt;SPAN class="ft26"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;i fall av kraftig markvärdestegring, &lt;SPAN class="ft26"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;över- gångsvis för dem som kan få en högre avgäld i och med den nya avgäldsbestämningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Friköp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft27"&gt;Det är i dag inte ovanligt att fastighetsägaren och tomträttshavaren kommer överens om att tomträttshavaren ska få köpa fastigheten, s.k. &lt;SPAN class="ft29"&gt;friköp&lt;/SPAN&gt;. Lagen ger dock inte tomträttshavaren någon rätt att friköpa fastigheten mot fastighetsägarens vilja, dvs. en &lt;SPAN class="ft29"&gt;friköpsrätt &lt;/SPAN&gt;eller – som vi har valt att beteckna det i detta betänkande – en &lt;SPAN class="ft29"&gt;rätt till inlösen av tomträttsfastighet. &lt;/SPAN&gt;I utredningsuppdraget ingår att ta ställning till om det bör införas en sådan rätt och under vilka förut- sättningar som det i så fall ska kunna ske. Som ett alternativ till en friköpsrätt ska utredningen överväga möjligheten att införa enhet- liga villkor om friköp, villkor som tomträttshavaren sedan ska kunna åberopa vid de friköp som förekommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;Oavsett ställningstagandet i dessa frågor ska vi utarbeta nöd- vändiga författningsförslag om villkoren för friköp, särskilt fri- köpspriset, såväl för det fall att en friköpsrätt ska införas som för det fall att det ska fastläggas enbart enhetliga villkor för före- kommande friköp. Vidare ska vi överväga i vilken utsträckning som lagstiftningen bör vara tvingande till förmån för tomträttshavaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Vid bedömningen av de olika alternativ som kan finnas när det gäller att bestämma villkoren för friköp ska vi enligt utrednings- direktiven sträva efter att friköpsmöjligheten i möjligaste mån blir ett fördelaktigt alternativ för såväl tomträttshavare som fastighets- ägare. Vi ska särskilt beakta de villkor som f.n. tillämpas vid friköp, de villkor som tillämpas när tomträtter upplåts och de regler som f.n. gäller för avgäldsbestämningen samt våra förslag till nya avgälds- regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft14"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Utredningens arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Arbetet i utredningen har genomförts på sedvanligt sätt. Samman- träden med sakkunniga och experter har ägt rum vid åtta tillfällen. Mellan sammanträdena har det också förekommit ett flertal under- handskontakter med experterna och, i förekommande fall, de organisationer som de representerar. Vi har även rådgjort med Bostadstaxeringsutredningen som i augusti i år avgav betänkandet Bostadstaxering – avveckling eller förenkling (SOU 2012:52).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Konjunkturinstitutet har på vårt uppdrag bedömt den långsiktiga realräntan. Statistiska centralbyrån har på vårt initiativ genomfört omfattande beräkningar beträffande avgäldsregleringen för småhus- och flerbostadstomträtter, beräkningar som i stor utsträckning har legat till grund för våra ställningstaganden om avgälden för dessa slag av tomträtter. Vi har också haft under- handskontakter med en rad myndigheter, exempelvis Lantmäteriet som har varit behjälpligt med bl.a. uttag ur fastighetsregistret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Utredningen har samlat in uppgifter om nuvarande tillämpning av reglerna om tomträttsavgäld, dels genom en enkät, dels genom underhandskontakter med några av de större tomträttskommunerna. Vi har också tagit del av Villaägarnas Riksförbunds sammanställ- ningar av svaren på förbundets återkommande enkäter angående småhustomträtter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft14"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37160x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;2 Nuvarande ordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft56"&gt;Detta kapitel innehåller en genomgång av gällande lagstiftning och förarbetsuttalanden angående tomträtt samt en genomgång av Högsta domstolens avgöranden sedan år 1975. Vidare analyseras hovrätternas praxis under perioden &lt;NOBR&gt;1990–2012.&lt;/NOBR&gt; Även statistik avseende tomträttsmål i underrätterna redovisas. Avslutningsvis görs en jämförelse mellan svensk och norsk lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Principer för avgäldsbestämningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Vid ny upplåtelse av tomträtt kan parterna fritt avtala om avgäldens storlek. Vid omprövning av avgälden ska enligt 13 kap. 11 § andra stycket jordabalken avgälden bestämmas på grundval av det värde marken äger vid tiden för omprövningen. Vid bedömningen av markvärdet ska hänsyn tas till ändamålet med upplåtelsen och de närmare föreskrifter som ska tillämpas i fråga om fastighetens användning och bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft27"&gt;I förarbetena uttalas att en värdering av marken är det viktigaste ledet i avgäldsregleringen och att omprövningen av avgälden måste ske genom prövning i varje särskilt fall.&lt;SPAN class="ft62"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Marktaxeringsvärdet kan därvid tjäna till viss ledning men det är enligt förarbetena uteslutet att tillmäta marktaxeringsvärdet avgörande betydelse för frågan om avgäldsreglering, eftersom taxeringen i stor utsträckning sker från allmänna ekonomiska utgångspunkter. Däremot måste stor vikt tillerkännas de föreskrifter som i varje särskilt fall gäller i fråga om tomträtten, omständigheter som enligt förarbetena endast kan behandlas och utredas uttömmande i ett domstolsförfarande. I förarbetena uttalas också att avgälden bör motsvara skälig ränta på det uppskattade markvärdet. De grunder efter vilka tomträttsupp- låtare vid tiden för omprövningen beräknar avgälden för nya tomt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se SOU 1952:28 s 66 ff. och 83 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft14"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37161x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;rättsupplåtelser bör då kunna tjäna till ledning. I övrigt har lag- stiftaren överlämnat åt rättspraxis att dra upp riktlinjer för mark- värderingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;I praxis har man – i nära anslutning till det ovan nämnda för- arbetsuttalandet – vid omprövning av avgäld bestämt den nya avgäl- den med ledning av ett &lt;SPAN class="ft26"&gt;avgäldsunderlag&lt;/SPAN&gt;, i princip motsvarande markvärdet, och en &lt;SPAN class="ft26"&gt;avgäldsränta&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Högsta domstolen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;Sedan 1988 års tomträttsutredning avgav sitt slutbetänkande&lt;SPAN class="ft23"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;har Högsta domstolen avgjort en handfull mål om omprövning av tomträttsavgäld och närliggande frågor. Praxis för tiden dessför- innan finns sammanställd i bilaga 2 till SOU 1990:23. Följande redovisning bygger delvis på denna sammanställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Allmänt om avgäldsbestämningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;Högsta domstolen framhöll i NJA 1975 s. 385 att det ankommer på domstolarna att bestämma den avgäld som den finner vara skälig. I det målet hade kommunen hävdat att det av kommunen fordrade beloppet skulle godtas om det inte bedömdes vara oskäligt. Enligt Högsta domstolen saknade detta påstående fog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;I samma rättsfall framhöll Högsta domstolen också att ett av syftena med tomträttsinstitutet är att eventuell värdestegring på mark som upplåts som tomträtt ska tillfalla det allmänna. En rikt- punkt för fullföljande av detta syfte måste enligt Högsta domstolen vara att kommunen under tomträttsavtalets giltighetstid via tomt- rättsavgälden ska tillföras den del av fastighetens avkastning som är hänförlig till marken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Avgäldsunderlaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft56"&gt;Av Högsta domstolens uttalanden i NJA 1975 s. 385 följer också att markvärdet ska bestämmas så att det antas motsvara ett tänkt saluvärde på marken i avröjt skick vid omregleringstidpunkten. I NJA 1975 s. 385 tillämpade Högsta domstolen ortsprismetoden för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Se SOU 1990:23.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td102"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;att bestämma markvärdet. I NJA 1986 s. 272 tillämpade Högsta domstolen i stället avkastningsmetoden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft27"&gt;I ett annat rättsfall, NJA 1976 s. 562, fann Högsta domstolen – mot bakgrund av de ovan redovisade förarbetsuttalandena – att det värde på marken som ska läggas till grund för avgäldsberäkningen är vad som i expropriationslagstiftningen betecknas som marknads- värde. I målet saknades dock underlag för en direkt ortsprisjäm- förelse. Högsta domstolen konstaterade att principerna för den senaste allmänna fastighetstaxeringen var att markvärdet avsetts motsvara 75 procent av marknadsvärdet utifrån det allmänna pris- läget. Detta hade uppskattats enligt en av de tre metoder som vanligen förekommer vid fastighetsvärdering, nämligen ortspris- metoden, avkastningsmetoden och produktionskostnadsmetoden, i nu nämnd ordning. Med hänsyn till vilka principer som hade gällt för taxeringen ansåg Högsta domstolen att marknadsvärdet för tomtmarken i det aktuella fallet kunde härledas ur taxeringsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft7"&gt;I NJA 1988 s. 343 var parterna oense om fastighetstaxerings- värdet eller en direkt ortsprisjämförelse skulle tas som utgångs- punkt för markvärderingen. Högsta domstolen noterade att det inte föreligger någon principiell skillnad mellan de båda metoderna, eftersom även taxeringen i första hand bygger på ortsprismetoden. Ortsprisutredningen omfattade ett förhållandevis stort antal köp som samtliga låg närmare värdetidpunkten än de köp som taxeringen hade grundats på. Med hänsyn till detta och till att ortsprisutred- ningen i övrigt ansågs tillförlitlig godtogs den som grund för värde- ringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft27"&gt;Högsta domstolen har också uttalat att man vid uppskattningen av fastighetens värde i samband med omprövning av tomträtts- avgäld även ska beakta det särskilda värde som fastigheten har för tomträttshavaren. Saken belystes i NJA 2002 &lt;SPAN class="ft67"&gt;s. 45. I det fallet angav ändamålsbestämmelserna för regleringsobjekten att dessa fick användas endast för tunnelbaneverksamhet. Mot den bak- grunden hävdade tomträttshavaren, AB Stockholms lokaltrafik (SL), att fastigheterna saknade marknadsvärde. Fråga uppstod då om det värde som marken hade för SL som huvudman för tunnelbane- trafiken skulle beaktas vid marknadsvärderingen. Expropriationslagen (1972:719) vilar på den allmänna grundsatsen att den exproprieran- des respektive fastighetsägarens särskilda intresse av fastigheten inte ska beaktas vid marknadsvärdebedömningen. Högsta dom- stolen fann att denna princip inte utan vidare kan överföras till den situation som gäller när en tomträttsavgäld ska omprövas, en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft14"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;procedur som inte tar sikte på att bestämma ersättning för en skada utan på en omreglering av ett avtal. Det särskilda värde som fastig- heten har för tomträttshavaren ska därför, enligt Högsta dom- stolen, beaktas vid uppskattningen av fastighetens värde i samband med en omprövning av tomträttsavgälden. Domstolen antog att SL vid en försäljning av fastigheterna skulle ha ett reellt intresse av dem och ansåg att värdet borde motsvara ett försiktigt uppskattat industritomtvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Avgäldsräntan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft27"&gt;I NJA 1975 s. 385 var bl.a. fråga om avgäldsräntan skulle bestäm- mas med ledning av de avgäldsräntor som hade tagits ut för tomt- rätter som upplåtits vid samma tidpunkt som omprövningen (jfr ovan nämnda förarbetsuttalanden). Högsta domstolen ansåg att det inte gick att göra några jämförelser med de i målen åberopade upp- låtelserna, eftersom det inte hade lagts fram någon utredning i frågan till vilken procent av ett realistiskt beräknat saluvärde avgäl- den faktiskt hade bestämts vid de åberopade upplåtelserna. Angå- ende avgäldsräntan uttalade domstolen därefter att uppgiften att bestämma storleken på avgäldsräntan i princip är liktydig med att söka svaret på frågan vilket krav på omedelbar förräntning av det investerade kapitalet som en tänkt köpare av marken i avröjt skick vid den aktuella tidpunkten ska antas ha räknat med. Enligt dom- stolen fanns i princip två metoder för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft7"&gt;Den ena, den direkta metoden, bygger på att man söker bestämma kravet på omedelbar förräntning på grundval av direkta iakttagelser rörande det omedelbara förräntningskravet vid kapitalinvesteringar på jämförbara områden. Som jämförbara områden kan räknas endast sådana marknader där man har fog för antagande att pris- bildningen på investeringsobjekten bestäms av huvudsakligen samma faktorer som prisbildningen på tomtmark och att de olika inflytelsefaktorerna av intresserade kapitalplacerare tillmäts väsent- ligen samma vikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft56"&gt;Den andra, &lt;SPAN class="ft43"&gt;indirekta metoden&lt;/SPAN&gt;, tar i första hand sikte på att bestämma det krav på total förräntning i ett längre perspektiv som man har anledning att anta att kapitalplacerare i allmänhet har räk- nat med vid den aktuella tidpunkten. Med kännedom om detta förräntningskrav och de antaganden om framtida avkastnings- utveckling och värdestegring som kan förmodas vid denna tidpunkt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft14"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37164x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td102"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;ha varit bestämmande för prisbildningen på tomtmark kan kravet på omedelbar förräntning framräknas som en restpost.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft27"&gt;Den indirekta metod som tillämpades i NJA 1975 s. 385 innebär mycket komplicerade beräkningar och har bl.a. på grund av detta kritiserats. Att den indirekta metoden ändå kom att tillämpas i NJA 1975 s. 385 synes ha berott på att ett tillförlitligt underlag för att använda mera direkta beräkningssätt inte stod till förfogande, se Högsta domstolens uttalande om detta i NJA 1986 s. 272. Den i 1975 års rättsfall tillämpade metoden har också i senare avgöranden fått stå tillbaka för andra metoder. Detta torde inte bara bero på kritiken mot metoden utan även på att den s.k. Tomträttskommitténs förslag&lt;SPAN class="ft62"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;om ett system med ett rörligt avgäldsunderlag och en real avgäldsränta kom att få betydande genomslag i praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft27"&gt;Den indirekta metoden kom sålunda inte att tillämpas i NJA 1986 s. 272. Högsta domstolen uttalade där att det med befintliga metoder inte går att uppnå någon exakthet i ränteberäkningen och att det ytterst blir en fråga om skälighetsbedömning. I målet gjor- des gällande att man i stället borde tillämpa den s.k. realränte- metoden. Realräntemetoden innebär att avgäldsräntan motsvarar realräntan, dvs. i princip den ränta som återstår sedan inflations- effekten räknats bort. För att realräntemetoden ska vara användbar fordras dock, uttalade Högsta domstolen, att det kan förutsättas att marken är realvärdesäker. För metodens tillförlitlighet ansågs det vidare vara avgörande dels med vilken grad av säkerhet real- räntans storlek kan fastställas, dels i vilken omfattning förhållan- dena på fastighetsmarknaden skiljer sig från förhållandena på de delmarknader som realräntan hämtas från. Med hänsyn till att det inte fanns någon utredning om det omedelbara förräntningskravet på enbart markkapital sattes detta lika med den uppskattade lång- siktiga realräntan på den allmänna kapitalmarknaden. Med dessa utgångspunkter tillämpade Högsta domstolen realräntemetoden (en variant av den tidigare omnämnda direkta metoden). Till real- räntan lades emellertid också ett räntetillägg enligt den s.k. triangel- effekten, som beskrivs nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft9"&gt;I NJA 1990 s. 714, där realräntemetoden tillämpades, uppkom frågan om vilket tidsperspektiv som gäller vid jämförelsen med den långsiktiga realräntan på den allmänna kapitalmarknaden. Högsta domstolen tog sin utgångspunkt i det som man bedömde som de grundläggande bestämmelserna för tomträttsinstitutet, nämligen de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Se SOU 1980:49.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft14"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;begränsade möjligheterna till uppsägning, avsaknaden av hävnings- rätt, de långa avgäldsperioderna och att skälig andel av markvärde- stegringen ska tillföras tomträttsupplåtaren. Med hänsyn till dessa förhållanden fann domstolen att avgäldsräntan ska bestämmas med ett tidsperspektiv om minst 30 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;Även om den indirekta metod som var aktuell i 1975 års mål sällan tillämpas är målet ändå intressant, eftersom Högsta dom- stolen i målet fastlade en annan central princip för bestämningen av avgäldsräntan. Högsta domstolen fann nämligen att, eftersom avgäl- den är oförändrad under avgäldsperioden, bör avgälden bestämmas så att hänsyn tas även till den för perioden beräknade avkastnings- ökningen på marken. Det innebär att avkastningskravet ska räknas upp på visst sätt. Denna uppräkning har kommit att benämnas &lt;SPAN class="ft31"&gt;triangeleffekten&lt;/SPAN&gt;. Triangeleffekten beräknas som förhållandet mellan kapitalvärdet av samtliga avkastningar under avgäldsperioden med en viss antagen tillväxt av markvärdet, å ena, och motsvarande kapitalvärde utan tillväxt av markvärdet, å andra sidan. Även bedöm- ningen av triangeleffekten anses vara beräkningstekniskt komplice- rad, bl.a. därför att den måste baseras på antaganden om marknadens kalkylränta och om markens värdestegring under kommande avgäldsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft7"&gt;I NJA 1976 s. 562 fann dock Högsta domstolen att triangel- effekten inte skulle beaktas. Fallet gällde en omprövning av tomt- rättsavgälden för en egnahemsupplåtelse vid vilken den indirekta metoden tillämpades. Enligt Högsta domstolen skulle nackdelen av en uppräkning enligt triangeleffekten för kommande markvärde- stegring i ett sådant fall bli mer framträdande än vid upplåtelser för kommersiellt ändamål. Av betydelse var att avgäldsperioden i det aktuella fallet var utsträckt till 20 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;NJA 1988 s. 343 avsåg också en småhustomträtt. Med hänvisning till att avgäldsräntan i det fallet bestämdes enligt den direkta metoden anförde Högsta domstolen att det inte förelåg något hinder mot att triangeleffekten beaktades inom ramen för en all- män skälighetsbedömning, vid vilken också bostadssociala skäl beaktades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft14"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37166x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td102"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Övrigt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft7"&gt;Om en överenskommelse om ny tomträttsavgäld inte träffas, kan omprövning av tomträttsavgäld komma till stånd genom att fastig- hetsägaren eller tomträttshavaren väcker talan vid domstol under det näst sista året av den löpande avgäldsperioden, 13 kap. 11 § andra stycket jordabalken. Av NJA 1984 s. 777 framgår att det åligger en domstol att självmant beakta om talan har väckts inom den angivna tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft8"&gt;I NJA 1986 s. 272 prövades frågan om kommunen borde tillgodo- räknas ett tillägg till realräntan med hänsyn till sina administrations- kostnader för tomträtten. Högsta domstolen ansåg dock att ett tillägg för de merkostnader som är förenade med tomträtts- verksamhet jämförd med annan kapitalförvaltning kan antas bli obetydligt och rymmas inom den osäkerhetsmarginal som beräk- ningen av realräntan är förknippad med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft27"&gt;I NJA 1995 s. 714 väckte fastighetsägaren talan om höjning av tomträttsavgälden inom den föreskrivna tiden. Tomträttshavarens yrkande om sänkning av avgälden inkom däremot efter den nämnda tidpunkten och avvisades därför. En fråga i målet var om tomträtts- havaren skulle ges tillfälle att i genkäromålets form väcka talan om sänkning av avgälden trots att den föreskrivna tiden hade försuttits. Högsta domstolen fann att en sådan ordning förutsatte lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Talan om ändring av tomträttsavgäld är normalt förknippad med yrkande om att de vid domen förfallna beloppen i form av skill- naden mellan ny och dittills utgående avgäld ska betalas inom viss tid. Vidare yrkas oftast ränta på mellanskillnaden från respektive förfallodag. Högsta domstolen har i NJA 2002 s. 261 slagit fast att räntan i sådant fall ska bestämmas som avkastningsränta (2 § andra stycket och 5 § räntelagen) för tiden innan domen har vunnit laga kraft och som dröjsmålsränta (3 § första stycket och 6 § ränte- lagen) för tiden därefter. Det bör noteras att tomträttsupplåtelsen i det aktuella fallet inte innehöll något om ränta på mellanskillnaden. Om så hade varit fallet, får det förutsättas att en sådan avtalsklausul hade gällt.&lt;SPAN class="ft23"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Jfr Stockholms tingsrätts dom den 1 juli 2005 i mål &lt;NOBR&gt;F21160-02.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft14"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Tomträttsmål i hovrätterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Några statistiska anmärkningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft27"&gt;I hovrätt finns inte tomträttsmål som en för alla hovrätter gemen- sam måltyp. Det är därför svårt att göra statistiska uttag beträff- ande tomträttsmål i hovrätt. Vi har från hovrätterna begärt in samtliga &lt;SPAN class="ft29"&gt;avgjorda &lt;/SPAN&gt;mål avseende tomträttsavgäld för perioden 2002– 2011. Eftersom Sveriges Domstolars ärendehanteringssystem Vera infördes i Hovrätten över Skåne och Blekinge först år 2004 har vi begränsat vår begäran till den hovrätten till åren &lt;NOBR&gt;2004–2011.&lt;/NOBR&gt; Det bör redan här noteras att det varierar hur mål läggs upp; ibland läggs ett mål upp per fastighet men ett mål kan likaväl innefatta flera fastigheter. Vidare förekommer det att flera mål handläggs gemensamt och att ett avgörande därför avser flera mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft27"&gt;Av det insamlade materialet kan följande utläsas. Under perioden &lt;NOBR&gt;2002–2011&lt;/NOBR&gt; avgjordes totalt 46 tomträttsmål i hovrätterna men endast 31 av dessa prövades i sak. Fyra av de sakprövade målen omfattas av ett avgörande. Av de mål som har överklagats men inte prövats i sak har det övervägande antalet avskrivits efter återkallelse och i några fall har målet avgjorts genom stadfästelse av parternas överens- kommelse. Under den senaste tioårsperioden har antalet avgjorda mål varit färre än tio mål per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Vi har även tagit in ett urval av tomträttsmål från hovrätterna för perioden &lt;NOBR&gt;1990–2002.&lt;/NOBR&gt; Urvalet har baserats på Lantmäteriets praxissammanställning avseende tomträttsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Sammanlagt ingår 49 hovrättsavgöranden i analysen. Det bör noteras att de 49 avgörandena avser totalt 277 tomträttsmål. Fyra avgörandena avser fler än ett mål. Ett avgörande avser ensamt 198 mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Sedan krav på prövningstillstånd infördes för bl.a. fastighetsmål (november 2008) har prövningstillstånd vägrats i nio avgöranden. Därutöver har, för perioden &lt;NOBR&gt;1990–2011,&lt;/NOBR&gt; underrättens avgörande fastställts av hovrätten i 17 fall. Sju av avgörandena avser fler- bostadshus, med eller utan lokaler. Två avgöranden avser blandad upplåtelse där flerbostadshus samt rad- och kedjehus ingår i samma tomträttsupplåtelse. Övriga mål är i stort sett fördelade lika på tomträtter för småhus och på övriga tomträtter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft56"&gt;Endast i två av de 49 avgörandena har tvistefrågan varit en annan, eller åtminstone i huvudsak en annan, än omprövning av tomträttsavgäld. Ett avgörande avsåg jämkning av avgälden enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft14"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td102"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;13 kap. 12 § andra stycket jordabalken och ett avgörande avsåg frågan om huruvida avtal om avgäldsberäkningsmetod hade ingåtts och om giltigheten av ett sådant avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft7"&gt;Det insamlade materialet avser huvudsakligen tomträtter i Göte- borg och Storstockholm. I övrigt finns enstaka avgöranden avseende tomträtter i Kiruna, Luleå, Malmö, Västerås, Karlstad, Linköping, Landskrona, Helsingborg och Ängelholm. Tomträtterna har upp- låtits alltifrån &lt;NOBR&gt;1920-talet&lt;/NOBR&gt; till &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Merparten är dock upplåtna efter år 1968.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Analys av hovrättspraxis&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Vid en analys av domstolsavgöranden angående tomträtt bör det beaktas att, även om sådana mål anses vara indispositiva, domstols- prövningen i allt väsentligt blir beroende av det underlag som part- erna lägger fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2.3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Avgäldsräntan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft27"&gt;Parterna har varit överens om avgäldsräntan i 25 av avgörandena. I fler än hälften av avgörandena har hovrätten alltså inte prövat frågan om avgäldsräntas storlek. Detta manar till viss försiktighet när det gäller slutsatser om praxis kring avgäldsräntans förändring över tid. Avgäldsräntan har som regel bestämts enligt realränte- metoden och realräntan har uppskattats till 3 procent (jfr dock nedan). Svea hovrätt har uttalat att realräntan i allt väsentligt bör bedömas utifrån den förväntade tillväxten i svensk ekonomi, se bl.a. dom den 1 juni 2009 i mål T &lt;NOBR&gt;3353-08.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft27"&gt;Till realräntan kommer ett räntetillägg för den s.k. triangel- effekten (se avsnitt 2.2.3). Det är i allt väsentligt den delen av avgäldsräntan som det har tvistats om och som har bedömts på olika sätt under den undersökta perioden. I de analyserade avgöran- dena är avgäldsräntans extremvärden 5,7 procent (ett avgörande 1991 där frågan om marken var realvärdesäker är något oklart beskriven) respektive 2 procent (ett avgörande år 2011). I det förra fallet men inte i det senare prövade domstolen räntans storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;43 av de 49 avgörandena har gällt avgälden där avgäldsperioden har varit &lt;NOBR&gt;10-årig.&lt;/NOBR&gt; I fem fall har avgäldsperioden varit &lt;NOBR&gt;20-årig.&lt;/NOBR&gt; Efter- som antalet avgöranden med &lt;NOBR&gt;20-åriga&lt;/NOBR&gt; avgäldsperioder är få, kan det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;Nuvarande ordning SOU 2012:71&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;inte dras några egentliga slutsatser av dem. Det kan i och för sig konstateras att i några av dessa avgöranden har parterna varit över- ens om en avgäldsränta på 4,0 eller 4,5 procent. Avgäldsräntan vid &lt;NOBR&gt;20-årig&lt;/NOBR&gt; avgäldsperiod har emellertid prövats i sak i endast två fall, ett år 1995 och ett år 2011. I 1995 års avgörande bestämdes avgälds- räntan till 4 procent och i 2011 års avgörande sattes räntan till 2,85 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;För tomträtter med &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; avgäldsperioder har den normala avgäldsräntan under perioden &lt;NOBR&gt;1991–2006&lt;/NOBR&gt; varit 3,5 eller, ännu vanligare, 3,75 procent. Därefter har avgäldsräntan satts lägre och synes numera generellt ligga på 3,25 procent och i vissa fall på 3,5 procent. I de fall domstolen har prövat avgäldsräntan har den pendlat mellan 3,5 och 3,75 procent. Under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; har 3,5 procent blivit vanligare. Under senare delen av &lt;NOBR&gt;2010-talet&lt;/NOBR&gt; har det före- kommit att räntan satts ned till 3,25 procent. I några avgöranden från år 2011 har räntan satts ännu lägre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft27"&gt;I april 2011 avgjorde Hovrätten för Skåne och Blekinge en tvist som enbart avsåg frågan om avgäldsräntans storlek beträffande ett flertal småhustomträtter med &lt;NOBR&gt;20-årig&lt;/NOBR&gt; avgäldsperiod (mål T &lt;NOBR&gt;620-09).&lt;/NOBR&gt; Hovrätten bedömde att prövningsobjektet var realvärdesäkert. Angående realräntan hänförde sig hovrätten till ett uttalande av Riksbanken om att ett normalt långsiktigt värde på realräntan i Sverige verkade vara kring 2 procent.&lt;SPAN class="ft62"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Med hänsyn till den osäker- het som ansågs känneteckna realräntebedömningar fann hovrätten att det var skäligt att utgå från en långsiktig riskfri realränta om 2,5 procent vid bestämmande av avgälderna i fråga. Utifrån ett inflationsmål på 2 procent bestämdes räntetillägget för triangel- effekten till 0,35 procent. Avgäldsräntan sattes alltså till 2,85 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft27"&gt;I två avgöranden i december 2011 (T &lt;NOBR&gt;1365-11&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;1371-11)&lt;/NOBR&gt; tog Hovrätten över Skåne och Blekinge åter ställning till en fråga om avgäldsräntans nivå.&lt;SPAN class="ft62"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Båda fallen avsåg tomträtter med &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; avgäldsperioder. Med hänvisning till hovrättens avgörande från april 2011 bedömdes realräntan till 2,5 procent. Utifrån ett inflationsmål om 2 procent sattes räntetillägget för triangeleffekten till 0,2 procent. Avgäldsräntan bestämdes alltså till 2,7 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft30"&gt;Slutligen bör nämnas Svea hovrätts avgörande den 31 januari 2012 (F &lt;NOBR&gt;5259-10&lt;/NOBR&gt; m.fl.). Målet avsåg flera tomträtter som till- sammans bildar den s.k. Gallerian i Stockholms innerstads mest&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se Riksbanken, Realräntan i Sverige, Ekonomiska kommentarer, nr 5, 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i frågan om det i hovrätten har före- kommit grova rättegångsfel som kan ha inverkat på målens utgång.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft14"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td102"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;centrala delar, med regleringstidpunkt under år 2005. Hovrätten fann att kommunen hade förmått visa att direktavkastningskravet för kontor i bästa läge i Stockholm under åren &lt;NOBR&gt;1986–2006&lt;/NOBR&gt; inte hade understigit 3 procent. Med hänsyn till utredningen om direkt- avkastningskravet blev realräntans nivå inte föremål för prövning i detta fall, utan den indirekta metoden tillämpades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2.3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Avgäldsunderlaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft7"&gt;Som ovan har framgått rör det övervägande antalet analyserade avgöranden omprövning av avgälden. Avgäldsräntan är relativt ofta en del av prövningen men i stort sett samtliga mål om omprövning är avgäldsunderlaget den stora stötestenen. Även om tomträtts- målens natur leder till att domstolsprövningen i praktiken i hög grad blir beroende av det underlag som parterna presenterar kan vissa slutsatser ändå dras angående bestämningen av avgäldsunder- laget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft27"&gt;Valet av värderingsmetod är ibland föremål för domstolarnas bedömning. Det är ganska vanligt att resultatet av en vald första handsmetod sätts i relation till resultatet av andra värderings- metoder. Den förhärskande uppfattningen, oavsett tomträttsända- mål, är att markvärdet ska bedömas med hjälp av ortsprismetoden före andra värderingsmetoder, som exempelvis avkastningsmetoden.&lt;SPAN class="ft62"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Detta överensstämmer väl med de uttalanden som har gjorts om sättet för markvärdering i expropriationssammanhang.&lt;SPAN class="ft62"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft27"&gt;Ortsprismetoden bygger på jämförelser av försäljningar av obe- byggd tomtmark som i fråga om läge och andra värdepåverkande faktorer så långt som möjligt motsvarar vad som gäller för reglerings- objektet. En tillämpning av ortsprismetoden förutsätter att det finns tillgång till ett tillräckligt omfattande och relevant jämförelse- material. Parternas utredningar av ortspriset i fråga om relevanta jämförelseobjekt och analysen av dessa är följaktligen ofta omfattande, särskilt när det gäller kommersiella tomträtter som flerbostadshus, industritomter etc. Detta slår också igenom i domstolens bedöm- ning med detaljerade analyser av ortspriset. Generellt eftersträvar man att jämföra med obebyggda objekt men sådana finns sällan att tillgå i tillräcklig omfattning, särskilt när det gäller andra fastigheter än småhus. Jämförelsematerialet består därför till övervägande del&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se bilaga 4 i SOU 1990:23 om avkastningsmetoden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se Dahlsjö m.fl., Expropriationslagen – En kommentar, tredje uppl., 2010, s 210 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft14"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;av bebyggda fastigheter. Jämförelseobjektens ändamål, läge, försälj- ningstidpunkt, grundläggningsförhållanden, exploateringskostnader samt storlek är vanligt förekommande bedömningspunkter vid tillämpningen av ortsprismetoden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Marktaxeringsvärdet ska i första hand bestämmas med ortspris- metoden.&lt;SPAN class="ft69"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;I andra och tredje hand ska en avkastningsberäkning respektive en produktionskostnadsberäkning göras men om möj- ligt ska man även i dessa fall ta hänsyn till försäljningar på orten. Mot denna bakgrund benämns marktaxeringsvärdet ofta som en indirekt ortsprismetod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;I samtliga avgöranden som avser avgäldsunderlaget för småhus har marktaxeringsvärdet varit en viktig parameter för värderingen. Normalt har tomträttsupplåtaren använt marktaxeringsvärdet som ett moment i en generellt tillämpad avgäldsmodell. När parterna inte har varit överens om att använda marktaxeringsvärdet som utgångspunkt för värderingen, har man tillämpat ortsprismetoden för att påvisa att åberopat taxeringsvärde inte ger ett alltför högt markvärde. Det har dock varit vanligt att tillräckligt material för en ortsprisjämförelse saknas. I så fall har marktaxeringsvärdet utgjort den enda utgångspunkten för värderingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft7"&gt;I avgörandena har marktaxeringsvärdet ofta räknats upp till marknadsvärdet efter det att avdrag har gjorts för tomträtts- havarens investeringar i marken. I flera avgöranden har dock detta inte varit aktuellt, eftersom kommunens yrkande har baserats på ett reducerat, eller i vart fall inte till marknadsvärdet uppräknat, mark- taxeringsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Vid behov har det gjorts en s.k. tidskorrigering av mark- taxeringsvärdet beroende på marknadens prisutveckling mellan taxering och regleringstidpunkt. Det har också förekommit att en ny taxering har skett efter det att en omprövning av avgälden har aktualiserats; i så fall har den senaste taxeringen lagts till grund för värderingen med motiveringen att den bygger på den färskaste ortsprisutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft56"&gt;I marktaxeringsvärdet ligger ofta poster som är hänförliga till tomträttshavarens egna investeringar i marken (vilket för övrigt kan vara fallet även beträffande annan prisstatistik). Det rör sig om kostnader för vatten- och avloppsanläggningar och för trädgårds- anläggningar. Domstolen brukar i dessa fall jämka taxeringsvärdet nedåt innan detta läggs till grund för bestämmandet av avgälds-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Se 5 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td102"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p269 ft27"&gt;underlaget. Normalt sker jämkningen enligt föreskrifterna för taxe- ringen men det förekommer också rena skälighetsbedömningar av avdraget. Det förekommer också att sådan jämkning begärs och medges med hänsyn till kostnader för del i gemensamhetsanlägg- ning och för grundläggningskostnader. Avdrag för grundläggnings- kostnader (exempelvis bergsprängning) görs dock endast i de fall kostnaden har varit extraordinär. Avdrag för gemensamhetsanlägg- ningar medges endast om kostnaden är hänförlig till den upplåtna marken, exempelvis för anslutning till vatten och avlopp. Kost- nader för kabelteve, allmänna grönytor, gång- och cykelvägar etc. dras alltså inte av. Det förekommer också att befogade avdrags- poster anses beaktade redan genom att exempelvis marktaxerings- värdet inte räknats upp till marknadsvärdet eller genom att annan än den senaste taxeringen har tagits som utgångspunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;Som framgått ovan tillämpas ortsprismetoden även för kommer- siella tomträtter. I några få avgöranden har man i stället tillämpat avkastningsmetoden. Jämförelseobjekt har då saknats helt eller så har jämförelseobjekten varit få eller föga jämförbara med reglerings- objektet. I några fall har markriktvärden från fastighetstaxeringen använts som utgångspunkt för markvärderingen eller utnyttjats som stöd vid analys av ortspriset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Något förenklat kan man säga att markvärdet för kommersiella tomträtter för kontor och liknande bedöms utifrån byggrättens omfattning. I några fall har byggrätten som sådan varit föremål för prövning. Det har då bl.a. uttalats att markvärdet generellt konstitueras av det tillåtna utnyttjande enligt detaljplanen som ger det högsta värdet samt att den byggrätt som detaljplanen medger vid regleringstidpunkten normalt är avgörande. Undantag från denna princip har ansetts kunna göras till exempel om fastigheten var bebyggd vid tomträttsupplåtelsen eller vid detaljplaneändring eller om en senare tillkommen byggrätt inte kan utnyttjas. Mark- värdet på industritomter uttrycks oftast i värde/kvadratmeter för att man därigenom ska erhålla ett lämpligt jämförelsemått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft7"&gt;Jämförelseobjekt som avser med tomträtt upplåten mark, friköpt tomträttsmark och s.k. kompletteringsköp utesluts inte generellt vid bedömningen av ortspriset men beaktas med för- siktighet och endast då övrigt jämförelsematerial är bristfälligt. Träffade överenskommelser om ny tomträttsavgäld har vid några tillfällen utnyttjats för kontroll av ortsprisutredningar med få jäm- förelseobjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft14"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37173x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p188 ft7"&gt;Om underlaget för bedömningen av markens värde har varit särskilt dåligt, antingen det har berott på brister i jämförelse- materialet eller på brister i underlaget för en genomförd taxering, har det hänt att domstolen beräknar markvärdet ”baklänges”. Den befintliga eller yrkade avgälden har då dividerats med avgäldsräntan och det erhållna markvärdet har ställts i relation till det i och för sig bristfälliga underlag som har presenterats eller till tillgängliga mark- riktvärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Målstatistik från fastighetsdomstolar/mark- och miljödomstolar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Mål om omprövning eller jämkning av avgäld, klander av upp- sägning eller bestämmande av lösesumma prövades av fastighets- domstol från &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; och fram till den 2 maj 2011.&lt;SPAN class="ft23"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Numera prövas dessa mål av mark- och miljödomstol.&lt;SPAN class="ft23"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;I och med inrätt- andet av mark- och miljödomstolarna utvecklades måltypskoderna för tomträttsmål så att det nu finns två koder, en för villa och en för kommersiell tomträtt. Fastighetsdomstol och mark- och miljö- domstol benämns i det följande underrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft7"&gt;Antal inkomna respektive avgjorda tomträttsmål i underrätt under perioden den 1 januari 2000 till 31 december 2011 framgår av tabell 2.1. Av tabellen kan utläsas att det i medeltal har inkommit cirka 250 mål och avgjorts cirka 280 mål per år.&lt;SPAN class="ft23"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Som framgår ovan finns statistik för antalet inkomna och avgjorda mål avseende villa- tomträtt respektive kommersiell tomträtt än så länge endast för år 2011 och delar av år 2012. Under år 2011 registrerades 75 inkomna och 53 avgjorda mål avseende villa. Vidare inkom det 76 och avgjordes 19 mål avseende kommersiell tomträtt. Hittills under år 2012 har 28 mål avseende villa inkommit och 50 avgjorts. Vidare har 24 mål avseende kommersiell tomträtt inkommit och 28 avgjorts. Nacka tingsrätt står för drygt 50 procent av det totala antalet inkomna och avgjorda mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se 13 kap. 23 § jordabalken i dess tidigare lydelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se 13 kap. 23 § jordabalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Anm. &lt;/SPAN&gt;Anledningen till att flera mål har avgjorts under perioden än vad som har kommit in beror på att det omvända förhållandet har gällt under lång tid före den undersökta perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft14"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p40 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td105"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td104"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td105"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p312 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Jämförelse med utländsk rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft7"&gt;Under utredningsarbetet har förekomsten av liknande system i andra länder undersökts. Det har emellertid varit svårt att hitta system som är riktigt jämförbara med tomträttsinstitutet. Detta beror sannolikt på att tomträttsinstitutet är sprunget ur en specifik svensk rättsutveckling. Nederländerna synes ha ett system som till viss del kan jämföras med det svenska.&lt;SPAN class="ft23"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Vi har dock inte haft möjlighet att studera detta system närmare. Vi har under utrednings- arbetet ägnat det norska nyttjanderättsinstitutet &lt;SPAN class="ft26"&gt;tomtefeste &lt;/SPAN&gt;en del uppmärksamhet men har kommit till slutsatsen att det avviker så påtagligt från tomträttsinstitutet att det knappast kan tjäna som förebild för en reform av det svenska systemet. En kort beskriv- ning av institutet &lt;SPAN class="ft26"&gt;tomtefeste &lt;/SPAN&gt;och hur det förhåller sig till det svenska tomträttsinstitutet finns i bilaga 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Slutsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;De knapphändiga uppgifterna i lagstiftningen och förarbets- uttalandena om grunderna för omprövning av tomträttsavgäld har utvecklats i rättspraxis. Vid bedömningen av praxis bör man dock beakta att, även om tomträttsmål i grunden anses vara indispositiva, domstolsprövningen i flera avseenden i praktiken blir att betrakta som dispositiv. Domstolarnas prövning blir nämligen i stor utsträck- ning beroende av vad parterna tvistar om och den utredning som de presenterar. Vissa slutsatser kan dock dras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft9"&gt;Utgångspunkten är att avgälden sätts lika med produkten av ett avgäldsunderlag multiplicerat med en avgäldsränta. Markvärdet antas motsvara ett tänkt saluvärde på marken i avröjt skick vid omregleringstidpunkten. Bedömningen av markvärdet följer de värderingsprinciper som tillämpas i expropriationssammanhang och vid fastighetsvärdering överhuvudtaget. I de allra flesta fall görs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Se Tomträtt – Ett markpolitiskt instrument i upplösning, Runesson, Meddelanden från Lunds universitets geografiska institutioner, avhandling 133, 1997, s. &lt;NOBR&gt;56–59.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft14"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;någon form av ortsprisjämförelse. Tvistefrågan är därvid normalt vilket jämförelsematerial som ska användas och hur detta ska analyseras. Marktaxeringsvärdet är, särskilt för småhustomträtternas del, en vanligt förekommande utgångspunkt eller åtminstone en jämförelsepost.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Efter NJA 1986 s. 272 har avgäldsräntan i de allra flesta fall bedömts enligt den direkta metoden och det omedelbara förräntnings- kravet på markkapital har satts lika med den uppskattade lång- siktiga realräntan på den allmänna kapitalmarknaden. Därvid har tillämpats ett tidsperspektiv om minst 30 år. Realräntan har länge ansetts vara 3 procent men under år 2011 har den i några avgöranden satts något lägre, 2,5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft27"&gt;Genomgående görs ett tillägg för den s.k. triangeleffekten. Detta tillägg har från &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; sjunkit från 0,75 procent för &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; avgäldsperioder och &lt;NOBR&gt;1–1,5&lt;/NOBR&gt; procent för &lt;NOBR&gt;20-åriga&lt;/NOBR&gt; till, i några fall, 0,20 procent för &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; respektive 0,35 procent för &lt;NOBR&gt;20-åriga.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Antalet inkomna och avgjorda tomträttsmål i underrätt har de senaste 12 åren varit tämligen konstant; i medeltal har det kommit in cirka 250 mål och avgjorts cirka 280 mål per år. Den senaste tio- årsperioden har antalet inkomna och avgjorda tomträttsmål i hov- rätt varit färre än tio per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Det kan avslutningsvis konstateras att vi inte har funnit någon utländsk lagstiftning som skulle kunna utgöra en förebild för utformningen av nya bestämmelser om avgäldsreglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft14"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;P class="p319 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Kommunernas tillämpning av reglerna om tomträttsavgäld&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Utredningens underlag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft7"&gt;Under hösten 2011 skickades en enkät med frågor om tomträtts- avgäld och friköp till 41 kommuner. Urvalet av kommuner basera- des på fastighetsregistrets uppgifter om de kommuner som hade fler än 100 tomträtter per kommun. Det sammanlagda antalet tomträtter i de 41 utvalda kommunerna utgjorde 97 procent av landets tomträtter. Eftersom Stockholms kommun har upplåtit samtliga tomträtter i Salems kommun, en av de 41 kommunerna, kunde därmed 40 kommuner besvara enkäten. Sex kommuner (Enköping, Eskilstuna, Nykvarn, Nynäshamn, Söderhamn, Väster- vik) avstod från att svara. Svar erhölls alltså från 34 kommuner. Av dessa avstod några från att besvara vissa frågor. Svarsfrekvensen anges nedan i anslutning till redovisningen av respektive fråga. Till- sammans representerar de kommuner som besvarade enkäten drygt 90 procent av landets tomträtter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft27"&gt;Villaägarnas Riksförbund har gjort återkommande enkätunder- sökningar bland de kommuner som upplåter tomträtter för små- husändamål. Den senaste undersökningen genomfördes år 2010. Uppgifterna från denna undersökning har uppdaterats. Uppgifter om vilka modeller som tillämpas för omprövning av avgäld för små- hustomträtter har i huvudsak hämtats från Villaägarnas Riksför- bunds undersökning. Materialet har dock begränsats till de kommuner som har besvarat den enkät som utredningen har skickat ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Den följande redovisningen bygger väsentligen på det nu angivna materialet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft14"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37177x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Kommunernas tillämpning av reglerna om tomträttsavgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p323 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Analys av kommunernas tillämpning av reglerna om tomträttsavgäld&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Avgäldsperiodernas längd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Tomträttsavgäld ska utgå med oförändrat belopp under vissa tids- perioder. Om inte längre period har överenskommits, utgör varje period tio år.&lt;SPAN class="ft69"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Den första perioden räknas från upplåtelsen eller den senare dag som anges i upplåtelsehandlingen. Kommunerna har till- frågats om minimitiden eller annan tidsperiod tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Samtliga kommuner som har besvarat enkäten, utom en (Piteå), har svarat att man tillämpar minimitiden tio år. Av enkätsvaren som redovisas i avsnitt 3.2.4 framgår dock att några kommuner inte helt utesluter nya tomträtter med &lt;NOBR&gt;20-åriga&lt;/NOBR&gt; avgäldsperioder. Kommuner- nas svar får mot denna bakgrund närmast uppfattas som att &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; avgäldsperioder är utgångspunkten vid nyupplåtelse av tomträtt och att det endast undantagsvis förekommer längre avgäldsperioder (jfr också avsnitt 3.2.5.1 där det framgår att vissa kommuner verkar för att tomträttsupplåtelser med &lt;NOBR&gt;20-åriga&lt;/NOBR&gt; avgäldsperioder omför- handlas till &lt;NOBR&gt;10-åriga).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Villkor vid tomträttsupplåtelse som påverkar avgäldens storlek&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft8"&gt;Kommunerna har tillfrågats om de vid upplåtelse av tomträtt tillämpar villkor som påverkar avgäldens storlek. Frågan har ställts så att svaren kan avse vad som gäller såväl vid nyupplåtelse av tomt- rätt som i fråga om befintliga upplåtelser. Tolv kommuner har besvarat frågan jakande men endast nio har angett andra typer av villkor än sådana som har att göra med beräkning av avgälden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;När det gäller småhustomträtter har endast Västerås kommun nämnt att särskilda villkor tillämpas. Det rör sig i det fallet om en trappregel vid omprövning av avgälden (se vidare avsnitt 3.2.5.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;Särskilda villkor är något vanligare för tomträtter, avsedda för flerbostadshus. I Västerås kommun ges successiv rabatt vid upp- låtelse av tomträtt för flerbostadshus under de första tio åren, under förutsättning att hela tomträtten används för hyresrätt. Göteborgs kommun tillämpar lägre avgäld för tomträtter avsedda för hyres- rättsbebyggelse än för tomträtter som bebyggs med bostadsrätts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se 13 kap. 10 § jordabalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td106"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td107"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Kommunernas tillämpning av reglerna om tomträttsavgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;hus. I Malmö kommun sätts en lägre avgäld under den första perioden om tomträtten används för upplåtelse med hyresrätt; detta regleras genom sidoavtal. Även Norrköpings kommun sätter genom sidoavtal ner avgälden beroende på vilken upplåtelseform som tillämpas för de boende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;För tomträtter avsedda för annat än bostadsbebyggelse före- kommer det också i enstaka fall att särskilda villkor tillämpas som påverkar avgälden. I Landskrona kommun ändras avgälden om tomträttsändamålet förändras, t.ex. från skola till bostäder. Vidare har Linköpings kommun angett att man för andra ändamål än bostadsbebyggelse avtalar bort lösenskyldigheten vid tomträttens upphörande (jfr vad som anges om Linköpings kommun i avsnitt 3.2.4.3). Vid större investeringar som har betydelse för staden som mötesplats, t.ex. en arena, tillämpar Malmö kommun villkor som påverkar avgäldens storlek. Även Piteå kommun tillämpar särskilda villkor vid större etableringar i Piteå för att verksamheten ska kunna komma igång. Örebro kommun tar normalt ut en lägre avgäldsränta för tomträtter avsedda för idrottsanläggningar eller andra speciella ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Bostadssocial och andra hänsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;Kommunerna har tillfrågats om i vilken utsträckning de tar bostads- sociala hänsyn vid uttaget av tomträttsavgäld och i så fall på vilket sätt. De har också ombetts att ange om tomträttsupplåtelser sub- ventioneras på något annat vis. Örebro kommun har avstått från att besvarar den första frågan, medan Gävle och Malmö kommuner har avstått från att besvara den andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft27"&gt;25 kommuner – vilka tillsammans representerar cirka 55 procent av landets tomträtter – har angett att bostadssocial hänsyn inte tas vid bestämmandet av tomträttsavgäld. Åtta kommuner, som repre- senterar cirka 35 procent av landets tomträtter, har sagt sig ta sådan hänsyn. I de fall bostadssocial hänsyn tas sker detta enligt enkät- svaren vanligen genom att avgäldsunderlaget baseras på ett för- siktigt uppskattat markvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;Kommunernas svar på denna fråga är svårtolkade. Vi tolkar svaren så att kommunerna vanligen inte tar några &lt;SPAN class="ft31"&gt;individuella &lt;/SPAN&gt;bostadssociala hänsyn vid bestämmandet av avgäldsuttaget. Även bland de kommuner som har sagt sig inte ta några bostadssociala hänsyn torde det dock finnas åtskilliga som på ett &lt;SPAN class="ft31"&gt;generellt &lt;/SPAN&gt;plan tar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft14"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37179x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Kommunernas tillämpning av reglerna om tomträttsavgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;bostadssociala hänsyn. Detta återspeglas på några punkter i enkät- svaren. Sålunda har det angetts att permanentboende prioriteras framför fritidsboende (Kiruna), att avgälden för tomter för hyres- rättsändamål sätts lägre än om det rör sig om bostadsrättsändamål (Jönköping) och att markvärderingen görs med stor försiktighet för flerbostadshus (Malmö). De faktiskt tillämpade avgäldsnivåerna i vissa kommuner kan för övrigt inte tolkas på annat sätt än att dessa kommuner i viss utsträckning tar generella bostadssociala hänsyn (jfr avsnitt 3.2.5)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft27"&gt;Ungefär hälften av kommunerna har angett att subventionering sker på annat sätt än genom hänsynstagande till bostadssociala skäl. Exempel på tomträttsändamål som subventioneras är student- bostäder, vissa stiftelser, viss barn och utbildningsverksamhet, pensionärshem och ideella föreningar. En kommun (Kiruna) har angett att samtliga tomträttsändamål utom industri subventioneras. Avgälden sätts i den nu nämnda fallen lägre än vad man anser sig i och för sig vara berättigad till enligt domstolspraxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;I Linköpings kommun pågår en diskussion om att införa sub- ventioner för att säkra hyresrättsbeståndet. Stockholms kommun erbjuder tomträtter med lokaler för allmänna ändamål samma avgäld som tillämpas för flerbostadshus. De kommuner som subvention- erar tomträtter genom hänsynstagande till annat än bostadssociala skäl representerar drygt 60 procent av landets tomträtter.&lt;SPAN class="ft75"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Avgäld vid ny upplåtelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;I enkäten har kommunerna ombetts att redovisa hur avgälden bestäms vid upplåtelse av tomträtt, dvs. för den första avgälds- perioden. Endast en kommun har avstått helt från att lämna sådana uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;3.2.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;I Göteborgs och Malmö kommuner fastställs avgälden genom att markens marknadsvärde multipliceras med en avgäldsränta. Gotlands kommun utgår däremot från marktaxeringsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Detta innefattar Stockholms kommun som dock själv inte anser att avgäldsuttaget inne- fattar någon subvention.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft14"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td106"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td107"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Kommunernas tillämpning av reglerna om tomträttsavgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p332 ft7"&gt;Gävle kommun tillämpar en särskild beräkningsmodell för att få fram ett avgäldsunderlag. Modellen innebär att man med hjälp av ortspriser och marktaxeringsvärden tar fram ett markvärde för ett antal normtomter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Avgäldsräntan variera mellan kommunerna. Gävle kommun tillämpar 3,25 procent för &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; avgäldsperioder och 3,5 procent för &lt;NOBR&gt;20-åriga,&lt;/NOBR&gt; Gotlands kommun 3,75 procent, Göteborgs kommun 4,0 procent och Malmö kommun 6,0 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Resterande 29 responderande kommuner har angett att de inte upplåter nya tomträtter för småhus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;3.2.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Tomträtter för flerbostadshus&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;I ungefär en fjärdedel av de kommuner som har besvarat enkäten i denna del (Boden, Botkyrka, Gotland, Gävle, Göteborg, Malmö, Nacka, Piteå, Södertälje) bestäms avgäldsunderlaget för tomträtter, avsedda för flerbostadshus, till ett belopp som motsvarar markens marknadsvärde. En kommun (Trollhättan) tillämpar i stället en modell där avgäldsunderlaget fastställs till hälften av marktaxerings- värdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Gävle kommun bestämmer avgäldsunderlaget för flerbostads- tomträtter på i huvudsak samma sätt som för småhustomträtter (se avsnitt 3.2.4.1). I Göteborgs kommun bestäms markvärdet genom att ortspriser jämförs med egna värderingar av liknande projekt. Nacka kommun har uppgett att man upplåter flerbostadstomträtter endast vid markanvisning för hyreslägenheter; avgälden baseras då på en värdering av fastigheten som sådan men i sidoavtal sätts en lägre avgäld, baserad på att ändamålet med tomträtten är att upplåta bostäder med hyresrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft7"&gt;Det förekommer att man som bas för avgäldsunderlaget använder sig av prissättningen vid försäljning av tomtmark (Norrköping). Det förekommer också att man använder sig av fastställda belopp per kvadratmeter bruttoarea, belopp som varierar beroende på var tomten är belägen (Västerås).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft27"&gt;Stockholms kommun tillämpar fasta avgäldsbelopp per kvadrat- meter bruttoarea. Dessa grundas på försiktiga marknadsvärderingar av marken och varierar mellan olika delar av kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft56"&gt;Två kommuner tillämpar en och samma modell för avgälds- bestämning vid nyupplåtelse av tomträtt oavsett tomträttsändamål, nämligen en modell där avgälden motsvarar tomtmarkspriset multi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft14"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Kommunernas tillämpning av reglerna om tomträttsavgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;plicerat med 3,25 procent för &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; avgäldsperioder och 3,5 procent för &lt;NOBR&gt;20-åriga&lt;/NOBR&gt; (Karlstad) respektive en modell där avgälden motsvarar marknadsvärdet multiplicerat med 6 procent (Malmö).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;18 kommuner har &lt;SPAN class="ft26"&gt;antingen &lt;/SPAN&gt;uppgett att de inte upplåter nya fler- bostadstomträtter &lt;SPAN class="ft26"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;, i enstaka fall, inte angett om eller hur avgälden bestäms vid nyupplåtelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft8"&gt;Elva kommuner har redovisat vilken avgäldsränta som tillämpas, eller skulle ha tillämpats, vid nyupplåtelse av flerbostadstomträtter med &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; avgäldsperioder. Det förefaller finnas en tendens att för den första avgäldsperioden tillämpa en högre avgäldsränta än vid omprövning. Några kommuner har angett 5,0 procent (bl.a. Norrköping och Västerås) andra 4,0 procent (bl.a. Boden och Göteborg), medan en har angett 6,0 procent (Malmö). Det före- kommer emellertid även räntesatser som överensstämmer med vad som gäller vid omprövning, t.ex. 3,25 och 3,75 procent. Några enstaka kommuner har uttryckligen nämnt avgäldsräntan för &lt;NOBR&gt;20-åriga&lt;/NOBR&gt; perioder (Boden 4,5 procent och Gävle 3,5 procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;3.2.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Tomträtter för annat än bostadsändamål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft27"&gt;När det gäller tomträtt för annat ändamål än bostäder har en fjärde- del av kommunerna &lt;SPAN class="ft29"&gt;antingen &lt;/SPAN&gt;uppgett att kommunen inte upplåter sådana tomträtter &lt;SPAN class="ft29"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;, i enstaka fall, inte angett om eller hur avgäl- den bestäms vid nyupplåtelse (Fagersta, Finspång, Kalmar, Karl- skoga, Kiruna, Nyköping, Trollhättan och &lt;NOBR&gt;Upplands-Bro).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Hälften av kommunerna (16 stycken) bestämmer avgäldsunder- laget på grundval av en värdering av tomtens marknadsvärde. Gotlands kommun har tillagt att detta gäller för affärslokaler, medan markvärdet för industritomter baseras på särskilt fastställda markvärden per kvadratmeter för olika områden. På samma sätt som för flerbostadshus gör Göteborgs kommun ortsprisbedöm- ningar av markvärdet och jämför med egna värderingar av liknande projekt. Mönsterås kommun har angett att man tar hänsyn till, för- utom marknadsvärdet, tomträttsändamålet. I Stockholm kommun baseras avgäldsunderlaget på en markvärdering om det rör sig om industri eller annat kommersiellt ändamål. Är det i stället fråga om en tomträtt för ett icke kommersiellt ändamål, tillämpas samma avgäldsnivåer om gäller för flerbostadshus (se avsnitt 3.2.4.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft56"&gt;I några kommuner (Gällivare, Halmstad, Norrköping, Piteå och Örebro) används fasta tomt- eller kvadratmeterpriser som avgälds-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft14"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td106"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td107"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Kommunernas tillämpning av reglerna om tomträttsavgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p339 ft8"&gt;underlag. Nacka kommun har uppgett att man tillämpar olika modeller för olika ändamål. I Jönköpings kommun bestäms tomtens marknadsvärde med hänsyn till dess storlek och ett kvadratmeter- pris som ofta motsvarar kommunens industritomtpris. Hänsyn tas även till ändamålet med upplåtelsen. För speciella anläggningar och för kommersiella hyreshus tas också hänsyn till kommande bygg- nation och kommunens tomtpriser för bostäder, uppräknat med en faktor för kommersiella ytor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Som nämnts tidigare beräknar Karlstads och Malmö kommuner avgälden vid nyupplåtelse på samma sätt för alla tomträttsändamål. Därutöver bestämmer ytterligare åtta kommuner avgälden för tomträtter, avsedda för annat än bostadsändamål, med samma metod som används i fråga om flerbostadstomträtter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft8"&gt;I fråga om de nu aktuella tomträtterna har 15 kommuner uttryck- ligen angett vilken avgäldsränta som tillämpas, eller skulle ha tillämpats, vid nyupplåtelse med &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; avgäldsperioder. Tenden- sen är här att det tillämpas något högre avgäldsräntor för den första avgäldsperioden än vid omprövning av avgälden. Några kommuner tillämpar en räntesats om 4,0 procent (t.ex. Boden och Göteborg), andra en räntesats om 5,0 procent (Västerås och Stockholm för kommersiella ändamål) och återigen andra en räntesats om 6,75 pro- cent (Gällivare). Det förekommer också räntesatser i linje med vad som tillämpas vid omprövning, t.ex. 3,25 eller 3,75 procent. Lin- köping har nämnt att avgäldsräntan sätts till 3,25 procent om upp- låtelsen innehåller friskrivning från lösen i samband med upp- hörande av tomträtten och till 5,25 procent om sådan friskrivning saknas. Örebro kommun använder sig av den genomsnittliga repro- räntan under de senaste tio åren plus två procentenheter. Endast Bodens kommun har uttryckligen nämnt avgäldsräntan för &lt;NOBR&gt;20-åriga&lt;/NOBR&gt; perioder, 4,5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Omprövning av avgäld&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;3.2.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft56"&gt;Av Villaägarnas Riksförbunds material framgår att det är en påtag- lig variation i de modeller som kommunerna tillämpar vid ompröv- ning av avgälden för småhus. Ett gemensamt drag för i stort sett samtliga kommuner är emellertid att avgälden sätts lika med pro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft14"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Kommunernas tillämpning av reglerna om tomträttsavgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;dukten av ett på visst sätt framräknat avgäldsunderlag och en avgäldsränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft27"&gt;Ett annat gemensamt drag för 27 av kommunerna är att mark- taxeringsvärdet används som grund för att räkna fram avgälds- underlaget. I dessa kommuner finns tre fjärdedelar av landets totala antal småhustomträtter. Bodens och Gävle kommuner gör mark- värderingar och beräknar utifrån det värdet en eller flera norm- tomter. I enstaka kommuner används i stället ett fastställt friköps- belopp (Jönköping) eller kommunens ordinarie tomtpris (Köping) som grund. Kiruna kommun har fasta avgäldsnivåer som, beroende på hustyp, varierar mellan 900 kronor och 1 530 kronor per år; det fasta avgäldsbeloppet får dock inte överstiga 1,5 procent av det vid omprövningstidpunkten gällande marktaxeringsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;De kommuner som utgår från marktaxeringsvärdet hanterar det värdet på olika sätt. 16 kommuner gör avdrag för kostnader för tomträttshavarens egna investeringar i marken. De kostnadsposter som överhuvudtaget beaktas är kostnader för vatten och avlopp, trädgårdsanläggning, el och del i gemensamhetsanläggning. Hur dessa poster beaktas, varierar mellan kommunerna. I &lt;NOBR&gt;Upplands-Bro&lt;/NOBR&gt; kommun görs härutöver ingen annan justering av marktaxerings- värdet än en uppräkning med hänsyn prisutvecklingen efter den tidpunkt som taxeringsvärdet hänför sig till. Tolv kommuner (Borås, Fagersta, Finspång, Halmstad, Kalmar, Karlstad, Lin- köping, Luleå, Mönsterås, Piteå, Uddevalla och Örebro) räknar upp marktaxeringsvärdet till marknadsvärdet. Borås och Kalmar kommuner gör dessutom en uppräkning med hänsyn till pris- utvecklingen efter den tidpunkt som taxeringen hänför sig till. Sju kommuner (Göteborg, Hallstahammar, Malmö, Norrköping, Nyköping, Trollhättan och Västerås) reducerar marktaxerings- värdet. Uppräkning respektive reducering sker i vissa fall före och i andra efter det att avdrag har skett för sådana tomträttshavarens egna investeringar i tomten som har angetts ovan. När reducering sker, multipliceras underlaget med mellan 90 och 30 procent. Den senare procentsatsen tillämpas i Göteborg. Det på detta sätt framräknade avgäldsunderlaget multipliceras sedan med en avgälds- ränta (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft56"&gt;I Stockholm är utgångspunkten för avgäldsbestämningen mark- taxeringsvärdet för år 2000. Marktaxeringsvärdet multipliceras med 4,3 procent och till detta adderas 25 procent av skillnaden mellan det framräknade beloppet och 2003 års marktaxeringsvärde multi- plicerat med 5 procent. En variant på den modellen är att till den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft14"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td106"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td107"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Kommunernas tillämpning av reglerna om tomträttsavgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;nuvarande avgälden lägga marktaxeringsvärdet, multiplicerat med 25 procent respektive 3,2 procent (Botkyrka).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft9"&gt;Två kommuner tillämpar under de första tre åren av respektive avgäldsperiod trappregler för att motverka alltför stora avgälds- förändringar. I ett fall (Hallstahammars kommun) är maximal höjning de första två åren 50 procent av föregående avgäldsperiods årliga avgäld och 100 procent under tredje året. Först därefter får den nya avgälden fullt genomslag. Västerås kommun tillämpar samma princip men maximal höjningen är 150 procent under de två första åren och 200 procent under tredje året. En variant på detta är den stegvisa ökningen av avgälden som tillämpas i Stockholm. Den modellen tillämpas på alla småhustomträtter i kommunen och inne- bär att en tredjedel av ökningen får genomslag år 1, två tredjedelar år 2 och att ökningen först därefter får fullt genomslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft7"&gt;Ovan redovisade uppgifter avser &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; avgäldsperioder. Unge- fär hälften av kommunerna har även en modell för avgäldsbestäm- ningen för &lt;NOBR&gt;20-åriga&lt;/NOBR&gt; avgäldsperioder. Den modellen är i princip densamma som modellen för &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; perioder men avgäldsräntan är oftast något högre. Några kommuner har uppgett att de verkar för att tomträttsavtal med &lt;NOBR&gt;20-åriga&lt;/NOBR&gt; avgäldsperioder omförhandlas för övergång till &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; perioder. I något fall ges rabatt vid sådan övergång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft7"&gt;Avgäldsräntan för &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; avgäldsperioder varierar mellan 1,5 och 4,5 procent, med en tonvikt på &lt;NOBR&gt;3,25–3,75&lt;/NOBR&gt; procent. För &lt;NOBR&gt;20-åriga&lt;/NOBR&gt; avgäldsperioder är avgäldsräntan normalt &lt;NOBR&gt;0,25–0,5&lt;/NOBR&gt; procentenheter högre än för &lt;NOBR&gt;10-åriga.&lt;/NOBR&gt; Någon enstaka kommun har dock en differens om 1 procentenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Vid förnyad upplåtelse av tomträtt som tidigare har följt 1907 års lag tillämpas, i förekommande fall, samma regler vid avgäldsbestäm- ningen som vid omprövning av avgäld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;3.2.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Tomträtter för flerbostadshus&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Kommunerna har i enkäten ombetts att beskriva hur avgälden bestäms vid omprövning för andra tomträtter än småhus. Sex kommuner (Fagersta, Gällivare, Hallstahammar, Köping, Nyköping och &lt;NOBR&gt;Upplands-Bro)&lt;/NOBR&gt; har inte besvarat frågan, såvitt gäller fler- bostadshus, eller angett att kommunen inte upplåter tomträtter för flerbostadshus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft14"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Kommunernas tillämpning av reglerna om tomträttsavgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;I tio kommuner bestäms avgäldsunderlaget utifrån markens marknadsvärde (Boden, Botkyrka, Gotland, Gävle, Kalmar, Malmö, Nacka, Norrköping, Södertälje och Västerås). Malmö har uppgett att ett med hjälp av ortsprismetoden försiktigt uppskattat mark- nadsvärde används som avgäldsunderlag. Flertalet kommuner har inte närmare angett vem som utför värderingen eller hur den går till. Några kommuner (Gävle, Kalmar och Nacka) har dock uppgett att man låter en extern värderare göra marknadsvärderingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft27"&gt;Elva kommuner baserar avgäldsunderlaget på marktaxerings- värdet, ibland med avdrag för tomträttshavarens egna investeringar. Vissa kommuner utnyttjar hela värdet (Karlskoga, Kristinehamn, Landskrona, Trollhättan och Kiruna) och andra endast en del av det (Göteborg och Linköping 75 procent, Uddevalla 50 procent). Linköpings kommun gör denna jämkning av marktaxeringsvärdet först sedan avdrag har gjorts för tomträttshavarens egna investe- ringar. I några kommuner (Halmstad, Luleå och Mönsterås) räknas marktaxeringsvärdet upp till marknadsvärdet. I Halmstads kommun görs uppräkningen före eventuella avdrag för tomträttshavarens investeringar i tomten och i Mönsterås kommun efter sådana avdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft27"&gt;Utöver de nu nämnda metoderna för att fastställa avgälds- underlaget finns ytterligare några tillvägagångssätt som bör näm- nas. En modell är att man använder sig av schabloniserade värden per kvadratmeter bruttoarea (BTA), vilka kan varierar beroende på var tomten är belägen (bl.a. Örebro och Karlstad kommun). Jön- köpings kommun bestämmer marknadsvärdet med hänsyn till byggrätten inom fastigheten och kommunens tomtpris. Detta ställs sedan i relation till marktaxeringsvärdet som justeras för tomträtts- havarens investeringar i tomten. Avgäldsunderlaget sätts lika med det lägsta värdet. Även Norrköpings kommun utgår från bygg- rätten och gör en värdering vid vilken hänsyn bl.a. tas till mark- taxeringsvärdet. Finspångs kommun har uppgett att den under lång tid, åtminstone 20 år, inte har ändrat någon tomträttsavgäld. Inför en ny avgäldsperiod görs emellertid en kontroll av om avgälden överstiger fem procent av tomtens uppskattade marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft56"&gt;Stockholms kommun tillämpar fasta avgäldsbelopp per kvadrat- meter bruttoarea, vilka varierar för olika delar av staden. Avgälds- beloppen grundas på försiktiga marknadsvärderingar av marken. Stockholms kommun har nämnt att sociala hänsyn tas genom att värdet per kvadratmeter är kraftigt reducerat i förhållande till marknadsvärdet, vilket, anför man, också leder till att antalet tvister avseende bostadshus är få. Den stegvisa ökning av avgälden som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft14"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td106"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td107"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Kommunernas tillämpning av reglerna om tomträttsavgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Stockholms kommun tillämpar vid omprövning av avgäld för små- hus tillämpas också för flerbostadshus (jfr avsnitt 3.2.5.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Bland de kommuner som utgår från markens marknadsvärde varierar avgäldsräntan för &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; avgäldsperioder mellan 3,25 och 4,0 procent och för &lt;NOBR&gt;20-åriga&lt;/NOBR&gt; mellan 3,25 och 4,5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Spridningen är tämligen stor beträffande avgäldsräntan i de kommuner som grundar avgäldsunderlaget på marktaxeringsvärdet. För &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; avgäldsperioder tillämpar kommunerna alltifrån 1,5 pro- cent (Kiruna) och 2,0 procent (Göteborg) upp till 4,0 procent (bl.a. Karlskoga). Avgäldsräntan för &lt;NOBR&gt;20-åriga&lt;/NOBR&gt; perioder är ibland den- samma som för &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; (Kiruna, Karlskoga, Kristinehamns och Landskrona kommun) och i andra fall något högre (t.ex. Göteborg 2,25 procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Det förefaller alltså inte finnas något egentligt samband mellan den tillämpade räntesatsen och sättet för att ta fram avgälds- underlaget. Inte heller finns det någon majoritet för någon viss räntesats. Sammantaget kan sägas att allt från 1,5 procent till 5 pro- cent tillämpas och att tonvikten ligger på &lt;NOBR&gt;3,25–3,75&lt;/NOBR&gt; procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Avgälden omprövas i en kommun (Piteå) utifrån förändringar i konsumentprisindex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;3.2.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Tomträtter för annat än bostadsändamål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft7"&gt;Kommunerna har i enkäten ombetts att beskriva hur avgälden bestäms vid omprövning av avgälden för tomträtter som är upp- låtna för annat än bostadsändamål. Endast en av de kommuner som har besvarat enkäten har avstått från att besvara denna fråga. Av redogörelserna från de övriga kommunerna framgår att ungefär hälften bestämmer avgälden för detta slag av tomträtter på samma sätt som för flerbostadstomträtter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft8"&gt;Avgäldsunderlaget motsvarar i 19 kommuner tomtens marknads- värde. En av de 19 kommunerna (Malmö) har uppgett att ett med hjälp av ortsprismetoden försiktigt uppskattat marknadsvärde används som avgäldsunderlag. Flertalet kommuner har inte närmare angett vem som utför värderingen eller hur den går till. Några kommuner har nämnt att värderingen görs av extern värderare (Gävle och Kalmar) eller internt (Nacka).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;En av de kommuner, som använder sig av marknadsvärdet som avgäldsunderlag (Gotland) har tillagt att man för industritomter använder sig av särskilt fastställda markvärden per kvadratmeter för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft14"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Kommunernas tillämpning av reglerna om tomträttsavgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;olika områden. En annan kommun (Kristinehamn) har angett att marknadsvärdet används när en näringsidkare är tomträttshavare och att man i övrigt använder sig av marktaxeringsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Förutom Kristinehamn har tre kommuner (Gällivare, Karlskoga och Trollhättan) uppgett att marktaxeringsvärdet används som avgäldsunderlag. Någon reducering eller liknande synes inte ske av marktaxeringsvärdet i dessa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Utöver de metoder för att fastställa avgäldsunderlaget som nu har nämnts kan följande tillvägagångssätt nämnas. Örebro och Karlstads kommuner tillämpar på samma sätt som för flerbostads- tomträtter schabloniserade kvadratmeterpriser. Avgäldsunderlaget bestäms på samma sätt i Kiruna, Köpings och Luleå kommuner. Finspångs kommun har uppgett att man under lång tid, åtminstone 20 år, inte har ändrat någon tomträttsavgäld. Inför en ny avgälds- period görs emellertid en kontroll av om avgälden överstiger 5 pro- cent av tomtens uppskattade marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;Jönköpings kommun använder en metod som liknar den som kommunen tillämpar för flerbostadshus. Tomtens marknadsvärde bestäms med hänsyn till storlek och ett kvadratmeterpris som ofta motsvarar kommunens industritomtpris. Erhållet värde jämförs med marktaxeringsvärdet. Om industritomtpris saknas, görs en intern värdering. Generellt tas hänsyn till tomträttsändamålet. För speciella anläggningar som ska uppföras och kommersiella hyreshus tas också hänsyn till kommande byggnation som jämförs med kommunens tomtpriser för bostäder, uppräknat med en faktor för kommersiella ytor. Även i dessa fall ställs det bedömda marknads- värdet i relation till marktaxeringsvärdet. Det lägsta värdet används som avgäldsunderlag. Marktaxeringsvärdet blir dock styrande endast om det bedöms som rimligt. Avsikten är att kommunens bedömning ska avspegla marknadsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft27"&gt;Ett flertal kommuner har inte angett vilken avgäldsränta som används. I de 20 kommuner som har angett en räntesats varierar denna mellan 3,25 och 6 procent. Den senare procentsatsen tillämpas i Trollhättan. Vanligen sätts räntan för &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; avgäldsperioder under 4 procent, oftast 3,25 eller 3,75 procent. Endast fem kommuner har angett en särskild räntesats för &lt;NOBR&gt;20-åriga&lt;/NOBR&gt; avgäldsperioder. Dessa räntesatser varierar mellan 3,5 och 4,5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Piteå och Hallstahammars kommuner omprövar avgälden uti- från förändringar i konsumentprisindex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft14"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td106"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td107"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Kommunernas tillämpning av reglerna om tomträttsavgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Förändringar i tomträttspolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft7"&gt;Kommunerna har fått frågan om de sedan år 1989 har ändrat sin tomträttspolitik, t.ex. genom att inte upplåta nya tomträtter, inskränka tillämpningen av tomträtt till vissa ändamål, tillämpa andra typer av villkor eller verka för friköp. 25 kommuner har nämnt i vart fall någon förändring av detta slag. Förändringarna hänför sig huvudsakligen till frågor om friköp av tomträtt (se när- mare avsnitt 11.2) och i övrigt till upphörande eller begränsning av nyupplåtelse av tomträtt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Några kommuner (Boden, Gällivare, Landskrona, Luleå, Norr- köping, Södertälje, Uddevalla och Örebro) har angett att tomt- rättspolitiken har förändrats genom att nya tomträtter inte upplåts alls, med restriktivitet eller endast för andra ändamål än småhus. Skälet till detta och till att friköp numera medges har av Uddevalla kommun angetts vara att småhustomträtterna har spelat ut sin roll och att man eftersträvar att minska sin administration. Stockholms kommun har framhållit att kommunens markanvisningspolicy och vilka upplåtelseformer som tillämpas växlar beroende på den poli- tiska majoriteten. I Stockholm upplåts sålunda f.n. inte några tomt- rätter för styckebyggda småhus. Ett par kommuner (Trollhättan och Västerås) har framhållit att den bristande efterfrågan har med- fört att det inte upplåts några nya tomträtter. Det ska tilläggas att antalet kommuner som i dag inte upplåter några nya tomträtter är betydligt fler än de som har angett att tomträttspolitiken har för- ändrats på detta sätt (se avsnitt 3.2.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft9"&gt;Några kommuner har angett att tomträttspolitiken har för- ändrats genom att sättet för att bestämma avgälden har setts över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Antalet avgäldsbestämningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Samtliga kommuner som har besvarat enkäten utom Borås kommun har lämnat uppgift om antalet avgäldsbestämningar per år och tomträttsändamål. Redovisningen i tabell 3.1 avser tiden fr.o.m. år 2007 till och med (i stort sett hela) år 2011 och avser avgälds- perioder som har inletts respektive år. I tabellen har överens- kommelse och domstolsprövning förkortats med ök. respektive dom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft14"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37189x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Kommunernas tillämpning av reglerna om tomträttsavgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td109"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft8"&gt;Under perioden har det beträffande småhustomträtter i medeltal skett cirka 4 070 avgäldsbestämningar per år genom överenskom- melse och cirka 30 per år genom domstolsprövning. Motsvarande siffror för flerbostadstomträtter är cirka 460 överenskommelser och cirka tio domstolsprövningar och för övriga tomträtter cirka 420 överenskommelser och cirka tio domstolsprövningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft27"&gt;Uppgifterna om antalet avgäldsbestämningar är något osäkra, eftersom några kommuner inte torde ha redovisat samtliga fall. Inte heller fördelningen mellan överenskommelser och domstolsprövning torde vara helt rättvisande; andelen domstolsprövningar bör vara något större. Undersökningen avser i och för sig inte samtliga kommuner men de som har besvarat enkäten representerar en klar majoritet av tomträtterna i landet. Enligt Domstolsverkets statistik inkom och avgjordes under motsvarande period cirka 250 respek- tive 350 mål per år, se avsnitt 2.4. Stockholms kommun har också framhållit att kommunens redovisning är något skev, eftersom man såsom överenskommelse räknar även överenskommelser som har träffats efter det att stämning har skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft7"&gt;Kommunerna har också ombetts att redovisa hur många dom- stolsprövningar som har lett till en annan avgäld än den som kommunen begärt. Uppgifterna har avsett samma period som föregående fråga, dvs. avgäldsperioder som har inletts år 2007 till och med (i stort sett hela) 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Kommunerna har redovisat 31 avgäldsbestämningar genom domstolsprövning där avgälden har bestämts till annat belopp än vad kommunen har begärt. 22 av dessa är hänförliga till Göteborgs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft14"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37190x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td106"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td107"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Kommunernas tillämpning av reglerna om tomträttsavgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p356 ft56"&gt;kommun. Stockholms kommun har anmärkt att man inte har haft möjlighet att lämna uppgift beträffande flerbostadstomträtter och att det kan tillkomma något avgörande som rör småhustomträtter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Tomträttsavgäld år 2011&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft27"&gt;En av enkätfrågorna har avsett vilken total tomträttsavgäld som beräknats inflyta år 2011, fördelat utifrån tomträttsändamål och tillämplig lag. Intäkterna för tomträttsavtal som följer 1907 års lag har inte efterfrågats. Några kommuner har avstått från att besvara frågan (Borås, Fagersta, Kristinehamn och Linköping). Bodens och Kalmar kommuner har förklarat sig inte ha möjlighet att redovisa delsummor utan endast den totala avgälden för samtliga tomträtter i kommunen. Örebro kommun har förklarat sig inte kunna sär- redovisa intäkterna för småhus respektive flerbostadshus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft7"&gt;Sammantaget kan följande konstateras. Den sammanlagda tomt- rättsavgälden i de kommuner som har besvarat enkäten i denna del uppgår till cirka 2,8 miljarder kronor. Av detta belopp hänför sig, i avrundade tal, 324 miljoner kronor, eller drygt 10 procent, till tomträtter för småhus. Resterande del avser tomträtter för fler- bostadshus och tomträtter för andra ändamål med viss övervikt för den senare kategorin (1 145 miljoner kronor respektive 1 305 miljoner kronor). Närmare 90 procent av det totala beloppet härrör från tomträttsavgälder i Göteborgs, Malmö och Stockholms kommuner. Stockholms kommun står ensam för mer än 70 procent av det totala beloppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft14"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37191x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Kommunernas tillämpning av reglerna om tomträttsavgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p361 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.2.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Tillämpningen av tomträtt jämfört med försäljning av obebyggd tomtmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft27"&gt;Vid enkätundersökningen har tillämpningen av tomträttsinstitutet ställts i relation till försäljning av tomtmark genom att kommunerna har getts möjlighet att ange antalet upplåtna tomträtter respektive antalet sålda obebyggda tomter. Frågan har begränsats till perioden från den 1 januari 2007 till besvarandet av enkäten. Till försäljning har inte räknats friköp av befintlig tomträtt. Två kommuner (Borås och Fagersta) har avstått från att besvara frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;Enkätsvaren förefaller innehålla förhållandevis säkra uppgifter om antalet upplåtna tomträtter under perioden. Antalet sålda tomter i de aktuella kommunerna torde däremot i realiteten vara betydligt flera. Några kommuner har nämligen angett att de inte har tillgång till försäljningsstatistik eller att de har gjort en upp- skattning. Av andra kommentarer framgår att det är svårt att ange det slutliga antalet sålda tomter, eftersom kommunen ofta säljer mark till en exploatör som i sin tur styckar marken. Det uppgivna antalet sålda tomter ger därför snarare uttryck för det antal försälj- ningar som har ägt rum än för det slutliga antalet tomter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;Även med denna reservation för osäkerheten i siffermaterialet kan det konstateras att antalet tomträtter som upplåts för småhus- bebyggelse är obetydligt i förhållande till antalet försäljningar av småhustomter. När tomträtt upplåts är det vanligen i stället fråga om upplåtelse för byggande av flerbostadshus eller för annat ända- mål än bostäder. Den jämvikt mellan tomträtt och försäljning som kan utläsas ur tabell 3.3 beträffande flerbostadstomträtter respek- tive tomträtter för annat än bostadsändamål är, av de i föregående stycke angivna skälen, osäker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft14"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td106"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td107"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Kommunernas tillämpning av reglerna om tomträttsavgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Sammanfattning och slutsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Enkätsvaren i kombination med Villaägarnas Riksförbunds material torde väsentligen ge en representativ bild av kommunernas tillämp- ning av reglerna om tomträttsavgäld. I vissa avseenden är dock underlaget bristfälligt. Vidare är detaljerna kring kommunernas beräkning av avgäldsunderlaget knapphändiga, åtminstone i fråga om andra tomträtter än småhustomträtter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Det är tydligt att kommunerna eftersträvar &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; avgälds- perioder. Endast undantagsvis torde det vid nya upplåtelser träffas avtal om längre avgäldperioder. Befintliga upplåtelser med &lt;NOBR&gt;20-åriga&lt;/NOBR&gt; perioder eller längre försöker flera kommuner omförhandla till 10- åriga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Användningen av villkor som påverkar avgäldens storlek tycks totalt sett vara begränsad och i förekommande fall hänförlig till tomträtter för flerbostadsbebyggelse eller till situationer där tomt- rätten är avsedd att användas för olika typer av ideella eller liknande verksamheter. Endast några enstaka kommuner har nämnt att sido- avtal används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Enkätsvaren ger närmast bilden av att kommunerna normalt inte tar individuella bostadssociala eller andra särskilda hänsyn i tomt- rättssammanhang. Endast nio kommuner, som i och för sig repre- senterar 40 procent av landets tomträtter, har sagt sig ta bostads- sociala hänsyn. Närmare hälften av kommunerna (med 60 procent av det totala antalet tomträtter) tar dock andra slag av hänsyn. Det sker då vanligen genom att man vid beräkningen av avgälden sätter ned avgäldsunderlaget. I sammanhanget bör också anmärkas att även de kommuner som inte anser sig ta bostadssociala hänsyn i praktiken ofta tar ut en lägre avgäld än den som följer av domstols- praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft7"&gt;Även om vissa likheter kan skönjas i kommunernas bestämning av tomträttsavgäld är variationen påfallande. Ett införande av en gemensam modell för avgäldsbestämningen torde därför, oavsett hur modellen konstrueras, medföra påtagliga förändringar för många enskilda tomträttshavare och kommuner ifråga om kostnader respektive intäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;En annan iakttagelse är att intresset hos kommunerna för att upplåta nya tomträtter är begränsat, särskilt när det gäller småhus. I utredningen har det å andra sidan framförts att tomträtt i vissa fall, t.ex. beträffande hyresrättsfastigheter i storstäderna, är det enda alternativet som står till buds. I de fall det förekommer nyupp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft14"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Kommunernas tillämpning av reglerna om tomträttsavgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft27"&gt;låtelser varierar tillvägagångssättet för att fastställa avgälden. Det är emellertid helt klart att tomträttsavgälden (oavsett om det är fråga om ny upplåtelse eller omprövning) i stort sett uteslutande bestäms såsom produkten av ett avgäldsunderlag och en avgäldsränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Vid nyupplåtelse av tomträtt för annat ändamål än småhus- bebyggelse är det vanligast att avgäldsunderlaget grundas på en marknadsvärdering av tomten. Avgäldsräntan tenderar att i dessa fall vara något högre än vid omprövning av avgäld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Även vid omprövning av avgälden för småhustomträtter fast- ställs avgäldsunderlaget i flertalet fall genom en beräkning där marktaxeringsvärdet tjänar som utgångspunkt. Där stannar dock likheterna. Det är mycket vanligt att marktaxeringsvärdet antingen räknas upp eller sätts ned till en mindre kvotdel. Därtill kommer i vissa fall särskilda avdrag för tomträttshavarens egna investeringar i tomten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Avgäldsräntan ligger oftast på &lt;NOBR&gt;3,25–3,75&lt;/NOBR&gt; procent för &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; avgäldsperioder. Tre kommuner tillämpar spärregler för att hålla nere avgäldsökningen i början av avgäldsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;För flerbostadstomträtter är avgäldsregleringen ännu mindre enhetlig. Vid fastställandet av avgäldsunderlaget utgår ungefär en tredjedel av kommunerna från tomtens marknadsvärde och lika många utnyttjar marktaxeringsvärdet. Avgäldsräntan sätts oftast till &lt;NOBR&gt;3,25–3,75&lt;/NOBR&gt; procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft9"&gt;Hälften av kommunerna använder samma metod för att bestämma avgälden för tomträtter, upplåtna för annat än bostadsändamål, som de använder i fråga om flerbostadstomträtter. I fråga om dessa tomträtter är det dock betydligt vanligare att marknadsvärdet, i stället för marktaxeringsvärdet, tas som utgångspunkt för beräk- ningen av avgäldsunderlaget. Avgäldsräntan sätts oftast till 3,25 eller 3,75 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft56"&gt;Även om tomträtterna, särskilt i storstäderna, representerar betydande ekonomiska värden, går en ganska liten andel av avgälds- bestämningarna till domstolsprövning. Detta är naturligt mot bakgrund av att avgälden ofta sätts betydligt lägre än vad som – sett mot bakgrund av domstolspraxis – i och för sig torde vara möjligt. Emellertid har det för utredningen framhållits att i Stockholms kommun blir många omprövningar av tomträttsavgäld för annat än bostadsändamål föremål för domstolsprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft14"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37194x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;4 &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; statsstödsregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft27"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; bestämmelser om statsstöd är en del av unionens kon- kurrensregler och måste därför beaktas vid utformningen av reg- lerna för avgäldsreglering och inlösen av tomträttsfastighet. I artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget) anges kriterierna för när en åtgärd ska anses som ett (otillåtet) statligt stöd. Artikel 107.2 och 107.3 &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; innehållet undantagsbestämmelser på vilka Europeiska kommiss- ionen kan grunda beslut om godkännande av ett visst statligt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;Förfarandet kring statligt stöd regleras i artiklarna 108 och 109 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Systemet bygger på att Europeiska kommissionen förhandsgranskar medlemsstaternas planerade stödåtgärder. Kom- missionen ska också granska pågående stödåtgärder. Beslut som fattas av kommissionen kan överklagas till &lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;När är en åtgärd att betrakta som stöd?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft7"&gt;I artikel 107.1 &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; anges följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft11"&gt;Om inte annat föreskrivs i fördragen, är stöd som ges av en medlems- stat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som sned- vrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har uttalat att artikeln (tidigare artikel 87.1 i EG- fördraget) inte tar hänsyn till orsaken eller syftena med de aktuella åtgärderna som en medlemsstat vidtar utan definierar dem i för- hållande till deras verkningar.&lt;SPAN class="ft65"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Statsstöd är således ett objektivt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom den 2 juli 1974 i mål 173/73, Italien mot kommissionen, REG 1974, s. 709, svensk specialutgåva, volym 2, s. 321.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft14"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; statsstödsregler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;begrepp som ska definieras i relation till stödets effekt och inte dess syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Begreppet stöd &lt;/SPAN&gt;har inte definierats i fördragen.&lt;SPAN class="ft23"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har dock slagit fast att begreppet inte bara omfattar konkreta för- måner utan även ingripanden som på olika sätt minskar de kost- nader som normalt belastar ett företags budget och som däri- genom, utan att utgöra en subvention, får samma effekt.&lt;SPAN class="ft23"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Exempel på åtgärder som anses som stöd är direkta bidrag, räntesubvent- ioner, upplåtande av mark eller byggnader gratis eller till ett pris understigande gällande marknadspriser eller till särskilt förmånliga villkor, kapitaltillskott, avstående från fordringar, skattelättnader, garanterad utdelning och offentlig upphandling som genomförs på ett oegentligt sätt.&lt;SPAN class="ft23"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft27"&gt;Formuleringen ”av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel” är avsedd att inkludera både förmåner som lämnas direkt av staten och sådana förmåner som lämnas av offentliga och privata organ utsedda eller upprättade av staten.&lt;SPAN class="ft62"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Med &lt;SPAN class="ft29"&gt;begreppet staten &lt;/SPAN&gt;avses därmed såväl centrala som regionala och lokala organ. Kommuner, landsting och privata organ som administrerar stöd omfattas därför av regleringen. Förenklat uttryckt innefattar begreppet därmed också tillgångar och medel som dessa organ svarar för.&lt;SPAN class="ft62"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft27"&gt;Bedömningen av om ett stöd har lämnats görs på olika sätt beroende på om staten agerar som myndighet (lagstiftare) eller som en aktör på marknaden.&lt;SPAN class="ft62"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;I det senare fallet har man att jämföra statens agerande med hur andra investerare rent hypotetiskt skulle ha agerat i motsvarande situation. Detta brukar betecknas som den marknadsekonomiska investeringsprincipen.&lt;SPAN class="ft62"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Exempelvis ska vid en försäljning av en fastighet en jämförelse göras mellan det aktu- ella försäljningspriset och det pris som en hypotetisk privat säljare, som, i den mån det är möjligt, befinner sig i samma situation som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se rättsutlåtande av Mona Aldestam, SOU 2008:38, bilaga 6, s. 157.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom den 23 februari 1961 i mål 30/59 De Gezamenlijke Steen- kolenmijnen in Limburg mot Europeiska kol- och stålgemenskapens höga myndighet, REG 1961, s. 69, svensk specialutgåva, häfte 1, s. 77.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se SOU 2008:38 s. 189 och bilaga 6 s. 158.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se t.ex. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom den 13 mars 1998 i mål &lt;NOBR&gt;C-379/98&lt;/NOBR&gt; PreussenElektra AG mot Schleswag AG, REG 2001 &lt;NOBR&gt;I-2099,&lt;/NOBR&gt; punkt 58.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se Indén, EU:s statsstödsrätt – En introduktion, 2011, s. 40.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se Indén, EU:s statsstödsrätt – En introduktion, 2011, s. 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Principen utvecklas i ett meddelande från kommissionen till medlemsstaterna, EGT C 307, 13.11.1993, s. 3 vilket anses tillämpligt även inom andra sektorer än det som meddelandet avser, se SOU 2008:38, s. 191.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37196x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td111"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; statsstödsregler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p372 ft7"&gt;den faktiske säljaren, skulle ha begärt för transaktionen.&lt;SPAN class="ft23"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;I det förra fallet behöver inte någon sådan jämförelse göras. I stället undersöks om lagstiftningen ifråga skapar fördelar för vissa företag eller viss produktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;För att en åtgärd som företas av staten med statliga medel ska innefatta statligt stöd krävs vidare att åtgärden gynnar vissa företag eller viss produktion. Rekvisitet &lt;SPAN class="ft26"&gt;företag &lt;/SPAN&gt;omfattar varje enhet som utövar ekonomisk verksamhet, oavsett enhetens rättsliga form och sättet för dess finansiering.&lt;SPAN class="ft23"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft27"&gt;I uttrycket &lt;SPAN class="ft29"&gt;gynnar &lt;/SPAN&gt;ligger att stödet ska vara direkt eller indirekt selektivt. Såväl selektiva bestämmelser som selektiv tillämpning av en bestämmelse inbegrips alltså i detta kriterium. För att kunna bedöma om en åtgärd är selektiv ska det undersökas om den, inom ramen för en viss rättslig reglering, utgör en fördel för vissa företag i jämförelse med andra företag som i faktiskt och rättsligt hän- seende befinner sig i en jämförbar situation.&lt;SPAN class="ft62"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har också slagit fast att en statlig åtgärd som utan åtskillnad gynnar alla företag som är etablerade i landet inte kan utgöra statligt stöd.&lt;SPAN class="ft62"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Åtgärder som är begränsade branschvis eller geografiskt eller är förbehållna en viss kategori av företag är däremot ofta selektiva.&lt;SPAN class="ft62"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;För att en åtgärd ska utgöra otillåtet statsstöd krävs även att åtgärden dels &lt;SPAN class="ft32"&gt;snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen&lt;/SPAN&gt;, dels &lt;SPAN class="ft32"&gt;påverkar handeln mellan medlemsstaterna&lt;/SPAN&gt;. Dessa förutsättningar verkar ofta behandlas tillsammans och utan någon mer ingående analys.&lt;SPAN class="ft69"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;I fråga om påverkan på handeln förefaller det räcka med att konstatera att stödmottagaren bedriver handel i konkurrens med andra europeiska aktörer för att kriteriet ska anses vara upp- fyllt. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har bl.a. uttalat att om ett statligt finansiellt stöd förstärker ett företags ställning i förhållande till andra kon- kurrerande företag i handeln inom gemenskapen ska denna handel anses påverkas av detta stöd.&lt;SPAN class="ft69"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se Tribunalens dom den 13 december 2011 i mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;T-244/08,&lt;/NOBR&gt; Konsum Nord ekonomisk förening mot kommissionen, punkt 62.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se Indén, EU:s statsstödsrätt – En introduktion, 2011, s. 42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom den 6 september 2006 i mål &lt;NOBR&gt;C-88/03,&lt;/NOBR&gt; Portugisiska republiken mot Europeiska kommissionen, REG 2006 &lt;NOBR&gt;I-7115,&lt;/NOBR&gt; punkt 54.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom den 8 november 2001 i mål &lt;NOBR&gt;C-143/99,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Adria-Wien&lt;/NOBR&gt; Pipline GmbH och Wietersdorfer &amp; Peggauer Zementwerke GmbH mot Finanzlandesdirektion für Kärnten, REG 2001, s. &lt;NOBR&gt;I-8365,&lt;/NOBR&gt; punkt 35.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom den 26 september 1996 i mål &lt;NOBR&gt;C-241/94,&lt;/NOBR&gt; Frankrike mot kommiss- ionen, REG 1996, s. &lt;NOBR&gt;I-4551,&lt;/NOBR&gt; punkt 22.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se rättsutlåtande av Mona Aldestam i SOU 2008:38, bilaga 6, s. 167.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom den 17 september 1980 i mål 730/79, Philip Morris Holland mot kommissionen, REG 1980, s. 2671, punkt 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft14"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37197x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; statsstödsregler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p375 ft8"&gt;Europeiska kommissionen har i ett meddelande om inslag av stöd vid statliga myndigheters försäljning av mark och byggnader lämnat en allmän vägledning till medlemsstaterna angående över- låtelse av mark och byggnader.&lt;SPAN class="ft69"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;I meddelandet beskrivs två för- faranden – öppet anbudsförfarande respektive fastställande av marknadsvärdet genom oberoende expertvärdering – som enligt kommissionen automatiskt utesluter inslag av statligt stöd. Det kan också nämnas att Tribunalen år 2011 utvecklade kriterierna för hur marknadsvärdet på mark ska fastställas.&lt;SPAN class="ft69"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;I målet tog domstolen – till skillnad från Kommissionen – hänsyn till att en markförsäljning ingick som en del i en större överenskommelse mellan parterna, trots att detta inte framgick av köpehandlingarna. Därför kunde inte ett högre bud som hade lämnats avseende den berörda fastig- heten nödvändigtvis tas till intäkt för att marknadsvärdet var högre än den avtalade köpeskillingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Bestämmelser om förfarandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft27"&gt;Statsstödsreglerna bygger på ett system med förhandsgranskning. Medlemsstater som vill lämna stöd i fördragets mening måste anmäla planerna på sådant stöd i förväg till Kommissionen så att den kan ta ställning till om stödet är förenligt med den inre marknaden. Under tiden som granskning pågår råder ett förbud mot att genomföra den planerade åtgärden. Kommissionen ska också fortlöpande granska alla stödprogram som förekommer i medlemsstaterna. Finner Kommissionen att ett stöd som lämnas av en stat eller med statliga medel inte är förenligt med artikel 107 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; eller att ett sådant stöd missbrukas, ska den besluta om att staten i fråga ska upphäva eller ändra stödåtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Kommissionens uppgifter regleras i artikel 108 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Rådet får, med stöd av artikel 109 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; anta de för- ordningar som behövs för tillämpningen av artiklarna 107 och 108. Så har skett genom den s.k. procedurförordningen.&lt;SPAN class="ft75"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;I förord- ningen regleras bl.a. hur medlemsstaternas anmälan om planerade stöd och Kommissionens granskning av dessa ska ske. Där anges också att om Kommissionen har upplysningar om påstått olagligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se EGT C 209, 10.07.1997, s. 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se Tribunalens dom den 13 december 2011 i mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;T-244/08&lt;/NOBR&gt; Konsum Nord ekonomisk förening mot Europeiska kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Se rådets förordning (EG) nr 659/99 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft14"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37198x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td111"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; statsstödsregler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p379 ft27"&gt;stöd ska den undersöka dessa upplysningar, oavsett källan till dessa. I fall av olagligt stöd ska Kommissionen besluta att den berörda medlemsstaten ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att återkräva stödet från mottagaren jämte viss ränta. Återkravet ska verkställas utan dröjsmål och enligt den berörda medlemsstatens lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft27"&gt;Rådet har också antagit en förordning om undantag från stats- stödsreglerna.&lt;SPAN class="ft62"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Enligt förordningen får Kommissionen anta för- ordningar som innebär att vissa slag av stöd är förenliga med den gemensamma marknaden och undantagna från anmälningsskyldig- heten i artikel 108.3 &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Kommissionen har också möjlighet att förordna att stöd som beviljas ett och samma företag under en angiven period och inte överskrider ett visst bestämt belopp ska undantas från nämnda anmälningsskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft8"&gt;Kommissionen har beslutat om vissa gruppundantag, däribland att stöd som inte överstiger 200 000 euro per stödmottagare under en period om tre beskattningsår och under vissa övriga förutsätt- ningar inte omfattas av anmälningsskyldigheten.&lt;SPAN class="ft69"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft7"&gt;I lagen (1994:1845) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler ges vissa föreskrifter om handräckning åt Kom- missionen, om anmälningsplikt för kommuner och landsting till regeringen av alla former av stöd som planeras och som kan bli föremål för prövning av Kommissionen samt om upphävande av beslut om stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft7"&gt;Kommissionen och &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har exklusiv behörighet att avgöra om en stödåtgärd är förenlig med artikel 107.1 i EUF- fördraget. Även om så är fallet kan de &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; statsstöds- reglerna indirekt komma under svensk domstols prövning, bl.a. i samband med laglighetsprövning enligt kommunallagen.&lt;SPAN class="ft23"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se rådets förordning (EG) nr 994/98 av den 7 maj 1998 om tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen på vissa slag av övergripande statligt stöd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Se bl.a. kommissionens förordning (EG) nr 1998/06 av den 15 december 2006 om tillämp- ningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse; kommissionens förordning (EG) nr 800/08 av den 6 augusti 2008, allmänna gruppundatagsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se Indén, EU:s statsstödsrätt – En introduktion, 2011, s. 123 och exempelvis RÅ 2010 ref.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft14"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B37199x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; statsstödsregler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Statsstödsreglerna tar sikte på stödåtgärder som gynnar vissa företag eller viss produktion. Bestämmelserna har således inte, annat än möjligen i undantagsfall, bäring på tomträtter för småhus- ändamål. I fråga om tomträtter av annat slag – flerbostadstomt- rätter och tomträtter för annat än bostadsändamål – kan de där- emot få betydelse, eftersom tomträttshavaren i dessa fall ofta utövar en sådan ekonomisk verksamhet som enligt statsstöds- reglerna konstituerar ett företag.&lt;SPAN class="ft69"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Som vi återkommer till bygger vårt förslag om avgäldsbestäm- ningen för tomträtter som är upplåtna för annat än bostadsändamål på att fastighetsägaren ska tillförsäkras hela markvärdestegringen (se kapitel 8). Om en fastighet som är upplåten med en sådan tomträtt inlöses av tomträttshavaren, ska – enligt vårt förslag i kapitel 11 – fastighetsägaren erhålla full ersättning för markens marknadsvärde. I båda fallen utgår den föreslagna regleringen från att en professionell bedömning av markens marknadsvärde ska göras i varje enskilt fall. Detta är ett av de förfaranden som enligt Europeiska kommissionen automatiskt utesluter inslag av statligt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft7"&gt;Beträffande flerbostadstomträtter är situationen en annan i det att de föreslagna avgäldsbestämmelserna vanligen kommer att med- föra att fastighetsägaren inte får del av hela markvärdestegringen. Vårt förslag om inlösen av det slaget av tomträtter medför också att fastighetsägaren bara får ersättning för en del av markens mark- nadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;En grundläggande fråga i sammanhanget är om den föreslagna regleringen av avgäldsuttag och ersättning vid inlösen av tomträtts- fastighet innebär att de berörda tomträttshavarna får en ekonomisk fördel framför andra marknadsaktörer. Tomträttshavare som äger flerbostadshus kan möjligen sägas konkurrera med andra aktörer på marknaden för flerbostadshus, företrädesvis aktörer på hyresmark- naden. Den marknad som det är relevant att bedöma en eventuell ekonomisk fördel i förhållande till torde därmed vara hela mark- naden för flerbostadshus, vare sig husen är belägna på mark som har köpts eller på mark som är upplåten med annan nyttjanderätt än tomträtt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Det är emellertid tveksamt om bostadsrättsföreningar, åtminstone i normalfallet, kan anses bedriva sådan ekonomisk verksamhet som faller under statsstödsreglernas tillämp- ningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371100x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td111"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; statsstödsregler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft7"&gt;Om kapitalkostnaderna genom de förslagna bestämmelserna blir lägre för tomträttshavare än för övriga aktörer på den nämnda marknaden, skulle det kunna utgöra en ekonomisk fördel som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och som påverka handeln mellan medlemsstaterna. Detta förutsätter emellertid att det går att göra jämförelser mellan det ena och det andra slaget av innehav av flerbostadshus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Förutsättningarna för innehav av flerbostadshus beror bl.a. på hur marken där byggnaden är belägen har upplåtits. Sålunda skiljer sig exempelvis de löpande kapitalkostnaderna åt beroende på om marken innehas med äganderätt eller tomträtt. En jämförelse av olika former av innehav av flerbostadshus framstår därför inte som i alla delar relevant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft8"&gt;Även när det gäller inlösen av tomträttsfastighet är det svårt att göra en jämförelse mellan en tomträttshavares förvärv av tomträtts- fastigheten och en annan aktörs köp av en fastighet. Det gäller inte minst p.g.a. att förutsättningarna för inlösen skiljer sig från förut- sättningarna vid ett vanligt köp; exempelvis finns det inte någon egentlig marknad för försäljning av tomträttsfastigheter och inlösen kommer med vårt förslag att kunna aktualiseras först sedan fastig- heten har varit upplåten med tomträtt under lång tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft8"&gt;Mot denna bakgrund talar goda skäl för att bestämmelser om avgäldsbestämning och inlösen av tomträttsfastighet, som är för- månliga för tomträttshavaren, inte står i strid med statsstöds- reglerna; det finns inte någon annan relevant jämförelsegrupp gentemot vilken tomträttshavarna kan anses ha en ekonomisk för- del. Tomträttshavarna befinner sig alltså inte i en i faktiskt och rättsligt hänseende jämförbar situation med andra aktörer på mark- naden för flerbostadshus. Med hänsyn till detta och till att de bestämmelser vi föreslår behandlar alla tomträttsinnehavare till fler- bostadshus lika&lt;SPAN class="ft69"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;torde bestämmelserna vara förenliga med EU- rättens statsstödsregler. Det bör emellertid understrykas att frågan är svårbedömd. Vill lagstiftaren försäkra sig om att bestämmelserna inte står i strid med statsstödsreglerna, bör bestämmelserna anmälas till Kommissionen för en bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft9"&gt;Det bör slutligen tilläggas att kommuner som begränsar avgälds- uttagen ytterligare eller tillåter inlösen mot lägre ersättning än vad vi föreslår i varje enskilt fall måste bedöma om åtgärden är förenlig med kommunalrättsliga principer och statsstödsreglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Olikbehandling inom den jämförbara gruppen (innehavare av tomträtt för flerbostadshus) skulle förmodligen betraktas som statsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft14"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;P class="p390 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Behovet av nya bestämmelser för avgäldsreglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft26"&gt;Problemen med den nuvarande ordningen påkallar en översyn av regelverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Såsom framgår av våra utredningsdirektiv – och även har bekräftats under vårt arbete – är de nuvarande bestämmelserna om hur tomt- rättsavgälden ska bestämmas behäftade med flera problem. Det gäller i synnerhet bestämmelserna om omreglering av tomträtts- avgäld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Ett problem är att reglerna är otydliga och att effekterna av deras tillämpning är svåra att förutse. Såsom reglerna har tolkats i rättspraxis ger de utrymme för flera olika sätt att beräkna avgälden och några av dem nödvändiggör komplicerade beräkningar både vad gäller det underlag som avgälden ska beräknas på och storleken av den avkastning som fastighetsägaren anses ha rätt att få på detta underlag. En särskild komplikation vid avgäldsbestämningen är att den sker med &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; eller längre intervall och att fastighetsägarna därför har ansetts böra kompenseras för den s.k. triangeleffekten. Otydligheten och komplexiteten i regelverket leder i sin tur till att parterna och domstolarna belastas av svårlösliga, kostnadskrävande och tidsödande tvister om tomträttsavgäldens storlek, i synnerhet i kommersiella sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;Ett annat problem är att reglerna ibland uppfattas som orättvisa och orimliga, något som givetvis också kan bidra till att avgälds- tvister uppstår och är svåra att lösa. Att reglerna uppfattas som orättvisa kan ha flera orsaker men ett par förtjänar att framhållas särskilt. En orsak är att tomträttsavgälden vanligen kopplas till markvärdet. Detta medför att i tider av kraftig markvärdesökning – som Sverige har upplevt under 1990- och &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; – ökar också tomträttsavgälderna kraftigt. En annan orsak är att det nuvarande systemet med tioåriga eller längre avgäldsperioder ofta leder till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft14"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Behovet av nya bestämmelser för avgäldsreglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;mycket kraftiga avgäldsökningar vid ingången av en ny avgälds- period. En tredje orsak är att markvärderingen vanligen sker enligt sedvanliga värderingsmodeller och att dessa, enligt somliga, inte tar hänsyn till tomträttsupplåtelsens särskilda karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft27"&gt;Vi har också kunnat konstatera andra, om än mindre, problem med den nuvarande ordningen. Det har huvudsakligen gällt sådant som sammanhänger med förfarandet för omreglering av avgälden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Det finns därför – som har konstaterats redan i tidigare utred- nings- och lagstiftningsärenden – ett klart behov av att se över det nuvarande regelverket och så långt möjligt komma till rätta med de konstaterade problemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft26"&gt;Översynen bör väsentligen utgå från principerna och grunddragen i det nuvarande tomträttssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft27"&gt;Det kan hävdas att problemen med det nuvarande avgäldssystemet är sådana att de inte helt kan lösas annat än genom införandet av ett avgäldssystem av helt annat slag än det nuvarande, ett system där avgälden inte är beroende av markvärdeutvecklingen. Som vi har tolkat våra direktiv bör emellertid den översyn som vi har i uppdrag att göra i väsentliga avseenden utgå från de principer och grunddrag som kännetecknar det nuvarande regelverket och den praxis som har utvecklats i anslutning till detta. Vi har alltså inte sett det som vår uppgift att föreslå regler som skulle ändra tomträttsinstitutets ändamål och syften eller mera generellt stärka den ena partens ställ- ning på bekostnad av den andra parten. Det innebär bl.a. att avgälds- utvecklingen även i det nya system som vi föreslår kommer att vara beroende av markvärdeutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft27"&gt;Detta är, som vi redan har varit inne på, inte första gången en ändring av det nuvarande regelverket för bestämmande av tomt- rättsavgäld övervägs. Tomträttskommittén föreslog i betänkandet Tomträtt (SOU 1980:49) ett nytt system för bestämmande av avgäldsränta och 1988 års tomträttsutredning lämnade år 1990 ytterligare ett förslag (SOU 1990:23). Det senare förslaget låg sedan till grund för två lagrådsremisser som beslutades år 1997 respektive år 1998. Att inget av dessa förslag senare har genomförts torde väsentligen bero på politiska överväganden om vad som utgör en skälig avgäldsnivå. Vi har sett det som naturligt att hämta viss ledning från de överväganden som gjordes i de nämnda lagstiftnings- ärendena men har samtidigt kunnat konstatera att en del av de för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft14"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td112"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td113"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Behovet av nya bestämmelser för avgäldsreglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;slag som därvid lades fram inte längre framstår som lämpliga. Våra förslag avviker därför i flera avseenden från förslagen i de tidigare lagstiftningsärendena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft26"&gt;Vid översynen bör olika slag av tomträtter behandlas var för sig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft56"&gt;Beståndet av tomträtter sönderfaller väsentligen i tre grupper; små- hustomträtter, flerbostadstomträtter och tomträtter för andra ända- mål än bostäder. Såsom har framgått av redogörelsen i kapitel 3 behandlas ofta dessa skilda slag av tomträtter på olika sätt i kom- munernas praxis. Det är också tydligt att det gör sig gällande sär- skilda aspekter, när det gäller tomträtter upplåtna för byggande av bostäder. Vi har därför sett det som naturligt att i det följande behandla var och en av de tre grupperna för sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft14"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371104x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p396 ft6"&gt;6 Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Generella regler för hela landet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna om tomträttsavgäld bör liksom hittills vara enhetliga för hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft8"&gt;Såsom har framgått av redogörelsen i kapitel 3 skiljer sig praxis vad gäller bestämmande av tomträttsavgäld väsentligt åt mellan skilda delar av landet. Detta sammanhänger uppenbarligen främst med de skillnader i markvärdeutveckling som finns mellan olika landsdelar och som har medfört att man i många kommuner inte har sett det som möjligt eller rimligt att ta ut hela den avgäld som man enligt domstolspraxis torde vara berättigad till. Skillnaderna i markvärde- utveckling medför också att effekterna av en viss reglering slår något olika i skilda delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft8"&gt;Detta kan synas tala för något slag av regionala särlösningar. Det finns emellertid flera starka skäl mot detta. Ett sådant skäl är av principiell art. Reglerna om tomträttsavgäld är ett slag av för- mögenhetsrättsliga regler och sådana bör vara enhetliga för hela landet. Ett annat skäl är mera praktiskt. Med olika regler för olika delar av landet skulle det samlade regelverket bli svåröverskådligt och svårtillämpbart, något som skulle stå i strid med det önskemål om förenkling som utredningsdirektiven ger uttryck för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft7"&gt;Vår slutsats är därför att bestämmelserna om tomträttsavgäld liksom hittills bör vara enhetliga för hela Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft14"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371105x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p402 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Avgälden – produkten av ett avgäldsunderlag och en avgäldsränta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Avgälden ska bestämmas som produkten av ett avgäldsunderlag och en avgäldsränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft27"&gt;Såsom har framgått av redogörelsen i bl.a. avsnitt 2.1 ger den nuvarande lagtexten inte något tydligt besked om hur tomträtts- avgälden ska beräknas. Vad gäller omprövning av tomträttsavgäld sägs dock i 13 kap. 11 § jordabalken att rätten ska bestämma avgäl- den på grundval av det värde som marken har vid tiden för ompröv- ningen. I förarbetena uttalas dessutom att avgälden ska motsvara skälig ränta på det uppskattade markvärdet.&lt;SPAN class="ft62"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Utifrån detta har beräkningen av avgäld i samband med omprövning av avgäld kom- mit att ske på grundval av begreppen &lt;SPAN class="ft29"&gt;avgäldsunderlag &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft29"&gt;avgälds- ränta&lt;/SPAN&gt;, där det ena begreppet syftar på ett värde hänförligt till marken och det andra syftar på den i förarbetena avsedda skäliga räntan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Det skulle förmodligen vara möjligt att åstadkomma ett regel- verk som bygger på helt andra faktorer än de angivna. Den norska regleringen om tomtefeste utgör ett exempel på hur vederlaget för en nyttjanderätt bestäms på ett helt annat sätt (se bilaga 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft27"&gt;Som vi har tolkat våra direktiv bör emellertid även ett framtida tomträttssystem bygga på att fastighetsägaren får del i markens värdestegring på så sätt att han löpande tillgodoräknas en avkast- ning (”ränta”) på hela eller delar av markens värde. Med den utgångs- punkten är det otänkbart att övergå till ett system av exempelvis det norska slaget, som har en helt annan funktion än tomträtts- institutet. I stället är det naturligt att även i framtiden bestämma avgälden som en produkt av ett avgäldsunderlag (som står i ett visst givet förhållande till markens värde) och en avgäldsränta (som svarar mot en skälig avkastning på detta avgäldsunderlag). Vi bedömer att det har ett betydande pedagogiskt värde att detta också kommer till uttryck i den nya lagtexten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se SOU 1952:28 s. 83.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371106x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Årliga justeringar av avgälden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Avgälden ska kunna justeras varje år och, om parterna inte har kommit överens om något annat, förfalla till betalning vid avgäldsperiodens början.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft27"&gt;Såsom ovan har redovisats bygger den nuvarande ordningen på att avgäldsbeloppet ska vara oförändrat under långa avgäldsperioder, minst tio år. För tomträttshavarna innebär det den olägenheten att höjningarna av avgälden vanligen blir kraftiga och språngvisa. I tidigare lagstiftningsärenden har det antagits att detta har bidragit till ett stort antal domstolsprocesser och således även medfört kostnader för domstolsväsendet. Systemet med under lång tid oförändrade avgälder har också gjort det nödvändigt att vid beräkningen av den nya avgälden ta hänsyn till den s.k. triangel- effekten, vilket har komplicerat beräkningen ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft27"&gt;Det kan i förstone synas som att en ordning där avgälden kan justeras oftare än t.ex. vart tionde eller tjugonde år är ägnad att ytterligare öka risken för processer och därmed också kostnaderna för domstolarna. Detta beror emellertid på hur systemet för ompröv- ning av tomträttsavgäld utformas. Om man – som vi föreslår i det följande – inför ett system där såväl avgäldsunderlaget som avgälds- räntan bestäms efter mera schabloniserade metoder, torde parterna endast mera sällan ha anledning att föra frågan om avgäldens storlek till domstol. Och för domstolen kommer de tvister som ändå uppkommer att bli lättare att hantera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft27"&gt;Varken fastighetsägaren eller tomträttshavaren torde heller ha någon nackdel av att avgäldsbeloppet justeras oftare än i dag. Änd- ringar i avgäldens belopp blir för båda parterna lättare att förutse, förstå och acceptera. I sammanhanget måste i och för sig också beaktas vilka effekter som uppkommer för en kreditgivare med säkerhet i tomträtten, t.ex. en bank. Banken har ett intresse av att tomträttens kreditvärde inte urholkas genom att avgälden ökar mera än tomträttens värde. Att avgälden kan justeras oftare än t.ex. vart tionde eller tjugonde år torde dock inte innebära någon nack- del i detta avseende. För banken, liksom för andra intressenter, torde det tvärtom vara värdefullt med en ordning som åstad- kommer en bättre och mera förutsebar följsamhet mellan å ena sidan förändringarna i markens värde och å andra sidan avgälden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft14"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371107x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p375 ft8"&gt;Vi föreslår därför att bestämmelserna utformas så att avgälden, efter begäran av någon av parterna, kan justeras varje år. Detta kan också uttryckas så att avgäldsperioderna ska vara ettåriga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft27"&gt;En särskild fråga är om det bör vara möjligt för parterna att avtala om längre avgäldsperioder än ett år. Nu gällande rätt ger utrymme för tioåriga eller längre avgäldsperioder. Innebörden i 1997 och 1998 års lagrådsremisser var att avgäldsperioderna skulle vara ettåriga men att parterna skulle kunna komma överens om fleråriga avgäldsperioder. Förslaget i den första lagrådsremissen föranledde kritiska synpunkter från Lagrådet, synpunkter som i sin tur föranledde regeringen att i den andra lagrådsremissen uttala sig särskilt i frågan.&lt;SPAN class="ft62"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Såsom där konstaterades skulle ett system med fleråriga avgäldsperioder innebära att avgälden inte kan anpassas lika nära till successiva värdeförändringar som ett system där avgäl- den kan ändras varje år; den indexomräkning som enligt lagråds- remissernas förslag – och även enligt vårt förslag (se avsnitt 6.6.3) – skulle ske mellan avgäldsperioderna skulle med fleråriga avgälds- perioder komma att ske först med flera års mellanrum. I tider av markvärdesstegring skulle detta visserligen inte vara tomträtts- havaren till skada – däremot skulle fastighetsägaren gå miste om avgäldsintäkter – men de nuvarande olägenheterna med kraftiga och språngvisa avgäldsökningar vid ingången till en ny avgälds- period skulle till viss del komma att bestå. Vad som likväl talar för en möjlighet att ha fleråriga avgäldsperioder är att detta kan synas minska de administrativa kostnaderna för fastighetsägaren. Denne skulle t.ex. inte behöva skicka ut underrättelse om ändrad avgäld varje år utan endast vid utgången av den fleråriga avgäldsperioden. Vi kan emellertid konstatera att fastighetsägaren kan åstadkomma motsvarande arbetsbesparing genom att vissa år avstå från att utnyttja sin rätt att begära omreglering och att en möjlighet till fleråriga avgäldsperioder alltså inte skulle ha någon nämnvärd prak- tisk betydelse vad gäller fastighetsägarens administrativa kostnader. Ett tillåtande av fleråriga avgäldsperioder skulle också innebära rättsliga komplikationer och försvåra bedömningen av om den avgäld som fastighetsägaren vill ta ut ligger inom ramen för vad lagen medger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft9"&gt;Sammantaget innebär detta att vi anser att övervägande skäl talar mot att tillåta längre &lt;SPAN class="ft31"&gt;avgäldsperioder &lt;/SPAN&gt;än ett år. Att avgäldsperioderna ska vara ettåriga innebär emellertid inte att bedömningen av vilket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Se lagrådsremiss den 17 december 1998, s. 50 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371108x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;markvärde som ska ligga till grund för avgäldsberäkningen bör ske varje år. Tvärtom är det, som vi återkommer till i avsnitt 6.6.1, lämpligare att en sådan bedömning sker med längre intervall – i detta betänkande benämnt &lt;SPAN class="ft32"&gt;värderingsintervall – &lt;/SPAN&gt;än ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;En annan fråga är när avgälden ska anses förfallen till betalning. Nuvarande bestämmelser ger inte något besked i detta avseende. För att inte någon tvekan ska råda i detta avseende bör en bestäm- melse om avgäldens förfallodag införas. Den bör, i likhet med vad som gäller vid t.ex. hyra, utgå från att avgälden ska betalas i för- skott och som utgångspunkt avse hela avgäldsperioden. Parterna bör dock vara fria att avtala om en annan förfallodag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Bör regleringen av avgäldens storlek vara tvingande eller dispositiv?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I 13 kap. jordabalken tas in preciserade bestämmelser om hur tomträttsavgälden för småhus ska bestämmas. Bestäm- melserna ska som huvudregel vara tvingande. Fastighetsägaren ska dock kunna avstå från att ta ut hela den avgäld som kan tas ut enligt lagen. Parterna ska också, inför varje särskild omreg- lering, kunna avtala om att avgälden ska bestämmas på annat sätt än det som lagen anger. Ett sådant avtal ska dock inte få med- föra en högre avgäld än den som följer av lagen. I fråga om de tio första åren av en tomträttsupplåtelse ska det dock råda full avtalsfrihet mellan parterna angående det årliga avgäldsbeloppet. Det sistnämnda undantaget ska dock inte gälla tomträttsupplåt- elser som ersätter äldre upplåtelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft27"&gt;Vi har ovan konstaterat att de nuvarande reglerna om bestämmande av tomträttsavgäld ibland uppfattas som otydliga och deras effekter som oförutsebara. Ett sätt att minska detta problem är att ge lagen en mera konkret och bestämd utformning, så att där tydligt anges hur avgäldsunderlaget och avgäldsräntan ska bestämmas. Därmed kan förfarandet vid bestämmandet av tomträttsavgälden förenklas. Det blir också lättare för de berörda att förstå varför tomträtts- avgälden har bestämts på det sätt som har skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;En viktig fråga blir då om preciserade bestämmelser av detta slag ska vara tvingande eller om parterna bör ha möjlighet att avvika från bestämmelserna genom avtal eller på annat sätt. Det nuvarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft14"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371109x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;regelverket medger inte att parterna träffar avtal som avviker från lagen men godtar givetvis att fastighetsägaren avstår från att utnyttja sin rätt till avgäld helt och fullt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft27"&gt;En omständighet som talar för att det inte bör gälla avtalsfrihet på detta område är att det kan vara svårt för parterna – fastighets- ägare såväl som tomträttshavare – att bedöma och förutse de eko- nomiska konsekvenserna av ett avtal. Dessa konsekvenser sträcker sig långt in i framtiden och beror på svårbedömbara variabler som markvärdestegring och ränteförändringar. En annan omständighet som talar mot avtalsfrihet är att det vid upplåtelse av tomträtt för småhusändamål föreligger, typiskt sett, en obalans mellan parterna i avtalet; å ena sidan vanligen en kommun, å andra sidan vanligen en bostadskonsument. Den senare kan inte alltid antas ha tillräcklig kompetens och kunskap för att kunna tillvarata sina intressen fullt ut. Visserligen förutsatte lagstiftaren redan vid tomträttsinstitutets införande att det allmänna inte skulle tillämpa villkor för tomträtts- upplåtelse som var obilliga eller betungande för tomträttshavaren och därigenom skulle hämma institutets användning.&lt;SPAN class="ft62"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Kommunen och tomträttshavaren är dock lika fullt motparter i ett avtalsför- hållande. Behovet av konsumentskydd är därmed i allt väsentligt detsamma som på konsumentskyddslagstiftningens område, där regelverket är tvingande till konsumentens fördel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft27"&gt;Vi anser det därför vara naturligt att även den framtida regle- ringen av avgälden för småhustomträtter i väsentliga avseenden är tvingande i så måtto att det inte ska vara möjligt att träffa avtal om avgäld som innebär att avgälden kommer att uppgå till högre belopp än vad som följer av lagens bestämmelser. Däremot bör det inte uppställas något hinder mot att parterna kommer överens om att avgälden för nästa avgäldsperiod ska vara lägre än den som skulle följa av en tillämpning av lagens regler. Givetvis bör det även i fort- sättningen vara möjligt för fastighetsägaren att avstå från att ta ut hela den avgäld som lagen i och för sig ger utrymme för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;I det följande föreslår vi en särskild modell för bestämmandet av avgälden. Enligt den modellen ska avgälden motsvara produkten av en viss i lagen angiven &lt;SPAN class="ft31"&gt;avgäldsränta &lt;/SPAN&gt;på ett &lt;SPAN class="ft31"&gt;avgäldsunderlag &lt;/SPAN&gt;som ska räknas fram på ett i lagen angivet sätt. Vi har övervägt om lagen bör ge parterna möjlighet att avtala om andra modeller för att beräkna framtida avgälder, t.ex. modeller som innebär att omreglering sker genom att nuvarande avgäld räknas om med ett visst index eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1907:9 s. 141.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft8"&gt;modeller där avgäldsunderlaget beräknas på annat sätt. Lagför- slagen i 1997 och 1998 års lagrådsremisser gav utrymme för sådana avtalslösningar. Det kan möjligen hävdas att detta i enskilda kom- muner skulle möjliggöra förenklingar eller större hänsynstagande till t.ex. regionala förhållanden vad gäller markvärdesstegring m.m. Om sådana modeller ska tillåtas, måste dock reglerna utformas så att de inte kan användas för att kringgå den nyss nämnda begräns- ningen till skydd för tomträttshavarna. På samma sätt som i 1997 och 1998 års förslag måste regelverket därför innefatta den begräns- ningen att den avgäld som räknas fram med den avtalade modellen inte får överstiga den avgäld som den i lagen angivna modellen leder till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft27"&gt;Enligt vår mening talar – såvitt gäller det slag av tomträtter som det här är fråga om, småhustomträtter – övervägande skäl mot en avtalsfrihet av det nyss diskuterade slaget. Parternas faktiska behov av att införa egna modeller torde vara förhållandevis begränsat. Användandet av avvikande modeller torde också leda till att avgälds- systemet blir, sett från tomträttshavarnas perspektiv, mindre över- skådligt och begripligt. Även för kreditgivare och andra tredje män som kan ha intresse av att följa tomträtternas avgäldsutveckling torde förekomsten av avvikande modeller vara en nackdel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Parternas avtalsfrihet bör därför enligt vår mening vara begrän- sad till en möjlighet att i samband med en enskild omreglering komma överens om en lägre avgäld än den som lagens bestäm- melser leder till. Detta bör dock inte gälla helt undantagslöst. Vid nyupplåtelse av tomträtt bör det finnas ett visst utrymme för avtal som under en övergångstid leder till högre avgälder än vad lagens regler gör. Skälen för det är följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft27"&gt;En utgångspunkt vid utformningen av ett förenklat avgälds- system bör vara att systemet inte minskar fastighetsägarnas – vanli- gen kommunernas – intresse för att upplåta mark med tomträtt. Reglerna bör därför vara utformade så att fastighetsägarna vid upp- låtelsen har möjlighet att ta ut en avgäld som ger dem täckning för de kostnader som de har haft för markupplåtelsen. Dessa kostnader utgörs inte enbart av kostnader för själva marken utan hit hör även tillkommande kostnader för exploatering, administration m.m. Därför skulle den ordning som vi föreslår – och som innebär bl.a. att avgälden bestäms som en ränta på ett avgäldsunderlag som på visst sätt svarar mot markens värde (se närmare nedan) – inte alltid ge kommunerna täckning för deras kostnader med anledning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft14"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;upplåtelsen. Detta talar för att det i början av tomträttsupplåtelsen bör vara möjligt att ta ut en högre avgäld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft27"&gt;På grundval av ett liknande resonemang föreslogs det i de lag- rådsremisser som beslutades år 1997 och år 1998 &lt;SPAN class="ft29"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det skulle råda full avtalsfrihet i fråga om avgälden för den första avgälds- perioden, &lt;SPAN class="ft29"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att fastighetsägaren alltid skulle ha rätt till minst den avgäld som hade utgått under den första avgäldsperioden. Även vi anser att övervägande skäl talar för att det bör råda avtalsfrihet i fråga om avgälden under de första åren av tomträttsupplåtelsen. Effekterna av denna avtalsfrihet bör dock – till skillnad från vad som föreslogs i de båda lagrådsremisserna – vara begränsade till de första tio åren av tomträttsupplåtelsen; därefter bör lagens regler, tvingande till tomträttshavarens fördel, gälla fullt ut. Därmed kom- mer den inledande avtalsfriheten inte att innebära någon nämnvärd inskränkning i det konsumentskydd som lagen bör ge tomträtts- havaren. Samtidigt torde en sådan reglering ge fastighetsägaren till- räcklig möjlighet att kompensera sig för de ovan nämnda kost- naderna som uppkommer i anslutning till tomträttsupplåtelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft27"&gt;I en särskild situation bör dock vad som nu har sagts om avtals- frihet för de första åren av tomträttsupplåtelsen inte gälla, nämligen då tomträttsupplåtelsen ersätter en tidigare tomträttsupplåtelse. Tomträtter som 1907 års lagstiftning (jfr avsnitt 1.1) fortfarande är tillämplig på upphör vid upplåtelsetidens utgång, utan någon möjlig- het för tomträttshavaren att påkalla förlängning av avtalet och utan någon skyldighet för fastighetsägaren att sälja marken till tomträtts- havaren. Inte sällan sker det i dessa situationer en nyupplåtelse av tomträtt enligt jordabalkens bestämmelser och med samma parter som tidigare. I praktiken är det då fråga om en förlängning av den tidigare tomträttsupplåtelsen, låt vara att andra villkor kommer att gälla för tomträtten. Upplåtelsen ger inte upphov till några sär- skilda merkostnader för kommunen. I denna situation bör därför lagens bestämmelser redan från början vara tvingande till tomt- rättshavarens fördel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft14"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371112x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Avgäldsräntan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Avgäldsräntan ska uppgå till 2,75 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft7"&gt;Innebörden i gällande rätt är att avgälden ska motsvara en skälig ränta på markvärdet.&lt;SPAN class="ft23"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Vad som utgör skälig ränta går dock inte att säga entydigt. I för- arbetena till gällande lagstiftning sägs att man vid bestämmandet av vad som är skälig ränta på det uppskattade markvärdet bör kunna hämta ledning av de grunder efter vilka tomträttsupplåtare vid tiden för omprövningen beräknar avgälden för nya tomträttsupp- låtelser. Detta uttalande torde dock numera inte ha någon betyd- else i det praktiska rättslivet, även om det förekommer att det åberopas i praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft8"&gt;I rättspraxis har man sökt att konkretisera vad som är skälig ränta på annat sätt. I NJA 1975 s. 385 uttalade Högsta domstolen att man vid bestämningen av avgäldsräntan i princip bör undersöka vilket krav på omedelbar förräntning av det investerade kapitalet som en tänkt köpare av marken i avröjt skick vid den aktuella tidpunkten ska antas ha räknat med. I rättsfallet nämner Högsta domstolen två metoder för detta, en metod som grundas på direkta iakttagelser av det omedelbara förräntningskravet vid kapitalinve- steringar på jämförbara områden (”den direkta metoden”) och en annan metod som i första hand tar sikte på att bestämma de krav på total förräntning i ett längre tidsperspektiv som man har anledning att anta att kapitalplacerare i allmänhet räknar med vid den aktuella tidpunkten (”den indirekta metoden”). I ett senare avgörande, NJA 1986 s. 272, konstaterade Högsta domstolen emellertid också – efter att ha citerat det nyss refererade förarbetsuttalandet – att något krav på exakthet i ränteberäkningen inte uppställs. Högsta dom- stolen tillade sedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft11"&gt;Det är inte heller möjligt att med tillämpliga metoder uppnå exakthet, framför allt inte om de innehåller flera, var för sig i högre eller lägre grad osäkra komponenter. Beräkningsmetoderna ger en mer eller mindre tillförlitlig ledning, men ytterst blir det en fråga om en skälig- hetsbedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Se 13 kap. 11 § jordabalken och SOU 1952:28 s. 84.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft14"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371113x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;I det sistnämnda rättsfallet sökte Högsta domstolen ledning i den långsiktiga realräntan och bestämde avgäldsräntan med utgångs- punkt från bedömningen att realräntan på den allmänna kapital- marknaden uppgick till i storleksordningen 3 procent. I efter- följande praxis har avgäldsräntan vanligen grundats på en bedöm- ning av den långsiktiga realräntan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft27"&gt;Vad gäller realräntans nivå har underrätterna länge hållit fast vid den nivå som Högsta domstolen kom fram till i 1986 års rättsfall, 3 procent. På senare tid har dock nivån ibland bedömts vara något lägre (se närmare avsnitt 2.3.2.1). Hovrätten över Skåne och Blekinge har i flera avgöranden under år 2011 – med hänvisning till Riks- bankens uttalanden om att ett normalt långsiktigt värde på real- räntan i Sverige verkar vara kring 2 procent&lt;SPAN class="ft62"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;– ansett det vara skäl- igt att utgå från en långsiktig riskfri realränta om 2,5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;I enstaka fall har underrätterna även efter 1986 års rättsfall bestämt avgäldsräntan med ledning av ett i det enskilda fallet bedömt direktavkastningskrav. Så skedde senast i en dom från Svea hovrätt från januari 2012. Hovrätten fann i det rättsfallet inte anledning att frångå den i 1986 års rättsfall tillämpade räntenivån och anförde därvid att direktavkastningskravet på den allmänna fastighetsmark- naden under en viss i målet angiven period skäligen inte understeg 3 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Det behövs en tydligare och enklare reglering av avgäldsräntans storlek&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft27"&gt;Det finns knappast anledning att invända mot det materiella inne- hållet i gällande rätt, att avgäldsräntan ska vara skälig. En bestäm- melse som inte säger mer än så ger emellertid utrymme för många sätt att bestämma den faktiska avgäldsräntan. Det råder inte något tvivel om att detta har medfört att bestämmandet av avgäldsräntan ibland har varit en mycket besvärlig fråga i samband med omregler- ing av tomträttsavgäld. I viss mån är detta fortfarande fallet. Parterna är inte sällan oense om vilken metod som ska användas för att fast- ställa avgäldsräntan och – för det fall att räntan bestäms med led- ning av den långsiktiga realräntan – om realräntans nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft7"&gt;Det är alltså nödvändigt att förenkla den gällande ordningen. Enligt vår mening är det inte tillräckligt att man i lagtexten enbart ger uttryck för den princip som man anser bör gälla vid bestäm-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Se Riksbanken, Realräntan i Sverige, Ekonomiska kommentarer, nr 5, 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p269 ft8"&gt;mandet av avgäldsräntan, t.ex. att den ska motsvara avkastningen på den allmänna kapitalmarknaden. I stället bör lagtexten utformas så att den &lt;SPAN class="ft32"&gt;antingen &lt;/SPAN&gt;direkt anger en viss bestämd räntesats &lt;SPAN class="ft32"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;anger ett antal lätt konstaterbara faktorer som gör det möjligt att utan vidare räkna fram den tillämpliga räntan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft7"&gt;Det är uppenbart att en modell av det slaget måste rymma ett visst mått av schablonisering där resultatet i det enskilda fallet ibland kan komma att avvika från vad som framstår som skäligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft27"&gt;Det kan nämligen hävdas att vad som är ”skälig ränta” växlar efter omständigheterna. Om man t.ex. anser att vad som utgör skälig ränta står i ett givet förhållande till de avkastningskrav som fastig- hetsägare har för olika slag av fastigheter, blir skäligheten av räntan beroende av faktorer som typen av fastighet, geografisk belägenhet m.m. Enkelheten i det framtida systemet skulle emellertid helt gå förlorad om räntenivån gjordes beroende av faktorer, vilkas betyd- else i det enskilda fallet kan bedömas på olika sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Det sagda innebär till att börja med att det inte kan komma ifråga att låta den framtida lagtexten hänvisa till – såsom gjordes i förarbetena till den nuvarande lagregleringen – den räntenivå som vid tiden för omprövningen tillämpas i fråga om nya tomträtts- upplåtelser. Det innebär vidare att det inte heller kan komma i fråga att – såsom gjordes i 1975 års rättsfall – hänvisa till marknadens avkastningskrav. Modeller av detta slag skulle inte leda till den eftersträvade förenklingen. Detsamma gäller en modell som mera allmänt hänvisar till gällande realränta utan att ange hur denna ska beräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Avgäldsräntan bör bestämmas med ledning av den långsiktiga realräntan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft7"&gt;1988 års tomträttsutredning föreslog att det i lagen skulle anges en bestämd avgäldsränta. Vid bestämmandet av denna räntas nivå uttalade utredningen bl.a. följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft79"&gt;Med nuvarande ordning bestäms tomträttsavgäldens skälighet vid avgäldsändringar i hög grad av avgäldsräntans storlek. Som framgår av avsnitt 2.3 bestäms avgäldsräntan så att en tomträttsupplåtare skall vara jämställd med fastighetsägare i allmänhet och kunna få samma avkastning som vid jämförbar alternativ placering av det kapital som motsvaras av markvärdet. Utgångspunkten vid bestämning av avgälds- räntan är således marknadens avkastningskrav vid en tänkt omplacering av kapitalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft14"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p427 ft80"&gt;Vid bestämning av skälig avgäldsränta har hänsyn tagits till hur stor del av det totala avkastningskravet som kan förväntas bli tillgodosett genom markens värdestegring. Även vid den s.k. realräntemetoden, som sedermera kommit att tillämpas av domstolarna, måste den för- väntade markvärdestegringen bedömas. I rättsfallet NJA 1986 s. 272 slog nämligen HD fast att en förutsättning för att realräntemetoden skall kunna tillämpas är att marken kan anses som realvärdesäker. Som närmare redovisats i avsnitt 2.3 framgår av rättspraxis inte i vilken utsträckning en avvikelse av förväntad markvärdestegring från den bedömda inflationstakten bör leda till en motsvarande avvikelse från realräntan på kapitalmarknaden. Det bör anmärkas att en bestämning av avgäldsräntan utan sådan justering måste betraktas som ett avsteg från principen att fastighetsägaren vid avgäldsändringar skall anses vara försatt i samma situation som vid en tänkt omplacering av mark- kapitalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft81"&gt;Det finns skäl att allmänt sett ifrågasätta om det är rimligt att avgäl- dens storlek och utveckling på ovan nämnda sätt skall vara beroende av domstolarnas bedömningar i enskilda fall av marknadens kalkylränta samt av framtida markvärdestegring och inflation. Avgäldens storlek görs därmed beroende av andra förhållanden än av den faktiska mark- värdestegringen. Tomträttsinstitutets syfte att vara ett instrument för att i rimlig omfattning förbehålla markvärdestegringen åt det allmänna skulle i högre grad bli uppfyllt om avgäldsutvecklingen i princip enbart blev beroende av den faktiska markvärdestegringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft81"&gt;Det kan i detta sammanhang konstateras att den faktiska avkastning som en husägare som disponerar mark med äganderätt får under inne- havstiden kan understiga eller överstiga det avkastningskrav som han hade då kapitalplaceringen gjordes. En husägare som äger mark kan således tillgodogöra sig markvärdestegringen oavsett hur marknads- räntan eller marknadens direktavkastningskrav förändrar sig över tiden. Hans avkastning av markinnehavet är därmed direkt beroende av markens värdeutveckling och blir således lägre vid låg markvärde- stegring och högre vid högre markvärdestegring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft81"&gt;Det kan inte anses stå i strid med tomträttsinstitutets ovan angivna syfte om tomträttsupplåtare vid avgäldsändringar jämställs med hus- ägare som innehar marken med äganderätt under lång tid. I likhet med en husägare som disponerar marken med äganderätt bör en tomträtts- upplåtare vid en låg markvärdestegring kunna acceptera en lägre avkast- ning av tomträttsupplåtelsen än kapitalmarknadens avkastningskrav. Å andra sidan bör inget hindra att en högre avkastning av tomträtts- upplåtelsen erhålls i de fall markvärdestegringen är högre än den procentsats som motsvaras av kapitalmarknadens avkastningskrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft12"&gt;En sådan ordning skulle erhållas om avgäldsräntan bestämdes med utgångspunkt från vad som kunde anses vara skälig avkastning av tomt- rättsupplåtelsen vid ”normal” markvärdestegring. Vid bedömning av vad som är att anse som normal markvärdestegring ter det sig naturligt att utgå från att mark är ett realt kapital, vars värde inte urholkas av inflat-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft14"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371116x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p431 ft79"&gt;ionen. Med normal markvärdestegring bör man därför i detta samman- hang avse en markvärdestegring som sker i takt med inflationen. /…/&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft79"&gt;Den avgäldsränta som skall ligga till grund för beräkning av högsta tillåtna avgäld vid avgäldsändringar, bör bestämmas så att tomträtts- upplåtare i normalfallet skall erhålla en skälig avkastning av upplåtelsen under hela upplåtelsetiden. Bestämningen av avgäldsräntans storlek skall således präglas av ett sådant långsiktigt synsätt att avgäldsräntan bör kunna hållas oförändrad under lång tid.&lt;SPAN class="ft82"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft27"&gt;Vi instämmer i de bedömningar som 1988 års tomträttsutredning gjorde. Det innebär att avgäldsräntans nivå inte bör sökas i mark- nadens direktavkastningskrav utan i vad som, sett mot bakgrund av den faktiska markvärdestegringen, utgör skälig avkastning av upp- låtelsen. Det blir då naturligt att bestämma avgäldsräntan med utgångspunkt från den reala avkastning som gäller på den allmänna kapitalmarknaden, dvs. realräntan. Därmed ansluter man också till den under de senaste 25 åren i praktiken helt dominerande modellen för bestämmande av avgäld, realräntemetoden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Realräntans nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft7"&gt;Frågan är då vilken nivå den långsiktiga realräntan ligger på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft7"&gt;Innan man kan besvara den frågan, måste man ta ställning till om det är realräntan ex post eller realräntan ex ante som här är av intresse. Med realräntan ex post avses den reala avkastning som kan konstateras i efterhand sedan den faktiska inflationen har dragits ifrån den nominella avkastningen. Med realräntan ex ante avses den nominella räntenivå med avdrag för den förväntade framtida inflat- ionstakten som aktörerna på kapitalmarknaden lägger till grund vid kapitalplaceringar. 1988 års tomträttsutredning ansåg att avgälds- räntan borde bestämmas med utgångspunkt i realräntan ex post med följande motivering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft12"&gt;Avsikten med det föreslagna avgäldssystemet är att den faktiska avkast- ningen av tomträttsupplåtelsen skall vara beroende av den faktiska markvärdestegringen. Avgäldsräntan skall bestämmas så att avkast- ningen i de fall markvärdet utvecklas i takt med inflationen skall få en lika hög avkastning av tomträttsupplåtelsen som den faktiska avkast- ningen av en jämförbar alternativ kapitalplacering. Eftersom det är det faktiska utfallet som skall vara avgörande för avkastningen av en tomt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Se SOU 1990:23 s. &lt;NOBR&gt;78–80.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft14"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371117x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;rättsupplåtelse, bör avgäldsräntans storlek bestämmas med utgångs- punkt från realräntan ex post.&lt;SPAN class="ft82"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft27"&gt;Enligt vår mening kan detta synsätt ifrågasättas. Eftersom en lag- reglering av avgäldsräntan, grundad på den långsiktiga realräntan, är avsedd att gälla för lång tid framåt, finns det all anledning att för- söka blicka framåt och således utgå från realräntan ex ante. Det hindrar emellertid inte att den för förfluten tid konstaterade real- räntan måste tillmätas stor betydelse vid bedömningen. En bedöm- ning av realräntan ex ante är nämligen förenad med betydande osäkerhet och det är därför nödvändigt att göra den med beaktande av vad som är känt om realräntan under förfluten tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;En annan fråga gäller innebörden i begreppet &lt;SPAN class="ft32"&gt;långsiktig &lt;/SPAN&gt;realränta. Frågan ska ses mot bakgrund av att man vid bedömningen av den faktiska realräntan kan ha anledning att beakta räntan på olika slag av värdepapper (se närmare nedan) och att denna ränta växlar något beroende på hur lång löptid dessa värdepapper är. Högsta dom- stolen har i NJA 1990 s. 714 uttalat att avgäldsräntan ska bestäm- mas med ledning av den långsiktiga realräntan på den allmänna kapitalmarknaden med ett tidsperspektiv på minst 30 år. I rätts- fallet uttalade domstolen bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft81"&gt;Av det anförda följer att bestämmelserna om omreglering av avgäld bör tillämpas så att en skälig andel av markvärdestegringen tillförs tomträttsupplåtaren under hela den mycket långa tid tomträtts- upplåtelsen normalt kan förväntas bestå. Detta åstadkoms främst genom att värdet av den upplåtna marken – avgäldsunderlaget – bestäms på nytt vid inledningen av varje ny avgäldsperiod. I för- arbetena framhålls för övrigt att markvärdestegringen utgör det viktig- aste ledet i avgäldsregleringen (NJA II 1953 s. 372). Systemet innebär alltså att verkningarna av inflationen och utvecklingen av markpriserna i det aktuella området beaktas vid bestämmandet av avgäldsunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft12"&gt;Det är mot den nu angivna allmänna bakgrunden man har att upp- skatta avgäldsräntan. Man kan därmed se saken så att avgäldsräntan har funktionen att för hela den långa tid tomträttsupplåtelsen består till- försäkra tomträttsupplåtaren i huvudsak samma avkastning av den upplåtna marken som han under samma tid skulle ha fått på grund av själva markinnehavet ifall han inte hade upplåtit tomträtt till marken. Vid den bedömning som därvid blir aktuell kan man få ledning av det avkastningskrav som marknaden uppställer för alternativa jämförbara kapitalplaceringar. Man ställer sig alltså frågan vilken avkastning fastig- hetsägaren skulle ha fått, om han under motsvarande tid hade investerat det i marken nedlagda kapitalet på något annat sätt. Därvid kommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Se SOU 1990:23 s. 128 och 129.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371118x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p441 ft79"&gt;man in på att jämföra med den långsiktiga realräntan på den allmänna kapitalmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;Av det anförda följer emellertid också att det måste vara fråga om en jämförelse med placeringar som görs på mycket lång sikt, om möjligt placeringar som görs för ungefär lika lång tid som en tomträttsupp- låtelse kan antas vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Enligt vår mening är det mot denna bakgrund naturligt att man vid bestämningen av avgäldsräntan ser till realräntan i ett längre per- spektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Att den långsiktiga realräntan ska mätas i ett längre, kanske 30- årigt, perspektiv innebär dock inte nödvändigtvis att riskfria kapital- placeringar med kortare löptid än så skulle sakna intresse vid upp- skattningen av räntans nivå. Detta gäller särskilt som – vilket vi återkommer till i det följande – det torde vara svårt att göra rätt- visande jämförelser med kapitalplaceringar som har längre löptid än tio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Konjunkturinstitutet har på vår begäran gjort en bedömning av den långsiktiga realräntan.&lt;SPAN class="ft69"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Bedömningen är att den långsiktiga korta realräntan ligger på cirka 2 procent. Till stöd för denna bedömning anförs historiska genomsnitt på räntenivåer, konsta- terad &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxt&lt;/NOBR&gt; samt framåtblickande bedömningar av den ekonomiska utvecklingen. På motsvarande sätt har den långsiktiga långa realräntan bedömts ligga i intervallet 2,4 till 3,0 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Konjunkturinstitutet har angående den långsiktiga korta real- räntan bl.a. uttalat följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft79"&gt;I teorin finns ett samband mellan realräntan och den potentiella till- växttakten. Utgår man från detta kan noteras att den genomsnittliga tillväxttakten sedan 1970 har legat på 2,2 procent för Sverige och 2,3 procent för ett oviktat genomsnitt för USA, Tyskland och Stor- britannien. Detta indikerar en långsiktig kort realränta kring &lt;NOBR&gt;2–2,5&lt;/NOBR&gt; pro- cent, såväl i Sverige som internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft79"&gt;För närvarande är det globala sparandet högt och förväntas vara fortsatt högt de närmaste åren, vilket medför att realräntorna i världs- ekonomin troligen kommer att fortsatt vara lägre än det långsiktiga genomsnittet ett antal år framåt. Det höga sparandet är ett resultat av hushålls och offentlig sektors behov att minska sin skuldsättning. Detta gäller framförallt &lt;NOBR&gt;OECD-länderna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft12"&gt;Konjunkturinstitutet bedömer även att sparandet i tillväxt- ekonomierna kommer att vara högt de närmaste åren. Till följd av bland annat en svag inhemsk finansiell infrastruktur och dåligt utbyggda välfärdssystem har många tillväxtekonomier, till exempel Kina och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Konjunkturinstitutets rapport och ett kompletterande yttrande från institutet återfinns i bilaga 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft14"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p447 ft80"&gt;Indien, de senaste åren sparat en stor andel av de samlade inkomsterna. Detta har verkat för att hålla nere realräntorna i hela världen. Samtidigt har detta bidragit till att bygga upp obalanser i den globala ekonomin. För att världsekonomin ska gå en hållbar tillväxt till mötes förutsätts att dessa obalanser minskar. Det förutsätter i sin tur att många tillväxtekonomier minskar sitt sparande. Konjunkturinstitutet antar att världsekonomin långsiktigt går mot en sådan utveckling. Då det tar tid att bygga upp den infrastruktur som krävs för att sparandet ska minska tar denna anpassning sannolikt tid varför sparandet i tillväxtekonomi- erna de närmaste åren kommer att bidra till att fortsatt hålla nere real- räntorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft79"&gt;Sammanfattningsvis bidrar alltså den internationella utvecklingen till att hålla nere realräntorna de kommande åren. Men då skuldsättningen minskat till hållbara nivåer i &lt;NOBR&gt;OECD-länderna&lt;/NOBR&gt; och hushåll samt företag i tillväxtländerna givits förutsättningar att minska sitt sparande går de globala räntorna mot sin långsiktiga nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft80"&gt;Inhemska förhållanden pekar också mot en realränta kring 2 pro- cent. Konjunkturinstitutets prognos är att den svenska ekonomin växer med drygt 2 procent i genomsnitt fram till 2020. Detta baseras på uppfattningen om den potentiella tillväxttakten i den svenska eko- nomin vilken också uppgår till drygt 2 procent under den perioden. Givet sambandet mellan realränta och tillväxt indikerar detta en kort svensk realränta kring drygt 2 procent fram till 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft80"&gt;Den genomsnittliga korta realräntan, differensen mellan &lt;NOBR&gt;3-månaders&lt;/NOBR&gt; statsskuldväxelränta och &lt;NOBR&gt;KPI-inflationen,&lt;/NOBR&gt; har legat på 1,6 procent sedan 1960. Sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; då Riksbanken uppnått tro- värdighet för inflationsmålet, har den korta realräntan legat på 1,8 pro- cent. Från 2008 har världsekonomin drabbats av stora störningar vilket har drivit räntorna till exceptionellt låga nivåer, såväl i Sverige som internationellt. I USA är lågkonjunkturen den djupaste sedan depress- ionen på &lt;NOBR&gt;1930-talet&lt;/NOBR&gt; och även Europa har drabbats hårt i samband med skuldkrisen. Detta medför att åren efter 2008 drar ner det historiska genomsnittet för en kort realränta. Eftersom denna period speglar en konjunkturell avvikelse som på lång sikt jämnas ut till följd av tider med högkonjunktur är det rimligt att exkludera åren efter 2008 i en analys av det långsiktiga ränteläget. Konjunkturinstitutet bedömer att ett genomsnitt för åren &lt;NOBR&gt;1996–2008&lt;/NOBR&gt; ger den bästa indikationen på den framtida långsiktiga reala räntenivån. Under de åren var realräntan 2,2 procent i genomsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft11"&gt;Sammantaget gör Konjunkturinstitutet, utifrån historisk &lt;NOBR&gt;BNP-till-&lt;/NOBR&gt; växt, den historiska realräntenivån och framåtblickande prognoser på dessa, bedömningen att den långsiktiga korta riskfria realräntan i eko- nomin ligger på 2 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft7"&gt;I fråga om den långsiktiga långa realräntan har Konjunktur- institutet uttalat bl.a. följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft14"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371120x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p454 ft80"&gt;För svenska statsobligationsräntor bedöms likviditets- och kreditrisk- premierna vara och förbli små. Den del av löptidspremien på svenska nominella obligationer som utgörs av en försäkring mot inflationen bedöms bli mindre framöver än vad den varit historiskt. Detta i och med att trovärdigheten för penningpolitiken att upprätthålla inflations- målet är högt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft79"&gt;Konjunkturinstitutets nuvarande prognos för den &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; svenska nominella statsobligationsräntan på lång sikt är 4,6 procent. Detta motsvarar en löptidspremie på 0,6 procent och en realränta på 2,6 pro- cent om man antar att inflationen blir i linje med inflationsmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft80"&gt;Det är svårt att hitta andra prognosmakares bedömningar av den långsiktiga långa räntan. Ett undantag är Congressional Budget Office i USA som räknar med att den &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; statsobligationsräntan i USA på lång sikt är 5 procent. Eftersom inflationsmålet i USA, uttryckt i &lt;NOBR&gt;KPI-termer&lt;/NOBR&gt; är omkring 2,3 procent motsvarar detta en realränta på 2,7 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft80"&gt;Den långa realräntan har fallit sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; såväl i Sverige som internationellt. I dagsläget är långa räntor mycket låga i länder med högt kreditbetyg. Räntan på &lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt; realobligation utgiven av den amerikanska staten är exempelvis negativ. De låga räntorna förklaras troligen i första hand av svag konjunktur och låga styrräntor, något man ska bortse från i bedömningen av en långsiktig lång real- ränta. Som diskuteras i Konjunkturinstitutets tidigare utredning finns det skäl att anta att såväl korta som långa realräntor kommer att vara låga under flera år framöver. På längre sikt talar dock bland annat en stigande medelålder hos befolkningen i många utvecklade länder för att benägenheten att spara minskar, vilket leder till högre räntor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft80"&gt;Baserat på resonemangen ovan bedömer Konjunkturinstitutet att ett rimligt intervall för den långsiktiga realräntan på en svensk stats- obligation med 10 års löptid är &lt;NOBR&gt;2,4–3,0&lt;/NOBR&gt; procent. Utgångspunkten för denna bedömning är i första hand nominella statsobligationsräntor som deflaterats med KPI. Eftersom markvärdeutvecklingen i normal- fallet samvarierar med inflationen bör man överväga att vid bedömning av avgäldsräntan bortse från inflationsriskpremien för nominella obli- gationer. Den i detta sammanhang relevanta realräntan blir då något lägre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft79"&gt;Räntan på en &lt;NOBR&gt;30-årig&lt;/NOBR&gt; statsobligation ligger normalt något högre än räntan på en &lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt; statsobligation. Skillnaden är dock liten och ett rimligt intervall för skillnaden mellan räntorna på en 30- och en &lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt; statsobligation är &lt;NOBR&gt;0,2–0,4&lt;/NOBR&gt; procent. Konjunkturinstitutet noterar dock att HD:s uttalande om att tidsperspektivet bör vara minst 30 år (NJA 1990 s. 714) inte nödvändigtvis ska tolkas som att &lt;NOBR&gt;30-åriga&lt;/NOBR&gt; obligationer är mest relevanta att utgå ifrån.&lt;SPAN class="ft82"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Utredningen anmärker att Konjunkturinstitutet i detta sammanhang noterar att &lt;NOBR&gt;30-åriga&lt;/NOBR&gt; statsobligationer såvitt känt inte har emitterats i Sverige före år 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft14"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371121x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;Av Konjunkturinstitutets rapport får anses framgå att utbudet av värdepapper med så lång löptid som 30 år är högst begränsat och att utvecklingen för sådana papper därför är svårbedömd, åtminst- one för svensk del. Därmed är det svårt att på säkra grunder göra en bedömning av realräntan utifrån värdepapper med löptider kring 30 år. Det finns helt enkelt för få riskfria placeringsalternativ med &lt;NOBR&gt;30-årig&lt;/NOBR&gt; löptid för att det ska vara ett relevant mått på realräntans nivå. En genomsnittlig avkastning på tioåriga nominella stats- obligationer – vilka i Sverige är likvida, i princip riskfria och har funnits under lång tid – framstår därför som det rimligaste måttet vid bedömningen av den långsiktiga långa realräntans nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft30"&gt;Vår slutsats är således att avgäldsräntan bör bestämmas på grundval av den långsiktiga långa realräntan och att den f.n. kan bedömas ligga i intervallet &lt;NOBR&gt;2,4–3,0&lt;/NOBR&gt; procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Räntan bör anges i lag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft27"&gt;Det är uppenbart att den tydligaste och enklaste regleringen upp- nås om avgäldsräntan preciseras i lagen. En invändning mot en sådan ordning är att den långsiktiga realräntan – och därmed också den lämpliga avgäldsräntan – längre fram kan komma att bedömas på ett annat sätt. I tidigare lagstiftningsärenden har därför disku- terats en modell där avgäldsräntan återkommande – varje år – omprövas genom myndighetsföreskrifter. I 1998 års lagrådsremiss förkastades dock denna tanke. Det konstaterades att en sådan ord- ning skulle innebära att en förvaltningsmyndighet bestämde inne- hållet i redan ingångna civilrättsliga avtal utan att parterna skulle kunna påverka detta, vare sig innan räntan bestämts eller i efter- hand genom överklagande. Det påpekades också att enligt 8 kap. 2 § regeringsformen måste föreskrifter om enskildas ställning och om deras personliga och ekonomiska ställning inbördes meddelas genom lag och att rätten att meddela sådana föreskrifter inte kan delegeras till regeringen eller till en myndighet. Visserligen, sades det i lagrådsremissen, får regeringen enligt 8 kap. 13 § regerings- formen&lt;SPAN class="ft62"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;besluta om föreskrifter om verkställighet av lag, något som skulle lämna en möjlighet att låta Riksgäldskontoret bestämma avgäldsräntan efter kriterier som är noggrant angivna i lag. Att utforma sådana kriterier torde emellertid, sades det vidare, vara mycket komplicerat, i vart fall om man med denna ordning vill&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Se numera 8 kap. 7 och 11 §§ regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371122x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;åstadkomma en successiv anpassning till realräntans förändringar. Mot den bakgrunden ansåg sig regeringen inte kunna förorda det diskuterade alternativet utan ansåg att avgäldsräntan borde anges i lag.&lt;SPAN class="ft23"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft7"&gt;De skäl som angavs i 1998 års lagrådsremiss mot att överlämna till en myndighet att löpande ompröva avgäldsräntan gör sig enligt vår mening fortfarande gällande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft7"&gt;Vi förordar därför att avgäldsräntan anges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Hur bör avgäldsräntan förhålla sig till den långsiktiga realräntan?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft7"&gt;Vi har ovan förespråkat att avgäldsräntan bör bestämmas med led- ning av den långsiktiga långa realräntan och har vidare konstaterat att denna i dag ligger i intervallet &lt;NOBR&gt;2,4–3,0&lt;/NOBR&gt; procent. Det återstår att bestämma avgäldsräntans nivå. Därmed har man att ta ställning till om det föreligger omständigheter som gör att avgäldsräntan bör bestämmas till en högre eller lägre nivå än det intervall som Kon- junkturinstitutet har angett för den långsiktiga långa realränta och, om så inte är fallet, på vilken nivå inom det nämnda intervallet som avgäldräntan bör ligga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft8"&gt;I 1998 års lagrådsremiss föreslog regeringen en avgäldsränta som avvek från den i det ärendet bedömda realräntan. Det skedde bl.a. med hänvisning till bostadssociala skäl. Det hänvisades också till att en del tomträttshavare själva hade betalat avgift för &lt;NOBR&gt;VA-anslutning&lt;/NOBR&gt; och till det normala värdet av trädgårdsanläggningar.&lt;SPAN class="ft69"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Enligt vår mening är detta faktorer som det kan finnas anledning att beakta när man fastställer principerna för bestämningen av avgäldsunder- laget (se avsnitt 6.6.2). Avgäldsräntan bör däremot inte påverkas av dessa faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft9"&gt;En särskild fråga är vilken betydelse som bör tillmätas det förhållandet att det på den allmänna fastighetsmarknaden gällande direktavkastningskravet i enskilda fall kan avvika från den lång- siktiga realräntan. Såvitt utredaren kan bedöma går det emellertid inte att säga att detta direktavkastningskrav mera generellt och långsiktigt ligger på en högre nivå än den långsiktiga realräntan. Det förhållandet att tomträttsavgälden i enstaka fall har bestämts med ledning av detta direktavkastningskrav ger därför inte anled-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se lagrådsremiss den 17 december 1998 s. 42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se lagrådsremiss den 17 december 1998 s. 44.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft14"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371123x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;ning att i lag bestämma en avgäldsränta som ligger utanför det spann som Konjunkturinstitutet har angett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;I analysen av den långa långsiktiga realräntan har Konjunktur- institutet, med hänvisning till samvariationen mellan markvärde- utvecklingen och inflationen, framhållit att man bör överväga att bortse från inflationsriskpremien för nominella obligationer vid bedömningen av avgäldsräntan. Till detta kommer att Riksbankens inflationsmål om 2 procent synes ha vunnit bred tilltro och att man därför bör kunna utgå från detta inflationsmål vid en prognos av den framtida utvecklingen. Konjunkturinstitutets prognos för den tioåriga svenska nominella statsobligationsräntan är 4,6 procent, vilket enligt institutet indikerar en löptidspremie för tioåriga stats- obligationer om 0,6 procent, vid en inflation om 2 procent, och en realränta om 2,6 procent. Det nu sagda talar för att avgäldsräntan bör sättas i den nedre delen av det ovan nämnda spannet. Av Kon- junkturinstitutets rapporter framgår emellertid samtidigt att den genomsnittliga realräntan på tioåriga statsobligationer under åren &lt;NOBR&gt;1960–2011&lt;/NOBR&gt; har varit något högre, 2,8 procent. Vidare har det angetts att den långa realräntan har fallit sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; men att bl.a. en stigande medelålder hos befolkningen talar för att räntan på längre sikt kommer att stiga. Detta talar för en högre avgäldsränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft7"&gt;Det ligger i sakens natur att avgäldsräntans nivå i slutänden med nödvändighet måste bli föremål för en skälighetsbedömning. Utred- aren föreslår mot den angivna bakgrunden att avgäldsräntan i lagen anges till 2,75 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Hur avgäldsunderlaget ska bestämmas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Avgäldsunderlaget bör anknyta till marktaxeringsvärdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Avgäldsunderlaget ska baseras på det marktaxerings- värde som har fastställts vid den allmänna eller förenklade fastighetstaxering som har skett närmast före det år den nya avgäldsperioden inleds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft14"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p471 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6.6.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Framtagande av avgäldsunderlaget med hjälp av marktaxeringsvärdet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft7"&gt;Ett grundläggande problem med det nuvarande systemet för bestämmande av avgäld är att det förutsätter en särskild åter- kommande värdering av tomtmarken. Detta är i sig resurskrävande och innebär dessutom en särskild risk för tvister. I tidigare lag- stiftningsärenden har det ansetts att en önskvärd förenkling skulle kunna åstadkommas om avgäldsunderlaget kunde knytas till de värden som tas fram i samband med fastighetstaxering. När det gäller småhustomträtter använder sig också flertalet kommuner redan i dag av marktaxeringsvärdena för att bestämma avgälds- underlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6.6.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Gällande bestämmelser om fastighetstaxering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft27"&gt;Bestämmelser om fastighetstaxering finns i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199). Därutöver meddelar Skatteverket föreskrifter och allmänna råd om fastighetstaxeringen. Fastighetstaxeringen sker vid allmän, för- enklad eller särskild fastighetstaxering. Allmän fastighetstaxering sker vartannat år enligt ett särskilt schema som innebär att olika fastighetskategorier taxeras med sex års mellanrum. År 2009 genomfördes en allmän fastighetstaxering avseende småhus. Även förenklad taxering – som sker enbart beträffande vissa kategorier av fastigheter – sker vartannat år enligt ett särskilt schema som inne- bär att de olika fastighetskategorierna taxeras med sex års mellan- rum. En förenklad fastighetstaxering avseende småhus har genom- förts under år 2012. Beslut om fastighetstaxering vid allmän eller förenklad fastighetstaxering fattas senast den 15 juni under taxeringsåret men gäller från ingången av det kalenderår då taxe- ringen sker (se 1 kap. 3 § och 20 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft9"&gt;Särskild fastighetstaxering sker varje år, dock inte de år som all- män eller särskild taxering genomförs, och innebär att nästföre- gående års fastighetstaxering fastställs oförändrad om inte vissa i lagen särskilt angivna förändringar har inträffat som föranleder ny taxering. Det kan röra sig om förändringar hänförliga till taxeringen, t.ex. att en ny taxeringsenhet bör bildas, eller till fastigheten, t.ex. att en viss värdeförändring har skett p.g.a. ombyggnation eller myndighetsbeslut. Med hänsyn till de särskilda fastighetstaxering-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft14"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371125x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;arnas speciella karaktär och till de förhållandevis täta intervallen mellan de allmänna och förenklade fastighetstaxeringarna torde de särskilda fastighetstaxeringarna inte ha något intresse i detta sammanhang. Vi bortser därför i det följande från de särskilda fastighetstaxeringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft27"&gt;Vid allmän och förenklad fastighetstaxering delas byggnader och mark in i särskilda byggnadstyper respektive ägoslag utifrån vissa kriterier (se 2 kap. 2 och 4 §§ fastighetstaxeringslagen). Indelning sker dessutom i taxeringsenheter. För dessa enheter ska det bestäm- mas ett taxeringsvärde. Varje taxeringsenhet delas upp i värderings- enheter, vilka omfattar den egendom som ska värderas för sig. För småhus utgör normalt byggnaderna en värderingsenhet och tomten en annan (se 6 kap. 2 och 7 §§ fastighetstaxeringslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft27"&gt;Taxeringsvärdet ska motsvara 75 procent av taxeringsenhetens marknadsvärde, vilket definieras som det pris som taxeringsenheten sannolikt betingar vid en försäljning på den allmänna marknaden (se 5 kap. 2 och 3 §§ fastighetstaxeringslagen). Det är således ett statistiskt synsätt som ligger till grund för definitionen av mark- nadsvärdet; om samma fastighet säljs ett oändligt antal gånger vid samma tidpunkt men helt oberoende av varandra kommer pris- spridningen att sammanfalla med en s.k. normalfördelningskurva i vilken det mest sannolika priset utgör ett medelvärde kring vilket de enskilda prisobservationerna ligger spridda.&lt;SPAN class="ft62"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Marknadsvärdet ska bestämmas med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra året (nivååret) före det år då allmän eller förenklad fastighets- taxering sker. Fastighetsförsäljningar som har skett före nivååret justeras med hänsyn till prisutvecklingen. Marknadsvärdet ska i första hand bestämmas med ledning av fastighetsförsäljningar i orten (ortsprismetoden), varvid det bortses från ovidkommande omständigheter som kan ha inverkat på priset. Om försäljnings- underlaget på orten inte är tillräckligt omfattande för en säker bedömning av marknadsvärdet, kan försäljningar i andra värde- områden (se nedan) beaktas. I andra hand tillämpas s.k. avkastnings- beräkningar och produktionskostnadsberäkningar (se 5 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen), eventuellt i kombination med ortspris- metoden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft56"&gt;Utöver taxeringsvärdet bestäms vissa delvärden, för småhusen dels byggnadsvärde, dels markvärde (se 5 kap. 7 § fastighetstaxe-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Se närmare om detta i t.ex. Dahlsjö m.fl., Expropriationslagen – En kommentar, 3:e uppl., 2010, s. 209 och Bostadstaxeringsutredningens betänkande Bostadstaxering – avveckling eller förenkling (SOU 2012:52) avsnitt 4.6.1.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371126x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;ringslagen). Dessa delvärden ska, var för sig, bestämmas enligt vad som anges i föregående stycke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Värderingen sker med utgångspunkt i särskilt angivna värde- faktorer. Med värdefaktorer avses egenskaper som är knutna till fastigheten och som har betydelse för marknadsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft27"&gt;Fastighetstaxering är en form av massvärdering som av nöd- vändighet innefattar ett mått av schablonisering. Detta kommer till uttryck genom att landet är indelat i värdeområden som vart och ett i allt väsentligt har enhetliga värdeförhållanden. Inom värde- området fastställs dessutom riktvärden för olika värdefaktorer eller kombinationer av faktorer. Taxeringsvärdet för byggnader och ägo- slag kan därefter bestämmas med utgångspunkt i dessa riktvärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Tomtmarksvärdet ska bestämmas som om marken var obebyggd men med beaktande av den pågående markanvändningen eller, om marken är obebyggd, de föreskrifter som gäller för markens bebyggande eller användning (se 7 kap. 9 och 11 §§ fastighets- taxeringslagen). Riktvärdena för tomtmark hänför sig till storlek, tillgången till vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden, typ av bebyggelse och närhet till strand (se 12 kap. 3 § fastighets- taxeringslagen). Om det saknas vägledande fastighetsförsäljningar på orten, anges normaltomtens riktvärden med ledning av en tomt- värdetabell. Tabellen ska utvisa en på visst sätt definierad norm- tomts taxeringsvärde vid skilda taxeringsvärdenivåer för en taxe- ringsenhet som omfattar ett normhus och en normtomt. Tomt- värdetabellen utarbetas på grundval av försäljningar i landet av obebyggd tomtmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Förfarandet vid allmän och förenklad fastighetstaxering är i stort sett detsamma (se 18 och 19 kap. fastighetstaxeringslagen). Ett omfattande förberedelsearbete föregår den egentliga taxe- ringen. Uppgifter inhämtas bl.a. från fastighetsägare och kom- muner. Därefter utarbetar Lantmäteriet och Skatteverket till- sammans bl.a. riktvärdetabeller och genomför provvärderingar för att säkerställa att de föreskrifter som gäller för taxeringen leder taxeringsvärden som svarar mot de principer för marknadsvärdering till som har berörts ovan.&lt;SPAN class="ft23"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;I Skatteverkets beslut om fastighetstaxering redovisas bl.a. skatte- och avgiftspliktig enhets taxeringsvärde och däri ingående&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. Skatteverkets författningssamling, SKVFS 2010:9, och Skatteverkets handledning för förberedelsearbetet inför allmän och förenklad fastighetstaxering (tillgänglig på www.skatteverket.se) angående granskning av fastighetsförsäljningar, provvärdering och kvalitetssäkring under förberedelsearbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft14"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371127x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;delvärde samt värdet av varje värderingsenhet. Markvärdet framgår således av taxeringsbeslutet. Uppgift om detta markvärde tas sedan in i fastighetsregistret (se 64 § förordningen &lt;SPAN class="ft83"&gt;[&lt;/SPAN&gt;2000:308&lt;SPAN class="ft83"&gt;] &lt;/SPAN&gt;om fastig- hetsregister). Fastighetsägaren och det allmänna ombudet hos Skatteverket kan överklaga Skatteverkets beslut om fastighets- taxering till förvaltningsrätt (se 21 kap. fastighetstaxeringslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6.6.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Utredningens överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;En avgörande fråga i detta sammanhang är om de marktaxerings- värden som fastställs i tillräckligt hög grad överensstämmer med markens verkliga värde. Bedömningar av detta har skett vid ett fler- tal tillfällen, däribland i Fastighetstaxeringsutredningens betänk- ande Fastighetstaxering – precision, påverkansmöjlighet, individ- uella bedömningar (SOU 2000:10) och Bostadstaxeringsutred- ningens betänkande Bostadstaxering – avveckling eller förenkling (SOU 2012:52). Det har därvid konstaterats att fastighetstaxeringen i genomsnitt fungerar väl.&lt;SPAN class="ft69"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft7"&gt;Mot bakgrund av dessa tidigare utredningar bedömer vi att de markvärden som tas fram vid allmän och förenklad fastighets- taxering relativt väl återspeglar markens verkliga värde. Värdena bestäms enligt enhetliga och väl beprövade regler och de är jäm- förelsevis enkla att ta fram. Fastighetstaxeringslagens regler om taxering och den därtill anknytande möjligheten till överprövning i förvaltningsrätt ger garantier för att värdena tas fram på ett objek- tivt och rättssäkert sätt. Som ovan har nämnts använder sig flertalet kommuner redan i dag av de vid fastighetstaxeringen konstaterade markvärdena för att ta fram avgäldsunderlaget för småhus. Enligt vår mening är det därför naturligt att man i ett nytt system för bestämmande av tomträttsavgäld för småhus använder sig av befintliga marktaxeringsvärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft56"&gt;Vad som talar mot en sådan lösning är främst att det framstår som osäkert om systemet med taxering av småhus kommer att bestå. Regeringen gav den 24 februari 2011 en särskild utredare i uppdrag att se över hur fastighetstaxeringen av bostäder kan avskaffas eller avsevärt förenklas. I utredarens uppdrag ingick att lämna ett förslag till fullständigt slopande av nuvarande fastighets- taxering av bostäder. Parallellt med detta hade utredaren att förut- sättningslöst pröva vilka förenklingar och rationaliseringar som är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Se SOU 2000:10 s. 152 och SOU 2012:52 avsnitt 4.6.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371128x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft8"&gt;möjliga inom det nuvarande systemet för fastighetstaxering av bostäder. Utredaren har redovisat sitt uppdrag i det tidigare nämnda betänkandet Bostadstaxering – avveckling eller förenkling (SOU 2012:52). I vilken utsträckning utredarens arbete kommer att leda till att fastighetstaxeringen avseende bl.a. småhus kommer att för- svinna är för tidigt att säga. Vi har därför i våra överväganden utgått från att fastighetstaxeringen kommer att finnas kvar. Utredaren har i och för sig lämnat vissa förslag till förenklingar i fastighets- taxeringen. Dessa förslag är dock enligt vår bedömning inte ägnade att försämra förutsättningarna för att använda fastighetstaxeringen som underlag för bestämmandet av tomträttsavgäld. Bland annat föreslås att markvärdet ska bedömas med hänsyn till den genom- snittliga prisnivån den 1 april före taxeringsåret.&lt;SPAN class="ft69"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Tiden mellan nivåtidpunkten (f.n. benämnt nivååret) och beskattnings- tidpunkten minskar därmed från 18 månader till 9 månader. Det föreslås också att definitionen av tomtmark för småhus ändras på så sätt att värdet på tomtanläggningar inte ska beaktas vid bestäm- mandet av riktvärde.&lt;SPAN class="ft69"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Värdet av de tomt- och trädgårdsanlägg- ningar som finns på tomten kommer alltså att lyftas bort från markvärdet. Dessa förenklingar torde närmast förbättra förutsätt- ningarna för att använda marktaxeringsvärdet som bas för avgälds- underlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft7"&gt;Om avgäldsunderlaget bestäms med utgångspunkt i de allmänna och förenklade fastighetstaxeringarna innebär det i praktiken att värdet på marken kommer att kunna omprövas vart tredje år. Som vi tidigare har framhållit ska det vara möjligt att ompröva avgälden varje år. Det väcker frågan hur avgälden ska kunna justeras för år 2 och 3 av respektive treårscykel. Vi återkommer till den frågan i avsnitt 6.6.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft27"&gt;Som framgår ovan fastställs taxeringsvärdet för ett visst år under samma år men med retroaktiv verkan från årets början. Med hänsyn till att marktaxeringsvärdet bör vara fastställt innan den nya avgäldsperioden börjar löpa bör ett marktaxeringsvärde som fast- ställs år 1 kunna ligga till grund för avgälden från och med år 2. Avgäldsunderlaget bör alltså grundas på det marktaxeringsvärde som fastställts närmast före det år den nya avgäldsperiodens inleds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft56"&gt;En omständighet som i och för sig kan synas problematisk är att, såsom har nämnts, beslut om fastighetstaxering kan omprövas och överklagas. Det är i och för sig rimligt att ett avgäldsunderlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se SOU 2012:52, avsnitt 4.5.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se SOU 2012:52, avsnitt 4.6.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft14"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371129x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft27"&gt;som ska ligga till grund för avgäldens storlek kan bli föremål för en rättslig prövning. Samtidigt måste man fråga sig om en koppling mellan fastighetstaxeringen och avgäldsunderlaget riskerar att leda till att antalet fastighetstaxeringsmål vid förvaltningsdomstolarna ökar så att den samlade effekten av reformen för domstolsväsendet blir plus minus noll. Frågan berördes under &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; lagstift- ningsarbete. Vi delar den bedömning som då gjordes, nämligen att det med hänsyn till de förhållandevis strikta och enhetliga regler som gäller för taxeringen av småhusenheter inte torde finns anled- ning att räkna med att beslut i fastighetstaxeringsärenden över- klagas i större utsträckning än hittills.&lt;SPAN class="ft62"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Även om en viss, i vart fall marginell, ökning av detta slag av mål kan förväntas, måste det också beaktas att denna typ av mål normalt är avsevärt mindre arbetskrävande än dagens tomträttsmål. Risken för en viss ökning av antalet fastighetstaxeringsmål utgör därför inte skäl för att avstå från att knyta avgäldsunderlaget till marktaxeringsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft27"&gt;Det förhållandet att ett fastighetstaxeringsbeslut kan omprövas eller överklagas innebär emellertid att det i enskilda fall kan dröja innan det finns ett slutligt fastställt marktaxeringsvärde. Bestäm- melserna om omprövning och överklagande innebär bl.a. att fastig- hetstaxeringsbeslutet kan överklagas intill utgången av det femte året efter taxeringsåret (se 21 kap. &lt;NOBR&gt;1–7&lt;/NOBR&gt; §§ fastighetstaxeringslagen). Frågan är då om detta går att hantera i ett avgäldssystem som bygger på att avgälden ska kunna justeras varje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft27"&gt;Enligt vår bedömning är svaret på den frågan ja. Den nya avgälden bör i den angivna situationen beräknas på grundval av föreliggande taxeringsbeslut, oavsett att detta inte har vunnit laga kraft. Skulle beslutet sedermera ändras, bör – såsom också före- slogs i de båda lagrådsremisserna på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; – den i efterhand beslutade ändringen av fastighetstaxeringen få retroaktiv verkan på avgäldsunderlaget. Om omprövningen eller överklagandet leder till en ändring av marktaxeringsvärdet och ändringen vinner laga kraft, bör sålunda avgäldsunderlaget räknas om i enlighet med detta för den eller de tidsperioder som berörs. I ett enskilt fall kan detta visserligen innebära att en enskild tomträttshavare tvingas ”ligga ute” med en högre avgäld än den han eller hon slutligen ska betala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft7"&gt;Olägenheterna av detta för den enskilde torde dock i praktiken vara mycket begränsade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. SOU 1990:23 s. 95.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371130x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p332 ft7"&gt;Vi föreslår därför att avgäldsunderlaget i fortsättningen ska bestämmas med utgångspunkt i de markvärden som tas fram vid de allmänna och förenklade fastighetstaxeringarna. I avsnitt 6.8 lämnar vi dock en kortfattad beskrivning av hur ett framtida system för bestämmande av tomträttsavgäld bör utformas om fastighetstaxe- ringen försvinner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Hur bör avgäldsunderlaget förhålla sig till marktaxeringsvärdet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Avgäldsunderlaget ska motsvara 50 procent av mark- taxeringsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft9"&gt;Gällande rätt innebär att man vid omreglering av avgäld ska bestämma avgälden för den kommande perioden på grundval av det värde som marken äger vid tiden för omregleringen. Vid bedöm- ningen av markvärdet ska hänsyn tas till ändamålet med upplåtelsen och de närmare föreskrifter som ska tillämpas i fråga om fastig- hetens användning och bebyggelse.&lt;SPAN class="ft75"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Av förarbetena framgår inte närmare vilket markvärde som ska utgöra avgäldsunderlag. I NJA 1975 s. 385 slog Högsta domstolen emellertid fast att markvärdet ska antas motsvara ett tänkt saluvärde på marken i avröjt skick vid omregleringstidpunkten, dvs. markens marknadsvärde. Det ska därvid vara fråga om ett efter ortens pris beräknat värde på marken för nybebyggelse med optimalt utnyttjande enligt gällande detalj- plan (i rättsfallet ”stadsplan”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft27"&gt;I praktiken har flertalet kommuner tillämpat en ordning, där avgäldsunderlaget har legat på lägre eller avsevärt lägre nivå än markens marknadsvärde, t.ex. marktaxeringsvärdet eller en viss kvotdel av marktaxeringsvärdet. Marktaxeringsvärdet motsvarar 75 procent av det vid fastighetstaxeringen beräknade marknads- värdet. Frågan blir då om – och i så fall hur – man i ett system där avgäldsunderlaget bestäms med utgångspunkt från marktaxerings- värdet bör räkna om detta värde. Bör värdet räknas upp, t.ex. med faktorn 1,33 så att det kommer att svara mot marknadsvärdet? Eller bör det användas utan någon omräkning, så att det kommer att svara mot 75 procent av det beräknade marknadsvärdet? Eller bör det räknas ner till en viss kvotdel av marktaxeringsvärdet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Se 13 kap. 11 § första och andra styckena jordabalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft14"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p375 ft27"&gt;Den nu gällande ordningen innebär att fastighetsägaren har rätt till skälig ränta på hela markvärdet och bygger i så måtto på principen att fastighetsägaren ska förbehållas markens värdeökning. Med den utgångspunkten torde det vara naturligt att avgäldsunder- laget fullt ut motsvarar markens marknadsvärde. Enligt vår mening måste det emellertid ifrågasättas om inte utvecklingen har lämnat den angivna principen bakom sig. Såsom har framgått av redo- görelsen i avsnitt 3.2 är det i dag endast ett fåtal fastighetsägare som tar ut avgäldsränta på markens fulla marknadsvärde. Det är i stället mycket vanligt att marktaxeringsvärdet eller en kvotdel av marktaxeringsvärdet används som avgäldsunderlag. Vi kan inte tolka detta på annat sätt än som att den i detta sammanhang klart dominerande gruppen av fastighetsägare, kommunerna, själva i allmänhet har funnit att den angivna principen leder till orimliga resultat. Detta torde i sin tur bero på att det under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och första decenniet av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; allmänt sett har skett en påtaglig värdestegring på småhusfastigheter, avsevärt högre än konsument- prisindex förändringar, och att värdestegringen på vissa orter och i vissa områden har varit så kraftig att en tillämpning av tidigare tillämpade principer skulle leda till resultat som fastighetsägarna själva har uppfattat som klart stötande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft27"&gt;Mot den bakgrunden framstår det som naturligt att anknyta den nya regleringen till den praxis som nu har utbildats och således bestämma avgäldsunderlaget till en lägre nivå än markens marknads- värde. Det kan visserligen invändas att nuvarande praxis samman- hänger med de sista decenniernas markvärdeökningar och att det inte är säkert att fastighetspriserna kommer att stiga på mot- svarande sätt i framtiden. Konjunkturinstitutet har emellertid bedömt att markvärdet på sikt har en ökningstakt på mellan 3,2 och 3,8 procent, medan konsumentprisindex förväntas öka med 2 pro- cent, dvs. det finns anledning att räkna med en real markvärde- stegring. Därmed finns det också anledning att anta att rådande praxis i allt väsentligt kommer att bestå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft9"&gt;Det finns också andra omständigheter som talar för att avgälds- underlaget inte fullt ut bör motsvara markvärdet enligt fastighets- taxeringen. Som ovan har framgått har det i praxis ansetts att det markvärde som fastighetsägaren ska ha en skälig ränta på är mark- ens värde i avröjt skick. I princip ska alltså sådana ökningar av markens värde som beror på investeringar som tomträttshavaren har gjort tillgodoräknas denne. Det markvärde som fastställs vid fastighetstaxeringen påverkas emellertid även av tomträttshavarens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft14"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371132x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;egna investeringar, t.ex. erlagda avgifter för &lt;NOBR&gt;VA-anslutning&lt;/NOBR&gt; eller kostnader för trädgårdsanläggningar.&lt;SPAN class="ft69"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Detta bör påverka avgälds- underlaget i sänkande riktning. En ordning där man i det enskilda fallet gör avdrag för faktiska investeringar av detta slag skulle emellertid bli praktiskt ohanterlig. I stället bör det förhållandet att det i allmänhet förekommer tomträttshavarinvesteringar av detta och liknande slag föranleda att avgäldsunderlaget sätts till en avse- värt lägre nivå än vad det vid fastighetstaxeringen konstaterade marknadsvärdet föranleder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Enligt våra utredningsdirektiv ska vi lämna förslag som i stort leder till oförändrade intäkter för fastighetsägarna och oförändrade kostnader för tomträttshavarna. Det är därför även ur den aspekten naturligt att reglerna om avgäldsunderlaget utformas så att fastig- hetsägarnas avgäldsintäkter för detta slag av tomträtter hamnar på i huvudsak den nivå som de gör i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft27"&gt;Statistiska centralbyrån har därför på vårt uppdrag studerat vilka konsekvenser som – om avgäldsräntan bestäms till 2,75 procent – ett antal olika sätt att bestämma avgäldsunderlaget skulle få för &lt;SPAN class="ft29"&gt;kommunernas &lt;/SPAN&gt;uttag av avgäld, se närmare avsnitt 13.2. I samman- hanget bör understrykas att kommunerna är den i detta samman- hang helt dominerande gruppen av fastighetsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Statistiska centralbyråns beräkningar visar att kommunernas totala avgäldsuttag för de småhustomträtter som ingår i beräk- ningsunderlaget f.n. ligger på cirka 350 miljoner kronor per år. Det får antas att avgäldsuttaget – med den praxis som kommunerna i dag tillämpar – kommer att öka något innan de förslag som vi lämnar kan bli lag. Avgäldsunderlaget bör därför lämpligen bestäm- mas så att det leder till ett maximalt avgäldsunderlag för småhus- tomträtter om cirka 370 miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Om man har denna utgångspunkt – att kommunerna ska kunna ta ut en avgäld om sammanlagt cirka 370 miljoner kronor per år – och därutöver även utgår från att avgäldsunderlaget ska kunna räk- nas om på det sätt som vi föreslår i avsnitt 6.6.3 samt att avgälds- räntan ska vara 2,75 procent bör avgäldsunderlaget motsvara mark- taxeringsvärdet x 0,5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft56"&gt;En sådan modell är i och för sig inte invändningsfri. Som fram- går av bilaga 5 medför den att vissa kommuner kommer att kunna ta ut en högre avgäld än man tar ut i dag, medan andra kommuner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Som tidigare nämnts kan, om Bostadstaxeringsutredningens förslag till ändring i reglerna om fastighetstaxering genomförs, värdet av tomtanläggningen komma att tas bort från marktaxeringsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft14"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371133x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;får avsevärt mindre avgäldsintäkter. Dessa konsekvenser är i och för sig inte förvånande och de behöver inte heller vara negativa. Bland de kommuner som måste minska sitt avgäldsuttag finns också flera, t.ex. Södertälje, Nyköping, Eskilstuna och Malmö, där man från tomträttshavarsidan uppfattar nuvarande avgäldsuttag som besvärande höga. Det måste emellertid samtidigt konstateras att några av de kommuner som kommer att få minskade avgälds- intäkter är sådana där avgäldsnivåerna i dag inte ses som ett pro- blem. Det måste också antas att en generell maximinivå för avgäldsunderlaget om 0,5 x marktaxeringsvärdet inte kommer att helt ta udden av de problem med mycket kraftiga markvärde- stegringar och därav följande avgäldsökningar som förekommer i vissa regioner. Likväl bedömer vi att den nu föreslagna modellen är avsevärt mera ändamålsenlig än den nuvarande. Den leder till större förutsebarhet vad gäller framtida avgälder och till avsevärt enklare beräkningar. Den ger också, generellt sett, de enskilda tomträtts- havarna ett bättre skydd mot markvärdesförändringar, i och med att endast en del värdeförändringen kommer att slå igenom på avgälden. I sammanhanget bör noteras att flera av de kommuner som kommer att kunna ta ut en högre avgäld, t.ex. Stockholms och Göteborgs kommuner, är sådana som redan i dag begränsar sitt avgäldsuttag och som, får det antas, kommer att göra det även i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Årlig omräkning av avgäldsunderlaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;För varje ny avgäldsperiod ska avgäldsunderlaget kunna räknas om med förändringen av Statistiska centralbyråns konsu- mentprisindex från ingången av det år då det tillämpliga mark- taxeringsvärdet fastställdes till och med den sjunde hela kalender- månaden före början av den nya avgäldsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6.6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Behovet av indexering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft9"&gt;I dagens system är intervallet för omprövning av avgäldsunderlaget tio år eller längre, vilket får till följd att avgälden kommer att vara oförändrad under motsvarande tid. I NJA 1975 s. 385 fastlade Högsta domstolen principen att avgälden därför ska bestämmas så att hänsyn tas även till den för perioden beräknade avkastnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft14"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;ökningen på marken. Det innebär att avkastningskravet ska räknas upp på visst sätt, enligt den s.k. &lt;SPAN class="ft26"&gt;triangeleffekten&lt;/SPAN&gt;. Inte sällan har beräkningen av denna uppräkning orsakat särskilt arbete i samband med tvister om omprövning av avgälden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft27"&gt;Såväl Tomträttskommittén (SOU 1980:49) som 1988 års tomt- rättsutredning (SOU 1990:23) föreslog att avgäldsunderlaget skulle knytas till marktaxeringsvärdet (i 1988 års tomträttsutredning endast såvitt avsåg småhustomträtter). För att möjliggöra en årlig omräkning av avgälden och därigenom åstadkomma att denna kontinuerligt följer förändringarna i marknadsvärdet föreslogs också en indexomräkning mellan fastighetstaxeringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;1988 års tomträttsutredning framhöll att även om årliga avgäldsändringar innebär en schablonisering har de ändå betydande fördelar framför den nuvarande ordningen med långa avgälds- perioder. Triangeleffekten leder nämligen till att avgälden är för hög i början av avgäldsperioden och för låg i slutet av perioden. En modell med årliga avgäldsändringar – där avgäldsunderlaget omräk- nas med hjälp av ett index mellan värderingstillfällena – är inte behäftad med denna nackdel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft7"&gt;Tomträttskommittén föreslog att indexomräkningen skulle göras med hjälp av konsumentprisindex. Vid den tiden var fastighets- prisindex ännu inte utvecklat och utgjorde därför inte något alter- nativ för kommittén. 1988 års tomträttsutredning föreslog i stället att man skulle använda sig av det länsvisa fastighetsprisindex som då nyligen hade tagits fram. Utredningen menade att detta torde vara det bästa tillgängliga måttet på markvärdeutvecklingen som, med hänsyn till rimlig säkerhet och anknytning till det område där tomtmarken är belägen, gick att åstadkomma med dåvarande fastig- hetsprisstatistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;I lagrådsremissen från år 1997 förslog regeringen att det dåvar- ande omräkningsförfarandet enligt fastighetstaxeringslagen skulle utnyttjas i stället för en indexuppräkning. Omräkningsförfarandet blev emellertid sedermera föremål för utredning och avskaffades. Regeringen valde därför i 1998 års lagrådsremiss att återgå till indexomräkning och valde då konsumentprisindex som index. Regeringen anförde att det visserligen kunde antas att fastighets- prisindex i allmänhet återspeglade förändringar i markvärdena bättre än konsumentprisindex men för att fastighetsprisindex skulle vara riktigt användbart var det nödvändigt att få till stånd mera ingående mätningar än vad som då förekom och även mät- ningar för mindre områden än län. Detta, uttalade regeringen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft14"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371135x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p491 ft56"&gt;förutsatte att Statistiska centralbyrån fick i uppdrag att fastställa ett lämpligt index. I sammanhanget anförde regeringen bl.a. följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft79"&gt;Ett sådant index blir ett slag av föreskrift av betydelse för innehållet i ett civilrättsligt avtal. Enligt 8 kap. 2 § regeringsformen måste före- skrifter om enskildas ställning samt om deras personliga och ekono- miska förhållanden inbördes meddelas genom lag. Rätten att besluta sådana föreskrifter kan inte delegeras till regeringen eller en myndig- het. Visserligen får regeringen enligt 8 kap. 13 § regeringsformen besluta om föreskrifter om verkställighet av lag. Det torde därför i och för sig vara möjligt för regeringen att uppdra åt Statistiska central- byrån att utföra länsvisa beräkningar av fastighetsprisindex efter kriterier som är noggrant angivna i lag. Det synes emellertid olämpligt att tynga systemet med en sådan reglering, vilken torde behöva göras ganska detaljerad och därmed även relativt omfattande.&lt;SPAN class="ft82"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft7"&gt;Vi kan konstatera att det i de tidigare lagstiftningsärendena inte framfördes några principiella invändningar mot årliga indexupp- räkningar av avgälden. Däremot var valet av index föremål för diskussion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft27"&gt;Det kan hävdas att indexomräkningar inte fyller något särskilt stort behov i ett system där avgäldsunderlaget grundas på allmänna och förenklade fastighetstaxeringar och ett nytt markvärde alltså tas fram vart tredje år. I linje med detta har från kommunalt håll framförts den uppfattningen att värdet av årliga indexomräkningar från en kommuns perspektiv inte torde motsvara de administrativa kostnaderna som är förenade med en justering av avgälden. Enligt vår mening bör det emellertid överlämnas till den enskilda fastig- hetsägaren att avgöra om denne vill begära den avgäldsökning som en indexomräkning skulle möjliggöra; anser den att sådana avgälds- ökningar inte motsvarar kostnaderna för att ta ut avgälden, kan den avstå från att kräva ut den högre avgäld som den i och för sig är berättigad till. Det framstår vidare som rimligt att tomträttshavaren i tider av vikande priser får möjlighet att varje år påkalla mot- svarande minskning av avgälden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft7"&gt;En avgäldsreglering bör mot denna bakgrund bygga på att indexomräkning kan ske årligen. Omräkningen bör ske enligt ett index som är robust, långsiktigt hållbart och allmänt tillgängligt. Som konstaterades i 1998 års lagrådsremiss är det inte lämpligt att skapa ett särskilt index, särskilt avpassat för avgäldsregleringen. De index som överhuvudtaget kan komma ifråga blir då konsument- prisindex och fastighetsprisindex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Se lagrådsremiss den 17 december 1998 s. 39.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p332 ft7"&gt;Innan vi redovisar vår bedömning av vilket av dessa index som ska väljas, bör något sägas om den officiella statistiken och respek- tive index.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6.6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Allmänt om Sveriges officiella statistik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft27"&gt;Ansvaret för Sveriges officiella statistik är fördelat på 25 statistik- ansvariga myndigheter. Statistiska centralbyrån har ett över- gripande ansvar för den officiella statistiken och ett särskilt ansvar för bl.a. konsumentprisindex och officiell statistik kring fastighets- priser. Sistnämnda priser redovisas bl.a. genom fastighetsprisindex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft7"&gt;För den officiella statistiken gäller bl.a. att den ska vara objektiv och allmänt tillgänglig. Vid Statistiska centralbyrån finns bl.a. ett råd för den officiella statistiken som bistå de statistikansvariga myndigheterna i principiella frågor om exempelvis tillgänglighet och kvalitet. En särskild nämnd, Nämnden för konsument- prisindex, som är knuten till Statistiska centralbyrån har till uppgift är att handlägga frågor om beräkningar av konsumentprisindex. Därvid ska nämnden avgöra frågor av principiell natur rörande tillämpningen av de grunder som gäller för indexberäkningarna och främja en utveckling av metoderna för beräkningarna av konsument- prisindex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6.6.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Konsumentprisindex&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Konsumentprisindex visar den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen. Konsumentprisindex är konstruerat som ett s.k. levnadskostnadsindex. Annorlunda uttryckt besvarar konsumentprisindex frågan hur mycket inkomsten måste öka för att kompensera för ökade priser, givet en oförändrad konsumtionsstandard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Indexunderlaget för konsumentprisindex är mer än 40 000 priser som sammanställs i cirka 350 index för olika varor och tjänster. Dessa s.k. produktgrupper är indelade i huvudgrupper och undergrupper av varor och tjänster såsom boende, livsmedel och alkoholfria drycker, transport, rekreation och kultur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft56"&gt;Till gruppen boende hör bl.a. undergruppen tomträttsavgäld. Olika grupper av varor och tjänster inverkar olika mycket på kon- sumentprisindex beroende på vilket vägningstal som har bestämts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;för respektive grupp. Konsumentprisindex har en förhållandevis stor räntevikt, &lt;NOBR&gt;3,5–6&lt;/NOBR&gt; procent, vilket kan ge betydande förändringar av konsumentprisindex om räntan förändras. Så har varit fallet under de senaste åren i och med de kraftiga reporäntesänkningarna efter finanskrisen år 2008. Statistik kan tas fram separat för varje varugrupp som ingår i prisindextabellen. Konsumentprisindex kan således anpassas till den eller de grupper som efterfrågas eller som man vill utesluta ur indexet. Däremot är det inte möjligt att göra geografiska begränsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft27"&gt;Konsumentprisindex finns beräknat månadsvis sedan år 1954. Nuvarande officiella serie, konsumentprisindex fastställda tal, har referensår 1980 (dvs. 1980=100). Det kan noteras att inflations- talen, dvs. årsförändringen i konsumentprisindex, förändrades relativt mycket under &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; i och med att Riksbanken införde en låginflationspolitik. Sedan inflationsmålet infördes har inflationen huvudsakligen legat på 2 procent, plus/minus 1 procentenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Konsumentprisindex fastställs och publiceras månadsvis med maximalt en halv månads eftersläpning. När konsumentprisindex väl har fastställts, sker ingen omprövning eller justering av indexet. Indexet är konstruerat som ett kedjeindex med årslänkar. Varje årslänk mäter hur mycket den genomsnittliga prisnivån under res- pektive år har förändrats från den genomsnittliga prisnivån under föregående år. Indextal beräknas således genom att man multi- plicerar, dvs. kedjar ihop, årliga länkar och avslutar med länken för aktuell månad. Förändringen sedan föregående månad beräknas som indextalets procentuella förändring sedan en månad. Inflations- takten beräknas som indextalets procentuella förändring sedan tolv månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft27"&gt;Konsumentprisindex används i många olika sammanhang. Indexet nyttjas bl.a. för kompensationsändamål. Med hjälp av indexet realvärdesäkras belopp som överförs inom offentlig och privat sektor. Det kan handla om justering av pensioner, olika former av bidrag, skatteskalor och avtalsbaserade priser eller ersätt- ningar. Konsumentprisindex används t.ex. för att bestämma pris- basbeloppet. Ett annat användningsområde är s.k. deflatering, dvs. omräkning av nominella värden till volym eller realvärden. Det rör sig bl.a. om volymberäkningar av privat konsumtion och analys av hushållens köpkraft och realinkomstutveckling. Med hänsyn till att konsumentprisindex ger ett generellt mått på inflationen och pris- förändringar används indexet också i stabiliseringspolitiska samman- hang som underlag för Riksbankens penningpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft14"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6.6.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Fastighetsprisstatistik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft27"&gt;Statistiska centralbyrån publicerar löpande statistik om priser och prisutvecklingen liksom om omsättningen på sålda småhus, fler- bostadshus, industrifastigheter och lantbruk. Tidsserier kan i huvudsak erhållas från och med år 1957 för småhus, flerbostadshus och lantbruk och för industrier från och med år 1981.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;Fastighetsprisstatistiken ger en allmän bild av prisutvecklingen för de typer av fastigheter som ingår i underlaget och används därför i en rad olika sammanhang. Enligt uppgift från Statistiska centralbyrån kommer fastighetsprisstatistiken, däribland fastighets- prisindex, att finnas kvar även om bostadstaxeringen slopas. Kvaliteten på statistiken beror dock på vilka resurser som är tillgängliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft26"&gt;Insamling och beredning av fastighetsprisstatistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Ramen för Statistiska centralbyråns undersökning av fastighets- priser utgörs av samtliga fastighetsöverlåtelser i landet. Uppgift om fastighetsförvärv registreras i fastighetsregistrets inskrivningsdel i samband med att förvärvaren ansöker om lagfart på fastigheten. I fastighetsregistret finns förutom förvärvsuppgifter även andra fastighetsanknutna uppgifter såsom fastighetstaxeringsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Uppgifterna i fastighetsregistret överförs periodvis till Statistiska centralbyrån för statistisk bearbetning och redovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Uppgifterna från fastighetsprisregistret bearbetas genom en uppdelning efter fastighetstyp och en gallring utifrån vissa villkor. Det har nämligen uppställts ett antal villkor för att uppgifter ska få ingå i det statistiska underlaget och det medför bl.a. att icke mark- nadsmässiga köp automatiskt gallras ur materialet. Gallring sker bl.a. av överlåtelser som inte avser hela taxeringsenheter eller som överlåtits för noll kronor eller där köpeskillingskoefficienten (se nedan) ligger utanför ett visst intervall. De förvärv som återstår efter gallringen ingår i fastighetsprisstatistiken. Härutöver görs årliga granskningar av materialet utifrån vissa kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft7"&gt;I sammanhanget bör nämnas att fastighetsöverlåtelser som sker genom överlåtelse av ett bolag, där en fastighet ingår, inte ingår i Statistiska centralbyråns underlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft14"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6.6.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Statistisk bearbetning och redovisning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft26"&gt;Kvadratmeterpris och köpeskillingskoefficient&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Fastighetsprisstatistiken kan redovisas på olika sätt. Statistiska centralbyrån redovisar regelbundet prisstatistiken utifrån ett antal mått såsom antal köp, genomsnittlig köpeskilling, genomsnittligt taxeringsvärde och genomsnittlig köpeskillingskoefficient (K/T- tal). &lt;NOBR&gt;K/T-tal&lt;/NOBR&gt; beräknas som kvoten mellan köpeskillingen och taxe- ringsvärdet. Genomsnittliga priser tar inte hänsyn till den sålda fastighetens standard, vilket däremot &lt;NOBR&gt;K/T-talen&lt;/NOBR&gt; gör eftersom de refererar till fastighetens taxeringsvärde. &lt;NOBR&gt;K/T-talen&lt;/NOBR&gt; tar emellertid, till skillnad från fastighetsprisindex, endast hänsyn till de fastig- heter som har sålts under en viss period, inte till fastighets- beståndet i dess helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft26"&gt;Fastighetsprisindex&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Fastighetsprisindex mäter pris- och värdeutvecklingen på det befintliga beståndet av småhus och lantbruksenheter. Indexet visar totalpriset vid försäljning. Markvärdets utveckling framgår alltså inte specifikt. Genom kopplingen till fastighetstaxeringen tar indexet hänsyn till fastighetens standard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft27"&gt;Beräkningarna avseende småhus sker med hjälp av uppgifter om fördelningen av olika fastighetstyper i landets fastighetsbestånd och prisuppgifter om sålda fastigheter. Metoden för att beräkna fastig- hetsprisindex liknar konsumentprisindex och indexet är ”kedjat” på samma sätt som konsumentprisindex. Indelningen i olika fastighets- kategorier följer Skatteverkets typkoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Precisionskravet på fastighetsprisindex är att en förändring på en procent ska vara säkerställd. Detta leder till att fastighetspris- index bara kan redovisas på riksnivå och för ett begränsat antal större regioner och län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Fastighetsprisindex för småhus redovisas per kvartal och år för riket i stort, för storstadsregioner och för riksområden. Det finns också ett länsvist index som publiceras på årsbasis. fastighets- prisindex för småhus finns från år 1975. År 1986 infördes kvartals- redovisning och 1990 länsvis redovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft56"&gt;Konsumentprisindex och fastighetsprisindex divergerar ganska kraftigt, se bilaga 4. Denna divergens som kan utläsas i statistiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft14"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371140x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;sedan cirka tio år tillbaka beror bl.a. på införandet av låginflations- politiken på &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft27"&gt;I dag innehåller fastighetsprisindex inte någon fastighetskategori flerbostadshus. Det pågår dock ett arbete med att komplettera fastighetsprisindex med en sådan fastighetskategori. Försäljningar av flerbostadshus uppvisar emellertid stora variationer och det är därför svårt att göra detaljerade analyser av sådana försäljningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Indexen för småhus och flerbostadshus kommer också att kom- pletteras med en ytterligare regionindelning som innehåller kate- gorin större städer. Till dessa räknas kommuner med mer än 75 000 invånare, exklusive Borås. Tidsserierna för dessa nya index kommer att löpa från år 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6.6.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Bedömning av lämpligt index&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;En indexuppräkning av avgäldsunderlaget syftar till att, så långt möjligt, åstadkomma följsamhet mellan avgälden och markvärde- utvecklingen. Ur det perspektivet är det naturligt att välja det index som på bästa sätt återspeglar markvärdeutvecklingen, vilket är fastighetsprisindex (se bilaga 4). Det är emellertid, som påpekades i 1998 års lagrådsremiss, osäkert om användandet av fastighetspris- index i det enskilda fallet leder till någon särskild följsamhet gente- mot markvärdesförändringar. I lagrådsremissen uttalades i denna del bl.a. följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft12"&gt;I dag beräknas fastighetsprisindex för åtta olika geografiska områden. Inom vart och ett av dem kan det självfallet finnas stora lokala vari- ationer vad gäller värdeförändringar på fastigheter. För att fastighets- prisindex i detta sammanhang skall ges något avgörande försteg fram- för ett index som speglar enbart allmänna prisförändringar i samhället måste det därför baseras på mätningar inom mindre områden. Utred- ningen har föreslagit länsvisa index. Det kan emellertid ifrågasättas om inte också län utgör ett alltför stort mätområde. Det kan uppen- barligen finnas betydande variationer också inom ett och samma län, t.ex. mellan Stockholms närförorter och områden i den nordligaste delen av Stockholms län eller mellan olika delar av Norrbottens län.&lt;SPAN class="ft85"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Vid valet av index måste också praktiska hänsyn beaktas. Ur det perspektivet finns det flera skäl att välja konsumentprisindex. Konsumentprisindex är en del av den officiella statistiken i landet och ett välkänt, stabilt och i kompensationssammanhang vanligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Se lagrådsremiss den 17 december 1998 s. 39.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft14"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;förekommande index. Det fastställs månadsvis och ändras därefter inte, till skillnad från fastighetsprisindex som bestäms slutligt först året efter det år som indexet avser. Det kan användas direkt i den form som har publicerats av Statistiska centralbyrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;En annan fördel med att välja konsumentprisindex är att regle- ringen av skilda typer av tomträtter därmed blir mera enhetlig; såsom framgår av avsnitt 7.6.4 och 8.6.5 föreslår vi att avgälds- underlaget för flerbostadshus och övriga tomträtter ska omräknas enligt konsumentprisindex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Sammantaget bedömer vi att det är mer ändamålsenligt att tillämpa konsumentprisindex än fastighetsprisindex för indexering av tomträttsavgälden för småhustomträtter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6.6.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Hur bör indexeringen gå till?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;När det gäller den närmare utformningen av indexeringen måste hänsyn tas till att marktaxeringsvärdet gäller från den 1 januari det år som taxeringen sker och att konsumentprisindex fastställs månadsvis i efterhand. Hänsyn måste också tas till de förfarande- regler som vi föreslår (se vidare avsnitt 9.1) och som innebär att den som vill ha till stånd en ändring av avgälden för kommande avgäldsperiod måste underrätta motparten om detta tidigast sex och senast tre månader före avgäldsperiodens inledning. Indexom- räkningen bör ske fram till en tidpunkt som ligger i nära anslutning till den tidpunkt då begäran om avgäldsändring måste göras men inte så nära inpå att det föranleder praktiska problem. Vi föreslår därför att avgäldsunderlaget ska räknas om med förändringen av konsumentprisindex från ingången av det år då det tillämpliga marktaxeringsvärdet fastställdes till och med den sjunde hela kalender- månaden före början av den nya avgäldsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft14"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371142x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Fastigheter utan marktaxeringsvärde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Om en fastighet som är taxerad som småhusenhet saknar marktaxeringsvärde, ska avgäldsunderlaget baseras på ett markvärde som beräknas enligt fastighetstaxeringslagens (1979:1152) regler om bestämmande av taxeringsvärde. Detta fiktiva marktaxeringsvärde ska räknas om och indexeras på samma sätt som marktaxeringsvärdet för andra småhustomt- rätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft7"&gt;Som vi har nämnt i avsnitt 1.3.4 förekommer det ett fåtal småhus- fastigheter som saknar marktaxeringsvärde. Orsaken till att mark- taxeringsvärde saknas är antingen att fastigheten i fråga inte är skatte- och avgiftspliktig eller att den utgör sådan egendom för vilken något värde inte ska bestämmas. &lt;SPAN class="ft23"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Även fastigheter av detta slag är dock indelade i taxeringsenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft27"&gt;Om en sådan fastighet är upplåten med tomträtt, är det inte möjligt att bestämma avgäldsunderlaget på det sätt som vi har för- ordat ovan. Frågan är då hur avgäldsunderlaget i stället ska bestämmas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft27"&gt;Det är ganska enkelt att räkna fram ett fiktivt marktaxerings- värde för dessa fastigheter. Det kan ske på grundval av allmänt tillgänglig information om taxeringsenhetsindelningen, förekom- mande riktvärdeområden etc. och med tillämpning av fastighets- taxeringslagens bestämmelser om bestämmande av markvärde. Bland annat tillhandahåller Skatteverket ett &lt;NOBR&gt;web-baserat&lt;/NOBR&gt; verktyg för beräkning av taxeringsvärde. Vi bedömer därför att bestämmandet av avgäldsunderlaget för dessa fastigheter kan ske genom att man vid avgäldsbestämningen tar fram ett fiktivt marktaxeringsvärde. På så sätt kan bestämningen av avgäldsunderlaget för dessa tomträtter ske på i stort sett samma sätt som beträffande övriga småhustomt- rätter. När det fiktiva marktaxeringsvärdet väl har beräknats, kan avgäldsunderlaget enkelt tas fram genom att man, i linje med vad som föreslås gälla för övriga småhustomträtter, multiplicerar detta fiktiva marktaxeringsvärde med 0,5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Ett nytt fiktivt marktaxeringsvärde bör lämpligen beräknas enligt samma treårscykel som övriga småhustomträtter följer. Det innebär att värderingscykeln även för nu aktuella tomträtter bör vara treårig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Se 3 kap. och 7 kap. 16 § fastighetstaxeringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft14"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371143x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p375 ft56"&gt;Även i fråga om dessa tomträtter bör avgäldsunderlaget bli föremål för årliga justeringer. Det saknas anledning att därvid välja ett annat index än det som vi har förordat ovan, dvs. konsument- prisindex. Indexeringen bör utformas enligt samma mönster som har föreslagits beträffande övriga småhus (se avsnitt 6.6.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;En spärregel mot mycket kraftiga avgäldsökningar?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det bör inte införas någon spärregel mot mycket kraftiga avgäldsökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft7"&gt;Det är tydligt att ett av de största problemen med det nuvarande systemet är att förändringarna av avgälden från en avgäldsperiod till en annan många gånger kan vara mycket stora. Ökningar med flera hundra procent är inte ovanliga. Problemet kommer att minskas väsentligt med den ordning som vi har föreslagit ovan och som innebär att avgäldsunderlaget – 50 procent av marktaxeringsvärdet eller av ett fiktivt sådant – ändras dels genom de återkommande fastighetstaxeringarna (dvs. vart tredje år), dels genom årliga omräkningar enligt konsumentprisindex. Det torde därmed bli mera ovanligt med det slag av kraftiga språngvisa avgäldsökningar som i dag är ett problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft27"&gt;Systemet med årliga avgäldsjusteringar innebär emellertid inte att tomträttshavaren är skyddad mot att avgälden på några års sikt ökar mycket kraftigt. Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och det första decenniet av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; har småhuspriserna allmänt sett stigit kraftigt och i vissa delar av landet har prisstegringarna varit särskilt påtagliga. Mark- värdena har ökat – och därmed också avgälderna – på ett sätt som varken fastighetsägare eller tomträttshavare torde ha förutsett. Många gånger har dessa markvärdeökningar berott på faktorer som inte har inneburit några särskilda fördelar för befintliga tomträtts- havare, i vart fall inte så länge de önskar bo kvar på den aktuella fastigheten, och i en del fall har avgäldsökningen medfört att tomt- rättshavaren inte har haft möjlighet att bo kvar. Problem av detta slag har förekommit även i kommuner som har valt att inte ta ut hela den avgäld som de har varit berättigade till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;Effekter av detta slag är uppenbarligen inte förenliga med de ursprungliga intentionerna med småhustomträtter, dvs. att under-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft14"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371144x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft27"&gt;lätta enskildas boende. Vi har därför övervägt om det är möjligt att införa något slag av spärr mot avgäldsökningar som framstår som orimligt höga. Som framgår av det följande har vi emellertid funnit att det skulle bli mycket svårt att ge en spärregel en lämplig utform- ning, att den även skulle komplicera regelverket betydligt och att en sådan regel därför, allt sammantaget, inte framstår som lämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft7"&gt;Vi har övervägt flera slag av spärregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Effekten av en avgäldsökning för den enskilde beror naturligtvis delvis på hans eller hennes ekonomiska förhållanden. Det kan synas tala för en spärregel som tar den enskilde tomträttshavarens eko- nomi i beaktande. En sådan lösning skulle emellertid bli krånglig och arbetskrävande och framstår även från principiella utgångs- punkter som betänklig. Vi är därför inte beredda att föreslå en spärregel av det slaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Om en spärregel ska införas, bör den därför i stället utformas så att den slår till när den tänkta avgäldsökningen avviker mycket starkt från de allmänna prisförändringarna i samhället. Regeln bör samtidigt vara så enkel att tillämpa att den inte ger utrymme för några egentliga tvister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;Det har mot den bakgrunden varit naturligt att försöka bestämma den nivå där spärregeln slår till, ”gränsvärdet”, så att detta gräns- värde står i ett visst förhållande till konsumentprisindex föränd- ringar, t.ex. så att spärregeln ska tillämpas om avgäldsökningen under en längre tidsperiod sammantaget har varit högre än tre gånger konsumentprisindex förändring under samma period. Det har föranlett oss att pröva en spärregel med följande innebörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft12"&gt;Det marktaxeringsvärde som enligt förslaget ska ligga till grund för beräkningen av avgäldsunderlaget jämförs med ett jämförelsevärde. Jämförelsevärdet utgörs av det marktaxeringsvärde som fastställdes vid den fastighetstaxering som skedde nio&lt;SPAN class="ft85"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;år före den senaste fastighets- taxeringen, uppräknat med (x) gånger konsumentprisindex föränd- ringar fram till den senaste fastighetstaxeringen. Om det senast fast- ställda marktaxeringsvärdet överstiger jämförelsevärdet, ska jämför- elsevärdet, i stället för det senast fastställda taxeringsvärdet, ligga till grund för beräkningen av avgäldsunderlaget, dvs. avgäldsunderlaget ska då bestämmas som 50 procent av jämförelsevärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Vi har låtit Statistiska centralbyrån komplettera sina beräkningar av den tänkta modellen för beräkning av avgäldsunderlaget med den ovan beskrivna spärregeln. Det har då visat sig att, om faktorn (x)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Tolv år hade i och för sig varit att föredra men det statistiska underlaget är f.n. inte tillräckligt bra för att testa en sådan regel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft14"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371145x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft27"&gt;bestäms till tre, så skulle spärregeln bli tillämplig vid flertalet avgäldsomregleringar. Det finns flera förklaringar till det men den ensamt viktigaste torde vara att marktaxeringsvärdena under den närmast föregående tidsperioden, år &lt;NOBR&gt;2001–2011,&lt;/NOBR&gt; har stigit mycket kraftigt, medan däremot konsumentprisindex har stigit endast mycket måttligt.&lt;SPAN class="ft62"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;En spärregel som inte tillåter att avgälden under en nioårsperiod ökar med mer än tre gånger ökningen av kon- sumentprisindex kommer då i praktiken att medföra att kommun- erna i det stora flertalet fall inte får en större del i förekommande markvärdesstegringar än vad som motsvarar tre gånger konsument- prisindex förändringar. En sådan effekt skulle inte ligga i linje med grundtankarna bakom tomträttsinstitutet. Om spärregeln i stället, som enligt vår mening är rimligt, enbart ska slå till i de fall där markvärdesstegringen är klart avvikande, måste faktorn (x) sättas avsevärt högre än tre. Då riskerar man å andra sidan att regeln aldrig blir tillämplig och därmed tämligen uddlös. En förutsättning för att en spärregeln ska bli ändamålsenlig är därför att den kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft7"&gt;”finkalibreras” till en lämplig nivå. Detta har emellertid, trots de omfattande beräkningar som vi har gjort med Statistiska central- byråns hjälp, inte visat sig vara möjligt.&lt;SPAN class="ft23"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;En annan komplikation gäller spärregelns tillämpning över tiden. I den ovan beskrivna modellen jämförs marktaxerings- ökningen under en nioårsperiod med motsvarande ökning av kon- sumentprisindex (multiplicerat med faktorn (x)). Spärregeln för- hindrar då att ökningen av avgäldsunderlaget under denna tid blir större än ökningen av konsumentprisindex (multiplicerat med den tillämpliga faktorn (x)). Spärregeln medför emellertid endast att effekten av kraftiga markvärdesstegringar skjuts upp. Markvärdes- stegringar som har inträffat före ingången av den tillämpliga nioårs- perioden kommer i stället att slå till helt och fullt under år 10 och följande år. Spärregeln kommer därmed på längre sikt inte att ge tomträttshavarna det skydd som den i förstone kan synas ge. Detta problem skulle i och för sig undvikas om regeln konstruerades så att den innefattade – i stället för en jämförelse med marktaxerings- värdet (och konsumentprisindex) vid en tidpunkt nio år före omregleringstidpunkten – en jämförelse mellan en fast tidpunkt, t.ex. år 2001, och omregleringstidpunkten. Problemet skulle också kunna undvikas genom att det nya marktaxeringsvärdet jämfördes med det avgäldsunderlag som fastställdes nio år tidigare. En spärregel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se bilaga 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se bilaga 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371146x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;av detta slag skulle emellertid vara ännu svårare att ”kalibrera”. I vart fall om jämförelsefaktorn (x) inte sätts mycket högt bedömer vi att effekten så småningom skulle bli att i stort sett alla avgälds- omregleringar bestäms av spärregeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft9"&gt;Vi har övervägt om denna olägenhet – att spärregeln riskerar att slå till i alltför många fall – skulle kunna balanseras genom att regeln kompletterades med en nedre gräns, ”ett golv”, under vilken spärren inte ska slå till. Man skulle t.ex. kunna tänka sig att en ny avgäld, beräknad enligt huvudregeln om hur avgäldsunderlaget ska bestämmas, alltid måste godtas om den understiger cirka 5 000 kronor per år eller om den inte innebär en större avgäldsökning än cirka 500 kronor på tre år. Emellertid visar Statistiska centralbyråns beräkningar att en dylik ”golvregel” inte kommer att få någon nämnvärd betydelse; spärregeln kommer ändå – om inte jäm- förelsefaktorn (x) sätts mycket högt – att bli tillämplig i ett mycket stort antal fall. Mot införandet av en ”golvregel” talar också att den skulle ge tämligen godtyckliga effekter.&lt;SPAN class="ft75"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft7"&gt;En annan aspekt på införandet av en spärregel av det angivna slaget – vare sig den kompletteras med en ”golvregel” eller ej – är att den medför att regelverket blir tämligen komplicerat och svårt att förstå. En spärregel skulle därmed motverka den avsedda för- enklingen av avgäldsomregleringen. Vår bedömning är att den nu beskrivna spärregeln inte är lämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft27"&gt;Vi har även övervägt ett annat slag av spärregel av innebörd att avgälden inte får öka mer än vad som motsvarar den genomsnittliga markvärdestegringen för respektive tomträttsfastighet från en bestämd tidpunkt, t.ex. den 1 januari 2000, till omregleringstidpunkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft27"&gt;En dylik bestämmelse har den fördelen att markvärdestegringen och därmed avgäldsutvecklingen sprids ut över tiden. Å andra sidan har denna spärregel liknande brister som den som har behandlats ovan. Det kan bl.a. antas att den i tider av kraftig markvärde- stegring kommer att slå till vid flertalet omregleringar samtidigt som kraftiga markvärdestegringar fortfarande kommer att få ett förhållandevis snabbt genomslag på avgälden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Vidare får referenstidpunkten (i beskrivningen ovan angiven till den 1 januari 2000) stor betydelse för avgäldsutvecklingen. Om referenstidpunkten ligger långt tillbaka i tiden, kan det förväntas ta lång tid innan en markvärdestegring får fullt genomslag på avgälden och viceversa. En alltför långsam upptrappning drabbar fastighets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Se bilaga 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft14"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;ägaren genom att avgälden inte stiger i takt med markvärdet. En snabbare upptrappning leder i stället till att avgälden kan komma att stiga kraftigt trots spärregeln. Referenstidpunkten torde mot denna bakgrund behöva justeras med jämna men inte alltför långa mellanrum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Även en spärregel av detta slag skulle i och för sig kunna kom- pletteras med en golvregel. En golvregel torde emellertid, i likhet med vad vi har konstaterat beträffande den tidigare behandlade spärregeln, inte få någon nämnvärd effekt. Det kan vidare förutses att även regelverket kring den nu diskuterade spärregeln skulle bli förhållandevis komplicerat och svårtillämpbart. Det kan också antas uppkomma inte obetydliga administrativa komplikationer, eftersom systemet förutsätter att motsvarande äldre marktaxerings- värden finns bevarade och att fastighetsägarna har tillgång till dessa. Utredarens bedömning är därför att inte heller en spärregel av detta slag är ändamålsenlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft7"&gt;Vi har även övervägt om skyddet för den enskilde tomträtts- havaren bör tillgodoses genom införandet av en särskild jämknings- regel som ger möjlighet att sätta ned avgälden för det fall att den skulle framstå som oskälig. En sådan jämkningsregel skulle emeller- tid ge upphov till betydande gränsdragningssvårigheter och riskera att föranleda ett ökat antal tvister. Införandet av en jämkningsregel av detta slag stämmer därmed också mindre väl överens med våra direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft14"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371148x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p515 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Bestämmandet av avgäld vid ett avskaffande av fastighetstaxeringen för småhus&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Ett avskaffande av fastighetstaxeringen för småhus skulle avsevärt försvåra omregleringen av avgälderna för små- hustomträtter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft8"&gt;Om fastighetstaxeringen försvinner, bör avgäldsunderlaget tills vidare bestämmas på grundval av det sist fastställda mark- taxeringsvärdet för fastigheten och varje år räknas om enligt konsumentprisindex fram till omprövningstillfället. Parterna bör emellertid ha rätt att senare, dock tidigast tio år efter den sista marktaxeringen och därefter med minst tio års mellanrum, påkalla att det fastställs ett nytt avgäldsunderlag för tomträtten. Det nya avgäldsunderlaget bör motsvara 40 procent av ett efter en fri värdering framtaget marknadsvärde för marken och bör varje år kunna räknas om enligt konsumentprisindex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft7"&gt;Om fastighetstaxeringen avskaffas, måste ett annat tillvägagångs- sätt tillämpas för att fastställa avgäldsunderlaget för småhustomt- rätter. Det förekommer i dag inga andra former av liknande massvärderingar av fastigheter. Ett avskaffande av fastighetstaxe- ringen för småhus skulle därför avsevärt försvåra omregleringen av avgälder för småhustomträtter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft7"&gt;Frågan är då hur man, om fastighetstaxeringen av småhus likväl avskaffas, i stället ska beräkna avgäldsunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft7"&gt;Klart är att avgäldsunderlaget bör tas fram på ett sådant sätt att det kommer att anknyta till den enskilda fastighetens markvärde. Årligen återkommande fria värderingar av marken framstår dock inte som något praktiskt alternativ, eftersom det – med hänsyn till det stora antalet småhustomträtter – skulle bli mycket kostnads- krävande. Kostnadsskäl talar också emot att avgäldsunderlaget tas fram genom fria värderingar som sker med något längre mellanrum, t.ex. fem eller tio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft9"&gt;Vi har övervägt om man i stället skulle kunna använda sig av sådana s.k. normeringstal som Bostadstaxeringsutredningen har lämnat förslag om.&lt;SPAN class="ft75"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Den utredningen har, för det fall att bostads- taxeringen avskaffas, förslagit att det ska kunna tas fram ett sådant normeringstal för varje fastighet. Normeringstalen ska spegla marknadsvärdet av fastigheten men vara starkt schabloniserade och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Se SOU 2012:52 avsnitt 3.4.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft14"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;generella för vissa större områden. De ska t.ex. kunna utgöras av kvadratmetervärden för bostäder, värden som med hjälp av tomt- värdetabeller kan fördelas på mark och byggnad. Normeringstalen ska tas fram av Lantmäteriet. Eftersom det inte blir fråga om att vid vissa givna tillfällen fastställa markvärden för specifika fastigheter, kommer systemet med normeringstal inte att innehålla någon mot- svarighet till den nuvarande möjligheten att överklaga ett fastig- hetstaxeringsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Enligt vår bedömning är det föreslagna systemet med norme- ringstal inte sådant att det kan användas för att ta fram avgälds- underlag. Det viktigaste skälet för det är att normeringstalen i allt- för hög grad kommer att bygga på generaliseringar och schabloner utan koppling till den enskilda fastigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Vi har funnit det svårt att finna något annat bra alternativ. Det minst dåliga synes vara att fortsättningsvis utgå från 50 procent av det sist fastställda marktaxeringsvärdet och därefter justera detta med hänsyn till de förändringar som konsumentprisindex har genomgått mellan tidpunkten för fastställandet av detta marktaxe- ringsvärde och tidpunkten för omregleringen. Det är emellertid uppenbart att följsamheten mellan det därvid framräknade värdet och det faktiska markvärdet så småningom riskerar att gå helt för- lorad. En lösning av detta slag bör därför kompletteras med en möjlighet för envar av parterna att begära en omvärdering av marken. Det marknadsvärde på marken som därvid tas fram bör sedan multipliceras med faktorn 0,4 för att man på så vis ska åstad- komma i huvudsak samma nivå på avgäldsunderlaget som vi har föreslagit i avsnitt 6.6.2. – Med hänsyn till de kostnader som en sådan ny värdering kan medföra för parterna och domstolarna bör denna möjlighet att begära omvärdering vara begränsad, lämpligen så att omvärdering inte får ske oftare än vart tionde år. Det på detta sätt framtagna avgäldsunderlaget bör därefter varje år kunna räknas om enligt konsumentprisindex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft14"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371150x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;7 Tomträtter för flerbostadshus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft7"&gt;I detta kapitel behandlas avgäldsregleringen för tomträtter upplåtna för flerbostadshus. Vi tar väsentligen endast upp sådana frågor där vårt förslag, såvitt gäller flerbostadstomträtter, avviker från vad vi har föreslagits beträffande småhustomträtter. I den utsträckning de valda lösningarna sammanfaller med vad vi har föreslagit ifråga om småhustomträtter hänvisas till kapitel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft27"&gt;Redan här bör anmärkas att flerbostadshus inte sällan innehåller en större eller mindre andel lokaler. Det torde ha varit en av anled- ningarna till att regeringen i de lagrådsremisser som beslutades år 1997 och år 1998 ansåg att särskilda regler för t.ex. tomträtter bebyggda med flerbostadshus skulle kunna leda till svåra gräns- dragningsproblem.&lt;SPAN class="ft86"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Regeringen fann därför att det inte var lämpligt att i detta avseende göra skillnad mellan upplåtelser för &lt;NOBR&gt;bostads-,&lt;/NOBR&gt; industri- respektive kontorsändamål. Man kan dock ifrågasätta om detta synsätt fortfarande står sig. Såvitt vi har kunnat utröna görs det i den praktiska tillämpningen av nuvarande avgäldsbestämmelser skillnad mellan lokaldelen och bostadsdelen i ett flerbostadshus. Denna åtskillnad torde också utan alltför komplicerad lagstiftning kunna åstadkommas i den modell för avgäldsbestämning som vi föreslår i det följande. Vi har därför funnit att risken för sådana problem som berördes i 1997 och 1998 års lagrådsremisser inte i sig utgör anledning att behandla flerbostadstomträtter på samma sätt som t.ex. tomträtter för kontorsändamål. Därmed är det också naturligt att överväga frågan om avgäldsregleringen för flerbostads- tomträtter skild från frågan om avgälden för tomträtter för t.ex. kontors- eller industriändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se 1997 års lagrådsremiss s. 34 och 1998 års lagrådsremiss s. 46.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft14"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371151x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för flerbostadshus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p181 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Generella regler för hela landet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna om tomträttsavgäld bör liksom hittills vara enhetliga för hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft7"&gt;Vi har i avsnitt 6.1 konstaterat att bestämmelserna om tomträtts- avgäld bör vara generellt tillämpliga för hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft7"&gt;Det är tydligt att skälen för detta i lika mån gör sig gällande när det gäller tomträtter avsedda för flerbostadshus. Vi föreslår därför att bestämmelserna om tomträttsavgäld för dessa tomträtter liksom hittills ska vara generella för hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Avgälden – produkten av ett avgäldsunderlag och en avgäldsränta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Avgälden ska bestämmas som produkten av ett avgäldsunderlag och en avgäldsränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft9"&gt;Vi har i avsnitt 6.2 konstaterat att avgälden liksom hittills bör bestämmas som produkten av ett avgäldsunderlag och en avgälds- ränta, att avgäldsunderlaget bör stå i ett visst givet förhållande till värdet på marken och att avgäldsräntan bör svara mot en skälig avkastning på detta avgäldsunderlag. Skälen för detta gör sig gäll- ande även när det gäller tomträtter avsedda för flerbostadshus. Vi föreslår därför att även avgälden för dessa tomträtter ska bestäm- mas som produkten av ett avgäldsunderlag och en avgäldsränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Årliga justeringar av avgälden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Avgälden ska kunna justeras varje år och, om parterna inte har kommit överens om något annat, förfalla till betalning vid avgäldsperiodens början.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft56"&gt;Frågan om avgäldsperiodernas längd och när avgälden förfaller till betalning har behandlats i avsnitt 6.3. Vi har där förespråkat ett system med årliga justeringar av avgälden, dvs. ettåriga avgälds- perioder. De skäl som vi har redovisat för detta är relevanta även i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft14"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371152x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för flerbostadshus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p528 ft7"&gt;fråga om tomträtter för flerbostadshus. Vi föreslår därför att också avgälden för tomträtter, avsedda för flerbostadshus, ska kunna justeras varje år. Hur det ska gå till återkommer vi till i avsnitt 7.6.4. Även vad gäller förfallotidpunkt bör samma regler gälla för flerbostadstomträtter som för småhustomträtter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Bör regleringen av avgäldens storlek vara tvingande eller dispositiv?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I 13 kap. jordabalken tas det in preciserade bestäm- melser om hur avgälden för tomträtter, avsedda för flerbostads- hus, ska bestämmas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft7"&gt;Bestämmelserna ska som huvudregel vara tvingande till tomt- rättshavarens fördel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft7"&gt;Fastighetsägaren ska kunna avstå från att ta ut hela den avgäld som följer av lagen. Parterna ska också, i fråga om en förestående eller pågående avgäldsperiod, kunna avtala om att avgälden för den perioden ska bestämmas på annat sätt än det som lagen anger. Ett sådant avtal ska dock inte kunna medföra en högre avgäld än den som följer av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft7"&gt;Ifråga om de tio första åren av tomträttsupplåtelsen ska det råda full avtalsfrihet mellan parterna i fråga om den årliga avgäl- dens storlek. Detta undantag ska dock inte gälla tomträttsupp- låtelser som ersätter äldre tomträttsupplåtelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft7"&gt;Vi har beträffande tomträtter för småhus funnit att övervägande skäl talar för att bestämmelserna om avgäldens storlek huvud- sakligen ska vara tvingande till tomträttshavarens fördel (se avsnitt 6.4). Detta grundar sig bl.a. på de konsumentskyddsaspekter som gör sig gällande för denna typ av tomträtter och det förhållandevis begränsade behovet av att kunna avtala om andra modeller för avgäldsbestämningen. Vi har emellertid funnit att det bör råda full avtalsfrihet i fråga om avgälden under de första tio åren av en tomträttsupplåtelse, dock inte om tomträttsupplåtelsen ersätter en äldre upplåtelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft27"&gt;Flerbostadshus kan, generellt sett, delas upp i två huvudgrupper; hyreshus och bostadsrättshus. När det gäller tomträtter som är bebyggda med hyreshus finns det inte några egentliga konsument- skyddsaspekter att ta hänsyn till. Tvärtom kan man utgå från att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft14"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för flerbostadshus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;innehavarna av sådana tomträtter normalt bedriver ekonomisk verksamhet och har tillräckligt goda förutsättningar, bl.a. i ekono- miskt avseende, för att ha eller anlita den sakkunskap som krävs för att värdera olika avtalskonstruktioner, åstadkomma ett långsiktigt hållbart avtal och i övrigt tillvarata sina intressen. När det gäller tomträtter som är bebyggda med bostadsrättshus kan förhållandena vara annorlunda. Bostadsrättsföreningar förvaltas normalt av sina medlemmar och dessa är som regel lekmän. Det kan därför hävdas att i vart fall vissa sådana föreningar är i behov av visst ”konsument- skydd” på samma sätt som innehavare av småhustomträtter. Behovet framstår dock inte som tillnärmelsevis lika starkt, eftersom bostads- rättsföreningar i allmänhet har betydligt bättre ekonomiska förut- sättningar för att anlita nödvändig fackkunskap än enskilda tomt- rättshavare har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft7"&gt;Slutsatsen är därför att det, i fråga om flerbostadstomträtter, inte råder sådan obalans mellan parterna att detta i sig ger anled- ning att begränsa parternas möjligheter att ingå avtal om avgälds- regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;De övriga argument mot en sådan avtalsfrihet som vi har redo- visat i avsnitt 6.4 har emellertid relevans även i fråga om fler- bostadstomträtter. Till detta kommer att även regleringen av avgälden för flerbostadstomträtter bör trygga de boende mot allt- för höga avgäldsuttag. Detta talar för att det här – liksom vid små- husboende – bör finnas en övre gräns för den avgäld som parterna kan avtala om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Vi föreslår därför att reglerna om hur avgälden för tomträtter för flerbostadshus som huvudregel ska vara tvingande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;På samma sätt som vi har föreslagit i fråga om småhustomträtter bör huvudregeln inte vara absolut. Fastighetsägaren bör naturligtvis kunna avstå från att ta ut hela den avgäld som följer av lagen. Parterna bör också, i samband med varje särskild omreglering, kunna avtala om att avgälden ska bestämmas på annat sätt än det som lagen anger. De bör också ha full avtalsfrihet beträffande villkoren för avgäldsregleringen för de första tio åren av tomträtts- upplåtelsen, dock inte om tomträttsupplåtelsen ersätter en äldre upplåtelse (jfr avsnitt 6.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;En särskild fråga är vad som bör gälla i fråga om parternas avtalsfrihet när en på tomträttsmark uppförd byggnad rymmer både bostäder och lokaler (en ”blandad upplåtelse”). Såsom vi åter- kommer till i kapitel 8 föreslår vi att parterna i ett avtal om tomt- rätt för annat än bostadsändamål bör ha möjlighet att avtala om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft14"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371154x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för flerbostadshus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft8"&gt;högre avgäld än vad som följer av lagen. De ska även ha möjlighet att överenskomma om längre intervall mellan markvärderingarna än tio år och om en annan indexering av avgäldsunderlaget mellan värderingarna. Denna avtalsfrihet bör enligt vår mening gälla även vid blandade upplåtelser, såvitt gäller den del av tomträtten som är upplåten för annat än bostadsändamål. Det innebär att parterna beträffande lokaldelen, men inte bostadsdelen, i viss utsträckning kommer att kunna avtala om villkor för den framtida avgälds- regleringen som leder till högre avgäld än den som följer av lagen. Visserligen kan ett utnyttjande av denna avtalsfrihet inte förväntas innebära några egentliga fördelar när det råder en någorlunda jämn fördelning mellan bostäder och lokaler. Ett längre värderings- intervall eller en annan indexering av avgäldsunderlaget avseende lokaldelen kommer nämligen enligt vårt förslag inte att påverka värderingsintervallet eller indexeringen för bostadsdelen. Om där- emot andelen bostäder är mer eller mindre obetydligt i förhållande till lokaldelen, kan det dock finnas fördelar med att utnyttja avtals- friheten även vid blandade tomträttsupplåtelser. I dessa fall torde nämligen parterna utan särskilt omfattande utredning kunna komma överens om avgälden beträffande bostadsdelen och sam- tidigt tillämpa avtalade längre värderingsintervall och avvikande indexering beträffande lokaldelen. Den avtalsfrihet som föreslås gälla för tomträtter för annat än bostadsändamål har därför sitt berättigande också i fall av blandade tomträttsupplåtelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Avgäldsräntan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Avgäldsräntan ska uppgå till 2,75 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft27"&gt;Vi har behandlat frågan om avgäldsräntans nivå i avsnitt 6.5. Vi har där förespråkat att avgäldsräntan fastställs i lag och utredaren har föreslagit att den bestäms till 2,75 procent. Detta har gjorts med utgångspunkt i föreliggande bedömningar av nivån på den lång- siktiga realräntan. Någon anledning att ha olika avgäldsräntor för olika tomträttsändamål föreligger inte. Den alternativa avkastning som fastighetsägaren skulle ha erhållit om han, i stället för att upp- låta tomträtt, hade investerat det kapital som tomträttsfastigheterna representerar på den allmänna kapitalmarknaden är ju densamma, oavsett vilken tomträttsupplåtelse som det har varit fråga om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft14"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371155x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för flerbostadshus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p188 ft7"&gt;Utredaren föreslår därför att det även i fråga om tomträtter, avsedda för flerbostadshus, ska gälla en i lag angiven avgäldsränta om 2,75 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Hur avgäldsunderlaget ska bestämmas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Avgäldsunderlaget bör inte anknyta till marktaxeringsvärdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;I fråga om flerbostadstomträtter bör avgälds- underlaget inte bestämmas med ledning av marktaxeringsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft8"&gt;Vi har beträffande tomträtter för småhus bedömt att avgäldsunder- laget bör anknyta till marktaxeringsvärdet, se avsnitt 6.6. Det är upp- enbart att det skulle innebära en betydande förenkling om samma modell för framtagande av avgäldsunderlaget kunde tillämpas i fråga om flerbostadstomträtter. Man skulle då slippa en i många fall omständlig och kostnadskrävande enskild värdering. Sannolikt skulle också risken för domstolstvister och komplexiteten i de tvister som ändå går till domstol minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Att avgäldsunderlaget för en tomträtt, avsedd för flerbostads- hus, baseras på marktaxeringsvärdet förekommer redan i dag, även om detta inte är lika vanligt som för småhusens del (se avsnitt 3.2.5). Åtminstone vissa kommuner synes således anse att mark- taxeringsvärdet i tillräckligt hög grad svarar mot markens mark- nadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Tillvägagångssättet vid fastighetstaxeringen har beskrivits närmare i avsnitt 6.6.1. Där har konstaterats att de principer som ligger till grund för bestämmandet av taxeringsvärden följer veder- tagna metoder för fastighetsvärdering. Fastighetstaxeringen är dessutom utformad på ett sådant sätt att värdena tas fram på ett objektivt och rättssäkert sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;När det gäller taxeringen av hyreshus kan följande tilläggas. Värdefaktorerna för tomtmark till hyreshus är värderingsenhetens byggrätt i kvadratmeter (storlek) och det ändamål som bebyggel- sen på värderingsenheten är avsedd för, antingen bostäder eller lokaler (typ av bebyggelse), se 12 kap. 1 och 4 §§ fastighetstaxe- ringslagen (1979:1152). Med byggrätt avses den rätt som finns att uppföra en ny byggnad på taxeringsenheten. Byggrätten anges i kvadratmeter bruttoarea ovan mark och mäts enligt Svensk Standard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft14"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371156x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för flerbostadshus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft8"&gt;Såväl byggnad för hyreshus som tomtmark för hyreshus delas var för sig in i (minst) en värderingsenhet för bostäder och en för lokaler (såvida båda slagen av utrymmen finns), se 6 kap. 3 och 7 §§ fastighetstaxeringslagen. I ett beslut om fastighetstaxering redovisas bl.a. uppgift om värdet för varje värderingsenhet och storleken av värdefaktorerna, se 20 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen. Byggrätten och värdet på marken avseende bostäder respektive lokaler framgår således av taxeringsbeslutet. Även fastighetsregistret innehåller dessa uppgifter, se 64 § förordningen (2000:308) om fastighets- register.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft27"&gt;Som nyss har sagts finns det mycket som talar för att även avgälden för tomträtter, avsedda för flerbostadshus, bör grundas på föreliggande marktaxeringsvärde. En avgörande fråga är dock om de marktaxeringsvärden som fastställs för flerbostadshus i till- räckligt hög grad överensstämmer med markens verkliga värde. Det är tydligt att överensstämmelsen mellan marktaxeringsvärde och verkligt markvärde är sämre i fråga om flerbostadsfastigheter är i fråga om småhusfastigheter. Det sammanhänger inte minst med att ortsprisunderlaget för mark avsedd för flerbostadshus är betydligt mer begränsat än vad fallet är när det gäller småhus.&lt;SPAN class="ft86"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Därmed blir också träffsäkerheten i de riktvärdeangivelser som bestäms för ett visst värdeområde lägre. Detta leder i sin tur till att tillförlitligheten i de markvärden som bestäms för respektive flerbostadshus blir förhållandevis låg. Risken för att avgälden kommer att grundas på ett i materiellt hänseende ”fel värde” är i sig ett skäl mot att använda marktaxeringsvärdet i förevarande sammanhang. Att lägga ett mark- taxeringsvärde, vars riktighet kan ifrågasättas, till grund för bestäm- mandet av avgäldsunderlaget riskerar också att leda till att nuvarande domstolsprocesser om tomträttsavgäldens storlek ersätts av processer angående marktaxeringsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft7"&gt;Vad som nu har sagts talar med styrka för att marktaxerings- värdet inte bör läggas till grund för avgäldsunderlaget för tomt- rätter, som avser flerbostadshus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Jfr Fastighetstaxeringsutredningens betänkande Fastighetstaxering – precision, påverkans- möjlighet, individuella bedömningar (SOU 2000:10) s. &lt;NOBR&gt;161–163.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft14"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371157x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för flerbostadshus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;En värdering av marken i varje enskilt fall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Avgäldsunderlaget för flerbostadstomträtter ska bestämmas med ledning av en fri värdering av markens mark- nadsvärde. Vid bedömningen av markvärdet ska hänsyn tas till ändamålet med upplåtelsen och de närmare villkor som ska tillämpas i fråga om fastighetens användning och bebyggelse. Marken ska värderas vart tionde år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft26"&gt;En fri värdering av marken måste göras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Vi har funnit att det är olämpligt att lägga det markvärde som fast- ställs vid fastighetstaxeringen till grund för avgäldsunderlaget. Såvitt vi känner till finns det inte någon annan liknande schabloni- serad markvärdering som skulle kunna tillämpas i stället för fastighetstaxeringen. Med den utgångspunkt som vi har – att avgäldsunderlaget på något sätt ska avspegla markens värde – återstår då ingen annan möjlighet än att bestämma avgäldsunder- laget på grundval av en för varje tomträttsfastighet särskilt genom- förd värdering av marken. Vid värderingen av marken bör veder- tagna metoder för fastighetsvärdering tillämpas. I författnings- kommentaren återkommer vi med några hållpunkter för hur värde- ringen bör gå till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft27"&gt;Mot en sådan lösning kan i och för sig invändas att den inte innebär någon egentlig förenkling i förhållande till dagens system. De nya bestämmelserna bör därför utformas så att de ger parterna möjlighet att tillämpa förenklade värderingsmodeller. Parterna bör disponera över modellerna för värderingen och alltså vara oförhind- rade att komma överens om att tillämpa schabloniserade modeller för framtagande av markvärdet; därvid bör även marktaxerings- värdet kunna användas för att beräkna markens värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft27"&gt;Under utredningsarbetet har det presenterats förslag som syftar till att åstadkomma ett annat slag av förenkling och förändring av bestämningen av avgäldsunderlaget. Det har sagts att fastighets- ägaren endast bör få del av hela markvärdeutvecklingen under inledningen av tomträttsupplåtelsen, exempelvis de första tjugo åren. Fastighetsägaren skulle därigenom få en rimlig avkastning på de investeringar i infrastrukturen, såsom vägar och vatten och avlopp, som denne ofta har gjort inför eller under inledningen av en tomträttsupplåtelse. Med tiden, har det hävdats, beror markvärde-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft14"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för flerbostadshus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;stegringen främst på tomträttshavarens investeringar och underhåll. Fastighetsägaren borde därför endast få del av avkastningen på markvärdet såsom det har bestämts tjugo år efter upplåtelsetid- punkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;En sådan ordning leder emellertid till att kopplingen mellan avgälden och markens värdeutveckling med tiden skulle gå helt för- lorad. En förändring av avgäldsregleringen av detta slag skulle därför stå i strid med en av grundtankarna bakom tomträtts- institutet, nämligen att fastighetsägaren fortlöpande ska få del i markvärdesstegringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;Värderingar bör göras vart tionde år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft7"&gt;Som vi redan har framhållit bör fastighetsägaren även i ett nytt avgäldssystem löpande få del av markens värdeutveckling. Markvärdering behöver därför ske regelbundet. Frågan blir då hur ofta. Olika omständigheter står härvid emot varandra. Å ena sidan är frekventa markvärderingar ägnade att öka kostnaderna för parterna och kan också ge upphov till flera svårlösta och långdragna tvister och domstolsprocesser. Å andra sidan leder ofta återkom- mande markvärderingar till att avgäldsunderlaget kommer att åter- spegla det verkliga markvärdet på ett bättre sätt än om värdering sker endast mera sällan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Nuvarande bestämmelser, med minst tioåriga avgäldsperioder, medför att en markvärdering genomförs vart tionde år. I tidigare lagstiftningsärenden har det föreslagits att värdering skulle ske oftare än så. 1988 års tomträttsutredning förslog sålunda femåriga intervall, vilket regeringen anslöt sig till i 1998 års lagrådsremiss. Det framhölls särskilt att en ordning där omvärdering sker endast med längre intervall försämrar möjligheterna att anpassa avgälden till utvecklingen av värdet på marken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Under vår utredning har det från både fastighetsägar- och tomt- rättshavarhåll framförts kritik mot korta värderingsintervall. Det har sagts att värderingsintervallen under inga förhållanden bör vara kortare än tio år. Man har därvid särskilt pekat på risken för kostnadskrävande domstolsprocesser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Enligt vår uppfattning är det angeläget att systemet utformas så att det inte ger upphov till onödiga kostnader för vare sig parterna eller domstolsväsendet. Med femåriga värderingsintervall riskerar man att antalet värderingar ökar med det dubbla i förhållande till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft14"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371159x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för flerbostadshus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;vad nuvarande lag kräver. Detta är naturligtvis inte önskvärt. Över- vägande skäl talar därför för att värderingarna inte ska behöva ske med tätare mellanrum än tio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Vi har övervägt om det även bör finnas utrymme för längre värderingsintervall än tio år, i vart fall efter överenskommelse mellan parterna. Därmed riskerar dock följsamheten mellan faktiskt markvärde och det markvärde som ligger till grund för avgälds- underlaget att bli mycket dålig. När det gäller det slag av tomträtter som nu diskuteras, flerbostadstomträtter, har vi därför kommit till slutsatsen att värderingsintervallen alltid bör vara tio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Hur bör avgäldsunderlaget förhålla sig till marknadsvärdet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Avgäldsunderlaget för flerbostadstomträtter ska mot- svara 40 procent av markens marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft7"&gt;I avsnitt 6.6.2 har vi diskuterat hur avgäldsunderlaget bör förhålla sig till markens marknadsvärde, såvitt gäller småhustomträtter. Vi har där konstaterat att kommunerna i dag vanligen inte tar ut den avgäld som de enligt dagens rättspraxis är berättigade till och att ett nytt avgäldssystem lämpligen bör utformas med utgångspunkt i dagens faktiska uttag av avgäld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft27"&gt;Det är naturligt att inta samma synsätt när det gäller flerbostads- tomträtter. Även i fråga om dessa tomträtter är det nämligen vanligt att kommunerna inte tar ut avgäld på markens fulla värde (se redogörelsen i avsnitt 3.2.5.2). Det torde huvudsakligen bero på att flertalet fastighetsägare/kommuner uppfattar den lägre avgälds- nivå som faktiskt tas ut som mera skälig än den som fastighets- ägarna enligt rättspraxis i och för sig torde vara berättigade till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft27"&gt;Fastighetsägarnas benägenhet att acceptera en lägre tomträtts- avgäld i fråga om flerbostadshus torde som regel sammanhänga med att höga avgälder riskerar att leda till högre boendekostnader. Att så är fallet är särskilt tydligt när lägenheterna i flerbostadshuset är upplåtna med &lt;SPAN class="ft29"&gt;bostadsrätt&lt;/SPAN&gt;. Bostadsrättshavarnas kostnader för boendet kommer då att vara mer eller mindre direkt beroende av avgäldsuttaget. I andra fall är det inte säkert att en reduktion av avgälden kommer de boende till del. Om lägenheterna är upplåtna med &lt;SPAN class="ft29"&gt;hyresrätt&lt;/SPAN&gt;, är det nämligen – såsom hyressättningsreglerna är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft14"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371160x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för flerbostadshus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;utformade – i första hand hyresvärden, inte hyresgästerna, som kan tillgodogöra sig en avgäldsreduktion. Vi har övervägt om man i detta sammanhang bör göra skillnad på tomträtter som är bebyggda med hyresfastigheter och sådana som är bostadsrättsfastigheter men har kommit fram till att det inte skulle vara lämpligt. Ett skäl till det är att en sådan åtskillnad troligen inte skulle vara förenlig med &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; statsstödsregler (se avsnitt 4.4). Även i övrigt framstår det som olämpligt att skapa ett regelverk som leder till att den ena upplåtelseformen får ett försteg i förhållande till den andra. Till detta kommer att det även vid upplåtelse med hyresrätt på längre sikt torde vara en trygghet för de boende att avgäldsuttaget begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft27"&gt;För att avgöra hur avgäldsunderlaget bör förhålla sig till mark- värdet har vi gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att göra vissa beräkningar. Av beräkningarna, vilka bygger på en rad antaganden som beskrivs närmare i avsnitt 13.2.1, framgår att kommunernas totala avgäldsuttag för de flerbostadshus som ingår i beräknings- underlaget är cirka 787 miljoner kronor per år (se bilaga 7). På samma sätt som i fråga om småhustomträtterna får det antas att avgäldsuttaget – med den praxis som kommunerna i dag tillämpar – kommer att öka något innan de förslag som vi lämnar kan bli lag. Vidare kan det antas att en del kommuner inte heller i framtiden kommer att ta ut maximal avgäld. Mot denna bakgrund bedömer vi att en ny lagstiftning bör utformas så att den medger ett avgälds- uttag som ligger cirka 100 miljoner kronor högre per år än det nuvarande uttaget. Enligt Statistiska centralbyråns beräkningar motsvarar detta drygt 50 procent av marktaxeringsvärdet, vilket i sin tur motsvarar, efter viss avrundning, 40 procent av ett utifrån marktaxeringsvärdet beräknat marknadsvärde.&lt;SPAN class="ft62"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft56"&gt;En komplikation i sammanhanget, vilken vi har berört i avsnitt 7.6.1, är att överensstämmelsen mellan marktaxeringsvärde och verkligt markvärde är sämre i fråga om flerbostadsfastigheter än i fråga om småhusfastigheter. Detta torde medföra att marktaxe- ringsvärdet för flerbostadsfastigheterna i praktiken inte alltid når upp till 75 procent av markens marknadsvärde. Eftersom vårt för- slag bygger på att det ska göras en värdering av markens värde i varje enskilt fall, kan det antas att det maximala avgäldsuttaget blir något högre än vad Statistiska centralbyråns beräkningar visar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;53 procent av marktaxeringsvärdet motsvarar cirka 40 procent av ett ur marktaxerings- värdet härlett markvärde (0,75 x 0,53=39,75).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft14"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371161x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för flerbostadshus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;Avvikelsen torde dock inte vara större än att den kan godtas i ett schabloniserat system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Utredaren föreslår därför att avgäldsunderlaget ska utgöra 40 pro- cent av markens konstaterade marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft27"&gt;En modell av detta slag får till effekt att vissa fastighetsägare blir tvungna att sänka sitt avgäldsuttag i förhållande till i dag, medan andra fastighetsägare även i fortsättningen kommer att kunna ta ut en högre avgäld än vad man från tomträttshavarhåll anser vara rimligt. Detta är en naturlig följd av att nuvarande tillämpning av avgäldsbestämmelserna så påtagligt skiljer sig åt mellan olika delar av landet men givetvis innebär det likafullt att modellen kan komma att möta kritik från enskilda fastighetsägare och tomträttshavare. Vi anser dock att fördelarna med modellen överväger, eftersom den kan förväntas öka förutsebarheten i avgäldsbestämningen och leda till ett bättre skydd för boende i flerbostadshus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Årlig omräkning av avgäldsunderlaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;De år som markvärdering inte sker ska avgälds- underlaget kunna räknas om med förändringen av konsument- prisindex från tioårsperiodens början till och med den sjunde hela kalendermånaden före den nya avgäldsperiodens början.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft8"&gt;För att man vid avgäldsreglering som avser småhustomträtter ska kunna bortse från den s.k. triangeleffekten har vi för dessa tomt- rätter föreslagit att avgäldsunderlaget får omräknas varje år, dvs. en gång per avgäldsperiod (se avsnitt 6.6.3). Vi har bedömt att konsu- mentprisindex är det lämpligaste indexet att använda vid denna omräkning. Konsumentprisindex följer i och för sig inte mark- värdeutvecklingen särskilt väl. Detta har emellertid mindre betyd- else för småhusens del, eftersom indexering endast kommer att ske ett par gånger innan ett nytt markvärde har fastställts genom en allmän eller förenklad fastighetstaxering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Om indexering ska ske under längre tid än några enstaka år, kan emellertid avvikelsen mellan det indexuppräknade värdet och det faktiska värdet bli förhållandevis stor, jfr bilaga 4. Detta talar i och för sig för att man beträffande flerbostadstomträtter – vilkas avgälds- underlag enligt det föreslagna avgäldssystemet kommer att kunna indexeras nio år i rad – borde använda ett annat index än konsu-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft14"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371162x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td116"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för flerbostadshus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;mentprisindex. Vi har bl.a. övervägt det fastighetsprisindex för fler- bostadshus som Statistiska centralbyrån f.n. utvecklar. Såsom vi har framhållit i avsnitt 6.6.3.6 är emellertid konsumentprisindex ett välkänt, stabilt och i kompensationssammanhang vanligt före- kommande index. Att ett och samma index tillämpas vid indexe- ringen, oavsett tomträttens ändamål, är också ägnat att öka enkel- heten och överskådligheten i avgäldssystemet. Vi föreslår därför att konsumentprisindex ska användas även för indexeringen av tomt- rättsunderlaget för flerbostadstomträtter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Vad gäller den närmare utformningen av omräkningen föreslår vi att man vid omprövning av avgäld som sker utan samband med markvärdering – i praktiken omregleringen av åren &lt;NOBR&gt;2–10&lt;/NOBR&gt; under respektive värderingscykel – ska kunna räkna om avgäldsunderlaget med förändringen av konsumentprisindex från den tioåriga värde- ringsperiodens början till och med den sjunde hela kalender- månaden före den nya avgäldsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;En spärregel mot mycket kraftiga avgäldsökningar?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;: &lt;/SPAN&gt;Det bör inte införas någon spärregel mot mycket kraftiga avgäldsökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft7"&gt;I avsnitt 6.7 har vi diskuterat om det i fråga om småhustomträtter bör införas en spärregel mot mycket kraftiga avgäldsökningar. Vi har därvid kommit fram till att en sådan spärregel i och för sig skulle vara önskvärd. Utredaren har emellertid funnit att det är utomordentligt svårt att ge en sådan regel en ändamålsenlig och enkel utformning; det har inte gått att finna någon modell som framstår som rimlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft27"&gt;Enligt vår bedömning skulle en spärregel vara av värde även i fråga om flerbostadstomträtter. Visserligen torde behovet vara mindre, bl.a. därför att innehavaren av en sådan tomträtt ofta har större möjligheter än innehavaren av en småhustomträtt att över- vältra kostnaderna för avgälden på andra, t.ex. genom höjda hyror. Effekterna av kraftiga markvärdesstegringar kan trots detta bli kännbara, antingen för tomträttshavaren själv eller för de boende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft56"&gt;En förutsättning för införandet av en spärregel bör emellertid även för detta slag av tomträtter vara att regeln kan ges en lämplig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft14"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för flerbostadshus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p555 ft7"&gt;utformning. De svårigheter med en spärregel som har noterats i avsnitt 6.7 torde i samma utsträckning göra sig gällande om regeln appliceras på flerbostadstomträtter. Övervägande skäl talar därför mot att införa en spärregel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft14"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371164x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p557 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Tomträtter för andra ändamål än bostäder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft8"&gt;I detta kapitel behandlas avgäldsregleringen för tomträtter med andra ändamål än bostadsändamål. Avsnittsindelningen följer indel- ningen i kapitlen 6 och 7 om avgäldregleringen avseende tomträtter för bostadsändamål. För det fall övervägandena sammanfaller med vad som har angetts där hänvisas läsaren till relevant avsnitt i kapitel 6 eller, i förekommande fall, kapitel 7. I de avseenden där förslaget, såvitt gäller tomträtter avsedda för annat än bostäder, avviker från vad som har föreslagits beträffande tomträtter för bostadsändamål utvecklas saken närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Generella regler för hela landet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna om tomträttsavgäld bör liksom hittills vara enhetliga för hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft7"&gt;Vi har i avsnitt 6.1, såvitt gäller småhustomträtter, bedömt att bestämmelserna om tomträttsavgäld bör vara enhetliga för hela landet. Vad som där har sagts äger giltighet även i fråga om tomt- rätter för annat än bostadsändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Avgälden – produkten av ett avgäldsunderlag och en avgäldsränta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Avgälden ska bestämmas som produkten av ett avgäldsunderlag och en avgäldsränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft14"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371165x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för andra ändamål än bostäder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft27"&gt;Vi har i avsnitt 6.2, såvitt gäller småhustomträtter, gjort bedöm- ningen att avgälden liksom hittills bör bestämmas som produkten av ett avgäldsunderlag och en avgäldsränta, att avgäldsunderlaget bör står i ett visst givet förhållande till markens värde och att avgäldsräntan bör svara mot en skälig avkastning på detta avgälds- underlag. Denna bedömning är enligt vår mening giltig även i fråga om tomträtter för annat än bostadsändamål. Den framtida lagregle- ringen av avgälden för sådana tomträtter bör alltså också bygga på begreppen avgäldsränta och avgäldsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Årliga justeringar av avgälden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Avgälden ska kunna justeras varje år och, om parterna inte har kommit överens om något annat, förfalla till betalning vid avgäldsperiodens början.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft7"&gt;Vi har i avsnitt 6.3, såvitt gäller småhustomträtter, förespråkat ett system som ger möjlighet till årliga avgäldsjusteringar, dvs. ett system där avgäldsperioderna alltid är ett år långa. Vi har också funnit att förfallodagen bör anges uttryckligen i lagen. De skäl som vi därvid har angett gör sig enligt vår mening gällande även i fråga om tomträtter som avser annat än bostadsändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;En särskild fråga som vi har diskuterat i avsnitt 6.3 är om det bör vara möjligt att avtala om längre avgäldsperioder än ett år. Såvitt gäller småhustomträtter har vi kommit till slutsatsen att det inte bör vara möjligt att avtala om fleråriga avgäldsperioder. Det finns omständigheter som talar för en annan ordning när det gäller tomträtter för annat än bostadsändamål. I sådana tomträttsavtal finns oftast ett klart kommersiellt inslag och det kan då synas rimligt att parterna har den fulla avtalsfrihet som annars vanligen gäller på den kommersiella förmögenhetsrättens område. Här finns inte heller några boendehänsyn eller ”konsumentintressen” att beakta. Som vi har konstaterat i avsnitt 6.3 innebär emellertid en möjlighet att avtala om fleråriga avgäldsperioder komplikationer, vilka kan medföra att en del av enkelheten i systemet går förlorad. Det behov av kommersiella särlösningar som kan finnas torde dess- utom helt kunna tillgodoses genom de särskilda möjligheter att avtala om längre värderingsintervall och om avvikande indexregle- ringar som vi föreslår i avsnitt 8.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft14"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371166x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td119"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för andra ändamål än bostäder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p565 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Bör regleringen av avgäldens storlek vara tvingande eller dispositiv?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I 13 kap. jordabalken tas preciserade bestämmelser in om hur tomträttsavgälden för andra tomträtter än bostäder ska bestämmas. Parterna ska genom skriftliga avtal kunna avtala om att avgälden för den följande avgäldsperioden eller för en redan inledd avgäldsperiod ska regleras på annat sätt än som följer av lagens regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft7"&gt;I dag är lagens regler om hur avgälden ska bestämmas tvingande. Parterna kan alltså i princip inte träffa avtal om vare sig högre eller lägre avgäld än den som följer av lagens regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft27"&gt;Vi har beträffande småhustomträtter funnit att övervägande skäl talar för att reglerna även i fortsättningen bör ha viss tvingande karaktär. Vårt förslag i den delen innebär att bestämmelserna ska vara tvingande till förmån för tomträttshavaren, dvs. parterna ska ha frihet att avtala om en avgäld som är lägre men inte högre än den som följer av lagens regler (se avsnitt 6.4). Vårt ställningstagande grundar sig bl.a. på de konsumentskyddsaspekter som gör sig gäll- ande för den typen av tomträtter och det förhållandevis begränsade behovet av att kunna avtala om andra sätt för att bestämma avgäl- den. Användandet av avvikande beräkningssätt kan också förväntas leda till att avgäldssystemet blir, framför allt från tomträttshavarnas perspektiv, mindre överskådligt och begripligt. Även för kredit- givare och andra tredje män torde förekomsten av avvikande beräk- ningssätt vara en nackdel. Samtidigt har vi funnit att det bör gälla full avtalsfrihet i fråga om avgälden under de första tio åren av en tomträttsupplåtelse. Detta sammanhänger med att fastighetsägaren kan ha anledning att i början av tomträttsupplåtelsen ta ut en annan, högre avgäld för att kompensera sig för sina särskilda kostnader för tomträttsupplåtelen. – Vi har också funnit att tomträtter avsedda för flerbostadshus i detta avseende bör behandlas på samma sätt som småhustomträtter (se avsnitt 7.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft9"&gt;När det gäller tomträtter som har upplåtits för annat än bostads- ändamål – i flertalet fall för rent kommersiella ändamål – finns det inte några konsumentskyddsaspekter att ta hänsyn till. Det finns därför anledning att överväga om det finns några andra skäl för att begränsa avtalsfriheten eller om parterna bör ha full frihet att genom avtal avvika från lagens bestämmelser om avgäldsreglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft14"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för andra ändamål än bostäder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p375 ft8"&gt;Det finns skäl som talar för full avtalsfrihet. I avtalsförhållanden där ingen av parterna är konsument råder vanligen avtalsfrihet. Det är också tydligt att det just i fråga om tomträttsavgäld kan finnas särskilda incitament för parterna att upprätta avtal som är avpassade efter förhållandena i det enskilda fallet. Det samman- hänger bl.a. med att möjligheterna att förenkla nuvarande regler om avgäldsbestämningen för detta slag av tomträtter är tämligen begränsade. Vi återkommer till detta nedan men det kan redan här konstateras att det t.ex. i praktiken inte torde vara en framkomlig väg att generellt tillämpa det markvärde som fastställs vid fastig- hetstaxeringen. Lagregleringen måste därför bygga på att det återkommande görs individuella bedömningar av markens värde. Den ovisshet om avgäldens utveckling som detta kan leda till kan göra att parterna finner det önskvärt att träffa avtal om förenklade och mera förutsebara modeller för avgäldsbestämningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft27"&gt;En omständighet som kan tala för att begränsa avtalsfriheten vid vissa typer av avtal är att det råder obalans mellan avtalsparterna, i så måtto att den ena parten inte kan förväntas ha nödvändig kun- skap för att ingå ett avtal av ifrågavarande slag. Den som innehar en tomträtt, upplåten för annat ändamål än bostadsändamål, bedriver emellertid vanligen själv ekonomisk verksamhet. En sådan tomt- rättshavare kan därför, typiskt sett, förväntas ha tillräckligt goda förutsättningar, bl.a. i ekonomiskt avseende, för att värdera olika avtalskonstruktioner, åstadkomma långsiktigt hållbart avtal och i övrigt tillvarata sina intressen. Det föreligger därmed i allmänhet inte någon sådan obalans mellan parterna som skulle kunna motiv- era en begränsning i avtalsfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft27"&gt;Ett annat skäl att begränsa avtalsfriheten skulle kunna vara hän- synen till tredje man, i detta sammanhang framför allt kreditgivare med säkerhet i tomträtten. En frihet att avtala om högre avgäld än den som följer av lagen skulle, kan det hävdas, leda till skada för inteckningshavarna. Frågan har varit uppe till bedömning i ett tidigare lagstiftningsärende. 1988 års tomträttsutredning angav sålunda i sitt betänkande att andra avtalskonstruktioner (än den som angavs i lagen) kunde innebära en mer komplicerad kredit- bedömning, men att dessa problem, enligt företrädare för kredit- väsendet, borde kunna bemästras. Vi har i den delen ingen annan uppfattning än den tidigare utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft9"&gt;Det är mot den bakgrunden som man ska se de tidigare lag- förslag som innebar en i princip fullständig avtalsfrihet. 1988 års tomträttsutredning ansåg sålunda att någon begränsning av avtals-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft14"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td119"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för andra ändamål än bostäder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;friheten till vissa faktorer eller liknande inte skulle förekomma och att parterna borde vara fria att frångå också utgångspunkterna för lagens bestämmelser om avgäldsregleringen, dvs. att avgälden ska återspegla markens värdeutveckling. Utredningens förslag innebar bl.a. att parterna skulle ha möjlighet att knyta avgälden eller en del av den till mer affärsmässiga faktorer såsom exempelvis en viss verksamhets eller fastighets omsättning eller driftnetto eller utveck- lingen av ett specifikt branschindex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;I detta utredningsarbete har det emellertid framkommit att det inte finns något starkt intresse eller behov av att fritt kunna avtala om villkoren för avgäldsregleringen. Tvärtom har det framhållits att det är av vikt för tomträttsinstitutet att avgäldsregleringen är gene- rell, enkel och förutsägbar. Det talar för att regleringen av avgäl- dens storlek även i fortsättningen bör vara, i vart fall i viss utsträck- ning, tvingande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft27"&gt;Vår uppfattning är därför att även lagregleringen för tomträtter, avsedda för annat än bostadsändamål, bör ha vissa tvingande inslag. Avgälden bör således, som vi redan har varit inne på, räknas fram som en i lagen angiven avgäldsränta på ett avgäldsunderlag. Avgälds- underlaget bör räknas fram vid en regelbundet återkommande värdering av marken och mellan värderingstillfällena kunna räknas om enligt ett index. Avgäldsregleringen får därigenom en enhetlig grundstruktur, något som torde vara begripligheten och överskåd- ligheten i systemet till gagn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft27"&gt;Samtidigt står det klart att parterna beträffande vissa moment i avgäldsregleringen kan ha ett påtagligt behov av att kunna avtala om lösningar som är avpassade för det speciella avtalsförhållandet. I det följande föreslår vi att avgäldsunderlaget ska grundas på vart tionde år företagna markvärderingar och däremellan räknas om i enlighet med konsumentprisindex förändringar. I enskilda fall kan parterna vilja ha längre värderingsintervall, t.ex. 20 år. Det samman- hänger med att det i kommersiella sammanhang kan finnas ett intresse av att kunna förutse avgäldsuttaget under lång tid framåt. I synnerhet med så långa värderingsintervall kan parterna också ha intresse av att använda en annan modell för indexering för att avgälden på ett godtagbart sätt ska avspegla markvärdeutvecklingen. Vi föreslår därför att parterna ska ha frihet att avtala om längre värderingsintervall och om andra modeller för indexering än de som lagen anger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft9"&gt;Vi bedömer också att parterna inför en ny avgäldsperiod eller ett nytt värderingsintervall kan ha intresse av att träffa överenskom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft14"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för andra ändamål än bostäder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;melser som innebär att avgäldsräntan eller avgäldsunderlaget bestäms till en högre eller lägre nivå än den som följer av lagens regler. De nya bestämmelserna bör inte uppställa något hinder mot sådana överenskommelser. Däremot har vi inte kunnat finna att det finns något behov – vid sidan av det ovan angivna behovet av att i enskilda fall kunna avtala om längre värderingsintervall eller annan indexering – av att kunna träffa avtal om avvikande avgälder för &lt;SPAN class="ft26"&gt;framtida &lt;/SPAN&gt;värderingsintervaller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Avgäldsräntan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Avgäldsräntan ska uppgå till 2,75 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft7"&gt;Frågan om avgäldsräntans nivå har behandlats i avsnitt 6.5. Där har utredaren – mot bakgrund av Konjunkturinstitutets yttrande angående den långsiktiga realräntan – förespråkat en i lag angiven avgäldsränta om 2,75 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft27"&gt;I och för sig finns det anledning att anta att avkastningskraven på kommersiella fastigheter är andra än avkastningskraven på t.ex. bostadsfastigheter. Det kan synas tala för att avgäldsräntan för tomträtter avsedda för annat än bostäder bestäms på annat sätt än avgäldsräntan för småhustomträtter. Enligt vår mening finns det emellertid inte tillräckliga skäl att välja olika avgäldsräntor för olika slag av tomträtter. Den jämförbara avkastning som skulle kunna erhållas på den allmänna kapitalmarknaden är ju densamma oavsett vilken tomträttsupplåtelse som den jämförs emot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Mot denna bakgrund föreslår utredaren att avgäldsräntan för ifrågavarande tomträtter i lagen fastställs till 2,75 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Det är en lägre räntenivå än den som har varit den vanliga i rättspraxis under de sista 25 åren. Som kommer att beröras i avsnitt 13.2.1 bygger emellertid utredarens förslag på bedömningen att även en fortsatt tillämpning av de principer som ligger till grund för nuvarande praxis enligt den s.k. realräntemetoden skulle leda till en lägre räntenivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft14"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td119"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för andra ändamål än bostäder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Hur avgäldsunderlaget ska bestämmas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;Vid omreglering av avgäld ska avgälden bestämmas på grundval av det värde som marken äger vid tiden för omprövningen.&lt;SPAN class="ft23"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Högsta domstolen har i NJA 1975 s. 385 slagit fast att mark- värdet ska antas motsvara ett tänkt saluvärde på marken i avröjt skick vid omregleringstidpunkten. Därmed avses det värde som i expropriationslagstiftningen betecknas som markens marknads- värde. Vi har berört detta vid ett flertal tillfällen, se bl.a. avsnitt 2.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Tillämpningen i praktiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft27"&gt;När det gäller tomträtter som inte har bostadsändamål synes innebörden i rättspraxis – att avgäldsunderlaget fullt ut ska mot- svara markens marknadsvärde – ha fått fullt genomslag i kommun- ernas tillämpning. Det kan i och för sig variera hur markvärderingen genomförs; vissa kommuner genomför värderingar på egen hand och i andra fall sker värderingen externt. Kommunerna eftersträvar dock normalt att vid omregleringen av avgälden få fram vad som är markens marknadsvärde och sedan bestämma avgäldsunderlaget lika med detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft7"&gt;Det kan finnas olika anledningar till att avgäldsunderlaget för dessa tomträtter – i högre grad än för andra tomträtter – har kom- mit att sättas lika med markens marknadsvärde. Det ligger t.ex. nära till hands att anta att de skäl som har föranlett ett lägre avgälds- uttag för småhus- och flerbostadstomträtter inte gör sig gällande ifråga om andra tomträtter. &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; statsstödsregler (se avsnitt 4.4) torde också ha inverkat på kommunernas tillämpning av reg- lerna om tomträtt. Även de begränsade möjligheterna till adekvata förenklingar av markvärderingen får antas ha haft betydelse för tillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se 13 kap. 11 § andra stycket jordabalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft14"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för andra ändamål än bostäder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p578 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Avgäldsunderlaget kan inte anknyta till marktaxeringsvärdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Avgäldsunderlaget bör inte bestämmas med ledning av marktaxeringsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft7"&gt;Vi har redan konstaterat att avgäldsunderlaget bör stå i ett visst givet förhållande till markvärdet. Ifråga om småhustomträtter har vi funnit det vara naturligt att vid bestämningen av avgälds- underlaget använda sig av de markvärden som regelbundet fastställs genom fastighetstaxeringen, se vidare avsnitt 6.6.1. Beträffande tomträtter, avsedda för flerbostadshus, har vi däremot funnit att de marktaxeringsvärden som fastställs för flerbostadshus inte har tillräckligt hög träffsäkerhet för att kunna ligga till grund för avgäldsunderlaget, se avsnitt 7.6.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Vid fastighetstaxeringen ska det som huvudregel fastställas ett markvärde även för tomträttsfastigheter som avser andra ändamål än bostadsbebyggelse. För ett förhållandevis stort antal tomträtts- fastigheter har emellertid något markvärde inte fastställts, se avsnitt 1.3.4. Till detta kommer att antalet försäljningar av fastigheter som ligger till grund för fastighetstaxeringen för tomträttsfastigheter av detta slag är begränsat. Detta medför att precisionen i de mark- värden som trots allt fastställs vid fastighetstaxering inte i till- räckligt hög grad kan förväntas återspegla markens verkliga värde i dessa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft7"&gt;Avgäldsbestämningen för tomträtter som är avsedda för annat än bostadsändamål kan därför enligt vår mening inte förenklas genom ett användande av marktaxeringsvärdena. Risken är alltför hög att det tillämpade markvärdet i så fall skulle avvika orimligt mycket från markens verkliga värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft14"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371172x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td119"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för andra ändamål än bostäder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;En värdering av marken i varje enskilt fall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Avgäldsunderlaget ska bestämmas med ledning av en fri värdering av markens marknadsvärde. Vid bedömningen av markvärdet ska hänsyn tas till ändamålet med upplåtelsen och de närmare villkor som ska tillämpas i fråga om fastighetens användning och bebyggelse. Marken ska värderas vart tionde år, om inte parterna har kommit överens om längre värderings- intervall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft27"&gt;Frågan är då hur avgäldsunderlaget i stället ska bestämmas. I avsnitt 7.6 har vi haft anledning att beröra motsvarande fråga, såvitt gäller tomträtter avsedda för flerbostadshus. Vi har där dragit slutsatsen att det enda rimliga alternativa sättet att bestämma avgälds- underlaget är att genomföra en marknadsvärdering av den aktuella marken. En sådan lösning innebär ett bibehållande av det tillväga- gångssätt som sedan länge har tillämpats och kan därmed synas inte innebära någon förenkling i förhållande till vad som gäller i dag. De nya bestämmelserna bör emellertid utformas så att de ger parterna möjlighet att tillämpa förenklade värderingsmodeller. En naturlig utgångspunkt är i och för sig att man vid värderingen använder sig av vedertagna metoder för fastighetsvärdering tillämpas. Parterna bör emellertid disponera över modellerna för värderingen och alltså vara oförhindrade att komma överens om att tillämpa schabloniser- ade modeller för framtagande av markvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft27"&gt;För att avgäldsunderlaget även i ett nytt avgäldssystem löpande ska följa markens värdeutveckling behöver markvärdering – på samma sätt som vi har, såvitt gäller tomträtter för flerbostadshus, redovisat i avsnitt 7.6.2 – ske regelbundet. Även när det gäller detta slag av tomträtter bör det dock inte vara nödvändigt att värdera om marken oftare än vart tionde år; däremellan bör som vi återkommer till i avsnitt 8.6.5 avgäldsunderlaget indexomräknas. Som vi har redovisat i avsnitt 8.4 bör parterna dessutom ha möjlighet att avtala om längre värderingsintervall. Därmed kan de totala kostnaderna för värderingsprocessen minskas ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;I författningskommentaren återkommer vi med några håll- punkter för hur värderingen bör gå till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft14"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371173x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för andra ändamål än bostäder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Årlig omräkning av avgäldsunderlaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;De år som markvärdering inte sker ska avgäldsunder- laget kunna räknas om med förändringen av konsument- prisindex från tioårsperiodens början till och med den sjunde hela kalendermånaden före den nya avgäldsperiodens början. Parterna ska dock kunna avtala om att indexeringen ska ske på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft7"&gt;I avsnitt 7.6.4 har vi diskuterat, såvitt gäller tomträtter för fler- bostadshus, hur det avgäldsunderlag som har tagits fram i samband med den vart tionde år företagna markvärderingen ska räknas om fram till nästa markvärdering. Vi har föreslagit att avgäldsunder- laget för åren &lt;NOBR&gt;2–10&lt;/NOBR&gt; ska räknas om i enlighet med konsument- prisindex förändringar. Valet av konsumentprisindex beror framför allt på att konsumentprisindex är ett välkänt, stabilt och i kompen- sationssammanhang vanligt förekommande index. Vi har konsta- terat att det i och för sig hade varit önskvärt med ett annat index, som följer fastighetsprisutvecklingen bättre, men att ett sådant index i dag inte finns tillgängligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft27"&gt;Det finns inte anledning att se saken på något annat sätt när det gäller tomträtter avsedda för annat än bostäder. Även i ett längre perspektiv torde det helt saknas förutsättningar för att få fram ett fastighetsprisindex som avspeglar fastighetsprisutvecklingen inom gruppen ”kommersiella tomträtter” på ett någorlunda rättvisande sätt. Det framstår mot den bakgrunden knappast som möjligt att i lagen använda något annat index än konsumentprisindex. Som vi redan har varit inne på (se avsnitt 8.4) bör emellertid parterna ha möjlighet att avtala om andra, avvikande indexmodeller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft56"&gt;Vad vi har uttalat i avsnitt 7.6 om det närmare sättet för omräk- ningen gäller i motsvarande mån beträffande tomträtter för annat än bostadsändamål. Sålunda bör, vid omprövning av avgälden för de år då någon markvärdering inte sker, avgäldsunderlaget kunna räknas om med förändringen av konsumentprisindex från värde- ringsperiodens början till och med den sjunde hela kalender- månaden före den nya avgäldsperiodens början.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft14"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td119"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för andra ändamål än bostäder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p583 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;8.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;En spärregel mot mycket kraftiga avgäldsökningar?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det bör inte införas någon spärregel mot mycket kraftiga avgäldsökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft27"&gt;Vi har i avsnitten 6.7 och 7.7 diskuterat om det bör införas en spärregel mot mycket kraftiga avgäldsökningar. Därvid har konsta- terats att det finns skäl som talar för detta men att det är utom- ordentligt svårt att ge en sådan spärregel en ändamålsenlig utform- ning. Utredaren har därför avstått från att föreslå en sådan regel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft7"&gt;När det gäller tomträtter för andra ändamål än bostäder torde tomträttshavaren normalt kunna övervältra den kostnadsökning som en kraftig markvärdesstegring ger upphov till inom ramen för sin ekonomiska verksamhet, t.ex. genom höjda försäljningspriser. En höjd avgäld påverkar därför inte hans eller hennes ekonomiska förutsättningar på samma sätt som den påverkar en småhusägare eller en boende i ett flerbostadshus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft7"&gt;Redan på grund härav saknas det skäl att, såvitt gäller tomträtter för annat än bostadsändamål, överväga en spärregel mot mycket kraftiga avgäldshöjningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;8.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Blandade upplåtelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Om en tomträtt har upplåtits både för bostadsändamål och för annat ändamål, ska avgäldsunderlaget beräknas särskilt för bostadsdelen respektive den övriga delen. För bostadsdelen ska underlaget beräknas enligt vad som gäller för tomträtter som avser flerbostadshus och för den övriga delen ska det beräknas enligt vad som gäller för tomträtter som avser andra ändamål än bostäder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft8"&gt;Storleken av respektive del ska bestämmas med hänsyn till byggrätten i kvadratmeter bruttoarea (BTA) för respektive ändamål. Om det inte är möjligt, ska storleken i stället bestäm- mas med hänsyn till värdet av respektive del av tomträtten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft30"&gt;Vi har i avsnitt 7.4 funnit att man vid utformningen av ett nytt avgäldssystem bör göra skillnad på flerbostadstomträtter och tomt- rätter för annat än bostadsändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft14"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Tomträtter för andra ändamål än bostäder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p375 ft8"&gt;Det väcker frågan hur avgälden ska beräknas när en tomträtt är upplåten både för bostadsändamål och, i vissa delar, för annat ändamål. Så är t.ex. fallet när ett på tomträttsfastigheten byggt flerbostadshus är avsett att rymma även kontor och andra typer av lokaler. Skälen för att begränsa avgäldsuttaget gör sig i ett sådant fall inte gällande till den del tomträtten är avsedd att användas som kontor. I stället är det mest naturligt att fastighetsägaren &lt;SPAN class="ft32"&gt;i den delen &lt;/SPAN&gt;har rätt till samma avgäld som han har för tomträtter som är upplåtna enbart för annat än bostadsändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;Om en tomträttsupplåtelse avser både bostadsändamål och annat ändamål, bör därför avgäldsunderlaget beräknas särskilt för bostadsdelen respektive lokaldelen. Beräkningen av avgäldsunder- laget för bostadsdelen bör därvid ske enligt bestämmelserna för flerbostadstomträtter medan avgäldsunderlaget för tomträtten i övrigt bör följa bestämmelserna för tomträtter upplåtna för andra ändamål än bostäder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Om bestämmelserna för avgäldsregleringen ska utformas på olika sätt för olika delar av en och samma tomträttsupplåtelse, inställer sig dock också frågan hur avgäldsunderlaget för respektive del ska beräknas. Denna beräkning förutsätter uppenbarligen att det markvärde, som ska ligga till grund för avgäldsunderlaget, kan fördelas på den ena respektive den andra delen. Frågan är då hur denna fördelning ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;Som vi har berört i avsnitt 7.6.1 bestäms marktaxeringsvärdet för tomt till hyreshus med hänsyn till byggrätten och det ändamål som bebyggelsen på värderingsenheten är avsedd för, antingen bostäder eller lokaler. Tomtmark för hyreshus delas in i (minst) en värderingsenhet för bostäder och en för lokaler (såvitt båda slagen finns). Såväl i ett beslut om fastighetstaxering som i fastighets- registret redovisas bl.a. de i taxeringsenheten ingående värderings- enheternas värde, storlek och typ av bebyggelse. Den definition av byggrätt som tillämpas vid fastighetstaxeringen gäller allmänt vid alla former av fastighetsvärdering. Byggrätten för respektive ända- mål anges därvid i kvadratmeter bruttoarea (BTA), vilken beräknas enligt Svensk Standard, f.n. nr SS 21054. Det är mot den angivna bakgrunden lämpligt att i förekommande fall låta fördelningen av markvärdet på bostadsdel och övrig del ske med hänsyn till hur byggrätten fördelar sig på det ena respektive andra ändamålet. Vi föreslår att en bestämmelse om detta tas in i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft56"&gt;I enstaka fall kan det vara omöjligt att göra en fördelning av markvärdet på bostadsdel och övrig del med hjälp av uppgifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft14"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td119"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Tomträtter för andra ändamål än bostäder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;byggrätt. I så fall bör fördelningen av markvärdet på bostadsända- mål respektive annat ändamål ske med hänsyn till värdet av respek- tive del av tomträtten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft27"&gt;Det förhållandet att avgäldsunderlaget i de nu aktuella fallen ska beräknas särskilt på bostadsdelen respektive den andra delen väcker frågan om den i avsnitt 8.4 behandlade avtalsfrihetens inverkan vid blandade upplåtelser. Det säger sig självt att om avtalsfrihet råder även vid blandade upplåtelser kan olika förutsättningar komma att gälla för avgäldsregleringen beträffande olika delar av en och samma tomträttsupplåtelse. En sådan uppdelning kan i vissa fall innebära att regleringen blir onödigt komplicerad. Den kan också försvåra bedömningen av om den begärda avgälden är förenlig med det avgäldstak som föreslås gälla för tomträtter för bostadsända- mål. Vad som sägs i våra direktiv om att regleringen ska vara så enkel som möjligt, talar mot den bakgrunden för att det inte bör gälla någon avtalsfrihet när det är fråga om en blandad upplåtelse, oavsett bostadsdelens omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft7"&gt;Å andra sidan torde parterna i det stora flertalet fall ha goda möjligheter att bedöma vilka effekter en avvikande avtalsreglering får för deras mellanhavanden. Bedömningen av om en begärd avgäld ligger inom ramen för vad lagen tillåter i fråga om tomträtter för bostadsändamål torde också i de flesta fall vara relativt enkel att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft27"&gt;Härtill kommer att det i många fall torde finnas ett inte obetyd- ligt praktiskt intresse av att vid en blandad upplåtelse träffa avvik- ande avtal rörande den del av tomträtten som är upplåten för annat än bostadsändamål. Om exempelvis bostadsdelen är mer eller mindre obetydlig eller det av annan anledning kan antas bli förhåll- andevis enkelt att komma överens om avgälden beträffande den delen, kan det vara en fördel för parterna att kunna avtala om längre värderingsintervall avseende tomträtten i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Mot den nu angivna bakgrunden anser vi att den föreslagna avtalsfriheten bör gälla även vid blandade tomträttsupplåtelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft14"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371177x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p592 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Förfarandet vid avgäldsregleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Den som vill få till stånd en ändring av avgälden för kommande avgäldsperiod ska tidigast sex månader och senast tre månader före ingången av den nya perioden skriftligen underrätta motparten om den begärda ändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft7"&gt;I fråga om småhustomträtter, för vilka marktaxeringsvärdet utgör grunden för avgäldsunderlaget&lt;SPAN class="ft26"&gt;, &lt;/SPAN&gt;ska fastighetsägarens under- rättelse också innehålla uppgift om hur den begärda avgälden har beräknats, inom vilken tid tomträttshavaren måste göra invänd- ning mot avgälden och information om följden av att någon invändning inte framställs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft7"&gt;En part som inte gör vad som krävs enligt ovan förlorar sin rätt till ändring av avgälden för den nya avgäldsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft9"&gt;Ska avgäldsunderlaget för en småhustomträtt bestämmas med utgångspunkt i marktaxeringsvärdet, gäller följande. Om det är fastighetsägaren som begär ändring av avgälden, gäller det begärda avgäldsbeloppet, om inte tomträttshavaren skriftligen invänder mot beloppet inom tre månader från det att under- rättelsen skickades. Har fastighetsägaren begärt ett högre belopp än vad lagen medger, har tomträttshavaren dock även därefter rätt att få rättelse. Om det i stället är tomträttshavaren som begär ändring av avgälden, bestäms det nya avgäldsbeloppet genom skriftlig överenskommelse eller dom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft7"&gt;I övriga fall bestäms det nya avgäldsbeloppet genom skriftlig överenskommelse, dom eller – såvitt gäller tomträtter för annat än bostadsändamål – skiljedom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft56"&gt;Talan om omprövning av avgäld eller påkallande av skilje- förfarande för fastställande av ny avgäld ska väckas senast tre månader efter den nya avgäldsperiodens början. En part som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft14"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Förfarandet vid avgäldsregleringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p600 ft7"&gt;inte gör detta förlorar sin rätt till ändring av avgälden för den nya avgäldsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft7"&gt;Mål om omprövning eller jämkning av avgäld ska handläggas som dispositiva tvistemål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Underrättelse om avgäldsändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Utgångspunkter för ändrade förfaranderegler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft27"&gt;Nuvarande regler om förfarandet vid omprövning av avgälden är utformade mot bakgrund av att en och samma avgäld ska gälla under en lång tidsperiod. En överenskommelse om avgäldsändring för den kommande, normalt tioåriga, perioden får inte träffas senare än ett år före utgången av den löpande perioden.&lt;SPAN class="ft62"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Når parterna inte någon överenskommelse, kan endera parten väcka talan vid domstol om omprövning av avgälden.&lt;SPAN class="ft62"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Talan måste dock väckas under det näst sista året av den löpande perioden. Med det ”sista året” avses inte det sista kalenderåret under avgäldsperioden utan tiden mellan ett och två år före den dag då den löpande perioden går ut.&lt;SPAN class="ft62"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Har avgälden inte bestämts på något av dessa sätt, ska avgäld betalas med samma belopp som tidigare.&lt;SPAN class="ft62"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft7"&gt;Som har nämnts i avsnitt 1.4 förslogs det betydande ändringar i dessa förfaranderegler i betänkandet Tomträttsavgäld (SOU 1990:23) samt i lagrådsremisserna år 1997 och år 1998. Skälen till de tidigare förslagen har i huvudsak fortfarande giltighet och för- slagen tillstyrktes också generellt i de remissförfaranden som genomfördes. Lagrådet har dock lämnat vissa synpunkter som vi återkommer till. Våra förslag om ändrade förfaranderegler bygger i allt väsentligt på de nu nämnda förslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft27"&gt;I avsnitten 6.3, 7.3 och 8.3 har vi föreslagit att avgälden ska kunna omregleras varje år. För att detta ska vara praktiskt genom- förbart behöver de nyss nämnda tidsfristerna anpassas till det nya systemet. Vid den anpassningen måste hänsyn tas till att avgälds- regleringen för ett relativt stort antal tomträtter även fortsättnings- vis kommer att baseras på en värdering av marken med åtminstone tioåriga intervall och att justering av avgälden under mellanliggande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se 13 kap. 11 § första stycket jordabalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se 13 kap. 11 § andra stycket jordabalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se SOU 1952:28 s. 82.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Se 13 kap. 11 § tredje stycket jordabalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Förfarandet vid avgäldsregleringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p269 ft27"&gt;avgäldsperioder endast kommer att ske genom indexering. Tids- fristerna bör dessutom utformas så att parterna vid den tidpunkt då begäran om omreglering senast måste ske har möjlighet att bedöma en lämplig avgäldsnivå. Detta talar för att tidsfristerna bör ligga i relativt nära anslutning till den nya avgäldsperiodens början.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Reglerna bör självfallet också utformas så att förfarandet är så snabbt, enkelt och billigt som möjligt utan att rättssäkerheten efter- ges. Systemet bör också utformas så att det klart framgår vad som gäller om förfarandereglerna inte följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Tiden och sättet för begäran om avgäldsändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;I de båda lagrådsremisserna från år 1997 respektive 1998 föreslogs att en part som ville få till stånd en ändring av avgälden skulle vara skyldig att meddela motparten detta senast tre månader före den nya avgäldsperiodens början. Förslaget var avsett att gälla även när den begärda avgäldsändringen inte var föranledd av annat än en indexomräkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft27"&gt;Enligt utredarens mening framstår förslaget om att en avgälds- ändring alltid ska föregås av en begäran till motparten fortfarande som en lämplig ordning. I slutskedet av utredningsarbetet har visser- ligen väckts förslaget att det inte ska behöva göras någon begäran om avgäldsändring om ändringen enbart är resultatet av att konsu- mentprisindex har förändrats. En sådan ordning skulle sannolikt innebära en administrativ förenkling, särskilt för kommunerna och i synnerhet i fråga om småhustomträtter. Det är emellertid svårt att överblicka de komplikationer som en ordning av detta slag skulle kunna ge upphov. Särskilt mot bakgrund av att innehavaren av en småhustomträtt enligt vårt förslag ska vara bunden av en begärd avgäldsändring som han eller hon inte invänder mot (se närmare avsnitt 9.1.4) är det under alla förhållanden rimligt att tomträtts- havaren i förväg får besked också om ändringar som enbart grundar sig på indexomräkningar. Det administrativa merarbete som detta kan innebära för fastighetsägaren framstår som jämförelsevis begränsat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft9"&gt;Vad gäller den tidpunkt då begäran om avgäldsändring senast ska göras bör denna, som redan har antytts, ligga så nära den nya avgäldsperiodens början som möjligt. I SOU 1990:23 föreslogs att begäran skulle framställas senast en månad före den nya avgälds- perioden. Regeringen uttalade dock i de följande lagrådsremisserna att detta var en alltför kort tid och att tiden borde sättas så att den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft14"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Förfarandet vid avgäldsregleringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft7"&gt;tidsfrist inom vilken motparten kunde framställa invändningar mot den begärda nya avgälden – i lagrådsremisserna tre månader – hade gått ut innan den nya avgäldsperiodens början. Lagrådet ifrågasatte för sin del om inte även med regeringens förslag den tid som stod till fastighetsägarens förfogande för att bestämma om en avgälds- ändring skulle begäras blev väl kort, särskilt i de fall antalet tomt- rätter för vilka ny avgäld ska fastställas är stort. Med hänsyn till att konsumentprisindex för respektive månad fastställdes först under andra halvan av nästkommande månad menade Lagrådet att tiden för att avgöra om ändring skulle begäras i praktiken blev så kort som en till en och en halv månad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;Vid bestämmandet av den nya avgälden är det – såsom vårt för- slag om avgäldens nivå är utformat – konsumentprisindex föränd- ringar fram till och med den sjunde hela kalendermånaden närmast före den nya avgäldsperioden som är av intresse. Numera fastställs konsumentprisindex med maximalt 14 dagars eftersläpning, se avsnitt 6.6.3.3. Konsumentprisindex förändringar över tid kan också följas löpande per kalendermånad. I normalfallet bör således fastighets- ägare och tomträttshavare kunna avgöra redan cirka fem och en halv månad före den nya avgäldsperioden om någon avgäldsändring ska begäras. Sammantaget framstår därför en bestämmelse om att begäran om avgäldsändring ska göras senast tre månader före den nya avgäldsperioden som rimlig; parterna kommer att ha i vart fall cirka två månader på sig för att ta ställning i frågan och, i före- kommande fall, underrätta motparten om att man vill att avgälden ska ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft7"&gt;En annan fråga är hur tidigt en underrättelse ska kunna skickas. Om en underrättelse om begäran om avgäldsändring skickas mycket tidigt, kan motparten ha svårt att avgöra om begäran är befogad eller inte. Med hänsyn till att avgäldsperioden är ettårig är det rimligt att en underrättelse får sändas tidigast sex månader före den nya avgäldsperiodens början. En konsekvens av detta är att en och samma underrättelse inte kommer att kunna avse flera avgälds- perioder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;I avsnitt 8.4 har vi föreslagit att parterna i fråga om tomträtter för annat ändamål än bostäder ska kunna träffa överenskommelse om avgälden för hela värderingsintervallet. Det kan tala för att parterna i ett sådant fall bör ha möjlighet att avtala om en begräns- ning av underrättelseskyldigheten beträffande avgäldsperiod &lt;NOBR&gt;2–10,&lt;/NOBR&gt; eller den längre period som överenskommelsen avser. Vi har dock funnit att detta skulle komplicera regelverket onödigt mycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft14"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Förfarandet vid avgäldsregleringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Dessutom torde det i den angivna situationen vara godtagbart att, såsom vi återkommer till nedan, samordna underrättelsen och faktureringen för andra avgäldsperioder än den första i värderings- intervallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft9"&gt;Det ligger i sakens natur att en begäran om avgäldsändring – med därtill hörande information om hur den begärda avgälden närmare har beräknats – bör vara skriftlig. Ett skriftlighetskrav minskar risken för missförstånd och begränsar de bevissvårigheter som annars kan uppstå. För att förfarandet inte ska bli onödigt komplicerat bör det emellertid inte uppställas något krav på att handlingen ska delges motparten. I stället bör det räcka att den som begär ändring av avgälden skickar sin begäran till den tomträtts- havarens postadress som är knuten till den upplåtna fastighetens adress eller till en annan postadress som tomträttshavaren har angett. Motsvarande bör gälla en tomträttshavare som begär avgäldsändring, varvid det bör räcka att underrättelsen skickas till fastighetsägarens – vanligen en kommuns – ordinarie postadress. Andra former för underrättelse än den nu nämnda bör inte ute- slutas men den som har skickat underrättelsen bör i så fall ha bevis- bördan för att underrättelsen har kommit motparten till handa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft7"&gt;Mot bakgrund av de fixa regler som vi föreslår ska gälla för avgäldsändring beträffande småhustomträtter, åtminstone i de fall då marktaxeringsvärdet läggs till grund för avgäldsunderlaget, kom- mer utrymmet för olika bedömningar av avgälden att vara mycket begränsat. För tomträttshavaren kommer ställningstagandet till fastighetsägarens begäran väsentligen att handla om att kontrollera att fastighetsägaren inte har räknat fram ett alltför högt belopp. Bland annat mot den bakgrunden får det anses godtagbart att underrättelsen med begäran om ny avgäld samordnas med fakture- ringen av avgälden. Fastighetsägaren kan härigenom besparas viss administration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Innehållet i en begäran om avgäldsändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft7"&gt;Det är rimligt att det i den skriftliga underrättelsen preciseras vil- ken ändring som begärs. Detta bör enligt vår mening framgå direkt av lagen. Därmed kan man också motverka onödiga tvister om huruvida underrättelse har skett. Vad gäller det närmare innehållet i underrättelsen gör sig olika synpunkter gällande för olika tomt- rättsändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft14"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Förfarandet vid avgäldsregleringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p375 ft8"&gt;Vårt förslag innebär att avgälden för vissa slag av tomträtter kommer att bestämmas med utgångspunkt från en fri värdering av marken. Så blir fallet i fråga om samtliga tomträtter som har upp- låtits för flerbostadshus eller för annat än bostadsändamål. Bedöm- ningen av markens värde kommer härvid ofta att bero av en mängd skilda faktorer. Det är därför knappast möjligt att i lagen precisera vad en underrättelse bör innehålla i dessa fall. I fråga om dessa tomträtter bör det följaktligen i lagen inte krävas något mera än att underrättelsen innehåller uppgift om beloppet av den begärda avgälden. Det måste antas att den som skickar underrättelsen ändå kommer att sträva efter att underrättelsen blir tillräckligt informa- tiv, eftersom detta ökar möjligheterna att övertyga motparten om att den begärda avgälden är rimlig. Detsamma gäller i princip för småhustomträtter för vilka det inte finns något marktaxerings- värde. Det sammanhänger med att avgäldsunderlaget för dessa tomträtter enligt vårt förslag ska bestämmas genom framtagandet av ett fiktivt marktaxeringsvärde, dvs. en process som kan ge visst utrymme för olika bedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft27"&gt;När det gäller &lt;SPAN class="ft29"&gt;småhus med marktaxeringsvärde &lt;/SPAN&gt;faller det sig där- emot naturligt att uppställa vissa ytterligare krav på innehållet i underrättelsen. I fråga om dessa tomträtter går det utan vidare att säga vilken information som mottagaren av underrättelsen behöver. Till detta kommer att en tomträttshavare i dessa fall, enligt vad vi föreslår i avsnitt 9.1.4, kommer att bli bunden av den avgäld som fastighetsägaren begär i underrättelsen om han eller hon inte invän- der mot den. Det är då rimligt att tomträttshavaren är tillförsäkrad fullständig information om hur den begärda avgälden är beräknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;Mot denna bakgrund bör, i fråga om småhustomträtter som har ett marktaxeringsvärde, en underrättelse från fastighetsägaren ge så ingående besked om hur den begärda avgälden har beräknats att tomträttshavaren utan svårighet kan kontrollera att beräkningen är korrekt. Underrättelse bör därför innehålla följande uppgifter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;begärd avgäld,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;det markvärde som fastställts vid den allmänna eller förenklade fastighetstaxering som har skett närmast för det år då den nya avgäldsperioden inleds,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;vilket belopp som har använts som avgäldsunderlag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;avgäldsräntan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft14"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Förfarandet vid avgäldsregleringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;förändringen av konsumentprisindex med uppgift om det tids- intervall som förändringen har baserats på,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;själva beräkningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;senaste dag för invändning mot den begärda avgälden och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;följden av att någon invändning mot fastighetsägarens begäran inte framställs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Verkan av underrättelse respektive underlåten underrättelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft7"&gt;De nuvarande förfarandereglerna i 13 kap. jordabalken anger två metoder för att ändra avgäldsbeloppet, överenskommelse och dom- stolsprocess. Syfte med vårt förslag, att åstadkomma en enklare och mer ändamålsenlig avgäldsreglering, talar för att den som får en underrättelse om avgäldsändring bör bli bunden av den förslagna ändringen om han eller hon inte invänder mot den. Man kan med en sådan lösning undvika de onödiga domstolsprocesser som erfarenhetsmässigt uppkommer därför att en enskild part av en eller annan anledning förbiser att uttryckligen ta ställning till en begäran om avgäldsändring. På samma sätt som beträffande inne- hållet i en underrättelse om avgäldsändring beror emellertid lämp- ligheten av en sådan ordning av hur avgäldsregleringen i övrigt är utformad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft27"&gt;Den modell för avgäldsregleringen som vi föreslår i fråga om &lt;SPAN class="ft29"&gt;småhus med marktaxeringsvärde &lt;/SPAN&gt;är utformad så att det i princip inte kommer att finnas något utrymme för osäkerhet om vilken avgäld som fastighetsägaren har rätt att ta ut. Utrymmet för reella tvister kring avgäldsberäkningen torde därmed bli mer eller mindre obefintligt. Vårt förslag om vad en underrättelse om avgäldsändring avseende småhus ska innehålla har utformats så att tomträtts- havaren utan svårighet kommer att kunna kontrollera att fastig- hetsägarens beräkning stämmer. De delvärden som ingår i modellen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft8"&gt;– marktaxeringsvärde, avgäldsränta och eventuellt förändringen av konsumentprisindex – ska finnas med i underrättelsen och är även i övrigt lätt tillgängliga. Avgäldsräntan framgår av lagen och konsu- mentprisindex förändring över tiden publiceras regelbundet av Statistiska centralbyrån som en del av den officiella statistiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Avgäldsregleringen för småhustomträtter i kombination med de krav som har uppställts på en underrättelse om ändring av avgälden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft14"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Förfarandet vid avgäldsregleringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;medför att parterna i princip inte bör kunna ha olika uppfattningar om hur hög avgäld fastighetsägaren har rätt att ta ut. Det är då rimligt att den begärda avgälden utan vidare kan tas ut, om den enskilde inte inom viss tid invänder mot det belopp som han eller hon har fått underrättelse och information om. Risken för att tomträttshavaren framställer helt obefogade invändningar mot en begäran om avgäldsändring och att fastighetsägaren därför tvingas väcka talan vid domstol torde vara liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Frågan är då vilken tid som tomträttshavaren ska ha på sig för att framställa invändningar. Tiden bör bestämmas så att han eller hon får skäligt rådrum för att ta ställning till den begärda änd- ringen. Tidsfristen bör å andra sidan inte vara så lång att den nya avgäldsperioden börjar löpa utan att det har klarlagts om det finns någon invändning mot avgälden. Om tidsfristen bestäms till tre månader efter det att underrättelsen skickades, tillgodoses dessa krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;En förutsättning för att tomträttshavaren ska kunna krävas på en ny högre avgäld utan att aktivt medverka till denna bör givetvis vara att fastighetsägaren har uppfyllt lagens krav på underrättelse om avgäldsändring. Om så inte är fallet, bör fastighetsägaren därför inte ha rätt till någon avgäldsändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft27"&gt;En särskild fråga är vad som ska gälla för det fall att fastighets- ägaren kräver en högre avgäld än vad lagen medger och tomträtts- havaren inte invänder mot detta. Så kan exempelvis bli fallet till följd av felskrivning, felräkning eller annat misstag på fastighets- ägarens sida. Förslaget i 1998 års lagrådsremiss var utformat så att en passiv tomträttshavare blev bunden även av en dylik, alltför hög avgäld. I lagrådsremissen konstaterades att man torde kunna utgå från att tomträttsupplåtare som företrädare för det allmänna inte fullföljer ett krav på felaktigt beräknad avgäld. Lagrådet avstyrkte dock bestämt ”en så vittgående passivitetsverkan”. Enligt vår mening finns det anledning att beakta Lagrådets kritik. Vi föreslår därför en något annorlunda lösning än den som föreslogs i lagrådsremissen. Utgångspunkten bör visserligen vara att – såsom föreslogs i 1998 års lagrådsremiss – en tomträttshavare som inte har invänt mot den alltför höga avgälden ska vara skyldig att betala denna högre avgäld. Tomträttshavaren bör emellertid ha möjlighet att i efterhand få rättelse. Vi föreslår därför en bestämmelse om att mark- och miljö- domstolen på talan av tomträttshavaren ska kunna förordna att det fastställda avgäldsbeloppet inte ska gälla och att vad tomträtts- havaren har betalat för mycket ska betalas tillbaka. – Om fastig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft14"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Förfarandet vid avgäldsregleringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;hetsägaren däremot felaktigt begär en lägre avgäld än han är berätti- gad till, bör denna bli gällande, dock att allmänna avtalsrättsliga regler om t.ex. förklaringsmisstag kan föranleda en annan bedöm- ning i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft27"&gt;Vårt förslag medger att fastighetsägaren inför en ny avgälds- period träffar överenskommelse om en annan avgäld än den som följer av lagens regler. I fråga om småhustomträtter får dock den överenskomna avgälden – utom såvitt avser de första tio åren av tomträttsupplåtelsen – inte överstiga den avgäld som lagen medger. En särskild fråga är vad som ska gälla om en sådan överens- kommelse av misstag ändå kommer att innebära ett högre avgälds- uttag än vad lagen tillåter. Eftersom en på detta sätt överens- kommen avgäld kan vara beräknad på grundval av andra, för tomt- rättshavaren mera svårbedömbara faktorer än de som anges i lagen, kan det synas som att risken för missförstånd från tomträtts- havaren kan vara betydande. Även i dessa fall måste emellertid fastighetsägaren, tillsammans med uppgiften om den nya avgälden, lämna uppgift om marktaxeringsvärde, avgäldsränta m.m. Tomt- rättshavaren kommer alltså även i dessa fall att ha tillgång till information som ger honom eller henne möjlighet att jämföra den avgäld som fastighetsägaren vill träffa överenskommelse om med den avgäld som lagen tillåter att fastighetsägaren tar ut. Skulle en överenskommelse som står i strid med lagen likväl komma till stånd är den utan verkan och kan i efterhand förklaras ogiltig. I en sådan situation faller det sig dock naturligt att den dessförinnan fastställda avgälden ska gälla i stället. Någon särskild lagregel om detta synes inte vara nödvändig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft27"&gt;Det kan synas som att den passivitetsregel som vi ovan har före- slagit borde gälla också när det är tomträttshavaren som har begärt avgäldsändring och fastighetsägaren underlåter att reagera på denna. En sådan ordning skulle dock enligt vår mening förutsätta att även en begäran om avgäldsändring från tomträttshavaren har det detalj- erade innehåll som vi ovan har föreslagit att fastighetsägarens begäran ska ha. Detta framstår emellertid knappast som lämpligt. Om tomträttshavaren begär ändring av avgälden, bör den nya avgälden därför bestämmas genom överenskommelse eller dom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;När det gäller &lt;SPAN class="ft31"&gt;tomträtter i övrigt &lt;/SPAN&gt;framstår det utan vidare som olämpligt att fastställa en ny avgäld genom ett förfarande där endera partens passivitet kan få betydelse för vilken avgäld som sedermera kan tas ut. I fråga om flertalet av dessa tomträtter – dels tomträtter för flerbostadshus, dels tomträtter för annat än bostads-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft14"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371186x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Förfarandet vid avgäldsregleringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;ändamål – innebär vårt förslag att avgäldsunderlaget bestäms efter en fri marknadsvärdering av marken. Redan det förhållandet att avgälden således är beroende av faktorer som kan vara föremål för vitt skilda uppfattningar talar med styrka för att den nya avgälden endast bör kunna bestämmas genom överenskommelse eller dom. Detsamma gäller i princip för småhustomträtter för vilka det inte finns något marktaxeringsvärde. Det sammanhänger med att avgäldsunderlaget för dessa tomträtter enligt vårt förslag ska bestämmas genom framtagandet av ett fiktivt marktaxeringsvärde, dvs. en process som kan ge visst utrymme för olika bedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Vi återkommer i avsnitt 9.3 till frågan om parterna bör ha möjlighet att överlämna frågan om avgäldens storlek till skilje- nämnd i stället för till domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Tidsfrist för väckande av talan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;Om parterna är oense om den begärda avgäldsändringen, bör frågan om ny avgäld liksom i dag prövas av mark- och miljödomstolen. Det faller sig naturligt att det är den som begär ändringen som har att väcka talan. Det är också rimligt att en sådan talan ska väckas inom en viss kortare tid och att rätten till ändring av avgälden i annat fall ska gå förlorad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Tidsfristen bör bestämmas med hänsyn till att avgäldsperioderna är ettåriga. Detta talar för en förhållandevis kort tidsfrist. Å andra sidan måste den som har att väcka talan få skäligt rådrum för att avgöra om frågan om ändring av avgälden faktiskt ska föras till domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;I betänkandet Tomträttsavgäld (SOU 1990:23) och de båda lagrådsremisserna föreslogs en tidsfrist om tre månader, räknad från den nya avgäldsperiodens början. I denna del framställdes det inte några invändningar under de remissförfaranden som genom- fördes. Förslaget överensstämmer med vad som t.ex. gäller för klander av stämmobeslut i aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Som jämförelse kan nämnas att klander av bodelning får ske senast fyra veckor efter det att bodelningen delgavs den klagande.&lt;SPAN class="ft23"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;Vad gäller småhustomträtter kan tre månader i och för sig synas vara en väl lång tid. Den som begär ändringen torde redan före underrättelsen ha övervägt sitt krav noggrant och frågan om talan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Se 17 kap. 8 § äktenskapsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371187x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Förfarandet vid avgäldsregleringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p261 ft27"&gt;ska väckas kan därför inte kräva någon särskilt lång betänketid. Vi har därför, såvitt gäller dessa tomträtter, övervägt en tidsfrist om en månad. Emellertid bör det gälla enhetliga regler för alla tomt- rätter. Avgäldsregleringen för övriga tomträtter, särskilt större kommersiella sådana, avser inte sällan mycket betydande avgäldsbelopp och innefattar ofta svåra värderingsfrågor. Invänd- ningar mot den begärda avgälden kan därför ta längre tid att värdera. I dessa fall kan tre månader ibland vara en rimlig tid för att överväga om talan ska väckas och vilket belopp som därvid ska begäras. Vi har därför stannat för att föreslå en enhetlig frist för väckande av talan om tre månader. En part som inte väcker talan inom den angivna fristen bör – på samma sätt som är fallet i dag – förlora sin rätt till ändring av avgälden för den nya avgäldsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft7"&gt;Se, beträffande möjligheten till skiljeförfarande i stället för dom- stolsprövning, avsnitt 9.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Domstolens handläggning av avgäldsmål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;I mål om omprövning eller jämkning av avgäld, klander av upp- sägning och bestämmande av lösesumma är mark- och miljödom- stolen första instans och för handläggningen gäller expropriations- lagen (1972:719) i tillämpliga delar.&lt;SPAN class="ft23"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Av de allmänna bestämmel- serna för mark- och miljödomstolens handläggning följer härutöver att domstolen ska tillämpa vad som är föreskrivet om tvistemål i allmän domstol.&lt;SPAN class="ft23"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft27"&gt;För att skydda innehavarna av inteckningar i tomträtten har lag- stiftaren ansett det vara nödvändigt att hindra parterna att komma överens om en avgäld som inte står i överensstämmelse med 13 kap. 11 § andra stycket och 12 § andra stycket jordabalken. Inskrivning av en överenskommelse om ändrad avgäld har mot denna bakgrund villkorats av att rättighetshavaren medger inskrivning av ändrings- avtalet eller överenskommelsen väsentligen är utan betydelse för rättighetshavarens säkerhet.&lt;SPAN class="ft62"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Denna s.k. oskadlighetsprövning sker alltså inom ramen för inskrivningen, vilken sköts av Lantmäteriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft56"&gt;För att åstadkomma motsvarande skydd när avgälden bestäms av domstol anges det i 13 kap. 24 § första stycket jordabalken att, om tvisten rör en fråga som kan inverka på den rätt som tillkommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se 13 kap. 23 och 24 §§ jordabalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se 4 kap. 1 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se 21 kap. 5 § jordabalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft14"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371188x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Förfarandet vid avgäldsregleringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;innehavare av panträtt eller rättighet som är inskriven, så är rätten inte bunden av en parts yrkande eller medgivande. Oskadlighets- prövningen är således tänkt att i denna situation ske i samband med domstolens handläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Med hänsyn till skyddet för rättighetshavarna och till bestäm- melserna om mark- och miljödomstolens handläggning har det ansetts att bl.a. mål om omprövning av avgäld bör hanteras enligt vad som gäller för indispositiva tvistemål. I praktiken har dock processen haft dispositiva inslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;I tidigare lagstiftningsarbeten har det förslagits att oskadlighets- prövningen generellt ska slopas i mål om omprövning av avgäld och att mål om omprövning i fortsättningen ska handläggas som dis- positiva tvistemål.&lt;SPAN class="ft69"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Det innebär bl.a. att domstolen kommer att vara bunden av parternas yrkanden och medgivanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Under utredningen har det framkommit att behovet av att ändra regleringen i förevarande avseende kvarstår. Det har från domstols- håll bl.a. framhållits att den nuvarande regleringen gör det svårt för domstolarna att handlägga målen på ett så enkelt, snabbt och billigt sätt som möjligt. I mål om ändring av avgäld avseende kommersi- ella tomträtter är utredningsmaterialet omfattande. Det är inte ovanligt att nya omständigheter och ny bevisning åberopas i nära anslutning till huvudförhandlingen, vilket leder till att den måste ställas in. Vidare förekommer det att parterna – i mål som har varit tänkta att avgöras på handlingarna – kommer in med nya omstän- digheter och ny bevisning eller åberopar muntlig bevisning, efter det att tiden för att slutföra talan löpt ut. Parternas handlande i kombination med nuvarande regler för handläggningen leder till längre handläggningstider och onödiga kostnader. Det förhållandet att en försumlig part kan förpliktas att ersätta motparten för rättegångskostnader, oavsett utgången i målet&lt;SPAN class="ft23"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;har ringa eller ingen verkan, eftersom tvisterna i kommersiella sammanhang ofta rör stora belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft9"&gt;Redan det nu sagda ger anledning att överväga om inte dom- stolarnas oskadlighetsprövning bör tas bort och rättegången i dessa mål utformas som en rent dispositiv process. Till bilden hör att den praktiska betydelsen av oskadlighetsprövningen kan ifrågasättas. Prövningen kan i realiteten inte baseras på något annat material än det som parterna har tillfört målet. Domstolens möjligheter att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se SOU 1990:23 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;138–139,&lt;/NOBR&gt; lagrådsremiss den 6 februari 1997, s. 43 och lagrådsremiss den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;december 1998, s. 56 och 57.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se 18 kap. 6 § rättegångsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Förfarandet vid avgäldsregleringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p269 ft8"&gt;göra en adekvat oskadlighetsprövning framstår därmed som högst begränsad. Med den avgäldsreglering som har föreslagits i fråga om tomträtter för bostadsändamål är dessutom utrymmet för avgälder som försämrar rättighetshavarnas ställning mycket begränsat. I kommersiella tomträttsavtal är parterna professionella aktörer och har så påtagligt motstående intressen att det knappast finns anled- ning att befara att de kommer överens om en avgäld som träder rättighetshavarnas intressen förnär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;En lösning som har diskuterats under utredningsarbetet är att flytta över den oskadlighetsprövning som i dag ska göras av dom- stolarna till Lantmäteriets inskrivningsverksamhet. Det innebär att Lantmäteriet i samband med att den underrättas om den av dom- stolen fastställda avgälden kontrollerar att denna inte står i strid med lagens regler; om så skulle vara fallet, ska inskrivning vägras. En sådan lösning är emellertid inte invändningsfri. Förutom att oskadlighetsprövningen som sådan därmed skulle finnas kvar, vilket enligt vår mening kan ifrågasättas, skulle det ge Lantmäteriet en överprövande funktion i förhållande till domstolarna; Lant- mäteriets oskadlighetsprövning skulle med en sådan ordning bli avgörande för om domstolens dom får verkan mot tredje man eller inte. Detta är knappast lämpligt. Följden av att inskrivning nekas synes dessutom bli att saken återigen måste behandlas i domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft7"&gt;Sammantaget anser vi att förslaget i 1998 års lagrådsremiss är en lämpligare lösning. Domstolen bör således inte längre göra någon oskadlighetsprövning och mål om omprövning av avgäld bör i fort- sättningen handläggas som dispositiva tvistemål. Detta gör det möjligt att tillämpa de bestämmelser i rättegångsbalken som är avsedda att bidra till en effektiv domstolsprocess, t.ex. bestämmel- serna om s.k. stupstocksföreläggande i balkens 42 kap. 15 och 15 a §§. Parterna får också möjlighet att träffa förlikning om avgäl- den under domstolsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Det är naturligt att mål om jämkning av avgäld handläggs på samma sätt som mål om omprövning av avgäld. Vi föreslår alltså att även sådana mål handläggs som dispositiva tvistemål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft56"&gt;I avsnitt 10.2 behandlas inskrivning av tomträttsavgäld. Där föreslås förändringar som innebär att Lantmäteriets oskadlighets- prövning avskaffas, såvitt gäller inskrivning av avgäld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft14"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371190x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Förfarandet vid avgäldsregleringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Användande av skiljeförfarande i avgäldstvister&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Vårt förslag, att domstolens handläggning av mål om omprövning eller jämkning av avgäld ska handläggas som dispositiva tvistemål, väcker frågan om skiljeförfarande enligt lag (1999:116) om skilje- förfarande (skiljeförfarandelagen) ska tillåtas i dessa fall och den nya avgälden således kunna fastställas genom skiljedom. I dag är detta inte möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Tvister i frågor som parterna kan träffa förlikning om (s.k. dis- positiva tvister) får enligt 1 § skiljeförfarandelagen lämnas till avgörande av en eller flera skiljemän. Ett sådant avtal kan enligt samma paragraf avse framtida tvister om ett rättsförhållande som är angivet i avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft27"&gt;Att det på vissa områden finns vad som vanligtvis betecknas som tvingande bestämmelser medför enligt förarbetena till skilje- förfarandelagen inte automatiskt att tvister på området inte är skiljedomsmässiga.&lt;SPAN class="ft62"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;I förarbetena framhålls bl.a. att avtalslagens regler om rättshandlingars ogiltighet anses tvingande på så sätt att part inte på förhand med bindande verkan kan avstå från att åbe- ropa dem. Detsamma gäller de tvingande bestämmelserna inom konsumenträtten. När en tvist uppkommer, står det emellertid en part fritt att bestämma sin talan så att dessa tvingande bestämmel- ser inte blir tillämpliga. Tvister som innefattar en tillämpning av denna typ av tvingande bestämmelser får därför, enligt förarbetena, anses vara i princip skiljedomsmässiga enligt huvudregeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft7"&gt;Hänsynen till tredje man eller till allmänna intressen kan göra att en tvist är att anse som indispositiv och därmed icke skiljedoms- mässig. Så är emellertid inte alltid fallet. Kan intresset bevakas i en särskild process eller i annan ordning vid sidan av den aktuella tvisten kan denna vara dispositiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Våra förslag vilar på bedömningen att avgäldsregleringen bör vara tvingande till förmån för tomträttshavaren men att det ändå finns förutsättningar att låta handläggningen av mål om ompröv- ning av avgäld vara dispositiv. Mot den bakgrunden – och med beaktande av de nyss berörda förarbetsuttalanden – finns det enligt vår mening inga absoluta hinder mot att tillåta att avgäldstvister avgörs genom skiljedom. Emellertid kan man ändå ha vissa princi- piella invändningar mot en sådan ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft56"&gt;Vi har i avsnitt 6.4, 7.4 och 8.4 behandlat parternas avtalsfrihet i fråga om avgäldsregleringen. Bedömningen i den frågan är enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1998/99:35 s. 48 ff. och SOU 1994:81 s. 77 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371191x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Förfarandet vid avgäldsregleringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft27"&gt;vår mening nära förknippad med frågan om huruvida avgälden ska kunna bestämmas genom ett skiljeförfarande. Vi har dragit en skiljelinje mellan tomträtter för bostadsändamål och tomträtter för andra ändamål. Det beror väsentligen på att vi anser att det i fråga om tomträtter för bostadsändamål finns ett särskilt behov av skydd för enskilda boende. Detta synsätt gör sig enligt vår mening även gällande i frågan om det bör vara möjligt att träffa skiljeavtal. För den enskilde kan ett skiljeavtal leda till praktiska begränsningar i hans eller hennes möjligheter att tillvarata sin rätt, bl.a. på grund av de kostnader som ett skiljeförfarande ger upphov till. Ett sådant synsätt torde också ligga till grund för de begränsningar som införts angående skiljeförfarande beträffande arrende- och hyrestvister.&lt;SPAN class="ft62"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;När det gäller tomträtter för andra ändamål än bostäder är för- hållandena annorlunda. Här gör sig inga särskilda skyddsintressen av det slag som finns på bostadsområdet gällande. Ett särskilt pro- blem när det gäller detta slag av tomträtter är att domstolstvisterna tar mycket tid och resurser i anspråk för både parterna och dom- stolen. En möjlighet att hänskjuta en fråga om avgäldens storlek till skiljenämnd skulle sannolikt kunna förkorta den sammanlagda handläggningstiden. Vi har också uppfattat att det på tomträtts- havarsidan finns ett inte obetydligt intresse för en möjlighet att träffa skiljeavtal angående tomträttsavgäld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Enligt vår mening finns det därför goda skäl för att införa en möjlighet till skiljeförfarande på detta område. Mot en sådan reform talar i och för sig att intresset på fastighetsägarsidan för ett sådant förfarande f.n. synes vara litet. Det skulle kunna medföra att det inte träffas några skiljeavtal och att reformen därför inte skulle få någon större betydelse. Vi har emellertid inte anledning att tro annat än att vissa skiljeavtal skulle komma till stånd och skapa möjligheter för en snabbare och mera flexibel tvistlösning i detta slag av frågor. Vi föreslår därför att det införs en möjlighet att avgöra tvister om omprövning av avgäld genom skiljedom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Jfr bestämmelserna i 8 kap. 28 § och 12 kap. 66 § jordabalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft14"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371192x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p623 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Frågor om inskrivning och dödning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Tomträttsupplåtelser ska skrivas in i fastighetsregistrets inskriv- ningsdel, varvid bl.a. avgäldsbeloppet ska anges i registret. Det är däremot inte obligatoriskt att skriva in ändringar i upplåtelsen, t.ex. ett nytt avgäldsbelopp. Eftersom inskrivning är en förutsättning för att ändringen ska gälla mot tredje man och inte endast mellan part- erna&lt;SPAN class="ft23"&gt;1&lt;/SPAN&gt;, låter dock fastighetsägare normalt skriva in även ändrings- avtal. Inskrivningsmyndigheten ska i inskrivningsärendet göra en s.k. oskadlighetsprövning som syftar till att skydda tredje man, dvs. inteckningshavarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft27"&gt;När talan väcks om bl.a. omprövning av avgälden, ska rätten genast göra anmälan om det till inskrivningsmyndigheten för anteck- ning i fastighetsregistrets inskrivningsdel.&lt;SPAN class="ft62"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Detsamma gäller när en dom eller ett slutligt beslut i ett sådant mål har vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I betänkandet Tomträttsavgäld (SOU 1990:23) samt i lagråds- remisserna år 1997 och år 1998 förslogs vissa ändringar i bestäm- melserna om inskrivning. Ändringarna innebar att överenskommel- ser om ändrad avgäld i högre utsträckning skulle få verkan mot tredje man även om ändringen inte hade skrivits in. De tidigare förslagen framstår fortfarande i huvudsak som motiverade. För- slagen tillstyrkte också i allmänhet i de remissförfaranden som förekom. Lagrådet lämnade dock vissa synpunkter som vi åter- kommer till. Våra förslag om ändrade inskrivningsregler bygger i stor utsträckning på de nu nämnda lagförslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se 13 kap. 21 § jordabalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se 13 kap. 25 § jordabalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft14"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Frågor om inskrivning och dödning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Inskrivning av ändrad avgäld&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: En ändring av avgäldsbeloppet ska som huvudregel gälla mot tredje man (inteckningshavarna) oavsett om ändringen har skrivits in i fastighetsregistret eller ej.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft7"&gt;I fråga om tomträtter för annat än bostadsändamål ska det dock, om parterna träffar avtal som förändrar villkoren för hur avgälden ska bestämmas (ändringsavtal), krävas inskrivning för att avtalet ska få verkan mot tredje man. Lantmäteriet ska emellertid inte längre göra någon oskadlighetsprövning i inskrivningsärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft27"&gt;Vi har i avsnitten 6.3, 7.3 och 8.3 föreslagit att avgäldssystemet ska göra det möjligt att ompröva avgälden varje år. Det kan antas att merparten av tomträttsupplåtelserna kommer att bli föremål för sådana årliga omprövningar. Om detta antagande stämmer, kommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft7"&gt;– om den nuvarande ordningen angående inskrivning av ändrings- avtal behålls oförändrad – antalet inskrivningar om ändrad avgäld att mångdubblas. Detta skulle leda till en påtagligt ökad arbets- börda för kommunerna och vid Lantmäteriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft27"&gt;Den nya avgäldsreglering som föreslås begränsar dock behovet av inskrivning av avgäldsändring och den därmed sammanhängande oskadlighetsprövningen. Bestämmelserna om inskrivning är tänkta att skydda bl.a. tredje man, i första hand inteckningshavarna. Inteck- ningshavarnas intresse ligger huvudsakligen i att avgälden inte ökar på ett sådant sätt att värdet av tomträtten – och därmed deras säkerhet – minskar. Den nya avgäldsregleringen ökar följsamheten till markvärdeutvecklingen och anger mer detaljerat än tidigare hur avgälden ska bestämmas, något som i förlängningen torde vara till gagn för inteckningshavarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Vad först gäller &lt;SPAN class="ft26"&gt;tomträtter för bostadsändamål &lt;/SPAN&gt;innebär vårt för- slag att det i lagen anges en högsta tillåten avgäldsränta och ett högsta tillåtet avgäldsunderlag. Parterna kan enligt förslaget träffa avtal som leder till en lägre avgäld medan avtal som leder till en högre avgäld än vad lagen medger inte har någon verkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;Om lagens bestämmelser om högsta tillåtna avgäld tillämpas, kan inteckningshavaren förhållandevis enkelt göra en uppskattning av den högsta tänkbara avgälden och dess framtida utveckling. Ett krav på löpande inskrivning av den år från år justerade avgälden skulle därmed inte ha något större mervärde för dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft14"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td121"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td122"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Frågor om inskrivning och dödning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p629 ft27"&gt;Det kan synas som att behovet av inskrivning är större vad gäller avtal mellan fastighetsägaren och tomträttshavaren om att avgälden ska bestämmas på annat sätt än vad lagen anger. Som har framgått tidigare föreslår vi emellertid att avtalsfriheten ska vara begränsad, se avsnitten 6.4 och 7.4. Frånsett de tio första åren av tomträttsupplåtelsen kommer lagens modell för avgäldsbestämning att utgöra en yttersta gräns för vilken avgäld som kan tas ut. Det innebär att inteckningshavarna inte heller torde ha något framträd- ande behov av att få inblick i sådana avtal. Inte heller synes det i dessa fall finnas något behov av en s.k. oskadlighetsprövning från inskrivningsmyndighetens sida; skulle parterna någon gång ha avtalat om en avgäld som går utöver vad lagen medger är detta avtal utan verkan och påverkar därför varken direkt eller indirekt inteck- ningshavarnas rätt. Sammantaget innebär det, såvitt gäller tomt- rätter för bostadsändamål, att skälen för att kräva inskrivning av dessa avtal – liksom skälen för att göra inskrivning till ett villkor för att avtalen ska få verkan mot tredje man – inte är särskilt starka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft27"&gt;Vad gäller &lt;SPAN class="ft29"&gt;övriga tomträttsupplåtelser &lt;/SPAN&gt;innebär vårt förslag att det ska råda en mer omfattande avtalsfrihet än vad som är fallet beträff- ande tomträtter för bostadsändamål. Den faktiska avgälden kan till följd av parternas avtal komma att uppgå till belopp som inteck- ningshavarna inte har kunnat förutse enbart till följd av lagens regler. Följer avgäldsbestämningen villkor som har tagits in i upp- låtelseavtalet, torde inteckningshavaren dock ha, eller enkelt kunna få, tillgång till detta hos inskrivningsmyndigheten och därigenom kunna beräkna avgälden eller den högsta avgäld som kan komma att utgå. Behovet av att skriva in de årliga avgäldsjusteringarna i fastig- hetsregistret är i dessa fall begränsat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft7"&gt;Annorlunda förhåller det sig om parterna efter upplåtelsen utnyttjar möjligheten att träffa avtal om längre värderingsintervall och om andra omräkningsfaktorer än konsumentprisindex, se närmare om detta i avsnitt 8.4. Ett sådant avtal (ändringsavtal) kan få till följd att avgälden blir högre än vad lagens eller det tidigare avtalets föreskrifter medger. Detta kan i sin tur påverka tomt- rättens värde och därmed inteckningshavarnas säkerhet på ett sätt som dessa inte har kunnat förutse. I ett sådant fall är ett krav på inskrivning av ändringsavtalet för att detta ska få verkan mot inteckningshavarna det naturliga sättet att ge dem möjlighet att bedöma sin säkerhet i tomträtten. Avtal av detta slag bör alltså inte få verkan mot tredje man annat än om de har blivit föremål för inskrivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft14"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Frågor om inskrivning och dödning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft27"&gt;Däremot finns det inget behov av att på liknande sätt ställa krav på att de årligen överenskomna ändringarna av avgälden skriv in, under förutsättning att ändringarna ligger inom ramen för lagens bestämmelser eller, i förekommande fall, det inskrivna ändrings- avtalet. En komplikation i sammanhanget är visserligen att det ibland kan hävdas att också årliga avgäldsjusteringar som formellt står i överensstämmelse med lagens bestämmelser eller parternas tidigare överenskommelser i praktiken utgör ändringsavtal. Det kan illustreras med vad som torde bli en återkommande kompo- nent i avgäldsbestämningen, nämligen värderingen av den aktuella marken. Denna värdering kommer ibland att grunda sig på en över- enskommelse mellan parterna. Det kan givetvis vara svårt att bedöma i vilken utsträckning en sådan överenskommelse innebär en avvik- else från vad som tidigare har varit överenskommet (och blivit inskrivet). Men enligt vår mening utgör detta inte ett tillräckligt skäl för att generellt kräva att årliga avgäldsjusteringar ska skrivas in för att kunna göras gällande mot tredje man. Däremot bör en inteckningshavare givetvis kunna göra gällande att en sådan avtalad avgäldsändring utgör en avvikelse från vad som tidigare har skrivits in och att ändringen därmed inte gäller så länge den inte har skrivits in. En fastighetsägare som bedömer att det finns en risk för att en avgäldsjustering kommer att bedömas på det sättet kan emellertid alltid skydda sig genom att begära att justeringen skrivs in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft9"&gt;Med vårt förslag kommer antalet inskrivningar av avtal som gäller tomträttsavgäld troligen att minska drastiskt. Men det kom- mer fortfarande att förekomma inskrivningsärenden av detta slag. Frågan är då om Lantmäteriet i dessa ärenden ska fortsätta att göra en oskadlighetsprövning enligt 21 kap. 5 § jordabalken. På samma sätt som i fråga om domstolens oskadlighetsprövning i mål om omprövning av avgäld (se avsnitt 9.2) kan den praktiska betydelsen av Lantmäteriets oskadlighetsprövning ifrågasättas. Lantmäteriets möjligheter att göra en adekvat oskadlighetsprövning framstår, i likhet med domstolens, som begränsad. I praktiken torde oskadlig- hetsprövningen ofta gå till så att Lantmäteriet inhämtar inteck- ningshavarnas samtycke till inskrivningen. Detta kräver emellertid åtskilligt arbete av alla berörda och framstår inte som helt ända- målsenligt. För inteckningshavarna torde det väsentliga värdet av inskrivningen i stället vara att denna ger offentlighet åt vad parterna har avtalat och att den därmed ökar inteckningshavarnas möjlig- heter att löpande bedöma sina risker. Detta kräver ingen oskadlig- hetsprövning av det slag som nu ska göras. I kommersiella tomt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft14"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371196x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td121"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td122"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Frågor om inskrivning och dödning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;rättsavtal är parterna dessutom professionella aktörer och har så påtagligt motstående intressen att det knappast finns anledning att befara att de kommer överens om en avgäld som träder rättighets- havarnas intressen förnär. Vi föreslår därför att det i fortsättningen inte ska behöva göras någon oskadlighetsprövning i ärenden som gäller inskrivning av avtal om avgäld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;En följd av vårt förslag är att fastighetsregistrets uppgifter om avgäld i framtiden inte kommer att ha samma aktualitet som de generellt synes ha i dag. Vi bedömer dock att denna i och för sig negativa konsekvens är av underordnad betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Anmälan av mål om omprövning av avgäld&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Anmälan till inskrivningsmyndigheten om att det har väckts talan eller meddelats dom eller slutligt beslut i mål om omprövning av avgälden ska ske endast i mål som rör tomträtter för vilka avgälden ska bestämmas utifrån en fri värdering av markens värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft7"&gt;Bestämmelsen om domstols anmälningsplikt i 13 kap. 25 § jorda- balken infördes p.g.a. att det för tredje man bedömdes vara av intresse att ur tomträttsboken (som tillsammans med fastighets- boken utgjorde den äldre motsvarigheten till fastighetsregistrets inskrivningsdel) och därmed även ur ett gravationsbevis för tomt- rätten kunna få upplysning om mål som rörde omprövning av avgälden.&lt;SPAN class="ft23"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;I betänkandet Tomträttsavgäld (SOU 1990:23) och lagråds- remisserna år 1997 och 1998 ansågs anmälningsskyldigheten kunna slopas till följd av de förändrade inskrivningsreglerna.&lt;SPAN class="ft75"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Lagrådet menade emellertid att anmälningsplikten alltjämt borde gälla i fråga om kommersiella tomträtter.&lt;SPAN class="ft75"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Det framhölls att rätten ska behandla mål om ändring av avgälden som dispositiva tvistemål varvid hän- syn inte behöver tas till rättighetshavarnas intressen. Lagrådet ansåg vidare att det kan vara angeläget för en rättighetshavare att få&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se SOU 1952:28 s. 97.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se SOU 1990:23 s. 143, lagrådsremiss den 6 februari 1997, s. 45 och 46 och lagrådsremiss den 17 december 1998, s. 58.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se Lagrådets yttrande den 14 januari 1999 s. 10 och 11 (med kommersiella tomträtter torde menas tomträtter för andra ändamål än bostäder).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft14"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371197x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Frågor om inskrivning och dödning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft27"&gt;veta om en rättegång pågår och utfallet av denna men att detta hade praktisk betydelse främst beträffande kommersiella tomträtter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft27"&gt;I normalfallet torde anmälningsplikten enligt 13 kap. 25 § jorda- balken sakna betydelse i det nya avgäldssystemet. Som Lagrådet påpekade vid behandlingen av 1998 års lagrådsremiss kan det dock beträffande vissa tomträtter fortfarande finnas ett behov av ett anmälnings- och inskrivningsförfarandet i samband med väckande av talan, dom eller slutligt beslut som gäller omprövning av avgäld. Så kommer visserligen inte att vara fallet när avgälden ska bestäm- mas enbart på grundval av i lagen utpekade schabloner, dvs. i fråga om småhustomträtter för vilka avgälden ska beräknas med utgångs- punkt i marktaxeringsvärde. I övriga fall, där avgälden kan vara avhängig en fri värdering av marken, torde emellertid ett anmäl- nings- och inskrivningsförfarande fortfarande ha betydelse. För dessa fall bör därför förfarandet finnas kvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Dödning av tomträtt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Bestämmelserna om dödande av inskrivning av tomträtt behöver inte ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft7"&gt;Vi har tidigare, se avsnitt 1.3.3, konstaterat att ett flertal tomträtts- fastigheter, som enligt fastighetsregistret är upplåtna med tomträtt och vilkas lagfarna ägare inte är en kommun, i själva verket har friköpts av den senaste tomträttshavaren. Det verkliga förhållandet återspeglas därmed inte fullt ut i fastighetsregistret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;Normalt dödas inskrivningen av tomträtten i samband med överlåtelsen. Dödningen förutsätter dock att den är fri från belast- ning.&lt;SPAN class="ft23"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Inteckningar samt inskrivningar av nyttjanderätter och servi- tut i tomträtten måste således dödas innan inskrivningen av tomträtten kan dödas. Detta är möjligt endast om berörda rättig- hetshavare medger dödning av inteckningen, nyttjanderätten etc. eller om sådan dödning sker genom förfarande enligt lagen (2011:900) om dödande av förkommen handling.&lt;SPAN class="ft23"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;Lantmäteriet har på vår förfrågan bedömt att diskrepansen mellan uppgifterna i fastighetsregistret och de verkliga förhållandena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se 21 kap. 6 § andra stycket jordabalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Se 22 kap. 10 och 15 §§ och 23 kap. 6 och 8 §§ jordabalken samt lagen (2011:900) om dödande av förkommen handling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft14"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td121"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td122"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Frågor om inskrivning och dödning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft7"&gt;beror på den handläggning av dödande av inteckning i tomträtt som i vissa fall måste föregå dödandet av tomträttsinskrivningen. En inteckning i tomträtt kan av naturliga skäl avse förhållandevis gamla rättsförhållanden mellan tomträttshavare och intecknings- havare. Vid handläggningen av dödande av inteckning visar det sig ibland att ett pantbrev som är hänförligt till en inteckning i tomt- rätten har förkommit. På grund av den handläggning som därvid krävs för dödande av inteckningen, enligt lagen (2011:900) om dödande av förkommen handling, drar dödandet av tomträtts- inskrivningen i sin tur ut på tiden. Enligt Lantmäteriet utgör detta förhållande inte något egentligt problem. Under utredningen har det inte heller framkommit att andra berörda intressenter än Lant- mäteriet anser att de nuvarande bestämmelserna om dödande av inskrivning av tomträtt medför några svårigheter. Mot denna bak- grund föreslår vi inte någon ändring i dessa bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft14"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371199x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;11 Friköp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;I utredningsuppdraget ingår att ta ställning till om det bör införas en rätt för tomträttshavaren att friköpa fastigheten och under vilka förutsättningar som friköp i så fall ska kunna ske. Som ett alter- nativ till en friköpsrätt ska utredningen överväga möjligheten av att införa enhetliga villkor om friköp, vilka tomträttshavare ska kunna åberopa vid de friköp som förekommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft8"&gt;Oavsett ställningstagandet i dessa frågor ska vi utarbeta nöd- vändiga författningsförslag om villkoren för friköp, särskilt fri- köpspriset, såväl för det fall att en rätt till friköp ska införas som för det fall att det enbart ska införas enhetliga villkor för före- kommande friköp. Vidare ska vi överväga i vilken utsträckning som lagstiftningen bör vara tvingande till förmån för tomträttshavaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Vid bedömningen av de olika alternativ som kan finnas när det gäller att bestämma villkoren för friköp ska vi, enligt utrednings- direktiven, sträva efter att friköpsmöjligheten i möjligaste mån blir ett fördelaktigt alternativ för såväl tomträttshavare som fastighets- ägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;Frågan om en tomträttshavare ska ha en rätt att friköpa sin tomt har inte behandlats i tidigare utredningar om tomträtt och begreppet friköpsrätt har därför aldrig definierats. I den debatt som har föregått denna utredning har ordet friköpsrätt använts i den betyd- elsen att tomträttshavaren har rätt att förvärva tomträttsfastigheten mot fastighetsägarens vilja och således utan att denne har erbjudit tomträttshavaren att köpa fastigheten. Även i detta betänkande används begreppet friköpsrätt med den nu nämnda innebörden.&lt;SPAN class="ft75"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Redan i dag förekommer emellertid friköp, som då alltid grundas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Vid utformningen av våra förslag har vi dock valt att i stället beteckna ett tvångsvis ”friköp” som &lt;SPAN class="ft99"&gt;inlösen av tomträttsfastighet, &lt;/SPAN&gt;eftersom det inte är fråga om ett köp i vanlig bemärkelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft14"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;på en överenskommelse mellan parterna. Sådana friköp betecknar vi i det följande som &lt;SPAN class="ft26"&gt;avtalade friköp&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft30"&gt;Avtalade friköp av tomträtt har förekommit under lång tid. Lag- stiftaren torde ha förutsatt att sådana friköp ska kunna ske men har inte tillhandahållit några lagregler om hur friköp ska gå till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Kommunernas nuvarande tillämpning av friköp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Det är normalt en kommun som äger tomträttsfastigheten och det är också vanligen sådana fastigheter som har varit föremål för avtalade friköp. Vi återkommer till orsakerna till detta. Redan här kan dock sägas att förekomsten av avtalade friköp huvudsakligen synes bero på den administrativa börda som den nuvarande avgälds- regleringen innebär för kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;I den enkätundersökning som vi har låtit genomföra samt i Villaägarnas Riksförbunds undersökning (se närmare avsnitt 3.1) har kommunerna fått frågor om friköp (varvid givetvis avses endast avtalade friköp). I det följande lämnas en kort sammanställning av enkätsvaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Förändringar i tomträttspolitiken och omfattningen av de avtalade friköpen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft27"&gt;Av 41 tillfrågade kommuner har 19 nämnt att deras tomträtts- politik i fråga om friköp har förändrats sedan år 1989. Möjlighet till friköp har under perioden införts i åtta av de 19 kommunerna. Av dessa har sex uttryckligen angett att friköp endast eller huvud- sakligen medges för småhus och flerbostadshus. Orsaken till att friköp numera medges har i flera fall uppgetts vara påtryckningar från tomträttshavare. Ett annat angivet skäl är kommunens behov av att frigöra ekonomiska medel. Även det principiella skälet att den som bor på en tomt ska ha möjlighet att äga denna har angetts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft56"&gt;Flera kommuner har angett att de aktivt verkar för att få till stånd friköp. Priset för tomträttsfastigheten har då ofta satts till en begränsad del av marktaxeringsvärdet. Halmstads kommun har uppgett att man år 2008 informerade tomträttshavarna om att nya taxeringsvärden år 2009 skulle få stor inverkan på avgälderna och att friköp erbjöds till 2006 års taxeringsvärden. Karlskoga kommun&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft14"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;har uppgett att politiska beslut i kommunen har bidragit till att 90 procent av tomträttshavarna friköpt sina tomter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Kommunerna har ombetts att lämna uppgift om det totala antalet friköp under perioderna &lt;NOBR&gt;2001–2005&lt;/NOBR&gt; respektive &lt;NOBR&gt;2006–2010.&lt;/NOBR&gt; Borås kommun har avstått från att besvara frågan. Gotlands, Piteå och Uddevalla kommuner har förklarat sig inte kunna lämna uppgift för den första perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I vissa kommuner har antalet friköp varit mycket stort. Karl- skoga kommun sålde under åren 2007 och 2008 uppskattningsvis 90 procent av sina tomträttsfastigheter och har numera enbart drygt 100 tomträttsfastigheter. I Gävle kommun såldes drygt 750 tomträttsfastigheter år 2011 inför kommande höjningar av friköps- priser. Andra kommuner har endast sålt några enstaka tomträtts- fastigheter sedan år 2001. En av dem (Köping) har anmärkt att tomträttshavarna i kommunen inte upplever avgäldshöjningar som ett hot, eftersom avgälden där är frikopplad från höjningar av marktaxeringsvärdet (&lt;SPAN class="ft32"&gt;anm. &lt;/SPAN&gt;Köpings kommun använder ordinarie tomtpris som avgäldsunderlag, se avsnitt 3.2.5). Kiruna kommun som inte heller har sålt mer än några enstaka tomträttsfastigheter under perioden har framhållit att låga avgälder har motverkat friköp (&lt;SPAN class="ft32"&gt;anm. &lt;/SPAN&gt;Kiruna har fasta avgälder, se avsnitt 3.2.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft8"&gt;Friköpen kan också belysas ur ekonomisk synvinkel. Kommun- erna har fått ange den totala köpeskillingen för friköpta tomträtter per år och tomträttsändamål under den senaste femårsperioden. Borås, Kalmar, Karlskoga, Nacka och Nyköpings kommuner har inte besvarat frågan. Som framgår ovan har Botkyrka och Köpings kommuner sålt endast ett fåtal tomträttsfastigheter. De båda kom- munerna har angett noll som köpeskilling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;För resterande 27 kommuner redovisas total köpeskilling i tabell 11.1. Även bland dessa kommuner är underlaget ofullständigt. Så har t.ex. inte köpeskillingen för de tomträttsfastigheter som Gävle kommun sålde under år 2011 (se ovan) redovisats. På grund av detta och vissa andra ofullständigheter i lämnade svar överens- stämmer totalsummorna i tabell 11.1 normalt inte med delsummorna. Eftersom delsummorna ger en indikation på fördelningen mellan olika tomträttsändamål, har delsummorna ändå redovisats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft14"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371202x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td124"&gt;&lt;P class="p638 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p181 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Friköpspris&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft10"&gt;11.2.2.1 Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft7"&gt;Av Villaägarnas Riksförbunds material framgår att en gemensam nämnare för 27 av kommunerna är att man använder marktaxe- ringsvärdet som utgångspunkt för att bestämma priset vid friköp som avser småhustomträtter (jfr om motsvarande användning av marktaxeringsvärdet vid omprövning av avgäld, avsnitt 3.2.5.1). Av dessa kommuner sätter sex (Fagersta, Gotland, Halmstad, Kalmar, Trollhättan och Uddevalla) priset lika med det avgäldsunderlag som används vid omprövning av avgälden eller till en andel av detta underlag. Detta avgäldsunderlag grundar sig i sin tur på marktaxe- ringsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft7"&gt;21 kommuner utgår direkt eller via avgäldsunderlaget från det senaste marktaxeringsvärdet. Resterande kommuner utgår från tidigare års taxeringsvärden. Det varierar i dessa fall vilket års taxering som används. Kommunerna tar normalt inte ut det fulla marktaxeringsvärdet som friköpspris utan endast en reducerad del som motsvarar mellan 90 procent och 40 procent (det senare gäller bl.a. Landskrona).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft7"&gt;Två kommuner (Finspång och Köping) tillämpar samma pris- sättning vid friköp som vid ordinarie försäljning av obebyggd små- hustomt. Tre kommuner (Jönköping, Linköping och Mönsterås) har fastställt särskilda friköpspriser. Dessa varierar beroende på i vilket område i kommunen som tomträtten är belägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft7"&gt;I den mån kommunen har tomträtter som har upplåtits före år 1954 tillämpas generellt sett samma friköpspris som för övriga tomträtter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft14"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;11.2.2.2 Tomträtter för flerbostadshus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft27"&gt;Den vanligaste metoden för att bestämma priset vid friköp som gäller flerbostadstomträtter är att priset sätts lika med marknads- värdet, fastställt genom en marknadsvärdering i det enskilda fallet. Den metoden används i allt väsentligt i 14 av 33 kommuner. Got- lands kommun har angett att priset utgör 80 procent av avgälds- underlaget, vilket i sin tur motsvarar ett marknadsmässigt mark- värde. I Nacka kommun sätts priset utifrån ett försiktigt bedömt marknadsvärde; detta brukar ligga i nivå med marktaxeringsvärdet. Karlstads kommun har angett att en marknadsvärdering görs uti- från ortsprismetoden. Resultatet jämförs med marktaxeringsvärdet och priset sätts aldrig under marktaxeringsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft7"&gt;Marktaxeringsvärdet är utgångspunkten för friköpspriset i nio kommuner (Borås, Halmstad, Karlskoga, Kristinehamn, Linköping, Luleå, Nyköping, Trollhättan och Uddevalla). Till detta kommer att bostadsrättsföreningar i Stockholm får köpa tomten till mark- taxeringsvärdet. Borås kommun sätter priset till 90 procent av marktaxeringsvärdet. Endast Halmstads kommun har uppgett att avdrag görs för tomträttshavarens egna investeringar i tomten. Luleå kommun har uppgett att friköpspriset är detsamma som avgäldsunderlaget, dvs. marktaxeringsvärdet uppräknat till marknads- värdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft27"&gt;Det finns också några andra tillvägagångssätt vid bestämmandet av friköpspriset. Örebro kommun använder fasta priser per kvadrat- meterbruttoarea (BTA) (zonindelade) och Stockholms kommun tillämpar avkastningsvärdering när tomträttshavaren inte är en bostadsrättsförening. Jönköpings kommun tillämpar samma princip som vid beräkning av avgäldsunderlaget vid omprövning, se avsnitt 3.2.5. Det innebär att ett marknadsvärde bestäms med hänsyn till byggrätten inom fastigheten och kommunens tomtpris. Detta ställs sedan i relation till marktaxeringsvärdet (som justerats för tomt- rättshavarens investeringar i tomten). Friköpspriset sätts lika med det lägre av dessa värden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft7"&gt;Åtta kommuner (Kiruna, Fagersta, Gällivare, Hallstahammar, Köping, Mönsterås, Piteå och &lt;NOBR&gt;Upplands-Bro)&lt;/NOBR&gt; har antingen inte angett någon särskild metod för fastställande av friköpspris eller angett att kommunen saknar flerbostadstomträtter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Det har inte framkommit att det tillämpas några särskilda vill- kor, förutom pris, vid friköp av detta slag av tomträtter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft14"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;11.2.2.3 Tomträtter för annat än bostadsändamål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft27"&gt;Av enkätsvaren framgår att den metod som respektive kommun tillämpar för att fastställa ett friköpspris för flerbostadstomträtter ofta används också vid friköp av tomträtter för annat än bostads- ändamål. I ungefär hälften av kommunerna är metoden densamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Precis som i fråga om tomträtter för flerbostadshus är den vanligaste metoden att man gör en värdering i varje enskilt fall och sedan sätter priset lika med marknadsvärdet. Detta är i allt väsent- ligt tillvägagångssättet i 18 kommuner. Gotlands och Karlstads kommuner har i denna del gjort samma anmärkningar som redo- visas ovan ifråga om flerbostadstomträtter. I Nacka kommun, där friköp av tomträtt för annat ändamål än bostäder sällan tillåts, sätts priset i förekommande fall till 80 procent av marknadsvärdet. I Göteborgs kommun görs en värdering enligt ortsprismetoden och med ett förräntningsvärde som beräknas utifrån befintlig avgäld. Kristinehamns kommun har tillagt att om tomträttshavaren är näringsidkare sätts köpeskillingen till marknadsvärdet och att det vid försäljning till en ideell förening sker en förhandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft7"&gt;Det är inte lika vanligt som ifråga om flerbostadstomträtter att man vid fastställandet av friköpspriset utgår från marktaxerings- värdet. Marktaxeringsvärdet är dock utgångspunkten i Karlskoga och Nyköpings kommun. Borås kommun har angett att marktaxe- ringsvärdet och marknadssituationen beaktas. Mönsterås kommun har redovisat två försäljningar; i det ena fallet räknades marktaxe- ringsvärdet upp till marknadsvärdet och i det andra tillämpades ett fast pris per kvadratmeter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Att använda sig av fasta kvadratmeterpriser är förhållandevis vanligt och tillämpas generellt i åtta kommuner (Fagersta, Hallsta- hammar, Halmstad, Kiruna, Köping, Piteå, Trollhättan och Örebro). Vilka priser som används kan variera beroende på tomträttsändamål och var tomten är belägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Jönköpings kommun använder samma tillvägagångssätt som i fråga om flerbostadstomträtter, medan man i Stockholms kommun baserar köpeskillingen på en avkastningsvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Endast Jönköpings kommun har svarat på frågan vilka villkor förutom pris som kommunerna tillämpar vid friköp. I den kom- munen får köparen bära kostnaderna för fullföljandet av köpet, exempelvis för lagfart, och ansvara för eventuella åtgärder kring servitut och liknande. Kommunen avser inom kort också att i före- kommande fall villkora friköp med att ett naturvårdsavtal för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft14"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371205x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p644 ft7"&gt;bevarande av skyddsvärda ekar tecknas och skrivs in i fastighets- registret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Slutsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Det är svårt att av de redovisade enkätsvaren dra några mera precisa slutsatser om kommunernas praxis ifråga om friköp. Följande kan dock konstateras. En tydlig tendens i kommunernas tomträtts- politik sedan år 1989 är att man i allt större utsträckning medger att friköp sker och att friköp också i vissa fall uppmuntras. När det gäller det tillämpade friköpspriset är variationerna påfallande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Olika kategorier av ägare till tomträttsfastigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft27"&gt;En grundläggande förutsättning för att införa en &lt;SPAN class="ft29"&gt;friköpsrätt &lt;/SPAN&gt;är att en sådan är förenlig med svensk grundlag och Sveriges internation- ella åtaganden. I detta sammanhang är regeringsformens och Europa- konventionens bestämmelser om egendomsskydd av central betyd- else. Även &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; statsstödsregler samt den svenska principen om kommunal självstyrelse måste beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft7"&gt;Eftersom det ifråga om det grundlagsreglerade egendomsskyddet går en skiljelinje mellan olika kategorier av rättssubjekt (&lt;SPAN class="ft26"&gt;var och en &lt;/SPAN&gt;respektive &lt;SPAN class="ft26"&gt;det allmänna&lt;/SPAN&gt;), finns det anledning att inledningsvis kort beröra denna kategoriindelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Tomträtt får enligt 13 kap. 2 § jordabalken upplåtas i en fastig- het som tillhör staten, en kommun eller som annars är i allmän ägo. Om regeringen för ett särskilt fall medger det, får tomträtt upplåtas även i en fastighet som ägs av en stiftelse. Före år 1954 kunde också fideikommissjord upplåtas med tomträtt.&lt;SPAN class="ft23"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I förarbetena till 1953 års tomträttslagstiftning uttalas att det av tomträttsinstitutets uppgift följer att tomträtt bör få upplåtas endast av sådana rättssubjekt som fullföljer ett allmänt ändamål.&lt;SPAN class="ft69"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;I första hand avses kronan och kommunerna. I överensstämmelse med vad som då gällde enligt lagen (1924:384) om återköpsrätt till fast egendom borde enligt lagberedningen även fastighet som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft7"&gt;”eljest är i allmän ägo” kunna var föremål för tomträttsupplåtelse. Enligt förarbetena till den lagen avsågs med det uttrycket sådana&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se 4 kap. 1 § lagen (1907:36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se SOU 1952:28 s. 74.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft14"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371206x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;fastigheter vilka visserligen inte kunde sägas direkt vara i kronans eller en viss kommuns ägo men som ändå måste anses tillhöra &lt;SPAN class="ft26"&gt;det allmänna &lt;/SPAN&gt;när detta begrepp fattades som representerat av stat, kommun eller annan därmed jämförlig samfällighet. Kyrkligt ägd jord liksom universitetens donationsjord ansågs tillhöra denna kategori.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft27"&gt;Bland den kyrkligt ägda jorden märks de s.k. prästlönefastig- heterna, vilka utgör ett särskilt slag av s.k. prästlönetillgångar. Det finns i dag cirka 30 fastigheter som utgör prästlönetillgångar och som är upplåtna med tomträtt. Prästlönetillgångar har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. De utgör särskilda rättssubjekt som får förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter samt föra talan vid domstol och andra myndigheter.&lt;SPAN class="ft62"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;De kan sägas ha en stiftelseliknande karak- tär men stiftelselagen är inte tillämplig på dem.&lt;SPAN class="ft62"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Genom kyrka- statreformen år 2000 får den samhörighet mellan &lt;SPAN class="ft29"&gt;det allmänna &lt;/SPAN&gt;och kyrkligt ägd jord (däribland prästlönetillgångar) som framhölls i förarbetena till 1953 års tomträttsregler anses ha upphört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Det finns inte något förbud mot att äganderätten till en fastig- het som är upplåten med tomträtt överlåts till ett annat rättssubjekt än ett sådant som enligt 13 kap. 2 § jordabalken kan upplåta tomt- rätt. Frågan berördes i förarbetena till 1953 års tomträttslagstift- ning.&lt;SPAN class="ft69"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Det konstaterades att detta förhållande i och för sig kan förefalla inkonsekvent. Något praktiskt behov av ett sådant förbud ansågs emellertid inte föreligga. I sammanhanget anmärktes att inte heller då gällande tomträttslagstiftning innehöll någon dylik före- skrift. Sedermera har genom statlig och kommunal bolagisering och, som det förefaller, ordinära fastighetsöverlåtelser ett begränsat antal tomträttsfastigheter överlåtits från det allmänna till enskilda rättssubjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se 10 § lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se prop. 1997/98:116 s. 98 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Se SOU 1952:28 s. 75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371207x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Regeringsformen och Europakonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Egendomsskyddet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft27"&gt;Egendomsskyddet regleras i 2 kap. 15 § regeringsformen. Där anges, såvitt här är av intresse, att vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant för- fogande. Skyddet är inte absolut utan får vika om intrånget krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Den som tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten och ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag. Så har bland annat skett i expropriationslagen (1972:719).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Egendomsskyddet gäller för &lt;SPAN class="ft32"&gt;var och en&lt;/SPAN&gt;. Med var och en avses såväl fysiska som juridiska personer. Det har ingen betydelse om personen i fråga är svensk eller utländsk. Av förarbetena till reger- ingsformen framgår dock att offentligrättsliga rättssubjekt, såsom staten eller kommunerna, inte ska omfattas av rättighetsskyddet och att detta gäller även när de agerar som vanlig aktör på mark- naden, t.ex. som säljare eller köpare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft27"&gt;Skyddet gäller gentemot &lt;SPAN class="ft29"&gt;det allmänna &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft29"&gt;någon enskild&lt;/SPAN&gt;. Det allmänna avser dels de normgivande organen, dels det allmännas verkställande organ. Först och främst är lagstiftaren, riksdagen, bunden av rättighetsskyddet men även andra normgivande organ, däribland kommunerna, innefattas i det allmänna. Med &lt;SPAN class="ft29"&gt;enskild &lt;/SPAN&gt;avses såväl fysiska personer som andra &lt;SPAN class="ft29"&gt;privaträttsliga &lt;/SPAN&gt;rättssubjekt. Av förarbetena till regeringsformen framgår att det inte är tänkt att de normgivande organen ska anses som det allmänna när de beslutar om civilrättslig reglering, utan endast när det rör sig om, för enskilda betungande, offentligrättslig normgivning.&lt;SPAN class="ft62"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft9"&gt;Vid sidan om egendomsskyddet i regeringsformen finns ett skydd för enskildas egendom i artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till Europakonventionen. Enligt konventionen har varje fysisk och juridisk person rätt till respekt för sin egendom. Därför får ingen berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens allmänna grund- satser. Bestämmelsen inskränker inte en stats rätt att genomföra sådan lagstiftning som staten finner nödvändig för att reglera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1975/76:209 s. 86, 140 och 141, Holmberg m.fl., Grundlagarna, 2:a uppl., 2006, s. 82 och Bull, Sterzel, Regeringsformen – en kommentar, 1:a uppl., 2010, s. 62.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft14"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371208x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;Friköp SOU 2012:71&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;nyttjande av egendom i överensstämmelse med det allmännas intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Europadomstolen är numera ensam behörig i alla frågor som rör tolkning och tillämpning av konventionen och protokollen till denna.&lt;SPAN class="ft23"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Enskilda personer, &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; organisationer och grupper av enskilda personer kan komma in med klagomål till domstolen.&lt;SPAN class="ft23"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Däremot kan myndigheter och andra offentliga organ inte klaga.&lt;SPAN class="ft23"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;I linje med det har det inte ansetts tillåtet för en kommun att vid Europadomstolen väcka talan mot staten på den grund att staten har ingripit med lagstiftning eller andra åtgärder som har berört kommunal egendom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft56"&gt;I förarbetena till regeringsformen har det uttalats att egendoms- skyddet i regeringsformen är avsett att precisera Europakonvent- ionens skydd för äganderätten.&lt;SPAN class="ft65"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;I regeringsformen har det också infogats ett förbud mot att meddela lag eller annan förordning i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen.&lt;SPAN class="ft65"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Konventionen gäller även som lag i Sverige.&lt;SPAN class="ft65"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Kommunal självstyrelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;I 1 kap. 1 § regeringsformen anges att den svenska folkstyrelsen förverkligas bl.a. genom kommunal självstyrelse. Den kommunala självstyrelsen utgör enligt regeringsformens förarbeten en av grunderna för den svenska demokratin.&lt;SPAN class="ft23"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;I 14 kap. 2 § regerings- formen uttalas att kommunerna sköter lokala och regionala ange- lägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;Principen om den kommunala självstyrelsen är också intagen i kommunallagen (1991:900). I 1 kap. 1 § andra stycket i den lagen sägs att kommuner och landsting på demokratins och den kom- munala självstyrelsens grund sköter de angelägenheter som anges i lagen eller i särskilda föreskrifter. Av 2 kap. 1 § samma lag framgår att kommuner och landsting själva får ha hand om angelägenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se artikel 32 i konventionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Jfr artikel 34 i konventionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis – En kommentar till Europa- konventionen om de mänskliga rättigheterna, 4:e uppl., 2012, s. 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se prop. 1993/94:117 s. 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se 2 kap. 19 § regeringsformen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se bet. KU1973:26 s. 39.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371209x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller lands- tingets område eller dess medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun eller landsting eller någon annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Grundläggande element i den kommunala självstyrelsen har också slagits fast i den europiska konventionen om kommunal självstyrelse.&lt;SPAN class="ft23"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;I sitt förslag till ratificering av konventionen uttalade regeringen att den kommunala självstyrelsen har en lång tradition i Sverige och en stark förankring i samhällsskicket samt att de prin- ciper som konventionen ger uttryck för sedan länge är införlivade i det svenska rättssystemet eller i den allmänna förvaltningstradit- ionen.&lt;SPAN class="ft23"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;I förarbetena till regeringsformen har det uttalats att det varken är lämpligt eller möjligt att en gång för alla dra orubbliga och preci- serade gränser i grundlag kring en kommunal självstyrelsesektor och att arbets- och befogenhetsfördelningen mellan stat och kom- mun i ganska vid omfattning i stället måste kunna ändras i takt med samhällsutvecklingen.&lt;SPAN class="ft23"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Det uttalas vidare att det är av grund- läggande betydelse för kommunernas kompetens att de utöver sina särskilda skyldigheter har en fri sektor inom vilken de kan sköta egna angelägenheter och att det inom detta område finns utrymme för en kommunal initiativrätt. Emellertid är utrymmet inte obe- gränsat. Genom lag eller förordning kan föreskrifter meddelas om bl.a. grunderna för kommunernas befogenheter och deras skyldig- heter.&lt;SPAN class="ft23"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Det är inte ovanligt att den kommunala självstyrelsen i lagstift- ningsärenden ställs mot andra intressen. Det har i sådana samman- hang ansetts angeläget att konsekvenserna för den kommunala självstyrelsen blir föremål för ingående överväganden. Detta är bak- grunden till den proportionalitetsprincip som har införts i 14 kap. 3 § regeringsformen. Där anges att en inskränkning i den kom- munala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den.&lt;SPAN class="ft75"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Jfr prop. 1988/89:119.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se a. prop. s. 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se prop. 1973:90 s. 190.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se 8 kap. 2 och 3 §§ regeringsformen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se prop. 2009/10:80 s. 212.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft14"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371210x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p651 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Överväganden om grundlagsenligheten av en friköpsrätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Den nuvarande möjligheten för fastighetsägare och tomträttshavare att avtala om friköp bör inte kompletteras med en friköpsrätt för tomträttshavare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft7"&gt;Beträffande enskilt ägda tomträttsfastigheter skulle en fri- köpsrätt strida mot egendomsskyddet i regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft7"&gt;Tomträttsfastigheter som är i allmän ägo, däribland de tomt- rättsfastigheter som ägs av staten eller av en kommun, omfattas inte av egendomsskyddet i regeringsformen. Skälen för en fri- köpsrätt är emellertid inte tillräckligt tunga för att motivera en sådan begränsning av den kommunala självstyrelsen som en fri- köpsrätt skulle innebära i fråga om de kommunalt ägda fastig- heterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Tomträttsfastigheter i allmän ägo&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;En friköpsrätt som endast gäller för tomträtter som upplåts efter ikraftträdandet av en lagstiftning om friköpsrätt, dvs. en friköpsrätt &lt;SPAN class="ft26"&gt;utan retroaktiv verkan&lt;/SPAN&gt;, framstår som tämligen oproblematisk från en egendomsrättslig grundlagssynpunkt. Detta gäller oavsett vem som äger tomträttsfastigheten. I och för sig skulle en sådan fri- köpsrätt förändra tomträttsinstitutets grundläggande karaktär men tomträttsupplåtaren skulle på förhand känna till vilka effekter en tomträttsupplåtelse skulle kunna ge upphov till för hans framtida äganderätt. Vi har dock bedömt att en friköpsrätt som enbart gäller ännu inte upplåtna tomträtter inte skulle ha någon större praktisk betydelse och kommer därför i det följande inte att beröra en sådan friköpsrätt något ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;En retroaktivt verkande &lt;/SPAN&gt;friköpsrätt – dvs. en friköpsrätt som gäller även tomträtter som har upplåtits innan friköpsrätten inför- des – är en ingripande förändring i befintliga tomträtts- upplåtelser. Likväl torde den, såvitt gäller statens och kommunens tomträtts- fastigheter, inte stå i strid med vad som sägs i regeringsformen om egendomsskydd. Egendomsskyddet i regeringsformen – liksom det motsvarande skyddet enligt Europakonventionen – tar som tidigare nämnts (se avsnitt 11.4.1) sikte på fysiska personers och andra privaträttsliga rättssubjekts skydd för sin egendom, inte på egen-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft14"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371211x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p372 ft7"&gt;dom ägd av det allmänna.&lt;SPAN class="ft23"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;En friköpsrätt avseende tomträtts- fastigheter i allmän ägo är alltså förenlig med regeringsformens bestämmelser om egendomsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Det har hävdats att det nu sagda sannolikt inte gäller beträffande ett begränsat antal statligt ägda fastigheter av särskild natur, t.ex. fastigheter som omfattas av monarkens dispositionsrätt och fastig- heter som har skänkts till staten med donationsvillkor. Vi har inte haft möjlighet att analysera dessa frågor närmare. Det kan dock konstateras att det bland de fastigheter till vilka kungen har dis- positionsrätt enligt ett särskilt riksdagsbeslut från år 1809 finns sådana som är upplåtna med tomträtt och att en friköpsrätt i fråga om dessa fastigheter skulle ge upphov till rättsliga problem av sär- skilt slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Det skulle kunna hävdas att &lt;/SPAN&gt;den kommunala självstyrelsen &lt;SPAN class="ft7"&gt;inte påverkas av införandet av en friköpsrätt. Införandet av en sådan rätt är, kan det synas, inte annat än en av riksdagen beslutad ändring i den civilrättsliga lagstiftningen som inte innebär någon inskränk- ning eller annan förändring av kommunernas befogenheter eller deras skyldigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft27"&gt;Detta är dock enligt vår mening en alltför förenklad syn på den kommunala självstyrelsen. Av 1 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900) följer att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Inom den kommunala kompe- tensen faller vidare förvaltningen av kommunalt ägda fastigheter,&lt;SPAN class="ft62"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;vilket bl.a. innefattar beslut om att upplåta fastigheter med tomt- rätt och att fastställa modeller för avgäldsberäkningen (inom ramen för tomträttsreglerna i 13 kap. jordabalken). Vid bedömningen av om en markupplåtelse ska ske med tomträtt eller med någon annan rätt, t.ex. arrende, eller om marken ska överlåtas är en kommun oförhindrad att ta avgörande hänsyn till planeringsmässiga och kommunalekonomiska intressen.&lt;SPAN class="ft62"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Införandet av en friköpsrätt för- ändrar förutsättningarna för kommunernas tillämpning av tomt- rättsinstitutet, vilket i sin tur kan påverka kommunernas handlings- utrymme i markpolitiskt hänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft56"&gt;Det står också klart att tomträttsinstitutets tyngdpunkt har legat på de bostadspolitiska och markpolitiska områdena ända sedan institutets tillkomst år 1907.&lt;SPAN class="ft65"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Ursprungligen fästes särskild vikt vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Jfr prop. 2001/02:58 s. 36.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se Sundberg, Kommunalrätt, 1964, s. 434 och Lindqvist, Kommunala befogenheter, 7:e uppl., 2011, s. 235 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se RÅ 1976 Ab 315.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Jfr SOU 1980:49 s. 90 och 91.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft14"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371212x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;de bostadssociala frågorna men intresset för tomträtt som ett markpolitiskt instrument växte sig med tiden starkare, vilket till stor del berodde på möjligheten att ge samhället del i värdesteg- ringen på marken. Tillämpningen av tomträttsinstitutet i en kom- mun och fullföljandet av de angivna syftena har därvid ansetts utgöra en kommunal angelägenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Det är tydligt att införandet av en friköpsrätt skulle påverka kommunernas möjligheter att fullfölja de ändamål som har legat till grund för tomträttsinstitutet. Förutsättningarna för de markpolitiska överväganden som har legat till grund för kommunens tomträtts- upplåtelser skulle ryckas undan i samma ögonblick som rätten till friköp utnyttjades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft27"&gt;Det innebär inte nödvändigtvis att en friköpsrätt skulle utgöra ett oacceptabelt ingrepp i kommunernas rätt till självbestämmande. Gränserna för den kommunala självstyrelsen är inte en gång givna utan i hög grad beroende av samhälleliga intresseavvägningar. I för- arbetena till lagen (2002:102) om allmännyttiga bostadsföretag uttalade regeringen att det förhållandet att ansvaret för olika sam- hällsuppgifter ligger på kommunerna inte innebär att dessa har möjlighet att fritt bestämma om verksamhetens omfattning i alla frågor som berörs.&lt;SPAN class="ft62"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Genom riksdagens lagstiftningsmakt och reger- ingens möjlighet att utfärda förordningar har dessa båda organ ett övergripande ansvar för all verksamhet på alla nivåer. Detta med- förde, uttalade regeringen, att frågan om en lagstiftning innebär ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen alltid måste bedömas uti- från en avvägning mot andra samhällsintressen för vilka staten har det yttersta ansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft7"&gt;Mot denna bakgrund finns det anledning att titta närmare på de skäl som har framförts &lt;SPAN class="ft26"&gt;för &lt;/SPAN&gt;en friköpsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Privat ägande bör premieras. Var och en ska få möjlighet att äga sitt boende, i detta fall den tomt som man bor på.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;I tider av kraftiga markvärdestegringar skulle en rätt till friköp kunna vara ett sätt att lösa problemen med orimligt höga avgälds- nivåer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;En friköpsrätt är ägnad att minska den otrygghet som tomt- rättshavare känner på grund av förekommande språngvisa och kraftiga avgäldsökningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 2001/02:58 s. &lt;NOBR&gt;35–37.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p339 ft8"&gt;De nu nämnda skälen för en friköpsrätt tar särskilt sikte på små- hustomträtterna. Ifråga om övriga tomträtter har en friköpsrätt motiverats med att det vore olämpligt att göra skillnad mellan olika tomträttsändamål och att en rätt att friköpa småhustomträtter alltså borde följas av en motsvarande rätt att friköpa andra slag av tomträtter. Från Fastighetsägarnas sida har framhållits att förut- sättningarna för innehaven av tomträtter har förändrats i takt med samhällsutvecklingen, att flertalet av de befintliga tomträtterna för flerbostadshus och för rent kommersiella ändamål tillkom som en lösning på bristande vilja att investera i större fastighetsprojekt, att det i dag finns en helt annan investeringsvilja och att incitamenten för att nyttja fastigheter med tomträtt därmed har minskat. Det har också hävdats att viljan att investera i befintlig bebyggelse på tomt- rättsmark – i synnerhet i Stockholm – hämmas av att tomträtts- havarna anser sig få stå hela risken för investeringen och att en rätt till friköp därför skulle ge betydande incitament till nyinvesteringar i t.ex. Stockholms innerstad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft30"&gt;Argument som har framförts &lt;SPAN class="ft41"&gt;mot &lt;/SPAN&gt;införandet av en friköpsrätt hänför sig av naturliga skäl till den kommunala självstyrelsen och kan sammanfattas på följande vis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Avtalade friköp fungerar väl och tillåts principiellt sett av samt- liga tomträttskommuner. Det saknas därför behov av friköps- rätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Tomträttsinstitutet är ett mycket användbart komplement till detaljplan för att styra markanvändningen över en längre tid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Användandet av tomträttsinstitutet ger kommunen möjlighet att på ett enkelt och tids- och kostnadseffektivt sätt få tillgång till mark för allmänna ändamål, såsom ledningar, gång- och cykelvägar och allmänna platser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft56"&gt;Det är enligt vår mening tydligt att intresset av en friköpsrätt fram- för allt ligger hos enskilda tomträttshavare. Även om dessa till- sammans bildar en inte obetydlig grupp i samhället kan deras intressen av att kunna friköpa sina tomträtter inte anses avspegla något starkt samhällsintresse. I vilken utsträckning det är rimligt att en nyttjare av en fastighet ges möjlighet att äga denna och inte enbart inneha den med tomträtt är väsentligen en ideologisk fråga som vi inte har anledning att uttala oss om. De övriga argument som har framförts för en friköpsrätt handlar huvudsakligen om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft14"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;brister i det nuvarande avgäldsregleringssystemet, brister som i vart fall delvis bör kunna rättas till genom de förslag som vi lägger fram i detta betänkande. Mot argumenten för en friköpsrätt ska vägas de olägenheter som en friköpsrätt i enskilda fall skulle kunna innebära för det allmännas verksamhet, olägenheter som framstår som beak- tansvärda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft56"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att principen om kommunal själv- styrelse inte kan anses utgöra något absolut hinder mot att införa en friköpsrätt. Skälen för en friköpsrätt väger emellertid inte så tungt att de motiverar den betydande begränsning av den kom- munala självstyrelsen som en friköpsrätt måste anses utgöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Tomträttsfastigheter i enskild ägo&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;11.5.2.1 Prövningen av angelägna allmänna intressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;Befintliga tomträttsfastigheter som ägs av andra rättssubjekt än sådana som ingår i det allmänna omfattas av egendomsskyddet i regeringsformen och Europakonventionen. I dessa fall – som i och för sig är få – får en friköpsrätt endast införas under förutsättning att &lt;SPAN class="ft26"&gt;angelägna allmänna intressen &lt;/SPAN&gt;därigenom tillgodoses. Om ett sådant intresse tillgodoses genom en friköpsrätt, är var och en som drabbas av intrång i sin äganderätt berättigad till full ersättning för förlusten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft30"&gt;I samband med inkorporeringen av Europakonventionen i svensk rätt angavs vissa exempel på vad som kan anses utgöra ett angeläget allmänt intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft12"&gt;Den närmare innebörden av uttrycket angelägna allmänna intressen är det inte möjligt att i detalj beskriva. Det är emellertid sådana ingrepp som är motiverade med hänsyn till intresset av att kunna tillgodose allmänhetens berättigade krav på en god miljö och möjligheterna att kunna bevara och skydda områden som är av särskild betydelse från naturvårdssynpunkt som i första hand åsyftas, liksom intresset av att kunna ge allmänheten tillgång till naturen för rekreation och friluftsliv. Även samhällets behov av mark för anläggande av vägar och andra kommunikationsleder m.m. måste givetvis kunna tillgodoses. Vad som är ett angeläget allmänt intresse måste till slut i viss mån bli föremål för en politisk värdering där hänsyn då även måste tas till vad som är godtagbart från rättssäkerhetssynpunkt i ett modernt och demokra-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft14"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371215x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p663 ft11"&gt;tiskt samhälle. Det skall även framhållas att uttrycket anknyter till vad som gäller i fråga om egendomsskyddet enligt Europakonventionen.&lt;SPAN class="ft82"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft7"&gt;Förarbetsuttalandet ger en allmän utgångspunkt för den bedöm- ning som behöver göras i frågan om en friköpsrätt till tomträtts- fastighet tillgodoser ett angeläget allmänt intresse. Bedömningen är komplicerad; var gränsen går för vad som kan anses vara ett ange- läget allmänt intresse har varit föremål för delade meningar och synes vara en öppen fråga.&lt;SPAN class="ft23"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft7"&gt;I den intresseavvägning som ska göras ligger att en inskränkning av den enskildes rätt att använda sin egendom förutsätter att det föreligger en rimlig balans eller proportionalitet mellan vad den ene vinner och den andre förlorar på grund av inskränkningen. Tillämp- ningen av denna proportionalitetsprincip har belysts i praxis och det har därvid framhållits att det vid prövningen är vanligt att anlägga tre olika aspekter.&lt;SPAN class="ft23"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;Man ställer sig inledningsvis frågan om det aktuella ingreppet är ägnat att tillgodose det avsedda ändamålet (&lt;SPAN class="ft31"&gt;ändamålsenligheten&lt;/SPAN&gt;). Om svaret är ja, övergår man till bedömningen om ingreppet är nödvändigt för att uppnå det avsedda ändamålet eller om det finns mindre långtgående alternativ (&lt;SPAN class="ft31"&gt;nödvändigheten&lt;/SPAN&gt;). Om även den frågan besvaras jakande, görs slutligen en mer allmän bedömning om det som den ene vinner genom ingreppet står i rimlig pro- portion till den skada som ingreppet förorsakar den andre (&lt;SPAN class="ft31"&gt;proportionalitet i strikt mening&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft10"&gt;11.5.2.2 Utredningens överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft27"&gt;Som har framgått ovan är bedömningen av om angelägna allmänna intressen för friköp föreligger beroende av &lt;SPAN class="ft29"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;vilka ändamål som därigenom ska tillgodoses, &lt;SPAN class="ft29"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;om åtgärden är nödvändig och &lt;SPAN class="ft29"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;om åtgärden i strikt bemärkelse är proportionerlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft56"&gt;Hur detta kan appliceras på en rätt till friköp av tomträtts- fastigheter som inte ägs av det allmänna kan belysas med hjälp av den diskussion som har förts om friköp av s.k. historiska arrenden. Den frågan har diskuterats under lång tid. Såväl Arrendelags- kommittén (SOU 1981:80) som Friköpsutredningen (SOU 1986:52)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se prop. 1993/94:117 s. 48.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se bl.a. Bengtsson, Grundlagen och fastighetsrätten, 1996, s. 37 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se bl.a. RÅ 1999 ref. 76 samt Bull och Sterzel, Regeringsformen – en kommentar, 2010, s. 90.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft14"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371216x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;Friköp SOU 2012:71&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;kom fram till att det inte borde införas någon friköpsrätt för historiska arrenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Också 1990 års arrendekommitté utredde frågan om friköp av historiska arrenden och lämnade i delbetänkandet Historiska arren- den (SOU 1991:85) ett förslag till en lag om friköpsrätt. Grunden för den friköpsrätt som lagförslaget innehöll var att i ett fall där arrendestället i generationer hade bebotts och brukats av arrenda- torer tillhörande samma släkt hade arrendatorerna och deras familjer fått mycket starka ekonomiska och personliga bindningar till arrendestället, medan motsvarande bindningar typiskt sett var betyd- ligt svagare på jordägarsidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft27"&gt;Enligt lagförslaget ansågs ett historiskt arrende föreligga om det var sannolikt att den helt övervägande delen av arrendestället inte sedan den 1 januari 1900 varaktigt hade brukats av fastighetens ägare. En innehavare av ett sådant arrende skulle ha rätt att lösa in den fasta egendom som omfattades av arrendet om det utgjorde ett jordbruksarrende och huvuddelen av arrendestället sedan minst 40 år före den dag då talan om friköp väckts hade innehafts och stadig- varande bebotts av arrendatorn eller någon närstående till honom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft27"&gt;Regeringen lade dock inte fram något förslag om rätt till friköp av historiska arrenden. Som skäl för det anfördes bl.a. att det starkt kunde ifrågasättas om en sådan rätt skulle vara förenlig med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen. Med hänvisning till förarbetsuttalanden vid inkorporeringen av konventionen i svensk lag gjordes bedömningen att det typiskt sett borde vara fråga om ett särskilt tungt vägande allmänt intresse för att tvångsöverföring av mark skulle få ske till förmån för enskilda. Det uttalades vidare att det vid övervägande om ett sådant intresse föreligger måste vägas in sådana faktorer som graden av det intrång som åtgärden innebär och betydelsen i stort av att den genomförs. I det samman- hanget nämndes särskilt att endast ett begränsat antal personer kunde ha intresse av åtgärden. Enligt regeringen måste man också beakta åtgärdens betydelse i ett större socialt och samhällsekono- miskt perspektiv. Regeringen kom därför fram till att det i fråga om friköp av historiska arrenden inte kunde anses föreligga ett sådant angeläget allmänt intresse att en lagstiftning om detta skulle vara förenlig med egendomsskyddet i regeringsformen.&lt;SPAN class="ft62"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft7"&gt;Slutsatsen blev densamma när frågan om friköp av historiskt arrende behandlades år 2008.&lt;SPAN class="ft23"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se prop. 1994/95:155 s. 50 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se prop. 2007/08:54 s. 65 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371217x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p629 ft27"&gt;Enligt vår mening finns det anledning att göra samma bedöm- ning när det gäller friköp av enskilt ägda fastigheter som är upp- låtna med tomträtt. Intresset av en friköpsrätt synes väsentligen hänförligt till enskilda tomträttshavare. En enskilds intresse kan i och för sig utgöra ett angeläget allmänt intresse i regeringsformens mening, t.ex. vid fastighetsreglering som syftar till att åstadkomma en mera ändamålsenlig fastighetsindelning. De intressen av en fri- köpsrätt som vi har kunnat identifiera är emellertid inte av denna karaktär. Det är alltså inte fråga om ett angeläget allmänt intresse. För detta talar också de förarbetsuttalanden som gjordes i samband med inkorporeringen av Europakonventionen i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft7"&gt;Till bilden hör att skälen för en friköpsrätt minskar om man göra de ändringar i bestämmelserna om tomträttsavgäld som vi föreslår. Dessa innebär ju att risken för kraftiga och språngvisa avgäldshöjningar i samband med kraftiga markvärdestegringar minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;En särskild fråga är om det finns skäl att behandla tomträtts- fastigheter som ägs av statliga eller kommunala bolag annorlunda än andra enskilda rättssubjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Det ska först sägas att det inte finns något stöd för att bolag av dessa slag vid en tillämpning av 2 kap. 15 § regeringsformen skulle kunna behandlas på annat sätt än andra privaträttsliga rättsubjekt.&lt;SPAN class="ft23"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;I sammanhanget kan också nämnas att fastigheter som ägs av stat- liga bolag som självständiga juridiska personer inte är undantagna från expropriation, till skillnad från statligt &lt;NOBR&gt;(direkt-)ägda&lt;/NOBR&gt; fastig- heter.&lt;SPAN class="ft23"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;Det synes i och för sig inte ha varit lagstiftarens avsikt att fastig- heter som har upplåtits med tomträtt skulle kunna komma i enskild juridisk eller fysisk persons hand annat än i de fåtal fall då särskilt tillstånd till detta har lämnats.&lt;SPAN class="ft75"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;I den utsträckning detta ändå har skett föreligger synbarligen en konflikt mellan det faktiska fastig- hetsinnehavet och lagstiftarens intentioner. Det kan i och för sig hävdas att tomträtter av detta slag borde avvecklas. Intresset av en sådan avveckling är dock inte så stort att det kan anses utgöra ett angeläget allmänt intresse i regeringsformens mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Jfr prop. 2001/02:58 s. 36.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se 1 kap. 1 § expropriationslagen samt Dahlsjö m.fl., Expropriationslagen – En kommen- tar, 3:e uppl., 2010, s. 54.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Jfr SOU 1952:28 s. 75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft14"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371218x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p188 ft7"&gt;Vår slutsats är därför att det inte heller i fråga om tomträtts- fastigheter som ägs av statliga eller kommunala bolag finns utrymme för att införa en friköpsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;11.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Enhetliga friköpsregler i stället för en friköpsrätt?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Det bör inte införas enhetliga friköpsregler att tillämpas i händelse av avtalade friköp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft7"&gt;Enligt utredningsdirektiven ska vi, som ett alternativ till en friköps- rätt, överväga möjligheten att införa enhetliga villkor, som tomt- rättshavare kan åberopa vid de friköp som förekommer. I den delen gör vi följande överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;En förutsättning för att lagregler om villkoren vid avtalade fri- köp ska införas bör vara att det kan antas att sådana regler skulle fylla ett syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Ett sådant syfte skulle kunna vara att komma tillrätta med oskäliga eller i övrigt olämpliga friköpsavtal. Vi kan konstatera att det sedan länge och i relativt stor omfattning förekommer att kom- muner tillåter tomträttshavaren att friköpa fastigheten. Det har inte framkommit några uppgifter om att de tillämpade friköpsvillkoren därvid brukar vara oskäliga eller i övrigt olämpliga. Det torde i och för sig inte vara ovanligt att parterna har olika uppfattningar om vad som är ett rimligt friköpspris. Det finns emellertid, såvitt vi har kunnat finna, inte något som tyder på att kommunerna har utnytt- jat sin, typiskt sett, starkare ställning till att ta ut priser som ligger högre än priserna för motsvarande mark som inte är upplåten med tomträtt. Redan p.g.a. avsaknaden av dylika förhållanden kan det ifrågasättas om det är befogat att införa enhetliga villkor vid avtalade friköp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Det kan möjligen, trots vad som nu har sagts, hävdas att enhet- liga villkor för det pris som ska betalas vid de avtalade friköpen skulle kunna öka förutsebarheten, innebära ökad trygghet för tomträttshavarna och leda till en enklare hantering av friköpen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft27"&gt;Enligt vår mening låter det sig emellertid knappast göra att införa en för båda parter tvingande bestämmelse om hur friköpspris ska bestämmas, dvs. ett fast friköpspris. En sådan bestämmelse skulle kunna hindra en kommun som vill avveckla sitt tomträtts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft14"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;innehav att göra detta, eftersom kommunen inte skulle ha möjlig- het att anpassa köpevillkoren till förekommande intresse för fri- köp. Om man vill reglera prissättningen, bör detta uppenbarligen i så fall ske genom en s.k. takregel. Bestämmelsen om det pris som ska gälla för friköpet blir då endast tvingande till förmån för tomt- rättshavaren, vilket medför att kommunen får utrymme att, inom ramen för vad som är kommunalrättsligt tillåtet, sätta ett lägre pris än vad lagen anger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Det kan emellertid ifrågasättas om lagbestämmelser om vill- koren för friköp skulle innebära någon påtaglig fördel för tomt- rättshavaren, så länge han eller hon inte kan tvinga kommunen till friköp. Om kommunen anser att de villkor som lagen stipulerar inte är tillräckligt gynnsamma, kan ju kommunen avstå från att sälja fastigheten till tomträttshavaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft7"&gt;I synnerhet enhetligt villkor som stipulerar ett tak för friköps- priset skulle dessutom kunna få egendomliga konsekvenser. Man kan t.ex. tänka sig att en mycket angelägen tomträttshavare är beredd att erbjuda en högre köpeskilling än den som följer av tak- regeln, i syfte att övertyga kommunen om fördelen med en för- säljning. Med en takregel kommer emellertid kommunen inte att kunna ta emot en högre ersättning än den som regeln medger. Det enhetliga prisvillkoret blir i det läget snarast kontraproduktivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Vår bedömning är därför att övervägande skäl talar mot att införa enhetliga villkor för friköp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;I vårt uppdrag ingår att, oavsett vår bedömning i denna fråga, lämna förslag till lagregler om enhetliga friköpsvillkor. Vi åter- kommer till den frågan i avsnitt 11.7. Även om vi anser att dessa lagregler inte bör införas kommer det givetvis att vara möjligt att använda de där angivna principerna som något slag av standardavtal vid friköp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;11.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Inlösen av tomträttsfastighet – en reglering av en friköpsrätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft56"&gt;Enligt våra utredningsdirektiv ska utredningen, oavsett om den finner att det bör införas någon friköpsrätt eller några enhetliga friköpsvillkor eller ej, utarbeta nödvändiga författningsförslag om friköp och om villkoren för friköp, särskilt friköpspriset. Eftersom ett utnyttjande av en friköpsrätt inte kommer att utgöra något köp i vanlig mening utan ett tvångsförvärv av särskilt slag, använder vi i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft14"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p671 ft7"&gt;fortsättningsvis begreppet &lt;SPAN class="ft26"&gt;inlösen av tomträttsfastighet &lt;/SPAN&gt;i stället för friköp och &lt;SPAN class="ft26"&gt;ersättning &lt;/SPAN&gt;istället för pris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft7"&gt;Vi kommer att begränsa våra överväganden till inlösen av fastig- heter som ägs av staten eller en kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Förhållandet till avgäldsregleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;Det är uppenbart att frågan om hur en rätt till inlösen av en tomt- rättsfastighet bör utformas hänger nära samman med regleringen av tomträttsavgäldens storlek. Eventuella bestämmelser om sådan inlösen måste utformas med beaktande av hur tomträttsavgälden regleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Avgäldsregleringen är och kommer även med vårt förslag att vara utformad med utgångspunkt i att fastighetsägaren ska för- behållas en skälig avkastning på markvärdet och därmed få del i markens värdeutveckling. Om det införs regler för inlösen som inte tar hänsyn till detta, uppstår det en obalans mellan parterna i tomt- rättsavtalet. En sådan obalans är olämplig redan av principiella skäl. Till detta kommer att den kan ge upphov till oönskade praktiska effekter. Inlösenvillkor som är generösa till förmån för tomträtts- havare, i första hand regler som leder till låg ersättning, innebär för- modligen att fastighetsägarna förlorar incitamenten att upplåta mark med tomträtt. Fastighetsägarna kommer helt enkelt inte att vara villiga att ta risken av att senare behöva avstå från marken till ett alltför lågt värde. Om villkoren å andra sidan innebär att det är påtagligt mera förmånligt att behålla tomträtten än att lösa in den, blir möjligheten till inlösen endast illusorisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft7"&gt;En inlösenreglering måste, liksom avgäldsregleringen, utformas med beaktande av &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; statsstödsregler. Vår bedömning är dock att de förslag som lämnas inte står i strid med statsstöds- reglerna, jfr avsnitt 4.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Inlösen endast av småhustomträtter?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft56"&gt;Diskussionen kring friköp har främst avsett småhustomträtter. Det är också huvudsakligen sådana tomträtter som har friköpts genom avtalade friköp. De skäl som har anförts för att även andra slag av tomträtter ska kunna friköpas har enligt vår bedömning inte samma tyngd som skälen för friköp av småhustomträtter. Mot den bak-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft14"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371221x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;grunden har vi övervägt att begränsa vårt förslag om inlösen till att gälla endast småhustomträtter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Som våra direktiv är utformade har vi emellertid ansett oss skyl- diga att lämna författningsförslag som omfattar samtliga slag av tomträtter. De förslag och överväganden som presenteras i det följande omfattar därför även andra tomträtter än småhustomt- rätter. Om en rätt till inlösen införs, finns det emellertid enligt utredarens mening mycket goda skäl att begränsa denna till att gälla småhustomträtter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Avtalsfrihet eller tvingande regler?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna om inlösen av tomträttsfastighet ska i huvudsak vara tvingande till förmån för tomträttshavaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft7"&gt;Utgångspunkten bör givetvis vara att det även i framtiden ska stå parterna fritt att träffa avtal om friköp på det sätt som de finner lämpligt. Det innebär emellertid inte att en lagreglering om inlösen av tomträttsfastighet kan göras helt dispositiv. En helt dispositiv reglering riskerar nämligen att bli utan verkan. I det följande beskrivs i vilka avseenden som avtalsfrihet respektive tvingande lag- stiftning bör gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft27"&gt;Beträffande beräkningen av tomträttsavgäld avseende tomträtter för bostadsändamål är det vår bedömning att de föreslagna reglerna ska vara tvingande till förmån för tomträttshavaren (se avsnitt 6.4 och 7.4). Det innebär att parterna ska kunna komma överens om avgäldens storlek inför varje avgäldsperiod men endast i den utsträckning en sådan överenskommelse leder till en lägre avgäld än vad som följer av lagens bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft27"&gt;Effekterna av att en tomträttsfastighet inlöses är ju i allt väsent- ligt momentana. Konsekvenserna av en viss, mellan parterna avtalad särlösning, skulle i och för sig bli förhållandevis förutsebara och överskådliga. Det kan synas tala för att bestämmelserna om inlösen inte behöver vara tvingande till tomträttshavarens fördel utan att det helt och hållet bör överlämnas till parterna att komma överens om villkoren. En reglering som bygger på full avtalsfrihet innebär emellertid uppenbarligen att fastigheten inte kan lösas in om part- erna inte kan enas om förutsättningarna för detta, t.ex. i fråga om den ersättning som tomträttshavaren ska betala. I så fall riskerar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft14"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371222x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;rätten till inlösen att bli innehållslös. Fastighetsägaren kommer då att kunna hindra tomträttshavaren att lösa in tomträttsfastigheten genom att ställa villkor som är oacceptabla för denne. Lagen måste därför utformas så att den anger vissa villkor för inlösen som fastighetsägaren är skyldig att godta, dvs. dessa villkor bör vara tvingande till tomträttshavarens förmån. Det sagda gäller även tomträtter för annat än bostadsändamål (se dock avsnitt 11.7.5 angående möjligheterna att avtala bort rätten till inlösen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Generella regler för hela landet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Samma regler ska gälla för hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft8"&gt;Ytterligare en utgångspunkt för en lagstiftning om inlösen av tomt- rättsfastigheter bör vara att samma regler gäller över hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Skälen för detta är i huvudsak desamma som skälen för att bestämmelserna om avgäldsreglering bör vara desamma över hela landet (se avsnitt 6.1, 7.1 och 8.1). Starka principiella skäl talar för en enhetlig nationell reglering. Till detta kommer att regelverket blir enklare och mera förutsebart om det utformas som generella regler, tillämpliga över hela landet. Det kan i och för sig hävdas att förutsättningarna för inlösen är olika beroende på var i landet som fastigheten är belägen. Så skiljer sig t.ex. markvärdesnivåerna och avgäldernas storlek åt mellan olika landsdelar och det kan också finnas skillnader mellan fastighetsmarknaderna på olika orter. Vi bedömer dock att sådana skillnader kommer att kunna hanteras även inom ramen för en generell reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Tidsgräns för och undantag från rätten till inlösen?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Om en rätt till inlösen införs, ska denna kunna göras gällande först sedan det har förflutit trettio år från det att fastigheten först uppläts med tomträtt. Rätten till inlösen utsläcks om fastighetsägaren säger upp tomträttsavtalet enligt 13 kap. 14 § jordabalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft7"&gt;Avser upplåtelsen väsentligen ett annat ändamål än bostäder ska parterna vara fria att avtala bort rätten till inlösen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft14"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371223x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft7"&gt;En tomträtt utgör ett rättsförhållande som är avsett att gälla under mycket lång tid. Detta torde utgöra en viktig förutsättning för såväl fastighetsägare som tomträttshavare. Normalt har båda parter fördel av avtalets långsiktiga karaktär och inrättar sig också där- efter. Enligt vår mening är det angeläget att tomträttsinstitutet behåller denna karaktär. Om bestämmelserna om inlösen av tomt- rättsfastighet utformas så att tomträttshavaren kan göra gällande en rätt till inlösen när som helst efter upplåtelsen, torde detta kraftigt begränsa tomträttsinstitutets användbarhet. För den som inlösen riktas mot, dvs. fastighetsägaren, skulle detta försvåra en långsiktig förmögenhetsförvaltning. Därmed skulle också intresset av att upp- låta nya tomträtter minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft7"&gt;Detta ger anledning att överväga en begränsning av &lt;SPAN class="ft26"&gt;när &lt;/SPAN&gt;tomt- rättshavaren ska kunna påkalla inlösen. Om inlösen kan utövas först sedan det har gått en förhållandevis lång tidsperiod – både i förhållande till upplåtelsetidpunkten och till tomträttshavarens inne- hav av tomträtten – är risken för att den komma att förändra tomt- rättsinstitutets långsiktiga karaktär mindre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;I detta hänseende kan en jämförelse göras med de norska reglerna om tomtefeste som också utgör en långsiktig nyttjanderätt till mark.&lt;SPAN class="ft23"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Inlösen av tomtefeste kan krävas först sedan trettio år av upplåtelsetiden, eller den kortare tid som har avtalats, har förflutit. Därefter kan inlösen av bostadshus påkallas vartannat år och inlösen av fritidshus vart tionde år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;I den mån en inlösenrätt motiveras med att det med tiden upp- kommer en särskild anknytning av ideell, närmast känslomässig, karaktär mellan tomträttshavaren och tomträttsfastigheten, kan det också vara naturligt att rätten till inlösen bör inträda först sedan tomträttshavaren har innehaft tomträtten under en längre tids- period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft27"&gt;Enligt vår mening talar därför övervägande skäl för att en fastig- het med tomträtt ska kunna lösas in först när den har varit upplåten med tomträtt under längre tid. Frågan är då hur lång denna tid ska vara. Det kan härvid noteras att nuvarande tomträttsregler anger att fastighetsägare kan säga upp en tomträtt, som är upplåten för bostadsändamål, att upphöra vid utgången av en första period om sextio år och därefter vart fyrtionde år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Dessa tidsperioder är utformade för att trygga tomträttshavarens innehav av fastigheten. Den nu aktuella rätten till inlösen får anses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Se, beträffande tomtefeste, bilaga 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft14"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;ha ett annat syfte. Det är alltså inte givet att en jämförelse med intervallerna för uppsägning är rättvisande. Vill man – som vi ovan har förordat – behålla tomträttsinstitutets grundläggande lång- siktiga karaktär är det emellertid naturligt att tiden innan inlösen kan ske görs förhållandevis lång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;En lagreglerad rätt till inlösen bör därför bygga på att rätten kan göras gällande först sedan trettio år har förflutit från det att fastig- heten först uppläts med tomträtt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Vi har också övervägt om inlösenrätten bör utformas så att ett påkallande av inlösen endast kan ske vid vissa tidpunkter, t.ex. vart tionde år. För detta talar att det skulle leda till större förutsägbar- het, sett ur fastighetsägarens perspektiv. Med hänsyn till att ersätt- ningen enligt vårt förslag ska bestämmas så att det ekonomiska utfallet blir lika oavsett om tomträttsupplåtelsen fortsätter eller tomträttsfastigheten blir inlöst (se avsnitt 11.7.7) framstår det emellertid som onödigt att tynga regelverket med ett dylikt krav. Intresset av inlösen torde visserligen vara störst i anslutning till de tidpunkter då avgäldsunderlaget ska omprövas. Vi har därför över- vägt om inlösenrätten bör kunna utövas enbart i anslutning till dessa tidpunkter (såvitt gäller småhustomträtter skulle detta inne- bära att inlösen kan påkallas enbart vart tredje år). Vi anser dock att det inte finns tillräckliga skäl för att komplicera regelverket med en sådan begränsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft7"&gt;Vi har också övervägt om inlösen, såvitt gäller småhustomt- rätter, bör begränsas på det sättet att den kan utövas först sedan den aktuella tomträttshavaren har innehaft tomträtten under viss tid. Det kan synas vara naturligt om rätten till inlösen motiveras med den särskilda anknytning som en tomträttshavare med åren kan komma att få till fastigheten. Vi har emellertid inte kunnat se att det finns tillräckliga skäl för en sådan begränsning. Tvärtom skulle en dylik begränsning leda till avsevärda gränsdragnings- och tolkningsproblem, exempelvis vad gäller rätten till inlösen efter en partiell överlåtelse av tomträtten eller efter en övergång av tomt- rätten genom arv eller gåva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft27"&gt;Vi förordar därför ingen annan tidsbegränsning än att inlösen ska kunna ske först sedan det har gått 30 år från tomträttsupplåtelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft56"&gt;Vi har övervägt undantagsregler enligt vilka tomträttshavaren i vissa situationer &lt;SPAN class="ft43"&gt;inte har rätt att lösa in &lt;/SPAN&gt;fastigheten. Sådana regler skulle kunna vara befogade i situationer där en inlösenrätt skulle framstå som oskälig mot fastighetsägaren. Så torde visserligen sällan vara fallet när det är staten eller en kommun som är fastig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft14"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p269 ft27"&gt;hetsägare. Man kan emellertid tänka sig den situationen att fastig- hetsägaren i slutet av upplåtelsetiden överväger att säga upp tomt- rätten med åberopande av sådana skäl som anges i 13 kap. 14 § tredje stycket jordabalken, dvs. när det är av vikt för fastighets- ägaren att fastigheten används för bebyggelse av annan art eller på annat sätt än tidigare. I vart fall när dessa skäl är av det slag att de hade kunnat motivera en expropriation av fastigheten kan det synas rimligt att fastigheten inte ska kunna lösas in av tomträttshavaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;En undantagsregel av detta slag skulle t.ex. kunna anknyta till de tidsperioder som gäller för uppsägning enligt 13 kap. 15 § jorda- balken. En uppsägning ska enligt denna paragraf ske högst fem år och minst två år före utgången av innevarande uppsägningsperiod, som är antingen sextio eller fyrtio år. Vill man införa en undantags- regel till förmån för fastighetsägaren, skulle den därför kunna utformas så att inlösen inte kan ske under de sista fem åren av inne- varande uppsägningsperiod. En sådan regel skulle vara förhållande- vis lätt att tillämpa. Den skulle emellertid samtidigt begränsa rätten till inlösen mer än vad som är nödvändigt. Vi har också övervägt om en undantagsregel till förmån för fastighetsägaren skulle kunna utformas så att den ansluter till de i 13 kap. 14 § tredje stycket jordabalken angivna villkoren för uppsägning eller hänvisar till förutsättningarna för expropriation eller liknande tvångsförfogan- den. En sådan regel skulle emellertid bli förhållandevis komplex att tillämpa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft27"&gt;Vi bedömer mot denna bakgrund att övervägande skäl talar mot bestämmelser av de angivna slagen. Dock bör det finnas en bestäm- melse som hindrar inlösen efter det att fastighetsägaren har sagt upp tomträttsavtalet enligt 13 kap. 14 § jordabalken. En sådan bestämmelse förhindrar att tomträttshavaren, i händelse av att fastighetsägaren säger upp tomträttsavtalet, begär inlösen av tomt- rättsfastigheten och på så sätt tvingar fram den högre ersättning som följer av expropriationslagens bestämmelser jämfört med vad som följer av 13 kap. 17 § jordabalkens regler om lösen av byggnad eller annan egendom som utgör tillbehör till tomträtten. I vad mån inlösen kan ske blir på detta sätt också beroende av att villkoren för uppsägning i 13 kap. 14 § tredje stycket jordabalken är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;En annan fråga är om parterna ska kunna avtala bort rätten till inlösen. Redan det förhållandet att ett sådant avtal inverkar på för- hållanden som ligger långt fram i tiden talar med viss styrka mot införandet av en dylik möjlighet, åtminstone vad gäller småhus- tomträtter. Konsekvenserna av en sådan inskränkning, exempelvis i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft14"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371226x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft27"&gt;fråga om förutsättningarna för en eventuell framtida försäljning av tomträtten, kan nämligen vara svårförutsebara. En begränsning av parternas avtalsfrihet ligger dessutom i linje med våra överväganden vad gäller frågan om avgäldsregleringen ska vara tvingande eller dis- positiv, se särskilt avsnitt 6.4. En lämplig avvägning synes vara att – med förebild av vad som gäller beträffande lösenskyldigheten i 13 kap. 17 § tredje stycket – bestämmelserna om inlösen av tomt- rättsfastighet är tvingande så länge den del av upplåtelsen som avser annat än bostadsändamål inte är det &lt;SPAN class="ft29"&gt;huvudsakliga &lt;/SPAN&gt;ändamålet. Avser upplåtelsen väsentligen ett annat ändamål än bostäder bör däremot parterna vara fria att avtala bort rätten till inlösen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Omfattningen av inlösen m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Tomträtt får inte upplåtas i en del av en fastighet, i flera fastigheter gemensamt eller i en ägarlägenhetsfastighet.&lt;SPAN class="ft69"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Följaktligen är det endast hela fastigheter som är upplåtna med tomträtt. Enligt 13 kap. 9 § jordabalken får en tomträtt inte heller uppdelas på särskilda områden av den fastighet i vilken den har upplåtits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft27"&gt;Nu nämnda begränsningar hindrar inte att fastighetsägaren och tomträttshavaren sedan tomträtten har upplåtits sluter avtal om utvidgning eller inskränkning av det område som tomträtten avser.&lt;SPAN class="ft62"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;För ett sådant ändringsavtal gäller bestämmelserna i 13 kap. jorda- balken om upplåtelse av tomträtt i tillämpliga delar. Ändrings- avtalet gäller mot den som har rättighet i tomträtten endast om inskrivning av avtalet är beviljad eller ansökan om inskrivning har förklarats vilande. Avtalets giltighet är också beroende av att fastig- hetsbildning kommer till stånd i enlighet med avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Mot denna bakgrund är det naturligt att inlösen endast får omfatta hela tomträttsfastigheten. Det bör alltså inte vara möjligt att genomdriva inlösen av en del av en tomträttsfastighet eller av en andel i en sådan fastighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;Om tomträtten är inskriven, gäller den till dess att inskrivningen dödas. Så är fallet även om fastighetsägaren och tomträttshavaren kommer överens om att tomträtten ska upphöra eller om tomt- rätten kommer i fastighetsägarens hand eller om äganderätten till fastigheten övergår på tomträttshavaren.&lt;SPAN class="ft75"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Förutsättningarna för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se 13 kap. 2 § andra stycket jordabalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se 13 kap. 21 § jordabalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se 13 kap. 22 § jordabalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371227x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;en inskrivning av tomträtt ska kunna dödas behandlas i 21 kap. 6 § andra stycket jordabalken. Där sägs att dödning inte får ske om inskrivning i tomträtten är beviljad eller sökt eller om tomträtten har utmätts, belagts med kvarstad eller tagits i anspråk genom betalningssäkring och ett ärende angående anteckning om åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då dödning söks. Av 13 kap. 22 § jordabalken framgår vidare att även om inskrivningen av tomträtten dödas, svarar fastighetsägaren för rättighet som gäller i tomträtten oberoende av inskrivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft27"&gt;Innebörden i gällande rätt är alltså att tomträtten består även om fastigheten och tomträtten kommer i samma ägares hand. Det innebär också att kreditgivare m.fl. kan göra gällande den säkerhet som följer med inskrivningar i tomträtten även efter det att fastig- heten har förvärvats av tomträttshavaren. En rätt till inlösen påver- kar därför inte tredje mans rätt i tomträtten. Det kan visserligen antas att inlösen regelmässigt kommer att följas av en dödning av tomträtten. De nyss angivna bestämmelserna – som vi föreslår ska gälla även framdeles – förhindrar emellertid att en sådan dödning leder till rättsförluster för innehavare av inskrivningar i tomträtten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Bestämmelserna om inlösen föranleder därmed inte heller något behov av ändringar i bestämmelserna om inskrivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Ersättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ersättningen vid inlösen av en tomträttsfastighet som är upplåten för småhusbebyggelse och taxerad som småhusenhet ska motsvara 50 procent av det marktaxeringsvärde som fast- ställts vid den allmänna eller förenklade fastighetstaxering som har skett närmast före det år under vilket talan om inlösen väcks. Har det inte fastställts något marktaxeringsvärde för fastigheten, ska ersättningen i stället bestämmas till 50 procent av det markvärde som kan beräknas enligt fastighetstaxerings- lagens (1979:1152) bestämmelser om bestämmande av taxerings- värde. Det relevanta marktaxeringsvärdet ska omräknas med förändringen av Statistiska centralbyråns konsumentprisindex från fastighetstaxeringen till och med kalendermånaden närmast före den tidpunkt då talan om inlösen väcks vid domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft9"&gt;Ersättningen vid inlösen som avser andra tomträtter ska bestämmas efter en fri värdering av markens marknadsvärde vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft14"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371228x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p685 ft7"&gt;den tidpunkt då talan om inlösen väcks vid domstol. Därvid ska man beakta de närmare villkor som ska gälla i fråga om fastighetens användning och bebyggelse efter det att fastigheten har inlösts. Ersättningen för fastigheter som är upplåtna med tomträtt för annat än bostadsändamål ska motsvara markens marknadsvärde och ersättningen för fastigheter som är upplåtna för flerbostadshusändamål ska bestämmas till 40 procent av detta värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft7"&gt;Ersättningens storlek kommer förmodligen att vara den mest cent- rala frågan vid inlösen av tomträttsfastigheter. En naturlig utgångs- punkt vid utformningen av ersättningsreglerna är att det ekonomiska utfallet för båda parterna bör vara detsamma oavsett om inlösen sker eller tomträttsupplåtelsen består.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Det finns två huvudalternativ för att bestämma ersättningen. Det ena innebär att ersättningen ska motsvara markens värde (eller den del av markens värde som används som avgäldsunderlag). Det andra innebär att ersättningen fastställs genom en nuvärdesberäk- ning av värdet av utgående avgälder. Dessa diskuteras kortfattat i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;11.7.7.1 Markens marknadsvärde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft7"&gt;En rätt för tomträttshavaren att lösa in fastigheten mot ägarens vilja utgör en form av tvångsförvärv av egendomen och liknar i det avseendet expropriation. Ersättning vid expropriation regleras i 4 kap. expropriationslagen (1972:719) och det har utvecklats en ganska omfattande praxis på området. En grundläggande förutsätt- ning för att någon ska ha rätt till ersättning i ett expropriationsmål är att det har uppstått en ekonomisk skada.&lt;SPAN class="ft23"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;När ersättningen bestäms, jämförs två olika händelseförlopp, dels genomförandet av expropriationen, dels en sannolik utveckling om expropriationen inte hade inträffat. Enligt denna s.k. differensprincipen motsvarar skillnaden mellan dessa händelseförlopp fastighetsägarens totala ekonomiska skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Expropriationslagens ersättningsregler har betydelse även för andra situationer än just expropriation, bl.a. på tomträttsområdet. Det anses sålunda att grundläggande principer för bedömningen av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Se Dahlsjö m.fl., Expropriationslagen – en kommentar, 3:e uppl., 2010, s. 188 och 189.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371229x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;en fastighets marknadsvärde enligt 4 kap. 1 § expropriationslagen bör vara vägledande också vid bedömningen av markens värde enligt 13 kap. 11 § andra stycket jordabalken.&lt;SPAN class="ft23"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Även bedömningen av fastighetens värde i samband med fastighetstaxering utgår från de grundläggande värderingsprinciper som expropriationslagen vilar på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;En ordning där ersättningen grundas på en värdering av marken har den fördelen att den, åtminstone i teorin, tar hänsyn till alla förhållanden som bör påverka ersättningen. Ersättningen får antas komma att hamna på en nivå som innebär att fastighetsägaren får en ersättning som motsvarar förlusten av marken. Ersättningen får också antas motsvara förlusten av framtida avgälder, i allt fall uti- från antagandet att de framtida avgälderna står i direkt proportion till markens värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft27"&gt;Den främsta nackdelen med att bestämma ersättningen utifrån en värdering av marken är att en sådan värdering måste göras fastig- het för fastighet för att bli helt rättvisande och att detta kan vara resurskrävande. Tvister kring värderingen riskerar dessutom att leda till kostsamma domstolsprocesser. Likväl får en värdering i det enskilda fallet anses vara en rimlig ordning beträffande flerbostads- tomträtter och tomträtter för annat ändamål än bostäder. När det gäller småhustomträtter kan det däremot ifrågasättas om kostnad- erna för en värdering fastighet för fastighet står i proportion till nyttan av en sådan. I fråga om sådana tomträtter får det emellertid anses godtagbart att – på samma sätt som vid fastställandet av avgälden – använda marktaxeringsvärdet som en mätare av markens värde. Ersättningsfrågan blir då förhållandevis enkel att lösa. I de enstaka fall då fastigheten saknar taxeringsvärde, kommer det visser- ligen att krävas ett annat slag av värdering. Det kan dock ske på det sätt som vi har diskuterat i avsnitt 6.6.4, dvs. genom ett framtagande av ett fiktivt marktaxeringsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft9"&gt;Om utgångspunkten för ersättningen är markens värde, uppstår bl.a. frågan om ersättningen ska sättas lika med marknadsvärdet eller om detta bör reduceras till t.ex. marktaxeringsvärdet eller en ännu lägre nivå. För en reduktion av det ena eller andra slaget talar bl.a. det förhållandet att en marknadsvärdering av en fastighet som är upplåten med tomträtt i någon mån är fiktiv; i och med att fastigheten är upplåten med tomträtt finns det i praktiken endast en köpare. Men det som framför allt talar för att ersättningen bör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Jfr NJA 1976 s. 562.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft14"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;ligga på en lägre nivå än marknadsvärdet är vårt förslag om avgälds- regleringen, dvs. att avgäldsunderlaget ska bestämmas till en viss kvotdel av marktaxeringsvärdet. Starka skäl talar för att ersätt- ningen ska ligga på samma nivå som avgäldsunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Till bilden hör – som framgår i avsnitt 11.2.2.1 – att kommun- erna i dag vanligen bestämmer friköpspriset för småhustomträtter med utgångspunkt i marktaxeringsvärdet. Det innebär i sig en reducering av värdet i förhållande till marknadsvärdet. Därutöver är det vanligt att ytterligare reducering sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Marktaxeringsvärdet utnyttjas också av flera kommuner som friköpspris vid friköp av flerbostadstomträtt. I de fallen liksom vid friköp av tomträttsfastigheter som används för annat än bostads- ändamål är det dock vanligare att markens marknadsvärde tas som utgångspunkt vid prissättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft10"&gt;11.7.7.2 Nuvärdeberäkning av framtida avgälder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft8"&gt;Tomträtt innebär i praktiken att det upplåts en evig nyttjanderätt i fastigheten. Endast under vissa villkor och vid tidpunkter som infaller med långa mellanrum kan tomträtten bringas att upphöra på initiativ av fastighetsägaren. Denne är då normalt skyldig att lösa byggnad och egendom som utgör tillbehör till tomträtten. Tomt- rättshavaren kan över huvud taget inte säga upp tomträtten. För fastighetsägaren representerar tomträtten alltså ett värde som i stort sett enbart grundar sig på intäkterna av tomträttsavgälden. Den skada som inlösen innebär för fastighetsägaren och som där- med bör ersättas är, utifrån detta betraktelsesätt, förlusten av fram- tida tomträttsavgälder. Det talar för att ersättningen bör bestäm- mas genom en nuvärdeberäkning av framtida avgälder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft27"&gt;En dylik lösning kräver att man tar ställning till vilken framtida tidsperiod som ska beräknas till ett nuvärde och vilken räntesats som ska tillämpas. När väl en sådan modell är fastslagen, torde beräk- ningen kunna göras förhållandevis enkel och antalet tvister bli få.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;En ordning som innebär att ersättningen bestäms på grundval av en nuvärdeberäkning av framtida avgälder framstår på flera sätt som tilltalande. Den är, som nyss har sagts, enkel att tillämpa och leder till resultat som vanligen är lätta att förutse. Vidare blir det ekono- miska utfallet av en fortsatt tomträttsupplåtelse likvärdigt med inlösen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft14"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft8"&gt;En ordning av detta slag förutsätter dock att man finner en lämplig avvägning för de ingående variablerna, antalet år att beräkna nuvärdet på och den procentsats som ska tillämpas. Svårigheten att finna en lämplig avvägning i detta avseende kan innebära att det är lättare att få acceptans för en lösning där ersättningen bestäms med utgångspunkt i markens värde i det enskilda fallet. Det har sålunda framkommit att flera kommuner som tidigare bestämde friköps- priset genom en nuvärdeberäkning av avgälderna numera har gått över till att bestämma priset utifrån en bedömning av markens värde, detta i syfte att åstadkomma en mer pedagogisk och lätt- begriplig metod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;11.7.7.3 Utredningens överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft7"&gt;Under förutsättning att den nuvarande bostadstaxeringen i allt väsentligt bibehålls talar övervägande skäl för att ersättningen till fastighetsägaren vid inlösen som avser småhustomträtter bestäms med utgångspunkt i markens värde. Det redan fastställda marktaxe- ringsvärdet kan då tillämpas både vid avgäldsregleringen och vid bestämmandet av ersättningen, något som kan bidra till ett mer över- skådligt regelverk. Modellen är förhållandevis enkel att tillämpa och torde dessutom för den enskilde framstå som mera lättbegriplig än en modell där ersättningen bestäms genom en nuvärdeberäkning av framtida avgälder. En annan fördel är att denna lösning ansluter till den ersättningsmodell som många kommuner redan har vant sig vid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft27"&gt;Utgångspunkten vid bestämmandet av ersättningen bör alltså, såvitt gäller småhustomträtter, vara marktaxeringsvärdet som har bestämts, eller som kan beräknas utifrån de bestämmelser som gäller vid den allmänna eller förenklade fastighetstaxering som har skett närmast före det år då inlösen påkallas. Saknar den aktuella fastigheten taxeringsvärde bör ett fiktivt marktaxeringsvärde tas fram enligt den modell som vi har förordat i avsnitt 6.6.4. Det aktuella marktaxeringsvärdet – alternativt det fiktiva marktaxe- ringsvärdet – bör sedan justeras på samma sätt som vid fastställan- det av ett avgäldsunderlag för denna typ av tomträtter. Därigenom kommer ett utnyttjande av inlösenrätten att få i huvudsak samma ekonomiska effekter som ett fortsatt tomträttsinnehav. Marktaxe- ringsvärdet bör sålunda ”skrivas ner” till 50 procent och det där- igenom framräknade beloppet bör sedan räknas om med föränd-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft14"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371232x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;ringen av konsumentprisindex från den tillämpliga allmänna eller förenklade fastighetstaxeringen till den tillämpliga värdetidpunkten (vilken, enligt vårt förslag i avsnitt 11.7.7.4 ska vara den tidpunkt då talan om inlösen väcks).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Vid inlösen av andra slag av tomträttsfastigheter faller det sig naturligt att ersättningen, liksom avgäldsunderlaget, bestäms på grundval av en värdering av markens marknadsvärde (jfr avsnitt 7.6.2 och 8.6.4). Sådana fastigheter har visserligen normalt ett marktaxeringsvärde men – som vi har redovisat i avsnitt 7.6.1 och 8.6.3 – detta värde är regelmässigt behäftat med större osäkerhet än motsvarande värde för småhusfastigheter och bör därför inte läggas till grund för bestämmandet av inlösenersättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft27"&gt;I ett avseende bör fastställandet av markens marknadsvärde i detta sammanhang ske på annat sätt än vid omprövning av avgäld. I det senare fallet ska vid värderingen tas hänsyn till tomträttens ändamål och till villkor för fastighetens användning och bebygg- else. Detta kan medföra att värdet sätts lägre än vad som annars hade blivit fallet. Inlösen av en tomträttsfastighet är emellertid inriktad på att tomträtten ska upphöra. Det finns därför inte anled- ning att vid värderingen beakta tomträttens ändamål. Det finns inte heller anledning att beakta sådana villkor för fastighetens använd- ning och bebyggelse som följer av tomträttsavtalet och som upphör att gälla i samband med att fastigheten löses in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft7"&gt;Eftersom inlösen bör vara ekonomiskt likvärdigt med en fort- satt tomträttsupplåtelse, bör det vid värderingen framkomna värdet justeras på samma sätt som när ett avgäldsunderlag tas fram. I fråga om flerbostadstomträtter innebär det nu sagda normalt att det genom en fri värdering framtagna markvärdet bör skrivas ner till 40 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;11.7.7.4 Värdetidpunkt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft8"&gt;Oavsett vilken metod som tillämpas för att bestämma ersättningen, måste regelverket peka ut den värdetidpunkt som ska gälla, dvs. den tidpunkt som är relevant för bestämmande av ersättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft56"&gt;I den delen kan det först finnas anledning att erinra om expro- priationslagens bestämmelser. Vid expropriation är huvudregeln att värdetidpunkten är den tidpunkt då expropriationsmålet slutligt avgörs.&lt;SPAN class="ft65"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Det är också vid denna tidpunkt som, enligt huvudregeln,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Se Dahlsjö m.fl. Expropriationslagen – En kommentar, 3:e uppl., år 2010, s. 273.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371233x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft7"&gt;äganderätten övergår till den exproprierande. Om fastigheten har tillträtts eller äganderätten har övergått på den exproprierande redan dessförinnan, är det i stället tillträdesdagen eller tidpunkten för äganderättens övergång som är värdetidpunkt. Att värdetid- punkten på detta sätt sammanfaller med tidpunkten för ägande- rättens övergång har naturligtvis vissa fördelar, i synnerhet som det i detta sammanhang också innebär att värdetidpunkten skulle komma att sammanfalla med den tidpunkt då tomträttshavarens skyldighet att betala tomträttsavgäld upphör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Det är emellertid inte givet att expropriationslagens reglering – som i vart fall delvis har en annan bakgrund och ett annat syfte än de regler som det här är fråga om – bör tjäna som förebild i detta sammanhang. En enklare lösning är att låta den tidpunkt då inlösen påkallas utgöra värdetidpunkt. Såsom framgår av det följande före- slår vi att inlösen ska påkallas genom att talan väcks vid domstol. Detta innebär att värdetidpunkten kommer att vara lika med dagen för ingivande av stämningsansökan. Detta sätt att bestämma värde- tidpunkten förefaller också vara det som överensstämmer bäst med den ordning som brukar tillämpas vid avtalade friköp. En lösning av detta slag har också den fördelen att tomträttshavaren inte riskerar att drabbas av ökade kostnader för inlösen på grund av omständig- heter som han eller hon inte råder över, t.ex. kommunens eller domstolens handläggningstider.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft7"&gt;Vi förespråkar därför den senare lösningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.7.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Förfaranderegler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Kan parterna inte enas om att fastigheten ska överlåtas på tomträttshavaren eller om villkoren för detta, ska tomträtts- havaren, om han eller hon påkallar inlösen, väcka talan om detta vid mark- och miljödomstolen. Frågan om inlösen ska då avgöras genom dom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft7"&gt;I mål om inlösen av tomträttsfastighet ska tillämpas vad som är föreskrivet om rättegången i dispositiva tvistemål. Frågan om det finns förutsättningar för inlösen ska kunna avgöras innan ersättningens storlek bestäms.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft9"&gt;Om domstolen kommer fram till att det finns förutsätt- ningar för inlösen, ska äganderätten till fastigheten övergå till tomträttshavaren när domstolens avgörande i denna fråga vinner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft14"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371234x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p691 ft7"&gt;laga kraft. Vid den tidpunkten ska också tomträttshavarens skyl- dighet att betala avgäld upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft7"&gt;Om ersättningen bestäms vid ett senare tillfälle än när frågan om rätten till inlösen avgörs, ska tomträttshavaren betala ränta från det att rättens beslut i frågan om inlösen vinner laga kraft till dess betalning sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft56"&gt;Beslut om inlösen får meddelas först sedan tomträttshavaren har ställt säkerhet för den ersättning som ska betalas samt visat att de villkor som har gällt i fråga om fastighetens användning och bebyggelse på grund av tomträttsavtalet kommer att gälla även i fortsättningen i skälig utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft8"&gt;Inlösen av tomträttsfastighet förutsätter särskilda förfaranderegler. Dessa bör naturligtvis utformas så att de medger en rättssäker och samtidigt enkel handläggning av inlösen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Redan i dag är det vanligt med avtalade friköp. Som vi tidigare har noterat har det inte framkommit några egentliga problem kring sådana friköp annat än att parterna av naturliga skäl kan ha svårt att enas om priset. Det är mot den bakgrunden naturligt att parterna även i framtiden ska ha möjlighet att genomföra ett friköp genom ett sedvanligt köpeavtal enligt bestämmelserna i 4 kap. jordabalken och utan att domstol behöver kopplas in. För dessa slag av friköp behövs över huvud taget inte några särskilda förfaranderegler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft10"&gt;11.7.8.1 Prövning vid mark- och miljödomstolen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft27"&gt;Däremot behövs det en reglering av de fall då parterna inte är ense om att friköp ska ske eller om villkoren för friköp. Friköpsrätten – inklusive villkoren för friköp – måste då kunna prövas av domstol. Den prövningen bör lämpligen ligga på mark- och miljödomstolarna, som redan i dag handlägger tomträttsmål och har tillgång till den fastighetsekonomiska expertis som denna typ av mål kan kräva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Det bör i så fall ankomma på tomträttshavaren att väcka talan vid domstolen med yrkande om inlösen av den aktuella fastigheten. Systematiska skäl kan synas tala för att rättegången i ett mål om inlösen, i likhet med vad som gäller för rättegången i andra mål som avser tomträtt&lt;SPAN class="ft23"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;bör följa expropriationslagens bestämmelser i tillämp- liga delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Se hänvisningen till expropriationslagens bestämmelser i 13 kap. 24 § första stycket jorda- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft14"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371235x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p695 ft8"&gt;Det finns emellertid också skäl som talar mot att tillämpa expro- priationslagen och dess i flera avseenden indispositiva bestämmel- ser i ett mål av detta slag. Av särskild betydelse är att det inte finns några tredjemanshänsyn eller liknande omständigheter som ger anledning att förhindra parterna att disponera över rättegången. Det talar för att en rättegång om friköp bör följa rättegångsbalkens regler för dispositiva tvistemål. En sådan lösning innebär för övrigt att samma rättegångsbestämmelser kommer att gälla för mål om omprövning eller jämkning av tomträttsavgäld (se vårt förslag i avsnitt 9.2) som för mål om inlösen. Sammantaget är det därför vår bedömning att mål om inlösen bör handläggas som dispositiva tvistemål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft27"&gt;Vi har också särskilt övervägt frågan om hur rättegångskostnad- erna ska fördelas i ett mål om inlösen. Den nyss nämnda hänvis- ningen i 13 kap. 24 § jordabalken avser endast 5 kap. expropriat- ionslagen&lt;SPAN class="ft62"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;och i tomträttsmål gäller därför, i den mån inte annat anges i 13 kap. jordabalken, rättegångsbalkens bestämmelser om ersättning för rättegångskostnader. Huvudregeln i rättegångsbalken är, såvitt gäller dispositiva tvistemål, att förlorande part svarar för vinnande partens rättegångskostnader. Detta avviker från vad som gäller i bl.a. expropriationsmål, där huvudregeln i stället är att det, oavsett utgången i målet, är den exproprierande som ska ersätta motparten för rättegångskostnaden. Det förhållandet att inlösen avser ett tvångsförvärv kan synas tala för att man även i mål om inlösen borde lägga ett mera generellt kostnadsansvar på tomträtts- havaren. En sådan lösning framstår emellertid knappast som lämp- lig, i vart fall när det gäller mål om inlösen av småhustomträtter där förvärvaren (”den exproprierande”) typiskt sett är den svagare par- ten. Mot denna bakgrund ligger det närmare till hands att &lt;SPAN class="ft29"&gt;antingen &lt;/SPAN&gt;låta rättegångsbalkens bestämmelser för dispositiva tvistemål gälla &lt;SPAN class="ft29"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;låta vardera parten bära sin rättegångskostnad, såväl i mark- och miljödomstolen som i mark- och miljööverdomstolen, i den mån inte annat följer av 18 kap. 6 § eller 8 § rättegångsbalken. Systematiska skäl talar närmast för det första av dessa alternativ. En sådan ordning torde också öka parternas benägenhet att göra process- ekonomiska överväganden, vilket är ägnat att minska de totala processkostnaderna. Vår slutsats är därför att rättegångsbalkens bestämmelser för dispositiva tvistemål bör gälla även i fråga om rättegångskostnaderna i mål om inlösen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Se Westerlind och Beckman, Tomträtt – Kommentar till jordabalken 13 och 21 kap m.m., 1989, s. 158.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft14"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371236x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;11.7.8.2 Äganderättens övergång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;Vid expropriation finns det en möjlighet till förhandstillträde till den exproprierade fastigheten.&lt;SPAN class="ft23"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Mellan inlösen av tomträttsfastighet och expropriation föreligger dock den skillnaden att tomträtts- havaren – men inte den exproprierande – redan har tillgång till fastigheten när frågan om en äganderättsövergång uppkommer. Tomträttshavaren har alltså inte av den anledningen något behov av förhandstillträde; han eller hon har redan en med äganderätt jäm- förbar rådighet över fastigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Såsom tidigare har nämnts skulle det emellertid vara en fördel om den värdetidpunkt som ska gälla vid bestämmandet av ersätt- ningen sammanfaller med äganderättens övergång. I och med att äganderätten övergår till tomträttshavaren har denne också möjlig- het att söka lagfart för fastigheten och att fullt ut förfoga över den. En expropriation är enligt huvudregeln fullbordad när samtliga frågor i saken slutligt har avgjorts och den exproprierande inom föreskriven tid har fullgjort vad som åligger honom i form av betal- ning av löseskilling och intrångsersättning samt anmälan om detta till länsstyrelse.&lt;SPAN class="ft23"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Vid kvalificerat förhandstillträde sker ägande- rättsövergången genom särskild anmälan om utnyttjande av för- handstillträdet.&lt;SPAN class="ft23"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Som jämförelse kan anges att äganderättsöver- gången vid en vanlig fastighetsöverlåtelse sker när köpekontraktet ingås.&lt;SPAN class="ft23"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft7"&gt;I en process om inlösen kan man också tänka sig att fastighets- ägaren medger att inlösen sker eller att den frågan är enkel att avgöra men att parterna är oense om vilken ersättning som ska betalas. I en sådan situation är det naturligtvis en fördel med en process- ordning som medger att dessa frågor kan hanteras var för sig. Bestämmelserna om dispositiva tvistemål, som vi tidigare har före- slagit ska gälla när talan om inlösen förs, möjliggör en sådan ord- ning.&lt;SPAN class="ft23"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Därför föreslår vi att äganderätten till fastigheten ska övergå när frågan om inlösen som sådan har avgjorts slutligt, dvs. när den dom där domstolen tar ställning till denna fråga vinner laga kraft. Vid den tidpunkten bör också tomträttshavarens skyldighet att betala avgäld upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se 5 kap. 17 § expropriationslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Se 6 kap. 9 § expropriationslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se 6 kap. 10 § expropriationslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se 4 kap. 1 § jordabalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se bestämmelserna om mellandom i 17 kap. 5 § rättegångsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;11.7.8.3 Ränta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft27"&gt;Den ovan förordade lösningen väcker frågan om fastighetsägaren ska ha rätt till ränta. Fastighetsägaren förlorar ju i och med ägande- rättsövergången rätten till avgäld och kommer först senare att kunna tillgodogöra sig ersättningen för fastigheten. Enligt vår mening framstår det som rimligt att fastighetsägaren erhåller ränta på ersättningen för den mellanliggande tidsperioden. Skyldigheten att betala avgäld bör alltså övergå i en skyldighet att betala ränta till dess att ersättningen betalas. I författningskommentaren återkommer vi till hur räntan ska beräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft10"&gt;11.7.8.4 Säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft7"&gt;För att minimera risken för att fastighetsägaren inte får ut den ersättning för fastigheten som domstolen har fastställt eller kom- mer att fastställa bör tomträttshavaren också vara skyldig att ställa säkerhet för den framtida betalningen av ersättningen. Att sådan säkerhet har ställts bör vara en förutsättning för att inlösen över huvud taget ska få ske. Frågan om säkerhetens art och storlek behandlas ytterligare i författningskommentaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;11.7.8.5 Villkor för fastighetens användning och bebyggelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;En särskild fråga är hur villkor som har gällt i fråga om fastighetens användning och bebyggelse ska hanteras vid inlösen av tomträtts- fastigheten. En tomträttsupplåtelse innefatta ibland villkor utöver själva tomträtten som innebär en rättighet för fastighetsägaren eller en skyldighet för tomträttshavaren. Det kan röra sig om olika for- mer av inskränkningar i eller villkor för användningen av fastig- heten och för bebyggelsen på denna. En del – dock inte alla – sådana inskränkningar och villkor hade lika väl kunnat tas in i ett servituts- eller nyttjanderättsavtal eller kunnat tryggas genom en fastighetsbildningsåtgärd men parterna har av praktiska skäl tagit in dem i tomträttsavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft9"&gt;Det torde ofta finnas ett allmänintresse av att inskränkningar och villkor av de angivna slagen kan göras gällande även efter det att fastigheten har inlösts. Vi har därför övervägt hur sådana inskränk- ningar och villkor för fastighetens användning skulle kunna tryggas. En generell bestämmelse om att inskränkningarna och villkoren ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft14"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;fortsätta att gälla framstår emellertid som direkt olämplig; den skulle innebära en helt ny rättsfigur i svensk fastighetsrätt och kunna få svåröverskådliga effekter. I stället bör regleringen utfor- mas så att den ger parterna incitament att avtala om att de i tomt- rättsavtalet intagna inskränkningarna och villkoren ska tryggas genom sedvanliga fastighetsrättsliga institut, främst servitut, nytt- janderätt och naturvårdsavtal. En förutsättning för inlösen bör där- för vara att de villkor som enligt tomträttsavtalet gäller för tomt- rättsfastighetens användning och bebyggelse i rimlig utsträckning kommer att gälla även efter det att fastigheten har lösts in. Vi åter- kommer även till denna fråga i författningskommentaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft7"&gt;I den utsträckning i tomträttsavtalet intagna inskränkningar och villkor inte går att överföra till ett civilrättsligt avtal och inte heller kan tryggas genom en fastighetsbildningsåtgärd bör emellertid inskränk- ningarna eller villkoren upphöra att gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft10"&gt;11.7.8.6 Återgång och hävning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft27"&gt;En annan fråga är vad som ska gälla om den ena eller båda parterna vill att en av domstol beslutad äganderättsövergång ska gå åter. Bör det finnas någon möjlighet till ”återgång” eller ”hävning” sedan domstolens dom vunnit laga kraft? Det är uppenbart att en sådan möjlighet skulle medföra åtskilliga komplikationer. En sådan samman- hänger med att tomträtten efter det att inlösen har skett – och i vart fall efter det att inskrivningen av tomträtten har dödats – får anses ha upphört att gälla. Skulle en återgång av äganderätten till den tidigare fastighetsägaren utan vidare innebära att tomträtten åter- uppstår? En annan komplikation sammanhänger med att ägande- rättsövergången medför att fastigheten och de byggnader och anlägg- ningar som hör till tomträtten kommer i samma ägares hand. Som en följd därav övergår byggnaderna och anläggningarna till att vara tillbehör till fastigheten. Det framstår som mycket oklart vad effek- ten skulle bli om äganderättsövergången därefter skulle gå åter. Kommer de tidigare tillbehören till tomträtten att återgå till tomt- rätten? Vad bör gälla i fråga om avgäld för det fall att den vid tiden för äganderättsövergången löpande avgäldsperioden har löpt ut?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft27"&gt;Såvitt vi kan bedöma torde emellertid behovet av att låta av domstol beslutade äganderättsövergångar av detta slag gå åter vara mycket litet. Den praktiskt mest intressanta situationen torde vara den då tomträttshavaren underlåter att betala den av domstolen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft14"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p261 ft27"&gt;fastställda ersättningen. Den tidigare fastighetsägarens rätt till ersättning tryggas emellertid av den säkerhet som tomträttshavaren enligt vårt förslag ska ställa. Till detta kommer att principiella skäl talar för att en av domstol beslutad äganderättsövergång bör vara bestående (jfr vad som gäller i fråga om expropriation). Det bör alltså inte finnas någon laglig möjlighet att ”upphäva” en av dom- stol beslutad äganderättsövergång (här bortses från möjligheten att angripa domstolens dom genom extraordinära rättsmedel). Vill parterna att äganderätten ska återgå till den tidigare fastighets- ägaren och att fastigheten återigen ska upplåtas med tomträtt, kan de ändå alltid träffa avtal om detta. Någon särskild lagregel om att de har denna möjlighet torde inte behövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft27"&gt;I detta sammanhang kan det finnas anledning att även något beröra friköp som kommer till stånd enbart genom parternas avtal. Som vi tidigare har framhållit kan och bör sådana avtal träffas med tillämpning av befintliga bestämmelser i 4 kap. jordabalken och något särskilt lagstiftningsbehov synes inte föreligga. Vi har emeller- tid övervägt om det finns behov av att reglera just den situationen att ett köpeavtal av detta slag hävs enligt bestämmelserna i 4 kap. jordabalken eller går åter enligt allmänna civilrättsliga bestämmel- ser. Det kan ju synas rimligt att parterna i en sådan situation har möjlighet att återinträda i den tidigare tomträttsupplåtelsen, som om något uppehåll i upplåtelsen aldrig hade skett. Även i denna situation torde emellertid en sådan möjlighet ge upphov till kom- plikationer av det slag som vi har berört ovan, i synnerhet om inskrivningen av tomträtten under mellantiden har dödats. Det är inte heller givet att de problem som kan uppkomma i situationer av detta slag alltid bör lösas på ett och samma sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft7"&gt;Det är därför inte lämpligt att lagreglera frågan utan denna bör överlämnas till rättstillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft14"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371240x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.7.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Lagen om inlösen av tomträttsfastigheter bör kunna träda i kraft den 1 juli 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I fråga om tomträtter som har upplåtits före ikraft- trädandet ska de nya bestämmelserna tillämpas först från utgången av den avgäldsperiod som löper vid ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft7"&gt;Tomträtter som följer 1907 års lagstiftning ska inte omfattas av bestämmelserna om inlösen av tomträttsfastighet. Om en sådan tomträtt upphör men fastigheten då redan har upplåtits på nytt med tomträtt till samma tomträttshavare, ska det dock anses som att även den tidigare upplåtelsen hade följt nuvarande tomträttsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;11.7.9.1 Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;Vi har i avsnitt 11.7.1 framhållit att utformningen av bestämmelserna om inlösen hänger nära samman med regleringen av tomträtts- avgäld. De bestämmelser om inlösen som vi föreslår är utformade med beaktande av våra förslag om avgäldsreglering. Det är därmed naturligt att eventuella bestämmelser om inlösen träder i kraft sam- tidigt med ikraftträdandet av de nya bestämmelserna om avgälds- reglering. Vi föreslår därför att bestämmelserna om inlösen träder i kraft först den 1 juli 2014, se vidare avsnitt 12.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft10"&gt;11.7.9.2 Övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft8"&gt;Tomträtter som följer den lagstiftning som gällde före år 1954, dvs. 1907 års lag, är tidsbegränsade till mellan 26 och 100 år. För när- varande finns omkring 1 800 sådana tomträtter. Vid upplåtelse- tidens slut upphör dessa tomträtter att gälla. Det finns, till skillnad från vad som är fallet enligt jordabalkens bestämmelser om tomt- rätt, inte någon skyldighet för fastighetsägaren att vid upplåtelse- tidens slut betala lösen för byggnad eller annat. Det gäller alltså helt andra förutsättningar för dessa tomträtter än för tomträtter som har upplåtits enligt nyare lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft30"&gt;Som vi återkommer till i avsnitt 12.2 förordar vi att tomträtter som följer lagstiftningen före år 1954 inte ska omfattas av de nya bestämmelserna om avgäldsreglering. På motsvarande sätt talar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft14"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Friköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;övervägande skäl för att dessa tomträtter inte heller bör omfattas av någon rätt till inlösen. Det förekommer dock att parterna i sam- band med att en sådan tomträtt upphör avtalar om en ny tomträtts- upplåtelse, avseende samma fastighet. Den nya tomträttsupplåtel- sen kommer då att följa jordabalkens bestämmelser. I en sådan situation bör givetvis den nya upplåtelsen vara förenad med en rätt till inlösen för tomträttshavaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft7"&gt;Om en tomträtt som följer lagstiftningen före 1954 upphör och fastigheten i samband därmed upplåts på nytt med tomträtt till samma tomträttshavare, är det rimligt att tillämpa tidsgränserna för inlösen som om den nya tomträtten hade tillkommit redan vid tiden för den ursprungliga tomträttsupplåtelsen. Vi föreslår därför att, om parterna redan före den gamla tomträttsupplåtelsens upp- hörande har avtalat om att fastigheten på nytt ska upplåtas med tomt- rätt, så ska &lt;NOBR&gt;30-årsfristen&lt;/NOBR&gt; räknas från det att fastigheten ursprungligen uppläts med tomträtt. Det innebär i praktiken att en sådan ny tomträtt redan från upplåtelsen kommer att vara förenad med en rätt till inlösen för tomträttshavaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft27"&gt;En annan fråga är om det bör finnas någon särskild tidsmässig begränsning i fråga om rätten till inlösen till ikraftträdandet av bestämmelserna om detta. Det kan inte uteslutas att det på en och samma gång kommer att påkallas inlösen från ett stort antal tomt- rättshavare, vilket kan medföra olägenheter för fastighetsägarna. Vi har mot den bakgrunden övervägt om rätten att lösa in vid lagens ikraftträdande befintliga tomträtter bör inträda först med viss för- dröjning. Från tomträttshavarens perspektiv torde intresset av inlösen framför allt göra sig gällande inför kommande avgälds- reglering. Vid en avvägning mellan fastighetsägarnas och tomträtts- havarnas intressen framstår det därför som rimligt att föreskriva att rätten att påkalla inlösen ska inträda först i anslutning till utgången av den avgäldsperiod som löper vid tidpunkten för lagens ikraft- trädande. Vi återkommer i författningskommentaren till den när- mare utformningen av denna övergångsbestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft14"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371242x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p706 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: De ändringar som föreslås i 13 kap. jordabalken bör kunna träda i kraft den 1 juli 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: I fråga om tomträtter som upplåtits före ikraftträdan- det ska de nya bestämmelserna börja tillämpas vid den första omregleringen som inträffar sex månader eller senare efter lagens ikraftträdande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft7"&gt;De upplåtelser på vilka den lagstiftning som gällde före år 1954 fortfarande tillämpas ska inte omfattas av de nya bestäm- melserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft8"&gt;Avtal om avgäldsperiodens längd och om ordningen för änd- ring av avgälden som har ingåtts före lagens ikraftträdande ska upphöra att gälla när de nya bestämmelserna blir tillämpliga på tomträttsupplåtelsen. Det ska dock stå parterna fritt att redan från lagens ikraftträdande utnyttja den avtalsfrihet det nya avgäldssystemet ger och på så sätt bestämma vad som ska gälla efter det att den vid lagens ikraftträdande löpande avgälds- perioden har gått till ända.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft7"&gt;Om en fastighet har varit upplåten med tomträtt enligt den lagstiftning som gällde före år 1954 och parterna före upp- låtelsetidens slut har avtalat att fastigheten omedelbart ska upplåtas på nytt med tomträtt till samma tomträttshavare, ska det i det nya tomträttsförhållandet inte råda sådan full avtals- frihet under de första tio åren av upplåtelsen som annars ska gälla vid nyupplåtelse av tomträtt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft14"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Ikraftträdande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft27"&gt;Som vi har konstaterat i kapitel 5 är de nuvarande bestämmelserna om hur tomträttsavgäld ska bestämmas behäftade med flera pro- blem. Bestämmelserna om tomträttsavgäld har också varit föremål för allmän debatt under lång tid och flera utredningar har gjorts. Någon ändring av regelverket har emellertid inte kommit till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Mot denna bakgrund är det angeläget att de föreslagna föränd- ringarna av avgäldsregleringen träder i kraft utan onödigt dröjsmål. Det krävs emellertid viss tid för remissbehandling av betänkandet och för beredning inom Regeringskansliet. Sedan nya lagbestäm- melser har utfärdats fordras det också viss tid för information till fastighetsägare och tomträttshavare om det nya regelverket. Med hänsyn härtill torde de nya bestämmelserna inte kunna träda i kraft förrän den 1 juli 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft27"&gt;De nya bestämmelserna om avgäldsreglering bör naturligtvis tillämpas på alla avtal om tomträttsupplåtelse som ingås efter lagens ikraft- trädande. Vanligen ges ny lagstiftning på civilrättens område inte verkan på avtal som har ingåtts före lagens ikraftträdande. Detta gäller dock inte generellt; så har t.ex. i vissa fall nya hyresregler gjorts tillämpliga även på hyresavtal som har ingåtts före de nya reglernas ikraftträdande. Goda skäl talar också för att de nya avgälds- reglerna bör gälla för samtliga tomträtter på vilka 1953 års lagstift- ning eller jordabalkens tomträttsregler är tillämpliga. Antalet nya tomträttsupplåtelser har under lång tid varit få och befintliga tomt- rätter har i betydande omfattning friköpts. Av allt att döma har detta sin grund i de problem som den nuvarande ordningen för avgäldsreglering har medfört, problem som våra förslag åtminstone till viss del kan komma till rätta med. Om de nya bestämmelserna inte görs tillämpliga på befintliga tomträtter, kommer problemen att bestå för merparten av tomträtterna under överskådlig tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft9"&gt;För omkring 1 800 tomträtter gäller fortfarande bestämmelserna i 1907 års lag. Vi har i bl.a. avsnitten 1.1 och 1.3.2 berört skillnad- erna mellan 1907 års lag och nuvarande tomträttsregler samt hur tidigare övergångsbestämmelser har utformats. I detta sammanhang bör två grundläggande olikheter mellan regelverken betonas; upp- låtelser som fortfarande följer 1907 års lag är, till skillnad från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft14"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371244x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft27"&gt;övriga tomträttsupplåtelser, tidsbegränsade och parterna kan fritt avtala om avgäldsregleringen. Dessa äldre upplåtelser har vid genom- förda lagändringar genomgående undantagits från nya bestämmel- ser, men med möjlighet för parterna att avtala om sådan ändring av upplåtelsen att den efter inskrivning av ändringsavtalet står i överens- stämmelse med de nya reglerna. Motsvarande lösning har föreslagits i de lagstiftningsarbeten som har föregått denna utredning.&lt;SPAN class="ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft7"&gt;Med hänsyn till de grundläggande skillnader som föreligger mellan 1907 års lag och senare införda lagregler bör tomträttsupp- låtelser som fortfarande omfattas av 1907 års lag undantas även från de bestämmelser som vi nu föreslår. I den utsträckning parterna i äldre tomträttsförhållanden har avtalat att 1953 års eller senare lag- stiftning ska gälla för tomträtten bör denna dock omfattas även av de nu föreslagna bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;De föreslagna förfarandereglerna förutsätter att en underrättelse om begärd ny avgäld skickas tidigast sex och senast tre månader före den nya avgäldsperiodens början. De nya reglerna bör därför lämpligen börja tillämpas på befintliga tomträtter vid den första omreglering som äger rum sex månader eller senare efter lagens ikraftträdande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;I tidigare lagstiftningsarbete har också behandlats hanteringen av eventuella avtal som ingåtts före lagens ikraftträdande och som innebär att parterna har överenskommit om längre avgäldsperioder än vad lagen anger eller i övrigt kommit överens om ordningen för reglering av avgälden. Regeringen framhöll bl.a. följande i 1998 års lagrådsremiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft80"&gt;Ofta torde sådana äldre klausuler helt ansluta till den lagstiftning som gällde vid tiden för tomträttsupplåtelsen. De utgör i själva verket endast en erinran om innehållet i gällande lagstiftning och har till- kommit utan att parterna har haft någon särskild tanke med det. När det gäller avtalsklausuler om ordningen för ändring av avgälden för- håller det sig sannolikt regelmässigt på det sättet, eftersom det enligt nuvarande och tidigare lagstiftning inte har varit möjligt att träffa från lagen avvikande avtal om ordningen för framtida avgäldsändring. Det kan ifrågasättas om sådana klausuler över huvud taget har någon rätts- lig verkan. Under alla förhållanden kan det knappast inge några betänk- ligheter att frånkänna detta slag av klausuler rättsverkan efter den nya lagens ikraftträdande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft11"&gt;Att genom lagstiftning frånkänna även avtalsvillkor som ger uttryck för en verklig partsvilja verkan är en mera ingripande åtgärd som inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se tomträttskommitténs betänkande Tomträtt (SOU 1980:49) s. 187, 1988 års tomträtts- utrednings betänkande Tomträttsavgäld (SOU 1990:23) s. 148, lagrådsremiss den 6 februari 1997, s. 46 och lagrådsremiss den 17 december 1998, s. 60.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft14"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371245x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p714 ft12"&gt;bör komma till stånd utan att det finns starka skäl för det. Enligt regeringens mening utgör emellertid motiven bakom förevarande reform sådana starka skäl. Det bör härvid framhållas att de avtalsvillkor som det här är fråga om endast är sådana som reglerar avgälds- periodens längd; tidigare lagstiftning har, som redan nämnts, inte gett utrymme för att träffa sådana avtal om framtida avgäldsändring som avviker från lagens regler. Sedan den löpande avgäldsperioden väl har löpt ut, kan en av lagstiftaren påtvingad omläggning från avtalets fler- åriga till lagens ettåriga avgäldsperioder inte antas vare sig gynna eller missgynna någon av parterna i ekonomiskt hänseende. Det skulle tvärtom rubba balansen i avtalsförhållandet, ifall äldre avtalsvillkor om avgäldsperiodens längd, som har träffats mot bakgrund av de regler om ändring av avgäld som gällde vid avtalstidpunkten, fick bestå. Såsom Lagrådet påpekade&lt;SPAN class="ft85"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;skulle det bl.a. leda till omotiverade skillnader i avgäld mellan olika tomträttshavare.&lt;SPAN class="ft85"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Vi delar den bedömning som gjordes i den nämnda lagråds- remissen. För att den nya lagstiftningen ska få största möjliga genomslag även på äldre tomträttsförhållanden föreslår vi därför att sådana avtalsklausuler i befintliga tomträttsavtal som avser avtals- periodens längd eller ordningen för ändring av avgäld och som har träffats före de nya bestämmelsernas ikraftträdande ska upphöra att gälla när bestämmelserna blir tillämpliga på tomträttsupplåtelsen. Det bör dock stå parterna fritt att redan från lagens ikraftträdande utnyttja den avtalsfrihet som ska gälla för vissa tomträtter enligt det nya avgäldssystemet (se avsnitt 8.4) och på så sätt bestämma vad som ska gälla efter att den vid lagens ikraftträdande löpande avgäldsperioden har gått till ända.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Enligt vårt förslag ska parterna, oavsett tomträttsändamål, ha full frihet att avtala om avgäldens storlek under de tio första åren av tomträttsupplåtelsen, se avsnitten 6.4, 7.4 och 8.4. Detta samman- hänger med fastighetsägarens behov av att kunna få ersättning för de initiala kostnader som kan vara förknippade med en nyupp- låtelse av tomträtt. Som vi har nämnt tidigare förekommer det emellertid inte sådana kostnader i samband med att en äldre tomt- rätt upphör vid utgången av upplåtelsetiden och samtidigt upplåts på nytt till samma tomträttshavare. Följaktligen bör övergångs- bestämmelserna innehålla en regel som undantar dessa tomträtter från den avtalsfrihet som ska gälla under de första tio åren av upp- låtelsen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td128"&gt;&lt;P class="p20 ft48"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td129"&gt;&lt;P class="p40 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Utredningens anm. &lt;/SPAN&gt;Lagrådets yttrande den 28 februari 1997 över lagrådsremiss den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft35"&gt;6 februari 1997.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p20 ft48"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td129"&gt;&lt;P class="p40 ft25"&gt;Se lagrådsremissen den 17 december 1998, s. 62.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p250 ft14"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft8"&gt;Vi har också övervägt om det behövs en särskild bestämmelse som i fråga om befintliga tomträtter skapar en mjuk övergång till det nya avgäldssystemet. En sådan skulle kunna utformas på så sätt att avgälden som mest får stiga med en viss procentsats under de första åren som det nya avgäldssystemet tillämpas på tomträtts- upplåtelsen. Exempelvis skulle avgälden tillåtas stiga med maximalt 100 procent den första avgäldsperioden och 150 procent den andra avgäldsperioden, för att under den tredje avgäldsperioden få fullt genomslag. Liknande s.k. trappregler förekommer redan i vissa kommuner (se närmare i avsnitt 3.2.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;En dylik infasning framstår som naturlig i ett system där avgäl- den ligger fast under långa tidsperioder. I det föreslagna avgälds- systemet för småhustomträtter får en trappregel däremot begrän- sad effekt, eftersom värderingsintervallet är treårigt (vi bortser här- vid från möjligheten till indexering av avgäldsunderlaget mellan de allmänna respektive förenklade fastighetstaxeringarna). När det gäller övriga tomträtter kommer avgälden inte heller att ligga fast under lika lång tid som tidigare, även om eventuella större juste- ringar av avgälden kan förväntas ske i samband med att en ny värdering genomförs, dvs. normalt vart tionde år. Av särskild betydelse i detta sammanhang är dock att ikraftträdandet av de nya bestämmelserna inte i någon egentlig mening avviker från vad som gäller vid omreglering enligt nuvarande bestämmelser; ikraftträdan- det i sig torde nämligen knappast medför några språngvisa för- ändringar av avgälden som ändå inte skulle ha uppstått i samband med omreglering enligt nuvarande regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft7"&gt;Härtill kommer att fastighetsägarna – som främst utgör kom- muner och andra företrädare för det allmänna – får förutsättas på ett ansvarsfullt sätt ta hänsyn till hur de nya bestämmelserna slår i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Sammantaget finns det därför inte tillräckliga skäl för att införa en bestämmelse som successivt fasar in befintliga tomträtter i det nya systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft14"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;13 Konsekvensanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Enligt kommittéförordningen (1998:1474) och förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning ska vi redo- visa vissa kostnadsberäkningar och lämna vissa konsekvensbeskriv- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft7"&gt;I utredningsdirektiven har det särskilt framhållits att vi allsidigt och grundligt ska belysa de kort- och långsiktiga konsekvenserna av det förslag för avgäldsbestämning som vi lägger fram och av de olika alternativ i fråga om friköp som vi övervägt. Vidare ska finan- siering föreslås i de delar som förslagen kan medföra ökade kost- nader eller minskade intäkter för det allmänna. Vi ska också upp- märksamma om förslagen i den praktiska tillämpningen kan få olika effekter för kvinnor och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Vårt uppdrag ifråga om tomträtter sönderfaller i två huvuddelar. Den ena avser förenklad ordning för bestämmandet av tomträtts- avgäld och den andra friköp. Konsekvensanalysen följer denna upp- delning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Tomträttsavgäld&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft27"&gt;Enligt utredningsdirektiven ska vi eftersträva att den nya ordningen i ett brett perspektiv medför i huvudsak oförändrade avgälds- intäkter för fastighetsägarna och oförändrade kostnader för tomt- rättshavarna, allt jämfört med de genomsnittliga avgäldsnivåer som följer av tillämpningen av dagens avgäldssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;Vårt förslag innebär att avgäldsregleringen för samtliga tomt- rättsändamål behåller sin nuvarande grundstruktur i så måtto att avgälden även i fortsättningen ska bestämmas som en avgäldsränta på ett avgäldsunderlag. Emellertid fastställs, till skillnad från nu- varande bestämmelser, avgäldräntan i lag. Den föreslås vara 2,75 pro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft14"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft27"&gt;cent för alla tomträtter. Vi föreslår också att avgäldsunderlaget för småhustomträtter ska knytas till tomträttsfastighetens marktaxe- ringsvärde. Avgäldsunderlaget för flerbostadstomträtter respektive tomträtter för annat än bostadsändamål ska liksom i dag beräknas efter en fri värdering av markens marknadsvärde. Härtill kommer att det i fråga om småhus- och flerbostadstomträtter införs en övre gräns för avgälden; avgäldsunderlaget för småhustomträtter får bestämmas till högst 50 procent av marktaxeringsvärdet och för fler- bostadstomträtter till högst 40 procent av markens marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft27"&gt;Vi föreslår även att avgäldsperioderna ska vara ettåriga. Avgälds- underlaget kommer dock att bedömas med längre intervall; vär- deringsintervallet för småhustomträtter kommer sålunda att vara treårigt, medan värderingsintervallet för flerbostadstomträtter och övriga tomträtter kommer att vara tioårigt, med möjlighet att för den senare kategorin av tomträtter avtala om längre intervall. De år som någon ny markvärdering inte sker ska avgäldsunderlaget kunna räknas om med förändringen av konsumentprisindex eller, såvitt gäller tomträtter för annat än bostadsändamål, genom annan indexering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft27"&gt;Härutöver föreslås nya förfarande- och rättegångsregler, vilka i korthet innebär följande. Nuvarande metoder för avgäldsreglering, överenskommelse och dom, kompletteras för småhustomträtternas del med en ny metod. Denna innebär att den av fastighetsägaren begärda avgäldsändringen blir gällande, om begäran har utformats på visst sätt och tomträttshavaren inte invänder inom tre månader. Tomträttshavaren kommer dock att ha möjlighet att vid domstol begära rättelse av en på detta sätt fastställd avgäld som är högre än vad lagen medger. Härutöver tillåter vårt förslag, såvitt gäller tomt- rätter för annat än bostadsändamål, att avgälden bestäms genom skiljeförfarande. Den senaste tidpunkten för begäran om avgälds- ändring – i dag ett år före den nya avgäldsperiodens början – kortas till tre månader och talan om omprövning av avgälden ska enligt förslaget väckas senast tre månader efter den nya avgäldsperiodens början. Mål om omprövning eller jämkning av avgäld ska hand- läggas som dispositiva tvistemål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft9"&gt;För att bedöma konsekvenserna av våra förslag har vi gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att utföra vissa beräkningar när det gäller tomträttsavgälden för småhustomträtter och flerbostads- tomträtter. Beräkningarna har legat till grund för våra förslag be- träffande dessa tomträttsändamål, såvitt gäller nivån på avgälds- underlaget (jfr avsnitten 6.6.2 och 7.6.3). Resultaten redovisas nedan,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft14"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371249x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p644 ft7"&gt;där det också redovisas vilka antaganden som har gjorts vid beräk- ningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Finansiella konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förslagen om nya modeller för avgäldsregleringen för småhus- och flerbostadstomträtter har utformats på så sätt att några finansiella konsekvenser inte ska uppstå vid den tänkta tidpunkten för lagändringens ikraftträdande. I jämförelse med nuvarande förhållanden innebär förslagen att fastighetsägarna – huvudsakligen kommunerna – kan ta ut en avgäld som över- stiger dagens faktiska uttag med omkring 18 miljoner kronor såvitt gäller småhustomträtter och med 120 miljoner kronor så- vitt gäller flerbostadstomträtter, sett över hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft56"&gt;När det gäller tomträtter för &lt;SPAN class="ft43"&gt;andra ändamål än bostäder, &lt;/SPAN&gt;kommer en tillämpning av förslagen att leda till att kommunerna inte kommer att kunna ta ut lika höga avgälder som de i dag vanligen tar ut. Minskningen av dessa avgäldsintäkter bedöms emellertid generellt sett inte vara större än den minskning som kan förväntas även vid en fortsatt tillämpning av de principer som ligger till grund för nuvarande avgäldsuttag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;13.2.1.1 Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft27"&gt;Av skäl som har redovisats i avsnitt 6.6.2 har vi i fråga om avgälds- nivån för småhustomträtter funnit att våra förslag bör utformas så att den totala avgälden i landet för denna grupp av tomträtter nära överensstämmer med dagens faktiska avgäldsuttag. Vi har alltså försökt att göra en beräkning av det nuvarande avgäldsuttaget och har sedan utformat den nya modellen så att den leder till ett i huvudsak lika stort avgäldsuttag. Det ska redan här sägas att den jämförelse som härvid har gjorts har den begränsningen att den grundas på &lt;SPAN class="ft29"&gt;dagens &lt;/SPAN&gt;avgäldsuttag och på en uppräkning med konsu- mentprisindex av &lt;SPAN class="ft29"&gt;2009 års &lt;/SPAN&gt;marktaxeringsvärden; vi förväntar oss att avgäldsuttaget – med den praxis som kommunerna i dag tillämpar – kommer att öka något innan de förslag som vi lämnar kan bli lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft56"&gt;Tomträttsupplåtelser som följer lagstiftningen före år 1954 om- fattas, av skäl som framgår i avsnitt 12.2, inte av våra förslag och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft14"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371250x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;har därför inte beaktats vid undersökningen av förslagens konse- kvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;För att underlätta de beräkningar som Statistiska centralbyrån har genomfört har vissa grundläggande antaganden och avgräns- ningar gjorts. På grund av detta har följande objekt uteslutits från undersökningen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Småhusfastigheter som inte har varit upplåtna med tomträtt såväl år 2001 som år 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Småhusfastigheter, upplåtna med tomträtt, som ingår i samma taxeringsenhet som andra fastigheter utan tomträtt. (I dessa fall går det inte att avgöra hur stor del av marktaxeringsvärdet för enheten som avser tomträtten.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Fastigheter som har en annan typkod än i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;200-serien&lt;/NOBR&gt; eller som utöver typkod enligt den serien har typkod enligt &lt;NOBR&gt;300-serien.&lt;SPAN class="ft108"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Fastigheter som, bortsett från komplementbyggnader, har annat ändamål än bostadsändamål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Uppenbart felkodade fastigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Tomträtter vilkas innehavare inte är fysiska personer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft8"&gt;Sedan denna avgränsning har gjorts, återstår 44 960 småhustomt- rätter av de totalt cirka 49 000 som fanns registrerade vid tidpunk- ten för Statistiska centralbyråns beräkningar. Vid undersökningen har uppgift om avgälden för respektive tomträtt hämtats från fastig- hetsregistret. I undersökningen har det antagits att värderings- intervallet är treårigt och att samtliga tomträtter har upplåtits under år 2001. 2012 års marktaxeringsvärden har inte kunnat beaktas vid beräkningarna, utan beräkningen har avsett ett tänkt avgäldsuttaget år 2011 baserat på 2009 års marktaxeringsvärden. Omräkning för prisutvecklingen mellan åren 2009 och 2011 har, som nämnts ovan, skett med konsumentprisindex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;På grund av de antaganden som sålunda har gjorts innehåller resultaten av beräkningarna vissa felkällor. Till en början kan det konstateras att cirka 4 000 tomträtter inte ingår i undersökningen. Avgäldsförändringen beträffande dessa har därför inte kunnat be- aktas. Antagandet om att upplåtelsetidpunkten är densamma för samtliga tomträtter leder också till att resultatet av beräkningarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Vid fastighetstaxeringen delas småhus in i olika kategorier med typkod i intervallet &lt;NOBR&gt;200–299&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(”200-serien)&lt;/NOBR&gt; och flerbostadshus i intervallet &lt;NOBR&gt;300–399&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(”300-serien”).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft14"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p339 ft27"&gt;till viss del blir missvisande. I verkligheten kan upplåtelsetidpunk- terna för de tomträtter som ingår i undersökningen antas fördela sig förhållandevis jämt över en tioårsperiod, även om enstaka tomt- rätter har längre avgäldsperiod än tio år. De förändrade avgälds- intäkter som beräkningarna visar kommer således inte att få fullt genomslag år 1. I verkligheten kan intäktsförändringen, om modellen tillämpas fullt ut i hela landet förväntas förändras successivt för att först under år 5 nå den nivå som beräkningarna visar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Till detta kommer att fastighetsregistrets uppgifter om avgäld kan vara felaktiga. Av underhandskontakter som utredningen har haft med Lantmäteriet och de stickprov som Statistiska central- byrån har gjort framgår att uppgifterna i fastighetsregistret är förhållandevis aktuella, men att det ändå förekommer inaktuella uppgifter. Även i övrigt kan det förekomma vissa fel i fastighets- registret. Fel förekommer även i fastighetstaxeringsregistret. Slutligen innebär tillämpningen av 2009 års marktaxeringsvärden och omräkningen av dessa med konsumentprisindex fram till år 2011 att avgäldsunderlaget i verkligheten kan förväntas bli något högre om senare års marktaxeringsvärden används i stället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Resultatet av beräkningarna redovisas per kommun i bilaga 5. Förslaget medför att avgäldsuttaget kommer att kunna öka något jämfört med dagens faktiska uttag, drygt 18 miljoner kronor per år eller cirka fem procent, sett över hela landet. Som har framgått tidigare förutsätter detta emellertid att modellen tillämpas på samt- liga tomträtter och att avgälden omregleras under samma år. Åt- skilliga kommuner har hittills valt att ta ut en avgäld som ligger på en lägre nivå än den som vårt förslag ger dem möjlighet till. Det finns anledning att anta att flera av dessa kommuner även i fortsätt- ningen kommer att ligga kvar på en sådan lägre nivå. Mycket talar därför för att det totala faktiska avgäldsuttaget på landets småhus- tomträtter inte kommer att öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft27"&gt;Sammantaget finns det alltså knappast anledning att räkna med några stora förändringar av avgäldsuttaget för småhustomträtter. I enskilda kommuner kan emellertid konsekvenserna bli mera påtag- liga. Vårt förslag innebär ju för småhusens del att det i lagen anges ett tak för avgäldsuttaget och att kommunerna således är fria att ta ut en lägre avgäld men inte en högre. I ett kommunalt perspektiv är det därför av särskilt intresse att studera vilka kommuner som på grund av förslaget tvingas sänka sina avgälder och i vilken utsträck- ning detta blir nödvändigt. Beräkningarna visar att 10 av 71 redo- visade kommuner måste minska det totala avgäldsuttaget avseende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft14"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371252x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;småhustomträtter med en miljon kronor eller mer. Av dessa kom- muner bör särskilt framhållas Västerås kommun som får en minsk- ning av sina avgäldsintäkter från småhustomträtter med cirka 14 miljoner kronor samt Luleå och Eskilstuna kommuner som måste sänka avgäldsuttaget med omkring fem miljoner kronor vardera. Som tidigare nämnts kommer denna förändring inte att ske i ett slag utan, beroende på regleringstidpunkten för respektive tomt- rättsupplåtelse, fördelas över flera år. Endast tre kommuner kan öka det totala avgäldsuttaget med mer än en miljon kronor. Av dessa utmärker sig Stockholms och Göteborgs kommuner. Dessa kommer att kunna ta ut drygt 25 miljoner kronor respektive knappt 28 miljoner kronor mer än i dag. Huruvida de kommer att utnyttja denna möjlighet är naturligtvis svårt att bedöma men det kan noteras att båda kommunerna hittills har valt att ta ut lägre avgälder än de i och för sig torde ha varit berättigade till.&lt;SPAN class="ft69"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft27"&gt;Förslaget innebär att avgäldsregleringen i princip följer utveck- lingen av marktaxeringsvärdet. En procentuell förändring av mark- värdet vid allmän eller förenklad fastighetstaxering leder året efter till att avgälden tillåts öka eller måste sänkas i motsvarande mån. Den framtida utvecklingen av marktaxeringsvärdet – som i sig är svår att förutspå – blir således avgörande för de långsiktiga konse- kvenserna av förslagen. Konjunkturinstitutet har dock bedömt att markvärdet på lång sikt kommer att ha en ökningstakt på mellan 3,2 och 3,8 procent per år, vilket kan ställas i relation till inflations- målet om 2 procent per år. Förslaget innebär, som tidigare sagts, att ökningstakten får fullt genomslag vart tredje år. Däremellan på- verkas avgälden av konsumentprisindex förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Som jämförelse har även motsvarande beräkningar gjorts med andra avgäldsräntor och annat avgäldsunderlag. Beräkningarna redovisas kommunvis i bilaga 5. Sammanfattningsvis framgår att en avgäldsränta om 2 procent förutsätter att avgäldsunderlaget utgör 71 procent av marktaxeringsvärdet för att det totala avgäldsuttaget ska överstiga nuvarande uttag med 30 miljoner kronor. Vid en avgäldsränta om 3 respektive 2,6 procent behöver motsvarande andel av marktaxeringsvärdet sättas till 47 procent respektive 55 procent för att avgälds- uttaget ska överstiga nuvarande uttag med cirka 30 miljoner kronor. Om avgäldsräntan sätts till 2,6 procent och avgäldsunderlaget lika med marktaxeringsvärdet, skulle det finnas ut- rymme för att öka det totala avgäldsuttaget med knappt 350 miljoner kronor, dvs. en för- dubbling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft14"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371253x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;13.2.1.2 Tomträtter för flerbostadshus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft27"&gt;På samma sätt som i fråga om småhustomträtter har vi utformat våra förslag avseende flerbostadstomträtter så att det totala avgälds- uttaget i landet kommer att nära överensstämma med dagens fak- tiska avgäldsuttag för detta slag av tomträtter (se avsnitt 7.6.3). Vi har också föreslagit att flerbostadstomträtter som följer 1907 års lagstiftning inte ska omfattas av de nya bestämmelserna (se av- snitt 12.2). Dessa ingår därför inte i undersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft9"&gt;Som tidigare nämnts har Statistiska centralbyrån även utfört beräkningar avseende flerbostadstomträtter. Ett antal antaganden och avgränsningar har därvid varit nödvändiga. Populationen fler- bostadshus har bestämts på grundval av fastighetstaxeringsregistrets och fastighetsregistrets uppgifter för taxeringsenheter avseende hyreshusenheter som innehåller bostadsarea. Dessutom har följande objekt uteslutits från undersökningen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Hyreshusfastigheter, upplåtna med tomträtt, som ingår i samma taxeringsenhet som fastigheter utan tomträtt. (I dessa fall går det inte att avgöra hur stor del av marktaxeringsvärdet för en- heten som avser tomträtten.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Hyreshusfastigheter som inte finns med i såväl fastighetstaxe- ringsregistret som fastighetsregistret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft27"&gt;Avgränsningarna innebär att 4 255 tomträtter av totalt cirka 6 300 flerbostadstomträtter har ingått i undersökningen. För att beräkna avgälden har följande antaganden och beräkningar gjorts. Det senast fastställda markvärdet vid allmän eller förenklad fastighetstaxering (år 2010) har antagits motsvara 75 procent av markens marknads- värde. Marktaxeringsvärdet har omräknats med hänsyn till pris- utvecklingen fram till omprövningstidpunkten (år 2011). Därefter har marktaxeringsvärdet för bostadsdelen multiplicerats med 0,53&lt;SPAN class="ft62"&gt;3&lt;/SPAN&gt;. I de fall flerbostadshuset innehåller lokaler, har den delen istället multiplicerat med 1,33.&lt;SPAN class="ft62"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Prisutvecklingen har beräknats utifrån konsumentprisindex förändringar. Det sålunda beräknade avgälds- underlaget har multiplicerats med avgäldsräntan 2,75 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;53 procent av marktaxeringsvärdet motsvarar cirka 40 procent av ett ur marktaxerings- värdet härlett markvärde (0,75 x 0,53=39,75).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Andelen lokalyta i populationen är förhållandevis liten. Av det totala avgäldsunderlaget för hela populationen utgör bostadsdelens avgäldsunderlag cirka 90 procent. Så är fallet trots att lokaldelen har uppräknats med 1,33 och bostadsdelen reducerats med 0,53.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft14"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p375 ft8"&gt;Felkällor av det slag som har redovisats beträffande småhus- tomträtter (se föregående avsnitt) kan förekomma även i fråga om tomträtter med flerbostadshus. Ytterligare en felkälla är att mark- taxeringsvärdet i fråga om flerbostadsfastigheter har en sämre träff- säkerhet i förhållande till markens marknadsvärde än vad mark- taxeringsvärdet för småhusfastigheter har (se avsnitt 7.6.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft27"&gt;Resultatet av beräkningarna redovisas per kommun i bilaga 7. Sammantaget visar beräkningarna att vårt förslag avseende flerbostads- tomträtter medför att avgäldsuttaget, sett över hela landet, tillåts öka med omkring 120 miljoner kronor eller cirka 15 procent jäm- fört med dagens uttag. Detta förutsätter att modellen tillämpas på samtliga tomträtter och att avgälden omregleras under samma år. I sammanhanget bör dock anmärkas att beräkningarna av nuvarande avgäldsuttag grundas på &lt;SPAN class="ft29"&gt;dagens &lt;/SPAN&gt;avgäldsuttag och på en uppräkning med konsumentprisindex av &lt;SPAN class="ft29"&gt;2010 års &lt;/SPAN&gt;marktaxeringsvärden. Med den praxis som kommunerna tillämpar i dag torde därför det nu- varande avgäldsuttaget öka innan våra förslag kan bli lag; den faktiska skillnaden mellan avgäldsuttaget före och efter lagändringen torde därför bli mindre än 120 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft27"&gt;Förslaget får olika effekter i olika kommuner, vilket givetvis sammanhänger med att skilda kommuner i dag tillämpar olika modeller för avgäldsberäkningen. Storstadskommunernas nuvarande modeller får avgörande betydelse för utfallet. Dessa kommuner är nämligen de helt dominerande bland de kommuner som upplåter flerbostadstomträtter. Stockholms kommun svarar ensamt för drygt 65 procent av det antal tomträttsupplåtelser som avser flerbostads- hus och som ingår i undersökningen, medan Göteborgs kommun svarar för drygt 10 procent och Malmö kommun för drygt 3 pro- cent. I synnerhet den modell som Stockholms kommun tillämpar vid bestämmandet av avgäld får därför mycket stort genomslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft27"&gt;Vårt förslag till avgäldsmodell innebär även för flerbostads- tomträtternas del att det i lagen anges ett tak för avgäldsuttaget och att kommunerna således kan välja att ta ut en lägre avgäld men inte en högre. I ett kommunalt perspektiv är det därför av särskilt in- tresse att studera vilka kommuner som på grund av förslaget tvingas sänka sitt avgäldsuttag och i vilken utsträckning detta kommer att bli nödvändigt. Enligt Statistiska centralbyråns beräkningar kommer fem av 55 redovisade kommuner att tvingas sänka sitt nu- varande avgäldsuttag med mer än en miljon kronor per år. Här kan särskilt nämnas Malmö kommun, som måste sänka avgäldsuttaget med knappt tolv miljoner kronor per år och Botkyrka kommun&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft14"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371255x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft7"&gt;som måste minska avgäldsuttaget med drygt fem miljoner kronor. Fem kommuner kan öka sitt avgäldsuttag med mer än en miljon kronor per år. Bland dessa märks framför allt Stockholms kommun som kommer att kunna ta ut ytterligare närmare 122 miljoner kronor och Göteborgs kommun som kommer att kunna ta ut drygt 16 mil- joner kronor mer. Karlstads kommun kan höja sitt avgäldsuttag med fyra miljoner kronor per år.&lt;SPAN class="ft23"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft8"&gt;I bilaga 7 redovisas de finansiella konsekvenserna för kommunerna fördelat på hyres- respektive bostadsrättslägenheter. Sett över hela landet svarar bostadsrättslägenheterna för en möjlig höjning av av- gäldsuttaget med cirka 69 miljoner kronor och hyreslägenheterna för resterande cirka 50 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft27"&gt;På lång sikt får våra förslag avseende flerbostadstomträtter samma slag av konsekvenser som våra förslag avseende småhustomt- rätter. En förändring av markvärdet leder således till motsvarande förändring av avgälden. En skillnad är dock att det är markens marknadsvärde och inte marktaxeringsvärdet som styr avgäldsunder- laget, en annan att värderingscykeln är tioårig istället för treårig. Omräkningen med konsumentprisindex kommer därför att avse en längre period. Konjunkturinstitutets bedömning av den framtida markvärdeutvecklingen – att ökningstakten på lång sikt antas bli 3,2 till 3,8 procent per år – torde även ha bäring på markvärdet för flerbostadshus. Med hänsyn till inflationsmålet om 2 procent per år kan det alltså förväntas en real markvärdeutveckling på lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;13.2.1.3 Tomträtter för andra ändamål än bostäder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft27"&gt;Förslaget innebär i korthet att avgäldsräntan sätts lägre än den van- ligen har satts under de senaste decennierna. Avgäldsräntan sätts således till 2,75 procent istället för den sedan ett antal år vanligaste räntan om 3,25 eller 3,75 procent (varav en mindre del dock har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Som jämförelse har motsvarande beräkningar skett med andra avgäldsräntor och annat avgäldsunderlag. Beräkningarna redovisas kommunvis i bilaga 7. Sammanfattningsvis framgår att om avgäldsränta sätts till 2,75 procent och avgäldsunderlaget till 52 procent av mark- taxeringsvärdet, skulle detta ge utrymme för en ökning av det totala avgäldsunderlaget med 104 miljoner kronor. En avgäldsränta om 2 procent förutsätter att avgäldsunderlaget utgör 73 procent av marktaxeringsvärdet för att det totala avgäldsuttaget ska överstiga nuvarande uttag med 97 miljoner kronor. Vid en avgäldsränta om 3 procent respektive 2,6 procent be- höver motsvarande andel av marktaxeringsvärdet sättas till cirka 47 procent respektive 55 procent för att det totala avgäldsuttaget ska överstiga nuvarande uttag med omkring 100 miljoner kronor. Om avgäldsräntan sätts till 2, 6 procent och avgäldsunderlaget lika med marktaxeringsvärdet, skulle detta ge utrymme för en ökning av det totala avgäldsuttaget med drygt 756 miljoner kronor, dvs. i det närmaste en fördubbling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft14"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;utgjort en kompensation för den s.k. triangeleffekten, en kompen- sation som det med den föreslagna ordningen med årliga avgälds- ändringar inte längre finns anledning att ge fastighetsägaren). Det kan därmed enkelt konstateras att en tillämpning av förslaget ger kommunerna lägre avgäldsintäkter än de har i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft27"&gt;Under år 2011 uppgick Stockholms kommuns avgäldsintäkter från denna typ av tomträtter till cirka 1,1 miljarder kronor. Detta kan ställas i relation till de samlade avgäldsintäkterna i landet för tomträtter av detta slag, intäkter som enligt till utredningen in- komna enkätsvar (se avsnitt 3.2.8) uppgår till cirka 1,3 miljarder kronor. Stockholms kommun har därför på utredningens förfrågan redovisat vilka effekterna blir på kommunens intäkter från tomt- rätter upplåtna för annat än bostadsändamål. Stockholms kommun har därvid jämfört utfallet av en avgäldsränta om 2,6 procent med en förväntad utveckling av intäkterna enligt nuvarande avgälds- bestämmelser, med en antagen framtida avgäldsränta om 3 procent. Vid en sådan jämförelse minskar Stockholms kommuns årliga av- gäldsintäkter, uttryckt i dagens penningvärde, med 13 miljoner kronor. Efter år 2015 kommer de årliga avgäldsintäkterna att minska ytterligare så att de fr.o.m. år 2025 ligger på en cirka 125 miljoner kronor lägre nivå. Med vårt förslag om en avgäldsränta om 2,75 pro- cent (i stället för 2,6 procent) kommer den nu redovisade minsk- ningen att bli betydligt mindre men fortfarande att vara avsevärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft9"&gt;Enligt utredarens mening är dock en sådan jämförelse inte helt rättvisande. Under de sista 25 åren har den dominerande modellen för bestämmande av avgäld varit den s.k. realräntemetoden. Att domstolarna därvid har bestämt avgäldsräntan till tre procent (med tillägg för en kompensation för triangeleffekten) sammanhänger med att den långsiktiga realräntan under lång tid har antagits ligga på tre procent. Vi har emellertid funnit att den långa realräntan nu- mera måste bedömas ligga på en något lägre nivå. Det är detta, jämte det minskade behovet av att kompensera för triangeleffekten, som har föranlett förslaget att avgäldsräntan ska vara 2,75 procent. Om bedömningen av realräntans nivå är riktig, borde emellertid även en fortsatt tillämpning av gällande rätt få de effekter som förslaget ger upphov till. Med detta synsätt borde därför ett förslag där avgäldsräntan är 2,75 procent vara i huvudsak kostnadsneutralt jämfört med ett scenario där lagen inte ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft56"&gt;Samtidigt finns det givetvis anledning att understryka att ut- vecklingen av nuvarande praxis är utomordentligt svår att bedöma, inte minst med hänsyn till att Svea hovrätt nyligen har valt att hålla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft14"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371257x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;fast vid en högre avgäldsränta med hänvisning till en bedömning av aktuella direktavkastningskrav. Om det skulle vara så – vilket ut- redaren för sin del inte anser – att de principer som ligger till grund för nuvarande praxis överhuvudtaget inte ger utrymme för en lägre avgäldsränta än tre procent, leder förslaget om en avgäldsränta på 2,75 procent till effekter som inte har varit åsyftade; avgäldsräntan borde då hellre sättas till tre procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;13.2.1.4 Andra lagfarna ägare än kommuner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft56"&gt;Vi har i avsnitt 1.3.3 nämnt att den lagfarne ägaren till ett begränsat antal tomträttsfastighet är någon annan än en kommun, bl.a. några statliga myndigheter samt enstaka stiftelser och bolag. Dessa inne- hav av tomträttsfastigheter torde emellertid i allmänhet vara av så marginell betydelse i förhållande till fastighetsägarens verksamhet i stort och till det samlade beståndet av tomträtter i landet att vi har bedömt att en närmare analys av konsekvenserna i dessa fall inte skulle vara meningsfull.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Konsekvenserna för tomträttshavare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;För drygt 80 procent av innehavarna av småhus- tomträtter föranleder vårt förslag, jämfört med dagens avgälds- uttag, inte någon ändrad avgäld eller en ändrad avgäld med som mest +/- 5 000 kronor per år. I fråga om flerbostadstomträtter innebär förslaget, i förhållande till dagens avgäldsuttag, att drygt 70 procent av tomträtterna inte får någon ändrad avgäld eller en ändrad avgäld med som mest +/- 2 000 kronor per år och lägen- het.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft30"&gt;I fråga om tomträtter för annat än bostadsändamål leder för- slagen generellt sett inte till några kostnadsökningar för tomt- rättshavarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft14"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371258x1.jpg" style="width:501px;height:343px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;13.2.2.1 Tomträtter för småhus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;På grundval av det material som Statistiska centralbyrån har tagit fram har vi gjort en bedömning av hur ökade respektive minskade kostnader för avgäld fördelar sig på individnivå sett i förhållande till hela populationen. Bedömningen av konsekvenserna grundas på samma antaganden och avgränsningar som har redovisats i avsnitt 13.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft14"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371259x1.jpg" style="width:501px;height:342px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p733 ft7"&gt;Förslaget innebär i medeltal en ökad kostnad för avgäld med cirka 400 kronor per år och småhus. Medianvärdet är cirka &lt;NOBR&gt;-80&lt;/NOBR&gt; kronor per år. Av diagrammen 13.1 och 13.2 framgår att hälften av små- husen som ingår i undersökningen (dvs. cirka 22 500 tomträtter) inte får någon förändring av avgälden eller ändrad avgäld med som mest +/- 2 000 kronor per år. Drygt 80 procent av småhusen, eller cirka 37 000 tomträtter, får oförändrad avgäld eller en ändrad av- gäld med som mest+/- 5 000 kronor per år. Se angående den när- mare fördelningen i bilaga 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft56"&gt;Det bör också framhållas att, eftersom förslaget innebär att endast 50 procent av marktaxeringsvärdet beaktas vid avgäldsberäkningen, kommer förändringar av marktaxeringsvärdet aldrig att få fullt genomslag på avgälden, i kronor räknat. Däremot leder en procen- tuell förändring av marktaxeringsvärdet till samma procentuella för- ändring av avgälden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft14"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;13.2.2.2 Tomträtter för flerbostadshus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;På grundval av det material som Statistiska centralbyrån har tagit fram har det även gjorts en bedömning av hur ökade respektive minskade kostnader för avgäld för flerbostadstomträtter fördelar sig på individnivå sett i förhållande till hela populationen. Fler- bostadstomträtterna skiljer sig mycket åt sinsemellan vad gäller storlek, antal lägenheter etc. och detta gör det givetvis svårare att göra rättvisande mätningar av förslagets effekter för enskilda tomt- rätter. De undersökta tomträtterna innehåller emellertid tillsammans något mer än 203 000 lägenheter och även om dessa naturligtvis skiljer sig åt väsentligt sinsemellan kan ett någorlunda jämförbart mått på konsekvenserna av förslagen erhållas om förändringen för- delas per lägenhet. Vid konsekvensberäkningen har därför gjorts en sådan fördelning. Bedömningen grundas i övrigt på samma antag- anden och avgränsningar som har redovisats i avsnitt 13.2.1. Lokal- delen har dock uteslutits i detta sammanhang. Även de avgälder som egentligen belöper på lokalyta har alltså fördelats på lägen- heterna. Även om histogrammen i viss mån blir missvisande p.g.a. de bakomliggande antagandena ger de ändå en bild av förslagens konsekvenser för tomträttshavarna och, indirekt, i viss mån de bo- ende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft14"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371261x1.jpg" style="width:502px;height:715px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p737 ft14"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371262x1.jpg" style="width:501px;height:355px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;Förslaget om ny avgäldsmodell för flerbostadshus innebär i medel- tal en ökad kostnad för avgäld, utslaget per lägenhet, med cirka 1 000 kronor per år. Medianvärdet är cirka 800 kronor per år. Enligt diagrammen 13.3 och 13.4 får ungefär 40 procent av flerbostads- husen (cirka 1 800 av 4 255 tomträtter), utslaget per lägenhet i hela populationen, inte någon förändring av avgälden eller en ändrad avgäld med maximalt +/- 1 000 kronor per år. Över 70 procent av flerbostadshusen (cirka 3 100 tomträtter) får, utslaget per lägenhet i hela populationen, inte någon ändrad avgäld eller en ändrad avgäld med som mest+/- 2 000 kronor per år och lägenhet. Se angående den närmare fördelningen, bilaga 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft7"&gt;Om hyres- respektive bostadsrättslägenheter betraktas var för sig, blir resultatet följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft14"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371263x1.jpg" style="width:503px;height:357px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p739 ft8"&gt;I medeltal innebär förslaget en möjlig höjning av avgälden för &lt;SPAN class="ft32"&gt;hyres- lägenheterna &lt;/SPAN&gt;i den undersökta gruppen med cirka 800 kronor per år och lägenhet. Medianvärdet är cirka 650 kronor per år. Av dia- grammen 13.5 och 13.6 kan det utläsas att för omkring 45 procent av lägenheterna (ungefär 1 200 av 2 570 tomträtter med hyresrätts- lägenheter) innebär förslaget ingen förändring av avgälden eller en möjlig ändring om +/- 1 000 kronor per år. Avgälden är oför- ändrad eller ändras med som mest +/- 2 000 kronor per år för när- mare 80 procent av lägenheterna (cirka 2 000 tomträtter). Se angående den närmare fördelningen i bilaga 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft14"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371264x1.jpg" style="width:501px;height:737px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371265x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p261 ft27"&gt;För flerbostadshus med bostadsrättslägenheter blir förändringarna något större än för flerbostadshus med hyreslägenheter. Avgälden, utslagen per bostadsrättslägenhet, kan med vårt förslag höjas med i medeltal cirka 1 300 kronor per år och lägenhet, medianvärdet är cirka 1 050 kronor. Av diagrammen 13.7 och 13.8 kan det utläsas att för omkring 65 procent av lägenheterna (eller cirka 1 100 av 1 700 tomträtter) medföra förslagen en oförändrad avgäld eller en avgäldsändring med som mest +/- 2 000 kronor per år och lägen- het. Se, angående den närmare fördelningen, bilaga 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft27"&gt;Det bör framhållas att eftersom endast 40 procent av mark- värdet beaktas vid avgäldsberäkningen kommer förändringar av mark- värdet aldrig att få fullt genomslag på avgälden, i kronor räknat. Däremot leder en procentuell förändring av markvärdet till samma procentuella förändring av avgälden. Vidare bör det beaktas att i förhållande till småhustomträtter får flerbostadstomträtter en lång- sammare anpassning av avgäldsunderlagets till marknadsvärdet, eftersom värdringsintervallet är treårigt för småhus och tioårigt för flerbostadshus. Härvidlag föreligger alltså en viss skillnad mellan olika former av bostadsupplåtelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft10"&gt;13.2.2.3 Tomträtter för andra ändamål än bostäder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft7"&gt;Förslaget om avgälden för tomträtter som har upplåtits för annat än bostadsändamål leder regelmässigt till lägre avgälder än de av- gälder som i dag tas ut. Utredarens bedömning är emellertid att det är väsentligen kostnadsneutralt vid en jämförelse med den avgäld som kan antas komma att tas ut vid en fortsatt tillämpning av nu- varande reglering. Se i övrigt avsnitt 13.2.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Administrativa och samhällsekonomiska konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förslagen får inte några mätbara administrativa eller samhällsekonomiska konsekvenser för parterna. Domstolarna kan förväntas få ett minskat resursbehov motsvarande en årsarbets- kraft. Förslagen kan förväntas minska statens avgiftsintäkter med omkring fyra miljoner kronor per år och medföra viss ökad kreditadministration för bankerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft14"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;13.2.3.1 Fastighetsägarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft27"&gt;Förslagen innebär att avgäldsregleringen avseende småhustomträtter blir enklare och mer rationell. Genom att avgälden för småhus- tomträtterna kommer att omregleras enligt en lätt tillämpbar modell kan fastighetsägarnas – huvudsakligen kommunernas – arbete med framtagande av egna modeller, bedömningar av markvärde, avgälds- ränta etc. begränsas avsevärt. I och för sig innebär den årliga om- räkningen med konsumentprisindex att avgälden för varje tomträtt måste hanteras varje år i stället för som hittills som mest vart tionde år. Förfarandet kring detta torde i hög utsträckning kunna ske med hjälp av automatiserade rutiner. I de kommuner som har ett för- hållandevis stort antal tomträtter är dock handläggningen redan idag tämligen rationell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft8"&gt;Beträffande övriga tomträtter måste det även i fortsättningen göras markvärderingar. Behovet av återkommande bedömningar av avgäldsräntans nivå försvinner emellertid helt. Resurserna kan där- med koncentreras till utredningen och bedömningen av den markens värde. Till detta kommer att förslaget om att mål om omprövning av avgäld ska handläggas som dispositiva tvistemål torde leda till tidsvinster och till minskade processkostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Förslaget minskar också avsevärt behovet av att låta skriva in nya avgälder i fastighetsregistret. Detta innebär en inte obetydlig administrativ lättnad för fastighetsägarna och en minskning av in- skrivningskostnaderna med omkring fyra miljoner kronor per år för hela kommunkollektivet, jfr avsnitt 13.2.3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;Mot bakgrund av att kommunernas handläggning av tomträtter synes skilja sig åt avsevärt, såväl i omfattning som i tillvägagångssätt, kan förslagen förväntas leda till påtagliga förändringar av proceduren i vissa kommuner medan den hos andra kommer att fortsätta som tidigare. Sammantaget torde förslagen inte få några mätbara eko- nomiska konsekvenser för kommunkollektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;13.2.3.2 Tomträttshavarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft9"&gt;Förslagen får, såvitt gäller småhustomträtter, till följd att tomt- rättshavarna inte behöver agera i avgäldsfrågan annat än om de vill ha till stånd en sänkning av avgälden eller den av fastighetsägaren begärda avgälden är alltför hög. Normalt torde därför dessa tomt- rättshavares hantering av frågan om avgäld kunna bli mycket enkel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft14"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p269 ft27"&gt;och begränsas till en kontroll av fastighetsägarens beräkning. Efter- som avgäldsändringar kommer att kunna ske varje år i stället för som f.n. vart tionde år, torde den förenklade hanteringen emellertid sammantaget inte leda till någon tidsvinst eller kostnadsbesparing. Däremot blir avgäldsregleringen mer förutsägbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;När det gäller övriga tomträtter kommer det fortfarande att vara nödvändigt att fastställa den nya avgälden genom överenskommelse eller dom. I ett begränsat antal fall kommer dock avgälden även att kunna fastställas genom skiljeförfarande. Det kommer i fortsätt- ningen inte att vara nödvändigt att överväga avgäldsräntans nivå eller eventuell kompensation för den s.k. triangeleffekten, vilket är ägnat att minska tidsåtgången och utredningskostnaderna. Även för tomträttshavarna kan förslaget att mål om omprövning av avgäld ska handläggas som dispositiva tvistemål ha betydande fördelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft10"&gt;13.2.3.3 Domstolarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft7"&gt;På senare år har antalet mål om omprövning av avgäld varit för- hållandevis få. De senaste tolv åren har i genomsnitt 250 tomt- rättsmål inkommit och 280 avgjorts per år i underrätt. Av de in- komna målen har cirka 25 procent haft långa omloppstider och varit mycket arbetskrävande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft7"&gt;Våra förslag kan förväntas leda till att antalet inkomna mål minskar tack vare att reglerna blir mera konkreta och att det därmed finns mindre att tvista om. En grov uppskattning är att antalet inkomna mål minskar med 20 till 30 procent och därför, efter en övergångs- period, bör ligga på cirka 190 mål per år. Det kan härvid noteras att snittkostnaden för ett fastighetsmål år 2011 enligt Domstolsverket var ca 41 000 kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Större delen av antalet inkomna mål förliks, uppskattningsvis 75 procent. Förslaget att rättegången ska vara dispositiv i kombination med att oskadlighetsprövningen avskaffas medför att processen i högre grad kan avse väsentligheter. Förlikta mål kan också enkelt avskrivas alternativt stadfästas i dom, utan föregående oskadlighets- prövning. Detta kan antas minska arbetstiden avseende förlikta mål med fem timmar per mål eller, lågt räknat, med 600 timmar per år (160 x 0,75 x 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;Resterande 25 procent av antalet inkomna mål per år kan för- väntas leda till huvudförhandling och dom. Den kortare tiden för väckande av talan leder till att målen kan avgöras snabbare och mera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft14"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;koncentrerat. Detta, tillsammans med det förhållandet att målen blir dispositiva kan förväntas korta omloppstiden med cirka nio månader per mål. Arbetstiden bör också kunna minska åtminstone i samma utsträckning som beträffande förlikta mål, dvs. med cirka 600 timmar per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Sammantaget innebär förslagen ett minskat resursbehov i dom- stolarna dömande verksamhet med uppskattningsvis en årsarbets- kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Som tidigare har framhållits (se avsnitt 6.6.1.3) delar vi den be- dömning som gjordes av 1988 års tomträttsutredning, nämligen att det med hänsyn till de förhållandevis strikta och enhetliga regler som gäller för taxeringen av småhusenheter inte torde finns anled- ning att räkna med annat än en helt marginell ökning av antalet överklaganden i fastighetstaxeringsärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;13.2.3.4 Övriga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Lantmäteriet handlägger 15 &lt;NOBR&gt;000–20&lt;/NOBR&gt; 000 tomträttsärenden per år. Av dessa avser 10 &lt;NOBR&gt;000–12&lt;/NOBR&gt; 000 ärenden om inskrivning av ändrad avgäld. Detta motsvarar cirka en procent av Lantmäteriets totala ärendemängd. Avgifterna för inskrivning av avgäldsändring, 375 kr per inskrivning, ger full kostnadstäckning och går direkt till stats- kassan. Vårt förslag innebär att inskrivning av avgäldsändring inte kommer att krävas för att ändringen ska få rättsverkan mot tredje man. Det kan därför förväntas att inskrivning av avgäldsändring i princip kommer att upphöra, vilket leder till en minskning av statens avgiftsintäkter om 3 750 &lt;NOBR&gt;000–4&lt;/NOBR&gt; 500 000 kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft7"&gt;Lantmäteriet har bedömt att förslagen med nuvarande organisa- tion inte eller endast marginellt kommer att leda till kostnads- besparingar för myndigheten. Inskrivning sker nämligen vid sju orter i landet. Den ärendemängd som är hänförlig till inskrivning av tomträttsavgäld är därmed så liten vid respektive ort att förslaget inte ger några minskade kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Enligt Lantmäteriet kan dock förslagen leda till vissa effektivi- tetsvinster, eftersom de leder till färre ärenden, vilket i sin tur kan bidra till kortare handläggningstider för andra ärendetyper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Svenska Bankföreningen har förklarat att förslagen leder till viss ökad kreditadministration men att detta bedöms vara acceptabelt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft14"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Friköp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Vi har i avsnitt 11.5 bedömt att den nuvarande möjligheten för fastighetsägare och tomträttshavare att avtala om friköp inte bör kompletteras med någon friköpsrätt för tomträttshavaren. Skälen till detta är att en friköpsrätt till &lt;SPAN class="ft26"&gt;enskilt ägda tomträttsfastigheter &lt;/SPAN&gt;skulle strida mot egendomsskyddet i regeringsformen. När det gäller &lt;SPAN class="ft26"&gt;allmänt ägda tomträttsfastigheter &lt;/SPAN&gt;har vi inte ansett skälen för en fri- köpsrätt väga tillräckligt tungt för att motivera den begränsning av den kommunala självstyrelsen som en friköpsrätt skulle innebära i fråga om kommunalt ägda fastigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft8"&gt;Vi har emellertid, i enlighet med utredningsdirektiven, lämnat ett förslag till hur regler om friköpsrätt skulle kunna utformas. Förslaget innebär i korthet att samtliga former av tomträtter som ägs av det allmänna ska kunna lösas in av tomträttshavaren när 30 år av upplåtelsetiden har förflutit. Talan om inlösen ska väckas vid mark- och miljödomstolen som har att besluta om inlösen ska ske och, i så fall, vilken ersättning som ska betalas för fastigheten. Ersätt- ningen ska motsvara respektive tomträtts avgäldsunderlag, vilket enligt huvudregeln ska beräknas utifrån förhållandena vid tidpunkten för väckande av talan om inlösen. Detta innebär att ersättningen för småhustomträtter ska grundas på det markvärde som har fastställts vid den allmänna eller förenklade fastighetstaxering som har ägt rum närmast före det år då talan om inlösen väcks, reducerat till hälften och omräknat på visst sätt med förändringen av konsumentpris- index till och med månaden närmast före talans väckande. För övriga tomträtter ska ersättningen i stället grundas på marknads- värdet på marken vid tidpunkten för talans väckande. Beträffande flerbostadstomträtter ska dock det sålunda framräknade värdet redu- ceras på samma sätt som vid avgäldsregleringen, dvs. till 40 procent av markvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft30"&gt;I det följande lämnar vi en beskrivning av de konsekvenser som vi bedömer att ett genomförande av det nu beskrivna förslaget skulle få.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft14"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371270x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Finansiella konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Kommunerna torde generellt sett ha möjlighet att förränta sitt kapital lika bra om det är placerat på den allmänna kapitalmarknaden som om det är bundet i en tomträttsfastighet. Förslagen medför därmed inte några negativa finansiella konse- kvenser för kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft27"&gt;Av de förslag som vi lämnar angående inlösen av tomträttsfastig- heter torde endast bestämmelserna om ersättning vid inlösen kunna få några egentliga finansiella konsekvenser. I avsnitt 11.7.7.3 har vi redovisat våra överväganden beträffande inlösenersättning. Som framgår där har vår utgångspunkt varit att utforma bestämmelserna så att alternativen fortsatt tomträttsupplåtelse och inlösen är eko- nomiskt likvärdiga. Vi har därför föreslagit att ersättningen vid inlösen ska motsvara det avgäldsunderlag som gäller för tomträtten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;För att alternativen fortsatt tomträttsupplåtelse och inlösen ska vara ekonomiskt likvärdiga, måste dock erhållen inlösenersättning kunna förräntas i samma utsträckning som avgäldsunderlaget kan förräntas, dvs. med 2,75 procent. Till detta kommer att markens värdeökning på lång sikt kan förväntas ligga mellan 3,2 och 3,8 pro- cent och inflation på 2 procent. Fastighetsägaren måste alltså även kunna kompensera sig för en real markvärdeökning om 1,2 till 1,8 procent som avgäldsunderlaget kan förväntas öka med vid fortsatt tomträttsupplåtelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft27"&gt;Kommunernas upplåningsränta är idag cirka 1,84 procent för ett lån med tre månaders löptid.&lt;SPAN class="ft62"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;För längre löptider än något år stiger lånekostnaden så att den för en löptid på sju år är 2,79 procent, för tio år 3,18 procent och för 20 år 3,4 procent. Upplåningsräntan för längre löptider än något år motsvarar alltså i princip den föreslagna avgäldsräntan eller överstiger denna. Däremot kompenserar den inte fullt ut för den förväntade långsiktiga markvärdeökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Om man ser till kommunalsektorns målsättning för kapitalför- valtningen på lång sikt torde ett avkastningskrav om 4,5 till 5 pro- cent vara normalt. Därvid kan det dock vara nödvändigt med ett visst risktagande vid kapitalplaceringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft56"&gt;Det sagda talar för att kommunerna i vart fall inte kommer att få sämre avkastning på sitt kapital om det placeras på den allmänna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Avser uppgifter om kommunernas upplåningskostnader per den 1 oktober 2012 hos Kommun- invest, som har en marknadsandel om 46 procent av hela kommunsektorns utestående låne- skuld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371271x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft66"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;kapitalmarknaden än om det är bundet i en fastighet som är upp- låten med tomträtt. Detta beror dock givetvis på hur kommunen väljer att förvalta inlösenersättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Administrativa och samhällsekonomiska konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Ett genomförande av förslaget om inlösen av tomt- rättsfastigheter kommer sannolikt inte att på sikt leda till några administrativa eller samhällsekonomiska konsekvenser. Under en några år lång övergångsperiod, kan dock domstolarnas kost- nader antas öka med två miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft27"&gt;Förslaget innebär att det uppkommer en ny måltyp vid dom- stolarna. Detta kommer att ge upphov till kostnader både för parterna och för domstolarna. Storleken av dessa kostnader är svåra att be- döma. Sannolikt kommer dock antalet mål om inlösen av tomt- rättsfastighet att vara ganska begränsat. I den mån mål om inlösen ändå kommer att förekomma blir tvistefrågorna i mångt och mycket desamma som i mål om omprövning av avgäld. I kommersiella sammanhang kan detta förväntas leda till ganska omfattande rätte- gångar med höga kostnader för parter och det allmänna som följd. I mål om inlösen som avser småhustomträtter torde å andra sidan kostnaderna i det enskilda målet vanligen bli begränsade. Efter en övergångsperiod torde antalet inkomna mål inte nämnvärt påverkas av de nya bestämmelserna. Under de första åren efter lagens ikraft- trädande kan dock antalet tomträttsmål antas öka med uppskatt- ningsvis 50 mål per år. Snittkostnaden för ett fastighetsmål under år 2011 var cirka 41 000 kr. Detta ger en ökad kostnad för dom- stolarna med två miljoner kronor per år under en övergångsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft56"&gt;För parterna är naturligtvis en domstolsprocess förenad med vissa kostnader. Dessa kostnader är svåra att uppskatta; de beror på målets natur och på hur parten för sin talan. Den enskilde tomt- rättshavaren väljer under alla förhållanden själv om han eller hon vill väcka talan och därmed utsätta sig för risken för att stå för egna och motpartens rättegångskostnader. Den valmöjligheten har inte fastighetsägaren; denne kan dock minimera sina risker genom kloka processekonomiska överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft14"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371272x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Övriga konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Om de föreslagna bestämmelserna om friköp in- förs, begränsas den kommunala självstyrelsen. I övrigt medför förslagen inte några övriga konsekvenser av det slag som om- nämns i kommittéförordningen (1998:1474) och förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft7"&gt;Införandet av en rätt till inlösen av tomträttsfastigheter skulle inne- bära en förhållandevis betydande begränsning i den kommunala självstyrelsen, se närmare om vår bedömning i det avseendet av- snitten 11.4.2 och 11.5.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Enligt direktiven ska vi särskilt uppmärksamma om våra förslag i den praktiska tillämpningen kan få olika effekter för kvinnor och män. Några sådana konsekvenser har vi inte kunnat finna. Vi har inte heller i övrigt funnit att våra förslag leder till några andra kon- sekvenser som enligt kommittéförordningen (1998:1474) och för- ordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning ska redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft9"&gt;Det kan härvid särskilt framhållas att våra överväganden beträff- ande ersättning vid inlösen vilar på en bedömning av vad som är förenligt med &lt;NOBR&gt;EU-rätten,&lt;/NOBR&gt; se närmare avsnitten 4.4 och 11.7.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft14"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;14 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Förslaget till lag om ändring i jordabalken (nya bestämmelser om avgäld)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft7"&gt;Förslagen till nya bestämmelser om tomträttsavgäld föranleder betydande ändringar i 13 kap. jordabalken. Utöver de ändringar i sak som vi har behandlat i allmänmotiven innehåller lagförslaget också vissa språkliga och redaktionella ändringar i det kapitlet. Där har också införts mellanrubriker i syfte att öka överskådligheten. I dessa delar är dock, i den utsträckning inte annat sägs i det följande, ingen ändring i sak avsedd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Tillkomsten av ett betydande antal nya paragrafer i 13 kap. har föranlett en omnumrering av de hittillsvarande &lt;NOBR&gt;12–26&lt;/NOBR&gt; §§ i kapitlet. Följande tabell illustrerar hur kapitlets hittillsvarande paragraf- indelning förhåller sig till förslagets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft14"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;Författningskommentar SOU 2012:71&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p28 ft26"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;8 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;8 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;10 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;10 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft26"&gt;11 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;&lt;NOBR&gt;11–19&lt;/NOBR&gt; §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft26"&gt;12 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;20 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft26"&gt;13 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;21 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft26"&gt;14 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;22 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft26"&gt;15 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;23 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft26"&gt;16 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;24 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft26"&gt;17 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;25 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft26"&gt;18 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;26 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft26"&gt;19 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;27 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft26"&gt;20 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;28 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft26"&gt;21 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;29 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft26"&gt;22 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;30 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft26"&gt;23 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;31 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft26"&gt;24 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;32 och 33 §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft26"&gt;25 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;(i förordning)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p28 ft26"&gt;26 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;34 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p756 ft7"&gt;De ändringar som görs i 13 kap. påverkar endast i ett fall annan lagtext, nämligen 21 kap. 5 § jordabalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft14"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;13 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft110"&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Nyttjanderätt till fastighet under obestämd tid kan för visst ändamål mot årlig avgäld i pengar upplåtas som tomträtt enligt detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft79"&gt;I tomträtt får upplåtas panträtt och annan nyttjanderätt än tomträtt samt servitut och rätt till elektrisk kraft. Till förmån för tomträtt får upplåtas servitut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft37"&gt;Avtalsvillkor som avviker från bestämmelser i detta kapitel är utan verkan, om inte något annat anges särskilt&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;I 1 § har införts ett nytt &lt;SPAN class="ft26"&gt;tredje stycke&lt;/SPAN&gt;. Den nya bestämmelsen ger uttryck för den i kapitlet hittills outtalade utgångspunkten att avtalsvillkor som avviker från en bestämmelse i kapitlet är utan verkan, om inte något annat anges särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Genom det nya stycket klargörs att följande bestämmelser i kapitlet, i dess föreslagna nya lydelse, är tvingande och således inte kan frångås genom avtal mellan parterna: &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§, &lt;NOBR&gt;5–9&lt;/NOBR&gt; §§, 21 §, 24 §, &lt;NOBR&gt;26–34&lt;/NOBR&gt; §§. Även bestämmelserna om avgäld i &lt;NOBR&gt;10–19&lt;/NOBR&gt; §§ är som utgångspunkt tvingande. I vissa avseenden har dock parterna möjlighet att träffa överenskommelse som avviker från lagens bestämmelser, se 10 § andra stycket, 11 § andra och tredje styckena och 15 § tredje stycket. Av 4, 20, 22, 23 och 25 §§ framgår att paragraferna innehåller såväl tvingande som dispositiva bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;I upplåtelsehandlingen &lt;SPAN class="ft113"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;anges ändamålet med upplåtelsen och det belopp varmed avgälden &lt;SPAN class="ft113"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;utgå till dess annat &lt;SPAN class="ft113"&gt;bestäms&lt;/SPAN&gt;. Handlingen &lt;SPAN class="ft113"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;dessutom innehålla de närmare &lt;SPAN class="ft113"&gt;villkor &lt;/SPAN&gt;rörande fastighetens användning och bebyggelse samt de bestämmelser i övrigt som &lt;SPAN class="ft113"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;gälla i fråga om tomträtten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Om det &lt;/SPAN&gt;vid tiden för upplåtelsen &lt;SPAN class="ft37"&gt;finns &lt;/SPAN&gt;särskilda byggnadsbestämmelser rörande fastigheten i en detaljplan eller &lt;SPAN class="ft37"&gt;annan planföreskrift&lt;/SPAN&gt;, anses de ingå i upplåtelsen, om &lt;SPAN class="ft37"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;annat avtalats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;För att markera att det är villkoren rörande fastighetens använd- ning och bebyggelse i upplåtelsehandlingen som avses och inte myndighetsföreskrifter har ordet ”föreskrifter” i &lt;SPAN class="ft26"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;ersatts av ”villkor”. Någon ändring i sak är inte avsedd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Paragrafen har även genomgått mindre redaktionella ändringar. I &lt;SPAN class="ft31"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;har därvid ”i en detaljplan eller eljest” bytts ut mot ”i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft14"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;en detaljplan eller annan planföreskrift”; någon ändring i sak är inte avsedd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft110"&gt;Avgäldsperioder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Avgälden ska utgå med oförändrat belopp under bestämda perioder om ett år (avgäldsperioder). Den första perioden ska räknas från upplåtelsen eller från den senare dag som har angetts i upplåtelseavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft37"&gt;Om inte annat har avtalats, förfaller avgälden till betalning vid avgälds- periodens början.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Förslaget bygger, liksom gällande rätt, på principen om att avgäl- dens storlek ska vara en och densamma under en viss tidsperiod, den s.k. avgäldsperioden. Paragrafen, som har sin närmaste mot- svarighet i nuvarande 10 §, innehåller bestämmelser om avgälds- periodernas längd samt om vid vilken tidpunkt avgälden förfaller till betalning. Utredningens överväganden finns i avsnitten 6.3, 7.3 och 8.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Genom &lt;SPAN class="ft26"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;första meningen ändras avgäldsperiodens längd från hittills minst tio år till generellt ett år. Den nuvarande möjligheten att avtala om längre avgäldsperioder än vad som anges i lagen återfinns inte i förslaget. Ettåriga avgäldsperioder gäller således för samtliga tomträtter (om än med möjlighet för var och en av parterna att inför den nya avgäldsperioden avstå från att begära att avgälden omregleras).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft27"&gt;Nuvarande ordning med långa avgäldsperioder har lett till att hänsyn har tagits till den för perioden beräknade avkastnings- ökningen genom en uppräkning enligt den s.k. triangeleffekten (jfr NJA 1975 s. 385). Genom att avgäldsperioderna enligt förslaget alltid ska vara ett år långa kommer avgälden att kunna följa föränd- ringarna i markvärdet på ett bättre sätt än tidigare och avgälden kan därför bestämmas utan beaktande av triangeleffekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft27"&gt;I likhet med vad som gäller i dag innebär förslaget att den första avgäldsperioden ska räknas från dagen för upplåtelsen. Parterna har dock, liksom i dag, möjlighet att i upplåtelseavtalet avtala att den första avgäldsperioden – och därmed också tomträttshavarens skyl- dighet att betala avgäld – ska löpa först från en senare, i upplåtelse- avtalet angiven dag. Denna möjlighet är, liksom hittills, inte avsedd att användas annat än för att göra de mindre jämkningar, vad gäller den första avgäldsperiodens inledning, som påkallas av praktiska hänsyn (se prop. 1953:177 s. 73).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft14"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft8"&gt;Begreppet ”avgäldsperiod” ska inte förväxlas med värderings- intervall. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Avgäldsperioden &lt;/SPAN&gt;utgör den tidsperiod under vilken avgäl- den ska betalas med oförändrat belopp och den utgör alltid ett år. Därutöver kommer det i det föreslagna systemet att löpa fleråriga &lt;SPAN class="ft32"&gt;värderingsintervall&lt;/SPAN&gt;. Det beror på att systemet förutsätter åter- kommande omvärderingar av marken (se närmare 12, 14 och 15 §§). I fråga om småhustomträtter är värderingsintervallet som regel tre år. För samtliga övriga tomträtter är värderingsintervallet tio år (se närmare 14 och 15 §§). För tomträtter, upplåtna för annat än bostadsändamål, kan parterna komma överens om längre inter- vall (se närmare 15 §). Varje värderingsintervall omfattar alltså nor- malt tre eller tio avgäldsperioder men för var och en av dessa perio- der kan avgälden komma att variera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;I &lt;SPAN class="ft26"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;anges när avgälden förfaller till betalning. Bestämmelsen innebär att betalning ska erläggas när den avgälds- period som avgälden hänför sig till börjar, dvs. i förskott. Inleds avgäldsperioden den 1 oktober 2015, ska således avgälden, för hela den kommande avgäldsperioden, betalas senast den 30 september 2015. Parterna har dock möjlighet att avtala om att avgälden ska betalas vid annan tidpunkt än den som anges i lagen, t.ex. kvartals- vis i förskott. Vad gäller skyldighet att utge ränta kan hänvisas till NJA 2002 s. 261.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft110"&gt;Avgäldens storlek&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Avgälden ska motsvara en ränta (avgäldsränta) om 2,75 procent på ett underlag (avgäldsunderlag), beräknat enligt &lt;NOBR&gt;12&lt;SPAN class="ft115"&gt;–16&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt; &lt;/SPAN&gt;§§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft40"&gt;Parterna får komma överens om att avgälden för en eller flera avgälds- perioder ska bestämmas på annat sätt än det som följer av första stycket. I fråga om tomträtter som avses i 12 och 14 §§ får dock den överenskomna avgälden för tiden efter de första tio åren av tomträttsupplåtelsen inte över- stiga den avgäld som följer av första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft113"&gt;En överenskommelse enligt andra stycket ska vara skriftlig. Om den avser tiden efter de första tio åren av tomträttsupplåtelsen, får den avse enbart den följande avgäldsperioden eller en avgäldsperiod som redan har inletts. I fråga om tomträtter som avses i 15 § får den dock alltid avse perioder om tio år eller de längre perioder som parterna har kommit överens om enligt 15 § tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft37"&gt;Fastighetsägaren får alltid avstå från att ta ut den avgäld som lagen med- ger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft14"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;Paragrafen anger huvuddragen i systemet för avgäldsbestämning. Utredningens överväganden finns i avsnitten 6.2, 6.4, 6.5, 7.2, 7.4, 7,5, 8.2, 8.4 och 8.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft26"&gt;Första stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft27"&gt;I första stycket fastslås den grundläggande principen att avgälden bestäms som en ränta (avgäldsränta) på ett beräkningsunderlag (avgäldsunderlag). Härigenom lagfästs den praxis som har utbildats på grundval av äldre förarbetsuttalanden (SOU 1952:28 s. 84).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Det fastslås vidare att avgäldsräntan uppgår till 2,75 procent och att avgäldsunderlaget ska beräknas på det sätt som framgår av 12– 16 §§. Av 1 § framgår att lagens utgångspunkt är att bestämmel- serna om avgäldens nivå, liksom bestämmelserna om hur avgälden ska fastställas, är tvingande och att parterna kan avtala sig bort från lagens regler enbart i den utsträckning som lagen uttryckligen anger. Av andra stycket i förevarande paragraf framgår att det just i fråga om avgäldens storlek finns betydande möjligheter för part- erna att träffa avtal som avviker från lagens bestämmelser om avgälden. Härtill kommer – såsom fjärde stycket erinrar om – att fastighetsägaren alltid kan avstå från att ta ut hela den avgäld som han är berättigad till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft27"&gt;Den i paragrafen intagna hänvisningen till &lt;NOBR&gt;12–16&lt;/NOBR&gt; §§ får till följd att avgäldsunderlaget ska beräknas på olika sätt, beroende på vilket slag av tomträtt som det är fråga om. Om ändamålet med tomt- rättsupplåtelsen är småhusbebyggelse, ska 12 och 13 §§ tillämpas. Är ändamålet flerbostadsbebyggelse, ska i stället 14 § tillämpas. Om tomträttsupplåtelsen avser annat än bostadsändamål, gäller i stället 15 §. I 16 § finns bestämmelser om vad som gäller vid s.k. blandade upplåtelser. Avgörande för vilka paragrafer som ska tilläm- pas är härvid vad som framgår av upplåtelseavtalet om ändamålet. Ändamålet med en tomträttsupplåtelse kan emellertid ändras genom avtal mellan parterna, t.ex. från att avse flerbostads- bebyggelse till att avse kontor. Det ligger i sakens natur att om det träffas ett sådant avtal om ändring av ändamålet, så ska avgälds- underlaget senast fr.o.m. följande avgäldsperiod bestämmas enligt vad som gäller för upplåtelser av det nya slaget. Det innebär att om det nya ändamålet enligt parternas avtal är kontor så är det i fort- sättningen – senast fr.o.m. nästa avgäldsperiod – bestämmelserna i 15 § som avgör hur avgäldsunderlaget ska beräknas. Det gäller även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft14"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;om parterna har utnyttjat möjligheten att avtala om avgälden för en längre period än en avgäldsperiod (se närmare tredje stycket samt 15 §); i vilken utsträckning ett sådant avtal fortfarande kan göras gällande beror på om det regelverk som hädanefter ska tillämpas på tomträtten medger avtal av det slaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft26"&gt;Andra stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft27"&gt;Andra stycket ger parterna viss avtalsfrihet ifråga om avgäldens storlek. Bestämmelserna om detta anknyter till de enskilda avgälds- perioderna. Enligt första meningen får parterna sålunda komma överens om att avgälden för en eller flera bestämda avgäldsperioder ska bestämmas på annat sätt än som följer av &lt;NOBR&gt;12–16&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft27"&gt;När det gäller tomträtter, upplåtna för annat än bostadsändamål, har parterna möjlighet att för respektive avgäldsperiod inom värde- ringsintervallet eller för hela värderingsintervallet (se kommentaren till 10 §) bestämma avgälden till i princip vilket högre eller lägre belopp som helst. De kan t.ex. bestämma att avgälden ska uppgå till ett i överenskommelsen preciserat belopp. De kan även träffa överenskommelse om att avgäldsräntan ska vara högre eller lägre än lagen anger eller att avgäldsunderlaget ska beräknas på annat sätt. De kan även överenskomma att avgälden ska räknas fram enligt andra principer än lagens principer om avgäldsränta och avgälds- underlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft27"&gt;Också när det gäller tomträtter, upplåtna för bostadsändamål, ger lagen parterna betydande möjligheter att avvika från lagens reg- ler, t.ex. genom en överenskommelse om en annan avgäldsränta, ett annat avgäldsunderlag eller helt enkelt en annan avgäld än den som följer av lagens regler. I ett viktigt avseende är emellertid parternas avtalsfrihet för detta slag av tomträtter mera begränsad. För tomt- rätter avsedda för småhus (12 §) eller flerbostadshus (14 §) gäller sålunda en övre gräns, ett ”tak”, för avgäldsuttaget. Den överens- komna avgälden får m.a.o. inte överstiga det belopp till vilket avgälden skulle ha uppgått om den hade beräknats enligt lagens regler. En överenskommelse som leder till en högre avgäld än den som kan räknas fram med hjälp av lagens regler kan alltså inte göras gällande mer än upp till den nivå som följer av lagens regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft9"&gt;”Takregeln” gäller dock inte under de första tio åren, dvs. de tio första avgäldsperioderna, av tomträttsupplåtelsen. Det innebär att parterna i upplåtelseavtalet eller i ett senare avtal kan träffa överens-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft14"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft27"&gt;kommelse som leder till en högre avgäld än den som följer av lagens regler, fastän en sådan överenskommelse efter utgången av de första tio åren av tomträttsupplåtelsen inte ger fastighetsägaren rätt till högre avgäld än vad lagens regler föranleder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft26"&gt;Tredje stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;Tredje stycket innehåller en praktiskt betydelsefull begränsning i parternas möjligheter att genom överenskommelse avvika från lagens regler. En sådan överenskommelse får, som huvudregel, avse endast den följande avgäldsperioden eller en avgäldsperiod som redan har inletts. Uttrycket ”den följande avgäldsperioden” syftar på den vid överenskommelsetillfället närmast följande avgälds- perioden. Det är alltså möjligt att under avgäldsperioden 10 träffa en överenskommelse avseende avgäldsperioden 11 och att, sedan avgäldsperioden 11 har inletts, överenskomma om avgälden för avgäldsperiod 11 och 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;Det har emellertid ansetts att en sådan regel inte är ända- målsenlig i alla lägen. När det gäller tomträtter, upplåtna för annat än bostadsändamål, finns inget konsumentskyddsintresse att beakta. Förslaget ger därför parterna i ett sådant tomträttsavtal en generell möjlighet att träffa överenskommelser om framtida avgäld för de närmaste tio avgäldsperioderna/åren, motsvarande det värderings- intervall som gäller för sådana tomträtter (jfr 15 §). Om parterna, såsom 15 § tredje stycket medger, har överenskommit om längre värderingsintervall, får en överenskommelse om framtida avgäld avse även en sådan längre period. Det kan då vara naturligt att överenskomma om att avgälden flera avgäldsperioder/år i sträck ska uppgå till ett och samma belopp eller att bestämma olika belopp för vart och ett av åren. Förslaget är emellertid inte avsett att hindra att parterna överenskommer om att avgälden ska fluktuera på grundval av någon i överenskommelsen angiven faktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft9"&gt;I fråga om tomträtter, upplåtna för bostadsändamål, är undan- taget från den ovan angivna huvudregeln mera begränsat och avser endast de första tio åren av tomträttsupplåtelsen, dvs. den period då parterna enligt förslaget ska ha full avtalsfrihet rörande avgäldens nivå (se andra stycket). Detta ger parterna möjlighet att i samband med upplåtelseavtalet komma överens om avgäldsvillkoren för de första tio avgäldsperioderna av upplåtelsen (år &lt;NOBR&gt;1–10),&lt;/NOBR&gt; villkor som sedan inte behöver omprövas förrän inför år 11. Däremot är det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft14"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;inte möjligt att vid upplåtelsetillfället träffa överenskommelse om avgäldsperioden 11 och följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft30"&gt;För tydlighets skull anges det i tredje stycket även att en överens- kommelse om att avgälden ska avvika från lagens bestämmelser ska vara skriftlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft26"&gt;Fjärde stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft27"&gt;För tydlighets skull anges det i fjärde stycket att fastighetsägaren alltid kan avstå från att ta ut hela den avgäld som lagen medger. Detta förutsätter givetvis ingen skriftlig överenskommelse av det slag som anges i tredje stycket. Om fastighetsägaren är berättigad till en avgäldsökning men nöjer sig med den avgäld som hittills har utgått, behöver han inte heller skicka någon underrättelse enligt 17 §. En sådan underrättelse måste däremot skickas om fastighets- ägaren vill förbehålla sig en del av, fastän inte hela, den avgälds- ökning som han är berättigad till. Ett praktiskt tillvägagångssätt i den situationen torde vara att fastighetsägaren utformar sin under- rättelse om avgäld för den kommande avgäldsperioden på så sätt att det av denna klart framgår att den begärda avgälden är lägre än vad som följer av lagen och att det tydligt anges hur den begärda respektive lagenliga avgälden skiljer sig åt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft110"&gt;Avgäldsunderlaget för småhustomträtter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft118"&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Om tomträttsupplåtelsen avser bostadsändamål och gäller en fastighet som är taxerad som småhusenhet, utgör avgäldsunderlaget 50 procent av det markvärde som har bestämts vid den allmänna eller förenklade fastighets- taxering som har skett närmast före det år då den nya avgäldsperioden inleds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft113"&gt;Om något sådant markvärde som avses i första stycket inte har bestämts för fastigheten, utgör avgäldsunderlaget i stället 50 procent av ett markvärde beräknat enligt fastighetstaxeringslagens (1979:1152) bestämmelser om bestäm- mande av taxeringsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft118"&gt;För varje ny avgäldsperiod ska avgäldsunderlaget enligt första eller andra stycket räknas om med förändringen av Statistiska centralbyråns konsument- prisindex från ingången av det år då den i första stycket angivna allmänna eller förenklade fastighetstaxeringen skedde till och med den sjunde hela kalendermånaden närmast före den nya avgäldsperiodens början.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft7"&gt;I paragrafen anges hur avgäldsunderlaget för småhustomträtter ska beräknas. Utredningens överväganden finns i avsnitt 6.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft14"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p375 ft8"&gt;För att en tomträtt ska falla in under paragrafens bestämmelser krävs för det första att tomträttsupplåtelsen har skett för bostads- ändamål. Detta kan utläsas av upplåtelseavtalet eller, i förekom- mande fall, ett mellan fastighetsägare och tomträttshavare träffat ändringsavtal. Vidare krävs att den upplåtna fastigheten är taxerad som småhusenhet. Huruvida så är fallet framgår av Skatteverkets beslut om fastighetstaxering och av fastighetsregistret. Om tomt- rättsupplåtelsen avser småhusändamål men fastigheten inte är taxerad som småhusenhet, ska i stället 14 § tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft26"&gt;Första stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;I fråga om småhustomträtter är grunden för avgäldsunderlaget det markvärde som har fastställts vid den allmänna eller förenklade fastighetstaxering (marktaxeringsvärdet) som har skett närmast före det år då den nya avgäldsperioden inleds. Markvärden som har fastställts vid särskild fastighetstaxering ska däremot inte beaktas. För den händelse att något marktaxeringsvärde inte har fastställts ska i stället bestämmelserna i andra stycket tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Intervallen för allmänna respektive förenklade fastighetstaxe- ringar är sex år. Dessa taxeringar sker enligt ett schema som medför att en allmän eller förenklad fastighetstaxering görs vart tredje år. Ett nytt marktaxeringsvärde – och därmed en ny värdering av marken – finns således tillgängligt vart tredje år. Värderingsinter- vallet beträffande småhus är således treårigt. Det bör noteras att ett nytt marktaxeringsvärde får verkan på avgälden först med viss fördröjning. Av bestämmelsen följer sålunda att ett år 2015 fast- ställt marktaxeringsvärde ska tillämpas först på avgäldsperioder som börjar löpa den 1 januari 2016 eller senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Av första stycket framgår också att avgäldsunderlaget utgör 50 procent av marktaxeringsvärdet. För att bestämma avgälds- underlaget multipliceras därför det relevanta marktaxeringsvärdet med 0,5. Det värde som därvid framkommer ska sedan, såsom framgår av tredje stycket, indexomräknas på visst sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft14"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft26"&gt;Andra stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft27"&gt;Bestämmelsen i andra stycket är tillämplig när det inte har bestämts något markvärde vid fastighetstaxeringen. Den innebär att man i dessa fall ska räkna fram ett ”fiktivt marktaxeringsvärde”. Beräk- ningen kan göras relativt enkelt på grundval av taxeringsenhets- indelningen, riktvärdeområden etc. och med tillämpning av fastig- hetstaxeringslagens bestämmelser om bestämmande av markvärde. Bland annat tillhandahåller Skatteverket ett &lt;NOBR&gt;web-baserat&lt;/NOBR&gt; verktyg för beräkning av taxeringsvärde. På detta sätt kan bestämningen av avgäldsunderlaget för dessa småhustomträtter ske på i stort sett samma sätt som för övriga småhustomträtter. Sedan det fiktiva marktaxeringsvärdet har beräknats, ska detta, i likhet med vad som i övrigt gäller i fråga om småhustomträtter, multipliceras med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft7"&gt;De fiktiva marktaxeringsvärdena ska beräknas enligt samma tre-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;årscykel som i övrigt gäller för småhustomträtter. Det innebär att värderingscykeln även för aktuella tomträtter blir treårig. Beräk- ningen ska inriktas på att få fram det marktaxeringsvärde som – om fastigheten hade taxerats på vanligt sätt – skulle ha lagts till grund för bestämmandet av avgäldsunderlaget. Vid beräkningen av avgäl- den för en avgäldsperiod som inleds i januari 2015 ska det fiktiva marktaxeringsvärdet således avse år 2012, eftersom det var detta år som den senaste allmänna eller förenklade marktaxeringen skedde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft26"&gt;Tredje stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Av tredje stycket framgår att det belopp som ligger till grund för avgäldsunderlaget – 50 procent av marktaxeringsvärdet respektive 50 procent av ett särskilt framräknat fiktivt marktaxeringsvärde – ska indexomräknas i enlighet med förändringen av konsumentpris- index. Konsumentprisindex har valts som index, eftersom det är en del av den officiella statistiken i landet och ett välkänt, stabilt och i kompensationssammanhang vanligt förekommande index. Konsu- mentprisindex fastställs och publiceras månadsvis med maximalt en halv månads eftersläpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft9"&gt;Indexeringen sker genom att det enligt första eller andra stycket framräknade beloppet räknas om med förändringen av konsument- prisindex från ingången av det år då den senaste allmänna eller förenklade fastighetstaxeringen skedde till och med den sjunde hela&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft27"&gt;kalendermånaden före den nya avgäldsperiodens början. Ett exempel kan illustrera tillvägagångsättet. Förenklad fastighets- taxering sker år 2012. Det marktaxeringsvärde som bestäms gäller retroaktivt från den 1 januari 2012. Om vi antar att avgäldsperioden börjar den 1 november 2015, ska avgäldsunderlaget räknas om med förändringen av konsumentprisindex från den 1 januari 2012 till och med den sjunde kalendermånaden före den nya avgälds- periodens början, dvs. konsumentprisindex för januari 2012 jäm- förs med motsvarande index för april 2015. Löper avgäldsperioden från någon annan dag i november 2015, t.ex. från den 13 november 2015, ska indexomräkning ändå bara ske fram till och med april 2015 (jfr lagtextens lydelse ”den sjunde &lt;SPAN class="ft29"&gt;hela &lt;/SPAN&gt;kalendermånaden…”). Bestämmelsen ska tillämpas på motsvarande sätt om avgäldsunder- laget bestäms med hjälp av ett fiktivt marktaxeringsvärde enligt andra stycket. I så fall ska det först räknas fram ett fiktivt mark- taxeringsvärde för år 2012. Detta ska sedan indexomräknas i enlig- het med förändringen av konsumentprisindex från och med januari 2012 till och med april 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;För att beräkna den kvot med vilken avgäldsunderlaget i det angivna exemplet ska räknas om divideras konsumentprisindex för april 2015 med konsumentprisindex för januari 2012. Det slutliga avgäldsunderlaget beräknas därefter genom att (0,5 x marktaxe- ringsvärdet) multipliceras med den nyss nämnda kvotdelen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft27"&gt;Bestämmelsen kan åskådliggöras med följande exempel där en ny avgäldsperiod antas börja löpa den 1 november 2015. Det blir då marktaxeringsvärdet för år 2012 som ska tillämpas vid omregleringen per den 1 november 2015. Marktaxeringsvärdet ska multipliceras med 0,5. Produkten av denna beräkning ska sedan omräknas med hänsyn till konsumentprisindex förändring från och med januari 2012 till och med april 2015, dvs. konsumentprisindex för januari 2012 ställs i relation till konsumentprisindex för april 2015. Vid omreglering år 2016 tillämpas det år 2015 fastställda marktaxerings- värdet och omräkningsfaktor 0,5. Det sålunda framräknade avgälds- underlaget indexomräknas med konsumentprisindex förändring från den 1 januari 2015 till och med april 2016. År 2017 och 2018 sker endast indexomräkning varvid konsumentprisindex förändring från och med januari 2015 till och med april 2017 respektive april 2018 ska beaktas. Först vid omregleringen den 1 november 2019 ska det år 2018 fastställda marktaxeringsvärdet tillämpas. Även detta värde ska omräknas med omräkningsfaktorn 0,5. Indexom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft14"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;räkning ska sedan ske med hänsyn till konsumentprisindex föränd- ring från och med januari 2018 till och med april 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft118"&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Om det markvärde som avses i 12 § första stycket ändras efter ompröv- ning eller överklagande av taxeringsbeslut, ska avgälden räknas om i enlighet med ändringen. Om avgälden höjs, ska tomträttshavaren betala det tillkom- mande beloppet till fastighetsägaren. Om avgälden sänks, ska fastighetsägaren betala tillbaka till tomträttshavaren vad denne har betalat för mycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft116"&gt;På belopp som ska betalas enligt första stycket ska ränta betalas som om beloppet hade förfallit till betalning samtidigt med den förut beräknade avgäl- den. Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) för tiden innan beslutet om ändring av det tidigare taxeringsbeslutet vann laga kraft och enligt 6 § samma lag för tiden därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft7"&gt;I paragrafen regleras den situationen att det fastställda marktaxe- ringsvärdet ändras i efterhand. Utredningens överväganden finns i avsnitt 6.6.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft26"&gt;Första stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft27"&gt;Tomträttshavaren ska senast den 30 juni under taxeringsåret under- rättas om innehållet i grundläggande beslut om fastighetstaxering, vilket inbegriper marktaxeringsvärde (se 20 kap. 5 a § jfr med 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen). Beslutet kan omprövas om tomt- rättshavaren begär det eller om det annars finns skäl för det (se 20 kap. &lt;NOBR&gt;7–20&lt;/NOBR&gt; §§ fastighetstaxeringslagen). Före utgången av det femte året efter taxeringsåret kan beslutet överklagas (se 21 kap. &lt;NOBR&gt;1–7&lt;/NOBR&gt; §§ fastighetstaxeringslagen). Marktaxeringsvärdet blir således inte definitivt förrän lång tid efter det att beslutet fattades och värdet har börjat tillämpas vid avgäldsregleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Så länge en fråga om omprövning eller överklagande inte är slutligt avgjord får det ursprungliga beslutet om marktaxering läggas till grund för avgäldsregleringen. Om en omprövning eller ett överklagande leder till en ändring av marktaxeringsvärdet och den ändrade taxeringen vinner laga kraft, ska emellertid – enligt första stycket i denna paragraf – avgäldsunderlaget räknas om i enlighet med ändringen. Omräkning ska ske för hela den tidsperiod för vilken det felaktiga marktaxeringsvärdet har använts som grund för beräkningen av avgäld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Innebär omräkningen att avgälden blir högre, ska tomträtts- havaren betala det överskjutande beloppet till fastighetsägaren. I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft14"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;motsatt situation är det i stället fastighetsägaren som ska återbetala till tomträttshavaren vad denne har betalat för mycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Skulle parterna inte komma överens om den omräkning som ska ske p.g.a. ett beslut om omprövning eller en dom om ändring av taxeringsbeslut, får tvisten lösas enligt gängse regler om dispositiva tvistemål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft26"&gt;Andra stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft7"&gt;På det belopp som tomträttshavaren eller fastighetsägaren ska betala enligt andra stycket ska ränta utgå. Räntan ska avse tiden från den dag då avgälden för den aktuella avgäldsperioden förföll till betal- ning (beträffande förfallotidpunkt, se 10 § andra stycket). Om betalning faktiskt skedde en annan dag, är alltså irrelevant. Räntan ska beräknas som avkastningsränta för tiden fram till det att beslutet om det nya avgäldsunderlaget vann laga kraft och som dröjsmåls- ränta för tiden därefter (jfr 27 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft110"&gt;Avgäldsunderlaget för flerbostadstomträtter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Om tomträttsupplåtelsen avser bostadsändamål men inte gäller en fastig- het som är taxerad som småhusenhet, utgör avgäldsunderlaget 40 procent av markens marknadsvärde vid ingången av det intervall som anges i tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft116"&gt;Markens marknadsvärde ska bestämmas med hänsyn till det värde marken har i obebyggt skick. Vid bedömningen av marknadsvärdet ska hänsyn tas till ändamålet med upplåtelsen och de närmare villkor som gäller för fastighetens användning och bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft40"&gt;Ett avgäldsunderlag enligt första stycket ska tillämpas under ett intervall av tio avgäldsperioder. För var och en av de senare nio avgäldsperioderna under intervallet ska det räknas om med förändringen av Statistiska centralbyråns konsumentprisindex från intervallets början till med den sjunde hela kalender- månaden före den nya avgäldsperiodens början.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft30"&gt;Paragrafen, som saknar tidigare motsvarighet, reglerar avgälds- underlaget för tomträtter avsedda för flerbostadshus. Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft14"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft26"&gt;Första stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft27"&gt;Paragrafen är tillämplig på alla tomträtter som är upplåtna för bostadsändamål, utom de som är taxerade som småhusenheter. Det är således fråga om tomträttsupplåtelser som helt eller delvis avser flerbostadshus. Avgäldsunderlaget ska i dessa fall grundas på en marknadsvärdering av marken, företagen med tio års intervall och enligt de principer som anges i andra stycket. För den första avgäldsperioden ska avgäldsunderlaget utgöra 40 procent av det därvid konstaterade markvärdet. Såsom framgår av tredje stycket ska avgäldsunderlaget för de följande nio avgäldsperioderna räknas om med hänsyn till konsumentprisindex förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft26"&gt;Andra stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Nuvarande regler om värdering i samband med fastställande av expropriationsersättning (se 4 kap. expropriationslagen &lt;SPAN class="ft83"&gt;[&lt;/SPAN&gt;1972:719&lt;SPAN class="ft83"&gt;]&lt;/SPAN&gt;) och värdering i samband med fastighetstaxering (se 5 kap. fastig- hetstaxeringslagen) bör, liksom hittills, vara vägledande vid mark- värdering enligt 13 kap. jordabalken (jfr t.ex. NJA 1976 s. 562 och 1988 s. 343). Det kan därför bli aktuellt att värdera marken såväl enligt den s.k. ortsprismetoden som enligt avkastningsmetoden. Marknadsvärdet ska bestämmas till det värde som marken skulle ha haft i obebyggt skick vid tidpunkten för avgäldsändringen, dvs. vid den tidpunkt då den nya avgäldsperioden börjar. Marken får dock förutsättas vara iordningställd för byggande så att det inte behövs några extraordinära grundläggningsåtgärder. Om fastigheten är ansluten till kommunalt vatten- och avloppsnät, ska enligt veder- tagna principer värdet av detta räknas in i värdet på marken. Där- emot ska man inte beakta värdet av andra åtgärder på marken än sådana som har krävts för att marken ska försättas i byggbart skick. Ytterligare investeringar i marken som tomträttshavaren har stått för, såsom trädgårdsanläggningar, ska alltså inte räknas in i mark- nadsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft9"&gt;Vid bedömningen av marknadsvärdet ska, på samma sätt som i dag, beaktas sådana bestämmelser som kan gälla för markens använd- ning och bebyggelse (jfr t.ex. NJA 1975 s. 385 och NJA 1976 s. 562). Det är här i första hand fråga om rådande planbestäm- melser. Eftersom förekomsten av sådana bestämmelser bara är en av de omständigheter som ska beaktas vid värderingen har det dock&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft14"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371288x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;inte ansetts lämpligt att särskilt ange dessa i paragrafen. Hänsyn ska också tas till om tomträttsavtalet innefattar inskränkningar och villkor i fråga om fastighetens användning. Det kan vara fråga om sådana inskränkningar som följer av vad tomträttsavtalet säger om ändamålet med upplåtelsen men även handla om andra i avtalet intagna villkor. Detta innebär inte någon ändring av gällande rätt. Vägledning kan därför fortfarande hämtas från äldre förarbeten. Särskilt kan nämnas följande förarbetsuttalande i anslutning till nuvarande 11 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft121"&gt;Såsom framgår av 4 § andra stycket äro de vid upplåtelsen gällande byggnadsbestämmelserna likställda med avtalsbestämmelser. Självfallet kan fastighetsägaren icke ensidigt avstå från en enligt upplåtelsen gäll- ande inskränkning i tomträttshavarens befogenheter och därigenom påtvinga denne högre avgäld än som eljest skolat utgå. Vid avgälds- reglering får alltså hänsyn icke tagas till en genom stadsplaneändring medgiven ökning av byggnadsrätten i förhållande till vad i upplåtelsen föreskrivs, förrän upplåtelsens innehåll genom överenskommelse anpassats till den nya stadsplanen. Att däremot sådan ändring i bygg- nadsbestämmelserna, som minskat tomträttens värde, alltid skall beak- tas vid avgäldsreglering är uppenbart; tomträttshavaren är ju skyldig att iakttaga en dylik inskränkning oberoende av vad avtalet innehåller.&lt;SPAN class="ft120"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft7"&gt;Den belastning på fastigheten som själva tomträtten utgör får – till skillnad från tomträttens värde för tomträttshavaren – inte beaktas vid värderingen (jfr NJA 2002 s. 45).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Även om det är markvärdet som ska bedömas är parterna oför- hindrade att komma överens om att tillämpa schabloniserade modeller för framtagande av markvärdet. Lagtexten är således inte avsedd att hindra parterna från att komma överens om att t.ex. marktaxeringsvärdet ska utgöra en utgångspunkt för beräkningen av markvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Förslaget syftar alltså inte till någon ändring i gällande rätt vad gäller de faktorer som ska beaktas vid markvärderingen. Den före- slagna lagtexten överensstämmer därför också i denna del i allt väsentligt med den hittillsvarande. För att tydliggöra att hänsyn härvid ska tas till de villkor som parterna har avtalat om används uttrycket ”villkor” med motsvarande innebörd som i 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Paragrafen reglerar inte vem som ska utföra värderingen. Det ligger i sakens natur att envar av parterna kan anlita en extern värderare eller själv göra en värdering. Parterna kan naturligtvis också gemensamt anlita en utomstående person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se SOU 1952:28 s. 84.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft26"&gt;Tredje stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Det markvärde som tas fram vid värderingen ska tillämpas i tio år, dvs. under tio avgäldsperioder. Värderingsintervallet kommer där- med att vara tio år. I fråga om avgäldsperiod 1 (dvs. år 1 i värde- ringsintervallet) utgör avgäldsunderlaget – i enlighet med vad som sägs i första stycket – 0,4 x markvärdet. För var och en av de nio avgäldsperioderna därefter (dvs. åren &lt;NOBR&gt;2–10&lt;/NOBR&gt; i värderingsintervallet) ska detta värde sedan räknas om med förändringen av konsument- prisindex från och med den kalendermånad som tioårsperioden börjar till och med den sjunde hela kalendermånaden före den nya avgäldsperiodens början.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft7"&gt;Ett exempel kan illustrera tillvägagångssättet. Om den första avgäldsperioden efter värderingen börjar den 21 juni 2015, ska det avgäldsunderlag som har räknats fram för den första avgälds- perioden (markvärdet per den 21 juni 2015 x 0,4) för envar av de följande nio avgäldsperioderna (fr.o.m. den 21 juni 2016 etc.) räknas om med hjälp av konsumentprisindex. För den avgäldsperiod som inleds den 21 juni 2016 ska det ursprungliga avgäldsunderlaget räknas om med konsumentprisindex förändring för perioden från och med juni 2015 (dvs. månaden då tioårsperioden börjar) till och med november 2015 (dvs. den sjunde hela kalendermånaden närmast före den nya avgäldsperiodens början). Konsumentpris- index förändring beräknas därvid genom att konsumentprisindex för november 2015 divideras med konsumentprisindex för juni 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft110"&gt;Avgäldsunderlaget för tomträtter avsedda för annat än bostadsbebyggelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Om tomträttsupplåtelsen avser annat än bostadsändamål, är avgälds- underlaget lika med markens marknadsvärde, beräknat enligt 14 § andra stycket, vid ingången av det intervall som anges i andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft123"&gt;Ett avgäldsunderlag enligt första stycket ska tillämpas under ett intervall av tio avgäldsperioder. För var och en av de senare nio avgäldsperioderna under intervallet ska det räknas om med förändringen av Statistiska centralbyråns konsumentprisindex från intervallets början till och med den sjunde hela kalendermånaden före den nya avgäldsperiodens början.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft40"&gt;Parterna får skriftligen överenskomma att det intervall som anges i andra stycket ska omfatta mer än tio avgäldsperioder eller att omräkningen av avgäldsunderlaget ska ske på annat sätt än vad som anges i andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft14"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;Paragrafen, som saknar tidigare motsvarighet, innehåller bestäm- melser om beräkningen av avgäldsunderlaget för tomträtter avsedda för annat än bostadsändamål. Utredningens överväganden finns i avsnitt 8.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft26"&gt;Första stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Avgäldsunderlaget för tomträtter för andra ändamål än bostäder ska, i likhet med vad som föreslås gälla för flerbostadstomträtter, grundas på markens marknadsvärde. Någon reducering av mark- nadsvärdet ska dock inte göras, utan markens marknadsvärde ska beaktas fullt ut. Markvärdet ska räknas fram enligt de principer som anges i 14 § andra stycket, se närmare kommentaren till den bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft26"&gt;Andra stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft56"&gt;Värdering ska ske vart tionde år. I fråga om den första avgälds- perioden under detta värderingsintervall ska avgäldsunderlaget överensstämma med markens marknadsvärde. För de följande nio avgäldsperioderna ska det ursprungliga avgäldsunderlaget räknas om på det sätt som anges i 14 § tredje stycket. Vad gäller denna omräkning kan hänvisas till kommentaren till 14 § tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft26"&gt;Tredje stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;Lagens regler om hur avgälden ska beräknas är, som huvudregel, tvingande. Av paragrafens tredje stycke framgår emellertid att part- erna har vissa möjligheter att träffa avtal om förutsättningarna för avgäldsregleringen på lång sikt. Parternas möjligheter att avtala om andra kriterier för avgäldsregleringen är dock begränsade till värde- ringsintervallen och indexeringen. Avtal i dessa frågor kan träffas såväl i samband med tomträttsupplåtelsen som senare. Det är där- emot inte möjligt att avtala om annan längd på avgäldsperioderna än ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft7"&gt;Av paragrafen följer till att börja med att parterna kan avtala om längre intervall för värdering av markens marknadsvärde än tio år. Någon bortre gräns för värderingsintervallens längd har det inte ansetts finnas något behov av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft14"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p788 ft7"&gt;Parterna kan också komma överens om att den årliga omräk- ningen av avgäldsunderlaget ska ske på annat sätt än vad som följer av andra stycket. En sådan överenskommelse får utformas på vilket sätt som helst. Det är t.ex. möjligt att avtala om att indexomräk- ningen ska ske enligt annat index eller att olika indexomräkningar ska ske för olika år. Det är också möjligt att avtala om att någon indexering överhuvudtaget inte ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;För tydlighets skull anges det i tredje stycket att en överens- kommelse enligt den bestämmelsen ska vara skriftlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft7"&gt;Såsom framgår av 11 § ger även den paragrafen parterna vissa möjligheter att träffa avtal om att avgälden ska bestämmas på annat sätt än vad som följer av lagens regler. De möjligheter som 11 och 15 §§ ger i detta hänseende kan också kombineras. Det är alltså möjligt att enligt 15 § tredje stycket avtala om att värderingsinter- vallen ska omfatta 20 avgäldsperioder/år och att dessutom, med stöd av 11 § andra och tredje styckena, inför respektive sådant värderingsintervall avtala om att det under intervallet ska tillämpas andra grunder för avgäldsregleringen än vad som följer av lagen. På så vis kan parterna lång tid i förväg överenskomma om i förhållande till lagen avvikande avgäld för en framtida avgäldsperiod. En förut- sättning är dock att det av överenskommelsen går att utläsa vilken avgäld som ska betalas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft110"&gt;Avgäldsunderlaget vid blandade upplåtelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Om tomträttsupplåtelsen avser både bostadsändamål och annat ända- mål, ska avgäldsunderlaget för bostadsdelen beräknas enligt 14 § och avgälds- underlaget för den andra delen enligt 15 §. Storleken av respektive del ska bestämmas med hänsyn till byggrätten i kvadratmeter bruttoarea (BTA) för respektive ändamål vid den nya avgäldsperiodens början eller, om detta inte är möjligt, med hänsyn till värdet av respektive del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft7"&gt;Paragrafen, som saknar tidigare motsvarighet, anger hur avgälds- underlaget ska beräknas då ändamålet med tomträttsupplåtelsen är både bostadsbebyggelse och annat. Utredningens överväganden finns i avsnitt 8.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;Flerbostadstomträtter är ofta upplåtna både för bostadsändamål och för annat ändamål. Upplåtelseavtalet kan i ett sådant fall medge att det i ett bostadshus även inryms lokaler för kontor, butik, hotell, restaurang eller liknande verksamhet. Det kan också före- komma att en tomträttsupplåtelse avser både bostadsändamål – i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft27"&gt;form av småhusbebyggelse – och annat ändamål än bostäder, även om detta torde vara ovanligt. Enligt förevarande bestämmelse ska avgäldsunderlaget för bostadsdelen i sådana fall beräknas enligt vad som gäller för tomträtter som enbart avser flerbostadshus (se 14 §). Avgäldsunderlaget för den del som avser annat ändamål ska bestämmas enligt vad som gäller för tomträtter avsedda för annat än bostäder (se 15 §). Som en följd av detta ska avgäldsunderlaget för bostadsdelen, men inte den andra delen, reduceras till 40 pro- cent (jfr 14 § första stycket). Bestämmelsen innebär vidare att part- erna, vad gäller denna andra del, kan komma överens om delvis andra former för avgäldsregleringen än vad lagen anger (se 15 § tredje stycket) och dessutom ingå skiljeavtal beträffande framtida tvist om ändring av avgälden (se vidare 19 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft27"&gt;I paragrafen anges också hur markvärdet ska fördelas på bostads- delen respektive den andra delen. Fördelningen ska i första hand ske med hänsyn till byggrätten i kvadratmeter bruttoarea (BTA) för respektive ändamål. Uppgift om detta kan hämtas från fastig- hetstaxeringen; ett beslut om fastighetstaxering innehåller sålunda uppgifter om den byggrätt för bostäder respektive lokaler som fastighetstaxeringen har grundats på. Uppgifterna finns även redo- visade i fastighetsregistrets taxeringsuppgiftsdel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft27"&gt;Vilken byggrätt som ska läggas till grund för beräkning av tomt- rättsavgälden kan i och för sig vara föremål för olika uppfattningar. Vid bedömningen av vilken byggrätt som ska tillämpas är, på samma sätt som enligt nuvarande ordning, utgångspunkten att markvärdet konstitueras av det tillåtna utnyttjande som ger det högsta värdet. Bruttoarean beräknas enligt Svensk Standard, f.n. nr SS 21054. Vidare bör den byggrätt som detaljplanen och tomträttsavtalet medger vid regleringstidpunkten, dvs. vid den nya avgäldsperiodens början, vara avgörande (se t.ex. Svea hovrätts dom den 22 december 1994 i mål T &lt;NOBR&gt;1090-93&lt;/NOBR&gt; och den 4 november 2011 i mål T &lt;NOBR&gt;523-03).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft27"&gt;Om en fördelning utifrån byggrätten inte är möjlig, får avgälden i stället baseras på hur värdet av tomträtten (dvs. dess marknads- värde) fördelar sig på de olika delarna av upplåtelsen. Om tomt- rättens totala värde fördelar sig med tre fjärdedelar på bostadsdelen och en fjärdedel på den övriga delen, ska alltså tre fjärdedelar av tomträtten anses hänförlig till bostadsdelen och en fjärdedel till den övriga delen. Detta medför i sin tur att avgäldsunderlaget för bostads- delen utgör tre fjärdedelar av markens totala marknadsvärde, multi- plicerat med faktorn 0,4, medan avgäldsunderlaget för den övriga delen utgör en fjärdedel av markens totala marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft14"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft110"&gt;Förfarandet vid ändring av avgäld&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;Den part som vill att avgälden ska ändras ska skriftligen underrätta motparten om detta tidigast sex månader och senast tre månader före inled- ningen av den tidsperiod som den nya avgälden avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft118"&gt;Underrättelsen ska innehålla uppgift om den begärda nya avgälden. I fråga om tomträtter som avses i 12 § första stycket ska en underrättelse till tomt- rättshavaren dessutom innehålla en upplysning om vad tomträttshavaren ska göra enligt 18 § om han eller hon vill invända mot den begärda avgälden. En sådan underrättelse ska också innehålla upplysningar om hur den begärda avgälden har beräknats, däribland uppgift om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;det markvärde enligt 12 § första stycket som ligger till grund för beräk- ningen av avgäldsunderlaget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;hur stor del av markvärdet som har beaktats,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;den tidsperiod för vilken omräkning har skett enligt 12 § tredje stycket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;förändringen av Statistiska centralbyråns konsumentprisindex under denna tid, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;avgäldsräntan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft123"&gt;Tomträttshavaren ska anses underrättad enligt första stycket när ett med- delande med det innehåll som anges där har sänts till hans eller hennes post- adress på den upplåtna fastigheten. Om tomträttshavaren har angett en annan adress, ska han eller hon i stället anses underrättad när underrättelsen har skickats till den adressen. Fastighetsägaren ska anses underrättad när med- delandet har sänts till fastighetsägarens postadress.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft37"&gt;En part som inte gör vad som krävs enligt första och andra styckena förlorar sin rätt till ändring av avgälden för den nya avgäldsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft7"&gt;Paragrafen, som saknar tidigare motsvarighet, innehåller tillsam- mans med 18 och 19 §§ bestämmelser om förfarandet för ändring av avgälden. I denna paragraf finns bestämmelser om hur mot- parten ska underrättas i samband med en begäran om ny avgäld samt om följderna av brister i detta avseende. Utredningens över- väganden finns i avsnitt &lt;NOBR&gt;9.1.2–9.1.4.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;Första stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft56"&gt;En nödvändig förutsättning för att avgälden ska ändras för den följande avgäldsperioden är att den som vill ha till stånd en sådan ändring underrättar motparten om detta. Det gäller även om avgäl- den endast ska ändras i enlighet med förändringen av konsument- prisindex. För att minska risken för missförstånd och begränsa de bevissvårigheter som annars kan uppstå anges i första stycket att underrättelsen ska vara skriftlig. Det utesluter i sig inte att under- rättelsen lämnas på elektronisk väg. Om underrättelsen lämnas i sedvanlig pappersform, är det tillräckligt att den tillställs motparten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft14"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;med vanlig post. Den behöver alltså inte skickas med rekommend- erat brev eller liknande och den behöver inte heller delges (se vidare kommentaren till tredje stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft27"&gt;Vad underrättelsen ska innehålla framgår av andra stycket. Det anges även inom vilken tidsperiod underrättelsen ska skickas. Utgångspunkten för denna tidsperiod är den nya avgäldsperiodens början; underrättelsen ska skickas tidigast sex och senast tre måna- der dessförinnan. Om t.ex. den nya avgäldsperioden börjar den 14 augusti 2015, ska underrättelsen således lämnas tidigast den 13 februari 2015 och senast den 13 maj 2015. Närmare bestäm- melser om hur beräkningen av fristerna ska ske finns i lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft27"&gt;Det förhållandet att underrättelsen får skickas tidigast sex månader före den nya avgäldsperiodens början innebär att det inte är möjligt att låta en underrättelse omfatta flera avgäldsperioder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Grundar sig begäran om ändring av avgälden på en indexering enligt konsumentprisindex, kan underrättelsen normalt inte sändas tidigare än omkring fem och en halv månad före den nya avgälds- periodens början. Detta beror på att konsumentprisindex för den sjunde hela kalendermånaden före den nya avgäldsperiodens början fastställs med några veckors fördröjning efter kalendermånadens utgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Brister i fråga om underrättelsens innehåll och tidsfristerna får till följd att underrättelsen är utan verkan (se fjärde stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft26"&gt;Andra stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;I andra stycket anges vad en underrättelse ska innehålla. Detta är beroende av vilken typ av tomträtt det är fråga om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft27"&gt;I &lt;SPAN class="ft29"&gt;första meningen &lt;/SPAN&gt;anges att underrättelser om avgäldsändring ska innehålla uppgift om den avgäld som begärs för den kommande avgäldsperioden. Detta gäller oavsett vilket slag av tomträtt under- rättelsen avser. I &lt;SPAN class="ft29"&gt;andra och tredje meningarna &lt;/SPAN&gt;finns ytterligare krav. Dessa gäller endast underrättelse som avser småhustomträtter. Det sammanhänger med att fastighetsägarens begäran om högre avgäld i dessa fall blir bindande om tomträttshavaren inte uttryckligen invänder mot den begärda avgälden, se 18 §. Tomträttshavaren ska därför upplysas om hur han eller hon kan göra en sådan invändning. Dessutom måste underrättelsen i dessa fall innehålla detaljerade uppgifter om hur den begärda avgälden har räknats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft14"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;fram. Av underrättelsen ska alltså framgå det senaste marktaxe- ringsvärdet från allmän eller förenklad fastighetstaxering, vilket belopp som har använts som avgäldsunderlag, avgäldsräntan samt, vid indexering, förändringen av konsumentprisindex med uppgift om det tidsintervall som förändringen har baserats på. Avsikten är att tomträttshavaren på grundval av den lämnade informationen enkelt ska kunna kontrollera att fastighetsägarens krav ligger inom ramen för vad lagen medger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;Tredje stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft27"&gt;Tredje stycket innehåller en bestämmelse om när en underrättelse ska anses ha lämnats. Så är fallet när underrättelsen har skickats till motpartens adress. Fastighetsägarens underrättelse till tomträtts- havaren ska därvid anses ha lämnats, när underrättelsen har skickats till tomträttshavarens postadress, under förutsättning att den upp- låtna fastigheten är belägen på den adressen. Har tomträttshavaren meddelat fastighetsägaren att underrättelsen ska skickas honom eller henne på annan postadress, ska i stället denna adress användas. Tomträttshavarens underrättelse till fastighetsägaren ska sändas till fastighetsägarens postadress.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft27"&gt;Det bör understrykas att de angivna bestämmelserna utgör en form av bevislättnadsregler; den som visar att han eller hon har avsänt underrättelsen till den i paragrafen angivna adressen, ska anses ha underrättat motparten. Bestämmelserna utesluter emeller- tid inte att underrättelse sker på annat sätt, t.ex. med användande av &lt;NOBR&gt;e-post.&lt;/NOBR&gt; I så fall måste emellertid den som har skickat under- rättelsen visa att denna har kommit motparten till handa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;Fjärde stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;För att inskärpa vikten av att en underrättelse med begäran om avgäldsändring i alla delar utformas och översänds enligt lagens föreskrifter har det i fjärde stycket tagits in en bestämmelse om följden av att kraven i paragrafens första och andra stycken inte efterlevs. Den innebär att brister i fråga om underrättelsens inne- håll och tidpunkten för underrättelsen får till följd att rätten till ändring av avgälden går förlorad för den nya avgäldsperioden. Den som har försuttit sin rätt till ändring av avgälden får således avvakta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft14"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;till dess tiden för att sända en underrättelse om begäran om avgälds- ändring för nästa avgäldsperiod är inne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft27"&gt;En följd av detta är också att när tiden för att begära avgälds- ändring har löpt ut kan en part, som själv inte har begärt avgälds- ändring i tid, inte påkalla avgäldsändring till sin förmån med hän- visning till att avgäldsfrågan ändå ska prövas med anledning av en begäran från motparten. Om fastighetsägaren har begärt att avgäl- den ska höjas medan tomträttshavaren har förhållit sig passiv under den tid då begäran om avgäldsändring ska framställas, kan tomt- rättshavaren således inte i det efterföljande förfarandet påkalla att avgälden ska sänkas. Däremot kan han eller hon givetvis göra gäll- ande att avgälden ska förbli oförändrad eller att den inte ska höjas så mycket som fastighetsägaren har begärt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft27"&gt;Förfarandereglerna i paragrafen är inte avsedda att förhindra att fastighetsägaren i vissa fall samordnar underrättelse och fakture- ring. När det gäller småhustomträtter, för vilka avgälden grundas på marktaxeringsvärdet, får det anses acceptabelt att underrättelse och fakturering beträffande avgälden för den kommande avgälds- perioden sker i ett och samma dokument. Detsamma gäller om parterna med stöd av 11 § tredje stycket har kommit överens om avgälden för ett helt värderingsintervall. I övriga fall – där avgäldens storlek beror på mera svårbedömbara faktorer – framstår ett sådant förfarande däremot som mindre lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;18 § &lt;/SPAN&gt;I fråga om tomträtter som avses i 12 § första stycket gäller den avgäld som har angetts i underrättelsen till tomträttshavaren, om inte tomträtts- havaren skriftligen invänder mot beloppet inom tre månader från under- rättelsen. Om tomträttshavaren gör en sådan invändning eller om det är tomträttshavaren som har begärt ändring av avgälden, bestäms den nya avgälden i stället enligt 19 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft118"&gt;Om den avgäld som blir gällande enligt första stycket överstiger vad fastig- hetsägaren enligt 12 § första och tredje stycket är berättigad att ta ut, ska fastighetsägaren på talan av tomträttshavaren förpliktas att återbetala vad som har betalats för mycket (&lt;SPAN class="ft128"&gt;rättelse av avgäld&lt;/SPAN&gt;). På det belopp som ska åter- betalas ska utgå ränta. Räntan ska beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) för tiden från det att tomträttshavaren betalade avgälden till dess rätten beslutade om återbetalning och enligt 6 § samma lag för tiden därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft7"&gt;Paragrafen, som saknar tidigare motsvarighet, anges en förenklad metod för ändring av avgälden för småhustomträtter. Utredningens överväganden finns i avsnitt 9.1.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft14"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft26"&gt;Första stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft27"&gt;I dag finns det två metoder för ändring av avgälden, överenskom- melse och dom. Dessa behandlas i förslaget i 19 §. I förevarande paragraf tillhandahålls en ny metod för ändring av avgälden avseende småhustomträtter. Metoden, som enbart är tillämplig när det är fastighetsägaren som begär ändring, innebär att avgälden ändras om underrättelsen har utformats och skickats enligt bestämmelserna i 17 § och tomträttshavaren inte invänder mot den begärda avgälden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Bestämmelserna om detta innebär att en tomträttshavare som anser att den begärda avgälden är felaktig aktivt måste invända mot denna. I annat fall blir han eller hon bunden av avgälden, låt vara med möjlighet att få rättelse genom det i andra stycket angivna för- farandet, och kan krävas på hela detta belopp. Tomträttshavaren har därför ett visst ansvar för att kontrollera att de uppgifter och beräkningar som fastighetsägaren har tagit in i underrättelsen är riktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Invändningen måste vara skriftlig och göras inom tre månader från det att underrättelsen skickades. I detta ligger att en skriftlig invändning ska ha kommit fastighetsägaren tillhanda inom tre månader från tidpunkten för fastighetsägarens underrättelse till tomträttshavaren (vad gäller frågan om när denna underrättelse ska anses ha skett, se kommentaren till 17 § tredje stycket). Det räcker alltså inte att invändningen postas inom fristen. Tomträttshavarens tid att överväga begäran om ändring är därför i praktiken något kortare än tre månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft7"&gt;Om tomträttshavaren invänder mot den begärda avgälden, bestäms den nya avgälden genom överenskommelse eller dom. Därvid ska bestämmelserna i 19 § tillämpas, vilket bl.a. innebär att en fastig- hetsägare som vidhåller sitt krav på avgäldshöjning antingen måste få tomträttshavaren med på en skriftlig överenskommelse om detta eller väcka talan vid domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Framställer tomträttshavaren invändningen alltför sent, är invänd- ningen utan verkan. En fråga om att underrättelse enligt 17 § inte har skett eller att en invändning enligt 18 § första stycket inte har skett i rätt tid får i sista hand prövas av domstol i en process angå- ende fordran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft27"&gt;Den nya metoden är, som nyss har nämnts, endast tillämplig när det är fastighetsägaren som begär ändring av avgälden. Fastighets- ägaren kan således inte genom passivitet bli bunden av tomträtts- havarens begäran om avgäldsändring. I de fallen gäller alltjämt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft14"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;ändring av avgälden kan ske endast genom överenskommelse eller dom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Om avgälden för den kommande avgäldsperioden inte ändras på det sätt som anges i första stycket och inte heller genom skriftlig överenskommelse eller dom (jfr 19 §), ska avgälden för nästa avgäldsperiod uppgå till samma belopp som tidigare. Detta torde vara så självklart att det inte har ansetts nödvändigt att behålla den nuvarande uttryckliga bestämmelse om detta i 11 § tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft26"&gt;Andra stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Om en tomträttshavare har blivit bunden av en felaktig avgäld p.g.a. passivitet, har han eller hon ändå möjlighet att få rättelse. Det får förutsättas att fastighetsägaren normalt frivilligt går med på detta. Om så inte är fallet, måste tomträttshavaren väcka talan vid mark- och miljödomstolen. Fastighetsägaren ska då förpliktas att betala tillbaka mellanskillnaden mellan å ena sidan det belopp som tomträttshavaren har betalat och å andra sidan den avgäld som tidigare har utgått. Om fastighetsägaren enligt 12 § första och tredje styckena är berättigad till en högre avgäld än tidigare, har han dock alltid rätt att tillgodoräkna sig denna högre avgäld. På beloppet ska betalas ränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Någon tidsfrist för en sådan talan har inte angetts. Preskriptions- lagens (1981:130) bestämmelser är därmed tillämpliga och tomt- rättshavarens fordran på återbetalning preskriberas tio år efter det att den oriktiga avgälden erlades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft30"&gt;En talan enligt andra stycket benämns &lt;SPAN class="ft41"&gt;rättelse av avgäld &lt;/SPAN&gt;och följer rättegångsbalkens bestämmelser om dispositiva tvistemål, se 32 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;19 § &lt;/SPAN&gt;I fråga om tomträtter som avses i 12 § andra stycket och 14 – 16 §§ bestäms den nya avgälden genom skriftlig överenskommelse eller dom. I fråga om tomträtter som avses i 15 § får den nya avgälden även bestämmas genom skiljedom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft37"&gt;Om parterna inte kan enas om den nya avgälden, ska talan om ändring av avgälden väckas senast tre månader efter den nya avgäldsperiodens början. En part som inte gör detta förlorar sin rätt till ändring av avgälden för den nya avgäldsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om ändring av avgälden genom överenskommelse eller dom. Den överensstämmer delvis med nuvarande 11 § första och andra styckena. Utredningens över- väganden finns i avsnitt 9.1.4, 9.1.5 och 9.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft26"&gt;Första stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;I första stycket anges de metoder för avgäldsändring som gäller utöver den i 18 § angivna; skriftlig överenskommelse och dom. Detta överensstämmer med gällande rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft27"&gt;För tomträtter som är upplåtna för annat än bostadsändamål har det införts ytterligare en metod för att fastställa den nya avgälden, skiljeförfarande. Ett skiljeförfarande förutsätter att parterna har ingått ett skiljeavtal, på vilket lagen (1999:116) om skiljeförfarande är tillämpligt. Det bör noteras att om avgäldsregleringen i det enskilda fallet omfattas av ett skiljeavtal ska en part som vill påkalla ett sådant förfarande begära skiljedom enligt 19 § lagen om skilje- förfarande inom den frist som gäller för väckande av talan vid dom- stol (se 45 § lagen om skiljeförfarande)&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft8"&gt;Det bör noteras att i fråga om tomträtter som avses i 15 § har parterna möjlighet att på förhand komma överens om avgälden för ett helt värderingsintervall. I den mån en sådan överenskommelse är så specifik att man inför en ny avgäldsperiod utan vidare kan utläsa storleken av avgälden för den nya avgäldsperioden krävs det givetvis inte någon ny överenskommelse. Den underrättelse som enligt 18 § måste tillställas motparten tjänar i så fall endast som en erinran om den redan genom den tidigare överenskommelsen fast- ställda avgälden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft26"&gt;Andra stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft56"&gt;I andra stycket anges tidsfristen för att väcka talan om ändring av avgälden samt följden av att talan inte väcks i rätt tid. Kan parterna inte nå en överenskommelse, ska talan väckas senast tre månader efter den nya avgäldsperiodens början. Om avgäldsperioden inleds den 15 juni 2015, ska talan således väckas senast den 15 september det året. Närmare bestämmelser om hur tremånadersfristens utgång ska bestämmas finns i lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft14"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p188 ft7"&gt;Av naturliga skäl är det den som vill få till stånd en ändring av avgälden som måste väcka talan om detta. Den som försummar att väcka talan i rätt tid förlorar sin rätt till ändring av avgälden för den nya avgäldsperioden. Det innebär också att om ena parten har väckt talan om att avgälden ska höjas, kan den andra parten inte få frågan om en sänkning av avgälden prövad utan att själv väcka talan inom den angivna talefristen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Av 32 § första stycket följer att rättegångsbalkens bestämmelser om s.k. dispositiva tvistemål ska tillämpas i mål om ändring av avgäld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;25 § &lt;/SPAN&gt;Upphör tomträtten på grund av uppsägning, &lt;SPAN class="ft113"&gt;är &lt;/SPAN&gt;fastighetsägaren &lt;SPAN class="ft113"&gt;skyl- dig &lt;/SPAN&gt;att lösa byggnad och annan egendom som utgör tillbehör till tomt- rätten. Lösesumman &lt;SPAN class="ft113"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;motsvara egendomens värde vid tomträttens upp- hörande under antagande av att tomträtten alltjämt skulle bestå med samma ändamål och i övrigt oförändrade &lt;SPAN class="ft113"&gt;villkor om &lt;/SPAN&gt;fastighetens använd- ning och bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft79"&gt;Har kostnad som &lt;SPAN class="ft116"&gt;inte har &lt;/SPAN&gt;varit nödvändig &lt;SPAN class="ft116"&gt;lagts ner &lt;/SPAN&gt;på tomträtten efter uppsägningen, får värdeökning som uppkommit därigenom &lt;SPAN class="ft116"&gt;inte tas &lt;/SPAN&gt;i beräk- ning vid bestämmande av lösesumman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Upplåts &lt;/SPAN&gt;tomträtt väsentligen för annat ändamål än bostadsbebyggelse, får parterna &lt;SPAN class="ft37"&gt;komma överens om &lt;/SPAN&gt;att &lt;SPAN class="ft37"&gt;fastighetsägaren inte &lt;/SPAN&gt;alls eller endast i begränsad omfattning &lt;SPAN class="ft37"&gt;ska vara skyldig &lt;/SPAN&gt;att lösa egendomen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Paragrafen motsvarar i sak nuvarande 17 §. På samma sätt som i 4 § har ordet ”föreskrifter” ersatts av ”villkor”, se kommentaren till den paragrafen. Någon ändring i sak är inte avsedd. I övrigt har vissa redaktionella ändringar skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft14"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p804 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;26 § &lt;/SPAN&gt;När fastighetsägaren är skyldig att lösa egendom, &lt;SPAN class="ft113"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;talan om löse- summan väckas inom ett år efter det att uppsägningen antecknades i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Om tomträttshavaren har klandrat uppsägningen enligt &lt;SPAN class="ft113"&gt;24 §&lt;/SPAN&gt;, får talan om lösesumman i stället väckas inom ett år efter det att domen i målet om klander vann laga kraft. Om tiden inte iakttas, förfaller uppsägningen. Talan får väckas av såväl fastighetsägaren som tomträttshavaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft81"&gt;Sedan domen om lösesumman har vunnit laga kraft, &lt;SPAN class="ft123"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;lösesumman inom en månad deponeras hos länsstyrelsen. Lösesumman behöver dock inte deponeras tidigare än en månad före den dag till vilken uppsägningen har ägt rum. Om lösesumman inte deponeras inom föreskriven tid, &lt;SPAN class="ft123"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;länsstyrelsen efter ansökan ta ut beloppet som om betalningsskyldighet hade ålagts genom domen. När lösesumman har deponerats, &lt;SPAN class="ft123"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;läns- styrelsen genast anmäla detta till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft11"&gt;Medel som har deponerats &lt;SPAN class="ft37"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;genast sättas in i bank eller kredit- marknadsföretag mot ränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft7"&gt;Paragrafen motsvarar i sak nuvarande 18 §. Med anledning av omnumreringen av kapitlets paragrafer har hänvisningen i första stycket till 16 § ändrats till att gälla 24 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;27 § &lt;/SPAN&gt;När den genom uppsägningen bestämda tillträdesdagen är inne och lösesumman &lt;SPAN class="ft40"&gt;deponerats &lt;/SPAN&gt;enligt &lt;SPAN class="ft40"&gt;26 §&lt;/SPAN&gt;, upphör tomträtten med däri upplåtna rättigheter och blir inskrivningar i denna utan verkan. Innan &lt;SPAN class="ft40"&gt;deposition har &lt;/SPAN&gt;skett, får tillträde &lt;SPAN class="ft40"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;äga rum utan tomträttshavarens medgivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft79"&gt;Har tomträtten frånträtts på den genom uppsägningen bestämda till- trädesdagen men &lt;SPAN class="ft116"&gt;har &lt;/SPAN&gt;lösesumman då ännu &lt;SPAN class="ft116"&gt;inte deponerats&lt;/SPAN&gt;, är fastighets- ägaren skyldig att betala ränta till tomträttshavaren. Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) för tiden från tillträdesdagen till dess nedsätt- ning &lt;SPAN class="ft116"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ske och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft7"&gt;Paragrafen motsvarar i sak nuvarande 19 §. Med anledning av den ändrade paragrafnumreringen i kapitlet har hänvisningen till 18 § i första stycket ändrats till 26 §. Därutöver har en rent redaktionell ändring gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft14"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft110"&gt;Ändringsavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;29 § &lt;/SPAN&gt;Har fastighetsägaren och tomträttshavaren sedan tomträtten upp- låtits slutit avtal om utvidgning eller inskränkning av det område tomt- rätten avser eller om ändring av ändamålet med tomträtten eller av de &lt;SPAN class="ft113"&gt;villkor &lt;/SPAN&gt;som i övrigt gäller angående tomträttens utövning eller i fråga varom överenskommelse är tillåten enligt &lt;SPAN class="ft113"&gt;20, 22, 23 eller 25 §, &lt;/SPAN&gt;gäller ändringsavtalet mot den som har rättighet i tomträtten endast om inskrivning av avtalet är beviljad eller ansökan därom förklarad vilande i avvaktan på att annat hinder än som avses i 21 kap. 5 § andra stycket undanröjes. Angår avtalet utvidgning eller inskränkning av det område tomträtten avser, är avtalet för sin giltighet beroende av att fastighetsbildning kommer till stånd i enlighet med avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft37"&gt;Vad som sägs i första stycket gäller även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;överenskommelser enligt 15 § tredje stycket, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;överenskommelser enligt 19 § första stycket, om överenskommelsen gäller en sådan tomträtt som avses i 15 § och innebär att avgälden ska avvika från vad som sägs i denna balk eller från en tidigare inskriven överens- kommelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft11"&gt;Angående avtal som avses i första stycket gäller i övrigt bestämmelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;detta kapitel om upplåtelse av tomträtt i tillämpliga delar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft7"&gt;Paragrafen motsvarar i sak nuvarande 21 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;På grund av den ändrade paragrafnumreringen i kapitlet har de nuvarande hänvisningarna i &lt;SPAN class="ft26"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;till 12, 14, 15 och 17 §§ ändrats till att avse 20, 22, 23 och 25 §§. Ordet ”föreskrifter” har ersatts av ”villkor”, se kommentaren till 4 §. Några ändringar i sak är inte avsedda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft27"&gt;Vidare har det införts ett nytt &lt;SPAN class="ft29"&gt;andra stycke&lt;/SPAN&gt;, som delvis ersätter den nuvarande hänvisningen till 11 §. Utredningens överväganden i denna del finns i avsnitt 10.2. Förslaget i denna del innebär att ändringsavtal enligt 15 § tredje stycket – dvs. avtal om längre värde- ringsintervall än tio år eller om att den årliga omräkningen av avgäldsunderlaget ska ske på annat sätt än vad som anges i 15 § andra stycket – ska skrivas in för att gälla mot tredje man (punk- ten 1). Detsamma gäller, enligt punkten 2, överenskommelser om ändrad avgäld som avser sådana tomträtter som sägs i 15 §; detta gäller dock endast om överenskommelsen innebär att avgälden ska avvika från vad som annars följer av lagen eller från ett tidigare inskrivet avtal om hur avgälden ska bestämmas (jfr 11 §). Motsats- vis följer – i enlighet med allmänna principer – att andra överens- kommelser angående avgälden utan vidare gäller mot tredje man.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft14"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft110"&gt;Rättegångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;31 § &lt;/SPAN&gt;Mål &lt;SPAN class="ft37"&gt;om &lt;/SPAN&gt;omprövning&lt;SPAN class="ft37"&gt;, rättelse &lt;/SPAN&gt;eller jämkning av avgäld, klander av uppsägning eller bestämmande av lösesumma &lt;SPAN class="ft37"&gt;prövas &lt;/SPAN&gt;av mark- och miljö- domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Paragrafen motsvarar, med smärre redaktionella ändringar, nuvar- ande 23 §. Ett tillägg har gjorts som klargör att även den nya form av domstolsprövning som avses i 18 § andra stycket, rättelse av avgäld, ska prövas av mark- och miljödomstolen. Utredningens överväganden finns i avsnitt 9.1.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;32 § &lt;/SPAN&gt;I mål om omprövning, rättelse eller jämkning av avgäld ska vad som är föreskrivet om rättegången i dispositiva tvistemål tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft40"&gt;I fråga om rättegången i mål om ogiltighet av uppsägning eller bestäm- mande av lösesumma ska expropriationslagen (1972:719) tillämpas. Bestäm- melserna om utredningsbeslut ska dock tillämpas endast i den utsträckning målet avser bestämmande av lösesumma. Om en tvist rör en fråga som kan få betydelse för innehavare av panträtt eller inskriven rättighet, är domstolen inte bunden av parts yrkande eller medgivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft27"&gt;Paragrafen motsvaras närmast av nuvarande 24 § första stycket. I paragrafen finns vissa bestämmelser för handläggningen av mål om omprövning av avgäld, rättelse av avgäld, jämkning av avgäld, ogiltig- het av uppsägning och bestämmande av lösesumma. I korthet har bestämmelserna ändrats på så sätt att mål om omprövning eller jämkning av avgäld i fortsättningen ska handläggas som dispositiva tvistemål. Detsamma gäller den nya måltypen rättelse av avgäld. Bestämmelserna om rättegångskostnader i nuvarande 24 § andra stycket har tagits in i en ny paragraf, 33 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft7"&gt;Utredningens överväganden i denna del finns i avsnitt 9.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft26"&gt;Första stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;I mål vid mark- och miljödomstolen, i vilka domstolen är första instans, tillämpas vad som är föreskrivet om tvistemål i allmän domstol, om inte annat föreskrivs i lagen om mark- och miljödom- stolar eller i annan lag (se 4 kap. 1 § lagen &lt;SPAN class="ft83"&gt;[&lt;/SPAN&gt;2010:921&lt;SPAN class="ft83"&gt;] &lt;/SPAN&gt;om mark- och miljödomstolar). Sådana från lagen om mark- och miljödomstolar avvikande bestämmelser finns i den nuvarande 24 §. Dessa bestäm- melser finns i förslaget i väsentliga delar i andra stycket av före- varande paragraf och i den nya 33 §, och är oförändrade i sak. För-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft14"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft27"&gt;slaget innebär däremot en ny reglering i fråga om rättegången i mål om omprövning eller jämkning av avgäld. Dessa mål har hittills ansetts vara indispositiva. I första stycket klargörs att mål om omprövning eller jämkning av avgäld i fortsättningen ska hand- läggas enligt vad som är föreskrivet om dispositiva tvistemål. Rätten är alltså bunden av parts yrkande eller medgivande och har inte någon skyldighet att bevaka tredje mans, t.ex. kredithavares, intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Förändringen medför bl.a. att domstolen har större möjligheter att påskynda processen genom användandet av s.k. stupstocks- föreläggande vid försumlig processföring eller vid avslutad för- beredelse, se 42 kap. 15 och 15 a §§ rättegångsbalken. Parterna kan därmed föreläggas att slutligt ange sin talan eller underrättas om att förberedelsen vid viss tid är avslutad. Det medför att parterna efter en av domstolen angiven tidpunkt får åberopa nya omständigheter eller ny bevisning endast under vissa förutsättningar. Att målen ska handläggas som dispositiva tvistemål innebär vidare att parterna kan ingå förlikning som, om parterna begär det, kan stadfästas i dom. Den ändrade lydelsen klargör dessutom att bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegångskostnader gäller i mål om ompröv- ning och jämkning av avgäld. Detta innebär dock inte någon änd- ring i förhållande till vad som tidigare har ansetts gälla (jfr SOU 1952:28 s. 96).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft7"&gt;Vad som nu har sagts gäller även i mål om rättelse av avgäld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;I NJA 1984 s. 777 fann Högsta domstolen att rätten i mål om omprövning av tomträttsavgäld är skyldig att självmant beakta den tid som anges i nuvarande 11 § andra stycket. Förslaget är inte avsett att innebära någon ändring i detta hänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft26"&gt;Andra stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft27"&gt;I andra stycket anges att bestämmelserna i expropriationslagen (1972:719) ska tillämpas på övriga måltyper, dvs. talan om ogiltighet av uppsägning och bestämmande av lösesumma. Uttrycket ”i tillämpliga delar” har strukits men någon ändring i sak är inte avsedd. Äldre förarbetsuttalanden om tillämpligheten av expro- priationslagen finns i prop. 1972:109 s. 416 och SOU 1952:28 s. 96.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;I andra stycket anges även, på i sak samma sätt som i nuvarande 24 § första stycket andra meningen, att bestämmelserna om utred- ningsbeslut enligt expropriationslagen endast ska tillämpas i mål avseende bestämmande av lösesumma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft14"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p819 ft7"&gt;Tredje meningen motsvarar nuvarande 24 § första stycket tredje meningen. Eftersom mål om omprövning och jämkning av avgäld enligt förslaget ska handläggas som dispositiva tvistemål, kommer dock bestämmelsen inte längre att vara tillämplig på dessa mål- typer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft56"&gt;I den nuvarande 25 § finns bestämmelser om att domstolen ska underrätta inskrivningsmyndigheten när talan om omprövning eller jämkning av avgäld eller om klander av uppsägning har väckts samt när rättens slutliga avgörande i en sådan fråga har vunnit laga kraft. Det har ansetts att sådana frågor inte bör regleras i lag. Motsvar- ande bestämmelser tas i stället in i en ny förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft118"&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;33 § &lt;/SPAN&gt;I mål om bestämmande av lösesumma ska fastighetsägaren svara för sina och tomträttshavarens rättegångskostnader vid mark- och miljödomstolen, om inte annat föranleds av 18 kap. 6 och 8 §§ rättegångsbalken. Om tomt- rättshavaren har åberopat utredning i strid med utredningsbeslut som mark- och miljödomstolen har meddelat, ska dock kostnaden för sådan utredning ersättas endast om utredningen har haft betydelse för utgången i målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft40"&gt;I högre rätt ska fastighetsägaren alltid svara för sina egna kostnader och för kostnader som åsamkas motparten genom att fastighetsägaren har fullföljt talan. I övrigt ska 18 kap. rättegångsbalken tillämpas. Vad som nu har sagts gäller inte om annat föranleds av 18 kap. 6 och 8 §§ samma balk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft7"&gt;Paragrafen motsvarar i sak nuvarande 24 § andra stycket men har omarbetats redaktionellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft14"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;21 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Ansökan om inskrivning av avtal om sådan ändring i tomträttens inne- håll som avses i 13 kap. &lt;SPAN class="ft116"&gt;29 § &lt;/SPAN&gt;får göras av fastighetsägaren eller tomträtts- havaren sedan tomträtten inskrivits. Om sådan inskrivning gäller i tillämp- liga delar &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ med följande avvikelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft80"&gt;Är inteckning förut beviljad eller sökt i tomträtten eller är inskrivning av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft förut beviljad eller sökt i denna eller söks sådan inskrivning samma dag, får ansökan om inskrivning av avtal som avses i första stycket bifallas endast om rättig- hetshavaren medgett inskrivning av ändringsavtalet eller detta är väsentligen utan betydelse för rättighetshavarens säkerhet. Om fastigheten eller tomt- rätten har utmätts, belagts med kvarstad eller tagits i förvar eller tagits i anspråk genom betalningssäkring och ett ärende angående anteckning om åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då inskrivning söks, gäller vad som sagts nu om rättighetshavaren även utmätningssökanden eller den för vars anspråk kvarstad eller förvar eller betalningssäkring ägt rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft116"&gt;Bestämmelserna i andra stycket gäller inte i fråga om ansökan om inskriv- ning av avtal som endast avser ändring av avgälden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft12"&gt;Är avtal som avses i första stycket beroende av att fastighetsbildning äger rum, får ansökan bifallas endast om nämnda åtgärd kommit till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft11"&gt;I avvaktan på att hinder som anges i andra eller &lt;SPAN class="ft37"&gt;fjärde &lt;/SPAN&gt;stycket undanröjs ska ansökan förklaras vilande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;På grund av den ändrade paragrafnumreringen i 13 kap. har hän- visningen i &lt;SPAN class="ft26"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;till 13 kap. 21 § ändrats till att avse 13 kap. 29 § jordabalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;Ett nytt &lt;SPAN class="ft31"&gt;tredje &lt;/SPAN&gt;stycke har tillagts av innebörd att bestämmelserna i andra stycket om s.k. oskadlighetsprövning inte gäller vid inskriv- ning av avtal som endast avser ändring av avgäld. Härmed avses dels avtal enligt 13 kap. 11 §, dels avtal enligt 13 kap. 15 § tredje stycket. Utredningens överväganden i den delen finns i avsnitt 10.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft14"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft110"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Lagen gäller inte i fråga om tomträtt som har upplåtits före ikraftträdandet av lagen (1953:415) angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom, om inte parterna har avtalat att 1953 års lag ska gälla för tomträtten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;På tomträtter som har upplåtits före ikraftträdandet ska de nya bestäm- melserna tillämpas först när avgälden ska bestämmas för den första avgälds- period som börjar löpa efter den 31 december 2014 och för vilken det vid lagens ikraftträdande varken har träffats avtal om avgäldens storlek eller väckts talan om omprövning av avgälden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;I fråga om avgäldsperioder som börjar löpa efter den 31 december 2014 gäller inte sådana avtal om avgäldsperiodens längd eller om ordningen för ändring av avgäld som har ingåtts före lagens ikraftträdande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft116"&gt;Första stycket gäller inte avgäldsperioder för vilka enligt punkten 3 äldre bestämmelser ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Trots vad som sägs i punkten 3 får ett avtal enligt 13 kap. 15 § tredje stycket ingås omedelbart efter lagens ikraftträdande. Avtalet får dock verkan först när avgälden enligt punkten 3 ska bestämmas enligt de nya bestämmel- serna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Om en tomträtt som omfattas av lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom i dess lydelse vid utgången av år 1953 har upp- hört på grund av att upplåtelsetiden har löpt ut och parterna redan då har träffat avtal om att fastigheten på nytt ska upplåtas med tomträtt till samma tomträttshavare, gäller vad som sägs i 13 kap. 11 § andra stycket andra meningen även under de första tio åren av den nya upplåtelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft26"&gt;Punkten 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft7"&gt;Utredningens överväganden finns i avsnitt 12.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;De nya bestämmelserna gäller inte tomträtter som omfattas av den lagstiftning som gällde före ikraftträdandet av 1953 års lag, dvs. vid utgången av år 1953. Den lagstiftningen (lagen den 14 juni 1907 [nr 36 s. 1] om nyttjanderätt till fast egendom) innehåller nämligen inte någon bestämmelse om ändring av avgälden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;I ett tomträttsförhållande enligt 1907 års lag kan parterna emel- lertid, enligt övergångsbestämmelserna till 1953 års lag, avtala om att den nya lagen ska gälla för tomträtten. I därefter genomförda ändringar av tomträttsbestämmelserna har det angetts att äldre lag fortfarande ska tillämpas i fråga om tomträtter som har upplåtits före lagens ikraftträdande (se t.ex. SFS 1967:869 och 34 § lagen [1970:995] om införande av nya jordabalken); detta gäller dock inte om tomträtten genom avtal mellan parterna har kommit att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft14"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;omfattas av 1953 års lag eller dess efterföljare (numera 13 kap. jordabalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Om parterna har avtalat om att en tomträtt enligt 1907 års lag ska omfattas av 1953 års lag – eller dess senare motsvarigheter – ska tomträtten därför i förevarande hänseende behandlas som om den hade tillkommit efter ikraftträdandet av 1953 års lag. Detsamma gäller om parterna ingår ett sådant avtal efter den 30 juni 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft26"&gt;Punkten 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft7"&gt;Utredningens överväganden finns i avsnitt 12.2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Punkten 3 reglerar lagens tillämplighet på tomträtter som har upplåtits före lagens ikraftträdande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Av punkten följer att de nya bestämmelserna om avgäld inte ska tillämpas på avgäldsperioder som löper vid ikraftträdandet eller som börjar löpa fram till utgången av december 2014. För dessa avgäldsperioder gäller i stället äldre bestämmelser om avgälds- perioder, avgäldens storlek och förfarandet vid omreglering. Om det vid ikraftträdandet den 1 juli 2014 löper en tioårig avgälds- period och denna löper ut först den 31 december 2019, ska lagens bestämmelser således börja tillämpas först när avgälden för avgälds- perioden den 1 januari 2020 – den 31 december 2020 ska bestämmas. Och om en vid ikraftträdandet löpande tioåriga avgäldsperioden går ut redan den 30 november 2014 – och således före utgången av december 2014 – inleds en ny tioårig avgäldsperiod, vilken också den omfattas av äldre bestämmelser. I det fallet kommer därför de nya bestämmelserna att bli tillämpliga först för tiden fr.o.m. den 1 december 2024.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft27"&gt;Ytterligare en förutsättning för att de nya bestämmelserna ska bli tillämpliga när den löpande avgäldsperioden har gått till ända är att parterna vid lagens ikraftträdande ännu inte har träffat avtal om avgäld för den följande avgäldsperioden. Om så har skett, ska de nya bestämmelserna – inklusive bestämmelserna om avgäldsperio- dens längd – tillämpas först när den avgäldsperiod som avtalet gäller har gått ut. Anledning till detta är att överenskommelser enligt 13 kap. 11 § i dess nuvarande lydelse inte får träffas senare än ett år före utgången av den löpande avgäldsperioden. Vid lagens ikraftträdande torde i flera fall sådana överenskommelser redan ha ingåtts för avgäldsperioder som börjar löpa efter den 31 december 2014. Innebörden av övergångsbestämmelsen är att sådana överens-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft14"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p269 ft27"&gt;kommelser inte berörs av de nya bestämmelserna. Den överens- komna avgälden gäller då för hela den kommande avgäldsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Talan om ändring av avgälden ska enligt nuvarande bestämmel- ser väckas under det näst sista året av den löpande avgäldsperioden. Vid lagens ikraftträdande kan det därför redan ha väckts en sådan talan beträffande en avgäldsperiod som börjar löpa efter den 31 december 2014. Inte heller i de fallen ska de nya bestämmelserna tillämpas på den kommande avgäldsperioden utan först på den därpå följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;I den utsträckning äldre bestämmelser är tillämpliga gäller även äldre avtal om avgäldsperiodens längd fram till den avtalade avgälds- periodens utgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft26"&gt;Punkten 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft7"&gt;Utredningens överväganden finns i avsnitt 12.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft27"&gt;Bestämmelsen i första stycket innebär att ett tidigare träffat avtal om avgäldsperiodens längd eller om ordningen för ändring av avgäld inte gäller för avgäldsperioder som börjar löpa efter den 31 december 2014. De nya bestämmelserna blir i stället tillämpliga. I den mån det finns förutsättningar för detta kan parterna efter lagens ikraftträdande träffa ett nytt avtal (jfr punkten 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Andra stycket får betydelse i den situationen då en ny avgälds- period inleds efter den 31 december 2014 men äldre bestämmelser om avgäldens storlek ändå ska tillämpas, därför att parterna redan före ikraftträdandet har träffat en överenskommelse om avgälden eller ena parten väckt talan om omprövning. I dessa fall behåller äldre avtal om avgäldsperiodens längd och om ordningen för änd- ring av avgäld den verkan de hade vid tidpunkten för ikraft- trädandet fram till och med utgången av den nya avgäldsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft26"&gt;Punkten 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft7"&gt;Utredningens överväganden finns i avsnitt 12.2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft7"&gt;Förevarande övergångsbestämmelse innehåller ett undantag från huvudregeln i punkten 3 att de nya bestämmelserna ska tillämpas tidigast ifråga om avgäldsperioder som börjar löpa efter den 31 decem- ber 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft14"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p375 ft56"&gt;Bestämmelsen innebär att avtal enligt 13 kap. 15 § tredje stycket kan ingås redan från lagens ikraftträdande. Om tomträttsupplåtel- sen avser något annat än bostadsändamål, kan parterna således redan när lagen har trätt i kraft ingå avtal om avgäldsperiodernas längd och om indexering. Avtalet kan dock inte börja tillämpas förrän vid den tidpunkt som anges i punkten 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft26"&gt;Punkten 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;Utredningens överväganden finns i avsnitt 12.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft27"&gt;Enligt 13 kap. 11 § råder det full avtalsfrihet angående avgäldens storlek under de första tio åren av en tomträttsupplåtelse. Därefter får, såvitt gäller tomträtter för bostadsändamål (se 13 kap. 12 och 14 §§), avgälden inte bestämmas till ett högre belopp än det som följer av lagens bestämmelser. Genom denna inledande avtalsfrihet kan fastighetsägaren tillförsäkra sig ersättning för de initiala kost- nader som kan vara förknippade med en ny upplåtelse av tomträtt. Sådana initiala kostnader uppkommer emellertid inte när parterna i samband med upphörandet av ett tomträttsavtal som omfattas av 1907 års lag kommer överens om att fastigheten ska nyupplåtas till samma tomträttshavare. I den situationen har fastighetsägaren där- för inget behov av att kunna ta ut en högre avgäld. Det har föran- lett bestämmelsen i punkten 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft7"&gt;Bestämmelsen innebär att möjligheten att för de första tio åren av upplåtelsen avtala om en högre avgäld än lagen annars medger inte gäller i den situationen att nyupplåtelsen avser en fastighet som omedelbart dessförinnan har varit upplåten till samma tomt- rättshavare enligt 1907 års lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft14"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p835 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Förslaget till lag om inlösen av tomträttsfastigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft27"&gt;Utredningen lägger i enlighet med sina direktiv fram ett förslag till bestämmelser om friköpsrätt för tomträttshavare, i förslaget beteck- nat som en rätt till &lt;SPAN class="ft29"&gt;inlösen av tomträttsfastighet&lt;/SPAN&gt;. Mot bakgrund av att utredningen själv anser att sådana bestämmelser inte bör införas har bestämmelserna i betänkandet placerats i en särskild lag. Skulle bestämmelserna införas, kan det finnas anledning att i stället infoga dem i 13 kap. jordabalken. I så fall kan vissa ytterligare förtyd- liganden i lagtexten behöva göras för att undvika sammanblandning mellan denna typ av inlösen och inlösen enligt 13 kap. 25 § jorda- balken (nuvarande 13 kap. 17 §). Även rättegångsbestämmelserna i 5 § i förslaget till lag om inlösen av tomträttsfastighet och 13 kap. 31 och 32 §§ jordabalken behöver därvid justeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft110"&gt;Vad som avses med inlösen av tomträttsfastighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Med inlösen av tomträttsfastighet avses i denna lag en av domstol beslutad övergång av äganderätten till en tomträttsfastighet från fastighetsägaren till tomträttshavaren. En tomträttshavare har rätt till sådan inlösen på de villkor som anges i denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft37"&gt;Beträffande sådana tomträtter som väsentligen är upplåtna för bostads- ändamål kan tomträttshavaren inte med bindande verkan avstå från rätten till inlösen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft26"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;definieras inlösen som en av domstol beslutad övergång av äganderätten till en tomträttsfastighet från den tidigare fastighetsägaren till tomträttshavaren. Där sägs också att en tomträttshavare har rätt till sådan inlösen på de i lagen angivna villkoren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Om de förutsättningar som anges i lagen är uppfyllda, kan alltså en sådan äganderättsövergång genomdrivas även mot fastighets- ägarens vilja. I så måtto har inlösen karaktär av tvångsförvärv av fastigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;Det bör framhållas att parterna är oförhindrade att träffa överens- kommelse om att tomträttshavaren ska förvärva fastigheten enligt vad som allmänt gäller för köp av fast egendom, dvs. enligt 4 kap. jordabalken. Bestämmelserna i denna lag är inte tillämpliga när parterna träffar ett sådant avtal. Det innebär t.ex. att ett enligt 4 kap. jordbalken träffat avtal om att tomträttshavaren ska köpa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft14"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;fastigheten till ett högre pris än det som följer av 7 § är fullt giltigt. Om tomträttshavaren inte är beredd att betala detta högre pris, kan han eller hon emellertid – i stället för att köpa fastigheten genom köpeavtal – begära inlösen och kan då åberopa ersättningsbestäm- melsen i 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Av &lt;SPAN class="ft26"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att innehavaren av en tomträtt som väsentligen är upplåten för bostadsändamål inte med bindande verkan kan avstå från sin rätt till inlösen, dvs. rätten att hos dom- stol påkalla en äganderättsövergång enligt &lt;NOBR&gt;2–9&lt;/NOBR&gt; §§. Ett dylikt avtalsvillkor är sålunda ogiltigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft110"&gt;Vilka fastigheter som får lösas in&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i denna lag gäller endast sådana tomträttsfastigheter som tillhör staten eller en kommun eller som annars är i allmän ägo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft37"&gt;Inlösen får endast avse en fastighet i dess helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft7"&gt;Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.5 och 11.7.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft27"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft29"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;anges vilka tomträttsfastigheter som omfattas av bestämmelserna om inlösen. Inlösen kan sålunda i princip ske av tomträttsfastigheter som ägs av staten eller en kom- mun eller som annars är i allmän ägo. Denna avgränsning överens- stämmer med vad som enligt 13 kap. 2 § jordabalken gäller om vem som får upplåta tomträtt. I praktiken innebär detta att lagen är tillämplig på det stora flertalet tomträtter. Ett fåtal tomträtts- fastigheter tillhör stiftelser och andra enskilda rättssubjekt. Dessa fastigheter omfattas alltså inte av rätten till inlösen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Det finns inte någon entydig definition av begreppet &lt;SPAN class="ft26"&gt;i allmän ägo&lt;/SPAN&gt;. I utredningens uppdrag har det inte heller ingått att definiera detta. Hur begreppet ska tolkas får därför överlämnas till rätts- tillämpningen. Klart är dock att s.k. prästlönefastigheter numera inte kan anses vara i allmän ägo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Det är fastighetens karaktär vid den tidpunkt då talan om inlösen väcks (se 5 §) som avgör om det föreligger en rätt till inlösen. Om tomträtten har upplåtits av något sådant rättssubjekt som avses i 13 kap. 2 § första stycket jordabalken men fastigheten därefter har överlåtits till ett enskilt rättssubjekt, t.ex. ett bolag, omfattas alltså fastigheten inte av rätten till inlösen. Det gäller även om bolaget helt eller delvis ägs av staten eller en kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;Av &lt;SPAN class="ft31"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;följer att inlösen måste avse en fastighet i dess helhet. Inlösen kan alltså inte avse endast ett begränsat område av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft14"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;fastigheten. Inte heller kan inlösen avse en ideell andel av fastig- heten på det sättet att den tidigare fastighetsägaren behåller ägande- rätten till exempelvis hälften av fastigheten. Och om det finns flera tomträttshavare – såsom är fallet då t.ex. två makar innehar en tomträtt med hälften var – måste dessa utöva sin rätt till inlösen gemensamt och samtidigt; de förvärvar därvid en så stor andel av fastigheten som svarar mot deras andel i tomträtten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Avsikten är att bedömningen av nu angivna förhållanden ska göras i så nära anslutning till tidpunkten för äganderättens över- gång som möjligt. Enligt 8 § övergår äganderätten till tomträtts- havaren när rättens beslut om sådan övergång vinner laga kraft. Hänsyn kan emellertid inte tas till andra förhållanden än sådana som är kända under målets handläggning vid domstolen. Fastig- hetens beskaffenhet får därför bedömas med hänsyn till förhållandena vid tidpunkten för rättens avgörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Genom bestämmelsen upprätthålls de principer som kommer till uttryck i 13 kap. 2 § andra stycket, 9 § och 29 § (den sista para- grafen hittills betecknad 13 kap. 21 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft110"&gt;Förutsättningar för inlösen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Tomträttshavaren har endast rätt till inlösen, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;det har gått trettio år sedan fastigheten senast uppläts med tomträtt, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;de villkor som enligt parternas avtal gäller för tomträttsfastighetens användning och bebyggelse i rimlig utsträckning kommer att gälla även efter det att fastigheten har lösts in.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft27"&gt;I 3 § anges vissa förutsättningar för att rätten till inlösen ska få göras gällande. Dessa har behandlats i avsnitten 11.7.5 och 11.7.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Innebörden i punkten 1 är att det ska ha förflutit minst trettio år innan tomträttshavaren kan göra rätten till inlösen gällande. Tiden ska räknas från det att fastigheten senast uppläts med tomt- rätt, dvs. från den tidpunkt då avtal om upplåtelse ingicks. Tomt- rättsupplåtelsen måste också ha löpt utan avbrott i minst trettio år. Om en tomträttsupplåtelse av en eller annan anledning upphör och fastigheten därefter på nytt upplåts med tomträtt, ska tidsfristen räknas från den senare upplåtelsetidpunkten (jfr dock punkten 3 i övergångsbestämmelserna).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;Att rätten till inlösen kan göras gällande först efter trettio år hindrar emellertid inte att talan om inlösen enligt 5 § väcks tidigare. Eftersom processen är dispositiv (se 5 §), ska domstolen pröva&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft14"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;frågan om tillräcklig tid har förflutit sedan tomträttsupplåtelsen först efter invändning från fastighetsägaren. Om det görs en sådan invändning – och den har fog för sig – ska talan ogillas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft27"&gt;Av punkten 2 följer att inlösen förutsätter att de villkor som enligt parternas avtal gäller i fråga om fastighetens användning och bebyggelse i rimlig utsträckning kommer att gälla även efter det att fastigheten har lösts in. Med ”parternas avtal” avses här avtalet om tomträttsupplåtelse jämte senare träffade avtal om ändring i detta. Utgångspunkten är att de villkor och inskränkningar som finns intagna i dessa avtal ska gälla även i fortsättningen, dock endast ”i rimlig utsträckning”. Det sista rekvisitet har tillkommit främst med hänsyn till att det inte alltid är rättsligt möjligt att med verkan mot tredje man trygga villkoren och inskränkningarna på annat sätt. Finns det sådana rättsliga möjligheter – om villkoren eller inskränk- ningarna t.ex. kan tryggas genom nyttjanderättsavtal, servitutsavtal eller naturvårdsavtal eller genom någon fastighetsregleringsåtgärd – har fastighetsägaren rätt att kräva att dessa möjligheter utnyttjas. Villkoren eller inskränkningarna bör tryggas genom åtgärder som binder även en förvärvare i ett senare led. Om tomträttshavaren inte är beredd att medverka till åtgärder av detta slag, får han eller hon finna sig i att inte kunna lösa in fastigheten; talan om inlösen ska då ogillas. Är villkoren eller inskränkningarna av sådant särskilt slag att de över huvud taget inte kan tryggas på något annat sätt, utgör punkten 2 däremot inte hinder mot inlösen. Inlösen bör också kunna ske, om skälet till att villkoren och inskränkningarna inte har kunnat tryggas är att fastighetsägaren har vägrat att med- verka till avtalslösningar eller dylikt eller har ställt orimliga villkor för detta. Detsamma gäller om det är uppenbart att de aktuella villkoren och inskränkningarna inte längre har något praktiskt värde för fastighetsägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft7"&gt;Även punkten 2 är dispositiv och utgör hinder mot inlösen först om fastighetsägaren gör invändning i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Om fastighetsägaren har sagt upp tomträttsavtalet enligt 13 kap. 23 § jordabalken, har tomträttshavaren inte rätt till inlösen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft7"&gt;Paragrafen innehåller ett undantag från rätten till inlösen. Utred- ningens överväganden i denna del finns i avsnitt 11.7.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Bestämmelsen innebär att tomträttshavaren inte har rätt till inlösen om fastighetsägaren, vid den tidpunkt då frågan om inlösen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft14"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;avgörs enligt 6 § första stycket 1, har sagt upp tomträttsavtalet till upphörande. Det är tillräckligt att uppsägning har skett i rätt tid för att detta ska utgöra hinder mot inlösen. Om det senare visar sig att de materiella förutsättningarna för uppsägningen inte är uppfyllda, kan uppsägningen förklaras ogiltig, se 13 kap. 24 § jordabalken. Tomträttshavaren kan då göra gällande rätten till inlösen, om övriga förutsättningar för detta är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft110"&gt;Förfarandet vid inlösen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;En tomträttshavare som vill lösa in tomträttsfastigheten ska väcka talan om detta vid mark- och miljödomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft37"&gt;En talan enligt första stycket ska handläggas enligt vad som är föreskrivet om rättegången i dispositiva tvistemål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft27"&gt;Paragrafen innehåll bestämmelser om förfarandet vid inlösen av tomträttsfastighet. Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.7.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft27"&gt;Det får antas att en tomträttshavare som vill köpa tomträtts- fastigheten i första hand vänder sig till fastighetsägaren för en dis- kussion om förutsättningarna och villkoren för ett sådant köp. Paragrafens &lt;SPAN class="ft29"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;aktualiseras i den situationen att parterna inte kan enas om ett sedvanligt köpeavtal och tomträttshavaren därför vill ha till stånd en äganderättsövergång enligt denna lags bestämmelser. Det är då tomträttshavaren som måste agera. Det sker genom att han eller hon väcker talan om inlösen av tomträtts- fastigheten. Detta ska ske vid mark- och miljödomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Av &lt;SPAN class="ft26"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;följer att rättegången ska handläggas enligt vad som gäller om rättegången i dispositiva tvistemål (jfr kommentaren till 13 kap. 32 § jordabalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft110"&gt;Rättens avgörande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Om rätten finner att det finns förutsättningar för inlösen, ska den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;besluta att äganderätten till fastigheten ska övergå till tomträttshavaren,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft113"&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;förplikta tomträttshavaren att betala ersättning till fastighetsägaren enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft116"&gt;7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft37"&gt;På yrkande av fastighetsägaren ska tomträttshavaren ställa säkerhet för den ersättning som han eller hon ska betala. Om ett sådant yrkande har fram- ställts, får rätten inte besluta enligt första stycket förrän betryggande säkerhet har ställts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft14"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om vad rättens avgörande ska innehålla samt ett processuellt villkor för att rätten ska kunna besluta om inlösen. Frågorna har berörts i avsnitt 11.7.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft26"&gt;Första stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Rätten ska pröva om de i lagen angivna förutsättningarna för inlösen föreligger. Om rätten finner att detta är fallet, ska den besluta att äganderätten till fastigheten ska övergå till tomträtts- havaren (se punkten 1). Den ska också bestämma vilken ersättning som tomträttshavaren enligt 7 § ska betala till den tidigare fastig- hetsägaren (se punkten 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Eftersom bestämmelserna om dispositiva tvistemål är tillämpliga på mål om inlösen, är det inte nödvändigt att behandla båda de frågor som rätten ska ta ställning till (frågan om äganderättens över- gång och frågan om ersättningen) i ett sammanhang. Det är således möjligt att behandla den första frågan genom mellandom och först senare ta ställning den senare frågan. Vid inlösen som avser småhus- tomträtter torde det mest praktiska nästan alltid vara att behandla båda frågorna tillsammans, eftersom ersättningsfrågan inte torde kräva någon omfattande utredning. Vid inlösen som avser andra slag av tomträtter kan däremot ersättningsfrågan ibland förväntas föranleda större tidsåtgång. I sådana fall kan det finnas anledning att, på parts begäran, behandla frågan om äganderättens övergång för sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft7"&gt;Ingenting hindrar att parterna under rättegången kommer över- ens om att tomträttshavaren ska få köpa fastigheten och de när- mare villkoren för detta. Parterna kan då välja att antingen ingå ett sedvanligt avtal om köp av fastigheten och återkalla målet vid domstolen eller begära att rätten stadfäster deras överenskommelse i dom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft26"&gt;Andra stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Av andra stycket framgår att fastighetsägaren kan påkalla att tomt- rättshavaren ställer säkerhet för den ersättning som ska betalas. Framställs det ett yrkande om sådan säkerhet, får rätten inte – var- ken genom mellandom eller genom slutligt avgörande i målet – besluta om inlösen förrän säkerhet har ställts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft14"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p695 ft8"&gt;Säkerheten ska vara betryggande. Vad gäller arten av säkerhet kan det finnas anledning att tillämpa vad som sägs i 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Bedömningen av om den erbjudna säkerheten är betryggande måste göras med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet, t.ex. den erbjudna säkerhetens art och den tid som kan förväntas förflyta innan ersättningen kommer att betalas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Eftersom förfarandet är dispositivt, behöver rätten inte pröva den erbjudna säkerheten om denna har godtagits av fastighets- ägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft110"&gt;Ersättningen till fastighetsägaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;För en sådan tomträttsfastighet som avses i 13 kap. 12 § första stycket jordabalken ska ersättningen bestämmas till 50 procent av det markvärde som har bestämts vid den allmänna eller förenklade fastighetstaxering som har skett närmast före det år då talan om inlösen väcktes. I fall som avses i 13 kap. 12 § andra stycket jordabalken ska ersättningen i stället bestämmas till 50 procent av det markvärde som kan beräknas enligt fastighetstaxerings- lagens (1979:1152) bestämmelser om bestämmande av taxeringsvärde. Mark- värdet ska omräknas med förändringen av Statistiska centralbyråns konsu- mentprisindex från ingången av det år då den i första meningen angivna all- männa eller förenklade fastighetstaxeringen skedde till och med kalender- månaden närmast före den månad då talan om inlösen väcktes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft118"&gt;För andra tomträttsfastigheter än sådana som avses i första stycket ska ersättningen motsvara markens marknadsvärde i obebyggt skick vid den tid- punkt då talan om inlösen väcktes. Vid bedömningen av marknadsvärdet ska hänsyn tas till de närmare villkor som ska tillämpas i fråga om fastighetens användning och bebyggelse efter det att fastigheten har lösts in. Ifråga om tomträtter som avses i 13 kap. 14 § jordabalken ska dock marknadsvärdet reduceras på samma sätt som där anges beträffande avgäldsunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft7"&gt;I paragrafen regleras ersättningen vid inlösen. Utredningens över- väganden finns i avsnitt 11.7.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft26"&gt;Första stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft27"&gt;I första stycket anges vilken ersättning som ska betalas vid inlösen som avser småhustomträtter. Beräkningen av ersättningen anknyter till sättet för beräkning av avgäldsunderlaget för småhustomträtter, jfr kommentaren till 13 kap. 12 § jordabalken. Ersättningen ska alltså som huvudregel bestämmas med utgångspunkt i det mark- taxeringsvärde som har bestämts närmast före det år då talan om inlösen väcktes. Finns det inte något sådant marktaxeringsvärde,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft14"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;ska utgångspunkten i stället vara det fiktiva marktaxeringsvärde som kan beräknas genom en tillämpning av fastighetstaxerings- lagens bestämmelser. Beräkningen ska då ske med utgångspunkt från förhållandena då den senaste allmänna eller förenklade fastighetstaxeringen för detta slag av fastigheter skedde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Det bör noteras att det marktaxeringsvärde som ska ligga till grund för ersättningen är det som har fastställts ”&lt;SPAN class="ft26"&gt;före det år då talan om inlösen väcktes”. &lt;/SPAN&gt;Det innebär att ett markvärde som har fast- ställts vid den förenklade fastighetstaxeringen år 2015 inte kan läggas till grund för ersättningen förrän vid en talan om inlösen som väcks efter den 31 december 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;Det framtagna markvärdet ska multipliceras med faktorn 0,5 samt räknas om i enlighet med konsumentprisindex förändringar. Omräkningen ska ske med hänsyn till förändringen av konsument- prisindex mellan ingången av det år som det tillämpliga markvärdet hänför sig till och den kalendermånaden som infaller närmast före den månad då talan om inlösen väcktes. Följande exempel kan illustrera tillvägagångssättet. Talan om inlösen väcks den 15 augusti 2014. Ett markvärde har fastställts för fastigheten vid den för- enklade fastighetstaxeringen år 2012. Markvärdet gäller därmed från den 1 januari 2012. Konsumentprisindex förändring fastställs månadsvis, varför konsumentprisindex för januari 2012 ska jäm- föras med konsumentprisindex för juli 2014, som utgör den närmaste kalendermånaden före den då talan väcktes. Om talan i stället väcks den 5 december 2015, kommer sannolikt ett nytt marktaxeringsvärde att ha fastställts för fastigheten under år 2015. Bestämmelsen är emellertid utformad så att ett marktaxeringsvärde som har fastställts för ett visst år inte ska tillämpas förrän året därefter. Även i detta senare fall ska därför marktaxeringsvärdet för år 2012 tillämpas och omräkningen ska därvid ske på så sätt att konsumentprisindex för januari 2012 jämförs med konsumentpris- index för november 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft26"&gt;Andra stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft56"&gt;I andra stycket regleras ersättningen vid inlösen som avser andra tomträtter än sådana som avses i första stycket. Bestämmelserna i detta stycke ska alltså framförallt tillämpas på tomträtter avsedda för flerbostadshus eller för andra ändamål än bostäder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft14"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p851 ft27"&gt;Ersättningen ska bestämmas med utgångspunkt i det värde som har tagits fram vid en fri värdering av marken. I lagen anvisas inte någon särskild metod för värderingen. Däremot sägs att värderingen ska avse markens marknadsvärde i obebyggt skick samt att hänsyn ska tas till de närmare villkor som ska tillämpas i fråga om fastig- hetens användning och bebyggelse efter det att fastigheten har lösts in. Förutsättningarna för själva värderingen är alltså i princip desamma som vid värdering för bestämmande av avgäldsunderlag enligt 13 kap. 14 och 15 §§ jordabalken. Avsikten är att vedertagna metoder för fastighetsvärdering ska tillämpas, se närmare om detta i kommentaren till nu nämnda paragrafer. En naturlig följd av att fastigheten löses in är dock att man vid värderingen av marken inte ska ta hänsyn till ändamålet med upplåtelsen. I stället ska endast sådana villkor som ska tillämpas i fråga om fastighetens användning och bebyggelse &lt;SPAN class="ft29"&gt;efter &lt;/SPAN&gt;det att fastigheten har lösts in beaktas. Det kan nämligen tänkas att det under den tid som fastigheten har varit upplåten med tomträtt har funnits värdepåverkande villkor i användningen av fastigheten och att ett eller flera av dessa upphör att gälla i och med att inlösen sker. I sådant fall ska markens värde givetvis bedömas utan hänsyn till denna begränsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft7"&gt;Värderingen ska avse värdet vid den tidpunkt då talan om inlösen väcktes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Tredje meningen i andra stycket innehåller den betydelsefulla kompletteringen av första ledet att det markvärde som har beräknats för flerbostadshus ska reduceras på det sätt som anges i 13 kap. 14 § jordabalken. Markvärdet ska således multipliceras med 0,4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft110"&gt;Äganderättens övergång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;När rättens avgörande enligt 6 § första stycket 1 vinner laga kraft, övergår äganderätten till fastigheten till tomträttshavaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft37"&gt;Tomträttshavarens skyldighet att betala avgäld för tomträtten består intill den tidpunkt som anges i första stycket. Tomträttshavaren har rätt att få till- baka erlagd avgäld som belöper på tiden därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.7.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft26"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;klargörs att äganderätten till fastig- heten övergår när rättens beslut om äganderättsövergång vinner laga kraft. Det gäller även om den frågan har avgjorts genom mellandom och något avgörande i frågan om ersättning m.m. ännu inte har meddelats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft14"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p188 ft7"&gt;För tydlighets skull har det i &lt;SPAN class="ft26"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;tagits in en erinran om att tomträttshavarens skyldighet att betala tomträttsavgäld består fram till tidpunkten för äganderättens övergång. Där klar- görs också att, om tomträttshavaren har betalat avgäld för tiden efter det att beslutet om äganderättens övergång har vunnit laga kraft, så har han eller hon rätt att få tillbaka den överskjutande delen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft110"&gt;Ränta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Tomträttshavaren ska betala ränta på ersättningen till fastighetsägaren från den tidpunkt som anges i 8 § första stycket till dess betalning sker. Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) för tiden intill tre månader efter det att rättens avgörande enligt 6 § första stycket 2 vinner laga kraft och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft7"&gt;Paragrafen behandlar tomträttshavarens skyldighet att betala ränta på ersättningen för fastigheten. Frågan har behandlats i avsnitt 11.7.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Innebörden i paragrafen är att avkastningsränta (jfr 5 § ränte- lagen) ska utgå från den tidpunkt då rättens beslut i frågan om äganderättens övergång vinner laga kraft till den tidpunkt som infaller tre månader efter det att rättens beslut i frågan om ersätt- ning m.m. vann laga kraft. För tiden därefter till dess ersättningen betalas ska dröjsmålsränta (jfr 6 § räntelagen) utgå. Om rätten i en och samma dom beslutar både om äganderättens övergång och om ersättning och domen inte överklagas i någon del, kommer avkast- ningsränta att utgå från den tidpunkt då rättens beslut vinner laga kraft och tre månader framåt. Därefter löper i stället dröjsmåls- ränta. Om frågan om äganderättens övergång avgörs först och ersättningsfrågan vid en senare tidpunkt, löper avkastningsränta från den tidpunkt då rättens beslut i den första frågan vinner laga kraft intill tre månader efter det att rättens beslut i den senare frågan vinner laga kraft. Därefter, till dess betalning sker, löper i stället dröjsmålsränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft14"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft110"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft37"&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft116"&gt;De nya bestämmelserna ska dock tillämpas först från utgången av den avgäldsperiod som löper vid ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen gäller inte i fråga om tomträtt som har upplåtits före ikraftträdandet av lagen (1953:415) angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom, om inte parterna har avtalat att 1953 års lag ska gälla för tomträtten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Om en tomträtt som omfattas av lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom i dess lydelse vid utgången av år 1953 har upp- hört på grund av att upplåtelsetiden har gått ut och parterna redan då har träffat avtal om att fastigheten på nytt ska upplåtas med tomträtt till samma tomträttshavare, har tomträttshavaren rätt till inlösen utan hinder av vad som sägs i 3 § 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft26"&gt;Punkten 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft7"&gt;Lagen bedöms kunna träda i kraft den 1 juli 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft7"&gt;Av andra stycket i förevarande punkt framgår att rätten till inlösen inte kan göras gällande förrän den vid ikraftträdandet löp- ande avgäldsperioden har löpt ut. Frågan har behandlats i avsnitt 11.7.9. Bestämmelsen kan illustreras med följande exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft27"&gt;Avtal om upplåtelse av tomträtt träffades den 1 januari 1978. Avgäldsperioderna har varit tioåriga och den första inleddes den 1 februari 1978. Vid lagens ikraftträdande har det gått 36 år sedan tomträttsupplåtelsen och den i 3 § angivna &lt;NOBR&gt;30-årsgränsen&lt;/NOBR&gt; är därmed uppnådd. Den avgäldsperiod som löper vid ikraftträdandet går emellertid ut först vid utgången av januari 2018. Rätten till inlösen kan därför göras gällande först från och med den 1 februari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;Punkten 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft7"&gt;Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.7.9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Innebörden i bestämmelsen är att den i lagen angivna rätten till inlösen inte gäller tomträtter som omfattas av den lag som gällde före ikraftträdandet av 1953 års ändringar i dittills gällande tomt- rättslagstiftning (nedan 1907 års lag), dvs. den 1 januari 1954. Enligt övergångsbestämmelserna till 1953 års lag kan parterna i ett tomträttsavtal enligt 1907 års lag avtala om att den nya lagen ska gälla för tomträtten. I därefter genomförda ändringar av tomträtts- bestämmelserna har det angetts att äldre lag fortfarande ska tillämpas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft14"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;i fråga om tomträtter som har upplåtits före lagens ikraftträdande (se t.ex. SFS 1967:869 och 34 § lagen [1970:995] om införande av nya jordabalken) men att detta inte gäller om parterna har avtalat om att tomträtten ska omfattas av 1953 års lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Om parterna har avtalat om att en tomträtt enligt 1907 års lag ska omfattas av 1953 års lag, ska tomträtten i detta sammanhang behandlas som om den hade tillkommit efter ikraftträdandet av 1953 års lag. Detsamma gäller om parterna ingår ett sådant avtal efter den 30 juni 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft26"&gt;Punkten 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft7"&gt;Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.7.9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft27"&gt;Av punkten 2 framgår att bestämmelserna om inlösen inte ska omfatta tomträttsupplåtelser som omfattas av den lagstiftning som gällde före år 1954. Dessa tomträtter är tidsbestämda och upphör när upplåtelsetiden har gått ut. Det är då möjligt att på nytt träffa avtal om upplåtelse av tomträtt. Den nya upplåtelsen kommer då att omfattas av såväl 13 kap. jordabalken som denna lag. Av lagens 3 § 1 följer att rätten till inlösen kan göras gällande först när det har förflutit 30 år från den nya upplåtelsen. Förevarande bestämmelse innehåller emellertid ett undantag från den angivna bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Bestämmelsen är tillämplig om fastigheten tidigare har varit upplåten med tomträtt enligt 1907 års lag och denna tomträtt sedan har upphört därför att upplåtelsetiden har gått ut. Om parterna vid upplåtelsetidens slut redan har träffat avtal om att fastigheten på nytt ska upplåtas med tomträtt med samma tomträttshavare, är 3 § 1 inte tillämplig på den nya tomträttsupplåtelsen. Det innebär att tomträttshavaren har rätt att begära inlösen utan att behöva avvakta &lt;NOBR&gt;30-årsgränsen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft14"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft22"&gt;Särskilt yttrande av experten Per Henningsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Utredningen har gjort ett förtjänstfullt arbete och presenterat ett väl genomarbetat förslag som jag i huvudsak ställer mig bakom. Jag delar utredningens bedömning om behovet av ett förenklat avgälds- system. Jag har dock vissa synpunkter på utformningen av förslaget och även på vilka konsekvenser förslaget skulle få för kommunernas intäkter från tomträttsupplåtelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Avgäldsräntan bör bestämmas till 3 procent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft7"&gt;Jag menar att den föreslagna avgäldsräntan om 2,75 procent är för låg. Om avgäldsräntan ska slås fast i lag saknas det skäl att frångå den räntenivå som sedan lång tid varit praxis. Eftersom tillägg för triangel- effekten inte behövs när avgälden kan omprövas årligen, bör räntan därför bestämmas till 3 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft27"&gt;Utredningens ränteförslag baserar sig på Konjunkturinstitutets bedömningar av den långsiktiga realräntan. Jag menar dock att real- räntan inte bör vara utgångspunkten för att bestämma den framtida avgäldsräntan. Utgångspunkten bör istället tas i direktavkastnings- kravet på mark och i den sedan lång tid fast etablerade praxisen avseende räntenivån (nivån 3 procent har gällt sedan rättsfallet NJA 1986 s. 272). I en nyligen avkunnad dom (Svea hovrätts dom 2012- &lt;NOBR&gt;01-31&lt;/NOBR&gt; i mål nr F &lt;NOBR&gt;5259-10&lt;/NOBR&gt; m.fl.) valde hovrätten att hålla fast vid en avgäldsränta om 3,25 procent, vilket motsvarar en avgäldsränta om 3 procent utan tillägg för triangeleffekt. I domskälen redogör hov- rätten för gällande praxis avseende avgäldsräntan och skriver sedan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft12"&gt;… En slutsats av detta är att avgäldsräntan bör präglas av en betydande stabilitet och att det slutligen är fråga om en skälighetsbedömning. Anledning att frångå en procentsats som kommit att bli praxis finns enligt hovrättens mening, enbart om bedömningen av ny avgäldsränta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft14"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p861 ft79"&gt;kan göras med betydande säkerhet eller om avgäldsräntan kan bedömas avvika stort från den praxis som tidigare gällt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft11"&gt;Den skäliga ränta som söks ska motsvara den på marken belöpande avkastningen under den tid som tomträtten förväntas bestå. Det är i brist på tillförlitlig utredning om denna avkastning som det i praxis har tillämpats en långsiktig realränta på den allmänna kapitalmarknaden under 30 år framåt utan beaktande av risktagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft27"&gt;I målet fanns omfattande utredning om realräntan men även en ut- redning om direktavkastningskravet på mark i centrala Stockholm. Hovrätten kom fram till att direktavkastningskravet för mark på den allmänna fastighetsmarknaden visserligen inte kunde fastställas med säkerhet men gjorde ändå bedömningen att det skäligen inte under- stiger 3,0 procent, vare sig vid regleringstidpunkten eller långsiktigt. Hovrätten menade därför att det saknades skäl att frångå den praxis som finns för avgäldsräntans bestämmande och storlek. Sedan Högsta domstolen vägrat prövningstillstånd har domen vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft27"&gt;Även om den långsiktiga realräntan används för att bestämma den framtida avgäldsräntan framstår 3 procent som en lämplig nivå. Enligt den av Högsta domstolen tillämpade realräntemetoden ska led- ning sökas av den långsiktiga realräntan på den allmänna kapital- marknaden med ett tidsperspektiv på minst 30 år. Konjunktur- institutet anger att ett rimligt intervall för den långsiktiga realräntan på en svensk statsobligation med 10 års löptid är &lt;NOBR&gt;2,4–3,0&lt;/NOBR&gt; procent samt att skillnaden mellan räntorna på en 30- och en &lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt; stats- obligation är &lt;NOBR&gt;0,2–0,4&lt;/NOBR&gt; procent. En avgäldsränta på 2,75 procent ligger således lågt även om man använder den långsiktiga realräntan som underlag för att bestämma den avgäldsränta som ska slås fast i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft27"&gt;Slutligen bör det framhållas att enligt våra utredningsdirektiv ska vi lämna förslag som i stort leder till oförändrade intäkter för fastig- hetsägarna och oförändrade kostnader för tomträttshavarna. Den praxis som ligger till grund för kommunernas nuvarande tomträtts- intäkter (och som åtminstone för Stockholms stads del bekräftats genom Svea hovrätts avgörande) utgår från en årlig avgäldsränta om 3 procent. När det gäller tomträtter för andra ändamål än bo- städer innebär en sänkning av denna räntesats en omedelbar påverkan kommunernas avgäldsintäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft9"&gt;Stockholms stad har på förfrågan från utredningen redovisat vilka effekterna blir på kommunens intäkter från tomträtter upplåtna för andra ändamål än bostäder om avgäldsräntan skulle bestämmas till 2,6 procent istället för nuvarande 3 procent. Stadens beräkningar visar att de årliga intäkterna i dagens penningvärde minskar med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft14"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td137"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p863 ft7"&gt;13 miljoner kronor år 2015 och därefter ytterligare så att de fr.o.m. 2025 ligger på en ca 125 miljoner kronor lägre nivå. Nuvärdet av förlusterna för all framtid uppgår, beroende på vilken kalkylränta man räknar med, till mellan 2,2 och 4,2 miljarder kronor. Med utredningens nuvarande förslag på 2,75 procent istället för 2,6 pro- cent blir minskningen betydligt mindre men fortfarande avsevärd. I utredningens konsekvensanalys 13.2.1.3 anges att stadens jämförelse inte är helt rättvisande eftersom domstolarna framöver torde anpassa sig till en lägre nivå på realräntan. Jag menar dock att för Stockholms del innebär Svea hovrätts dom att nuvarande praxis ligger fast för överskådlig tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft7"&gt;Även övriga kommuner i landet kan med stöd av det utrednings- material som Stockholms stad åberopade i processen, göra gällande att direktavkastningskravet på mark uppgår till minst 3 procent. Vad som torde krävas för att dessa kommuner ska kunna hävda en avgäldsränta (exklusive påslag för triangeleffekt) om 3 procent är att de kan visa det uppenbara; att direktavkastningskravet för be- byggda fastigheter i respektive kommun är samma som eller högre än i Stockholms city.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;En avgäldsnivå på 2,75 procent skulle alltså innebära en dramatisk minskning av kommunernas intäkter i strid med vad utrednings- direktiven anger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Avgäldsunderlaget för bostadstomträtter bör höjas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft27"&gt;Den andel av marktaxeringsvärdet respektive marknadsvärdet som föreslås användas för att bestämma avgäldsunderlaget för småhus och flerbostadshus är för lågt. De föreslagna värdena (50 procent av marktaxeringsvärdet respektive 40 procent av marknadsvärdet) är framräknade för att, i enlighet med utredningsdirektiven, i stort ge oförändrade intäkter för fastighetsägarna och oförändrade kost- nader för tomträttshavarna. Eftersom Stockholm och Göteborg står för en så stor del av intäkterna från bostadstomträtter får deras nuvarande avgäldsnivåer mycket stor påverkan på beräkningarna. Båda dessa kommuner har för närvarande valt att ta ut avsevärt lägre avgälder än vad praxis medgivit. Detta får (som beskrivits i konse- kvensutredningen 13.2.1.1 och 13.2.1.2) till följd att flera kommuner tvingas minska sina avgäldsuttag med 1 miljon kronor per år eller mer samtidigt som Stockholm och Göteborg är oförhindrade att öka sina avgäldsuttag med 147 respektive 44 miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft14"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Så som våra direktiv är utformade är en viss omfördelning inom kommunkollektivet nödvändig för att kunna införa ett generellt system för hela landet. Den omfördelning som utredningsförslaget skulle leda till är dock inte rimlig, framförallt inte då den föreslagna modellen inte fullt ut löser problemen med stora avgäldsökningar när markvärdena ökar kraftigt i attraktiva områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Det är inte heller troligt att Stockholm och Göteborg skulle höja sina avgälder i sådan utsträckning som den föreslagna modellen i och för sig medger. Möjligheten till en sådan höjning och till och med en ännu större höjning finns ju redan med dagens regelverk och har inte utnyttjats. Den föreslagna modellen skulle alltså även vad gäller tomträtter för bostadsändamål sannolikt innebära en minsk- ning av kommunernas intäkter i strid med vad utredningsdirektiven anger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Hur mycket avgäldsunderlaget för bostadstomträtter bör höjas är naturligtvis avhängigt av vilken avgäldsränta som väljs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft14"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td137"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft22"&gt;Särskilt yttrande av experten Tore Ljungkvist&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Jag är i huvudsak positiv till utredningens förslag. När det gäller avgäldsräntans storlek har jag dock en avvikande uppfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft7"&gt;Ett av syftena med tomträttsinstitutet är att värdestegring på mark som upplåts som tomträtt ska tillfalla det allmänna. Det innebär att kommunen under tomträttsavtalets giltighetstid via tomträttsavgälden ska tillföras den del av fastighetens avkastning som är hänförlig till marken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Reglerna i jordabalken har inte gett parterna några anvisningar om hur avgälden ska beräknas annat än att den ska vara skälig. Rätts- utvecklingen har därför framför allt skett genom domstolsavgör- anden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft27"&gt;Högsta domstolen framhöll i rättsfallet NJA 1975 s. 385 att det ankommer på domstolarna att bestämma den avgäld som den finner vara skälig. I det målet hade kommunen hävdat att det av kommunen fordrade beloppet skulle godtas om det inte bedömdes oskäligt. Enligt Högsta domstolen saknade detta påstående fog. Detta är ett viktigt konstaterande. Högsta domstolen tillade dessutom att upp- giften att bestämma storleken på avgäldsräntan i princip är liktydig med att söka svaret på frågan vilket krav på omedelbar förräntning av det investerade kapitalet som en tänkt köpare av marken i avröjt skick vid den aktuella tidpunkten ska antas ha räknat med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Hur beräkningen skulle ske tydliggjordes i ett senare rättsfall, NJA 1986 s. 272. Högsta domstolen tillämpade i sin dom den s.k. &lt;SPAN class="ft32"&gt;realräntemetoden&lt;/SPAN&gt;. Metoden byggde på ett utredningsförslag från tomträttskommittén. Realräntemetoden innebär att avgäldsräntan motsvarar realräntan, dvs. i princip den ränta som återstår sedan inflationseffekten räknats bort. För att realräntemetoden ska vara användbar fordras dock, uttalade Högsta domstolen, att det kan förutsättas att marken är realvärdesäker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft27"&gt;I rättsfallet NJA 1990 s. 714, tillämpades realräntemetoden. Högsta domstolen tog sin utgångspunkt i det som man bedömde som de grundläggande bestämmelserna för tomträttsinstitutet, nämligen de begränsade möjligheterna till uppsägning, avsaknaden av hävnings- rätt, de långa avgäldsperioderna och att skälig andel av markvärde- stegringen ska tillföras tomträttsupplåtaren. Med hänsyn till dessa förhållanden fann domstolen att avgäldsräntan ska bestämmas med ett tidsperspektiv om minst 30 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;För tomträtter med &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; avgäldsperioder har den normala avgäldsräntan under perioden &lt;NOBR&gt;1991–2006&lt;/NOBR&gt; varit 3,5 eller, ännu van-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft14"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft27"&gt;ligare, 3,75 procent. Det innefattar då även en uppräkning enligt triangeleffekten. Därefter har avgäldsräntan satts lägre och synes numera generellt ligga på 3,25 procent och i vissa fall på 3,5 pro- cent, inklusive triangeleffekten. I de fall domstolen har prövat av- gäldsräntan har den pendlat mellan 3,5 och 3,75 procent med triangeleffekten inräknad. Under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; har 3,5 procent blivit vanligare. Under senare delen av &lt;NOBR&gt;2010-talet&lt;/NOBR&gt; har det förekommit att räntan satts ned till 3,25 procent, även detta med triangeleffekten inräknad. I några avgöranden från år 2011 har räntan satts ännu lägre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft27"&gt;I april 2011 avgjorde Hovrätten för Skåne och Blekinge en tvist som enbart avsåg frågan om avgäldsräntans storlek beträffande ett flertal småhustomträtter med &lt;NOBR&gt;20-årig&lt;/NOBR&gt; avgäldsperiod (mål T &lt;NOBR&gt;620-09).&lt;/NOBR&gt; Hovrätten bedömde att prövningsobjektet var realvärdesäkert. An- gående realräntan hänförde sig hovrätten till ett uttalande av Riks- banken om att ett normalt långsiktigt värde på realräntan i Sverige verkade vara kring 2 procent (Riksbanken, Realräntan i Sverige, Ekonomiska kommentarer, nr 5, 2008). Med hänsyn till den osäker- het som får anses känneteckna realräntebedömningar ansåg hov- rätten att det var skäligt att utgå från en långsiktig riskfri realränta om 2,5 procent vid bestämmande av avgälderna i fråga. Med hänsyn till triangeleffekten bestämdes avgäldsräntan till 2,85 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft7"&gt;I två avgöranden i december 2011 tog Hovrätten över Skåne och Blekinge ställning till en fråga om avgäldsräntans nivå. Båda fallen avsåg tomträtter med &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; avgäldsperioder. Med hänvisning till hovrättens avgörande från april 2011 bedömdes realräntan till 2,5 pro- cent, vilket med hänsyn till triangeleffekten gav en avgäldsränta på 2,7 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Såvitt jag kan bedöma finns det inte något som talar för att real- räntan i dessa fall har bestämts eller ska bestämmas med utgångs- punkt i avkastningen på en alternativ placering av ersättningen för marken efter en försäljning av marken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Konjunkturinstitutet skriver i sitt yttrande till utredningen den 29 februari 2012 under rubriken slutsats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft11"&gt;Konjunkturinstitutet bedömer att den långsiktiga korta realräntan ligger på 2 procent. Till stöd för denna bedömning anförs historiska genom- snitt av räntenivåer, &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxt&lt;/NOBR&gt; samt framåtblickande bedömningar av den ekonomiska utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft30"&gt;Konjunkturinstitutet anvisade också en metod för att bestämma avgäldsräntan fortlöpande: långa genomsnitt på differensen mellan en tremånaders statsskuldväxel och &lt;NOBR&gt;KPI-inflationen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft14"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td137"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p866 ft7"&gt;I sitt andra yttrande (16 maj 2012) skriver Konjunkturinstitutet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft11"&gt;Utan att ta avstånd från slutsatserna i den tidigare utredningen har Konjunkturinstitutet åtagit sig att bidra med synpunkter på den långa realräntan i ett långsiktigt perspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft27"&gt;Detta måste tolkas så att Konjunkturinstitutet bekräftar sin tidigare uppfattning, att den korta realräntan ligger på 2 procent. Att räntan på längre obligationslån är högre sammanhänger med att man då tillför en riskpremie. Det finns inget stöd i rättspraxis eller doktrin för att en sådan riskpremie ska läggas ovanpå realräntan när en tomt- rättsavgäld ska bestämmas. Istället har domstolarna, som ovan nämnts, lagt den riskfria realräntan till grund för sin bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft27"&gt;Risken för förluster på markägande i Sveriges tre största städer, där de flesta tomträtter finns, måste bedömas som extremt liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Tomträttsutredningens bedömningar kompliceras av direktivens krav på i huvudsak oförändrade avgäldsintäkter för fastighetsägarna och oförändrade kostnader för tomträttshavarna, allt jämfört med de genomsnittliga avgäldsnivåer som följer av tillämpningen av dagens avgäldssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft27"&gt;Den sjunkande realräntan kommer till uttryck i flera domar under senare tid. I praktiken innebär detta att kommunerna är och har varit överkompenserade under relativt lång tid. Det har gjorts för- sök från tomträttshavarsidan att förmå Högsta domstolen att ta upp vägledande fall för en förnyad prövning av avgäldsräntan utifrån det material som går att få fram i dag, men hittills utan framgång. Enligt min bedömning är det sannolikt att Högsta domstolen, om tillfälle gavs, skulle sänka realräntan jämfört med äldre praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft7"&gt;Mot denna bakgrund kan det inte accepteras att de för höga ränte- nivåerna också läggs till grund för en lagstiftning med hänvisning till uttalandet i direktiven om oförändrade avgäldsintäkter. Det skulle ställa tomträttshavarna i en sämre situation än vad de skulle haft utan lagstiftning om avgäldsräntan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Jag anser därför att den i lag fastställda avgäldsräntan, som ska grundas på den långsiktiga realräntan, bör utgå från Konjunktur- institutets bedömning och fastställas till 2 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft14"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft22"&gt;Särskilt yttrande av experten Lena Södersten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft27"&gt;Villaägarnas Riksförbund (Villaägarna) ser positivt på utredningens förslag till tak för avgälderna. Det föreslagna taket kommer att öka förutsägbarheten och vara ett bra skydd för många familjer, men det behöver kompletteras med en spärregel som skyddar enskilda tomträttshavare i tider av kraftig markvärdestegring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Utredningen har, som framgår av avsnitt 6.7, haft ambitionen att komplettera taket med en spärregel och har övervägt flera alter- nativ, bl.a. en spärregel som har koppling till konsumentprisindex utveckling. Som framgår av betänkandet har det varit svårt att kali- brera en sådan regel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Villaägarna har därför föreslagit en spärregel som innebär att av- gälden inte får höjas mer än vad som motsvaras av den genomsnitt- liga markvärdestegringen från t.ex. år 2000 till omregleringspunkten. Tanken är att spärregeln relateras till en i förväg fixerad tidpunkt och beräknas med ledning av den enskilda tomträttens marktaxerings- värde för det året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;Med en sådan spärregel bromsas avgäldshöjningarna under peri- oder av kraftig markvärdestegring. Däremot tillåts avgälderna öka snabbare än vad ökningstakten mellan två taxeringstillfällen innebär under perioder då prisutvecklingen inte är så hög, oförändad eller avtagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Till skillnad från spärregler som innehåller en koppling till kon- sumentprisindex ger vår spärregel fastighetsägaren en garanterad långsiktig koppling till marknadsvärdet. Svagheten i vårt förslag är att bromsen/spärregeln möjligen kan bli för svag i tider av kraftig mark- värdeutveckling, men en sådan spärregel är ändå bättre än ingen spärregel alls eftersom den i vart fall sprider ut höjningen över ett antal år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft7"&gt;Det argument som anförs mot (även vår) spärregel är att den kommer att slå till vid flertalet omregleringar. Så blir det sannolikt i tider av kraftig markvärdestegring, men den effekten kan lindras med en golvregel. Dessutom måste den ”olägenheten” vägas mot in- tresset att kunna skydda enskilda tomträttshavare som har inrättat sin ekonomi efter dagens förhållanden och som i värsta fall kan tvingas flytta p.g.a. höjda tomträttsavgälder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft30"&gt;Oavsett hur man konstruerar en spärregel är det rimligt att den kompletteras med en golvregel. Villaägarna har ingen invändning mot de förslag som diskuterats i utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft14"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td137"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p870 ft56"&gt;Det kan också behövas ett skydd övergångsvis för det fall kom- muner som idag tar ut lägre avgälder än de skulle kunna göra med det nya taket ändrar sina regler. En sådan situation skulle kunna uppstå i Stockholm och Göteborg och få stora konsekvenser för enskilda familjer eftersom markvärdena är så höga i storstäderna. Det kan också behövas ett skydd för tomträttshavare med förhåll- andevis låg avgäld som, för att deras tomträtt inte omreglerats på länge, drabbas av stora kostnadsökningar trots taket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft14"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371332x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p872 ft15"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft6"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td138"&gt;&lt;P class="p39 ft87"&gt;Vissa tomträtts- och arrendefrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td139"&gt;&lt;P class="p874 ft87"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td138"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td139"&gt;&lt;P class="p874 ft87"&gt;2011:60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft135"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft135"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p677 ft7"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft10"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft7"&gt;En särskild utredare ska överväga vissa tomträtts- och arrende- frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft7"&gt;I uppdraget ingår att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;föreslå enklare regler för hur tomträttsavgälder ska bestämmas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;ta ställning till om en rätt för tomträttshavaren att friköpa fastigheten bör införas och föreslå hur villkor för friköp bör utformas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;föreslå en möjlighet för parterna vid jordbruksarrende att knyta avgiften till resultatet i jordbruket eller till en eller flera resultat- anknutna faktorer, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;undersöka hur reglerna om avgift för bostadsarrende tillämpas och föreslå de ändringar som kan behövas för att uppnå en rimlig avvägning mellan de intressen som gör sig gällande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft7"&gt;Utredaren ska lämna förslag till de författningsändringar som övervägandena ger anledning till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft9"&gt;Den del av uppdraget som avser tomträttsavgälder ska utredaren redovisa i ett delbetänkande senast den 31 oktober 2012. Upp- draget i övrigt ska redovisas senast den 30 september 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft14"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft10"&gt;Tomträttsinstitutet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft26"&gt;Utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft7"&gt;Tomträtten infördes år 1908 som en tidsbegränsad nyttjanderätt till fast egendom. Det rådde i stor utsträckning avtalsfrihet beträffande villkoren för upplåtelsen. Efter avtalstiden upphörde tomträtten och fastighetsägaren kunde därmed sälja marken eller använda den för något annat ändamål. Ett av syftena med tomträtten var att främja byggande av bostäder på det allmännas mark. Detta möjlig- gjordes genom att tomträttshavaren inte behövde förvärva marken men likväl gavs möjlighet att använda tomträtten som säkerhet för lån till exploateringskostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft7"&gt;År 1954 reformerades reglerna, bl.a. för att stärka tomträttens värde som kreditobjekt. Tomträtten utformades som en nyttjande- rätt som upplåts på i princip obestämd tid. Upplåtelsen skulle ske för ett visst ändamål och mot en årlig avgäld i pengar. Avgälden skulle vara oförändrad under vissa perioder med en möjlighet till omreglering inför varje ny avgäldsperiod. Sedan år 1968 är avgälds- perioderna minst 10 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft7"&gt;Reglerna med den utformning som de fick vid dessa lagändringar gäller i huvudsak fortfarande. På grund av övergångsbestämmelser till lagändringarna gäller fortfarande äldre lagstiftning för vissa tomträtter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft7"&gt;Det finns i dag ungefär 64 500 tomträtter, varav 59 000 avser bostadsändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft26"&gt;Översikt av tomträttsreglerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft27"&gt;Reglerna om tomträtt finns huvudsakligen i 13 kap. jordabalken (JB). Tomträtt får upplåtas i fastigheter som tillhör staten eller en kommun eller som annars ägs av det allmänna. Efter regeringens medgivande får tomträtt även upplåtas i en fastighet som tillhör en stiftelse. Tomträttsavtalet ska vara skriftligt. I avtalet ska anges ändamålet med upplåtelsen, avgäldsbeloppet och de närmare före- skrifter om fastighetens användning och bebyggelse som ska gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft7"&gt;Om parterna vid en avgäldsperiods slut inte kommer överens om nya avgäldsvillkor, får en talan om omprövning väckas vid domstol. Under en löpande avgäldsperiod kan avgäldsbeloppet under vissa förutsättningar jämkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft14"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p888 ft27"&gt;Tomträtten kan upphöra vid utgången av vissa perioder, dock enbart efter uppsägning från fastighetsägarens sida. Den första perioden ska vara minst sextio år och varje påföljande period minst fyrtio år. Om upplåtelsen avser väsentligen annat ändamål än bostadsbebyggelse, kan kortare perioder avtalas, dock lägst tjugo år. Vidare får uppsägning ske enbart om det är av vikt för fastighets- ägaren att fastigheten används för bebyggelse av annan art eller i övrigt på något annat sätt än tidigare. Tomträttshavaren har möjlighet att klandra uppsägningen vid domstol. Upphör tomt- rätten på grund av uppsägning, är fastighetsägaren skyldig att lösa byggnader och annan egendom som utgör tillbehör till tomträtten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft7"&gt;I 21 kap. JB finns regler om inskrivning av tomträtt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft7"&gt;Även om tomträtten till sin natur är lös egendom, likställs den i många lagar med fast egendom samtidigt som tomträttshavaren likställs med en fastighetsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Tomträttsavgälder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft26"&gt;Den nuvarande ordningen för avgäldsbestämning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft27"&gt;Vid upplåtelse av tomträtt har parterna avtalsfrihet beträffande avgäldens storlek. När avgälden omprövas vid utgången av varje avgäldsperiod, ska den däremot bestämmas på grundval av det värde som marken har vid tiden för omprövningen. Vid bedöm- ningen av markvärdet ska hänsyn tas till ändamålet med upplåtelsen och de närmare föreskrifter som ska tillämpas i fråga om fastig- hetens användning och bebyggelse. Det har överlämnats till dom- stolarna att dra upp de riktlinjer som bör tillämpas vid värderingen. I förarbetena framhålls att prövningen får göras utifrån omständig- heterna i varje särskilt fall. Vidare anförs att avgälden bör motsvara en skälig ränta på det uppskattade markvärdet. Tomträttsavgälderna för nyupplåtna tomträtter vid tiden för omprövningen anses kunna tjäna som vägledning (se Lagberedningens allmänna motivering i NJA II 1953 s. 371 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft9"&gt;Något förenklat beräknas tomträttsavgälden genom att det fast- ställs en ränta (avgäldsränta) på ett markvärde som har korrigerats med hänsyn till bl.a. vissa investeringar på marken som tomträtts- havaren har gjort (avgäldsunderlag). Det förekommer olika metoder för att fastställa avgäldsräntan och avgäldsunderlaget. Högsta dom- stolen har i flera fall bestämt avgäldsräntan med utgångspunkt i den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft14"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p892 ft7"&gt;långsiktiga realräntan på den allmänna kapitalmarknaden, dvs. skill- naden mellan den nominella räntan och inflationen (se bl.a. rätts- fallen NJA 1986 s. 272 och NJA 1990 s. 714).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft26"&gt;Problem med den nuvarande ordningen för avgäldsbestämning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft27"&gt;Det nuvarande systemet för hur tomträttsavgälden bestäms har kritiserats för att de långa avgäldsperioderna kan leda till att avgälds- höjningarna kommer i kraftiga språng för tomträttshavaren. Detta blir särskilt märkbart i fall av stora ökningar av markvärdet. Avgälds- höjningarna förstärks av den s.k. triangeleffekten, som innebär att det vid avgäldsregleringen beaktas en förväntad stegring av mark- värdet under den kommande avgäldsperioden. Avgäldsräntan bestäms därför regelmässigt så att avgälden, trots att den är oförändrad under avgäldsperioden, blir högre i början och lägre mot slutet av avgäldsperioden än vad som annars hade varit befogat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft7"&gt;Avgälden för olika tomträtter omprövas vid skilda tidpunkter. Till följd av att avgäldsperioderna är långa kan därför stora skill- nader i avgäld uppstå mellan tomträtter som i övrigt är likvärdiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft27"&gt;Vidare saknas det en enhetlig metod för att fastställa avgälds- underlaget och avgäldsräntan. Vid den prövning som ska göras i varje särskilt fall ligger det i sakens natur att en mängd olika omstän- digheter ska kunna beaktas. Det innebär att möjligheterna att i t.ex. rättspraxis ge mera generell vägledning för hur avgälden ska bestäm- mas med dagens regler är beskurna (jfr rättsfallet NJA 1986 s. 272).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft56"&gt;Av domstolarnas avgöranden framgår att parterna med hän- visning till olika metoder och olika förutsättningar har ansett sig ha stöd för vitt skilda ståndpunkter. Under sådana omständigheter blir domstolsprocesserna lätt långdragna och kostnadskrävande. Vidare tvingas domstolarna till svåra avvägningar, ofta rena skälig- hetsbedömningar. Konsekvenserna av de långa processerna kan bli avgäldshöjningar i efterhand och krav på dröjsmålsränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft26"&gt;Tidigare initiativ till förändring av avgäldsreglerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;I sitt betänkande Tomträtt (SOU 1980:49) föreslog Tomträtts- kommittén en förenklad avgäldsbestämning. Förslaget ledde dock inte till lagstiftning. Därefter tillsattes 1988 års tomträttsutredning, som år 1990 överlämnade betänkandet Tomträttsavgäld (SOU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft14"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p777 ft9"&gt;1990:23). Med betänkandet som grund beslutades år 1997 en lag- rådsremiss om förenklade och enhetliga avgäldsregler. Mot bak- grund av Lagrådets synpunkter omarbetades förslaget, och en ny lagrådsremiss beslutades år 1998. I korthet innebar det förslaget att parterna även fortsättningsvis skulle ha avtalsfrihet beträffande avgälden den första avgäldsperioden, medan avgälden därefter skulle omregleras årligen om parterna inte hade avtalat om längre avgäldsperioder. För tomträtter för småhusändamål skulle avgälden motsvara en lagfäst avgäldsränta på ett avgäldsunderlag som skulle bestämmas utifrån markens taxeringsvärde. För sådana tomträtter skulle avgäldsreglerna vara tvingande för parterna. Ett enklare omregleringsförfarande föreslogs, så att en ny avgäld skulle bli gällande mot tomträttshavaren om denne inte invände mot avgäl- den inom viss tid. För tomträtter för annat ändamål än småhus- bebyggelse – t.ex. tomträtter för flerbostadshus eller kommersiella ändamål – skulle avgälden motsvara en lagfäst avgäldsränta på ett avgäldsunderlag som skulle bestämmas med utgångspunkt i markens marknadsvärde. För dessa tomträtter skulle parterna kunna avtala om att avgäldsbestämningen skulle ske enligt andra kriterier än lagens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft7"&gt;Förslaget mötte kritik från Lagrådet bl.a. för att det ansågs svårt att förutsäga utfallet av regleringen. Förslaget kritiserades också av företrädare för tomträttshavarna. Försök har gjorts att fördjupa analysen av förslagets konsekvenser för enskilda tomträttshavare, bl.a. när det gäller tomträtter upplåtna för flerbostadshus. Arbetet har dock inte lett till lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft7"&gt;I ett flertal motioner i riksdagen har behovet av nya avgäldsregler påtalats. Civilutskottet har framhållit frågorna om avgäld som de mest centrala i en kommande översyn av tomträtten. Utskottet har också pekat på sambandet mellan avgäldsbestämningen och villkoren för tomträttshavarens friköp av fastigheterna (bet. 2008/09:CU31 s. 17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft7"&gt;Avgäldsbestämningen måste vidare ses i ljuset av regelverket inom EU om statligt stöd, särskilt den s.k. marknadsekonomiska investerarprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft14"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft26"&gt;Uppdraget om tomträttsavgälder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft27"&gt;Utredaren ska – med beaktande av tidigare förslag på området, bl.a. lagrådsremisserna åren 1997 och 1998, samt den kritik som har förts fram mot förslagen – föreslå en avgäldsbestämning som är så enkel som det går. Det grundläggande syftet ska vara att skapa en mer förutsägbar ordning, genom vilken beräkningstekniska och andra svårigheter med att fastställa avgäldsunderlaget och avgälds- räntan undviks så långt som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft7"&gt;Till stöd för sina överväganden ska utredaren undersöka hur de nuvarande avgäldsreglerna tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft7"&gt;Vidare ska utredaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;särskilt överväga kortare avgäldsperioder och en knytning av ändringar av avgälden till något slag av index,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;i första hand eftersträva att ändringar av avgälden ska kunna ske utan att tomträttshavaren måste medverka aktivt annat än vid behov,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;ta ställning till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;om den nya avgäldsbestämningen bör tillämpas även när en tomträtt upplåts, dvs. beträffande den första avgäldsperioden, och hur det i så fall bör ske, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;i vilken utsträckning som de nya reglerna bör vara tvingande till förmån för tomträttshavaren, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;eftersträva att den nya ordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;medför förutsägbara resultat för samtliga parter och därmed även trygghet i boendet för tomträttshavaren,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;i ett brett perspektiv medför i huvudsak oförändrade avgälds- intäkter för fastighetsägarna och oförändrade kostnader för tomträttshavarna, allt jämfört med de genomsnittliga avgälds- nivåer som följer av tillämpningen av dagens avgäldssystem, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;inte äventyrar tomträttens kreditvärde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft7"&gt;Utredaren är oförhindrad att föreslå olika regler för avgäldsbestäm- ningen för tomträtter med olika ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft56"&gt;Den nya ordningen ska utformas med beaktande av bostads- sociala hänsyn. Utredaren ska överväga ett särskilt skydd mot allt- för stora avgäldsökningar dels i fall av kraftig markvärdestegring, dels övergångsvis för dem som kan få en högre avgäld i och med den nya ordningen för avgäldsbestämningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft14"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p130 ft10"&gt;Friköp av fastigheter med tomträtt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft26"&gt;Möjligheten till friköp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Enligt de regler som gällde före tomträttsreformen år 1954 upphör en tomträttsupplåtelse när avtalstiden löper ut. För tomträtts- havaren kan det då bli fråga om att förvärva fastigheten. Enligt nuvarande lagstiftning förlängs tomträtten automatiskt efter vissa tidsperioder. Tomträttshavaren och fastighetsägaren kan dock komma överens om att tomträtten ska upphöra. Den kan också upphöra sedan tomträttshavaren har förvärvat fastigheten. Detta brukar kallas för friköp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft7"&gt;Fastighetsägaren har inte någon skyldighet att erbjuda tomträtts- havaren friköp. Likväl sker ett stort antal friköp årligen, bl.a. i sam- band med förestående avgäldshöjningar eller höjningar av taxerings- värdena. För en tomträttshavare kan det vara fördelaktigt att fri- köpa fastigheten jämfört med att betala framtida avgälder. För fastighetsägarna, vanligtvis kommunerna, medför friköpen bl.a. en minskad administration. Flera kommuner arbetar aktivt för att fri- köp ska komma till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft7"&gt;Parterna har avtalsfrihet i fråga om villkoren för friköp. Det förekommer därför friköpspriser på olika nivåer. Två vanliga sätt att beräkna friköpspriset är att relatera det till marktaxeringsvärdet eller avgäldsunderlaget. Skilda slag av rabattsystem förekommer också. Olika modeller för beräkningen av friköpspris har varit före- mål för domstolsprövning, bl.a. utifrån frågeställningen om pris- sättningen otillbörligt har gynnat tomträttshavarna (se bl.a. rätts- fallet RÅ 1995 ref. 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft8"&gt;En rätt för tomträttshavaren att friköpa fastigheten skulle öka valfriheten i boendet. Detta måste vägas mot bl.a. kommunernas intresse av fortsatt ägande av marken. I flera motioner i riksdagen har det föreslagits att en rätt till friköp för tomträttshavare ska införas. Motionerna har avslagits med hänvisning till bl.a. den pågå- ende beredningen av en ny ordning för avgäldsbestämningen. Civil- utskottet har även uttalat att det utgår ifrån att en översyn kommer att genomföras. Vidare har utskottet uttalat att frågan om friköp bör få en allsidig belysning, som bör omfatta dels om och under vilka förutsättningar som tomträttshavare ska ges en rätt till friköp, dels om och hur köpeskillingens storlek bör regleras (se bet. 2008/09:CU31 s. 17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft14"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p909 ft7"&gt;Frågan huruvida möjligheterna till friköp bör regleras i lag har övervägts beträffande andra nyttjanderätter till fast egendom än tomträtt. Bedömningen har gjorts att någon friköpsrätt inte bör införas för bl.a. innehavare av s.k. historiska arrenden (prop. 1994/95:155 s. 50 f. och 2007/08:54 s. 65 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft7"&gt;Huruvida en rätt till friköp bör införas beträffande tomträtt och vilka villkor som bör gälla för friköp kan inte bedömas fristående. De har samband med bl.a. de villkor som tillämpas när tomträtter upplåts och det sätt på vilket tomträttsavgälderna ska bestämmas i framtiden. Vidare måste regelverket inom EU om statligt stöd beaktas, särskilt beträffande prissättningen vid friköp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft26"&gt;Uppdraget om friköp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Utredaren ska ta ställning till om det bör införas en rätt för tomt- rättshavaren att friköpa fastigheten samt under vilka förutsätt- ningar som friköp i så fall ska kunna ske. Som ett alternativ till en sådan rätt ska utredaren överväga möjligheten att införa enhetliga villkor, som tomträttshavare kan åberopa vid de friköp som före- kommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft7"&gt;Utredaren ska vidare, oavsett sitt ställningstagande i dessa frågor,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;utarbeta nödvändiga författningsförslag om villkoren för friköp, särskilt friköpspriset, såväl för det fall en rätt till friköp ska införas som för det fall enbart enhetliga villkor för före- kommande friköp ska införas, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;överväga i vilken utsträckning som lagstiftningen bör vara tving- ande till förmån för tomträttshavaren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft7"&gt;Vid bedömningen av de olika alternativ som kan finnas när det gäller att bestämma villkoren för friköp, ska utredaren sträva efter att friköpsmöjligheten i möjligaste mån blir ett fördelaktigt alter- nativ för såväl tomträttshavare som fastighetsägare. Utredaren ska även särskilt beakta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;de villkor som för närvarande tillämpas vid friköp,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;de villkor som tillämpas när tomträtter upplåts, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;de regler som för närvarande gäller för avgäldsbestämningen och utredningens förslag till nya avgäldsregler.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft14"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p816 ft7"&gt;Utredaren är oförhindrad att göra olika ställningstaganden bero- ende på vem som är fastighetsägare och beroende på ändamålet med tomträttsupplåtelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Jordbruks- och bostadsarrende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft26"&gt;Översikt av arrendereglerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft27"&gt;Arrende är en nyttjanderätt till fast egendom mot vederlag. All- männa regler om arrende infördes år 1908 och kompletterades efter hand med lagstiftning om särskilda arrendeformer. Reglerna refor- merades och samlades därefter i JB. I 7 och 8 kap. JB finns bestäm- melser som är gemensamma för olika arrendeformer, medan regler om jordbruks- och bostadsarrende finns i 9 respektive 10 kap. JB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft7"&gt;Jordbruksarrende är det fråga om när arrendeavtalet avser upp- låtelse av jord till brukande. De olika formerna av jordbruksarrende brukar kallas gårdsarrende och sidoarrende. Gårdsarrende före- ligger om arrendet omfattar arrendatorns bostad. Övriga jord- bruksarrenden kallas sidoarrenden. Ett gårdsarrende för viss tid ska som huvudregel upplåtas på minst fem år, medan det inte finns någon minimitid för ett sidoarrende. Tidsbestämda jordbruks- arrenden är bindande i högst 25 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft27"&gt;Bostadsarrende är det fråga om när jord upplåts med arrende för något annat ändamål än jordbruk och arrendatorn har rätt att på arrendestället uppföra eller ha kvar bostadshus. Det krävs också att det inte är uppenbart att upplåtelsens huvudsakliga syfte är att tillgodose något annat ändamål än att bereda bostad åt arrendatorn och någon närstående till arrendatorn. Reglerna om bostadsarrende gäller även i tillämpliga delar när jord upplåts på arrende till en förening, som har till huvudsakligt ändamål att i sin tur upplåta bostadsarrende till sina medlemmar, t.ex. en kolonistugeförening. Upplåtelsetiden för ett tidsbestämt bostadsarrende ska som huvud- regel vara minst fem år, och upplåtelsen är bindande i högst 50 år. Inom detaljplanelagt område är maximitiden dock 25 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft9"&gt;Ett arrendeavtal ska vara skriftligt och innehålla samtliga avtals- villkor. Avtalet kan i princip fås att upphöra under pågående arrendeperiod enbart om arrenderätten förverkas, t.ex. med anled- ning av att arrendeavgiften inte har betalats. Vid periodens slut måste avtalet sägas upp för att upphöra att gälla. I annat fall för- längs det med automatik. Arrendatorn har som huvudregel rätt till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft14"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p892 ft7"&gt;förlängning av avtalet, vilket utgör en del av arrendatorns s.k. besittningsskydd. Parterna kan också inför en ny arrendeperiod begära att arrendevillkoren ändras, utan att avtalet sägs upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft7"&gt;Särskilda begränsningar gäller i fråga om arrendatorns möjlig- heter att utan jordägarens samtycke överlåta arrenderätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft26"&gt;Arrendeavgiften&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft27"&gt;Gemensamt för jordbruks- och bostadsarrende är att det vid upp- låtelse av arrende till en ny arrendator gäller avtalsfrihet i fråga om arrendeavgiftens storlek. Vid jordbruksarrende måste avgiften dock bestämmas i pengar. Avgiften ska betalas senast tre månader före varje arrendeårs utgång, om inte något annat har avtalats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft7"&gt;Vid förlängning av arrendeavtalet gäller särskilda regler för hur avgiften ska bestämmas. Utgångspunkten är att avgiften ska uppgå till ett skäligt belopp. Om parterna inte kan enas, har de möjlighet att låta arrendenämnden pröva vilken avgift som ska gälla. Avgiften ska då bestämmas så att den kan antas motsvara arrenderättens värde med hänsyn till arrendeavtalets innehåll och omständig- heterna i övrigt. Vid jordbruksarrende ska hänsyn tas även till arrendeställets avkastningsförmåga. Arrendenämndens avgörande kan överklagas till domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft10"&gt;Avgift för jordbruksarrende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft26"&gt;Begränsningar av möjligheten att bestämma vederlaget för arrendet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft27"&gt;Vid jordbruksarrende ska avgiften bestämmas i pengar. Om part- erna träffar avtal i strid med detta, ska avgiften utgå med ett belopp som är skäligt med hänsyn främst till parternas avsikter och övriga förhållanden när avtalet ingicks. Denna begränsning av parternas avtalsfrihet infördes för vissa slag av jordbruksarrenden år 1944 och utsträcktes senare till att gälla samtliga jordbruksarrenden. Bakgrunden var de sociala förhållanden som rådde för arrendatorer inom jordbruket under första delen av &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; Avsikten var att komma till rätta med de olägenheter som var förknippade med arrendevederlag i form av t.ex. dagsverken och naturaprodukter. Begränsningen var i grunden föranledd av intresset av att ge arrend- atorerna en självständig ställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft14"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p888 ft8"&gt;Att avgiften ska bestämmas i pengar innebär att det är förbjudet att avtala att vederlaget för arrenderätten till någon del ska bestå i att arrendatorn utför arbete åt eller levererar jordbruksprodukter till jordägaren. Utgångspunkten är att avgiften ska vara bestämd till sin storlek. Däremot behöver den inte vara bestämd till samma belopp vid varje betalningstillfälle utan kan t.ex. höjas med ett för- utbestämt belopp varje år. Vidare är indexreglering av avgiften i viss utsträckning möjlig. En förutsättning är dock att det är fråga om index i vedertagen mening. Även ett för ett visst ändamål konstru- erat omräkningssystem kan godtas som index, förutsatt att det utgör ett tillförlitligt underlag för omräkning av arrendeavgiften. Beräkningsgrunder som är knutna till enstaka produkter eller andra mera isolerade förhållanden är inte tillåtna (se prop. 1970:20 del A s. 408 och del B s. 1006 samt rättsfallet NJA 1949 s. 1). Det är i princip inte möjligt att knyta arrendeavgiften till det enskilda jord- brukets resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft26"&gt;Behovet av att kunna bestämma arrendeavgiften utifrån jordbrukets resultat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Utifrån dagens förutsättningar att driva jordbruk har både jord- ägare och arrendatorer kritiserat begränsningen att arrendeavgiften inte får bestämmas på grundval av jordbrukets resultat. Eftersom reglerna inte fullt ut medger att avgiften löpande anpassas till det ekonomiska utfallet i jordbruket, har det ansetts svårt för parterna att finna en lämplig avgiftsnivå för avtal som ska gälla under en längre tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft27"&gt;Svårigheterna med att anpassa avgiften hänger delvis samman med att befintliga index inte i alla lägen leder till rättvisande resultat. Det har också visat sig svårt att konstruera lämpliga index för arrendeförhållanden. Lönsamheten i ett visst jordbruk är avhängig ett flertal faktorer, vars inverkan varierar över tid och inte är lätt att beräkna på förhand. Det rör sig om bl.a. kostnaderna för att driva jordbruket och prisvariationer på jordbruksprodukter. En bidrag- ande orsak är den marknadsanpassning av jordbruksdriften som har skett genom avskaffandet av den tidigare prisregleringen av jordbruksprodukter. Till detta ska läggas betydelsen för resultatet i jordbruket av olika &lt;NOBR&gt;EU-relaterade&lt;/NOBR&gt; stödformer, vars förekomst och storlek är föremål för återkommande förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft14"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p918 ft8"&gt;Avsaknaden av en möjlighet att avtala om en arrendeavgift som är variabel utifrån resultatanknutna faktorer kan leda till att part- erna får svårt att överblicka konsekvenserna av ett långvarigt arrendeförhållande. Detta kan medföra att arrendeavtalet i stället ingås för kortare tid, vilket i sin tur minskar förutsättningarna för nödvändiga och långsiktiga investeringar i brukandet av marken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft27"&gt;Det är viktigt att parterna ges goda möjligheter att sluta ett arrendeavtal som motsvarar deras behov. Därigenom säkerställs att produktionsförutsättningarna för den arrenderade jorden tas till vara på ett ändamålsenligt sätt och att jordbruket bedrivs rationellt. Detta främjar även lönsamheten för både jordägare och arrendatorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft7"&gt;Ändamålsenliga regler för jordbruksarrende motverkar också risken för att upplåtelseformen väljs bort till förmån för mindre beprövade avtalskonstruktioner. En utbredd användning av jord- bruksarrende bidrar till stabilitet och rättssäkerhet när det gäller markupplåtelser för jordbruksändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft7"&gt;Samtidigt måste de grundläggande motiv som ligger bakom den nuvarande begränsningen beaktas. En risk med att knyta arrende- avgiften till jordbrukets resultat är att den i enskilda fall bestäms på ett sätt som blir betungande för arrendatorn, t.ex. utifrån svår- förståeliga beräkningar som leder till oväntade resultat, eller att den på ett oskäligt sätt binder upp arrendatorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft26"&gt;Uppdraget om avgift för jordbruksarrende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft27"&gt;Utredaren ska föreslå en möjlighet för parterna att bestämma arrende- avgiften på ett ändamålsenligt sätt utifrån det enskilda arrende- jordbrukets resultat eller en eller flera resultatanknutna faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft7"&gt;Utredaren ska vid utformningen av förslaget överväga om det är motiverat med särskilda skyddsregler för arrendatorn, t.ex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;om avgiftsvillkoren bör hänskjutas till arrendenämnden för god- kännande, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;om det bör införas möjligheter – utöver vad som följer av all- männa avtalsrättsliga regler – att få avgiftsvillkorens skälighet prövad och att få till stånd en förändring av villkoren under en pågående avtalsperiod.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft9"&gt;Till stöd för sina överväganden när det gäller behovet av skydds- regler ska utredaren undersöka om branschorganisationerna på jord-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft14"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p816 ft7"&gt;bruksmarknaden är beredda att utveckla avtalsmodeller som till- godoser båda parters intressen i ett arrendeförhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft7"&gt;En utgångspunkt för utredarens arbete ska vara att parternas möjlighet att bestämma en resultatanknuten arrendeavgift ska kunna tillämpas i förening med reglerna i övrigt om hur arrende- avgiften bestäms vid förlängning av arrendeavtal. Om det är nöd- vändigt, får utredaren föreslå justeringar av dessa regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft7"&gt;Det ingår inte i uppdraget att föreslå att ett arrende ska kunna betalas med andra vederlag än pengar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Avgift för bostadsarrende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft26"&gt;Avgiftsbestämningen vid förlängning av arrendeavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Reglerna om hur arrendeavgiften ska bestämmas i en förlängnings- situation utgör ett komplement till arrendatorns besittningsskydd. Utan en kontroll av villkoren för en förlängning kan besittnings- skyddet urholkas genom t.ex. krav på alltför hög avgift i för- hållande till vad som skulle ha avtalats vid en ny arrendeupplåtelse. Samtidigt bör jordägaren ha rätt till den ersättning för upplåtelsen som hade kunnat uppnås vid ett fritt val av arrendator (prop. 1968:19 s. 84 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft7"&gt;Reglerna om avgiftsbestämningen är allmänt hållna. Det har över- låtits till rättstillämpningen att dra upp närmare riktlinjer. En orsak till detta är att bostadsarrenden kan vara av mångskiftande karaktär och avse mark på vitt skilda ställen. I förarbetena framhålls att en viss vägledning när det gäller avgöranden i fråga om avgiften kan fås genom att utröna vad som kan anses utgöra ortens pris för jäm- förliga arrenden (en s.k. ortsprisjämförelse). Om det inte finns något sådant jämförelsematerial, torde frågan få avgöras efter vad arrendatorer i allmänhet kan antas vara beredda att betala (prop. 1968:19 s. 86). I avsaknad av andra bedömningsgrunder kan det bli aktuellt för arrendenämnden och domstolarna att göra en skälig- hetsuppskattning av avgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft7"&gt;I olika sammanhang har det argumenterats för att avgiften bör avspegla en skälig ränta på markvärdet, likt vad som gäller i fråga om avgäld vid tomträttsupplåtelser (jfr t.ex. SOU 1966:26 s. 217). Markvärdet synes dock enbart undantagsvis ha beaktats av arrende- nämnder och domstolar vid avgiftsbestämningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft14"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p918 ft56"&gt;Möjligheten att skapa fasta riktlinjer för avgiftsbestämningen var tidigare begränsad av att arrendenämndernas beslut kunde klandras till ett flertal fastighetsdomstolar, som var sista instans i frågan. Sedan år 2006 kan dock arrendenämndernas avgöranden överklagas till hovrätt med Högsta domstolen som sista instans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft26"&gt;Behovet av en översyn av avgiftsbestämningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft27"&gt;Från olika håll, bl.a. i riksdagen, har behovet av en översyn av avgifts- reglerna påtalats (se bl.a. bet. 2009/10:CU10 och 2010/11:CU20). Det har då ifrågasatts om reglerna leder till avgiftsnivåer som står i överensstämmelse med de skäl som bär upp bostadsarrende- institutet. Jordägare och arrendatorer har kritiserat avgiftsnivåerna för att vara för låga respektive för höga. I det sammanhanget har jordägarnas krav på avkastning på marken ställts mot bostads- sociala aspekter. Någon närmare undersökning av nivåerna eller deras konsekvenser har emellertid inte gjorts. Utan den överblick som en sådan undersökning skulle medföra är det inte möjligt att ta ställning till om det är motiverat att ändra regelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft7"&gt;Den huvudsakliga kritik som därutöver har förts fram mot avgiftsreglerna har sin bakgrund i att många arrendeavtal har slutits för lång tid. Samtidigt kan parterna ha bestämt avgiften lågt eller avtalat om en otillräcklig uppräkning under pågående arrende- period. I en förlängningssituation kan det då bli fråga om en betydande avgiftshöjning för att avgiften ska bli marknadsmässig. Visserligen har i ett sådant fall den tidigare lägre avgiften gynnat arrendatorn. Risken för kraftiga höjningar utgör likväl en olägenhet i form av otrygghet i boendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft27"&gt;Den omständigheten att reglerna för avgiftsbestämningen är all- mänt hållna ger upphov till viss osäkerhet när avgiften ska omregle- ras. Systemet kan leda till att parterna – utifrån sina olika perspek- tiv – intar vitt skilda ståndpunkter. Samtidigt måste möjligheten till mer ingående och detaljerade regler vägas mot att reglerna bör kunna användas för helt olika arrendefall, där det bör finnas möjlig- het att i bedömningen väga in individuella och varierande omständig- heter. Vid avvägningen måste det också beaktas att det system för överprövning av arrendenämndernas avgöranden som gäller sedan år 2006 torde komma att bidra till att det i rättspraxis utarbetas ytterligare vägledning för avgiftssättningen (jfr prop. 2005/06:10 s. 45 f.). Eventuella förändringar av avgiftssystemet bör mot denna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft14"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p816 ft7"&gt;bakgrund så långt som möjligt göras inom ramen för den nuvar- ande ordningen för avgiftsbestämningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft26"&gt;Uppdraget om avgift för bostadsarrende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft27"&gt;Utredaren ska undersöka tillämpningen av de nuvarande avgifts- reglerna och de avgiftsnivåer som reglerna leder till. Mot bakgrund av undersökningen ska utredaren föreslå de eventuella förändringar som behövs för att avgiften vid en förlängning av arrendeavtalet ska avspegla en rimlig avvägning mellan de intressen som gör sig gäll- ande. Avsikten är att avgifterna efter avtalsförlängning ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;stå i överensstämmelse med de skäl som bär upp bostads- arrendeinstitutet och de nuvarande avgiftsreglerna, däribland bostadssociala hänsyn, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;vara allmänt godtagbara för parterna på arrendeområdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft7"&gt;Utredaren ska vidare ta ställning till om det bör införas ett särskilt skydd mot alltför stora avgiftshöjningar i förlängningssituationer. Oavsett ställningstagandet i denna fråga ska utredaren föreslå sådana skyddsregler. Utöver andra tänkbara alternativ ska utredaren över- väga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;en ordning som innebär att arrendeavgiften under pågående arrendeperiod ska vara föremål för uppräkning, t.ex. enligt något index, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;en stegvis upptrappning av avgiften (jfr 12 kap. 55 § femte stycket JB).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft7"&gt;Utredaren ska i fråga om skyddsreglerna även överväga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;om reglerna bör inverka på hur övriga villkor, särskilt arrende- tiden, bestäms i en förlängningssituation, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;om reglerna bör vara tvingande till förmån för arrendatorerna och om avvikelser från reglerna i så fall ska kunna ske efter arrendenämndens godkännande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft30"&gt;En utgångspunkt för utredarens arbete ska vara att den nuvarande ordningen för avgiftsbestämningen inte bör ändras i sina grund- drag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft14"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft10"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft7"&gt;Utredaren ska utarbeta de författningsförslag som behövs. Om det ryms inom utredningsuppdraget i övrigt, ska utredaren också göra en språklig och redaktionell översyn av de regler i 13 och 21 kap. JB som berörs av utredningsarbetet eller som har ett nära samband med sådana regler. Någon förändring i sak ska inte göras i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft8"&gt;Utredaren ska föreslå ett normgivningsbemyndigande i lag som möjliggör för regeringen, eller den myndighet som regeringen bestäm- mer, att meddela föreskrifter om den utbildning som bör krävas för behörighet att hålla syn vid jordbruksarrende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft7"&gt;Utredaren är oförhindrad att ta upp även andra frågor som är förknippade med en förenkling av systemet för tomträttsavgälder, en rätt till friköp eller en förändrad avgiftsbestämning vid arrende. Uppdraget omfattar dock inte skattefrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft10"&gt;Genomförande och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;Utredaren ska allsidigt och grundligt belysa de kort- och lång- siktiga konsekvenserna av det förslag för avgäldsbestämningen som utredaren lägger fram samt av de olika alternativ i fråga om friköp som utredaren överväger. Sådana konsekvenser kan finnas för bl.a. fastighetsägare, innehavare av tomträtter för olika ändamål och boende i flerbostadshus på tomträtter. På motsvarande sätt ska utredaren belysa konsekvenserna för jordägare, arrendatorer och andra berörda av de förslag om arrendeavgift som utredaren lägger fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft7"&gt;Utredaren ska föreslå finansiering i de delar som förslagen kan medföra ökade kostnader eller minskade intäkter för det allmänna. Vidare ska konsekvenserna för den kommunala självstyrelsen av förslagen om tomträtt redovisas. Utredaren ska även uppmärksamma om förslagen i den praktiska tillämpningen kan få olika effekter för kvinnor och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft7"&gt;Synpunkter ska inhämtas från myndigheter, kommuner och enskilda som äger fastigheter upplåtna med tomträtt eller arrende samt från de organisationer som företräder fastighetsägarnas, tomt- rättshavarnas och arrendatorernas intressen. Även i övrigt ska syn- punkter inhämtas från myndigheter och organisationer i den utsträck- ning som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft14"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p930 ft7"&gt;Utredaren ska rådgöra med Fastighetstaxeringsutredningen (dir. 2011:13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft7"&gt;Utredaren ska i ett delbetänkande senast den 31 oktober 2012 redovisa uppdraget i den del som avser tomträttsavgälder. Upp- draget i övrigt ska redovisas senast den 30 september 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft7"&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft14"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;


&lt;P class="p872 ft15"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft6"&gt;Norsk lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft22"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft7"&gt;Den norska nyttjanderättsformen tomtefeste (se tomtefesteloven 106/1996, som trädde i kraft den 1 januari 2002) är i likhet med tomträtt en total nyttjanderätt. Tomtefeste är mycket utbrett; år 2007 fanns 300 &lt;NOBR&gt;000–350&lt;/NOBR&gt; 000 tomtefesten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft27"&gt;Hyra av mark, avsedd för en byggnad som ägs av hyrestagaren, betecknas feste och parterna betecknas bortfestare (upplåtaren) och festare (nyttjanderättshavaren). Tidigare kunde upplåtelsen karaktäriseras som tidsbegränsad. Nuvarande regler för tomtefeste avseende bostads- och fritidshus innebär i praktiken att bort- festaren aldrig får tillbaka rådigheten över marken. Tomtefeste- lovens föreskrifter är tvingande om inte annat anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft27"&gt;Tomtefesteloven gäller huvudsakligen ”feste (leige) av grunn til hus som festaren (leigaren) har eller får på tomta”. Med hus avses inte bara bostadshus utan även andra former av byggnader. Lagen gäller däremot inte när upplåtelsens huvudföremål är något annat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft8"&gt;än ”hus” och därmed sammanhängande verksamhet. Tomtefeste- loven innehåller inga begränsningar vad gäller parterna i tomte- festeavtalet. Även en privat fastighetsägare kan alltså upplåta tomte- feste. Så sker också i mycket stor utsträckning. Utgångspunkten är att avtal om feste ska upprättas skriftligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft7"&gt;Numera gäller tomtefeste för bostads- och fritidshus tills nytt- janderättshavaren säger upp avtalet eller löser in marken (friköp). Tomtefeste för annat ändamål än bostads- och fritidshus gäller enligt nuvarande bestämmelser och under förutsättning att inte annat har avtalats, utan tidsbegränsning men med rätt för båda parter att säga upp avtalet. I de fall då festet upphör efter upp- sägning är uppsägningsfristen två år, om inte annat avtalats. Kort- are frist än sex månader är inte bindande för festaren. För bostads- och fritidshus är dock den kortaste fristen två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft14"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p375 ft8"&gt;När det gäller avgiften för tomtefeste innehåller lagen en allmän regel om att det inte får tas ut en avgift som är orimligt hög i för- hållande till vad som vanligtvis betalas på platsen eller i området för nya liknande festen med liknande avtalsvillkor. Regeln är avsedd att stå i överensstämmelse med 2 § pristiltaksloven och 36 § avtale- loven (motsvarande 36 § avtalslagen). I övrigt är det upp till part- erna att avtala om avgiften för den första avgäldsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft27"&gt;Sedan avtal ingåtts om feste för bostads- eller fritidshus kan envar av parterna kräva ändring av avgiften i överensstämmelse med ändringar i penningvärdet, dvs. i överensstämmelse med utveck- lingen i den norska motsvarigheten till konsumentprisindex. Den senaste avgiftsändringen ligger till grund för nästa ändring. Parterna är fria att avtala om att avgiften ska vara konstant eller att en ändring ska vara mindre än som följer av penningvärdesförändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;För äldre tomtefesten avseende bostads- och fritidshus finns övergångsbestämmelser som reglerar högsta tillåtna höjning av avgiften för avtal ingångna före lagens ikraftträdande den 1 januari 2002. Bestämmelserna gäller för första omregleringen efter ikraft- trädande. När väl en anpassning har skett till nuvarande regler tillämpas dessa fortsättningsvis. I korthet kan sägas att avtal ingångna före den 1 januari 2002 får regleras utifrån penningvärdesföränd- ringen sedan avtalet ingicks. För avtal som ingåtts före maj 1983 får avgiften emellertid inte sättas högre än 9 000 kronor per 1 000 kvadratmeter, justerat med inflationen räknat från den 1 januari 2002. Om tidigare avtal stadgar att tomtvärdet utan hus ska utgöra en del av beräkningsunderlaget, får värdet inte sättas högre än vad tomten kan säljas för, om det endast hade varit tillåtet att uppföra det eller de hus som redan finns på tomten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Beträffande omprövning av festeavgift avseende tomtefeste för annat ändamål än bostad kan envar av parterna begära ändring utifrån penningvärdesförändringen, om inte annat har avtalats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Oavsett upplåtelsens ändamål är tidsintervallet för omprövning av festeavgiften tio år, om inte annat har avtalats. Tidsintervallet kan dock inte sättas kortare än ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Inom ramen för ändamålet med upplåtelsen har festaren samma fysiska rådighet över marken som en ägare har. Festaren kan även överlåta nyttjanderätten till annan, pantsätta nyttjanderätten och byggnad samt upplåta sådan nyttjanderätt i tomtefestet som ligger innanför den rådighet som festaren har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft56"&gt;Vid bortfestarens avtalsbrott kan festaren tillämpa en rad sankt- ioner. Beroende på vilket avtalsbrott det är fråga om kan festaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft14"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p261 ft27"&gt;innehålla festeavgiften, kräva åtgärdande, göra avdrag på avgiften och begära skadestånd och i vissa fall häva avtalet. Brister festaren i sina åtaganden, kan även bortfestaren i vissa fall häva avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Tomtefeste för bostads- och fritidshus kan festaren kräva att få lösa in när 30 år, eller den kortare tid som har avtalats, av upp- låtelsetiden gått. Detsamma gäller, vid tidsbestämd upplåtelse, när upplåtelsetiden har gått ut. Efter &lt;NOBR&gt;30-årsfristen&lt;/NOBR&gt; kan festare till bostads- hus kräva inlösen vartannat år och festare till fritidshus vart tionde år. Regeln om inlösen gäller alla tomtefesten för bostads- och fritidshus, dvs. även äldre sådana. När ett tidsbegränsat tomtefeste har löpt ut kan nyttjanderättshavaren eller vissa närstående till denne kräva förlängning i stället för inlösen. Som villkor för inlösen av tomtefeste för bostads- och fritidshus gäller att summan ska vara 25 gånger den årliga avgiften beräknat vid inlösningstidpunkten, om inte en lägre summa har avtalats. Om inte annat avtalats, kan emellertid bortfestaren kräva att priset ska vara 40 procent av tomt- värdet (utan bebyggelse) vid inlösningstidpunkten. Avdrag görs för värdestegring som festaren har tillfört tomten och tomtvärdet får inte sättas högre än det tomten kan säljas för med den hustyp som finns på tomten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft22"&gt;Jämförelse mellan tomträtt och tomtefeste&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Även om tomtefeste i flera avseende liknar tomträtt finns likväl några grundläggande skillnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Upplåtelse av tomtefeste är inte begränsat till fastigheter som ägs av det allmänna. Tvärtom är tomtefeste huvudsakligen en nytt- janderättsform som används av privata fastighetsägare för att upp- låta nyttjanderätt åt andra. Detta är en grundläggande skillnad i för- hållande till svensk tomträtt, som i princip endast kan upplåtas av det allmänna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Vad beträffar upplåtelsetiden är tomtefeste numera, i likhet med tomträtt, en i princip oändlig nyttjanderättsform. Emellertid ger tomtefesteloven nyttjanderättshavaren en starkare ställning eller åtminstone en större frihet än vad reglerna om tomträtt gör. I direkt motsats till vad som gäller för tomträtt är det (bortsett från viss sanktionsåtgärd från bortfestarens sida) endast nyttjanderätts- havaren som kan säga upp ett tomtefeste och dessutom efter en betydligt kortare tid än den som gäller för uppsägning av tomträtt. Nyttjanderättshavaren har dessutom en rätt att lösa in tomtefestet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p188 ft7"&gt;Av särskild betydelse är att de &lt;NOBR&gt;bostads-,&lt;/NOBR&gt; plan- och markpolitiska skäl som låg till grund för tomträttsinstitutets införande och utveck- ling i Sverige inte förefaller ha någon egentlig motsvarighet i norsk lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft27"&gt;Sociala och bostadspolitiska hänsyn framträder i och för sig i såväl den norska som den svenska lagstiftningen i så måtto att man både i Sverige och i Norge har velat skydda den generellt sett svagare tomträttshavaren/festaren i förhållande till fastighetsägaren/bort- festaren (jfr skyddet för hyresgäster i den svenska hyreslagstift- ningen). I förarbetena till tomtefesteloven behandlades frågan om upplåtelse av tomtefeste för bostadsändamål skulle förbjudas med hänsyn till nyttjanderättshavarens ställning. Något förbud infördes inte men det uttalades att ett viktigt syfte med den nya tomtefeste- loven var att i bostadssammanhang värna nyttjanderättshavarens ställning. Så skedde också, bl.a. genom begränsningsregler för höj- ning av festeavgift och möjlighet till uppsägning, inlösen och för- längning. Det förefaller emellertid inte som att syftet bakom tomtefesteinstitutets framväxt var att tillgodose bostadssociala behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;En ännu viktigare skillnad är kanske att det i den norska lagstift- ningen inte framskymtar något av det plan- och markpolitiska syfte som det svenska tomträttsinstitutet sedan länge bygger på. I synner- het synes den norska lagen inte alls bygga på någon uttalad tanke att markvärdesstegringen ska förbehållas fastighetsägaren. Den norska regleringen, där avgiften numera kan räknas upp endast i enlighet med penningvärdesförändringar, synes tvärtom leda till att fastighetsägaren inte ska ha någon del i förekommande reella mark- värdesökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Orsaken till dessa skillnader står förmodligen, åtminstone del- vis, att finna i det förhållandet att tomtefeste är en upplåtelseform som kan tillämpas av alla fastighetsägare, inte endast av det all- männa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft14"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371353x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft141"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p938 ft142"&gt;29 februari 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft142"&gt;Dnr &lt;NOBR&gt;13-38-11&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft143"&gt;Den långsiktiga realräntan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft144"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft145"&gt;UPPDRAG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft146"&gt;Uppdrag till Tomträtts- och arrendeutredningen (JU 2011:08). Uppdraget innebär att utreda tre frågeställningar enligt nedan mot bakgrund av följande förutsättningar: Tomträttsavgälden vid omregleringar ska bestämmas så att den motsvarar en av- gäldsränta på ett avgäldsunderlag (ett markvärde). Avgäldsräntan ska vara knuten till den långsiktiga realräntan. Man måste då bedöma den långsiktiga realräntan för att fastställa avgäldsräntan. Antingen fastställs ett numeriskt värde på avgäldsräntan eller bestäms en regel som knyter avgäldsräntan till en realränta på ett visst sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft147"&gt;Följande tre frågor utreds:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Vilken metod bör användas för att bedöma den långsiktiga realräntan?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Vad är Konjunkturinstitutets bedömning av den långsiktiga realräntan?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Om avgäldsräntans numeriska värde inte skrivs in i lagen, hur skulle man kunna konstruera en metod eller regel för att alltid kunna bestämma avgälds- räntans storlek?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft145"&gt;SLUTSATSER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft146"&gt;Konjunktursinsitutet bedömer att de långsiktiga korta realräntan ligger på 2 procent. Till stöd för denna bedömning anförs historiska genomsnitt på räntenivåer, BNP- tillväxt samt framåtblickade bedömningar av den ekonomiska utvecklingen. Konjunkturinstitutet anser att långa genomsnitt på differensen mellan en &lt;NOBR&gt;3-månaders&lt;/NOBR&gt; statsskuldsväxelränta och &lt;NOBR&gt;KPI-inflationen&lt;/NOBR&gt; kan utgöra en metod för att bestämma avgäldsräntan fortlöpande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft145"&gt;DISPOSITION&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft146"&gt;Inledningsvis beskrivs vad en realränta är, teorin bakom bestämningen av realräntan och hur realräntan kan mätas. Därefter beskrivs Konjunkturinstitutets bedömning av den långsiktiga realräntan framöver samt den metod som rekommenderas för att bestämma realräntan fortlöpande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft144"&gt;Vad är en realränta?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft152"&gt;En ränta är priset på lån av pengar eller avkastningen på utlåning av pengar. Räntor uttrycker ett nominellt belopp i framtiden i relation till ett nominellt belopp idag. En realränta uttrycker däremot ett realt belopp i framtiden i förhållande till ett realt be-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft153"&gt;1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft154"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371354x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p953 ft147"&gt;lopp idag. Realräntan är därmed ett mått på den ökade köpkraft som uppnås genom att låna ut pengar. En realränta kan uttryckas på två olika sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;Faktisk realränta, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;realränta ex post&lt;/SPAN&gt;, är den extra köpkraft en långivare erhåller utöver det utlånade beloppets köpkraft. Den faktiska realräntan beräknas som differensen mellan nominell ränta och faktisk inflation. Det är den reala avkastning som kan konstateras i efterhand, när lånet har betalats av.&lt;SPAN class="ft158"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;Förväntad realränta, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;realränta ex ante&lt;/SPAN&gt;, är den extra köpkraft en långivare för- väntar sig att erhålla utöver det utlånade beloppets köpkraft när lånet ingås. Den förväntade realräntan beräknas som differensen mellan nominell ränta och förväntad inflation. Den faktiska realräntan kan alltså avvika från den förväntade då den faktiska inflationen avviker från den förväntade. Normalt varierar den faktiska inflationen mer än den förväntade. Alltså varierar vanli- gen den faktiska realräntan mer än den förväntade realräntan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft146"&gt;I denna rapport studeras den &lt;SPAN class="ft157"&gt;långsiktiga &lt;/SPAN&gt;realräntan. Det är den realränta som förvän- tas gälla då ekonomin är i jämvikt. Jämvikt är ett tillstånd ekonomin sällan befinner sig i eftersom den ständigt utsätts för störningar. Jämviktens natur är dock sådan att ekonomin strävar dithän. Eftersom störningar antas drabba ekonomin symmetriskt jämnas hög- och lågkonjunkturer ut på sikt. Den långsiktiga realräntan är därmed den ränta som förväntas gälla i genomsnitt under en tillräckligt lång tidsperiod. Den lång- siktiga realräntan benämns även ibland som den &lt;SPAN class="ft157"&gt;normala &lt;/SPAN&gt;realräntan eller den &lt;SPAN class="ft157"&gt;naturliga &lt;/SPAN&gt;realräntan. Konceptet har studerats tidigare, framför allt i penningpolitiska samman- hang. Riksbanken (2000, 2006b, 2010) utreder bland annat frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft146"&gt;I rapporten är det dessutom den &lt;SPAN class="ft157"&gt;korta &lt;/SPAN&gt;långsiktiga realräntan som avses. Med &lt;SPAN class="ft157"&gt;kort &lt;/SPAN&gt;menas att räntan avser ett lån med förhållandevis kort löptid. I rapporten mäter vi den korta realräntan med en tre månaders statsskuldväxelränta. Fördelen med att studera en kort ränta är att vi kan bortse från löptidspremier, vilka tenderar att kom- plicera analysen.&lt;SPAN class="ft158"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;För våra syften tillför inte löptidspremier något substantiellt, varför det är rimligt att vi studerar en kort ränta.&lt;SPAN class="ft158"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft145"&gt;DEN LÅNGSIKTIGA REALRÄNTANS BESTÄMNINGSFAKTORER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft146"&gt;Det finns en omfattande teoribildning om vad som styr realräntan på lång sikt. Rän- tans grundläggande funktion är att balansera sparande och investeringar i en ekono- mi. Ekonomisk teori pekar på ett långsiktigt samband mellan realräntan och tillväx- ten i ekonomin. Allmänt bestäms den långsiktiga realräntan av ekonomins funda- mentala faktorer såsom produktivitetstillväxt, befolkningstillväxt och hushållens sparande- eller tidspreferenser. Förändringar i den långsiktiga realräntan sker vanligt- vis i en långsam takt, eftersom ekonomins tillväxtpotential oftast också förändras i en långsam takt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft146"&gt;Sambandet mellan tillväxt och realränta kan beskrivas på följande sätt: en högre produktivitetstillväxt ökar avkastningen på investeringar. En investeringsavkastning som är högre än realräntan ökar investeringsbenägenheten. Detta kräver en högre realränta för att få balans mellan sparande och investeringar. En ökning av befolk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft161"&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;Här bortses från möjligheten att avtala om en realränta direkt där den nominella avkastningen kopplas till faktisk inflation. Ett exempel på detta är statens realobligationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft163"&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Se till exempel Riksbanken (2006a) för en fördjupning om hur löptidspremier kan beräknas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft161"&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;I avsnittet ”Vilken nominalränta ska användas för att mäta den långsiktiga realräntan?” motiveras mer utförligt valet av en kort ränta som studieobjekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft153"&gt;2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft154"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371355x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p964 ft146"&gt;ningstillväxten leder till en stigande realränta eftersom det krävs mer investeringar för att kunna förse den ökade befolkningen/arbetskraften med realkapital.&lt;SPAN class="ft158"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft146"&gt;Ytterligare ett antagande i ekonomisk teori är att hushållen jämnar ut sin konsum- tion över tid. En högre förväntad tillväxt och därmed förväntningar om högre fram- tida inkomster ökar konsumtionsbenägenheten och minskar sparbenägenheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft146"&gt;Hushållen kräver därför en högre avkastning på sitt sparande i termer av en högre realränta för att skjuta sin konsumtion på framtiden. Med en högre tillväxt krävs därmed en högre realränta för att jämvikt ska skapas mellan utbud av sparande och efterfrågan på investeringar. Ekonomisk teori talar således för en hög realränta om tillväxten är hög och en låg realränta om tillväxten är låg.&lt;SPAN class="ft158"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft145"&gt;DET INTERNATIONELLA PERSPEKTIVET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft146"&gt;Eftersom de finansiella marknaderna är starkt integrerade kommer det globala spa- randet och investeringarna att ha betydelse för enskilda länders realräntor&lt;SPAN class="ft157"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Den svenska ekonomin är mycket öppen och den svenska finansmarknaden är väl utveck- lad. Till följd av den fria rörligheten av kapital mellan länder påverkas därmed ränte- nivån i en liten öppen ekonomi, som den svenska, av globala räntor. Med helt fria kapitalrörelser jämnas realräntan ut mellan länder.&lt;SPAN class="ft158"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft146"&gt;Skillnader mellan räntor i olika länder kan dock ändå bestå under en lång tid till följd av olika risk- och likviditetspremier. Riskerna förknippade med till exempel valutarörelser kan vara stora. Detta gäller åtminstone på några års sikt. På längre sikt jämnas även sådana variationer ut och realräntan i Sverige kan inte avvika i någon större utsträckning från det internationella ränteläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft145"&gt;HUR HAR TILLVÄXTEN VARIERAT HISTORISKT?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft146"&gt;Eftersom ekonomisk teori pekar på ett samband mellan tillväxten i ekonomin och realräntan kan man få en bild av den långsiktiga realräntan genom att studera den genomsnittliga tillväxttakten i ekonomin under en längre period. I tabell 1 nedan finns en uppdelning av tillväxten sedan 1960 i Sverige respektive ett oviktat genom- snitt för USA, Tyskland och Storbritannien. Att just dessa länder har valts beror på att de är stora och viktiga länder, såväl för världshandeln och den globala tillväxten som för de finansiella marknaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft152"&gt;I genomsnitt sedan 1960 har tillväxten legat på 2,6 procent såväl i Sverige som i omvärldsgenomsnittet. Både i Sverige och i omvärlden var tillväxten tydligt högre under &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; än de följande decennierna. Beräknas genomsnittet sedan 1990 har tillväxten fallit ytterligare något, till 2,1 respektive 2,0 procent. Tillväxten i såväl Sve- rige som i omvärldsgenomsnittet har således överlag fallit över åren vilket enligt teo- rin skulle innebära att även den långsiktiga realräntan har fallit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft161"&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;För en utförligare beskrivning av de tillväxtmodeller som utgör grunden för resonemanget, se till exempel Burda och Wyplosz (2005).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft163"&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;En nackdel med att använda denna metod för att bestämma realräntan är att den utöver tillväxten påverkas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft163"&gt;av andra faktorer som exempelvis hushållens tidspreferenser. Det är också oklart ifall det är Sveriges eller världens tillväxt som avses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft163"&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;En högre ränta leder till att kapital strömmar in i landet.Via det teoretiska sambandet som kallas öppen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft167"&gt;ränteparitet kopplas räntorna samman via förväntad förändring i växelkursen. Ränteskillnaden mellan två länder motsvarar den förväntade förändringen av växelkursen länderna emellan under perioden i fråga. Om räntan i omvärlden blir lägre stärks den svenska växelkursen på kort sikt för att på längre sikt försvagas gradvis i linje med ränteskillnaden. Den förväntade försvagningen av växelkursen under exempelvis två år kommer då ungefär motsvara ränteskillnaden mellan en svensk och utländsk tvåårsränta. Under hela perioden med lägre ränta i omvärlden kommer dock nivån på växelkursen vara starkare än annars. Det innebär att den förväntade avkastningen på räntebärande tillgångar blir densamma i omvärlden som i Sverige. Den starkare växelkursen ger effekter på den svenska ekonomin med en mer dämpad inflation och ett lägre tillväxt. Det tenderar att leda till en lägre ränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft153"&gt;3&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft154"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371356x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft145"&gt;Tabell 1. BNP i Sverige och utlandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft153"&gt;Genomsnittlig årlig procentuell förändring&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td146"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;1960–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1970–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1980–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td148"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1990–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;2000–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;1960–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td149"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;1970–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1990–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p976 ft169"&gt;1969&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p976 ft169"&gt;1979&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p976 ft169"&gt;1989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td151"&gt;&lt;P class="p977 ft169"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p976 ft169"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p976 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td152"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td48"&gt;&lt;P class="p40 ft153"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td74"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;4,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td74"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td74"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td153"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td74"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td74"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td82"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td74"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td154"&gt;&lt;P class="p40 ft153"&gt;Utland&lt;SPAN class="ft170"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td155"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;3,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td155"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td155"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td156"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td155"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td155"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td155"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p982 ft163"&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Oviktat internationellt genomsnitt för Tyskland, USA och Storbritannien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft167"&gt;Källor: SCB, Bureau of Economic Analysis, Office for National Statistics, OECD, Riksbanken och Konjunkturinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft171"&gt;Diagram 1. BNP och kort realränta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft163"&gt;Procent respektive procentuell förändring&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p986 ft142"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td85"&gt;&lt;P class="p987 ft142"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td36"&gt;&lt;P class="p986 ft142"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;P class="p987 ft142"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td36"&gt;&lt;P class="p986 ft142"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p987 ft142"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td36"&gt;&lt;P class="p986 ft142"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p987 ft142"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td36"&gt;&lt;P class="p986 ft142"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p987 ft142"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td36"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft172"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft142"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td43"&gt;&lt;P class="p988 ft142"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td158"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td159"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td159"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td85"&gt;&lt;P class="p987 ft142"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr32 td41"&gt;&lt;P class="p989 ft142"&gt;Kort realränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td80"&gt;&lt;P class="p989 ft142"&gt;BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p990 ft167"&gt;Anm. Den reala räntan har beräknats som differensen mellan &lt;NOBR&gt;3-månaders&lt;/NOBR&gt; statsskuldväxelränta och &lt;NOBR&gt;KPI-inflation.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft163"&gt;Källor: SCB, Riksbanken och Konjunkturinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft144"&gt;Hur mäts realräntan?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft146"&gt;Ett annat sätt att bedöma den långsiktiga realräntan är att studera hur den i genom- snitt har utvecklats över en längre tidsperiod. Räntan varierar emellertid med kon- junkturläget, så vissa perioder kan realräntan avvika i en betydande utsträckning från ett långsiktigt medelvärde. Ifall en tillräckligt lång tidsperiod studeras jämnas dock den konjunkturella effekten ut och man kan då få en uppfattning om vad som skulle vara en mer långsiktig realräntenivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft146"&gt;Beräkningen av den långsiktiga realräntan försvåras också av att det under årens lopp har skett stora förändringar i samhällsekonomin som är av mer strukturell ka- raktär. Dessa förändringar har sannolikt påverkat nivån på den långsiktiga realräntan. Eftersom de strukturer som var rådande på kapitalmarknaden historiskt inte bedöms gälla framöver kan historiska genomsnitt bli missvisande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft152"&gt;Ett sätt att bestämma den reala räntan är att utnyttja att en nominell ränta, som tidigare konstaterats, är lika med realräntan plus den förväntade inflationen.&lt;SPAN class="ft173"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;För att beräkna realräntan kan man då dra bort inflationsförväntningarna från nominalrän- tan. Som tidigare har nämnts kan realräntan dock beräknas som faktisk eller förvän-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft163"&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;I rapportens appendix visas denna så kallade &lt;NOBR&gt;Fisher-ekvation.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft153"&gt;4&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft154"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371357x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p997 ft150"&gt;tad. Skillnaden beror på om det är faktisk eller förväntad inflation som dras ifrån den nominella räntan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft146"&gt;Man kan också studera hur realränteobligationer prissätts för att få en uppfattning om den aktuella realräntan. Marknaden för dessa obligationer är dock mindre likvid än den nominella obligationsmarknaden, vilket gör noteringarna av realräntan svår- tolkade. Marknaden för realränteobligationer är dessutom en relativt nyligen utveck- lad marknad. De första emissionerna skedde i mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och i början sked- de emissionerna i liten skala. Detta innebär att det inte går att göra historiska jämfö- relser särskilt långt tillbaka i tiden. Det kan heller inte anses självklart att Riksgälds- kontoret kommer att fortsätta att emittera denna typ av obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft174"&gt;VILKEN NOMINALRÄNTA SKA ANVÄNDAS FÖR ATT MÄTA DEN LÅNGSIKTIGA REALRÄNTAN?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft146"&gt;Domstolarna har utgått från att räntan för avgäldsbestämning ska avse en ränta på den allmänna kapitalmarknaden. En rimlig utgångspunkt är att det är en riskfri ränta som avses. Räntor som är utgivna av den svenska staten kan anses vara riskfria. För- utom att de är riskfria är dessa räntor väl kända som investeringsobjekt och har en lång historik. Därmed behöver inte riskpremiers storlek uppskattas. Statspapper handlas dessutom aktivt. Marknaden är därmed likvid och noteringarna för räntorna är ständigt uppdaterade. Därmed undviks problem med att uppskatta likviditetspre- mier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft146"&gt;Den kortaste marknadsräntan, dagslåneräntan, bestäms i princip av Riksbanken genom styrräntan, den så kallade reporäntan. Riksbanken sätter reporäntan i syfte att på sikt uppnå inflationsmålet om 2 procents &lt;NOBR&gt;KPI-inflation.&lt;/NOBR&gt; Reporäntan varierar jäm- förelsevis mycket till följd av konjunktursvängningar. De korta marknadsräntorna styrs i hög utsträckning av marknadens förväntningar om styrräntans utveckling. Styrräntans förväntade utveckling bestämmer även nivån på längre räntor, men på längre löptider påverkar inflationsförväntningar och olika riskpremier räntenivån i hög grad. Typiskt sett är löptidspremien positiv, det vill säga att långivaren vill bli kompenserad för osäkerheten i att låna ut på en längre horisont. Löptidspremier varierar över tiden och mellan olika räntor. För att undvika problemen med löptids- premier används här en kort ränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft146"&gt;En riskfri, likvid och väl känd kort ränta är räntan på en statskuldväxel. Konjunk- turinstitutet har mer specifikt valt att studera statsskuldväxelräntan med tre månaders löptid. I tabellerna i denna rapport visas också utvecklingen av den &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; statsobli- gationsräntan i såväl Sverige som utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft145"&gt;VILKET INFLATIONSMÅTT ANVÄNDS FÖR ATT MÄTA DEN LÅNGSIKTIGA REALRÄNTAN?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft150"&gt;Givet att räntan på en &lt;NOBR&gt;3-månaders&lt;/NOBR&gt; statsskuldväxel ska användas, hur bör den reala räntan beräknas? Rent teoretiskt vore det då bäst att använda sig av den förväntade inflationen på tre månaders sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft146"&gt;Den förväntade inflationen kan exempelvis mätas genom enkätundersökningar. Konjunkturinstitutet har en enkätfråga sedan 1979 om hushållens inflationsförvänt- ningar på 12 månaders sikt.&lt;SPAN class="ft158"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Den förväntade inflationen har varit 3,7 procent i ge- nomsnitt sedan 1980 och den faktiska har uppgått till 4,1 procent under samma peri- od. Den faktiska inflationen har således följt den förväntade ganska väl i genomsnitt (se diagram 2 nedan). Den faktiska inflationen är därmed en god approximation för den förväntade inflationen. Dessutom kan konstateras att eftersom den ränta som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft163"&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Sedan 2002 finns denna enkät på månadsfrekvens och innan dess på kvartal sedan 1979.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft153"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft154"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371358x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p964 ft147"&gt;studeras har en löptid som uppgår endast till 3 månader är problemet med att inte använda den förväntade inflationen av ringa vikt.&lt;SPAN class="ft170"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft171"&gt;Diagram 2. KPI och hushållens inflationsförväntningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft163"&gt;Årlig procentuell förändring respektive procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td161"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft142"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td161"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft142"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td161"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft142"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td161"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft142"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td161"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td162"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft142"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p1008 ft142"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td161"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p26 ft142"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td44"&gt;&lt;P class="p26 ft142"&gt;KPI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr31 td164"&gt;&lt;P class="p26 ft153"&gt;Hushållens inflationsförväntningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1009 ft163"&gt;Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft152"&gt;Som mått på den faktiska prisutvecklingen har konsumentprisindex (KPI) valts. För- delen med att använda KPI är att det är ett brett prisindex som allmänheten känner väl till. Det beräknas och publiceras regelbundet på månadsbasis av Statistiska cen- tralbyrån (SCB). KPI håller dessutom en god kvalitet och revideras normalt inte. Ytterligare ett skäl är att tidsserier på KPI är långa. Eftersom långa genomsnitt an- vändsför att bestämma den långsiktiga realräntan är detta en viktig egenskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft145"&gt;UPPMÄTT FAKTISK REALRÄNTA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft146"&gt;De svenska nominella räntorna var höga under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; och början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; har räntorna istället varit betydligt lägre än det historiska genom- snittet. Sedan 1960 har räntan på en svensk &lt;NOBR&gt;3-månaders&lt;/NOBR&gt; statsskuldväxel legat på 6,5 procent (se tabell 2). För en &lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt; svensk statsobligation har räntan samma period legat på 7,7 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft145"&gt;Tabell 2. Nominella räntor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft153"&gt;Genomsnittliga värden, procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td165"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;1960–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;1970–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td149"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;1980–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td149"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1990–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;2000–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td148"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1960–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td149"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;1970–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td149"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1996–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p976 ft169"&gt;1969&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p976 ft169"&gt;1979&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td152"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;1989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td152"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td151"&gt;&lt;P class="p976 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td152"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td152"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p40 ft153"&gt;Svensk &lt;NOBR&gt;3-månaders&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td74"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;5,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td74"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;6,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td82"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;11,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td82"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;8,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td74"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td153"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;6,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td82"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;6,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td82"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td166"&gt;&lt;P class="p40 ft153"&gt;Svensk &lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td155"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;5,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td155"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;8,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td157"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;12,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td157"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;8,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td155"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;7,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td157"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;8,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td157"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;4,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p40 ft153"&gt;Utländsk &lt;NOBR&gt;3-månaders&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td74"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;4,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td74"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;7,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td82"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;8,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td82"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;5,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td74"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td153"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;5,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td82"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;6,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td82"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td166"&gt;&lt;P class="p40 ft153"&gt;Utländsk &lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td155"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;6,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td155"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;9,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;9,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;7,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td155"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td156"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;7,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;7,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;4,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1013 ft167"&gt;Anm. Utländska räntor har beräknats som oviktade medelvärden av amerikanska, tyska och brittiska räntor. Tyska &lt;NOBR&gt;3-månaders&lt;/NOBR&gt; räntan börjar i juli 1975 och den brittiska börjar i januari 1964. Genomsnittet för Sverige är beräknade för månadsvärden, noteringen för slutet av månaden. Även för tyska och brittiska räntor används noteringarna från slutet av månaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft163"&gt;Källor: Riksbanken, Federal Reserve, Bank of England, Bundesbank, IMF och Konjunkturinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft178"&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Även för de i detta avsnitt angivna &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; realräntorna har den faktiska inflationen används i beräkningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft153"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft154"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371359x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft141"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1016 ft171"&gt;Diagram 3. Svenska nominella räntor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td85"&gt;&lt;P class="p1017 ft163"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td85"&gt;&lt;P class="p1018 ft142"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td169"&gt;&lt;P class="p989 ft142"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p1018 ft142"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td169"&gt;&lt;P class="p989 ft142"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p1018 ft142"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td169"&gt;&lt;P class="p989 ft142"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p1018 ft142"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td169"&gt;&lt;P class="p989 ft142"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td85"&gt;&lt;P class="p1018 ft142"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td169"&gt;&lt;P class="p989 ft142"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td85"&gt;&lt;P class="p981 ft142"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft179"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td167"&gt;&lt;P class="p976 ft142"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td159"&gt;&lt;P class="p977 ft142"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td168"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td30"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td169"&gt;&lt;P class="p989 ft142"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr32 td59"&gt;&lt;P class="p118 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;3-månaders&lt;/NOBR&gt; statsskuldsväxelränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr34 td73"&gt;&lt;P class="p118 ft142"&gt;&lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt; statsobligationsränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td168"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1019 ft163"&gt;Källa: Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft146"&gt;De senaste åren har räntorna fortsatt att falla (se diagram 3). År 2011 föll räntorna så att noteringen för &lt;NOBR&gt;10-årsräntan&lt;/NOBR&gt; var den lägsta sedan åtminstone 1920. Försämrade tillväxtutsikter på kort sikt i framför allt &lt;NOBR&gt;OECD-länderna&lt;/NOBR&gt; och oron över hur skuld- krisen i euroområdet kommer att utvecklas samt den därtill kopplade finansiella oron i omvärlden har bidragit till fallet i svenska långräntor. Det beror bland annat på att investerare betraktar en svensk statsobligation som en säker placering. Den ökade efterfrågan på svenska statsobligationer har drivit upp priset, vilket innebär en lägre ränta. I takt med en ökad tillförsikt på de finansiella marknaderna de kommande åren bedömer Konjunkturinstitutet att de svenska långa räntorna kommer att stiga mot en långsiktig normal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft152"&gt;Även de internationella räntorna, både korta och långa, har fallit de senaste åren och är på historiskt låga nivåer. I tabell 2 visas den historiska nominella ränteutveck- lingen i ett oviktat genomsnitt för Tyskland, Storbritannien och USA. I grova drag kan sägas att svenska räntor har rört sig ungefär som genomsnittet i dessa länder de senaste decennierna. Även för dessa länder antas räntorna stiga de kommande åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft153"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft154"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371360x1.jpg" style="width:372px;height:649px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr34 td170"&gt;&lt;P class="p20 ft171"&gt;Diagram 4. &lt;NOBR&gt;3-månaders&lt;/NOBR&gt; statsskuldsväxelränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft163"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td85"&gt;&lt;P class="p1023 ft142"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p1024 ft142"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td85"&gt;&lt;P class="p1023 ft142"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td82"&gt;&lt;P class="p1024 ft142"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p1023 ft142"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p1024 ft142"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td85"&gt;&lt;P class="p1023 ft142"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td82"&gt;&lt;P class="p1024 ft142"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td85"&gt;&lt;P class="p1023 ft142"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td82"&gt;&lt;P class="p1024 ft142"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td85"&gt;&lt;P class="p1023 ft142"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td82"&gt;&lt;P class="p1024 ft142"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p21 ft142"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft179"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td153"&gt;&lt;P class="p977 ft142"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td171"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td171"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td171"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td16"&gt;&lt;P class="p980 ft142"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td163"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td171"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td171"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td82"&gt;&lt;P class="p1024 ft142"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft142"&gt;Real&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft142"&gt;Nominell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1025 ft163"&gt;Anm. Den reala räntan har beräknats som differensen mellan den nominella räntan och KPI- inflationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft163"&gt;Källor: Riksbanken, SCB och Konjunkturinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr34 td172"&gt;&lt;P class="p20 ft171"&gt;Diagram 5. &lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt; statsobligationsränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft163"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft181"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft181"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft181"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft181"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft181"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft181"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft181"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft181"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft181"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft181"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft181"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft181"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft181"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td85"&gt;&lt;P class="p1023 ft142"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p1024 ft142"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td85"&gt;&lt;P class="p1023 ft142"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td82"&gt;&lt;P class="p1024 ft142"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p1023 ft142"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td82"&gt;&lt;P class="p1024 ft142"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p1023 ft142"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td82"&gt;&lt;P class="p1024 ft142"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td85"&gt;&lt;P class="p1023 ft142"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td82"&gt;&lt;P class="p1024 ft142"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td85"&gt;&lt;P class="p21 ft142"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft179"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td153"&gt;&lt;P class="p977 ft142"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td87"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td171"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td171"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td30"&gt;&lt;P class="p980 ft142"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td171"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td171"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td171"&gt;&lt;P class="p23 ft142"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td82"&gt;&lt;P class="p1024 ft142"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft142"&gt;Real&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft142"&gt;Nominell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1025 ft163"&gt;Anm. Den reala räntan har beräknats som differensen mellan den nominella räntan och KPI- inflationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft163"&gt;Källor: Riksbanken, SCB och Konjunkturinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft145"&gt;Tabell 3. Svenska reala räntor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft153"&gt;Genomsnittliga värden, procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td165"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td173"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;1960–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p42 ft169"&gt;1970–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p42 ft169"&gt;1980–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p42 ft169"&gt;1990–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;2000–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td175"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1960–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td176"&gt;&lt;P class="p42 ft169"&gt;1970–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td149"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1996–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td173"&gt;&lt;P class="p1017 ft169"&gt;1969&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td147"&gt;&lt;P class="p1017 ft169"&gt;1979&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td147"&gt;&lt;P class="p1017 ft169"&gt;1989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td174"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td147"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td175"&gt;&lt;P class="p1017 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td176"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td149"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;P class="p40 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;3-månaders&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p120 ft153"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td74"&gt;&lt;P class="p120 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td74"&gt;&lt;P class="p21 ft153"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td144"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td74"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft153"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td167"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td82"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td166"&gt;&lt;P class="p40 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td177"&gt;&lt;P class="p120 ft153"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td155"&gt;&lt;P class="p21 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td155"&gt;&lt;P class="p21 ft153"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td178"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;5,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td155"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td179"&gt;&lt;P class="p21 ft153"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td180"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1026 ft163"&gt;Anm. Reala räntor har beräknats som differensen mellan den nominella statsskuldsräntan respektive statsobligationsräntan och &lt;NOBR&gt;KPI-inflationen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft163"&gt;Källor: Riksbanken, SCB och Konjunkturinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft153"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft154"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371361x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft141"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p964 ft146"&gt;Mäts realräntan som differensen mellan den nominella räntan och &lt;NOBR&gt;KPI-inflationen&lt;/NOBR&gt; blir det uppenbart att realräntan har varierat kraftigt de senaste decennierna, såväl i Sverige som i omvärlden (se tabell 3 och 4). Sedan 1960 har den svenska korta real- räntan i genomsnittet legat på 1,6 procent (se tabell 3). Riksbankens inflationsmål etablerades bland ekonomins aktörer i mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; och sedan dess har den korta realräntan i genomsnitt uppgått till 1,8 procent. De historiska genomsnitten hålls nere av de senaste årens mycket låga statsräntor. Sedan 2008 har de internatio- nella och svenska räntorna varit nedtryckta av de stora negativa störningar som har inträffat i världsekonomin. Först var det finanskrisen i USA som inleddes med pro- blemen med amerikanska huslån och sedan har krisen i euroområdet orsakat fortsatt kraftiga räntefall. Den svenska korta realräntan låg i genomsnitt mellan 1996 och 2008 på 2,2 procent, det vill säga om åren 2009 till 2011 rensas bort. För den &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; realräntan har motsvarande genomsnitt uppgått till 2,8 procent sedan 1960,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft147"&gt;3,0 procent sedan 1970 och 3,3 procent sedan 1996 (se tabell 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft145"&gt;Tabell 4. Utländska reala räntor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft153"&gt;Genomsnittliga värden, procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;1960–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td149"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;1970–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1980–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td149"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;1990–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;2000–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1960–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td149"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1970–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1996–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p976 ft169"&gt;1969&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td152"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;1979&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p976 ft169"&gt;1989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td152"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p976 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td152"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;3-månaders&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td74"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td82"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td74"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;3,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td82"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td74"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td74"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td82"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td74"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td155"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td155"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td155"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td155"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td155"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1031 ft163"&gt;Anm. Reala räntor har beräknats som differensen mellan den nominella statsskuldsräntan respektive statsobligationsräntan och &lt;NOBR&gt;KPI-inflationen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft163"&gt;Källor: Federal Reserve, OECD, Bundesbank, IMF, Bank of England och Konjunkturinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft146"&gt;Svängningarna i realräntan, såväl den korta som den långa, har varit stora de senaste 50 åren. Grovt sett kan sägas att de svenska räntorna har rört sig på ungefär samma sätt som de internationella räntorna. Under &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; var realräntan negativ, mycket beroende på att inflationen steg snabbt i samband med oljekriserna och räntorna hade en trögare anpassning uppåt. En orsak till denna tröga anpassning var troligen marknadsregleringarna som fanns vid denna tidpunkt. Penningpolitiken var inte hel- ler långsiktigt hållbar eftersom den inte beaktade inflationen i tillräckligt hög ut- sträckning. På &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; var realräntan i stället förhållandevis hög, såväl internatio- nellt som i Sverige. Inflationen dämpades under decenniet men bristande trovärdig- het och, för Sveriges del höga devalveringsriskpremier, bidrog ändå till höga realrän- tor under denna period. På &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; inriktades penningpolitiken i ett antal länder, däribland Sverige, på att hålla inflationen låg. För Sveriges del tog det till ungefär mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; innan förtroendet för den nya penningpolitiska regimen hade befästs. Då hade såväl faktisk som förväntad inflation fallit till ungefär 2 procent. Inflationen var på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; betydligt lägre än under 1970 och 1980- talen. Nominella räntenivåer har också fallit sedan penningpolitiken i ett antal länder inriktats på att hålla inflationen låg. Realräntan har således fallit tillbaka sedan infla- tionsmålet blev trovärdigt. Sedan 2008 har, som ovan nämnts, den internationella ekonomin drabbats av ett flertal negativa chocker vilket har resulterat i mycket låga realräntor, såväl i Sverige som internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft153"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft154"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1034 ft182"&gt;Konjunkturinstitutets bedömning av den lång- siktiga realräntan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft145"&gt;DEN LÅNGSIKTIGA REALRÄNTAN UPPSKATTAS TILL 2 PROCENT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft146"&gt;I teorin finns ett samband mellan realräntan och den potentiella tillväxttakten. Utgår man från detta kan noteras att den genomsnittliga tillväxttakten sedan 1970 har legat på 2,2 procent för Sverige och 2,3 procent för ett oviktat genomsnitt för USA, Tysk- land och Storbritannien. Detta indikerar en långsiktig kort realränta kring 2–&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft147"&gt;2,5 procent, såväl i Sverige som internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft146"&gt;För närvarande är det globala sparandet högt och förväntas vara fortsatt högt de närmaste åren, vilket medför att realräntorna i världsekonomin troligen kommer att fortsatt vara lägre än det långsiktiga genomsnittet ett antal år framåt. Det höga spa- randet är ett resultat av hushålls och offentlig sektors behov att minska sin skuldsätt- ning. Detta gäller framförallt &lt;NOBR&gt;OECD-länderna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft146"&gt;Konjunkturinstitutet bedömer även att sparandet i tillväxtekonomierna kommer att vara högt de närmaste åren. Till följd av bland annat en svag inhemsk finansiell infrastruktur och dåligt utbyggda välfärdssystem har många tillväxtekonomier, till exempel Kina och Indien, de senaste åren sparat en stor andel av de samlade inkoms- terna. Detta har verkat för att hålla nere realräntorna i hela världen. Samtidigt har detta bidragit till att bygga upp obalanser i den globala ekonomin. För att världseko- nomin ska gå en hållbar tillväxt till mötes förutsätts att dessa obalanser minskar. Det förutsätter i sin tur att många tillväxtekonomier minskar sitt sparande. Konjunkturin- stitutet antar att världsekonomin långsiktigt går mot en sådan utveckling. Då det tar tid att bygga upp den infrastruktur som krävs för att sparandet ska minska tar denna anpassning sannolikt tid varför sparandet i tillväxtekonomierna de närmaste åren kommer att bidra till att fortsatt hålla nere realräntorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft146"&gt;Sammanfattningsvis bidrar alltså den internationella utvecklingen till att hålla nere realräntorna de kommande åren. Men då skuldsättningen minskat till hållbara nivåer i &lt;NOBR&gt;OECD-länderna&lt;/NOBR&gt; och hushåll samt företag i tillväxtländerna givits förutsättningar att minska sitt sparande går de globala räntorna mot sin långsiktiga nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft146"&gt;Inhemska förhållanden pekar också mot en realränta kring 2 procent. Konjunk- turinstitutets prognos är att den svenska ekonomin växer med drygt 2 procent i ge- nomsnitt fram till 2020. Detta baseras på uppfattningen om den potentiella tillväxt- takten i den svenska ekonomin vilken också uppgår till drygt 2 procent under den perioden. Givet sambandet mellan realränta och tillväxt indikerar detta en kort svensk realränta kring drygt 2 procent fram till 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft146"&gt;Den genomsnittliga korta realräntan, differensen mellan &lt;NOBR&gt;3-månaders&lt;/NOBR&gt; statsskuld- växelränta och &lt;NOBR&gt;KPI-inflationen,&lt;/NOBR&gt; har legat på 1,6 procent sedan 1960. Sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; då Riksbanken uppnått trovärdighet för inflationsmålet, har den korta realräntan legat på 1,8 procent. Från 2008 har världsekonomin drabbats av stora störningar vilket har drivit räntorna till exceptionellt låga nivåer, såväl i Sverige som internationellt. I USA är lågkonjunkturen den djupaste sedan depressionen på 1930- talet och även Europa har drabbats hårt i samband med skuldkrisen. Detta medför att åren efter 2008 drar ner det historiska genomsnittet för en kort realränta. Efter- som denna period speglar en konjunkturell avvikelse som på lång sikt jämnas ut till följd av tider med högkonjunktur är det rimligt att exkludera åren efter 2008 i en analys av det långsiktiga ränteläget. Konjunkturinstitutet bedömer att ett genomsnitt för åren &lt;NOBR&gt;1996–2008&lt;/NOBR&gt; ger den bästa indikationen på den framtida långsiktiga reala rän- tenivån. Under de åren var realräntan 2,2 procent i genomsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft153"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft154"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371363x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft141"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1041 ft152"&gt;Sammantaget gör Konjunkturinstitutet, utifrån historisk &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxt,&lt;/NOBR&gt; den histo- riska realräntenivån och framåtblickande prognoser på dessa, bedömningen att den långsiktiga korta riskfria realräntan i ekonomin ligger på 2 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft145"&gt;DEN LÅNGSIKTIGA REALRÄNTAN OCH AVGÄLDSRÄNTAN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft146"&gt;Avgäldsräntan ska vara knuten till den långsiktiga realräntan. Konjunkturinstitutet har i denna rapport gjort en bedömning av nivån på den långsiktiga realräntan och uppskattat den till 2 procent. Denna bedömning bygger bland annat på att den histo- riska nivån på differensen mellan statskuldsväxelräntan och &lt;NOBR&gt;KPI-inflationen.&lt;/NOBR&gt; Det är enligt Konjunkturinstitutets uppfattning även en bra metod att använda om man inte skriver in 2 procent som numeriskt värde för avgäldsräntan i lagen.&lt;SPAN class="ft158"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Konjunkturin- stitutet vill dock mot bakgrund av avgäldsräntans användning för bestämning av avgälden betona två brister med att använda statsskuldsväxelräntan och KPI- inflationen som mått i dessa sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft183"&gt;Markvärdesstegring talar för en lägre realränta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft150"&gt;Konjunkturinstitutet förordar att KPI ska användas för att beräkna realräntan. Det är dock viktigt att komma ihåg att avgäldsräntan avser räntan på ett markarrende. Vär- det på marken kommer sannolikt att avvika från hur KPI utvecklas. Prisbestämning av markvärdet är dock komplext. Mark kan till exempel inte fritt exploateras för bo- stadsändamål eftersom kommunerna har bestämmanderätt enligt Plan- och byggla- gen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft146"&gt;En grund för en bedömning av markvärdesutvecklingen kan vara Konjunkturin- stitutets antagande att hushållen på längre sikt avsätter en konstant andel av sina disponibla inkomster för boende.&lt;SPAN class="ft158"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Hushållens nominella disponibla inkomster (per capita) antas i ett långsiktigt perspektiv stiga med 3,8 procent.&lt;SPAN class="ft158"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Till följd av att ök- ningstakten i priset på insatsfaktorer för byggandet av hus bedöms vara lägre stiger priset på småhus och fritidshus på lång sikt med 3,2 procent per år. Någon definitiv bestämning av markvärdets ökningstakt har Konjunkturinstitutet inte gjort. Det är dock rimligt att anta att markvärdets ökningstakt är högre än 3,2 procent per år efter- som markvärdet inte i lika hög utsträckning beror av priset på insatsfaktorer på byg- gande. Samtidigt är tillgången på mark inte någon större begräsning i vissa kommu- ner. I genomsnitt bör därför ökningstakten vara lägre än 3,8 procent per år. Samman- taget gör Konjunkturinstitutet bedömningen att markvärdet på lång sikt har en ök- ningstakt på mellan 3,2 och 3,8 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft146"&gt;KPI förväntas stiga med 2 procent, i linje med Riksbankens inflationsmål. Ök- ningstakten i markvärdet kan därmed antas vara högre än &lt;NOBR&gt;KPI-inflationen&lt;/NOBR&gt; på lång sikt. Realräntan blir därmed lägre om markvärdesinflationen istället för KPI- inflationen avräknas från den nominella räntan. Detta skulle tala för en lägre avgälds- ränta än den Konjunkturinstitutet beräknat ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft183"&gt;Längre löptider på kommunernas skulder talar för en högre realränta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft152"&gt;Kommunens alternativ till att arrendera ut marken i form av en tomträtt är att sälja den. Ett sätt att använda intäkterna är då att betala av på de skulder som kommunen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft163"&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Det är dock viktigt att man i ett sådant fall använder sig av långa historiska genomsnitt för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft163"&gt;statsskuldsväxelräntan och &lt;NOBR&gt;KPI-inflation&lt;/NOBR&gt; för att undvika att konjunkturella avvikelser får alltför stor inverkan på avgäldsräntan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft163"&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Se Markowski m. fl. (2011).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft161"&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Denna ökningstakt härleds i sin tur från antagandet om ökningstakten i förädlingsvärdet i näringslivet i löpande pris.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft153"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft154"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371364x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1051 ft152"&gt;har. Kommunernas skulder löper dock i genomsnitt längre än 3 månader (vilket är löptiden på den nominella ränta som Konjunkturinstitutet ovan använt som grund för att beräkna den långsiktiga realräntan).&lt;SPAN class="ft173"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Eftersom löptidspremier generellt är positiva är det, allt annat lika, en bättre affär för kommunen att sälja marken och betala av delar av sina skulder, än att arrendera ut den. Detta talar för en högre av- gäldsränta än den Konjunkturinstitutet beräknat ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft183"&gt;Den sammantagna effekten är svår att bedöma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft146"&gt;Markpriser som stiger snabbare än KPI talar för en lägre avgäldsränta medan löptider på kommunernas skuld som är längre än tre månader talar för en högre ränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft147"&gt;Om någon effekt dominerar, och i sådana fall vilken, är svårt att bedöma. Kon- junkturinstitutet väljer därför att, utöver att notera dessa två motverkande faktorer, kvarstå vid bedömningen om en långsiktig realränta som grund för avgäldsräntan på 2 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft144"&gt;Appendix&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft145"&gt;&lt;NOBR&gt;FISHER-EKVATIONEN&lt;/NOBR&gt; FÖR BESTÄMNING AV REALRÄNTAN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft147"&gt;Ett vanligt sätt att beräkna realräntan är att använda den så kallade Fisher- ekvationen, vilken gör det möjligt att estimera ungefärliga realräntor när det inte finns lämpliga marknadsnoteringar för realräntan. I &lt;NOBR&gt;Fisher-ekvationen&lt;/NOBR&gt; är den nomi- nella räntan lika med den reala räntan plus ett tillägg för den förväntade inflationen enligt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft187"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;(1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;I&lt;/SPAN&gt;t &lt;SPAN class="ft2"&gt;= &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;r&lt;/SPAN&gt;t &lt;SPAN class="ft2"&gt;+ &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;E&lt;/SPAN&gt;t &lt;SPAN class="ft185"&gt;P&lt;/SPAN&gt;t&lt;SPAN class="ft186"&gt;+1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft192"&gt;där &lt;SPAN class="ft188"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;t &lt;/SPAN&gt;är den nominella räntan i period &lt;SPAN class="ft188"&gt;t &lt;/SPAN&gt;med löptid på till exempel 1 år. &lt;SPAN class="ft188"&gt;r&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;t &lt;/SPAN&gt;beteck- nar motsvarande realränta och &lt;SPAN class="ft188"&gt;E&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;t&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;P&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;t&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;+1 &lt;/SPAN&gt;betecknar den vid tidpunkten &lt;SPAN class="ft188"&gt;t &lt;/SPAN&gt;förväntade inflationstakten mellan tidpunkten &lt;SPAN class="ft188"&gt;t &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft188"&gt;t &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;+1&lt;/SPAN&gt;. Ofta lägger man också till en infla- tionsriskpremie &lt;SPAN class="ft188"&gt;q&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;t &lt;/SPAN&gt;i detta samband, det vill säga den extra realavkastning som inve- sterarna begär för att hålla en nominell obligation:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft187"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;(2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;I&lt;/SPAN&gt;t &lt;SPAN class="ft2"&gt;= &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;r&lt;/SPAN&gt;t &lt;SPAN class="ft2"&gt;+ &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;E&lt;/SPAN&gt;t&lt;SPAN class="ft185"&gt;P&lt;/SPAN&gt;t&lt;SPAN class="ft186"&gt;+1 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;+ &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;q&lt;/SPAN&gt;t &lt;SPAN class="ft148"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft147"&gt;Skriver man om denna ekvation i termer av realräntan får man att den reala räntan är lika med nominell ränta minus förväntad inflation och minus inflationsriskpremien (om den läggs till):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft187"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;(3)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;r&lt;/SPAN&gt;t &lt;SPAN class="ft2"&gt;= &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;I&lt;/SPAN&gt;t &lt;SPAN class="ft2"&gt;− &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;E&lt;/SPAN&gt;t&lt;SPAN class="ft185"&gt;P&lt;/SPAN&gt;t&lt;SPAN class="ft186"&gt;+1 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;q&lt;/SPAN&gt;t &lt;SPAN class="ft148"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft145"&gt;ÖPPEN RÄNTEPARITET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft147"&gt;Till följd av fri rörlighet av kapital mellan länder är räntenivån i en liten öppen eko- nomi som den svenska beroende av globala räntor. Via det teoretiska sambandet som kallas öppen ränteparitet kopplas räntorna samman via förväntad förändring i växel- kursen enligt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft185"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;(4)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;t &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;= &lt;/SPAN&gt;I&lt;SPAN class="ft187"&gt;t&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;* &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;+&lt;/SPAN&gt;E&lt;SPAN class="ft194"&gt;(&lt;/SPAN&gt;vk&lt;SPAN class="ft194"&gt;)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;− &lt;/SPAN&gt;p&lt;SPAN class="ft187"&gt;t &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft163"&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Baserat på löptiden på företagets utlåningsstock och den information som finns om kommunernas övriga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft163"&gt;upplåning, inklusive den som sker i eget namn på kapitalmarknaden via certifikat och obligationer, bedömer Kommuninvest att den genomsnittliga kapitalbindningstiden i kommunsektor är åtminstone två år i dagsläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft153"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft154"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371365x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1064 ft199"&gt;där &lt;SPAN class="ft195"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;t&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;* &lt;/SPAN&gt;är den utländska nominalräntan, &lt;SPAN class="ft195"&gt;E&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft198"&gt;(&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;vk&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft198"&gt;) &lt;/SPAN&gt;är den förväntade deprecieringstak- ten och &lt;SPAN class="ft195"&gt;p&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;t &lt;/SPAN&gt;är växelkursriskpremien. Den förväntade deprecieringstakten är lika med räntedifferensen mot utlandet med hänsyn tagen till riskpremier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft145"&gt;TABELLER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft145"&gt;Tabell A1. Real BNP i valda länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft153"&gt;Genomsnittlig årlig procentuell förändring&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td176"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1960–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;1970–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;1980–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;1990–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;2000–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td184"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;1960–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1970–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td185"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td176"&gt;&lt;P class="p178 ft169"&gt;1969&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td174"&gt;&lt;P class="p178 ft169"&gt;1979&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td174"&gt;&lt;P class="p178 ft169"&gt;1989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td174"&gt;&lt;P class="p178 ft169"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td174"&gt;&lt;P class="p178 ft169"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td184"&gt;&lt;P class="p1068 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td174"&gt;&lt;P class="p1068 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td185"&gt;&lt;P class="p40 ft153"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td167"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td144"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td144"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td144"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;3,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td144"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;1,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td78"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td144"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td186"&gt;&lt;P class="p40 ft153"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td180"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td178"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td178"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td178"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td178"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td187"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td178"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td188"&gt;&lt;P class="p40 ft153"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td189"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;3,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td190"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td190"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td190"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td190"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td191"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td190"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1069 ft163"&gt;Källor: Bureau of Economic Analysis, Office for National Statistics, OECD, Riksbanken och Konjunkturinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1070 ft145"&gt;Tabell A2. Amerikanska nominella räntor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft153"&gt;Genomsnittliga värden, procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td176"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1960–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;1970–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;1980–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;1990–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;2000–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td184"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;1960–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1996–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td185"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td176"&gt;&lt;P class="p178 ft169"&gt;1969&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td174"&gt;&lt;P class="p178 ft169"&gt;1979&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td174"&gt;&lt;P class="p178 ft169"&gt;1989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td174"&gt;&lt;P class="p178 ft169"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td174"&gt;&lt;P class="p178 ft169"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td184"&gt;&lt;P class="p1068 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td174"&gt;&lt;P class="p1068 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td185"&gt;&lt;P class="p40 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;3-månaders&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td167"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td144"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;6,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td144"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;8,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td144"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;4,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td144"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td78"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;5,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td144"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td186"&gt;&lt;P class="p40 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td180"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td178"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;7,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td178"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;10,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td178"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;6,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td178"&gt;&lt;P class="p980 ft153"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td187"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;6,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td178"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;4,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1072 ft163"&gt;Källor: Federal Reserve och Konjunkturinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft145"&gt;Tabell A3. Tyska nominella räntor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft153"&gt;Genomsnittliga värden, procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td148"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1960–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td184"&gt;&lt;P class="p24 ft169"&gt;1970–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p44 ft169"&gt;1980–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p44 ft169"&gt;1990–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p44 ft169"&gt;2000–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p44 ft169"&gt;1960–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1996–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td151"&gt;&lt;P class="p976 ft169"&gt;1969&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td193"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;1979&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td194"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;1989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td194"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td194"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td195"&gt;&lt;P class="p1068 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td194"&gt;&lt;P class="p1068 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td185"&gt;&lt;P class="p40 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;3-månaders&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td78"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;4,8&lt;SPAN class="ft170"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td144"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;6,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td144"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;5,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td144"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td196"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;4,5&lt;SPAN class="ft170"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td144"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td186"&gt;&lt;P class="p40 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;6,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td187"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;8,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;7,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;6,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td197"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;6,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;4,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td185"&gt;&lt;P class="p40 ft163"&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Från 1975.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1073 ft163"&gt;Källor: Bundesbank, IMF och Konjunkturinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft145"&gt;Tabell A3. Brittiska nominella räntor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft153"&gt;Genomsnittliga värden, procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1960–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td193"&gt;&lt;P class="p24 ft169"&gt;1970–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td194"&gt;&lt;P class="p44 ft169"&gt;1980–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td194"&gt;&lt;P class="p44 ft169"&gt;1990–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td194"&gt;&lt;P class="p44 ft169"&gt;2000–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td195"&gt;&lt;P class="p44 ft169"&gt;1960–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1996–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td185"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;P class="p976 ft169"&gt;1969&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td184"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;1979&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td174"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;1989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td174"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td174"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td192"&gt;&lt;P class="p1068 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td174"&gt;&lt;P class="p1068 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td185"&gt;&lt;P class="p40 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;3-månaders&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td153"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;6,2&lt;SPAN class="ft170"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td78"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;9,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td144"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;11,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td144"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;7,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td144"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td196"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;7,6&lt;SPAN class="ft170"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td144"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td186"&gt;&lt;P class="p40 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;6,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td187"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;12,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;11,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;8,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td197"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;8,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;4,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1072 ft163"&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Från 1964.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft163"&gt;Källor: Bank of England och Konjunkturinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft145"&gt;Tabell A4. Amerikanska reala räntor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft153"&gt;Genomsnittliga värden, procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td148"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1961–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td184"&gt;&lt;P class="p24 ft169"&gt;1970–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p44 ft169"&gt;1980–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p44 ft169"&gt;1990–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p44 ft169"&gt;2000–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p44 ft169"&gt;1961–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1996–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td151"&gt;&lt;P class="p976 ft169"&gt;1969&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td193"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;1979&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td194"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;1989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td194"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td194"&gt;&lt;P class="p978 ft169"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td195"&gt;&lt;P class="p1068 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td194"&gt;&lt;P class="p1068 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td185"&gt;&lt;P class="p40 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;3-månaders&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td153"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;1,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td78"&gt;&lt;P class="p21 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td144"&gt;&lt;P class="p21 ft153"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td144"&gt;&lt;P class="p21 ft153"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td144"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td196"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td144"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td185"&gt;&lt;P class="p20 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td186"&gt;&lt;P class="p40 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td187"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;5,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td197"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1075 ft163"&gt;Anm. Reala räntor har beräknats som differensen mellan den nominella statsskuldväxelräntan respektive statsobligationsräntan och &lt;NOBR&gt;KPI-inflationen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft163"&gt;Källor: Federal Reserve, OECD och Konjunkturinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft153"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft154"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371366x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft145"&gt;Tabell A5. Brittiska reala räntor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft153"&gt;Genomsnittliga värden, procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td148"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1961–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p24 ft169"&gt;1970–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p24 ft169"&gt;1980–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p24 ft169"&gt;1990–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p24 ft169"&gt;2000–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td199"&gt;&lt;P class="p24 ft169"&gt;1961–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1996–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td151"&gt;&lt;P class="p976 ft169"&gt;1969&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td194"&gt;&lt;P class="p976 ft169"&gt;1979&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td194"&gt;&lt;P class="p976 ft169"&gt;1989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td194"&gt;&lt;P class="p976 ft169"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td194"&gt;&lt;P class="p976 ft169"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td200"&gt;&lt;P class="p1068 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td194"&gt;&lt;P class="p1068 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td185"&gt;&lt;P class="p40 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;3-månaders&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td153"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;2,1&lt;SPAN class="ft170"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td144"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td144"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;4,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td144"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td144"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td95"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;1,7&lt;SPAN class="ft170"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td144"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td186"&gt;&lt;P class="p40 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td201"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1026 ft163"&gt;Anm. Reala räntor har beräknats som differensen mellan den nominella statsskuldsräntan respektive statsobligationsräntan och &lt;NOBR&gt;KPI-inflationen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft163"&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Från 1964.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft163"&gt;Källor: Bank of England, OECD och Konjunkturinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft145"&gt;Tabell A5. Tyska reala räntor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft153"&gt;Genomsnittliga värden, procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td202"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1961–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td194"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;1970–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td194"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;1980–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td194"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;1990–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td194"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;2000–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td193"&gt;&lt;P class="p40 ft169"&gt;1961–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;1996–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td185"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td202"&gt;&lt;P class="p178 ft169"&gt;1969&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td194"&gt;&lt;P class="p178 ft169"&gt;1979&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td194"&gt;&lt;P class="p178 ft169"&gt;1989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td194"&gt;&lt;P class="p178 ft169"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td194"&gt;&lt;P class="p178 ft169"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td193"&gt;&lt;P class="p1068 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td194"&gt;&lt;P class="p1068 ft169"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td185"&gt;&lt;P class="p40 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;3-månaders&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td144"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;0,9&lt;SPAN class="ft170"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td144"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td144"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td144"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td78"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;2,0&lt;SPAN class="ft170"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td144"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td186"&gt;&lt;P class="p40 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td180"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;4,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td178"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td178"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td178"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td178"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td187"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td178"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1078 ft167"&gt;Anm. Reala räntor har beräknats som differensen mellan den nominella statsskuldsräntan respektive statsobligationsräntan och &lt;NOBR&gt;KPI-inflationen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft163"&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Från 1975.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft163"&gt;Källor: Bundesbank, IMF, OECD och Konjunkturinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft144"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft147"&gt;Burda och Wyplosz (2005), &lt;SPAN class="ft201"&gt;Macroeconomics&lt;/SPAN&gt;, 4th ed., Oxford.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft202"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Markowski, Nilsson och Widén (2011), &lt;/SPAN&gt;Strukturell utveckling av arbetskostnad och priser i den svenska ekonomin&lt;SPAN class="ft148"&gt;, Konjunkturinstitutet WP 106.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft147"&gt;Riksbanken (2000), &lt;SPAN class="ft201"&gt;Begreppet real långsiktig realränta&lt;/SPAN&gt;, Inflationsrapport 2000:3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft201"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Riksbanken (2006a), &lt;/SPAN&gt;Osäkerhet om den framtida ränteutvecklingen&lt;SPAN class="ft147"&gt;, Fördjupning, Infla- tionsrapport 2006:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft201"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Riksbanken (2006b), &lt;/SPAN&gt;Vad är en normal nivå på reporäntan?&lt;SPAN class="ft147"&gt;, Fördjupning, Inflationsrap- port 2006:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft147"&gt;Riksbanken (2010), &lt;SPAN class="ft201"&gt;Vad är en normal reporänta?&lt;/SPAN&gt;, Fördjupning, Penningspolitisk rap- port, februari 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft153"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft154"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371367x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft141"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1085 ft142"&gt;16 maj 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft142"&gt;Dnr: &lt;NOBR&gt;13-38-11&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft203"&gt;Den långa realräntan i ett långsiktigt perspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft205"&gt;Konjunkturinstitutet har tidigare levererat utredningen Den långsiktiga realräntan (Dnr &lt;NOBR&gt;13-38-11)&lt;/NOBR&gt; till Tomträtts- och arrendeutredningen. I utredningen gör Konjunk- turinstitutet bedömningen att den långsiktiga korta realräntan ligger på 2 procent. Efter Konjunkturinstitutets utredning har skickats in har det framförts synpunkter i utredningen att den realränta som ska tillämpas avser avkastningen på en investering med längre löptid.&lt;SPAN class="ft204"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Synpunkterna har bland annat framförts i ljuset av att Högsta domstolen i NJA 1990 s. 714 uttalade att avgäldsräntan ska bestämmas med ledning av den långsiktiga realräntan på den allmänna kapitalmarknaden med ett tidsperspek- tiv på minst 30 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft206"&gt;Utan att ta avstånd från slutsatserna i den tidigare utredningen har Konjunkturinsti- tutet åtagit sig att bidra med synpunkter om en rimlig nivå på den långa realräntan i ett långsiktigt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft145"&gt;SAMMANFATTANDE PUNKTER OM DEN LÅNGSIKTIGA LÅNGA REALRÄNTAN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft145"&gt;Samband mellan korta och långa räntor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft205"&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;När ekonomin är i långsiktig jämvikt överstiger normalt räntan på räntebärande tillgångar med lång löptid räntan på motsvarande tillgångar med kort löptid. Ef- tersom inflationen kan antas vara konstant lika med inflationsmålet i jämvikt kan detta även uttryckas som att den långa realräntan är högre än den korta re- alräntan. Skillnaden, det vill säga den så kallade löptidspremien, består bland annat av likviditets- och kreditriskpremier. Löptidspremien för nominella obli- gationer innehåller dessutom premie som är relaterad till inflationen. Löp- tidspremien stiger normalt med löptiden, men i avtagande takt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft145"&gt;Historiska marknadsnoteringar för realräntor på obligationer med lång löptid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft206"&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft209"&gt;Tidsserier för realräntor på statsobligationer med längre löptid kan antingen erhållas via noteringar för realobligationsräntor eller genom att justera notering- ar för nominella statsobligationsräntor med inflationen. Generellt är mark- naderna för nominella statsobligationer mer likvida och erbjuder dessutom be- tydligt längre tidsserier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft167"&gt;&lt;SPAN class="ft210"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Konjunkturinstitutet har tagit del av Stockholms stads Kommentarer till utredning av Konjunkturinstitutet angående realränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft153"&gt;1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft154"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371368x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1096 ft205"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Marknaden för realobligationer utgivna av svenska staten är liten. Konjunktur- institutet har inte tillgång till så kallade benchmarknoteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft204"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;för dessa obligat- ionsräntor. Genomsnittet för räntan på realobligationen som löper till 2020 har varit 2,2 procent under perioden &lt;NOBR&gt;2000-2011.&lt;/NOBR&gt; Motsvarande ränta för realobligat- ionen som löper till 2028 har varit 2,3 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft213"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;Tabell 1 sammanfattar noterade räntor för utländska realobligationer med 10 års löptid. Under perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1997-2011&lt;/NOBR&gt; har dessa i genomsnitt varit kring 2 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft206"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft209"&gt;I avsaknad av längre tidsserier för realobligationsräntor kan den långa realräntan istället beräknas som nominell statsobligationsränta minus &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;KPI-inflation.&lt;/NOBR&gt; Det långsiktiga genomsnittet för realräntan beräknad från svenska &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; statsobli- gationer &lt;NOBR&gt;1960-2011&lt;/NOBR&gt; är 2,8 procent. (Se även tabeller i Konjunkturinstitutets tidi- gare utredning.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1099 ft205"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Precis som för realobligationsräntor är tillgängligheten på långa tidsserier för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;30-åriga&lt;/NOBR&gt; obligationsräntor begränsad. Tabellerna &lt;NOBR&gt;2-5&lt;/NOBR&gt; sammanfattar räntorna på 10- och &lt;NOBR&gt;30-åriga&lt;/NOBR&gt; nominella statsobligationer i USA, Storbritannien, Tyskland och Sverige. I USA har den &lt;NOBR&gt;30-åriga&lt;/NOBR&gt; räntan i genomsnitt varit 0,3 procentenhet- er högre än &lt;NOBR&gt;10-årsräntan&lt;/NOBR&gt; under perioden &lt;NOBR&gt;1980-2011.&lt;/NOBR&gt; För övriga länder finns det enbart kortare serier med &lt;NOBR&gt;30-åriga&lt;/NOBR&gt; räntor. För Sverige finns enbart noteringar på &lt;NOBR&gt;30-åriga&lt;/NOBR&gt; räntor sedan april 2009. Sedan dess har den &lt;NOBR&gt;30-åriga&lt;/NOBR&gt; räntan varit i ge- nomsnitt 0,5 procentenheter högre än &lt;NOBR&gt;10-årsräntan.&lt;/NOBR&gt; Under de senaste åren har dock räntan på &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; statsobligationer rimligen påverkats mer än &lt;NOBR&gt;30-åriga&lt;/NOBR&gt; räntor av förväntningar om låga korta räntor de närmaste åren. Detta skulle tala för att den långsiktiga skillnaden mellan 10- och &lt;NOBR&gt;30-åriga&lt;/NOBR&gt; räntor är mindre än 0,5 procentenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft205"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Med hjälp av räntorna på 10- respektive &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;30-åriga&lt;/NOBR&gt; obligationer kan man beräkna vilken implicit genomsnittlig &lt;NOBR&gt;10-årsränta&lt;/NOBR&gt; som marknaden förväntar sig åren &lt;NOBR&gt;2022-2042.&lt;SPAN class="ft204"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft204"&gt; &lt;/SPAN&gt;Dessa förväntningar är i nuläget mycket låga. Prissättningen på svenska obligationer indikerar att marknaden förväntar sig en genomsnittlig 10- årig statsobligationsränta år &lt;NOBR&gt;2022-2042&lt;/NOBR&gt; på 2,5 procent (se tabell 6). Detta mots- varar en realränta på endast 0,5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft145"&gt;Bedömning av den långsiktiga långa realräntan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft205"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;För svenska statsobligationsräntor bedöms likviditets- och kreditriskpremierna vara och förbli små. Den del av löptidspremien på svenska nominella obligation- er som utgörs av en försäkring mot inflationen bedöms bli mindre framöver än vad den varit historiskt. Detta i och med att trovärdigheten för penningpolitiken att upprätthålla inflationsmålet är högt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft213"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Konjunkturinstitutets nuvarande prognos för den &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; svenska nominella statsobligationsräntan på lång sikt är 4,6 procent. Detta motsvarar en löp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft178"&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Statsobligationer har normalt en fastställd förfallodag. Genom att kombinera noteringar för obligationer med olika löptid kan man dock beräkna en tidsserie för avkastningen på en hypotetisk obligation med en viss återstående löptid, till exempel 10 år. Dessa kallas ibland benchmarknoteringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft167"&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft218"&gt;Den genomsnittliga implicita &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; statsobligationsräntan år &lt;NOBR&gt;2022-2042&lt;/NOBR&gt; kan beräknas genom att anta att en investerare idag förväntar sig samma avkastning om man placerar i en &lt;NOBR&gt;30-årig&lt;/NOBR&gt; statsobligation som om man köper en &lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt; statsobligation idag och sedan upprepar samma köp med det förräntade kapitalet 2022&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft163"&gt;och 2032.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft153"&gt;2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft154"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371369x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft141"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1106 ft206"&gt;tidspremie på 0,6 procent och en realränta på 2,6 procent om man antar att in- flationen blir i linje med inflationsmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft205"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;Det är svårt att hitta andra prognosmakares bedömningar av den långsiktiga långa räntan. Ett undantag är Congressional Budget Office i USA som räknar med att den &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; statsobligationsräntan i USA på lång sikt är 5 procent. Ef- tersom inflationsmålet i USA, uttryckt i &lt;NOBR&gt;KPI-termer&lt;/NOBR&gt; är omkring 2,3 procent mot- svarar detta en realränta på 2,7 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft205"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;Den långa realräntan har fallit sedan mitten av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; såväl i Sverige som internationellt. I dagsläget är långa räntor mycket låga i länder med högt kreditbe- tyg. Räntan på &lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt; realobligation utgiven av den amerikanska staten är exem- pelvis negativ. De låga räntorna förklaras troligen i första hand av svag konjunk- tur och låga styrräntor, något man ska bortse från i bedömningen av en långsiktig lång realränta. Som diskuteras i Konjunkturinstitutets tidigare utredning finns det skäl att anta att såväl korta som långa realräntor kommer att vara låga under flera år framöver. På längre sikt talar dock bland annat en stigande medelålder hos be- folkningen i många utvecklade länder för att benägenheten att spara minskar, vil- ket leder till högre räntor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft205"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;Baserat på resonemangen ovan bedömer Konjunkturinstitutet att ett rimligt in- tervall för den långsiktiga realräntan på en svensk statsobligation med 10 års löp- tid är &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2,4-3,0&lt;/NOBR&gt; procent. Utgångspunkten för denna bedömning är i första hand nominella statsobligationsräntor som deflaterats med KPI. Eftersom markvärde- utvecklingen i normalfallet samvarierar med inflationen bör man överväga att vid bedömning av avgäldsräntan bortse från inflationsriskpremien för nominella ob- ligationer. Den i detta sammanhang relevanta realräntan blir då något lägre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft205"&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;Räntan på en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;30-årig&lt;/NOBR&gt; statsobligation ligger normalt något högre än räntan på en &lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt; statsobligation. Skillnaden är dock liten och ett rimligt intervall för skill- naden mellan räntorna på en 30- och en &lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt; statsobligation är &lt;NOBR&gt;0,2-0,4&lt;/NOBR&gt; procent. Konjunkturinstitutet noterar dock att HD:s uttalande om att tidsperspektivet bör vara minst 30 år (NJA 1990 s. 714) inte nödvändigtvis ska tolkas som att &lt;NOBR&gt;30-åriga&lt;/NOBR&gt; obligationer är mest relevanta att utgå ifrån.&lt;SPAN class="ft204"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft163"&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;30-åriga&lt;/NOBR&gt; statsobligationer har såvitt Konjunkturinstitutet känner till inte emitterats i Sverige före 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft153"&gt;3&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft154"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft140"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft145"&gt;Tabell 1. Utländska realobligationsräntor (statsobligationer)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft153"&gt;Genomsnittliga värden, procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td165"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;&lt;NOBR&gt;1985–2011&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td204"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;&lt;NOBR&gt;1997–2011&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td205"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td206"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td207"&gt;&lt;P class="p979 ft153"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p982 ft163"&gt;Anm. Löptid 10 år. För Storbritannien finns noteringar från 1985 och för USA från 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft163"&gt;Källor: Federal Reserve och Bank of England.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft145"&gt;Tabell 2. Amerikanska nominella statsobligationsräntor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft153"&gt;Genomsnittliga värden, procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;&lt;NOBR&gt;1980–2011&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td210"&gt;&lt;P class="p1017 ft169"&gt;&lt;NOBR&gt;1990-2011&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td210"&gt;&lt;P class="p1017 ft169"&gt;&lt;NOBR&gt;1996-2011&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td211"&gt;&lt;P class="p24 ft169"&gt;April 2009-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td211"&gt;&lt;P class="p24 ft169"&gt;april 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;7,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td205"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;5,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td205"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;4,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td89"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td213"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;30-årig&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td214"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;7,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td207"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;5,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td207"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;5,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td215"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p982 ft163"&gt;Källa: Federal Reserve.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft145"&gt;Tabell 3. Tyska nominella statsobligationsräntor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft153"&gt;Genomsnittliga värden, procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td216"&gt;&lt;P class="p1113 ft169"&gt;&lt;NOBR&gt;1980–2011&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;1990-2011&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td217"&gt;&lt;P class="p1017 ft169"&gt;&lt;NOBR&gt;1996-2011&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td211"&gt;&lt;P class="p24 ft169"&gt;April 2009-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td218"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td219"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td220"&gt;&lt;P class="p24 ft169"&gt;april 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td89"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;30-årig&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td223"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td215"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p982 ft163"&gt;Källa: Macrobond.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft145"&gt;Tabell 4. Brittiska nominella statsobligationsräntor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft153"&gt;Genomsnittliga värden, procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td224"&gt;&lt;P class="p1017 ft169"&gt;&lt;NOBR&gt;1998-2011&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td211"&gt;&lt;P class="p24 ft169"&gt;April 2009-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td226"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td220"&gt;&lt;P class="p24 ft169"&gt;april 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td227"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td89"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;3,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td213"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;30-årig&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td228"&gt;&lt;P class="p23 ft153"&gt;4,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td215"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p982 ft163"&gt;Källa: Bank of England.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft145"&gt;Tabell 5. Svenska nominella statsobligationsräntor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft153"&gt;Genomsnittliga värden, procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td216"&gt;&lt;P class="p1113 ft169"&gt;&lt;NOBR&gt;1980–2011&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;1990-2011&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td229"&gt;&lt;P class="p1023 ft169"&gt;&lt;NOBR&gt;1996-2011&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;April 2009-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td229"&gt;&lt;P class="p20 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;april 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td230"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;30-årig&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td231"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p841 ft163"&gt;Anm. &lt;NOBR&gt;30-åriga&lt;/NOBR&gt; obligationer i Sverige började ges ut i april 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft163"&gt;Källa: Macrobond.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft145"&gt;Tabell 6. Genomsnittlig implicit &lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt; nominell statsobligationsränta 2022- 2042&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft153"&gt;Procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td232"&gt;&lt;P class="p20 ft169"&gt;Värde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td233"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td213"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td234"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td233"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;3,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td213"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td234"&gt;&lt;P class="p981 ft153"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p982 ft163"&gt;Anm: Se fotnot 3. Källor: Federal Reserve, Bank of England, Macrobond och Konjunkturinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft153"&gt;4&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft154"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371371x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr28 td236"&gt;&lt;P class="p986 ft222"&gt;Utvecklingen &lt;NOBR&gt;1995-2011&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td196"&gt;&lt;P class="p1116 ft223"&gt;550&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td196"&gt;&lt;P class="p1116 ft223"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td196"&gt;&lt;P class="p1116 ft223"&gt;450&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td196"&gt;&lt;P class="p1116 ft223"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td196"&gt;&lt;P class="p1116 ft223"&gt;350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p1113 ft223"&gt;FASTPI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr10 td235"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-19px;margin-bottom:1px;" class="p1117 ft224"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-19px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:20px;" class="p1117 ft224"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-10px;margin-top:9px;margin-right:-9px;margin-bottom:10px;" class="p1117 ft224"&gt;&lt;![endif]&gt;Index&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td196"&gt;&lt;P class="p1116 ft223"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td73"&gt;&lt;P class="p1113 ft223"&gt;KPI (1980=100)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td196"&gt;&lt;P class="p1116 ft223"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td73"&gt;&lt;P class="p1113 ft226"&gt;Marktaxeringsvärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td196"&gt;&lt;P class="p1116 ft223"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td73"&gt;&lt;P class="p1113 ft223"&gt;Byggnadsvärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td196"&gt;&lt;P class="p1116 ft223"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td73"&gt;&lt;P class="p1113 ft223"&gt;Taxeringsvärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td196"&gt;&lt;P class="p1116 ft223"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td196"&gt;&lt;P class="p1116 ft223"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td196"&gt;&lt;P class="p1116 ft223"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td196"&gt;&lt;P class="p23 ft223"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft223"&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft223"&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td169"&gt;&lt;P class="p23 ft223"&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft223"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft223"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td169"&gt;&lt;P class="p23 ft223"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft223"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft223"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft223"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft223"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft223"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft223"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft223"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft223"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft223"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td73"&gt;&lt;P class="p1118 ft223"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371372x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1119 ft15"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft10"&gt;Statistiska centralbyrån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft7"&gt;Boende, byggande och bebyggelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft91"&gt;Beräkning av avgäld per kommun för småhustomträtter år 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft7"&gt;Bilagan innehåller nedanstående fem tabeller med varierande avgälds- ränta och avgäldsunderlag. Tabellerna visar utfallet per kommun och är ordnade regionvis efter kommunkod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft14"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371373x1.jpg" style="width:439px;height:726px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Avgäldsränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;2,75 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Andel i procent av uppräknat marktaxerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;värde (uppräknat med konsumentprisindex)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;50 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Summa beräknad avgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;368 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft17"&gt;Summa avgäldsuttag enligt fastighetsregistret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;349 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Differens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;18 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1124 ft14"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371374x1.jpg" style="width:449px;height:719px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td239"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p1125 ft28"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td240"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td240"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1126 ft14"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371375x1.jpg" style="width:439px;height:735px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Avgäldsränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;2,00 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Andel i procent av uppräknat marktaxerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;värde (uppräknat med konsumentprisindex)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;71 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Summa beräknad avgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;380 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft17"&gt;Summa avgäldsuttag enligt fastighetsregistret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;349 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Differens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;30 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1124 ft14"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371376x1.jpg" style="width:449px;height:616px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td239"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p1125 ft28"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td240"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td240"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1126 ft14"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371377x1.jpg" style="width:439px;height:735px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Avgäldsränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;2,60 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Andel i procent av uppräknat marktaxerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;värde (uppräknat med konsumentprisindex)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;55 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Summa beräknad avgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;382 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft17"&gt;Summa avgäldsuttag enligt fastighetsregistret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;349 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Differens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;33 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1127 ft14"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371378x1.jpg" style="width:449px;height:616px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td239"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p1125 ft28"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td240"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td240"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1128 ft14"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371379x1.jpg" style="width:431px;height:735px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Avgäldsränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td241"&gt;&lt;P class="p979 ft7"&gt;2,60 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Andel i procent av uppräknat marktaxerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td241"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;värde (uppräknat med konsumentprisindex)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td241"&gt;&lt;P class="p979 ft7"&gt;100 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Summa beräknad avgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td241"&gt;&lt;P class="p979 ft7"&gt;695 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft17"&gt;Summa avgäldsuttag enligt fastighetsregistret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td241"&gt;&lt;P class="p979 ft7"&gt;349 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Differens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td241"&gt;&lt;P class="p979 ft7"&gt;346 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1127 ft14"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371380x1.jpg" style="width:441px;height:616px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td243"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p1129 ft28"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1128 ft14"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371381x1.jpg" style="width:431px;height:735px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Avgäldsränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td241"&gt;&lt;P class="p979 ft7"&gt;3,00 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Andel i procent av uppräknat marktaxerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td241"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;värde (uppräknat med konsumentprisindex)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td241"&gt;&lt;P class="p1008 ft7"&gt;47 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Summa beräknad avgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td241"&gt;&lt;P class="p979 ft7"&gt;377 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft17"&gt;Summa avgäldsuttag enligt fastighetsregistret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td241"&gt;&lt;P class="p979 ft7"&gt;349 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Differens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td241"&gt;&lt;P class="p979 ft7"&gt;28 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1127 ft14"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371382x1.jpg" style="width:441px;height:616px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td243"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p1129 ft28"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1128 ft14"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371383x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p872 ft15"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft10"&gt;Statistiska centralbyrån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft7"&gt;Boende, byggande och bebyggelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft74"&gt;Beräkningar avseende spärr- och golvregel för småhustomträtter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft7"&gt;Bilagan innehåller tre tabeller vilka visar utfallet av tillämpningen av spärregeln med och utan golvregel för lägsta avgäld respektive lägsta avgäldshöjning. Tabellerna är ordnade regionvis efter kommun- kod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft14"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371384x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td245"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Beräkning av avgäld med tillämpning av spärregeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td245"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Andel i procent av uppräknat marktaxerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td245"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;värde (uppräknat med konsumentprisindex)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;50%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Avgäldsränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td247"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td132"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;2,75%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td245"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;X faktor mot konsumentprisindex&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td132"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Period för regel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td247"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td132"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;2001-2011&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Konsumentprisindex&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td247"&gt;&lt;P class="p1132 ft7"&gt;förändring för hela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;perioden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;19%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Konsumentprisindex&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td247"&gt;&lt;P class="p1132 ft7"&gt;multiplicerat med X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;faktor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td247"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td132"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1,58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1079 ft7"&gt;Kolumn A: Avgäld år 2011 med spärregeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft7"&gt;Kolumn B: Differensen mellan avgälden enligt fastighetsregistret och avgälden med tillämpning av spärregeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft229"&gt;Kolumn C: Antal objekt som ingår i beräkningen Kolumn D: Antal gånger spärregeln tillämpas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft7"&gt;Kolumn E: Andel i procent när spärregeln tillämpas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft14"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371385x1.jpg" style="width:442px;height:737px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td248"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td249"&gt;&lt;P class="p1136 ft28"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td250"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td249"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td249"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371386x1.jpg" style="width:451px;height:611px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td248"&gt;&lt;P class="p1137 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td250"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1138 ft14"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371387x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1139 ft9"&gt;Beräkning av avgäld med tillämpning av spärregeln när den lägsta avgäld som tomträttshavaren måste godta (golvet) är 5 280 kr.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Andel i procent av uppräknat marktaxerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;värde (uppräknat med konsumentprisindex)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;50%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Avgäldsränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;2,75%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;X faktor mot konsumentprisindex&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Period för regel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;2001-2009&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Konsumentprisindexförändring för hela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;perioden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;12%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Konsumentprisindex multiplicerat med X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;faktor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1,00%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1140 ft7"&gt;Kolumn A: Avgäld år 2011 med spärregel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1141 ft7"&gt;Kolumn B: Avgäld år 2011 utan spärregel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft229"&gt;Kolumn C: Antal tomträtter med avgälden större än 5 280 kr Kolumn D: Antal objekt som ingår i beräkningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft7"&gt;Kolumn E: Antal objekt vars avgäld är högre än 5 280 kr och som bestäms av spärregeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft9"&gt;Differensen mellan C och E visar hur många objekt som har en högre avgäld än 5 280 kr och som inte berörs av spärregeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1145 ft14"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371388x1.jpg" style="width:431px;height:735px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td243"&gt;&lt;P class="p1137 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371389x1.jpg" style="width:441px;height:644px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td243"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p1129 ft28"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1146 ft14"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371390x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1147 ft7"&gt;Beräkning av avgäld med tillämpning av spärregeln när den lägsta avgäldshöjning som tomträttshavaren måste godta (golvet) är 528 kr.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Andel i procent av uppräknat marktaxerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;värde (uppräknat med konsumentprisindex)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;50%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Avgäldsränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;X faktor mot konsumentprisindex&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Period för regel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;2001-2009&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Konsumentprisindex förändring för hela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;perioden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;12%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Konsumentprisindex multiplicerat med X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;faktor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1,36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1148 ft230"&gt;Kolumn A: Avgäld år 2011 med spärregel Kolumn B: Avgäld år 2011 utan spärregel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft7"&gt;Kolumn C: Antal tomträtter med avgäldshöjning större än 528 kr&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft7"&gt;Kolumn D: Antal objekt som ingår i beräkningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft7"&gt;Kolumn E: Antal objekt vars avgäldshöjning är större än 528 kr och som bestäms av spärregeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft7"&gt;Differensen mellan C och E visar hur många objekt som har en avgäldshöjning som är större än 528 kr och som inte berörs av spärregeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft14"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371391x1.jpg" style="width:431px;height:737px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td243"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p1129 ft28"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371392x1.jpg" style="width:441px;height:596px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td243"&gt;&lt;P class="p1137 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1138 ft14"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371393x1.jpg" style="width:434px;height:226px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1119 ft15"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft10"&gt;Statistiska centralbyrån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft7"&gt;Boende, byggande och bebyggelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft91"&gt;Beräkning av avgäld per kommun för flerbostadstomträtter år 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft8"&gt;Bilagan innehåller nedanstående sju tabeller med varierande avgälds- ränta och avgäldsunderlag. Tabellerna visar utfallet per kommun och är ordnade regionvis efter kommunkod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft14"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371394x1.jpg" style="width:435px;height:740px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td252"&gt;&lt;P class="p199 ft7"&gt;Avgäldsränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p1008 ft7"&gt;2,75 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p199 ft17"&gt;Andel i procent av uppräknat marktaxerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p199 ft17"&gt;värde (uppräknat med konsumentprisindex)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td246"&gt;&lt;P class="p1008 ft7"&gt;53%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td252"&gt;&lt;P class="p199 ft7"&gt;Summa beräknad avgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;906 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p199 ft11"&gt;Summa avgäldsuttag enligt fastighetsregistret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;787 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p199 ft7"&gt;Differens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;120 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td253"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td253"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1154 ft14"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371395x1.jpg" style="width:447px;height:533px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td255"&gt;&lt;P class="p175 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td57"&gt;&lt;P class="p1155 ft28"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td256"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td256"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1156 ft14"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371396x1.jpg" style="width:442px;height:740px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;Avgäldsränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td258"&gt;&lt;P class="p1068 ft7"&gt;2,75 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;Andel i procent av uppräknat marktaxerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;värde (uppräknat med konsumentprisindex)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td258"&gt;&lt;P class="p1068 ft7"&gt;53%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;Summa beräknad avgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td258"&gt;&lt;P class="p1068 ft7"&gt;489 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft11"&gt;Summa avgäldsuttag enligt fastighetsregistret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td258"&gt;&lt;P class="p1068 ft7"&gt;439 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;Differens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td258"&gt;&lt;P class="p1068 ft7"&gt;50 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td259"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td260"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td259"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td260"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1154 ft14"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371397x1.jpg" style="width:447px;height:497px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td205"&gt;&lt;P class="p1024 ft28"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td262"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td262"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1157 ft14"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371398x1.jpg" style="width:442px;height:740px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;Avgäldsränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td258"&gt;&lt;P class="p1068 ft7"&gt;2,75 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;Andel i procent av uppräknat marktaxerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;värde (uppräknat med konsumentprisindex)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td258"&gt;&lt;P class="p1068 ft7"&gt;53%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;Summa beräknad avgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td258"&gt;&lt;P class="p1068 ft7"&gt;417 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft11"&gt;Summa avgäldsuttag enligt fastighetsregistret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td258"&gt;&lt;P class="p1068 ft7"&gt;348 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;Differens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td258"&gt;&lt;P class="p1068 ft7"&gt;69 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td259"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td260"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td259"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td260"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1154 ft14"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371399x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td255"&gt;&lt;P class="p40 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td205"&gt;&lt;P class="p1024 ft28"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td256"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td256"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td256"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371400x1.jpg" style="width:439px;height:740px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;Avgäldsränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p1158 ft7"&gt;2,75 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;Andel i procent av uppräknat marktaxerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;värde (uppräknat med konsumentprisindex&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p1158 ft7"&gt;52%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;Summa beräknad avgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p1158 ft7"&gt;891 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft11"&gt;Summa avgäldsuttag enligt fastighetsregistret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p1158 ft7"&gt;787 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;Differens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p1158 ft7"&gt;104 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td259"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td264"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td259"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td264"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1154 ft14"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371401x1.jpg" style="width:449px;height:518px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td265"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td233"&gt;&lt;P class="p989 ft28"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td266"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td266"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1157 ft14"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371402x1.jpg" style="width:435px;height:740px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Avgäldsränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p1159 ft7"&gt;2,00%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td267"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Andel i procent av uppräknat marktaxerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td267"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;värdet (uppräknat med konsumentprisindex)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p1159 ft7"&gt;73%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Summa beräknad avgäld i kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p1159 ft7"&gt;884 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td267"&gt;&lt;P class="p44 ft11"&gt;Summa avgäldsuttag enligt fastighetsregistret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p1159 ft7"&gt;787 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td267"&gt;&lt;P class="p44 ft7"&gt;Differens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p1159 ft7"&gt;97 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td268"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td269"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1154 ft14"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371403x1.jpg" style="width:449px;height:518px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td265"&gt;&lt;P class="p42 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p168 ft28"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td266"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td92"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td266"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td92"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1160 ft14"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371404x1.jpg" style="width:430px;height:740px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Avgäldsränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;2,60%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Andel i procent av uppräknat marktaxerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;värde (uppräknat med konsumentprisindex)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;55%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td237"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Summa beräknad avgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;886 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;Summa avgäldsuttag enligt fastighetsregistret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;787 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Differens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;99 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1154 ft14"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371405x1.jpg" style="width:449px;height:518px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td239"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p1125 ft28"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td240"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td240"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1161 ft14"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371406x1.jpg" style="width:431px;height:740px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Avgäldsränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td258"&gt;&lt;P class="p167 ft7"&gt;2,60%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Andel i procent av uppräknat marktaxerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;värde (uppräknat med konsumentprisindex)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td258"&gt;&lt;P class="p167 ft7"&gt;100%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Summa beräknad avgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td258"&gt;&lt;P class="p167 ft17"&gt;1 540 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;Summa avgäldsuttag enligt fastighetsregistret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td258"&gt;&lt;P class="p167 ft7"&gt;787 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Differens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td258"&gt;&lt;P class="p167 ft7"&gt;756 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td270"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td260"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td270"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td260"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1154 ft14"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371407x1.jpg" style="width:449px;height:518px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td239"&gt;&lt;P class="p31 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p1125 ft28"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td240"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td240"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1161 ft14"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371408x1.jpg" style="width:438px;height:740px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;Avgäldsränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p1158 ft7"&gt;3,00%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;Andel i procent av uppräknat marktaxerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;värde (uppräknat med konsumentprisindex)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p1158 ft7"&gt;47%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;Summa beräknad avgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p1158 ft7"&gt;888 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft11"&gt;Summa avgäldsuttag enligt fastighetsregistret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p1158 ft7"&gt;787 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td257"&gt;&lt;P class="p119 ft7"&gt;Differens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p1158 ft7"&gt;101 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td259"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td264"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td259"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td264"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1154 ft14"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371409x1.jpg" style="width:449px;height:518px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td265"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td233"&gt;&lt;P class="p989 ft28"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td266"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td266"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1157 ft14"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371410x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1119 ft15"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft10"&gt;Statistiska centralbyrån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft7"&gt;Boende, byggande och bebyggelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1162 ft91"&gt;Skillnaden för tomträttshavare mellan nuvarande och föreslaget avgäldsuttag, bakomliggande tabeller till diagram &lt;NOBR&gt;13.1–13.8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1163 ft56"&gt;Bilagan innehåller nedanstående fyra tabeller som visar utfallet av den av utredningen föreslagna avgäldsmodellen per småhus respektive lägenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1164 ft14"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371411x1.jpg" style="width:439px;height:727px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Avgäld från fastighetsregistret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft17"&gt;349,4 miljoner kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Beräknad avgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft17"&gt;367,6 miljoner kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Differens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;18,2 miljoner kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Avgäldsränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;2,75%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Andel i procent av marktaxeringsvärdet för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;bostäder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;50%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;405 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Median&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;-84&lt;/NOBR&gt; kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Antal observationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;44 960&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td273"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td274"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td273"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td274"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1165 ft14"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371412x1.jpg" style="width:440px;height:304px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td275"&gt;&lt;P class="p39 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p1125 ft28"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371413x1.jpg" style="width:449px;height:675px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Avgäld från fastighetsregistret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft17"&gt;786,9 miljoner kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Beräknad avgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft17"&gt;906,4 miljoner kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Differens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft17"&gt;119,5 miljoner kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Avgäldsränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;2,75%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Andel i procent av marktaxeringsvärdet för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;bostäder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;53%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;1 032 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Median&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;834 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Antal fastigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;4 255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Antal lägenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;203 513&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td273"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td274"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td273"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td274"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1166 ft14"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371414x1.jpg" style="width:449px;height:675px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td277"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Avgäld från fastighetsregistret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td272"&gt;&lt;P class="p978 ft17"&gt;489,3 miljoner kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Beräknad avgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p978 ft17"&gt;439,2 miljoner kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Differens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p978 ft7"&gt;50,1 miljoner kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td277"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Avgäldsränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td272"&gt;&lt;P class="p978 ft7"&gt;2,75%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Andel i procent av marktaxeringsvärdet för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;bostäder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p978 ft7"&gt;53%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td277"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td272"&gt;&lt;P class="p978 ft7"&gt;833 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Median&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p978 ft7"&gt;665 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Antal fastigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p978 ft7"&gt;2 567&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td277"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Antal lägenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td272"&gt;&lt;P class="p978 ft7"&gt;124 806&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td278"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td274"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td278"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td274"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1167 ft14"&gt;429&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H0B371/H0B371415x1.jpg" style="width:449px;height:675px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;SOU 2012:71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Avgäld från fastighetsregistret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft17"&gt;417,1 miljoner kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Beräknad avgäld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft17"&gt;347,8 miljoner kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Differens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;69,4 miljoner kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Avgäldsränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;2,75%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Andel i procent av marktaxeringsvärdet för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;bostäder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;53%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;1 334 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Median&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;1 057 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Antal fastigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;1 688&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td271"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;Antal lägenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td272"&gt;&lt;P class="p976 ft7"&gt;78 707&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td273"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td274"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td273"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td274"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1166 ft14"&gt;430&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371416x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft231"&gt;Statens offentliga utredningar 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft5"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p1168 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Framtidens högkostnadsskydd i vården. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1170 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Skatteincitament för riskkapital. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1171 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Kompletterande regler om person- uppgiftsbehandling på det arbetsmarknadspolitiska området. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Högskolornas föreskrifter. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1173 ft147"&gt;– långsiktig säkerhet, haverier och global utblick. M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1174 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Skadeståndsansvar och försäkringsplikt vid sjötransporter – Atenförordningen och försäkringsdirektivet i svensk rätt. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldrapenning. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Läsarnas marknad, marknadens läsare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;en forskningsantologi. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Snabbare betalningar. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1177 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Penningtvätt – kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;En sammanhållen svensk polis. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Ekonomiskt värde och samhällsnytta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1178 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;förslag till en ny statlig ägarförvaltning. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1179 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1180 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Att angöra en kulturbrygga – för stöd till nyskapande kultur. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1180 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straff- ansvar och samhällsskydd. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1181 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;den mjuka infrastrukturen på väg. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Nationella patent på engelska? N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1182 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1183 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Här finns mer att hämta – &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;it-användningen&lt;/NOBR&gt; i småföretag. N.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p181 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Mål för rovdjuren. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Mindre våld för pengarna. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Likvärdig utbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsned- sättning. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1185 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Enklare för privatpersoner att hyra ut sin bostad med bostadsrätt eller äganderätt. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;En ny brottsskadelag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Färdplan för framtiden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;en utvecklad flygtrafiktjänst. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1186 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Längre liv, längre arbetsliv. Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1187 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Vital kommunal demokrati. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1188 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Sänkta trösklar – högt i tak Arbete, utveckling, trygghet. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Upphandlingsstödets framtid. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Gör det enklare! S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Nya påföljder + kort presentation. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1189 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Registerdata för forskning. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Kulturmiljöarbete i en ny tid. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1190 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Minska riskerna med farliga ämnen! Strategi för Sveriges arbete för en giftfri miljö. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1191 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Vägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen + Bilagedel. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1192 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar – en preliminär delrapport. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1193 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;slutbetänkande. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p181 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;42.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Bättre behörighetskontroll. Ändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1194 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;43.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Konsumenten i centrum&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft147"&gt;– ett framtida konsumentstöd. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1195 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;44.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;45.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Kvinnor och barn i rättens gränsland. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1183 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;46.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Dammsäkerhet. Tydliga regler och effektiv tillsyn. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1196 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;47.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Harmoniserat inkomstbegrepp. Möjligheter att använda månadsuppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1178 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;social- och arbetslöshetsförsäkringarna. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;48.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Maritim samverkan. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1197 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;49.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden. Genomförande av EU:s tolknings- och översättningsdirektiv. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;50.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Nystartszoner. Fi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1198 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;51.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Utvärdering av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IPRED-lagstiftningen.&lt;/NOBR&gt; Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;52.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Bostadstaxering – avveckling eller förenkling. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1200 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;53.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;AP-fonderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; i pensionssystemet – effektivare förvaltning av pensions- reserven. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;54.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Återvinning av fartyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1201 ft147"&gt;– underlag för ratificering av Hong Kong- konventionen. N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1183 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;55.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft235"&gt;En översyn av tryck- och yttrandefriheten. Del 1 och 2. Ju&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;56.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Mot det hållbara samhället&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft236"&gt;resurseffektiv avfallshantering. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1202 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;57.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Tydligare regler om fri rörlighet för EES- medborgare och deras familjemedlemmar. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1203 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;58.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Stöd till dagstidningar på samiska och meänkieli. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;59.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Nya villkor för public service. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1204 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;60.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Avgifter på väg och elektroniska vägtullsystem. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;61.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Högre ersättning vid mastupplåtelser. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1205 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;62.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Uppsägningstvister. En översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;63.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Små företag – stora möjligheter med it. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;64.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Förstärkt försäkringstagarskydd. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;65.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Läsandets kultur. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1206 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;66.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft235"&gt;Skatteincitament för forskning och utveckling. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1207 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;67.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Förvaltare av alternativa investeringsfonder. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1190 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;68.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma tjänster. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;69.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1193 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;70.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Ökad och säkrare cykling – en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;71.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Tomträttsavgäld och friköp. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371418x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft231"&gt;Statens offentliga utredningar 2012&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1209 ft140"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1210 ft147"&gt;Skadeståndsansvar och försäkringsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1211 ft147"&gt;vid sjötransporter – Atenförordningen och försäkringsdirektivet i svensk rätt. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1212 ft147"&gt;Snabbare betalningar. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1213 ft147"&gt;Penningtvätt – kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1214 ft192"&gt;En sammanhållen svensk polis. [13] En ny brottsskadelag. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1212 ft147"&gt;Nya påföljder + kort presentation. [34]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1215 ft147"&gt;Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. [35]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1210 ft147"&gt;Konsumenten i centrum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1216 ft192"&gt;– ett framtida konsumentstöd. [43] Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. [44]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1217 ft147"&gt;Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden. Genomförande av EU:s tolknings- och översättningsdirektiv. [49]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1212 ft147"&gt;Utvärdering av &lt;NOBR&gt;IPRED-lagstiftningen.&lt;/NOBR&gt; [51]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1218 ft147"&gt;En översyn av tryck- och yttrandefriheten. Del 1 och 2. [55]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1217 ft147"&gt;Tydligare regler om fri rörlighet för EES- medborgare och deras familjemedlemmar. [57]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1219 ft147"&gt;Högre ersättning vid mastupplåtelser. [61] Tomträttsavgäld och friköp. [71]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1220 ft140"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1221 ft147"&gt;Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. [29]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1212 ft147"&gt;Maritim samverkan. [48]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1222 ft140"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1210 ft147"&gt;Framtidens högkostnadsskydd i vården. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1223 ft147"&gt;Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1224 ft147"&gt;Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1225 ft147"&gt;Enklare för privatpersoner att hyra ut sin bostad med bostadsrätt eller äganderätt. [25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1226 ft147"&gt;Längre liv, längre arbetsliv. Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre. [28]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1227 ft147"&gt;Upphandlingsstödets framtid. [32] Gör det enklare! [33]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1228 ft147"&gt;Bättre behörighetskontroll. Ändringar i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal. [42]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft147"&gt;Harmoniserat inkomstbegrepp. Möjligheter att använda månadsuppgifter i social- och arbetslöshetsförsäkringarna. [47]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft140"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft147"&gt;Skatteincitament för riskkapital. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft147"&gt;Ekonomiskt värde och samhällsnytta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1230 ft192"&gt;– förslag till en ny statlig ägarförvaltning. [14] Vital kommunal demokrati. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft147"&gt;Registerdata för forskning. [36] Nystartszoner. [50]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1232 ft147"&gt;Bostadstaxering – avveckling eller förenkling. [52]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1233 ft147"&gt;&lt;NOBR&gt;AP-fonderna&lt;/NOBR&gt; i pensionssystemet – effektivare förvaltning av pensionsreserven. [53]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1234 ft147"&gt;Avgifter på väg och elektroniska vägtullsystem. [60]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft147"&gt;Förstärkt försäkringstagarskydd. [64]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1235 ft147"&gt;Skatteincitament för forskning och utveckling. [66]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1236 ft147"&gt;Förvaltare av alternativa investeringsfonder. [67]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft140"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1237 ft147"&gt;Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft147"&gt;Högskolornas föreskrifter. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1238 ft147"&gt;Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft147"&gt;Likvärdig utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1239 ft147"&gt;– riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsned- sättning. [24]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H0B371419x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p1240 ft147"&gt;Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar – en preliminär delrapport. [40]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1241 ft147"&gt;Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor; Kartläggning, analys och förslag till förbättringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1242 ft147"&gt;– slutbetänkande. [41]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft147"&gt;Kvinnor och barn i rättens gränsland. [45]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft140"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft147"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1243 ft147"&gt;– långsiktig säkerhet, haverier och global utblick. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1244 ft147"&gt;Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft147"&gt;Mål för rovdjuren. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1245 ft147"&gt;Minska riskerna med farliga ämnen! Strategi för Sveriges arbete för en giftfri miljö. [38]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1246 ft147"&gt;Mot det hållbara samhället – resurseffektiv avfallshantering. [56]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft140"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft147"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1247 ft147"&gt;– den mjuka infrastrukturen på väg. [18] Nationella patent på engelska? [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1248 ft147"&gt;Här finns mer att hämta – &lt;NOBR&gt;it-användningen&lt;/NOBR&gt; i småföretag. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft147"&gt;Färdplan för framtiden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1242 ft147"&gt;– en utvecklad flygtrafiktjänst. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1249 ft147"&gt;Vägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen + Bilagedel. [39]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft147"&gt;Dammsäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1242 ft147"&gt;Tydliga regler och effektiv tillsyn. [46]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft147"&gt;Återvinning av fartyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1250 ft147"&gt;– underlag för ratificering av Hong Kong- konventionen. [54]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft147"&gt;Små företag – stora möjligheter med it. [63]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft147"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1251 ft147"&gt;– förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma tjänster. [68]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1252 ft147"&gt;Ökad och säkrare cykling – en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. [70]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft140"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft147"&gt;Läsarnas marknad, marknadens läsare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1253 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft235"&gt;en forskningsantologi. [10] Att angöra en kulturbrygga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1254 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;för stöd till nyskapande kultur. [16]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft147"&gt;Mindre våld för pengarna. [23]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft147"&gt;Kulturmiljöarbete i en ny tid. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1255 ft147"&gt;Stöd till dagstidningar på samiska och meänkieli. [58]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft192"&gt;Nya villkor för public service. [59] Läsandets kultur. [65]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft140"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1257 ft147"&gt;Kompletterande regler om personuppgifts- behandling på det arbetsmarknadspolitiska området. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1258 ft147"&gt;Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldrapenning. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft147"&gt;Sänkta trösklar – högt i tak&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1242 ft147"&gt;Arbete, utveckling, trygghet. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1259 ft147"&gt;Uppsägningstvister. En översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare. [62]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1260 ft147"&gt;Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden. [69]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H0B371</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2012__71.pdf</filnamn>
<filstorlek>6272542</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Tomträttsavgäld och friköp</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E2FFF29A-4822-44C9-B78B-1AA981FC609B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>